# ID: svediakorp-per2124
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1914
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 32,444
# sentences: 1,253
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 4 2 (1448) A.
27:DE ARG.
S Ö N D A G E N DÉN 18 O K T O B E R VANLIGA U P P L A G A N.
1914.
JOHAN NORDLING.
LOSNUMMERPR1S: RED.-SEKRETERARE: ELIN 12 O R L WAGNER.
TYSKE KRONPRINSEN PÅ SITT FRANSKA HUFVUDKVARTER Från en af våra krigsfotogra- höchster fer af den kejserlige unge härfö- ha vi mottagit vidstående vackra och intressanta bild af raren Genehmigung " tagits på fransk botten, där tyske kronprinsen, ridande sin han, som bekant som general favorithäsf för en af hufvudkårerna, framför och fotograferad ingången till hufvud- kvarferet i Frankrike.
för bild galagt vackra åda- strategiska Nedan- egenskaper och ett ungdoms- i medaljongen återges en käckt mod, som för den redan af kronprinsens hufvud- kvarter sedf från slottsträd- gården.
Dessa äro enligt vår förut så populäre tronföljaren ytterligare befäst den varma- ste tillgifvenhef och beundran kameramans skrifvelse de för- i alla tyska hjärtan.
A. Grohs sta fotografier, som " mit aller- foto.
(&amp; &gt; (&amp; &gt; fSP ?SP (&amp; &gt; (S&gt;
FLOTTANS EN STÄM- NINGSBILD STRÅL- KASTARE FRÅN BEVAK- NINGSTJÄN- I STEN I VERKSAM- STOCKHOLMS SKÄRGÅRD.
HET.
J ödesfimman.
ITler djupt ej Ränns i vårt ßjärtas grund 7lu Brusar stormen kring våra skär, Svenskt ärfde du dina fäders fand, ditt väsen, o Sverige, rotadt Stand fjäff ocß da far det ekar svenskt måste du det Bevara: än när i pröfvande ett tordönsmuffer, som Budskap 6är med svenska armar dess fria strand affena du står ocß ßotadt.
från fofkens Bfodiga tekar, som förr skaft värnas mot fara.
1) å växer ßundra * ocß tusenfatdt där affa spörsmåf ßfi ßjäfpföst små lir svenska ßjärtan i svenska tjud de ringa skattade gåfvors fjatf, inför ett enda: det att Bestå, din andes Bikt ocß din Bön titt §ud du rikfigen oss Beskärde, om sfafssgstemer evärdefigen må stiga, ocß förödmjukande uppenßarf ty fifvet, fifvet är först ocß sist ocß i den jord, som sin äring gaf det varder oss, ßur vi nidska spart det som ej ännu sin makt fjar mist åt dina Barn, skaff en ßemfandsgraf de offer, ditt värn Begärde.
att vifjor ena ocß sam fa.
du åt de somnade viga.
Hur saftan vigdes vår medgangs dag Du svenska fotk, som ett sekef re ' n Så sant vi ej vitja sjunka snart åt ett förßtifvande fjar fredens vinningar Bärgat, i strida, främmande fföden, " Bfoff tust ocß vinning för sjätfviskt jag fast ofta, ofta en värfdsßrands sken men forma efter vår egenart titt täftan vitjorna tyffe.
ßar Bfodröd ßimmefen färgat, vår framtids Bidande öden, Vrång vardt vår synkrets ocß tåg vår rymd, tror du dig utvatdt för aftan tid vi redtigt ßäffre ßvad förr oss Brast ocß tidf vi kände vår utsikt skymd att ensamt äga den skatt af frid, ocß nife ankaret mera fast titt Bragdens vinkande stjärnor; som andra dyrt måste freda?
i fifvefs Bärande grunder.
vi krympte ßop efter dvärgamått Står du vät rustadf ocß redo, säg, T) en som står redo att för sin pfikf ocß mätte framtidens sändning smått att värja rätfen titt egen väg, sig offra gfadf ocß i fiffförsikt med småktokf pröfvande ßjärnor.
om man dig vifse vitt feda?
skaff afdrig, afdrig gå under.
affvarsstund syfte!
än ramfa, E.
N. Söderberg: - 666 -
Jag För proiesierarl Idun af CLARA VIEBIG.
OM DE SVENSKA KVINNORNA GA TILL sig själfva och försöka sätta sig in i hur de skulle känna det, ifall deras män och söner anklagades för barbarisk, meningslös grymhet, så skola de lätt förstå de tyska kvinnornas skä- rande smärta öfver de anklagelser för omänsklighet och råhet, som riktas mot de tyska trupperna under det nu pågående kriget.
De tyska kvinnorna tro på sina män, som vi skulle tro på våra; skulle de icke känna i botten sina makar, som de lefvat tillsammans ined, sina bröder, som de växt upp med, sina söner, som de fostrat?
Skulle de icke veta, att de är o hederliga godhjartade männi- skor, ur stånd att mörda barn och våldföra kvinnor?
Vi förstå, att de tyska kvinnornas hjärtan måste flöda öfver, att de med orubblig tillit, med stolt för- akt afvisa hvarje anklagelse mot de sina, vi förstå, att de höja sin röst för att rentvå, de tyska männen för de beskyllningar, som deras fiender just i utlandet sprida mot dem.
Aj de protester, som ett antal kända tyska kvinnor sändt ut i världen, offentliggöra vi i dag en, som vi mottagit från den äfven i Sverige mycket kända författarinnan Clara Viebig.
De, som känna henne från hennes förträffliga romaner: Vårt dagliga bröd, Absolvo te, Rosenkransjungfrun, m.fl. skola helt säkert här med deltagande se henne blotta en ny sida af sitt väsen: den lidelsefulla patrioten, den i sitt innersta djupt kränkta kvinnan, likt en lejoninna försvarande de sina.
föt Förfaftarinnan Clara Viebig.
ET KÄNNES F O R MIG, SOM om det v o r e ett heligt värt, jag i dag skulle utföra.
Jag knäpper samman mina hän- der, innan jag börjar att här nedskrifva, hvad som röres p å de dol- daste djupen i min själ.
Det som s å fyller allt mitt tänkande, allt mitt kännan- de, min hela varelse, att jag ofta tror, att det inte längre skall kunna b ä r a s inom en bräcklig kvinnas s v a g a omhölje: djupaste harm, den mest flammande v r e d e!
Dessa känslor skulle vilja t a sig utlopp i handling, men kunna endast upplösas i en ström af frambrytande tårar.
Men det ä r icke svaghetens tårar jag gråter, och som tusenden o c h åter iu- senden kvinnor g r å t a med mig — det är tårar af biltraste förödmjukelse.
Vi tyska kvinnor ha blifvit angripna i vår heder.
En oerhörd förolämpning har d r a b - bat oss.
Vi skulle alltså v a r a barbarer, kvinnor utan heder o c h samvete, eftersom vi föda söner, hvilka fara fram som vildar, nej, värre än dessa, som blodtörstiga vild- djur!?
Eftersom vi tillhöra män, hvilka slita sig ur v å r a a r m a r för att spetsa barn, skända kvinnor, m ö r d a värnlösa, plundra städer, förstöra konstverk och sedan h e m b ä r a till oss det välkomna bytet med bloddrypande händer!
Jag protesterar i alla tyska kvinnors, alla mödrars, alla hustrurs, alla fästmörs, ungas och gamlas, rikas och fatligas, högättades och ringas namn, i den bil- d a d e kvinnans namn såväl som den enkla arbeterskans; jag protesterar mot de hän- synslösa förolämpningar, de oerhörda lögner, som i utlandet spridas om v å r a män och söner.
När har förr någonsin ljugits, när har någonsin bedragits p å detta s ä t t?
lag vänder blad efter blad i världs- KlÄDN INGÅR historien — fruktansvärd stridsmusik brusar genom strängarna, vilda s a g o r täljas af seklerna; från det första mordet, då Kain slog Abel, och tills nu har jorden druckit blod; mycken orätt har tänkts, sagts och gjorts — men aldrig tillförne har man så skymfat.
Nej, vi tyskar ä r o inga barbarer!
Vi mödrar ha ej fostrat söner, som m ö r d a af mordlust; vi älska inga män, som d r a g a som mordbrännare genom främmande trakter.
S å sannt mig Gud hjälpe, jag skulle ej längre vilja kalla min son för min son, om han v o r e i stånd till en enda af de ogärningar, som v å r a söner uppfinnings- rikt och listigt pådiktas af v å r a fiender.
Jag skulle spotta p å en man, som ställer oskyldiga mot en mur och kommenderar: " Ge fyr! "
Hjärtat vrider sig i oss, när vi läsa, hvad som dukas upp för utlandet under namn af " tyska grymheter ".
O c h tror man verkligen allt d e t t a?
Lyssnar man inte o c k s å till den tyska s t ä m m a n?
Denna s t ä m m a höjes med rent samvete, men den kan för närvarande ej tränga igenom.
England tilltäpper folkens ö r a; det behärskar alla kablar; det diktar lika flitigt som Frankrike och Ryssland dikta om e g n a framgångar och tyska neder- lag.
Men det skall komma en dag, då den blinde skall s e och den döfve höra.
Och denna dag ä r ej aflägsen.
Tyskland skall lyfta sina händer, höljda af sår, ty det har lidit mycket: " Frid v a r e med eder! "
Då skall mången klentrogen Thomas sjunka på knä och erkänna hvad han hittills ej erkänt.
Har man för öfrigt någonsin känt o s s?
Jag tror mig kunna s v a r a nej.
Eljes skulle det ju v a r a otänkbart, att man nu kan misskänna oss s å.
Jag talar inte om vår stats stormaktsställning, om v å r styrelse- form och v å r statshushållning, om för- träffligheten eller ickeförträffligheten hos v å r a institutioner, icke om resultaten af vårt årslånga, flitiga a r b e t e; allt det där till Ki.
3.50 pet styck Bi val billigt?
Sand Eder!
nerfläckade och oanvändbara klädning lör ke- misk tvätt och prassning till Orgryte Kemiska Tvätt- a Färgeri A.-B., Göteborg och Ni blir för- vånad öfver det goda resultatet.
Det ar ej likgiltigt, tili hvilken » Häi Ni v « n -: i det Eder, ty det är stot skillnad på kemisk tvStt och - kemisk tvtttt.
&amp; förslår jag inte; det kunna män bättre klarlägga.
Jag som kvinna kan endast tala om det, som lefver djupt inne och tyst förborgad!
: om vår folksjäl.
Denna vårt tyska folks själ ä r sällsamt sorglös.
Det dröjer en god stund, innan den fattar: man vill dig ondt!
Om någon gör sig mödan att lära känna denna sorglösa, omisstänksamma själ, skall han nästan skamsen förvånadi fråga sig: " Och d e s s a skulle v a r a odjur? "
O c h öm och finkänslig ä r v å r folksjäl.
Mycken kärlek rymmes i den.
Den tyske försvarssoldaten älskar sin hustru, sina barn lika ömt som fransmannen sin fa- milj; liksom den franske bourgeois kän- ner v å r b o r g a r e ingen större lycka än om han kan komma s å långt att få en bit jord, där han kan a n l ä g g a en liten t ä p p a och planlera sina blommor.
Men när freden beröfvas honom, när krigels våldsamma hand skakar hans fosterland, då griper b å d e den tyske medelklass- mannen o c h den franske borgaren till vapen.
Men tysken g ö r det utan b r a v a - der.
Han har inget sinne för stora ord och teatraliska attityder.
Men det s e r verkligen ut, som om b r a - v a d e r behöfdes för att bli hörd.
Att v a r a för stillsam och enkel ä r o c k s å ett fel.
Men ett fel, som g ö m m e r ett drag af storhet för den, som kan förstå och vill förstå.
En tysk man ljuger icke, en tysk kvinna ljuger icke.
De s ä g a ej: " Vi ha segrat ", när de ha förlorat.
Och Gud v a r e tack, hiltills ha vi vunnit s e g r a r!
Men vi fira dem ej med basunsiötar.
Därtill ä r v ä - gen för hård; världshistoriens steg eka alltför mäktigt.
Vi mödrar kunna endast fortfarande lära v å r a barn: " Blifven som e d r a b r ö - der och fäder: tappra och ä n d o c k b a r m - härtiga!
Kämpen som I masten kämpa, men skonen när 1 kunnen skona! "
Nej, vi tyskar ä r o inga b a r b a r e r!
Om vi någonsin blifva det, m å d å solen för- mörkas öfver oss och v å r makt och h ä r - lighet förgå, som hade den aldrig varit!
KLIPPAN.
i — fö: fi67 Sjtaclalltéaw FfnoM o c h Mnrlprnncfp Ffnnnnnprshmk * " U U C r r u u &gt; l C ruujuypaäUf - UK.
i P o s t -, T v y c ftp Sftwif-, app K o p i m - samt kavtona.
J ^ a t S itXlpappST UllvtTkaS: øf af KUppOK- i •
S i o r litterär p r i s i ä f l i n g för I d u n s r o m a n b i b l i o t e k.
S e x t u s e n (6, 0 0 0) k r o n o r utdelas i pris, däraf s o m första pris Tretusen å Idun nu efter n å g r a å r s mel- lanrum de ånyo skönlitterära svenska för- fallarne till en g å r alt inbjuda och författarinnorna täfling i prosakonst, h o p p a s tid- (3,000) språket af en halt, s o m g ö r den tilltalande för en bildad o c h vidsträckt publik o c h till ett omfång af ungefär 2 0 sextonsidiga tryckark af Iduns Romanbiblioteks format, betala vi s o m första Trelusen ningen att äfven denna g å n g m ö t a s af en liflig tillslutning, allrahelst s o m d e peku- niära fördelarna fortfarande äro sådana, att d e b ö r a kunna e g g a skaparlusten.
Ämnesvalet vara svenskt, [3,000] Kronor.
och ett tredje pris å respektive Tvåtusen (2,000) o c h Ett tusen (1,000) Kronor för de o c h ä r det gripet ur nu- därnäst i v ä r d e.
båda originalromaner, som komma Härför förbehålla vi o s s rätt att i första s o c i a l a o c h politiska bryt- hand offentliggöra samtliga arbeten i Iduns ningar, s å ä r det o s s s å mycket k ä r a r e.
Romanbibliotek.
Icke prisbelönla arbeten Men vi u p p d r a g a, s o m sagdt, inga g r ä n - betinga ser, dess pris Dessutom b e t a l a vi ytterligare ett a n d r a a r fritt, men motivet skall tidens lif m e d d e s s snabbt skiftande s t ä m - ningar, kronor.
hvilka till äfveniyrs kunde bli h ä m - mande för, s k a p a r f ö r m å g a n, utan det ä r hvarje författare o b e t a g e i att, m e d b i b e - vi oss likaledes rätt att inlösa efter särskild öfverenskommelse m e d r e - spektive författare.
Samtliga täflande a r b e t e n skola a n o - hållande af svenskheten i fråga om k a r a k - nymt tärer hvad han helst Stockholm, innan maj m å n a d s utgång å r s o m det r o a r honom att 1915 samt åtföljas af en förseglad n a m n - vill o c h miljö, skildra och måla måla.
Vi sedel, inbjuda alltså h ä r m e d skönlitterära skriftställare o c h skriflställarinnor att del- t a g a i denna v å r nu utlysta iäflan enligt motto, vara insända till Iduns Redaktion, hvars hvilket konvolut äfven å för Redaktionen af Idun o c h SVEDENBORG.
XIV.
Tider s o m varit o c h tider s o m k o m m a.
MÅ B A R N - S M Å B E K Y M M E R, stora b a r n — s t o r a b e k y m m e r eller s n a r a r e ju l ä n g r e man k o m m e r i lifvel ju tyngre blir ansvaret, s a d e M a r i a von B u h r e.
Men D o u g l a s v a r s å i n t r e s s e r a d a f n å g o n - ting han fick s e p å k ö r g å r d e n, att han inte hörde p å henne.
— S e r du, Maria, nu h a d e rifvii n e r planket helt o c h hållet kring k ö r k b y g g n a d e n o c h snart k o m m e r v ä l turen till lilla " g u l a l a d a n " att j ä m n a s m e d jorden.
Vid p r o f e s s o r von B u h r e s o r d s å g Maria upp m e d en frånvarande blick, s o m om hon h a d e varil långt, långt b o r t a från sin omgif- ning, o c h följde sin m a n ulan att s ä g a n å g o n - ting fram öfver grafvårdsspillror, b y g g n a d s - bråle och kasserad tegelsten.
B a k o m det förfallna S: t O r j e n s kapell, d ä r i forna lider b ö n e r b a d s för sjuka o c h s j ä l a - S a l i c e d r i n Johan Nordling.
m ä s s o r för d e döda, höjde sig J o h a n n e s k o r k a h ö g r e s t o c h imponerande.
Ligan.
från 1 8 0 0 - t a l e t s sista kvartsekel a f HEDVIG ett Stockholm i maj 1 9 1 4 För den b ä s t a originalroman p å svenska Stockholmsskildringar med manuskriptet.
följande b e s t ä m m e l s e r: Klicken förses b ö r återfinnas — — J a g t y c k e r det h a d e varit b ä t t r e om de hållit s i g till den tyngre g o t i s k a slilen, fort- s a t t e D o u g l a s, till någonting m e r å l a V ä r n - h e m s klosterkyrka.
J a g undrar just hvad Francesco d ' Assisis den helige skulle s a g t om delta världsliga t e g e l o c h d e n n a oroligt o r n e r a d e tornspira, s o m man h ä r iklädt hans tankes byggnad.
— J a, o c h j a g undrar hvad G ö r a n den h e - lige skulle s a g t om han fått s e sitt lilla k a - pell i detta s k i c k, inföll M a r i a.
— N å j a, f ö r g ä n g e l s e ä r nu det j o r d i s k a lif- vets naturliga l a g, s å det ä r någonting vi inte g ä r n a k a n sträfva emot.
M e n att k l ä d a en ä d e l t a n k e i ä d l a ord ä r i c k e ett ouppnåeligt ideal o c h j a g t y c k e r att i det fallet h a r J o - h a n n e s k o r k a blifvit en missräkning.
Den p a s s a r inte in i denna allvarliga omgifning.
Någonstans bland Östermalms uppväxande grannlåtshus h a d e den p a s s a t m y c k e t b ä t t r e.
S o m n å g o n s l a g s afslutning till e x e m p e l p å E s p l a n a d e n eller K a r l a v ä g e n, s o m det nu heter.
— V e t du, s a d e Maria o c h g i c k s a k t a upp för bron, s o m ledde in till kapellet, j a g un- drar om inte J o h a n n e s k o r k a m e d sin ytligt b r o k i g a läggning i a l l a fall p a s s a r in i tider s o m stunda.
Tidsströmningar, s o m vi k o m m a att s t å främmande för, men s o m för v å r a b a r n bli b å d e naturliga o c h l o c k a n d e.
D e t ä r redan s å m y c k e t s o m s t ö t e r o s s — m e n s o m tilltalar dem.
N ä r M a r i a k o m in i d e l lilla k a p e l l e t, s o m under b y g g a r e n användts till b y g g n a d s k o n - tor, s t a n n a d e hon vid dörren o c h knäppte omedvetet s a m m a n händerna.
Under det l å g a m ö r k n a d e t a k e t skulle ännu en g å n g en hjärtebön s t i g a upp till den H ö g s t e s o m r ö - k e l s e ur ett r ö k e l s e k a r.
En b ö n för P e p p a r - k a k a n, s o m likt én s k u g g a, m e r o c h m e r gled in i den värld dit hon e g e n t l i g e n hörde o c h dit hon alltid längtat.
Hon kunde inte ha långt kvar, mänskligt att döma.
O c h det v a r p å h e m v ä g från henne s o m de kommit att passera körgården.
— N e j, m e n h a r man sett, utbrast p r o f e s s o r von B u h r e, s o m gått omkring o c h rotat i b r å - ten framme i k a p e l l e t o c h vinkade åt M a r i a alt hon skulle k o m m a dit — Men s a k t a — han l a d e fingret p å mun.
L ä n g s t bort i ett hörn mellan ett p a r g a m l a h ö g r y g g a d e k ö r k b ä n - k a r s a l t en klunga större o c h mindre flickor och l e k t e m e d spillrorna a f n å g r a förgyllda änglar.
D e h a d e lindat in dem i n ä s d u k a r och b r o k i g a h å r b a n d o c h v o r o s å upptagna med a t t v a g g a dem, p y s s l a om dem o c h t r y c k a d e m till s i n a s m å m o d e r s l ä n g l a n d e bröst, a l l d e inte märkte att d e h a d e fått åskådare.
Det v a r Lillan von B u h r e, s m å f l i c k o r n a Wallen o c h ett p a r o m i s s k ä n n l i g a r ö d h å r i g a Janssonslöser.
När M a r i a s å g dem s å allvarligt fördju- p a d e i den alltid lika tjusande l e k e n — m a m - ma o c h b a r n — s t e g rodnaden upp under h e n n e s b l e k a hy, s o m alltid d å hon b l e f ifrig och hon t o g sin m a n s hand o c h drog honom s a k t a m e d s i g ut.
— D ä r s e r du att världen ä r s i g lik, s a d e D o u g l a s s o m en fortsättning p å hvad de förut l a l a l om, o c h att lifvet ä r ett ständigt upprepande.
S å l ä n g e m o d e r s k ä n s l a n finns hos småflickan, s å l ä n g e behöfver du hvar- ken frukta — hvad v a r det hon hette den d ä r fröken vi talte om — — Ellen K e y.
Ja, Ellen K e y s n y m o d i g a ä k t e n s k a p s f u n - deringar eller S t r i n d b e r g s r e a l i s m e r.
S å - d a n a d ä r motströmmar m å s t e k o m m a ibland.
Äfven om d e förefalla grumliga, s å friska d e ändå upp ett s t i l l a s t å e n d e, unket vatten.
Det ä r minsann inte n å g o n a n g e n ä m mission all v a r a den s o m rifver upp dyn — men n ö d - vändigt ä r det.
— J a g k a n aldrig fatta att t. e x.
S t r i n d b e r g s Giftas k a n v a r a till n å g o n den minsla nytta eller glädje — m e n d ä r e m o t att den k a n vålla oerhörd s k a d a — t a lifstron från d e unga.
O c h hvad nu fröken K e y beträffar, s å är v ä l h e n n e s k ä r l e k s a p o t e o s ä n d å b r a vansklig.
— F ö r r e s t e n hvad k a n hon, s o m inte är gift, v e t a om det.
D e t ä r ju b a r a rena rama fantasier alltsammans.
— Hm — j a, k a n s k e o c h k a n s k e inte, log D o u g l a s lite retsamt.
O c h Maria blef för- a r g a d o c h s a d e a t t v i s s a s a k e r v a r det d å a l l d e l e s omöjligt a t l f å en m a n a l l t a p å allvar.
— S e nu b a r a p å Gina, fortsatte M a r i a o c h flöt å t e r in p å sin för en stund s e d a n a f - brutna t a n k e f å r a — h a d e hon, lite tidigare, kommit till insikt om " s j ä l f h ä f d e l s e n s " l a g, s å h a d e ingen makt p å jorden kunnat hålla h e n - ne i styr.
G a l e t ä r det ju s o m det ä r — men det kunde varit ä n d å g a l n a r e.
— Men k ä r a s t e, j a g k a n inte inse a l t det K A F F E S E R V I S E R s a l v a * Framställd af svensk leg. läkare på basen af Zn; S; Salicylat; Pyrol.
Oxycedri; etc.; Osvikligt medel mot s jäli sprickor, äldre sår, lätta brännskador, torra kroniska ekzem.
I Säljes endast å apotek.
Stndera noggrant medfölj.
bruksanv.
Pröfvad å svenska sjukhns.
\ Tillverkas af T e k n.
F a b r i k e n P ä q u e r e t t e, S t h l m.
Prospekt på begäran.
- K. ANDERSON 668 - sllfver, nysilfver, utsökta modeller.
Prakikatalog, ringmått gratis.
KUNOL.
HOFJUVELERARE.
JAKOBSTORO 1.
REGERINGS®.
1 9 - U.
ä r n å g o t g a l e t i att hon gift sig m e d Ridder.
Det ä r en duktig karl o c h han k o m m e r att g å långt, skall du få s e.
— Alt gifta s i g t v å g å n g e r utan k ä r l e k ä r väl ä n d å nästan vansinnigt.
— N å, i d e t fallet t y c k s d å du o c h fröken Key v a r a a f a l l d e l e s s a m m a uppfattning.
Det ä r ju just det hon ogillar — ä k t e n s k a p utan kärlek.
N e j, h a d e G i n a verkligen gått därhän att hon rest m e d Felix, eller ställt till ett nytt V e t s e r a d r a m a, d å kunde d e t h a varit n å g o t att g ö r a s i g g r å h å r för.
O c h hade P e p p a r k a k a n inte ändtligen talat om hvad hon visste s å h a d e vi v ä l aldrig fått n å g o n lösning p å d e s i s t a å r e n s gåtfulla t r a s s e l o c h elände.
Hvad P e p p a r k a k a n m e d den g n ä l l i g a r ö s - ten b e r ä t t a t dem d ä r inne i den lilla v a c k r a kammaren med de bibliska kopparsticken p å v ä g g a r n a o c h b l o m m a n d e v ä x t e r n a i fönst- ret h a d e verkligen spridt en smula ljus i d e dunkla familjeförhållandena.
Gifvit dem f ö r - klaring p å hvarför B l e n d a s å plötsligt bröt med Felix o c h försvann från S t o c k h o l m, hvarför F e l i x å l e r lät s n ä r j a s i g i G i n a s troll- nät — o c h hvarför Gina, d å d e minst a f allt kunde a n a det, g i c k o c h gifte s i g m e d Ridder.
Det v a r s o m om P e p p a r k a k a n tagit dem m e d s i g p å ett högt b e r g o c h låtit d e m g e - nom n å g o n s l a g s k l a r s y n g l a s s e den s a m - manlödda kedjan a f o r s a k o c h verkan, s o m g å r länk i länk från jordelifvet in i — det oändliga.
Hon h a d e visat dem, från sin a n d e s h ö g a b e r g, att d e t finns s o m ä r m ä k t i g a r e ä n s t a c k a r s j o r d e b a r n s vilja.
Att Lucifers makt ä r s t o r men att J e h o v a d o c k ä r o c h förblir d e n s t a r k a s t e.
O c h hvad s o m i yttre måtto s y n e s oss l e d a till e l ä n d e o c h fördärf, k a n s k e p å inre o c h dolda v ä g a r l e d e r till härlighet o c h upprättelse.
Och s å h ä r ungefär t a l a d e hon m e d sin tunna s t ä m m a om k ä r l e k e n s o c h lidelsens i r r g å n g a r i den v o n B u h r e s k a familjen.
— En d a g, för n å g r a å r s e d a n h ä n d e det sig att friherrinnan Gyllen, alltid r a s t l ö s o c h orolig, a f en ren slump fann i en a f unga b a - rons gömmor, en bunt illa s t a f v a d e b a r n s - liga k ä r l e k s b r e f o c h en a n t e c k n i n g s b o k.
Att hon inte l ä s t e brefven ä r v ä l att a n t a, men bokens hvardagliga siffror föllo in under h e n n e s blick o c h d e s a d e henne, o b e v e k l i g a och s t e l a, a t l det v a r Felix s o m i alla d e s s a å r k o s t a t p å a t t B l e n d a skulle få v ä x a upp i en jordmån, s o m skulle k o m m a henne att andli- gen o c h kroppsligen u t v e c k l a s till full kraft och fägring.
O m detta h a d e ju, s o m d e alla visste, G i n a inte haft en aning.
Pepparkakan kunde godt t ä n k a s i g hur blodet, det v a r m a h e t s i g a blodet, h a d e rusat g e n o m G i n a s ådror, hur hon först sett rödt — s e d a n svart.
S k u l l e h e n n e s styfson, han s o m b a r s a m m a namn s o m hon, s k ä n k a d e t namnet till B l e n d a — B l e n d a J a n s s o n, skulle Klicken o c h Ligan — höjden o c h afgrunden f ö r e n a s.
N e j, aldrig.
O c h skulle h e n n e s ungdoms p a g e, h e n n e s m o g n a d e å r s t r o g n a kavaljer, h e n n e s hjärtas hemliga o c h olofliga ä l s k a d e f å utan hinder g e s i g hän till B l e n d a — till henne, s o m p å n å g o t oufrannsakligt sätt v a r h e n n e s e g e n a f - bild.
N e j aldrig!
Utan a t t b e s i n n a s i g, h a d e hon m e d sin s t o r a kraftiga stil r a s p a t ihop n å g r a r a d e r och lagt in dem tillika m e d a n t e c k n i n g s b o - ken o c h brefven i ett kuvert, s o m hon g e n o m Jubben lät öfverlämna till B l e n d a en s ö n d a g, då B l e n d a v a r p å b e s ö k i P ä r l s t i c k a r g r ä n d e n.
ängel mot mig.
M e n när den k o m n ä r m a r e s å g j a g att det inte v a r en utan två — o c h ä n d o c k en.
O c h slutligen s å g j a g, n ä r de ett ö g o n b l i c k v ä n d e s i g från hvarann, att det v a r Felix o c h B l e n d a i y n g l i n g a - o c h j u n g - fruåren.
N ä r d e v ä n d e s i g mot hvarandra, s t r ö m m a d e det e l t s å starkt inre ljus ut ifrån dem, a t t mina j o r d e ö g o n blefvo s o m f ö r b l ä n - dade.
Men jusl s å som d e s å g o ut d e t ö g o n - blick d e r a s ansikten liksom voro i s k u g g a n, s å d a n a h a d e blifvit s o m vuxna.
F a s t ä n s o m en s v a g k o p i a efter n å g o t a f v å r Herres m ä s - terverk.
" Tider, som varit, och iider, som komma ".
Johan- nes gamla och nya kyrka.
Då B l e n d a läst brefvet, trodde P e p p a r k a - kan e l t ö g o n b l i c k a t t flickan skulle d ö.
Hon h a d e blifvit a l l d e l e s b l å om läpparna, flämtat efter luft o c h krampaktigt tryckt h ä n d e r n a mot hjärtat.
— S å l d, s e d a n å r a t a l.
Ånej, hvad Felix ä n betalt, s å skulle han inte f å s å m y c k e t s o m s å a f henne.
S e d a n h a d e hon förbjudit P e p p a r k a k a n a t l tala m e d n å g o n om detta, allra minst m e d n å g o n a f F e l i x ' familj.
Alla h a d e d e b e d r a - git henne o c h nu ville hon bli fri o c h s k ö t a sig själf.
D e t t a rörde e n d a s t henne o c h i n - gen annan.
O c h kvällen d ä r p å h a d e hon rest s ö d e r ul till en a f fröken R o m a n t i s v ä n n e r i S k å n e, s o m ville h a en guvernant för sina barn.
S e d ä r den e n k l a förklaringen p å Blendas försvinnande.
Till Pepparkakan s k r e f hon d å o c h d å, men G y l l e n s o c h von Buhres nämnde hon aldrig.
Utom nu sist, d å hon fått v e t a att P e p p a r k a k a n s lifslåga höll p å att s a k t a brinna ner, s å h a d e hon bifallit hennes b ö n a t t f å t a l a m e d v o n Buhres.
— Om Pepparkakan visste hvad G i n a skrifvit till B l e n d a den d ä r g å n g e n?
— J o, p å ett ungefär.
O c h Pepparkakan s å g drömmande m e d s i n a s m å gulbruna ögon p å den g a m l a bruna s c h a l e n m e d den b r o - k i g a karamellstjärnan, s o m l å g utbredd öfver h e n n e s, a l l d e l e s s o m om minnet suttit i d e n: — B l e n d a J a n s s o n, h a d e hon skrifvit, att kvinnor a f din k l a s s l å t a s ä l j a s i g — det v e t jag — m e n att du hörde till den sorten, det trodde j a g inte.
Under mitt t a k k o m m e r du aldrig o c h v e t a l t d e t ä r min afbild i dig s o m Felix ä l s k a r.
I n g e n t i n g a n n a t.
Hans själ ä r min o c h h a r alltid varit det.
Men i det s o m i s å m y c k e t a n n a t g i c k fri- herrinnan Gyllen vill i sitt e g e t världsliga s i n - n e s m ö r k e r.
O m inte Felix o c h B l e n d a k o m m a att h ö r a hvarandra till i denna världen, s å ä r o d e d o c k ä m n a d e att i en annan värld bli e n ä n g e l o c h ä n d å alltid t v å v ä s e n d e n, evigt man o c h evigt kvinna i oändlig salighet.
— F ö r j a g s å g dem en g å n g i en dröm, för länge, l ä n g e sedan, fortsatte Pepparka- kan hviskande.
D e t v a r i en olivlund nära hafvet o c h mellan g r ö n s k a n p å en slingrande stig k o m en oändligt skön Pepparkakan tystnade o c h s å g p å v o n B u h r e s m e d en s t r å l a n d e blick.
D e t v a r tyd- ligt att hon drömde drömmen om igen.
M e n så småningom s l o c k n a d e g l a n s e n i h e n n e s ögon, liksom n ä r s o l e n s s i s t a stråle sjunker b a k o m b e r g e t s k a m o c h hon f ä s t e dem åter liksom spörjande p å sin bruna indiska sjal.
— Att friherrinnan Gyllen, fortsatte hon med sin lilla torra gumröst, s e d a n B l e n d a f ö r - försvann, m e d en sirens a l l a k o n s t e r l y c k a d e s å t e r s n ä r j a Felix o c h för honom ställa allt i irrande d a g e r det v e t vi ju, o c h äfven hur n ä r a det v a r a t t en ohjälplig o l y c k a skett.
Men s o m j a g v i s s t e att denna s a k e n v a r mig gifven o c h a t t j a g e n d a s t h a d e a t t följa k o m - p a s s e n i mitt inre, s å lät j a g, trots B l e n d a, en d a g k a l l a till mig M a r i a J a n s s o n.
O j, o j, oj hvad den s t a c k a r n blifvit g a m m a l o c h härjad s e d a n g u b b e n h e n n e s föll ifrån.
S e d a n den där lunginflammationen han fick, d å han satt och v a k t a d e Ligan inne p å Soptunnan under Kristina Nilsson-natten, v a r B o c k f o t e n aldrig sig lik.
J a g fick t a l a s å m y c k e t o c h s å l ä n g e jag ville m e d honom o c h mina piller s v a l d e han s o m ett lam, o c h j a g v e t att b å d e ord o c h piller g a f lindring åt hans lika illa medfarna själ s o m kropp.
Men n ä r ändtligen befrielsen kom för honom, d å föll M a r i a s yttre s k a l ihop till ett intet — ett fullständigt intet.
O c h d ä r - för b l e f d e t s å att det v a r j a g s o m fick lof att hjälpa Maria J a n s s o n att " stufva o c h s t ö k a " med allt b å d e till begrafningen o c h s e d a n med.
O c h d å en d a g fann j a g emellan en b y r å l å d a o c h b y r å n s b r ä d f o d e r ett m e r än trettio å r gammalt bref, s o m ännu aldrig blif- vit läst.
N ä r M a r i a J a n s s o n för l ä n g e s e d a n i v ä r l - den fåtl det, h a d e hon g e n a s t sett att det h a d e e l i danskt frimärke.
O c h s o m en aning s a d e henne att det innehöll någonting o b e - hagligt, hvilket hon förreslen a n s å g att alla b r e f gjorde, s å s l ä n g d e hon b a r a n e r det i b y r å l å d a n, n ä r hon hört J a n s s o n s tunga steg k n a r r a i trappan o c h s e d a n h a d e hon aldrig varit i s t å n d att finna rätt p å det igen.
Det brefvet b a d j a g h e n n e t a m e d s i g s å att b å d e friherrinnan Gyllen själf o c h unga b a r o n skulle få s e svart p å hvitt att äfven hon v a r en J a n s s o n p å mödernet.
F a s t ä n hon först kom s o m adoptivdotter till g a m l a p r o f e s s o r - s k a n Wilding i Lund o c h s e d a n vid hennes död helt plötsligt s k i c k a d e s till g e n e r a l d i r e k - tör von B u h r e s.
Dessutom tog j a g r e d a p å den d ä r lappen, som friherrinnan skref till B l e n d a o c h s å g i c k vi till Gyllens, ly j a g förstod att nu g i c k det inte att dröja l ä n g r e.
Ett uttryck a f å n g e s t kom öfver P e p p a r k a - k a n s drag, d å minnet a f det s o m s e d a n följde g r e p henne.
B å d e G i n a o c h M a r i a J a n s s o n, hvilken å t e r för ett ö g o n b l i c k t y c k t e s v a k n a till lif, h a d e varit s o m r a s a n d e furier o c h för Felix v a r det s o m om afgrunden öppnat s i g under h a n s fötter o c h han fått b l i c k a in i all den o u t s ä g l i g a f a s a, s o m e n d a s t de — s o m vilja ondt för det o n d a s skull — k a n fram- kalla.
T u p p e n s Z e p h y r I KONSTFLITEN, N OCh Göteborg.
Mattor, Gardiner, Bonader, Möbeltyger, V ..
Ni köper ingen annan.
: - 669 - Konstnärliga mönster och färgsättningar.
Dräkttyger.
Profver sändas.
Nej, P e p p a r k a k a n kunde rakt inte bli k v a r vid detta minne utan g l e d hastigt öfver till att tala om hur Felix n å g r a d a g a r s e n a r e k o m - mit till henne en s ö n d a g s e f t e r m i d d a g, a l l d e - l e s s o m förr i världen då han v a r barn, o c h hur hon till sist l y c k a d e s gjuta k y l a n d e b a l - s a m i h a n s s v i d a n d e upprifna s å r.
Ett långt b r e f h a d e han skrifvit till B l e n d a, men n ä r m a sig h e n n e d å det hvarken ville eller kunde han, äfven om hon h a d e gått in p å det.
Han v a r henne inte v ä r d o c h föröfrigt v a r hans känslolif s å tilltrassladt, att han omöjligt kunde r e d a ut det.
O c h det v a r därför han tog emot sin firmas förslag att r e s a ut till C h i c a g o för att bli c h e f för d e r a s a r k i t e k t - afdelning där ute.
sig s k i l s m ä s s a n s v e m o d s å starkt g ä l l a n d e inom tidningen, utan främst a f det skäl, att L. som m ä n n i s k a v a r en g o d o c h v ä n f a s t p e r - sonlighet, s o m det k ä n t s tungt att förlora.
Den aflidne, hvilken kort före sin död ut- n ä m n d e s till riddare a f V a s a o r d e n, s ö r j e s n ä r m a s t a f m a k a o c h döttrar, hvarjämte en s t o r v ä n k r e t s fylkas s a k n a n d e kring den s å hastigt ö p p n a d e grafven.
I dessa och O c h därför var det äfven s o m Gina, a f n å - gon s l a g s trots, slutligen g i c k in p å att gifta sig m e d major Ridder.
Ett ä k t e n s k a p, som s ä - kert k o m m e att l ä n d a h e n n e till m y c k e n tukt o c h nyttig lärdom.
Ty nu h a d e hon fått en man s o m var s t a r k a r e än hon.
O c h var b a r a viss om att första g å n g hon får b ö j a sin i s t a - diga vilja under h a n s t y g l a n d e kraft, s å k o m - m e r hon att ändtligen få s m a k a hvad l y c k a ä r o c h lugn, m e n a d e P e p p a r k a k a n o c h slöt ö g o n e n, trött efter det m y c k n a talandet.
M å n n e det kunde v a r a s å s o m P e p p a r k a k a n s i a d e, undrade Maria, d å hon vid D o u g l a s arm s a k t a g i c k a f o c h an p å de höstlöfvade k ö r g å r d s g å n g a r n a, medan fraset i popplarna o c h l ö n n a r n a s kronor a c k o m p a n j e r a d e h e n - n e s t a n k a r o c h ord.
— Ja Maria, j a g tror att P e p p a r k a k a n k o m - mer att få rätt i detta s o m i s å m y c k e t annat.
Underligt ä r att t ä n k a att det är en stor filo- sof, s o m doldts under h e n n e s bruna s c h a l o c h h e n n e s e n k l a lifsgärning i det fallfärdiga rucklet där b o r t a i P ä r l s t i c k a r g r ä n d e n.
F ö r mig k ä n n s det s o m om m e d h e n n e en tid s o m v a r k o m m e r att s l o c k n a.
Att vi från detta n å g o t a f stillhet o c h frid k o m m a att dras in i de kommande tidernas yrslande hvirflar, s a d e D o u g l a s omedvetet, a n v ä n d a n d e sig a f P e p p a r k a k a n s uttryckssätt.
— D å D o u g l a s, s a d e M a r i a s a k t a, då är det väl att vi ha hvarann — du o c h j a g — a n - nars k o m m e vi allt att k ä n n a o s s b r a e n s a m - ma, trots b a r n e n — eller k a n s k e just t a c k v a r e dem.
O c h nu, M a r i a s s t ä m m a s l o g om liksom i en annan ton, g å r j a g hem o c h skrif- ver till B l e n d a o c h b e r henne k o m m a hit s å fort s o m möjligt, ty P e p p a r k a k a n b e h ö f v e r ha henne hos sig under s i n a sista stunder.
Etthundra (100) k r o n o r i pris för En musikkomposition.
S o m det m o d e r n a nöjeslifvets a o c h o h e - ter dans, b ö r täflingskompositionen utgöra musik till n å g o n fin o c h treflig s ä l l s k a p s d a n s.
Täflingsmanuskripten, s o m s k o l a v a r a f ö r - sedda m e d påskriften: Iduns decemberiäf- ling s a m t åtföljda a f f ö r s e g l a d t motto, i n n e - h å l l a n d e författarens n a m n s e d e l o c h a d r e s s, måste vara inlämnade till redaktionen af Idun senast den 1 nästkommande november.
Vi f ö r b e h å l l a o s s rätt till prisefs delning för den h ä n d e l s e ingen a f de i n s ä n d a k o m - positionerna skulle befinnas v a r a förtjänt a f priset odeladt.
S t o c k h o l m den 1 o k t o b e r 1914.
IDUNS R E D A K T I O N.
ofredens orons dagar då sinnen och hjärtan så väl kunna behöfva någon hvila från alla de sorgliga och uppslitande bud- skap och syner, som hvar ny dags historia för med sig, är det vårt hopp att Iduns Julnummer Werner Landgren.
VÄNTADT KOM F O R NÅGRA d a g a r s e d a n b u d s k a p e t att di- rektören för Nordisk F a m i l j e - boks Aktiebolag, Werner Land- gren, aflidit efter blott n å g r a d a g a r s sjukdom.
F ö d d i S k ö f d e 1855 kom Landgren s o m nit- tonåring till hufvudstaden, där han först tog anställning, s o m t y p o g r a f vid S t o c k h o l m s D a g b l a d, men öfvergick s e d a n till S v e n s k a Familje-Journalens a k t i e b o l a g, h v a r e s t han beklädde k a s s ö r s - och kamrerarbefattnin-, g a r n a.
D e t t a b o l a g u t g a f d å första uppla- g a n a f Nordisk F a m i l j e b o k.
Landgren b l e f småningom d e l ä g a r e i förlagsfirman C.
&amp; E.
G e r n a n d t s f ö r l a g s a k t i e b o l a g, var samtidigt kamrer hos Koersners bokfryckeriaktiebolag, o c h när detta företag uppgick i Iduns k. h o f - b o k t r y c k e r i a k t i e b o l a g, hvars l e d a r e v a r d e n - na tidnings g r u n d l ä g g a r e, b l e f Landgren nämnda officins t e k n i s k a chef, hvilken b e f a t t - ning han i n n e h a d e till 1903.
Under n ä m n d a tid g a f han sig ingen ro, förrän han fick r e a - lisera sin l ä n g e närda plan att utgifva en ny, den m o d e r n a tidens k r a f m o t s v a r a n d e upp- l a g a a f Nordisk F a m i l j e b o k.
Det v a r ett stort och v å g s a m t företag, s å m y c k e t m e r a s o m den f ö r e g å e n d e upplagan vållat sin f ö r l ä g - g a r e en förlust p å n ä r a en half miljon kronor.
L. l y c k a d e s emellertid bilda ett a k t i e b o l a g för f ö r e t a g e t s i g å n g s ä t t a n d e, o c h t a c k v a r e klok ledning vann den nya e n c y k l o p e d i e n en spridning a f 25,000 e x e m p l a r, mot den f ö r e - g å e n d e u p p l a g a n s 7,000, hvadan Nordisk F a - miljeboks F ö r l a g s A k t i e b o l a g, hvari L. b l e f v e r k s t ä l l a n d e direktör o c h snart, J ä m t e E.
G e r n a n d t innehafvare a f aktiemajoriteten, v ä x t e ut till en lukrativ affär.
Tack vare arbetets ekonomiska säkerstäl- lande k a n nu Nordisk F a m i l j e b o k blifva, hvad d e s s ufgifvare ifrån början afsett, nämligen en kulturskatt a f o m g r i p a n d e v ä r d e, o c h det är W e r n e r L a n d g r e n s merit s o m den ideelt a n l a g d a affärsman han var, att han g e n o m - dref detta sitt lifsverk.
I T i d n i n g s a k t i e b o l a g e t Idun har han ä n d a tills nu suttit s o m revisor, o c h detta, tillika med h a n s förutvarande ställning s o m teknisk c h e f vid Iduns hofboktryckeri, g ö r att tidnin- g e n s s t y r e l s e k ä n n e r en djup s a k n a d efter den b o r t g å n g n e.
Men i c k e blott därför g ö r - 670 - för året skall komma som en sådan ljusglimt med stämning af trygghet, hvila och helg till tusentals hem.
Svensk bygdejul lyder i år mottot för dess program, och inom denna ram ha vi lyckats samla ett antal af våra yppersta författare och konstnärer att ge en s e - rie bilder af svenskt lif och svensk helgstämning från skilda provinser allt från Sundets strand till våj nordligaste riksgräns.
S å berättar K.
G.
O s s i a n-N i 1 s s o n en julhistoria från Skåne " En gammal herrgård ", W i l l i a m A n d e r s s o n företräder Blekinge med " Erik Sandströms om- vändelse ", Carl S v e n s o n-0 r a n e r och l o h n H e l l m a n bära hälsningar från Småland och Goftland.
" 5åten och kvinnan " heter bidra- get från Bohuslän af E j n a r S m i t h och från Västergötland ger K a r l N i l s s o n en landtlig julbild.
Hjalmar L u n d g r e n representerar Östergötland med " Andarne på Ekö ", M a r i M i h i Södermanland med " Max ' frieri ".
Hvem skulle ge oss stämningen från Värmland om icke Selma Lagerlöf eller från Uppland och roslagsskären om icke A l b e r t E n g s t r ö m!
" En julhistoria från Dalarna " af K a r l - E r i k F o r s s 1 u n d och en dito från Medelpad of M a r i a R i e c k-M ii 11 e r bilda öfvergången till öfre Norrland, där L u d v i g N o r d s t r ö m lef- vandegör Ångermanland, där Lapparnas jul f ö r r o c h n u med vild fantastik tecknas af O s s i a n E1 g s t r ö m, och där slutligen E l f N o r r b o med förfaren hand genom Norrbotten för oss fram till själfva gränstrakterna, " Där gränsvakten s p e - jar ".
Skalden E.
N.
S ö d e r b e r g besjunger högstämdt " sin barndomsjul ", och bland konstnä- rer, som bidraga, kunna ytterligare nämnas A i n a S t e n b e r g-M a s o 11 e med ett förtjusande om- slag i färgtryck, V i c t o r A n d r é n, D a v i d Ljungdahl, Gunnar Widholm, Edvard Berggren, Brita Ellström, Lydia S k o t t s b e r g m. fl.
Af allt framgår att Idun6 julnummer för i år blir ett enastående fosterländskt dokument som icke kan få saknas i något svenskt hem, och hvarom alla i tid, på grund af upplagans begräns- ning, böra försäkra sig hos våra återförsäljare.
JxonsTSÄSono i KONST OCH LITTERA- tur bli siyfmoderligt b e - handlade i dessa världskri- gels hemska tider.
Alla ha gripits af en sparsamheis- lusf, som kan vara nog så erkännansvärd inför de ho- tande eventualiteterna af nöd och brist, medan den å andra sidan framkallar en siockning i konsumtionen, hvars följder äro icke min- dre fördärfbringande än ett besinningslöst slöseri.
Na- turligtvis undanskjutas i främsta rummet de intellek- tuella behofven.
Målningar, skulptur, böcker till exem- pel — hvem har råd att nu kosta på sig sådant.
Men man besinnar ej att ett dy- likt resonemang försätter de stackars konstnärerna och författarna i den pre- kära situationen att få sväl- ta, något som åtskilliga bland dem kanske fåttpröf- va förr men hvaraf ett upp- repande ej vore önskvärdt.
krigstid Skånberg m. fl.
— Hur frisk verkar icke alltjämt deras produktion, oaktadt den nu håller på att öfvergå till " historia ".
Den hade ett stort mål, med sitt genom- brott, den ville spegla svenskheten i sina färger, ville ge Sverige åt svenskar- ne, och den nådde sitt syfte.
I Konstföreningens lokal ha tre unga artister, Arne Hallen, Ernst Hällgren och Oscar Sivertzen anordnat en utställning af skulptur, målning och etsning.
Hal- len uppträder både som etsare och skulptör och vi- sar en aktningsvärd talang på båda dessa områden.
Det är nerv och karaktär i hans etsningar och hans skulpturer vittna om en r e - dan vunnen formsäkerhet, hvartill kommer ett poetiskt element, som i den känsliga bilden af Germaine.
Por- trättet af fadern, musikern Andreas Hallen, äger för- tjänster som karaktärsskil- dring.
Innevarande höst har va- rit ovanligt stilla i fråga om konstutställningar, man kän- ner liksom i luften att konst- verken skola få hänga på cimaisen obeaktade, medan allas intressen samla sig kring kriget och landets ekonomiska ställning.
Men midt i denna stiltje på det konstnärliga om- rådet kommer som ett välgörande afbrott den af Richard Bergh i Konstnärshuset anordnade ut- ställningen af svensk genombrottskonst från 80- och 90-lalen, hvilken samling är afsedd att, så fort utrymmet i Nationalmuseum efter ombyggnaden medgifver dess mottagande och inordnande i mu- seisamlingarna enligt den nyantagna planen, den- samma skall af konstvännerna efter föregående Framför Ernst Hällgrens etsningar stannar man med glädje.
De äro så must- fyllda och äga tillika en stämningsstyrka, som vär- mer betraktaren.
" Den gamla gatan " kan an- föras som exempel på en förträfflig etsning, lika- så " Kvarnen ", hvars motivs utarbetning röjer den påtagligaste skaparglädje.
En kolteckning, " Gammalt värdshus i Edinburgh ", är också en li- ten pärla.
Oscar Sivertzen företrädes af en sam- ling landskap af växlande måleriskt värde.
Hans " Vinterdag " är bra målad, men belysningen förefaller att verka mera månsken än sol, och hans " Höstfärger " och " Marssol " känne- BRUNO LILJEFORS: TJÜFSKyTT.
tecknas af en och sam- gula ton.
Sist ha vi att nämna två unga utställare på Valand i Göteborg, Filip lörgenson och Ragnhi !- ' Nordensten.
Göteborgs- pressen ägnar de båda artisterna rätt mycket erkännande.
lörgenson är landskapsmålare och tyckes särskild!
framstå som dyrkare af det t ä c - ka och söta i naturen, men dukar med hurti- gare och manligare för- redrag finnas äfven, och Ragnhild Norden- sten representeras af etsningar och säges vi- sa en säker och originell uppfattning, hvarvid som exempel anföres hennes här afbildade " Vid ån ".
Hennes största kom- position lär vara en et- sad triptyk, " Tiden ".
samråd med National- museii chef överlämnas som gåfva åt museet.
De hopbringade konst- verken äro ytterst repre- sentativa för det skede i vår konsthistoria de f ö - reträda.
De visa till- baka till en tid, då svensk konst med jubel och energi sprängde gamla målarteorier och eröfrade ny mark för sin utveckling.
Och denna nya mark hette sanning, natur, och var ett stycke af den jordmån, ur hvil- ken den svenska littera- turen samtidigt växte till ny blomstring.
Bärarne af våra bästa namn in- om sekelslutets svenska konst återfinnas där s å - som Richard Bergh, Bru- no Liljefors, Ernst Jo- sephsson, Zorn, Eugene lansson, Nils Kreuger Karl Nordström, Carl - 671
platsen i Galizien.
B o s n i e r - na s t o r m a i tvekamp de ry- s k a skyttegrafvarna.
Efter en teckning a f R.
A s s m a n n i III.
Zeitung.
4.
T r e man på hvarje häst.
Hur k o s a c k e r n a r y c k a fram till fronten.
Efter en teckning a f F.
de H æ n e n 111.
London N e w s.
derna kring 5.
S t r i - Chateau Mondement, s o m fyra g e r intogs a f tyskarne de gån- och ÆÆP KR1G5FACKLAH FLAMMAR 1 1.
Ett tyskt fältartilleri r y c - ker upp i eldställning.
Efter en t e c k n i n g a f Chr.
S p e y e r i 111.
Zeitung.
2.
" En hjältes död ".
Efter en teckning a f Woodville i News.
3.
Från 111.
London krigsskåde- Fortsättning på krigsbih
återtogs Etter af fransmännen.
en teckning i 111.
L o n - don N e w s.
ska 6.
D e tre e n g e l - pansarbåtarnes tande af tyska förin- undervat- t e n s b å t e n U 9.
Efter en s k i s s a f W. S t ö w e r i 111.
Zeitung.
7.
S t o r m a n g r e p p på tyska högra af zuaver flygeln i närheten a f S o i s s o n s.
Efter en teckning a f H.
L.
B r a u n e i III.
Zeitung.
8.
Ett s l a g f ä l t BILDER FRÅtl FRONTEN AF 0ÜKA KRIGSTECKnm.
vid gen.
M a r n e efter drabbnin- Efter e n fotografi från Central P r e s s.
bränna 9.
T y s k a r n e sina fallna p å b å l vid E s t e r n a y.
Efter en s k i s s i 111.
London N e w s.
: rna — se nästa sida!
1.
Eft krigslasarett, inräftadt i det stora nöjes- etablissemenfet " Neue Welt " i Berlin.
2.
Lasa- rettets tyske öfverläkare, åtföljd af en fången fransk läkare, besöker de på lasarettet inlagda franska sårade.
Paul Lamm foto.
3.
Gatuscen från Paris.
En fransk soldat fotograferar sig för sin flickas räkning före afmarschen till fronten.
4.
Serbiska krigsfångar tåga genom Budapests gator.
5 och 7.
Ungerska trupper draga ut till strid och de sårade vända åter.
Berliner 111.
Ges.
foto.
6.
Den tyske kapfenlöjtnanten Otto Wed- dingen, chef på den ärorika undervattensbåten U 9, med sin fästmö på förlofningsfesten, som fi- rades i Hamburg omedelbart efter krigsutbrottet.
8 — 11.
Från det af tyskarne bombarderade och nu intagna Antwerpen: Hotel de Ville.
Justitiepalat- set, som försfördes vid bombardementet, Tor- get med Karl V:s hus.
P l a c e verte med kate- dralen.
Bernard foto.
- 674 - •is
TCLF jEM / IIAieiSTEfc PÅ EQTVAflDR / NG.
L LITTERATUR C. Grimberg.
Svenska folkets underbara öden.
Första bandet.
Intill 1521.
P.
A. Norstedt &amp; Söners förlag.
S v e n s k a f o l k e t s u n d e r b a r a ö d e n är koncipierad af en genial tanke och ett öfverväl- digande ståtligt ämne.
Den erbjuder, denna bok, samma fantasiens lockelse som den historiska ro- manen i dess främsta alster, med dess förmåga att fängsla särskild!
ungdomens lefvande intresse för bragd och dåd, ridderlighet och rättfärdighet, och att ge kunskap om gångna tiders än skim- rande, än dunkla bilder och skepnader.
Man får intryck af att författaren, d. v. s. diktaren och pe- dagogen, gått och tänkt på att skrifva en histo- risk roman med alla ofvannämnda egenskaper, men så reste sig den omutlige vetenskapsman- nen inom honom mot en romantiserad Dichtung- und-Wahrheif-skildring, och i och med detsamma förstod han, att verkligheten, vårt eget Sveriges stolta historia — som han förut berättat innanför skol- och läroböckernas begränsande marginal — kunde bli en undrens och äfvenfyrens bok, lika spännande och fantasinärande, lika inspirerande till dådlysten vilja och ödmjuk tacksamhet för de ringaste bland landets söner och döttrar som för de mäktigaste.
Det gällde blott att kunna för- tälja på det rätta sättet!
Och det är den upp- giften doktor Grimberg i så eminent grad lyckats lösa, och — liksom alltid när det bästa är upp- nådi — ter sig lösningen så förvånande enkel.
la visst var det så den skulle skrifvas, Sveriges hi- storia för allt folket, för hög och låg.
Man skulle ju kunna rada upp en mängd smick- rande omdömen om doktor Grimbergs bok.
|ag vill nöja mig med att fästa uppmärksamhet vid ett par saker, som jag finner särskild!
framträdande.
Först och främst den fasta grundvalen eller om man så vill kalla det ryggraden i det hela, näm- ligen den osvikligt säkra tillämpningen af den t y p o 1 o g i s k-k r o n o l o g is k a metoden, så som en annan vetenskapsman, Oscar Montelius, benämner den metod hvarigenom han själf gjort arkeologien, historiens moder, till en fullt modern vetenskap.
Tillämpningen hos doktor Grimberg består dels i att finna och framställa just de per- soner och händelser som förklara, belysa tiden, ge den dess väsentliga drag, dels i det rikliga di- rekta anförandet ur källskrifter med tidstypisk uppfattning och uttryckssätt.
Dessutom ger för- fattaren i hvarje häfte uppgift på referenslittera- tur.
Prisbelönad skildring af S I G N E WIKANDER.
I V O R O EN K L A S S S E M I N A R I - ster, s o m h a d e kommit ö f v e r e n s att efter sluiadt s e m i n a r i e a r b e t e och lyckligt a f l a g d e x a m e n g e o s s ut p å fotvandring — en rik- tig fotvandring b l a n d riktiga fjäll.
Vi ville ordentligt få s k a k a a f o s s s k o l d a m m e t, vi ville få s t r ä c k a ut efter allt detta stillasittan- de, o c h vi l ä n g t a d e att s e de s t o r a, ä n d l ö s a vidderna, efter att s å l ä n g e ha suttit s å godt s o m i n s p ä r r a d e inom fyra v ä g g a r.
I tre å r h a d e vi a r b e t a t för att s k a f f a m e d e l till v å r a p l a n e r s f ö r v e r k l i g a n d e o c h h a d e s å till sist s a m l a t en rätt försvarlig r e s k a s s a.
J a g b e - höfver väl inle s ä g a, att detta a r b e t e var o s s kärt, o c h att t a n k e n p å den k o m m a n d e fjäll- turen s k ä n k t e o s s en m y c k e t välbehöflig uppmuntran o c h g l ä d j e, särskildt under det sista å r e t s intensiva a r b e t e.
O c h n ä r ä n d t - ligen den 11 juni 1914 kom, o c h vi kl. 7 p å kvällen s a m l a d e s vid F a l u S ö d r a för att b ö r j a v å r färd, kunde vi k n a p p a s t fatta, att vår d r ö m d a fjälltur höll p å att bli v e r k l i g - hel.
V i s s e r l i g e n v a r glädjen b l a n d a d m e d v e m o d: vi skulle ju skiljas från de kamrater, s o m a f en eller annan o r s a k ej kunde följa m e d p å fotvandringen.
M e n vi h a d e kommit öfverens om att träffas om tre år — o c h tre år g å fort.
Den första punkten p å vårt r e s e p r o g r a m u p p t o g s a f j ä r n v ä g s r e s a till Ö s t e r s u n d.
O m den r e s a n ä r ej m y c k e t att s ä g a.
Det var natt, men ljust o c h v a c k e r t.
D e flesta a f oss h a d e emellertid just d å ej s å m y c k e t sinne för det v a c k r a, s o m vi foro förbi, vi l å g o e l l e r sullo i de m e s t vidunderliga ställningar för att om möjligt få en blund i ö g o n e n.
Tillåt mig p r e s e n t e r a r e s s ä l l s k a p e t, inalles lolf s t y c k e n!
— D ä r v a r först v å r k l a s s m a m - ma, Lisa, s å v a r där M ä r t a o c h Rut, " g y m - nasierna ", Teodora, som skötte kassan, och h e n n e s g o d a vän, K a r o l i n e.
S å h a d e vi R e - gina o c h Vitalia, " F a m i l j e n V i n g e ", Mina, s o m främst a f allt s t r ä f v a d e efter atl v a r a kvinn- lig, s a m t E l s a, s o m aldrig d r a c k kaffe och därjämte svärmade för v e g e t a r i s m.
Den tolfte, e l l e r r ä t t a r e den första, v a r v å r g y m - nastiklärarinna, s o m å t a g i t sig det b e s v ä r l i g a och maktpåliggande u p p d r a g e t alt v a r a färdledare för en hop i d e l t a a f s e e n d e å t - minstone s å o e r f a r n a o c h litet b e v a n d r a d e, därtill b r å k i g a ungdomar.
Vidare har jag fäst mig vid frånvaron af all fadd popularisering, hvilken så ofta vållar en slät, jordkrypande jämnstrukenhet eller sentimen- tala chevrottningar i rösten.
Därför att doktor Grimberg så väl förstått afhålla sig från allt " chronschougheri " har han lyckats skapa en verk- lig folkbok.
Svenska folkets underbara öden innehåller den slags folkbildning, om hvilken man känner sig manad till en rättmätig önskan, att den måtte komma äfven de högsta samhällslagren till godo.
Doktor Grimberg blir aldrig sensationell på bekostnad af den historiska sanningen, men han försfår som få krönikörer att göra denna san- ning sensationell i ordefs bästa bemärkelse, d. v. s. genom sin egen inneboende kraft.
Denna historia berättas i 25-öres-häffen och är Tidigt p å förmiddagen den 12:te v o r o vi således — utom för sin gedigenhets och rolighets framme i Ö s t e r s u n d.
Därifrån skulle vi fort- skull — äfven på grund af sin prisbillighet en s ä t t a m e d b å t till V ä l l v i k e n o c h s e d a n g å till hemmets bok.
Första bandet, 626 sidor, föreligger •Månsåsen, där vi skulle s t a n n a till den 14:de, nu färdigt.
GURLI LINDER.
f d å den e g e n t l i g a fjällvandringen skulle b ö r - - 675 - j a.
B å l e n g i c k d o c k ej förrän kl. 4 e. m., o c h vi h a d e s å l e d e s g o d tid alt b e s e Ö s t e r s u n d.
Vi a n v ä n d e o c k s å tiden synnerligen väl.
F ö r s t b e s ö k t e vi Jämtlands f o r n m i n n e s f ö r e - nings samling, s o m är inrymd i en mängd g a m l a b y g g n a d e r i utkanten a f staden.
Det är meningen att där s å småningom s a m l a en hel b y a f g a m l a, ä k t a j ä m t l ä n d s k a stugor med äkta g a m m a l j ä m t s k inredning.
Två stugor, två härbren, o c h ett portlider voro s å godt s o m färdiga, ett tingshus höll p å alt uppföras.
En g a m m a l k y r k a t ä n k e r man o c k - så f ö r s ö k a få s a m t en del stugor till, som s a g t, en hel by.
I d e uppförda b y g g n a d e r n a v a r s a m l a d en m ä n g d g a m l a s a k e r — r e d - s k a p, h u s g e r å d o c h m ö b l e r — allt u t o m o r - dentligt v a c k e r t m å l a d l eller snidadl.
Hela detta företag vittnar fördelaktigt om det unga Jämtlands v ö r d n a d för det g a m l a och gedigna.
Att man äfven sträfvar efter att upplifva g a m m a l j ä m t s k hemslöjd hade vi tillfälle att s e vid b e s ö k vid Jämtlands h e m - slöjdsutställning, o c k s å i Ö s t e r s u n d, s a m m a dag.
D ä r funno vi en m ä n g d v ä f n a d e r och a i b e f e n a f olika s l a g med j ä m t l ä n d s k a m ö n - ster o c h f ä r g e r.
D e s s a j ä m t l ä n d s k a v ä f n a - der g å ej a l l s i s a m m a stil s o m v å r a d a l a - väfnader, där ä r ej d e s s a g l a d a, b r o k i g a färger, utan f ä r g s a m m a n s ä t t n i n g e n har en m e r a allvarlig ton, hållen m e s t i brunt, grått o c h gult, o c h f ä r g e r n a flyta m e r a tillsam- mans.
D å j a g n å g r a d a g a r s e n a r e satt uppe p å Oviksfjällen o c h s å g ut öfver nejden, slog mig m e d e n s s a m b a n d e t mellan d e n n a f ä r g - s a m m a n s ä t t n i n g o c h d e f ä r g e r j a g nu s å g i det omgifvande l a n d s k a p e t.
Där stod s k o - g e n mörkt grön o c h dyster, m y r a r n a s l i n g - r a n d e sig s o m brungula b a n d, h ä r o c h där en blå r e m s a a f n å g o n s j ö, o c h s å fjällen s k i f - t a n d e i grönt, gult o c h matt skärt a f d v ä r g - björk, m o s s - och b l o m m a n d e fjäll-ljung — det v a r ju sitt e g e t l a n d s k a p s f ä r g e r, s o m del g a m l a Jämtlands i n v å n a r e ä l s k a d e att s e i sina dräkter o c h väfnader.
O c h tankarna gingo o s ö k t hem till D a l a r n a, till den s o l - ljusa, l e e n d e S i l j a n s b y g d e n o c h v å r a m a s - och kulldräkters färgprakt.
Kl. 4 p å eftermiddagen l ä m n a d e vi Ö s t e r - sund o c h v o r o p å aftonen framme vid M å n s - å s e n, där vi hjärtligt v ä l k o m n a d e s p å B a c - k e n s p e n s i o n a t.
Vi voro de första g ä s t e r n a för året.
F ö l j a n d e d a g hvilade vi h e l a d a g e n, h a d e del lugnt o c h skönt o c h h ä m t a d e krafter till kommande strapatser.
De båda närmaste d a g a r n a s färd skulle föra o s s öfver O v i k s - fjällen till V ä s t r a A r å d a l e n s turisthydda.
Men r e d a n nu b ö r j a d e vi få en aning om att allt k a n s k e ej skulle k o m m a att g å s å a l l d e - l e s efter b e r ä k n i n g.
F ö r s t och främst fingo vi v e t a, att det i år var ovanligt m y c k e t s n ö k v a r i fjällen.
Det a n s å g s n ä s t a n omöjligt att k o m m a fram för s n ö o c h vatten; hur skulle då .vi — fruntimmer o c h utan förare — kunna k l a r a upp den s a k e n.
Vi blefvo nog litet b e t ä n k s a m m a, fruktar j a g.
— " D e t här m å t t e k o m m a att bli äfventyrligt ".
— O c h j a g s å g n ä s t a n m e d b e u n d r a n på vår l e d a r e, s o m satt där s å trygg o c h litet ö f v e r - lagset svarade: " Äh, visst k o m m e r det att g å, nog tar v i o s s fram. "
Men s å v a r det en s a k till: inga turisthyd- dor ö p p n a d e s före den första juli och vi h a d e ju b e r ä k n a t att få a n v ä n d a d e s s a, allt- s å m å s t e vi h a n y c k l a r m e d o s s, nu först till V. A r å d a l e n s.
O c h n y c k l a r n a funnos i Oviken.
Efter m y c k e t t e l e f o n e r a n d e och p a r l a m e n t e r a n d e erhöllo vi det b e s k e d e t, att vi a b s o l u t inga n y c k l a r kunde få, det s t r e d mot v i s s a s t r ä n g a s t a d g a r o c h förordningar.
Hvad skulle vi nu g ö r a?
S o m ett s i s t a f ö r - s ö k b e s l ö t s, att v å r l e d a r e o c h Lisa skulle fara till ort o c h s t ä l l e för att f ö r s ö k a t a l a förstånd med v e d e r b ö r a n d e v ä k t a r e a f den för o s s s å nödvändiga skatten.
Det var då r e d a n kväll, o c h vi blefvo t i l l s a g d a att i lugn o c h ro krypa till kojs, men det må för- l å t a s o s s, om vi den g å n g e n v o r o olydiga o c h i stället med spänning a f v a k t a d e r e s u l - tatet a f O v i k s r e s a n.
Vid ett-tiden p å natten å t e r k o m m o de b å - d a u t s k i c k a d e m y c k e t upprymda, j a, n ä - stan halft rusiga a f s e g e r f r ö j d.
O c h ej un- derligt, då d e s o m s e g e r t r o f é medförde en stor, s k r a m l a n d e n y c k e l k n i p p a.
— " Hur h a d e det l y c k a t s dem att b e s e g r a " d r a k a r n a " — en l ä n s m a n o c h en fröken — s o m v a k t a d e s k a t t e n; hur kunde de förmå t. o. m. en l ä n s m a n till en slik lagstridig h a n d l i n g? "
— Ja, det blefvo vi aldrig riktigt k l o k a p å.
L i s a s a d e, att det v a r v å r l e d a r e s vältalighet, s o m en s å kraftig v e r k a n å s t a d k o m, men vår l e d a r e p å s t o d, att det v a r L i s a s b e d j a n d e ögon.
F ö l j a n d e d a g var s ö n d a g m e d s t r å l a n d e sol.
Kl. 11 s t a r t a d e vi, s e d a n vi blifvit v e - derbörligen f o t o g r a f e r a d e i v å r a p r a k t i s k a l o t v a n d r i n g s d r ä k t e r o c h tunga p a c k n i n g a r.
Jag vill i detta s a m m a n h a n g p a s s a p å o c h rekommendera vår turistdräkt: g y m n a s t i k - byxor, sportblus a f blått e l l e r blårandig!, tjockt bomullstyg m e d m å n g a fickor, s p o r t - b ä l t e med slidknif s a m t p j ä x o r m e d t j o c k a sulor o c h l å g a k l a c k a r.
Den kostymeringen v i s a d e sig v a r a ovanligt ä n d a m å l s e n l i g.
Vägen gick öfver den ena myren efter den andra, o c h de m å n g a o c h l å n g a k a f v e l b r o a r n a tröttade obeskrifligt.
Solen s t e k t e hett, m y g g o r n a följde o s s troget o c h s j ö n g o g å n g l å t a r på sina e g n a, enformiga melodier, v å r a r y g g s ä c k a r blefvo allt t y n g - re o c h r e m m a r n a skuro in f ö r s k r ä c k l i g t; intet vatten fanns.
O c h då vi ändtligen fram på e. m. k o m m o till en m y c k e t sval o c h inbjudan- de älf, s å var det minst s a g d t skönt att få r a s t a, b a d a, k o k a k a f f e m. m.
Hvilken aptit man fick i fjällen!
T a n k e n p å att få r y g g - s ä c k a r n a l ä t t a d e g j o r d e k a n s k e sitt till.
— Ja, det v a r m å n g a s m å e r f a r e n h e t e r vi g j o r - de den d a g e n, allt v a r ju ännu s å nytt o c h ovandt.
Efter ett p a r timmars rast fortsatte vi fram till F j ä l l s å g e n s n y b y g g e, där vi skulle tillbringa natten.
Vi h a d e d å gjort ännu en e r f a r e n h e t — vi h a d e v a d a t o c h tyckt det v a r a " väldigt lifvadt ".
Den sporten fingo vi minsann godt tillfälle att öfva under de f ö l - j a n d e d a g a r n a, o c h det 20 m. l å n g a t å g vi inköpt för ä n d a m å l e t fick g ö r a g o d nytta.
En g å n g skulle vi o c k s å få nog a f det nöjet.
M o r g o n e n d ä r p å voro vi uppe i g o d tid.
Vi hade en g a n s k a a n s t r ä n g a n d e d a g s - m a r s c h framför o s s, vi skulle ju g å öfver Oviksfjällen till A r å d a l e n — tre mil med stark stigning.
En half mil från F j ä l l s å g e n g i n g o vi förbi en fäbodvall o c h s e d a n b ö r - j a d e stigningen.
Vid 10-tiden voro vi uppe vid t r ä d g r ä n s e n o c h vid den första snödrif- van, o c h där t o g o vi en l ä n g r e rast för att få o s s n å g o t till lifs, vi skulle ju s e d a n ej p å l ä n g e få b r ä n s l e till n å g o n eld.
Sedan fortsatte vi uppåt m e d godi mod.
Hur skall j a g kunna b e s k r i f v a den d a g e n?
Vi g i n g o uppför sluttningen a f Osterfjället o c h Sforfjället o c h k o m m o s å s m å n i n g o m upp p å Långfjällets sluttning.
P å m o r g o n e n h a d e det varit s o l s k e n, men under förmid- d a g e n s lopp b ö r j a d e det mulna o c h b l å s a, till p å k ö p e t motvind, o c h ju h ö g r e upp vi k o m m o, d e s t o intensivare o c h m e r a b i t a n d e kall b l e f vinden.
Till slut urartade den n ä - stan till orkan.
V å r färd g i c k gifvetvis allt l å n g s a m m a r e, men d o c k framåt, o c h vi h a d e hunnit rätt långt upp, d å en a f flickorna sjönk ihop o c h b l e f sjuk.
Nu v a r ju o m ö j - ligt att fortsätta l ä n g r e.
I en grop, där det fanns en smula lä, b ä d d a d e vi ner sjukling- en, o c h s å skulle vi g ö r a upp eld för att om möjligt få n å g o t varmt att dricka.
Men det v a r minsann l ä t t a r e s a g t än gjordt.
Vatten h a d e vi, ty en liten rännil rann förbi i n ä r h e - ten.
Värre var det med b r ä n s l e.
Vi befunno o s s ju högt öfver trädgränsen, fjäll-ljung och torra rötter af dvärg- björk v a r det e n d a b r ä n n b a r a, som stod o s s till buds o c h äfven detta mycket sparsamt.
Efter en half timmes intensiv k a m p mot vinden, s o m s l ä c k t e s å fort vi tände, h a d e vi ändtligen en eld, o c h snart h a d e vi äfven k o k a n d e vatten till buljong o c h k a k a o.
Hur m y c k e t vi drucko den d a g e n p å Långfjället törs j a g inte t ä n k a på.
(Forts.) Från scenen och estraden.
GL.
TEATERN HAR ÅTERUPPTA- git Boieldieus " Hvita frun ", och det var ingen oäfven repris.
Visserli- gen har texten ej så få barnsliga romantiska upptåg på sitt samvete, men musikens grace och melodi- fägring öfverskyla i mångt och mycket librettons brister.
Hr S t o c k m a n sjöng vid utmärkt röst- disposition Georgs välljudsrika parti och under- sföddes förträffligt af fröken L a r s é n och fru O s c a r i respektive Annas och Jennys roller.
Hrr S v e d e 1 i u s och M a l m bidrogo äfven till fö- reställningens vokala glans, liksom ock de friskt klingande körerna.
— Rosmersholm, Henrik Ibsens djuptänkta och mästerligt formade drama om andens adel, som luttrar och höjer en af naturen låg och krass kvinnokaraktär, spelas af Drama- tiska teatern med en konstnärlig pondus, som lät det märkliga stycket lefva stort och starkt inför publikens ögon — detta trots att diktens centralfigur, Rebekka Vest, utförd af fröken S c h i l d k n e c h f, icke i allt erhöll den tolkning rollen begär.
Fröken Schildknecht är otvifvelaktigt en ' af våra intelligentaste unga skå- despelerskor, och det fanns moment i hennes R e - bekka-framställning, särskild!
i hennes stumma spel, då det gällde att uttrycka ångesten eller själfbevarelsedriffen, som ägde en illuderande sanning.
Hennes stämma lyder henne icke alltid, vid forcering blir den lätt sträf och spänd och för kärleken, stegrad till passion, har den inga lämp- liga tonfall.
Men hennes bleka, energiska ansikte med den suggestiva blicken som än kan stråla, än slockna, lyder i stället hvarje dialogens eller stämningens skiftning.
Hvad som minst lyc- kades skådespelerskan att betona var det dämo- niska och förledande hos Rebekka Vest.
Af den själsfine Johannes Rosmer gaf herr P a l m e en vacker bild, utan att dock kunna skänka den- samma den förnämhef, som utgör figurens grund- drag.
Alldeles förträfflig var herr L i n d b e r g som den hetsigt konservative rektor Kroll, för- träfflig genom spelets flödande kraft och karak- teriseringens träffsäkerhet.
Likaså firade herr E.
H i 11 b e r g en liten triumf i sin framställning af - 676 - Ulrik Brendel, det förfallna geniet.
Den gamla trotjänarinnan, madam Helseth, återgafs af fröken Å h I a n d e r med den trygga konst, som hon all- tid utvecklar i dylika roller, och herr B r o w a 1- 1 i u s som " Blänkfyrens " räfaktige redaktör var otvifvelaktigt ganska Ibsensk.
Men den lång- samma repliksägningen, hvarfill såväl han som näsfan alla de öfriga rollinnehafvarne gjorde sig skyldiga, borde en insiktsfull regissör aflägsna.
Icke är det väl betingadt af några som helst estetiska skäl att Ibsen skall spelas i denna sni- gelfakf.
Det fula är det sköna värdt skulle Tegnér otvif- velaktigt skrifvit, om han sett " Den fule Ferante ", italienaren Sabatino Lopez ' komedi, hvarmed In- tima teatern nu besegrar sin publik afton efter afton.
Författaren söker bevisa hur fula män kunna bli älskade af vackra kvinnor och i täf- lingen om kvinnogunsf till och med slå sina vackra medtäflare ur brädet.
Bevisföringen sker med esprit och tillika med en fyndig psykologisk klar- läggning, som ej lämnar rum för fvifvel.
Herr L a r s H a n s o n spelar den fule Ferante och har gjort sig så anskrämlig, som det gärna är möjligt.
Därjämte spelar han rollen glänsande, tillvarata- ger allt hvad författaren ingjutit af stolthet, själf- förfroende, ömhet, passion och kraft och omsätter det till en mansfyp, om hvars segerlycka det en- dast kan råda en mening.
De öfriga rollerna bli rätt obetydliga i jämbredd med Ferantes allt in- tresse absorberande personlighet, men i alla fall bör nämnas att fru L o t t e n S e e 1 i g - S a n d - g r e n här gör sin entré vid denna scen i en ung frus skepnad och att hon utmärkt sekunderar hr Hanson i styckets främsta scen.
P å svenska teatern har Gustav Esmanns kvicka köpenhamnsskildring " Alexander den store " vun- nit en publikgunst, som torde tillförsäkra stycket en lång rad af föreställningar.
Herr A l b e r t R a n f t har i egen person ifört sig hofmäsfarge- niet Alexander Nybergs frack och servet, och om han också icke når Peter Fjelstrups saftigt komiska och detaljrika konst, så är han likafullt rolig och spelar rollen med en afsevärd skicklighet.
Herr och fru B r u n l u s äro fullt i jämnhöjd med det muntra styckets ton, den förre som den unge kammarjunkaren Bryde, vivör och galenpanna ut i fingerspefsarne, den senare som den rika, men fula familjeflickan, hvilken med ätfiksur tillfreds- ställelse skänker sig och sina pengar åt den djupt skuldsatta kammarjunkaren.
Frieriscenen dem emellan, spelad med små men alltigenom konst- närliga medel, utgör styckets höjdpunkt.
Ur den långa roll-listan må för öfrigt med erkännande nämnas fröken O l g a A n d e r s s o n, som verk- ligen lyckats få tag i kjolkanten på den köpen- hamnska fröjdflickan, fru B y s t r ö m, hrr H a m- m a r é n, ' H ö g e l och J o h a n s o n m. fl.
P å Oscarsteatern lefver det dramatiska rese- äfventyrei upp i form af en fortsättning på Jules Vernes 80-dagars världsvandring, kallad " Resan omkring jorden på 40 dagar ", till hvars utformning Algot Sandberg lånat sin flitiga penna.
Här är det dock främst dekoraiionsmålarnes penslar, balett- och maskinmästarnes intentioner som b e - tyda något.
Det dramatiska elementet är där- emot puerilt och egentligen endast en förevänd- ning för de effektfulla dekorationernas framkomst.
Men deras brokiga färginnehåll plus baletter och kappkörning mellan ett expresståg och en auto torde kanske trygga styckets framgång.
Den franska farsen har på Vasateafern lämnat rum för den tyska farsoperetten, hvars introduk- tion bestod i ett betänkligt nummer, kalladt " Luf- farbaron ", där orimligheterna och den tyska sen- timentaliteten, blandade med en bullrande komik, firade små orgier.
Hr B a r c k l i n d räddar emel- lertid stycket från att falla till marken, han har ett briljant lynne, som han delar med sig åt både scen och salong, och han har hvad som är ännu bättre: en komisk talang af hög valör.
Han spelar denne luffarbaron med en karaktäriseringskonst, som ibland kommer åskådaren att glömma farsens många banaliteter.
En ung täck debutant, fröken H e r m a n s s o n, visar godt teatergry, men sjunga kan hon infe, ännu mindre tala ut den text hon sjunger; öfriga medverkande fröken C a s t e- g r e n, fru L a m b e r t, herrar U l l m a n, L u n d och A d a m i m. fl.
göra hvad de kunna af sina omöjliga roller.
F o l k t e a t e r n har fört fram en folkpjäs i 4 akter, " Pojkarna på Storholmen " af S i g u r d W a l l e n, där ett uppslag, som i de första ak- terna lofvar en burlesk och muntrande folklifs- skildring, i de senare glider öfver till en sentimen- talf befängd karikatyr på några Kameliadamsre- miniscenser från gamla Dramaten.
I tecknet W a 1- 1 é n-H e d 1 u n d - t o l l i e Zellman vinglade sig dock denna sällsamma skapelse fram till en bastant publiksuccés — för vår del gärna unnad.
Tv inte tar man åtminstone någon skada till sin själ af en kväll med Storholmspojkarne!
den till hårdt skum slagna grädden oeti såsen afsmakas noga.
Världsberömda.
^ S N I GER bo B l o m k å l s p u r é (f. 6 pers.).
I stort blomkå] shufvud, 1 / 2 lit- kokande vatten, 1 tsk.
salt, 1 / msk.
smör (30 gr.), 4 msk.
mjöl (40 gr.), 1 Vs lit.
ljus buljong, salt, socker, hvit- peppar, 2 — 3 äggulor, 1 del.
tjock grädde.
B e r e d n i n g: Blomkålen rensas på vanligt sätt och fördelas i klyftor, hvilka få ligga i ät tik bl anda-d t vatten (1 lit.
vatten, 1 msk.
ättika) 1 tim.
De sättas på i det kokande vattnet, tillsatt med saltet, oc-h få koka, tills de äro riktigt mjuka, då de passeras Smör och mjöl fräsas 2 min., purén och buljongen spädas på och soppan får koka under rörning 5 min., hvar- efter den afsmakas med kryddorna.
Äggulorna och grädden vispas upp i soppskålen och purén hålles i under vispning.
Serveras med rostad t bröd.
1 3 Iduns ärade Kvartalsprenumeranter erinras låta v ö r d s a m t om v i k t e n a t t o f ö r d r ö j l i g e n förnya prenumerationen f ö r årets sista SYMASKINS AKTIEBOLAG Filialer pä alla större platser.
Den b e r ö m d a » 1 kvartal.
ningens Alla Därigenom undvikes regelbundna prenumeranter afbrott i tid- expedition.
erhålla i december R å d j u r s s t e k (f. 12 pers.).
3 kg.
af låret, 2 hg.
s pack, 1 msk.
salt (15 gr.), V2 tsk.
hvitpeppar, 4 msk.
IDUNS S T O R A, ELEGANTA JULNUMMER smör (80 gr.),.
3 del.
buljong, ' 5 del.
grädde.
B e r e d n i n g: Rådjuret bör vara h v a r s i n n e h å l l s å v ä l l i t t e r ä r t som i l l u s t r a - ungt, ej väga mer än 15 — 20 kg., innan det är flått, för att vara saftigt och mört.
Köttet får hänga 4 — 5 dagar, t i v t sedt b l i r f ö r s t k l a s s i g t.
innan det anrättas.
— Killingen är utmärkt fin, då den är omkr. £5 — 8 mån., behandlas och st ekes som hare.
— Då rådjuret skall flås, lossas skin- net rundt om vid knäleden, det upp- hänges vid bakbenen och skinnet upp- rispas med en hvass knif från inner- sidan af låret igenom buken och upp till hufvudet.
Skinnet drages af, huf- F i Milium vudet afskäres ooh.
inälfvorna urta- gas.
Det styckas därefter som får.
men med sadel i stället för två kot- lettrader.
Steken bultas med en fuk- tig klubba, hinnorna af dragas, den \ Fort o c h lätt • • späckas med s packet, som skurits i och rullats i en blandning S uppnås ett glänsande resul- S af strimlor salte t och p epparn, i n gni d es m ed • tat om man pulsar kökskärl,!
resten a f kryddorna och stekes i gryta samt spädes med den kokande bul- S messingsluckor m. m. med \ jongen och grädden och är färdig dagar i veckan • efter 2 — 2 ' Va tim- Steken skares, läg- ges upp på varmt fat, öivergjuies med ett par msk.
sås, garneras med läses en annons i brynt potatis., salad och persilja samt serveras med salader och afredd sås, tillsatt med 1 msk.
vinbärsgelé.
• i Bogarna späckas och stekas på sam- ma sätt.
Rådjur kan äfven stekas i ugnen, fordrar då kortare stek- ningstid men blir torrare.
Prenumerera därför genast!
SJU!
Gahns i IDUN] Splendid j • i flaskor å 25 och 50 öre.
» KOKSALMANACK Ke&amp;igerad af E lisabeth Ö stman - S undstrand Inn ett.
af Elisabeth östmans Husmo- derskurs i Stockholm.
Ni b e h ö v e r e j s p a r a på Kaffe.
T y o m Ni b l a n d a r d e t m e d hälf- ten Kathreiner-Kaffe får Ni e n billig o c h synnerligen välsma- kande dryck och sKo- nar samtidigt Eder hälsa.
IQathreiner är ingenting nytt.
D e t ä r K ä n t o c h omtyckt sedan 2 5 å r tillbaka, h a r erövrat sin plats o c h d r i c K e s i hela v ä r l d e n a v mil- lioner männisKor.
Finnes överallt i pa- ket o m 4 5, 2 5 o c h lO öre.
K.v a li teten fäller utslaget Cacaon 2.90 hg.
är ovillkorl.
största fördel art använda.
Percy F.
Luck &amp; C:o H. A.-B.
Ä p p e l b e i g u e t (f. 12 pers.).
280 gr. sötmandel, 12 bittermandlar (omkr. 12 gr.), 250 gr. strösocker, 2 hg.
fint smÖT, 4 äggulor, 15 gr. hvete- mjöl, 2 ägghvitor.
Äppelkompott: 2 lig.
socker.
4 del.
vatten, 2 lit.
äpplen, saften af Vz citron eil.
1 msk.
ättika.
T i l l f o r m e n: V2 msk.
smör (10 gr.), 2 msk.
finstötta skorpor.
B e r e d n i n g: Mandeln skållas,„tor- kas i ugn och drifves genom mandel- kvarn, h varefter den stöt&amp;s mycket fint med sockret i stenmortel.
Smöret smältes, får kallna och röres, tills det är hvitt och pösigt, då äggulorna, en i sänder, tillsättas jämte mandel- massan och mjölet, och degen omröres väl.
Sist nedskäras de till hårdt skum slagna ägghvitorna.
— Till äppelkom- potten kokas sockret och vattnet till en klar lag, som får kallna.
Äpplena sköljas, torkas, skalas tunt, skära.s i 4~~6 delar, alltefter.
storleken, och kärnhusen bortskäras.
Äpplena läg- gas, allteftersom de skäras sönder, i 1V2 Ht.
vatten, tillsatt med citron- saften eller ättikan.
Endast så många äppelklyftor, som få rum på ytan af sockerlagen, upptagas i sänder, få rinna af på duk, läggas i sockerlagen ooh få koka nätt och jämt mjuka, hvilket pröfvas med eu vispkvist.
De uppläggas med hålslef på flått fat och få kallna.
— En kopparform eller stekpanna smörjes med kallt smör och beströs med stötta skorpor, den beklädes därefter på bottnen och kring kanterna med en del af degen samt fylles till tre fjärdedelar med äppel- kompott.
Den öfriga degen bredes ut som ett lock Öfver appelkompot- ten.
Puddingen gräddas i ordinär ugnsvärme omkr. tim., uttages och får stå V2 tim., innan den stjälp es upp på silfverfat eller tårtskål med tårtpapper.
Serveras ljum med vispad grädde eller vanilj säs.
FÖESLAG TILL MATORDNING F ö B VECKAN 18 — 24 OKT.
3 914.
SÖNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; laxrulader med s ' k&amp;rpsås och potatis; mjölk; kaife eller te med korint- kaka.
M i d d a g: Blomkålspuré med ros-tadt bröd; rådjur s stek med brynt potatis och salar] er.
; äppelbeiguet med vispad grädde.
MANDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord: havregrynsgröt med mjölk; kokt sill med smör och ägg samt potatis; kaf- fe eller te.
M i d d a g: Köttkroketter med champinjonsås; sagosoppa.
TISDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; bräckkorf med stekt potatis; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g (vegetarisk): Eisraud med tomatsås; bajerska bul- lar med stufvade turska bönor, po- tatis och sa lad; äppel pyramid med grädde.
ONSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; hafregrynsgröt med mjölk; stekta ägg med ansjovis; kaffe eller te.
M iå- d a g: Späckad kalflefver med potatis; körsbärssoppa med skorpor.
TORSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; uppstekt kalflefver med potatis: mjölk; kaffe eller te.
Middag: Ärter med fläsk; plättar med sylt.
FREDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; hafremjölsvälling; pannstekt sill med potatis; kaffe eller te.
M i d d a g: Sjiömansbiff; äppelkräm med mjölk.
LÖRDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; pytt i panna med rödbetor; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Ärtpuxé med jordärtskockor; kokt fläskkorf med R i s r a u d (f. 6 pers.).
1 tsk.
fin- rotmos.
hackad portug.
lök, 50 gr. smör, 150 gr. caroiinagryn, 4 Vs del.
kokande " " RECEPT: vatten, salt.
Beredning: I en järnkastrull L a x r u l a d e r (f. 6 pers.).
6 hg.
salt lax, 8 del.
mjölk, 2 rödbetor.
smältes smöret.
Den hackade löken Till garnering: Skarpsås, 3 fräses först däri, sedan iläggas de sköljda grynen, som blandas väl med hårdkokta ägg, 1 saladshufvud.
B e r e d n i n g: Laxen skares i tunna smöret och löken.
Det kokande vatt- skifvor, som läggas i mjölk under 6 net tillsättes och alltsammans får ett tim.
De in klappas därefter i en duk.
godt uppkok, h varefter locket lägg es Rödbetorna skäras i tjocka strimlor.
på och grytan sättes in i ugnen, där Laxskifvorna rullas ihop med en röd- grynen få koka omkr. 45 " min.
eller de kännas mjuka, Allt vatten betsstrimla i hvarje.
Ruladerna stäl- tills vara inkokt i grynen.
De packas las på ett aflangt fat, skarpsåsen bör sedan med kallt vatten ursköljd hålles öfver och anrättningen garneras hålform i en uppstjälpas därefter ge- med de hårdkokta äggen, skurna i nast på och varmt serveringsfat.
Hålet klyftor, samt grönsalad.
Servcra.s som fylles med tomatsås.
frukosträtt.
S k a r p s å s (f. 6 pers.).
" 2 hård- kokta och 2 råa äggulor, Vi- tsk.
salt, 2 — 3 tsk.
socker, V * tsk.
hvit- peppar, 1 tsk.
torr eller fransk senap; 1 — 1 Va msk.
vinäger, 2V2 del.
tjock grädde.
B e r e d n i n g: De hårdkokta äggen passeras genom sikt och röras väl med de råa äggulorna, kryddorna, se- napen och vinägern, därefter tillsättes B a j e r s k a b u l l a r (f. 6 — 8 pers.).
6 st. kuvertbröd (omkr. 6 hg.
), 60 gr. smör, 1 tsk.
finhackad lök, 1 ägg, 4 del.
mjölk, 50 gr. mjöl, 1 msk.
hackad persilja, salt, närsalt.
B e r e d n i n g: Brödet skares i fina tärningar och hälften däraf brynes i en del af smöret.
I resten af smöret brynes löken.
Ägget, mjölken och mjölet samman vispas, brödet, löken, - 677 - N.
K: s rikt illustrerade HÖST- o.
VINTERKATALOG utkommer f ö r s t a d a g a r n a af Oktober och sändes t i l l ärade rekvirenter utom Stockholm G R A T I S OCH F R A N C O om denna ropas.
A.-B.
annons åbe- NORD.
KOMPANIET.
Stockholm.
DJURSHOLM Sveriges äldsta o c h bäst ordnade villasamhälle.
Samskola med dimmissionsrätt.
Kr nmunalskatt c:a hälften mot I Stockholm.
DJURSHOLMS AKTIEBOLAG, DIURSHOLM.
tT S E L M A * L Y D I A J A N S S O N S A BAGERI é t KONDITORI fr. Nybron.
4 S TORGATAN 4 Öst.
kyrka.
.
Förstkl.
varor!
Beställningar sändas \ till hemmen, ångbåtar och tåg.
ser «ring af kaffe, thé, chocolad m. m. ALLM.
TEL. 137«.
RIKS 3812..
Lr \ 5TRÖmS xIÄSTrWÖL ÖRLBR0 Kin-TfttN- FABRI K - D.
B.
C.
Flytande Putskräm för m e t a l l e r.
Profva den och Ni använder aldrig någon annan.
Fås öfverallt.
Fabrikanter: Oorch, Bäcksin &amp; C:os A.-B.
GÖTEBORG.
MALMÖ, har flyttat från Munkgatan vid Pil- damsvägen till Södra Förstadsgatan 34.
Skriftliga förfrågningar om behand- lingen af Engelska sjukan kunna fortfarande göras och besva- ras mot 20 öre i porto.
OVICULA — HY utmärker sig genom friskhet, spänstighet och ung- domlig fraichör samt erhålles af hvar och en som dagligen använder F. Paulis Ovieula (ägg) Mnviind medel intet Tvål.
annat afförings- än Apoteket Vasens Laxér- marmelad, så undvikes till följd af dess behagliga smak allt bråk vid intagandet.
På alla apotek.
Lugna dej, pojke i Det går på ett par minuter 75 0RE PER MANAD GASVERKETS UTSTÄLLNING när man har en KUNGSGATAN 5 4.
STHLMSTEL.6032 RIK5TEL.Z893 HUSQVARNA SYMASKIN.
Förmånliga afbetalningsvillkor
ÄRO A F B A S T A K V A L I T É &amp; OMSORGSFULLASTE UTFÖRANDE F Ö R S Ä L J A S ÖFVERAUT den hackade persiljan och närsaltet tillsättas, hvarefter smeten af smakas naeä salt.
Den formas därefter till runda bullar, som kokas i saltadt vat- ten Vs tim.
Serveras med smält smör, s tuf vade turska bönor, potatis och; solad.
Bullarna kunna äfven paneras och kokas i palmsmor.
Ko t m o s (f. G pers.).
1 stor kål- rot, V * lit.
eftcrbuljong eller fläsk- spad, 1 lit.
potatis, 2 msk.
smör (40 gr.), 1 del.
grädde, 2 tsk.
salt (10 gr.), 2 tsk.
socker, Vi tsk.
hvitpep- par.
B e r e d n i n g: Kålroten skalas, ska- res i tärningar, hvilka påsättas i den kalla buljongen, och få koka till hälf- ten mjuka eller omkr. 15 min.
Pota- tisen skalas, skares i tärningar och lägges ofvanpå kålroten, hvarefter rotsakerna få koka, tills de äro mjuka.
Det öfverflödiga spadet afhäiles då, ooh rötterna mosas sönder med gaf- fel.
Det kalla smöret tillsättes ge- nast jämte den uppkokta grädden, under det moset arbetas väl med gaffel.
Det afsmakas noga med kryd- dorna och serveras till kokt fläskkorf.
G R U S G R O P E N OCH GRINDEN.
För Idun af P e t r u s H e d ib e r g.
(Ports.)
» Kär ändtl ig en e f t e r o mkr in g em kvarts, otalig väntan vägen blef fri, och kusken i vildaste fart köre den lilla återstående biten, hörde vi, just som vi stego ur vagnen, hur tåget stånkade i vag uppför stigningen norr- ut. » » Hade ni inte kunnat stiga ur och gå omkring gruståget? » frågade Ode.
» Nej.
Dels hade vi bada två rätt mycket bagage med oss — jag hade ju varit på Hågesta nära en månad och Ellen öfver fjorton dagar, och dels sågo vi, a t t ett bredt floddike fullt a f va tt en låg me 1 la n oss o ch stationen och ingen bro Öfver det var .synlig.
» Hvad var nu a t t göra?
J a g frågade en stationskarl, när nästa tåg gick till Stockholm.
' 4 och 14, ' svarade han, och nu var klockan endast litet Öfver 12.
Hvad skulle vi ta oss till under dessa fyra timmar?
» Jag frågade åter stationskarlen, om man kunde få någon mat vid sta- tionen, men fick ett nekande svar; det enda som fanns där var läske- &gt; i&gt;cker.
» ' Så lyckligt! '
sade Ellen, som hade åhört samtalet.
' Lilly tyckte att jag ät så litet vid frukosten, a t t hon trugade på mig några smörgåsar och en half kyckling samt en hel påse med cte där guda pepparkakorna, ni vet, så att vi inte behöfva befara a t t dö a f hunger. '
» ' Ja, och inte af törst heller, ' tul- lade jag, gick in i väntsalen oelh - .Köpte lyra flaskor lingoubrus samt.
länade tvä gias.
Och flickan inom disken frågade jag, om det fanns något trauigt staue i närheten, där vi kunde s * å oss ned, medan vi väntadej på tåget.
J o, om vi först gick rakt fram sa, och så ti.il vän- ster ocn sä till höger, finge vi se etn stor ek, och bredvid den fanns en häriig kallkälla.
» Vi gåfvo oss i väg efter anvis- ningen, Ellen bärande provianten i sin handväska och jag vätvarorna och glasen i min, uch vi lyckades efter något letande komma fram till eken 0 c ii källan, där h on (s jungand e) ' sprang ur jordens barm '.
» Stauet var helt enkelt förtjusande härligt och dagen strålande klar utan.
tryckande värme.
Vi siogo oss ned i; gräset bredvid källan.
På en tid- ning, som jag köpt vid stationen, dukade- .ullen upp vår måltid, ooh det befanns att det inte var litet med godsake&gt;, vår snälla Lilly lagt ned 1 Ellens väska.
Sa tog jag också fram mitt lilla bidrag, och vi läto mat " ooh dryck väi smaka oss.
» Då vi ätit, bad Ellen mig, a t t jag skulle sjunga något, for hon hade hört af Lilly, att jag skulle ha en så vacker röst, helst något af Bell- man, tillade hon, och utan att länge låta be mig, stämde jag upp ' Hvila vid denna källa '.
Då jag slutat, bad hon mig om en säng till, och mär hon hört mig härma oboe och vio- lincell, klappade hon i händerna, brast ut i ett klingande skratt och ropade oupphörligt: ' Merl Merl ' » När jag till sist råkade titta på kl o c kan, f ann jag till min h äpnad, a t t hon var nära fyra.
Äfven Ellen tyckte, att de fyra timmarna, som vi så grufvat oss för, gått alldeles otroligt fort.
» Men jag fann äfven något mer, än hvad tiden led, och det var, att jag älskade, af hela mitt hjärta äl- skade den vackra, gladlynta, okonst- lade flickan, som satt dar i gräset på andra sidan om den utbreddia tidningen, och jag måste lägga band på mig för att icke säga henne, huru kar hon var mig.
Den känsdan hade nog legat och grott inom mig redan på Hågesta, fastän jag då inte kommit till full klarhet om den.
» Ja, sedan är det inte mycket att tillägga.
Sedan vi skilts vid central- stationen i Stockholm, återsåg jag henne inte förrän i februari, då mor- bror Axel kommit upp till riksdag-en och hade sin första större bjudning.
J a g fick sedan höra, att hocn med en bek an t f a m il j g j ort en ut rikes resa, som de utsträckt ända till Assuan i Egypten.
Sedan träffades vi rätt ofta både hos morbror Axel och i andra familjer, och så - en dag tog jag mod till mig och frågade- henne — men Gud forbarme sig ', Olle, klockan är ju snart 2, och vi skulle ju ha båten i ordning till dess.
Kom, kom! » De båda herrarna skyndade i sprängt- marsch till bryggan, och de hade nätt och jämt hunnit sätta till seglen och hissat flaggan, då Ellen kom gående ned till båten.
Hon åtföljdes af kammarjungfrun Sara och slup- gast en Nils, s om mellan sig kno- gade på en korg med mycket ansen- liga dimensioner, och sömmerskan som bar en icke så liten handtagskorg.
När de kommit nog nära, ropade Pelle: » Nej, men hvad den där sjömans- hatten kläder dig, Ellen.
Sannerligen måste jag inte — » och han började klättra upp på bryggan.
I JULSTÄMNINGS praktupplaga för i T år förekommer bland annat 2 2 tafflor C a r l af L a r s s o n däraf en {" Mellan de hvita stammarna ") (Helsidesfeckning i Jul- stämning af Albert Eng- ström, som äfven gifvit en af förståelse och beundran genomandad essay öfver Carl Larssons konstnär- skap.)
i format 3 gånger Julstämnings format och 6 st. i särskild portfölj och uppfodrade på kar- tong.
» Du måste försöka hålla dig i skin- net, » af bröt honom Ellen, läggande händerna på hans axlar och hinarande honom a t t komma upp på bryggan.
» Dä så många ser det! » När de kommit ett stycke ut på fjärden, liggande på sträckbog ut t U den förtjusande vackra Ijordr- holmen med dess nästan ailenastäende rika och omväxlande vegetation, sade Olle: i ' » Hör du Ellen » — redan andra dagen efter hans ankomst hade Pelle kate- goriskt förklarat, att hans hustru och hans bästa vän icke finge titu- lera hvarandra — » hör du, Ellen, finns det någon grusgrop här i när- heten? » » Jo, jag tror nog det, » svarade hon omisstänksamt, men då hon såg ut- trycket i de båda herrarnes ansik- ten, anade hon genast anledningen till frågan.
» Jaså, Pelle har talat om för dig, kan jag se, » sade hon.
Och färgen steg på hennes kinder, då hon tillade, smygande.
den hand, hvarpå de två siiäta guidringarna glanste, i sin mans: » O, du välsignade grusgrop och grind!
Utan dem — utan dem — Gud allena vet, om jag nu hade suttit här, om de icke hade varit. » Slut.
G I F O S S ENKELHET!
(Ett ord till våra blifvande unga-fruar.)
För Idun af H e l m y R i a d e r s, » Förenkling i seder! » Hur ofta ha ej dessa ord mött oss i tal och skrift, i synnerhet under de båda sista åren, hvilka ju på mer än ett sätt visat sig som upprycknings- är för vår nation.
Ligger det också allvar på bottnen af de nationella sträfvandena, allvar att verkligt för- enkla våra seder, vår hela lifsaskåd- ning?
Vi vilja ju hoppas det — vilja särskildt hoppas att vår tids ungdom skall blitva banerförare i kampen för enkelhet och fosterländska tänkesätt.
E t t enkelt, friskt och gladt hemlif, — en motvikt till restaurant- och nöjesiifvet — är väl ' onekligen en.
af de bästa häfstängerna för ett folks tillväxt i såväl kroppslig som andlig kraft.
Så är det dess imer bekymmersamt, att i våra dagar så relativt f å kunna skaffa sig ett eget hem, medan de ännu stå i sin ung- doms fulla Kraft och dådlust.
Här skulle jag vilja säga, att den unga svenska kvinnan i första rummet skul- le kunna biifva banbrytcrska, d. v. s om hon äger nog mod att bryta med gamla fördomar och åskådnings- sätt.
Fördomar, som säga, att ett nygift par, som står någorlunda högt på den sociala rangskalan, måste ha en fullt möblerad våning på åtmin- stone fyra rum, jungfrukammare och kök, helst hiss och mattbelagda trap- por, för att kunna tänka på gif- termål.
Med de oerhördt uppdrifna priser på rum och lifsmedel, hvilka nu existera, blir det snart blott en brikei- mans; &gt;-sak att sätta bo, åtminstone i Stockholm.
Hur skola väl unga tjänstemän, unga konstnärer m. fl.
kunna tänka på att gifta ^sig, enär de nödvändiga utgifterna till hyra, lifsmedel, tjänare, skatter genast springa upp till 5- å 6,000 kronor?
Endera måste de välja en rik flicka, kanske ofta med åsidosättande af hjärtats val, eller ock få de bida tiden, förnöta sina lediga stunder på guldkrogar, tills de en vacker dag upptäcka, att de äro gamla ung- karlar, och att hemlifvets lycka gått dem förbi.
Skulle det ej en dag kunna fbli m o d e r n t a t t lef va enkelt här i Sverige?
Och i synnerhet — skulle det ej kunna bli modernt för ungt folk att b ö r j a enkelt?
Att våga ett nappatag för lyckan u t a n bi- hang af all 20: e århundradets lyx, och tro på a t t den k a n trifvas.
den förutan?
Det är här den unga bildade svenska kvinnan, kan bryta väg, om hon har mod och tålamod — begge delarna behöfvas.
Yore det otänkbart, att det i vårt samhälle byggdes komfortabla, prak- tiskt inredda hus — utan all elegans — enkom för unga, bildade familjer, hvilka önska två- å trerumslägenheter jämte kök — hus byggda så att de ej verka som arbetarekaserner — där vär- meledning, gaskök, elektriskt ljus, korkmattor i rummen m. m. underlät- tade den unga fruns arbete?
Ty här kommer kärnpunkten.i I dessa två å tre luftiga, stora, ljusa rujm skulle den unga frun bli ensam här- skarinna.
Här skulle hon styra och ordna och själf förrätta alla sysslor, utom de gröfsta, till hvilka •hon kan taga tillfällig hjälp en dag i veckan eller när så behöfs.
Verkar det af- skräckande detta, att i eget, nytt hem arbeta för sig själf och den man håller kär?
Om jag skulle fråga våra unga kon- tors- och bankfröknar, telegrafister, lärarinnor, gymnaster m.
fl., hvilket de skulle föredraga: ett hem och ett arbete sådant som jag nu antydt, i en snar framtid förverkligadt — eller ock en lång väntan i åratal — kanske för alltid — på det egna hemmet, hyad tror ni de skulle svara?
Ha de hjärtat något så nar på rätta stället, äro de ej alldeles förvridna af vår tids dårskaper och flärd, så v e t jag, hvad de svara.
De svara då: toHellre - 67ö - arbetar jag för min man ooh mitt hem och för vår gemensamma fram- tid än att jag låter tid och krafter förrinna i väntan på dagar, som kan- ske aldrig komma. » Men det är ej på den unga kvinnan ensamt, som utgången kan bero, ej endast hennes åsikter, som behöfva reformeras.
Männen måste också re- formeras i mångt och mycket.
De måste sätta ned sina pretentioner på.
uppassning i hemmet och i stället gärna själfva lämna en handräckning, när det behöfs.
De måste minska sitt behof af dyrbart utelif, och lära sig att skatta det egna hemmet högt.
Då först kan det biifva, hvad det är ämnadt till: en frisk oas i storstads- lifvets kväfvande öken.
Båda parterna måste här förena sig i ett gemensamt sträfvande.
Att reda sig utan tjänare är nog en kinkig sak i vanliga hem, där alla familje- medlemmarna vant sig vid mer eller mindre uppassning, och där intet får — som man säger — » - klicka ».
En ovillkorlig förutsättning är därför, att den unga frun iore giftermålet genom- går en grundlig hushålls- och hus- moderskurs, sä att hon därigenom vinner rätta arbetsmetoder och ikr en praktisk insikt i det viktiga, an- svarsfulla kall, som väntar henne.
Har hon nämligen ej i förväg skaffat sig erforderliga kunskaper, får hon svälja många beska piller, innan hon e f t e r å t samlat sig erfarenhet.
Det värsta hlefve dock, att hennes mat » då fått misstroende till hennes för- måga, något som sedan skulle ligga henne till last — kanske hela lifvet igenom.
Lyckligast är därför om hon redau från början behärskar ställningen och känner sina krafter.
Medvetandet om att genom eget arbete inbespara en stor utgift — i våra dagars Stockholm torde sammanlagda utgifterna för en tjänare belöpa sig till minst 800 kro- nor pr.
år — och vissheten om att själf efter bästa förmåga handhafva och vårda de tusen småsaker, hvaraf ett hem består, böra utgöra en glädje och lön för de mödor hon åtagit sig.
Ty det ä r verkliga mödor, det måste vi komma ihåg.
Alla de otaliga de- taljer, hvaraf ett väl ordnadt hus- hållsmaskineri består, vill det verk- ligen möda till att hålla samman, så att intet försummas, intet vanvårdas och — märk väl — så att intet jäktande, ängsligt, uttråkande kom- mer att hvila däröfver.
Lika väl som den unge husfadern med gladt sinne om morgonen beger sig till sitt ar- bete för sin 7 å 8 timmars tjänst- göring, lika gladt bör den unga hus- modern taga itu med de dagliga syss- lorna och uppköpen, hvilka i ett litet hushåll och med jämförelsevis små pretentioner, som här afses, ej bör taga mer än högst 7 å 8 timmar om dagen, ofta mindre.
Då bör hon ock kunna ordna sitt arbete så att hon har kvällstimmarna lediga till ge- mensamma promenader, studier, till att höra musik, idka hemlif o. s. v. betrakta ett tillfälligt missöde med vredgade blickar, han måste i n t r e s - s e r a sig for hemmet liksom hon för hans arbete.
Och vidare måste han inse, att kassan är gemensam, och att de utgifter, som ovillkorligen måste ut, visserligen tagas ur hans börs, men att hustrun arbetar lika mycket som han och har därför lika stor rätt till kassan som han.
Han måste lära sig inse, att hon — genom att uteslutande ägna sig åt hemmets vård afsagt sig alla möjligheter att förtjäna för egen del, och att hennes arbete har stort värde.
Det finns knappast något mer förlamande för en hustrus verksamhet än när man- nen med ringaktning talar om hennes arbete, och samtidigt undanhåller hen- ne de erforderliga medlen för att blott efter förnyade uppmaningar lämna henne det nödvändigaste till lifsmed- lens anskaffande.
Detta handlingssätt kan endast försvaras i de fall, där hustrun har olyckliga anlag för slö- seri och är fullkomligt okunnig i att handhafva penningar — — — Nu komma kanske några af våra blifvande unga fruar med den frå- gan: » Men skola vi då aldrig kunna ha något främmande, det vore bra ledsamt. » J o, naturligtvis kan detta förenas med den pla.n jag framlagt-, fast själffallet ej i större skala, nå- got som ej heller torde öfverens- stämma med de unga kontrahenternas inkomster.
Men en tesupé med före- gående förfriskningar bör ju lätt kum- na arrangeras, likaså någon liten kaf- febjudning för ungdomsväninnorna.
1 sådana fall bör man ju ock kunna taga hjälp af det tillfälliga biträde, hvar- om jag förut talat, liksom vid andra ovanligare tillfällen, vid sjukdom, vid storrengöring o. d.
Ett pålitligt bi- träde kan kostnadsfritt anskaffas ge- nom stadens arbetsförmedlingsbyrå; utgifterna för en sådan » hjälphustru » böra tagas med i beräkningen från början af det nya hushållet.
Sedan beror det ju mest på den unga fruns krafter, huru ofta denna hjälp be- höfver anlitas.
Härvidlag kommer jag in på ett nytt kapitel: tillökningen i familjen.
J a g medger, att detta är ett kinkigt ka- pitel, ty ofta bli ju då den unga fruns krafter så medtagna, att det visar sig nödvändigt att antaga tjä- nare.
Och i nödfall måste ju då detta ske, och en barnflicka anskaffas un- der den besvärligaste tiden.
Men i ett harmoniskt och lyckligt hem, där båda makarna vant sig vid att hjälpa sig själfva och — hvarandra, där bör ankomsten af ett litet friskt och välartadt barn ej behöfva vända upp och ned på huset.
Får det blott sin ordentliga skötsel, mat och ren- lighet tillgodosedda, far det själft, bäst af att ej för mycket uppmärk- sammas och klemas med.
Och medan den lille växer till, växa kanske in- komsterna — hvem vet?
— och vårt unga par kan ha råd att skaffa sig en daglig hjälp, t. ex. några timmar om morgnarna.
Det blir i alla hän- delser en stor inbesparing mot att Då bör hon ock efter väl förrättadt ha en fast anställd tjänare med extra värf känna sig fri och _ lugn.
Vida rum, tvätt o. d. mer fri och lugn än om hon visste, att hon hemma hade en kanske osym- Och så, mina blifvande unga fruar, patisk, tanklös och slarfvig tjäna- ännu ett ord I Skaffa er ej en massa rinna eller kanske en » med humör », onödiga småting att hålla reda pä, en, som slänger i dörrarna, och som vårda, damma och t a upp tiden med!
svarar näsvist.
Det är otroligt hvilken mängd kvinno- I dessa tider är det i regel en för- kraft, som missbrukas af denna an- del att slippa tjänare.
Nog för att ledning.
Släta ytor, oljemålade väg- där ännu finnas präktiga, pålitliga gar, glatta golf — härliga framtids- tjänare, verkliga skatter för .hem och husbondfolk, hvilka mer äro att anse som vänner än som tjänare, det er- känner jag villigt af personlig er- farenhet.
Men de biifva allt mer sällsynta .. Alltför många tjänare fin- nas i denna stad, hvilka med stora pretentioner och små kunskaper plåga Nerv-och k r a f t n a r i n q s p r e p a r a t sina matmödrar oräkneliga gånger om dagen, fresta deras tålamod till det FORORDAS AV L Ä K A R E yttersta med sitt slarf, sin tanklös- het, bristande renlighet och dito san- Verksamt styrkande ningskärlek.
Så länge det ännu sak- j vid a l l m ä n svaghet,ner- nas hos oss tjänarinneskolor, så länge komma de kunniga ooh goda tjäna- vositet, ö v e r a n s t r ä n g - rinnorna att vara ett undantag, ej |ning o c h s ö m n l ö s h e t.
en regel.
A.
B.
PHARMACIA, Stockholm I Hvilken grym ironi är ej ofta tjä- Kontrollant: PROFESSOR A.VESTERBERG.
narinneförhållandet nu!
En tanklös, okunnig flicka tar plats i en familj, erhåller eget rum, god mat, rätt stor lön, mycket för stor för det minimum af kunskaper hon äger.
Så blir hon fritt undervisad af en — vi kunna ju säga — bildad, erfaren, tålig hus- I Q X Y G E N O L I mor; så mycket vetande, som kan få rum i den tanklösa hjärnan, in- präntas efter oändlig möda.
Sedan är tjänarinnan färdig att stiga ett steg högre; hon säger upp sig, flyttar och får än högre lön, tack vare de lär- domar den förra husmodern välvilligt gifvit henne.
För denna senare där- emot återstår intet annat än att börja samma kretslopp ännu en gång.
Är det ej en härlig frihet att slippa sådana varelser i sitt nya.
unga hem, där lyckan skall slå rot och bli bo- fast?
Skall ej det gemensamma sträf- vandet för hemmet, det gemensamma ansvaret binda samman med fastare band?
Ty den unge mannen, får under ofvannämnda förutsättningar ej ställa sig främmande för hustruns arbete.
Han får ej fordra all den komfort, som I T A N D P U L V E R I kan bestås i stora hus, han får ej f D e n D a m, som vill skydda och försköna sin hy och hud, använder F. Paulis Äkta Liljemjölk Creme.
j B
utsikt I Så mycket mindre bekymmer och enerverande sysselsättning ' — och så mycket mera hygien I Tro dock e j, att jag vill bannlysa prydnadsartiklar, de göra ju hemmet mjukt och varmt, men välj några få smakfulla sådana och lämna resten!
I stora, luftiga, ljusa rum, med ändamålsenliga och väl valda möbler, blir intrycket be- hagligt u t a n dessa små dammgöm- mor.
Hyad jag gärna skulle vilja träda in i ett sådant ungt hem, som jag- så väl ser för mina inre blickao!
Styrdt af en god och glad ung kvinna, kommer det att utstråla godhet och glädje — hennes hela personlighet I Ty s å måste dessa hem styras.
Kalla och själfviska naturer skulle finna hemmet för trångt, mödan för stor — för sådana lämpar det sig ej.
Ken för andra — för de varmhjärtade, skulle den stora byggnaden med de många unga hemmen bli ett Eldorado — dar skull e många unga kvinnor finna sitt rätta verksamhetsfält, många unga män räddas undan stor- stadslifvets frestelser.
Lif vet skull e kunna bli rikt ooh härligt för många, hvilka nu med missmod se det glida undan år efter- år utan någon förändring till det bättre.
Och visst är att ur dessa unga lyckliga, enkla hem skulle det framgå handlingskraft, en rikedom af nya fruktbringande idéer, ooh till sist ett nytt, ungt släkte, kraftigt från fö- delsen, hardadt i hemmet, villigt att taga gammal svensk enkelhet och rena seder med sig ut i kampan för eget bröd och eget hem.
Slut.
1 FLICKA, frisk och duktig, kunnig i husliga göromål, erhåller na genast plats på landet.
Svar » I.
S. », Bullaren.
Umeå stads folkskolor.
Skolkökslärarinnebefattningen vid sta- dens folkskolor att tillträdas 1 januari 1915 med 4 mån.
ömsesidig uppsäg- ningstid kungöres härmed ledig till ansökan före 30 november 1914.
På grund af tillsvidare gällande öf- ver enskommelse styrelserna emellan tillhör det lärarinnan jämväl att med- dela undervisning i huslig ekonomi åt elever i Umeå elementarläroverk föfr flickor 2 dagar i veckan: f. n.
10 veckotimmar.
Kontant lön: 600 kr.
för år samt från flickskolan 60 kr.
pr veckotimme med f öreskrifna lönetillägg; dessutom bostad, lyse, bränsle samt fria mål- tider under kursdagarna.
Umeå den 7 oktober 1914.
FOLKöKOLESTYKELSEN.
^NNONSER skola vara inlämnade till Expeditionen senast fredag för att kunna införas i följande veckas nummer.
LEDIGA PLATSER C ä n d aldrig o r l g i n a I b e t y g utan e n d a s t a f skrittas * när ni svarar på annons om ledig plats.
I GODT HEM — i samhälle i Uppland — får bättre, duglig flicka, kunnig i matlagning, bakn^ng o. s. v., plats som hushållsfröken.
Jungfru finnes.
Vid.
Nya Inack.-Byrån, Jakobsbergsg.
34, Sthlm.
PÅ EGENDOM önskas en exam.
små- skollärarinna att läsa 1 kl. kurs med en elev samt att gå frun till hända.
Svar med rek._, lönepret.
till » Eamilje- medlenx-), bträngnäs p. r.
EN ENKEL och allvarlig flicka, villig och något kunnig i husliga sysslor och som kan trifvas i stilla prästfa- milj på landet, får plats i höst.
Svar med uppg.
å lonepr.
och ref. till » Vid Dalelfven », Iduns exp.
BILDAD, ANöPETkSLÖ S FLICKA, barnkär, frisk, pålitlig och sykunnig, får plats som barnfröken på egendom i Västergötland.
Svar med betygsaf- skr., foto och lönepret.
till Friherrin- nan.
G. Alströmer, M j ö r n s j ö.
G l a d l y n t o c h t r e f l i g flicka, i omkr. 20 år, b a r n k ä r och något undervisningsvan samt kunnig uti handarbeten, får plats på landtgård i Östergötland att tillse två flickor i ålder 6 / a ^,Vs hvaraf den äld- sta så småningom skall börja sin läs- ning.
Sökande bör vara fullt förtrogen med landtliga förhållanden.
Svar med foto till » Duglig », östg.
Corresponden- tens annonskontor, Linköping, f. v. b.
Plats finnes på egendom i närheten af Sthlm för en bättre flicka, som vill delt.
i alla i ett hem förek.
görom.
; bör vara kunn.
i sömn.
o. enkl.
matl.
samt musik.
Sv.
m. foto o. löneanspr.
till » Familjemedlem A. B. », Iduns exp., Sthlm.
Sjuksköterskor.
Sjuksköterskebefattningen vid Skara stads epidemisjukhus är till ansökan ledig.
Lön 700 kr.
jämte 100 kr.
i bidrag till lön åt jungfru samt fri bostad, tvätt o. ljus.
Sköterskan är skyldig att hålla spisning för patien- terna till ett pris af 0,80 — 0,90 — 1 kr.
per dag för hvarje patient.
Ansök- ningarna-, åtföljda af prästbetyg och de betyg sökande vilja åberopa, skola ställas till Hälsovårdsnämnden i Skara och ingifvas till dess ordförande se- nast nästa 1 nov.
Platsen tillträdes 1 deo.
detta åx.
Skara 28 sept.
1914.
S k a r a H.
- n ä m n d s a e k r. l 0 C IDUNS K O K B O K UNG, BÄTTRE FLICKA önskar plats som fruns verkliga hjälp.
Gärna på landtegendom i liflig trakt.
Svar till » A.
J.
», Växiö p. r.
ENKEL FLICKA, van vid husl.
syssl., önsk.
komma i godt hem att som kunnig husmors hjälp grundl.
lära matlagning.
Tacksam för svar till F. Johansson, Box 13, Kärrgrufvan.
utgifven a f E l i s a b e t h O s t m a n, afhandlar s å v ä l m a t - lagning i vanlig b e m ä r k e l s e s o m b a k n i n g o c h k o n s e r v e r i n g a f kött, fisk, frukt, g r ö n s a k e r o c h s v a m p, k a r a m e l l - o c h konfektkokning, b e r e d n i n g a f d r y c k e r o c h charkuterivaror, servering, b o r d - dukning o c h servettbryining o c h TYSKTALANDE UNG FLICKA, som genomgått 8 kl. läroverk med normal- skolekompetens, musikalisk (fiol), ön- skar plats att läsa med barn i god familj, helst i Sthlm eller i någon bransch där användning för tyska språket finnes.
Svar märkt » Linnea 23 », Helsingborg p. r.
UNG, ELEM.-BILDAD FLICKA önskar plats som hjälp och sällskap.
!Något kunnig i sömnad.
Villig undervisa mindre barn (ål ' ven i mus.
), eller hjälpa till med läxläsning.
Svar till » G.
h.
», ^ orrkeping p r. vår m o d e r n a s t e k o k b o k till utstyrsel o c h innehåll.
Alla b o k e n s 1,071 r e c e p t ä r o praktiskt prof v a d e vid Elisabeth O s t m a n s Husmoderskurs o c h öfver s k a d l i g t uppställda, m e d i n g r e d i e n s e r n a s vikt eller rymdmängd n o g g r a n t angifven.
Äfven helt u n g a husmödrar o c h tjänarinnor m e d mindre e r f a r e n h e t o c h v a n a finna d ä r i g e n o m e n s ä k e r handledning, Troende kvinnligt biträde erhåller genast plats i vår maiiulaktur- afdelning.
Mångårig vana och god bra ii s c h kän r e d o m n öd v än d i g.
Med ansökan, innehållande uppgift om ålder, löneanspråk och referenser, skall följa foto och betyg saf skrift e-r.
BRÖDERNA KÖHLER, Vingåker.
BREFLÅDA REDAKTIONENS BREFLÅDA.
— s.
Kan ej användas.
En mor, s o m b e h ö f v e r r å d.
Någon diskussion i detta ämne anse vi vara meningslöst.
Om er flick- unge behöfver ris för att bringas tili lydnad, så torde väl ingen utom- stående, obekant med den unga da- mens sinnesart, kunna råda er, hur lång proceduren skall vara och intill hvilken åldersgräns den kan tilläm- pas.
Sådant vare de resandes ensak, som det heter.
V i 1 g o t H. Yi våga ej invagga er i några förhoppningar.
E.
C h r.
N.
Duger som stilprof.
Skrif nu något mera utarbetadt inom skissens ram.
HUSFÖRESTÄNDARINNE-VÄRDINiNF- piats i mindre hem, där husmor sak- nas, önskas af medelålders änkefru med mångårig huslig vana och varmt intresse lör ett hems värd.
Goda be- tyg.
Svar till » Medelålders Änkefru », Iduns exp.
erhåller fast plats å större kontor, hufvudsakligast för maskinskiifning efter diktamen.
Språkkunnig steno- graf har företräde.
Svar med upp- gift om å l d e r och ref. tilt " M — 11914 " under adr.
S. Gumaelii Annonsbyrå Stockholm f. v. b.
En god plats kan man tillförsäkra sig genom att ut- bilda sig ordentligt till stenograf och maskins !rifvare.
Fullständig utbildning genom 3^2 mån.
kurs.
Begär prospekt.
S t e n o g r a f b y r å n (Sveriges Centralinstitut för stenograf i och maskinskrifning).
Regeringsgatan 31, Stockholm.
PLATSSÖKANDE LÄRARINNA, undervisningsvan i skol- ämnen, språk, musik, söker plats.
Goda betyg.
Svar: » Barnavän — Fram- steg », S y ^ T e l e g r a m l ^ S t U n i ^ I~G0DT HEM som hushållsboken el- ler husmors verkliga hjälp, där yngre jungfru finnes till hjälp, sökes plats af bättre, hushållsvan flicka, kunnig i matlagning, bakning, syltning o. s. v. Goda betyg.
Svar: » Ej rädd för ar- bete », Sv.
Telegrambyrån, Sthlm.
3CÖR1G FLICKA, van vid husliga göromål samt skicklig i sömnad, ön- skar plats i familj där tillfälle ' gifves att deltaga i matlagning, önskar bli ansedd som familjemedlem.
Svar mkt » Ruth », Hälsingborg p. r.
20-ARIG, ENKEL FLICKA önskar, mot fritt vivre, komma till god familj på landet för att lära o. deltaga i hushåUsgöromål.
Svar till » Familje- medlem 20 år », Iduns exp.
f. v. b.
UNG ' FLICKA önskar plats i barn- lös eller äldre familj.
Är kunnig i enklare matl., bakning, handarbete o. knyppling.
Familjemedlem.
Lön ön- skas.
Svar till » 1 nov. », Nässjö p. r.
BILDAD, FÖRLOF VAD FLICKA ön- skar plats för längre tid att .mot fritt vivre få lära hushåll och deltaga i öfriga göromål.
Sv.
t.
» C », Höör p. r.
UNG, BÄTTRE FLICKA önskar plats på doktors mottagning.
Är villig att gå frun tillhanda och hjälpa till med barn.
Liten lön önskvärd.
Svar till » Villig », Iduns exp.
f. v. b. ar den är rikt illustrerad, m e d 12 f ä r g i r y c k s p l a n s c h e r, a f köttstycken, fåglar, fiskar, s v a m p a r s a m t g r ö n - s a k e r j ä m t e fyra s t y c k n i n g s p l a n s c h e r o c h t v å sidor med fotografier a f olika servettbrytningar.
D e t bästa b e v i s e t för b o k e n s lämplighet s o m v å r g e n e r a t i o n s NORRLANDSFLICKA önskar plats sam barnsköterska, helst å herrgård i mel- k o k b o k för det b o r g e r l i g a s v e n s k a hemmet är, atl lersta Sverige.
Är frisk, van vid barn det redan tryckts öfver 25,000 e x e m p l a r a f samt kun.
i sömnad, handarb.
och husl.
sysslor.
Rek.
finnas.
Tacksam för svar till » Nov.
1914 », Sundsvall p. r.
MOT FRITT VIVRE eller att betala något för sig önskar förlofvad flicka Den k o s t a r, komplett inbunden i ett v a c k e r t k l o t - komma i verkligt god familj för att lära husliga sysslor.
Helst i Värm- b a n d, e n d a s t kr.
5: 50 o c h den finnes a t t tillgå h o s land.
Svar till » Maja », Iduns exp., Stockholm, f. v. b. n ä r m a s t e b o k h a n d e l eller h o s F ö r l a g e t, Iduns e x - 20-ARIG LANDTBRUKAREDOTTER pedition, S t o c k h o l m.
önskar plats i godt hem som husmo- ders hjälp.
Något kunnig i sömnad.
Svar till » Familjemedlem E. J. », Iduns J V exp., Stockholm.
Vegetarianer!
PLATa att på egen hand förestå ett HVAR finnes (inom hem, skola, an- hem sökes af därtill fullt kompe- stalt e.
d.)
verklig livsuppgift för Plats önskas af bildad flicka, kun- tent, bildad, praktisk och intresserad barnkär, trettioårig kvinna med slöjd- nig i veget, matlagn.
Svar till » A.
flicka af god familj.
Talar fullstän- lärariirneex.
1 Äger en vacker hand- H.
23 », Iduns exp.
digt tyska.
Bästa ref. och betyg fin- stil och någon kontorsvana.
Svar till nas.
Svar till » 28 år », Helsingborg p. r.
» Barnavän », Iduns exp.
(måcl / fllnlUMrinna BARNKÄR, 34-årig norrländska, van PLATS SOM SKÖTERSKA åt sinnes- vid alla i ett hem förekommande gö- sjuk sökes af sköterska, som skött sin- romål — äfven sjukvård —, önskar nessjuk i hemmet under 10 år.
Små plats med det snaraste.
Ref. finnas.
pret.
Ref.: Provinsiallänare Fredr.
Helén, med goda betyg, önskar plats genast vid skola el.
privat.
Ref.: Pastor Lön önskas.
Svar till » 34-årig norr- Valdemarsvik.
Filip Lundahl och Rektor Tycho Linde- ländska », Iduns exp.
f. v. b. quist, Göteborg.
Svar till » God Under- 19-årig musikalisk flicka, FLICKA, som genomgått » Sällskapet visning », Sigrid Schulz Expressbyrå, Barnavård », önskar plats på några önskar plats som hjälp och sällskap.
Göteborg, Södra Larmgatan 11. veckor att sköta nyfödt barn (helst Kunnig i handarbeten.
Svar till » Fa- i Sthlm).
Svar inom 8 dagar till miljemedlem Z. », Gumaelii Annonsbyrå, Malmö.
» B.
C. W. », Bräcke p. r.
25-ÅRlG FLICKA, som genomgått Ho- Plats som I GOD T HEM (änkefru o. dotter) er- tell Mollbergs i Hälsingborg hushålls- bjudes 2 unga damer inackordering-.
skola och sedan förestått hushåll, Pris kr.
8 0: —.
Fru Lina.
Lanner, önskar plats, helst å herrgård, där Västmannag.
15, Stockholm.
hushållerska finnes.
Svar till » E.
A. », Postfack 2, Markaryd.
2 månaders kurs önskar bildad dam af god familj som passande för förlofvade flickor eller FINNES NaGON TREFLIG, bättre i 6 år förestått hemmet hos läkare i fam. som mot någon lön vill ha.
en Sthlm, därifrån de finaste referenser dem som behöf va luftombyte å Ljiung; - glad värmländska till hjälp o. säll- lämnas.
Har rest mycket, är praktisk, by v ä l k ä n d a h u s m o d e r s s kola skap under vintern?
Gärna där barn barnikär och gladlynt.
Svar till » Ord- (S m å l a n d).
Begär prospekt.
Adr.
A. Baeckström, Ljungby, Kronob.
län.
ningssinne *), Iduns exp.
finnes.
Svar t.
» 18 år », V ä s e. kokboken.
iüluSKOIBläfüfinBa, INACKORDERINGAR husföreståndarinna Nu kan ingen klaga på g l a n s e n, s e d a n j a g b ö r j a t p u t s a m e d " N o b l e s s ".
Och s å r e n l i g t o c h b e k v ä m t det ä r m e d f ö r p a c k n i n g e n i t u b e r.
n ^bigrens ÖAinn-oeS - 679 - J ä d e r b a h a w
M t o r J.
Arvedsons medför enl. kongl.
maj: ts medgif vande samma komp.
o. rättigheter som en kurs vid Gymn.
Central-Institutet.
Korsen 2-årig, börjar den 15 sept.
Prospekt pa begäran gen.
D:r J.
Ar- I Utmärkta o r g a n för = Gyranastikdirektörsexamen afUggea efter 2-årig knrs af kvinnliga slevar Tid SyfisvensMe Gymnastik-Institutet.
Ny kurs börjar 14 sep *.
Prospekt gen, kapten Ett ord till affärsmännen.
kars Sjukgymnastik, Massage o. Pedagogisk Gymnastik, i landsorten tidningars A r v i k a: Arvika Tidning.
L y s e k i l: Lysekils-Posten.
Borås: M a l m ö; skånska Aftonbladet.
Borås Tidning.
Engeiholm: J. Thulin, annonsering äro följande Engelhölms Tidning.
Sedan utbrottet af kriget ha åtskilliga firmor slutat att an- nonsera och därmed i sin mån bidragit till ökandet af den allmänna ekonomiska förvirringen.
Många firmor ha däremot förfarit alldeles motsatt.
De hafva fortsatt att annonsera som vanligt.
De hafva insett att de äro till för att sälja varor och kunna icke sitta med händerna i kors i a f - vaktan på att kunderna skola marschera in genom dörren.
En del af den vanliga marknaden har gått förlorad och det gäller att vinna nya kunder om de vilja s e sin affär fortsätta att blomstra, hålla sina arbetare och biträden sysselsatta och på detta sätt hålla indu- strien i gång, möjliggöra utbetalande af löner och förebygga olyc- kor, som icke kunna afhjälpas genom någon välgörenhet hur stor- artad den än må vara.
| = N o r r k ö p i n g: Östergötlands LUND Gefie: Gefle-PostBn.
Skaraborgs Läns Annonsblad.
Göteborgs Gymnastiska Institut, H e l s i n g b o r g: Helsingborgs Dagblad.
S u n d s v a l l: Sundsvalls-Posten, längsta och fullständigaste specialkars i H e r n ö s a n d: Hernösands-Posten.
S ö d e r t e l j e: Södertslje-Södertörnsposten.
Sjukgymnastik och Massage, H u d i k s v a l l: Hudiksvallsposten.
U p p s a l a: Uppsala.
— Begär utförligt prospekt.
sköfde: De affärsmän, som hafva följt denna taktik, hafva gjort sitt för att minska de svårigheter, som uppstått för landet i följd af det europeiska kriget.
Från rent egennyttig synpunkt är detta full- komligt riktigt.
Det stora affärsmaskineriet bör och skall hållas i gång för att skörda vinsten af den stora handel, vi kunna vänta oss.
De, som hafva accepterat dessa synpunkter, skola komma stärkta genom den ekonomiska krisen och distansera sina kon- kurrenter.
Det finnes icke något giltigt skäl för att nu sluta att annon- sera.
Tvärtom under ingen annan tid kan annonsering visa sig mera fruktbärande för framtiden.
Nya behof uppstå, industrier, som lidit under främmande konkurrens, hafva fältet öppet för sig.
Vi måste nu lita på våra egna resurser, föda oss själfva, kläda oss själfva och lefva vårt eget lif som i fredstid, men utan främ- mande inblandning.
Annonsering är en del af maskineriet i hvarje framåtgående affär.
Den utvidgar kundkretsen och ökar vinsten.
Genom erfa- renhet vet man att annonsering är den billigaste, snabbaste och säkraste vägen att nå nya kunder och behålla dem man redan fått.
Är detta sant under normala tider, s å är det än mera riktigt under dessa tider, då det är snart sagdt ett lifsvillkor för samhället och staten att hålla allting gående, att hålla handeln uppe i sitt höga läge och att förekomma minskning af arbete och därmed följande arbetslöshet.
Framgång kommer icke till någon, som står och vänfar, utan till den, som låter världen veta, att han håller sin affär i gång och ämnar s å göra, och att de, som vilja göra affärer, skola finna h o - nom färdig och ifrig att stå till tjänst.
(Sv.D.19.9.14.)
— J ö n k ö p i n g: Smålands Allehanda.
Kors i Massage och Sjukgymnastik K a l m a r: Barometern.
STOCKHOLMS MASSAGE- &amp; GYMNASTIK-INSTITUT K a r l s k r o n a: Karlskrona-Tidningen.
Biblioteksgatan 2 8 Begär prospekt.
K a r l s t a d: Nya Wermlands-Tidningen.
DOKTOR H I L L E R t r ä f f a s f r å n d e n 12 O k t o b e r.
L a n d s k r o n a: Landskrona-Posten.
Linköping: V ä s t e r v i k: Västerviks Veckoblad.
V ä s t e r å s: Westmanlands Allehanda.
v ä x i ö: Smålandsposten.
V i s b y: Gotlänningen.
Ö r e b r o: Örebro Dagblad.
Östgöta Correspondenten.
Ö r n s k ö l d s v i k: örnsköldsviks-Posten.
Ö s t e r s u n d: Jämtlandsposten.
Rysk F r ä k e n p o m a d a, L u n d: Lunds fnllt oskadligt: storartad effekt: kr.
4; 60 - |- porto (diskret försändning) en- dast i Franska Parfymmagasinet, Edla Carlssons Privathotell E S £ T o £ " 3 E t t u å Hoflev.
21 Drottninggatan 21, Stockholm.
Rum.
Rum fr. 2 kr.
Frukostar o. Supéer serveras.
Birgerjarlsg.
8, Stockholm.
(röd, grön o. gul spårvagn stannar vid porten).
Riks.
44 01,72 59.
Allra.
125 39,19519.
I n g a g r å a h å r Nu VSfhnlf ITfl I 3:dje tusendet, innehåller ett 60-tal af bildningar med beskrif- erhåller den, som använder den sedan llj idlUUll ll.U 1, ningar å profver från Sigrid Palmgrens Väfskola, Norrköping öf ver 30 år öf ver hela världen välkända och Elin Johanssons Väfskola, Linköping.
Redigerad af Gerda Björck.
Nu Uäfhfllf i m II l t ä r teoretisk vägledning med praktisk tillämpning i Royal Windsor llj idlUUll ll.U 11) kolor.
planscher, utarbetad af Gerda Björck, adr.
Linköping (giftfri) Priset å hvarje bok är 3 kr.
Försäljningen sker genom bokhandeln, ut- Intet färgämne.
Försändes diskret, gifvarne eller Lithografiska Bolaget, Linköping.
Vid köp af 10 exemplar er- kr.
6 + porto.
hålles rabatt.
Franska Parfymmagasinet, Hof I ©verantör, I n g e n i ö r - A k a d e m i Wismar 21 Drottninggatan 21, Stockholm.
för Maskin- och Elektro-Ingeniörer, Byggnadsingenjörer, Landtmätare och | e OATINE e m e n LEKT,ONER M £llra h [ker m BOKBINDERI ° Lektioner gifvas af F r " ö k e n H o l m g r e n, Tegnérgatan 1 0, 2 tr. A.
T. Vasa 1710.
E.
T.
9961.
Äfven kvällslektioner.
Arkitekter.
— (Järn betongs byggnad och Kulturteknik).
Nya laboratorier, fl V i d T o r s h ä l l, L e k s a n d, kurs för kvinnliga Trädgårdselever.
1 april — 31 oktober 1 9 1 5.
Prospekt och referenser på begäran.
är ren hafreextrakt.
För dålig mage ordi- C r e m e d i ' O r i e n t, neras hafregröt; för Pra f r.
Wendrichs bekanta ansiktssalfva Creme d ' Orient erhålles i Stock- L i l l i e L a n d g r e n.
dålig hy Oatlne hafrecreme, som re- holm endast i Frk.
Anna Carlssons Parfym magasin, 12 Hamngatan, Stock- nar porerna, aflägs- holm och i Malmö i min Eilialklinifr, Norra Vallgatan 34.
All handel med Creme d ' Orient märkt: Fru Fr. Wendrichs, Stora Strands- nar fräknar och fin- nar samt gifver Ira- traede 10, Köpenhamn, är för affären i Malmö såväl som i Stockholm alldeles den ett ungdomligt friskt utseende.
obekant.
Generande hårväxt aflägsnas för alltid med fru F r.
Wendricht hår- Äkta Oatlne-Creme i hvit burk med borttiagningsmedel " Pate Epilatolre ".
Enda oskadUga medlet till egen be- i Malmtorgsbadet är 5ppet hvarje tors- rönt locks pris 1.50; 4-dubbelt inneh.
: handling.
Erhålles för 5 kr.
och försändes i Sverige blott från Fr. Wendrichs dag för d a m e r.
Yppersta medel för bibehållande af smärt figur och, —.
Oatine-Snow 1.50.
Finnas öfverallt filialkåinik, hår- och bildbehandling, Norra Vallgatan 34, Malmö.
fin hy.
Badet ä r angenämast, ' om samt hos A. W. Nording, Biblioteksg.
11, man ä r flera i sällskap.
Pris kr.
1:50.
Birgerjarlsg.
16 o. Drottningg.
63, Sthlm.
M ä r t a Turkiska badet, P h i l i p.
Prenumerera på Idun!
f Den som vill bevara och försköna ansikte, händer och hals, samt bort- taga solbränna m. m. begagnar endast Majorskan E d m a n n s utsökta C r e m e I d e a l e och P o u d r e I d e a l e FÖRNÄMSTA PABFYMAFFÅEEB.
12 Floragatan 12, 4 tr., hiss, Stockholm.
RiksteL 97 56.
Allm.
Tel. 97 56.
Fritt val af läkare och ackaschSrska.
Referenser till följande herrar läkare: Erik Ahlström, Edv.
Alin, Emil Bovin, Hj.
Forssner.
Prospekt sändes pä begäran.
HILMA FREDLUND, RiksteL 9012.
Trollkonst Föreståndarinna Tel. 12 50.
Allm.
Fondar 21,200.000 kronmp.
Stockholmskontor: Araenalsgat.
9.
Södermalmstors 8.
Filialer: Sturegatan 3 2.
erfordras ej för att frambringa frisk och vacker hy, det behöfves blott Y v y - T v å l.
Den verkar vid ständigt bruk af samma som Deposition e t t t r o l l m e d e l och erhålles för 50 öre pr styck i hvarje välsorterad affär från Ystad till Haparanda.
Osterlin &amp; Ulrikssons Tekn.
Fabrik, Ystad.
\ är världens förnämsta H å r - • m e d e l och öfverträffas icke af S något annat liknande preparat, j Pris pr fl.
2.50.
Erhålles hos alla l:sta klass Par- • fymeri-, Drog- och Coifryrafiärer.
J Annonsera Kapitalräkning J v |0 S p a r k a s s e r ä k n i n g 4 V ° / o 2 Fondafdelning.
Kassafack iniiiiniii i Idunl FÖR ALLA ÅLDRAR är ID E A L - m a d r a s s e n (sv.
patén.
nar 31550) den mest praktiska och skänker den behagligaste hvilan.
Outslitlig!
Hygienisk!
Prisbillig!
Hnfvudförsäljare för Skandinavien: Ferrin AUG.
H U Z E L L, KARLSTAD Priskurant gratis och franko.
Driftiga agenter antagas mot goda prof.-villkor.
Nya är Wermlands-Tidnlagen, Värmlands största Orundl.
&lt;åp d e n.
yppepsta GUMMIKIACKEN Fäs pä apoteken.
Bästa järnmedel Htm t r i t t s t y r k a n d e.
Apoteket Lejonet, Malmö.
Karlstad, och äldsta 1850.
E X C E L S I O R tidning.
680 - I d u n a t g i t v e s i Wilhelmssons A d e n n a v e c k a o c h B.
Boktr.
A .. - B.; Sthlmj 1914
