# ID: svediakorp-per2069
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1913
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 27,944
# sentences: 1,822
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek.
Alla tryckta texter är OCR- tolkade till maskinläsbar text.
Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet.
Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bil- der för att avgöra vad som är riktigt.
This work has been digitized at Gothenburg University Library.
All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text.
This means that you can search and copy text from the document.
Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the images to deter- mine what is correct.
N:R 36 (1391) A.
26:TE ÅRG.
VANLIGA UPPLÅGAN.
LOSNUMMERPRIS: 12 ORE.
I LLtlSTREPAD M TIDNING FOR-KVIN NAN M OCM- HEMMET / 1 FRITHIOF-HELLBERG HUFVUDREDAKTOR OCH ANS V. UTGIFVARE: SÖNDAGEN DEN 7 SEPTEMBER 1913.
DET VAR I BO R- jan af juni.
Pensio­ natet var stadt i upplösningstill­ stånd, några hade redan rest och vi andra började tröttna på vårt an­ nars älskade Stockholm.
Vi längtade ut från dammiga esplana- der, från böcker och föreläsningar, från allt som fängs- lat oss hela den \ långa, långa ter­ minen.
Vid middagsbor­ det debatterades dagligen samma ämne: borde man välja västkusten, eller någon skånsk badort, eller rent af vara energisk och fotvandra norröfver!
Ja, hvart skulle man egentligen resa?!
Ut ville jag, bort från allt som liknade modernt badortslif, till hafsbandet helst, där jag kunde njuta mitt d olce far iiiente i nå gon bergsskrefva utan att bekikas af turistande utlänningar.
Foto af förf.
Då hörde jag någon tala om lilfön.
En lång stund måste jag fundera innan jag fick klart för mig hvar i S veriges land den ön är belägen, kartan kom fram — och 3 veckor senare ångade jag på en af Sveabolagets charmanta båtar norrut med Ulfön so m mål.
Efter en lång, härlig sjöresa och .sedan vi fått göra en fransysk visit i Sundsvall och Hernösand, närma vi oss då Ulfön.
Vi p as­ sera ett trångt sund, som plötsligt vidgar sig och där ligger hela fiskläget utbredt framför oss med sjöbod vid s jöbod utef- Parfier och utsikter frän Skuluberget.
ERNST H0GMAN.
RED.-SEKRETERARE: ELIN WÄGNER.
JOHAN NORDLING.
Ulföhamn.
BITR.
REDAKTOR: Foto af förf.
ier stranden, och längst bort på ud­ den badhotellets trefliga rödmålade villa.
Ty d et måste på­ pekas att Ulfön är badort, om också i miniatyr.
I varm- badshuset serveras alla badformer, tre gånger i veckan kommer posten (postadressen är Ulföhamn), telefon och telegraf finnas, så man är inom räckhåll för civili­ sationen.
Har ni någonsin varit på ett fisk­ läge?
Då vet ni förstås, hur där ser ut!
Den ena sjöboden är precis lik den andra, stugorna äro alla byggda efter samma metod, gafveln vetter åt " gatan ", och den enda möjligheten att skilja dem från hvarandra är att ta märke på de olika blommorna, som prunka innan­ för rutan, eller också på grinden.
Ty när det gäller grinden har hvars och ens
personliga smak och rika fantasi fått råda, det finns ej två, som äro likai, och många äro både originella och ganska stil­ fulla.
Ofvanför " gatan " äro långa ställningar, s. k. gistvallar, där nä­ ten hänga på tork, och öfver det hela hvilar en doft af rå fisk och tång.
Da­ gens lösen är strömming, och när fisket varit gif- vande, ser man män, kvinnor och barn ifrigt syssel­ satta med att " skaka " näten och så gäla fång­ sten.
Det var en härlig tid, som nu b egynte för mig.
Solen sken öfver ett haf i blå aste blått och öfver röda, ja, just röda, riktigt k oppar- färgade klippor.
De höra till öns märkvär­ digheter och g e den annars mot hafvet något karga naturen en varmare kolorit.
Men ön, eller rättare sagdt öarna, ty de äro i s jälfva verket två, fast man i dagligt tal aldr ig säger annat än Ulfön — h ar mycket annat, som är sevärdt!
Från Lotsberget har man en härlig, vidsträckt utsikt, och gör m an en 20 minuters promenad inåt norra ön, finner man sig plötsligt för satt i en natur, som i yppig l eende grönska påminner om Sörmland.
En vacker insjö, Bysjön, förstärker detta intryck, och när man ser dessa bördiga åkrar och ängar, har man svårt att föreställa sig, att man är långt ute i h afsbandei.
Äfven södra ön har sin sjö, något mindre och vildare än Bysjön, men minst lika v acker.
När man så gått sig trött och varm, lockar badstranden med sin solvarma sand och ett vatten, hafsgrönt och svalt, utan maneter och andra vedervärdig­ heter, och när solen dalat bakom bergstop­ parna och den ljusa nordiska sommarnatten tagit väldet, höres dragspel och fiol i ve- modsmättad bostontakt locka alla danslystna till b anan.
Men det var ej min a fsikt a tt helt och hållet ägna min semester åt Ulfön.
Jag ville gärna lära känna skärgården litet närmare och fick utan svårighet en fiskare, som kände kusten och som i sin motorbåt förde mig till de vackraste platserna.
De torde vara lätt räknade, som ha en aning om hur makalöst vacker Ångermanlands skärgård är!
Norrland som turistland, det är i det allmänna medvetandet fjällen och möjligen älfvarna, men skärgården förbigås, och dock kan man väl ej utefter hela svenska kusten finna nå­ gon trakt, som i naturskönhet kan mäta sig med denna.
Detta ha också våra konstnärer upp­ täckt.
Så har särskildt norr­ landsmålaren Carl Johansson härifrån samlat motiv för mån­ ga af sina vackraste dukar.
Allting är så stort tilltaget där uppe!
Fjärdarna djupa, med branta skogklädda strän­ Prenumerationspris: Vanl.
upplagan t Helt år Hallt år Kvartal Lösn:r .Kr.
.
• » • 6.50 3.50 1.75 0.12 Praktupplagan t Helt lt år i Halft år Kvartal Lösn:r Kr.
8.- Parti af Omnefjärden.
Foto af förf.
der, öarna höga och nästan dystra i sin furuprakt, skären lysande röda, ofta resande sig i djär fva, trotsiga formationer som t. ex. Högbonden, denna stolta utpost mot haf­ vet.
Det är svårt att afgöra, hvilken af de många fjärdarna, som är den vackraste.
Vi ha för at t blott nämna några Omne-, Näske-, Nätra- och Ornsköldsviksfjärdarna, hvar för sig gömmande så mycken skönhet, men för­ mer än alla dessa äro dock Gaviks- och Ullångerfjärdarna.
Sticker man från hafvet in i de n senare, har man i förgrunden Vala­ bergets mäktiga silhuett.
Det står på vakt mellan Norrfjärden och Dockstafjärden, och innerst där inne höjer sig Skuluberget.
Vildt och oländigt är det och omöjligt a tt bestiga, utan en säker förare, som känner sitt berg, och som kan hjälpa vid de svåraste passa­ gerna.
Snubbelkjol och högklackade skor ' bör man lämna hemma, och rädd eller nervös får man ej vara då man ofta blott har fots­ breda klipputsprång att haka sig fast vid, ibland måste krypa på alla fyra för att våga sig fram och en annan gång f år rutscha utför branta hällar, innan man kan få fotfäste.
Vill man besöka grottan, får man bereda sig på ytterligare svårigheter, men dem trotsar man gärna.
Hvem vill väl vara sämre än våra kungar!
Karl XI har varit där och Karl XV var " Moster Åbygge " och författaren.
en gång på väg dit upp, fast hans svit förmådde honom att vända, då vä­ gen ansågs alltför farlig för hans dyr­ bara lif.
Men vi, som ej behöfva ta hänsyn till en större allmänhet, bjuda faran spetsen, änt­ ra stegen och halas uppför klipporna för att vid grottan kunna plocka de stora blåklockorna, som blott växa där uppe och som vi sedan bära vid skärpet för att visa folket nere i byg­ den, hvilken hjälte- dat vi utfört!
Och när man så ändt- ligen når toppen, hvilken fafla rullas ej upp för våra blickar!
Djupt, d jupt under oss ser man landsvägen som ett smalt grått band slingra sig fram g e­ nom skogen, och slåttermaskinen skär sina raka gator på ängen under våra fötter, ty här stupar berget lodrätt 300 meter ned.
Man ser hafvet i långa dyningar bryta sig mot d e yt­ tersta skären, man ser fjärdar och öar och som värdig ram har man Nordingrå- o ch Vi- byggeråbergen, som i djärfva, storvulna kon­ turer, h öjd bortom höjd blån a mot horisonten.
Och från alla dessa utflykter inåt skärgår­ den återvänder man till Ulfön, och till slut känner man sig riktigt hemma där ute.
Man är god vän och bekant med många fiskare, m an dricker med god smak det saltade kaffe de i sin stora välvilja bjuda på, och mången hi­ storia får man höra om deras äfventyr under fiske och säljakf.
Har man då läst Ludvig Nordströms Fiskare, upptäcker man snart, att det är just h är han hämtat sina dråpliga typer.
Moster Äbygge drar på smilbandel, när " Lübbe " kommer på tapeten.
" Falit myttje t okigt v ar de ' väl att ' n skulle gå som dräng!
Men bra en dräng va ' n, och snäll mot gubben, " och Moster suckar vid tanken på " Äbyggen ", som sedan några år sofver den sista sömnen.
Men tiden går.
Hösten nalkas med stora steg och snart slår afskedefs timme.
Jag står på ångarens däck och ser Ulf- öns röda klippor försvinna vid synranden, passerar fjärd efter fjärd, som jag nu k änner så väl.
Så runda vi Högbondens fyr, och snart är allt det vackraste ett minne blott.
Då erinrar jag mig e tt yttrande af en per­ son, som jag lärde känna un­ der dessa veckor.
Han hade tillbragt sin ungdom i denna trakt, sedan hade lifvet fört honom vida omkring, hela Eu­ ropa och delvis Afrika hade han berest och kom nu som grånad man åter till födelse­ bygden.
" Europa i all ära, " så föllo hans ord, " men vi svenskar ha inom våra grän­ ser mer, ä n utlandet kan bjuda oss.
Hvar finner man t. ex. ett kustlandskap som i fråga om storslagen skönhet öfver- träffar Ångermanlands skär­ gård! "
K.
N.
Uns Byrå o. Expedition, «jJESESBl.
«s- Redaktionen: Riks 16 46.
Allm.
98 03.
Expeditionen: Riks 16 46.
Allm.
6 1 47.
Kl. 10-4.
Kl. 9 — 6.
Red.
Nordling: Riks 86 60.
Allm.
4 02, Annonskontoret: Riks 16 46.
Allm.
6147.
Kl. 11-1.
Kl. 9-6.
Verkst.
direktören kl. 11 — 1.
Riks 86 59.
Allm.
43 04.
Annonspris: Pr millimeter enkel spalt i 25 öre efter text.
30 öre å textsida.
20 ° / o förböjning å » år •kild begird plats.
Utländska annonser de * biteras 30 öre med 20 % förhöjning å särskild be­ gärd plats.
• •• •• •••••••• - 582 - ••••••••••
Från min fönstersmyg.
Dei lilla folkei i det stora landei.
YCKET HAR I VÅR TID SKRIF- vits här i landet om svenskarne och deras lynne, deras fel och förtjänsier — geniala essayer af många våra främsta namn: Heidenstam, Sundbärg och Laurin.
Det har vid läsningen af alla dessa karaktäristiker så ofta förvånat mig, att ett förhållande så litet betonats, i hvilket man enligt min me­ ning har att söka grunden till hela vår lägg­ ning, till våra fel och våra förtjänster och till vårt ödes tragik: disproportionen mellan land och folk.
D et lilla fo lket i d et stora lan­ det — s e där vårt förnämsta karaktäristikon.
Generellt tagen är svensken mannen som vuxit upp med ensamma vidder omkring sig, som ständigt lefvat skild från närmsia gran­ nen genom mil af susande skog.
Däraf hans fantasirikedom, hans svärmiska och hans ly­ riska drag; i ensamheten, utan motsägelse och kritik, växa drömmarne sig stora, och det är ej lätt att m äta dem med verklighetens mått.
Därför har svensken stundom mäk­ tat så sagolika bedrifter, stundom misslyc­ kats så jämmerligen.
Därför ha i Sver iges historia tider af natio­ nell stolthet växlat med tider af nationell ödmjukhet, — ja, själfförödmjukelse, tider af lejonmod med tider af en haraktig lust at t krypa i vrå.
Efter Karl XII:s hjältesaga kom den nesliga flykten från Norge och frihets­ tidens moraliska misär; efter Gustaf III:s korta nationella uppgångstid kom det mod­ lösa uppgifvandet af Finland och den långa tid af nationell själfunderskattning och " små- svenskhet ", hvilken ännu sätter sina spår särskildt i våra dagars liberala politik.
I ti ­ der af framgång och lyftning känna sven­ skarna att Sverige är det stora landet, i tider af motgång, att d e själfva äro det lilla folket.
Denna dubbelsyn förvirrar oss ständigt, än glömma vi det ena, än det andra.
I v år nu så brännande försvarsfråga framhålles från liberalt håll ständigt och till öfv ermått, att vi äro det lilla fo lket; vi jämföras med danskar, schweizare och belgare; deras hufvudtal med vårt och den absoluta summan af deras för­ svarskostnader med den absoluta summan af våra, medan miltalet af de gränssträckningar de och vi ha att försvara ej finner någon plats i jämförelsen, hvilken därigenom blir nästan lika haltande som om våra absoluta försvarskostnader jämfördes med Tysklands eller Frankrikes.
— Gä ller det åter kulturella ändamål, då äro vi — alltjämt i liberala ögon — det stora landet; då måste vi, för vår äras skull, kunna bjuda på allt hvad stor­ stater kunna bjuda, mäkta allt hvad de mäkta.
Gäller det storleken af våra museer, prakten af våra teatrar, antalet af våra dag­ liga tidningar och tidskrifter, rangen af våra hotell och restauranter, då heter det: Detta har Tyskland, detta har Frankrike, det är en skam att icke äfven vi ha det.
Därför lefva vi i kulturellt hänseende i en ständig kraft- öfverspänning.
Det finnes för få armar för våra modernäringar; af allt annat finnes det för mycket.
Allt s om uppkommer i S verige öfverdrifves; antingen finnes det icke eller i proportioner som ingen annanstädes.
För mycket teatrar, för mycket hotell, för mycket restauranter, för mycket tidningar, för myc­ ket försäljningsmagasin, för mycket affärer af hvarje upptänkligt slag.
Därför är det un­ dantag och icke regel, att hos oss ett fö retag af snart sagdt hvad art som helst bär sig; KOSTXMER Eder, ty det är stor skillnad men det underliga är att de icke bära sig och dock fortsätta att existera år från år.
Det kommer också af vårt drömmarlynne, vår vana att tro oss om allt eller intet.
Vi bli aldrig visa af skadan, och huru många gån­ ger än en sak visar sig ogörlig, finnes det alltid någon, som tror att han skall kunna göra det.
Så tager ett nytt bolag och en ny ledare upp affären, och ruinera sig, o ch ännu ett annat bolag och en annan ledare, och så undan för undan; men allmänheten betjänar sig alltfort af den och tycker till sist att detta är normala sättet för en affär att existera.
Sin af släkterna nedärfda vana vid e nsamma vidder bär svensken med sig in i storstads­ livets centrum: därför frifs han med de många väldiga och ödsliga praktlokalerna och känner sig hemmastadd och väl till mo ds vid att intaga sin middag med en öken af obesatta bord omkring sig.
Personalen tyc­ ker mångenstädes detsamma; den förbryllas af stort tillopp af allmänheten.
Jag vet en mindre stad, hvars badinrättning kostat en half miljon; i damafdelningen med dess långa rad af tomma eleganta hytter kom en dag baderskan upprörd emot mig och förklarade att hon omöjligt ku nde betjäna mig; m an hade nämligen i biljettkontoret haft den obetänk­ samheten att sända upp två badande på en gång!
Återigen disproportionen mellan land och folk!
Behofvet af utrymme går i Sv erige till raseri, till vanve tt.
Och liksom denna dispro­ portion växer, ju längre norrut vi komma, likaså växer detta nationalste: slöseriet med utrymme.
De norrländska städerna äro öde haf af breda esplanader och obebyggda tom­ ter med några strödda husrader eller enstaka byggnader här och där.
I h ufvudstaden ytt­ rar sig samma drag dels i den — fö r öfrigt vackra och hygieniska — rikedomen på öppna platser och parker, dels i den opropor­ tionerliga massan kolossala offentliga bygg­ nader.
Svensken kan helt enkelt icke bygga ett hus, då det gäller ett offentligt ändamål, äfven om detta dittills nöjts med två hyrda rum; han kan icke bygga annat än ett palats.
Och det underliga är att dessa palats esom­ oftast visa sig för trånga och måste ersättas med andra.
Detta kan bero dels på samma sak: att svensken ej förstår att inrätta sig, ekonomisera med utrymmet, dels på att en alltför stor del af detta utrymme är så dis­ ponerad!
att det ej kan tagas i anspråk för byggnadens egentliga ändamål.
Ofverallt finna vi också ett meningslöst slöseri med hallar, t rappor, korridorer och gårdar.
Skol- och kaserngårdar tilltagas som exercisfält.
Jag besåg en gång en kasern och vandrade öfver dess ofantliga gård, hvarvid jag frå­ gade den officer, som vänligt f örevisade mig och mitt sällskap det hela, om denna gård i någon större utsträckning användes för exercis och öfningar.
Nej, m ycket litet, sv a­ rade han, de försiggå på fälten ufomkring staden.
Men g ården är beräknad så stor, att regementet där kan uppställas på fältfot.
— Skall alltså vid krigsutbrott regementet sam­ las hit och aftåga härifrån?
— Nej, så går det inte till nu för tiden.
Afdelningarna sän­ das direkt dit ordern lyder, allt efter som de hinna bli fä rdiga.
— D etta, synes mig, är äkta svenskt: att beräkna gårdens storlek efter ett ' helt och hållet imaginärt ändamål.
Men anför nu icke detta som bevis på mili­ tärt slöseri!
T y just s å g å r d e t till p å a l l a det offentliga lifvets områden.
Svensken, skulle man kunna säga, ledes i sitt b yggande af sin omedvetna trånad efter ensamhet och ödemark omkring s ig, af ett omedvetet behof lör 5 kronor stycket är väl billigt?
Sänd Eder jj gamla smutsiga, nerfläckade ko^Jym i och lör ke- jj misk tvätt och prässning till Orgryte Kemiska Tvätt- 8t Färgeri A.-B., Göteborg och Ni blir ~ lör- S vånad öfver aet goda resultatet.
— m i B k Ä f t o &lt;£- a q B h a af rum för sina drömmar, svalfvidd för sina stämningsböljor, och ej af vaken hänsyn till de verkligheter, hans byggnader äro ämnade att motsvara.
Våra bondgårdar, isynnerhet i landets norra delar, likna små byar.
För hvarje för­ råd, hvarje särskild syssla nästan, bygger man ett hus.
Jag vet en ingalunda rik soc­ ken, där prästgården bestod af fyrtio hus.
Skogen kostar ingenting och platsen ingen­ ting; det är den nedärfda föreställningen som likt alla sådana segt lefver kvar, äfven se­ dan förhållandena ändrats.
Och så fortsätta de norrländska storbönderna att till sk ryt uppföra sina gagnlösa sommarstugor, sina tomma öfvervåningar, som aldrig inredas.
Den enskilde breder ut sig och sitt omkring sig i s å vida kretsar han önskar; det finnes intet mottryck.
Att vårt byggnadssätt är fruktansvärd!
dyrt och att det måste menligt inverka på våra finanser synes själfklart.
Men det fin­ nes värre följder ä n så af disharmonien mel­ lan land och folk.
Af d em vilja vi skär­ skåda en.
För ett så vidsträckt land, isynnerhet ett land så uttänjdt i längdriktning, och där de olika landsdelarne äro så skilda till intres­ sen, inkomstkällor, klimat och folklynne, vore decentralisation det lyckliga och natur­ liga.
Hvar landsdel borde ha sin hufvudort, där dess lif koncentrerades och utvecklade sin egendomlighet.
Men s å kommer återigen detta, att ett litet folk ej har kraft att dana mera än en storstad.
Ett folk af lägre kultur, ett sundt bondfolk, skulle nöjt sig med några Iandtliga blomstrande provinshufvudstader och en rikshufvudstad som föga höjde sig öfver de andra.
Men vi med vår ärelystnad, vår ömtålighet för att i nå got, som rör kultur- lifvet, g e storstaterna efter, vi måste ha en verklig hufvudstad i kontinental m ening, ej ett Sofia eller Cettinje.
Och vi ha skapat det moderna Stockholm, men med uppbjudande af all vår kraft.
Dess lif är den svenska landsortens död.
Just u nder de två sista de­ cennierna har en våldsam centralisationsrö- relse ägt rum.
Allt, kraft, intelligens, indu­ stri, handel, penningväsen, nöjeslif, suges från landsorten till hufvudstaden i ett tempo som år för år blir hastigare genom en na­ turlig växelverkan.
Ty ju mera a lla intressen, all makt, allt inflytande koncentreras i Stock­ holm, ju sta rkare blir dr agningen dit, den må taga böjelsens eller tvångets form.
Trafik­ lederna gå våra städer förbi, d eras roll so m mellanlänk vid export eller inrikeshandel är utspelad.
Landet rundt ligga de — dessa städer som dock under seklernas gång hållit sig stolt i jämbredd med hufvudstaden och inristat sina namn i v år historia — likt viss­ nande blommor, från hvilka man afskurit nä­ ringen för att e n skulle bli en praktblomma.
Ar detta gagneligt för land och folk?
Jag vet det icke, jag vet blott att det som allt verkligt ondt icke har något botemedel.
Vi kunna icke hoppas att nå, jag vill icke tala om vår södra grannes, Danmarks, befolk­ ningstäthet, men icke ens Balkan-staternas, hvilka hafva fyrtio till femtio invånare per kvadratkilometer att ställa upp mot våra tolf.
Tvärtom är det all utsikt att det onda skall bli värre; vi h a ju nå tt den tvifvelaktiga äran att näst Frankrike ha den svagaste folkökningen i Europa.
— S åvida icke en ny anda — — Ack, låt mig s lippa höra den frasen!
Jag är icke och blir a ldrig andeskådare.
ANNIE ÂKERHIELM.
Sjtaelalttäaf j Ftnawe Post-, Shwtf-, Koplm- ocft Tpyritpappet * samt Kawtong, KLIPPAN.
a r I d a n n - 583 - " s uxtpapper mverkas a t m p M '
Rysk Vers.
Ofversaii af ERIK KRUUSE.
Hvad minne bär du i ditt s köte: En hälsning öm?
Skilsmässans kval?
I skogens frid ett hemligt möte?
En vandring i en vacker dal?
;!
; Är han, är hon ännu i lif vet?
Hvar ligger deras boning gömd?
Är hemmet kanske öfvergifvet och deras lott — so m blommans — glömd?
Puschkin.
; I; • • Mina verser.
I, MINA VERSER, AREN ALLA MINNEN at någon bitter tår!
I sj älens allvarsstunder lif I vinnen, och sedan går ert tåg till storms mot mänskosinnen, som våg mot klippa slår.
Nekrosov.
• Fångtransporten.
Snöslätter.
ÖDSLIGA, MEN BLIDA hemtrakt ssceneri: slätter, vida, vida, månskensfeeri, stjärnehär, som blänker, snö, som glimmar klar, bjällerklang, som skänker stämning underbar.
En pigg och glad åttioåring.
RU AUGUSTA BARTHELSON, känd på sin tid som medarbe­ tare i tidningspressen under åt­ skilliga signaturer och äfven som författarinna under eget namn, fyller 80 år den 9 september.
Dot­ ter af kammarvaktmästaren N. Hult- gren och Johanna Rundqvist föddes Sophia Augusta Barthelson å Drottningholm den 9 sept.
1830.
Hon blef 187 0 gift med sedermera kassören i k. generalpoststyretsen, Fredrik Barthelson.
Denne hennes make var ej heller på sin tid något okändt namn inom pressen.
Redan i Sto ckholms lyceum var han med om att stifta det vittra sällskapet " F r a t r e s a m i c i t i ae verœ " till hvilket hörde Carl Snoilsky, C. Silfverstolpe m.
fl., t. ö. af B. beskrifvet i kal endern Sverige 1892 i en upp­ sats: Från Carl Snoilskys ungdom.
Som uppsalastudent blef B. e n a f d e a d e r t o n — n. b. i Hansellis Isbloms-akademi, till hvilken hörde många namn, kända under den af Strindberg s. k.
" Signaturperioden "; utgaf där under signaturen " Halfdan Glade " dikt­ cykeln B a lde rs död.
Var f. ö.
" värl­ dens äldste student " — enär i studentkata­ logen för h. t.
1861 h ans födelseår genom tryckfel uppgafs till 1160!
På 60 — 70-talen utvecklade han e n liflig v erksamhet som poet och författare under signaturen Z e r o i tid­ ningar och tidskrifter, Söndags-Nisse, Ger- nandts Familjejournal, utgaf 74 — 75 den fina skämttidningen Najaden och redan 1872 diktsamlingen " Spegelbilder ", illustrerad af själfvaste Wahlbom, S öndags-Nisses grund- läggare; verkställde öfversättningar från franskan för Dramatiska och Södra teat­ rarna etc. Mest torde B. dock i se nare tider vara känd för sin stora porträtt- och a u t o ­ grafsamling, som han nu ämnar afstå ifrån, då han till följd af försvagad synför­ måga ej mer kan tillse och vårda densamma.
I dessa sina sträfvanden har kassör B. haft sällskap af sin maka Augusta.
Utom bidrag i tidningen Najaden har fru B. under olika signaturer — om hvilka kan läsas i Lejonhufvuds och Brithellis " Kvinnan i S ven­ ska litteraturen " — lämnat sådana till flere af hufvudstadens dagliga och veckotidningar (Aftonbladet 1887, Svalan 1875, S öndags- Nisse, Nya Dagl.
Alleh.
1882, Hva d Nytt från Stockholm 1889 o. s. v.) Till konu ng Oscars:;; m Med rakade hjässor de nalkas, och rasslande bojor de fått.
De rynka de bistra brynen och rufva sin dystra lott.
; •; Allt längre skuggorna blifva.
En bondvagn följer dem åt.
Allt tyngre soldaterna klifva, som vakta fångarnas stråt.
Fel.
Morgonhälsning.
Augusta Barthelson.
• NÄR SOLEN GÅR NED OFVER HEDEN och gräset i fjärran förgylls, då nalkas de dystra leden, och luften af dammoln fylls.
I; • • JAG KOM HIT F OR ATT BERÄTTA, dig om morgonsolens strålar, hur de lif i skogen sätta, när hon löfven brokigt målar; hur i hvarje gren det spritter, som de väckt ur vinterns dvala, och hur hvarje fågelkvitter hörs om vårens tjusning tala — - " Säg, bröder, vi sjunga en visa och glömma det slag som oss nått!
Det stod väl i stjärnorna skrifvet, det sorgliga öde, vi fått. "
!
; •; • Så stämma de upp, och de sjunga med rungande röster en sång, besjunga den väldiga Volga och fröjder de njutit en gång.
Fet.
; • I; • Besjunga den ändlösa heden • och frihetens härliga lott.
— 2 Det mörknar.
De dystra leden,; de vandra och vandra blott.
• A.
K. Tolstoi.
; Den sista blomman.
DEN SISTA BLOMMA, HOSTEN BRAGT, den rör mig mer än vårens prakt: den vemodsfulla bilder låter mer lifligt träda för min själ - - — Ack, ofta finns vid ett farväl mer känsla, än när man ses åter.
Puschkin.
En blomma.
EN BLOMMA UTAN DOFT OCH FÄGRING bland bokens sidor vissnad låg — och liksom i en sällsam hägring min sj äl en rad af bilder såg: Hvar växte du?
I fjärran länder?
Och hvilken vår?
Du bröts - af hvem?
Af främmande, af kända händer?
Hur fick du i en bok ditt hem?
och drottning Sophias silfverbröllop skref hon särskild!
utgifna verser, som tillförde henne konungaparets minnesmedalj.
Är 1885 utgaf hon på Alb.
Bonniers förlag Efters pel, komedi i 3 akter C122 sid.
8:ot hvilket ville gifva en annan fortsättning och afslutning på fru Alfhild Agrells skådespel " Dömd ".
Den blef olika bedömd, erbjöds k. teatern, men refuserades enär det skulle an­ setts " ogrannlaga " mot fru Agrell att till spelning antaga ett stycke som vore en fort­ sättning af hennes förenämnda skådespel.
I " Magasin für die Litteratur des In- und Aus­ landes " den 28 nov.
1885 hette det dock om " Efterspel " i öfversättning: " Stycket länder författarinnan till heder, det besitter genialitet, kvickhet och icke ringa dramatisk begåfning och det fattas icke heller spännande och gripande momenter ".
Outgifna pjäser af fru B.
äro: " E t t e m a n c i p e r a d t hem " (skrifvet på 1860 — talet) s amt på 90- talet " S v ä r f a r o c h s v ä r s o n ", " P å grän sen " m. fl.
Äfven i autografväg delar hon sin makes smak och har gjort en vacker samling hand­ skrifter och porträtt, men endast af kvinnor.
Där finns t. ex. intressanta bref af Hedvig Charl.
Nordenflycht, Emilie Höggvist, fru Fredrika Runeberg (skaldens makat, svenska drottningar, madame Ristori, Adelina Patti m. fl.
och från flere framstående personer • Ell minne.
DET MÖRKNAR; DAGENS KVALM HELT; oförmärkt försvinner. "
Af dimma öfver sjön en slöja breder sig, l och om din bild, så känd, så älskad, den mig; minner, i stilla aftonstund du träder inför mig.
; • Det leende, som förr var mig så kärt, du ger mig,; och håret faller nu som då kring axelns rund,.
och vemodsfullt som då ditt sorgsna öga ser mig,; ser på mig liksom då i stilla aftonstund.
• A.
K.
T o 1 s t o i..
(Topelius t. ex.1 äger hon personliga tilläg- nanden.
Så dedicerar Christina Nilsson ett charmant porträtt till fru B.
med dessa ord ".
A madame Barthelson en remerciment de sa charmante poësie.
Christina Nilsson-Rou- zaud 1881.
I sitt hem Stora Badstugatan 56, III, ä r fru B. omgifven af make, barn — fru Gerda Torsslow, innehafvarinna af tidningskontoret m. m. i gamla Bellman-Westmanska huset nedanför Klara kyrktorn, 35 Klarabergsgatan — och tvenne barnbarn på 12 och 9 år, Ragnvi och Astri Torsslow, t vå glada ungdo­ mar som gå i franska skolan ej långt från hemmet.
Det kan möjligen förtjäna nämnas att af dessa 12-åringen Ragnvi vunnit ej mindre än 7 pris i silfver (däraf ett förstat för konståkning i Stockholms allmänna skridskoklubb.
I denna krets rör sig nu den 80-åriga fru Barthelson med ett lif och en fart som bure hon blott på hälften af sina år, spydigt skämtsam, intresserad och vaken på snart sagdt alla områden, utan spår af svårare krämpor, såvida ej dit skall räknas hennes högst b etydliga närsynthet, som dock ej hin­ drar henne att följa med i d e dagliga tidnin­ garna.
Hon tyckes kunna bli 100 år!
Till denna ovanliga vigor är hon på sin 80-års- dag i s anning att hjärtligen lyckönska.
FBr hadeni vård ocb ansiktets skönhet J. SIMON, PARIS.
leke Irriterar httden.
K. ANDERSON - 584 - A.
L.
SMYCKEN Kr.
1 till 20 000 Kr.
Praktkalalog, ringmått gratis.
KUNQL.
HOF) UVELERARE.
JAKOBSTORG 1.
REGERINGSG.
19-21.
En omvändelse.
AKOB ISRAEL ALEXANDER Bodin, skräddarens förstfödde, i h vardagslag kallad Jacke, sit­ ter på brostegen utanför föräl­ drahemmet sysselsatt med att gymnastisera sina smutsiga stortår.
Han har en längre stund på egen hand varit ute i bygden, och när han kom hem, fann han stugan låst och familjen, bes tående af far och mor och två små systrar, för­ svunnen.
Hans första impuls var att trefva u nder granriset framför trappan efter nyckeln, men när den inte fanns där, begrep han, att den afsiktligt fått gå samma väg som de andra.
Sensommarkvällen lågar med en varm guldröd glans mot hans ögon, och om han än inte såge den ena välkända figuren efter den andra dyka upp nere på landsvägen, skulle han ändå förstå sammanhanget med det hela.
Det är ett sto rt v äckelse- och bönemöte hos en handlaränka i grannbyn, och det tycks honom, s om om närmast hela försam­ lingen vore på väg dit.
Mest retar det honom, att nyckeln inte är till finnandes, ty i f arstukammaren finns det en pyts med rödfärg, särdeles lämplig för hans ensamma stunder.
Men nu ha de inte unnat honom den minsta förströelse, han kom mer inte ens åt så myc­ ket att han kan rödfärga den minsta katt­ unge i byn.
Och medan han sitter och betraktar män­ niskorna, som dyka upp och försvinna, kan han inte freda sig för att en viss o ro får makt med honom.
Om han verkligen sk ulle bli ensa m kvar — När ändtligen den siste tycks ha passerat, masar han sig ned från trappan, och med händerna i byxfickorna, börjar han att själf promenera nedåt landsvägen.
Det är så underligt tyst och tomt omkring honom, ett gråviolett moln drar öfver den tulpanröda solnedgången och gör gräset vid vägkanterna mörkt och svalt.
Om han verkligen s kulle bli ensam kvar i synden — Han går i sicksack landsvägen framåt, och under det han hvirflar up p små dammoln med sina bara fötter, får den tanken verkligen insteg hos honom, att det kanske vore bäst, om också han ginge till de andra.
Då sticker solen fram och skjuter brand i en ruta i en liten r öd stuga ofvanför lands­ vägen.
Men hvad som e gentligen tilldrar sig Jackes uppmärksamhet är att det stiger en smal rökpelare ur sk orstenen.
I s tugan bor en moster till hans mor, som han äfven själf titulerar för moster Sjödin, och trots att det inte råder någon vidare vänskap mellan honom och den sistnämnda, känner han sig likväl med ens mycket be­ låten med att hon är hemma.
När han smiter om knuten, låga röda pe- largonier emot honom bakom rutan, men moster Sjödin, som är döf, h ör ej hans bar­ fota steg, förrän han redan står på hennes tröskel.
Nu har hon en gång för alla gifvit honom portförbud, sedan han för några dagar se­ dan fasttagit och rödfärgat hennes älskade hvita katt, men hon hinn er ej vända sig, för r­ än han med händerna i byxfickorna står midt på hennes rena fina golf.
— O m vi också skulle lämna oss åt Jesus, säger han.
Moster Sjödin hör ej, hvad han säger, men det är alldeles nog för henne att tänka på älsklingskattens rödklibbiga elände.
— Vi ll du ba ra laga dig ut härifrån!
säger hon.
Men då tycks det, som om Jacke skulle vara döf, och han g år i stället fram oc h skri­ ker i hennes öra: — Om vi ocks å skulle l ämna oss åt Jesus.
Moster Sjödin hvitnar till i ögonen och g ri­ per honom i armen.
— Vi ll du laga dig i v äg, din pojkskorf, säger hon — och d et fort!
Och ut kommer han, men där ute känner han sig med ens så betydligt lättad, att han måste slå en k ullerbytta i gr äset.
När han reser sig, skakar han på sig som en hundvalp, oc h s å drifver han i vä g bortåt landsvägen igen.
Han tänker att det ändå kanske får vara lite, lite grand med omvändelsen, åtminstone vill han ej göra sig någon brådska på vägen.
Kvällen l ågar varm öfver land och vatten, och bergåsarna hvila sina svarta skuggor i rosigt spegelglas.
På en liten bergklint ofvanför vägen ligger åter en stuga, som Jacke får lust till, o ch fastän ingen rök stiger öfver taket, syns det honom rätt otroligt, a tt skomakaren, som bor där skulle ha gått samma väg som d e andra.
Därför besluter han att göra en sväng dit upp för a tt se efter.
Dörren står halföppen, och genom den något tjocka luften i stugan ser han, h ur skomakaren ligger påklädd på sängen och snarkar och sofver.
Ansiktet blossar af en ohejdad vana vid spriten, och hår och skägg stå som en tunn brandröd krans kring hans hufvud.
Jacke kröker tårna och smyger sig öfver golfvet som ett ungt lodjur.
Så formar han händerna till en ropare och tutar in i örat på skomakaren: — Elden är lös!
Men innan sk omakarn yrvaken hinner r esa sig upp, är han redan ur stugan och skuttar utför berghällarna ned på landsvägen.
Ensamhetskänslan, som en stund skrämde honom, är nu förbi, och medan han lång­ samt promenerar vägen framåt, erinrar han sig, att han går åt motsatt håll mot hvad han först tänkt sig, och att det förresten nu är för sent för honom att denna dag tänka på om­ vändelse.
Och så börjar det på nytt att pic ka en oro i hans bröst, men den är af annat slag, ty det är äfventyreis ande, som kommer öfver honom.
Han känner rakt ingen lust att gå hem till stugan, men en desto större lust att vandra bort, ut mot det okända.
Och det är som om tillfälligheterna sk ulle bli hans bundsförvant, ty bäst som han går upptäcker han en figur, som slagit sig ned bakom några buskar vid vägkanten.
Det ä r en ruggi g och grå gestalt, men med ett namn, som är kändt vida omkring i byg­ derna.
Det är Trafvenfäli, landsvägarnas adels­ man, som sitter och äter smörgås ur ett tid­ ningspapper, medan den gamla nattsäcken och knölpåken hvila på tufvan bredvid ho­ nom.
Jacke stannar slagen af den tanken, att det skulle vara särdeles lämpligt om han finge göra sällskap med T rafvenfält ut i värl den.
Därför slår han sig ned i grä set och ställer sig, som om de vore gamla bekanta.
Han blir helt öppenhjärtig och berättar om att han varit på väg att omvända sig, men be­ slutat spara, tills han fått se litet mera af världen.
Och att han tycker, att det är bäsf, att han ger sig af nu, n är stugan ändå är låst för honom.
Ti innpnc 7pnh \ / r i I IJä BsJJLI C7 E IO h U U I I V i i • Och så frågar han till sist, om h an inte kunde få slå följe med Trafvenfält.
Trafvenfält väntar med svaret, + ills han med slidknifven kletat ut en liten smörklick, så att den räcker öfver en half brödkaka.
Då plirar han under sina frostgrå ögonbryn bort till Jakob Israel.
— Hm, säg er han.
Han tar sig en munsbit af smörgåsen, in­ nan han talar vidare.
Men då säger han med djup basröst, att det nog kan gå för sig, det kan mycket väl gå för sig, men då måste Jacke först ingå i förbundet.
Jacke rycker till si g några grässtrån, som han börjar tugga på och så undrar han en smula tvekande hvad det kan vara för ett slags förbund.
— Hm, s äger Trafvenfält.
— Jo, sä ger han — det är ett hemligt f ör­ bund, som har stränga stadgar.
Sedan har man det bra —.
Han masar sig litet lä ngre ned på tufvan.
— Vid min lor tiga byxa har man det inte bra.
Men stadgarna, som man först måste genomgå, är o som sagdt en smula s tränga.
Jacke känner en medfödd motvilja för or­ det stadgar, men Trafvenfälts ton förefaller honom djupt t rovärdig, o ch dä rför m åste han undra, hur de stadgarna äro beskaffade.
— Hm, säger Trafvenfält.
— J o, de t är stryk tre gånger om dagen och mat en gång — den första tiden.
Jacke gör stora ögon.
Väl far det genom hans hjärna, att Trafven­ fält drifver med honom, men d et dä r talet om hemliga förbundet har från första ögonblic­ ket imponerat på honom.
Och när Trafven­ fält gör en handrörelse mot knölpåken flyttar han sig ofrivilligt litet å t sidan.
Och så börjar han att tugga gräs vildare än förut, medan han undrar hur län ge det där trefliga som ställs i utsikt för honom skulle komma a tt räcka.
— lim, sva rar Trafvenfält, — det beror på omständigheterna.
Sedan blir det stryk och mat två gånger om dagen och sist stryk en och mat tre gånger och hur län ge det kom­ mer att räcka beror på, när han kan anses värdig och färdig att upptas i förbundet.
Sedan har man det bra.
— Och Trafvenfält borstar brödsmulorna ur mustascherna och pöser upp de fnasiga kinderna och slår ut den trasiga ärmen med en stor gest.
— Seda n mår man s om en kung eller kej­ sare, men all v år början blifver som s agdt en smula svår.
Och han reser sig och griper knölpåken och axlar nattsäcken, och så säger han, att det är bäst att de ge sig af med detsamma.
Men Jacke sitter kvar i gräset och gym­ nastiserar sina dammiga stortår.
De komma honom att tänka på, att han väl beh öfde skor på sig, om h an skulle ge sig af s å långt, men att skorna äro inlåsta i stugan, så att han ej kan komma åt dem, förrän föräldrarna komma hem.
Han meddelar sina tankar om saken åt Trafvenfält.
— Hm, ja, menar Trafvenfält, s kor kan han nog behöfva.
Men han kan ju springa efter.
Det är bara att springa vägen rakt fram, så skall jag vänta honom vid första korsväg inne i skogen.
Det sägs att en käring gjorde af med sig där för m ånga her­ rans år sedan, men att hon brukar gå igen, när det blir fullmåne.
Och Trafvenfält svingar sin gamla hatt och önskar Jacke välkommen efter.
Driftiga kommissionärer å alla platser, där vi förut icke äro represente- och Ni köper ingen annan.
anlanac mnl rade, antagas mot hnn hög nrnvi^inn provision.
Tlll^krif fTPna^f Tillskrif genast I DUNS EXPEDITION, STOCKHOLM.
- 5Ö5 -
Men när Trafvenfält försvunnit sitter Jacke kvar några minuter som domnad.
Solen går ned blossande röd under den grålila molnbanken, som brinner i kanterna som guld, och i d et lugna vattnet spegla sig berg och byar o ch gröna backar.
När den sista röda lågan från solskifvan försvunnit, reser Jacke sig upp och sticker händerna i byxfickorna.
Och så börjar han att hvissla med full hals för att det åtmin­ stone skall höras, att han har humöret uppe.
Ty naturligtvis tror han inte på hvad Traf­ venfält sagt.
Så lätt går det inte att skrämma honom.
Men han känner sig ändå besynnerligt släk i viljan vid tanken på, att en utväg ännu står öppen för honom att få sällskap ut i världe n.
Så drifver han långsamt i v äg hemåt, och han glömmer rakt att titta bort till moster Sjödins stuga, där en hvit katt sitter ute på gårdsplanen men sätter af som en pil in, när han får se honom.
Han har slutligen intet annat att göra än att sätta sig på en plats, där han kan se för­ samlingen återkomma från bönemötet, och det tycks honom att han rent kan se på deras yttre i hur hög grad omvända de ära.
När föräldrarna komma, ser han, att de inte höra till dem, som gjort saken sämst, och några minuter senare svänger modern omkring i stugan i färd med de försenade kvällssysslorna och en andlig sång på läp­ parna.
Som hon afbryter för att säga till Jacke att han strax på eviga rappet skall gå till brun­ nen efter ett ämbar vatten.
Hon är van vid att nödgas kraftigt under­ stryka sina befallningar, och hon blir näsfan förvånad, när han tar ämbaret och går utan att ha några krumbukter för sig.
Men han handlar i ren distraktion, ty han grubblar alltjämt på det hemlighetsfulla, som omger Trafvenfälts person och på om def ändå kunde vara någon mening i han s tal om hemliga förbundet och stryk tre gånger om dagen, som skulle höra till förberedelserna.
Och när ämbaret gnisslande far upp ur brunnen och skvalpar kallt vatten öfver hans varma fötter, rycker han plötsligt till.
Men det är bara månen, som sticker röd som en liten eld öfver berget och växer och vidgar sig, tills den visar hela sitt runda guldmynt i den ä nnu rodnande luften.
Det rasslar till i et t par dunkla aspar, som stå på gården, och i detsamma far det en kallkåre öfver ryggen på Jacke, ty hur modig han än tycker sig vara, vet han med sig, att han ingenting på jorden skulle vara så rädd för som att möta vålnaden af gamla kärin­ gar, som gjort a f med sig.
Och att om Trafvenfält väntar på honom vid korsvägen, så får han nog denna kväll vänta förgäfves.
Men en smula slak är han, när han kom­ mer tillbaka in i stugan, och han sätter ned ämbaret i vrån utan att som vanligt skvalpa öfver en hel sjö rundt omkring.
Då stannar modern åter med det hon har för händer.
Ty den tanken får plötsligt in­ steg hos henne, att d et har skett ett un der.
Att hans inre människa blifvit p åverkad af nåden för hennes böners skull.
— — — Men när jorden gifvit sig alla underliga skuggor i våld, vandrar långt borta på lands­ vägen en grå och ruggig gestalt.
Det är Trafvenfält, som vandrar ensam, och stannar och blinkar åt månen, som röd och förälskad skiner öfver den ljumma jorden.
Och han 1er, men hans ansikte förbistras under leendet.
— Vid min själ om jag ljög, tä nker han — för allt hv ad jag hafver ljugit i mitt lif, s å ta­ lade jag san ning den gången.
Ty jag känner en, som har genomgått det alltsammans.
GUSTAVA SVANSTROM.
Tekniska sagor.
För Idun af OTTO WITT.
Siaren.
ET ÄR ÅR 1475.
R:ike höfding en i Va rberg, rid­ daren Åke Axelsson har från en köpman i Stralsund hemfört bland andra lyxartiklar ä fven sitt vinterförråd af socker.
Det utgöres af två toppar vägande tillsammans 16 skålpund.
Bonden, som forslar föran utbrister: — De rike bära sig åt så, att det är både synd och skam.
Ty formannen har hört sagan om denna varas oerhörda pris — hvarje skålpund af den hvita s ötman kostar ej mindre än precis detsamma som 70 skålpund smör — ej är det då att undra öfver all Sveriges dåvarande rikaste man, Åke Axelsson, kan hafva råd att anskaffa sig hela 16 skålpund för vin­ terns behof.
När han står med bägge sockertopparna — e n i hvar hand — p å borggården känner han en isning löpa utefter ryggen — ha n lyf­ ter ju mycket öfver ett tusen skålpund på sina armar.
Och historien om det hvita underbara njutningsmedlet sprides bland allmogen hvar- af ej en enda i hela sitt lif har s makat socker.
En af dem, som lyssnat till for mannnes be­ rättelse var Stig Sunesson, son till e n af Åke Axelssons förpaktare.
Gossen Stig var då en aderton års yngling och känd i n ärmaste trakten såsom " klok " och " underlig ".
Han stod i förbund med själfve den onde, sade mången.
Redan som liten pys hade Stig Sunesson förvånat sina anhöriga med förutsägelser af ting som senare verkligen timade fullt i öf- verensstämmelse med spådomen och otaliga gånger hade han som yngling anlitats för att " se " efter bortkommen boskap, värdeföre­ mål och sådant.
Detta, att Åke Axelsson ägde något så un­ derbart som hård snö som kunde ätas och smakade " tusen gånger sötare än vildho­ nung " Väckte ynglingens fantasi till lif.
— Men, sade han sig själf, aldrig uppnår jag att hvarken få se det eller ännu mindre smaka på det.
Så kom vintern 1475 och en natt smällde det till i knutarne och nästa morgon låg sjön med blank is på ytan.
Stig gick händelsevis på stranden då han fick höra ett underligt ljud utifrån isen — et t barn var det inte — han såg spejande utåt — nu hördes det igen — a h — nu såg han hvad det var — slo ttsfruns vackra, engelska tik Paddle låg plaskande och kvidande i en vak — Det var slottsfruns stolthet, det visste Stig mycket väl och det var honom ett ögon­ blicks verk att finna en stång och att med denna som en slags bärare hasa sig fram till h unden.
Men just s om han nådde denna brast isen under honom och både han och tiken lågo i va ttnet.
Emellertid lyckades det Stig att komma upp och äfven hunden fick han upp på isen hvarpå bägge kraflade sig i lan d med stångens hjälp.
På slottet blef det ett förskräckligt lif när borgfrun fick höra det passerade.
Hon smekte sin älsklingshund och frågade Stig om hon kunde göra något för honom.
N u var gossens stora ögonblick kommet.
Han bad om — nej, han tordes knappast — — Åjo, uppmuntrade slottsfrun.
— En soc kerbit — kom det fram mellan de blåfrusna läpparne.
— Visst får du det, min snälle gosse, sade den höga damen skrattande.
Följ mig.
Så bar det i väg ut i h andkammaren.
Det rasslade i slottsfruns stora nyckelring och borta i ett hörn stod sockerskrinet.
Det var ett stort mahognyskrin med fyra höga, spiralvridna fötter under sig, i de ss gyllne lås satte frun in nykeln — det smällde till och locket sprang upp.
Stig såg det hvita sockret.
— S e här, gosse, tag dig ett riktigt stort stycke, uppmanade frun honom.
Ynglingen tog för sig, tackade och ville gå.
— S kall du inte smaka?
undrade slotts­ frun.
Stig bröt af en liten bit och stack den i munnen.
O, så söt.
Det var något af det härligaste han smakat i sitt lif — Men som han stod där med sockerbiten i munnen var det som ett ljussken utginge från honom.
— Hvad är det?
undrade slottsfrun för­ vånad.
— O, jag ser så mycket underligt, gen­ mälde gossen.
Jag ser långt, långt in i fr amti­ den.
Jag ser hela den långa, långa socker- sagan.
Och så talade Stig Sunesson i visionära bilder om sockrets framgång genom världen.
Hur den långa, smala stjälken af sockerröret så småningom förbyttes till ru nda rofvor — hvitbetor — hur dessa odlades öfver hela Norden — hur priset sjönk ef ter hand och huru de rikes lyxartikel blef de fattigas nä­ ringsmedel.
Han siade om huru s ocker från att hafva varit ansedt som skadligt f ör tänder och mage skulle stiga till rang, heder och värdighet af läkemedel — hur det med tiden skulle inkräkta på alla lifsmedel.
Han skil­ drade huru sockermassan, som han då lik­ nade vid " ett stort hus, lika stort som Var- bergs slott ", skulle blifva enorm, hur världs- produktionen i framtiden liknade " himmels­ höga berg, hvita som snö och med toppar dolda af molnen. "
Undrande åhörde slottsfrun det långa ta­ let — m ot slutet af detsamma började Stigs knän att skälfva, ögonen glänste af en ona­ turlig glans.
— Du är sjuk af badet.
Och så var det.
Stig Sunesson steg aldrig mera upp från sjukbädden.
Men den rika slottsfrun smög ett stycke socker med i hans kista.
* Förunderligt sant siade den fjärrskådande gossen.
Sockret har, som få andra näringsmedel, en underbar kurva att framvisa.
Prisfallet har varit enormt.
År 1550 kos­ tade ett kilogram raffinad nästan 12 kro­ nor, år 1740 nedgick def till 8 kronor, för att strax efter åren 1752 — 1755 sjunka till 3: 90 kronor per kilogram.
1840 k ostade socker i Sverige 1: 50 per kilogram och nu är priset endast tredjedelen häraf.
Samtidigt med detta har världsproduktio- nen ökats med jättesteg och Stig Sunessons skyhöga borg .med toppar dolda af molnen har blifvit v erklighet.
Kobb * s Hongkong 7fté; |0UNS K OKBOK är den mest omtyckta thédryck.
Till salu AP alla finare speceriaffärer.
: - 586 - ELISABETH ÖSTMAN är den bästa kokbok för det svenska hemmet.
- - - - _ På mindre än 2 år har den utgått i öfver 25, 000 ex. - Pris: Kr.
5: 50 inb.
PER TORODAHL OCH HAD} KOnjT.
&gt;do — - ' Booooo &gt;00 ooM - — • ' QooooB. — oog j?
il?
— Drifven i t ämligen hög relief och mus- tigt färgoxiderad, ger denna sak i all sin kärfva kraft dock intrycket af lugnt sväf- o vande.
— I trappan upp från samma hall ° till en öfre våning finnes äfven en lam- pett af Torndahl med motiv: S:t Göran!
I och draken, fyndigt tänkt och utsökt stilfull.
• Af fyllig oc h liffull v erkan är också en g matsalslampa, tillhörig docenten d:r H. C.
- U ° Jacobaeus.
Här har konstnären valt som 2 motiv " Orrar i tall ".
Men vid tal härom g är att märka den afgjorda och hiSgst be- m o fydelsefulla skillnaden mellan vissa " nyt- • tiga konstföremåls " djurmotiv, lösryckt, h stillöst, groft naturalistiska — och dessa o Torndahlska.
— Hans kråkor, orrar, ekor- o rar m. m. h a, med sin skarptsedda karak-: täristik, en äkia ornamental uppgift, och i f i det är mycket sällan de icke lyckligt och £ osökt fylla den.
De hvarken flyga eller • hoppa ut ur kompositionens ram eller / \ sitta liflösa i intetsägande stilisering.
De q q äro gifna delar af en vacker helhet.
Ett verkligt praktstycke har Torndahl n H I q frambragt i en annan, större takkrona, prydande bankir H. Årfelts sal.
jv Från en i koppar drifven rosett hänga, midterst en skål för ett flertal elektriska lågor samt omgifvande denna, fyra smärre lampor.
Till de ssa, liksom till s kå- r len, ha snäckor användts i stället för glas, och hela kopparinfattningen är genom­ förd efter motiv ur hafvets värld.
Själfva idén har sina vanskligheter, men har behärskats med förfinad stilkänsla och intrycket af det hela — vare sig lågorna i sina opalskimrande snäck- kupor tändts eller icke — blir rikt, fantastiskt nästan, men ytterst tilltalande.
Det är ett konstverk, som fulländar hela rummets präktiga inredning och ut­ smyckning och förlänar det en betagande stäm­ ning.
Gifvet är, att arbeten sådana som dessa, fram­ sprungna ur en konstnärs ingifvelse, fullbordade under betydlig och långvarig möda — o ch enligt sin natur unika — ic ke kunna förvärfvas lika bil­ ligt som äfven ganska luxuös fabriksvara.
— D ock lär denne svenske specialist i facket hålla sina priser ojämförligt lägre än dem, som utländska al­ ster af samma art i r egel betinga.
Den entusiasm och ihärdighet, so m innerst bära hans verksamhet, göra den förtjänt af all uppmuntran, och det fram­ för allt på grund af gedigenheten och skönheten hos dess frukter.
GUSTAF ULLMAN.
skulle kun- ° na kalla honom för — kopparslagare, • men i s ant artistisk bemärkelse.
Han he- • ter Per Torndahl och är ett äkta Söder- £ barn, med bostad Bangårdsgatan 12 och t [§ verkstad Högbergsgatan 11, — uppe på / \ detta Söder, som ju är vårt gamla klassi- q q ska konstnärstillhåll.
• a Det första jag s åg af hans arbeten tror Q jag var en ljuskrona för matsal hos en af våra mest populära skämttecknare.
Med sitt karikatyrmotiv var den ett utslag af A kamratlig lekfullhet, men röjde som så- n dant det Torndahlska konstnärslynnets 8J friskhet och uppfinningsgåfva, och fyller ^ samtidigt förträffligt sin uppgift och sin plats.
— Hvad jag senare fått tillfälle se af belysnings­ armatur från hans ateljé, har ingifvit mig respekt­ full beundran för hans kraftiga käcka talang och säkra, gediget skolade smak: de följas städse åt för att nå det för hvarje särskildt fall b ästa resul­ tat.
Jag vill genast påpeka, att hvad som från början och alltfort vid förnyadt studium synes en såsom denne konstnärs särmärke, är föreningen af originalitet i uppslag och komposition, samt nyk­ ter hänsyn till o mgifningens praktiska och esteti­ ska förutsättningar.
— Det är ju e j n ågot lekverk, att åt en lokal, af hvad slag den vara må, skänka just de t rätta af d essa oumbärliga tillbehör.
— Inför hans kronor, lampetter m. m. känner man sig lyc- ligt fri f rån såväl fabrikstillverkningens o fta ound- komliga banalitet som från utsväfningar af otyg­ lad!
artisteri.
Att om än så ytligt sä ttas in uti d enna konstarts arbetsmetod och tekniska hemligheter, har gifvet- vis äfven för lekmannen, — konstvän eller ej — sitt intresse.
Men därom bör man helst låta utöfvaren själf meddela så pass mycket, som han finner lämpligt.
För publiken blir det ju framför allt de färdiga konstverken och deras värde, som ha betydelse.
— Låt oss på prof välja som åskådningsmaterial fill dessa rader de num­ mer, som här afbildats efter fotografi.
I en konstälskares Djursholmshem prydes hallen af en takkrona med kråkmotiv, bä­ rande ofvantill en krans med smålampor samt nedtill s lutande sig om ett flertal lågor.
- 587 -
f / liP PE,STttÄP / &gt;ÅP, \ T.
O Sf jAD / lG- Hur vi borde l [ha del i Stock- {_ holms för- | 3 städer,; - 4aL * _ _.
i * * C lO • J ~~ n « i oc ^ ^ur ma n inrättat sig utanför Berlin.
ling, ja, man sk ulle kunna säga förädling af kloak­ vatten, befinner sig.
Det är municipalrådet i stä­ derna Wilmersdorf, Schmargendorf, Zehlen­ dorf och Teltow som sammanslutit sig och an­ lagt ett kanalisations- verk, hvilket dagligen behandlar 25,000 kubik­ meter smutsvatten, be­ ETT PAR AF STOCK- holms norra förstäder, Hagalund och Hufvudsta, ha, som nyligen påvisats, att dragas med sanitära missförhållanden af vär­ sta slag.
Man låter näm­ ligen kloakernas smuts­ vatten rinna ut i diken och på ängsmarker, som i sin ordning sakna af- lopp, ' hvaraf naturligtvis följer att all denna fly­ tande orenlighet samlar sig till stinkande träsk, som sprida sina dunster kring hela trakten och ut­ göra en den allvarligaste hälsofara.
Till på köpet leka barnen helt sorglöst vid kanterna af dessa vattensamlingar, och det är ej heller ovanligt att familjerna tvätta kläder i det förorenade vattnet.
För främlingen s om kom­ mer ditut är det hela en vämjelig syn, äfven om invånarne själfva med den resignation, som den fattige är i st ånd att visa vid svåra tillfällen, icke göra mycket affär af det.
Provinsialläkaren d:r Stéenhoff har dock nu ingripit mot det be- dröfliga sundheistillstån- det därute, och man må hoppas, att platsens kommunala myndigheter också skola inse att nå­ got måste göras till eländets afhjälpande.
Vi vilja emellertid visa hvad som i liknande fall åstadkommits i Berlins omgifningar, i närheten af förstaden Ruhlsdorf, där en af de största och intressantaste an­ läggningar för behand- 1 friar det från allt slam och all orenlighet, så att det utan fara för männi­ skors hälsa kan uppla­ gas af floder och sjöar.
Själfva reningsmetoden är hämtad från England, och sådan den nu tilläm­ pas på Lindenberg i Ruhlsdorf är anläggnin­ gen den största i sitt slag i hela världen.
Å bild 1 synes hur aflopps- vattnet föres från städer­ na genom de olika rörled­ ningarna ut i en reser­ voar, där klarningspro- ceduren begynner.
Bild 2 framställer, hur stam­ met aflagras i ett an­ tal reningsbassänger.
Bild 3 visar slammets uppsugning af sugrör, hvarefter det torkas och försäljes som gödnings­ ämne.
Å bi ld 4 ledes det från gyttja befriade vatt­ net till ett femtiotal af ofantliga slaggmassor bestående element, hvar- igenom det får rinna, för att slutligen, som synes å bild 5, i de sista re- ningsbassängerna gå ge­ nom sandfiltrer, efter hvilken behandling del som fullständigt rent vat­ ten rinner ut i Teltowka- nalen.
« » «?
&lt; » &gt; « » • Photo-Union Paul Lamm, Berlin.
OR \ ?ECK4™ ßllPERBOK.
DEN LILLA STADEN KELHEIM i Bajern samlades den 25 aug.
de tyska förbundsfurstarne, kejsar Wilhelm och konungarne af Sachsen och Wurtemberg, på inbjudan af den bajerske prinsen-regenten Ludwig, för ait i d en på Michaelsberget nära K. uppförda s. k.
" Befreiungshalle " fira sekel­ minnet af det tyska befrielsekriget 1813 — 15.
Å vår första bild synes den ståtliga minnes- byggnaden, medan bild 2 framställer för- bundsfurstarnes tåg genom den festsmyc- kade staden, hvarvid trupperna paraderade.
I mid ten går prinsen-regenten, på hans högra sida tyske kejsaren och på hans vänstra de båda konungarne.
(" Photo-Union " Paul Lamm.)
Bild 3 återger det i dessa dagar hög­ tidligt invigda fredspa­ latset i Haag, till hvars uppförande den kände amerikanske mångmiljo­ nären hjältefonds- och folkbiblioieksdonalom Andrew Carnegie skänkt en och en half miljon dollars.
Bild 4 är ett porträtt af den store fredsifraren, som för öf- rigt själf var närvarande och talade vid palatsets invigning.
[Photo " M.
S. Vaz Dias ".)
— I Göte­ borg har nyligen pågått en gymnastikkongress mellan medlemmar af svenska sjukgymnastiksällskapet Ling och under direktör Allan Bromans från London ordförandeskap.
En gruppbild af deltagarne framställes som n:r 5 i serien.
(I. Fran cis foto).
Vidare återge vi ett celebert bröllop å Sturefors, hvarvid kontra­ henterna voro attachéen vid utrikesde­ partementet, frih.
Johan Hugo Beck-Friis och fröken Gunilla Bielke, dotter till framlidne grefve Nils Bielke å Sturefors och hans maka, född Carleson.
Bild 6 framställer brudparet, bild 7 grupp af bröllopsgäster i parken, af hvilka främst stå grefvinnan Douglas och hertiginnan d ' Otrante (J.
E. Thorin foto.)
Bild 9 är ett minne från en hembygdsfest, som i s öndags hölls å Lands- krona-utstallmngen, och visar biskop Billing, då han höll ett anfö­ rande, riktadt till ung­ domen (R. Cöster foto.)
Den 8:de bilden är ett porträtt af en käck sjuåring Sture Selander, son till navigationsskol­ läraren kapten L. Se­ lander som nyligen vid Gårdeåstaden i Her- nösand, med fara för sitt eget lif, räddade en 10- årig och 8-årig flicka från att drunkna.
Den lille hjälten bör gifvetvis lämpligen belönas af Carnegie-stiftelsen.
^5^10 Spalten om böckerna.
NTE SÅ SÄLLAN FÅR MAN SE det påståendet framträda att " hvem som helst kan ju skrif va en bok nu för tiden ".
Det har alltid väck t min undran.
Nog är det sant, att åtskilligt fler böcker nu fram­ träda på boklådsdisken mot för ett eller par tiotal år sedan, alltifrån de till t io och tjugu- femöres pris och upp till femman och mer.
Men — hva d är det allt f ör böcker?
Jag förbigår dem, vid hvilkas läsning man endast måste förundra sig, icke öfver för- läggarnes portmonnäer, ty dessa torde v äl knappast ha öppnats ens på glänt, men väl öfver deras långmodighet att låna sig till skyltar för s å tvifvelaktiga företag.
Nej, d et finns också böcker, som inte äro så dåliga, och i hvilka man till och med kan få stanna vid medelgoda sidor här och hvar.
Men li k­ väl visa de framför allt, a tt det ingalunda är lätt att skrifva e n bok, utan tvärtom svårt — nu so m alltid.
Det rä cker inte med en någor­ lunda ledig penna, med en viss lätthet att få ämnet att flöda fram, inte heller e nsamt med ett godt uppslag, och inte synnerligen långt ens med godt humör, e n s mula lustighet, eller enbart ett varmt k lappande hjärta.
Märk, jag b eskärmar mig inte!
Några ack!
och oh!
öfver litteraturens framtid föra oss ingen vart.
Vilja vederbö­ rande producera och förläggarne förmås att trycka, vare deras sak.
" Frälsningen finnes hos dig själf, " skrifver Tolstoj — visserligen i annat sammanhang, men tillämpligt på många fält.
Boten finns h os dig själf, och här i ditt goda omdöme!
Det är naturligt, att af den stora bokmas­ san på godt och ondt måste allmänheten bli konfys.
Men småningom skall den, s om ett nödvändigt korrektiv, ur kaos hämta förmå­ gan att välja, vraka och döma.
Kritiken k an omöjligt anmäla allt och kan dessutom ej alltid — tyvärr!
— bli fri från att anmäla af vissa hänsyn, eller genom tillfälligheters sp el, där det ur en högre rättvisas synpunkt varit fullkomligt onödigt.
Reformera detta, den som kan, men så länge det ej reformerats, säg det hellre rent ut!
Som det nu är, är emellertid sanningen den, att kritiken al ltmer råkat i misskredit.
Jag vet intet namn bland kritikernas, s om för närvarande kring sig sam­ lar någon större skara verkligt trogna.
På sin tid minns jag bekanta jag hade, som med sken af stort förnuft konsekvent yttrade sig om all litteratur e fter att blott ha läst Oscar Levertins recensioner!
Han hade stor makt; alltför stor, om också inte oberättigad.
Men kretsen af folk, som läser böcker, ökas allt mer, och därigenom naturligtvis också anta­ let a f dem, s om bilda s ig eget omdöme.
För min de l betraktar jag d etta som en vinst, och kritikerns uppgift ingalunda att bespara lä­ saren läsningen af hans bok!
Också hvad kritikern går för, skall allmänheten lära sig att fatta och ej längre tro på nåd och onåd.
Endast ledd på passande afstånd af den lilla gruppen af våra bästa kritici, lika blinkande ledfyrar, skall d enna allmänhet själf lotsa sig fram till visshet en om, att jämviktsfulla, artis­ tiska, framförallt 1 e f v a n d e böcker, hvilka verkligen ha något att säga, de äro sällsynta nog, men också de enda, värda att leta reda på och att med kärlek omhulda.
När så skett, kommer boken åter upp till att vara hvad d en påstås fordomdags ha varit: en god vän, hvilken man inte vill utbyta mot ett brokigt umgänge.
Att bli en dylik vän är ju gifvetvis hvarje författares önskan.
Men lika litet s om läse­ kretsen får sitt gratis, får författaren det.
1 de störstes förstlingsverk kan väl — men långt ifrån alltid — geniet röjas; men ännu fattas där den inre mognaden liksom den skolade handen.
Läsa vi om deras lif, hvilka vi mest beundra, skola vi finna att ett tåligt, träget arbete var deras a och o. Läs de ut­ drag ur Strindbergs bref, som bifogas den stora, nu under utgifning varande national- upplagan af hans verk!
Ofver en enda no­ vell till utopier sitter han förtviflad i tv å må­ nader.
Han rifver sönder, han får refuserad!, han kastar fram planer och ger upp dem.
Och han gäller dock för att hört till dem, som lättast producerat!
Men ingen såg in i verkstaden — först nu har den öppnats.
Här­ med är inte sagdt, att hvar och en af oss, endast genom att arbeta tillräckligt sk all kunna klättra hur högt som helst.
Alltid ges den gräns, man inte kommer förbi.
Men om eftertanke och själfsiändighet äro en plikt för läsaren, så är arbete och själfpröfning det i än högre grad för den, som vill bjuda honom hans spis — om också resultatet till sist ligger i en högre makts händer.
Om ett dylikt, här antydt, tillvägagångs­ sätt blir man emellertid föga öfvertygad, när det under några sommardagar blir ens upp­ gift att genomläsa en packe böcker, sven­ ska original till en krona stycket.
Några tro­ ligen alldeles obekanta författarnamn skall jag afhålla mig f rån att lancera, i e tt v änligt om också föga grundadt hopp att de komma med bättre nästa gång, eller alldeles återgå till tystnaden.
Jag skall nöja mig med att tala om de böcker jag funnit vara de bästa.
Färdiga konstverk är ingen af dem.
Jag har för min del blifvit mycket sympa­ tiskt berörd af M a r i a S a n d e l: F a m i 1- j e n V i n g e, en bok om verkstadsgossar och fabriksflickor.
Det har sagts mig att för­ fattarinnans eget ursprung skulle vara en kroppsarbeterskas; jag vet inte om det är sant.
Intim kännedom om arbetarklassens förhållanden röjer i alla händelser hennes lilla bok, som tämligen valhändt komponerad och konstlöst skrifven, likväl kvarlämnar ett intryck af lif.
Jag har inom mig själf ett par gånger jämfört den med Martin Kochs med vida större både kraft och pretention framträ­ dande roman Arbetare, och utan att blunda för hvem som gjort det större verket, måste sägas, att vissa af Maria Sandels figurer bli oss inte mycket mindre bekanta än hans.
Små enkla drag, ' hvilkas värde författarinnan san­ nolikt ej själf förstått och hvilkas anbrin­ gande hon absolut ej räknat ut, g e oss i blixtljus en scen, ett uppfattningssätt, ett lynne.
Tyvärr är historien icke sammanhållen så strängt som sig borde.
Af Maria Sandel är denna det första jag läser, och jag tror, att om hon en dag gaf oss en sann, en nog­ grann, oförskräckt, biografisk skildring ur en ensam arbetarkvinnas lif, skulle hon kunna göra en god insats.
— I E l s a W a n g, e n lifsinteriör af W i l m a L i n d h é, flyttas vi in i den borgerligaste miljö.
Boken häfdar kvinnans rätt att älska.
Man skulle tro denna rätt vara odisputabel, men fru Lind ' hé visar oss onekligen med både fyndighet oc h på ett underhållande sätt ett öde, hvars tragik, om den också förlorar sig i det puerila, icke dess mindre är äkta.
Elsa Wang, trettioåttaårig, o ch efter " ett fat­ tigt och intresselöst lif ", kommer som vär­ dinna i en rik än kemans hem.
Hon fyller på bästa vis sin uppgift, vinner de uppväxande barnens tillgifvenhet, och gör sig värderad.
Men hon förälskar sig i änkemannen.
Vå­ gar hon visa det, blir hon missförstådd och utsatt för kränkande närmanden; visar hon det icke, känner hon sig förkväfvas.
Om­ kring henne spira blommor för alla, endast icke för henne, på hvilken konventionerna ha alla kraf.
Bokens konflikt tillspetsas därhän, - 590 - att Elsa inte mer finner någon utväg i lifvet.
Fru Lindhé har skildrat henne med ömhet och medlidande, och hennes person — hur obetydlig den verkligen än är!
— ly ckas dock röra oss, därför att författarinnan sett på sitt ämne med enkelhet.
Dess värre är enkelheten icke någon fram­ trädande egenskap i romanen M i d s o m ­ mar af G u st a v a S va nstr öm.
Boken, hvars hela händelseförlopp rymmes inom midsommarhelgens två dagar och som är nog så dramatisk i sin framställning af några människoödens brottning, i situationers till­ spetsning och upplösning, förlorar sig likväl i ett framtvunget, i et t litterärt eller rent stilis­ tisk patos, som lämnar läsaren kall, då mot­ satsen afsetts.
Hvad man mer än allt annat känner, är att författarinnan själf djupt vibrerat, såväl för naturen (ådalen) hon skil­ drat, som ock för sina diktade gestalter.
Men det är en gång efter annan lika nedslå­ ende och ofrånkomlig sanning, att ju m er dik­ taren vid utformningen af sitt ämne lyckats få konstnärligt betingad!
afstånd till detta, dess slarkare inlryck skall han göra på sin läsekrets.
Detta betyder ej hos honom kyla, beräkning eller fadd öfverlägsenhet; det innebär tvärtom ett fullständigt underord­ nande af sig själf, ett glömmande, inför ver­ kets helgd, af den egna hjärtklappningen.
Annat blir till sist i längden tomt, om också enstaka sidor bära fram dit de åsyftade.
Det finns hos Gustava Svansiröm poetisk begåf- ning och både mildhet och känsla i uppfatt­ ningen, men vi sakna denna själfförglöm- mande hängifvenhet.
Hon har skrifvit för att befria sig själf — hon bland många — men ej först och främst för att gifmiidf skänka syner och skönhet, i mån af förmåga.
— I " Stora starka seglare " af Gu­ s t af Uddgr en lägger man strax märke till det lyckliga uppslaget: det skämisamma, improviserade instiftande!
af segelsällskapel för välsegling, m ed föraktfullt fö rbigående af snabbseglingen, " Stora starka seglare ", som gifvit volymen dess titel.
Hvilken möjlighet till den m est roande seglarepopé, hvilket f ör­ träffligt g repp in i et t ämne, så populärt och älskadt af kustbosvensken som segelsporten!
Men man har inte hunnit långt i sin läsning förrän man finner att författaren tröttnat snart nog efter starten.
Uppslaget utnyttjas ej, strödda episoder af ganska matt nöjsam­ het fylla i s tället ut platsen, och när vi slutat läsningen finna vi en s. k. s ommarbok, det vill sä ga en bok att fördrifva tiden med, när man förresten skall hvila och göra ingenting.
För herrar seglare själfva skall den kanske innebära litet m er — o m det är sant, att lä­ saren tycker så mycket om att känna igen sig själf? ...
Såvida, naturligtvis, han icke kari­ kerats!
Till detta har ej Uddgren gjort sig skyldig.
Han är allvarlig, trohjärtad, och i hög grad fackmässig som seglare och refe­ rent.
Det är också en drifven journalist, som skrifvit boken.
Men hvad han förespeglade oss med den, återstår oss ännu att få — af honom eller någon annan.
Sigfrid Siwertz med Mälarpiraterna, Ludvig Nordström med De tolf söndagarna ha varit i farvattnen.
— Jag har sparat till sist ett vershäfte, som icke egentligen hemfaller under kategorien af de ofvan nämnda böckerna.
Det är D i k t o ch Bikt af A mal ia Björck, och jag önskade gärna för mina läsare fastslå detta namn, som tycks m ig in nebära ett gifvet löfte.
Jag har sett ett porträtt af Amalia Björck i Idun, oc ' h att döma af detta måste hon vara synnerligen ung.
Dikterna jäfva inte före­ ställningen, men i bästa mening.
Till och med det stundom synliga draget af k amp mot väderkvarnarna, af förtrytelse gentemot fan­ tomer, (ty föremålen för diktarinnans lol-
kade harm namnges eller förklaras aldrig), inger en förtroende.
En dag skall utan tvif- vel Amalia Björck finna sin egen ställning och med vunnen inre auktoritet säga oss hvad hon vill.
Hon har formtalang, en påfallande friskhet, ett raskt a nslag: Liten, förlagen, flämtande, trägen, lopp Sakkeus på den hvita vägen.
Vägen svängde.
Folkmassan trängde.
Alltid e n den andre utestängde.
Han ville se den lärde, som lärde med makt, profeten, om hvilken m an gäckande sagt, att han lossade lagarnas rättesnöre.
Men han kunde ej se för folkets skull.
Han biet bara klämd och knuffad omkull.
Då beslöt han a tt skynda före.
* Vid vägen står en s ykomor.
Sakkeus glömmer sin a år.
Han klänger upp från gren till gren: Där ligger staden i middagens sken.
O. s. v. Hon har i föreliggande diktsamling gjort sina bästa saker bland dem med bibliska m o­ tiv, några verkligt goda.
Hon går med säll- synt brist på tillgjordhet till sitt ämne, och utan sentimentalitet kan hon blotta e n vacker känsla.
Hon är också ogenerad och skyr ej risken att någon gång frampa i klav eret.
Med minnet af hennes klara flickansikte framför sig, kan man ej annat än applådera därtill!
MARIKA STJERNSTEDT.
I sommartid.
Af SIRI MALM.
ÄNK, OM MAMMA KUNNAT se henne nu, där hon halfsprang öfver den solgassiga gårdspla­ nen mellan köksflygeln och hufvudbYggnaden med en bak­ plåt full me d färska kringlor under hvar arm!
Då skulle hon väl vara nöjd, då.
Ja, det för­ stås, inte om hon fick se den stora refvan på det nya köksförklädet, men det var inte godt att hjälpa.
Stina, den slampan, hade ju s om vanligt lämnat dragluckan öppen och inte var det underligt om hon halfsof hela dagarna, hon som gick ut genom fönstret hvarenda natt.
Och, tänk, att rättaren var hennes fästman, det kunde då ingen se, för kom han in i b agarstugan med en famn bak­ ved, så inte så mycket som såg han åt Stina en gång.
Fästman, ja, inte skulle det fresta henne, Margareta Törne, att hoppa ut ge­ nom sitt fönster för att träffa s i n fästman, men det var väl så olika — — och hon var alltid så trött när kvällen kom förresten, och glad att få sofva — och hvad skulle Folke säga om hon föreslog honom det —.
Oc h midt på trappan måste Margareta stanna och skratta ett tag.
Tänk — Folke, den stele korrekte häradshöfdingen, som surat en hel kväll för att hon kysst honom på kinden så pappa och mamma och syskonen sett det.
" Det passade infe. "
Som om inte det skulle p a s s a a t t v a r a litet vä n l ig — f ö r h o n v i l l e vara vänlig mot Folke, ibland hade hon rik­ tigt lust att ruska värdigheten ur honom och få honom med på lek och rolighet, man kunde annars glömma bort att man var nitton år.
Ja, och Margareta suckade, han var ju my c­ ket mer än nitton år, dubbelt så mycket, och kunde gärna ha friat till kusin Maja i stället, hon var då åtminstone lika noga i allting o ch tänkte alltid på det som passade.
— Me n tänk att hoppa ut ge nom fönstret och fångas i st arka armar och känna ett hjärta, som slog minst lika mycket som ens eget, bara man t ä n k t e på hur man skulle sitta i en dof­ tande syrénberså hela den ljumma juninatten och hviska allt som kom för en så här — bara hviska om allt to kigt man kunde gå och tänka på och aldrig kunde få sagdt, därför att det inte fanns någon, som man kunde säga det till — och så sitta och lyssna till svaren, s om andades in i ens öra så nära att mustascherna kittlade en på halsen.
— Åh!
hvar fick hon d et ifrån, aldrig kunde hon sitta och hviska så där förtjusande med Folke - och s kratta och kväfva skrattet så att ingen skulle höra henne.
— — Att man bara kunde gå och hitta på så mycket dumheter!
Det kom sig nog af att de väntade främmande i eftermiddag, alla herrarna från Rosenvik, löjtnanten hade en kamrat med sig och två af sönerna hade kommit från Uppsala i to rs­ dags.
— Jaha!
— nu var allt instufvadt i bu r­ kar och krukor, både småbröd och kringlor och kransar.
Bara inte Stina brände skor­ porna i ugnen — — löjtnanten var ju för- lofvad med en rik flicka från Göteborg, han var visst glad och hittade alltid på så myc­ ket roligt när han kom hem till Rosenvik, men Magnus, medicinaren, var inte alls ditåt, han var tungsint och allvarlig och så var det — — bäst att gå tyst på tå genom korri­ doren — — Gud att hon skulle tappa nyc­ keln i golfvet, den otäcka, tunga handkam- marnyckeln.
Nu vaknade väl tant och far­ bror ur sin söta middagssömn och så var det slut med fristunden.
På tå sprang Margareta in i sitt eget lilla rum, ryckte till sig ett badlakan och så bar det af ner för trappan igen, öfver gårdspla­ nen och ned för s tigen till ån.
Där fanns ett litet duschrum.
.Och det var ändå något, tänkte Margareta, för hos Rönnows på Ekeby hade de inte å n en gång.
Fast det var, inte mycket för den, som var van att ligga vid västkusten hela sommaren, och tänk så skönt m amma och Cecilia och Astrid hade det nu.
Det var annat det än att få stiga upp klockan 5 hvarenda morgon och mäta upp mjölken och sedan hålla på hela dagen i kök och visthusbod och handkam­ mare.
Ja — så var det att vara förlofvad med en häradshöfding, som hade en mamma, som visserligen var död, men som man må­ ste rätta sig efter i allting och inte hade hon för sitt lif kunnat tänka sig en son­ hustru, som inte var förfaren i a 111 oc h det var därför som Folke fått mamma med på att de skickade bort henne så här en må­ nad efter förlofningen till den aflidna mam­ mans ungdomsvänner, kapten Gyllings på Tångbygård.
Mamma hade ju gjort in­ vändningar, förstås, och tyckt att hon kunde lära sin flicka själf hvad som behöfdes, men Folke hade sett så spydigt på Hedebosöm- men hon hållit på med och frågat med sin vanliga artigt bestämda ton, som klippte af hvarje motstånd, " om fru s värmor trodde att hon kunde få Margareta att göra något an­ nat än hålla på med sådant där onödigt krafs och att han för sin del inte tänkte sig att kunna bli lycklig med en hustru, s om var oförmögen att sköta ett hem ".
— Och mamma hade suckat och fogat sig i allt, till och med i a tt de skickade henne hit, till det mörkaste Småland.
Mot Folke hjälpte inga protester, det hade hon förstått, den kära lilla mor, s om genast så undergifvet s atte sig att sy hushållsförkläden och packade, för­ manade och oroades.
Det var inte sin lilla Greta, hon skickade bort, utan Folke Bru­ nos blifvande hustru.
— Hade man ingen vilja själ f, när man lofvat bort sig eller voro ens önskningar så oförståndiga och dumma att i ngen brydde sig om dem — för h on ville väl också känna sig lycklig, det hade hon väl samma rätt till som Folke, men det skulle vara på hennes eget sätt och det sättet, det visste hon, skulle Folke aldrig kunna förstå.
Allt vackert och ljufligt i världen, det var bara drömmar, för med - 591 - ömma ord och små flickförtroenden i ljusa juninätter, det blef nog intet af, när hon blef fru Folke Bruno och det blef ho n nästa vår.
Då skulle hennes läroår vara slut, så hade Folke bestämt.
— Och Margareta tog suckande sitt badlakan, hängde upp det på en buske och gick en genväg ner till lilla grinden.
— Nu borde väl Post-Johan vara här i dr aget.
— Där kom han lunkande nere på stigen öf­ ver ängen.
Post-Johan gick aldrig upp stora vägen genom allén.
På långt håll svängde han sin urblekta soldatmössa, det var teck­ net atf nu var det bref med i väskan till " frökna ".
Och då kunde flickan få stå vid grinden och drömma om brefvet.
— Du kära, skulle det stå, förnimmer du min längtan, som i juninattens milda dunkel hviskar i ditt öra tusen ömma ord — slut dina ögon och dröm, dröm de vackra drömmar, som mina tankar sända dig, du barn, du kära — — — Ho har allt bref från fästmannen i d ag, frökna — de n gamle soldaten gjorde stramt honnör och plirade med ena ögat.
— Ja, ja, snälla Post-Johan — kom med upp i köket så får Johan litet fägnad innan han fortsätter.
— Och Margareta tog bref och tidningar ur gubbens hand och sprang före in i köket, där Rättar-Olle fick brådt upp från fållbänken och eftermiddagsluren.
Från stora trappan kom farbror Klas med Nero och Juno i hälarna.
— Hallå, min tös, hvar håller du hus!
Är posten inte kommen?
— Jo, f arbror, se här har farbror alla tid­ ningarna och fem bref.
— Fick du inget, min s tumpa?
— J o, farb ror — — — Då måtte det inte ha varit från fäst­ mannen efter du ser så besviken ut?
Margareta teg.
— Skynda dig nu in o ch hjälp tant med mössan och kom sedan ut och läs tidnin­ garna för mig.
Under kastanjen, du.
Margareta tog några steg mot trappan, men ett dundrande: halt!
hejdade henne.
— Hvad fela s min lilla ta ppra soldat i d ag?
Ar modet färdigt att retirera innan fienden visat sig?
Upp med hufvudet, tös!
Det kommer främmande till gå rden i efter middag.
Nå!
gif a kt!
Margareta måste le.
Hon rätade upp sitt böjda hufvud och frimodigt mötte hennes klara ögon den gamle knektens forskande blick.
— Bra, lilla ka mrat.
Språngmarsch!
kom­ menderade denne och flickan lät e j säga sig detta två gånger.
— Kära Margareta, skref Folke, du begag­ nar dig väl på ett rätt och förståndigt sätt af den tid, som jag, med min st örre erfaren­ het af lifvet oc h dess kraf och förlitande m ig på den goda ledning min aflidna mors vä­ ninna säkert gifver dig, bestämt för din ut­ bildning till en duglig och plikttrogen husmor.
Med tanke på den oförmåga din, i mycket annat förträffliga, mor ådagalagt när det gällde att bibringa dig ett mera värdigt och stadgadt uppträdande, ber jag dig särskildt att vinlägga dig om detta.
— — — Spegeln återgaf en hvitklädd, mycket söt flicka, som just nu på ett allt annat än " vär­ digt " sätt räckte ut tungan åt sin egen bild.
— Värdig och stadgad — ja, om inte den förtjusande farbror Klas vore så ung och glad till s innet, s å — för tant Tomasine, hon var då tillräckligt värdig, säkert alldeles lik Folkes saliga mamma, — s å kunde det allt hända att man glömde bort att man var ung och att det i alla fall kunde vara härligt att lefva — men, o, kaffebrickan, som skulle ordnas och ärterna, som skulle spritas — och ute var hon.
» Forts.)
KPiPPOR KOSTyMELR 0ri30fV53FULLfi8TE, nr \ BE.TL = STlLFULin nOOElLLER- CRHhLLRS I ÖE.
FLtSTft KFirrmFFRRER I RIKET OFVANSTÅENDE FABRIKAT finnas i rikhaltigaste sortiment till billigaste priser hos Å.-B.
Nordiska Kompaniet, Stureplan.
„ 13T€iflIAITltVll.
eller te.
Middag: Kåldolmar; vin- Patent.
j W och SO p pa, me d skorpor.
LÖRDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord, UJf m ffftAifl " i ftï pannbiff med potatis; mjölk; kaffe HÄA1 UUljUl Middag: Fläskkorf med el le r te&gt; rotmos; maisenakräm med mjölk.
RECEPT: Vill ni underlätta er mat­ smältning?
Använd GYLLEN- HAMMARS patente rade Haf- regryn och Hafretnjöl.
En gång försökt alltid användt!
Tillverkas under läkares kontroll.
KOKSALMANACK Redigerad af ELISABETH ÖSTMAN-SUNDSTRAND Inneh.
af Elisabeth östmans Husmo­ derskurs i Stockholm.
FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR VECKAN 7 — 13 SEPT.
1913.
SÖNDAG.
Frukost: Smörgåsbord; biff af svinfilé med stekt potatis; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Consommé med äggsoufflé; krustader med kräftstufning; stekta orrar med salad er och brynt potatis; äppelma- räng à la Idun med fin vaniljsås.
MÅNDAG.
Frukost: Smörgåsbord; hafregrynsgröt med mjölk; ström- mingsrulader; ägg; mjölk; kaffe eller te.
Middag: Köttpudding med to­ mater; plommonkompott med grädde.
TISDAG, Frukost: Smörgåsbord; biff à la Lindström med stekt potatis; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Jordärtskockspuré med rostadt bröd; sik, stekt med gräddsås samt potatis.
ONSDAG.
Frukost: Smörgåsbord; hafregrynsgröt med mjölk; sill i kapprock med potatis; ägg; kaffe el­ ler te.
Middag: Herrgårdsstek med grönsaker; pressgurka och lingon; hel­ kokta äpplen med grädde.
TORSDAG.
F rukost: Smörgåsbord; uppvärmd stek (rester från onsdag) med makaroner och ansjovis; mjölk; kaffe eller te.
Middag: Ärter med fläsk; tunna pannkakor à la Idun.
FREDAG.
Frukost: ' Smörgåsbord; stekt fisk med potatis; mjölk; kaffe Ä g g s o u f f l é (f. 6 pers.).
l 1 f 2 msk.
smör (30 gr.), 3 msk.
mjöl (30 gr.), 3 del.
kokande mjölk, 3 ägg, 1 / 2 tsk.
salt (3 gr.), litet hvitpeppar.
T i l l f o r m e n: 1 / 2 m sk. smör (10 gr.).
B e r e d n i n g: Smör och mjöl fräsas 2 min., mjölken spädes på, litet i sän­ der, och smeten får koka 5 min.
Den hälles upp i ett fat; när den svalnat tillsättas äggulorna, en i sänder, och smeten röres 10 min.
Den afsmakas med!
kryddorna, o ch dé - till ' hårdt skum slagna ägghvitorna blandas försiktigt i.
Massan hälles i väl smord krans­ form och gräddas i vattenbad i svag ugnsvärme omkring 40 min.
Stjälpes upp på varmt fat och serveras genast till klara eller afredda soppor.
K r u s t a d e r a f g r ä d d e (o m k r.
25 st.).
1 hg.
mjöl, V4 t sk. salt, 1 f 2 tsk.
socker, 2 del.
grädde, 1 — 2 ägg­ gulor, V2 msk.
skiradt smör.
T i l l k o k n i n g: 3 / é k g.
flottyr.
Beredning: Mjölet siktas i ett fat, kryddorna, grädden och äggulan tillsättas, och smeten röres tills den blir jämn och blank.
Smöret skiras, får afsvalna och nedröres sist, Flot- tyren, hvari krustaderna skola ko­ kas, bör vara af bästa beskaffenhet.
På samma gång som flottyr en lägg es i grytan nedsättes järnet däri för att långsamt uppvärmas.
Flottyren är lagom, varm när en tunn blå rök stiger upp från ytan.
När flottyren är het, doppas järnet i smeten, dock ej ända till randen, och hålles först en minut öfver spisen,, så, att krustaderna få stelna litet, annars bli de blåsiga.
K r ä f t s t u f n i n g (f.
6 pe r s.)
.
4 hg.
kräftstjärtar, 2 k ulor kräftsmör | ((20 gr.), 1 msk.
smör (20 gr.), 4 msk.
mjöl (40 gr.), 5 del.
grädde, salt, socker, livitpeppar, (1 äggula).
B e r e d n i n g: K rä f t s t j ä r t a r n a l ä g ­ gas i mjölk några timmar, innan de skola användas.
De läggas därefter i durkslag att väl a.frinna.
Smör och mjöl fräsas 2 min., grädden tillsättes och såsen får koka 5 min., hvarefter kräftstjärtarna läggas i ocll stufningen.
får ett uppkok samt afsmakas.
Om s å önskas, tillsättes en uppvispad äggula och stufningen får sjuda.
3c tullF Begär prof på våra nyheter i svart, hvitt och k ulört: Crepon, Façonnés, Chinés, Ottoman, Messaline, Mousseline 120 cm.
bredi från 95 öre metern, Sammet till klädningar och blusar.
Plysch till jaket ter och kåpor.
Såväl som blusar och rober med äkta Schweizer- broderier i batist, yll e och siden.
Vi sälja endast garanterad!
solida sidentyger d irekt till privatpersoner portofritt och redan förtulladt till bostaden.
Schweizer &amp; Co., L uzern S 4 (Schweiz).
Sidentygs-Export.
— K ungl.
Hoflev.
Ä p p e l m a r ä n g à l a I d u n (f.
6 pers.).
S o c k e r k a k a: 2 ägg, 120 gr. soc­ ker, 60 g r. hvetemjöl, 4 bittermandlar.
T i l l f o r m e n: V 2 m s k.
s m ö r (1 0 gr.), 1 msk.
stötta skorpor.
Ä p p e l k o m p o t t: 2 hg.
socker, 4 del.
vatten (saft och skal af Vé ci­ tron), IV2 lit.
äpplen.
M a r ä n g m a s s a: 3 g ä g h v i t o r, 1 0 5 gr. florsocker.
T i l l g ar n e r i n g: 10 gr. pistacie- mandel (omkr. 22 st.), 40 gr, isöt- mandel (40 st.).
B e r e d n i n g: En form eller stek­ panna, med samma vidd som det fat, på hvilket maj-ängen skall serveras, smörj es med smör och beströs med stötta skorpor.
— Äggen och sockret röres 1 / 2 tim., därefter tillsättes mjö­ let samt den skållade och rifna man­ deln.
Massan fylles i den smorda for­ men och kakan gräddas i ordinär ugnsvärme omkr. 20 min.
Den upp- stjälpes på brödgaller, får kallna och lägges därefter på rundt fat, helst af silfver.
Till äppelkompotten kokas af sockret ocli vattnet en klar lag, som får kallna; Äpplena sköljas, ska­ las tunnt, skäras i 4 — 6 delar, allt­ efter storleken, och kärnhusen bort­ skäras.
Äpplena läggas, allt efter som de skäras sönder, i V- / 2 lit.
vatten, tillsatt med citronsaften eller ättikan.
Endast så många äppel- klyftor,, som få rum på ytan af soc­ kerlagen, upptagas i sänder, få rinna, af på duk, läggas i sockerlagen och få koka nätt och jämnt mjuka,, hvil­ ket pröfvas med en vispkvist.
JDe uppläggas med hålslef på flått fat (Och få kallna.
Lagen tillsättes med mera socker och vatten, om så behöfves.
Om så önskas kokas sockerlagen med citronen.
När alla äpplena äro kokta, hopko­ kas lagen tills den är simmig.
Då äpplena äro kalla, uppläggas de i pyramid på kakan tillika med lagen, som bör # vara som gelé.
Ägghvitorna vispas till hårdt skum, florsockret, som bör vara siktadt, nedröres litet i sänder med silfvergaffel i ägghvite- skummet, och en del af marängen bre- des genast öfver äpplena och kakan.
Resten af marängen spritsas genom garneringstratt i små toppar rundt kring kakans kant.
Pistaciemandeln skållas, hackas fint och strös jämnt öfver marängen.
Sö: mandeln skållas och skäres längs .efter i tunna skifvor, dessa stickas tätt i marängen och en skifva i h var je topp.
Anrättningen sättes in i svag ugnsvärme och får stå, tills marängen är halftorr och har ljusgul färg.
Serveras kall med vanilj sås eller vispad grädde.
Köttpudding med tomater (f. 6 pers.).
5 hg.
benfritt oxkött, ' 60 gr. späck eller rensad njurtalg, 1 ägg, 1 äggula, 2 tsk.
salt (10 gr.), V 2 tsk.
hvitpeppar, 2 h g. brödpanad el­ ler 2 m sk. mjöl (20 gr.), 2 — 3 del.
grädde eller mjölk, 1 / 2 msk.
finhackad portug.
lök, V 2 msk.
smör (10 gr.) till löken.
T i l l f y l l n i n g: 6 stora tomater, 1 tsk.
salt, Vé tsk.
hvitpeppar.
T i l l f o r m e n: 1 / 2 m sk. smör (10 gr.), 2 msk.
stötta skorpor.
B e r e d n i n g: - Kö t t e t t o r k a s m e d en duk, urvriden i hett vatten, och skäres i tärningar, hvarvid alla senor och hinnor noga borttagas.
Späcket skrapas och skäres i bitar; använ­ des njurtalg, hackas det fint.
Köt­ tet blandas med späcket eller njur- talgen samt kryddorna och drifves 6 ggr.
genom köttkvarn.
Färsen stö- tes därefter i stenmortel tillsammans med panaden eller mjölet, tills den är jäm noch smidig, hvarefter den lägges 1 ett fat och ' det uppvispade ägget samt äggulan tillsättas under kraf­ tig rörning.
Färsen röres ytterligare omkr. s / i tim. under det grädden eller mjölken påspädes l i t e t i s ä n d e r.
Om så .önskas tillsättes sist den 1 smö­ ret frästa löken.
Tomaterna rensas, sköljas och skä­ ras i skifvor, hvilka beströs med en blandning af salt och peppar.
En pud­ dingform smörj es med smör och be- .strös med stötta skorpor.
Köttfärsen och tomaterna läggas hvarftals i for­ men; första och sista hvarfvet skall vara färs.
Puddingen kokas i vatten­ bad i ugn eller ofvanpå spisen 1 y 2 — 2 tim. Uppstjälpes och s-erveras med steksås eller skiradt smör.
Puddingen kan äfven gräddas i eldfast form i ugnen och är då färdig på omkr. 1 tim. P l o m m o n k o m p o t t (f. 6 pers.).
2 hg.
toppsocker, l 1 / 2 del.
vatten, iy 2 lit.
gula, röda eller gröna plom-; mon, 2 msk.
strösocker (30 gr.).
B e r e d n i n g: Af sockret och vatt­ net kokas en klar, simmig lag, som får kallna.
Plommonen skalas, klyf- vas, urkärnas, läggas direkt i socker­ lagen, öfverströs med strösockret och få stå 2 — 3 tim. — Hälften af kär­ norna krossas, mandlarna läggas i kokande vatten och skalas.
— Plom­ monen uppläggas med hålslef, och la­ gen kokas, tills den är simmig, då frukten och mandlarna iläggas och få koka 2 — 3 min.
Kompotten upp- hälles i varm kompottskål och serve­ ras kall med vispad grädde.
II e r r g å r d s s t e k (f. 6 pers.).
l i / 2 kg.
mellanfransyska eller innanlår, l 1 / 2 hg.
späck, 2 tsk.
salt (10 gr.), 1 / i tsk.
hvitpeppar, 3 msk.
smör (60 gr.), 1 lit.
kokande efterbuljong, 1 lager­ blad, 2 små rödlökar, 6 kryddpeppar­ korn, 6 ansjovisar, 2 msk.
konjak, 1 msk.
ättika, 1 tsk.
sirap.
B e r e d n i n g: Köttet torkas me d en d uk urvriden i hett vatten, späckas och ingnides med en blandning af sal­ tet och pepparn och bindes med segel­ garn (förut doppadt i hett vatten), - 592 - Hushålls­ utgifterna kunna nedbringas med Gasens tmhjaip.
Se gasverkets broschyr n:r 28, som er- hålles gratis å gasverkets utställning.
Gasspisar visas och demonstreras å Gasverkets Sthlmstel.
60 32.
Kungsgatan 54.
Rikstel.
28 93.
Stadion, Nobless Världsberömda.
fin Smörkex.
SINGER C:0 AKTIEBOLAGET ÖREBRO KEXFABRIK.
Kungl.
H of leverantör.
SYMASKINS AKTIEBOLAG Filialer på alla större platser.
Obs .T VARUMÄRKET IRNEÏS Svenska Burkar, Syltkrukor, G las, Sardiner i finaste Konservapparater.
Porslin, L ampor m. m.
Olivolja och Tomatsås för Smörgåsbordet.
För hvitlackering finnes ingen färg som bättre ägnar sig därtill än emaljfärgen Chinalack.
Hållbar, spegel- blank, porslinshård.
A rsenik­ fri enl. nya giftstadgan.
Tag inga mindrevärdiga efterapn.
Svensk, med guldmedalj belönad tillverkning.
Erhål- les hos alla färghandlare.
Fabrikanter: Dorch, Bäcksin Göteborg och &amp; CîOS Stockholm.
Billigast hos Svenska Glas- &amp; Porslins- magasinet, 4 Östermalmstorg, Sthlm.
Illustr.
priskurant mot 10-öres porto.
Den vackraste hyn Starkt aptitgifvande, gifver Vasens » Ferro) » de bästa resultat vid blodbrist och allmän svaghet.
&gt;Fer- rol » är ett Järncaseinpeptonat som med lätthet upptages i blodet.
På alla apotek till 2 kr.
fl.
Mellins A t båata kraflnåring för •vaga, klena barn i alla åldrar.
Förordas af låkara, Köpa » i apotak, » pacarT- â drogaffårar.
har den som dagligen använder Abecatvålm Till v. Fabriken Cari, Malmö O. Rikst.
4 45. meddelar; * Bäcksins Amerikanska JåsU D ulv er är ett idealiskt jäsmedel fit gör tvätten ill slags bakning.
Jag har aldrig fånil snöhvit.
Ingen borstning eller gnid- använt något så utmärkt " ning-.
Absolut fri från skadliga äm­ Säljes öfverallt.
nen.
Kläderna hälla dubbelt så länge.
Tillverkas ef 4 t vålar för kr.
1:30.
Kölnerlagret, 24 Smålandsgat., Sthlm.
Prospekt franko.
OSCAR nÂCR8IN.
GÖTEBORO Castoriatvål I, och i öfrigt för alla damer, ar TRYCK-KNAPPEN « BIJOU » med o riginalffäder * f e tt stycke, utgörande den för­ träffligaste knäppning för ftlädningar.
Sluter till mjukt och säkert och öppnar sig ej af sig själf, sam t ger en slät yla.
Garanterad rostfri.
BS Begär endast märket Bijou, som finnes att tillgå i alla sy-f behörsaffärer
blicerad fråga kommer a tt besvaras, och ut­ betalas för de t bästa svaret å någon af hår nedan införda frågor, som insändes till redaktionen senast 6 dagar efter det ta num­ mers dato, ett pris af 10 kronor.
Nr: 201.
Hur kan jag förståndigast tillbringa min 14 dagars ledighet i oktober månad.
Är anställd i stats­ tjänst, men måste af min ringa lön lämna bidrag till mitt föräldrahem^ äfven för den tid jag möjligen ' ej kommer att vistas där, och har följ­ aktligen icke råd att inackordera mig å _ pensionat.
Är fysiskt frisk, men mitt nervsystem är angripet.
Finns något hvilohem, som tar hänsyn till om man är mindre bemedlad eller skulle jag möjligen vid den årstiden kunna — mot fritt vivre - — - erhålla något praktiskt arbete t. ex. träd­ gårdsarbete eller dyl.?
Tacksam för råd är Majken.
N: r 202.
Ung man, som.
äm nar söka vidare utbildning inom elektriska och mekaniska branschen, frågar om nå­ gon af denna tidnings ärade läsare skulle vilja gifva anvisning på verk­ städer i Tysklands städer, där sådant arbete kan erhållas, så att de prak­ tiska studierna blifva framgångsrika.
Är äfven tacksam för upplysningar så, att den får vacker form.
Smöret å tekniska skolor där verkmästare- brynes i en stekgryta, som ej hör vara större än att köttet nätt &lt;och eller teknikerexamen kan afläggas.
Kan anvisning å pensionat för sven­ jämnt rymmes däri.
Steken lägges i Elektriker.
gifvas?
och brynes, tills en vacker brun skar N: r 2013.
Finnes någon som kan läm­ skorpa bildats, dä buljongen spädes na anvisning å broderi- eller mön­ på.
Ofvanpå steken läggas lagerbla­ det, de skalade, lökarna, kryddpeppar­ steraffär därifrån hemarbete med mön­ sterritning kan erhållas.
Tacksam för kornen, de rensade och ur b enade an­ till IF — n.
; sjovisarna och sist.
tillsättas konjaken, svar N: r 204.
Finnes i Sverige någon pri­ ättikan och sirapen.
Sockret lägges på vat anstalt för nervösa hvilka fordra och köttet får sakta steka, tills det tillsyn och god vård?
är mört eller omkr. 2V * — 3 tim., hvar- noggrann Mångårig prenumerant i Finland.
under det vändes några gånger.
Steken N: r 205.
Innehålla 1-öringar från lägges upp på varmt fat och skäres 1906 något guld och huru mycket äro för vid bordet.
Serveras med grönsa­ de i så fäll värda undrar ker, pressgurka och lingon samt af- Le renard.
redd sås, tillsatt med grädde.
1ST: r 206.
Vill någon af Iduns läsare säga mig hur jag skall möblera ' ett Tunna pannkakor à l a gammaldags rum med tre fönster?
I dun (f. 6 pérs.).
4 äggulor, 4 del.
Hurudan tapet?
Ung fru.
vatten, omkr. 135 gr. mjöl, 2 del.
N: r 207.
Äro häggbär giftiga.?
Hvar- smält smör (2 hg.
), 2 tsk.
socker (10 om ej, kan då saften användas?
Hur gr.), 4 del.
tjock grädde.
ser slånbusken ut?
Dess bär lära ju B e r e d n i n g: Ä g g u l o r n a s ö n d e r - vara kärfva, men kan saften ändå an­ vispas med stålvisp, vattnet påspädes, vändas, liar jag hört.
och därefter ivispas mjölet, som bör Stockholmska, bosatt i Norrland.
vara siktadt och väl torkadt.
Smöret N: r 208.
Vore tacksam för upplys­ och sockret tillsättas, och sist iröres ning hvar student, som önskar bli den till hårdt skum slagna grädden.
länsman, bör hänvända sig för att En pannkakslagg upphettas långsamt komma in på banan.
» 1913 ».
och smörj es endast till den första N:r 209.
På hvilken dag i veckan pannkakan.
Af smeten göras tunna inföll den 25 sept.
1874?
Tidig.
pannkakor, hvilka gräddas på båda N: r 210.
IIvad är anledning till att sidor, vikas dubbla och uppläggas benen, då jag sitter stilla, domna på varmt fat.
Serveras med sylt, bort och under sömnen vaknar jag blandad med vispad gräddö om så ofta vid att arm och ben eller båda­ önskas.
dera befinna sig i stark domning.
Fin­ nes någon bot härför?
Ej gammal.
Morfeus.
N: r 211.
Min man vill se några vän­ ner hos sig till sittande middag, jag är ensam dam vid bordet, skall jag låta servera mig först alla rätter hela tiden, Kan jag ej ens få » lägga för » BN H V AB läsare af Idun äger rätt att å hedersgästen vid min vänstra sida?
Hustru.
denna a / delning framställa förfrågnin­ N: r 212.
Vid sittande bord med an­ gar rörande husliga eller andra angelägen­ visade platser skall då värdinnan med heter till besvarande af läsekretsen.
Dock förbehåller » Ig redaktionen oinskränkt be­ kavaljer gå sist af paren till friid- fogenhet att utesluta de frågor, hvilka anses dagsbordet och först ut i salongen sakna mera allmänt intresse.
Hvarje pu- efter uppbrott från bordet?
Bör värd­ innan ge tecken när man skall stiga upp från.
bordet?
.
Säger hon något |då?
Hustru.
N: r 213.
Jag har aflagt studentexa­ FÖJRTJUSHiMCr men i år och har tänkt at 11 is öka a &lt;-i=Oö - » Jj c " * • » ' " «• » • » ^ mig in vid fångvården.
Nu ville jag bSont-, i fråga om någon af Iduns läsare eller f \ y A » f i läsarinnor kunde lämna mig några upplysningar om h var t man skall läm­ SinEsr.
na in sin ansökan, fordringar, löne­ ÂaaSôî l-r iH-&amp;+ ' &lt; * • H * * ry.o _ * " «•&lt; tijUU-mif förmåner o. s. v. Vore mycket tack­ • c .b \ sam för ett godt råd snarast friöj- - i« *, » w ligt.
Rådvill.
N: r 214.
Vore tacksam få veta bästa &lt;5« sättet att förvara ägg.
Har hört ätt fDr LtZf-ïot vattenglas är bra.
Huru mycket vatten till en liter vattenglas?
Tacksam för svar.
Anna.
N: r 215.
Vill någon af Iduns vän­ M Tcrc^ - 2 / ^ " SrOCÄoL^, liga läsare gifva mig adress på .en ftiht To.
pension i Tyskland för en 15 års flicka, önskar en sådan där ung- FRÅGOR &amp; Pensionsförsäkring.
Allmänna Enke- och Pupillkassan i Sverige meddelar försäkring för pensioner till efterlefvande änkor och barn.
Inträde är öppet för hvarje svensk undersåte, som med afseende â hälso­ tillstånd pröfvas antaglig oeh icke uppnått 60 års ålder.
Pension kan betingas från 100 till 1,500 kronor.
Insats en gång för alla kontant eller delvis genom revers eller ock årliga premier.
„,, All vinst tillfaller de försäkrade i form af årlig tillväxt af pensionen un­ der den persons lifstid som betingat pensionen.
Pensionstillväxten utgår f. n. med 4.5 procent för år å det betingade pensionsbeloppet.
Prospekt portofritt.
Adress: Storkyrkobrinken 11, S tockholm.
as Då på sista tiden flera personer börjat annonsera om, att de bota Engelska sjukan, anhåller Jag attieke blifva förväxlad med dessa.
En annonsör uppgifver sig till och med äga 85 års praktik ehuru själf endast år gammal.
Vill Ni erhålla snabb oeh säker hjälp^ mot Engelska sjukan och Barnförlamning, 1 till skrif mig, ty Jag har behandlat denna sjukdom i 40 år och har så- I le des en erfarenhet, som ingen annan.
De recept Jag använder äro för Utvältes bruk och fullkomligt oskadliga samt härleda sig från munktiden och hafva bringat hjälp åt mångtusende.
Engelska sjukan utbryter vid alla åldrar och äro symptomema i hufvudsak följ ande: Blodbrist, slappa armar och ben, kalla händer och fötter, gn at I lynne, ingen sömn.
I Sneda femma7 " küima bli återställda.
Sök i tid åtminstone för barnen, de lida oförskvldt.
Biel besvaras blott mot dubbelt porto.
Begär intyg.
HANNA BENGTSSON, Munkgat.
2, Malmö, vid Pildamsvftgen.
Tel. 53 68.
Maca-underkläder TRÖJOR.
för SKJORTOR.
4 4 5 6 7 Längd 90 Längd 70 75 80 80 cm.
Vidd 100 Vidd 94 100 106 112 » Halsvidd Be- ning K v a l i t é P Extra fin väfd Maco (egyptisk bomull).
PP Samma, men tjockare.
D Patentstickad Maco (egyptisk bomull).
System Lahmann.
4 5 6 7 pr styck pr dussin 2.50 2.70 2.90 3.15 28.50 31. — 33.50 36. — N:o P r i s P r i s pr styck pr dussin 3.85 3.50 3.75 4. — 38. — 40.- 43 — 46.- 4 5 6 7 3.70 4. — 4.25 4.65 41. — 44. — 48. — 52 — 4 5 6 7 4 5 6 7 4 5 6 7 Mindre lämplig för tröjor och skjortor.
4 5 6 7 KALSONGER.
5 6 7 i 5 6 7 95 100 100 cm.
104 110 120 » Längd 100 105 110 115 cm.
Lifvidd 92 96 102 110 » efter önskan P r i s N:o Herrar.
4.75 5.10 5.40 5.70 pr styck pr dussin 2.90 315 3.35 3X0 3.75 4. — 4.25 4.50 3.85 4.10 4.55 4.85 33 — 36. — 38. — 41. — 53 — 57. — 5 61. —?
64 — Alla dessa kvalitéer fås på beställning i hvit Maco mot K * *.
6. — förhöjning pr dussin.
42. — 45 — 48. — 51. — 43. — 46.- 51. — 54. — längd längd., vidd ... vidd .. lif, 85 lif Alla andra mått göras efter Önskan, om erforderligt, på några timmar.
— Yid beställning af extra mått bortfaller dussinpriset.
I kalsonger kvalité P och PP finnas ytter- / vidd^ ligare följande mått på lager: \ ^ 6 qq Se regler för måitagning, priskurantens omslag, sida 2Î NYA TRIKÅFABRIKEN, VALDEMAR NIE LSEN, Etablerad 1891, BRYGGAREGATAN 4, STOCKHOLM.
domen på allvar rustas för kampen både praktiskt och teoretiskt kunde få för tillvaron, och ej en sådan ' som.
lära hvad det fordras af en husmor blott gör fröknar af våra flickor.
på landet?
Jag inbillar mig att jag Tacksam för svar är Inga.
borde förstå min mans arbete och N: r 216.
Jag skulle önska lära mig intressen, för att kunna både hjälpa binda böcker och vore därför mycket och råda vid kommande behof.
Jag tacksam, om jag genom Idun kunde vill icke alls blifva en sådan fru som få några upplysningar.
Hvar i Stock­ endast tänker och fordrar för egen Idel holm tas kvinnliga elever emot?
När och för egna nöjen, utan jag vill kan man få börja en kurs, hur länge blifva en verkligt dugande lands fru varar och hur mycket kostar den?
och jag inbillar mig att vår tid har stora fordringar just på den som Lisbet.
N: r 217.
Vore mycket tacksam för skall bära ansvaret för, att ett landt­ råd, hur man skall tvätta yllegång- bruk skall kunna bära sig, och icke mattor utan att direkt blöta dem.
i oförstånd och okunnighet kanske Äfven kulörta ylledraperier.
Tacksam rent af — gå slut.
Gif mig ett råd hur jag klokast för snart svar 20-årig prenumerant.
Karola.
N: r 218.
Kan någon af Iduns läsare skall använda detta år.
gifva en ensam, genom dödsfall hem­ lös kvinna, upplysning om någon min­ dre, framåtgående ort, där det behöf- des en välordnad bok- och pappershan­ del i förening med leksaksaffär.
Plat­ sen får vara belägen hvar som helst innom vårt land, blott arbete och REDAKTIONENS BREFLÅDA: framtid kan påräknas.
Äger vana i branschen.
Tacksam för svar till A s t a.
Den h oppfulle y ngling som II.
B. Asta älskar tyckes vara ett så pass N: r 219.
Jag tänker att på iegen sällsamt specimen att en beskrifning hand lära mig stenografi.
Då jag bör kunna intressera ännu i rötmå­ ej känner till hvilket system som är nadens yttersta timma: bäst och lättast att lära sig utan hjälp, ' vore jag tacksam, om någon Hur fager du är!
af Iduns läsarinnor ville upplysa mig yngling hur fager du är!
därom, äfvensom hvar jag kan få köpa Ack, Din hy är som vildrosen mjuk och de behöfliga läroböckerna.
skär.
Lärarinna.
Ej någon smekning har din kind berört N: r 220.
Kan någon af Iduns ärade ej någon skam ditt hjärtas renhet läsarinnor meddela, huru man med stört.
en viss tenn-bly blandning kan löda Din blick är klar och fri som hafvets fast metallföremål.
Finnes det någon våg, bok, hvari man finge upplysningar och i dess djup jag själens adel såg.
om konsten att löda.
En praktisk husmoder.
När sorgens dimma gjorde dagen grå, N:r 221.
Jag vill så gärna ägna mig och tvang mig mörka, dystra vägar åt hönsskötsel, men som jag är all­ deles okunnig i dylikt, vore jag - tack­ sam om någon af Iduns läsekrets ville ge mig några upplysningar.
Hur hönshuset skall inrättas?
Hönsens skötsel för att få mesta möjliga af- kastning af dem?
Pinnes några skrif­ ter, som afhandla detta?
För snar upplysning är ingen tacksammare än Okunnig.
N:r 222.
Skulle någon af Iduns lä­ sare eller läsarinnor vilja vara S o å snäll och gifva mig adresser på nå­ gra goda flickpensioner i Frankrike i dagligt eller franska Schweiz, där man kan bruk förlä få undervisning i språk, musik och nar sam sång m. m.?
Stina.
metsmjuk N: r 223.
Hvem var Henrik Werge- smidig och land?
Jag läste detta namn i en bok vacker hy, af Bernt Lie: Thalja.
Såg också nå­ gör hals got litterärt namn i samma bok, hvil­ och händer ket namn jag icke kände.
Finns det några trefliga svenska, danska, norska hvita o ch tidskrifter, som behandla den mo­ mjuka.
derna litteraturen?
Tacksam för svar Dess milda vore Finländsk tflicka.
crêmelik- N: r 224.
Jag lider sedan ett år till­ nande löd baka af en mycket svårartad luft­ der utgör rörskatarr med åtföljande astma.
Fin­ en verklig nes någon specialist på dessa sjuk­ balsam för domar i Sverige?
Har tänkt resa till sydligare klimat " under vintern.
Hvart huden.
skall jag resa?
Huru stora lefnads- Pris 60 öre omkostnader?
önskar lefva jämförel­ sevis billigt.
Prenumerant.
N: r 225.
Vill någön förståndig med­ människa gifva mig ett godt råd-.
Jag är fö rl of vad med en ung landtbru- kare som om ett år skall emottaga ett landtbruk på 200 tunnl.
jord.
Jag är 20 år och alldeles okunnig lom hvad som kommer att fordras af mig i min bl if vande nya ställning.
Min far är banktjänsteman, och på_ landet har jag endast varit för att hvila mig och — ha- r oligt.
I hemmet har jag deltagit i matlagning, _ städning och handarbete, men det är också allt.
Finns det icke någon skola, där man BREFLÅDA - 593 - bief du stjärnan som gaf vägen ljus.
Jag åter hoppfullt lyss till lifvets brus.
E n un g d o m e n s u p p f ö s t r a r- inna.
Vi skola vid tillfälle söka bereda plats åt det tänkvärda lilla inlägget.
S i g n h i l d B u r e.
Höstlöfven dala och edra dikter också — ne d i korgen.
G u n n a r G r a n 1913.
För svagt i utförandet.
L o u i s V i l l e.
Afböjes.
Agri.cola.
Versen är lika k len som motivet är bedröfligt.
C.
B.
A r re.
Ett m ycket n ött o ch stött ämne, som inte blifvit bättre |af den banalt söta stilen.
E r i k P e t t e r s s o n.
Det po emet tror ni skulle passa för vårt julnum­ mer!
Ni är åtminstone inte blyg af er.
R. W. Mången finns, som sig tycker poet ...
EXPEDITIONENS BREFLÅDA: Svar till Ilalfårsprenumerant, Sala.
Romanen Gunnar slutade i n:r 27.
» Sjuksköterska », 2: — pr gång.
» M.
A. », Åkerström, 2: — pr gång.
» 20 åi ' », Karlstad.
2:50 pr gång.
Likvid i posta-nvisning.
Hotel!
Excelsior, med restaurant och tvättinrättning, Stockholm C, 35 Birger Jarlsgaf., motsvarar de bästa af utlandets Christliche Hospize och Temperance Hotels.
Lämpligt för damer och fa­ miljer.
Inga drickspengrar.
Sådan min får man, när man dricker Geisha Thé Varsô go '.
Geisha Tea Company, London &amp; Stockholm.
Stockholm dépôt: 2 Rosenbad.
Beordra det af Eder specerihandlare eller direkt mot postförskott.
Rekommenderas af mer än 10,000 läkare vid: Jllla sjukdoms- och svaghetstillstånddär organismen behöfver stärkas medelst till­ försel af ett säkert verkande styrkemedel.
" Efter operationer och infektionssjukdomar, i det bättring och fullständigt tillfrisknande i de flesta fall uteslutande bero på de förefintliga krafterna och möjligheten att upprätthålla organismen genom tillförsel af ändamålsenlig, lättsmält näring.
Vid blodbrist, kraftlöshet, sömnlöshet \ matthet och trötthet.
Vid tillfällen då man är utsatt för speciella kroppsliga elle r andliga ansträngningar.
%) å nervösa symptom nedsätta allmänbefinnandet och matsmältningen.
Som en speciell god fosforkälla för muskler och nerver.
SANATOGEN säljes å alla apotek och i j drogaffärer i originalpaket å 50, 100 och 250 gr.] Kasta icke bort pengarna på efterapningar!
SANATOGEN har återställt tusentals sjuka.
Dr A.
VON STAPELMOHR, Uppsala, skrifver: Jag Kar under senare åren med god framgång användt Sanatogen för såväl fysiskt som psykiskt nedsatta personer och äfven själf begagnat mig deraf.
Broschyrer med uttalanden från läkare och kända personer sändas enhvar gratis och franko från SÄNATOGENS GENERALAGENTUR Riks Tel. 12195 ^NNONSER skola vara inlämnade till Expeditionen senast fredag: för a tt kunna införas i följande veckas nummer.
Kungsgatan 59, Stockholm BARNFRÖKEN, bildad, barnkär, an­ språkslös, kunnig i sömnad får plats för skötsel af två små barn.
Ansökn.
jämte ref. och foto under adress: Fru Lucy Enckell, Aspnäsgatan N: r 1, Helsingfors, Finland.
ENKEL, arbetsam, helst bildad flicka kunnig i matlagn., bakn.
och sömnad BARNFRÖKEN erhåller plats att skötta erhåller plats 28 okt.
hos ensam (dam.
3 gossar, 8, 5 och 1 år gamla hos Städerska finnes.
Svar med foto och advokaten, Alrutz, Djursholm.
Skrift­ rekom.
till Fru S. Agardh, Helsing­ liga svar önskas.
borg.
LEDIGA PLATSER BARNFRÖKEN, kompetent att läsa de förberedande klasserna med 2 gossar (7 och 8 å r) erhåller i höst god an­ ställning å herrgård i Skåne.
Gärna småskolelärarinna.
Svar med rekom.
foto och löneanspråk sändas till » Barn- fröken », Snogeröd, Skåne.
EN ENKEL, bättre, barnkär flicka, villig att deltaga i inom hemmet fö­ rekommande lättare sysslor, erhåller plats den 1 okt.
Svar till » 1913 », Boll­ näs p. r.
- 594 - Allm.
Tel. 63 95 KOKERSKA, d uglig och för sitt arbete intresserad, önskas å privat sjukhem, för barn till den 15 sept.
(omkr. 15 pers. hushåll).
Anmäln.
mellan 1 / 2 11 — V 2 12, Riks.
7025, Allm.
8301.
I PRÄSTGÅRD, nära stad, (3 per­ soners hushåll).
önskas till hösten en allvarlig, i matlagning fullt kunnig ensamjungfru.
Lön 20 kr.
eller efter öfverenskommelse.
Endast allvarlig göre sig besvär.
Svar till » N.
ö. », Iduns exp.
EN BÄTTRE barnkär flicka van vid sömnad erhåller plats som husmoders hjälp.
Svar » Familjemedlem », Engel- holm p. r.
BÄTTRE FLICKA från godt hem ej under 25 år, barnkär, troende, väl kun­ nig i enklare och finare matlagning:, bakning, sömnad, slakt och öfriga hushållsgöromål erhåller plats nu eller senare.
Svar med foto, rek., lön, ålder till » Hem i Dalarne », Sv.
Telegram­ byråns Annonsafdelning f. v. b.
^^3 HUSHÅLLERSKA för mindre herrhus- håll vid järnverk i Värmland erhåller anställning l o Okt.
Sökanden bör själf kunna förestå matlagningen och för öfrigt själfständigt ordna och styra ett hushåll.
Ansökningar med betygs­ afskrifter insändes till märke » Hus­ hållerska » under adr.
S. Gumaeiii An- — - K " * r â, Stockholm, f. v. b.
HUSHÅLLERSKA, påJitlig, kunnig och omtänksam, med vana att ha tillsyn öfver jungfrur och tillfällig arbets­ hjälp önskas i höst till egendom på Dalsland.
Svar med uppgift om ålder, lönepret., betyg och rek.
under adr.
» C.
J- ») I duns exp.
GUVERNANT T ILL HERRGÄRD i när- heten a f Uppsala och Stockholm.
Ung och glad flicka, helst musikalisk, kompetent att undervisa tvä gossar, resp. 1: a och 4:de klass kurser, erhåller plats nu i höst.
Svar med foto, betygsafskrifter, lönepret.
etc. märkt » 2 pojkar », under adr.
S. Gu- meelii Annonsbyrå, Stockholm f. v. b.
FÖR GOD, undervisningsvan, musika­ lisk l ärarinna, kompetent att leda stu­ dierna t. o. m.
8 klassen enl. Sand­ strömska skolans, program, finnes an­ ställning i godt hem på landet i när­ heten a f ' Stockholm.
Svar snarast med lönepret.
och om.
möjligt foto, till Fru - Emmy Köhler, Norrsäträ, Ture * berg, eller Rikst.
Täby 25.
ENKEL anspråkslös guvernant med förmåga att undervisa - kan ge­ nast erhålla plats att undervisa 2 flickor på 10 à 12 år.
Något musika­ lisk önskvärd.
Svar med ref. och foto under, adr.
» Guvernantplats 1912 », Halmstad.
ENKEL, bildad flicka, som är villig att tillsammans med husmodern sköta göromålen inom hemmet erhåller plats l:sta nov.
- 3 pers. hushåll.
Någon kunnighet i sömnad önskvärd.
Svar med fo to och löneanspråk till » Bekväm villa », Tureberg.
PLATS finnes i prästgård helt nära Sthlm för anspråkslös, villig, bättre flicka med gladt lynne, väl kunnig i enkel matlagning och hushållsgöromål samt hågad biträda med skrifning.
Svar med löneanspr.
till » P.
P. », un­ der adr.
S. Gumaslii Annonsbyrå, Stockholm f. v. b.
EN BILDAD FLICKA, frisk och barn­ kär, f år plats i g odt hem att vara hus­ mor behjälplig med tillsynen öfver 2:ne gossar på 4 och 2 å r samt i öfrigt deltaga i inom hemmet före­ kommande * gö romål.
Vana.
vid sömnad och matlagning önskvärd.
Jungfru och barnflicka finnes.
Platsen tilt- trädes 15 — 20 sept.
Svar snarast med rekom., löneanspråk och foto till La- sarettsläkaren E. Edén, Haparanda.
LÄRARINNA får plats inst.
15 septem­ ber att undervisa elfvaårig flicka i vanl.
skolämnen, språk och musik.
Betygsafskrifter och foto torde insän­ das under adr.
Disponent J.
M. Hans- son, Mölneby, Hid.
.
LÄRARINNA, som kan undervisa 14- årig flicka i 4:de kl. skolämnen och helst äfven i musik, får plats hos familj i stad.
Betygsafskrifter och löneanspråk till märke » Lärarinna », sändes under adr.
S. Gumaslii An­ nonsbyrå, Stockholm f. v. b.
DUGLIG HUSFÖRESTÅNDARINNA med fullkomlig vana vid skötandet af större landthushåll där husmoder sak­ nas, får förmånlig plats 1 nästa nov.
om betyg, foto, uppgift om ålder och lö neanspråk samt rekom.
— hvilka handlingar returneras — snarast in­ sändas.
Ingen som ej vet sig vara fullt kompetent göre sig besvär.
Svar märkt » Duglig husföreståndarinna », östg.
Corresp.
kontor, Linköping.
BILDAD DAM med förmåga att före­ stå ett hem där barn finnes önskas i husmoders ställe.
Svar till » Husmo- der », Nordiska Annonsbyrån, Göteborg.
BARNFROKEN önskas för två flickor om 3 och 6 år till 1 okt.
Ansökan, åtföljd af betyg, foto och lönefordrin­ gar torde snarast insändas till Fru Gerda Sjögren, Villa Hälsolid, Hel­ singborg.
Rt 1813.
EN ENKEL och anspråkslös lärarinna som vill läsa med tvenne flickor 14 och 7 år.
Den förra i fjärde klass elementarskola för flickor och den se­ nare i vanliga småskolämnen.
Sökan­ de skall vara musikalisk och kunna undervisa i musik samt vara något slöjdkunnig.
Lästid från början eller medio af sept.
Lön 275 à 300 kr.
för 8 månader.
Allt fritt.
Larsson, Margreteborg.
Harplinge.
HOS DISPONENTFAMILJ vid bruk i Värmland får duglig hushållsfröken plats.
Flera tjänare.
Vid.
Nya Inack.- Byrån, Jakobsbergsg.
34, Stockholm.
SLÖJD- och handarbetslärarinna (helst musikalisk) önskas.
Sänd betyg, foto och löneanspråk till » Mindre hushålls- skola », Iduns exp ANSPRAKSLÜS FLICKA, van vid barn och husliga göromål, erhåller plats i godt hem, där jungfru finnes.
Svar jämte foto och rek.
till » Ordning 3 », Trelleborg p. r.
NU GENAST erhåller duglig, sym­ patisk och bildad flicka plats som hushållsfröken, hos ungherre i Bohus­ län.
Bör vara kunnig i enklare mat­ lagning och något sömnad samt pa egen hand sköta om alla göromålen.
2 pers. hushåll.
Lön 20 kr.
i mån.
Ut­ förliga svar jämte- foto till » Landt- egendom », Iduns exp.
Anspråkslös, frisk, s ykunnig f licka får plats i läkarehem.
Bör v ara kunnig- i god matlagn., för att då så behöfs hjälpa till därmed; skall sköta mot­ tagningen o. dess städning m. m.
Svar med rek.
o. lönepret.
till » 1913 », Th. Svensson, Mästersamuelsg.
64, Sthlm.
UNDERVISNINGSVAN flicka som af- lagt student- eller realskoleexamen önskas att läsa tredje klassens kurs (statens läroverk) med en flicka och en gosse om resp. 14 och 11 år samt börja läsningen med en 7-årig gosse.
Flickan skall dessutom un­ dervisas i engelska samt musik.
Svar till » 1867 », Gumcelii Ann onsbyrå, Stock­ holm C. ÜEäMi Korsett-Hy hel!
Elever i öobelinväfnad emottages hos Ameli Fjasstad, Arvika.
Underslerskebefattningen vid Länslasarettet i östhammar är le­ dig att tillträdas den 1 nästkom.
okt.
Löneförmåner till årets slut efter kr.
250 samt allt fritt; från 1 jan.
1914 kr.
400 samt allt fritt.
Ansökningar, åtföljda af betygsafskrifter, frejde- betyg samt läkareintyg torde före den 10 nästkom.
sept, insändas under adr.
Lasarettsläkaren, Osthammar.
1 liiiuHailj önskas lärarinna för en tio års flicka.
Den sökande skall undervisa i tyska, vanliga skolämnen och musik.
Svar med betyg, foto och löneanspråk till » B. », Ärla p. r.
En kokerska ' MILAVA " - Korsetten.
Denna korsett gifver figuren en rak modern form och är särskildt utarbetad efter dagens moderiktning.
Denna korsetts förnämsta fördelar äro, att tygremsan i s idan är försedd med insydda aluminiumfjädrar af högsta kvalité och styrka, förhindrar tjädrarnas brytning och utslitning genom tyget, hvilket betydligt ökar korsettens hållbarhet.
Som hela lifvet är rörsedt m ed aluminiumfjädrar och aluminiumplanschett, garanteras samma absolut rostfritt.
Utan att uttaga fjädrar e ller planschett kan hela lifvet tvättas under garanti för rostfrihet.
" Milava a " - Silkesbrokad i matt guldfärg.
Försedd med strumphållare fram och i sidan af extra prima kvalité Kr.
9: • — Ytterst elegant bred brodyrutstyrsel.
Storlek 56 — 74.
" Milava b ".
Extra prima brokad, blommigt i beige holten med ljus- blått.
Extra prima strumphållare fram och i sidan Kr.
7: 50 Bred elegant spetsutstyrsel.
Storlek 56-80.
" Milava c ".
Extra prima garnfärgad drell, naturgrå af extra staik slit- kvalité med strumphållare fram, e j i sidan Kr.
O!
— Fin brodyrutstyrsel.
Storlek 60 — 80.
" Milava d ".
Extra prima satin, Ijaslila, med strumphållare fram och i sidan Kr.
5: - Med bred fin spets.
Storlek 56 — 80.
Vår illustrerade priskurant sändes gratis vid efterfrågan.
Till landsorten mot postförskott + porto.
Kyrkogatan 32, GÖTEBORG.
A.
JONSSON &amp; C:o. FLICKA som genomgått ettårig kurs i TILLFÄLLE till inackordering samt sjukvård ined goda- betyg önskar plats att med egen dotter dela undervisnin­ som sköterska å sjukstuga eller i fa­ gen för god lärarinna finnes för 1 à finnes för 2 u nga flickor med deladt milj.
Svar till » II.
G. », Sköfde p. r.
2 flickor i 14- à 15-årsåldern i godt rum, hos fru Maria Planting-Gyllen- UNG BILDAD FLICKA önskar kom hem på landet nära Sthlm.
Svar till båga, Artillerigatan 28 A.
III.
A.
T. ma i familj som husmoders hjälp och Fru Emmy Köhler, Norrsäträ, Ture- 222 23. äfven läsa med mindre barn.
Någon berg, eller Rikst.
Täby 25. lön önskvärd.
Svar till » D.
R. », K arls- GOD INACKORDERING.
En medel­ krona p. r. ålders dam, mångårig lärarinna, öns­ BILDAD FLICKA önskar plats i kar i sitt hem mottaga tvänne skol­ i Östergötland eller Nerike i b ildadt större hem, helst på landet.
Har ge­ flickor.
Läget centralt.
Priset bil­ och burget herrgårdshem med större UNG FLICKA, prästdotter, elementar- nomgått Fackskolan i Uppsala.
Fina ligt.
Anna Axelson, Barnhusgatan 10, umgängeskrets, af språkkunnig och be­ rest köpmansdotter i 20-års åldern, fr. Stockholm.
bildad, praktisk, huslig och barnkär, betyg.
Svar till » K. », Visby p. r. söker plats i familj.
Helst i mellersta 19-ÅRIG FLICKA af god familj, mu­ SOM KAMRAT mottages flicka mot 75 Stockholm.
Svar till » A.
J. A. », u nder adr.
S. Gumcelii Annonsb., Sthlm, f. v. b. Sverige.
Svar till » S. », Älmhult p. r. sikalisk och med élementarbilclning, kr.
per månad att för skicklig och PLATS önskas till hösten af barnkär som å Nääs genomgått grundlig hus­ musikalisk lärarinna läsa 3:dje klass och pålitlig flicka.
Föregående plats i hållskurs — har förut varit behjälp­ kurs tillsammans med vår dotter.
läkarfamilj för barnen.
Svar till » 23- lig i hemmet — söker plats i präst­ Godsägare E. Flach, Brab.erg, Skön- gård eller i a nnat godt bildadt hem berga.
årig », Köping p. r.
PRÄSTDOTTER som med goda betyg på landet, helst nära stad eller järn­ ENGLISH GIRL 7, living 10 miles välkända teimport rekommenderas till genomgått 8-kl. lärov.
i större stad, vägsstation.
Goda rekom.
Svar till from London (where there is good golf and tennis) would like to ex­ alla, som värdera verkligt ' godt Te.
Ut­ önskar i plats i godt hem, för att » M.
E.
19 », Iduns exp.
f. v. b. meddala undervisning i vanliga skol­ UNG FLICKA söker till hösten plats change houses for the winter with s ö k t a t e e r a f a l l a s l a g i m p.
d i r e k t ämnen, språk och något musik.
Svar i familj i S tockholm.
Genomgått hus­ Swedish girl whose house is in iStock- o c h l e v e r e r a s i p a r t i o ch m i n u t snarast möjligt till » G. », Norrköping hållskurs samt förestått och skött holm.
Object, Swedish drill.
Address mindre hushåll.
Van- vid skrifgöromål.
Mrs Walter Hocker, Beech House, fraktfritt.
Priskurant och alla upplys­ P. r. ningar lämnas af Te-Import, Västerås.
19-ARIG FBISK FLICKA, enkel och Goda betyg.
Svar med uppgift å lön Croydon, Near London.
barnkär, önskar till hösten plats i etc. till » Småländska 24 », Iduns exp.
FÖR NERVOSA erbjudes godt hem i Agenter i landsorten antagas.
Sthlms närhet.
Möbler till eget rum god familj för att efterse och sköta f. v. b.
1 — 2 barn.
Svar med uppgifter om ENKEL och anspråkslös 20-års flicka, medf.
Kärleksfull vård och tillsyn.
lön och fordringar till » 15 Sept.
1913 », som ämnar blifva sjuksköterska, öns­ Svar märkt » Från 1 okt », Iduns exp.
I DET NU MERA kar plats i mellersta Sverige eller HUSHÅLLSELEVER emottagas på det Köping p. r.
UTOMLANDS, helst i Frankrike, öns­ Stockholm hos läkare att biträda, vid natursköna Fredriksberg i Dala Flöda FÖRNÄMSTA « kas plats som sällskap och hjälp af mottagning och hjälpa till med " livarje- på längre eller kortare tid.
Mång­ IHVETEMJÖLET iä| bildad ung dam.
Inga lönepret.
An­ handa sysslor.
Fullt kunnig i sömnad.
årig undervisnings vana.
Pris 60 kr.
ses som familjemedlem.
Svar till Tacksam för snart svar till » Sjuk- per månad.
Rum delas.
Rikst el.
12, Dala Flöda.
» Utomlands hösten 1913 », Iduns exp.
sköterska&gt;, Strömstad p. r.
UNG, BI LDAD FLICKA, kunnig i mat­ BILDAD TYSK DAM (28 år) önskar 1 f. v. b.
lagning, bakning, sömnad och allt nov.
komma i god svenska familj, UNG SJUKGYMNAST söker plats i i bättre familj, gärna i u tlandet eller som förekommer i ett hushåll, önskar helst i stad.
Kunnig och duglig i som sällskap på resor.
1: ma betyg o ch plats som sällskap och hjälp, i f amilj husliga sysslor och trädgårdsarbete.
ref. Svar till » Gymnast », Iduns exp.
där jungfru finnes.
Svar till » Präst­ Barnkär.
Familjemedlem.
Ref. Svar Allm.
Tidningskont., Gustaf snarast möjligt till Fru Anna Pries, RESVAN, ung flicka, som vistats i dotter, Bisdamitz, b / Bobbin, Deutschland.
pension i Tyskland 15 mån.
önskar Ad.
torg, Stockholm.
UNG s löjdlärarinna önskar plats.
Har KURSLÄbNING och ensk.
språklekt.
plats, helst i utlandet, i bättre fa­ milj, att gå frun tillhanda och som med goda betyg genomgått Hulda för erf.
lärarinna.
Ref. Fredrika Bre- sällskap eller hjälp med läxläsning i Lundins slöjdseminarium, kurser i mer-Förbundet.
Jenny Swederus, Upp- franska, tyska och engelska.
1: ma konst-, linne- och klädsömnad samt landsgat.
51, III.
Tel. V. 500.
Träffas betyg och ref. Svar till » Familj e- i konstsömnad på symaskin.
Svar till 10 — 12.
» Slöjd 1913 », Allm.
Tidn.-kont., Gust.
medlem », Iduns exp.
• • • C UNG FLICKA, som genomgått 8-kl. Ad.
torg, Stockholm.
läroverk och förb.
seminariekurs, öns­ UNG STUDENTSKA önskar mot fritt kar plats att undervisa mindre barn i vivre plats som sällskap och hjälp vanliga skolämnen och språk (ej mu­ åt frun i f in bildad familj.
Svar till sik).
Svar till » K.
E. », Iduns exp., » Bästa referenser », under adr.
S. Gu- StockhJolm f. v. b.
maslii Annonsbyrå, Stockholm f. v. b. JUNGES, deutsches Mädchen Forst­ meistertochter, musikalisch, sucht UNG, FORLOFVAD, elementarbildad Aufnahme in schwedischer Familie zu flicka önskar komma i treflig familj • Ni skall ©j vänta till morgon- * Mitte Sept.
au pair gegen Sprachen­ den första okt., helst på en herre­ • dagf n med att försäkra Edert * austausch.
Auf Wunsch beste Re­ gård i Skåne, för att under god hus­ • li f och Edra lemmar, Edert " ferenzen.
Näheres Frau Königl.
Forst­ moders ledning vinna praktik i ett " hus och hem; i morgon kan " meister Lehnpfuhl, Kloster Zinna, b. bättre hems skötande.
Undervisar äf­ • det vara försent.
Skrif därför " Jüterbog, Deutschland.
ven i musik.
Villig medfölja på resa •genast till HEIMANSONS " LÄRARINNA, undervisar i skolämnen, till utlandet.
Tacksam för svar till • FÖRSÄKRINGSBYRÅ eller " språk, musik, goda betyg, söker plats » A.
B. », Strögård, Kvidinge, •ring till 77 22, dit Ni kan * i godt hem på landet.
S-var » Under­ UNG bildad flicka af god familj öns­ • vända Eder med förtroende.
• visningsvan, Barnkär », Sv.
Telegram- kar komma till hem på landsbygden • • • • • • • • • • • byrån, Stockholm.
eller i landsortsstad för att läsa med ENKEL, BÄTTRE FLICKA, soin ge­ och sysselsätta mindre barn.
Något nomgått hushållsskola, söker plats i hushållsgöromål.
Svar till » Sigrid », familj i stationssamhälle i mellersta Postkontoret, Torstensonsgatan, Stock- Sverige.
Prima betyg och ref. finnas.
holm p. r.
Svar till » Familjemedlem », Kiosken, FLICKA, något musikalisk och som Vasaplatsen, Göteborg.
genomgått 8-klassigt läroverk, önskar UNG FLICKA, 16 år, frisk och duk­ plats som guvernant.
Svar till » Fa­ • • • • • • • tig, med utpräglad håg för hushålls­ miljemedlem », Skottes tidningskontor, göromål önskar för huslig utbildning Odengatan 63, Stockholm.
komma i prästgård eller annat landt­ BÄTTRE FLICKA önskar plats i li­ 55 hushåll.
Villig att deltaga i förekom­ ten bättre familj där jungfru finnes, 55 mande — ej gröfre — göromål, samt att deltaga i förekommande husgöro- Kungsgatan Kungsgatan betala något.
Någon handledning i mål.
Något kunnig i sömnad.
Svar till pianospelning önskvärd.
Svar till » 21 år », Oskarshamn p. r.
» Vänligt hem », Iduns exp.
UNG elementarbildad flicka önskar UNG FLICKA önskar plats i god fa­ plats som hjälp och sällskap hos en­ milj, helst på landet att vara behjälp­ sam fin dam i Stockholm.
Svar till lig med sömnad eller som husmo­ » N.
B. »,, Idu ns exp.
Kontoret 21 66.
GÖTEBORG.
Butiken 11 31. derns hjälp.
Goda rek.
Svar till » 20 21-ÄRIG SMÅLÄNDSKA önskar plats i Borås p. r. god familj såsom husmoderns hjälp.
Rikhaltigt urval af " " " 25-ÂRIG ENKEL FLICKA önskar ge­ Kunnig i sömnad och hushållsgöromål Damast- och nast plats som hjälp och sällsk.
i Lön önskas.
Svar till » Familjemed­ Broderier.
Drälldukstyger.
fam. Sv.
till » O.
G. », Iduns exp., lem », Ilvena.
Spetsar.
f. v. b.
BILDAD, huslig flicka önskar plats i Lakanslärft.
och HU SF Ö RESTÄND AK INN A, husmor el­ bättre hem att undervisa mindre barn Färdigsydda Percaler.
ler som hjälp till äldre klen fru, öns­ eller som sällskap och hjälp.
Svar Bolstervar.
damunderkläder, kar medelålders bättre, enkel flicka inom åtta dagar till » Musikalisk », plats.
Goda rek.
finnas.
Den sökande Tomelilla p. r.
Handdukar.
Dag- och natt­ har ett gladt sätt och är ordentlig.
UNG, BILDAD TYSKA m pri musik- Mattgångar.
Levererar fullständiga Svar till » Intresserad », Iduns exp.
examen önskar plats i familj.
Betyg skjortor, Mangelduk.
f. v. b. och ref. Sva-r till » L. », Iduns exp.
Linneuppsättningar hvita o. kulörta Badkapptyg.
20-ÅRIG BILDAD musikalisk flicka för Hotell, Restaurationer, önskar till nov.
plats i bättre familj Hvita o. kulörta skjortor.
SjukJius, Badhus, Ångbåtar eller hos ensam dam; Villig deltaga FÖR ÄLDRE DAM eller herre finnes Bomullstyger i hemmets alla göromål.
Kunnig i tillfälle till helinaokordering- i lugnt och Privathem samt m. m. enkel sömnad och handarbeten.
Ge­ och godt hem på landet intill sjö Brudutstyrslar.
••••••••••••••••••II nomgått hushållskola.
Svar till » Fa­ och nära stad i mellersta Sverige.
Svar till » Godt hem 1913 », Iduns exp.
f. v. b. miljemedlem », Vingåker p. r.
Inackordering sökes för mindre familj i Visby.
Till­ träde 1 nov.
Elek.
ljus, vatten- och af loppsledningar m. fl.
bekvämlighe­ ter.
Svar till » Godt hem », Gotlands Allehandas annonskontor, Visby.
PLATSSÖKANDE 11!
Hen Almedahls [Försäljnings-Magasin, Linne- Bomullsartiklar - 595 -
!^ * S) Det bästa läkemedlet är O VINOLIA TvbJàr.Pixrfymer och.
JbaJett - Artiklar.
Realskole- och Studentexamen inkörsporten till statstjänster och säkraste vägen till alla offentliga värf, kan nu på mycket kort tid vinnas genom studier vid Mariannelunds Praktiska Skola, Rymliga och välbelägna våningar med alla.
moderna be­ enda praktiska skola i Sverige, som kvämligheter.
för fram till studentex.
Till real- skoleexamen är hos oss normala ti­ den för medelmåttigt begåfvade 3 terminer (IV2 år) i st._ för 6 år, men många hafva tagit den på ändå kortare tid såsom 2 terminer Obs.!
Inflyttning kan ske genast i ett flertal lägenheter.
med folkskola som underlag och ändå erhållit höga betyg.
Student­ Hyreslista å Stockholms Uthyrningsbyrå, Kungsträdgårds­ examen, som af lagt s af ett 20- gatan 12, samt på platsen.
tal af våra elever bl.
hvilka två unga kvinnor i år från folkskola.
De bästa lärarekrafter, nybyggda lokaler, gymnastik, bad, idrott, Elever mottagas dagligen den härligaste skogsluft.
Begär kl. 11 — 3.
U pplysn.
i skolans specialprospekt för real och gym­ Prospekt på begäran.
; lokal, Grefgatan 57.
Allm.
Tel. 224 53. nasiet mot 20 öre.
Selma Wahlgren.
Alb.
Lingström, Adr.
: endast Praktiska skolan, ' Mariannelund.
Råsunda.
Billiga hyror!
i \ m BRÖ5TKflRflM£LLER Enda tillverkare A.-B.
Nissens Manu­ facturing, Norrköping.
Kurs i klädsömnad.
Doktor J. Arvedsons kars Sjukgymnastik, Massage o. Pedagogisk Gymnastik, Vid ett er \ tiu Jörjök o \ ed medför enligt kongl.
maj:ts medgifvande samma kompetens och rättigheter som en 3iurs vid G ymnastiska Central-Institutet.
Kursen 2-årig, börjar den 15 sept.
Prospekt på begäran genom D:r J. Arved­ son, ad r. Odengatan 1, Stockholm.
Virxpliù, Crème Gymnastikdirektörsexamen Vinolia Generalagenturs aflägges efter 2-årig kurs af kvinnliga elever vid visar sig genast dess läkande och svalkande egenskaper.
&amp; K V 163 ^ Skeppaiegatan 6, S TOCKHOLM 9.
O j.
Lektioner i Linnesömnad.
Yid Husmoderskolan, Insjön, börjar ny hushâllskurs den 15 sept.
Prospekt mot porto.
Fil.
D:r Anna Ahlströms Läroverk Ny kurs börjar 14 sept.
Prospekt gen, kapten J. Thulin, LUND.
Bttfeborgs Gymnastiska Institut, (även blusan, barnkläden m.
ni.)
Kurserna börja åter den 10 sept.
Under okt. — nov.
ä ven altonkurser.
Karin och Eva Egnér, Sibyllegatan 36.
Rikstel.
35 30.
Allm.
Tel. 210 04.
Före den 8 sept, är adressen Asarum.
Tel. Karlshamn BOO.
Birgitta - Skolan, Regeringsgatan 19 — 21, Stockholm.
29 Kommendörsgatan, Stockholm, invid Cirkusplan.
Kurser i klädsömnad, linnesömnad, barnkläder, konstbroderi, spetssöm knyppling och.
monteringar.
Höstterminen börjar 1 september.
Anmälningar skriftligt under augusti månad.
Prospekt på begäran.
Elisabeth M. Glantzberg.
Emmy Kylander.
Småskola (äfven gossar).
Elementarskola med normalskolekompetens.
Gymnasium med dimissionsrätt.
Anmälningar kunna ske skriftligen.
Anna Ahlström, ill. d:r. Ingeniör-Akademi WISMAR a.
- Nya Elementarskolan för flickor,.
för Maskin- och Elektro-Ingeniörer, Byggnadsingenjörer, Landt- # mätare och Arkitekter.
— (Järnbetongsbyggnad och Kulturteknik).
# Nya laboratorier.
# Göteborgs Arkader,Göteborg, längsta o. fullständigaste spe­ cialkurs i Sjukgymnastik o. Mas- saga.
Nästa läsår börjar den 12 sept.
Begär prospekt 1 Palmgrenska Samskolan, Vid Dimissionsrätt till student- och realskolexamen.
Treårigt gymnasium byggt jå realskolexamen.
Förbered, klasser.
Begär prospekt.
Adr.
Palmgrenska Samskolan, Stockholm.
STYRELSEN.
Stockholms Musik-Institut, Franska Skolan, Allm.
Tel. 11 5 96.
Rikstel.
österm.
1165.
Professor Unmans Institut börjar 1 okt.
ny (ett-årig) kur® i m a s- sage och s j u k g y mna s t ik.
Be­ gär prospekt 1 Br unkebergsg.
9, Sthlm.
Göteborgs Privata Förlossningshem, Molinsgat.
7, Tel. 17 50, 3987, 37 70.
Större r um med tel. 8 o. 10 kr.
pr dag.
Mindre rum 100 kr.
för 10 dagar, för­ lossnings arvode t inberäknadt.
Goda referenser.
Prospekt på begäran.
Stockholm, vid Berzelii Park.
Döbelnsgatan 9.
KRISTINEHAMNS PRAKTISKA SKOLA.
Besvärande hårväxt Inträdestider se prospekt, som sändes mot dub belt porto.
Riks 115.
M / LS SCHENKE, Rektor.
Enda fullt tillförlitliga oskadliga me­ del som återgifver hår och skägg dess aisprungliga färg.
Pris 5.50 + porto.
Endast i Fanny Gellns Parfymmagasin, har till uppgift att praktiskt utbilda kvinnor såväl för enklare som större och 5 Malmtorgsg., Sthlm.
Kungl.
hofl.
mera lträfvande hem.
Alla upplysningar och prospekt genom E. Gyllenstolpe, Filipstad.
Blkst.
244, k ontoret 10 — 12.
[SS Det berömda - fr hårstärkande vattnet.
- * Qlfver g rått här dess ursprungliga färg.
Borttager mjäll.
Hindrar håret att f alla af.
Märket grun d.
1879.
Beg.
end.
fl.
med orden: Royal ' Windsor Perfectionne '.
En all t jämnt stig.
försäljn.
sam t 30 å rs succés gar.
Royal Windsors verkan.
Pris kr.
5. — + porto.
Nederlag: Fr anska Parfymmagasinet, Hoflev., 21 Drottnlnggat.
21, Sthlm.
Eau Mono.
(Professor Mono).
Rengör ansiktet fullständigt.
Utmärkt mot öppna porer.
Borttager rodnad, kyla o. alla slags irritationer.
Pris kr.
3.50, 6. — och 10. —.
Endast i Franska Parfymmagasinet (Hoflev.)
21 Drott­ ninggatan 21, Sto ckholm.
Crème Lai ' s Nob / näs Hushållsskola.
Kurser ïr.
1 sept, till 20 dec.
1913 och fr. 20 jan.
till 20 maj 1914.
Bildade flickor mottagas å Nobynäs Herrgård, härligt läge # i hälsosam trakt å småländska höglandet.
Grundlig undervisning i hushåll, väfnad, hand­ arbeten m. m. meddelas af skickliga, examinerade lärarinnor.
Godt h em.
Förfrågningar och anmälningar ställas till föreståndarinnan Fru E. von Kothen, Nobynäs, Frinnaryd.
Rikstelefon 5.
Ljungby Hushållsskola, Kronobergs län, mottager nya elever.
Kurs i hushåll, konserveriDg, kläd- och linnesöm.
Na­ turskönt beläget.
Begär prospekt.
A. Bgeckström.
äro alla elevplatser upptagna för höstkursen 15 sept. — 15 dec.
Anmälningar till vårkursen 1 febr. — 1 juni 1914 kunna in­ sändas redan nu.
Förfrågningar besvaras och prospekt sändas.
Adr.
: Disponentvillan, Rörstrand, Stockholm.
gifver bysten form och fasthet.
Inne­ håller inga för kroppen skadliga äm­ I vävning, linne- och klädningssöm, knyppling, spetssöm nen.
Massagebeskrifning medföljer.
HamdXill • iiCiiSÄlWJll« m.
erhjudes nnga flickor god undervisning under vin­ Pris 10 kr.
Försändes diskret.
termånaderna.
Elev utför eget arbete- Hälsosam, skogrik trakt.
Ref.: Fru Maria Enquist, ' Cecilia Bååtli-Holmberg, S tockholm; Fröken Andrea Enerotb, Stockholm; Frö­ Exam.
Sjukgymnast.
ken Amanda Sandberg,- Stockholm; Fröken Eva Sack, Strengnäs; Fröken lotten Nordgren, Motala verkstad.
Vidare meddelar Institut för Skönhetsvård.
Hildur T horell, Helfrid Uhr, Lövkullen, Karlsby.
Stockholm Biblioteksgat.
6 — 8.
% peciaiaffär för SCHWEIZER- BRODYR, SPETSAR, VÄFNA DER m. m.
Bikt piofsorti- ment till landsorten.
Broderi-Affären, 7 B Brahegatan 7 B.
Höstterminen börjar den 15 sept.
Undervisningsämnen: Piano, Solosång, Violin Harmonilära och Musikhistoria.
Anmillningstid den 12 och IS sept.
kl. 1 — 3 sàmt 1 Iü6 — 1 I ' 7 e / m.
Under terminen anmälnings-och mottagningstid dagl.
Allm.
Tel. 78 11. kl 1 — 2 Lärare i solosång: Fru Clary Morales.
Förste lärare i violin: Herr Åttklassig högre flickskola.
Kindergarton och treårig småbarnsskola, där Jullus Ruthström, i piano: Undertecknad.
Lärare i harmoni: Direktör Otto Olsson.
Musikhistoriska föreläsningar: Herr Olallo Morales.
äfven gossar mottagas och beredas till allm.
läroverk.
Filialer å Söder, Kungsholmen och Lidingö Villastad.
Höstterminen börjar med flyttnings- och inträdespröfningar d.
13 sept.
kl. 10 Prospekt erhålles.
Sigrid Ctu ' lftelm-tiyllensfiiiltl.
f. m., allmänt upprop d.
15 sept.
kl. 10 f. m.
Anmälningar af nya elever hvardagar kl. 1 — 2, f. o.
m.
28 augusti.
HEMMET FÖR TALLIDANDE, Vallhal- lavägen 107, Stockholm, öppnas åter den 1 okt.
Barn med talrubbningar såsom uttalsfel, hörstumhet m. m. mottagas.
Förfrågningar besvaras af Sveriges äldsta, största och mest välkända i sitt slag.
Utmärkt väl kvalificerade.
Hemmets läkare d: r Alfhild Tamm, lärare.
Moderna, nybyggda lokaler, Tag kännedom om skolan.
Undervisning lämnas i adr.
Florag.
6, Stockholm.
följande FACKAVDELNINOAR: BARNMORSKAN fröken Ida Lejmark Allmännaavdelningen, avsedd för allmänbildning.
åtager sig praktik i familjer.
Äfven Handelsavdelningarne, högre och lägre samt resor till landet.
Adr.
östermalmsg.
korrespondenskurs.
Modernt handelsinstitut med 51, Stockholm.
.
övningskontor.
Bankkurs.
Tekniska avdelningar för 1) husbyggnad, 2) väg- Ettårig kurs i sjukvård och vattenbyggnad, 3) maskin- och 4) elektroteknik.
med början d.
1: ste okt.
gifves vid Förberedande avdelningar till 1) statens lant­ Mogetorps Sanatorium pr Järle.
(Vi­ bruksinstitut, 2) Bergsskolans högre avdelning, 3) dare genom husmodern.)
tekniska skolor, 4) skogssk olan.
Realavdelning, stor tidsvinst med goda betyg.
Juridiskt seminarium för utbild.
av länsmän m. m. Lantbruksavdelningen: 1) Allmän (motsvarande borttages bäst genom statens lantmannaskolor jämte allmänbildande äm­ Mc M illan &amp; Arthurs, London, nen), 2) Högre, för vidare utbildning, 3) Kontr oll- RPILATOIRE.
assistentkurs.
Dépôt hos A. W. NORDINGK Hushållsavdelning i förening med husmoderskurs.
Biblioteksg.
11, Drottningg.
63, Sthlm.
Slöjdavdelningar för kvinnlig slöjd.
1) Allmän- och 2) slöjdlärarinneavdelning.
Mot grått hår, ••••••••••••••••••••••••I Doktorinnan Bergmans Målarskola.
Elever mottagas i Porslins-, Olje-, Akvarell- och Gob elinmålning.
Miniatyr på elfenben.
Beställningar mottagas.
Humlegårdsgatan 10, 3 tr.
GRATIS!
GRATIS!
tillsändas livar och en som insänder ett 10- öres frimärke till emballage Och försändelse vår rikt illustrerade katalog, innehållande många vackra handarbeten af alla slag.
Alla som intressera sig för vackra och trefliga handarbeten bör skaffa sig vår illu­ strerade katalog.
Skrif i dag och bifoga porto till Skånes Ritkontor &amp; Broderianstalt, Karl Kroks­ gatan 27, He lsingborg.
Undervisning Ma I i meddelas omsorgsfullt å Nya Matlag­ Holländaregat.
20, i mat­ för män och kvinnor, skola för utbil­ ningsskolan.
dande av praktiskt dugande ungdom, lagning, bakning, konservering m. m. MARIA RÖNNE.
börjar 1 nov.
Allmän skola, Realskola och 11 fackskolor.
Över 5,ooo eltver besökt läroverket.
Guldmedalj för elev­ arbeten.
Goda platser erhållas.
OBS.!
Realskola börjar 1 sept.
Prospekt mot dubbelt porto.
Adress: Karlskoga.
F ondor 20,900,000 kronor.
JOH.
LINDHOLM.
Stockholmskontor: Arsenalsgat.
9.
Filialer: j Södermalmstorg 8.
(Sturegatan 32. börja undertecknade i Skara en prak­ Deposition) A 11 01 tisk hemkurs för bildade flickor, om­ Kapitalräkning \ ^ \ 2 |0 fattande allt, som hör till ett hems ordnande och skötande.
Af fullt kom­ Sparkassa 4 °| 0 petent lärarinna, som genomgått frö­ ken Lundins slöjdkurs _ i Stockholm, 1 Fondafdelning.
Kassafack.
meddelas undervisning i klädsömnad, väfning och finare handarbeten.
En­ dast ett begränsadt antal mottages.
för vidare meddelande torde reflekte­ rande vända sig till WrW Fru Ester Lundqvister, Skara.
Fröken A. Tengstrand, Pensionat Ristafallet, Hålland.
Ref.: Fru Lüning, Yallhallavägen 43; Fröken Milow, Drottningholms- vägen 1, Stockholm; Fru Burenstam, Eskilstuna; Doktorinnan Ekelund, Prostinnan Hemberg, Sköfde; Fru Be­ skow, ' Borås; Fru Gunlög Thorstens- son, Skänt.
10, Göteborg.
Di 1 ins !.
okle [D en som vill undvik a att i sommartid få en röd och fräknig hy bör ingnida den med Oatincrëme som är en naturprodukt framställd af ren häfre.
Huden får genom ra- tiöneit bruk en vacker varm färg.
Oatine finnes öfverallt, samt hos A. W. Nording, Biblioteksg.
11, Drottningg.
och Birgerjarlsgatan 16, S tockholm.
Annonsera i Idun!
I Finnes i hvarje välsorterad skoaffär.
| Idun u tgiives d enna v ecka i A och B.
9 Kommen cörsgatan 9, - 596 - Wilhelmssons Boktr.
A.-B., Sthlm, 1913.
