# ID: svediakorp-per2082
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1913
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 25,845
# sentences: 1,611
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek.
Alla tryckta texter är OCR- tolkade till maskinläsbar text.
Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet.
Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bil- der för att avgöra vad som är riktigt.
This work has been digitized at Gothenburg University Library.
All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text.
This means that you can search and copy text from the document.
Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the images to deter- mine what is correct.
N:P 49 (1404) A.
26:TE ÅRG.
VANLIGA UPPLAGAN.
LOSNUMMERPRIS: 12 ORE.
ILL tlSTR EPA Dy T I D N I N G FOR-KVINNAN lO C h- HE MM E T / 1FRITHI0F-HELLBERG HUFVUDREDAKTOR OCH ANSV.
UTGIFVARE: SONDAGEN DEN 7 DECEMBER 1913.
För Idun af D:r JOHAN NORD LING.
BITR.
REDAKTOR: ERNST HÖGMAN.
RED.-SEKRETERARE: ELIN WÄGNER.
Herman ööderbergh IKTIGT OFORFALSKAD SKÂ- sammanhang i tankelif och tankebygg­ ning är Sveriges nu lef- o nader.
vande främste kritiker icke.
o Den position, som intages med sådana Härtill erfo rdras att vara född I förutsättningar, har väl i alla tider drifvit " söder om landsvägen " mel- ' sin innehafvare ut i stridslinjen.
Men när lari Malmö och Ystad, som bröderna Teg­ Böök aldrig har tvekat att draga sitt goda nér och professor Bendz, för att icke o svärd mot allsköns dekadans och frivoli­ nämna Ola Hansson och Hans Larsson.
° tet, mot tygellöshet och osundhet i diverse Böök är Kristianstadsbarn och följaktli- • modern diktning, s å har gesten aldrig va­ gen son af en trakt, som på nära håll löper o rit den pryda och sårade oskuldens, som ut i Småland och Blekinge.
Folket där är ° önskar rosenskimrets s löja öfver den bru­ karskare i sinnet och har snabbare blod än tala verkligheten.
Man har tvärtom alltid de mera försiktigt m editerande sydskå- | här kunnat spåra den lifsstarka manlighe­ tens ömkan inför den futtighet, den djupa ningaçna.
o När Fredrik Böök i januari 1901 inskrefs i brist på lifsvärden och idealitet, som näs­ som student vid Lunds universitet va r han I tan ofelbart koncentrerar lifsupplefvel- serna kring en steril och orkeslös erotik.
en i många afseenden märklig I7~åring.
a Han hade vid det laget börjat växa från sin • Det är därför långt ifrån någon motsä­ gelse, när Böök ena gången obarmhär- tidigaste berömmelse att vara den förste, tigt a fslöjar den gapande tomheten i t. ex. som passerade Helgaåns nattfrusna is och ® Hjalmar Söderbergs epikureiska kvietism den ende utom sotarn, som njutit Kristian- och en annan gång står diupt gripen inför stadssläftens något karga skönhet från den verkligt liffyllda bild a f lidelsens öde­ stadens högsta skorsten.
Några välvilligt läggande makt, som går raserande fram uppmärksammade essayer från 16-åringen öfver ett människolif i en af 1700-talets gåfvo nu riktlinjer å t en bana, som redan mästerromaner, Manon Lescaut.
hunnit en betydande stigning, innan ännu Det intellektuella krafvet på tankereda den unge litteraten upphört att med fram­ lika mycket som den sunda rättrådighe­ gång täflä om första priset i " fristående tens reaktion mot vissa utslag af det hopp utan ansats " i den idylliska t rädgår­ Strindbergska temperamentet har hindrat den vid Adelgatans studenthem i Lund.
Böök från att förbehållslöst instämma i Efter hand som Fredrik Böök emellertid jublet kring d en s venska prosans mästare, vande den tidskriftsläsande allmänheten att och om han också i striden s hetta svängde nämna hans namn biand c e u x q u i Lina, Jonns Eftr. foto.
lansen så pass oförfärad!, att han gaf sig comptent, tog han sina kandidat- och licentiatexamina, och när den nye kriti­ marsch anger i själfva verket ett temperament själf någon blotta, så kan det likväl ifråga­ kern hösten 1907 med sin digra gradual- och en aptit på lifvets uppgifter, som bott­ sättas, om vårt språk har ett mera träffande a f h a n d l i n g o m R o m a n e n s o c h p r o ­ nar i sund a och starka instinkter.
En orubb­ Strindbergsporfrätt än Bööks ord på 60-års- s a b e r ä t t e l s e n s h i s t o r i a i S v e ­ lig lifsbejakelse är också grunddraget i den dagen.
Positivt verklighetskraf förmälde sig åter­ r i g e in t ill 1 8 0 9 med ens tog sin åskådning, som uppbär Bööks hela verksam­ plats bland svenska litteraturforskare, hade het som kritiker.
Här är det tillåtet att tala om igen med fordran på förståndsmässig klar­ han redan några år tidigare debuterat med verksamhet och åskådning, ty Böök är mot­ het, när Böök på sin tid gjorde fabula rasa eti par litteraturhistoriska fö rstahands studier satsen till den kritikertyp, s om likt en eols- med den uppblåsta själfbespeglingen hos öfver Fredrik Cederborgh.
Docenturen i lit­ harpa oemotståndligt dallrar för diktningens några unga Uppsaladiktare, som sökte ut­ Mot teorin om konsten för tryck för nya dunkla sensationer och en ny teraturhistoria vid Lunds universitet o ch plat­ alla vindar.
sen som litteraturkritiker i Svenska Dagbla­ konstens egen skull sätter han resolut sin lika dunkel lifsbild i ett nytt språk, som var det kommo ungefär samtidigt med doktors- fordran på konstens sammanhang med lifvets på väg att bilda skola, men lyckligtvis al­ afliandlingen.
Sedan dess äro Bööks data makter.
När det rena estetiska bedömandet drig hann bli gam malt.
Det är liknande utgångspunkter, som göra desamma som hans böckers, och de äro re­ åtnöjer sig med skönhetssensationer och tek­ dan icke få.
nisk fulländning, begär Böök att få pröfva Böök reserverad mot all litteratur, där ett full­ * konstverkets halt äfven med utgångspunkt ändad!
yttre savoir-faire förgäfves söker öf- Ofvanstående halft på lek nedkastade bi­ från de intellektuella o ch moraliska kategori­ verskyla den inre torka, som betingas af brist drag till v år kritikers och forskares historia erna.
Vi ha här att göra med å ena sidan på lifserfarenhet i dj upare mening, liksom af ar kanske, riktigt be sedf, icke utan samman­ en stark etisk ansvarskänsla, å den andra en en viss matthet i intelligens och fantasi.
Hur hang med deri bild ett närmare studium af utprägladt intellektuell läggning, det klara .ofta h öra vi honom ej ironisera öfver d en re­ hans skrifter ger.
Redan takfen i denna och skarpa hufvudeis kraf på reda och spekt så många diktare betyga den psykolo-
giska detaljen eller de impressionisiiska små­ dragen i den yttre verklighetsbilden, medan det sällan bjuds på människo- och miljöskild­ ring i sto rt med den allsidiga belysning, som endast erfarenheten eller intuitionen, buren af en frodig fantasi, förmår skänka åt en framställning af handling och realiteter, af individers och släkters brottning med starka lifsmakter.
Den allmänna lifssyn, som framträder i Bööks verk, o ch som har sin personliga rot i en innerst optimistisk lifstro, är tydligen fär­ gad af s ekelöfvergångens nya filosofiska ori­ entering.
Materialismens återtåg, den tillba­ kavändande respekten för religiösa värden och värden öfver hufvud, betonandet af de djupaste mänskliga grunderfarenheternas pri­ mat och af instinkternas och intuitionens be­ tydelse som kunskapskälla, allt detta är all­ männa tidsdrag, som Böök kunnat assimilera med sin innersta person.
Ofver hufvud är anknytningen till filos ofiska linjer ett betydel­ sefullt drag i hela hans produktion, essayi- stens såväl som vetenskapsmannens.
Af dem som utöfvai ett afgörande inflytande på hans världsbild äro väl främst att nämna Kant och i sen are tid Bergson; starka och varaktiga in­ tryck tyckas också ha kommit från Schopen­ hauer, så vidt det nu är tillåtet att döma där­ om för en, som blott genom grind eller staket kan bestå sig en titt i filosofiens lustgårdar.
Det är därför ganska naturligt, att vi finna Böök redan från början mindre bevågen mot det s. k. åttiotalet, liksom också att den nya diktning, som aflöste tendens- och gråvä- derslitteraturen, i honom haft sin hängifnaste tolk.
Det är särskild!
att märka, hur starkt Böök har understrukit den hufvudsakligen ur fransk botten uppvuxna naturalismens oför- eniighet med svenskt lynne, och hur han i nittiotalet sett icke minst en de djupast na­ tionella instinkternas renässans.
Det är ock­ så i öfverensstämmelse med hans allmänna lifssyn, som det tidigare nittiotalets esteticism med dess hufvudbefoning af skönhetsglädjen och lifsnjufningen i långt mindre grad har hans hjärta än den senare allt starkare orien­ teringen mot viljelifvets problem och " de dju­ pare känslornas orgelmusik ".
I en produktion så starkt innefattad i en markerad lifsåskådnings ram är det gifvet att de politiskt-sociala synpunkterna, särskildt i en tid som vår, ha sin gifna plats.
Här tan­ gera vi det område, dit den, som skrifver dessa rader, måste förlägga Bööks begräns­ ning.
Till a tt börja med är det visst, att hans med hvarje år allt mera framträdande kon­ servativa sympatier logiskt sammanhänga med här framhäfda drag i hans personlig­ het.
Hans starka och frodiga lifskänsla och den därpå grundade respekten för lifvets brokiga mångfald på godt och ondt måste reagera inför sträfvanden, i hvilka han ser ett fåfängt försök att rubba naturens grund­ lagar.
För en skarpt genomskådande intel­ ligens ligger i cke heller den upptäckten långt borta, att åtskillig optimistisk idealism bott- naj; i en ungdomlig obekantskap med män­ niskonaturen eller i en alltför lättvindig för­ enkling af de problem, som ett ömtåligt, i d et oändliga förgrenadt samhällsmaskineri stäl­ ler.
Men när Böök möter det mesta af refor­ matorisk sträfvan efter vänsterlinjer med en skeptisk misstanke, att vederbörande ej till­ börligt synat det invecklade och gedigna mönstret i den bastanta väf, som benämnes status quo, innan de gått att sömma sina framtidsdrömmars lätta silkesvåd, så synes han mer än tillåtligt bagatellisera den djupa­ ste driften i hela sträfvandet.
Han synes Prenumerationspris " !.
uo Dlaaan: Vanl.
upplagan: Helt år ..
Kr.
6.50 Halft år » 3 50 Kvartal » 1.75 Månad » 0 75 sakna förstående för, att det är möjligt att, sedan bindeln fallit, med öppen blick för de oändliga komplikationerna orubbligt fortsät­ ta på den mark, ur hvars grund trots allt det lyssnande örat förnimmer rättfärdighets- krafvefs brusande och manande sorl.
Det kan svårligen förnekas i detta sammanhang, att hur prisvärd än, äfven hos en kritiker, den fasta strukturen och den säkra hållningen är, sä vill det mycken själfpröfning till, s är­ skildt hos honom, för att icke tendensen skall inverka störande och förrycka det lugna be­ dömandet.
I denna punkt har nog Böök en del svaghetssynder att taga på sig.
Det drag, som främst karaktäriserar Bööks kritiska konst, liksom hans litteraturhistoriska forskning, är den intuitiva upptäckarblicken och den med skärpa genomförda analysen.
Ingen har före honom så mäktat söka sig in till den punkt, där ett diktverks ' trådar löpa samman, för att från den punkten följa för­ greningen och lägga inslag och ränning i d a­ gen.
Här påminner man sig ovillkorligt i för­ sta rummet hans många ypperliga analyser af Hallströms djupa, rikt gestaltade konst.
Här bär för öfrigt journalistens dagsverke vitt­ nesbörd i en mångfald artiklar lika väl som vetenskapsmannens forskningsresultat.
— 1 afhandlingen om romanens och prosaberät­ telsens historia torde det mest betydelsefulla ligga just på denna punkt.
Helt visst lycka­ des det Böök att här lägga nya sidor i da­ gen hos gamla kända diktverk, där tidigare ett forskaröga glidit förbi eller icke sett till­ räckligt djupt.
I detta afseende äro några af hans smärre afhandlingar i S amlaren sär­ skild!
märkliga.
" Prosabidrag af fru Lenn- gren i Stockholms-Posten " liksom behand­ lingen af några liknande Stagneliusproblem synas oss sällspordi vackra bevis på den högsta formen af vetenskaplig talang: en rör­ lig fantasi, som spårar djärfva problem och igångsätter den skarpsinniga analys, som lö­ ser dem.
~ Allra längst når Böök på detta område i det arbete, som hittills betecknar höjdpunkten af hans alstring, den i höst ut­ komna " Svenska studier i litteraturveten­ skap ".
Denna bok angifves i företalet vara " uttryck för en sträfvan att öfvervinna den ensidiga historism, som präglar den veten­ skapliga behandlingen af dikiningen, och som lägger hufvudvikten på studiet af relationer­ na mellan verken ".
Det är olvifvelakiigt, att svensk forskning här står inför något väsent­ ligen nytt.
Naturligtvis har det hos oss som annorstädes i m er än hundra år varit en huf- vudsak för det litterära bedömandet att be­ lysa diktens och diktarens förhållande till hvarandra.
Men det är visst, att i samma mån som den litterära forskningen anlägger en modern kritisk-historisk metod, i s amma mån ligger det också nära till ha nds, att litteratur­ vetenskapens specifika egenart träder i skuggan, medan en för stark dager faller öfver de mera yttre sidor, som den har ge­ mensamma med den egentliga historien.
" Snil­ len " och deras verk äro " oändliga storheter ", imponderabilia.
De kunna icke rekonstrueras efter n ågra konstens regler, de äro åtkomliga i d jupaste mening endast inifrån för ett i n å­ gon mån kongenialt medkännande.
Det är just denna forskning inifrån, som med oförlik­ nelig talang genomföres i Bööks bok, och det är i dokumenterandet af den inre metodens vidtgående möjligheter som boken har sin af­ görande principiella betydelse.
Det är omöj­ ligt att här ingå på detaljer.
Allt är nästan lika lockande.
Kanske i alla fall att det mest gifvande i b oken är den skarpsinniga under­ sökningen af Snoilskys sociala diktning.
Med l ' ldüns reservation för några detaljer, där Böök sy­ nes pressa tesen något väl hårdt, kan man.
uttala idel beundran för denna öfverlägset genomförda studie.
När Böök här upprepade gånger påvisar, hur i Snoilskys tredje och fjärde samlingar en mångfald dikter, där in­ gen hittills anat något utanför det episka äm­ nets ram, i själfva verket med sina innersta trådar sammanhänga med det sociala pro­ blem, s om under större delen af 80-talet be­ härskade Snoilsky, så har han på ett synner­ ligen verkningsfullt sätt ådagalagt hvad hans metod duger till i fr åga om att klargöra dikt­ verkens tillblifvelseprocesser.
Har Böök i högsta mått den analytikerns drift, som oemotståndligt söker sig till det väsentliga, så har han också i lika hög grad den kombinerande och skapande fantasiens förmåga, som utmärker syntetikern.
Ingen­ städes framträder detta starkare än i d en ly­ sande konst, hvarmed han förmår ge afrun- dad gestaltning åt skilda diktartyper.
Vår litteratur äger näppeligen mera betydande porträtt än dem Böök gifvit af exempelvis Runius, Stagnelius, Heidenstam, Frödin g, Selma Lagerlöf och S t r i n d b e r g i samlingen S t r i d s m ä n och sångare (1910) elle r af M a u r i c e B a r r e s i S t u d i e r o c h s t r ö f t å g (1911).
1 detta sammanhang bör icke heller förbigås den ypperliga teckningen af L e - vertin som kritiker och forskare.
I porträtten gör sig Bööks rent formella konstnärskap måhända mer än annorstädes gällande.
Frånsedt några rent yttre redaktio­ nella bristfälligheter i de tidigaste arbetena och en något för stark ordrikedom här och hvar, når hans språkliga konst oftast fram till mästerskapet.
Med hvilken intim själfullhet och poesi är icke.
den vackra minnesrunan till Thor ild tecknad, och hur sköna falla icke orden vid Gustaf Frödings död, med eft re- kviems solenna klang och stilla andaktsfull- hetl Hur mycket af en verklig diktare Böök rymmer, får man en liflig kä nsla af i d en mä­ sterliga teckningen " Journalister på 1700-ta- let " (Stridsmän och sångaret.
Därom vitt­ nar också den rikedom på träffande bilder, som blänker fram i h ans stil.
Det mäktigaste som sagfs om Strindberg ljuder oss till mö­ tes i den praktfulla bild, som afslutar arti­ keln på 60-årsdagen.
En jämförelse mellan den rika orkestreringen i d en ståtliga symfo­ nien till Heidenstams 50-årsdag och den enkla kraft och märgfullhet, som utmärker stilen i essayen om Kleist, ger spännvidden hos den­ na språkliga talang.
— Ännu e n sida af Bööks ordkonst är värd att nämnas, därför att den just in te är alltför vanlig hos oss: det är hans kvickhet.
Hur besvärlig den kan vara, när den i lyckliga ögonblick slipper riktigt lös, det visade den lilla f ejden förliden jul mel lan sakförarna för respektive docenten Löök och författaren Henrik Rissler.
Till och med ett så fyndigt ingenium som den senares ombud blef till s ist förbrylladt och lämnade tinget med en oestetisk smäll i dörren.
— — — Den vidsträckta beläsenhet och stora lär­ dom, som framträda i Bööks alstring, och den enastående produktivitet, som redan fyllt många volymer, af hvilka ett par bära en omisskännlig mästarprägel, tala om förutsätt­ ningar i sto r stil.
Besinnar man dessutom, att det är en 30 - årig kritiker och forskare, som här varit föremål för en tyvärr alltför sum­ marisk teckning, så synes man kunna ha grundad anledning till den förhoppningen, att vi här sfå inför en framtida svensk kultur­ personlighet af mer än vanliga mått.
Byrå " ÔÏËxpeditiOn, Mästersamuelsgatan 45 Annonspris: Praktuonlaaan • Z ^ Redaktionen: Riks 16 - .c ac.
* h„ 98 no no n:i,„ 16 46.
Allm.
mu 6147. ai ai Praktupplagan Expeditionen:.
Riks 46.
Allm.
03.
25 ö re efter text.
Helt år Kr.
9. — Kl. 9-6.
Kl. 10 — 4.
30 ö re å textsida.
Halft år » 4.50 Annonskontoret: Riks 1646.
Allm.
61 47.
Red.
Nordling: Riks 86 60.
Allm.
4 02 20 %förhöjning Kvartal » 2.25 „ Kl 9-6. i \ l.
11 — 1.
i \ ' y u.
•, ..,.
för, särsk.
Kl.
Månad » 0-90: Verkst.
direktören kl. 11-1 Riks 86 59.
Allm.
«04.
: begärd plats, - 790 - spa Utländska annonser: 30 ö re efter text.
35 öre å textsida.
20 % förh.
för särsk.
begärd plats.
Våra Hem.
Mera om sängkammr.
1ST SKREF JAG, ATT 1 VÅR MO - derna bostad, sådan den vanli­ gen inredes af den bildade me­ delklassen, intet rum är så föga bundet af tradition som säng­ kammaren.
Däraf har kommit åtskillig håll- ningslöshet, åtskillig utsväfvande moderni­ tet, åtskilligt torrt, fantasilöst konstruerande med utgångspunkt i den ena eller andra ab­ strakta principen, t. ex. en hygienisk.
Detta låter ledsammare än det blifvit i verkligheten.
Hemkärleken har många ut­ vägar att med små medel bättra på, där nå­ got fel begåtts.
Och hela olyckan, om det nu varit en sådan, skulle också kunna vän­ das i go do.
Ty om man har saknat stöd och däraf blifvit osäker och trefvande, så kan samma sak också kännas som större frihet och styrka i sam ma stund man vunnit klarh et öfver hvad man vill.
Därför är det så särskildt frestande att ge sig in på frågan, hur just en sängkammare borde inredas, om m an finge börja från bör­ jan och göra rent hus med föreställningar och vanor, som inte äro så särskildt djupt rotade, inte heller uppvuxna inifrån m ed nå­ gon naturnödvändighet, utan liksom plante­ rade, och det ej alltför skickligt.
Låt mig då först, för att ha utgångspunk­ ten klar, räkna upp hvad alla ha reda på: den myckenhet möbler, hvarmed vi öfverfylla en modern sängkammare: ett par sängar, breda och låga, ett par nattduksbord, en byrå med spegel, ett linneskåp, en lavoar, en skärm, några stolar och, där man så hafva kan, en schäslong.
Hvad är att säga om detta?
Intet — om man stannar kvar i v anetan­ karna.
Men om man börjar från början: mycket.
Kan det vara på något annat sätt då?
Jo sä kert, och det till den grad, att jag lika godt först som sist får bedja mina lä sare be­ tänka, att n är man en gång tillåter s ig sätta i fråga det gamlas och invandas lämplighet, så kan det leda därhän, att man icke ens gitter förändra det, utan vill ha något alldeles annat.
Då kan det inte räknas som klander mot det nya, att det är ovant och främmande.
Då måste man pröfva det nya på det enda är­ liga sättet med frågan: hur fyller det sitt ändamål?
och således allra först ha ända­ målet klart för sig.
Ändamålet m ed en sängkammare är ju tyd­ ligt no g.
Jag skall kunna sofva godt där, och jag skall i regel göra toalett där.
För den skull har jag byrån och linneskåpet.
I nya stadshus bygges rummet i regel som ett bland de minsta.
Där är ofta så trångt, att två människor ej obehindradf kurfna röra sig där.
Likväl behöfvas ju så alltför väl dessa lådor och hyllor i d et skrymmande skåpet och dito byrån.
Denna spinkiga skärm, som blåser omkull och trots all sin magerhet gör rummet ännu trängre, när den begagnas, är ju också till fö r ett behof, som ej kan af- visas.
Hur härligt skulle det ej vara att slippa både byrå och skåp och skärm!
Hvilket vackert rum man skulle kunna få, om man tordes möblera bara med ett enda stort säng­ par och knappt något mer — naturligtvis inga vanliga sängar i s å fall, utan något alldeles extra.
Inför en så radikal brytning me d mo det b e- höfver man kanske retirera en smula och hämta mod vid tanken på, hur människor hade det ordnadt, innan ännu någon byrå kommit in i värld en.
Sannerligen menar jag, att de &lt;i mångt o ch mycket hade det vackrare.
Denna trängsel och splittring, d enna uppdel­ ning af de t nödvändiga i må nga små och del­ vis öfverflödiga ting i stället för samling i få och reella saker är mig af hjärtat emot.
Den är karaktäristisk för mycket i våra dagar, icke minst f ör s ättet att inreda våra hem, och när jag e mellanåt anfäktas en smula af blyg­ sel öfver sysslande med ämnen, som väl både jag och andra ofta fi nna nog så perife­ riska, behöfver jag bara påminna mig den bild af samling och värdighet rumsinteriörer från vissa gångna tidehvarf ägt för att återvinna lusten.
Vårt sätt att föra oss, kläda oss och bo är ej blott ett sätt bland många andra att uttrycka vårt väsen, det formade är också formande, och det är vårt lifs uttryck, som ge vårt lif kontinuitet.
I någon föregående uppsats har jag sn ud­ dat vid tanken, att rummen ha sin historia.
Jag skref att en praktfull baldakinsäng en gång var salongens medelpunkt och främsta prydnad.
Jag kunde i viss mening ha sagt hemmets.
I vår nu i så många slags rum upp­ delade bostad med dess mångahanda möb­ ler finnas några aristokrater med äldre anor eller rättare: några ättlingar, som i mera rätt nedstigande led än de andra härstamma från det ursprungligaste och nödvändigaste: mat­ bordet, högsätestolen och sängen, motsva­ rande männens rum, hallen, numera degrade­ rad, uppdelad och förändrad, samt kvinnor­ nas rum: sängkammaren, som fått en utlöpare i salongen.
[En annan gammal släkt, kistorna, är näs­ tan utdöd på svärdslinjen, sedan dess ättlin­ gar i sidolinje, skåp och soffor stigit så i heder, och dess allra sista rätt nedstigande afkomling, puffen, lefver nu luggsliten någon­ stans på landet.)
Så länge man nu slösade sin mesta om­ vårdnad på dessa centrala ting, var man på den rätta vägen.
Den st åt, man kunde kosta på sig, kom till v ärdigare, vackrare och nyt­ tigare bruk, samlad på en väsentlig och ur­ sprungligt nödvändig sak än utportionerad jämnt öfver stort och smått.
Vi kunna se bilder från renässansen, en ' tid, då skönhetskrafvei lefde starkare än nu, och då den rike hade råd till s å mycket mer än våra dagars rike — bilder af härligt smyckade rum med kanske bara en enda dyrbar möbel och däromkring några få enkla bord och stolar, a nspråkslösa nog att ej störa, också anspråkslösa nog att icke skämmas öfver grannskapet.
Jag kan ej neka mig nöjet att visa bil den a f en salong från slutet af 1600-talet.
Man hade då under någon tid ett för r esten hvarken vackert eller förnuftigt bruk: att genom ett skrank afdela rummet i två halfvor.
I den inre och förnä­ mare stod en praktsäng.
Liggande på denna mottog värdinnan sina gästers uppvaktning, endast de förnämligare eller mera närstående släpptes genom gallret.
När stolarna icke räckte till, utbr edde kavaljererna sina kappor på golfvet att sitta på.
Jag menar ej att detta Foto för Idun af A. Blomberg.
Helena Nyblom 70 år.
NÄRMARE 50 ÅR HAR PRO- fessorskan Helena Nyblom haft sitt hem i Sv erige, dit hon hem­ fördes från det danska konst­ närshemmet af dåvarande litte­ raturdocenten Carl Rupert Nyblom år 1864.
Det kan därför sagas att det är Sverige den nu 70-årigas litterära gärning tillhör likaväl som hennes bästa år, hennes lifs- gärning som hustru och mor.
Hennes namn är förknippadt med de gångna tiotalens litte­ rära lif &gt; i Sverige, och i hen nes " minnen ", om hon ville ulgifva dem, skulle helt visst inne­ slutas de märkligaste litterära personlighe­ terna från en gången tid, de märkligaste till­ dragelserna i svenskt kuliurlif.
I sitt andra hemland är hon också känd långt ut öf ver den vida kretsen af släkt och personliga vänner.
Iduns läsare, hvilka känna henne som en flitig medarbeterska i spalterna, som artikelförfattare och novellist, diktare och romanförfattarinna, som i Idun först gjorde bekantskap med hennes roliga prisbelönla herrgårdsroman " Högvalla ", för­ ena sig helt viss t med tidningen i ett tack för hennes insats i den svenska litteraturen och en vördsam lyckönskan på hedersdagen den 7 december.
De svenska barnen, som i många led fått glädja sig åt hennes förtju­ sande sagosamlingar, instämma säkerligen också.
Dem, som önska en närmare redogörelse för professorskan Nybloms litterära gärning, hänvisa vi till en utförlig artikel i Idun d en 29 mars 1902 af professor Karl Warburg, skrif- ven vid professor Nybloms 70-årsdag.
till Kr.
8.50 per styck är väl billigt?
Sänd Eder nerfläckade och oanvändbara „klädning för ke­ misk tvätt och prässning till Orgryte Kemiska Tvätt- &amp; Färder!
A.-B., Göteborg och Ni blir för- • vånad öfver det goda resultatet.
Det är ej likgiltigt, till h vilken affär Ni vän- • der Eder.
ty det är stor skillnad på kemisk tvätt och — ke misk tvätt.
KlÄDNINGAR!
KLIPPAN.
— 791 Modernaste Finpappersbruk.
Sftccialitëev * x Finare Post-, Sfiwif-, Kople- ocft samt kartong.
Iduns textpapper tillverkas af K lippan.
Salong från 1600-talet.
Slottsfruns mottagning.
Sängkammare från 1400-falef.
en orättvis misstanke — det har fun­ nits gamla barbariska sekel i medelti­ den, då folk i gemen var mycket renare än nu, o ch på min bi ld n:r 3, s om är från 1400- talet, skall man just til l med afrifningen, e fter hvad det tyckes, fast i hela rummet ej finns andra möbler än säng och vagga.
Och på den andra invändningen, den om byrålådorna, ber jag få svara med en hänvis­ ning till min bild n:r 4.
Där finns bara en säng, men ändå godt om lådor.
Nu är det nästan sagdt, hvad jag denna gång vill kom ma till, oc h jag håller andan af förskräckelse öifver hur befängd man skall finna min ta nke att sätta byrån under sängen?
Men intet förhastande, n ådiga domare, och tänk då efter, om det nu verkligen är något att hålla på, vårt nuvarande mod i sän gkam- marinferiörer?
Att det är trångt och ohem- treftigit vet a vi förut, och att det är tungt utan att vara det minsta ståtligt el ler imponerande, det hålla många med mig om.
En himmelsäng m ed sina stolpar tar ej mer plats än ett par andra sängar.
Naturligtvis bäddas den med två par madrasser alldeles som dessa.
Och hvad skulle det ligga för olämpligt i att utnyttja det utrymme under sängarna, som nu bara vållar besvär vid damning och golftväitning, att bygga in lådor i?
Det är icke ohygieniskt eller dam­ migt, ty resårbottnarna läggas naturligtvis på Sängkammare från Ludvig XVI:s tid.
En in ventiös bädd från 1600-talet.
ett tätt underlag.
Det ser knappast tyngre var efterföljansvärdt, det var ju en affekterad ut, ty det fria tomrummet under nu brukliga ytterlighet i en öfverfinad tid oc h kommande sängar döljes ju ändå af ett nerfallande täcke.
från ett då öfverförfinadt land: Spanien.
Men Och för resten, det är skillnad på tyngd och bilden visar ju, at t det icke just v ar hvarken tyngd — den tyngd, som verkar kraftfullt upp­ för fattigdoms eller puritansk stränghets skull byggd och väl motiverad som i en vacker man möblerade så glest: för hvad det skran- baldakinsäng och den, som bara verkar satt ket kostade skulle jag nog bygga en niorums- och tyngande, som så många byråar och villa på Djursholm.
klädskåp.
Och vidare bör man besinna, att Och på min bild n:r 2, så sent som från en tung möbel tar sig bättre ut på en någor­ Ludvig XVl:s tid, s e vi samma princip att låta lunda fri golfyta, och det vunnes genom att en sak dominera, detta fastän de många små byrå och skåp blefve öfverflödiga.
lättrörliga, eleganta och oroliga möblernas Här visar jag nu en teckning till en mo­ tid, rokokon, då redan genomfört den föränd­ dern baldakinsäng.
Naturligtvis kan idén ring på ondt och godt, mest ondt, som gjort varieras på otaliga sätt.
I mångas ögon: - sin ska da ända intill nu.
Nu vet jag väl, att mycket också kan invän­ kommer det att verka en smula ålderdomligt, das mot principen.
Långt ifrån att jag vill men det borde väl ej afskräcka i en tid, då folk vurmar för antikviteter, äkta och oäkta.
förneka det.
Och naturligtvis får den lika Det gör nu inte jag i nämnvärd grad, och litet som andra principer upphäfva sig till någon tyrann, som vill regera också utanför ingenting hindrar, att en sådan här En praktsäng frän omkring 1600. sina rätta gränser.
präktig säng med Men några af in­ stolpar och himmel, vändningarna kun­ ifall typen accep­ na också bemötas.
teras, kan verka så Denna grundsats " modern stil " som om en domineran­ helst.
Men jag ne­ de, iongifvande kar ej till, att an­ pjäs i hvar interiör knytningen vid en kan icke tillämpas i idé, som länge va­ moderna förhållan­ rit glömd, i och den, tänker någon.
för sig har en benä­ Till exempel dessa genhet att taga sig rum med baldakin­ associationer sängar och nästan bland det gammal­ ingenting mer, de dags.
Därför skall voro kanske möjli­ jag passa på att ga endast i slott, tala om ännu en där man hade obe­ förkärlek, som gränsad!
utrymme länge varit i för toalettrum och växande hos garderober och mig under senare alltså ej behöfde års trägna syss­ våra byrålådor etc., lande med möbler: eller också äro de det är ekvirket och från så gamla tider, dess möjligheter, att man kanske då som synas mig öf~ ej tvättade sig?
verträffa nästan Det sista är nu alla andra träslags.
Skiss till e n modern sängkammare med baldakinsäng.
För hudens värd och ansiktets skönhet J. SIMON, PARIS.
Enda skönhetsmedel som Icke Irriterar huden.
K. AIDERS01 792 - Hedersgåfvor S,S Î Speciella ritningar uppgöras gratis på anfordran.
• Prakfkatalog, ringmålt gratis.
KUNOL.
HOFJUVELERARE.
JAKOBSTORG 1.
REGERINGSG.
19-21.:
Genom någon kritiklöst antagen vana har eken varit så godt som ur räkningen för till­ verkning af nya sängkammarmöblemang.
Där skall man ha björk eller mahogny eller hvitlackeradt.
Ingen kan säga mig hvarför?
Vore det bara björk eller hvitt, s å skulle jag känna igen resonnemanget: då skulle diet rim ma på ljus o ch luftighet och hygien — skönt] Men mahogny är lika rart, och då förstår jag ej, hvarför inte eken duger.
Om man bara lärde sig utnyttja detta virkes rika färgskala, alla de varma, rödbruna, mustiga toner det kan få!
Och om man vande sig att inte betsa för jämnt!
Den som sett gamla kloster- och kormöbler skall förstå mig.
Med hvad uti träväg skola vi n ågonsin kunna åstadkomma sådana fester för ögat, som dessa fläckvis blankstitna skulpturer bjuda med svartnade bottnar och rödskiftande stafvar och bladornament?
Hur uppkom- lingsaktig och torr är inte en slät, polerad mahognyyta, jämförd med sådant!
Alltså, jag har tänkt mig den säng, jag h är bjuder på, utförd i n ågon rödsvart ek, skulp­ terad och profilerad utan ängslighet.
För- hängen af brokad, varmt i varmt, lite guld i det gula skadar inte.
Säger kassan nej till sådan ståt, så finns det präktiga kretonner nu för tiden.
Inga stänger eller ringar syn­ liga!
Ett särskildt förhänge, o m man så vill, inne under baldakinen, mellan de båda bäd­ darna.
En elektrisk lampa p å hvar af de båda stolparna vid hufvudgärden.
Gardinerna lär man sig snart begagna, till hvila f ör ögonen, när man i ljus a sommarnätter tigger med vid­ öppna fönster, eller när man vill läsa i fred utan att störa grannens sömn.
Med dem kan man halfvägs dela rummet i två och har så toalettskärm på köpet.
Sedan man så sluppit från den tråkiga by­ rån, som det ofta är så svårt att finna lämplig plats för, r eder man sig med ett litet lätt pla­ cerad!, vackert toalettbord.
Efter detta är jag beredd på tre skeptiska frågor: Det blir kanske en besvärlig pjäs vid flytt­ ningar, den stora pampiga sängen?
Infe de t minsta, ty nu för tiden förstå s nickare sig på många konster, också att göra de största möbler på det behändigaste sätt isärtagbara.
Vidare: det blir dy rbara r um?
Det är visst ej nödvändigt.
Vi s para så mycket på byrå och klädskåp, att kostnaden kan bli den­ samma som för ett vanligt sängkammarmö­ blemang — o ch hvilkei har största förutsätt­ ning att bli vackert?
Slutligen: det blir kan­ ske ohygieniskt att ligga instängd bakom gardiner?
Svar: hvem har sagt, att man skall ligga instängd?
Att våra fäder hade gardinerna för dragets skull, behöfver väl ej tvinga oss att begagna dem på samma sätt.
Jag kan näsfan hålla vad, att de flesta, som vilja våga försöket att på detta sätt bryta en dum slentrian vid möblering af sin sängkam­ mare, skulle bli nö jda därmed i all a sina dar.
SIGGE ALMÉN.
u Min första motion u 100 kronor som pris tilldelas det bästa manuskriptet öfver detta ämne, insändt före den 2 januari.
En juldag för femhundra år sedan.
Til Sverrig.
Skildring från Kalmarunionens dagar.
Af AMELIE GULNAC.
(Ur Nye og Gamle Digte.)
TOLT OCH PRÄKTIGT LIGGER Kalmar slott omgifvet af Öster­ sjöns frusna vågor och i ett af tornrummen sofver nordens mäktiga drottning.
Det är jul­ natt, mörkt och kallt, och klockan är inemot tre på morgonen.
Snart blir det lit och rö­ relse i slo ttet, ty ottan börjar k lockan fyra.
I den långa, smala trappan, som leder till drottningens sofgemak, stå två små kammar­ tärnor i afvaktan på att trumman skall gå, då det blir t id att väcka deras höga fru.
Den ena af dem bär drottningens nysmorda, päls- fodrade pjäxor.
De ha stått där en lång stund och de frysa och huttra.och svepa kå­ porna tätt omkring sig, småpratande om hur förskräckta de äro för kung Erik, som alltid nyper dem i k inderna när helst han kan få fatt i dem.
De rådgöra, om de skola våga tala om det för hennes höga nåde.
Snart bli de afbrutna af köksmästaren, en ståtlig ung karl, som kommer raskt, men tyst, uppför trappan bärande en stor stånka med varmt öl för att därmed traktera småtärnorna, men de vägra att dricka, ty deras höga fru har befallt att alla, liksom hon själf, skola gå fastande i den heliga julottan; hon lät ej ens det vanliga nattölet b äras upp till he nne i gå r kväll.
Små trippande steg höras nedifrån trappan; köksmästaren lyssnar e tt ögonblick och has­ tar sedan nedför trappan, där han möter den vackra lilla Ellisif, som brådskande kommer och bär en liten kopparflaska med varmt vat­ ten att begagnas till att därmed tina upp isen i dro ttningens silfvertvättfat, som ofta nog är isbelagdt o m rnornarna.
De stanna i en krok af trappan, där de ej kunna ses hvarken af tärnorna vid drottningens dörr eller af vakt­ manskapet vid trappans fot.
Köksmästaren tillropar henne ett: " Väl mött på julemorgon! "
Sedan dricka de hvarandra till och vaktpos­ terna skulle, om de ej vore så sömniga, kunna höra hur d e kyssas och tissla och tassla och hur liten Ellisif b eklagar s ig för sin hjärtevän: att " den lede lille dreng ", kung Erik, kysst henne flera gånger.
Köksmästaren knyter näfvarna och lofvar att han skall ge hans lille nåde något i h ans nattöl, s å att han får hålla sig inne hela helgen.
Nu hörs trumman och efter en hastig omfamning, hvarvid både öl och vatten blir spilldt, sk ynda de åt hvar sitt håll, och Ellisif kommer just lagom för att till­ sammans med de andra tärnorna gå in till drottningen.
Sedan de hastigt aftagit sina kåpor och lagt dem på en bänk vid d örren stanna de ett stycke från sängen och niga till golfve t och den äldsta af dem, den sjuttonåriga Gudrun säger: " Guds moder och alla helgonen skänke ers höga nåde en fröjdefull juledag. "
Drottningen svarar inifrån sängomhänget: " Tack, kära barn. "
Två af tärnorna framflytta därefter en kallnad glödpanna, som står un­ der sängfoten, och ställer den vid dö rren, un­ der det d en tredje tar järnkransen, på hvilken den hvitat, och ställer den midt på golfvet.
Med buller och bång komma två karlar inbä­ rande en stor, osande glödpanna, som de sätta ned i jär nställningen.
Drottningen sticker fram näsan ur sängomhänget, pekar på en fläck på golfvet och säger barskt: " Sätt glödpotten där. "
Dörren har emellertid kommit att stå öppen och hon ropar häftigt: " Stäng dörren. "
DA FORST JEG LANDED VED DIN Kyst, Din Strandbred syntes mig så tyst Og dine Skaer så golde, Din Vintertugt så strengt var ment, Dit Forår kom så biegt, så sent, Mod Sneens Faestningsvolde.
Nu har jeg Isert mig at förstå Den Klippegrund, du hviler på, Som har din Manddom haerdet, Den Graensevagt af Bjerge grå, Der Ring om dine Lande slå Og gemme Jern til Sveerdet.
Jeg ved, at i din Vinternät Du samlet har en Stjerneskat Af lyse Visdomstanker, Jeg ved, ai sköndt du synes streng, Er b ag ved Klippen Blomstereng, Hvor Favnen fuld man sanker.
Og Pläds du giver til Enhver: Se, dine skaelmske Birketraer Le blandt de mörke Graner.
De kende til din Friheds Lov, Derfor din Jord har blandet Skov, En Hser med mange Faner.
Der er en Renhed i din Luft, En Trolddom i den vilde Duft Fra Fyrreskovens Banker, Hvor Bsekken danser klar og fri, Og Elven glider lavs förbi I dy be Alvorstanker.
Du giver ej for Intet Brö d, Så strengt et Dagvaerk, stundom Nöd, Må dine Börn sig Iaere.
Din Lov var den: " Elsk eders Pligt, Varm eders Liv med Sang og Digt, Og dö som Maend af Aire. "
For al din sfrsenge Kaerlighed, Til Tak, til Vsern for dig, du ved, Opstige vore Bonner.
Min eg en Tak til dig er den, At der skal blive svenske Msend Af mine unge Sönner.
HELENA NYBLOM.
Se närmare i Idun fö r förra veckan!
: ersattev Pellerins Växt-Margarin det finaste mejerismör.
- 793 -
Ellisif flyger som en pil och stänger den.
När karlarna gå, medtagande den slocknade glödpan­ nan, passar en stor råtta på att kila ut.
Drottnin­ gen ser den utan alt för­ ändra en min.
(Man fäs­ ter sig ej vid bagateller.)
Medan tärnorna ordna diverse loalethllbehör vilja vi ta rummet i b e­ traktande.
Det är ganska stort, sexkantigt och med många små gluggliknan- de fönster nära taket och har en större inbyggd alkov, utan tak, vid sidan om dörren.
Sän­ gen står ett stycke från väggen och bakom dess ena långsida står en bönpall framför ett stort krucifix.
En madonnabild med en brinnande lampa framför den hänger på motsatta väggen.
Några högkarmade stolar, ett bord, ett par skåp, en bänk och några med dynor täckta pallar utgöra hela möbleringen, siengolfvet är till största delen betäckt med en tjock matta af svarta och hvita fårskinn, hopsydda i rutor, och däröfver är halm ut­ bredd till minne af Frälsarens krubba.
Ingen eldstad finnes.
En konstrikt arbetad sängvär- niare, som hänger på en krok vid v äggen, an­ vändes att med densamma, vid sängdags, uppvärma drottningens säng, äfvensom hof- damens i a lkoven.
Under kall a nätter ställes en, stundom två, glödpannor in i rummet.
Dessutom är man försedd med starkt nattöl.
Drottningen s ticker fötterna ur s ängen och en af tä rnorna påkläder henne tjocka ullsoc­ kor och de förutnämnda pjäxorna.
Strax drottningen stigit ur sängen bugar hon sig för m adonnabilden och gör korstecknet.
Där­ efter tvättar hon, med tärnornas hjälp, ansikte och händer nödtorftligen; mer behöfs ju ej då det i gå r var julafton och hon, liksom hela hennes hof, v ar i badstu ' n.
Då Ellisif frågar om hon skall hälla mer varmt vatten i tvätt­ fatet, där isbitarna skramla, får hon det bar ska svaret: " Tarvas slets icke; jeg er vel ingen kylling. "
Drottningen, liksom hennes tärnor, talar en blandning af danska, svenska och tyska.
Nu ringa kapellets klockor och en yngre hofdam kommer ut ur alkoven.
Hon är en dansk riddares dotter och har ett klokt och mildt uts eende.
Hon k ysser drottningens hand och önskar god morgon, hvarefter en af tär­ norna är henne behjälplig att igenhäkta hen­ nes klädning.
Bullrande steg höras i trap pan och jungfru Thyr a s äger: " Nu kommer Olaus kanonikus. "
Strax höras tre dånande slag på dörren och en kraftig, sjungande röst ro­ par: " Tempora est consumandum; itur in mis- samî " Drottningen är nu klädd, hon bär en tung, mörk sidendräkt och öfver den en kåpa.
Hå­ ret ä r upplagdt midi på hjässan o ch omslutet af en tjock kransliknande valk, beklädd med guldstickad sammet.
Kåpans kapuschong dragés öfver hufvudet, dörren öppnas och drottningen nedstiger från tornet, stödd af riddaren herr Algot, som otåligt väntat att den höga damen skulle bli färdig.
Två-af tärnor­ na uppbära hennes släp och den tredje bär hofdamens.
Med all de n brådska den smala, halkiga trappan tillåter sk rida de ned, under Mor Sjölin på Hötorget.
Åttio år " till Abraham ".
LLA ALMQVISTVÄNNER MINNAS Qvast-Lisa från Snickartorpet, den gemytliga gumman, som sålde vis­ kor på Hötorget hvarje lördag.
Denna Qvast-Lisa har en efterföljer- ska i yrket på Hötorget, som tyckes inte mindre vara värd en Almgvists penna.
Det är mor Sjölin, som sitter liten och späd och söt på sin pall med viskor och buketter af lingonris, vintergröna och linnea, i d ag som hon suttit nu i 40 år.
Hon blir 80 år " till Abraham ", d. v. s. den 18 dec., men än har hon inte gett upp kampen för att försörja sig.
En lång och hård kamp!
Ett öde, som hon sam­ mantränger i orden " dålig karl och många barn ", har tvingat henne att åta sig familjeförsörjarens plikter och nu, när barnen äro ur boet, gäller det att med de sviktande krafterna försörja sig själf.
— Det är nog inte många, säger hon på sin småländska brytning, som gått i gönom så mö ', som jag, men aldrig har det hjälpt med att sitta och grina. "
Det har inte varit tid till heller!
De dagar, som det bär af till to rget, gäller det att stiga upp 1 ls4 på morgonen, för att vandra den halfmil lå nga vägen med bördan af ris och viskor till Väsby station och sen vara på Hötorget i rättan tid.
Under åren har mor Sjölin sett många förän­ dringar på Hötorget.
Hon minns den tid, d å mjöl- handlare och månglerskor stodo i rader, där nu saluhallen har sin plats, hennes egen lilla affär har flyttats omkring på olika p latser af t orget, för­ ordningar ha utfärdats eller aflösts af andra och " nu är det mest nya ordningar för hvar gång en kommer till s tan ".
Men mor Sjölin har tillkämpat sig en egen filosofi för sitt lif: " En får lof å va ' kus, när en är undersåte ".
Liksom Qvast-Lisa i världen har mor Sjölin många stamkunder och vänner bland fruarna, ibland hälsar hem.
på dem i h emmen och det är väl inte troligt att de äro mindre välvilliga och gif- milda än fruarna voro på Almgvists tid.
Mor Sjölin kunde inte begripa att vi ville foto­ grafera " en så le gammal käring " som hon.
Hon har nog inte någon vidare storslagen uppfattning af sitt eget långa sträfsamma lif, förstår kanske inte ens hur duktigt det är att sörja för sig själf som risgumma på Hötorget, när man blir 80 år till Abraham.
Men man kunde nog på henne till- lämpa Almgvists liknelse o m den torra viskan, som blir en ny telning u tanför porten till Guds rike.
det de osande tranlam- porna, som hänga på stora järnkrokar här och hvar på väggen, sprida ett matt sken.
Vaktpos­ terna salutera vid trap­ pans fot och ropa ljude- ligen: " Lefve drottning Margareta!
Länge lefve hon! "
Dörrarna slås upp och drottningen inträder uti ett af sina gemak i bottenvåningen, hvarest en stockeld sprakar i en stor öppen spis.
Några hofdamer stå redo att p å­ sätta henne, (sedan de aftagit den kapuschong- försedda kåpan!
den kostbara hermelinsbrä- made manteln och den egendomliga, höga huf- vudbonaden.
Drottningen frågar om de äro säkra på, att kung Erik är upp­ stigen och redo för mäs­ san; hon hoppas att ej behöfva vänta på honom såsom hon nödgats göra förut vid några till­ fällen.
Hon ämnar skicka ett bud för att förvissa sig, då en af hofdamerna säger att hon sett kung Erik i slottshvalfvet för en stund sedan.
Drottningens hofmästarinna, en gammal dam med ett strängt och högdraget utseende, kommer nu in o ch hälsar drottningen med handkyssning och anmäler, att allt är redo för tåget till kyrkan; därefter öppnar hon med en nyckel, s om hon bär vid si n gördel, en järn­ beslagen kista, ur hvilken hon tager fram en stor guldkedja, hvarvid h änga som berlocker, tre små juvelprydda kronor.
Denna kedja lägger hon, med mycken ceremoni, kring drottningens hals.
Företrädd af hofdamerna och riddare och junkrar i lysande dräkter skrider drottningen därefter ut på trappan.
Tre små pager uppbära hennes släp och en page bär hofmästarinnans.
Kung Erik sällar sig nu till henne efter att först ha kysst hen­ nes hand och önskat sin allemådigaste fränka en fröjdefull jul.
Han har ett stort följe af riddare och junkrar o ch är iklädd en af pager uppburen hermelinsmantel och en hermelinsbrämad med plymer och juveler be­ satt barett.
Näst före drottningen och kung Erik gå små pager, som bära deras guldbe- slagna med juveler rikt b esatta andaktsböc­ ker på hyenden af purpursammet och tågei skrider öfver borggården till k apellet, hvars fönster stråla från de många vaxljusen, som brinna därinne.
De gå på en bred, med kronkläde belagd gångbana af bräder, på ömse sidor hvarom stå fackelbärare, hvilkas facklor sprida ett klart sken i det nä stan oge­ nomträngliga mörkret.
Borggården är till trängsel full af folk, rika borgare med famil­ jer och tiggare och uslingar, som släpa sig fram på kryckor.
Från när och fjärran ha de kommit för at t få se en skymt af drottningen och de fattiga hoppas att kunna klaga för henne sin nöd.
De ha hört att ingenting glä­ der henne så myckel som folkets välgång och smärtar henne så mycket som dess li­ danden.
Sen gammalt, hvarhelst drottningen än vistas på sina många slott, äro vid hel­ gerna alla fattiga dagligen inbjudna till för- plägning.
Sedan drottningen och hofvet tagit plats i koret följer men igheten efter på en sidogång, så många kapellet kan rymma, och många 40-årig erfarenhet som en af de förnämsta möbelfirmor i landet hafva A. SELANDER &lt; &amp; SÖNER, GOTEBORG &amp; STOCKHOLM.
KUNGL.
HOFLEV.
KONSTNÄRLIGT SKOLAD LEDNING.
BINDANDE GARANTI FOR - - FÖRSTKLASSIGT ARBETE.
- - För STOCKHOLM: Särskild MÖBELARKITEKTBYRA med profufställning, Birger Jarlsgat.
9.
Föreståndare: Sigge Almön.
Den som anskaffar möbler, utan kostnadsförslag frän oss, går kanske miste om just det, som skulle passat honom bäst.
- 794 -
tiggare * och sjuka sitta på golfvet innanför dörren.
Golfvet är betäckt med ett tjockt la­ ger af halm, hvaröfver kronkläde är utbredt i midtelgången och i k oret fram till den kung­ liga bänken, som utgöres af en med tronhim­ mel och konstnärligt utskuret gallerverk för­ sedd inbyggd dubbelstol liknande en bur, hvarifrån man kan se utan att ses.
Mässan är högtidlig och vacker trots dess länga och omständliga ritual.
Klara klockor ljuda och rökelsen sväfvar i lätta moln under taket.
Prästerna mumla med röster darrande af andakt och folket lyssnar.
Det förstår ej orden, men dei känner och anar dunkelt att eft gladt budskap har gått ut till all världen: att där finns fröjd och frid, nog och öfvernog nå­ gon gång ... någonstädes ..., om än långt, långt i fjärran.
Sången, utförd af en skara munkar, stiger och faller i en fridfull, r ogif- vande rytm och många af de stackars tig­ garna vid dörren, söfda af d ess toner och af värmen från de många ljusen, drömma om efi evig julefrid i Guds himmel.
Det är ännu mörkt, när gudstjänsten är slut och drottningen och hofvet lämna kyrkan i samma ordning som de kommit och gå in i riddarsalen, där en präktig måltid väntar dem.
De fattiga föras till borgs tugan, där de förplägas med kött, kornbröd o ch varmt öl.
t ett af gemaken utbyter drottningen den höga, sockertoppsformiga hufvudbonaden mot en kort hvit slöja, som fasthålles af en låg kransliknande krona, hvilken tätt omslu­ ter valken under slöjan.
Sedan tärnorna ordnat slöjans djupa veck, sitter denna hår­ klädsel stadigt och behagfullt.
Ofver den tjocka sidenklädningen, hvars framvåd är stickad med pärla och guld, bär hon en pälsfodrad sammetskåpa, hvars uppskurna ärmar näsfan släpa på golfvet.
Med kung Erik vid sin vänstra sida träder hon in i salen, företrädd af junkrar o ch hofdamer, två pager uppbära hennes släp och en tredje bär, på ett hyende, t vå fodral, hvari drottningens och kung Eriks skedar och knifvar äro förvarade.
Två af drottningens hundar följa henne i h ä­ larna och gläfsa åt de öfriga halft dussin hundarna, som stå bredvid sina herrar eller ligga på det halmtäckta golfvet.
Salen strå­ lar från skenet af stockeldarna i två öppna spisar samt från de två grenljusen på hvart- dera af de fem borden.
Från den glänsande mässingskronan midi i taket nedhänger en mistel och många bland de gamla buga sig och göra korstecknet, när de gå under den.
Alla buga till golfvet, då drottningen inträder, och så snart hon uppnått sin plats under tronhimmeln vid öfre ändan af bordet högst uppe i salen, läser hennes biktfader pater Canutus en lång bordsbön, som åhöres stå­ ende.
Drottningen sätter sig först med kung Erik till vänster om sig, sedan säffa sig de öfriga.
Hennes bord är täckt med en rikt broderad duk, e n gåfva fill drottningen från ett danskt kloster.
Vid detta bord äro fat, tallrikar och bägare af silfver.
Riddarnas, prästernas och junkrarnas bord sakna dukar, men de massiva s fenskifvorna ä ro glänsande blanka, polerade af nötning och mycken skurning med sand.
Fat, tallrikar och stån­ kor äro af blankaste tenn.
En hvar har vid bältet en lommefaska, hvarur sked och knif framtagas.
Gafflar finnas ej; man tar kött­ biten i de t vidsiftande benet och gnager; ser­ vetter finnas ej heller.
Bli f ingrarna alltför flottiga slickar man af dem, helt en kelt, mun­ nen torkas på rockärmen, om så behöfs.
Då vildsvinshufvudet med äpplet i munnen inbäres, stämma drottningens pipare och mu­ sikanter upp en liflig låt.
Måltiden utgöres af vildsvins- och rådjursstek, rofvor och äppelmos, ostkaka, bakverk, öl och kirse- drank.
På drottningens bord står ett kost­ bart d ryckeshorn med rhenskt vin.
Vid dett a bord skär hofmästaren för steken och den förnämste riddaren, prästen eller junkern skär för vid de öfriga borden.
Hofnarren i sin med bjällror tätt besatta dräkt är med öfverallt och gör skälmstycken, som mer eller mindre lifligt uppskattas.
När någon kastar ett ben till hun darna, fångar han det och då uppstår bland d em ett öronbedöf- vande skall och oväsen.
Så tar han gigan från en af musikanterna och blåser några skärande toner, eller också smyger han sig bakom en af hofdamerna och rister sin skramla tätt vid hennes öra.
I synnerhet är det hans nöje att pina den högdragna hof- mästarinnan, som icke förmår dölja sitt miss­ hag.
Då en af pagerna bakom drottningens stol skall betjäna henne, sätter han krokben för ho nom så att han s tupar på näsan.
Unge kung Erik låfer höra ett bredt hähähä, men drottningens ansikte är oföränderligt trött och allvarsamt.
Hon är alltför van vid det, hon, som sitt hela lif varit medelpunkten vid ett hof; för öfrigt har det aldrig sports, sen åld­ riga tider, att någon, vare sig hög eller låg, visat sig förnärmad af narrens upptåg vore de än så råa eller förnärmande.
(Forts.) Ärkebiskop].
À. Ekman.
k J VID DET NYA KYRKOÂRETS ingång afgick med döden vår vacklande hälsa.
Med honom förlorar vårt kyrkliga lif en sin höga uppgift v armt hängif- ven tjänare, bland hvars främsta egenskaper voro en samvetsgrann pliktuppfyllelse, e n öd­ mjuk s innesläggning i a lla lifvefs sk iften och en trängtan att göra godi bland lidande och behöfvande medmänniskor så långt hans förmåga sträckte sig.
Som ofta varit fallit med vår kyrkas och vår vetenskapsvärlds store, hade äfven är­ kebiskop Ekman utgått ur allmogens krets.
Han föddes i Hjälstad i Västergötland och föräldrarna voro husaren vid K. Lifregemen- tets husarkår Olof Ekman och Maria Johans­ dotter.
Hans stilla och fromma sinnelag i förening med ett godt hufvud och en ifrig läslust gjorde, att han fick följa sin böjelse och utbilda sig för själasörjarens kall.
Är 1873 prästvigdes han i S kara, år 1887 blef han professor i Uppsa la, där han utöfva- de en högt uppskattad akademisk lärare­ verksamhet, kallades 1898 till biskop i Väs­ terås, och den 29 juni 1900 utnä mndes han till Svea rikes ärkebiskop efter den bortgångne A.
N. Sundberg.
Att han icke blef någon de stora initiati­ vens män berodde på att hans natur var så försynt och tillbakadragen.
Med sin stora begåfning och sift rika kunskapsmått före­ nade han en anspråkslöshet af det mest äk­ ta slag och en outtömlig människokärlek.
" Den omedelbara hjärtegodhet ", säger en person, som i lifstiden väl kände honom, " hvilken ständigt glömde sig själf för andra, bottnade i d en lifsgrund, på hvilken han själf visade hän såsom den för hela hans lif d ju­ past bärandel Som han lärde, så lefde han. "
Bästa Vinterkänga mot kalla fötter.
- Litteratur.
DALARNA I ORD OCH BILD LYDER Ti­ teln på ett vackert samlingsverk, utgifvet af red.
A.
L idman i Hedemora, och som nu nått fram till sitt 6:e häfte.
Af olika insikts­ fulla pennor skildras här historiskt, topogra­ fiskt och kommunalt provinsens trenne stadssamhällen: Falun, Hedemora och Säter samt landtsamhällena Avesta, Borlänge och Mora.
De instruktiva och underhållande be- skrifningarna förhöjas af talrika illustratio­ ner, och verket i dess helhet förtjänar be­ tecknas som en värdefull ansats till hemkä ns­ lans befästande och till spridande af ökad kunskap om den sägenomstrålade lands­ ändan.
* 1 HERRSKAPSHUS HETER EN PÂ SODER- ströms förlag i Helsingfors utkommen volym af Mathilda Ljungdahl innehållande en tjänarinnas minnen från en 25-årig tjänstetid i o lika finska fa­ miljer.
Skildringen ger allt intryck af att vara äkta, dess episoder äro just af det slag, s om inte en författare men lifvet själft diktar, språk och åskådning tillhöra en klok och erfaren kvinna ur ijänsfeklassen.
Hennes uppfattning af en tjäna­ rinnas plikter mot sitt herrskap är nog af den art att den måste tilltala h usmödrarna mera än deras tjänarinnor.
Författarinnan ställer nämligen myc­ ket stränga kraf på en duglig tjänarinna, m en vi­ sar genom sitt eget lifs exe mpel, a tt en god tjäna­ rinna också gärna blir belönad både af Försynen och husbondfolket.
Många goda praktiska råd åt husmödrar s åväl som åt tjänare meddelas under berättelsens gång.
* EN DANSKOMPONIST.
MED) ULEN = OCH balsäsongen inför dörren börja nu också våra musikhandlande lockande breda ut sina nyheter i dansväg.
Vi äga flera duktiga kompositörer i genren här hemma, så vi behöfva ej gå öfver ån efter vatten, och en af de allra populäraste är den kända dansmusikdirigenten hr S i g u r d - C a r l - son.
Detta också med rätta!
Hans melodiösa, rytmiskt liffulla och pikant harmoniserade valser stå ingalunda de bästa utländska förebilderna ef­ ter; de fvenne nyaste: " En vårdröm " och " Diana- vals " skulle hedra en Rodolphe berger eller Alfred Margis.
Äfven de moderna sfepdanserna och tangon behärskar han med stänk af exotisk furia öfver den germanska pompen.
Exempel för da­ gen: " Sweet dreams " och " Brise Argentine ".
Samtliga Sigurd Carlsons kompositioner äro ut- qifna från det ansedda Dahlströmska Orgel- &amp; Pianomagasinef i Sfockolm.
Alla thévänner måste profva PT PANTERKANGAN rrSEtrr!
Kobb&gt;s Zaryana Thé.
V ' - 795 - speceriaffärer " 7 5
ETENSKAPSAKA- logiska forskningar samt för sina studier öfver hypnotism och suggestion.
Men hvad som nu tillförsäkrat honom Nobel­ priset äro hans upptäckter an­ gående lefvande organismers öfverkänslighet vid giftvänj- ning i stället för den som hittills mera naturenlig ansedda följ­ den: minskad känslighet, kan­ ske till och med okänslighet (immunitet).
Han fann under en resa i de tropiska farvattnen, att giftvänjning hos djurorga­ nismen icke blef skydd, utan i stället medförde de våldsam­ maste giftverkningar.
Fenome­ net var också icke profylaxi, utan snarare dess motsats antifylaxi; det blef också den vetenskapliga benämningen.
Men professor Richet är ock en ansedd skönlitterär för­ fattare, intresserar sig för konst, teater och inte minst f ör aviatik.
En liflig anhängare af fredsrörelsen har han bl.
a. utgifvit eft större arbete om krig och fred.
För Sverige hyser han lifligt intres se, grundlagd!
under hans upprepade besök härstä- des.
demien har till årets Nobelprista­ gare i fysik och kemi utsett re­ spektive professor H.
K amer- lingh-Onnes vid universitetet i Leyden och professor Alfred Werner vid universitetet i Zü­ rich — alltså en holländare och en schweizare.
Den holl- ländske vetenskapsmannen har erhållit belöningen för sina un­ dersökningar öfver kroppars egenskaper vid låga tempera­ turer, hvilka bl.
a. Iedt till fram ­ ställningen af flytande helium, medan schweizaren utmärkts på grund af s; ina fors kningar angående atomernas bildnings- förhållanden inom molekylen, hvarigenom han belyst äldre och öppnat nya forskningsom­ råden, särskild I inom de n orga­ niska kemien.
Professor Kamerlingh-On- nes, nu en sextio års man, är född i Groningen, där han blef fil.
doktor 1879, h varefter han några år senare kallades till professor vid Leyden-universi- tetet.
lians mest bekanta ve- Professor H. Kamerlingh- Onnes.
Kemipriset.
Efter e n teckning af p ristagarens broder, målaren M. Kamerlingh- Onnes.
Professor Charles Richet.
Medicinpriset.
tenskapliga bragd är förtätningen af he­ lium, hvilken gas han efter ett par felslagna experiment första gån­ gen 1908 lyckades kondensera till vät­ ska med kokpunkt omkring — 268 grader.
Till professor Al­ fred Werners veten­ skapliga meritlista hör den 1911 och 1912 gjorda upptäckten af optiskt aktiva spe- gelbildsisomerer bland vissa kemiska före­ ningar.
Till Nobelpristagare i m edicin har af Karo­ linska institutet utsetts den franske fysiolo­ gen professor Char­ les Richet vid Sor­ bonne i Paris.
Han räknas till den fran­ ska vetenskapsvärl­ dens celebriteter; bland allmänheten torde han vara mest bekant för sin psyko- Professor Alfred Werner.
Kemipriset.
IRKAGÄRDEN ÄR EN INSTITU- tion af al ldeles ny typ i vårt land.
Den har uppstått ur samma kän­ sla, som drifvit många sociala arbetare i England att fa steget fullt ut oc h slå sig ned midf ibland de arbe­ tande klasserna, för att lefva sida vid sida med dem.
Man vill däremot knappast säga att impulsen kommit från engelska settlements, sedan man är så säker att den kommit direkt ur sv enska hjärtan.
Pastor Nathanael Beskow å Djursholm och fröken Ebba Pauli, den bekanta fattigvårds­ specialisten, hade länge önskat att få till stånd en svensk motsättning till settlements, då de fingo höra talas om et t par unga lära­ rinnor, som på egen hand nere i en landsorts­ stad ägnat sig åt socialt arbete under lik­ nande former.
Tanken att sätta sig i för­ bindelse m ed dem sattes i verket och man in- A. Blomberg foto.
^^1 såg å " bägge sidor att man funnit just livad man sökte.
Samarbetet har sedan dess fort­ gått så att pastor Beskow och Fröken Pauli alltjämt ha öfverinseende öfver Birkagården.
Det ä r nu e tt år sedan fyra unga flickor — vi respektera deras anhållan att få förbli ano­ nyma — slog o sig ned i ett par små lägenheter ytterst å Rörstrandsgatan i B irkastadens ut­ kant, där så godt som uteslutande arbetare bo.
I huse t å t gatan var förhyrd en stor bu- tikslägenhet, som inredfs som samlings- och läsesal, och när allt var i ordning, gjorde man sitt första besök att samla kvarterens befolk­ ning.
De unga banbryterskorna voro fulla af spänning, när de knackade på hos de om- kringboende familjerna för att bjuda dem till den första lördagskvällen.
Ty på deras grannars hållning komme ju att bero i hvad mån de skulle lyckas med det de kommit hit för: att grundligt lära känna arbetarnas lif, så småningom dela med sig af sin egen ungdomsskatt af tro och glädje, o ch föra in nya tankar, intressen och kunskaper i gråa, enformiga hvardagslif.
— Man var mycket tveksam först, berättar en af Birkagårdens unga ledarinnor: " hvad är ni för slag, är ni socialiste r, ar ni frikyrkliga, är det några öfverklasshistorier. "
Folk hade så svårt att förstå att vi inte tillhörde något parti, att vårt program var etiskt och icke politiskt.
Mån ga af de inbjudna arbetarna och deras familjer infunno sig emellertid, pastor Beskow talade till de m, och vi l äto dem veta att de voro välkomna alla kvällar att begagna biblioteket och lördagsaftnar till samkväm.
Nu efter ett år ha lördagskvällarna blifvit en institution för Birkastaden, det har bil­ dats en stamtrupp, som alltid in finner sig och känner sig soin hemma; värdarna och värdin­ norna ha lärt känna sina gäster och dessa hvarandra.
Familjerna komma ofta man- grant, med stort nöje tar man del af det föredrag af instruktiv eller väckande natur, som kan förekomma, m an sjunger, man sam­ språkar.
Kaffedrickning är också införd på gästernas begäran.
Birkagårdsfolket kan alltid räkna på några af sina många entusi­ astiska medhjälpare vid underhållningen.
Ur denna första begynnelse ha så små­ ningom helt organiskt vuxit ut e n mängd nya uppslag och förslag.
Man fann, att den skara gossar, som kom om kvällarna för att läsa indianböcker, måste tas om hand och så bil­ dades en gossklubb med föredrag och diskus­ sion, kurser, slöjd och sport.
Denna klubb har två manliga ledare, hvilka slagit sig ner på annat håll i Birkastaden.
Efter att förut lånat hus i l äsesalen har klubben nu nyligen fått en egen liten lokal i Birkagàrd ' en, som redan hunnit bli dem en kär tillflyktsort.
1 somras ha de också haft sommarnöje: en liten stuga, där en af fröknarna varit mat­ mor, och klubbledarna stått för d et hela.
Det har varit härliga dagar för gossarna, då de fått ledigt från arbetet och kunnat lefva fri- luftslif på landet.
Äfven de halfvuxna flic­ korna ha sin klubb af ungefär liknande slag.
Studiekurser, hufvudsakligast i språk, ha anordnats för de vetgiriga och varit mycket besökta.
Många ur den arbetande klassen törsta efter kunskaper så brännande, som endast den kan, för hvilken vetandet är svår­ åtkomligt, och tacksamheten är därför stor för möjligheten att få undervisning.
En annan underafdelning af Birkagårdens verksamhet är diskussionssällskapet, en sammanslutning af arbetare, intresserade för allvarliga spörs­ mål.
Diskussionsinledare äro stundom arbe­ tarna själfva, såsom t. ex. den afto n, då " ma­ skinarbetet och personlighetslifvet " diskute­ rades, stundom någon utomstående.
På förmiddagarna är läsesalen omvandlad len slår författtaren emellertid redan an en ny ton.
I stället för den släktroman genom olika tider och tidsbetingade öden, s om vi väntade och som i hvarje fall kunde fått en ståtlig bredd, kommer här de svenska första fackföreningarnas och den första strejkens, Sundsvall 1879, historia in.
Af Bernt och hans far se vi här ingenting, naturligt nog, då vi ju flytt ats åtskilliga å r tillbaka i tiden.
För någon opposition tillåter oss författaren emellertid ej få rum.
Ty nu först synes han själf på allvar gripits af sitt ämne, liksom hade det föregående blott varit en art poetisk prolog.
Nu drifver han med fart framåt, a n­ gelägen att ge oss fakta, att framförallt vara så oväldig och tillförlitlig so m möjligt.
Hans inspiration stegras mot bakgrunden af fast verklighet, och fängslade häraf förlåta vi ho­ nom det kompositoriska felgreppet och tro på hans framställning, intresseras af hans synpunkter.
Han har i alla händelser på ett antal kåserande, lifligt och schwungfullt framförda sidor fixerat ett blad ur vår so­ ciala kulturs häfder.
I bokens nu följande partier förflyttas vi härpå fram till vår egen epok.
Händelserna utspelas hädanefter i Tim merdalens stora fa­ brikssamhällen.
Männen från 1879 ä ro gamla, bonden Jon och hans son ha dykt upp igen och förenat sig med dem och deras arftagare.
Kampen fortsätter.
Nya faser, nya fasetter, men alltid kamp.
Det gäller föreningsrätten.
Den gamla trakten, ännu så jungfrulig vid bokens början, ekar af stridsgnyet.
Hänförd ARTIN KOCK: TIMMERDALEN, af sitt materials dyrbarhet och ymnighet slö­ en historia om kultur, gifven i sar författaren med profbitar däraf.
Han för «M fram en rad typiskt uttagna representanter för fyra delar med underrubrikerna: Bondefolk, Proletärer, Kultur­ arbetarnes såväl som för arbetsgifvarnes värld; han ger oss känning af de olika ström­ människor, Ungdom — se där det ansenliga stycke arbete med delvis starkt ningar och stämningar, hvilka bestämma fängslande resultat, som jag i d ag i f örsta dessa världars evolutioner.
Han resonerar ibland själf öfver dem, men eljes blir hans rummet vill intressera mina läsare för.
framställning mest särdrag, olika scener, epi­ När boken börjar, befinna vi oss uppe i skogsbygden och hos bonden Jon på Åsen.
soder, repliker.
Tragiska sidor — och lustig­ heter.
Han har studerat tonen på kornet.
Han Han äger sitt hemman, han är redan snarare är journalisten, vaken för det karaktäristiska, gammal vorden, fyrtiofem år, och i da g födes brinnande för sin uppgift.
Han har alltid a n­ honom ändtligen hans förstfödde.
Nya ini­ teckningsboken bredvid sig, orolig att lämna tialer och siffror skola ristas öfver den låga dörren, där tecknen redan stå i rad, alltifrån efter sig något afsevärdt.
Så journalistiskt anno 1634, och på den späda arfvingen Bernt, synes mig ingen af våra författare se på sin ynkligen pipande intill moderns bröst, lägges sak som Martin Kock: utifrån grupperande till denna junidag 1887 ansvaret för släktens.
ämnet allt t rovärdigt stoff, för att nå sitt före- framtida heder och bestånd.
För att allt­ satta ändamål; det skulle i så fall vara Elin ifrån början göra hvad göras kan, honom till Wägner (utan inre likhet f. ö.
mellan de två).
hjälp, drar man försorg om att alla gamla En för oss rätt ny arbetsgenre, denna, och sedvänjor noga iakttagas: stål i badbaljan, som ii hva rje fall, o afsedt den individuellt va­ rierande artistiska halten, ger oss vederkvic­ fruntimmerskläder i gossens linda, krut på kelsen af stor materialkännedom.
Hos Mar­ kökströskeln, och de nödiga besvärjelserna tin Kock är den drifven med utomordentlig till Vi termor, som i berget bor ...
Så föras vi in i bo ken i en stämning af hedenhös, gam­ språklig energi och konstnärlig entusiasm, mal bygd, traditionsbundet folk, där ingen­ och som arbetsprestation är hans bok värd ett oförbehållsamt beröm.
ting är ämnadt att rubbas mer.
Bredt, sä fligt, Dess sista del är ämnad att dikteriskt å ter­ fjärran från allt människoverks oro är detta knyta till den första.
Nu träder bondsonen skildradt.
Men bolaget vill köpa Jons gård.
Det har Bernt till fö rgrunden igen som en af ledarna köpt gårdar förut, och säljaren har fått ångra vid ett strejkupplopp, genomskinligt finge­ sig.
Jon nekar.
En vacker dag kommer en rande de s. k. Sandökravallerna 1907, och här stiger skildringen till dramatisk flykt och svartklädd herreman till Åsen.
Hvad vill han?
Han säger sig vara ombud för själfve spänning.
Detta är ur romansynpunkt b okens landsens fader och han skall stödja de små.
bästa del.
Bernt, den mest komprometterade Han skall alltså köpa hemmanet — sken köp, af de strejkande, flyr på kamraternas order, förstås, för att hjälpa bonden!
Jon l åter lura och på sin flykt genom skogen kommer han sig och när vi vändt några sidor i boken — åter till barndomshemmet, Åsen, nu ett för­ litet hux flux har det onekligen skett!
— fallet ödehemman, där buskar växa upp mel­ finna vi honom grundkuggad, utarmad och lan golftiljorna ...
Så har historien rullat sin tvingad att jämte den unge sonen arbeta som gång, så har det gamla förgåtts.
Men den daglönare och skogsafverkare åt bolaget, hetsige, redbare pojken, son af en ny tid, som plundrat dem.
Ensliga, resignerade, tysta skall ej förgås med det.
Också han har sina knoga nu dessa tvenne af stolt och god bon­ ideal, en uppvaknandets och gryningens tid, destam, burna af den enda envisa tanken, att trots allt som grusades och grusas.
Framåt trots allt skall gården en dag åter varda deras.
skola vi gå, det kan inte hindras.
Fängelset Jag har med ofvan starkt förkortade fram­ väntar Bernt och boken slutar med en litet för ställning antydt bokens uppslag.
I and ra de­ ai rangerad scen, där hans förrädare, ungso- till kindergarten med små bord och bänkar och traktens 4 — 5-åringar — dock icke på långt när alla som skulle vilja — bli omhän­ dertagna af två vänliga tanter, som roa och undervisa dem på en gång.
Men Birkagården har icke med allt detta hunnit mera än till början af sin utveckling.
Dess ledare ha många nya planer och många önskemål att förverkliga, så snart ekonomien tillåter.
De ha försökt sig fram, och det nya har gifvit s ig själf.
När man hör dem själfva tala, låter det som om detta att bo i B irkastaden och leda klub­ bar, k urser och lördagsaftnar medan man på lediga stunder ger lektioner och massage för försörjningen (det ä r endast bostaden, som är fri) vore det enklaste och mest själffallna lif för en ung kvinna.
Man får höra att det är de fyra i Birk agården och deras medhjälpare, som i detta umgänge med traktens folk på sin d el f ått all lycka och uppmuntran, de an­ genäma erfarenheterna och goda lärdomarna.
Det ä r som om de nästan ville smått be um ursäkt, fö r att de ha det så bra, äro så glada, så entusiastiska.
" Här borde vara folk i ar bete, som sett lif- vet hårdare i ö gonen än vi. "
Som om det kunde finnas någof bättre att lysa upp Birkastaden med än denna ungdom­ liga idealitet, denna glada tro och osjälfviska uthållighet!
E. W. Spalten om böckerna.
- 798 -
cialisten Brand, afslöjas och försättes ur spe­ let • — m en detta är betydelselösa detaljer.
Författaren har med sin bok i dess helhet gifvit oss belysande och värdefulla afsnitt ur ett utvecklingsskedes, en stor ny kasts till- blifvandes historia, och vi ha följt honom u tan att ett ögonblick släppa hans tvingande tag.
Partiåsikter skola sannolikt kunna brytas kring denna bok.
Den har sin bestämda, ehuru ingalunda öfverdrifna färg.
Som dikt­ verk är den ojämn, fragmentarisk, oc h går ej fri från invändningar trots verkligen utmärkt lyckade afdelningar.
Den är hvarken af- handling, färdig roman, eller skiss.
Litet af alla tre.
Men den är likvisst en stort tänkt och med stor kärlek fullföljd gärning, ett godt verk och " ej blot til Lyst ".
* I S k o g a r n a s folk, också en bred bok, har Carl Svenso n-G raner sökt ge en bvgdekrönika från småländska höglandet, efter modell, skulle man tro, af Gustaf Frens- sens så poetiskt lefvande bästa episka verk.
Upp till de n store tysken når den unge sven­ sken, vare sig han nu haft det i tank arna el­ ler ej, på intet vis.
Han har tagit sig en allt­ för vidlyftig uppgift.
Då denna bok är den första af Svenson-Graner jag läst, riskerar jag lätt att bli orättvis, om jag efter denna skulle döma öfver hans talang i dess helhet.
Enstaka fint k änsliga partier i den stora, löst sönderfallande boken, liksom ock enstaka, godt skisserade figurer lå ta förmoda att för­ fattarens sfär ligger i novellen.
Det är det kraftfulla, sammanhållande greppet, som ännu fattas honom.
Hans temperament fram­ träder emellertid sympatiskt, vänligt, med en ' ljus tro på goda möjligheter, oc h det är helt tänkbart att han kan bli läst och omtyckt — just i deras lager, hvilka han själf skildrar: naiva, osammansatta människors.
Det är i så fall endast skada, att hans bok vid n ågra tillfällen betänkligt snuddar vid, ja, slinker öfver sannolikhetens gränser.
Detta behöf- des icke, ty t råkig läsning ä r Skogarnas folk i hvarje fall ej och har fullt tillräcklig litterär hållning för att vanprydas af lån från en lägre romansort.
— Två små skådespel föreligga.
I det ena, E n s t r i d p å D e f v en s ö af S i g f r i d S i w e r t z är den dramatiska konflikten byggd på en idéernas, en de inre lifsdrifter- nas kamp, medan i det andra L ö n g å n g e n af HjalmarBergman hela spänningsför­ loppet är af yttre art, stegras och löses med aningen om och slutligen upptäckten af ett gammalt brott.
Onödigt att säga, att det tyngst vägande härigenom blir det förstnämn­ da, som i sig rymmer några scener af stark effekt, några brottningsnummer, där verkli­ gen i i lande ' blixtljus själar blottas.
Men det inskränker sig tyvärr härtill.
Från början till slut håller ingen af personerna helt ihop, och icke stycket heller.
Två eller tre situations­ enaktare, brutna ut ur denna pjäs, där för mycket stoff hopats till ingen verkan, skulle kanske istället gifvit o ss prof af den litterärt högt kultiverade Siwerlz ' bästa sidor.
Nu tillåtas vi endast minnas dem.
I Bergmans Löngångeri går däremot allt rätt till.
Stycket är väl beräknad!
och byggd!
och borde godt vara spelbart.
Men, de t for­ drar också scenens, illustrationens lif, skå­ despelarens insats för att intressera oss.
Vi ha ej nog af att läsa det.
Af Bergmans stundom framträdande fantastiska, litet obe­ räkneliga manér i f igurteckningen spårar man här ingenting.
Men om ett styckes bärighet icke ligger i dess idévärld, önska vi o ss åt­ minstone originella, eller skarpt karaktärise­ rade typer kring dess intrig för att kunna njuta af det.
Här få vi nöjas med att läsa vidare, uteslutande för att se, hur det hängde ihop med den hemlighetsfulla mordhistorien EN AF DE " SVEN- och hur d et slutade!
— ska gestalter ", som Några noveller, Den segrande Eros nationen bevarar i ä l- afRunar Schild t, fö ra en hittills okänd skadt minne, är Gun­ författare in i vår krets.
Hans signalement nar Wennerberg — är: ämnesval ur ungkarlslifvets områden, när­ icke så mycket stats­ mare lokaliserad!
Helsingfors; stil lätt, man mannen och landshöf- vågar säga elegant, ehuru d etta icke här får dingen som dess mera tagas som någon exklusiv e genskap.
Lynne människan och skal­ älskvärd!, lekande, med en biton af melankoli, den, " Gluntarnes där det passar.
Ingen, eller så ytterst liten skald ".
Det är ej så sentimentalitet.
Egenart?
Ännu föga, men längesedan han gick så är väl författaren också helt ung.
och stod midt ibland Fyra små diktsamlingar, af hvilka E.
N. oss; hög och smärt än­ S ö d e r b e r g s: T o n e r o c h M i n n e n Friherrinnan Signe Taube.
nu i sin sena ålderdom troligen h ar de största chanserna att slå an.
skred han fram på De vädja, dessa strofer, till ömma sin nen, och hufvudstadens gator och hans karaktärs­ i en vek, harmonisk formgifning, närmast fulla u tseende med de bleka markerade dra­ skolad hos C.
D. af Wirsén, en icke alltid gen, den genomträngande och dock ljusa rättvis!
bedömd poet, ty poet var han visser­ blicken väckte alltid uppmärksamhet.
Det ligen, den bittre gamle stridskämpen.
Poet följde något af solsken med honom, n ågot af är också hans andlige arftagare, E.
N. Söder­ den glans, som han ingöt i en hel svensk kul­ berg, om också af mindre kvalité, som helt turepok och som särskildt genom hans oför­ naturligt för den, hvilken bär nummer två!
gätliga diktning gjorde romantik af 1840- Så stora fordringar får väl ej den ha, som falets uppsaliensiska studentlif, i hvilket ha n väljer honom till sin älskli ngsskald, men hel­ var själen ler icke därför dålig smak.
Han är diskret, På tillskyndan af hans doller, friher­ känslig och stilla.
— rinnan Signe Taube, har i dagarna från A r v i d M ö r n e b e s j u n g e r i S k ä r g å r - Hugo Gebers förlag uikommit första delen densvår lifvet i hafsbandet, fiskarens enkla af " Gunnar Wennerberg, bref och minnen ", tillvaro, svä rmeriet på stigarna vid stranden.
en epistelsamling, som ger oss den hänsofne Hans diktning är ett " fly till nature n, när värl­ skalden och människan lifsiefvande.
Hvarje den är kall ", och om också hans längtan är sida i denna förtjusande bok visar hvilken föga stormande, hans färger föga lysande, rik o ch harmonisk personlighet Gunnar Wen­ har denna diktning en verklig och innerlig nerberg var, hur fri från flärd och förkonst­ känslogrund, utan alla anspråk, och därige­ ling, hur varm och ömhjärtad, hur rakryggad n o m v i n n a n d e.
— M a t t s M a g n i G r a n ­ till karaktären, hur fast i vänskap och hur ström med Visor i byn, små behändiga glödande i kärleken till sitt land.
Lägger g e n r e s t y c k e n, o c h C h r i s t i a n G ü n t h e r man härtill hans rika andliga begåfning oc h med Dikter höra till den yngs ta generation, hans väsens öppenhet, är ordet " ljusåren ", som ännu står på tillväxt.
Man kan endast hvarmed han ofta benämnes, o ch särskildt af önska dem lycka till kommande blomning.
intelligenskretsarne i Uppsala, ett lätt för­ De ha utsikter, de ej mindre än många andra.
klarligt e pitet.
MARIKA STJERNSTEDT.
I den nu föreliggande delen af dessa " Wennerberg intime " få vi först blicka in i JA, NU AR DET SANT, RIKTIGT SANT, barndomshemmet, prostgården i Lidköping, att julen är i förstugan, en god jul, en gl ad jul, där särskildt Gunnars mor, d en präktiga fru ty nu ha r C arl Larssons nya fina tafvel- Sara,, fyller läsaren med den varmaste sym­ b o k k o m m i t: " A n d r a s b a r n, 3 2 m å l ­ pati.
Hufvudintresset knyter sig naturligtvis ningar med text " — naturligtvis den kring Wennerbergs uppsalavistetse med stu­ också af den snälle farbror C.
L.!
Den här diemödorna, juvenalernas klassiska sam- gången är del inte " de egna glyttarna " det kväm och Gluntarnes successiva skapande.
gäller — de äro ju för öfrigt stora förstån­ Tonen i dessa i bref till hemmet affaiiade diga människorna nu, nästan allesamman, skildringar är betagande i sitt ömsom poe­ doktorinnor och gymnastikdirektörer och in­ tisk!
mjuka, ömsom rättframma och humoris­ genjörer och allt — utan, som titeln också an­ tiska språk.
Hur sp artanskt enkelt den ti­ ger, har konstnären gjort en lustvandring ge­ dens studenter hade det får man en före­ nom andras örtagårdar, brutit ett litet ställning om i ett af brefven, där sonen talar människoblomsfer här, ett annat där och om f ör sin mor, hur ha ns " lokale forhold " äro slutligen samlat dem mellan dessa pärmar beskaffade: till den mest förtjusande bukett af svenska I yttre rummet eller det som ligger öfver por­ barnporträtt.
Hvem kan väl motstå Greta­ ten har jag en gammal pulpet, som åtföljer rum­ men, o ch i de n har jag kläder och mitt so cker och tösens storögda drömmarblick, bräddad af kringlor; vidare står där mitt klavér och på tredje sagohunger, eller Iruiande lilla smu ltronmun; väggen hänger mina gångkläder, emedan något hvem fa ller ej ned i sitt hjärta för unga Ve­ kontor ej finns.
Dock har jag hängt öfver dem en gas snödroppsskära jungfrucharme!
Och gammal rullgardin, som också åtföljer rummen.
se den bussige Matts i sticktrö jan och iopp- Något af det finaste, som rymmes i denna lufvan — hvilken karlakarl måste det ej bli volym, är Wennerbergs friarbref till sin äl­ af honom m ed tiden!
Eller Gösta eller Kaj — skades moder, grefvinnan Cronstedt.
Det ä r eller Ingrid eller Barbro?
Nej, de!
är omöj­ en själens ädling, som skrifver dessa på en lig!
ai!
välja, att bestämma sig för någon gång manliga och innerliga rader, och slut­ viss, man vill äga dem alla och alla da­ orden, då han erhållit grefvinnans medgif- gar, och intet är enklare.
Förläggaren står vande till giftermålet: " jag skall vårda så gärna till tjä nst, ett litet grepp i j ulklapps­ h e n n e, j a g s k a l l ä l s k a h e n n e, j a g s k a l l kassan, och ni h ar er ögonfröjd för hela året.
göra henne lycklig ", klinga som en irosviss På köpet får ni mästarens funderingar öfver fanfar.
Tron, Hoppet och Kärleken, dessa tre grund­ Dessa Wennerbergsminnen kunna med stenar, på hvilka han själf har byggt och fun­ fog räknas fill jullifteraturens bästa ting, nit si g väl däraf, och att dessa hans tanke­ dessa, hvilka man läser med ifver, lägger korn icke äro att försmå, det veta vi a lla, ifrån sig med saknad och till hvilkas f ortsätt­ som känna Carl Larsson.
Det är bara att ning man längtar.
E. H-N.
trycka hans hand — helt lyst, det behöfs ej mer — t ill tack för hjärtegåfvan.
].
N — G.
- 799 -
repas tills geléet är fullständigt klart och när det är kallt, tillsättes vinet.
Litet af - det klara geléet hälles på bottnen af en vattensköljd à-la-daube- form och ställes på is att stelna.
Bottnen garneras därefter med det hårdkokta ägget och tryffeln, skurna i vackra figurer.
Garnering-en begju-: tesi med några droppar af geléet, som; får stelna, så att garneringen ej rub­ bas, då.
fisken lägges i.
De vack­ raste bitarna af fisken läggas på bott-!
nen; o&gt;c h sidorna, med det öfriga fisk­ köttet; fylles formen.
Resten af geléet hälles öfver och anrättningen ställes på is att stelna.
Då den skall ser­ veras, doppas formen hastigt i en kastrull med hett vatten, aftorkas och stjälpes upp på rundt fat.
A-la-dauben garneras med persilja och serveras • till smörgåsbordet.
KnPPOR K05TyMLR OMSOR^oFULLnSTL.
Fl R.
B ELTE.
STILFULLR flOOEILLER • ERHRLLRS i DL FLESTA «FlPPRFFFlRER I RIKET OFVANSTÅENDE FABRIKAT finnas i rikhaltigaste sortiment till billigaste priser hos A.-B.
Nordiska Kompaniet, Stureplan.
För Julen!
I kartonger afpassade tyger till Blusar &amp; Klädningar.
C i t r o n s u f f l é (f. 6 — 8 p e r s.)
Siden.
1 citron, 1 hg.
socker, 1 del- franskt cm.
Kr.
Mtr cm.
Kr.
vin, V 2 del.
vatten, 6 ä ggulor, 3 ägg­ Mtr.
Paillette Oedipus.
.
85 15.00 hvitor.
4.
Messaline Apollo.
.
44 5.00.
90 16.25.
45 Paillette Elektra.
.
5.80 T i l l f or m e n: V 2 m s k.
s m ö r (1 0 Paillette Walkyr.
.
.
4.
Satin Royal.
90 18.75 gram).
| 4.
Messaline Adamit.
.
46 6.60.
105 19.00 Crêpe Aida.
47 7.80 B e r e d n i n g: Citronen sköljes väl 4.
Satin Diana Satin Charmeuse.
.
105 21.00 och torkas.
Skalen afrifves nätt och 4.
Satin Butterfly.
.
.
.
49 9.00 saften pressas ut.
I en blankskurad kastrull blandas äggulorna, citronskal, Ylle &amp; Halfsiden.
citronsaft,, socker, vin och vatten och Mtr.
cm.
Kr.
cm.
Kr.
Mtr vispas öfver elden, tills krämen är 5.
Batist 1 legant 90 7.00 1.75.
Crêpe Mimosa.
.
.
105 5.00 tjock och pösig, då den aflyftes och 5.
Armine Solide.
.
.
.
9 0 9.
50.
110 5.75 Crêpe Tango.
.
.
1.75. vispas tills den är kall.
De till 4.
Crêpe Mimosa.
.
.
.
105 1 1.60 1.75.
Crêpe Autenit.
.
.
100 7.40 h å r d " t skum slagna ägghvitorna ned­ 4.
Crêpe Tango 110 13.00 8.50.
110 1.75.
Crêpe Fandango skäras, och krämen hälles i smord, 4.
Franskt Kläde 130 14.00 1.75.
Crêpe Nizza.
.
.
.
120 9.20 eldfast form och gräddas i vattenbad i ugn omkr. V2 " tim.
Serveras genast Crêpe finnes i 300 och Siden i 1,200 modefärger!
ur formen.
— Om så önskas, kan d bottn en af formen läggas 1 kkp.
Begär profver!
Alla profver sändas gratis och franco!
ränklo-r och 1 kkp.
äppelkompott, varf- tals med 50 gr. biskvier, krämen hälles öfveri och sufflén gräddas i vattenbad i ugn omkr. 40 min.
STUREPLAN.
F å r s o m v i 1 d t f (.
6 — 8 p e r s.)
.
2 kg.
fårstek (kylen) eller sadel, 1 msk.
salt (15 gr.), 1 / 2 tsk.
hvitpeppar, l 1 / » hg.
s-päck.
M a r i n a d: 2 del.
hvitt eller rödt r Världsberömda.
vin, 2 del.
ättika, 2 del- vatten, 2 rödlökar, i klyftor, V2 selleri, i tär­ ÄR ningar, 2 lagerblad, 1 tsk.
hela nejli­ kor, 2 tsk.
groft stötta enbär.
T i l l s t e k n i n g: 4 msk.
smör (80 AKTIEBOLAI gr.), 3 del.
buljong, 5 del.
grädde.
Beredning: Köttet, som bör Filialer hafva hängt, så att det är mört, foultas på alla större platser.
med.
en fuktig klubba, torkas med en duk, urvriden i hett vatten, och in­ gnides med en blandning af saltet och pepparn.
,:; 5 r 3p?
:::; Ä.C.
SVENSSONS!
Till marinaden blandas alla ingre­ dienserna i en stenkruka, köttet ned­ S- ' - FZF -- KNÄCKEBRÖDSBAGEHI lägges däri och får ligga 2 — 3 dagar, ^EiSsasfe teÖTEBORQ hvarunder deb vändes 2 ggr.
om da­ gen.
Det upptages, får rinna af, in- klappas i en duk och späckas.
En stekgryta upphettas, smöret brynes Obs.I däri, steken lägges i och brynes väl på alla sidor, beströs med kryddorna, spädes med den kokande buljongen och grädden och får steka sakta med Hygienkontrollant: tätt slutet lock, tills den är mor eller D:r O. Hjort omkr. 2V2 — 3 tim -, hvarunder den öses af Ornäs.
flitigt och vändes 3 — 4 gånger.
Gar­ neras med brynt potatis och persilja.
Tel.: 11 &amp; 929.
Serveras med af redd sås, salader och gurka.
Yegetariansk jordärt­ skockspuré (f. 6 pers-).
IV2 lit.
jordärtskockor, 1 rotselleri, 18 / 4 lit.
vatten, 2 tsk.
salt, 3 msk.
smör (60 gr.), 4 msk.
mjöl (40 gr.), 3 del.
grädde, salt, socker, hvitpeppar, 2 äggulor.
B e r e d n i n g: J o r d ä r t s k o e k o r n a s k ö l ­ för jas, skrapas (helst under rinnande vatten), sköljas ånyo och få ligga 1 är bästa kraftnäring för tim. i 1V 2 lit- vatten, tillsatt med 2 Jllla svaga, bavn böra fa msk.
ättika ocli 2 msk.
livetemjöl, för f svaga, klena barn i alla åldrar.
att ej bli mörka.
Selleriet skalas, Vasens stärkande Järnpreparat » Ferrol ».
I Bok om barns uppfödning gratis, skär es i tärningar och lägges till­ Dess angenäma smak gör att det med och franko frän Mellins sammans med jordärtskockorna.
De lätthet tages.
Aptitgifvande ökar det ^Food Depot, Malmö.
sättas på i det kalla vattnet, till­ hastigt kroppsvikten.
På alla apotek satt med saltet, och få koka, tills de äro fullkomligt mjuka, då de till 2 kr.
fl.
passeras.
Två msk.
af smöret fräses med mjölet 2 min., purén och gräd­ den spädas på, litet i sänder, och soppan får koka 5 min., hvarefter den af smakas med kryddorna ..
Äggulorna Ovillkorligen bästa té, vispas upp i soppskålen, resten af som erbj.
i detta prisl.
smöret ilägges och soppan hälles i rekommenderas såsom be- j i / a kg.
2.25,1 / 4 kg.
1.15. under vispning.
„Serveras med rostadt Förp.
i vack.
lacker, kväm vid tillagningen.
j bröd.
bleckkarn.
Frakt- o. postafg.fr.
21.4 st. i / a kg.
Ä g g r ö r a (f. 6 p ers-).
6 äg g, 5 5 VENS K MACCAR0N1 j 0 60 fr. Percy F. Luck del.
mjölk, buljong eller vatten, salt, innés i alla groflekar och längder \ &amp; C:o H.
A.
B., Sthlm.
socker, hvitpeppar.
T i l l k a s t r u l l e n: 1 m s k.
s m ö r JE In välkommen ju f klapp (20 gr.).
B e r e d n i n g: Äggen vispas väl med ir Johann Maria Farinas Eau de Co­ kryddorna, och vätskan, som skall vara logne med Kölnerdomen.
Frisk och af kokande, tillsättes under kraftig visp­ en oförliknelig finhet.
Erhålles lådvis ning.
En kastrull smörjes med smör, om förstånd, ink.
göres.
Anvisn.
gra­ och pr flaska till partipris vid köp äggblandningen hälles i och kokas i tis mot ett 5 öres porto.
Tillskr.
Y i n- direkt å. Kölnerlagret, 24 Småland s- vattenbad under omrörning.
b o 1 a gets Frukttorkeri, Halmstad.
srat., Sthlm.
Prospekt gratis och franko.
Den upplägges på varmt fat, gar­ neras med persilja och serveras till I bräckt skinka.
A.-B.
NORDISKA KOMPANIET, Hsfre- firjn BAsf] oeH Hafire- Gif bara den bästa näring och dc växa upp till friska människor.
DjSl Gif vuxna den bästa näring och de förbli friska till sena ålderdomen.
KÖKSALMANACK Kedigerad af ELISABETH ÖSTMAN-SUNDSTRAND LÖRDAG.
Frukost: Smörgåsbord; pannbiff med potatis; mjölk: kaffe eller te.
Middag: Paltbröd med fläsk och mjölksås; rabarbersoppa med skorpor.
Inneh.
af Elisabeth östmans Husmo­ derskurs i Stockholm.
RECEPÇ: A - l a - d a u b e p å f i s k o c h l i u im- mer (f. 12 pers.) 1 kg.
sik eller FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR gös, 3 msk.
salt, IV2 lit- vatten, 6 VECKAN 7 — 13 DEC.
1913. h vitpepparkorn, 1 lagerblad, 1 burk hummer (1 lit.).
SÖNDAG.
Frukost: Smörgåsbord; G e l é: l V 2 l i t.
a f f i s k s p a d e t, 1 5 b l a d à-la-daube- på fisk och hummer med gelatin,- 3 ägghvitor, 1 msk.
kallt vat­ majonnäs; mjölk; kaffe eller te med ten, 4 msk.
godt hvitt vin.
gifflar.
Middag: Soppa på murk­ Till g a r n e r i n g: 1 hårdkokt lor; rostbiff med portug.
lök och po- ägg, 1 tryffel.
B e r e d n i n g: Fisken f jällas, ur ­ tatiskroketter; citronsufflé.
MÅNDAG.
Frukost: Smörgåsbord; tages, skölj es väl och torkas med en havregrynsgröt med mjölk; stekt sill fiskhandduk.
Den ingnides med hälf­ med grädde och lök samt potatis; ten af saltet och får ligga 1 J2 tim., mjölk; kaffe eller te.
Middag: Får torkas ånyo och påsättes, i det kalla som vildt med potatis; sagosoppa.
vattnet, tillsatt med resten af saltet TISDAG.
Frukost: Smörgåsbord; samt kryddorna, och får sakta koka, kall rostbiff med potatissalad; mjölk; tills den är färdig eller omkr. 1 kaffe eller te.
Middag: Vegeta- min.
Den upptages genast, skinnet riansk jordärtskockspuré med rostadt dragés af och fisken delas i 2 filéer.
Benet lägges i spadet som får koka bröd; stuf vad gädda med potatis.
ONSDAG.
Frukost: Smörgåsbord; ytterligare 20 min.
Fisken skares i hafr em j öls välling; bräckt skinka med vackra bitar och - hummern likaså.
— ä g g r ö r a; m j ö l k; k a f f e e l l e r t e.
M i d ­ Geléet beredes på följande sätt: fisk­ dag: Renbiffar med potatis; varm spadet hällés i en kastrull tillika med mondaminpudding.
det sköljda gelatinet och de med TORSDAG.
F rukost: Smörgåsbord; vattnet lätt uppslagna ägglivitorna, kalfkotlett i kastrull; mjölk; kaffe blandade med de krossade äggskalen.
• eller, te.
Middag: Ärter med fläsk; Blandningen får under vispning ett äppelplättar.
godt uppkok, locket lägges på kastrul­ FREDAG.
Frukost: Smörgåsbord; len, som lyftes från elden och får hafregrynsgröt med mjölk; matjessill stå vid sidan af spisen 15 min.
Buljon­ med potatis; ägg; mjölk; kaffe eller gen silas då genom en i hett vatten te.
Middag: Stekt fylld svinhare urvriden silduk eller servett.
Om det medi pressad potatis; kall mandelpud­ första, som rinner igenom, e^ är klart, ding.
hälles det åter i silduken.
Detta upp- Köp hcf&gt; ï Siden Begär prof på våra nyheter i svart, hvitt och kulört: Crépon, Façonnés, Chinés, Ottoman, Messaline, Mousseline 120 era.
bredt från 95 öre metern, Sammet till klädningar och blusar.
Plysch till j aketler och kåpor.
Såväl som blusar och rober med äkta Schweizer- broderier i batist, ylle oc h siden.
Vi sälja endast garanterad!
solida sidentyger direkt till privatpersoner portofritt och redan förtulladt till bostaden.
Schweizer &amp; Co., Luzern S 3 (Schweiz).
Sidentygs-Export.
— Ku ngl.
Hoflev.
SINGER C:0 SYMASKINS [EKSTRÖMS JASTIWLI ÖRLBRO KFrvTUw-rRBRiK- I VARUMÄRKET Äkta Göteborgs Knäckebröd.
Svenska Sardiner i finaste Olivolja och Tomatsâs Smörgåsbordet.
Mellins Food T of T - 5 Ideal=Maccaroni iDa ii Ä p p e l p l ä t t a r (f. 6 p e r s -).
2 — 3 ägg, 3 del.
grädde, omkr. 160 gr. mjöl, 7 del.
mjölk, 1 tsk- salt (5 gr.), I 1 / « msk.
smält smör (30 gr.).
T i l l f y l l n i n g: 2 del.
k rossoc- fee-r, 2 del.
vatten (V2 tsk.
finrifvet citronskal) 1 lit.
lösa äpplen.
T i l l p l ä t t l a g g e n: 2 msk.
smör (40 gr.).
B e r e d n i n g: Äggen sö ndervispas med stålvisp, grädden ihälles och där­ efter ivispas mjölet, som helst bör vara ' siktadt.
Mjölken spädes på, sal­ tet och smöret tillsättas, och smeten får stå 2 tim. för att svälla.
Af sock­ ret och vattnet kokas en klar lag som smaksättes med citronskalet, om så önskas.
Äpplena skalas, kärnhu­ sen urtagas, hvarefter äpplena skäras i 3 mm.
tjocka skifvor, hvilka läggas, direkt i sockerlagen och kokas till hälften mjuka.
Hättlaggen upphet­ tas långsamt.
Smöret smältes i vat- - 000 - Hushålls- utgifterna kunna nedbringas med G asens tnihjäip.
Se gasverkets broschyr n:r 28, som er­ hålles gratis å gasverkets utställning.
Gasspisar visas och demonstreras A Gasverkets Utställning, Sthlmstel.
60 32.
Kungsgatan 54.
Rikstel.
28 93.
10: de min.
Serveras med pressad po­ tatis och den silade och skummade köttskyn eller ock med afredd sås.
FRÅGOR PRIMA KVALITÉ!
BÄSTA UTFÖRANDE!
H VAR JE PAR.
S TÄMPLAD! "
MED OFVAMSTÅENDE VARUMÄRKE FINNAS I ALLA VÄLSORTERADE .SY BE HÖRS - MANUFAKTUR- &amp; KORTVARUAFFÄRER teribad, och därmed p ensila s laggen.
Smeten omröres väl, och när den är slagen på järnet, lägges en äppelskifva i o h varje rum, plättarna gräddas på båda sidor, läggas upp på varmt fat, öf vers ockras och serveras varma utan sylt.
S t e k t, f y l l d s v i n l i a r e (f.
6 pers.).
1 kg.
svinhare, V2 citron, V2 msk.
salt (8 gr.), 1 / 2 tsk.
hvitpeppar, .74 ts.k.
ingefära, 3 vackra, syrliga äpplen, 1 hg.
katrinplommon, 2 msk.
smör (40 gr.), f / 2 lit.
vatten, 1 tsk.
salt, V2 t sk. fast köttextrakt (4 g r.).
B e r e d n i n g: Haren be frias frå n det mesta fettet, torkas med en duk, urvriden i hett vatten och ingnides med citronsaften och kryddorna, väl blandade.
Äpplena skalas, skäras i tunna skifvor.
Plommonen sköljas väl i ljumt vatten, få ligga 10 min.
i hett vatten, inklappas i en duk och urkärnas.
Haren skär es upp längs ef­ ter, fylles.
med äpplena och plommonen samt hopsys.
Smöret brynes i en stek­ gryta, haren lägges i och brynes väl på alla sidor Den spädes med vatt­ net, tillsatt med köttextrakt och salt, och får sakta steka med tätt slutet lock tills den är mör eller omkr. IV2 — 2 tim., h varunder den öses öfver hvar än de välkända kvaliteter vi föra i m arknaden finnes icke.
Profver på begäran gratis!
Nqrvstärkando.
- Blodbildande.
Mptliglfvando.
- Välsmakande, 250 g ram: 3 kronor.
Förordas af läkare, fås på apotek och i kemikalieaffärer.
Tillverkas å Apoteket Ejdern, Göteborg.
Till platser, där inga återförsäljare finnas, sändes Nervogen fraktfritt direkt till förbrukaren.
Stockholm.
Kungl.
Hofleverantör.
OM ALLA VISSTE hurgodt hälso- och samt vanligt kaffe blir, dä det blandas med VICTORIA-KAFFE, skulle de alltid använda detta utmärkta kajfetillsättningsmedel.
VICTORIAKAFFE är verkligen välsmakande och i motsats till vanligt kaffe âfven nä » rande samt upphäfver till stor del det vanliga kaffets hälsofarliga egenskaper.
Blanda därför Edert vanl.
kaffe med VICTORIA-KAFFE från Per Fricks Fabriker, Malmö.
(r Enligt intyg at prof. Alfred Pettersson, D:r K. O. Kuylenstjerna, D:r Åke Melin m. fl.
fackmän är SASOL öfverlägset alla andra antisep­ tiska me­ del och &amp; ' konc.
munvat­ ten.
SASOL användes å statsmedicinska anst.
bakteriol.
afdeln., allm.
barnhuset, en del sjuk­ hus och kliniker samt af enskilda läkare, vete­ rinärer o. tandläkare.
Ogiftigt.
Allsidigt an­ vändbart.
Säljes å apoteken och i välsorterade affärer i originalfl.
à kr.
2: — och kr.
1: —.
F. PAULI§ Eau de Cologne är genom sin f risk­ het och MÄH doft öfver- lägsen alla andra fabrikat.
jpNHVAR läsare af Idun äger rätt att å ^ denna (rfdelning framställa förfrågnin­ gar rörande husliga eller andra angelägen­ heter till besvarande af läsekretsen.
Dock förbehåller sig redaktionen oinskränkt be­ fogenhet att utesluta de frågor, hvilka anser sakna mera allmänt intresse.
Hvarje pu­ blicerad fråga kommer att besvaras, och ut­ betalas för det bästa svaret å någon af hår nedan införda frågor, som insändes till redaktionen senast 6 dagar efter detta num­ mers dato, ett pris af 10 kronor.
Ni 276.
Ung intresserad flicka frågar hvilka resurser som erford » - ras för att kunna blifva danslära­ rinna och hvar man bäst kan erhålla den bästa undervisningen, samt hur stor kostnad det ungefärligen kan blifva.
Rut- N:r 277.
Yi hafva starkt järnhäl- tig^ vatten, som afsätter rost i tvätt­ ställ, toaletter och badkar, som äro af porslin.
Huru kan sådan rost lät­ tast borttagas utan att glasyren ska­ das.
Rådvill.
N:r 278.
Har sett i tidningen, att nästa år komma ett femtiotal skrif- biträden att engageras vid pensions­ anstalten.
Måste man för att an­ mäla, sig som sökande till dylik plats vara kunnig i maskinskrifning eller går det an om man äger kontors­ vana och har vacker handstil?
Huru stora äro löneförmånerna för dylika skrifbiträden, Hvart bör ansökan stäl­ las och till hvem bör den insän­ das?
Hvilka betyg böra åtfölja den?
Tacksam för upplysningar härom är Kvinnlig kontorist.
N: r 279.
Hvad bör man göra för att bibehålla hårets färg ljus?
Har märkt att det mörknar mer och mer och vore därför tacksam om någon kunde gifva mig ett godt råd hvad jag bör göra mot detsamma.
» Alba. » N: r 280.
Såg i tidningen att i-Stock­ holm anordnas en utbildningskurs för hemsköterskor.
Få flickor från lands­ bygden också deltaga i dessa kurser.
Erhålla eleverna sedan arbete _ efter genomgången kurs.
Hur ställer sig de­ ras aflöning.
Hvad kostar dylik kurs?
Anordnas ingen sådan kurs i Göte- b o-rg?
Intres s er ad.
N: r 281.
Huru skall man på bästa sätt rengöra hvita glacéhandskar och balskor.
R.
L.
N: r 282.
Vore tacksam få en an­ visning på någon billig affärs­ tidning, engelsk, tysk och fransk, med mycket annonser och lämplig text.
Har genomgått högre handels­ institut och anser denna utväg till vidare utbildning fördelaktigast, då jag ej är i tillfälle få studera språ­ ken på närmare håll.
Peifcrax.
N: r 283.
Har hört, att kamomillte skall vara både blodrenande och nyt­ tigt för hyn.
Bör det drickas kallt eller varmt och skall det endast stå och dra ' eller kokas?
Tacksam för svar Prenumerant 1913.
N: r 284.
Hvilka 3-klassiga flick- g-ymnasier finnas i Stockholm?
frågar Landsortstös.
N: r 285.
Huru bakas Grahamsbröd?
Anna-Lisa.
N:r 286.
" Vore tacksam få beskrif- ning på brio cher.
Anna.
N: i| 287.
Jag har köpt mig en liten nätt stuga på landet, innehållande 3 rum, veranda, tambur och kök.
Hur skall jag tapetsera rummen trefligt och ordna dem?
En bra stor träd­ gård till, hvad för slags fleråriga vackra och billiga blommor, träd och skall jag plantera?
Elera berg i träd­ gården, hur skall jag ordna, för det skall blifva trefligt i bergen?
Hvar skall jag köpa några billiga träd­ gårdsmöbler?
Var vänlig och gif mig ett godt råd beder vänligen okun­ nig och rådvill Prenumerant.
N: r 288.
Huru skall jag af hvitt nöthårsgarn få en billig och treflig matta?
Prenumerant 1913.
N: r 289.
Kan man inne i låda draga upp plantor af aster, löfkoja m. fl.
växter och huru behandlar man dem?
Prenumerant 1913.
N: r 290.
Vill någon bland Iduns vänliga och kloka rådgifvare gifva mig ett godt råd i en ömtålig fråga?
Jag är en ännu rätt ung fru af ak­ tad s amhäll s ställning, bosatt på lan­ det.
Min man har rätt goda inkom­ ster, vi ha ett lagom antal_ barn, två tjänare.
Jag behöfver ej vara helt bunden af barnen, emedan de äro anförtrodda i en fullkomligt på­ litlig sköterskas vård.
Jag har alltid ansett mitt äkten­ skap som ett bland de lyckligaste, kärleken till min man har hjälpt mig öfvervinna det, som ej fullt tillfreds­ ställt- mig.
Men småningom bl ef detta mig icke nog, s jälfstandighets- känslan växte sig allt större inom Vid nervositet och sömn löshet har ENERGON visat sig ar en Julpresent som hvarje dam senterar.
Då äfven lösa delar säljas, kan hvar och en åstad­ komma en stilfull present, som småningom kompletteras vid förekommande bemärkelsedagar.
OBS.!
Kompletta garnityr om 7 pjäser från Kr.
22. —.
Särdeles vackra garnityr i färglagd kristall.
OBS.!
De Svenska KrislallglasMens Forsäljningsmagasin, Kungl.
Hofleverantör.
Stureplan.
(20 Birg er Jarlsgat.)
«01.
(Hörnet af Bibliotelcsgat.)
" Alltid chic " är den dam, som använder en parfym af mär­ ket F. Pauli.
Årets modeparfymer: Oold Reseda, Sublime samt Ca­ price de Pauli.
^-•CORNELIUSSOrfi ' Alla som själfva vilja måla i hemmen och önska ett utomordentligt vackert och hållbart arbete böra använda emaljfärgen Chinalack.
Ar­ senikfri enl. nya giftstad­ gan.
Erhålles hos alla färg­ handlare.
Se till att Ni verkligen får Chinalack och tag ingen an­ nan.
Fabrikanter: Dorch, Bäcksin &amp; C:os A.-B., Göte­ borg och.
Stockholm.
kÖA^NÄNi jWlROZOKSÄ ^TESUPEI ^ERlE BAJ " Qungens Mo} •OLM-SiPt för brännsår kylsår.
hudutslag mm Effektivt medel mot snuva!
Mitt fyäriaocfr mina ner * vara ett synnerligen stärkande och välgörande medel.
ENERGON ver äro \ c \ ska, tack vare förekommer i form av kakao, mål­ att jag alltid druckit Katti?
lös, kakor, piller och pulver.
ENERGON förordas av framstå­ reiner i slättet Jar det ende läkare.
Tillverkas av A.-B.
PHARMACIA, Stockholm.
Kon­ ga him kaffet.
trollant: Professorn m. m.
K. A. Kathreiner säljes i alla speceri­ Vesterberg.
Prospekt sändes på begäran direkt från A.-B.
Phar­ affärer i paket à 45.25ochl0öre.
macia.
16 Norrmalmstorg 16.
/ «av?
fßt-zs sin &lt;&lt;J7L \ - l.
Ji V / / i, vs&amp;vcr&amp;n ink.
Litterär Pristävlan.
Undertecknade, utgivare av de populära barn- och ungdomspublikalionerna JULBOCKEN, BLÂND TOM­ TÅR OCH TROLL samt SAGOPRINSEN, som under en lång följd av år utgått till hundr atusentals svenska hem och av allmänhet som press mottagits med bästa vitsord, få härmed inbjuda författare av sagor och berättelser för de unga till deltagande i en LITTERÄR PRISTÄVLAN.
Eör densamma gälla följande be­ stämmelser: 1.
2.
3.
4.
Delägare äger att fritt välja ämne och behandla det i sagans eller berättelsens form.
Innehåll och framställningssätt bör vara lämpat för barn i åldern 8 — 15 år.
Tävlingsskrift, avsedd för Julbocken, b ör motsvara ungefär två tryck­ sidor, avsedd för Bland tomtar och troll högst tjugo och för Sago­ prinsen högst sexton sidor, allt resp. tidningars format.
Prisnämnden utgöres av författarinnan Jeanna Oterdahl, konstnären John Bauer samt redaktionen.
För de tre tävlingsskrifter, som av prisnämnden sättas i första, andra och tredje rummen, utbetalas resp. 300, 200 och 100 kronor.
5.
Författare till sådan skrift vare skyldig att överlämna densamma till offentliggörande i vilken som helst av omtalade publikationer.
6.
Prisnämnden förbehålles rätt att efter särskild överenskommelse in­ köpa sådana tävlingsskrifter, som ej prisbelönats.
7.
8.
Mot prisnämndens beslut får ej talan föras.
Tävlingsskrift skall vara försedd med motto och åtföljas av förseg­ lad namnsedel, upptagande utom namn fullständig postadress.
Tävlingsskrift bör hälst sändas som assurerad eller rek.
försändelse.
9.
10.
11.
12.
Om författare önskar tillbaka icke prisbelönat manuskript, skall anteckning härom göras å detsamma.
För övriga ikläder sig för­ laget ej något ansvar.
Tävlingsskrift sändes under adress Julbockens Och Bland tomtar och trolls Redaktion, Älvsjö; före innevarande års utgång.
Å kuvertet tecknas pristävlan.
Prisbedömningen skall vara avslutad den i februari och kommer resultatet ofördröjligen att kungöras i Svenska Dagbladet och Veckojournalen.
Göteborg i november 1913.
Åhlén &amp; Åkerlunds Förlag.
Den vaekraste hyn mig, och nu lider jag djupt af att ning.
Vore tacksam om någon ville ekonomiskt så helt vara ofri och be­ upplysa om det kan vara några ut­ roende.
Som flicka hade jag en väl sikter för honom på den vägen, och aflönad kontorsplats, sedan jag gifte om så är, huru kan han få en sådan mig har jag ej haft annan inkomst plats.
Är nu i affär men trifs ej där­ än den jag i form af » julklapp » fick med.
Moder.
hvarje jul för att sedan spara till N: r 299.
Tacksam för ett absolut nästa jul att köpa gåfvor för till tillförlitligt botemedel mot kalla föt­ — min man.
Hushållspengarna äro ter vore — x —.
så jämnt tillmätta, att det icke ens N: r 300.
Jag har en dotter som är blir öfver till nålpengar.
Till kläder begär jag motvilligt och högst sällan, 12 år gammal.
Efter att hafva gif- och för h var gång uppreser sig min vit henne skolundervisning af lära­ själfkänsla våldsamt häremot.
En en­ rinna i hemmet på landet, nödgas da gång har jag försökt få min man jag nu sända henne till skola i stad.
att förstå det förnedrande i min ställ­ Hvilket är förenadt med största för­ ning, men han blef särad och kunde delar att gå igenom realskola och ej förstå, » hvad det kunde gå för] taga realskoleexamen eller gå igenom nöd på mig ».
Flera häntydningar i i 8-klassigt läroverk?
Hvilket har störst den vägen har han sedermera icke kompetensvärde, då hon sedan skall alls.
förstått.
Och trots allt vet jag; söka plats på seminarium, för utbild­ att han är varmt fästad vid mig.
ning som lärarinna eller bank, post Jag vill på inga villkor framkalla och dyl. För ett tillförlitligt svar Brita.
konflikt men längtar efter större tackar själfständighet — hvad bör jag göra?
Har tänkt som en utväg att af skeda barnens sköterska och ensam åtaga " DUMMA SKOR ", utbrasi Lill.
har den som dagligen anv&amp;ndei mig vården af dem samt i ersättning begära en viss månatlig lön, fruktar Greta och slängde förtretad be blott att såra honom med ett sådant Till v. Fabriken Carl, Malmö O. förslag.
Utomhus har jag svårt att malda don ifrån sig.
" Aldrig bli Eikst.
44 5. finna arbete, ej heller passar det sig de blanka.
Här har jag stått en i min ställning.
Jag har visserligen anlag för litterärt arbete, har publi­ lång stund och borstat och slitit cerat något och fått uppmuntran, men känner 1 mig dock ej begåfvad nog till och ändå se de ut s om paltar. "
att på detta område lyckas därhän " Hör du Anna ", ropade hon till att det ekonomiskt skulle löna sig.
Att ödsla tid och intresse utan mot­ stora syster i köket, " hur bär du svarande ekonomisk valuta anser jag vara orätt emot mina närmaste, om dig åt, som får fram en sådan det ock skulle bereda mig själf stor präktig glans så fort du rör vid tillfredsställelse och glädje.
Mycket skon med borsten, snälla, rara tacksam för goda råd är » En bland de många ».
söta du, lär mig trollkonsten. "
" Joo N: r 291.
Kan någon af Iduns läsare gifva mig förslag till någon treflig ser du, lill-tuttan ", sade denna, salsmöbel, helst i tung stil, och ej granskande Gretas verk, " först och lik alla man ser » gå igen » öfver- alit.
Tycker om ren och enkel stil- främst skall du inte försöka få nå Mycketi tacksam för svar är Gunvor.
gon glans med den där skräp­ H. CEDER- N: r 292.
Är det svårt att förskaffa krämen, utan du måste ta ' den här BERGS sig själf bildning?
Af hvilka böcker bön man inhämta kunskaper och hvad burken, Vikingkrämen.
Och se­ bör man för öfrigt veta och kunna för att bland bildadt folk ej få skäm­ dan skall du inte bara halvborsia mas för sin okunnighet.
Har endast skon, utan du måste efferpolera vanlig folkskoleunderbyggnad.
den med Vikingglansborsiens po~ » Gränslöst okunnig ».
N: r 293.
Hvar fås i Sverige den bä­ lérsida, annars får du blott halv (med tillsats af 10 % SASOL), är den ideal-tvål, som man hittills förgäfves sta praktiska och teoretiska undervis­ ning i trädgårdsskötsel, spec, pomo- glans.
sökt framställa och som möjliggjorts logi?
L.
S. först genom uppfinning af det öfver- N: r 294.
Finnes någon bok i knypp- lägsna antiseptiska preparatet SA­ ling, i hvilken den, som förut kan SOL.
knyppla, på egen hand kan lära sig runda kragar, jabots och stjärnor el­ SASOL-tvålen är specielt egnad ler hvar man ' eljest kan lära sig det.
Tea.
att aflägsna vanprydande hudåkOm- N: r 295.
I n:r 18 af Idun för 1912, mor såsom utslag, finnar, k visslor, det s. k.
» Flickornas nummer », före­ reformar, pormaskar, liudrodnad,fräk- komma tvenne interiörer i uppsatsen nar, fnassel o. dyl., hvilka under fort­ » Iduns f lickrumstäflan », sid. 300, märk­ ta » En skånska » och Sofia Ceder- satt begagnande försvinna, så att feldt, Arboga, där ett trefligt bokskåp huden blir ren och klar, hyn frisk finnes afbildadt (samma modell å båda interiörerna).
Frågas nu om någon och ungdomlig.
ville vara af godheten upplysa o-m hvar ett dylikt finns att få köpa, feamt Sälj es å apoteken och i välsorte­ om träslag, färg och pris.
Tacksam rade affärer à 50 öre.
för svar är Hjördis.
N: r 296.
Jag önskar så gärna någon anställning vid Baltiska utställningen, Till platser där men vet ej hvart jag skall vända mig?
SASOL ännu ej återför­ användes å All-m Äger mångårig affärs vana och vana vid säljare finnas Barnhuset, servering.
Tacksam för upplysningar!
Sab- exp.
gärna två är » Ordentlig och pålitlig ».
proftvålar porto- batsberg, Stats- med.
anst.
N: r 297.
Som jag tänkt öppna, pri­ fritt mot 1 kr.
riolog.
afd.
m. vat ålderdomshem ville jag bedja .. institutioner.
Iduns läsarinnor gifva mig ett råd Öfverlägset, ogif­ huruvida ett dylikt företag vore lö­ tigt, allsidigt an­ nande samt hvilken plats vore lämp­ vändbart anti- ligast med hänsyn till billiga hyror och lefnadsomkostnader.
Tacksam för Så här skall det gå till: svar.
Sjuksköterska- N: r 298.
Jag har en 18-årig son som Stryk på litet Vikingkräm med vill komma in på en tidningsredaktion, men äger endast vanlig, folkskolebild­ penseln, avborsta med Viking­ Abecatvål.
medi-.
cinsfra SASOLTVAL för toaletten.
htUol IP, 31.
^iorstctif &amp; görtcrs Geile.
förtag: etuets Axa yrkesserie.
N:o 12.
^atcn&amp;er, ufgifccn af §igri &amp; ^eijonfjufouft v ocfj §CCcn tfafernan.
, Ssr.
2:25. y • Elektriska Strykjärn.
Bästa strykjärn!
Pris från Kronor Bagaren bakar brödet för dagen, Flitigt vid arbetet gäller att stå; Rå bröd och hvetebröd olika slagen Skall det i boden vara att få.
Degen han sätter, brödet han breder, Baket han ordnar på lafvar och spröt — Allt ulan känsla af trötthet han reder, Tack vare Jtxa haft * egr * ynsgr * öt.
glansborsiens borstsida och efter- poléra med polérsidan.
Så där ja, där ä r Viking-glansen.
Det går både fort och lätt, blott man går rätt tillväga.
Men du måste be­ handla Vikingkrämen efter denna metod, ty på grund av sin renhet och frihet från klibbande och sme- tände ämnen ger den mindre frik- tion för borsten än vanlig skokräm och rätta glansen framträder där­ för först vid efterpoléringen, som i nödfall även kan göras med ett mjukt t ygstycke.
Realiseras Handgjorda H err- och ö amkängor förr 25- 18.- 15 — 10. — Herr nu 15. — 12. — 11. — r förr 27. — 16. — 12 — Dam nu •V 24 Barn förr nu Mot postförskott från Skamagasinel Ml, Annonsera i Idun!
LANDETS FÖRNÄMSTA \ FABRIKAT S 5 — Visas i bruk å Elektricitetsverkets Utställning, Regeringsgatan 38.
Man känner lätt igen tema — när gröten är man lika lätt smaka om Axa.
Kokningstid: 3 minuter efter det gröten kommit i kok.
Endast cirka 2 öre kostar en portion Axa hafregröt om Ni kö­ per originalpaketer.
- Ö02 - SOM &lt;j?
v I ÖNSK / * LftTTHET r » o ELEGANS OBS.
O ETTA V ARU- 2.50 PARAD
UNDERVISNINGSVAN student ska öns­ kar _ vårterminen 1913 plats i treflig hos lärare i stad ledig.
Svar till » Lä- familj i Stockholm att läsa läxor med barn och som hjälp och sällskap.
Är BAimSKöl-ERSKOR, som.
genomgått rare 35 », Iduns exp., Stockholm.
äfven villig att deltaga i skrifgöro- utbildningskurs i Sällskapet Barna­ Anspråkslös, bättre f licka, mål.
Svar till » Skånska 20 år », Idunb vårds anstalt finnas anmälda, å ' Sthlms kunnig i matlagning och andra inom stads Arbetsförmedling, Eegeringsg.
hemmet förekommande sysslor får exp., Sthlm.
f. v. b.
I GODT och trefligt hem, gärna präst­ 107.
Riks och a-llm- telef.
4047. plats i liten familj i Linköping att HEM.
En mor (änka, frånskild eller med fruns hjälp utan jungfru sköta gård, önska två unga flickor plats för ogift, bildad) med ett absolut friskt hushållet.
Svar med foto, betyg och att lära och delta i alla inom hemmet barn på 3 à 5 år och fullkomligt hem­ löneanspråk sändas till » December förekommande sysslor, önskar anses som familjemedlemmar.
Svar till » 18 ma i alla.
ett hems göromål, i synner­ 191-3 », Linköping p. r. och 19 år », Iduns exp.
het matlagning, erbjudes hem hos FÖRLOFVAD FLICKA önskar i febr.
yngre familj med en 4 års gosse, bo­ månad plats i bildad familj, där till­ ende i en med alla nutida bekvämlig­ fälle gifves att under husmoders led­ heter inredd villa på landet i Norge.
ning lära matlagning samt öfriga för Jungfru finnes.
Ansökningar, hälst kompetent att förestå modeafdelnin- ett enkelt hems skötande nödvändiga med fotografi af mor och barn, med gen i större affär, verkställa inköpen göromål.
Sökande är villig att del­ närmare upplysningar samt lönean­ språk till » Lekkamrat 473 », Höydahl och i öfrigt arbeta fullt själfstandigt, taga i inom hemmet förekommande ' Ohme ' s Annonce-Expedition, Kristi­ erhåller genast förmånlig plats hos sysslor.
Syar med prisuppgift etc. om- bedes till » Vänligt bemötande », Iduns ania.
exp., Stockholm- ^4- LA2SÏDTEGENDOM erhåller bättre Emil Holmberg, Grängesberg.
BÄTTRE FLiCKA önskar från jan.
flicka plats som husmoders hjälp, mot plats i familj att hjälpa till i hus­ liten ' lön.
Familjemedlem- Jungfru fin­ hållet.
Är kunnig i handarbete och nes.
Svar (helst med foto) sändes något sömnad.
Svar emotses tack- under adress » M.
H- », Mölnbo Telefon 1150. samt till - » Pålitlig », Box 2, Hultsfred, ENKEL, huslig och barnkär flicka TVÄ UNGA FLICKOR önska plats i Förmedlar platser i alla brancher.
kan såsom sällskap och hjälp erhålla bättre; hem för att lära hushåll.
Svar plats från jan.
1914 hos tjänsteman- till » Martha och Maria », Iduns exp.
nafam.
i Vermlandsstad.
Jungfru fin­ nes.
Bör vara en smula kunnig i ren- skrifning, räkning och kartarbeten i o. för biträde några timmar dagligen å EN UNG BILDAD FLICKA önskar expeditionen.
Betraktas ss.
familje­ plats i finare familj som hjälp och medlem.
Villkor: fritt vivre och logis sällskap, gärna där barn finnas.
Tack­ samt lön enl. öfverenskommelse.
Svar sam för svar till » Januari 1914 », Lands- kunnig i matlagning, handarbeten och med upplysn.
och fordringar till » H.
krona p. r. S. », Id uns exp- f. v. b.
PLATS som guvernant sökes af mu­ väfnad ' samt för öfrigt alla i ett hem BARNFRÖKEN, bildad, kunnig i späda sikalisk flicka, som af lagt realskole­ förekommande göromål, önskar plats barns vård får god plats hos familj examen.
Svar emotses tacksamt till som sällskap och hjälp åt husmor.
bosatt i Norrland.
Bästa referenser » Kerstin, 17 år », Iduns exp., f. v. h. erfordras.
Svar med foto till » 1: sta UNG BILDAD FLICKA fr. Dalarna, Svar till » Barnkär », Sollefteå p. r.
December 1913 », Weda önskar på nyåret plats hos familj BARNJUNGFRU med g o dt sätt mot i Sthlm som verklig hjälp och säll­ barn, äfven kunnig i späda barns vård, skap, gärna där barn finnes.
Är kun­ HÄGERSTAD LÄRARINNEHEM adr.
får god.plats hos familj i Norrland.
nig i matlagning.
Svar till » Familje- Solfvesta mottager inackorderingar på längre eller kortare tid.
BärSta betyg och referenser erfordras.
medlem E. », Iduns exp.
Svar med foto till » G.
K- », Weda, p. r, PLATS SOM HUSHÅLLERSKA eller A NOBYNÄS herrgård adr.
Frinna- ANSPRÅKbLÖS, erfaren, bättre hus­ kokerska sökes af en småländska som ryd erhålles utmärkt inackordering un­ hållsfröken, kunnig i enklare och fi­ genomgått Katrineholms högre hus­ der julen och vintern.
Härlig natur.
nare matlagning samt villig deltaga hållsskola med högsta betyg för flit, Skog och sjö.
Lungsjuka mottagas ej.
äfven i öfriga göromål erhåller om­ ordningssinne, uppförande m., m. och Vidare meddelar Fru E. von Kohten, kring 1: sta febr.
plats i disponent- är kunnig i allt som hör till ett Nobynäs, ' Frinnaryd, östra stambanan.
fam. å 3 personer i större samhälle hems skötande.
Svar till » Godt Hu- I GOD FAMILJ erhålla bättre hus­ i Dalarna.
J3var med betyg, foto, ål­ mör », Iduns exp.
f. v. b dersuppgift och löneanspråk till » Till- TILL NYÅRET önskar ung, bildad hållselever inackordering med under­ visning i allt hvad som hör till ett forlitlig », Iduns exp.
flicka komjma i prästgård eller till I GODT HEM, egendom närheten af sitörre herrgård för att inot fritt vivre väl ordnadt hem jämte matlagning, bakning m. m.
Vidare genom bref.
Sthlm, får som sällskap och hjälp hjälpa till i hushållet.
Svar till » E.
Svar till N: r 15 Saltsjögatan, Söder- bildad flicka, helst musikalisk, intres­ M. '
B. », Borgholm p. r. tälge.
serad.
af husliga bestyr samt sömnad UNG musikalisk småskollärarinna öns­ plats.
Vid.
Nya Inack.-Byrån, Jakobs- kar på nyåret plats i familj.
Är äf­ Under julferierna!
bergsg.
34, Sthlm.
ven villig att deltaga i lättare hus- I Stockholm finnas väl möblerade I GODT HEM med tjänare, i stad i hållsgöromål.
Svar till » Familj emed- rum att hyra, enskilda eller delade Närike, får duglig hushållsfröken plats lem II.
W. », ' I duns exp.
f. v. b ' till ' moderat pris.
Centralt läge, nära att tillträda nu eller strax på ny­ UNG, barnkär flicka, af god familj, spårväg.
— Delvis eller hel inackor­ året.
Vid- Nya Inack.-Byrån, Jakobs- önskar plats på nyåret i ämbetsmanna- dering kan erhållas.
Prostinnan F. bergsg.
34, Sthlm-.
fam. i Skåne, att gå frun tillhanda.
Lundström, Kommendörsgatan 12 II, PLATS, att tillträdas omkr 15 dec.
Är kunnig i handarbeten och linne&lt;- Stockholm.
d. å. för frisk, arbetsam och glad­ sömnad.
Sv.
till » Del », Brunnby.
lynt flicka, som är villig att biträda SJUKSKÖTERSKEHEMMET, Storg.
8, med skötseln af 2 barn, resp. 3 och Sthlm, anskaffar sköterskor, hufvud- IV2 år och i öfrigt gå frun tillhanda, sakl.
U.
A. S.-systrar, till såväl fasta 13 — 14 års åldern, road af sömnad, finnes hos tjänstemannafamilj vid platser, som privatvård och läkar- får mot fritt vivre komma till en­ större järnvägsknut i mellersta Sve­ mottagn.
Riks.
österm.
1203.
Allm.
sam dam Svar till » Mildt sinnelag », Södertelge p. r. rige.
Fa,mil] em edlem.
Jungfru finnes.- Tel. 26182.
Svar med betygsafskrifter, foto och UNG FLICKA önskar plats i familj löneanspråk märkt » Tjänstemannafa­ där jungfru finnes nu genast eller milj Dec.
1913 », under adr.
S. Gu- efter jul.
Van vid husliga sysslor mselii Annonsbyrå, Stockholm f. v- b samt finare handarbeten.
; Svar till TILL FAMILJ på landet önskas en » A.
V. S. », Iduns exp.
f. v. b. bildad, barnkär, ordentlig, gärna något UNG BÄTTRE FLICKA som genom­ äldre flicka, helst sykunnig, att hjälpa gått tvenne hushållskurser samt lärt I Florens ' omgifningar, 30 minu­ till med barnens vård och deltaga i linnesömnad, finare handarbeten och förefallande göromål Jungfrur finnas väfnad önskar plats omkring den 15 ters väg från dômeplatsen, (elektrisk Svar med rekom., lönepret- m .m.
till jan.
i finare familj i Stockholm som: spårvagn hvar tjugonde minut) rnot- » Fru L. », Ilok.
husmoderns verkliga hjälp där jung- ' tages " i härligt belägen villa med till­ FÖR ENKEL anspråkslös och bildad fru finnes.
Svar till » Arbetsam », Iduns.
hörande park, stor atelier, elektrisk belysning, telefon, badrum, eldstäder flicka finnes för tillträde snarast plats exp., Sthlm.
ledig som husmoders hjälp i tjänste­ BILDAD FLICKA af göd familj ön­ och all tillbörlig komfort, från första mannafamilj å landet.
Svar med foto skar nu eller på nyåret plats som hjälp nästk.
jan.
ett begränsadt antal pen­ samt uppgift å löneanspråk sändes till o. sällskap (gärna i Stockholm).
Är sionärer.
Priset 7 à 8.1ir e dagl-, d äri » Transito », Filipstad p r. kunnig i handarbete, klädsömnad samt inberäknad en timmes gemensam kon­ Elever husliga sysslor.
Goda rek.
finnes.
versation på italienska efter midda­ gen.
Adr.
Astrid Ahnfelt, Villa Linda, mottagas i Gobelinväfnad på nyåret.
Svar till » 19 år », Iduns exp.
2 Via Poggio Gherardo, Settignano Ameli Fjsestad, Arvika.
19 ARS BILDAD FLICKA önskar nu (Fir en z e).
eller på nyåret plats som sällskap För k vinnlig k orrespondent, o-ch någ on hjälp i fin familj eller hos som behärskar tyska språket samt är ensam dam (gärna i Stockholm).
Är kunnig i maskinskrifning och helst äf­ kunnig i handarbeten samt något ven stenografi, skall plats inrättas fr klädsömnad.
Goda rek.
finnes.
Tack­ Expektations- och Förlossningshem 1 jan.
1914- Lön 1,200 kr.
Ansöknin­ sam för snart svar till » Officersdotter », erbjuder blifvande mödrar ogenerad vistelse samt största möjliga garan­ gar jämte betygsafskrifter och rekom.
Iduns exp.
sändas till Svenska Mosskulturförenin­ SJUKSKÖTERSKA önskar vårda herre tier för lycklig nedkomst.
00Ç * * Syster Elsas Spädbarnskrubba gen, Jönköping.
eller dam.
Är v illig medfölja på resor.
rekommenderas.
Thé-Firma Kan äfven sköta ett hem.
Svar till Tag reda på dess ändamål och be­ söker privatpersoner till försäljning » N: r 13 » u nder adress S. Gum£elii An- tydelse.
Förfrågningar adresseras i hemmen af förstklassigt témärke.
nonsbyrå, Stockholm, f. v. b.
Syster Elsas Förlossningshem^.
Örebro.
Hög provision.
Godt tillfälle till LÄRARINNA önskar plats under jul­ (Rikstelefon 250 Örebro.)
biförtjänst Svar till » L.
M &amp; C:o », ferierna såsom guvernant.
Svar till Iduns exp., Stockholm.
» 24 år », Bredebolet, Älgarås.
VÄFLÄRARINNA önskar plats på ny­ Kalmar Elementarskola året 1914.
Är äfven kunnig i hand­ för flickor.
arbeten samt bokföring.
Tacksam för svar till » A.
73 », Iduns exp.
f. v. b. mottager nya elever d.
15 jan.
1914 Föreståndarinnebefattningen för nä­ Prosp.
gen.
Fru Alfh.
Rystedt, Örebro- sta läsår är till ansökan ledig.
Lön Stockholm.
2,300 kr.
Hyr es ersättning 600 kr.
An­ LÄRARINNA, musikalisk, undervis­ fp; Skutskärs Husmoderskola ' sökningshandlingar jämte uppgift om ningsvan, med goda betyg, söker plats de ämnen i hvilka föreståndarinnan i ' g odt hem att tillträda 15 jail.
1914. börjar sitt 6:te arbetsår den 12 jan.
1914.
Teoretisk och praktisk under­ företrädesvis önskar undervisa, insän­ Svar » Barnkär », Sv.
Telegrambyrån, visning i enklare och finare matlag­ das före ' 15 dec.
till Sthlm.
ning, bakning, konservering och alla STYRELSEN.
35-ÅRIG, GLAD, BILDAD FLICKA inom ett hem förekommande göromål önskar plats på nyåret, helst i Göte­ samt trädgårdsskötsel, väfnad, växt- borg, för att under husmoders led?
färgning, linne- och kläds ömnad .. Hel­ ning sköta mindre hem.
Svar före inackordering på skolan.
Billig af- 10 dec, märkt » Helena », Halmstad p. r. gift.
Nybyggd, tidsenlig lokal- Pro­ En tjänst som afdelningssköterska BILDAD FLICKA med godt sätt öns­ spekt mot porto.
vid Norrköpings Stads Epidemisjuk­ kar 15 jan.
eller senare plats som Hushållskurs hus är ledig att tillträdas den 1 sällskap och hjälp i fin fam. _ Är ar­ nästkom.
jan.
Företräde har den som betsam, ordentlig, något van vid hem­ 1 febr. — 1 maj.
öfverstinnan A. Hyl- äger utbildning från epidemisjukhus sysslor.
Lön önskas.
Goda ref. Svar tén-Cavallius, f. Frick, Sandvik, Små­ och förvärfvad vana speciellt vid till » K.
17 år », Iduns exp.
f. v. b. lands Burseryd.
skötsel af croup-patienter.
Löneför­ månerna äro 500 kr.
om året jämte allt fritt.
A sjukhuset finnes för skö­ terskorna utom bostad å afdelningen kallade smittfria rum som vid före­ fallande behof få tagas i anspråk.
Se­ eller föi säkring af kvinnliga tjänare meddelas af Riksförsäkringsanstalten (sta­ mester, med bibehållande löneförmåner tens anstalt).
Premie endast 2 k r. per år för hvarje tjänarinna, och erhalles da kan påräknas.
Ansökningar jämte be­ ersättning från fjärde dagen efter läkarbehandlingens början samt äfven vid tyg från föregående tjänstgöring kun­ olycksfall utom arbetet (under ledighet).
Förteckningen tecknas efter antalet na insändas till Första Stadsläkaren fast anställda tjänarinnor, som finnas i hemmet, utan namnuppgift.
Ansökan W. Söderbaum, före den 24 inst.
dec.
insändes till Riksförsäkringsanstalten, adress S t o c k h o l m eller dess ortsombud.
LEDIGA P LATSER Möreståndarinneplafs PLATSSÖKANDE Liten frisk, r ar, föräldralös flicka, Konstnärshem i Italien.
Syster Elsas Hushållsförsäkring — 803 — Flick-Underkläder.
Bästa Klappkameror 9&gt;&lt;12cm.
äro Slölma I à kr.
26:- med Speclal-Aploxukt o. Slngloslulare Slölma II à kr.
48:- med Exlra-Rapld-Aplanol o. Vorloslulore Slölma III à kr.
88:- med Dubbel-Anasllgmal o. Ibsoslulore Rikt illustrerad katalog.
gratis och franko Stölten S Simmonsen, Maims FOTO-HANDELSHUS Fianonofer ZO öre.
Betala ej 1 — 2 Kronor pr stycke när ni kan köpa senaste nyheter af Gil­ bert, Fall, Kollo, Ascher m.
fl., såsom » Kmokönigin », » In der Nacht », » Putte », » Bilkurtis », » Huller om Buller » o. g. v. för 15 — 20 öre.
Dessa finnas inbundna i praktband med 42 — 60 st ycken.
Ena­ stående julpresent.
Begär förteckning från » Musica », Stockholm, Oxtorgsga- tan 5.
Rikst- 10374.
Vid behof af Underkläder torde Ni skrifva effer vår riki illustrerade priskurant för tricot- varor, som sändes gratis och franko.
Stor sortering!
Billigaste priser!
A.
J önsson &amp; C:o, Kyrkogat.
32, Göteborg.
Specialaffär för Tricotvaror.
Prenumerera på Idun!
Fragt S.
Absolut ren, luktfri och utan smak.
För in- och utvärtes bruk.
Rekommenderas af herrar läkare.
I flaskor: små flaskor 25 öre, stora flaskor 50 öre.
Äfven i askar från 10 öre.
Säljes å alla apotek.
Tillverkas endast af Chesebrough Manufacturing, Co., Cons ' d NEW YOR K,.
N.
Y., U.
S.
A. Filialaffär i 42 Holborn Viaduct, London, England.
!§ »!
4 * aS * S. Utmor-rV r * Ji«v0 Cougk, UGH WANUFACTV NEW VORJtf.UJ och i öfrigt för alla damer, är T O u TRYCK-KNAPPEN « BIJOU » med original fjäder i ett stycke, utgörande den för­ träffligaste knäppning för fttädningar.
Sluter till mjukt o ch säkert och öppnar sig ej af sig själf, sam t ger en slät yta.
Garanterad rostfri.
Garantier *.
' - oslfreV Begär endast märket Bijou, som finnes att tillgå i alla sy- behörsaffärer
Oct bästa läkemedlet sr " m H-G-SODERBERG IMPORT A.B.
o o 1.
Latums toll (i^flnlhrncit • Kungl.
Hofleverantöa I * A ANTRACIT, J \.
HUSHÅLLSKOL Um BRÖSTKflRflMELlER H ushå llsk ol C ok e s Brikettef.
&amp; KOKS Enda tillverkare A.-B.
Ni s s ens Manu­ facturing, Norrköping.
Gymnastikdirektörsexamen (i ® * Riks.
5914,3092,575,11809,11812 • AL LM.451,3092, l282.,25&amp;2-==~ i - ^ -- j aflägges efter 2-årig kurs af kvinnliga elever vid IIHW JIIHJU Hl " OBS.!
Snabbtändande vekar!
Ny kurs börjar 14 sept.
Prospekt gen, kapten J. Thulin, LUND.
Göteborgs Gymnastiska Institut, Göteborgs Arkader,Göteborg, längsta o fullständigaste spe­ cialkurs i Sjukgymnastik o. Mam- mmam.
Begär prospekt!
Doktor i Kjellbergs kors i massage och sjukgymnastik.
Begär prospekt!
Stockholm.
Mästersamuelsgatan 70.
Damer!
Innan Ni göra något för Eder hy, h använd Eder förtroendefullt till Franska Parfymmagasinet, Ilofleveran­ tör.
21 Drottninggatan 21, Sthlm, där Ni kunna diskret erhålla enastående och os kadliga m edel, s om v e r k l i ­ gen förskönar hyn.
Javana bereder man bäst afMAGGP Buljong-Tamingarj JAG BLEF TVATTAD MED VlNOklA LILJEHOLMENS Vinolia Generalagenturs Stearinfabriks-Aktiebolag Lelu Shtnaiegalan i. STÜH D. Ij.
Kungl.
Hotleverantör STOCKHOLM Sö.^M Kronljus Kanalljus Grenljus Stakljus Lyktljus Julgransljus Altarljus Cykel ljus llluminationsljus dot bfcsta medel för erhållande af l&amp;nga ögonfransar och tjocka ögon­ bryn.
Pris 6 kr.
Franska Parfymmagasinet, 21 D rottningg.
21, S thlm.
Hofleverant.
MOMENTAN.
SS£ " fc här och skägg.
Är fö r hälsan oskad- Hgt.
Verkan ögonblicklig.
Fäller ej rid tvättning.
Pris 5 kr.
pr sats.
ZlwnU Eft *., Göteborg, Clara Stearinljusfabrik, Lars Montén, Stockholm.
AUTOMATISKA ELEKTRISKA BELYSMIflGS-OCH- PUrtPAÏlLÂGGmNGAR FÖR HERRGÅRDAR,VILLOR, HOTELLKYRKOR MA Pianoljus " Splendor " Återförsäljare rabatt.
V 148 Jj ________ i engelsk typ.
F örnämsta me­ del att skydda huden och bevara hyns friskhet är Oatine-Crème tOOODMMI ^ neiast superior och prima ljus äro stämpladt FAB BtKSIf ARKE " LILJEHOLMEN " — en kraftig, snöhvit u if p r naturprodukt af ren Margareta Slöjd- och Husmodersskola tiskwtb udl k^no r s!
: hafre.
Äkta Oatine- väl för enklare som större och mera kräfvande hem.
Upplysningar och pro- Crème i hvit burk spekt från skolan.
Postadr.
Filipstad.
Rikst.
2 46. med grönt lock från The Oatine C:o, London, säljes efter tull­ förhöjningen till 1.60 o. 8 kr.
per burk.
Ny husmoderskurs börjar 15 jan.
1914.
Grundlig och praktisk undervisning.
Oatine-Crème.
- Tvål, - Puder o. - Balsam finnas öfverallt samt hos A. W. Nor- Prospekt med referenser genom Fru M. Braune, Strengnäs.
ding, Biblioteksgatan 11, Birgerjarlsgat.
16 o. Drottninggatan 63 Stockholm.
Starta och stanna automatiskt då ljuset tändes eller släckes.
Ingen tillsyn under gång.
Storlekar för 50 till 1000 in stallerade lampor.
A - R f Fl FR Regeringsgatan 32, A.
D. WCLE1X, Stockholm C.
Bese vår profanläggning.
Strengnäs Hushållsskola.
Örebro Kindergartenseminarium.
Besvärande hårväxt borttages bäst genom Före Macmillan &amp; Arthurs Efter EPILATOIRE.
Dépôt hos A.
W.
NORDING, S thlm.
Biblioteksg.
11, Birgerjarlsg.
16, Drottningg.
63.
JfijiuiruitLdfrL ' Vasagatan 45 B, Göteborg.
I Göteborgs Nya Husmodersskola rie, Nobynäs Hushållsskola.
Kurs fr. 20 jan.
till 20 maj 1914.
Till salu à 2 k r. pr fl.
i de allra Bildade flickor mottagas å Nobynäs Herrgård, härlist läge i hälsosam apotek och kemikalieaffärer.
Sändes fraktfritt till de platser där det förut ej trakt å småländska höglandet.
Grundlig undervisning i hushåll, väfnad, hand­ finnes från Salicylsåpfabriken i Eslöf.
arbeten m. m. meddelas af skickliga, examinerade lärarinnor.
Godt hem.
Förfrågningar och anmälningar ställas till föreståndarinnan Fru E. von Kothen Prenumerera pä Barngardercben!
Nobynäs, Frinnaryd.
Riks telef on 5.
EAU DE QUININE „ Ars- och terminskurser.
Bankkurs.
Silfvermedalj å Örebroutställningen 1911.
Specialläroverk för språk, bokhålleri, Ettårig, teoretisk, praktisk knrs för utbildande af ledarinnor o. lärarinnor kontorsgöromål, maskinskrivning o. vid Kindergarten, hem, barnkrnbbor, barnhem m. m.
Vårterminen börjar 1 stenograf i m. m. febr.
kl. 1 f. m.
Prospekt och upplysningar genom föreståndarinnan, .. Institutet arbetar energiskt på att giva Fröken Maria Kjellmark, Oskarsparken 7, Örebro.
eleverna en sådan utbildning i alla skolans ämnen att de efter genom­ gången kurs bliva berättigade till bra löner, som tillkomma skickliga bok­ förare, korrespondenter, maskinskri­ S. Allégatan 2 A. Rikstelefon 106 24. vare och stenograf er.
Husmoderskurser på omkr. 4 m ån.
med början i jan.
o. sept.
Enkl.
o. fin.
Alla eleverna, som genomgått årskur­ sen, h a erhållit platser.
matlagn., bakn., konserv., dukn.
m. m.; linnesömn.
utan tråckling; tiushålls- bokf.
o.
beräkn.
; hälso- o. sjukvårdsltra; barnavård (valfr.)
Kortare kurser i Platsförmedlingen är kostnadsfri.
Vårterminen börjar den 15 j anuari.
matlhgn.
o. linnesömnad f. m.
och e. m.
Begär prospekt.
Anmälningar böra Prospèkt o. upplysningar på begäran.
insändas snarast möjligt.
Elvira Friberg.
Hildegard Friberg.
Karl O. Lindeberg.
som börjar sin vårter­ min d.
20 januari 1914, mottages ännn ett par PllblP HOLMQtflSTi elever.
Prospekt på be- I Handelsinstitut, Göteborg.
gäran.
Rikst.
112 B.
Rosa Lön ni es, Fleurie, Linköping.
• 300 — 400 elever årl.
15 — 20 akade- •B.
KAkoufru uüvMei medel mot I # " Göteborgs Handelsskola, I Alltid veckans bästa nyheter!
fil •• miskt och praktiskt bild.
lärare I Begär vårt 40-sid. 111. program HÖRNÅMSTASPRÅKINSTITUT.
JöRNÅMSTA SPRÅKINSTITUT « Höstterm.
börj.
15 aug.j vårt.
14 jan.
Sommarkurs 2 maj — 81 juli.
Prenumerera på I du ni KRONAN AF ALLA HÅRVATTKNl KS I I8.PLACE VENDÔME PARIS Bevarar o. stärker hårväxten.
FÅSÖFVERALLT ED.PINAUD LiNDT- CHOKLADERNA - — • FINASTE SCHWEIZERMÄRKE - 804 I f innas i h varie välsorterad skoaffär.
| Jdun utgifves denna vecka i A och B. Wilhelmssons Boktr.
A.-B., Sthlm, 191 ".
i: Ujà&amp;LÉ.
