# ID: svediakorp-per2149
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1915
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 28,282
# sentences: 1,624
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 9 (1466) A.
2Ö:DE Å R G.
SONDAGEN DEN 2 5 FEBRUARI 1915.
VANLIGA UPPLAGAN.
JOHAN NORDLING.
LOSNUMMERPRIS: 12 O R E.
RED.-SEKRETERARE: ELIN WAGNER.
A. Blomberg foto.
Sven Hedin i sitt hem på 50-årsdagen den 19 februari.
ÅVÄL HAT SOM KÄRLEK skall ni skörda, tag båda som belöning för egen pliktuppfyl- lelse ", skref bland annat pro- fessor Vitalis Norsiröm i sitt lyckönskningstelegram till d:r Sven Hedin på dennes 50-årsdag.
Den celebre vetenskaps- mannen och impulsive fosterlandsvännen har i rikt mått fått dessa ords sanning b e - kräftad.
D:r Hedin är en stridens man, an- tingen han med sin okufliga viljekraft öpp- nar väg för vetenskapens ljus i den fjärran österns outforskade landområden eller talar uppryckningens och den allvarliga manin- gens ord till sina landsmän.
Om svenskarne, enligt en skarp svenskkännares ord äro " ett trögt folk, fullt af hetsighefer ", så torde d:r Hedin vara dem lik i så måtto, att han fått hetsigheten, här synonym med entusiasmen och böjelsen för det storvulna, manliga och dådkraftiga, sig tilldelad, hvaremot tröghe- ten är en för hans rika natur okänd egen- skap.
— En människa bör väl i främsta rum- met dömas efter det goda och stora i sina syften och gärningar, ej efter sina svagheter, och den man, som nu vid uppnådda 50 år är- ligt visat hvad han bär i skölden af stark patriotism och lågande harm mot de många förgörande makter, som vilja taga herra- väldet öfver den svenska folksjälen, har ock- så blifvif föremål för en uppriktig hyllning från såväl furstar som folk.
Men man har ej mindre hyllat vetenskapsmannen, kulturbä- raren, hvilken gjort stora, döda områden af Asiens karta lefvande och därmed riktat den geografiska forskningen för evärldliga tider.
Vi böra vara tacksamma, att den mannen hör oss till — är svensk!
&lt;w 0 » es&gt; E.
H - N.
$åm Ti ff Jduns fäs e kr ef s!
émm EFTER ETT 27-ÄRIGT MEDARBE- tarskap i Idun, däraf de senaste åtta åren som tidningens hufvudredaktör och utgif- vare, går jag nu, förmådd af tilltagande sjuklighet, ej minst en väsentligt försvagad syn, att lämna min post i andra händer.
Som en bidragande orsak till mitt beslut kanske också får nämnas en länge närd ön- skan att i större samling och ro kunna ägna mina återstående dagar åt mitt författar- skap.
Når man som jag har haft lyckan att, under största delen af sitt lif, allt från dess begynnelse få följa och växa samman med ett framgångsrikt ideellt företag; när man i kampdagarne har fått stå vid den oförglöm- melige grundläggarens sida; när man under decennier fått samarbeta med förstående och vänfasta kamrater och kring sin tid- nings spalter sett samlas våra yppersta lit- terära och konstnärliga krafter; och når man så därtill från en vidtutgrenad läse- krets i otaliga svenska hem fått röna så mycken välvilja och uppmuntran, så myc- ket öfverseende med ofullkomligheter och brister — då är det väl ej underligt, om man med vemod möter afskedets dag, med djupt känd saknad, men också med djupt grundad tacksamhet.
Ja, det är detta ord tack, som mitt MIN HÖGT AKTADE Fö- reträdares afskedshälsning till Iduns låsekrets nödvändiggör för mig, hans utsedde fortsåt- tare af tidningens ledning, att tillfoga några ord.
Under den tid af sexton år, som jag haft åran att i egen- skap af medarbetare vara knuten vid Iduns redaktion, har det förunnats mig att äga för ögonen två inspirerande exempel i fråga om talang, kraft och hängifvenhet vid tidningens redaktionella sköt- sel, nämligen företagets oför- gätlige skapare, redaktör F r i- t hio f Hellberg, och sam- tidigt samt efter hans död och " tills dato den nu afgående huf- vudredaktören, författaren hr Johan Nordlin g.
Djupt känner jag dock tyngden af det ansvar, jag åtager mig, då jag nu går att fortsätta och, så långt mina krafter förmå, bringa till vi- dare framförd de traditioner, som utgöra tidningens bäran- de grund och i hvilka dess bästa syften ha sina rötter.
Den ledandes stråfvan blir emellertid ringa utan bistånd från de fria medarbetarkraf- terna af olika kategorier, hvil- kas ideella insatser åro en tid- nings befruktande flöden, och utan stöd i låsekretsens sym- hjär- ta nu framför allt kråfver att få sagdt.
In- gen, som känner Iduns historia, skall för- tycka den personliga tonen, om jag då först riktar det till redaktör Frithiof Hellbergs efterlefvande maka, fru Maria Hellberg, och hela hennes familj, som alltjämt be- visat mig den varmaste vänskap och för- troende.
Tack ock, I kära kamrater och vänner inom tidningen, delare af arbetets möda och fägnad, af ljuft och ledt, ingen nämnd, men alla lika hjärtligt omfatta- de!
Ett vördsamt tack till de många fram- stående medarbetare, som med sitt snille, sina talanger och kunskaper så villigt och oaflåtligt stödt redaktionens bemödanden och skänkt uppbyggelse och glädje åt dess läsekrets!
Ett tack likaså till mina aktade kollegor inom pressen, som, för det mesta med vänlighet och sympati, någon gång med berättigad kritik, behagat beakta min publicistiska verksamhet!
Och så, du Iduns kära låsekrets: trogna prenumeranter, som varit med ifrån bör- jan, andra under årens gång nyförvärfvade och bevarade, I svenska kvinnor, I goda svenska hem — ett från hjärtat bu- ret tack till Eder alla!
Det har varit ett betydelserikt kvartsekel för våra kvinnors socicda utveckling, det senast gångna, och om det i någon ringa mån för- unnats mig att, genom mitt arbete i " deras egen tidning ", bidraga till framryckningen mot de rättvisans och rättfårdighetens mål, mot hvilka våra systrar blicka, så vill jag räkna det som mitt lifs bästa vinning.
Det har då skett i kraft af Eder egen outtrött- liga medverkan och Eder mildhet att mera se till den redliga viljan än till den brist- fälliga förmågan.
Och sedan nu detta år uttaladt, livad återstår mig väl mera än att såga farväl och gå!
Jo, ett — och det en nog så betydelsefull sak!
Det är i de allra bästa händer, de mest erfarna och skickliga, som nu Iduns ledning lägges, i och med att min mångårige redaktionskamrat herr Ernst Högman tillträder hufvudre- daktörskapet.
Ingen är båttre än han för- trogen med tidningens traditioner, ingen bör båttre kunna föra dem vidare och än ytterligare utveckla dem.
Må då all den välvilja och det förtroende, hvarmed Iduns läsare under de gångna åren gladt och hed- rat mig, i rikaste mått komma äfven min efterträdare till godo, och må lycka och framgång ståndigt följa vår kära tidning på dess vågar!
Stockholm i februari 1915.
JOHAN NORDUNG.
pati och den allmänna opi- nionens välvilja.
Under hän- visning till min företrädares afskedsord hårofvan vågar jag därför vördsamt anbefalla mig hos Iduns alla främjare i för- hoppning, alt de hädanefter som hittills ville ägna tidning- en sitt kraftiga stöd och sin värmande gunst, på det att den, så långt möjligt är, måt- te kunna fortfara att fylla sin viktiga uppgift som den svenska kvinnans och de svenska hemmens speciella pressorgan.
Slutligen är det för mig en hjärlesak att nu, i vaktom- bytets vemodiga ögonblick, inför Iduns läsekrets bringa min hittillsvarande chefredak- tör och alltjämt förblifvande vän Johan Nordling ett djupt kåndt tack för de många årens för mig behagliga samarbete, ett tack för hans i alla skiften lika varma kamratkänsla, för lians aldrig tröttnade välvilja och intresse för min person.
Hågkomsten af detta vårt samarbete skall troget följa mig under min blifvande stråfvan att bygga vidare på det verk, han så förtroende- fullt lagt i mina händer.
Stockholm J O H A N N O R D L I N G.
- 134 - i februari ERNST 1915.
HÖGMAN.
Tyngdens ande.
Af ANNA LENAH ELGSTROM.
fForis.)
oo FVEN VI LÄNGTADE EFTER vidderna, efter att få söka oss v å r väg ut till dem — slå ned hindren och slå ut famnen mot gränslösheten, känna salighe- ten af att den är v å r, vår rättighet, vår skyldighet.
Ty icke kan det väl vara rik- tigt sant det vårt hårda lif försöker lära oss: att vi äro för litet värda för att alls ha skyl- dighet till något värdefullt!
För små för stor- heten, för trångsjälade för vidderna?
O, nej, det är icke möjligt.
Då äro vi ju hemlösa!
O, Gud, o, Gud, äro vi verkligen för små för att växa!
Om så är eller icke är — hvem har någon- sin mätt måttet af dens grämelse, som på för- hand utan rannsakning vet sig dömd till un- derlägsenhet och underkastelse, till att hålla sig stilla och se andra stiga uppåt.
" Hvar och en på sin plats, " säga de — de däruppe.
Aldrig andra än de.
Eftersom de kommit dit, tro de att en på förhand bestämd plats sedan tidernas begynnelse finnes för hvar och en.
Det skulle jag också tro, om icke alla läng- tade upp.
Ju lägre ned, ju högre längtan.
Och så länge borde vi också få försöka — icke bli släckta från början!
S å klaga vi, hälarna, som äro till för att bilda lifvets un- derlag, vara trappsteg för de andra, de högre varelserna, göra det möjligt för dessa att ostörda skrida mot högre mål.
Mot do- centur, lärostol och större lön i m i n högre varelses, min makes fall.
Det är därför jag är till — anser han.
Jag skulle önska det vcre för något större jag arbetade och ödde mina krafter.
Ty att med våra små inkom- ster föra ett så pass stort hus som min mans ärelystnad och sträfvan efter nyttiga relatio- ner gör nödvändigt — det är ett ganska stort konststycke, tar mycken tid och skarpsinnig- het i anspråk.
Lysa utåt — gnida och spara inåt — sitta uppe natten genom och vända barnens kläder för att få råd att ha en extra rätt till hans nästa herrmiddag — det är de minsta konster, han fordrar af mig.
Och jag lyder — är för trött att sätta mig till motvärn — hjulet har tagit mig — trampkvarnen b e - håller mig fången — tåligt sitter jag här och stirrar blott på min almanackas siffror — det dvrbaras flyktande.
Jag ser på mars månads svarta hvarda- gar och fem röda hvilodagar, sex med Marie Bebådelsedag.
" Kalfstek " står det på den dagen.
" Tunga, biff, får i kål ", fortsätter det så i marigina- len.
Jag har dåligt minne och vill kunna kon- trollera slaktarens motbok, hvilken jag ibland misstänker vara felaktig — köttet går till allt för mycket, tycker jag.
Men denna vecka är gudskelof klar — jag har nyss fått en half gris från mitt föräldrahem.
" Gris- stek till söndag, kall till måndag ", skrifver jag i mariginalen, " fläskkottletter tisdagen och refbensspjäll med rödbetssallad till ons- dagens herrmiddag, då universitetets största matvrak gästa oss.
Det äcklar mig att laga mat åt dem — det äcklar mig att bara tänka på dessa välfödda bleka gestalter.
De kyssa mig på hand och kyssa i andanom grisen.
De gilla min matlagning, men då jag vill tala om något, som ligger mig om hjärtat, slå de bort det på sitt brutalt godmodiga öfversittarsätt.
— Kvinnor kunna icke tänka — det är de- uppflammande lågan af en tillvaros ständigt brinnande hemliga eld, utan endast utgöras af en samling motiv, hvilka de skrifva af- handlingar om och först därmed ge värde.
Allt i konsten blir sålunda handtverksarbefe, sinnrikheter, hopsnickrade med lika kallt hufvud som det hvarmed de sönderdela och analysera dem.
Framträder en konstnär med ett nytt ord, fundera de — icke öfver det nya, utan öfver hvarifrån han fått det.
Och ha de funnit eller trott sig finna relationer, ursprung och påverkan bli de först nöjda — det tycks som förringade detta saken själf i deras ögon.
Och det är som önskade de få den så liten som möjligt — allt så litet sbm möjligt — för att få lugn och ro.
Går det icke på annat sätt, försöka de med hån, som nu på tal om dessa böcker.
De trygga, bre- da skrattsalfvorna skallade, då min man formligen slet sönder dem och deras förfat- are i ett längre anförande, sprudlande af öf- verlägset hån och okynnigt välbehag öfver alla de kvicka och giftiga saker han lyckats få sagda.
Alla höllo med och alla hade sitt ord att lägga till om märglöst blödsinnei känslofrosseri, ihålig humbug eller i bästa fall lättköpt och onödigt medlidande med undermåliga individer.
Med sådana mena de alla som misslyckats — alla fattiga och undertryckta.
Ty eftersom det bestående är bäst och allt så väl ordnadt, att just intet b e - höfver ändras, finns ju knappast någon som lider oförskylldt.
De människor det går illa för äro själfva saker till sin olycka — felet ligger i någon hemlig eller uppenbar ska- vank hos dem, men ligger alltid där.
De äro en sämre sorts ras, på förhand dömd till un- dergång — hjälp är bortkastad på dem.
Tvärtom bör kampen för urvalet göras svå- rare, så att det döende må dö snart.
S å ta- lade de, tagande Nietzche till intäkt för sitt kortsynta öfverklasshögmod.
Fortfarande tyst hörde jag på en stund.
Jag kände för- fattaren, som de hånade — en arbetande och Ty i bägge fallen är ju det rika, skiftande betungad äfven han, en i deras ögon miss- 1 e f v a n d e snört i dogmer, tankarna i tan- lyckad — jag visste att han just nu låg myc- keformer.
Deras värld är färdig, stelnad.
ket svårt sjuk.
Jag tänkte på honom och alla Bokstafven som dödar, — det mekaniska de andra kämpande, där de arbetade sig; upprepandet, hvilket förslöar — orörlighe- fram genom sina svårigheter och sin en- tens, tyngdens ande håller dem fångna.
Åh, samhet — fram till sin svåra och ensamma jag känner nog igen den djäfvulen — vane- död.
Och jag sade mig — mitt hjärta ropade: djäfvulen, som äter upp lifvet, som smular De komma icke ihåg att det är 1 e f v a n d e sönder det mellan formerna — slentrianens, de hudflänga — att det icke är dockor de egoismens makt öfver själarna.
håna och döma, som vore de själfva gudar, utan människor — medmänniskor, som strida Det var herrmiddag i går igen och samta- mot tillvarons g e m e n s a m m a faror och let kom in på några proletärböcker, deras väldigheter.
författare och de människor de handlade om.
Men vid den tanken blef det mig så sär- Det var så egendomligt höra de själfbelåtna, skild!
motbjudande och smått detta in- säkra, kultiverade rösterna afhandla dessa skränkta öfvermod, detta okänsliga, okun- brinnande, af medkänsla blödande böcker niga gyckel, att jag för en gångs skull upplät om arbetande och betungade — sådana min mun och svarade dem, fastän stapplande som jag.
Jag satt bredvid och hörde på och af blyghet.
Ty de ta mig ju aldrig på allvar undrade öfver hur lätt dessa lugna, akademi- — emedan jag är kvinna, blir jag behandlad ska herrar affärdade vårt problem, hvilket som ett omyndigt barn, hvilket intet vet om dock saft två så stora rörelser i gång i värl- lifvet.
De förstå icke, att just därför att jag den som kvinno- och arbetarfrågan — un- hör till deras släkte, hvilka bära bördorna, drade öfver hur lätt och lugnt de taga allt — föda barnen och tillsluta de dödas ögon, vet för lätt och lugnt för att verkligen förstå nå- jag mest om tillvarons v e r k l i g h e t e n.
got, tyckes det mig.
Filosofien t. ex. är för Jag har Iefvat — icke deras brokiga, hän-, dem icke en brottning på väl och ve mellan delserika, omväxlande lif, som icke känner själen och den främmande världen omkring till andra sorger än ärelystnadens, annan dem — en kamp för att aflocka lifvet lösen- fruktan än den att göra sig löjlig — nej, ett ordet till evigheten.
Nej, filosofien är olika mycket svårare — en kvinnas, som blott en skolsystem, lärosatser, afhandlingar, ja, of- kvinna kan har jag tegat och tålt.
Allt det tast icke ens det, utan blott examina, kandi- tunga, enformiga, ofackade, osedda arbetet daturer, polemik.
Likaså litteratur — alltför har varit mitt, de långa trötta gråa dagarna, partiskt och personligt sedd och därför lik- de bleka ångestfulla nätterna!
Jag har vakat giltig — neddragen till ett lägre plan, där vid sjukbäddar, jag har kämpat mot döden dikter icke längre äro rop ur hjärtat, den för mina barns lif, och då jag födde det sista, ras åsikt — de böra använda sina läppar till kyssar och icke till tal, säga de, och fortsätta att i hänförda ord skildra genomsnittsman- nens och sitt eget ideal af kvinnan — man- nens refben och släktets vagga — den ljufva, grymma, nyckfulla, hjälplösa gåtan, frester- skan, det eviga barnet, rankan som slingrar sig kring ekens starka stam — allt adresse- radf till mig — trötta, utarbetade, samman- bitna varelse, som sitter tyst och ler därvid — ler kvinnans vanliga, vemodiga, öfverseende löje och tänker kvinnans vanliga tankar i en- sam bitterhet.
— Hvarför?
Hvarför alltid detta koventionella skåltalsideal — ett de- korativt karamelltryck, en sminkad dock- mask öfver medvandrerskans allvarliga drag, som undrande vändas mot samma evighet som deras egna?
Hvarför något ideal alls?
Hvarför icke se oss sådana vi äro — strids- kamrater, lifskamrater, dödskamrater?
Utan att fordra och dekretera — utan på förhand färdiggjorda dogmer.
Men sådana ha visst männen om allt.
Åtminstone de briljanta, framgångsrika unga män, hvilka utgöra huf- vudparten af min akademiskt välturnerade och pedantiske makes umgänge.
Han och de — alla tyckas de födda med a-priori- föreställningar om allt likaväl som med ar- mar och ben.
I likhet med Plato tro de på en sorts andlig tyngdlag, en från begynnel- sen gifven idémedelpunkt, till hvilket allt med naturnödvändighet graviterar.
Och denna lag, denna medelpunkt utgöres för dem af högerpartiets program.
Efter den är deras gemensamma lifsåskådning noggrannt inru- tad i ett bestämdt antal begrepp — jag kan räkna upp dem i nummerföljd: Klass-skill- nadens nödvändighel, kvinnans underlägsen- het, kapitalets härskarrätt, den hälsosamma hårdhetens och disciplinens välsignelse, blödsintheten af för mycken humanitet, kri- gets luttrande inflyande o. s. v. — och den världsbild jag får ur det hela tyckes mig lika artificiell som deras kvinnoideal nyss.
• låfkemirkifvaÉ i: faEdrabal-och • Jupédrakferhor« [belåien \ / ^ / r ^ r ^ / \ J \ f F i n a i ' Tväti-och F ä r g e r i A k t i e b o l a g G ö t e b o r g - 135 Modernaste - Finpappersbruk.
/ duns e P o s * - &gt; Skfif-, Kopia Twycfopappew samt ftawtong.
textpapper tillverkas af Klippan.
och.
stred jag för egen räkning.
Jag har skådat ned i djupet under tillvaron.
Det stora mörk- ret finns sedan ständigt i mitt hjärta, dess dofva brus hör jag alltid genom hvardags- lifvets sorl — jag förgäter aldrig hvad som finnes djupt under tillvarons lugna, trygga yta.
Men männen — sådana män som dessa — de trampa den på väg till sina ämbetsverk och middagar och tro att blott den är verk- lig — att världen är lika liten som de själfva, lika inskränkt enkel och rätlinjig — så väl iordningställd att upprorsanda blott är dis- harmonisk brustenhet, sjukligt själfsvåld — medkänsla endast bristande jämvikt, billig idealism, sentimental gråfmildhet.
— O, Gud förlåte dem!
ropade mitt hjärta.
De glömma sorgen och döden, allt det hemskt oväntade, det förkrossande öfvermäktiga, i den tillvaro människorna fått som sin första och sista möjlighet.
De minnas icke all kärleks elände, all förgänglighets nöd, allt det tyst tragiska, det sorgset storvulna i de små bräckliga lef- vandes hårda, väldiga lif.
— O, lägg icke sten på börda, stapplade jag fram, var litet varsammare, icke så hastiga med domarna — skona — försök förstå — tänk på att det är eder broders korta, dyrbara tid på jorden ni förbittra.
Ljuda än hans ord illa i edra öron — de äro dock h a n s lilla försök att lösa sin egen underliga gåta.
Förvirra ho- nom icke, gör honom icke än sorgsnare, se på honom likt äldre bröder, om ni tro er vi- sare.
Och äro ni så visa, att ni anse ingen lösning finnas, så haf dock tålamod med den, hvilken ännu söker.
Törhända kommer er visdom af en för liten själ.
Törhända har den värld varit trång, som så hastigt blifvit g e - nomsökt, och ni alltför snart funnit dess me- delpunkt i edra egna icke nog ödmjuka sin- nen.
Ni äro så rädda att icke vara skepti- ska nog — utom mot er själfva, kanske.
Ni gyckla med oss, som trott oss finna lifvets försoning i all-vänskapens, all-förståelsens vemodiga, själfförglömska löje.
Ni kalla den lösningen billigt Hvad veta ni om dess pris?
Veta ni om icke er hälsosamma hårdhet är billigare, om det icke är svårare att gå från Sig själf, sin ro, för att lida andras kval än att bekvämt sitta stilla och döma.
Eller veta ni om det icke är så lätt att tro männi- skor om ondt, därför att det ger en ursäkt att vara hård — att tro dem om humbug för att fortast komma från dem och hvad de ha att säga.
Ack, minns, bad jag, att oförstående, kärlekslöshet, ja, bara likgiltighet är ett Ju- dasbroit, är synd mot den Helige Ande — en så stor, svår och fruktansvärd sak är lifvet.
Ty hurudant det är på ytan, hur futtigt, för- aktligt och misslyckadt det än synes — dessa ting äro dess grund i själens djup — ensamhet, hjältemod, men först och sist bäf- vande andakt inför det okända målet.
V å r t mål — allas, allas, små eller stora, lyckliga eller olyckliga, förnedrade eller upphöjda — alla, alla äro vi medvandrare — kamrater i del slora.
S å vörda detl ropade jag ut, akta det i alla och enhvar.
O, var litet mera rädda om hvarandra.
— Känslosvall!
svara- de de leende.
Pjunk och pjoller, passande blott för kvinnors och poeters blöta hjärnor.
Jag såg på dem, men sade intet mer, log blott jag med.
Vi kunna ta mot smädelserna som ett äretecken, vi parior, kvinnor och skalder, där vi stå, älskande, ödmjukt off- rande och tjänande det stora lifvet — stå där som dess egen symbol — det växandes, var- dandes, gränslösas, l e f v a n d e s princip gentemot allt afslutadt, färdigt, förhärskande, slelnadt i orörlig själfviskhet, i högmodigt KOKBOK AF ELISABETH ÖSTMAN själfändamål — härskaranden — förtrycka- reanden — allt godtyckes ande.
— O, tänkte jag med knutna händer, förr än den anden krossas med alla de falska gudar och ideal den byggt upp, förr än männen med sina hårda, högmodiga sinnen lärt sig älska lifvet — icke för framgångens, icke för ärelystna- dens och rikedomens skull — nej, ödmjukt och naket blott f ö r d e s s e g e n — förr ljus- nar icke tillvaron.
Och den är ju vår blott en gång.
Den gån- gen skulle väl hållas oändligt dyrbar.
Men i den värld af falska sken, männen skapat äro de ju mot oss, som hade vi tusen lif i stället för ett.
S å slösa de med dem — i sina krig, för sina eröfringars skull, till offer för sina konstgjorda ideal, till slaktoffer för nationali- tetsidéens, hjältemodets, krigareandans, ras- högfärdens ihåliga illusioner låta de detta outsägliga, oskattbara förrinna, som vore det intet.
Ack, hela deras ekonomiska kultur och allt deras framåtskridande är icke värdt ett enda litet barns lif.
Vi veta det, vi mödrar, som föda dem och lutade öfver vaggorna tyst speja ut mot oändligheten.
Vi veta att lifvet är till för människornas skull och människorna för evighetens.
O, ve er, ve er, hvad göra ni med det He- liga!
För lögners skull förråda ni det.
Ve, ve!
* Jag har ju aldrig kring mig andra män än representanter för denna hårda, öfvermodiga, rationella anda.
De bli liksom en symbol för mig på allt jag tryckes af och hatar.
När jag ser på dem, dessa min mans vänner, som han är så lik, där de sitta med sina långa, styfva nackar i de höga kragarna och sina artiga, släta, liksom tillknäppta ansikten, med likgil- tiga ögon, hvilka lugnt och välbehagligt se ned på allt, då gripes jag ofta af en brinnan- de, vanmäktig, sjuk vrede.
Det är för en s å - dan som de, ropar det inom mig, för en styf korrekt tjänsteman, rakryggad och formell, utan annat mål i lifvet än att göra karriär, som jag gifvit upp m i t t mål.
För en själ utan eld, kall och öde från begynnelsen, har jag offrat min egen andes glöd, tills jag nu är blott aska.
Hans lif har icke mycken me- ning, men mitt, som uppoffras för denna me- ningslöshet — hur ännu mycket intigare är icke det.
Och jag har födt honom barn, ut- bred!
hans negativa släkte — vanefolket.
Ty de äro gossar, de äro redan lika honom, de gå i samma slags skolor som han — drillan- stalter, hvilka på några år stöpa om alla väsen i samma trånga form.
De äro redan små själfbelåtna borgare med betygsambition och auktoritetstro och ha snabbt tillägnat sig förakt för underklass och " jäntor " samt räd- sla för att icke vara korrekta.
De skola växa upp till samma slags ämbets- och tjänste- män som dem jag ser min leda på omkring mig och likt dessa herrar skola de finna denna värld styrd alldeles som den bör vara — af dem.
I på förhand gifna former komma de att låta sina och andras lif gå förlorade som .deras far låtit sitt och mitt.
Men liksom han skola de aldrig märka annat än att allt är som det skall vara och tillvaron en ange- näm historia, bara man icke tar den för s e - riöst.
Redan nu märker jag deras fars spe- fulla, öfverlägsna löjesglimt i deras ögon, då jag någon gång försöker tala till dem, hjärta mot hjärta — som förr.
Ack, för så länge sedan att jag knappast kan tro det — s å fjärran att jag gråter, gråter i en moders tysta, undrande sorg.
Ty vi kunna ju aldrig glömma det barnen aldrig komma ihåg — att deras hela värld en gång varit vår famn.
[Foris.1 är d e n b ä s t a kokbok för d e t s v e n s k a hemmet.
- - - - - Den har redan utgått i öfver 25,000 ex. Pris: Kr.
5:50 inb.
- Mattor Hästens " Jag anklagar ".
ET VAR GNISTRANDE KALLT, och en hvass nordan hven om öronen och nöp i kinderna, så det var, som om skinnet skulle svida af.
De flesta fönster gata upp och gata ned voro öfverdragna med en tjock isskorpa, och köpmännen tyckte ej det lönte sig längre att försöka tina upp de stora butiksfönstren med spritlampor, foto- genkök och dylikt.
Inte var det många, som lockades att titta in på den frestande grann- låten, och stannade någon, så blef det bara för ett ögonblick, innan nyfikenheten och köplustan fröso bort.
Människorna, som vå- gade sig ut, hade en fart i sig, som om de lekte storstadslif, och det var den hiskliga kölden, som vållade det, men visst icke nå- gon otrohet mot stadens traditioner, som fordrade ett långsamt och värdigt skridande fram genom jämmerdalen.
Utanför stationen stod en mjölkvagn med en massa stora och små flaskor på.
Drän- gen syntes inte till.
Han var väl inne på " godset ".
Och hästen stod där och såg öf- vergifven ut.
Den hade ett fint hufvud och höga, smala, spensliga ben — några drop- par arabblod, det var tydligt.
Säkert hade den många slags erfarenheter bakom sig, ty den hade den där resignerade minen, som säger, att man sett bättre dagar och bjuder till att göra det bästa möjliga af det som är.
Han vände sakta på hufvudet och frustade ut en tjock rök genom de stora, vida näs- borrarna.
Den blåste rakt i ansiktet på en kvinna, som kom i rask fart gatan framåt.
Hon var klädd i en enkel pälsmössa och en mycket luggsliten kappa.
Det var en viss ödesfrändskap mellan henne och den gamle hästen, sade hon sig, när hon mötte blicken ur de melankoliska ögonen, hvilkas pupiller envist sökte fasthålla hennes bild och lång- samt följde henne för hvart steg hon tog.
Hon hade också sett bättre dagar, och hennes förhoppningar om lifvet hade stigit högt mot skyarna.
Men så dog mannen, och hon blef en brödanskaffningsmaskin för de tre piltarnas skull, som behöfde så otroligt mycket af detta lifvets nödtorft, innan de kunde få duka ett bord för sig.
Hon hade därför lagt säg hårdt i selen och tyckte, att remmarna skurit märken i henne, liksom i den gamle hästen framför mjölksurran.
Den staden, där det gafs henne bröd, hade ingen- ting annat att bjuda henne.
Inga vänner, inga släktingar, ingen sympati.
Hon gick för raskt.
Hon låg i för hårdt.
Hon hade mycket om sig, som icke var kvinnligt, tan- kar nämligen, som ej gillades af staden.
Och därför var det något aparte med henne, och för att icke själf slutligen tro detta må- ste hon underhålla en rätt liflig korrespon- dens med vänner och fränder, själsfränder i andra hörn af landet, där man icke ställde sig så osympatiskt mot dessa hennes egen- heter.
Brefven måste hon vanligen skrifva i fly- gande fläng mellan barnens kvällsvard och nattågets afgangssignal, och därför såg man henne rätt ofta störta gatan framåt med ett eller par bref i handen — liksom den här kvällen.
Det var icke så sent, och därför stoppade hon brefvei i lådan och inväntade ej tåget, svängde på klacken och rusade tillbaka samma väg som hon kommit.
Men hästen släppte henne icke ur sikte.
Än en gång frustade han ut en väldig ångpelare mot henne genom sina vidt uppspärrade näsbor- Linoleum 200 cm.
bred 3:25, 3:75, 4: -.
Linoleum genombr.
200 cm.
bred 5: —, 6:50, 7: —, 9: — Äkta Orientaliska, Kidderminsier, Bryssel och Schagg i alla storlekar, sednaste nyheter.
4 St. Nygat.
- ÖSTERLUND &amp; ANDERSONS A.-B., STOCKHOLM.
- Hötorget 136 -
rar, och därmed tvang han till sig hennes uppmärksamhet.
Hon stannade, och då hände det.
Hästen gruffade.
Det började som en gurgling långt nere i halsen.
Sen kom det några korta, föraktliga u r f, h u r f, u r r, r r r.
S å ruskade han på hufvudet.
S å gungade han med det upp och ned.
Slutligen vidgade sig hela den magra bålen och han utstötte en djup suck.
Hon klappade hans fina, mjuka mule och pratade med honom.
" Du känner dig öfvergifven och ledsen, din lilla stackare, och tror dig vara den ende i världen i det fallet, liksom jag.
Du fryser, din arma krake.
Hvem gör inte det i dag?
Inte kan jag stanna här hos dig och hålla dig sällskap.
Jag har ju min gamla, tunna kappa på mig för att spara den nya, och jag kan ju inte stå här och förkyla mina barns moder.
Inte kan jag ge dig den gamla kap- pan, ty den skulle icke skyla mycket af din stora corpus.
Inte lönar det sig att jag söker upp drängen och klagar din nöd för honom.
Han kommer naturligtvis att säga, att han inte kan hjälpa, att han får vänta på Ander- son och Anderson på Petterson och Petter- son på någon annan, och du får vänta på dem allesamman.
Han tänker nog köra, så snart han kan, kommer han att säga.
Nej, här finns absolut ingenting för mig att göra. "
Hon gaf honom en afskedsdask på hans skälfvande lår och satte af som en pil, för att han inte på nytt skulle taga upp samtalet.
Hon hörde i alla fall hans knölande u r f, h u r r r, och hon kände hans blick i sin rygg, och när hon vände sig om i gathörnet, innan hon svängde in på nästa gata, såg hon ho- nom stå mest dubbelvikt, för att hans ögon skulle kunna hänga fast vid hennes bort- ilande gestalt.
Skulle hon vända om till olyckskamraten?
Nej, hon måste vara förståndig.
Natten var nog lång, men strumpkorgen var rustad med ännu större dimensioner i förhållande till den, och hålen sedan, hurf — hon kunde också gruffa.
Men då stoppnålen rusade ut och in öfver de där hålen, blef den som en taktpinne, b e - ledsagande hästens gruff.
Den sorgsna, en- vist förföljande blicken gaf henne ingen ro.
Hon måste lyssna till hvad hans förebrående, näsfan artikulerade språk hade att förtälja henne.
Som t. ex. så här: " O, du fria människobarn, du i dina tyran- niska instinkter bundna människobarn, som lägger tygel och betsel på min ädla släkt!
Kan du inte begripa, att när du tagit ifrån mig alla mina fri- och rättigheter, så har du i och med detsamma belamrat dig med alla de skyldigheter mot mig, som eljes jag själf skulle svarat för.
Nu är det du, som skall skaffa mig föda och husrum.
Du skall mo- tionera mig, så att jag icke står och får spätt i benen.
Du skall passa på mig, så att jag icke spränger muskler och senor, när jag bär dina bördor.
Du skall sätta hatt på mitt hufvud, när du i högsommartid låter mig stå i stekande solsken och nekar mig att gå bort och ställa mig i skuggan.
Men det är också sannerligen din skyldighet att hålla mig varm, när kvicksilfret kryper ihop af köld, så man knappt kan hitta det i termo- meterröref.
Tycker du, att det är mänskligt att då låta mig stå staty och inte ens lägga ett täcke öfver ryggen på mig.
Det är som om blodef fröse till is i mina ådror.
Det är alla utsikter, att jag får lunginflammation och dör eller att jag verkligen blir en rim- froststaty till åminnelse af din godhet och barmhärtighet!
Men skulle jag än lyckas slå mig igenom, så kan du ge dig katten på att jag blir gammal och stelbent i förtid af reu- matisk värk och annat ondt, när du handskas så med mig.
Tror du, att jag är som älg och ren i förmåga att .uthärda frost jättarnas lek?
När du haft mitt släkte många många tusen år i skydd af tak och väggar, så har du min- sann förändrat hela vår kroppskonstitution, så att du lurar dig, om du räknar med oss som med rena naturbarn.
Nog är det mest afvigsidorna af den välsignade kulturen v i smaka, men det är i alla fall tillräckligt för att ha gjort oss bortskämda. "
Den djupa sucken afbröt hans tal, medan hon trädde en ny strumpfot öfver handen.
" Du din lilla stackare, " fortsatte det, sen nålen på nytt kommit i gång, " som bara har två ben att gå på, men rör du inte dem som trumpinnar bara för att hålla dig varm och komma fort hem.
Jag har fyra ben att sprin- ga med, och Vår Herre har just lagt min b ä - sta förmåga i dem, så att finge jag bara rå mig själf, så skulle jag vara mycket varmare än du i din gamla luggslitna kappa.
Men får jag det.
Jo, pytt. "
Han blef skämtsam och satirisk.
" Tänk om jag skulle ta mig en munter hoppsavals på den här idylliska lilla pia- zettan!
Hvad skulle det icke bli för ett kattrakande!
Då skulle minsann drängen få fötter under sig.
Och som han skulle svärja och väsnas.
Fruntimren skulle springa och skrika som om elden vore lös.
Barnen skulle komma rännande från alla väderstreck, så man skulle knappt kunna låta bli att frampa på dem.
Polisen skulle komma sättande med en stämning på husbonden, och alla drängar i trakten skulle befallas att binda en rem om benen på sina hästar, så snart de gå ifrån dem, om det så bara vore fråga om att slänga in en mjölkflaska genom en boddörr.
IM, hurf. "
" Ynkliga, föraktliga människor, som al- drig tänka längre än näsan räcker, och där- för aldrig tänka på andra än er själfva!
Vill ni åka fort, så nog tusan — förlåt, men jag hör mest aldrig annat än svordomar — så få vi nog springa, så vi drypa af svett.
Men när det så behagar er, så måste vi NÄR?
" Jag känner inga partier.
Jag känner tyskar blott. "
S å flög en väldig lösen från lyske kejsarens slott.
Tappra voro de alla, trogna intill blods.
Kulor och granater, del var den kosl, som beslods.
Men hela världen bidar en annan märkesdag.
Då ljuder ett högre kungsord till vatten och arkipelag: " Jag känner endast bröder, och allas väl är mitt. "
Gudomliga sol och visdom, när varder väldel ditt?
AMALIA BJÖRCK.
- 137 - hur länge som helst stå staty i stekande sol- sken, i plaskande regn, i tindrande frost — det kvittar er lika.
Uff!
hurf! "
Ack, den där vemodiga, trötta, uttråkade sucken.
" Kan du inte begripa, att du skall lägga ett täcke öfver min svettiga rygg.
Kan du inte begripa, att du skall skicka polisen på dem, som icke vårda sig om sina plikter mot sina djur. "
Hästen promenerade sig ifrigt i hennes tankar också sedan hon öfvergifvit strump- korgen och krupit i säng.
Ja, hon fick icke fred för honom, förrän hon stigit upp, gått efter papper och penna och skrifvit ned hans gruff.
Och hon lade in berättelsen, som lydde ungefär så här som denna, i ett ku- vert och stoppade det följande dag i den breflåda, öfver hvilken det stod " G r ö n - k ö p i n g s t i d n i n g ".
Och " Grönköpings tidning " använde den som spaltfyllnad, men det fog mycket illa på ett och annat håll.
En hästpatron blef så förargad, att han skref en lång artikel, däri han riktigt allvarsamt gruf- fade på henne för att hon lade sig i hans fack.
Han gjorde sig så kvick han kunde, och det var då inte mycket, men viljan var god.
Och många försfodo honom och voro glada åt hans syn på saken, ty deras för- stånd och hjärta voro af samma kaliber, och de voro belåtna att slippa bråka med häst- täcken och pjosk, som bara spillde minuter, långt trefligare använda på krogen eller in- nanför handelsmannens disk.
Men andra togo saken på ett annat sätt och sade till sig och sina själsfränder: " Kära, låt oss ställa det bättre för våra hästar.
Vi ha också en husbonde, och Han kommer nog att lyss till kreaturens suckan, när Han skall undersöka vår facit i världens stora räken- skapsbok. "
När jag nu gräfver fram den här historien ur Grönköpings arkiv, så har jag en bestämd afsikt därmed — det är klart.
Naturligt är, att de slitna och ensamma och öfvergifna bäst förstå hvarandra, lik- som alla de, som må godt på lifveis solsida förstå hvarandra.
Därför är det icke under- ligt, att en fattig och tunnklädd kvinna för- står djurens lidanden i vinterköld och snö- iga vindar bättre än den tjocka patronen, instoppad i en hel massa fodral af ylle, skinn och pälsverk.
Men vi människor ha alla fått den gudgåfvan fantasien, och tack vare den kunna rika och fattiga, lyckliga och olyckliga, de lidande och de af lifveis väl- färd och glädje njutande förstå hvarandra.
Tack vare den kan en människa sätta sig in i en situation, som verkligheten aldrig kommer att försätta henne i.
En välmående kroppshydda, dyrbara kläder, ett rikt dukadt bord och andra goda förmåner kunna där- för aldrig ursäkta någon människa på jor- den för liknöjdhet och tröghet i att fatta nö- den bland människor och djur.
Icke heller kan det ursäktas med okunnighet och tank- löshet, ty i vår tid, då så stora skaror af samvefsmänniskor göra sfyft arbete med att väcka hvarenda trög och slumrande själ, kan ingen undgå att se, för så vidt han icke med stora ansträngningar tar sig för att blunda En oerhörd mängd nöd måste vi se, utan alt det står i mänsklig makt att hjälpa den.
S å mycket mer måste det vara en hjärtesak för oss att icke försumma ett enda tillfälle, då vi kunna hjälpa.
Och sådana tillfällen äro att lägga ett täcke öfver ryggen på vår häst, när vi låta honom stå i hvinande vinterstorm och frysa.
JENNY RICHTER VELÄNDER.
G ff I d o n a t o r IDYLL PÅ 5 ÖD CR, N å g r a K.
n e s o r d F r e d r i k B j ö r n s B, t r ä d - 1 ROTT af J o n a n s o n - T h o r.
g å r d, VI HA m i n - i den bortgångnes vackra, mångomta- lade trädgård, belä- gen i ett nytt Stock- holms växande kvar- ter och minnande om en svunnen tids idyll- stämning, ej torde sakna sin tjusning, antingen läsaren är stads- eller landtbo.
ATI några kortapersona- lia, nedskrifna af en bland våra yngre konstnärer, som stått den aflidne männi- skovännen och dona- torn nära?
lijvet, skulle intressera vår läsekrets, liksom ock en inblick lif ägnande sig åt medicinska studier, drog han sig s e - dermera tillbaka från det praktiskt verksamma lifvet — åtminstone offi- ciellt.
Men med oförminskadt in- tresse arbetade han i många år med de olika grenar af vetenskap, som var hans lifs intresse.
Trots att han ej publice- rade eller på annat vis framhöll frukten af sina studier, torde hans verksamhet som ve- tenskapsman ej så snart glömmas.
Med de stora möjligheter, som stodo honom till buds, lämnade han — utom till botaniken, som var hans skötebarn — äfven rikligt eko- nomiskt understöd för befrämjande af andra kulturella sträfvanden.
Nästan hvarje år företog han en längre utländsk resa för att sedan vid hemkomsten med lif och lust ägna sig åt sina studier, sitt hem och sin träd- gårdsskötsel.
I sin bostad, som innehöll en enastående samling praktmöbler, arf i flera generatio- ner, fanns äfven ett magnifikt bibliotek.
Det vackra hemmet var för öfrigt fylldt af ut- sökta prydnadssaker, många äfven af s e - nare datum, med kultiverad och nobel smak sammanfogade till ett helt med de äldre.
Stor djurvän var Björn; i hans arbetsrum lågo alltid några kolsvarta spinnande kat- tor på hvar sin stol.
Jag minns en liten hän- delse betecknande för hans djurvänlighet.
INOM DET HO- ga röda planket i hörnet af Göt- och Tjärhofsgatorna ligger den Björn- ska trädgården.
Många gånger har jag vandrat omkring på denna vackra plats.
Lugn, och fridfull ligger den där, oberörd af stor- stadens nydanings- lust.
En vrå för sig själf " Bortom bullret ".
Omkring den ligga stora dystra männi- skoboningar, som skydda den mot stormar.
Af all den skönhet, som den varma årstiden i färgrikedom dukar upp vid deras fot, få de en mild reflex, som gifver deras tillvaro ett sonande skimmer.
Det är en sommardag med blå skyfri him- med öfver de mångtusen blommorna, de praktfulla träden och buskarne.
En sådan dag som ej kan glömmas.
Vid porten ståta ett par vackra exemplar af silfvergranen.
Det gamla boningshuset ligger omgärdad!
af syrener.
Vid den bortre gafveln leda några trappsteg upp till en öfre trädgård.
Vi gå förbi en lång rad hvita och röda pioner, i långa rabatter fläta sig småblom- mor fram, muntert surra bina öfver alysum.
Här längst borta i hörnet finna vi mellan växthusen en härlig bädd af rosor.
Brand- gafveln är skrudad med slingerväxter.
Vis- faria söker sig upp till tjugo meters höjd i edel täflan med climatis och vildvin.
Vid trädgårdens bortersta gräns stå två ståtliga popplar — invid dessa hvilar tryggt en gam- mal kåk.
Ifrån denna plats är en god utsikt öfver nedre trädgården, i hvars mjuka mörka mull en praktfull blomstermatta utbreder sig.
Den är delar af en fruktträdsallé, som med sitt täta grenverk nästan döljer den lilla smala gångstigen.
— Småfåglarna slå sprittande genom luften från träd till träd — kvittrande och lekande.
Insekterna surra.
Lätta vin- dar vagga den söfvande blomsterdoften fram och åter.
Helt nära oss finns ett land med en sam- ling sällsynta växter, som ägaren hemfört från sina utländska resor.
Ett godt studiema- terial för de vetenskapsmän, som ofta sökte sig hit.
Här lefde Fredrik Björn.
I början af sitt 1.
Boningshuset.
2.
Gamla trappan.
Pastell af E. Johanson-Thor.
3.
Popplarna.
Oljemålning af E.
) ohanson-Thor.
4.
Fruktträdsallén.
- 138 -
Tornsvalorna, som hvarje år troget åter- kommo till gården, dröjde en sommar öfyer den vanliga ankomstdagen.
Björns oro, att de möjligen omkommit eller ej trifdes, var stor, men utbyttes till stor glädje, då han en v a c - ker dag öfver trädgården fick höra deras pipande hälsningsläfe.
De voro försenade i fem dagar.
Längre fram, då svalfamiljen tillökats med ungar, hade en af dessa vid ett flygförsök råkat fastna mellan några fegelpannor.
Klockan tre på morgonen var Björn uppe på vinden och bröt sönder taket.
Svalungen blef räddad till lifvet.
Den fattige, som förirrat sig till hans dörr, gick aldrig ohulpen därifrån.
Med den blyg- samhet och tillbakadragenhet, som var det utmärkande draget i hans lif, hyste han en bestämd motvilja att framhålla sin person och ville därför ej hafva sitt porträtt publi- c e r a d!
Detta är orsaken hvarför Idun ej kan lämna någon bild af honom.
Nu är han borta, skaparen och vårdaren af denna tjusande idyll, så godt som i stor- stadens midt.
Stilla gick han bland sina blommor — få kände honom — men han sträfvade icke heller efter namnkunnighet.
Det är först nu vid hans död som hans namn kommit på allas läppar genom de stora do- nationer han gjort till förmån för denna värl- dens små — för de fattiga och lidande.
Det visade att hans kärlek till människorna var lika stor som till de tusentals blommor han vårdade.
Denna kärlek reser honom ett vackrare äreminne af större varaktighet än dagens berömmelse.
Feitisdagsbullens saga.
JOCKA BULLEN, TJOCKA BUL- lenl Det var Göstas ideliga, om- tuggade smeknamn på Henrik och Henrik svarade regelbundet: — Kalföra, kalföra!
Af detta kan man sluta sig till tre saker: för det första, att Gösta och Henrik voro brö- der, fy det är endast vid intimare bekantskap, som tilltalsorden bli så där kraftiga, och vi- dare att Henrik var en välfödd gosse med runda kinder, medan åter Gösta var mager och tunn med ett par väldiga, utstående öron.
De där två pojkarne lefde sitt lif; slogos ibland, åkte kälke om vintern och fiskade om sommaren och läxorna pluggade de med väl- dig röst, hållande fingrarne i öronen.
Och midt uppe i allt det där kom fettis- dagen.
Då var det skollof och trefligt värre och till middagen bullar och varm mjölk med ka- nel i.
Allt var gladt och muntert.
Men i alla fall somnade de bägge pojkarna in på kvällen med de där öknamnen på hvar- andra på läpparna och därför hände det dem också något underligt.
Bägge två drömde precis detsamma.
Det tyckte, att borta på byrån stod det ett väldigt fat rågadf med stora fettisdagsbullar.
Och rätt som det var, blef det lif och rörelse bland bullarna.
De hoppade om hvarandra och ned från fatet på byrån.
Men inte skall man tro, att de l a d e s i g, när de lämnade fatet.
Nej, långt därifrån.
De ställde sig bullgrannt på kant och tvärt växte det ut ett par ben nedtill, armar på si- dorna, och ett litet hufvud, så stort som en ett-öres bisguit under dyrtid blef synligt längst uppe.
Och alla putade de ut med den bruna magen och bak hade de den hård- brända flata ryggen.
En stor bulle tog kommandot och skrek: — Rättning höger!
När detta var gjordt med litet besvär, för- slås, ty en af bullarna hade riktig grosshand- larmage och kom inte riktigt in i ledet, fort- satte anföraren: — Höger om!
Framåt marsch!
Och så gick marschen rätt fram till byrå- kanten, därifrån ned på golfvet och så fram emot pojkarnes sängar, som stodo alldeles tätt bredvid hvarandra med bara ett natt- duksbord mellan sig.
Upp på det nattbordet hoppade bullarna, den ena efter den andra.
Och anföraren, den stora bullen, tog till ordet och sade: — Tjänixen!
Jag är " tjocka bullen ".
— Nej, det är Henrik det, tyckte Gösta i sömnen.
— Kalföra!
svarade Henrik af gammal vana.
— Jaså, är det på det viset, sade den stora bullen, nå, då passar det ju bra.
För Henrik känner nog släkten och Gösta har så stora öron, att han hör hvad vi säga.
Ser ni: all- tid när barn tala om de döda tingen, så komma vi till dem i drömmen.
Det är liksom ropade ni på oss — och därför äro vi bullar nu här.
Och vi skola tala om hvad vi äro och hvaraf vi bestå — för det göra vi alltid.
Gösta hade blifvit riktigt orolig, för han trodde, att bullarna skulle taga Henriks parti och att det skulle vankas andra bullar för ho- nom.
Nu blef han riktigt glad att det inte såg värre ut; bullarna voro ju väldigt hyggliga och ville rent af tala om sagor.
Bägge gossarna grymtade förnöjda i söm- nen och bullarnas anförare slog ihop med klackarna, förde handen mot sin bisguit- mössa och sade: — Ja, hvad fettisdag ä r det vet ni, för- stås.
— En fet tisdag, sade Gösta.
— Äsch nej, menade Henrik, som var två år äldre, det är början på fastan.
— Nej, upplyste bullen, att fasta är ett ur- gammall religiöst bruk, hvarigenom man af- såg att späka sin kropp.
Hos oss började fastan på den så kallade askonsdagen.
Och den föregicks af fastlagen, som ursprung- ligen utgjordes af fastlagssöndag, fastlags- måndag och fastlagstisdag eller fettisdagen, som kallades så, därför att det var den sista dagen före påsk, som man fick äta kött.
Då smorde man sitt krås ordentligt, innan man senare skulle fasta, förstår ni.
— Äsch, sade Gösta, det där var väl ingen saga.
— Nej, tyckte Henrik i skön enighet, nej, tala om mandelmassan, den är det bästa af hela bullen.
— Jaså, svarade bullarnas anförare, ja, ni äro ju protestanter och fastan är katolsk.
S å jag begriper, att ni inte ha så mycket lust att höra om den.
Jaså — mandelmassan, ja.
Det är marzipan det.
Nåja — det är nog just den, som barnen tycka mest om och det är min söta själ det.
S å att jag får väl blotta min själs hemligheter för er då, gossar.
Själfva namnet kommer af det italienska namnet på bröd, som är pane, och den för- ste som tillverkade bröd af blandning af stött mandel, socker och apelsinblommans doft var en italienare, som hette M a r z o.
Således Marzos bröd eller marzipan.
Så nu veta ni det.
— Det var i Italien det, tyckte en af gos- sarne.
Men hur kom du till Sverige?
— Det längsta jag minnes tillbaka, sva- rade anföraren och sträckte på sig, så att han verkade limpa, det var på Anna Stures bröl- lop år 1577.
Då åtgick det 75 skålpund s o c - ker och 15 skålpund marzipan?
- 139 - — Men hvarifrån komma mandlarna, som behöfvas till marzipan?
— Från mandelträdei, som är en släkting till persikan, bara med den skillnaden att frukterna äro alldeles torra och sakna per- sikans härliga fruktkött.
Mandelträdet här- stammar från Syrien och odlas företrädesvis i Asien, Medelhafsländerna och Tyrolens och Ungerns sydligaste delar.
De bästa mand- larna i handeln komma från Valence (Dau- phiné) och de sämsta från Marocko, de så kallade " barbarica " — och krakmandlarna till största delen från Marseille och Sicilien.
Och därmed tog sig anföraren en stor pris snus.
— Hvad?
Snusar du?
undrade Henrik.
— Jag ja.
Det har ni väl sett på alla fet- tisdagsbullar att de snusa.
— Nej, aldrig.
— Ä jo — det är just kanel, vet jag.
Nu blef Gösta pigg, ty kanel, det var det bästa han visste.
Just den där piffen, som kanelen gaf den varma mjölken, det var nå- got för honom det.
I detsamma nös bullarnes anförare.
— Ja, den kanelen, utbrast han, den är en gammal kanalje.
— Hur gammal då?
— Ä — den omnämnes i den kinesiska kejsaren Schen-Nungs örtabok 2,700 år före Kristus, och i Gamla Testamentet står det att kanel användes i smörjelseoljan för taber- naklet under ökenvandringen.
Den härstam- mar från Ceylon och utgöres af barken från det evigt gröna kanelträdet.
Barken afflä- kes och får torka, sedan dess yttre skal af- skrapats Barken är då hvit, liksom hos rönn, men blir, när den får ligga i luften lik- som dessa, brun och rullar ihop sig som de kanelstänger, man får i handeln.
— Jaså.
Då har man nog haft kanel länge i Sverige o c k s å?
— Jo, var säker på det!
I Sverige var det i forna tider brukligt att de förnäma, när de möttes, bjödo hvarandra på en blandning af socker och kanel.
Man förvarade detta i silfverdosor — precis som snus nu för tiden.
— Då åto de det där pulvret i stället för kola, kanolds och karameller?
undrade en af gossarne.
— Javisst — den tiden fanns det inte ka- rameller alls.
Silfverdosan kretsade rundt i fruntimmersbänkarna i kyrkan och i tur och ordning stucko damerna ned tungspetsen i dess innehåll.
Och anföraren tog sig en pris kanelsnus igen.
Vid den våldsamma nysningen vaknade gossarne.
Bägge sågo på nattbordet.
Men på det fanns ingenting annat än ett par glas, half- fulla med vatten.
S å tittade de bort mot byrån.
Där syntes heller ingenting alls.
— Jag drömde så underligt, sade Gösta.
— Ja, jag också, tyckte Henrik.
Och därmed vände de sig i sängarna och somnade in igen.
OTTO WITT.
Manuskript och bref af redaktionell natur torde alltid a d r e s s e r a s till R e d a k - tionen af Idun, ej till någon särskild medlem af densamma.
KARWGl - FiritfBYtt VID TORh
6ÄIF, SOM FICK VÄRLDSTRAFIK.
" Vi och dess i och för sig högsi banala trähus på Ansischts- karfen öfver Europa.
Det var i början af december som fre sven- ska ångares undergång med ens stop- pade omlop- pet i trafikå- dern från Stockholm till Raumo och med en natur- lags våldsam- het plötsligt; nd.
6. bostäder i Karungi upp- gsstjänstemän.
Äfven järnvägs- mål.
7.
Sju stycken tyska kon-; n anlände till Haparanda efter i varit häktade i olika delar af esan trodde de sig vara på väg rför gladt öfverraskade att, när s färd ändtligen öppnades, b e - jlerna äro från vänster räknade — 8.
5iler med flyktingar utanför ' rivaihotellet i Karungi.
10.
Post- med post aflastas.
11.
Tillfällig och finska Karungi, där flyktin- tt " hotell " i Karungi under upp- jar i Haparanda, färdiga att af- grunden Læstadianska bönhuset,
dref strömmen att söka sig utlopp på annat håll.
Det gick liksom en stöt öfver den väldiga raden af alla, som väntade att komma fram.
Man kan tänka sig den fortplantad genom en enda oafbruten rad från Moskwa till Berlin.
Men lika fort som telegrammen om Mäniylouto- katastrofen regnade ut öfver världen, lika fort började telegrafapparaterna att rassla i Petrograd och Stockholm och efter några timmar var förbindelsen återknuten, resan- deströmmen började rinna på nytt och nu var det som i alla biljettluckor på frågan hvart man skulle lösa biljett för att komma från eller till Ryssland, med ens började svaras: Karungi!
Alldeles oväntadt borde det inte ha varit för herrarne i Järnvägsstyrelsen att Karungi skulle bli en viktig trafikpunkf.
Den ryska regeringen hade ju börjat lägga en proviso- ris järnväg från Torneå till det finska K a - rungi.
Men när katastrofen kom, var ingen- ting gjort i Karungi och det blef därför en väldig uppståndelse vid den lilla stationen, när plötsligt tusental efter tusental af re- sande och tusental efter tusental af gods skulle dirigeras däröfver.
Jag har rest med den sista båtlägenhet, som gick till Raumo och kom lyckligt fram och jag har rest med ett af de första tågen, som gingo från Karungi med resande från Petrograd.
Det var högst provisoriska för- hållanden då.
Från Haparanda fick man fara med släde och det afspeglade sig onek- ligen en viss förvåning i de resandes ansik- ten, då de svängde upp framför den lilla låga och trånga f. d. bondstuga, som nu är stationshus, och förstodo att det var där som man kopplade hop förbindelsen mellan Ryss- lands 160 miljoner och hela den öfriga värl- den.
Men Karungi, som vanligen ligger och drömmer vid den flacka Tornestranden, och där man eljes betänksamt tar ett steg då och ett annat då, bytte plötsligt om fysionomi.
Det kom arbetare och rallare och i en blink samlades där en stationspersonal af femtio man i stället för de tre ordinarie.
Det bör- jade byggas väntsalar och tullhus och gods- magasin och marketenteri, och man byggde hus på 24 timmar vid skenet af Luxlampor och det började dundra och hamra i Karungi.
Det kom postexpeditörer och tulltjänstemän, och i stället för att stinsen klarar af sina finngubbar och rallare själf, kom den ver- serade stationsskrifvare Gröngvist från Kat- rineholm.
Och han talade sex språk och han hjälpte och hjälper alltjämt med diskret och utsökt artighet rågblonda engelska misser, pikanta fransyskor och svartögda ryskor till- rätta.
Ho är den, som får så många tack- samma och strålande blickar ur så vackra ögon som stationsskrifvare Gröngvist i K a - rungi?
Och först och sist: när ryktet spred sig om det nya, som timade i Karungi, blef det lif i stugorna på många mils omkrets och finn- gubbarna refvo sig i håret och sade perkele och spände för sina små raggiga hästar för sina finnrisslor, och snart krälade från alla håll och kanter de små slädarna med K a - rungi som mål och i dessa slädar sutto finn- gubbar, som voro fast beslutna att pungslå de resande så mycket som möjligt, för öfrigt en lojal och fullt riktig föresats, som det vare mig fjärran att klandra.
Och gästgifvaregården och Privathotellet började ana, att geschäft stod för dörren, och de togo gensat dubbelt för pepparrots- köttet och tisdagssoppan, och Maja och Brita, som i hvardagsslag passade upp en mindre anspråksfull publik, letade fram röda bluslif och krusade sig hvar dag och samlade c ' rickspengar.
S å vällde resandeströmmen fram och med den en syndaflod af bref och paket och gods.
Ufrikespostafdelningen slog upp bord i en björkdunge och tjänstemännen började sortera under bar himmel och tillsammans med sina kollegor stationsskrifvarne fingo de efter en arbetsdag på mer än tolf timmar koja i en järnvägsvagn.
Och det gick bra.
Under tiden växte byggnaderna som svampar och vid det här laget är allting fixt och färdigt.
Klockan är åtta på morgonen.
Sakta gli- der tåget, som för halftannat dygn sedan lämnade Stockholm, in mot Karungi.
Tvek- sam, tunn och blåhvit gryr dagen öfver den flacka Tornedalen.
Snön ligger tung och hvit öfver fält och hustak.
De resande stå färdiga.
Samlingen är så brokig man kan önska.
I tredje-klasskupéerna sitta några hundra ryssar, värnpliktiga, som kommit från Amerika, och flyktingar trängas med sina rörande och ömkliga knyten, som inne- hålla allt hvad de äga af denna världens goda.
I andra klass svepa ryskorna päls- verken tätare om sig.
Ingenjörer och affärs- män, som skola till Ryssland och göra g e - schäft af kriget, skaka af sig de 36 restim- marnas lättja och gripa resväskorna för ati så fort som möjligt komma af och få tag i ett åkdon.
Det är måhända dessa, som äro den största procenten af de resande.
Det är svenska ingenjörer, som skola till Petrograd för att sälja sina fabrikers varor, och det är ryska affärsmän, som varit i Sverige eller England eller Frankrike och köpt.
Kanske ha de också varit i Köpenhamn eller Stock- holm för att köpa tyska varor, som hastigt passerat en svensk firma, blifvit dyrare men också svenska på kuppen, och nu skola de säljas till den ryska allmänheten, som af patriotiska skäl är förbjuden att tala tyska i den stad, som var alltför tysk, då den hette Petersburg.
Och de gå gladeligen i dem.
Och frågar man den ryske agenten, så sä- ger han: " In Geschäften giebt es keinen Patriotis- mus! "
Tåget glider in på perrongen och med ens är den lilla stationsplanen fylld.
P å platt- formen står herr Verbitzki, ryska legatio- nens representant, jämte ryske vice konsuln i Haparanda, herr Palmgren och en fräls- ningssoldat, och de ryska flyktingarna tas om hand; den meddellöse får mat och té på ryska statens bekostnad i marketenteriet bredvid stationshuset, och han bänkar sig där med den pälsklädde agenten, som beialar för sig själf.
Andra föredraga att omedelbart uppsöka resebyråernas biler, där man åker till Hapa- randa för femton kronor, eller leta ut sig en finnrissla bland de hundratal, som stå här i en enda röra och som frakta en dit för sex kronor.
Och har man väl fått tag i en kör- sven och denne trasslat sin släde ur högen, bäddas man ner på hö under fällar och re- ser i väg under ideliga kollisioner med mö- tande åkdon och ständiga påhälsningar i diket.
Och så drar strömmen af resande i väg.
Kyrkan och prästgården i Karungi.
- 142 - Man stannar inte i Karungi, man far igenom, så fort man kan.
Under mera än en månad var det Hapa- randa, som var målet för de resande, som kommo söderifrån och därifrån kommo alla, som reste från Ryssland och Finland.
Där- för drog också en ändlös rad af slädar med lådor och postpaket emellan Karungi och Haparanda och vägen var alldeles belamrad.
Den 19 januari kom emellertid oförmodadt den ofta bebådade underrättelsen, att den ryska banan var öppnad och klockan 12 den dagen gick det första tåget därifrån med en grosshandlare från Norrköping och några utlänningar som passagerare.
Och därmed hade en ny fas inträdt i K a - rungis historia.
I stället för att fara 27 kilo- meter till Haparanda kan man nu taga den endast 5 kilometer långa vägen tvärs öfver älfven.
Men det säges, att ryssarna, som känna sina landsmän, i allmänhet inte våga anförtro sina lif åt den provisoriska ryska banan, hvars räls äro lagda på bara marken, och som blir obrukbar i maj, när kälen går ur jorden.
Det finnes ett inslag i Karungis fysionomi, som inte får glömmas.
Det är den svenska militären.
Här ligga sjuttio man ur Jämt- lands fältjägare under befäl af löjtnant Holmguist.
Och lämnar man allfarvägen, där forbönderna trängas, och går nedåt älf- ven, skall man när som helst få se högväxta, smidiga blonda män, som på snabba skidor susa fram öfver fälten med gevär på ryggen.
Det är våra män och där de fara som hö- kar öfver älfsluttningen, sluta de en lefvande kedja af vakter på den strand, som är vår.
HARALD WAGNER.
Europas kvinnor, när skall Eder stämma höras?
MEDAN KRIGETS LÅGOR BLOSSAT UPP i förnyad häftighet, och folken resa sig liksom i en yttersta ansträngning att förgöra hvar- andra, kommer från en tysk kvinna en beve- kande vädjan till kvinnorna i Europa att höja sina stämmor för fred.
Det är den bekanta kvinnosakskämpen Lida GustavaHeymann,som offentliggör denna maning hvilken läses på tyska och engelska i den i London af engelsk redaktör utgijna tidningen Jus Suffragii, inter- nationella rösträttsrörelsens organ.
— Att det är de neutrala ländernas kvinnor, som böra ta initiativet till en fredsaktion, om en sådan skall komma till stånd, är klaH och tydligt!
Växer icke hos kvinnorna själfva en öfvertygelse, att de måste göra något?
Eller skola Europas kvinnor tiga intill det är försent!
C É E B B i IDT UNDER SOMMARENS HÄR- I K^^^ lighet slog ner som en blixt det I förfärligaste af alla krig och I ÄuP^ satte hela Europa i brand.
PipfMPP I Alla de krigförande ländernas kvinnor gåfvo med högburna hufvud och mo- diga hjärtan sina män för fäderneslandets skydd.
Mödrar sågo utan att darra sina söner, unga flickor sina trolofvade draga ut mot död och fördärf.
Utan rast eller ro arbetade och arbeta kvinnorna där hemma för att möta den själs- liga, kroppsliga och ekonomiska nöd, som denna tid frambesvor.
Sommaren är förliden, hösten kom och gick, vi stå midt i vintern.
Miljoner män blefvo kvar på slagfälten och se aldrig mera sin hemtrakt.
Andra vände åter fördärfvade och sjuka till kropp och själ.
Städer med den högsta kultur, hem för en- kel människolycka äro förintade.
Europas
jord ryker af människoblod — människo- blod, människokött skall nära framtidens vajande sädesfält på tysk, fransk, belgisk och rysk mark.
Miljoner kvinnohjärtan förbrännas af ån- gest.
Intet jordiskt språk är nog rikt för att skildra så mycket lidande i hela dess vidd.
Och alltjämt rasar det folkförhärjande kriget.
Europas kvinnor, hvarför tigen I?
Ären I endast stora i att tåla och lida?
Skolen I icke tvingas till en flammande protest af den blodrykande jorden, af edra mäns, trolofva- des och söners miljoner fördärfvade krop- par och själar, af de lidanden, som vederfa- rits edert eget släkte?
I södra Europa ha män mötts för att byta fredens ord.
I norra Europa har man rådslagit om fred.
Europas kvinnor, hvarför dröjen I att utså fredens ord?
Låten icke af hålla Er af dem, som anklaga Eder för svaghet, emedan I ön- sken fred, eller af dem, som säga att I icke genom Eder protest kunnen hindra historiens blodiga gång.
Försöken åtminstone mänskliga, modiga och starka, som det höfves Edert släkte, att hejda tidens bloddrvpande hjul.
Träden tillsamman i norra eller södra Eu- ropa, protesteren kraftfullt mot det folkmör- dande kriget och förbereden freden, åter- vänden hvar till sitt fädernesland och hojen ropet på nytt, uppfyllen Eder plikt som kvin- nor och mödrar, som vårdarinnor af sann kultur och mänsklighet.
LIDA GUSTAVA HEYMANN.
Direktörens barn och Pet- tersonskans ungar.
ÄR " KUNG BABY " GJORDE sitt inträde i direktör Weiblers familj, väntade honom den ele- gantaste utstyrsel i linne och ylle, siden och spetsar.
Fru di- rektörskan hade en dag råkat läsa i en tysk tidning en i kåseristil hållen reklam för baby- utstyrslar, hvilken slöt med följande ord: " Om en blifvande moder efter att ha läst förestående är nog pliktförgäten att åt sin väntade lilla ängel icke köpa just dessa fina yllevaror, detta slags sidenkuddar och si- dentäcken, detta slags äkta spetsar och handsydda broderier, så kunde det sorgliga inträffa, att den lilla ängeln blef missnöjd med sin kärlekslösa moder och återvände till den gode Guden ".
En dylik fatalitet borde ju undvikas och sålunda förskrefs hela utstyrseln från Schmidt &amp; C:o i Berlin, hvarefter den stora händelsen emotsågs med lugnt samvete.
Redan från början beredde Kung Baby sina föräldrar öfverraskning.
Han kom nämli- gen icke ensam, utan åtföljd af en liten sys- ter, med hvilken han fick dela sin makt och sina ägodelar.
Samtidigt gjorde ett annat tvillingpar sin entré hos Pettersonskan i källarrummet bredvid brygghuset.
Men hvarken Petter- sonskan eller flickan, som var mor till tvillin- garna och sedan hade den obegripliga tu- ren att bli antagen som amma hos direktö- rens, hade haft tillfälle att läsa reklamen från Schmidt &amp; C:o i Berlin och utstyrseln var därefter.
Att dela åt två hvad som icke ens räcker till en var ett räkneproblem, som vållade Pettersonskan oändligt hufvudbry.
Från barnkammarfönstret i direktörens vå- ning kunde man se rakt ned i bakgårdens källarrum, och när det tvättades i brygghu- set, hände att fönstren tinade upp, så att fos- termodern kunde visa de små trasbyltena för deras mor däruppe i herrskapsvåningen.
B e - sök fingo icke ofta förekomma, hvem kunde veta hvad slags baciller, som frodades där- nere i fukten och snusket.
Men att de små blefvo väl skötta, det kunde fru Petterson aflägga sin salighetsed på.
De fingo både smördeg på magen, hafresoppa i mjölken och värme i hennes egen säng.
Så gick tiden, amman flyttade — ingen visste hvart — och försvann småningom helt och hållet.
Fattigvården betalade för hen- nes barn hos fostermodern, som inte kunde förmå sig att lämna de välsignade skrikhal- sarna ifrån sig.
Och skrika och skrala kunde de, där de i obunden frihet tumlade om på trappan och i rännstenen, så att ljudet ofta lockade två ro- siga barnansikten att trycka sina små näsor platta mot fönsterrutan i direktör Weiblers sängkammare.
— Hvad Pettersonskans ungar ha förtju- sande roligt!
var först en dunkel uppfattning, som slutligen blef en uttalad tanke, åtföljd af längtansfull afund.
När Douglas och Gurli — direktörens barn — skulle ut och hämta frisk luft, gingo de i skinande hvita kläder midt på trottoaren un- der barnfrökens oupphörliga förmaningar att akta sig för fläckar.
Regnade det bara en endaste liten droppe, så skulle de ha på sig otäcka galoscher eller bottiner, som inte hördes, när man gick, om man än stampade aldrig så hårdt i gatan.
Men Pettersonskans ungar fingo gladeli- gen plaska i polar och rännstenar utan att behöfva vara rädda för fläckar.
Och deras trätofflor slamrade mot den ojämna sten- läggningen, så att Douglas tyckte det var lika fint som farbror löjtnantens sporrar.
Och tänk så lyckliga Pettersonskans un- gar voro, de slapp att tvättas och kammas och borstas sju miljoner gånger om dagen.
— Ni vill kanske se ut som Petterson- skans ungar — brukade fröken säga — som inte bli tvättade och kammade mer än en gång om året.
Ja, det ville Douglas gärna och Gurli ville alltid detsamma som sin bror.
En dag på sensommaren voro direktörens borta på middag och barnen ensamma hem- ma med sin fröken.
Det hade regnat hela för- middagen och på gården voro riktiga små sjöar, hvari solstrålarna blänkte och glitt- rade.
— Det ser alldeles ut som guldfiskar, an- märkte Douglas.
— Det är alldeles säkert guldfiskar, sekun- derade Gurli.
Nisse och Greta — så hette Petterson- skans ungar — hoppade barfota midt i den djupaste polen och skreko af glädje öfver stänket.
När Douglas och Gurli en stund med lifli- gasie intresse åsett leken därnere, började de hviska i hvarandras öron, under det de kastade tveksamma blickar åt rummet bred- vid, där fröken satt och skref bref till sin fästman.
Följden af den hemliga öfverläggningen blef att nästa minut stodo direktörens barn nere på gården hos Pettersonskans ungar, som stumma af häpnad stirrade på den ovan- liga synen.
— Får vi vara här och leka med er?
bör- jade Douglas.
— Det är så tråkigt hos oss — pappa och mamma är borta och fröken bara skrifver och skrifver — och vi har inga vat- tenpussar att hoppa i — bara en lekmatta!
Det sista ordet uttalades med djupaste för- akt.
— Men du är så fin — invände Nisse.
— Vi får aldrig hoppa i polarna om söndagen, när mamma tvättat oss.
- 143 - — Jag kan få låna din blus, bad Douglas, och så tar vi af oss skor och strumpor.
Det vill Gurli med.
— Ja då.
Gurli satt redan på brygghustrappan och försökte att med Gretas hjälp befria sig från sin fotbeklädnad.
Greta fick hennes hvita förkläde i utbyte mot ett trasigt och urlvättadt af obestämd färg.
S å börjades leken.
Plums!
lät det gång på gång, ledsagadt af kvittrande skratt.
S e - dan Nisse och Greta hämtat sig från första öfverraskningen kunde de icke nöja sig med att vara endast åskådare — polen var ju de- ras speciella tillhörighet.
När barnfröken hunnit till sextonde sidan i sitt bref, höjde hon hufvudet och lyssnade åt barnkammaren.
S å ovanligt tysta och snälla barnen äro, undrade hon och antog att de somnat på lekmattan.
— Pettersonskans ungar skrålar så myc- ket värre — en kan bli riktigt nervös.
— Hvarefter pennan åter började rassla öfver papperet.
Men sjuttonde sidan var knappt fylld, när fruns röst hördes fråga efter barnen.
— Gud i himlen, herrskapet redan hemma!
Och barnen, som skulle ha varit i säng.
I barnkammaren stodo frun och barnfrö- ken och stirrade häpna på hvarandra — rum- met var tomt.
Icke ett ljud hördes utom skratten från gårdsplanen.
Såsom gripna af samma tanke rusade frun fram till fönstret och fröken hufvudstupa utför trappan.
Ögonblicket därpå var hon uppe igen och och sköt ett par motsträfviga småttingar framför sig in i rummet.
— Du värld!
Jag har fått galna barn — det är ju Pettersonskans otäcka ungar!
Hon ville fösa ut dem igen, men hejdades af fru Weibler, som vänligt drog de för- skrämda barnen intill sig.
Douglas och Gurli följde själfmant sina nya lekkamrater i hack och häl, lifligt genom- trängda af det äfventyr de varit med om.
Våta och nedstänkta, i trasiga och smutsiga kläder samt till råga på allt barfota, men med tindrande ögon och rosor på kinderna, stodo de små syndarna framför sina festklädda föräldrar, under det fröken gråtande sökte framstamma en förklaring, som ingen lyss- nade till.
— Vi ha haft så väldigt roligt, vet mamma, och jag kan hoppa lika högt som Nisse — och Nisse har sagt att jag får gärna komma och leka i hans pöl — hvarenda dag om jag vill — och Nisse säger — — — — Jag hoppade också, skröt Gurli, och vattnet stänkte ända upp i ögonen — och vattnet var så smutsigt, så smutsigt — se, pappa — Ett litet knubbigt ben räcktes fram till b e - skådande.
— Laga att badvattnet genast blir i ordning och kläd under tiden af barnen samt svep in dem i lakan och filtar, afbröt fru Weibler frö- kens försvarstal, äfven de två främmande.
— Hvar är mamma?
vände hon sig till dessa.
— Borta på hjälp, hviskade Greta knappt hörbart.
Fru Weibler gick in i sängkammaren för att byta om klänning innan badproceduren skulle börja.
Direktören följde henne för att få ge luft åt sina svårt angripna faderskänslor.
— Jag förstår rakt inte hvarifrån våra barn ska ha fått sådana simpla böjelser — trifvas bäst ihop med gatungar.
Det är tidsandan, som smyger sig in till och med i barnkamma- ren, tidsandan, som demokratiserar och rif- ver ned alla skrankor — — — — Vore du religiös, skulle du kunna kalla för " Guds finger " det du nu kallar för " tids-
anda " — namnet gör emellertid detsamma.
För min del — och jag ar viss att du gör likaså — tackar och välsignar jag den makt, som öppnar våra ögon för orättfärdigheten och själfviskhefen.
När den lilla främmande flickan såg på mig med sina tårfyllda ögon, måste jag tänka på hennes mor, som jag så ofta fann stående vid fönstret för att upp- snappa en skymt af sina egna barn, som ledo och foro illa, under det hon med d e r a s mjölk närde våra blomstrande och friska små.
Du minns att vi lät henne byta rum med annan utsikt för att hon infe skulle påminnas om sina egna, och det lyckades visst så bra, att äfven moderskärleken stals från de fat- tiga ungarna.
När jag såg alla fyra tillsam- mans, de två strålande af hälsa och lycka och de andra två så bleka och magra och fattiga, och så tänkte att svalget mellan dem skall vidgas allt mer, om ingen hjälper, så kände jag vår skuld så omätligt stor, att den måste gäldas, om jag skall få ro i min själ.
— Du menar att Pettersonskans ungar — Ska bli direktörens — ja.
Protesten på direktörens läppar tystades af hans hustru på ett sätt, han ännu aldrig kunnat motstå.
Härmed slutar historien om Petterson- skans ungar.
FRIGGA CARLBERG.
Personligt mod.
NGEN I SVERIGES LAND, OCH väl allra minst dess kvinnor, vilja ha krig, alla bedja vi Gud bevara oss för allt det förfärliga ett krig inne- bär.
Men detta är inte detsamma som att af rädsla för hvad som dock kan komma förlora besinning och mod och bara tänka på att till hvarje pris rädda sig själf.
Det är heller inte detsamma som att misströsta om utgången af ett möjligen kommande krig och fvärt afgöra: vi kunna icke försvara oss mot en numerärt öfver- lägsen fiende.
Detta vet nämligen ingen.
Otali- ga äro de gånger, då en mindre, en numerärt un- derlägsen, styrka slagit en större, vi behöfva bara gå till våra egna krig under Karl XII t. ex. för att se detta.
Men hur ofta, när jag framhållit detta faktum, har jag ej fått svar: ja, det var då, på den tiden, när det p e r s o n l i g a m o d e t b e - tydde mera än nu!
Det är ett farligt fal, det där, att personligt mod infe längre skulle betyda någonting, det är ett far- ligt och ett försåtligt tal, som kan åstadkomma mycket ondt i klenmodiga sinnen just i dessa d a - gar, och att det heller inte är sant, det har ju det pågående kriget redan många gånger visat.
Är det månne inte tvärtom det personliga modet, som uträttar mest i ett krig, som eldar och hänför kam- raterna, imponerar på fienden och går till efter- världen såsom något att ta vara på, att efterlikna, vara stolt öfver!
När den tyske underofficeren i sina armar slä- pade bort den nerfallna granaten för att hindra den att explodera i batteriet, när den lilla österri- kiska flickan sprang med vatten till soldaterna tills hon fick sitt ena ben sönderskjutet, otaliga andra exempel att förtiga, var det det personliga modet, som triumferade, och hvem mäter den mo- raliska verkan af allt detta?
Är det inte tvärtom personligt mod, som utför alla verkliga hjältedåd och drifver ett folk till seger?
Var det underligt att det tyska folket på några dagar lämnade fyra miljarder som krigslån, när en ringa tjänsteflicka i 5erlin skänker alla sina surt förvärfvade pengar — för öfrigt tusentals kronor — till de sårade sol- daterna?
Hur måste inte ett sådant exempel verka!
Vi få icke genom klenmodighet eller misströs- tan nedslå modet, hvarken hos oss själfva eller andra, vi få infe som ryska tsaren uppmana våra män att taga sig i akt.
När Sveriges ödestimma slår måste vi möta den med gladt mod, beredda att offra allt för vårt land.
Icke minst Sveriges kvinnor måste då finnas på sin post, hvar den nu blir, och göra sitt yttersta.
Hvarför skulle inte en kvinna kunna dö hjältedöden, hvarför skulle inte hon få försvara sig och sitt?
Det säges om den femtonårige grefve Schwerin att " han stått mot svallet af tidens haf, fast späd och vek ", och vi få inte tro att alla kvinnor nödvändigt må- ste skonas, då landets unga starka söner falla i tusental.
Det finns ingenting som berättigar till en sådan tro, och isynnerhet nu, sedan hemmet icke längre är kvinnans hela och enda värld, måste hon veta att i farans stund visa samma mod, samma sinnesnärvaro och pliktuppfyllelse som männen.
Såsom vi ju också redan i det nuvarande kriget sett en kvinnlig telefonist göra, då hon stannade på sin post till det sista, äfven sedan de manliga kamraterna flytt.
Det tjänar ingenting till att gråta och jämra sig, kriget har väl också sin mission, fast den för de flesta är svår att upptäcka, och kanske behöfdes det något mycket hårdt, mycket tungt för att få mänskligheten att ändra den bana hvarpå hon slagit in.
Kanske voro vi bra förvek- ligade, bra flärdfulla och pretentiösa, bra bort- skämda och själfgoda innan det förfärliga kom, som skulle lära alla allvar.
Det är nöden, som kommer själarna att växa, som skapar stordåd och lär människorna att blicka utom det egna lilla jaget.
Hur mycket häraf ha vi inte redan sett i detta krig, så mycken själfuppoffring, pliktupp- fyllelse, hjältemod och hänförelse!
Låt oss för- söka att se äfven detta i kriget, infe bara fasan och jämmern, i stora tider måste man försöka att själf vara stor; kanske ligger det ändå någon san- ning i skaldens ord att " så ljufligt är ej källans sus bredvid en blomsterstrand, så härligt icke dagens ljus, som död för fosterland. "
G. CHR.
_ g F R Ä N O C H S C E N E N p E S T R A D E N NNU ETT STRINDBERGS-PRO- gram på Dramatiska teatern!
— Har månne intresset för den store diktaren svalnat efter som premiä- ren knappt förmådde draga halft hus?
De som uteblefvo och till äf- ventyrs fortfarande ämna utebli beröfva i alla händelser sig själfva njutningen af en mäktig dra- matisk konst, ty både tragikomedien " Fordrings- ägare " och sorgespelet " Bandet " äro laddade med den strindbergska furian och intensiteten, man må sedan reagera hur mycket som helst mot författa- ens ensidiga svartmålning af kvinnan.
Hvarför Strindberg såg rödt, när det gällde den mest om- debatterade hälften af mänskligheten, veta vi alla, liksom vi inte heller sväfva i okunnighet om, att han var bland de hetaste kvinnodyrkare, som nå- gonsin lefvat.
S å underligt sammansatt kan äfven mansnaturen stundom vara.
Programmet erhöll ett väsentligt tillskott i in- tresse genom fröken S c h i l d k e n c h t s återgif- vande af de bägge kvinnofigurerna, Tekla och fri- herrinnan.
I synnerhet blef den förstnämnda mäs- terligt skildrad i sin cyniska åtrå, och här syntes hvilka stora möjligheter den begåfvade skådespe- lerskan sitter inne med som karaktärsframsfälla- rinna.
I den stora replikduellen mellan Tekla och - 144 - hennes f. d. man var Bror Olsson en första rangens fäk- tare, och hr P a l m e återgaf måttfullt den epileptiske mannens obehagliga roll.
I den senare pjäsen med dess af en för- träfflig regie prägla- de rättsscen i en tingssal på landet spelades mannen af hr Gösta Hill- berg.
Det roliga och fint skrifna lustspelet " Niobe " af engels- männen H.
&amp; C.
A. Paulton, som för ett Cally Monrad.
tjugutal år sedan uppfördes på Vasa- teatern med dels fru Hilda Castegren och dels fru Anna Norrie i hufvudrollen, lefver nu upp på samma scen med fru G i b s o n som en plastiskt skön staty och hr W i n n e r s f r a n d som hennes illa utsatte beskyddare.
De bilda tillsammans ett mycket roligt par, åt hvilket publiken får sig ett uppfriskande skratt.
Förpjäsen, ett godmodigt svenskt original kalladt " Inkvarteringen ", af ano- nym författare, minskar heller inte munterheten.
Någon munterhet att tala om åstadkom däremot inte Oscarsteaterns senaste nyhet operetten " Don luans sista äfvenfyr " af herrar Leo Stein och Carl Lindau med musik af Edmund Eysler.
Handlin- gens torftighet och brist på esprit försvagas yt- terligare af en visserligen smekande, men i fråga om melodisk uppfinning föga anmärkningsvärd tonskrud.
Herr och fru B a r c k 1 i n d i hufvudrol- lerna ser man i alla händelser med nöje.
Af symfonikonserier äro nu senast att anteckna Kgl.
teaterns med framförandet af Gustav Mahlers andra symfoni i c-moll, detta geniala jätteverk inom symfonidiktningen, som ger så att säga en hel världsbild i toner.
I K o n s e r f f ö r e n i n - g e n har G e o r g S c h n e e v o i g f ånyo dirige- rat ett par program med verk af bl.
a. Wagner och Brahms, och åter ådagalagt sin intuitiva och elektriserande ledarförmåga.
Bland de talrika solistkonserterna framstå den norska sångerskan fru C a l l y M o n r a d s båda romansaftnar som några af de njutningsrikaste timmar sfockholmarne denna vinter fått tillbringa i en konsertsalong.
Fru Monrads konst har för- djupats och blifvit en eller annan nyans själfullare sedan hon var här sist, åtminstone föreföll det an- mälaren så.
Hennes föredrag af ett antal Grieg- och Schubertsånger var betagande i sin poetiska finhet, och med den sammetsmjuka röstklang, hvaröfver hon förfogar kommer äfven den rent tonala skönheten i dessa romanser fullt till sin rätt.
Hennes ackompanjeiör, herr E y v i n d A l - n æ s bidrog med några egna kompositioner på programmet, rätt vackra, men af en litet tröttsam vekhet.
Det mindre vanliga att en kvinnlig komponist ger sig i kast med en omfångsrik orkestral kom- position föranleder oss att omnämna sällskapet Concordias i Gefle konsert därstädes, hvarvid bl.
a. uppfördes " Skogsråt " för soli, kör och orkester af fru Sara Wennerberg-Reuter, en brorsdotter till " Gluntarnes " skald.
Konserten blef eft evene- mang och lokalpressen ger fru W.-R.
varma lof- ord för hennes kompositoriska begåfning.
Slutligen vilja vi med ett par rader notera en födelsedag inom den sceniska konstens värld.
Fru Clementine Swartz, förra premiäraktrisen vid Kgl.
teatern, och sedan 1897 änka efter Edvard Swartz, den särskildt som Hamletframställare ryktbare konsnären, fyllde nyligen 80 år.
Utan att kunna inskjutas i gruppen af våra mest lysande talanger på teatertiljorna under förflutna decennier tillhörde fru Swartz i hvarje fall de goda förmågorna, och hen- nes repertoar inom skådespelet och ko- medien blef med åren mycket omfattande.
Då fru S. 1888 drog sig från scenen hade hon tillhört densam- ma i nära 40 år.
Den åldriga konst- närinnan är numera kroppsligt rätt svag, men sina andliga för- mögenheter har hon orubbade i behåll.
Clementine Swartz.
ARIEL.
blad gelatin, 5 msk., socker i (75 gr.), tjock grädde.
• 4 B del.
e r e d n i n g: Stora, vackra apel- i Hemmet läses under rubrik!
s mer tvättas väl och t orkas.
På två tredjedelar af apelsinen tages 5 " Om hudens vård ": skalet bort med undantag af en 1 om.
bred remsa, som skall bilda grepe.
Fruktköttet urtages väl med en silf- vertesked, och det mesta hvita bort- skrapas från skalet.
Korgens kan- ter samt grepen klippas i vackra ud- a dar, hvarefter korgarna sköljas val och få ligga i kallt vatten omkr. Va tim.
De få därefter afrinna på duk.
Till blanc-mangén användes saften- af de urgräfda apelsinerna och ska- len på sidorna om grepen.
— Apel- sinskalet rifves nätt.
Saften urpres- sas, mätes och upphettas.
Gelatinet sköljes väl i kallt vatten, klippes • har sedan gammalt stort för- i i bitar och upplöses i apelsinsaÆten, ^ troende.
Pris 50 öre st. ^ som därefter blandas med 4 msk.
af sockret.
Grädden vispas med resten les i en väl smord, slät timbalform af sockret till hårdt skum.
Apelsin- med lock, som sättes i em kastrull saften hälles småningom uaider visp med kokande vatten.
Kastrullen stäl- ning i grädden.
Blanc-mangén fylles les vid sidan af elden, så att vatt- genast i korgarna, som därefter få net håller sig hett utan att koka, stå på is 2 — 3 tim. Eedigerad a f ty annars skär royalem sig.
Resten af krämen fylles i en hög, Formen tages upp försiktigt och smal, vattensköljd och s ock er beströdd royalem får kallna i sin form.
Den bleckform, som äfven får stå på is stjälpes upp på servett, afputsas 2 — 3 tim. Nar anrättningen skall s&gt;er- a f Elisabeth östmans Husmo- ofvanpå och skares i Vi cm.
tjocka veras, lossas krämen från formens skifvor, hvilka utskäras till vackra kant och uppstjälpes på flat glas- derskurs i Stockholm.
28 FEBR. — G MARS 1915. figurer eller s m å bollar med kru- skål med tårtpapper.
Korgarna gar- SÖNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; sigt eller slätt legymjärn.
De ser- neras med vispad grädde, och ofvan- kalftuaga med madeirasås och stekt veras som gamityr i klar buljong på grädden lägges en liten stjärna af potatis; mjölk; kaffe eller te med eller comsommé.
syltade apelsinskal.
En korg pla- god kaffekaka.
M i d d a g: Klar bul- ceras midt på puddingen med en jomg med gTönsaker och fiskroyal; krans af apelsinstjärnor rundt om- S t e k t f å r s a d e l (f. 6 pers.).
kring.
De öfriga korgarna ställas om- stekt farsadel med fransk potatis och oumberlandssås; apelsinblajic-mangé i 2 kg., fårsadel, 2 tsk.
salt (10 gr.), kring puddingen och mellan dem man- Vi t s k.
hvitpeppar, 4 msk.
smör (80 delberg, garnerade med fint hackade k » rgar.
MÅNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; gr.), Vi Ii * ' buljong.
pi s tac iemandlar.
B e r e d n i n g: Sadel kallas nedre hafremjölsvälliing; sill i papper med potatis; mjölk; kaffe eller te.
M i d - ryggstycket eller de båda samman- H a c h i s a f f å r (f. 6 pers.).
4 — 5 d a g: Hachis al får med saltgurka; hängande kotlettradema.
Köttet, som bör hafva hängt 3 — 6 dagar, allt hg.
benfri fårstek, 1 / msk.
smör äppelkräm med mjölk.
efter årstiden, bultas med en fuktig (30 gr.), 3 msk.
mjöl (30 gr.).
TISDAG.
(Fettisdag).
F r u k o s t: Smörgåsbord; fattiga riddare med klubba, torkas med em duk, urvridem 3- — 4 del.
buljong, salt, hvitpeppar, sylt; mjölk; kaffe eller te.
M i d - i hett vatten, befrias från öfverflö- Vz msk.
finhackad persilja.
d a g: Fläskkotletter mod gräddsås digt, undertill sittande fett; på ytter- B e r e d n i n g: Köttet skares i tär- sidan skåras med en hvass knif i ningar.
Smör e t och m j öl et blandas, och potatis; semlor med mjölk.
ONSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; jämna rutor.
Köttet ingnides med blandningen får stå vid sidan a f bräckt skinka med äggröra; mjölk; en blandning af saltet och pepparn, elden och omröres då och då, tills kaffe- eller t e. '
M i d d a g: Vegetarisk slaksidoma rullas inåt, och sadeln den erhållit en fin ljusbrun färg rotpuré med ostsmörgåsar; abbor- ombindes på 4 — 5 ställen med segel- och afger en lukt liknande hassel- (förut doppadt i hett vatten) nötens, hvartill åtgår omkr. / tim. filéer med vin samt pressad potatis.
garn att bibehålla formen.
Den be- Buljongen spädes på, och såsen får TORSDAG F r u k o s t: Smörgåsbord; för med smöret, lägges i en lång- koka 5 min.
Köttet värmes i såsen biff af kalflefver med potatis; mjölk; strykes och st ek es i v a r m ugn 1 — men får ej koka, ty det blir då segt.
kaffe eller te.
M i d d a g: I r t e r med panna 1V tim., under det den flitigt öses Anrättningen afsmakas med kryddor fläslk; plättar med sylt.
öfver och spades, den är brynt och persilja och serveras inom en FREDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; med dem kokande när buljongen.
bård af potatis puré.
havregrynsgröt med mjölk; ström- miagslida med potatis; mjölk; kaffe Sadeln tages upp, köttet lossas eller te.
M i d d a g: Herrgårds stek nätt på båda sidor om ryggraden, A b b o r r f i l é e r m e d v i n (f. 6 med brynta morötter, potatis, lingon lägges på ett skärbräde och skares ock lök; petits-choux-pudding.
tvärs öfver i vackra skifvor, hvilka pers.).
1 Va kg.
abborre, 2 tsk.
salt LÖRDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; sammanläggas på sadeln, så a t t den (10 gr.).
Till panering och s-tek- uppvärmd stek (rester från fredag); ser hel ut.
Den lägges upp på varmt mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g (ve- serveringsfat och garneras med fransk n i n g: 1 ägg, 2 msk.
hvetemjöl, 1 getarisk): Risgrynspudding med blom- potatis och persilja.
Serveras med msk.
groft rågmjöl, 4 msk.
smör (80 gr.), 3 msk.
hvitt vin.
kål, potatis och champinjonsås; enkel cumberland s sås.
äppelkaka med vispad grädde.
S å s: IVa del.
fiskbuljong, 11 / 2 äcl.
tjock grädde, 2 tsk.
citronsaft, V2 C u m b e r l a m d s s å s (f. 6 pers.).
del.
hvitt vin, 1 tsk.
sockerkulör, RECEPT: 1 tsk.
citronskal 1 msk.
finhackad persilja.
F i s k r o y a l (f. 12 pers.).
120 gr. 1 tsk.
apelsimskal, strimlor), 1 tsk.
f i n h a c - Beredning: Abborrarna fjällas filé af sjötunga eller hvitling, / k (i a d trådfina chalottenlök, 4 rödt vin- ej, rensas, sköljas, torkas, skäras i tsk.
salt (3 gr.), 1 Vs msk.
smör (30 bärsgelé, 1 Vi del.
msk.
fint portvin, 1 och ryggbenet jämte alla små- gr.), 1 msk.
kokande vatten., 2 msk.
tsk.
' engelsk ell.
fransk senap, saften filéer, ben borttagas.
— På hufvud, ben kall bechämelsås, 1 — 1 Vi del.
tjock af saften af V2 citron, och skinn kokas fiskbuljong, som grädde, salt, hvitpeppar, 1 ägg, 3 l i t e 1 t apelsin, cayeoxie, l i t e t stött ingefära.
användes till såsen.
- — Filéerna läg- äggulor.
gas med skinnsidan mot skärbrädan, r e d n i n g: Allt det hvita T i l l f o r m e n: Vi k - smör (10 res B e bort från apelsin- och citron- och köttet skares från skinnet med Sr.).
en spetsig knif.
Filéerna gnidas med skalen, hvarefter de skäras i tråd- Beredning: Filéerna sköljas, strimlor, mätas, förvällas 2 min.
saltet och få ligga 1 tim., hvar- klappas Ln i en duk, gnidas med fina efter den ånyo torkas med fiskhand- kokande vatten, inklappas i en duk saltet och skäras i tärningar.
Smö- få kallna.
Den hackade löken duk.
Filéerna doppas i det uppvi- ret smältes i en kastrull, fisktämin- och spade ägget och vandas i mjölet, som 1 mim.
i kokande vatten och garna.
läggas i, vattnet tillsattes, de förvälles väl i en duk.
Vinbärsgeléet förut är väl blandadt.
De stekas i få sakta koka med look 8 — 10 mim., pressas smöret ofvanpå spisen, och när filé- med vinet, blandas med hvarefter de hällas npp och få kallna.
upplöses löken, senapen, apelsin- och erna äro stekta på båda sidor, be- Fisken stötes i stenmortel till en skalem, gjutas hvar och en med 1 tsk.
hvitt och såsen afsmakas noga fim massa, såsen tillsättes, och mas- citronsaften, vin, hvarefter de läggas upp på varmt san, stötes ånyo.
Kryddorna och gräd- med kryddorna.
fat, och stekpannan vispas ur med den tillsättas, litet i sänder, och fiskbuljongen, grädden, citronsaften, massan passeras genom hårsikt.
Äg- A p e l s i n b l a n c - m a n g é i k o r - vinet och sockerculören, såsen får get och äggulorna vispas väl och g a r (f. 6 pers.).
9 apelsiner.
koka upp, persiljan tillsättes, och inarbetas matskedsvis i färsen, hvar- B l a n c - m a n g é: skalet af 1 apel- såsen hälles öfver fisken på fatet.
efter den noga afsmakas.
Färsen hål- sin, 2 del.
saft af apelsinerna, 5 Anrättningen garneras med rafflade citronskifvor och persilja.
• I Iduns Hjälpreda för- SJU S o " mme B lan er d m, l er som as af a fö b l r a yn b, e d v e a ar n an d s e ed b e e l o • • S a * • re f b k ö e r n b z ä o t é ra " nd n e s d s e r a x - ås o om d et h b y ästa ä.
r bäst • a • o e t d finnig c lä h ngr o ren dagar 1 veckan • M m l e t e n e tids begagnande • läses en annons i S af borax benzoé tv ' ål ".
.
Gahns IDUN [Borax Benzoe tvåli Hålsöm.
S p e t s s ö m.
" ' De på Baltiska Utställningen exponerade och m \ ckeiuppmärksammade arbetena i S KÅNSK H Å L S Ö M äfvenså ett antal spetssSmsarbe- ten utställas en kortare.tid i vår lokal H amn- gatan 16, Stockholm.
För ärade kunder börjar d en 1 mars 1915 en afgiftsfri kurs i hålsöm och spetssöm under ledning af samma skånska dam, som utfört arbetena till Baltiska utställningen.
Hvarje modern Singer-familjemaskin är lämp- lig för dessa arbeten.
Anmälningar mottagas i hvarje Singers affär.
KÖKSALMANACK ^ » •••« » •••«••••iiintiiiii » * Singer Co. Symaskins Aktiebolag.
Elisabeth Östman-Sundstrand Infi«h.
TECKAN 1 2 Drottninggatan 4, resekreditiv, betalbara på de flesla europeiska och bankplatser, ombesörjer telegrafremissor till in- och utlandet.
Fondafdelning.
Notariatafdelmng.
Kassafack.
utfärdar utomeuropeiska Med 12,877 ex. 1 2 4 a 2 m s ska- P.
M. för hrr affärsmän.
VINSTEN ÖKAS GENOM j§ kundkretsens utvidgning.
Den billigaste, snabbaste och säkraste vägen att nå nya H kunder är EN ÄNDAMÅLSENLIG ANNONSERING H i därtill lämpliga organ.
En annons f IDUN g har icke blott värde för dagen: den faller i ögonen på köpare än längre tid, ja, i tu- sentals fall hela året.
Landets mest er- farna annonsörer annonsera också därför re- 1 gelbundet i IDUN.
11F Risgrynspudding ' med b l o m k å l (f. Q pers.).
1 medelstort blomkålshufvud, vatten, salt, 2 hg.
risgryn, 1 lit.
mjölk, 2 — - 3 del.
blom- kålsspad, 4 msk.
smör (80 gr.), 2 ägg, salt.
T i l l f o r m e n: 1 msk.
smör (20 gr.), 3 msk.
stötta skorpor.
B e r e d n i n g: Blomkålen rensas, fördelas i klyftor och får ligga 1 at- tikblandadt vatten (1 lit.
vatten, 1 msk.
ättika) 1 tim.
De påsättas där- efter i litet kokande vatten, tillsatt med salt, och få koka, tills de äro nästan mjuka, då de läggas på sikt att rinna af.
Kisgrynen sköljas, skållas i hett vatten, upphällas i durkslag och få afrinna.
En kastrull smötrjes med en del af smöret, mjölken ihälles, får koka npp, grynen iläggas och få under rörning koka, tills de äro nästan mjuka.
Mot slutet af kok- ningen spades med blomkålsspad.
Gröten upphälles, blandas genast med resten a f smöiret och får kallna.
Då den är fullkomligt kall, iblandas äg- gen, hvilka uppvispats med ett par msk.
blomkålsspad, och massan af- smakas med salt.
En form smörj es med smör och beströs med stötta skorpor.
Häri lägges hvarftals ris och blomkålsklyftor, öfversta hvarf- vet bör vara ris.
Puddingen gräd- das i ordinär ugnsvärme (omkr. 250°) omkr. 1 tim.
Serveras med potatis och champinjonsås.
- 145 - har Afton-IipposUaia ökats på I!
år.
med vin, konjak Därigenom har tidningen blivit kaf e, saft el er dylikt vid begagna den nde mest spridda effermiddags- af Apoteket Vasens Laxérmarmela och d, kvällstidningen i Stockholm.
det behagligaste af öringsmedel som L mmerförsäljningen och existerar.
På al a apotek.
pr ö e s n n u u m erantantalet i Stockholm har flerdubblats på samma tid.
F ö r h v l t a c k e r l n g finnes i s n ig gen dä iä r r t g il so ä m ät r a e ljfärg ä e g nar är således numera n ål ba e b r m n l- Och C h i n a l a c k.
H, s p e g e k n, l. po n r y s a linsh g å if r ts d ta.
dg A rse.
nik - ag AFTON-TIDNINGEN f b r in i l g an e a n T en Sveriges mest lästa tidningar.
a ven m in dre m vä e r d diga gu e ld fte m rap e n.
lj av dessa S s k, d a Trots ökningar bibehållas de b e s löna h d os til ve a r l k a nin f g är.
gha E n r d h la å gamla l- e. synnerligen låga annons- l e r AJU A l ' Art &amp; Fab C rik :o a s nte A r: .-B D., orc G h, ö e t B ä rg c priserna.
ksln och b o Stockholm.
!
2 Intet besv&amp;V Mnnonsera!
i ii!
mot köld och ombytlig väderlek genom F. Pauli« Liljemjölkcréme.
t rä u t nde ä r r v d an e lig m e s ä t t nd b g i - ro h l e t te O r g m ä n r a de o u t s a tri.
nu o B a m y n ä l t n d s k i n d u o r t m v ar b o e r h, öfv n e u s d å S a v r e b n e s ts k fö r l - ed t i jäns p U t or e t n s ra d å d er e s ö v ä l a f a r t a d gnar Sv N en i sk Ert in a l d n u d ed g d rl stri, och iy ska fa ä r rm a r b e t s f ö r t j ä n s t å t S v e n s k a n d ge s l k SVE tv N ä S t K vål, til när sam N k a r n isl Kö få p lik e a j g e o m i p HAPP M AC a m H SÅPF S A to B R h K I o S lm A.-B.
l S ö &amp; ck
kas med vispad grädde med citron- smak.
Aprikos- eller smultronmarme- lader ägna sig särdeles väl till denna tårta.
Soima.
P R I M A K V A L I T É!
Tf {B Ä S T A UTFÖRANDE!
H V A R J E P A R STAMPLADT MED OFVANSTÅENDE FINNAS I ALLA VARUMÄRKE VÄLSORTERADE SYBEHÖRS - M A N U F A K T U R - &amp; KORTVARUAFFÄRER.
N:r 37.
En kamrat och jag bodde en sommar i 4 månader uppe i Krok- oms säterbygd.
Det var en guddomlig tid — fastän allt för hastigt svun- nen.
J a g tror mig aldrig kunna glöm- ma denna ödemarkens stilla, djupa frid och dessa månskensaftnar i augu- sti.
O, Krokoms säterbygd, om jag an en gång finge gästa dig — men.
.
.
Nu ändtligen vill jag tala om för eder hur man skall komma till denna sagoomspunna by.
J o, man tar reda på när tåget går till Östersund.
Man reser med dagtåg.
Man åker, som väl är, direkt till Krokom.
Men man kan, ooh det vill jag föreslå damerna att göra, stiga a f i Östersund och se- dan taga båt därifrån t ill Kr ok om.
Den färden öfver Storsjön ångrar man inte.
Då man stigit i land i Krokom, måste man göra en titt in till gäst- gifvarmor och styrka sig med en kaffetår.
Krokomsmora kan som ingen koka kaffe.
Och sedan går färden till säterstugorna .. Dit är det / mil eller fulla milen.
Ni kan antingen ta häst eller använda er af apostla- hästarna .. Och så sent omsider nå ni målet.
J a g vill nu inte försöka med några nya poetiska utgjutelser — utan Öfver lämnar detta åt damerna att själfva göra.
Då ni vandrar upp för » fäbodgatan » skall ni stanna vid första stugan — gå in — och börja prata med » gammelina:a i säteirlaget ».
Det är nämligen hon som bestämmer på platsen.
Ni berättar för henne edra planer och gör upp om priset.
För mig kostade det 1 kr.
pr dag.
Och den tiden var guddomlig.
Under- bara platser finnas äfven i skogen — enk o m s kapad e som för sol bad.
Narkissos.
ojj * ' B ä s t a p u t s m e d e l för alla metaller.
C h e s e b r o u f h s 1 2 smårätter kunna då äfven komma med, varma och kalla (i form a f ä la S V A R daube, omelette, stufning o. s. v.), en fiskrätt, stek och efterrätt.
I r e u m a t i s m Iduns kokbok finner ni allt hvad (Forts.) ni kan önska, det gäller bara a t t Välja — Åkta yoghourt becrédies på föl- i; uide sätt: Man köper på apoteket och ' tillreda det aptitligt och godt.
Säkraste, billigaste o c h behagligaste botemed- Ego.
en ask yoghourttabletter.
Till 1 liten * mjölk tager man en tablett, som let ä r i n g n i d n i n g m e d N:r 33.
En fabrik i Katrineholm .söiKlers mulas och lägges på botten af en glaskolf.
Mjölken upphettas har till speciaiité a t t tillverka som till c: a + 8 0 gradier och får sedan marstugor samt ombesörjer uppsätt- C h e s e b r o u g h s C a p s i c u m V a s e l i n e af svalna till ungefär - \ - 50 grader och ning å respektive plats.
Priser från häll es s ed an ikolfven.
D enna för- 500 kronor till högre för det hela.
, ses med en bomullstapp i halsen och Gunvor.
Osvikligt äfven m o t smärtor i bröstet o c h sättes i therm ostat med + 3 5 J- 40 — Rätta forum, då en sommar- grader konstant värme och får stå stuga skall byggas, är a t t anlita m a g k r a m p; stillar tand- o c h n e r v v ä r k s a m t ä r där omkring 10 tim. Bra är att J.
F.
K.-metoden.
För ägaren är en utmärkt m o t gikt.
på bottnen a f k o 1 f v en h älla litet J.
F.
K.-metodens stuga alltid en gläd- N: r.
38.
Har sett kolsyrefrysning sur grädde, som dock ej bör vara je.
Typ och form enligt byggarens lämna goda resultat vid en del fö- all t f ör sur, så a t t de s v enska sur- önskan; men alltid solid, vacker och delsemärken, andra ha, om ej för- Säljes endast i tuber å 5 0 ö r e o c h mjölk s bakterierna uttränga de bul- billig.
Reflektanter å våra sommar- svunnit, betydligt förbättrats.
I alla gariska.
— Har man ej tillgång till hus kunna själfva få betrakta och händelser långvarig behandling.
1 krona.
Erhålles å alla apotek.
en thermostat, kan man använda en närmare studera .några af våra stngor, Carola.
therm.osflaska (med tillskrufvadt lock) om skriftlig begäran därom insändes eller ställa kolfven i närheten af till J.
F.
K.-metoden, Göteborg 7.
OBS.!
" Chesebroughs Vaseline " är den enda N:r 39.
Kan ej » bekymrad 13-åring » värmeledning i jämn värme.
— I stäl- let för tabletter kan användas mil- — En mycket treflig och billig knyppla smala linnespetsar eller virka ä k t a V a selin s o m finnes, hvarför n o g a torde kacedin, som fås på apoteket, och sommarstuga är en vanlig liten torp- sådana a f ankartråd; på » Hemslöjden » h varaf man t ag er en m ed föl j and e stuga a f paneladt, stående tretums- betalas de bra.
På sommaren bör ni tillses, att d e n k ö p t a varan b ä r n a m n e t: liten sked full till en liter mjölk.
timmer med pappmellanlag.
Unge- samla medicinalväxter att torka.
Skrif Chesebrough Mfg.
C o.
(Cons ' d) N e w York Samma förfaring.
— För a t t mjölken flär 8 m. lång oph 5 m. br ed.
Kan till ^Svenska Medicinalväxtföreningen » skall vara riktigt- lyckad, bör dem.
uppföras för c: a 1,500 kr.
Den inne- får ni deras broschyr mot 50 öre.
ha ett gräddlager öfver st samt vara håller 1 rum och kök på nedre botten ' Ivi.
tjock och jämnflytande.
Vasslar den samt ett gafvelrum ofvanj å, förutom N: r 40.
J a, det beror på hur pass sig, kan detta beiro på att den statt förstuga och veranda.
Om verandan för länge i therm ostat en.
Man haller.
göres täckt kan förstugan uteslutas kvalificerad arkitekt ni önskar bli.
då bort vasslain.
och skakar om mjöl-, 00 ' h i s t ä l l e t en liten kammare inre- Att börja med får " ni väl genomgå ken.
, Carola.
d a s vid sidan a f köket.
En stuga någon förberedande kurs i teknisk af samma dimensioner som den ofvan- skola, antingen Tekniska skolan i Stockholm eller den tekniska afdel- N: r 28.
Far till Berlin och • gå nämnda, men byggd i ryggåsstil, d. ningen af t. ex. Mariannelunds eller Igenom en sjuksköterskekurs vid sjuk- v. s. utan vind, kan byggas för en Kristinehamns praktiska skolor eller huset Könlgl.
Charité, där har ni all- summa af 1,000 å 1,200 kr.
lägre afd el n i ng en af C h al m er s tek- » Tant Beda. » ting fritt under hela utbildningstiden niska läroanstalt (Göteborg).
Till hö- och dessutom betalt.
Och stannar ni N: r 34.
Om hon går igenom lära- gre afdelningen i nämnda läroanstalt sedan i Berlin som privatsköterska har som omfattar en afdelning för bygg- ni 5 — 8 mark om dagen.
X.
rinnekursen vid Rimforssa har hon nadsfacket, erfordras studentexamen, utsikt att få lärarinneplats (i hus- — Kan inte den unga fliokan få lig ekonmi eller som skolkökslära- elj est måste man undergå inträdes- elevplats på apotek eller möjligen ha rinna) med en lön af 500 — 1,000 kr., examen, hvilket ju kan väljas af eder, lust att lära ett ha&amp;dtverk, t. ex. med eller utan fritt vivre.
Hon kan sedan ni genomgått någon af före- bokbinderi, det äx ett både lätt och ju också söka en plats som husmoder nämnda kurser.
Sedermera ha vi Tek- ganska lönande arbete.
Har hon an- eller föreståndarinna på sjukhem och niska Högskolan och utländska tek- lag för ritning, kunde hon möjligen kan då påräkna 500 — 800 kr., allt niska skolor för vidare utbildning.
[80,0110 stycken lotter ä Z kronor = 1 6 0, 0 0 0 kronor.
också få arbete med kartritning hos och 2 ä 3 ålderstillägg å 50 — Tager ni » studenten », sker det ju Vinsternas s a m m a n l a g d a värde = 1 7 5, 0 0 0 kronor någon landtmätare.
Kanske bör jag fritt bäst på reala linien, men som då 100 kr.
Som föreståndarinna för tillägga, att friplatser finnas i flera landthushållsskola förekommer mycket malematik, före- 1 0, 0 0 0 vinster (= hvar 8:de lott v i n n e r).
I n g i n vinst understiger i (af staten under- handelsskolor, t. ex. iSchartans, Sthlms drager ni kanske a t t gå latmlinien värde 4 kronor, endast ett mindretal understiger 1 0 kronor.
Ego.
Borgarskola samt i en del s. k. prak- stödd) 1,000 kr.
cch vivre.
och sedan komplettera matematiken.
tiska skolor med statsanslag.
Ego.
[' Dragning före utgången af april 19IS.
N:r 35.
Drick ett glas vatten med Tala helst med någon arkitekt.
Ego.
en knifsudd ren bicarbonat morgon N:r 30.
Sänd adress fortast möjligt och afton, och tag 1 — 2 Stahls pil- Bland vinsterna märkas: Fullständig b o s ä t t n i n g till 4 rum, kök och — Tekniska Högskolan mottager un- till » Ego », Iduns redaktion, skall ler 2 ggr i veckan, så blir ni säker- dantagsvis kvinnor som extraordinär !e jungfrukammare K r.
9,000.
Juvelskrin a f snidadt elfenben med smycken besikrifning på ett par trefliga dräk- ligen alldeles bra.
Ivi.
elever.
Fordringar för inträde äro: ter lämnas.
För öfrigt återfinnes dy- — Bicarb.
natr.
25, Sach.
pulv.
15, » väl vitsordad, längre tid fortsatt Kr.
5,000. "
S t a n d a r d ", oljemålning af Professor G. Cederström Kr.
4, 0 0 0 lika i modejournaler, t. ex. Iduns.
Chlor, morph.
0,10, Actherol.
Collid.
praktisk verksamhet *, samt måste sö- Motorbåt Kr.
3,000.
HUfOpianinO K r.
2,300.
B i b l i o t e k med bokhyllor Ego- 0,80.
En knifspets af pulvret vid kanden styrka a t t hon innehar » ett Kr.
2, 0 0 0 o. s. v. Se vinstlistan, som medföljer hvarje rekvirerad lott.
— Tillskrif » Maskerad ».
Linköping behof.
Ord.
af d: r Arbman i Sthlm af styrelsen bestämdt kunskap s mått ».
Insänd rekvisition märkt X i pr bref eller brefkort (Bj förskottslikvid I Studentexamen på reallinien är ju Ego.
p. r, erhåller ni beskrifning på både och gör förträfflig verkan.
särskildt meriterande.
En lättare väg under adress: b i l l s j o n ä s ' b a r n k o l o n i s lotteri, flrtillerigafan 6 0, S t o c k - billiga och stilfulla dräkter.
Gunvor.
N:r 36.
Den omnämnda tårtan, inom till samma mål är a t t genomgå Tek- holm.
I den ordning rekv.
inkomma sändas lotterna mot postförskott för parentes sagdt en af de smakligaste niska Skolan (för konstindustri) i lottpriset å 2 kr.
st. jämte kostnad för porto och dragningslista.
Angif X: r 31.
Enklaste sättet är att tårtor jag ätit, tillagas på följande Stockholm och särskildt studera de Bangt Oxenstierna, lämna skinnen till en buntmakare, sätt: E t t skålpund smördeg lägges ämnen som beröra arkitektur.
Den tydlig adress.
som betalar dem efter gällande pris.
på is _ och delas i mindre bitar, som brukar taga 3 år.
Sedan kan ni söka Lotteriets föreståndare.
in på Akademien för de fria konster- utkaf las så tunnt s om möjligt, j u Ego.
tunnare ju bättre och formas i runda, nas byggnadsyrkesskola.
Sänd porto — På Fritz Lundbergs pälsvarufa- kakor, hvilka ' läggas på plåtar och och bed om prospekt från båda dessa briik, Tranas, beredas alla slags skinn genomprickas med en gaffel samt skolor.
Lycka till!
Ivi.
skickligt och billigt.
I vi.
gjräddas i ugn.
Halfva antalet bottnar " En sällsynt intressant o c h läsvärd bok " bes tryk es med aprikos- eller .plommon- X: r 32.
Nedlägg särskild omsorg marmelad, och den andra halfvan piå dukningen — vackert duktyg och öifverstrykes med hårdt vispad gräd- blommor, t. ex. skära begonior i de, blandad med socker och stött små hvita, genombrutna r j ° i ^ ' - vanilj.
Lägg nu dessa på hvarandra, kor, bordlöparen kan vara hvit, bro- den ena med sylt och den andra med derad, öfver skärt euer grönt siden, grädde, genomskär i kilform, betäck och lägges tvärs öfver bordet.
Vill ofvanpå och på sidorna med vispad- ni ha det riktigt fint, så duka till grädde.
Fyll resten a f grädden i en nu u t k o m n a krigsbok B R E F L Å D A » sittande » bord — i så fall inga pappersstrut och pikeira den med fa- smcrgåsassietter på bordet, utan pla- soner häraf, samt garnera den med ceras framför hvarje gäst en liten sylt, vinbär- eller äppelgelé.
Hoppas F r å n f r o n t e n i v ä s t e r assiett meld 3 mycket små smörgåsar på godt resultat, ty tårtan är verk- en m ed caviar, en med ost, en med ligen utmärkt.
» Tant Beda. » sardin eller tunga eller ock med EXPEDITIONENS BKEFLÅDA.
m e d öfver 3 0 0 bilder o c h 4 kartor endast smör, i hvilket fall på tall-; iE — m. » Annonsen kostar 2 kr., — Till denna tärta bör smördegen 10 kr., inb.
1 2 kr.
riken läggas några rädisor, en rät- vara rullad 8 gånger.
Utrulla hva-rför med tacksamhet emotses yt- tunna tik- eller tomatskifva.
Brännvin och bottnar däraf i rund form.
För att terligare 1 kr.
Kan äfven u t l ö s a s i 2 0 häften å 5 0 ö r e.
öl b judes härtill från bricka.
Nu undvika blåsor pickas bottnarna med Likvid i postanvisning. "
kan ni servera buljong i koppar med en knif och öfversiktas därefter med » Skötsam torde insända ytterligare Ur pressens omdömen: små oslkäx eller liknande, orn ni så s tr ös ock er.
De gräddas 1 j u s gula i 1 kr.
iför annonsko.stnad.
vill, eljest låter ni bjuda någon fisk- svag ugnsvärme; ju sprödare de bli " Ett mästerverk af berättarkonst.
Världslitteraturen äger ej rätt, varm eller kall (lax, foreller, desto bättre.
Man brukar vanligtvis motstycke " C Aftenposten.)
gös eller hvad ni kan f å); därefter 10 bottnar till en tårta.
Hvarje någon lätt mellanrätt; stek; ost, smör taga påbre ' des med olika " Sven Hedin har med denna bok hedrat sig själf och hedrat och ciakeis och därefter frukt (eller smördegsbotten e 11 er m arme lad, h var e f- i st. f. begge dessa saker en efter- s lag s de sylt Sverige " (Nya Dagl.
Alleh.)
läggas på hvarandra.
Tårtan Bereut!
med friska äggulor, rätt, helst kall) och så kaffe, starkt ter b es try kes öf v er s t och o mkr ing m ed " Boken för dagen.
Vi konstatera årets största boksucces " och godt.
Vill ni duka med småbord, marmelad, finhackade äger F. Paulis Ovicula-tvél mer pistacies och kan ni på det stora bordet duka väl rensade korinter eller med fär- Aftonbladet.)
fram.
några f å sorter kallskuret, god socker, syltade frukter, ange- än annan tvål förmågan att göra oist och sill få ej saknas.
Några gadt A L B E R T B O N N I E R S F Ö R L A G.
lika m. m.
Den kan äfven bestry- Enastående vinstmöjlighe LOTTERI: rsi ris ri1 SVEN; hyn frisk och blomstrande vacker.
- 146 - HEDjjgj
BÄTTRE, ALLVARLIG FLICKA, van vid hems skötande, önskar plats (i Lär Eder bättre hem i mellersta eller norra Sverige, där klen, husmoder finnes, för att vara henne till verklig hjälp.
Van vid sjukvård, eller som.
vikarie åt föreståndarinna å mindre barn- krubba eller ålderdomshem.
Svar till Stenografmürket H. A. », Göteborg 2.
BÄTTRE L A N D T B R U K ARE 13 O T TE R, och om genomgått prakt, skola, kunnig i i matl., bakn.
o. slöjd, önskar som husmod ers hjälp komma i godt hem.
Tecknen hopfogas till ord helt enkelt genom omedelbart Ingen lön.
Svar till » Familjemedlem förenande utan andra bindestreck än vokaltecknen, vilka 19 år », tomål.
Postens exp., Vexiö, f. v. b. skrivas nedifrån och uppåt.
Inga s. k. bitecken med i f.
följande regler och undantag!
Tecknens betydelse är ORDENTLIG och fullt pålitlig 32 densamma var helst de stå i förhållande till skrivlinjen.
års flicka, kunnig i enkel matlagning såväl inom hemmen som oc h ö (fr ig a husliga ar b e t en., ä f ven EXEMPEL: skrifigöromål, söker plats att förestå öfverallt där kvinnlig ar- för en eLer två pers. Vid pr &lt;2- betskraft kommer till an- vid Smålands SinnesslÖanstalt vid Ek- hemmet sjö, kungöres härmed till ansökan le- bref mrkt » Ordning », Wedum p. r. lik addera Ada vändning kungöras fördel- dig, a t t tillträdas den 1 sept.
1915.
20 ÅRS FLICK A öns kar k ömma i aktigast genom annons i Minimilön 400 kr.
med 2:ne ålders- bättre familj i stad eller pä landet mera Emma Alma armar ramla Idun, landets äldsta och tillägg å 100 kr.
efter 5 ä 10 års väl som hjälp och sällskap mot fritt vitsordad tjänstgöring jämte bostad vivre, helst där barn finnas loch tref- 2, 2 &amp; ^ 2 / ' fy största kvinnotidning,som och ' fritt vivre.
ligt hem kan erhållas.
Svar till alla mamma maka Emil mark kamrer läses i alla bildade sven- Sökande, som genomgått seminariet » Nytta och ' Glädje », Iduns exp., (Stock- ska hem frän Ystad till för utbildning af sinnesslölärarin- holm, f. v. b.
J ?W~ • Z^Z^ ^?
f e ^ ' - alarmera dimma mimik amiral akademi Haparanda.
Annonser nor, ha företräde.
Ansökningar jämte kompetenshand- UNG, FORLOFVAD FLICKA önskar ni arma dem dam rik mottagas af de flesta lingar och prästbetyg insändas till mot fritt vivre komma i familj att annonsbyråar i riket eller Styrelsen för Smal.
Sinnes s loans tal t under husmors ledning lära matlag- ning.
Vill äfven deltaga i alla före * - före d en 1 maj 1915 und er adr.
/ alla boklådor: Insändas direkt till kommande göromäl.
Svar till » 22 år », Bjersby, Hult.
LÄROBOK I MELINS STENOGRAFI I FEM LEKTIONER Karlstad p. r. Eör inrättande av Pris 1 krona.
FLICKA önskar plats i familj, helst 70:de tusendet på landet, att gå frun tillhanda.
I d u n s A n n o n s k o n t o r, P R I V A T S K O L A Svar till » S.
W. », Kivik p. r. få vi härmed intyga., Exempel å intyg om Melinska stenografins att På vi begäran, motsvarande samskolans 4 första E X.
SPÄDBARNSSKÖTERSKA önskar Stockholm, härstädeis använda 8 istycken klasser med inalles 15 — 20 elever i snarast plats.
Goda rek.
finnas.
ISv.
Melinska stenografer och äro vi syn- praktiska användbarhet: folkrikt, naturskönt stat-i onssamhälle under adress » A.
J. », Surte p. r. tillfredsställda med desamma På begäran få vi härmed intyga att nerligen i Övre Norrland, sökes tvenne l ä r a - med avseende på deras förmåga (att r i n n o r med god karaktär o. god PLATS såsom familjemedlem till lan- vi å vårt kontor under de senaste snabbt och korrekt upptaga och ned- undervisningsförmåga.
Reflekterande det Önskar 19-åring, som genomgått nio åren användt 8 ' stenografer, vilka skriva såväl svenska som tyska och torde med ref. och uppgift å två husmodersskolor.
Betyg, foto, ref. samtliga stenograferat enligt Melins engelska stenogram, vadan det Me- ^NNONSER skola vara inlämnade till härå löneanspråk anmäla sig före 1 mars på begäran.
Svar till » Företagsam », system.
Detta system har under des- linska systemet synes oss fullt till- Tidningskontoret, Gust.
Ad.
sa år visat sig hos oss vara synner- fredsställande. '
och tillförlitligt.
Expeditionen senast fredas; fSr att till märke » Privatskola september » un- Allm.
ligen lämpligt såväl i fråga om ned- Husqvarna Vapenfabriks A.-B.
kunna inf firas i f Oljande veckas nummer.
der adress S. Gumaelii Annonsbyrå.
torg, Stockholm.
skrivandet som avläsandet.
Vi ha Stockholm, f. v. b.
(Wilh.
Göransson.)
BÄTTRE FLICKA, som är van vid tidvis tillämpat det systemet, att en alla sysslor i ett hem, äfven späda stenograf använts för nedskrivandet barns vård, önskar under sommar- av det dikterade, under det a t t en Undertecknade ', som i sin tjänst h a - månaderna (fr. o. m. maj) plats hos annan stenograf använts för utskri- va anställda 3 Mei:nska stenografer, LEDIGA PLATSER ung familj eller ensam dam.
Villig vande med maskin af den förres ste- få härmed intyga, att de fullgjort medhinna undervisning i stenografi följa med på resor.
Svar märkt » 28 nogram.
Systemet synes därtill vara sina åligganden till vår fulla belå- och mas kinskrifning torde anmälan år », Iduns exp., Sthlm.
tenhet såväl i fråga om hastighet mycket lättlärt.
till (kurser ske nu.
I regel (överstii - vid nedskrivandet som lätthet o c h ger antalet lediga platser vid denna KVINNLIG TRÄDGÅRDSMÄSTARE ön- MALMÖ.
C S rid a l d r i g o r i g i n a l b e t y g säkerhet vid uppläsandet av S t e n o - skar plats till våren.
Genomgått tid antalet sökande.
grammen.
Detta såväl på svenska Svenska Kalkförsäljnings A.-B.
utan endast afskrifter trädgårdsskola.
Treårig praktik.
Ut- som på de två främmande språken, (Axel Åkerman.)
STENOGRAFBYRÅN märkta referenser.
Svar till » Träd- när ni s v a r a r p å a n n o n s o m tyska och engelska.
Regeringsgatan 31, Sthlm.
St. * 9822. gård 1915 », Ängelholm p. r. ledig plats.
GÖTEBORG.
* 9823.
Rt.
9822, 8972.
UNG FLICKA önskar plats som hus- På anmodan få vi härmed meddela Wilson &amp; C:o. mors sällskap o. hjälp.
Är kunnig i att bland personalen vid vårt huvud- (Arnold Wilson.)
alla slags husliga göromål, konserve- kontor i Falun finnas 2G Melinska E n u n g d a m, stenografer, och kunna vi, vad ' be- Det är med nöje vi härmed intyga VÄL REKOM.
BARNSKÖTERSKOR er- som med tiden ämnar bli en präktig ring o. handarb.
Ref. lämnas.
Lön träffar som haft direkt använd- hålla platser genom Sthlms stads Ar- husmoder, måste ha god kunskap i Önskas.
Sv.
t.
» H.
E.
20 », Iduns exp.
ning af dem, goda resultat, vi ernå med Me- stenografi, intyga, att deras d.eifc f. v. b. lins stenogra.fi i vår korrespondens- betsförmedling, Regeringsgatan 107. modern kokkonst.
Den bästa hjälp arbete såväl i fråga om hastighet avdelning.
Med stor enkelhet före- Exp.-tid 9 — 4; lördag, o. helgdagsaft.
och vägledning för detta ändamål FLICKA önskar plats på landet som 9 — 2.
Riks.
och allm.
telef.
4047. erhålles genom IDUNS KOKBOK, som husmoders hjälp.
Vill anses som fa- vid upptagande a f diktamen som » sä- nar Melins system fördelen av en kerhet vid stenogrammens utskri- ovanlig lättlästhet, som möjliggör BILDAD E LIC KA af god familj, omkr. innehåller Öfver 1,000 praktiskt pröf- miljemedlem.
Svar till » A.
B. », Bärfen- vande, utfallit till vår fulla belåten- em. med systemet förtrogen person 25 år, villig förestå hemmet hos vade recept till såväl enklare som dal.
het, vare sig det gällt diktamen att relativt lätt tolka av annan ut- finare matlagning.
Förf.
till denna ungherre, erhåller plats som värdinna ANSPRÅKSLÖS FLICKA önskar plats på svenska eller på främmande språk.
skrivna stenogrammer.
omkr. 1 april å egendom i Skåne, utmärkta kokbok är Elisabeth öst- i äldre familj mot fritt vivre och Stora Kopparbergs Bergslags •STOCKHOLM.
(gärna med praktik från godt hem).
man, förest, för E.
östmans Husmo- liten lön, villig hjälpa tiH med alla Aktiebolag.
Trafikaktiebolaget Grängesberg - Svar med foto och ref. märkt » Landt- derskurs i Stockholm.
Kokboken för- göromål.
Tacksam för svar till » E.
(E d v i n K l i n t i n.)
Oxelösund.
gård », Annonsbyrån.
Lund, f. v. b. sälj es i alla boklådor till ett pris A.
1915 », Jönköping p. r.
(Erik Friseli.)
af kr.
5:50, inbunden i vackert klot- FALUN.
INRÄT TN .-FÖRETAG e. dyl. I KÖPMANSHEM i stad i Västmak band, och kan erhållas portofritt TILL söker 46-årig dam anst., rutin, bok- land, d är h u s m od ern är upp tag en a f från Iduns exp., Stockholm.
Tyra R i n m a n s förerska o. kassörska, fullt komp.
att E n g o d h j ä l p affären, får som husmors stöd ra.
Konvalescenthem för barn själfständ.
uppl., fura o. afsluta böc- verkliga hjälp, bättre, barnkär, hus ' - ker samt förtrog.
i kolumnbokf.
o. för en husmoder, som sätter sin rekommenderas.
Undervisning kan er- halls van flicka, kunnig i matlagning, Landvetter.
hvarjeh.
skrifgörom.
Prima ref. A.
T. stolthet i a t t ha ett » godt kök », hållas.
bakning, sömnad plats i större hem är den moderna IDUNS KOKBOK, 5239, Riks Vasa 149, Sthlm.
med tvenne jungfrur.
Medlem af [fa- Doktotinnan Vilma Erikssons som innehåller öfver 1,000 praktiskt miljen.
Vid.
Nya Inack.-Byrån, J a - PLATSSÖKANDE PLATS SOM KOKERSKA önskas i pröfvada recept till såväl finare som H vilohem, kobsbergsgatan 34, ' Stockholm.
närheten af Sthlm den 1 eller 15 maj.
enklare matlagning.
Förf.
till denna beläget 15 min.
skogsväg från Ar- Svar till » Ingeborg », Uddevalla p. r. utmärkta kokbok är Elisabeth öst- vika.
Inackorderingsprisi 3 kr.
pr daga BILDAD FLICKA, frisk och anspråks- lös, hushållsvan och något sykunnig, MODIST man, förest, för B.
östmans Husmo- 70 a 80 kr.
för mån.
Adr.
Högasen; lar, mot fritt vivre o. event, någon önskar plats nu till våren.
Svar till derskurs i Stockholm.
Kokboken för- Arvika.
lön, god plats i liten, ingeiniörsfamilj sälj es i alla boklådor till ett pris vid bruk i Värmland att vairä husmx&gt; BÄTTRE FLICKA önskar komma i » E.
L. », Kivik p. r. af kr.
5:50, inbunden i vackert klot- Husföreståndarinna ders verkliga hjälp.
Yngre jungfru präst- eller herrgård för att lära matl.
portofritt Plats a t t förestå ett hem el.
dyl. band, och kan erhållas finnes.
Ben.
svar till » Arhetsglad fa- och ett hems skötande.
Kunnig i L a n d s b r o.
T e l.
3. miljemedlem-), Iduns exp.
f. v. b. sömnad.
Sv.
t.
» Genast », Sölvesborg.
önskas a f därtill kompetent, bildad från Iduns éxp., Sthlm.
850 fot ö .. hafvet.
Vacker skogstrakt.
dam (f. n. i London), kunnig i allt Rekommenderas för trötta, konvales- ENKEL, ANSPRÅKSLÖS ELICKA, » om 18-ÄRIG BILD.
TYSKA söker några vad t ill ett ordnadt hem iiör.
Svar t. center och nervösa.
Begär prospekt.
på egen hand kan sköta e t t hem, får timmar dagl.
sysselsättning hos barn » Hemlängtan E. » under adr.
S. Gu- ANNA FORSBERG, sjuksköterska.
genast plats hos bättre ungherre.
i finare hem, för att gifva tyska maelii Annonsbyrå,- Stockholm, f. v. b.
Svar med uppgift om löneanspråk (till och pianolektioner.
Svar till » H.
L. », INACKORDERINGAR.
Furudals Pensionat » Trefligt hem », Norrköping p. r. Iduns exp.
Ung bildad sjukgymnast Gammal bruksherrgård i Norra Da- BÄTTRE ELIGKA, frisk, enkel och HUSHALLSVAN, BÄTTRE FLICKA önskar plats mot fritt vivre och fria larna vid Ore älf.
anspråkslös, ej under 25 år, fullt kun- önskar plats som - husmoders hjälp i r e s i o r i familj, helst i brukssamhälle Enastående lämplig rekreationsort nig i enklare matlagning, bakning m. trefligt hem, helst på landet.
Är eller annan liflig trakt på landet.
m. erhåller plats i apotekarefamilj kunnig i matlagning och handarbete.
Tacksam for svar under adress ' » Mu- SVÄRDSJÖ HVILOHEM erbjuder hvila för vintern.
Härlig vintematur.
J a k t o. och hemtrefnad i lugn, vacker trakt fiske.
Turistföreningen lämnar när- i Västergötland.
Jungfru finnes.
Svar Betyg och ref. finnas.
Svar märkt sikalisk 1915 », Iduns exp&gt;.
f. v. b. af Dalarne.
Närmare meddelar fröken mare upplysningar.
Eru G. Wuttke.
till » H.
K. », I d uns exp., Sthlm.
» E.
F. », Borås p. r. Värdinneplats d. inneh.
af Stjernfors Pensionat.
21-ÄRIG BÄTTRE FLICKA, som ge- önskas a f medelålders dam af god Lydia Johnson, Svärdsjö.
Riks 29. f. Vid V a d s t e n a hospital Rikstel.
Furudal 2 C. och asyl blir plats ledig för en nomgått husmodersskola, kunnig i fi- familj i aktadt hem där husmoder INACKORDERING för en flicka kan Öfversköterska att tillträda den 1 in- mre handarbete önskar plats i bättre saknas, d &amp; bästa betyg kunna före- erhållas på nyåret med deladt rum stundande april.
Lön 500 kr.
pr familj som husmoders verkliga hjälp.
tes * från mångårig plats.
Svar märkt hos fru Maria Planting-Gyllenbåga, år samt allt fritt.
Ålderstillägg Gärna där barn finnas.
Är äfven » W.
Goda rek » Iduns exp.
(Stockholm.
Artillerigat.
28 A.
I I I.
Allm.
tel. 22223 efter % 5 och 10 års tjänst med villig hjälpa till med skrifgörotmål.
för inköp af en gymnastikhäfstång Skolkökslärarinna I Hots prästgård, resp 10, 20 och 40 % av lönen.
An- Svar till » Pålitlig » P.
R. Alingsås.
Lämplig för alla.
Levereras sökningar åtföljda a f vederbörliga be^ 18-ÄRIG FLICKA, som genomgått 8- med 2 V 2 års praktik söker plats.
Östergötland, nära sjön Tåkern, mot- » Ideal ».
tyg skola vara inlämnade senast den klassigt läroverk, önskar plats i god Svar till » Mars 1915 », Iduns exp.
f.y.b.
tagas äfven i år ungdom till inackor- passande öfverallt.
•Standardstorleken, afsiedd för upptill 950 mm.
dörrvidd, dering jämte konfirmationsläsning.
2 instundande mars till överläkaren, familj, helst i Göteborg, att läsa med Bättre anspråhslös flicka Hospitalet, Vadstena.
mindre barn.
Villig deltaga i husl.
önskar till 1 eller 15 apr.
lämplig Kursen börjar i slutet a f juni och kostar endast k r.
6: —, f r a k t I r. göromål.
Svar till » A.
A. », Engel- plats.
Har genomgått slöjd- och väf- räcker omkr. 6 veckor.
Pris.
175 kr.
mot efterkr.
Uppgif vid beställn.
Meddelande snarast möjligt till kyrko- dörrvidden.
Prospekt på begäran.
Föreståndarinnebefattningen brekt s gatan 30, Borås.
skola.
Goda betyg.
Tacksam för svar herde J.
E r i e s, Hof, adr.
Bjälbo.
T h.
P.
P å l s s o n, S t o c k a m ö l l a n.
HUSHÄLLoVAN BÄTTRE FLICKA, till M. Eriksson, Slottsg.
85, Norr- vid Östergötlands läns anstalt för sinnesslöa kunnig i matlagning, bakning, alla köping, f. v. b. inredt badrum och k ö k Ett komfortabelt söker plats i godt förklaras ledig från och med jtiäst- husliga där bestyr, jungfru finnes.
Goda ' be- kommande 1 juli.
Begynnelselön 1,200 hem, ökar hemmets trefnad.
tyg.
Svar &gt;.
Sonja — Ansvarskänsla ».
kronor pr år jämte allt fritt.
D e n y a s t e, m o d e r n a s t e o c h i s a n i t ä r t Sökande äga insända sina till sty- Iduns exp.
Stockholm.
yngre., bildad, norsk dam, hemmans- relsen ställda ansökningshandlingar ENKEL, BÄTTRE FLICKA ötnska-r ägaredotter, öarkar hushållerskeplats, h ä n s e e n d e m e s t fulländade installati- före den 15 nästa mars.
plats som hjälp och sällskap, gärna helst d är husmoder saknas.
Är ut- o n s a r t i k l a r såsom: B a d k a r, B a d u g n a r, Söderköping i februari 1915. hos äldre, ensam dam.
Fina ref. examinerad skolkökslärarinna och B a d b a t t e r i e r, D u s c h s p p a r a t e r, T v ä t t - STYRELSEN.
Svar till » Villig », Gumaelii Annons- fullt hemma i all slags matlagning.
byrå, Malmö '.
ställ, V a s k a r, S l a s k t r a t t a r, V a t l e n k l o - Svar till » Ordentlig och vänlig ' 827 », SKÖTSAM och ordentlig landtbrukare- Höydahl Ohmes Annonce-Expedition, s e t t e r, P i s s o i r e r etc. s a m t V ä g g p l a t t o r dotter Önskar plats, helst på ilandet, Kristiania.
af porslin o c h emaljerad zinkplåt erhållas från som husmoders hjälp.
Kunnig i mat- med godt sätt mot barn, kunnig i o s s g e n o m alla entreprenörfirmor.
enlkel .sömnad, får bra plats hos större lagning, bakning, handarbete o. alla handelsirädgårdsmästare invid mindre husliga sysslor.
Svar • markt » Våren R.-B.
Willi.
Sonesson &amp; C:0, Malmö.
' stad i Småland; duglig jungfru finnes.
1915 », Klippan p. r.
Husmor finnes men ar förhindrad att EXAM.
BARNSKÖTERSKA med ut- sökes af bättre flicka, som vistats i Afdelningskontor: själf deltaga i hushållet.
Sökande er- märkta rek.
önskar plats 1 maj.
Svar England 4 år ' Oich där innehaft sådan håller eget rum.
Svar med lönepret till » Barn^köterska », Iduns exp.
f. v. b. plats.
Svar: Box 28, Ronneby.
S t o c k h o l m, G ö t e b o r g, K ö p e n h a m n.
till » Stadig och ordentlig », Iduns exp.
TCvinnfiga ptafssökande fedzga pfafser VID BRUK I NERIKE (godt he-m) får bättre ', bamkär flicka, van vid baras vård, plats som medlem jai familjen, att ha hand om fyra års gösse och deltaga med husliga, be- styr, sömniad o. s. v. Vid Nya Inack.- Byrån, Jakobsbergsgatan 34, Sthlm.
Bättre flicka enkel och barnkär, erhåller l:sta april plats hos läkarefamilj i västkuststad för att sköta en treårig- gosse och del- taga i hemmets förekommande göro- mål.
Jungfru finnes.
Svar jämte • ' be- tyg, fotografi o. lönepretentioner tor- de sändas till » Plikttrogen », Iduns exp.
f. v. b. Melins Stenografi!
t s - För att till våren 1 TRI W Hvilo-; Bestäm Eder ida| Stadgad, hushål svan flicka - 147 -
Gymnastikdirektörsexamen Joh.
Lundström &amp; C:o A.-B.
Sydsvenska Gyiasi-Hotet.
Doktor A. Kjel bergs Prima A l l t r a c i t Ned.
D:r E. Kleens HG.
SÖDERBERG IMPORT A.B.
H a r f v a l o t t e r i e t STOCKHOLMS SM H A N D E L S B A N K Föreningen Själf örsörjande Bi d l ade Kvinnors Hvi o l hem a r ii a W d » 50.000 lotter ä 2 kr.
60,000 OÅTINE, Möbl e mang Tor s häl l s kvi n nl i g a t r ä dgår d sskol a, Leksand.
5.
0 00.
Mot o r b åt 3.
0 00.
Kurs i trädgårdsskötsel på Nääs Pär h l al s band, 2.
1 00.
Fl y gel 1.
5 00.
Li Ful nneut s t y r s el, 1.
5 00. l s t ä ndi g bor d suppsät t n n i g i » 4«fl i 1.300.
AJUI t l fdrU I nHIWIl it.
Harfvalot eriet Skep- par e gat a n 19, St o ckhol m i Turkiska badet, slöjds LOTTERET i aflågges efter 2-årig kurs a f kvinnliga elever vid KUNGL.
HOFLEVERANTÖR.
Ny kurs börjar den 14 sept.
Prospekt gen.
kapten J. Thulin, LUND.
kurs i massage och sjukgymnastik.
Begär prospekt I Stockholm.
M&amp;stersamuelsgatan 70.
HUSHÅLLSKOL.
C0KES.
BRIKETTER 5 (ett-ariga) kars i Massage och Sjukgym- nastik (för damer) börjar den 1 okt.
kl. 10 1. m.
N:r 37 MSstersamaelsgatan, i tr. upp.
Prospekt begäres städse un- der adress Bngelbrektsgatan 43 B, II.
Begär vid telefonering å Riks och Allm. "
L u n d s t r ö m s ".
l^ANTRACIT, HUSHÅLLSKOLS KOKS Riksoch SlockholmstelefoitNamnanrop.- Begär endast " Söderbergs Kohmporf. "
endast till förmån för STOCKHOLMS MASSAGE- &amp; GYMNASTIK-INSTITUT Biblioteksgatan £ 8 Begär prospekt.
w KvinnL Folkhögskola 1 S a i a t l i l k t C 1 1 Ka^senu börja M 25 April Rum och kust c:a ^ ^ n a i ^ 3.5 kronor i män.
Friplatscr ^ * * ^m \ ^ och stipendier (intill 75 kr.)
AfrJbargsrl.
praktisk skola.
Mångsidiy tvavnad, sömnad, knyppling).
3 män, kurs.
Ingen inträdesprövning Kursavgift 10 kr slö / d HUSMODERSSKOLA Huslig ekonomi och lanthushållning.
H P Det berömda Oiv Bästa lärarekrafter • Tidsenlig utmatning Slöjd Präktigt skolkök; eget mejeri o små- ™ hårstärkande vattnet.
* Prospekt från Rektor B o s s o n.
Tärna bruk.
4 mån kurs.
Kursavgift 30 kronor Oifver grått hår dess ursprungliga färg.
f l V " rf » 51 vrlf »!
n i n CT • tfjrlnrättad kurs f elever m. god underbyggnad, som önska « U V U C L U l U g.
ökad allw&amp;nbtldfnng - ä v e n såsom förutbildning för t ex. Borttager mjäll.
Hindrar håret att falla af.
lärannncbana, skolköks-, sjukhus-, kontors- ell socialt arbete.
Sveuska, språk, bokföring, kul- Märket grund.
1879.
Beg.
end.
fl.
med orden: turhistoria, samhällslära ' fysiologi m. fl ämnen (delvis valfria !.
5 mån.
kurs.
Kursavg.
30 kr.
Royal ^Windsor Perfectionnt *.
En alltjämnt •äg.
försäljn.
samt 30 ärs succés gar.
Royal Sammanlagda vinstvärdet öfver Kr.
Draping ' så snart lotterna äro slutsålda.
Windsors verkan.
Pris kr.
5.
(- porto.
Nederlag: Franska denna Parfymmagasinet, kraftiga, snö- Hoflev., 21 Drottnlnggat.
21, Sthlm.
b vita naturprodukt, i:de kursen för ord.
elever 1 apr.
- 31 okt.
Prospekt och refer.
på begäran.
De högsta vinsterna utgöres af: framställd af ren Märta Philip.
Lillie Landgren.
hafre.
uppfriskar hu- till tre rum och hall med mattor, elektr.
arm, silfver, den och åstadkom- glas och porslin samt füllst, köksuppsättn.
från Nord.
Komp.
K.
mer i förening med solens värme den så från Aktiebol.
Ingeniörsfirman Fritz Egnell Kr.
eftertraktade klara, orientaliska pärlor fr. Ouldsmedsbol.
F. A.
B.
Kr.
1 april — 1 oktober 1915. friska ' engelska teinten.
Åkta Oatine- från J.
G Malinsjö Kr.
Crerne i hvit burk med grönt l o c k: pris.
Eleverna ttga deltaga i den vid somm£ \ rknrserna anordnade gymnastiken, 1.50; 4-dabbelt i n n e h.
3.
-.
Oatlne-Snow: leken, (friluftslekar och sånglekar) samt.
åhörn de dagliga pedagogiska före- füllst, upps.
af duktyg, sänglinne, handdukar m. m.
1.60.
Finnas öfverallt samt hos A. W. läsningarna.
Begär prospekt hos Styrelsen för August Abrahamsons Stif- från Nord.
Komp.
Kr.
Nording Biblioteksg.
11, Birgerjarlsgat.
t e l s e, Nääs.
Flöda station.
För p l a t s s ö k a n d e af och extra nysilfver och är alpacca 16 o. Drottninggatan tf3, Stockholm.
dem prima som Önska tjänare Ciiitf hnmmnf Undertecknad börjar den 1 mars en af sina sed- från Guldsmedsbolagets F. A.
B.
Kr.
vanliga sjukvårdskurser, till hvilken anmäl- Eskiistuna-Kus * it * en Mot g r å t t h å r I ningar mottagas - t. o. m. den 20 febr.
Närmare genom prospekt.
Stockholm, Dessutom ett stort antal andra förnämsta mycket värdefulla vinster, annonsorganet inom såsom Norra SALLY PETERSON.
Södermanland och Västra Västman- Härmed meddelas ärade kunder a t t Tunnelgatan 25 1 tr. Tel.: Allm.
SB 11, Riks 6898. pianino, konstverk, bordssilfver (äkta), möbler, mattor, smycken m. m. land.
A l l a ö f r i g a a n n o n s ö rer iefc ut^ / irkta och mycket efterfrågade Lotter erhållas efter rekvisition till adress träffa äfven genom Esikilstuua-KTiri- vinstmöjligheter!
Gedigna vinster!
narvattnet mot grått hår (dessutom Enastående antingen ren den mot s t ö r postförskott s t a p u b l i eller k e n, mot i in- det bästa mot mjäll och håraffall) HaRsa trakter.
12.ß00 ex som i 40 år förts e n d a s t i Fanny sändande af förskottslikvid 2 Kr.
jämte kostnad Fast för nrtplatrn porto och drag- Gelins Parfymmagasin, Malmtorgsgat.
ningslista (35 öre).
Lotter försäljas äfven hos Allm.
Tidningskontoret, 5, hädanefter fås under adress Firma D a m och e Cigarraffärer r n a s S o såväl n Fanny Gelin, N o T r v i k e n.
Rikst.
Gust.
Ad.
torg samt i de flesta Pappers- m. fl.
Norrviken 14.
Pris: 5: 5 0 fraktfritt.
i 4:de Stockholm T r ä d g å r som d s k u i r landsorten.
s e n för d a m e r på Heidan, Anna Ystad J o s e p h s o n, Lotteriets föreståndare, S k ö n h e t s v ä r d 15 April — 15 Oktober.
Prosp.
pä begäran.
v ordf, i S.
B. K-.s Styrelse.
b8v täsas af alla damm » LOUISE FLYGARE.
1 Malmtorgsbadet är öppet hvarje tors- dag för d a m e r.
Yppersta medel P r i s k r, t: —.
Rektor Lamells Skolbem.
för bibehållande af smärt figur och Bonniers förlag.
fin hy.
Badet är angenämast, om Elementarskola på landet.
Samvets- Ulbert man är flera i sällskap Pris kr.
1:50. grann underv.
Friskt läge v. skog • Finnes i alla boklådor o. s jo.
Rek.
särsk.
f. vekare indi- vider.
Adr.
Vike, Kristinehamn.
r t har sin andra dragning den 17 mars 1915. st til ern til v a ann mär den k si as: g af odel Jämt adt s ö l d j erk å ännande) me Under d utstä d ' l a, sommarferierna pl oc a h t skär s Bl o n m a n i nd gar där vin k (i l nande Bal s t i ka ut s t ä n l n i gen Ser e i o l t å af 8 äkt kr a., kl si a lfv ssl er o, t 2: 25 hos o. o l t e s r e i ts v kol Se e l ktö vi re n r st s i l sa ta mt n. hos JII I HIUI I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I HI IUI I UI IJI I I I ^ I vika: U t m ä r k t a o r g a n | Lrinneutstyrslar Ar Avest a: Finare papper-shandel!
välklädd dam i Bor l ä nge: Li n köpi n g: Bor å s Det par går minut på er ett a S ka sar n numer a ur s äkt a s, o m hon vi - s Lul e å: si g me d öppen bl u s el e l r kj o l, * Fal k enber g: a {när Anvä k det nd an fi där n fö nes rh fö n i r en dra tryckknapp, Mora: ng: detta, som g Nyköpi Oskar s hamn: Hedemor a: Söder h amn: Hel s i n gbor g: Söder k öpi lje n: g: Hal m st a d: nösand: " KLETTE " I Her Söder t ä Trel eborg: Karlstad: Väst a och ma nin n gen r s i ker gar ar upp.
aldrig, att Kr klä s i d- t n i ehamn: b Visby: erås: Al a l välsorterade affärer föra Landskr * l li l l l l l o iE na: l lilil il lil l l Ul il lE Öst il il e l i r l s l und: HIil l il il liUl lilili lH Östermalm.
Sjok- och ÜiK Hallmöbel a a Arvika Nyheter Amta-Posten följande e x p.
i a a Säkerhetstryckknappen » örby: önskas konfirmationsundervisning för Konfirmander 2 Tillsam.
ev. 4 flickor i prestgård landet m. egen dotter på meddelas i • vacker trakt vid där tillfälle konf.-undervisn.
inst.
sjö, sommar af kyr- ges dagligen få bada.
Svar Adr.
med koh.
a J t t.
Lindhoff, Nås, Dalarne.
VIODOL-Tvålen, med största om- prisuppgift jämte öfriga upplysn.
till sorg t.
1 maj: Norberg.
sammansatt af de finaste ingredi- &amp;.
ERICSSON, enser, är en toalett-tvål af högsta S t o r g a t a n 19, Örebro.
kvalitet.
bäst och billigast Atelier Myran, Kla- z E rabergsgaton 40, 1 tr. A.
T.
11917. t i d n i n g a r s Östgöten.
Norrbflttenskuriren.
Södra Dalarnes Tidning.
ÖreSlMdspOSten.
Hernösands-Posten.
Mellersta Skåne.
Karlstads-Tidningen.
Umeå: Örebro: Södermanlands Nyheter.
Oskarshamns Söderhamns-Kuriren.
Söderköpings-Posten.
Västerbnttens-Kiirirsn.
Södertelje Tidning.
Trelleborgs Allehanda.
Nerikes-Tidningen.
ifestmanlands Läns Tidning.
Förmånliga AnsgariipnSIBfl.
b _ _ — ^ _ i Säkathststryckknappsn " KLETTE ", s •iPEClAI.
Korrespondenten Landskrona Tidning - Jämtlands 148 - afbetalningsvillkor AFFÄRIB ' AMUTSTYRSIAR In 11 — HH K \ Välsorterat!
^VÄrnAM-TaiKA tHvirvARuArrAa " Seatern Alltid veckans bästa nyheter!
när man har en HUSQVARNA S Y M A S K I N.
a ÜYMAN5 Lugna pojke!
i större, (passande för dej, dam) belägen framåtgående landsortsstad öfverlåtes snarast på förmånliga villkor till solid person.
Svar till » Affär » under adress S. Gumaelii Annonsbyrå, Sthlm, f. v. b. Falu-Kuriren.
a a Ö s t e r s u n d.
i l a n d s o r t e n FalkMbergS-PostBU.
Falun: Kablnettmö Salongsbyrå f ö r a n n o n s e r i n g Sro a furu Pianino, 2 Floragat.
12, 2 tr. (hiss) Stockholm Eikst.
97 52 Allm.
tel. 97 55. bel, Kaffeservis Referenser till följande herrar lä- kare: Alfred Berghel.
Harald Ernberg, J ä m t s l ö j d s l o t t e r i e t s Arthur Fürstenberg, E.
O. Hultgren, Arnold Josefson, Gottfrid Rystedt.
Prospekt begäran.
För sändes don på nyfödde.
För a l l m utstyrsel, ä n h e t e n 3 omgångar, serveras 2 väl- tr.
Komplett upp a b kl.
Elektriska sydt l af ä s bad: t a material.
Pris Ijnsbad, 11 kr.
massagebad, halfbad 14 m. fl.
pr kartong.
tallbarrsbad, Presentkartongen kr.
Föreståndarinna FREDLUND.
Fru Casperssop, 9 HILMA Karlslundsg., Örebro.
Rikstel.
9012 Allm.
tel. 12 50.
Sjjj i brännlacceraa Idun atgitres denna I A och vecka B. Wilhelmsson » Boktr.
A.-B., Sthlm, 1915.
