# ID: svediakorp-per2126
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1914
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 40,577
# sentences: 1,470
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 44 (1451) A.
VANLIGA UPPLAGAN.
27:DE ARG.
SONDAGEN DEN 1 NOVEMBER 1914.
JOHAN NORDLING.
FRÖKEN / ^ A R I A N N E OE G E E R A F N FORLOFNING, S O M mera än vanlig gicks föregående holm mellan LEüR5TaW|V * V Ä C K T EN uppmärksamhet, lördag löjtnanten in- e&amp;&gt; &lt;&amp;&gt; Carl p r i n s e s s a, född Munck.
Den u n g e grefven, valt den militära b a n a n o c h 1911 utnämndes som till underlöjtnant k ä n d s o m en m y c k e t e n e r g i s k s p o r t s m a n o c h har Ceder- es&gt; Bernadotte VI5B0RG Lifrege- första gifte m e d frih.
Louis D e Oscar GREFVE CARL B E R N A D O T T E A F vid dotter till friherrinnan Martha Linder, född Grefve ELIN WÄGNER.
Ströms- m e n t e t s d r a g o n e r grefve C a r l B e r n a - Geer.
RED.-SEKRETERARE: å dotte a f V i s b o r g o c h fröken M a r i a n n e D e G e e r, ström, i h e n n e s LOSNUMMERPRIS: 1 2 O R E.
bland vid Lifregementets dragoner, a n n a t tagit pris i åtskilliga är häsilöpningar.
F r ö k e n M a r i a n n e D e G e e r ä r 21 å r g a m m a l o c h fästmannen 2 4.
— De båda nytagna » ®&gt; » » » fotografierna a f de ® förlofva- d e ä r o utförda, fröken M a r i a n n e D e G e e r s a f E s - af Visborg ä l d s t e son till prins O s c a r B e r n a d o t t e o c h är hans t e r Tholins a t e l j é i S t o c k h o l m o c h Bernadottes grefve a f Axel Billbergs ateljé Carl i Leipzig.
En dialog af ELIN WÄGNER.
Världskrig.
STRUMPAN.
. '
NU S U S A K R I G E T S V I N G A R O F V E R: • '.
ET V A R ÄNNU B L O T T S K Y M - ning, men p å det runda a r b e t s - bordet brann redan lampan.
Inom d e s s ljusring två b ö j d a hufvuden, det e n a öfver en stickning, det a n d r a öfver en b o k.
Hon, s o m s t i c k a d e, h a d e kommit till de s i s t a h o p t a g - ningarna p å foten a f en strumpa o c h d e a b - s o r b e r a d e tydligen all h e n n e s tankekraft.
Hon, s o m l ä s t e, s å g upp ett ö g o n b l i c k, o c h m å s t e s m å l e åt de fruktansvärda rynkorna i den hvita p a n n a n o c h åt de hårdt h o p p r e s - s a d e läpparna, s o m a n n a r s alltid s k r a t t a d e o c h aldrig t e g o.
M e d e n a ö g a t i b o k e n o c h det a n d r a på systern iakttog hon vidare, hur denna, s e d a n hon dragit s t i c k o r n a ur den färdiga strumpan utan ett ö g o n b l i c k s a n d - hämtning b ö r j a d e l ä g g a upp en ny.
Därvid möttes d e r a s b l i c k a r o c h den s t i c k a n d e ö f - v e r r a s k a d e det ironiska s m å l e e n d e t i den a n d r e s ansikte.
Hon b l e f ond: sitter du o c h s k r a t t a r mig, du s o m är s å lat själf!
'.
åt ' världen; det grymma djuret i v å r s j ä l är v ä c k t.
• • •; Nu m e j a r d ö d e n s lie lifvefs gärden, I o c h m ä n s k a n r a s a r mot sin e g e n släkt. "
; • • • • • • • B l; I Kanoners tordön hela världen rister, - och ömkligt tunna hinnan af kultur,; som freden skapat, flagnar af och l brister, • •; • som kalken rasar af en gammal mur.
•; 2 - • • • • • • • När kriget talar, får förnuftet tiga.
".
m m; Hvad vi m e d m ö d a b y g g t i j o r d e n s mull,; '.
allt hvad vi sett s o m tempelspiror stiga '.
• mot himlen, s p a r k a själfva vi omkull.
; • • • • '.
— M e d a n du, M ä r t a, är s å flitig, vill du s ä - ga?
— J a, s a d e Märta, inte s p a r j a g mig.
A g n e s s l o g igen sin b o k o c h l a d e den öfverst p å en hög a f utländska tidningar o c h tidskrifter.
— Ur min synpunkt är det j a g, s o m ä r fli- tig o c h du s o m ä r lat, riktigt grundligt lat o c h njutningslysten, s o m du alltid varit.
— O c h det skall du s ä g a om mig!
Märta höjde rösten, men afbröt i c k e ett ö g o n b l i c k stickornas gång.
J a g lat, s o m sitter inne och stickar dagen i ända.
Är det a f njut- ningslystnad, tror d u?
Agnes nickade: — alldeles.
M ä r t a s k r a t t a d e förtrytsamt.
O m det är s å njutningsrikt, hvarför g ö r du det inte s j ä l f?
Vi l a d e upp v å r f ö r s t a strumpa p å s a m m a g å n g, o c h din är inte halffärdig, m e d a n j a g hunnit till tolfte paret.
O c h hvad har du gjort m e d a n j a g s t i c k a t?
— Det v a r just därför j a g slutade, att j a g fann det s å njutningsrikt, s a d e A g n e s l å n g - samt.
Den där halfva strumpan b e t e c k n a r verkligen en liten moralisk s e g e r, s å lustigt det än kan l å t a.
— Moralisk s e g e r!
— Jo vet du.
J a g minns den m o b i l i s e r i n g s - dagen, då du k o m hem med g a r n e t o c h s t i c k o r n a.
J a g v a r s å n e r v ö s förut, att j a g inte v i s s t e hvar j a g skulle g ö r a a f mig.
J a g ville g ö r a n å g o t, men j a g v i s s t e i c k e hvad, j a g k ä n d e mig förlamad.
Det finns ju in- g e n mobiliseringsplan för o s s kvinnor.
Om j a g bott i S t o c k h o l m, s å h a d e j a g väl gått upp till n å g o n o r g a n i s a t i o n o c h anmält mig, men p å l a n d s b y g d e n finns ju ingenting s å - dant.
J a g g i c k b a r a fram o c h tillbaka o c h vred h ä n d e r n a.
D å k o m du o c h s a t t e mig i g å n g, o c h det v a r verkligen en otrolig lisa.
Det mjuka g a r n e t mellan fingrarna o c h de enformiga r ö r e l s e r n a s ö f d e mig, m a s k o r o c h minuter flöt ihop till ett o c h det v a r snart inte m e r a t a n k a r i mitt hufvud än i det g r å a ull- garnsnystanet.
Vi satt i hvar sin g o d stol o c h njöt lika intensivt b å d a två utan att s ä - g a ett ord, s o m du minns.
Vi tog o s s b a r a ledigt fem minuter, när t e b r i c k a n kom in, o c h j a g minns, att du l a d e ut för F i a hur rysligt viktigt det v a r för landsformen m e d; • När k r i g e t s f a c k l o r tändts, bli hoppefs I • släckta, j får skymning s l ä c k a d a g, s o m k n a p p a s t j I grytt, I I • bli v å r a knappt utvuxna vingar s l ä c k t a,;; vår pilgrimsfärd får b ö r j a om p å nytt.
• • I • i O, mänsklighet, vi ä r o barn, s o m m o d e r * o c h fader lämnat p å en ö d e hed.
H; V å r s y s t e r h a t a vi o c h s l å vår b r o d e r — • ' • s o m d å r a r b y g g a vi o c h rifva ned.
; l \ •: Af å n g e s t k ä n n a vi vårt hjärta skälfva J; inför en o n d s k a, s o m ej g r ä n s e r vet.
• '.
O c h ingen tillflykt utanför o s s själfva!
;; O, a r m a, öfvergifna m ä n s k l i g h e t!
• strumpor, I s å att C det A R L var L A nödvändigt, R S S O N I B Y att.
vi • var s å flitiga.
— J a, det m å t t e j a g väl minnas, s a d e M ä r - ta, j a g har infe än kunnat förlåta pastorn för att han kom s p r ä n g a n d e p å sin m ä r r s o m en tok k l o c k a n tio den kvällen o c h s k r ä m d e upp o s s med den där historien om b o m b a r - demanget a f Strömstad.
O m det h a d e v a - rit sant, h a d e vi väl fått v e t a det tidsnog dan därpå, när p o s t e n kom.
— J a g ä r g l a d för att han kom, j a g.
Den h ä l s o s a m m a s k r ä c k e n v ä c k t e mig.
— J a g minns, att du f ö r k l a r a d e, att du a l - drig ett ö g o n b l i c k t r o d d e p å historien om b o m b a r d e m a n g a f en öppen s t a d.
— N e j, m e d g a f A g n e s, det v a r ju i början o c h man h a d e s i n a teorier.
Men möjligheten fanns där ju i a l l a fall, o c h j a g förstod, när j a g l å g o c h g r u b b l a d e den natten, att det kunde s t ä l l a s s t ö r r e k r a f p å mig än att s t i c k a strumpor.
J a g öfverskatfar mig inte, men j a g a n s e r, att j a g i alla fall b o r d e duga till n å - got m e r a, o c h att framför allt v å r g å r d är själfskrifven att t a g a ledningen i s o c k n e n, eftersom det är den e n d a h e r r g å r d e n.
— J a, j a g är ju inte s å b e g å f v a d j a g, s a d e Märta.
F ö r r e s f e n t y c k e r j a g, att när p a p p a är död, o c h vi är två e n s a m m a fruntim- mer — — — Det s o m nu t a l a r ur din mun är inte ö d - mjukhet utan lättja.
Du vill inte g ö r a dig b e - s v ä r att o r g a n i s e r a strumpstickningen i s o c k - nen, att t a e m o t o c h s k i c k a af, s a m l a in ull o c h talg o c h s ä t t a dig i förbindelse med stan o c h höra efter hvad du kan g ö r a.
Annars skulle du duga förträffligt till det, men det är e n k l a r e att sitta i en stol o c h s t i c k a strumpor.
Märta s å g fundersam ut.
— Än du s j ä l f då, v e k hon undan.
I fjor- ton d a r har du inte gjort ett lefvande dugg annat än läst o c h s a m l a t p å o s s all möjlig litteratur o c h klippt o c h klistrat upp i b ö c - ker.
Hvad har du gjort för nytta med det då?
— F ö r det första har j a g ordnat det för mig, s å att j a g kan lefva.
J a g har inte blun- dat o c h gått omkring någonting utan rakt p å.
Jag har gjort upp räkningen, s e r du min flicka, m e d det s o m var; j a g finner att det har varit ett s å lugnt o c h s k y d d a d t lif, att j a g ingenting h a r att k l a g a om r e s t e n blir motsatsen.
Jag har därmed återvunnit k ä n s l a n a f jämvikt o c h rättvisa, o c h nu får det k o m m a hvad s o m helst.
J a g ä r b e r e d d.
— J a, det ä r ju m y c k e t b r a för dig, fast j a g ä r rädd, k ä r a A g n e s, att det inte blir s å enkelt i verkligheten.
Men hvad gör du för nytta åt a n d r a m e d d e t?
— Det k a n s k e du skall få s e en g å n g.
En människa, s o m inte t a p p a r hufvudet kan v a r a guld värd.
D e s s u t o m har j a g läst, o c h t ä n - k e r fortfara m e d det, allt hvad j a g k a n få i h ä n d e r n a från b o k h a n d e l n i stan, s å nu vet j a g hur man inrättat sig i a n d r a länder för att m ö t a olika s l a g s nödlägen, o c h j a g vet hvad kvinnorna gjort i S t o c k h o l m, i G ö t e b o r g o c h p å s å d a n a platser, där n å - got blir af.
J a g h a r inte t a l a t om för dig, att j a g fått underrättelse från öfversien att här kan komma att bli truppförläggning p å g å r d e n, h e l a dalsfråken här ä r en viktig m i - lifärväg, d. v. s. d e t s a ju inte han till en fröken, men det b e g r i p e r j a g ä n d å.
Och därför, s e r du min k ä r a Märta, har j a g gjort upp en s l a g s plan för g å r d e n, s o m r ä k n a r med a l l a l ä g e n o c h f ö r s ö k e r möta dem.
Vi får infe b a r a o s s själfva att o r d n a för, vi ä r d e e n d a, s o m har lite p e n g a r i s o c k n e n o c h lita du på, att n ä r det g ä l l e r, s å blir det till o s s, folket g å r.
Mamma brukade tala om hur m o r f ö r ä l d r a r n a g j o r d e år s e x t i o å t t a, det s t o r a m i s s v ä x f å r e t, o c h j a g t ä n k e r h v a r - ken du eller j a g vill v a r a s ä m r e.
Nu duger inte att n ö j a sig med en a n s p r å k s l ö s uppgift, m å du v e t a.
— Du riktigt s k r ä m m e r upp mig, A g n e s, s a d e M ä r t a k l a g a n d e, ty du talar, s o m om det r e d a n v o r e krig.
— D e t g ö r j a g inte.
D å v o r e det försent att t a l a.
J a g h o p p a s innerligt, att vi få v a r a i fred.
J a g b a r a t ä n k e r ordna mig.
O c h här kan bli ett 68 ä n d å, om eländet drar ut p å tiden.
I morgon skall du få v e t a mina k a l k y - ler, för här g ä l l e r s t o r a p e n g a r o c h r e k v i - sitioner o c h förbandsufrustning o c h allt m ö j - ligt, o c h här s k a l l bli en v e r k s a m h e t skall du s e, s o m du inte a n a t.
M e n i kväll ä r j a g verkligen trött o c h har rätt att hvila mig.
Märta lilla, r ä c k mig min strumpa.
!
Iduns Byrå o. Expedition, B^™X - w.«.
m Prenumerationspris: Vanl.
upplagan: Helt är Kr.
6.50 Halft ir » 3.50 Kvartal » 1.75 Månad &gt; 0.75 •; Praktupplagan: Helt ar Kr.
9. — Halft år • 4.50 Kvartal &gt; 2.25 Månad » 0.90; Redaktionen: Riks 16 46.
Allm.
98 03.
Kl. 10 — 4.
Red.
Nordling: Riks 86 60.
Allm.
4 02 Kl. 11 — 1.
M Expeditionen: Riks 16 46.
Allm.
6147.
Kl. 9 — 6.
Annonskontoret: Riks 1646.
Allm.
61 47.
Kl. 9 - 6.
Verkst.
direktören kl. 11 — 1.
Riks 8659.
Allm.
4304.
- 698 - Annonspris: Pr millimeter enkel spalt spa 25 öre efter text.
Utländska annonser: 30 öre i textsida.
30 öre efter text.
35 öre 20 / oförhöjning för särsk.
i textsida.
20 ° / o förh.
för slrsk.
begärd plats.
3 E begärd plats.
Husmodern i affvarstider.
nflilaria I.
Hemarbetet förr och nu.
F O R N A TIDER, ÄNNU F O R 30, 4 0 år s e d a n, d å dei fanns riklig tillgång p å billig, kvinn- lig arbetskraft, var hemmets ekonomiska problem betydligt e n k l a r e än i v å r a d a g a r.
För 4 0 å r s e d a n kunde m a n få en d u g - lig tjänarinna för en årslön a f 6 0 å 7 0 k r o - nor.
8 0 kronor a n s å g s s o m en ståtlig lön för en husjungfru, o c h en h u s h å l l e r s k a r e s p. "
h u s m a m s e l l " nöjde s i g m e d 125 — 150 k r o - nor.
I hemmen p å landet, h e r r g å r d a r o c h prästgårdar hölls vanligen en s t a b a f t j ä - n a r e: h u s h å l l e r s k a o c h 5 å 6 jungfrur.
D e t t a v a r ju p å en tid, d å s å godt s o m allt a r b e t e s o m e r f o r d r a d e s för h e m o c h hus, äfven m å s t e utföras inom h e m m e t s väggar: bakning, brygd, slakt, väfning, tvätt o. s. v. D e t ä r ej s v å r t att förstå, att det k r ä f d e s m å n g a o c h dugliga h ä n d e r för allt detta a r b e t e, isynnerhet n ä r m a n b e t ä n - ker den s t o r a r t a d e gästfrihet, s o m särskildt landthemmen utöfvade, o c h hvilka m a s s o r a f mat o c h b a k v e r k, s o m f ö r e k o m m o vid t e s t - liga tillfällen.
M a t m o d e r n b e h ö f d e i r e g e l n ej själf l ä g - g a hand vid d e husliga s y s s l o r n a; hon h a d e till sitt f ö r f o g a n d e kunniga, s k i c k l i g a o c h v a n a m e d h j ä l p a r e, bundna vid h e m m e n a f sedvänja o c h pafriarkalisk tradition.
En dåtida h u s m o d e r v a r n ä r m a s t att förlikna vid en k o m m e n d e r a n d e g e n e r a l, s o m e n d a s t h a d e att b e f a l l a.
M a n m å därför ej tro att husmodern förde en lättjefull tillvaro.
Hon var d e n första p å m o r g o n e n o c h den s i s t a p å kvällen.
Hon ä g d e en från b a r n s b e n f ö r - värfvad s a k k u n s k a p, s o m s a t t e h e n n e i s t å n d att praktiskt ö f v e r v a k a a l l a h e m m e t s skif- t a n d e b e s t y r.
F a n n s s å i huset en s t o r b a r n - s k a r a m e d ty å t f ö l j a n d e guvernant o c h i n - formator o c h därtill m a s s o r a f g ä s t e r, s å förstår m a n n o g att husfrun ej h a d e liten a r - betsbörda.
A n d r a tider h a kommit m e d ä n d r a d e f ö r - hållanden o c h nya seder.
P å 1 8 6 0 — 7 0 - i a l e i g i c k en kulturvåg öfver landet, s o m v ä c k t e t ö r s t e n efter bokligt v e - t a n d e o c h j ä m s i d e s d e n n a en stark ö f v e r - skattning a f " b o k v e t t ".
Afvigsidan a f d e n - na f ö r e t e e l s e v a r ringaktning för h e m - o c h hushållsarbete o c h a l l a s l a g s grofsysslor.
Denna missaktning för k r o p p s a r b e t e t h a r d e s s v ä r r e djupa rötter i a l l a s a m h ä l l s k l a s s e r och h a r b e r ö f v a t vårt land m å n g a dugliga husmödrar o c h tjänarinnor.
Tillika h a r " Amerikafebern " jämte industrialismens f r a m m a r s c h o c h p e n n i n g v ä r d e f s fallande t o - talt förändrat a r b e t s m a r k n a d e n för h e m a r b e - tet.
T i l l g å n g e n p å a r b e t s k r a f t e r h a r min- s k a t s å r för år, o c h l ö n e r n a h a stigit i raskt tempo, samtidigt s o m kunnigheten o c h a r - b e t s i n t e n s i t e t e n g å t t tillbaka.
Den akuta tjänarinnebrisfen h a r d o c k ej varit e n b a r t a f ondo.
T u s e n t a l s husmödrar i vårt land h a tvingats att g ö r a inskränkningar i t j ä n s t e -.
p e r s o n a l e n, att b e f a t t a s i g m e r a än förut m e d hushåll o c h matlagning.
Det m å s t e k o n s t a t e r a s att f ö r h å l l a n d e n a för ö g o n b l i c k e t ä r o ä n d r a d e o c h tillgången riklig p å kvinnlig arbetskraft, tillfölje den T a ß t B e r g.
depression, s o m kriget framkallat p å olla o m r å d e n.
Antagligt ä r att d å kriget en g å n g upphör, k o m m a vi ej e n d a s t att s t å d ä r vi s t o d o n ä r d e t b ö r j a d e, utan förmodligen blir det ännu s v å r a r e o c h d y r a r e att erhålla hjälp till h e m a r b e t e t.
I hvarje fall gäller det att m e d h o f s a m h e t o c h klokhet utnyttja den n u v a r a n d e situationen o c h ej g e n o m huf- v u d l ö s a å t g ä r d e r förvärra den.
I den n y v ä c k t a s p a r s a m h e t s i f v e r n h a r o c k - så t a l a t s om m a s s a f s k e d a n d e a f tjänarinnor.
Det v o r e i sanning b e k l a g l i g t om husmödrar utan t v i n g a n d e s k ä l skulle tillgripa en dylik å t g ä r d.
D e t v o r e " att b o t a ondt med hälften v ä r r e ".
Under instundande vinter k a n m a n b e f a r a att nöden håller sitt intåg i m å n g a hem i vårt land.
Hvem vill p å t a g a s i g a n s v a r e t att öka d e n n a n ö d?
Hvar o c h en s o m af s k e d a r en tjänarinna o c h b e r ö f v a r h e n n e h e m o c h a r b e t e, handlar a n s v a r s l ö s t o c h b i d r a g e r till ökning a f n ö d o c h s o c i a l t e l ä n d e, isynnerhet ä r det ett h a n d t a g åt emigrationen.
N e j, nu om n å g o n s i n g ä l l e r d e i att f a s t h å l l a vid s o - lidaritetens h e l i g a b u d o c h o m s ä t t a f o s t e r - l a n d s k ä r l e k e n i handling.
En husmor i v å r a d a g a r b e h ö f v e r p å en g å n g v a r a g e n e r a l, s o m s k ö t e r hushållets s t r a t e g i o c h äfven " g e m e n e m a n " i h u s h å l - lets alla skiftande b e s t y r; s t a b e n utgöres ofta af en ensamjungfru, s o m o c k i s a m m a m å n b e h ö f d e v a r a m å n g s i d i g o c h kunnig.
Att härutinnan b e d r ö f l i g a brister rådt o c h r å d a är odisputabelt.
D e n utbildning, s o m k o m kvinnlig ungdom till del under s i s t a d e c e n n i - e r n a a f 1800-falef, v a r ej ä g n a d att s k a p a v a r e s i g dugliga husmödrar eller tjänarinnor.
Under d e s i s t a 15 — 20 åren h a r d o c k allt s k a r p a r e framhållits att vi b e h ö f v a kunnigare husmödrar o c h tjänarinnor, om vårt folk ej skall bli f ö r s v a g a d t o c h efterblifvef.
- lemmet ä r s a m h ä l l e t s grundval o c h g o d a h e m m e d sund ekonomi ä r o landets styrka.
T y s k l a n d ä r h e m a r b e t e t s o c h de dugliga h u s m ö d r a r n a s förlofvade land.
Utan tvifvel är en a f o r s a k e r n a till T y s k l a n d s e k o n o m i s k a s t y r k a o c h i m p o n e r a n d e folkkraft att s ö k a i de m å n g a g o d a h e m m e n o c h d e r a s p r a k t i - ska, a r b e t s a m m a husmödrar.
Skolkökskurser och husmodersskolor a r - b e t a numera framgångsrikt mot s a m m a m å l: ö k a d e k u n s k a p e r om h e m m e t s vård.
Siat, kommuner o c h e n s k i l d a offra årligen b e t y - d a n d e summor i s a m m a syfte.
Visserligen ä r det n e d s l å e n d e att detta n y d a n i n g s a r b e t e ej utgått från hemmen, m e n m a n v å g a r ju h o p p a s att d e unga, s o m blifva f o s t r a d e till dugliga husmödrar, en g å n g o c k s å s k o l a f o - " Unga hjärtan ".
R e s u l t a t e t a f v å r novemberpristäfling, en p j ä s för s ä l l s k a p s s c e n e n, h a r utfallit s å, att författarinnan fru H i l d u r B r e 11 n e r, S t o c k h o l m, eröfrat d e t utfösta priset, 100 kronor, för e n a k t s k o m e d i e n " U n g a hjärtan ".
De öfriga manuskripten torde å t e r f o r d r a s inom detta å r s utgång, efter hvilken tid a l l a eventuellt kvarliggande täflingsuppsatser makuleras.
S t o c k h o l m den 1 n o v e m b e r 1914.
II.
Ekonomiska önskemål.
Då dyrtid råder, o c h nu ä r den ju särskild!
hotande, s t ä l l a s s t o r a k r a f p å husmoderns duglighet, om h e m m e t s d e b e t o c h kredit s k o l a g å ihop.
Ett o r d s p r å k s ä g e r att " n ö - den l ä r n a k e n kvinna att s p i n n a "; l i k a s å bör dyrtiden tvinga husmodern att rusta sig till d e n s a m m a s b e k ä m p a n d e m e d a l l a m e - del, s o m klokhet o c h humanitet i förening kunna tillåta.
Grundvalen för en g o d hushållning m å s t e i första hand v a r a klarhet öfver h e m m e t s ekonomiska resurser.
Bestämda hushålls- p e n g a r o c h en d ä r p å g r u n d a d b u d g e t ä r hushållningens a o c h o. D e t system, s o m i s å m å n g a h e m följes att h u s h å l l s p e n g a r n a tilldelas matmodern i form a f alimosor, är a b s o l u t förkastligt o c h lika f ö r ö d a n d e för ekonomin s o m för trefnaden.
O m husmodern ej v e t hur m y c k e t hon h a r att hushålla m e d för v e c k a n eller m å n a d e n, hur skall hon d å kunna uppgöra en budget, och utan en s å d a n ä r hushållets ekonomi p å det sluttande planet.
Detta g ä l l e r för a l l a m e d b e g r ä n s a d e inkomster.
D e rika hem, för hvil- ka det ej s p e l a r n å g o n roll om hushållet k o s f a r n å g r a hundra k r o n o r m e r e l l e r min- dre i m å n a d e n, kunna ju undvara p l a n m ä s - sighefen.
D e tillhöra " d e friska s o m ingen l ä k a r e b e h ö f v a " o c h utgöra gent e m o t det öfriga s a m h ä l l e t den faktor, s o m framför- allt s ä t t e r penningen i omlopp, m e n s o m o c k s å g e r d e fattigare k l a s s e r n a förvända begrepp såväl om d e b i l d a d e k l a s s e r n a s lifsideal s o m o c k om p e n n i n g e n s verkliga värde.
I s t o r s t a d e n tillkommer en omständighet, som f ö r s v å r a r en g o d hushållning: t r å n g - boddhet o c h opraktisk inredning a f k ö k s - afdelningen.
F ö r att kunna g ö r a e k o n o - miska o c h t i d s b e s p a r a n d e inköp ä r n ö d - vändigt att ej k ö p a för s m å partier, m e n hur skall detta tillgå, d å m a n ej h a r utrymme att f ö r v a r a mat m e r än nätt o c h jämt för dagsbehofvet.
[Forts.) IDUNS REDAKTION.
till Kr.
8.50 per styck Ar väl billigt?
Sänd Edei i nerfläckade och oanvändbara klädning för ke-!
misk tvätt och prassning till Orgryte Kemiska!
Tvitt- &amp; Färgeri A.-B., Göieoorg ooh Ni blir för- • det goda resultatet.
vånad öfver i Set i Det ar ej likgiltigt, till hvilken a ö ä i Ni v ä n -: J dei Eder, ty det äi atoi » killnad på kemisk tvätt oeh - kemisk tvätt.
: IUÄDNINGAR s t r a etf nytt s l ä k t e till k ä r l e k för h e m a r b e t e t och v i d g a d insikt om d e t t a s b e t y d e l s e.
Vi kunna ej b e g ä r a en å t e r g å n g till forna tiders förhållanden, det v o r e lika opraktiskt s o m omöjligt att g e n o m f ö r a, m e n vi b o r d e med all makt eftersiräfva att återupplifva den g o d a tradition, s o m utmärkte hemmen i forna d a ø a r, samtidigt s o m vi t i l l g o d o g ö r a oss a l l a nutidens p r a k t i s k a r e s u r s e r.
Hafva vi åtskilligt att afundas v å r a m o r - mödrar, s å h a vi d o c k m å n g a fördelar fram- för dem.
O m m o r m o r s m o r kunde s t å upp och s e etf modernt h e m m e d elektricitet, gas, varmvatten, centraluppvärmning, hiss m. m., skulle det för h e n n e t e s i g s o m en s a - ga ur " T u s e n o c h en natt ".
Vi h a a r b e t s b e - s p a r a n d e maskiner, lättare k o m m u n i k a t i o - ner, o c h — främst a f allt — vi h a r i k a till- fällen att inhämta k u n s k a p e r.
Tack vare o f v a n b e r ö r d a kurser o c h en rikhaltig littera- tur b e h ö f v e r ingen m a t m o d e r i v å r a d a g a r v a r a okunnig om etf h e m s r a t i o n e l l a vård, och härvidlag k a n m e d fullt fog s ä g a s att " kunskap ä r makt ".
Sjsaclalltémm i KLIPPAN.
Modernaste Fitmnnnershnik m u u e r n u i U i rinpupperwrUK.
— 699 - F i n a r e P o s t - » S k w l f -, o c h mar — m * I (j m a i e Köpte- {T w y c b p a p p a w x t p pp a e r ba.wtnwm * — •: MvtTkaS fl / Klippan.
\
S t o c k h o l m s s k i l d r i n g a r från 1 8 0 0 - t a l e t s sista kvartsekel a f HEDVIG S V E D E N B O R G.
i Klicken och Ligan.
h e n n e s fråga, numera ringer man ju inte till bröllop, o c h d e s s a k l o c k o r k o m m a dessutom troligen blott att f ö r v a r a s s o m g a m l a reliker där uppe.
O c h han p e k a d e upp mot J o h a n - n e s tornspira.
Men k a n s k e fröknarna o c h major S p r e n g k u l a ha lust att k o m m a in o c h s e hur d e hålla p å att k l ä till i morgon.
J a g tror m e s t att d e ä m n a flytta dit h e l a R o s e n - dal o c h halfva H a g a.
XV.
Ett underligt b r ö l l o p.
ET LÅG EN VÅRLIG D O F T I luften s o m k ä n d e s mild o c h lif- gifvande p å s a m m a g å n g.
På J o h a n n e s k ö r g å r d, där det i a l l - mänhet v a r s å tyst o c h fridfullt, — utom under B r u m m e r s k a s k o l a n s lofstun- der, d å det brukar s o r l a mellan träd o c h b u s - kar, s o m a f s v ä r m a n d e bin — s t o d en tät folksamling p a c k a d n ä r m a s t kring k l o c k s t a - peln.
Hvad kunde det v a r a?
V a r det m å n n e g a m l a M a r i a J a n s s o n, s o m fått ett a f s i n a anfall i g e n?
S e d a n P e p p a r - k a k a n b l e f befriad ur s i n a j o r d i s k a b o j o r h a d e den g a m l a s t a c k a r n blifvit liksom lite velig.
M e n s o m hon inte gjorde n å g o n m ä n - niska det minsta förnär, s å fick hon g å l ö s omkring p å k ö r g å r d e n o c h s p e l a friherrinna s å m y c k e t hon ville.
D e t v a r blott när hon fick s e n å g r a a f s i n a b a r n eller b a r n b a r n s o m hon ibland b l e f vild o c h r o p a d e att det e n - dast v a r huggormar o c h h u g g o r m a r s afföda, hon närt vid sin b a r m.
Eller v a r det k a n s k e Jubben i 4:an, s o m a l - drig b a r n e n kunde l å t a v a r a i f r e d?
Gumman B o m m a n d e r h a d e s å brådt att s e hvad det kunde v a r a, att hon s m å s v o r i sitt inre öfver den tyngd de åttiotvå å r e n lagt i h e n n e s ben.
Det underliga var, att ju mer hon skrumpnade ihop, ju m a g r a r e hon blef, ju tyngre i l e d e r n a h a d e hon blifvit.
Ingen kunde s å s j u n g a hullets lof s o m lilla B o m - m a n d e r — för si d å flyter man i luften s o m en s v a l a — b r u k a d e hon s ä g a.
— o c h det ä r minsann annat det än att s o m nu krafla sig fram s o m en halt g r å s p a r f.
I a l l a milda gudars namn hvad kunde det vara?
D ä r s å g hon ju flere a f d e a n d r a drottninghuspensionärerna stå och sträcka p å h a l s a r n a o c h s e ifriga ut.
— V a r det inte en hop karlar där längst inne, s o m b a r n å g o t tungt o c h oformligt mellan sig o c h ett p a r b r a n d s o l d a t e r, s o m hjälpte till?
En rysning a f spänning tillrade s o m h a g e l utefter gummans mmmm rygg då en dof, lik- som klagande, klämtning klang fram ur djupet p å det tunga f ö r e m å - let.
O c h nu förstod hon hvad det var — det v a r k l o c k o r n a, som flyttades från den g a m l a r ö d m å - lade stapeln upp till J o h a n n e s k o r k a s stolta torn.
Under- ligt att d e dröjt s å l ä n g e m e d det, k o r - kan h a d e ju nu varit färdig i m å n g a år.
Men aldrig kunde hon tro att k l o c k o r - na skulle kunna klinga lika m a n a n d e o c h hemtrefligt där Johannes klockstapel.
uppe från höjden KEJS AR FRANZ JOSEF AF ÖSTER- RIKE MED DEN LILLE ÄRKEHÄRTI- GEN FRANZ JOSEF OTTO, SON TILL ÄRKEHÄRTIGEN-TRONFÖLJAREN.
Efter en i dagarna tagen bild, som säljes till förmån för österrikiska Röda Korset och Krigsunder stödsbyrån.
Kosel foto.
s o m de gjort från stapeln — i tider a f krig o c h örlog — a f frid o c h l y c k a — a f p e s t o c h nöd.
I detsamma klöfs f o l k m a s s a n a f gubben S p r e n g k u l a, s o m g i c k fram till k l o c k o r n a.
Han ville g ä r n a s e hvad s o m stod inristadt i den ä r g g r ö n a malmen.
O c h m e d andäktigt intresse l y s s n a d e m ä n g d e n till stroferna, s o m den åldrige majoren l å n g s a m t s t a f v a d e sig igenom.
Ett tusen sju hundra fyratiofre, då mognade Sveriges olycka, ty missämja illskrek och krig lät sig se att villa vårt rike förtrycka.
— Jo j o men, där s e r ni, mullrade majoren, snöt sig s å det r u n g a d e o c h t o r k a d e de hvita b u s k i g a m u s t a s c h e r n a m e d en storrutig n ä s - duk, s a m m a g a m l a historia i a l l a tider.
Inre kif o c h k ä b b e l, m e d a n fienden s t å r utanför p å lur.
Nu till e x e m p e l har ingen m ä n n i s k a här hemma tid att e n s lukta p å den f ö r b a n - n a d e s o p p a, s o m n o r r b a g g a r n a hålla p å att k o k a ihop, för de här evinnerliga tullstri- d e r n a s skull.
Evigt s a m m a historia.
— Amen, inföll gumman B o m m a n d e r a f g a m m a l v a n a o c h major S p r e n g k u l a s skratt rullade fram s o m en d o f å s k a öfver a l l a d e a n d r a s munterhet, i hvilken ett p a r p ä r l a n d e flickskratt äfven föll in.
Det var T h é r é s i n e, B l e n d a o c h Lillan, som o c k s å stannat för att s e hvad det v a r för n å - got märkligt s o m tilldrog sig p å d e r a s k ö r - gård.
— S e brudarna, h v i s k a d e s det rundt om dem, m e d a n majoren än en g å n g l ä s t e upp in- skriptionen, s å att flickorna skulle få höra den.
T h é r é s i n e b l e f b l e k, då hon fick höra den o c h ö g o n e n djupnade o c h s v a r t n a d e.
— Tror farbror P o n t u s att den skall ringa bland v å r a b r ö l l o p s k l o c k o r i morgon, un- d r a d e hon.
— Nej, s a d e körkvakten Anker, s o m hört — O j a, låt o s s, utbrast Lillan hänförd o c h fastän B l e n d a o c h T h é r é s i n e s å g o en smula t v e k s a m m a ut följde d e m e d.
Inne under d e h ö g a hvalfven flöt d a g e n d ä m p a d o c h varm g e n o m d e m å n g f ä r g a d e fönstren.
En underlig ö d e t s n y c k var det ju att Felix Gyllen skulle k o m m a att v i g a s i den korka, s o m han t y c k t e minst om a f a l l a.
Han b r u k a d e s ä g a att han m å d d e fullkomligt illa a f all grannlåten o c h k r a f s e t därinne.
Men för B l e n d a s o c h a l l a de k ä r a b a r n d o m s m i n - n e n a s skulle fann han sig m e d j ä m n m o d i allt det yttre o b e h a g, han h a d e att g e n o m g å un- der b r ö l l o p s f e s t l i g h e t e r n a.
Helst a f allt h a d e han v e l a t föra sin flicka undan a l l a v ä r l d s l i g a c e r e m o n i e r o c h nyfikna b l i c k a r.
Hand i hand skulle d e d ä r n e r e p å B l o m k u l l a gått upp till det lilla k a p e l l e t, o c h innanför altarrundeln skulle den hvithåriga prosten läst v ä l s i g n e l - s e n öfver dem.
— Men hvad b e t y d d e nu egentligen allt detta mot att de g e n o m lifvets o t a l i g a irr- g å n g a r ändtligen funnit h v a r a n d r a?
— Ingenting.
Allra helst s o m han g e n a s t de voro vigda skulle föra sin guldhåriga p r i n s e s s a öfver hafvet, där han r e d a n gjort sig ett namn inom k o n s t n ä r s - o c h arkitektvärlden.
F r a m m e i k o r e t a r b e t a d e s det rastlöst.
En hel s k o g a f palmer, l a g r a r o c h c y p r e s s e r o c h en hel lund a f b l o m m a n d e rododendron o c h a z a l e o r — från b l e k a s t e blått till brin- n a n d e s k a r l a k a n — v ä n t a d e p å att under mästarens hand bli ordnade i grupper o c h a f p a s s a d e perspektiv.
F ö r n ä r v a r a n d e satt m ä s t a r e n uppflugen p å en s t e g e o c h h a m - r a d e p å någonting, medan han vanvördigt o c h muntert s j ö n g: Herr Boström, landets hjälte, han stod i mjöl och damm.
Han pennan drog ur bälte och papperet tog fram.
Hur denna höjning biter kom nu och låt oss se.
Ur vägen, Bennikiter, friskt mod, I mjölnare.
— Jo, det v a r mig just en fin f å g e l att kvittra, utbrast major S p r e n g k u l a.
Hör nu herrn där uppe, hvad ä r det där egentligen för en psalm o c h t y c k e r han att den p a s s a r här inne i Guds hus, e l l e r att den förresten passar någonstans alls?
N ä r m ä s t a r e n fick höra major S p r e n g k u l a s s t ä m m a e k a under hvalfven, höll han först i h ä p e n h e t e n p å att trilla ner, men när han fick s e B l e n d a o c h flickorna von B u h r e där nere, for spjufvern i honom o c h han s v a r a d e:.
— O m herrn vill kan j a g nog s j u n g a n å g o t annat, o c h s å b ö r j a d e han: Farbror Pontus, farbror Pontus var en hedersman.
När han kom på gatan — — — — S a f f r a n s b u l l a n, det ä r Saffransbullan, s k r a t t a d e flickorna.
Tänk, att han i e g e n hög erhåller enhvar vid rekvi- sition min rikt illustrerade prakikaialop med ringmått, med lusentals juvel-, guld- och silfverpjeser illu- strerade i värden till miljontals kronor.
.
.
.
KUNOL.
HOFJUVELERARE.
JAKOBSTORG 1.
REOBRINOSQ.
1 9 - B 1.
GRATIS S a l i c e d r i n — s a l v a • Framställd af svensk leg. läkare på basen af Zn; S; Salicylat; Pyrol.
Oxycedri; etc.; Osvikligt medel mot själfspriokor, äldre sår, lätta brännskador, torra kroniska ekzem.
; Säljes endast å apotek.
Studera noggrant medfölj.
bruksanv.
Pröfvad å svenska sjukhus.
: Tillverkas af T e k n.
F a b r i k e n P ä q u e r e t t e, S t h l m.
Prospekt på begäran.
- K. ANDERSON 700 -
p e r s o n kommit för att d e k o r e r a åt o s s, log Blenda.
V a r m o c h glad, i s k j o r t ä r m a r n a o c h o m - gjordad m e d ett blått lärftsförkläde kom S a f f - ransbullan s e d a n fram till dem o c h h ä l s a d e, m e d a n m a j o r S p r e n g k u l a i glädjen g å n g p å g å n g d u n k a d e honom i r y g g e n.
T ä n k b a r a att han redan kommit s å långt p å sin b a n a s o m t r ä d g å r d s m ä s t a r e eller man skulle s n a r a r e kunna s ä g a — s o m dekoratör, att snart s a g d t inte en festlighet eller s t ö r r e p a r k - o c h t r ä d g å r d s a n l ä g g n i n g kunde g ö r a s utan att han skulle v a r a med s o m s m a k r å d o c h ä n d å h a d e han b a r a börjat s o m spring- p o j k e p å H a g a o c h inte gått igenom n å g o n annan s k o l a än lifvets.
— Hör du, hvarför s a ni nej a l l e s a m m a n för i morgon.
B å d e Felix o c h T e s s y s f ö r ä l - drar b l e f s å l e d s n a.
N o g kunde väl åtmin- s t o n e du o c h din fru kommit.
I k o r k a n k o m m e r vi a l l e s a m m a n, utom gum- man, för h e n n e törs m a n ju inte s l ä p p a m e d p å n å g o t s å d a n t.
F a s t nog är det synd för ingen skulle njutit s å a f det s o m hon.
Men p å G r a n d Hotel, nej t a c k, min pulla lilla, för hur det är s å ä r n ä s s l o r n ä s s l o r o c h r o s o r rosor.
O c h om n ä s s l o r n a ä r o till större nytta än r o s o r n a o c h r o s o r n a till större glädje än n ä s s l o r n a, s å s t i c k s i a l l a fall d e s e n a r e och b r ä n n s d e förra o c h det v e r k a r b a r a s o m en illa v å r d a d trädgård, om de k o m m a tillsam- m a n s.
M e n m e d dig o c h F e l i x Gyllen blir i alla fall K l i c k e n o c h Ligan f ö r e n a d e o c h o m ö j - ligt är det ej att en g å n g dina o c h mina e f t e r - k o m m a n d e kunna m ö t a s s o m j ä m b ö r d i g a i lifvet.
O c h att vi a l l a ö n s k a dig l y c k a, B l e n d a, det v e t du — b å d e dig o c h fröken Thérésine, menade Saffransbullan och tog dem a l l a i hand, innan h a n å t e r klättrade upp p å sin s t e g e.
M a r i a von B u h r e kunde rakt inte b e g r i p a hvart flickorna h a d e tagit v ä g e n.
F ö r n ä r a tre timmar s e d a n h a d e hon s k i c k a t dem till fröken R o m a n t i m e d en hel k a r t o n g fylld m e d myrtenkvisfar, hvilken kommit med m o r g o - n e n s p o s t från B l o m k u l l a — h e l a s o c k n e n s brudgåfva till T e s s y o c h B l e n d a.
O c h ännu h a d e d e inte kommit igen.
M e d en het fläck p å h v a r d e r a kinden o c h f i n g e r s p e t s a r n a k a l l a o c h fuktiga a f n e r v o s i - tet g i c k hon från fönster till fönster o c h s p a - n a d e efter dem.
— A c k, ä n d å, om de b a r a ville k o m m a hem o c h hon s l a p p g å e n s a m här o c h t ä n k a.
Enligt M a r i a s uppfattning v a r bröllop det v ä r s t a a f allt o c h detta utgjorde minsann inte n å g o t undantag.
All d e n n a inre ä n g s l a n för dem man h å l l e r a f o c h för den alltid m e r e l - ler mindre o v i s s a framtid d e g å till m ö t e s, o c h all d e n n a yttre o r o o c h a l l a d e s s a v ä r l d s l i g a o m s o r g e r för att allt s k a l l g å i l å s.
— N u - m e r a v a r det ju visserligen m y c k e t l ä t t a r e för en husmoder, när man helt e n k e l t lät ett h o - tell t a hand om h e l a härligheten för s å o c h s å mycket person.
M e n hur det v a r b l e f det alltid en hel del s v å r i g h e t e r med hvilka s o m skulle bjudas, p l a c e r i n g a r o c h a n n a n strunt, s o m det v a r en ren pina att t ä n k a på, när hjärtat i en s k ä l f v e r a f s å m å n g a slitande känslor.
Underligt nog — trots C a r l A d a m s o c h G i - n a s o l y c k l i g a ä k t e n s k a p — v a r M a r i a full- komligt lugn för B l e n d a o c h F e l i x.
M y c k e t därför att P e p p a r k a k a n m e d sin f j ä r r s k å - d a n d e blick — hvilken ju g i c k långt öfver detta lifvets g r ä n s e r — h a d e s e t t att de v o r o s k a p a d e för hvarandra.
O c h när han nu dessutom t o g h e n n e m e d sig ut till f r ä m - m a n d e land, s å b e h ö f d e aldrig n å g r a l e d - s a m h e f e r uppkomma p å grund a f de s k e f v a hjälten från D ö b e l n s g r a f r å k a t s lite emellan.
Men e n d a s t ett p a r m å n a d e r efter s e d a n han blifvit officer förlofvade han sig helt o v ä n - tad!
m e d den förnäma lilla Glenny F l e e t o c h innan han var fyllda tjugotre år v o r o de gifta.
Ebba Wedberg.
Gertrud af Klintberg.
Kungl.
Maj:l belönar kvin- ligt samhällsarbete.
LL1S QUORUM MERUERE LABO- res, medaljen i guld af åttonde stor- leken, har af Kungl.
Maj:t tilldelats ivenne af de förnämsta krafterna i Föreningen för Välgörenhetens ord- nande, byråföreståndarinnan fröken Ebba Wed- berg och föreståndarinnan för dess slöjdafdelning fröken Gertrud af Klintberg.
Båda de sålunda hedrade ha i många år nitiskt verkat på det soci- ala arbetsfältet och ha icke minst denna höst va- rit verksamma i det storartade kvinnliga arbetet för att afhjälpa den genom krisen förorsakade nöden.
Fröken Gertrud af Klintbergs namn är väl b e - kant för alla, som intressera sig för det sociala arbetet.
I det kommunala så väl som det enskilda fattigvårdsarbetet fyller hon många ansvarsfulla poster, sålunda är hon ledamot af styrelsen för allmänna försörjningsinrättningen, af fattigvårds- nämnden och — icke minst viktigt — af dess upp- handlingskommission.
I kvinnornas kampanj mot orättvisorna i det sedermera genomförda pen- sionsförslaget tog hon en verksam del och fram- lade bl.
a. sin kritik i Iduns spalter.
Fröken af Klint- berg är äfven medlem i F. K.
P.
R:s styrelse.
Fröken Wedberg delfar likaså i den kommunala fattigvårdsarbetet, redan 1913 blef hon medlem i Hedvig Eleonoras fattigvårdsstyrelse.
Hon tillhör nu fatiigvårdsnämnden för Stockholms stad och fungerar som sakkunnig hos pensionsstyrelsen.
Som framgår af denna knapphändiga redogörelse är det ett synnerligen kräfvande och plikttroget frivilligt arbete, som kungl.
maj:t nu belönat.
s l ä k t f ö r h å l l a n d e n a.
E n d a s v å r i g h e t e n v a r ju själfva b r ö l l o p e t o c h för att B l e n d a inte skulle b e h ö f v a k ä n n a sig e n s a m, h a d e Maria, då Felix för en m å n a d s e d a n kom hem ' p å en tre m å n a d e r s s e m e s t e r, föreslagit — trots h e l a s l ä k t e n s opposition mot n å g o t s å v a n s i n - nigt o c h olämpligt — att de skulle l å t a v i g a sig p å s a m m a g å n g s o m T e s s y.
D å Felix s å g hur lycklig detta g j o r d e B l e n d a, ville han inte s ä g a nej, fast s o m s a g t det alls inte v a r i h a n s s m a k.
O c h s å en s a k till — Gina kunde ju g ä r n a få s e hur hyllad o c h h e d r a d hans ä l s k - ling blef.
Men m e d T e s s y v a r det s o m att irra i en villsam s k o g.
Ibland kunde det s e s å ljust ut som i en l e e n d e sollyst glänta, men för det m e s t a v a r det tungt o c h ä n g s l a n d e s o m under t ä t a g r e n a r o c h i s n ä r j a r e n s s n å r.
Hon v i s s t e inte alls hvar hon h a d e sin flicka.
Efter den där influensabalen p å Karlberg, där T e s s y förresfen a f en ren slump r å k a d e sin blifvande man första g å n - gen, h a d e hon o c h C a r l - G ö r a n von Buhre, Didrik p å s t o d att T e s s y tagit sig djupt a f detta, men siursk s o m hon v a r h a d e hon in- genting visat.
Tvärt om.
Hon h a d e blifvit vän m e d den lilla sjukliga Glenny, o c h det var där h o s de u n g a von B u h r e s som hon råkade kapten Sandler.
Då Tessy, unge- fär för ett halft å r s e d a n, kom hem o c h t a l a - de om att hon v a r förlofvad, h a d e ingen a f dem därhemma n å g o n s i n sett h e n n e s till- k o m m a n d e eller e n s hört t a l a s om honom.
S j ä l f h a d e hon e n d a s t r å k a t honom tre g å n - ger, utom den d ä r g å n g e n för l ä n g e s e d a n p å K a r l b e r g, o c h hon v i s s t e inte e n s hvad han hefte i förnamn.
M e n s o m han v a r a f g a m m a l g o d b o r g a r s l ä k t från S k å n e fanns det ju ingenting att s ä g a om s a k e n.
För- r e s t e n fog han b å d e M a r i a s o c h D o u g l a s hjärtan med det s a m m a m e d sitt g e n o m ä r - liga, fina o c h blida v ä s e n d e o c h sin k ä r l e k till musik.
Men M a r i a h a d e en tydlig k ä n s l a a f att han b a r p å n å g o n hemlig s m ä r t a o c h s å s å g han s å klen o c h sjuklig ut.
O c h d e s s u t o m — ä g d e han verkligen T e s - sys hjärta?
M a r i a h a d e försökt t a l a m e d sin m å g om d e n n a h e n n e s fruktan — innan det ännu v a r försent — men han h a d e b a r a kysst h e n n e s h a n d o c h s a g t att hon kunde v a r a fullkomligt lugn.
H a n v i s s t e nog, hvar han h a d e sin flicka.
J a, o c h nu s t o d o d e inför det o å t e r k a l l e l i g a o c h M a r i a s hjärta g r e p s å t e r i g e n s o m af kramp.
Nu l å s t e det p å tamburdörren.
Tänk, om det ändtligen v a r flickorna.
Men det v a r inte flickorna utan Didrik, s o m följt fadern för att o r d n a om en del för m o r - g o n d a g e n p å G r a n d Hotell.
P å h e m v ä g e n h a d e d e tittat in till g a m l a friherrinnan G y l - len, s o m aldrig g i c k utom sina dörrar, men alltjämt v a r pigg o c h v a k e n.
H e n n e s lifs glädje b e s t o d numer m e s t i d e h e t a r e - ligionstvister hon h a d e m e d den s t a c k a r s g a m l a höstlöfsskrumpna C o r n e l i a.
Hvilken alltid kom till korta, men ä n d å hyste s a m m a inbitna fasa för allt hvad S v e d e n b o r g i a - nism heter.
Under det att lifvets yttre v ä x - lingar b e r ö r d e dem f ö g a o c h inte e n s ä l s k - lingsbarnbarnets Felix ' mesallians hade t a - git n å g o t v i d a r e djupt.
— Pappa stannade k v a r en stund h o s mormor, men j a g g i c k hem för att s e om det v a r n å g o t j a g kunde h j ä l p a dig o c h flickorna med.
— S ä g, hur ä r det e g e n t l i g e n m e d min lilla m a m m a, log Didrik ömt o c h m e d n å g o t fuk- tigt i b l i c k e n, d å han s å g hur b l e k o c h b e - kymrad M a r i a var.
S t å r hon inte här igen o c h g r u b b l a r öfver tiden o c h ungdomen.
O m du v o r e en modern kvinna, m a m m a, s å skulle du b a r a d i s s e k e r a dig själf, ditt förhållande till lifvet o c h ditt förhållande till p a p p a o c h öfvertyga o s s om att du just nu ä r i kvin- nans allra b ä s t a å l d e r o c h att dina e g n a lifskraf, din e g e n lifsnjufning — det l å t e r n å g o t du — g å r före a l l a a n d r a.
O c h då skulle du ju inte alls få n å g o n tid öfver hvarken för T e s s y eller mig e l l e r Lillan.
F ö r r e s t e n tror j a g verkligen att T e s s y är f ä s - tad vid F r a n z — lustigt att han har s a m m a namn s o m h e n n e s första b e u n d r a r e i världen, F r a n z Sommarlund, du minns.
O c h det var sannt, han h a r ringt p å o c h b e d t att få k ö r a T e s s y s brudvagn i morgon o c h j a g s v a r a d e förstås att det v a r o s s en stor heder.
(Forts. o. slut i nästa n:r.)
Tuppens Zephyr I KONSTFLITEN, Göteborg.
Mattor, Gardiner, Bonader, Möbeltyger, och Ni köper ingen annan.
Konstnärliga mönster och färgsättningar.
- 701 - Dräkttyger.
Profver sändas.
Septemberstilla stodo skyarna ... Septemberstilla stodo skyarna i e f t e r m i d d a g e n s solstilla stund.
D e b l å a fält, d e g u l d b e g l ä n s t a b y a r n a försjunkit i sin f å g e l l ä t t a blund.
Vi v o r o ett m e d h e l a j o r d e n s rund.
Septemberstilla stodo skyarna.
FRU HILDA ANNFELT 70 ÅR S o m i ett tryggt o c h fredadt f å g e l n ä s t e b a r h e l a jorden bud o s s o c h fick svar.
Rundt om o s s v i d e b u s k a r s ö m m a f ä s t e, o c h rymden kring o s s s k y g d o c h hvila var.
Ej d ä r i g e n o m m ä n s k o t a n k e b a r s o m i ett tryggt o c h fredadt f å g e l n ä s t e.
Hur s k ä l f d e ej Ditt lif under min arm i lycklig o r o, när b a k o m, uppöfver den d o l d a b a n k e n, for ett i l t å g s larm.
S n a r t å t e r blid o c h s o l i g d a g e n s ö f v e r m e d tystnad o c h m e d doft a f g r ä s o c h klöfver.
Hur s k ä l f d e e j Ditt lif under min a r m.
.
.
Hur svunno hastigt l y c k o t i m m a r n a i s a n d e n, fast ej d e r a s tal j a g v e t!
O c h v å r a v ä g a r b u r o ut b l a n d slimmarna p å lifvefs t o r g m e d hjärtat tungt a f lycklig hemlighet om hastigt svunna l y c k o t i m m a r n a.
O c h d e n n a gyllne s t u n d e n s minne ä r famnen dit j a g å t e r v ä n d e r, vill o c h trött a f världen,- svalt o c h mjukt d ä r - inne, Din r ö s t mig v y s s j a r, själn blir from o c h still.
När kvällen s o r g s e t s l o c k n a r, flyr j a g till septemberstilla stundens minne.
O T T O LUNDH.
Årstaklubben.
OR U T V E C K L I N G E N A F EN s å s p ä d p l a n t a s o m den nya Å r s t a k l u b b e n ä r o de n u v a r a n - d e järntiderna en alltför k a r g jordmån.
F ö r s l a g s s t ä l l a r n a ha heller i c k e v å g a t s ä t t a ut dem på kalljord, e l l e r distinktare uttryckt, F r e d r i k a B r e m e r - förbundet har b e s l u t a t att för n ä r v a r a n d e i c k e g ö r a n å g o t för att r e a l i s e r a idén.
In- t r e s s e finnes nog, men med p e n n i n g a r n a är det m e r a klent b e s t ä l l t o c h a k f i e f e c k n i n g - ens ' afslufning är därför ställd p å bättre tider.
&lt; Under s å d a n a förhållanden a n s e vi det lämpligast att uppskjuta Iduns prisfäflan ö f - ver ämnet: H u r v i l l ni h e l s t o r d n a Å r s t a k l u b b e n?
till en tidpunkt, då f r å - g a n å t e r blir s å aktuell, att s v a r e n k o m m a a f sig själfva.
Det fåtal manuskript, s o m hittills inkommit b e v a r a vi för att l å t a dem ingå i den nya täflan.
Men h v a d blir Å r s f a s a m l i n g e n s ö d e m e - dan klubben s ä t t e s p å f r a m t i d e n?
är en fråga som helt naturligt framställer sig.
F r e d r i k a B r e m e r f ö r b u n d e t upplyser om att s e d a n det b a l f i s k a Ärsta nu a f v e c k l a t s o c h det till p å k ö p e t m e d ett öfverskotf, f ö r e s s a m l i n g e n till S t o c k h o l m o c h till F r e d r i k a Bremerförbundets l o k a l e r, där s å m y c k e t s o m möjligt a f d e n s a m m a k o m m e r att e x p o - neras.
S a m l i n g e n blir tillgänglig under b y - råtid för b e s ö k a n d e o c h k o m m e r att d e - monstreras a f d a m e r n a p å b y r å n för dem som s å önska.
En del föreningar k o m m a tillsvidare att t a g a t i l l b a k a s i n a utställningar för att s e d a n, när Å r s t a k l u b b e n blir v e r k - lighet, å t e r l å t a dem u p p g å i den ursprung- liga s a m l i n g e n.
lO^åringen Tid a fen.
DALEN, E) DET PELLE MOLINSKA, men ett litet idylliskt ställe nere i Skåne gällde vårt besök härom dagen.
Med tåget från Eslöf ångade vi söderut mot Ystad och vid Wollsjö station upp- täckte vi från järnvägsbanken målet för vår resa.
Ställets ägarinna, fru H i l d a A h n f e 11, fyllde nämligen den 27 oktober 70 år.
Fru Ahnfelt har under en 40-årig Stockholmsvistelse gjort sig känd som vårt lands främsta plymspecialist.
— Hvem af våra damer känner ej Ahnfelfs Plymfa- brik på Smålandsgatan.
— Nu har emellertid fru A. sedan ett par års tid öfverlämnaf skötseln af affären åt sin son och slagit sig ned på sin gamla trefliga skånska gård.
Det har emellertid kostat åtskilligt med arbete att omvandla stället till hvad det nu är.
De naturliga förutsättningarna, en vacker, frukt- bar dalgång, genomkorsad af en porlande å, läm- pade sig särskildt för trädgård.
Hela jordarealen, två tunnland, har utnyttjats för detta ändamål, och trots senhösten prunka de vackraste rosor och dofta violerna i rabatterna.
Fru A. har från sin tidigaste barndom lärt sig att älska och bruka jorden i fädernehemmet, en stor gård i närheten af Landskrona.
Trädgårdens härliga Grawensteiner och Moltke- päron afprofvas nu inne i storstugan och göra trädgårdsmästaren all heder.
Vår värdinna visar oss omkring i sin trefliga, typiskt skånska huslänga, byggd i en våning, med alla rum i fil, lågt i taket, varmt och ombonadf.
Vår uppmärksamhet dra- ges till ett originellt matbord, hvars några centi- meter tjocka stenskifva hvilar på ett massivt ek- underrede.
Bordet är månghundraårigt och har säkert haft sin plats i sakristian i någon af de många kyrkorna på Ystadslätten.
Sedan vi gått husesyn i den gamla längan, fa vi de båda flyg- larne i närmare skärskådan.
Den ena bebos af en syster till fru A. och är lika hemtrefligt inredd, den andra är afsedd för gäster och inrymmer endast ett mycket stort rum en trappa upp, i bottenvånin- gen finnas tvättstuga, badrum och källarlokaler.
Den inbyggda gården med sin brunn i midten b e - gränsas af en vacker björnbärshäck, som är fru A:s stolthet, fy den skänker sin ägare bortåt 100 liter af dessa härliga bär om året.
Fru A. säger sig trifvas utmärkt här i all still- het tillsamman med en dotter och sin syster.
— P å vår vandring genom trädgården visar fru A. på en ovanligt hög och vacker gran, hvars stam ej går att famna och hvars krona synes på milsafstånd.
I det skogsfattiga Skåne är ett dylikt träd en säll- synthet.
Åren ha ej lyckats hämma fru A:s verksamhets- lust, ty det är infe endast trädgården, som skall - 702 - på skötas, utan äfven en massa fjäderfä, höns, ankor och kalkoner, som höra gården till.
P å vår vandring ut genom grinden och mot vindbryggan, som spants öfver ån, skulle ingen tro, att den raka, spänstiga damen vid vår sida redan fyllt sina 70 lefnadsår.
Lapplådan.
ET Ä R OTVIFVELAKTIGT ATT den nuvarande arbetsbristen i särskildt h ö g g r a d g å r ut ö f - v e r kvinnorna.
B e h ö f d e man ett b e v i s härpå, s å skulle det faktum v a r a ett kraftigt s å d a n t, att en e n d a obetydlig annons i en S t o c k h o l m s t i d n i n g om att l a g n i n g s a r b e t e o c h dylikt fanns att få h o s Lapplådan, N y b r o g a t a n 28 C, ö g o n - blickligen b e s v a r a d e s a f 150 a n m ä l n i n g a r från till s t o r del y r k e s s k o l a d e kvinnor, s o m g e n o m krisen blifvit utan förtjänst.
L a p p l å d a n är en a l l d e l e s ny institution.
Den är startad a f fröken Elin B j ö r k m a n o c h S k y d d s v ä r n s f ö r e s t å n d a r e, p a s t o r Aug.
W i - rén, samt h a r till f ö r e s t å n d a r i n n a fröken Emmi T ä g t m e y e r.
Den m o t t a g e r o c h utför till billigt pris a l l a l a g n i n g a r a f g å n g k l ä d e r, duktyg, strumpor o c h dylikt s a m t m o t t a g e r o c k s å b e s t ä l l n i n g a r p å trikåstickning, o c h vid ett b e s ö k ha vi öfvertygat o s s om att a r - b e t e t utföres m y c k e t väl.
F ö r n ä r v a r a n d e a r b e t a omkring ett tju- gotal a r b e t e r s k o r uppe i lvå s a l a r a f en våning N y b r o g a t a n 28 C, ofvanför K v i n n o r - nas Uppbåds arbetslöshetskommitté.
De e r h å l l a en aflöning a f 1.50 om d a g e n o c h ä r o b e r e d d a tillfälle att för ytterligt billigt pris å lokalen intaga mellanmål.
D e t är nu den nya f ö r e n i n g e n s hopp att allmänheten skall f ö r s e den med s å m y c k e t a r b e t e att den får möjlighet att s y s s e l s ä t t a allt flere a r b e t e r s k o r.
Man r ä k n a r d å p å att de strängt u p p t a g n a h u s m ö d r a r n a, d e s j ä l f f ö r - s ö r j a n d e kvinnorna o c h u n g h e r r a r n a s k o l a finna det fördelaktigt att få allt s å d a n t l a - g a d!
o c h uppsnyggad!, s o m a n n a r s blir l i g - g a n d e till ingen nytta e l l e r k a s t a s bort.
I c k e minst i d e s s a tider, d å a l l a h a en k ä n s l a a f n ö d v ä n d i g h e t e n att t a v a r a p å hvad man har.
F ö r e n i n g e n, s o m upptagit en a l l d e l e s ny o c h a f ingen annan e x p l o a t e r a d idé, har s ä k e r t framtiden för sig o c h k o m m e r att bli m å n g a a r b e t s l ö s a till nytta o c h hjälp.
Fru Lingeri talar till Landshöfdingen på Örebro slotts borggård.
S. Lindskog foto.
Örebrokvinnornas nykterheisdemonsiraiion.
EN PROCESSION AF KVINNOR, något ganska ovanligt i värt land, har i dagarna uppvak- tat landshöfding Bergström i Örebro, hvarvid deras talsman Karin Ungert hemställde om totalt spritförbud i staden och länet.
Kvinnorna anförde som skäl för sin begäran dels de tryckta ti- derna, dels Örebro stads egenskap af garnisonsort.
Landshöf dingen af spisade emellertiddeputationen i tämligen sträfva ordalag, hvar i hans bristande sympati för dess begäran tydligt framträdde.
Men som demonstration torde detta tåg af bortåt fyra tusen kvinnor helt säkert gjort sin verkan.
Spalten om b ö c k e r n a " Hur det kom därhän ".
C K E E N S I E T T LAND M E D A L - drig s å utpräglad vilja till n e u - tralitet, k a n det under p å g å e n d e krig helt undvikas, att den e n - skilde t a g e r ställning.
Han h a r - mas, g l a d e s eller lider m e d det eller de folk, till hvilka h a n s s y m p a t i e r a f en eller annan o r s a k knyta honom, k a n s k e p å grund a f prin- c i p e r o c h idéer, k ä r a för honom själf, o c h hvilka det e n a e l l e r det a n d r a folket s y n e s honom r e p r e s e n t e r a.
Det är naturligt o c h bör ej k r ä n k a n å g o n.
Följden a f detta tillåtliga blir emellertid nog s å lätt, att man till hvarje pris vill g e sin vän rätt i allt o c h hans ovän orätt.
Det är inte prydligt o c h skulle g e dåligt vittnesbörd om s v e n s k s a n s o c h måtta, ifall det inte v o r e enbart komiskt, n ä r en herre f ö r s ä k r a r att han inte m e r vill r ö k a e n g e l s k t o b a k, därför att E n g l a n d g å t t i krig mot T y s k l a n d.
Jag t ä n k e r mig v i c e v e r s a den, s o m hjältemodigt a f s t å r från att d r i c k a tyskt öl för att infe ris- k e r a att g ö d a den p r e u s s i s k a militarismen!
Nej, s å enkelt får m a n inte s e p å s a k e n.
K o n - flikten, hvars förfärliga b r a n d e n a r o s s a l l a i f a s a, är inte n å g o t tillfälligt gräl, o c h det är öfver hufvud t a g e t a l l d e l e s fruktlöst att s ä t t a oss o c h d ö m a om " hvem s o m b ö r j a d e " eller om hvem s o m inte " behöft v a r a m e d! "
K o n - flikten d a t e r a r inte från i g å r e l l e r e n s från ö s t e r r i k i s k - s e r b i s k a notväxlingen i juli.
Den har g a m l a a n o r o c h det blir en hel liten kurs i historia att k l a r g ö r a d e s s ursprung för o s s, under hvilken kurs vi m å n g a, m å n g a g å n g e r få v ä n d a p å medaljen, från framsida till b a k - sida o c h t. o. m. ofta finna att den m å t t e ha " ännu en b a k s i d a ", s o m en viss p r o f e s s o r s k l a s s i s k v o r d n a lilla g r o d a lät!
S o m en g o d handledning till den där lilla kursen i historia rekommenderar jag Världskriget, en mannaålders sfor- maktspolitik, a f C.
N.
C a r 1 e s o n.
Först och främst ä r b o k e n ju s v e n s k, d. v. s. upp- runnen p å neutral mark, i m o t s a t s till f l e r t a - let a f a n d r a a r b e t e n, dem den i n t r e s s e r a d e g ä r n a tagit del a f: r e s p e k t i v e l ä n d e r s hvita eller gula b ö c k e r, t y s k a g e n e r a l e r s eller e n - g e l s k a p r o f e s s o r e r s utläggningar, ä n d a till de k r i g s n o v e l l e r ur skilda litteraturer eller b r e f från skilda fronter, i hvilka v å r a f ö r l ä g g a r e nu g ö r a förmodligen g o d a affärer!
C.
N.
C a r l e - s o n s b o k har i c k e det r i n g a s t e att s k a f f a med e n a eller a n d r a s t a t e n s v a c k r a eller fula sidor.
D e s s s a m m a n h å l l a n d e grundton är s o c i a l d e m o k r a t i s k eller, m e d a n d r a ord, ut- g å r ifrån o c h p å v i s a r hur det nuvarande s v å r a l ä g e t logiskt o c h naturligt m o g n a t ur h e l a det p å privatkapitalet grundade s a m - hällets politik s e d a n årtionden.
Iduns an-, m ä l a r e s y m p a t i s e r a r för e g e n del m e d d e n - na framställning, men skyndar sig f ö r s ä k r a, att a r b e t e t ingalunda v i s a r t e n d e n t i ö s a s y f - ten, utan verkligen är hvad det utger sig för, nämligen en öfversikt, o c h därtill en s y n n e r - ligen populärt o c h klart m e d d e l a d, väl värd att l ä s a s a f hvarje opartisk.
Vi f ö r a s tillbaka till 1 8 7 0 - 7 1 å r s krig, längre har ej författaren a n s e t t nödvändigt, ehuru han väl k a s t a r en blick tillbaka ä n d a till W i e n k o n g r e s s e n 1815.
Det är likväl huf- vudsakligen med det s i s t a fyrtiotalet å r han ser v å r m o d e r n a tid i d e s s k a r a k t ä r i s t i s k a egenskaper och ödesdigra konsekvenser v ä x a upp.
Det är från d e s s a d a t a vi h a att r ä k n a med den nya s t o r a maktfaktorn i E u - ropa, Tyskland, s o m dessutom r e d a n p å 8 0 - talet allierar sig med Ö s t e r r i k e o c h Italien, d ä r m e d invigande de alliansprinciper, s o m naturligt nog s m å n i n g o m skulle u p p t a g a s äfven a f de a n d r a s t a t e r n a, under f ö r e v ä n d - ning a f jämviktens, d. v. s. fredens u p p e h å l - lande.
R e d a n från b e g y n n e l s e n finnes emellertid anledning till f a r h å g o r för denna fred.
Vid - 703 - Berlinkongressen 1878 r e g l e r a d e s nämligen B a l k a n f r å g a n under B i s m a r c k s, den s. k. "
ä r - lige m ä k l a r e n s " egid.
D e nya gränslinjerna, skrifver C a r l e s o n, d r o g o s brutalt rätt igenom nationaliteterna.
Det b o r d e varit att förutse, att frågan i c k e p å s å d a n t sätt kunde defini- tivt a f f ö r a s ur tiden.
V i d a r e b e g y n n e r med 8 0 - i a l e t för Frankrike den s t o r a k o l o n i s a - tionsepoken.
Egendomligt framstår, att det just var B i s m a r c k, s o m " r å d d e " grannen att s k a f f a sig denna ersättning för förlusterna 1871.
Troligen ville han framförallt afvända d e s s h å g från den h o t a n d e r e v a n s c h t a n k e n.
Under tiden sitter emellertid T y s k l a n d h e m - ma o c h v ä x e r.
Det bryr sig i c k e om k o l o - nier, b e h ö f v e r dem ännu e j.
Till k o l o n i a l v ä l d e hör en stark örlogsflotta o c h ännu n ö j e r sig T y s k l a n d med makt till lands - en tidsfråga.
Men m e d a n det n ö j e r sig, g ö r a d e öfriga s t o r m a k t e r n a s u c c e s s i v t upp den öfriga v ä r l - den.
Vi föras ur den e n a kombinationen i den a n d r a.
Vi s e J a p a n s sol g å upp o c h b e - vittna m e d h ä p n a d d e s s s e g e r öfver den r y - s k a k o l o s s e n 1905.
Vi få en inblick i den viktiga e n g e l s k a tullpolitiken under s e n a r e skeden och se England och Ryssland enas om förhållandena i A s i e n, s a m t E n g l a n d o c h F r a n k r i k e om dem i Afrika.
Vi få en f ö r e - ställning om d e p a n s l a v i s t i s k a s t r ä f v a n d e n a, m e d a n B a l k a n alltjämt fortsätter att j ä s a, s a m t äfven a f d e s s a s i r ä f v a n d e n s (i m y c k e t) motsättning, pangermanismen.
Men från början till slut s k ö n j a vi framförallt den r ö d a t r å d e n: F ö r v ä r f s b e g ä r, makthunger, p å p a s s - lighetskamp.
I a l l a d e länder, hvarom här ä r fråga, möjligen med undantag för E u r o p a s t r a s i g a s y d ö s t r a hörn, har rikedomen ökat.
Tyskland, s o m startat sist, är ej minst a g r e s - sivt; det b ä r e s a f en förbittrad " p l a t s i s o l e n " - princip, öfver hvilken man ej k a n förundra sig, lika litet s o m öfver de a n d r a s o b e n ä g e n - het att m a k a åt sig för uppkomlingen.
Här g ä l l e r i n g e n s t a n s o c h p å intet håll n å g r a i d e - ella värden, om o c k s å t. e x.
den e n g e l s k a l i - b e r a l i s m e n s o m b e k a n t hvilar p å idealistisk grund — utan rätt o c h slätt brödbiten!
Inför detta faktum är det sorgligt, men tyvärr sant, att a l l a f r e d s k o n f e r e n s e r (med eller utan t s a r e n s beskydd!)
d e s s a interparlamentari- s k a k o n g r e s s e r, vi under s e n a r e år bevittnat, bli e n d a s t g r o t e s k a m a s k e r framför de fort- s a t t a rustningarna.
Icke genom dessa väl- menta simulakrer under officiellt h ä g n s ä t t e r man y x a n till roten!
Under det de p å g å, fortsätta diplomaterna sitt tysta dubbelspel, till hvilket folken i det h e l a s a k n a hvarje » nyckel, o c h m e d a n folken som b ä s t t a c k a Gud för fredens v ä l s i g n e l s e r, bryter en v a c - ker d a g ovädret löst öfver dem, o c h d e r a s l e d a n d e män s k y n d a sig, hvar p å sitt håll, att p r o k l a m e r a sig själfva o c h sina a r m é e r s å - s o m v a r a n d e a l l d e l e s särskildt i k o n t a k t med " h ä r s k a r o r n a s h e r r e " — ett f ö g a u p p b y g g - ligt s p e k t a k e l!
Jag k a n ej r e f e r e r a eller e n s uppräkna allt, s o m i r a d e n a f korta, ö f v e r s k å d l i g a kapitel vidröres i C a r l e s o n s b o k.
Helt visst s k a f f a r sig den i n t r e s s e r a d e själf volymen, s o m e n - dast k o s t a r en krona.
Den för o s s g e n o m fyra d e c e n n i e r s utveckling fram till krigsut- brottet 1914, i c k e l ä n g r e.
I kriget tar den intet parti o c h afhåller sig från profetior.
F ö r f a t t a r e n s s a k har i c k e varit frågan om den s t ö r s t a m a k t e n s förskjutning hit eller dit.
I denna ofred, s o m med dån o c h brak, f o l k - rättsbrott, l ö g n e r o c h smuts störtat s a m m a n öfver det o l y c k l i g a Europa, s e r han helt e n - kelt den nutida världens s t ö r s t a bankrutt, och han har e n d a s t åsyftat, att g e n o m serien a f yttre tilldragelser v i s a — hur det kom därhän.
MARIKA STJERNSTEDT.
Z o o n i Holland i väntan p å att få r e s a l ä n g r e in i landet (bild.
2).
D e, s o m i c k e kunna få r e s a g e - nast, s a m l a s p å torget (bild 3) i s t o r a s k o c k a r, o c h matportioner ut- d e l a s åt dem.
D e välvilliga h o l - ländskorna n ö j a sig d o c k i c k e m e d att v e t a att flyk- tingarna få mat, s å att de kunna u p p e h å l l a lifvet.
D e f ö r s t å att lika nödvändigt för dem är en smula p e r - sonlig vänlighet o c h m e d - känsla, som s t y r k e r dem i en föriviflan, hvilken är v ä r r e än hunger.
Särskildt barnen r ö r a d e r a s hjärtan.
Dei är o c k s å t a c k s a m t att v a r a vänlig mot barn.
Ett l e e n d e o c h d e le tillbaka, en leksak och de glöm- ma sina vedermödor.
Vi s e p å v å r s i s t a bild hur skarpt de ä l d r e s l i d a n d e s - p r ä g l a d e ansikten s t i c k a a f mot de s m å s sorglöshet, de förstå ju i c k e hur o v i s s o c h mörk framtiden ä r för en flykting i främmande land.
PÄ A N N O N S P E L A R E N HÄR PÄ v å r första bild, s å v ä l s o m öfverallt, d a r d e dra fram, ha b e l g i s k a flyk- tingar i h a s t skrifvit ned b u d s k a p till s a k n a d e m e d l e m m a r a f s i n a f a - miljer i hopp att p å s å sätt k a n s k e en återförening s k a l l bli möjlig.
Ty i c k e blott s t ä d e r o c h b y a r h a blif- vit s k i n g r a d e, o c h g r a n n e skild från g r a n n e, men äfven familjerna ha under den b r å d s t ö r i a d e flykten i den o e r h ö r d a förvirrade anhopningen a f m ä n n i s k o m a s s o r skilts i s ä r, o c h m ö - drar s ö k a nu s i n a barn, b a r n sina mödrar.
En s å d a n e n s a m liten b e l - gisk flicka ä r det, s o m m e d hjälp a f en medlidsam holländsk dam nu stafvar igenom b u d s k a p e n i hopp att k a n s k e finna ett ord till v ä g l e d n i n g om hvar far o c h mor finnas eller hur deras ö d e g e s t a l t a t sig.
Om, s o m troligt är, det ä r a n d r a fäder o c h mödrar, s o m här r o p a efter d e sina, s å ä r hon d o c k i c k e a l l d e l e s ö f v e r - gifven för det.
Hon k o m m e r att fin- na tillflykt i n å g o t medlidsamt hem där hon kan d r ö m m a om den lyckli- g a d a g, när fred å t e r h ä r s k a r, o c h far h ä m t a r h e n n e tillbaka till det e g - na hemmet.
H o l l ä n d a r n a ha på ett II II! » II II II 19 t ti t: n ii K ii fl II il II i] - l u, [i Ii ii Belgiska folket är för- skingradt s o m Juda s t a m - mar, o c h m å n g a a f d e s s b a r n h a i c k e sten att lu- ta sitt hufvud mot.
Vi som sitta här långt ifrån b o r d e i c k e m e d godt s a m - v e t e kunna s t ä n g a v å r dörr och gå till v å r o f r e d a d e hvila, om vi i c k e l å t a vårt medlidande m e d dem s o m i c k e ä g a tak öfver hufvudet t a uttryck i en liten g å f v a, s o m tillsamman m e d m å n - ga andra alltid k a n a f - hjälpa n å g o n nöd o c h lära d e o l y c k l i g a, att äfven up- pe i norden t ä n k a a n d r a människor med d e l t a g a n d e och sympati p å dem.
storartadt sätt motsvarat det förtroende, som de o l y c k l i g a flyktingarna v i s a - de, d å d e t o g o sin tillflykt in öfver g r ä n s e n till d e r a s fredliga land.
D e ha låtit flyktingarna g r a t i s å k a på järnvägarna, så att de kunnat f ö r d e l a s öfver landet, de ha s ö k t b r i n g a en s m u - la r e d a o c h lugn efter p a n i - ken, de h a s å långt möjligt — flyktingarna r ä k n a s ju efter Antwerpens fall i 100,000-fal - gifvit dem mat o c h fak öfver hufvudet.
V å r a bilder t a l a härom sitt gripande s p r å k.
Vi s e de väldiga massor a f hem- lösa antwerpenbor, som trängas utanför j ä r n v ä g s - stationen vid B e r g e n - o p - Underwood &amp; Underwood foto.
TySKA KVINNOR.
I KRIGSTID H h EN A F D E TIDNINGAR, S O M tyska v ä n n e r d a g l i g e n sända mig, tilldrog sig nyss en rubrik min s ä r s k i l d a uppmärksamhet.
Midt b l a n d k r i g s t e l e g r a m o c h fältpostbref stod m e d s t o r a boksfäfver: " S i e g 1 i n d e s t r i c k t " — Sieglinde stic- kar.
S o m b e k a n t ä r o t e a t r a r n a i T y s k l a n d trots kriget i full g å n g, ehuru m e d ren tysk r e p e r - toar, s o m k a n s k e än m e r än förr b e h ä r s k a s a f W a g n e r.
O c h det b e r ä t t a d e s nu från en s t o r t e a t e r, att m e d a n W o t a n o c h W ö l s i n g a r sjunga sina l å n g a " m o n o l o g e r " inne p å s c e - nen, hålla S i e g l i n d e, F r i g g a o c h a l l a v a l k y - riorna b a k o m kulisserna p å m e d att s t i c k a för armén under det d e v ä n t a att d e r a s tur att uppträda skall k o m m a.
Men S i e g l i n d e, den t y s k a kvinnan, hvars ö g a enligt W a g n e r " ä r s k ö n a r e o c h b l i d a r e FRU MARIE ß£lX8AClA \ än hindens " och som satte segersvärdei i hjältens hand, hon s t i c - k a r ej blott b a k o m t e a - terns kulisser o c h i d e s s klädloger.
Hon a r b e t a r, s t i c k a r o c h syr öfverallt i a l l a t y s k a länder, i de rika hemmen och de enkla, kontorsfröknarna under s i n a hvilostunder från pulpeten, butiksflic- kor, då de b a k o m sin disk ett ö g o n b l i c k ej ha n å g o n kund alt b e t j ä n a — a l l a " s t i c k a " de, i fall detta uttryck får g ä l l a s o m s y m b o l e n för det kvinnliga fältutrustnings- arbefet.
Den b e r ö m d a författarinnan l ä m n a r sin b o k o c h sin p e n n a, o c h om hon ej " s t i c k a r ", s å Tyska damer samlade till arbete för Röda korsel i grefvinnan von Reichenaus salonger.
A. Blomberg foto.
arbetar hon i stället med att ordna bibliotek för soldater i lasarett, fästningar o c h k r i g s f a r - tyg.
S å s k r e f mig nyli- gen den i Stockholm personligen så kända o c h s k a t t a d e skriftstäl- larinnan fröken von S e i l: Äfven Tysklands kvinnor ä r o i detta nu e n a d e s o m aldrig förr.
Dagligen föras med järnvägståg och biler d e r a s " L i e b e s g a b e n " till h ä r a r n a, s o m i ö s t e r och v ä s t e r k ä m p a för landet?
bestånd: allehanda var- ma p l a g g till de stridan- de o c h a l l e h a n d a för- b a n d s a r t i k l a r till de s å - rade.
1
Jag s å g nyss ett i a c k b r e f från en soldat vid v ä s t a r m é n: " det g e r en k ä n s l a a f fröjd att b ä r a s a k e r, som förfärdigats a f k ä r a t y s k a händer — o c h när vi t ä n k a p å dem, s o m d ä r - h e m m a åt s o l d a t e n i fält s y o c h s t i c k a de v a r m a k l ä d e r n a, d å blir modet o c h kraften inom h ä r e n än s t ö r r e — — — " Men S i e g l i n d e s t i c k a r ej e n d a s t i t y s k a r i - ken.
Rundt om i världen, hvar hälst hon i d e s s a d a g a r befinner sig, a r b e t a r hon s n a b b t o c h ifrigt för dem, s o m k ä m p a för det ä l - s k a d e fosterlandet.
Ej heller här i S v e r i g e hvila h e n n e s händer.
Det fick j a g s e nyss en dag, d å j a g h ä n d e l - s e v i s kom att b e s ö k a det högkvarter, där hon för ö g o n b l i c k e t har sin a r b e t s p l a t s, i grefvin- nan von R e i c h e n a u s s a l o n g e r vid K u n g s f r ä d - gårdsgatan.
Det v a r väl ett 100-tal t y s k a damer, som o c k s å här förfärdigade " k ä r l e k s g å f v o r ".
S y - m a s k i n e r surrade, det tillklipptes, s y d d e s o c h s t i c k a d e s m e d ä k t a tysk e n e r g i o c h kraft, s t a p l a r a f strumpor, skjortor, m a g g ö r d l a r, lakan, bindor o c h m y c k e t annat fyllde bord o c h soffor o c h dessutom ett förrådsrum.
Ä n - d o c k h a d e r e d a n en s t o r sändning afgått till R ö d a k o r s e t s centralkommitté i Berlin för v i - d a r e b e f o r d r a n till d e k ä m p a n d e. "
E n d r o p - pe i hafvet ", s a d e vemodigt initiativfagarin- nan till detta a r b e t e, F r a u M a r i e B u x b a u m, m a k a till det vid t y s k a l e g a t i o n e n här s e d a n 30 å r a n s t ä l l d a g e h e i m e h o f r å d e t Herman Buxbaum.
O r d s p r å k e t om " m å n g a b ä c k a r s m å " föll o s ö k t p å e n s läppar, ty om hafvet b e s t å r a f o r ä k n e l i g a droppar, s å s t r ö m m a o c k s å till de k ä m p a n d e de tyska kvinnornas g å f v o r från a l l a håll o c h i n ä s t a n o ö f v e r s k å d - liga m ä n g d e r.
Det frivilliga hjälparbete!, s o m o c k s å här s å kraftigt drifves, har s a t t s i g å n g a f den h ä r - varande tyska kvinnoklubben, en g a n s k a ung organisation.
P å förslag a f fru B u x b a u m stiftades den 1910 p å k e j s a r e n s f ö - delsedag.
D e s s uppgift ä r egentligen att s a m l a tyska kvinnor i S t o c k h o l m o c h d e s s omnejd till s a m m a n k o m s t e r a f m e r a s ä l l s k a p - lig art för att p å s å vis Iifva o c h uppehålla g e m e n s a m m a intressen för tyskt språk, t y s k a h e m s e d e r m. m.
Men äfven a n d r a n a t i o n e r s kvinnor, gifta m e d t y s k a r eller a f tysk h ä r - stamning, ä g a tillträde till klubben.
D e s s s t y r e l s e b e s t å r a f s e x d a m e r: fru B u x - baum, ordförande, fru K l a r a M a c h a n d e r, v.- ordf., fru Hildegard B e c k e r, sekr., fröken E d - wina Zimmermann, s k a t t m ä s t a r e, s a m t två värdinnor, fruarna Emma Lindewald och A n n a W i k s é l l.
S o m h e d e r s o r d f ö r a n d e fun- g e r a r grefvinnan K a t e von R e i c h e n a u, m a k a till det kejs.
tyska s ä n d e b u d e t h ä r s t ä d e s, e x c e l l e n s e n grefve von R e i c h e n a u.
S a m m a n - komsterna ä g a rum å K o n s t n ä r s k l u b b e n 8 gånger om året, första fisdagen i hvarje månad, o c h p r o g r a m m e t b e s t å r vanligen a f musik, deklamation, uppförandet a f n å g o t t e a t e r s t y c k e o. s. v. O c k s å s v e n s k a d a m e r ä r o v ä l k o m n a till d e s s a s o m v a c k r a f e s t e r o r d n a d e aftnar.
Vid krigets utbrott föreslog emellertid fru B u x b a u m, att styrelsen skulle b e s l u t a om fri- villigt a r b e t e för t y s k a R ö d a korset.
F ö r s l a - g e t o m f a t t a d e s med lifligt bifall o c h s a t t e s g e n a s t i v e r k e t; en g å n g i v e c k a n s a m l a s nu- m e r a alla de tyska kvinnorna i S t o c k h o l m o c h d e s s omnejd till g e m e n s a m t a r b e t e; un- der mellantiden a r b e t a r hvar o c h en hemma.
Den första m å n a d e n s a m l a d e s man h o s fru B u x b a u m, n ä s t a m å n a d blir det h o s g e n e r a l - konsulinnan von K r e n c k i o. s. v. Just nu ä r det, s o m sagdt, i t y s k a l e g a t i o n e n s minister- hem, s o m a r b e t e t drifves o c h under ö f v e r l e d - ning, kan man väl s ä g a, a f detta h e m s n o b l a intagande värdinna, som med sitt fina blida v ä s e n o c h sin o s ö k t a vänlighet ä g e r a l l a för- utsättningar att v a r a en v ä r m a n d e o c h e n a n - de medelpunkt för sina landsmaninnor i det s v e n s k a frändelandet.
O c k s å ä r grefvinnan von R e i c h e n a u a f dem varmt afhållen o c h högt uppburen.
H e n n e s lugna, v a r m a infly- t a n d e torde v a r a v ä l g ö r a n d e särskildt i d e s s a tunga allvarstider, d å n ä s t a n hvar e n d a tysk familj trots offervillighet o c h mod skälfver för k ä r a fränder i ö s t - eller västfront.
Det hvilade o c k s å djupt allvar öfver de flitigt a r b e t a n d e l y s k a kvinnorna; det g i c k en underström g e n o m s a m t a l e t, s o m g a f en aning om hvad nationen har att b ä r a i detta nu.
D o c k utan ä n g s l a n eller misströstan.
Ty viss ä r en hvar a f dem, att hjältarne d ä r - ute vid t y s k a rikets g r ä n s e r s k o l a l ö s a den h ö g s t a uppgift, som i l a n d s n ö d e n s tid kan s t ä l l a s p å en m a n: att g e n o m sitt mods o c h sin arms kraft öfvervinna själfva d ö d e n s makt.
När den första sändningen " L i e b e s g a b e n " från d e t y s k a kvinnorna i S t o c k h o l m a f g i c k till Berlin, följdes den a f ett bref, s o m slöt s å: " U n s e r e h e i s s e n W ü n s c h e und G e b e t e sind b e i unseren für d a s V a t e r l a n d s o h e l d e n - haft kämpfenden und blutenden K r i e g e r n. "
Det l i g g e r n å g o t u r g e r m a n s k f öfver det nu- tida T y s k l a n d s kvinnor.
M e d a n de ej ett ö g o n b l i c k försumma de k r a f s o m hemmen i h ö g r e g r a d än n å g o n s i n s t ä l l a p å dem, m e - dan d e r a s hjärtan b l ö d a a f s o r g e n öfver fallne män, s ö n e r, b r ö d e r, hålla de sina huf- vuden högt, o c h d e r a s l ä p p a r uttala ord a f mod, s å d a n a W a g n e r en g å n g l a d e p å Brynhildas lunga: " Till nya b r a g d e r, ä d l e hjälte!
Min k ä r l e k ej k e d j e dig h ä r! "
Sigfrids segersvärd m ä n n e n s händer.
CECILIA a sälta de alltjämt i BÄÄTH-HOLMBERG.
De sköflade hem- men " DEN V AD JAN SOM FÖRF ATT ARIN- nan Marika Stjerstedt i sin gripande artikel " De sköflade hemmen " i förra numret af Idun riktade till våra läsare att söka i någon mån bispringa det olyckliga Belgiens hem- lösa och hungrande, behöfver helt visst inga vidare utläggningar.
Vi veta ju alla, att hvad hon skrifver är sannt, att verkligheten blott är ännu förfärligare än hvad ord kunna uttrycka.
Och vi tro med fru Stjernstedt, att om hjälpen än icke blir så stor, vi ha ju så mycken fattigdom inom eget land att tänka på, så är det dock något värdt att ha ge- nom handling visat sitt deltagande.
Idun mottager med nöje och redovisar för de penninggåfvor, som vi hoppas skola in- flyta, och äfven fru Stjerstedt mottager bi- drag under adress Leksand.
Alla influtna medel komma att redovisas i Idun och sedan af oss öfverlämnas till bel- giska legationen i Stockholm.
Vi hoppas också framdeles kunna få redogöra för hur de blifvit använda.
Stockholm i oktober ipi4- REDAKTIONEN AF IDUN.
- 706 - LITTERATUR [" = Några höstböcker.
Ä DEN RENA SKONLITTERATU- rens område föreligger i öfversätt- ning från norskan en bok af J o h a n F a 1 k b e r g e t, en af broderlan- defs mera uppmärksammade yngre författare: E l i S j u r s d o 11 er.
För svenska lä- sare kan den ha intresse, då den behandlar en kärlekssaga i norska vildmarken " våren efter Armfelfs stora dödståg öfver Tydalsfjällen ", en saga, hvars hjälte är en vilsekommen svensk sol- dat.
Soldafen, fågelfri, jagad, uthungrad, kom- mer till sätern, där den vackra Eli under somma- ren ensam vallar boskapen.
Det blir kärlek från första dagen, men förföljda af flickans oförsonlige far, f. ö. en röfvartyp och landsvägsplundrare i ganska stora mått, fly de älskande till fjälls.
B o - ken skildrar dramatiskt, ofta med sfark verkan, deras lif under en fasansfull vinter och deras slut- liga undergång.
Det hela är en tragedi i vildmar- ken, enformig, hopplös, buren af och höjd till skönhet framförallt genom flickans stolta mod, som är utmärkt återgifvet.
Mindre stolt är vår svenska hjälte!
Hans namn, Pelle Jöns, gör en ganska egendomlig effekt, att börja med.
Författaren sväfvar troligen i. okunnig- het om det begrepp, som hos oss populärt knytes till denna benämning — eller skall det vara af- siktligf?
Pelle) öns är emellertid skildrad som en inkarnation af det mustigt skrytsamma svenska språk vi känna igen t. ex. från Strix ' spalter, men i grunden en vek och bräcklig stackars pojke.
Kanske forflefver traditionen i norska fjällbygden alltifrån gammal örlig, alt svenskarna skulle varit, eller vara, sådana.
Man har, om så är fallet, kom- mit väl lättvindigt ifrån karaktäristiken, och ej heller Johan Falkberget har på de magra pre- misserna lyckats riktigt lefvandegöra sin gestalt.
Bekantskapen med hans bok kan, för dess öfriga förtjänsters skull, likväl vara värd att stifta.
I Norge har den sett fem upplagor, och den pry- des af författarens porträtt: en ung slätrakad man med oerhörd!
allvarligt uttryck.
— En novellsamling af C a r l S v e n s o n-G r a- n e r: R e g n b å g e n, visar lika väl som samma författares stora roman förra julen, att han ännu icke sitter inne med sin egen form, men den röjer också en sträfvan att komma till personligt ut- tryck.
Svenson-Graner ser på lifvet med dens ögon, som tror godi.
Aii hans historier räddas från atf bli i en ledsam mening välmenande, b e - ror på den grund af ärlighef, från hvilken de byg- gas.
De korfa folkinieriörerna äro enlig!
mitt för- menande hans bästa ting.
Där kan smyga sig in något enkelt och rörande, som griper läsaren.
1 en romantisk episod som Elena, bokens längsla novell, däremot, med zigenare, månsken och en naken flickas dans i djupa skogen, röjes svaghe- terna: en vida starkare poetisk fläkt hade där tarf- vafs för atf ens tillnärmelsevis öfverfyga oss; el- ler så t. ex. en Henning Bergers briljanta berättar- teknik, för att fängsla oss.
Här står nu endast en stomme, eit uppslag, och slutet, sens-moralen, söm vill visa oss, att det stilla lifvet är det bästa af!
lefva, kommer helt platt.
Mycket djupare ver- kan gör då den lilla anspråkslösa Jerusalems tempel, om man också vid läsningen tvingas an- märka på den Lagerlöfska tonen.
— En annan no- vellsamling är D e t h e l i g a h o r n e t af den mångfresfande L e o n L a r s s o n.
F. d. ungso- " cialisfen har sig icke blott omvandt, utan är nu en
CAIagfrAgah-pÅ ' Kr / gsfot- " Kejsar Wilhelms tåria ", som det tyska fältköket lär kallas af soldaterna har en gi- gantisk uppgift att fylla, då det skall förse miljonarmé- erna med lagad mat.
Kvantiteter dagligen hvilka, om de staplades upp bredvid Kölnerdomen, skulle fördunkla dess dimensioner.
Vi se här några interiörer från den sida af kri- get som grupperar sig kring fältköket.
På bild t ha soldater- na fått en styrkande och efterlängtad tall- rik varm soppa.
Bild 2 visar ett fältbageri i full verksamhet och bild 3 köttransoner- nas fördelning.
Å bild 4 och 5 se vi resp. spannmålens fördel- ning och potatisskal- ning en gros.
6:e bil- den visar att solda- terna också förstå att mjölka.
Slutligen se vi på bild 7 hur en grupp glada soldater i triumf föra med sig ett svin, hvilket tycks vara som hittadt för söndagsmiddagen.
Berliner Iilusir.
Gesellschaft.
- 707 -
fulli utbildad resetalare för motsatta lägret.
In- tet ondt däri, om vi blott få reservera oss mot ett tomt experimenterande.
Novellerna i Det heliga hornet inge inte något särskildt förtroende.
De äro skrifna med en viss rutin, som står många till buds, och behandla diverse situationer eller öden från stora ofredens dagar, från slagen vid Narva eller Pultava, eller från ryssarnes härjningar på våra kuster den tiden.
Som historiska dokument betyda de föga, som förströelseläsning, kanske särskildt för ungdom, ha de sitt berättigande.
Ett par af dem skulle, omsatta till dikt, naturligtvis af en verklig diktares hand, kunnat ge en fläkt af på- minnelse om Fänrik Ståls sägner.
I Leon Lars- sons prosa blir afsiåndet, trots det stundom moii- vistiskt lyckade i hans framställning, emellertid alltför stort.
I J u v e l e r n a p å G å r d a, roman af U l r i k U h 1 a n d få vi lära oss vådan af att icke ha ren- liga jungfrur.
Med " juvelerna " åsyftas ingenting mindre än de två tjänsteflickorna på Gårda herr- gård, hvars ägarinnor ständigt äro sjuka.
Detta ger anledning till hemska rykten om metodisk för- giftning från snikna arfvingars sida.
Man tror sig, eller eventuellt hoppas, få genomrysa ett nytt F ä - gerskiöldsdrama, men författaren (författarin- nan?)
har soligare afsikter med sin bok.
Han (hon) vill endast, i ett litet fladdrande manér, visa oss ett halft dussin typer, tagna på ytan, men icke utan korn, samt låter allt sluta till det bästa med bofvarnas, " juvelernas ", afslöjande och två för- lofningar, just de två oskyldigt misstänkta arfvin- garnas.
En harmlös och rolig bok, så fjärran från verkligheten och tidens bisferhet som den mest pretentiösa kan begära.
MARIKA STJERNSTEDT.
Några konstböcker.
F ä r g o c h f o r m, A u g u s t B r u n i u s ' myc- ket uppmärksammade bok, får i den norska tid- skriften " Kunst og Kultur " ett synnerligen sympa- tiskt omnämnande, hvarur vi anföra följande, som synes oss lyckligt karaktärisera det förtjänstfulla verket: " Det är öfver hvad Brunius skrifver något sällsynt fritt och friboref.
Hans form är säker; han ger sig tid till att se och skildra.
Här är modernt åskådningssätt, men intet modernt hafs.
Det är en lugnt orienterande blick öfver företeelserna.
Han har i.sin syn på konst nått upp till en viss höjd.
Det är inte den kunsthistoriske fackman- nens med detaljer sfenlagda väg, vi möta här den moderna européens vakna konstnärliga instinkt, det nya suveräna bedömandet af historien med öf- verhoppande af en hel del likgilfiga fakta.
— Det är en i bästa mening skandinavisk bok, i det den handlar om skandinavisk konst och hänvänder sig till den publik världen rundt som tror, att dessa fvra folk också har en konstnärlig mission att fylla. "
" Om t r ä s n i t t o c h t r ä s n i d a r e i S v e - r i g e " har den talangfulle unge konstnären A r- t u r S a h l é n från Norstedt &amp; Söners förlag ut- sänd!
ett originellt utstvrdt arbeie.
" Den framstå- ende roll, " säger förf.
i sitt förord, " som träsnittet sedan århundraden tillbaka spelat inom såväl bok- illustrationen som den fria grafiska konsten, torde för de flesta ej vara obekant.
Få äro dock de, som ägt någon närmare kännedom om dem, som i vårt land uföfvaf denna konst.
Det är först på s e - nare tid som intresset för dessa glömda konstnä- rer börjat vakna och uttalanden gjorts om nödvän- digheten af en svensk träsnittshistoria.
Då denna bok framlägges för offentligheten, är dess syfte att med de uppgifter, som stått till buds söka nifva en någorlunda klar och öfverskådlig bild af vår fräsnitfshisforia.
Därtill hoppas jag den äfven måtte bidraga till att i vårt land ytterligare höja intresset för konstarten i fråga. "
Sahléns bok ger en god historisk öfverblick s å - väl qenom sin upplysande texi som siii rika illu- strationsmaterial.
Den är dessutom som vi redan anfydt, ett verkliat typografiskt praktverk och sär- skildt de kapitelöfverstycken, som af författaren själf tecknats och, delvis under medarbefareskap af fröken Harriet Sundström, skurits i trä, äro mycket stilfulla.
Boken förtjänar alltså både att beskådas och läsas.
Gottfrid Kallstenius: O l j e m å l e- riet, f ä r g s f o f f o c h b i n d ä m n e n.
(Wahl- ström och Widstrands förlag.l För alla konstin- tresserade, som finna det önskvärdt, att goda konstverk ofördärfvade må bestå genom tiderna, bör detta professor Kallstenius ' värdefulla måleri- iekniska arbete vara välkommet.
Författaren har gått till grunden med frågan om de olika färgstof- fernas egenskaper, deras tekniska renhet och ljusäkfhef framför allt, och han har genomfört sitt värf med fullständig förtrogenhet i afseende på frågans teoretiska och praktiska sidor.
Hans omdö- men om färgstoffer och bindämnen äro nämligen baserade på egna experiment och erfarenheter och hans insikter i facklitteraturen verka impone- rande.
* Illusirerad svensk liiieraturhi- s t o r i a af H e n r i k S c h u c k och K a r l W a r- b u r g.
Första häftet af fjärde delen af den nya, omarbetade och utvidgade, upplagan af detta monumentala verk föreligger nu i bokhandeln.
Denna sista del, hvars utgifning härmed tager sin början, är afsedd att behandla den svenska litte- raturen under realismens och efterhumanismens samt naturalismens tid eller från slutet af 1830- talet till inemot sekelskiftet i den mån litteraturen för ett så närliggande tidsskede låter sig veten- skapligt behandlas.
Det är första gången i vår litteratur, som hela denna period gjorts till föremål för en samman- hängande framställning i så stor omfattning och efter moderna litteraturhistoriska synpunkter.
F ö r - fattaren, professor Karl Warburg, har under en lång följd af år sysselsatt sig med forskningar och studier särskildt inom della iidsskede, af hvilke!
han uian gensägelse lorde vara den främsfe kän- nare vår!
land för närvarande äger.
Den epok af vår lifieraiurs häfder, som fjärde delen kommer af!
omfatta, har ju att uppvisa flera af vårt lands främsta och mest populära författare, Runeberg, Fredrika Bremer, Vikfor Rydberg, Carl Snoilsky, Strindberg m. fl.
och skildringen af deras lif och skaldskap forde väcka den största uppmärk- samhet i vida kretsar.
Af särskildt intresse är att en synnerligen utförlig framställning kommer att ägnas åt pressen, som ju i väsentlig mån sätter sin prägel på hela detta tidsskede med namn som Hierta, Dalman, Askelöf och Crusenstolpe.
Det nu föreliggande första häftet ger till inled- ning en synnerligen orienterande exposé öfver andliga rörelser i Europa under 1830 — 50-falet, och utlandets stora författare under denna tid passera revy i lifliga och träffande karakfäristiker.
Denna nya upplaga, hvars utgifning beräknas vara afslufad under loppet af 1915, utkommer lik- som den föregående på Hugo Gebers förlag.
Från scenen och estraden.
VEM MINNES E] DE NU " HISTORI- ska " åren, då Stockholm lefde i en som det tycktes ohjälplig Carmen- feber, hvilken ingalunda stod till- baka för andra likartade symptom, förknippade med namnen Trebelli, d ' Andrade, Arnoldson och hvad de nu heta alla dessa stjärnor på den europeiska sångens himmel.
Men månne icke Carmenfebern, hvartill fru M a- tilda lungstedts oförlikneliga talang bar skulden, slog rekordet i fråga om utbredning och intensitet?
Utan tvifvel.
Jag vet unga damer, som halft ruinerade sig på Carmen-fotografier och operabiljetter och som ådrogo sig allvarsam- ma förkylningar, förutom tidsförlust och föräldra- bannor, emedan de stått timvis utanför operans sceningång för att uppfånga en skymt af sånger- skan.
När fru Jungstedi nu begick sin 50-årsdag med en Carmen-föresiällning på k. teatern, visade det sig att febern ännu lefde som elden under a s - kan.
Operasalongen räckte nafurligligtvis ej till att rymma alla, som velat återse och värmas af en konst, hvilken vi en gång moitogo och anammade som man anammar en helg och efter hvilken en oöfverskådlig rad hvardagar synes hota.
Må det vara nog att konstatera, att aftonen präglades af en egendomligt stark feststämning; ett strålande skede i den stockholmska operakonsfens historia drog förbi under jubel och tack från de många, åt hvilka sångerskan under årtionden skänkt så mycken skönhetsglädje i toner och snillrik drama- tisk konst.
Blommorna regnade, applåderna smattrade — och sist föll järnridån, stum och o g e - nomtränglig som ödet.
Och det är lämnadt åt framtiden, när vi åter skola möta en tondramafisk artist, som i begåfningens omfång kan mäta sig med vår svenska Carmen.
Konsertföreningen började med en käck ansats sitt nya arbetsår.
Hr E r i c h O c h s stod på dirigenfpallen och ledde med lif och in- tensitet sina trupper, som till följd af åtskilliga ny- rekryteringar ännu icke kunna arbeta med den nödiga homogeniteten, men på hvilkas vardande fullkomninq i uppfattning och samsnel man hr&gt;r aoda skäl att lita.
Namnen Aulin.
Berwald, Beethoven, Brahms och Mozart stodo på de båda första torsdagskonserternas program — alltså både modern och gammal tid, både svenskt och tyskt var representerad !.
En varm musikvän, som framför all!
är mäklig förljusning öfver hvad han hör i våra konsertsalar, då han märker af!
de exekverande äro san!
hängif- na sina uppgifter, förklarade att Konserfförenin- - 708 - gen bjöd den bästa musik, som f. n. åstadkom- mes i hufvudstaden.
Vi underskrifva detta med några smärre reservationer, öfvertygade om att det subjektiva omdömet rätt snart förvandlats till en allmängiltig sanning.
Kammarmusikföreningen, alltfort re- presenterad af Kjellsfrömska kvartetten, hade på sin inledningskonsert tagit för sig en ny sonat — g-moll — af den egensinnige Carl Nielsen, hvil- ket verk knappast gladde eller intresserade åhö- rarne, med undantag kanske af dem, som älska det spetsfundiga, besynnerliga och alla välljudan- de harmonier främmande i en tondikt.
Det fram- gick också af programsammanställningen, att äf- ven konsertgifvarne själfva känt nödvändigheten af en mera smältbar musik som motsättning, hvar- för aftonen inleddes med en älskvärd kvartett af Hayden och afslöts med en känsloflödande piano- kvintett af Schumann.
Fru M a i k k i l ä r n e f e l t-P a l m g r e n s och herr S e l i m P a l m g r e n s konsert i Musikaliska akademin kännetecknades af en spontan sångar- glädje, som hastigt meddelade sig till den talrika publiken och gjorde den varm och intresserad.
Det är för öfrigt inte svårt att bli intagen af en s å - dan frisk stämglans och en så lemperamenisslark sångkonsf, som fru järnefelt-Palmgren besiiier.
Programmet var rundligt tilltaget och genomgå- ende förträffligt formad!
med nummer af Händel, Schubert, Caccini, Brahms, Slrauss, Debussy m. fl.
— och så slutligen finnarne Järnefelt, Sibelius och Palmgren.
De olika stilarferna gingo väl ihop och man önskade inte!
uteslutet, emedan sånger- skan behärskade likaväl den patetiska genren som den enkelt gripande och graciöst intagande.
Herr Palmgren bestod ett omsorgsfullt ackompanje- mang och bidrog dessutom med några brottstyc- ken ur egna pianokompositioner, djärfva, egen- domliga alster, där det nationella elementet var starkt blandadt med en europeisk ton och stäm- ning.
• Fröken S i g n e K o l t h o f f s andra roll under hennes gästspel å Dramatiska teatern blef som den olyckliga Fanny Armaury i Henry Batailles ko- medi " Den fåvitska jungfrun ".
Fröken K. fick här üllfälle att visa sin talang i hela dess bredd och kraft, visa hvilken utmärkt artist hon är på den seriösa komediens område, enkannerligen den franska.
Det fanns knappast någonting, som klic- kade i hennes framställning, den var intensiv och likafullt behärskad, klar med gnistrande facetter, röjande en soignerad tekniks förmåga i tal och plastik, som utmärkt sammanföll med styckets anda och stämning.
Det vore af verkliat värde att få se fröken Kolfhoff i en helt ny roll, där inga erinringar om föregående artisters spel störa in- trycket.
Hon sitter otvifvelaktigt inne med r e - surser för det stora skådespelet, som borde till- varatagas, och hellre på denna sidan Östersjön än på den motsatta.
Folkieaierns senasie premiär uppiog en dansk fars af Axel Breidahl, " Dagen effer ", som åimin- sione hos anmälaren kvarlämnade ett kaoiiski in- tryck.
När det förnuftslösa tillika präglas af dum- het och spelas ojämnt, delvis klumpigt, blir resul- tatet magert.
Nej, folklustspelet är nog denna scens uteslutande uppgift att odla och därvid gjorde den klokt i att hålla sig.
Inte ens fröken Z e 11 m a n eller hrr H e d l u n d och W a 1- 1 é n kunde trots aktningsvärda försök dölja styc- kets stora brister.
* Visst är det sannt att vi i dessa vargatider ha anledning till mycket allvar och föga glädje, men icke dess mindre — eller just därför — är det också ett behof att någon gång för en kort hvilo- stund bakom förströelsens rosiga slöja söka un- danskymma de tunga dagarnas skräcksyner.
En kväll på B l a n c h ' s C a b a r e t skall visa sig som en icke oäfven kur mot grubbel och tungsinne.
Det hvilar en verkligt gemytlig och angenämt artis- tisk stämning öfver den eleganta lokalen, det om- växlande och roande programmet.
Det lilla ne- gerkapellet bjuder på en exotiskt eggande, en smula burlesk repertoar; de högre musikkrafven fyllas framgångsrikt af den ryske violinisten Michailows prestationer, som väl kunde låta höra sig från en vida anspråksfullare tribun.
Den hol- ländska vissångerskan Hansy Petra besitter en praktfull mörkskuggad röst och en utmärkt före- dragskonst med något af en Yvette Guilberts et- sande genialitet i gestaltningen.
Den lilla blonda danskan Ayoe Willumsen sjunger som en munter och solglittrande fontän sprudlar.
Vår egen Svea Textorius är en mäsfarinna i sin genre, hos Jean Claessons visor och historier hvila inga ledsam- hefer, det dansanta unga paret Gunnar Gullberg och Nina Sommerfell fylla Terpsichores tjänst med ungdomlig fägring och behag o. s. v. — med ett ord allt är just som det bör vara på en intim och lagom lössläppf liten " konstnärshippa ".
Publiken trifs där också förträffligt, icke minst damerna, och fyller hvarje kväll den modärna salongen,
Den kaflas då ut till en aflång remsa af 1 cm.
tjocklek, hvilken skares ut till 8 cm.
långa stänger.
Dessa vri- das 2 slag eller få vara raka, pen- slas med äggula, läggas på val ren- gjord plåt och gräddas rostgula i varm ugn.
Serveras till hönspuré.
P.
M. för hrr affärsmän.
VINSTEN ÖKAS GENOM Stekta filéer af sjötunga (f. 6 pers.).
3 sjö tungor på omkr. 5 hg.
st., 1 msk.
salt (15 gr.), Vd tsk.
hvitpeppar.
Till panering: 1 del.
mjölk, 3 msk.
mjöl (30 gr.), 2 ägg, 2 tsk.
matolja, salt, hvitpeppar, 1 / del.
fin- stötta skorpor.
T i l l s t e k n i n g: 1 / 2 kg.
flottyr, 1 citron, persilja, till garnering.
B e r e d n i n g: Sjötungorna urtagas, sköljas väl och torkas; en djup skåra skares med en spetsig knif längs efter ryggbenet på båda sidor och filéerna skäras försiktigt från benet, så att de ej gå sönder.
De läggas med skinnsidan mot en skärbräda och köt- tet skares från skinnet.
Filéerna in- gnidas med saltet och pepparn och få ligga på hvarandra 1 tim., hvar- efter de torkas väl med fiskhandduk, doppas i mjölken, vändas i mjölet, doppas därefter i d e ' v ä l vispade äg- gen, blandade med matoljan och smak- satta med l i t e t salt och peppar, och vändas - sist i stötta skorpor.
De klappas med en knif så att paneringen fastnar och få ligga 1 tim. att hård- na.
De stekas därefter i flottyren, läggas upp på bruten servett eller tårtpapper, begjutas med litet smält smör, tillsatt med citronsaft, garne- ras med vackert skurna citronkiyftor och stekt persilja samt serveras med remonladesås och små kokta pota- tisar.
Sjötungorna kunna rensas och filéerna behandlas på samma sätt, hvarefter de doppas i frityrdeg och kokas i flottyr.
1 s kundkretsens = snabbaste fj kunder ä r EN utvidgning.
och säkraste ÄNDAMÅLSENLIG H i IDUN F har §| i icke blott ögonen sentals billigaste, att i nya En a n n o n s v ä r d e f ö r d a g e n: den på k ö p a r e än l ä n g r e t i d, fall nå ANNONSERING d ä r t i l l lämpliga organ.
I Den vägen 2 många å r.
faller ja, i tu- Landets mest er- farna annonsörer annonsera också därför r e - gelbundet i IDUN.
mir * I Iduns Hjälpreda för 5 i Hemmet läses under rubrik!
SJU dagar S " Om hudens vård ": i veckan läses en annons i IDUN Redigerad af E lisabeth Ö stman - S undstrand Inneh.
af Elisabeth östmans Husmo- derskurs i Stockholm.
VECKAiN 1 — 7 NOV.
1914.
SÖNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; fransk biffstek med m&amp;itre-d ' - h6tel- smör och potatis; mjölk; kaffe eller t&gt;e med g-ifflar.
M i d d a g: Hönspuré med smördegsstänger; stekta filéer af sjö- tunga med remonladesås och pota- tis; varm mandelpudding med vanilj * - så.s.
MÅNDAG-.
F r u k o s t: Smörgåsbord; hafremjölsvälling; sill i papper med potatis; kaffe eller te.
M i d d a g (ve- getarisk): Korngrynskaka; äppelsoppa.
TISDAG-.
F r u k o s t: Smörgåsbord; hafregrynsgröt med mjölk; agg i låda med ansjovis; kaffe eller te.
M i d - d a g: Afredd buljong (efterbuljong från söndag) med rostadt bröd; kokt kolja med äggstanning och potatis.
ONSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; hafregrynsgröt med mjölk; sillsås med potatis; kaffe eller te.
Middag: Finsk f år stuf ning; klar äppelsoppa.
TORSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; njursauté med stekt potatis; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Ärter med fläsk; plättar med sylt.
FREDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; bräckkorf med äggröra; mjölk; kaffe eller t e.
M i d d a g: Kåldolmar; blå- bärskräm med mjölk.
LÖRDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; hafregrynsgröt med mjölk; stekt strömming med tomatsås och potatis; kaffe eller te.
M i d d a g: Bräckt skin- ka med potatispudding; äpplen med ris.
RECEPT: F r a n s k b i f f s t e k med mai- tre-d hötel-smör (f. 6 pers.).
6 hg.
benfri svinhare, 1 liten msk.
salt, Va tsk.
hvitpepparj 3 msk.
smör (60 gr.).
M a l t r e - d * h ö t e l - s m ö r: 1 hg.
smör, 2 tsk.
finhackad persilja, 1 tsk.
citronsaft.
T i l l g a r n e r i n g: Fransk pota- tis, persilja.
B e r e d n i n g: Köttet torkas med en duk, urvriden i hett vatten, skares i 1 cm.
tjocka skifvor, hvilka bultas på båda sidor och beströs med peppar och salt.
En stekpanna upphettas långsamt, smöret brynes däri, bif- farna läggas i och stekas Öfver hastig eld samt uppläggas på varmt serve- ringsfat.
Pannan vispas ur med li- tet kokande buljong eller vatten och såsen hälles öfver biffarna .. På hvarje biff lägges en liten skifva maitre- d ' hötel-smör, som beredes på följande sätt: persiljan sköljes, inklappas i en duk, rensas, hackas fint och vrides hårdt i en duk, hvarefter den blan- das väl med smöret, citronsaften och pepparn.
Smöret formas i en fuktig ' u B J Filialer på alla större platser.
LKSTRÖmS \ IASi7UÖL ÖRLBRO KinTfttN FABRIK.- RAOHEü Ansjovis i Ostronsås Erkändt bästa inläggning.
Föt » D e n finsmakawe!
b e r ö m d a Cacaon 2.9O ftg.
är ovillkorl.
största fördel att använda.
Percy F. Luck &amp; C:o H. A.-B.
2 Gahns i Borax Benzoe tvål i duk till en rulle af ett fingers tjock- lek och får ligga i duken, som läg- ges på is el] er på kallt ställe, tills det är hårdt.
— Anrättningen garne- ras med potatis, kokt i f] ottyr, samt persilja och serveras som frukosträtt H ö n s p u r é (f. 6 piers.).
1 gammalt hons, 2 lit.
vatten, 1 msk.
salt, 3 hvitpepparkorn, 1 nejlika., 1 / s lit- ljus buljong, 65 gr. risgryn, 3 msk.
smör (60 gr.), 2 msk.
mjöl (20 gr.), hvit- peppar, 2 äggulor.
B e r e d n i n g: Hönset ansas på van- ligt sätt och får ligga i rikligt med vatten 12 tim.
Det torkas, styckas i 4 bitar, sättes på i kallt vatten, tillsatt med salt, skummas väl och får koka med kryddorna och 1 lit.
af buljongen, tills köttet är mört eller omkr. 4 tim.
Risgrynen sköljas 1 hett vatten och få koka mjuka i resten af buljongen.
När köttet är mört, skiljes det från benen, hvilka ånyo får koka i buljongen, tills den utgör 2 lit.
Köttet skares i bitar, drifves 4 ggr genom köttkvarn och stötes i stenmortel tillsammans med 2 msk.
af smöret ooh de kokta ris- grynen.
Färsen pas s eras genom hår- sikt.
Buljongen silas och skummas.
Resten af smöret fräses med mjölet 2 min., buljongen spädes på, litet i sänder, färsen lägges i och purén får koka under rörning 5 min., hvaref- ter den afsmakas med kryddorna.
Ägg- gulorna vizspas upp i soppskålen och purén hälles i under stark vispning.
Serveras med smördegs stäng er med ost.
l Smördegsstänger m e d ost 12 pers.).
S m ö r d e g: 75 gr. mjöl, Va del.
vatten (knappt) 125 gr. fint smör, 40 gr. fin, rifven ost.
T i l l p e n s l i n g: 1 äggula.
B e r e d n i n g: Mjölet siktas och ut- röres med så mycket vatten, att det blir en lagom hård deg, hvilken ar- betas hastigt, väges och får hvila 20 min.
— Smöret tvättas och vattnet klämmes ur väl, hvarefter det klap- pas ut till en rund kaka.
— Degen kaflas ut till en rund kaka, något tjockare på midten.
Smöret lägges midt på degen och kanterna af degen vikas öfver smöret, så att detta full- komligt täckes, hvarefter degen får hvila 10 min.
Nu klappas degen lätt ut med kafvel till en fyrkant af omkr. V2 cm.
tjocklek.
Denna fyrkant vikes därefter ihop, så att kanterna af degen mötas midt på fyrkanten.
Där- efter vikes den ena halfvan af de- gen öfver den andra, degen ligger då i fyra lag på hvarandra.
Degen utklappas åter till en aflång fyrkant.
Detta uppreplas 4 ggr efter hvarandra, hvarefter degen ställes ut att hvila 15 min.
Den kaflas åter 4 ggr och får hvila 15 min.
Så forfares ännu två ggr med degen.
Sista gången d en kaf las strös 1 i te t af den r if na osten på den utkaflade degen och detta upprepas, tills den är färdig- kaflad, hvarefter den får hvila 1 tim. (f. SYMASKINS AKTIEBOLAG 1 S " Bland alla de medel, som • rekommenderas för bevarande eller.
• förbättrande af hyn, anses borax- • • benzoe ' såsom det bästa.
• " Mot finnig och oren hy är bästa • • medlet en längre tids begagnande " af borax benzoé ' tvål.
• har sedan gammali stort för- • ^ troende.
Pris 50 öre st. ^ KÖKSALMANACK R e m o n l a d e s å s I (f. 6 pers.).
Äkta majonnäs, 2 tsk.
- fransk setaap, / msk.
fint hackad saltgurka, 1 tsk.
finhackad körfvel, 1 tsk.
finhackad dragon, V2 tsk.
ansjovisessens.
Ä k t a m a j o n n ä s: 2 äggulor, 1 tsk.
salt (5 gr.), några korn cayemne, 1 msk.
dragonättika ell.
vinäger, 2 del.
fin matolja, V2 — 1 msk.
citronsaft, V2 msk.
kokande vatten.
B e r e d n i n g: Äkta majonnäs till- sättes med senapen, saltgurkan, ka- prisen, persiljan, körfveln, dragon och ansjovisessensen.
Äkta majonnäs beredes på följande sätt: Äggulorna läggas i en stor spil- kum tillika med kryddorna och rö- ras med träsked 10 min.
Ättikan häl- les så småningom öfver gulorna un- der kraftig rörning.
Då ättikan blan- dats med gulorna, tillsättes oljan i en smal stråle under jämn rörning.
Såsen afslutas med citronsaften och det kokande vattnet — detta senare för att förhindra att den skär sig.
— Såsen omröres väl och afsmakas noga.
Serveras till stekta filéer af sjötunga.
Världsberömda.
SINGER E:0 Varm m a n d e l p u d d i n g (f. 6 pers.).
40 gr. sötmandel, 4 bittermand- lar, 4 ägg, 2 msk.
socker (30 gr.), 2 del.
grädde, V2 tsk.
finrifvet citron- skal, 2 tsk.
potatismjöl (10 gr.).
T i l l f o r m e n: 2 del.
strösocker (170 gr.), 2 msk.
kokande vatten.
B e r e d n i n g: Sockret smältes i en smord, något varm stekpanna, spädes med det kokande vattnet, och härmed beklädes en slät hålform.
Mandeln skållas, torkas i ugnen och drifves- genom mandelkvarn.
Äggulor och socker röras i en kastrull / tim.
Grädden kokas upp och hälles på äg- gen under stark vispning, hvarefter krämen får sjuda öfver elden.
Ka- strullen aflyftes och vispningen fort- sättes, tills krämen är kall.
Då till- sättas mandeln, citronskalet och mjö- let.
Sist nedskäras de till hårdt skum slagna ägghvitorna.
Massan hälles i den beklädda formen och gräddas i vattenbad i ugn omkr. / i tim. Pud- dingen uppstjälpes efter 10 min.
och serveras med vaniljsås.
787.
N. K.-s Manchester-Hat mössa af enfärgad randig sammet i svart, marinblått, grått, brunt och lilas Kr.
2,65.
939.
D J U R S H O L M Sveriges äldsta och bäst ordnade villasamhälle.
Samskola med dimmisslonsrätt.
Kr nmunalskatt c:a hälften mot I Stockholm.
M.
Kis Sidenmoiré-Väska, svart med oxiderad bygel, fodrad med kul.
foder.
Storl.
1 8 x 1 5 cm.
DIURSHOLMS AKTIEBOLAG, DJURSHOLM.
Kr.
3.25.
838.
N. Kss Skärp Läderimitation, matt med sidenkanter 3 Va cm.
bredt i svart o. marinblått Kr.
1.25.
I BEHOFVER NI 1 G O D A D E S S E R T E R Efterrätter o c h T å r t o r!
\ A -.
B.
NORD S I KA KOMPAN E I T STOCKHOLM.
J BAGERIET &amp; KONDITORIET, 4 STORGAT T A A N N.
.
J Ring upp Allm.
13 76 eller Riks 3812 hem-1 och beställningar sändas till hem men, ångbåtar eller tåg, 1 i 3 F O R D E L E N med F. Paulis Ovicula tvål framför alla andra två- lar är att den innehåller friska äggulor som skydda och försköna huden.
Mot ömtålig hud rekommen- dera därför specialister F. Korngrynskaka (f. 6 pers.).
2V2 ' del.
korngryn, 2V2 del.
vatten, / i lit.
mjölk, 2V2 msk: smör (50 gr.), 1 msk.
finhackad portug.
lök, i ägg, Va del.
sirap, 50 gr.
sultanrussin., närsalt, ty msk.
soja, salt.
T i l l f o r m e n: V2 msk.
smör (10 gr.), 2 msk.
stötta skorpor.
B e r e d n i n g: Grynen sköljas och läggas i vattnet 12 tim. innan de kokas.
Mjölken kokas upp, grynen ivispas och få s edan koka omkr. 2 tim., eller tills de kännas mjuka och man har en fast gröt.
Den uprphälles och 30 gr. af smöret tillsättes ge- nast.
När gröten blifvit kall iblan- das löken, fräst i resten af smöret, ägget, sirapen, de sköljda och skål- lade sultanrussinen och litet närsalt.
Smeten afsmakas med soja och salt.
Fylles i smord och brödbeströdd form och gräddas i ordinär ugnsvärme omkr. 1 tim.
Serveras med lingonsylt och smält smör.
P a u l i s O v i e u l a 3 2 SVAR N:r_227.
Men, snälla ni, så osjälf- ständig smak har ni väl e j, att ni inte själf kan bestämma färg och snitt på edra kläder i samråd med eder söm- merska.
Nu vet jag ju inte i hvilken norrländsk stad ni är bo- satt, ooh pretentionerna kunna jtu vara ganska varierande med hänsyn till teatertoalett, ioke heller känner jag hvilken samhällsställning ni in- tager.
Lyckligtvis äro icke blusarnas tid förbi — ooh har ni en eller ett - 709 - Ni kan spara OE FORBEDE IT1TEI11BEE1XJL mmmå vid t i l l r e d a n d e t a f P u d d i n g a r, Bakverk etc. utan att kvalite- ten försämras, om Ni använ- der färre ägg och i stället DURTEA Rätterna tillagas mycket b,.
Iigare, bli dock lika närande med samma utsökta välsmak.
Våra Maizena- recept tillsändes Eder gratis och franko om Ni insänder ett brefkort med patecknadt namn och adress till Corn Products Co., Afd.
K, Holmens Kanal 9, Köpenhamn.
T v å l.
det finns så många slag af trefliga rocktyger.
Till promenadkappa är nog svart den färg man har mest nytta a f — astrakan blir i år högst modernt.
Idun-vän.
N:r 228.
Lämpliga pjäser för ama- törer finnas under namn af » Ama- törteatern », åtskilliga nummer erhål- las i bokhandeln.
Tablåer kunna anordnas efter Snoil- skys dikter, Kung Erik och liten Karin (båtfärden), efter Malmströms » Hvi suckar det så tungt uti skogen », efter Elsa Beskows barnböcker o. s. v. Idun-vän.
N:r 229.
Om ni hade någon, som under eder bortovaro kunde se till barnen, s kulle ni kunna åtaga eder privat sjukvård i hem, äfven vård af späda barn, då ni är van vid dylikt arbete.
G-ihls förmedlingsbyrå, öster- malmsgatan 86, Sthlm, anvisar plat- ser.
Likaså Fröken Louise Levin, Up- salasy stramas hem, Storgat.
8, Sthlm.
Kanske kunde ni lära något handt- verk, som utföres i hemmet, t. ex. bokbinderi eller lär eder kartritning, vänd eder i så fall till Ingeniör P.
A. Waller, ger äfven kurs genom Sthlms korrespondensinstitut (skrift- ligt) och kan han kanske sedan skaffa eder arbete.
Att sy västar betalao: sig rätt bra.
Likaså brukar det gå bra att försälja enkla blusar och förkläden m. m., som kunna kring- bäras i husen af en gumma — jungfrur köpa gärna sådant.
Märkning af ut- styrslar, stoppning af duktyg, lag- ning af herrtvätt, kemisk tvätt, konst- väfnad, draperier, dukar m. m. kan ni kanske få lämna till någon större affär, Kordiska Kompaniet, Ditzingers o. a.
I landsorten i slöjdmagasin.
Att baka tunnrån brukar äfven löna sig rätt bra, de inlämnas då i någon passande affär.
Idun-vän.
Sfmm / wr med yO&gt;• FÖRSÄLJAS I ALLA V Ä L S O R T E R A D E S Y B E H Ö R S - MAN U FAKTUR- Å KORTVARUAFFÄRER par ljusa (eller hvita) sådana kunna de bäras till svart eller färgad mörk kjol af kläde eller cheviot, syr ni en sådan kjol med lif, har ni ju dessutom hel kladning att senare an- vända i hvardagslag.
En enfärgad ylle- klädning med ljus isättmug eller an- nan besättning är man ju också klädd mcd, så vackra tyger som nu finnas att välja på.
En rock är praktisk, men » klädd » är man ej med en sådan, men då ni förut har en promenad- dräkt, torde det passa med rock, som ju äfven kan ersätta en s. k. aftonkappa.
Beträffande hufvudbonad, så .voro ju mössorna af sälbisam re- dan i fjol ytterst moderna, men de gå äfven i år och.
äro prydliga.
Äf- ven hattar af samma material.
Men besöker ni en modist, skall ni finna, att särskildt i år har man många enkla och klädsamma hattmodeller att välja på.
feärskildt för teaterbesök o. d. har man ju gärna en s. k. teatermössa eller bahyttliknande huf- vudbonad.
Hvad så färgerna beträffa, så äro för en blondin lämpliga: svart, ljusblått, grått, rosa, brunt, matt ljust lilas, varma gröna färger, förutsatt att hyn ej är gråblek.
Särskildt be- träffande färg till kappa, så passa till ulstern både grått och brunt, ETT SOMMARMINNE.
Det var med en känsla af välbehag jag steg in i den hemtrefliga, skånska bondstugan.
Mor själf stod framför spisen och lagade i ordning frukosten.
En ljus liten tös lekte tyst i ett hörn.
» God dag, härinne, » hälsade jag.
Kvinnan vid spisen neg, satte fram en stol till mig och bjöd mig vän- ligt sitta ned.
» Jag tänkte fråga, » sade jag, » om ni mor har en sängplats för mig under natten, i morgon kväll far jag vidare med tåget, så det blir bara öfver denna natt.
Skjutspojken förklarade, att mor Kerstin på Solhult helt sä- kert skulle ta ' emot mig. » Hon svarade inte genast utan öpp- nade dörren till en liten kammare innanför köket och visade mig in.
» Det här är allt, hvad vi kunna er- bjuda, » sade hon, » och kanhända är det för tarfligt för en fin stads- fröken. » Men ville jag hålla till godo så skulle hon göra sitt bästa.
Jag hade åkt lång väg och var trött efter färden, hvarför det kändes skönt att få hvila ut.
Dagen var varm, men inne i kammaren var friskt och svalt, och en doft af granris och ängsblommor söfde mina trötta tankar till ro.
Och medan jag hvilade i gungstolen vid fönstret, hämtade mor Kerstin friskt vatten och bredde rena .akan i sängen.
Hon yttrade just inte många ord under arbetet, och jag .vunde obehindradt göra mina betrak- telser.
Hon var en besynnerlig, lillgammal varelse med en tung, gul hårfläta på ryggen, och det tycktes, som om hen- nes lilla hufvud inte skulle kunna bär; upp en sådan massa hår utan måste böja sig under dess tyngd.
Kläderna hon bar kom henne äfven att se äldre ut än ett 10 års barn.
Det syntes, att de från början ej varit ämnade åt henne, utan hade hon tro- ligen fått ärfva dem af någon äldre.
Alldeles för stora för hennes späda lilla kropp, hängde de löst ned ut- efter sidorna, och kjolen räckte ända ned till kängskaftet, så att det lilla pyret hade svårt att gå utan att snafva.
Stackars litet fattighjon, så hade de skickat henne den långa vä- gen, till löje för många obetänksam- ma, bekymmerslösa.
Men där fanns något i det bleka lilla ansiktet, som man ovillkorligen måste fästa sig vid, något, som höll en fången som med trollmakt.
Det var blicken från två stora, spörjande ögon.
I den blicken låg ett lidande så stort, att man inte kunde ana hela dess vidd, en outgrundlig sorgens källa.
Och jag undrade tyst, om dessa ögon någonsin lett, om denna blick en gång strålat i barnslig hänryck- ning.
J a g kände en ' åtrå att taga henne upp i min famn och smeka till ro den tärande längtan, som glödde i hennes ögons djup.
Hon hade dragit sig tillbaka mot dörren, medan far talade och stod där ängsligt afvaktande med sitt kny- te i handen.
Men mor Kerstin gick fram till henne och tog henne vän- ligt i handen.
» Välkommen, barn, livad heter du? » Det var ett litet nätt rum med frågade hon och hjälpte henne af bländhvita gardiner för fönstret .och med hatt ooh kappa. '
hemväfda mattor på golfvet.
På ber- » Lena. » N: r 230.
Frkn Holmgren, Tegnérg.
1C iet stod en kruka vildblommor, och var ett vackert namn.
Nu skall 2 tr., Stockholm, är en utmärkt lära- jlåklockor och smörblommor dallrade du » Det dig som hemma här, tag rinna i bokbinderi och kan på det sakta i solljuset, som strilade in ge- upp känna knytet, och lägg ner dina kläder varmaste rekommenderas.
Biks 9961, nom gardinen.
i lådan. » Hon var en underlig kvinna, moT Allm.
tel. Vasa 1710.
Elev.
Hon visade henne en låda i byrån.
Na * 231.
Creme de cholpalmine är Kerstin, det låg solsken i blicken, Barnet lydde.
Med barnslig omsorg en utmärkt bra och billig hudcreme, och rösten var mild och kvinnligt ve k.
O ch j ag anade instinktiv t, a tt lade hon ned plaggen, de flesta slit- säljes öfverallt i tuber.
Vill ni nöd- vändigt själf bereda ett hudmedel, här inne i den lugna stugan bodde na och lappade, i lådan, medan mor så se här: Lika delar rosenvatten, i.yckan helt och fullt, idanad af en tyst såg på.
glycerin och sprit, eller: 130 gr ro- iten enkel bondkvinna.
Hvad har du där? » frågade hon, då senvatten, 10 gr. glycerin, 10 gr. borax, När jag så hvilat en stund, gick jag barnet höll upp ett fyrkantigt paket, 10 gr. lavendelsprit och litet benzoe.
ut i köket till mor Kerstin.
Hon be- väl inlagdt i papper, för att lägga Härmed fuktas efter tvättning, in- rättade nu, att far hade ärende till det i lådan bland det öfriga.
stationen men väntades hem snart.
gnides därefter med lanolincréme.
Den lilla ryckte till, det kom en Mot kalla fötter ombyte a f torra Och jag tänkte, att de måtte allt ängslig blick i hennes ögon, och hon strumpor, inläggsulor, kalla tvättnin- vara bra lyckliga, hön och mannen, tryckte paketet tätt intill sig, som =å som hennes ansikte lyste opp, när gar och frottering hvarje afton.
hon talade om honom.
Och båda voro om hon vore rädd att mista det.
Idun-vän.
» Var inte rädd mitt barn, » lugnade i — Om Inga sänder 75 öre i fri- e unga och hade framtiden för sig.
mor Kerstin, » låt mig se, hvad du Hon talade om för mig, hur de har. » märken till fru A. Westerland, Täby 5, så erhålles recept å ett utmärkt arbetat tillsammans för att få egen Långsamt vecklade • lilla Lena upp medel att få hvita armar, händer och rård, och hur d© nu hade det så bra, paketet och räckte mor Kerstin ett i e någonsin kunde önska.
Så hade gammalt, till hälften afnött, porträtt.
hals.
N: r 232.
Poul Bjerre är medicine ie ju tösen, mors egen flicka, som Mor såg leende på bilden.
licentiat och hans ad re s-s är Stock- hon kallade henne.
Och hon tog henne » Hvem skall det föreställa? » frå- holm, östermalmsgatan 43, där han jpp i sitt knä och smekte de ljusa gade hon.
Lockarna.
är praktiserande läkare.
X — n.
» Det är mor, » hviskade barnet med Jag frågade, om de väntade god darrande läppar.
skörd, och hon svarade, att hoppet Den så mycket efterfrågade Det var nog för mor Kerstin att hade de alltid, hvad de fruktade mest, hon fattade genast den lillas Koklådan " Sparasken " var frosten, som på en.
enda natt höra, sorg.
Och hon strök mildt den lilla kunde ödelägga alla deras ljusa fram- handen, som ifrigt sträcktes ut efter (Eröken Noréns modeli) kortet.
finnes i bosättningsaffären Hand t v er - tidsdrömmar.
karegatan 28, vid Kungsholmstorg, Mor Kerstin skakade på hufvudet.
» Käraste liten, » sade hon, » helt sä- Stockholm.
» Ja, det är någonting förskräckligt, kert hade du en god mor. » detta med frosten, » sade hon.
» Män- Och för att skingra barnets tankar niskorna här äro så vidskepliga, helst ledde hon henne fram till sin egen de fattiga.
Under den oroligaste tiden lilla tös.
gå många af dem ute hela nätterna » Här Ingrid, » sade hon, » har du din F l y t a n d e P u t s k r ä m och vakta sina åkrar, som om de nya lekkamrat.
Var nu riktigt snäll trodde, att de därigenom skulie kun- emot henne, så är da fars och mors för metaller.
hålla frosten på afstand.
J a g egen lilla flicka. » Profva den och Ni använder aldrig na tycker, det är syndigt, men de bli Jag såg, hvilken ansträngning det någon annan.
Fås öfverallt.
så förtviflade, stackare, att de inte kostade barnet att leka, troligen var veta, hvad de göra.
Bäst är att hennes hjärta fylldt af minnen från Fabrikanter: Durch, Bäcksin &amp; C:os A.-B.
taga dagen, som den kommer och ett eget, förloradt hem.
Och medan inte oroa sig i förtid, människan för- hon under lek med Ingrid drog mun- GÖTEBORG.
mår ändå så litet. » nen till ett leende, så talade ögonen Mt&gt; magen i oordning använd Medan vi talade, hördes steg utan- sitt eget tydliga språk, som ej kunde erv- och KraTTnarmqsprepara för, och snart stod far i dörren och missförstås.
F O R O R D A S A V L Ä K A R E då Apoteket Vasens Laxéfmarmelad bredvid honom en underlig liten fi- » Du skall kalla mig mor, mitt barn,, jü ' i min! '.
Är ett behagligt och effektivt afförings- gur, som han sköt före sig in i köket.
så känner du dig mera hemma, » sade V i e mi r k nm s: !HS !i&gt;nu; iiii:; ii a m t s uiiuvniiiiiuminumnuutl tyrkande » Set du, mor, » sade han, sedan han mor Kerstin, när Lena tackade för medel.
Pris 1 kr.
per ask.
Finnet hälsat oss och fått veta, hvem - jag maten.
» Vill du inte det? » I v i d a l l m ä n s v a g h e t, ner- var, » här har jag vår lilla främling Flickan svarade inte, det var hen- vositet, ö v e r a n s t r ä n g - å alla apotek.
med mig.
Det var tur, att jag kom nes ömtåligaste punkt, påminnelser att gå till stationen i dag, annars om hemmet.
Det syntes, att hon ej och sömnlöshet.
^ hade tösen här haft det ganska be- kunde tänka sig någon annan i sin A.B.
PHARMACIA, Stockholm I svärligt att hitta hit, tänker jag. » egen mors ställe.
Det ryckte i mun- Kontrollant: PROFESSOR A.VESTERBERG.
» Men hon skulle ju inte komma förr- giporna, men hon försökte modigt att som ville än som i morgon, » menade mor Ker- hålla tillbaka tårarna, tränga fram.
stin.
önskar Ni Eder » Javisst, men nu fick hon sällskap » Säg, liten, vill du inte det? » frå- med en gammal gumma, som skulle gade mor Kerstin ännu en gång och en symaskin, som ger en särskildt ända till Lund, och så blef saken såg barnet in i ögonen.
vacker söm vare sig Ni syr i det ändrad, de bekymrade sig ' just inte » Jag kan inte! » snyftade hon fram tunnaste siden eller de gröfsta kapp- mycket öfver, hur flickungen skulle till sist och det låg en hel värld tyger, bör Ni köpa reda sig, när hon kommit af tåget.
af förtviflan i de orden.
Tur var det då, att jag var .där, » » Ja, då vill jag inte tvinga dig, slutade han.
jag menar bara så innerligt väl med Jag fick veta, att hon var fattig- dig, barn.
Inte vill jag, att du skall husbarn långt upp ifrån Jämtland, glömma mor för min skull, visst icke. » och att hon genom annons kommit Ovillkorligen kände vi oss alla grip- till Solhult.
Far menade, att hon na.
Hon liknade en fågelunge, lilla skulle bli en god kamrat för Ingrid, Lena, som flugit ur boet för tidigt Central Bobbin S y m a s k i n, mycket bättre än en aflönad tjänare, och ej kunde finna vägen tillbaka.
som aldrig kunde arbeta med samma ty dessa maskiner hafva genom sin Öf- Blott Ingrid kunde ej förstå detta, intresse.
När hon se ' n blef äldre, hon hade redan fattat tycke för lek- verlägsna konstruktion, sin mångsidiga kunde hon hjälpa mor med huset.
kamraten och begagnade sig a f till- användning och öfriga framstående egen- — Så hade de goda människorna räk- fället att riktigt få leka och rasa ut.
skaper blifvit så omtyckta, att de under nat ut det.
— Men det var också af Och lilla Lena fann sig undergifvet de få år de varit i marknaden, trots sitt medömkan med den lilla föräldra- i a l l a; hennes nya påfund, hennes något högre pris erhållit en verkligt lösa, som stod ensam i lifvet vid 10 egna tankar kretsade kring ett annat storartad spridning, det bästa beviset år.
mål, fjärran från lek och ras.
för att en vara är god.
CENTRAL- BOBBIN-MASKINEN tillverkas i två storlekar, en mindre för familjer och syatelierer och en större för skrädderier.
OBS. / Fördelaktiga betalningsvillkor En märklig profetia tydd 1876 sammanställd med världskriget hösten 1914.
Af G u s t.
N y h o l m.
4:de genomsedda upplagan.
Pris 5 0 öre.
I bokhandeln eller Stockholm, C.
A. V. Lundholm A.
B. de Casa Miranda berättad af henne själf med till- hörande 17 st. mestadels hittills nkända illustrationer, hvaraf 2 st. chromofärgtryck och 7 st. i fotogravyr, är ett bland de mest framträdande litterära bidragen i årets Julstämning (praktupp- lagan).
Dessutom ett musikhäfte, " Ofelias klagan ", hvartill Kristina Nilsson skrifvit såväl ord som musik.
Den är satt för såväl sång som fiol och piano.
D.
B.
C.
I ning; Rysslands slutliga ö d e.
Ömtålig hy skyddas och förskönas bäst genom användning af F. Paulis Äkta Liljemjölk Creme.
T y s k a rikets ödestimma.
Af Ofvers-elöjtnantFrobenius.
Medförord af Generalmajor Nordensvan, appl.
Pris 1 kr.
postp.
12 öre.
- C.
A. V. Lundholm, Stockholm och i bok- handeln.
Skall Tyskland kunna bestå i kampen mot världsmakterna?
Boken rek.
af våra förnämsta fackmän och tidningar.
— 710 - N i b e H ö v e r ej spara på Kaffe.
T y o m Ni b l a n d a r det m e d Hälf- ten Kathreiner-Kaffe får Ni e n billig o c h synnerligen välsma- Hande drycK o c h sKo- n a r samtidigt E d e r Hälsa; ju m e r Kathrei- ner m a n tager, desto H ä l s o s a m m a r e blir drycKen.
IQathreiner är ingenting nytt.
D e t ä r K ä n t o c h omtycKt sedan 2 5 år tillbaKa, Har erövrat sin plats o c h dricKes i Hela världen af mil- lioner männisKor.
Pris 90 öre pr kg.
- * » Finnes överallt i pallet om 4 5, 2 5 o c h lO ö r e.
Kvaliteten fäller utslaget.
land!
Hon talade om de höga, blå att här nere på de ödsliga slätterna FINNS NÅGON LITEN FAMILJ eller Länapinna fjällen, på hvars toppar glänste evig skulle Nordens barn långsamt tråna sökes för 8-årig flicka i första klas- ensam dam, som i sitt hem, under 2 snö.
Och om fäbodarna, hur roligt bort i sin längtan, sin vilda, obe- sens ämnen och musik.
Bör dessutom månaders t i d (15 dec. — 15 febr.
), vill det var a t t på våren föra kreaturen tvingliga längtan till de stora, djupa vara villig a t t hjälpa till i hemmet.
na en bildad, musikalisk flicka som öfver dit.
skogarna och till blånande fjäll.
pfafssö&amp;ande Betyg, foto och löneanspr.
sänd.
till sällskap och hjälp.
Sköter gärna en Stackars liten fjällbrud I Tyst lyssnade jag till henne, nic- Förvaltaren Axel Carlsson, Åmots Bruk jungfrus lättare sysslor.
Ingen lön.
och Slut.
kade bara då och då uppmuntrande pr Ockelbo.
Platsen kan tilltr.
g enas t. övar t i l l » Folkskollärarinna », Pålsboda.
åt henne.
H u a i ö r e s t å n d a r i i m e p l a t s SOM HUSMORS verkliga hjälp i godt » Kanske har du varit där? » frågade fediga pfafser hon plötsligt.
i fint hem utan husmoder, erbjudes nem där jungfru finnes, sökes plats jag har varit där, » svarade jag.
huslig, bildad, frisk och kraftig kvinna af bättre, hushållsvan flicka, kun- såväl inom hemmen som » Ja, Det kom en ny glans i hennes Ögon.
omkr. 30 år — musikkunnig företräde.
nig i matlagning, bakning o. s. v. öfverallt där kvinnlig ar- och hon makade sig strax närmare Svar till » Framtidsplats November » Goda betyg.
Svar: » Arbetsam — Villig », BREFLÅDA m e d f o t o och rek.
insändes under Sv.
Telegrambyrån, Sthlm .. betskraft kommer till an- mig, som om hon nu kände mi; adr.
S. Gumaelii Annonsbyrå, Stock- vändning kungörasfördel- bättre.
TYSKTALANDE BARNFRÖKEN söker holm, f. v. b.
» A, du har varit där, » hviskade plats i hem, helst på landet.
Hon är aktigast genom annons i hon sakta, » du har sett mitt hem- villig sköta och sysselsätta två ä Idun, landets äldsta och land.
Är där inte vackert, säg? » Barnfröken, ore något försigkomna barn och deras bildad, gladlynt erhåller plats till fläder.
Kan äfven sy nytt, om så största kvinnotidning; som » Jo, mycket vackert. » EXPEDITIONENS BREFLÅDA.
» Men då visste du ju allt förut! » Norrland.
Svar till » Barnfröken, Norr- önskas.
Vidare meddelar kyrkoherde läses i alla bildade sven- » Ja, men det har aldrig tyckts mi; » Box 66 », Tibro.
Annonsen kostar land », Iduns exp.
f. v. b. ii e lander, V än e r s b org.
ska hem frän Ystad till så skönt som denna kväll, fast vi 2: 50 pr.
gång.
» Familjemedlem », Nyköping.
Annon- Platsen s o m vikarie för komdi- ENKEL, anspråkslös, bättre flicka ön- Haparanda.
Annonser båda äro många, många mil därifrån. » Men när hon kom på tal om den skar komma i godt hem från midten mottagas af de flesta lilla torftiga stugan, där hon själf sen kostar 3:50 pr.
gång.
nerade lärarinnebefattningen i af nov.
Kunnig i ett hems alla syss- annonsbyråer i riket eller var född, och där far och mor sträf lor, genomgått hushållsskola.
Hufvud- slöjd och landthushåll vat tillsammans, då fick hon kämpa ^NNONSER skola vara inlämnade till vid Tornedalens folkhög- och landthus- sak vänligt bemötande.
Tacksam för insändas direkt till med gråten, s o m.
a f alla krafter ar- svar » Plikttrogen M. M. » under Expeditionen senast fredag: for att hållssköla i Matarengi är intill den adress till sig fram.
S. Gumaelii Annonsbyrå, Stock- 15 nov.
för ansökan ledig, Tillträde Iduns Annonskontor, betade - unna införas i följande veckas nummer.
nolm f. v. b.
Jag strök sakta hennes gula hår den 1 jan.
1915.
Lön 1,000: — kr.
och frågade: » Älskade du mor så? » S t o c k h o l m.
Ansökningar ställas till Stiftelsen Hon såg undrande på mig, förvånad Tornedalens folkhögskola, adr.
ö f v er- HUSHALLSFRÖKEN, kunnig i alla aushållsgörom.
och med goda betyg, öfver min fråga.
t o r n e å.
L E D I G A P L A T S E R önskar plats 15 nov.
eller 1 dec.
Tack- Och fram emot aftonen, när vi sutto » Om jag älskade henne, min mor I sam för sv.
t.
» Arbetsam », Iduns exp.
församlade i det stora köket, och Ing- Å, tror du, a t t jag nå ' nsin mer får rid tröttnat på alla upptåg, gick komma hem I — Utanför vår stuga Q ä n d aldrig o r i g i n a l b e t y g FLICKA, 46 år, flitig, ordentlig, kun- hon fram till Lena och frågade i fanns en hög sten.
När jag var myc- utan endast afskrifter öfverstiger i regel antalet lediga plat- nig i enk.
matl.
o. sömn.
önsk.
pl.
sitt oförstånd: » Ska ' du inte gå hem ket liten, brukade jag stiga upp på nov.
i hem, att delt.
i förek.
görom.
när ni svarar pä annons om ser för stenografer antalet sökande.
i eller snart, Lena? » den, och då såg jag långt, långt som hjälp o. sällskap.
Sv.
till För dem som önska hinna utbilda sig » Familjemedlem », bort, till världens ände, tyckte jag ledig plats.
Sölvesborg.
Jag glömmer aldrig den blick a f till slutet af februari anordnas kurser Och jag önskade, a t t när jag hjälplös fört vi flan hon gaf barnet, då.
den 15 november.
blef stor, jag skulle få fara dit, just RESPEKTABEL DAM, sjakv.-intresse- UNG DAM med mångårig kontorsvana, när hon svarade: » Jag har inget hem. » där skog och himmel gingo ihop, som med organisationsform, o. ngt ka- S t e n o g r a f b y r å n, 31 Regeringsg.
elementarbildad, önskar plats som pri- Det blef så tyst omkring oss, a t t jag såg det från stenen.
Och nu är rad Sthlmstel.
9822, 9823.
Riks 9822, 89 ' 72.
vatsekreterare, pital sökes a t t förestå o. leda fram- event, biträda med man kunnat höra en knappnål falla.
jag mycket, mycket längre bort, och ätg.
företag.
Svar till » Ideellt arbete », nusliga göromål.
Svar till » Privat- Vi sutto där stumma, mor Kerstin ändå är jag inte lycklig. » Iduns exp.
sekreterare », Iduns exp., Sthlm, f. v. b. och jag, och funno ej ord för våra PLATSSÖKANDE Hon skakade sorgset på hufvudet.
tankar.
B ARNEEÖKEN, bildad, anspråkslös, UNDER NOV.
OCH DEC.
önskar 23- » Men mor Kerstin är en god kvinna, » verkligt barnkär o. sykunnig erhåller Men far torkade oförmärkt bort en sade jag, » hon menar så väl med årig flicka plats i familj i Stockholm plats för 2 barn 1 deo.
Svar med ENKEL, ordentlig 24 års flicka, som tår ur ögonvrån, gick fram till den dig, vill du inte hålla af henne till- att hjälpa till med sömnad och finare rek., foto och löneanspråk snarast genomgått hushallskurs och är van handarbeten.
Betyg finnas.
Svar till lilla hemlösa och tog henne upp i baka? » märkt » Pålitlig », Vänersborg p. r. vid husliga göromål, önskar plats i » Stina », Iduns exp.
sitt knä.
.
.
_ _ » Men hon är inte min mor — • » A EGENDOM I DALARNA får hus- god familj.
Helst a t t ensam tillsam- » Visst har du ett hem, flicka, » sade » Du gjorde, henne nog ledsen, » fort- hållsfröken, van vid landet o. kunnig i mans med husmodern sköta hushål- 23-ÅRIG " L~ÄRARINNA önskar under han, » här är ju ditt hem, tror du ferierna (15 dec — 1 mars) plats i fa- inte, du skall kunna trifvas här hos satte jag, » när du sade, a t t du inte matlagning, bakning, syltning o. s. v. let, eller som husa.
Tacksam för svar milj.
Deltager i husl.
sysslor samt Kunde kalla henne mor.
Vill du inte plats.
Bör vara villig a t t på egen märkt » Norrländska), Hexnösand p. r. oss? » försöka a t t älska mor Kerstin? » hand sköta hushållet (mor o. son).
19-ARIG NORRLÄNDSKA, som genom- vid skrifningar.
Svar till » Höstkväl- » Jo, » kom det skyggt med den där » Jo. » Husjungfru finnes.
Vid.
Nya Inack.- gått elevkurs å lasa.rett samt mindre lar », Fryele p. r. underliga, brådmogna blicken.
Och läpparna rörde sig, som om Byrån, Jakobsbergsg.
34, Sthlm.
Men Ögonen motsade hennes eget Hushållsskola, Önskar plats hos äldre NYSS KONFIRMERAD, 17 års flicka de velat säga: » Jag vill, jag vill. » mot fritt vivre plats på landet svar, de kunde ej ljuga, och hade Å EGENDOM I VÄSTMANLAND i godt dam eller i liten familj där jungfru i Önskar Men ögonen talade; » Jag kan inte, god familj, där hon under husmo- hon talat deras språk, så hade hon _odt hem med tjänare, får bättre, finnes.
Betyg och ref. finnas.
Svar ders ledning kan få deltaga i husliga ropat högt: » Nej, nej, detta är icke lian inte. » till » Familjemedlem E. L. », Iduns exp.
hushållsvan flicka, kunnig i matlag- Tysta vandrade vi hemåt.
göromål.
Svar till » Hösten 1914 », Hel- mitt rätta hem och kan aldrig bli Far hade gått till sängs, och lill- ning, bakning o. s. v., plats som f. v. b. singborg p. r. det.
Och om ni vore aldrig så goda ällskap o. hjälp.
Medlem a f famil- BILDAD FLICKA, van vid sjukvård, tösen redan länge slumrat i sköna emot mig, så skulle jag ändock längta Irömmar.
Mor Kerstin hjälpte sin jen.
Vid.
Nya Inack.-Byrån, Jakobs- önskar plats a t t vårda någon sjuklig UNG FLICKA önskar plats hos lära- dit upp till mitt hemland, här är .illa gäst i säng, och jag satt tyst bergs gatan 34, Sthlm.
herre eller dam.
Tacksam för svar rinna — i stället för lön önskas litet jag bara en främling. » undervisning i bokliga ämnen.
Svar •ch såg på, hur den goda kvinnan Vid Fredrika- Bremer-föi bundets till » Thara », Hälsingborg p. r.
Men hon var endast 10 år, och med mild omsorg gjorde allt, hvad m.
» 19 år », Iduns exp., Sthlm, f. v. b.
UNG FLICKA med realskoleexamen hennes lilla hjärta ägde inte mod aon kunde för a t t barnet inte skulle Landthushåilningsskola önskar plats som sällskap å t äldre EXAM.
BAR1N öKÖTERSKA med, 5 års att forma tanken i ord.
för utbildande af lärarinnor är befatt- iänna sig så främmande.
dam eller i familj a t t biträda med praktik, önskar plats (helst för späd- Och nar kvällen kom, tog jag henne Och när hon stoppat täcket väl ningen som lärarinna i slöjd (väfning skrifgöromål och husliga sysslor, i Svar barn) på längre eller kortare tid.
med mig ut, och vi vandrade båda o. sömnad), tvätt och hemmets vård till » 19 år », Iduns exp.
f. v. b. Ref.
Doktorinnan Nordenskjöld, Borås.
omkring henne, kysste hon henne på ned till stranden.
Och solen sjönk pannan, alldeles som hon brukade göra till ansökan ledig.
Begynnelselön 800 Svar till » Syster Elsa », Lindesnäs, bortom trädtopparna och färgade him- med sin egen- lilla flicka och sade: kr.
och allt fritt.
Tillträde genast.
EN 29 ÅRö PÅLITLIG FLICKA, med Karlskrona.
meln purpurröd och stänkte guld på » God natt, mitt barn, och sof nu Ansöluiingshandlingar ställda till fina betyg, önskar plats.
Kunnig i ANSPRÅKSLÖS FLICKA ön- vågen.
Det låg kvällsfrid öfver nej- riktigt godt, liten. » Styrelsen insändas före d.
1 nov.
un- enkel matl.
Sv.
t.
» Höst 1914 », Iduns BÄTTRE, skar plats i familj, att mot fritt vivre den, öfver skog och sjö.
Vi satte exp.
der adress Rimiorsa.
Då smälte isen kring Lenas lilla och någon lön, vara behjälplig med oss under en stor lönn, i hvars krona FLICKA önskar förefallande göromål.
Svar till » Säll- hjärta, och i oändlig tacksam- Husmodersbefattningen vid Västman- 24-ÅRIG BILDAD aftonvinden susade, och jag njöt stilla frusna het slog hon armarna om mor Ker- plats i godt hem, a t t deltaga i hus- skap och hjälp », Iduns exp.
lands läns Tuberkulossjukhus, af naturens underbara skönhet.
Men stins hals och hviskade: » Du är så liga sysslor.
Kunnig i handarbete och Skogstjället, min lilla följeslagerska såg ingenting god mot mig, jag vill kalla dig mor.
invid Västerås blir ledig a t t tillträda enkel sömnad.
Äfven villig undervisa af detta, en annan, skönare tafla Lalla mor — — - — » barn i musik o. s. v. Ref. finnas.
1 januari 1915. stod för hennes syn.
Hon såg sitt INACKORDERINGAR Men mor tänkte, a t t nu hade hon Förmåner: Allt fritt (dublett), 600 Svar till » Familjemedlem T9 » 7 Iduns eget ringa hem långt uppe i fjällen,, _ hon hade helt drömt sig in i en vunnit ett litet hjärta.
Och hon visste, kr.
årlig lön med 3 ålderstillägg å exp.
f. v. b. förgången tid.
ögonen glänste, mun- att nu måste hon dela sin kärlek hvartdera 100 kr.
efter resp. 3, 6 o. UNG FLICKA, uppfostrad i prästfa- FÖR DEM faOM ÖNSKA HVILA och mellan begge barnen, sitt eget och 9 års tjänst, slutlönen i pension samt milj på landet, hvilken med goda be- nen log.
i, lugn finnes tillfälle till god inackor- Och medan hon ännu var gripen af den lilla främlingen, och hon lofvade 1 mån.
semester årligen.
Husmodern tyg genomgått så väl högre folkskola dering i privat hem i Småland nära sig själf a t t dela lika.
— Vid den igger bl.
a. a t t förestå och fullt som handelsskola och är kunnig minnenas trollmakt, bad jag sakta: järnvägsstation.
Alla nutida bekväm- tanken kände hon sig lycklig.
ansvara för ekonomiafdelningen (upp- i maskin skr if ning, önskar i höst plats, » Berätta något om ditt hemland! » ligheter.
Svar till » Hemtrefnad » under Men jag anade, hvad måhända ingen handling, utspisning, tvätt, förråd m. helst i ämbetsmannafamilj, för a t t Hur hon lyste opp vid dessa ord, annan förstod.
Mig tycktes, hon lik- m.).
Någon vana vid sjukvård önsk- vara behjälplig så väl i skrifning som adress S. Gumaelii Annonsbyrå, Stock- hur hennes blick strålade, det var, som om den späda lilla varelsen fått nade en fjällbrud, lilla Lena, sitt värd om också icke nödvändig.
An- i husliga sysslor, i hvilka senare hon holm, f. v. b. Ökan med meritförteckning, läkarbe- äfven är van att deltaga.
På lön fästes BILDAD UNG DAM kan få billig nytt lif.
Pion lade förtroligt sin hand hemlands egen blomma, som inte kan tyg om möjligt foto torde före att börja med mindre afseende, men inackordering hos ensam engelska som i min och började t a l a; hon var inte trifvas och växa annorstädes än på den samt 20 november insändas till Doktor önskar hon anses som familjemedlem.
önskar sällskap.
Härlig och hälso- de höga fjällen.
Så ock skulle det längre skygg och rädd.
Martin Sjögren, Västerås, som lämnax Fri resa.
gå barnet.
De goda människornas vård Svar till » Kyrkohetrde », sam skogstrakt.
Ref. önskas och läm- Hon berättade för mig om de stora närmare upplysningar.
nas.
Svar till » C.
S. », Iduns exp.
Likenäs.
mörka furuskogarna där uppe, om hur skulle här föga hjälpa.
Ty jag förstod, vackert där - var vid midsommartid, när solen lyste hela dygnet igenom, så a t t man ej kunde skilja dag från natt.
Hennes hemland, midnattssolens TCuinnfiga På nyåret m Jl.
— Min \ äre.
vän, huru £an Ni alltid vara så elegant, Ni måste ha en underbar betjent?
B.
— Ja, han är förståndig, han använder aldrig annat än » Nobless ».
ö£ / nn~ Om det under vanliga omständig- heter är orätt är det nu ett brott ait gynna utländsk indusfri.
Bort med importerade varor, nu då arbetsför- tjänst så väl behöfves af Svenskar!
Understöd Svensk industri, ty därmed gagnar Ni Ert land och skaf- far arbetsförtjänst ål Svenskar!
Köp ej engelsk hättvål, när Ni kan få lika god SVENSK MI samma pris 1 HAPPACHS SÅPFABRIKS A.-B.
Malmö &amp; Stockholm.
- 711 - oc /?
läderbaham
Doktor J. Arvedsons knrs 55 HGSODERBE Sjukgymnastik, Massage o. Pedagogisk Gymnastik, Damast- och Drälldukstyger.
LakanslSrft.
Percaler.
Bolstervsr.
Handdukar.
Mattgångar.
Mangelduk.
Badkapptyg.
Hvita o. kulörta Bomullstyger m. m.
A N T R A C I T, H U S H Å U r S K O L Gymnastikdirektörsexamen &amp; aflägges efter 2-årig knrs af kvinnliga » lever vid KOKS I j i m B h Gymnastik-Institutet.
Kungsgatan ID, Kontoret 21 66.
IMPORT A.B.
medför enl. kongl.
maj: ts medgifvande samma komp.
o. rättigheter som en kurs vid Gymn.
Central-Institutet.
Kursen 2-årig, börjar den 15 sept.
Prospekt på begäran gen.
D l J.
Ar- I C 2 f vedson, adr.
Odengat.
1, Stockholm.
55 Kungsgatan Riks- o.
Sthlmstel.
: Namnanrop.
Begär endast S ö d e r b e r g s Kolimport, Ny kurs börjar 14 sept.
Prospekt gen.
kapten J. Thulin, LUND.
GOTEBORG.
Butiken 11 31.
R i k h a l t i g t urval a f Linne- och B o m ul Isartiklar.
Levererar fullständiga Lianeuppsättningar för Hotell, Eestaurationer, Sjukhus, Badhas, Ångbåtar och Privathem samt Brudutstyrslar.
I: j I; lj '.
: Broderier.
Spetsar, Färdigsydda damunderkläder, Dag- och natt- skjortor, hvita o. kulörta skjortor.
m. m. jlllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllli^ Göteborgs Gymnastiska Institut, längsta och fullständigaste specialkors i och " Hotel och Pens o i nat, Sjuk- och Hv o l i he I Utmärkta organ | öfver hela landet.
Se Kvinnligt Yrkesregister 1914.
Finnes i bok- lådor samt å Kvinnligt Yrkesregisters expedition Regeringsgatan 65.
Pris Kr.
1:25.
Porto till landsorten 20 öre.
— Begär ut / örligt prospekt.
— ~ Kors i Massage och Sjukgymnastik =§ STOCKHOLMS MASSAGE- 6 GYMNASTIK-INSTITUT Biblioteksgatan 2 8 Begär prospekt.
Rysk Fräkenpomada, fullt oskadligt; storartad effekt; kr.
4; 60 + porto (diskret försandning) en- dast i (Franska Parfymmagasinet, Hof lev.
21 Drottninggatan 21, Stockholm.
Inga gråa h å r erhåller den, som använder den sedan öfver 30 år öfver hela världen välkända Royal Windsor (giftfri) Intet färgämne.
Försändes diskret, kr.
6 + porto.
Franska Parfymmagasinet, Hofleverantör, 21 Drottninggatan 21, Stockholm.
OATINE för annonsering äro följande Arvika: Arvika Tidning.
B o r å s: Borås Tidning.
E n g e l h o l m: Engelholms Tidnii i landsorten tidningar: = L y s e k i l: Lysekils-Posten Malmö: skånska Aftonbladet f d e: Skaraborgs Läns Annonsblad.
V I M T Ö R S H e l s i n g b o r g: Helsingborgs S u n d s v a l l: Sundsval s-Posten.
H e m ö s a n d: Hernösands-Pnsten.
S ö d e r t e l j e: Södertelje-Siidertörnspcsten.
H u d i k s v a l l: Hudiksval sposten.
U p p s a l a: Uppsala.
ELEGANTA J ö n k ö p i n g: Smålands Allehanda.
Västervik: Västerviks Veckoblad.
V ä s t e r å s: Westmanlands Allehanda.
HÅLLBARA Ä K a r l s k r o n a: Karlskrona-Tidningen.
V ä x i ö: Smålandsposteo.
K a r l s t a d: Ny Wermlands-Tidningen.
V i s b y: Gotlänningen.
L a n d s k r o n a: Landskrona-Posten.
Ö r e b r o: Örebro Linköping: Östgöta Correspondenten.
Örnsköldsvik: L u n d: Lunds Ö s t e r s u n d: Jämtlandsposten.
örnsköldsviks-Posten, är ren hafreextrakt.
För dålig mage ordi- neras hafregröt; för dålig hy Oatine .« I 3:dje tusendet, innehåller ett 60-tal afbildningar med beskrif- hafrecreme, som re- •II 1, ningar å profver från Sigrid Palmgrens Väfskola, Norrköping nar porerna, aflägs- och Elin Johanssons Väfskola, Linköping.
Redigerad af Gerda Björck.
nar fräknar och fin- Hlf Väfitnfr 11 * 11 II elementär teoretisk vägledning med praktisk tillämpning i nar samt gifver hu- llj iQlUUa U.U 11, kolor.
planscher, utarbetad af Gerda Björck, adr.
Linköping.
den ett ungdomligt friskt utseende.
Priset å hvarje bok är 3 kr.
Försäljningen sker genom bokhandeln, ut- Äkta Oatlne-Creme i hvit burk med gifvame eller Lithografiska Bolaget, Linköping.
Vid köp af 10 exemplar er- grönt lock: pris 1.50; 4-dubbelt inneh.
: hålles rabatt.
3. —.
Oatlne-Snow 1.50.
Finnas öfverallt samt hos A. W. Nording, Biblioteksg.
11, Birgerjarlsg.
16 o. Drottningg.
63, Sthlm.
För hårets fullständiga rengöring och förskönande finnes intet bättre än n Majorskan Edmanns CHAMPOING som innehåller » Savon Moderne å 1 ' Oleine ».
FÖBNÅM&amp;TÅ PABFYMAFFÅRER.
Florodol-Tvälen.
dagligen förskönar och LÅT TA Kommissions- lager h o s: Ss VAPA KÖPER T Y P E YVY-TVÅL- OCH S fl NI GALQSCEERL S K O D O N E N B A S T!
Edla Carlssons Privathotell r e k o m m e n d e r a s.
Elektr.
Bum.
Bum fr. 2 kr.
Frukostar o. Supéer serveras.
Birgerjarlsg.
8, Stockholm.
(röd, grön o. gul spårvagn stannar vid porten).
Biks.
ii 01,12 59.
Allm.
125 39,195 19.
D e bäsfa skottkärrorna för trädgårdar, villor 12 Florasatan 12, 4 tr., hiss, Stockho m. m. bära märket Stoc- Rikstel.
97 56.
Allm.
Tel. 97 56. kamöllan och lämnas Fritt val af läkare och ackaschör fraktfritt ä 15 kr.
öfver Referenser till föl / ande herrar läkare: hela landet.
Beställes från Stockamöllans Ahlström, Edv.
Alin, Emil Bovin, H A.-B., adr.
Stockamöllan.
Tel. 9.
Forssner.
Prospekt sändes pä begäran.
HILMA FREDLUND, Föreståndarinna Rikstel.
9012.
Allm.
Tel. 12 50.
Turkiska badet, i Malmtorgsbadet är öppet hvarje tors- dag för d a m e r.
Yppersta medel för bibehållande af smärt figur och fin hy.
Badet ä r angenämast, om man ä r flera 1 sällskap.
Pris kr.
1:50.
Fondmr 81,200,000 kronär, Stockholmskontor: Araenalcgat.
V. Södermalmitorg 8.
Filialer: Sturegatan 3 2.
Deposition öfverallt å P A S MOPE&amp;ER, ANDRA C.
J. WESSMAN, S T.
NYGATAN-44, STOCKHOLM JOH.
LINDNÉR, MALMÖ.
VILHELM LINDAHL, ÖRNSKÖLDSVIK.
använd, föryngrar Baljes NYA INGA F r å n Y s t a d till H a p a r a n d a användes N Östergötlands Norrköping: S k S a FflBtyiKBT •b- \ G-A / 1890.
G e f i e: Gefle-Posten.
K a l m a r: Barometern.
FÖRNÄMSTA ÄNSÄND .IåNDETSk) Z °| Kapitalräkning J " 60 öre.
|o Sparkasseräkning 4 7 » % Fondafdelning.
Säljes i hvarje välsorterad Parfym- ooh Herrekiperingsaffär för 50 öre pr st. Österlin &amp; Ulrikssans Kem.-Tekn.
Fabrik, Ystad.
Kassafack iiiiiiiiiiiiiir Annonsera i är världens förnämsta H å r - • m e d e l och öfverträffas icke af • något annat liknande preparat.
S Pris pr fl.
2.50.
Erhfilles hos alla l:sta klass Par- • fymeri-.
Drog- och Coiffyraffärer.
^ Idun!
Om Ni hade en Idé om hur verkligt prak- tisk och viktig för Eder hälsa och välbefin- inande denna l lilla prisbilliga T J och snygga lp badapparat är, lp låter Ni ej den- Ip na annons pas- I T sera.
Det kostar J jg blott ett bref- jN kort att få full 11 beskrifning.Dei I [j tager endast e ' Q min.
att få ett efter sanitäras- te regler upp- friskande bad fr. stadigt, rent vattentillflBde varmt eller kallt, regle- radt med en kran vid borsten.
Onödig ' gör badkar med dyrbara och vidlyftiga rörledningar.
Ni badar här renare på 4 liter vatten än i ett badkar.
EXCELSIOß dr den yppersta Ferrin Fås på apoteken.
Bästa järnmedel GUMMIKIACKEN mrntr Idun atgifves denna, i A och B. vecka utmärkt styrkande.
Apoteket Lejonet, Malmö.
Amerikanska Maskinimnorten, Härryda 5.
- 712 - Wllhelmsaona Boktr.
A.-B.
; Sthlmi 1914.
