# ID: svediakorp-per2074
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1913
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 29,655
# sentences: 1,918
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek.
Alla tryckta texter är OCR- tolkade till maskinläsbar text.
Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet.
Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bil- der för att avgöra vad som är riktigt.
This work has been digitized at Gothenburg University Library.
All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text.
This means that you can search and copy text from the document.
Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the images to deter- mine what is correct.
N:R 41 (1396) A .. 26:TE ÅRG.
VANLIGA UPPLAGAN.
LOSNUMMERPRIS: 12 ORE.
ILLtlSTREPADNl TID NING FOR-KVIN NAN i OCH * HEMMETI i FRITHIOF HELLBERG HUF VUDRED AKT OR OCH ANSV.
UTGIFVARE: SÖNDAGEN DEN 12 OKTOBER 1913.
JOHAN NORDLING.
BITR.
REDAKTOR: ERNST HÖGMAN.
RED.-SEKRETERARE: ELIN WÄGNER.
EN MAN TILL EN KVINNA.
Af BO BERGMAN.
Du skulle ha dansat i solen in.
Det var nu det ö de vi skulle få.
Men hvarför bief det ej annat, och hvarför stannar man där man bort gå Nu äro vi båda ur dansen.
och går där man borde ha stannat?
Och jag har fått rispor i dagens dåd Se himlen reser sin väg och det står och irrat och tappat spåret, och du har fått slingor af silfvertråd I stället för myrten i håret.
en eldsky i kväll på träden, och vissnade blad och vissnade år och vissnade kärlekskväden Men aldrig stod du så vacker som nu, — till fötterna rullar det alltihop DU SKULLE HA BÖJT DITT HUFVUD som min en gång under myrtenkransen.
så god, så bitter att mista, mitt hjärtas ädla och åtrådda fru, och blir som det aldrig varit.
Mitt hjärta har slutit sig kring ett rop, min tankes hem till d et sista.
ett namn, en himmel som farit.
Jag släppte bedöfvad den enda famn, Jag lefver ett töckenlif, och jag bär dock lågan som ständigt skall brinna.
som skulle hållii mig bunden.
Jag följde en häxdans af andra namn.
Nu vet jag i alla fall hvad det är Ditt namn blef den heliga stunden.
att mista och ändå vinna.
I långa kväfvande nätter och dar Välsignad vare den väg där du går.
med allt det fördömda vaket kom minnet af dig, och luften blef Min längtan går osedd vid sidan, och sval som en drömnatts kyss på ditt hår klar och lifvet högre i taket.
den och het som en hopplös förbidan hviskar, min kärleks, min andes röst, om allt som slumrat förteget, och hela mitt vä sen fyller ditt bröst som du till b rädden mitt eget.
Generalskan Anna Bränd­ ström.
Några minnesord.
ÄR DESSA RADER SKREFVOS, ringde Jakobs kyrkklockor i den soliga oktoberdagen grafring- ningen öfver en kvinna, hvars lit utgjort en enda lång verksam­ het i det godas, rättas och sannas tjänst.
Den döda, som då vigdes åt jorden, v ar ge­ neralskan Anna Wilhelmina Brändström, född Eschelson, maka till vår nuvarande svenske minister i Petersburg, generalmajor E. Brändslröm.
Generalskan Brändström föddes i Stock­ holm 1855.
Föräldrarna voro framlidne kon­ suln A.
E. Eschelson och hans maka, född Frestadius.
Helt ung blef hon gift med grefve Axel Piper till Engsö, men äktenska­ pet upplöstes kort därefter genom grefve Pipers hastigt inträffade död.
Tio å r senare gifte hon om sig med generalmajor Bränd- ström, som då beklädde militärattachés be­ fattning i P etersburg.
Generalskan Brändström var otvifvelak- tigt till hela sin läggning typen för den art af kvinnor, som ha hjärtats intelligens till regulator för sitt lif och sina handlingar.
Själf ända sedan barndomen kämpande med en vacklande hälsa, hade hon genom lidan­ det vunnit den själens fina hörsel för andras bekymmer och andras strider, som skapar människokärlek i dess ädlaste och mest om­ fattande form.
D en svenska kolonien i Peters­ burg, där sorgen öfver generalskans allt­ för tidiga frånfälle icke är minst tyn­ gande, har i påfallande grad fått röna prof
på hennes hjärtegodhet och ständigt va­ kande omtanke.
Ja, d et kan med fog sägas att för svenskarne i Petersburg har dei Brändströmska ministerhemmet varit af en betydelse, som ej kan skattas nog högt.
Fattig som rik — alla möttes där af takten och hänsynsfullheten hos husets fru; den af sorger nedtyngda fann medkänsla och förstående, den behöfvande fick i all tysthet hjälp, den rådsökande råd.
Och så var det det svenska sinnelaget hos de båda ma­ karna, som gjorde att man liksom kände sig flyttad närmare hemlandet, då man trädt in­ nanför deras dörrar.
Ty en af generalskan Brändströms för­ nämsta karaktärsegenskaper var hennes pa­ triotism.
Fosterlandet stod för henne som någonting heligt, allt hvad hon kunde göra i dess namn och till dess gagn gjorde hon.
Som exempel på hur osjälfviskt hon kände och handlade, då krafvet att offra egna in­ tressen för uppgifter af större och allmän­ nare räckvidd ställdes på henne, kan anfö­ ras, att hon var den drifvande impulsen vid hennes makes öfvertagande af den svenska ministerposten i Petersburg.
Som svensk militärattaché i de n r yska hufvudstaden hade general Brändström vunnit en insikt i r yska förhållanden och rysk politik, som, tillika med hans framstående personliga egenska­ per, gjorde honom synnerligen väl skickad att representera vår diplomati i det stora tsarriket.
Det var alltså själffallet att rege­ ringen kallade honom till den ansvarsfulla sysslan.
De båda makarna ryggade dock tillbaka för en skilsmässa från hem­ met i Sverige, allrahelst som denna skilsmässa också betydde, att de måste lämna barnen, hvilka ej voro i tillfälle att kunna medfölja.
Efter mycken tvekan och sedan kallelsen upprepats fingo dock dessa känsloskäl slutligen vika, enär generalskan ansåg, att då fosterlandet kräfde hennes make till den na post, s å måste de som goda patrioter följa appellen.
Generalskan Brändströms förmåga att re­ presentera i he mmet kännetecknades af den finaste kvinnliga takt och älskvärdhet.
Det kunde hända att någon rysk officer ibland lät framskymta meningar, som icke på ett vidare behagligt sätt berörde svenska öron.
Men husets värdinna förstod alltid att finna de rätta orden, som icke sårade, utan att hon dock stack under stol med sina egna åsikter.
Med hennes rätliniga karaktär samman­ föll hennes lågande harm inför allt, som smakade af orättvisa och orättfärdighet.
Hon hade själf på nära håll haft tillfälle att se utslag af väld och vrånghet, hvilket utan tvifvel bidragit till att i hennes stål­ fasta själ ingjuta en ärlig förtrytelse gent­ emot de grumliga handlingarnas folk.
Generalskan Brändström var ladylike i detta ords bästa mening, och som den verkliga förnämheten på samma gång är enkel och anspråkslös, så hörde det till hennes natur att icke blott vara hemmets högt skattade härskarinna och den kärleksfulla makan, utan också den idoga husmodern, hvilken delfog i allt arbete, äfven det enklaste, med al­ drig slappnande intresse.
Det fanns ingenting obetydligt för denna hugstora, känslovarma och helgjutna kvinna.
Med sin viljekraft, utnyttjad till det yttersta, befvang hon sin fysiska svaghet och behöll sin själ varm för allt, som utgör lifvets hög­ sta värden: kärleken, barmhärtigheien och osjälfviskheten.
Det är hennes eftermäle, och en mera ädelt formad minnesvård kan ej resas på hennes graf.
E. H — N.
Prenumerationspris: Dralrtnnnlorfo« • Vanl.
iinnlcctan upplagan i • Praktupplagan i Helt år Kr.
8. — Helt år Kr.
6.50 Halft år » 3.50 5 * ®.
*, ' " 5 Kvartal * 1.75 Kvartal » 2.25 Lösn:r » 0.Î2 Lösn:r » 0.15 FRÅN MIN FÖNSTERSMYG.
I fr edstankens tecken.
ET RÅDER ÅTER FRED I Eu­ ropa — åtminstone officiell fred — e fter Ivå lå nga års oaf- brutna krig.
Två år ännu, och vi ha tillryggalagt ett århun­ drade efter den napoleonska krigserans ut­ gång.
Detta århundrades utveckling anses af allmänna opinionen ha gått i ri ktning mot den ständiga världsfreden.
Det kan då vara af intresse att taga en öfverblick öfver den civiliserade världens krigshistoria under sag­ da tid.
Frånräkna vi inbördeskrig, hvilka sön­ derfalla i s ocialt eller politiskt r evolutionära rörelser, " frihetskrig " (d. v. s.
lyckade upp­ ror af nationell karaktär) och uppror Cd.
v. s. misslyckade frihetskrig) — v idare de tal­ rika kolonialkrig som europeiska makter fört utom Europas gränser, samt " interventioner ", sådana som Österrikes i Italien 1821 och Frankrikes i Spanien 1842, och taga hänsyn blott till de regelmässiga mellanfolkliga kri­ gen, f år tablån följande utseende: 1828 Rysk-turkiskt krig.
1848 Tysk-danskt krig.
1855 Krimkriget.
1859 Italienska kriget (Frankrike-Sardinien mot Österrike).
1864 Tysk-danskt krig.
1866 Tysk-österrikiskt krig.
1870 Tysk-franskt krig.
1876 Turkisk-serbiskt krig.
1877 Rysk-turkiskt krig.
1885 Serbisk-bulgariskt krig.
1894 Japansk-kinesiskt krig.
1897 Turkisk-grekiskt krig.
1898 Spansk-amerikanskt krig.
1900 Boerkriget.
1904 Rysk-japanskt krig.
1911 Italiensk-turkiskt krig.
1912 Första Balkankriget.
1913.
Andra Balkankriget.
Denna lista frapperar i många hänseen­ den.
För det första faller det i ögonen att alla Europas suveräna stater en eller flera gånger under århundradets lopp varit in­ blandade i mellanfolkliga krig, med undan­ tag af Holland, Belgien, Portugal och — Sverige.
Dock är att anmärka att de två förstnämnda haft sitt lilla unionskrig med fransk intervention och dessutom kolonial­ krig, samt Portugal inbördeskrig.
(Norge räkna vi ej med, då det blott i å tta år varit suverän stat.)
Men än mer drager krigs­ listan uppmärksamheten till sig genom det förhållandet, att på den första hälften at detta fredstankens århundrade komma 5 krig, på den andra 13.
På de senaste tjugu åren komma 9 krig mot 9 p å de första sjut­ tioåtta.
På 1900-talets fjorton år komma 5 krig, alltså nära 28 procent af hela anta­ let, på de sista två åren 3, alltså mellan 16 och 17 procent af hela antalet.
Före Krimkriget lär den föreställningen ha varit allmän, att världsfreden verkligen in- trädt.
Om afväpningsidéer då gjorde sig gällande är det förlåtligt och förklarligt.
Om någon nu tror att världsfredens inträde är omedelbart förestående, efter en så fruk- tansvärdt snabb ökning af krigens frekvens, omfattning och blodighet, måste han taga till motto det teriullianska " credo quia absur­ dum "; något stöd af fakta erhåller han åt­ minstone icke.
Vi veta att närhelst skiljedoms- och freds­ frågorna varit föremål för vederhäftig dis­ kussion, alltså mellan makternas bemyndi­ gade ombud, ha dessa alla som en från de eventuella s kiljedomstolarnes befogenhet un­ dantagit vitalfrågor — d e fall i hvil ka en na­ tion icke kan uppge sin rätt utan att tillika uppge sig själf.
Se vi till, i hvilken grad vitalfrågor legat till grund för århundradets krig, finna vi följande: 1828, 1855 och 1877 års krig h a å rysk sida framkallats af behofvet att spränga inspärr­ ningen i Svarta hafvet och förbi den turki­ ska skiltvakten bana sig väg till Medelhaf- vet.
Jag vill påminna mig att nyligen en svensk penna förnekat Rysslands mycket omtalade " sträfvan till hafvet ", m ed den mo­ tiveringen, att de ryska bönderna (som väl knappast hört talas om att haf existerar) icke förete någon sådan längtan.
Men det är nu en gång icke de ryska bönderna som göra rysk politik, utan de ryska statsmännen.
De förra må känna aldrig så ringa längtan efter saltvatten, de senares politik må aldrig så mycket lida af sjuklig expansionsdrift, så säger det icke desto mindre s ig själft, att för en stormakt måste det såväl ur ekono­ misk som krigspolitisk synpunkt vara en nödvändighet — allts å en vitalfråga — att ha tillträde till öppet haf och ej blott till inhaf, hvilkas inlopp äro i andra makters händer.
— Från turkisk sida voro dessa krig rena försvarskrig för själfva den statliga tillvaron — i högsta grad en vitalfråga.
Och hvad beträffar Englands och Frankrikes andel i Krimkriget, så måste de skydda sina medel- hafsintressen, som, särskildt hvad England beträffar, äro oomtvistligt vitala, från den fara som hotade genom Rysslands annal­ kande.
Det är nu en gång så sorgligt ställdt, att en stormakt icke kan oc h får u nna en an­ nan mera än en ganska blygsam " plats i solen ", a nnars riskerar den att en gång själf trängas därur.
De krig som föras för att nedslå en hastigt uppväxande stormakt kunna väl sägas grunda sig på framtida vi­ talfrågor.
1848, 1 864, 1866 och 1870 å rs krig fördes för att möjliggöra Tysklands nationella en­ het och statliga tillvaro, och att dessa äro vitalfrågor, kan väl ingen neka.
Icke hel­ ler att de två förstnämnda krigen för Dan­ mark hade karaktären af nationellt själfför- svar.
Österrike hade att försvara sin histo­ riska maktställning.
Detta är en rätt som det blir sv årt att frånkänna en stat; ty ingen kan förutsäga, huru snart en förlust af makt blir e n förlust af lif.
I 1859 års krig var det Italiens folk som stred för sin rätt till statlig tillvaro.
Frank­ rikes deltagande förestafvades af dess drift att ena det romanska Europa och göra dei gällande mot det germanska; dess fredsbrott 1870 af dess önskan att bryta den snabbt uppväxande tyska makten; båda delarne synpunkter, hvilka, som ofvan framhållet, icke kunna frånkännas att i sin mån vara det nationella själfförsvarets.
Japans båda moderna krig med tio års mellantid äro att beteckna som en ung, i våldsam utveckling stadd stormakts behof att skaffa rum för sina människomiljoner, sina möjligheter, rum a tt lefva med ett ord.
Å R ysslands sida var ju 1 904 års krig ett nytt uttryck för " driften till hafv et ".
Minst " vital " ter sig onekligen krigsnöd­ vändigheten i 1898 års spansk-amerikanska krig.
Inom amerikanska nationen äro ju också åsikterna om imperialismens välsig­ nelse delade.
Å a ndra sidan kan icke nekas, att när nu de fredligt sinnade demokraterna med Wilson kommit till väldet, handla de mot svagare grannar ungefär lika imperialistiskt: f^gnS Byfå 0.
Expedition, MästeSamÄ.
45. i Z.
... V ... «,.
.. — ~ — .... r ».
-,.
.
.
.
* *.
. "
; Redaktionen: " Riks 16 46.
Allm.
98 03.
Expeditionen: Riks 16 46.
Allm.
6147..
.
K i, I0 _ 4.
Kl. 9 — 6.
: Annonskontoret: Riks 16 46.
Allm.
6147.:: Red.
Nordling: Riks 8660.
Allm.
4 02. Kl 9 — 6 •.
Kl 11 — 1 Rik » 86 59.
Allm.
43 04.
• - Verkst direktören kl 11 - 662 - Annonspris: Pr millimeter enkel s palt » 20 25 öre efter text- / &gt;re å textsida.
lo förhöjning å lår- » kild begird plat ».
Utländska annonter de­ biteras 30 öre med 20 ' / a förhöjning å » trskild be- gård plats
som republikanerna.
Att spanjorerna för­ svarade sitt gamla kolonialområde, skedde i kratt af en rätt som ännu aldrig varit något folk förnekad.
1900 års boerkrig slutade med ett fritt folks undergång; för detta folk gällde alltså stri­ den en så vital fråga som möjligt.
Hvad England beträffar är det svårt för den i kolo ­ nialpolitik oförfarne att bedöma huru pass stor nödvändigheten var att lägga de båda republikerna under engelskt välde.
I 1911 års krig hade italienarne i ovanligt ringa grad att fröjda sig åt den fredsäl­ skande världens sympatier.
Och dock — för den stormaktssfällning, hvari Italien ge­ nom många omständigheter drifvits in, kan det väl sägas vara en nödvändighet att äga en stödjepunkt på Medelhafvets södra strand och ett kolonialområde för sin öfvertaliga befolkning.
Att Tripolis föga ägnade sig för ändamålet, var icke Italiens fel; det fick nämligen icke välja!
Komma så Balkankrigen 1876, 1885, 1897, 1912 och 1913.
Balkan är i eminent grad de tragiska, de obönhörligt olösliga folkproble­ mens mark.
Här ha lagrat sig välde öfver välde, greker, serber, bulgarer och turkar.
Hvar och en har här nationell och historisk rätt till d et hela; historisk, därför atf han här en gång ägt allt, nationell, därför att hans folk ännu i glesa lager betäcker den omstridda marken.
Hvar och en kämpar för förtryckta landsmän, hvar och en känner sin sak helig, och hvars och ens sak är absolut oförenlig med de andras.
Från en blodig forntid gå Balkans folk, mänskligt att döma, genom det blodiga nuet mot en blodig framtid; Balkan- problem komma att finnas, s å länge ännu t vå af dessa folk existera.
I h vart och ett a f de öfriga krigen skulle, frukta vi, ett skilje­ domsförslag ha ljudit som fåvitskt tal; här åter som - en skymf och ett hån.
• " Så drabba folken hop i blodigt möte. "
Det är ett hårdt och grymt göra för ett folk att existera, ty i längden kan det icke ske annat än på andras bekostnad.
Medan vi resonera, pågår ett nytt litet Balkankrig, ehuru utom räkningen ooh " det tredje Bal- kankriget " står hotande vid horisonten.
Hvad skall världshistorien hafva att förtälja om de två år som återstå af detta fredstankens år­ hundrade?
ANNIE ÅKERHIELM.
Amelie Cederschiöld, född Sterky.
NYLIGEN SKULLE jag söka en bekant i ett angeläget ärende.
Jag mötte henne nere på gatan, och som ti­ den ej medgaf upp- skof, nödgades jag hejda henne, fast hon ej gick ensam.
Min fråga var snart afgjord, men innan vi skildes sade jag nyfi­ ket; " Hvem var den munira lifliga och unga damen du gi ck med? "
" Den unga damen, och så kan man verk­ ligen kalla henne, " svarade hon leende, " är majorskan Cederschiöld, som fyller 60 år om några dar och har tre gifta barn och sju barnbarn. "
Jag ville inte tro mina öron.
" Kom till mig i morgon skall du få veta hemligheten med hennes ungdomlighet, " sade hon och skyndade bort.
Jag kom och fick höra att damen ifråga var född 1 4 okt.
1853 i H amburg, där hennes far var .ministerresident.
Vid 18 års ålder gifte hon sig med framlidne major Henrik Cederschiöld och flyttade till Sverige, som var ett för henne främmande land, hvars språk hon ej ens var mäktig trots de svensk­ födda föräldrarna o. s. v. " Men hemligheten med hennes ungdom­ liga utseende? "
frågade jag otåligt.
Jo, därmed förhöll sig så, alt hon redan som litet b arn visade anlag för dans och äl­ skade dansen i den grad att hon bara drömde om att få gå till scenen.
För att lugna den lillas häftiga åtrå skaf­ fades henne den bästa undervisning i dans som kunde fås, hvarmed fortsattes i lio år.
Men det var ingalunda i främsta rummet baldanser, som sedermera roade den unga flickan.
Det skulle vara tankedjup och skönhet i dansen.
Den skulle uttrycka ädla, upphöjda känslor för a tt tillfredsställa henne.
Som ung fru le fde hon i mondäna kretsar, men de allvarliga intressena växte ändock och fördjupades mer och mer hos henne.
Efter några år ägnade både hon och hen­ nes man sig ifrigt åt arbetet i " Federatio­ nen " Csedligheisföreningen).
Så deltog fru Cederschiöld i s tiftandet af Dräktreformför- eningen, i hvars styrelse hon verkade under en följd af år.
Och 1889 voro båda ma­ karna med om alt grunda det Teosofiska Samfundet, som numera kallas Universella Broderskapet och T.
S.
Fru Cederschiöld är äfven en äkta älskare af all skön konst.
Själf har hon idkat både sång och målning förutom dans och skådespel.
I T.
S. fick hon användning för sin f allen­ het för scenisk konst i e tt par af de grekiska symposier som uppfördes där.
Hon gaf äf­ ven undervisning i d ans åt barnen i de s. k. lofuscirklarne samt åt de vuxna, som utbil­ dades till l ärarinnor.
Hon fick tillfälle i den af henne komponerade och instruerade re­ ligiösa dansintroduktionen till en af sympo­ sierna att visa elevernas förmåga att ut­ trycka de renaste och högsta känslor.
Äfven på många andra sätt har hon del­ tagit i arbetet inom U.
B. och T.
S.
— ej minst genom öfversättningar till o ch ifrån de tre europeiska världsspråken, samt genom att i flera år upplåta sitt hem till ett centrum för teosofiskt intresserade.
Fru Cederschiöld har äfven andra intres­ sen än de teosofiska och konstnärliga.
Hon har en vidsträckt litterär bildning och följer tidsfrågorna vaket och aktivt, ' ivilket bevisas bl.
a. af att hon är absolutist och att hon har tecknat sitt namn under kvinnornas opinionsyttring för rösträtt.
" Efter alla upplysningar förstår jag, att med så många lifliga och varma intressen måste själen hållas ung och reflexen däraf visas i det yttre, " inföll jag.
" Ja, de göra ju sitt till, " svarade hennes vän, " men främst beror det på den vis­ domslära hon omfattar, som stämmer själ och kropp i harmoni.
Där har du hemlig­ heten med hennes ungdomlighef. "
" Och dansen har väl gjort hennes smi­ dighet i figur och rörelser, " tillade jag.
" Ja visst, men det hänger ihop med det inre.
Det där är ett intressant kapitel, men jag hinner inte ut veckla det i dag. "
Inte heller min lid medgaf tyvärr en dju­ pare forskning i m ysteriet.
K. A. till Kr.
8.50 pe r styck är väl billigt?
Sänd Eder!
nerfläckade och oanvändbara „klädning för ke- \ misk tvätt och prässning till Orgryte Kemiska!
Tvätt- &amp; Färger!
A.-B., G öteborg och Ni blir för-!
vånad öfver aet goda resultatet.
Det är ej likgiltigt, till hvilken affär Ni vän-!
der Eder, ty det är stor skillnad på kemisk tvätt och — ke misk tvätt.
KlÄDN INGÅR äJ|Den förspillda faran.
Af ARTUR MOLLER.
fKA DU INTE ÄNDÅ TA PARA- ply i dag, vädjade fru Fischer där hon stod i t amburdörren, lite flickaktigt hängande mot dörr­ posten efter vanan.
— Nej, käraste, det blir inte .regn, sva­ rade hennes man, men utan otålighet.
Han visste alt hennes o msorger voro förestafvade af en kärlek, som sträckte sig till a llt som rörde hans person.
Och medan hon knäppte bort ett par dammkorn från hans sammetskrage, böjde han sig fram och kysste henne än en gång, mellan ögonbrynen.
Han var lång, mager och mörk som fru Fischer ansåg att en man borde v ara.
Stilla­ sittandet framför pulpeten hade kanske run­ dat hans rygg något; men det hade hon al­ drig lagt märke till, det hade kommit så småningom.
Han var ännu ej mer än trettiotre och hon tio år yngre.
— S ka jag ta Ingrid med mig och komma och hämta pappa på kontoret i dag?
— K ära du, det går nog inte.
Vi f år nog sitta öfver e n half timme minst, del är en del saker från i g år som måste kollationeras.
— Ja, adjö då, Adolf.
Hälsa herr Berg­ sten!
När Fischer kom ned på gatan vände han sig om.
Han visste, atl i de t utbyggda hörn­ fönstret väntade två hufvuden, lika blond- burriga och rosiga, det ena endas!
betydligt mindre, på hans b lickar.
Och han log uppåt och viftade igen; därpå salle han sig réso­ lut i ganska rask gång.
Ty klockan fatta­ des bara tio minuter och det var han som skulle öppna.
Där han gick, hade han inte den ringasle förkänsla af att någonting oerhördt skulle hända honom i dag.
Han tänkte på att det var en utmärkt bräckt skinka han fått till frukost.
Därpå funderade han öfver några ord som chefen yttrat häromdagen, och som mycket väl kunde tydas som ett varsel om gratifikation till nyåret.
Vid ordet gratifika­ tion kom han ihåg att det var hans husfrus namnsdag på onsdagen, och började tänka på hvad han skulle hitta på för n ågon öfver- raskning den här gången.
En minut före tio var han framme vid kon­ toret, och medan han stack nyckeln i låset, läste han mekaniskt de båda fönslrens guld- bokstäfver Change de monnaie, Geldwech­ sel, Exchange of money.
Medan han bytte ut sin jaguelte mot den tunna lätta arbetskavajen, tänkte han ännu en gång på hvad chefen sagt, hvarefter han började genomögna kurserna i Börsen- Courier.
Klockan 4,05 hä nde det.
Del hade under dagens lopp varit rätt lite folk på kontoret; man var framme i se ptem­ ber och turistsäsongen sjöng på sista versen.
Bergsten salt och kontrollräknade dags­ kassan, buntande sedlar och staplande guldmynt.
Fischer hade just själf varit ute och låst gatudörren, kontorets vaktmästare hade gått till posten.
Så mycket mer förvånad blef ha n att höra fotsteg i de t lilla vaktmästarrummet utanför.
Han skulle just säga någonting härom till Bergsten, men munnen blef stående halföp- pen.
Ty i nästa ögonblick steg en maske- KLIPPAN.
Finare Post-, Skrtf-, Kopim- j och Twycfttxtpper Modernaste Finpappersbruk, / fans textpaoper tillverkas at Klipp * ».
: - 663 - samt Kartong *
rad man in i l okalen.
Förvåningen lämnade rum för en besynnerlig kall stelhet i l ederna, då han såg en revolver glittra till i den svart- behandskade handen.
— Hands oft!
Han lydde mekaniskt, men i detsamma förekom honom hela uppträdet overkligt och otroligt, som om han läst en kolportagero- man eller suttit p å biografen.
Han gjorde en rörelse för ' att protestera.
— Hv ad är det här för ett spekt 1 bör­ jade han.
— Still, dein Hund, oder!
röt mannen på någon sorts obehaglig polsk-tysk cirkusdia­ lekt, i det han lade pekfingret på trycket.
Fischer kände hur hans händer flögo upp af sig själfva.
Nu vände sig mannen om och gaf en låg signal.
En a nnan mask blef synlig och fat­ tade posto i d örröppningen.
Äfven han höll en revolver riktad mot dem.
I denna sekund mötte Fischers blick Berg­ stens, som stod där på andra sidan pulpeten med lyfta armar.
Han såg utan tvifvel ko­ misk ut.
Men Fischer såg blott dödsånge­ sten i h ans blick, o ch den meddelade sig till honom själf.
— Det är alltså verklighet!
gnydde tan­ karna inom honom, medan hans handleder surrades och han vårdslöst stöttes omkull på golfvet.
— Detta skulle Berta ana.
Å, B erta och min lilla Ingrid.
* Det bief en oförgätlig dag för Adolf Fischer.
Sedan han och Bergsten på polisstationen afgifvit sin redogörelse, ringde han upp sin hustru.
Han hade tänkt underrätta henne om hvad som händt, men i samma ögonblick han tog luren, ändrade han sig.
Han tänkte på att det var synd att fördärfva en sådan historia genom att säga något i telefon.
Han yttrade blott i sin naturligaste ton, att han blifvit uppehållen, men skulle vara hemma •om tio minuter.
Så tog han en automobil.
Han längtade.
När han kom hem berörde det honom egendomligt, att plaggen i tamburen hängde på sina vanliga platser och allt var sig likt sedan i mo rse.
1 sitt raffinemang brydde han sig inte om att yttra någonting om händelsen vid bordet, utan beslöt att vänta till kaffet, då Berfa brukade sitta hopkrupen hos honom på en turkisk divan.
Men medan de åto vingelé, ringde plötsligt telefonen inne på hans s krif- bord.
Det var från en tidning som gjorde honom flera frågor angående omständighe­ terna vid inbrottet.
Nu fick han berätta.
Men det blir o ftast inte som man tänkt sig här i världen.
Visserligen satt fru Fischer från början med häpet vidgade ögon och åter­ hållen andedräkt.
Men allt som den drama­ tiska skildringen fortskred, var det liksom om någonting slocknade inne i pupillerna och det kom ett uttryck i h ennes ansikte s om — ja, som i all a fall infe var det han väntat.
Lilla Ingrid var däremot idel entusiasm.
— Band de verkligen pappa om a rmarna?
upprepade hon gång efter annan.
— Ka stade de omkull farbror Bergsten på golfvet också?
Det ringde igen, denna gången var det tamburklockan.
En representant för en an­ nan tidning och en fotograf.
Adolf Fischer fick på nytt redogöra för inbrottet, o ch bland annat fotograferas märkena efter repen kring hans armleder.
Det var en stor och oförglömlig dag hos Adolf Lundgrehn.
Vår nya följetong.
EDAN NU BERÄTTELSEN " ETT tappert hjärta " afslutats i före­ gående nummers romanbilaga, börja vi i detta nummer införandet af en bergslagsnovell, " Val lar-Per ", hvars egenskap af folklifs bild från ett af våra bruksdi­ strikt gör den till en lämplig motsat s till de båda föregående mera salongsmässiga skildringar, vi publicerat.
Författaren, Adolf Lundgrehn, helt visst en all­ deles ny bekantskap för d e flesta af Iduns läsare, är en man i 30-års åldern och tillhörande den fal­ rika klass af skr ibenter, som fått kämpa en oaf- bruten kamp mot fattigdomen, under det lusten för författarskap samtidigt varit så stark, att han ej kunnat afhålla sig från att tillg ripa p ennan och dikta de stunder h an ej behöf f slita för brödb iten.
Efter en kort skolg ång och sedan fortsatt bild­ ningsutveckling p å egen hand tog L. en tid plats som bokhållare, men öfvergick småningom till journalistiken, medarbetade i åtskillig a tidningar och bedre f vid sidan däraf en afsevärd skönlitte­ rär produktion, s om ingick i tidningsspalterna.
I bokform har han utgifvit novellsamlingen " Under kampen ", romanen " Högagård ", en diktsamling " Ensamhetens sån ger " jämte et t antal broschy rer i dagsfrågor.
Därtill har han hållit åtskilliga före­ drag i nykterhetsrörelsens och folkupplysningens tjänst.
F. n. sköter han Smålands Folkblads lokal­ redaktion i Nässjö.
" Vallar-Per " ä r, som sagdt, en bergslagsnovell, som på ett medryckande sätt skildrar det hårda lifvet fram för smältug narne däruppe i järnets och forsarnas vackra landskap, hva rtill förfat taren fo­ gat ett romantiskt inslag af ömsom humoristisk, ömsom gripande natur.
familjen Fischer.
En tidning lyckades få in e tt tiotal rader om händelsen i sin kvällsupp­ laga.
Så var det ute i staden och hela ef­ termiddagen spelade telefonen.
Alla Fi­ schers umgängesvänner ville lyckönska ho­ nom att ha sluppit helskinnad från affären.
Hans och Bergstens namn uttalades denna afton af tusentals läppar.
De befunno sig i centrum för hela stadens intresse.
Det var ett stort afbrott i hvardagslifvets obemärkta enahanda, och det bör ej döljas att Fischer njöt däraf, ehuru hans hustrus, som det före­ föll honom, kyliga fåordighet förundrade och nästan oroade honom.
Påföljande morgon skickades jungfrun ner med order att köpa alla tidningar, obe­ roende af deras färg.
— Adolf Fischer fick också god tid att ge­ nomgå dem, ty kontoret kunde infe öppnas i d ag.
Polisen höll på där med sina under­ sökningar.
Tillsvidare hade de inte ledt till något re­ sultat.
Förbrytarna, som tydligen voro af in­ ternationell typ, hade burit h andskar och så­ ledes ej lämnat några tumaftryck efter sig.
Något ansiktssignalement kunde ju ej heller uppgifvas, och i de afseenden Bergsten och Fischer kunnat lämna någon ledning, såsom i fråga om tjufvarnas längd, klädsel o. d. stämde ej deras uppgifter med hvarandra.
Detta beklagades af en tidning, s om sökte förklaringen därtill i den " förvirring och skrämsel som alldeles tycks ha förlamat de båda banktjänstemännen ".
Fischer, som satt och läste högt för sin hustru, kände vid dessa ord plötsligt hur blo­ det steg upp i hans ansikte.
Han tog en annan tidning s om hade hans och Bergstens porträtt på första sidan.
Det var en braskande artikel med flera underru­ briker.
Den sista innehöll en del reflexioner med anledning af den dristiga kuppen, för hvars utförande man inte ku nde undertrycka en viss beundran.
Det såg nästan ut som om de skulle undslippa med sitt byte, öfver 15,000 kronor.
" Hade de båda bankmän­ nen lagt i dagen mera sinnesnärvaro och rå­ dighet, torde väl fjufvarna åtminstone inte kommit undan med så väl bibehållet inkog­ nito ".
— Åtminstone!
utbrast Fischer.
— Hvad menar de med det?
— Fråga inte mig!
sade fru Fischer utan att lyfta ögonen från sin h ålsöm.
Han skrynklade förbittrad ihop tidningen, i d et han såg på henne.
— De kanske tycker att skurkstrecket är beundransvärd!!
— Åh det vill de väl ändå inte ha sagdt, kom det från fru Fischer med ett litet teende och i e n ton, som genom sitt lugn kontraste­ rade mot mannens.
— Men mod och beslut­ samhet är ju alltid beundransvärda.
Därmed reste hon sig och lämnade rum­ met, som om hon inte ville vidare ingå på sa­ ken, eller pinades af att höra mer.
Efter skymningens inbrott begaf sig Adolf Fischer ned till det lilla v äxelkontoref som i hast fått en sådan ryktbarhet.
Han undvek hufvudgatorna, och då han såg en klunga af nyfikna, som hängde på trottoaren utanför, gick han om dem i båge med hatten ned­ dragen i pannan.
Han hörde ett skratt ur klungan och det skar i honom liksom det hade gällt honom.
Polisen hade gett sig af.
När han nu återigen stod i skumrasket därinne — han ville ej väcka uppseende ge­ nom att skrufva på det elektriska ljuset — genomlefde han hela scenen på nytt.
Men den hade liksom fått en annan färg, och dess dramatiska spänning hade fått en besk bismak af tragikomik.
Hvad som skett och inte skett föreföll honom ej längre så nödvändigt och själffallet.
Precis där hade den förste maskerade mannen stått, ej mer än två meter från barri­ ären, då han vändt sig om mot dörren och signalerat till sin kamrat.
Det var det första ögonblicket som gått förloradt.
Det andra var när förbrytaren band Berg­ sten.
Då hade han visserligen den andres revolver riktad emot sig.
Men genom att PSr huden » vård ocb ansiktets skönhet PARIS.
Ënm •eonnetsmedei som Icke Irriterar tanden.
K. AIDERSOI - 661 - AT a chatull af ek, med 9^2 duss.
L kontrollerad!
bordsilfver eller ock 9Va duss.
l:ma nysilfver iill K r.
625 — 200.
Praktkatalog, ringmåli gratis.
KUNGL.
HOFJUVELERARE.
1YJ L JAKOBSTORG 1.
REGERINGSG.
19-21.
blixtsnabbt huka sig ned bakom barriären skulle han ha kunnat komma Bergsten till hjälp och kanske gett det hela en annan vändning.
Det var väl inte troligt att mannen vid dörren kommit sig för med att skjuta och alarmerat hela huset.
Men om han också skjutit — sk ulle han ha hunnit få sikte?
Ja, faran fanns där!
Men mod och beslutsamhet är ju alltid be­ undransvärda. "
Fischers ansikte förvreds.
Han led af de svåraste marter som manligheten kan lida: han såg sig feg och förödmjukad i den kvin­ nas ögon som han älskade.
* Det är nu åtskilliga å r sedan.
Fischer sit­ ter fortfarande vid sin pulpet midt emot Bergsten.
Han åtnjuter sin chefs förtroende och högaktning, och om de försvunna 15,000 talar ingen längre.
Äfven i familjen Fischer tycks revolver- episoden vara glömd.
Ty den beröres aldrig med ett ord.
Men i s in chiffonnier har Adolf Fischer en mängd gulnade tidningsurklipp i go dt förvar.
Äfven den karikatyr som en obskyr skämt­ tidning hade inne på hans hustrus namns­ dag.
Men ibland när kontoret just stängts för publiken och klockan visar på 4,05, ser han med en besynnerlig spänd blick mot dörren till vaktmästarerummet och håller lyssnande andan.
Det är som om han väntade på någon som inte kommer ...
Och han får nog vänta.
Ty det är med bragden som med lyckan: den anmäler sig i regel bara en gång i en människas lif.
De gamlas dag.
NDER BESKYDD AF H.
K.
H. kronprinsessan anordnas i nästa månad e n a m a t ö r u t s t ä l l ­ ning af konst, konst­ s l ö j d o c h h an d a r b e t e n till förmån för De gamlas dag i Stockholm.
Alla, som kunna, uppmanas att deltaga.
De föremål, som äro ämnade att utställas, to rde under oktober månad insändas till Akade­ mien för de fria konsterna i Stockholm, under adress vaktmästar Hellman.
Sista inläm­ ningsdagen är den 1 november.
Om en p er­ son önskar ställa ut flera föremål, vore det önskvärdt, att ett af föremålen skänktes till föreningen " De Gamlas Dag ".
Önskas försäljning, å tager sig föreningen detta emot erhållande af 20 procent på för­ säljningssumman.
Â föremålen skola namn och adress tydligt utsä ttas; på dem, som äro afsedda såsom gåfvor, torde ordet " Gåfva " bifogas, jämte värdet; på dem, som skola försäljas, " Till salu " jämte priset; samt på dem, som endast äro afsedda såsom utställ­ ningsföremål " Utställd ".
Nu riktas till alla, kända och okända, ama­ törkonstnärer en uppmaning att träda fram och visa hvad de förmå.
Till damerna riktas en särskild vädjan att samt och synnerligen deltaga, exempelvis med något vackert handarbete.
Anmälningar om deltagande i utställnin­ gen emottagas till den 1 november å " De gamlas dags " byrå, Regeringsgatan 9.
Rikst.
126 20, al lm.
tel. 148 90.
DE GAMLAS D AGS FÖRENING.
På stora irumman ... En liten räkneuppgift.
RU FLINGA KOMMER EN DAG fram i september upp till fru Klinga och finner henne midt upp i flytt- ningsstöket.
Golf ven belamrade af packlårar och koffertar, bokskåpen gapande tomma, böckerna upp­ staplade på bord och soffor.
Gardiner och taf- lor nedtagna och alla prydnadssaker sin kos.
Glas och porslin på golfvet och hvar som helst.
Med, ett ord, allt är förödelsens styggelse.
På ett hörn af serveringsbordet står en halftömd tekopp, en smörklick på ett tefat och några bröd­ bitar i en omelettform.
Fru Flinga ser sig omkring i denna babels- förbistring med förståendets hjärtliga deltagan­ de och skyndar med utsträckta händer fram till fru Klinga, som står diibbelvikt öfver en brunnsdjup packlår.
Fru Flinga ser bräcklig och svag ut.
Fru Klinga raka motsatsen.
Hela hennes appari­ tion, alla hennes rörelser utvisa en stark fysik.
Fru Flinga: À kära!
] o, nu har du d et för­ tjusande!
Du är väl a lldeles förbi af trötthet o ch öfveransträngning?
Fru K., godlynt: Inte alls.
Fru F., häpen: Inte!
Än ryggen då?
Men kanske du inte hållit p å så länge?
Fru K.: Hela veckan, lilla du, och mest da­ garna i ände och mycket återstår ännu, men inte får man ge sig öfver för det.
Fru F.: Ja, men nog är du väl trött i alla fall?
Fru K.: Tror du man får känna efter så dant!
Fru F., litet irriterad: Får-känna-efter!
An­ tingen man får eller inte får, ger sig tröttheten nog tillkänna.
Fru K..
rycker på axlarna: Ja, s er du, viljan — viljan, den gör underverk.
Fast infe är det nå­ got nöie att stå i flyttning, det vill jag infe påstå, och nog skall det bli skönt, när allt är öfver.
Det värsta är att min jungfru i dag behagat in­ laga sängen.
Hvad t ycks?
Fru F.: Men då är hon väl sjuk?
Fru K. rycker på axlarna: Sjuk!
Det vet du väl, hur tjänstfolk ta r vid sig, så fort de känna sig litet illamående.
Fru F.: Kan jag inte f å hjälpa dig?
Fru K.: Jo, det vore mycket snällt, om du vil le hjälpa mig med alt lägga ner böckerna i de där Iårarna.
(Pekande på två lår ar ännu större och djupare än den, twari hon själf packar glas och porslin.)
Böcker äro ju så lättvindigt alt få ner.
Fru F. tar af sig ytterkläderna och ställer sig nedhukad öfver låren.
Redan efter första halftimmen börja rygg och armar värka och blodet tränger henne " uppåt hufvudet.
Men hon fortfar att taga det ena bokfånget efter det andra från bordet bredvid låren.
Värken till­ tar och blodet kokar som i en gryta i kinder och hufvud, under det mattsvetten sipprar fram genom alla porer.
Hon rätar på sig, drar efter andan, tar sig öfver ryggen och kastar huf­ vudet bakåt.
Fru Klinga ligger fortfarande framstupa och märker ingenting.
Fru Flinga hämtar nya bokfång från soffor och stolar, staplar upp dem på bordet och fortsätter med sitt arbete.
Hon har föresatt sig att inte sluta, förrän Iårarna äro fullpackade.
Men om en stund känner hon dock, att hon måste livila ett litet tag och slår sig ner i en fåtölj.
Fru Klinga ser sig tillbaka och småler.
Den starkas öfvermodiga, själfbelåtna leende gent emot den svaga.
Fru Flinga rodnar pinsamt och reser sig till hälften.
Fru K.: Nej, sitt du för all del, om du behötver det.
Inte s kall du ö fveranstränga dig för min skull.
Det ligger undertryckt skratt i rösten, när hon spetsar till sitt " öfveranstränga ".
Fru F.: Jag skall bara hvila ett litet iag, så går det så mycket bättre s edan.
Behöfver du aldrig hvila under arbetet?
Fru K.: Nej, gudskelof.
Det är ju något man förresten aldrig får tänka på, när man har man och barn, hus och hem och bara en tjänare, och till på köpet en, som infe stort duger till.
Ser du, måste är en s ådan förträfflig pådrifvare.
Det är också mycket roligt, a tt min s värmor, som du vet är så gränslöst fordrande, skänker mig sitt höga gillande.
" Du ligger inte du, som så många an­ dra fruar, och drar dig på schäslongen om da­ garna ", brukar hon sä ga.
Fru F.: Hvad sv arar du då?
Fru K.: Jag svara r: " Jag, bästa svärmor, ar­ betar om dagen och sofver och hvilar om natten.
Det är det enda rationella och befordrar både hälsa och välstånd.
Fru Flinga står åter lutad öfver boklåren.
De få minuternas hvila har gjort henne godt, men när hon slutat, är hon öfvertrött.
Helst skulle hon vilja kasta sig baklänges i stolen och ligga där en god stund orörlig och med slaknande muskler.
Men hon behärskar sig, fumlar litet med näsduken och torkar sig i pannan och n acken.
Fru K., som hela tiden arbetat med samma oförtrutna vigör: Så röd du är!
Är du verkligen trött för så litet?
Fru F. urskuldande: Ja, det vill s äga ... jag hade ju haft någ ot att göra förut och litet att styra med, när jag komm er hem också.
Det ringer i telefon.
Fru K., vid luren: Jo då, visst orkar jag!
Fattas bara det!
Förtjusande roligt.
Tack, vännen min (Tillfru F., 7ned upprymd min:) Malle har skaffat biljetter til l dra matiskan i kväll!
O, s å roligt!
Fru F. förundrad: Och det är du verkligen upplagd för efter en sådan vecka?
Fru K. lika förundrad: Ja då!
Just d å sätter man mest värde på en förströelse.
Fru F: Men ... (biter ihop tänderna och tar ett stelt afsked).
Fru K.: Ja, tack för hjälpen då, din lilla kråka!
Måtte du bara inte förtagit dig, din lilla stackare!
(Skrattar som förut.)
Fru F. vänder sig om i dörren och ser fru K. rakt i ögonen: Hör du, när din svärmor prisar dig, s äger hon inte något mera också?
Fru K.: Nej, hv ad då?
Fru F.: Ält du bör känna dig tacksam, mycket tacksam.
(Går).
Under hemvägen frågar sig fru Flinga: fag undrar hvem af oss två, som egentligen arbetat mest?
Ett litet räkneexempel, som hon skulle vilja låta gå vidare.
STEFFEN.
Tekniska sagor.
För Idun af OTTO WITT.
Råttan och fången.
OR NÅGON TID SEDAN BLEF en m an anklagad genom en lön- lig angifv else, dömd och kastad i fän gelse.
Han svor och bedy­ rade högt sin oskuld men intet hjälpte och han måste, ehuru han var full­ ständigt oskyldig, kvarstanna i den ohygg­ liga fängelsehålan.
En dag hörde fången ett svagt litet " pip­ pip " nere i ena hörnet af cellen.
— Det är bestämdt en råtta, tänk te han.
Besynnerligt — nu har jag varit här i hela fyra dagar och ännu inte hört ett knäpp.
Besynnerligt.
— Pip-pip, gnällde det igen så ömkligt att fången öfvervann sin motvil ja för r åttor och helt vänligt luta de sig ned.
— Hvem är det som piper?
frågade han.
— Det är jag, svarade en späd stämma och en liten råtta kröp försiktigt fram midt på golfvet.
— Â, var inte rädd, min lilla vän, sade fången.
— Nej, jag är bara så svag och eländig, genmälde råttan och såg på honom.
Jag är nära att förgås af hunger — ack, vill du gifva mig litet ait äta?
— Ja, vänta en stund, svarade fången, snart kommer fångvaktaren; då skall du få.
Tyst — där hör jag honom — göm dig så att han inte tramp ar på dig, lilla kryp.
Råttan släpade sig in i sku ggan under bänken och så kom vaktaren.
Han lade två brödkakor på bordet f ramme vid fönstret och hällde friskt vatten i kr uset.
— Kom nu, u ppmanade fången den lilla gnagaren och han blef så intresserad af att se den lustiga, lilla råttan mumsa, att bägge kakorna voro försvunna, innan han kom att tänka på, att han själf också behöfde litet att äta.
Pellerins Växt-Margarin det finaste mejerismör.
CFSatteP —: •• " = - 665 -
— S e så, lilla slukhals, sade han, nu har du ätit upp hela min middagsmat.
Men det gör ingenting — håll till go do, håll til l g odo.
Den lilla råttan plirade med ögonen,-satte svansen i det vack raste S hon kunde och pep: — Det har har du inte gjort för int et, bä sta Borinne.
Fången skrattade.
— Å-ja, svarade han, någon betalning kommer aldrig i fr åga — du lill e stac kare — aldrig i fråga — men hvad var de t d u kal­ lade mig?
Borinne?
— Ja, svar ade råttan, vi kalla dem så.
— Hvilka?
un drade fången.
— De på två ben kalla vi Borinne oc h de på fyra, som löpa i skog och mark, heta Borute.
Fången log ånyo öfver råttans lustiga sätt att benämna människor och djur och tänkte just fr åga henne, hvad hon då kallade fåglar, fiskar och växter, d å råttan satte upp en för­ näm min och sa de: — Du tror kanske inte, att jag är en b eläst råtta, — tr or du inte, at t jag vet, att jag på ett eller annat sält kan vara dig nyttig.
Joo, du.
Jag har allt knapr at i mig e n hel flottig s ag- bok och hela fabeln om råttan och lejonet och den om råttan och elefanten kan jag på mina tjugu tår.
— Du var mig en rolig kamrat, tyckte fån­ gen.
— Rol ig eller inte, s varade råttan, affär är affär.
Du har hjälpt mi g ur lifsfara med u pp­ offrande af en hel dags egen ranson — v ar säker om att jag s kall betala igen det med räntors ränta.
— Nej, hör du, utbrast fången, du talar ju som en hel g rosshandlare — hur k änner du till allt det d är egentligen?
— Jag har bott ett helt år i en slakt eriaffär och lefvaf på räntorna, g enmälde råttan.
På detta sätt sprakades de vid, de två.
Men tiden gick.
Fången började att tackla af.
— Hvad felas dig?
frågade råttan.
— Salt, svarade fången.
Det finns intet nödvändigare för d en mänskliga organismen än saltet.
— Salt?
undrade råttan.
Sådant där hvitt, som ser ut som socker och som m an blir törstig af?
— Just det.
Kan du skaffa mig d e t, lilla pyre, så är du du ktig.
— Du har räddat mitt lif, Borin ne, gen­ mälde råttan, nu skall jag rädda ditt.
Hvar skall jag hämta saltet?
— I någ ot kök, k anske, föreslog fången.
— De t går nog inte, svarade råttan.
Ser du, jag är nu för tiden fängelseråtta — jag har skrifvit ut mig ur allmänna " hus-råtte­ föreningen " och g ått in i " Råttornas förening till fångars nytta och nöje ".
— Å — kors då!
utbrast fången imponerad.
Det var värre det.
— Men finnes det inte salt i naturen?
frå­ gade råttan.
Hur kommer det in i köket?
Lagas det?
Fången svarade, att det fanns salt i haf- vet och i grufvor, djupt under jorden; salt fanns det i männis kornas t årar och det fanns växter i öknen, som vo ro salta.
— Go dt, svarade den modiga lilla råttan, jag skall finna salt — var lu gn.
Och borta var den.
Råttan smög sig bland rännslenar och snår och på dolda stigar och rätt som det var stod hon vid hafvets strand.
Där såg hon besyn nerliga, höga ställ ningar behängda med ris.
— Det ä r ett gradérverk, upplyste en van­ a drande gesäll af fjällämlarnes gulfläckiga släkte.
— Hvad t jänar det till?
— Å, vet du inte det?
Det ä r ju ett salt­ verk — — Hur?
pep råttan i fö rvåningen så högt att en stor katt, som låg och sp ann i s olske­ net tittade upp med ena ögat.
— Hur, pep hon sa ktare — men lämmeln var borta.
Den hade tagit till bens, då den såg, att katten hade vaknat.
— Jag får väl taga reda på det här ensam då, tänkte råttan och började att titta sig omkring.
Den såg väldiga pumpverk pumpa upp hafsvattnet genom tjocka rör, högt upp till cisternerna ofvan gradérverken.
Sedan såg hon hur vattnet fick rissla ned öfver det upp­ hängda riset och huru kvis tarne mer och mer öfverdrogos af hvita kristaller.
Hon förstod nu, att detta var salt, som stan­ nade kvar på kvistarne, medan vinden och solen afdunstade vattnet.
Glad utsökt e den lilla råttan e n riktigt hvit, tjock gren, gnagde af den och släpade den till fängelset.
Upp genom de trånga mu­ rarne b ar det så att fångarna undrade: — Månne d et spökar i det g amla tornet.
Omsider kom hon till vän nens cell och drog med s tort besvär in kvist en genom hå­ let.
Hon stod där så triumferande — — Här har du salt, sade hon s tolt.
Fången kastade sig öfver d en salta kvis­ ten med förtjusning — å, hvad det sma­ kade — — Det här räcker väl länge?
undrade råttan.
— L illa vän, genmälde fången, min kropp innehåller en half kilogram koksalt — min kropp behöfver, — för att ej benstommen skall fö rstöras — ic ke mindre än 7 kilogram salt om å ret.
— 7 k ilogram — ä r det my cket del?
un­ drade råttan.
— Hur stort är det?
Fången v isade ett stycke upp på låret.
— Så här mycket, sade han.
Hela foten, vaden och ett godt stycke af benet öfver knäet.
För den lilla råttan var detta någonting oerhördt — d et var lika mycket för hennes lilla kropp som ett helt ky rktorn för en människa.
— Det blir ju en hel skog af kvistar det, sade hon till sl ut.
— Jav isst, tyckte fången, men jag är sä­ ke r p å att d u k a n f å fatt i mycket b ä t t r e salt än detta — gif dig af p å nytt igen.
Se efter hur Borinnerna bära sig åt för att få bort saltet från grenarna i gra dérverket — och råtta n b egaf sig ånyo ut på vandring.
Denna gång kom hon ej till gradérverket, utan ti ll de s tora saltgårdarna eller salinerna vid haf sstranden.
I de ssa insläpptes hafvets vatten och fick därpå afdunsta, d å saltet af- satle sig i fo rm af små, blänkande kristaller.
Luten öfver dem aftappades och kristallerna rakades upp med långa räkor.
Sedan omkris- talliserades de ett par gånger och därefter var det rent hvita saltet färdigt att slås i paketen för att gå i handeln so m bordssalt.
Råttan släpade med sig ett paket hem.
— Ja, se d e t var riktigt, förklarade fån­ gen.
Detta är riktigt klornatrium, just det jag behöfver — tack, lilla rått a!
— Nå, ä n kvistarne då?
frågade ' hon.
— Det var inte riktigt salt, svarade hen­ nes människovän, men något fanns det ju också af det.
Jag ville inte nedslå d itt mod — men det är inte saltet på kvistarne som an­ vändes, utan det, som blir kvar i lösningen efter gradéringen.
— Ja, det är det samma, s varade råttan, hufvudsaken är, att du nu har få tt salt.
Så fortgick råttans och fångens bekant­ skap i e tt helt år.
Då dog fångens belackare o ch den förre släpptes åter ut till solen och fr iheten.
Det var saltet, som råttan fö rt till h onom, som gjorde att han kunde hålla sig vid lif hela den långa tiden.
Råttan återgick till " Husråtteföreningen ", då fången tog henne med ti ll sitt hem — ho n gifte s ig och gladde sin husbonde med tal­ rika barn, barnbarn och barnbarnsbarn.
FRU LUCIE LAGERBIELKE-VITUS, I M " denna illuminerade ande ", för alt tala — me d Stockholms Dagblad, har naturligt­ vis re agerat på sitt eget upphöjda vis emot Marika Stjernsledis välbefogade kritik (i Idun n:r 39) af hennes senaste bokalster.
Och nu försöker hon ta en liten spirituellt stoppnålsförgiftad hämnd genom långspaltiga annonser i dags­ pressen, i hvilka hon mellan virakspuffarne från sina esoteriska kompanjoners och va- pendragares — Svenska Morgonbladefs pastor Gasslander och Aftonbladets Anna M aria Roos — rökelsekar inramat en passus ur fru Stjernstedts recension jämte följande underskrift: " Marika Sfjernstedt, författarinnan till Det Röda Insla­ get.
Idun — d amernas egen tidning — god familje­ läsning! "
Snillrikt — e ller hur!
Däremot glömmer fru Vitus totalt att i s ina an­ nonser citera den utförliga anmälan af " Daniel ", som Stockholms Dagblads litteraturkritiker äg­ nade henne endast ett par dagar efter Marika Stjernstedts uttalanden i Idun, o ch hvilken i allo kommer till med Iduns kritiker samstämmiga re­ sultat.
Vi skola reparera hennes glö mska med ett par små citat.
" När denna illuminerade ande diktar — s krif- ver bl.
a. d:r Rabenius — i ngjuter hon sina idéer i en oljefärgsromantik af vedertagen rafflande-rö­ rande art. Här några scener: den öfvergifna ma­ kan gråter och vrider sina händer s ökande sin för­ svunne make.
Deras ende son dör, och sjä !f sträckes hon på sjuksängen.
Den själssjuke gör sitt inträde på ett storsfadskafé, där mängden våldför sig på honom, men en prostituerad kvinna tar honom i sitt hägn.
Denna kvinn a fatfar kärlek till honom och befriar honom n är tider blir från hospitalet; hon afstår honom til l s in yngre syster, hvars goda fé hon är och hvars o skuld och lycka hon med sitt näringsfång möjliggör.
Men hon kan ej lefva under tyngden af sitt t ragiska öde och hufvudeffekfen inträder, när hon dränker sig samma d ag, som den öfvergifna hus trun finner sin död genom en blodstörfning på gatan.
Om den sorgliga händelsen har redan det äkta paret fått en föraning i drömmen.
Är icke denna historia, till hvilken höra ännu andra hjärfnypande scener, som gjord för att spelas på biograf, tillräcklig!
banal och tillräckligt sensationell f ör att pè sön­ dagskvällen samla kö utanför d e nya konsttemp­ len litet hvarstans i staden ifrån Roslagsgatan til Götgatan? "
Och som slutomdöme yttrar anmälaren: 40-årig erfarenhet som en af de förnämsta möbelfirmor i landet hafva • nmr-n « KONSTNÄRLIGT SKOLAD LEDNING.
För S T OCKHOLM: 8.
„ s ™ möbelark.TEKTBYRA BINDANDE GARANTI FOR ' FftncTi / i \ oc,r-r —, nnc-rc: = med profutstallning, Birger Jarlsgat.
9.
GOTEBORG &amp; STOCKHOLM.
FÖRSTKLASSIGT ARBETE.
- - - Föreståndare: Sigge A / mån.
r » r- i A. SELANDER &amp; SÖNER, i KUNGL.
HOFLEV.
Den som a nsk a ffa r möbler, utan kostnadsförsiag frän oss, går kanske miste om just det, som skulle passat honom bäst.
— 666 -
Man vill s ammanfatta sitt omdöme öfver boken så.
banalt romantiserad kvasifilosofi, hopsydd med en tanklös och fö rflugen kritik af redbar ve­ tenskaplig forskning och nyttigt humanitärt arbete.
Som syndabock för den föregifvet förvända upp­ fattningen och behandlingen af de sinnessjuka h ar förf.
i sin berättelse infört h ospitalspafienfen Leo, en skald, som utgjuter sin kränkta, passionerade själ i några verser.
Hur ko mmer det sig, att ha ns dikter äro så träaktiga och intetsägande, utan hvarje glimt af geni, vare sig friskt eller sjukt?
Sannerligen, här finns ingen poetisk åder att täppa för.
Skalden Leo tröstar sig vidare öfver sin miss­ kända storhet genom att så många betydande andars, t. ex. Shakespeares och Miltons, verk rönt ett sådant oförstående vid s in framkomst.
Bland dem nämnes också Immanuel Kant, som på sin tid gjorde bokhandlarne i Königsberg bekymmer.
Med mera kännedom om denne mans skrifter borde Leo eller Vitus enligt konsekvensen af sin egen åskådning anse, att de förtjänat att sjunka allt d jupare i glömska, medan vi i dem se det oför­ störbart starka värnet mot mystificerande hum­ bug och filosofisk obskurantism. "
Modern sina barns lära­ rinna.
I VET A AL LA, A TT KVINNORNA nu gripits af lusten att prestera något utöfver den vanliga ran­ son, s om af ålder tillmätts dem, men medan vi stirra oss blinda på de ogifta själfförsörjerskornas upp­ marsch, ha vi knappt öga eller öra för en i sitt slag martyr — hon som söker arbete utom hemmet, men e j kan finna det, emedan det fordrar en tid, som hon ej disponerar — jag menar modern.
Med afsikt modern — ej hustrun.
Ty en gift kvinna utan barn, som med energi söker sig ett extra arbetsfält, finner det i regeln.
Men mödrarna!
Hur ofta möta vi ej bland dem likgiltiga, slöa, nöjeslystna väsen — och som just blifvit nöjeslystna, slöa, likgil­ tiga genom för litet a rbete.
Ty medan vi å ena sidan finna en typ af modern, hon so m dagen igenom står i ett enda " schå ", som ingen tid öfrig har till en promenad, eit nöje, ja, infe ens till hemtrefnad — antingen där­ för att hennes axlar äro för hårdt lastade, eller därför att arbetsbördan är irrationellt lagd, så att balansen saknas — s å ha vi å andra sidan en annan typ: modern i det god t lottade hemmet med tillräcklig eller ganska god tjänarehjälp och med sammanlagdt blott några arbetstimmar dagligen.
Utan någon kraftansträngning, men dock med omtanke från hennes sida, går allt som en olja i det huset.
Maten står i rätt tid på bordet, tvät­ ten skötes punktligt in, barnens strumpor sakna hål och deras lifstycken fe lande knap­ par.
Sin direkta plikt fyller hon.
Men det blir henne småningom ej nog.
Och så får hon förr eller senare ett begär att skaka af sig dådlösheten, att bli verksam.
Vanligen afskedas en tjänare, husmodern åtager sig de flesta af hennes sysslor.
Men i regel skänker detta arbete henne ingen tillfreds­ ställelse, det tröttar, men l ugnar ej.
Och då ger hon tappt — men verksamhets-begäret söker sig andra utlopp i nöjen, spetssöm, naturenligt lefnadssätt, välgörenhet, förenin­ gar.
— Ett annat verksamhetsfält, kanske det enda naturliga, låge dock så mycket närmare: at t undervisa de egna barnen.
Men föreslå vederbörande detta och ni får tusen Far, hvart flyga svanorna hän?
Af LUDVIG HOLSTEIN.
I öfversätfning af ARTUR MOLLER.
FAR, HVART FLYGA SVANORNA hän?
Bort!
Bort!
Halsarna räcka de, högt ibland skyarna sjungande sträcka de bort!
Bort!
Ingen vet hvarthän.
Far, hvart segla skyarna hän?
Bort!
Bort!
Vinden den hvinande hän öfver vidderna sveper de skinande bort!
Bort!
Ingen vet hvarthän.
Far, hvart vandra dagarna hän?
Bort!
Bort!
Glida de, rinna de, ingen kan gripa dem, spårlöst försvinna de.
Bort!
Bort!
Ingen vet hvarthän.
Men far, vi själfva då, hvart gå vi h än?
Bort!
Bort!
Ögonen hölja vi, hufvudet böja vi, suckande följa vi.
Bort!
Bort!
Ingen vet hvarthän.
och ett skäl däremot!
Det är verkligen, som om man instinktivt värjde sig mot denna sysselsättning, ty oaktadt modern känner, att hennes dag är för overksam, samtidigt som hon på annat s ätt söker döda tiden, så kan hon ej nog välsigna den snälla tanten, som har kindergarten eller småbarnsskola, för att hon så snart som möjligt lockar bar­ nen från hemmet.
Så att hennes dag blir än mer ensam, än mera tom.
Hvad är grundorsaken till denna rent af instinktiva rädsla eller hvad jag skall kalla det, att läsa med barnen?
Det måste vara någon falsk föreställning att all läsning är tråkig — eller är det möjligt, att många mödrar visserligen älska sina barn utöfver allt, men formligen h a tråkigt, när de äro ensamma med dem!
Något af dessa skäl måste det vara, ty det uttalade: " Jag kan inte så mycket, alt jag ka n läsa med barnen ", håller ej streck.
Alla kunna vi ju räkna, skrifva, läsa — hvarför öfverlåta vi då så hjärtans gärna åt utomstående att lära de små abc?
Tänk hvad all vår skollärdom ligger i trade!
Har ni aldrig tänkt p å, att allt plugg under skoltiden skulle kunna gifva mera valuta än att bara glömmas?
Hvarför ha vi läst geo­ grafi, kyrkohistoria, Euklides, franska, ja, hvarför ha somliga af oss tagit både stu­ dent och kandidat, utan att det därför ens faller dem in att inom hemmet förränta sitt kapital?
Har ni aldrig, hur litet materialist ni än är, inom er tyckt, att vår grundliga svenska skolunderbyggnad dock är bra bortkastad?
Hvad ha de flesta senare i lif- vet för nytta af t. e x. främmande språk?
Några få ju öfva dem utomlands, men de andra, hur många af dem läsa böcker på främmande språk och hur många sitta ej år efter år på en plats, dit aldrig en främling kommer?
Vore det då inte som att kasta bort en skuldbörda om man tänkte sig: jag lär barnen, hvad jag kan?
Och så med energi loge itu med att fylla de luckor som tiden gräff i kunskapsförrådet, sedan skolan slutade.
Jag säger inte att ni ka nske kan läsa gos­ sar och flickor till s tudenten, om den nu skall bli deras vinning.
Men en br a bit ditå t.
Och hvad ko mmer att stå på kontots kre­ ditsida?
Först och främst det absolut stor­ artade nöjet att få läsa med barnen.
Af egen erfarenhet vet jag, att det ej är ett tvång, en tråkig plikt, utan enbart o ch alle­ nast ett nöje, en högtidsstund.
För det an­ dra utvidgar jag mitt eget på många områ­ den nästan utslocknade vetande.
För det tredje blir " skolan " dem ej e n buse, utan nå­ got " väldigt roligt ".
För det fjärde lär ni än innerligare känna era barn — skolan tar i vanliga fall bort alldeles för mycket af de­ ras tid — och ni ser åt hvilket håll deras anlag gå.
För det femte slippa de läxor.
Två à tre timmars läsn ing på morgonen med blott ett par elever tar lika kraftigt som en hel skoldag plus hemläxor.
För det sjätte — eller kanske för det första!
— få de tid att vara ute så mycket mer, än om de ginge i en skola.
Och frisk luft är dock numme r ett — fråg a läkarna, om skolgång är fysiskt nyt­ tig för barn!
För det sjunde få de en hel hop tid öfrig för hemmet.
För dessa barn blir hemmet inte, som för en mängd sk olbarn, ett hotell med helinackordering, det blir till en del af dem själfva, till något, som ej skulle vara hemmet, om inte d e bidroge där med sitt arbete — vanliga hemsysslor, som just sk ola läras under barnaåren — och sin lek.
Leken ja!
För det åttonde räcker ju dagen också till för lek och ras — eftermid­ dagen är ej upptagen af idel läxor.
Och till syvende och sidst behöfver man ju inte strängt följa en skolplan, utan kan mera en­ hetligt ordna undervisningen.
Om man se­ dan skall få in b arnen i e n klass mot s lutet af skoltiden, komp letterar man luckorna s ista året, innan in trädesexamen göres.
Med afsikt har här endast afsetts mödrar, som disponera sin tid.
De som af ekonomi­ ska skäl måste förlägga verksamhetsområdet utom hemmet, lämnas ur räkningen.
Men däremot ej a lla mödrar, som äro gångande och ångande skepp.
I vissa hem är lönen så knapp, att modern själffallet blir hemmets fasta arbetsträl — heder åt henne!
— och då faller det af sig själf, att hon känner lätt­ nad, när skolan omhändertar barnen.
Men det finnes en annan kategori utsläpade mödrar, som af ovist verksamhetsbegär, af inre oro, lassa på sig en massa onödigt ar­ bete.
Om man föreslår dem att läsa med barnen, så svara de byk och stek — för dem går det materiella före allt.
De inse ej, att syltning och s toppning kan en lejd hand ut­ föra, men att handleda och undervisa hen­ nes egna barn, det är modern mest skickad att göra och det är ett verksamhetsfält, som hon ej kan vara nog tacksam att f å ägna sig åt.
Alltid kommer det emellertid att finnas barn, som af ena eller andra skälet ej läsa hemma.
För dem m åste ju s kolor ordnas och skolan bör också finnas för läsning i det högre stadiet, där moderns kunskapsförråd tryter eller dä r en offentlig examen s kall af- sluta läsningen.
Men det är möjligt at t, om det småningom blefve — hvad det är — en själffallen sak, att mödrar — d e fem, sex första skolåren åtminstone — läste med sina barn, att läsplanen då ändrades, så att flic­ kornas underbyggnad delvis riktades mot denna framtidsuppgiff.
Och det är också troligt, att dessa unga flickor läste med an­ nan håg, n är de visste med sig, att hvad de lärde ej skulle komma endast dem, utan också deras barn till g odo.
MARY T. NATHHORST.
Kobb * s Canton Thé 11DUNS KOKBOK är en ytterst delikat och hälsosam thédryck.
: Till salu i alla finare speceriaffärer.
: - 667 - AF ELISABETH ÖSTMAN är den bästa kokbok för det svenska hemmet.
- - - - - På mindre än 2 år har den utgått i öfver 25,000 ex. - Pris: Kr.
5: 50inb.
^^CTgSESgSZgga PALATSLIK RE- ser sig Kristine­ hamns Praktiska skolas byggnad på en höjd strax utan­ för den lilla stade n vid Vänern.
Är ef­ ter år ha stora skaror af unga män och kvinnor från landets alla delar och äfven från främmande länder där utbildats för det praktiska lif- vets mångskiftande värf.
Vida omkring har skolans goda rykte bredt sig.
Det är några minnen och in­ tryck från ett be­ sök i denna skola, vi här vilja skildra.
Vid ankomsten till skola n, från hvilken ma n har en vacker utsikt öfver staden och dess omgifningar, vända vi oss först till skolans nye föreståndare, rektor Nils Schenke, som mottager oss på det förbindligaste.
Han är en man i sin krafts dagar, vänlig och sympatisk.
Gärna står han till vå r tjänst för att visa oss skolans lokaler och dess olika afdelningar i arbete.
Först få vi se skolans ståtliga hörsal, hv il­ ken äfven användes som lektionssal för un­ dervisning i bokhålleri.
Här finna vi ett an tal unga män och kvinnor ifrigt sysselsatta med att föra böcker under tvenne lärares ledning och hjälp.
I en sal bredvid, som kallades " Ofningskontor ", hade ej mindre än tio oli ka firmor sina kontorslokaler och där u ppgjorde de med allvar och intresse, nästan som om det varit i verkliga lifvet, affärer och aftal med hvarandra.
Vi gå emel­ lertid vidare.
Sedan vi blickat in i landtbrukarnas sal, där en a gronom höll på att föreläsa om v äx­ ternas assimilation och sedan vi med stort intresse under nå gra minuter åhört ett finge­ rad!
mål handhafvas vid häradsrätt i juridiska afdetningens lektionssal, föras vi in i den kvinnliga afdelningens slöjdsalar.
Flitiga händer äro där i rör else.
Tystnad råder och dock ingen tryckt sinnes stämning.
Vi p re­ senteras för afdel­ ningens förestån­ darinna, som med förekommande ar­ tighet visar oss en mängd färdiggjor- da arbeten, hvilka alla bära vittne om lärarinnornas egen skicklighet i un­ dervisningen.
Med stort intresse följa vi flick orna i deras arbete.
Se här en liten ljuslockig " kulla ", som med ett småleende lå­ ter oss beu ndra sitt arbete på en större väggbonad, och här en annan med en blänkande för- lofningsring på fingret — är det icke ett arbete i läderplastik, hon håller på med?
Jo visst, en vackert arbetad plånbok för den blifvande mannen.
Framtidsplaner!
Ljusa tankar!
Och se där i en sal bredvid surra symaskinerna oCh fl itiga sitta flickorna lutade öfver dem.
En syr en blus, e n annan ett linne o.
s. v. Från en angränsande sal h öres slamret från väfstolar.
Det lockar oss dit.
Taktfasta, bestämda höras flickornas sla g i vä fstolarna.
Genom de talrika fönstren trä nga strålarna från septembersolen in och blandas med trå­ darna i väfvens inslag.
Ljusa och glada blifva sannolikt hemmen, som komma att prydas med sådana solskensväfnader, först­ lingsarbeten af unga husmödrar.
Tiotal af trådar kastas om hvarandra af den lilla k nypplerskan därborta vid knyppel- dynan.
I hvitaste hvitt blänker sp etsen, re­ sultatet af svunna timmars arb ete.
Ur ett stort skåp plockar en af lärarinnorna fram den e na väfnaden efter den andra.
Här ha vi ett arbete i skånsk allmogestil; h är en duk i daladräll.
Så följa de, det ena va ckrare än det a ndra.
Intresserade se vi på och lyssna till lärarinnornas anmärkningar och förkla­ ringar.
Så säga vi vårt tack oc h gå vidare.
Vår c iceron för oss in i en sal, kallad språk­ salen.
Här pågår en lektion i enge lska språ- 1.
Skolparken och rektorsbostaden.
2.
Hörsalen.
3.
Utställning af elevarbeten.
4.
Husmo­ derskursens matsal.
5.
Ett af hushållsafdelnin- gens skafferier.
6.
Väfsalen.
7.
I sko lköket.
(Forts. sid. 6701
KULPTOREN GOTTFRID LARS- son, som under nio år vistats i utlandet i och för studier, de senaste åren i P aris, innehaf- vare af Akademiens stora sti­ pendium, har nu köpt sig gård och grund p å Söder, där han skall ordna sitt hem och bygga sig en ateljé.
Och den som var med och åsåg hur han själf snickrade, hamrade och färgade, när ateljén i Paris skulle mot­ taga hans maka, är viss på att inom en ej aflägsen framtid skall han med den säkra smak, den styrka och uthållighet som hos honom äro utmärkande egenskaper, timra sig uppe på söderbackarna det solida, vackra hem, hvilket skall bilda en passande ram för hans helstöpta personlighet.
För de svenska konstnärsvännerna i Par is blir det däremot helt tomt att icke längre en solig söndagseftermiddag kunna från Gare Montparnasse ströfva uppför den larmande o ö II o •o Larssons hemvist.
Här längst inne i artistkomplexet numro 14 låg på den ena sidan om den stenlagda långa gån­ gen den stora arbetsateljén — så stor att hans valsverk med dess figurer i något öf- ver kroppsstorlek här sett dagen — på den andra bostadsateljén, bestående af icke min­ dre än tre vå ningar.
På nedre botten mat­ sal och i ena hörnet den trefliga afbalknin - gen, som bildade hvard agsrummet, och s nedt emot dockköket, i hvilket fru Lar ssons er­ farna händer icke endast tillredde e tt ut­ sökt kaffe utan äfven ärter och fläsk och dillkött.
Kanske måste man tidvis lefva på en röra af mjöl och va tten och gammalt bröd, medan modellen gick ut att äta sin frukost, för att riktigt förstå glädjen och stoltheten att vara värd vid eget bord, d är dessa för hemlängtande gommar så betydelsefulla rä t­ ter serveras.
En tra ppa upp låg ett minimalt skrifrum och bibliotek, o ch högst uppe s äng­ 0±iro; oiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii och kuriösa rue de la Gaité, hvarest fattig­ kvarterets slynglar och jäntor regalera sig vid de öppna våf- felbagerierna, sedan de i kinematograferna fåti riklig näring åt brottets frön, som slumra inom dem, och vika in på den fri d­ fulla lilla rue Du Mou­ lin de Beurre, Gottfrid kammaren i hvitt och grågrönt.
Väggarna voro visst af säckväf doppad i bläck, men vackert var det i fär­ gen.
Föreningslänken mellan ateljéerna var en liten murgröns- skuggad gård, där ju­ lens gran i kruka stod som skyltvakt och ropade ut att här bodde en svensk
konstnär.
- Här ute på gården i sol­ gasset låg vanligen Philippe, den ståt­ liga angorakatten, hvars päls i guld- rödt rivaliserade med färgen på hans äga­ res chevelyr.
Philippe älskade sin he rre med en svartsjuk kärlek.
Han ville vara ensam om dennes ynnest och såg med oblida ögon det inkräktande, som gjordes såväl af husets nya härskarinna so m af hans egen son, den lille Svarte-Pe tter, för att icke tala om den skara af traktens ut­ svultna katt- och hundvagabonder, hvilka efter måltiderna hoppfullt sm ögo sig fram för att få sin del af kalaset.
Som införandet af djur till fosterlandet icke lätt låter sig göra blef det att säga farväl till trotjänaren Phi­ lippe, sedan han dock först, som det anstår en konstnärskatt, fått ett ståtligt konterfej, hvilket, hugget i sten, skall som fetisch uppsättas framför huset på Söder.
Många äro de stämningsfulla fester, som gått af stapeln uppe hos Lasse under m ur- grönstaket.
Ofvanstående bild är tagen en het augustieftermiddag.
Man ser af det sätt på hvilket hvar och en af de närvarande pla­ cerat sig för att bäst komma till sin rätt, att det är en skara k onstnärer vi ha framför os s.
I förgrunden sitter värden med Phi lippe i knät och bakom ho nom synes de i ntressanta dragen af akademiens nuvarande stipendiat, den begåfvade skulptören Jönsson, me­ dan medaljgravören och Bellmanssångaren Svante Nilsson, bos att sedan åratal tillbaka i Paris, står i bakg runden och knäpper p å sin luta.
Framför honom si tter den talangfulle a r­ tisten Yngve Berg och ser ut som en s kol­ gosse och midt emot tronar författaren Le- gran, grefve F. U. Wrangel, förutom hvilken inget konstnärskolifej härute har sin rätta irefnad, och vid hans sida har skulptör Za dig slagit sig ner, han s om nu modellerar lejon och tigrar på platsen, i stället för i Jardin des Plantes.
Dock, de enkla festerna ha endast varit milstolpar, som markerat månad efter månad, år efter år af träget arbete.
Här är nu i cke tillfälle att närmare gå in på Gottfrid Lars­ sons konstnärliga prod uktion, om hvilk en al l­ mänheten hemma själ f kommer bli i tillfälle att döma vid e n förestående separatutställ­ ning, utan vill undertecknad endast påpeka att från hans a rbetsateljé i Paris har som sagdt utgått den stora gruppen Valsverk, som vid täflan om Industrimonumentet belö­ nades med a ndra pris och som förra h östen var utställd i Kungsträdgården till allmänt beskådande, två allegoriska figurer, hvilka satts upp i Norrköpings nya rådhus, oc h en hel del lyckade porträttbyster.
De sena st af- slutade och här afbildade föreställa konst­ närens mor, hvars fasta, allvarliga drag so­ nen återgifvit med god karaktäristik och in­ huggit i den härligaste hvita marmor liksom ett väl hophållet flickhufvud, som skall in- förlifvas med samlingarna på Väsby.
ANNA LEVERT1N.
ETT BESÖK VID KRISTINEHAMNS PRAK­ TISKA SKOLA.
[Forts. fr.
si d.
66 8) ket med realafdelningens lägre kurs.
Raskt och bestämd!
afgifvas svaren.
Sedan vi lä m­ nat lektionssalen, förtäljer oss vår ciceron ett och annat om d enna afdelning, som f öre­ gående läseår räknade omkring 60 elever.
Examensresultaten, som från afdelningen a f- gångna elever ernått vid olika statens läro­ verk, äro synnerligen goda.
Enligt hvad un­ dertecknad sedermera försport, ha i år alla eleverna, 21 til l antalet, som anmält sig för examen, lyckats utm ärkt.
Efter att hafva afl agt ett besök i r itsalarna Från sc enen och estraden.
Gjrenna stads 100såring änkefru Maj Stina Bredh, firade häromda­ gen på d et högtidligaste sin 101: sta f ödelsedag.
Blommor, tal och sång illustrerade födelsedags­ festen, och till och med drottningen hade _ ge­ nom sin tjänstgörande statsfru scindt en hjärt­ lig skriftlig hyllning.
Calla Sundbeck foto.
uppe i tredje våningen vända vi o ss fill bot­ tenvåningen för att få se skolans hushålls- afdelning i arbete.
Rektor Schenke öfver- lämnar därvid ciceronskåpet åt hushållsaf- delningens föreståndarinna, fröken Bina Pehrson.
Flickorna i klädda bomullsklänningar, stora hvita förkläden och snibbar på hufvudena syssla rödkindade och ifriga med grytor och pannor i det stora, rymliga köket.
På ena väggen hänger svarta taflan, där alla ingre­ dienserna för d agens middagsmåltid stå upp­ tecknade.
Skafferierna och visthusrummen, rymliga och ljusa, ligga alldeles intill köket.
Där står en af lärarinnorna omgifven af några flickor i färd med att demonstrera styckandet af en half oxe.
Fröken Pehrson, som i sit t fö rhållande till eleverna för oss ter sig som en moder i sitt förhållande till s ina vuxna döttrar, berättar oss ett och annat om hushållsafdelningen.
Bland ann at få vi veta, att det mindre köket uteslutande användes för den s. k. h usmoderskursen, hvilken afser att bibringa e leven förmåga att väl sköta ett hushåll efter U ppsala fackskolas p rogram.
Till slut göra vi en titt in i mangel- och strykrummet, d är en del flickor hå lla på med glansstrykning, tvättstugan och torkrummet, allt förstklassigt och praktiskt.
På återvä­ gen till st ora utgången komma vi förbi ba­ geriet och där var kakbak i gån g.
Vår led- sagerska säger till flickorna att b juda oss på smakkakor o ch det voro de ej sena att göra.
Förande med oss de bästa intryck från skolan återvända vi till staden.
Hvad vi hafva s ett och hört under vårt besök förvis­ sar oss om, att läroanstalten på bästa sätt fyller, hvad den utlofvar i sitt pro gram.
Taga vi dessutom i betraktande, att skolan har som mål att fo stra de unga till ädla tänkesätt ocli rena seder samt att vä cka kärlek till fosterjorden, kunna vi med glädje rekom- medera denna praktiska läroanstalt.
CAROLUS.
T OCKHOLMÀRNE FUNNO DET helt säkert besynnerligt att inte mr Gilbert, godsägare från Florida, ville gifta sig med den bedårande mar­ kisinnan de Laurier, därför att han kom underfund med att hon hade några droppar negerblod i ådrorna.
Här vet man i cke af någon utpräglad antipati mot den mörkare, mera exoti­ ska hudfärgen, och hvad det kvinnliga Stockholm beträffar, har det visat sig, att exempelvis negrer kunna få deras hjärtan att brinna som fnöske.
Hvem minns icke de s. k. fisksàngarnes triumfer här någon gång på nittiotalet, och det vidtgå- ende svärmeri, för hvilket de blefvo föremål från den kvinnliga publikens sida.
Men enligt amerikansk uppfattning äger Algot Sandbergs skådespel " Halfblod " en mycket stark verklighefsinnebörd.
Klyftan mellan hvita och färgade är stor därborta i västern, och det torde väl alltid k omma att finnas politiska, sociala och biologiska orsaker tillhands, som förhindra stam­ marnas uppgående i hvarandra.
Denna rasmoi- sättningarnas tragik utgör emellertid ett förträff­ ligt motiv f ör ett skådespel.
Psykologen kan här fördjupa sig i utredningen af den känslornas fruktlösa strid, som denna dotter af en negress och en hvif har att utkämpa om sin älskades kär­ lek, sedeskildraren finner uppslag för målningen af de båda ungas skiljaktiga kulturella miljö o ch skalden möter här en luft af sfarka stä mningar, af passionsröd kolorit och våldsamma lynnesbryt- ningar, s om ställa stora kraf på intensiteten och smidigheten i hans temperament.
Algot Sa ndberg har tagit uppgiften m era enkelt, gjort ett habilt teaterstycke med a nsatser till ka­ raktärsskildring, men af vissa sentimentala och långrandiga partier att döma förlorat balansen, så att det hela splittrats, blifvif en blandning af me­ lodram o ch komedi.
Halfblodets representant, den tropiskt sköna markisinnan de Laurier, håller emellertid intresset uppe, tack vare den lidelse och kraft — för att icke tala om apparitionens tjusning — som fru B r u- n i u s utvecklar i spelet.
Hon sek underas fint af hr G östa Ekman, hvars förnäma och måttfulla aktion och distinkta dialogbehandling röjde god scenisk kultur.
Fröken T e j e visar i en biroll — en omöjlig sentimental flickunge — att hon med ett klokt beräknadt spel kunnat bättra på hvad författaren misslyckats i.
Om " Ungdomen rasar ", Ernst Fastboms nva pjäs på Södra teatern, kommer att gå, och det gör den sannolikt, så beror det ej på styckets dramatiska förtjänster, ty de kunna ej upptäckas ens med förstoringsglas, utan på författarens popularitet.
Fastbom är så folkligt rolig både då han spelar och då han skrifver, att han kan låta sina f igurer stå och prata strunt g enom fyra långa akter utan att publiken blir misslynt för det.
Tvärtom, den är jublande facksam för de små humorsglimfar, som här och hvar friska upp dialo­ gen.
Folkteatern bjuder på en svensk fars " 5,30-tå- gei " som står sig rätt bra i jämförelse med den utländska dramatiken af samma kynne.
* Fru Clary Morales har haft en romans­ afton, fin och konstnärlig som få dylika.
Det är en njutning att höra denna begränsade men väl- skolade sopran tolka några af vår romanslit- terafurs b ästa verk med en f öredragskonst, full af värme och intelligens.
K a m m a r m u s i k f ö r e n i n g e n inledde si tt nya arbe t s å r m e d e n i n t r e s s a n t k o n s e r t a f M a r ­ teau kvartetten, som dessutom haft ett par egna konserter med verk af klassiska och mo­ derna mästare.
Marteaukvartetten når kanske ännu icke Briisselkvartetten i fråga om väl ba~ lanseradf samspel, men energien och den konst­ närliga to lkarglädjen finnas i rikt mått.
ARIEL.
- 670 -
Tystnadens torn.
ogifta, en var förlofvad.
Var nu delta något så märkvärdigt?
En historia från Bombay Det föreföll honom alltsammans som ett löjligt maskeradupptåg, och han skrattade Af AXEL IDESTROM.
och skämtade.
Han rä knade i b öckerna, och I det var en stor ansträngning att hålla tan­ ANKTJANSTEMANNEN WILL- karna på siffrorna.
man var fantasimänniska.
Allt­ Har du vunnit på lotteri?
sade en af så drömde han åtskilligt om den kamraterna.
Du är så ovanligt munter i dag.
lilla fröken, som satt midi emot Men Willman gick hem och lade sig p å sin honom vid pulpeten på bank­ soffa.
Han var mycket t rött, men han kunde kontoret, innan han kom sig för med minsta inte sofva.
Inte heller om natten sof han.
försök till närmande.
Han räknade öfver Veckor förgingo, och i pingsthelgen stod hennes minspel och hennes blickar med den lilla frökens förlofningsannons i tidnin­ större noggrannhet än en astronom kalkyle­ garna.
Vid midsommar måste Willman ta ga rar planeternas banor, men Willman hade tjänstledighet på grund af öfveransträngning, svårt att upptäcka de lagar, efter hvilka den men samtidigt sände han ansökningar om ny lilla frökens minspel och blickar rörde sig.
plats till London, ty han kände att han måst e Så mycket förstod han att de voro utsatta byta om klimat.
för många periurbationer eller slöringar.
Willman fick platsen och vistades i Lon­ Men inflytandet af hans egen person var han don hela den följande vintern.
London var aldrig i stånd att fastställa.
en intressant stad.
Det roade honom mycket Inte desto mindre d römde han om henne att studera den.
Han k astade sig ogenerad!
om nätterna, och när han promenerade en­ in i hvad äfventyr som helst, ty han var inte sam i solskenet under vårens sköna sön­ rädd för någonting.
Hvad gjorde det om han dagsförmiddagar, inbillade han sig att hon blef rånad?
Han hade sin månatliga lön, vandrade vid hans sida, och han talade i var sparsam och hade små behof, ty han sina tankar förtroligt med henne, sade henne hade inte smak för hvarken sprit eller sp el hur han älskade henne, sade henne hur sö t eller kvinnor.
Om han blefve dödad, ja, det och rar hon var.
Ute på Djurgården kysste vore att finna utgångsporten, som ledde ut han henne, och hon lät d et ske, och så voro ur den kolossala, förtvifladt löjliga irrgångs- de förlofvade.
salongen, där de stackars människorna voro Willman beslöt att tala med henne i verk ­ inspärrade.
Men inte ens banditer skjuta ned ligheten.
Han gjorde upp en plan för sju­ folk bara för ro skull, oc h Willman lefde och hundrade gången, ty sexhund ranittionio gån­ var kry hela vintern.
ger hade hans plan misslyckats eller också När våren kom, öfverfölls han af en för­ hade orden stockat sig i halsen på honom, färlig dysterhet och trötthet.
Han hade svårt och han hade ingenting sagt.
Men i mor­ att hålla sig uppe under arb etstiden, och må ­ gon —!
ste intaga sängen så snart han blef fri.
Lä­ Med lätta steg vandrade han vidare.
Hon karen gaf honom brom och sömnmedel, och hade varit så glad de senaste veckorna.
han sof.
Efter två månader var han åter Hennes ögon hade strålat, och hon hade frisk, och tröttheten efterträddes af en oro­ skrattat emot honom.
Han hade skämtat lig kraft.
Han måste bort ifrån London, ty med henne, och hon hade tagit väl upp.
I han inbillade sig att han skulle möta den morgon skulle han försöka göra henne säll­ lilla svenska fröken och hennes man p å ga­ skap på hemvägen, och då skulle han tala tan.
Han hade sett i d en svenska tidningen med henne.
att de gift sig, och han föreställde sig att de Willman dansade vägen framåt den soliga skulle göra bröllopsresan till Londo n. sommarsöndagen.
Han kom ända ut i Frie­ Så kom det sig alt Willman en dag satt sens park och gick allena på afsides gång­ ombord på ångaren, som går genom Medel- stigar.
Hon var alltjämt bredvid honom, hafvet och Suezkanalen till Indien.
Hans tyckte han, och solen lyste på hennes an­ destinationsort var Bombay, ty d är hade han sikte ... fått plats på en filial af samma bank, som Då mötte han hen ne.
han tillhört i Londo n.
Solen lyste verkligen på hennes ansikte.
Det hade varit en behaglig r esa med stän ­ Hon log och hon da nsade vägen framåt pre­ digt nya och intressanta syner, som ägt för­ cis som han.
Hon var så innerligt söt och måga att fånga Willmans uppmärksamhet, så strålande glad.
När hon fick se honom, och slita hans tankar bort från de farliga skrattade hon, ty hon bief en smula generad mörka hålor, dit de så gärna ville sjunka ned.
och öfverraskad.
Han hade sett Gibraltars klippfästning o ch Hon höll nämligen under armen en ung, det hvita, solbelysta Algier.
Under ångarens ståtlig man, som s åg lika munter och lycklig uppehåll i kanalen hade han hunnit med att ut s om hon själf.
besöka Kairo och pyramiderna.
De s varta Willman hade mycket svårt att komma och bruna människorna h ade trängts omkring förbi.
Han kunde efteråt erinra sig att han honom, d e främmande språken hade surrat i artigt hälsat med hatten.
Därefter mindes hans öron.
Nu plöjde ångaren den Indiska han ingenting riktigt klart, men han hade oceanens ljumma vågor, och dagarna gingo kommit till sig själf igen sittande i en snö- trögt och slött i d ådlös hvila under a kter­ drifva, som ännu l åg kvar, undangömd bak­ däckets soltält.
Så kommo ändtligen fläk­ om en bergsknalle.
tar, tunga af doft, af kan el och vanilj, och In­ Två dagar låg Willman sj uk, sängliggande diens berg visade sina tinnar vid synranden.
i en svår trötthet.
Under dessa dagar hade Ångaren närmade sig Bombay.
den verkliga ställningen blifvit klar för hans Allt högre stego bergens ryggar mot höj­ medvetande.
Den tredje dagen infann han den.
Under de lätta, ljusblå topparnas kon­ sig åter på banken.
Hans nerver voro i e n turer framväxte mörka band af lummiga besynnerlig spänning.
Han pratade med skogsregioner, hvilka b lefvo allt djupare o ch mäktigare murar, och s om dolde hemlighets­ kamraterna, han såg på den lilla fröken, som satt så lefvande och verklig midt emot ho­ fulla landskap i sitt sköte.
Snart flöt där nom, och denna lilla fröken, hvad var det fram en långsträckt holme på vattnet under egentligen för besynnerligt med henne.
bergets fot.
Den fick hvita prickar och strim­ Hon var visst söt; nåja, det fanns en del söta mor, den växte i sin tur och fick allt högre flickor.
Dessa kamrater, som han pratade kullar, och det hvita tog gestalt af en sol be­ med, de voro gifta, s omliga, andra voro lyst stad med praktfulla byggnader och torn, - 671 - som speglade sig i vatt net, ståtliga parker på höjderna, öfversållade af villor, samt en skog af master omkring de långa kajerna.
Men bakom låg den höga bergskedjan som en väldig borg af murgrönsklädd granit.
Det var en b etagande syn för nordbon, som inte var van vid dessa dimensioner på na­ turens verk.
När ångaren fällde ankar på redden, och Willman på närmare håll kunde betrakta staden och kullarne, den långa ra­ den af ståtliga praktbyggnader utefter Back Bays vatten, omgifna af jätteträd och detta oändliga perspektiv af höjd bakom höjd änd a upp mot den djupblå himmelen, då g reps han af medvetandet att det var till Indien han kommit, till de stora gåtornas undersköna land.
Han kände det, som om han s kulle träda in i en ny värld och ett nytl lit, som om han hade dölt och trädde in i en annan tillvaro.
Och denna nya tillvaro lockade honom och lofvade ho­ nom en förnyad kraft att känna och lefva.
Han erfor sedan sin olyckas dag för första gången ett hopp om en verklig pånyttfödelse.
En ångslup hämtade passagerarne i land, och Willman fick en vägvisare, som förde honom till hans ba nkkontor.
Där mottogs han hjärtligt af välvilliga engelsmän, fick hälsa på sin chef, m ottog en mängd af råd och upplysningar beträffande sitt blifvande dag­ liga lif, och kände sig åter just som i Londo n bland européer, bland gamla bekanta.
Âh nej!
P å denna jorden finns ingen vrå så fjärran att den öppnar möjligheter för ett nytt lif.
Det gamla följer öfverallt, de gamla vanorna föra de gamla minnena i sitt släp­ tåg.
Willman ville inte bo på pensionatet bland kamraterna.
Han skulle äta där, men han ville åtminstone hyra ett rum för sig själf.
Kontoret och pensionatet lågo i den europeiska stadsdelen Castle, men han begaf sig bort ända mot gränsen till Black town, infödingarnes stad.
Där hyrde han rum af en tysk fru en trappa upp i ett af de yttersta europeiska husen.
Han fick en dubblett, hvars ena rum hade utsikt mot gatukorsningen, där en af Black towns huf- vudgator löper ut mot Esplanaden.
Från det andra rummet künde han se denna E splanad, som är en af de ståtligaste parker någon stad ' besitter, en lustgå rd af höga palmer, hund ra­ åriga jätteträd och d essa praktblommor, som endast Indiens sol k an åstadkomma, samt på ömse sidor b egränsad af dyrbara palats och med den vida oc eanen till bakgrund.
II.
Den första v eckan gick för Willm an åt till att packa upp och ordna de små rummen.
Därutöfver medhann han endast att prome­ nera ett par gånger i Esplana den och lära sig namnen på d e offentliga byggnaderna så att han kunde hitta till posten och telegrafen, justitiepalatset, universitetet med sitt höga torn och Viktoriabangården uppe i Castle.
Från sina fönster åt gatan hade han äfven betraktat en v acker basar, som ägdes af en hindu, samt vid si dan däraf ett enkelt t våvå­ nings stenhus, i hvars nedre botten ett af­ färskontor var beläget, men hvars fön ster en trappa upp beständigt voro täckta af uti­ från sedt ogenomträngliga jalusier.
Han hade också tittat p å dörrskylten till detta hus och där läst namnet Arda Viraf.
I banken hade han slagit upp detta namn och funnit att det tillhörde en parsisk köpman.
Han fäste sig emellertid vid en anteckning att denne Arda Virafs kredit icke var obe­ gränsad såsom förhållandet i allmänhet är med parserna.
Ty inga affärsmän äro mera samvetsgranna och plikttrogna än dessa, de gamla persiska e lddyrkarnes ättlingar.
(Forts.)
ugnen och strös öfver pyramiden.
Ser­ veras varm eller kall med vispad grädde.
Serveras pyramiden kall, kan den, om så önskas, garneras med 3 del.
grädde, slagen till hårdt skum.
KPiPPOR KOSTynElR BftSTH SNITT- onaofVäaruLLnsTEi RR^ETL • erhållrs i DE.
FLESTn ltnrpnrrimER i RIKELT- OFVANSTÅENDE FABRIKAT finnas i rikhaltigaste sortiment till billigaste priser hos A.-B.
Nordiska.
Kompaniet, Stureplan.
oen ©if barn den bäsia näring och de växa upp till friska männ iskor.
Gif vuxna den bästa näring och de förbli friska fill sena ålderdomen.
kaka med sylt; mjölk; kaffe eller.
te.
Middag: Färsfylldt kålhufvud; s vi- skonsoppa med vispad grädde.
LÖRDAG.
Frukost: Smörgåsbord; Redigerad af bräckt skinka med äggröra; mjölk; ELISABETH ÖSTMAN-SUNDSTRAND kaffe eller te.
Middag: Stekt Inneh.
af Elisabeth östmans Husmo­ helgeflundra med potatismos; petits- chouxpudding.
derskurs i Stockholm.
KOKSALMANACK FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR VECKAN 12 — 18 OKT.
1913.
RECEPT: O s t s t ä n g e r (f. 1 2 p ers.).
75 gr.
SÖNDAG.
Frukost: Smörgåsbord; smör, 50 gr. rifven ost, 75 gr. hvete- laxrulader med skarpsås; ägg; mjölk; mjöl, y2 äggula till pensling.
kaffe e ller t e me d korintkaka.
M i d ­ B e r e d n i n g: S m ö r et sm ältes oc h dag: Buljong med oststänger; bruten hälles i e n skål.
Den rifna osten och hummer; stekt hare med brynt po­ mjölet tillsättas, h varefter massan tatis och salader; äppelpyramid med omröres väl.
Degen får stå en stund mandelmusslor.
att stelna, rullas därefter på bak­ MÅNDAG.
Frukost: Smörgåsbord; bordet till en fingertjock längd, som havregrynsgröt med mjölk; spicken » ill skares i 5 cm.
långa stänger.
De vri­ med grädde, gräslök och potatis; ägg; das två slag eller få vara, r aka, pens­ m j ö l k; k a f f e e l l e r t e.
M i d d a g: las med äggulan, läggas på en väl ren­ Köttgrotta med, legymer; rabarber­ gjord plåt och gräddas vackert rost­ gula i varm ugn.
Serveras ljumma till kräm med mjölk.
TISDAG.
Frukost: Smörgåsbord; buljong.
: ' ' - i rysk salad; ägg; mjölk; kaffe - eller! '
; Ä p p e l p y r a m i d (f. 6 pers.).
2 50 te.
Middag: Kroppkakor med smält smör; soppa på torra körsbär med •gr.
strö- eller toppsocker, 3 del.
vat­ ten, 12 goda, jämnstora äpplen, 25 kokosbröd.
gr. sötmandel.
ONöDAG.
Frukost: Smörgåsbord; B e r e d n i n g: Af s o c k r e t o c h v a t t ­ hafremj öls vällin g; stekt bräckkorf net kokas en klar lag, som får kallna.
med potatis; mjölk; kaffe eller te.
Äpplena sköljas, torkas, skalas och Middag: Morotspuré med rostadt kärnhusen urtagas med bleckrör.
Äpp­ bröd; ugnstekt gädda med champin­ lena läggas direkt i sockerlagen och jonsås och pressad potatis.
få koka, tills de äro lösa och klara, TORSDAG.
Fruk o s t: Smörgåsbord; då de upptagas med hålslef och upp­ kalfkotlett à la parisienne; mjölk; läggas i pyramid på geléskål.
— Om kaffe eller te.
Middag: Ärter med så önskas, fyllas hålen efter kärnhu­ sen med äppel- eller röd vinbärs­ fläsk; äppelpannkaka.
FREDAG.
Frukost: Smörgåsbord; gelé.
— Mandeln skållas, skares i inlagd strömming; uppstekt pann­ i fina tärningar h vilka rostas lätt i Spicken s i l l (f. 6 pe rs.).
4 små, salta fetsillar, 1 tsk.
hvitpeppar.
B e r e d n i n g: Sillen får ligga i rikligt med vatten 12 tim., hvarunder vattnet bytes 1 gång.
Den flås, ren­ sas, sköljes, torkas med en fisk­ handduk, ingnides med pepparn och får ligga 1 tim.
Den torkas åter väl, skäres i l 1 / 2 cm.
breda bitar, tvärs öf­ ver, upplägges på fat och garneras med persilja eller dill.
Serveras med grädde, gräslök och potatis.
K ö t t g r o t t a (f.
6 per s.).
V2 .. k:g. benfritt innanlår af oxe, 1 50 g r. späck, 2 tsk.
salt (10 gr.), 1 / 2 tsk.
hvit­ peppar, V2 tsk.
socker, l.dcl.
fin­ stötta skorpor, 1 ägg, 1 äggula, 1 msk.
mjöl (10 gr.), 272 — 3 d el.
grädde eller mjölk.
T i l l b r y n i n g: 3 / 4 k g.
f l o t ty r.
I T i l l k o k n i n g: I V2 l i t.
e f t e r b u l - jong.
B e r e d n i n g: Kö t t e t t o r k a s m e d e n duk urvriden i hett vatten, befrias från senor och hinnor, skäres i tär­ ningar och drifves 7 — 8 ggr.
genom köttkvarn.
Späcket skrapas och skä­ res i f i n a tärningar.
Färsen blandas med kryddorna och späcket och ar­ betas kraftigt 1 f 2 tim., hvarefter skor­ porna, det uppvispade ägget, ägg- gulan samt mjölet tillsättas och fär­ sen arbetas ytterligare V2 t im., under tiden påspädes grädden matskedvis.
Färsen pröfvas om den är tillräckligt kryddad och lagom fast.
Den formas därefter till 2 af långt runda bullar, hvilka kokas i den heta flottvren, tills de fått en vacker brun färg.
Fär- sarna läggas då i d en kokande bul­ jongen och få koka med slutet lock 1 tim.
De upptagas, skäras i skifvor, garneras med persilja och serveras med legymer.
— Rester af köttgrotta skäras i tunna skifvor (och serveras till smörgåsbordet.
M o r o t s p u r é (f, 6 pers.).
V2 k g.
morötter, 3 msk .. smör (60 gr.), 2 lit.
efterbuljong, 4 msk.
mjöl (40 gr.), salt, cayenne, 2 — 3 äggulor, 1 del,, tjock grädde,.
Beredning: Morötterna bors­ tas, sköljas, skrapas, sköljas ånyo, torkas och skäras i tärningar, hvilka brynas i hälften af smöret.
En lit.
af den kokande buljongen spädes på och morötterna få koka, tills de äro riktigt mjuka, hvarefter de passeras.
Resten af smöret fräses med mjölet 2 min., purén och återstoden af bul­ jongen spädas på och soppan får koka 5 min.
Den af smakas med kryd­ dorna.
Äggulorna och grädden^ vispas upp i soppskålen, purén hälles i under vispning och serveras med rostadt bröd.
Kalfkotlett à la parisi­ enne (f. 4 pers.;).
4 kalfkotletter, 2 tryffel, 2 tsk.
salt, V2 tsk.
hvitpeppar, 4 msk.
smör (80 gr.).
B e r e d n i n g: Kotletterna torkas med en duk, urvriden i hett vatten, putsas, bultas väl på båda sidor och späckas med tryffeln, skuren i strim­ lor.
De ingnidas med kryddbland­ ningen.
Smöret brynes i en stekpanna, kotletterna läggas i och stekais 5 min.
på hvarje sida.
De uppläggas på varmt fat, smöret hälles öfver och anrättnin­ gen garneras med små runda kokta eller stekta potatisar samt persilja och serveras som frukosträtt.
P e t i t s-o h o u x p u d d n. i g (f. 6 pers.) i.
2 msk.
smör (40 gr.), 5 msk.
mjöl (50 gr.), 4 del.
tunn grädde, 4 ägg, 2 msk.
socker (30 gr.), skal och saft af V2 citron.
T i l l f o r m e n: 2 del.
soc ker, 2 msk., kokande vatten.
B e r e d n i n g: S oc k r e t l ä g g e s i e n smord, något varm stekpanna, brynes lätt, hvarefter det kokande vattnet tillsättes och härmed beklädes en eldfast form:.
Smör och mjöl fräsas 2 min., grädden spädes på, och mas­ san får koka 5 min., hvarefter den upphäll es och får svalna.
Äggulorna nedröras en i sänder jämte sockret, det finrifna citronskalet samt citron­ saften och massan röres 10 min.
Sist nedröra-s de till hårdt skum slagna ägghvitorna.
Massan hälles i den be­ klädda formen och gräddas i vatten­ bad i ugn omkring 1 tim.
Puddingen serveras genast den är färdig med vanilj-, citron- eller saftsås.
— Om så önskas, kan puddingen stjälpas upp.
DEN VÄLKÄNDA firman A.-B.
Öst­ lind &amp; Almquists Piano- o. Orgel­ fabriker i Arvika har utsändt en ny, rikt illustrerad priskurant, upptagan­ de en dèl intressanta nyheter på piano- och orgelfabrikationsområdet .. Begär prof pä våra nyheter i svari, hvitt och kulörf: Crepon, Façonnés, Chinés, Ottoman, Messaline, Mousseline 120 cm.
bredt från 95 ö re metern, Sammet till klädningar och blusar.
Plysch til l jaketter och kåpor.
Såväl som blusar och rober med äkta Schweizer- broderier i batist, ylle och siden.
Vi sälja endast garanterad!
solida sidentyger direkt till privatpersoner portofritt och redan förtulladt till bostaden.
Schweizer &amp; Co., Uzen S 3 Sidentygs-Export.
— Kungl.
Hoflev.
(Schweiz).
EN LITEN STÖTESTEN.
Skiss af Tiro.
(Forts.) » Ja, men nu har jag tröttnat på att höra den jämt och ständigt.
Och så härmar folket dig.
Jag hörde för en stund sedan en plankbärare nere vid sågen säga: ' De ' ärr brra, säger frun!
Kan du inte försöka att säga r? » » Jag kan inte. » » Men försök åtminstone. » » Ärr — ärr — ärr. » Nej, hon var ohjälplig.
- 672 - U illa Kompanie Stureplan.
Tango, helylle, 110 cm.
Kr.
helsiden, 110 cm.
Osïrïs, façonné, 110 cm.
Rococo, blommigt, 110 cm.
Isis, halfsiden, 110 cm.
Aida, helsiden, 105 cm.
Eugenia, façonné, 100 cm.
Terpsichore, gaufré, 100 cm.
Darius, façonné, 110 cm.
Charmeure, helsiden, 105 cm.
Monte-Carlo, façonné, 105 cm.
Octavia, façonné, 105 cm.
Kr.
3 » 5&lt; Kr.
3.7 Kr.
4.2Î Kr.
4.50 Kr.
5.50 Kr.
6.75 Kr.
6.90 Kr.
8.75 Kr.
11.50 Kr.
12.50 Kr.
15.00 ss 3.2 Modefärger: Tango, Bleu, Madonne, Daphnis, Zenite Amoureuse, Scalope, Maroquin, lone.
Begär profver.
Alla profver sändas gratis och franco.
Till en STOR hopp tag 1 tesked = högst 5 gram Van Houten ' s Cacao Tag lika mycket annan cacao.
Jämför därefter!
G-enom a tt icke använda grädde eller mjölk till cacaon, utan, soi: många håll föredrages o - h anses hälsosammast, tillreda drycken enb med vatten och socker framträder skillnaden i ännu högre grad.
Stadion, Nobless Världsberöm fin Smörkex.
SINGER AKTIEBOLAGET ÖREBRO KEXFABRIK.
Kungl.
H of leverantör.
SYMASKINS A KTIE: Filialer på alla större p, C-CoRNELIUSSC Knäckebröd.
LysËKiir&lt; Hygienkontrollant: D:r O. Hjort ai Ornäs.
Tel.: 11 &amp; 929.
Prenumerera pä Barngan Hushålls­ utgifterna kunna nedbringas med tillhjälp.
Se gasverkets broschyr n:r 28, s hålles gratis å gasverkets utstäür Gasspisar visas och demonstre Gasverkets Utställnin Sthlmstel.
60 32.
Kungsgatan 54.
Rikstel,.
MAIZENA Oumbärlig vid tillredning af gröt, puddingar, bakverk e: Bästa näringsmedel för barn och sjuka Säljes öfverallt i 1 U- o ch 1 / a-kg.
paketer.
^ 6 ^!
salen, kastade sig ned på knä fram­ för henne, slog armarne omkring hen­ ne och utbrast: » Karna, min egen, egen älskade hustru, kan du förlåta mig?
Jag har varit obillig och grym mot dig, det inser jag^ nu.
Hvad betyder det, om du också talade hottentottska, då jag ju älskar dig, älskar dig mer än ord kunna uttala.
Du får inte säga, ïï att du hellre ville vara i Skåne än här hos mig.
Säg, vännen min, du för­ låter mig o ch säger, att du vill stanna kvar här hos mig? » » Ja, men du har ju så svårt att fördra min d ialekt, och då kanske —. » » Icke ett ord mer, Karna!
Vårt uttal af orden här uppe i Norrland måste ju förefalla dig och alla skå­ ningar lika egendomligt som ditt före­ faller oss.
O, jag förblindade dåre, som för en så obetydlig småsak kun­ nat gå här och reta upp mig själf HVARJE RAR.
STÄM PLADT och tanklöst sätta på spel både din och min lycka och frid!
Förlåt mig, MED OFVAMSTÅEMDE.
VARUMÄRKE vännen min, förlåt mig » » Nej, det » är du som skall f ' jr låt a mig FINNAS I ALLA VÄLSORTERADE för att jag talar så illa. » » Hvad i a ll världen är det jag hör!
.SYliEHÖRS - MANUFAKTUR- &amp; KORTVARUAFFÄRER.
Det har jag inte lagt märke till förr — du talar ju nästan alldeles som jag.
Huru skall jag kunna för­ Han försökte ' nu dag ' efter dag att g ' e inne.
Han stannade och lyssnade.
Det stå det? » henne lektioner i det uppsvenska ut­ var Karnas röst.
» Ack, så roligt att du säger det!
talet, men de slutade alltid med miss­ » Bda — bda — gd ön — gdyn », hörde Jo, ser du, jag fick för ett par belåtenhet å ömse sidor.
Till sist gick han henne säga gång på gång, många månader sedan fatt i en tidning, där det därhän, att han ofta låtsade icke tiotal gånger, men då och då ikväfdes det stod, att man skulle kunna bli fri höra, när hon tilltalade honom, och hennes röst af gråt.
När gråten stillat från skorrningen, om man ihärdigt öf- om han svarade, var det ej sällan sig, tog hon i igen: » Bda — bda.
— vade sig med att kraftigt uttala så­ knapphändigt och i irriterad ton.
pdaktig — pdäst — bd a gdöt — g döna dana ord som b-d-a, p-d-a-t, g- En dag dä brukspatron Borg som gdyn, » och så vidare en lång stund.
d-ö-n och så vidare.
Sedan dess har vanligt varit nere vid sågen för att Men så tog gråten öfverhand igen, jag aUtid hållit på med det, när du öfvervaka arbetet där, tog han icke och där han tyst och obemärkt stod varit borta. » » Du rara lilla martyr!
Och allt detta den vanliga stora vägen - hem, utan bakom henne såg han henne kasta sig gick en gångstig, som öfver en stätta ned öfver det framför henne stående för din stygge gubbes skull!
Säg ledde in i den bakom herrgårdsbygg­ bordet och gömma ansiktet i händer­ mig, Karna, förlåter du mig? » » O, så gärna, så gärna. » naden liggande trädgården.
lian gick na, - och han hörde henne säga i en ton Fru Karna fortfor ännu en tid bortåt med dröjande steg; det bjöd honom så full af jämmer och sorg, att det att i ensamhet » pdata » på det sätt emot att åter utsätta sig för att höra skar honom i hjärtat: hon hade lärt sig af tidningen och för- hennes » gemena skånska dialekt. » » O Ragnar, min käre.
älskade Rag­ sig allt mer och mer.
Inkommen i trädgården tog han vä­ nar, jag kan inte — jag kan inte!
kofrade En dag sade hennes man med ett gen öfver en gräsmatta, som förtog Ack, att jag hade fått stanna kvar halft skämtsamt, halft förläget skratt: ljudet af hans steg.
Som han kom i nere i Skåne! » » Karna du, kan du tänka dig, att jag närheten af en löfsal hörde han någon Med ett språng var han inne i löf- ibland öfverraskar mig med att sakna under snyftningar tala halfhögt där ditt skånska uttal. » » Sau faurr jag väl börrja att tala skaunska igen dau, » svarade hon lek­ ÖnsRar éYi 6der fullt.
en symaskin, som ger en särskildt oacker söm vare sig Ni syr i det PRIMA KVALITÉ!
IM EN HISTORIA FRÅN Ibusqvama än de välkända kvaliteter vi föra i marknaden finnes icke.
Profver på begäran gratis!
BRUKET.
Af S i g n e E n g s t r ö m.
Herbert Schultz hade grundligt sett sig om i både den gamla och den nya världen innan han hamnade som öfver ingenjör vid det vackra, sotiga I järnbruket i norra Sverige.
Alltså borde han nu slå sig till ro och som hvar man vet är en god hustru bästa medlet därtill.
Allmänna meningen, som ibland be­ går stora misstag, gjorde beträffande ingenjör Schultz tillkommande ett ut­ Stockholm.
märkt val.
Fröken Tyra Hellner var en ståtlig blondin på tjugufyra år, Kungl.
Hoflever antör.
folkskollärarinna, men olik typen i allmänhet.
Hon klädde sig smakfullt, var glad och vacker och själl ' ständig och verkade aldrig kateder.
Hon var välgörande och socialt intresserad, aUtså hade hon vänner i kasernerna och då ingenjör Schultz kom till or­ ten funno de ett utmärkt tillfälle att placera henne.
Hvilket de gjorde utan ställning den 30 sept 1913. att fråga någon om lof.
Tyvärr hade de båda kontrahenterna Skulder: Tillgångar: ingen aning om saken, knappt om pn n Kassabehållning 1,°33.298:11 Aktiekapital k r nrY nnn hvarandra.
Ingenjören umgicks hos Obligationer 9 123,5 0: — Reservfond 9nn ' norw disponentens, förvaltarens, underin- 200,000 *: Fastigheter o. In.
enta rier 4,6 9, i78: 59 Dispositionsfond zuo.ujo *: genjörens och inspektörens och mellan Reverser mot säkerhet ... 52.724,846:85 Pensionsfond l !,9,006:06 dessas^ " fruar ' och döttrar och hus- Växlar 31,195,463: 14 Depositions- &amp; KapitaJr.
54,747,5.0: 37 håUsfröknar å ena sidan och den unga Sparkasseräkning 24,678,112: 47 lärarinnan å den andra gapade ett Kreditiv- o. Löpande räk- 15,495,367:89 ÙPP- &amp; Afskrifnings- o. nmgar ' socialt svalg som ej öfverskreds annat 520,027:86 Hos i nhemska banker ...
Löpande rakningar ... 11,402,200:42 än vi d särskilda tillfällen.
Fröken 680,000:20 Postremissvaxeirakn.
... 1.338,-00:24 jjellner arbetade i sin skola och var » utländska banker .. 3,686,979:84 TiH inhemska banker ... 1,^17,423:03 ^r öfrigt mycket ensam, hvad vän- Å andra räkningar » utländska banker ... 569,493:88 ner beträffar.
På sina expeditioner A andra rakningar o,641,73 (&gt;: 01 kasernerna, där hennes besök voro Kronor 119,934,042:48 värderade och efterlängtade, hörde Kronor 119,934,042:48 •hon den nye ingenjörens namn näm­ För hvitlackering finnes nas med tillgifvenhet och beröm, men Kungl.
Hofleverantör ingen färg som bättre ägnar ännu två månader efter hans ankomst sig därtill än emaljfärgen kände hon honom ej till utseendet.
Chinalack.
Hållbar, spegel- Detta var ett enastående fall i ett blank, porslinshård.
Arsenik­ samhälle på endast två tusen invånare Piano- &amp; Orgelfabriker, Arvika.
fri enl. nya giftstadgan.
Tag och kan endast förklaras däraf att den Högsta utmärkelser å senare årens inga mindrevärdiga efterapn.
unga lärarinnan hade helt andra saker världsutställningar för Svensk, med guldmedalj att tänka på.
En mörk höstkväll gick hon förbi belönad tillverkning.
Erhål- les hos alla färghandlare.
ett sällskap herrar, bland h vilka in- sig.
Ingen af de MA (4 Fabrikanter: Dorch, Bäcksin geniören befann i tä flan med olika nationer.
H / U $ C:os A.-B., Göteborg och andra lade märke till henne, men Herbert Schultz uppfattade tvärt att Stockholm.
22,000 instrum.
i bruk.
Begär prisk.
det ej var någon af societetens da­ Göteborg, Stockholm, mer och med ett hastigt beslut att och effekti­ ej låta ägarinnan af en så vacker Kungsgatan 15.
Drottninggat.
23. för alltid försvinna i kasernernas vaste afforingsmedel är Vasens figur Malmö, dunkel, utbrast han helt högt: Baltzarsgatan 42.
Laxérmarmelad för stora och » Hvem var det där? » Filialförest, i Stockholm: Musikdi­ Tonen dref blodet upp i Tyras barn.
Pris 1 kr.
pr ask.
Finnes kinder.
rektör Carl Bohlin.
» Hvem? » frågade kamrer Forsner i på alla apotek.
det han vände sig om och uppfångade en skymt af den unga damen under en elektrisk lampa.
Tyst — han tog af gammal va-na efte r sin hatt — » det vair en af folkskollärarinnorna. » üb Herbert Schultz ryckte på axlarna.
Man kan se galet i mörkret ibland.
Nästa gång de råkades var på en religiös kaffefest.
Herrarna hade gått as dit emedan de för tillfället voro trötta på kort och glas och ej hade någon annanstädes att gå.
Säll- är bästa kraftnäring för skapslifvet på bruket låg i sorglig Jsvaga, klena barn ' i alla åldrar.
i lägervall.
Dessutom vax kamrer Förs­ (0 |Bok om barns uppfödning gratis Å yn ' ner, hvilken i alla afseenden var en och franko från Mellins £9 J \ l 33. viss mån de- mönstergentleman och Food Depot, Malmö^ b r uk s p ens iona- komma i väg.
ty dessa maskiner hafva genom sin öfverlägsna konstruktion, sin mång­ sidiga användning och öfriga framstå­ ende egenskaper blifvit så omtyckta, att de u nder de få år de varit i mark­ naden, trots sitt något högre pris er­ hållit en verkligt storartad spridning, det bästa beviset för att en vara ä r god.
CENTRAL BOB BIN-MASKINEN tillver­ kas i t vå storlekar, en mindre för fa­ miljer och syatelierer och en större för skrädderier.
OBS.
I Fördelaktiga betalningsvillkor.
G Y M N A S T I K B Y X O R för Flickor.
55 c m.
60 cm.
65 cm.
Kr.
4. — 4.20 4.60 i mo.
70 cm.
5.20 75 cm.
4-trådSg, stark kvalité.
Se i öfrigt priskurantenF BÄSTA UTFÖRANDE!
tunnaste siden eller de gröfsta kapp­ tyger, bör ni köpa Central JBobbin Symaskin, Marinblå, stickade NYA T RIKftFABRIKEN, VALDEIMR N IELSEN, __ Etablerad 1691, BRYGGAREGATAN 4, STOCKHOLM.
Han påstod att folklifvet alltid in­ tresserade honom och hittills hade in­ gen lagt märke till att hans hela uppmärksamhet koncentrerades kring en ung dam.
Och ändå hade Herman Forsner dyrkat henne på afstånd i aderton månaders tid.
Herbert Schultz satt helt vårdslöst och lutade hakan mot sin käppkrycka, medan han som fascinerad stirrade på en ung dam med blonda flätor i nacken och en smärt, vacker rygg.
Kassören satt bredvid honom och half- sof, längtande efter prästens amen.
Vid hans sida satt kamrern rak och klarvaken och stirrade betagen på sin älskades profil.
Då Tyra reste sig och gick fram till orgeln, knuffade ingenjören kas­ sören i sidan.
» Hvem var det där? » » Hvem? » brummade kassören yrva­ ken.
» Fröken Tyra Hellner, folkskol­ lärarinna, om du skall ha så för­ baskad reda. » Därpå påminde han sig att ingenjö­ ren gjort samma fråga en gång förut och brast ut i ett lågt skratt.
» Hvad är det om? » frågade kam­ rern.
Hela menigheten satt ju och såg nedåt herrarnas tvärbänk.
» Schultz har kört fast, » svarade Torsten Berg muntert.
» Du kan gärna stå till tjänst med att presentera henne, ni ha ju sjungit tillsammans ibland, fröken Hellner och du? » » Jag tror inte vi bry oss om det, » sade ingenjören afvärjande.
Men från den kvällen roade sig hans kamrater ofta med att retas om den blonda lärarinnan och societetens damer och kamrer Forsner råkade lika ofta ut för dåligt humör.
Det märkvärdiga­ ste var, att orsaken innerst var den­ samma på båda hållen och ingen af parterna vågade heHer öppet visa sitt missnöje.
Nu hörde Tyra till de kvinnor som älska blott en gång.
Hon var tjugufyra år och kunde till dato ej notera ens den flyktigaste förälskelse.
Hen­ nes dagar voro fyllda af nyttigt ar­ bete och för framtiden beräknade hon broderier ucerna direU från Schweiz tull o ch porto- fritt i hemmet.
broderade bal-rober från Kr.
10.80 „ siden-blusar „ „ 7.
—,, barnklädningar,,,, 4.90 „ kragar, jabots, näsdukar, artiklar pa ssande till pr esenter m.m. Linnebroderier.
Begär katalog med P ariser modeplancher gratis och franco.
Schweizer &amp; Co., Luzern AlO (Schweiz) O @ Q Sydsvenska Kredit Aktiebolagets Dr SASOLTVAL for FLYGLAR PIANiNON ORGLAR Mellins Food a s Vänd!
s — h 1^ — toaletten.
(med tillsats af 10 o / 0 SASOL), är den ideal-tvål, som man hittills förgäfves sökt framställa och som möjliggjorts först genom uppfinning af det öfver­ lägsna antiseptiska preparatet SA­ SOL.
A.-B.
ÖSTLIND &amp; ALMQUIST Behagligaste medi­ cinska H. CEDER­ BORGS Kaffe m ed dopp sjnafuir visserligen föHräfjXigf mm är icke förty skadligt på grwut av det gi föga, kaftemei.
Kaffireiner med dopp är (lägsta- njutning.
Katiwemer har det vantiga karets tiga, arom men är absolut os kadtigt.
Kathreinersäljes i alla speceri • affärer i paket à 45.25ochlOöre.
SASOL-tvålen är specielt egnad att aflägsna vanprydande hudåkom­ mor såsom utslag, finnar, kvisslor, reformar, pormaskar.imdrodnad, fräk­ nar.
fiiassel ö. dyl., hvilka under fort­ satt begagnande försvinna, så att huden blir ren och klar, hyn frisk och ungdomlig.
Sälj es å apoteken och i välsorte­ rade affärer à 50 öre.
Till platser där ännu ej återför­ säljare finnas exp.
gärna två proftvalar porto- fritt mot 1 kr.
Gefle.
SASOL användes å Allm.
Barnhuset, Sab­ batsberg, Stats­ med.
anst.
bakte­ riolog.
afd.
m. fl.
# &lt; in stitutioner.
Öfverlägset, ogif­ tigt, allsidigt an­ vändbart anti- septikum.
Fl.
à 2 kr.
o. 1 kr.
Kombinerad bosättnings- och Lifförsökring är det mest praktiska satt att medels årliga inbetal­ ningar erhålla eit eget hem till samma pris som vid kontant likvid.
Prospekt och närmare upplysningar er­ hållas gratis och portofritt, o m denna annons åberopas.
att hinna med ändå, mera.
Hon hade ingenjörens kärlekshistoria för de få kvinnliga vänner och sina ändå främma * nde.
Kamrern hade suttit i färre manliga bekanta lade hon knappt djupa tankar och uppfattade ingenting märke till, Herman Forsners tysta förrän ingenjören högt försäkrade, att beundran hade lämnat henne så obe- den där kat c;] erblornrnan gaf han rörd att hon ej hade en aning om den.
j tusan.
På den ännu opresenterade ingenjören | „pär jag påminna dig om, » sade tänkte hon stundom med en känsla af kamrern, i det han reste sig, ' hvit i obehag.
| nsiktet, a » att du befinner dig bland Herbert Schultz fann det stilla lif- gentlemän och att du talar om en vet på bruket trist och i brist på dam? » Uärpå gick han.
bättre tillgrep han en städad flirt med i:,.
....
Tyras junifru.
Flickan var aderton år!
Stamningen foil tvärt och visade och en verklig skönhet.
Lyckligtvis in&lt;4a rätta sammanhanget hade Tyra både med lif och lära l- al a n a a e mgeH ratta • s J.
amm " 1.
J HUFVUDVILKORET en affärs f ramgånjg moraf^och°då n de * * från J&amp;o S # S trtea namn dig^ promenaderna togo en ömnwe jmntskartat., D efter kom det karaktär, flydde hon förskräckt till ' e f he t s l S f? / " ™ 11 «.
kraftig, ändamålsenlig systema­ sin matmor matmor och och berättade berättade alltsam­ aJltsam- bada herrarna, efter h vilken ingenjo- kände sig annu battre i stand.
mans.
Ingenjören stal ux ciuo.
imieuiuieu ötcti kyssar h.vssai och uuii ta­ ua- ren,, n- • „ ~ •• e, i::,.,, tisk annonsering lade om presenter och hon var rädd.i att taarga " «T ofver den unga lara- Tyra kände sitt ansvar bättre än l n m a n - l ' orner var tokig med sina ingenjören, skaffade flickan en god idéer och begrepp om en gentleman.
I december gafs en välgörenhets- plats femtio mil därifrån och lät soaré och alla disponibla förmågor henne genast resa.
Tyra Hellner var Ehuru Tyra ingenting vetat om sin togos i anspråk.
jungfrus roman innan flickan själf oumbärlig och måste tagas med.
Hon gaf henne sitt förtroende, hade hela skulle läsa upp en prolog, sjunga bruket naturligtvis reda på, saken.
en duett med kamrern och sköta dans­ I D UN Tyra skulle säkerligen blifvit mycket musiken vid pianot efteråt vid den förvånad om hon fått höra hvilka subskriberade balen.
den stora bildade och Kungl.
noficverantör.
motiv man tillskref hennes åtgärd Ingenjören var musikalisk, eller, .som att skicka boft flickan.
Men detta kontorspojken sade, han ämnade för­ Stockholm.
köpstarka allmänheten öffver hela landet- orsakade henne i själfva verket så söka bli det.
Han spelade fiol och mycket besvär, att hon fick mindre deltog flitigt i stråkkapellets öfnin- tid än någonsin att befatta sig med gar.
De flesta af herrarna idkade skvaller och sålunda förblef hon ännu som sport utom kassören, hvil­ Enligt intyg af prof. en tid bortåt i fullkomlig okunnighet musik ken som han själf sade, bara hand- Alfred Pettersson, D:r om sin egen kärlekshistoria.
terade dragspel och kunde sjunga.
Det egendomliga i saken var, att.
p e öfriga medlemmarna af det ut K.
G. Kuylenstjerna, Herbert Schultz ansåg sig vara föro-; mä rkta kapellet, utgjordes af sme- D:r Åke Metin m. fl.
rättad part.
Hittills hade ingen lagt ^ e r v C h handtverk^ure.
fackmän är SASOL sig i hans affärer.
Då han naturligt- Kapellet öLvade i pensionatets mat­ 1 öfverlägsei alla andra vis såg saken från sin egen moraliska sa j_ ^är det fanns eit gammalt piano, ståndpunkt, understöddes af sin egen- Förvaltarens nya Malmsjöflygel hade antisep­ kärlek och trodde sig känna kvin­ för några dagar befriats från hans tiska me­ norna i grund och botten, fann han döttrars misshandel, den hade pla­ ingen annan förklaring på Tyras hand­ cerats i festlokalen där kamrern och del och lingssätt än att hon måste vara svart­ Tyra öfvade sina stämmor.
konc.
sjuk.
Hans kamrater gjorde narr af På hemvägen från den sista öfning.en honom och gjorde upp ritningar till friade kamrern.
Det var ' en strate- munvat­ Sveriges äldsta, största och mest välkända i s itt s lag.
Utmärkt väl kvalificera hans kommande äktenskapliga skapliga lif, Iii, som gigfc d umhet, en manöver alltför tidigt ten.
voro lafskräckande ' nog.
Och han kände u tförd, men den blå dräkten klädde lärare.
Moderna, nybyggda lokaler.
Tag kän nedom om skola n.
Undervisning lämne- SASOL användes å ' ju inte människan!
henne så väl och det gedigna bruna följande FACKA VDELNINGAR: Allmännaavdelningen,avsedd för allmänbildnir; statsmedicinska anst.
I Herrarna — med hvilka förstås de pälsverket smög så mjukt kring hen­ ogifta tjänstemännen på bruket — - Handelsavdelningarne, högre och lägre san nes finhylta ansikte, att kamrern mi­ bakteriol.
afdeln., allm.
firade en glad kväll tillsammans med korrespondenskurs.
Modernt handelsinstitut me: ste sin vanliga sans.
Hon lyssnade barnhuset, en del sjuk­ befälet på ett par fartyg, som för förvånad, övningskontor.
Bankkurs.
yrvaken och med en aldrig Tekniska avdelningar för 1) hu sbyggnad, 23 v ë; hus och kliniker s amt tillfället lågo i hamnen.
De voro alle­ anad känsla af värme, trygghet och druckna, från öfveringenjö- smärta till de - ord hon aldrig väntat och vallenbyggnad, 3) maskin- och 4) elektroteknik af enskildaläkare, vete­ sammans ren ned till yngste bokhållaren.
En- Förberedande avdelningar till 1) statens lant­ få höra.
rinärer o. tandläkare.
!
dast kamrern hade håUit måtta och att » Nej, bruksinstitut, 2) Ber gsskolans högre avdelning, 2 \ nej 1 » svarade hon slutligen tekniska sko lor, 4) sko gsskolan.
Ogiftigt.
Allsidigt a n­ var behärskad som vanligt.
på hans enträgna böner.
» Jag har in­ Kassören berättade vid sitt bord genting- annat att ge än mig själf — • » Realavdelning, stor tidsvinst med goda beryç.
vändbart.
Juridiskt seminarium för utbi ld.
av länsmän n ~z » Och det är allt hvad jag begär! » Lantbruksavdelningen: 1) A llmän (motsvara-de ifyllde han med så mycken känsla statens lantma nnaskolor jämte allmänbildands an -- att Tyra fick en liten förnimmelse Saljes å apoteken nen), 21 H ögre, för v idare utbildning, 3} Konirol af svindel.
och i välsorterade assistentkurs.
» — — och m in kärlek och det Hushållsavdelning i förening med hus m oderskun vore att bedraga er, ty jag älskar affärer i originalfl.
à Slöjdavdelningar för kvinnlig slöjd.
1) Allmän- och 2) slöjdlärarinnea ce er inte 1 » sade hon helt ängsligt.
måste den utbrista, som någon tid » Jag kan vänta, » sade han ifrigt kr.
2: — och kr.
1: —.
Inträdestider se prospekt, som sändes m ot d ubbelt porto.
användt äggtvål af F. Paulis väl­ och rädd att släppa henne.
» För­ MILS SCHENKE, Riks 115. bjud mig inte att tala vid och tänka kända tillverkning.
Denna tvål, på er I » » Nej, » mumlade Tyra, alldeles oerfa­ som fått namnet Ovicula-tvål af ren i kärlekens irrgångar och abso­ lut omedveten om den farliga näring det latinska namnet Ovicula = ägg, hon gaf hans känslor.
» Jag — jag har är nämligen eit verkligt fynd.
Det aldrig tänkt på — på sådana saker. » » Då finns det heller ingen annan! » har lyckats firman Pauli att i fina­ tänkte Herman Forsner jublande och på samma gång med en innerlig lust ste öfverfettade tvålmassa inblanda att få strypa några skvallerkäringar hönsäggets innehöll, hvilket ända af båda könen.
Därpå gingo de tysta tills de togo sedan det gamla Roms dagar är farväl utanför Tyras grind.
Hon gick in och ställde sig att se på sig själf kändt som ett utmärkt hudförskö.
i spegeln.
Hon måste ha någon att ningsmedel.
F. Paulis Ovicula- tala med.
» Kärlek!
Herman Forsner!
Kamrer Erhålles hos alla väl­ tvål gör hyn len, frisk och spänstig Forsner!
Hur skall jag kunna stå bredvid honom och sjunga och se­ Ämnar Ni samla abonnenter i är?
JJEMISK R EN sorterade Sperihand- och den som någon tid användt dan gå omkring bland alla de där Börja då i tid!
denna äggtvål, måste därför för­ människorna och veta — nej, jag lare i riket.
UBBEL MAT Ä^ JL kan det inte! » tjust utbrista " A TTIKFA Därpå gaf hon sig själf en liten Profverna är o nu utkomna och sän­ Annonsera i Idun!
•WPWRBERGS co^ j örfil och satte sig att rätta några das gratis till alla, som insända ne­ ÎA LU N:J dussin rättskrifningsböcker.
i / är ha v / ägget!
danstående kupong.
Den kväll soarén gafs fann Tyra Obs.!
ordet Upplagan blir i år nära dubbelt så kamrer Forsner väntande utanför sin stor som alla andra svenska jultid­ grind.
De komm o fram i god tid.
ningars tillsammans.
Med anledning Endast förvaltarens fru med sina dött­ däraf också en utstyrsel och ett inne­ rar var där och de unga damerna håll som t. o. m. öfverglänser förra lade genast märke till att färgen på årets.
på flaskorna.
Tyras ljusblå dräkt klädde henne un­ Julstämning köpes numera i så godt derbart väl och att det sätt på hvilket hon lagt upp _ sin a blonda som h varje hem.
Det behöfs sålunda ingen vana vid agentur för att samla flätor gick precis i stil med kläd- Tt D fl HPLMSjüjFrtNTflSIMPBLEfr abonnenter.
Blott på kvällar och le­ ningens snitt.
» När man har en sådan figur då kan diga stunder kan h v em som helst man nog ha empirdräkter! » sade för­ med lätthet förtjäna 100 kronor extra u^TF-I »!
valtarens hushållsfröken som var tret­ till jul.
tiotre år och låghalt och därför stod Klipp ur nedanstående utom täflan.
kupong och if y 11 den Marit och Elina Martinson slamrade med namn och full­ under butter tystnad med tekopparna.
ständig adress samt Fru Martinson bjöd på en enkel supé Rikhaltiga variationer, begär pnsk.
lägg den i ett franke-, före festens början, ty på bruket åt rad t u k vert som adres­ Tidaholms Bruk, Tidaholm.
man allmänt middag klockan 2 och seras till Kungl.
Hot leverantör.
ingen hann äta ordentlig kvällsmajt Försäljningsmagasin: Mästersa muelsg.
30, före klockan 7, då de medverkande STOrKHOl M. skulle samlas.
De öfriga anlände efter hand och hälsningar utbyttes allmänt.
Samt­ Julfidningsafdelningen, Göteborg.
liga damerna höllo sina ögon på Tyra.
Hur skulle ingenjören och hon möta,s?
Agenter i Stockholm kunna af hämta Skepparen står där så trygg på sin skuta, Tyra pratade med en af s-kollä­ gratisprofver å afdeluingskontoret Kortskaftad snugga sugande på, rarn e-, men denne aflägsnade sig just Drottninggatan 64.
Prismakikare och.
Erne- Trygghet det t arvas, stormarna tjuta, då ingenjören kom, glad och för­ mans Fotografiska Ka­ Mod uti bröstet, då böljorna gå.
bindligt hälsande till höger och vän­ Hurtigt han plöjer de skummande meror till fabrikspris + ster.
Ett ögonblick såg han • T yra vatten — tull och frakt.
Moderata Gratisrekvisition.
Och hur än vågen den vräkte och bröt, rakt i ansiktet med en blick som af betalnings villkor.
skulle ha jagat blodet upp i hennes Stadig han står där med handen på Generalagent f ör Leitz: ansikte om ej hernies själf behärsk­ ratten, Undertecknad anhåller om agent- Tack vare Jlxa fkafi&gt;egr&gt;ynsgr&gt;Öt.
ningsförmåga varit så stor; därpå gjorde han en rörelse som för att vilkor och gratisprof af Edra förbi en vildt främmande person, men Handtverkaregatan 15 A, jultidningar.
just då mötte han Herman Forsner s Många, som förut hafva tröttnat ögon.
STOCKHOLM.
(Forts.) Allm.
10181, Riks 87 30. på att dagligen äta hafregröt, hafva Namn ar en och i sådana publikationer, hos hvilka man har den största utsikten att träffa den rätta publiken.
11 Hia Kompaniet, Genom annonsering i sörer i kontakt med komma hrr annon- Förfrågningar besvaras beredvilligt af 1DUNS ANNONSKONTOR, STOCKHOLM.
KRISTINEHAMNS P RAKTISKA SKOLA.
Där ha vi ägget!
ALU ÄTTIKA är bäst.
I 0D ^J FALUN Axa yrkesserie.
N:o 4.
Tag en sax!
Åhlén &amp; Åk erlunds Förlag, I [Eitz * ÜS Ax.
L undqvist, n i återigen kunnat börja därmed, när de fått sm ak på Axa.
Axa Hafregryn besitter också en särdeles fin och naturlig hafrearom.
Bostad Postadress
1 ^NNONSBR skola vara inlämnade till EN UNG, arbetsam flicka, van vid BÄTTRE hushållsvan flicka, kunnig i Bxpeditionen senast fredag for att landthushåll och kunnig i matlagning, matlagning, bakning o .s.
v. söker I ROM bosatt svenska, mottager sitt hem en eller två inackorderingar Den vaekraste hyn kunna inf Gras i följande veckas nummer.
erhåller god plats på herrgård.
Svar plats i godt hem där jungfru finnes, — da mer — för helst längre tid.
När­ till Sundby Gård, Hjelteby.
som hushållsfröken eller husmors mare underrättelser af Frk.
Gunhild LÄRARINNA, med seminarieutbild- verkliga hjälp.
Goda betyg.
Svar Petterson, 46 Via Ludovisi, Rom.
ning, sökes för 10-årig elev till landt- » ViUig — Arbetsam », S venska Telegram- EN ENKEL köpmansfamilj, bestående egendom i Skåne.
Svar till » W.
T. » byrån, Sthlm.
af 4 p ers., däraf 2 barn å 6 och 10 Iduns exp.
Stockholm f. v. b.
18-ÅRIG FLICKA med elementarbild­ år, önskar tillbringa 14 dagar från Elever ning symp.
och behaglig, kunnig i den 22 dec.
å herregård eller präst­ emottagas i Gobelinväfnad hos Ameli linnesömnad, mycket intresserad af gård, ej för långt från Göteborg.
Svar BARNSKÖTERSKOR, utbildade; er­ Fjaastad, Arvika.
allt husligt arbete, söker plats som med pris och läge till Nordiska An­ hålla anställning genom Arbetsförmed­ husmoderns verkliga hjälp, gärna med nonsbyrån, Göteborg, under adr.
» Re lingen.
Huf vudkontor: Regeringsgatan fritt vivre första tiden.
Vidare gm.
kreation Julen 1913 ».
113.
Afdelningskontor: Högbergsg.
37.
Maja Perssons Plats- och Inack. — By­ UNG DAM önskar t. d.
1: ste nov.
Expeditionstid kl. 9 — 4, lördagar 9 — 2.
rå, Baltzarsgat.
28 Malmö Tel. 555. inackordering hos fint bildad familj, Rikstel.
40 47.
Personlig inställelse.
Be­ vid Epidemisjukhuset i Göteborg för­ där ungdom finnes, å större herr­ tyg böra medtagas.
» Anlita närmaste klaras härmed till ansökan ledig att UNG FLICKA önskar mot fritt vivre gård i frisk och vacker trakt, helst kontor! » tillträdas den 15 nästa nov.
Lön kr.
komma i b ättre familj, där jungfru Södermanland el.
Småland.
Tillfälle KVINNLIG KONTORIST, med några års 700 och allt fritt.
Till Hälsovårds­ finnes, för att deltaga och lära hus­ lära något konstväfnad önskvärdt.
kontors vana, hemmastadd i bokföring nämnden i G öteborg ställda skriftliga håll.
Svar till » Familjemedlem », Halm- att Ref. torde utbytas.
Svar f. v. b. tiH och maskinskrivning, kan erhålla ansökningar, åtföljda af betyg, torde stad p. r.
» S.
E. L. » Iduns exp.
plats, om ansökan^ och uppgift å re­ inlämnas å Hälsovårdsnämndens byrå, EN musikalisk bättre flicka önskar ferenser insändas till Dannemora Gruf- Gustaf Adolfs Torg 4, Göteborg, före plats som hjälp och sällskap i godt kontor, adr.
Dannemora.
hem.
Är villig deltaga i lättare hus­ den 15 okt.
1913.
HUSHÅLLERSKA, ordentlig och liga sysslor.
Svar- till » Familjemed­ sparsam, sökes att förestå hushål­ lem », Sv.
Telegrambyrån., Örebro.
let hos skogsförvaltare på landet.
UNG FLICKA, af köpmannafamilj fr. i behof af hög och ren luft önskar har den som dagligen använder Platsen tillträdes mellan 15 okt. — Göteborg, önskar plats som hjälp och inackordering under höst- och vinter­ 1 november.
Svar med löneanspråk en snäll och enkel flicka, som nu sällskap i fin, treflig familj på lan­ månaderna hos familj där ungdom fin­ och uppg.
om ålder och ref. samt helst genast vill mot god aflöning åtaga det.
Svar tiU » 20 år hösten 1913 », S. nes (helst i Dalarne) och där om­ TiUv.
Fabriken Carl, Malmö Ö. foto till » Jägmästare » under adress S. sig vården af en äldre sjuklig fru?
Gumaslii Annonsbyrå, Göteborg f. v. b. sorgsfull vård kan erhållas.
Svar med Rikst.
4 45.
Gumaelii A nnonsbyrå Stockholm f. v. b.
Svar med foto och betyg till » 1 No- UNG ELEMENTARBILDAD FLICKA prisuppgift o-ch närmare meddelanden SJUKSKÖTERSKA eder elev erhåller vember 1913 », Ulricehamn.
önskar plats som hjälp och sällskap emotses af » D.
W. », S. Gumaelii An- anställning vid Visby hospital.
Be­ i fin familj.
Svar till » X.
18 år, Göte­ nonsbyrå, Göteborg.
styrkta betygsafskriiter insändas till borg », under adr.
S. Gumaslii Annons­ orrespondensundervisning i Har- läkaren.
byrå,Göteborg f. v. b. moni och instrumentation.
Bil­ 0 B S!
En lätt plats finnes hos en­ HUSHÅLLERSKA söker plats; kompe­ liga kurser.
Prospekt gratis.
Musikdir.
sam dam, för en kunnig, ordnings- helst musikalisk och om möjligt tent i ett hems skötande.
Svar till C. Ekbergs Musikhandel och Piano full flicka, som sätter värde på ett äfven kunnig i kindergartenunder- » I höst », Iduns exp.
magasin, Malmö.
Tel. 32 79. hems trefnad.
Grefmagnig.
16 1 tr. h. visning, erhåller plats som lärarinna EN BÄTTRE FLICKA från landet, Forst kl. musikinstrument, strängar EN BILDAD FLICKA, frisk och för­ vid Södermani.
Läns uppfostringsan- önskar plats i god familj.
Är kunnig o. ti llbehör.
Malmsjös berömda Piani­ sedd med bästa referenser, van att s t alt för sinnesslöa.
Anstalten är be-.
i matlagning och alla hushållsgöromål nos och Flygiar.
Musikalier.
25-öres sköta ett fem månaders barn, städa lägen cirka 7 kilom.
från Strängnäs. '
samt sömnad, önskar anses som fa- bibi., cirka 400 nummer.
Katalog gratis.
hans rum och kunnig i sömnad, får Platsen.
skall tillträdas i början af miljemedlem.
Svar emotses tacksamt (f. %&gt; god plats genast i Alingsås.
De allra januari 1914.
Lönen utgår med 500 under adr.
» Skånska » Södertelje p. r.
^ MALMÖ ^ bästa rekommendationer om pålitlig­ Sy, f r - ' f: me d 3 „ ålderstillägg â SO M SÄLLSKAP och hjälp önskar 18 ö ' BEST het, duglighet oj h om ett lugnt och kx.__ eft er resp. 5, 10 och 15 års §, rs elementarbildad flicka plats i fa- PATENT vänligt sätt fordras.
Svar till » Vän­ tjänstgöring.
Dessutom bostad_ och (m iij där jungfru finnes.
Svar till ligt bemötande », Nordiska Annonsby- fritt ^ vivre samt felaktighet i pen- \ » Familjemedlem », Växjö p, r. rån, Göteborg.
1 FLICKA önskar att under - husmoders HUSHÅLLERSKA till herrgård erh.
sanning.
Ansökningar, stallda .till i e&lt; jmng grundligt lära allt som hör till på grund av sjukdomsfall genast plats.
IZrSS™ ' J ^&gt;tt väl ordnadt hem, framför allt Svar med rek.
o. lönepret.
till » E.
T. » Ï - r- agning.
villig betala något, das Sf till föreståndarinnan fore den ' matl; ii ss » Jan.
T 0 r&gt; Är 1914 », Norrköping p. r.
Svar + till Norrköping p.
KOKERSKA o. HUSJUNGFRU, välr.
3 november, adr.
Skolan, Löt, Malm by.
ENKEL bildad flicka önskar plats i erhålla d.
24 okt.
goda platser å familj att undervisa barn, eller som herrg.
Betyg o. lönepret.
torde in­ sällskap för ä ldre dam.
Helst i Stock­ sändas till: » S.
okt.
24 », Norrköping holm eller dess närhet.
Svar emot­ VIODOL-Tvålen, med största om­ P- r. ses tacksamt till » B.
J.
», Karlstad p. r.
sorg sammansatt af de finaste ingredi­ SKICKLIG, intresserad hushållerska, UNG och gladlynt norrländska, som enser, är en toalett-tvål af högsta UNG ELEMENTARSKOLEBILD.
flicka, försedd med bästa rekom.
erhåUer genomgått hushållsskola samt med kvalitet.
Def-bäsfahvetemjäleF plats i Stockholmstrakten på egen­ huslig och barnkär, önskar plats som verklig lust för husliga göromål öns- hjälp och sällskap, helst i i dom med alla nutida bekvämligheter.
husmors t s i famili som hiälp och säll st.nrrft st.nrl Svar t.iil » 17 Sr » Iduns * P * ats i iamiij som njaip ocn sail- " Gemlas " hopfällbara större stad.
Svar till » 17 Svar med betyg till » Början af Nov. », skap.
Svar emotses tacksamt under exp., Stockholm f. v. b. Iduns exp., Sthlm.
märke - » Intresserad », Sundsvall p.
ANSPRÅKSLÖS, bildad flicka sökes UNG BILDAD FLICKA från Dalarne, FÖRLOFVAD lärarinna önskar under Sro bäst — säljas most.
som sällskap och att sköta hemmet som genomgått 8-klassigt läroverk ferierna komma till större landthus­ för flicka anställd vid järnvägen, mot samt kortare sjukvårdskurs — äfven håll för att deltaga i alla inom hus Praktiska!
fritt vivre och fria resor å statens kunnig i maskinskrifning och bokfö­ förekommande göromål.
för hemslöjd.
Svar till järnvägar.
Helst sykunnig.
Svar inom ring — önskar plats i godt hem.
Svar » Landthushåll », Hägerstad p. r.
Jota A. Thulin &amp; C:o Vätskedstabrik, 8 dagar under adr.
» Y. », Ilgodsexp.
till » Hjälp och trefnad », Iduns exp.
PLATS SOM SKRIFBITRÄDE å ex­ NORRKÖPING.
Riks 6 70.
BILDAD DAM åtager sig promenera pedition eller hos ämbetsman önskas Katrineholm.
MOT FRITT VIVRE finnes plats sna­ med små barn, läxläsn., pianounderv.
af 30-årig, bildad dam.
Svar till rast som hjälp och sällskap hos e nsam privatlekt.
översättn.
Avskrift av gam­ Okt.
1913 », Iduns exp.
f. v. b.
Frän YSTAD w. # w HAPARAMD » änkefru.
Hjälp anskaffas till grof- la handlingar, högläsning för äldre UNG BILDAD FLICKA önskar plats vistats i göromålen.
Svar till » Hemlif », / Höganäs person eller konvalescent, användes Tyskland över 1 1 / 2 år, i England över i bättre familj.
Har med goda be­ P. tyg af slutat 8-kl. elementarläroverk, Sftljes i hvarje välsorterad parfym- ocb EN BÄTTRE FLICKA med godt sätt, 4 år.
ÅUm.
Tel. österm.
5938 Ref. är kompetent att undervisa nybörjare herrekiperingsaffär för 50 öre pr «t.
ordentlig och pålitlig önskas af min­ General Berg, Djursholm i pianospehiing, är hemmastadd i fi­ Osterlin &amp; UlriKssons K em. Takn.
F ibrik, dre familj på herrgård vid Falun, 30 ÅRS FLICKA, enkel och allvarlig, nare handarbeten samt behärskar så­ söker plats för vård af iungsjuka.
- YSTAD - för att sköta köket och i ö frigt gå Bora ef saknas i något hem I väl tyska.
tal- som skriftspråket.
Är frun tillhanda med andra göromål i Svar till » Aftonsol », Iduns exp.
f. v. b. villig att vid behof något deltaga Tillverkas i flere olika modeller oeb huset.
Kunskap i s ömnad önskvärd.
20-ÅRIG, bättre flicka önskar plats i hushållet.
Svar till » Familjemedlem Att själ / måla (lackera) prislägen.
Svar omgående med löneanspråk och att som medlem af familj hjälpa till S. » Iduns exp., Stockholm.
Erhålles i h var jo välsorterad leksaks- möbler m. tn.
kan hvem som rekom.
torde insändas till » Angenäm med förekommande hushållsgöromål.
ENKEL, BILDAD FLICKA, kunnig i helst med Ripolin.
84 färgtoner.
Tor­ Någon lön önskas!
Svar under sign. barnavård önskar plats antingen som och möbelaffär.
plats », Iduns exp., Stockholm.
kar fort med en porslinsliknande EN JUNGFRU i ålder 20 — 30 å r, kun- » A.
S. » Marielund, G-nosjö.
barnsköterska, husmoderns hjälp eller Gemla Fabriks A.
- B., Diö.
glans.
Otroligt hållbar.
En bok » Om n i g i m a t l a g n i n g s a m t e n f l i c k a BILDAD, barnkär, musikalisk och hus- ock som skrifbiiräde.
Betyg och rek.
dekoration och målning » järnte^ full­ i ålder 15 à 16 år, som är villig bi­ hållskunnig förlofvad flicka önskar finnas.
Svar till » Plikttrogen V. F. », ständiga färgskalor erhålles gratis och träda med barnens vård och från godt plats i aktningsvärd familj, där jung­ Iduns exp.
f. v. b. franko.
Le Ripolin, 24 S målandsgatan, Annonsera i Idun!
hem, erhåUa genast eller den 24 inn ev. fru finnes.
Lön önskvärd.
Svar till KVINNLIG SJUKGYMNAST, som under Stockholm.
» 1 — 15 november », Iduns exp.
okt.
bra plats hos medelstor human somrarna har anställning vid badort, familj i Bollnäs.
Svar helst åtföljda DEUTSCHE 24 JAHRE, ausgebildet önskar dylikt arbete i någon familj af foto och rekom.-betyg, emotses in Musik, deutscher Sprache und Li­ under de närmaste månaderna.
Svar under sign. » Samarbete », Bollnäs p..
T. teratur, sucht Stellung als Gesell­ till » Frisk och arbetsam », Djurås p. r.
ENKEL, bättre, allvarlig flicka omkr. schafterin.
Svar till: Grete Licht­ EXAM, KVINNL.
SJUKGYMNAST sö­ 30 år, helst troende, kunnig i mat­ werk, Grefgatan 47, 1 tr. Stockholm.
ker plats nu genast eller 1: ste nov.
lagning, bakning och om möjligt söm­ EN 23-årig FLICKA önskar plats helst på Stearinfabriks-Aktiebolag institut eller hos privat person.
nad, får god plats att tillsammans som barnfröken eller att sköta äldre Svar till » Utmärkta betyg », Iduns exp.
Kungl.
HoOeveraatör med husmoder sköta hushållet i liten herre eUer dam.
Är något kunnig Stockholm.
familj.
Svar med betyg, foto.
och i sjukvård samt husliga sysslor.
Svar STOCKHOLM Sö.
BÄTTRE, HUSLIG FLICKA af god löneanspråk till » Familjemedlem.
till » Helst på landet », Postk.
Vikto- familj önskar plats som hjälp och Jemtland. » Iduns exp.
riag.
Göteborg.
sällskap; är kunnig i alla husliga Kanalljus Kronljus BÄTTRE FLICKA, som vill åtaga sig FRISK 19-årig flicka, som genomgått göromål, liimesömnad, matlagning, bakning och en koker­ 8-klassigt, lär overk önskar plats som handarbeten klädsömnad, samt något väfnad.
Goda Grenljus Stakljus skas sysslor i ett litet hushåll, er­ barnfröken eHer som hjälp och säll­ rek.
finnas.
Familjemedlem.
Svar till håller plats på herrgård den 1 nov.
skap i godt, bildadt hem.
.Svar till » L.
A.
1913 », Iduns exp.
f. v. b. Julgransljus Lyktljus Svar till » Familjemedlem M. H. » Id uns » Gladt humör », Hallsberg.
LANDTBRUKARDOTTER, 20 år, önsk.
exp.
f. v. b.
UNG, bildad flicka, 23 år, önskar pl.
Cykelljus Altarljus i fam. där jungfru finnes.
Är HUSHÅLLERSKA, ägande gladt lynne mot fritt vivre plats i glatt och tref- samt gott sätt och utseende, sökes ligt hem, för att som husmoderns villig delt.
i alla ett hems görom., men vill vara ansedd som familje­ llluminationsljus att förestå ett propert ungkarlshem hjälp och sällskap få lära allt som hör i sydvästra Värmland.
Uppgift om tiH ett hems skötande.
Är mycket medlem.
Svar t.
- Ar.betsf., Tranås.
ålder, löneanspråk m. m. samt foto, inÄtresserad af och kunnig i sömnad som genast returneras, sändas till och finare handarbeten.
Har genom­ Pianoljus " Splendor 1 Organisten, Å s e b y f o r s.
gått flera kurser i dessa ämnen.
Svar önskar plats i f amilj eller institut.
i engelsk typ.
Svar märkt » Gy mnast 30 », Gumselii An- ENKEL, bättre flicka kan få plats på tiH » C.
A.
191? », Vinninga p. r..
landtegendom som husmors hjälpreda.
BILDAD, musikalisk flicka önskar nonsbyrå, Malmö.
Svar helst med fotografi till » Husmor » plats i god familj som sällskap och Bnnnnmnnnnrl Endast superior och prima ljus äro stämplade Halmstad p. r. hjälp.
Har genomgått Elisabeth öst­ HLUUUUULUmj " LILJEHOLMEN " kunnig EN OMKRING 25-årig flicka med mans husmoderskurs och o är ami on från ett bättre hem, som genomgått godt lynne, bildad, språkkunnig, skick­ i finare handarbeten, •Svar till » 20; s iöjd- o. h ushållsskola o. är kunnig i lig i handarbeten får plats som säll­ år », Vinninga p. r. alla i ett hem förefallande sysslor skap och hjälp hos Grefvinnan Barne­ HUSA.
En snygg och ordentlig flicka! — äfvensom skrifgöromål, skrifgöromål.
önskar ko w, Kristianstad.
Svar inomi 8 jdagar.
söker .plats som husa i en liten bättre j plats.
Svar inom 8 dagar till » Post­ I GODT HEM å egendom i Söder­ familj den 24 oktober eller 1 nov.
fack 29 », Winslöf.
ELEKTRISKA DAMM SUGAREN 1 i Sthlm.
Svar till » 24 manland får duglig hushållsfröken helst plats.
Vid.
Nya Inack.-byrån, Jakobs- Laxå p. r. bergsgat.
34, Sthlm.
UNG FLICKA med sex års vana vid ANSPRÅKSLÖS, BARNKÄR, FRISK kontorsgöromål och kunnig i tyska musikalisk och af god familj söker flicka villig att utan jungfru med hus­ språket (vistats ett år utomlands) värdinneplats i godt hem, gärna där moders hjälp sköta ett bekvämt in- söker plats.
Betyg och ref. finnas.
barn finnas.
Goda rek.
finns.
Vidare gm Maja Perssons Plats.- och Inack.- ÄR DEN ENDA SOM FÖRMÅR HÅLLA redt hem erhåller god plats i vänlig Svar till » Dirgni », Båstad p. r. liten familj.
Svar med foto, ålder FLICKA med ' realskolexamen önskar Byrå, Baltzarsg.
28, Malmö.
Tel. 555.
EDER VÅNING FRI FRÅN DAMM.
och rek.
till » Pålitlig », Kiosken, Järn­ plats att läsa med barn och som hus­ moders hjälp.
Svar till » Tacksam », ENKEL OCH BILLIG I DRIFT.
torget, Göteborg.
I DET NATURSKÖNT belägna Ulrice­ FRANSK BONNE erhåUer plats 1 dec.
Strömstad p. r.
SPARAR MATTOR OCH MÖBLER.
i fin familj gm Norra Inackorderings- KÖPMANSDOTTER söker plats som hamn finnes inackordering får lindrigt byrån Malmskilnadsgatan 27, Sthlm.
hjälp och sällskap i b ättre familj for­ nervösa personer, där tillfälle gif- INFORDRA OFFERT.
NORRA INACK.
BYRÅN ansk.
plat­ ätt lära hushåll.
Villig att deltaga i ves till kroppsarbete (trädgårdsar­ ser åt lärarinnor, värd., sjuksköt., alla göromål inomhus.
På lön fästes jej bete) såväl vinter som sommai.
Till STOCKHOLM.
kontors-, affärs-, sällskaps-, hushålls-, af seende, endast vänligt bemötande.
hälften vegetariskt bord.
Pris 90 kr.
barnfröknar.
Malmskillnadsgatan 27, Tacksam för svar till » Köpmansdot­.
pr m ån.
för ensamt r um.
Ref. d:r Lars- I son Borås.
Katy Wikander.
ter », Göteborg 2.
Sthlm.
LEDIGA PLATSER 16 ars flicka af god familj, Hvar finnes Abecatvål.
En seminarieutbildad lärarinna, PLATSSÖKANDE Reformbord Väfskedar, Solf, Skyttlar, Spännare TV T tvål.
LILJEHOLMENS Kvinnlig exam, mm och sjukgymnast Enkel, g ladlynt f licka LUX A.-B.
LUX, - 675 -
Det bästa läkemedlet är f i VINOLIA S • TvhlwPàrfi ' mer ock Toalett - Artiklar.
De herrar affärsmän som driva, affärer med smålänningar torde observera att î 1 Jönköpings fäns Tidnin- i \ m BRÖ5TKARflMELLER Enda tillverkare A.-B.
Nis sens Manu­ facturing, Norrköping.
Fäs pä apote&amp;en.
Bästa järnmedel Gymnastikdirektörsexamen utmärkt styrkande.
Apoteket Lejonet, Malmö.
afligges efter 2-årig kurs af kvin ti liga elerer rid ' Gyiast-Iistitulet.
Ny kurs börjar 14 sept.
Prospekt gen, kapten J. Thulin, LUND.
Göteborgs Gymnastiska Insfifuf, Göteborgs Arkader, Göteborg, längsta o fullständigaste spe­ cialkars i Sjukgymnastik o. Mas- • • FOR BARNAVARDEN .. ® VINOLIA PUDER och CRÊME äro alltid oumbärliga _ för barn.
Deras ömtåliga hud blir lätt röd och narig.
Glöm ej VINOLIA, när Lillan badar.
£ jt j6 Damer!
Erkändt bästa medel mot generande hårväxt är Parfumerie Favorits, sän­ des mot 3 kr.
postförskott.
Parfu­ merie Favorite, Göteborg.
Vinolia Generalagentur s SkepparegaîaD 6, STOCKHOLM G.
Dj.
Prem pâ in!
läses av en köpstark befolkning i såväl stad som på landsbygden.
— — — — — — Jönköpings fäns Vidnhx.
• r B 5 B • gj utkommer varannan dag.
Annonspriset är | 5 öre före och 4 öre efter text.
Införes annons minst 5 gånger lämnas rabatt.
Var god infordra offert Under Okt., Nov.
och Dec.
billighetsprenumeration med 50 öre.
Begär prospekt!
Doktor I. Kjellbergs Södra K. F. U.
K: s Husmoders- oeh Tjänarinnes- kars i m assage och sj ukgymnastik.
Östgötagatan 24 B, Stockholm, börjar sin vinterkars den 28 okt.
1913.
Grœj lig o&lt; h praktisk undervisning i alla de svsslor, som fordras af en dugande In moder och tjänärinna, såsom uppköp af matvaror, enklare och finare ma:; ning, bakning, beredning af ch arkuterivaror, syltning och konservering, dnkni servering, tvätt, strykning, mangling och sömnad.
Prospekt mot porto.
Upplysningar l ämnas 1 — 3 e. m.
Riks Söder 12.
A.
T.
310 01.
Begär prospekt 1 Sto ckholm.
Mästersamuelsgatan 70.
Hårnät, äkta till kr.
3,75 pr.
duss.
vanl.
storl.
prof mot 35 öre i fr imärken.
S v e n s k a H år n ä t s i m p o r t e n: Stockholm Va.
Mélanogéne, Dicuemare — färgar hår, skägg och ögonbryn — håller färgen i månader.
Pr.
kr.
4,50.
Försändes diskret.
Hiicmnrl^clrtirc öppnas i Enköping den 15 okt.
Anmälningar mötts.
nUSmUUerMiUrö a f Estrid Frigell, examinerad skolkökslärarinna.
Åc Enköping.
Allm.
Tel. Bästa referenser.
Margareta Slöjd- och Husmodersskola ÎSkÂâïf 1 tÄ väl för enklare som större och mera kräfvande hem.
spekt från skolan.
Postadr.
Filipstad.
Rikst.
2 46. bereder man bäst Med " Systermadrassen ' Franska Parfymmagasinet, Hoflev., 21 Drottninggatan 21, Sthlm.
åstadkommes en ypperlig, hållbar och hälsosam bädd i billigt pris!
Utlåtande från sjukhus och läkare m. fL.
stå till förfog;.
: e Damer!
Timan Ni göra något för Eder hy, hänvänd.
Eder förtroendefullt till Franska Parfymmagasinet, Hofleveran- törj 21 Drottninggatan 21, Sthlm, där Ni kunna diskret erhålla enastående och oskad liga medel, som v e r k l i ­ gen förskönar hyn.
Aktiebolaget Stockholms Vaddfahrik, 32 år gammal.
MOMENTAN.
££ " SE här o ch skägg.
Är för hälsan oskad­ ligt.
Verkan ögonblicklig.
Fäller ej vid tvättning.
Pris 5 kr.
pr sats.
Zlwertz E-ftr., Göteborg, t. — r~ — ^ i: — rabatt.
försäljare - Besvärande hårväxt borttages bäst genom &amp; Arthurs Före Efter Då på sista tiden flera personer börjat annonser » om, att de bota Engelska sjukan, anhåller jag att ick * blifva förväxlad med dessa.
En annonsör uppgifves sig till och med äga 35 ärs praktik ehuru själ!
endast Vill Ni erhålla snabb och säker hjälp mot Engelska sjukan och Barnförlamning, så tillskrif mig, ty jag har behandlat denna sjukdom i 40 år oob har så­ ledes en erfarenhet, som ingen annan.
De recept jag använder fi.ro för atvärtes bruk och fullkomligt oskadliga samt härleda sig från munktidei och hafva bringat hjälp åt mångtusende.
Engelska sjukan utbryter vid •illa åld rar och äro svmptomerna i hufvndsak följande: Blodbrist,«lapps armar och ben, kalla händer och fötter, gnatigt lynne, Ingen ffimn, Ingen aptit, somliga äta mycket men magra find&amp;, slem stocka?
«Ig I hufvudet, mage, leder, som medför en ryslig klåda, utslag, le­ derna blifva styfva, stockar sig slemmet på strupen kallas det strama Sneda lemmar kunna bli återställda.
Sök i tid åtminstone för barnen de lida oförskvidt Bref besvaras blott mot dubbelt porto.
Begår intyg HANNA BENGTSSON, Munkfcat.
2, Malmö, vid Pildatnsväeen T «1 KR (äfven blusar, barnkläder m.
m.)
Biblioteksg.
11, B irgerjarlsg.
16, Drottningg.
63.
Ka fin Egnér.
E.
T.
35 30.
Eva Egnéf.
Sibyllegatan 36, Stockholm.
A.
T.
21004.
BÔKB1NDERILERTI0NER.
BM la titte siäll!
F örnämsta me­ del att skydda Lektioner gifvas af Fröken Holmgren, Tegnérgatan 1, 3 tr. A.
T. Br.
3159. huden och bevara R.
T.
9961.
Äfven kvällslektioner.
hyns friskhet är Oatine-Crème — en kraftig, snöhvit naturprodukt af ren hafre.
Äkta Oatine- Crème i hvit bnrk med grönt lock från I The Oatine C:o, London, sälj es efter tull- förhöjningen till 1.50 o. 3 kr.
per burk.
Oatine-Crème, - Tvål, - Puder o. - Balsam finnas öfverallt samt hos A.
W.
Nor- ding, Biblioteksgatan 11, Birgerjarlsgat.
16 o. Drottninggatan 63 Stockholm.
Prenumerera pä Barngarderoben!
KRONAN AF ALLA HÄRVATTKN 1 Epokgörande uppfinningar Bevarar o. stärker hårväxten.
FÅS Ö FVERALLT ED.PINAUD Kan I enhvar bli en stor pianist?
Förvånande resultat af ett på vete liga grunder utarbetadt system.
Gröteborg ha r etablerats ett institut, som per korrespondens meddelar dervisning efter ett system, som påstås sätta enh.var i stånd att på kort ti ernå äfven den högsta gråa af teknik.
Personer, som pröfva detta sys: och ägna blott några minuter dagligen däråt, säga sig på några måna \ göra lika stora framsteg som eljest på åratal.
Systemet finnes förklaradt i en broschyr, som äfven tydligt påvisar orsak till att hittills så ytterst få lyckas blifva verkliga pianister.
För att göra: stemet bekant sändes denna broschyr gratis till enhvar, som uppger namn oe adress till " Forteinstitutet, Göteborg ".
SKrif e fter den genast — om Ni lära Eder spea piano, måste Ni bli b ekant med detta system.
17,840,000 kr.
skola utlottas 1889 års Stockholms Teater-premie- oia gationer.
Dragning den 1 nov.
och är i vår tid absolut nödvändig för högsta vinsten hvar och en, som icke vill bli efter eller krossas i kampen för tillvaron.
En skolkurs behöfver således hvar je ung man och kvinna utöfver det grundläggande stadiet folkskolan.
För endast kr.
1:50 Mariannelunds Praktiska skola står oöfverträffad i mångsidighet erhålles kontrakt med ensam vinsträi och snabbhet.
Hundratal äro de, å en obligation; för kr.
5: — å fyra 1 | som här grundlagt en tryggad fram­ o. för kr.
10: — å tio obligationer, p 1 fritt.
Dragningslista gratis.
Xunr tid.
Nya kurser 21 a ug., 1 okt., 1 nov., detta ovanl gt fördelaktiga lotteri starkt efterfrågade.
Skynda på så} 10 jan.
och 26 mars.
Begär prospekt mot 20 öre i fri­ säkert hinner med.
Beställningar i sändas till O B LIE A TIOHSKO märken från RET, Stora Nygatan 19-2 Praktiska skolan, Mariannelund.
Malmö.
Kunskap inom Piano- &amp; Of ge !fabrikationen!
Ny, patenterad konstruktion av resonansbotten !| Nyhet!
Crescendoverk för Orgel-Harmonium.
Patent sökt!
Läs nedanståendeiintyg från några av våra förnämsta auktoriteter: Undertecknad liar 0 denna dag avprovat ett av firman A. G-.
R ålin i Åmål tillverkat pianino, med ny konstruerad resonansbotten och med sådant re­ sultat, att instrumentet i fråga vunnit en tonskön­ het och klangstyrka, som torde bliva epokgö­ rande inom fabrikationen Stockholm den 26 sep tember 1912.
\ CONRAD NORDQUIST, [Förste hovkapellmästare.
Efter tagen „kännedom om några av Aktiebolaget A. Gr.
Rå lins i Åmål härstädes utställda pianinon, å vilka vidtagits högst väsentliga förändringar med resonansbotten och andra delar, gör det mig en verklig glädje att konstatera det dessa instrument utmärka sig för mycket klangskön och sångbar ton, behagligt spelsätt samt det av allt framgår, att de äro särdeles sorgfälligt arbetade, och att - man tillgodogjort sig det bästa, vad utlandet i detta fàck har att bjuda.j Stockholm i september 1912.
RICHARD ANDERSSON, I8,PLACE VENDÔME PARIS 1 Liljeholmen, Stockholm.
Fabriksbod: Jakobsbergsgatan 14.
15,000 kf Lektioner i LinnesOmnae Praktisk metod, utan tråckling.
Under okt., nov.
äfven aftonkurser.
EPILATORRE.
Dépôt hos A. W. NORDIN G-, St hlm.
Upplysningar och p Professor, tonsättare.
Ledamot av K.
Musik.
1 Akademien.
.Utställning i Stockholm: K ungsgatan 53.
Undertecknad har „avprovat några pianinos * av firman A.
Gr.
Rå lins i Åmål tillverkning o. försedda med en ny anordning i resonansbottnen.
Enligt Alltid veckans bästa nyheter ' f 4 I I!
1 * * '.
min övertygelse har denna gång ett stort fram­ steg gjorts på pianokonstruktionens område, ett framsteg, som i anmärkningsvärd grad möj­ liggör frambringandet af en stor, fyllig, nobel och sjungande ton, även i de högsta oktaverna.
Ett förstklassigt arbete har nedlagts å dessa piani­ nos; bland annat äro de försedda med den berömda Schwandermekaniken, varigenom en utsökt spel­ art åstadkommes.
Jag tvekar därför ej att ställa detta fabrikat i bredd med de bästa i sitt slag.
Stockholm den 22 s eptember 1912.
LENNART LUNDBERG, Förste lärare i pianospelning vid KL. M usikkonserv.
Uti ovanstående uttalande instämma: L. i. ZETTERQUIST, TURE RANGSTROM, .Lärare Tonsättare o. Musikanm.
vid K. Musikkonserv.
i Sthlms Dagblad.
Utställning i Göteborg: Kungsgatan 34.
A.-Bc A.
G. Rålins Orgel- &amp; Pianofabrik,AmåL utgifves d enna v ecka i I Wilhelmssons Boktr.
A.-., Sthln
