# ID: svediakorp-per2104
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1914
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 45,244
# sentences: 1,534
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 24 (1431) A.
27:DE ÅRG.
VANLIGA UPPLAGAN.
HUFVUDREDAKTOR SONDAGEN DEN 14 JUNI 1914.
LOSNUMMERPRIS: 12 ORE.
OCH ANSV.
UTGIFVARE: JOHAN NORDLING.
BITR.
REDAKTOR: E R N S T HÖGMAN.
RED.-SEKRETERARE: Seåna ELIN WÄGNER.
ßagerföf i Svenska ' Hßad ernten.
E T H Ä N D E R M Ä R K L I G A TING inom G u s t a f III: s vittra k r e t s nutilldags.
P å C.
D. a f W i r s é n s stol p l a c e r a d e s för ej l ä n g e - s e d a n en a f h a n s m e s t m a r k e - r a d e m o t s t å n d a r e p å diktkonstens fält, V e r - ner von Heidenstam, o c h i d e s s a d a g a r har Svenska Akademien g e n o m a f konungen s a n k t i o n e r a d t val k a l l a t d:r S e l m a L a g e r l ö f att i n t a g a p l a t s e n efter A.
T.
G e l l e r s t e d t.
Därmed var dammen bruten, s o m hittills hållit kvinnan u t e s t ä n g d från detta åt " snille o c h s m a k " h e l g a d e samfund.
S e l m a L a g e r l ö f s d i k t a r ä r a torde väl k n a p - p a s t bli s t ö r r e, därför att hon nu får en f å - tölj vid det historiska b o r d e t i den historiska b ö r s s a l e n vid S t o c k h o l m s stortorg, men in- v a l e t s k a l l i hvarje fall m ö t a s a f n a t i o n e n s ogrumlade sympati och öka akademiens p r e s t i g e s å s o m en institution, den där rätt- vist u p p s k a t t a r hvad s o m ä r stort o c h b ä - r a n d e i s v e n s k diktkonst.
Det t o r d e i c k e v a r a falskt att p å s t å, att hvad f ö r e g å e n d e s v e n s k a författarinnor a f b e t y d e l s e, s å s o m Anna M a r i a Lenngren, F r e d r i k a B r e m e r, E m e l i e F l y g a r e - C a r l é n m. fl.
s k a p a t a f n a - tionell p o e s i o c h epik, löpt s a m m a n i S e l m a L a g e r l ö f s diktargenius o c h d ä r slagit ut i en alstring, s o m m e d hvarje fiber b o t t n a r i den svenska f o l k s j ä l e n s innersta.
Hvad h e n n e s f ö r e g å n g e r s k o r haft v a r e sig a f syn o c h k ä n s l a, a f p a t o s o c h löje i en eller a n - nan riktning a f s v e n s k a r i b e s t ä m d h e t, det s a m m a n f a t t a s h o s S e l m a L a g e r l ö f i ett stort o c h rikt a c k o r d, en diktningens h ä r l i g a r o s a f purpur o c h doft.
Grubblet, mystiken, den r e l i g i ö s a k ä n s l a n, natursvärmeriet, I i f s g l ä d - jen o c h lifsöfverdådet — allt detta, s o m b i l - dar strömbruset i den s v e n s k a folksjälen o c h g ö r den s å skiftande o c h s v å r å t k o m l i g för tolkaren, återfinnes i S e l m a L a g e r l ö f s dikt, s o m p å en g å n g ä r visionärt s k å d a n d e o c h naivt formande.
SELMA LAGERLÖF.
; E F T E R C A R L L A R S S O N S F Ö R IDÜN U T F Ö R D A PORTRÄTT, NU D O N E R A D T TILL N A T I O N A L M U S E U M.
i Det synes som en egendomlig ödets s k i c k e l s e att den fine lyrikern o c h ö m m e n a t u r ä l s k a r e n A.
T.
G e l l e r s t e d t skulle e f t e r - t r ä d a s a f ett kvinnligt vittert geni s å d a n t s o m S e l m a L a g e r l ö f.
Ty hvem kan b ä t t r e än Nils H o l g e r s s o n s författarinna ä g a förut- sättning att t e c k n a bilden ä f d e n n e d e s m å naturidyllernas s t o r e konstnär, hvilken i s å o e f t e r h ä r m l i g a t o n e r besjungit det intima o c h ä l s k v ä r d a i s v e n s k natur o c h s v e n s k t djurlif!
Någoi om den svenska flick- skolans historia.
M DEN S V E N S K A KVINNAN kunnat g ö r a n å g o n kulturinsats, s å är förutsättningen härför en g o d undervisning.
Det är därför riktigt o c h rättfärdigt att i s a m - m a n h a n g m e d Årstautställningen äfven den s v e n s k a f l i c k s k o l a n s historia blifvit skrifven, d e s s upprinnelse d r a g e n fram ur g l ö m s k a n o c h d e s s utveckling skildrad fram till v å r tid.
U p p d r a g e t ä r utfördt a f fru E b b a H e c k s c h e r, s o m i d a g a r n a från N o r s t e d t &amp; s ö n e r s f ö r - l a g s ä n d e r ut en g a n s k a diger volym m e d t i - teln: N å g r a d r a g ur d e n svenska flickskolans historia.
Y t t e r s t få t r y c k t a dokument finnas för den s v e n s k a f l i c k s k o l a n s h i s t o r i o g r a f att lita till.
I m å n g a fall har författarinnan fått s a m l a in uppgifter från nu lefvande p e r s o n e r, hvilkas erinringar s t r ä c k a sig tillbaka till de g a m l a f ö r e g å n g s s k o l o r n a s tid.
V ä r d e t a f att d e s s a källor anlitats m e d a n man ännu h a d e tillgång till dem, l i g g e r i öppen d a g.
S å s n a b b t h a r a l l t s å utvecklingen gått, att d e s s a s k o l o r, hvilkas e l e v e r nu ä r o g a m l a, tillhöra en försvunnen historisk typ!
I själfva v e r k e t ä r den s v e n s k a f l i c k s k o l a n s historia relativt kort.
Det dröjde m y c k e t l ä n - g e innan " D e t o l y c k l i g a s v e n s k a fruntimret " fick a n n a t än den y t l i g a s t e uppfostran m e d litet franska o c h prydnadssöm, ritning, d a n s o c h musik.
D e s s a för de h ö g r e k l a s s e r n a s kvinnor n ö d v ä n d i g a färdigheter i n h ä m t a d e s i h e m m e n för guvernant eller i p e n s i o n s a n - stalter, s o m b ö r j a d e u p p k o m m a under 1 7 0 0 - ialet.
F ö r u n g a k u n s k a p s t ö r s t a n d e s j ä l a r v a r den s j ä l a s p i s, s o m h ä r b e s t o d s, m y c k e t m a - ger, sinnet v ä n d e s till ytlighet o c h t a n k a r n a v a n d e s att r ö r a sig inom t r å n g a b a n o r.
Den första s k o l a n a f en delvis ny typ, s å tillvida s o m k u n s k a p e r n a v o r o n å g o t g e d i g - nare, var Evangeliska Brödraförsamlingens s k o l a i G ö t e b o r g, stiftad år 1787.
Ett p a r fri- s k o l o r för flickor g r u n d a d e s a f ä d l a filantro- per, men p e n s i o n s - o c h g u v e r n a n t u n d e r v i s - ning v a r fortfarande det n o r m a l a under 1 8 0 0 - t a l e t s första hälft.
P e n s i o n e r n a u p p r ä t t a d e s af någon s t a c k a r s mamsell, som behöfde försörja sig, m a t e r i e l e n v a r h ö g s t ofullstän- dig, e l e v e r n a a f olika åldrar s a m l a d e s a l l e - s a m m a n kring den e n d a lärarinnan vid ett stort b o r d.
V i d 13 — 1 4 - å r s å l d e r n v a r den u n g a flickan s å utlärd s o m man a n s å g en flicka b e h ö f v a v a r a.
B ä t t r e o c h m e r a a n - s e d d a p e n s i o n e r funnos n o g å s t ö r r e orter, men typen v a r d e n s a m m a.
En b a n b r y t a r e för en f l i c k s k o l a a f r e f o r - m e r a d typ v a r Johan O l o f Wallin, s o m g i f - vit W a l l i n s k a s k o l a n i S t o c k h o l m d e s s namn.
D e n n a s k o l a, s o m ö p p n a d e s år 1831, var a f sin stiftare m e n a d att g e flickorna en un- dervisning jämbördig med den g o s s a r n a åtnjöto.
T a n k e n v a r ny o c h djärf, o c h den a l l - männa meningen k ä n d e sig helt naturligt upprörd, men s k o l a n s l e d a n d e män l y c k a - d e s d o c k g e n o m f ö r a f ö r s l a g e t, om o c k i n å g o t modifierad form.
En annan man, s o m gjort sig förtjänt a f t a c k s a m h e t för sitt in- t r e s s e för flickornas undervisning, ä r g r o s s - handlare Jonas K j e l l b e r g, s o m g e n o m en storartad donation möjliggjorde K j e l l b e r g - ska flickskolans startande i G ö t e b o r g år 1835.
Under 1 8 4 0 - o c h 5 0 - t a l e n funnos flera b e - Prenumerationspris: Vanl.
upplagan: Helt år Kr.
6.50 Halft år &gt; 3.50 Kvartal &gt; 1.75 Månad » 0.75 Praktupplagan: Helt år Kr.
9.
- Halft år &gt; 4.50 Kvartal » 2.25 Månad &gt; 0.90 ser.
D e s s a skolor tillgodosågo lärjungar- n a s k u n s k a p s b e h o f p å ett helt a n n a t sätt än de äldre " mamsellpensionerna ", men s å l ä n g e ingen ordnad utbildning för l ä r a r i n - norna fanns att tillgå, — universiteten v o r o s t ä n g d a o c h s e m i n a r i e r funnos ej — m å s t e ju m y c k e t förbli bristfälligt.
Professorskan Ebba Heckscher.
r ö m d a helpensioner s å s o m Cecilia Fryxells och s y s t r a r n a Z a n d e r s, burna a f ledarinnor- nas b e t y d a n d e personligheter, a f hvilka e l e v e r n a m o t t o g o s t a r k a moraliska impul- Ett minne.
DET LÄNGA, S V Ä R A LIDANDET Ä R SLUT, o c h s o m befriare till sist kom döden, som, obetvinglig, lyktar v å r a öden.
Med stoiskt m o d hon tappert h ä r d a t ut o c h r ä k n a t tyst hvar flyende minut; o c h d o c k hon i c k e velat dö, hon g ä r n a än h a d e lefvat, ty hon ä l s k a d v a r.
P å skönhet rik, hon strålat s o m en stjärna, liksom hon p å en inre fägring b a r; hon ä g d e, hvad vi m ä n s k o r helst o s s ö n s k a, b e h a g o c h snille, guld i öfverflöd, s o m gladt hon d e l a d e vid likars nöd.
N ä r hennes lifstråd yppigast s å g s g r ö n s k a, en m a s k d o c k hemligt g n a g d e p å d e s s rot ~ o c h midt i öfverflödei ingen bot!
O c h likväl ingen k l a g a n, intet knot, martyren lik, hon g i c k sitt ö d e mot; sitt v a c k r a, ljusa l e e n d e hon h a d e intill det sista, mer ä n o r d det s a d e.
Ej j a g f ö r s ö k e r t e c k n a hennes bild, p å en g å n g drottninglik o c h änglamild, ej d e s s a ö g o n, s t o r a, g r å b l å, k l a r a o c h uttrycksfulla, hvilka s å g o s v a r a en skön reflex utaf en ä d e l själ, s o m tänkte stort o c h ville a l l a s väl.
O, d e s s a s a m s p r å k om d e h ö g s t a tingen, om allt, s o m r ö r sig under stjärneringen, om jord o c h himmel, evighet o c h Gud, hur ljuda d e ej ä n inför mitt ö r a, hur å r e n gått, s o m k ä r a a n d e b u d ifrån en s t ä m m a, j a g ej m e r skall h ö r a!
Hur ljuf, melodisk d e n n a s v a g a röst, s o m kom ifrån ett sjukt o c h p l å g a d!
bröst, s o m vishet talte, h a d e o r d a f tröst för en o c h hvar, blott g l ö m m a n d e sin e g e n, sin djupa s m ä r t a, e n d a s t d å f ö r t e g e n!
I a n d a r s rymd, hvaresf ej s o r g mer finns, o c h m ä n s k a n ej a f tidens missljud hinns, o c h kvalens o r m a r i c k e l ä n g r e stinga, hur skall ej d e n n a r ö s t serafiskt klinga vid Lammefs tron, d ä r striden ä r förbi, o c h allt ä r klarhet, frid o c h harmoni!
FILIP T AMMELIN.
j tøujis Byrå 0.
Expedition,:;;;; Upprättandet a f s t a t e n s seminarium för ut- b i l d a n d e a f lärarinnor m å s t e därför, s o m fru Heckscher anmärker, betraktas som " en a f d e v i k t i g a s t e m ä r k e s s t e n a r n a i det s v e n s k a f l i c k s k o l e v ä s e n d e t s utveckling. "
S o m l ä r a - r i n n e s e m i n a r i e t s ursprung b r u k a r alltid r ä k - n a s den b e r ö m d a, i Idun utförligt s k i l d r a d e " l ä r o k u r s e n för fruntimmer ", s o m s t a r t a d e s år 1859 i S t o c k h o l m a f d e tre framsynta m ä n - nen rektor P.
A.
S i l j e s t r ö m, o c h p r o f e s s o r e r - na A.
H.
F o c k o c h T.
A.
C e d e r s c h i ö l d.
K u r - sen, s o m h a d e k a r a k t ä r e n a f en " fri a k a - demi ", m e d f ö r e l ä s n i n g a r, o m f a t t a d e s m e d h ä n f ö r e l s e a f k u n s k a p s t ö r s t a n d e kvinnor in- om a l l a åldrar.
D e n u p p g i c k efter två å r i det n y b i l d a d e seminariet, hvilket ö p p n a d e s p å r i k s d a g e n s beslut den 1 o k t o b e r 1 8 6 1.
Men om s v å r i g h e t e n m e d lärarinneuibild- ningen därmed v a r afhjälpt, s å h a d e den s v e n s k a f l i c k s k o l a n i stället att a r b e t a sig fram under e k o n o m i s k a b e k y m m e r.
Först 1875 b ö r j a d e s t a t e n l ä m n a n å g o t understöd till d e s v e n s k a f l i c k o r n a s undervisning o c h detta v a r m y c k e t knappt.
Det b l e f fortfaran- d e lärarinnorna o c h främst s k o l f ö r e s t å n d a - rinnorna, s o m fingo uppoffra o c h f ö r s a k a för att b e r e d a den kvinnliga u n g d o m e n en un- dervisning a f s å hög kvalitet s o m möjligt.
Hvilka h j ä l t e b r a g d e r m å n g a a f d e s s a den m o d e r n a f l i c k s k o l a n s pioniärer utförde för att h å l l a ihop en s k o l a får man v e t a g e n o m att n ä r m a r e s t u d e r a kapitlen om de e n s k i l - d a s k o l o r n a s historia o c h det i n t r e s s a n t a k a - pitel, där ett antal a f f l i c k s k o l a n s m e s t framstående personligheter äro tecknade.
O m den f ö r e s t å n d a r i n n a, s o m u n d e r t e c k n a d minns från sitt första s k o l å r, blott s o m en s t r ä n g g a m m a l dam, h e t e r det t. e x.
att " hon offrade sin privata f ö r m ö g e n h e t för att till- f r e d s s t ä l l a den tidens k r a f p å en e l e m e n t a r - s k o l a för flickor ", o c h aldrig minns j a g att vi s m å f l i c k o r drömde om att v a r a t a c k - s a m m a för det.
A n d r a, s o m ej h a d e n å g o n f ö r m ö g e n h e t o c h a r b e t a d e utan lön, fingo ta a n n a t a r b e t e b r e d v i d för att kunna lefva.
Tyvärr ä r det omöjligt att n ä r m a r e ingå p å d e n n a historia e l l e r att g ö r a den j ä m f ö - r e l s e med f ö r h å l l a n d e n a a f i dag, till hvilken b o k e n inbjuder.
Vi kunna blott r e k o m m e n d e r a den till a l l a, s o m ä r o i n t r e s s e r a d e a f den s v e n s k a kvin- n a n s k a m p för k u n s k a p.
B o k e n har blifvit ett s t y c k e kulturhistoria, o c h fru H e c k s c h e r s i f ö r e t a l e t uttryckta s t o r a b l y g s a m h e t m e d a f - s e e n d e p å resultatet a f h e n n e s a r b e t e, t y c k e s fullkomligt o b e f o g a d.
Det är möjligt, att en utförligare, p å m e r o m f a t t a n d e studier g r u n - dad historia öfver den s v e n s k a flickskolan k o m m e r att bli behöflig, men den nu f ö r e l i g - g a n d e är o c k s å tillkommen p å 8 v e c k o r o c h " under t r y c k e t a f en a n n a l k a n d e utställning "; den h a r d o c k f ö r s t a h a n d s m e d d e l a n d e t s h e l a friskhet o c h fördelen a f att föra l ä s a r e n s a m m a n med rika o c h originella p e r s o n l i g - heter.
E.
W. Stockholm, Mästersamuelsgatan 4 5.
Redaktionen: Riks 16 46.
Allm.
98 03 Expeditionen: Riks 1646.
Allm.
6147.
Kl. 10 — 4.
Kl. 9 - 6.
Red.
Nordling: Riks 86 60.
Allm.
4 02.
Annonskontoret: Riks 1646.
Allm.
61 47.
Kl. 11 — 1.
Kl 9 — 6.
Verkst, direktören kl. 11 — 1 Riks 86 59.
Alfan.
4304.
- 37Ö - Annonspris: Pr millimeter 25 öre efter text.
30 öre å textsida.
20 ° / o förhöjning för sär sk. begärd plats.
enkel spalt: Utländska annonser: 30 öre efter text.
3S öre å textsida.
20 «h fSrh.
för särsk.
begärd platt.
Ingången ±111 Angroguadalen.
P å bottnen af Angroguadalen.
(Forts, och slut.)
JÄLF HADE JAG DEN O F - verraskningen att under mitt första besök i Torre-Pellice höra svenska talas på ga- tan och finna, att svenska d a m e r den s o m m a r e n b e b o d d e ett hus p å en a f A n g r o g u a d a l e n s m e s t idylliska slutt ningar.
O c h m å n g e n s k ö n stund fick j a g y där tillbringa under s e k e l g a m l a k a s t a n j e r, \ g e n o m hvilkas b l a d v e r k den i t a l i e n s k a s o m - marsolen föll n e d p å den s m a r a g d g r ö n a Kyrkan i Angroguadalen.
g r ä s m a t t a n.
O c h detta gifver mig nu a n l e d - ning att äfven t a l a n å g o t om d e n n a d a l a r n a s p ä r l a o c h hjärta, p å s a m m a g å n g d e r a s f ä s t - Ett sydländskt hjältefolk m e d s v e n s k a ning o c h h e l g e d o m.
sympatier.
Hvad naturen i A n g r o g u a a n g å r, ä r den en dröm a f s k ö n h e t, omöjlig att e n s tillnärmel- F ö r Idun a f E B B A R A M S A Y.
s e v i s b e s k r i f v a.
Det l i g g e r n å g o t s å ljuft tju- någorlunda s ä k r a för fiendernas g r y m m a s a n d e öfver d e n n a dal, s o m e n d a s t ä r en raseri.
refva e l l e r r e m n a mellan t v e n n e s k y h ö g a a l - Inträdet dit ä r en p a s s a g e s å trång, att per, fylld ä n d a till b r ä d d e n a f en v e g e t a t i o n floden e n s a m fyller d e n s a m m a.
V ä g e n är s å rik, att man t y c k e r sig aldrig hafva sett en urholkning i k l i p p v ä g g e n, o c h just där d e s s like.
L ä n g s d e s s e n a s i d a g å r v ä g e n den ä r s o m s m a l a s t, g ö r den en tvär v ä n d - fram under ett hvalf a f h ä r l i g a löfträd — in ning för att o m e d e l b a r t utmynna i den s t o r - o c h ut s l i n g r a r den l ä n g s d e talrika r a v i n e r - s l a g n a dalen.
" Valdensernas Thermopylä " na, ofta l ö p a n d e p å en betydlig höjd öfver b e n ä m n e s detta s t ä l l e a f D e A m i c i s, o c h för den s m a l a dalbottnen m e d d e s s s k u m m a n - dem h a r det u p p r e p a d e g å n g e r b e v i s a t sig de, hvifgröna b e r g s f l o d.
O f t a s t ö r t a b ä c k a r som sådant.
De tappra bergsbornas b å g - o c h rännilar utför b e r g e t s sidor o c h man skyttar och slungkastare nedlade ofelbart p l o c k a r h ä r orkidéer, vild kaprifolium o c h dem, s o m v å g a d e sig framom k r ö k e n.
O c h finaste ormbunkar, c y k l a m e n o c h genfianor i d e r a s b r ö d e r p å h ö j d e r n a ofvanför rullade r i k a s t e öfverflöd.
samtidigt stenblock utför b r a n t e r n a, s o m N ä r man hänförd v a n d r a r omkring i detta r y c k t e h e l a k o m p a n i e r a f s o l d a t e r m e d sig tysta undangömda p a r a d i s, där intet ljud n e d i floden.
K o m s å ett o v ä d e r e l l e r en stör stillheten, h a r man s v å r t att fatta hur dimma, uppstod formlig panik, o c h trupperna det v a r f ö r e r e l i g i o n s k r i g e n s utbrott, då d a - flydde i vild oordning.
P å e l d v a p n e n s tid lens invånare, bärande husgeråd och mat- b e h ö f d e s det en g å n g blott nio man för att varor, s t r ö m m a d e in i d e s s inre ä n d a, en kitteldal a f m ä k t i g a proportioner, P r a del Torno kallad.
E n d a s t där kunde kvinnor o c h barn, sjuka o c h å l d e r s t i g n a k ä n n a sig Från Valdenserdalarna.
med framgång f ö r s v a r a i n g å n g e n till P r a del T o r n o o c h d e m å n g a o l y c k l i g a s o m dit tagit sin tillflykt.
Man h a r ofta undrat, hur det varit möjligt för ett s å litet folk att r e d a sig mot en s å s t o r öfvermakt, men d a l a r n a s t o p o g r a f i g a f dem en s t o r fördel öfver fienden.
D e u t g ö r a tillsammans liksom en e n d a, utomordentligt stark, naturlig fästning.
D e n fullkomliga k ä n n e d o m, v a l d e n s e r n a ä g d e om s i n a b e r g, den p å p a s s l i g h e t, h v a r m e d utkik hölls o c h bud s ä n d e s från dal till dal, b i d r o g o o c k till den u n d e r b a r a f r a m g å n g e n.
D e r a s s. k.
" compagnies v o l a n t e s ", b e s t å e n d e a f ungt, utvaldt m a n s k a p, v o r o äfven k ä n d a för den u t o m o r d e n t l i g a s n a b b h e t, h v a r m e d d e förföljde fienden.
Ett djupt intryck g j o r d e P r a del T o r n o p å mig, d å j a g i s ä l l s k a p m e d mina s v e n s k a v ä n n e r b e s ö k t e det.
Likt en utbrunnen k r a - ter a f e n o r m a p r o p o r t i o n e r ö p p n a d e det sig framför o s s, o c h den d ä m p a d e b e l y s n i n g e n o c h en lätt dimma gåfvo n å g o t obeskrifligt vemodsfullt åt det h e l a.
Nu r å d d e d ä r en ostörd frid, på bergssluttningarna betade boskapen, och sätrarna, l e s a l p a g e s, lyste hvita mot det g r ö n a g r ä s e t, under d e f att en liten by, omgifven a f o d l a d e t e g a r, i n - t o g medelpunkten a f dalbottnen.
Allt t y c k t e s likväl den d a g e n t a l a till mig om de tider, d å fusenden h ä r i d ö d s å n g e s t b i d a d e p å ut- g å n g e n a f de strider, s o m u t k ä m p a d e s i d e - r a s o m e d e l b a r a närhet, v i s s a om att d ö d e n o c h det, s o m ä r v ä r r e än döden, b l e f d e r a s lott, ifall s o l d a t e r n a l y c k a d e s t r ä n g a sig in till dem.
O c h s å vill j a g nu till sist b e r ä t t a, hur det kommit sig att vi s v e n s k a r s o m nation f a k - tiskt s t å i en a l l d e l e s särskild t a c k s a m h e t s - skuld till v a l d e n s e r n a.
P å s e x t o n h u n d r a t a l e t lefde i d a l a r n a e n f r a m s t å e n d e man, k ä n d i vida k r e t s a r äfven Oxspann i Angroguadalen.
En bergbäck i Angroguadalen.
till Kr.
3.50 per styck är väl billigt?
Sänd Eder 1 nerfläckade och oanvändbara klädning lör ke- S misk tvätt och prässning till och Ni blir lör- l vånad öfver det goda resultatet.
Det är ej likgiltigt, tiU hvilken aöfir Ni vän ' Det är ej likgiltigt, hvilken aliär Ni vän-: Mndprnnsfp Tvätt- &amp; Färgeri A.-B., Gö Orgryte teborg Kemiska i KLIPPAN.
tUÄDNINGAR.
der Eder, ty det är stor skillnad på kemisk tvätt och - tul kemisk tvätt.
- SjtactalltGmf t Finare Post-, Skwif-, Kopia- och.
Tpycftpappew samt ftawtonø.
moaernasie finpappetsorwc.
: 379 - -- riung, Finnnnnt&gt;rchrnlr Idms textpapper tillver
utom sitt f ä d e r n e s l a n d, vid namn J e a n L é g e r.
Han tillhörde en g a m m a l p r ä s t s l ä k t, s t ä d s e b e r ö m d för sin fromhet o c h t a p p e r h e t.
Och han behöfde dessa e g e n s k a p e r, ty han m å s t e v a r a en h e r d e för sitt folk i krig s o m fred o c h b i s t å det m e d r å d o c h dåd, s ä r - skild!
d å det g ä l l d e att underhandla m e d fienden eller r e p r e s e n t e r a det vid f r e d s s l u - ten.
Lifsfaror o c h s t r a p a t s e r t r o t s a d e han länge oskadd och företog upprepade g å n g e r r e s o r för att g ö r a v a l d e n s e r n a s l i - d a n d e n k ä n d a i utlandet o c h utverka dem b i s t å n d a f p r o t e s t a n t i s k a furstar.
Efter m å n - g a v ä x l a n d e ö d e n o c h s e d a n han varit m e - del att f ö r s k a f f a sitt folk fred o c h l ä t t n a d å t - minstone till en tid l a n d s f ö r v i s a d e s han.
I utlandet m o t t o g s han d o c k m e d ö p p n a a r m a r o c h s l u t a d e sitt lif s o m p a s t o r i L e y d e n.
D e s s - förinnan u t g a f han d o c k sin " H i s t o i r e des églises v a n d o i s e s ", i hvil- ken man på hvarje sida känner hur glödande den kärlek var, med hvil- ken han o m f a t t a d e s i n a förföljda brö- der.
Han skildrar i detta v e r k utför- ligt, ej blott d a l a r n a s l ä g e, natur, p r o d u k - ter, v a l d e n s e r n a s ursprung o c h förtid, utan äfven det han själf p å sin tid sett o c h u p p - lefvat — flere b l o d i g a fälttåg o c h h e m s k a m a s s a k r e r — o c h särskildt folkets o u t s ä g l i g a t å l a m o d i lidandet o c h trohet intill döden.
Härtill f o g a r han vittnesbörd från s a m t i d a t r o v ä r d i g a p e r s o n e r, militärer, p r ä s t e r o c h ä m b e t s m ä n, ä f v e n s o m illustrerande k o p p a r - stick, o c h gör d ä r a f en b o k s o m v å r a d a g a r s v a l d e n s e r för att e j - o n ö d i g i v i s h o s dem u p p - v ä c k a bitterhet g a r n a undanhålla s i n a b a r n s å l ä n g e d e s s a i c k e uppnått m o g e n ålder.
Det ä r i d e n n a m ä r k l i g a b o k, s o m f ö r f a t t a - ren äfven gifver a u t o b i o g r a f i s k a m e d d e l a n - den om sitt e g e t h ä n d e l s e r i k a lif o c h b l a n d a n n a t b e r ä t t a r om sin v i s t e l s e s o m s t u d e r a n - de vid h ö g s k o l a n i G e n e v e, där en farbror till honom i n n e h a d e en p r o f e s s o r s s t o l.
D ä r - u n d e r h ä n d e det sig, s ä g e r han, att en främ- m a n d e prins en tid uppehöll sig i s t a d e n o c h r o a d e sig m e d att b a d a i G e n é v e s j ö n p å ett ställe kalladt E a u x - v i v e s.
Därunder blef h a n s e n a fot s å insnärjd i v i s s a farliga v a t - t e n v ä x t e r, att han ej f ö r m å d d e g ö r a sig fri igen.
O c h då ingen a f de p å s t r a n d e n s t å - e n d e v å g a d e k o m m a ut till honom, g a f man honom r e d a n förlorad, men s å g i d e t s a m m a den u n g e L é g e r n a l k a s.
R e d a n p å långt håll a n r o p a d e s nu den i t a l i e n s k e studenten, k ä n d för sin s t o r a k r o p p s s t y r k a o c h s k i c k - lighet i simkonsten, att k o m m a den drunk- n a n d e till hjälp.
D e n n e s a m ut till prinsen, dök m e d en knif i handen o c h a f s k a r det s n ä r j a n d e g r ä s e t.
Men s o m den drunknande r e d a n sväljt m y c k e t vatten o c h v a r i det n ä r - m a s t e utmattad, f a t t a d e han t a g om sin r ä d - d a r e s å hårdt, att b å d a höllo p å att g å till botten t i l l s a m m a n s.
De hade säkerligen drunknat, om i c k e L é g e r i s a m m a stund t r ä f - fat p å en s a n d b a n k, där vattnet i c k e g i c k honom öfver hufvudet.
Han a n d a d e s nu ut, s a m l a d e krafter till nya a n s t r ä n g n i n g a r o c h förde snart prinsen i s ä k e r h e t p å stranden.
D e n n e f a s t a d e sig nu s å varmt vid v ä l d e n - s å r e n, att han ville t a g a honom m e d p å sin r e s a.
Men L e g e r s l ä r a r e, hvilka f ö r u t s å g o, att den rikt b e g å f v a d e ynglingen skulle kun- na blifva till stor v ä l s i g n e l s e för b å d e k y r k a o c h folk i sin h e m b y g d s d a l a r o c h fruktade att ej få å t e r s e honom, ifall han nu följde m e d den u n g e fursten, s t ä l l d e om, att f a r - b r o d e r n b l e f gjord u p p m ä r k s a m p å s a k e n.
L é g e r s f a d e r tillskref nu s o n e n att han o f ö r - dröjligen skulle lämna G e n e v e utan att a f - sluta sina studier.
" Den resande prinsens namn, " skrifver L é g e r själf, " v a r K a r l G u s t a f a f P f a l z - Zweibrücken o c h han b l e f s e d e r m e r a k o - nung a f S v e r i g e. "
D e t ä r s å l e d e s t a c k v a r e en f r a m s t å e n d e v a l d e n s a r e s o m en a f v å r a b r a g d e r i k a s t e o c h s t ö r s t e konungar, den s o m skulle gifva S v e r i g e d e s s naturliga g r ä n s e r o c h tre v ä r - d e r i k a p r o v i n s e r s a m t omgifva det s v e n s k a namnet m e d ä r a och g l a n s, r ä d d a d e s från en förtidig död.
Klicken och Ligan.
Stockholmsskildringar från 1 8 0 0 - t a l e t s sista kvartsekel a f HEDVIG SVEDENBORG.
VIII.
« Lif o c h död.
OLEN SÄNDE SINA VÄRMAN- de lifgifvande strålar från en molnfri himmel o c h kom trädens klibbiga knoppar att glänsa.
O c h l a d e m a n huf- vudet på sned och kisade med ö g o - nen s å kunde man s e, att g r ä s m a t t o r och b u s k a r h a d e liksom ett lätt grönt flor öfver sig.
Men — för att u p p t ä c k a t u s s i l a g o n m e l - lan g r a f s t e n a r n a b e h ö f d e s alls ingen s ä r s k i l d ansträngning.
S o m g y l l e n e d u k a t e r l y s t e de mellan d e t g r å, bruna o c h a n a n d e g r ö n a rundt om det lilla landtliga k a p e l l e t.
S: t O j e n s k a p e l l, s o m det en g å n g i tiden k a l l a d e s o c h där m ä s s o r o c h b ö n e r l ä s t e s för s j u k a o c h d ö e n d e, v a r nu s j ä l f d ö d s d ö m d t.
B a k o m uppe p å b e r g k n a l l e n v a r det visst meningen att J o h a n n e s k y r k a skulle r e s a s för att s o m en v å r d k a s l y s a öfver den växande staden.
P å själfva k ö r g å r d e n höll man r e d a n p å m e d en del g r ä f n i n g a r o c h o m l ä g g n i n g a r.
P å en b ä n k midt i s o l e n s a t t m a m s e l l B o m - m a n d e r o c h lät s t e k a sitt hull.
Hon s å g p å det gula k a p e l l e t m e d de s m å r u i a d e fönstren o c h de tunga f ö n s t e r l u c k o r n a, p å d e l e k a n d e b a r n e n o c h den s p i r a n d e g r ö n s k a n.
M e n s å stannade h e n n e s ö g o n p å en a f de flata m u r a d e grafvarna, från hvilken två s v a r t a lufthål tittade fram o c h liksom mötte h e n n e s blick.
Författaren K.
G. Ossian-Nilsson.
Alfr.
B. Nilson, Helsingborg, foto.
I vårt Romanbibliotek b ö r j a r m e d detta nummer offentliggörandet a f K.
G. Ossian-Nilssons nya roman P r ä s t e n s barn, en skildring a f s k å n s k t prästgårdslif, s o m otvifvelaktigt k o m m e r att lifligt i n t r e s s e r a v å r a l ä s a r e, skrifven s o m den ä r m e d all den fart, färg o c h d r a m a t i s k a rörlighet, s o m gjort författaren till den s v e n s k a l ä s e v ä r l d e n s f a - vorit s e d a n l ä n g e tillbaka.
Ä r a d e halfårs- och kvartalsprenumeranter erinras h ä r m e d om vikten a f att utan d r ö j s - mål förnya prenumerationen för å r e t s s e n a r e hälft, för att d ä r i g e n o m undvika afbrott i tidningens regelbundna expedition.
Alla p r e n u m e r a n t e r erhålla gratis Iduns julnum- mer 1 9 1 4: Svensk bygdejul s o m i å r blir e x t r a utvidgadt, värdefullt o c h intressant m e d j u l s t ä m n i n g a r från S k å n e s kust till n o r d l i g a s t e r i k s g r ä n s e n.
— J a j a, t ä n k t e hon, förr i världen h a d e då m ä n n i s k o r n a å t m i n s t o n e v e n e r a t i o n för de d ö d a.
Ett helt litet hus k u n d e d e få att l i g g a i o c h en smula luft u n n a d e man dem o c k s å.
— Men nu I — H e r r e j e hur far dom inte fram.
Här g r ä f - v e r dom o c h r o t a r o c h k a s t a r den e n a s k a l - len hit o c h den a n d r a dit o c h b e n o c h s k e l e t t hvart s o m helst.
Hon s u c k a d e s å djupt vid d e s s a dystra t a n k a r, s t a c k a r s B o m m a n d e r, s å att b ä n k e n s k a k a d e s o m a f en j o r d b ä f - ning, m e d a n F e l i x Gyllen s o m satt p å b ä n k e n i a n d r a hörnet, s å g undrande o c h förströdd upp från sin b o k.
I detsamma kom en b r a n d s o l d a t förbi.
Han s t a n n a d e o c h k l a p p a d e h e n n e muntert p å a x e l n: — N å nå, gumman lilla, hur s t å r det till i d a g?
Hon s e r s å b e k y m r a d ut s o m om hon s å l t s m ö r e t o c h t a p p a t p e n g a r n a, s k r a t - t a d e han o c h s l o g sig n e r b r e d v i d h e n n e.
— J a, g y c k l a han.
Men j a g s k a l l s ä g a h o - nom att det h ä r ä r minsann ingenting att s k r a t t a åt, o c h v i s a d e p å gräfningarna.
— M e d g e s visst, m e d g e s visst.
F a s t d ä r - hän s k o l a vi a l l a en g å n g — förr e l l e r s e n a r e.
— Inte j a g, m e n a d e gumman s e g e r v i s s t, för j a g s k a l l s ä g a honom att j a g h a r redan en g r a f plats till e v e d e r l i g tid ute vid S o l n a.
Det ä r den e n d a lyx o c h b e k v ä m l i g - het mina f ö r f ä d e r b e s t å t t mig h ä r i lifvef.
— N å, den b e k v ä m l i g h e t e n g ä l l e r väl s n a - r a r e d ö d e n än lifvet, skulle j a g m e n a.
Men inte t r o d d e j a g, att lilla gumman v a r s å rädd för att dö.
— R ä d d för att dö Hon drog s c h a l e n lite t ä t a r e om a x l a r n a, hon t y c k t e att det b ö r j a - de dra kallt.
Inte ä r j a g r ä d d för att dö inte, men han k a n väl b e g r i p a hvilket t r a s s e l o c h e l ä n d e det k o m m e r att bli p å u p p s t å n d e l s e n s dag i de y t t e r s t a tiderna.
Hur i all rättfärdig- För hudens vård och ansiktets skönhet J.
S I M O N, •; PARIS.
K. ANDERSON Enda skönhetsmedel som Icke irriterar huden.
- 380 - at ipvp X 1 u chatul af ek, med Wa duss.
; 11 JI _ AA I.
kontrol erad!
bordsilfver; el er ock 9Vs duss.
1:ma; nysilfver lill Kr.
625 — 200.
; Praklkatalog, ringmåtl gratis.
; K1JNOL.
HOF1UVELERARE: IAKOBSTORO I. REGERINGS« 10 — ti.
\
h e l s namn s k o l a d e r ä t t a k n o i o r n a o c h s k a l - l a r n e få r e d a p å h v a r a n n?
F ö r v å r Herre är ingenting omöjligt, men i a l l a fall h a r j a g svårt att s o f v a om n ä t t e r n a n ä r j a g t ä n k e r p å hur illa d e lefvande handla m e d de döda.
O c h t å r a r n a b ö r j a d e s a k t a s i p p r a fram ur hennes s m å fettinbäddade ögon.
— S e s å, v a r inte n i s s e n nu, gumman lilla, j o l l r a d e b r a n d s o l d a t e n.
Låt hon m a n s dödin- g a r n a s k ö t a sig s j ä l f v a.
En h a r minsann a l l - d e l e s tillräckligt att b e k y m r a sig för i l e f - v a n d e lifvet, s k a j a s ä j a.
S e nu b a r a p å u n g a herrn d ä r s o m p l u g g l ä s e r p å sin s t u d e n t e x a - men, det k a n v a r a n å g o t att l i g g a v a k e n om nätterna för — de.
O c h s e p å lilla flickan B u h r e där b o r t a, s o m h o p p a r o c h stuttar h a - g e a l l d e l e s bredvid d ö d s k a l l a r n a, inte t ä n - ker hon p å u p p s t å n d e l s e n s dag, inte.
Det v a r a l l d e l e s s o m T h é r é s i n e känt p å sig att d e t a l a d e om h e n n e, ty s t r a x efteråt k o m hon fram till dem m e d en min s o m om hon u n d r a d e hvad det var.
S t ö r d a f s a m t a l e t h a d e F e l i x slagit igen b o k e n o c h l y s s n a d e r o a d till m a m s e l l B o m - manders och brandsoldatens funderingar.
Han ö n s k a d e b a r a att han haft P e p p a r k a k a n där, för hon kunde b e s t ä m d!
ha gifvit B o m - m a n d e r en helt a n n a n uppfattning om u p p - s t å n d e l s e n s b e s v ä r l i g h e t e r.
S j ä l f kom han sig inte för att s ä g a n å g o t.
N ä r T h é r é s i n e h ö r d e hvad det r ö r d e sig om s a d e hon: — O ni k a n inte tro en s å d a n o t ä c k s k a l l e Didrik hittade d ä r b o r t a — en med hår på.
B r a n d s o l d a t e n g j o r d e en g r i m a s, F e l i x s å g o b e h a g l i g t b e r ö r d ut o c h g a m l a B o m m a n d e r l a g a d e sig just i ordning att d å n a, d å T h é r é - sine helt filosofiskt f o r t s a t t e: — Men s k a l - l a r n e — hvad g ö r det — n ä r s j ä l e n i alla fall för l ä n g e s e d a n gått till Gud o c h fått sin e g e n h i m m e l s k a boning.
Vid t a n k e n p å boning s l o g T h é r é s i n e s t a n - k a r plötsligt om: — S ä g, u n d r a d e hon, får j a g följa m a m s e l l B o m m a n d e r h e m?
Att få h ä l s a p å i Drottninghusef v a r det r o - l i g a s t e hon v i s s t e.
F ö r s t att få g å upp för den s m a l a t r a p p a n m e d sina nötta u r h å l k a d e s t e g s o m kom h e n n e att k ä n n a s o m om hon k l e f miste, o c h att s e d a n k o m m a in i det l å n g a l å g a rummet, där de r ö d r a n d i g a f ö r h ä n g e n a b i l d a d e de a l l r a n ä p n a s t e krypin.
Och i hvarje s å d a n v r å s a t t en m e r e l l e r mindre un- d e r b a r liten g u m m a i sin e g e n länstol, vid sitt eget fönster, bredvid sin e g e n b y r å prydd m e d förgyllda p o r s l i n s s a k e r, s n ä c k - dosa, ljusstakar och gamla spöklika foto- grafier.
D e t v a r a l l d e l e s s o m i en s a g a, t y c k - te T h é r é s i n e.
O c h s å b r u k a d e det lukta s å egendomligt a f kamfer, t o r k a d e b l o m m o r och pepparmynta.
Men den h ä r g å n g e n b l e f det ingenting a f med h e n n e s D r o t t n i n g h u s - b e s ö k.
F ö r s t kom p r o f e s s o r s k a n von B u h r e o c h friherrinnan Gyllen från kyrkan.
M a r i a s t a n - n a d e o c h ville v e t a hur m a m s e l l B o m m a n d e r h a d e det o c h om hon irifdes.
Ty det v a r p r o - f e s s o r von B u h r e s o m m e d m y c k e t b e s v ä r o c h o t a l i g a p a p p e r o c h intyg, slutligen l y c - k a t s få in h e n n e p å Drottninghuset.
O c h m e d a n hon nu s t o d där o c h b e s k ä r - m a d e o c h ö m k a d e sig — hvem ä r n å g o n s i n nöjd — kom Didrik m e d inte mindre än fem s t y c k e n a f det dussin b a r n W a l l e n, s o m r e - dan fanns — det trettonde v ä n t a d e s visst — och pojkarna Crantz — S k y n d a dig, T e s s y.
Kom med.
Vi s k a " vippa b r ä d e " b o r t a vid b y g g e t, r o p a d e de i mun p å h v a r a n d r a.
T h é r é s i n e s å g ett ö g o n b l i c k liksom f r å g a n - de p å Felix, men d å han alls inte l a d e m ä r k e i Kobb * s Major Sprengkula hade blixtrat mer än vanligt kraf- tigt på att den uschla kåken skulle jämnas med jorden.
till henne, hvirflade hon bort m e d de a n d r a b a r n e n öfver s p i r a n d e g r ä s o c h flata g r a f - hällar, m e d a n Gina o c h F e l i x l å n g s a m t g i n g o s t o r a g å n g e n ner mot Tullportsgatan.
O f v e r d e r a s hufvuden s v ä l l d e k n o p p a r n a o c h m e d ett k n ä p p a n d e ljud föll d å o c h då ett litet klibbigt b l a d h ö l s i e r till m a r k e n.
Ännu lite g ä n g l i g i v ä x t e n, men n ä r a halfva hufvudet l ä n g r e än Gina, v e r k a d e F e l i x o c h hon numer n ä s t a n s o m j ä m n å r i g a.
— Du, G i n a — det v a r l ä n g e s e d a n F e l i x slutat att s ä g a m a m m a - G i n a — om fjorton dar — o c h han s å g ner p å h e n n e m e d ett strålande leende.
— J a, s a d e hon o c h log igen.
T ä n k hvad den hvita m ö s s a n skall k o m m a att k l ä dig.
Men F e l i x, inte b e h ö f v e r du väl l ä s a s å hårdt nu, det g i c k ju s å öfverdådigt b r a för dig i skrifningarna.
— Allt eller intet, s e r du.
O c h han s å g djupt o c h allvarligt p å h e n n e s o m om han tänkt p å n å g o t helt annat.
Men det där f ö r - s t å r du i a l l a fall inte, tillade han m e d en o m e d v e t e t föraktfull a x e l r y c k n i n g.
I alla fall h a r j a g s a t t mig i sinnet på, hvad e x a - men b e t r ä f f a r, att ta de s t y f v a s t e b e t y g, s o m de n å g o n s i n gifvit, tillade han n ä s t a n likgil- tigt.
Midt i s o l s k e n e t h a d e det fallit s o m en k y - lig s k u g g a mellan G i n a o c h F e l i x d å M a r i a n å d d e upp dem.
— S å g ni, s k r a t t a d e hon, s å b e k a n t den där b r a n d s o l d a t e n h ä l s a d e.
Han var n o g en a f Lillans " b r a n d k å l a r ", hvilka s å b e s k y d - d a n d e ta h a n d om h e n n e, då vi s k i c k a ut h e n n e att l e k a e n s a m.
— S å l a g o m b e s k y d d a n d e, m e n a d e Felix.
F a s t e r vet inte att en a f dem h a d e Lillan fastknäppt vid s k ä r p e t h ä r o m d a g e n, där hon d i n g l a d e s o m en a n n a n k a t t u n g e, m e d a n han k l ä t t r a d e upp o c h n e r för b r a n d s t e g e n.
Den där luftfärden ä r a l l a s m å b a r n s förtjusning här på körgården.
M a r i a s å g litet fundersam ut o c h t y c k t e att det d å v a r för väl att man inte vet allt hvad b a r n e n ta sig till, för d å skulle man s a n n e r - ligen aldrig h a en lugn stund.
O c h om hon i det ö g o n b l i c k e t sett hvar hon h a d e Didd o c h T e s s y, s å h a d e hon fått en y t t e r l i g a r e b e k r ä f t e l s e p å s i n a ord.
I h ö g r a hörnet, s o m b i l d a d e s a f b l o c k - stensmuren bakom kapellet, var Klicken s a m l a d o c h höll k r i g s r å d.
N å g o t s å skamligt, s å afskyvärdt nedrigt s o m det s o m händt dem för en stund s e d a n, h a d e de aldrig varit m e d om.
Nu g ä l l d e det minsann för K l i c k e n s ä r a att ta en ordentlig hämnd.
S e d a n de tröttnat p å att vippa vid b r ä d - s t a p l a r n a, där det luktade s å godt färskt virke o c h k å d a, f ö r e s l o g F a b i a n, ä l d s t a tvillingen W a l l e n — han höll styft p å sin f ö r s t f ö d s l o - Hongkong Thé \ är den mest omtyckta thédryck.
• Till salu I alla finare speceriaffärer.
- 381 - rätt — att d e a l l e s a m m a n skulle g å in o c h u n d e r s ö k a n y b y g g e t vid K a m m a k a r e g a t a n.
Ur porthvalfvets m ö r k e r o c h k a o s k l ä t t r a - de de upp p å en s l a g s l a n d g å n g till första v å - ningen, hvarifrån de färdiga trapporna gin- g o g e n o m h e l a huset.
Men s o m t r o s s b o t t n a r o c h golf inte ännu v o r o i n l a g d a öfverallt, v a r det en a l l d e l e s s ä r s k i l d h i s s n a n d e t j u s - ning att k r y p a ut p å b j ä l k a r n a o c h titta n e r genom alla våningarna.
N ä r de slutligen b l e k a o c h svindlande skulle ner igen, var l a n d g å n g e n b o r t a o c h e n d a s t ett mörkt s v a l g b r e d d e ut sig under dem.
Mary W a l l e n b l e f hvit ä n d a ut i l ä p p a r n a, men s a d e inte ett ord m e d a n den mindre m o d i g a T h é r é s i n e b ö r j a - de g r å t a till Didriks s t o r a förtret.
Men helt tvärt s l u t a d e hon upp att snyfta o c h s p ä n d e ö g a o c h ö r a det m e s t a hon kunde.
— Hysch, v a r n a d e hon, v a r tysta.
Det ä r n å g o n där n e r e.
Det b l e f dödsstilla i t r a p p a f s a t s e n.
Alla b ö j d e sig fram o c h l y s s n a d e.
Plötsligt b ö r - j a d e M a r y k r a f s a sig b a k o m v ä n s t r a örat till t e c k e n att hon u p p t ä c k t F r a n z m e d ö r a t.
F ö r r e s t e n hörde d e nu m y c k e t väl att det var Ligan, s o m t i s s l a d e o c h t a s s l a d e där n e r e i mörkret.
— K o m, s a d e Allan C r a n t z, den ä l d s t a a f dem, s å g å vi upp igen.
D e s k a d å å t m i n - s t o n e inte få den fröjden att sitta o c h k i k a p å o s s, s o m om vi v o r e n å g o n s o r t s djur i bur.
— Ja, och sina jäntor hade de o c k s å t a - git m e d sig, m u m l a d e Didrik förtörnad, d å några tydliga flickfnissningar o c k s å s t e g upp ur dunklet.
— N å j a, det h a nu vi med, m e n a d e Allan, s å hvad det a n b e l a n g a r s å — men s i x man p å, afbröf han sig själf, h ä r h a vi ju en s t e g e på gårdssidan.
Ut m e d e r a l l e m a n g e n o m förstufönstret.
Sedan klättra vi öfver till n ä s t a g å r d o c h s å ä r det vi s o m l ä g g a o s s i b a k h å l l för dem, m e d a n de sitta där o c h u g g l a o c h undra hvart vi tagit v ä g e n.
N å, det v a r nu l ä t t a r e s a g d t än gjordt, men hur det v a r l y c k a d e s d e till sist k o m m a o s e d d a i lä b a k o m kyrkmuren.
D ä r de nu v ä n t a d e p å att Ligan skulle k o m m a förbi.
F l i c k o r n a fick inte s å m y c k e t s o m s t i c k a n ä s a n öfver muren en g å n g o c h inte h e l l e r fick de g å därifrån, för det kunde f ö r r å d a deras läge.
M e d s p ä n d a muskler o c h b u l t a n d e hjärtan s a t t d e h o p h u k a d e o c h minuterna föreföllo l å n g a s o m timmar, d å ändtligen fotsteg o c h muntra s t ä m m o r h ö r d e s p å v ä g e n.
Allan t o g a f sig m ö s s a n, s p e j a d e öfver muren o c h dök g e n a s t ner igen.
— D ä r h a vi dem.
Ett, tu, tre — g o s s a r — o c h i s a m m a ö g o n b l i c k flög sju r e t a d e s m å b a r b a r e r öfver muren midt in i den intet ondt a n a n d e Ligan.
Det b l e f ärlig brottning m e d liftag, k r o k - ben och näsblod.
Medan Thérésine och M a r y rakt infe kunde hålla sig stilla utan h o p p a d e upp p å muren o c h r o p a d e a f a l l a krafter: — G e p å dem b a r a, g e p å dem b a r a.
— N e j, men s e p å dom, utbrast den g ä n g - liga Lisa S o m m a r l u n d, d å hon fick s e de k r i g s l y s t n a valkyriorna p å stenmuren.
Och g e n a s t ä n t r a d e hon, h e n n e s lilla s y s t e r o c h B l e n d a J a n s s o n upp till dem, d ä r de fort- s a t t e striden m e d b å d e n ä b b a r o c h klor.
D o c k m e s t m e d n ä b b a r n a, ty orden f l ö d a d e i en e n d a oafbruten ström.
— S å d a n a f e g i n g a r att g å o c h ta bort bron.
— O c h s å d a n a lipsillar s o m fog till att lipa när bron v a r b o r t a, h å n a d e B l e n d a o c h s a t t e a r m a r n a i s i d o r n a o c h pufade ut m e d T u p p e n s Z e p h y r och Ni köper ingen annan.
magen, s å som mormor Jansson brukade, då humöret rann p å h e n n e.
— D e g j o r d e vi visst inte.
Det v a r en k a t t - unge d ä r u p p e s o m p e p efter sin m a m m a, s a d e M a r y W a l l e n helt fräckt.
— N å, det tror allt den s o m vill, m e n a d e Lisa och fäktade med sina smala armar.
Minns du hur du o c h tvillingarna n a r r a d e s o c h s a att för hvart hus s o m D e c h a m p s e n b y g g d e s å skulle det s l å s ett hål i v ä g g e n, s å att e r a n våning till sist skulle bli lika l å n g som hela gatan.
P y t t hvad den b l e f s e ' n.
Men s y s k o n, det k a n du s k a f f a dej s å det ä r en ren synd o c h s k a m.
M a r y b l e f röd s o m d r y p a n d e blod.
H e n n e s b ä r n s t e n s ö g o n g n i s t r a d e o c h den lilla klufna energiska hakan skalf.
— Du, din — din — m a r k a t t a, s t a m m a d e hon, men kom inte l ä n g r e för en dundrande s t ä m m a s o m s k a r g e n o m stimmet.
— A ni a l l d e l e s blixt förvildade att p å detta sätt s t ö r a s ö n d a g s f r i d e n för hederligt folk.
Här sitter j a g i mitt fönster o c h m e d i - t e r a r öfver S w e d e n b o r g s Himmel o c h H e l - vete och s å — — S å fick m a j o r e n s e å t m i n s t o n e det s e - n a r e i lefvande u p p e n b a r e l s e, s o m P e p p a r - kakan brukar s ä g a, g n ä g g a d e den r ö d - skäggige Bockfoten o c h tittade ut g e n o m plankporten.
D ä r f ö r att han v a r klumpfotad p å h ö g r a b e n e t o c h a r g s o m den o n d e s j ä l f v a r å k a r J a n s s o n k ä n d i h e l a trakten under ö k n a m n e n B o c k f o t e n eller S a t a n.
— D e t k a n n ä s t a n s å t y c k a s, herr B o c k — förlåt herr J a n s s o n, s a d e m a j o r S p r e n g k u l a o c h lyfte lite öfverdrifvet artigt p å sin g a m l a slokhatt.
S o m v i c e v ä r d i h u s l ä n g a n vid J o h a n n e s Norra Kyrkogata, eller Johannesgatan som den numera visst skulle h e t a, l å g han o c h Bockfoten alltsom oftast i d e l o m e d h v a r - a n d r a.
O c h m a j o r S p r e n g k u l a h a d e blixtrat mer än vanligt kraftigt p å att han inte skulle g e sig förrän det där u s c h l a å k e r i e t o c h den fallfärdiga kåken — där madam Jansson h a d e sitt m a g a s i n m e d tyåtföljande c a f f e - o c h - ö l - s e r v e r i n g j ä m n a d e s m e d jorden.
— P l å n a d e s ut ur världsalltet, s o m han b r u k a d e säga.
I förhoppning att det skulle a r t a sig till n å g o t s p ä n n a n d e mellan farbor P o n t u s, s o m a l l a b a r n e n k a l l a d e honom, o c h B o c k f o t e n, h a d e s l a g s m å l e t helt o c h hållet domnat af.
Men det v a r ju s ö n d a g o c h g a m l e S p r e n g - kula höll styft p å att man inte skall a r b e t a o m s ö n d a g e n o c h inte — b r å k a heller.
D ä r - för mullrade han fram s å mildt han kunde, o m det inte v o r e s k ä l, för den a l l m ä n n a fri- d e n s skull, att hemförlofva hela byket.
Hvar o c h en till sitt.
O c h m e d svullna n ä s o r o c h hotfulla å t - börder skildes s å småningom Klicken och Ligan åt.
M e d a n K l i c k e n t o g upp sin n a t i o n a l s å n g: Farbror Pontus, farbror Pontus är en modig man, när han kom på gatan, flydde genast satan med sin bockfot, med sin bockfot.
Detta gjorde han.
Och Ligan s v a r a d e m e d s i n a hånfulla g ä l l a hvisslingar.
En s l a g s rytmisk drill, s o m K l i c k e n f ö r g ä f v e s s ö k t l ä r a sig.
— S e s å, g å nu hem rätt öfver k ö r g å r d e n o c h inte b a k o m muren förbi S o m m a r l u n d s, för d å blir det b a r a k r a k e l igen, v a r n a d e f a r b r o r P o n t u s Didrik o c h T h é r é s i n e, s o m v a r i t inne o c h s m a k a t M a l v i n a s g o r å n.
O c h h ä l s a hem att j a g n o g tittar in en stund i i kväll, om det p a s s a r.
B a r n e n h a d e inte hunnit l å n g t förrän de h ö r d e s t e g o c h snyftningar b a k o m sig.
Det v a r B l e n d a, m e d s t o r a t å r a r i sina b l å a ö g o n, s o m s p r a n g i fatt dem.
D å morfar J a n s s o n n ä m n d e P e p p a r k a k a n h a d e B l e n d a liksom kommit till besinning igen.
Hon k ä n d e hur röd hon b l e f o c h hur a r - m a r n a s o m hon höll s å k a v a t i s i d o r n a s l a k - n a d e.
O, hvad hon s k ä m d e s o c h hon v i s s t e att hon m å s t e b e om f ö r l å t e l s e, men hon v å - g a d e ingenting s ä g a s å l ä n g e S o m m a r l u n - d a r n a o c h kusinerna v o r o i n ä r h e t e n.
— J a g m e n a d e inte det där j a g s a om l i p - sill, s n y f t a d e hon o c h r ä c k t e fram en s m u t - sig liten hand, våt, a f t å r a r o c h full m e d vårtor.
— J a, men det v a r j a g, o c h infe n å g o n k a t t u n g e s o m lipade, s a d e T h é r é s i n e ä d e l - modigt.
F ö r r e s f e n s k a l l du t a o c h gnida dina v å r t o r m e d en f l ä s k s v å l en kväll, d å det ä r n y m å n e o c h s e d a n g å rundt om en g r a f - sten tre g å n g e r s å g å r v å r t o r n a bort.
— D e t förs j a g inte, t y c k t e B l e n d a o c h drog r y s a n d e ihop s i n a s m å s p ä d a a x l a r.
— O m j a g följer m e d dig törs du nog.
F ö r j a g ä r inte alls r ä d d h v a r k e n för dödingar eller s p ö k e n.
O c h s e d a n Didrik i n å d e r lofvat att i n t r e s - s e r a sig för s a k e n, äfven han, o c h d e k o m - mit ö f v e r e n s om att m ö t a s en kväll o 1 o f- v a n d e s — för det h ö r d e o c k s å till kuren — s å v a r försoningen fullständig.
F ö r den g å n g e n.
d e l s e, a f blindhet, men utan att n e d s l å s fort- s a t t e han s i n a studier, o c h det v a r nu t a n - ken h o s honom v ä c k t e s att ä g n a sina k r a f - ter åt blindfilantropien. "
J a g skall bli n å g o t för mina olyckskamrater ", var det ut- tryck han en d a g fällde under s i n a y n l i n g a - år, o c h det löftet h a r han p å ett ä d e l t s ä t t infriat.
Efter att D e b l i n d a s förening stiftats b l e f han d e s s o r d f ö r a n d e o c h l e d a n d e kraft.
I n s e e n d e n ö d v ä n d i g h e t e n a f ett starkt e k o - nomiskt u n d e r l a g för den filantropiska v e r k - s a m h e t e n i g å n g s a t t e han en s y s t e m a t i s k in- samling af m e d e l, s o m han s e d a n m e d o s p a r d m ö d a d a g från d a g g e n o m å r e n fort- s a t t o c h hvilken gifvit ett ståtligt resultat.
F r å n att 1889 ha f ö r f o g a t öfver e n d a s t 900 kr.
ä g e r föreningen i n ä r v a r a n d e stund f a s - t i g h e t e r o c h fonder m. m. till öfver en half miljon k r o n o r s v ä r d e s a m t åtnjuter s e d a n 1911, t a c k v a r e direktör L., ett s t a t s a n s l a g å 25,000 kronor.
I s i n a f a s t i g h e t e r M a j o r s g a t a n 11 o c h 12 har föreningen inrättat en c e n t r a l h ä r d åt blindkulturen.
D ä r h a de blinda sitt k l u b b - rum, sitt s t o r a bibliotek a f litteratur p å blindskrift, där är tryckeri för b l i n d - skrift, vidare de blindas vekoblads redaktion med den delvis v a n f ö r e hr Harald Thilander som redaktör och t e k - nisk c h e f.
Tidskriften " E s p e r a n t o ligilo ", den e n d a tidskrift i sitt s l a g i världen o c h a f stor b e t y d e l s e s o m f ö r e n i n g s l ä n k mellan de blinda öfver h e l a jorden, r e d i g e r a s o c k s å d ä r a f den blinde r e d a k t ö r e n.
F ö r öfrigt fin- nas korgmakeri- och borstbinderiverkstäder för d e blinda inom s a m m a murar s a m t en handtverksskola för kvinnor.
— Den 6 juni firade föreningen sin 2 5 - å r s fest i K.
F.
U.
M:s h ö r s a l hvilken a n s l å e n d e högtidlig- het b e v i s t a d e s a f bl.
a. kronprinsparet.
V i d detta tillfälle erhöll direktör Lundberg m e - daljen i guld m e d inskriften " Ulis guorum m e r u e r e l a b o r e s ", hvilket h e d e r s t e c k e n k r o n - prinsen e g e n h ä n d i g t f ä s t e p å dir. L:s b r ö s t.
En synnerligen v a c k e r festskrift " L j u s " har utgifvits m e d anledning a f jubileet.
Till det intressantaste bland de många intressanta b i d r a g e n torde r ä k n a s rundfrågorna s t ä l l d a till s å v ä l s e e n d e s o m blinda d e l s a n g å e n d e blindheten, dels r ö r a n d e f ö r e n i n g e n s a r b e t e.
Direktör Alrik Lundberg.
De blindas förening.
DEN SVENSKA blindrörelsen hör otvifvelaktigt till det v a c k r a s t e s o m på människokärle- k e n s g e b i t utförts i vårt land under d e senare decennier- na.
S o m ett v i k - tigt moment i d e n - na rörelse må framhållas D e blin- d a s förening, hvil- ken utfört ett v ö l - signelserikt arbete inom den s v e n s k a blindfilantropicn under det k v a r t s e - kel föreningen ä g t bestånd.
Och sjä- len i det h e l a ä r blindföreningens De blindas förenings fas- ordf., dir. Alrik tighet Majorsgatan 11.
Lundberg, hvars b a n b r y t a n d e v e r k s a m h e t d a t e r a r sig ä n d a från s a m m a n s l u t n i n g e n s början 1889 o c h s o m alltjämt p å g å r m e d obruten entusiasm för de b l i n d a s väl.
R e d a n i unga år drabbades Alrik Lundberg, till följd a f en o l y c k s h ä n - - 382 - Handiverksskolan för blinda kvinnor.
Ett hundra (100) kronor utföstes h ä r m e d i pris för en s a m l i n g Råd och rön för hus och hem.
H ä r m e d å s y f t a s en mönstersamling a f s å - d a n a tillämpliga p å hushållets o c h h e m s k ö t - selns olika o m r å d e n, s o m s e d a n s k o l a inflyta i v å r " Hjälpreda ".
Täflingsmanuskripten, hvilka b ö r a vara försedda m e d påskriften: I d u n s a u g u - s t i l ä f l i n g samt åtföljda a f f ö r s e g l a d!
motto, innehållande författarens n a m n s e d e l o c h a d r e s s, m å s t e v a r a inlämnade till r e d a k - tionen a f Idun s e n a s t den 1 näst- k o m m a n d e juli.
S t o c k h o l m den 1 juni 1914.
IDUNS REDAKTION.
Hos mor Cilluf på skånska hemslöjdsutställningen.
Blekinge läns hemslöjd.
!
Ä G A R N A GÄ U N D E R V Ä R E N S skiftande skyar, o c h en kväll efter prolongerad majgrånad k o n s t a t e r a r man, att den u n g a s o m m a r e n s t å r färdig m e d full- b l o m m i g a k r a n s a r a f syren o c h r o s i g h a g - torn i det stilla kvällsguldet, mot hvilket skränande skånska råkor draga svarta s t r e c k.
Den b a l t i s k a k a m p a n i l e n lyfter sig efter r e g n o c h v ä d e r p å nytt s o m förklarad mot bakgrunden af ett kopparfärgadt kvällsmoln.
Medan dagens sorl tystnar kring hallarna, t a l a vi s a k t a om m o g n a d e in- tryck från det öfverflöd a f t e k n i s k fulländ- ning p å a l l a o m r å d e n, s o m döljer sig — n e j, s o m b r e d e r ut sig — b a k o m d e hvita mu- rarna därborta.
Den första g l u p s k a aptiten p å allt det m y c k n a nya o c h i n t r e s s a n t a, s o m n ä s t a n kom o s s att s t o r k n a, har efterträdts a f ett m e r a b e t ä n k s a m t o c h lugnt, o c h därför s å m y c k e t m e r a gifvande, i a k t t a g a n d e.
O m en s a k ä r o vi ö f v e r e n s: att den s v e n - s k a " h e m k o n s t e n " — d. v. s. fulländningen o c h kulturen a f det b ä s t a traditionen lärt o s s o c h framåtskridandet möjliggjort i f r å g a om hemmets rätta tillredande m e d det s k ö n a o c h det ä n d a m å l s e n l i g a i förening — fått sig ett g l ä d j a n d e stort o c h v ä l p l a c e r a d t ut- rymme b e s k ä r d t p å den B a l t i s k a.
M a n g å r inte m å n g a s t e g, utan att m ö t a en a n g e n ä m b e k r ä f t e l s e på, att det s v e n s k a h e m m e t h a r återfunnit sig själft efter d e c e n n i e r, j a, k a n - s k e g e n e r a t i o n e r a f politisk forbistring.
Nu t a l a å t e r de linjer o c h färger, s o m v å r a f ä - der framälskaf, sitt t r y g g a o c h hjärtliga språk, i c k e blott från alla de s v e n s k a l ä n s - o c h l a n d s k a p s u t s t ä l l n i n g a r n a, där h e m m e n s u n d a n t r ä n g d a konstfärdighet i kvinnlig s å - slättlandet, upp g e n o m det k a r g h e t e n o c h k n a p p h e t e n med fyndighet o c h i d o g h e t b e - segrande b e r g s - och skogslandet, alla tala om sina b e b y g g a r e s kärleksfulla nit.
S y d - s v e n s k t r ö d l a k a n, flamskt, f l o s s a o c h k e r a - mik, n o r d s v e n s k!
lin o c h k o n s t s m i d e, v a d - s t e n a s p e t s a r o c h h a l l ä n d s k bindslöjd o c h alla d e skiftande, men i ett: i g e d i g e n h e t o c h e n k e l s k ö n h e t lika g a m m a l s v e n s k a m ö - b l e r n a — allt ä r det g a n s k a godt o c h a f det allt m å vi g ä r n a t a g a nyttig ö m s e s i d i g l ä r - dom, s ä g a v å r a d a m e r.
Fru E l s a ä r eld o c h l å g o r öfver N o r d i s k a kompaniets aristokratiskt förfinade och komfortabla men samtidigt s å ä k t s v e n s k t flärdfria rumsinredningar, under det fröken A m a l i a i n p a s s a r, att e n s å illusoriskt h e m - lik m ö b e l e x p o s i t i o n s o m den a f S t o c k h o l m s - h a n d t v e r k a r n a a n o r d n a d e aldrig s k å d a t s p å en utställning, m e d a n fru A n n a s o m g o d l o - kalpatriot t y c k e r att de s k å n s k a " f a b r i k ö - r e r n a " godt t å l a j ä m f ö r e l s e.
Under tiden p r a t a r min v ä n J o h a n s fru Louise h e l a tiden om S v e n s k konsfhandtverks s t o r a r t a d e ut- ställning, d ä r F ö r e n i n g e n H a n d a r b e t e t s v ä n - ner, F ö r e n i n g e n K o n s t h a n d t v e r k, J ä m t l a n d s konsthandtverksförening, G i ö b e l s o c h S v e n - s k a slöjdföreningen åstadkommit en e n - s e m b l e, s o m enligt h e n n e torde v a r a rent a f öfverjordisk.
Fru A l i c e från Lund, s o m h e l a tiden suttit tyst, undrar hvarför man infe t a l a t ett ord om " Kulturens " b o n a d e r.
Fru E l s a f ö r s ä k r a r, att det v a r just det man nu skulle kommit till, men man k a n ju inte n ä m n a allt i ett a n d e - d r a g.
O c h h e n n e s m a k e k o m m e r med sitt f ö r l ö s a n d e ord, då han tryggt uttalar: — Allt det där får man visst g å o c h titta p å ett grand.
BENVENUTO.
Föreningen Jämtslöjds utställning.
A. Möllman fotc.
Hemmets skönhet på Bal- tiska utställningen.
väl s o m manlig s l ö j d å t e r v i s a r sig h a k o m - mit till sin rätt, utan o c k s å från d e m o d e r n a stadshandtverkarnes husgeråd a f alla de olika s l a g e n.
I fonden a f Industrihallen g å r ständigt en ström a f lifligt i n t r e s s e r a d e i a k t t a g a r e ut- m e d den l å n g a " h e m s l ö j d s g a t a n ", där från olika interiörer de s v e n s k a b y g d e r n a, från det förmögna och färgälskande sydliga Ofverst: Interiör från Stockholms handfverkares ulsfällning.
Till vänster: Från Svenska slöjdföreningens utställning.
niets utställning.
A. Möllman foto.
- 363 - Till höger: Textilsalen i Nordiska Kompa-
BALTISKA S A M B A N D MED BALTISKA UTSTÄLLNINGEN Ä R s o m b e k a n t f ö r e n a d en s e r i e idrottsliga uppvisningar a f g y m n a s i e r o c h idrottsmän från s a m t l i g a b a l t i s k a länder, b e n ä m n d B a l t i s k a s p e l e n.
D e s a m m a ö p p n a - d e s p å T r e f a l d i g h e t s s ö n d a g e n med en a n - s l å e n d e gymnastikfest å M a l m ö S t a d i o n — ty väl att m ä r k a: den s y d s v e n s k a r e s i d e n s s t a d e n har o c k s å skaffat sig ett S t a d i o n eller r ä t t a r e gifvit sin s t o r a idrottsplats i utställningens g r a n n s k a p detta namn.
Baltiska spe- len, hvilka otvifvelaktigt k o m m a att u t g ö r a en stor d r a g - ningskraft för de u t s t ä l l n i n g s b e s ö k a n d e under s o m m a r - v e c k o r n a, u t g ö r a s d e l s a f gymnastiköfningar 7 — 1 0 juni, d e l s a f a l l m ä n n a idrottstäflingar 28 juni — 12 juli o c h d e l s slutligen a f s e g l i n g tiden 6 — 9 augusti.
L ä n e t s höfding, R o b e r t D e la G a r d i e ö p p n a d e g y m n a s t i k f e s t e n.
Sedan följde defilén a f de 3,000 g y m n a s t e r n a p å idrottsplatsen — en grann syn, hvilket o c k s å kan s ä g a s om de kvinn-
" KVIMORTfA OCH lAflD ßß W K V I N N O R — — NA OCH LAN- I SM dei T / WTTvrMrMTMA ä r en sammanslutning a f kvinnor, s o m blifvit k l a r - v a k n a, v ä c k t a a f den p o l i - tiska kris, hvilken gått g e - nom nationen som ett svärdshugg.
Vintern 1914 har f å n g a t ord, s o m brukat g å o s s förbi, gjort dem l e f - vande och lärt o s s t a g a dem till o s s s o m s t a r k a b e - grepp.
Vi v i s s t e i c k e att fäderneslandet var något annat än ett namn att klinga vid o c h nyttja i lyriska tal.
Det ä r ö g a mot ö g a m e d möjligheten a f att s e dei förloradt som vi förstått, att det ä r v å r k l e n o d.
O c h mer — att det är vårt s å v ä l som männens.
Mitt land, mitt kulturarf, det a r f min i n s a t s s k a l l förbättradt e l - ' J Y IHjHH^^I ^ f; " — IV&lt;- • — t c ler f ö r s ä m r a d!
g e mitt barn i efter mig.
O c h vi l ä r d e o s s n å g o t m e r: att detta lands ö d e n a f g ö r a s a f en folkvil- ja, s o m i c k e t a g e r den min- sta hänsyn till kvinnornas synpunkter o c h kraf.
O c h det trots att i en mening landet är m e r kvinnornas än m ä n n e n s, ty det ä r ju kvinnorna, s o m l ä n k a g e n e - ration till g e n e r a t i o n o c h p å dem a n k o m m e r, hvilken a n - d a o c h kulfur ett land ä g e r.
Det k ä n d e s bittert för o s s att s t å utanför, o c h när vi s å under h ä n d e l s e r n a s g å n g fingo syn p å hvad den f o l k - vilja är, s o m r e g e r a r o s s utan att f r å g a o s s, s å k o m - mo o s s stolthet o c h a n - s v a r s k ä n s l a att r o p a till h v a r a n d r a: s e, vi vilja i c k e
l ä n g r e lyda under v ä l j a r s k o c k a r, som a f p a r - tiinpiskare likt får drifvas hit eller dit.
Hvad är v å r plikt mot o s s själfva o c h l a n d e t?
Det v a r n å g r a a f o s s, s o m d e l t o g o i a g i t a - tionen för frisinnade f ö r s v a r s v ä n n e r s k a n d i - dater s å v ä l i S t o c k h o l m som under r e s o r i landsorten.
Vi f ä r d a d e s g e n o m s k o g a r n e till b y a r o c h bruk, s t a n n a d e hos timmermännen vid d e r a s a r b e t e, s a m l a d e b ö n d e r n a i s k o l - hus, m e d a n d e r a s l a s s s t o d o p å v ä g e n o c h v ä n t a d e, g i n g o ur s t u g a i s t u g a o c h t a l a d e med b å d e kvinnor o c h män.
En kontakt uppstod mellan o s s o c h f o l - ket.
Vi fingo inblick i m y c k e t som hufvud- s t a d s b o n ofta ingenting v e t om.
Vi mötte människor, s o m i t u s e n d e v r å r a f vårt g a m l a unga S v e r i g e g i n g o m e d l ä n g t a n efter en form för fosterländskt a r b e t e, s o m kunde e n a i stället för att splittra b å d e hemkvinnor o c h själfförsörjande.
S l a g o r d e n s makt öfver t a n k a r n e h a d e blif- vit den piska, s o m dref m ä n n e n till v a l u r - norna.
V å r t folk ä r kunnigt o c h intelligent, men man k a n inte v ä n t a att hvarje s v e n s k man från Y s t a d till H a p a r a n d a s k a l l kunna öfverblicka och b e d ö m a partiprogrammen o c h d e r a s långt g å e n d e k o n s e k v e n s e r.
Det blir gifvetvis en eller a n n a n e n k e l idé, ut- kristalliserad ur ett v a l p r o g r a m, som blir det besfåndande.
" Vi ha intet fosterland, hvad f-n skall man med det att g ö r a ", s ä g e r s o c i a l i s t e n.
" Vi tänka inte bli k a n o n m a t för h ö g e r n att s k i c k a ut. "
" V i finge lika b r a under r y s s e n eller tysken.
I Ryssland ha arbetarne mycket bättre än här. "
" V i r ö s t a p å Branting, för han är karl att huta åt kungen. "
" V i r ö s t a rödt, för h ö g e r p a t r a s k e t s k a l ä r a sig m o r e s. "
Vid en s å g i Norrland bekymrad!
: s a d e en arbetare " J a, men d e l ä r ä n d å hård!
att en s k a mista alla frisinnade tidningar, om en vill r ö s t a för försvaret. "
" Gud får väl hjälpa en mot r y s s e n, " m e - n a d e en g u b b e s u c k a n d e, " för inte kan j a g r ö s t a för ryskeri, innan han k o m m e r. "
En a g i t a t o r h a d e inbillat dem, att h ö g e r n finge m a k t e n för en oöfverskådlig framtid, om de nu r ö s t a d e för försvaret, o c h m e d h ö - g e r n skulle den frisinnade p r e s s e n få sin dödsdom. "
L i b e r a l e r n a h a förrådt o s s åt R y s s l a n d, landet m å s t e r y c k a s ur f ö r r ä d a r e h ä n d e r. "
Den d e l a d e e l l e r s a m m a n h ä n g a n d e vinter- linjen b l e f till: " T ä n k e r du l å t a din pojk g å o c h frysa p å lägret, d u? "
En a g i t a t o r ljög s å groft, att en n ä r v a r a n - de å h ö r a r e fann sig föranlåten att efter m ö - tets slut f r å g a, om han verkligen trodde hvad han s a d e. "
J a, inte r a d e han skall t a l a dagen, s å har j a g r e d a p å allt det där, " s v a - n o n c h a l a n t. "
D e h a s a g t, att j a g s å här, o c h j a g får tio kronor om l ä n g e j a g håller p å. "
O c h a l l a vi kvinnor, s o m m ö t t e s o c h s k i l - d e s under d e s s a v e c k o r h a d e en o c h s a m m a känsla: sorg o c h förödmjukelse öfver att j a g o c h de, j a g ä l s k a r, mitt h e m s framtid, mitt o c h mina s m å b a r n s land, v å r t r y g g - het, frihet, v ä l s t å n d skulle b e r o a f folkviljan.
K a n s k e v a r t a g g e n s k a r p a r e därför att kvinnor funnos, s o m m e d h ä n s y n s l ö s energi fordrade, att d e r a s hufvudfråga: kvinnans direkta inflytande p å s t a t e n s ärenden, skulle a f g ö r a s före allting a n n a t.
Vi k ä n d e, att h a d e det politiska kulturar- b e t e t före nuet nått kvinnorna s å, att det förmått fördela dem n å g o r l u n d a jämnt in- om skilda partier, kunde detta k r a f vant det, som uttryckt o c k s å v å r a k ä n s l o r.
Utbytet h a d e i s å fall varit en p r i n c i p s a k s s e g e r o c h resultatet att man r ä k n a d e m e d ö k a d e v ä l j a - resiffror h o s a l l a partier.
Men s å är det icke.
Det ä r de vänsterliberala eller rättare sagdt radikala och socialistiska kvinnorna, som tillägnat sig den det offent- liga lifvets träning, s o m ä r nödvändig för att utöfva inflytande.
D e andra, d e nationalliberala och moderata, stå ovana o c h d r ö j a n d e b a k o m.
N y s s h a okunniga v ä l - j a r m a s s o r s l ä p p t s fram till urnorna, skulle vi nu få nya h o p a r a f lika okunniga v ä l j a r e plus en e x t r a s t a r k förskjutning åt yttersta vänstern?
I c k e s å som öfverträffas a f dighet k a n s å v å g e n sjunker att m ä n n e n s k u n s k a p s b r i s t kan kvinnornas!
Men d e r a s m y n - kraftigt föra partipiskan, att alltför djupt.
Det beslut, s o m s p r a n g fram h o s o s s, v a r därför: g ö r en insats för att s k a p a en u p p - l y s t folkvilja.
O c h klart m e d v e t n a om att vi kvinnor s n a r a r e förr än s e n a r e torde k o m m a att som ett partibyte k a s t a s in i det politiska lifvet, vilja vi äfven s ö k a b i b r i n g a o s s själfva en s a k l i g k u n s k a p om v å r a o c h n a t i o n e n s lifsfrågor.
Vi s l ö t o o s s s a m m a n omkring ett p r o - gram, hvilket som sin arbetsuppgift har ökan- det af den politiska insikten och ett effek- tivt försvar enligt den militära sakkunska- pens oeftergifliga kraf.
D e grundprinciper, s o m i stort e n a o s s, äro.
att vi inse o c h e r k ä n n a krafvet p å s o c i a l a re- former, kvinnans politiska rösträtt o c h kvin- n o a r b e t e t s e k o n o m i s k a förbättring.
" Kvinnorna o c h L a n d e t " ä r i c k e en bittert kämpande k v i n n o s a k s f ö r e n i n g, som hän- synslöst r o p a r p å sin rösträtt.
Vi v e t a, att den ä r v å r m e d u t v e c k l i n g e n s g å n g, vi v e t a o c k s å, ' att v å r förvärfskamp s k a p a t skilda intressen för mannen o c h kvinnan, att det är sant, att b l a n d kvinnofrågorna om b ä t t r e b e - talning, b ä t t r e l a g a r, finns k v i n n o f r å g a n om h e n n e s fulla e r k ä n n a n d e som jämlike m e d s a m m a rätt till lifvet o c h staten.
Men s p å r e n l ö p a i c k e vidt skilda mot olika mål, de rinna s a m m a n i ett.
Ty man o c h kvinna r e d a familj, s k a p a hem, fostra barn, ä r o l a n - det.
R e f o r m e r, orättvisor, som för b å d a p a r - ternas skull m å s t e r ä t t a s, e g o i s m, s o m s k a l l stäfjas, m o r a l i s k a grundvalar, som skola l ä g g a s om — j a, o c h tusen g å n g e r j a!
Men när vi kvinnor s t i g a fram för att g ö r a vårt inflytande g ä l l a n d e, g ö r a vi det lika m y c k e t för m a n n e n s s o m för v å r e g e n skull.
D e m vi ä l s k a ä r o v å r a, g e n o m dem lida e l - ler fröjdas vi, d r a b b a r k r i g s o l y c k a landet, är det o s s den d r a b b a r tyngst.
Det är lättare stupa för en kula p å v a l p l a t s e n än g å hemma och ängslas och sörja och i fattig- dom öfvertaga försörjningsplikten för f a - miljen.
" Kvinnorna o c h L a n d e t " tillhör i c k e ett b e - s t ä m d!
parii.
Vi vilja o r g a n i s e r a kvinnorna ull en s j ä l f s t ä n d i g, k v i n n l i g po- l i t i s k k r a f t, som å r e t om a r b e t a r p å s p r i - d a n d e t a f opartisk upplysning om d a g e n s frågor, s ö k a n d e gifva m a s s o r n a tillfälle till att själfständigt bilda sig s i n a omdömen.
F ö r e hvarje valperiod skall sammanslutnin- gen genom styrelse- och ombudsmöte b e - s t ä m m a om o c h i s å fall hvilket parli den för tillfället skall stödja, det program, som mest n ä r m a r sig den grund, p å hvilken vi s t å.
Det torde h ä n d a, att e n d a s t de s t o r a frågor, som kunna e n t u s i a s m e r a h e l a folket för eller emot, k o m m a att d r a g a o s s in i tillfällig p a r - tiagitation.
* Det är kvinnornas parlament, * Då vi icke önska med partifvångefs långa piska drifva en ny folkvilja hit eller dit, ha de lokal- föreningar, som så önska, rätt till passhitet under agitationen.
- 386 - kvinnornas riksdag, s o m vi m e d detta ö n s k a grunda, o c h j a g tror att kvinnorna h ä r i g e - nom s k o l a kunna g ö r a sig b ä t t r e h ö r d a o c h bli till mer verklig nytta än blott g e n o m rop p å rösträtt.
Det finns nog a f splittring, h ä t s k h e t o c h o f ö r d r a g s a m h e t.
Klyftan mellan d e b o r g e r - liga o c h s o c i a l d e m o k r a t e r n a blir djupare o c h b r e d a r e.
J a g undrar om i c k e vi kvinnor här kunde s l å en b r o öfver k l y f t a n?
Lugn s a k - lighet, h o f s a m h e t o c h g o d vilja att förstå rätt- mätiga kraf äro klenoder nog s å ovanliga s e - dan februari 1914.
Det är o c k s å v å r ö n s k a n att där s å s k e kan s a m a r b e t a m e d r e d a n b e - fintliga o r g a n i s a t i o n e r, att e n a m y c k e t a f det g o d a, t å l i g a, s t o r a a r b e t e, s o m kvinnor r e - dan utföra för landefs b ä s t a.
Vi k o m m a d o c k i c k e att a r b e t a för rösträtten.
Vi e r - k ä n n a det b e r ä t t i g a d e i krafvet, men ä g n a v å r a krafter åt det s o m rör landet i d e s s h e l - het, nu främst f ö r s v a r s f r å g a n o c h den p o l i - tiska insiktens fördjupande.
E n d a s t n å g o n v e c k a efter föreningens b i l - d a n d e hölls v å r första studiekurs i politik i S t o c k h o l m.
D e n u p p r e p a s nu p å Djursholm, dit d e l t a g a r e från h e l a landet m e d s t o r a r t a d gästfrihet inbjudits för en v e c k a.
Dr. Lydia W a h l s t r ö m har hållit fyra f ö r e l ä s n i n g a r om s t a t s k u n s k a p, historia o c h a n d l i g a s t r ö m - ningar i politiken p å 1 8 0 0 - t a l e t s a m t två f ö - r e l ä s n i n g a r om kvinnorörelsen.
En r e p r e - s e n t a n t från hvarje politiskt parti har fram- lagt sitt partiprogram, s o m kritiserats a f n å - gon m o t s t å n d a r e: dr. Hildebrand t a l a d e å h ö g e r n s v ä g n a r m e d kvinnliga opponenter, kapten Ernst Liljedahl å l i b e r a l e r n a s m e d lic. N o r d e n s t r e n g o c h löjtnant B.
Swarfling s o m opponenter.
R e d.
Z. Höglund, s o c.
- d e m.
, med dr. A r n e F o r s e l l som opponent.
K u r s d e l - t a g a r n e fingo d e s s u t o m s ä n d a fram skrifna frågor o c h g ö r a e g n a diskussionsinlägg.
V i - d a r e har gifvits en kurs i m ö t e s t e k n i k: Hur man skall hålla f ö r e d r a g o c h l e d a möten.
Dr. John Nilsson har föreläst om prop.
v a l m e t o d e n o c h kommunal rösträtt, k a p t e n B.
Z a n d e r om s j ö v a p n e t, d e s s b e t y d e l s e, brister o c h kraf, löjtnant S e g e r s t r å l e om landtförsvaret, Elin C e d e r b l o m om hvad kvinnorna kunna g ö r a för försvaret, dr. V e r n e r S ö d e r b e r g om Det m o d e r n a Finland.
Föredragen utkomma i tryck o c h r e k v i r e r a s från f ö r e n i n g e n s b y r å.
kunna K u r s e n s s i s t a d a g v a r a n s l a g e n åt r i k s - d a g s b e s ö k, hvarvid föreningen d i s p o n e r a d e en l ä k t a r e i h v a r d e r a k a m m a r e n.
Därefter intogs g e m e n s a m m i d d a g å R o y a l, där tal höllos o c h s k å l a r v ä x l a d e s.
N å g r a a f k u r s d e l t a g a r n e k o m m a att under s o m m a r e n r e s a o c h u p p r e p a kursen i l a n d s - orten.
F ö r e n i n g e n utsänder t a l a r e p å b e g ä - ran.
E x p.
ä r V a s a g.
3, ö p p e n 1 1 — 3 m e d R.
T.
146 58, A.
T.
287 57.
M e d l e m k a n e n h v a r kvinna bli, s o m fyllt 18 år o c h i n s ä n d e r l ä g s t 1 kr.
i årsafgift.
Det ä r v å r afsikt att n å de n a t i o n a l l i b e r a l a o c h m o d e r a t a kvinnor, s o m dröja b a k o m, o c h l ä r a dem att offentligt o c h enskildt kunna g ö r a sin ö f v e r t y g e l s e g ä l l a n d e s å att, s o m r e d a n ä r sagdt, n ä r ö g o n b l i c k e t k o m m e r, det finns mer jämvikt än nu p å v å g e n.
Vilja ni i c k e alla, hemkvinnor s å v ä l s o m själfförsörjande, kvinnor a f folket s å v ä l s o m a f de h ö g r e s a m h ä l l s k l a s s e r n a, v a r a m e d atf hofsamt o c h s a k l i g t sluta upp kring l a n d e t s stora frågor?
Att sprida politisk k u n s k a p till dem, som b e s t ä m m a öfver o s s o c h de v å r a?
Att g ö r a en insats, s o m s t a r k a r e l e - der landets öden i t r y g g a b a n o r?
EIRA HELLBERG.
Spalten om böckerna.
DE STARKASTE ORDALAü har en b o k, F i r m a n Å b e r g - s o n a f en d e b u t e r a n d e p s e u - donym Erik Fahlman, höjts till s k y a r n a i en del a f pressen.
Nyfiken s k y n d a r m a n att ö p p n a b o k e n, s o m fredligt fått l i g g a ett p a r d a g a r p å bordet, för i a k t t a g a n d e a f oväldig t å g - ordning, o c h när m a n läst ut, har man, d e l s a f l ä s n i n g e n själf, dels a f den u t o m o r d e n t - liga l o f s å n g e n, hvilken b i l d a d e d e s s b a k - grund, o s ö k t fått anledning till litet e f t e r - t a n k e.
Ty hvad ä r d å d e n n a Firman Å b e r g - s o n?
Kort s a g d t, är det verkligen n ö d v ä n - digt att s t i g a fram o c h h ä l s a en ny J o h a n n e s med f ö r n y a d e h y m n e r?
A c k, n e j!
Firman Å b e r g s o n är en i m å n g a s t y c k e n b r a b o k o c h ett utslag a f en g a n - s k a originell b e r ä t t a r t a l a n g, d o c k inte utan m e d t ä f l a r e i den v ä g e n, äfven h o s o s s.
Den är, i stort s e d t o c h för att g e min l ä s e k r e t s n å g o n orientering, om s a ö n s k a s, s a g a n om herr fiskhandlaren Wilhelm Å b e r g s o n s u p p - k o m s t i världen från intet o c h till rikedom o c h makt, s a m t om h a n s lif intill c i r k a 5 0 - å r s å l d e r n, d å han m o g n a t för ett själfvaldt otium o c h b e r e d e r sig att b ö r j a njuta detta.
B o k e n b e g y n n e r a n n o 1865, o c h herr Å. ä r just d å hunnen till s a g d a h e d e r v ä r d a p e n s i o n s å l d e r.
Vi finna honom, i en tillfreds- s t ä l l a n d e e x p o s é, p å t r a p p a n till sin b o d, o c h s t r a x därefter sittande vid sin k v ä l l s - vard, s o m i n t a g e s p å tu man h a n d m e d in- a c k o r d e r i n g e n, " firmans ö g o n s t e n ", en b r u n - ö g d gymnasist, i hvilken vi, p å grund a f den o m s o r g m e d hvilken han p r e s e n t e r a s, f ö r - hoppningsfullt m o t s e en intressant f ö r s t a - plansfigur.
Men r e d a n efter n å g r a sidor s l å r författaren b a c k o c h b ö r j a r r e k a p i t u l e - ra.
Han för o s s tillbaka till herr Ä b e r g s o n s barndom, s o m vi e g e n t l i g e n f ö g a f r å g a d e efter, n ä r vi s å g o den s t o r e m a n n e n i h a n s prydliga blomning, o c h där han d e s s u t o m nu får lefva en s k u g g a s lif, m e d a n å t s k i l l i g a k o m p a r s e r a f v a r i e r a n d e v ä r d e b r e d a ut sig, o c h d ä r ö g o n s t e n e n, s å s o m v a r a n d e ännu ofödd, naturligtvis inte a l l s k o m m e r med.
O c h s e d a n r ä c k e r rekapitulationen s å godt s o m b o k e n ut.
Vi l ä m n a i sinom tid d e g a n - s k a r o a n d e b a r n d o m s k o m p a r s e r n a att f ö r - svinna p å dunkla v ä g a r, o c h v å r Å b e r g s o n blir å t e r hjälte; o c h s å följa vi, under diverse utläggningar hit o c h dit, h a n s öden, tills vi mot b o k e n s slut ändtligen ä r o t i l l b a k a vid b e g y n n e l s e p u n k t e n, a n n o 1865, o c h bevittna, utåt sedt, just ingenting mer än att n å g r a obehagligheter utjämnas, och att herr Ä b e r g s o n får hopp om en arfvinge i sitt, till h a n s s o r g, l ä n g e b a r n l ö s a gifte!
Under ti- den har förf.
a l l d e l e s glömt bort " firmans ö g o n s t e n ", o c h vi m e d honom, s å att när denne yngling å n y o framskymtar, v i s s e r l i - g e n blott i en m o d e s t statisfroll, men liksom g l a d att ä n d å få v a r a med igen, möta vi h o - nom e n d a s t m e d liknöjdhet.
B o k e n s komposition o c h s a m m a n h å l l n i n g ä r o s o m man a f det ofvan s a g d a kan förstå, jämmerligt l ö s a.
I detta a f s e e n d e har d o c k Erik F a h l m a n g e n i a l a o c h b e r ö m d a f ö r e t r ä - d a r e, o c h vi s k o l a inte v a r a p e d a n t i s k a.
Men hjältens l e f n a d s l o p p o c h utveckling, s o m ju ändå ä r o b o k e n s hufvudtema, k o m m a o s s d e s s u t o m s å fragmentariskt tillhanda, s t u n d - om med oformlig plats tillmätt åt e p i s o d e r eller skildringar a f f ö g a nödvändighet för totalbilden o c h i o c h för sig a f otillräcklig g l a n s, m e d a n s t o r a lifs- o c h gärningsafsnitt i stället e x p e d i e r a s i tysthet, att summan blir o s s ett intryck a f a n t e c k n i n g a r, g j o r d a d å o c h då, under åtskilliga år, a f en originell a m a t ö r o c h en v a c k e r dag s a m m a n f ö r d a, i b ä s t a uppsåt — men utan t a n k e p å hvad s o m slutligt o c h innerst v a r meningen, o c h, hvad värre är, utan den a l l b e t v i n g a n d e snillerikedom, s o m g ö r till o c h m e d en d y - lik mening ö f v e r f l ö d i g!
.
.
.
Ty kulturmålning e n b a r t vilja de väl k n a p p a s t n ö j a sig m e d att g e, d e s s a sidor, trots d i v e r s e inströdda a k t - s t y c k e n o c h profbitar; o c h s o m m ä n n i s k o - framsiällning s t a n n a d e vid det alltför s u m - m a r i s k a.
D e ä r o noter, k å s e r i, s k i s s; men intet v e r k.
S ä r s k i l d!
t. e x.
hjältens tvenne hustrur ä r o märkligt lättvindigt u n d a n s t ö - k a d e, till s a k n a d för l ä s a r e n, ty d e ha b ä g g e förutsättningar, n:r 1 s o m saftig r a g a t a, n:r 2, den milda M ä r t a, s o m en h v a r d a g e n s g o d a fé, o m s k i m r a d a f stilla p o e s i.
Åbergson själf, s e d d s å s o m b r e d s v e n s k figur, g o d m o - dig, j ä t t e s t a r k, klok, j a, bondslug, men r ä t t - vis, k v a r l ä m n a r, s o m sig b ö r, det b e s t ä m d a - s t e minnet.
N å g o t nyfynd ä r han e j, men obestridligen t v ä t t ä k t a o c h en grann karl, utan o n ö d i g a f ö r v e c k l i n g a r i idévärlden.
O c k s å h o s honom lida vi d o c k a f den o j ä m - na, s t y c k a d e framställningen, a f den n ä s t a n t o t a l a bristen p å dialog.
Det blir förnämli- g a s t en s t o r s l a g s m å l s s c e n, n ä s t a n oväntadt ypperlig o c h lefvande, s o m g e r b o k e n d e s s v e r k l i g a resning.
Så jag målar, donna Bianca, ty det r o a r m i g a t t m å l a så!
N å v ä l, det har r o a t herr Erik F a h l m a n att skrifva, o c h detta, att det s a n n e r l i g e n s å in- nerligt r o a t honom, g e r b o k e n a l l r a s t ö r s t a delen a f den c h a r m, den gifvetvis b e s i t t e r.
Man har stundom, ni o c h j a g o c h a l l a, i lifvet träffat n å g o n a f d e s s a b e r ä t t a r e, s o m ur ett rikt minnes o c h g o d naturlig f a n t a s i s s k a t t - k a m m a r e, från sitt soffhörn, kvällen lång, för en t a c k s a m v ä n k r e t s l e v e r e r a historier, b e - skrifningar, erinringar.
Allt ä r inte lika r o - ligt, n e j, men ni t y c k e r nu om b e r ä t t a r e n s ton o c h är g a n s k a t a c k s a m ä n d å.
I s l ä k t - s k a p m e d d e s s a herrar, a f hvilka det ju in- g a l u n d a alltid g å r tretton p å dussinet, s t å r Erik F a h l m a n n ä r m a s t.
Han har i sitt gemyt en k ä r n a a f ä k t a s v e n s k h e t, a f hvilken han g e r m e d sig åt s i n a s k i s s e r a d e g e s t a l t e r — inklusive d e dråpliga t a t t a r n e!
— o c h han blir o s s en a n g e n ä m, ibland helt f ä n g s l a n d e, j a g h a d e s å n ä r s a g d t personlig b e k a n t s k a p, o c h vi träffa honom g ä r n a å t e r en annan g å n g, om s å faller s i g.
.
.
Men därifrån o c h till att utropa Firman Å b e r g s o n s o m diktverk i h ö g r e mening, eller e n s s o m ett fullödigt litterärt a r b e t e, ä r långt.
Ofverdrifter i den v ä g e n — o c h särskildt g e n t e m o t en debutant — e n d a s t tjäna till att v i l s e l e d a a l l m ä n h e t e n, s o m är b ä t t r e värd, m i s s k r e d i t e r a kritiken, s o m b o r d e v a r a b ä t t r e värd, s a m t g ö r a f ö r - fattaren s j ä l f hvarken nytta — e l l e r nöje, vill man h o p p a s!
MARIKA STJERNSTEDT.
En blind om de blinda och en blind öfversäitarinna.
PSYKOLOGISKT IN- fresse skola ju vi sven- skar sakna, säges det, men det tyckes åtmin- stone, att intresset för våra medmänniskor sti- ger, då vi få tänka på dem i grupper.
" Social " är lite hvar och diskute- rar man och kvinna, öfverklass och under- klass och hvad - djärtill kan anknytas.
Men på Elin Hök.
hur många sätt är ej mänskligheten genomkorsad af skarpa gränser som skilja undan en flock ifrån de andra, göra - 387 - dem till någonting särskildt för sig och förutbe- stämma den till lifsvillkor och öden af sin egen art!
De blinda!
— Det är just nu en lämplig tidpunkt att minnas dem.
Blindföreningen i Sverige har i dagarna firat sitt tjugofemårsjubileum och kan se tillbaka på ett beundransvärdf och välsignelsebrin- gande arbete.
I bokmarknaden har till detta ju- bileum utom en vacker festskrift också utkommit en liten bok af stort, kanske ej litterärt, men desto mera stoffligt intresse.
Det är en bok om blinda, skrifven af en blind och öfversatt från franskan af en blind.
Författaren är Maurice de la Sizeranne.
Själf blind för han oss omkring i de blindas värld, en säkrare vägvisare än någon seende och en osvik- lig slagruta för källsprången i de blindas psyke.
Hvilken skef bild gör man sig ej lätt om den blinde!
Vi föreställa oss honom kanske som en eländig stackare, genom sin olycka beröfvad infe bara sin syn, utan större delen af sin mänskliga intelligens, som en stympad, ofärdig varelse, blott värd vårt medlidande.
Denna uppfattning vet M. de la Sierzanne vederlägga.
Han visar oss hvilka reserver af glädje och lycka den mänskliga naturen har att tillgå, då olyckan inträffar.
Fonder af rikt inre lif kunna öppna sig för henne, då det yttre höljes i mör- ker, och hennes.
andra sinnen kunna finna ut- vägar för att ersätta det, som är borta och kom- municera så fullkomligt som möjligt med ytter- världen.
" Den blinde är själfvisk " — " den blinde är glad " eller " den blinde är sorgsen ", sådana uttryck får man så ofta höra, och för den som ej närmare känner till saken är det så lätt fälla ett gene- rellt omdöme om hans karaktär och lynne.
Men de blinda äro ej mera lika hvarandra än andra individer, som man fört hop till en grupp, därför att de ha samma sysselsättning eller yrke eller annan yttre likhet.
Och det enda drag vi med rätta generellt kunna tilldela dem är den heroism i lifsviljan, som man finner hos alla dem som olyc- kan träffat och som dock lefva med glädje.
Första delen af Sizerannes bok handlar om den blindes psykologi.
Därefter talar han om blind- skolorna.
Här få vi närvara vid den blindes mo- raliska och intellektuella uppfostran, vi få höra hur han undervisas i musik och hur han lär sig ett yrke.
Och slutligen då hans uppfostran i sko- lan är fullbordad, få vi se honom ute i lifvet, b e - söka honom i hans hem och iakttaga honom i hans arbete i fabriken.
Det var många blinda, som författaren gjorde oss bekant med, blinda af alla samhällsklasser och yrken; husmodern, skulptören, pianostämmaren, bokbindaren bl.
a. lag skulle vilja presentera ännu en, en ung svenska, öfversättarinnan till den- na lilla bok, hvars varma intresse och starka ar- betslust vi ha att tacka för, att den är tillgänglig på svenska.
" Men hur är det möjligt öfversätfa, då man är blind? "
frågar någon.
Den som sett Elin Hök i hennes arbete vet, att detta kan gå för sig, men han är ej mindre imponerad för det.
Högst uppe i ett gammalt hus i gamla staden finna vi henne sysselsatt med sitt arbete.
Det är just ej så mycket luft i Svartmans- gatan, men så högt upp fläktar det friskt genom det öppna fönstret, där Elin Hök med stolt- het visar oss ett par blomsierkrukor.
" Det är nå- gra exotiska frön, jag sått, men ännu ha de ej kommit långt, bara några fina gröna strån, " säger hon, och det är att märka, att hon talar mycket om färger, enär hon blef fullständigt blind först för några år sedan.
Men vi intressera oss mest för hennes ö v e r - sättningsarbete, och hon visar oss nu en gigan- tisk hög af fransk-svenska Iexika på blindskrift, stora som gamla folianter.
Det är intet lätt ar- bete att slå i dem och med fingret följa längs spalterna.
Boken, som skall öfversätfas, är också tryckt på blindskrift.
Ofversätfningen upptecknas sedan med ett spetsigt stift i punkter på papperet och renskrifves slutligen på vanlig skrifmaskin.
Elin Hök är småländska och har tydligen ärft
sin ras ' ordspråkblifna energi och idoghet.
R e - dan vid födseln var hon blind på ena ögat, och under uppväxten och skolåren i Kalmar flickskola försvagades det andra allt mer.
Efter slutad skol- gång följde för henne ett par bittra och svåra år, då synen blef allt sämre och hon från att åt- minstone ha kunnat skilja ljus från mörker ej längre urskiljde någonting.
Hon stod också plöts- ligt ensam i världen, hennes mor hade nyligen dött och inga anförvanter hade hon.
Sedan blef hon satt i tillfälle att komma till Stockholm.
Hon hade en brinnande lust att ut- vidga sina kunskaper och fick hjälp att hålla sig med lektris ett par timmar om dagen och stude- rade nu på egen hand, mest de gamla kyrkofä- derna och Österlandets filosofi.
Snart blef det emellertid nödvändigt, att hon började förtjäna pengar.
Kyrkofäderna fick hon lägga åsido, och hon lärde sig maskinskrifning och att fläta korgar och binda kvastar.
Förtjänsten på det sistnämnda var emellertid dålig, och tillgången på skrifgöromål var också dålig.
Arbetstillfällena för bildade blinda i Sverige äro mycket få, och Elin Hök har fått känna det.
Några berättelser och noveller, som hon fått in i tidningar, ha hjälpt henne en bit på väg.
(Denna tidnings läsare minnas kanske en novell af henne i Idun för något år sedan.)
S å har hon tillsvidare ett par timmars arbete dagligen på Blindbiblioteket, och nu sist har hon fått öfversätta Sizerannes bok. "
S å det går nog, " menar Elin Hök.
Och snart lämnar hon för en tid Gamlesta ' ns solfattiga gator och får komma ut i skärgården och känna solskenet på sina kinder och höra vattenplask och fågelsång.
EDIT ALMEN.
Från scenen och estraden.
A] giCK UT UNDER SÅNG.
F O R - träffligt samsjungna manskörer ut- förde ett antal af vår tonlitteraturs friska och nationella kvartettkom- positioner från nu och fordom — alla dessa som genast finna reso- nans i åhörarnes bröst och som genom sina lif- liga eller känsliga melodier höra samman med naturens vårliga fesidmki.
Först kom Stockholms sångarför- b u n d, 300 man under herr A x e l N y l ä n d e r s ledning, hvars konsert i Auditorium till förmån för Dagens Nyheters dagskolonier gaf ett resultat, som både konstnärligt och ekonomiskt kan kallas förträffligt.
Körens i och för sig välklingande sång fick ökad relief genom de medverkande s o - listerna fröknarna Rosa Grünberg och Ruth Whitefield samt hr S v e d e 1 i u s.
Nästa konsert hölls i samma lokal af S v e n s k a p a r i s k ö r e n 1 9 1 4 på deras genomresa till ut- landet.
Det blef " Orfeus sjöng ", " Djupt i hafvet ", " Hej dunkom " och mycket annat af den välkända stamrepertoaren från Fyrisvall.
Den evigt unge d:r A.
M. Myrberg hade komponerat en ny vårsång, som ådagalade 80-åringens oföränderligt ung- domsfriska håg.
Körens röstmaterial var genom- gående klangskönt och samsjungningen under stadsingeniör G.
H u l t q u i s t s mera metodiskt än medryckande förda taktpinne lofvade godt för framgången ute på kontinenten.
Körens s o - lister voro d:r H y b b i n e t t e och operasångaren Wallgren, hvilkas härliga röster nog komma att tjusa både parisare och engelsmän.
D:r H. sjöng dock betänkligt falskt på auditoriekon- serten, men det kunde ju bero på en tillfällig in- disposition.
* D j u r g å r d s t e a t e r n, hvilken nu så godt som ensam representerar hufvudstadens aktiva featerlif, har börjat sommarrepertoaren med en s. k. lustspelsoperetf " Som i ungdomens år ", importerad!
berlineri, omsatt i stockholmeri af Algot Sandberg.
Clownkomik och sentimentalitet i lämplig blandning, åtskillig meningslös dans och som bönan i gröten en och annan mustig replik utgöra ingredienserna i detta opus, hvarmed Stockholm skall uppbyggas under juni — oktober.
Nå, det går kanske tack vare fröken S i c k a n C a s t e g r e n och herr G u s t a f H j o r t h, som båda äga ungdomens charm och publikens sym- patier.
Men stycket är, oss emellan sagdt, ett nytt bedröfligf bevis på smakens dekadans.
ARIEL.
Sju noveller om " de själfförsörjande ".
VII.
I A N D R A S H U S.
Af S I G N E BJÖRKLUND.
(Forts.) LGA RÄCKTE HONOM HAND- duken, alltjämt m e d i a k t t a g a n - de a f två-stegs-afståndet.
" Hvarför är du så stram j ä m t?
N o g kunde j a g väl få en k y s s, " s a d e han o c h f ö r s ö k t e f å n g a liten henne.
Men hon s p r a n g undan. "
N e j! "
r o p a d e hon. "
D e t ä r b ä s t att herrn a k t a r s i g. "
O c h i ifvern s p ä n d e hon fingrarna p r e c i s s o m klor.
Den u n g e m a n n e n s k r a t t a d e h a r m s e t, k a s - t a d e ifrån sig h a n d d u k e n o c h g i c k.
Hon s å g m e d f l a m m a n d e ö g o n efter h o - nom.
Men n ä r dörren smällt igen, lutade hon hufvudet mot den k a l l a s t e n v ä g g e n.
Det b u l t a d e i tinningarna o c h b r ö s t e t h ä f d e s, men inga t å r a r l i s a d e h e n n e s v å n d a.
Att han i c k e kunde l å t a h e n n e v a r a i fred!
Hon g i c k aldrig s ä k e r — m å s t e v a r a p å sin vakt jämt.
Men hon skulle s t å p å sig.
— Att l å t a honom få en k y s s b o r d e väl i c k e varit s å farligt; men hon k ä n d e, riktigt, att om hon g j o r d e ett medgifvande, b l e f v e hon snart tvungen till flere.
O c h just g e n o m sitt m o t - s t å n d fick hon hjälp till s t å n d a k t i g h e t.
Så l ä n g e hon i c k e g a f sig i den ljufva l e k e n, v i s s t e hon ej h u r roligt det skulle v a r a.
O c h s å l ä n g e hon i c k e s å g Hugo m e d k ä r l e k e n s ö g o n, kunde hon b e t r a k t a honom m e r a k r i - tiskt.
- N å g o n g å n g, n ä r O l g a h a d e tid, b r u k a d e hon hjälpa Lisa vid p o l e r i n g e n, o c h under d e s s a gemensamma arbetstimmar hade mel- lan de b å d a flickorna, s å o l i k a till å l d e r o c h lynnen, knutits v ä n s k a p s b a n d.
Den ä l d r e höll a f O l g a s o m en liten s y s t e r, den hon ibland m å s t e v a r n a för de farliga f r e s t e l s e r a f m å n g a s l a g, s o m hon förstod måste a n s ä t t a en s å v a c k e r flicka.
Hon g l a d d e sig öfver d e n n a friska ungdom o c h stred tappert för att aldrig gifva afundsju- k a n s s v a r t a l f rum, hvilken h v i s k a d e till h e n - ne, att O l g a k o k e t t e r a d e för b å d e h u s b o n d e n o c h g e s ä l l e n, o c h att den a d e r t o n å r i g a s k ö n - h e t e n s b e h a g drog en v i s s ung m a n s hjärta ännu l ä n g r e än förut från henne, Lisa.
Hon ä l s k a d e n ä m l i g e n a f h e l a sin v a r m a själ V e r - ner Arvidsson, m e d hvilken hon varit k a m r a t i tio å r p å R o s e n d a l s v e r k s t a d.
O c h h o p p - l ö s h e t e n g a f åt h e n n e s lilla a n s i k t e ett r ö - r a n d e v e m o d i g t uttryck.
O l g a s m o d e r l i g a instinkt utvalde till f ö r e - mål för hjärtats ömhet främst det s v a g a, d e l h j ä l p l ö s a eller i världen f ö r a k t a d e; d ä r - för höll hon a f Lisa.
Men äfven k ä n d e hon det för e g e n del godt att ha h e n n e att t r y g g a sig vid o c h s a t t g ä r n a o c h l y s s n a d e till h e n - n e s l å n g a tal.
Ty den fattiga Lisa v a r rik p å e r f a r e n h e t e r — o c h ord att b e s k r i f v a dem.
D e sufto en d a g t i l l s a m m a n s o c h filade m e d hvar sitt p o l e r s t å l.
Det h a d e mot v a - nan varit l ä n g e tyst.
O l g a b l e f trött.
Hon lät handen sjunka i k n ä e t o c h tittade ut g e n o m fönstret.
D e t v a r en tidig v å r d a g m e d b l å s t o c h k o r t a glimtar a f s o l.
F r å n sin plats s å g hon e n d a s t ett s t y c k e a f himlen m e d de flygande molnen.
Ett p a r m å s a r k r e t s a d e högt uppe.
— En stormande vårkänsla betog henne: hon t y c k t e, att hon ville lyfta vingar o c h flyga, hon m e d.
P l ö t s l i g t s a d e L i s a: " J a — nu ä r det slut m e d s k r i d s k o i s e n.
Hvad s k o l a då s m å f l i c - k o r n a hitta p å att r o a sig m e d? "
— Det v a r fröknarna R o s e n d a l hon m e n a d e.
~ 388 - " Ä! "
s v a r a d e O l g a o c h tog å t e r till s t å l e t, " nu ä r ju k a r n e v a l s t i d e n.
Nu g å de p å m a s - k e r a d h v a r e n d a l ö r d a g s k v ä l l, o c h för öfrigt ha de hela v e c k a n b e s t y r m e d s i n a klädnin- gar! "
" O c h O l g a får sitta h e m m a i spiseln, s o m Askungen! "
Lisa s m å l o g vänligt mot sin lilla k a m r a t. "
P y t t! "
s a d e O l g a.
" Det b e h ö f v e r j a g inte.
Herr Hugo h a r flere g å n g e r frågat, om j a g inte vill följa m e d honom p å k a r n e v a l. "
" G ö r inte det! "
v a r n a d e Lisa.
" Sådana där nöjen k u n n a lätt dra en i o l y c k a.
J a g k ä n d e en flicka — " " N e j, j a g t ä n k e r inte, " s a d e O l g a. "
J a g vet nog, att det k a n v a r a farligt — o c h h ä r o m - d a g e n, n ä r hr Hugo l å g åt mig, s å g A r v i d s - s o n s å a l l v a r s a m t o c h strängt p å mig, att j a g miste lusten.
S ä g, fröken Lisa — h a r han inte haft f ä s t m ö, A r v i d s s o n? "
O l y c k l i g k ä r l e k s t å r liksom skrifven i en m ä n n i s k a s a n s i k t e.
O l g a h a d e förstått, att den tystlåtne a r b e t a r e n haft sin h j ä r t e h i - storia, f a s t ä n den v a r u t a g e r a d innan hon kom till R o s e n d a l s.
Lisa skiftade färg. "
J o, " s v a r a d e hon, " det v a r just h e n n e j a g t ä n k t e på.
Hon v a r d å ett litet troll.
Inte t y c k t e j a g, att hon v a r s ä r - skild!
s ö t heller — f a s!
V e r n e r v a r k ä r s o m en l o k.
Hon v a r s e r v e r i n g s f l i c k a.
Det t y c k t e han inte om; hon b l e f ju aldrig ledig, h v a r - ken h v a r d a g e l l e r s ö n d a g — o c h för r e s t e n v a r han r ä d d för h e n n e s m o r a l.
M å n g a g å n - g e r h ö r d e j a g honom s ä g a, att hon hellre b o r d e l ä r a ett handtverk, s o m — s o m j a g.
Men det föll i c k e F r i d a i s m a k e n.
Hon v a r lätt p å tråden o c h trifdes m e d sitt y r k e.
O c s å v a r hon ute o c h r o a d e sig om nätterna.
N å — en v a c k e r d a g — eller natt — r å k a d e hon i o l y c k a för en ung h e r r e i tullen.
Han b r y d d e sig f ö r s t å s inte ett dugg om henne s e d a n.
— — M e n V e r n e r höll i sig.
O c h h a n s m a m m a, s o m b o r n å g o n s t ä d e s utåt E n s k e d e, t o g hand om b a r n e t. "
O l g a h a d e lagt bort a r b e t e t o c h satt m e d s ä n k t hufvud.
H e n n e s kinder b r ä n d e.
Hon b l y g d e s å den a n d r a flickans v ä g n a r.
— " Och sedan? "
" J a — knappt v a r hon fri från o m s o r g e r, förrän hon s t ä l l d e sig lika illa igen.
O c h nu ä r d e l d å slut mellan h e n n e o c h V e r n e r.
Hon ä r b o r t a; j a g vet inte hvar hon finns.
— • Det ä r synd om V e r n e r — en s å b r a g o s s e, s k ö t - s a m o c h hygglig p å a l l a v i s! "
O l g a hörde fankspridt den a n d r a lifligt skildra V e r n e r s fullkomligheter.
Men hon tänkte icke därpå.
H e n n e s hjärta ö m m a d e för den s t a c k a r s flickan, s o m " ställt sig s å illa ".
— " S t a c k a r s F r i d a!
S t a c k a r s F r i d a! "
u p p r e p a d e hon för sig s j ä l f o c h b l e f ö m s o m kall o c h varm.
Hvem v i s s t e, hvad hon haft att strida e m o t?
M e n naturligtvis h a d e hon varit lättsinnig.
Man skall aldrig g e sig i lag m e d n å g o n, s o m i c k e tydligt o c h rent s ä g e r, att han vill gifta sig.
— P l ö t s l i g t stod fru R o s e n d a l i dörren.
Hon s å g o g i l l a n d e ut, n ä r hon fann O l g a sitta m e d h ä n d e r n a i knäet, o c h s k i c k a d e h e n n e ut att b ö r j a rusta till m i d d a g e n.
I v e r k s t a d e n h ä n g d e Hugo b o r t a vid fönst- ret o c h g j o r d e ingenting.
H a n fick det f ö r - s t å s g ä r n a för sin m a m m a.
N ä r O l g a gick igenom, v ä n d e han sig om o c h k a s t a d e b a k - om V e r n e r s rygg en s l ä n g k y s s till h e n n e.
Men hon l å t s a d e i c k e s e det.
(Forts.) o Iduns Arslanummer, innehållande i n t r e s s a n t a skildringar o c h v ä l - l y c k a d e bilder från kvinnornas " Å r s t a " p å B a l t i s k a utställningen, utkommer i n ä s t a vecka.
meladen röres väl med smöret.
Ägg- gulorna vispas med grädden och blan- das med de stötta skorporna och bi- skvierna.
Ägg blandningen tillsättes i marmeladen, litet i sänder, och mas- san omröres väl.
Sist nedskäras för- siktigt de till håxdt skum slagna ägg- hvitorna.
Massan fylles i den bekläd- da formen och puddingen gräddas i vattenbad i ugn omkr. 1 tim.
Serveras varm eller kall med vaniljsås.
Ärade halfårs- och kvarialsprenumeranter S t e k t k a l f b o g (f. .6 — 8 pers.) 2 kg.
kalfbog, / a msk.
salt (8 gr.), / tsk.
hvitpeppar, 4 färska ell.
/ ^ hg.
torkade äpplen, 3 msk.
smör, / å lit.
kokande buljong eller vatten.
B e r e d n i n g: Köttet torkas med en duk, urvriden i hett vatten.
Bog- bladet utskäres försiktigt och hugges i bitar; därpå kokas buljong att späda steken med.
Köttet ingnides med kryddorna och fylles med de skalade och i skifvor skurna färska äpplena eller ock med de väl sköljda ring- äpplena samt hopsys.
Det stekes där- efter i ugn eller gryta på vanligt satt Serveras med kokt potatis och afredd sås, tillsatt med grädde.
Kalfbog en kan äfven fyllas med färs och stekas på samma sätt.
erinras h ä r m e d om vikten a f att utan d r ö j s - l 1 1 2 KPiPPOR OttSOfVäSFULLnSTE.
RRBEXL " STI LFULLR HODELLER • ERHÖLLRS 1 liE.
FLElSTFk KftFmFFftRER 1 RIKET- hälft, Ofvanstående för tidningens tidigt att d ä r i g e n o m undvika afbrott i r e g e l b u n d n a expedition.
tillåta mycket vi oss nödvändigare Sam- p å p e k a att det ä r s å att prenumerationen nu v e r k s t ä l l e s, s o m a l l a v å r a p r e n u m e r a n - ter gratis e r h å l l a Iduns julnummer 1914, Ugnstekt gädda (f. 6 pers.) 1 gädda på 1 y kg., 1 msk.
salt (15 &amp; -)) Ht ägg, 2 msk.
stötta skorpor, 80 gr. smör, 3 del.
kokande buljong, Va del.
hvitt vin.
B e r e d n i n g: Gäddan fjällas och rensas, hufvudet får sitta kvar, men i r i k h a l t i g a s t e s o r t i m e n t till b i l l i g a s t e p r i s e r h o s befrias från gälarna.
Den ingnides med saltet och får ligga 1 tim., hvar- efter den torkas väl, doppas i det uppvispade ägget, beströs med stötta skorpor och stekes i ugnen omkr. V: tim., under det den ofta öses öfver och spädes med resten af vinet och I iduns Hjälpreda för Serveras med champinjonsås Hemmet läses under rubrik vattnet.
och pressad potatis.
— Om så önskas, " Om hudens vård ": kan gäddan skäras i filéer och huf- vudet, ryggbenet samt skinnet skares bort (på detta kokas då buljong att späda fisken med), hvarefter fisken stekes på samnia sätt.
Stekt gädda kan äfven serveras med äppelmos.
— 40 sidor stort — 2 r finnas mål förnya prenumerationen för å r e t s s e n a r e 3 hvars fabrikat förträffliga konstnärliga litterära utstyrsel innehåll ensamma äro och värda prenumerationspriset.
Stockholms Barnekipering, Drottninggatan 66, ^ättsmäldl.stäpkande \ Ppis 5 kp pp ' Akilogny^ Tillvepkas endast af APOTEKET I ENKÖPING inebå léttiöslic njölKägghvita " omm B la d n e d e eva m d d e e l, s eller om r fö e r k en r a a f s alla fö y r n d, b r s a e e n b ä t t r a n d e h a n s b o r ax- b e n z o e s å s o m d e t bästa.
M o d t let fin e n ig ä o ngre ch or tids en hy är bästa m Ljus af e b orax n be l n zoetvål beg.
agnande pers ..).
1 Gahns Borax Benzoe tvål har sedan gammall stort för- troende.
Pris 50 öre st. KOKSALMANACK Redigerad a f Elisabeth Östman-Sundstrand Innen, af Elisabeth östmans Husmo- derskurs i Stockholm.
FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR VECKAN 14 — 20 JUNI 1914.
SÖNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; Wienerschnitzel med stekt potatis; mjölk; kaffe eller te med hvete- kringlor.
M i d d a g: Consommé Cele- stine med färserade pannkakor; ham- burge-rbringa och tunga med legymer; marmeladpudding med vanilj sås.
MANDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; bräckt hamburgerbringa med potatis- mos; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Stekt kalfbog med spenat; brylépud- ding.
TISDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; oxtunga (rester från söndag) .med brun kaprissås och potatis; mjölkrkaffe el- ler te.
M i d d a g: Ugnstekt gädda med champinjonsås och potatis; kräm- gröt med mjölk.
ONSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; hafregrynsgröt med mjölk; stekt sill med grädde och lö-k samt potatis; kaffe eller te.
M i d d a g: Grytstek med potatis, pressgurka och lingon; rabarberkompott med vispad grädde.
TORSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; fläskomelett; mjölk; kaffe eller te.
Middag: Grönsoppa med mjölk; våfflor med sylt.
FREDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; Världsberömda.
delikates sill med potatis; ägg, mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Lungmoe med potatis; krusbärskräm med mjölk.
LÖRDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; pannbiff med potatis; mjölk; kaffe el- ler te.
M i d d a g: Bräckt skinka med stufvad spenat; sagosoppa.
RECEPT: K o k t,, s a l t o x t u n g a (f. 8 — 10 pers).
1 salt oxtunga, vatten.
B e r e d n i n g: Tungan, som bör vara lätt saltad, får ligga ett par tim. i kylslaget vatten, påsattes i kallt vat- ten, skummas och får koka 15 min.
i 100 gr., då spadet afkyles till 82 — 83 gr. och i denna värmegrad får tungan ligga 3 Vs tim., eller tills skinnet lätt kan dragas af.
Den lägges därefter i en stenkruka med flat bot- ten, spadet hälles öfver och tungan får kallna däri — den blir saftigare, om den får kallna i spadet.
Om den skall serveras varm, bör den värmas 1 spadet sedan skinnet är afdraget.
Serveras tungan till blandad kötträtt, skares den på snedden i V2 cm.
tjocka skifvor.
Är tungan hårdt saltad, bör den ligga i vatten omkr. 12 tim. M a r m e l a d p u d d i n g (f. 6 pers.).
250 gr. marmelad el], tutti frutti, 70 gr. smält smör, 4 ägg, * 4 del.
grädde, s / ^dcl.
stötta skorpor, 40 gr. stötta biskvier, V2 tsk.
finrifvet citronskal.
T i l l f o r m e n: 2 del.
strösocker, 2 msk.
hett vatten.
B e r e d n i n g: Sockret smältes i en stekpanna, vattnet tillsättes, och där- med beklädes en eldfast form.
— Mar- Imprimés, Duchesse, Chinés, Crépe de Chine, Schweizer Mousseline från 95 öre j och redan förtulladt till bostaden.
Schweizer &amp; Co., Luzern S 3 (Schweiz) Kungl.
Hoflev.
| SYMASKINS AKTIEBOLAG Filialer på alla större platser.
r - i rt=~SSr ÖRLBR0 KEITTEKN-FRBRIK.- D.
B.
C.
Flytande P u t s k r ä m för metaller.
Profva den och Ni använder aldrig R a b a r b e r k o m p o 1 1 (f. 6 pers.).
Fås öfverallt.
3 del.
strösocker (255 gr.), 2 del.
vat- någon annan.
ten, 6 vackra rabarberstjälkar (omkr. 9 hg.).
B e r e d n i n g: Af sockret och vatt- net kokas en klar, simmig lag.
— Ra- barberstjälkar af medelstorlek äro bäst.
— Rabarbern sköljes, torkas, ska- las tunt och skares i 3 cm.
långa bitar.
De tjockaste bitarna läggas först i socker-lagen och få koka, tills de äro mjuka, men få ej falla sönder.
Bitarna upptagas med silf vergaffel, alltefter som de bli mjuka och läg- gas i kompottskålen.
— De mindre bitarna tåla knappast koka upp, förr- än de äro mjuka.
— Lagen kokas därefter, tills den är simmig och hälles öfver rabarbern.
Serveras kall med vispad grädde.
L u n gm os (f. 12 pers.).
Hjärtslag af kalf, får eller svin, vatten, I V 2 msk.
salt (23 gr.), 1 rödlök, 20 hvitp&gt;eppar- korn, I V 2 msk.
smör (30 gr.), 4 msk.
mjöl (40 gr.), V * lit- af spadet, 1 — 2 msk.
ättika.
B e r e d n i n g: Hjärtat och lungor- na skäras upp, sköljas och få ligga i vatten 12 — 15 tim., hvarunder vatt n et byt es 2 gång er.
De s ät- tas på i så mycket kallt vatten, att det står jämt öfver köttet, skum- mas väl och kryddorna tillsättas; får koka tills det är mört, då strupen och luftrören rensas bort och köttet hackas mycket fint.
Smör och mjöl fräsas 2 min., spadet, som bör vara väl skummat, spädes på, köttet läg- ges i, ättikan tillsättes och moset får koka under rörning 10 min., hvar- efter det afsmakas noga och serveras med kokt potatis och ättika.
Skulle moset vara hårdt, spädes med litet mera spad, i motsatt fall afredes det med litet potatismjöl, ut- rördt i litet kallt vatten, och får därefter koka 2 min.
EN GAMMAL, EVIGT NY HISTORIA.
Begär profver med parisermodeplanscher i på våra vår- och sommarnyheter i svari, hvitt och kulört för rober och blusar: Crépon, meiern.
Vi sälja endast garanterad!
solida siden- tyger direkt till privatpersoner portofritt c h a m p i n j o n s å s (f. 6 bunk champinjoner (Vi Lt.).
2 msk.
smör (40 gr.), 4 msk.
mjöl (40 gr.), I d e l.
champinjonspad, 5 del.
grädde, salt, socker, hvitpeppar, 1 — 2 äggulor.
B e r e d n i n g: Champinjonerna skä- ras i bitar eller skifvor och fräsas i smöret, tills det är klart, då de klämmas upp med en sked, och smö- ret fräses med mjölet 2 min.
Cham- pinjonspadet och grädden spädas på, och såsen får koka 5 min.
Svampen lägges i, såsen får ett uppkok, af- smakas och, om så Önskas, tillsättas de uppvispade äggulorna, hvarefter så- sen får sjuda.
SINGER B:0 (Forts.) När hon tröttnat på att betrakta löjtnanten, vände hon sin uppmärk- samhet till den massa auktionsbesö- kande, som trängdes kring f. d. ser- geanten, nu kraxande hesare än nå- gonsin.
Den kvinnliga delen af pu- bliken tog föga notis om de nu utro- pade sakerna; flertalet försvunno in i corps de logiet, där det lilla lösöret fanns till påseende.
Häradshövdingens fru och döttrar visade sin storstads-, elegans, spatserande fram och åter på gårdsplanen i sällskap med ett par unga, snobbiga .godsägare i trakten.
- 389 - - A c.Svenssons KmCKEBRÖDSBAGEW II m Äkta Göteborgs Knäckebröd.
Hygienkontrol nnt; O. Hjort af Dir Ornia.
Tel.: 11 &amp; 929.
Fabrikanter: Dören, Bäcksin &amp; C:os A.-B.
Intet besvär » med vin, konjak, GÖT d E y B lik O t R v G kaffe, saft eller id.
begagnande af Apoteket Vasens Laxérmarmelad, det behagligaste afföringsmedel som existerar.
På alla apotek.
f S E L M A i L Y D I A J A N S S O N S ^ passande titt hvarje ringsats och uran ring, lätta an hälla rena.
Bli emaljerade, svarta och bviia.
Slipade och oslipade.
Säljas hos Järn- och Bosättningsaffärer.
I parri BAGERI &amp; KONDITORI fr.Än.4STÖRGIlIllII4ö^ a. hos Kockums Jernverks Förstkl varor!
Försäljningskontor till h.
em men, Beställningar ångbåtar och sändas tåg.
KOCKOMS JERNVKßK.
Servering af kaffe, thé, chocolad m. m. ALLM.
TEL. 13 76.
RIKS 3812. y~ ~U % - J&amp;i r Snöhvit borstning Annonsera I Idunl tvätt eller A.-B.
och Kallinge t i t an gnidning m ed a Castoriatvål.
Abs f o ö lu fri f erhålles rån sk K ad li l g ä g m n t, en 24, i c tvålar r sg t a kr.
1: 30. ö n e r l a r e i m å l a n d t., Stockholm.
Prospekt franko.
åt i all hast, och afböjande löjtnan- tens, erbjudande att uppehålla vakt- t j äns t en, 1 ämnade h an.
Kerstin att i löjtnantens sällskap af sluta fruko- sten, sedan hon noggrant knäppt hans päls.
hvilket han aldrig själf kom ihåg att göra.
Så när som på ett par bondgubbar, pokulerande under högljudt samtal och en uppasserska, genom en öppen, dörr flirtande med en ung man, torkande disker i rummet bredvid, var den stora salen tom på folk.
Kerstin och löjt- nanten srftto vid ett bord intill ett af de höiga, gardinlösa fönstren, ge- nom hvilka marssolen ohämmad ström- made in.
Den flirtande uppasserskan tycktes estetiskt anlagd, ty hon hade placerat en lackviol samt klungor af mörkröda blommor på deras bord.
» Hvad mat är godt, » sade Kerstin med Öfvertygelse, när hon lade den andra biffsteken på sin tallrik.
» Jag var s å hungrig, att jag nästan kommit ur humör. » Han såg skrattande på henne.
» För all del, ät då, så att det goda lynnet återvänder. » » Ni är inte alls lik er pappa », sade han litet efter.
» Det är inte alls snällt af er ' att säga att jag är ful », replikerade hon med låtsad förtrytelse.
» Inte heller min mamma har rödt hår och gröna ögon — ' Gud vet hvad I ä ' för en bort- byting, ' brukade min gamla barn- gumma säga. » » Ful, » sade han bara, sade inte mer, men hon blef helt röd.
När de efter en god stund reste sig från bordet, tyckte de sig vara gamla bekanta.
» Kom, » sade han, när de stodo i förstugan, » kom med och se hur det ser ut på öfra våningen. » De gingo uppför den breda trappan af mörknad ek till en stor ljus för- stuga med flera hvitlackerade dör- rar.
» Det är ett gammalt trefligt hus, fast nu mycket förfallet.
Gamle patron Ekestjärna lefde eremitlif det sista tiotalet år af sitt lif.
En heder- lig, fast en smula besynnerlig kurre, farbror Göran.
Han var litet släkt med oss.
Som barn hälsade jag på här många gånger Då lefde hans fru, gamla tant Halvina.
Här bodde hon, » de hade gått igenom en stor tom sal, på hvars ena kortvägg han nu öppnade en dörr, » det kallades ' hen- nes nåds rum '.
Så hade det hetat ARO AF BASTA KVALITÉ &amp; OM SORGS FULLASTE UTFÖRANDE FÖRSÄLJAS ÖFVERAlir De nickade nådigt till Kerstin, som nickade igen lika nådigt Som de inte voro mer bekanta än att de » niade » hvarandra och de vid flera tillfällen alls inte känt igen Kerstin, föll det henne inte in att göra ett närmande, fast hon började finna det tämligen trist att stå i snöslasket och höra på sergeantens hesa: — » Bjudet?
Bjudet — tjugufäm är bjudet.
Tjugu- f ä ä ä m?
— lite te får jag nog, tju- gusäx, j a — tjugusäx och fämti — flera bud — se opp, annars går det bort — tjuguåtta — tjuguåtta?
Tjugu- å å å t t a!
Det blef Nils Jakob i Sär- sta, dä I » — Slutligen beslöt hon sig för att gå in och ta rätt på ett par af mororna från socknen, som hon sett försvinna genom den vidöppna far stud Örren ..
När hon tillkännagaf sin.
afsikt, följde både pappa och löjtnanten med upp till byggningen, där restauration var anordnad i den stora matsalen, och löjtnanten beställde kaffefrukost.
Kyr- koherden, orolig för slåttermaskinen, Vihingareøler.
under hennes svärmors tid och under dennas föregångerskor långt bort i tiderna.
Jag har köpt de här möblerna under hand — jag ville ha det här rummet i sitt gamla skick. » » Hvad det är trefligt, » Kerstin be- traktade förtjust de låga gustavianska länstolarna, sybordet på den lilla upp- höjningen vid det utbyggda fönstret med den lilla taburetten i slitet blått och hvitt sidan, det runda smalbenta bordet framför den breda, låga sof- fan, byrån med sina herdestycken.
— det var som en spröd menuettmelodi från gamla tider.
» Härifrån ska så- ledes den blifvande frun på Hamra styra sitt rike och den dar ä ' väl hennes tron, » skämtade Kerstin, vi- sande på den lilla taburetten vid sy- bordet.
» Han ser en smula bräcklig ut.
Ni får lof välja en sylfidisk inne- hafvarinna, eljest — » En lägre, tvåårig kurs, som utbildar lärarinnor för skolans lägre och mellersta klasser samt för hemmen.
Afgångsexamen därifrån medför lägre kompetens.
En högre kurs, afsedd för fackutbildning.
Inträdesfordringar: Af- gångsbefyg från lägre kursen jämte vitsord om undervisningsverksam- het.
Afgångsexamen från denna kurs medför högre kompetens.
Närmare upplysningar lämnas af läroverkets föreståndarinna, fröken Sofi Anderson; mottagn.
onsd.
o. lörd.
kl. 1 — 2.
Ansökningar till seminariets tredje afdelning böra inlämnas snarast möjligt; till första afdelningen före den 10 juni.
Styrelsen.
Klädningar bin Blusar frin Kr.
2.95 Barnklädningar Kr.
8.65 f l i n K " Förvillande ett dylikt.
likt ett äkta guldur kan det ej Turkiska badet, B e g ä r v i r n y a k a t a l o g 10 m e d broderade profrar.
V i r a broderiartiklar i n eadast afpaasade, a n a leverera v i t U l s k ä m i n g u n ö u t e r i aBa atarlekar a kor beställning.
N:o 16.
Maskinskrift) er skan bref och fakturor får skrifva, Och engelska, tyska och svenska kan blif v a I fråga omväxlande ställt.
Hon efter diktamen får stenografer a, Renskrifva, mångdubbla och kollatio- nera — Och allt skall gå hurtigt och snällt.
I fall såsom detta, nog kan man sig tänka, Att nerverna sättas på prof; Men Ax a hnfregrynsgröf har att skänka, Hvad därvidlag göres behof Den allra finaste, bästa och mest välbergade hafre användes till Axa.
Detta är orsaken till det ovanligt höga näringsvärdet, den fina sma- ken och naturliga hafrearonien.
Ett V^kg.
originalpaket å 55 öre räcker till cirka 30 portioner Axa- Kallvandö Sommarskola.
Vid naturskön och komfortabelt be- byggd egendom å ' Värmdö (2 tim. från Stockholm) öppnas sommaren 1914 Scouternas Praktiska Sommarskola i enlighet med nedanstående program.
För gynnare af scoutrörelsen gifves tillfälle att vistas längre eller kor- tare tid å egendomen.
Såväl äldre s o m yngre personer haf- va tillträde till öfningar och föreläs- ningar.
Godt bord och trefliga rum finnas för dem, som ej äro starka nog att deltaga i lägerlifvet.
Scoutöfningar: lägerlif, utmarscher, tältslagning, slöjd och scoutbyggeri, vakt- och patrulltjänst, matlagning, per s edel vård.
Lättare landtmannagöromål, lekar, idrott, bad.
Föredrag af fackmän (ekonomi, na- turvetenskap, historia, filosofi o.
a.
), samtal, diskussioner, konserter.
Förstudier: Baden-Powell, Scouting for Boys.
Eller: Ebbe Lieberath, Scou- ter och scoutledare.
Eller: Stock- holms Scoutkårs Årsbok.
— Tillfälliga och stadigvarande delta- gare mottagas alla tider.
För abon- nement till hel kurs (6 veckor) är må- nadsafgiften (inberäknadt alla omkost- nader) 80 kr.
På 25 fullt betalande beräknas 5 ifriscouter.
Det är ej nöd- vändigt att hafva tillhört någon scout- förening för att vinna inträde.
2:dra kursen börjar 15 juli 1914.
Anmälningar böra i god tid insändas, emedan scouthyddor uppföras i mån af behof.
Se vidare: Scouternas Prak- tiska Sommarskola, som utkommit i bokhandeln.
Anmälningar ställas till Rektor Vic- tor Georgii, Kallvandö, V ä r m d ö via Stockholm.
Prenumerera på Idon!
gröt.
Sydsvenska Kredit Aktiebolagets ställning den 31 maj 1914.
Tillgångar: Kassabehållning Obligationer Fastigheter o. inventarier Reverser mot säkerhet ...
Växlar Kreditiv o. Löpande räk- ningar Hos inhemska banker ... » utländska banker ...
Å andra räkningar 1; 767,750: 22 8,971,397:50 5.137,108:21 53,675,966: 43 33.078,423:16 1 13,170,630: 03 2,653,621: 36 1,154,464:64 4,247,016:36 Skulder: 15,000,000: — Aktiekapital 5,300,000: — Reservfond 200,000: — Dispositionsfond 197.456:36 Pensionsfond Depositions- &amp; Kapitalr.
54,663,757: 11 27,327,333:71 Sparkasseräkning Upp &amp; Afskrifnings- o. Löpande räkningar ... 9.907,563:40 Postremissväxelräkn.
1.493,958: 59 Till inhemska banker ... 3.938,474:12 705,031:36 » utländska banker ... A andra räkningar 5.122,803:26 Kronor 123,856,377:91 N l äf U hn llj u idlU n lf II U.
1 1, N ä l f U h R nlf I ITH llj u V l u U I U.
II 11, 11 * 11 3: d Kronor 123,856,377:91 e J t u s e n d e t, i n n e h å l l e r ett 60-tal a f b i l d n i n g a r m e d beskrif- ningar å profver från Sigrid P a l m g r e n s Väfskola, N o r r k ö p i n g i M a l m t o r g s b a d et är ö p p e t h v a r j e t o r s - o c h E l i n J o h a n s s o n s V ä f s k o l a, L i n k ö p i n g.
R e d i g e r a d af G e r d a B j ö r c k.
dag för d a m e r.
Yppersta medel elementär teoretisk vägledning med praktisk tillämpning i för b i b e h å l l a n d e af smärt figur och k o l o r.
p l a n s c h e r, u t a r b e t a d af G e r d a B j ö r c k, adr.
L i n k ö p i n g.
fin hy.
Badet är angenämast, om P r i s e t å h v a r j e b o k är 3 kr.
F ö r s ä l j n i n g e n s k e r g e n o m b o k h a n d e l n, ut- man är flere i sällskap.
Pris kr.
1: 5 0.
g i f v a r n e e l l e r L i t h o g r a f i s k a B o l a g e t, L i n k ö p i n g.
V i d k ö p a f 10 e x e m p l a r e r - hålles rabatt.
Jernbaneforbindelser: 7 timer Fra ens i handen Urtavla af kundvisare.
OBS.!
Inget klumpigt tyskt messingskram sorgsfullt justeradt Schweizerur.
Första gången i vecka.
Ombud antagas.
Sverige.
Pris 15 kr.
Lämpligaste utan Fabrikens plus porto.
ett skiljas metall under Leveranstid: födelsedagspresent.
Kristiania fra G ö t e b o r g, S t o c k h o l m, 13 t i m e r f r a M a l m ö.
b e k v e m m e jernbaneforbindelser til G u d b r a n d s d a l e n Valdres, h v o r udmerkede turisthoteller.
og från med elegant, garanti 4.35 Blata Schwalzar.Brodariar J BatUt, VoaJ, C r S p o n, L i n n e o c h da m o d e r n a s t * s i d e n t y g e r.
T i l K r i s t i a n i a, 13 t i m e r f r a t 15 kronor.
Handgraverad springboett.
tullfritt P I firman Myrstedt &amp; Sterns, Stock- holm, annons föregående nummers sista sida har en förväxling af klichéer ägt rum.
Den i annonsen afbildade trädgårdsmöbeln föreställer nämligen icke, såsom texten angifver, modell » Rekord », utan i stället m o d e 11 » I d e a l ».
I veckans nummer återfin- nes den rätta klichén till modell » Re- kord ».
Stockholm, 2 3 Riddaregatan 23.
SchwaUer-Broderler, parts- och «11 b o s t e d s a.
» Tror ni inte han håller er? » frågade han knipslugt med en skalk i ögat.
&gt;&gt;Pröf va! » » Men om han går i kras? » » Så får han det, då. » Men Kerstin hade knappt satt sig ned, förrän hon rusade upp med en vild skräck målad i sitt anlete.
» B a r n v a g n e n!
» skrek hon med ett förtvifladt tonfall.
» Hvad i all världen —? » Löjtnanten såg ytterst häpen ut.
» Jag lofvade rättar-mor att ropa in den — åh, nu är den säkert såld — så galet I » Löjtnanten skrattade så tårarna sto- do honom i ögonen och höll henne kvar, när hon sprang till dörren.
» Vänta — vänta — det är ju ingen fara — inte- ropas barnvagnen ut bland plogar och kärror. » Men Kerstin hade fått oro i sin själ och de begåfvo sig åstad för att kun- skapa hur långt auktionen framskri- dit.
Kyrkoherden hade fått sin så- ningsmaskin far skäligt pris, men hade flera affärer att göra när turen kom till det inre lösöret.
Han hade träf- fat samman med ett par bekanta och de sutto nu i matsalen och pra- tade och drucko porter.
Sedan Kerstin förvissat sig om, att barnvagnen ännu länge lät vänta på sig, gäspade hon förstulet bakom sin muff, där hon stod vid fönstret och betraktade folket på gårdsplanen.
Löjtnanten kom fram till henne.
Rättelse.
i Frän Schweiz.
1 » Hvad ska vi göra nu? » frågade han.
» Inte är det något muntrande att stå här.
Vill ni åka släde? » » O, så förtjusande, » utbrast hon helt röd af glädje.
» Hvad ni är snäll! » » År jag? » Han skrattade och hon märkte, att han då fick en så lustig grop i hakan, och han såg mycket bättre ut utan pälsmössa, som inte lät hans vackra panna kommo till sin rätt.
» Då åker vi en sväng!
Men fröken får lof sätta på sig något mera?
Ni har väl en större kappa med? » Kerstin gjorde en grimas vid tanken på fågelskrämman under fotsacken i vagnen.
Hellre riskera en lunginflam- mation än att visa sig för honom och folket i det odjuret, lofvade hon sig själf.
» Fröken får t a min päls och jag kuskens björaskinnskrage, » afgjorde han, när hon inte svarade.
» Men kusken då? » » Jag har tänkt att själf köra för er; eller vill ni hellre ha med Janson, » sporde han illmarigt.
Nej, det ville hon visst inte.
Åkturen var härlig, den utsträckte sig öfver timmen.
• » Fröken Kerstin, » sporde han nar de slutligen togo svängen in på gårds- planen igen, » skulle ni tycka illa om, - ifall jag kommer och hälsade på hem- ma hos er " » » Åh, visst inte!
Tänk hvad pappa •skulle bli glad! » (Forts.) Nalkas fiender din kast skall du vdrdkase tända och dig manligen värja.
Vakta dig desslikes för de skade- tiga skopatsmedel, de där arga fiender tili dina skodon äro; och nyttja endast och allenast den förträffliga skokrämen Viking, som genom sin vetenskapliga sam- mansättning skodonen stor håll- barhet förlänar.
Direkt- se- Om- 3 cirka Box 44, Norrköping.
år.
i DJURSHOLM Sveriges äldsta och bäst ordnade villasamhälle.
Samskola med dimmissionsrätt.
Kommunalskatt c:a hälften mot I Stockholm.
DJURSHOLMS AKT E I BOLAG, DJURSHOLM.
- 390 - (Kvlstianta — Bengen) 3 h u r t i g t o g i h v e r retning tiden 25 juni — 15 s e p t e m b e r.
forer s p i s e v o g n e r og utslgtsvogner.
K j ö r e t l d 12 t i m e r.
T i l T r o n d h j e m, 23 t i m e r f r a Brochurer og oplysninger ved S t o c k h o l m, 15 t i m e r f r a Togene Kristiania.
" Trafikdirektören, Norges Kristiania.
Statsbaner ",
^NNONSBR (kola vara Inlfimnad.
Expeditionen ••nast fredat ' Sr till Föreståndarinneplatsen att vid Hassle nybyggda ålderdomshem (Skarab.
län) sökes före midsommar.
Lön 500 kr.
och fritt vivre; för en erfaren kan lönen höjas till 600 kr.
Cirka 30 pensionärer.
Allt tidsenligt; nära Hasslerörs järnvägsstation.
Till- träde i aug., åtm.
före 1 sept.
Vidare genom korrespondens med kyrkoherde R. Lannér, adr.
Hasslerör.
k a n n a inf Dras I f ö l j a n d e v e c k a s n u m m e r.
LEDIGA PLATSER O ä n d aldrig o r i g i n a l b e t y g utan endast afskrifter när ni svarar pä annons om ledig plats.
FÖR EN BÅTTRE, anspråkslös flicka, ej under 30 år, finnes plats genast som hjälp och sällskap i ett hem där jungfru finnes.
Svar med foto och löneanspråk sändes till Fru Laura Hammar, Halmstad.
UNG- FLICKA (gärna nybörjare) kan 15 juni få plats som husa för 3 personer.
Svar: » S.
S. », Alingsås p. r. BARNKÄR, allvarligt sinnad flicka, som vill hjälpa till vid vården af barn och därjämte deltaga i andra förefallande göromål erhåller plats fr. 15 juni.
Svar med löneanspråk och rekom.
till Uoktorinnan Sigrid Rei- mers, Tyringe, Skåne.
EN BÄTTRE anspråkslös flicka, med gladt och jämnt lynne får plats nu genast i liten fam. där jungfru fin- nes.
Kunnig i matlagning och andra inom hemmet förekommande göromål.
Svar med uppgift om lönepret.
samt heist foto till » Affärshein », under adr.
S. Gumælii Annonsbyrå, Sthlm, f. v. b. SJUKSKÖTERSKEELEV bildad, all- varlig, helst på Herren troende med håg och fallenhet för sjukas vård får plats genast som elev för nerv- och sinnessjuka å privat sjukhem på landet nära Sthlm.
Svar märkt » Håg och fallenhet », Iduns exp.
EN frisk, hurtig, bildad flicka på omkring 25 år, som med hjälp till gröfre sysslor kan och vill sköta ett litet landthushåll, där frun och barnen vistas i staden under termi- nerna, erhåller plats från den.
15 den- nes.
Ref., löneanspråk och foto in- sändes till Kapten Fritz V. Beselin, Visby MEDELÅLDERS bildad kvinna.^ kom- petent att på egen hand förestå min- dre skolhushåll » håller till hösten plats i Nyköping.
Svar med foto, ref. och lönepret.
till Fru T. Anander, Bettna.
HUSHÅLLSFRÖKEN, villig och dug- lig i hushållsgörotnål, sökes af tjänste- mannafamilj där jungfru finnes.
Svar med ref. och lönepret.
till Postfack 19, Sveg.
MEDELÅLDERS, bildad dam, helst prästänka, med energi och vana att sköta större, enkelt hushåll, kan få öfvertaga mathållningen vid privat skola på landet.
Refl.
torde svara un- der märke » Nästa läsår », Iduns exp.
TYSKTALANDE DAM villig att något undervisa och konversera i språket, er- håller sommarvistelse och fritt vivre i godt hem på landet, där man önskar förkofra sig i tyskan.
Naturskönt be- läget invid Kalmarsund; tillgång till bad, segling, åktur m. m.
Svar till H. Krügert, Timmernabben.
BÄTTRE FLICKA, reell, duglig och arbetsam, som kan vara husmor till verklig hjälp i ett .större hems skö- tande, erhåller plats nu genast.
Nå- gon kunskap i sömnad önskas.
Svar med foto, betygsafskrift och lönean- språk under adr.
» Ingeniörsfamilj », Gruffält, Ludvika p. r.
I DISFONENTEAMILJ vid bruk i Norrland får för kommande .läsår lä- rarinna, helst tysktalande, plats för 3 barn, flickor, af hvilka de ' två äldre skola läsa 4-de klassens kurser.
Vid.
Nya Inack.-Byrån, Jakobsbergsgat.
34, Stockholm.
I GODT HEM, 1 timmes resa från Stockholm, får bättre flicka, kunnig i matlagning, bakning o. s. v. plats som hushållsfröken.
Tjänare finnes.
Vid.
Nya Inack.-Byrån, Jakobsbergsg.
34, Stockholm Bildad, barnkar o. anspråkslös Husmoderbefattningen vid Västerviks lasarett är till ansökan ledig.
Lön 600 kr.
Ansökan sändes till Lasarettsdirektionen, Västervik.
Anspråkslös hurtig flicka villig att hjälpa till med förefallande göromål i ett enkelt hem på landet, får god plats under juli, aug., sept.
och ofct.
Ett vänligt bemötande kan påräknas.
Svar med lönepret.
ioch helst foto sändes till » Hurtig flicka », Ask- landa p.
Elever mottagas i sommar på Kustsjukhuset, Styrsö.
Kursen varar 3 mån.
Afgiften är 30 kr.
i mån.
för allt.
Ansökningar åtföljda af präst- och läkarebetyg, öfriga betyg eller rek.
torde snarast möjligt sändas till Föreståndarinnan vid Kustsiukhuset, Styrsö.
Kokerska sökes nu genast till egendom i Väster- götland.
Svar Sjölunda Gård, Lrid- köping.
skicklig i svensk matlagning, erhåller god plats i litet hushåll i England.
Hög lön.
Finaste betyg och ref. ford- ras.
Vidare genom Svea-Byråns plats- afdelning, Kungsportsplatsen 1, Gthrg.
Tel. 7700 och 7790.
1 Hurtig och glad anspråkslös, barnkär, musikalisk flicka erhåller plats att jämte husmoder vår- da tre barn.
Tvänne jungfrur finnas.
Reflekterande torde insända svar med foto och betygsafskrifter till Fru Hilma Lundberg, Valdemarsvik.
Sjuksköterskor till St. Petersburg.
Bildad, energisk, erfaren sjukskö- terska, helst rysk- eller åtminstone tysktalande, sökes för att organisera sjukvården enligt svenskt mönster uti kirurgisk klinik på 50 sängar i St. Petersburg samt förestå densamma och handl eda s j uksköt erskeele vernas ut- bildning.
Därs amman städ es sökes äf- ven modernt utbildade operationsskö- terskor samt rysktalande af delnings- sköterskor.
Platserna tillträdas 1 — 14 juli.
Betyg, foto och löneanspråk in- sändas snarast möjligt till Fru Dok- tor Nobel-Oleinikoff, Finland.
Johan- nes-Kirjola.
PLATSSÖKANDE MOT FRITT VIVRE önskar ung flicka plats i godt hem (helst prästfamilj) att under husmoders ledning deltaga i förekommande husliga sysslor.
Svar till » Familjemedlem », Örnsköldsvik P- r.
20-ARIG-, duglig, musikalisk flicka, enkel och barnkär Önskar plats som husmoders hjälp.
Har genomgått hus- hållsskola och är kunnig i finare handarbete samt enklare sömnad.
Nå- gon lön önskas.
Ref. uppgifvas.
Svar till » Familjemedlem », Westgöta-Posten, Lidköping.
GUVERNANTPLATS från 15 juni — 1 sept.
sökes af ung privatskole lärarin- na med realskolexamen.
Bästa ref. Svar till Box 27, Kungsör.
HUSHÅLLSVAN, bättre flicka, kunnig i matlagning, bakning io.
s. v. söker plats som husmors hjälp där jung- fru finnes.
Goda rek.
Svar » Ansvars- känsla », Sv.
Telegrambyrån, Sthlm.
J G.
DEUTSCHE, 20 J.
.
alt, 10 klas- sige Töchterschule und Haushaltungs- schule absolviert, musikalisch, sucht per Oktober oder früher in besserer Familie Stellung als junges Mädchen bei vollstem Familieanschluss.
Ge- halt erwünscht.
Off.
erb.
an M.
Mord- horst, Husum, Nordsee.
17-ÄRIG elementarskoleflicka Önskar under juli — augusti plats till landet, att läsa med minderåriga barn samt vara till hjälp och sällskap.
Tacks, för sv.
t.
» Ung flicka », Iduns exp.
f. v. b. NYBLIFVEN studentska Önkar under sommaren plats på landet, helst präst- gård, för att läsa med mindre barn.
Svar till » Siw », Söderhamn p. r. UNDERVISNINGSVAN ung element.- bild.
lärarinna önskar under juli och aug.
plats på landet.
Svar till » Goda referenser », .Liljeholmen.
20-ARIG NORRLÄNDSKA önskar plats som lektris, hjälp och sällskap hos en- sam äldre dam eller herre (eller i fam.).
gärna att medfölja på resor.
Svar till » Norrländska), Östersund p. r.
17-ÅRIG FLICKA önskar plats i fam. som hjälp och sällskap, helst i stad.
Goda betyg från hushållsskola.
Svar märkt » 17 år », Norråker.
TVÅ FLICKOR önska från den 1: sta sept.
komma i god familj för att få lära i hushållet.
Gärna å herrgård.
Svar med prisuppgift till » Värmländ- skor, Molkom p. r.
21-ÅRIG BÄTTRE FLICKA som ge- nomgått hushållsskola, önskar plats i familj, att få deltaga i hushållet och andra förekommande göromål.
Är kun- nig i handarbeten och enklare kläd- sömnad.
Svar emotses tacksamt till » Juli 1914 », Iduns exp.
f. v. b.
UNG LÄRARINNA, barnkär, söker plats i familj under sommaren, un- dervisaa i svenska ämnen.
Kunnig i Svar till » Signe », husliga sysslor.
Sthlms Dagbl., Vas agatan.
19-ÅRIG FLICKA med afgångsbetyg från 8-klassigt läroverk och 1 års un- dervisningsvana önskar till hösten plats för att läsa (event, spela) med mindre barn.
Svar torde sändas un- der adr.
Martha Andersson, Fladje pr Eldsberga.
ENKEL FLICKA från landet, kun^ nig i sömnad och väfnad, van vid landthushåll söker plats under som- marmån.
som hjälp i större hushåll.
Svar till » Arbetsam », Iduns exp.
f. v. b.
UNG, MUSIKALISK FLICKA af god familj, som vistats flera är i Eng- land önskar medfölja till landet eller badort som sällskap.
Svar till » Fritt vivre 1914)), Iduns exp.
PLATS i familj som hjälp i hushållet önskas för sommarman.
af stadgad flicka.
Vid lön fästes mindre af- seende, men mer vid vänligt bemötan- de.
Svar till » Värmländska », Iduns exp.
f. v. b.
I ALLVARLIG god familj å lan- det, där tillsyn och omvårdnad kan påräknas, önskas plats för 19-årig flicka, att mot fritt vivre gå hus- modern tillhanda med inom hemmet förekommande göromål.
Korresp.
med Fru M. Eriksson, Fellingsbro.
UNG FLICKA med realskolebildning Önskar plats antingen som sällskap och hjälp med skrifgöromål i familj eller som ressällskap, lektris eller handsekreterare åt ensam dam.
Inne- har för närvarande plats som sekre- terare å herrgård i Östergötland.
Goda rek.
finnas.
Svar till » E.
W. Hösten 1914 », Skönnarbo.
flicka erhåller plats att som familjemedlem och husmoders hjälpreda i hem, där jungfru finnes, deltaga i förekom- mande göromål med särskild uppgift att hafva tillsyn öfver de minsta bar- nen.
Svar med uppgift å löneanspråk, ålder m. m. samt helst foto sändes under adr.
» Fru E.
M. R. », Djursholm P- r.
Hushållerska önskas att ensam förestå finare ung- karlshem.
Djupare insikt i kokkonsten ej alldeles nödvändig, men höga for- dringar ställas på skötsamhet och duglighet och endast å verkligt prima kraft reflekteras.
Svar med foto (vill- kor) till » Doktor », Iduns exp.
f. v. b.
Här har Ni det rätta namnet på del skoputs- medel, som Ni skall an- använda för all alllid vara elegant om folierna.
Frisk, stark, anspråkslös, snäl flicka får plats hos äldre, barnlös, enkel familj att jämte en förutvarande bi- träda i a l l a inom litet hushåll före- fallande göromål samt vid en mindre telefonväxelstation Lön: fritt vivre samt tio kr.
i månaden.
Svar till Tele- f o n s t a t i o n e n ^ ^ Köksföreståndarinneplafsen vid norrländskt lungsotssanatorium (cirka 170 personers hushåll) i Ån- germanland är ledig.
Kompetenta-, energiska, bildade sökande, vana att lugnt leda en större personal, med god halsa, halst öfver 30 år, torde sna- rast sätta sig i förbindelse med samt öfversända vederbörliga betyg och re- kom.
till Öfveirläkaren, Ö s t e r å s.
Be- gynnelselön 700 kr.
och allt fritt.
- 391 PLATS, helst som husa i god fa- milj, önskar troende flicka.
Rek.
fin- nas.
Sv.
m.
» Dalska 21 år », Iduns exp.
f.- v. b.
UNG, elementarbildad flicka önskar plats som sällskap åt äldre person el- ler som husmoders hjälp och säll- skap.
Svar till » Ulla), Edebo p. r. VUNOLIA TvbJünP&amp;rfymer Toilelt-Artékldf.
Enkel gladlynt, vänlig 35-årig flicka önskar plats antingen i liten familj el- ler som hjälp och sällskap åt ensam dam.
Svar till » Anna », Iduns exp.
f. v. b. INACKORDERINGAR SOMMARINACKORDERING erhålles.
Skog, sjö, bad.
Vacker trakt.
Kråme- red gård, Mullsjö.
INACKORDERING kan erhållas med ensamt eller deladt rum hos fru Maria Planting-Gyllenbåga, Artillerigat.
28 A.
I I I.
Allm.
tel. 222 23.
SOMMARHEM.
Barn i 6 å 10 årsål- dern, som behöfva vistas i härlig trakt på landet, mottagas i barnkär prästfa- milj nära skog och sjö.
Goda ref., Svar till » Juni 1914 », Iduns exp.
INACKORDERING i officersfamilj i Stockholm för skolgosso (flicka) från höstterminen.
Svar till » Malma », Sv.
Telegrambyrån, Sthlm, f. v. b.
INACKORDERING önskas i familj på landet, helst prästgård, att deltaga i husliga sysslor Svar till » Semester », Kopparberg p. r. SKOLGOSSE mottages i höst i god fa- milj i Sthlm ö. att dela rum med en- sam 13-åring.
Bästa vård.
Stort soligt rum.
Allt förstklassigt.
Svar » Kam- rat », Iduns exp.
INACKORDERING för unga flickor (ej inackorderingsställe) erhålles fr. höst- term, början i godt bättre hem.
Om- sorgsfull vård.
Närm.
medd.
fru Bo- ström, Kungsg.
54.
Ref. läroverksrådet R. Fåhræus, Kommendör sg. 26, före- stånd, vid Lyceum, fröken A.
Uggla, Kommendörsg.
13, rektor A. Åström, Kungsholmsg.
17, Sthlm.
I GODSÄGAREFAMILJ, boende i vac- ker trakt af Västergötland nära järn- vägsstation, kan yngre flicka erhålla inackordering från 1 juli mot 50 kr.
pr månad.
Tillfälle lära hushåll s göro- mål om så önskas.
Svar till » E.
H. », Iduns exp., Sthlm.
LISAKULLA HVILOHEM Sätila Väs- tergötland, mottager inack.
för som- maren från 50 kr.
pr månad till lägre pris Godt bord, goda sängar, piano.
Tillfälle till rodd och fiske.
Kall- bad.
Naturskönt.
Fru * Elisabeht S chul t h ei s z, Sät il a..
Hem.
V I N O L I A P A R F Y M E R.
Den mest v a l k o m n a present man kan g i f v a e n d a m, a r ett af d e s s a e l e g a n t a etuier.
V i r e k o m m e n d e r a sårskildt: Royal Rose, Violette Fleurie, Tuhpe d ' Or.
jt jt Jt Jt V IM Vlnolla Generalagenten Sk B i paregatan 6.
S T O C K H O L M 0. öi finnes tillf, till g o d inack.
Centralt för flere af våra bästa läroverk.
Bästa omvårdnad I Nutida bekväml., fina ref.
Moderata pris.
Rikst.
104 62 eller skriftl.
till » Godt hem », Iduns exp., Stockholm.
12 Floragatan 12, 4 tr., hiss, Stockholm.
Rikstel.
97 56.
Allm.
Tel. 97 56.
Fritt val af läkare och ackuschörska Referenser till följande herrar läkare: Erik Ahlström, Edv.
Alin, Emil Bovin, Hj.
Forssner.
Prospekt sändes på begäran.
HILMA FREDLUND, Föreståndarinna Rikstel.
9012.
Allm Tel. 12 50.
Örebro.
Rikstel.
17.
Rikstel.
2 50. emottager den 1 juli ett begränsadt antal elever, som önska utbilda sig till goda yrkesbarnsköterskor eller husmödrar.
Prospekt sändes mot porto.
EN pensionerad herre eller dam kan Syster Elsas få ett godt hem med god vård och Förlossnings- och Hvilohem god mat- Svar till » Hemtref nad », Långe- erbjuder vänlig, omsorgsfull omvård- lyckan 6, Alingsås.
nad samt största trygghet och diskre- tion för de blifvande mödrar, som af situationen anse sig tvingade söka önskar under sommaren 2 å 3 veckors s. k.
» obemärkt » vistelse och ned- vistelse i Stockholms skärgård å pen- komst.
F ö r l o s s n i n g a r n a utföras sionat eller i treflig familj där ung- af särdeles erfaren barnmorska med dom finnes.
Svar under signatur » S.
B.
om så erfordras assistens af skicklig Sommaren 1914 », torde sändas till läkare (specialist).
Gumælii Annonsbyrå, Malmö f. v. b.
Ytterst humana inackorderingspris och arvoden tillämpas.
Syster Elsas Hvilohem hafva särdeles vackert och ogenerade lägen på landet i sund skogstrakt med bel.
på småländska höglandet erhålles bekväma kommunikationer.
Stor vac- inackordering från den 20 juni.
Vac- ker trädgård med park.
Syster Elsas Barnkrubbor ker sjö och skog.
Jakt och fiske.
Segelbåt.
Tillfälle till utflykter.
Be- emottager späda och klena barn för kväma åkdon.
Stor park och trädgård.
rationell omvårdnad under dess spä- Varma bad.
Hemtrefliga rum och godt daste och ömtåligaste lefnadsskede.
bord.
Elektriskt ljus.
Rikstel.
Lung- Förfrågningar och anmälningar be- sjuka eller tuberkulösa pers. mottagas handlas under säker sekretess och icke.
Närmare meddelar Fru E.
von adresseras till Syster Elsas Hem, Öre- bro.
Kothen, Nobynäs, Frinuaryd Ung bildad flicka Å den natursköna egendomen Qvill,
Bikter J.Arvedsons kars Edla Carlssons Privathotell S S J Ä?
1 Sjakgymnastik, Massage rum.
jursons Rum fr.
Sjukhem 2 kr.
Frukostar o. i S vacker upéer skogrik serveras.
Birgerjarlsg.
8, Sto Jariva ckholm.
beläget trakt ä egendom öfver o. Pedagogisk Gymnastik, (Böd, * T emottager pris från pr 44 mån.
Professor Lenn- grön o. gul nervsjuka, spårvagn stannar vid 100 — 150 porten).
kr.
Riks.
01, 72 Ref. ni).
Allm.
125 39,195 19.
CHESEBROUGHS m ed m fö a r enl. kongl- maj:ts medgifvande malm, Sthlm, Professor Frey Svensson och Doktor von Bahr, Uppsala.
Post- s k a u m komp.
o. rättigheter som en och telegrafadress Järfva.
Rikstelefon Ulriksdal 52. rs vid Gymn.
Central-Institntet.
Kursen 2-årig, börjar den 15 sept.
Göteborgs Nya Husmodersskola, Prospekt på begäran gen.
D:r J.
Är- S.
Al égatan 2 A. Rikst.
106 24. veåx-oa, adr.
Odengat.
1, Stockholm.
H u s m o d e r s k u r s e r på 1 o. 2 term.
med början i jan.
o. sept.
Grundlig och undervisn.
i enkl.
o. fin.
matlagn., bakn., konserv., dukn., serv.
m. m .. Gymnastikdirektörsexamen praktisk rengöring (obs.!
största delen av rengöringsarbetet överlämnas efter de första aflägges efter 2-årig kurs af kvinnliga veckorna åt tjänarinnor); linnesöm utan tråckl.
(varje elev disp.
en symaskin); bushållsbokf.
o.
- heräkn.
; hälso- o. sjukvårdslära; barnavård, prakt.
o. teoret.
elever vid (valfr.)
Kortare kurser i matlagn.
o. linnesömnad f. m. eller e. m. upplysningar på begäran.
Elvira o. Friberg, Hildegard Friberg, Sydsvenska Gymnastik-Institutet.
f. d.
Prospekt lärarinna vid Fackskolan Utexaminerad lärarinna i haslig i " Den bästa vän, du någonsin för Husl.
Ekonomi, Upsala.
ekonomi.
= Med detta underbara pre- Ny turs börjar 14 sept.
= parat kan du lindra och bota Ej många krämpor.
E n liten H u s h å l l s s k o l a, = burk Chesebroughs Prospekt gen.
kaptea J.
Thulin, LUND.
N o b y n ä s Göteborgs Vaseline Hösttermin 1 sept.
- 15 dec.
= kostar endast 25 öre och be- Gymnastiska Institut.
Bildade flickor mottagas å Nobynäs Herrgård, bel.
i vacker trakt å små- = friar dig från skroflig hud, längsta o. fullständigaste specialkurs i ländska höglandet, 7 min.
från Stjärneborgs anhaltstation, linjen Stockholm- == smärre sår och brännskador, Malmö.
Grundlig nndervisning i hushåll och slöjd meddelas af skickliga, och, om da låter en liten inerade lärarinnor.
G.
o von dt h em.
Förfrågningar och anmälningar ställas = smula smälta i munnen, lin- Sjukgymnastik o. Massage, e till xam föreståndarinnan Fru E Kothen, Nobynäs, Fri n naryd.
Rikstelefon 5.
I l drar det hosta, heshet och börjar nästa läsår den 15 sept.
= inflammation i halsen.
Elever beredas tillfälle att dessutom afgiftsfrht deltaga i den extrakurs i maskinell gym- Andrea Eneroths Handarbetsseminarium, I Det är fullkom- nastik (Zander — Herz), hydro- o. elektro- terapi m. m. samt språk som under K o m m e n d ö r s g a t a n 3 2, 1 t r.
, Stockholm.
Allm.
Tel. Österm.
16 18 I ligt utan smak.
somrarne pågår vid M e i d B i a c d o-M R e e k a h m ska Högre, af Kungl.
Maj:t godkänd lärarinneutbildning.
Kurser H Hvarje apotekare såväl som Gymnastik-Institutet i c e n - Utförliga prospekt sandas.
Mottag- == större kemikalie- och parfym- ' pas hall största (Bayerska Högalperna) Mellaneuro- på fra, tre eller fyra terminer.
insändas = affärer hafva det till salu, men och modernaste luftkurort.
ningstid tilL den 15 juni dagl.
kl. 12 — 1.
Skriftlig ansökan bör =j se noga efter, att fabrikan- Begär utförligt prospekt!
före 1 juli under ofvanstående adress.
= te as namn Chesebrough Mfg.
kan få ", c Kors i Mas age o. Sjukgymnast k i, Helsingborgs Kusmoderskola, meddelas under sommaren.
= = = Rikstel.
19 56 =: Tegnérgatan 23, Stockholm.
Begär börjar ny kurs den 15 sept.
Teoretisk och praktisk undervisning i finare och = prospekt.
Ettårig kurs börjar d.
5 okt.
enklare matlagning, hakning, konservering och alla inom ett hem förekom- = mande göromål samt handarbete och linnesömnad.
= Konserveringskurs börjar den 24 aug.
Skolan har tillerkänts l:sta pris för inläggning av konserver.
Prospekt och upplysningar på begäran.
fullt oskadligt, storartad effekt, kr.
4,50 - j - porto (diskret försändning) en- dast i Drottninggatan 13.
D:r Köhlberg o. Dir. Segerdahl, Rysk Fräkenpomada, Consd.
New York.
U.
S.
A. återfinnes på hvarje förpack- ning. '
Filial i London, 42 Holborn Yiaduct.
Var försiktig med efterapnin- gar.
De skada i stället för att hjälpa dig.
Fackskolan för huslig * ekonomi i Uppsala.
i matlagning och handarbete börjar 1 sepl.
An- Lärarinnekurs i matlagning och landlhushåll, med 2 term.
i F a c k - o. 1 år å Skolans landtgård, börj.
d.
1 sepl.
Anmälan före 1 juli.
Inga gråa hår skolan Anmälan till den Lärarinnekurs fendast för skolkök) som börjar i erhåller den, som använder den sedan Öfver 30 år öfver hela världen välkända jan.
1915 insändes före 1 nov.
Husmoderskurs med undervisning i matlagning, sömnad, hälso- Royal Windsor lära och barnavård, närmast afsedd för flickor med högre skolbild- Franska Parfymmagasinet, Lärarinnekurs Hoflev.
21 Drottninggatan 21, Stockholm.
mälan göres före 1 juli.
(giftfri) Intet färgämne.
Försändes kr.
5 + porto.
ning.
Börjar den 1 sept.
Elever få plats i Husmoders- och Special- diskret, kurserna samt Vrkeskursen i den ordning de anmäla sig.
(högre husmoderskurs) i finare matlagning och barna- Hofleverautör, vård börjar den 20 aug.
Anmälan helst före 1 aug.
P |~ Tillförlitligt medel mot för utbildning af kokerskor och hushållerskor finpCI• • • grumlig hy, bölder, fin- uar, eksem.
Många int.
af ansedda o. börjar 20 aug.
teoretisk-praktisk, i Fackskolans barnhem 1 — 3 mån.
trovärd.
pers. 40-årigt eksem botadt.
3 kr.
sats.
Diskret.
å Kumlan börjar sin hösfkurs 1 aug.
tvinterkursen börjar 15 nov.)
Friplatser och statsunderstöd för elever å Kumlan.
Tryckt program på begäran gratis och franko.
Efter Fanny G-elins affärsnedläggelse finnes det välkända o. väldoftande malpulvret e n d a s t i Anna Carlssons Professor Farfymmagasin, Hamngatan 12.
Fröken Franska Parfymmagasinet, 21 Drottninggatan 21, Stockholm.
Fru Ina Göthe, Falun.
MAL!
Specialkurs Praktisk Yrkeskurs Barnavård, Landthushållsskolan Program 22 och 23 gälla.
Inspektor: O. Föreståndarinna: Hammarsten.
Ida Norrby.
OÅTINE är ren hafreextrakt.
För dålig mage ordi- neras hafregröt; för dålig by O som atine re- hafrecreme, nar porerna, aflägs- nar fräknar och fin- nar samt gifver hu- den ett " ungdomligt friskt utseende.
Äkta i med pris 1.50; 4-dubbelt inneh.
: a. —.
1.50.
Finnas öfverallt samt hos A. W. ISTording, Biblioteksg, 11, Birgerjarlsg.
16 o. Drottninsg.
63, Sthlm.
atine-Creme hvlt burk grönt O O a lock: tine-Snow TRÄDG ARDSMÖBEL Modell " R E K O R D ", M V R S T E DT &amp; S T E R N S A.
- B.
K U N G L.
H O F L E V E R A N T Ö R.
STOCKHOLM.
Tfforodoi^yai Katalog på begäran.
s &lt;Sälje Mot a r m s v e t t år I n o x - p u d e r handelns bästa och mest ofarliga medel.
Borttager / ull- ständigt alla med armsvett förenade obehag.
Fås på apotek, kemikalie- ooh parfymaffärer.
Till landsorten mot postförskott.
Inoxfabriken, Bränn- kyrkag.
38, Sthlm.
Fris 1 kr.
pr ask.
Billiga automobiler.
Snia lätta automobi- ler 7 — 15, 16 o. 22 hkr.
Idealbilen for sportälskandc damer o. ungdom.
Begär prislista.
Fonder 31,200,000 kronor.
Stockholmskontor: Arsenalsgat.
0.
Filialer Södermalmstors 8.
•I Sturegatan 32.
Deposition Kapitalräkning Sparkasseräkning o Fondafdelning.
Kassafack Ing.
Joh.
Svensan, Kockspat.
26, Stockho m l, Sö. " " '
" " " Världens bästa och z brustet billigaste tvätt- och rengörings- medel heter " Wyandotte " F e r r i n Gör allt i hemmet sanitärt rent i högsta grad.
Partilager hos Varuhuset Nylén &amp; C:o, Sthlm 1.
Fäs pä apoteken.
Bästa järnmedel utmärkt styrkande.
Apoteket b Lejonet, Den e r ö m M d alm a ö. rf EAU DE QUININE Ü H ED-PINAUD Bevarar o. stärker hårväxten.
förlänar sammetsmjuk.smidig och vacker hy,gör hals och händer hvita och mjuka.
Parfymeri FL0RA,gefle.
Cacaon 2.90 kg.
EXCELSIOI * år den yppepsia är ovil korl.
största fördel att använda.
Percy F. Luck &amp; C-.o H. A.-B.
GUMMIK1ACKEN iiiiiiiniiiiiiiiii utgifves denna vecka i A och B.
FÅS ÖFVERALLT ED.PINAUD - 392 - Wilhelmasons Boktr.
A.-B.
; Sthlm; 1914.
