# ID: svediakorp-per2075
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1913
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 29,453
# sentences: 1,744
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek.
Alla tryckta texter är OCR- tolkade till maskinläsbar text.
Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet.
Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bil- der för att avgöra vad som är riktigt.
This work has been digitized at Gothenburg University Library.
All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text.
This means that you can search and copy text from the document.
Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the images to deter- mine what is correct.
N:R 42 Cl 397] A.
26.TE ÅRG.
VANLIGA UPPLAGAN.
LOSNUMMERPRIS: 12 ORE.
ILLCISTREPADNÉ TI DN ING FOR-KVIN NAN i OCH-HEMMET!
1 FRITHIOF HELLBERG HUFVUDRED AKTOR OCH ANSV.
UTGIFVARE: SÖNDAGEN DEN 19 OKTOBER 1913.
JOHAN NORDLING.
BITR.
REDAKTOR: ERNST HÖGMAN.
RED.-SEKRETERARE: ELIN WÄGNER.
På Ezaline Bohemans femtioårsdag.
ET ÄR VERKLIGEN EN ANGE- näm uppgift att skrifva om en sådan femtio-åring som Ezaline Boheman.
Där flockar sig kring skrifbordet ett helt sällskap af uppfriskande minnen, än kommer ett rejält, själfsländigt ord, som gjorde slag i en dis­ kussion, än ett muntert infall, som lättat en stämning, ett annat som förde den ner till jordens trygga mark igen, än minnet af ett par vakna humoristiska ögon, telegraferan­ de midt i ett kritiskt ög onblick öfver många hufvuden en trådlös hälsning af samma inne­ börd som de ord, jag fick till svar på min anhållan att få fotografera: det är gräsligt, men det gör ingenting!
Men det är infe ba ra detta, som gör upp­ giften lätt, viktigare är d et faktum, som långt ifrån alltid är förhanden: nämligen att här finns så mycket påtagligt att skrifva om, s å mycket godt arbete gjordt och så mycket under händerna.
När man tänker på fru Boheman, tyc­ ker man, att hennes lif skurit som en plogbill genom mull tvärs igenom alla molniga, oklara förhinder, som resas mot kvinnans försök att vidga sin uppgift utöfver hemmets gränser utan att släppa den hon äger inom dem.
Och gjort det, icke genom några otroliga prestationer, som ställt henne bland de lysande fast praktiskt betydelselösa undantagen utan genom att visa, som andra gjort före och efter henne, att vid den tid, då hemmets uppgifter icke längre äro så kräfvande, då äger en kvinna nog spänstighet och lifskraft för att det skulle vara väl värdt att ta hennes k rafter i anspråk för sådant arbete som samhället behöfver.
Vi känna alltför väl denna stora skara, som gent emot hvarje nytt kvinnligt initiativ hotar med " de af G ud — eller, mera materia­ listiskt, naturen — själf nedlagda hindren utgående från att hvarje kvinna har barn, och att dessa barn aldrig bli stora.
Vi känna äfven den kanske icke så klart bekända, men öfver allt utbredda fördomen, att en husmor, som slutat sin uppgift m ed barnens fostran, icke duger till annat än att skrumpna i ëtt tomt hem eller knapra på en liten pension.
Hur mycken erfarenhet,
arbetsduglighet och arbetshåg har inte kas­ tats på sophögen i den fördomens namn!
Det tyck es, för att återkomma t ill utg ångs­ punkten, som om en sådan karriär som fru Bohemans skulle k unna lätta på denna för­ dom — för dem so m icke älska den.
Ezaline Giron, landtbrukardotter från stockholmstrakten, blef helt ung g ift med den bekante språkmannen och författaren, bib­ liotekarien, doktor Mauritz Boheman.
Åren före sitt giftermål h ade hon till bringat i Lund i sin släktings, professor Johan Jaco b Bore- lius ' hem.
Den ga mle filosofen vande hen ne af med att slarfva med sitt tal och lärde henne att uttrycka sig klart och bestämd!
en­ ligt logikens fordringar, en lärdom som hon sedan fått god nytta af, fy hon glömde den icke.
I och med sitt giftermål blef hon husmor i ett gästfritt hem, där musik och litteratur voro hufvudintressena, som fyllde de n tid vården af hem och b arn lämnade öfrig.
Men hon delade icke blott sin mans intressen ulan äfven hans arbete.
Doktor Boheman var redaktör för Turistföreningens årsskrift, och hans fru kom snart att bli honom be­ hjälplig i arbetet.
Hon öfvertog bl.
a.
ord­ nandet af Turistföreningens fotografisam­ ling, ett arbete som hon ännu sköter.
Ett stort antal af de öfversättningar af Kipling, Hall Caine m. fl.
so m doktor Bohema n sig­ nerade äro utförda af hans fru, som först på de allra sista åre n satte sitt eget namn på ett verk.
Fru Boheman hade alltså icke själf stått ansvarig för något arbete, och icke delta git i några värf utom hemmet — om man undan ­ tar ordförandeskapet i Svenska hem under dess första verksamhetsår — när hon som änka år 1909 kallades till sekr eterare i Landsföreningen f ör kvinnans politi ska röst­ rätt och därmed inträdde i ett nytt a rbets- skede.
Det har gått några arbetsfyllda år af Landsföreningens historia sedan dess, dess föreningars antal har vuxit från 134 till 200 och arbetet har ökats i samma proportion.
Under dessa år har sekreterarskapet för fru Boheman frå n att vara ett mera manu ellf a r­ bete blifvit en djupare fattad uppgift, som hon lärt sig att älska.
Hon har satt sig grundligt in i d et stora arbetsmaskineriets gång, har genom att förmedla förbindelsen mellan lokalföreningarna och hufvudkvarle- ret förvärfvat en omfattande kännedom om arbetet i o lika orter och dess bärare, hon har blifvit en hjälpreda för de många, som från landsorten vända sig till ledni ngen i och för råd angående föreningarnas verksamhet.
Som en af de största behållningarna af a rbe­ tet betecknar hon också bekantskapen med alla duktiga rösträttskvinnor och deras oegennyttiga, många gånger beundransvär­ da arbete under sv åra förhållanden.
Det lig­ ger i fru Bohemans lynne att mera upps katta det tysta plikttrogna arbetet, än de glänsande och henne förutan tillräckligt applåderade prestationerna.
Den, som hört henne vid Landsföreningens centralstyrelsemöte redo­ göra för årets arbete, skall också minnas, hur hon allti d sökf dra fram det obemärkta arbetet till välförtjänt erkännande.
Med ar­ betet för den politiska rösträtten följer plik­ ten att intressera sig för den kommunala, och fru Bohem an har heller icke un dandra­ git sig den.
Hon är medlem i styrelsen för Östermalms frisinnade valmansförening.
Samma år som fru Boheman mottog sek­ reterarskapet i Landsföreni ngen ble f hon äf­ ven redaktionssekreterare för Turistförenin- Prenum erationspris: Van!, upplagan« Helt år Halft år Kvartal Lösmr Kr.
6.50 • 3.50 1.75 » 0.12 Helt år Halft år Kvartal Lösn:r gam. " .f ....
Kr.
8.- 4.25 &gt; 2.25 &gt; 0.15 ûXftXft) rt A ûX.Ô SVENS KT • Ky RKOLIF En reformianke i fråga om religionsunder­ visningen.
HOFPREDIKANTEN, LEKTOR CLEMENS ÅHFELDT, känd som en framstående pedagog och varm hjärtad ungdoms­ vän, har i nedanstående rader gifvit uttryck åt vissa önskemål i fråga om religionsundervisningen i våra skolor, hvilka önske­ mål få ökad aktualitet genom i dagspressen ofta synliga reform- tankar med hänsyn till gymnasieundervisningen öfver hufvud.
DUNS REDAKTION HAR STÄLLT till mig en anhållan att b ehandla något ämne på kristendomsun- dervisningens gebit.
Min strängt upptagna tid gifver mig tillfälle att svara blott med några få rade r.
Jag vill säga några ord om, hur de ulomkristliga religionerna böra behandlas i skolan, när det någon gång blir tal om dem sä rskild!
på läroverkens högre stadier.
Mogenhetsexamen borde icke i våra da­ gar afläggas, utan att dessförinnan några lektioner ä gnats till en framställning af huf- vudresultaten af vår tids forskning på det religionshistoriska och religionspsykologiska gens årsskrift.
Här var hon icke s å utan er­ farenhet, som när det gällde rösfrätisarbetet, hon hade nämligen under sin mans sista sjukdom skött hans befattning.
Hon är nu sedan två år tillbaka årsskriftens redaktör och redigerar i denna egenskap äfven Tu­ ristföreningens resehandböcker.
Man kunde tycka att dessa två befattningar borde mer än väl fy lla he nnes tid, men hon finner äfven möjlighet at t i egenskap af ordförande leda Svenska Hems öden, en befallning, som är betydligt m era kräfvande nu seda n företaget utvecklat sig till så stora dimensione r, än då hon första gången blef ordförande.
Det kan hända att hennes telefo ndag bör­ jar med ett resonemang om limpor med Svenska Hems direktris, fortlöper under ständiga samtal med landsorlen, med pres­ sen, med ka mraterna i verkställande utskot­ tet och slutar, sedan telefonen kopplats in i sofr ummet på kvällen med ett långdistans- samtal i n ågon politisk fråga.
Men trots detta är det ingen ut jäktad, upp­ sliten femtioåring hennes vänner hylla den 17 oktober utan en lefnadsfrisk ener gisk per­ son, som knappast skulle vilj a undvara nå­ gon af de plikter, som fyll a hennes lif, göra det ri kt och gifvande.
ELIN WAGNER.
området.
En sådan framställning bör ske genom lämpligt anbragla föreläsningar i 3:e eller 4:de ringen.
Den kan icke annat än lända till välsignelse, fö rutsatt at t den gifves af en kompetent lärare.
Den religionshist o­ riska forskningen har i våra dagar bidragit till, att hvarje tänkande män niska — ung så väl som gammal — måste möt a religio­ nen på helt annat sätt än man var van att göra det under 1800:talets senare hälft.
Man har fått upp sina ögon för hvilken oerhörd makt religionen är i vårt släkte.
Detta faktum måste bli ett medel till, alt ungdomen åtminstone m ed respe kt handskas med def religiösa.
Och redan detta, att kristendomen möies med vördnad och akt­ ning, är att anse som ett icke ri nga resultat af a rbetet på den religiösa uppfostran s om­ råde.
Men skall detta bli möjligt, måste ungdomen hos sin kristendomslärare varsna, att d enne icke med misstänksamhet och oro följer den religionshistoriska forskningen eller att han blir rädd, när d enna forskning t. ex. ådagalägger, hurusom vi i de främ­ mande religionsurkunderna ofta få höra ljudeliga anslag till lärdomar, som vi förut trott f örekomma endast i Jesu berg spredikan eller Jesu liknelser.
Så är t. ex. förhåll- landet med gripande stycken ur den Egyp­ tiska dödsb oken, ur Laotses Tao-spekulation, ur Buddismens hymner, ur Sokrates ' för­ svarstal.
Ungdomen skall fvärfom lära sig, hurusom människornas religioner bilda en organisk!
fortlöpande kedja, där den ena länken på beundransvärd!
säit fogar sig lill den andra.
Den skall lära sig — i full öfverenssfämmelse med Jesu evangelium — direkt genom cita!
ur religionsurkundernà, hurusom hvarje religion så långt den verk­ ligen är religion, är af Gud och icke af djäfvulen, att således all ve rklig religion - den må för resten kallas k risfen eller hed­ nisk — är en Guds uppenbarelse i tidens värld.
Vi äldre minnas nog allesammans, hur brutalt — i all sin välmening — den gam­ maldags religionsundervisningen här ofta gic j ldtms Byrå o. Expedition, MästeSamÄg.
Expeditionen: Riks 16 46.
Allm.
6147.
Redaktior.en: Riks 16 46.
ÂUm.
98 03.
Kl. 9-6.
Kl. 10-4.
Annonskontoret: Riks 1646.
Allm.
6147.
Red.
Nordling: Riks 86 50.
Allm.
4 02.
Kl. 9-6.
Kl. 11-1.
Verl st. direktören kl. 11-1.
Riks 86 59.
Allm.
43 04.
- 678 - Annonspris: Pr millimeter enkel spalts 25 ö re efter text.
30 ö re å textsida.
20 ° / o fö rhöjning å sär­ skild begird platt.
Utländska annonser de­ biteras 30 öre med 20 % förhöjning i sirskild be­ gird plats.
till väga, då vi måsle lära oss, atl Budda, Sokrates, Platon voro af djäfvulen, när de förkunnade sina världsförlossande sanningar.
Våra samveten uppreste sig däremot, vi käride instinktlikt, att sådana läror voro osanning.
Vi harmades, att ingen vågade säga oss detta rent ut.
Och så lades grun­ den till svåra själsstrider för många, till f ri- tänkeri hos andra, till opposition mot en religion och en religionsundervisning, som så hänsynslöst behandlade de ädlaste män, jorden burit - och detta endast därför att de haft olyckan att vara födda några år­ hundraden före den Frälsares ankomst till världen, hvilkens själsfränder och föregån­ gare dessa religionsstiftare i grunden voro.
Hur läsning af främ mande religionsurkun­ der imponerat på ungdomen — när sådan läsning göres med noggrant urval - har jag flera gånger haft tillfälle att iakttaga.
Faktum är nämligen, att ä fven ynglingar, som eljes infe visa mycket intresse för krislen- domstimmarna, gärna lyssnat, när jag i 3:e gymnasialringen föredragit stycken ur de ofvan nämnda religionsurkunderna.
Af utomordentlig vikt är, att ungdomen får lära sig, att hvarje religion haft och ha r sin bestämda insats att göra i mänsklighe­ tens andliga utveckling.
Tag t. ex. en så­ dan religion som buddismen!
Den har gju­ tit öfver hela världen en flodvåg af djup stillhet, af världsundflyende ro! ...
ungefär så som den stilla bedjande modern i den ensamma kammaren genom sin bön bär den son, som farit bort till främmande land!
Hvilken välgörande ström af djupaste lugn, som genom en sådan religion sakta utgjuter sig öfver den bullrande världen med dess nervösa hetsjakt på alla områden — de t kunna vi åtminstone ana.
Eller tag en sådan religion som juden- domen!
Dess uppgift har varit att som ingen annan i en syndens värld framhäfva rätt- färdighetsidealet Eller den grekiska re­ ligionen.
Den har markerat de estetiska idealen, dessa ideals oupplösliga samband med de religiösa och de moraliska!
.
.
.
Och på samma sätt framställes för ungdo­ men alla de förnämsta uto m-kristna religio­ nernas värde!
En sådan undervisningsmetod är naturligt­ vis snör-rätt motsatt föregående tiders i denna sak.
Det kan ej hjälpas.
Det är erfarenheten, icke längre dogmatiska spe­ kulationer i strid mot verkligheten, som för densamma ligger till g rund.
CLEMENS ÅHFELDT.
Om Thorönsborg.
GREFVINNAN LOUISE STENBOCK, FODD Mörner, som förut utgifvit en beskrifnirig öfver godset Herrborum, har nu fo rtsatt med det gamla Mörnergodsef Thorönsborg i S:t Änna socken Östergötlands skärgård, som äges af grefvinnan Ebba Mörner, f. Mörner.
Den vackert utstyrda v o­ lymen uppfar en redogörelse för godsets ägare från 1300-falels förra hälft intill nu.
Efter ait ha genom arf gått från den ena herresläkfen till den andra och äfven varit orsak till " mykin irœtha " kom egendomen i Gyllensfierna-ättens ägo på 1500-talet och stannade inom släkten i 300 år.
På sextonhundratalet byggdes Thorönsborg, dock icke det nuvarande ståtliga corps de logis.
Detta uppfördes i början af 1700-talet af generalmajor Göran Gyllenstierna.
I slutet af 1700-talet öfver- gick godset genom art till Mörnerska familjen.
På 1800-talet måste dåvarande innehafvaren af- yttra godset, som nu emellertid åter kommit i Mörnerska släktens ägo.
Den nuvarande ägarin­ nan har låtit det gamla slott et undergå en grund­ lig reparation.
Volymen är försedd med porträtt af godsets ägare och med flera exteriörer och in­ teriörer från detsamma.
lör 5 kronor stycket gamla smutsiga, nerflä misk tvätt och prftss Tvätt- &amp; Färger!
A.-B.
vånad öfver aet goda Det är ej likgiltigt Eder, ty det är stor skillnad på kemisk tvätt och — ke mis KOSTyMER Förhållandet.
Vindens sång.
HEMLOS IRRAR VINDEN evigt klagande kring vårt bo.
Han knackar på rutan och rycker i grinden och längtar in till vår varma ro.
Lyssnar du till sagan hans ilar tälja med bruten röst?
Kan du sätta i ord ell er lon hans klagan eller ens dess svar i dill eget bröst?
När vilsna vindar hvina, i hvar stigande il oc h fallande fläkt jag hör en sång om a ll den pina som sargar mitt hjärtas stora släkt.
Alla som sitta a llena och längta efter en fjärran vän deras gråt i timmarna sena jag känner i vindens röst igen.
Och alla de som vandra i ordlös sorg utan vän eller hus och aldrig få gråta hos andra än för hemlösa vindars brus.
Förstår du nu hans klagan härnäst han kvider kring våri bo?
Det är den gamla s agan om sorg, som aldrig blir tröstad, om oro, som aldrig får ro.
Tänk så månget hjärta som blöder på denna arma jord och länk så mycken smärta som aldrig, aldrig får ord!
CARL L ARSSON I BY.
väl " billigt?
Sänd Eder!
cade koi&amp;ym i och för ke-!
bill Orgryte Kemiska!
îborg ocn Ni blir för-!
snltatet.
!
till hvilken affär Ni vänder!
tvätt.
!
IDT I DEN RYM LIGA KONTORS- lokalen hade skriffröken sin plats i ett kalt och väggtomt gårdsrum, som skulle afskräckt de flesta, liksom naturligtvis skrifmaskinens idliga knackande skulle hun­ nit åstadkomma " höggradig nervositet " hos nittio procent af hennes medsystrar, om de som Magda Ekström suttit på samma fläck vid samma döda fönster i femton år.
Någon annan uppmuntran än en segt åter­ hållen och smulgråtsmedgifven stegring på lönen hade hon aldrig haft.
Den där kys­ sen i nacken, som kontorschefer i m oderna kvinnoböcker bestodo sina maskinskrifver- skor, h ade hon aldrig kommit i åtnjutande af, och ändå trodde h on, att hennes nac ke hade passabel form o ch den rätta kulören.
Men det är möjligt, att hon icke höll sitt hufvud nog inbjudande; det satt kanske för käckt och tryggt för att locka till ansvarslös lek.
Hela året om hade hon blommor på sitt bord.
Hon kunde icke undvara dem.
Annat sällskap frågade Magda icke stort efter.
Hon var icke trumpen eller ovänlig, men frun- timmerspraf förstod hon sig icke på.
Modern dog, när hon föddes, och hon växte upp bland fem bröder.
Fadern gräfde ned sig i änklingssorgen och stängde sin dörr, när bar­ nen slojade.
Så blef det bröderna, som u pp­ fostrade Magda.
När hon hunnit sitt ader- tonde år, var endast en af dem ogift och för honom skulle Magda hushålla, men inom ett år hade äfven han funnit " den rätta ", och kostade skyndsamt p å Magda en kurs i bok- hålleri och maskinskrifning, hvarefter hon fick den plats hon ännu innehade på Werthers &amp; Werners kontor vid Skeppsbron.
.
Brödernas familjer ökades och intimiteten med den enda systern minskades.
Sväger­ skorna voro födda frumoderstyper med alla intressen samlade kring sitt eget.
Hade hon velat ändra deras klädningar och knoga på barnen, skulle hon få tt fem vänliga hem.
Nu hade hon, ogifta Magda Ekström, den hög­ färdiga pretentionen att vara själfständig individ, och det förlätes endast excentriska kapitalistdamer.
Men hvar tredje lördag telefonerade släk­ ten i fur och ordning efter det ljufvaste sa m­ förstånd och bjöd henne på söndagsmiddag, och i de flesta fall tackade hon ja, eller hade åtminstone gjort det till dess hon för några månader sedan fått sina söndagar upp­ tagna.
Magda gjorde ingen hemlighet af " förhål­ landet ", som svägerskorna ringaktande och med federationsgester kallade det.
När de telefonerade sin s tereotypa middagsbjudning svarade hon lugnt: " Tack, jag är hindrad ".
Och gåfvo de sig inte utan att snärta fram en sarkasm, skar Magda af insinuationerna med ett rättframt: " Kandidat Berg och jag ska äta middag tills ammans ".
Den nyfiknaste och mest fruntimmerskvinn­ liga lilla s vägerskan hade föreslagit Magda att presentera den d är mystiske kandidaten i deras hus, men Magda afvärjde förslaget.
Han var ingen sällskapsmänniska och hon kunde icke dressera honom att göra konster à la knähund med röd rosett vid örat.
Han var en fattig språklärare utan förmåga att upp­ träda elegant på skulder.
" Och en sådan tänker du kasta bort dig till ", s ade äldste brodern en kväll, då han i moraliskt syfte tagit bil upp till Gottlan dsga- tan, där Magda ha de ett rum i fami lj.
" Egen ingång och fri utsikt " hade det stått i ann on- KLIPPAN.
Modernaste Finpappersbruk.
- 679 — SpwlaflMa » i Finare Post-, Sftwtf-, Kopia- och rrycÄpoppei » samt Kartong.
Idans textpapper tillverkas af Klippa ».
sen.
Och dessa båda företräden höllo Mag­ da kvar, trots den försvarliga våglängden till kontoret.
" Är du k är till på köpet ", piskade brodern fram, där han satt i korgstolen och slog en bastant pappersknif i bordskifvan på det mo­ nomana, obehärskade sätt också bildade människor tillåta sig visa.
Magda hade ingen annan bekväm stol än den brodern ockuperade.
Det var henne också likgiltigt om hon fick en mjuk eller hård plats, och den stenhårda pinobänk vär­ dinnan gaf r ang och titel af s chäslong dugde för hennes friska, starka kropp.
Grosshandlare Johan Ekström vä ntade icke på svar, innan han gaf ett nytt rapp: " Har du nu varit klok och förnuftig he la din ung­ dom, tycker jag d u kunde låta bli att gå och göra dumheter på gamla dar — gifta dig eller — elle r — fy tusan, jag vi ll inte nämna det ens ".
Magdas stolta hufvud höjdes.
Hon sade med sin låga, fasta röst: " Jag är trettiotre år.
Jämnt så gammal var du, Johan, nä r du hade din fästmö i knät och bet af hennes smörgås.
Jag var folf år då och tyckte det var äckligt, blef åt- snäst af dig o ch begjuten med min bl ifvande svägerskas förebrående tårar.
Du ha r glömt din egen dårskap, och så dömer du mig.
Egentligen har jag sett kärlek i alla former under mina fem bröders fästmansperio­ der och borde ha rik erfarenhet, i fall jag sloge mig på egen praktik, men — du kan vara lugn.
Mitt " för hållande " — svägerskor­ nas älsklingsuttryck — tangerar knappt det erotiska.
För gammal att hålla af någon vore jag väl inte; m en det är emellertid ingen utsikt till att de stora känslorna skola sprän­ ga berget den här gången.
Herr Berg har blifvit min vän — en människa att taga i hand, när mörkret och ensamheten k änns be­ svärliga. "
" Det måtte väl v ara uppsjö på sådana.
Du kan ju vara ett gemytligt och resonabelt fruntimmer.
Och det vore väl inte alldeles omöjligt, att du k unde göra ett parti. "
Magda skrattade.
" Det har du sagt förr, och tack för det, Johan.
Men jag passar bäst för min rel ativa frihet.
Naturligtvis kunde också jag blifvit lycklig enligt sa mhällets principer, men den, som passat mig, g år på andra vägar än mina.
Och med Per eller Pål gifter jag mig inte; vederbörande må ha det än så solidt och tryggadt.
Och mitt gemyt kan jag ju som hittills lämpligen anbringa på släktens bjud­ ningar, liksom min korrekta skrifmaskinsha- bitus på kontoret.
Några snedsprång behöf- ver ni inte frukta af mig.
Kandidat Berg är absolut ofarlig för mitt blo.d.
Kan du se den ensamma linden därnere på gården?
Du får resa dig litet och titta ned som i en brunni Där ja!
Den blir g rön hvarje vår, men öfver - höljes genast af grått dam.
Aldrig blommar den och aldrig har någon fågel byggt bo i den.
De tro visst knappt, att det är ett riktigt träd, men folket har slagit upp en bänk om­ kring linden, och om sommarkvällarna sitta de gärna där — isynnerhet de gamla, som icke orka längre — o ch det kan hända, att de smutsiga, skrumpna bladen susa minnen för dem.
Den linden, som aldrig blir hvad den ämnats till, bara en tjänare på en tillvarons bakgård, är lik herr Berg. "
" Också en smak ", for brodern upp, " att liera sig med en så obskyr personlighet, en fattig stackare.
Det verkar osundt, kära Magda.
Hur har du fått fatt i karlen? "
Magda såg på brodern med ett annat ut­ tryck än det hvardagliga.
Hennes allvar­ liga, grå ögon med den djupa blicken mörk­ nade, och den stillsamma munnen skälfde.
" Det var en natt ", sade hon, " v i möttes på Skeppsholmskajen och vi ha de samma ären­ de: vattnet därnere ".
Johans rundlagda, välmående ansikte blef längre.
Han släppte pappersknifven.
" Inte menar du, att du — att d u tänkte dränka dig. "
" Jo, s å enkelt låter det i ord, detta sista underliga s lutackord i en disharmoni. "
" Men i Herrans namn, hvarför det, kära barn?
Du hade ju oss — och en god plats och allting. "
Magda satt kvar på schäslongen, rak och lugn.
Hon var kanske en nyans blekare än vanligt, och läpparnas skälfning ville icke upphöra.
" Nej, jag hade inte er ", sade hon utan bit­ terhet.
" Jag hade växt med att ha er iill- gifvenhet, och jag brukade, som du kanske minns, gå till er med alla mina förtroenden.
I mina öron ljödo alltjämt vår a glada, friska skratt, men det var inga minnen att sitta med ensam, och ni hade glömt alltsammans.
Värst var det, när Elof slutade att komma hit upp om lördagskvällarna, som han gjort i tio år.
Naimi fick ju någon nervös åkomma och tå lde ej vid att veta honom ute, där hon ej kunde telefonera efter honom.
Jag kän­ de, att jag mistat er.
Och jag hade ingen lust att söka vänner.
Bekanta i dussintal är en dålig ersättning för en enda vän.
Ni hade det så bra och jag såg mot era hem som mot e n herrskapsbyggning med stort ut­ rymme i slutet af en lång, rak allé.
Jag tyckte, man skulle ha ekipage med kusk och betjänt för att svänga upp på gården.
Och in till er skulle jag ändå aldrig komma.
I fem salonger och till fem svägerskor kom jag.
Hvad skulle jag där?
Jag som varit van vid br ödernas kamratskap.
Och jag blef rädd för e n ensam, isgrå å lderdom vid skrif- maskinen.
Det var inte hypokondri, Johan, endast olust att vanka fram i e gna spår. "
Hon tys tnade, och Johan mumlade generad: " Du kunde väl ha sagt något — du vet, att vi håller af dig. "
" Ja tack, Johan, med tertia tillgifvenhet, och den ä r visst inte att förakta, m en den är rätt mager som lefnadskost.
Jag sökte att få träffa dig i enrum, dagen innan jag skulle utföra mitt beslut.
Men Helga sade, att du var så gräsligt upptagen, bjöd mig på cho­ klad och visade mig tre nya sidenblusar och lille L asses indianmundering.
Så kom du in, förströdd och knapp ... minns du? "
" Kära Magda, det händer väl.
.. " " Visst händer det. "
Hon såg utåt en sträcka obebyggd mark med afsvedt gräs och plank här och hvar.
Där fanns bortom allt detta horisont, o ch mot den riktade hon blicken.
Han frågade en smula iro niskt för att ka- schera sin rörelse: " Nå blef herr Berg din rä ddare eller ... " " Nej, vi h ade samma ärende, s ade jag dig, men det strider emot lifsinstinkten, att en människa passivt kan åse, hur en annan tar sitt lif.
Det ku nde hvarken han e ller jag i följd af naturens lag eller hvad du vill kalla det.
Och medan vi bevakade hvarandras steg, föddes sympatien.
Du tycker kanske att det låter som 25-öres-boksromantik, det gör väl allt, som går utom samhällets gränslinje för människovandel.
Emellertid är det ett fak­ tum, att vi begåfvo oss från platsen hand i hand och skildes efter utbytt förtroende vid min port.
Hans historia kan inte intr essera dig.
Den är en blåkopia af försynens fattigmansritning.
En för hänsynsfull och fin naturs fruktlösa strid mot starka armbågar, en förkväfd gläd­ je o ch ett förtrampadt behof af tillgifvenhei.
För dina öron låter nog beskrifningen ömk­ lig, me n jag sätter värde på människan i det någof tragikomiska höljet. "
" Det är fasligt konstigt alltihop, tycker jag, " brummade Johan.
" Hur länge skall du hänga ihop med den där figuren? "
Hon log muntert.
" Kanske lika länge som du med din Helga — tills vi få " hembud, " som det heter i d öds­ annonserna.
Vi två ensamma, som inte be- höfva be någon om lof att träffas, prome­ nera tillsammans, läsa tillsammans, åldras troligen rätt förnöjda öfver det sammanträf­ fande, som sköljde upp o ss på stranden igen.
Vi hålla af lifvet, ser du — hvem gör inte det?
— m en till och med solnedgången förlorar i fä gring, om man alltid skall stirra emot den ensam.
Jag har inte lust att ingripa i andra människors öden.
Hvar och en må siyra sin båt, men jag tror, att många af mina kole­ riska och öfvernervösa kolleger skulle få me­ ra ut af tillvaron, om d e icke först gingo och väntade på en uppstyltad kärlek, hvilken efter att till äfventyrs ha skymtat, med många la- mentationer graflägges och s edan i år atal är " en sorg att lefva på ".
Jag är glad öfver han­ den, som räcktes, den är en väns, och jag aktar mig för att krångla till begreppet. "
Detta tal blef alldeles för långt för Johan.
Han började ofrivilligt å terföra tankarna till sitt eget, tände en cigarr och reste sig upp.
" Ja, si fruntimmer, " sade han i den något jollrande ton han lärt sig använda hemma, " men Herre gud, det kan ju inte hjälpas då.
Bara du inte ställer till några dumheter, så att vi — hm — s å att du får obehag af det.
Och hör du, Magda, det kan ju vara oss emellan, att jag varit h äruppe, så slipper jag relatera historien för Helga.
Kom till o ss om söndag, du, gör det!
Jag sk all bjuda ett par affärsvänner, och dem kan du prata så bra med. "
Magda klappade broderns breda rygg.
Som liten flicka hade hon o fta ridit " hopp-i- galopp " på den och känt sig så jublande lyck­ lig.
Nu hade han aldrig tid att minnas hvarken detta eller annat.
Men hon höll af honom ändå.
Hennes kärlek till bröderna kunde kännas som värk i hjärtat, sällan som glädje.
Hennes tillgifvenhet var som strand­ tisteln, sträf och lågväxt på ytan, men med rötter som icke förmådde ryckas upp ens af så energiska krafter som små mjuka, flitiga kvinnohänder.
" Ja, jag skall komma då, " sade hon vänligt.
" Hälsa Helga? "
" Fack ska du ha.
Vi ät er precis fyra. "
" Då kommer jag precis en kvart förut. "
Hon stod lutad öfver trappräcket och såg efter honom, när han gick med säkra, något tunga sfeg, och hon tänkte, att nu skulle det nog d röja innan han komme igen.
Det skulle något så utomordentligt till som föreställ­ ningen om en oloflig förbindelse för aft få bröderna uppför hennes fyra trappor.
Men om en stund skulle villiga fötter löpa uppför dem, icke en älskares, icke en brors, bara en människa, hvilkens ensamma själ behöfde hennes, en trött och utgången människa, för hvilken hon v ille vara frisk och stark.
Han tackade henne ' ic ke med många ord, m en med blommor, hvar dag en blomma, om han icke hade råd med flera.
Och när hon om kvällarna släckte sitf ljus, tog hor godnatt af det enda lefvande i rumms blommorna.
De fingo en trygg nick.
ELISABET KUYLENSTIERNA-WENSTER För hudens vård och ansiktets skönhet J. SIMON, PARIS.
Enda skönhetsmedel som icke irriterar huden.
K. ANDERSON - 680 - Hedersgåfvor: Speciella ritningar u ppgöras gratis pi anfordran.
; Praktkatatog, ringmåft gratis.
KUNGL.
H OFJUVELERARE.
JAKOBSTORG 1.
REGERINOSO.
19-21.
Fredrika Bremer och erotiken.
Ett bidrag till hennes karaktäristik.
För Idun af D:r LYDIA WAHLSTRÖM, FREDRIKA BREMERS GESTALT HAR PÅ SENARE TIDER VARIT FÖREMÅL FÖR ett intresse större än någonsin från den svenska kvinnovärldens sida.
Öfver hela landet sam­ las penningar för resandet af hennes staty i Stockholm, hennes böcker ha utkommit i nya upp­ lagor, hennes lif och lära, hennes konstnärskap och personlighet ådra sig historieforskarnes in­ tresse.
Den studie öfver Fredrika Bremer i hennes förhållande till kärleken och v änskapen af doktor Lydia Wahlström, som vi här publicera, vederlägger den af föregående biografer fram­ ställda hypotesen att Fredrika Bremer endast skulle haft sinne och intre sse för den ogifta kvin­ nans ställning och personligen hyst motvilja för kärleken och ä ktenskapet.
AN BEHOFVER ALDRIG frukta, att de som skrifva om Fredrika Bremers personlighet, kunna komma med några för henne förklenande eller nedsät­ tande uppgifter.
].
M ortensen, som — i sin lilla folk skrift 1902 omtryckt i " Från Aftonbla­ det till Röda rummet " 1 905 — kan ske har den mest kritiska uppfattningen, är dock tydligen genomträngd af beundran för hen­ nes karaktär.
Det är egentligen endast på en punkt han synes mig betrakta henne skeft, och det är i hennes förhållande till erotik, mot hvilken han anser henne hysa en nästan abnorm motvilja.
Men när jag öfvergår till en kritik af denna uppfattning, vill jag på för­ hand betona att Fredrika Bremer icke b e- höfde anses " abnorm " äfven om det kunde uppvisas, att hon aldrig varit förälskad.
Nå­ gonting sådant behöfde ju e ndast betyda, att hon aldrig mött " den rätte " och att hon då varit för helgjuten för att portionera ut sin känsla i s måsvärmerier.
Det är ungefär i följan de satser Mortensen formulerar sin mening (sid. 17): " Hon är så helt upptagen af att häfda kvinnans rätt till andlig utveckling, att hon därför kommer att se ned på hennes kall så ­ som maka och moder.
Hon är så angelä­ gen om att varna för de dåliga äktenskapen, att hon kastar ut barn et med badvattnet, det vill säga hon skulle helst vilja hafva hela äktenskapet ersatt med ett " vänskapsför­ hållande " mellan könen.
Men teorien är h är icke det ursprungliga — d en är endast ett i begrepp formulerad!
uttryck för hvad som djupast rörde sig i hennes egen känslovärld.
Hon var själf lika obeslutsam och grubblande inför en friare som alla hennes hjältinnor.
Under alla åldrar hade hon en medfödd ovilja, ja rädsla för kärleken.
I Familjen H. har hon i Em ilias förhållande före äktenska­ pet gifvit den mest omedelbara bilden af denna sida i sitt eget väsende, och bakom denna målning ligger ännu ingen tes.
I före­ talet till sin roman Fader och dotter skrifver hon — fem fiosju år gammal — rent ut: " Jag är trött på den gamla visan om älskarens suckar, förhoppningar, kval, gnabb, förso­ ning, förtjusning och lycksalighet eller för- tviflan; trött att själf skrifva om den, som om lifvets roman icke hade någon skönare, nå­ gon högre. "
Men det var icke endast vid denna höga ålder, som hon var trött på den; hon hade alltid varit det: f ör henne hade all­ tid kärlekens saga saknat djupare mening, hon talar om den som den blinde om fä r­ Det var denna gerna, hon är född vestal.
naturliga motvilja, som utgjorde def verk­ liga skälet, hvarför hon tillbakavisade alla friare; och i detta förhållande ligger också förklaringen till a tt hennes inlägg i kvinnofrågan blef så ensidigt. "
Som be­ vis på Fredrikas abnormitet nämner han äfven hennes benägenhet att i sina romaner skildra äktenskap mellan gamla män och unga kvinnor.
Kan man nu på forskningens närvarande ståndpunkt göra mera än att mot denna hypotes sätta upp en annan, hvars resultat endast blir, att man står där lika klok som förut?
Först och främst ka n ett af de fakta Mor- tensen stöder sig på lugnt affärdas ur räk­ ningen.
Leuhusenska brefsamlingen på Börsforp där man för några år sedan gjort ett dyrbart fynd af bref från Fredrika Bre­ mers ungdom, visar det sig tydligt, att de t ä r den äldre systern Charlotte och inte Fredrika, som stått modell till Emilia i " Familjen H. "
och att Fredrika själf s tått som en förundrad åskådare till Charlottes tvekan inför äkten­ skapet: " Charlotte såsom fästmö är ett un­ derligt djur (jag ber henne mycket om för­ låtelse] och hon h ar ganska svårt att förlika sig med den tanken att hon skall gifta sig.
Vore ej Quiding så obeskrifligt hygglig, så tror jag aldrig hon hade mod därtill. "
Och dessa ord förekomma dock i samma bref- växling, där Fredrique och Agathe godmo­ digt skämta öfver de förlofvades långa smekningar — alltså en fullt " normal " för­ älskelse, skulle det väl heta!
Men i själfva verket gör det föga till sa­ ken, om det varit Charlotte eller Fredrique, som stått modell för den bäfvande Emilia.
Tyska språket har t. o. m. ett särskildt ord för den företeelse, som här åsyftas, och s narast vore det väl onormalt att inte ha något slags bäfvan inför den för kvinnan mest genom­ gripande förändring i lifvet.
En manlig författare, som skrifvit nå got af det själfulla­ ste jag sett om Fredrika Bremer, nämligen Hellen Lindgren (i Skalder och Tänkare 1900), f lyttar rent af öfver samma företeelse på den manliga naturen, när han säger [sid. 45): " Har man något mera genomgående in­ tresserat sig för biografiskt studium, skall man finna både hos begåfvade kvinnor oc h begåfvade män en liknande rädsla, när det viktiga ögonblick kommer, som skall förena två människoöden.
Den har sin grund i en tillbakadragenhet för den allvarsamma kon­ flikt, den verklighetens pröfvande motsats, som betecknas med orden: ' ett förbund för lifvet mellan två så olika naturer som den manliga och den kv innliga '.
— Oc h Fredrika Bremer själf hade ju därtill det för lifvet aggande minnet af hur en despotisk man kan förstöra all glädje i ett hem, såsom hennes far det gjort. "
Ett annat af de bevis Mortensen anför synes mig inte heller så säkert: de " ab­ norma " äktenskapen mellan gamla män och unga flickor i hennes r omaner.
Flere gånger har åldersskillnaden inom äktenskapen i Fredrikas egen släkt och vänkrets varit g an­ ska stor: Vilhelm Reinhold Leuhusen var 16 år äldre än sin hustru, Pe rBöklin 13 år äldre, statsminister Sommerhjelm v ar 26 år äldre än Stina Lewenhaupt, Fredrika Bremers nära vän, och Fredrikas faster Agathe hade i för­ sta giftet haft en man, s om likaledes var 26 år äldre än hon själf.
Exemplens antal skulle kanske kunna utökas, men d et an­ förda kan vara nog för att visa, att Fredrika just före och under den tid, d å hennes för­ sta romaner kommo till, d. v. s. då hon var som mest mottaglig för yttre intryck, i sin egen värld, d. v. s.
just den värld, so m hon skildrade, eller hade hört omtalas, ha de flere dylika äktenskap, af hvilka Leuhusens och Böklins, de enda vi k änna, voro mycket lyck­ liga.
Idealiska kunna vi ju visst inte kalla sådana förhållanden, hur vanliga de än på grund af ekonomiska skäl alltjämt må vara, men vi ha ju numera rashygieniska argument mot dem och måste då erinra oss, att på Fredrika Bremers tid fanns någon rashygien så godt som icke till.
Allmänheten reage­ rade nog inte heller öfver höfvan mot d ylika äktenskap, vare sig i lifvet eller i roma nerna.
Kanske att de snarare för de " dygdiga " fingo ett litet plus af idealitet öfver s ig, då ju h da samtidens både predikolitteratur och kokböcker i erotik hade det gemensamt att prisa kvinnans u ppoffring för de åldriga och lidande.
Men ännu en sak!
Skulle man inte ur Fredrika Bremers förkärlek för s ådana gif­ termål möjligen oc kså kunna gissa sig till att hon själf en gång älskat en äldre man?
I alla händelser — nä r man frånkänner henne förmågan af verklig, erotisk kärlek, synes man mig döma henne ohördan.
Hennes bio­ grafer ha alltid b etonat hur hennes romaner på visst sätt äga karaktären af nyckelroma- ner, men ännu har forskningen alh inte i de­ talj fullföljt detta uppslag, och hvem vet h vil- ket verklighetsmotiv man t. ex. skulle kunna få ut ur episoden om den unga blinda flic­ kans kärlek till sin farbror, öfversten i ' Famil­ jen H. "
Författarinnan har själf erkänt, att hon i den blindas utveckling velat skild ra sin egen.
Är det därmed så sagdt, att detta en­ dast skulle gälla den intellektuella sidan där- af?
Vi sakn a ju inte heller direkta uttalanden af Fredrika själf om en erotisk " upplefvelse ".
Till S.
A. Hedlund säger hon i e tt märkligt bref af 1852, att hon " kunde outsägligt ha älskat make och barn, o u t s ä g l i g t h a njutit, med oändlig fullhet ha lef- vat i de förhållanden som till­ höra föreningen mellan man och kvin a " * och en tid i sitt lif äfven längtat till dem " som till sitt väsens icke himmel men väl blomning ".
Men egendomligare är, att man förbisett d e mycket tydliga o ch di­ rekta ord som längesedan stått att läsa i de af systern utgifna själfbiografiska anteck­ ningarna, nämligen s id.
103 strax efter sedan Fredrika talat om W. R. Leuhusens frieri: " En annan man lärde jag äfven känna, som hos mig väckte en ren och varm känsla, hvil­ ken, ehuru den icke blifvit besvarad, verkat mäktigt på min utveckling och ännu lefver stilla och förädlande i mitt hjärta. "
Sam- manställes detta med de ord hon femton år senare nedskrifver i sin dagbok: " Där jag äl­ skade, älskades jag icke igen, och där jag blef älskad i k ärlek, kunde jag icke svara med samma känsla ", så tyckes det mig som om vi inte beh öfde tillgripa någon vestal- teori för alt få fram skälet till afslagen på de sex frierier h ennes syster omnämnt.
De berodde inte på någon slags afsmak för den sinnliga sidan af äktenskapet, utan helt en­ kelt på att Fredrika Bremer hörde till de m å­ hända sällsynta men kanske i grund och b ot­ ten enda erotiskt sedt fullt normala naturerna, d. v. s. de som när de en gång gett bort sin kärlek inte mera ha någon i reserv att ge * Kursiv af L. W. Zenith ' s Växt-Margarin är det förnämsta i - 681 -
bort.
För d e " andligen fattige " i de tta ords sämre bemärkelse må det kanske gälla som normalt att göra som Strindberg säger om flickan: " Om hon in te tar den bäst e, s å grå­ ter hon och t är den näst bäste, " men vi borde väl ha kommit ifrå n att betrakta underklass- ståndpunkten som det normala — hvad helst än den medicinska materialismen därom må ha att förkfanna.
Men historien o m denna Fredrika Bremers obesvarade kärlek är säkerligen att ' hänföra till den för dylika ting normalaste tiden, n äm­ ligen till hennes 20-årsålder, och för denna hennes ungdomstid äro vi ju, som s agdt med undantag för de dyrbara aktstyckena från Börstorp så godt som utan allt för sta-hands- material.
Det är att hoppas, att sådant snart skall dyka upp; det borde åtminstone inte kunna vara svårare att därvidlag genompejla 1820-talet än att upptäcka en så aflägsen sak som att Kellgren för sin kristallklara dikt Nya Skapelsen, haft en så minst sagd t grum­ lig urkälla som kärleken till den beryktade Fredrique Low, hvilket dock forskningen nyss lagt i dagen.
Huru tief nu än må förhålla s ig med Fredrika Bremers " tycke ", som jag gärna medger tillsvidare kan stå som en hypotes, så synes man i alla händelser vid resone- mangerna om hennes eget personliga för­ hållande till erotiken alltför mycket ha låtit sig påverka af två ting.
gon katalog.
Därför är det ju m öjligt, att ännu flera af mina landsmän uttalat sig öfver samma ämne.
I alla fall kan det måhända icke vara ur vägen att återge några italienska uttalanden, då den lifligaste sympati och beundran för Sverige ge sig tillkänna i dessa publikationer.
Själf var jag endast en yngling, när jag bör­ jade intressera mig för den svenska litteraturen.
Redan 1880 hade ett förlag börjat utgifva öfversättningar af Emilie Flygare-Carlén och Fredrika Bremer.
Det var författaren Sal­ vatore Farina, som redigerade utgifvandef af dessa romaner.
Författarens namn är visst icke alldeles obekant i Sverige, vid mitt besök i Stockholm s å g jag i en bokhandel Farinas M e d förbundna ögon såväl som öfversättnin­ gar af Fogazzaro, d ' Annunzio, De Amicis, Barrili, markisinnan Colombi, Neera m. fl.
De båda nyss­ nämnda svenska författarinnornas böcker tillta­ lade mig i h ögsta grad genom b åde stil och inne­ håll; särskildt Fredrika Bremers böcker gåfvo prof på en sund realism, vidt skild från vissa franska skolors.
Några år därefter läste jag i i t a l i e n s k ö f v e r s ä t t n i n g H u r m a n g ö r g o d t f a A. Ch.
Leffler Cajanello och tilltalades äfven där af det okonstlade framställningssättet.
Hennes m.ake, i fDuca di Cajanello, har i år (1913) utgif- vit hennes berättelse I s t r i d m e d s a m h ä l l e t på italienska.
Men mest kär, under mina studie­ år, blef mig en liten volym af Emilio Nunziante, bärande ti teln E n f l i k a f S k a n d i n a v i e n, (Forts.) som kom ut i Rom någon gång på åttitalef.
Efter att ha uppehållit sig vid Danmark och Norge, vänder förf.
sig fill Sverige: " detta land, som så länge varit målet för min längtan, som alltid på det lifligaste sysselsatt min fantasi ".
Men han inskränker s ig till hän förda naturbeskrifningar och För Idun af D:r FULGENZIO BRUNI.
konturteckningar af städer och befolkning ~ FRÄN D:R FULGEN- blott fö ga uppehåller han sig vid sociala frågor, sio Bruni, en varm vän litteraturen, konsten, industrien.
Och detta är helt till Sverige och den svenska litteratur en, hav förklarligt, d å förf.
var obekant med språket.
Hur Idun haft nöjet mottaga poetiska äro dock icke hans naturbeskrifningar!
följande artikel om hur " Stockholm, " säger han, " är en förtrollande stad, vårt land, dess natur enastående i sitt slag och helt säkert en bland och sociala förhållan­ den, dess litteratur och Europas allra skönaste städer.
Den har blifvit konst m.
ni., bedömas i uppbyggd just där Mälaren och Östersjön mötas.
Italien.
D:r Bruni är ' Hafvet går till Mälarens möte, än genom trånga född den 9 december 1875 och svår a passager, än förbi stupande ängar, drö­ i Communansa (nära Ascoli Piceno), hvarest jande i skuggan af doftande skogar, som kanta han äfven fortfaran­ stränderna.
Lugn och leende som en insjö gli­ de är bosatt.
Han der Salts jön fram, förbi väl hund rade öar och hol­ blef 1901 juris doktor vid det gamla universi­ mar.
Och Mälaren kommer till m ötes, i början en tetet i Macerata, hv ar efter han begaf sig till universitetet i Berlin för att utvidga sina kun­ smula försagd, men snart blir hon modigare; hon skaper.
Efter återkomsten till Italien inskref sorlar och glittrar och sjunger, utvecklar all sin han sig som advokat vid civil- och kriminal­ tjuskraft med sollysta vikar och vidare vatten, domstolen i Ascoli Piceno.
Vid sidan af sin böljorna ila allt snabbare framåt, skummet yr, juridiska verksamhet, som han fortfarande üt- öfvar, har han städse med förkärlek ägnat sig snart kastar hon sig i hafvets fa mn. "
Det " täcka åt.
filosofiska, sociala och litterära studier samt könet " i S tockholm får följande m eritlista: " Kvin­ äfven gjort sig bemärkt som föreläsare och norna man ser i Stockholm ha någonting rent skald.
Han har varit och är än i dag medar­ och älskligt och obeskrifligt ti lltalande i utseende.
betare i flera italienska och utländska tidskrifter, i hvilka senare hans artiklar öfver dagens vik­ De komma en att tänka på en dyrkad och vacker tigaste frågor äfven blifvit i öfversättning till syster, som räcker sin panna till en kyss.
De •främmande språk ofta införda.
Under sina äro i allmänhet högväxta och smärta med regel­ resor i mellersta och norra Europa har han bundna drag.
I sin hållning och sina rörelser ha intagits af beundran för de germanska, isyn­ nerhet de skandinaviska folken.
Han ämnar de n ågonting af en drottning, och m er än en gång, nu snart för andra gången besöka Sverige då jag såg dem komma, småleende och omstrå- för att grundligare studera våra förhållanden lade af glansen från sitt gyllene hår, kom mig samt däröfver äfven utgifva ett arbete till den latinska skaldens ord i minnet: v e r e i n- spridande bland sina landsmän af större kän­ cessu patuit De a.
Jag har sagt, att de nedom om vårt land och folk.
blonda äro förhärskande, men hvilka otaliga nyanser!
Flätor dunkla i färgen som en lejonman I. och d e blondaste flätor, som i soll juset te sig som ÅNGA VÄRDEFULLA TYSKA OCH spunnet guld.
Vackra hufvuden af grekisk gu­ franska verk, som sysselsätta sig dinnetyp och oskyldiga och barnsliga Oretchen- med Sverige i våra dagar, ligga drag.
De blåa ögonen, hvilken må ngfald af färg­ framför mig på mitt skri fbord, äfven toner äfven där!
Stora och drömmande ögon, flere arbeten öfver samma ämne af tankfulla blickar, ögon af det ljusaste blå; små italienska författare.
) ag har samlat allt med det och gråblå ögon med det skälmskaste uttryck i lifligaste intresse, men utan ait därvid följa nå­ världen, ö gon djupa och hemlighetsfulla som haf­ Sverige inför Italien.
vet.
Och så blickarne från alla dessa ögon!
Äi långa och dröjande, än nyfikna, än smekande, lockande.
Men öfver alla dessa kvinnogestalter dröjer sig kvar liksom ett hvitt ljus, som kommer en att tänka på tysta löften om stilla och lång­ varig l ycka.
Ty från dessa b låa ögon och blonda lockar flyga lätt gnistor, som blossa upp väl så starkt som de eldar våra svartögda flickor tända. "
Af Sfagnelius fann jag Månen öfversatt i en kalender 1896 och från " ärans och hjältarnes s p r å k " h a r ä f v e n T e g n ér s F r i t h i o f s s a ga öfverflyffats till italienska, först af en abbol Alessandro Bazzani, på vers, sedan, på prosa, af ingenjör Amilcare Martinez, som äfven öfver­ satt en del dikter af O scar IL Jag erinrar mig, att jag äf ven för några år sedan i e n litterär Milano­ tidning läst K u n g R i n g o c h I n g e b o r g s klagan i öfvers.
af professor F. Vitali.
N a- d e s c h d a har blifvit alldeles briljant öfversati af professor Ciampoli.
F a d r e n gjorde Strind­ bergs namn berömdt hos oss.
Nu kan man äf­ ven beundra Mäster Olof, öfversatt af Maria Pascolafo och Astrid Ahnfelt, hvilken senare äfven nyligen i Romtidskriften Nuova Antologia skildrat Gustaf Fröding som människa och skald.
Genom Astrid Ahnfelfs uppburna före­ drag i Italien öfver svensk litteratur har den­ samma nu blifvit mera känd h ärnere.
Ofver detta ämne hade jag den äran af en intervju i en Rom­ tidning med den svenska författarinnan, som väl numera får anses höra lika mycket till de italienska förf.
efter sin vackra och konstnärliga bok S om agnar för vi n d e n, * hvari den se­ naste stora jordbäfningen skildras med ögonvitt­ nets trovärdighet.
I nyssnämnda intervju nämn­ des namnen Verner von Heidensfam, Tor Hed­ berg, Sven Lidman, Hjalmar Sö derberg, Per Hall­ ström, Oscar Levertin, Hilm a Angered Strandberg, Gustaf af Geijerstam, Bååth, Karlfeldf, Hellström m.
fl., m. fl.
I Ita lien kände man då endast af moderna för­ fattare Strindberg, Selma Lagerlöf och Ellen Key, hvilken s enares Barnefs århundrade varmt förordats af individualister.
G ö s t a Berlings s a g a har här hos oss afslöjat Selma Lagerlöfs geni.
Vi hade redan m e d intresse tagit de l af D r o t t ­ ningar i Kongahälla, öfversatt och försedd med noter af prof. Borzi i Palermo.
Men med Gösta Berling har Selma Lagerlöf do­ kumenterat sig som den borna berättaren, som vet att föra läsaren med sig, h vart hon vill, äfve n till det otroligas område, som man väl får räkna romanens första hälft till.
Dessa fantastiska skildringar, som ingen annan f örfattare skulle lyc­ kas göra trovärdiga, öfvertyga oss och rycka oss med.
Det otroliga förbindes så skickligt med verkligheten, att man känner lifvets puls­ slag på hvarje sida.
Den senare delen tilltalar dock ännu mer, adlande allt med sin hymn till a r­ betet.
De slocknande eldarne tändas på nytf på Ekeby!
Samtidigt som man beundrar Selma Lagerlöfs berättarkonst, sfärkes man i sin tro på Sveriges återgång till idealismen.
Och samma in­ tryck får man vid läsningen af Johan Nord- lings roman Quasi una fantasia, som nyligen nått sin afslutning i Nuova Antologia.
Denna mästerliga Beethovenskildring har mött det lifligaste erkännande från den celebra tid­ skriftens läsare.
Här finner man icke blott en ädel form, utan äfven tankar.
Ofversätfningen är utförd af redaktör Bisi och Asfrid Ahnfelt.
* Som Idun.
bekant först meddelad som följetong i Red:s anm.
Tuppens Zephyr I Kobb ' s Canton Thé ^ och Ni köper ingen annan.
: är en hälsnsam thédryck.
théHi-uck en vHpKQt ytterst delikat och hälsosam Till salu i alla finare speceriaffärer.
- 682 -
c te^ZQ^VÄRÄ- HEMCCSS©} Sängkamrar.
SINA SÄNGKAMRAR HAR MAN länge varii s om allra modernast — det vill säga: i dessa rum har man minst haft nå gon histo­ risk stil att hänga fast vid.
Att någorlunda troget följa modets historia i detta fall under de sista decennierna skulle nog kunna bli ganska roande, åtminstone om man särskild!
fäste sig vid, hvad som under hvarje tid ansetts i synnerlig grad tip-top.
Det är nog inte fritt, att den som i prin­ cip håller på, att en människas bostad skall vara hennes samtida, skulle få anledning bli tämligen fundersam å den goda smakens vagnar och nödgas erkänna, att traditionen dock är en välsignad sak.
Sexti-, sjutti- åttitalets brunsvarta, öfverkasiade, dammiga, draperade tapetserarstil hvilar obegråten i sin graf, och ingen, allra minst jag, önskar den tillbaka.
Men den h ade en slags nega­ tiv förtjänst i de rum, där den blommade och trängdes som mest, i m atsalar, salonger och herrum.
Hur fult det än var, skall man ej kunna förneka, att det dock var en slags stil, någonting med en viss karaktär, en in­ bördes bestämdhet.
Vi mö ta någonting, när vi gå in i ett sådant rum.
Och i en g am­ mal interiör skall det spöka en smula, an­ nars är det inte riktigt.
Och det gör det ändå någon smula i d e senast döda två generationernas matsalar, salonger och herrum.
De påminna oss om, hvad folk då för tiden intresserade sig för, hvad man läste, tänkte på, disputerade om: representationsreform, indelningsverk, tullar, Viktor Rydbergs och Waldenströms kätteri, skarpskytterörelse, realism och världsför- bätfring vid skrifbordet o. s. v., föga djärf- het i vyer och tankar, småborgerligt, in­ stängd!, det må så vara, men ändå en tid med intressen.
När smaken ville röja ut och reformera i dessa kategorier af rum, hade man alltså att vända sig mot något, som var på visst sätt estetiskt.
Det var smak mot smak.
Bort tunga renässansbyfféer, bort stolar med lösa knoppar och öfverstycken, bort fran- sade schaggemmor och paneldivaner!
Vi känna er och förstå er.
Ni påminna oss om allt för mycket, därför ännu mera: bort!
Ni tar plats både i bokst aflig och öfverflyllad mening, ni få inte rum, där vårt eget skall ha rum, gå ut m ed er i skräpkamrar och museer!
Ja, just det sista ordet, som rättvisan utan beräkning lät rinna ur min penna, betecknar hvad jag vill ha fram — våra föräldrars och farföräldrars matsalar etc. aflocka oss dock i afskedsögonblicket en honnör.
De ha en gång varit ram omkring en tids kullurlif, och respekten kommer åter att växa, när vi få nödvändig distans.
Men hvad skola vi s äga om d eras säng­ kamrar?
Att de voro ram omkring en t ids okultur.
Att de vittna om dess tarfligaste och idétommaste sidor, att de ha ingenting annat än negativa upplysningar att ge.
Så fort de äro utflyttade och förskingrade, så finnas de ej mer.
När vi möta dem i mu­ seerna, så ha de ingenting hos sig, som intresserar oss.
(Så tänker naturligtvis inte en museiman, gjorde han det, så dög han ej till sitt yrke.)
Och hur kan detta komma sig?
Jag för­ modar detta beror på, att sängkammarinte­ riören har en mindre fast tradition.
Den har stora luckor, har varit lättare att klippa af.
Lekmannabildningen kan visserligen utan svårighet locka fram för sin syn sofrum i gustaviansk och Karl-Johansstil, och i bilder från slott och muséer har lite hvar sett den eller den matadorens sängkammare allt från renässansen, hvar och en naturligtvis på något sätt karaktäristisk för sin tid.
För att nu infe tala om de ståtliga sängar med eller utan himlar, oftast med, som hörde till äldre tiders alrla präktigaste möbler.
Men detta motsäger endast skenbart mitt påstående.
Ty tänker man nogare efter, så märker man, att åtskilliga sådana tidstypiska sängkamrar helt enkelt icke varit sängkamrar i de senaste generationernas mening med ordet: ett rum afsedt e ndast att sofva i samt (oftast!
att kläda sig i. Sängkamrarna ha till exempel varit sa­ longer och mottagningsrum.
Alla ha sett kopparstick från 1700-talet, framställande kungars och sköna damers audienstimme vid toaletten.
Sådana hänga i ett halft dussin antikvariska bodfönster i Stockholm, emel­ lanåt öfverdådigi vackra för resten.
Det var, åtminstone hvad de sköna damerna be­ träffar, ett med kärlek behandladt ämne.
Men naturligtvis äro interiörerna mer läm­ pade efter dessa förnäma vanor än efter det enkla bruk vi nu för tid en göra af våra sof­ rum.
I hvarje fall, någon riktigt rotfäsfad fö re­ ställning om, huru ett sådant rum bör vara inräftadt, har icke gått i arf fr ån släktled till släktled i tillnärmelsevis samma grad som gäller till exempel matsalar.
Det är hvad jag kunnat sätta som b akgrund till den p rak­ tiske yrkesmannens erfarenhet, att vid ingen möblering nymodigheten får spela så stor roll som i sängkammaren.
Ett af den nyaste tidens fundamentala kraf, det hygieniska, har ju heller ingenstädes så satt yxan till roten som här.
Det behöfdes ju vä dring — och sanner­ ligen, det blef korsdrag!
Man lade på linoleummattor och satte in sängar af järn eller m ässing — en styggel se i elt hem, hvilket ju ej bör likna ett sjukhus eller ett medelklasshofell.
Man högg ved af de gamla kommoderna — det gjorde m an rätt i — och fick ö ppna lavoarer med m ar­ mor.
En tid var det inte nog med tvättbara golf, man skulle också ha fernissade, b lanka tapeter.
Sänghimlar och omhängen refvos ned, till stor skada för skönheten, och kan­ ske utan nödtvång från hygienen, som tro­ ligen kunnat nöja sig med en omdaning i stället för ett slo pande.
Och själfva bädden — hvilken förändring - 683 - från de dammiga och pösande bolstrarna, till tagel- och resårmadrasser, eller den ännu luftigare nätbottnen.
Vi ha fått det hälsosammare och förstån­ digare, det är säkert.
Ofta också vackrare, lyckligtvis.
Men vackert likväl alltför säll an.
Fantasien fick först reumatism och blef stelbent i det hygi eniska korsdraget.
Någon­ ting mera kantigt, torftigt, blottadt på form- glädje än de sängkammarmöbler, hvilka ännu för få år sedan allmänt efterfrågades af och såldes till den bärgade och bildade medelklasspubliken, har jag svårt att tän ka mig.
Möbelhandlarna kallade det af ok änd anledning " engelsk stil " eller stundom, ej meningslöst, stenstil.
Yrkesmannen behö fde mindre än en sekund för att se, att dess namn i andevärlden, där allt blir up penbart och kallas efter s itt väsen, var maskinstil.
Det fanns ej en bit i d essa möbler, som icke arbetaren kunnat göra blundande, så litet hade ögat eller handen med dess form att skaffa.
Och detta till och med i ädla, d yra träslag.
Visserligen finns där då, ofta in­ läggningar (hygieniska, ej dammgömmande!
), bondgranna, naturalistiska, till e xempel ro­ senbuketter, kanske med någon fjäril, som till evig tid fått en fladdrande vingrörelse stadigt fästad i draglim.
Men sådana in­ läggningar kommo från Tyskland à så och så mycket pr dussin (stor rabatt vid gross) och gjorde nog en skarpkantad, rätvinklig trälåda dyrare men ingenting mer.
Så gick det när hygienen skulle bli ar­ tist.
Det v ar icke smak mot smak, det var hygien mot ingenting alls.
Segern var gifven och lättköpt.
Och det nya h älsosamt men inte skönt.
Först när det g amla var undanröjdt, vän de sig skönhetsintresset åt detta håll.
Det hade icke motstånd framför sig, bara öppet fält — man kan nog märka symptom af ag ora- fobi, likaväl som af en viss sprattlande för­ tjusning öfver s vängrummet.
Så nära bakom oss ligger detta fö rlopp, att jag vill vara en smula försiktig med illustrationer.
Eljes kunde det varit nöjs amt visa några prof på, hur sängkammarinteriö rer nästan mer än något annat kunna göras torra, fantasilösa, ledsamma, eller med en motsatt ytterlighet, enke lt men tydligt uttryckt: spralliga.
Ty också om jag toge mina bil­ der ur planschverk eller dylikt, vet man aldrig hur många, som skulle känna igen sitt eget.
Och hvarför göra någon ledsen, när det inte längre behöfs?
Ty vi ä ro re­ dan ur förvillelsen och alla vilja ha det både vackert och lugnt.
Blir sängkammaren nu för tiden tillbaka- satf, så är det icke af liknöjdhet utan af sparsamhet, och då är ju in genting att s äga däremot.
Har jag en tre-, fyra-, femrums­ våning att in reda (och dessa artiklar ha ju hela tiden företrädesvis tagit sikte på ett sådant problem) och har jag därvid e n be­ gränsad summa att röra mig med, så är det ju rimligast att dra in på staten i det rum, där man mest lefver blundande.
Och att h ygienen, som alltjämt vill vara nykter, här får lof att bestämma mer än annorstädes, är också rimligt, ty det är ju dock det rum, där man vistas län gre tid än i något annat.
Därför får man in te tala illa om de o sköna linoleummaftorna och de nakna golfven, m ed bara elt par småmaftor vid sängarna.
Det finns nu också en sorts särskilda sängkam- marmattor, lättare att borsta och äfven tvätt- bara, men likväl något så när mjuka och behagliga att gå på.
När nu de elektriska
om detta.
Jag vill ic ke alls taga dammsugarna snart bli vanliga, saken så högtidligt.
Man skall kommer man v äl f örresten att med icke vara reflig, m an skall vänja bättre samvete unna sig den an­ sig och lära sig, för friska s jälar genäma lyxen af en hel mjuk lyckas detta.
Men det kan ske matta äfven i sitt sofrum.
med gagnlösa offer.
Behofvef På samma sätt går det kanske att vara osedd kommer icke med sängomhängena, att de åter bara af retlighet, det är ju ock­ komma till heders.
De kunna så en känslighet, som ej kan göras så vackra!
Och de kunna förslöas utan skada för själen.
säkert ordnas så, att de hvarken Och allt detta tvång och bli dammgömmen eller stänga in detta obehag, som kommer af luften kring den sofvande.
Tvärt­ det gemensamma sofr ummet, kan, om tror jag, att en ventilations- om också icke aflägsnas, så tekniker inte alldeles skulle af- dock i högst v äsentlig grad för­ visa min för modan, att man med minskas med ett så ytterst en­ dem rent af skulle kunna för­ kelt medel som att låta säng­ medla en bättre luftcirkulation.
himlarna åter bli på modet.
Ty Och de ha ännu ett stort behag det är ett så lätt problem aii och gagn, som mången med en göra dem brukliga till skärm förfinad uppfattning känner sig ej endast vid afrifning och toa­ störd och plågad af att sakna.
lett utan äfven mellan sängarna.
Det är därför jag dröjer litet mer Så blir det mindre nervöst att vid denna detalj.
Sängkammare i bonad, ljusg rå b jörk, matta i rödt, blå vägg ar.
hafva ljus fändt bara på ena Det är nu en gång så med sidan.
våra bostadsförhållanden, sär- Och till på köpet är anordningen något skildt i städerna, att de allra flesta af nervöse känna ett obehag vid tanken att praktiska skäl, äfven i de högt bildade bli sedd sofvande.
) ag har hört talas om af det tacksammaste att göra något vac- klasserna, såsom äkta makar lifvet ige­ dem, som med våld hålla sig vakna, så länge kert af.
Det är ingen nyhet i modet jag hellre nom måste dela rum.
Vid mångfaldiga grannen där på någon meters afstånd icke skulle önska välkommen å hemkulturens tillfällen kan det bli en plåga, äfven i det släckt ljuset.
Säkert är, att irritation af s ådana grunder, vägnar.
lyckligaste samlif, och risken är större, ju Sängkammarei polerad, flammig björk,jijust blågrå matta.
Rödt mönster i sängmattorna.
mer differenfieradt själslif såväl man som kvinna når upp till.
Man skall icke se hvarann och ses i alla möjliga situaiioner.
Man skall icke heller nödvändigt behöfva vara vaken eller sömnig på samma klock­ slag.
I vissa humör kan äfven den minst Från en " hygi enisk " sä ngkammare.
småningom växande [och i all irritations natur ligger en benägenhet att växa och växa tills något afbrott s känker hvila och nytt lugn), kan förgifta lifvef för många, som eljes kunnat lefva lyckliga.
Men det är nu icke min mening att tala Sängkammare i mörkp olerad m ahogny.
Blått linoleumgolf.
Dy rbart och stelt.
Till ett följande nummer skall jag rita några sängar med " himlar ".
Det har icke varit tillfälle få dem färdiga till detta.
SIGGE ALMÉN.
Inventiösa toale ttbord.
0 7?
• oo fes- ^15 LUNDS PRIVATA elementarskola, som under de senaste även gått ofantligt raskt framåt, har i dagarna med en vacker fest­ lighet invigt en ny läroverksbyggnad.
Tillsammans med den för blott några år sedan uppförda ny­ byggnaden bildar denna ett väldigt komplex, ett lärohem för öfver 600 lärjun­ gar.
Då anstalten, enastående i sitt slag, är vida känd och har samlat elever från alla trakter af lan­ det, ha vi trott, att en skildring från dess elevhem skulle • O G B I !o S Q " O OR ATT FÖRSTÅ KARAKTÄ- ren och sammansättningen af Realskolans elevhem måste först en orienterande blick kastas på realskolan själf, eller som den officiellt benämnes: Lunds privata elementarläroverk.
Till de nna skola strömma elever från alla delar af Sveriges rike.
Orsaken härtill är till större delen att söka däri, att studieti­ kunna vara af in­ tresse, helst det är Jöreståndarinnan själf som tar till ordet.
Detta på rek­ tor Strömbergs ini­ tiativ upprättade och under hans öfverin- seende stående hem, som bjudes långväga elev er, har icke någon svensk motsvarighet och nödvändig gör es närmast af skolans säregna karaktär.
Att det nya företaget visat sig slå väl ut och lätta den mö­ dosamma studievä­ gen, framgår af nedanstående skil­ dring ur en skolpojks- mammas dagbok.
den genom arbetskoncentration och för­ djupad i ntensitet för flitiga och begåfvade ynglingar blir afsevärdt kortare än vid sta­ tens läroverk.
Realskolan har äfven blif- vit en mycket anlitad hjälp för dem, som af en eller a nnan anledning ej kommit att ägna sig åt studierna förrän vid mogen ål­ der och för d em, som behöfva studentexa­ men för att vinna större framgång på en redan inslagen bana.
Hit komma sålunda fl EISVHE / &lt;) / &lt;SETô STUDENTER V ÅREH 1913- Ytterst till vänster bland de " nybakade " studenterna språkgeniet Erik Bergström.
folkskollärare, som slräfva efter alt nå bättre aflönade platser och vilja ha studentexamen som ett plus på sin me­ ritlista.
Hit komma korpraler och sergean­ ter, som antingen t röttnat på militärlifvet el­ ler tvärtom önska bli officerare.
Hit k omma f. d. elever vid tekniska skolor, som seder­ mera tänka förvärfva sig en högre in genjörs­ utbildning och många, många andra.
Det är under rektor Strömbergs led­ ning, som skolan blifvit h vad den är, en af de största i riket, och fått sin sä regna karaktär, den nämligen att ej blott meddela undervis­ ning utan äfven * att vårda sig om eleverna, ordna inackorderingsfrågor, utöfva tillsyn och lämna hjälp, d är sådan behöfves.
Rek­ torn har på nära håll fått se de ekonomiska bekymmer, med hvilka många elever k ämpa och det är härunder, so m tanken på ett e lev­ hem födts.
År 1911 kunde rektorns ä lsklingstanke för­ verkligas och realskolans elevhem öppnas.
Hemmets mening är att vara en hjälp för studiebegåfvade men obemedlade ynglingar.
Femton elever ha här fått fria rum, d els i hemmets, dels i skolans vindsvåning, och kraftig, närande mat har erhållits för ett pris af 33 kr.
i månaden.
Utom de 15 h elpensio­ närerna ha 21, boende ute i staden, intagit sina måltider på elevhemmet och räknats som dess medlemmar.
Undertecknad har sedan elevhemmets öppnande haft nöjet a tt vara föreståndarinna där.
N ö j e t att ha omsorg om ett hushåll p å 40 personer och ständigt vara omgifven af en familj på 36 p ojkar?
Ja, jag tar icke ordet tillbaka.
Med goda och pålitliga tjänarinnors hjälp är det inte svårt att sköta äfven ett stort hushåll.
Och hvad d e 36 beträffar, så utgöra de en präktig och framåtsträfvande grupp med i genomsnitt ga nska hög intelligensnivå.
Många af de mera försigkomna äga stor all­ mänbildning, förvärfvad genom själfstudier, andra åler äro rätt och slätt muntra pojkar, som på sitt s ätt bidraga till att göra hvar- dagsstämningen full af glädtighet.
Följ m ed ett s lag upp på hemmet!
Det passar utmärkt precis nu.
Vi h a just slutat middagen i den stora, gemensamma matsalen, där pojkarna inom parentes sagdt få hjälpa till med serveringen.
Vi h a slagit oss ner i de båda samlingsrummen för att dricka kaffe.
Pratets och skrattets vågor gå på somliga håll h ögt.
Några af de mera stillsamma läsa tidningar, somliga äro för­ djupade i ett schackspels mysterier, a ndra sifta försjunkna i läsningen af en bok utan att på minsta sätt låta störa sig af omgifnin- gens liflighet.
Någon slår sig ned vid pianot.
Det ä r inte nu för att föredraga något salongsstycke, nej, det spelas med ett, högst två finger.
Det måtte i alla fall ligga något särskild!
trolskt i de där tonerna, ty ett par tre unga män slå ring kring den som spelar.
Det brummas och kvittras i olika lägen under några ögonblick, och snart väller ur unga strupar en vackert klingande fyrstämmig sång.
Det var e levhemskörens lilla elittru pp, den väl tränade sångkvartetten, som i stör­ sta hast inlärde s in femtiosjunde kvartett­ sång.
En kraftig applåd, en sannskyldig åska, skallar och kören tackar med ytterli­ gare några sånger.
Plötsligt hörs från det inre rummet ett egendomligt faktmässigt hojtande.
Hvad står nu på?
En yngling är just sysselsatt med en hals­ brytande himmelsfärd, med ständiga åter­ fall från taket ned i kamraternas armar.
Ohojl Och så ljuder det med ens kraftigt, unisont: " Ja, m å han lefva ", etc.
Det har alltså upptäckts, att någon har namnsdag eller födelsedag.
Denne någon är en lifl ig he rre, på pricken 25 år.
Så snart han återfått s ina fötters bruk, b ugar han sig sju resor till jorden och tackar i cirklade ordalag för de n upplyftande stunden, för den höga ära, som vederfarits honom.
Efter kvällsmaten måste vi så ledes ha fö­ delsedagskrans och kaffe för att ytterligare fira det t acksamma födelsedagsbarnet.
Innan nu skaran skingras, kan det kanske vara skäl att föreställa några däraf.
Här finnas rödblommiga, friska norrlänningar, skulderbreda dalmasar, trovärdiga östgötar, lifliga värm länningar, smålänningar i mängd, korteligen representanter från de flesta af Sveriges landskap.
Somliga äro i sanning högst ovanliga " skolpojkar ", ovanliga utom på realskolan, d är man lika ofta kan ha skäl att ställa till e n elev den frågan: " Hvad har ni varit? "
som den: " Hvad tänker ni bli? "
I korgstolen i en lugn vrå af rummet sitter en ung man med mörkt hår och mörka mus­ tascher.
Med intensivt intresse hänga hans blickar vid en liten nött o ch gammal bok.
Han läser grekiska idyller, öfversatta till en gammalmodig och svårfattlig franska, — och han njuter oerhördt.
Tala med honom, och du skall märka, hur hemmastadd han är på de mest s kilda områden!
Förr var han distinktionskorpral — nu efter två års stu­ dier vid real skolan blir han student med hög­ sta betyget i latin, grekiska, franska, tyska och engelska.
Hur har han ej fått arbeta och umbära, o ch hur tunga o mvägar har han ej måst gå, innan han hunnit så långt som hit!
En annan af hemmets skyddslingar är den af pressen sisflidne vår omtalade Erik Berg­ ström, som påstods " behärska 24 språk ".
Med denna uppgift var han själf på grund af dess öfverdrift missnöjd, ty " mer än 17 " anser han sig inte ha kommit till än.
Hans språkbegåfning är emellertid fenomenal och enastående.
Då i hö stas till elevhem met an­ kom en yngling, som — född i K aukasus — vistats i Ryssland till fö r sex år sedan, kunde Bergström underhålla sig med honom på flytande ryska, och sistlidna termin har han haft tillfäl le a tt tala finska med e n annan af elevhemmets pensionärer, som har sitt hem 16 mil bo rtom Gellivare och inte hade hört ett svenskt ord, förrän han sju år gammal kom til l sm åskolan i sin hembygd.
I ett soffhörn sitter en man med kloka, allvarliga ögon bak blänkande glasögon.
Han har varit elektriker, haft plats som af- profvare af dynamomaskiner och är ende son till en fattig änka i mellersta Sverige.
Denna vågar inte för sina grannar omtala, att sonen sitter på skolbänken nere i L und, eme­ dan detta skulle stämplas som ett utslag af straffvärd lättja och högfärd.
Men kanske se­ dan han nu blifvit stude nt med högsta betyget i matematik och fysik och kommit in vid Tek­ nologiska institutet, andra klass, då kanske man förlåter honom — och henne.
Halft bortskymd af ett be rg läxböcker och lexikon sitter en, som aldrig låter störa sig af hvad som föregår omkring ho nom, en för hvilken lä sandet är en njutning, ing en möda.
Han har varit jordarbetare, men den brän­ nande läslusten inom honom gaf honom in­ gen ro, utan dref honom — ehuru medellös — från plogen till boken.
Hvarje sommar är han emellertid åter i tjänst hos sin forne husbonde — men under terminerna läser han.
Infe sa ni, dessa äro ovanliga s kolpojkar?
De äro värda att lära känna, värda att hjälpa fram.
Elevhemmet har naturligtvis en förening, däri hvarje pensionär måste vara medlem.
- 666 - Möten hållas ungefär hvar tredje lördagsaf­ ton.
Härunder förekomma uppläsningar och föredrag med diskussioner i d e mest olikar­ tade ämnen.
Det är inte sm åsaker, som dis­ kuteras här, och ibland fortgår meningsut­ bytena m ed stor liflighet äfven under det på­ följande samkvämet midi under det man för­ ser sig med de håfvor, som bjudas.
Men l ifvet här är alltid fullt af öfverrask- ningar o ch snabba omslag.
Helt plöts ligt faller det någon in att släcka gaskronan i taket och s amtidigt be om mu­ sik — skymnin gsmusik.
Brasan flammar i kakelugnen, en cigarr eller cigarrett glimmar ur halfdunklet.
En af violinisterna, en blåögd drömmare, går långsamt fram och börjar stämma sin fiol.
Jag tar plats vid pianot — och så komma folkvisorna och andra gamla melo­ dier nästan alla i moll, flä tade samman i en krans af vemodiga toner.
Pianot förmedlar med några variationer öfvergången, och fio­ len sju nger med en djup och l efvande känsla den antydda melodien.
Det blir en stund af stilla st ämning.
Men det varar inte s å länge.
De lifliga lynnena o ch de oförstående börja längta ef­ ter omväxling och med ens ligger åter rummet i skarp belysning.
Missdåda­ ren — d en som tändt — å hör med lugn en del harmfulla lillmälen från musikvännerna och betraktar med triumferande min deras mot ljusef ovilligt plirande ög on.
Klockan är emellertid öfver half tio, och det kan v ara tid på att sluta.
En stund senare strömma de flesta pensio­ närerna ut, och endast " husets söner " stanna kvar.
Dessa få nu tillfälle att visa sin huslig­ het, och den brukar efter en tids vistelse på elevhemmet bli ganska stor.
Nätt och för­ siktigt sa mlas de begagnade tallrikarna och kopparna samman, brickor hämtas i serve­ ringsrummet, och allt bäres ut i köket.
Där­ på flyttas de lätta, målade trämöblerna — samkvämen nödvändiggöra en ommöblering — tillbak a till sina ursprungliga p latser, och allt ser åier prydligt och o rdentligt ut.
Elevhemmet har anordnat några fester, hvaraf en offentlig, förlagd till s kolans stora samlingssal.
Dessa fester sägas ha varit väl lyckade, men så har också hemmet be­ funnits hafva goda förmågor.
Humorn är en stamgäst på elevhemmet.
Den har bland annat tagit sig synbara ut­ tryck i eif album, innehållande familjemed­ lemmarnas karikatyrer, hvar och en försedd med en förklarande nidvers.
Vidare har det diktats fill uppbyggelse för hvar och en en hel serie nidvisor, alls inte så elaka som namnet antyder — hvilka vid festliga tillfäl­ len sjungits och mottagits med stormande jubel.
Hittills har mest skildrats lifvet på elev­ hemmet, sådant det ter sig, när arbetet för någon stund kan lämnas å sido.
Eljes är läxläsningen i full gång och " fli­ tens lampa " ständigt brinnande med klar låga och aldrig sinande olja.
De som ha samma läxor flocka sig kring ett bord och arbeta gemensamt på uppgifterna, som i r e­ gel ä ro både svåra och långa, fy realskolan ställer s tora fordringar.
Fastän läxläsningen med a llra största fördel kun de föregå på de enskilda rummen, så förlägges den oftast till de båda samlingsrummen, där luften står tung af djupsinniga matematiska problem, latinsk v ers och med svårighet inlärda bevis på solklara satser i logiken.
Vistelsen på detta hem blir fö r mången af djup betydelse.
Flerfaldiga både skriftliga och muntliga försäkringar härom ha erhållits af de utgångna pensionärerna.
Och det är ju ej så underligt.
De, som ha
det mycket bekymmersamt i ekonomiskt af- seende, få denna börda lättad genom de bil­ liga levnadsomkostnaderna.
De få liksom ny kraft till fortsatta ansträngningar, och kan- ske deras lifssyn kan i någon mån ljusna, n ® r som nu få göra goda erfarenheter.
Hemkänsla och kamratskap äro stärkande faktorer, som kunna utgöra en kraftig mot­ vikt till den känsla af ensamhet och tröst­ löshet, som ofta vill sm yga sig öfver en un­ der hårda villkor arbetande studerande, främling, kanske långväga ifrån.
En vistelse på elevhemmet kan också verka i uppfostrande riktning.
Åtskilliga sanningar sägas, narraktigheter, om de före­ finnas, förlöjligas, och den tafatte, den ofjänstaktige kan inte un dgå att lägga märke fill dem, som hafva ett v årdadt och älskvärdt sätt, hvilket de så småningom söka för egen del taga efter.
Hemmet stänger ej s in dörr för ynglingen, så snart han tagit studentexamen.
De, som vistats här under skoltiden, äro kärkomna gäster, när de återvända som studenter.
Det första besöket efter ankomsten till universi­ tetsstaden har i d e f lesta fall gällt elevhem­ met, och några af dem, som efter student­ examen fortsätta studierna i Lund, komma ofta på besök lördagskvällar eller söndags­ eftermiddagar för att prata bort några tim­ mar.
— — — Vårt framtidshopp är, att elevhemmet skall komma under eget tak och då kunna rymma alla, så att ingen behöfde bo ute i staden.
Men som det hufvudsakligen uppehälles ge­ nom rektorns och lärarnes offervillighet, kan detta måhända ej så snart låta sig göra.
Men vi l ita till rektorns en ergi och hans god a hjärta.
SIGNILD EDESTRAND.
Litteratur.
MÄRTHA SILFVERHJELM: OM KON- servering af köit och vildf.
Wahlström och Widstrand.
Det ä r ett glädjande faktum, att de praktiska lärdomar, husmodersskolorna landet rundt länge nog hållit på att utbreda bland den kvinnliga ung domen i vårt land, til l slut lyckats skapa en jordmån för det sär­ skilda slag af litteratur, s om ingår under be­ greppet " huslig ekonomi ".
Vikten af att en vederhäftig sådan blir s pridd till hvarje hem kan knappast öfverskaftas.
Märtha Silf- verhjelms lilla bok hör till denna ka­ tegori.
Det är lätt att inse att det skulle kunna bereda en mängd hem en ofantlig lätt­ nad i Marihasbekymren om kött och vildt samt fisk vid de kritiska tillfällena helt enkelt stod att " taga på hyllan ".
Emellertid lär o ss Märtha Silfverhjelms förtjä nstfulla bok p å ett klart, redigt och lättfattligt sätt huru så väl vildt som kött i allmänhet samt fisk, lika väl som grönsaker, kunna konserveras.
Idén att konservera kött har länge varit känd i en mängd hem.
Redan innan de moderna kon­ serveringsapparaterna kommo i bruk, funnos och tillämpades ju i en massa hem mer eller mindre ofullkomliga metoder för kötts kon­ servering.
Och nog f anns det i en de!
ä re­ vördiga gamla hem ej så sällan en utbildad nedärfd praxis, tack vare hvilken utmärkta resultat vunnos.
Dessa k unde dock ej uthärda en jämförelse med vå ra dagars rationella, af författarinnan talangfullt utarbetade och framställda metoder.
Det är författarinnans afsikt och önskan att göra den stora all­ mänheten förtrogen med köttkonserverin­ gens ytterst värdefulla konst, och hon har med sin bok också säkerligen all utsikt att vinna sitt högeligen behjärtansvärda ända­ mål, s å mycket mer so m priset, 1 kr., ej kan afskräcka någon husmoder.
ELISABETH OSTMAN-SUNDSTRAND.
Tystnadens torn.
En historia från Bombay.
Af AXEL IDESTROM.
(Forts.) Mathilde Wigert-Österlund: Apoteket i Visby.
Från konsiutställningörna.
ISBV ÄR MYCKET AKTUELLT JUST nu.
Detta " Nordens Nürnberg ", som knappast i något afseende liknar staden vid Pegnitz — den enda jämförelsepunkten skulle då vara ringmuren — håller på att förflackas och nybyg­ gas, så att hanseatprägeln från medeltiden, det lilla som finns kvar af den nämligen, hotar att gå all världens väg.
Några pietetsfulla m änniskor ha skrifvit om den nedslående metamorfos, som staden genomgår, arkeologer och konsthisforici ha protesterat mot förstörelsen, och därigenom har Visby i närva­ rande stund blifvit st aden, som man talar om.
Det k an därför anses som ett apropos att konst­ närsparet John Österlund och fru M a- thilde Wiger t-0 slerlund anordnat en ut­ ställning i Konstnärshuset, hvari ingå rätt många dukar med Visby-motiv.
Bådas penslar är o säkra i gången, båda äro lyriska i uttrycket utan att sjunka ned i det sötaktiga.
Men kanske att fru Wigerf-Osterlund besitter ett mera energiskt temperament, en nyktrare blick, medan hennes makes färgackord ha en mera svärmisk innebörd.
Utsällningen kompletteras af ett antal skulptu­ rer af den unge skulpt ören Sven Boberg, hvil­ ken för ett par år sedan väckte uppmärksamhet genom sitt humorisiiskl-satiriska förslag till n atio- nalmonument, den sofvande moder Svea.
Här finnas sammanförda saker af rätt olika värde, men de som bäst representera konstnären visa, att han har en säke r karaktäriseringsförmåga, och att det bor rätt mycket af en satiriker hos honom.
De frie ha sin höstutställning uppe i Konstför­ eningen.
Artur Bianchini är idel färg, diup grann färg.
Men hvart har atmosfären tagit vägen?
Torgny Dufwa målar vinter à la Fjaestad, målar bra för resten, Max Marcus har några g an sk a friska landskap, O s c a r S i v e r t z e n saknar däremot friskhet, hans färg 1er en smula inställsaml, medan Rolf Trolle visar en på­ verkan af Einar Nielsen som kan bli farlig, om konstnären ej t ar sig tillvara.
Hos Claës Hultberg utställer den som akvarellist kände lohn Bergling några mycket fä rgrika franska landskap och gatubilder i olja.
Här ha vi en kolorist med idel kulörta anslag, en sann­ skyldig färgfrossare.
Tänk att få gå i tr ädgården i Sd Jean sur Mer eller på den där solbegjutna gatan i Royanl Calchas sade visserligen: för mycket blommor!
Men det är ju i södern ... E.
H - N.
- 687 - Å WIL LMANS FRÅGOR BEGY N- te kamraterna strax att berätta allt h vad de visste om parsema, och det var åtskilligt, ty par­ sema äro aristokraterna bland Bombays infödingar.
De äro afkomlingar af de perser, hvilka flydde undan den mu­ hammedanska eröfringen och slogo sig ned här borta i Indien, där de funno en fristad för sig och sin religions- utöfning, hvilken d e bevarat oförändrad ge­ nom århundradena.
Endast några tiotusental bildade de dock i miljonstaden ett särskild!
parti med större inflytande än något annat näst engelsmännen.
De voro representerade i stadsstyrelsen och deras egen r egering, Panchayat eller de äldstes råd, utgjorde en ansenlig makt f ör sig, ty många parser voro mycket rika, och sammanhållningen dem emellan v ar så stark att hela folket närmast bildade en enda stor familj.
Hvarje p arsers privata lif stod under uppsikt af de äldstes råd, som dömde öfver hans handlingar såsom föräldrar öfver sina barns.
Om en parsisk affärsman gjorde en förlust, som ruinerade honom, blef han satt under de äldstes förmyn- derskap, och stora rådet betalade strax hans skuld till sista ö ret.
Därför fanns in gen fattig parser, därför åtnjöt hvarje parsisk köpman obegränsad kredit.
Anteckningen vid Arda Virafs namn betydde endast att han stod under rådets kontroll.
Man sade alt h an för­ lorat sin e gendom därigenom att ett af ho­ nom befraktadt fartyg förlist i o ceanen med man och allt.
Han hade därvid för lorat inte endast sin f örmögenhet utan äfven sin ende son.
Nu skulle han endast äga en dotter kvar.
Dessa upplysningar ökade i hög gr ad Will — mans intresse för sina grannar.
På söndags­ förmiddagen, då han var ledig, satt han i det öppna fönstret oc h betraktade gatan och det tysta, stängda huset midi emot.
Den stränga engelska helgdagshvilan lade sordin på gatulifvet äfven i Bombay, åtminstone i denna stadsdel.
Parserns kontor tycktes stängdt, ty genom dess fönster kunde Will- man se en pulpet, vid hvilken en ung man brukade arbeta, men i dag var platsen tom.
Från Blacktown kommo emellertid alle­ handa människor vandrande ungefär lika flitigt som på hvardagen.
Det var araber i vida burnuser; afganer med höga mössor; små stöddiga, br una maratter; kineser, japa­ ner, malajer, so m nästan voro nak na; negrer i brokiga europeiska kläder; tibetaner, in­ svepta som om de befunno sig i kö ldens re­ gion; långa, ståtliga singaleser; små fula sia­ meser och gud vef hvad allt slags folk, som hvarje timme passerade i detta gathörn.
Många buro bördor i olika f asonerade kor­ gar, som än hängde på ryggen, än på ma­ gen, än buros p å hufvudet.
Vagnar med sol­ tält, dragna af s må puckelryggiga z ebu-oxar omväxlade med europeiska hästlass och automobiler.
Människorna kommo dock inte i s å täta hopar i dag so m på hvardagen, och fordonen voro ganska sällsynta.
Basaren i h örnhuset var emellertid öp pen som vanligt.
Luckorna voro borttagna och öppnade utsikten öfver mängden af blanka metallvaror, som be­ funno sig där inom.
Det var mest gevär och knifvar, men äfven mefallsmycken, redskap och husgeråd.
Men affären gick t rögt i da g.
Ägaren själf var den ende, som skötte den, och han satt mestadels stilla på en trästol inom disken.
Han var en br amansk hindu med svart sk äggkrans kring den fylliga mun-
nen och ett värdigt utseende såsom en rik man anstår.
Hans n amn var Dagschu.
Men sel Nu öppnades verkligen dörren till parserns hus.
En gammal man trädde sakta ut.
Han var reslig, men hufvudef hängde fram, böjdt af åren och af olyckan.
Dragen voro en vördnadsvärd patriarks, en ståtlig örnnäsa och ett långt hvitt skägg.
Dräkten var den gammaldags parsiska mörk­ bruna, vida, fotsida kaftanen och den släta, egendomligt trekantiga turbanen af samma färg.
Han kom inte en sam.
Efter honom följde en kvinna.
När Willman fick s e henne, sträckte han hastigt hufvudet ut genom fönstret så långt han kunde, ty det var en kvinna sådan han aldrig väntat att få se i detta aflägsna land bland främmande folk.
Det som först slog honom var den mjuka behagfulla rörelsen, då hon trädde ut ge­ nom dörren, den sm idiga och fylliga figur en, den förnäma hållningen.
Kanske var det också det hvita och skära sidenet i hennes dräkt, hvilken p åminte om en balklädd eu­ ropeisk flickas.
Hon h ade ett rikt, svart hår, uppsatt med en förgyljd kam, ett hvitt p ärl­ band och en egendomlig hätta af silfverväf, men - denna grannlåt syntes hos henne alls inte öfverdådig utan helt på sin plats, v are sig det berodde därpå att Indiens so l bland människorna som bland markens blomster framlockar starkare färger och mera ly­ sande prydnader, eller om det kom sig af d en öfverlägsna makten i hennes person.
Det sägs ju att drottningar ha lof att bära rikare smycken än andra kvinnor.
Nu vände hon si g om och visade sitt an­ sikte.
Det svek inte de förväntningar, som Willman gjorde sig, d å han såg hennes figur.
Det var af ren skönhet.
En ra k näsa, svarta, strålande gasellögon och en hy af denna färg, som kallas olivgul, men s om hos d enna unga kvinna mera påminte om blekhvitt el­ fenben.
Hon tog sin far s a rm.
Hon liknade i s an­ ning en sällsynt blomma, som fattat stöd vid en åldrad stam, s å som hon nu skred fram i sin ljusa dräkt vid s idan af den gamle m örk- klädde.
Gatans folk vek vördnadsfullt åt sidan, och till och med här var det många, som vände sig om för a tt se på detta vackra par.
Den hinduiske köp mannen hade till oc h med stigit upp från sin stol och trädt ut på gatan, och han bugade sig för sin granne med korslagda armar så djupt, so m om denne varit en mäktig raja och inte en fa ttig parser, som stod under stora rådets kontroll.
Han stod till och med rätt länge kvar p å ga­ tan och såg efter honom, eller var det efter hans vackra dotter, i nnan han åter s atte sig på sin stol.
Vid middagen berättade Willman om sin iakttagelse för kamraterna.
De förvånade sig inte alls öfver att Arda Viraf ha de en un­ derskön dofter.
De förklarade att parserna voro Indiens vackraste folk, isynnerhet k vin­ norna.
Men inte endast genom sin skön­ het skilja sig parsemas kvinnor från alla an­ dra, utan framför allt genom sin dygd.
De kläda sig i lysande färg er, de äro muntra och språksamma som kvittrande fåglar, men de äro oåtkomliga som de strålande stjärnorna.
Endast en parser får äkta en parsiska.
Willman fick höra en hel rad historier om fastheten i de parsiska kvinnornas dygd.
Man talade om rika engelska lorder, s om blifvit betagna i deras skönhet, men f örgäf- ves sträfvat efter deras gunst.
Man kände fall då europeer bjudit dem äktenskap, ja till och med bundit s ig att öfvergå till deras religion, men aldrig hade någon främling lyckats att vinna en parsiskas hand.
] a, så afskitda voro parserna från alla andra folk, a tt om en främling ville ö fvergå till d eras religion, s å tilläts väl detta därhän, att en parsisk präst undervisade honom i ceremonierna och i Y a s n a s sjuttiotvå ka­ pitel och om gjordade honom med det sjuttio- tvåtrådiga rep, s om kallas k u s t i, me n i de t parsiska samfundet blef han aldrig upp tagen.
Förbjuden frukt smakar bäst, inte minst beträffande kvinnor.
Willman visste det.
Han visste alt den kvinna, som han aldrig kunde få, var den enda kvinna i världen för honom, och att hon helt och hållet behärskade hans lif.
Han hade åtminstone hittills lefvat i den föreställningen, o ch han trodde ännu inte att någonting skulle kunna rubba henne från hennes plats i hans hjärta.
Han a nsåg att han hörde till dessa människor, som endast kunna älska en gång.
Han ansåg att detta var den verkliga kärlekens utmärkande natur.
Den som kan glömma och älska en annan än den första, han förstår inte k ärleken.
Ty för kärleken fo rdras trohetsdrift.
Emellertid fann han att just detta faktum att Arda Virafs dotter var oåtkomlig för hvarje annan än en parser, betydligt höjde hans intresse för hennes person.
Det var som om hon härige nom blifvit be släktad med ' den lilla varelse, som så länge suttit midt emot honom vid en pulpet i det land, som han en gång känt som sitt hemland.
De voro hvarandra inte m era lika än en lotusblomma och en ros, men denna indiska lotu sblomma var verkligen skön.
Dock trodde han alls inte att han skulle vara i stånd att bli föräl­ skad i henne.
Något sådant var naturligtvis otänkbart för honom.
Men det var mycket nog att någonting i denna värl­ den ännu förmådde väcka hans allvarliga uppmärksamhet.
Dessa parser, denne Arda Viraf och hans dotter lockade d et honom verkligen att lära känna.
Det förekom ho­ nom ett ög onblick nästan som ett sla gs otro­ het mot minnet af " henne ", men hans för­ nuft sade honom att det var ett tecken till återvändande hälsa, och han beslöt at t vårda sitt väckta intresse.
III.
På samma sätt som den första söndagen såg Willman Arda Viraf och hans dotter äfven de närmast följande.
En gång gick han efter dem för att se hvart d e begåfvo sig hän.
De logo helt enkelt en promenad omkring Esplanaden.
De hälsade på en par­ sisk präst, som de mötte, och fingo äfven under denna promenad sällskap med den unge mannen, so m satt på Arda Virafs kon­ tor.
Äfven han var klädd på samma sätt som den gamle, men hans lilla mu stasch för­ rådde tjuguåringen.
Han iakttog en rak och värdig hållning såsom hans stam anstod, men icke desto mindre underhöll han ett muntert skämt med principalens dotter, och hon visade honom sina hvita tä nder, och hennes ögon öppnade dörrarna till hennes själs himmel.
Den unge mannen m åste vara lycklig som så fick gå vid hennes s ida.
Allt emellanåt såg Willman andra parsi­ skor.
De voro nästan alla vackra och ståt­ liga, men ingen var jämförlig med Arda Vi­ rafs dotter.
Han mötte äfven vackra hin­ duiska flickor, men de förekommo honom en­ dast som älskliga små barn.
De v oro af en lägre ras, som ännu inte vuxit ut till parsi- skans andliga och lekamliga mognad.
Ett par månader hade förgått, då Willman en söndag beslöt att göra en utflykt till den berömda Malabarkullen, den norra udden af den kräftkloformiga ö, på hvars l ängre, syd­ liga klo den europeiska staden är belägen.
' Forts.)
- 6ÖÖ - Baltiska utställningen och kvinnorna.
Till Sveriges kvinnor!
Ä BALTISKA UTSTÄLLNINGEN Malmö sommaren 1 914 skall j®®y på ett af områdets v ackraste platser invid kronprinsessans M s m P I rosengata resa sig en kopia af Ärsta, Fred rika Bremers hem — under förut­ sättning att svenska kvinnor bekosta dess uppförande.
Denna efterbildning af det minnesrika Årsta skall i sitt inre gifva en framställning af den svenska kvinnan såsom samhällsmedlem, af hennes arbete inom hem och sk ola, och inom andra områden af den andliga odl ingen, samt af hennes in sats i d et kommunala, sociala och filantropiska arbe­ tet såväl som inom de praktiska y rkena.
Allt detta och mycket mer r örande de svenska kvinnornas mångsidiga och betydel­ sefulla ver ksamhet skall belysas m edels rik­ haltigt och öfverskådligt ordnadt statistiskt material, medels grafiska framställningar, fotografier och modeller, rumsinteriörer m. m.
För at t f å utställningen så omfattande och värdig som möjligt, behöfves en kraftig och energisk samverkan mellan kvinnor p å skilda orter och skilda arbetsområden, det behöf­ ves att hela landets kvinnor ställa sig soli­ dariska till uppgiften, att d e villigt och med gladt mod påtaga sig de uppoffringar, som äro nödvändiga för dess förverkligande.
För att väl utföra denna vår gemensamma sak fordras ej blott arbete och entusiasm, utan äfven penningar.
För insamlande af dessa senare hafva flera för slag väckts.
Främst att en viss dag skulle b estämmas, då Sveriges kvin nor, fat­ tiga och rika, offrade en skärf för uppfö­ rande och inredande af Årsta på B altiska ut­ ställningen.
Till denna " offerdag " h ar utsetts den 16 ins tundande november.
På den dagen för jämnt femtio år seda n blef den svenska kvinnan förklarad myndig vid 25 å rs ålder.
Ett vä rdigt sätt att högtidlighålla da­ gen vore väl att de svenska kvinnorna då lämnade sina bidrag till att få till st ånd den utställning, s om skall visa hur Sve riges kvin­ nor fylla sin uppgift såsom myndiga sam­ hällsmedlemmar.
— Huru man tänkt sig ordnandet af denna in­ samling kommer inom den närmaste tiden att delgifvas, men bidrag kunna i hvarje fall sändas direkt till Årsta-kommittén, Fredrika Bremerförbundets byrå, Stockholm.
Vidare har framställts förslag att under veckan den 16 — 22 nov.
på olika orter an­ ordna konserter, teaterföreställningar o. dyl., hvaraf behållningen tillfaller År sta-utställnin- gen.
Vi und ertecknade rikta en v arm vädjan till Sv eriges kvinnor, att de förena sig med oss i vårt arbete och skänka sina bidrag till förverkligande af vårt förslag: uppförandet af det nya Årsta, kvinnornas slott på Balti­ ska utställningen.
|j|IIK| i För Fredrika-Bremer-Förbundet Agda Mon- telius, för Svenska Kvinnans Nationalförbund Eva Upmark, för Flick- och Samskoleföreningen Mathilda Widegren, för Föreningen af kvinnor i Statens tjänst- Elin Rheborg, jör Föreningen " Svenska Konstnärinnor " Ida von Schulsen- heim, för Föreningen Vaksamhet Clara Wahl­ ström, för Kvinnoklubben Hanna Andersson, för Kvinnornas andelsförening Svenska Hem.
Esaline Boheman, för Handarbetets Vänner Kate Michaelson, för Landsföreningen för kvin­ nans politiska rösträtt Anna Wliitlock, för Svenska allmänna barnmorskeföreningen Hanna Qvarsell, för Svenska skolkökslärarin­ nornas förening Ida Norrby, för Sveriges folk- skollärarinneförbund- Anna Ljungberg och för Hvita Bandet Tora Fries.
B e r e d n i n g: Hälften af a nanasen räcker till denna pudding.
Resten kan användas till kall pudding eller blandas i kompott.
— Ananasen skäres i tärningar, h vilka inklappas i en duk.
Äggulorna vispas väl med sockret i en kastrull, mjölet och grädden till­ sättas, och krämen får under stark vispning sjuda öfyer elden, tills den är tjock och pösig.
Kastrullen af- lyftes, smöret tillsättes i små floc­ kar och krämen vispas, tills den är kall.
Då iröres den skurna ananasen och de till hårdt skum slagna ägg r hvitorna.
Massan hälles i smord och brödbeströdd päjform och gräddas i ordinär ugnsvärme omkr. 40 min.
Pud­ dingen serveras genast den tagits ur ugnen.
Till såsen uppkokas ananasspadet med vinet samt sockret och afredès med mondaminet, utrördt i 1 msk.
kallt vatten, hvarefter såsen får koka 5 min.
Af smakas och serveras varm.
KPtPPOR KOSTymLR OmOR^SFULLRSTEl RRBELTE.
STILFULLA nOßELLER- CRMRLLR5 I BE.
FLE1STR KRFPRFFRRER I RIKET- OFVANSTAENDE FABRIKAT finnas i rikhaltigaste sortiment till billigaste priser hos A.-B.
Nordiska Kompaniet, Stureplan.
patent.
Hafregryn 0 ch M afp em] öl LÖRDAG.
Frukost: «Smörgåsbord; njursauté med stekt potatis; mjölk; kaffe eller te.
Middag: Blodpud­ ding med fläsk och h vit sås; soppa på aprikoser.
RECEPT: F a l s k s k ö l d p a d d a (f. 6 pe r s.)
.
H a c h i s p å k a 1 f: 3 h g.
k a l f s t e k (rester), 1 3 / 4 msk.
smör (30 gr.), - 4 msk.
mjöl (40 gr.), 5 del.
buljong, 1 msk.
hvitt vin, salt, h vitpeppar.
O m e l e t t: 6 ägg, Vi t sk. salt, V 4 tsk.
socker, 2 tsk.
mjöl, 6 del.
mjölk.
T i l l o m e l e t t p a n n a n: 1 s m k.
smör (20 gr.).
B e r e d n i n g: Kalfsteken jskäres i fina tärningar.
Smöret och mjölet frä­ sas i 2 min., buljongen spädes på och såsen får &amp; oka 5 min.
Köttet lägges i och värmes i såsen, men får ej koka; stufningen af smakas med vinet och kryddorna.
Till omeletten vispas äggen väl med saltet, sockret, mjölet och mjölken.
Omelettpaçman upphettas och smörjes väl med smö­ ret.
Af ä ggstanningen gräddas 2 ome­ letter, h vilka är o färdiga, när de hafva en ljusbrun färg.
Den första omeletten stjälpes npp på ett rundt fat, köttstufningen utbredes därpå, den andra omeletten stjälpes upp på smordt lock och lägges därefter öf­ ver stufningen.
Sköldpaddan serve­ ras med s kiradt smör som frukosträtt.
1 U. loTdiska tap A, Stureplan.
Tango, he l y l l e, 110 cnj ' • hel s i d en, 110 &lt; ?&lt;.
m Osiris, fa ço nn é, 110 cm.
tv.
Rococo, blommigt, 110 cnf. '
Isis, h a lf si de n, 110 cm.
Aida, he l si d e n, 105 cm.
Eugenia, façonné, 100 cm ... Terpsichore, g au fré, 100 cm. '
Darius, faç o nn é, 110 cm.
Charmeure, helsiden, 105 cm Monte-Carlo, façonné, 105 cm Octavia, façonné, 105 cm.
„ för Klädningar oc h Blusar Kr Kr.
Kr.
Kr.
Kr KR Kr Kr Kr Kr 3.25 3.50 3.75 4.25 4 - 50 5.50 6.75 6.90 8.75 11.50 12.50 15.00 Nodefärger: Tango, Bleu, Madonne, Daphnis, Ze nith, Amoureuse, Sc alop e, Maroquin, Io n c.
* Begär profver.
Alla profver sändas g ra t i s och f r an co. S j ö t u n g a à l a I d u n (f. 6 pers.).
3 sjötungor på omkr. 5 hg.
OMTÄNKSAMMA HUSMÖDRARS st., 1 msk.
salt (15 gr.).
F å r s o p p a (f.
6 pe r s.)
.
l 3 / d k g.
T i l l k o k n i n g: i y 2 m s k.
s m ö r fårhals, 2 morötter, 1 palsternacka, 1 valda dryck: selleri, 4 potatisar, 1 purjolök, 1 Innan barnen gå i skolan, (30 gr.), 5 del.
fiskbuljong.
S å s: 2 ms k.
s m ö r (4 0 g r.)
, 4 m s k.
hvit- eller rödlök, 4 msk.
smör eller bör ni gifva dem GYLLEN- HAMMARS patenterade Haf­ mjöl (40 gr.), 5 del.
fiskbuljong, 2 — 3 flottyr, 2 msk.
små hafregryn, litet regryn och H af re mjöl, som äggulor,.
1 msk.
fint hvitt vin, salt, mejram, 3 lit.
vatten, 15 gr. salt, hvit- h vitpeppar.
koTsas på ett par minuter.
peppar.
T i l l g a r n e r i n g: V2 l i t.
g o d p o - FULLÄNDAD B e r e d n i n g: F å r h a l s e n s k ö l j e s h a ­ Tillverkas under läkares tatispuré, 3 msk.
rifven ost, 2 msk.
stigt, torkas väl och styckas i bitar.
kontroll.
smält smör (40 gr.).
i dryghet och näringskraft, Rötterna och löken ansas på vanligt B e r e d n i n g: Sj ö t u n g o r n a u r t a g a s, sätt, skäras i skifvor och brynas väl sköljas väl och torkas; fenorna klip­ 1 smöret eller flottyren jämte köttet, lättsmälthet och arom.
pas bort.
En djup skåra skär es med grynen.
och litet mejram.
Det lägges en spetsig knif längs efter ryggbenet därefter i det kalla vattnet, tillsatt KÖKSALMANACK pä båda sidor och filéerna skäras med saltet.
Soppan får koka upp, försiktigt från benet, så att de ej skummas väl och får därefter koka:.
gå » sönder.
De läggas med skinnsidan sakta med tätt lock 3 — 4 tim. Köt­ Redigerad af mot en skärbräda och köttet skäres tet tages då upp, skiljes från benen ELISABETH ÖSTMAN-SUNDSTRAND från skinnet.
' Gälarna klip pas bort och och skäres i små bitar.
Soppan pas­ Världsberömda.
Inneh.
af Elisabeth östmans Husmo­ hufvudet, benet och det hvita skinnet seras, skummas och mätes.
— bör vara sköljas väl och härpå kokas buljong.
2 lit.
— får koka upp med köttet, derskurs i Stockholm.
fin Smörkex.
Filéerna ingnidas med saltet och få afsmakas med krdydorna och serveras ligga, på hvarandra 1 tim., hvarefter FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR de ånyo torkas med fiskhandduk och mycket varm.
kokas 5 — 8 min.
i fiskbuljongen.
De VECKAN 19 — 25 OKT.
1913.
SYMASKINS AKTIEBOLAG Kungl.
H of leverantör.
M a n n a g r y n s p u d d i n g (för 6 läggas upp med hålslef ocli få rinna Filialer SÖNDAG.
Frukost: Smörgåsbord; af på duk.
Fiskbuljongen mät es, ko­, pers.).
150 gr. 1 mannagryn, 3 msk.
på alla större platser.
biff af svinfilé med potatis; mjölk; kas ihop, om den utgör mer än 5: smör (G0 gr.), l / ^ lit.
mjölk, V2 " tsk.
k a f f e e l l e r t e m e d g i f f l a r.
M i d ­ del., och användes till såsen.
Ett s alt (3 gr.), 2 msk.
socker (30 gr.), dag: Sjötunga à la Idun; späckad eldfast fat eller helst ett af silfver 1 j 20 sötmandlar, 10 bittermandlar, 40 kalfsadel med legymer; varm ananas- smörjes med V2 m sk. smör, filéerna gr. vanliga russin, 1 3 ägg.
läggas därpå, såsen hälles öfver, rundt I T i l l f o r m e n: / 2 m s k.
s m ö r (1 0 pudding.
MÅNDAG.
Frukost: Smörgåsbord; omkring spritsas potatispurén och an­ gr.), 2 msk.
stötta skorpor, hafregrynsgröt med mjölk; omelett rättningen beströs med den rifna, osten, i Beredning: Grynen läggas i sikt, med fiskstufning (rester från söndag); sist öfverhälles det skirade smöret.
öfverspolas med kallt vatten och få kaffe eller te.
Middag: Kokt, brynt Fatet ställes i en långpanna med af rinna.
En kastrull smörjes med 1 oxbringa med potatismos; soppa på groft salt, insättes i varm ugn och msk.
af smöret, mjölken ihälles och anrättningen glaseras hastigt 10 — 15 får koka upp, grynen ivispas, hvaref­ blandad frukt.
TISDAG.
Frukost: Smörgåsbord; min.
Till såsen fräsas smör och ter gröten röres med slef, tills den falsk sköldpadda (rester från söndag); mjöl 2 m in.
; buljongen spädes pä och tjocknat, då den fiyttas öfver svagare Hygienkontrollant: mjölk; kaffe eller te.
Middag: Får­ såsen får koka o min., de uppvispade eld och får sakta koka omkr., 20 min., D:r G.
Hjort är bästa kraftnäring for soppa; mannagrynspudding med saft- äggulorna tillsättas jämte vinet och under det den ofta omröres.
Gröten af Ornäs.
upphälles och resten af smöret till­ svaga, klena barn i alla åldrar.
såsen får sjuda under vispning samt sås.
sättes genast jämte kryddorna, den Tel.: 11 &amp; 929.
ONSDAG.
Frukost: Smörgåsbord; af s makas.
Förordas af läkare.
skållade och malda mandeln samt de liafremj öls välling; gratinerad sill med Köpes i a potek, speceri väl sköljda, förvällda och urkärnade V a r m a n a n a s p u d d i n g (f.
6 potatis; kaffe eller te.
M i d d a g: Där hållbarhet och bril­ drogaffärer.
Kåldolmar; brylékräm med biskvier.
pers.).
1 burk ananas (på omkr. 750 russinen.
När gröten är kall, iröras liant utseende sättes i första TORSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; gr.), 4 ägg, 75 gr. socker, 50 gr. de uppvispade äggulorna och de till rummet, är målning med pytt i panna med rödbetor; mjölk: hvetemjöl, 15 gr. mondamin eller mai- hårdt skum slagna ägghvitorna.
Mas­ emaljfärgen Chinalack att kaffe eller te.
Middag: Ärter med ena, 4 del.
tjock grädde, 50 gr. san hälles i smord och brödbeströdd föredraga framför alla andra paj form och gräddas i ordinär ugns­ fläsk; plättar med sylt.
smör.
liknande färger.
Belönad med Prenumerera pä Barngarderoben!
T i l l f o r m e n: 1 / 2 m s k.
s m ö r (1 0 värme omkr. 1 tim.
Serveras, genast FREDAG.
Frukost: Smörgåsbord; guldmedalj.
Arsenikfri enl. den tagits ur ugnen, med saftsås.
panerade ägg med tomatsås; mjölk; gr.), 2 m sk. stötta skorpor.
nya giftstadgan.
kaffe eller te.
Middag: Marineradt S å s: 11 / 2 d e l.
a n a n a s s p a d, I V 2 d e l.
Finnes i alla kulörer hos En sparsam fårkött med grönsalad och kokt ma­ franskt vin, 2 msk.
socker (30 gr.), M a r i n e r a d t f å r k ö 1 1 (för 8 alla färghandlare.
Fabrikan- 1 tsk.
.
mondaminmjöl (5 gr.).
jonnäs; varm chokladpudding.
pers.).
2 kg.
fårstek (kylen), IV2 s * v ' — 3^ ter: Dorch, Bäcksin &amp; C:os hg.
späck, V2 msk.
salt (8 gr.), 1 / 2 A.-B., Göteborg och Stock­ HUSMODER tsk.
hvitpeppar, V4 tsk.
ingefära.
holm.
M a r i n a d: 2 del.
ättika, 1 del.
använder atftid vatten, 1 del.
hvitt vin, 3 msk.
mat­ olja, V 2 msk.
salt (8 gr.), 1 liten jröd- lök i sk ifvor.
B e r e d n i n g: Steken bör hafva Tillverkas af hängt, så att den är mör.
Läggen och det tunna hugges bort och steken OSCAR BÄCKSIN, GÖTEBORG.
späckas med späcket, skuret i strim­ lor och doppad t i en blandning af saltet, pepparn samt ingefära, och lägges i ett djupt fat.
Till marinaden blandas alla ingredi­ enserna väl, hvarefter den hälles öf­ ver köttet, som därefter får stå 3 — 4 dagar, hvarunder det vändes 2 ggr.
dagligen.
Marinaden kokas tipp med så mycket vatten, att det står jämnt Begår prof pa vara nyneter i svart, hvitt och kulö rt: med köttet.
Steken lägges i och får Crepon, Façonnés, Chinés, Ottoman, Messaline, sakta koka med tätt slutet lock, tills kunna nedbringas den är mör eller omkr. 3 tim.
Den Mousseline 120 cm.
bredf från 95 öre metern, Sammet lägges upp och får kallna, skäres fill klädningar och blusar.
Plysch till j aketter och kåpor.
i tunna skifvor och garneras med fär- med Såväl som blusar och rober med äkta Schweizer- serade ägg samt med grönsalad och serveras med majonnäs.
broderier i batist, yll e och siden.
Van Houtens Cacao Stadion, Nobless SINGER C:0 IKUWT in KMHB1K.
Akta G öteborgs Knäckebröd.
13 äck sins [Siden HmerikansRa Jäsfpufver Hushålls­ utgifterna tullfritt till bostaden!
Gasens tmhjaip.
Vi sälja endast garanteradt solida sidentyger di rekt till privatpersoner portofritt och redan förtulladt till bostaden.
Schweizer &amp; Co., Lazern S 4 (Schweiz).
Sidentygs-Export.
— Kungl.
Hoflev.
K o k t m a j o n n ä s (f.
6 pers.).
IV2 msk.
smör (30 gr.), 3 msk.
mjöl (30 g " r -) &gt; 1 U tsk.
engelsk senap, 3 del.
vatten, 2 ägg ulor, 1 msk.
vinäger, 2 msk.
fin matolja, 1 msk.
citronsaft, 1 del.
tjock grädde, 2 tsk.
salt, V2 tsk.
socker, V 4 tsk.
hvitpeppar.
B e r e d n i n g: Smör, mjöl och senap fräsas 2 m in., vattnet spädes på, litet - 6Ö9 - Se gasverkets broschyr n:r 28, som er- hålles gratis å gasverkets utställning.
Gasspisar visas och demonstreras S Gasverkets Utställning, Sthlmstel.
60 32.
Kungsgatan 54.
Rikstel.
28 93.
EN HISTORIA FRÅN BRUKET.
i sänder och såsen får koka under rör- ning !0 min.
Den upphälles och röres, tills den är af svalnad, då äggulorna, en i s änder, iröras och såsen arbetas med slef omkr. V 2 tim. under det att vinägern, matoljan och citronsaften tillsättas, litet i sänder, under jämn rörning.
Den till hårdt skum slagna grädden röres i och såsen afsmakas noga med kryddorna.
Denna sås an­ vändes i stället för äkta majonnäs för dem som ej fördraga matoljan.
N j u r s a u t é (f.
6 pe r s.)
.
2 k a l f n j u - rar, (l / 2 Lit.
vattèn, V2 msk.
salt, till blanchering), 1 / 2 msk.
salt, V2 t sk. hvitpeppär, 1 msk.
mjöl (10 gr.), 1 burk champinjoner Ç 1 / * lit.
), 1 hg.
smör, 2 del.
brun buljong, V2 v inglas mad era.
B e r e d n i n g: N ju r a r n a b l a n c h e r a s, d. v. s. läggas i kallt, saltadt vat­ ten, få koka upp och koka utan lock 3 — 4 min., hvarefter de läggas pä sikt och fä kallna.
De skäras i tunna skifvor, hvilka beströs med kryddorna och vändas i mjölet.
Champinjoner­ na skäras i skifvor.
Smöret fräses i en panna; när det är ljusbrunt, iläg­ gas njur- ocli champinjonskifvorna och brynas jämnt under skakning.
Bul­ jongen spädes på och stufningen får koka 5 m in., hvarefter vinet tillsättes och sauten får ytterligare koka 8 — 10 min.
Den serveras som frukosträtt med stekt potatis.
J Den vackraste hyn (Forts.) » Vill du vara så.
god », stammade ingenjören osäkert oçh ehuru de få- orçien fastnade kamrern i halsen full­ gjorde han sitt uppdrag på ett sätt som om den unga lärarinnan stått högt öfver dem bägge.
Tyra bugade sig stelt.
Trots hennes tjugufyra år stodo tårarna henne i halsen.
Aldrig ' hade hon mö.tt någon h var s hela sätt så liknade ett slag i ansiktet som denne ingenjör.
» Har man sett! » h väste fru Martin­ son.
» En sådan oskuld!
När karlen för skams skull inte vill kännas vid henne låter hon helt enkelt presentera honom.
Den s ortens folk — jag säger inte mer! » Tyras far hade varit präst och fru •Martinsons ursprung var en tullvakt­ mästare, men det är som man vet icke efter den måttstocken människor böra dömas.
Supén smakade besynnerligt nog ingen af de närvarande i synnerlig grad.
Tyra var glad då hon ändt- ligen stod på estraden med ett haf af ansikten framför sig där hon kände alla och var afhållen af de flesta.
Några slynglar längst nere Vid dör­ ren krånglade med vaktmästaren; Tyra såg dit ned och det blef ögonblick­ ligen stilla.
Då hon slutat prologen dånade ap­ plåderna ur kraftiga näfvar tills frök­ narna Martinson k ände en enerverande lust att stoppa fingrarna i öronen.
» Hon kan hon! » var den allmänna meningen.
Hvilket här betydde lika mycket som en grann och utförlig recension på ett annat ställe.
Tyra sjöng denna kväll som hon aldrig sjungit förut.
Trots den mot­ vilja han föresatt sig att hysa för henne kunde ingenjören ej Låta bli att tänka på henne.
Hon gjorde sig charmant där hon.
stod.
Bara för att hämnas skulle han ' haft lust att göra henne sin kur, men instinktmässigt kände han att hon ej var att leka med.
Detta intresse var farligt och det medgifvande han gaf hennes person­ liga värde var också farligt, men det tänkte han ej på.
» En dans s kall hon få ge mig! » mum­ lade han med en hämndgirig håg­ komst af den vackra tjänstflickan.
Då publiken " började troppa af kom Biibebergs IfliÉhfiii Magasin, Stockholm.
Kungl.
Hofleverantör.
jflnvänd intet annat afförings- Abec&amp;tvåh Tillv.
Fabriken Carl, Malmö Ö. Rik«t 4 45.
T medel än Vasens Laxérmarmelad, så undvikes till följd af dess behagliga smak allt bråk vid intagandet.
På alla apotek.
^ Axa yrkesserie.
Det af Apotekaren Fil.
D:r H. Ce derberg uppfunna antiseptiska preparatet SASOL är det bästa, mest effek­ tiva, behagligaste och i bruket billigaste medlet för vård af så r, samt yttre skador och åkommor.
SASOL har den mest allsidiga använd­ ning, är ogiftigt och retar ej hud och slem­ hinnor.
En hvar som gjort bekantskap m ed SASOL föredrager detta obetingad!
fram­ för andra antiseptiska medel och konc.
mun­ vatten.
Säljes å apoteken och i välsorterade a f­ färer i originalflaskor é kr 2: — och kr.
1: —.
J) Vid rekvisition!
af bamsaker är nyttigt att utom mått angifva ålder, Vid extra beställningar tages all hänsyn till hvarje särskild kunds önskningar beträffande mått, façon, färg, kvalité, etc.; oaktadt detta äro vi i stånd att med ' vårt utmärkta maskineri utföra särskilda beställningar på ojämförligt kort tid, ofta, om så erfordras, på få timmar.
Se regler för måttagning, priskurantens omslag, sidan 2!
Se i öfrifft priskurantcn!
NYA TRIKÅFABRiKEN, V ALDEMAR NIELSEN, Etablerad 1691, VARUMÄRKE.
BRYGGAREGATAN 4, STOCKHOLM.
och rinnande ögon.
Hon bar sin åt­ tonde telning på armen och Tyra kände en obehärskad lust att gråta då kvinnan gjorde en djup nigning med sina stela knän.
» Kära fru Hansson, jag är så ledsen för er ' skull.
Jag ville så gärna hjälpa er om jag kunde göra något. » Fru Hansson satte, ned barnet på golfvet och öppnade dörren till det andra rummet.
Fönstren stodo på vid gafvel och decemberluften fläktade i svaga, iskalla drag kring en enkel VARUMÄRKE.
svart kista vid hvilken ett ensamt stearinljus brann.
» Vi skola begrafva henne i morgon och jag kunde inte ha henne ute i natt », sade modern hvars röst va r låg och jämrande monoton som a l!, tid, utan en snyftning trots att tå­ rarna runno strida utför hennes kin.
der.
Dett var hennes fagra ungdonü barn, barnet af kärlek och lycka, barnet som kommit innan bekymren; ihåliga spöke trädt öfver hemmet- tröskel.
Därför hade Elsa varit glad, broderade balrober från Kr.
10.80 „ sidenblusar » • » 7. — „ barnklädningar „ „ 4.90 „ kragar, jabots, näsdukar, artiklar passande till presenter m. m. Linnebroderier.
Levereras tull- och portofritt - i hem met Begär katalog med Pariser modeplansoher gratis och franco.
Schweizer &amp; Co., Luzern A 10 (Schweiz) Sie 1 än de välkända kvaliteter vi föra i marknaden finnes icke.
Profver på begäran gratis!
har den som dagligen använder ett bud frän verket efter ingenjören.
I samma ögonblick rörde någon vid Tyras ârrç.
» Vill fröken komma hem till oss ett tag nu?
Elsa är så skral. » » Jag kommer », svarade Tyra.
Och med en känsla af att kamrern var den ende som.
ville hjälpa henne gick hon direkt till honom.
Ingenjören hade just försvunnit i kapprummet.
» Herr Forsner, vill ni vara god vikariera för mig vid pianot till half elfva?
Det blir nog ' bara ett par danser till dess.
Jag yille så gärna gå ut ett slag. » Kamrern kände endast en het fläck på det ställe där hans hjärta annars brukade sitta.
Kunde det vara möj­ ligt?
» Det är inte en nyck », fortfor hon då han ej genast fann ord.
» Jag måste gä till verkmästar Hanssons.
Deras äldsta flicka är döende, som ni kanske.
vet.- » » Om jag », stammade han med en öfverväldigande känsla af sin egen uselhet.
» Hon var den bästa i högsta klas­ sen första året jag arbetade », fortfor hon och såg på honom genom en dimma af tårar.
» Ingen — ingen af mina elever har dött förut.
Får jag gå? » Han återfick än dt lig en h erre väldet öfver sig själf.
» Men inte ensam! » » Hennes syster är här », sade hon brådskande i det hon skyndade in i kapprummet.
.Hon kastade på sig kappa och mössa, alltför ifrig att märka ingenjören som förvånad stod och såg på henne.
Då hon ilade ned för gängen följde han strax efter henne.
» Det är en skandal! » suckade fru Martinson.
» Kära Amanda! » » Söta Josefina! » svarade inspektörs- frun och skakade på huvudet.
Hon hade endast- två half vuxna söner oçh hennes intresse var därför af öfver- vägande moralisk art. » Sådana äro de nu för tiden! » En halftirnme senare, fann kamrern fröken Iiellner i lilla salen.
Hon var blek trots kölden och hennes ögon voro mörkare än vanligt.
» Och ni skall spela dansmusik nu? » utbrast han.
» Jag har lofvat », sade hon och hen­ nes hvita händer slötos hårdt om h varandra.
» Men åh — o m jag kunde slippa! » » Vänta ett ögonblick », bad han i det han försvann.
Då han återvände var han påklädd och höll pälsmössan i handen.
» Malm sköter musikens, sade han.
Jag kan inte låta er gå ensam.
Då han stod bredvid henne ute i den klara, kalla luften kom hon plötsligt ihåg att han bedt henne bli hans hustru.
ITvad tänkte han om henne nu?
därinne », sade hon o » De sakna er lågt med en känsla af att ha tagit en annans tillhörighet.
» Det är orätt af mig att taga er så här i anspråk. » » Jag bryr mig inte om att dansa i kväll », svarade Herman Forsner med tillkämpadt lugn.
» Inte medan ni sit­ ter och filosoferar öfver döden. » Hon vågade ej svara och de gingo tysta tiU hennes grind.
Forsner fortsatte nedåt kontorsbygg­ naderna och mötte Schultz på half va vägen.
» Hvarthän nu?
Hvem af damerna var det du följde hem? » » Fröken Iiellner », sade kamrern kort.
» Tänker du inte gå tillbaka? » frå­ gade Schultz hastigt.
» Då går jag upp och viker mig också. » N:o 5.
För Kontoristen är arbetet träget Trögt under stundom går tiden sin Fristunder medgifuas kanske benäget Men mellan rasterna tiden blir lång.
Dagliga tvånget är ägnat att vålla Förr eller senare hälsan en stöt — Kraft och vigör han dock lyckats behålla, Tack vare Jtxa fkafr * effw * ynsgppöt.
Den allra finaste, bä sta och mest välbergade hafre användes till Axa.
Detta är orsaken till d et ovanligt höga näringsvärdet, den fina sma­ ken och naturliga hafrearomen.
Ett V,-kg.
originalpaket à 55 öre räcker till cirka 30 portioner Axa- gröt.
^Herbert Schultz stod, i de n mörka förstugan utanför sitt rum och såg ut.
Kontorsbvggningen låg mörk midt emiot.
I hotellets fönster lyste det.
Han kunde se Torsten Bergs skugga på gardinen i rökrummet; han spelade dragspel.
_ Notarien stod lutad mot dörrutan i den upplysta tamburen och att döma af hans ansiktsuttryck läng­ tade ham hem till Göteborg.
» Han kan väl ge sig till tåls ännu en vecka », mumlade ingenjören.
Sista båten kommer i morgon och sedan fryser det.
I fjol — » _ Året förut hade Herbert Schultz firat jul i franska Kongo.
Herre Gud!
En ung flicka gick öfver gården ' och vek af upp emot kasernerna.
Ett ögonblick betänkte isig ingenjören, .där­ på sprang han nedför trapporna och ut.
Strömmen brusade fulltonig och d.jup i mörkret.
Från järnverket som med sina vidsträckta massor af svarta, brutna, delvis trasiga tak påminde om en hemsk drömsyn hördes ett regelbundet rosslande som ur ett pi- nadt jättebröst.
Slaggberget som reste sig lik en jättekägla på andra sidan vägen såg skräckinjagande ut.
Bakom dess södra sida sträckte sig en rad kaserner i den vanliga stilen — l ådor med ett kök och ett fönster för hvarje familj.
Förmännen hade ett rum och kök, de lyckligast lottade två.
Aldrig hade Herbert Schultz känt denna omgifnings hopplösa mörker så som denna kväU då den ensamma, gestalten skyndade före honom.
Hvart gick hon ?- Hotade någon fara?
Tyra trefvade sig uppför en bro och genom en gropig, kolmörk för­ stuga.
Hon snafvade öfver en ved­ säck vid den första dörren och höU sig sedan försiktigt efter väggen hvars oklädda timmer förstörde hennes handskar, tills hon åter träffade på en nyckel.
Ljuset från den lilla fotogenlam­ pan bländade henne och gaf en af ungarna tillfälle att rusa in i nästa rum efter modern.
Det var en liten, mager kvinna med hvassa skuldror - 690 - F A L U ÄTTIKA är bäst.
KEMISK R EN.
I^DUBBEL Erhålles hos alla väl­ sorterade Speceri- handlare i riket.
Obs.!
ordet fßvsök en gång Kaffu ?einer odi Ni sfcaft g enast finna, oft del har samma friärtiga oromodi smak sant bönkafte.
Kalhreinersäljesi alla speceri • affärer i paket à 45,25odil0öre.
FALUN på flaskorna.
Prenumerera på Barngarderoben!
En läkare som sedan flera år i Stockholm be­ handlar speciellt hudsjuk­ domar, skrifver följande: " Af alla i handeln före­ kommande medel, af- sedda för behandling ai de parasitära hudsjuk­ domar^ (se borrhe, mjäll o.
d.
), på hvilka hårets af- fallande i de flesta fall beror, känner jag intet, som vid anställda prof visat sig så verksamt och i så hög grad för­ tjänar användas som F- Pauli ' s AZYMOL-STIMULUS.
vacker o ch sorglös, därföT kändes tom.- EN UNG- F J _ I ICKA kunnig i vanliga t nu så trostlost mörkt.
— Och hushållssysslor samt något i bokfö- 1 FLICKA önskar att under husmoders ledning grundligt lära allt som.
hör till h0?
?
i 6 go î a, siting och sä.
ring önskas som hjälp för hushållet ett väl ordnadt hem, framför allt ä oifl flan » haI1 (- t r!
V 11) la, ' - ^ c med- barnen!
samt några timmars dagligt kontors- '; matlagning.
Är villig betala något.
äob sä snäll och glad hon alltid var!
arbete i^köpmannafam.
i stationssam-1 Svar till » Jan.
1&amp;14 », Norrköping p. r.
Och modern foil ned på.
en stol och häll© från den l:sta nov.
Svar med ' barnkär, musikalisk; och hus- åt?
r vagg ade -, * Î?
111 °o i sil1 sorg.
löneanspråk, betyg m .m.
under adr.
BILDAD, hàllskunnig _ förlofvad flicka, önskar T^en da lyra sag ned på det ännu » C.
A.
1913 », îduns exp., Sthlm.
plats i aktningsvärd familj, där jung­ döden vackra, _ unga ansiktet kunde hon ej grata.
Hon föll på knä bred- B TTHE FLICKA, enkel, barnkär samt fru finnes.
Lön önskvärd.
Svar till » 1 — 15 november », Iduns exp.
villig att tillsammans med husmoder isfcan C, ^ i elruru hon var ur v id k stånd att tanka redigt visste hon deltaga i.alla inom ett hem före­ STUDENTSKA, 20, år, önskar plats kommande göromål, erhåller plats ge­ som guvernant, ressällskap eller h ' jälp att hon t ackade den högre makt som barmhärtigt ^ r yckt så mycken ung­ nast eller till den 1: sta nov.
Barn­ i hushållet.
Undervisningsvan och flicka finnes.
Svar med lönepret.
och kunnig i a lla inom ett hem förekom­ dom 0 °k s ^ on ^ i et ur kasernernas svarta foto.
sändes till » Familjemedlem », Val­ mande sysslor.
Svar med löneupp­ «rinungagap _ • - gifter till » H.
R. Oktober », Viktoria- ° Modern hade gatt fram till kistan de mar s vik.
gatan p. r. Göteborg.
Tillkännagivande.
och.
s ^.
0 (^ n:a oc k smekte svepningen Till en ledig sjuksköterskebefatt­ TVENNE LÄRARINNOR önska plats med ögonen.
Elsa vår klädd i en hvit klädnmg, under hvars kant de ning vid Stockholms stads epidemi­ under ferierna (15 nov. — 15 febr.
var fina vrist erna och fötterna stuckö sjukhus äga hugade kompetenta sö­ för sig).
Den ena är sykunnig och fram i skara strumpor och hvita skor.
kande att senast måndagen den 27 för öfrigt villig att deltaga i hus­ Hon var pyntad som till en glad, ljus oktober 1913 å hälsovårdsnämndens liga sysslor.
Den andra villig under­ byrå i huset ni:r 1 vid Vasagatan in­ visa mindre barn och i öfrigt hjälpa fest.
sina, tiU nämnden ställda ansök­ till med lättare göromål.
Svar till Tyra o rdnade sina blommor omkring giva ningar.
Med befattningen är förenad » Sysselsättning » p. r. Bengtfors.
henne- Det var tunga skära rosor Och en kontant aflöning af 600 kr.
jämte m yrt engr enar från hennes egna träd.
bostad, värme och kost samt- 5 löne­ UNG, BILDAD FLICKA önsk.
pl.
som » Åh, .. fr öken, kära fröken!
Fröken förhöjningar à - 12 0 kr.
efter resp. sällskap i f inare ' ^familj.
Äfven vil­ har val inte tagit af sin egen vackra 3, 6,.
9, 12 och 15 år enligt bestäm­ lig, om så önskas, läsa med barn my rten ?&gt;&gt; melserna för 4:de lönegruppen i den och undervisa i musik.
.
Svar till » jo, fru Hansson. » " af Stockholms stadsfullmäktige år » Musikalisk », Iduns exp.
» Åh k ära, kära, det skulle inte Elsa 1911 fastställda lönestat.
Stockholm 19-ÅRIG FLICKA af god familj ön­ velat!
Den kommer att dö, fröken den 26 september 1913. skar plats att resa utrikes som lek- den kômmer säkert att dö. » HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN.
tris och sällskap åt äldre eller sjuk Den li lla kvinnan såg så förskräckt Föreståndarinnebéfattningen person, eller som lärarinna för min­ ut att Tyra kände sig helt beklämd för norra Kalmar läns hemslöjdför­ deråriga barn.
Har genomgått 8-klas- enings slöjdmagasin i Västervik kun­ sigt läroverk och är musikalisk.
Goda » Men snälla fru Hanson — » » Åh, jag borde ju inte- säga något, göres härmed till ansökan ledig att ref. Svar till » Anna-Greta », Iduns exp.
då det är tili mitt eget barn fröken tillträdas den 1 jan.
1914.
Ansöknin­ EX.
SJUKGYMNAST önskar plats i ger!
Men fröken är så ung och en­ gar skola ställas till föreningens sty­ familj, gärna som ressällskap.
Tack­ sam, ' och man skall akta sig, fröken relse och vara inlämnade till styrel­ sam.
för svar till » Nov.
50 » tFjärd- man skall akta sig!
Frökens brud- sens sekr., direktör Ernst Petersson, hundfa p. r. myrten kommer att dö, jag vet att Västervik, senast den 1 nov.
Upplys­ 18-ÅRIG FRISK o. GLAD värmländska ningar och löneförmåner m. m. läm­ af god familj, genomgått en 3 mån.
den gör det.
» Så finnes det väl andra myrtnar nas af sekreteraren.
kurs i h ushållsskola samt kunnig i STYRELSEN.
då », ' svarade Tyra.
handarbeten, önskar under nusmoders Plats i G öteborg ledning deltaga i matlagning o. andra » Men de t är tungt att vänta, fröken, erhåller välrek.
barnfröken i bättre hemsysslor, T i l iten god familj, där och de döda vända aldrig åter. » Tyra skakades af en rysning. '
Hvar fam. Vidare underrättelse i bref till jungfru finnes (helst i Stockholm).
Få » Husmoderns sällskap och hjälp », Sv.
lön fästas mindre af se ende än på fick hon d e orden från?
Då gick dörren upp och ett, af de Telegrambyråns Annonsafdelning, Gö­ ett vänligt bemötande.
Svar till » Fa­ miljemedlem », Rudskoga.
yngre barnen kom in.
Det fanns teborg.
UNG, FÖRLOFVAD FLICKA önskar ingenting af barn i flickans ansikte.
Thé-Firma Hon hade en fysionomi som påminde söker privatpersoner till försäljning plats i familj för att under husmoders om ' em gammal slug råtta.
.
Halft i, hemmen af förstklassigt témärke.
lednings lära sig hushållet.
Svar märkt bakom r yggen höll hon en bit mjukt Hög provision.
Godt tillfälle till » Ordentlig flicka » emotses tacksamt bröd och det var väl närmast för att biförtjänst.
Svar till » L.
M.
&amp; C:o », under adress Kiosken, Brunnsparken, ~ Göteborg.
få äta detta i fred hon smugit hit in.
Iduns exp., Stockholm.
SOM värdinna eller .som sällskap och De stodo alla tre tysta.
Slutligen Värdinna.
hjälp i fint hem önskar medelålders smög si g råttan bakom sin mor.
Den respektabel dam erhål­ dam plats.
Kunnig i handarb.
och för sista brödtuggan var just satt i s ä­ ler Medelålders, plats som värdinna hos äldre öfrigt hvad som hörer till ett hems kerhet.
- änkemajni å vacker egendom!
å landet, skötsel.
Betyg från mångårig plats (Forts.) nära stad och järnvägsstation.
An­ erhålles.
Svar till » Pålitlig 37 », Id uns sökan, åtföljd af foto och uppgift å exp.
Stockholm » f. v. b. ref.,- torde benäget- sändas under adr.
^NNONSER skola vara inlämnade till Disponent Karl ' E. Anderson, " Årnäs UNG FLICKA från ett bättre hem önskar plats den 1: sta eller 15:de Bxpeditionen senast fredag: för att Bruk, österäng.
november att som husmoderns hjälp, kunna införas i följande veckas nummer.
Platsen som föreståndarinna mot fritt vivre, deltaga i alla i ett för tjänstemännens hushåll, vid Skul- hem förekommande göromål.
Ej på tuna Bruk, är ledig att tillträda den landet.
Svar till » Familjemedlem » p. r .. 1: sta november 1913.
Ansökningar Landskrona.
jämte ref. torde insändas till Skul- ÄLDRE .FLICKA, arbetsam, kunnig i väfnad, sömnad och handarbete önskar tuna Bruk, Skultuna.
plats att under husmoderns ledning SJUKSKÖTERSKA eller elev erhåller deltaga i h emmets göromål.
Svar till anställning vid Visby hospital.
Be­ » Landtbrukaredotter », Sölvesborg p. r. styrkta betygsafskrifter insändas till godt hem, får hushållsfröken.
plats, MEDELÅLDERS FLICKA af god fa­ medlem af familjen.
Tvänne jungfrur läkaren.
milj önskar plats, helst i prästgård t-sNÄLL o ch vänlig Vårdarinna för äl- finnas.
Vid.
Nya Inack.-Byrån, Ja- eHer herregård som husmoderns hjälp dre sinnesslö dam erhåller plats i slu­ kobsbergsg.
34, Sthlm.
och sällskap.
Svar till » E.
S. », Berg- tet af okt.
Svar tiU » C.
R. T. », Hel­ kvara p. r.
(Kalmar län.)
singborg p. r.
ENKEL 23-årig flicka önskar plats ANSPRÅKSLÖS, bildad.
barnfröken, hos ' Ameli Fjœstad, Arvika.
för barnen eller.
såsom husmoders kunnig i späda barns vård, samt hand- hjälp med förekommande göromål.
arb.
och enklare sömnad får plats Goda betyg och rek.
från 6-årig plats.
i in geniörsfamilj.
3 barn.
Gärna någon finnes plats å lasarettet i Ljungby d.
Helst familjemedlem.
Svar till » Hös- som ge nomgått barnavårds- eller sjuk­ 1 nästk.
nojV.
; lön 500 k r.
&lt;och a llt fritt ten 1913 », Örebro p. r. vårdskurs.
Svar med foto, rek.
och samt 75 kr.
i semesterarvode.
Af UNG norrländska af god familj, hem­ löneanspråk till » Bruk i Värmland », betyg och rek.
åtföljda ansökningar mastadd i alla förekommande lius- Iduns exp.
f. v. b. insändas före den 20 d ennes till Lasa- hållsgöromål samt mycket barnkär ENKEL, f uHt pålitlig flicka från godt rettskontoret, Ljungby.
önskar plats.
Svar märkt » M.
B.
24 », hem får god plats som kokerska och Sundsvall p. r. emotses tacksamt.
hushållsfröken 1 nov.
Bör vara kunnig BILDAD, troende, huslig, arbetsam, i så väl enkel som finare matlagning den plikttrogen, musik, flicka, önskar att, samt bakning, uppläggningar m .m.
intresserad barnsköterska 1 sökes tiUsammans med någon annan kvinna, 1 familjen består af 4 personer; barn­ 1 noy.
för 3 barn om 7 / 2, ß / 2 och som är intresserad af missionsverk­ husa finnes.
Svar med foto och rek.
4 år.
Sökande bör helst vara något samhet, få deltaga i densamma i stad sykunnig och ha goda rekom.
Svar trU » 1 nov. » - Nora.
eHer på landet.
Äger ock vana vid ENKEL och ordentlig flicka från jämte foto och löneanspråk torde sän­ sjukvård.
Svar till » A — a », Iduns exp., das till Konsulinnan Agnes Busch, battre 1 hem, ' med godt och vänligt sätt Stockholm f. v. b. m °t barn, sökés d.
1 dec.
till fam. Norrköping.
UNG kvinnlig gymnastikdirektör öns­ ined • tre barn, att hjälpa till med kar plats i familj gärna i utlandet el­ deras vård och kläder.
Bör äfven ler som sällskap på resor.
Språk­ hjälpa till med någon städning m. m. kunnig samt något van vid sjukvård.
J ungfru finnes.
Svar med foto, ref. Svar till » O.
E. H. », Iduns exp.
f. v-, b.
°°h löneanspråk till Fru.
Stina Lindhe, 23 ÅRS FLICKA önskar under vin­ - Lj^ikchefsbostaden, Köping.
termånaderna plats i bildadt hem, d är LÄRARINNA, som med allvar och 20 — 25 år gammal, kunnig i enklare jungfru finnes, att biträda i husliga energi kan åtaga sig förberedande göromål.
Har genomgått Cronius Hus­ undervisning för en 9-årig gosses in- matlagning och andra husliga göro­ hållsskola samt är sykunnig.
Svar tr ade i Statens läroverks 1: sta klass, mål, som vill åtaga sig matlagning till » Familjemedlem », östhammar.
erhåller nu genast tillsvidare plats UNG småskolelärarinna af god familj under en tid af 2:ne månader.
Svar m. m. i ett landthushåll får plats önskar plats i hem att undervisa barn » Egendom, Södermanland » under med första i Ångermanland nära stad i vanliga skolämnen och musik.
Vill ^ S. Gumaelii Annonsbyrå, Stock­ i tjänstemannafamilj.
Blir ansedd som gärna hjälpa till med hushållsgöro­ em.J.
y, b.
familjemedlem, lön efter öfverenskom- mål.
Goda seminarie- och tjänstgö­ •^TÏRïë FLICKA, ej för ung, får melse.
Svar till » Arbetsvillig », Hernö- ringsbetyg.
Svar till » 20 år », Iduns plats den 15 november i familj exp.
f. v. b Pä la ndet ej långt från stad att sköta sands-Postens exp., Hernösand.
BARNSKÖTERSKOR, exam, och med ^ " e små flickor i åldern 3 år — 1 mån.
goda rek.
söker pl.
att vårda,-helst öom villkor fordras största ordnings­ späda barn.
Vidare gm Maja Perssons sinne och verklig kärlek till små Platsb.
Baltzarsgatan 28, Malmö.
Tel. arn?
- Svar med pretèntioner tiU » Tre 555. ygj^nde jäntor », Borås p. r.
18-ÅRIG FLICKA som genomgått 8- ENKEL, PÅLITLIG FLICKA i åldern klassigt läroverk och praktisk hush.- r?
" ~-40 år från godt hem, fuUt kun- skola söker pl.
i godt hem gärna att j: l £ i m atlagning får plats som ko- 20-ÅRIG, bättre flicka önskar plats läsa med mindre barn och för öfrigt ^ska i S tockholms familj om 5 pers. att som medlem af familj hjälpa till deltaga i husliga göromål.
Goda ref. o Us håll, däraf 3 barn i skolåldern.
med förekommande hushållsgöromål.
firmas.
Vidare gm Maja Perssons rT ar till » Snäll &amp; Villig, genast », Någon lön önskas!
Svar under sign. Platsb.
Baltzarsgat.
28, Malmö tel. » A.
S. » Marielund, Gnosjö.
exp.r Stockholm f. v. b.
555.
TVÅ UNGA FLICKOR, finnes FLICKA med realskolexamen önskar Ung tysk fröken t ledig som ensamjungfru och plats att läsa med barn och som hus­ önskar plats i bättre familj som barn- moders hjälp.
Svar till » Tacksam », y^nhusa i mindre familj.
Svar med fröken samt för undervisning i tyska tiii yg &gt; foto och löneanspråk sändas Strömstad p. r.
Svar till » X ».
SOM SÄLLSKAP och hjälp önskar 18 och pianospelning.
K. Weman.
Nynäshamn.
Stockholm 3 p.
r.
* håP^ELICKA 14 — 15 års ålder er­ års elementarbildad flicka plats i fa­ Enkel, anspråkslös flicka an 1 ^ förmånl.
.
plats till herrgård milj där jungfru finnes.
Svar till söker i nov.
plats.
i godt hem för fÏ7- sysselsätta och delvis sköta 2 » Familjemedlem », Växjö p. r. att hjälpa husmodern med hemmets 7 lc kor i 6 års åldern ..
Hon skall vara PLATS.
SOM SKRIFBITRÄDE å ex­ V?
* » frisk, från ordentl.
föräldrahem.
pedition eHer hos ämbetsman önskas skötande.
Vill gärna anses som famil­ 4 lcl - Allm.
Tel. Stocksund 12 mel.
af 30-årig, bildad dam .. Svar till jemedlem men någon lön önskvärd.
Svar till » Skånska » p. r. Åkarp.
» Okt.
1913 », ' Iduns exp.
f. v. b. a LEDIGA PLATSER A egendom i Herike En frielevplats för en litttaig Mb Ma Pålitlig, PLATSSÖKANDE - 691 - Med " Systermadrassen " åstadkommes en ypperlig, hållbar och hälsosam bädd till billigt pris!
Utlåtande från sjukhus och läkare m. fl.
stå till förfogande Aktiebolaget Stockholms Vaddfabrik Liljeholmen, Stockholm.
Fabriksbod: Jakobsbergsgatan T4.
Ett k omtoiaM wåi lit » !®« De nyaste, m " 6 / / / j J hänseende mest fuIläncliJ^°c / i j M # artiklar såso n: Badkar, batterier, Duschapparater, Vaskar, Slasktrattar, VattenkiV^ ac /.
Pissoirer etc., samt Väggplattor af pö5ii och emaljerad zinkpläc erhållas från o t. genom alla entreprenörfirmor.
ft.-B.
(tfilh.
Sonesson &amp; C:o, Afdel ingskontor: IQalmO.
Stockholm, Göteborg, Köpenhamn.
Det är nu öfver 40 år sedan den första vid fabriken tillverkade symaskinen lämnade Husqvarna och under hela denna tid har fabriken ej lämnat någon möda ospard eller skytt några kostnader, då det gällt att fullkomna fabrikatet samt alltid följt med sin tid och tillämpat alla de uppfin­ ningar och verkliga förbättringar, som under årens lopp framkommit inom symaskinsindustrien.
Resultatet har också blifvit att ^8® IDusqvarna ^maskiner numera räknas bland de främsta, som frambringas.
De till­ verkas i flera typer och utföranden, så att de kunna erhållas efter hvars och ens behof samt säljas såväl kontant som på förmånliga afbetalningsvillkor.
SOM värdinna och husmor önskar 34 års flicka plats hos änkeman eller ungherre.
Svar till » Helst på landet », Iduns exp.
f. v. b.
INACKORDERING önskas på landet i god familj för en snäll och frisk 8- års flicka, helst där hon kan deltaga i undervisning tillsammans med famil­ jens egna barn.
Ersättning 40 kr.
pr mån.
Svar med uppgift å ref. till Barnavårdsbyrån, Kornhamstorg 51, Stockholm.
UNG, klen flicka önskar god inac­ kordering, helst i Dalarna, Jämtland, användandet av D:r D.
S. Hoctor * Östergötland eller Småland.
Svar med HJÄRN- &amp; NERVNÄRINGSPREPAHA1 prisuppgift pr månad till » Inackorde- ring », Iduns exp.
f. v. b. MAKELA HUSHÅLLSELEVER erhålla ett godt Enligt tusen de botades in tyg det båsta mede l emot all slags kroppslig svaghet, överansträngning, hysteriska, hem och grundlig undervisning i fin anfall, sfimnlöshet, nervsvaghet, huvudvärk, hjärtklapp­ familj, i vacker trakt af Småland.
ning, minskad arbetskraft m. m. MAKELA ÄR ET T MEDEL Svar till » Erfaren husmor », Iduns exp.
SOM HÄL LER VAD DET-LOVAR.
Vänta Icke ått säka bot till det b lir försent.
Makola kostar för 250.gr.
INACKORDERING i stilla troende flaska 2:85 kr.
och pr 500 g r. flaska 5: — kr.
frank » hem i Bergslagen.
Härlig natur, hög mot postförskott frän luft, godt bord, goda bäddar.
Nära KEM.
NEDERL.
SKANDIA, station.
Billiga priser.
Hvilohemmet Malmö.
Dagarn.
INACKORDERING för yngre bildad dam i verkligt godt hem.
— Ingen annan inackordering.
— Eget rum med Kungl.
Hofleverantör egen ing.
fr. tamb.
Allm.
tel. 18364 kl. 10 — V 2 12 f. m. o. 1 / g 7 — 8 e. m.
FAMILJ, boende på landet i närhe­ ten af Lausanne (Schweiz) emottager Piano- &amp; Orgelfabriker, Arvika.
unga flickor i pension.
Pris Fr. 125: — Högsta utmärkelser å senare årens pr månad.
Förfrågn.
under märke världsutställningar för U.
27060 L., Haas enstein &amp; Vogler, Lausanne.
A.
B. OSTUND &amp; ALMQUIST FLYGLAR PIANINON ORGLAR 35-ÅRIG GLAD FLICKA önskar un­ i täflan med olika nationer.
der vänlig husmoders ledning få grundligt lära och deltaga i alla i ett 22,000 instrum.
i bruk.
Begär prisk.
Göteborg, Stockholm, hem förekommande göromål.
Helst Kungsgatan 15.
Drottnlnggat.
23. mot fritt vivre.
Svar inom 8 .• ' dagar, Malmö, märkt » Bohusländska », Åseda, p. r. Baltzarsgatan 42.
I ROM bosatt svenska, mottager i Filialförest, i Stockholm: Musikdi­ sitt hem en eller två inackorderingar rektör Carl Bohlin.
— d amer — för helst längre tid.
När­ mare underrättelser af Frk.
Gunhild Petterson, 46 Via Ludovisi, Rom.
Apotekaren EN ELEV i köket under skicklig hus­ Fil.
D:r hållerska, i fint hem i Stockholm emottages för tiden 15 nov. — 15 maj.
Af gift 20 kr.
i mån.
Närmare upplys­ H. CEDER ningar lämnas om svar insändes till märket » L.
.A », under adr.
S&gt;.
öu- BERGS maslii Annonsbyrå, Stockholm, f. v. b.
Pension de famille.
M:me Moulignié reçoit un petit nom­ bre de pensionnaires.
Bonne table.
Prix modéré.
6, rue de Mézierès, Paris.
Ref. J. Marks von Wurtemberg.
E. Blanche, E. Althin, G. Billing.
Konstnärshem i Italien.
I Florenz ' omgifningar,.
30 minu­ ters väg från dômeplatsen, (elektrisk spårvagn hvar tjugonde minut) mot- tages i härligt belägen villa med till­ hörande park, stor atelier, elektrisk belysning -, telefon, badrum, eldstäder och all tillbörlig komfort, från första nästk.
nov.
ett begränsadt antal pen­ sionärer.
Priset 7 à 8 lire dagl., däri inberäknad en timmes gemensam kon­ versation på italienska efter midda­ gen.
Adr.
Astrid Ahnfelt, Yilla Linda, 2 Via Poggio Gherardo, Settignano (Firenze).
medicinska SASOLTVAL för toaletten (innehåller 10 % SASOL) j
Agites Ekholts » Sångskol Oet bästa läkemedlet är Stockholm, Grefturegatan 76 B, n. b.
O Ä MELLER .3.
Giesens Manu- Prima Antracit, Hushållskol, Briketter, okrossad, krossad och småkrossad Koks Hemköres till alla stadsdelar.
All krossning och sortering sker vid våra nya anläggningar vid Yärtan, hvarigenom en jämn och stybbfri vara erhålles.
R. t.5914,8092, 575,11809,11812.
A.t.451,3092,1282,2582.
Sr j. Årvedsons kars Kurs i klädsömnad.
5j ukgy m nast i k, Massage o. Pedagogisk Gymnastik, medför enligt iongl.
maj:ts medgifvande samma kompetens och rättigheter som en kurs vid Gy mnastiska Central-Instltutet.
Kursen 2-å rlg, börjar den 15 sept.
Prospekt på begäran genom D:r J. Arved­ son, adr.
Odengatan 1, Stockholm.
lokal, G-refgatan 57.
Allm.
Tel. 224 53.
Prospekt på begäran.
Selma Wahlgren.
Spar Edra penningar Kan entjvar 1 en stor pianist?
VENOLIA.
Jii \ !årPärfymcr och genom att själf lära Eder Kem.
tvätt och rengöring.
Fullständig beskrifning samt erforderliga material sändes mot postförskott à kr.
1: 90 + porto från Tekn .Fabriken FUROL, Stockholm 2.
TosJett - Artiklar.
Gymnastikdirektörsexamen afllgges after 2-årig kurs af kvinnliga elever Ti d Denna förtjusande ko lt Ht.
pt ' tbùrjacli broderi s amt pari / Tarn och ndl.till Jet v erkligt bilh / ra priset af LlrJ tfvtn ntJem kntif Sllrt ntri &amp; \ jffJ Göteborgs Gymnastiska Institut, Svenska Poslord er Kompani et JîoiThd " 2 Göteborgs Arkader,Göteborg, längsta o. fullständigaste spe­ cialkurs i Sjukgymnastik o. Maa- pecialaffär Vid ett et \ tla Jörjök n \ ed MnoJm, Crème visar sig genast dess läkande och svalkande egenskaper.
^ ^ Birger Jarlsgaian 23.
Damafd.
11 — 1: D:r G. Zander.
Herrafd.
h 8 — 10: D:r A.
Le vertra.
1 D:o 2 — / a6: D:r A.
Ber ghel.
Snedafd.
i / &gt;3 — ' / a B: P:r E. Zander.
1 Hårnät, &amp; kta till kr.
8,75 pr.
duss.
vanl.
storl.
prof m-ot 35 öre i frimärken.
S v e n s k a.
H år n ä t s i m p o r t e n.
?
Stockholm Va.
Vårda hyn!
(Majorskan Ed mann.)
Creme Idéale gör hy, hals och hän.- der vackra.
Fin parfym 2.50 Poudre t / e Rix Idéale, utsökt och.
oskadligt ansiktspuder 3. — Rynktinkéur förminskar rynkor, gör hyn ungdomligt skär 3.25 Champolng renar fullt, borttager 2. — Ä mjäll, ger glans " Absolut oskadligt enligt handelske­ mist.
I förnämsta parfymaffärer.
hyns friskhet är Oatine-Grème — en kraftig, snöhvit naturprodukt af ren hafre.
Äkta Oatine- Crème i hvit burk med grönt lock från The Oatine C:o, London, säljes efter tull­ förhöjningen till 1.50 o.
3 kr.
per burk.
Oatine-Crème, - Tvål, - Puder o. - Balsam finnas öfverallt samt hos A. W. Nor- ding, Biblioteksgatan 11, Birgerjarlsgat.
16 o. Drottninggatan 63 Stockholm.
I så tillskrif mig, t y jag har behandlat denna sjukdom i 40 år och har så » I ledes en erfarenhet, som ingen annan.
De r ecept jag använder äro för utvärtes bruk och fullkomligt oskadliga samt härleda sig från munktiden och hafva bringat hjälp åt mångtusende.
Engelska sjukan utbryter vid alla åldrar och äro symptomerna i hufvudsak följ ande: Blodbrist, slapps armar och ben, kalla händer och fötter, gnatlgt lynne, Ingen sömn, Ingen aptit, somliga äta mycket men magra ändå, slem stockar sig 1 hufvudet, mage, leder, som medför en ryslig kl&amp;da, uts lag, le- derna blifva styfva, stockar sig slemmet på strupen kallas det strama.
Sneda lemmar kunna bli återställda.
Sök i tid åtminstone för barnen; de lida oförskyidt.
Bref besvaras blott mot dubbelt porto.
Begär Intyg, i HANNA BENGTSSON, Munkgat.
2, Malmö, vid Pildamsvägen.
Tel. 53 &amp; HVETE- &amp; RAfi- MJÖLER denna säsong.
TI Dfl HPLMsj j £FflNTflSIMPBLH^ berömda téer.
Finaste arom.
Olika paketeringar till 5, 6 o. 8 kr.
pr kg.
Ka \ rart Frälsningsarméns rena rva Kakao af erkänd först­ klassig beskaffenhet.
Pris pr hekto —: 45 och pr kg.
4:50, enk iloburkar 4:50.
25 Apoteken.
Rikhaltiga varia tioner.
Begär prisk.
Tidaholms Bruk, Tidaholm.
Kungl.
Hofleve rantör.
Försäljningsmagasin: Mäsiersamuelsg.
30, STOCKHOLM.
fö * utstyrslar Dent 01.
Frälsningsarméns utmärk­ Dessa varor kunna erhållas vid eller ge­ nom hvarje Frälsningsarmé-kår, hos många hrr handlande eller direkt från m. fl.
samt ä YMANS I P E C L A UA F R ÄR T A Tekniska varor: ta munvatten och tand- pasta.
Munvattnet är på grund af sina stora antiseptiska egenskaper äfven ett förträffligt antiseptikum.
Pris pr helfL.
1: 75, halfL.
1: —.
T and- pasta pr tub —: 60.
Armé- Tvål.
Fin ocl1 behaglig, an- — tiseptisk toalettvål.
Pris pr stång 1: —, p r bit —: 25.
Viola-i deal * Finaste toalettvål.
— — — — — Pris pr kartong om 3 tvålar 1: 50, pr tvål —: 50.
Armé - Skokräm.
Terpentinfri, förstklassig skokräm.
Pris pr bark —: 25, pr stor ask —: 50, pr mindre ask —: 20.
Putspulver.
Förstklassigt rengö- _ ringsmedel för me­ taller, men särskildt för koppar.
Pris pr burk —: 25.
Puts kräm.
Förnämsta metallpo- leringskräm för alla metaller.
Pris pr flaska —: 25.
Frälsningsarméns H andelsdepartement, Östermalmsgat.
24 &amp; 2 6, Sthlm 5, Telefoner: Riks.
8581.
Allm.
63 72.
Begär vår rikt illustrerade varu­ katalog som sändes gratis!
- 692 - orrespondensundervisning i Har moni och instrumentation.
Bil­ liga kurser.
Prospekt gratis.
Musikd: ' C. Ekbergs Musikhandel och Piano magasin, Malmö.
Tel. 32 79.
Förstkl.
musikinstrument, sträng » o. ti llbehör.
Malmsjös berömda Pia­ nos och Flyglar.
Musikalien - ore bibi., cirka 400 nummer.
Katalog graå K Ceylon-Téer.
SÄ&amp;a, Parfymhandlande Annonsera i Idun!
Då på sista tiden flera personer börjat annonsers om, att de bota Engelska s jukan, anhåller jag att icke mot Engelska sjukan och Barnförlamning, väl justerade: Gitarrer, Mandoliner, Gitarrmandoliner, Gitarrlutor, Vio­ liner, " Violonceller, Cittror, Kon- sertinor, Dragspel, Flöjter, Klari­ netter, Mässingsinstrument, Sex­ tetter af förstklassig böhmisk till­ verkning, svensk modell, till 300 och 425 kr.
sextett pr extra kontant, Trummor, Fodral, Strängar och öf- riga tillbehör.
Orglar och Pianinon från främsta fabriker.
Hög rabatt vid extra kontant köp af orglar och pianinon.
säljes i tuber à 30 öre hos Herrar Speceri-, Färg- och E=3^ÉEE3 &gt;, en tvâl eventuellt ingående skarpa och retande bestands- j delar kunna genom hudoorernas förmedling införas i hudsyste- met, huru lätt den i dålig tvål alltid förefintliga, på hudfettei starkt upplösande alkaliteten kan för- därfva en vacker hy och ett blom­ strande utseende, och Ni skall blifva öfvertygad om betydelsen af den strän­ gaste urskiljning beträffande valet af tvål.
Florodol-tvålen garanterar fri­ het från all risk på grund af sin ab ­ soluta renhet, neutralitet och sina ut­ sökta ingredienser, — upphofvef till det milda, crémelika lödder, som ut­ märker Florodol-tvålen och hvilket speciellt är egnadt att rena porerna, stimulera hudverksamheten och göra huden sammetsmjuk, smidig och vac­ ker, hyn klar och ren, hals och hän­ der hvita och mjuka.
blifva förväxlad med dessa.
Ein annonsör uppgifver sig till och med äga 35 års praktik ehuru själf endast år gammal.
Vill Ni erhålla snabb och säker hjälp^ Musikinstrument.
^ a „ st „ litligaste mjöler under utmärkt a ntiseptiskt hudmedel, Betänk huru lätt Iläs ia: •••••• Erkändt bästa och på­ i Broderi-Affären, 9 Kommendörsgat&amp;n 9 örnämsta me­ del att skydda F huden och bevara •rtO Afmagringstvål, ment till landsorten.
Vinolia Generalagenturs borttages bäst genom Ho Millan tit Arthurs, London, EPILATOIRE.
Depöt hos A. W. NORDING-, Biblioteksg.
11, Drottningg.
68, Sthlm.
— ab solut verkande — osk adlig.
— Pris kr.
4.50 + porto.
Försändes diskret.
Franska Parfymmagasinet, Hofleverantör, 21 Drottninggatan 21.
% för SCHWEIZER BRODYR, SPETSAR, VAFNA- DER m. m.
Bikt pr of sorti­ SRgpparegalan 6, STOCKHOLM 0.
Oj.
Besvärande hårväxt Det berömda härstärkande vattnet.
Oifver g rått hår dess ursprungliga f ärg.
Borttager mjäll.
Hindrar håret a tt f alla af.
Märket gr und.
1879.
Beg.
end.
fl.
med orden: Rojal ' WindsorPerfectionne '.
Enalltjämnt stig.
försäljn.
samt 30 års succés gar.
Royal Windsors verkan.
Pris kr.
5. — + porto.
Nederlag: Franska Parfymmagasinet, Hoflev., 21 Drottnlnggat.
21, S thlm.
.
liga grunder utarbetadt system.
I Göteborg har etablerats ett institut, som per korrespondens meddelar T U • dervisning efter ett system, som påstås sätta enhvar i stånd att på kort tid ernå äfven den högsta grad af teknik.
Personer, som pröfva detta systerc och ägna blott några minuter dagligen däråt, säga sig på några månader göra lika stora framsteg som eljest på åratal.
Systemet finnes förklaradt i en broschyr, som äfven tydligt påvisar orsaker.
ti ll a t t h i t t i l l s s å yt t e r s t f å ly c k a s b l i f v a v e r k l i g a p i a n i s t e r.
F ö r a t t g ö r a s y ­ stemet bekant sändes denna broschyr gratis till enhvar, som uppger namn och adress till " Forteinstitutet, Göteborg ".
Skrif eFter d en genast — om Ni vi ll lära Eder spela piano, måste Ni bli bekant med detta system.
si al bomuUstucf.broderar !i hvill.le- Prospekt gen, kapten J. Thulin, LUND.
Begär prospekt 1 \ afskört eller IjushliHI.
luindväjl.glaii • Ny kur » börjar 14 sepfc.
mmam ' Mottagningstid: Torsdagar kl. 2 — 3.
Allm.
Tel. 18823.
Riks Ö.
95 Denna skolas ändamål är att på grundvalen af d en gamla italien- bildningen och med tillgodogörande af den moderna sångteknikens hi; bibringa lärjungarna en sund röstutveckling och en omsorgsfull språkbeha Synnerlig vikt skall fästas vid en riktig andningsmetod såsom vara- nödvändiga vilkoret för en god tonbildning.
Intyg af August Iff ert, f. d. professor vid konservatorierna i W Dresden, författare af d en berömda " Allgemeine Gesangschule ".
Dresden 7 juli 1 Frau Ooktor Ekholm aus Stockholm hat verschiedene Ma ' e langerez unter meiner Leitung Gesangstudien getrieben.
Sie ist in praktischer, theoretischer Richtung mit meiner Unterrichtsmethode vertraut und erre ­ ich sie als Lehrerin aufs wärmste.
AUGUST IFFERT, K. h. Profess.
Prospekt hos Svala ocli Söderlund (Abr.
Lundqvists eftr.) Hofmusik Malmt or gsgatan 8 och Stureplan 2.
\ t risk och a f en oför - i likneliff finhet är Farina ?J Eau de Cologne med Kölnerdömen.
Er-1 hålles låd vis och pr flaska till part: J pris vid köp direkt å KölnerLagie 1 24 Smålandsgatan, Stockholm.
Läm.t "!
lig present vid alla tillfällen.
Prosper!
gratis och franko.
, Välsorterad ' » VAMlAM-TaiH * .HvirvARUAfTÄB Alltid veckans bästa nyheter!
Ingeborg Maria Sicks och.
Alvilde Prydz ' populäraste böcker i nya enkronasupplagor.
I.
M.
Sick: Högfjällsprästen.
5:te u pplagan.
Else.
4:de up plagan.
Alvilde Prydz s Gunvor Thorsdotter till Härö.
ô:te upplagan.
Fr. Skoglunds förlag.
Fonder 20,000,000 kron &amp; Stockholmskontor: Arsenal- Filialer: j Söd ermalmstor; (Sturegatan 32.
Deposition) &gt;| 11 Oi Kapitalräkning) H " \ 2 1 Sparkassa 4 °|o Fondafdelnlng.
Idun utgi Kassars 1 vecka i 11 d s Wilhelmssons Boktr.
A ... stMm.
