# ID: svediakorp-per2067
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1913
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 29,396
# sentences: 1,832
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek.
Alla tryckta texter är OCR- tolkade till maskinläsbar text.
Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet.
Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bil- der för att avgöra vad som är riktigt.
This work has been digitized at Gothenburg University Library.
All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text.
This means that you can search and copy text from the document.
Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the images to deter- mine what is correct.
N: R 34 (1389) A.
26:TE ÅRG.
VANLIGA UPPLÅGAN.
I LLaSTREPADfä TI DN ING LOSNUMMERPRIS: 12 ORE.
GRursrn FOR-KVINNAN MOCH-HEMMET / I FRITHIOF-HELLBERG SÖNDAGEN DEN 24 AUGUSTI 1913 HUFVUDREDAKTOR OCH ANS V. UTGIFVARE: BITR.
REDAKTOR: ERNST HÖGMAN.
JOHAN NORDLING.
RED.-SEKRETERARE: ELIN WAGNER.
E. WALTER HÜLPHERS.
Författare till " Ca- rolus Rex ", det första Stadion­ AROLUS REX " - •det första!
frilufts- skådespelet på Sta­ dion!
Kan väl en bättre skådebana önskas för en dramatiserad " Kung Karl den unge hjälte " — och kan väl en lämpligare inled­ ning tänkas till detta slags Sta­ dion-idrott än ett skådespel, som rör sig om tolfte Karl, den sven­ ske vapenlekaren framför alla?
Förväntningarna äro också i dessa dagar högt spända, då man vet att Dramatiska teaterns bästa krafter skola möta fram vid tillfället.
Och att döma af det visserligen fåordiga, men ut­ trycksfulla beröm, som teater­ chefen och kritikern Tor Hed­ berg gifvit " Carolus Rex ", så har man äfven någonting riktigt bra att vänta sig.
Walter Hiilphers torde ha allt skäl att vara nöjd med sin debut som dramatisk författare!
Skådespelet, som är indeladt i fyra akter, börjar med öfvergån- gen vid Dniepern.
Andra akten försiggår på juldagen i Demotica, då Karl efter elfva månaders overksamhet och sjukdom ändt- ligen stiger upp från sin säng.
Den tredje akten visar honom i full drabbning på Rügen och efter nederlaget där.
Och i den sista utspelas slutkatastrofen af hans lefnads- saga — framför Fredikshald.
Det hela bildar en kedja af väl sammanförda episoder från den period, som stycket om­ fattar, och hvilka u tmärka sig genom mycken dramatisk effekt.
Särskildt de förekom­ mande lägerscenerna äro af ypperlig deko­ rativ verkan.
Konungen själf återigen är fullt genomförd som den hjälte-människa författaren velat se i honom: " den, som vå­ gar skåda genom dimman, hvarpå de döda rida ".
De hufvudfigurer, som jämte honom fram­ träda i skå despelet, äro de historiskt bekanta karolinerna Lewenhaupt och Grothusen samt en representant för menige man, Fäll- skådespelet, hvars premiär inträffar i dessa dagar.
Calla Sundbeck foto.
man.
" En svensk moder ", som gifvit f oster­ landet den ena sonen efter den andra, är styckets enda kvinnliga figur.
Detta är nu allt som vi få veta tills vidare.
Det öfriga få vi själfva se och höra!
— Jag nämnde nyss att Walter H iilphers med sin " Carolus Rex " debuterar som dramatisk författare.
Detta betyder här, att det är för­ sta gången någonting af honom framföres på scenen.
Ty åtminstone ett par gånger förut har han försökt sig på den dramatiska formen, nämligen i et t par partier af hans se­ naste bok " Den heliga elden ", där särskildt det ena stycket — " Ave, Domine! ... "
— ty­ der på att h an här rör sig på ett område där han trifs o ch känner sig hemmastadd.
— För öfrigt ha vi i novellisten Walter Hiil- phers lärt känna en fölrfattare- personlighet, som ej hör till dus- sintypen.
Och om också ej alltid klar och genomskådlig, så måste han dock räknas till dem, som städse intressera och rycka en med.
Han är en af dessa djupt lagda begåfningar, som ha sin lust och sitt kval i att söka det som ej nås i första hand, och som måste lefva i strid och kamp och själfplågeri under ständig längtan efter harmoni.
När Walter Hiilphers först framträdde som författare — det var, när han skref sina norrlands­ skildringar 1899 — 1900, " Linjer och dagrar " och " Ångermanlän- dingar " — kunde man ju äfven här skönja ett visst vemodsdrag.
Men det är hufvudsakligen under senare år som hans författarskap fått en prägel af rastlöst grubbel.
Och samtidigt med det att man sett det fördjupas och växa till i styrka har man äfven lagt märke till, att han sökt intränga på om­ råden där människotanken ofta går vilse.
Om också Walter Hiilphers norrlandsskildringar kanske ej höra till hans djupast nå­ ende arbeten eller ha kommit till under samma andliga högtryck som mycket af hvad han senare skrifvit, så finns dock bland dem åt­ skilligt, s om han kan vara stolt öfver att ha signerat och som kan räknas till det mer- värdiga inom vår novellistik.
Den utveckling, som man kan spåra i Hiil­ phers författarskap, tycks på sätt och vis vara en återspegling af hans eget lif och af de yttre förhållanden, i hvilka han drifvits af sitt oroligt sökande temperament.
Född 1871 i Styrsnäs i Västernorrlands län, där hans far var kamrer vid Ångermanälfvens flottningsförening, lefde han sin barndom och första ungdom i ett af Norrlands vack­ raste landskap, hvarest själfva jordmånen var dikt och äfventyr.
Efter aflagd student­ examen studerade han några år i Uppsala och Stockholm, men måste efter en svår
nervfeber afbryta studierna och återvända till hembygden, där framtiden på ett såg­ verkskontor inte tycktes honom vidare loc­ kande.
Därifrån öfvergick han år 1896 till pressen, som han tillhörde i många år, än i hufvudstaden, än i landsorten, tills h an — som han själf s äger om denna tid — en dag, drifven af leda och lifsångest, drog sig un­ dan till ensamheten.
Genom en god väns hjälp fick han bostad i en skogvaktarstuga bortom Arvika och långt från närmaste män­ niskoboning.
Här bodde han i tv å år, långa tider alldeles ensam med skogen, själsstri­ derna och arbetet.
Resultatet blef i synlig måtto en hel del artiklar och dikter samt en novellbok.
Ännu ett ensamhetens år tillbragte han därefter i Rintorpet, högt på en ås öfver Mangskogs kyrkobY — liksom förut själf skötande sitt hem och lagande sin kost.
Här skref han en af sina duktigaste böcker " Tim­ mer " och novellen " Pan ".
— Nu ö fvergaf Hiilphers skogsensamheten, som dock utan tvifvel förhjälpt honom till mer jämvikt.
Uppgåendet i naturen efterföljdes af ett behof att lefva till­ sammans med och för människorna.
Äfven i hans produktion märker man tydligt, huru samhörighetskänslan med naturen för­ vandlats till en b rinnande altruism, som söker sig skilda uttryck.
I hans förut nämnda bok " Den heliga elden " lockar den honom in i de metafysiska spekulationernas irrgångar, där det ej alltid är så lätt att följa honom.
Men här kommer han också med en så yp­ perlig, klar och stark sak som t. ex. inled­ ningsnovellen " Ordet " och den följande lilla vackra människoskildringen " Ljuset ".
Båda dessa tydligt no g belysande Walter Hiilphers utveckling o ch fördjupade lifssyn, lik som ' bo­ ken i sin helhet visar hans begränsning.
— Än en gång hade han nu å tervändt till journalistyrket, sedan han som gift b osatt sig i Jönköping.
Men efter två års uppslitande arbete, hvarunder han äfven anser sig ha vunnit de rikaste erfarenheter och lärdomar, lämnade han det på nytt och flyttade till Grenna, där han numera lefver helt för sin diktning i fa miljelyckans hägn.
Äf ganska stort intresse är det att följa spåren af de Hiilpherska anlagen genom släktled tillbaka.
Det är i fädernesläkten, som de starkast framträda.
Här finner man t. ex. flera medlemmar med konstnärliga och vittra intressen.
Så var hans farfars mor den på sin tid b erömda dansösen Hedvig Hjorts- berg, syster till v år store skådespelare Lars Hjortsberg.
Skalden Vilh.
Bottig er var kusin till Walte r Hi ilphers far, och den lärde topo- grafen och landsbeskrifvaren Abraham Hiil­ phers var hans farfars bror.
Den Hiilpherska släkten, som för mer än 300 å r sen inflyttade hit f rån Hiilphershausen i Sachsen, har nästan utan undantag under sex led varit bosatt i Bergslagen.
Och det är säkerligen det afskilda bergsmans- och brukslifvet med dess periodiska ensamhet i skogsbygden, som gifvit karaktären det ut­ präglade drag af tungsinthet, som äfven utmärker W alter Hiilphers.
Ett släktdrag, som man återigen endast kan lyckönska honom till, och som tydligen här­ leder sig från det Hjortsbergska ingeniet, är den begåfning han nu går att visa prof på som skapare af dramatiska gestalter.
Dra­ mat är ju dock den diktform, där lifvet mest påtagligt och omedelbart träder oss till mötes.
MARIA RIECK-MÜLLER.
• • morbbranbstänbare - brutit en er&gt;tg rättfärbigfyets lag- • ',.
- • " ' •: W t.- 4 K,.
.
ZTtåge så rifenas öben stupa neb i evigheternas bjupa gubasfafabe sift od?
såll, soef sfall t ?an l ?ämna, ren sfall l ?an lämna fronan od?
länberna (Bub i l ?änberna, core så enbast stoft t bel ?åll.
Fru Walter Hiilphers med sina små döiirar.
C. Sundbeck foto.
2ïïàge så lanbet i oånba förblöba, folfet blott nämnas i leb meb be böba, böben blir seger od?
flammanbe orb!
(^îk ' iH ' Dttaren.
Soerige är gifoet orbet om lifoet, älsfar bet falla nu, âsfan mullrar, od?
fyofoarna bunbra, ryttaren ensam far fram, som om fyunbra rösterna falla nu.
Smärtan od?
nöben gör anbe af jorb.
följbe fyans stormanbe öbesribt.
^ram öfoer fälten, os * fram sfall fyjälten sanningstraftanbe, böbsföraftanbe, l ?årbast, bär l ?agelsfurar gå stribt.
2in oar bocf stunbett ej fommen, ben sista, bå bet begärbes af Soerige att mista lifoet för lifoet, ett lifoets folf.
Dag fan bocf stiga stor för att t&gt;iga îïïarmor!
£ ?ar ben banat fyans fyjärta Soerige att låganbe, fallt för anbras od?
egen smärta?
Se, bär fästen meb fyofoen berör lifoet oåganbe oara för oärlbeit en lifoets tolf.
marfen, falla blommorna alla frostförfyärjabe, böbsinbärgabe, allt cib ben tnlba galoppen bör.
Sfam, om bet flyr från sin strålanbe ära, sf ?r att taga fronan od?
bära törnenas röba, broppanbe sting, sfyr att ett unber- folf gå unber, 5ram, bara fram öfr&gt;er åfra r od?
murar; I ?jältebåbsfunnanbe, fram som en storm meb bunbranbe sfurar, oäbret är (5ubs, är fyans gisselslag.
f} elig är creben, bragbförfunnanbe räcfa mot böben sin fungaring!
bruten är freben, trolösa sfänbare, Prenumerationspris: Vanl.
upplagans Helt år Hallt år Kvartal Lösn:r miiiiiaiii Kr.
6.50 » 3.50 » 1.75 0.12 Praktupplagan i Helt år Halft år Kvartal Lösn:r •••••••••••••••••i Kr.
» • &gt; 8.- 4.25 2.25 0.15 j ldiis Byrå o. Expedition, Mästersamuelsg.
45 Annonspris: Pr millimeter enkel spalt i Expeditionen: Riks 16 46.
Allm.
6 147.
Redaktionen: Riks 16 46.
Allm.
98 03.
25 ö re efter text.
Kl. 9-6.
Kl. 10-4.
30 öre å textsida.
Annonskontoret: Riks 16 46.
Allm.
6147.
Red.
Nordling: Riks 86 60.
Allm.
4 02, 20 % förhöjning å sår- Kl. 9-6.
Kl. 11-1.
•kild begärd plats.
Riks 8659.
Allm.
43 04.
Verkst.
direktören kl. 11 — 1.
•••••••••••••••••••••••a •••••••••••••••••••••••••••••••••••••I •••••••••••••••••••i - 550 - Utltndska annonser de­ biteras 30 öre med 20 % förhöjning å strskild be­ gird plats.
••••••••••••
SVENSK ISOLERING.
För Idun af ERIK NORLING.
ORTOM ALLT TVIFVEL LIGGER det faktum, att den svenska na­ tionens själfintresse hastigt vuxit både på djupet och bred­ den.
Närd af intim hembygds­ känsla och af medvetandet om en höjd ma­ teriell och andlig kultur, alltså af de två i kärlek nödvändiga elementen ömhet och stolthet, har fosterlandskärleken blifvit en lefvande makt i våra hjärtan, våra tankar och handlingar, sådan den icke varit p å hun­ dra år.
Väckningen ur sömnen var mödo­ sam och hade att öfvervinna en under åtskil­ liga decennier hopad slöhet och falsk blyg­ het, misstro och fientlighet a priori mot pa­ triotiskt åskådningssätt.
Väckelsemedlen voro därför både kraftiga och sinnrika, och man sparade icke på chargeringar, hvarken den geniale skalden i sina fantasisyner mot en dunkel framtid eller de mindre profeterna med sina billiga hästkurer.
Tyvärr har nu mångenstädes yrvakenhet och öfverdrift satt sin prägel på vår nyvuxna, i o ch för sig be­ rättigade fosterlandskänsla och gett den ett osympatiskt tycke af lokalpatriotisk själf- godhet.
För tjugu år sedan hyste vi en kri­ tiklös och svansviftande beundran för a l l t utländskt och en mycket häcklad imi­ tationslust, som vi förresten haft gemensam med det mest fosterlandskära folk, ty skarna.
I dag stå vi inför en motsatt ytterlighet, ett för oss långt farligare tillstånd: brist på andlig kontakt med de tre stora omsättnings- rika kulturländerna, brist på skarpsynt och klokt afpassad läraktighet, en sådan som upptar annat än modenycker och nya pa- tentbyxknappar.
* Jag skall här alldeles bortse från de fack­ vetenskapliga förbindelserna med kontinen­ ten — dessa äro säkert fasta, vidsträckta och fruktbärande.
Jag vill endast yttra några ord i e n fråga af mera populärt in­ tresse, nämligen ett mycket skönjbart afta- gande i vår redan förut ojämna och svaga allmänna kännedom om företeelserna i utlandets litterära lif.
Med några få undantag, lysande och djärfva gengångare från ett kosmopolitiskt bildningsskede, äga vi numera icke någon i egentlig mening bi l da d publik, en så­ dan som följer m ed de viktigare händelserna i Tysklands, Frankrikes och Englands bok­ värld.
Vår allmänhet har så småningom med mycken energi och slughet — värd a elt djupare syfte — uppfostrats till ingenting mindre än att anse den nyaste svenska litte­ raturen, märk väl den nyaste, au niveau med eller rent af öfverlägsen allt annat, sig själf nog och onödiggörande kunskapen om an­ dra poetiska lynnen och litterära former.
Falska upplysningsspridare ha velat och ofta äfven lyckats inge vår alltför lättledda publik en stämning, som liknar — man rod­ nar vid att nedskrifva ordet — fö rakt för " främmande " länders diktning.
Våra bokre­ censenter ha med en påpasslighet och ett ar­ tikelomfång, som stå i en löjlig disp roportion till ämnenas reella vikt och värde, afhandlat de nyutkomna svenska romanerna och dikt­ böckerna, medan de, med ytterst s poradiska undantag, af okunnighet och bekvämlighet tegat om betydelsefulla tyska, franska och engelska verk.
För de pennor, som ha lust och kompetens att emellanåt skissera en ut­ KOSTYMER ländsk litterär företeelse, läggas en mängd hinder i vägen från den journalistiska led­ ningens sida.
Våra flesta dagliga tidningar föryiligas alltmera, tillmötesgå den lägre publikens lägsta önskningar, bereda ett väl­ digt utrymme åt rena nyhetssaker, göra stort nummer af ljugande krigstelegram, berätta med feta rubriker och underrubriker om mord- " dramer ", eldsvådor och öfverkörda gummor, kåsera om aktörer och källarmäs­ tare, diverse lokalt småkram i nuet, på ett sätt som snart närmar sig t. ex. Köpen­ hamnsbladet Politikens skvalleraktighet och personslickning.
Denna moderna materiella aktualitefslystnad och närsynthet bereda alla möjliga svårigheter för de litterärt-kul- turella intressena.
Bokartiklar med svenskt ämne kunna få vänta på sitt införande i veckor af brist på plats — nä r inte en bråd- störtadt hopkommen anmälan blir synlig samma dag boken ligger i fönsterna, ett offer för nykterhetsraseriet.
Att i recensioner om enstaka verk eller genomförda essayer öfver en personlighet uppmärksamma utländsk diktning kan det således nästan aldrig bli tal om, oaktadt bladen äro veritabla pappers­ drakar.
Man bör rita ett kors på väggen, då detta häpnadsväckande verkligen inträffar och man kan våga ett högt vad om att den afhandlade diktaren är en doyen, en krönt mästare, en af dessa, som gett ut böcker i trettio år och om hvilka alla omdömeskli­ chéer ligga färdiga.
Hur ofta sker en intro- ducering med något af upptäckt och frisk doft öfver sig?
" Svenskhet framför allt " har nu predikats i å ratal, och följden har blifvit, at t bokpubli­ ken i det land, hvarifrån det internationella Nobel-priset årligen utdelas, isolerat sig, stirrat sig halft blind på den egna soliga för­ träffligheten.
Här har nu menigheten med lock och pock suggererats att njuta af en ofta plump och tråkig " heimatkunst ", äki- nationell, eller af små noveller om små spleensjuka stockholmska notarier i verken och deras butikfrökenerotik, medan den lef- ver i gröfsta okunnighet om Frankrikes hela nyare — för att inte tala om äldre — dikt­ ning, utom förstås snobbnumret i salon­ gerna, Anatole France, och heller ingenting vet om exempelvis den tyska romanens på­ nyttfödelse, dess djupsinniga experimenthåg, kärlek till problem och kontakt med eviga idéer och relativt tidsoberoende tankar.
Och dock s tår det för en hvar, som af anlag och skolning b esitter någon intuition i lit tera­ turhistorisk riktning, ganska klart, att många af de författare och böcker, som nu af kort­ synta och hufvudyra anmälare höjts till sky­ arna här hemma, äro uppblåsta storheter för dagen, hvilkas tillvaro i en oväldig framtid säkert blir täckt af glömskans spindelväf.
Ofverskådar man och väger de faktiska resultaten, sedan dagslarmet stillnat, måste man inse, att de senaste tio åren med sina många nya namn i svensk diktning äro en efterklangs- och förfallstid eller, ur mera optimistisk synpunkt, en kvan­ titativt idog beredningstid för väsentligt nya krafter och kvaliteter, som ännu ej sett dagsljuset h os oss.
Inom den yngre genera­ tionen finns i ngen enda andligen betydande, på en gång genombildad och originell, forntids- och framtidsenande, fast personlig­ het — kort sagdt, inget geni, som nypräglar för 5 kronor stycket är väl billigt?
Sänd Eder gamla smutsiga, nerfläckade kostym i och för ke- misk tvätt och prässning till Orgryte Kemiska Tvätt- &amp; F ärgeri A.-B., Goteborg och Ni blir för- vånad öfver aet goda resultatet.
Eder, t y det „ stor stüInadTTTmis * ^ jj l S jj ^ j tankar och skapar värden.
Allt är falang- full och aktningsvärd jämnstrukenhet i d enna skrifkunnighetens guldålder, hvars känne­ tecken allra mest är hvardaglig småaktighet i problemställning och faktur eller en ihålig parad med världsåskådningar i skönlitterär form, som blott visar vederbörandes intel­ lektuella fattigdom under kostymerna och som kommer oss att med ständigt frisk tack­ samhet åter söka upp Heidenstams Hans Alienus, den enda " bildningsromanen " i Sverige, en ej ovärdig frände till Parcifal, Faust, Wilhelm Meister, Heinrich von Ofter­ dingen, Der grüne Heinrich m.
fl., och glädjas åt att vi dock äga verksam en tän- kare-konstnär s om Per Hallström.
— Innehafvarna af våra största bokaffärer måste försiktigt umgås med utlandets litte­ ratur o ch töras ta in blott några få exemplar af de märkligare nya böckerna, precis som diversehandlare i småstäder göra i fråga om bättre varor, med kännedom om publi­ kens ringa köplust i dylika fall.
Våra tid­ skrifter leda sällan uppmärksamheten utåt det litterära Europa — hur annorlunda på 80-talet, då instruktiva och artistiskt skrifna essayer litet emellan lades fram!
De vid­ hålla i ställ et den felaktiga taktiken att ser­ vera vanligen rätt opersonliga och uddlösa " revyer " öfver tilldragelserna i den inhem­ ska bokmarknaden.
Naturligtvis borde just månadsskrifter ha till uppgift att behandla isynnerhet litteratur utifrån, d å ju i detta fall aktualiteten icke spelar någon så viktig roll, i stället f ör att följa dagspressen i s påren: en föråldrad diligens, som kommer med re­ flexioner och omdömen öfver närliggande ting långt efter det att det snabba moderna postväsendet i form af de dagliga bladen gett vår publik i handen, hvad den skall tycka och tro.
Och dagspressen å sin sida försummar, som nämnts, alldeles att bringa några tanke- och litteraturbref med utländsk stämpel.
Så bli af brist på vägledare och stimulans isolering och okunnighet det nöd­ vändiga tillståndet, så mycket mera som här inträdt en beklaglig tillbakagång i f råga om solida, organiskt uppbyggda språkstudier bland vår ungdom, hvilken nu fostras till af­ färsmän och turister, men f örbiser ett språks hjärta: dess litteratur.
Snart kan väl ingen här i lan det läsa fran­ ska böcker och snart upphör nog hvarje möjlighet till andrahands-kunskap om konti­ nentens boklif.
Säsongveckobladet Thalia, som bars af personlig kulturidealitet hos en fint bildad man och där goda försök begyntes att hålla en kritisk k ontakt med den litte­ rära odlingen utanför egna gränser, har lagts ned för alltid, i saknad af uppmuntran.
Detta är ett oroande tecken bland många.
Den enda tidskriften på svenska med en systematiskt ledd, rikhaltig utländsk littera- turafdelning är nu halfmånadspublikationen Nya Argus — i Finland.
I Tysklands dagliga tidningar, tråkigt ut­ styrda men gedigna, i motsats till de sven­ ska lite " tunga ", om man så vill, ägnas emellanåt uppmärksamhet åt svensk littera­ tur, vanligen i öfversiktsartiklar.
Det är ju oomtvistligt, a tt utlandet kunde och borde ta en mera intim notis om vår äldre och nitti- talslitteratur.
Men det är till gengäld ba­ rockt och förmätet begärdt af de patriotiska ifrare, som på fullt allv ar mena, a tt utlandet borde ställa sig i nå gon sorts varmare kändt lärjungsförhållande till oss eller åtminstone gå långt utöfver vissa stereotypa artighets­ fraser och s t u d e r a vår diktning med samma nit och grundlighet, som synes KLIPPAN.
ModenUlSU FltipapperSbruk.
- 551 - SpfdoWto « Finare Post-, Skwtf-, Koplm- ocfk Trycftpapper samt Kartong,, dans Uxlpapper UllverkaS « / 1
vår, ligger det en­ dast felaktighet och fara i a tt spela ignorant, att afvara barometrar på de andliga strömnin­ garna därute.
Visst är, att de tenden­ ser till själfbelå- tenhet, själfbe- spegling och na­ tionell isolering, som göra sig allt­ mer kvaft känn­ bara, för länge sen slutat att ha någon god uppgift såsom medel.
Vi ha tvärt­ om skäl att på­ minna oss Tegnérs ord: kulturvännen så själfklar å vår sida gentemot utlandet.
En sådan fordran ter sig nära nog lika naiv och orim­ lig som en önskan om ändring i s jälf- va världsordnin­ gen, tycks det mig.
Hos oss svenskar är den naturliga skyldigheten att trots våra enstaka öfverlägsna indivi­ der lära mycket i allmän litterär kul­ tur af de stora na­ tionerna med de genomodlade språ­ ken — och aldrig ha vi lärt nog.
För ett litet folk, allra­ helst ett folk m ed en så slö genom- sniitspublik som All bildning växer dock på ofri grund till slut; blott barbarit var en gång fosterländskt.
OND AG SBÀRNET MARGARETA kom till mor och far sent om hösten som något underbart ljust och lent och fint, oc h den lilla S tockholmsvåningen fylldes af hennes soliga humörs joller och små skrik.
Hon spirade i blond fägring, och hennes stora ögon började så förundrad!
ta världen i betraktande, att pappa nästan dagligen må­ ste låta henne göra en l ång resa genom rum­ men och visa henne — allt vackert och alla spelande färger.
Det biet då be­ stämd!, att de långa och äfven- tyrliga seg­ latserna i skärgården skulle upp­ skjutas en sommar.
Lillans Den lilla prinsessan skulle upplefva den­ samma under inlandets sol.
Halfårsdagen af födelsen kom, och den första hvita pärlan tittade fram i den lilla munnen, och lillan lärde att uttala både mamma och " babba ".
När läroverket då ändtligen lät pappa följa med, förde tåget den lyckliga familjen genom sommarnatts­ ljusa landskap bort till en station uppe i Värmlands skogar.
Den resan gick fort, ty lillan drömde mest hela tiden om den sista upplefvelsen, dockan Kajsa, som var så mjuk och kunde ge så lustiga ljud ifrån sig, och som var så bra att tugga på.
Men u nder den tvåmila färden på landsväg skymtade allt det nya, färgrika, luftigt skimrande liksom en sagovärld.
Det var det gryende medvetan­ dets första aning om den blå himmelen och de blåa sjöarna, den väldiga mörka skogen och de vida, leende fälten.
Den lilla hvita st ugan, lillans sommarpalats, ligger på en höjd, hägnad i norr af susande tall och gran.
Tallarnas kronor sträcka sig högt i det b lå och svaja, så att d et är en rik­ tig l ust att se på, och de smäckra stammarna lysa som guld.
Fasadens fönster blänka i solljuset, verandans fransade gardiner bukta sig i lu ftdraget.
Svalorna jaga i ry mden, dej viktiga skatherrskapet skuttar omkring nere på vägen, den sirliga lilla ärlan trippar all­ deles inpå stugan.
Humlor och skalbaggar och andra små brummande insekter locka att leka ta fatt, och fjärilar fladdra lätt förbi.
Och med sunnanvinden kommer klöfverdof- ten från vallarna berusande söt och lillan spritter i hela sin fina kropp och klappar i händerna och jollrar och skrat­ tar och ki­ sar mol so­ len.
Far tar henne på armen och säger " se, se ", och hon tar på sig en rik­ tigt förnum­ stig min och tittar be- Lillan tit­ tar till de små få­ gelun­ garna.
första bad i öppna sjön.
Lillan sjunger för mor och far.
— Siesta på stranden.
— H ängmattan i skoge n. F8r hudens vård och ansiktets skönhet Enda skönhetsmedel som Icke Irriterar huden, ' K.
ANDERSON - 552 - c h a t u " a f e k, m e d 9 ^ 2 d u s s.
kontrolleradt bordsilfver eller ock 9Vs duss.
l:ma nysilfver till Kr.
625 — 200.
Praktkatalog, ringmått gr atis.
KUNGL.
HOFJUVELERARE.
JAKOBSTORG 1.
REGERINGSG.
19-21.
A T I l y I _ A I " • • • •: I
Margaretas första namnsdag.
grundande utåt vidderna.
Där ligga några gårdar, rödmålade med hvita knutar, inramade af träd och buskar.
Och där bortom, långt i s öder, är det något stort och lysande, som fångar blicken.
Det är sjön, ständigt skiftande dagen lång.
Lillan ser och ser, och allt det växlande färgspelet därute drar henne förbi.
— Än är vattnet vindfriskt blått med mörka fläckar efter molnskuggorna och hvita skumkammar, än stålblankt under regntung himmel, än som vatlradf grått siden med silfverhvita stråk, när stormen rasar och blygrå moln tumla om.
— Är det töcknigt, ligger s jön i gn istrande hvitt dis och smälter samman med himlen.
Och oftast höljer en fin s löja i s kiftande lilasfärg vattnet och synranden; den är tunn och klar om dagen, men tätnar och blir varmare mot kvällen.
Det är en vacker sjö med djupt, klart vatten, en pärla bland insjöar.
Så får lillan, om ock flyktigt, b licka ut mot en värld, oändligt stor och underbar.
Men det är infe länge, lillan ser så långt bort, tusen saker fånga hennes blickar på närmare håll.
Mest hemmastadd känner Margareta sig, när hon sitter i sin vagn nedanför verandan.
Där sträcka sig körsbärsträdets grenar midt för hennes näsa; bladen äro så ostyriga och lekfulla, och de små händerna fäkta ifrigt efter dem.
Men plötsligt höres ett ljud, o ch lillan blir strax rysligt n yfiken.
Hon vrider på hufvudet lyssnar och tittar.
Plötsligt lyser anletet till af förväntansfull glädje, ty nu hör hon tydligt, att mamma ropar " Margareta! "
Men mamma kommer bakifrån, och lillan se r till hö ger och vänster och sträcker på sig och lyssnar.
Och så slår hon ihop händerna och ger till ett belåtet skratt, när hon ändtligen får syn på det efterlängtade ansiktet.
Utanför grinden går en väg, och på den drar så mycket förbi.
Där bär en gumma p å en korg, och hon måste småle helt hjärte- varmt, när hon ser del lilla ljusa hufvudet ruska energiskt för att uttrycka en vänlig hälsning.
Eller också är det en vagn som rullar fram, och då bli ögonen mera under­ samma.
Det intressantaste är dock att se den långa raden af kor och kalfvar, som om kvällen vallas hem från betet.
Ja, lillan kan omöjligt minnas allt, ho n ser hvarje dag.
Men när den allra finaste dröm någon gång lockar fram ett leende i sömne n, minnes hon kanske de underbara stunderna i skogen.
När far kör henne omkring på de smala barriga vägarna lutar hon sig bakåt och ligger helt stilla och sjunger, så godt hon kan, och tittar upp i det blå och väntar på allt grönt gren­ verk, som skall glida förbi.
När vagnen stan­ nar, reser lillan p å sig och granskar platsen.
Jaha, där hänger mors hängmatta och där fars under det höga, gröna taket, och rundt om lysa vackra skogsblommor.
Hvad häl­ ar svalt och skönt!
Luften doftar af barr och kåda, solstrålarna dansa och leka, vin­ den susar, och fåglarna sjunga sin jublande låt.
Små bruna ekorrar kila omkring på grenarna och göra förfärligt långa skutt.
Det är så många ljud att höra på, lillan måste vända och vrida på sig ideligen.
Och myc­ ket smått finns det att fingra på och leka med, kvistar och löf och barr och kottar, och när lillan ser upp på mor och far, s om se så muntra ut, blir hennes förtjusning ändå större.
Ibland går vagnen åt annat håll och stan­ nar på en mjuk str andsluttning, där den fina, gula sanden och den långgrunda viken in­ bjuda till bad.
Men d ärom vet lillan ingenting, förrän hon af mamma försiktigt bäres ut o ch hör det sorlande vågskvalpet under sig och ser de små klara vågorna bryta in mot ban­ ken.
Hemma i baljan är hon modig värre och bråkar och stänker vida omkring.
Men hon kan inte hj älpa, att hon hisnar en smula nu och ger till ett litet skrik; snart är hon dock medveten om si tuationen och plaskar af hjär­ tans lust.
Bra roligt är också att ligga på magen i själfva vattenbrynet midt i de lätta vågorna och sprattla med benen.
Hon kan inte förstå, hvarför hon skall tagas upp och stoppas in i det stora lakanet, just när det börjar bli riktigt skojigt.
Sedan får lillan d en präktigaste, mest oför­ falskade mat i världen.
Och hon hinner knappt le sitt soligaste leende och klappa mamma på kinden till tack, förrän hon slum­ rar in så ljuft och sundt som endast ett barn kan göra.
— Om kvällen sitter lillan mjukt o mstoppad i sin vagn vid grinden och far godnatt af de röda stugorna och molnen och blommorna.
Det är så mycket att se på, att hon högst ogärna vill in och lägga sig.
Och när hon slutligen ligger i sin bädd för natten, måste far och mor hålla henne sällskap och del­ taga i alla hennes upptåg.
Men när far knäpper ihop hennes små händer, blir hon helt stilla, och hon ser riktigt all varlig ut, medan aftonbönen läses: " Oud som hafver barnen kär, se till mig som liten är!
Hvarl jag mig i världen vänder står min lycka i Guds händer.
Lyckan kommer, lyckan går, den Gud älskar, lyckan får. "
Snart slumrar Margareta in, varm, rosig och ännu leende i sömnen.
Ute är tyst och fridfullt.
Himlen är dunkelt blå, och de mörka skogarna drömma.
Intet hundskall höres, intet rå mande.
Alla husen i byn sofva.
Men i rymden vakar den vänliga aftonstjär­ nan.
Så går lillans första sommar till styrka och kraft för k ropp och själ.
Tänk, h vad hon har sett och lärt mycket!
Solen har kysst henne, vågorna ha smekt henne.
Blommor, från doftande linnéa i juni till rö d ljung i a u­ gusti, ha lyst mot henne.
Granar och tallar ha sjungit vaggsånger.
Fåglar och bin ha fyllt luften med nya, underbara ljud.
Marga­ reta har börjat läsa i naturens stora, lefvande bok.
Och fastän hon bara är 8 månader gammal, har hon öfverallt varit en liten sol­ stråle, som värmt o ch lyst mot alla, som mött henne.
Så skall hon växa upp sund och stark och glad som allt det af sol och vind och föräldrakärlek fostrade.
MARTIN MALMGREN.
— — — — i I U y U C I IO aLiCpi I V " • • och Ni köper ingen annan.
: [- 553 - En öO-åring.
Å EN AF SKÅNES MEST IDYL- liska och natursköna platser vid Ringsjöns leende stränder i Hörby församling af Malmöhus län föddes fröken Anna Hagel- bäck den 18 augusti 1833.
Från tidigaste barnaåren hängaf hon sig med nit o ch allvar åt musikaliska studier.
Under l edning af sin fader, musikdirektören, kantorn och organis­ ten i Hö rby och Lyby, Bengt Hagelbäck, på sin tid en af Skånes skickligaste och mera kända fiolspelare, hade hon redan vid 16 å rs ålder gjort så betydande framsteg att hon an­ ställdes för att i pianospelning informera då­ varande häradshöfding Liljeroths barn å Trolleholm, hvilket gods ägdes af excellens Bonde, men arrenderades af nämnde Liljeroth.
Efter a tt under loppet af ett år ha innehaft denna kondition, verkade hon från sitt 17:de till sitt 21: sta lefnasdår dels som mu­ siklärarinna hos häradshöfding Hygrell å Slagiofla gård i närheten af Hörby dels i sitt föräldrahem, där hon såsom äldst bland tolf s yskon nog ock bchöfdes.
— Emellertid, v id 21 å rs ålder, ansåg hon sig åter böra fresta framtiden.
Vintern 1854 ställde hon färden till sin moders, Maria Lindstens, födelsebygd, Karlshamn, på hvil- ken plats hon sökte sin verksamhet genom att meddela undervisning i musik.
Genom tvenne karlshamnsbors, direktör Ull­ mans och tullförvaltare Behmers, välvilja er­ höll ho n s ina första elever.
Hennes framstå­ ende duglighet och energi på musikunder­ visningens område gjorde henne snart känd inom samhället, och allt flera och flera ele­ ver strömmade till, för a tt e rhålla hennes un­ dervisning, s å att hon nu under ej mindre än 59 år nästan uteslutande haft sin utkomst på pianolektioner.
Såsom ett märkvärdigt enastående faktum kan nämnas att fröken H. under denna långa tidrymd informerat så att säga tre genera­ tioner, då både mormor, mor och dotter åt­ njutit he nnes undervisning.
Denna har alllid bedrifvits med största noggrannhet, kraft och säkerhet, så att ej blott inom hennes egent­ liga verkningsområde, Karlshamn, utan i he la Blekinge, ja, t. o. m. i många öfriga delar af Sverige finnas de, som nu hafv a fröken H. at t tacka för sin gedigna kunskap på musikens område.
Med anledning af hennes 80-års- dag ha ock många hälsningar och lyck­ önskningar gått till den gamla, som fortfa­ rande, kraftig och full af arbetslust, med al­ drig svikande minne, kan m ed lif o ch intresse tälja för sina åhörare om svun na tider.
kommlssionärér å alla platser, där vi förut icke äro representee rade, antagas mot hög provision.
Tillskrif genast IDUNS E XPEDITION, ST OCKHOLM.
Eli minne ifrån Runö.
Vår " yala " i Àrensburgs hamn.
E FLESTA H A LÄST OM KYRK - invigningen på Runö i au gusti s ^ l l l I förra året en dag, full af de ri- kaste intryck och stämningar, fl Kanske blef för mången som då besökte den lilla s agoön ett nytt kapell in- vigdt äfven i deras egen själ, en helgad plats där klockor ringa oc h minna om att det finns ett folk afskildt från världens flärd och bul­ ler, oro och strid som i trofast kärlek hållit fast vid gamla Sverige i månghundrade år och trots ensamhet oclj nöd mången gång hållit sig uppe endast genom sin starka Gudstro!
När invigningsdagen var till ända, då foro alla gäster, men en stannade kvar och den lyckliga var undertecknad.
Festtalen hade tystnat, sången hade förklingat — de t blef natt öfver Runö.
Jag bodde i p rästgården, och ehuru jag lå g i " spökrummet " på vinden, var jag hel t nöjd ändå.
Hade jag inte län gtat till Runö i lå nga 6 år!
Jag drömde om medeltid och Gustaf Adolfs dagar!
Jag tyckte mig höra " Rullan " — Runös budkafle — (en befattning som ännu fortlefver) förtälja den sista tidende från Riga — de hade varit öfver där med yalan f — s egelbåt) och sålt sälspäck — om huru kung Gustaf Adolf hade skänkt " die grosse Burg " i Livland till landshöfding Stiernskioeld, där furstarne Lieven förut här­ skat, deras stamfader hade från den dunkla hedendomens tider kommit öfver från Sverige och blifvit en af de först d öpta i Liv­ land.
Jag vaknade, klockan var 3 på natten.
Dröm och verklighet blef till ett, ty utanför mitt fönster hörde jag det starka, gammal­ svenska tungomålet.
Det var Runöfolket som så dags, sommaren igenom efter 3 tim­ mars sömn, drager ut till arbete.
Som alla äro fria män där på ön, få äfven djuren njuta af sin frihet och springa hur de vilja o ch hästar och kor, får, grisar och gäss ha de i myckenhet, men äfven de måtte känna en fläkt af broderskapets ande, som genomgår hela ön, fy kallar Runöbonden sina djur, s å komma de lika gärna som till helige Fran- ciscus i for na tider.
Så bodde jag då midt ibland detta märk­ värdiga folk och besökte hemman efter h em­ man, de äro 28 till a ntalet, och hvarje hem­ man har ett stort rum d är fyra familjer bo.
Vi hafva mycket att lära af dem, d eras förnöjsamhet och endräkt, deras rena seder och gamla svenska ärlighet och först och sist deras oskrymtade gudsfruktan.
Vid inträdet hälsades jag oftast af den äldste med ett " Guds fred " och de lyste u pp af glädje att få tala med en svenska om det kära " fosterlandsfolket ", som de kalla oss.
De ville alltid b juda mig på någonting och kommo också till prästgården och skänkte mig fisk oc h ägg m. m. att inte tal a om alla de vackra väfda kläderna som jag har med hem, ett säkert b evis på att det hel a inte bara har varit en sällsam underbar dröm!
Mycket har redan talats om Runöfolkets seder och bruk, d ärför vill jag nu hellre be­ rätta om e n färd på hafvet med dem, ty där äro Runöborna h emma, gamla sälfiskare som de äro från u rminnes tider.
Vi — fyra Runömän, en estner, en ung flicka från prästgården och jag — f oro vid 5-tiden en morgon med yalan för att hämta post i Arensburg på Osel, hvilket man gör fyra gånger under sommaren, ty mellan ok­ tober och m aj är man utan post.
Min vänl iga värdinna ville nödvändigt roa mig och nöd­ gade mig till denna, som det sades, 2 à 3 dagars utflykt, men en inre aning sade mig att det skulle g å illa.
Jag gick me d m otvilliga steg ned till s tran­ den; hvarje dag från Runö var ju en förlust.
På resan till Arensburg hände intet nämn­ värd), utom att vi midt på hafvet kände en ryslig lukt, som kom af en rutten säl, som antagligen blifvit skjuten af Runömännen förra våren, i detta tillstånd var den ännu värd 20 rubel — 40 kronor — men fo lket var ridderligt nog att ej taga den upp i båten.
Vi hade förgåtts af stanken.
Arensburg var, i mitt tycke, en ovanligt otreflig liten stad, men omtyckt badort af ryssarne, platt och ful, lå ngt till hafve t, anti­ kvarisk utan någon skymt af poesi — och gatstenar som sylar.
Ingen möjlighet att få upplysning om någonting då de flesta, jag mötte, voro estner, som sprungo när man tilltalade dem, eller ryssar som vinkade med handen och försvunno lika hastigt på de labyrintiska gatorna.
Det gamla slottet var dock af intresse att se, där funnos en hel del svenska minnen och i ark iven såg jag m ånga namn från vår storhetstid.
Eget nog — så långt efter — kom ännu Karl XI:s namn mån­ gen livländsk baron att rodna af harm, en tredjedel af deras egendom hade då kronan slagit under sig.
På grund af stickande motvind f ingo vi ligga i Arensburg under 7 långa, da gar, och till slu t skulle vi få medfölja ryska ångaren Osilia på släp.
Vi foro klockan 3 middagen och början v ar s kön nog, men så tog ångbå­ ten mera fart och stormen likaså.
Vid half- åttatiden slogo vågorna öfver vår båt allt mer och mer.
Jag satt nära styrman, det var söm om stora badkar hvart ögonblick östes öfver mig.
Till slut, kastad hit och dit af stormen, kom jag in i den illaluktande half- öppna kabyssen.
Fartyget for upp i höjden och ned i dju­ pet, krängde och dånade.
Men det var ej längre möjligt att hålla ut; stormen tog till, vattnet fyllde båten, pumpmaskin var i olag.
Skulle tåget kapas, som band oss vid Osilia, eller skulle vi komma under ångaren?
Allt detta undrades på svenska, runska och est­ niska — — men tåget löstes upp, ångbåten hade saktat farten, kaptenen hade sett vår nöd.
— Nu g ällde det!
Inga segel voro uppe, storseglet skulle upp, kom i olag, stormen vräkte, och pumpmaskinen lagades en smula.
" Det gäller lifvet, vi förgås, " hördes rös­ terna ropa.
" Ofverlämna oss åt Gud, " hörde jag gamle Laurentz säga — ja, låt oss göra det, och jag bad dem sjunga " Närmare min G ud till dig ", de kände sången och Laurentz instämde: " Närmare hvad än det kostar mig " allt under det de arbetade af alla krafter.
En af männen sprang upp i masten för att rätta seglet, men kunde ej för blåsten; en annan klättrade upp efter h onom och — ly c­ kades!
Esfern sfod lugnt vid pumpen hela tiden, en gammalmodig skröplig maskin.
Isak Bul­ ler satt vid styret, till utseendet en gammal viking, med något af sjöröfvare också, men med en vänlig blink i ö gat när jag talade svenska med honom.
Vi vo ro nu ensamma på det vilda hafvet, ingen möjlighet ait vända, ingen möjlighet att nå Runö för stic­ kande motvind — s kulle vi förgås?
Jag lämnade mig i Guds händer och vän­ tade att sjunka i våg orna, un der d et jag upp­ fattade några ord ur bibeln d å och då ifrån folkets l äppar.
Men ann orlunda var be- stämdf.
I st ället för i dö dens famn hamnade vi på kvällen klockan 11 vid Abro, en liten ö långt bortom Osel.
Där fick jag sätta mig i den vattenfyllda lilla jullen på botten, med armarna så godt som i hafvet, hvars vågor vräkte och slogo öfver oss.
Elina, de n unga flickan, o ch jag buros se­ dan i land.
Två af besättningen följde oss.
Genomvåta och trötta gingo vi nu på okända stigar och slätter genom trakter, där estnerna bodde.
Arvid Bissa i s petsen, bä­ rande min li lla reskorg på sina axlar.
Långt, långt fingo vi gå.
Ett ljus lyste ur en stuga.
Ändtligen kommo vi fram.
Bissa knackade sakta på ett fönster och slutligen kom en man ut, en estnisk bonde.
Bissa som kunde estniska, berättade att vi varit i sjönöd och att vi bådo om en vrå i köket öfver natten.
" Främmande i stugan, kan ej hysa flera, " löd det lakoniska svaret.
— " Kunna vi få ligga på en höskulle, " frå­ gade jag.
Ja, det skulle vi få, och en kudde och filt l ämnade mannen mig vänligt.
Så klättrade vi upp i mörkret på en hög brant, skakande pinnstege till höskullen, som låg under takåsen.
Våra Runögubbar, Bissa och Hollinger, som delat våra vedermödor, förtjänade nu dela vår rikedom och lyx!
Att få något varmt att dricka kom ju ej i fråg a, en choko- ladkaka delade jag emellertid med de andra.
I Guds händer somnade vi in till sl ut.
När jag vaknade på natten, kände jag en af Runögubbarnes hufvud ej långt från mitt och jag hörde hur han snarkade.
Att öfvernafta så där med Runöfolket föreföll m ig helt na­ turligt, so m hörande till äfventyret.
Grynin­ gen kom, det var söndag.
— S amma mot­ vind, samma oroliga himmel.
Bissa och Hol- \ Ko » » ' s Hongkong TäéWMn KOKBOK I är den mest omtyckta thédryck.
»: Till salu i alla finare speceriaffärer.
: - 554 - af ELISABETH ÖSTMAN är den bästa kokbok för det: svenska hemmet.
På mindre än 2 är har d en utgått i • öfver 25,0 00 ex. - Pris: K r, 5:50inb.
:
linger hade nästan klifvit öfver oss, när de vid 5-iiden begåfvo sig ned till sin båt.
Det blef en lång dag för oss, vi l ågo mest p å höskullen.
Att göra sig förstådd af est- nerna var så godt som omöjligt, men genom teckenspråk fingo vi litet att äta, surt svart bröd, fläsk och potatis — men deras te gjorde mig mer sjösjuk än färden på hafvet.
S å skulle vi nu tillbringa vår andra natt p å höskullen, en betydligt kallare natt.
Det blåste och drog förfärligt, ty d et var hål och öppningar öfverallt i väggarna och kacker- läckor och obehagligheter af allehanda slag.
Klockan 5 på morgonen kallades vi af Runö- karlarne.
På några minuter voro vi i o rd­ ning att gå men jag tiggde mig till en smula mjölk och vi fingo betala efter behag.
Nu började vår färd igen i svå rt och byigt väder.
Jag var nu s å förbi att jag krö p in i kajutan, men där trängde vattnet ändå in för hvarje störtvåg.
Stormen dånade som om fartyget skulle bräckas i spillror.
På runska talades nu, men s å mycket förstod jag, att stormen var så stark, att de ämnade vända flera gånger af fruktan för lifvet.
Bättre ut till hafs än till Arensburg igen, tänkte jag.
I död sfara voro vi gån g på gång, Laureniz sade att han aldrig i sitt l ånga lif i kamp med storm och faror sett så många skydrag på en dag, sex hade passerat all­ deles nära invid os s.
Det pep i segle n s om från otaliga hvissel- pipor och i förening med åskan, som mull­ rade, lät det som en mäktig stor orkester!
Ja, vi voro i dödens händer, men Gud tog oss därur, och slutligen saktade stormen.
De sista timmarna måste vi t. o. m. t aga till årorna och kommo verkligen, ehuru sent på aftonen, fram till Runö.
Pastorns och flera af folket mötte oss vid stranden, vänliga och glada att se oss.
Det var som att komma hem efter en månad i s vår landsflykt.
VIRGINIE KANTZOW.
M À G G I.
En liten historia af CARL SVENSON- GRANER.
L1TEN DAM iSSåil ÜK81 AG H A m R n a E N nffe R i l l bland i bekanta, en liten f liy |||11 stockholmska, och hon heter m J p l l Maggi.
Hon har ljust hår och rajjUliSJ gråblå ögon, som lysa och spela.
Men ibland kunna de rikta sig så be- stämdt på ett föremål eller en person.
De ha redan lärt si g iakttaga och värdera.
An­ nars är Maggi bara fem år.
I somra s bodde hon ute på Dalarö, och det är där denna lilla historia tilldrager sig.
Det ä r nu klart, att Maggi tycker om godter som alla små damer vid den åldern.
Hennes föräldrar handlade ute på Dalarö i en hö- keributik och i den butiken stod ett biträde som hette Blomqvist.
Ja, den Blomqvist, hvad han var för en schangtil karl!
lian hade af den goda natu­ ren utrustats med alla de företräden, ett hö- keribiträde på landet behöfver för a tt slå an på den jungfruliga publiken.
Den sökte sig också helst till de n butik, där Blomqvist sto d och expedierade, med blyerts bakom örat och ett sött småleende på läpparna.
Han bar också violett halsduk och hans hår var så finkammadt, att det var en fröjd att se det.
Och därtill p ratade han ledigt me d fru­ arna och jungfrurna, då han dök ned i s ill­ tunnan, skar af på korfven eller lade in kry d­ dor i s trut.
Maggi följde alltid med sin m amma, då hon hade ärende till hökeributiken.
Och då fru Berg och Maggi kommo in, bugade Blomqvist, så han nästan slog pannan mot disken, och s å sade han: — Ser man på, lilla fru Berg är ute och går — ser man p å!
Hvad får det lof att vara för smått och g odt i da g.
Färska varor, nyss in­ komna, färska, goda varor och reell behand­ ling!
Blomqvist for f ram och tillbaka mellan lå­ dor och tunnor.
Han pratade i ett, medan han expedierade.
Maggi följde honom med sina stora, iakttagande ögon.
Men hvar gång han gick förbi den stora, granna kara­ mellburken och de öppna lådorna med choklad, hvars stanniolpapper lyste och loc­ kade, hvar gång han gjorde det, spratt det till litet i Maggis hjärta.
Men när nu fru Be rg fått, det h on sku lle ha, och gick, d å bugade Blomqvist ne d mot dis­ ken igen och höjde skämtsamt och litet ko­ kett ena handen i luften, viftande med fing­ rarna, högst afmätt och korrekt.
— Adjö lilla fru Berg, sade han.
Adjö lilla fröken och glöm nu inte bort oss vid förefallande behof.
Alltid färska varor och reell behandling.
Fru Berg och Maggi gingo hemåt en dag efter elt besök i butiken.
Det var tydligt, att Maggi tänkte på något, ty hon var så fundersam och tyst.
Ja, nä r de mötte ett par af hennes allra bästa små väninnor, så brydde hon s ig inte om dem utan gick bara vidare med sin mamma.
Till sist sade hon: — Vet mam ma, den här Blomqvist ...
Hon hejdade sig.
— Ja, hvad är det med honom?
— Jo, vet mamma, den här Blomqvist, han är min fasa.
Hon tryckte på ordet " fasa " och såg djupt skakad ut.
Så gick det en tid.
Och dagarna gå så fort därute på det ljusa Dalarö.
Himlen är blå och vattnet blått och allt ä r en e nda stor lycksalighet.
Båtarnas hvita segel lysa mot det blå vattnet, s om krusar sig på fjärdarna, men inne på stigarna lyser det af unga flickor i hvita, tunna k länningar och hvita sko r, flic­ kor som äro så välkammade i håret, att det vore synd dölja det med en hatt.
Och går man genom Schweizerdalen hör man unga röster klinga från tennisbanan, där bollarna flyga öfver nätet — oc h så komma vi fram till Askfatet.
Hela stranden med sin buktande linje, bak hvilken sk ogen står som en bl ågrön kuliss, lyser af hvita och bruna kroppar — och allt är ganska godt som på första ska­ pelsedagen.
Men en dag framme i augusti kommer det en hel svärm grå pansarbåtar och lägger sig midt ute på en af fjärdarna.
Stigarna börja vimla af unga sjöofficerare i välpassande uni­ former och af blåa matroser.
Men det vim­ lar också af hvita, unga flickor med smala halsar och med en än mera välordnad frisyr.
Det sorlar och brusar af unga röster.
Det är sommar och blå luft.
Lifvet är så ungt och vackert, lika blankt och lockande som de skimrande vattenytorna.
Lossa och styr ut, tag oss, leende äfventyr, och för oss ut, ut mot hafvet!
Men om kvällen spelar musiken boston och two-step uppe på hotellet, som strålar och lyser, och därinne skymta hvita flickor och blå officerare och allt är förtjusande roligt och förtjusande trefligt.
Men ute på det dunkla vattnet ligga de stora järnkolosserna och se så hotande ut.
Då och då skimrar det iill u te i det blå och dunkla af e lektriska ljus­ signaler.
En sekund tändas pärlband af gula, af röda lampor.
Så slockna de.
Nu igen men i ny sammansättning.
Folk s tå och stirra ut mo t båtarna.
Det susar litet mörkt och höstligt i träden.
Men å ter och åter - 555 - tonar bostonmelodien genom hotellets öppna fönster och sorlet vaggar med i dess takter.
Det är som en dröm, som en saga.
Nästa dag äro båtarna ' borta.
De hvita flickorna gå ensamma igen eller nöja sig med den ordinarie uppvaktningen.
Bollarna komma i gång igen vid tennisbanan — allt är lika roligt och lika tråkigt igen.
Under all den uppståndelse officerarna förorsakade på Dalarö ha vi glö mt bort Maggi.
Hvad har hon nu tag it s.ig.
till unde r denna långa t id?
Ack, hon har hoppat hage, flugit i g ungan mellan träden och slagit vol­ ter, som är hennes specialitet.
Hon har kas­ tat ring på krok och förfärdigat pärlhals- band.
Hon h ar tagit sönder sina dockor gri­ pen af lust att se huru de ta sig ut inuti.
Och hon har lekt " mamma och barn " med sina väninnor — och så en dag fick hon följa med herrskapet Herz ' jungfru Anna för att handla i hökeriaffären.
När nu Anna och Maggi träda in, så är Blomqvist gen ast idel förbindlighet.
Han lå ter den ena kvickheten efterträda den andra, han 1er, han bugar, ögonen lysa — ha n är i d ag vid briljant k ondition.
Maggi följer hans rö­ relser med stora, iakttagande ögon.
Men hvar gång han går förbi den granna kara­ mellburken och chokoladlådorna spritter det i hjärtat.
Kanske ändå nu?
Men Blomqvist vet om inget.
Han låter artigheterna mot jungfrun flöda, och han klappar Maggi på hand öfver disken, men Maggi hon drar litet stolt handen tillbaka.
Då händer det.
När Blomqvist fått notan färdig, rullar han med en oefterhärmligt rund handrörelse en strut, låter handen dyka ned i karamellburken, i den granna kara­ mellburken — Maggis ö gon bli d jupt och in­ nerligt iakttagande — och öfverräcker sist den lilla strut en till Maggi, s om niger till litet förläget.
Men i sitt stilla sinne tänker hon: — Se så där; det kunde han gjort för länge sen i stället för att buga och prata, i stället fö r a tt vifta så där med fingrarna och vara min f asa.
Men när de komma hem, rusar Maggi in till sin mamma och visar s trålande af glädje struten, hon har i hand en.
— Se, se, ropar hon, s e hvad jag har fått af Blomqvist.
— Jo, jag tackar jag, sä ger modern.
Blom­ qvist h an vet han, hur han skall ta folk.
En hel strut — oc h så featerkonfekt.
Men, fo rt­ sätter modern och söker se allvarlig ut, att Maggi tagit mot konfekt af Blomqvist, han som är Maggis fasa.
Maggi ser litet fundersam ut.
Hur skall hon komma från detta?
Men hon har mun­ nen full me d konfekt och mumsar på af alla krafter.
Det där andra får hon väl reda ut sedan.
När hon nu en gång fått konfekten, så kan hon väl inte låta bli att äta upp den.
Men sen konfekten är uppäten, sätter Maggi sig i ett hörn och funderar.
Gång efter annan gå blickarna till modern, som sitter ute på verandan och sysslar med ett handarbete.
— Men hvarför går infe Maggi ut och leker?
f rågar mamma.
Ut med s ig i sole n!
Då kommer Maggi framglidande mot mo­ dern.
Hon sm yger in i hennes famn, som om hon ville ge ett djupt f örtroende.
— Mamm a, hviskar hon.
— Ja, M aggi lilla, hvad är det?
— Jo, Blo mqvist ... hon hej dar sig litet.
Modern manar på.
— Ja, hv ad är det med Blomqvist?
Maggi s varar: — Jo, jag har tänkt noga efter, och jag tror inte, a tt Blomqvist är min f asa längre.
EN FÖRSTA BILDEN I DEN serie fotografier, som afspegla veckans händelser, är en grupp­ bild af det andra nordiska skol- kökslärarinnemötets 300 delta­ ^ gare.
Mötet, som hölls i Göteborg, hade till ordförande fröken Ingeborg Wallin från Stock­ holm.
Föredragen och diskussionerna rörde olika former af huslig ekonomi i de fyra nor­ diska länderna.
(Foto Olga Rinman.)
Â bild 2 se vi landshöfdingens dofter i Västerås, frö­ ken Elisabeth Wersäll, med sin brudgum fri­ herre Beck-Friis samt tärnor och marskalkar.
Fotografien från Ernst Bloms ateljé är tagen å Västerås slottstrappa.
Prins Carl, p rinsessan Ingeborg och hennes syster prinsessan Thyra ha i dagarna gästat hofmarskalken grefve Philip Klingspor å Ekenäs slott i Ö stergötland.
Bild 3 visar värdfolket, grefven och grefvinnan Klingspor, med sina furstliga gäster i slotts- portalen.
(John E. Th orin foto.)
Bild 5 är tagen den 14 augusti å slottet Torönsborg, där slotts­ frun grefvinnan Ebba Mörner firade sin s extio­ årsdag.
Fotografien är af K.
L. Lindelöw, Norrköping.
Bild 4 återger en situation från Stockholms läns skytteförbunds 10-årsjubileum llöifi söndagen den 17 augusti.
Högtidligheten fira­ des med st ora skyttetäflingar å Stora Skuggan.
Äfven damerna hade en täflan, och den unga damen ytterst på vår bild är första pristaga- rinnan fröken M. Fryckman, Björksnäs.
(Th. Modin foto.)
Slutligen meddelas äfven en bild af Oresundssimmarna före starten i Lands­ krona.
I denna af Dagens Nyheter anordnade sportsliga kraftmätning, som ägde rum i söndags under synnerligen hårdt väder, blef segraren kandidat Stenström (stående å öfre raden till höger å bild 6) som på nio timmar simmade en distans af 2 0 km.
(Foto R.
C öster.)
FR4D 1 DRIFVA PÅ MÅFÄ 1 DEN || v \ pMl gamla staden inom murarna limllÄl mec * herrar Romdahls och R oos- vals ord ringande i öronen och omsusade af hela tidningspole­ mikens storm.
Blås friska storm!
Alltid ren ­ sas luften, och ett och annat grobart frö kan­ ske fastnar.
Vi g å på d e gamla, krokiga, smala, knagg­ liga gatorna.
Hela stadsplanen med gatu­ nätet är kvar sedan medeltiden — men hvar äro alla medeltidshusen?
De ha krupit ned i nedervåningarna eller källarna, endast några få stå någotsånär orubbade kvar: gamla apoteket, trappgafveln, som skymtar uppe i gränden från Donners plats — för att endast nämna ett p ar.
Ungefär 90 medeltidshu s har man hittills funnit lämningar af, mestadels som källare i nuvarande hus — källare med hvalf och massiva pelare som kryptan i en kyrka.
Af somliga finnas endast murrester inne i trädgården, som Kalfskinnshusei i Borgmästarns trädgård t. ex.
Huru gamla äro då de Visbyensiska husen, kåkarna, " fiskarkojorna ", som synas oss så pittoreska bland murgrön, valnötsträd och rosor?
Knappast n ågot enda från 1500-talet.
Ett mindretal från 1600-talet.
Huset med vapnet öfver porten midt emot Drotten, har medeltid i käl laren, men för öfrigt ä r vapnet mycket äldre än huset, som säkerligen är byggdt på 1700- eller början af 1800-talet.
1700-laIs h us finnas här många, däraf några af de största i staden, såsom det Hårlemanska och Flickskolan — hur måtte inte de ha stuckit af mot omgifningen på sin tid!
Det öfvervägande antalet torde nog v ara byggda på 1800-talet, småhus, byggda utan någon arkitekt alls.
I o o I s i o l o M I p
Vi stanna framför det proportionerliga, prydliga, mycket beundrade lilla huset midt emot Biskopsgården — en riktig liten pärla.
Det flyttades från Foie i slutet på 1700-talet och förseddes då med sina snidade pilastrar och sirater.
En ga mmal gumma, som bodde på Klinten häromåret, berättade, att hennes morfar varit med om att flytta det.
Och dess arkitekt?
En bybyggmästare — " n amnlös, odödlig ", låtom oss hoppas i änn u några år­ hundraden.
En medlem af Visby byggnadsnämnd upp­ lyser oss om, a tt det förra året kom in två förslag till nyb yggnader.
Två hus om å ret — det är bra litet att göra för en af staten af- lönad stadsarkitekt!
Nå, men ombyggnader då?
Ja, inte vilja de i allmänhet kosta på arkitektritningar till d et.
Vi bo själfva här i ett 1700-tals hus, trångt och obekvämt och med bjälkar i det låga taket.
Vår värd ville häromåret bygga ett t r a p p t o r n för att öka utrymmet — nu m åste möbler och saker till vindsvåningen tas genom gafvelfönstret med uttagen post.
På våra ifriga föreställ­ ningar afstod han emellertid.
Men han sör­ jer ä n i dag sitt i rapptorn, och det vet han precis, hur han skulle ha byggt utan att f råga någon arkitekt.
— Ja, m en om de skulle få ritningarna gratis till sina ombyggnader?
— Det s kulle inte hjälpa, u tförandet skulle i a lla fall stå dem dyrare än om de gjorde ritnin­ garna själfva.
Att för Visby inom murarna skall gälla samma byggnadsordning som för alla andra städer i ri ket är däremot hemskt.
Måtte det i tid få en särskild byggnadsordning, som passar till den medeltida stadsplanen, och som kan bevara vår riksklenod för fl era skandalhus!
Hur vi drefvo och tittade in i vår a välkända, pittoreska små vråar, g årdar och krypin, med gamla apotekets trappgafvel stickande upp bakom den murgrönsklädda stadsmuren, en gammal förfallen trädgård, stockrosor och låga tegeltak, kaponiärens dunkla, öfver- klängda grotta kommo vi till en liten vrå nära sjömuren, som för ett par år s edan var förtjusande.
Då låg den inne i en pri­ vat trädgård — en bit af stadsmuren med murgrön, en damm med foreller och midt i den ett fallfärdigt lusthus — en stämningsfull, mystisk halfdager under gamla träd.
Äga­ ren ville stycka tomten, den gamla dammen skulle igenläggas, och ett nytt hus byggas där.
Staden köpte då med berömvärd pietet in biten och ordnade den till öppen plante­ ring — men, o, ve, " linjalbacillen " var med, man c e m e n t e r a d e i skarpa hörn rundt kring dammen och satte ett simpelt j ä r n ­ r ä c ke omkring.
Lusthuset är naturligtvis borta, forellerna och muren äro kvar — men stämningen — — — För närvarande pågå utgräfningarna i St. Nikolaus och skola afslutas i å r.
Man har redan börjat lägga igen det, som föregående år blottlagts och som nu är ritadt, uppmätt och inlagdt på planen.
En insändare klagar öfver, att det går så långsamt.
Ett sådant noggrant vetenskapligt arbete måste ta tid, särdeles som man e j kan arbeta med så stor styrka, då hvarje mans arbete måste noga öfvervakas.
Karlarna äro emellertid mycket intresserade af att förhjälpa sin " doktor " till goda resultat.
De äro öfvade att taga vara på minsta målade glasskärfva — hä r om da­ gen hittades hälften af en ornerad benknapp, säkerligen en dyrbarhet för den medeltids­ dam, som tappat den.
Saker förfärdigade af ben voro, som bekant, mycket omtyckta under medeltiden.
Arbetarna visa sig mera intresserade för vetenskapens forskningar än nyss omtalade insändare, en af Visby för­ nämsta borgare.
För ett par dagar sedan måste ett par grenar af en fläderbuske, som står i koret, afskäras, för att man skulle komma åt att gräfva.
" Hur skall det nu gå för oss? "
sade arbetaren.
Han följer med intresse tidningspolemiken.
Denne samme karl bodde med sin familj i en af kåkarna vid S:f Lars, och där voro de ständigt sjuka.
Nu ha de flyttat till Klinten och hans lille Kar l-Gustaf ser ut so m hälsan själf, där han tagit sin position i ruinen, och mor ser också präktig ut, när hon kommer med fyra-kaffet.
Kåkarna äro nu af hälso­ vårdsnämnden utdömda som människobonin­ gar, men staden har med berömvärd pietet låtit dem stå kvar.
Tidigt nästa vår sås gräs i Nik olaus och om ett par år växa där nya buskar och träd utom de kvarstående, och murgrönan — s om aldrig rörts — h ar slingrat sig vidare.
Men man skall d å veta, o m ma n nota bene v i l l veta det, hur den kyrka såg ut, som domini- kanerna fingo u pplåten åt sig, då de kommo på 1200-talet, och som enligt sägen skulle vara byggd 1097, m an skall ha reda på do- minikanerkyrkans olika skeden, man skall veta platsen för den graf, där sannolikt Petrus de Dacia hvilar efter sin lån ga, märk­ liga lefnad m. m.
Men för all del förskona våra stolta ruiner från vetenskapens strål­ kastare, låt oss sitta i den sköna grönskan och drömma — oc h kanske somna.
Låt oss behålla våra berömda sagor om gullgåsen, den gömda skatten och skomakargesällen Salzwedel, som steg till rangen af en af Visby förnämsta borgare.
Hvad bry vi oss om att gå i S:t Klemens och se på vår första missionskyrka, på de mördade missionärer­ nas eller kyrkobyggarnas dubbelgraf, på den sekel efter sekel nyuppförda kyrkan med sin kyrkogård.
Hvad angår oss af fädrens steg slitna trösklar, af pilgrimmers knäfall nötta hällar, sägner om Botair af Akebäck — — — Vi vilja ej ledas af vetenskapens " torra hand " till nya upptäckter, större vetskap om me­ deltiden, vidare vyer!
Utan att vetenskapen får " sticka sin spade " i ruinerna, lär nog aldrig deras historia bli klar.
Jag undrar just, hur muren o ch ruinerna skulle sett ut, om ej riksantikvarien och Vit­ terhetsakademien hållit sin hand öfver dem, Riksdagen beviljat anslag, och konservering utförts under sakkunnig ledning, innan det bief for sent.
Se på Olof och Gertrud — d är just intet fanns att rädda!
De massor med hästkranier som kommo upp vid förs ta årets gräfning i Nikolaus skvallra om en länge se­ dan förfluten förnedringstid, antagligen då hästkött var orent och " rackarn ", som bodde vid Norderport fick slakta hästarna — i skeppet till S: t Nikolaus.
Den nästan out­ rotliga svinmollan i S:t Klemens skvallrar äfven om en l iknande förnedringstid och den så sen som i mannaminne, då det inre var belamradt med svinhus, oxstall och bränn­ vinsupplag.
Men den tiden passade kanske bättre ihop med gullgåsen och Visbybornas känslor än den n uvarande alltför " vetenskap­ liga " stämningen.
MÄRTA EKHOFF.
Ella Hults kvin nliga ufbildningsskola, som under en följd af år varit stationerad vid Kneippbaden, Norrköping, har nu flyttat in i gamla disponentvillan vid Rörstrand i Stockholm.
Dess verksamhet kommer att fortfara under samma ledning och efter samma plan som den förut i Idun utförligt skildrade, och en ytterligare fördel för dess elever är att framstående lärarkrafter i skilda ämnen lättare kunna förvärfvas i Stock­ holm.
Skolan, som är fridfullt och vackert be­ lägen i egen park, har endast plats för ett be­ gränsad!
antal helpensionärer.
Till kursen, som börjar den 15 sept., böra därför anmälningar ske fortast möjligt.
- 556 - GY / / / •) ^ - ^nlDUNS FOREGÅENDE VECKA UTGIFNA (uS))) Christina Nilsson-nummer har väckt så-!
väl vår läsekrets ' som våra presskolle­ gers lifliga b ifall.
Åtskilliga tidningar ha åfergif- vif brottstycken ur det intressanta innehållet, hvil- ken reklam vi naturligtvis sett med nöje, allden- stund de citerande pressorganen ådagalagt den publicistiska takten att anföra källan.
Ett undan­ tag härifrån utgör dock Göteborgs Aftonblad, som i sitt nummer för den 16 augu sti, i en typo­ grafiskt pompös form, helt frankt aftrycker Jane Gernandt-Claines för vårt Christina Nilsson-num­ mer speciellt skrifna hyllningsdikt, utan att med ett ord angifva hvarifrån den är häm­ tad.
Men icke nöjd med denna långfingrighet fortsätter tidningen att några spalter längre fram under rubriken " Världsdivan och bondgumman " också reproducera porfrättgruppen Christina Nils­ son och hennes syster med iakttagande af samma omsorgsfulla tystnad i fråga om ur- sprungsbefeckning.
Vi kun na mycket väl fatta den värderade kolle­ gans glädje öfver att så plötsligt hitta ett in­ tressant bidrag för de hungrande spalterna, dylikt växer minsann infe på träd, allraminst i Göteborg, men här har den glada sinnesrörelsen tydligen varit så öfverväldigande, att känslan för mitt och ditt momentant satts ur funktion.
Förr i världen.
Minnen från Iefnadssättet på 1350-talet, upptecknade af HEDVIG INDEBETOU.
(Forts.) M VINTERKVÄLLARNA SAM- lades familjen kring " bordet framför soffan ", fruntimmerna med sina handarbeten, medan någon — ofta husfadern — läste högt.
Till upplysning af rummet funnos tvenne talgljus på bordet — i somliga hus endast e tt!
Ljusen m åste allt emellanåt " klippas " med ljussaxen, — ett särskildt därtill a fsedt " verktyg " — då veken blef för lång.
Råkade man då att därvid släcka det (något som ansågs tafatt och väckte åtlöje) och det endast fanns ett ljus i rummet, blef hela kretsen plötsligt försatt i mörker, tills l juset hann tändas från ett an­ nat, kanske i nästa rum, ty tändstickor fun­ nos ej alltid till h ands.
Angående frunfimmernas klädedräkt, så användes i hvardags mest hemväfda bom- ullsklädningar, både sommar och vinter, så­ väl af frun och döttrarna som pigorna; men hemväfda " ullklädningar " endast af de se­ nare.
" Köptyg " hade man egentligen till " helgdags " och " bättre ".
Vi barn hade " ur- ringade " klädningar, och öfver halsen en trekantig bomullshalsduk, som lades i kors öfver bröstet o ch knöts på ryggen.
De äldre hade kattuns- eller silkesschalefter, som hopfästes med en nål.
Detta mod tillhörde dock mest 1840-talet.
Längre f ram på 1850- talet hade man höghalsade klädningar med en bred, ofta fint broderad krage kring hal­ sen.
I hvardags begagnade man bomulls- eller kattunsförkläden, och till " b ättre " inom hemmet svart sidenförkläde.
Ett sådant
kunde en fullvuxen flicka knappt sakna bland sina toalettartiklar.
Klädningarna voro alltid sydda med " snibblif " — långa snibbar fram, med hvalfiskben uti, — (stålfjädrar funnos icke) samt voro alltid gjorda att knäppa med häktor i ry ggen.
Alla ' s t ru m po r voro hvita: ylle om vintern o ch bomulls om sommaren.
Kulörta strumpor skulle ha ansetts högst tarfligt, sådana be­ gagnades på sin höjd af arbetsfolket, svarta strumpor hade ingen.
Skodonen voro i h var- dags läder-snörkängor, i helgdags tygkängor — s kor endast till f estdräkt.
Till ytt erskodon begagnades lädergaloscher och " utankän- gor ", — om vintern för äldre damer " lapp­ skor " (pälsfodrade läderskodon), ty gutta- perkagaloscherna gjorde först sitt inträde fram på 1850-talet.
Herrar och gossar begag­ nade alltid stöflar.
Ingen, hvarken gosse eller man begagnade knäbyxor, utan alltid långa.
Fruntimmernas vinterkappor voro hemsydda vadderade, de finaste af kläde o. d. Doffelkappor fu nnos ej förrän mot slu­ tet af 1850-talet.
På hufvudet hade vi om vintern " bahytter " Ci hvardagslag kallade " lufvor ") af svart sammet med ett enkelt uppslag af sva rt siden — liknande i fa son de som begagnades 1910 — 1912.
Om so mmaren hade barnen i hv ardags liknande hufvor, s. k.
" kråkor " af kattun, stärkta och med ro ttings- ställning uti, som gingo längre fram för an­ siktet för att skydda mot s olbränna — någ ot som man alltid sku lle skyddas för, den tiden!
— D e fullvuxna ha de " schäferhattar ", halm­ hattar, klädda med band, och med breda band knutna om öronen och under hakan; senare hade äfven barnen sådana.
På hän­ derna hade vi om sommaren halfvantar af gul nankin, och om vintern hvita yllevantar, båda slagen hemgjorda.
Klädningen var för barn och halfvuxna flickor halfkort, räckande ett godt stycke nedom knäet, och därnedanför sågos " byx- hålkarna ", hivilka r äckte ned till fotknölen — i helgdags hvita broderade, och i hvardags af lika tyg s om klädningen.
Intet af strum­ pan fick synas.
När en fullvuxen dam trädde in i ett sällskap, måste hon alltid h a s v a r t s i d e n m a n - t i 1 j öfver klädningen — att sakna sådan ansågs " oklädt ".
Den behölls p å tills a lla hälsningar voro gjorda, men efter en stund lades den af och påtogs sedan åter när man tog afsked.
Äldre damer kunde stundom i dess ställe ha en finare schal.
Klädningskjolarna voro lika vida upptill som nedtill, r ynkade, (sneddade kjolar v isste man ej af förrän på 1860-talet) och ej så långa att de nådde golfvef.
Därunder hade man " stärkkjolar ", ofta flera för att bli " v id omkring ".
Men de verkliga " kri nol i­ n e r na " (hvilka uppfunnos af kejsarinnan Eugenie af Frankrike år 1856, vid tiden för kejsarprinsens födelse) — " burarna " af stålfjädrar med benämningen " krinolin " — funnos icke före den tiden.
Kulörta under­ kjolar begagnades icke annat än af folket, utan alltid hvita.
— B r o s c h hade man icke i hvardags, utan endast " att vara klädd med ", och den bars då icke i halsgropen utan midi på bröstet.
— P arasollerna voro rätt små, de finaste med fransar omkring.
P a r ap l y fanns naturligtvis, men icke " en- ious-cas. "
Barnen hade aldrig utslaget hår — det skulle ha ansetts att vara alldeles okam­ mad!
De hade i s tället som yngre en fläta, hängande på ryggen, senare tre flätor, som upprullades, en bakom hvardera örat och en midt i nacken.
När en flicka var omkring 15 år och " gått och läst ", fick hon ha lång klädning och " oppsait hår ".
Alla fullvuxna fruntimmer buro håret som en hårkorg af flätor i nacken, fästad med en enkel kam.
Framhåret var slätkammad!
och neddraget öfver öronen.
En tid hade somliga det i lockar, som " uppsattes " vid bakhåret.
" Upp­ struket hår " kom först senare, i medlet och slutet af 1850-talet, i bru k.
All linnesöm för husets och familjens be- hof s yddes för hand i hemm en.
Ty sy maski­ ner begynte först i början af 1860-talet att finnas i en skilda hus.
— Ti ll och med de fina vecken till he rrarnas stärkskjortor s yddes för hand med fina " efterstygn " af fruntimmerna i huset.
Herrarna begagnade dock icke stärkskjortor i hvardagslag, så att de be- höfde ej så stora f örråd däraf som nu.
Af finare handarbeten voro h v i t b r o- d e r i och vi r kni ng mest brukliga; och i synnerhet i det förstnämnda uppnåddes af somliga damer stor konstfärdighet.
Sär- skildt nedlades mycket arbeie på den b r ud nä sdu k, som hvarje b rud af s tånds­ personsklassen måste ha, och vanligen fick till lysningspresent af någon sin närmaste väninna.
Klädningssömnaden skedde äfven hemma, på så sätt att någon van sömmerska som bodde i trakten (stundom flera mil bort) " tin­ gades " och hämtades till hu set f ör någon tid, då allt hvad man i den vägen behöfde syd­ des, och husets fruntimmer hjälpte till.
— Hvarje flicka skulle, vanligen vid 8 à 9 års ålder, sy sin m ä r k d u k.
Därå syddes i korsstygn med silke ett eller flera olika al­ fabet, jämte familjens och den närmaste släktens initialer m. m.
— Det ansågs som stor lyx för en ung flicka att ha k l o c k a — ofta fick hon sådan först till fäsimöpresent.
Undervisning i vanligaste skolämnen och pianospelning fingo döttrarna i famil jen van­ ligen i hemmet, där de läste för " g u v e r ­ n an t " (" lärarinna " kallades hon icke) eller också sändes de såsom halfvuxna i " pen­ sion " i någon stad.
Men sedan en flicka " gått och läst " var skoltiden slut, och hon fick sedan ägna sig åt de husliga sysselätt- ningarna.
Af språk lästes först och mest franska.
Gossarna gingo i statens skolor i någon af de närmare städerna.
S t å l p e n n o r begynte först fram på 1850-talet att uttränga g å s p e n n o r n a.
Att väl formera dessa senare var en konst, som ej hvem som helst kunde.
F o t o g r a f i p o r t r ä t t (i v i s i t k o r t f o r m a t och helfigur) började finnas omkring 1860 eller något förr.
Amatör-fotograferingen begynte långt senare.
Förut på 1850- talet fanns endast " Daguerrotyp-porirätt ", tagna på glas, men blott i vissa dagrar rätt synbara, och dessa ställde sig ganska dyra.
V e r a n d a p å boningshusen fanns icke; möjligen en b a l k o n g på något större ställe, eller å mindre hus en " förstu ' irapp " med sidobänkar.
Eljes satt man ute på trädgårdssoffor eller gungbräden å den sandade gården, eller på " säten " i parkan­ läggningarna.
Äfven trädgårdarna och " blomsterparier- rerna " tedde sig i vissa fall olika emot nu.
Bl ad g r u p p e r kände man ej till, och ej heller inomhus stodo bladväxter i hörnen såsom dekorationer, som nu.
Men blom­ mande växter i krukor odlades mycket och stodo då vanligen uppradade i eller vid fönstren.
I trädgården, som vanligen var omgärdad med staket och skild från gården, hade man icke grupper med e t t och samma slag af blommor, utan dessa voro utplanterade på l i s t e r eller r un dl a r, med många olika slag om hvarandra i viss ordning.
Man hade heller a ldrig blomstergrupper i gårdens gräsvallar.
Att sätta i en vas blommor af - 559 - blott e n sort, utan grönt, skulle ansetts högst underligt och smaklöst.
Utan så många olika blommor, som möjligt, blandades med grönt i buketten.
Men denna blandning kunde göras mycket vacker af den som hade smak.
Buketterna bundos t o p p i g a och höga — först senare gjordes buketter pl at ta.
Flata, liggande, bundos sällan.
Icke h eller brukades blommor och kransar vid begrafningar, annat än undantagsvis.
Vid begrafningarna brukade ' icke fruntim­ merna följa med till kyrkan och grafven, utan stannade hemma i sorgehuset.
De gamla, perenna växter, som funnos i trädgårdarna i ä ldre tid, börja nu åter komma till heders, såsom: aklejor, " stormhattar " (eller " blådufvor "), riddarsporrar, olika slag af gula liljor (jämte de vackra hvita lil­ jorna, " kejsarkronor " m. fl.
- S t a m r o s o r funnos icke, men alltid stora buskar a ' f de vackra och doftande skära " provinsch " - rosorna, s om nu tyckas nästan försvunna — till s tor skada!
Äfven hvita och enkla gula funnos mycket.
— Lökväxterna om våren voro desamma som nu: narcisser, påskliljor, tulpaner, men dessa senare ej i så många olika färger.
Hyacinterna drefvos inne, men icke p å kalljord.
Af so mmarblommorna fun­ nos mest löfkojor, astrar m. fl.
I trädgårdarna funnos stundom lusthus, samt bersåer, där man drack kaffe vid " högtidliga tillfällen ".
P o s t k o m vanligen blott två gånger i veckan, samt afgick med samma bud.
Ty posten fick ofta hämtas rätt långt ifrån, t. o. m. en mil, och man hade ofta g å e n d e postbud: någon gubbe eller gumma, som voro pålitliga och oförfärade för alla väder.
Man fick vanligen då tre nummer af den dagliga tidningen på samma gång.
B r e f k u v e r t började först finnas i medlet af 1850-talet — förut hopveks bref- vet, ofta konstigt nog, och lackades.
Så att en hvar måste ha sigill.
Äfven munlack användes, men mest för små lokalbiljetter (ofta trekantiga).
Fri mä rk e n funnos ej heller för rän ungefär vid denna tid, utan man lämnade " postpengar " med brefvet.
När man handlade specerier eller dylikt i en " bod " (butik hette det inte, annat än i städerna) fick man sin vara icke i pappers­ påsar, som nu, utan i en s t r u t, s om gjordes för tillfället.
L e k s a k e r för barn funnos icke hvarken så många slag eller så vackra som nu.
Dockorna hade gipshufvud; de starkare porslinshufvudena funnos då icke ännu.
Men dockskåp hade man, ofta rätt vackra och stora.
Leksaker som gingo med meka­ nik fun nos ej heller.
B a r n b ö c k e r funnos rätt många, men inga ba r nt i dn i n ga r (annat än möjligen någon religiös).
Dalkullor gingo ofta omkring och sålde korta varor och grannlåtskram eller gjorde hårarbeten; medan " Västgötar " åkte till gå r­ darna m ed lass af tyger, schalar o. d.
Ty på den tiden funnos icke s å många landthan- delsbodar.
Förlofningsannonser i tidnin­ garna brukades alls icke på 1850-talet; och icke ens kringsändandet af f ö r l o f n i n g s - kor t begynte förrän kring eller efter 1860.
K y r k b r ö l l o p voro också sällsynta bland ståndspersonsklassen — sådant före­ kom snarare vid större bondbröllop, då det var " kronbrud " (som hade socknens guld­ krona).
Men en " herrskapsbrud " hade van­ ligen " g rön krona ".
— Ti ll b rudklädning an­ vändes sällan h v i 11, såvida ej bruden var mycket ung.
Utan hon h ade ofta kulört eller grått siden, samt ännu hellre s v a r t.
(Forts.)
Sakta, alldeles onödigt sakta, steg hon trap­ pan upp.
Men n är hon i vestib ulen fått svar, att herr grosshandlarn tog emot och väntade Af UVÀ U RSI.
henne i skrifrummet, trädde hon in med siti (Forts.) vanliga glada, lysande ansikte.
R DU SÄKER ATT DET INTE AR Det ansiktet tålde grosshandlar Leith så den blå? "
där tämligen att se, och det var ganska " Nej, då, det är grönt ljus, mycket, ity att han var ungkarl och kvinno­ alldeles grönt ... " fientlig.
Louise Hegardi var hans barn­ Louise klämde sin börs, ma­ domsväns barn och tycktes honom ett un­ ger och tunn som ett Faraos nöt denna vin­ dantag från kvinnosläkfet, där kvinna var ter och lyktljuset sken ned på dess tomma synonymt med orm, i bästa fall ka tt.
gula skinnväggar.
Men hennes pekfinger Grosshandlarn hade snurrat om på sin listade in i reservfacket.
skrifstol: " Nå, det är du, god afton, flicka. "
" Jag har sagt att du inte skulle be i kväll, Louise trampade ljudlöst öfver den mjuka Hertha, gå hem och fråga din mamma hvad mattan fram till skrifbordet och räckte sin du skall köpa i ställe t.
Jag har inte mer än hand.
det där nu, men det räcker för i morg on.
" God afton!
Jo, vill farbror ge mig lite Några vedpinnar kanske det också blir, din pengar till sill och potatis? "
mamma räknar nog ut det — nej titta, Her­ " Hvad menar du, flicka? "
tha, ser du — du hade fel!
Den har allt blå " Jag skulle köpa sill och potatis, men jag lyktor och inte gröna ... " Men när hon såg har inga pengar. "
Hon skakade den tomma Herthas bedröfvade ansikte, lade hon sina portmonnän.
" Titta. "
händer om barnets hufvud och vände det " Det blir m an tusan så törstig af ... " upp mot sig.
" Då kanske jag får lite till törsten också?
" Det var just bra ser du, så hinner jag få Behöfs ingenting annat än mjölk. "
veta hvar ni bo.
— Jag kommer och hämtar " Kors, hvad är det för slags diet!
Skall er i morgon eftermiddag hem till mig med det vara någon skönhetskur? "
spårvagn, dig och Adelborg och Gabriel och " På sätt och vis.
Man blir inte v acker af Adela, och då ska vi leka sagor du, och svält. "
dansa och spela och så mycket vi hinner Grosshandlar Leith skulle just sä ga något, ända till kvällen — tror du Adelborg orkar?
men slöt läpparna och betraktade henne Men vi ska vara så försiktiga med honom — några ögonblick.
tror du? "
" Sitt ner, " sade han affärsmässigt och " O ja, " sade flickan med ögonen tin­ gjorde en gest åt stolen på andra sidan drande i ansiktet och upprepade förvirrad skrifbordet.
" Hvad är ärendet? "
dessa två ord åter och åter utan att hitta Medan hon makade stolen utom lampans något annat.
ljuskrets, förstod hon att det var förspilldt, Spårvagnen hven förbi och svepte ett men man kunde ju t ala till punkt för det.
isande vinddrag öfver dem.
" Mitt ärende är det jag redan sagt. "
" Nå, " sade Louise, bläddrande i anteck­ " Att du svälter och vill ha pengar till mat.
ningsboken, efter en blick uppåt gatan, där Hur mycket behöfs? "
två gröna ljus växte allt närmare.
" Nu var " Jag vore tacksam för hundra kronor. "
det gatan och så gårdsnumret du! "
" Åh kors för tusan! "
Herr Leith skrattade Den lilla svarade och sökte beskrifva vä­ med tummarna i ärmhålen.
" Af så mycket gen där uppe i berge n, m en hon uttryckte sig sill får du ondt i m agen. "
icke på sitt vanliga säkra och rediga vis.
Hon log hastigt: " Det finge jag nog, men " Öppna inte fingrarna!
Tappa inte pen­ jag har inte s agt jag skall ha den själf. "
garna! "
upprepade hon för sig själf Sagfrö- Han lät skrattet fara och stramade till.
kens ord, när hon sedan sprang den sling­ " Jag ger af princip ingenting, det vet du, rande gränden upp.
och känner mina åsikter.
Jag hör icke till " Öppna inte fingrarna, att någon ser pen­ dem som med flit u ppamma lättja och guld- garna och tar dem ifrån dig ... " På mindre krogar.
Du är välkommen hit när du vill, än ett ögonblick smått hon in i e n svart käl­ men inte i t iggarärenden, det är mig osmak­ larglugg, medan ett lag rusiga ynglingar ligt. "
skränande fyllde gränden.
När de voro ur " Jag älskar dem inte just heller, men det sikte, kröp hon fram och skyndade vidare är sällan man får göra det, som bara är be­ för att ta igen tiden.
hagligt.
Och för öfrigt, när folk icke kan få Men för barnets ögon stod hvarken svält arbete, hvad återstår för att uppehålla lif — eller köld eller sjukdom eller fattigkvarterens vet annat än — ti ggeri!
Om man vill k alla råa, unkna brottslighet, endast Sagfröken i det så. "
Louise h ade rest sig.
" Jag visste ju ljus lång kappa och lysande ansikte.
Sag­ farbrors åsikter — " fröken som kunde tala om sagor så att m an " Så, så, så! "
grosshandlarn vinkade med såg dem, och som säkert måste varit i him ­ handen.
" Men f år jag lof att fråga, hvem det len och lärt sig.
var jag skulle ha underhållit med så bety­ " I morgon kommer jag och hämtar er ... " dande summor? "
Se, det kunde också bli saga i verklig­ Hon tänkte efter ett ögonblick, men han heten!
Och Hertha sprang vidare där uppe hade förstått och slog ifrån sig med ar­ i det trånga svarta mörkret, som var stort marna.
och ljust och doftande som en himmelens " Nej, nej, nej, inga berättelser jag ber — klöfveräng.
— namnet, eller också ingenting! "
Spårvagnen sköt fart, lätt gungande, ave- " Adelborg. "
nyen framåt, och Louise Hegardts blick Grosshandlar Leith lade armarna på bor­ sökte plötsligt något genom rutan.
Där!
— det och böjde sig fram: " En han? "
flög hennes gata förbi och var borta igen.
" Ja, " sade hon och lutade sig längre b akåt " Hvarför steg jag icke af!
Om jag i sk uggan.
sluppe.
.. " Inte var hon väl rädd för honom, " Ung? "
- " Ja. "
- " Alltså fattig? "
- eller för att säga det heller.
Det var bara " Ja. "
— " Tillfälligt? "
— " S edan ett halfår att kunna säga det s å, att det blef till någo t ungefär ... " resultat.
Det var bara det.
" Åh, vore jag på " För mannen hit i morgon.
Samma tid.
hemväg nu i s tället ... " Adjö, flicka. "
Hon stod utanför magnatens hus, och " Tack, farbror, m en det — jag är redan — järngrinden hade fallit igen efter henne.
engagerad — jag får besök — — " Adelborg.
- 560 - " Han?
Jag menar Adelborg? "
Hon nickade dröjande.
" Jo jo, jag förstår, ja ja, det är bra.
Alltså måndag! "
Hon tog den framsträckta handen.
" Pappa har undrat, om farbror inte kom­ mer upp snart? "
" Får se, kanske det nog blir endera da­ gen, hälsa honom. "
I t rappan log hennes mun, men inuti muf­ fen kramade hon sina fingrar.
Vore mån­ dagen öfver, med resultat!
— " Men kala- balik blir det.
För att han dragit fel slut­ satser. "
— — — Söndagarna i den stora handelsstaden fann grosshandlar Leith icke vidare nöj­ samma, och var det uteslutande — detta betonade han för sig själf två gånger — ute­ slutande därför som han redan följande ef­ termiddag ringde på hos Hegardts.
Jo, sade jungfrun, herrskapet satt just vid kaffet i salongen.
" Än fröken då, också hemma? "
och häfde rocken i tjänsteandens armar.
" Jaa, det är några barn här, som fröken leker med. "
" Så den unge mannen är inte kommen än då? "
" Neej —? "
Jungfrun stirrade, men lyck­ ligtvis stod herr Leith just vid spegeln och klappade sin bena med handen.
" Nå nå, det blir väl senare då, det är ju god tid. "
Husan hade en liten stund därefter en hi­ storia af ganska försvarlig längd att under lifligt minspel föredra där ute i köket för kokerskan.
Louise kom in i salongen för att hälsa.
Grosshandlar Leith satt ensam i skinnstolen framför brasan.
" Är inte pappa här? "
" Telefon. "
Och herr Leith betraktade henne noga.
— Hvad 1 hon är röd, går i vän­ tan förstås.
Han har inte dum smak.
Kar­ len.
.. " Nå, när kommer han?
Jag menar Adel­ borg, han skulle ju k omma hit, sa du? "
" Han är redan här, " sade hon mycket lugnt och mycket stadigt, men hennes hjärta bankade.
Måtte det gå bra, ringde det i hennes hufvud.
" Här? "
Grosshandlarn vände sig på sidan i stolen för att kunna se flickan bättre.
— Jo, tä nkte han, h on har rätt.
Jag såg fel nyss när jag tog det för väntan.
Högt sade han: " Er piga är ett våp. " " Jaså, " sad ' e Louise stilla.
För farbror Leith voro alla jungfrur våp. " Nåå.
Skall han inte ... är han ... för tu­ san, får man inte se människan?
Eller är han försvunnen nu?
Det är verkligen skada ... " fortsatte han med ett litet försök att skämta bort sin besynnerliga — nå, det var icke nyfikenhet, icke upprördhet, icke nervositet — m en hvad då?
" Prat! "
sade han halfhögt och höjde rös­ ten: " Jag hade en sådan briljant man i ki­ karn för dig, flicka, verkligen ett mönster, ett riktigt mönster.
Och hvarken otreflig, ful, trög, dum, ingenting!
Ett riktigt mönster, det enda trefliga jag sett rent ut sagdt, verk­ ligen stor skada. "
" Stor skada ... " upprepade han, och det lät allvarligare än han trodde.
" Men hvari tar hon vägen, springer hon nu? "
" Adelborg! "
ropade Louise ut genom dör­ ren, " kom hit! "
Då for grosshandlarn upp på sina fötter.
Ofver tröskeln slank först en liten parfvel, som Louise tog vid handen, och herr Leith hann mycket godt spänna ut sin mage och sätta på chefsminen.
(Forts.)
önskas, lägges haren därefter i mjölk och får stå till följande dag, då den upptages och inklappas väl i en duk.
— Ryggraden och låren knäckas på inre sidan för att underlätta för­ skärningen.
Haren späckas på rygg&gt; lår och bogar med fina späckstrimlor, doppade i en blandning af saltet och hvitpepparn.
Smöret brynes i en stek­ gryta, rygg, lår och bogar läggas i med de köttiga sidorna ner, brynas vackert på båda sidor, spädas, först med den kokande buljongen, därefter med grädden, och få sakta steka med tätt slutet lock, tills de äro mora, eller; omkr. IV2 tim.
Haren skäres i vackra bitar, lägges upp på varmt fat, garneras med brynt potatis, salad eller persilja, serveras med af­ redd sås, tillsatt med 1 msk.
vin­ bärsgelé samt med grönsalad och syr­ liga salader.
KnPPOR KOSTmElR OttSOR^Sr ULLnSTE.
n RRE1TE.
3TILFULLfi nOOELLER CRHÅLLR3 I lit FLE3TR KnrfnrFÄREiR i RI KET OFVANSTÅENDE FABRIKAT finnas i rikhaltigaste sortiment tiil billigaste priser hos A.-B.
Nordiska Kompaniet, Stureplan.
Patent.
Hafregryn Hafremjöl 0C h mjölk; kaffe eller te.
Middag: Bräckt skinka med stufvade turska bönor; risgrynsgröt med frukt.
LÖRDAG.
Frukost: Smörgåsbord; ansjovisgratin; ägg; mjölk; kaffe eller te.
Middag: Kall oxstek med po- tatissoufflé; saftkräm med mjölk.
RECEPT: Äppelpudding med grädde (f. 6 pers.).
5 del äppelmos, 50 gr. sötmandel, 4 del.
tjock grädde, 6 blad gelatin, 3 msk.
kokande vatten till gelatinet.
B e r e d n i n g: Äp p e l m o s e t b ö r v a r a passeradt, ganska fast och lagom sött.
Mandeln skållas, torkas väl i ugnen, drifves genom mandelkvarn och blan­ das med äppelmoset jämte den till hårdt skum slagna grädden.
Sist till­ sättes det sköljda och i det kokande vattnet upplösta gelatinet, som bör vara afsvalnadt.
Massan fylles i vat- tensköljd och sockerbeströdd bleck­ form och får stå på is omkr. 3 tim.
När puddingen skall serveras, lossas den med en spetsig knif rundt formens kant och uppstjälpes på tårtskål.
Gar­ neras, om så önskas, med frukt och biskvier.
Kokt rimsaltad fårbringa (f. 6 pers.).
IV2 kg.
fårbringa, 4 msk.
salt (60 gr.), 2 tsk.
socker (10 gr.), 2 gr. salpeter.
Beredning: Refbenen k näckas och bringan ingnides med en bland­ ning af saltet, salpetern och sockret.
Den lägges i ett djupt fat och får stå 3 — 4 dagar, under det den ofta vändes i den lake som bildas.
Köttet tvättas därefter väl med en duk, dop­ pad i kallt vatten, sättes på i kallt vatten, får hastigt koka upp, skummas väl och får koka 15 min i 100 g rader, hvarefter spadet afkyles till 82 — 83 gr. och köttet får ligga däri utan att koka tills det är mört eller IV2 — 2 tim.
Serveras med stufvade morötter.
Spadet kan användas till någon afredd soppa eller puré.
Sedan köttet är kokadt kan det pens­ las med vispadt ägg, beströs med fint stötta skorpor, läggas i en långpanna, h var s botten är täckt med spadet, och sättas in i varm ugn att grati­ neras 15 — 20 min.
Serveras som före­ gående.
A f r e d d b u l j o n g m e d sv a m p (f. 6 pers.).
1 burk champinjoner (Vt För krafters ernående, ät lit.)
eller 15 gr. torkade murklor, 2 OYLLENHAMMARS patente- msk.
smör (40 gr.), 4 msk.
mjöl (40 rade Hafregryn och Hafre- gr.), V-lg lit.
efterbuljong, 2 — 3 ägg­ mjöl.
öfverallt erkändt för gulor, salt, cayenne.
sitt höga näringsvärde.
B e r e d n i n g: Champinjonerna el ­ Tillverkas under läkares ler murklorna, som förut böra vara väl kontroll.
förvällda, skäras i skifvor och fräsas 1 smöret, tills det är klart.
Svampen klämmes upp ur smöret med en sked och mjölet fräses därefter med smöret 2 min., den kokande buljongen spä­ des på och får koka under förning 5 min.
Äggulorna slås upp och vispas Redigerad af i soppan, som därefter afsmakas med kryddorna och häll es öfver svampen E LISABETH ÖSTMAN-SUNDSTRAND i soppskålen.
Serveras med ostkrutong K o k t s i l l m e d s m ö r o c h Ixmeti.
af Elisabeth östmans Husmo eller rostadt bröd.
ägg (f. 6 pers.).
2 stora eller 4 små, derskurs i Stockholm.
salta fetsillar, 1 lit.
vatten, dill, 1 K a l l h u m m e r s å s (f.
6 p e r s.)
.
hg.
smör, 2 — 3 ägg.
FÖRSLAG- TILL MATORDNING FÖR Skal och rom af 2 humrar, 2-msk.
B e r e d n i n g: Sillen få r lig ga i smör (40 gr.), 1 msk.
vinäger, 2 m sk. vatten 12 tim. hvarunder vattnet bytes VECKAN 24 — 30 AUG.
1913. fin matolja, 2 d el.
tjock grädde, salt, 2 gånger.
Den flås^ urtages, fläkes SÖNDAG.
Pruko s t: Smörgåsbord; socker, paprika.
midt itu, hvarefter ryggbenet jämte lammkotletter med potatis; mjölk; B e r e d n i n g: S k a l e n, r o m m e n, f e t ­ alla småben borttagas.
Filéerna sköl­ kaffe eller te med surinjölkskaka.
tet af hummern och smöret stötas - i jas väl och-klappas in i en fiskhand­ Middag: Afredd buljong med stenmortel till en fin massa, som duk.
Äggen hårdkokas 10 min., afkylas svamp; bruten hummer med kall hum­ passeras genom hårsikt och vrides i vatten och skalas; hvitan och gulan mersås; stekt hare med brynt potatis genom musslin.
I den passerade mas­ skiljas och hackas hvar för sig.
Sillen och salader; äppelpudding med san tillsättas vinägern och matoljan, lägges i kokande vatten med några grädde.
litet i sänder, under rörning.
Den till dillstrån och får koka 8 — 10 min.
MÅNDAG.
Frukost: Smörgåsbord; hårdt skum slagna grädden blandas i Uppläggas med hålslef på varmt ser­ stekt gädda med äggröra; mjölk; kaffe försiktigt och såsen afsmakas med veringsfat, det skirade smöret hälles eller te.
Middag: Gratin på bul­ kryddorna.
Slås öfver sönderskuren öfver och sillen garneras med ägg- jongskött; körsbärssoppa med skorpor.
hummer eller kräftstjärtar.
hvitan och gulan i täta ränder.
Ser­ TISDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; veras med nykokt potatis som fru- vildtpastej (rester från söndag); S t e k t h a r e (f.
6 — 8 p e r s.)
.
1 ko s trätt.
m j ö l k; k a f f e e l l e r t e.
M i d d a g: oflådd hare på 3V2 kg., (2 lit.
skum­ Kokt rim saltad fårbringa med.
stuf- mjölk), 2 hg.
späck, 2 tsk.
salt (10 R i s g r y n s g r ö t m e d f r u k t (f vade morötter; filbunke.
gr.) &gt; U tsk.
hvitpeppar, 4 msk.
smör 6 _ per s.).
IV2 del.
karolina-risgryn ONSDAG.
Frukost: Smörgåsbord; (80 gr.), 2 de l. buljong, 5 del.
grädde (150 g r.
), 1 lit.
vatten, IV2 lit.
färska bräckt fårbringa (rester från tisdag) eller mjölk.
ellea: IV2 hg.
torkade äpplen eller med potatismos; mjölk; kaffe eller te.
B e r e d n i n g: Ha r a r b ö r a e j v ä g a V 2 lit.
inlagda krusbär, V- / s — 2 del.
Middag: Grönsoppa med mjölk; mer än som o fvan är nämndt, ty myc­ krossocker {1 — 2 msk.
punsch).
kokt makrill med persiljesås och po­ ket stora äro vanligen gamla, grofva B e r e d n i n g: Risgrynen s köljas * tatis.
och sega i köttet.
Haren bör hänga skållas i hett vatten, få af rinna och TORSDAG.
Frukost: Smörgåsbord; 3 — 6 dagar, allt efter årstiden, för påsättas i kokande vatten.
Äpplena hafregrynsgröt med mjölk; kokt sill att bli mör.
Den flås, hufvud, lår och skalas, skäras i fina klyftor och till­ med smör och ägg samt potatis; kaffe bogar a-fskäras, hvarefter .haren lä|_ sättas jämte sockret när gröten kokat eller te.
Middag: Oxstek som vildt ges på ryggen och refbenen afhuggas omkr. 15 min.
Gröten får därefter med grönsaker och vinbärsgelé; rabar.
ända in till filéerna.
Den skölj es yt­ sakta koka, tills grynen och äpplena bersoufflé med vispad grädde.
terst noga samt torkas, alla hinnor ä r o f u l l k o m l i g t m j u k a, e l l e r o m k r.
l} / 2 FREDAG.
Frukost: Smörgåsbord; lossas med en livass knif och afdra- tim., under det den ofta omröres ragu på kött med stekt potatis gas utan att köttet skadas.
— O m så så att den ej bränner vid.
Gröten afsmakas med mera socker, om så be- höfves, och punschen tillsättes, om så önskas.
Serveras med grädde eller mjölk.
Användas torkade äpplen, sköljas dessa och läggas i blöt i 2 del.
vat­ ten, omkr, 12 tim., innan de skola- kokas.
I stället för äpplen kunna inlagda krusbär användas och gröten för öfrigt kokas på samma sätt.
Till denna gröt kunna äfven kross­ gryn användas.
KÖKSALMANACK Siden tullfritt till bostaden!
Begär prof på våra nyheter i svart, hvitt och kulört: Crepon, Façonnés, Chinés, Ottoman, Messaline, f7,°, u,?
se! '
ne 120 cm - bredt från 95 öre metern, Sammet nil kladningar och blusar.
Plysch till jake tier och kå por.
Såväl som blusar och rober med äkta Schweizer- broderier i batist, ylle o ch siden.
Vi sälja endast garanteradt solida sidentyger direkt privatpersoner portofritt och redan förtulladt till bostaden.
Schweizer &amp; Co, Luzern S 4 (Schweiz).
Sidentygs-Export.
— K ungl.
Hoflev.
FATTIGA FÖRÄLDRAR.
Af G u s t a f Svensson.
(Forts.) Så- larfvade mor med bråda steg sin kos bort och half yllekjolen och silkesschaletten viftade farväl.
JEn bålgeting fick i förbifarten ett tjuf- nyp af kassen.
När hon hunnit till början af skogsstigen vände hon sig om och viftade och skrek för fulla muggar: » Åhåj o hoj, Olle, gossen lilla min!
Det ligger en skoren limpa i skôpshylla bakom kalfdansbytta!
Sök te lista ut hvar den spräkleta hönan går å lönnvärper! » Så fortsattes ginvägen till bys och far följde henne med ögonen ända tills skogen helt och hållet ätit upp - 561 - HUFVUDVILKORET för en affärs framgång är en kraftig, ändamålsenlig och systema­ tisk annonsering i sådana publikationer, hos hvilka man har den största utsikten alt träffa den rätta publiken.
Genom annonsering " i I DUN komma hrr annon- sörer i kontakt med den stora bildade och köpstarka allmänheten öfver hela landet.
Förfrågningar besvaras beredvilligt af IDUNS ANNONSKONTOR, STOCKHOLM.
Stadion, Nobless fin Smönkcx.
AKTIEBOLAGET ' ÖREBRO KEXFABRIK.
Kungl.
H of leverantör.
Obs.T VARUMÄRKET Hygienkontrollant: D:r G.
H jort af Ornäs.
HIS Tel.: 11 &amp; Världsberömda.
Svenska SINGER C:0 Sardiner i finaste SYMASKINS AKTIEBOLAG Olivolja och Tomatsås Filialer på alla större platser.
för Smörgåsbordet.
^ .Jf *.
ÄAf ' MÄri Alla som själfva vilja måla i hemmen och önska ett utomordentligt vackert och hållbart arbete böra använda emaljfärgen Chinalack.
Er- hålles hos alla färghandlare.
Se till att Ni verkligen får Chinalack och tag ingen an- nan.
Fabrikanter: Dorch, Bäcksin &amp; C:os A.-B., Göte­ borg och Stockholm.
Välsmakande 1 Lit« ' J Konservapparater, Burkar, S yltkrukor, G las, Porslin, L ampor m. m.
Billigast hos Svenska Glas- &amp; Pors lins­ magasinet, 4 Östermalmstorg, Sthlm.
och därför Illustr.
priskurant mot 10-öres porto.
utan tillsatser lätt intagligt äfven af pecialaöär lör SCHWEIZER- barn är Vasens järnpreparat " Ferrol *, BRODYR, SP ETSAR, VAFNA- DER m. m.
Bikt profsoiti- organiskt lättsmält preparat.
0.97 ment till landsorten.
% järn.
På alla apotek till 2 kr.
fl.
S Broderi-Affären, 9 Kommendcrsgataii 0.
Aldrig har en ivålsort så snabbi funnit väg till den finare ioiletten som M. Zadig ' s patent.
i dagligt bruk förlä­ nar sam metsmjuk smidig och vacker hy, gör hals och händer hvita o ch mjuka.
Dess milda crémelik nandelöd der utgör en verklig balsam för huden Grädd-Tvål mild och behaglig; gör huden skär och vacker.
" Gemlas " hopfällbara Reformbord äro bäst — säljas mest.
Praktiska!
Pris GO öre.
Böra ej saknas i något hem!
Tillverkas i fLere olika modeller och prislägen.
f [Erhålles i hvarje välsorterad leksaks- och möbelaäär.
Gemla Fabriks A.-B., Di ö.
henne; då som först började lien hväsa sitt » risch-rasch », medan » Grå- brunan », saliga » Brockans » dotterdot­ ter med älgblod i ådrorna, stod tju- drad en bit ifrån och blängde med idisslares sinneslugn på det framtida vinterfodret.
Många timmar hade gått, solen stod nu högt på himlen och mor (kunde hemväntas när som helst.
Klöfver- vallen låg af mejad och Gråbrunan låg idisslande tjudrad vid en annan af- krbk.
Far hade hittat fem ägg, in­ smusslade i en halmtapp under slip­ hon.
Limpan var borta, spilkummen upp- och nedvänd och kaffepumpans inne­ håll hade bortdunstat i misstänkt hög grad.
Mycket hade således händt och likväl hann Olof med att slå iett nytt band kring vattentunnan och satt just på förstustenen, täljande mor ett nytt klappträ, när hon blef syn- lig pä gångstigen, knogande på väs­ kan och kassen, nu fylld med spe­ cerier och delikatesser (ej att för­ glömma Olles snuspaket) samt med en mindre sockertopp dinglande i en tåt, likt en bidevindskryssande kjol- och schalettskutas uppdragna dragg.
Hon gick så långsamt, så olikt sig själf, tyckte far och hans aning att något händt blef snart obarmhärtigt bekräftad vid åsynen af hennes gråt- röda ögon.
» Hur i jösta rike är det fatt, Bo­ thilda? » » Kom med in får du hör ' at, » snyf­ tade mor och klef hasteligen in ' ' i- köket, följd i hälarna af Olof, släppte med on våldsam duns sockertoppen på golf vet, slängde kassen på pinn­ soffan och, mumlande en hemlighets­ full ordformel som gick fars öra förbi, drog hon efter letandet i askans bot­ ten fram det tråkiga, talade och sade: » Det är pä tok ställdt me ' Maja, du far! » Gubben ställde sig att stirra och gapa helt idiotiskt.
Gumman nickade emellertid med den öfverlägsna min, som fullkomlig kun­ skap om ödesdigra händelser skän­ ker.
Då gick gubben, utan att ta no- tis om brefvet, och slog sig ned på förstustenen, fortsättande hemslöjden ', 1 medan Bothilda fortfarande satt fullt påklädd på pinnsoffan och grät .. » Förbannade stadsbusar, » murrade .snickarn och träflisorna röko nu iväg dubbelt så långt och voro minst dub­ belt så grofva.
» Är det likt Maja te styra så till. » Oj, hvad han späntade, täljde, kre- tade och gick an!
» Hum — sakramänskade sjampinjon eller livar han kallas, den där kaluffs- makarn — han skulle halstras på hötjuga — jaha, det skulle han. » Han slöjdade, som f ör att rädda sitt lif, och snart hade han endast en sticka kvar att rensa oxeltanden med, under det han kom att tänka på klappträt, kringspridt på marken och lika söndersmuladt som hans faders­ stolthet.
(Forts.) SVAR fUK Tj US j \ I A Cr ÜS6X3 " / à.
O K- c r. / ÄT-y c &gt;- 3 &lt;£.
t \ yh M-+-0.
r~ i 5iL&gt;EJ * r !filt irfs^ ' / ni « / / er ti / fcUvf st i ^ - r * .r * U • » c.A \ 3ÉT&lt;S® \ den senast införda serien frågor följa här nedan svar, och har redaktionen ansett, att det utfösta priset 10 hr.
denna gång bör tilldelas signaturen Ebon, hva- dan innehafvaren aj denna signatur beha­ gade anmäla sig a vår byrå för beloppets utbekommande.
N:r 177.
I nr: 29 af Idun för 1908. tfKAT / 5 — Vänd eder till hennes dotter, fru fD r o •£ U.
• Ma.
^ io r » xf HmI^!
Matti af Geijerstam, Stockholm.
o - % t f (l ' « Ebon.
N: r 178.
Vid borgerlig vigsel är man och srocÄot^x, klädd i promenaddräkt, hatt handskar.
Man kan använda hvad rgifo RikiTa.L.-jif blus som kläder en bäst.
Brudgummen i jaquettekostym.
Sissi Maxwell.
N: r 179.
Om ni skulle ta och läsa Sydsvenska Kredit A ktiebolaget, Drottninggat.
4, Stockholm, Afdelningskontor: Götgatan 31, Depositionsräkning 4^ °| 0.
Kapitalräkning 4i % °| 0.
Sparkasseräkning 4 °| 0.
Monika elektriska ailïpi » för belysning eic.
i herrgårdar, villor, hotell, kyrkor m. m.
(Lister Brustons pat.
syst.)
Tänd ljuset på vanligt sätt I Maskineriet g ån då i gång och \ sköter sig själ ft.
ingen särskild personal.
Stantan själf.
Stannar själf.
Hundratals anläggningar i bruk.
Gör oss ett besök och se vår profanläggning i gång.
• " " Da WCkCil| A R CO Representanter antagas.)
REGERINGSGATAN 32, STOCKHOLM C. '
Begär katalog.
annonserna i Idun så skulle ni nog hitta på en hel del dylika om hus­ hållsskolor, en del med utsatta pri­ ser pr år eller kurs.
Att läsa annon­ serna i Idun medför icke alls någon moralisk skada för er.
De äro alla hållna i ett lättförståeligt språk.
Att här räkna upp några hushållsskolor vore ju lätt men vår herre har gif- vit oss förmågan att läsa för att vi skola bruka den.
Sissie Maxwell.
o — Har ni i 7 år förestått hushållet så behöfs det blott att ni köper Iduns präktiga kokbok samt använder den för att ni skall kunna söka och få husföreståndarinneplats i ett enkelt hus.
Ebon.
N:r 180.
Fråga personligen i affä­ rerna.
Ebon.
— Bästa fru Karin!
Vänd er till Svenska hem, Mäs t er sanra elsgatan 3 eller till någon affär i er hemtrakt med förfrågan om de vilja köpa era konserver.
De tala nog om för er hvad ni kan förtjäna på dem.
An­ nonsera i någon spridd tidning om att ni har goda konserverade grön­ saker, att sälja.
Sissie Maxwell.
N: r 181.
Trifves gör man på en öde ö, blott man där har hem och verk­ samhet, älskar man sin man är den plats där han vistas den bästa ' på jorden.
Förvandla den lilla tråkiga landsortshålan till ett intelligensens hemvist, bilda en läseförening eller klubb, där ni komma samman då och då och utbyta tankar, läsa goda böc­ ker, musicera och h varför inte också taga en liten boston ibland.
Bilda en syförening för stadens damer och sy och brodera.
En gång om året ställer ni till med en basar för att försälja allt det de idoga händerna under året utfört.
Vinsten användes till ett nyt­ tigt ändamål.
Herre gud, fru Karin, hur kan ni finna lifvet tråkigt, detta härliga lif som vi själf va kunna göra så ljust och lyckligt och fullt af sol och glädje.
Gif allt ocli fordra intet och ni skall snart känna er ge­ nomträngd af lycka och nöjd med landsortshålan.
Är man frisk finnes det inga sorger på jorden.
Men ar ni sjuk, då är ert lif pröfvande tungt.
Sissie Maxwell.
— Om ni menar med att trifvas att vara lycklig och nöjd, så skall ni allra först arbeta på att ni blir god och ädel.
Den som är god och ädel yttrar sig ej så otacksamt som m gjort om den stad, som gifvit: er älskade ett lefvebröd så att han kun­ nat reda ett hem till sig och er.
Tänk så många tusende älskande som inte kunna gifta sig och komma sam­ man, emedan mannen inte kan få en så pass aflönad plats att de kun­ na sätta bo.
Och tänk på de miljoner unga människor af båda könen, som äro hart nära förtviflade emedan de ej kunna få en plats.
Jag känner åtskilliga jag af det slaget.
De skulle anse h vilken plats som helst och hvilken stad som helst som ett eden, om de bara kunde få en plats där, som gaf dem ett lefvebröd.
Det är inte staden och platsen där vi bo, som göra det vi trifvas.
Enkelt folk kan man mycket lättare komma i språk med än andra.
Boklig bild­ ning är nog bra.
Hjärtats bildning bättre.
Skall vi välja endera, så är det bättre ined hjärtats bildning en­ bart än boklig bildning enbart.
Ni är stockholmare till lif och själ säger ni.
Ni menar kanske att ni är van vid stockholmsnöjen, utelif, sällskapslif etc.
Det kan finnas nöjen i den stad dit ni kommit också.
Lär er att se det närvarande och att se framåt.
Se inte tillbaka.
Så skall ni snart trifvas.
Stickade Ylletröjor för Damen och Barn.
B a r n De3sini Kvalité 1121 Lätt, afvig och rät, rosa eller hvit 1124 Halfylle krympfri, rosa eller hvit Dessin K v a l D a m 5 4 1 2 3 6 l Lär gd 85 cm.
45 cm.
{55 cm.
85 cm.
75 cm.
85 cm.
Kort 0.85 0.55 0.72 0.98 0.35 0.42 ärm Lång 1.10 1.30 0.90 0.45 j 0.52 J 0.65 ärm Kort 1 ärm l.
- irt, — —: / sa mma pris som 1121.
Lång ärm ' Längd Utan Kort Half Lång i t é ärm ärm cm.
ärm ärm 1122 Treflig resårstickning, rosa eller hvit 85 1.08 1.28 1.45 1.65 1125 D:o extra stor och vid 90 1.32 1.45 1.80 2.10 1123 Treflig resårstickning, naturmelerad 85 1.08 1.28 1.45 1.65 1133 Finstickad, krympfri, afvig och rät.
Mycket omtyckt kvalité.
Lätt, naturmelerad.
75 1.65 1.80 1.95 2.20 På beställning 1183 äfven i rosa och kvitt.
Storlekarna 1, 2 och 3 äro för barn.
Se i ofri g t pris kur anten I Ifrim € » 1l4ir1 Wvcurt trikå är en elastisk väfnad ocli att, då IVUIII dl I 11 U 111 dg (j en uttänjes på bredden, den naturligtvis förlorar i längden.
Detta gäller dock hufvuclsakligen för stickade, åtsit­ tande plagg.
För allmänheten är det nog svårt att skilja emellan det vi fackmän kalla stickadt och väfdt, därför ha vi i priskuranten öfverallt där väfda varor nämnas anfört att de äro väfda.
ÅIHqÅ då frågan är om o rekvisition af lösare stickade ylle- / A11 löd varor, bör längdmått tilltagas drygt; någon närmare lag härför kan icke anföras — de n är beroende af k valité och art. Beskrif hvad Ni önskar, så förstå vi resten.
NYA TRIKAFABRIKEIÜ, VALDEMAR N IELSEN, Etablerad 1891, BRYGGAREGATAN 4, STOCKHOLM.
Intressera er för ert hem.
Blif den I [N: r 184.
Föreningen för kyrklig sjä­ lilla stadens numro ett.
Hjälp dem lavård, Jakobsgatan 4, Stockholm.
med hvad ni kan.
Se inte nedlåtande N: r 185.
Läs annonserna i Idun för på dem, utan räck dem värdigt hän­ några månader tillbaka.
Där finnas derna sä blir ni omtyckt och älskad.
många sådana lämpade just för flic­ Blir ni omtyckt och älskad så blir kor, som ämna resa till England för ni lycklig.
Och blir ni lycklig så är språkstudier.
K. ni nöjd.
Ergo, är ni lycklig och nöjd, N: r 186.
Bären kunna godt rinna utan god, ädel, tacksam, och vänlig så föregående kokning.
Flaskorna böra skall ni trifvas.
Ni kan inte annat.
vara riktigt torra och dessutom gärna Ni får sol rundt omkring er, lyckans sköljda med god konjak eller rom.
sol, och så sol inom er.
Tro mig.
Finnes bland bären öfvermogna eller Allting » trifs » i solen, blommor, djur skämda sådana vill det gärna jäsa.
och människan först och sist.
Ebon.
Sissie Maxwell.
N: r 182.
Det finns flera sådana (Forts.) tidningar.
Den bästa är nog » Dies Blatt gehört der Hausfram.
Pris 8 mark pr år.
Inkognito.
N: r 183.
I Iduns » Hjälpreda » för mars — april 1905 är en uppsats om växtfärgning af Ebba Bergendahl.
Den EXPEDITIONENS BREFLÅDA: kanske är lämpligt för er!
Inkognito.
— Handbok i växtfärgning af Elisa­ » Oberoende skånska ».
4: — pr gång.
bet Wärn-Bugge.
Finnes i bokhandeln, Likvid i postanvisning.
kostar 1 krona.
Sissie Maxwell.
» Rex ».
Uppgif namn och adress.
BREFLÅDA BARNSKÖTERSKA, helst examinerad, BARNFRÖKEN till Paris, 22 à 25 år, ordentlig och pålitlig, sökes för två frisk och snäll, hemma i tyska språ­ små barn.
Svar till Finnekumla gård, kets talande, får plats i fransk-svensk Finnekumla.
familj att sköta 3 gossar, 8, 6 och EN VERKLIGT BARNKÄR, frisk, or­ 3 år.
Familjemedlem.
Svar » Made- dentlig och huslig 20 — 25 års flicka moiselle », Fjärås.
från godt hem, erhåller den 15 sept, BÄTTRE FLICKA, som förut inne­ verkligt god plats att tillse en 12 haft plats som tandtekniker eller är års gammal gosse, samt hjälpa hus­ hågad lära sig yrket samt är villig modern med lättare inom hembiet i lättare husliga göromål, får plats LÄRARINNA, frisk, musik, och un­ förefallande göromål.
Kunskap i enk­ genast.
Svar med foto, lönepret '.
och dervisningsvan sökes för 11-årig flicka lare sömnad nödvändig.
Helst musi­ ref.
Tandläkare A. Horney, Sundsvall.
(kl. 4) mot fritt vivre och 12 kr.
kalisk.
Familjemedlem.
Svar med EN FRISK, barnkär, arbetsvan flicka, pr månad.
Svar med foto, betyg och sändes till Fru Douglas-Dahlgren, helst från landtbrukarefamilj, kunnig ref. före 27 aug.
till komminister foto Adolf Meyer &amp; C: o, Göteborg.
att på egen hand sköta matlagning R. Janzon, Stjärnorp (Östergötland).
VERKLIGT barnkär, dugl.
enkel, för­ och öfriga hushållsgöromål sökes till GENAST kan sympatisk, treflig flicka ståndig flicka önsk.
till barn, äfven erhålla plats mot någon lön i fam. spädt samt andra görom.
Barnh.
finns.
hem _på lan det nära Helsingfors.
Egen­ händigt skrifven ansökan jämte betyg där jungfru saknas — husmodern är » Snäll och frisk », Iduns exp.
och foto torde snarast möjligt inläm­ god » matmamma » — och hjälp till ide nas till fröken Lilli Lönnström, Villa GUVERNANT.
För 3 barn om 8, 11 gröfie sysslorna finnes.
Svar till » Fa­ och 12 är, som skola läsas oipp i Solbacken.
Kerava, Finland.
miljemedlem », Box 23, Skene.
1: sta klass goss- I PRÄSTGÅRD i sydliga Sverige nära UNG FLICKA från godt hem, som 3:dje förberedande, och 3:dje klass flickskolan, järnvägsstation och ej långt från genomgått 8 kl. läroverk, erhåller god skolan önskas i bruksförvaltarefamilj i norra stad önskas till hösten en stadgad, plats på herregård för att undervisa en guvernant, som äfven pålitlig och ordentlig samt i matlag­ 2 barn om 7 och 9 år (äfven i mu­ i Upplande öfrigt vill vara behjälplig med bar­ ning, bakning m. m. kunnig flicka sik).
Betyg, foto och löneanspråk sän- das till » Hösten », Helsingborg p. r. nens vård och tillsyn.
Svar till t » Å.
att ensam sköta två personers hus- Ä.Ö. », u nder adress S. Gumaslii vAnnonfs- håll^ med hjälp endast vid extra gö­ BARNHUSA, van, ordentlig, får plats byrå, Stockholm, f. v. b.
Målade golf i rummen och i läkarefamilj 24 o kt.
Svar till » I.
K. », BÄTTRE UNGHERRE söker u ng bildad romål.
vattenledning i köket.
Årlig lon 300 Borgholm.
dam att förestå hemmet.
Svar med kr.
eget rurn.
Goda ref. fordras.
Svar EN VERKLIGT BARNKÄR, frisk, ren­ nödiga upplysningar och foto till till » Sydsvensk prästgård », Iduns exp.
lig och ordentlig barnfröken, med » Hem, September 1913 », under adr.
f. v. b. gladt och hurtigt sätt, erhåller plats S. Gumselii Annonsbyrå, Stockholm ORDENTLIG, pålitlig flicka, något i slutet af sept, att efterse tre (3) f. v. b.
kunnig uti matlagning och bakning barn, det minsta nära 4 år, samt samt barnjungfru, frisk och barn­ hålla deras kläder och rum i ordning.
BILDAD FLICKA, sällskaplig, med kär, något kunnig uti sömnad, erhålla Lön 20 kr.
pr månad samt fri resa.
god karaktär och från ett godt hem, platser 15 okt.
Svar till » A.
Goda rek.
fordras.
Svar jämte foto till 25 — 28 å r, som med ordning och spar­ goda R. » y Alingsås p. r. samhet kan leda och deltaga i de » H.
L. », Iduns exp., Sthlm.
PÄ LANDTEGENDOM i Södermanland husliga sysslorna, med jungfrus hjälp, UNG, MUSIKALISK FLICKA af god önskas allvarlig lärarinna för 2 barn.
får plats i respektabel affärsmans familj erhåller plats 1: a sept, i fam.
Undervisning i vanliga skolämnen, hem på landet.
Tre personers hus­ i villasamhälle nära Göteborg.
Sö­ språk och musik (kl. III — IV).
Aider håll.
Svar till » Själf ständig plats », kanden bör kunna undervisa 2 flickor ej under 20 å r.
Uppgif lönepret.
Svar under adr.
S. GumEelii Annonsbyrå!, i åldern 8 — 9 år- i vanliga skolämnen samt i pianospelning, det senare äfven till » A. », under address S. Gumœlii Stockholm f.^v.
b. Annonsbyrå, Stockholm, f. v. b. BARNKÄR, bildad flicka, helst från med 2 något äldre barn.
Betyg, ref., EN anspråkslös, bildad, huslig ung mellersta Sverige eller Norrland, om­ helst foto samt löneanspråk till Fru flicka, fullt kunnig i matlagning och i kring 25 år, villig att åtaga sig vår­ Elsi ' Stahre.
Lerum.
alla hemgöromål sökes till mindre fa­ den af två barn på 3V 2 och 6 å r samt 1 I LÄKAREHEM närheten af Stock­ milj i Helsingfors, Finland.
Egenhän­ kunnig i sömnad erhåller den 1 sept, holm, får musikalisk, undervisnings­ digt skrifven ansökan jämte betyg och god plats.
Svar med uppgift om ål-: van lärarinna plats, tvenne elever, foto torde inlämnas snarast möjligt der och lönepret.
åtföljdt af betyg en gosse 7 å r, en flicka 10 år, 2 till Djoktorinnan Ester Wasnerberg, och foto till Fru Helene Holm, f. n. och 3 klassens kurser.
Vid.
Nya adr.
Backudden, Marstrand.
j Inack.-Byrån, Jakobsbergsg.
34, Sthlm.
Östra Henriksgat.
1, Helsingfors.
^NNONSBR skola vara inlämnade till Bxpeditionen senast fredag for a tt kunna införas i följande veckas nummer.
LEDIGA PLATSER - 562 -
ARBETSAM, duglig, barnkär I BRODERIAFFÄR får duglig flicka flicka,; verkl.
kunnig i alla husl.
gö­ plats som mönsterriterska.
Svar till » God plats », Halmstad p. r. hjälp.
Barnhusa och sköterska finnes.
Barnfröken.
» Sparsam .och villig », Iduns exp.
En barnkär, musikalisk, bildad samt TYSK BARNFROKEN, sykunnig och duktig flicka önskas i höst för 2 pålitlig, erhåller god plats på,större barn om 2 och 4 år af fam. boende i herrgård i Östergötland den 1 okt.
Göteborg.
Ålder omkr. 30 år.
Helst Svar med betyg, löneanspråk, och sykunnig.
De bästa rek.
fordras.
Svar foto torde sändas under adr.
» Fri- med foto till » Familjemedlem », Stock- herrinnan E.&gt; *, Sjöryd,.
Tenhult.
kan endast den göra, vars fotbeklädnad är av den beskaffenhet att ingen holms Dagbl.
Annonsk., Göteborg.
anmärkning kan riktas mot densamma.
Skodonen och dess utseende ut­ Lärarinna EN enkel och anspråkslös flicka med göra i själva verket en långt viktigare del av människans yttre, än vad man elementarbildning önskas som lära-r sökes till tjänstemannafamilj å lan­ i allmänhet varit böjd att vilja erkänna.
En beundrande blick nedför en rinna for tre barn.
Svar med betyg det för undervisning af 13 års flicka mötandes eleganta habit förbytes ögonblickligen,i sin motsats, då den till och löneanspråk torde sändas till » M.
i vanliga skolämnen, musik och hand­ slut upptäcker en deformerad, snedgången eller — il la putsad fotbeklädnad.
arbete.
Svar med betyg, foto och E. », Hedenskog, Råda, Värmland.
I salongen, på promenaden, å scenen — öve rallt är det lika nödvändigt a tt FÖR EN UTEXAM.
undervisningsvan löneanspråk till » Tjänsteman », Kri­ noga ge akt på detta och rätta sig därefter.
folkskollärarinna, enkel och allvarlig, stianstad p. r. Ahlgrens Skinn- och Läderbalsam " Nobless " är ett verkligt förstklas­ finnes plats i sept, för 9-årig flicka.
Som hushållerska sigt högglans-putsmedel, egnat att fullkomna det goda i intrycket af en i Helst musikalisk.
Svar till Fru A. övrigt oklanderlig d räkt.
Det består av d e allra yppersta och för ändamålet att ensam förestå ogift tjänstemans Pryke, Buskhyttan, Nyköping.
lämpliga ingredienser.
Det bör ej förväxlas med vanlig skocrem, som i regel hem vid större grufsamhälle i Norge TYSK FRÖKEN • sökes som husmoder önskas till hösten en pålitlig och duk­ innehåller för lädrets blankputsning och konservering mindre lämpliga ämnen.
åt fyra_ små barn.
Sökande bör vara tig kvinna, kunnig i matlagning och Observera den praktiska förpackningen: i tuber à 35 öre.
musikalisk, ordentlig, frisk och barn­ strykning samt med förmåga att själf- ' •t - Till platser, där ä nnu inga åte rförsäljare finnas, ex­ kär och kompetent att på egen hand ständigt styra och ordna hemmet.
pedieras gärna dir. till konsumenten 6 tuber p ortofr.
sköta om ett hem med hjälp af flera Hjälp till gröfre göromål erhålles.
för kr.
2:10.
F. Ahlgrens Tekn.
Fabrik, Gefle.
tjänarinnor.
Svar helst med lönean­ Svar med betygsafskrifter, foto och språk, ålder och foto.
Platsen att till­ ref. jämte lönepret.
torde sändas till träda 1 sept.
Fru Carl Asp, Char- » Ordningssinne » under adr.
S. Gumaslii lottenborg, Motala V:stad.
Annonsbyrå, Stockholm, f. v. b.
Medio DEN l:ste oktober eller förr sökes augusti.
en anspråkslös, ordentlig hus- och Något hushållsvan, kammarjungfru kunnig i finare tvätt och sömnad samt en s. k. ensamjung­ bättre flicka, villig att hjälpa frun fru eller enkel hushållerska.
Rekom.
med alla inom ett hushåll förekom­ Enkel, bättre PLATS ÖNSKAS a tt passa mottagning fordras.
Svar till » M.
A. Avenyen », mande göromål erhåller god plats som KAMMARJUNGFRU.
Göteborg p. r. familjemedlem i aktad, bildad fam. flicka önskar plats, helst som kam­ hos doktor.
Svar till » Van vid sjuk- ENSAMJUNGFRU, komp.
att sköta på landet i litet trefligt samhälle.
Är marjungfru, kunnig i kläd- och linne­ vård », Iduns exp.
ett hushåll, intresserad, renlig, spar­ en af Jämtlands vackraste platser v.id sömnad.
Bästa betyg från handar- 22-ÅRIG NORRLÄNDSKA önskar plats sam och med ett vänligt sinnelag, Indalsälfven.
Endast 2 pers. hushåll.
bets- och väfskolor.
Tacksam för svar i liten fam. för att deltaga i alla i bildadt hem, officers eller tjän­ husliga sysslor.
Svar före 31. aug.
stemans, helst hos änkeman där barn erhåller förmånlig plats till hösten Svar till » Familjemedlem 1913 », £v.
till » 22 år », Wads bro p. r.
finnes, önskas plats af bildad, medel­ hos ensam dam i Göteborg.
Svar med Telegramb.
Annonsafd., Sthlm, f. v. b.
LÄRARINNA med examenskompetens märkt » Hanna », Håbygård f. v. b. för Kindergarten och förberedande löneanspråk och foto samt ref. sändes EN FLICKA söker plats den 15 sept, ålders änkefru, med stor förmåga att Bättre, enhet ach klasser till elementarläroverk önskar i liten familj inne i Stockholm för handleda barns uppfostran och for till Fru Westin, född Gibson, adr.
huslig flicka, från hösten undervisa i hem eller att få deltaga i alla förekommande öfrigt ha omvården om ett hem.
Lön Hyddan, Jonsered.
kunnig i matlagn.
och event, sömnad, skola i Stockholm eller dess omnejd.
göromål.
Svar inom 8 dagar till » A. », fästes intet af seende.
Ref. om så ANSPRÅKSLÖS FLICKA får plats i som vill åtaga sig sköta ett mindre önskas.
Svar till » Plikttrogen 1913 », Svar till » Kindergarten », Stockholm 6. prästgård som lärarinna och husmo­ för 2 p ers.
tillsammans med AU PAIR sucht gebildete junge Deut­ Vadstena p. r.
S. Gumadii Annonsbyrå, Göteborg.
ders hjälp.
Betyg, anspråk och foto hushåll BILDAD, musik.
21-å,rig flicka, sö­ husmodern i finare familj i stad, er­ sche zum Herbst Stellung als Gesell­ sändes till » Duglig 2 », Iduns exp., håller ker snar.
plats i fin fam. som hjälp plats till den 1 nov.
Svar med schafterin, Stockholm bevorzugt.
Adr.
: och sällskap, helst på landet.
Kun­ Stockholm. '
rek., foto, löneanspråk och ålder torde GUVERNANT erhåller plats genast för insändas till » L.
215 », Gumaelii An- Martha Bennewitz, Strelitz Alt in nig i skrifgörom.
Svar till » 21 år », Mecklenburg.
Borås p. r. läsåret 1913 — 1914 å mindre herrgård nonsbyrå, Malmö f. v. b.
ENKEL FLICKA från landet kunnig " BÄTTRE, musikalisk flicka med kon­ vid järnvägsstation i norra Ånger­ i matlagning, bakning, sömnad, väfnad manland för att undervisa tvenne tors vana samt kunnig i maskinskrif- önskar till hösten komma i treflig och handarbeten söker plats som hus­ ning önskar plats som skrifbiträde familj för att under god husmoders flickor till inträde våren 1914 i sam­ skolans 2 och 3 klasser samt därjämte fullt kunnig i handarbeten och rit­ moders hjälp på större landtgård.
eller som sällskap och hjälp i bättre ledning vinna praktik i ett bättre vara behjälplig i hushållet.
Företräde ning får plats i Tapisseriaffär event, Svar till » Ordning », Kiosken, Rönne­ familj eller hos ensam person.
Svar hems skötande.
Är villig att deltaga för musikkunnig.
Svar jämte lönepret.
förestå filial.
Svar jämte foto, rek.
holms v., Malmö.
märkt » Prästdotter », Postkontoret, i alla i ett hem förekommande göro­ mål.
Helst i Stockholm eller dess och ref. torde benäget ställas till och löneanspråk till » Biträde », Iduns 19 ÅRS F LICKA önskar plats i finare Högbergsg.
40, Stockholm p. r.
Svar till » Sällskap och hjälp », Fru Greta Schmidt, Björna.
fam. att gå frun tillhanda; är kunnig exp.
f. v. b I SEPT.
önskar ung bättre lands­ närhet.
i sömnad; den 1 okt.
Svar till t&gt;&gt;19 flicka plats i familj, att hjälpa till Helsingborg p. r.
PÅ STÖ RRE HERREGÅRD på Gotland R. B. », Karlshamn p. r.
finnes plats 1 no v. för en ordentl.
med förefallande göromål, hälst där husjungfru.
Hon bör vara kunnig i UNG FLICKA, som genomgått 8-kl. jungfru finnes.
Svar till » Familje­ städning, enklare dukning och serve­ vid helpensionen Tyringe för läsåret läroverk önskar till hösten plats som medlem », Kosta p. r. ring, tvätt och strykning och för 1913 — 1914 är till ansökan ledig.
Lö.- guvernant eller barnfröken.
Något mu­ 21-ÅRIG FÖRLOFVAD FLICKA öns­ I VACKER TRAKT af Småland, i öfrigt ha ett artigt och villigt sätt.
nen, beroende på antal elever, har sikalisk.
Svar till » M.
L.
1913 », Esk ils- kar mot fritt vivre komma i godt hem fin familj mottagas ungdom, äfven de som önska lära hushåll.
Svar till Svar med foto samt lönepret.
till varit omkr. 1,200 k r. för 8 mån.
Till­ tuna p. r. där tillfälle gifves att deltaga i hus­ » Hemtrefnad », Tranås p. r. fälle till arbete utom skolan.
Svar t ill Stafva Gård, Barlingbo.
liga sysslor framför allt matlagning MUSIKLÄRARINNA, undervisningsvan I PRÄSTGÅRD i Skåne kan en 15 — 16 GUVERNANT önskas till 15 sept, i Ester Boman, Nolhaga, Alingsås.
(privatlektioner) med goda rekom.
fr. Svar till » Ninnie », Iduns exp.
Stock­ års flicka blifva inackorderad för att enkel småländsk prästgård.
Elever 2 elever önskar plats i praktisk eller holm.
samman med egen dotter läsa 7: de kl, välartade flickor 9 och 10 år, som privat skola, eller hos någon finare UNG FRU söker plats som husföre­ kurs.
Konfirmationsundervisning om genomgått småskola.
Vanliga skoläm­ familj, där hon, om så önskas, äfven ståndarinna på en större gård eller så önskas.
Svar till » A.
16 s &gt;, Helsing­ nen.
handarb.
och möjligen musik.
Sö­ kunde deltaga i lättare husliga sysslor hos någon tjänsteman.
Svar inom 8 borg p. r. kande bör hafva intresse af att leda event, kontorsgöromål.
Svar märkt dagar till » Ung Fru », Iduns exp., f. INACKORDERING I TYSKLAND.
barnen i krist], och kyrkl.
anda, vara sökes till den 1 — 15 sept, hos Tand­ » Norrländska », Malmberget p. r. v. b.
Unga flickor och damer erbjudas enkel, anspråkslös, helst prästdotter läkare, såsom hjälp och biträde i MEDELÅLDERS ensamstående dam, TVÄNNE norrländska sjuksköterskor från landet.
Svar med betyg, ref., lö­ såväl vänt- som operationsrum, samt kompetent att med ordning och om­ önska privatvård i sept., helst i södra god inackordering till moderat pris i bildad familj i närheten af Hamburg.
nepret.
och foto till Komminister G. dessas städning.
Äfvenså någon till­ tanke sköta ett hem, äfven där barn Sverige.
Svar märkta » Syster J3igne » Undervisning i språk och musik om så Lekänder, Färjaryd.
syn af en " 10 års gosse.
Svar med finnes, söker plats, där hon som hus­ och » Syster Lena », Iduns exp.
önskas.
Adress: Frau Bertha Steffen, BARNKÄR, elementarbildad, musika­ betyg-, löneanspråk samt foto till » Or­ föreståndarinna kan få arbete och BÄTTRE FLICKA, kunnig i sjukvård, Oldenfelde bei Altrahlstedt.
Vidare lisk lärarinna önskas till hösten för dentlig », Södertelje p. r. existens.
De bästa rekom.
från flere önskar plats som hjälp och sällskap i underrättelser hos fröken E. Dahlén, 11-årig flicka.
Svar med betyg, ref., framstående personer, kunna företes.
familj eller hos ensam person.
Helst Drottninggatan 102, Stockholm.
Tel. foto och löneanspråk torde genast in- Svar till » H.
B. », Allm.
Tidningskon­ i Stockholmstrakten.
Svar med upp­ Riks 4619. sändas till » R. », Iduns exp.
f. v. b. toret Falun f. v. b. gift å lön etc. märkt » Plikttrogen », SOM LÄSKAMRAT åt 8-åring önskas EN SNÄLL och vänlig flicka med I GODT HEM, sökes plats af under­ Iduns exp., f. v. b. till 1 sept, en snäll och väluppfostrad lust för blomsteraffär erhåller genast visningsvan, musikal, lärarinna.
Goda JUNGES, deutsches Mädchen Forst- flicka eller gosse, från bildadt hem.
aflönad elevplats i förstklassig dylik betyg.
Svar » Samvetsgrann », Sv.
Tele­ ' meistertochter, musikalisch, sucht Ref. begäres och gifves.
Inackordering affär.
Rekom.
insändes till » Blom- erhålla plats vid Osby landthushålls- grambyrån, Sthlm.}
Aufnahme in schwedischer Familie zu 60 kr.
i mån.
Svar till Fröken M. skola.
Vinterkurser.
Ansökan jämte steraffär », Iduns exp.
f. v. b. Mitte Sept.
au pair gegen Sprachen- Fleetwood, Gräntgö te Västervik.
EN DUKTIG FLICKA, helst landt- betygsafskrifter och lönevillkor insän­ UNDERVISNINGSVAN LÄRARINNA ' austausch.
Auf Wunsch beste Re­ I KVARSÈBO PRÄSTGÅRG på Kolmår­ önskar guvernantsplats för mindre das till rektor före den 1 sept.
När­ brukaredotter, gärna musikalisk, och ferenzen.
Näheres Frau Königl.
Forst- den emottagas från 1 okt.
några in­ som genomgått husmodersskola och mare upplysningar lämnas af förestån­ barn i god fam. Något musik.
Kun.
i meister Lehnpfuhl, Kloster Zinna, b. ackorderingar som äro i behof af lugn i handarbete och sömnad.
Utm.
goda Jüterbog, Deutschland.
äger vana i att med sparsamhet och darinnan.
och livila.
Ref. önskas och gifvas.
betyg och rek.
Svar till » Berlin 1913 », ordning sköta landthushåll, erhåller STYRELSEN.
23-ÅRIG FLICKA från godt hem som Priset moderat.
Rikst.
T. Iduns exp., St him.
plats som husföreståndarinna den 15 genomgått fem klasser i samskola, STAATLICH konzessionierte, gut 21-ÅRIG FLICKA, som genomgått ele­ sept, eller den 1 no v. Svar märkt plats i familj som husmoders empfohlene Privatklinik, Berlin — Schö­ mentarläroverk, önskar plats som säll­ önskar » Landtgård » jämte rek.
och foto inom hjälp.
Är villig, om så erfordras, neberg, nimmt männliche u. weibliche skap.
och hjälp hos ensam, bildad 8 dagar till Snällposten, Lund.
till med skrifgöromål samt Kranke auf.
Operationen.
Entbindun­ dam.
Är kunnig i finare och hjälpa barn EN BÄTTRE, enkel och anspråkslös, finnes plats mot fritt vivre den 1 (sjukiig) med läxläsning.
Svar: gen.
Anfragen zu richten an » S.
S. », enklare sömnad samt bokföring.
Svar hjälpa ej alltför ung flicka, sorn vill åtaga okt.
för en bättre, ordentlig flicka, märkt Allm.
tel. Lagnö 21.
Iduns exp., f. v. b.
» S.
IL », Iduns exp.
sig att efterse och delvis sköta 2 kunnig i matlagning och husliga göro­ EN 20 ÅRS F LICKA önskar till den 1 Vfd r ekreatlonso ten Byle, små gossar får god plats i Lidingö mål.
Svar med foto till » A.
B. », Sö­ TVENNE BÄTTRE FLICKOR, nyligen okt.
plats i bättre hem där jungfru naturskönt belägen i norra östergöt- konfirmerade, önska komma i familj i finnes, helst på landet, att deltaga villiastad.
Hon bör vara barnkär och dertelje p. r. land, mottagas nervösa personer pr i Stockholm eller dess närhet där sykunnig.
Svar med foto inom 8 dagar I i matlagning samt för öfrigt i ett hem år.
Godt bord, trefliga rum, varmbad, tillfälle gifves att få deltaga i hus­ till » Fru S. S. », Södertelje p. r. sysslor.
Är kunnig i daglig post, telefon, sjukvård.
Adr.
liga göromål och allt som förekommer förekommande sömnad och handarbete samt genom­ Fru Eklöf, Lindesberg, Marsjö.
GUVERNANT, musikalisk och und er- i ett större hem.
Svar med upplys­ slöjd- och hushållsskola.
Någon visnings van önskas till 1 sept, i tjän­ I bildad, engelsk familj ningar om villkoren m. m. torde be­ gått önskas.
Tacksam för svar inom 10 i Stockholm Önskar yngre banktjänste­ stemannafamilj på bruk^ i mellersta näget insändas under adr.
» Familj e- lön dagar till » Familjemedlem », Sibbhult man inackordering till hösten.
Svar Sverige att undervisa 12-årig flicka i näget insändas under adr.
» S.
N. Fa­ 4 kl. el.
kurs, musik och handarbet.
P. I- till » Student », Iduns exp., Sthlm.
Uppgift om löneanspråk jämte betyg, UNG elementarbildad flicka önskar miljemedlem », Iduns exp.
BÄTTRE 22 ÅRS FLICKA önskar plats ref. och foto torde skyndsamt in­ plats som guvernant åt mindre barn.
UTEX.
Kindergarten-lärarinna som i god familj, att vara fruns hjälp och Lisakulla Hvilohem, sändas till » F.
K. », Iduns exp.
f. v. b.
Är äfven villig att gå frun tillhanda äfven undervisat t. o. m.
3:dje förb.
sällskap där tillfälle gifves att få S ä t i 1 a, Västergötland, emottager för plats i skola eller familj, gärna lära matlagning och för öfrigt^ hjälpa ENKEL, anspråkslös lärarinna, kom­ med lättare sysslor.
Svar emotses önskar sensommaren och hösten inack.
Lugnt till » Norrländska 1913 », utomlands.
Svar till » Kinderg.-lära- till med förefallande göromål, där och stilla hem.
Härlig natur.
Barrskog, petent att undervisa it.
o. m.
$ tacksamt rinna », Iduns exp.
jungfru finnes, helst å herregård.
roddbåt, sol- och strandbad.
Piano.
kl. ämnen i allm.
läroverk samt i Iduns exp., Sthlm.
musik, får plats från 15 inst.
sept, EXAM.
SJUKGYMNAST af bildad fa­ TVÅ un ga flickor från godt hem öns­ Tacksam för svar till » Villig », Box 2, Pris 2,25 — 2,75 pr dag.
Billigare pr mån.
Vidare meddelar.
Fru Elisabeth i norrländsk prästgård med e nastående milj önskar plats som massös i familj kar plats i bättre familj för att lära Hult sfr ed.
naturskönt läge att undervisa 5 barn samt som hjälp i hushållet.
Har ge­ ett hems skötande.
Tacksam för svar 18-ÅRIG FLICKA med normalskole­ Schultheisz.- (2 gossar, 3 flickor) i åldern 8 — 12 nomgått hushållsskola.
Betyg och ref. märkt » S.
D. », Iduns exp.
f. v. b. kompetens önskar plats som guvernant Ärsinackordering år.
Dagl.
undervisning 4 tim. Ref. finnes.
Svar till » T.
M. W. », Id uns texp.
UNG bildad norrländska, som genom­ i familj.
Svar med uppgift å lön till kan erhållas ' på naturskön vid barr­ samt löneanspråk torde sändas sna­ TVÄ BÄTTRE FLICKOR önska till gått väfskola, samt har lust och » X. », Laxå.
skog belägen egendom i Söderman­ rast möjligt till » K.
G. », Iduns exp., hösten plats i familj.
Kunniga i hus­ fallenhet och god kunskap i konstväf- Enkel, bättre flicka land.
Läkare på gården.
Plumant pris.
Stockholm, f. v. b. liga sysslor,, sömnad och barnavård.
nad önskar plats i väfskola eller önskar plats i god familj.
Kunnig i Svar till Fru Tora Anander, Dalby TREFLIG, anspråkslös flicka (ej för Sv.
till » Blekingskor », Karlskrona p. r, bättre familj att väfva.
Svar till matlagning, handarbete samt något i Bettna.
Rikst.
Bettna 9. ung) önskas att undervisa 2 flickor i UNG NORRLÄNDSKA, som genom­ » Norrländska », Iduns exp.
f. v. b.
sömnad.
Prima betyg finnes.
Familje­ elementarskolans 2: dra och 3: dje kl. gått Kgl.
H. lärarinnesem.
och om­ VILLIG, bättre flicka som genom­ medlem.
Svar till » Intresserad 22- kurser samt i musik.
Svar med foto kring 8 mån.
vistats utrikes, önskar gått hushållsskola och sedan prakti­ åring », Ulricehamn p. r. och lönepret.
till Stora Lunds- Gård, plats som lektris och sällskap, event, serat önskar plats.
Svar emotses tack­ Undervisningsvan sept. — 15 dec., 4 elever, öfverstin- ödeshög.
å resa, i treflig familj i Sverige eller samt till » 28 år », Iduns exp.
f. v. b. guvernant önskar plats för kommande 15 nan A. Hyltén-Cavallius, f. Frick.
A dr. GODA PLATSER för lärarinnor, värd., utlandet.
Undervisar gärna i franska 19-ÅRIG B ILDAD FLICKA som geno m­ läsår.
Ref. finnas.
Tacksam för svar Sandvik, Smålands Burseryd.
kontors-, affärs-, sällskaps-, hushålls-, och engelska.
Svar med uppgift om gått en kurs i barnavård önskar plats till » Sept 1913 », Knifsta p. r. barnfröknar gm.
Norra Inack: Byran, löneförmåner m. m. motses tacksamt att passa spädt barn.
Svar till » Barn­ till ' » A — a » under adr.
S. Gumaälii An­ sköterska »,.
Lund.
Malmskillnadsgat.
27, Sthlm.
ANSPRÅKSLÖS GUVERNANT, kompe­ önskas till hösten 1913 af 18-årig finnes för 2 u nga flickor med deladt KOKERSKA och husjungfru erh.
nonsbyrå, Stockholm f. v. b. rum, hos fru Maria Planting-Gyllen- i höst goda platser a större herreg.
FLICKA, omkring 30 är, med godt för­ tent att undervisa två flickor ^ (12 — flicka, som genomgått 8-kl. läroverk.
båga, Artillerigatan 28 A.
III.
A.
T.
Svar med rek.
och lönepr.
till » Nov.
1, äldrahem, önskar mot lön plats i fa­ 14 år) får plats i enkelt hem på lan­ Svar till » Energisk 1913 », Iduns exp.
22223. milj, att vara frun behjälplig — där det.
Svar med betyg och löneanspråk 1913 », Norrköping p. iv BARNFROKEN af god familj erhåller jungfru finnes — och ans^es som fa­ till » Två flickor », Västervik p. r. plats 20 okt.
Sökande skall förut miljemedlem; helst i eller vid större UNG, bildad flicka (aflagt student­ önskar plats i fam. att undervisa å hafva haft sådan plats, vara barn­ stationssamhälle.
Är van vid alla i examen) af god familj önskar plats lägre och mellanstadium.
Ref. lämnas.
(1 okt. — 1 dec.
), omfattar matlagning, er kär, glad och frisk, samt trifvas pa ett hem inomhus förekommande göro­ som s ällskap och lektris till 1: sta ell Svar till » S.
22 », und.
adr.
S. Gumœlii konservering, väfning m. m.
Begär p ro­ landet i ett god t stilla hem.
Svar mål.
Svar utbedes inom 8 dagar till 15 sept.
Svar till » Lektris », Färgelanda Annonsbyrå, Sthlm f. v. b. spekt.
Fru Ida Palmgren,.
Bettna.
p. r.
» Familjemedlem », Landskrona p. r. märkt » Goda rekom. », Tarsta.
romål önskas som kokerska och vä.
ni En glänsande entré Bildad flicka En Qudlnfio.
sill flkha Musik och S ånoläraiiieplatsen Bättre, ordentlig, sykunnig flicka Tvä lärarinnor Hos ensam änkefru PLATSSÖKANDE [l Guveraantplats Inaekorderin g Seminarlebildad, u ng flicka - 563 - lig o. loi Hüte
Oet bästa läkemedlet är VINOLIA utmärkt a ntiseptiskt hudmedel, i \ m BRÖ5TKflRflMELLER sälj es I tuber à 30 öre hos H errar Speceri-, Färg- och Parfymhandlande m. fl.
samt å Apoteken.
Enda tillverkare A.-B.
Nissens Manu­ facturing, Norrköping.
Doktor J. Arvedsons kurs Sjukgymnastik, Massage o. Pedagogisk Gymnastik, VINOLIA PARFYMER.
Den medför enligt kongl.
maj:ts medgifvande samma kompetens och rättigheter som en kurs vid Gymnastiska Central-Institutet.
Kursen 2-å rig, börjar den 15 sept.
Prospekt på begäran genom D:r J. Arved- son, a dr. Odengatan Stockholm.
mest välkomna present man kan gifva en dam,är ett af dessa eleganta etuier.
Vi rekommendera särskildt: Royal Rose, Violette Fleurie.
Tulipe d ' Or, &amp; DOKTOR HILLER Vinolia Generalagentur: återtager praktiken 1 sept.
Nerv- o. nervösa sjukdomar.
Hypnotisk behand­ ling.
Drofctninggat.
82, Stockholm.
Gymnastikdirektörsexamen Gttteborgs!
«Gymnastiska Institut, Göteborgs Arkader,Göteborg t längsta o, fullständigaste spe­ cialkurs i Sjukgymnastik o. Mas- saffB * Nästa läsår börjar den 12 sept.
Begär prospekt!
Vid Professor Unmans Institut börjar 1 okt.
my (ett-ârig) kurs \ i m a s sage och sjukgymnastik.
Be­ gär prospekt I Brunkebergsg.
9, Sthlm .. iiparejjalan 6, STOCKHOLM B.
Di.
borttages bäst genom Mo Millan &amp; Arthurs, London, EPILATOIRE.
Dépôt hos A. W. NORDING-, Biblioteksg.
11, Drottningg.
63, Sthlm.
Karlavägen 1 A, Stockholm, börjar sin ll:e termin för bildade unga flickor den 15 sept.
1913.
Under­ visning i finare och enklare matlagning, bakning, konservering och in­ läggningar af frukt, grönsaker och kött 2 sjukmatlagning, uppköp, födo­ ämneslära, hushållets ekonomi m. m.
Olika kurser.
Examinerade lärar­ innor.
Förbereder inträde till lärarinnekurser i huslig ekonomi.
Pro- ref. och närmare upplysningar på begäran.
ELSA PHILIP, Stockholm, Karlavågen 1 A, 3 tr. Tel. Ö.
1310.
Två Demonstrationskurser anordnas i Elsa Philips Husmodersskola, Karla­ vägen 1 A, Sthlm, irån torsdagen 4 / » t. o. m. tisd agen %• Demonstrationerna fortgå dels kl. 12 — 2 f. m. och dels 6 — 8 e. m.
och omfatta: konservering af frukt, bär och grönsaker; — g oda, billiga små­ rätter; — veg etariska rätter och kokning i papperspåse.
Deltagarne få själfva afsmaka rätterna.
Pris för 5 gå nger 8 kr.
Begränsadt antal del­ tagare.
Närmare upplysningar meddelas och anmälningar emottagas af ELSA PHILIP, Karlavägen 1 A, Stockholm.
Tel. öst.
1310.
Grundad år 1902.
ËftMT * sen for som omfattar 3 Va mån., börjar tis&gt; dagen den 2 sept.
G-rundlig och praktisk undervisning i enklare och finare matlagning, uppläggning och garnering; bakning af.
jäs degar och finare bak­ verk; syltning, beredning af saft och gelé.
Konservering af frukt, grönsaker och kött; konfektberedning, smöruppläggning, dukning, servettbrytning och servering; kökets, spiselns (vedspis och gasspis) och kokkärlens skötande, upp­ köp av matvaror, bokföring för hemmet; födoämneslära och köttstyckning (5 lekt.)
Dessutom en kortare kurs i sjukvård för hemmet samt (valfritt) barnavård.
' SCTl fOl 9 Mot grått hår.
ELISABETH ÖSTMAN-SUNDSTRAND, Det berömda - Ä Hiks 20 35.
Stockholm, Klarabergsgatan 40, 5 tr., hiss.
Sthlmstel.
93 02.
^ hårstärkande vattnet.
Olfver g rått hår dess u rsprungliga färg.
Undervisning Borttager mjäl l.
Hindrar håret att falla af.
Långbanshyttans Slöjd-.
r.
och.
Hushållsskola.
meddelas Uti Märket gnmd.
1879.
Beg.
end.
fl.
med orden: matlagning, konservering och inläggning.
Yäfnad, handarbeten, kläd- o. linne­ Royal * Windsor Perfectionne ».
En all t jämnt sömnad.
Vidare genom Elfrida Kastman, Långbanshyttan.
stig.
försäljn.
sa mt 30 år s succés gar.
Royal Windsors verkan.
Pris kr.
5. — + porto.
Nederlag: Franska Parfym magasinet, börjar 15 sept.
1913 sitt 10:de arbetsår för 8 unga flickor som slutat skolan.
Hoflev., 21 Drottninggat.
21, Sthlm.
Kursen omfattar: enklare och finare matlagning, handarbete och vävning samt födoämneslära, bokhålleri och främmande språk.
Närmare upplysningar och referenser lämnas av Skogsbo Hushållsskola, Leksand, Diquemare — färgar hår, skägg och ögonbryn — håller färgen i månader.
Pris kr.
4.50.
Endast i Gertrud Walin, Allm.
Tel. Ö2 45.
Odengatan 41.
Leksand.
Signe Philip, Kurser i klädsömnad, linnesömnad, barnkläder, konstbroderi, knyppling och monteringar.
Höstterminen börjar 1 september.
Anmälningar skriftligt under månad.
Prospekt på begäran.
Elisabeth M. Glantzberg.
Emmy Kylander.
Rektor Laurells Skolhem i Vike, Värmland, rekommenderar sig härmed i föräldrars och målsmäns åtanke.
Skolan är en sjuklassig samskola, förberedande till realskoleexamen samt för inträde vid gymnasiet.
Dess hufvuduppgift är att, på samma gång den bereder sina elever tillfälle till vistelse i en frisk och vacker landtlig trakt, kunna så långt ' möjligt åt den enskilde individen gifva det mått af intresse vänlig tillsyn och hjälp i arbetet, som ofta, särskildt i brytnings åldern, kan verksamt bidraga till en karaktärsutveckling i lycklig riktning.
En naturlig, ungdomsfrisk anda inom skolan, ett otvunget, förtroendefullt och —.
där så passar — ka mratlikt förhållande mellan de ledande och de ledda, en effektiv ^ och tilltalande studiemetod samt ett godt hem åt eleven under vistelsen vid skolan äro några medel, hvarigenom vi hoppas kunna vara våra ungdomar till nytta.
Mindre begåfvade elever äfvensom fysiskt svagare emottagas gärna och ägnas inom särskild klass samt genom särskilda metoder den uppmärksamhet och hjälp de i högre grad än andra kräfva.
Vanartig ungdom kan däremot icke emottagas vid skolan.
För äldre eller mera försigkomna elever finnes en särskild kurs hvarje år, afsedd för realskolexamen med tidsvinst.
Tillfälle till deltagande i hushållsgöromål, manlig och kvinnlig slöjd samt trädgårds- och jordbruksarbeten.
Friskt idrottslif till lands och sjös (Vänern.)
Alla nödiga upplysningar lämnas beredvilligast af föreståndaren, Rektor Elias Laurel!, adr.
Vike pr Kristinehamn.
Läs Då på sista tiden flera personer börjat annonsera om, att de bota Engelska sjukan, anhåller jag att icke blifva förväxlad med dessa.
En annonsör nppgifver sig till och med äga 35 år s praktik ehuru själ!
endast I år gammal.
Vill Ni erhålla snabb och säker hjälp mot Engelska sjukan och Barnförlamning, så tillskrif mig, ty jag har behandlat denna sjukdom i 40 å r och har så­ ledes en erfarenhet, som ingen annan.
De recept jag använder äro f5r utvärtes bruk och fullkomligt oskadliga samt härleda sig från munktiden och hafva bringat hjälp åt mångtusende.
Engelska sjukan utbryter vid alla åldrar och äro symptomerna i hufvudsakföljande: Blodbrist,slappa armar och ben, kalla händer och fStter, gnatlgt lynne, Ingen sömn, Ingen aptit, somliga äta mycket men magra ändå, slem stockar sig 1 hufvudet, mage, leder, som medför en ryslig kl &amp; da, u tslag, le­ derna blifva styfva, stoekar sig slemmet på strupen kallas det strama.
Sneda lemmar kunna bli återställda.
Sök i tid åtminstone för barnen, de lida oförskyldt.
Bref besvaras blott mot dubbelt porto.
Begär intyg.
HANNA BENGTSSON, Munkgat.
2, Malmö, vid Pildamsvägen.
Tel. 5368. ro i Tel. 976 (icke Hushållsskola) Vasatorg.
1, börjar hösttermin den 27 a ug.
1913.
U n­ dervisning meddelas i allt som hör till hushållet, äfven kläd- o. linnesömnad samt konservering.
Särskilt avseende fästes vid god o. billig mat samt till­ varatagande av raster.
Skolan har tillerkänts guldmedalj 1911.
Prospekt och anmälan genom Fru Alfh.
Rystedt.
Ljungby l \ Iya Elementarskolan för flickor, Hushållsskola.
T^en som vill und vika 29 Kommendörsgatan, Stockholm, invid Cirkusplan.
Franska Parfymmagasinet, Rikstel.
6656.
Regeringsgatan 19 — 21, Stockholm.
som omfattar 10 veckor med arbete varje torsdags f. m. från kl. 9 eller i / slO f. m. till kl. i / a4 e. m., börjar den 9 okt, kl. Vs 10 f. m.
I denna kurs meddelas undervisning i bakning af jäsdegar och finare bakverk; finare matlagning; uppläggning och garnering; konservering, Enda fullt tillförlitliga oskadliga me­ konfektberedning; dukning och servering m. m. del som ätergifver här och skägg dess ursprungliga färg.
Pris 5.B0 + porto.
Mftonkursen, som omfattar 10 veckor med arbete hvarje fre­ Endast i Fanny Gellns Parfymmagasin, dags e. m. från kl. ï / 9 ô — kl.
9 e. m., börjar den 3 okt.
kl. 1 fo6-e.
m.
I denna kurs 5 Malmtorgsg., Sthlm.
Kungl.
hofl.
meddelas undervisning i bakning; enklare och finare, matlagning; uppläggning och garnering; konfektberedning; smöruppläggning, dukning och servering m. m.
Prospekt och närmare upplysningar på begäran.
Mélanogéne, Stockholms Samgymnasium, Btrgttta-Sfcolan, TanUM Besvärande hårväxt RÅSUNDA erbjuder alla stadens bekvämligheter i ljusa, rymliga våningar till s ä låg hyra som 150 à 200 kronor pr eldstad.
Spårvagn till Stockholm hvar 10:de minut (före kl. 10 f. m.
och efter kl. 4 e. m. hvar 5:te minut).
Upplysningar å Stockholms Ufhyrningsbyrå, Kungsträdgårds- gatan 12 samt på platsen.
3-klassig förberedande skola.
— Realskola.
— Füllst, gymnasium med real- och latinlinje.
Dimissionsrätt.
Höstterminen börjar med inträdes- och flyttningspröfningar den 2 sept.
kl. 11 f. m., med upprop den 6 september kl. 11 f. m.
Mottagning d.
1 — 21 au g. onsdagar och lördagar kl. 11 — 12 f. m., fr. o. m. den Lättare arbete i hus­ 22 aug.
hvar je dag kL 11 — Va 12 f. m. hållet.
Stortvätt kan undan- Lekt.
J. F. Nyström.
Läroverksadj.
O. G.
A. Hahr.
F. mag. Dagmar Kempff.
göras på en förmiddag med Castoria- Ordf. i styrelsen.
Föreståndare.
Bitr.
föreståndarinna.
tvål.
Ingen borstning eller gnidning.
Absolut fri från skadliga ämnen.
4 tvålar för kr.
1:30.
Kölnerlagret, 24 Smålandsgat., Sthlm.
Prospekt franko.
Assistent W. Johnsons kurs börjar åter den 1 sept.
Anmälningar snarast Malmskillnadsgat.
60, Stockholm.
BARNMORSKAN, fröken Ester Beck.
man, adr.
Skara, åtager sig efter öf- verenskommelse praktik i familjer.
Ref, på begäran.
öfver höga hyror, när F=lg2 E Cls a Philips Husmoders skola, aflägges efter 2-årig kurs af kvinnliga elever vid Ny kur » börjar 14 sept.
Prospekt gen, kapten J. Thulin, LUND.
V 151 H varför klaga?
de Tv h hr Parfym er ock To &amp; / eU - Artiklar.
Fil.
D:r Anna Ahlströms Läroverk Fondor 20,900,000 kronor.
Stockholmskontor: Arsenalsgat.
9.
Filialer: j Sö dermalmstorg 8.
I S turegatan 32.
Deposition) / 11 01 Kapitalräkning) H " |2 |0 Sparkassa 4 °| 0 Fondafdelning, Kassafack.
Kungl.
Hoflev., 21 Drottningg.
21, Sthlm.
att i sommartid få en röd och fräknig hy bör ingnida den med Oatincrème som är en naturprodukt framställd af ren hafre.
Huden får genom ra­ tionell bruk en vacker varm färg.
Småskola (äfven gossar).
Elementarskola med normalskolekompetens.
Gymnasium med dimissionsrätt.
Anmälningar kunna ske skriftligen.
Anna Ahlström, fil.
d:r. Helsingborgs Husmoderskola, Drottninggatan 13- Rikstel 19 56. börjar sin andra kurs den 15 sept.
Teoretisk och praktisk undervisning i finare och enklare matlagning, bakning, konservering och alla inom ett hem förekom­ mande göromål samt handarbete och linnesömnad.
Prospekt och upplysningar begäran.
Emmy Oberg.
Gunborg Myrberg.
Oatine finnes öfverallt Jjsamt hos A. W. Nording, Biblioteksg.
11, Drottningg.
och - Birgerjarlsgatan 16, Sto ckholm.
(även blusar, barnkläder m.
ni.)
Kurserna börja åter den 10 sept.
Under okt. — nov.
även aftonkurser.
Misspryd ande hårväxt utrotas med Trianonpasta utan Karin och Eva Egnér, Sibyllegatan 36. efterlämnande af märken eller rodnad Rikstel.
35 30.
Allm.
Tel. 210 04. i huden.
Absolut ofarligt luktfritt me­ Före den 8 sept, är adressen Asarum.
Tel. Karlshamn 300. del — icke pulver.
Bättre än elektro- lytisk behandling.
Användes dagligen med osviklig framgång i min praktik för skönhetsvård, vid behandling så­ Uppgifter angående utbildning, löneförhållanden, arbets tillgång m. m. Sam­ väl i ansiktet som å kroppen.
Pris 5 kr., till landsorten mot postförskott.
lade och utgifna af Fredrika-Bremer-Förbundets byrå.
Försändes diskret.
MARIA ENQUIST, Biblioteksgatan 6 — 8, Sthlm.
Riks Norr Pris 25 öre.
3 90.
Allm.
226 62.
Rekvireras hos Fredrika-Bremer-Förbundet, Stockholm.
(Kronobergs län).
Några elevplafser lediga från 1 sept.
Begär prospekt.
A. Baeckström, Ljungby.
Lektioner i Linnesömnad.
Kvinnliga arbetsområden.
- 564 — Finnes i hvarje välsorterad skoaffär.
Idun utgifves d enna v ecka i A och Wilhelmssons Boktr.
A.-B., Sthlm, 1913.
