# ID: svediakorp-per2068
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1913
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 28,005
# sentences: 1,791
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek.
Alla tryckta texter är OCR- tolkade till maskinläsbar text.
Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet.
Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bil- der för att avgöra vad som är riktigt.
This work has been digitized at Gothenburg University Library.
All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text.
This means that you can search and copy text from the document.
Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the images to deter- mine what is correct.
N:R 35 Cl 390) A.
26:TE ÅRG VANLIGA UPPLAGAN ILLCJSTREBAD LOSNUMMERPRIS: 12 ORE.
TIDNING FOR KVINNAN HOCH-HEMMET HUFVU DR ED AKT OR OCH ANSV.
UTGIFVARE SÖNDAGEN DEN 31 AUGUSTI 1913.
FRITHIOF HELLBERG BITR.
REDAKTOR: ERNST HÖGMAN.
RED.-SEKRETERARE: JOHAN NORDLING.
ELIN WAGNER.
IIMMN HÖSTVARSEL.
Carmen vid rorkulten.
!
Af EINAR NORLEN.
I DAG SÅG JAG RÖNNBÄREN brinna gnistrande grant mot hafvets glittrande silfverkant, och jag såg mina drömmar blekt försvinna.
VÅR OFÖRGÄTLIGA CARMEN-FRAM- ställarinna, fru Mathilda Jungstedt-Reuter- svärd, har tillbragt sommaren vid Arkösund i Östergötlands skärgård och därvid pröfvat sjömannens friska yrke, genom att dagligen styra sin kutter ut på det svallande Östersjö- vattnet Och Carmen vid rorkulten har helt säkert ej varit mindre djärf och yster än Carmen på scenen, det framgår af den ama- törfoto, som vi här äro i tillfälle m eddela, en bild, där den populära artistens käcka skaplynne förträffligt kommit till uttryck.
Så stigande klar, men så stilla kom denna höst, • •: I J \ \ I \!
så allvarsdjup, men så vek dess röst sjöng till tystnad min längtans dår­ skapsvilla.
Snart hvirflar de vissnade röda höstlöfvens dans, men i förgängelsens sorgsna glans alla smärtfödda frukter dunkelt glöda.
pPS Matsal.
Ritad af konstnären Lennart Nyblom.
Våra Hem.
Matsalar.
ATURLIGTVIS INRÄTTA VI våra hem för oss själfva, ej för våra bekanta.
Det ha vi länge räknat som abc i den rätta vis­ domen.
Jag tycker mig se det medlidsamma småleende, som skulle krusa läsarens sköna läppar, om jag vore nog naiv att upprepa den gamla, ack, så välkända maningen.
Thy aktar jag mig visligen.
Tacknämligare blir det då att tänka efter hur många andra motiv, berömlig are än tan­ ken på nästan, som leda våra samtida, när deras handlingssätt, jag menar d eras sätt att handla möbler, trots allt se r litet misstänkt ut.
Och nog gör d et ändå det ibland ... Väl kunna vi med rä tta vara stolta öfver att hafva visat salongen vägen hem, och den hör ju inte hemma i mång a h us nu längre.
Väl kan man däri se ett betydelsefullt tidens tecken, att umgängeslifvet öfvergår från idélöst ef­ terapande af andra tiders och en fåtalig samhällsklass ' vanor till e n mera intimt per­ sonlig och innehållsrik beröring näraslå­ ende emellan.
Redan det är mycket och vittnar högt om den bildade medelklassens trygga och berättigade själfkänsla att vara den i våra dagar egentligen kulturbärande.
Men a tt från hvardagsrummeis hedrade ställ­ ning i den moderna bostaden draga någon slutsats om familjens suveräna ställning i eget hem, de t tyc kes t yvärr förhastadt.
Optimisten, som står och glades i ett be- bodt och besjäladt dagligrum, behöfver bara kasta en blick genom dörren in i matsalen för att få sin färg förbytt i en eftertankens kranka blekhet.
Hvad ser han i sju fall af tio hos de unga familjer, s om sätta bo i tre fyra rum?
Han få r se våningens ståtligaste, mest påkostade möblemang, ofta verkligen vackert, det är alls inte min mening att för­ neka.
(Tvärtom är det min uppfattning att matsaismöbler just äro de, som möbelarki­ tekterna bruka ha bästa lyckan med, och jag skall strax återkomma därtill.)
Men i alla fall, hur v ackra skåpen och stolarne än må vara, — rå kar det inte just att vara måltidstimma, Prenumerationspris:::: Ü • unnlfltffln t Vanl.
UL Helt år Halft är Kvartal Lösn:r. " ...
r.
6.50: [(J0jj§ P r n W i i n n l a t f o «.
« Praktupplagan Helt Sr Halft år Kvartal Lösn:r står inte borde t du kadt med väntande rätter, så ser matsalen tom ut.
Ja, jag vet intet slags dagligen begagnadt rum, som kan se så dödt ut som en af dukad matsal i et t bär­ gad!
genomsnittshem af i dag.
Luften är tjock af tråkighet, klockan knäpper s itt tick- tack så högt och pockande, som hade den anspråk att få vara ensam herre på platsen, och det får den minsann också vara — en människa vill inte stanna där.
Då man frågar sig hvarför och söker ett svar, ligger frestelsen nära ait göra sig sa­ ken för lätt och skylla det hela på, att när matsalsmöblemanget köptes, då om också inte annars tänkte de som satte bo mera på sina gäster än på sig själfva.
De fänkte lika mycket på de få gånger, då man sitter till bor ds i festdräkt och har den fina servisen framme och mycket blommor och ljus och vin i kri stallerna, som på de många hvardagarna, då man på tu man hand fru­ kosterar och superar med ägg och smörgås och te.
Det hämnar sig, tänker man och har nog rätt en liten smula.
En liten smula, men inte mer, ty man har gjort sig saken för lätt.
Låt så vara, att vederbörande tänkt på sina fester, eller skall jag säga sina notvarp — inte hade saken behöft slå så illa ut för det.
Inte är det enbart i högtids­ dräkt och inte en­ bart för umgänget, som det är ange­ nämt att äta i ett ståtligt möbleradt rum.
Och för res­ ten har det ju nä s­ tan alltid varit så, att matsalen hos burget folk varit det dyrbarast in­ redda rummet, där i stora skåp dryc­ keskannor och silfver och andra klenoder förvara­ des.
En gång i borgarna voro hall och matsal och vapensal ett, där riddaren eller fur­ Kr.
.
» » 8. — 4.25 2.25 0.15 " — .... sten (eller storbon den) höll hof m ed sin släk t och sina underhafvande.
Och det var så naturligt, ja, rätt besinnad!
borde det att äta tillsamman alltid göras till en fest.
Det där att krypa i enrum och svälja ett mat- piller, medan man blundar, är någonting som jag all tför väl förstår att upphöjda an­ dar kunna önska sig, vare sig det kommer af för m ycken själ eller fö r my cket magsyra.
Men de t är ändå något fel med den tanken.
Den är otacksam mot lifvet.
Tänk, vi ha råd att äta, nej, m era, vi ha råd att få maten la­ gad, nej, mycket mera, vi ha råd att i lugn och ro få oss maten serverad!
Våra fäder måste slafva för den, inte b ara så där i a ll­ mänhet utan måltid för måltid, måste söka den i mödo samma och lifsfarliga jakter, må­ ste föra hem den genom lurande fiendeför- såt och måste likväl ofta med all sin möda och tapperhet svälta.
Än i d ag ha vi br öder, som n ästan slafva för d en, kusiner, som i u r­ skogen eller på ishafvet våga lifvet för den.
Och här sitta vi, utan att ha stulit eller dödat, utan att göra någon annan hungrig och äta oss mätta i trygghet.
Skulle vi inte glädjas att vi brag t det så långt?
Skulle infe i de tta fall om någonsin välmågan ha rätt att väcka stolthet.
Borde vi inte räkna hvarje måltid för fest, och är det inte alldeles naturligt och vackert att hålla den i ära på alla sätt vi kunna, också med vackra skåp och vackra kärl.
Men detta ha vi glömt.
Vi ha glömt det så grundligt, att jag som sitter h är och skrif- ver har ett leende i mungipan åt min egen väl­ talighet, och hur andra le — ja, det skall man aldrig tänka på när man skrifver.
Vi af i dag, vi från välordnade samhällen, h a knappt nog af egen fantasi för att tänka oss, hvad ett mål m at egentligen är.
Vi mås te ta ' litte­ raturen till hjälp för att förstå det.
Men läs bara Jack Londons böcker från Alaska (för att nu t a ett litterärt modenamn), så kommer ni kans ke själf att förstå, hvarför denna tra­ dition att möblera just sin matsal särskildi dyrbart har en sådan makt, att den oreflek­ terad!
följes af så god!
som alla människor.
" Men då är ju allting go d!
och väl, invän­ der kanske någon, då är de!
i sin ordning, at!
vi allijäm!
inreda dessa pompösa mai- salar, s om bara synas gjorda att hålla fest­ måltid i.
Låt vara, att vi beta la det med att ha ett rum stående tomt och utan trifsamhet hela den öfriga d agen.
Det är ett offer, som det ju efter allt det sagda nästan s ynes vara en helig pie tetsplikt att göra.
Vi äro beröm värda och inte klander. "
Matsal i polerad björk.
Mästersamuelsg.
45.
Redaktionen:: Riks 16 46.
Allm.
9 8 03, Redaktionen Kl. 10-4.
Red.
I Nordling: Riks 86 60.
Allm.
4 02.
Kl. 11-1.
Verkst.
direktören kl. 11 Riks 16 46.
Allm.
61 47.
Kl. 9-6.
Annonskontoret: Riks 1646.
Allm.
6147.
Kl. 9 - 6.
86 59.
Allm.
43 04.
- 5É6 - Annonspris: Pr millimeter enkel spalt i 25 ör e efter text.
30 ö re S textsida.
20 ° / o förhöjning i sär- •kild begärd plits.
Utländska annonser de- biteras 30 ö re med 20 % förhöjning à särskild be- gärd plats.
Z:::
Nej, där är knuten!
Dei märkliga är ej, ait traditionen letver och härskar, det märk­ liga är, att den icke tefver och dock härskar.
Dess herra­ välde vill jag ha kvar, dess lit vill jag vinna åter.
Våra fäder, som först gjorde stadiga väggskåp för tennet och silfret och snidade hög­ sätesstolar, de lefde verkligen i sina matsalar.
De vistades där så godt som hela den tid de voro inomhus och ej i ar­ bete.
Stundom hade de också sitt arbete där.
Skrifrum och läsrum visste de oftast inte af.
Och de sutto till bords i tim tal.
Hela dagen, ja, flera dagar- i sträck, när det var gästabud.
För inte så länge sedan gjorde våra bönder likadant.
De hade heller inga skrif- eller läsrum.
För dem var det na­ turligt att lefva så, och bostä­ derna voro därefter.
Mycket annorlunda blef det ej i s enare sekler eller i högre s amhällslager, förrän den tid kom, d å salongen blef uttryck för e tt s är­ skild!
lefnadssätt.
Man hade det patriarka- liskt, så mycket större familjer samlades kring bordet, släkt och underhafvande i flera grader.
Det vill säga, på skämt och allvar, det fanns färre skåp per hundra in­ vånare, förty behöfdes de större och bastan­ tare.
Hur har det nu i st ället blifvit?
En liten familj hyr små och borgerliga rum, sådana som nu brukas, eller bygger en liten villa på Lidingön.
I ett rum d är sättes något väl­ digt renässansskåp, icke bara stort (därom vore mindre att säga, ty utrymme ä r ju alltid godt att ha) utan af en tyngd och pomp, som passade förträffligt, när det stod i ett slott eller på en herregård, i en sal, där tjugo, trettio människor sutto fill bords, men som nu lägger hela rummet u nder sig, så att männi­ skorna få göra sig smala.
Det gamla skåpet hade en annan mening på den tid, d å det på sitt sätt var ett uttryck icke endast för äga­ rens goda ekonomi utan också för hans hus­ faderliga myndighet och ansvar, för god ordning i ett gammaldags stort hus.
Det är i alla fall vackert, det tycker jag visst — och dyrbart.
Ofta är det ju emel­ lertid så, att det som kostas på här, skall sparas in där.
Och så blir resultatet, a tt af en viss för bosättning tillgänglig summa n ed­ lägges största delen i ett rum, s om står öde och oanvändt alla timmar, utom d e få då där ätes.
Lif är ändå nödvändigt för skönhet.
Och de vackraste hemmen bli de, där man känner sig hemma i alla rum.
Idel dagligrum, fast hvart och ett med sin särskilda nyans allt efter det ändamål, det företrädesvis skall tjäna — det är inte utan att jag räknar det för idealet.
Och det är alls inte så svårrea- liserbart.
Litet hvar ha vi någon gång sett bilder från sådana hem — om det också än så länge mest är konstnärer, som förstå sig på att ordna så.
Men för den som skall rita möbler — jag säger med afsikt denna gång just möbler, icke interiörer — bjud er matsalen den tack­ sammaste af alla uppgifter.
Intet rum har ett så klart begränsad!
och dock allmängil­ tigt ändamål — infe en s sängkammaren.
Ty om man vill va ra så vänlig och inte t aga mig Matsal i polerad lju s ma hogny.
alltför ordagrant, så vågar jag påstå, att människor ha flera sätt att sofva än att äta — åtminstone flera att kläda sig, bada o. s. v. Jag vet de som lättare lärde sig sofva bland kackerlackor, sätta bara fötter på kalla te­ gelgolf och tvätta sig i en tvålkopp än de lärde sig äta fisk kokt i olja.
Och i fråga om servis måste ju en kulturmänniska resa så långt som till K ina för att se sina likar göra någon variation på knif och gaffel.
Möbelarkitekten vet således på pricken hvad som behöfs och hvad som åsyftas, när man begär en matsal.
Hundratals former, men samma innehåll, en verklig lust för handlagets säkerhet och för yrkesskicklig­ heten.
Inbillningen f år lägga hela sin styrka på uppfinningen af former och konstruktio­ ner, fri från den svårare, men betydelseful­ lare uppgiften att lefva sig in i personligt egenartade behof.
Därför ha vi i sanning vackra matsals­ möbler nu, s ärdeles för utställningar!
De gamla buffeterna i två afdelningar med ett öppet fack emellan äro nästan alldeles bortlagda.
I själfva konstruktionen låg in­ Fönstervrå i mat sal.
till Kr.
3.50 per styck är väl billigt?
_ Sänd Eder nerfläckade och oanvändbara „klädning för ke- misk tvätt och prässning till Orgryte Kemiska Tvätt- &amp; Färgeri A.-B., Göteborg och Ni blir lör- vånad öfver aet goda resultatet.
Det är ej likgiltigt, till hvilken affär Ni vän- der Eder, ty det är stor skillnad på kemisk tvätt och — k emisk tvätt.
tet fult, men den urartade un­ der massindustriens f örsta lös- släppta orgier, och när smak och eftertanke vaknade, måste man hoppa öfver n ågra decen­ nier och knyta an traditionen vid äldre alster.
Man hade då redan ett par rätt tydligt skilda arter att välja mellan, en tyngre, mera sluten, för oss representerad af holländska och gammaltyska möbler, en öppnare, lättare, inf ödd i Eng­ land.
För lekmannaögon är den första mest karaktäriserad af höga, tunga skåp, den se­ nare af ett långt, lågt side­ board, i regel p å rätt höga ben.
Arterna hålla visst nu på att smälta samman, och vi hafva kanske redan något, som för­ tjänar att kallas inhemskt.
Jag visar här ett möblemang ritadt af konstnären Lennart Nyblom.
Det är ett vackert prof på en modern svensk möbel.
Men jag kan också få visa, att det ej är helt och hållet opröfvade fantasier, när jag talar om ett dagligrum för måltiderna, en bebodd matsal.
Hvad säges om min bild n:r 2, med soffan vid matbordet?
Än skåpet då, eller side- boardet?
Ser någon efter det?
Det finns ej.
Så modiga kunna människor vara.
Ty­ värr är det inte allom gifvet att så bygga hus och möbler e fter egna ritningar, och inte vill jag egentligen påstå, att detta rums skönhet ligger i frånvaron af matsalsmöbler.
En utmärkt v acker matsal visas å bild n:r 3.
Den är kanhända en smula för strängt artistisk.
Ett r um kan bli för mycket konst­ verk också — inte för en ägare, som själf komponerat det efter sitt lynne, men for­ den som oförberedd ledes in däri.
Dock skall man vara sömnig för att inte känna ett upplifvande intryck i denna ljusa, rymliga sal med det släta, åttkantiga taket Calla hör ­ nen äro aftrubbade upptill), den vackra, enkla anordningen af belysningen och den festliga färgställningen: golf parketteradt i lönn och teak, det vill s äga hvitt och mörk bronsfärg, möbler och panellister af mycket ljus, nästan gul mahogny, gardiner och mö­ beltyg i mörk tegelfärg.
En bekväm hörn­ soffa med läs- och spelbord.
Ett annat hörn med spis och hvilstolar, ett tredje med piano i samma trä som möbeln och det fjärde med en liten bokhylla.
Strängt, men ädelt.
Också finns i detta rikt inredda hus utom denna sal endast verkliga arbetsrum — flera sty cken — och sofrum.
Till slut visar jag en fönstervrå ur en helt enkel matsal.
Ett bord för tebrickan och en bekväm s ittplats.
Det är ingenting mer, som är märkligt i detta rum, men det är nog för att liksom låta människorna stanna kvar därinne, äfven då det är tomt — det betyder, att när man kommer in, så möter m an minnen af några trefnadens och hvilans stunder, som lefvats därinne.
Och så länge jag skrifver om dessa ämnen skall jag återkomma till mitt preterea cen- seo: ett hem må inredas hur dyrbart, hur f ör­ nämt, hur i detaljer smakfullt som helst, det blir dock aldrig i evighet vackert, med ' min ­ dre det i sin helhet ger intryck a f att där lefves med intresse och vakenhet — ja, h var- för icke säga de stora orden, när jag dock tänker dem: lefves med godhet och glädje.
SIGGE ALMÉN.
jj " • j KLIPPAN.
• ^ Modernaste Finpappersbruk.
567 Sjtaclaliiäaw t Fin awe Post ', Sftwif-, Kopim- j och.
Tfyckpappew samt Kartong.
/ dans textpapper t illverkas af Klippa », j
När den blå kvällsskymningen föll på och!
de japanska papperslyktorna tändes mellan träden, drogs myllret från stranden så små­ ningom bort till den barrskogsdoftande nöjesplatsen.
Från musikestraden hördes kapellets taktfasta onestepstoner som skuro sig borta vid skjutbanan med grammofonens smäktande La paloma och Dubbelörnen, som rosslades fram af positive!
borta vid " Lu stiga hjulets " täli.
In g enom tältets öppning ringlade en oaf- bruten människoström som i sina hvirflar äfven förde med sig Kurt Wram med student­ mössan på nacken och ögonen strålande af .- *.
. '
: - " * &gt;!
okynne och Rolf Tweed, som nonchalant v.î?
;: -- ^-, .J&gt;.• rökte sin cigarr midt i trängseln.
ftii När de kommit in mell an de ängslig!
gäng­ liga bänkarna, det kändes som om alltsam­ J -- * V " * • ' ' • ' ' u iC mans kunde braka ner när som hels!, knuf ­ •fMrsyi ?- " - " ' • ' ' • •.
".
fade Kurt sig målmedvetet fram till en be­ stämd plats och sade: — Hä r är det bäst.
På badstranden vid Åhus.
Själfva arenan bestod af en rund glall jag blef till sist så styf att jag fick åka gratis.
skifva, indelad liksom i klyftor, hvilka höjde Kan just u ndra om det är samme ägare och sig upp mot midten, där de kröntes med en samma hjul?
Skulle verkligen vara lustigt glänsande rund mässingsplatta.
Det hela Af HEDVIG SVEDENBORG.
förnya bekantskapen med signor Lantini och såg ut som kalotten på en gubbe.
Lustiga hjulet.
den lilla g ulögda Carmela och att pröfva på På skifvan gick en äldre man och pyss­ Å VÄG TILL STRANDBADET om jag kan konsten än.
lade.
En gammal slokig panama och ett grå­ — Nej män, afbröt han tvärt, då hela pa­ sprängd!
skägg tydde på att han varit skep ­ stannade löjtnant Tweed och noramat öfver det myllrande strandlifvet pare i sina dar och att han således var härdad kandidat Wram framför en öppnade sig för dem, det är i alla fall rent mot sjösjukans kval.
Och det kunde väl be- prunkande affisch vid Continen­ otroligt!
tals konditoritält.
höfvas.
Med faderlig humor förmanade han Det var så kallad folksöndag och från när och uppmuntrade publiken: — Mitt herrskap, Med högtidlig patos läste Tweed: " På Nöjesplatsen uppträder lördag och och fjärran hade landtbefolkningen i sina ingen rökning, det skulle i ha stigheten kunna söndag å sommarscenen Miss Ella och Mr löfvade charabanger, trillor och skrindor hända alt man fick galen ända i mun eller Carlo: Melangeakt samt The Brothers Ling- dragna af välfödda skinande hästar ström­ al!
någon medhjulande finge den — ja, hvar, ton: Universalakt.
Dessutom finnes på plat­ mat dit i den heta augustidagen.
Och från det är minsann inie god!
att förutse.
Alla sen: Cyklisterna i dödsringen.
En af dessa närmaste stad tycktes allt hvad lif och anda plunior och litrar m å afläggas, bäst vore för cyklister, hr Nyberg, är samme person som hade stämt möte på stranden.
Det fanns alliid.
Visserligen sägs ju a tt konjak befor­ år 1905 åk te öfver Imatra stora vattenfall på snart sagd!
inte en fläck som inte var uppta­ drar hårväxten, men det är inte därför sagd!
spänd ståltrådslina.
Musik af Brantska gen och strandens vindhärjade tallar voro att den ärade publiken har någon längtan musikkapellet.
så tätt behängda med mer eller mindre ly­ ai!
rulla sig i den.
Och så, skepparen lyfie Af Tivolinöjen i öfrigt må nämnas: Skjut­ sande dam- och herrartiklar att de verkade läii och elegan!
på sin slok, - hoppas jag att banor, Prisskjutningar, Lustiga hjulet, som något slags basar eller marknadsstånd.
de förtjusande unga damerna inte visa sig " Hoppla-Hoppla ", Kraftmätare m. m.
Vidare — Se bara, och Kurt visade på en zebra- sippa och pjåkiga utan att de äro lika rätt­ förevisas ett vidunder: En " ko me d 6 ben. "
randad simbyxherre som just stegade fram framma och frimodiga som på stranden i dag, — Du, det där gycklet m åste vi g å och se och hälsade på ett par mindre än hatfklädda men först måste hattspjuten göras ofarliga.
på i kväll, skrattade han, tog af sig halm­ damer som lågo och solade sig på stranden.
Under allmän munterhet plockade han hatten och torkade sin kala panna, hvilken Tänk om de skulle uppenbara sig så där på fram en handfull små korkar ur fickan och lyste hvit mot den för öfrigt brunstekta hyn.
pensionatets veranda, ett sådant lefverne det gick rundt, prydande den ena hatten efter De hade just va rit och besett Åhus gamla skulle bli.
den andra med de välbehöfliga skydden.
kyrka med dess egendomligt vackra irapp- Strax ofvanför gruppen som Kurt utpekade — S e så ja, s krattade han belåtet, nu kan gaflar och harmoniska linjer samt Kungsstu­ sutto ett par helt unga flickor, till hakan in­ dansen börjas, och först är det småpojkarnas gan vid torget, där enligt sägen prästen svepta i sina badlakan.
Endast när de pyss­ tur, ty de ha det kortaste tålamodet.
Alla Rönnow skulle gömt Carl XI ' för danskarne.
lade med matsäckskorgen som stod midt man ombord!
Och medan de gått de flygsandstunga vä­ emellan dem eller vände bladet i en billig­ — Det är inte samme ägare, sade Kurt med garna mellan det gamla Åhus och det mo- hetsbok, glimtade en skuldra eller arm fram.
en ton af missräkning, men det kan bli lustig!
därna Östra Täppet, där alla de glada små Med längtansfulla, lite skygga blickar såg nog ändå, tillade han, medan ett stim a!
sommarvillorna ligga, hade de resonerat om den ena flickan gång på gång bort mot det småbytingar krängde öfver den låga ma- hur lite m an i all mänhet tänkte på alla de hi­ grågrönskiftande vattnet.
Plötsligt, liksom drasserade balustraden och smetade sig så storiska minnen som äro fastade vid Åhus.
lite otåligt reste hon sig upp och gick med fast d e kunde mot den glatta skifvan.
Dock påstod Tweed att för honom, som var långsamma mjuka steg fram öfver sandens Nu ljöd signalpipan och hjulet sattes i hemma från nordligaste Norrland, där allt är sammet ut till vattenbrynet.
Ett ögonblicks gång.
Som ärter i ett s åll slungades de min- nytt från i går, men där utvecklingen går tvekan, så lät hon lakanet falla och hennes sia småttingarna ögonblickligen åt alla håll, framåt med svindlande * fart, var det en sann guldhyade nakenhet tecknade sig skarpt mot medan en liien klimp af de siörre i det läng- njutning att trampa den mark där en gång det lekande vattnet och den tropiskt hvita sia sökte hålla sig kvar — men förgäfves, Anund Jakob och Olof den Helige kämpade sommarhimmelen.
hela klimpen åkte med en dof duns mot ma­ mot danskarna, där svartbröderna byggde Då skrattade inte Kurt längre.
drasseringen.
V arma, skrattande och rufsiga, kloster och kyrkans mäktige reste sig slott.
— Hvad hon är vacker, alldeles som en började de leken om igen och om igen.
Så Men efter den såväl själsliga som fysiska blomma, sade han okonsiladt, och jag tycker kom småflickornas lur.
De visade sig gifvet ansträngningen i rötmånadsvärmen skulle att det är som om jag sett henne förr, t illade mera solidariska.
De hötlo i de flesia fall det svalkande hafsbadet kännas dubbelt väl­ han drömmande.
hvarandra ömt om halsen eller om lifvet, två görande och ett dolce far niente i den sol- — Hvilken, hvem?
gäckade Tweed.
Hela och två eller ire och tre, och i ställe!
för ait stekta sammetsmjuka sanden ljufligt.
stranden är ju full m ed liljor som hvarken bry knuffa undan hvarandra, hjälpies de åt ait — Säg, har du någonsin åkt på Lustiga sig om att sy eller spinna, tycks det.
Fast hålla balansen så länge som möjligt.
hjulet, undrade Kurt Wram, då de långsam!
ledsamt nog påminna många af dem mer om Det var skratt och skrik och virrvarr och gingo ner mot stranden.
Du ka n inte tro hvad köksträdgårdarnas förvuxna sparrisar eller de mest handlösa kullerbyttor och oväntade det är nervspännande, skrattade han pojk­ trinda kålhufvuden än om slottsparkens situationer.
Tweed var så road att han glömde aktigt.
För ett par år sedan hade jag och kungliga lilja.
Det är allt f ör paradisiskt för den kväfvande värmen, de rangliga bän­ min syster Vera fullkomligt fl ugan på det och mig det här, kom så gå vi lite längre bort.
karna och den obehagliga trängseln.
Han a Ferieresor.
FOr b odens vård ocb ansiktets skönhet J. SIMON, PARIS.
Enda skönhetsmedel som icke Irriterar hnden.
K. AIOERSOI - 568 Hedersgåfvor Speciella ritningar uppgöras gratis på anfordran.
Praklkatalog, ringmått gratis.
KUNOL.
HOFJUV ELERARE.
JAKOBSTORG 1.
REGERINGSG.
19-21
applåderade, stampade och skrek som alla de andra och plötsligt, innan han riktigt visste hur det hade gått till, fick ha n s e Kurt, med blossande kinder och gnistrande ögon, trots rif och slit, det var ett under att klä­ derna höllo, inta hjulets midtpunkt.
Den ena efter den andra af den stora människoklim- pen slungades ner och till si st satt Kurt e n­ sam midt på mässingsplattan.
Denna ma­ növer upprepades gång på gång — alltid satt han där som segrare.
Publiken jublade.
Men så till sist, d et var visst sjunde gången, just som han med en armbågsstöt och en väl riktad knuff med axeln l yckats befria s ig från sina två envisaste medkämpar, fick han ge­ nom det kringdansande töcknet se ett par bärnstensfärgade ögon, som logo igenkän­ nande mot honom.
En sekund.
Han vack­ lade, förlorade balansen och gled besegrad ner mot balustraden.
Han hade känt igen henne.
Det v ar den guldhyade flickan från strandbadet.
Det var Carmela!
Den söndertrasade a ffischen vid Continen­ tals konditoritält frasade och fladdrade i blåsten och löjtnant Tweed stod och såg fun­ dersamt på papperstrasorna.
Det var inte fjorton dagar sedan han och Kurt stått där och tillsammans fröjdats åt alla de mer eller mindre inbjudande nöjena.
Och nu!
Hvad hade det egentligen blifvit af Kurt sedan den där kvällen på Lustiga hjulet?
Han syntes sällan till var e sig på pensionatet eller sfrandbadet och aldrig på nöjesplatsen, sedan " lustiga hjulet " förflyttat sina eggelser till närmaste stad.
Då han någon e nda gång pliktskyldigas!
uppenbarade sig, föreföll han blek och frånvarande och hans gossaktigt öppna klara blick var liksom beslöjad.
Att det var en kvinna och att kvinnan va r Carmela, det visste Tweed.
Och som han infe längre kunde u thärda fru Wrams ängsligt frågande drömögon, hade han satt sig i sin­ net på att leta reda på Kurt och söka tala reson med honom.
Flickan i konditoriet tyckte sig ha se tt honom för en stund sedan gå bort mot stranden.
Vinden kom och ref undan de sista fladd­ rande papperstrasorna, så att både det sex- benta vidundret och Lustiga hjulet hvirflade bort i d en yrande sanden, m edan Tweed med långsamma steg gick ner mot stranden som låg nästan öde.
De fräsande vågorna brö- tos till fradgande skum och luften kändes så tung och saltmättad, som om hela Öster­ sjön sökt klämma sig in i den lilla mjuka bu k­ ten.
Snärjande svepte sig kjolar och bad- kappor om de få badande, som funnos där nere.
Detta minde Tweed om en ung flicka han hade i ressällskap på vägen ner från Stockholm — Mary Bränder — som i luftdra­ get ute på plattformen såg ut som den snäfslöjade Isis.
Och en lika öfverraskande som svidande längtan grep honom, hvilken försvann lika hastigt som den kom, emedan han i sa mma sekund med sin sk arpa militär­ blick tyckte sig skönja Kurts hvitklädda ge­ stalt borta i en sandskrefva.
Han skyndade på stegen, och för att undvika den tunga flygsanden följde han vattenbrynet.
Ja, det var Kurt.
Men hvad gjorde han?
Sof han?
Ställ­ ningen var så underlig och ryggen skakade krampaktigt till d å och då.
Var det möjligt.
Minsann låg han inte där och grät, öfvergif- vet som ett barn.
Tweed stannade förvirrad, det var vid al la helgon högst ömtåligt.
Kurts nyvaknade man- v --- * " - Äru ' ' v "?
«- ' « • 1 ' k - v - --, ' i Du Stockßofms Jsofa * Beffa i ßägn af ditt röda kasteff, tiff dig mina steg pfär jag sfäffa i sv af Rande sommarkväff.
Se, Södra Bergens konturer förvrängts tiff en fustig grimas!
Snaßßt göra små sfuparne turer på ßemväg från Djurgàr ' ns ka fas.
Du fer som en ßägring på vågen, Ja, Djurgården fefver ocßgfimmar, en fager, förtroffande värfd!
en Rf ing ande, fjuf mefodi, som stämmer mig g fad i fjågen, Dit ut i aftonens timmar så gärna går svärmarens färd.
gör tanken fy c k fig ocß fri.
Tlundtom det stoftaste vatten, som gungat farkost i ßamn, nu skäffvande 6idar natten i aftonens gfitterfamn.
Den käcka musiken från " Backen ßit öfver af vinden förs; den drar väf sitt strå tiff stacken att sinnet så säffsamt rörs.
Se, kväffens reffexer som spefa i Brokigt skiftande mängd!
€n enda ton i det ßefa mig tyckes dock sammanträngd: Tiör, nu öfver mörknande vatten förtonar en sm äktande vafs, ocß äffvorna dansa i natten med armar kring midja ocß ßafs.
Den mäktiga Strömmens vågor 6fott sjunga tiff Stockßofms pris.
On stämma tusende fågor ocß kväffens smekande 6ris.
77u njuter det stockßofmska sinnet sin sköna ocß fjuffiga stad, ocß sakta stiger ur minnet en fekande " Beffmanniad.
Se, tysta ocß minnesrika stå Skeppsßrogaffar i rad.
Tick, minnen ej ßeffer svika kring drömmande sfottsfasad.
ö, stad vid det stoftaste vatten, som gungat farkost i ßamn / Hur skön, när du ßidar natten i aftonens gfitterfamn!
Jonas Brag.
Pêflerins Vixt-laroarin SliSïâSS^ - 569 -
lighet skulle aldrig fö rlåta om den blefve ö f- verraskad i en sådan situation, och på samma gång var det mer än någonsin nöd­ vändigt att han nu finge honom till tal s.
Beslutsamt gick Tweed fram, slog Kurt p å axeln och sade: — Hej, gamle gosse, hvar håller du egentligen hus och hvarför ligger du här och hostar i blåsten?
Är det nu ett sätt att gå så där och förkyla sig midi i blanka sommaren.
Vid Rolfs beröring r yckte Kurt til l, som om han fått en elektrisk stöt, men sedan låg han moistill.
Tweed slog sig tyst ner bredvid honom och tycktes så helt g å upp i att hålla lif i sin med möda tända cigarr o ch att borra en hop täta jämna hål i s anden med promenadkäp­ pen, att han alldeles glömde sin omgifning.
Kurt insåg snart att det ej fanns någon möj­ lighet att bli af med honom och att det bästa nog var att hålla god min i elakt spel.
Där­ för mumlade han som ett slags svar något om att han visst fått hö snufva och att han mådde som en hund.
Sedan de en stund frånva­ rande och likgiltigt diskuterat hösnufvans obehag, röda ögon och irriterade slemhin­ nor reste sig Kurt plötsligt upp och räckte Rolf utan vidare en tillskrynklad pappers­ lapp.
— Läs, s ade han och rösten skalf till, hade du inte kommit, had e jag i all a fall sö kt upp dig.
Förvånad tog Tweed papperslappen, som såg ut som ett b lad rifvet ur en block-notes, slätade ut det och läste mer och mer häpen igenom de illa slaf vade raderna: " Jag vet altl Såg honom och Carmela vid piren den Der månnskenns Natten och hörde Hvarf Eviga o rd han sa bakom Lustiga Julets tält O ch på bänken i A len och på konditoriet och Brefvett har jag h ittat och Om han inte möter mig i kvälst Klockan elva på minutten vid svarta marmorblokken så kommer Jag att förråda honom och gubben Lattini kom­ mer a tt göra mos av Honom och hanses hög­ fina morsa kommer att Få gråta sig röda ögon i sin Graf.
För en Hundrakriska kan han få igen breffef Smitt inte undan ty jag säger att de får han ångra så länge han leffer.
Akta sig för Sixten med ögat. "
— Jo, det var mig en fin en, ut brast Tweed.
— Sä g, kan du låna mig hundra kronor — tills — tills om två månader, och ångesten bröt fram i stora pärlor på Kurt Wrams panna.
— Tusa n heller, jag hvarken kan eller vill.
Inte ett öre skall han f å den lymmeln och d et där brefvet skall du minsann h a i din ä gande ägo innan solen går upp.
Kan just undra om han och den där fosforögda flickungen äro i maskopi med hvarandra.
Sådant har händt — — Rolf!
Kurt res te sig på knä, lade hän­ derna på Tweeds axlar, ögonen gnistrade och den energiska hakan darrade, då han i blind vrede skakade honom af alla krafter.
— Är du all deles rosenrasande, pojke, oc h halft skrattande, halft förargad gjorde sig Tweed fri från hans oväntadt kraftiga grepp.
Låt o ss nu tala reson i st ället och inte slå ss som ett par pojkvalpar.
Berätta nu allt hvad jag inte vet och försök att hålla dig lugn.
— Ja, men inte ett ord om Carmela, d u — hon — hon ä r — Ja, det där begriper inte du, som ser så nyktert på allt — m en hon är i alla fall som en blomma, och jag kommer att älska henne så länge jag lefver.
— Nå ja, det kan ju vara att jag inte begriper det supereteriska i dina och Carmelas käns­ lor, log Tweed med en liten öm tanke på A KUNGL.
HOFLEV.
om det ej fanns någon möjlighet att komma undan stämningen.
Nej, det hade det juridiska ombudet svårt att tro.
Kandidat Wram var djupt kränkt och brydde sig förresten hvarken om den om­ nämnda Carmela eller det bortkomna brefvet.
Vid dessa ord prasslade det till borta där Kurt stod, o ch Tweed höjde varnande armen.
— Det var då fasen också, muttrade den enögde bekymrad och ref s ig i si na lockars svall.
Den där sillmjölken va r ju förlibt som en klockarkatt och han behandlade Carmela minst som om hon varit drottningen a f Sabi- nien.
Hon är minsann inte van vid att man handskas med henne som om hon vore en sockermaräng och jösses hvad vi skrattat, hon och vi andra, både åt hans artigheter och hans grannlåtsbref.
— Skrattar bäst som skrattar sist, menade det juridiska omb udet med graflik s tämma.
— Ja, men g oa, snälla herrn, ta d et här och försök ändå, bad den enögde med sk allrande tänder och räckte fram ett i en smutsig näs­ duk väl inviradt bref.
Vid ficklampans ljus försäkrade sig Tweed i en blink o m att det var Kurts s kälfvande kärleksbikt.
— Ja, alltid kan man ju försök a, sade han och stoppade liksom motvilligt brefvet på sig.
Men kom ihåg, jag lof var ingenting.
— Nå, men mitt bref då?
— - Nej, de t måste läggas till handlingarna, sade Tweed, släppte taget om Sixten med ögat, lyfte artigt på hatten och försvann i dunklet åt motsatt håll mot det där Kurt Wram befann sig.
Bäst var ju att Kurt i ensamheten oCh vid hafvets entonigt lisande sång fick s valka sitt lifs första svidande missräkning.
Tekniska sagor.
För Idun af OTTO WITT.
Blyertspennan.
Och det gjorde den inte heller.
Sedan Tweed placerat Kurt Wram i s kym­ undan, men på lagom hörhåll från marmor­ blocken, steg han själf på slaget elfva fram bland de väldiga fyrkanterna, som ligga nere vid hamnen färdiga till utskeppning.
Tweed drog till e n låg och menande hviss- ling, då han upptäckte hvem utpressaren var.
Det var en riklockig enögd yngling med en sällsynt inställsam och falsk uppsyn, som Tweed särskildt lagt märke till d en där för­ sta kvällen på Lustiga hjulet.
Emedan han i ställe t för att, som alla andra, ta det som en lek faktiskt blef alldeles rasande hvar gång Kurt lyckades knuffa honom af skifvan.
Var detta hämnden månne?
Feg som alla anonyma angifvare, hade den riklockige tagit tvenne riktiga slagskämpar med sig.
Medan de spejande sågo sig om­ kring, steg Tweed fram och efter att ytterligt artigt ha presenterat sig som kandidat Wrams juridiska ombud, läste han upp en lång ramsa, dels ur lagen, dels ur sig själf om anonyma och ärekränkande angifvelser och utpress­ ningsförsök och slutade med att så väl an- gifvaren som hans vittnen härmed stämdes inför rätta.
Innan Tweed hunnit till slutet af den för­ virrade ramsan, hade de två vittnena redan lagt benen på ryggen, men då den enögde ämnade göra detsamma, högg Tweed med 1 ett järngrepp fast honom, dock utan att afbryta sina ity-och-att-emedan.
När det ändiligen kom till punkt och s topp, så undrade den skälfvande Sixten med ögat, ITT UT, SADE DEN LILLA, svarta blyertsspetsen till det hvita papperet och dansade så lustigt sin vals fram öfver lin­ jerna.
How do you do?
Wie befinden Sie sich?
Comment allez-vous?
Kak bosjevajo?
Kuin — — H åll, håll, ropade papperet alldeles för­ skräckt.
Håll för allt i världen, för jag är bara svensk.
Fast jag har förstås hört litet tyska eftersom man jämt skall importera tyska ingenjörer i vår pappersfabrikation.
Jaså, tillade papperet och s åg på den hop­ pande blyertsen, jaså, du ä r så berest.
— Yes, oh yes, svarade blyertsen, ich kann knappast tale ett ende svensk ord.
Papperet såg litet närmare på blyertsen.
— Nej, hör d u, gå och lägg dig!
Nu känner jag igen dig, din baddare.
Vi äro ju gamla kamrater.
Vi kamperade ju tillsammans på lagret hos grosshandlarn.
Och då kunde du tala svenska som en häst.
— Ja, ja, so m en tysk häst!
— Nej, som en svensk, tyckte papperet förargadt.
— Naj, naj, det må hafva varit bror min, sade blyertsen.
— Nej, g osse lille, d et var du själf.
För resten är du v äl i släkt med bror din, k an jag tänka.
Lägg nu bort de där utländska fa­ sonerna och tala svenska.
Hvad är det du har på hjärtat?
Blyertspennan blef litet för lägen.
— Det är inte så godt med språket, sade den, jag g år ur hand i ha nd — — 40-årig erfarenhet som en af de förnämsta möbelfirmor i landet hafva o O n Ell r n KONSTNÄRLIGT S KOLAD LEDNING.
För STOCKHOLM: O C i L i M I V L f C i r t OL d U I « t r i, B I N D A N D E G A R A N T I F O R - - - Särskild MÖBELARKITEKTBYRA med profulslallnma Birger Jarls 9 at - 9 GÖTEBORG &amp; STOCKHOLM.
FÖRSTKLASSIGT ARBETE.
— c c I • Mary Bränder, men det hindrar väl inte, gamle gosse, att du nu talar om för mig hur det hänger ihop.
Hvar du har hållit hus i dessa dagar och hvad du har haft för dig, behöfver jag knappast fråga, det där brefvet är ju gans ka upplysande.
— Du vet just ingenting för det, menade Kurt och bad om en cigarrett, som han med stort besvär lyckades tända med student­ mössan som skydd.
Ser du, de t där brefvet, det var då en ren olycka att just det skulle komma bort.
Jag förstår verkligen inte att Carmela kunde gå och tappa det!
Hon sade att hon hade stuckit det innanför blu­ sen, är det nu o ckså en plats?
Du ka n inte tänka dig hennes förtviflan, när hon märkte att hon inte hade det längre, och när jag se­ dan i dag visade henne den där nedrigheten blef hon rakt ifrån sig, slet af si g sina guld- örhängen och ville att jag skulle gå och pantsätta dem och sade att det enda hon an­ nars hade att göra, var att gå i k analen om den bara inte vore så full med sjögräs och smörja.
— Asch, d umheter, brummade Tweed.
Ge mig bara den där famösa smutslappen och låt mig handla.
Jag lofvar att din bärnstens- ögda Carmela skall inte behöfva gå i k ana­ len vare sig med eller utan sina katt- guldsörhängen, och din lilla mamma aldrig skall behöfva gråta sina ögon röda för den här saken, det är hon sannerligen för — för — ja, jag v et ej hur jag skall uttrycka det.
Jag vet bara att hade jag haft e n sådan mor, så hade inga Carmelor i världen haft någon lockelse för mig.
Gå nu in till henne, sä g att du har hösnufva, mår illa, hvad som helst, hon går i en sådan ängslan för dig — men inte ett ord om detta.
Möt mig sedan half elfva vid piren.
Känner jag mina pappen- heimare rätt, komm er affären vid svarta mar­ morblocken, det låter ju rakt som en röfvar- roman, inte at t ta många minuter.
A | \ | n C D möbler ' utan kostnadsförslag från oss, går kanske miste om just det, som skulle passaMionom bäsf° Almön.
570;
—] a, det är ju san t, svarade papperet.
Förresten kan jag förlåta dig, om du är litet fåfäng, d ärför att du är så mjuk och lätt när du dansar på mig.
— Ack ja, him lade sig blyertsen.
— Men du har syskon som äro gräsliga för ett stackars papper.
Hur många äro ni egentligen.
— Sju riktiga syskon, äkta Faber, 1, 2, 3, 4 och så vidare.
— De sista äro de värsta.
Sjuan har jag inte sett, men sexan redan är så hård att den skär mig rätt in i hjärtat, när den kommer sättande, sade papperet.
— Men lilla ett an är väl mjuk och fin, eller hvad?
— Jovisst.
Men hör du!
Hur kunna ni bli så där olika hårda?
undrade papperet.
— Ja, den där olika hårdheten ligger nog i släk ten.
Jag har en k usin som skär glas till och med.
— Nej, hvad säger du!
utbrast papperet förfärad!
Hvad är det för nummer på den?
Ett tusen, hvad?
Men nu skrattade blyertsen så, att skriften såg ut s å här: och sade därpå: — Nej, det är ingen bror, bara en rik kusin.
Det är diamanten, ty både han och jag och stenkolet bestå af rent kol alla tre.
— Aha, sade papperet, har du diamant i dig då, när du är så där hård som sexan o ch sjuan?
Pennan fnittrade så skriften såg ut så här: och sade: — Nej, visst inte.
Tänk att du inte har reda på hur m an gör en blyertspenna.
— Af bly-malm förstås, sade papperet.
Bly betyder bly o ch erts betyder malm.
— Nej, det ä r alldeles galet.
Det är en så­ dan där tokig ty sk öfversättning liksom " Un­ kraut " kallas " ondt krut ", fast det betyder " ogräs ".
Blyerts är egentligen alldeles på tok.
Mitt svart a stift fö rfärdigas af g r a f i t, som är ett slags mineraliskt kol mellan d ia­ mant och stenkol.
Detta pulveriseras ytterst fint och blandas så med lera, pressas till tunna stänger, inklädes i en dräkt af Liba­ nons cederträ, målas, påtryckes nummer och är så färdigt.
Do yo u understand?
— Yes, svarade papperet i farte n.
— Ju mindre lera desto mera grafit och desto mjukare penna och lägre nummer.
— O, förtjusande etta, svärmade papperet.
— Se xan är hård.
Det är leran som gör det, fortsatte pennan.
— Jag förstår inte en sak, sade papperet.
— Nå, hvad då?
frågade pennan.
— Jo, hur fint pulver af grafit och sådant där lermjöl kunna bli så hårda stänger som ditt inre.
— Ja, men tänk på dig själf då.
Du är också skapad af en gröt som blef hård ge­ nom pressning.
Och de pressar, som man använder för att hoppressa mig, äro tusentals gånger starkare.
Den hårda sandstenen till exempel har ju en g ång endast varit lös sand.
Ofverlagrade bergarter bildade sedan en naturlig press och med tiden blef s anden till den hårda sandstenen.
— Nu begriper jag, s varade papperet.
— Rr rrrratsch, raspade pennan.
Det v ar skribenten, som satte sitt namn un­ der det skrifna.
Spetsen gick af pennan, så den kunde inte tala längre och så slutade det samtalet.
En trotjänarinna.
" Fem och tjugu år af trogna tjänster, ospard möda för vårt hem, hvem kan tälja de förtjänster, som du inlagt under dem? "
SÅ " SKAL- dade " den, som skrifver detta, till den 1 sept.
1888 för att hylla Emma L u n d g v i s t, som då i 25 år varit en g od och trogen tjäna- rinna i hans barndomshem.
Och nu, s edan ytterligare ett fjärdedels sekel förrunnit, k an hon se tillbaka på 50 års " trogna tjänster och ospard möda " i sam ma hem.
Väl h afva andra och stora förändringar timat inom detta hem, husfadern har för fjorton år sedan lämnat det jordiska, flere af barnen äro gifta och ha byggt egna hem, men husmodern o ch en af sönerna lefva ännu kvar i det gamla hemmet och med och för dem som " ensam­ jungfru " sam ma goda och trogna tjänarinna.
Hon kom i tjänst, sexto n å r gammal, för a tt passa och vagga den förstfödde, som då väntades, — hon blef sedan barnjungfru tör flere och så " husa " i ett ganska stort och gästfritt hem.
Hon följde familjen på som­ marfärder inom och utom landet och började därvid försöka sig på enklare matlagning; så småningom utvecklades hennes skicklig­ het härutinnan, så att hon, n är familjens a n­ tal reducerades, kunde inträda eller rättare kvarstå som husmoderns " allt i allom ", som skötte alla tjänarinnesysslor, att bädda, städa, laga mat o. s.
v. Och det gör hon än i da g.
Det är ett långt och vackert lifsverk, som täljes i dessa få enkla ord, och ett jubileum af detta slag är i våra dagar så sällsynt, talar så godt om den, som firar det, att jag af erkänsla och beundran velat låta det nå offentligheten.
Herr redaktör!
Eder tidning vill ju vara och är på ett särskildt sätt kvinnornas eg en.
Med naturlig och berättigad glädje och stolt­ het omtalar ni hvarje ny landvinning å kvin­ nornas arbetsfält — hvilka eröfringar ha väl varit större än dessa inom femtio å r?
— Men hvilka nya områden, som än komma a tt upp­ låtas för kvinnan, alltid kommer hon a tt be­ hålla som en af de viktigaste och " centrala­ ste " den stora och betydande verksamhet, som hemmet, familjen erbjuder henne.
Ej åt alla bjudes tillfälle att vara husmoder, väl då att andra utvägar finnas till arbete och förvärf för d en skolbildade kvinnan.
Men l åt oss aldrig underskatta det arbete, som ut- föres inom ett välordnadf hem, antingen vi tänka på husmoderns eget eller på den af- fönade tjänarinnans.
Och en tjänarinna, som under 50 år, dag efter dag utfört detta mång­ skiftande och kräfvande arbete, har därmed gifvit prof på en stark pliktkänsla — dock, denna förslår ej e nsam som förklaring!
Hon har vuxit sig in i familjen, hennes tjänster ha blifvit kärlekstjänster och som sådana upp­ fattas de äfven af dem, som mottaga dem.
Heder åt denna pliktkänsla och en sådan samhörighetskänsla med familjen!
EMIL GRANDINSON.
Fru Augusta Lindberg som En svensk moder i " Carolus Rex ".
Carolus Rex.
ET ÄR ICKE SVÅRT ATT finna kritiska invändningar emot Walter Hülphers " histori­ ska drama ", sådant d et nu fö re­ ligger i bokform eller framföres på Stadion.
Man konstaterar genast att det snarare utgöres af en serie lösryckta taflor ur krigarkonungens saga än ett verkligt drama med dess utvecklingskurva och nödvändig­ hetslogik.
Man beklagar kanske också, att den tolfte Carl, han ger oss, uteslutande är nederlagens och den skymmande aftonens hjälte, d et sårade lejonet med dödsaningens och undergångens skuggor redan tätnande kring sin stig.
Ingen skall dock kunna neka, att så som författaren valt sitt ämn e, har han gestaltat det med mycken värme oc ' h skal­ disk flykt, och att han kring ce ntral- och titelfiguren lyckats förtäta ej så litet af den store ensammes ödsligt gripande tragik.
I ett friluftsskådepel på en scen af Stadions väldiga mått är ju oc kså en stiliserad för­ enkling, som måste bortse från många inom- hus-dramatikens detaljfinesser, det enda möjliga.
Obestridligt är, att så som författa­ rens vackra och fosterländska intentioner, en målmedveten regiekonst och ett storlinjigt utförande här samverkade, blef söndags­ kvällens Stadionpremiär ett minne med nå­ got af den primitiva, sam lande och lyftande hänförelsens sällsynta glans öfver sig, något för hvilket vi b orde både känna och erkänna vår tacksamhetsskuld, låtande den vanliga griniga kiankarsjukan fara.
Af den starkaste verkan var kanske tredje akten med den effektfulla defileringen inför konungen af hans krutsfänkia, genom tusen vedermödor pröfvade trupper, och när de verkliga äkta, segerrika gamla fanorna \ Kobb * s Hongkong 77té||DUNS K OKBOK: är den mest omtyckta thédryck.
* Till sslu i alla finare SD6C ©riaffärer« * ': AF z m ELISABETH ÖSTMAN - 571 m är den bästa kokbok för det svenska hemmet.
- - - - - På mindre än 2 år har den utgått öfver 25, 000 ex. - Pris.
Kr.
5.50 inb .•••••«••••• » •••• (••••••••••••••Il
sänktes, förblef väl knappast nå­ got enda hjärta inom den mångtu- senhöfdade åskå- darförsamlingen ljumt.
Men många andra scener stå också fram med flammrödt eller pärlstänk!
skim­ mer, såsom det gripande intermez­ zot mellan den sjuke sängliggande konungen och hans hetlefradt galg- humoristiske vän Grothusen eller det stämningsfulla aktslutet med jul­ gran, gröt och " Vår Gud är oss en väl­ dig borg " midt i den turkiska lands­ flyktens förbistring.
Äfven - slutscenen med sin skräck­ stämning efter för- rädarkulans fall gräfver sig fast med en linjeets­ nings frätande skärpa.
I titelrollen firade hr Hedqvists behär­ skade framställ­ ning och utmärkta diktion en verklig triumf; vid hans sida, som eld mot is, stod hr de Wahls Grothusen fram med vulka­ nisk prakt.
Herr Gösta Hillbergs Görtz gaf förträff­ lig relief åt den smidige och sluge diplomaten; hr Ivar Nilssons Fellman, hr Palmes general Lewenhaupt, herr Enwalls gamle tro­ tjänare, fru Augu­ sta Lindbergs sör­ jande och förtvif- lade moder — alla hade de tydli­ gen med besjälad entusiasm gått till sina uppgifter och delade äran af den helgjutna ensemb­ len.
Som slutomdöme må sägas, att detta första försök i större stil att ska­ pa oss en scenisk friluftskonst af na­ tionellt kynne sla­ git lyckligt ut och bör mana vidare på den lofvärda vägen.
J. N-G.
1.
Ivan Hedqvist som Carl XII.
2.
Anders de Wahl som öfverste Grothusen.
3.
Ivar Nils­ son och August Palme som Fellman och ge­ neral Lewenhaupt.
4.
Oösta Hillberg som baron Görtz.
Ateljé Jaeger foto.
ÜR VECK4D5 BIIPERBOK RONPRINSEN OCH KRÖN- prinsessan besökte nyligen Torup i Skåne, hvarvid kron­ prinsessan, iförd sin skånska nationaidräkt, bevistade afslut- ningen af fröknarna Billings växtfärgnings- kurs.
Med särskildt intresse besåg kron­ prinsessan alla elevernas arbeten.
Därefter togs den som bild 1 här meddelade fotogra- fien, hvilken återger hertiginnan af Skåne, omgifven af alla kursens elever, iförda sina nationaldräkter.
(Foto R. Kiiller, Ateljé Jonn, Malmö.)
Vår andra bild är ett minne från Christina Nilssons af så öfversvallande hyll­ ningar kännetecknade 70-årsdag och åter­ ger dels den gåfva hon erhöll af drottningen, en magnifik skål i emalj och guld, försedd med namnchiffer och årtalen 1843 — 1913 den 20 augusti i guld, dels Musi­ kaliska akademi­ ens vackra hyll- ningsadress, dels slutligen den stora blomsterskörden, hvaribland en blomsterharpa från operan och sån- garkamrater där­ städes.
Den tredje bilden framställer den i sammanhang med sångerskans jubileum anordna­ de spelmanstäflin gen i Växjö och är liksom n:r 2 ta­ gen af fotograf H. Jönsson, V äxjö.
Sist i serien " Ur veckans bilderbok " komma bild 4, en gruppbild från det nyligen afhållna Barnmorskemötet i Göteborg, om­ buden för de olika landsföreningarna, och, bild 5, " Hemmen förr i världen ", en utställ­ ningsinteriör från samma kongress.
[Foto Anna Backlund.]
Detta var Svenska barn­ morskeförbundets nionde allmänna möte och leddes af förbundets ordförande d:r Carl Mannheimer.
De svenska deltagarna voro 230, hvarjämte ett antal arbetssystrar från grannländerna hörsammat inbjudningen.
Diskusionerna voro lifliga och sakliga; man diskuterade frågan om barnmorskornas utbildning, hvarvid framhölls vikten af att barnmorskorna bättre än nu ä r fallet beredas för sin mången gång kräfvande uppgift.
Vidare diskuterades lagen om minimilön, re­ petitionskurserna för barnmorskor m. m., och slutligen ut­ talade sig mötet för deltagande i Balfi­ ska utställningen, ty det ansågs önsk­ värd!, att också barnmorskorna vär­ digt blefve repre­ senterade i " kvin­ nornas eget hus ".
Förr i världen.
Minnen från lefnadssättet på 1850-talet, upptecknade af HEDVIG INDEBETOU.
(Forts. o.
slut.)
i OS FOLKET HADE BRUDARNA alltid svart klädning, och svart 5Y^g) ItoVTO var i allmänhet högtidsdräkten bland allmogen.
Bondbrudarna voro också utpyntade med gan­ ska mycken " brudgrannlåt ", hvilken van­ ligen medfördes af den som klädde bru­ den (" brudsätan ") och fanns på herr­ gårdarna, samt utlånades åt alla bru­ dar, som önskade det.
Att " klä ' brud " var ett ganska besvärligt och maktpålig- gande göromål, men skulle anses som en heder att bli anmodad om.
Ofta fanns det också " brudpigor " att tillika kläda; men s å­ dana förekommo mera sällan på 1850-talet, och egentligen blott vid större bondbröllop.
Vid ståndspersoners bröllop förekommo nog brudtärnor, men ofta utan motsvarande marskalkar.
Ty d essa hade då för tiden en annan funktion, voro vanligen endast två, och motsvarade mera " värdar " eller nutidens " kyrkomarskalkar ".
Ännu vid ett bröllop år 1851 f anns den seden kvar, att marskalkarna till t ecken af sin vä rdighet hade ett fint b ro- deradt strumpeband knutet om vänstra armen (ofvanför armbågen!
och hvilket bru­ den själf skulle knyta dit.
Hon fick vanli­ gen dessa till lysningspresent, i och för än­ damålet.
— Men s enare i decenniet började i stället marskalks- och tärnkransarna an­ vändas.
Icke heller brukades i allmänhet bröl­ lopsresor, eller ens att brudfolket reste till sitt nya hem redan samma kväll, utan ofta stannade de kvar i bröllopsgården flera da­ gar efteråt, hvarunder det festades och dan­ sades där eller hos grannarna — ty att ha fester och baler före bröllopsdagen, som nu, föreko m alls icke.
Möjligen n ågot enkelt samkväm för brudtärnorna på " mö-kvällen " (aftonen före bröllopet) eller kanhända " sven-sexa " för brudgummen af hans ung­ domsvänner.
Hur reste man, innan järnvägarna fun- nos?
— Naturligtvis med " egna hästar " el­ ler med " skjuts ".
I förra fallet måste vanligen " betas " på vägen, vid någon gästgifvar- gård.
Hösäcken för hästarna bands bakpå vagnen, ofvanpå kofferten (" sälskinnskof- ferten ") ifall sådan medfördes.
Eljes " pac­ kades " i den flyttbara vagnslådan, som bars in dagen förut.
Och så instufvades i vagnen, hvar utrymme fanns, hattasken, mat­ säcks-korgen o. a.
" saker ".
(Benämningen " kolly " fanns icke förrän med järnvägarna.)
Och sedan uppackades vid gästgifvargården matsäckens läckra och välförsedda inne­ håll, däri bland alltid " ma tsäckspannkakorna " måste finnas — hvilket s ärdeles de unga funno trefligt och nöjsamt.
Vintertiden åk tes ofta sjöar och kärr såsom genvägar, då isen var säker och " föret " godt.
När man reste " med skjuts " kunde det in­ träffa att den resande fick vänta ända till flera timmar på en gästgifvargård, ifall man icke skickat " f ö r-budsedel " och beställt hästar på förhand.
När en herre skulle göra en längre resa vintertiden i kallt väder, begagnade han resskärp, hvilket var flera alnar långt, virkadt, stickadt eller " plockadt " af kulört yllegarn — vanligen någon julklapp af fa­ miljens fruntimmer.
Det lades först om hal­ sen under pälskragen, snoddes öfver brös­ tet och lindades sedan flera hvarf om lifvet utanpå pälsen.
Och så, med pälskragen uppslagen kring hufvudet, så att den räckte upp till den " ludna mössan ", var han väl skyddad för många oväder — helst om han så därtill h ade stora ludna " kör-vantar " (el­ ler " handskar " af pälsskinn) på händerna och pälsstöflar p å fötterna!
R e s v ä s k a n, ofta broderad och likaså julgåfva, hängdes om halsen på ett l ångt snöre, så att den bars frampå bröstet.
Å n g b å t a r gingo mellan många städer redan på 1850-talet, men endast på dagarna; — t ill Stockholm kunde man från vår ort så­ lunda resa sjöledes från Norrköping eller Nyköping.
Först kring 1860 kommo n a t t ­ båtarna i g ång på denna led (Norrköping — Stockholm) oc h a nsågs detta som en myc­ ket snabb färd till hufvudstaden.
V ä s t r a s t a m b a n a n bl e f, s o m m a n vet, färdig ända från Stockholm till Göte­ borg först i november 1862.
— Och det var nog med järnvägarna och de därigenom lät­ tade kommunikationerna, som lefnadssät­ tet på landet undergick förändringar i ett och annat, fort nog på 1860-talet.
Till och med sjukdomar kunde det finnas olika då mot nu.
D i f t e r i t. ex. hörde man ej talas om förr än i bör jan af 1860-talet, och e k s e m icke förr än långt senare.
I n- fluensa kallade man på 1850-talet v anlig snufva och hosta — som äfven, jämte för­ kylning af hufvudet i någon form, benämn­ des " fluss " eller " flussfeber ".
Men den nu­ varande influensan med dess symptom hade icke gjort sitt inträde.
Däremot grasserade hvarje vår frossan — hvilken var något helt a nnat, och hade ett ganska underligt förlopp.
Vanligast var " annandagsfrossan ", då patienten fick ett häftigt anfall däraf hvarannan dag, men var " fri " dagarna emellan, och kände sig då vanligen frisk, fast matt och klen.
Anfal­ let började med stark frysning och den sjuke kunde icke på något sätt bli varm, förr än efter vissa timmar då feber infann sig, van­ ligen ganska stark, hvilken slutligen brö t sig i den ymnigaste svettning.
Och så var an­ fallet öfver, patienten kände sig bättre och ville ha mat.
Dock var det mycket noga med dieten vid d enna sjukdom.
Ty ma n fick lätt recidiv vid minsta oförsiktighet eller förkylning, äf ven rätt långt efter sedan man ansåg sig botad.
— Det enda verksamma medlet mot frossan var kina, som togs i ganska stora kvantiteter, och ofta måste man medicinera långt efteråt.
Men ingen medicin fick tagas under själfva anfallet, utan endast på " fritiderna ".
Sjukdomen kunde stundom uppträda som " hvardagsfrossa " eller " tredjedagsfrossa ", — då anfallet kom hvarje eller hvar tredje dag — och ansågs då svårare att bota (el­ ler " slippa ", som det kallades.)
— Fö rsta gången man fick frossan kallades den " äl- tan ", isynnerhet om den träffade barn, och för den fanns flera särskilda kurer.
Den som en gång haft frossan fick l ättare om den igen, ofta för hvarje vår, s å att det kunde vara personer som " fröso " (som det hette) år efter år.
Sjukdomen var aldrig di­ rekt dödlig, men det kunde hända att den som sålunda fick om den gång på gång slutligen fick vatiusot och liksom tynade bort.
Ty denna sjukdom tog mycket på krafterna.
Små barn och gamla personer voro minst utsatta därför, men den angrep helst ungdom och folk i den kraftfullaste åldern.
Det ansågs att vattenrika eller vat­ tensjuka trakter mest framkallade den.
Under hela 1850-talet grasserade den en­ vist, begynnande vid islossningstiden, men upphörde framåt försommaren.
Den ansågs icke smittosam, endast " gångbar ".
— Re­ - 574 - dan till näs ta decennium var den så godt som försvunnen.
På den tiden fanns det i bygderna bland folket mer än ett s. k.
" original ", hva rs per­ sonlighet och öden väl kunde vara förtjänta att ihågkommas.
Så t. ex. bod de däruppe i Kolmårdsskogen mer än en gumma, som själf byggt sin lilla torftiga stuga — en af dessa gummor blef till och med hundraårig.
Där kunde också bland folket påträffas dolda talanger och konstnärsanlag, hvilka om de vid en senare tids tillfällen fått sin utveckling, kanske kunde blifvit framstående.
Det gafs äfven hjältar i tålamod och själf- uppoffring, som lefde i det undangömda.
— Men jag vill h är blott omnämna ett par af de anmärkningsvärdaste personerna, som jag minnes.
I Osira Vingåkers fattighus bodde på 1850-talet — o ch långt därförut — en gam­ mal Iandtvärnist, Lars Stengvist, som väl­ född inom nämnda församling.
Han hade fått båda armarna afskjutna af en kanon­ kula under 1808 års finska krig — d en ena nedanför armbågen och den andra ofvanför.
Han kunde dock utföra ett och annat göro­ mål, såsom att hämta vatten ur brunnen, därvid han med en lång stång med " klyka " nedsänkte och upphämtade ämbaret, det han sedan hängde i armbågsvecket på den längsta armstumpen, då han bar in d et.
I Östra Vingåkers äldre kyrkoböcker stå några korta fakta ur h ans lif ante cknade, så­ som födelseår 1784 o ch dag, samt föräldrar och hem, jämte en kort uppgift om att han blef utskrifven bland landtvärnet 1808, och fick båda armarna afskjutna " af en 24 pun- dig kanonkula ", tillika med några vidare data, och att han sköttes af sin mor, så länge denna lefde.
Men mera belysande är hans egen berät­ telse, samt uppgifter af andra personer som lefvat vid denna tid, hvarom anteckningar ännu finnas.
Så uppgifves, att endast från ofvannämnda församling utskrefvos som landtvärn 30 man — och af d essa återkommo blott några få till hemorten!
Om antalet af dessa finnas olika uppgifter: sju, två eller blott en.
De flesta hade ej ens som Stengvist deltagit i någon strid, utan dogo på lasaretten eller fröso ihjäl på Ålands haf.
— På den tiden var Georg Vougt prost och kyrkoherde i Östra Vingåker — en myndig och sträng man.
När Lars Stengvist efter hemkomsten och till­ frisknandet ville gifta sig med sin fästmö, som trots att han återkommit som krympling dock var honom trogen — då sade " vördig prosten " nej!
En man utan armar kunde han icke tillåta att gifta sig!
— och därvid blef det, trots landtvärnistens påstående att han just därför så mycket bättre behöfde " ena hjälp ".
Så att den gången blef intet gifter­ mål af.
Prosten måtte dock ha blifvit medgörli- gare på ålderdomen (han lefde ända till 1839) ty i kyrkböckerna står antecknadt att Stengvist sedermera var gift två gånger, 1831 och 1837.
Men om någondera bruden var den g amla fästmön, förmäler ej historien.
Troligare är att giftermålet så sent skett af mera praktiska skäl, då han ej längre hade moderns omvårdnad.
Änkling blef han än­ dock och var i nära tjugo år sedan, samt kom då snart n og till Ös tra Vingåkers fattig­ hus.
Förut hade han lefvat af att ha en liten handel.
— De sista åren af sitt lif fick han tillbringa i e gen stuga.
Det gjordes nämligen en insamling därtill för hans räkning, och som en kunglig person — jag vet ej rätt om det var Carl XV eller någon annan — läm nat bidrag därtill, kallade gubben sin stuga
" Kungsholm ".
- Här sköttes han af en hus­ hållerska och hade en lugn ålderdom, men fick ej fullt i två år njuta däraf.
Han dog, omkring 77 år gammal, i början af år 1861.
Att han var en förnöjd och gladlynt man, framgår särskildt af den skildring i nedan­ stående lilla poem af ett sammanträffande med gubben, hvilket f örfattarinnan haft (sig­ naturen " Cecile " =Charlotte Indebetou) och som ju fö rtjänar att bevaras från glömskan.
Det stod infördt i en tidning vid uppropet om insamlingen till h ans stuga: Landtvärns-soldaten.
Framåt vägen g år en gubbe, rask är gången, glad hans blick, lätt han bär på breda skuldran en bunt väf i b ästa skick.
" Köp af väfvenl " gubben ropar, " fyrti alnar, intet mer, en ' plåt ' alnen " — o ch beställsamt tar han den från skuldran ner.
la, han tog — men utan händer, ty vid axlarna är kvar tvenne stumpar blott af armar, — ingen hand den arme har!
" Gubbe, " frågar jag, " hur länge har du lefvat utan hand? "
— " Femti år se ' n, " gubben svarar, " gaf jag d em för kung och land.
I augusti hundraåtta var jag med på Ålandshaf, på kanonslup, sköt p å ryssen, såg hans båtar gå i kvaf.
Sextifyra skott vi skju tit, jag st od just att hala ut till ett nytt — då kom en kula, och för mig den gjorde slut.
Ned i sjön föll vänstra armen, högra handen till min fot, och den knöt sig än i fallet emot fienden till hot.
Men jag s prang längs hela båten fram till löjtnanten där stod, rapporterade förlusten, tecknande min väg med blod.
Oförbunden öfver natten som i drömmen se ' n jag låg, tänkte på min fästmös jämmer, kom min egen ej ihåg. "
— " Och du lefver?! "
— Gubben sm ålog: " Lefver ännu, som ni ser, men på sjukhus fick jag k omma och sköt inga ryssar mer. "
" Från din gick som — " Tretii kom blott socken, huru många landtvärn till armén? "
gingo — o ch tillbaka jag, ej fyllest e ni " " I ditt hem var många söner? "
— " Enda st jag, men måg också, och till landtvärn togs den ene, då en bonde hade två. "
" Stor var väl föräldrasorgen, då den ende sonen gick? "
— — — Gu bben teg, och bort han vände sin förut så muntra blick.
" Värst dock för dig själf att komma som en hjälplös k rympling hem? "
— " Åh, " sad ' gubben, " modet faller icke bort vid fö rsta lem! "
" Men din fäst mö — hon förskräcktes och hon öfvergaf dig? "
— " Nej!
Hon stod fast vid gammal kärlek och hon öfvergaf mig ej! "
' ' Men en mänska utan händer får ej giftas! "
prosten sa '.
— — " Den behöfver mer än andra, kvinnan till sin hjälp, " sa ' ja '.
" Du har mor, det är tillräckligt, " prosten sade, blef därvid ... — Fick pension och får den ännu sedan femli ' àra tid.
Först af mor, och se ' n af andra jag nödtorftig hjälp har fått, — - det är ej så kinkigt med mig, blott det någorlunda gått. "
— Adelborg.
Härvid tager strax den gamle åter bördan på sig fort, tål ej höra sig beklagas, vandrar därför hastig bort.
— — (Forts. o. slu t.)
Å, KOMMER KARLEN? "
BLIC- ken flyttades från den tomma dörröppningen till flickan, som satt med parfveln i sitt knä.
" Ja, " svarade hon sakta och strök barnets blåröda händer.
" Åh kors för — ä r det — hm — h an?
mannen? "
Utan att invänta svar damp grosshandlarn tillbaka i stolen, så att alla resårer klungo.
" Jag kunde ha sagt det i g år, men farbror ville ingen berättelse. "
" På sätt och vis, men du svarade allt slugt — " " Och min f arbror drog slutsatser alldeles för kvickt! "
" Så, så, så, nu har han i alla fall sin hun­ dralapp från fröken Hegardt. "
" Adelborg tackar fröken Hegardt — so m är mycket, mycket glad ... " Hon såg bort på farbror Leith, som hon gärna gifvit en klapp, men h an var icke fallen för dylikt, och Adelborgs gråbleka kind fick den i stället.
Med blicken in i ett sjöstycke på väggen satt grosshandlarn och gnuggade sina hän­ der, ganska tillfreds med att åter kunna uppta idén med flickan och " mönstret ".
" Oss emellan! "
sade han kort med en sidoblick åt Louise, när en telefonafringning hördes och strax därpå steg.
" Se det var rätt, Louise, a tt du håller far­ bror sällskap!
Än liten då, är du trött, min pys eller skall du in till syskonen och fort­ sätta leken nu? "
" Jo, nu ska vi gå, chokoladen väntar. "
Louise tog barnet vid handen och de gingo.
" Inte lik sig i dag, eller hvad? "
" Jag vet inte, " sade fadern, " det är nog något.
Hon v erkar upprörd och det är olikt henne.
Jag förmodar den där familjen lig­ ger henne i tan karna — jag har lofvat henne bistå den litet, s å pass jag kan, man har ju redan sina familjer ... " Grosshandlarn gruffade något i musta­ scherna och tände cigarren, s om slocknat.
" Dina åsikter om penningunderstöd må­ ste man på det högsta gilla, kära bror — såvida man bara inte råkar in i något slags undantagstider, som fordra alldeles extra­ ordinära åtgärder.
Då måste man lägga om schemat helt enkelt, det hjälper inte annat, om inte hela massor af vårt folk skall dö hungersdöd och rasen bli förs ämrad af svält och farsoter.
Bidrar hvar och en efter råd och lägenhet, k an åtminstone en del af mas­ san räddas, till dess de bättre tiderna åter inträda. "
" Javisst, min gubbe, " grosshandlarn lyfte hakan, och blicken hamnade på portiärstån- gen, " men då torde man fått smak på lättje- lifvet o ch s kall svårligen återgå till det dag­ liga arbetsjobbet.
Man har blifvit ovan och styf i lederna under sötebrödsdagarna och skall skylla också detta på oss, när vi sed an i bättre tider dra in på de pekuniära under­ stöden — neej, de t ä r nog ingen lek det hel­ ler, at t dela ut sina pengar och säga, var så god, mitt he rrskap! "
Direktör H egardt teg och lyssnade till det skrattande stojet bortifrån våningen.
" Förlåt! "
han gjorde ett kast på hufvudef och satte sig upp.
" Ja, det är just konsten att kunna s kilja det dåliga subjektet från det goda och åt arbetet bevara den, som har förmåga och framför allt vilja till ar betet.
Det finns å tskilliga sådana ännu i vårt land, fastän de evigt oförnöjda och pockande för- därfva konjunkturerna för både sig själfva Tro ej att det är en saga, som jag h är berättat, — sant är alltsammans; invalidens namn och hemvist är bekant.
Från min tidigare barndom minnes jag också att i trakten fanns en målare som hette E n g m a n.
Han målade golf, — men han målade också porträff, efterskickad till h err­ gårdarna i orten.
Om hans arbeten i den vägen hade något verkligt konstvärde, kän­ ner jag ej — men de hade oftast den eljes icke alltför vanliga förtjänsten att träffa lik­ het med originalet.
— Mannen har äfven må­ lat altartaflan i Ös tra Vingåkers kyrka: kopia af en känd tafla af Rubens, " Nedtagandet från korset ".
Engman tyckes ha varit en " tusenkonstnär "; han var icke blott målare, i alla bemärkelser, samt dessutom " dekora­ tör " (som d et nu ka llas) och satte upp gardi­ ner — nå got som i äldre tider fordrade stor noggrannhet och konstfärdighet — utan han var också en skicklig kock.
När någon större festlighet skulle försiggå på herrgår­ darna, efterskickades ofta Engman att an­ svara för matlagningen.
Och att den blef till både värdinnans och gästernas belåtenhet, har man " svart p å hvitt " på i gamla bref från den tiden.
Engmans verksammaste tid torde egentli­ gen ha infallit något tidigare, på 1830- och 40- talen; men han fanns kvar på orten ännu kring 1850, d å han bebodde en stuga vid en gård i norra Kolmårdstrakten.
Om han se­ dan dog eller bortflyttade, minns jag ic ke.
Hvarifrån han kommit till orten, vet jag ej med säkerhet, men har hört sägas att han i början skulle varit " hofmästare " (eller be­ tjänt?)
hos grefve Claes Lewenhaupt på Claestorp (död 1848).
Ett intressant praktverk.
BLAND UTLÄNDSKE NAMNKUNNIGE MÄN, som under Sveriges stormaktstid åtnjöto skydd mot politisk och religiös förföljelse, var rättsfilo­ sofen o ch h istorikern S a m u e l P u f e n d o r f en af de märkligaste.
Han blef också knuten med starkare band än många andra till vå rt land genom längre vistelse där och genom betydande insatser i vår odlings historia.
Pufendorf, som var sachsare till börden, hade vunnit sin utbild­ ning vid universiteten i Leipzig och lena och år 1661 erhållit en personlig professur i Heidelberg.
Sedan han måst lämna denna befattning år 1667 blef han juris professor vid den nyupprättade akademien i Lund och verkade där till år 1688.
Under denna tid utgaf han f lera om ha ns historiska lärdom och intressen för den svenska häfdaforsk- ningen vittnande arbeten, och två år efter hans död eller 1696 utkom hans mest berömda och ryktbara verk: Carl X Gu stafs historia eller De re­ bus a Carolo Gustavo Sveciae Regis gestis com- mentatorium Libri sep tem.
Redan följande år följ­ des denna latinska upplaga af en tysk och en fransk, men ej förrän nu har tack vare den väl­ kända förläggarfirman hrr Wahlström och Wid­ strand en svensk öfversätining af Pufendorfs i så många hänseenden märkliga verk införlifvats med vår egen historiska litteratur.
Arbetet skall om­ fatta två band i originalverkets pompösa format och innehålla dettas samtliga illustrationer eller mer än 100 kopp arstick efter Eric Dahlberg m. fl.
samt betinga ett bokhandelspris af 50 kr.
Dessut­ om utgifves en bibliofilupplaga i 300 numrerade exemplar, tryckta på extra fint papper, till ett pris af 125 kr.
Det fö rsta häftet är nyligen u tkom­ met och det ståtliga arbetet, som på det lifligaste anbefalles till alla bibliofiler, beräknas föreligga fullfärdigt under loppet af år 1914.
- 575 - Af UVA IIRSI.
och dem med sitt ständiga käbbel och miss­ nöje. "
Han reste sig.
" Men nu är nöden här.
Och nöden måste afhjälpas, de många sämre, ovärdiga elementen till trots. "
" Nå, men hur skilja dem!
Ëller står det skrifvet utanpå, " värd " — " icke värd " ... " " Det ges präster och församlingsdiakonis- sor och skyddsföreningar, de förstå nog att värdera både individen och hvad som vik­ tigast göres honom behof, såvidt detta står i en människas förmåga.
Den här parfvelns far t. ex. skall vara en aktningsvärd karl.
Skicklig för detta arbetare på ett skepps- varf, men hvad betyder sådant vid arbetsin­ ställelse!
Och när tiden är inne, blir det ga­ tan, äfven för familjen. "
Han gick bortåt golfvet.
" Det finns allt åtskilliga, vill jag lofva, i en dylik belägenhet, eller hvad säger du? "
" Asch för tusan, hvad skall jag säga — skål! "
Grosshandlarn tog en klunk ur punschgla­ set, men direktör H egardt log fint.
Det flint- hårdt envisa, topp tunnor rasande, glömde att bullra och inlät sig i resonemang ...
Hur långt skulle det avancera där invändigt i det fördolda, det som redan börjat, om han icke såg allt för miste —!
" Omständigheterna fordra visst i alla rimligheters namn extra åtgärder ... " hade grosshandlarn fortsatt, " men ingalunda i form af pengar, d et medger jag aldrig.
Utan arbete, arbete, arbete, rätt och slätt!
Sum­ morna skulle användas till återupprättande och igångsättande af arbetsföretag och fa­ briker.
Det är min åsikt, och då skulle jag gå med på ett hörn. "
" Tja, det går nog an att tala teori, så länge man inte själf suger på ramarna.
Men apropå ... " Direktör Hegardt förde sin gäst in på annat ämne för att inte köra saken till leda.
— I t amburen lade Louise af hatt och kappa efter att ha följt bar nen till spå rvagnen.
Hon var röd af lek och ras, men i blicken brann febern alltjämt.
En feber af fasa öfver det hon lärt känna denna dag.
Utan att störa samtalet satte hon sig tyst innanför dörren.
" Men till missionen går ju hundra tusen­ t a l.
f r u Hegardt lekte med ringarna på sina hvita fingrar.
" Hvarför ta de icke dem och hjälpa i sina egna knutar i stället! "
" Def har ni sjutton så rätt i, fru Hegardt, minsann om kineserna, de sötungarna, göra annat än flina i mjugg åt oss barbarer och våra representanter.
Ha ha, för tusan, och det gör de rätt i! "
Fru Hegardt steg upp och gick.
Gross- handlar Leith med sitt robust s impla sätt var henne ibland alltför rå.
Hon hade blinkat åt Louise att följa, men flickan satt som så många gånger förut olydigt kvar.
" Kors hvilken hushållning!
Slikt ödsel med ett fattigt lands fattiga slantar på så ' nt där kineseri och hednaomvändelse, som bara är förspilld energi, def är så man kunde — spotta.
Fy fan! ".
Grosshandlarn häfde sig röd och uppretad bakut i länstolen som skalf.
Louise satt och såg på sin fars panna med de många tankevecken.
" Ursäkta, " sade direktör Hegardt, som länge suttit tyst.
" Jag fror det är fråga om ett misstag härvidlag.
Att rikta främlingar på sina närmastes, sina egnas, bekostnad vore onekligen ett missgrepp.
Men när den summa som går till yttre missionen, enligt hvad man hört och som väl icke får betvif- las, egentligen lär vara en bagatell mot den, som af missionsförbundet hopbragts att komma vårt eget land till godo, så har man ingenting att säga om detta, tycks det mig.
Men hednamissionen och dess arbete är se­ dan en sak för sig.
Deras vilja är god och präktig, och resultatet kan man icke be­ döma så där på rak arm.
Det finns med ett ord summor, som gå till onyttigare ting.
" Nå, farväl, svenska pluringar, res i frid! "
Grosshandlarn slog vinkande ut m ed handen.
" Men jag tänker vår Herre såge i alla fall inte snedt på, om de nu gick till Sv erige i s tället för Kinesien! "
" Till de eventuella arbetsföretagen? "
Grosshandlarn, som var ohågad reta upp sig i vid are dispyter, smuttade grymtande på sitt glas och slöt ögonen.
Han hade sex da­ gars strängt arbete, och på den sjunde sam­ lade han kraft och hjärna för sex nya.
" Om jag hade era pengar ... " Louise af- bröt sitt framkastade skämt.
" Hvad skulle stumpan göra då? "
sade pappa.
" Jag vet nog, " sade farbror, " från den dag hon finge våra kassor omhand, skulle vi inte kunna uppbringa en sillstjärt i alla Sve­ riges butiker.
Var det inte så? "
" Ungefär! "
Louises ansikte lyste mot far­ bror, som hela eftermiddagen varit vid ett af sina bättre humör.
" Men jag trodde inte att farbrors kassa var så stor, riktigt. "
" Pyttsan, då trodde du fel! "
" Åh?
Då blir det kanske till en extra gröt­ afton på arbetsstugan någon gång längre fram — snälle farbror, vi är ju inga kine­ ser.
.. " " Det är därför ni inget få heller!
Vore ni bara små snedögda hårpiskfulingar, skulle man genast ta hand om er, och ni lefde flott till v ärldens ände! "
" Nej, vi ska inte skämta. "
Hon bytte om ton.
" Farbror har inte sett det och inte pappa.
Det är ohyggligt. "
" Hvilket?
Och hvad är det d u har sett? "
Fadern såg på sin dotter.
Hon hade rest sig och ansiktet var plötsligt hvitt.
" Ni vet det inte, ingen vet förrän han har sett det, men jag har varit där — " " Hvar? "
sade fadern befallande och hade lagt handen på hennes arm.
" Hos fattigdomen. "
De svarade icke något, och hon talade an­ strängd!
med hastig andhämtning: " Jag hade läst om det — hört berättas — men det är — låte r beskedligt innan man sett det, tomt.
Sedan begriper man.
Där uppe i bergen, ni ve t inte — " Hon var andfådd och stötte fram orden likt en som är på språng: " — det var tjut och vrål och prygel och sjukdomar.
Och sår och allt hemskt.
För­ vridna, gräsliga människor, stackars för­ färliga människor, och stank. "
Hon häm­ tade andan med fingrarna mot halsen.
" Man vill kväfvas, inte bara af lukten, det är — därför att det är människor, ni för står m ä n- n i s k o r!
Som få uthärda sådant, lefva i sådant ... Och hvarför l efva de!
Hur kunna de lefva vidare!
J a g ginge i sjön. "
Nu först kände hon faderns fingrar, som hela tiden strukit öfver hennes hand.
Louise såg in i hans ögon.
" Vet du det?
Att fattigdom inte bara är fattigdom, utan också smuts och fulhet, b rott, och råhet, allt ondt.
Första gången man ser det, är det som — något som — ja, in der Hölle ... " " Och oförskylld!
födas alltjämt människor till detta lif, som är en hemsk och grym pina. "
Louise satt med blicken stelt på lampans gröna sidenskärm.
Det hade blifvit tyst, in­ gen sade något.
Grosshandlar Leith började arbeta sig upp ur länstolens djup, då tårna och en ekstol kommo i skramlande kollision.
" Ursäkta!
Nå kors, hvad ska de då också på fötterna ... Skål, Hegardt, hvad tänker du om det här?
Vore man " mönster ", sparde - 576 - man kanske in sina glas under ett år — de kunde min själ sätta några fabrikshjul i gång! "
Direktör Hegardt nickade frånvarande utan att se upp.
" Toaletter, juveler, fester, bjudningar, spritdrycker, tobak — vi hjälpas åt efter råd och lägenhet, fattig som rik, att o ffra summor på vår yttre och inre människa u t ö f v e r behofvet.
Se häri, om i något, vore refor­ mer just af nöden!
Litet hvar skyller man så gärna på andra orsaker för rådande miss­ förhållanden, men man är själf alltid delvis en. "
" Man själf ja, pappa har rätt.
Men skulle det hinna göra nytta i vinter, finge man börja reformera sig genast ... " " Jo, du har så rätt, flicka — skål, Hegardt. "
Och grosshandlarn tömde sitt glas.
När han sent omsider stöflade ned för de hegardtska trapporna — hissverktyg be­ gagnade han af princip aldrig — blef han stående i hvarje afsats för att betrakta sina fötter.
Våpet hade satt fram vänstergalo- schen till h öger och högergaloschen till vän ­ ster, och det hade upptäckts af grosshand­ larn, innan Louise hann rätta det.
" Det var också sjutton, människa, tror hon mina ben sitter i kors! "
och grosshandlarn hade släppt rocken, som fick tas åt köket och undergå extraborstning.
1 sista afsafsen kom han på def k lara med, att galoscherna verkligen efter all villervalla ändå hamnat på rätta ben, och tanken hop­ pade öfver till eftermiddagens samtal ... " Nå, " nickade han och sköt upp släng- dörren, " flickan är en ganska bra människa, som jag alltid trott, bara lite för blödig.
Men kors i alla dar, hon är kvinna också, stac­ kare!
Och historien med Adelborg — hvil- ka rasande galenskaper man kunde komma på! "
Högt skrattande trädde grosshandlar Leith ut i dim man, och hans käpp stötte hårdt mot den våta stenläggningen.
— — — Louise fortsatte läsningen af sitt bref, me­ dan hon sprang omkring i rummen af glad upphetsning: — — men märk väl, jag frångår icke mina principer: jag blott öfverflyttar denna sjätte­ del af mina inkomster på dig att handhaf- vas efter eget godtfinnande eller i samråd med någon inrättningsperson.
Behagar du då köpa sill och mjölk, så är det du, som presentar sillen och mjölken och inte grosshandlar Leith.
Jag hoppas, du kan så pass filosofi, att du förstår detta.
Och är det inte filosofi, s å låt det vara hvad sjutton det vill.
Farbror Leith.
Nederst en rad så lydande: Tillätes " mönstret " komma med mig på visit n ästa söndag?
" Det får mönstret så gärna! "
svarade Louise i telefon.
" Mönstret och jag äro ju red an förlofvade.
För oss själfva. "
Men det sades bara helt tyst.
" Uppsalasången. "
Ett specialnummer, helt och hållet ägnadf åt den uppsaliensiska studentsången blir n:r 38 af Idun, detta med anledning af " Allmänna sångens " 100-års- jubileum, som då firas med två stora konser­ ter i univ ersitetets aula i U ppsala den 20 och 21 sept.
Återförsäljare torde i g od tid rekvi­ rera af det intressanta och rikt illustrerade numret, som helt visst får en lika strykande åtgång som våra alldeles slutsålda Carl Larsson- och Christina Nilsson-nummer.
Lös­ nummerpriset det vanliga.
&lt;&amp;&gt; ^
brödbeströdd pajform och gräddas i ordinär ugns värme omkr. 45 min.
An­ vändes bleckform, gräddas sufflén i vattenbad i ugn omkr. 1 tim. och stjälpes upp.
Sufflén serveras genast den tagits ur ugnen som mellanrätt med hollandaise.
I stället för fisk kan kalfbräss, få­ gel eller vild t användas.
BARN- KONFEKTION ßFSÄTFT SNITT- OnQOftSSFULLftSTE.
ARBEITE • PRIMf \ Ty^tR &amp; TILLBEHÖR E - RHRLLftS I FLC3TP BftRNBCKLRONnOSnfTRRCR ÙZ I RIKCT OFVANSTÅENDE FABRIKAT finnas i rikhaltigaste sortiment till billigaste priser hos A.-B.
Nordiska Kompaniet, Sturep / an.
Hafre Gif barn den bästa näring och de växa upp iill friska människor.
Gif vuxna den bästa näring och de förbli friska iill sena ålderdomen.
KÖKSALMANACK mjölk: kaffe eller te.
Middag: Köttbullar med stufvad blomkål; saft­ kräm med mjölk.
LÖRDAG.
Frukost: Smörgåsbord; Redigerad af uppstekta köttbullar med brynt pota­ E LISABETH ÖSTMAN-SUNDSTRAND t i s; m j ö l k; k a f f e e l l e r t e.
M i d d a g: Iimeh.
af Elisabeth östmans Husmo­ Sillpudding med smält smör; filbunke.
derskurs i Stockholm .. RECEPT: FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR T o m a t p u r é (f.
1 2 p e r s.)
.
5 c h a - VECKAN 31 AUG. — 6 SEPT.
1913. lottenlökar, V2 kg.
röda tomater, 80 SÖNDAG.
Frukost: Smörgåsbord: gr. smör, 6 msk.
mjöl (60 gr.), - 3 lit.
ägg med skinksås; kräftor; mjölk; mörk buljong, salt, socker, cayenne.
B e r e d n i n g: Löken skalas, hackas kaffe eller t e med saffransbröd.
M i d ­ dag: T o mat puré; fisksufflé med groft och fräses väl i 1 msk.
af smö­ ret.
Tomaterna rensas, sköljas, skä­ hollandaise; lammkotletter à la Main- tenon med ärter och blomkål; äppel- ras i klyftor och få koka tillsammans med löken och V2 lit.
af buljongen, beignet med vanilj sås.
MÅNDAG.
Frukost: Smörgåsbord; med tätt lock, omkr. 3 /, t tim. Toma­ liafregrynsgröt med mjölk; ägg; kaffe terna passeras.
Smör och mjöl fräsas eller te.
Middag: Persiljefylld 2 min., purén och resten af buljon­ kalfbringa med potatis och lingon; gen spädas på och soppan får koka un­ der rörning 5 mi n.
Den afsmakas med körsbärssoppa.
TISDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; kryddorna och serveras med stekta rissoler af kalfkött (rester från mån­ brödskifvor.
dag) med smält smör; mjölk; kaffe F i s k s n f f l é (f. 6 — 8 pers.).
3 eller te.
Middag: Selleripuré .med rostadt bröd; gädda stekt i filc&amp;r med kkp.
kokt fisk (V2 kg.
gädda), 80 gr. smör, 80 gr. mjöl, 5 del.
kokande pressad potatis.
ONSDAG.
Frukost: Smörgåsbord; mjölk, 5 — 6 ägg, 2 t sk. salt, 1 tsk.
stekt sill med grädde och lök samt socker, V4 tsk.
hvitpeppar.
T i l l f o r m e n: 1 / 2 m sk. s mör (10 potatis; ägg; mjölk; kaffe eller te.
Middag: Fläskkotletter med grädd- gr.), 2 msk.
stötta skorpor.
B e r e d n i n g: Den kok ta fisken sås och pressad potatis; blåbärskom- pott med, vispad grädde och schäfer­ raspas fin som risgryn med en gaffeL Smör och mjöl fräsas 2 min., mjölken hattar.
TORSDAG.
Fr u k o s t: Smörgåsbord; spädes på och såsen får koka 5 min.
kokt frankfurterkorf med smält smör, Den hälles tipp i ett fat; när den sval­ rifven pepparrot och potatis; mjölk; nat, tillsättas äggulorna, en i sänder, kaffe eller te.
Middag: Oxsvans- och smeten röres 10 m in.
Fisken blan­ soppa: risgrynspudding ~ med saftsås.
das i jämte kryddorna och de till FREDAG.
Frukost: Smörgåsbord; hårdt skum slagna ägghvitorna.
Mas­ stekt färsk strömming med potatis; san afsmakas, hälles i smord och Köp L a m m k o t l e t t e r à l a M a i n- tenon (f. 6 pers.).
6 stora lamm­ kotletter, V2 msk.
salt, V 2 tsk.
hvit­ peppar.
T i l l f ä r s e n: 1 / 2 h g. stekt k alf- eller hönskött, SO g r. salt oxtunga, 2 tryffel, 1 msk.
smör (20 gr.), 1 tsk.
hackad chalottenlök, 2 m sk. mjöl (20 gr.), 1 del.
buljong, 1 äggula, salt, hvitpeppar, 1 ' msk.
hackad persilja, 1 äggula till pensling.
T i l l s t e k n i n g: 4 msk.
smör {80 gr.), IV2 del.
köttsky eller buljong.
B e r e d n i n g: Kotletterna torkas med en duk, urvriden i hett vatten, putsas, bultas på båda sidor och in- gnidas med kryddblandningen.
— K öt­ tet, tungan och tryffeln skäras i små, jämna tärningar.
Smöret och lö­ ken fräsas med mjölet 2 min., bul­ jongen tillsättes och såsen får koka 5 min.
Den uppvispade äggulan röres i tillika med köttet och svampen, fär­ sen afsmakas med kryddorna och per­ siljan och får kallna.
• — Ko tletterna stekas 4 m in.
på den ena sidan i hälften af smöret.
Dé läggas där­ efter på ett skärbräde med den stekta sidan upp.
Färsen delas i 6 lika idelar och bredes ut på, kotlettens stekta sida samt penslas med den uppvis­ pade äggulan.
Resten af smöret frä­ ses i stekpannan, kotletterna läggas i med färs sidan uppåt och gratineras 1 ugnen omkr. 8 min.
De uppläggas på varmt serveringsfat, pannan vispas ur med köttskyn, såsen får ett upp­ kok, afsmakas med 1 tsk.
kallt smör och hälles öfver kotletterna.
Pappers- manschetter trädas på benen.
Garne­ ras med ärter och blomkål.
Ä p p p e l b e i g n e t (f. 12 p ers.).
.280 gr. sötmandel, 12 bittermandlar (omkr. 12 gr.), 250 gr. strösocker, 2 hg.
fint smör, 4 äggulor, 15 gr. h vetemjöl, 2 ägghvitor.
Ä p p e l k o m p o t t: 2 hg.
s ocker, 4 del.
vatten, 2 lit.
äpplen, saften af 1 / 2 citron eller 1 msk.
ättika.
T i l l f o r m e n: 1 / 2 m sk. smör (10 gr.), 2 msk.
finstötta skorpor.
B e r e d n i n g: Mandeln skållas, tor­ kas i ugnen och drifves genom man­ delkvarn, hvarefter den stötes myc­ ket fint med sockret i stenmortel.
Smöret smältes, får kallna och röres, tills det är hvitt och pösigt, då ägg­ gulorna, en i sänder, tillsättas jämte mandelmassan och mjölet, och degen omröres väl.
Sist nedskäras de till hårdt skum slagna ägghvitorna.
Till äppelkompotten kokas sockret och vattnet till en klar lag, som får kallna.
Äpplena sköljas, torkas, ska­ las tunt, skäras i 4 — 6 delar, allt efter storleken, och kärnhusen bort­ tagas.
Äpplena läggas, allt efter som de skäras sönder, i IV2 lit.
vatten, tillsatt med citronsaften eller ättikan.
Endast så många äppelklyftor, som få rum på ytan af sockerlagen, upp­ tagas isänder, få rinna af på duk, läggas i sockerlagen och få koka nätt och jämnt mjuka, h vilket pröfvas med en vispkvist.
De uppläggas med hål- slaf på ett fat och få kallna.
En kopparform eller stekpanna sta-ör- jes med kallt smör och beströs med stötta skorpor, den beklädes därefter på bottnen och kring kanterna med en del af degen samt fylles till tre fjärdedelar med äppelkompott.
Den öfriga degen bredes ut som ett lock öfver äppelkompotten.
Puddingen gräd­ das i ordinär ugnsvärme omkr. 8 / 4 tim., uttages och får stå 1 f 2 tim. innan den stjälpes upp på silfverfat eller tårt- skål med tårtpapper.
Serveras ljum mçd vaniljsås.
Kombinerad Bosättnings- och Lifförsäkring är det mest praktiska sätt att medels årliga inbetal­ ningar erhålla ett eget hem till samma pris som vid kontant likvid.
Prospekt och närmare upplysningar er­ hållas gratis och portofritt, om denna annons åberopas.
U nordiska Kompaniet.
En sparsam HUSMODER * Bäcksins Timerikansfiajäs fp ufver använder atftid Tillverkas af OSCAR BÄCKSIN, GÖTEBORG.
Världsberömda.
SINGER C:0 SYMASKINS A KTIEBOLAG Filialer på alla större platser.
y-, CX0RNELIUS50r£ 0 / jAfrÄ Kungl.
Hofleverantör.
Stockholm.
Stadion, Nobless fin Smönkexm AKTIEBOLAGET ÖREBRO KEXFABRIK.
Kungl.
Hofleverantör.
Obs.I VARUMÄRKET Konservapparater, Burkar, Syltkrukor, G las, Porslin, L ampor m. m.
Billigast hos Svenska Glas- &amp; Porslins­ magasinet, 4 Östermalmstorg, Sthlm.
Illustr.
priskurant mot 10-öres porto.
Svenska Sardiner i finaste Olivolja och Tomatsås Smörgåsbordet.
för.
Ä Vid emaljmålning af husge- rådssaker af trä, bleck, korg- arbeten, blomkrukor m. m., bör alltid den bästa emalj­ färgen användas.
In^en kan i hållbarhet och brilliant ut­ seende mäta sig med China- lack.
Arsenikfri enligt nya giftstadgan.
Erhålles hos alla färghand-.
lare.
Fabrikanter: Dorch, Bäcksin &amp; C:os A.-B., Göte­ borg och Stockholm.
t LÈ ' M Prismakikare och Eme­ rn an s Fotografiska Ka­ meror till fabrikspris - f- tull och frakt.
Moderata af betalnings villkor.
Generalagent för Leitzs Ax.
Lundqvist, Handtverkaregatan 15 A, STOCKHOLM.
Allm.
10181.
Riks 87 30.
Svaga och blodfattiga, dam och äldre, böra an vända Vasens " Ferrol ", hvilket stärkande järnpre­ parat hastigt ökar kroppsvikten.
Föredrages lätt af alla.
På alla apo­ tek till 2 kr.
fl.
" Gemlas " hopfällbara Reformbord YMANS • S P E C I A L A F F Ä RE A äro bäst — s ä / jas most » Praktiska!
Blå b är s komp o 11 (f. 6 pers.), IV2 del.
strösocker (128 gr.), 2 del.
vatten, 1 lit.
blåbär.
B e r e d n i n g: Af v a t t n e t o c h s o c k ­ ret kokas en tunn, klar lag.
Blåbä­ ren rensas, sköljas i silfat och få väl afrinna, hvarefter de läggas i socker­ lagen och få koka 4 — 5 m in.
Upptagas Böra ej saknas i något hem S med hålslef och läggas i varm kom- pottskål.
Lagen kokas därefter, tills Tillverkas i flere olika modeller och den är simmig och hälles genast öf­ prislägen.
ver bären.
Serveras kall med vispad Erhålles i hvarje välsorterad leksaks- grädde.
och möbelaffär.
ÖAM UTSTYRSLAR Väl&amp;orttrad » VÄFnADs-TaiHÅ .HvirvARUArrÄa I D ET N I FÖRN / iHvete ÄR Gemla Fabriks A.-B., Diö.
R i s g r y n s p u d d i n g (f. 6 pe rs; &gt;.
2 del.
karolina-risgryn (2 hg.
), 3 msk.
1 smör (60 gr.), IV2 üt.
mjölk, [2 tsk.
Frän YSTAD v » j w HAPARAIP * salt, 2 msk.
socker (30 gr.), 20 söt­ mandlar, 10 bittermandlar, 40 g r. van­ användes liga russin, 3 ägg.
T i l l f o r m e n: 1 / 2 m s k.
s m ö r (1 0 Säljes i hvarje välsorterad parfym- ocb gr.), 2 stötta skorpor.
herrekiperingsaffär för 50 öre pr st. B e r e d n i n g: Risgrynen s köljas i isterlin i Ulrikssons Kem.
Tskn.
Fabrik, kallt vatten, påsättas i kokande mjölk - YSTAD - s och få koka under rörning omkr. 15 min.
Gröten upphälles och blandas genast med det kalla smöret, kryd­ dorna, den skållade och malda man­ deln samt de väl sköljda, förvällda och urkärnade russinen.
När gröten är kall iröras äggulorna och de till hårdt skum slagna ägghvitorna.
Mas­ san hälles i smord och brödbeströdd pajform och gräddas i ordinär ugns­ värme omkr. 1 tim.
Serveras varm med saftsås.
Y VY tvål.
Siden Begär prof på våra nyheter i svart, hvitt och kulört: Crepon, Façonnés, Chinés, Ottoman, Messaline, Mousseline 120 cm.
bredt från 95 öre metern, Sammet till k lädningar och blusar.
Plysch till jaketfe r och kåp or.
Såväl som blusar och rober med äkta Schweizer- broderier i batist, ylle och siden.
Vi sälja endast garanterad!
solida sidentyger d irekt till privatpersoner portofritt och redan förtulladt till bostaden.
Schweizer &amp; Co., Luzern S 3 (Schweiz).
Sidentygs-Export.
— Kungl.
Hoflev.
S t u f v a d b l o m k å l (f. 6 p e r s.)
.
2 medelstora blomkålshufvuden (1 kg.
), lVå lit.
vatten, 2 tsk.
salt (10 gr.) - H v i t s å s: 2 ms k.
s m ö r (4 0 g r.)
, 5 msk.
mjöl (50 gr.), 2 del.
kålspad, 3 del.
grädde eller mjölk, (1 äggula), salt, socker, hvitpeppar.
- 577 - HÀKEKA I I Oumbärlig Tid tillredning af g rät, puddingar, bakverk etc. Bästa näringsmedel för barn och sjuka!
Säljes öfverallt i 1 U- och i / s-kg.
paketer.
referenser borga för ett fullgodt ar­ bete, och torde kursen vara särdeles lämplig för » förlofvad flicka ».
E. K — k.
N:r 191.
I » Almanack för ungdom », » Kvinnligt Yrkesregister », eller » Kvinn­ liga Arbetsområden » kan ni läsa om hvad som fordras och hvad ni för öf- rigt ville veta.
Inkognito.
N: r 192.
Vid inteckning behöfves ingen borgesman.
Säkerheten för lån- gifvåren ligger ju då i villan.
Vid amorteringslån skall ni ha borgesman.
Sisse Maxwell.
N: r 193.
Ni skall skrifva till „bro­ deriaffärerna i Hälsingborg och sända prof på märkningsarbete.
Bed den per­ son i Stockholm som går i borgen för er att hon i någon broderiaffär där får ett litet kommissionslager till er, af enklare handarbeten, som ni kan sälja i er hemtrakt, till julen brukar det gå bra.
Från Bikupan och Arbets­ H VAR JE PAR STAMPLADT myran i Stockholm kan ni nog få ar­ bete med märkning.
Sissie Maxwell.
MED OFVAMSTÅEMDt VARUMÄRKE — Vill » Metta hjälpa en annan ung flicka med märkning o. dyl.?
iSkrif FINNAS I ALLA VÄLSORTERADE då till » M.
E. », Hagelsrum.
— Metta bedes vänligen och oför- .SY li K HÖRS - MANUFAKTUR- &amp; KORTVARUAFFÄRER dröjligen uppgifva sin adress till » Cendrillon », Örebro p. r. för vidare meddelande.
N: r 194.
I » Stiftelsen Konung Oscar B e r e d n i n g: B l o m k å l s h u f v u d e n a I:s minne », Stockholm, emottagas äl­ skola vara h vita och fasta.
De gröna dre bildade fruntimmer.
Får eget mö- bladen af tagas, och det nedersta af (Forts.) bleradt rum, ljus, värme, kost, lä­ kålstocken skares bort.
Kålen 6köl- N: r 187.
Ni skall försöka att allra karevård med mera för 450 kro­ jes väl och får ligga i ättikblandadt Ansökning ställes till vatten 1 tim.
Den skölj es ånyo, påsät- först få plats på en större herrgård nor pr år.
som landtbrukselev ett år.
Sedan kan tes, med blomman nedåt, i kokande, ni söka in vid någon landtbruksskola.
stiftelsens verkställande direktör och skall vara åtföljd af präst-, läkar- saltadt vatten och får koka 15 — 20 Alnarp, Ultuna m. fl.
sända er pro­ och frejdebetyg, intyg rörande sö­ min., eller tills den är nätt och jämnt på begäran med fullständig pris­ kandens samhällsställning och förmö­ mjuk, hvilket pröfvas med en visp­ spekt kvist.
Blomkålen upplägges på sikt uppgift.
Ni kan mycket väl bli landt- genhetsvillkor af 2 trovärdiga perso­ brukare med endast folkskolebildning.
ner eller civil myndighet, borgen af att af rinna.
Smör och mjöl fräsas Det ni vistas på en herrgård kan 2 vederhäftiga män för årsafgiftens 2 nan. / spadet och grädden spädas ni se år om ni finner landtbruket lämp­ ordentliga erläggande eller annan sä­ på, och såsen får koka 5 min., h var­ ligt för er.
i spridd tid­ kerhet.
— Så finnes » Hemmet för efter den afredes med äggulan, om så ning.
Det är Annonsera lätt att få dylik gamla » vid Enskede.
Föreståndarinna önskas.
- Så sen afsmakas noga med plats.
Brukar så kosta 600 kr.
pr år.
fröken Lisa .Borin adr.
Enskede.
Hem kryddorna.
Blomkålen upplägges på Sissie Maxwell.
för » Pauvres Honteux » finns i de varm karott, och såsen hålles öfver.
— Råder er att begära prospekt flesta städer och län.
Inkognito.
från Rösiö landtbruks skola, Hagaberg, Utom större anstalter finnas äf­ Jönköping.
Är ni medellös så kanske ven mindre sjuk- och hvilohem i olika ni kan blifva befriad från kursafgiften delar af landet.
Korrespondera t. ex. där, och genom själfkostning ned­ med Svärdsjö Hvilohem, Dalarne.
Där bringa omkostnaderna till c: a 25 kr.
får man ett godt, stilla hem ioch pr månad.
Fullständig kurs pågår all behöflig vård.
Prenumerant.
ßsisth- r vanligen från 1 nov. — 15 april.
N: r 195.
Visst kan ni çykla i byxor.
Inkognito.
Ti O o / v u f .S ri Medför en enkel kjol som ni kan N:r 188.
Ni bör annonsera om att ni ta på er när ni skall gå in; «5 • c önskar att öfvertaga ett litet bageri restauranter.
Sissie Maxwell.
» .Nr *.
t så får ni nog svar.
Eller också an­ N: r 196.
En vacker äkta kamé som nonsera i spridd daglig tidning och köptes nyligen, med infattning af en ^&gt;jutL ?Ar _ fråga hvar det kunde vara lämpligt # v,n.fi / m.
t / t o c-A.
t i / VM.
att börja dylikt.
Hör er noga för in­ smal arbetad guldkant, kostade 50 kr.
K. jr i * / » * / / 4C5O ' ^ nan ni börjar så ni inte kommer till N: r 197.
Fordringarna äro helt små en plats där konkurrensen är för stor.
endast folkskolebildning och någon / I / / a Uur+n » - ' «- r^aL / / a- «a / " o-r • * _- I (Stockholm finnas så mänga bagerier.
liten praktik å en poststation.
Men p r ' f u Inackordering af skolbarn är mycket lönen är också så liten att ingen arbetsamt och många om det också.
kan existera på den.
Vanligen skötes ft s / Sissie Maxwell.
tfr befattningen som bisyssla.
K t N: r 189.
Begär prospekt och upp­ L.T " I £ 4« " T * v ^ nv C - f-Ä.
- _S&gt; &gt; ' &lt;^ 4&gt; &gt;v N: r 198.
Om ni tar en rå potatis lysningar från Philp och Hellgren, och gräfver ur den något samt lägger c- / / &lt;2.r * Stockholms Privatgymnasium; likaså den med det urgräfda ned i blomkru­ från Palmgrenska samskolan, Stock­ kan skall ni få se, hur efter en ^Qw&lt;Kfi.Qc&lt;9&gt;&gt;s-T6Pc; " - S^T ' OCUHOL.
holm.
Sibylla.
kort stund alla de små maskarne AVI™.T^l.rgfo H.i h t.7 \ l.
7 3 i ' N: r 190.
C.
J.
J. tillrådes ätt krypa upp i potatisen, som ni sedan uppmärksamma annonsen i n:r 32 af kan kasta bort och fortsätta med en Idun om » Praktisk Hemkurs », som bör­ ny.
Se för öfrigt mina svar till n:r jar den 1: sta okt.
i ' Skara.
Dess goda 259 för år 1911 samt n:r 70 för år 1912.
Anna H — m.
— Pulverisera kol, helst af furuved och strö ett rätt tjockt lager öfver jorden i blomkrukan.
Säkert medel.
Inkognito.
N: r 199.
Vänd er till statens nor­ malskola för flickor, Stockholm.
K.
Äkta prima Holländska blomsterlö­ N: r 200.
Jag finner det vara min kar nu hemkomna och försändes öfver- skyldighet meddela, att undertecknad allt mot postförskott eller efterkraf.
förra våren blef botad - för näsrodnad Pris och sortförteekning på begäran.
af fru E. Holmin, Lästmakareg.
8, För förbrukare af mindre partier har Stockholm.
jag kollektioner i tre prislägen som jag — Blanda för fem .öre glyce- särskildt vill rekommendera.
rinsalfva med saften af en citron och pensla er näsa därmed, den skall snart bli bländande h vit.
Sissie Maxwell.
cinther, 8 Tulpaner, 8 Crocus, 4 N ar- cissor.
BÄSTA UTFÖRANDE!
PRIMA KVAUTE!
iM SVAR att beakta.
E PAULI?
PUTSMEDEL Kollektion n:r 1, pris 1 kr., S Kollektion n:r I pris 2 kr., n "; cinther, 15 Tulpaner, 20 Crocus, 4 Påsk­ Kollektion n:r 3, pris 5 kr., cinther^ 80 Tulpaner, 15 Påskliljor, 10 Pingstliljor, 20 Crocus.
Obs.!
Endast prima sorter hvars äkthet garanteras försändes.
Kulturan visning medföljer.
H. Magnussons Blomsterlöks-Import, Södra Förstadsgatan 104, Malmö.
GIVER HASTIGT EN VARAK­ TIG OCH VACKER GLANS AT ALLA METALLER.
(Qnoänd al ltid^ VIODOL-Tvålen, med största om­ sorg sammansatt af de finaste ingredi­ enser, är en toalett-tvål af högsta OM ALLA VISSTE hurgodt hälso- och samt Snap hjälp mot Engelska sjukan, som bryter ut vid alla åldrar intill 40 år, fås med utvärtes medel af under­ tecknad, som har 15 års praktik i Engelska sjukans behandling.
De mest framträdande symptomerna äro blodfattigdom, slappa armar och ben, gnatigt lynne, Ingen sömn, ingen aptit, somliga äta mycket, men magra ändå, kroppen blir upplöst 1 slem som stockar sig i lederna och medför kyla, kläda och utslag,, Blir ej slemmet ut- rensadt uppstår som följd däraf gikt, S reumatism, bleksot, struma eller brytes kroppen sönder.
Personer som års-!
vis legat på lasarett men ej blifvit botade hafva genom mig blifvit fullständigt återställda till hälsan.
Ingen behöfver resa hit.
Beskrif symptomerna.
Sneda I lemm ar kunna bli återställda.
# Bref besvaras mot dubbelt porto.
Tusentals intyg finnas från såväl äldre som yngre.
N. Mårtensson, Malmö K, Rundeisgatan 5. från den gamla fabriken!
Innan Maco-kläder äro fullt torra efter tvätten, är det nöd­ vändigt att i möjligaste mån draga dem tillbaka i deras ur­ sprungliga dimensioner, för att maskorna måtte bibehålla sin naturliga form; sedan strykas kläderna lätt med halfvarmt järn.
Mangling är absolut förkastlig.
Se priskuranten sidan 19 och 22!
NYA TRIKÅFABRIKEN, V ALDEMAR NIELSEN, I Etablerad 1891, TO&amp;g BRYGGAREGATAN 4, STOCKHOLM.
S t e n S t o r m.
Det är bistra tider för poeterna; himlapällen och som­ markvällen, vind och lind och stänka och blänka duga inte längre.
Det får REDAKTIONENS BREFLÅDA: vara bättre npp.
O. E — d.
Höstdikter?
Nej, det är G a b y L a m b e.
L y c k l i g t v i s f ö r e r sorgligt nog ändå!
ha vi mera urskillning än ni.
H i l d u r Nilsson.
Vi ha re dan A l g o t L.
E t t b r o t t s t y c k e n r k a t t ­ svarat ja.
Har det ej kommit till er dikten skola vi åtminstone trycka.
kännedom?
Se här: U l v K e 1 1 i 1 s o n.
U p p s l a g e t i n t e så illa om det blott varit litet bättre Ja, jag visste, att behandladt!
dn skulle komma min tillgifna katt min spisvrås blomma.
Nöj er härmed och kom inte åter.
BREFLÅDA Grundad år 1902.
Kursen för flickor, som omfattar 3 Va mån., börjar tis­ dagen den ' 2 sept.
Grundlig och praktisk undervisning i enklare och finare matlagning, uppläggning och garnering; bakning af jäsdegar och finare bak­ verk; syltning, beredning af saft och gelé.
Konservering af f rukt, g rönsaker och kött; konfektberedning, smöruppläggning, dukning, servettbrytning och.
servering; kökets, spiselns (vedspis och gasspis) och kokkärlens skötande, upp­ köp av matvaror, bokföring för hemmet; födoämneslära och köttstyckning (5 lekt.)
Dessutom en kortare kurs i sjukvård för hemmet samt (valfritt) barnavård.
, som omfattar 10 veckor med arbete varje torsdags f. m. från kl. 9 eller i / s 10 f. m. till kl. 1 li 4 é. m., börjar den 9 okt.
kl. Va 10 f. m.
I denna kurs meddelas undervisning i bakning af jäsdegar och.
finare bakverk; finare matlagning; uppläggning och garnering; konservering, konfektberedning; dukning och servering m. m. som omfattar 10 veckor med arbete hvarje fre­ dags e. m. från kl. V?
6 — kl.
9 e. m., börjar den 8 okt.
kl. Vs 6 e. m.
I denna kurs meddelas undervisning i bakning; enklare och finare matlagning; uppläggning och garnering; konfektberedning; smöruppläggning, dukning och servering m. m.
Prospekt och närmare upplysningar på begäran.
Kursen för fruar Jlftonkursen, ELISABETH ÖS TM AN-SUNDSTRAND, Riks 20 35.
Stockholm, Klarabergsgatan 40, 5 tr„ hiss.
StMmstel.
93 02.
I Guy m M välkända teimport rekommenderas till alla, som värdera verkligt godt Te.
Ut­ sökta teer af alla slag imp.
d i r e k t och le vereras i p a r t i och m i n u t fraktfritt.
Priskurant och alla upplys­ ningar lämnas af Te-Import, Västerås.
Agenter i landsorten antagas.
VÄLMOBLEEADT KUM, med.
piano, uthyres åt en à två fröknar eller skolflickor.
Äfven måltider, om så önskas.
Adr.
Fru Lundgren, Grefgat.
47, 1 tr., Stockholm.
5 O-öres tvålar för 2 O öre • Finaste, öfverfettade 50 öres tvålar 1 krona pr originalkartong om 5 tvålar vid köp direkt å Kölner- lagret, 24 Smålandsgatan, Stockholm.
Prospekt gratis och franko.
JEugna dej, pojllei Det går på ett par minuter lagar maten efter Bon­ niers sätt-böcker, så kvalitet.
bn verklig balsam för huden Ett råd En snäll m aka liljor, 5 Pingstliljor.
!
blir maken snällS Gra / / skatalog erhålles Albert Bonniers förlag, Stockholm.
frän när man liar en Ibusqvarna éFörmånliga aföetalningsviUßoi fll I U fl sista tiden flera personer börjat annonser » om ' att de bota Engelska sjukan, anhåller jag att iokc bliiva förväxlad med dessa.
En annonsör uppigifvei sig till och med äga 35 å rs praktik ehuru sjfili encL ». » + 82 å r gammal.
" Vill N i erhålla snabb och säker hjälp illll liCllli« vanligt kaffe blir, då det blandas med VICTORIA-KAFFE, skulle de alltid använda detta utmärkta kaffefillsätttiingsmedel.
VICTORIA-KAFFE är verkligen välsmakande och I motsats till vanligt kaffe äfven nä­ rande samt upphäfver till stor de l det .vanliga kaffets hälsofarliga egenskaper.
Blanda därför Edert vanl.
kaffe med VICTORIA-KAFFE frän Per Fricks Fabriker, Malmö.
- 57ö - mot Engelska sjukan och Barnförlamning så tillskril mig, ty jag har behandlat denna sjukdom i 40 åi och har ' ao ledes en erfarenhet, som ingen annan.
De reoept jag använder äro utvärtes bruk och fullkomligt oskadliga samt härleda sig från mnnktid« och hafva bringat hjälp åt mångtusende.
Engelska sjukan utbryter ^25 alla åldrar och äro symptomerna i hufvudsak följ ande: Blodbrist.
armar och ben, kalla händer och fötter, gnatigt SS lynne, Ingen s&amp;££ X rf am onmllrfo «a fa montrai &lt;mam a *.
" WJfo • Sneda lemmar kunna bli återställda.
i^tiä åtmmstone för de lida oförskyldt.
Bref besvaras blott mot dubbelt rjorto I HANNA BENG TSSON, Munkgat.
2, Malmö, vid Pildamsvftgen Tel. éa^
.
NNONSER skol a vara inlämnade till FRISK, godlynt, villig.
och ordentlig A Expeditionen senast fredag för att flicka, fullt kunnig i matlagning.
och kunna införas i följande veckas nummer.
alla övriga hushållsgöromål, helst även sömnad och väfning, får plats nu i hem i Bergslagen.
Vanl.
endast 2 personers hushåll.
1 jungfru.
Betyg, êm mak.
- • _ ref., foto och löneanspråk till Änke­ fru A. Forsslund, Kopparberg.
t ' EX. SMÅSKOLELÄRARINNA erhåller BARNSKÖTERSKOR, utbildade, er­ 1 sept, plats som guvernant för 8-årig hålla anställning genom Arbetsförmed­ gosse.
Sökande bör också vara vil­ liksom den djupaste och vackraste, erhålles genom putsning med Ahlgrens lingen.
Ilufvudkontor: Regeringsgatan lig deltaga i lättare, husliga göro­ Skinn- ocli Läderbalsam " Nobless ".
Sedan skodonen blankats några da­ 113.
Afdelningskontor: Högbergsg.
37. mål.
Betygsafskrifter, lönepret., ref. gar med " Nobless ", är det tillräckligt att putsning sker varannan dag.
Om Expeditionstid kl. 9 — - 4, lördagar 9 — 2.
till Ristomta, Ålem.
man med en mjuk lapp avtorkar dammet ock gnider skon något litet, fram­ Rikstel.
40 47.
Personlig inställelse.
Be­ HUSHÅLLERSKA, pålitlig, kunnig och träder glansen ånyo.
tyg b°ra medtagas.
» Anlita närmaste omtänksam, med vana att ha tillsyn " Nobless " blir alltså synnerligen billig i användningen, på samma gång vnntor 1 » det ger nöjet och fördelen av en välputsad sko.
Av ovanstående,-såväl som öfver jungfrur och tillfällig arbets­ ÜN enkel och anspråkslös flicka med hjälp önskas i höst till egendom på därav, att man för varje gång blott behöver använda en helt liten mängd framgår fabrikatets höga kvalitet och ändamålsenliga sammansättning.
" No­ elementarbildning önskas som lära­ Dalsland.
Svar med uppgift om ålder, bless " icke allenast framkallar en djup, vacker glans hos lädret utan håller det rinna för tre barn.
Svar med betyg lönepret-., betyg och rek.
under adr.
mjukt och konserverar detsamma mot väta och andra skadliga inflytelser.
och löneanspråk torde sändas till » M.
» C.
J. », Iduns exp.
Yaraktig glans — va raktiga skodon är alltså vad man uppnår genom - r ».
Hedenskog, Råda, Värmland.
PLATS FINNES för en snäll, arbetsam användandet av " Nobless " som skoputsningsmedel.
— DEN l:ste oktober eller förr sökes och ordentlig flicka med gladt lynne, Svart, brun, giil och vit i tuber à 35 öre.
ordentlig hus- och som hjälp och sällskap i godt (och e n anspråkslös, kammarjungfru kunnig i finare tvätt bildadt hem i stad för 2 personers Till platser, där ä nnu inga återförsäljare finnas, ex.
och sömnad samt en s. k. ensamjung­ hushåll, där jungfru finnes.
Svar pedieras gärna dir. till konsumenten 6 tuber portofr.
fru eller enkel hushållerska.
Rekom.
jämte betyg och helst foto till » Godt för kr.
2:10.
F. Ahlgrens Tekn.
Fabrik, Gefle.
fordras.
Svar till » M.
A. Avenyen », sällskap », Iiult, Småland.
Göteborg p. r.
SJUKSKÖTERSKA.
För en kompetent GUVE üNANT erhåller plats genast för i ålder omkring 30 år läsåret 1913 — 1914 å mindre herrgård sjuksköterska med fallenhet att vårda barn finnes vid järnvägsstation i norra Ånger­ nu, genom sjukdomsfall, plats ledig manland för att undervisa tvenne vid Kronprinsessan Margarethas vård­ flickor till inträde våren 1914 i sam­ anstalt för tuberkulösa barn.
Ansök­ skolans 2 och 3 klasser samt därjämte ningar med betygsafskrifter insändes vara behjälplig i hushållet.
Företräde EN 16 ÅRS FLICKA från landet öns­ EN STADGAD, skipklig och pålitlig till Direktör C. Virgin, 51 för musikkunnig.
Svar jämte lönepret.
snarast Elever i Gobelinväfnad kar plats i god familj (helst prästfa­ kokerska med fina betyg från och ref. torde benäget ställas till Kungsg., Stockholm.
emottages hos Ameli Fjœstad, Arvika.
milj) att under fruns ledning deltaga förut i flere år innehafd plats önskar " Fru Greta Schmidt, Björna.
ENKEL BÄTTRE FLICKA som på i förefallande göromål.
Inga lönean­ plats till 1 okt.
eller 1 nov.
Svar PÅ STÖRRE HERREGÅRD på Gotland egen hand kan sköta skolhushåll, får språk.
Vill anses som familjemedlem.
till » Privatplats », Iduns exp f, Sthlm, finnes plats 1 nov.
för en ordentl.
plats den 1 eller 24 okt.
Svar till Svår till » 1 okt. ».
Postfack 47, Lah olm.
f. v. b. husjungfru.
Hon bör vara kunnig i » Ordentlig », Helsingborg p. r. som på egen hand kan åtaga sig att TYSKA, 23 år, sv.
tal.
önskar plats 19-ÅRIG FRISK FLICKA, enkel och städning, enklare dukning och serve­ EN BÄTTRE ordningsvan flicka kun­ sköta 2 gossar i ålder 4 — 6 år, laga i god familj hos mindre barn leller barnkär, önskar till hösten plats 4 i ring, tvätt och strykning och för nig i malt.
och bakn.
villig att del­ och ha tillsyn till deras kläder, läsa såsom sällskap och hjälp.
Svar inom god familj för att efterse och gkota öfrigt ha ett artigt och villigt sätt.
taga i städning och allt som före­ läxor med den äldste gossen, får 8 dagar till » Deutsche », Färlöv, Skåne.
1 — 2 barn.
Svar med uppgifter om Svar med foto samt lönepret.
till kommer i ett hem får plats 15 sept, bra plats den-1 sept.
Svar till » L. », UNG-, bildad, musikalisk dam önskar lön och fordringar till » 15 Sept.
1913 », Stafva Gård, Barlingbo.
på landet nära Göteborg.
Svar med Smålands Allehanda, Jönköping.
plats som guvernant eller sällskap Köping p. r.
ENKEL, anspråkslös lärarinna, kom­ rek.
och prêt, till » Godt humör », i god familj, gärna utomlands.
JEtar UTOMLANDS, helst i Frankrike, öns­ petent att undervisa i t. o. m.
3 Nord.
Annonsbyrån, Göteborg.
undervisnings vana, genomgått handar- kas plats som sällskap och hjälp af kl. ämnen i allm.
läroverk samt i GUVERNANT TILL HERRGÄRD i när­ betsseminarium, talar engelska och bildad ung dam.
Inga lönepret.
An­ musik, får plats från 15 inst.
sept, heten af Uppsala och Stockholm.
Ung tyska.
Närmare upplysningar lämnas ses som, familjemedlem.
Svar till i norrländsk prästgård med enastående och glad flicka, helst musikalisk, med godt utseende och erkändt vin­ af Fru Maria Bremberg, Hornsgatan 66 » Utomlands hösten 1913 », Iduns exp.
naturskönt läge att undervisa 6 barn kompetent att undervisa tvä gossar, nande sätt erhåller genast plats å A, Stockholm.
f^ v. b. tidnings exp.
Svar med uppgifter å (2 gossar, 3 flickor) i åldern 8 — 12 resp. l:a och 4:de klass kurser, UNG DANSK DAM af.
god familj, år.
Dagl.
undervisning 4 tim. Ref. erhåller plats nu i höst.
Svar med tidigare sysselsättning, ålder och fa­ UNG FLICKA, prästdotter, elementar- EN bildad, praktisk, huslig och barnkär, musikalisk och intresserad af hus- samt löneanspråk torde sändas sna­ foto, betygsafskrifter, lönepret.
etc. derns tjänst eller yrke torde sändas söker hållsgöromål önskar plats till hösten plats i familj.
Helst i mellersta till » Duglig kontorsdam », Gumgelii An- rast möjligt till » K.
G. », Iduns exp., märkt » 2 pojkar », under adr.
S. Gu- Sverige.
Svar till » S. », Älmhult p. r.
(helst nov.)
i ett bildadt större hem npsbyrå, Malmö.
Stockholm, f. v. b. mselii Annonsbvrå, Stockholm f. v. b. på landet eller mindre stad, att vara UNG, bättre flicka, önskar (i okt.
an.)
KOKERSKA och husjungfru erh.
som hjälp och sällskap, komma i äl­ frun till hjälp och sällskap och äfven i höst goda platser å, s törre herreg.
PLATS SOM BARNFRÖKEN och hus­ efterse barnen.
Villig deltaga i alla dre, bättre familj där jungfru finnes.
Svar med rek.
och lönepr.
till » Nov.
1, moders verkliga hjälp finnes ledig att Helst vid bruk eller större samhälle.
inom hemmet förekommande göromål.
tillträdas den 1 okt.
för en bättre 1913 », ' Norrköping p. r.
Någon lön önskvärd.
Är van vid hus­ Lön önskas.
Närmare gm.
Fröken Mar­ flicka, allvarlig samt van att handleda LÄRARINNA, villig och kompetent att barn.
Svar med foto och betyg till önskar änkeman en bildad dam, c: a liga göromål och något musikalisk.
garethe Smith, Åboulevard 9 C.
III, undervisa 6 — 8 gossar och flickor, för Fru Hilma Lundberg, Valdemars vik.
30 å r, att med hjälp af jungfru förestå Svar till » Smålandstös », Iduns exp., Köpenhamn.
inträde i 2:dra och 3:dje klasserna ENKEL, villig flicka ined kontorsvana hushållet och åtaga sig uppfostran af Stockholm, f. v. b.
Flicka, i çamskolan, erhåller förmånlig an­ samt kunnig i maskinskrifning erhål­ 12 års snäll flicka.
Svar med foto och I GODT HEM på landet önskar .«enkel, som genomgått 8-kl. läroverk, Elisa­ ställning i höst å kyrkoplats vid järn­ ler plats " å kontor i - Stockholms när­ löneanspråk under adr.
» Köpman 43 », bättre flicka plats som hjälp och beth östmans i Stockholm husm.-skola väg i Norrland.
Svar med betyg och het.
Svar till » 1 okt.
1913 », fonder Ystads Allehanda, Ystad.
sällskap, helst där tillfälle att lära samt är musikalisk, önskar komma i lönepret.
emotses snarast under adr.
adr.
S. Gumselii Annonsbyrå, Stock­ matlagning finnes.
Är intresserad af treflig familj som sällskap och hjälp.
» Norrlänning », Iduns exp., Sthlm.
handarbete och enklare sömnad.
Nå­ Svar till » O.
F. 1913 », östg.
Corresp.
holm f. v. b. gon lön önskas.
Svar emotses tack­ kontor, Linköping.
KOKERSKA o ch HUSA, dugliga i sina BÄTTRE FLICKA ur enkelt hem, som samt till » Godt hem », Åströms Kapp- sysslor, villiga, pålitliga, önskas till är kompetent och villig att ensam affär; 40 Västerlånggatan, Stockholm.
landet, nära fabrikssamhälle.
2 pers. sköta alla förefallande göromål (utom ENKEL, bildad flicka som genomgått SOM LÄSKAMRAT åt 8-åring önskas hushåll.
Svar med betygafskrifter » 1 tvätt och skurning) får plats i två Nov.
1913 », Norrköping p. r. äldre personers hushåll från den 15 erhåller anställning vid Kronprinses- ' ettårig sjukvårdskurs önskar plats att till 1 sept, en snäll och väluppfostrad eller gosse, från bildadt hem.
I VILLASAMHÄLLE nära Sthlm finnes sept.
Lön 20 kr.
pr mån.
Svar till sam Margarethas Vårdanstalts arbets- sköta sjuk antingen i familj eller hos flicka koloni från den 1 okt.
Vidare upp­ ensam person.
Är kunnig i linnesöm­ Ref. begäres och gifves.
Inackordering plats för en snäll och enkel flicka, » F.
M. S. », Sala p. r.
60 kr.
i mån.
Svar till Fröken M. lysningar genom Direktör C. Virgin, I nad.
Goda rek.
finnes.
Svar till » 20 helst småskollärarinna, att läsa med PÅ HERRGÅRD i Småland får en väl- Fleetwood, Gräntgö &amp; V ästervik.
I Iduns exp.
en 7 års gosse samt vara husmoderns r e k o m.
, h e l s t y n g r e h u s h å l l e r s k a 51 Kungsgatan, Stockholm.
KAMRAT sökes till egen, välartad, HUSFÖRESTÅNDARINNEPLATS öns­ hjälp.
4 p ers.
hush.
Nutida bekväm- plats den 24 okt.
Sökande bör vara kas af medelålders bildad dam.
Hus­ ensam, 10-årig gosse för inlärande ligh.
Jungfru finnes ej.
Svar med frisk och ordentlig, kunnig i såväl lig, gladlynt med prakt, erfarenhet.
af elementarläroverks 1 klass pensum.
betyg, ref. och lönepret.
till » F.
H. », enklare som finare matlagning, sylt- Vackra rekom.
från 4 och 6-åriga plat­ Moderat pris, moderlig vård, hälsosam Iduns exp., Sthlm.
ning och inläggning, bak och slakt.
ser.
Svar till » Ordningsälskande, musi­ bostad i naturskön trakt, början 1 Köksa finnes, liksom särskild kokerska SOM VÄRDINNA och husförestånda­ kalisk », under adr.
S. Gumselii A nnons- september.
Närmare genom korrespon­ rinna erh.
barnkär, gladlynt, sympa­ i folkets kök.
Svar till Ftöken Ma­ erhålla plats vid Osby landthushålls- dens med komminister O. Gustafsson, skola.
Vinterkurser.
Ansökan jämte byrå, Stockholm, f. v. b. tisk dam af bättre familj plats å- thilda Rosenmüller, Tyllinge.
gods i mellersta Sverige nu eller l:sta BILDAD, musik., huslig och stadgad betygsafskrifter och lönevillkor insän­ BILDAD, musikalisk, undervisningsvan Ulricehamn.
okt.
Svar till » Änkeman 34 », Iduns flicka, enkel, god och snäll, önskas das till rektor före den 1 sept.
När­ flicka önskar, plats som guvernant i BILDAD FLICKA önskar komma i fin familj i Stockholm eller omnejd, exp.
f. v. b. snarast som sällskap och hjälp åt mare upplysningar lämnas af förestån­ god fam.
Kunnig i språk, handarb., helst där ungdom finnes, för att lära matlagning.
Svar till » Sept.
1913 ».
allt som här till ett bättre hems skö­ EN ANSPRÅKSLÖS FLICKA får plats ibland klen änkefru, samt med till­ darinnan.
Nord.
Annonsbyrån, Göteborg STYRELSEN.
mot fritt vivre i lugnt hem.
» E — m », syn, spelning och läxläsning med en tande '.
Svar med prisuppgift till UNDERVISNING-SVAN lärarinna söker » Skånska », Iduns exp., f. v, b.
Box 31, Kinna.
12-årig skolflicka i litet trefligt och plats i godt hem.
Undervisningsvan TVÅ à fyra skolungdomar kunna få bekvämt hem, där jungfru finnes.
!Svar GUVERNANT van att undervisa, äf­ i skolämnen, språk, musik.
Goda be­ ven i musik, erhåller plats- i natur­ med foto och ref. till » Familjemedlem, i tjänstemannafamilj.
tyg.
Svar » Barnavän, Samvetsgrann », helinackordering skön trakt i norra Värmland att un­ fritt vivre », Karlskrona p. r.
Centralt läge i Vasastaden.
Tillgång Sv.
Telegrambyrån, Sthlm f. v. b dervisa en flicka i femte klassen, BARNSKÖTERSKA.
En enkel, ^ bildad, till pianino.
Svar till » Höstterminen samt tre eller fyra barn i lägre klas­ barnkär flicka, helst äldre, får plats AU PAIR sucht gebildete junge Deut­ PLATS önskas till hösten af barnkär 1918 », Stoc kholm 1 p. r. ser.
Betygsafskrifter jämte uppgift att sköta 3 barn i ålder 6 — 3 år.
(Ej sche zum Herbst Stellung als Gesell­ och pålitlig flicka.
Föregående plats i UNGA SVENSKOR erhålla hemtreflig å lön samt foto emotses omg.
under tvätt.)
Goda rekom.
fordras.
Vidare schafterin, Stockholm bevorzugt.
Adr.
: läkarfamilj för barnen.
Svar till » 23- inackordering i förstklassigt flickpen- adr.
M. Rosén.
Likenäs.
under adr.
» Barnsköterska till Herr­ Martha Bennewitz, Strelitz Alt in årig », Köping p. r. sionat.
» Gerda », Berlin-Steglitz, Bis- FÖR EN FRISK, snäll flicka, kunnig gård », Iduns exp.
Mecklenburg.
LIFSUPPGIFT sökes af ett allvarligt, marckstrasse 67. i enklare matlagning samt villig att EN ALLVARLIG och undervisningsvan 19 ÅRS FLICKA önskar plats i finare medelålders fruntimmer, helst att fö­ IN meinem Haushaltungspensionat f. med ordning och omtanke åtaga sig em, lärarinna får plats i prästg.
att un- fam. att gå frun tillhanda; är kunnig restå eller som hjälp i ett kristligt jg.
Mädchen frdl.
Aufn.
Jährl.
800 M. ensamjungfrus sysslor, finnes plats fr; derv.
3:ne flickor, 12 — 7 år i vanl.
i sömnad; den 1 okt.
Svar till » &gt;19 socialt arbete; har i 10 år varit lära­ Frau Ing.
Fehre, Hannover, Waldhau- den 1 okt.
i tre personers hushåll i skolämnen, språk och musik.
Svar år R. B. », Karlshamn p. r. rinna för utbildande av tjänarinnor.
fenstrasse 17.
Lidingö Villastad.
Svar med foto och med foto, uppg.
om löneanspråk och Svar märkt » A.
R. », Iduns exp., Sthlm.
I p rästgård.
rek.
samt uppgift å löneanspråk till ref. till kyrkoh.
F. Johansson, Börstig.
MUSIKLÄRARINNA, undervisningsvan UNG ANSPRÅKSLÖS lärarinna som (privatlektioner) med goda rekom.
fr. Kyrkoherdefam.
i Västegötl.
emot- » A.
W. », Iduns exp., Sthlm.
BARNFRÖKEN, bildad, barnkär, an­ elever önskar plats i praktisk eller genomgått elementarskola och mindre tages.
en eller två inackorderingar.
EN FRISK och treflig battre flicka, språkslös, kunnig i sömnad får plats privat skola, eller hos någon finare seminarium, önskar plats.
Kan under­ Svar till » Husmoder », Bronäs.
kunnig i enklare matlagning, får plats för skötsel af två små barn.
Ansökn.
familj, 1 där hon, om så önskas, äfven visa i tyska samt något i pianospel- Vid rekreationsorten Byle, ~ från 1 okt.
i mindre familj för att jämte ref. och foto under adress: kunde deltaga i lättare husliga sysslor ning är villig att deltaga i husliga ombesörja matlagningen och jämte Fru Lucy Enckell, Aspnäsgatan N: r 1, event, kontorsgöromål.
Svar märkt sysslor.
Svar till » Undervisningsvan, naturskönt belägen i norra östergöt- land, ' mottagas nervösa personer pr frun tillse barnen och sköta de lät­ Helsingfors, Finland.
25 år », Iduns exp., Sthlm.
» Norrländska », Malmberget p. r. år.
Godt bord, trefliga rum, varmbad, tare husliga göromålen.
Jungfru fin­ Ensamjungfru, FLICKA önskar _ plats på daglig post, telefon, sjukvård.
Adr.
nes.
Svar med foto till » Barnkär », pålitlig, snäll och villig, kunnig i mat­ TVÅ unga flickor från godt hem öns­ BÄTTRE herrgård eller i finare familj att un­ Fru Eklöf; Lindesborg, Marsjö.
kar plats i bättre familj för att lära Karlskrona p. r. lagning och inomhus förefallande gö­ hems skötande.
Tacksam för svar der husmoders eller hushållerskas led­ I bildad, engelsk familj - ttARNFRÖKEN e rhåller plats att skotta romål får god plats på egendom nära ett ning deltaga i matlagning och alla i Stockholm önskar yngre banktjänste­ 3 gossar, 8, 5 och 1 år gamla Tios Sthlm d.
- 24 okt.
Svar till t » E.
' JK. », T äby.
märkt » S.
D. », Iduns exp.
f. v. b. inomhus förekommande göromål.
Har man inackordering till hösten.
Svar UNG, bildad flicka (aflagt student­ advokaten Alrutz, Djursholm.
Skrift­ Två bättre, enkla flickor, examen) af god familj önskar plats genomgått hushållsskola.
Någon lön till » Student », Iduns exp., Sthlm.
liga svar önskas.
helst systrar och äldre,, önskas i tjän­ som sällskap och lektris till 1: sta ler önskas.
Svar till » Elsa », Oskarshamn el Inackordering sökes EN KEL, ordningsfull och sparsam stemannahem med 5 barn, det äldsta P« r. bättre flicka får genast plats i närhe­ 7 år, till hjälp med hemmets falla 15 sept.
Svar till » Lektris », [Färgelanda 23-ÅRIG PRÄSTDOTTER, som genom­ i Östergötland eller Nerike i bildadt P. r. ten af Stockholm att med tillhjälp af sysslor, turvis med matlagningen, tur­ och burget herrgårdshem med större gått hushållsskola och handarbets­ yngre tjänsteflicka sköta ett mindre vis med barnens skötsel.
Ingen jung­ 23-ÅRIG FLICKA från godt hem som kurs, önskar 1 okt.
mot fritt vivre umgängeskrets af språkkunnig och be­ hushåll Svar med betygsafskrifter fru.
Matmodern deltager i alla gö­ genomgått fem klasser i samskola, plats hos fin familj i Sthlm.
Villig rest köpmansdotter i 20-årsåldern, fr. och löneanspråk till » Köpmansfamilj », romålen.
Tillfälle till kontorsgöromål önskar plats i familj som husmoders ha tillsyn öfver barn och deltaga i Stockholm.- S var till » A.
J.
A. », under under adr.
S. Gumselii Annonsbyrån, ett par timmar om dagen, om så hjälp.
Är villig, om_ så erfordras, husl.
göromål.
Goda rek.
Tacksam adress S. Gurmelii Annonsbyrå, Stock­ önskas.
Lön 15 kr.
i månaden.
Svar hjälpa till med skrifgöromål samt för svar till » Familjemedlem », Vis- holm, f. v. b.
Stockholm, f. v. b.
— hjälpa barn med läxläsning.
Svar: - UARNFRÖKEN, van vid vården af till » Familjemedlem, Dalarne », Iduns Allm.
tel. Lagnö 21 landa p. r. bam samt kunnig i sömnad får plats exp.
f. v. b.
BÄTTRE 22 ÅRS FLICKA önskar plats MOT FRITT VIVRE önskar ung bil­ i Göteborg att handhafva 2 barn, 5 Väfskoleföreståndarinna, dad flicka plats, helst på landtegen- finnes för 2 unga flickor med deladt och 2V 2 år gamla, samt i öfrigt gå all vari.
och skickl., erhåller omedelb.
i god familj, att vara fruns hjälp och dom, som hjälp och sällskap; n ha r in­ rum, hos fru Maria Planting-Gyllen- fi ' un tillhanda.
Goda rek.
fordras.
plats vid Ådalens kyrkl.
fortsättnings­ sällskap där tillfälle gifves att få nehaft plats på kontor^ i två år, i fa­ båga, Artillerigatan 28 A.
III.
A.
T.
Svar med foto, ålder och lönepret.
skola, Habo.
Vidare gen.
kyrkoh.
F. lära matlagning och för öfrigt hjälpa milj som guvernant nu i sommar.
Svar 222 23. till med förefallande göromål, där etc. till » B — a B-^-l », Iduns exp.
Johansson, Börs t ig.
jungfru finnes, helst jå herregård.
till » Anna-Lisa », Villa Kölängen, Knif- HUSHÅLLERSKA for mindre herrhus­ sta.
I Göteborg finnes genast Tacksam för svar till » Villig », Box håll vid järnverk i Värmland erhåller PRÄSTDOTTER som med goda betyg Hultsfred.
plats ledig ^ställning 1 okt.
Sökanden bör själf genomgått 8-kl. lärov.
- i större stad, UNG musikalisk flicka med realskole- kunna förestå matlagningen och för för en.
bättre flicka som är fullt hem­ examen som vistats utomlands (Eng­ önskar i plats i godt hem, för att mottager elever .från den 1 okt.
öfrigt själfständigt ordna och styra: ma uti samt villig att på egen hand.
land, Tyskland), önskar plats som meddala undervisning i vanliga skol­ Grundlig undervisning i all slags väf- et t hushåll.
Ansökningar med betygs­ sköta ett tre personers hushåll.
Svar hjälp och sällskap.
Är äfven villig ämnen, språk och något musik.
_ Svar nad.
God inackordering ombestyr es.
afskrifter insändes till märke » Hus­ ' med betyg, porträtt och lönepret.
till undervisa mindre barn.
Svar till » Rl. », snarast möjligt till » G. », Norrköping Lisa Stenhammar.
hållerska » " under adr.
S. Gumajlii An­ 1 ' » Villig », S. Gumœlii Annonsbyrå, Gö- P. r. Vimmerby p. r„- teborg.
nonsbyrå, Stockholm f. v. b. ipts LEDIGA P LATSER &gt;fOK Den varaktigaste glans åt skodonen, Stadgad flicka, Kontorsdam Till den 1 näsik.
oktober Två lärarinnor PLATSSÖKANDE Inaekopderin g - 579 -
1 i Oet bästa läkemedlet är VINOLIA O O I det naturskönt belägna Tiälåi:Päffymer ock TosJelt - Artiklar.
Ferrin Um BRCBTKflRflMElLER Enda tillverkar© A.-B.
Nissens Manu­ facturing, Norrköping.
Fås på apoteken.
Bästa järnmedel Doktor A. Kjellbergs kurs i m assage och sj ukgymnastik.
Begär prospekt!
Stockholm.
Mastersamuelsgatan 70.
Gymnastikdirektörsexamen aflägges efter 2-årig kurs af kvinnliga elever vid FOR BARNAVARDEN.
a VINOLIA PUDER och CREME äro alltid oumbärliga # för barn.
Deras ömtåliga hud blir lätt röd och narig.
Glöm ej VINOLIA, när Lillan badar.
&amp; J * J * J * Vinolia Generalagentur: Ny kurs börjar 14 sept.
Prospekt gen.
k ap t e n J.
T h u l i n, L£7 / VD.
Göteborgs.
Gymnastiska Institut, Göteborgs Arkader,Göteborg, längsta o, fullständigaste spe­ cialkars i Sjukgymnastik o. Mas­ sage.
Nästa läsår börjar den 12 sept.
Begär prospekt 1 Vid Professor Unmans Institut börjar 1 okt.
ny (ett-årig) kurs i mas- gage och s j u kgymnastik Be­ gär prospekt!
Brunkebergsg.
9, Sthlm Fil.
D:r Anna Ahlströms Läroverk utmärkt styrkande.
Apoteket Lejonet, Malmö.
IMya Elementarskolan för flickor Fin tapisseriaffär.
Småskola (äfven gossar).
Elementarskola med normalskolekompeten; Gvmnasium med dimissionsrätt.
Anmälningar kunna ske skriftligen.
Anna Ahlström, fil, fa.
29 Kommendörsgatan, Stockholm, invid Cirkusplan.
På grund af sjukdom öfverlämnas en i f ull gång varande tapisseriaffär i stad med cirka 7,000 innevånare (ensam på platsen).
Omsättningen cirka 12,000 kr., lager cirka 6,000 kr.
Närmare upplysningar frå,n Herrar i Tike Värmland, rekommenderar sig härmed i föräldrars och.
målsmäns Hugo Scharfenberg &amp; C.:o, Göteborg.
åtanke ' Skolan är en sjuklassig samskola, förberedande till realskoleexamen samt för inträde vid gymnasiet.
Dess hufvuduppgift är att, på samma gång den bereder sina elever tillfälle till vistelse i en frisk oeh vacker landtlig trakt, kunna så långt möjligt åt den enskilde individen gifva det mått af intresse vänli » tillsyn och hjälp 1 arbetet, som ofta, särskildt i brytningsåldern, kan verksamt bidraga till en karaktärsutveckling i lycklig riktning.
En naturliv ungdomsfrisk anda inom skolan, ett otvunget, förtroendefullt çk, j är s ä, p assar — ka mratlikt förhållande mellan de ledande och de ledda, en effektiv och tilltalande studiemetod samt ett godt hem åt eleven under vistelsen vid skolan äro några medel, hvarigenom vi hoppas kunna vara våra ungdomar till nytta.
.
.., Mindre begåfvade elever äfvensom fysiskt svagare emottagas garna och ägnas inom särskild klass samt genom särskilda metoder den uppmärksamhet och hjälp de i högre grad än andra kräfva.
Vanartig ungdom kan däremot icke emottagas vid skolan.
.
I För äldre eller mera försigkomna elever finnes en särskild kurs hvarje är,.
afsedd för realskolexamen med tidsvinst.
, Tillfälle till deltagande i hushållsgöromål, manlig och kvinnlig slöjd samt trädgårds- och jordbruksarbeten.
Friskt idrottslif till ' lands och sjös (Vänern.)
Alla nödiga upplysningar lämnas beredvilligast af föreståndaren, Rektor Laurells Skolhem Rektor Elias Launoll, adr.
Vike pr Kristinehamn.
DOKTOR HILLER återtager praktiken 1 sept.
Nerv- o. nervösa sjukdomar.
Hypnotisk behand­ ling.
Drottninggat.
82, Stockholm.
bereder man bäst Malmö Privata Förlossningshem, Henrik Smithsgat.
i. Tel. 39 19 flyttar den 1 okt.
till nybyggnaden vid Kungsparken.
Enskilda rum med tel. kr # 6 — 8 pr dag.
Mindre rum 100 kr.
för 10 dagar, förlossningsarvode inbe- raknadt.
Halfenskildt rum kr.
75 för samma tid och villkor.
Ref.: Doktor I. Körner, doktor O. Gröné.
Ettårig kurs i s jukvård med början d. l:ste okt.
gifves vid Mogetorps Sanatorium pr, Järle, C^Vi- dare genom husmodern:) • •.
Afmagringstvål, — a bsolut verkande. — Pris kr.
4.50 + j&gt;orto.
Franska Parfymmagasinet, Hofleverantör, 21 Drottninggatan 21.
Vårda hyn!
(Majorskan Edmann.)
Oåwnm Idéalo gör hy, hals och hän­ der vackra.
Fin parfym 2.50 Poadr » do Rix Idôalo, utsökt och oskadligt ansiktspuder B. — Rynkttnktur förminskar rynkor, gör nyn ungdomligt skär 8.25 Ohmmpolng renar fullt, borttager mjäll, ger glans 2. — Absolut oskadligt enligt handelske­ mist.
I parti och minut hos Franska Parfymmagasinet, Hofleverantör.
21 Drottninggatan 21, Stockholm, samt I d o fö rnämsta p arfymaffärBr.
om det är s J " ukt eller VärtfIn år Af friskt, • «rua h Hard) och använd Zivertz ' Extrait V egetal blsta hårkonserveringsmedel.
Rekommende- rtdt af många läkare.
Finnes till salu hos frisörer och 1 parfymaffärer samt hos Kongl Holl.
Ziwertz * Bitr., Drottninggatan 42, Arkaden, Göteborg.
Aterförsätjare rabatt.
Misspnydande hårväxt afMAGGI * Buljong-lamingarl Husmoderskurs s Matlagning (enk- y odenstamska - Skolan, Hudiksvall.
- - lare och korfberedning, konservering, dukning, servering, " finare), ' " " takning, ' " födoämneslära, väfnad och slöjd.
1-månadskurs i konservering efter moderna principer.
Börja 20 ang. Seminariekurs för utbildande af lärarinnor i huslig ekonomi och slöjd.
Börjar 20 j an.
1914.
Prospekt på begäran.
E. Hu lts Kvinnliga Utbildningsskola 1S.PLACE VENDOME PARIS; % ^ y,W Bevarar o. stärker hårväxten.
FÅS ÖF VERALLT ED.PINAUD för unga flickor å Fogelsta gård (invid Bornsjön) börjar nytt arbetsår den 1 sept.
(f. d.
Villa Hult, Knelppbaden) börjar sin verksamhet i Stockholm den 15 sept, efter samma program som pa Huslig ekonomi, väfning (och väfnadsteori), linnesömnad, kläd­ Villa Hult med husmoderskursen som hufvudämne och i öfrigt valfria ämnen sömnad, hälso- och sjukvårdslära, psykologi.
- Pris tor hel kurs k r. såsom Sång, Musik ocli Språk.
Husmoderskursën pågår i tre månader och omfattar enklare och finare Matlagning, Bakning, Konservering, Konfektbe- 1 00 0 ' - Prospekt och närmare upplysningar g:m O lga bchuM- rednins jämte hemmets öfriga sysslor, äfven fullständiga kurser i Kladsotnnad, heis, adr.
Fogelsta, Tumba.
Rikstel.
Tumba 114.
Linnesomnad, Handarbeten och Konstslöjd ingår däri.
Endast ett begränsadt antal elever emottagas, som alla bo inom skolan.
(Undantag göres för elever med föräldrahem i staden).
Skolan är centralt belägen, omedelbart intill Karl­ berg Disponerar en större villa inom egen park med vackra promenader och.
tennisplan.
Obs.!
Den enda sk ola i Stockholm med helpension där eleverna Uppgifter angående utbildning, löneförhållanden, arbetstillgång m. m. Sam­ samtidigt har ett godt hem.
Tillfälle till nöjen, sport och idrott.
Referenser.
lade och utgifna af.
Begär prospekt.
Adr.
E. Hults Kvinnliga Utbildningsskola, Disponentvillan, Fredrika-Bremer-Förbundets hyra.
Rörstrand, Stockholm.
Pris 25 öre.
Rekvireras hos Fredrika - Bremer-Förbundet, Stockholm.
I PRIVAT HEMSKOLA mottagas tren­ börjar 15 sepT.
sept.
1913 10:de Döriar 10 ± » ±o sitt 10: de arbetsår axuowai för 8 u unga uug » flickor som slutat skolan.
ne betalande.
elever som under exam, Kursen omfattar: enklare och finare matlagning, handarbete och vävning samt skolkökslärarinnas ledning vill lära födoämneslära, bokhålieri och främmande språk.
alla i ett hem förekommande göio- Närmare upplysningar och referenser lämnas av börja " undertecknade i Skara en prak­ mål.
Kursen 1-årig.
Betyg lämnas vid: tisk ' hemkurs ' för bildade flickor, om­ kursens slut.
Vidare - upplysningar ai Signe Philip, Gertrud Walin, fattande allt, som hör till ett hems Dagmar Waldner, Föreläsarinna, Stock­ Leksand, ordnande otili s kötande.
Af fullt kom­ sund.
• Rik st. 56. petent lärarinna, som genomgått frö­ ken 1 L undins slöjdkurs _ i Stockholm, meddelas- undervisning i klädsömnad, Kurser fr. 1 sept, till 20 dec.
1913 och fr. 20 jan.
till 20 maj 1914. väfning - och ' finare handarbeten:.
En­ - Bildade flickor mottagas å Nobynäs Herrgård, härligt läge i hälsosam dast ett- begränsadt antal mottages.
trakt å småländska höglandet.
Grundlig undervisning i hushåll, väfnad.
hand­ arbeten m. m. meddelas af skickliga, examinerade lärarinnor.
Godt hem.
för vidare meddelande torde reflekte­ Tel. 976 (icke H ushållsskola) Vasatorg.
1, Förfrågningar och anmälningar ställas till föreståndarinnan Fru E. von Kothen, rande vända sig till börjar hösttermin den 27 aug.
1913. ln; Fru Ester Lundqvister, Skara.
Nobynäs, Frinnaryd.
Rikstelefon 5. dervisning meddelas i allt som hör til Fröken A. Tengstrand, Pensionat hushållet, äfven kläd- o. llnnesömnac Ristafallet, Hålland.
samt konservering.
Särskilt avseende Ref: Fru Lüning, Vallhallavägen fästes vid god o. billig mat samt till­ Drottninggatan 13.
Bikstel 19 56.
43; Fröken Milow, Drottningholms­ varatagande av raster.
Skolan Ua: börjar sin andra kurs den 15 sept.
Teoretisk och praktisk undervisning i finare vägen 1, Stockholm; Fru Burenstam, tillerkänts guldmedalj 1911.
Prospek t och enklare matlagning, bakning, konservering ooh alla inom ett hem förekom­ Eskilstuna; Doktorinnan Ekelund, och anmälan genom Fru Alfh.
Rystedt mande göromål samt handarbete och linnesömnad.
Prospekt och upplysningar Prostinnan Hemberg, Sköfde; Fru Be­ skow, Borås; Fru Gunlög Thorstens- på begäran.
Emmy Oberg.
Gunborg Mytberg.
son, Skant.
10, Göteborg.
- • I vävning, linne- och klädningssöm, knyppling, spetssöm BICIUSISPJU« m.
m.
erbjudes unga flickor god undervisning under vin­ termånaderna.
Elev utför eget arbete- Hälsosam, skogrik trakt.
Ref.: Fru Cecilia Bååth-Holmberg, Stockholm; Fröken Andrea Eneroth, Stockholm; Frö­ ken Amanda Sandberg, Stockholm; Fröken Eva Sack, Strengnäs; Fröken Lotten Insjön, Nordgren, Motala verkstad.
Vidare meddelar Hildur Thorell, Helfrid Uhr, Lavkullen, Karlsby.
börjar ny hushållskurs den 15 sept.
Kvinnliga arbetsområden.
Skogsbo Hushållsskola, Leksand, Den 1 insl.
Nobynäs Hushållsskola.
.111 fsli Helsingborgs Husmoderskola, Birgitta-Skolan, E0.PINAUD OLGA SCHULDHEIS ' R utrotas med Trianonpasta utan efterlämnande af märken eller rodnad i huden.
Absolut ofarligt luktfritt me­ del — icke pulver.
Bättre än elektro- lytisk behandling.
Användes dagligen med osviklig framgång i min praktik för skönhetsvård, vid behandling så­ väl i ansiktet som å kroppen.
Pris 6 kr., till landsorten mot postförskott.
Regeringsgatan 19 — 21, Stockholm.
Försändes diskret.
MARIA ENQUIST, Kurser i klädsömnad, linnesömnad, barnkläder, konstbroderi, spetssöm, Biblioteksgatan 6 — 8, S thlm.
Riks Norr knyppling och monteringar.
,.
.
.. 3 90.
Allm.
226 62.
Höstterminen börjar 1 september.
Anmälningar skriftligt under augusti månad.
Prospekt på begäran.
Elisabeth M. Clantzberg.
Emmy Kylander.
EAU DE QUININE Råsunda (15 minuters spårvägsresa från Odenplan i Stockholm) finnes från 1 oktober eller tidigare modernt inredda våningar lediga till uthyrning till följande låga hyror: 6 rum, kök, badrum, W. C., gas m. m Kr.
.1,310:- 5 „ „ „ „ „ » „ 1,010:- 4 „ „ „ „ „ samt fri v ärme ... „ 1,100:- 3 „ „ W. C., gas m. m „ 610:- Upplysningar å Stockholms UthYrningsbyrå, Ku ngsträdgårds- gatan 12 s amt på platsen.
Franska Skolan, Vid HusmodersMan, Prospekt mot porto.
D en som vill undvika att i sommartid få en röd och fräknig hy bör ingnida den med Oatincrème som är en natur­ produkt framställd af ren hafre.
Huden får genom rationelt bruk en vacker varm färg.
\ Oatine finnes öfverallt samt hos A. W. Nording, Biblioteksg.
11, D rottningg.
63 och Birger jarlsgatan 16, Stockholm.
Åttklassig högre flickskola.
Kindergarten och treårig småbarnsskola, där äfven gossar mottagas och beredas till allm.
läroverk.
Höstterminen börjar med flyttnings- och mträdespröfnmgar d. ld sept.
kl. 1U Annonsera i Idun!
ldun u tgifves denna ve cka i A o; • f. m., allmänt upprop d.
15 sept.
kl. 10 f. in.
.
Anmälningar af nya elever hvardagar kl. 1 — 2, f. o. m.
28 augusti.
Wilhelmssons Boktr.
A.-B., Stlilm 191; - 580 - Döbelnsgatan 9.
Allm.
Tel. 78 11.
Finnes i hvarje välsorterad s koaif '
