# ID: svediakorp-per2146
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1915
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 37,885
# sentences: 1,875
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 6 (1465) A.
VANLIGA 2Ö:DE Å R G.
S O N D A G E N DEN 7 F E 5 R U A R I 1915.
L O S N U M M E R P R 1 S: 12 O R E.
UPPLAGAN.
JOHAN NORDLING.
RED.-SEKRETERARE: ELIN WAGNER August Strindbergs " Fadern " p å Dramatiska teatern.
Rytimäsiaren — Herr Emil Hillberg.
ET HAR DRÖJT LÄNGE INNAN detta alla tidsströmningar trot- sande drama, mästerverket bland August Strindbergs s k å - despel med modernt ämne, hun- nit den scen, där det strängt t a g e t r e d a n från första ögonblicket b o r d e haft hemortsrätt.
— Det fanns en tid, d å " F a d e r n " p å åtskilliga håll a n s å g s som en skamfläck i svensk litte- ratur.
Massor af kvinnor skuro t ä n d e r n a af harm, k a l l a d e s k å d e s p e l e t en nedrighet, en skef och orättvis svartmålning af det kvinn- liga släktet, och det Strindbergska kvinno- hatet blef axiomatiskt fastslaget.
Mycket vatten har runnit s e d a n dess, m å n g a slöjor fallit, som dolt den verkliga bilden af dikta- ren, och hvad h a n s " F a d e r n " beträffar, har dess p å s t å d d a k a r a k t ä r af smädeskrift för- Hoffotograf Ferd.
Flodin fofo.
Bertha — Fröken Jessie Wessel.
vandlats till en allmänmänsklig tragedi, i hvilken m a n n e n s och kvinnans eviga inbör- d e s k a m p, eviga svängning mellan lust och kval, i kraft af d e r a s väsensskillnad, formats till en b e s t å n d a n d e bild.
Herr E m i l H i l l b e r g u p p b ä r hufvudrol- len p å Dramatiska teatern, och först nu torde den mäktiga, ödesbundna gestalten erhållit d e linjer, hvarmed Strindbergs eruptivt sprin- g a n d e p e n n a tecknat honom.
Framställnin- gen ä g e r alltigenom den äkta konst- närliga realismen, och allteftersom det tragiska ledmotivet växer i dikten och sväller till en snyftande storm, växer o c k s å s k å d e s p e l a r e n s tolkning i intensitet och djup.
Det är e n d a s t slutscenen i a n d r a akten, d å han slungar lampan efter hustrun, och s c e n e n med tvångströjan i den tredje, som betinga en kraftfullare aktion.
Där märker man för litet af det bundna lejonets raseri.
Fru L i n d b e r g har utarbetat hustruns roll med mycken konsekvens och hon s ä g e r sina r e - pliker förträffligt, men spelet företer ä n d å n å g r a i ö g o n e n fallande brister; för det för- sta s a k n a r framställningen hvarje p s y k o l o - gisk djuppejling och för det a n d r a är Strind- b e r g s Laura betydligt mera infam än fru L. betonar.
Fröken Å h 1 a n d e r p r e s t e r a r ett litet dramatiskt mästerverk i a m m a n s roll.
S o m dottern Bertha debuterar en elev, frö- ken J e s s i e W e s s e l, och hennes framträ- d a n d e ä r okonstladt och sympatiskt och ger g o d a löften.
ARIEL.
Vinster och risker.
YCKET VID GENERALISERING är alltid vansklig.
Är lifvet fai- iigare nu än förr eller är det ri- kare?
Är lifvet s v å r a r e eller lättare?
Intet allmänt hållet S v a i tvUit Ull riktigt.
Den generalisering, som d e flesta männi- skor g ö r a med s å stor tungfärdighet, när d e jämföra " m ä n " och " kvinnor ", hvilar ofta p å g r u n d l ä g g a n d e missförstånd och innebär flagranta oriktigheter.
Endast efter d e s s a inledande r e s e r v a t i o - ner v å g a r jag s ä g a n å g r a ord om den till- växt i rikedom i nutidslifvet jämfördt med perioden förut, som synes mig större för kvinnornas del än för männens, och om den likaledes för kvinnorna större faran att den rikedomen dock infe blir hvad den tyckes vara.
Mycket som männen haft förut är för kvin- norna s å godt som helt och hållet nyvinning.
Kamratskapet är nytt, samfundskänslan ny.
Ännu i d e n n a stund ha m å n g a kvinnor inte erfarit k a m r a t s k a p annat än p å det stadium när d e voro skolflickor med lång fläta och korta kjolar, och samfundskänsla endast i den mycket u t s p ä d d a och p a s s i v a form, hvari den förekommer hos en sannskyldig d a m vid å h ö r a n d e af ett festtal.
Äldre generationers kvinnor s t o d o trots u p p r e p a d e repetitioner h ä p e t f r å g a n d e inför utslagen af familjens herrars lifliga k a m r a t - känslor, när n å g o n gymnasii- eller universi- tetskamrat v i s a d e sig efter m å n g a å r s skils- m ä s s a.
Nu känna, väl inte kvinnorna, men m å n g a kvinnor k a m r a t s k a p e t s friskt flödan- d e glädjekällor.
De kunna få erfarenhet inte b a r a af det k a m r a t s k a p, som knytes i u n g d o - men och alltid k a s t a r ett skimmer af u n g - domsglans öfver fortsatta förbindelser eller tillfälliga möten, utan o c k s å af a r b e t s k a m - r a t s k a p e t m o g n a människor emellan.
Ofta blir ju k a m r a t s k a p e t inledningen till n ä r a personlig v ä n s k a p, men det är godt att h a s å d a n t det ä r i sig själft.
Verklig v ä n s k a p ger annat och mera, fortsattes och är ut- tryck för djupare g e m e n s k a p.
Men verklig v ä n s k a p ä r o c k s å mer exklusiv, inte lika vidlfamnande som k a m r a t s k a p, och leder inte p å s a m m a sätt bort från en själf som k a m r a t s k a p e t gör.
K a m r a t s k a p vidgar s y m - patierna, låter en lefva med i a n d r a s lif från en väsentlig sida, utan att detta samlif hin- d r a s genom äfven rätt djupgående skiljak- tigheter och utan att det för mycket b e l a m - r a s med tusentals familjeprivata s m å d e t a l - jer.
K a m r a t s k a p tynger föga och b ä r m y c - ket.
Kamratförhållandet är uppfostrande för k a r a k t ä r e n och hvilsamt för känslan.
Där kvinnor i jämförelse med män visa sig petiga, p å en g å n g kritikrädda och s m å a k - tigt kritiska, trångt subjektiva, d ä r s a m m a n - h ä n g e r det vanligen med en brist p å den s l a g s uppfostran, som k a m r a t s k a p e t ger.
Samfundskänslan få kvinnorna i v å r tid erfara p å ett nytt sätt, s t a r k a r e, mer aktivt än det förut förunnats dem a n n a t än p å vissa nationella och religiösa höjdpunkter.
De som helst leta sina ideal i det förflutna, k l a g a högljudt öfver att den s a m h ö r i g h e t s - känsla, som grundar sig p å blodsband, p å s l ä k t s k a p och l a n d s m a n s k a p, ä r s v a g a r e än förr.
Hvad s l ä k t s k a p i a f l ä g s n a r e led b e - träffar är nog förändringen oomtvistlig.
N a - tionalitetsbandets styrka å d a g a l ä g g e r sig däremot, som vi alla se, just nu med e l e m e n - tär kraft.
Men detta hör till det hvaröfver vi ännu b ö r a s p a r a v å r a reflexioner.
Före Praktupplagan Vanl.
Prenumerationspris: upplagan Helt år Kr.
Helt år ..
Kr.
0.50 Halft år &gt; Halft år 3.50 Kvartal • Kvartal » 1.75 Månad &gt; Månad &gt; 0.75 9. — 4.50 125 0.90 d e sista h ä n d e l s e r n a i Europa har nog verkli- gen tidsriktningen varit den att de fria s a m - manslutningarna vunnit p å d e historiskt gif- nas b e k o s t n a d.
Att här anställa en relativ värdering af d e ena och a n d r a ligger utanför min t a n k e g å n g nu.
Samfundskänslan s å d a n den gör sig g ä l - lande hos människor, som g e m e n s a m t k ä m p a för en idé, för ett bättre samhällstillstånd, ett högre själstillstånd kan v a r a mäktig och b e - t a g a n d e.
För den b l a s e r a d e lifsflanören, den kallhjärtade nytfighetsjägaren ä r o d e s a m - lande idéerna fraser, tomma skyltar, för de sannskyldiga i d é k ä m p a r n a själfva äro de lefvande krafter.
Det är inte underligt, om människor och människogrupper, som förut varit isolerade, efter sin första b e k a n t s k a p med en rik s a m - fundskänsla i den fria sammanslutningen, bli b e n ä g n a att af d e n n a vänta mera än den kan g e annat än momentant.
S å ha kristna stu- denter, som förut lefvat utanför allt e g e n t - ligt församlingslif, när d e kommit i beröring med den kristna studentrörelsen, väntat snart s a g d t allt af den för sig och sina kamrater.
Snart nog ha d e s e d a n gjort den e r f a r e n h e - ten att hvad den enskilda bringar med till det hela — om o c k s å blott i form af längtan — är förutsättningen för att det hela skall g e honom något och att m o t t a g n a gåfvor antin- gen förspillas eller bli — förpliktelser.
Slut- ligen erfara de k a n s k e o c k s å, hur mycket s v å r a r e det är att fylla plikter, där formen, ramen för pliktuppfyllelsen, inte finns Färdig förut utan m å s t e s k a p a s.
N å g o t liknande gäller o c k s å d e kvinnor, för hvilka t. ex. rösträttsrörelsen företett sig som kvinnorörelsens vidaste o r g a n i s e r a d e gestaltning och som i den mött och burits af k a m r a t s k a p och samfundskänsla som ingen- s t ä d e s eljes.
Mången lär sig u p p s k a t t a det positiva värdet af " historiska traditioner " g e - nom erfarenheten af hur svårt det är att s a k - na och hur mycket som kräfves för att i n å - gon mån s k a p a s å d a n a.
För den mindre utvecklade ä r den nu s å lätt tillgängliga samhörigheten med k a m r a - ter och liktänkande k a n s k e i lika hög grad en fara som en hjälp.
Lifvet ställer större kraf än förr p å den enskilda människan, om hon infe skall bli ett byte för v ä d e r och vind i en blåsig tid.
Men hur är det ställdt med fostran till d e e g e n - skaperna?
Om beskyllningen mot den nu brukliga p e d a g o g i s k a metoden: att den läm- nar lärjungen hjälplös just d å han b o r d e v a r a färdig att kunna r e d a sig själf, ä r rik- tig, s å är den b a r a en detalj af en beskyll- ning, som kunde riktas mot samtidens m ä n - skofostran öfver hufvud.
Näsfan alla i vår generation och d e yngre lida af d e s s a för- hållanden, den kvinnliga ungdomen ojäm- förligt mest, därför att missproportionen mellan den utrusning d e få och d e lifvets kraf d e ha att möta ä r störst.
Ännu är i stort sedt den " väluppfostrade " unga flickan, den regelrätta unga damen, kulmen af föräldraomsorgen i kulturellt för- finade, i b ä s t a mening bildade hem, där dock döttrarna utan vidare förutsättas skola " bli något ".
Antingen tro föräldrarna att det moraliska modet, förmågan att g e n o m - k ä m p a och ta ställning till allt det, som d e s e n a r e, om inte förr, m å s t e möta, kommer af sig själf, k a n s k e genom inhämtandet af e x a - m e n s p e n s a, eller o c k s å tro d e att den kan u n d v a r a s, att den för sig själf s t å e n d e kvin- nan kan r e d a sig med den väluppfostrade familjeflickans mått af etisk klarhet och spännkraft.
Ensamhet i ungdomen ä r inte rolig, men den h a d e sin nytta.
Faran af det frodiga föreningslif, som nu står ungdomen till b u d s: att hvad det tycks innebära och g e inte är verklig egendom, b a r a tillfälligt innehaf, är själfskrifvet större, ju mer outvecklade d e l t a g a r n a äro.
Sam- hörigheten, organisationen tänker i den e n - skildas ställe.
Han (hon) står där ofta i själfva verket utan ett uns mer af verklig själfständighet än den blott familjefosirade ungdomen förr ä g d e, men med en pretention p å själfständighet löjlig att s e för andra, skadlig för v e d e r b ö r a n d e själf.
Flickorna äro i detta nu långt värre däran än ynglingarne, b å d e därför att alla s l a g s konventioner ännu ha ett fast tag om kvin- novärlden och därför att, hvad d e flickor a n - går som b e t r ä d a s. k. nya banor, den låt- s a d e själfständighetens konvention är i s ä r - skild g r a d bjärt parodisk.
Hur det s e r ut betyder mindre än det att d e unga kvinnorna själfva inte bli vuxna att s e d a n styra rak kurs.
De " nya b a n o r n a " och sina medsystrar p å dem skulle d e s s a m å n g a — som inte trots allt bli fullvuxna människor, som kunna s t å för sig själfva — g ö r a b ä s t a tjänsten genom att lämna dem i fred.
O s k a d l i g a bli de för kvinnosaken a l - drig, hvar de än hamna.
D e r a s typ ä r det som ofta d r a s fram af d e n n a s fiender.
Det h ä n d e r ju o c k s å att den ena, den k o n s e r v a - tiva falangen af d e n n a typ i familjeflickstu- dentskan med virkning och huslighet och S.
S.
U.
H. får beröm, men det ä r k n a p p a s t bättre.
Lifvet behöver kvinnor, som kunna undvara beröm.
O m s t ä n d i g h e t e r n a växla.
Formen skiftar.
Mer eller mindre ger lifvet till s k ä n k s under olika tider, åt olika människor.
Men det som s k ä n k e s blir liksom b o r t a mellan lata och s l a p p a händer.
Allt s ä l l s k a p a n d e blir flackt utan motpolen: ensamhet.
Lättfånget s a m ä g a n d e befriar inte från själfförvärfvets hårda möda.
HILMA BORELIUS.
Herr (Forts o.
slut.)
LYTTFÄGLARNA, SOM AF ogunstiga vindar drifvas hit ut, å t e r v ä n d a aldrig till norden, " s ä g e r han.
" De behöfva ju inte längre flyga hundratals att undfly tropikernas heta s o m - lyfta e n d a s t n å g r a hundra meter öfver hafvet, upp mot b e r g e n och ha det svalt och vårlikt bland o r a n g e och persikoträd, och när s e d a n vintern kommer och fikonträ- den fälla sina blad, s ä n k a de sig åter till stränderna och få det varmt och soligt.
S å o c k s å d e nordiska vikingarna, v å r a förfäder, som sökte sig in till det rika Medelhafvet.
De drefvos stundom af s t o r m a r n a n e d till K a - narien, som d å var världens yttersta.
De s t a n n a d e s e d a n här.
De nöjde sig med jor- d e n s och t r ä d e n s frukt, glömde guldet och blefvo grottmänniskor.
De ä g d e här hela världen, och årstiderna s t o d o ju hand i hand uppför b e r g e n.
S å blefvo d e ett med g u a n - c h e r n a, urinvånarna, och ännu v a n d r a d e r a s afkomlingar här, d ä r v ä g a r n a ä r o mera e n s a m m a och b y a r n a glesa, d e s ö k a sig all- tid mot ensamheten, det är d e r a s fasta arf hemifrån.
Ljuslockiga b a r n sitta framför kojorna och le bekymmerslöst och frimodigt Mä8ter - Kl. 9 - 6.
Annonakontoret: Rika 1646.
Allm.
6147.
Kl. 9 — 6.
Riks 86 59.
Allm.
43 04.
86 - lusiresa.
Af NILS WILHELM LUNDH.
j MunS 0.
Expedition, l Ä 16 ^ 46. t a Alun.
n 6147.
45 Redaktionen: Byrå Riks 16 46.
Allm ".
9S03.
Expeditinnen: f Rika Kl. 10 — 4.
Red.
NordUne: Rika 86 60.
Allm.
4 02.
Kl. 11 — 1.
Verkat, direktören kl. 11- barkmans Annonspris: Pr m i l l i m e t e r e n k e l s p a l t: 25 öre efter text.
Utlåndaka annonser: 30 öre i textsida.
30 öre efter text.
35 öre 20° / oförh6jnine för sårsk å textaida.
20 % lörh.
begärd platå.
för sirsk.
begtrd plats,
mot vandraren.
Jag har aliiså landsmän rundt omkring mig, men min hustru ä r af s p a n s k börd, s å nog ä r mitt allt här och inte W a n - g e r o o g!
S e d a n jag fullt lärt mig b e h ä r s k a språket, s å att jag med mina friska lungor kunde få sjunga ut hvar d a g m e d hvad jag h a d e p å hjärtat, har jag aldrig känt ett s p å r af s. k. hemlängtan.
Hvad skulle jag längta efter?
Hvit s a n d k a n s k e?
H ä r finnes e n - dast kolsvart sand.
Hela W a n g e r o o g är hvit sand.
Åh, herre gud! "
Det blir en p a u s.
Herr Barkman vet inte, om W a n g e r o o g nu skall s e g l a upp eller ej, men han skyndar sig att t a g a fram en tjugu- femöresbok (han är väl försedd i den vägen) och b l ä d d r a r nu ifrigt i den.
Herr B a r k - man är trött.
W a n g e r o o g skall säkert bli för hårdsmält, tänker han.
O c h s å läser han ett kapitel ur " Herr Derblays giftermål, " m e d a n bilen, nu p å jämn v ä g, s u s a r in mellan d e b l o m s t e r k r a n s a d e b y a r n a utanför Orotava, och alnslånga, hvita blomklockor sväfva förbi.
R e s k a m r a t e n sitter tyst och sluten, och framme vid O r o t a v a ta d e s å ett hastigt och skamset farväl.
Af allt, hvad r e s k a m r a t e n berättat, är det dock en sak, som står djupt inristad för herr Barkman: V i k i n g a r n a.
Förfädernas af- komlingar, som m a n kan få s k å d a u p p e vid d e s s a berg.
Herr Barkman känner, att han m å s t e dit upp, innan h a n företar sig något " annat.
Han k ä n n e r sig som en eröfrare, d å han med hattasken under armen stiger uppför Grand Hotells i P u e r t o O r o t a v a t r a p p a.
O c h han har visst inte glömt, hvad han förde i skölden.
Den natten sofver han godt, likt den, som har sin framgång säkert i en liten låda.
D a g e n efter tar han ett s t ä r k a n d e b a d p å den svarta s a n d e n under Humboldts klippa.
Hundra meter u p p e s t å r a d e r n a af palmer och d r a k b l o d s t r ä d som en runskrift mot him- lens blå, och inunder, vid den s t u p a n d e klip- pan, ö p p n a sig grottorna mot hafvet.
Han ser, att d e äro b e b o d d a och brokiga trasor fladdra d ä r u p p e.
Han står och tittar dit upp, ä n d a tills jättevågorna komma och slunga honom högt upp bland d e h v a s s a s t e - narna, d ä r han får en duktig rispa p å knäet.
Strunt i det!
Herr Barkman ställer sig k a p p r a k framför den b l a n d a d e badpubliken och utför " a r m a r uppåt, utåt, framåt och nedåt sträck. "
Efter b a d e t klättrar han p å z i g z a g v ä g a r - na uppför klippan, u p p mot grottorna.
Det är svindlande, och grottorna, som ner- ifrån s e ut som s m å hål i en v a x k a k a, ö p p - na sig nu och ä r o s å stora, att bykyrkan d ä r h e m m a godt får plats i den största.
La- vablocken därinne äro svarta som kol, och d å han klifver in i n ä r m a s t e grotta, finner han att den är full af s t o r a svarta svin, som ha sin glädje för sig därinne.
Grottan därefter är afbalkad för getterna, och d e b r ä k a i k a p p, d å d e få syn p å h o - nom.
Men n ä s t a grotta ä r idel fågelsång.
Hundratals burar h ä n g a rundt v ä g g a r n a och öfver ingången, och där sitter en g u b b e och förfärdigar burar och ser k n a p p a s t upp, d å Barkman stannar.
F å g l a r n a äro k a n a r i e - fåglar, d e flesta gula som hemma, och herr Barkman tecknar, att han vill k ö p a en, en af de gröna, d e riktigt äkta.
Gubben s k a k a r p å hufvudet och menar, att d e gula är bäst.
Han vill sälja en, som är alldeles utan fläck.
Den kostar fem p e s e t a s.
Herr Barkman är envis och vill ha en grön, • IM och en s å d a n får han för en half p e s e t a s.
Buren af trä kostar fem p e s e t a s, men herr Barkman vill inte ha en s å dyr och klen bur.
Herr Barkman vill ta fågeln i handen.
Och han får den i h a n d e n och går vidare — nere i P u e r t o tänker han k ö p a en bur af stål för sin fågel.
N ä s t a grotta är full af trasiga barn, som rusa ut från alla gömslen och smågrottor längst inne.
De vilja leka med fågeln, men herr B a r k m a n s t o p p a r den i sin ficka och sätter locket för.
En fullastad å s n a kommer just upp, och grotimor och grottfar ä r o med.
D e r a s hår ä r svart som lavan, men ett p a r af b a r n e n ha ljusa, nästan lingula lockar alldeles som hemma.
Herr B a r k m a n stryker dem öfver hufvudet och s m å p r a t a r med dem.
Grott- mor och grottfar lasta af sin å s n a.
Det är en hel del.
Herr Barkman undrar, hvad det kan v a r e.
allt detta.
Han ger dem en half p e s e t a s, och d e mjukna något.
De bryta upp en s ä c k och håfva fram flera knippen med torkad fisk.
Det är norsk fisk, det ser han p å s t ä m - peln.
De smussla med n å g r a flaskor b a k o m en kruka vin.
Flaskorna ha r ö d a etiketter, och herr Barkman ä r utom sig af förvåning.
Det ä r ju G a m m e l C a r l s b e r g s P i l s - n e r, exportölet.
Norsk fisk och danskt öl!
Ja, nu " kommer han ihåg, att han öfverallt, vid hvarje liten b o d p å v ä g e n sett d e där flas- korna.
Grottmor t a p p a r ett litet paket, som går upp.
Svenska säkerhetständ- stickor, Tidaholm.
N o r d e n s trenne riken ha alltså sin gifna plats p å d e n n a fjärran ö, ja, till och med i denna usla grotta.
För första g å n g e n s e d a n han landstigit p å ön, k ä n n e r han sig riktigt rörd.
Öfverallt kring klipporna ligga d e r ö d a l a p p a r n a; S v e n s k a säkerhetständstickor, Tidaholm.
Ja, svenska!
Herr Barkman tar fram sina cigarretter och bjuder grottmor och grottfar och hela bingan af barn.
Han rycker till sig en af d e r ö d a a s k a r n a, p e k a r ifrigt p å den och p e k a r s e d a n p å sig själf, ty han vill göra klart för dem, att han kommer från just det landet.
Med kännaremin tar han ut en sticka, han håller den med ett fast g r e p p, han stryker den mot plånet, en g å n g, två g å n g e r — stickan g å r midt af, flammar upp och — slocknar, ty s å kan det gå, o c k s å med s v e n - ska stickor.
Snart stiger ä n d å röken som ett offer från den k a n a r i s k a grottan, och högt upp mot palmerna i s a g o p a r k e n flyger en befriad li- ten fågel, kvittrande, jublande, och den kommer inte längre ihåg sitt t r å n g a fängelse, när den väl återfunnit sitt n ä s t e inne bland lagern.
j Manuskript och •.
~ bref " " • •: af redaktionell natur torde alltid a d r e s s e r a s till R e d a k - • • • • tionen af Idun, ej till någon särskild medlem af densamma.
tvåff ' 0 kemirkl: iaEdrabal-och • / upédrakferhoj: a » o c h Ni b l i r • belåfen T- — Hur karleken fostrar.
Af O S K A R VÄGMAN.
ET VAR EN OFVERMÅTTAN viktig och betydelsefull d a g i Olerums folkskola, en s å d a n som ej har m å n g a sina likar i ett människolif.
S å tänkte å t - minstone skolbarnen, d ä r d e sutto i r a d e r p å skolbänkarna, högtidliga som i kyrkan, a l l e - samman i hemväfda s ö n d a g s k l ä d e r och grundligt nytvättade, s å att d e r a s unga a n - leten skeno k o p p a r r ö d a af gnidning och s å p a.
Litet nervös j ä m k a d e sig läraren af och an i k a t e d e r n och gaf sina frågor med en viss osäkerhet; han var en man af gamla stammen, hvilken icke lärt hvarken fysik eller metodik som sina nymodiga ä m b e t s - bröder.
Kom det an p å att hos b a r n e n in- plugga k a t e k e s e n " utvändigt ", d å ville han — det p l ä g a d e han med stolthet yttra — m ä t a sig med hvem som helst, men med " grund " var det kinkigare, och just med " grund " var prosten s å noga, han, som satt där i karmstolen med Sveriges karta till b a k g r u n d och husförhörsboken framför sig, en grånad, reslig gestalt med buskiga ö g o n - bryn, som utgjorde b a r n e n s förfäran; och d e som haft mod att titta in i blicken, som sköt fram under dem, p å s t o d o väl, att prosten h a d e " snälla ögon ", men d e voro ej m å n g a som h a d e ett s å d a n t mod.
Därför var det ej blott den g a m l e skolläraren, som d å och d å k a s t a d e en skygg blick åt sidan för att ut- forska, hvad prosten kunde tycka, utan b a r - nens blickar litade ständigt till denne att i h a n s anlete l ä s a sitt öde.
Här var nämligen a f g å n g s e x a m e n, här skulle utrönas, hvilka d e lyckliga voro, som fingo rätt att likt magistrarne vid forna d a - g a r s promotioner slå b ö c k e r n a tillsamman till symbol af fulländade studier, d. v. s. a k - tas värdiga att från folkskolan öfvergå till prostens nattvardsundervisning.
Utan men för v å r lilla historia kunna vi förbigå d e mer eller mindre lysande resul- taten af herr Wahlgvists undervisning och börja med det ögonblick, d å p r o s t e n s myn- diga s t ä m m a efter husförhörslängden u p p - ropar: O r e b y gård, b o n d e s o n e n Fredrik Olofsson och grenadiersdottern Mina Pärla.
R o d n a n d e öfver hela ansiktet reste sig en liflig trettonårig tös med klara ögon och fri- modigt uttryck; vida mera senfärdigt och tveksamt s e e n d e sig omkring uppstår F r e d - rik, en storväxt pojke p å femton år med b e - hagliga a n l e t s d r a g och milda, bruna ögon, hvilka dock s a k n a all glans och allt lif.
Herr Wahlgvists anletsuftryck skifta mel- lan tillfredsställelse och fruktan.
Mina är hans stolthet, skolans pärla, men Fredrik h a n s s o r g e b a r n; d e stå d ä r sida vid sida s å - som en lefvande illustration till s a t s e n: ytter- ligheterna b e r ö r a hvarandra.
Mina får börja examen, och hon vet s v a r p å allt.
Herr Wahlgvist d r a g e r fram sina allra kinkigaste spörsmål, likafullt reder hon ut dem.
" Det är bra, du är en duktig flicka ", s ä g e r prosten, och dubbelt r o d n a n d e af nöje och blygsel i förening sätter sig Mina p å bänken.
Nu kommer turen till Fredrik.
Herr W a h l - qvist hostar, tar sig en pris snus och v ä n d e r sig tveksam till den h ö g e examinatorn: " Jag får lof att s ä g a prosten, att den där pojken är alldeles ohjälplig. "
De buskiga ögonbrynen rynkas.
" Gör icke g o s s e n försagd.
S e s å, börja nu, och det skall n o g g å bra eller hur, min g o s s e? "
Fredrik ser litet förvånad p å prosten, men KLIPPAN.
I % • „ Tvaft-och f ä r g e n A k t i e b o l a g G o f e b o r g r: - 87 SjtcctalltécT) t Finare Post-, Shwif-, Kople- och Ti * ychpappei&gt; samt ftavtong.
Modernaste Finpappersbruk.
Iduns textpapper tillverkas -
tycks icke v a r a af alldeles s a m m a öfveriy- gelse som han.
Emellertid börjas e x a m e n i k a t e k e s och bibliska — s u m m a n af Fredriks studier.
I början g å r det ju oklanderligt, s å l ä n g e det gäller utanläsningen.
Herr Wahlgvist börjar fatta ett svagt hopp.
S å kommer man in p å konung Davids historia och i ilande fart utan att s t a p p l a läser Fredrik upp huru " Davids välde tilltog, s å att det s t r ä c k t e sig från Egypten till den stora älfven Eufrat.
M å n g a krig utförde han och stridde manligen som en hjälte.
Men i själfva striden m å s t e han fly undan, och d å h a n kom under en stor ek, fastnade h a n s l å n g a hår däri, och han blef h ä n g a n d e mellan himmel och jord. "
" H v a d? "
afbryter prosten.
" Blef David h ä n g a n d e i en ek? "
" Han är kommen in p å Absalom, " upplyste herr Wahlgvist. "
S e r prosten, s a k e n ä r den, att ett blad var bortrifvet ur h a n s bok, när han läste det första g å n g e n, m e n.
d e t märkte han icke, och s e n har jag aldrig kunnat t a g a det ur hans hufvud. "
" Nåväl, låt höra, hur han förstår sin k a t e - kes. "
Herr Wahlgvist mumlar något, d ä r det förskräckliga ordet " g r u n d " förekommer men är snart inne i betraktelsen öfver 4:de budet och plikterna mot v å r a föräldrar och herrar.
" Hvilka ä r o v å r a h e r r a r? "
spörjer han.
Intet svar; å t e r u p p r e p a d fråga och s a m m a tystnad.
S å s o m van p e d a g o g ä n d r a r han frågans form för att framlocka svar.
" Hvil- ka kallar du för h e r r a r? "
En ljusning far öf- ver g o s s e n s ansikte. "
P a t r o n p å Hamra, länsman och prosten och " — han s ä g e r det litet tveksamt — " s k o l - lärarn ibland. "
P r o s t e n småler, och skolbarnen skratta bakom h v a r a n d r a s ryggar.
Endast Mina skrattar ej, hon r o d n a r och ser riktigt för- tretad ut.
Herr Wahlgvist skrattar ej heller; han a r - b e t a r i sitt anletes svett att föra sitt s o r g e - barn p å r ä t t a v ä g e n.
S n a r t ä r han inne p å tal om öfverheten och bjuder: " Läs s p r å k e t om öfverheten! "
Fredrik s ö k e r ingifvelser b å d e från s k o - lans tak och d e s s v ä g g a r, förgäfves.
Då når till h a n s öra en s a k t a hviskning — för den förlägne ljuf som en ä n g l a r ö s t — " Ho sig s ä t t e r emot öfverheten, " ett ljus rinner upp för honom och i triumferande ton läser han: " Ho sätter sig emot öfverheten och han emot Guds förordnande. "
P r o s t e n s k r a t t a r uppenbart.
" En v a c k e r familj minsann, " a n m ä r k e r han, men herr Wahlgvist s ä g e r m e d ett uttryck af missmod och s e g e r g l ä d j e: " S a d e jag icke, att pojken är ohjälplig. "
" N å n å, " m e n a d e prosten, " låtom oss ej uppgifva hoppet.
Kom hit, min g o s s e, och försök att s v a r a mig.
Var icke r ä d d, du. "
Fredrik s t e g fram, s å g icke alls r ä d d ut utan lugn som det g o d a samvetet.
" Hvem har s k a p a t allt, allt som du här s e r " — prosten v i s a d e m e d h a n d e n åt fönstret — " himmel, b e r g, s k o g och sjö, a l l t s a m m a n s? "
" Det har Gud. "
; " Rätt s å, min g o s s e.
S e r du, det går b r a.
Gud har s å l u n d a s k a p a t allt som ä r till? "
" Nej, " ljöd det ö f v e r r a s k a n d e svaret.
" Hvad för n å g o t? "
prosten s å g ut som ett lefvande frågetecken.
" Har Gud icke s k a - pat allt? "
" Nej, v ä g e n ha s o c k e n b o r n a lagt, " g e n - mälte Fredrik m e d s ä k e r h e t.
Prosten lämnade de dogmatiska spörs- IDUNS KOKBOK AF ELISABETH ÖSTMAN målen och öfvergick till bibelns historiska del.
S n a r t var han fördjupad i förklaringen af ordet underverks b e t y d e l s e.
" Förstår du m i g? "
s p o r d e h a n omsider.
" Nej, " s v a r a d e g o s s e n o g e n e r a d t.
" Nå, låtom oss t a g a ett exempel, " återtog prosten godmodigt. "
O m du fölle i k v a r n - dammen h e m m a vid g å r d e n och k o m m e u n - der det stora hjulet utan att k r o s s a s, vore det ej ett u n d e r? "
" Man får lof att s e sig för, s å att en icke faller i, ty d å vet ingen, hur det går. "
Den outtröttlige l ä r a r e n gjorde ännu ett försök: " O m du k ö r d e ett stort lass sten efter din fars hästar, och lasset välte öfver dig, men du alls icke blefve s k a d a d, skulle du ej kalla det ett u n d e r? "
Nu v a r det Fredriks tur att småle.
" Det k a n aldrig h ä n d a, " s a d e han.
" Hur s å? "
" Jag får b a r a k ö r a oxarna. "
" Gå, min vän, jag har hört dig nog, " s a d e prosten i det han lutade sig tillbaka i sin stol * och utbrast i ett högt skratt; herr Wahlgvist instämde pliktskyldigas!
och b a r n e n af fulla- s e hjärta.
Blott fvenne s k r a t t a d e ej: f ö r e m å - let för all d e n n a munterhet, hvilken stod lugn som vanligt om än en smula förvånad, och h a n s granne, lilla Mina, som satt m e d b l y g s e l r o d n a n d e kinder och f å r a d e ögon.
N ä r kort d ä r p å d a g e n s pröfning var slu- tad, befunnos samtliga d e e x a m i n e r a d e full- m o g n a i visdom och förstånd, blott Fredrik i O r e b y förklarades ännu behöfva draga nytta af herr Wahlgvists omsorgsfulla h a n d - ledning.
* P å den s m a l a gångstig, som genom h a g e n slingrar sig mellan stenar, b u s k a r och snår, finna vi en timme s e n a r e d e två barnen, s k o - lans p ä r l a och s k o l a n s s o r g e ä m n e, styra sina s t e g mot hemmet.
De gingo den e n a efter den a n d r a under djup tystnad, äfven lilla Mina, som eljes p l ä g a d e d a n s a v ä g e n fram under skämt och s å n g.
(Forts.) Sofia Gumælius ' sista färd t o r s d a g e n den 28 januari blef en värdig och v a c k e r högtidlighet.
Till O s c a r s k y r k a n, där jordfästningen s k e d d e, h a d e utom h e n n e s n ä r m a s t e s a m l a t s r e p r e s e n t a n t e r för d e olika områden, inom hvilka den aflidna verkat, s å var hufvudstadspressen företedd af n å g r a af d e s s främsta namn och d e k v i n n o s a m m a n - slutningar, hvilka b l a n d sig r ä k n a t Sofia G u - mælius, s å s o m F. K.
P.
R., Nya Idun, Iduns kvinnliga a k a d e m i och Kvinnoklubben, h a d e också sändt representanter.
De n ä r v a r a n d e s känslor af s a k n a d och t a c k s a m h e t tolkades vid den hvita, m e d r ö d a rosor b e s t r ö d d a kistan af hofpredikanten Clemens Åhfeldt.
Han erinrade om den b o r t g å n g n a s gedigna personlighet, h e n n e s plikttrohet, energi och aldrig sviktande a r b e t s h å g, trots fördomar och s t ö t e s t e n a r p å v ä g e n.
Med d e s s a e g e n - s k a p e r f ö r e n a d e hon en sällsynt a n s p r å k s - löshet och hjärtegodhet.
Hon ä g d e förmå- g a n att o r g a n i s e r a och styra utan d e stora laterna och den högtidliga minen.
Genom hela lifvet behöll hon sin ungdomliga s p ä n - stighet, sin vidsynthet inför lifsproblemen, sin varmhjärtade förståelse och g ä s t v ä n s k a p.
För sina u n d e r l y d a n d e var hon en e n a s t å e n - d e chef och h u s b o n d e.
Hvar och en ä g d e i. h e n n e en personlig vän.
Det var härvid u p p - skattningen af arbetet och af hvarje m ä n n i - s k a s rätt till en människovärdig ställning, som l e d d e henne.
För h e n n e s rika och varmhjär- t a d e personlighet framföra anförvanter, v ä n - ner och u n d e r l y d a n d e sitt v a r m a och v ö r d - nadsfulla fack.
N ä r jordfästningsakten var tillända fördes kistan ut till Nya k y r k o g å r d e n och s ä n k t e s i den fallande skymningen ned i den G u m æ l i u - s k a familjegrafven.
Vid grafven framträdde ordföranden i Kvinnoklubben fröken Hanna A n d e r s s o n och frambar ett tack från klub- b e n för allt hvad den aflidna varit för d e n - s a m m a.
Bland det stora antal kransar, som s ä n d t s från alla delar af landet till Sofia G u - mælius ' bår, vilja vi här n ä m n a tidningen Sofia Gumælius ' jordfästning.
Kistan utbäres ur Oscars kyrka: på trappan synas den aflidnas närmaste och förrättaren af likbegängelsen, hofpredikanten C. Åhfeldt.
— A. Blomberg foto.
ä r d e n b ä s t a k o k b o k för d e t svenska hemmet.
- - - - - T u p p e n s Zephyri Den har redan utgått i öfver 25,000 ex. Pris: Kr.
5:50 inb.
- o c h Ni k ö p e r i n g e n 88 - annan.
Iduns krans af violer, sänd som " ett tack för mångårigt godt s a m a r b e t e ", och den krans af murillotulpaner, genesium och arecablad, som från Iduns kvinnliga a k a d e m i s ä n d e s d e s s b o r t g å n g n a ledamot.
Den s e n a r e h a d e en inskription af följande lydelse: Äldst till åren uti vår krets Först du fälldes af dödens lie.
Mer än du var ingen trogen Ären nio i gifvet värf.
Hälsning och tack på din sista färd.
Med bondemännen från Nordiska museet till Nationalmuseum.
Af HEDVIG SVEDENBORG.
" Hans dagliga gärning.
TT ÄR!
Hvad allt har inte händt ute i världen och äfven h e m m a s e - dan B o n d e t å g e t s mäktiga h ä r - s k a r o r drog g e n o m landet.
Alla med s a m m a mål — konungens b o r g — och alla brinnande af s a m m a längtan — längtan att få bjuda konungen och landet sitt stöd.
Men just nu vill jag inte s t a n n a vid alla d e b l o d d r y p a n d e fasor, som ligga mellan nuet och d e oförglömliga b o n d e t å g s d a g a r n a, utan i stället b l ä d d r a igenom ett p a r af d e ljusa minnessidorna från februaridagarna 1914.
S o m ett juvelsmycke blixtrade Stockholm under februarisolens strålar, och d e blågula dukarna fladdrade och vimplade mot den blekblå luften p å B o n d e t å g e t s a n d r a d a g.
O c h öfver Djurgårdsbron — bort mot S k a n - sen och Nordiska Museet — myllrade o d a l - männens skaror.
Ty det gällde ju att p å d e s s a korta d a g a r äfven få lära k ä n n a sin v ä n a hufvudstad och att få njuta af d e s s skatter.
Af d e s k å n e m ä n — och det var väl b o r t - emot hundratalet — som jag r å k a d e p å v ä - gen upp till Stockholm, h a d e ingen sett sin hufvudstad.
Fast a n n a r s kunde d e v a r a vidtberesta nog.
Köpenhamn, Berlin, Hamburg, ja S a n Francisco och Moskwa- h a d e d e g ä s t a t — men inte den m å n g b e - sjungna Mälarstaden.
Långsamt och d r ö m m a n d e följde jag de mörka s k a r o r n a öfver bron fram mot Nordi- s k a museet.
O c h aldrig tyckte jag att Djur- gårdsbrunnsviken med sina leende stränder, S k a n s e n s höjder, torn och kupoler eller Strandvägens flaggsmyckade p a l a t s visat sig s å till sin fördel.
Sannerligen h a d e inte själfva himmelen klädt s t a d e n i galaskrud.
Det var nästan mot min vilja som jag lät mig s u g a s med in g e n o m Nordiska Museets ståtliga portal — fram till Carl Milles ' k o l o s - salsfaty af Gustaf V a s a — från den friska glittrande februariluften.
Från d e tusende männen steg en lätt imma och ett jämnt sorl upp under jättehallens hvalf.
O c h när man uppifrån galleriets m a r m o r - räck blickade ner i djupet, fick man s a m m a intryck som d å man lutar sig öfver en bru- s a n d e älf.
Det var makt och kraft.
S å småningom detaljerna s p r a n g s e två af mina utan att veta det snidade vagga.
s k i n g r a d e sig massintrycket, fram och plötsligt fick jag s k å n e m ä n från resan, som gick förbi Karl XII:s guld- P e l l e r ins — Nog ska ni väl ta er en titt p å Karl XII.s v a g g a ä n d å, m e n a d e jag.
De s t a n n a d e, s k r a t t a d e och s a d e att det var s å mycket att se, att d e rakt inte visste hvar d e skulle börja.
Förresten h a d e de a l - drig tänkt p å att Karl XII h a d e varit ett linde- barn som alla a n d r a.
— Det var han nog infe heller, tyckte den e n a och v i s a d e p å en stadig rem, som var s p ä n d tvärs öfver all den gyllene grannlåten.
Det syns att kilen inte var go att hålla kvar.
Som d e s å innerligt g ä r n a ville s e Gustaf II Adolfs häst samt n å g r a af d e r a s e g n a all- m o g e s a k e r — hvilka en g å n g i tiden tillhört farfar och farfars far — g a m l a bohagsting, om hvilka d e hört d e g a m m e l g a m l a b e r ä t t a, och ett och annat föremål, som d e själfva kunde minnas från sin tidigaste b a r n d o m, men som nu mer alls inte finns att s e i h e m - b y g d e n — s å blef jag d e r a s själffallna v ä g - visare.
Medan vi gick från rum till rum, b e - r ä t t a d e jag dem om Arthur Hazelius, " S v e - riges största tiggare ", och h a n s underbara lifsverk.
Om d e b å d a s m å paviljongerna där uppe vid Drottninggatan, som s å s m å - ningom växte ut b å d e till Nordiska Museets p a l a t s och till S k a n s e n s friluftsmuseum.
Och jag var själf s å u p p t a g e n af mina minnen och mina b å d a intresserade s k å n e m ä n, att jag inte märkte att jag fått en hel klunga å h ö - rare.
N ä r vi så ändtligen lyckats t r ä n g a o s s fram till Gustaf II Adolfs häst, som d e fann rent otroligt liten, s å s a d e en dalkarl, hvilken o c k s å slutit sig till oss, att han g ä r n a ville till Nationalmuseum, innan det blef för skumt och undrade, hur man ginast komme dit.
Naturligtvis ville s k å n e m ä n n e n o c k s å dit och följden blef att jag tog mitt s ä l l s k a p med mig ner till Allmänna gränd, d ä r vi steg p å en ångslup, som låg och s k v a l p a d e mellan isstyckena.
P å v ä g e n v i s a d e jag dem p å ett par p a n - s a r b å t a r, som låg inne vid S k e p p s h o l m s - hvarfvef, och d å var det rakt som om allt a n n a t slocknat för dem.
En p a n s a r b å t var just hvad d e ville se.
Nå, hvad skulle jag göra.
Jag gick upp till vakten, s a d e hur det var och n å g r a minuter s e n a r e befann vi o s s ombord bland m a s k i - ner, kanoner, kettingar och all s l a g s b r å t e, som en pigg och munter underofficer d e - m o n s t r e r a d e för oss.
Växt-Margarin - 89 - ersätter Men oj hvad den s å g gammal och rostig och medfaren ut.
Det kunde ju hvem som helst begripa att det behöfdes nya båtar.
O c h s å till sist utan vidare öden — utom att dalkarlen s t a n n a d e midt p å S k e p p s - holmsbron och visade p å slottet, o p e r a n och Jacobskyrkan, hvilka han nu k ä n d e igen som " e n a riktiga gamla b e k a n t a ", n å d d e vi ä n d t - ligen Nationalmuseum.
Var nu slottet och allt det a n d r a som gamla b e k a n t a, s å var taflorna det ännu mer för mina b o n d e m ä n, fast ingen af dem sett originalen förr.
Tack v a r e reproduktionerna i jultidningarna var det alldeles som om de mött v ä l b e k a n t a k ä r a vänner från förr.
Men hvad det ä n d å var mycket v a c k r a r e i verkligheten.
O c h s å mycket större än de tänkt sig.
B å d e " En hjältes död ", " Karl XII:s likfärd " — ja, nu ha en ju fått följan från v a g g a n till grafven, m e n a d e en af skånin- g a r n a — och den imponerande " N o r d e n - skiöld " p å isblocken.
" Sfinxen " var nu alldeles omåttligt konstig, och hvarför folk målar s å d a n t som Kron- b e r g s " Jaktnymf ", det kunde nu ingen m ä n - niska förstå.
Framför " Erik XIV och Karin Månsdotter " blef vi länge s t å e n d e.
— Ja tänk, s å d a n a där Göran P e r s ö n e r finns allt än i d a g, s a d e dalkarlen.
Och det har nog aldrig varit lätt att v a r a kung.
Då ä ' d e allt b r a mycke enklare att v a r a folk och att b a r a s ä g a — s å och s å vill vi ha ' et.
Men inte vore det just n å g e att måla åf hvarken kungar eller P e r s ö n e r nu för tiden, tillade han med en liten ton af missräkning i rösten.
Ja, men dronningarna och prinsessorna di — di ä ä n d å alltid fina och v a c k r a te å s e p å i alla tider.
S å småningom föll skymningen p å och tröttheten äfven och som b o n d e m ä n n e n h a d e s å oändligt mycket obesedt, s å gick vi slut- ligen långsamt ner för d e b r e d a m a r m o r s t e - gen och ut i den skymningsblå luften.
Just som vi skulle skiljas åt, u n d r a d e en af männen, om han inte kunde få mitt namn och min a d r e s s, s å skulle han s ä n d a mig ett kort, som framställde honom i h a n s dagliga g ä r - ning.
Det var just den, som var mest konstintres- s e r a d af dem allesamman, men d å jag ville det finaste mejerismör.
I Bästa, drygaste och hållbaraste fabrikatet.
ait han skulle s ä g a hvad hans dagliga g ä r - ning var, s å b a r a s k r a t t a d e han och m e n a d e att det finge jag se.
S å skildes vi med ett hjärtligt tack, och en v e c k a s e n a r e fick jag den å f ö r e g å e n d e sida återgifna bilden.
Diskret inlagd i ett kuvert.
Ja, Gud v a r e tack att utom allt annat, s å ä g e r vårt folk äfven humorns o s k a t t b a r a gåfva.
Med den gåfvan kan man komma långt b å d e i dagliga lifvet och — i v ä r l d s - historien.
Jungfrugrundet.
Berättelse från Bohuslän Af FREDRIK NYCANDER.
NNE P Ä LOGEN VAR HALF- mörkt.
Slagoma dunkade i takt.
De yrde som vingar i luf- ten, träffade med dån golfvet, där s ä d e s k ä r f v a r n a lågo.
D a m - met stod i skyar, a g n a r n a flögo.
Kornen r a m l a d e ur axen, s a m l a d e s upp i bingar.
Det var ett tungt göra.
Men s l a g m ä n n e n höllo p å ideligen.
A r m a r n a s v ä n g d e.
Man fick p a s s a sig, s å att man inte fick en stöt i synen.
Där gick Åke och slog.
Unga, kraftiga pojken, nitton år.
En mörk och senig en.
Medan han lät s l a g a n hvirfla, tittade han åt sidan p å Vendia, som stod vid l a d v ä g g e n och l a n g a d e kärfvar.
En blond, daglig tös, som gaf honom g o d a blickar tillbaka.
De voro s a m s, h a d e varit det ä n d a s e d a n midsommar.
De träffades i dansen.
G å r d s - ä g a r e n, storbonden, h a d e låtit r e s a en löf- sirad s t å n g i en grafhög, bjudit in sitt folk.
P a r e n hvirflade kring högen i den ljumma luften, den r ö d a solfallsdagern.
N ä r Åke och Vendia d a n s a t sig trötta, gingo d e ut i s k o - gen, sutto hos h v a r a n d r a till gryningen.
De kysstes och logo, lofvade h v a r a n d r a allt med fagra ord.
Det löftet bland S ä m s grafvar vid Bullarens strand b a n d dem s a m m a n för lifvet.
S e d a n d e s s l ä n g t a d e d e svårt till präst och stuga.
Nu var november.
S n ö h a d e börjat falla, isen l a d e sig.
Bullaren, den långa, v a c k r a sjön med d e b r a n t a bergen, hvilkas s k o g a r klättrade ner till vattenytan, med sina ruiner efter forntidsborgar, sitt mörka, hemlighets- fulla djup — nu frös den.
Nu kunde ej ö k - stock ros från strand till strand.
Sällan träf- fade bullingarne hvarandra, b a r a vid arbetei och i kyrkan.
Långt mellan g å r d a r n e.
Räf- skri och ulftjut nattetid ur mångmilaskogarne gaf vildsfämning.
Ö d e b y g d e n satte sin p r ä - gel p å människorna.
Tystlåtna, inåtvända voro de, gingo omkring i underliga drömmar.
Kyrkan i Nafverstad v a r färdig.
Byggd af gråsfen var den, med hvitkalkade v ä g g a r, nischfönster, långa, tegelröda taksidor, s p e t - siga gaflar.
Kyrkan för sig, klockstapeln för sig.
Prästhuset, rymligt, med brutet tak, m å n g a fönster, s å g hemtrefligt och ljust ut.
Högt öfver sjön låg p r ä s t g å r d e n, n ä r a s k o - gen med d e s s m å n g a grafkullar från h e d e n - hös, hvilka r u n d a d e sig under d e s ä g e n h v i s - kande granarna.
S t a p e l n var af trä och tom i hufvudet.
Den s a k n a d e klockor.
D e s s a skulle gjutas p å Säm, s t o r b o n d g å r d e n, och det var härom samtalet gick p å logen.
Vällingklockan sjöng p å magasinsgafveln.
S l a g d å n e t upphörde.
Folket s t e g a d e till d r ä n g s t u g a n för att ö p p n a sina byttor och k o r g a r och förtära sin enkla måltid, sur mjölk, kafring och smör.
Gamle Per, som slefvade i sig mjölken, s å att han blef hvit om munnen, filosoferade un- der ä t a n d e t: — Nu får en se, hvilken jänta, som är d y g - digast.
Han storlog i s k ä g g e t, plirade med ö g o - nen.
— Hur menar d u?
f r å g a d e pipar-Lars.
Han k a l l a d e s s å p å grund af sin gälla stämma.
— Jo, jag menar, att nu s k a Nafverstads klockor gjutas.
O c h d å s k a en jungfru slå den smälta k o p p a r n i formen, för att klangen ska bli ren.
— Ä ' I riktiga jungfrur?
hof pipar-Lars upp sin röst och tittade forskande p å töserna, som sutto p å v ä g g b ä n k a r n e.
Då myste d e och t o r k a d e sig om munnen med f ö r k l ä d e s - snibbarne.
Vendia r o d n a d e, log mot Åke, som h ä r - s k a d e sig och d o p p a d e slefven djupare i mjölkbyttan.
En käring tog upp den fallna ordtråden.
— Inte vet jag, hur det är nu.
Men i min ungdom fanns det dygdiga töser.
— Ända tills d e blef förlofvade, mente Lars och flinade.
O c h k a n s k e inte s å p a s s länge ens.
Jojomen, pojkar, I kan göra flic- korna olyckliga!
Han k n ä p p t e med fingrarne, stultade kring p å det klackslitna, gropiga trägolfvet.
— Inte är du bättre än andra, tyckte Åke.
Dig känner en nog, s å som du springer efter kjolar.
Helt ofrivilligt h a d e han svarat.
Vendia s å g lite förebrående p å honom.
— Kors, hvad du tar illa vid dig!
a n m ä r k t e Lars.
B r ä n d e s det, lille pilt?
Hvarpå det s k r a t t a d e s.
Åke stack halfva ansiktet i byttan, s v a r a d e inte.
Vendia för- sökte skratta, men det lyckades inte riktigt.
— Du ska inte förbrylla jäntorna med ditt stolleprat, f ö r m a n a d e Per.
Jag tänkte, att med kyskheten är det hvarken bättre eller s ä m r e än i forna dar.
Hvem har rätt att s k r y t a?
Allra minst du, Lars!
Du behöfver g å oftare i kyrkan.
Gudskelof, nu står hon färdig!
Klockorna bli o c k s å snart färdiga.
Ugnen ä r i ordning.
Under jorden är den murad.
B e r g s l a g s k o p p a r n ä r köpt.
Det ä r b a r a att klämma till med gjutningen.
— O m en kan finna den heliga jungfrun, ja, envisades Lars.
Knappt h a d e han s a g t detta, förrän dörren ö p p n a d e s och storbonden inträdde.
Det v a r en grof karl i vadmalskavaj och högstöflar.
Han h a d e väderbrun hy, yfvigt helskägg.
Ö g o n e n voro mörka, stränga, s t ä m m a n s k r o l - lig.
Hela h a n s sätt tydde på, att han var van att befalla.
Han ställde sig midt p å kammargolfvet, slog med ludna m ö s s a n mot låret och s a d e: — Som I alla vet, har jag lofvat s k ä n k a två klockor till Nafverstads kyrka.
De ska gju- tas i d a g.
Formarne ä ' gräfda i marken, k o p p a r e n smälter i degeln.
Nu s k a den e n - ligt g ä n g s e bruk slås i formarne af en jung- fru, att klocklåfen må bli fager och skär.
Jag vill dra lott bland er, töser, hvem som ska utföra värfvef.
Det är väl ingen af er, som har en synd p å sitt s a m v e t e och inte vill v a r a med om lottningen?
Det blef tyst.
Jäntorna sutto stilla, r ö r d e ej hand eller mun.
Somliga s å g o förläget i tiljorna, a n d r a b l i c k a d e frimodigt framför sig.
— Jag kan väl tro, att ingen vägrar, ty den tösen skulle ju veta med sig något felsteg.
Det är bra d å!
Låt mig nu se, hur m å n g a ä ' I?
Han p e k a d e med fingret p å hvar och en och r ä k n a d e.
— En, två, fre, fyra — sju ä I.
Det s t ä m - mer.
Här har jag sju p a p p e r s r e m s o r.
Han tog upp ur fickan detta antal h o p - vikna s m å lappar, l a d e dem i sin mössa, s k a - - 90 - k a d e om den, satte den p å det masksfungna furubordet.
— Kom nu hit och dra!
Den, som får den remsan, d ä r jag skrifvit: " Du är den värdige ", ska slå malmen i jordhålorna.
Jäntorna s t e g o upp från b ä n k a r n e, gingo fram till bordet, togo hvar sin l a p p i nypan, v e c k l a d e upp den, tittade nyfiket.
Då p a p - peret var blankt, k a s t a d e de bort det.
Till sist drog Vendia och fick lappen med p å - skriften.
Hon gaf Åke en blick.
Han s å g lycklig ut öfver att hon blifvit vald.
— Jaha, Vendia Amundsdotter, s a d e stor- b o n d e n och s a t t e m ö s s a n p å hufvudet — då s k a du g ö r a det.
Följ nu med mig till ä n g e n!
I a n d r a kan o c k s å komma och s e på.
Vi för- länga rasten.
Det är högtid i dag.
Kom, allesammans!
De bröto upp, gingo säfligt öfver den tunna snön fram mot ängen, d ä r d e nygräfda h å - lorna g a p a d e, ställde sig tysta rundt omkring och afvakfade.
Ett par karlar kommo upp från den u n d e r - jordiska ugnen, ur hvilken g r å a å n g o r s t e g o i snöluften.
De k å n k a d e p å degeln, fylld med k o k a n d e kopparbrunt.
Vendia tog med b e - v a n t a d e händer i den, hällde den sjudande malmen i den cirkelrunda öppningen mellan marken • och fyllformen.
Massan rann ner, stelnade i vinterkylan mellan h å r d n a d e ler- väggar.
S å skedde i b ä g g e groparne.
Hennes h ä n d e r d a r r a d e, när hon hällde.
Det var s å högtidligt och ansvarsfullt.
En ära b e v i s a d e s henne.
Hon var den värdiga, ut- vald af ödet.
S t o r b o n d e n s k a k a d e hand med henne och t a c k a d e.
Likaså gjorde h a n s hustru.
Nu var sedvänjan tillgodosedd.
Alla voro s ä k r a om, att klockorna skulle ljuda med jungfrulig klang.
Gjutningen var fullbordad.
Vällingklockan sjöng.
Arbetsfolket v a n d r a d e till logen för att fortsätta slagningen.
Vendia k ä n d e sig lycklig, och i dunklet, när Åke kom åt, tryckte han, o s e d d af d e andra, varmt och innerligt sin ä l s k a d e s hand.
P å magasinsgolfvet lågo klockorna h a m - r a d e och filade.
Kläppar voro insatta i dem.
S t o r b o n d e n kom dit med n å g r a karlar, lyfte upp dem.
K l ä p p a r n e slogo mot malm- v ä g g a r n e.
Då hörde man, att den e n a k l o c - kan h a d e en härligt ljus klang, men den a n - d r a s ton var inte s å klar.
Det var något hest i den.
Men det kunde inte hjälpas — d e skulle till kyrkan, h ä n g a s upp i stapeln.
De l a d e s hvar och en p å sin kälke, d r o g o s ner iill Bullarens strand för att forslas utmed denna ett stycke uppåt sjön, där kyrkan låg p å högberget.
Isen var nyfrusen, man ville ej köra med häst och k ä r r a p å den.
Därför a n v ä n d e man lätta kälkar.
En torpare drog den klockan, som lät vackrast, Åke drog den a n d r a, och han gick främst.
Gamle P e r och pipar-Lars voro med, skulle hjälpa till.vid upphängningen i stapeln.
De b r a n t a b e r g e n lyste i den stålblå luften.
Solen gnistrade p å s k o g a r n e, där g r a n a r och furor, som trofast buro sin gröna skrud, stucko upp bland svarta bladlösa träd.
F ä r d e n gick bra.
Det s u s a d e af m e d a r - nes glid.
Lars g n o l a d e en trall.
Man kom till en klippsfen, som låg ett stycke utanför stranden, ett litet grund, som jämnt och nätt n å d d e upp till isytan.
Ett farligt ställe, när vattnet gick öppet, ty en båt kunde lätt fastna där, farligt o c k s å nu, ty kring en så- dan sten ä r isen s p r ö d a r e än a n n o r s t ä d e s.
Åke märkte plötsligt, hur det sviktade un- der h a n s fötter.
Han gjorde en s n a b b sväng utåt, k ä n d e det fastare under sulorna.
Men det tunna istaket h a d e r e d a n gifvit med sig, och där låg kälken i den ö p p n a vaken.
Klockan r a m l a d e af, föll i vattnei, m e d a n kläppen skrällde till.
Hon sjönk till botten.
N ä r hon s t a n n a d e där, ringde hon — ett kort s k r ä m m a n d e slag.
S å blef det tyst.
Karlarne s t o d o bleka, förskräckta.
Mal- mens klagoskri satt i d e r a s öron.
Slutligen mumlade Lars: — Det var visst s å och s å med renheten.
— I klockan, ja, s a d e Åke häftigt, och h a n s hand knöt sig kring kälkrepet.
— Ja, hvar a n n a r s?
Lars s p ä n d e ögonen i honom.
Men Åke s a d e ej ett ord.
Torparen med den a n d r a kälken h a d e skyndat sig åt sidan och r ä d d a t sin dyrbara last.
Den fördes lyckligt till Nafverstads strand, b a r s upp för branterna, fästes i s t a - pelns svingande stock.
Klockaren drog i repet för att pröfva ljudet.
Tonvågorna vällde ut öfver bygden.
Det lät s å klart och vemodigt.
— Hon ropar efter sin förlorade syster i S ä m s bukt, mente gamle P e r.
Detta blef s e d a n ett talesätt bland bullingarne, hvar g å n g det ringde till gudstjänst.
* Åke v ä n d e med släden, gick långsamt hem till g å r d e n för att tala om olyckan.
Han träffade husbonden och b e r ä t t a d e.
Denne blef mycket bedröfvad, ty han h a d e skänkt klockorna för att få sina synder förlåtna, och nu, när den ena förolyckats, kunde han naturligtvis b a r a få förlåtelse för hälften af dem.
Hur skulle man få upp klockan ur sjön?
Han r å d s l o g med d e sina, men kom till det resultatet, att det var omöjligt.
S å djup som Bullaren är!
Klockan skulle ligga där för evigt, en underlig syn för ålar, g ä d d o r, b r a x a r och aborrar, som skulle n o s a p å den och aldrig förstå hvad den var.
Den skulle a r g a s och aldrig ringa mer.
Åke gick till torpet, där Vendia b o d d e.
När hon hörde hvad som skett, blef hon blek och hviskade skrämdt: — Det är min skuld.
— Din?
Han försökte visa henne det orimliga i detta a n t a g a n d e.
— Inte har du gjort något ondt, Vendia.
— Jo, det har jag.
Det har vi b ä g g e två.
— Vi har inte gjort annat än hvad alla människor, som håller af hvarandra, gör — kyssts och smekts.
Det måtte v a r a tillåtet.
— Jag är inte ren, s ä g e r jag dig.
Jag skulle aldrig hällt i kopparn.
Jag skulle fa- lat om alltihop, d å l a g fick lappen.
— Hvad skulle du talat o m?
— Att vi famnats i sinnligt b e g ä r.
— Nej, men Vendia d å!
Det a n g å r ju in- gen.
— Ingen jungfru ä r ren, som legat vid en mans bröst.
Hon har syndat i sina tankar.
S å är det.
Å, jag skulle bekant!
Men jag var s å glad öfver att bli utvald.
Det var en s å d a n hedersbevisning.
Det var s å fres- tande.
Jag gaf vika för frestelsen.
Jag var inte sann.
Därför blef tonen oren.
— Inte i den e n a klockan.
— Nej, men i den a n d r a.
Därför sjönk hon.
Det var Guds straff.
Han gjorde allt för att lugna henne, ville ta henne i sina armar, kyssa henne.
Men hon stötte honom ifrån sig.
Då blef han s o r g s e n och f r å g a d e: — Håller du inte af mig m e r?
— Jojo, men det ä r infe som förr.
Det får inte v a r a så.
Du förstår mig inte!
Hon sjönk ner mot bordet i gråt.
Låg där och s k a k a d e.
Han gick fram, strök henne öfver håret.
— Du lugnar dig nog.
Du behöfver v a r a ensam.
Jag ska g å min väg.
mm M • * * •.
• a.
it a • olyckshändelsen i s a m b a n d med försynens inblandning.
Det var Lars, som a n t y d d e s å - dant.
— Guds finger!
p e p han fram.
Guds fin- ger!
— Ja ja, s a d e alla töserna, s å är det.
O c h d e k ä n d e sig själfva s å rena och heliga, ty d e voro inte förlofvade, fast d e nog ö n s k a d e bli det.
Till slut blef det outhärdligt för Åke.
En d a g utbrast han: — Hör du, Vendia, du m å s t e bjuda till att glömma den tråkiga historien.
Var glad och s p r å k s a m som förr!
A n n a r s tror folk, att det händt något galet mellan oss.
— Jag bryr mig inte om hvad folk tror, s v a r a d e hon.
O c h jag kan inte glömma.
Han var förtviflad, men k u n d e inte g ö r a n å g o t åt det.
Inte ville han s e åt n å g o n a n - nan jänta, ty han höll s å af henne.
Han var hos henne, tålde hennes sjuka lynne, ville a l - drig öfvergifva sin tös.
Hennes far och mor u n d r a d e, om d e skulle fråga doktorn.
Men inte förstår en doktor s å d a n t.
Nå, men prästen d å?
Kunde inte han hjälpa?
Nej, inte han heller.
Bara Vår Herre!
Vendia b e s ö k t e kyrkan.
Hon gick till natt- varden.
Hon tyckte, att hon k ä n d e sig l ä t - tare om hjärtat, när hon ätit af b r ö d e t och druckit af vinet.
Men det var b a r a lisa för en stund.
S å snart hon hörde klockan ringa, kom hon ihåg den a n d r a, som låg i sjön.
O c h s å blef hon lika grubblande igen.
Ibland gick hon e n s a m ner till stranden, stod framför det lilla grundet, utanför hvil- ket klockan sjunkit.
Hon stirrade p å vattnet, och om n å g o n stått n ä r a henne, skulle han kunnat höra, hur hon m u m l a d e: — Jag b o r d e ligga d ä r i stället.
S å s u c k a d e hon och gick långsamt hem. '
m m m • En ynglings visa.
OM BUD MIG BRAGTES: I MORGON den kvinna gästar ditt hus, som skall varda din hjärtanskära och göra din lefnad ljus, då låge jag vidögdl vaken och räknade timmarnas slag, tills blekaste gryning mig läte glad!
hälsa den kommande dag.
Då skulle del skuras och fejas och pyntas med björklöf och blom, så rummen fylldes af dofter från kryddgårdens rikedom.
Och drällar breddes på borden till gamman och fröjdefest, när ut till porten jag trädde att möta min väntade gäst.
O c h r ä c k t e hon trofast h a n d e n och h ä l s a d e barnsligt godt och f r å g a d e blygt och sakta, om jag h e n n e s b u d s k a p f ö r s m å t t.
.
.
och tveksamt dröjde p å stegen, som g å r d e n s t r a p p a vi nått, d å v ä r d e n s förlägna tystnad var e n d a svaret, hon fåll, * då skulle jag dörrarna öppna dilin till min löfvade sal, där blomdoften strömmade mol o s s högtidlig och jungfruligt sval.
Och medan min gäst jag förde till festens dukade bord, våra vägar för alltid förentes stilla och utan ord.
AXEL JOHANSSON.
• a • • • « • a a • a • • a a • i a • • * • • a « a a- a •- • • a mm m a ' a Med tunga steg gick han ut ur stugan, till sitt hem.
Hans föräldrar s p o r d e honom om o r s a k e n till hans dysterhet.
Då b e r ä t t a d e han om missödet p å sjön.
De vojade sig.
Men han tänkte inte p å den b o t t e n t a g n a kopparbiten, utan p å Vendia, som blifvit s å konstig.
O c h inte fick han blund i ö g a den natten.
» Hon var som förvandlad, ingen k ä n d e igen henne mer.
Tyst gick hon i arbetet p å g å r - den, tyst var hon hemma.
S v a r a d e inte p å frågor, satt och s å g framför sig.
Folk t r o d - de, att det var en fnurra p å tråden mellan henne och fästmannen.
Men d e möttes alltjämt.
De höllo h v a r a n - dra i handen, allvarliga, tigande.
Slut var det med allt det, som brukar h ä n d a mellan förälskade personer.
Somliga u n d r a d e hvåd de tagit sig för un- der fastetiden, eftersom det gått s å illa med klockan.
Ty vidskepliga voro d e och satte - 91 - a Våren kom, snön smalt, isen gick upp.
G l a d a vindar s n o d d e öfver moarne.
Träden sjöngo, nu skulle d e få nya löf.
Ofver b e r - gen s e g l a d e stora fåglar p å v ä g mot norr.
I kratten myllrade det af v a k n a d e djur.
Tät- tingar kvittrade i snår.
M a r s m å n e n sken om kvällarna öfver sjön.
Den blef trolsk med sina s t u p a n d e berg, sitt skimrande, stilla vatten.
Hon gick nerför s k o g s b a c k e n mot s t r a n - den.
S o m i dröm, s k r e d hon.
Hon var nu s å hvit och mager.
Ö g o n e n glänste stora som om d e s å g o syner, munnen b a r ett vil- set leende.
Hon s å g utåt den månbelysta Bullaren, gick rakt ut i vattnet, det kalla vårvattnet.
Det s t e g henne öfver midjan.
Hon klättrade upp p å klippstenen, stod d ä r vek och rank.
Vacker v a r hon i sin blekhet.
Hon var som en förkroppsligad månstrimma.
Där utanför låg klockan, djupt därnere.
Här var bråddjupt.
Det drog och drog — dit ner.
Hon skalf ej, hon var s å b e s t ä m d i sitt sinne.
Hon skulle försona.
S å slöt hon ögonen, böjde sig framåt.
Det p l a s k a d e till i vattnet, v å g o r n a svallade i månljuset.
De l a d e sig, ytan blef stilla som nyss.
Sjön var s å v a c k e r att s e på.
Men nere p å botten bredvid en k o p p a r - kupol, som redan börjat bli ärggrön, låg en ung kvinna död, ett offer för sin sjuka inbill- ning, sin vidskepelse, sin falska själfankla- gelse.
Hon, som inte var oren, infe ren, sin e g e n p l å g a och a n d r a s sorg.
Hennes gärning v a r d e förlåten, ty hon l ä n g t a d e efter ofläckad oskuld, efter själens hvithef, hvifare ä n m å n e n s öfver den förtrol- lade sjön.
I.
Tyska soldater vid östra fronten, som till- handla sig de senaste krigsnyheterna af en rysk tidningspojke.
2.
Tyska officerare fru- kosterande på Bojanovos bangård.
3.
Tysk- lands kejsare och kronprins i samtal med hvarandra utanför det kejserliga högkvar- teret på västra krigsskådeplatsen.
4.
En zuav och en marockan rastande utanför en fransk by.
5.
Tyska förposter, som tagit ställning på en höstack.
6.
Remonfemönst- ring vid Schiffbauerdamm i Berlin.
7.
Råd- huset i den af zeppelinare nyligen bom- barderade staden Yarmouih i England.
8.
Isforcering i en polsk flod.
I bakgrunden en af ryssarne uppförd bro.
9.
En tysk re- kognoscör öfverraskar och tillfångatager en rysk bonde, som varit på marodering.
I säcken hade han fullt med ammunition, klä- despersedlar och värdeföremål, tagna af på slagfältet stupade soldater.
10.
En tysk soldat delar sin frukost med en rysk gosse.
II.
Tysklands yngste rekryt placerad på en kanon utanför slottet i Berlin.
12.
En sjuk- sköterska med sanitetshund på Berlins ga-
VÄRLDSKRIGET i ' 4 Y •I Sfr v - * • 1 liVi o 1 tor.
13.
Franska soldater blomsiersmycka fallna engelsmäns grafvar i norra Frank- rike.
14.
Tysk sanitetshydda i grannskapet af Reims.
15.
Tyska soldater föra halm till sina skytfegrafvar.
16.
Kungliga slottet Sandringham i England, som utsattes för bombkastning från tyska luftskepp efter det att engelska konungaparef nyss lämnat detsamma.
17.
Staden Cromer i England, också en af de bombarderade städerna.
18.
En ung telegrafist Eva Baraih, som vid ser- bernas angrepp på den siad, där hon tjänstgjorde, lugnt stannade på sin post, trots att granaterna regnade kring det hus, hvari hon befann sig.
Först då telegrafsta- tionen började brinna öfvergaf hon huset efter att ha förstört felegrafapparaferna.
Hennes hjältemod belönades med det gyl- lene förtjänstkorset.
— 1, 3, 5, 9, 10 o. 15 A. Grohs foto.
2, 8 o. 14, Gebr.
Hæckel foto.
4 o. 13.
Underwood &amp; Underwood foto.
6.
Paul Lamm foto.
7, 12, 16-18 Berliner 111.
Gesellschaft foto.
11.
Deut- scher Uberseedienst foto.
s
Slumsusttwnas 25~årtqa fälttåg SZ-KJf- 0 0 7 RÄDDNINGSVERKET, DEN gren af Frälsningsarméns verksamhet, som utan tvifvel är den af allmänheten mest kända och man kan godt säga beundrade, firar i dessa dagar sitt 25-årsjubileum.
I anslutning härtill har författaren Carl Svenson-Gr aner skrifvit en karakläri- stik af tvåkvin- nor, öfverste Elisabeth Lilje- gren och major Alma Petri, som i egenskap af ledare gifvit sina år, sin energi och sina krafter helt åt att uppehålla och utvidga ar- betet.
Hvilken omfattning slum- och rädd- ningsarbetet numera har, därom ge våra bilder någon föreställning.
Öfver allt i landet finnas slumstationer, räddningshem, hem jör mödrar och barn, pensionat, som äro en tillflykt för ensamma och hemlösa, och hvarje sådan länk i kedjan betyder ett uppoffrande och kärleksfidlt arbete icke bara af ledningen, utan af alla dess många, trogna medhjälpare.
Som chef för denna kår står nu efter öfver- ste Liljegrens bortgång bri- gadör Gerda Hulander.
Hvilken härfö- rare som helst kunde vara stolt att kom- mendera så mycken tapper- het, duglighet och hängifven plikttrohet.
DEN MÄNSKLI- g a själen är i sig själft en stum och isolerad makt, hvars b ä s t a krafter förtvina, om hon d r a g e r sig undan.
För att n å växt och blomning m å s t e hon verka utåt i a n d r a och genom a n d r a.
Detta är en lag, som helt visst kan tillämpas på allt s l a g af andligt a r - bete.
Där en stor gärning utförts, där en vacker tanke fått sitt förverkli- g a n d e, där var det 1.
Öfverste Elisabeth Liljegren.
2.
Major Alma Petri.
3.
Briga- dör Gerda Hulander.
4.
Ringdans i barn- härbärgets trädgård i Malmö.
5.
Slumsyst- rarna i Katarina för- samling i Stockholm sy kläder till julen.
6.
Matsalen i Göteborgs räddningshem.
7.
En liten badgäst i Lill — stugan, Sundbyberc 8. flufvudbyggnaden vid småbarnskolonien på Rådmansö.
9.
Pensionatet i Malmö: dagligrummet.
- 94 -
aldrig en e n d a människas insats, som b a n a - de v ä g a r n a, d ä r v a r det alltid ett tyst, intimt s a m a r b e t e mellan två eller flere, af hvilka en var s j ä l e n, som gaf idén och uppslaget, den a n d r a h a n d e n, s o m i lefvande lif och verklighet omsatte en tanke.
Frälsningsarméns slum- och r ä d d n i n g s - verk fyller i d e s s a d a g a r tjugufem år.
Den ofvan antydda tanken om vikten af s a m a r - b e t e mellan människor för att n å ett resultat kan i sällsynt g r a d tillämpas p å d e två kvin- nor, som under d e s s a år varit de l e d a n d e krafterna i slummens tjänst.
Den e n a är öf- verste E l i s a b e t h L i l j e g r e n, den a n - dra major A l m a P e t r i.
Öfverste Liljegren har för sna&gt;- ett år tillbaka lämnat arbetet bland slum- mens olyckliga barn och ingått i den stora hvilan.
Hon har lämnat efter sig ett tomrum, som väl blir svårt att fylla.
Äfven den, s o m tillfälligtvis fördes i hennes v ä g, k ä n d e djupt, att h a n stod inför en ovanligt stark personlighet.
Hennes mod, hennes tro, hennes förtröstan voro outtömliga krafter i hennes hjärta och af dem d e l a d e hon med sig i rikaste mått åt alla, som kommo i h e n - nes v ä g.
Hon tillhörde en af d e få, som ä g d e det hela modet och kraften att samla sitt lif kring en ljus och hög idé, för hvilken hon offrade b å d e sin kroppsliga och andliga människa.
Aldrig någon trötthet eller en tanke p å egen bekvämlighet.
Endast ett: hvar behöfs jag n u, hvar kan jag hjälpa, hvar k a n jag s k ä n k a i af mina b ä s t a krafter?
J Vid öfverste Liljegrens sida har under största delen af hennes verksamhet inom slummen major A l m a P e t r i stått som den b ä s t a kamrat och m e d a r b e t e r s k a.
Har öfverste Liljegren varit själen i arbetet, s å har major Petri varit den v e r k a n d e handen.
Det är s ä r e g e t att s e huru d e s s a två, som tillsammans skulle g ö r a ett s å d a n t rikt a r - b e t e af människokärlek, huru d e kommo från vidt skilda samhällsställningar för att mötas p å v ä g e n mot ett g e m e n s a m t mål.
Öfverste Liljegren kom från det friska landtliga lifvet vid en b o n d g å r d i Dalarna, och detta h e n n e s ursprung förklarar mycket i hennes frimo- diga personlighet.
Hennes kamrat, major Petri, kom ur helt a n d r a kretsar.
F a d e r n var en lärd m a n och läroverkslärare i en liten idyllisk västkuststad.
Hon h a d e följaktligen fått synnerligt g o d uppfostran, g e n o m g å t t en flickpension i sin hemstad, gjort utrikes r e - sor för språkstudier samt studerat vid Högre lärarinneseminariet i Stockholm, d ä r hon t a - git a f g å n g s e x a m e n.
Men b a k o m h å g e n och det lifliga intresset för studier h a d e hon alltid känt, att en a n - nan gärning k a l l a d e henne.
O c h denna röst som kallade, ville b e v e k a henne alt göra en mera personlig lifsinsats.
Hon d r o g s till Frälsningsarmén och hon kunde slutligen ej stå emot.
Till att börja med skulle hon e n - dast studera slummens a r b e t e.
Det v a r d å hon sammanträffade med öfverste Liljegren, och det dröjde ej länge, förrän hon fattade beslutet att helt ge sig hän åt slumarbetet.
P å själfva julafton 1897 iklädde hon sig slummens uniform.
Hvad d e s s a b å d a kvinnor under sitt sjut- tonåriga s a m a r b e t e uträttat har varit af den största b e t y d e l s e för slummen här i Sverige.
Genom d e r a s a r b e t e ha räddningshem s k a - p a t s i Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrkö ping och Sundbyberg, hvarjämte ett flertal b a r n h e m och barnkrubbor inrättats.
Det har varit ett m ö d o s a m t och kräfvande a r b e t e att skaffa medel till d e s s a hem.
Hvad r ä d d - ningshemmen beträffar h a r det största a r b e - tet för medlens anskaffande legat p å major Petri, s o m fått v a n d r a den ödmjuka tiggar- v ä g e n ur hus och i hus, uppför trappor och nedför trappor, år efter år.
Man kan förstå, hvad detta vill s ä g a, d å ett p a r af r ä d d - ningshemmen kostat sextio tusen kronor h v a r d e r a och största delen af bidragen v a - rierat mellan fem och tio kronor.
Major Petri är dessutom en förtjänstfull redaktör för slummens tidning " Ljus i mörker ", F r ä l s - ningsarméns utan g e n s ä g e l s e b ä s t r e d i g e - r a d e tidning, som nu utgår i trettio tusen exemplar.
Har s å l e d e s den rikaste framgång b e - skärts slummens a r b e t e under d e s s a tjugu- fem år, s å är det dock säkerligen äfven med känslor af vemod, som jubileet firas.
Ofversten är borta.
Det m å n g å r i g a samarbetet mellan henne och hennes k a m r a t e r är brutet.
Hvad hon betydt för dem, kan man för- stå af de v a c k r a och ödmjuka ord, med hvilka hennes k a m r a t majoren en g å n g b e t e c k n a t sin gärning: " Guds fjä- Cn slumsyster på hembesök.
nareS tjänare.
CARL SVENSON-GRANER.
iaval Nedanstående skildring utgör det fjärde por- trättet i den serie personkaraktänstiker, som ansluter sig till vår stora pristäfling " Idunsfria val ", angående hvars bestämmelser vi hänvisa till täflingsprospektet i n:r 1.
4.
Skådespelerskan.
HVAR JE UTPRÄGLAD KVINNA bor en s k å d e s p e l e r s k a.
Så fordrar lifvet, i detta fall r e p r e - senferadt af oss män.
Den hustru som inte förstår att spela sin roll, hon faller obevekligt igenom.
Men d ä r - för behöfver det inte nödvändigtvis v a r a så, atl d a m e r s o m ypperligt s p e l a roller o c k s å lämpa sig till makor.
Likväl tycks det v a r a fallet.
Det s e r nästan ut, s o m funnes det in- gen bättre ä k t e n s k a p e t s elevskola än D r a - matens!
Det är k a n s k e inte omöjligt att finna en n a - turlig förklaring p å detta egendomliga för- hållande.
S k a vi g e oss illusionen i våld, s å låt oss få illusioner, framställda med full- ä n d a d teknik.
S a l o n g e n s mindre t r ä n a d e förmågor misslyckas ofta att ge det intryck af naturlighet i lifvefs konflikter, som en skicklig s k å d e s p e l e r s k a med lätthet å s t a d - kommer.
S c e n e n s stjärnor fordra tro — inte b a r a trohet, men lättrogenhet af åhöraren, v a r e sig de tala från s c e n e n eller mellan hemmets fyra v ä g g a r.
Ja, d ä r framför allt, ly ej ens att böja den sträfve kritikern är för henne en lifssak, s å viktig s o m detta: att v a r a naturlig och verka ä k t a inför d e n hon älskar.
O c h hvem skulle v a r a bättre i stånd - 9 ") - alt utföra detta kraftprof än den, som öfvat d e s s a konster ä n d a s e d a n hon v a r en v a k - nande ungdom?
Hvem har i viss mening blifvit bättre uppfostrad än den, som alltid öfvat själfbehärskningens finesser och k o n - sten att afge v ä l b e t o n a d e repliker?
O c h ä n d å finns det förträffliga män, som inte riktigt u p p s k a t t a b e h a g e t af denna a l - drig klickande regi, det finns män, som finna att blotta s a m v a r o n m e d en s k å d e s p e l e r s k a utanför s c e n e n föga tillfredsställer d e r a s fordran p å enkel trovärdighet.
Männens iredska tar s å m å n g a former.
Förvisso vore det fatalt, om man i ett improviseradt ordflö- de under en konflikt mellan tvenne själar igenkänner p r i m a d o n n a n s röst, och v ä n d - ningar från Ibsen eller G e o r g e d e P o r t o - Riche.
O c h n ä r hon tar hans ä l s k a d e huf- vud mellan sina händer, m å s t e han v a r a gri- pen s å djupt — tro s å rent — att han infe kommer att tänka på, hurusom hon b r u k a d e s a m m a gest s å s o m Marguerite Gautier, eller ett tonfall som knep a p p l å d e r, när hon s p e l a - d e Gertrud.
I likhet med a n d r a har jag kännt unga d a - mer, som ville till teatern, som försäkrade att d e skulle dö om d e inte fick bli s k å d e s p e l e r - skor, men de blefvo det aldrig.
I regeln ha d e s s a unga entusiaster haft något konstladt öfver sitt v ä s e n.
De ha rent ut sagdt verkat tillgjorda och något öfverspända.
De ha haft svårt att å s t a d k o m m a den naturlighet i ord och handlingar, som enligt fru Jungstedt är den s a n n a innebörden i hvad man kallar scenvana.
De ha inbillat sig v a r a s k å d e - spelerskor, m e d a n d e i verkligheten endast glömde att v a r a människor.
Jag har kommit att tänka på, om det inte härvidlag förhåller sig så, att lite teafer i kroppen drifver kvin- nan bort från naturen, m e d a n mycken konst leder henne dit tillbaka igen.
Det gudomliga hos naturen b e g ä r för att n å s, att vi skola v a r a mycket det vi äro, att vi skola vara det intensivt.
P å denna något slingrande b e - visnings v ä g komma vi tillbaka till v å r ut- gångspunkt: i s k å d e s p e l e r s k a n förenas n å g - ra af kvinnans eminentaste drag.
Det lif en s k å d e s p e l e r s k a n ö d g a s föra är fullt af äfventyr, hur lite äfventyrerska hon än är till sitt väsen.
N å g r a v a n d r a från s e - ger till s e g e r — hvem tror väl att ens d e s s a ä r o s k o n a d e för nederlag, åtminstone uti e g e n inbillning.
För en aktris höljer solen sig i moln, om en a n n a n aktris har en framgång, och hon hatar g ä r n a dem som hon afundas.
Man har k n a p p a s t r å d att hålla sig med en eftergifven karaktär, om m a n vill häfda sin plats i första ledet.
Man lefver allt för nära inpå sina medtäflare för att med jämnmotr kunna bevittna d e r a s s u c c é s.
Men ä r det antagligt att d e n som är en h ä x a mellan elfva och två skall kunna s p e l a ängel resten af ef- t e r m i d d a g e n?
I själens värld finns inga l a - gar.
Förty mäktar kärleken a l l t.
.
.
Den tiden jag frossade p å gyllene ord, fäste jag mig vid en arabisk s e n t e n s: en god hustru b ö r v a r a s å s o m uret i stadstornet, g å precis, men icke som detta h ö r a s öfver hela stan.
För en s k å d e s p e l e r s k a betyder emel- lertid punktlighet mindre än att s t a d e n s blic- kar riktas mot henne och att folk strömmar till för att höra hennes röst.
Om hon icke s å s o m stadsuret drar till sig allas blickar, kommer hennes man k n a p p a s t att uppskatta hennes v ä r d e s o m hustru.
En s k å d e s p e l e r s k a kan gifta sig p å två sätt, antingen med en jämförelsevis o b e - märkt man — visst icke därför obetydlig — som låter henne fortsätta sitt arbete och bringar hans namn till en något artificiell b e - römmelse p å programmen.
Eller o c k s å kan hon välja en person i framskjuten ställning, hvarvid det faller af sig själf, att hon utby-
5S^J ter klädlogen mot en b a k o m gyllne barriär.
Vill hon välja den enklaste v ä g e n, tar hon en kamrat från scenen, d å allt blir som förut.
Den kvinna, som för kärlekens eller gifter- målets skull u n d e r k a s t a r sig att skiljas från konsten, afger i regeln ett alltför ypperligt romanstoff.
Vid minsta moln börjar hon pröfva sig själf för att se, om hon verkligen gjorde rätt, d å hon föll i borgerlighetens snara.
O c h ibland följes grubblet af h a n d - lingar, som trotsa själfva S a r d o u i ödesdiger intensitet.
Men jag vidhåller likväl att, om allt g å r bra, den som gifter sig med en s k å - d e s p e l e r s k a har utsikter att få till husfru en ä k t a r e kvinna än m å n g e n annan.
M O G E N S LANG.
Sista barnet.
ET HADE GÅTT OM TIO ÄR utan tillökning i fru Marias fa- milj och hon t r o d d e väl ej längre p å möjligheten af flere barn, eftersom det sista kom s å helt och hållet öfverraskande.
— Den fyrtio- treåriga blifvande modern s å g en förmiddag sin b ä s t a, fyrtiotvååriga väninna hos sig p å kaffe.
Hvad som mest b a n d d e b å d a kvinnor- na s a m m a n var nog, att d e sträfvat igenom precis lika m å n g a b a r n s ä n g a r, den ena som den andra.
Den muntra fru Elisabet h a d e af nio födda barn fått behålla sex i lifvet, fru Maria sju.
Lilla fru Maria h a d e ett tyngre lynne än väninnan och d e eviga barnbekymren h a d e heller aldrig lättat upp tillvaron.
Ständigt skimrade något gråtmildt öfver hennes näpna ansikte, hvilket påminde om en flic- kas i konfirmationsåldern, just den flicka hon varit vid ä k t e n s k a p e t s början.
Året d ä r p å h a d e hon fått krypa in i b a r n k a m m a r e n igen, där nu n ä s t a generation o g e n e r a d!
växte om henne, infe minst i fråga om kunskaper.
Det älskliga konfirmationsansiktet syntes denna d a g mera b e k y m r a d!
än någonsin och det v a r med verkliga t å r a r i ögonen, som fru Maria bjöd väninnan d o p p a af det h e m - b a k t a brödet.
Vid p å t å r e n kunde hon ej b e h ä r s k a en illa dold sinnesrörelse, utan ut- brast: — Vet du hvad, Elisabet, jag börjar a n a nå ' nting f ö r f ä r l i g t.
.
.
jag kan n o g inte tala om hvad det ä r.
.
.
— Nå, men åt mej kan du väl ä n d å s ä g a det!
— Hu nej, jag s k ä m s s å r y s l i g t.
.
.
— Äsch, b e r ä t t a du b a r a!
— Jo, hör du Elisabet, jag t r o r.
.
.
jag tror att jag skall få b a r n igen.
.
.
ä r det inte för- skräckligt fatalt, s å s ä j?
!
O c h lilla fru Maria s a t t e n ä s d u k e n för ögonen och begynte storsnyfta.
Men i d e t - s a m m a b r a s t fru Elisabet ut i ett klingande skratt och hon s k r a t t a d e s å ohejdadt länge, att väninnan m e d djupt förnärmad min titta- d e upp ur näsduken.
— Hvad skrattar du egentligen åt, Elisa- bet?
Fru Elisabet fortfor att skratta, nästan hy- steriskt: — Jo.
.
.
jo ser du, Maria.
.
.
jo ser du.
.
.
med.
.
.
mig.
.
.
är d e t.
.
.
precis likadant!
O c h där sufto nu d e b å d a väninnorna som en g å n g i tiden bibelns Maria och Elisabet och vidrörde p å kvinnors sins emellan s k y g g a sätt sina intimaste a n g e l ä g e n h e t e r.
M å n a d e r förflöfo.
Fru Elisabet h a d e blif- vit förlöst med en dotter, men lilla fru Maria Till nästa gång.
NU HAR JAG BOTT SÄ LANGE HÄR I världen — snart femti år — att j a g omsider b o r d e h a lärt atl k ä n n a mig s o m h e m m a i den och fa den för kontant.
Det kan jag o c k s å emellanåt och stundom l å n g a tider, när jag har h ä n d e r n a o c h hjärnan fulla af tanklös flit.
Men s å en d a g, helt plötsligt, b ä s t jag drifver p å v ä l b e k a n t a gator, k a n det hela — jag m e n a r inte himmelen och jorden med s å d a n t som vår Herre själf har skapat, jag menar världen, s å d a n världen gjort den, och lifvet, som det lefves i den världen — bli mig s å mystiskt obekant, s å sällsamt och föga sannolikt, att jag förvirras och s ä g e r iill mig själf: " Hvad ä r nu detta för obegriplighet af torg o c h gator och hus och människor, j a g r å k a t in i?
Hvad gör jag h ä r? "
S å möter j a g b e k a n t a, lyssnar till dem och hör mig tala med, men under tiden förvånas jag i tysthet öfver s c e n e n och undrar, hvarför inte snart det hela försvinner ur min syn s å s n a b b t och spårlöst som biografens bilder bort från v ä g g e n vid filmens slut.
Men ingenting försvinner, sceneriet förblir sig likt, och blott min undran ger sig.
Jag glider s a k t a in i världen kring mig och tar den åter för kontant och verklig — till n ä s t a g å n g.
FRIDA LANDSORT.
gick ännu omkring i daglig väntan.
Hon h a d e ordnat för sig p å ett sjukhem för att i sista stund slippa från allt bråket d ä r h e m - ma.
Ack, hon h a d e re ' n skämts tillräckligt för sina vuxna barn, ty hon var af särskildt blyg natur och hon fann sin egen situation högst o p a s s a n d e!
Tidigt en morgon började symptomen — fru Maria ville ej l å t s a s om dem, förrän man och barn kommit iväg till respektive dagliga sysselsättningar.
Medan d e yngsta barnen ännu k l ä d d e p å sig för att g å till skolan smög modern in i en g a r d e r o b och kväfde bland kläderna sina första, kvalfulla rop.
.
.
S e n bilade hon ensam i v ä g till sjukhem- met.
— — — — — — — — — — — — Det var dukadf ett festligt kaffebord med mycket blommor från torget den d a g, som fru Maria v ä n t a d e s hem med den nyfödde.
Tvenne s t a d s b u d buro upp den ännu k n ä - s v a g a modern för trapporna, ty det fanns ej hiss i huset.
Äldste sonen s p r a n g upp med den lille brodern.
De t o g o s mot med ö p p n a a r m a r och g o s s e b a r n e t s y n a d e s noga.
S y - skonen tyckte sig ha fått en Iefvande d o c k a att leka med, och d o c k a n blef omdaltad, till d e s s den började storskrika.
Då var det inte s å roligt längre, utan hela s y s k o n s k a r a n drog sig g a n s k a snart tillbaka till våningens olika rum.
Men fru Maria gick till s ä n g k a m - - 96 - maren och installerade skrikdockan där — n å g o n ledig plats i b a r n k a m m a r e n fanns det ej längre.
P å kvällen s t a n n a d e husfadern hemma, men han var trött och ville tidigt g å tili hvila.
De stora sönerna, af hvilka den e n e läste p å kandidaten och en a n n a n h a d e hemskrif- ning för sitt kontor, höllo sig osynliga, m e - dan d e fem flickorna s y s s l a d e och p y s s l a d e med läxor, ryschpåsättning p å blusar och a n d r a privata a n g e l ä g e n h e t e r, till d e s s de alla l ä m n a d e modern e n s a m vid bordet i s a - len.
Då gick fru Maria in till skrikdockan och m e d a n hon ännu k l ä d d e af sig, började b a r n e t gny och gnälla.
F a d e r n vred sig o t å - ligt i sin s ä n g och kunde k n a p p t r e d a ut hvad o r s a k e n var till " s å ' n u p p s t å n d e l s e midt i natten ".
Modern gaf b a r n e t di, men det lät sig inte nöja, utan fortsatte att skrika, när det ingenting mer kunde få.
Fadern blef otålig och k l a g a d e öfver en " i morgon förstörd a r b e t s d a g. "
Resolut tog fru Maria b a r n e t p å armen, s v e p t e nattrocken om sig och gick ut i för- maket.
Detta var det centrala rummet i vånin- gen och däromkring lågo alla hennes söner och döttrar och sofvo, o b e r ö r d a af det, som inträffat under d a g e n s lopp.
De h a d e ju med en viss festglädje hälsat modern välkommen hem med den lille brodern, men för det all- varliga efterspelet s a k n a d e d e sinne.
Lifvet h a d e, förlåtligt nog, ännu ej väckt d e r a s fa- d e r s - och moderskänslor.
Men den lilla fru Maria, hon k ä n d e sig i alla fall s å ensam, som hon trodde, att ingen a n n a n människa p å jorden gjorde det.
O c h ä n d å höll hon det nyfödda kräket tryckt mot bröstet.
T å r a r n a p r e s s a d e p å.
.
.
liksom i stora h a f s v å g o r.
.
.
och hon gaf sig t å r a r n a i våld, riktigt hängaf sig åt gråten.
Ack, hon visste med moderlig instinkt allt för väl, hvad hon riskerade med d e s s a tårar, men för en g å n g s skull i sitt lif var den blida konfirmationsflic- kan, den strängt s k o l a d e, plikttrogna m o - dern hänsynslös — hon ville g r å t a ut, om också m o d e r s m j ö l k e n s k u l l e si- n a f ö r a l l t i d.
O c h hon grät och grät, lilla fru Maria, m e d a n hela huset sof och lillen s o m n a d e p å h e n n e s arm.
Fru Elisabet kom p å b e s ö k.
Den b o r g e r - liga, g u l l a c k e r a d e brickan m e d hembakt kaf- febröd t r ä n g d e s in bland fotografiramarna p å förmaksbordef.
Ungdomen v a r borta, p å kontor, i skolor eller ute och flanerade p å S t r a n d v ä g e n.
Fru Maria fanns som vanligt hemma, ty hon skötte alldeles e n s a m sin m å n a d s g a m l a g o s s e.
Väninnan var mindre g a m m a l d a g s och hon h a d e tagit en e x a m i - n e r a d b a r n s k ö t e r s k a åt sin två m å n a d e r s flicka för att få v a r a " litet fri ".
Men hon a m - m a d e själf — förstås.
— O c h du har väl o c k s å mjölk åt din lille, eller h u r?
f r å g a d e hon.
Det är ju ä n d å det viktigaste af alltihop.
— Nej, inte en d r o p p e, k l a g a d e fru Maria med tårdränkt blick.
Den gick bort re ' n för- sta natten jag kom hem.
Du m å tro det k ä n n s tomt att inte få l ä g g a lillen till bröstet — vet du det känns, som om han inte riktigt v o r e min.
Hon bjöd väninnan en k a k a och s u c k a d e djupt.
— Ja, jag för min del m å s t e tillstå, s a d e fru Elisabet, att af hela m o d e r s k a p e t, s å är det allra roligast att ha det d ä r n a f s a n d e lilla kräket vid bröstet.
— Du har alldeles rätt, instämde fru Maria — och t å r a r n a trillade ner som pärlor p å den mjuka, re ' n litet vissna rosenkinden se ' n s å v ä x a d e ju b a r a från en, d e s m å b a r - nen.
MARTHA RYDELL.
Va carolinarisgryn, 1 gr. stött saffran, god buljong, 1 — 2 msk.
rifven parmesanost, 1 hg.
röst skinka, salt.
é P.
M. för hrr B e r e d n i n g: Löken ska ' as, hackas fint och fräses v ä l i 50 gr. af smöret i en kastrujl.
De sköljda risgrynen läggas i j ä m t e d e t fint s t ö t t a saffra- n e t och omriöres öfver svag edid, tills d e ä r o väl blandade med smöret-.
Då tidlsättes buljongen, l i t e t i sän- der, under d e t grynem röras flitigt med t r ä s l e f.
Risgrynen få därefter s a k t a koka med lock, und et d e t d e ofta röras om, tills grynen äro mjuka och börlja mosa sig.
Anrättningen afsmakas med resten af smöret, par- mesanosten och d e n i fina tärningar skurna skinkan samt, salt.
Serveras som frukosträtt.
affärsmän.
VINSTEN OKAS GENOM 1 kundkretsens utvidgning.
Den billigaste, Ü snabbaste och säkraste vägen att nå nya % kunder är i därtill lämpliga organ.
En annons T 1DUN Ü M ll § 1 De på Baltiska Utställningen exponerade och mycket uppmärksammade arbetena i SKÅNSK HÅLSÖM afvenså ett antal spetssömsarbe- ten utställas en kortare tid i vår lokal Hamngatan 16.
1 Pö ' Simunkar å l a S k o g s h ö j d (omkr. 18 st.).
3 V2 del.
tunn grädde, 1 msk.
socker (23 gr.), 6 ' bitter- É N ÄNDAMÅLSENLIG ANNONSERING Ü IHålsöm.
Spetssöm.
Vs l mandlar, 10 sötmandlar, 3 / s msk.
smör (70 gr.).
130 gr. mjöl, 3 — 4 ägg.
T i l l k o k n i n g: 1 kg.
f lottyr.
Beredning: En kastrull med rund bott en s mör j es m cd.
/ msk.
af smöret, grädden inalles, och sock- ret samt d e n skållade och ritfna man- deln t i l l s ä t t a s.
Grädden får koka upp, resten af smöret ilägges, octh mjölet ivispas med stålvisp.
Smeten får därefter koka, tills d e n släpper pannan.
K a s t r u l l e n af lyftes, äggen inarbetas, e t t i sänder, och smeten röres 10 min.
Massan formas med två matskedar till runda bullar af en l i t e n skorpas storlek, hvilka ko- kas vackert gulbruna i flottyr.
Mun- karna böra formas så släta, som möj- iiT ligt, och ej m e r ä n 3 s t.
kokas på en gång.
— F l o t t y r e n får e j vara för h e t, t y d å hinna ej mun- karna svälla u t.
— D e vandas med hålslef, och, d å munkarna hafva gul- brun färg på båda sidor, upptagas d e med hålslef och läggas på sug- papper på varm plåt i spisen.
De • sockras och serveras varma med sylt.
• 1915 För ärade kunder börjar den mars en afgiftsfri kurs i hålsöm och spetssöm under ledning af samma skånska dam, som utfört arbetena till Baltiska utställningen.
Hvarje modern Singer-familjemaskin är lämp- lig för dessa arbeten.
Anmälningar mottagas i hvarje Singers affär, j Singer Co. Symaskins Aktiebolag.
1 har icke blott värde för dagen: den faller i ögonen på köpare än längre tid, ja, i tu- sentals fall hela året.
Landets mest er- farna annonsörer annonsera också därför re- gelbundet i IDUN.
^lllll I Vet SJU Ni att • • 2 läses en annons i • • IDUN • • S är ett u t o m o r d e n t l i g t godt munvatten?
| VARUMÄRET " rlRIOi Svenska | I Gahnelit I: MED G A S K A M M A N ERHÅLLA - dagar i veckan • • Obs.!
S a r d i n e r i finaste Olivolja och Tomatsås för S m ö r g å s b o r d e t.
3 Kroppkakor (f. 6 pers.).
/ * kg.
kokt, pressad p o t a t i s, I ägg, 2 äggulor ', 75 gr. hvetemjöi, salt, 3 tsk.
finhackad por t u g. lök, 4- d e l.
fina brödtärningar af hvetebröd, 75 gr. smör.
T i l l k o k n i n g.
3 111. vatten, 2 msk.
salt (30 g r.)
.
Beredning: Potatisen blandas med d e uppvispade äggulonia och äg g et, mjöl et t i 11 sät t e s och d eg en ofsimakas m e d salt.
Den a r b e t a s helt l i t e t p å oakbordet och utrullas till en aflång bulle, som skares i bi- t a r; desisa rullas därefter som skor- por.
Brödtärningarna och löken bry- nas tillsamman s i smöret.
1 hvar j e kroppkaka göres ei.i fördjupning, som fyll es med brödt ärm ingår, hvar ef ter kakan igentrycketf väl.
Kroppkakorna p å s ä t t a s i kokande, s a i t a d t v a t t e n och få s a k t a koka med lock omkr. 10 min.
Pröfvas med en vispkvist, om d e äro färdiga, u p p l ä g g a s med hålslef på varmt serveringsfat och p å hvarje kr o p pkaka &amp; t rös l i t e t af d e brynta skorporna.
Serveras varma med smält smör och stufvade t u r s k a bönor.
T i l l g a r n e r i n g: 3 msk.
fin- s t ö t t a skorpor, b r y n t a i 1 msk.
smör.
I0XYGEN0LI • • • V a n i l j k r ä m m e d g e l a t i n.
(f. • 6 pers.
) - 4 blad gelatin, 3 tmsk.
vat- [ten, 1 F ägg, ö r 2 s äggulor, ö k e 110 l j e gr. s t socker,!
KOKSALMANACK 1 V2 d e l.
mjölk, 1 stång vanilj, 4 del.
tjock grädde (1 msk.
vaniljsocker).
B e r e d n i n g: Gelatinet spolas med Redigerad af kallt vatten, klippes i bitar, upp- löses i 3 msk.
kokande v a t t e n och blandas med ägget, äggulorna, sock- ret, mjölken och vaniljen, i en blank- skurad kastrull.
Blandningen vispas Iiméh.
af Elisabeth östmans Husmo- kraftigt öfver elden, tills krämen ä r tjock och pösig, d å k a s t r a l l e n aflyt- derskars 1 Stockholm.
VECKAN 7 — 13 FEBR.
1915.
• tes *, och vispningen f o r t s a t t e s, tills I m N D P U L v ™ SÖNDAG.
F r u k o s t: Sraorgåtfborä; krämen ä r kall.
Den till h å r d t sikuan biffstek med p o t a t i s; mjölk; kaffe süa-gna grädden t i l l s ä t t e s, och krä- men häiles i vattensköljd o c h soc- etiler t e med wienerbröd.
M i d d a g: gratinerad sjötunga med pressad po- ker bes t r o d d form och flår s t å p å 2 — 3 t i m.
för a t t stelna.
När tatis); s t e k t a orrar med grönsaker is krämen skall serveras, lossas d e n och salader.
kring kant en m ed e n s p e t si g kn if, MÅNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; uppsifcjälpes på flat glasskal med t å r t - hafregrynsgröt med mjölk; sillsäs med papper och garneras med frukt eller p o t a t i s; (kaffe eller t e.
M i d d a g: biskvier.
Ragu p å vildt (rester från söndag) Ali« » «« !« !« FRÅGOR med p o t a t i s; blåbärssoppa med skor- por.
R a g u p å v i l d t (f. G pers.).
3T — 4 TISDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; hg.
stekt, benfritt k ö t t af fågel eller V e r k s a m t styrkande fattiga r i d d a r e med s y l t; mjölk; kaffe vildt, 8 del.
buljong eller vatten, eller t e.
M. i d d a g: F l ä s k k o t l e t t e r 2 nej-likor (salt), 1V2 ' msk.
smör Ivlci allmän svaghet.ner- med presisad p o t a t i s; petits-choux- (30 gr.), 4 msk.
mjöl (40 gr.), 5 d e l.
vosifer.
överansträng- pudding.
af buljongen, 1 / 2 msk.
vinbärsgelé, 1 ONSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; tsk.
r ö d t vin.
EKSTROriS ning och sömnlöshet. » - jägarbiff med p o t a t i s; mjölk; kaffe B e r e d n i n g: K ö t t e t lossas från eller t e.
M i d d a g: Afredd buljong benen och skares i små tärningar el- Ö R E B R O ftlHTfRN-fflBR,«.
med s t e k t a p a l st er mackor; kokt torsk ler aflånga bitar, benen krossas och A.B.
PHARMACIA, Stockholm I med senapssås ocli p o t a t i s.
kokas i buljongen (eller v a t t n e t, till- TORSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; s a t t m e d 4 gr. fast k ö t t e x t r a k t samt r i s o t t o; mjölk; kaffe eller t e.
M i d - salt) med nejlikorna, tills buljongen d a g: F å r i k å l; pöismunkar å l a får god vildtsmalk, d å den silas.
Smör het gör Apoeket Vasens järnpreparat Kontrol örn: PROfessoR A V.
ESTERBERG.
I Skogsihöjd.
och mjöl fräsas 2 mim., buljongen FREDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; spades p å och såsen får koka 5 N: r 21.
En ung ensam mor, utbildad " Ferrol " största verkan.
Starkt ap- hafremjöis ' väHing; strömming i frifeyr- min.
K ö t t e t öjlagges och värmes i sjuksköterska, som för närvarande I «5§} &gt; deg med s k a r p s å s; mjölk; kaffe eller såsen m e n får ej koka.
ty d e t blir vistas med sin lille gosse å e t t små- titgifvande ökar det hastigt kropps- te.
M i d d a g (v e g e t a r i s k): Kropp- d å segt ».
Anrättningen afsmakas med barnshem, hvilket hon dock m å s t e kakor med smält smör och stufvade, vinbärsigelé, rödt vin och kryddor, om lämna i februari vänder sig t i l l Iduns vikten.
På alla apotek till 2 kr.
fl.
salta t u r s k a bönor; soppa på kross- så fordras s a m t serveras med p o t a t i s.
l ä s a r e för a t t af d e m begära anvis- gryn och färska äpplen.
ning på en anställning, d ä r hon k a n LÖRDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; K o k t t o r s k (f. G pers.).
1 torsk fa t a sitt barn med sig.
Om hon ville uppstekta.
kroppkakor; mjölk; kaffe på omlkr.
1 / 4 kg., / s msk.
ä t t i k a, skilja sig från d e t, skulle hon få D.
B.
C.
eller t e.
M i d d a g: Blodpudding med 2,i / me&amp;.
salt (43 g r.)
.
komma ti 11 ba k a till d en s inn es s juk- smält smöir och lingon; saftsoppa med Beredning: Torsken bestrykes vårdsanstalt d ä r h o n a r b e t a t förut, skorpor.
med ä t t i k a och skrapas v ä l från och d ä r läkaren gärna vill hafva stjärten uppåt.
D e n rensas, sköl- henne t i l l b a k a; men d e t vill h o n e j.
RECEPT: jes mycket väl och torkas.
Rommen Finns d e t i n t e i någon gård p å S t e k t a o r r a r (f. 8 — 10 pers-.).
och lefvern tillvaratagas, kokas för landet någon gammal anhörig, som för metaller.
2 orrar, 1 hg.
späck, 3 — i msk.
smör, säg i s a i t a d t v a t t e n och användes beh öfver ständig, tålig och öm vård 2 t s k.
salt, 3 d e l.
buljong, 5 d e l.
till garnering af fisfkem.
Hufvudet och tillsyn?
Och kunde d ä r i n t e Profva den och Ni använder aldrig tjock grädde.
från hvilken gälarna bort tagits, ska- också finnas p l a t s för en liten n ä r a Fås öfverallt.
B e r e d n i n g: Orrhönan h a r ljusare res of jämt e sk j ä r t en em edan d e ett-års gosse, också h a n stillsam och någon annan.
k ö t t ooh anses finare än tuppen.
— * l ä t t falla sönder vid kokningen.
De snäll?
Eller finns d ä r kanske p å Fabrikanter: Dören, Bäcksin &amp; C:os A.-B.
kunna koka för sig och användas Är fågeln frusen, bör d e n t i n a s u p p någon egendom, t i l l äfventyrs i n å - i varmt kök, rensas och får ligga i som gornityr eller griljeras och s t e - got stadshem, någon familjemedlem GÖTEBORG.
ljum mjölk öfver n a t t e n.
Den tor- kas.
P å d e n tjockaste delen af fi- som behöfver en lugn och snäll skö- kas därefter v ä l, späckas med fina sken göres t r e skårar p å hvorja si- terska?
E n sköterska livars hela y t t r e späckstrimlor och u p p s a t t e s.
— da, fisken ingnides med s a l t e t och bär prägel af stillhet och r o och t y s t Späckningen k a n med fördel uteslu- får ligga e t t p a r t i m.
Den k o k a s fördragsamhet?
tas, och fåglarna beläggas i stället därefter och fordrar stor uppmärk- Vidare upplysning-ar lämnas af Bar- med späckskifvor, n ä r de äro upp- samket vid kokningen, som försiggår navårdsbyrån, Kornhamnstorg 51, satta,.
— De brynas i smöret, saltas på 10 — 15 m i n.
Upplägges på varmt Stockholm.
fat med sil, garneras med lefvern och och spädas först med d e n kokande som äro nariga och sönderspruckna af kyla eller Nrr 22.
Vore tacksam få anvisning buljongen, därefter med grädden, och rommen, skuren i skifvor samt m e d andra orsaker blifva på kort tid hvita och vackra få s a k t a s t e k a med t ä t t lock, tills persilja och s m å potatisar.
Serveras på någon enkel, liten enakts ' - pjes lämplig a t t uppföras af amatörer vid d e ä r o möra eller 1 — 1 / t i m.
Skä- med skarpsås.
en basar till förman för Röda Korset.
genom ingnidning med ras *, garneras och serveras m e d grön- Hvilka tablåer vore i a n n a t fall lämp- saker, salader samt afredd s å s, till- R i s i o t t o &lt;f.
6 pers.).
1 medelstor liga a t t anordna vid samma tillfälle?
s a t t med tjock grädde.
portug.
lök, 100 gr. smör, 180 gr. R.
1 Elisabeth Östman-Sundstrand VARMT VATTEM I ALLA HEM.
ENERGON erv- och kraf t nannq spreparaf; pNHVAR läsare af Idun äger rätt att i N denna afdelning Jramställa förfråg- F [Ö RORDAS AV LÄKARE ningarrörande husliga eller andra ange- lägenheter till besvarande af läsekretsen.
Dock föj ' behäller sig redaktionen oin- skränkt befogenhet att utesluta de frågor, hvilka intresse.
Hvarje ansessaknameraallmänt publicerad fråga kommer att sva- be- svaras, och utbetalas för det bästa ret å någon af här nedan införda frå- gor, som insändas till se- Via redaktionen biodbvist och.
svag- nast 6 dagar efter delta nummers dato, ett pris af 10 kronor.
Det Numera FÖRNÄMSTA H I VETEMJÖLET 1 3 l 2 Flytande Putskräm RODA 1 1 2 F. Paulis Liljemjölkcréme - 97 -
lighet a t t få stugan byggd för c:a 1,000 kr.?
Vore äfven gränslöst tack- sam a t t få n å g r a råd angående inred- ningen.
M angå ri g pr en a meran t.
Nn- 31.
Har en flicka u t s i k t e r a t t kunna försörja sig, när hon g å t t igenom Kimforsa 2-åriga lanthushåll- ningskurs?
Hvad för slags p l a t s e r kan rnan få?
En, som är i valet och kvalet.
N: r 33.
Kan någon gifva mig an- visning på något medel, som hjälper mot, eller å t m i n s t o n e lindrar, gasbild- ning i magen?
Den besvärar genom hjärtklappning och a n d r a obehag.
Veronica.
N:r 36.
Mångårig prenumerant vore tacksam erhålla heskritning p å en tårta, som troligen går under namnet » Mille-f enilles » eller » Tausend M a t - ter ».
W. N: r 37.
Vi äro 2 glada, hurtiga sjuksköterskor, hvars s t ö r s t a glädje ä r a t t få lefva friluftsliv och vi h a nu t ä n k t t i l l b r i n g a vår semester (trol. juni mån.
— hvilken mån.
anses annars bäst?)
i J ä m t - a n d.
Eventuellt vid en säterstuga, om så l å t e r sig göra, eller i a l l a händelser så, a t t vi kunna ogenerat hänge oss å t skogs- och firiluftsilif samt solbad.
Som vi äro alldeles obekanta med J ä m t l ä n d - ska förhållanden, så ville vi bedja Idjuns vänliga l ä s a r e om ett godt råd,; antingen uppgift om någon dyl. tref- lig och lämplig plats eller råd hur vi skall k u n n a finna en dylik.
— Vi h y r a g ä r n a in oss i en bondgård eller s ä t e r s t u g a och laga vår mat s ' jälfva.
Finnes ej turisthyddor?
Hvad månne d e t ungefärliga priset pr dag kundö bliva?
Vi vilja ej h a något med » bröstsjukehemmen » a t t skaffa.
G-oda läsare och läsarinnor af Idnn, som kännen t i l l J ä m t l a n d, gifven oss goda råd, så a t t vi må fä m e s t a m ö j 1 i ga valu t a af vår ledi gh et.
.Soldyrkar e.
N: r 38.
För svar å följande fråga vore jag innerligt tacksam.
Ar d e t någon som pröfvat frysmingsmetod för födels ef lä okar, och med hvilket res u l t a t?
Karin.
N: r 39.
Hur skall 13-årig flicka kunna förtjäna en l i t e n slant?
Bor på landet och läser h e m m a för guver- nant.
Svar emotses t a c k s a m t t i l l Bekymrad 13-åring.
K: r 40.
Vill någon af I d u n s l ä s a r e vara vänlig gifva mig noggranna upp- lysningar om hvad som fordras för at t bli arkit ek t (kvinnlig)?
Måst e man t a studentexamen, och k a n man i så fall gå reallinjen?
Malvor.
PRIMA KVALITÉ!
%1 BÄSTA UTFÖRANDE!
LS nmni HVARJE PAR STAMPLADT MED OFVANSTÅENDE VARUMÄRKE FINNAS I ALLA VÄLSORTERADE SYBEHÖRS - ^MANUFAKTUR- &amp; KORTVARUAFFÄRER.
N: r 23.
Vore tacksam om någon af Iduns läsarinnor ville gifva mig några goda råd, hur jag skall i n r ä t t a mig i sommar.
Säkert skola flera ä n jag ha n y t t a af dem.
J a g har p l a t s i statens tjänst och slutar kl. 3, men d å mina föräldrar och syskon bo Långt ut i skärgården, kan jag blott fara u t hvar je lördag.
Hur skall jag a u på b ä s t a s ä t t ordna för mig, n ä r jag är ensam i staden?
Hade t ä n k t kunna l a g a alla målen själf, d å jag är intresserad af matlagning men fruktar a t t d e t t a blir dyrare än a t t ä t a ute.
Det är egentligen middagen det gäller.
Finnes några lät t lagade o ch någ o t så när b i 1 li ga samt äfven l i t e t omväxlande mid- dagsirätler, passande för sommaren och för en enda person?
Vore tack- sam för n å g r a b&amp;skrifningar.
Hur skall m a n ' a n n a r s ordna för sig, och hvar k a n en ung ensam flicka ä t a ute?
Hur mycket kan jag i ena och a n d r a fallet beräkna för m a t e n i månaden?
21-åring.
Na: 24.
Frågar härmed I d u n s ä r a d e Läsarinnor i hvilket större samhälle skull© behöifvas en skicklig dräkt- och klädningssömmerska.
M.
E.
N: r 25.
Vore tacksam för ett godt råd till af^jäipande af följande onda.
Om sommaren är a l l t i d mina händer hvifta och varma, men så, fort som något kyligare period inträder bli de genast blåröda och kalla.
D e t t a för mycket obehag med sig emedan jag vistas i familj som sällskap och ma- der utöfvandet af mina sysslor mina stackars händer t a g a sig mindre för- d e l a k t i g a ut.
Bekymrad, själf försörjande flicka.
N: r 26.
Vore tacksam få e t t råd, hurr ensam dam, bo end e på- land et skall kunna förtjäna 10 ä 20 kr.
extra pr månad, d å d e ordinarie in- komsterna trots stor sparsamhet ej vilja r ä c k a till.
Har god t i d och l u s t för l ä t t a r e sömnad, skrifnimg o. dyl. H — a.
N: r 27.
Vore tacksara få v e t a hur man bereder ä k t a youghurt.
Prästfru.
N: r 28.
En ung hemmaflicka, som m å s t e a r b e t a och l ä r a sig a t t för framtiden försörja sig själf, men som inga medel har a t t bekosta sig ut- bildning, vore tacksam a t t få veta, om d e t är någon utsikt a t t på prak- tisk väg som elev kunna l ä r a sig t. ex. kontorsarbete, och om d e t är möjligt a t t få komma in som elev på e t t kontor, helst i Stockholm.
Om någon af Iduns läsarinnor, som få Ögonen på detta, vet en möjlighet för d e n unga flickan a t t p å d e t t a eller a n n a t s ä t t få e t t a r b e t e och ville meddela d e t till svarafdelningeia, d å vore en stor tjänst bevisad d e n faderlöisia flickan och hennes mor, s om har många a t t d r a förs org om.
N: r 29.
Hvar finnes någon firma som tillverkar profidockor?
Prenurn eraint .. N: r 30.
Om någon af Iduns läsa- rinnor viUe giva anvisning p å hvar man k a n e r h å l l a utförliga beskrif- ningar och mönster till ett par vackra maskeraddräkter, blefve ingen gla- dare än S mastad sf li eka.
31.
Hvar beredes ekorrskinn, och hvart skall man sända dem för a t t få dem beredda.
Tacksam för svar är Mattis.
N: r 32.
Vill till min mans födelse- dag i febr.
anordna en liten herr- snpé o ch ber h är för Id un s allt i d hjälpsamma läsarinnor om uppslag till en originell och treflLg anordn ning af densamma.
N: r 33.
Skulle någon af Id / ums läsare vilja g e mig n å g r a anvish ningar om hur jag bör bygga en l i t e n sommarstuga p å e t t rum och kök för a t t få d e n så billig och treflig som möjligt?
Hvilken stil och hvil- k e t byggnadsmaterial bor jag helst använda?
Skulle d e t vara någon möj- Formamint-Tabletter äro förträffliga till hygienisk desinfektion af mun och svalg.
F o r m a m i n t aflägsnar obehaglig lukt och dålig smak och är speciellt att rekommendera för personer, som röka mycket, för resande på järnvägar och ängfartyg, automobilister e t c för hvilka rök och damm ofta äro generande.
För talare, sångare, skådespelare m. f l.
är Formamint ovär- derligt.
Formamint rekommenderas af mer än 10,000 läkare.
F o r m a m i n t säljes å alla apotek i originalglas å 50 tabletter till ett pris af kr.
1: 75.
— För efterapningar varnas!
— Broschyrer och prof gratis och franko från Sanatogens Generalagentur, Afdelnlng Formamint, Kungsgatan 59, Riks-Tel. 12195.
STOCKHOLM.
Bilm.
Tel. 6395- \ f CüiJtfiCli / MiCl Mot endasi 50 öre ^Jre mo3errm^anfer i frimärken eller Srisbelönaåe i tidningen postanvisning VVVJW erhålles detta Jnusihalivka 1 " ^lap ' ville, jag vore.
musikhäfte porto- ^üolse TSoston fritt från af ^John &lt;$cÅönninp 2.
Urene.
Tango af 3.
Zföappande hjärtan.
One oSVep af- ' UMolf ' SngZund.
Zfduzis expedition Stockholm IDUNS EXPEDITION.
STO t B » OL B.
Enastående vinstmöjligheter LOTTERI 80,000 stycken lotfBr a Z kronor = 160,000 kronor.
Vinsternas sammanlagda värde = 175,000 kronor 10,000 vinster (= hvar 8:de lott vinner).
Ingen vinst understiger i värde 4 kronor, endast ett mindretal undersuger 10 kronor.
Dragning före utgången af april 1915.
TVÅ KNAPPAR.
(Ur e t t ungt äktenskaps historia.)
F ö r I d u n af Dagmar.
(Forts.) Då är d e t med ens slut med Mag- das s t o l t a själfbehärskning, och ån- gerns h e t a t å r a r skölja bort t r o t s och vrede ur d e t unga h j ä r t a t.
Veka, varma känslor stiga upp inom henne.
I t a n k a r n a genomlefver hon ånyo s i t t u n g a ä k t e n s k a p s historia, ser sig som brud på bröllopsfesten, ooh stiger å t e r för första gången vid mannens sida öfver d e t egna hem- mets tröskel.
De första dagarna gå som en ljuflig dröm, men så en dag blir d e t tid på a t t å t e r v ä n d a t i l l verkligheten.
På Gösta väntar hans skvadron, på Magda en husmors plik- ter.
Och hvilka förutsättningar h a d e hon a t t k u n n a fylla dem?
Inga, absolut inga, ingen förståelse för dem, knappast någon vilja, bara en obestämd förhoppning a t t det väl skulle reda sig på något s ä t t ändå.
Hon h a d e vuxit upp i ett förmö- get hem, föräldrarnas ögonsten, brö- dernas s t o l t h e t, dagarna hade, sedan hon s l u t a t skolan, förnötts med l i t e t lektioner i språk och musik och li- t e t finare h a n d a r b e t e n, vinterkväl- l a r n a på baler och t e a t r a r, som- rarna vid badorter.
Så h a d e hon träffat Gösta, d e h a d e funnit hvar- andra, och efter t r e månaders för- lofning skulle bröllopet stå.
Då h a d e Magda e t t par gånger skyggt vågat komma fram med e t t: » Men jag k a n ju ingenting i hushållsväg, jag h a r ingen aning om matlagning 1 » Alltid hade hon mötts af m o d e r n s: » Det lär du dig snart nog i det egna hem- met, ooh förresten får du en så präktig jungfru. » Och Gösta h a d e med s t r å l a n d e ögon förklarat, a t t huru galet d e t än blefve i början, så gjord© det ingenting, hufvudsaken vore ju, a t t hon helt blefve h a n s.
Ooh med ungdomens oförståelse går Magda t i l l doms öfver föräldrarna, som i sin kärlek velat l å t a henne n j u t a af lifvet u t a n en t a n k e på a t t r u s t a henne för en framtid, som kanske gömde på e t t lif fullt af a r b e t e och plikter.
Hvem h a d e i föräldrahemmet någonsin satt i fråga a t t hon skulle hjälpa t i l l med lag- ning ooh stoppning, där satt ju för- resten gamla Mina dag ut och dag in och gjorde allt d e t t a — hvad skulle g u m m s t a c k a m lefva af an- nars —, och i n t e voro d e väl så fattiga, a t t d e ej k u n d e t a h e m Mina e t t p a r d a r också för a t t se öfver Göstas kläder, hon, Magda, hade då Gud ske lof, i n t e en t r å d trasig.
Då ljuder plötsligt en ringning ge- nom t y s t n a d e n.
Magda lyssnar and- l ö s t: ^Gösta? » Men i d e t s a m m a ihör thon ' en blid gammal röst fråga om - 98 - Bland vinsterna märkas: Fullständig bosättning till 4 rum, kök och jungfrukammare Kr.
9,000.
JUVBlSkrÜl af snidadt elfenben med smycken Kr.
5,000.
" Standard ", oljemålning af Professor G. Cederström Kr.
4,000 Motorbåt Kr.
3,000.
AUfOpianinO Kr.
2,300.
Bibliotek med bokhyllor Kr.
2,000 o. s. v. Se vinstlistan, som medföljer hvarje rekvirerad lott.
Insänd rekvisition märkt X i pr bref eller brefkort (Bj förskottslikvid) under adress: Lills jönäs ' barnkolonis lottEri, ftrfillErigatan CO, Stock- holm.
I den ordning rekv.
inkomma sändas lotterna mot postförskott för lottpriset a 2 kr.
st. jämte kostnad för porto och dragningslista.
Angif tydlig adress.
Bengt Oxenstierna.
Lotteriets föreståndare.
- Med 12,877 ex. ~ Afton-Tidningens postupplaga ökats på 1 Va år.
^Annonsera!!
Prenumerera!
!^ Tag gymnastikhäfstängen » Ideal » till hjälp ooh Gymnastisera i hemmen » Ideal » f a s t s a t t e s å dörrposterna utan.
slkrufvar el.
dyl. p a s s a r öfver- a l l t.
Standardstorleken, afsedd fött " KURSER I BOKBINDERI (pr korre- upptill 950 mm.
dörrvidd, kostar en- sipandens).
La.ttfa.ttli.gt I Billigt!
Till- d a s t kr.
6: — fraktfritt mot efterkraf.
skrif bokb.
Emil Nilsson, Eskilstuna.
Prospekt på begäran.
Vid.
upplystn.
m. m. meid 1 ktr.
i frim.
Th. P. Pålsson, Stockamöllan.
MALTKAFFE EN KAFFEERSÄTTNIN^ ORDETS Å BÄSTA Æk MENlNCjfl
unga frun t a r emot.
Skyndsamt tor- t i g människa, likaså a t t vi ej för ENKEL, ANSPRÅKSLÖS FLICKA, I GODT HEM önskar b ä t t r e flicka Bildad, förf of vad flicka, kar Magda sina förrädiska tårar.
frågoafdelningens skull kunna slopa fullt hemma i matlagning och v a n vid plats som husmoders hjälp.
Har med som genomgått husmodersskola, ön- Tant Malla, Göstas gamla moster, hvarken annons^- eiller textafdelnin- e t t hems skötande, får p l a t s till 3 u t m ä r k t a betyg genomgått hushålls- skar för praktiks vinnande komma i ' hela familjens hjärtevän!
Dörrem öpp- genl pers. hushåll.
Sv.
med foto o. lönepr.
skola.
Svar till » Familjemedlem 1915 », familj på landet.
Svar till » Fritt nas, och in t r ä d e r en gammal dam, vivre », Iduns exp., Sthlm.
» S v e n s k a » k a n inte skrifva sven- m ä r k t » Duglig », Muns exp.
f. v. b.
Idnns exp., Sthlm.
i - ena ' han d e n b ä r h on e; n kart ong skia .. I GODT HEM, 1 timmes resa från PLATS i fin familj (helst i Sthlm) K v. sjukgymnast.
med bakelser.
Annr-Britt.
Förnöjsamhet är en Sthlm, hos bildad, medelålders d a m önskar plats, helst i familj eller hos » Jag m ö t t e Gösta på vägen.
Han god sak, d e t h å l l a vi med e r om, men med jungfru, får b ä t t r e, hushällsvan.
önskas af t v å bättre, praktiska och läkare.
Goda betyg och ref. finnas.
sade a t t du (hade ondt i hufvudet, förnöjsamhet med d å l i g a manuskript fliicka, kunnig i matlagning, biakning husliga unga flickor.
Familjemedlem- Svar t i l l » Massage », Iduns exp.
och s å k ö p t e h a n d e h ä r bakel- är fötrvisso af ondo.
Hur många för- o&gt;.
enklare somnad, plats.
Vid.
Nya mar.
Svar mäxkt » S.
A. », Örebro p. r. serna, som vi skulle l å t a oss väl f a t t a r e h a icke knackat p å h o s oss lnack.-Byrån, jakobsbergsg.
31, Sthlm.
UNG, BILDAD FLICKA, något van smaka t i l l förmiddagskaffet.
Han bad med manuskript som v i t t n a t om d e - sjukvård, önskar först i mars mig, a t t j a g skulle sköta väl om ras r ö r a n d e små anspråk på sig EÖR EN E X.
SJUKSKÖTERSKA fin- vid nes plats vid V ä x j ö h o s p i t a l så- plats.
Äfven villig d e l t a g a i e t t hems önskar yngre fru af god familj några lilla ' frun, sä n o n var k r y tills h a n s ' jälf va.
som biträdande förestånderska » å kvin- l ä t t a r e görcmål.
Svar till » Skånska timmars daglig sysselsättning hos äl- kom ' hem igen. » d r e d a m eller herre boende i Sthlm M o n i c a.
Tyvärr ä r d e t inte nog noavdeiningen.
Lön ÜÖJ kr.
j ä m t e na- G. K. », Iduns e.xp.
En ' brännande rodnad färgar Mag- turaförmåner - (även tjänstebeklädnad), MOT FRITT VIVRE önska tvenne eller dess omgifning.
Goda ref. fin- med a t t b a r a skrifva n e r en histo- das kinder, oclh d e nyss sä h a s t i g t successiva ålder s tillägg, semester m. bildade flickor under febr. — maj plats nas.
Svar till » H.
B. », Iduns exp.
ria så d ä r som m a n hört d e n.
t orkad e t å r a r n a hö&lt;r j a åt er rinna.
m.
Kompetenta sökande hänvände sig » Moster Malla, » snyftar Ehon, » jag E l e o n o r e.
D e t ä r inte mycket till ö v e r l ä k a r e n vid Växjö ho- på landet, • h e l s t å större egendom, för a t t hjälpa t i l l med a l l a husliga har burit mig så gränslöst illa å t.
a t t säga om er himmelsblå skiss, å t - spital. '
göromål.
Undervisa garna i målning, Aldrig ' kan Gösta h å l l a af mig inera. » minstone ingenting som k a n glädja er.
mönsterritning ooh • något pianospeii- söker plots i skola eller b ä t t r e fa- Itöjksf ö r e s t å n d a r i n n a » Lilla v ä n, n u r ä r d e t n u f a t t?
E g i l.
Vi fälla ogärna en slutlig ning.
Svar inom å t t a dagar till » I.
milj nu strax.
Vill ' du inte anförtro din sorg å t d om, m en e f t er ni f rå gar så må s t e vid tuberkulossjukhus i Skåne, c: a 260 och A. », Svar till » 19 år », Alingsås p.
r. mina g a m l a öron '. '
Du m å t r o, gamla vi svara a t t ni verkar tämligen hopp&gt;- pers. hushåll, med p l a t s t i l l t r ä d e i Torpaslätt.
moster (har söft mer än e t t h j ä r t a lös.
Någon fristad för era, » dikter » slutet af mars, sökes.
Sökande böra h a BILDAD FLICKA, som tänker söka till ro i sitt långa lif. » genomgått flerårig fack stolek urs.
Lö- tili Sofiaheimmet.
önskar för rek.
plats kan Idun i n t e erbjuda.
nevillkor: 500 kr.
pr.
å r och fritt i sjuk- eller barnavård.
Har genom- » Och slakta smekande d e t blonda vivre.
Ansökningar med betyg och g å t t e t t å r i g kurs vid mindre sjukhus, hufvudet i sitt k n ä lyssnar den gam- rek.
medtagas ocn upplysningar läm- xacksam för svar till » Nu genast », fröken u p p m ä r k s a m t till Magdas, af nas af husmodern, Orupsauatoriet, Bredbyn p.
r. snyftningar offca afbrutna, berätt els« iiÖÖr.
om morgonens u p p t r ä d e.
sjukgymnast med fina be- UNG FLICKA af god familj önskar t y Kvinnllig g o.
rek., fullt hemma i komtors * - » Jaså, d e t fattades en k n a p p för Befattningen plats a t t l ä s a med e t t eller t v å barn herr ryttmästarn, » sade moster Malla som ö f v e r s k ö t e r s k a och h u s - d e högre klassernas kurser eller ock göromål, vacker h a n d s t i l, önskar sys- och log, n ä r Magda s l u t a t sin långa Till alla dem, som vid m o d e r vid Dalbobergens sanatorium som sällskap och hjälp i fin familj selsättning.
Ar äfven villig medfölja syndabekännelse.
» Ja, i och för sig vid Vänersborg för ' 2,8 p a t i e n t e r är i stad elier å herrgård.
Har genom- på resor.
Svar till » Godt arbete, Sofia Gumælius ' bortgång var d e t ju ej något så r y s l i g t; d e t till ansökan ledig före ö inst.
febr.
gåt t 8-kla s ' s igt lär o v erk samt h us - ordinära anspråk », Kiosken, Brunns- kan ju h ä n d a l i t e t var, och allra- Lön tills vidare 800 kr.
pr å r j ä m t e nållsskcla.
Vid lönen fästes mimdre parken, G öteborg.
i tankar, ord eller gärning helst i e t t n y t t hem, d ä r lilla frun husrum och fritt vivre.
Platsen till- afisieende ä n vid e t t godt och trefligt ännu e j h u n n i t bli varm i kläderna.
hedrat hennes minne fram^ trädes snarast möjligt efter t i l l s ä t t - hem.
Svar till » 2-0-åring », Iduns exp.
Men ser d u, liten, för Gösta h a r d e t ningen, och ansökan j ä m t e kompetens- f. v. b. en särskild påminnelse; hans far dog bäres härmed ett vördsamt handlingar, hvaribland äfven önskas 18 ÅRS FLICKA från godt hem önskar nämligen af en förkylning: som h a n präst- ' och läkarebetyg, insändas till snarast komma i präst- eller herr- ådrog sig, därför a t t h a n gick u t a n och innerligt tack.
Stadsläkaren D: r 11.
J e a a i s c h e, gård på laudet a t t under skicklig knapp i undertröjan i processionen ef- från Fackskolan fötr Syskon och syskonbarn.
Vänersborg.
ter Jiarl XV: s kista. » husmoders ledning d e l t a g a i och l ä r a utexaminerad ekonomi, Uppsala, önskar plats.
STYRELSEN.
e t t hems skötande.
Svar till » Hildur », huslig » Ja, men, h u r u kunde d e t vara möj- Svar till » Skolkök s lärarinna 15 », Idam-s Plats sam vikarier, föreståndarinna Idiuns exp., Sthlm, f. v. b. ligt — aldrig t r o d d e j a g, a t t m a n exp&gt;.
f. v. b.
• - k u n d e få lungsot bara för en knapps för fortsattningsskolan för flickor 2 BILDADE FLICKOR, som genomg.
skull!
Snälla Moster, b e r ä t t a h u r u (den s. k. Hushållsskolan) å Östads husimodersskola, önska platser i sam- god hjälp a e t gi OK till, b e r ä t t a för ' m i g om Barnhus blifver ledig för t i d e n 1: sta ma f am il j m o t fri tt vi VT e eller be- En Göstas far, S ' jälf minns h a n honom april — 24:de oktober innevarande å r.
talning för vinnande af större kun- för en husmoder, som s ä t t e r sin ju e j ens. » Gumman s a t t e sig till- Böi * det förekomma att Eordringar: a t t k u n a a forestå e t t stör- skaper.
Betyg och ref. finnas.
Svar stolthet i a t t h a e t t » godt kök », r ä t t a i stolen ooh började: landttiushåli och undervisa flickor till » Intresse och arbete ».
ä r d e n moderna IDUNS KOKBOK, h u d e n blir narig, finnig och ful?
Nej, r i e åldern 15 — 18 år i allt, som d ä r t i l l som innehåller öfver 1,000 praktiskt » Ja, som d u vet, började Göstasi far SIGRID SCHULZ EXBRESS-BYRÅ sin b a n a som sjöofficer.
Vid h e l t i n g a l u n d a, b l o t t m a n a n v ä n d e r F.
hörer, samt i öfrigt l e d a flickornas S. Larmgatan 11.
Tel. 9544 o. 10336. pröfvade recept till såväl finare som unga å r l ä r d e h a n k ä n n a m i n yngsta P a u l i s Ovicula-Tvål, t y ä g g - ä m n e t i uppfostran.
Vidare upplysningar läm- enklare matlagning.
Förf.
till denna G ö&gt;teb o r g. nas k o m p e t e n t sökande under a d r.
: syster, och efter e t t par väntans å r u t m ä r k t a kokbok är Elisabeth öst- UNG FLICKA, v a n vid a r b e t e, hur- man, förest, för E. östmans Husmo- k ü n d e d e gifta sig och b o s ä t t a sig Ovicula-tvålen s k y d d a r, läker o c h för- östads Barnhus, JVljÖirnsjö.
tig o. pålitlig, önskar plats i familj derskurs i Stockholm.
Kokboken för- i s t ö r s t a anspråkslöshet i Karlskrona.
s k ö n a r h u d e n.
eller som sjuksköterskebiträde å la- sälj es i alla boklådor till e t t pris " ÄJiolliusliåll ".
Så gingo åren, allt emellanåt kom E t t medelålders respektabelt frun- sarett.
Sv.
t.
» 19 år », Lidköping p.
r. af kr.
5:50, inbunden i vackert klot- d ä r ännu en l i t e n hungrig mund a t t timmer sökes för i n s t u n d a n d e höst- UNG FLICKA önskar plats som hus- band, och k a n erhållas m ä t t a, men svåger J o h a n var e n portofritt duglig officer m e d ovanlig energi t e r m i n a t t ensam sköta e t t skolhus- mors verkliga hjälp.
Är van vid hus- från Id uns exp., Sthlm.
och arbetsförmåga, och hans beford- håll föir 5 pojkar i en residensstad i liga sysslor, kunnig i handarb.
samt ran gick r a s k t framåt.
B e n sista i Kvinntiga meil er ' sit a S v er ig e.
S ök and e, s om ä r enkel linnesömn.
Svar till » Villig », den stora barnskaran bl ef d i n Gösta, undervisning s van, hax företräde och Sibbarp, N ä s u m. å r e t därpå bl ef J ohan utnämnd till kan genast engageras för a t t läsa med kommendör.
E t t par å r förut hade ptafssöRande 2 barn, som g å t t en termin i småsko- SLÖJDLÄRARINNA önskar plats n u han blifvit placerad p å Stockholms lan.
Svar med foto, uppgift om ålder eller framdeles i skola, h e m, broderi- station.
Med utnämningen följde bo- och löneanspråk jämte betyg ooh ref. affär eller a n n a n lämplig anställ- och stad i » Långa raden » på Skeppshol- till » Skolhushåll », Nordiska Annons- ning.
Svar till » A.
M. », Ulricehamn.
men, och m i n syster och svåger be- byrån, Göteborg.
UNG FLICKA, som genomgått 8 k l.
FÖR BILDAD DAM finnes inackor- gåfvo sig d i t fösr a t t t a s i n n y a läroverk, barnavårdskurs ooh skolkoks- dering i trefligt h e m hos ä l d r e enke- bostad i b e t r a k t a n d e.
När d e kommo fediga pfafser sieminarium, äfven vistats utomlands fru.
Sv.
t.
» Enkefru«, Nyköping p. r.
En ung dam, dit, s e r min.
syster, a t t l e d s t ä n g e r n a för språnkets Öfning, önskar under maj äro virade med sorgflor och f a t t a r som med t i d e n ämnar bli en präktig — siept.
lämplig sysselsättning.
Svar SVÄRDSJÖ HVILOIIEM erbjuder hvi3u därför sin m a n häftigt i a r m e n: såväl inom hemmen som husmoder, måste h a god kunskap i till » Sommaren 1915 », N ordiska Anr och hemtrefnad i lugn, vacker t r a k t af Dalarne.
N ä r m a r e meddelar fröken öfverallt där kvinnlig ar- modern kokkonst.
Den bästa hjälp nonsibyrån, Göteborg.
» Kom J o h n, vi g å inte d i t u p p, h ä r Lydia Johnson, Svärdsjö.
Riks 29. och vägledning för d e t t a ändamål betskraft kommer till an- erhålles är ju någon död! » » Huru v e t, du det? » UNG, BILDAD FLICKA, som genom- LÄRARINNA önskar h y r a r u m (event, genom IDUNS KOKBOK, som » Jo, seir du inte, a t t ledstängerna äro&gt; vändning kungöras fördel- innehåller öfver 1,000 p r a k t i s k t pröf- g å t t t r ä d g å r d s k u r s och hor e t t p a r å r s helinackordering) i konstnärsfamilj, virade m e d krusflor? » » Hvad p r a t a r praktik, söker till våren anställning a t t helst å Söder.
Svar till » 1915 », Iduns vade recept till såväl enklare som aktigast genom annons i du, d e t ä r ju vanliga ledstänger af matlagning.
Förf.
till denna sköta pTivatträdgård eller såsom elev e&lt;xp.
Idun, landets äldsta och finare björk. » t m ä r k t a kokbok ä r Elisabeth öst- i större h e r r g å r d s t r ä d g å r d.
Svar t i l l ELEVER EMOTTAGAS i drifning och Ser du, den tiden brukade m a n i största kvinnotidning,som u man, förest, för E. östmans Husmo- » Trädgård I9l5s, Iduns exp.
f. v. b. cieelering å större egendom i Värm- hemmen vid dödsfall vira ledstänger- läses i alla bildade sven- derskurs i Stockholm.
Kokboken för- TROENDE, UNG FLICKA, musikalisk, land.
na med krusflor, och inte v e t jag, om Svar t i l l » Cicilöry, Iduns e x p.
ska hem frän Ystad till säljes i a l l a boklådor till e t t pris enkel och barnkär samt v a n vid hus- I GODT, VÄNLIGT HEM å vackert d e t t a v a r något slags varsel för h v a d af kr.
5:50, inbunden i vackert klot- liga göromål, önskar p l a t s i godt hem.
som skulle h ä n d a d ä r.
Haparanda.
Annonser band, och k a n erhållas portofritt Villig undervisa barn i första grun- l a n d t s t ä l l e vid skog o. sjö p å Smål.
(Forts.) mottagas af de flesta från Iduns exp., Stockholm.
d e r n a i musik.
Goda rek.
från fornt högl.
finnes tillfälle till inack.
för annonsbyråar i riket eller innen, p l a t s.
Lön önskas.
Svar till längre eller kortare t i d.
Rikst., piano, varma r u m; moder.
pris.
Svar t i l l: » Familjemedlem », Roglösa p.
r. insändas direkt till » Hemtrefnad », Hult, Småland.
UNG FLICKA önskar mot fritt vivre I BÄTTRE FAMILJ, helst p å landet, komma p å en landtegead., d ä r någon önskar ung, förlofvad flicka komma ungdom finnesi, för a t t som meidl.
af för a t t l ä r a hushåll mot någon liten familjen l ä r a hushåll.
K a n b i t r ä d a betalning, om så önskas ..
Villig hjälpa Stockholm.
med skrif göromål om så önskas.
till med allt hvad som i hemmet före- Tacks ', för s var in om 14. dagar (till kommer.
Svar märkt » Familj emedlem », UNG BILDAD ELICKA från godt » Familjemedlem ».
Motala p.
r.
REDAKTIONENS BEBE LÅDA.
hem önskar plats a t t m o t fritt vivre UNG FLICKA Önskar komma i god Iduns exp.
f. v. b.
V — e.
Äro icke i tillfälle a t t be&gt;- lära sig hushåll.
Är frisk och stark familj (helst p å landet) a t t under gagna oss af d e t godhetsfulla er- ^NNONSER skola vara inlämnade till och vill gärna, arbeta.
Dam, Svar till präktig husmors ledning l ä r a allt bjudandet.
Expeditionen senast fredag för att » A.
W. », Skeppsta, B e t t n a.
som önskar bo obemärkt, söker inac- hvad till e t t hems skötande hör.
Svar kordering, h e l s t å l a n d e t, från 1 mars G.
L o r e n t z.
Dikten h a r onek- kunna införas I följande veckas nummer.
21 ÅRS FLICKA, som genomgått hus&lt;- med prisuppgift märkt » Energisk 22 », t i l l slutet af sensommaren.
Van vid ligen såna poänger ooh n i k a n må- ___ alla inom e t t l a n d t h u s h å l l förekom, mod / erskurs, önskar plats i familj.
Sköfde p.
r. h ä n d a få den t r y c k t i någon tid- Villig hjälpa till med skri f gör omål.
UNG FLICKA kunnig i husliga gö&gt;- göromål, villig deltaga i dessa.
Svar ning, hva-rs spalter ä r o mindre h å r d t Svar till » Familjemedlem S. B. », Iduins romål och sömnad önskar plats i med prisuppgift pr m å n.
t i l l » E.
engagerade ä n våra.
exp.
f. v. b. Annonsbyrå, vänligt h e m.
Goda r e k.
Svar till O-, S. », S. Gumaelii E r i k S v a n t e s o n.
Kan ej an^ Stockholm, f. v. b.
vänidas.
FLICKA, kunnig i klädningssömn., » God hjälp », Borås p.
r. villig, d e l t a g a i alla inom hemmet GEBILDETES deutsches Mädchen aus S v e n B j ö&gt; r &amp; e.
Ni får vid till- Q ä n d aldrig o r l g I n a l b e t y g Vid Länslasarettet i Vänersborg.
förek.
göromal, söker plats snarast.
guter Familie (Arztfamilie '), musika- fälle å t e r s e d e n i Ungdomsbilagan .. utan e n d a s t Svar till » 21 år », Kristinehamn p.
.r lisch, sprachgewandt, sucht Stellung börjar ny elevkurs n ä s t a 1 okt.
For- F r e d r i k J.
Vi t a c k a för e r t n ä r ni s v a r a r p ä a n n o n s o m als Erzieherin oder Gesellschafterin.
dringar bland annat minst 21 å r s ål- älskvärda bref.
Skissen » Skvaller)) in- UNG EXAM.
SJUKGYMNAST, frisk Gefällige Anerbieten durch d i e E x p.
der och elementarsfcoleibildning.
Kur- ledig plats.
nehåller nog e t t motiv som k u n d e och stark, önskar p l a t s.
Något v a n Idun, » G.
d. M. ».
sen, som ä r 2-årig, omfattar såväl göras något af.
Men i sitt n u v a r a n d e vid sjukvård.
Praktik i utlandet.
Svar som praktisk utbildning.
BARNSKÖTERSKA med flerårig prak- teoretisk skick verkar d e n mest som en an- t i l l » Gymnast », Gefle p.
r. tik söker plats å barnhem eller pri- Närmare upplysningar lämnas af öf- teckning, af sedd a t t t j ä n a till stöd BARNFRÖKEN, som helst talar t y s k a versköterskan därstädes.
föir minn et vid en framtida utarbet- eller engelslta o. ä r något kunnig i HVAR FINNES DEN PERSON, som vat.
Svar till » Mars — April », Kiosken, ning.
en 46 års d a m af verk- Vasaplatsen, Göteborg.
sömnad, önskas till läkarfamilj med behöfver ligt god familj, med godt lynne, be- HUSHÅLLSVAN, b ä t t r e flicka, kun- » T r ö t t a t t v ä n t a » anhåller i fyra barn, å l d e r 10,8, 6, 3 år.
Svar hagligt s ä,.
enkel, anspråkslös, ej nig, i matlagning, bakning o. s. v., mycket ohöfliga ordalag a t t få veta, till Doktorinnan E.
Lundblad, Vä- pretentiös.
t t Fullt hemmastadd i mat- söker pilats i godt h e m som husmors finnes tillf, till g o d inack.
Centralt om en fråga insänd i november, kom- nersborg.
lagning, a t t med förmåga och omsorg hjälp.
rek.
Svar: » Arbetsiglad, för flera af våra b ä s t a läroverk.
Bästa mer a t t inflyta i Idun.
Oafsedt a t t sköta e t t ordentligt h e m.
Tacksam Villig », Goda omvårdnad I N u t i d a bekväml., fina ref. Iduns ecxp., Sthlm.
d e t är omöjligt a t t ge något besked, STADGAD, PÅLITLIG- FLICKA, kun- för svar till » Ensam och Bildad Moderata pris.
Eikst.
104 62 eller nig i sömnad ooh något v a n vid hus- när n i icke uppger hvad d e t a r för I GODT HEM söker undervisning s van, skriftl.
till » Godt hem », Iduns exp., en fråga, vilja vi påpeka, a t t Idun liga sysislor, får p l a t s som b i t r ä d e D.
F.
K. », Iduns exp.
f. v. b.
musikalisk lärarinna p l a t s.
Goda be- inte k a n h a någon skyldighet a t t på barnhem.
Sv.
m. r e k.
till » Barn- PLATS SOM UNDERSKÖTERSKA ön- tyg.
Svar: » Barnavän », Iduns eixp., Stockholm.
infora a l l a d e h u n d r a t a l s frågor som kär », Iduns e x p.
f. v. b.
skas.
H a r genomgått 1-årig k a r s i Sthlm.
inflyta.
Bland des-sa utväljas hvarje samt barnavårdskurs.
Svar UNG FLICKA, som förut haft musik- månad e t t visst a n t a l, som enligt re- LÄRARINNA sökes för vårterm.
a t t sjukvård m ä r k t » Sjukvård », Alstad, Skåne.
undervisa t v å barn i elenientarsko- lärarinneplats i adlig familj och h a r daktionens uppfattning h a något in- lans lägre klasser i enkelt h e m i FÖRLOFVAD, 20-ÅRIG FLICKA, n å g.
någon vana i kontorsarbete, önskar beläget 300 fot öfver hafvet i skogrik tresse utöfver frågarens rent per- sonliga.
Om aUa d e frågor, som Småland.
Små lönepr.
Svar med reif, kunnig i enkl.
o. fin.
matlagn., bakn.
plats i fin familj.
Vackra betyg.
Svar t r a k t vid Boråsbanan, mottager klena komma in, skulle publiceras utan vi- torde- sändas till » Nitisk », Iduns ecxp., e t c, Önskar som medl.
af präst- el.
till Löfstedt.
J ä r r e s t a d.
o. friska b a m för rekreation.
D e landtbr.-fam. p l a t s s-om husmoderns UNG ELEMENTARBILDAD FLICKA, s o m ö n s k a d e l t a g a i v å r t e r - dare&lt;, d å skulle först v å r a l ä s a r e Stockholm, f. v. b.
få anledning a t t beklaga siig.
A t t ENKEL, BILDAD ELICKA, kunnig i hjälp.
Lön önskas .. Sv.
t.
» 15 Febr.
som minens skolundervisning vistats i t y s k pension, önskar E. L. » Drottning skär, Karlskrona.
redaktionen måste h a r ä t t a t t kon- anmäla plats a t t undervisa ' barn, eller såsom t o r d e s n a r a s t l å t a och matlagning erhåller p l a t s trollera en afdelning, som d e n gra- sömnad i liten familj 1 mars.
Daglig h j ä l p FLICKA, fullt kunnig i e t t hems skö- hjälp och sällskap, önskar anses som s i g.
Barn mottagas under ferierna.
tis ställer till publikens disposition till TYEA KINMAN, uteat.
sjuksköterska.
gr of gör o mål finn es.
S vax m ed medlem af familj.
Svar till » E.
H. », tande, önskar plats till våren,.
Svar tordiö vara k l a r t för hvarje förnuf- foto till » A.
B. C », Göteborg p.
r. Adr.
Onnered; L a n d v e t t e r.
Marieiberg, Visby.
till » Duglig » Oskarshamn p.
r.
Som lektris ori säl skap S E HAR!
N I ACKORDER N I GAR.
BREFLÅDA / duns Annonskontor, PLATSSÖKANDE LEDIGA PLATSER afskrifter 1 f - 99 -
Doktor J.
Arvedsons kars Sjukgymnastik, Massage o. Pedagogisk Gymnastik, &amp; C:o A.
- B.
KUNGL.
HOFLEVERANTÖR.
P r i m a H G S 0 D E R B E medför enl. kongl.
maj: ts medgif vand© samma komp.
o. r ä t t i g h e t e r som en kurs vid Gymn.
Central-lnstitutet.
Kursen 2-årig, börjar d e n 15 sept.
Prospekt p a begäran gen.
D: r J.
Ar- vedson, a d r.
Odengat.
1, Stockholm I M P O R T A.
B.
\ ™ ANTRACIT, HUSHALLSKOL.
C0KES.
BRIKETTER HUSHÅLLSKOL Gymnastikdirektörsexamen aflägges efter 2-årig kurs af kvinnliga elever vid Begär vid telefonering å Riks och Allm.
&amp; KOKS endast " Lundströms ".
1 E d l a C a r l s s o n s Privathotell S S S S j t f S S t * alla Ny kurs börjar d e n 14 sept.
Riks- o. Sthlmstel.
Namnanrop.
Begär endast Söderbergs Kolimport.
Rum.
Rum fr. 2 kr.
Frukostar o. Supéer serveras.
Birgerj.
8, Stockholm.
' m.
125 39,19519.
Prospekt gen, kapten J. Thulin, LUND.
(röd, grön o. g u l spårvagn s t a n n a r vid porten).
Riks.
ii 01,72 Göteborgs Gymnastiska Institut, längsta A.-B.
Sankta Birgitta-Skolan o c h fullständigaste specialkors i Sjukgymnastik och Massage, I Begär ut / örlizt prospekt.
— Kors i Massage och Sjukgymnastik EE STOCKHOLMS MASSAGE- &amp; GYMNASTIK-INSTITUT Biblioteksgatan £8 = Begär prospekt.
Utmärkta organ för annonsering äro i landsorten följande | = tidningars = Regeringsgatan R.
T.
14 10a.
19 — 21, STOCKHOLM.
v -- ... - A.
T. SIBO.
Inr.
varum.
K ur s er i: K l ä d s ö m n a d, F r a n s k linnesöm.
Barnkläder, Konstbroderi, Spets- söm, F i l e t ancien, m o n t e r i n g a r m. m. Aftonlektioner 2 ggr i v e c k a n.
(Fransk konversation s a m t i d i g t för d e m som s å önska.)
Obs.!
S a m m a l ä r a r i n n o r s o m föregående å r.
F ö r e l ä s n i n g a r: Comtesse Gr. o. F r ö k e n E l i s a b.
Thorman.
A n - m ä l n i n g a r dagligen 10 — 5.
Försäljning af: T e x t i l a r b e t e n, Spetsar, Broderier, Linne utstyrslar, K ä t h e Kruce-dockor.
EMMY KYL ANDER.
Blev af W o r t h o. Bernard, Paris.
Arvika: Arvika Tidning.
Lysekil: Lysekils-Posten.
Borås: Borås T i d n i n g.
Malmö: skånska Aftonbladet.
B ä s t a medel för erhållande af h v i t hal » o c h h v i t a armar.
Pris k r.
5:50.
Engelholm: Engelholms Tidning.
Norrköping: FRANSKA PABFYMMAGASINET; Hofleverantöir, Gefie: Gefle-Posten.
Sköfde: Skaraborgs Läns Annonsblad.
21 Drottninggatan 2 1: Sthlm.
Kvinnliga elever mottagas i trädgård och småbruk april — oktober.
Pr.
Sundsvall: Sundsvalls-Posten.
Halmstad: Hal andsposten.
Inga g r å a h a r och teor.
undervisning.
Prospekt på begäran.
Söderhamn: Ruth Rösiö, Hagaberg pr Jönköping.
erhåller den, som använder den sedan Helsingborg: Helsingborg: öfver 30 år öfver hela världen välkända Hernösand: Hernösands-Posten.
Södertelje: Sfidertelje-Södertörnsposten, T,efttioner&gt; i Linnesömnad, Royal Windsor Hudiksvall: Hudiksval sposten.
Uppsala: (giftfri) Sven blusar, underkjolar, spor t skjortor och barnkläder.
I n t e t färgämne.
Eörsändes diskret, Jönköping: Smålands Al ehanda.
Elever m o t t a g a s dagligen.
Västervik: Västerviks Veckoblad.
k r.
5 - \ - porto.
Karin E g n é r.
E v a Egnér.
Franska Parfymmagasinet, Kalmar: Barometern.
Västerås: Westmanlands Al ehanda.
I BEDA JOHANSSON » sysikola, Hofleverantör, L Stockholm.
å t E d r a A. flickor T. Kaptensga-tan, 35 30.
Sibyllegatan T.
210 04. f å e n 21 Drottninggatan 21.
Stockholm.
Karlskrona: Karlskrona-Tidningen.
växiö: Smålandsposten.
Stockholm, R.
14- emotta- 36, ga-s elever i klädsömnad samt utföree t r ä d g å r dskurs!
på beställning förstklassigt a r b e t e.
Den ger god behållning för h e l a livet.
Allm.
Tel. 0 s t.
394.
O A T I N E Karlstad: Nya WermlandsTitfninpn.
Visby: Gotlänningen.
Den förädlar sinnet och ger glädje å t Örebro: Örebro Dagblad.
hemmen.
ä r ren hafreextrakt.
Landskrona: Landskrona-Posten.
- S k o l k ö k s l ä r a r i n n a - Den s t ä r k e r h ä l s a n p å n a t u r l i g t s ä t t; F ö r dålig m a g e ordi- ä r b ä t t r e ä n medicin och badorter.
med p r a k t i k och skicklighet erbjudes n e r a s hafregröt; för Linköping: Östgöta Correspondenten.
Örnsköldsvik: örnsköldsviks-Posteo.
a t t p å goda vilkor öfvertaga e n v ä l Den k a n förbereda för yrkesutbildning dålig h y Oatine m e d goda framtidsutsikter.
Östersund: Jämtlandsposteo.
ansedd h u s m o d e r s s k o l a.
S v a r m e d hafrecreme, som re- L " " d: Lunds Dagblad.
O r c h i d é a.
Kurs i trädgårdsskötsel vid Rösiö-Skolan.
; n a r porerna, aflägs- n a r fräknar och fin- n a r s a m t gifver h u - den e t t ungdomligt friskt u t s e e n d e.
Äkta^ Oatine-Creme i hvit burk m e d grönt lock: pris 1.50; 4-dubbelt inneh.
: 3. —.
Oatlne-Snow 1.50.
F i n n a s öfverallt s a m t hos A. W. Nording, Biblioteksg.
11.
Birgerjarlsg.
16 o. P r o t t n i n g g.
68.
S t h l m uppgift o m ålder o c h tjänstgöring Den k a n a n o r d n a s m y c k e t billigt.
Friplatser k u n n a beredas.
till «Husmodersskoia«, Sv.
Telegram- FruktanvändnlngsundervIsning, kon- byrån, Stockholm.
•HMIHnUBHflV B^fl^^HHHSKHE ' servering.
B ä s t a undervisning.
Rekvirera p r o s p e k t i g o d t i d från I n g e n i ö r - A k a d e m i Wismar a. Hårarbeten für Maschinen- u. Elektro-Ingenieure, Bauingenieu e, Architekten.
• ÖNNESTADS S J S i S Folkhögskolas och Lantmanna- mjukt naturhär, skolas Trädgårdskurser, stora, fylliga, i alla färger 50 cm.
långa a d r e s s Önnestad Spezialk.
für Eisenbetonbau, Kultur- u. koioniale Technik.
Neue Laboratorien, q i k r.
60 cm.
6,50, 70 cm.
8 s a m t 10 kr.
Beställning m o t t a g a s å allt h å r a r b e t e, s å s o m flätor, peruker, klockkedjor etc. Förlossni för d a m e r o c h herrar.
P e n n i n g a r n e 12 Floragatan 12, 4 tr., hiss, Stockholm.
E. Hults Kvinnliga Utbildningsskola å t e r b e t a l a s g e n a s t o m ej till belåten- Rikstel.
97 56.
Allm.
Tel. 97 56. het.
V i s ä n d a allt under t y s t l å t e n h e t Fritt val al läkare och ackuschörska.
m o t postförskott.
Obs.!
I n - Referenser till följande herrar läkare: Erik ^r^ \ ga penningar i förskott.
Va- Ahlström, Edv.
Alin, Emil Bovin, Hj och Flickpension i Stockholm (f. d.
Villa Hult) r a n betalas n ä r N i erhåler Forssner.
densamma.
Prospekt sändes på begäran.
k o m m e r a t t p å fleras ö n s k a n gifva en.
3 månaders kurs, m e d början den 1:a • HILMA FREDLUND, Föreståndarinna mars, h v a r t i l l a n m ä l n i n g a r n u m o t t a g a s.
I H u s m o d e r s k u r s e n i n g å äfven full- Hårfafariken Special.
Ma m l ö 6 • b. kan numera ursäktas, om hon vi- Rikstel.
9012.
Allm.
Tel. 12 50. ständiga k u r s e r i Kläd- och Linnesömnad, Handarbeten, Konstslöjd och • Målning.
Elev k a n äfven v i n n a i n t r a d e u t a n a t t deltaga i h u s m o d e r s k u r s e n.
5 sar sig med öppen blus eller kjol, Klädsömnad, Linnesömnad, Konstslöjd och Målning undervisas u t i äfven som valfria ä m n e n, likaså Sång, Musik och Språk.
P r o s p e k t m e d h ä n v i s n i n g Turkiska badet, S när det finnes en tryckknapp, som m u n t l i g a referenser sändes, adr.
Artillerigatan 6, 2 tr., (invid Strandvägen), i Malmtorgsbadet ä r öppet hvarje tors- till kan förhindra detta.
Stockholm.
Rikstel.
118 86, Allm.
289 40.
OBS.!
Den enda skola i Stockholm dag för d a m e r.
Yppersta medel • för bibehållande af smärt figur och där eleverna bo inom skolan och samtidigt ha ett godt hem.
om S Använd därför fin h y.
Badet ä r angenämast, om • man är flera i sällskao.
Pris kr.
1:50. lingen I • välklädd dam Damernas Ljungby Husmodersskola Röda o, ömkylda referenser Elevplatser finnas lediga från 15 februari.
från föregående elever.
N a t u r s k ö n t (Småland).
Bon Skönhetsvård S K u r s e n billig och lärorik.
Goda bör * lusas af alla tiamei ' belägen.
Undervisning i finare händer o. fötter, äfven flerårig o. enkl.
m a t l.
m.
m.
Linnesöm, diverse h a n d a r b e t e n.
Begär p r o s p e k t m e d I frost behandlas endast m e d Gull, bifogadt porto.
Adress fröken A. Bseckström, Ljungby.
(Kronobergs län).
311 b ef t Bonniers föwlag.
• ' exkändt oöfverträffadt.
Hos W i l h.
B e c k e r, bthlm samt hvarje parfym- K l i n e Finnes i alla boklådor.
i IjrlJirlfiftmYISftfl Elever m o t t a g a s dagligen • aff.
i Sthlm o. landsort, å 1 kr.
f l.
XVUX * CK ÄX&lt;tU.ÄIJlIlJl€ta .. kl. 1 1 - 3 / U p p l y s n.
i skolans lokal, Greffcuregatan 72.
Allm.
Tel. 22453.
P r o s p e k t p å b e g ä r a n.
• Tandteknikerkurs.
Assistent W. Johnsons kurs börjar å t e r dein 1 mars.
Anmälningar snarast jVIalmsikillnadsgat.
G0, (Stockholm.
HUDEN VÅRDAS bäst e n d a s t m e d E. Orcier, Paris utsökta Creme cremer: N e i g e Végétale.
Diva o. Pfis fap.
Is —, Selma Wahlgren.
Kurs i trädgårdsskötsel på Nääs Pormaskar borttagas fullständigt m e d E. Orcier.
Paris, utsökta tinktur.
Orcier: s varor säljas i S t h l m: F r a n s k a parfymmag., A. W. Nording samt Nord.
Kompaniet, i G t b g: Beda Oramér och i M a l m ö: F l ä k t a örns parfymeri. "
K L E T T E " ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ och man riskerar aldrig, att kläd- ningen går upp.
\ Alla välsorterade affärer föra i Säkerhetstryckknappen " KLETTE ".
1 april — 1 oktober 1915.
E l e v e r n a ä g a d e l t a g a i den vid s o m m a r k u r s e r n a a n o r d n a d e g y m n a s t i k e n, leken, (friluftslekar och sånglekar) s a m t å h ö r a de dagliga p e d a g o g i s k a före- läsningarna.
B e g ä r p r o s p e k t h o s Styrelsen för August Abrahamsons Stif- telse, Nääs, Flöda station.
Göteborgs N y a Husmodersskola S. Al.égatan 2 A, Rt.
106 24.
Husmoderskurs p å 1 termin.
— .Längre och kortare k u r s e r i matl., bakn., Anti Rides konserv., Linnesömn.
m.
m.
— Obs.!
Äfven k u r s e r för fruar.
P r o s p.
p å b e g ä r a n.
af E. Orcier, Paris Elvira Friberg.
Hildegard Friberg.
utsökta pr ©par.
borttager rynkocTj gör h y n klar o. genom s k iniig.
JUfÅloncl / nlovi 38 Smålandsgatan.
Tel. Brunkeb.
62.
Rouge Eelat läder, läderplastik m.
fl., ämnen.
Lager af porslin, m a t e r i e l för målning.
Porslin b r ä n n e s.
Emma Nordberg, Peterson.
IHdiai Undervisning i Porslin.
Augusta Oljemålning, Gyllen- af E- Orcier.
Paris begagnas m e d fördel af bleka perso- ner som ej vilja använda sig af smink.
anta Säkerhetstryckknappen Fondmr 21,200,000 kroner.
S t o c k h o l m s k o n t o r: Araenalagat.9.
, P U i f d e i: i SSdermalmatorg 8.
\ Sturegatan 32.
Deposition ELISABETH Stockholm — R i k s tel. 20 35.
ÖSTMAN-SUNDSTRAND, Klarabergsgatan 40 - t S tr.,hiss.
Sthlmstel.
9302.
100 - l Å \ °| K a p i t a l r ä k n i n g / * \ 2 |o Sparkasseräkning &lt;5 7« Fondaf delning.
Elisabeth Östmans Husmoderskurs.
I Vegetariska Kursen för bildade flickor och fruar, med a r b e t e 3 förmiddagar i veckan, finnes ä n n u n å g r a platser lediga.
P r o s p e k t och n ä r m a r e upplysningar p å b e g ä r a n.
l Kassafack i / JNKEBERCS TEATERN Alltid veckans bästa nyheter!
Idi n utgitves denna vecka i A och B. Wilhelmssons Boktr.
A.-B., Sthlm, 1915.
