# ID: svediakorp-per2143
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1915
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 42,302
# sentences: 1,947
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 3 (1462) A.
20:DE ÅRG.
SONDAGEN DEN 17 JANUARI 1915.
VANLIGA UPPLAGAN.
JOHAN NORDLING.
LOSNUMMERPRIS: 12 O R E.
RED.-SEKRETERARE: ELIN WÄGNER.
• DET HELIGA U P P R O R E T.
* ELLEN KEY.
FÖR IDUN AF V I N N O R N A I ALLA LAND HA nu en jul b a k o m sig s å d a n in- g e n a f d e nu lefvande förut firat.
Vi ä l d r e ha v i s s e r l i g e n m e r än en g å n g hört julhälsningen om frid p å jorden ljuda öfver en värld, där krig n å g o n s t ä d e s p å g å t t.
Men ingen har bevittnat ett s å blodigt hån mot julens b u d s k a p s o m det nu p å g å e n d e världskriget.
M å n n e n å g o n o b l a n d a d julglädje varit möjlig för andra hjärtan än de s m å b a r n e n s?
För o s s s v e n s k a r h a r i år julglädjen fram- förallt b e s t å t t i t a c k s a m h e t för att julfrid hvilat öfver vårt land; att b l o d ej f ä r g a t julesnön, att brand ej stigit mot julhimlen, att d e hundra- tusen h e m m e n alltjämt kunnat s a m l a sina m e d l e m m a r omkring g a m l a j u l s e d e r o c h k ä r a julminnen.
Men de kvinnor, s o m i år gjort jul i de s v e n s k a hemmen, ha ej kunnat k ä n n a den b a r n a l i k a, h e l a hjärtat v i d g a n d e julglädjen.
N ä r de fyllt s k å p e n m e d h e l g d a g s k o s t e n, när de fejat arfklenoderna, när de k r a n s a t f a - miljeporträtten, då ha d e m e d s v i d a n d e s i n - nen tänkt p å a l l a dem, hvilkas a r f s k a t t e r ä r o ö d e l a g d a o c h s o m ej l ä n g r e ä g a n å g o t tak, under hvilket familjens m e d l e m m a r kunna s a m l a s till festligt s a m k v ä m.
Husmödrarna p å landet, s o m h å l l a sin v ä n l i g a hand äfven öfver husdjuren, ha i c k e kunnat m å n a om d e s s a för julen utan att minnas a l l a de familjer, s o m fått d e s s a s i n a t r o g n a v ä n - ner b r ä n d a, skjutna eller p å a n n a t sätt h e m - fallna åt ö d e l ä g g e i s e n.
N ä r kvinnorna sett s t r å l a n d e b a r n a a n s i k t e n o c h mjuka b a r n a - h ä n d e r s t r ä c k a s mot julgranen, ha d e r a s e g n a ö g o n blifvit t å r e s k u m m a vid tanken p å de m å n g a t u s e n d e barn, s o m blifvit slitna från s i n a a n h ö r i g a, hvilka nu i bittraste f ö r - tviflan s ö k a utröna b a r n e n s öden.
N ä r v å r a kvinnor sett de från olika håll h e m v ä n d a n d e männen b ä n k a d e vid julbordet, h a de ej kun- nat b e s v a r a d e r a s v ä n l i g a b l i c k a r utan att k ä n n a sina hjärtan v ä r k a.
Ty de ha sett fram- för sig d e o t a l i g a kvinnor, s o m i s a m m a stund suttit stirrande mot t o m m a platser, platser, som aldrig s k o l a fyllas eller fyllas m e d krymplingar o c h sjuklingar.
O c h h a r kvinnan s m e k a n d e lutat sig öfver n å g o t g a m m a l t huf- vud, då ha fårar droppat n e d öfver de hvita h å r e n vid tanken p å a l l a de åldringar, s o m under vilda stridsnätter s t a p p l a t ut från hem, där de lefvat i trygghet o c h välstånd, för att nu g å t i g g a r e n s o c h flyktingens v ä g.
Där b a r n ha funnits — b a r n e n, s o m b e h ö f v a leenden — ha kvinnorna k a n s k e funnit styrka att le.
Men hvem har a n n a r s förmått det, ifall hon i c k e varit b l a n d dem, s o m ej kunna k ä n n a för a n n a t än sin e g e n t r ä n g s t a k r e t s?
# Nu ligger julen b a k o m o s s o c h det nya å r e t o m e d e l b a r t framför o s s.
S å s o m aldrig förr uppfylles den g a m l a n y å r s p s a l m e n s ord om det g å n g n a å r e t: att det b l e f som ett skepp af stormen kastadi plötsligt mot en okänd strand.
Hvem a n a d e vid 1914 å r s början i hvilken värld vi vid å r e t s slut skulle befinna o s s?
M å n n e ens de, s o m f ö r b e r e d d e världskriget, förutsågo dess f a s o r?
M å n n e de då haft mod att l ö s s l ä p p a d e m?
O c h ännu k a n ingen ljusning s k ö n j a s ifråga pm s o r g e s p e l e t s upphörande.
De, s o m h o p - Prenumerationspris: Vanl.
upplagan: Helt år Kr.
6.50 Halft år &gt; 3.50 Kvartal &gt; 1.75 Månad &gt; 0.75 Praktupplagan: Helt år Kr.
9.
- Halft år &gt; 4.50 Kvartal » 2.25 Månad &gt; 0.90 p a s att freden, som k o m m e r att slutas, måtte bli en verklig, s y n a s mig tyvärr s a k n a g o d a grunder för sitt hopp.
Det blir först e f - ter freden, d å den f o l k s j ä l a r n a s högspänning som krigstillståndet medfört, naturnödvändigt s l a p p a s, s o m det ytterst l å n g s a m m a a r b e t e t för freden k a n ä g a f r a m g å n g.
Den m ä k t i g a - ste delen a f detta a r b e t e blir den m e d e l b a r a, den s o m s k e r i o c h g e n o m erfarenheten a f krigets verkningar p å folkens lif i d e r a s h e l - het.
D e s s a e r f a r e n h e t e r m å s t e för de e u r o - p e i s k a folkens vidkommande undergräfva det v a n e t ä n k a n d e, s o m s t ö d e r d o g m e n om krigens nödvändighet o c h s a m h ä l l s g a g n.
Det sätt, p å hvilket kvinnorna inom sig b e - a r b e t a e r f a r e n h e t e r n a, efter s o m under kriget, blir a f s t o r b e t y d e l s e för fredsrörelsen.
K v i n - n o r n a s t a n k a r o c h k ä n s l o r kunna bli ett strömdrag, s o m underifrån bryter upp de isar, v a n e t ä n k a n d e t lagt öfver den m a n l i g a k ä n s - lan för o c h å s k å d n i n g e n om kriget.
D e n e n d a ljusstrimma, s o m nu k a n s k ö n j a s, ä r just kvin- n o r n a s b e g y n n a n d e hat mot kriget.
En ö s t e r - rikisk mor — m e d sin tjuguårige s o n i fält — s k r e f nyligen: Es trägt mein Herz so schwer An dem blutigen Weh dieses Krieges; Es wird nicht heiter, nicht froh Von keiner Kunde des Sieges.
Ich hör nur die Thränenströme Aus Augen von Bräuten und Müttern; Das Schluchzen des Gottes der Liebe —, Oh!
mög ' es die Welt erschüttern!
Kvinnornas h e l i g a u p p r o r m o t k r i - g e t blir en a f de m å n g a v ä g a r n a fram till den visshet, hvilken en g å n g k o m m e r att fram- tvinga den fredförande politiken: vissheten att, hvad än folken g e n o m ett nutida krig kunna vinna, aldrig k a n det u p p v ä g a hvad de g e n o m kriget förlora.
O m krigen u t k ä m p a - d e s a f de u r a r t a d e inom folken, då funnes n å g o n mening i talet om krigefs makt att h ö j a nationerna.
Men e m e d a n krigen utgjuta det b ä s t a blodet, bli krigen folkfördärfliga i den g r a d att — om i c k e kvinnorna v o r e uteslutna från krigstjänsten o c h sålunda det b ä s t a b l o - det åtminstone p å kvinnosidan fortplantades — v o r e redan ur synpunkten a f folkmaterialets b e s k a f f e n h e t ett krig s o m detta ö d e s d i g e r t ä f - ven för de s e g r a n d e folkens framtid.
Här ä r ett a f de o m r å d e n, p å hvilket kvinnorna m å s t e b ö r j a sitt uppror mot villoläran om k r i - get s o m en r a s s t e g r a n d e o c h s a m h ä l l s - b y g g a n d e makt.
Men först o c h främst m å s t e kvinnorna b ö r j a striden p å det o m r å d e, där de hittills s å sorgligt försummat den, n ä m l i - gen uppfostrans.
= Iduns Byrå o. Expedition, f^eSg^ mster: Redaktionen: Riks 16 46.
Allm.
98 03.; Kl. 10-4.: Red.
Nordlins:: Rikt 86 60.
Allm.
4 02.
I Kl. 11-1.; Verktt.
direktören kl. 11- n För att öfvervinna krigets anda måste mödrarna redan i barnens spädaste ålder l ä r a dem att rätt m å s t e v a r a grunden för all makt, o c h att m a k t e n k a n h ä f - d a s utan hjälp a f knytnäfvarna.
Hur ofta får ej " s t o r e b r o r " r y c k a till sig " l i l l e b r o r s " l e k - sak, e m e d a n s t o r e b r o r är " ä l d s t " — eller lillebror kinkar s i g till s t o r e b r o r s, e m e - dan lillebror ä r " minst "; ä r modern s j ä l f klok nog att f ö r s v a r a h v a r d e r a s rätt, s å hjälper detta d o c k f ö g a om b a r n e n i r e g e l n ö f v e r l å - t a s å t vårdarinnor, hvilka hundra g å n g e r låta det s k e, s o m modern tio g å n g e r ä r i tillfälle att beifra.
Det ä r d r o p p e n s s t ä n d i g a fall, s o m urhålkar s t e n e n; det ä r den o t a l i g a g å n g e r u p p r e p a d e e r f a r e n h e t e n, s o m slutligen k o m - mer ett r ä t t s b e g r e p p att i n g å i kött o c h blod.
Det ä r ett a l d r i g f e l a n d e m o t s t å n d, som s m å n i n g o m tämjer vilddjuret i b a r n a - naturen.
N ä r b a r n e n v ä x a till, m å s t e modern lära dem att den ö m s e s i d i g a hjälpen ä r en naturlag lika visst s o m den ö m s e s i d i g a s t r i - den.
F r a m f ö r allt m å s t e den v i s s h e t e n lefva i de u n g a s sinnen: att de s t ö r s t a hjältarna v o - ro de, s o m stridt för att hjälpa a n d r a, ej de som stridt för makt o c h ä r a.
D e m å s t e f ö r - v i s s a s om att s e g e r i c k e b e v i s a r, att den sak man k ä m p a d e för v a r g o d, ej heller n e d e r l a g att den s a k, man g j o r d e till sin, var dålig.
Men först o c h främst m å s t e uppfost- rarinnan h o s sig själf b e s e g r a makflust o c h hämndlust, innan hon kan r e n a sina b a r n s s j ä l a r från d e s s a lidelser.
I vårt land, lik- som nu i d e krigförande landen, h a r f o s t e r - l a n d s k ä r l e k e n tyvärr visat allt för m y c k e t a f den afvigsida, hvars fula f ä r g e r ä r o f ö r - h ä f v e ls e o c h h a t.
S å väl h o s o s s som h o s de nu stridande folken ha m å n g a b a r n a - själar blifvit förgiftade g e n o m sina f ö r ä l d - r a r s politiska lidelser.
Hvilken riktning d e s s a än ä g a, ä r faran för b a r n e n lika stor.
De f r e d s ä l s k a n d e kvinnor, s o m frukta k r i g s l e - ken, ha a f d e n n a f ö g a att b e f a r a, men d e s s mer a f de v u x n a s a n d l i g a inflytande.
Så l ä n g e krig finnas, k o m m a g o s s a r att l e k a krig, lika visst s o m de p å landet l e k a ladu- gård.
E n d a s t när de v u x n a b r u k a k r i g s - leken s o m medel att u p p e g g a " krigarsinnet ", d å blir l e k e n farlig för f r e d s k ä n s l a n.
H ä r m e d s t å vi inför det s v å r a s t e p r o b l e - met för fredens folk: det att från f ö r - svarsviljan skilja k r i g s l u s t e n, att hålla den förra lefvande utan att h e t s a den senare.
E r f a r e n h e t e n v i s a r d o c k att k l o k a uppfostrare kunnat l ö s a p r o b l e m e t, s o m tills- vidare hör till dem, hvilka i c k e kunna kring- g å s, eftersom försvarsvilja o c h f ö r s v a r s d u g - lighet ännu ä r o lifsvillkor för folken.
Men kvinnorna m å s t e ej a l l e n a s t m ö t a det nya å r e t m e d den h e l i g a viljan att — s å s o m aldrig förr — hängifva sig åt f r e d s a r b e t e t in- om s j ä l a r n a.
N e j, d e m å s t e äfven s a m l a sig i viljan att å t sig vidga det o m r å d e, d ä r de kunna l å t a rätten vinna s e g r a r öfver våldet.
O c h för att g ö r a detta, m å s t e de g å till strid mot den uråldriga uppfattningen a f m a n n e n s och kvinnans m o t s a t t a lifsuppgifter.
Denna uppfattning framträdde mycket naivt i en a f å r e t s julbilder.
Konstnärligt sedt var denna alldeles värdelös, men den g a f mer att t ä n k a p å än m å n g a värdefullare verk.
D e n v i s a d e en s o l d a t p å post i en snöig s k o g, där han i en ljusring s e r bilden 4 5.
Expeditionen: Riks 16 46.
Allm.
6147.
Kl. 9 — 6.
Annonskontoret: Rikt 1646.
Allm.
6147.
Kl. 9 — 6.
Riks 86 59.
Allm.
43 04.
Annonspris: Pr millimeter enkel spalt: 25 Bre efter text.
Utlåndtka annonaer: 30 öre å texttida.
30 öre efter text.
35 öre V°hförhöjning för tårtk.
å texttida.
20 «A&gt; förh.
begård platt.
för tårtk.
begird platt.
af det fjärran hemmet, där hustrun o c h b a r - nen ä r o s a m l a d e vid julgranen, g o s s e n i krigsmundering, flickan med sin d o c k a p å a r - men.
B å d a sålunda n ä r a n d e de känslor, som en g å n g s k o l a g ö r a dem till hvad mor o c h far nu v o r o: en sörjande hustru, en döden b i - d a n d e soldat!
S å d a n har arbetsfördelnin- gen varit g e n o m årtusenden.
Kvinnorna ha gifvit lif, männen ha tagit h v a r a n d r a s; kvin- norna h a bildat hemmen, männen försvarat de e g n a o c h ö d e l a g t a n d r a s.
D e n n a ordning har synts människorna s å naturbestämd, att de ej tänkt p å att rubba den.
Och visserligen v o r e det till s l ä k t e t s o l y c k a om d e n arbetsdelning upphörde, g e n o m hvil- ken kvinnan blef den mer inåtvända, m a n - nen den mer utåtvända s a m h ä l l s a r b e t a r e n.
Men vilja vi d a n a en ny värld, där man icke fortsätter den g a m l a k r e t s g å n g e n: att kvin- norna föda o c h fostra nya lif för att d e s s a p å slagfälten s k o l a förödas, d å m å s t e kvin- norna r e s a sig upp i s a m l a d vilja att g ö r a slut p å det tillstånd, s o m århundrade efter århundrade åt d e r a s m o d e r s ö m h e t o c h m o - d e r s m ö d o r gifvit ett s å meningslöst mål.
Det ä r vanvett att under freden s ö k a fostra ett allt lifsdugligare s l ä k t e för att l å t a s l a g f ä l t e n s m a s s g r a f v a r bli slutet p å d e s s a lif.
Men förnuft är att g e folkens täflan allt m ä n s k l i g a r e former.
Förnuft är att a r b e t a fram ett tillstånd, där folkens rätt s k y d d a s a f en makt, som brukar l a g e n s, i c k e våldets, m e - del.
Förnuft är att kvinnorna bli m e d b e s t ä m - m a n d e i det land, åt hvilket de föda o c h fostra det nya släktet.
De värden, s o m nu hånfullt k a l l a s femi- nina — eftersom maktläran b l y g e s att g e dem d e r a s rätta namn, kristliga, i s a m m a a n d e - drag, s o m den f ö r k a s t a r dem — voro under kristendomens liffulla s k e d e v e r k s a m m a för att minska våldet.
S k o l a d e s s a värden åter få v ä l d e mot våldet, d å kan det endast bli genom att kvinnorna vinna makt att å n y o g ö r a dem v e r k s a m m a.
O c h ej blott inom s j ä - larne, nej, vid s a m h ä l l e n a s u p p b y g g a n d e och s a m m a n b y g g a n d e till h ö g r e former.
Under det f a s a n s år, s o m med sina b l o - diga t r a s o r svinner in i det förflutnas natt, har en tilldragelse ä g t rum, s o m för mig blif- vit en symbol a f framtidens möjligheter.
I R o m s a m l a d e s under o k t o b e r ombud från 55 s t a t e r — bland dem a l l a de k r i g a n d e — för att hålla den s e d v a n l i g a internationella landtbruksvetenskapliga k o n g r e s s e n.
Under det jorden v a t t n a d e s m e d blod, g ö d d e s med lik, s ö n d e r s l e t s a f granater, v a r det o m s o r - g e n om m o d e r n ä r i n g e n, s o m midt un- der världskriget s a m l a d e m e d l e m m a r äfven från de stridande folken!
Den dag skall k o m m a, d å o m s o r g e n om m o d e r s k a l l e t p å s a m m a sätt skall s a m l a r e p r e s e n t a n t e r för mänskligheten.
Ej h e l - ler d å s k o l a nationella stridigheter hindra en enig s a m v e r k a n för att gifva lifvets b å d a stora, uppehållande o c h b e v a r a n d e makter — modern s o m jorden — d e r a s c e n t r a l a plats i samhället.
L ä n g e n o g ha mödrarna varit b e h a n d l a d e som jorden.
Jorden, s o m skulle t å l a allt o c h d o c k outtröttligt gifva.
L ä n g e s e d a n lärde mänskligheten att detta är ett misstag i fråga om jorden.
S å l ä n g e kvinnornas t å l a m o d varar, b e g å männen s a m m a misstag i fråga om kvinnorna, hvilka låtit sin y p p e r s t a kraft missbrukas i det o ä n d l i g a.
Men detta krig närmar s n a b b t kvinnorna till g r ä n s e n a f d e - ras tålamod.
Kvinnorna — liksom jorden — ha krig e f - ter krig visat sin makt att förnya hvad kri- gen förödde.
S å s k o l a de äfven denna g å n g g ö r a.
Men månne, s o m förr, utan f ö r b e h å l l?
M å n n e ej under det år som gått, det år s o m kommer, hundratusende kvinnor s k o l a v a k n a till v i s s - het om att det är d e r a s fosterländska plikt att skaffa sig rätten att i sin mån leda de öden, som s k o l a ö f v e r g å dem o c h d e r a s b a r n?
Att männen e n s a m m a ej kunna det, b o r d e år 1914 sent omsider ha b e v i s a t — männen själfva!
När kvinnorna vunnit sin medbestäm- m a n d e makt, k o m m e r den lefvande, m ä n s k - liga kraften, s o m nu hejdlöst offras för s. k. s t a t s ä n d a m å l, att bli s t a t e n s h ö g s t a v ä r d e.
Att b e v a r a, s t e g r a, förädla denna kraft blir s t a t s k l o k h e t e n s främsta uppgift.
D ä r m e d blir o c k s å fredsfrågan b r ä n n a n d e verklig och politiken m å s t e i n r i k t a s p å att l ö s a d e s s a p r o b l e m i stället för att som nu inrik- tas p å rustningstäflingar.
D e t t a är den e n d a strimma a f ett fram- tidshopp, j a g kan v a r s n a vid mötet med det nya året.
O c h hoppet hvilar p å ingen annan grund än min syn p å kvinnonaturens innersta kraft.
Bli i c k e m o d e r l i g h e t s k ä n s - lorna g e n o m detta krig s å kränkta, att de leda till m a s s r e s n i n g mot kvinnornas r ä t t s - löshet, d å vet j a g i c k e hvarifrån frälsningen skall k o m m a.
F o l k e n s b e s t å n d o c h b l o m s t - ring är det hopp, för hvilket männen nu g e sina lif.
Kvinnornas mål ä r d e t s a m m a, men de bli allt v i s s a r e om att mänskligheten m å - ste s ö k a nya medel att n å det målet.
Kvinnorna ä r o ej e n s a m m a om den v i s s - heten.
Män finnas, ej e n d a s t kvinnor, hvilka tro att s l ä k t e t s lika väl s o m de enskildas mål ä r fullkomning.
En hvar har först o c h främst att a r b e t a inom sig själf för friden p å jorden.
Men fattig ä r den, som inför j o r - dens strid nöjer sig med den diktarmaning, en a f krigets evighetstroende nyligen upp- repat: " I din egen barm du flykie och slut frid med världen där. "
Den lifsstegring, s o m hvar o c h en enskild erfar, d å han s å l u n d a slutit fred o c h befriat sig själf från hårdhetens o c h misstrons, h a - tets o c h h ä m n d e n s lifshämmande inflytande, s a m m a lifsstegring k o m m a folken att uppnå, när d e r a s lifsvilja ej l ä n g r e lider under lik- n a n d e hämningar.
O m vi än aldrig kunna tänka o s s ett folks själ lika ren från l å g a li- d e l s e r s o m en enskild själ g e n o m s j ä l f a r b e t e kan bli det, s å m å s t e vi d o c k a l l a — i den mån vi ä l s k a vårt hem, v å r krets, v å r a m e n i n g s - fränder, vårt land — a r b e t a p å ljusets s e g e r öfver mörkret.
P å intet b ä t t r e s ä i t kunna vi sluta detta lidandets år än g e n o m att upp- lyfta v å r a hjärtan till den s t o r a, s t r ä n g a o c h stärkande känslan a f s a r a a n s v a r med vårt släkte.
Kvinnan har a f å l d e r varit s a m h ä l l s b e v a - rande, k o n s e r v e r a n d e: hon har hållit p å de g a m l a v ä r d e n a o c h m e d rätta.
Men i hvarje n u s t å vi p å en b r y g g a, som kan förena det förflutna m e d framti- den, s å att vi finna v ä g e n till b å d a.
Mån- ga ha nu rifvit b r y g g a n framför sig, s å att d e e n d a s t kunna k o m m a tillbaka.
O c h visserligen finns ypperliga människor bland d e s s a, s o m sålunda stannat i det förflutna.
Men de kvinnor — liksom de män — hvilka l ä g g a b r y g g a n fast mellan det som v a r o c h det s o m skall varda, ä r o de s o m folket b ä s t behöfver.
Det ä r d e s s a, s o m g ö r a till sin den G e i j e r s k a n y å r s s å n g e n s visshet: " F r a m å t — s å ä r ditt ödets bud ".
O c h ej e n d a s t ditt, men ditt folks o c h ditt s l ä k t e s!
till Kr.
3.60 per styck ar val billigt?
Sand Bder nerfläckade och oanvändbara klädning för ke- misk tvätt och prässning till Orgryte Kemiska TvStt- &amp; Färgeri A.-B., Qöieoorg och Ni blir för- vånad öfver det goda resnltatet.
Det ar e] likgiltigt, tiU hvilken affär Ni vän- il der Bder, ty det Er » tor skillnad pi kemisk tvätt och — kemisk tvätt.
KLÄD NING AR — ' Mer an någonsin tygade. "
L.
K.
P.
R:s tolffe centralslyrelsemöte.
ANDSFORENINGENS NU A F - slutade centralstyrelsemöie i S t o c k h o l m har gifvit ett kraf- tigt b e v i s p å att rösträttskvin- norna lika litet i S v e r i g e som a n n o r s t ä d e s brännt sina fanor utan tvärtom hålla dem högt o c h modigt g å framåt, " mer än någonsin öfvertygade ", som det heter i c e n t r a l s t y r e l s e n s kommuniké, om r ö s t r ä t t s - krafvets b e r ä t t i g a n d e.
När r e p r e s e n t a n t e r för lokalföreningar ö f - ver hela landet nu s a m m a n t r ä d d e till den å r - liga öfverläggningen i S t o c k h o l m, möttes de af ordförandens försäkran — s e d e r m e r a b e - kräftad a f s e k r e t e r a r e n s m e r a d e t a l j e r a d e r e d o g ö r e l s e — att föreningen s o m helhet väl stått emot de politiska ovädrets påfrestning och nu i c k e längre b e h ö f d e r ä d a s för n å g r a stormar.
, Af det missmod s o m man kunde vänfat sig bland rösträttskvinnorna efter svikande a f förhoppningar, s o m de ställde p å verkan a f sin s t o r a opinionsyttring, m ä r k t e s ingenting.
Kvinnorna ha liksom fått l ä n g r e sikt.
Ett till- fälligt b a k s l a g b e t y d e r ingenting för dem, som för hvar d a g få en allt s t a r k a r e k ä n s l a af att kvinnornas inflytande svårligen s a k - n a s o c h b e h ö f v e s i en värld, där ett krig som detta kan r a s a under m å n a d e r o c h att rum m å s t e b e r e d a s detta inflytande i det nya s a m h ä l l e, som skall d a n a s ur det g a m l a s rui- ner.
I öfversikten a f rösträttsföreningarnas a r - b e t e under året, fick nödhjälpsarbetet denna g å n g ett stort rum.
Kvinnorna ha öfverallt, ögonblickligt o c h frivilligt gifvit sina krafter, de ha, s o m doktor Pefrini i sitt föredrag ut- tryckte det, i c k e behöft n å g o n fvångskom- mendering till fosterlandets tjänst.
Men m e - dan de a r b e t a t med krigsutrustning o c h n ö d - h j ä l p s a r b e t e i olika former, ha de blifvit allt k l a r a r e öfver nödvändigheten att de få infly- tande o c h möjlighet att v a r a med om l ö s a n - det a f den s o c i a l a frågan, öfver nödvändig- heten att de b a k o m sin a f s k y för kriget och sin fredsvilja kunna s ä t t a politisk makt.
Med d e s s a k ä n s l o r möta rösträtfskvinnorna den o v i s s a framtiden.
D e t t a att d e r a s kraf- ter varit o c h ä r o upptagna a f a r b e t e, s o m b e - tingas a f kristiden, hindra dem i c k e att a r - b e t a för sitt framtidsmål.
D e ä m n a fortsätta sitt upplysningsarbete som vanligt o c h sin politiska agitation som de d o c k i c k e m e r a v ä n d a mot riksdagen, efter som de a n s e det lönlöst, utan mot dem s o m välja riksdagen, och dit höra ju s å långt det g ä l l e r första k a m m a r e n indirekt äfven kvinnorna!
Ellen K e y l ä g g e r i den artikel som står att l ä s a i d a g e n s nummer p å kvinnorna b ö r d a n af a n s v a r e t för framtiden.
Det är de, som m å s t e nu träda upp o c h l ä g g a sitt ord i v å g - skålen, g ö r a sina synpunkter gällande, b e r e - da framtidens v a r a k t i g a fred.
F r å n a l l a l ä n - der s ä g a r ö s t e r s a m m a s a k.
Vid det nu a f - slutade c e n t r a l s t y r e l s e m ö t e t kom tanken igen mer än en gång.
N å g o n t a l a d e om kvinnor- n a s världshistoriska ö g o n b l i c k.
Ä r o de b e - r e d d a för detta ö g o n b l i c k?
E n s b l i c k a r rikta sig nödvändigtvis mot rösträttskämparna, s o m redan l ä n g e a r b e t a t för n å g o t utom sig själf, för framtiden, för ett b ä t t r e s a m h ä l l e, rösträftskvinnorna s o m ä g a tron p å sitt e g e t kön, som ä g a en trots kriget obruten s a m - manhållning, omfattande h e l a världen.
ELIN W A G N E R.
KLIPPAN.
Modernaste Finpappersbruk.
39 - öfver- Finai * e Post-, Sftwtf-, Kop te- tt c fi Tr&gt;ycfopap&gt;per&gt; samt kartong.
/ duns textpapper tillverkas af Klippan.
p å grafvården, o c h l a d e s a k t a ner sin krans p å den k a l l a sfenskifvan.
— Den är för er alla, s o m offrat ert b l o d i löpgrafvar o c h p å s l a g f ä l t o c h s o m nu hvila i jord, s o m blifvit h e l g a d a f ert blod, tänkte hon.
M e n min s t a c k a r s minneskrans gäller inte b a r a er, s l a g f ä l t e n s offer o c h hjältar, utan äfven dig — du ä l s k a d e.
Dig s o m k a n - s k e just nu, trots n y å r e t s helgd, s t å r midt i krigets brinnande f a s o r — eller k a n s k e, k a n - s k e.
..
Främmande jord.
N BLEK S O L LYSTE FRAM MEL- lan parkens g a m l a träd o c h g n i s t r a d e mot v ä g e n s f r o s t b e - lupna fåra.
F r a m m e vid de h ö g a j ä r n - grindarna g i c k en liten blåfrusen g u m m a a f o c h an b a k o m sitt s t å n d m e d k r a n s a r o c h kors.
Mot det djupa g r ö n a bröt sig helt bjärt det b l o d r ö d a boklöfvet.
O c h de m å n g - f ä r g a d e b a s t k n u t a r n a g å f v o en s v a g illusion af s o m m a r e n s f a g r a blomning.
D å och då tog gumman sig en ordentlig å k a r b r a s a, medan hon m e d s m å hungriga ö g o n b l i c k a d e bort mot strömmen a f m ö r k - k l ä d d a människor, s o m rann fram från s p å r - vägens hållplats b a k o m v ä g k r ö k e n.
Men n ä s t a n h v a r e n d a en b a r ett större eller min- dre s i l k e s p a p p e r s h ö l j e.
S å det v a r då visst inte m y c k e t hopp om att hon skulle få n å g o n afsättning för sina minnesgåfvor.
Jo, där, midt i den m ö r k a strömmen, kom en ung sportklädd flicka a l l d e l e s tomhändt.
Hon s å g sig lite t v e k s a m omkring o c h g i c k s e d a n rakt fram mot de h ö g a midtgrindarna.
— N e j, det blir naturligtvis ingen affär a f nu heller, tänkte gumman, då i d e t s a m m a flickan — a l l d e l e s s o m om hon fått en ingif- v e l s e — v ä n d e sig om o c h g i c k fram till ståndet, v a l d e ut den s t ö r s t a o c h v a c k r a s t e kransen och frågade p å bruten s v e n s k a, hvad den k o s t a d e, tog fram en tunn o c h s l i - ten portmonnä o c h p l o c k a d e upp en s e d e l, tydligen den e n d a hon h a d e, fick igen ett p a r s m å silfverslantar o c h försvann — m e d un- derligt trötta s t e g, s o m om k r a n s e n varit a l l - d e l e s för tung att b ä r a — b a k o m grindarnas galler.
V ä l inne i de d ö d a s stad, p å den h e l g a d e jorden, var det s o m om flickan v a k n a t upp ur en dvala.
Hvad h a d e hon e g e n t l i g e n här att inne b l a n d a l l a d e s s a m i n n e s v å r d a r?
göra, Här var hon ju lika främmande s o m i den s t o r a s t a d e n s sjudande hets, dit krigefs b ö l j a slungat henne, m e d a n hennes landsmän k ä m p a d e vid landets g r ä n s e r för sina lif.
M e k a n i s k t g i c k hon fram mellan b r a s k a n - de granithällar, r e s t a öfver d e n n a världens stora, s m å ömt v å r d a d e kullar, sentimentalt brutna p e l a r e, m o s s b e l u p n a k o r s o c h k y s - s a n d e marmordufvor.
Ofverallt v a r det j u l - smyckadt m e d b r e d a granrisgirlander o c h yfviga k r a n s a r a f fall, s a m t här o c h hvar en liten gran med stjärnor, glitter o c h b l å g u l a flaggor.
Men s e där — flickan r y c k t e till o c h s t a n - nade — en n a k e n o c h tom marmorplatta, glömd a f alla.
Hon s ö k t e tyda den a f v ä d e r o c h vind n ä s - tan u t p l å n a d e skriften, men kunde ingenting s e för frambrytande tårar, s o m s k y m d e h e n - n e s m ö r k s k u g g a d e ögon.
Nu v i s s t e hon hvarför hon gått hit.
M e d v a r s a m m a ö m m a händer s o p a d e hon undan de v i s s n a Iöfven, s a n d o c h jord, s o m h o p a t s Sängar En s k ä r a n d e snyftning bröt fram, o c h h e t a o c h lunga föllo h e n n e s t å r a r p å en främlings g r a f i ett främmande land.
Men i den h e l i g a jorden höra vi d o c k alla hemma.
HEDVIG S V E D E N B O R G.
Slutredovisning för Iduns insamling för de sköflade belgiska hemmen.
Ett öfver all förväntan godt resultat.
Ofver 8,000 kronor tecknade.
DUN A F DEN 25 O K T O B E R, som helt v a r ä g n a d ämnet " Kvinnorna o c h kriget ", innehöll, s o m v å r a l ä s a r e torde erinra sig, en artikel a f M a r i k a Stjernstedt, däri hon skildrade nöden i det a f kriget h e m - s ö k t a B e l g i e n o c h u p p m a n a d e Iduns l ä s e - krets att v i s a sin m e d k ä n s l a för de o l y c k l i g a g e n o m att s k ä n k a penninggåfvor, s o m skulle a n v ä n d a s att i n å g o n mån lindra d e h e m l ö - s a s o c h utblottades m e s t t r ä n g a n d e nöd.
D e n n a t a n k e, att vi här i S v e r i g e b o r d e s ö k a k o m m a B e l g i e n s o l y c k l i g a till hjälp, v a r vid d e n n a tidpunkt ny o c h främmande, men Iduns redaktion s t a r t a d e d o c k utan ett ö g o n - b l i c k s tvekan sin insamling i den ö f v e r t y g e l - s e n, att en vädjan till v å r a läsarinnors g o d a hjärta aldrig kunde bli helt förgäfves.
" De s k ö f l a d e h e m m e n " b l e f insamlingens l ö s e n - ord, o c h under d e n n a rubrik kunde vi v e c k a efter v e c k a r e d o v i s a för influtna bidrag, s o m ehuru för det m e s t a g a n s k a b l y g s a m m a, fort sprungo upp öfver det e n a tusentalet efter det a n d r a.
Nu, d å vi förklara insamlingen afslutad, s e d a n den nått ett s t y c k e öfver åttatusentalet kronor, kunna vi s ä g a att resultatet vida ö f - verträffat hvad vi från början v å g a d e h o p p a s.
Vi b e d j a att få rikta ett varmt t a c k till alla gifvare o c h främst till dem, s o m a f intresse för den g o d a s a k e n själfmanf å t a g i t sig m ö - dan att p å listor s a m l a ihop o c h insända de många små bidragen.
Af penningarna ä r o 6,500 kronor r e d a n före jul a f s ä n d a till b e l g i s k a r e g e r i n g e n s å - s o m en del a f den s u m m a p å 50,000 francs, hvilken då i n s a m l a t s p å olika håll i landet, större delen g e n o m kommittén a f den 6 n o - v e m b e r.
D e å t e r s t å e n d e medlen ä r o nu l i k a - l e d e s ö f v e r l ä m n a d e till b e l g i s k a ministern i S t o c k h o l m o c h s k o l a följa m e d n ä s t a s ä n d - ning.
När b e l g i s k a r e g e r i n g e n s redovisning kommer, s k o l a vi efter d e n s a m m a r e d o - g ö r a för medlens användning.
De a f våra l ä s a r e, s o m ytterligare ö n s k a lämna n å - got bidrag till insamligen, b e d j a s att h ä d a n - efter s ä n d a detta till " Insamlingen för b e l - g i e r n a ", expedition Tunnelgatan 19 B, S t o c k - holm.
S t o c k h o l m i januari 1915.
R E D A K T I O N E N A F IDUN.
Madrasser, Krollsplint 10: —.
Tagel 22: —.
Stick-Täcken, Cretonne 6: —, 8: —.
Satin 8: —, 10: —, 15: —.
Filtar, Jaquard från 5: - till 20: -.
Bruna 4: -, 5: -, 6: Sängötverkast 5: — 6: — 9: —.
j 4 St. Nygat.
— ÖSTERLUND &amp; ANDERSONS A.-B., STOCKHOLM.
— Hötorget I I.
_ Af) REDOVISNING: Trsprt.
7361:45.
Red.
G.
H. von Koch, Sthlm, 30: —, Fru C. von Koch, Sthlm, 10: —, Maj-Arne, Hofverberg, 2:50 -, E - a Thn., 2: -, E.
P.
5: Okänd, Malmköping, 5: —, M., Malmö, 2: —, A k e och Birgit, Örebro, 2: —, B.
S., Guldsmedshytfan, 10: —, S.
Ström, Husgvarna 5: —, I.
K.
G., Sollef- teå 3: —, N. W., Lomma 6: —, Tre små pojkar i Lund 3: —, Fru Elsa Persson, Billeberga 3: —, Fr. Nilsson Värmo, Billeberga, 2: —, H.
L., Smedje- backen, 5: —, M.
H., Söderköping, 10: —, E.
10: —, Bonddotter i Blekinge, 5: —, Maja och Inga 10: —, Från mormor, 5: —, Betty Sandberg, Halmstad, 5: Miss &amp; Matte 4: -, L.
&amp; H., Heby, 2: -, F. &amp; E., Föllinge, 10: E.
H., Lugnet, Växiö, 3: -, Från Tiddi, Putte och Marianne, Eskilstuna, 4: —, E-n, 1: -, D.
S.
G.
P., Vänersborg, 1 2: 2 5 -, Från " En de lidandes vän ", 10: —, " Julskärf, H.
H.
", 1: —, K.
FL, Tomarp 5: —, Edvin Håkanson, Karla- by, 3: —, Ellen Magnusson, Hellestad, 5: —, Från personalen vid Temperance Ångtväftinrättning, Malmö: (Joh.
Malmberg, 5: —, Hilda Olson, 5: —, Chr.
Nilson, 0:25, Jennie Svensson, 2: —, There- sia Engh., 1: —, Signe Tjäderkvist, 0:75, Ester Tjäderkvist, 0:50, Anna Person, 2: —, Karol Han- son, 0:75, Karin Holmgvist, 0:50, Maria Wahlin, 1: —, Emma Andersson, 0:50, Aug.
Nilsson 1: —, Marta Lindstedt, 0:10, = 2 0: 3 5) Skolflickan Bir- git Bergström, Malmö, 2:65, S.
R., Hofva, 3: —, Mia &amp; Peter Hjertstrand, Lund 5: —, Telefonis- ter i Östersund 40: —, Blifvande småskollära- rinnor " i människokärlekens namn, en tyst protest mot hat och själfviskhet ", Malmköping 50: —, P e l - le, Lasse och mor, Råneå, 5: —, Fru Hilma Erics- son, Majenfors 10: —, E.
G.
L., Båstad, 5: —, Hil- dur, Malmö, 2: —, " Die Braut eines deutschen Kriegers ", Göteborg 3: —, Smögenbor, gm.
skol- flickan Helga Ahlner 34: —, Hilda Eriksson, Sem., Västerås 13: —, Fru Maria Widegren, Alby, 10: —, gm.
Tandläkare Erik Bogren, efter föredrag i T e - osofiska Samfundet, Hälsingborg, 45: —, Några flickor i Mariestad, 6: —, Fiffi Kristenson, Göte- borg 10: —, l.
L., Ängelholm 5: —, Ett lyckligt hem i Värmland 5: —, E.
S. 5: —, A.
R. och S. F., Växiö, 10: —, L.
L., Göteborg 5: —, Gerda M., Västerås 3: —, genom insaml.
i Vaimat 22: —, G.
C. Söderhamn 5: —, C — sels, Luleå, 10: —, H.
B., Ghlm, 5: J.
E. Bg, Gefle 25: E.
R., Höganäs 5: -, Britta o. Karin 1: —, E.
P., Malmö 1: C.
P, Malmö 1: Kengisbor Pajala 10: -, W. T., Örebro 5: —, Betty, Höganäs 5: —,).
M., Kåremo 5: —, Till Belgien vid minnet af glada dagar där A. B — dt 10: —, X — strand 1: —, Leontine Sundén, Borås 1:50, C.
A.
H., Falun 1 0: -, " Vallon ", Sundsvall 5: —, Frida Nilsson, Gryt 10: —, Bengt H., Göteborg 2: —, En deltagande 2: —, Hilda E — n, Mariesfad 5 —, Skolbarn, gn.
Hjärhf, Gröne- gat.
30, Lund 4: 75, Mor o. dofter, Kalmar 5: —, A.
B. Malmö 5: —, Grossh.
Stuebecke, Sthlm 5: —, 1.
Schelin, Nora 5: —, Berta 10: —, Folke 3: —, Maja-Lisa 3: —, Gudrun 3: —, Carl-Bertil 3: —, Gerda 3: -, Anna Tidell, Älfkarleö 2: -, Lill- Anna, Norrköping 5: —, Fröken O. Dahlin, handt- verkareg.
40 Sthlm 3: —, insaml.
gen.
Thyra Lilje- quist i Borlänae 54: 05, H — r S — m, Blankaholm 2 0: -, M.
S., Malmö 1: -, Kyrkoherde G. Tor- biörnsson, När 3: —, Jakob Höglund, dito 2: -, Johan Petterson, dito 5: —, H. Tynell, Lillhamra 2: —, O. Engman, dito 2: —, Nora Helleberg, dito 2: -.
Summa Kr.
8,156: 50.
Flykten från Antwerpen.
TILL EN AF MEDLEMMARNA I DEN KOM- mitté, som arbetat för att samla in penningar åt belgierna, kom en dag i slutet af förra året ett bref från en ung kvinnlig belgisk journalist, Magda Peeters.
Hon var en af dem, som under belägringen af Antwerpen flydde från den bom- barderade staden för att söka en fristad i Eng- land eller Holland.
Hvad hon där upplefde, skildrade hon i detta bref, skrifvet från en tillflykt i Holland.
Det är en gripande berättelse, som bi- ter sig fast i minnet.
Hela skräckstämningen sam- lar sig liksom omkring de par enkla ord, där den unga kvinnan berättar, hur hon såg människor förgås omkring sig, förtviflade mödrar söka sina barn, utan att kunna göra något för att hjälpa, blott " t e g o c h h u n g r a d e ".
Brefvet har nu af adressaten, fröken Anna Lindhagen, utgifvits i en liten vackert utstyrd, illustrerad broschyr under titeln " Flykten från Antwerpen ".
Den säljes för en kr.
till förmån för insamlingen till belgierna.
J U V E L E R K. ANDERSON och P E R L O R j af l:ma kvalilef, väl och smakfull) infattade, till; billigaste priser har i Skandinavien.
Praktkalalog och ringmétt gratis.
KUNOL.
HOFJUVtLtRARE.
IAKOBSTORQ 1.
REGERINQSQ.
M - I l.
: _
KAROLINEN OCH HANS MAKA.
Sista lifsskedet.
Af FREDRIK VETTERLUND.
E T V A R EN MAN S O M D R O M - de, att han blifvit g a m m a l o c h ensam, men o c k s å i alla a f s e e n - den o b e r o e n d e, o c h att han med lifvet b a k o m sig flyttat tillbaka till sin b a r n d o m s s t a d o c h återförvärfvat sig sin b a r n d o m s hem.
Carl von Numers.
Kapten vid Lifgardet 1693.
Major 1699.
Öfverslelöjtnant 1701, död samma år i Lübeck.
Anförde 2:a gardesbalaljonen vid landstigningen på Sjælland 25 juli 1700 och var den förste, som sprang ur bålen i vattnet och angrep med sina grenadierer och fördref med utmärkt tapperhet det danska kavalleriet.
Deltog äfven i slaget vid Narva.
Gift andra gången med Gund~ borg Elisabeth Fägerstierna.
Hennes porträtt är måladt 1697 af Elias Brenner.
VI, SOM SÅ MÄNGA, HA FRÄN GAMMAL ätt ett litet arfvegods i två porträtt, och ofta har på dem vårt öga hvilat och tanken genom flydda sekel ilat.
Han, karolinen, enligt tidens bruk bär rustning blank, rosett och lockperuk, och väl man ser ulaf de öppna dragen, den mannens gärning skydde icke dagen.
Och Carl von Numers ' del Sveas häfder tagit han var den förste, som från fartyget, i vattnet namn är icke glömdf, upp och gömt, förr ' n bål blef skjuten sprang mot juten.
Och honom dref med sina män på flykt, så svenska hären kunde landa tryggt på Sjællands kust; del var år sjuttonhundra, och att vi minnas det — må ingen undra.
— Vid Narva var han med i striden het, och dog i Lübeck " ett ", man också vet; blott några rader, några siffror blifvit som spillror kvar af hvad han var i lifvet.
Ja, tag en släktbok, se, " född " - " gift " och " död ", led efter led, s å tvinnas tråden röd, men hör i den ock slag af t i d e n s hjärta, ty då få bladen färger — ofta bjärta.
Och inför henne, denna bistra fru, Carl Numers ' maka, tanken stannar nu, man vet knappt mer än namnet Fäger- stierna, och att hon var från värmländsk bygd en tärna.
Hon ser ej ut att varit fin och vek, men lifvets fostran d å var icke lek, att duga, fylla plikterna det gällde, slikt kraf vår storhetstid på alla För henne brudens löfte " lust och nöd " blef rena allvaret — fem år, så död.
Och borta var han, mannen, och hon bära fick änkedok — och krigels sådd uppskära.
Hon och hon och ensam satt nu kvar med fem små barn * skötte gård och bruk och spann sitt garn, höll sig rak, hon visste hvad hon ville, tåren såg kanhända blott den lille, den när n u hon ende sonen, som vid bröstel låg far drog bort — och honom aldrig såg, var han hoppet, och när krig han lekte, kanske grät och ljusa hufvu ' 1 smekte.
Men annars lifvet var ett dagligt tramp, en fysl och trogen, oaflållig kamp, allt tyngre krigets stora gärder blefvo, allt flera hemlösa kring bygden drefvo.
Hvem gaf er kraft att hålla ut?
Jo, Gud och iron på Honom och så pliktens bud, så hopplösl syntes allt, så ändlös striden, i nederlag nu byttes segertiden.
Tüll landet nådde bud på bud om död, och vid hvar hyddas dörr stod bitter nöd, men från de många kvinnohjärtan böner till Herren stego upp för män och söner.
Och Sveriges kvinna landets öde höll i starka händer s å, att alll ej föll, det länder henne till ovansklig ära, väl oss, om vi på henne se — och lära.
S å torrt och svart var hennes barkebröd, och blek blef kinden, en gång hvil och röd, men d å blef uppenbart hvad kvinnor mäkta, när plikttrohet och kärlek äro äkta.
Se, ljusnar ej porträttets sträfva min och hjärtat märks?
Åt tapper karolin viss var del ärorikt att vara maka, men, var hon " äkta ", fick hon ock försaka.
ANNA TROILI.
ställde.
* Tre små styfdöttrar.
- 41 - D o c k b o d d e han inte nu i sina föräldrars morgonskuggiga och förmiddagssvala v å - ning i huset, som v e t t e upp mot s t a d s g a t a n.
Utan i m a g a s i n s l ä n g a n n e r e mot hamnen med utsikt åt ån, skutorna o c h ö s i e r s o l e n, där a r b e t a r n a under s å n g o c h rop lyfte k r a n a r n e p å kajen, där, i själfva m a g a s i n e t, k ö r d e man d å han v a r g o s s e, upp m j ö l s ä c k a r n e, som r ö k o o c h s p r e d o en e g e n d o m l i g lukt.
Den lukten h a d e han aldrig s å förnummit p å n å g o t a n n a t s t ä l l e i h e l a världen.
Och i den l ä n g a n s öfvervåning h a d e han nu efter o b e r ä k n e l i g tid redt in rum till sig s å som han ville hafva dem.
I den lilla staden, som han, svårt att s ä g a hur m å n g a årtionden varit b o r t a från, k ä n d e honom s å godt som ingen.
Åtminstone in- gen med b e s v ä r a n d e intimitet.
Hans a n h ö r i - g a voro b o r t a o c h n å g r a k a n s k e spridda, det var ej tydligt om han s j ä l f v i s s t e hvar.
T y d - ligt v a r ej heller, eller han h a d e ej kraft eller håg att t ä n k a p å det som händt un- der l å n g a å r innan han kom hit.
Hans v ä n - ner voro d ö d a, o c h det v a r helt s a g o l i k t l ä n - g e s e d a n han träffat dem.
Hans förnimmel- s e att v a r a bortom allt hvad han upplefvat med l y c k a o c h s m ä r t a, h a d e en s v ä f v a n d e frigjordhet, men k a n s k e o c k s å ett v e m o d a f fjärran hafssus, a f u n d e r b a r o c h disig m o r - gongryning, som n ä s t a n tillhörde ett f ö r e g å - ende lif.
Men o b e r o e n d e var h a n.
.
.
som h a d e n å - gon dunkel, nu glömd mellantillvaro s o p a t bort lifshändelser, uppgifter o c h problem.
.
.
k a n s k e efter en lång rad s t r i d e r.
.
.
k a n s k e med n å g o n katastrof, som helt glidit in i det fördoldas s k u g g a.
.
.
men o b e r o e n d e var han, o c h nu h a d e han ordnat lifvet för sig.
Han ä g d e h e l a l ä g e n h e t e n, s o m varit hans föräldrars, b å d e huset upp mot g a t a n där de alla bott, o c h det g a m l a m a g a s i n e t, där han, vorden ensam, inredt sin våning b e k v ä m t för sista l i f s s k e d e t.
.
.
Den vetter mot ö s t e r s o l e n o c h den skall v a - ra h a n s Österrike.
Han v ä c k e s i sin s ä n g a f ljuset i de röda, helt solfyllda g a r d i - nerna, som s k v a l l r a om s t a r k sommarhetfa nedanför på kajen.
O c h s e, a l l d e l e s som i h a n s fjärran g o s s å r, hör han därute m o r g o - nens s j ö m a n s v i s o r o c h rop o c h de v ä l k ä n d a ljuden från en hamn.
Han s t å r upp bland sina kartor o c h b ö c k e r — i h a n s rum ligga nämligen alla de utländ- s k a b ö c k e r han i c k e h a d e haft tid att l ä s a under sitt verkliga lif, (så k a l l a r han det, ty detta är liksom n å g o t annat), d å h a d e h a n s k ä n s l a tidigt upptagits a f n å g r a s ä r s k i l d a ting.
.
.
Han skulle h a gjort n å g o t d ä r a f — h a d e han det o c k s å?
Här förlorade sig drömförnimmelsen i någonting m y c k e t dun- kelt.
.
.
Men nu ä r han a l l t s å ledig till ny läsning, ledig som han i c k e varit det s e d a n han förra g å n g e n, som barn, tillbringade sitt lif i d e n - na gård.
Han s t å r a l l t s å upp bland sina m å n g a s o l g u l a f r a n s k a volymer o c h allt det andra, rullar upp g a r d i n e r n a o c h s e r ut i det s o l l y - sfa ö s t e r öfver å n.
.
.
försvinner ej just nu långt ute i morgonrymden s i s t a fliken a f den flygande h o l l ä n d a r e n s fladdrande k a p p a?
.
.
.
Men han f ö r e t a r sin e n s a m m a m o r g o n - vandring i den heta morgonen, utefter ån,
ä r o s o m marionetter eller förbi skutorna mot hafvet, som väntar långt, hur de s e d a n borta i söder. '
skenbilder, e m e d a n de i c k e känt hans ung- dom, utan e n d a s t ryktesvis v e t a h a n s namn O c h det är tjärlukt o c h lukt a f friska h ä r - o c h h ä r k o m s t.
.
.
o c h det är b ä s t s å.
Vän- liga b r ä d e r, nu som för s å l ä n g e s e d a n.
.
.
ner h a d e han visst haft l ä n g e här.
.
.
trofasta o c h som han aldrig får k ä n n a det p å n å - v ä n n e r.
.
.
men nu ä r o d e b o r t a äfven de a l l - got annat s t ä l l e än just här.
F o r t s ä t t e r han, r a sista, o c h näsfan ingen minnes honom skall han vid å n s utlopp s t ö t a p å melilotus- från den s a g o l i k t a f l ä g s n a tid, då han här b l o m m a n s doft, ljuf s o m j a s m i n e n s men s å v a r ett litet b a r n o c h en yngling.
otroligt m y c k e t friskare o c h vildare.
.
.
o c h den vida finsandsstranden o c h hafvet s k o l a — — O c h än g å r han uppe i rummen, e n - f a m n a s a f en kristallisk solrymd.
s a m b l a n d sina volymer, o c h skymningen faller som finaste a s k r e g n.
D e s s a rum ha Men han g ö r det e j, han s ä t t e r sig p å en lefvat i den r ö d a morgonen, nu l i g g a de h e f g l ö d g a d t r ä b ä n k härute o c h s e r p å lotsar, släckta och döda.
Ett vemodsfullt blått som lugnt r ö k a pipa, s e r.
b r y n t a fiskare o c h skumrask l ä g g e r sig öfver m ö b l e r n a, o c h fiskarbarn.
O c h de ä r o sig lika s o m för ö s t a n öfver ån s t r å l a r g e n o m fönstren en l ä n g e, l ä n g e s e d a n, e n d a s t att de i c k e ä r o stor guldstjärna.
desamma.
Men han, som drömmer allt detta, ö p p - Människor inne från s t a d e n g å förbi, men nar en dörr till ett rum, hvarifrån han s e r han k ä n n e r ingen o c h ingen k ä n n e r honom.
tvärs öfver den g a m l a g å r d e n mot v ä s t e r h u - S o l e n s t i g e r mot zenit, hettan blir allt mer s e t s nu s k u g g m ö r k a silhuett.
D ä r faller söfvande, fjär- o c h brädlukfen allt s t a r k a r e.
också skymningen, faller öfver klosferlika Än glittrar o c h rinner förbi, skutorna s e lata b y g g n a d e r, öfver b r o k i g a vinklar o c h k u r i ö - ut o c h n ä s t a n liflösa — — s a vrår.
O c h å n y o ä r han uppe i sin våning, bland Men rakt ner, m e d en bit rent himmelsrum, de nya m ö b l e r n a o c h de m å n g a gula v o l y - s t i g e r aftonen sval o c h b l å till g å r d e n s s k u g - m e r n a; o c h han fördjupar sig i de s i s t a o c h gor.
O c h han, s o m e n s a m s e r allt, hör för lefver a n d r a s lif, S e i n e - o c h T i b e r s t ä d e r n a s sitt inre ö r a de v e s p e r k l o c k o r ringa, som lif i flydda s e k l e r.
Han lefver d ä r m e d h e l a k a n s k e i detta nu ljuda öfver Köln o c h B r ü g - sin v a r e l s e, a l l a tiders R o m o c h a l l a tiders g e, o c h s o m för århundraden s e d a n äfven P a r i s o c h m y c k e t annat k ä n n e r han lika o c h ringde öfver denna g a m l a g å r d.
mer lefvande än verklighetens s k u g g o r o m - kring sig.
S å naivt har han ej kunnat l ä s a Han g å r in igen i sofrummeT o c h b o r r a r i s e d a n han sist b o d d e i detta hus o c h b a r a d e s s djupa s k u g g a ned hufvudet i c h ä s l o n g - h a d e d ö d a kompilationsverk att tillgå i d å - en.
Han k ä n n e r m e d e n s att han är m y c k e t lig s v e n s k öfversättning.
.
.
trött o c h har f e b e r.
S å s m ä l t a tiderna s a m - man under h a n s ö g o n l o c k, o c h i det b a r m - Han är lefvande b e g r a f v e n i d e d ö d a ti- härtiga mörkret ä r han å t e r löst från förtroll- d e r n a — s o m lefva för honom — o c h i d e n - ningen att lefva långt före sin tid o c h ha lif- na k a t a k o m b a f volymer, som torna upp sig vet b a k o m sig.
omkring honom i h a n s e n s l i g a ö s t e r s o l s v å - Han v a k n a r s o m ung student i sin b ä d d, ning mot kajen o c h ån.
Men h a n s e g n a fjärran från sin h e m s t a d.
.
.
Men det lif, som minnen a f m ä n n i s k o r han känt o c h ä l s k a t drömmen ej ville v i s a honom s o m förgånget, — ä r o de mer d ö d a än b ö c k e m a s s k u g g o r?
om det har han lika litet aning nu, då det är Han r e s e r sig från s c h ä s l o n g e n; han vill framtiden.
o c k b e s ö k a den a n d r a våningen i a n d r a hu- s e t upp efter gatan, där han riktigt b o d d e.
D e s s tre rum s k o l a s t å s o m de då s t o d o.
.
.
och ingen skall b e b o dem.
M e d sina hvita m ö b e l ö f v e r d r a g o c h sina s p e g e l k l a r a fön- sterrutor ä r o d e om förmiddagen o c h isyn- Vid Iduns dramatiska täfling pris nerhet om mornarne lugnt ljusa, ä r o hans svala västerrike med blåklar dager och g r e - belönad sällskapspjes kisk harmoni.
af Hildur Brettner.
D ä r satt han förr, o hur l ä n g e s e d a n, en s ö n d a g s m o r g o n vid det lilla marmorbordet PERSONER: o c h l ä s t e Mignons dikt om Italien.
KARIN EBBE - husefs dotter.
Kennst du das Haus?
Auf Säulen ruht sein Dach, DOKTOR GUNNAR EBBE - hennes bror.
es glänzt der Saal, es schimmert das Gemach.
RITA — deras fostersyster.
MA] — Karins väninna.
Men häruppe g ö r han e n d a s t flyk- HERR WEISS — gammalt inventarium.
tiga b e s ö k, ty här om n å g o n s f ä d e s t y c k e r LISEN — kammarjungfru.
han att han s p ö k a r hos sin e g e n barndom.
Detta s v a l a v ä s t e r r i k e skall s t å tillstängdt som det förflutna själff.
O c h han vandrar F ö r s i g g å r p å en h e r r g å r d i m e l l e r s t a tillbaka öfver den g a m l a g å r d e n med d e s s Sverige.
förfallna korsvirkshus p å längdsidan, den g a m l a gården, där allt v e r k a r s å inneslutet Tid: Nittiotalet.
o c h afskildf.
O c h åter g å r han upp till m o r g o - n e n s Österrike, d ä r det nu inte l ä n g r e är sol, Flickornas rum — ljust och gladt — hvita möbler, o c h å t e r sjunker han i sina volymer om fjär- en stor skärm till vänster, spetsar, band och blom- ran tid, s e r fjärran människor o c h b r o k i g a mor, lätta, hvita klädningar ligga framme.
Maj i hvit pei^noir och hvit underkjol sitter framför spe- lidelser o c h t ä n k e r o c h grubblar öfver a l l t.
.
.
geln till vänster.
Rita kammar henne.
Rita enkelt utom öfver sitt e g e t h a n d l a n d e o c h v e r k a n d e klädd i blus och kjol lif.
: Unga Ty därvid rör drömmedvefandet i c k e.
O c h hvar h a n s ä l s k a d e o c h vänner äro, det är uiplånadf, o c h h a n s förnimmelse, att allt detta funnits, ä r s o m en dröm i själfva drömmen, en knappt h ö r b a r s u c k a n ur ett haf i mörker, s o m han ej kan t ä n k a p å och infe vet hvar e l l e r om det finns.
D ä r e m o t t ä n k e r han n å g r a flyktiga ö g o n - blick p å de ytliga b e k a n t s k a p e r han ännu har här i s t a d e n.
.
.
hur de nätt o c h jämt - flicka och s ä g a g o d d a g åt hvarandra — hjärtan.
KARIN.
(också i peignoir sitter på en chäslong till höger och profvar ett par hvita skor, hon har satt dem pä sig, går pröfvande ett par steg, hoppar så plöts- ligt upp).
N e j, det ä r a l l d e l e s omöjligt - dom k l ä m m e r s å g r ä s l i g t.
MAJ.
Hvar?
KARIN Hvar (Otåligt).
— det ä r inte godt att s ä g a, aj — (Hon kastar sig på chäslongen.)
Sådan skada, dom ä r s å förtjusande.
J a g lät Lisen s y ett e x t r a v e c k p å klädningen — hur s k a l l j a g nu g ö r a?
RITA.
Du får ta dem m e d sfålspännena.
KARIN.
] a, det blir väl ingen a n n a n r å d (Hon lö- ser skorna och sparkar dem själfsväldigt utåt golfvet.)
MAJ.
Men Karin då.
KARIN.
(trippar i strumporna fram till sin byrå).
Att nu få r e d a p å d e a n d r a i en hast.
(Hon drar upp en låda.)
Här s e r ut som MAJ.
S o m det b r u k a r s e ut i dina lådor, antar jag.
KARIN (muntert).
A l l d e l e s riktigt, lilla M a j, en ljuf o r e d a — j a g afskyr pedanteri.
(Hon rifver om i lådan.)
MAJ (till Rita).
Hvad du är rar, R i t a.
RITA (profvar Blir det b r a en ros i Majs här).
så?
KARIN (drar upp en annan låda).
S e, här h a r j a g dem — men s å d e s e ut, u t d a n s a d e o c h r y s l i g a.
RITA.
Visst inte.
KARIN.
Jo, r y s l i g a.
(Hon LISEN Fröknarna ringer.)
(frän vänster).
ringde.
KARIN.
Lisen, s p r ä t t a ned vecket på klädningen.
LISEN.
S o m j a g nyss — rr?
KARIN.
J a, just det.
MAJ.
H v a d du ä r fåfäng, Karin.
KARIN.
J a, en g å n g om året — det ä r v ä l mini- mum för en flicka p å aderton år.
(Hon sätter sig pä chäslongen.)
RITA.
Sjutton år.
KARIN.
J a g blir a d e r t o n om n å g r a v e c k o r, s å j a g k a n g ä r n a s ä g a att j a g ä r det.
LISEN (tar klädningen för att gä).
KARIN (har satt pä sig skorna, sitter och vänder pä sina fötter och betraktar dem kritiskt.)
Lisen, v e c k e t k a n b e s t ä m d t få v a r a — e l l e r h v a d t y c k e r n i?
(Hon springer upp och gör några danssteg.)
MAJ Ja, det v o r e (skrattande).
skada.
KARIN (muntert).
J a g b ö r k a n s k e l ä g g a ett till?
Hon sprin- ger plötsligt fram till Rita och slår armarna om hennes hals) Rita — R i t a, du ä r mitt s o r g e - b a r n — hvarför följer du inte m e d?
(stiger KARIN RITA (böjer sig ned efter en hårnål som hon tappat).
Du får inte g ö r a s å, Karin, du förstör a l l d e l e s för mig.
Är j a g v a c k e r nu upp, då?
RITA.
Jaa då.
KARIN.
KARIN.
Åh, förlåt, ä l s k l i n g.
S o m en d a g — s o m en m i d s o m m a r d a g.
(Hon dansar rundt med Rita.
Tar upp de hvlta skorna från golfvet.)
A c k, h v a d ni är s ö t a, men ni m å s t e s t å p å tillväxt — n e j, j a g t e s t a m e n t e r a r dem till dig, R i l a.
RITA.
O c h s å får du s k y n d a dig om du s k a l l hinna bli färdig, — du b a r a p r a t a r.
KARIN.
RITA.
V a r lugn — för öfrigt k a n j a g inte g ö r a n å g o t m e r a förrän du k a m m a t mig.
Nog ä r Maj tillräckligt v a c k e r nu.
Tror du j a g k a n h a KARIN.
J a, du b e g a g n a r ju ett nummer mindre än jag.
RITA.
Ja, Maj, är just nu färdig.
MAJ (stiger A. upp).
MAJ.
WiMund foto.
KAKIN (framför Maj).
A c k, du förtjusande lilla rösträttskvinna, du k o m m e r att få f a r b r ö d e r n a i r i k s d a g e n att s v ä r a p å h v i l k a g a l e n s k a p e r s o m helst.
(Hon sätter sig framför spegeln.)
Lofva, att du a n v ä n d e r ditt inflytande till förmån för mig.
MAJ.
Hvad skall j a g d å m o t i o n e r a o m?
KARIN.
O m n å g o t riktigt förtjusande förstås — till g e n g ä l d s k a l l du få min rösträtt s å snart den blir färdig.
MAJ.
Tack.
L I S E N (tar Majs klädning på chäslongen).
Vi h a den s t o r a s p e g e l n h ä r, fröken.
(Hon och Maj gå bakom skärmen.)
KARIN (som förr framför spegeln).
J a g k a n inte t ä n k a mig n å g o t r y s l i g a r e ä n att b e h ö f v a t ä n k a p å s å d a n a s a k e r s o m s o c k e r s k a t t o c h majstull o c h t i n g s h u s b y g g - n a d s s k y l d i g h e t o c h h v a d det nu ä r för något.
Fru Ingrid Schultzberg.
Iduns San Franciscokorrespondent.
I KOMPLETTERA I DAG VÅRA i förra numret m e d d e l a d e bilder från uiställningssiaden vid Siilla-hafs-kusten med por- trättet a f v å r u f s t ä l l n i n g s k o r r e s - pondent, fru I n g r i d S c h u l t z b e r g, m a - k a till k o m m i s s a r i e n för den s v e n s k a k o n s t - afdelningen d ä r s t ä d e s, k o n s t n ä r e n Anshelm S c h u l t z b e r g.
D e b å d a m a k a r n a a f r e s a den 14 januari med å n g a r e n " O s c a r II " från Kristi- ania, för att via N e w Y o r k styra k o s a n till S a n F r a n c i s c o.
Fru S c h u l f z b e r g har sin k o r - respondentpenna färdighvässad och kommer k a n s k e redan under öfverresan att nedskrif- va ett o c h annat, som i d e s s a d e stridiga r y k t e n a s d a g a r kan erbjuda intresse.
Sina intryck från den s t o r a utställningen ä m n a r hon tid efter a n n a n s ä n d a o s s dels i lifligt a f - fattade k å s e r i e r dels i originellt o c h v a c k e r t valda bilder, hvadan vi tro att v å r a l ä s a r e s k o l a erhålla ett nog s å åskådligt intryck a f den midt under världskriget å v ä g a b r a g f a fredliga fäflingen d ä r b o r t a vid Stilla hafvets p a r a d i s i s k a kust.
— a j, R i t a, den där KARIN.
S t r a x, ä l s k l i n g.
(Betraktar Maj.)
Du ä r för- t j u s a n d e!
S å d ä r s k a l l du t r ä d a upp i r i k s - d a g e n, p å protestmöten o c h a g i t a t i o n s m ö - ien, j a g s k u l l e vilja s e den u n g s o c i a l i s t, s o m skulle n e k a dig, att s t å e n d e s j u n g a kungssången.
MAJ.
S å p a s s ridderliga skola de väl vara.
KARIN.
J a, j a g är s ä k e r på, att d e k o m m a att g å s å långt i ridderlighet, att d e låta o s s g ö r a om s i n a p r o g r a m a l l d e l e s efter v å r a huf- vuden — nota b e n e, om vi p å dem h a v a c k r a flätor o c h ä p p e l b l o m.
LISEN J a, det tror t ä m j a dem, vi.
jag (skrattar).
o c k s å — vi ska nog KARIN.
J a, vi s k a s t ä l l a dem under toffeln h v a r - e n d a en, det s k a l l bli förtjusande — fort hit m e d klädningen, Lisen.
(Hon försvinner bakom skärmen.
Ropar.)
M a j, g å ner du, j a g ä r färdig p å ö g o n b l i c k e t.
RITA.
RITA MAJ (bakom Det ä r ju möjligt.
(sätter sig med komisk h ögtidlighet till rätta i stolen).
J a, d ä r s e r man, en kvinna s k a l l inte b e f a t t a s i g m e d s å d a n a d ä r frågor.
(Hon sitter och ler mot sin bild i spegeln.)
N e j, hon s k a l l t ä n k a p å — p å (Hon gnolar och sjunger, gör ett kast med hufvudet.)
RITA.
—!
KARIN.
Älskling, förlåt, men nu tänkte j a g inte p å s o c k e r s k a t t.
(Skälmskt.)
Men p å en a n n a n — skatt.
N e j, p å en tullfråga — n å g o t j a g båda.)
MAJ (går fram till fönstret).
Karin, nu ä r h ä s t a r n e framme.
KARIN.
Då g å r du ner o c h h å l l e r G u n n a r s ä l l - s k a p, han h a r s ä k e r t r e d a n b ö r j a t murra öfver o s s.
Men g l ö m inte att s ä l l a h a n s r o s o r vid s k ä r p e t.
A n n a r s blir han p å m i s s - humör för h e l a k v ä l l e n.
(sätter sig på chäslongen och ser framför sig.
Gömmer så plötsligt ansiktet bland kuddarna och snyftar.
Det knackar på dörren.
Hon springer upp).
Ja, hvem ä r d e t?
KARIN.
Hur m å r du?
Uimärkt.
J a g ä r snart RITA.
KARIN skärmen).
(De lyssna KARIN (bakom skärmen).
O c h just nu s ä t t e r j a g i s i s t a n å l e n, det k a l l a r j a g att v a r a punktlig.
(Hon kommer framtrippande.)
F a r v ä l, ä l s k l i n g.
(Hon kysser Rita.)
Du b e h ö f v e r inte k o m m a ner, j a g s k a l l vifta till dig i fönstret.
(Hon och Maj gå till höger.
Lisen till vänster) stolen).
Nej, att det r e d e r s i g.
Men h v a d s o m ä r s ä k e r t ä r, att j a g infe får ditt h å r v a c k e r t p å det h ä r sättet, du sitter ju inte stilla ett ögonblick.
(undvikande).
Åh, det blir nog b r a.
(ropar).
KARIN RITA.
(flyger upp i under?
J a.
(Dä hon går förbi Rita.)
Det är s å t r å - kigt, att du ej k o m m e r m e d.
Hur ä r det med ditt hufvud n u?
Förlåt.
Maj.
Karin d å tunn, MAJ.
s k a l l l ä g g a b e s l a g på n å l e n s t i c k e r mig.
KARIN.
Att det g å r • ' skärmen).
J a g ä r a l l d e l e s s ä k e r p å att fosterlandet infe g å r under, om Karin E b b e lefver o c h dör i ljuf okunnighet om vi h a s o c k e r s k a t t e l l e r inte.
E l l e r h v a d tror du, R i t a?
KARIN.
(kommer fram.
Hon är klädd i en vacker, hvit klädning).
Karin, s k y n d a dig!
T a c k, Rita.
MAJ (bakom Allt för fosterlandet.
dem.
MAJ.
MAJ (fortfarande Hvilka r o s o r?
färdig.
bakom RITA skärmen).
Ska H E R R W E I S S (kommer in).
du inte fara med, d u?
KARIN.
Åh, dem han g a f dig — ni ä r v e r k l i g e n lustiga ni två, ni g r ä l a r alltid, d å ni ä r o till- s a m m a n s, men ni h a r inte varit s k i l d a lång stund, förrän G u n n a r k o m m e r m e d r o s o r — (nervöst af bry tande).
S e s å, Karin, nu ä r du färdig.
RITA - 43 - RITA (förblir stående).
Nej.
HERR Hvad ä r det fatt nu WEISS.
då?
(Forts.)
B / LDEFLFR&amp;I VltiTERKRlGET
ÖKULPTÖREH PÅ " RuriGÄRDm " EN KONSTUTSTÄLLNING MIDT ute på landet torde väl höra till säll- syntlieterna i vår karga nord.
En så- tfan har emellertid pågått de båda se- naste veckorna vid Uttran i Sörmland.
Uttran är egentligen en insjö ett par mil söder om Stockholm, och där har under de senare åren uppvuxit ett idyl- liskt samhälle, bland hvars invånare befinner sig en talangfull konstnär, löjtnant John Runer, söm särskildtpå porträttskulpturens här mindre odlade område utför förträffliga verk.
Del N G E N S T A N S Ä R D E T DÄ S Å v a c k e r t som har h e m m a ", s ä - ger löjtnant R u n e r om o c h om igen, när vi sitta tillsammans på t a k t e r r a s s e n ofvanpå hans ateljé o c h tala om h a n s s t u d i e r e s a i Italien.
Det ä r inte underligt, att han t y c k e r det mer än vanligt, när han kommit hem från d a m - miga kontinentala färdevägar till Run- gården ", som han själf mest varit b å d e b y g g - mästare och trädgårdsmästare för, o c h å t e r s e r den i den allra friskaste f ö r s o m m a r - tiden.
Rungården vid Uttran ligger i ett äkta sörmländskt l a n d s k a p mellan s j ö a r och b j ö r k b l a n d a d g r a n s k o g o c h är en l y c k - lig förening a f komfortabel modern villa o c h hemfreflig herrgård.
Man s e r s t r a x att här b o människor, som inte fått sitt sinne för dagsljus o c h utrymme förstördt i s t o r s t a - den.
F ö n s t e r, t e r r a s s e r o c h b a l k o n g e r f å n g a in d e v a c k r a utsikterna o c h ljuset från a l l a håll, v ä g g a r n a s öppna hvalf g ö r a rummen
ännu större.
Detta hem undgår lyckligt att v e r k a kulturhistoriskt museum eller modern möbelkonstutställning, fast det finns m y c k e t material för b å d a d e r a, t. e x.
det rikt s n i d a - da schatullet, ett b y t e från 3 0 - å r i g a kriget, " Vibyholmssoffan ", k a r m s t o l a r n a m e d sitt 200 å r g a m l a broderi, s o m husefs fru m e d v a r s a m m a händer själf restaureradt, och m y c k e t annat.
När vårt s a m t a l mer k o n c e n t r e r a d!
k o m - mer in p å konst, g å vi ner till ateljén g e - nom husfruns blomsferrum.
T ä n k — en a t e l - jé s o m i n t e har den traditionella " a r t i s - tiska " oredan, de d a m m g ö m m a n d e v r å - arna, de omöjligt p l a c e r a d e t u s e n d e ting, s o m den b e s ö k a n d e ideligen m å s t e v a r a rädd att f ö r o l y c k a.
J a g h a d e b a r a n å g r a dar förut varit i en s å d a n ateljé, k a n s k e j a g d ä r - för nu v a r särskildt m o g e n att b e u n d r a o r d - ningen, hvitheten, dammfriheten här; kan det v a r a militärisk o r d n i n g s v a n a s o m s å lyckligt l å t e r sig f ö r e n a m e d k o n s f n ä r s a r - b e t e?
" Under min r e s a har j a g särskilt stu- derat plaguetfer, de b ä s t a m o d e r n a s a k e r n a har j a g sett i P a r i s ", b e r ä t t a r löjtnant Runer, " o c h i Italien g i c k j a g o c h tittade p å hvad där finns a f modern konst i grafmonumenf.
Jag fick s e p å en hel del reproduktioner a f enkla, v ä r d i g a k o n s t v e r k från de i t a l i e n s k a s t ä d e r n a s k y r k o g å r d a r. "
Naturligtvis ä r o de verkligt g o d a s a k e r n a ännu i minoritet b l a n d de härskaror af sockersöfa änglar och t ä c k t s ö r j a n d e kvinnofigurer, s o m p e n g a r o c h sentimentalitet i förening har fyllt k y r k o g å r - d a r n a med.
Att sfräfvan efter en r e n a r e stil öfverallt gör sig g ä l l a n d e, är d o c k a l l - d e l e s påtagligt.
P å konstindustriella utställ- ningen i München t. e x.
h a d e man inte a n - sett det p r o f a n e r a n d e af t ordna en m o d e l l - k y r k o g å r d p å utsfällningsområdef.
Den s o m sett hur en k y r k o g å r d till o c h m e d i den a f - l ä g s n a s f e b a y e r s k a b e r g s b y utpyntats m e d sliskiga, ofta i Frankrike fabricerade, grafprydnader, förvånade sig inte öfver detta försök att förbättra o m d ö m e o c h s m a k.
" Här har j a g n å g o t s o m j a g har tänkt mig som ett grafmonumenf ", s ä g e r konstnären o c h v e c k l a r duken från sitt a r b e t e, " S a k - nad ".
En man s t å r lutad öfver stenen, den själsliga s m ä r t a n har a b s o r b e r a t all k r o p - p e n s s p ä n s i i g h e t, a r m e n h ä n g e r blytung o c h död, h e l a k r o p p e n ä r fullkomligt o m e d v e t e n om sig själf.
Ett a n n a t a r b e t e " I s o r g ", ä r äfven ämnadt för en graf, en man sitter hopböjd, försjunken i sin inre värld a f min- nen o c h s m ä r t a, allt a n n a t är utestängdt, b o r t a.
Inför d e b å d a figurerna g e r man sig s j ä l f ofrivilligt en m a n i n g: v a r stilla!
stör inte!
s o m n ä r man s e r i v e r k l i g h e t e n en sörjande.
Det finns ingenting a f öfverdrift, a f p o s e, s o m v ä d j a r till å s k å d a r e n e l l e r s o m p å minsta sätt f ö r e v i s a r s o r g e n, o c h hvar o c h en vet d o c k hur lätt just d e s s a motiv i k o n s t e n f r e s t a till ett för m y c k e t.
Åi plaqueffen ä g n a r John R u n e r väl det m e s t a a f sin arbetsifver.
Ä r inte plaguetten en porträftkonst, s o m fyller ett verkligt b e - hof just i v å r t i d?
August Brunius s ä g e r i Hus o c h Hem: " Ett hem s a k n a r alltid sin konstnärliga afrundning, s å l ä n g e familjen infe lämnat synliga s p å r a f intresset för sig själfva o c h intresset för hvarandra. "
Nu ha ju " a l b u m " o c h fotografier i p l y s c h - r a m a r blifvit s å l ä n g e i r o n i s e r a d e, att det finns folk s o m knappt v å g a s ä t t a upp en fotografi, den m å v a r a s å konstnärligt o c h tekniskt fulländad s o m helst — d e vilja inte r i s k e r a sitt a n s e e n d e s o m estetiskt b i l d a d e.
Det är ju s a n n t att en fotografi ibland har sina n a c k d e l a r ur b å d e h å l l b a r h e t s - o c h d e - korationssynpunkt.
Att s m a k e n för p l a - guetfer varit rätt litet f r a m t r ä d a n d e k a n s k e till en del b e r o t t p å att de " jubileumsplattor ", Med en hemvändandes ögon.
Amerikanska småiaktlagelser i Sverige.
A f PETER N O R D E N.
) ohn Runer: " I sorg ".
som synas på framstående mäns bemärkel- s e d a g a r, ofta ä r o s å slätstrukna o c h litet " l i - k a " att man n ä r a p å t a r för gifvet att en p l a - guette inte k a n v i s a porträttlikhet.
Hur r e a - listiskt det individuella k a n k o m m a fram i en profil i b r o n s e l l e r gips v i s a de här å t e r - gifna två a r b e t e n a a f John R u n e r s v a c k r a galleri.
R e n t dekorativt är en plaguette n å g o t idealiskt, s å lätt o c h diskret p a s s a r den in sig i hvarje rum.
Liksom fotografien kan den ju m å n g f a l d i g a s o c h b r o n s e n b ä r e g e n - s k a p e n att v a r a o f ö r s t ö r b a r.
Löjtnant R u n e r ä r för ej s å l ä n g e s e d a n h e m k o m m e n från München, där han ä g n a t sig åt ett ihärdigt konstnärligt a r b e t e.
— Det s l å r b e s ö k a r e n hur intimt h a n s p e r s o n - lighet o c h h a n s v e r k h ä n g a s a m m a n.
En manlig flärdlöshet k ä n n e t e c k n a r h a n s v ä s e n, o c h den återfinnes o c k s å h o s h a n s s k a p e l - s e r, p å s a m m a g å n g s o m de ä g a en s å v a c - k e r ödmjukhet, en harmonisk ro.
Han har u p p e n b a r l i g e n aldrig hört till k o n s t n ä r e r n a med de s t o r a åthäfvorna, dem, s o m i h ä m - mande själfförgudning s ä g a " m i n konsf ".
När han å t e r g e r bilden a f människor, s o m ä r o k ä r a för honom eller a n d r a, k ä n n e r han sig b a r a s o m en " lifvets t j ä n a r e ".
O c h det s ä g e r en med k o n s t e n väl förtrogen, att s o m lifvets t j ä n a r e ha under a l l a g o d a konstfider d e ä k t a k o n s t n ä r e r n a känt sig.
IDA B U E R G E L G O O D W I N.
Vänskapsvisa.
Af GUSTAF ULLMAN.
MIN UNGDOMSVÄN SEN MÄNGA år, nu vill jag dig besjunga.
Dill hjärta heft och häftigt slår, och likaså din lunga.
— Jag fåll dem pröfva, bäggetvå.
— Hur ofta glada sulto vi i allsköns frid och gamman och njöfo kvällens poesi vid bägaren lillsamman, — ja, ofta äfven ulan den.
Då plöfsligi: — ur din blick ett sling!
Hvad hade väckl din vrede?
Ell lanklöst ord, — etl ingenting, en aning från den lede?
— Jag tordes inte fråga ens.
I slum förbittring bröt du opp, — kom nästa kväll tillbaka.
— Min vän, jag hyser trygg det hopp: vi kunna ej försaka hvarandra — och hvarandras fel. "
- 46 - ET Ä R E N K Ä N D O C H O F T A vittnad s a k, att till S v e r i g e h e m - vända svensk-amerikaner, vare sig d e t ä n k a s t a n n a h ä r eller blott ä r o öfver p å b e s ö k, i c k e sedan det första å t e r s e e n d e t s förtjusning gått öfver, riktigt kunna trifvas här h e m m a.
R ä t t m y c k e t ä r s a g d t om a n l e d n i n g e n till denna o l u s t k ä n s l a, mindre a f patienterna själfva, s o m i a l l m ä n h e t h a m y c k e t o k l a r a b e s k e d att l ä m n a om sin å k o m m a, än a f d e - r a s m e r eller mindre välvilliga i a k t t a g a r e.
O m en s v e n s k, s o m ju lär v a r a s p e c i a l i s i på de b å d a kategorierna " frefligt " och " otrefligt ", inte trifs, s å ä r det naturligtvis emedan det p å n å g o t sätt ä r o t r e f l i g t omkring honom, e m e d a n v i s s a t r e f n a d s m ö j - ligheter s a k n a s i den d a g l i g a dieten, v i s s a t r e f n a d s s v å r i g h e t e r b e r e d a s honom i d e d a g - liga tingen.
Den h e m v ä n d a n d e svensk- a m e r i k a n e n, s o m har en annan t i l l v a r e l s e - forms e r f a r e n h e t att g ö r a sina, i m y c k e t s ä - kert halft eller helt u n d e r m e d v e t n a, j ä m f ö - r e l s e r med, drar s i n a — l i k a l e d e s u n d e r - m e d v e t n a — s l u t s a t s e r o c h r e s e r sin k o s igen.
Men hvad ä r det då, s o m g n a g e r s å e n - vist?
K a n s k e utfolkarne vid d i a g n o s e n s b e s t ä m - m a n d e ä r o fallna för att g å öfver ån efter vatten.
M a n har ingen anledning att förutsätta n å g r a m e r a d j u p g å e n d e eller vidtfamnande samhällsfeoretiska spekulationer hos pati- enten.
H a n s tid ä r s a m m a n s a t t i c k e e n d a s t a f m y s t i s k a timmar utan a f s m å h v a r d a g l i g a minuter.
Det ä r d e s m å s t ö t e s t e n a r n e i h a n s v ä g, s o m g ö r a sulorna ö m m a, o c h det är i c k e n å g r a a p o k r y f i s k a b e r g b e s f i g n i n g a r han stu- p a r p å.
D e t är de s m å f ö r a r g e l s e r n a som f ö r a r g a honom, i c k e det nationella p r o g r a m - met.
N ä r j a g nu efter å t e r en v i s t e l s e i A m e r i k a k o m m e r hem o c h i k l ä d e r mig en e u r o p é s och s v e n s k s s k e p e l s e, s å h a r j a g därför m e d s ä r - skild n o g g r a n n h e t gifvit akt p å hvad det i mitt e g e t fall är i det lilla o c h h v a r d a g l i g a, s o m i förstone frapperar d e ö g o n, hvilka ä n - nu s e liksom utifrån, o c h hvad s o m s k o r r a r i nerver, hvilka varit s t ä m d a i en a n n a n ton- art. Just i d e s s a s m å i a k t t a g e l s e r — a f hvilka n å g r a h ä r ä r o åfergifna — k a n man vänta att finna en v ä g l e d n i n g i sitt s ö k a n d e a f det större o c h s a m m a n f a t t a n d e " r e a s o n why ", det tydliga " därför ", s o m förklarar alla f r å - g o r n a om v a n t r e f n a d e n s o r s a k e r.
|t !|$j i.- ?r^j J A G L Ä S T E F O R EN TID S E D A N N Å G R A rätt virrigt s a m m a n f a t t a d e reflektioner öfver " Amerika genom europeiska glasögon " af Johannes V. Jensen.
D e slutade e m e l - lertid med en kläm, s o m e t s a d e sig i minnet.
N ä r man k o m m e r hem igen, s a d e han ungefär, s å m ä r k e r man att man haft det för b r a i u m g ä n g e t m e d sina m e d m ä n n i s k o r.
Här h e m m a blir man jämt utsatt för ironiens o c h s a r k a s m e n s s k e d v a t t e n.
Här är s å myll- r a n d e trångt, att man g e n o m slipningen mot omgifningen får en oändlig m a s s a f a c e t t e r — i A m e r i k a d ä r e m o t får m a n riklig plats för h e l a sitt v ä s e n, man k ä n n e r sig r u n d.
J a, J e n s e n h a r nog rätt i detta.
D o c k är han alltför m y c k e t den a f sin e g e n a p r i o r i s - tiska ö f v e r l ä g s e n h e t g e n o m s y r a d e (här = f ö r s u r a d e leuropén, när han fortsätter med att p å s t å, att den v e r k l i g a kulturen och den
p a d e antingen n å - verkliga inielli- gon ufaf o s s eller gensuibildningen konduktören en t i o - i c k e kunna få sin öring.
Först blef sista afslutning det ett s å d a n t där utan att världen plötsligt " f ö r e k o m - g ö r en ondt.
Här- m a n d e " ifrigt g e - h e m m a g ö r det mensamt sökande, ondt, därute s l i p - o c h s e d a n det un- per man just den d a n s t u c k n a v ä l var p l å g a n, men s t a n - ertappadt, b l e f det nar i följd d ä r a f på en del diskussion ett l ä g r e trappsteg.
om hvems slanten Ack, lifvef g ö r var.
Men märk väl: n o g ondt i A m e r i k a Konduktören t a l a - också.
Vi m å s t e de till o s s båda göra hvarandra som ett ödesbildadt ondt, ty s å d a n är tillfälligt kollekti- världen, s u c k a e u - vum o c h den okän- ropéerna och trö- de t a l a d e till k o n - s t a sig m e d s i n a i duktören o c h jag dysterheten rätt t a l a d e till k o n d u k- klent briljerande Det engelska slagskeppet " Formidable ", som den 1 januari, genom ett tyskt torpedskott, bragtes tören.
Men den fasetter.
att sjunka i Engelska kanalen, ej långt från Plymouth, hvarvid femhundra man af besätt- okände och jag ta- Men vi behöfva å t - ningen omkommo.
Underwood &amp; Underwood foto.
l a d e i c k e till h v a r - minstone infe g ö r a andra, h a d e i c k e kommit att ännu officiellt Tror n å g o n d e t?
Det blir naturligtvis in- h v a r a n d r a ondt, t y c k e r a m e r i k a n e n med e x i s t e r a för hvarandra.
Nu t y c k t e j ä g l ö j - genting a f med gemytlighefen eller den finan- en s l a g s själfklar s j ä l f s ä k e r h e t.
O c h han ligheten kunde v a r a drifven långt nog och d e fryntligheten.
J a g ä r ju en o p r e s e n t e r a d b i b e h å l l e r sitt f a s t a, ungdomliga a n s i k t e ä f - b egick den o e r h ö r d a djärfheten att rikta främling o c h a l l a försök till otillbörliga n ä r - ven s e d a n h å r e t hvifnat.
n å g o n liten anmärkning direkt o c h o f r å n - manden s k o l a ju p å sin höjd b e h a n d l a s med K a n verkligen detta s m å a k t i g h e t e n s o c h komligt till den o k ä n d e.
Han s v a r a d e v e r k - iskall korrekthef.
den andliga trångboddhetens skedvatten ligen, men ett s å kort, ett s å a f b ö j a n d e o c h v a r a en s å befruktande faktor för kulfurens I den blick, hvarmed j a g s ö k t e hans, fanns allt afklippande " J a " har j a g aldrig hört m a - och personlighefsvärdeis utveckling?
a n s a t s e n — lyckligtvis inte m e r än a n s a t s e n ken till.
O c h s e d a n han a l l t s å g e n o m min J a g kom in i m o r s e o c h skulle ha mitt — till en vänlig medmänsklighet.
Svaret i oerhörda taktlöshet tvingats till detta S v e n s k a D a g b l a d i tidningskontoret.
L a d e h a n s blick är uteslutande m i s s t ä n k s a m fi- s m ä r t s a m m a afprutande p å sin p e r s o n liga tio ö r e p å disken.
B r e d v i d mig kom en entlighet.
J a g s e r ju g e n a s t, att han s a k n a r okränkbarhet, vände han demonstrativt h e r r e som l a d e fram sin femöring i s a m m a hvarje f ö r s t å e l s e a f det lilla trefnadsmoment, r y g g e n till o c h b ö r j a d e s t o r m r ö k a.
D ä r fick g o d a syfte.
Individen b a k o m disken h a d e s o m vi skulle kunnat b e r e d a hvarandra och j a g för j a g ville v a r a " neighbourly ".
Men under tiden ur k a s s a l å d a n framtagit två t v å - k o m m e r a f mig, innan j a g hunnit att efter hvartill har osfronet s k a l om inte för ati öringar o c h en ettöring för att g e mig till- s v e n s k synpunkt k o m p r o m e t t e r a mig.
Det skydda sig från att bli uppslukadt.
b a k a.
Han l a d e mynten berdvid femöringen, ä r med ett förtjusande d u - a n g å r - m i g - i n t e - (Forts.) o c h då j a g gifvefvis hellre ville ha e 11 k o p - s k a p som de t r o g n a g r a n n a r n e g å förbi h v a r - parmynt i ficken än t r e, lät j a g v ä x e l n ligga andra.
o c h fog den h e l a femöringen.
Men s å d a n t gör ondt, när man kommer Men det skulle j a g infe h a gjort i J e n s e n s från A m e r i k a.
D ä r titta grannfruarna in till f a c e t t e r a d e del a f kulturvärlden.
— Hör nul den nyinflyttade familjen o c h h ö r a om de s a d e individen med a f genomkultiverad v a - kunna s t å till tjänst p å det e n a eller andra Skiss för Idun af ERIK JUEL.
n a fulländad örfilstäckhef, h ö r n u!
herrn sättet under flyttningens b e s v ä r l i g h e t e r, med (Forts o.
slut.)
s k a v ä ta di p e n g a r, s o m J a g l ä g g e r fram!
ett r e d s k a p, ett råd, en a d r e s s.
D ä r n i c k a GRUND O C H B O T T E N H A - D ä r fick j a g mig a l l t s å en liten välbehöflig herrarne åt hvarandra, när de r å k a s i t r a p - t a d e han skolryttarinnan.
Det slipning.
J a g vill naturligtvis inte p å s t å, att porna p å v ä g till eller från sitt a r b e t e o c h h a d e alltid pinat honom att j a g nödvändigtvis skulle, utan att a n a for- fråga, om man störde g e n o m att s p e l a piano vara tvungen att s m å l e och såt, s n u b b l a t öfver s a m m a mått a f intelli- litet för flitigt kvällen förut.
O c h s e d a n n y - komplimentera henne i ma- g e n s o c h s a m m a s p e c i e l l a m e t o d att dra komlingen hunnit att bli hemtam f r å g a r man n e g e n, n a r d e r e d o tillsammans.
Hon kunder, om den lilla t r a g i k o m e d i e n utspelats i honom, om han trifs.
En kväll k o m m e r f a - brukade sända slängkyssar till honom c i g a r r b o d e n n ä s t intill.
Men j a g vill å andra miljen näst intill p å visit för att, s o m de s ä g a, från sina s m a l a, rynkiga, b l o d r ö d s m i n k a d e sidan p å s t å, att just detta s l a g a f f ö r a r - v a r a litet " neighbourly ".
Visiten innebär in- läppar, när hon med foten p å h a n s hand g e l s e ä r typiskt för hvad man s l i p p e r i g a förpliktelser hvarken i f r å g a om fortsatt s v i n g a d e sig upp p å h ä s t r y g g e n.
Han h ä l - A m e r i k a; det ä r t a c k v a r e frånvaron a f d y - " u m g ä n g e " eller " bjudningar ".
Syftet ä r u t e - s a d e h e n n e m e d handen till m ö s s a n, men likt som den b e h a g l i g a " r u n d h e t s " - k ä n s l a n slutande det angifna.
Man får p å detta sätt s l u n g a d e samtidigt en svordom e l l e r ett fult infinner s i g; det ä r denna b r i s t p å o n ö d i - den t r y g g a o c h Irifsamma k ä n s l a n a f att b o ord efter h e n n e.
Till g e n g ä l d fick han ett g a kanter, g a d d a r o c h n e g a t i v — enligt tillsammans med människor, m e d hvilka man k o k e t t e r a n d e ö g o n k a s t e l l e r o c k s å l ö s t e hon regeln, att d u o n e g a t i v a affirmant har n å g o t g e m e n s a m t, under det att man här en i y g b l o m m a från sin vissna b a r m o c h k a - — som g ö r att man t ö a r upp o c h k ä n n e r sig h e m m a i s o l e r a r sig i sina starkt b e s t v c k a d e s t a d e den åt honom.
S m å l e e n d e m å s t e han frygg, k ä n n e r sig som m e dmänniska.
I fästningar o c h aldrig s å m y c k e t s o m s e r åt uppfånga den — b u g a o c h l ä g g a handen E u r o p a k ä n n e r man sig alltför ofta som hvarandra, åtminstone i c k e utan att g e ut- p å hjärtat, men en hvinande pisksmäll på m o (människa.
Man m å s t e liksom alltid v a - tryck åt sin r i n g a k t a n d e likgiltighet, allt un- h ä s t r y g g e n, där hon satt, v i s a d e h a n s r a - ra p å sin vakt, alltid b a l a n s e r a.
Den s l i n g - der det att man tillåter sig ungefär hvilka seri.
rande stigen g e n o m j ä m m e r d a l e n ä r i c k e h ä n s y n s l ö s h e f e r s o m hälsf via lyhörda v ä g - endast törnbesfrödd, utan vimlar äfven a f S k u l l e publiken tro att han b e u n d r a d e o c h g a r o c h trossbottnar.
känsliga m e d p a s s a g e r a r e s liktornar.
Hur tillbad d e t t a vrak a f en kvinna!
Han, L e o, Mötet vid hissen påminde mig om en a n - man b ä r sig åt, r å k a r man illa ut.
hästfämjaren från det stolta Italien.
Han nan till s a m m a kapitel h ö r a n d e episod, s o m s o m under v a r m a n ä t t e r h a d e svingat sig j a g upplefde sist j a g b o d d e h ä r h e m m a.
Jag öfver m a r m o r b a l k o n g e r till s k ö n a a d e l s d a - II.
tog hvarje morgon s a m m a s p å r v a g n in till mer.
Han s o m h a d e en samling r o s e n r ö d a JAG KOMMER NED I H I S S E N OCH s t a d e n o c h hvarje morgon stod en herre, s o m doftande biljetter m e d ä l s k o g s o r d o c h ö m - märker, just som den s t a n n a r vid b o t t e n v å - b o d d e i s a m m a hus bredvid mig, p å plattfor- ma b ö n e r om k ä r l e k s m ö t e n.
Han som h a d e ningen, att en herre, en a f g r a n n a r n e i hu- men.
Vi k ä n d e hvarandra g e n o m att ideli- ä g t ringar o c h briljantnålar, gåfvor från set, står o c h v ä n t a r p å den.
Jag hål- gen s e hvarandra o c h v i s s t e ömsesidigt, att o k ä n d a beundrarinnor!
Men nu v a r allt f ö r - ler naturligtvis upp grinden för p a s s a g e - vi v o r o g r a n n a r.
J a g k o m ju inte från A m e - bi.
- Allt förloradt.
r a r e o m b y t e t o c h lyser, rent a f a m e r i k a n s k rika den g å n g e n o c h gjorde inga n ä r m a n - Utför, m e r o c h m e r utför g i c k det m e d h o - vana, upp till ett fryntligt t i l l m ö t e s g å e n d e o c h den, l å t s a d e aldrig som om j a g sett honom nom.
Men nu ville han hem.
B ö r j a från b ö r - — hvarför infe?
— n å g o t litet gemytligt ord förut, a l l d e l e s s o m s e d e n kräfver.
S å en jan igen.
Ingen fick v e t a h a n s planer.
I m o r - i förbifarten.
morgon, när vi skulle e r l ä g g a afgiften, t a p - gon d a g r e s t e han hem, om det än skulle Kamraterna.
mÉMm
kosta hans ära.
Hemsändas som arbetslös p å italienska s t a t e n s b e k o s t n a d!
— Uret s l o g en kvart öfver tolf.
S t r a x efter k o m C i s k a.
Hon v a r röd a f upphetsning.
Eller h a d e hon sprungit för att hinna fram i rätt t i d?
H e n n e s hår v a r i oordning — det h ä n g d e halft upplöst n e r å t nacken.
F r e d e r i c o hörde att hon kom.
H e n n e s h a - s t i g a a n d e d r ä k t k ä n d e han n ä s t a n p å sig, men han s å g infe upp.
Han hörde p e n g a r n a s k r a m l a, när hon r ä c k t e dem åt L e o — det g i c k en kall k å r e öfver honom, men s t r a x efteråt s t e g en f o r - s a n d e b l o d v å g från hjärtat till hjärnan.
S v e t - ten l a c k a d e a f h a n s handflator — han märkte p u l s s l a g e n i h a l s e n, i n a c k e n o c h i bakhufvudet — doft o c h tungt o c h starkt.
Leo betraktade och utdelade sedan Ciskas p e n g a r i lika d e l a r e m e l l a n dem.
Han s k ö t mynten öfver till hvar o c h en.
E r n e s t o ö p p n a d e munnen — slöt den igen o c h h a n s del v a r gömd.
V e r a lät sin försvinna i ufringningen p å sitt klädningslif — hon tog o c k s å v a r a på C i s k a s andel.
F r e d e r i c o s å g inte p e n g a r n a.
Han s å g ingenting.
M e k a n i s k t följde han de andra ut från k a f é e t o c h V e r a lät o c k s å h a n s krona försvinna under bluslifvet.
D e gingo tysta hemåt.
Clownen trafvade med l å n g a, s l ä p a n d e s t e g vid sidan a f L e o.
S e d a n följde F r e d e r i c o med dufvet huf- vud o c h slappt h ä n g a n d e armar.
Kvinnorna g i n g o sist.
V e r a tog C i s k a s arm för att stödja sig e l l e r dra h e n n e litet b a k o m.
Hon f r å g a d e h e n n e två g å n g e r om någonting utan att få s v a r.
När de k o m m o till logiet gingo männen in till sig, V e r a o c h C i s k a till sin k a m m a r e.
Därinne stod en s ä n g, en g a m m a l u p p b ä d - dad s c h ä s l o n g o c h ett tvättställ.
V e r a t ä n d e ett ljus o c h drog de röda b o m - ullsgardinerna för fönstret.
C i s k a h a d e satt sig p å s c h ä s l o n g e n.
S k o l r y i t a r i n n a n b ö r j a d e k l ä a f sig.
Det v a r kallt i k a m m a r e n, h e n n e s m a g r a tunna a r m a r k n o t t r a d e s a f köld.
Den s t o r a lingula p e r u k e n s a t t e hon v a r s a m t p å en för längesedan tömd k o n j a k s b u t e l j, o c h b a n d en s i d e n t r a s a om hufvudet.
Hon liknade nu en g a m m a l fattig gumma, en g a m m a l ut- sliten mormor, s o m s a t t e sig vid sidan a f C i s k a o c h tog h e n n e s hand i sin.
C i s k a k a s t a d e sig i h e n n e s s k ö t e — snyf- tade o c h grät.
Den s p ä d a g e s t a l t e n s k a k a d e.
V e r a v i s s t e hvarför hon grät.
Det v a r den tredje kvällen denna s c e n u p p r e p a d e s.
Hon frigjorde sig från C i s k a — s u c k a d e — r e s t e sig — t o g e m a l j f a t e i, hällde vatten i det och b a d d a d e C i s k a s ö g o n o c h panna.
Hon l a d e en k o m p r e s s om h e n n e s n a c k e — l ö s t e upp h e n n e s s t o r a s v a r t a hår o c h b ö r j a - de k a m m a det.
V a r s a m t k a m m a d e hon det.
D e l a d e det, k a m m a d e det o c h flätade det i två l å n g a tunga flätor.
Det lugnade Ciska.
Hon upphörde att snyfta, h e n n e s g r å t b l e f mindre häftig.
D å g i c k V e r a i s ä n g.
C i s k a s l ä c k t e ljuset.
Först föreföll k a m m a r e n a l l d e l e s mörk, men s å s m å n i n g o m b l e f det ljusare från lju- s e t utifrån in i g e n o m g a r d i n e r n a.
V e r a s k y m f a d e C i s k a.
Hon h a d e klädt a f sig o c h stod n a k e n.
V a t t n e t från k a n n a n lät hon s k ö l j a ner öfver sin kropp.
V e r a hörde det falla p l a s k a n d e ner i emaljfatet.
Sedan b l e f det å t e r tyst.
C i s k a h a d e väl lagt sig, eller satt g r u b b l a n d e p å c h ä s l o n g e n.
L ä n g e efteråt v a k n a d e V e r a a f att det k n a c k a d e p å dörren.
Det v a r F r e d e r i c o.
Hon g i c k upp, ö p p n a d e, h v i s k a d e med honom g e n o m den halföppna dörren.
S e d a n s t ä n g d e hon igen o c h t ä n d e ljuset.
Hon s å g C i s k a l i g g a m e d vidöppna ö g o n. "
D e t var F r e d e r i c o ", h v i s k a d e hon.
Ciska svarade ej.
Skyndsamt tog hon p å strumpor och skor, s v e p t e in sig i sin g r å b r u n a ulster s å att hon näsfan försvann i den, l ö s t e upp huf- vudduken o c h s a t t e den lingula peruken — p å hvilken j o c k e y m ö s s a n satt f ä s t a d m e d den g l ä n s a n d e nålen — p å sitt hufvud.
S e d a n ö p p n a d e hon för F r e d e r i c o och gick ut.
Han l å s t e dörren efter h e n n e och hon s a t t e sig o c h v ä n t a d e p å b ä n k e n utanför i gången.
Hon föll i sömn, v a k n a d e ibland, s a t t e sig tillrätta o c h s o m n a d e omigen, tills det b l e f m o r g o n o c h hon b l e f v ä c k t.
Hon v i s s t e s å väl att hon h a d e drömt om svunna d a g a r — om tiden i R y s s l a n d — om s k u m m a n d e c h a m p a g n e o c h rubler, s o m rullade framför h e n n e s fötter.
M e n v a r det här o c k s å en d r ö m?
!
Hon satt härute i g å n - g e n p å den h å r d a t r ä b ä n k e n!
?
N e j, nu kom hon ju ihåg a l l t s a m m a n s!
Hon h a d e släppt in F r e d e r i c o, h a d e s j ä l f g å t t ut o c h satt sig p å b ä n k e n.
Men att han inte s e d a n h a d e v ä c k t henne utan låtit h e n n e sitta där hela natten till s p e k t a k e l för folk, s o m k o m förbi p å m o r g o n e n!
J a, v a r det inte det hon alltid trott om a k r o b a t e n — han v a r en tarflig karl — han s o m tålde, att C i s k a g i c k ut p å g a - torna för att s k a f f a p e n g a r.
Hon v a r öm i a l l a leder.
F ö t t e r n a värkte, när hon s t ö d d e p å dem.
Hon linkade bort till k a m m a r d ö r r e n — den v a r l å s t inifrån.
Hon k n a c k a d e, k a l l a d e: " C i s k a ".
H å r d a r e, h ö g r e — intet s v a r.
T o g i l å s e t, k n a c k a d e, k a l l a d e, ingen s v a r a d e.
D å g i c k hon ofvanpå.
D e g a m l a t r a p p s t e - gen v å n d a d e sig under h e n n e s ö m m a fötter.
Hon g i c k in till männen.
Clownen l å g nerkrupen långt ner under t ä c k e t.
J o c k e y e n v a k n a d e med en svordom o c h mumlade n å g r a frågor — men hon h ö r d e det infe — ty F r e d e r i c o s s ä n g s t o d tom o c h orörd.
Hon b l e f ängslig.
F i c k onda aningar.
B e r ä t t a d e om C i s k a s förtviflan, om F r e d e r i c o, s o m h a d e kommit midt i natten, om att hon h a d e släppt in honom och s j ä l f sofvif p å b ä n - | ken i g å n g e n.
Att det var m o r g o n o c h k a m - mardörren v a r låst, o c h att hon h a d e k n a c - kat o c h kallat utan att få s v a r.
Nu v a r hon i rädd, att en o l y c k a h a d e skett.
L e o for k l a r v a k e n upp ur s ä n g e n.
I en fart v a r han klädd.
V e r a k a s t a d e sig till h a n s b r ö s t.
Hon g a f ä n g s l a n för F r e d e r i c o och C i s k a skulden.
Han s t ö t t e h e n n e från sig, han v ä m j d e s vid henne.
Hon föll omkull p å s ä n g e n.
Han s v o r o c h f ö r b a n n a d e.
S k u l l e detta hindra hans a f r e s a — om F r e d e r i c o o c h!
Ciska — — Galenskaper!
— Barnsligheier!
— Senti- mentalitet.
Han r u s k a d e i k a m m a r d ö r r e n.
Han s l o g p å den, b ä n k a d e, k a l l a d e, b e f a l l d e, s p a r k a d e, h o t a d e o c h svor.
Dörren förblef s t ä n g d.
Ingen s v a r a d e.
— S e n a r e när de s t o d o tillsammans, de tre k v a r l ä m n a d e o c h stirrade p å d e t v å tysta b l e k a k a m r a t e r n a, s o m h a d e slutat sitt c i r k u s - lif, b e t L e o ihop t ä n d e r n a o c h strök b a r s k t bort d e nedrullande t å r a r n a med b a k s i d a n a f handen.
E r n e s t o s t r ä c k t e sin l å n g a s m a l a hals o c h stod orörlig, men de tunga ö g o n - l o c k e n klippte ovanligt ofta.
V e r a tog Ciskas rosor och kransar, som l å g o under s ä n g e n, o c h l a d e dem öfver Ciska, och Frederico.
De vissna tygblommorna s å g o riktigt friska o c h r ö d a ut mot allt det hvifa.
Men de r ö d a s t e r o s o r n a tog hon själf tillsammans med C i s k a s hatt.
Den med r o - s o r p å skulle nog i hvarje fall bli k l ä d s a m - m a r e än j o c k e y m ö s s a n.
Hon h a d e ännu infe förlorat alla f ö r h o p p - ningar.
Från scenen och estraden- TT LUSTSPEL AF DET BÄTTRE slaget är Leo Birinskis " Attenta- tet ", som nu spelas å Intima tea- tern.
Det är så olikt den vanliga lustspelsdramatiken med dess b a - nala innehåll som natten är olik dagen.
Här finns ett syfte, en bärande idé: att gissla det ryska ämbefsmannaväsendets korrup- tion, och författaren gör det med en friskhet och en dristighet, som erinra om Gogol och andra betydande satirici både i Ryssland och annor- städes.
Tänk er en guvernör öfver ett guver- nement, där unga ryska revolutionärer kon- spirera i hemlighet och som hålles kemiskt rent från allt hvad uppror heter, för att revolutionshärden ej måtte röjas.
Guvernören lå- ter emellertid regeringen förstå att han offrar stora ansträngningar på att undertrycka revolu- tionära våldsgärningar i sitt guvernement och mottar för den skull betydliga penningsummor, som försvinna i hans fickor.
En upptäckt är emellertid nära att ske, och den skrämde guver- nören och hans sekreterare arrangera då ett at- tentat mot guvernören själf, hvilket dråpliga på- hitt framkallar lika dråpliga konsekvenser.
Att de unga revolutionärernas heliga patos också kindpusfas tilltalar onekligen mindre, men som författaren ställt deras propaganda mot bakgrun- den af det ryska folket, folket, som är oförmö- get atf fatta den upplysta ungdomens reform- syften, skiner afsikten igenom, satiren får en an- strykning af tragik.
Spelet är intressant, brister kanske något i afslipning på en eller annan punkt, men äger där- emot en, jag skulle vilja säga improvisatorisk värme och fart som bär stycket som på vinoar.
Herr L a v e n återger guvernören och framställer honom som en bullersam och naiv skrodör, och förlänar honom samtidigt ett stänk af själfironi, som gör en mycket komisk effekt.
Hans trånsjuka, något bedagade fru spelas ganska trovärdigt af fröken A p p e l b e r g och den unge revolutionä- ren Kasakow har omhändertagits af hr H a n s - s o n som intelligent genomför sin ingalunda lätta uppgift.
Bland anarkistskaran frapperar isynner- het fru E r a s t o f f, hvilkens spel i andra akten präglas af en mindre vanlig energi och glöd.
Stycket är på ett utmärkt sätt iscensatt af hr Emil G r a n d i n s o n och förtjänar att länge dröja på spellistan.
Nyårsrevyn i år heter " Stockholm rundt på 140 minuter ", och har själffallet Emil Norlander till lycklig fader.
Att detta hans sistfödda barn icke kan räknas till de högtbegåfvade i den stora sys- konringen måste ju sanningsenligt konstateras.
Men opuset är ändå ej illa rustadf för den fem må- naders långa lifstid det sannolikt går till mötes.
Muntra och stickande kupletter saknas icke, drif- ten med vigselrummets dekorering är välgörande och de dansande flickorna ha att bjuda på myc- ken kroppslig fägring.
Mera får man icke begära i dessa krigstider, då till och med importen af kvickheter är obevekligt stängd — de anses näm- ligen också som kontraband — och endast den inhemska tillverkningen finnes att taga i anspråk.
K o n s e r t f ö r e n i n g e n har på nyåret gifvit två Alfvén-konserter, den ena upptagande ute- slutande komponistens egna kompositioner, En skärgårdssägen, Intermezzot ur Uppenbarelse- kantaten och D-dursymfonien m. m.
Till följd af otillräcklig inöfning kunde dock orkestern ej denna gång fullt häfda sin ställning, hvadan sam- spel och tonrenhet lämnade ett och annat att ön- ska.
Men den sköna D-dur-symfonien är i sig själf alltför rik på musikaliska värden för att de skulle kunna neutraliseras ens af ett mindre lyck- ligt utförande.
Den därpå följande matinéen blef desto lycko- sammare.
Såväl Cherubinis tjusande Anakreon- ouverfure som Bachs D-moll-konsert och Alfvéns symfoni i E-dur fingo en mönstergill och inspire- rad tolkning, och H u g o A l f v é n på dirigent- pallen stod här som den segrande fälfherrn i spetsen för sina tappra trupper.
I Bachs dubbel- konserf hade man nöjet höra professor Z e f f e r - q v i s t och hr K j e 11 s t r ö m, hvilkas spel b e - redde en odelad njutning.
En annan konsert, som naturligtvis bevistades af en fulltalig och hänförd publik var J o h n F o r - s e l l s landslormskonseri i Gustaf Vasakyrkan till förmån för landsiormsbefälets kamratfond.
Stert- hammars " Sverige " och Rangströms " Bisp Thomas ' frihetssång " bildade det förträffliga programmets slutstenar, och dessa mäktiga kompositioner sjön- gos med all den bravur och känsla som endas * lohn Forsell förmår.
ARIEL.
A A R att D E T verkställa IDUN.
Ni vara komma N N E J F uppvispade äggen och vändas i de stötta skorporna samt stekas i smö- ret, tills de äro vackert gulbruna eller omkring 3 min.
på hvarje sida.
SchnitzJarna läggas upp pä varmt serveringsfat, pannan vispas ur med buljongen, såsen får ett uppkok, afsmakas och hälles försiktigt på fa- tet.
På hvarje schnitzel lägg es en citronskif va, ofvanpå denna en ansjo- visfilé, i ring, som fylles med kapris.
Garneras med persilja och serveras med brynt potatis som frukosträtt.
U Ö R prenumeration S för å r E IDUN E d e r tillhanda snarast T 1915 a Ju f ö r r d e t t a s k e r, j u s ä k r a r e att N kan skall p å nyåret.
Dröj d ä r - för e j, u t a n p r e n u m e r e r a g e n a s t p å IDUN, " DE SVENSKA HEMMENS TIDNING " Ä H 8 H E i y ® S I N G E R SlDENPflRÆPl^ S t e k t, f ä r s k o x t u n g a (f. 8 — 10 pers.).
1 färsk oxtunga, vatten, 3 — 4 msk.
salt.
Till stekning: 3 msk.
ismör (60 gr.X 2 tsk.
salt (10 gr.), Vi tsk.
hvitpeppar, Va lit.
kokande buljong, 3 msk.
tomatpuré, 1 burk champinjo- ner (V * Ht.).
B e r e d n i n g: Tungan putsas och får ligga i vatten ett par tim., sättes på i kokande, saltadt vatten, som bör stå nätt och jämnt öfver den, skum- mas väl och får sakta koka (omkring 2 Va tim. eller tills skinnet nätt och jämnt kan dragas af.
Smöret brynes i en liten långpanna, tungan lägges i och brynes i varm ugn, under det den ofta öses öfver med smöret.
Den beströs med kryd- dorna, spädes med buljongen och får steka V2 tim. hvarunder den öfveröses hvar 10:de min.
Tomatpurén och champinjonerna tillsättas och tungan får ytterligare steka / s tim., eller tills den är fullkomligt mor.
Den skares på snedden i Va - tjocka skifvor, hvilka sammanläggas, sä att tungan ser hel ut på fatet.
Garne- ras med champinjonerna ocli persil- ja och serveras med brun champinjon- sås.
bjOrima Kvalitet.
€xCra €legar&gt;t ..
Hed Fodral.
K r l o SYMASKINS AKTIEBOLAG Filialer pä alla större platser.
I 8:- VID REKVISITION TORDE UPPOIFVAS OM KRYCKA ELLER KNOPP ÖNSKAS.
AKTIEBOLAGET Kungl.
Hofleverantör l STOCKHOLM.
c m Icke allenast genom sin A p e l s i n k r ä m (f. C pers.).
Saf- öfverlägsna kvalitet, utan i ten och skalen a f 2 apelsiner, 150 gr. äfven genom sin relativa krossocker,i 1 ägg,, 3 äggulor^ 1 dcd.
prisbillighet, skiljer sig Chi- som äro praktiska använda • mjölk, 1 msk.
s-cherry, 2 gr. citron- nalack från alla andra emalj- syra,, 3 Idel.
tjock grädde., 5 blad ge- färger.
— För dåliga efterap- latin,- 3 msk.
vatten.
ningar varnas.
Ansenikfri T i l l g a r n e r i n g: 1 apelsin.
Vs enl. nya giftstadgan.
hg.
biskvier.
dagar i veckan Erhålles hos alla färghand- B e r e d n i n g: Apelsinerna tvättas EKSTRÖMS lare.
Profkarta gratis.
Fa- väl, torkas och skalen afrifvas mot * fiJ-#Wi brikanter: Dorch, Bäcksin sockret, som lägges i en blankskurad läses en annons i &amp; C:os A.-B., Göteborg och kastrull.
Apelsinsaften pressas ut och ÖREBRO BlnTftW- FRBRI " Stockholm.
silas öfver sockret, ägget, äggulorna / Invänd intet annat afförings- till sina diskbänkar, köks-!
och mjölken tillsättas, och blandnin- gen vispas tills sockret är smält, medel än Apoteket Vasens Laxér- karl, golf och allt omåladf.
i kraftig vispning, tills krämen ar tjock och pösig.
Kastrullen aflyftes och marmelad, så undvikes till följd a) vispningen fortsattes, tills krämen är Henrik Gahns A.-B., Uppsala.
kall, då scherryn och den stötta ci- iess behagliga smak allt bråk vid tronsyran tillsättas.
Gelatinet sköljes., intagandet.
På alla apotek.
tillsättas.
Gelatinet skölj eis, TORSDAG.
F r u k o s t: Smörgås-bord syra klippes i bitar och upplöses i 3 msk.
pannbiff med potatis; mjölk; kaffe varmt vatten.
K Ö K S A L M A N A C K Grädden vispas till eller te.
M i d d a g: Brynt hvitkåls- hårdt skum.
Gelatinet tillsattes i soppa med frikadeller: pannkaka med brämen under vispning och därefter sylt.
Redigerad af mycket försiktigt.
En vac- FREDAG.
F r u k o s t: Smörgasbord: grädden, M E D G A S ker bleckform sköljes med kallt vat- E L I S A B E T H Ö S T M A N - S U N D S T R A N D haf regrynsgröt med mjölk; stekt blod- ten och beströs med strösocker, mas Inneh.
af Elisabeth östmans Husmo- puddiqg med lingonsylt; mjölk; kaffe san och får stå på is 2 — 3 KAN MAN ERHÅLLA derskurs i Stockholm.
eller te.
M i d d a g (vegetari.sk): tim. ihälles När krämen skall serveras, los- B ULLS VECKAN 17 — 23 JAN.
1915.
Svampkroketter med tomatsås och sas den från kanten med ' en ispetsi; HEAD SÖNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; grönsaker; svensk äppelkaka med vi- knif, uppstjälpes på flat glasskål med spad grädde.
wienerschnitzel med potatis; mjölk; tårtpapper och garneras med kan- LÖRDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; derade apelsinklyftor och biskvier.
kaffe eller t e med petit-schoux.
M i d - d a g: Afredd buljong- med queneller pytt i panna med rödbetor; mjölk: kaffe eller te.
M i d d a g: BTäckt P a n n s t e k t s i l l (f. G pers.) aC fiskfärs; sfcekt färsk oxtunga med stänkväl- 4 små, salta sillar, 2 msk.
mjöl (20 champinjoner och brynt potatis; gxÖCua skinka med potatis,suf flé; gr.), 2 msk.
stötta skorpor, 60 gr. bönor (haricots-verts) med rördtsmör; ling.
B s g ä r smör (till stekning).
RECEPT: apelsinkräm.
B e r e d n i n g: Sillen flås, urtages, W i e n e r s o li n i t z e 1 (f. 6 pers-.).
sköljes - MÅNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; väl och fläkes.
Ryggbenet srt ek t bräckkorf.
med brynt potatis 6 hg.
benfritt innanlår af kalf,&lt; 2 tsk.
bortskäres, och sillen får ligga och sit ek ta ägg; mjölk; kaffe •eller salt, Vs tsk.
hvitpeppar.
skummjölk 12 tim.
Filéerna T i l l p a n e r i n g: li ägg, 2 del.
sköljas väl omkr te.
M i d d a g: Kalops med potatis; och inklappas i en fisk- stötta skorpor.
E sk i 1 s t un as o p pa m ed kokos ' bx öd. handduk.
Alla småbeu borttagas T i l l s t e k n i n g: 4 msk.
smör noga och filéerna vändas i en TISDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; bland ' kalfsylLa med rödbetor; plättar med (80 gir0„i 1 del.
buljong.
ning af hvetenijöiet och de stötta T i 11 g a r n e r i n g: 6 cif ronskifvor ", skorporna.
De stekas därefter Vackert sylt; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: I ' al s tern ack s p ur 6 m ed rastad t bröd; 6 ansjovisfeléer, 1 msk.
hackad kap- bruna i smöret, uppläggas på varmt ris.
stufvade abborrar med potatis.
garneras med persilja och serve- Beredning: Köttet torkas med fat, ONSDAG.
F r u k o s - 1: Smörgåsbord; ras som frukosträtt med nykokt, oska- hafregrynsgröt med mjölk; pannst-ekt en duk, urvriden i hett vatten, och lad potatis.
B L A E L S E sill med potatis; kaffe eller te.
M i d - skares i 6 skifvor, .hvilka utklappas d a g: Kokt köttkorf med stufvade till halfva tjockleken, putsas till jäm- Brynt hvitkålssoppa (f. G turska bönor; kabinettspudding med na aflånga kotletter, som ingnidas pers.).
1 litet kålhufvud, 3 lit.
vat- med kryddorna.
De penslas med de ten,.
1 msk.
salt (till förvällning), ß sylt.
i tärningar msk.
smör (60 • gr.), 2 msk.
sirap, 3 och påsar.
lit efterbuljong eller fläskspad 10 kryddpepparkorn, 8 hvi tpepparkorn, salt.
Beredning: Alla gröna blad För K o n g e n!
skäras bort från kålhufvudet, de Öf- Gör linnet hvitt s o m s n ö.
riga lossas från stocken och den tjockaste delen af hufvudnerven ska- F i n n e s h o s Herrar S p e c e r i - res bort.
Kålen forvälles (lägges i ko- V A R M T V A T T E N kande, saltadt vatten och får koka handlande.
utan lock) 5 min., tages upp med hålslef, får rinna af på sikt, dto- I ALLA HEM.
Mot endast klappas i en duk och skares i små tärningar.
Smöret brynes i en järn- gryta, kålen ilägges jämte sirapen 5 0 ö r e &lt; och brynes väl under flitig röming.
R a d i u m - B e h a n d l i n g e n s Den kokande buljongen samt kryd- i frimärken eller dorna tillsättas och soppan får koka gynsamma inverkan på organismen är genom talrika vetenskapliga rön och med tätt slutet lock omkr. 3 tim. genom mångårig praktisk erfarenhet till fallo bevisad.
Radium-emanationen postanvisning Den afsmakas med salt - och s-erveras verkar stimulerande på kroppen i sin helhet, förbättrar aptit och matsmältning, zfvisbelurwåe i tidningen stegrar ämnesomsättningen och urinsyreafsöndringen, verkar lugnande på nerv- med frikadeller eller prinskorf.
erhålles detta systemet och nedsätter förhöjdt blodtryck.
Utom dessa allmänna verkningar S v a m p k r o k e 11 e r (f. 6 pers.).
har det en speciell, läkande inverkan vid vissa stora sjukdomsgrupper,nämligen: 125 gr. hvitt bröd, 2Vs del.
imjölk, t ville, jag vore.
musikhäfte porto- IrwsikaUrka.
1.
Gikt, alla dess former (astma, neuralgier m.
m.)
125 gr. smör, 2 tsk.
finhackad portu- ' VabeJSasian 2.
Kron.
ledgångsinflammationer af reumatisk eller annan art. gisisk lök.
1 burk kantareller (/ lit.
), fritt från af^Jahn.
tSchorminq.
3.
Neuralgier och muskellnflammatloner (ischias).
1 burk champinjoner (Vi lit.
), 25 i.
Vissa bjärt- och kärlförändringar med ökadt blodtryck och anlag gr. torkade murklor, 2 — 3 ägg, 4 2.
Urene.
Tango af för åderförkalkning.
msk.
stötta skorpor, salt, soja, när- salt.
A Doktor S. Wikanders Radium-Institut (Smålandsgatan 4) erhålles Radium- Till panering o c h s t e k - kur efter modernaste principer och af samma styrka som vid Universitetskli- 3. jJÜappands hjärtan.
n i n g /: 2 ägg,, 1 del.
stötta skorpor, niken i Berlin.
Den består i kombinerad inhalations- och drick-kur och tager 60 gr. smör.
i allm.
i anspråk en tid af i — 6 veckor.
Anmälningar sker t i l undertecknad.
One e ?tcp B e r e d n i n g: Brödet uppmjukas i A.
57 67.
R.
127 06 SIGGE WIKANDER.
af UHolf Snglund.
mjölken, kramas ur, passeras och bry- adr.
: Storgatan 12.
Scåzns expedition nes i 75 gr. af smöret.
Toppmurklorna Stockholm sköljas väl, skållas i kokande vatten, vattenläggas och kokas sedan mjuka i STOCKHOLM.
samma vatten.
Svampen hackas och ffhv 50 öre fräses tillsammans med den finhac- kade löken och de stötta skorporna i SJU H u s m ö d r a r IDUN Gahns Skursåpa j r S z3L / cu 3re uiiajvuÅjuK moåernacfanfer 1 4 i I I I S EXPED T I O I N.
- 49 -
PRIMA KVALITÉ!
MED BÄSTAUTFÖRANDE!
HVARJE PAR STÄMPLADT OFVANSTÅENDE VARUMÄRKE FINNAS I ALLA VÄLSORTERADE SYBEHÖRS - MANUFAKTUR-&amp;KORTVARUAFFÄRER.
resten af smöret.
Den blandas där- efter med brödet och de uppvispade äggen, soja och närsalt.
Smeten af- s mak as med salt och formas till aflånga kroketter, som doppas i upp- vispade ägg och därefter i stötta skor- por.
Stekas vackert gulbruna i smör, uppläggas på varmt serveringsfat, gar- neras med persilja och serveras med tomatsäs och grönsaker.
» Nej, det gör jag inte alls. » Hon såg trohjärtad t leende upp på ho- nom.
» Jag är endast rädd att det är mycket opassande a f mig. » » Opassande, a t t göra en människa en så stor glädje!
Om ni visste hur ensam och olycklig jag kände mig innan jag kom a t t tänka på er. » Han berättade om sina misslyckade försök att träffa sina vänner och sitt missmod.
P o t a t i s s u f f l é (f. G pers.).
1 » Men nv.
bryr jag mig inte om det Vi lif.
potatis, 40 gr. smör, 3 ägg, längre.
J a g är så glad a t t ni kom, 1 — 2 del.
tjock grädde, l V j tsk.
salt, fröken Gertrud.
J a g visste förresten / tsk.
hvitpeppar, 1 tsk.
socker.
att ni skulle komma. » T i l l f o r m e n: 1 / 2 k - smör (10 » Åh, hur kunde ni vara så säker?
gr.), 2 msk.
stötta skorpor.
Vet ni, på Vasagatan bad jag chauf- Beredning: Potatisen sköljee fören stanna och tänkte hoppa ur, och borstas väl, skalas tunt, kokas men så - - j a, jag hade sagt åt tant och drifves genom purépress.
Det att jag skulle gå på teatern med en kalla smöret nedröres i moset med väninna, och jag visste inte hvart en gaffel tillika med de uppvispade jag skulle taga vägen under tiden.
äggulorna och grädden.
Kryddorna » Välsignade tant! » tillsättas och sist nedskäras de til] De hade kommit in i salongen och håxdt skum slagna ägghvitorna.
Mas- togo plats.
san lägges i en smord och brödbe- » Ni har inte varit på operan förr, strödd eldfast form, beströs med fini fröken Gertrud? » sade han.
då hon stötta skorpor.
Sufflén gräddas i god undrande såg sig omkring.
ugnsvärme, tills den fått vacker gul- » Nej&gt; aldrig. » brun färg, eller omkring 40 min.
» Då vet ni inte hvad man skall Serveras genast den tagits ur ugnen göra innan ridån går upp? » till bräckt skinka.
» Nej, hvad då? » » Jo, då skall man kritisera den öfriga publiken.
Det är förresten riktigt roligt.
Titta på den där herrn där b or ta, s om kon v er ser ar m ed de båda damerna på hvar sin sida om h on om.
Han ser ut s om en t u pp i en h Önsgård.
Se bara.
så viktigt han ser sig omkring, då han sagt För Idun af R e a.
något! » » Ja, ni har verkligen rätt. » Gert- (Iförts.)
Väntande gick han fram och till- rud skra ttad e uppsl uppet.
baka i vestibulen, då bilen kom med » Se-så-, nu är det er tur.
Hvad fröken Gertrud i aftonkappa och tea- tycker ni t. ex. den där mycket terhufva.
Han skyndade emot henne.
ijushåriga damen i blekskär klädning » Tack, fröken Gertrud, och välkom- och bl ekskär hy, närmas t 1 iknar? » » A, jag vet in te, j o vän t a — en men. » » Åh tack.
;&gt; Hon var mycket för- räka. » Liknelsen var, så träffande, a t t han lägen.
Han hjälpte henne af med kappa måste se på Gertrud om det låg någon elakhet bakom kritiken, men och hufva.
det låg endast okynnig humor i hen- Hon var ju alldeles förtjusande i nes leende ögon- sin mattblå klädning a f något tunnt, lätt tyg, garnerad med svart sam- » Ni har inte varit tillräckligt länge met.
i Stockholm för att få modern frisyr, Han försökte prata bort hennes fröken Gertrud.
Inte får man ha håret så där ledigt och lockigt och fÖTläg enhet.
» Är det inte lustigt, » sade han, vackert med två flätor kring huf- då de tillsammans gingo uppför den vudet.
Man skall betrakta håret som breda marmortrappan, » alla människor ett omslagspapper i hvilket hufvudet här taga oss naturligtvis för ett skall lindas in, slätt och jämnt utan par gamla bekanta, såvida de alls en enda liten bukt.
Titta dit bara I » lägga märke till oss.
Ingen anar Han visade på en dam i den beskrifna att vi nu se hvarandra så godt som frisyren med ett smalt band rundt för första gången.
Vi dra dem alli- om hufvudet.
» Det är endast den lilla paketpinnen som fattasi.
så är hop vid näsan \ » färdigt.
Var så god! » Han Han lyckades verkligen med sin paketet gjorde en bugning och en öfverräc- pojkaktigt uppsluppna ton att få hen- kande gest.
ne a t t skratta.
» Vi äro allt bra elaka båda två », » Och så får ni inte vara rädd och ängslig — jag är inte den ulf i sade Gertrud skrattande.
» Men roligt är det. » fårakläder ni naturligtvis fruktar. » i i m s EN PASSANT.
En hyperelegant praktisk nyhet som särdeles väl lämpar sig till vängåfva är den patenterade sockergriparen " TRIPLEX " försilfrafl Kr.
2:50.
A.-B.
Till salu i alla först- klassiga nysilfver- och bosättningsaffärer.
Agenter antagas där vi ej äro representerade.
Niima, Kungl Hofleverarrlör.
STOCKHOLM.
Musiken började, och allt annat tystnade.
Roligt är det — Så barnsligt det lät.
Hur gammal kunde hon vara?
Säkert inte öfver 20 år.
Under mellanakten drack o de kaffe i foyern och pratade om allt mellan himmel och jord, utom om sig själfva.
De undveko båda att komma med några förtroenden.
» Hon är verkligen säker, så barns- lig hon annars förefaller, » tänkte han.
Inte en enda gång hade någon af dem stött på patrull.
Inte en ny- fiken min, inte en förhastad fråga, inte en utkastad antydan.
De visste inte mera om hvarandras förhållanden än då de träffades: hon hette Gertrud och var på kontor, han hette Len- nart och var ingeniör.
Sista akten gick.
Han satt och betraktade henne.
Medan spelet på- gick var hela hennes uppmärksamhet riktad på scenen.
Hufvudet var böjdt litet på den smala halsen.
Näsan gjorde profilen litet oregelbunden, men händerna hade en förtjusande rundning.
Långsamt vände hon ansiktet mot honom, och ögonen vidgades frågande för hans blick.
Då logo de båda mot hvarandra.
Nattluften slog frisk och sval emot dem, då de kommo ut på trappan efter föreställningens slut.
Han vinkade åt en bil, som körde fram till trappan.
Ett ögonblick trodde Gertrud att han skulle skicka henne ensam hem i bilen, men så vande han sig mot henne: » Liar ni någonting emot att jag följer er i bilen och ser till att ni kommer ordentligt hem? » » Nej. » Ingendera sade ett ord under fär- den.
Tiden rullade bort under bil- hjulen, utan att de funno något mer att säga hvarandra.
Det var som om allt mellan dem redan var pas- seradt.
Bilen s tannade och de stego ut.
Då tog han hennes hand och kysste den.
» Tack, lil la G e r t r ud — tack — » » Tack, Lennart — » Han såg porten öppnas och slutas om henne, och så lät han bilen åter köra.
Slut.
INTERMEZZO.FRAN YT~ TERSTA SKÄREN.
För Idun a f P.
T. H — 11.
Den lilla, röda stugan på Hafs- skäret sviktade i sina fogningar, ty sedan trenne veckor hade en nord- ostlig storm varat och vräkt hafvet in öfver skäret, där de båda unga målarynglingarna slagit sig ned för att fjärran från enerverande stads- iif helt ägna sig åt det konstnärliga arbetet och fullfölja sina marinstu- dier.
Och alltsedan stormen börjat rasa, stod Olle på verandan och ar betade med en stor duk, som skulle ställas ut på konstföreningen.
Det föreföll, som om hafvets hela energi suggererat honom, ty han arbetade så länge dimmorna höllo sig borta och solen sparsamt lyste fram.
Man var ju långt inne i oktober, och dagarna började bli allt kortare.
Jeremias, det var den andra unge konstnären, höll sig däremot inom- hus och mediterade dagarna igenom framför den öppna spiseln inne i stugan.
Hafvets dån mot klipporna irriterade honom, och dimmorna bief- vo hans skräck.
Och när så fyrarnas mistlurar tjöto nätterna igenom, drömde han om den yttersta dagen och domsbasunerna.
Olle kallade ho- nom lat och feg, men Jeremias teg och rökte sin långpipa.
Hvarför skulle han arbeta, när han aldrig ändå fick sälja 1 Det var bara Olle, som hade tur.
Kanske mest tor att han målade konventionellt.
Men han hade ju blifvit stöpt i akademi-form.
och Jeremias hade aldrig gått i någon målarakademi.
Han var ursprunglig och själfständig.
Och därför borde han hängas, sade Olle.
Man måste ju i första rummet lefva.
Idealen fick man allt lägga på hyllan.
Jere- mias kallade däremot Olle för tapet- fabrikör, med rätta, ty Olle utveck- lade en ohygglig energi i sitt konst- närliga arbete.
Hans duk » Haf i storm » började redan nalkas sin full- bordan, och han bad till Gud, att stormen måtte fortfara ännu ett par dagar.
Och det såg nästan så ut.
Det var på dagen tre veckor, sedan den nordostliga stormen brutit ut, och för första gången under den tiden hade Jeremias fattat penseln för att göra en liten studie.
Han stod också på verandan och målade, hastigt im- pulsivt.
Det föreföll, som om han i tre veckor blott tänkt, känt och iakttagit, ty på några timmar hade han gjort sin lilla studie färdig, säkert och målmedvetet.
Det var också hafvet i storm men en enkel liten duk utan stora och anspråks- fulla åthäfvor.
Men ett litet mä- sterverk af fin och intim konst.
Det måste OUe inom sig medge.
Det var i det ögonblicket, som de båda konstnärerna för första gången på hela denna tid fingo se ett segel i fjärran.
Det syntes därborta i ös- ter som en hvit prick, men kom allt - 50 — ^|| | |IIIIIIIIIIIIIIIII !IIIIIIIIIIIIII !IIIIIIIIIII !III !IIIIIIII!
!IIIII !IIIIIIIIIIIHIIIIIIIIIIIIIN I P.
M. för hrr affärsmän.
VINSTEN OKAS GENOM I kundkretsens = snabbaste g kunder ä r utvidgning.
och säkraste Den vägen billigaste, att nå n y a EN ÄNDAMÅLSENLIG ANNONSERING 1 i därtill lämpliga organ.
En annons F IDUN 1 har icke blott I i ögonen på k ö p a r e än l ä n g r e t i d, j a, i t u - fall v ä r d e f ö r d a g e n: den hela året.
faller 1 sentals Il farna annonsörer annonsera också därför r e - Landets mest e r - I g e l b u n d e t i IDUN.
Pensionsförsäkring.
Ailmänna Enke- och Pupillkassan i Sverige meddelar försäkring för pensioner till efterlefvande ankor och barn.
Inträde är öppet för hvarje svensk undersåte, som med afseende å hälso- tillstånd pröfvas antaglig och icke uppnått 60 års ålder.
Pension kan betingas från 100 till 1,500 kronor.
Insats en gäng för alla kontant eller delvis genom revers eller ock ärliga premier.
All vinst tillfaller de försäkrade i form af ärlig tillväxt af pensionen un- der den persons lifstid som betingat pensionen.
Pensionstillväxten utgår f. n. med 4.5 procent för år å det betingade pensionsbeloppet.
Proirekt poitofritt Adress: Storkyrkobrlnken 11, Stockholm.
Sydsvenska Kredit Aktiebolagets s t ä l l n i n g d e n 31 d e c e m b e r 1 9 1 4.
Tillgångar: Kassabehålluing Obligationer Fastigheter o. inventarier Reverser mot säkerhet ...
Växlar Kreditiv o. Löpande räk- ningar Hos inhemska banker ... » utländska banker ...
Å andra räkningar 2,773,571:26 11,467,141:50 5,218,890:10 60.148,607:33 32.992,075:04 12.623,366:34 1,241,441:02 1,740,645:25 5,327,475:58 Kronor 133,533,213:42 närmare, och dess kamp mot storm och haf verkade på de båda på Hafs- skäret fruktansvärd.
OUe var den första som bröt tystna- den: » Men hvarför i Herrans namn.
ha de inte lots ombord.
Härnere måste de ju stranda.
Segelrännan.
är ju där- borta vid fyren-, och nu drifvas de hit.
Men för t — n.
Det blir ett ut- märkt staffage i förgrunden på min tafla. » Och han började måla .. Jeremias stod tyst och såg med en underlig blick bort mot skeppet, som kämpade därborta.
Han stred inom sig själf mot att njuta, detta skepps kamp mot hafvet reut konst- närligt och fullfölja sin, studie, el- ler att söka komma till undsätt- ning.
Men så fattade han sitt baslut.
» Olle, vi sätta ut båten och kom- ma dem därute till hjälp.
J a g kän- ner farvattnen och kan lotsa dem. » Olle skakade på hufvudet.
» År du galen.
Uå ut i denna, storm med vår båt.
Åhnej, man aktar sig.
Och nu har jag inte tid.
Skall an- vända motivet. » Han vände sig bort och målade på och hörde inte Jeremias replik: » Du vill vänta tills skeppsbrott skett.
Gratulerar ditt goda hjärta. » Och med dessa ord sprang han ner till båthuset och gjorde i ordning skötbåten.
Olle mummlade efter honom, » Gal- ning », men skakade på hufvudet med- lidsamt.
Jeremias var då ingen konst- när, som kunde försumma att konst- närligt njuta ett sådant tillfälle som detta.
Men nu såg han Jeremias sticka ut till hafs.
Han kryssade ut, och båten stampade upp mot den höga sjön, som ville vräka ned den våghalsige seglaren.
Ombord på skeppet hade man fått syn på ho- nom och höll kurs ditned.
Man hade upptäckt skären och förstod den far- liga situationen.
Snart skulle dim- man falla på, och man var rädd- ningslöst förlorad.
(Ports.)
Skulder: Aktiekapital Reservfond Dispositionsfond Pensdonsfond Depositions- o. Kapitalr.
Sparkasseräkning Giro- och Löpande räkn.
PoS ' tremissväxeiräkning ... Till inhemska banker ... Af utländska banker ins.
A andra räkningar.
16,000 000: — 5,300 000: — 210 000: — 197 818:36 58.094 233:77 29,022: 813:14 11,923.
727:89 2,631 778:58 1,540.
099:19 573: 584:58 8,049.
157:91 Kronor 133,533,213:42 Så ser det ut d e t äkta, s e d a n 2 5 å r tillbaKa beKanta R a - threiner-paKetet.
R a - threiner säljes ej i lös viRt.
e j h e l l e r i m a l e t tillstånd o c h a r e n ut- märKt drycK, både billigare o c h hälso- sammare än bönKaffe.
DricKes därför i hela världen av millioner männisKor.
B e g ä r ut- trycRligen Kvaliteten fäller utslaget.
BÄTTRE FLICKA, ordentlig, anspråks- lös o. stillsam, ej rädd för arbete, o. som vill åtaga sig en husjungfrus B R E F L Å D A göromål, något sykunnig, far plats i god familj i Sthlm.
Eget rum.
E j lamiljemedlem.
Goda vitsord fordras.
REDAKTIONENS BREFLÅDA.
Vidare pr rikst.
128 60 mellan kl. J.
B.
Omöjligt att bestämma tid- 10 — 1.
Svar till » L. », Iduns exp.
punkt.
D u r.
Sammelsurium I Medelålders Husföreståndarinna, M a r i a.
Kan ej användas.
I n g a.
Det redan befintliga vers- som är kunnig i matlagning och.
van öfverflödet hindrar oss.
att på.
eget axis var sköta e t t hus- håll, kan snarast få öf ver taga pen- G e o r g B e r m a n n.
Se of van I N e m o A l e x a n d e r.
» Fantasien » sionatrorelsen vid Klädesfabriken i Svängsta, pm betygsafskrifter m. m. föll i papperskorgen.
H e f f i.
Blott upprepning af hvad dit insändas.
som redan uttalats.
A n n e - M a r i e.
Får afhämtas.
B e r t e.
Blef makulatur.
Eg i L Det är inte godt att afgöra i 20-årsåldern som är villig vara hus- efter läsningen af dessa få rader.
modern behjälplig vid skötseln af två O. Kan ej användas.
barn (det ena ti år, det andra 4 mån,.
), S.
C.
K o n s e r t s å n g e r s k a.
Får sokes af köpmansfamilj i en af Skå- återhämtas.
nes större städer.
Den beträffande P r e n u m e r a n t.
Absolut odugligt bor äga vana i barnskötsel och vara — tyvärr.
villig deltaga i andra lättare göromål S v e n B j ö r s e.
Uppslaget är nog i hemmet.
Platsen är att tillträda något att göra af, men inte har ni snarast.
Svar med uppgift å löne- lyckats få mycket ur det.
Det är pret.
och förut inn.eh.afda platser samt för ytligt, för litet fördjupadt, endast nelst åtföljdt af foto torde sändas un- någon enstaka gång en liten glimt dermärke: » Barnsköterska », Iduns exp.
längre i a.
I förbifarten: det är ohöf- ligt att skicka manuskript med så Kvinnlig Tandläkare oläslig och vanvårdad piktur.
Man Önskas som assistent nu genast.
Svar vill inte själf ta sig tid att skrifva till » Tandläkare », Göteborgs Handel s - läsligt, men man fordrar att adressa- o.
Sjöf.-tidn., Göteborg.
ten skall ta sig tid att tyda kråk- fötterna .. Avis aux auteurs!
EXPEDITIONENS BREFLÅDA.
» Lilly 21 år. » Frågan kan införas med g o d a betyg, helst kunnig i söm- som annons.
Likvid 2 kr.
i post- nad (ev. pianoiextioner) ernäller plats anvisning.
i god familj.
Svar tilt.
" Familjemedlem Westküsten " Svenska Teiegrambyräu, Göteborg.
^NNONSER skola vara inlämnade til) Expeditionen senast fredag för ati kunna Införas 1 följande veckas nummer.
En pålitlig, barakär flicka Barnfröken Hushållerskeplatsen L E D I G A - P L A T S E R Q ä n d aldrig o r i g i n a l b e t y g utan endast afxkrlltar när ni svarar på annons om ledig plats.
VAL BEKOM.
BARNSKÖTERSKOR er- hålla platser genom ISthlms stads Ar- betsförmedling, Regeringsgatan 107. üxp.-tid 9 — 4, lördag, o. helgdagsaft.
9 — 2.
Riks, och allm.
telef.
4047.
FRANSYSKA, bildad, erhåller plats att undervisa i sitt modersmål å lan- det, 1 febr. — 1 juni.
Svar till » Kraa- syska », Iduns exp., Sthlm.
BARNSKÖTERSKA önskas för i Ibarn.
Fria resor.
Svar med rek.
o. löne- pret.
till Fru Elgenstierna, B r u n f l o (Jämtland).
LÄRARINNA, undervisningsvan o. väl- rek.
önskas genast för 3 barn 8, 7 o&lt;xh 6 ar.
Lärarinnan bör äfven öiver- vaka barnens värd samt mot särskild ersättning utföra renskrifning.
Svar med beiygsafskr., foto o. loneanspr.
till Friherrinnan Koskull, Engaholm, Alfvesita.
MOT FRITT VIVRE önskas genast enkel, bättTe flicka att hjälpa hus- moder si© efter 15 mån.
gammal flicka.
Duglig ensamjungfru finnes.
Svar till » Pålitlig och barnkär », Iduns exp.
UNDERVISNINGSVAN LÄRARINNA erhåller den 10 fete.
plats i enkelt landtbrukarehern i södra Skåne föl att meddela undervisning åt en 9-årig flicka i elementarskolans första klas- s.er.
Svar med betyg, ref., lönepret.
samt foto till » S.
S. ».
Iduns exp.
BARNFRÖKEN, kunnig i sömnad och något matlagning, med godt satt emot barn och som förut innehaft dylik anställning, får plats i familj i Göte- borg att sköta 2 barn 4 o. 6 år.
(Jungfru finnes.)
Goda ref. fordras.
Svar med betyg och foto samt uppgift på ålder, kunskaper och lönepret.
till » V.
L. S. », Nord.
Annonsib., Göteborg.
SNÄLL, ALLVARLIG, bättre flicka önskas som ensamjungfru under hus- moders ledning.
Ngt kunnig i söm- nad önskligt.
2 pers. hushåll.
15 kr.
i mån.
Svar till » A.
M. B. », Iduns exp.
BARNFRÖKEN.
En elementarbildad, barnkär flicka, helsit någon som ge- nomgått Kindergarten, önskas som vårdarinna åt två små flickor i ål- dern 3 Vs ooh 1V2 åi.
Svar med be- tyg, foto och ref. till » G.
M. ».
Sven- ska Telegrambyråns Annonsafdelning, Göteborg.
I GODT HEM på landet å egendom i närheten af Stiilm, får bättre, hus- hållsvan flicka, kunnig i matlagning o. s. v., plats som husmors verk- liga hjälp.
Medlem ai familjen.
Yng- re jungfru finnes '.
Vid.
Nya Inaick.- Byrån, Jakobsbergsgat.
34, Sthlm.
I DALARNA i godt hem å egendom i närheten af stad får musikalisk un- dervisningsvan lärarinna plats, att läsa efter samskolans kurser 4 — 2 — 1 klassen med tre flickor.
Vid.
Nya Inack.-Byrån.
Jakobsbergsg.
34, Sthlm.
vid lasarettet i Varberg förklaras le- dig till ansökan att tillträdas den 1 februari 1915.
Ärlig lön 500 kronor, fri bositad (2 möblerade rum) och allt fritt.
Betyg, åtföljda af till Lasaretts- direktionen i Varberg ställda ansök- ningar, skola senast den 14: de januari vara insända till lasarettskontoret, hvarest upplysningar om platsen till- handahållas.
LASARETTSDIREKTIONEN.
P L A T S S Ö K A N D E UNG, BÄTTRE FLICKA, kunnig i handarbete och linnesomnad, söker plats i familj som husmors hjälp, nelst omkring den.
1 feor.
Tacksam lör svar till » IN orrländska 2i år », Iduns exp.
i. v. b.
ENKEL.
BILDAD FLICKA, kunnig i alla göromål, önskar plats i godt hem i Stockholm el, dess närhet.
Svar till » Småländska 20 », Iduns exp.
f. v. b. FÖRLOFVAD landtbrukaredotter öii:- skar under några inänaaer mot betal- ning komma under sxicklig husmo- ders ledning for a t t deitaga i aJia inom ett hus föreüommanue göro- mål.
Svar med prisuppgift pr manad under sign. » Snarast ».
r&gt;orgholm p. r.
UNG FLICKA önskar plats i god fa- milj for a t t lära matlagning och, ett ii ems skotande.
Svar tnl » arbetsam » under adr.
S. Gumaelii Annonsbyrå, Stockholm, f. v. b. SJUKVÅRDSKUNNIG FLICKA med särskLdt goua reis.
Öaskar plats el- ^er vakning.
Svar till » M. », Iduns exp-, Sthlm.
PLATS, helst att sköta skolhushåll eller förestå mindre hem dar hus- mor saknas, önskas snarast möjligt af bildad, 30-årig fru, som genom- gått liögre Lanttarbetsläiarinnesemi- narium.
Svar till » E.
A. ».
SKarhult.
PLATS SÜKES AF 22-ARIG SKANSKA af bildad familj som hjälp o. sällskap at husmor o. barn i bildad familj.
Familjemedlem.
Svar till » SkansKa », Helaingborgs-Postens kontor, Jdlsbrg.
AN SPRAKSLÜS BÄTTRE FLICKA, som genomgått hushållsskola, önskar plats.
Svar till » U.
B. », Katrine- holm p. r.
25 ÅRS, BÄT TRE, ans pr åks i ö s flicka önskar plats i göd familj i Norra Sverige som husmors verkliga hjälp där jungfru finnes eller hjälp till giofsysslor erhahes.
Har genomgått nusmoderskurs och ar for öirigt kun- nig i allt hvad som förekommer i ett hem.
Vid lön.
fastes mindre af- seende, hufvudsak±igast ett godt be- mötande.
Svar emotses tacksamt till » Familjemedlem », Postfaok 28, Kal- mar.
ELEMENT ARB ILD AD FLICKA, som efter ettårig skolkökskurs med ut- märkta vitsord genomgått Göteborgs Nya Husmodersskola, önskar mot fritt vivre för praktiks vinnande kom- ma till prästgård eller större egen- dom för a t t deltaga i alla inom ett större landthushåli förekommande gö- romål.
Svar till » R.
L », Lysekil.
Referenser: Kyrkoherde F ' ritz Lüsoh, Lysekil, Fröken Elvira Friberg, Södra Allégatan 2 A, Göteborg (Före- ståndarinna för Göteborgs Nya Hus- modersskola).
LÄRARINNA, undervis ning s van, musi- kalisk med goda betyg, söker plats.
Svar: » Vårterminen 19x5 », Iduns exp-, Sthlm.
I GODT HEM, där jungfru finnes, sokes plats af bättre, hushållsvan 28 års flicka.
Kunnig i matlagning, bakning.
syltning o. s. v. Goda betyg.
Svar: » Ej rädd för arbete », Iduns exp., Sthlm.
LÄRARINNA med några års praktik ÖQsk.
till vår term.
plats i fam. Lägre stadiet, högst kl. I V; ej engelska, mu- sik.
J ä m t e underv.
på l ä g s t a sta- diet afven villig delt.
i enklare husl.
sysslor eller skrifarbeten.
Små lö- nepret.
Sv.
t- » Y.
N. », Göteborg 7, p.r.
LÄRARINNA, sällskap och hjälp i hemmet önskas för en flicka i 1 klass från 15 jan.
Svar med betygsaiskrif- ter, fotografi och löneanspråk till » Godt hem » under adr.
S. Gumaelii Anno n s byrå.
Sthlm, f. v. b. SYKUNNIG, bildad flicka som ge- nomgått en kurs i späda barns vård önskar plats.
Svar till » 20 år », Lund p. r.
HUSA önskar plats i liten familj.
Kunnig i servering o. dukning.
FTna b e t y g o c h r ekom.
finne s från fö r e- gående platser.
Svar till 20 år, Iduns exp., Sthlm.
UNDER PKÄKTTG husmoders ledning önskar ordentlig bättre flicka platt i familj att vara behjälplig med hus- hållet.
Van i sjukvård och kontors- göromål.
Vill anses som familjemed- lem.
Någon lön önskvärd.
Svar till » Blekingsflicka », Karlshamn p. r. BARNSKÖTERSKOR, som genomgått utbildningskurs i Sällskapet Barna- vårds anstalt finnas anmälda å Sthlms stads Arbetsförmedling, Regeringsg.
107.
Riks och allm.
t el ef • 4047.
JEUNE F I E L E FRANQAISE.
diplö- mée, bonne édu cat i on, sachant 1 ' ang- lais, désire situation dans famille.
Répondre: » Francaise O. D. », Bureau du Journal ldun, Sthlm.
3PRÅKKUN.
exam.
sjukgymnast Ön- skar nästa sommar arbete vid badort eller i familj, det senare event, ge- aast.
Svar till » S. », Tidningskont., Karlavägen 8, Sthlm.
UNG SMÅSKOLLÄRARINNA med real- skolex.
piaskar plats i familj som gu- vernant.
Praktik från små- och folk- skola.
Svair till » Exam., Sthlm 1912 », Sala p. r.
UNG TYSKA af bättre familj, kun- nig i sömnad, van vid barn, Önskar plats hos fin familj som sällskap och hjälp.
Ref. finnas.
S vatr till Emma Jordens, Järrestad.
GUVERNANT SPLAT S söfces af stu- dentska med goda betyg och undervis- ningsvana.
Undervisar nybörjare i pi- anos peining.
Moderat lön.
Tacksam för sv.
t.
» Energisk », Iduns exp.
f. v. b.
SJUKGYMNAST, med goda betyg och rek., önskar komma i familj för att mot massage lära hushåll.
Genomgått sjukvårdskurs.
Svar till » 21 år », Iduns exp.
som s ä l l s k a p o c h h j ä l p ön- DUGLIG, HUSHALLSKUNNIG, 29-årig skar bildad, fransktalande flicka af prästdotter Önskar plats som hus- god familj plats i finare familj eller hållsfröken eller husföreståndarinna- hos ensam dam, helst i Stockholm.
Lön 20 kr.
pr mån.
Svar till » Små- Äger förmåga göra ett hem gladt och ländska)), Iduns exp.
tr ef ligt.
Hemma i all slags sömnad SOM HUSHALLSELEV önskar ung, och för öfrigt allt som hör till ett bildad flicka, som förut genomgått finare hushall.
Svar till » Berest », husmoderskurs, komma i treflig fa- Iduns exp.
f. v. b. milj där ungdom finnes.
Svar till ELEMENTARB.
FLICKA önskar plats » Prästgård », Hammenhög p. r. att läsa med barn för inträde i lärov.
FÖRLOFVAD FLICKA önskar mot lägre klasser.
Villig att underv.
nyb.
fritt vivre komma i familj för att i musik.
Svar till » S.
B. » Norr- under skicklig husmoders ledning köping p. r. lära ooh deltaga i hushållsgöromål.
UNG, BILDAD FLICKA, som genom- S var till » 19 år », Hudiksvall p. r. gått hushålls- och sjukvårdskurs och ENKEL.
BILDAD musikalisk flicka, är kunnig i alla inom ett hem före- som genomgått hus moders skola, ön- kommande göromål, söker plats i. god skar plats i god familj som säll- familj.
Någon liten lön önskvärd.
skap och hjälp.
Tacksam för svar Svar till » Familjemedlem 1915 », Iduns till » Januari 1915 ».
Örebro p. r. exp.
UNG BÄTTRE FLICKA, som genom- ENKEL, BILDAD, hushållsvan flicka gått hushållsskola, önskar plats å söker plats i familj (inom Norrland) större herrgård för att deltaga i alla som husmoderns verkliga hjälp.
Rek.
inom hemmet förekommande göromål.
finnas.
Svar till » 21 år 1915 », Tida.- Svar till » Huslig », Råsunda p-, r.
kont., Karlavägen 8, Sthlm.
!
— 51 — Se med Edra egna ögon att Ni får Mazettis ögon Ni ä r kraftig då och Varnas säker på hälsosam för att alltid erhålla en delikat, cacao.
efterapningar FLICKA af god familj, som genom gått hushallsskola, barnkär, musik., üunnig i handaro., önsKar plats som husmoders hjalp.
F r i t t vivre och någon lon.
Svar till » familjemedlem Zl å-r », Iduns exp.
LÄRARINNA, ex. från småskollär.- sem., söker plats till familj att läsa med nybörjare.
Goda bet.
o. rek.
Svar, med löneförmåner, märkt » V.
20 år », Halmstad p. r.
SOM HJALP med utstyrsel och att £.
o: deltaga i husliga sysslor Önskar därtill fullt komp., bildad flicka plats.
Skicklig i kiadr- och linne-söm samt handarbeten.
Goda ref. Svar till » Harriet », Iduns exp.
f. v. b. af påse och etikett!
Ung bildad italienska af god familj söker plats ant.
som sekreterare eller i familj.
Italienska, franska, tyska.
Bästa ref. Tyskland, Italien.
Närmare underrätt: M:me Franzoni de Reaumont 208 via Sara- gossa Bologna, Italien el.
Stockholm A.
T. Kungsh.
1307 före kl. 2.
INACKORDERINGAR.
INACK.
kan erhållas i prostgård för 1 å 2 flickor, som önska undervisning ENUngTgLAD GOTTLÄNDSKA, med i hushåll eller vanliga skolämnen en- längtan och håg för sjukvård, önskar ligt allm.
lärov.
kurser; tillfälle gif- plats, där hon helt kan få egna sig ves att deltaga i konfirm.-undervis- åt någon eller några sjuka.
Tacksam ning.
Svar till prostinnan Måhlén, för svar till » Längtan;), Visby p. r. adr.
Närtuna.
Riks Närtuna 5.
18^RlG^LEirENTARBILDAD~Tlicka, I VERKLIGT GODT HEM (helst med som vistats flera år utomlands och stort umgänge) önskar bhdad, ung som genomgått hushållsskola och bar- flicka komma för a t t lära hushåll navårdskurs, önskar komma i familj samt vara som hjälp och sällskap.
där jungfru finnes, som hjälp och Nära ett års vistelse i Tyskland.
Är sällskap.
Läser gärna med barn.
Nå- villig att betala något.
Svar till gon lön önskvärd.
Svar till » Inga », » Familj em edlem » ' lidningskontoret, Halmstad p. r. Karla-vågen 8, Stockholm; " KVINNLIG GYMNASTIKDIREKTÖR, med flerårig praktik från in- o. utlan- det önskar arbete — helst i familj på landet.
Svar till » Norrländska », iduns exp.
f. v. b^ VÄLREK.
i alla husl.
syssl.
van flicka önskar genast emot fritt vivre undei några mån.
få lära laga mat i stort ^andt- eller stadshem.
Svar till » FYisk o. glad », Uppsala p. r.
BÄTTRE FLICKA önskar plats i fi- nare familj (som hjälp åt frun.)
eller hos ensam dam.
Kunnig i matlag- ning och bakning.
Svar till » Nu ge- nast », Berga p. r.
2 2 - å r i g T g l a d v ä r m l ä n d s k a ön- skar lära hushåll under vänlig hus- moders tillsyn mot fritt vivre samt någon lön efter några mån.
Barnkär.
Familjemedlem.
Tacksam för svar till » 1 Mars 1915 », Karlskoga p. r.
SKÅNSK PRÄSTDOTTER söker sna- rast plats i hem i mellersta Sverige, helst där barn finnas.
Praktisk o. barnkär, van vid husliga göromål.
Utm.
ref. Svar till » Nöjd o. glad », Iduns exp., Sthlm.
I GOD FAMILJ önskar üng.
frisk flicka plats.
Genomgått 8-klassigt lä- roverk samt vistats någon tid i Tysk- land.
Är äfven villig att hjälpa till med skrifgöromål.
Svar till » Villig », Iduns exp.
HUSMÖDRAR I Kvinnl.
gymn.-dir. ön- skar komma i fam., helst uppåt lan- det, att med massage som utbyte få lära hushållet o. deltaga i alla inom ett hem förekommande göromål.
Svar till » Glad o. musikalisk)).
Iduns exp.
f. v. b.
UNG LÄRARINNA Önskar till ny- året något för henne passande arbete med läsning eller skrifning.
vill gärna hjälpa till med husliga göromål.
Go- da betyg.
Svar: » Anspråkslös », Tatta- måla p. r.
Ung bättre flicka utex.
från barnavårdsansti., söker plats i bättre familj.
Svar till » Stad eller land », Gumaelii Annons byrå, Malmö.
Bättre flicka 22 år, kunnig i alla husliga göromål, öskar plats i Sthlm eller dess närhet som sällskap o. hjälpreda i familj där jungfru finnes.
Någon lön önsk- värd.
Fma rek.
Svar till » Huslig 22 » und.
adr.
S. Gumaelii Annonsbyrå, Stockholm, f. v. b.
17-årig flicka enkel och anspråkslös, som genomgått 6-klassigt läroverk, önskar plats i familj mot fritt vivre att deltaga i husliga göromål.
Svar till » Glad och Villig » Iduns exp.
G uvorn an tpla t s önskas för vårterminen.
Tålig o. plikt- trogen.
Svar till » Musikkunnig lära- rinna », Iduns exp.
f. v. b.
GOD INACKORDERING i bildad fa- milj för en eller två unga flickor (deladt rum).
Centralt läge.
Goda ref. S var till fru Elma Lön egren, K ungsgat.
48, Sthlm.
1 VACKER, HÄLSOSAM TRAKT med goda kommunikationer i Södra Sve- rige erbjudes inackordering för 1 k 2 damer hos änkefru, som önskar sällskap.
Personer med smak för läs- ning (äfven utländska språk) o:ch musik hafva företräde.
Ref.
Önskas och lämnas.
Svar till » L S.
1915 » under adr.
S. Gumaelii Annonsbyrå, Stockholm, f. v. b.
VID MARGARETA SLÖJD- och HUS- modersskoia är stor efterfrågan på u t exam in erade hus håll s frökn ar.
Ele- ver mottagas året om.
Begär pro- spekt.
Adr.
Filipstad.
Rikstel.
48.
INACKORDERING för en flicka kan erhållas på nyäret med deiadt rum hos fru Maria Planting-Gyllenbåga, Artillerigat.
28 A.
I I I.
Allm.
tel. 222 23. för studerande ungdom finnes tillf, till g o d inack.
Centralt för flera af våra bästa läroverk.
Bästa omvårdnad 1 Nutida bekväml., fina ref.
Moderata pris.
Rikst.
104 62 eller skrift!, till » Godt hem », Iduns exp., Stockholm.
TR1I LT Ivilo- och Rekreatlons&amp;em, L a n d s b r o. T e l.
3.
850 fot ö. hafvet.
Vacker skogstrakt.
Rekommenderas för trötta, konvales- center och nervösa.
Begär prospekt.
ANNA FOBSBEBG, sjuksköterska.
beläget 300 fot öfver hafvet i skogrik trakt vid Boråsbanan, mottager klena o. friska barn för rekreation.
D e som ö n s k a d e l t a g a i v å r t e r - minens skolundervisning torde s n a r a s t l å t a anmäla sig.
Barn mottagas under ferierna.
TYRA RINMAN, utex.
sjuksköterska.
Adr.
Onnered, L a n d v e t t e r.
vid Flen&amp;burgska V å r d a n- stalten för späda barn i Malmö bör- jar den 1 mar &amp; 1915.
Kursen är ett- årig.
Sökande torde före deni 1 fe- bruari 1915 tHl Anstaltens öfverläkare inlämna sina till dess Styrelse ställ- da ansökningshandlingar.
För antag- ning till elev fordras med läkarebetyg styrkt godt hälsotillstånd, fyllda 18 år och elementarskoleutbildniing (be- tygsaf skrifter).
Afgiften 150 kr.
er- lägges vid antagningen.
Närmare upp- söker plats i skola eller bättre fa- lysningar meddelas a f Husmodern.
milj nu strax.
Svar till » 20 år », Ormastorp.
ÖFVERLÅKAREN.
liyexam.
Klndergartenlärarlnna
Gymnastikdirektörsexamen aflägges efter 2-årig kurs af kvinnliga elever vid Joh.
Lundström &amp; C:o A.-B Kolgården vid Värra KUNGL.
HOFLEVERANTÖR.
Ny kurs börjar den 14 sept.
Prospekt gen.
kapten J. Thulin, LUND.
Antracit P r i m a Gymnastiska Institut, HUSHÅLLSKOL • C 0 K E S • B R I K E T T E R längsta och fullständigaste specialkars i Sjukgymnastik och Massage, Begär vid ielefonerina å Riks och Allm.
5 HG.
S Ö D E R B E R G IMPORT A.B.
— Begär ut / örligt prospekt.
- 1™ A N T R A C I T.
H U S H Å L L S K O L S " Lundströms ".
A.
- B.
Sankta K O K S Riksoch Slcckliolmstelefon: Namnanrcp.
• Begär endast " Söderbergs KolimporK ' Doktor A. Kjellbergs Birgitta^ kurs i massage och sjukgymnastik Begär prospekt!
Stockholm.
Mästersamuelsgatan 70.
Kors i STOCKHOLMS MASSAGE- &amp; GYMNASTIK-INSTITUT Biblioteksgatan 2 8 Begär prospekt.
äOrchidéa.
I Utmärkta organ j för annonsering äro följande A r v i k a: Arvika Nyheter.
* T5ästa medel för erhållande af hvit hals och hvita armar.
Pris kr.
5:50.
A v e s t a: Avesta-Posten.
FRANSKA PARFYMMAGASINET; Hofleverantör, B o r l ä n g e: Borlänge Tidning.
21 Drottninggatan 21.
Sthlm.
B o r å s: Borås Dagblad.
F a l k e n b e r g: Falkenbergs-Posten.
ä O Det berömda O^v hårstärkande vattnet.
^ Qifver grått hår dess ursprungliga färg.
Borttager mjäll.
Hindtar håret att falla af.
Märket grund.
1879.
Beg.
end.
fl.
med orden: Royal ' Windsor Perfectionne ».
En alltjämnt stig.
försäljn.
samt 30 års succés gar.
Royal Windsors verkan.
Pris kr.
5.
1- porto.
Nederlag: Franska Parfymmagasinet.
Hoflev., 21 Drottnlnggat.
21, Sthlm.
ü a OATINE, F a l u n: Falu-Kuriren.
= ~ Linköping: Luleå: Norrbnttenskuriren.
M o r a: Mora Tidning.
Oskarshamn: m d e t s k t j o ä r s c anv h u k t S t r ä n g n ä s H u s h å l l s s k o l a.
Ny hnsmoderskurs börjar den 25 jan.
Undervisning i matlagning, bakning m. m. Födoämneslära, hälsolära, linnesömnad, konstsömnad m. m.
E x.
lära- rinna.
Prospekt med ref, gen.
Frn M. Braune, Strängnäs.
Husmodersskolan i Lund börjar sin fjärde kurs den 20 jan.
1915.
Prospekt och upplysningar lämnas af föreståndarinnan, adr.
Sandgalan 8.
H e l s i n g b o r g: QrGSUndspOSten.
Hernösand: Hernösands-Posten.
H ö r b y: Mellersta Skåne.
Karlstads-Tidningen.
K r i s t i n e h a m n: Ansgariipflsten.
G ö t e b o r g s Nya Husmodersskola, S. Ällégatan 2 A. Eikst.
106 21.
H U S M O D E R S K U R S E N börjar, den 28 januari.
Grundlig och praktisk undervisn.
i enkl.
o. fin.
matlagn., bakn., konserv., dnkn., serv.
m. m.; T r e l l e b o r g: Trelleborgs rengöring (obs.!
största delen av rengöringsarbetet överlämnas efter de första veckorna åt tjänarinnor); linnesöm utan tråckl.
(varje elev disp.
en symaskin); U m e å: Västerbottens-Kuriren.
hushållsbokf.
o.
- beräkn.
; hälso- o. sjukvårdslära; barnavård, prakt.
o. teoret.
(valfr.)
Kortare kurser i matlagn.
o. linnesömnad f. m. eller e. m.
V ä s t e r å s: Vestmanlands Läns Tidning Prospekt o. upplysningar på begäran.
Elvira Friberg, Hildegard Friberg, V i s b y: Gotlandsprjsten.
f. d. lärarinna vid Fackskolan Utexaminerad lärarinna i huslig för Hnsl.
Ekonomi, Upsala.
ekonomi.
Ö r e b r o: Nerikes-Tidningen.
s ö d e r t e i j e: Södertelje L E K T I O N E R I L I N N E S O M N A [äfven skjortor, blusar, underkjolar och b a r n k l ä d e r.)
Lektionerna börja åter den 12 jan.
Adressen under Julen är Asarum.
B.
T.
3530.
KARIN och EVA EGNÉR STOCKHOLM.
- Sibyllegatan 36.
D A.
T.
21001.
Torshälls kvinnliga trädgårdsskola, Leksand.
i:de kursen för ord.
elever 1 apr. — 31 okt.
Prospekt och refer.
på begäran.
Liiåie Landgren.
Märta Philip.
Specialskolan för varning och växtfärping, Riddaregatan 7 B.
Stockholm, mottager elever på alla stadier.
Meddelar undervisning i praktisk och teore- tisk väfning samt färgning af ullgarn med växtämnen.
Lärarinnor och väf- verskor utbildas Begär prospekt!
Maria Kjellln.
Hedvig Maaas.
Doktorinnan Bergmans Målarskola.
Elever mottagas i Porslins-, Olje-, Akvarell- och Grobelinmålning.
Miniatyr på elfenben.
Beställningar mottagas.
Allm.Tel.
24996.
H u m l e g å r d s g a t a n 10, 2 tr. e, l e r Grundad år 1902. o.ömkylda V e g e t a r i s k a f ö r m i d d a g s k u r s e n, med arbete tre förmid- dagar i veckan fr. kl. 10 — 3, börjar den 1 februari kl. 10 f. m. händer o. fötter, äfven flerårig frost beha-ndlas endast med Gull, crkändt oöfverträffadt.
Hos W i l h.
B e c k e r, bthlm samt hvarje parfym- aff.
i. Sthlm o. landsort, å 1 kr.
fl.
V e g e t a r i s k a k u r s e n för fruar, som omfattar 10 veckor med arbete hvarje torsdags förmiddag fr. / 10 f. m. — / 4 e. m., börjar torsdagen den 4 februari kl. 10 f. m.
1 1 2 V e g e t a r i s k a aftonkursen Bibehåll håret b l o n d t u 1 S ö d e r k ö p i n g: Söderköpings-Posten H e d e m o r a: södra Dalarnes Tidning.
Elisabeth Östmans Husmoderskurs.
Röda STOCKHOLM.
* • T. st BO.
Inr.
varum.
. " '
™ " Kurser i: Klädsömnad, Fransk linnesöm, Barskläder, Konstbioderi, Spets- söm, Filet ancien, monteringar m. m. Aftonlektioner 2 ggr i veckan.
(Fransk konversation samtidigt för dem som så önska.)
Obs.!
Samma lärarinna som föregående år.
Föreläsningar: Comtesse Q-.
o. Fröken Elisab.
Thorman.
An- mälningar dagligen 10 — 5.
Försäljning af: Textilar e&lt; en, Spetsar, Broderier, Linne utstyrslar, Käthe Kruce-dockor.
EMMY KYLAMDER.
Elev af W-Tth o. Bärnard, Paris.
Oskarshamns-Posten.
Östermalms Sjok- otb Hvilohem, f r 19 — 21, R.
T.
14108.
N y k ö p i n g: Södermanlands Nyheter.
S ö d e r h a m n: Söderhamns-Kuriren.
Halmstad: Karlstad: i landsorten tidningars denna kraftiga, snö- Ö s t e r s u n d: Jämtlands Tidning.
hvita naturprodukt, Lajndskronaj framställd af ren hafre, uppfriskar hu- den och åstadkom- mer i förening med solens värme den så eftertraktade klara, friska ' engelska teinten.
Äkta Oatine- E l s a P h i l i p s H u s m o d e r s s k o l a, Creme i hvit burk med grönt locks pris S t o c k h o l m, K a r l a v ä g e n 2 5 (f. d.
1 A), 1.50; 4-dahbelt inneh.
3. —.
Oatine-Snow: 1.50.
Finnas öfverallt samt hos A. W. börjar sin 14:de termin för bildade unga flickor den 20 jan.
1915.
Under- Nording, Biblioteksg.
11, Birgerjarlsgat.
visning i finare och enklare matlagning, bakning, konservering och in- 16 o. Drottninggatan 63, Stockholm.
läggningar af frukt, grönsaker och.
kött, sjukmatlagning, uppköp, födo- ämneslära, hushåUets ekonomi m. m.
Olika kurser.
Examinerade lära- rinnor.
Förbereder Inträde till lärarinnekurser i huslig ekonomi.
Prospekt, ref. och närmare upplysn.
på begäran.
ELSA PHILIP, Stockholm, Karlavägen 25, 3 tr. Tel. Ö.
1310.
12 Floragat.
12, 2 tr. (hiss) Stockholm Eikst.
97 52 Allm.
tel. 97 55.
Referenser till följande herrar lä- B E N N I N G E H E M S K O L A kare: Alfred Berghel, Harald Ernberg, Arthur Furstenberg-, E.
O. Hultgren, Rikstel.
Adr.
i Stwengn&amp;s.
Allm.
tel, Arnold Josefson, Gottfrid Rystedt.
Vårtermin 11 Jan. — 24 April.
Prospekt sändes på begäran.
Hasmodersskola på landet.
Undervisning i För a l l m ä n h e t e n serveras 2 tr. matlagning, slakt,bakn.inkokn.m.m.
Tvätt,väf • upp 1: a kl. bad: Elektriska ljusbad, ning, linne- o. klädsöm m. m.
Kurser i sjuk- massagebad, tallbarrsbad, halfbad m. fl vård, hälsolära o. kulturhistoria.
Skolan är här Föreståndarinna HILMA FREDLUND ligt belägen, hemtreflig o. anspråkslös.
Grun- Rikstel.
9012 Allm.
tel. 12 50. dad, 190s.
ll:te husmoders kurs en pågår.
Ändamål: att lära- svenska flickor reda sig V å r r l n Tiåiwf i själfVa och blifva till verklig nytta för sina y arua imrei, i änd medmänniskor.
Prospekt enl. adr.
som ofvan.
Z i v e r t z ' E x t r a i t V e g e t al K v i n n l i g a G y m n a s t i k - S ä l l s k a p e t s bästa hårkonserveringsmedel.
Rekommende- radt af många läkare.
Finnes till salu hos öfningar å Kongl.
Gymn.
Centralinstitutet (Hamngatan 19).
frisörer och i parfymaffärer samt hos Kongl.
Måndags- och Torsdags-af delning en börjar Måndagen den 18 jan.
kl Hofl.
Zivertz ' Ef tr., Drottninggatan 42, e. m. Ledarinna Fr. E.
Östlihn.
Arkaden, Göteborg.
Återförsäljare rabatt.
8,15 — 9 Tisdags- och Fredags-af delning en börjar Fredagen den 19 jan.
kl. 8,15 — 9 e. m. Xiedarinna Fr. C. Nordström.
Doktorinnen Vilma Erikssons Anmälningar mottagas å nämnda tider och dagar ander Jan.
månad.
Hvilohem, Till mindre bemedlade utlånar Sällskapet kostnadsfritt gymnastikdräkter beläget 15 min.
skogsväg från Ar- Termlnsafglft 1.25M Styrelsen.
vika.
Inackorderingspiris 3 kr.
pr dag.
70 a 80 kr.
för mån.
Adr.
Högåsen, Arvika.
o Skolan Regeringsgatan Sjj = endast a börjar lördagen den 6 februari.
Prospekt och närmare upplysningar på begäran.
M och använd hårvattnet C A o p m e Atergifver ljusfc hår som mörknat dess Torna blonda färg.
Gör håret lätt o. yl an s igt.
I parfymaff.
i Sthlm, lands- orten samt hos Sundins Damfris., Orott-ningg.
65, Sthlm, ä 2 kr.
fl.
ELISABETH ÖSTMAN-SUNDSTRAND, a Biks 20 35 Stockholm, Klarabergsgatan 40, 5 tr. hiss.
Sthlmstel.
9302.
52 Örebro Kindergartenseminarium.
Kurser för utbildandet af Kindergartenledarinnor samt uppfostrarinnor i hem, barnhem, barnkrubbor m. m.
Vårterminen begynner den 28 Januari.
Prosp.
och upplysn.
genom föreståndarinnan, fröken Maria Kjellmark.
E. Hults Kvinnliga Utbildningsskola och Flickpension i Stockholm (f. d.
Villa Hult) mottager elever äfven den 1 och 15 februari.
Skolans ämnen omfattar Hus- moderskursen, hvari äfven ingå fullständiga kurser i Kläd- och Linnesöm- nad, Handarbeten, Konstslöjd och Målning.
Elev kan äfven vinna inträde utan att deltaga i husmoderskursen.
Klädsömnad, Linnesömnad, Konstslöjd och Målning undervisas uti äfvensom valfria ämnen, likaså Sång, Musik och Språk.
Prospekt jämte hänvisning till muntliga referer ser sändes, adr.
Artil- lerigatan 6 2 tr., (invid Strandvägen), Stockholm.
Rikstel.
118 86, Allm.
289 40.
OBS.!
Den enda skola i Stockholm där eleverna bo inom skolan och sam- tidigt ha ett godt hem.
- Alfli.
Rystedfs Husmsderskola — I S ÖREBRO — tel. 976.
Börjar nya kurser den 15: e jan.
Uto- dervisning meddelas i allt som hör till hush.
särskildt i tillvaratagan- de af rester.
Godt hem och billig afgift.
Skolan har tillerkänts G u l d - m e d a l j o. H e d e r s p r i s.
prospekt.
Turkiska badet, i Malmtorgsbadet är öppet hvarje tors- dag för d a m e r.
Yppersta medel för bibehållande af smärt figur och fin hy.
Badet är angenämast, om man är flera i sällskap.
Pris kr.
1: 50.
Alltid veckans bästa nyheter I Idun atgitvea denna i A ocb vecka B. Wilhelmssons Boktr.
A.-B.
; Sthlm, 1915.
