# ID: svediakorp-per2065
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1913
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 31,690
# sentences: 1,951
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek.
Alla tryckta texter är OCR- tolkade till maskinläsbar text.
Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet.
Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bil- der för att avgöra vad som är riktigt.
This work has been digitized at Gothenburg University Library.
All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text.
This means that you can search and copy text from the document.
Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the images to deter- mine what is correct.
N:R 32 (13Ô7) A.
26:TE ÅRG.
VANLIGA UPPLÅGAN.
LÖSNUMMERPRIS: 12 ÖRE.
ILLCJSTREPADM TI DN ING FOR KVINNAN iOCM-HEMMETf 1 FRITHIOF HELLBERG HUFVUDREDAKTOR OCH ANSV.
UTGIFVARE: SÖNDAGEN DEN 10 AUGUSTI 1913.
JOHAN NORDLING.
i U B R I K E N H Ä R O F V AN GÄLLER 1 fflMâl strängt taget endast för de 1 IfelÉRj tvenne landskapen af Sisley och I nM©w^f Courbet, Millets porträtt af ma-?
dame Frigot och Jordaens " Den heliga familjen ".
De två Roslin-porträtten tillhöra bankir Berg, men äro för tillfället de­ ponerade i Nationalmuseet, där den konst- A. Blomberg foto.
BITR.
REDAKTOR: ERNST HÖGMAN.
RED.-SEKRETERARE: ELIN WAGNER.
intresserade publiken alltså kan få betrakta dem.
Dessa två arbeten af Alexander Roslin ha helt nyligen kommit i s venska händer vid en auktion i Paris.
Det första föreställer La baronne de Neubourg Cromière (1) och är måladt 1756.
Den förtjusande baronessan intar ä nnu hvar och en vid första ögonkastet, så som hon måste ha gjort det för 150 år se­ dan.
Hennes unga ansikte, som stiger upp som en blomma ur baltoalettens skära hölje, har ett obeskrifligt uttryck af klokhet och löje, i hennes blick lyser en ung kvinnas ti­ diga visdom, om hvilken man dock fruktar att den skulle kunna öfvervinnas af den, s om förstod att begagna sig af det psyko­ logiska ögonblicket.
Konstnärens inspirerade glädje vid arbetet har förlänat denna bild det äkta konstverkets odödlighet.
En vacker pendang är porträttet af den franske skulptören Pajou (2), måladt 12 år senare.
Äfven här har konstnären haft en tacksam modell i det intelligenta, vackert modelle­ rade ansiktet med dess lysande ögon.
Madame Frigot (31 ä r ett ungdomsverk af Millet, som nyligen upptäckts i Cherbourg.
Millet målade detta porträtt som ersättning för den gästfrihet han åtnjöt hos bakbindare Frigot och hans maka.
Det är en dotter till madame Frigot, som nu har sålt detta por­ trätt.
Genom amanuensen Gauffins förmed­ ling har det inköpts och skänkts till museet af grosshandlare A.
N. Versteegh.
De två landskapen: Vid stranden af Louing- kanalen (4) af Alfr.
Sisley och Landskap med vattenfall (5) af Gustave Courbet ha skänkts af Nationalmusei vänner.
De lära vara myc­ ket representativa och goda verk af re­ spektive konstnärer.
Den heliga familjen (6) slutligen af Jacob Jordaens är inköpt af Nationalmusei nämnd, som tack vare en svensk representants på­ passlighet förvärfvat den för det billiga pri­ set af 3,000 franc s vid en stor ' konstauktion i Paris.
Figurerna på taflan belysas skarpt af ett ljus, som den heliga Anna (Marias moder) håller i handen.
I förgrunden sitter Maria i purpurröd mantel med Jesus på knät, Josef skymtar i ba kgrunden.
Taflan är målad 1618 och tillhör mästarens ungdomsperiod.
Gamla vägar.
VÄGAR, SOM F0R LÄNGE SEN VI GÅTT, huru väl vi se dem för vår blickl Ja, när fjärran bygder färden nåit, drömma vi dem än i samma skick dessa gamla vägar, vi som små följde första gång ur gård och by.
Hvilkef äfventyr att vandra då, hvilken värld, beständig!
rik och nyl Hvarje brant, hvar vacker, björkprydd krök minns jag grant, som såg jag den i g år.
Stiger ännu här en liten rök mellan löfveft som i forna år?
Ligger jättestenen ännu kvar, vaktande för kyrkans hvita hus, och om öfver hembyns bro jag far, hör jag än som fordom bäckens brus?
Gamla vägar, ack att jag ändå finge, fast jag knappast det förtjänt, era fattiga små backar gå, höra skällors klang i hagen sent sist en kväll, förr ' n natten faller på ... AXEL JOHANSSON.
Prenumerationspris: Vanl.
upplagan t Helt år Halft är Kvartal Lösn:r Kr.
» • &gt; 6.50 3.50 1.75 0.12 ûXûXû) iûXûAA SVENSKT * KyRKOLIF Kyrkans sociala förplik­ telser i vår lid.
Af Kyrkoherde OSKAR HEDBERG.
Kyrkoherde Oskar Hedberg.
BLAND FRÅGOR SOM F. N. ARO AKTUELLA I K YRKLIGA KRET- sar och som därför icke upptaga en ringa anpart af " svenskt kyrkolif ", är frågan om kyrkans ställning till de sociala rörelserna i tiden, spe­ ciellt arbetarrörelsen.
Man söker alltmer samla sig till ett bestämdt program härutinnan.
Vi gifva i dag ordet åt en man, som stått i de främsta " stridslinjerna ", när det gällt kyrkans förpliktelser gentemot kroppsarbetarna, kyrkoherden Oskar Hedberg i Valbo, och som därför har goda förutsättningar att klart bedöma läget.
Vi erinra tillika om, att just i dessa dagar, den 14-17 augusti, äger en fri samvaro rum mellan män ur arbetarerörelsens och.
den kristna studentrörelsens leder å Johannisdal utanför Köping, hvarvid flera kyrkomän leda och medverka.
F ALLA DE FRÄGOR, SOM 1 vår tid starkare än under någon föregående framkommit och kräfva sin lösning, torde sä­ kerligen ingen vara mera brän­ nande och på samma gång mera s vårlöst än den sociala frågan, här fattad såsom arbe­ tarefrågan.
Den berör det ojämförligt stör­ sta flertalet medlemmar i samhället och är för dem en verklig tifsfråga.
Det fanns en tid för icke så värst länge­ sedan, då stora grupper i samhället ansågo frågan om en förbättring af kroppsarbeta­ rens ställning tämligen underordnad; när den frågan bragtes på fal, hade man egentligen ingenting annat att säga än att den onödigt­ vis förts fram af en del missbelåtet folk och att arbetaren godt kunde nöja sig med den ställning han hade.
Men den tiden är nu förbi; man ha:r börjat på allvar förstå, att här föreligger en djupt allvarlig sak, och att en så mäktig rörelse som den internationella arbetarrörelsen omöjligt kan hvila på en grund af tillfälligt missnöje utan på något långt s tarkare och djupare.
Och så har man — därtill nödd och tvungen — börjat syssla med denna fråga, och numera torde det icke finnas många, som hafva mod att affärda den med de gamla fraserna, än mindre med en förnäm axelryckning.
Kyrkan, som står midt uppe i folklifvei och som mera än någon annan kommer i berö­ ring med de olika folkklasserna, kan natur­ ligtvis minst af alla stå oberörd inför den so­ ciala frågan.
Hon är också den som bäst borde äga kännedom om den kroppsarbe­ tande klassens ställning och som djupast borde känna med och för dem, som lefva under små förhållanden och kämpa en ojämn kamp för dagligt bröd.
Och rättvisligen måste sägas, att kyrkan också vaknat upp inför den sociala frågan, och numera med djupt allvar frågar sig själf, hvilka särskilda förpliktelser hon har med afseende på dess lösning.
Och fastän hon ännu står sökande och icke s å litet famlande, då det gäller att finna sin plats i det sociala arbetet och sina medel vid fyllandet af sin uppgift där, så börja dock vissa riktlinjer a lltmer klarna och vissa bestämda områden inom det stora so­ ciala arbetsfältet kartläggas, områden, inom hvilka hennes arbete måste utföras och där det icke får saknas.
Den moderna arbetarrörelsen framträdde i vårt land i likhet med förhållandet i andra länder i början såsom en hetsig stridsfråga.
Sedan arbetarne organiserat sig i fackföre­ ningar och fackförbund och kände solidari­ tetens styrka, började de kamp mot kapitalet och arbetsgifvarne för att tilltvinga sig högre arbetslöner och större inflytande vid arbets- aftalen.
Detta var enligt min mening helt naturligt, då ju a rbetarfrågan i första hand är en " brödfråga " och arbetarne gifvetvis först sökte lindring där skon klämde allra värst.
Först sedan och så småningom har arbetarrörelsen inordnat sig i leden af re­ formvännerna i allmänhet, och det socialde­ mokratiska partiet, som tagit rörelsen ifrån början helt om hand, blifvit ett reformparti med ett åt alla sidor sig sträckande reform­ program.
I denna första tid tänkte de so­ cialt intresserade prästerna, till hvilka un­ dertecknad hörde, och hvilka, tyvärr, icke voro så synnerligen talrika, att deras gifna plats var i själfva stridslinjen.
De togo alltså parti i d e större eller mindre striderna, och det är icke svårt att förstå, att deras sympatier helt och hållet voro på arbetarnas sida.
Men snart funno de, att de ingenting kunde uträtta, och det blef dem så små­ ningom klart, a tt de kommit in p å ett område, där deras verksamhet kunde skada långt mera än gagna.
Då påminde de sig Mästarens ord till m annen, som bad honom dela arfvet mellan sig och brodern: " Människa, hvem har satt mig till d omare eller skiftesman mel­ lan eder? "
Här klarnade alltså en riktlinje, låt vara i ne gativ riktning; den kan måhända u t t r y c k a s s å: I d a g s s t r i d e r n a m e l la n I Idtms Byrå o. Expedition, MästeäåSÄ^ «s.
„ Praktuppl«gant; Redaktionen: Riks 1646.
Allm.
98 03.
Expeditionen: Riks 16 46.
Allra.
6147.
Helt ar Kr.
8. — • 10 — 4.
IQ.
9 6.
Annonskontoret: Riks 16 46.
Allm.
6147.
5 alft.
å, r » " 5; Red.
Nordline: Riks 8660.
Allm.
4 02. ar,al Ky " 2.25: Kl. ll-l.
Kl. 9-6.
Losn:r » 0.15 Verkst.
direktören kl. 11-1.
Riks 86 59.
Allm.
43 04.
- 516 - Annonspris: Pr millimeter enkel spalt t 25 öre efter text.
30 öre à textsida.
20 o / d för höjning å sär­ skild begärd-plats.
Utländska annonser de­ biteras 30 öre med 20 % förhöjning ä särskild be­ gärd plats.
a r b e t a r e o c h a r be t s g i f v a r e h a r kyrkan ingen plats.
Den saknar d e h ä r f ö r n ö d i g a f ö r u ts ä t t n i n ­ g a r n a o c h h ar d ä r f ö r i n g e n m ö j ­ l i g h e t a tt r ät t b ed ö m a s i t u a t i o ­ nen.
Här såsom eljes i lifvet besannar sig ordspråket: " Skomakare, blif vid din läst! "
Om den i början intagna ståndpunkten vi­ sade sig ohållbar, så gjordes dock genom den vissa vinster för framtiden.
En af dessa var, att kyrkans präster alltmer förstodo nödvändigheten af.
att sätta sig in i den so­ ciala frågan, så långt detta var dem möjligt.
Man började läsa social litteratur och upp­ taga kyrkans ställning till arbetarefrågan vid prästmöten och andra diskussionstillfäl­ len landet rundt.
Frukterna häraf hafva icke heller uteblifvit.
Det finnes numera ytterst få präster, som stå fullkomligt oberörda och afvisande inför det arbetande folkets kraf; blicken har skärpts och utsikterna vidgats i samma mån som insikterna fördjupats, och vill m an hafva ett slående bevis på sanningen af detta, vet jag för min del intet bättre än att påminna om den resolution, som förra året enhälligt antogs vid det i Sto ckholm då för­ samlade prästmötet och som lydde så: " Prästmötet sympatiserar med kroppsarbe- tarnes sträfvan efter bättre villkor ".
Social­ demokraten beklagade, att den resolutionen icke fattats långt före detta; så gör jag också, men jag tillägger med stor glädje: " Bättre sent än aldrig. "
Ett annat glädjande tidstecken med afse- ende på den fråga, som här behandlas, är det, att Allmänna Svenska Prästföreningen — prä sternas fackförening, om man så vill — har tillsatt ett ständigt socialt utskott, som har att behandla till den sociala frågan hö­ rande ärenden, och hvilket uträttat ganska mycket i b åde teoretisk och praktisk riktning.
Alltså: Svenska kyrkan har på allvar vak­ nat till m edvetande om sina sociala förplik­ telser i nutiden, och att detta medvetande skall skärpas med hvartenda år som går, därom är intet tvifvel.
Men då uppstå på allvar frågor sådana som dessa: " Hvilka sociala förpliktelser har då kyrkan?
Inom hvilka områden på det stora sociala arbetsfältet har hon sin plats och huru skall hon lägga sitt sociala arbete? "
Det finns naturligen ingen möjlighet att i en kortfattad uppsats sådan som denna uttöm­ mande behandla dessa frågor; jag måste därför inskränka mig till några ytterst knapphändiga svar, hvilka visst icke göra anspråk på slutgiltighet utan äro att fatta endast som min personliga uppfattning af det kyrkliga arbetets läge och möjligheter för närvarande inom det sociala området.
Kyrkans förnämsta uppgift har alltid va­ rit att ställa människorna fram inför lef- vande Gud i lj uset af Jesu Kristi e vangelium.
Hon har att förkunna synd och nåd.
Jag är öfvertygad om att hennes förnämsta sociala förpliktelse är densamma.
Kyrkan har allt­ så bland mycket annat som hör hit att visa människorna hvar den djupaste orsaken till sociala missförhållanden ligger: i männi­ skornas egen synd.
Det är själfviskheten i dess mångfaldiga former, som fört fram den ena orättvisan efter den andra äfven inom ' de t sociala lifvet, och så länge den får sitta i högsätet och vara den bestämmande, är ingen verklig och djupgående förändring möjlig.
Jag menar, att kyrkan är ställd midt i folklifvet för att visa detta; hon har att kämpa mot individuell synd för att kunna komma åt social synd; hennes arbete går ut på att göra människorna bättre och hon vet, att om Sally Högström — 50 år.
I ÄR MAN TÄNKER PÄ DEN GE- nerations kvinnor, som våra mormödrar och mödrar till­ hörde, och huru verkligt halfse- kelgamla de togo sig ut — och kanske också voro, de kära och söta gum­ morna — me d matrone-later och spetsmössa eller, om de voro ogifta, med sitt " miss­ lyckade " stånds resignerade väsen (där infe den " misslyckade " tillvaron gjort dem till detta lyckas, blifva ock de samhälleliga för­ hållandena bättre, ty hon har lärt sig Mästa­ rens ord: " Gör trädet godt, så blir frukten god ".
Det är ett misstag att tro, att endast den utför ett nyttigt socialt arbete, som för fram yttre reformer i lagstiftning och sam­ hällsinstitutioner; ä fven den, som i stillhet a r­ betar på människohjärtat och gör det godt och ädelt, utför ett minst lika viktigt socialt arbete.
Jag skulle ock kunna uttrycka samma sak på ett annat sätt: K y r k a n s f ö r n ä m s t a sociala förpliktelse är att in­ gjuta en ny ande i det moderna samhälls-lifve i.
Och hvilken skulle denna ande vara, om icke Jesu Kristi ande, hans, som " gick omkring och gjorde väl och hjälpte alla ".
Och det förefaller mig som om både den ene och den andre ibland oss behöfde mycket af kärlekens ande, innan vi förstå nödvändigheten af att räcka hvaran- dra handen i gemensamt arbete för gemen­ samt väl.
Kan kyrkan genom sin förkunnelse för och sitt arbete bland människorna hjälpa dem fram till kärle k i lif och verk, då har kyr­ kan förvisso gjort den största sociala gär­ ning, som kan göras, och jag vill tillägga: Hon har därigenom gjort den v i k t i g a s t e sociala gärning som finns, ty bygges icke det sociala arbetet på kärlekens grund, så skall det förr eller senare visa sig, aft det blifvit byggdt på sanden.
Till detta kyrkans arbete inom det mera teoretiska området hör ock mycket inom det praktiska.
Jag vill h är fatta mig så kort som möjligt och säger för den skull: Kyrkans praktiskt sociala arbete skall gå, ut på att hjälpa alla, som behöfva hjälp, i främsta rummet de fattiga, de lidande, de förolyc­ kade.
Hon skall understödja alla förslag, som kunna hjälpa dessa, och hon skall icke tröttna förr, än de många sociala orättvi­ sorna blifvit bragta ur världen.
Valbo prästgård den 20 juni 1913.
OSKAR HEDBERG.
för 5 kronor stycket är väl billigt?
Sänd Eder gamla smutsiga, nerfläckade ko^ym i och för ke- misk tvätt och prässning till Orgryte Kemiska Tvätt- &amp; Färgeri A.-B., Göteborg och Ni blir för- vånad öfver det goda resultatet, 6 aöärmvtoder ä 6 Eder, ty det äi stor skillnad S l i s k tv ätt ocij - lemfsi um™ * KOSTyMER jj ï S jj j fjollor o ch plågoris för sig själfva och andra) och se ' n ser sig omkring bland vår tids fem- tioårs-kvinnor, då kan man inte annat än bli glad åt den förändrade fysionomin.
Ty om än de grå håren och en och annan rynka inte uteblifvit, s å är dock nutidens kvinna vi d femtio år oftast en ganska ungdomligt spän­ stig företeelse.
I m össa och " barber " skulle hon se utklädd ut.
Att sitta stilla och resig­ nera har hon hvarken håg eller tid till.
Och det som inte minst bidrar till förä ndringen är just detta, som numera upptar hennes tid: hennes verksamhet på skilda områden.
En verksamhet, som håller kropp och själ i jämvikt, och som ger henne den tillfreds­ ställande känslan af att också äga värde som människa.
Att jag nu frestas till d ylika jämförelser är inte så underligt, då jag står i begrepp att säga några ord om vår kända gymnastik- lärarinna, Sally Högström, med anledning af hennes 50-årsdag den 10 augusti.
Ty hon är just en af dessa lifskraftiga femtioåringar, som — tack vare en både för henne själf och för andra hälsobringande verksamhet — bibehållit denna själens och kroppens spän­ stighet, hvilken gör att man inte tänker på ålder och år.
Det är också en ganska lång arbetstid hon kan se tillbaka på — och h a orsak att glädjas åt!
Efter att ha gått igenom Statens nor­ malskola för flickor, begynte Sally Högström sina studier vid Gymnastiska Centralinstitu­ tet, hvarifrån hon utexaminerades — inte m er än 20-årig.
Och så godt som med detsamma fick hon sig anförtrodt ett ganska ansvars­ fullt värf.
Föreståndaren för Valdekildes folkhögskola i Danmark E. Trier, som infört den Lingska gymnastiken i de danska folkhögskolorna, ville äfven få den införd i s kolans kvinnliga afdelning.
Och det blef då Sally Högström som utsågs att sommaren 1884 undervisa de kvinnliga eleverna vid Valdekildes folkhög­ skola i sv ensk gymnastik.
Ett uppdrag, som naturligtvis på det lifligaste tilltalade den unga lärarinnan, men som ingalunda var nå­ gon lätt uppgift.
Ty på den tiden kunde det väcka opposition att kvinnor skulle gym­ nastisera — h är till och med så pass, att de manliga eleverna hotade att lämna skolan om kvinnogymnastiken infördes där.
Men Sally Högström läf ej modet falla vare sig för det mötande motståndet eller det gan­ ska hårdarbetade material, som hon till en början hade i de " danske piger " — o ch hvarom hon själf en gång skrifver: " Jag kan ryta som ett lejon eller brumma som en björn — de stå där i all a fall som stockar! "
Och hon ägde därtill en ovanlig förmåga att hurtigt och okonstladt ta seden dit hon kom, hvarigenom hon äfven tillvann sig för­ troende och sympatier inom d e olika kretsar hon kom i b eröring med.
Äfven följande sommar kallades hon till Valdekildes folkhögskola och 1886 var hon gymnastiklärarinna vid Ask o v. Härifrån kan antecknas en händelse, som bäst illu­ strerar de svårigheter kvinnogymnastiken fortfarande hade att bekämpa i Danmark.
Det hölls under denna sommar en skyttefest i Ribe, och fröken Högström hade mycket gladt sig åt att vid detta tillfälle få ha en uppvisning m ed sina elever på Ribe torg inför tusentals åskådare, då det skulle kunna slås ett stort slag för den svenska kvinnogymna­ stiken.
Men häraf blef intet, ty förslaget föll på det vägande skälet, att en dylik uppvis­ ning vore o k v i n n 1 i g!
Men den starka muren af fördomar och KLIPPAN.
Modernaste Finpappersbruk.
- 519 - Sftactalltäaf t Ftnawe Post-, Skvif-, Kopia- och Tfychpappet * samt Kantong• lduns UxipaDper ti llverkas af KU PP * »
andra svårigheter som mötte, hade sin öfver- makt i fröken Högströms outtröttliga energi och arbetsförmåga — kanske inte minst i hennes egen friska, hurtiga personlighet.
Och den unga banbryterskan fick s å små­ ningom glädja sig åt att se, hur den svenska kvinnogymnastiken vann allt större terräng i gr annlandet.
Att hennes betydelsefulla in­ sats i detta arbete också blifvit erkänd och uppskattad fick hon senast i fjol ett vackert bevis på under danska konungaparets be­ sök här i Stockholm.
Hon blef då uppkal­ lad på danska legationen, där hon af kun­ gens egen hand fick emottaga en guldmedalj för det förtjänstfulla arbete hon nedlagt i Danmark i oc h med den Lingska kvinnogym- nastikens införande där.
För öfrigt har Sally Högström städse stått i liflig k ontakt med de Lingska gymnastikin- stituten i utlandet.
Särskildt gäller detta det Oldevigska institutet i Dresden, där hon äf- ven själf vistats för att studera en del nya metoder.
Och hurusom hon här hemma i Sverige står som en ^f d en Lingska gymnastikens i f- rigaste och starkaste förkämpar är väl all­ mänt kändt.
De förtroendeuppdrag, som hon under årens lopp fått mottaga, visa äfven att hon härvidlag räknas till de bästa kraf­ terna.
Sålunda förordnades hon 1895 till lä ­ rarinna vid Gymnastiska Centralinstitutet samt till ordinarie 1901.
Vid Kungl.
Högre Lärarinneseminariet och statens Normal­ skola för flickor, där hon tjänstgjort som gymnastiklärarinna under en lång följd a f år, blef hon också ordinarie år 1909, hvarjämte hon äfven infört kvinnogYmnastiken vid flera af våra folkhögskolor.
— O ch då det med anledning af det Lingska jubileet var nödvändigt att skaffa en populär och saklig källskrift för föredragshållare — särskildt i folk- och småskolor, fick fröken Högström i u ppdrag att skrifva en broschyr om Ling — en skrift, som spreds landet rundt och kom­ mit till mycken användning.
Slutligen må nämnas att fröken Högström är medlem af den af svenska gymnastikläraresällskapet den 15 januari i å r tillsatta kommittén för yttrande i frå gan om Gymnastiska Centralin­ stitutets omorganisation.
Det är i sannin g en både nyttig och omfat­ tande lifsgärning som vi här sett utföras — och åt hvilken vi ha all anledning hoppas att den kraftfulla 50-åringen ännu i många år kan ägna tid och intresse.
Denna gärning har också ställt Sally Högström i ledet af de kvinnor som gjort det svenska namnet heder — oc h gagnat vårt folk.
M. R.-M.
Min du var.
MIN DU VAR.
NU SITTER JAG I KVÄLLN och makar bränder.
Jag minns, hur vackert skenet föll på dina unga händer.
Min du var.
Nu sitter jag allen och rör i glöden.
Lys ej mer!
Blif aska brådf!
Vi fått besök af döden.
AXEL JOHANSSON.
Syringa och Konvalj.
Saga af ODE BALTEN.
SRADGÅRDSSÅNGAREN SATT ensam i den stora parken och sjöng sin vana trogen.
Han hade kommit till stadgad ålder och hans röst var fulltonig och stark, men den hade en sorgsen klang.
Visst hade han mer än en saga bakom sig, träd­ gårdssångaren, och den sista var den sorg­ ligaste.
Hans maka hade omkommit genom olyckshändelse under deras gemensamma längtansfulla återfärd från södern för att bygga bo här i någon af parkens lindar.
I sin djupa s org hade han aldrig kunnat riktigt fatta att hon verkligen v ar död, hans älskade maka, utan han sökte henne ständigt, öfver- allt lika gäckad af sin fixa idé.
Nu satt h an som sagdt ensam och klagade sin vana trogen, då en ung trädgårdssånger­ ska, nästan den yngsta i hela parken, med beundran lade märke till hans föredrag, flög fram till hans sida och kvittrade uppmun­ trande: — S å vackert du sjunger.
Men dina visor äro så vemodiga, tycker jag, och det måtte väl inte vara någon mening i nu när som­ maren är kommen och flugorna formligen vimla i den ljumma luften, utom att det är grönt öfverallt och hus i hvar buske.
Jag tycker det är härligt att lefva, jag, isynner­ het nu och du är verkligen en god sångare, om du bara ville sl äppa på af hela din röst­ styrka till den gröna jordens pris.
Den lilla tr ädgårdssångerskan var inte rik­ tigt färdig ännu och satte därför värde på den för en förnuftig bosättning i grunden så onyttiga egenskapen af en vacker sångröst hos sin kandidat.
— Fjäd ra dig inte för mig, du lilla, svarade sångaren kyligt.
Du är för ung ccn vet ännu ingenting alls om världen.
Och blefve det jag s om toge hand om din uppfostran, så vore jag väl redan död när du hade inhäm­ tat något begrepp om hvad det vill sä ga att sjunga, att älska och att snappa flugor.
— Har man någonsin hört på maken, ut­ brast den ungdomliga trädgårdssångerskan sårad.
För sig själf sade hon, eftersom hon enligt naturens ordning var blyg: En träd­ gårdssångerska måste vara yngre än sin make.
Och när har man förresten sett att det tas hänsyn till å lder då sommaren är kommen.
Med den saken brukar det ju få bli s om det bär sig, vet jag.
Jag tycker om honom och vi skola sätta bo tillsammans, tänkte hon; det skall så vara, det brukas och det är roligt, k vittrade hon i s in själ.
Högt s ade hon helt enkelt: — Kom nu så ta vi oss en liten utflyk t och hitta på något roligt.
Trädgårdssångaren, redan litet intagen af hennes ifver, följde med.
De fladdrade kvittrande från träd till träd och snappade flugor tillsammans af hjärtans lust.
När hon missade, snappade han skickligt och stack henne fångsten i munnen.
De hade ganska lustigt tillsammans hela aftonen.
När det skymde och den lilla trädgårds- sångerskan började bli sö mnig, s ade hon: — Adjö, nu flyger jag hem till min f ränka.
Hon bygger just på sitt bo, fast hon ingen make har.
Det är förresten snart färdigt.
Hon är också mycket äldre än jag.
— Kan tr o d et, svarade trädgårdssångaren.
Jag flyger med och tittar på tomten.
Och de flögo dit.
Det var ett mycket pyn­ tad!
litet bygge, fann trädgårdssångaren med plötsligt påkommet intresse och beslöt att redan nästa dag flyga dit o ch presentera sig för ägarinnan, då den unga trädgårdssån­ gerskan var borta.
Men detta talade han förstås inte om.
Han tog godnatt och flög sin kos.
Något hemvist ägde han som änkling ju inte längre, men det bekymrade honom som gammal sångare återigen inte vidare; han hade som sådan af gammalt böjelse för va­ gabonden.
Och han sökte sig, lika godt hvar, ett frid­ fullt s kymundan för vinden, gömde hufvudet i vingen och drömde under mörkrets suckar om sin oförgätliga maka.
Tänk, drömde han vaken vid tanken på den unga trädgårds- sångerskan, tänk om hennes fränka skulle vara hon ... henne som jag älskade af allt mitt hjärta och all min håg.
Och tjusad försökte han somna med den vakna drömmen i si nnet.
Tänk, drömde han ovillkorligt sömnlös, tänk om dagens händelse, om den lilla träd­ gårdssångerskan utan att veta det skulle ha visat honom på vägen att finna sin förlo­ rade maka.
Och han drömde det på allvar att den unga trädgårdssångerskan var hans goda genius.
I sin hänförelse skänkte han henne smeknamnet Syringa.
Han tyckte att hon alldeles som syrenklasen vände allt hvad hon ägde och hade mot solen och ro­ pade hurra, alldeles som Solrosens byst vid parkens springvatten.
Alldeles som den människobilden såg han Syringa sträcka händerna mot azurn och jaka ...
Så fort natten var liden gjorde han allvar af sitt uppsåt att söka Syringas fränka.
Re­ dan i dagningen satt han alltså i n ärheten af hennes bo och väntad otåligt att få se henne komma ut.
Han beslöt i sin oroliga längtan att först betrakta henne i sm yg.
Och hon var inte sen att begynna sitt dagsverke.
Trasten slog inte förr sin f örsta strof i s ko­ gens ännu dunkla bryn bortom slätten, innan hon kom och hälsade dagen godmorgon för att strax skynda till arbetet.
Trasten åter­ tog inte förr den drömmande strof som brus­ tit i kvällningen, innan hon visade sig.
Allt blodet sprang till irädgårdssångarens hjärta och vidgade det nästan till bristning, så fort hans öga fångat hennes bild.
Det är hon, flämtade han tonlöst.
Det är henne jag kan älska af allt mitt hjärta och all min håg, tills Ragnarök stundar ...
Då hörde han på afstånd i lunden den gamla visans lätta ton: Kom så fram till kallans brädd liten jungfru blyg och rädd ...
Det var Syringa som trallade sin morgon­ sång.
Hon hade just inte sofvit mycket ef- ier mötet med trädgårdssångaren.
Emot dagningen hade hon med den nyväckta kär­ lekens klarseende anat det värsta, satt sig att spionera och fått sina farhågor bekräf­ tade.
Med spejande ögon hade hon iaktta­ git trädgårdssångarens häftiga förälskelse i fränkan.
Trädgårdssångaren på sin sida fattade också strax hur landet låg.
Men han beslöt sig för att ingenting förstå.
Han tänkte i stället: Hon sjunger ju u tan att veta det pre­ cis sin fränkas lof.
Kom så fram fill källans brädd, liten jungfru blyg och rädd ...
Den poesin tyder min älskades hela väsen.
Och han flög bort för att drömma ensam i sin lycka liksom han förut i en samheten hade drömt af längtan.
Efter en stund sammanträffade Syringa med sin fränka.
FBr tandens vård ocb ansiktets skönhet J. SIMON, PARIS.
Enda skönhetsmedel som Icke Irriterar tanden.
K.
UNDERSÖK - 520 - Förlofningsringar » Extra nya modeller.
Praktkatalog, ringmått gratis.
KUNGL.
HOFJUVELERARE.
JAKOBSTORG 1.
REGERINGSG.
19-21.
— Jag har gjort en bekantskap, kvittrade den lilla.
En bättre sångare, må du tro, och giftaslysten till och med.
Han sjunger så sorgset och fulltonigt.
Och är inte det teck­ net?
Han har gifvet tröttnat på att sjunga i det blå som en ungersven.
Jag skall bygga mitt b o till ha ns sång, har jag tänkt.
Du får gratulera mig.
Själf sköter du dig illa, tyc­ ker jag.
Att vid dina år ännu inte ha funnit en make, skulle verkligen genera mig.
Kom så fram ... gnolade hon som refräng.
— Du talar opassande, svarade fränkan och flög sin kos.
Tänk, om det vore han, hviskade hon bäfvande, när hon kommit un­ dan.
Och hennes röda hjärta vidgade sig, så att hon hörde blodets sus.
Också hon hade alltför länge och förgäf- ves längtat efter sin make, så mycket mera kännbart som hennes bo ju reda n var påbör­ jad!
och ännu ingen sångares röst f örljufvade hennes kära mödas stunder.
— Min vän och älskogsblomma, ack, om vi kunde tillsammans komma och du vore vännen min ... nynnade hon den evigt unga, gamla visan sakta och skyggt.
Sedan grep hon sig ifrigt a n med arbetet för alt skingra sin trånad.
Trädgårdssångaren, som befann sig dold i närheten, hörde henne och för sin del från första stund viss om att hon var hans efter­ längtade, stämde han upp sin kärlekssång.
Först sjöng han med smeksamt dämpad stämma, som han småningom höjde i passio­ nerad fulltonighet: — Du är blyg och rädd som jungfrun som gick till kä llan och såg sin spegelbild i den, sjöng han.
Du liknar Snöklockans eller Dimmans byst som speglar sig i slottsparkens fontän.
På samma säft som de håller du din hand blygt för bröstet och skymmer dina ögon.
Du är som aftonsången i kapellet.
Jag älskar dig för din stillhets skull.
Du är min f rände.
Som konvaljen i månsken böjer du dig nedstämd och frysande mot jorden.
Hädanefter skall du bära den ljufva konval­ jens blomnamn.
Konvalj är din varelses sinnebild.
Jag omfattar dig med kärlek af allt mitt hjärta och all min håg.
Har du väntat mig länge, lilla Konvalj?
Och han prisade henne i m ånga melodiska strofer, som stego mot skyn och kommo syl­ terna att dansa af förtjusning och änglarna därofvan att nästan blicka ned på den syn­ diga jorden.
— De t är han, hviskade Konvalj med bäf- van.
Hon beredde sig just a tt hälsa sånga­ ren, då Syringa hastigt uppenbarade sig ur ett skymsle och kvittrade: — Du, som ständigt talar om det pas­ sande, borde verkligen inse det opassande i att sitta här och låta dig hänföras af min sångare i stället för att vara flitig med ditt bygge.
Du torde erinra dig att det är jag som upptäckt honom och följaktligen är han min.
Du får söka din lycka på annat håll; jag har funnit min.
Jag väntar att du inte tränger dig mellan barken och trädet.
Sko­ gens lag förbjuder dig att gå i v ägen för en trolofning.
Jag är dessutom din frände, och i ty fall är Skogens lag ändå strängare.
Du borde skämmas ... — Jag har icke brutit mot Skogens lag, darrade Konvalj som en ertappad synder- ska.
— Möjligt, fortfor Syringa, men du har velat, o ch Skogens lag talar redan om afsik- ter ...
Skogens lag är helig, det hade jag hoppats slippa att påminna dig om.
— I mitt hjärta är Skogens lag kanhända djupare inristad än i ditt, vidhöll Konval j.
O, I Å SKVÄDERSTIDER.
I DESSA ROT- månadshettans och de starka fordo­ nens dagar torde bifogade intres­ santa blixtfotogra­ fier, tagna under de senaste åskväd­ ren i h ufvudstadens närhet af hoffoto- graf O. Halldin, kunna förtjäna meddelas.
Som synes är den tradi- den ena blixten väljer i det närma­ ste den genaste vägen till jorden, den andra däremot grenar sig likt en mäktig flods delta­ utlopp.
I den öfre bilden ha vi ett praktexemplar af en ljungeld, bely­ sande såväl moln­ bädden, ur hvilken den utgår, som tionella rätliniga sick-sack-formen från Jupiters viggar och Tors hammare ingalunda den van­ liga vid de atmo- sfäriska urladdnin­ garna; tvärtom fö­ reter en serie blixt­ fotografier de mest omväxlande och nyckfulla banor.
På vår största bild se vi e tt moln, som samtidigt urladdar sig på tvenne håll; nattlandskapet vida omkring.
Till hö­ ger skymtar kontu­ ren af en bygg­ nad.
Den ne­ dersta fotografien återger en typisk bild af en blixt, som ej " slår ner ", utan urladdar sig inom molnet själft hvilket, som be­ kant, är fallet med ett stort antal blix­ tar under hvarje åskväder.
gud, tänkte hon snyftande i sitt s inne, var det för Syringa han sjöng?
Nej, det kan infe vara möjligt?
Men jag får inte gå i vägen för en släktings lycka.
Skogens lag, Sko­ gens lag ... upprepade hon yrande och föll i vanmakt.
— Jag kunde just tänka mig detta, mum­ lade Syringa med mörknad blick.
Det var i grefvens tid jag kom till skådeplatsen.
Hon är förälskad öfver öronen i h onom och han, den uslingen, besvarar böjelsen, det är fata- lifefen.
Men jag skall nog läsa lagen för gunstig herrn.
Nu får man emellertid vara öfverseende s å länge och låta bära hem det stackars kräket, sade hon och såg medlid­ samt ned på Konvalj, som låg sanslös och med flämtande bröst på marken.
En korp började redan gingt kraxa öfver platsen och vädra byte, då Syringa med lockrop, bådande fara i skogen, tillkallade svalorna, hämplingarna och sieglitserna, som enligt Skogens lag hade att bispringa nödställda.
— Hvad ä r det?
Hvad har händt?
frågade de alla på en gång och bildade en krets öf­ ver Konvalj.
— Åh, det är bara min ogifta fränka som har fått en attack åt hjärtat, svarade Syringa.
Hon har länge haft klent hjärta, stackarn, för att hon inte fått någon make, naturligtvis.
Nu lyfte hämplingarna varsamt upp Kon­ valj, svalorna fylkade sig hvisslande till en skyddsvakt öfver följet och steglitserna ord­ nade sig till eftertrupp.
Så fördes Konvalj till sitt bo.
Där fladdrade just so m gäster för sfun- den ett par fjärilar på purpurstänkta vin­ gar.
Men d e flydde för den högljudda fågel­ skaran.
Sjukföljet skulle just skingras efter full- Mfn Ti innonc 7p » nh \ / r i Driftiga kommissionärer _ ' I IJL / L) v^l I d I jj I å alla platser, där vi förut icke äro represente- a • ' i och Ni köper ingen annan.
: - 521 - rade, antagas mot hög provision.
Tillskrif genast IDUNS EXPEDITION, STOCKHOLM.
gjordt värf, då Syringa hämtade ett darr­ gräs, tog plats vid boet s ingång och sade: — Hör ... Konvalj har varit nära att bryta mot Skogens lag.
Vid den tar jag er nu till vittnen p å att jag m ed lagens symbol, detta darrgräs, stänger hennes rf utgång och ingång.
Det är er plikt att etter dagningen undersöka, om hon brutit lagens insegel.
Under tiden har jag som hennes närmaste frände att förhöra mig hos den andra parten, hennes medbrotts- ling.
Och hon f lätade darrgräset i kors öfver ingången.
— Vid S koogens laag ... ljöd fågelska­ rans svar som en orkester andaktsfullt och långdraget, under det den skingrade sig i olika väderstreck.
— Hon kanske bara sofver räf, sade Syringa när den tjänstvilliga uppvaktnin­ gen var borta.
Man ka n aldrig veta.
Den kärleken, den kärleken ...
Nu skall jag läsa lagen för gunstig herrn, hväste hon med mörka ögon, uppbragt på släktens vägnar, men mest p å sina egna.
Och hon flög bort för ätt söka brottslingen.
Men trädgårdssångaren hade flytt stra x efter uppträdets början, sårad i si na heli­ gaste känslor.
Han hade sökt sig som vanligt sitt ensamma skymundan för vin­ den långt bort och sörjde ur djupet af sitt hjärta.
Det skymde redan och månens gula skallemeja kröp långsamt upp på fästets ödebrant.
— Sk ogens lgg, k lagade trädgårdssån­ garen på lindens gren, Skogens lag.
Jag ville jag vore död.
O, lif, sjöng han med Kyrkoherden Lars Johan Lekseli.
Silhuett för Idun af en annan sångare, hvilket brott begick Johan Leksell.
jag väl en gång i det fjärran skumma, att du icke unnat mig en droppe af dig till lindring.
Hör hur u gglorna ropa ur slo tts­ gluggarnas gap.
Jag vill gömma mig i käl­ larens dödskalla krypta, där de vid tomten DET VACKRA OCH KARAKTÄRISTISKA POR- bundna andarna våndas ... trättet af den bortgångne kyrkoherden Lars Johan Så klagade han filts m orgonen bräckte.
Leksell i Valskog är en silhuett, klippt af hans son, Då sipprade med ljuset e n glimt af lifsmod konstnären Johan Leksell, på hvars konst som silhuett­ klippare Iduns läsare för icke länge sedan sett flera och hopp in i hans betryckta hjärta.
prof.
Äfven de kvinnliga medlemmarna af familjen Han vågade lyfta vingen och hamnade Leksell ha föröfrigt gjort sig kända, så äro frök­ nästan utan att veta det i närheten af Kon­ narna Leksell i Valskog bekanta såsom två banbry- terskor för den svenska fruktkonserveringen.
De valjs bo.
Men när han blef varse darrgräsets kors anordna om somrarna mycket besökta konserverings­ kurser och deras burkar äro eftersökta i handeln öfver ingången och Konvaljs förskrämda för sin förträfflighet.
blick bakom gallret, då förstod han och föll £5 död ned inför lagens majestät.
Och när Syringa sporde trädgårdssånga­ ÄR FOR ETT PAR VECKOR rens frånfälle, skyndade hon till Konvalj oc h sedan budet spreds att det grät bittert öfver hans död och öfver allt ... ryktbara Svenska Rimlexiko­ Syringa och Konvalj försonades i g emen­ nets skapare, kyrkoherden Lars sam sorg.
Johan Zephyrinus Leksell, gått De satte sig att gråta bittert bröst mot bröst.
Och deras två små röda hjärtan in­ bort, sågo väl många i ho nom endast den originelle författaren, den begåfvade skol­ nanför, de pickade i s amma bråda takt.
När de hade lättat sin sorg med tårarna, mannen och den kraftige målmedvetne her­ uppsökte de tillsammans alla platserna 1 för den.
Många klandrade ock en mångsidighet, trädgårdssångarens brott, linden där han hvilkens manifestationer förbluffade, och sjungit sin kärleksförklaring för Konvalj och hvilken enligt deras mening splittrade verk­ alla dungarna där han snappat flugor åt samheten hos honom.
— För att endast för­ klara ett par af dessa manifestationr torde Syringa.
Sedan ombesörjde de pietetsfullt hans jor­ nämnas att hans verk Bengels Bönesuckar dande.
Det väckte ett grand förvåning i de n tillkommit under de dagliga morgon- och af­ församlade fågelvärlden, att de tvärtemot tonandakterna under femtio års tid — och Skogens lag anlade unga änkors värdighet Rimlexikonet var en produkt af de ensliga vinterfärderna på släde under de tjugutre under sorgefesten.
Och nästa vår byggde de bo, både Sy­ åren han var folkskoleinspektör i sö dra Da­ ringa och Konvalj, och lefde lyckliga som i larna — ett godt sätt att göra sjumilaresorna sagan och fingo efter Skogens lag hvar sin genom skogarna fruktbärande.
Men först och främst framstår han som make, som kvittrade för dem tills han dog.
den blide barnavännen, älskad af både lä­ rare och barn hvart han kom.
En ä mbets- En silhuett.
broder yttrade vid grafven: " Det var en högtid i mitt hem, när farbror Leksell kom ".
Barnen och skolan ägde hans varmaste omtanke, och om h an någon gång söktes, och man icke strax fann honom i hemmet, då kunde man vara viss om att han kunde sökas i någ on af sk olorna vid kyrkan.
Kanske också bland sina bin p å återvägen, ty äfven de minsta ägde hans kärlek och omtanke.
— Det v ar icke en släpphändt och svag faders kärlek han ägnade de unga.
Ännu för några veckor sedan höll han ett mäktigt tal, sitt sista, vid skolornas afslutning, oc h gru ndtonen i detta var: " agalös lefver lagalös, dör ärelös ".
Det är svårt att på några rader e ns an­ tyda b etydelsen af en lifsgärning vore den än aldrig så ringa, men det blir icke möj­ ligt a tt på en liten plats göra en helhets­ bild af en man som i öfver femtio år ver­ kat i det offentliga så som kyrkoherden Leksell.
Hans lif var rikt p å sorg och möda, men också på glädje och välsig­ nelse.
Han var en man i ordets egent­ ligaste betydelse, en god lärare, en god fader.
Adelborg.
Af UVA URSI.
ET VAR FOR NÅGRA ÅR SE - dan i den stora arbetsbris­ tens dagar.
Kring alla de låga, långa borden sutto en lördagsafton arbetsstugans barn med arbetena mellan sina händer.
Men söm och stickning gick trögt sedan fröken slutat sagan.
Hufvudena lutade sig ihop, och det hviskades halfhögi under fotogenlamporna.
Nu satt man där bara för maten och man tog några s tygn då och då.
Däfven och instängd!
het ljummade luften i det stora låga rummet och luktade af smuts och sura kläder.
" Tant!
Jag har tappat en maska — " " Det har jag också, tant! "
Men tant stod där framme vid väfstolarna och talade med Sagfröken, och de sågo allvarsamma ut och tant ruskade på hufvudet.
Så arbetade man litet slött igen och tittade bortåt dörren som kunde det påskynda tiden för Lovisas ankomst med maten.
Magarna längtade efter gröten och det kliade riktigt i tänderna att få bita in sig i ett brödstycke.
" Ånej, " sade fru Almgren, arbetsstugans föreståndarinna, " fröken får infe öfv erge oss nu, de t är så dystert och trist det här året ... eller är fröken alldeles tvungen? "
— " Nej jag skall försöka.
Om det också bara kan bli en timme. "
— " F ör, ser ni, d e komma nästan lik a m ycket för sagan som för maten; om ni hade sett deras hem skulle ni förstå det. "
— Fröken nickade och såg uf öfver borden med de snaskiga, blekgrå stackarna.
— " Ni kan inte utebli utan att det märks ... ' hvar är sagfröken?
är sagfröken sjuk? ' ... "
Dörren sprang upp för en puff, Lovisa och köksflickan kånkade in gröfkifteln.
" Lägg nu bort arbetena, barn! "
Fru Alm­ gren som klappat i händerna vände sig åier till fröken: " Jag skulle också sakna om ni inte komme ... " — " Ja, " sade fröken med blicken halft dold, " man kan bli va n vid sa­ gor och älska dem fastän vuxen. "
Kobh * s Hongkong Thé UDUNS KOKBOK är den mest omtyckta thédryck.
AF Till salu i alla finare speceriaffärer.
: ••••••••• - 5^2 - ELISABETH ÖSTMAN är den bästa kokbok för det svenska hemmet.
- - - - - På mindre än 2 år har den utgått i öfver 25,000 ex. - Pris: Kr.
5:50 inb.
Barnen kastade sig glupskt öfver gröten, ny kittel kom in o ch tallrikarna tylldes ånyo.
" Skall Hertha inte äta sitt bröd? "
frågade fröken, som stod bakom Herthas stol.
Flic­ kan sänkte ögonen utan att svara.
Då lu tade sig fröken ned och hviskade något i hennes öra.
Hertha nickade förlägen: " Ja.
Till mamma.
Hon ä r sjuk, det blir sä llan nå ' n mat öfver till henne. "
Barnet slog in brödstycket i en bit tidningspapper och gömde det innanför blusen.
Fröken, som blifvit hvit, vänd e sig om mot fru Almg ren.
Föreståndarinnan nickade.
" Ja, hvart ta de vägen alla dessa penningsummor, som skän­ kas i detta år — man kunde tvifla, om man infe själf s åge, h ur de bara bli en droppe ... " Fröken stod i tankar en minut, talade se­ dan plötsligt ut genom slamret af skedar och röster: " Nästa gång blir det Tumme­ liten! "
" Åh ... " barnen höll upp med maten ett ögonblick.
Men Hertha lade hufvudet ned på bordet och grät tyst.
" Hvad är det, min tö s, hvarför gråter du? "
" Mamma — ma mma sa — om tant — om inte Adelborg fick komma i stället för mig nästa gång — o ch arbetet kunde hon göra hemma — om tant — om det gick an — — " Gråten började på nytt.
Sagfröken förstod hvad den gällde och tog hennes våta händer.
" Vet du hvad, Hertha!
Tummeliten s kall du inte vara led­ sen för, titta på tant du! "
Barnet lyfte förläget hufvudet och såg tant nicka från andra sidan bordet.
" Du k an hälsa din mam ma att ni få k omma båda två — tror du Adelborg blir glad åt det? "
" O ja! "
ropade flickan som var nära att klappa händerna, men hejdade sig och gjorde ett hopp på stolen.
" Hvem är då Adelborg? "
Hertha såg förundrad upp till Sagfröken.
" Det är ju min bror, det! "
— " Ett s å ... vac­ kert namn!
Hur gammal är han? "
— " Fem år, men han dör snart, doktorn har sagt det. "
" Jag har också en bror, " upplyste Greta som passat ett ögonblick a tt få skjuta in det.
" Men han skall inte dö, " fortsatte hon med en min som bad hon om ursäkt.
" Jag har också en " — " jag mä " — " Och jag h ar två s ystrar " — " ja, jag h ar sex, " och alla rundt bordet viftade med armarna.
Fru Almgren och fröken växlade blickar i tanke på det som skulle följa.
Efter e n liten paus, d å ingenting h ade hörts i hela rummet, kom det: " Tant, får dom också komma, tant?
Får vi komm a a llihopa?
Vi kan inte heller Tum­ meliten, tant, och hemma får vi aldrig nå ' n gröt nu och ingen mjölk ... " " Ni vid det här bordet få ta med era min­ dre syskon nästa gång. "
Föreståndarinnan vände sig ut åt rummet: " Ett bord åt gången, det blir e r tur s edan! "
" Det blir väl någon råd, " hviskade hon sakta till fröken.
" Det måste gå, hvad skall man göra ... " Fröken sade något åt föreståndarinnan.
" Hvad det vore snällt om fröken ville fö r­ söka! "
— " Försöka skall jag nog, m en r esul­ tatet är tyvärr så tvifvelaktigt, jag vet det.
Han är en sådan där — ja, en principryttare.
Men det är den ende på hela min lista, som nu återstår ... " Barnen, s om läst och tackat för mat sade godnatt och troppade af, stojande och mun­ tra som funnes icke nästen och ruckel fulla af köld och ohyra men tomma på mat.
När Louise Hegardt stängde dörren, såg hon de två som hade veckan ännu gå där inne och städa af, och i det gula lampskenet syntes de kantigt bleka.
Hörde de också till de stackare, s om icke smakade mat mer än i arbetsstugan hvarannan dag?
Ett litet py re stod väntande i farstudörren och neg.
" Tack.
Hvem är det? "
sade Louise ut i mörkret, hon var van att något af barnen stannade efter för att hålla upp dörren.
Det var Hertha.
De sneddade gården och kommo ut på den breda upplysta förstads­ gatan, där åkdon och spårvagnar fyllde l uf­ ten med slammer.
" Är din mam ma mycket sjuk, Hertha, hos­ tar hon kanske? "
— " Ja då, och ondt i ryg­ gen och bena så hon infe orkar stå, och det är kallt för vi har ingen ved nu, när inte mamma kan gå på hjälp.
Och så är det Adelborg. "
— " Hvad är det med hon om d å? "
— " Han är alltid sjuk, han har nästan varit död många gånger och han fryser jämt ... " — " Äter han ... ha ni n ågon mat nu ... öfver söndag? "
— Hertha, som klampade på i sina trätofflor bredvid fröken, kastade en hastig blick upp: " Nä.
Men jag skall ut och be.
Så snart jag hämtat korgen hemma. "
Hon hade slutat i en hviskning och sneglade skyggt åt gatan, där en poliskonstapel bred­ bent och mäktig långsamt vankade framåt.
Månne ändå ej han och hans kamrater i dessa tider blundade för tiggarbarnens kor­ gar!
Louise H egardt, som var mycket ung och likt i sag an ville se allting sluta godt in­ talade sig detta, medan hon tog Herthas blå- kalla hand i sin.
Men om de nu icke blun­ dade, det kunde godt tänkas ...
Ja, då var det inte lätt att vara tiggarbarn.
Louise kände att hon åter blef hvit.
" Är de bara du — som ber? "
Hon hade sett sig om innan hon talade.
" Gabriel och Adela också, men i dag är det min tur. "
Louise kramade barnets hand.
" Du skall inte be i kväll, Hertha, du slip­ per. "
— " Jag måste, vi har ingenting och äta i morn annars. "
— " Si tter ni inne hela söndagen då och fryser ... utan ved? "
— Ja, för mamma kan inte g å på hjälp, mam ma är sjuk. "
— " Än pappa då? "
— " Han är ute och söker arbete. "
Svaret var icke nytt, hon hade hört det några hundra gånger förut denna vinter.
Hur länge hade han varit utan?
" Det är på sjunde mâna ' n nu, och är ef­ ter med hyran för ett halfår och hos Karl­ sons får vi ingenting ta mer ...
Vi är skyl­ diga så mycke, öfver tretti kronor! "
Det kom som en andehviskning från hufvudet som sänkts.
" Ja, " sade Louise tonlöst.
Det var heller icke första gången hon hörde en sexåring tala om " våra " skulder.
" Hur många barn är ni? "
" Fyra nu b ara, de andra fyra är döda, " — " Gå Gabriel och Adela också i arb etsstuga?
Eller få de mat någon annan stans? "
— " P å skolköket, och det är tre gånger i veckan. "
— " De andra dagarna då? "
— Hertha såg sig om innan hon svarade mycket lågt: " Då ber vi.
Vi får inte för polisen, men pappa är så hungrig, och vi också och mamma.
Men m amma tar alltid sist, då är det så lite kvar.
Och mamma är ledsen för att Adel- borg skall dö.
Äter kramade Louise barnets hand.
" Alla är ledsna.
Adelborg är som i sa­ gan, han är så snäll. "
Sexåringen suckade djupt och tungt som en vuxen, men då de stannat vid hållplatsen, ropade hon till och pekade uppåt gatan och allt annat var för ögonblicket glömdt: " Frökens vagn! "
(Forts.) - 523 - Thérèse Schüssler.
EFTER 25 ÅRS AN- svarsfullt, plikttroget arbete vid Ronneby Brunn slutade fröken Schüssler den 1 d en­ nes sin verksamhet som husmoder därstä­ des för att den 1 in­ stundande september tillträda en ny, kräf - vande befattning — såsom föreståndarin­ na för " Gårdabo ", förken Dicksons hem för fabriksarbeterskor i Gö teborg.
En husmor är nästan alltid något af " klockarfar, som all­ ting sk a bestyra ".
Gäller detta för husmöd­ rar i allmän het, så mycket mer då på en så fordrande plats som Ronneby Brunn, där husmodern utom handtverkare af skilda slag har en personal på öfver 100 personer, som på olika tider af året på ett eller a nnat sätt stå under hennes ledning för att hvar och en på sin post må vara den kugge, som gör att allt går som ett urverk, dar husmo­ derns alltid vak na öfverinseende är den olja, som gör att verket går sin jämna gång utan gnissel och gny.
För dem, som under åratal haft förmånen vara Brunnens gäster, har det varit lätt kon­ statera hur intensivt denna ledande och or­ ganisatoriska förmåga tagits i anspråk un­ der brunnstiden äfvensom i hvilken sällsynt hög grad fröken Schüssler besitter den ovär­ derliga gåfvan att med fast hand förena det lugn och den arbetsglädje, som sporrar till nya tag — säker ligen icke minst under må­ nader so m föregått brunnstiden, d å det gällt göra allt klart till gäster nas mottagande eller sedan, då allt skulle ordnas efter gästernas afresa och läggas i vinterförvar.
För alla dem, som njutit af den reda och ordning hvaraf allt, som stått under husmoderns dom- värjo, burit pr ägel, skall det vara en särskild glädje att erfara att de, som stått henne nära i arbe tet, med saknad se hennes afgång.
För att till föreståndarinnor och personal få framföra sitt hjärtliga ta ck för de gångna årens g oda samarbete hade fröken Schüssler förra veckan inbjudit samtliga — öfver 100 personer till en enkel kollation vid Brunnen.
Till hennes lika stora som glada öfverrask- ning an lände därunder kamreraren H. Norlin för att å egna och personalens vägnar öfver- lämna ett dyrbart och synnerligen vackert skrifställ i gediget silfver och kristall med tillhörande stakar i samm a metall, till hvilka senare äfven några af fröken S:s öfriga v än­ ner delvis deltagit.
De hjärtliga ord hvar- med g åfvan öfvertämnades och de uttryck af tacksamhet och tillgifvenhet, som i öfrigt på olika sätt visats henne, vittna oförtydba rt, att hon ska ttats högt e j blott af Brunnens gäster utan ä fven af dess tjänstemän och personal.
Det ä r rika tillfällen ti ll kristligt social verk­ samhet, som i och med fröken Schüsslers nya befattning yppa sig.
Utom praktis k duglighet kräfver den en kristlig personlighet för att hemmet ska ll vara och förblifva hva d det är afsedt till.
Det är med önskan om, att de bärande krafter, som fört henne genom det mången gång svåra arbetet vid Ronneby Brunn, också i henne s framtida gärning skola visa sig välsignelsebringande, som under­ tecknad känt det som en kär plikt att öfver- raska fröken Schüssler med dessa rader och på samma gång å allas deras vägnar, som på ett eller a nnat sätt under de gångna åren njutit frukterna af h ennes arbete, få uttala ett offentligt tack.
F. d. BRUNNSGÄST.
NHTORIUM RjOMHNflS VID SOMMGNS NHtURSKONa GHUariS " GHLX FÖ R, LUN6SJÜK3 STRANDPROMENAD VID SÖMMEN STRANDPROMENAD YID SÖMMEN.
ET VAR SÄKERLIGEN I EN stund af ödslande skaparglädje, som vår herre diktade, färg­ lade och skulpterade fram det p EBüu=e&lt;^| fagra landet kring Sömmens glittrande vatten — denna underbara sjö, som med sitt djupa allvarsdrag bredvid sol- skenssmilet är en ädelsten af oförvansklig skönhet!
Och, när han sedan skådade ner på sitt verk, där det b redde ut sig i skiftande prakt med barrdoftande skogsåsar, hult o ch blomsterängar — och såg, hur allt detta djupnade mot himlens blå i den klara vatten­ spegeln, då tänkte han nog också, att här borde det bli godt för svaga och sorgsna människobarn att lustvandra ... Här i f urornas susande pelarhall, dit nor­ danvinden aldrig tränger, där linnéan sirar mossa och sten med sitt skira blommön­ ster, där luften ä r hälsa och dess spel har­ moni, h är borde glädje och hopp kunna trif- vas!
— Och här ligger nu Romanäs sanatorium — vårt lands tidsenligaste och mest förstklas­ siga vårdanstalt för tuberkelsjuka.
En gu ds­ tanke blifven till inspiration, handlingskraft och offervillighet — till hjälp och glädje!
Romanäs sanatorium, som tillkommit på privat väg och är afsedt för betalande pati­ enter ur de bildade klasserna, är — kan man säga — skapadt af fröken Julia von Bahr.
Det v ar hos henne, s om tanken på en a nstalt af denna typ först väcktes till lif, och det var äfven hon som i rä tta ögonblicket vände sig till de rätta personerna och sålunda lyc­ kades få den genomförd.
Själf kom hon genom en tillfällighet att få blicken öppen för, hur oändligt myc ket som här i vårt land behöfde arbetas och offras i d en påbörjade kampen mot tuberkulosen.
Våren 1903 följde hon en ung släkting till ett sanatorium för lungsjuka i Norge, och det var under vistel­ sen här, hvarest ett stort antal svenskar lågo under behandling, so m hon fick klart för sig huru i dubbelt mått sv år en sanatoriekur blef för de flesta genom vistelsen i främmande land, långt från hemmet och under ovana förhållanden.
Vid denna tid fanns här i Sverige endast de tre jubileum-sanatorierna; och hvar och e n s om kände vikten af att un­ der kuren få lefva under sådana yttre för­ hållanden, som höra samman med ens upp­ fostran och kulturståndpunkt, tvingades att söka hälsan utomlands.
Tanken på att kunna på något sätt få till stånd ett sanatorium, som fyllde dessa kraf, växte sig allt st arkare hos henne, ju mer hon kom i beröring med de sjuka och lärde känna vidden af deras dubbla lidande.
Och vid å terkomsten hade hon sin plan fär­ dig, vid hvars utförande första steget blef ett upprop, som undertecknades af 63 sv en­ ska läkare.
Med detta i hand satte hon i gång en aktieteckning, hvilken vann en så intresserad anslutning, att det behöfliga kapitalet var fulltecknadt inom tr e månader.
Den 4 maj 1904 konstituerades aktiebolaget Sanatorievård, hvars första åtgärd blef at t utvälja lämplig plats för d en nya an­ stalten, någonting som innebär rätt mycken möda.
Ty här i land et lefver man allt fort fa­ rande i d en falska föreställningen, att sana­ torier äro farliga smitthärdar, då de i stä llet med sin genomförda hygien böra betraktas som ett uppfostrande exempel till sk ydd och en vinst för den omgifvande trakten.
Den härliga egendomen Romanäs vid Sömmens strand förvärfvades till slut; och i november 1907 s tod det nya sanatoriet fär­ digt med plats för 60 kurgäster och rustadf med alla de anordningar, s om höra till mo­ dern sanatorievård.
En tillflyktsort för sjuka, där allt som påminner om anstalt gjorts så litet i ögon fallande som möjligt, under det att i stället hvarje tillfälle utnytt­ jats, som kunde ge det prägel af komforta­ belt hem.
Och häri har man lyckats så ut­ omordentligt väl, att det i sanning är tvåfaldt lyckligt att omgi fningarna locka så förföriskt med härliga promenader och hviloställen i rik omväxling.
Ty annars vore fara värdt, att patienterna, som ju böra så vidt möjli gt lefv a sitt lif utomhus, i alltför hög grad njöte af trefnaden inom sanatoriet.
Det är också en sällsynt tilltalande interiör, som här åstadkommits.
Och det är inte blott skönhetssinnet, som känner sig tillfredsställd!, ty hvar man PATEN TR JM, än vistas här — i den ståtliga, ljusa hal­ len, i musikrummet, i biblioteket med sin ro- fyllda stämning, öfverallt med en härlig ut­ sikt, blommor och harmoniska färger, eller inne i patientrummet med sin prägel af " sofrummei hemma " — så mötes man af nå­ gonting som är mer än skönhet och komfort.
Det är detta rent personliga, som värmer och skänker välbefinnande, och som i en del hem gör att så snart man träder inom dess dörrar tänker man: här skulle jag vilja stanna!
Hur lyckligt a tt få erfara en sådan känsla på ett s tälle, där sjuka och ömtåliga männi­ skor måste tillbringa månader, ja år!
För öfrigt gö res här allt för att kurgästerna skola bibehålla den första känslan af tref- nad.
Här roar man sig till och med riktigt bra, då krafterna tillåta det, både med ut­ flykter, aftonunderhållningar, konserter, ba- sarer o. dyl. För amatörfotografer fin­ nes ett väl inredt mörkrum, und er det att en liten aff är i miniatyr tillhandahåller gästerna det viktigaste i skrifmateriel och sybehörs- väg — någonting mycket praktiskt, då den omkring sju kilometer långa vägen till Tranås inte tillåter att man promenerar dit för ett vykorts eller en trådrulles skull.
Hvad som slutligen är en sak att sätta värde på är det utmärkta sätt hvarpå man vid Romanäs förstår väcka och tillfreds­ ställa patienternas matlust.
Ty den kost som här serveras är verkligen alldeles ypperlig, både omväxlande, närande och riklig — ett verkligen förstklassigt bord.
Att allt här verkligen blifvit så i alla afseenden tillfredsställande beror — förutom på den inspirerande, kärleks­ fulla viljan hos henne, som satt det hela i gång — äfven på att så goda krafter fått samarbeta.
Fröken von Bahr säger själf härom, att " aldrig hade sa­ natoriet s tått här så vackert o ch lyckadt, om bolaget ej haft förmånen att vid planens uppgörande få • arkitekten Carl Westmans värdefulla biträde och som styrelsemedlem­ mar sådana personer som landshöfding Bo­ ström, bankir och fru Cervin samt doktor Rissler.
Den senare var byggnadskommit­ FRÖKEN JULIA v. BAHR téns ordförande och sparade aldrig tid och intresse, då det gällde sanatoriet ".
— Själf uppgjorde fröken von Bah r e nsam planen till inventarie-uppsättningen och anskaffade den äfven.
Och när hon sedan åtog sig husmoderbefattningen här, slutade hon för alltid sin verksamhet som lärarinna, ett kall som hon under många år ägnat sina krafter — senast vid Almguistska samskolan i Stock­ holm.
Denna sin nya post, som sanatoriets vårdande husmor och värdinna, och hvari hon inlade hela sin själ — måst e hon emellertid lämna redan hösten 1909, då familjeförhål­ landen kallade henne till Götebor g.
Nu sk ö­ tes denna befattning synnerligen förtjänst­ fullt af fröken S. Kjellson.
Hvad som ju är af största betydelse för sanatoriet och som i väsentligaste grad bi­ drager till såväl dess stora anseende som till trefnaden där — ä r det lyckliga val af läkare, som här gjorts.
Doktor W. S charp, som allt ifrån sanatoriets öppnande varit dess öfverläkare och bolagets verkställande direktör — ä r inte blott en framstående och samvetsgrann tuberkulosspecialist, utan han besitter därtill egenskaper, som göra honom särskildt lämplig som sanatorieläkare.
Och jag tror man kan säga, att Romanäs knap­ past blivit h vad det nu är, om doktor Scharp ej varit där — de n själfförgätande vårdaren af dess sjuka och af dess intressen.
Ty ä f­ ven de allra vackraste företag kunna för­ ryckas, om de komma under oförstående, oömma händers ledning.
Och en läkare, ehuru skicklig, är ej alltid varm och för­ stående människovän.
— Här är också städse fullt hus.
Och särskildt eftersökta äro de till ett 20-tal u pp­ gående platserna, som afsetts för patienter med mindre stark ekonomi.
Ett förhållande som pekar hän mot en död punkt i tuberku­ losfrågan här i S verige.
Ty under det man utomlands förstår denna sak på ett helt a n­ nat och mänskligare sätt — exempelvis i Danmark, där Vejlefjords sanatorium — en privatanstalt af samma typ s om Roma­ näs — har 16,000 kr.
i årligt statsanslag mot att där årligen lämnas friplatser för mot­ svarande summa — så är man i S verige så
efterblifven — eller kanske oförstående, att man öfverlämnar kostnaderna för vården af en stor kontingent tuber- kulösa åt den privata välgörenheten, d. v. s. åt slumpen.
Man tycks här lefva i den naiva öfvertygelsen, att hvarje till de bil­ dade klasserna hörande medborgare äfven är kapitalist och sålunda bör kunna bestrida de dryga utgifter, som rationell sanatorie­ vård innebär.
Eller man förstår inte än nu att härvidlag ett af de viktigaste villkoren för tillfrisknande just är välbefinnandet, från­ varon af allt som stör eller kan plåga kul­ turmänniskan såsom sådan.
Under det att det mesta möjliga gjorts för de arbetande klasserna, hvilkas sjuka på folksanatoriet komma ö f v er sina vanliga förhållanden, har intet gj orts för d essa mångtusen bildade men fattiga korsdragare, som ha förmåga att lida på ett sätt som än mer förvärrar sjukdomen.
Hade man förstått detta och tänkt på, hur mycken arbetskraft, kultur och intelligens, som härmed årligen går förlorad för vårt land, skulle väl äfven här statsanslag i samma syfte kunnat åstadkommas.
I f örsta hand d å till Romanäs, där man redan offrat så mycket och så gärna!
Och dock alltför otillräckligt.
Ty den lilla fo nd, som här bil­ dats af de ekonomiskt lyckligare lottade pa­ tienterna för att möjliggöra vistelsen för de mindre bemedlade olyckskamraterna, k an ej räcka till, efte rsom deras antal är så stort och många af dem ej ha andra tillgångar än en arbetsförtjänst som de under sjukdomen ej förmå göra rätt för.
Detta är en af de mörka punkterna i det annars så intresserade arbetet för bekäm­ pande af vårt folks månghöfdade fiende tu­ berkulosen.
En annan ej mindre mörk är den inom alla samhällsklasser svårutrotade sanatorieskräcken, och hvilken g ör att resul­ tatet af all vård och alla kostnader blir så mycket sämre än det kunde vara.
Först när det är för sent eller sju kdomen nått ett svår- botadt stadium söker man hjälp där denna verkligen kan ges.
Vände man sig, såsom man borde, till sanatoriet redan vid en be­ gynnande tuberkulos, hur mycket lättare skulle den ej vara att öfvervinna!
Men man har för liten kunskap om dessa saker — där det ej är brist på medel som sätter hinder i vägen ... I al la fall — har man en gång sett ett sa­ natorium i samma anda som Romanäs, kan man blott känna tacksamhet för att det fin­ nes och därtill hoppas, att Sverige måtte få många lika goda fästen och ljufliga till­ flyktsorter för sina af den smygande soten slagna.
.
.
MAR1À RIECK-MÜLLER.
I konserveringstiden.
Våra husmödrars småfiender.
Af NILS SONESSON.
(Forts. o. slut.l E HOPA SIG ALLTSÅ MED ANDRA ord antingen under eller ofvan ytan.
De svampar som samla sig på kärlets botten, kunna lefva utan till­ träde af luit och tillhöra den stora familjen af d e ä k t a j ä s t s v a m ­ parna.
De svampar däremot, som på ytan bilda ett täcke, kunna blott föröka sig vid tillträde af luft o ch räknas till grupp en för slemjästsvamparna.
l ä s t s v a m p a r n a förekomma i oerhördt många raser, af hvilka människan tagit många i sin tjänst och som blifvit till viktiga kulturväxter.
De alstra det skummande ölet och förädla druf- saften till glödande vin.
Förutom dessa kulfur- jästsvampar finns det otaliga vilda sådana, som utbreda sig i luften och ofta nog anställa väsentlig skada i såväl bryggerier som i vinfabriker.
Myc­ ket farliga äro de äfven i hushållet.
Så snart de komma i en för dem lämplig näringsvätska, t. ex. i fruktsaft, fruktkonserver eller dylikt, förorsaka de genom sin starka förökning och de därmed för­ enade lifsprocesserna en djupgående förstöring.
Framför allt förstöra de sockret, som de i stor myckenhet upptaga i sin kropp och likt en kemisk fabrik förvandla till alkohol och kolsyra.
Medan alkoholen stannar kvar i näringsvätskan, strömmar koslyran ut i form af små blåsor och förorsakar därigenom skummandet, eller som man plägar säga, vätskans jäsning.
Försiggår nu denna pro­ cess i et t tillslutet kä rl, trycker den sig ofvan vät­ skan hopade kolsyran på proppen, så att denna slutligen lossnar eller t. o. m. slungas ur.
Därmed är ingången öppnad för andra förstörelsealstrare, som då vanligen infinna sig i fo rm af mögelsvam­ par och som gifva upphof till nämnda mögeltäc­ ken.
S l e m j ä s t s v a m p a r n a däremot k unna e j bilda så starkt kolsyretryck, men äro likväl icke mindre störande.
De föröka sig på bekostnad af fruktsafternas och grönsakernas kvalité och an­ gripa äfven de värdefullaste lukt- och smakäm­ nena.
De förtära den angenäma fruktsyran, för­ bruka socker och andra ämnen af näringsvärde och belasta i stä llet det af dem i besittning tagna området med obehagligt luktande produkter.
De äro för den skull vida skadligare än jästsvam­ parna, hvilkas verkan man oftast ej märker sedan burkar och flaskor blifvit uppkokta.
Slemjäst- svamparnes verksamhet kan man däremot icke dölja genom uppkokning, emedan flaskornas i nne­ håll betydligt fördärfvats i s mak.
När dessa upp­ träda på frukt- och grönsakskonserver undgå de lätt vår uppmärksamhet, emedan de endast bilda små fina, flockiga öfverdrag, som lätt förbises och hvilkas svampnafur man icke anar.
Lättare igenkännliga äro de på öppnade vin- eller bier- flaskor.
De trifvas utmärkt väl på dessa drycker, så framt de senare icke innehålla för mycket al­ kohol och tillräckligt med luft s tår till sv amparnas förfogande.
De bilda först ett florliknande öfver­ drag som snart ersattes af ett ganska tjockt gul- hvitf täcke öfver vätskans hela yta.
De visa sig regelbundet på insaltade bönor, sura gurkor och surkål i form af hvitaktiga, slemmiga öfverdrag, hvilka mestadels äro skrynkiiga.
De öfversta lag­ ren af sådana grönsaker blifva i regel fördärf- vade.
Dessa svampar (jäst- och slemjästsvampar) kunna liksom sporerna till mögelsvampar spridas i luften.
De bilda visserligen inga fristående sporbärare emedan hela deras utvecklingssäit in­ genting annat är än en fortlöpande cellökning, som i viss mån kan jämföras med sporbildningen hos mögelsvamparna.
Genom näringsvätskans intorkande och förvandling till damm spridas jäst- svamparna i luffen.
Här blifva de en längre tid lifskraftiga och kunna, spridda genom luftdraget, gifva upphof till mången ny jäsningsprocess.
De uppehålla sig äfven på sidorna af bristfälligt ren­ gjorda kärl, i tr äbyttor, f at, glas o. dyl. oc h kunna dessutom lefva i jorden.
De äkta jästsvamparna äro vida motståndskraftigare än slemjästsvam­ parna, då de i händelse af ogynsamma förhål­ landen äro i stånd att bilda äkta sporer, som i ringa antal uppstå inuti de vanliga jästcellerna.
Dessa sporer utmärka sig genom tjocka väggar, ringa vattenhalt och stor motståndskraft mot köld och värme.
På vår vandring träffa vi lätt på kokt potatis, som en gång blifvit st ående i sp iskammaren något längre än vanligt eller ock andra köksväxter, på hvilka vi lätt finna, i all synnerhet på morötter, små hvita eller gula vaxglänsande droppar eller flingor, som ibland utvecklas till en skorpartad hud.
I dessa flingor hafva vi oftast med bakterier att göra, som räknas till våra konservers svåraste fiender.
Under mikroskop upplösas dylika flin­ gor i ett oerhördt antal omätligt små plantor, som äro så enkelt organiserade, att de i växternas rangskala stå nästan på nedersta trappsteget.
I förhållande till jästsvamparna likna de oerhördt små dvärgar.
Ofta äro de blott Viooo mm.
stora, och vi måste använda de allra skarpaste instru­ ment, om vi noggrant vilja studera dem.
Deras kroppar hafva ofta formen af en kula e ller en kor­ tare eller längre staf, stundom äfven formen af en korkskruf.
Visserligen äro alla dessa krop­ par så ytterst små, att de enstaka individerna t. o. m. vid 2,000 g ångers förstoring icke se mycket större ut än en punkt eller ett komma.
Nästan alla bak­ terier kunna för­ flytta sig, åtmin­ stone i vissa lifs — stadier.
Deras kroppar äro mes­ tadels försedda med gissel eller bakterier: 1.
Kokker.
2 — 4.
små piskor, som Kokkernas förökningstill- antingen sitta hvar stånd.
5.
Med cilier för- för sig, eller flera sedda, fritt rörliga kokker.
tillsammans, eller 6.
Spiriller (Mycket stark omgifva bakterie- förstoring.)
kroppen likt en - 526 - tjock päls.
Med tillhjälp af de lifligt rö rliga gisslen simma de omkring i sin näringsvätska, antingen genom att stöta eller, likt en propeller, skrufva sig framåt, glida framåt eller bakåt etc., så att åskådaren erhåller ett fängslande skådespel.
Lik­ som de förut omtalade organismerna, börja äfven bakterierna föröka sig, när de träffa på gynnsam jordmån.
De enstaka bakferierna växa tills de uppnått det dubbla af sin ursprungliga storlek och insnöra sig sedan tämligen skarpt på midten.
Vid insnörningsstället lösa sig de båda delarna snart från hvarandra, för att hvar för sig strax börja samma process på nytt.
Denna delningsprocess försiggår så fort, att de enskilda individerna till en början icke alls skiljas åt, utan hänga löst vid hvarandra i långa kedjor.
Bakteriernas fortplantningsförmåga är vida större än svamparnas.
Af en enda bakterie kan på helt kort tid uppstå en otrolig mängd nya indi­ vider.
Om bakterierna därför icke själfva in­ skränkte sin oerhörda fortplantning, måste de blifva till fara för allt organiskt lif.
Vid sin orimliga förökning förbruka de snart sagdt alla de näringsämnen, de komma öfver, och bilda därvid produkter, som blifva till hinder för deras egen vidare utveckling.
Genom deras lif o ch verksamhet blir det af dem i bes ittning tagna näringsområdet fullständigt sön­ derdelad!, sålunda gifvande upphof till de proces­ ser, vi i da gligt tal kalla förruttnelse eller förmult- ning.
Bakterierna dö nästan aldrig helt och hållet ut i det uttömda näringsförrådet; vanligtvis blir en stor del motståndskraftiga individer vid lif, so m på de mest olika sätt kunna spridas och vid hvarje till­ fälle upprepa ofvannämnda processer.
Många bakterier kunna, under ogynnsamma förhållanden, bilda särskilda hvilosporer inuti sina egna krop­ par, som skyddas af ett ogenomträngligt segt hud­ pansar, hållande allf på afstånd från den hvilande planfan.
Dessa bakteriesporer äro motstånds­ kraftigare än hvilken annan lefvande varelse på jorden.
Liksom jästsvamparna förefinnas äfven dessa öfverallt i luften och släpas med öfverallt, så att de liksom svampporerna aldrig saknas nå- gonsfädes.
Bland de orga­ nismer, vi nu lärt er - TO c: rccr \ 3 CESEŒECSS t i 3 känna, äro tvif- velsutan bakteri­ erna de farligaste.
De icke blott för- därfva de angrip­ na födoämnena, utan lämna ofta häftigt verkande Q § gifter efter sig.
De bilda mesta­ dels dessa ämnen genom de i det angripna substra- tet befintliga ägg- hvitskropparna.
Bakterier: 1 — 4 Baciller stadda i förökning.
5.
Med För den skull äro cilier försedda, fritt rörliga ruttna ägghvitrika baciller.
6.
Sporbärande födoämnen mycket hvilket bakferietrådar.
7.
Bakte­ giftiga, riespor.
8 o. 9.
Bakterie­ framgått af sjuk­ sporernas groningsstadium.
domsfall, som in­ 10 och 11 spiriller.
(Mycket ställt sig efter stark förstoring.)
förtärandet af för- därfvadt kött m. m.
1 sådana fördärfvade lifsmedel hafva följ­ aktligen uppstått s. k. korf- och köttgifter, som räknas till d e fruktansvärdaste gifter, man känner.
Äfven i ägghviferika grönsaker, såsom ärter och bönor, kunna de bilda liknande gifter, hvilket ett förgiftningsfall i Darmstadt för några år sedan vi­ sade, då icke mindre än 7 personer fingo släppa lifvet till p å grund af förfäring af skämda bönor.
Denna beklagansvärda händelse visar hur nöd­ vändigt det är, att man vid konservering iakttager den största noggrannhet, förenad med verklig sakkännedom.
) ust vid konservering af frukt och grönsaker i m indre skala är största försiktighet på sin plats.
För den skull bör man vara på det klara med grundprinciperna för de olika konser­ veringssätten.
De fakta som här komma ifråga, kunna sammanfattas i den enda satsen: " Alla k o n s e r v e r i n g s s ä t t g å u t p å a tt f ö r ­ h i n d r a s k a d l i g a j ä s n i n g s - o ch fö r ­ r u t t n e l s e a 1 s t r a r e s utveckling på lifsmedel, afsedda för konserv e- r i n g. "
En sedan gammalt känd metod är lifsmedlens konservering genom afkylning.
Här är det den låga temperaturen, som utgör ett hinder för jäst­ svampars och bakteriers lifsyttringar, hvilka, lik­ som andra organismer, behöfva en viss värme- grad för sin utveckling.
Ett annat tillvägagångs­ sätt är torkning, som hufvudsakligen kommer till användning vid frukt- och grönsaker.
I d etta fall
beröfvas organismerna till stor del sitt viktigaste lifselement, vattnet.
Vid denna metod är det af vikt att veta, att de på lifsmedlen förhandenva- rande sporerna ingalunda tillintetgjorts, utan en­ dast hämmats i fo rtplantningen.
Bakteriesporerna äro isynnerhet mycket okänsliga för köld och torka.
Efter hvad tillförlitliga undersökningar gif- vii vid handen, tåla vissa bakieriesporer en köld af ända till — 200° C., alltså en temperatur som blott kan åstadkommas med tillhjälp af de nyaste hjälpmedlen i den kemiska tekniken, nämligen fly­ tande luff.
En liknande motståndskraft äga bak­ teriesporerna gentemot uttorkning.
T. o. m. torr hetta orsakar dem ingen nämnvärd skada.
Först efter en half timmes inverkan af en värme af 140° C. dö alla bakteriesporer med absolut sä­ kerhet.
De andra jäsningsalstrama finnas visserli­ gen icke i sådan mängd som bakterierna, men äro dock så pass motståndskraftiga, att de vid tork­ ning och afkylning blifva vid lif i ganska stort an­ tal.
Vid konservering måste man räkna med detta faktum och sörja för att t. ex. t orkfrukt och grönsaker verkligen också förvaras torrt.
Ligga sådana torkprodukter i ett fuktigt rum och åter draga till sig fuktighet, kunna organismer som blifvii vid lif naturligtvis äfven gro och efteråt fördärfva produkterna.
Det beror således icke allenast därpå, att själfva torkningen utförts nog­ grant, utan det måste äfven sörjas för en ända­ målsenlig efterbehandling.
Detta träder ännu tydligare i dagen vid inkokning och sterilisering.
Äfven i detta fall består hela arbetet uti att för­ hindra organismers utveckling.
Men här söker man att direkt tillintetgöra dem samt helt och hål­ let förhindra nya sporers inträngande på den steriliserade produkten.
För att på rationellt sätt kunna arbeta, måste man vid den sistnämnda metoden i främsta rum­ met räkna med det faktum, att förruttnelsealstrare och dylika o rganismer omgifva oss öfveralli i luf­ ten, u tom och inom hus, på våra husgeråd, kläder, ja, t. o. m. på våra händer och i vattnet.
Slutli­ gen äro de för konservering afsedda föremålen själfva behäftade med mikroorganismer af hvarje- handa slag.
Häraf torde framgå hur nödvändigt det är att söka hålla dessa fridstörare på afstånd från allt, som skulle komma att hafva med konserverings- proceduren att göra.
Därför är den största ren­ lighet nödvändig, framför allt med afseende på de kärl, som äro afsedda för konserverna.
Redan vid nya kärl är den grundligaste rengöring nöd­ vändig, men ännu noggrannare bör man vara med gamla, förut använda glas och burkar.
Om kärlen t. o. m. strax efter uttömningen blifvit rengjorda, kan det dock hända, att, om så endast en omärk­ ligt liten del af innehållet blifvit sittande kvar i en vrå, organismer ändock haft tillräcklig jordmån för sin utveckling.
I al l synnerhet gäller detta för gamla, redan begagnade gummiringar, som, så snart de legat förvarade, i vanliga fall öfverdragas med ett lätt mögeltäcke, som icke låter aflägsna sig genom enbart sköljning.
I dylikt fall rekom­ menderas att antingen lägga ringen i br ännvin el­ ler koka den, innan den skall användas.
På så sätt dödas lätt förhandenvarande sporer.
Helst skulle äfven alla konservglas både skållas och svaflas.
Frukt och grönsaker, afsedda för konservering, tvättas omsorgsfullt, in nan de läggas i kärlen samt sköljas i rent vatten.
1 j orden befinna sig de mest motståndskraftiga bakterierna, och för den skull äro just rotsakerna af naturen behäftade med ota­ liga, mycket lifskraftiga sådana.
) u grundligare därför grönsakerna rengöras, dess lättare blir det att få produkterna hållbara.
Efter förbehandlingen upphettas lifsmedlen i vatten eller ånga, hvilket har till änd amål att döda alla såväl på dessa som i k ärlen befintliga mikro­ organismer.
Härvid är det hufvudsaken att kunna träffa den rätta temperaturen och tidpunkten för upphettningen.
Detta är merendels icke så lätt som det i f örsta ögonblicket synes vara.
Genom vetenskapliga undersökningar vet man, att mögel­ svampar, jästsvampar och slemjästsvampar såväl som alla deras sporer, ögonblickligen dödas i k o­ kande vatten, d. v. s. vid 100° C., ja de ras vegeta­ tiva lifsformer t. o. m. efter kort tid redan vid 65 — 70° C.
Helt annorlunda är förhållandet med bakferierna.
Dessas saftfyllda, i förökning befint­ liga, celler, utmärka sig visserligen, liksom an­ dra jäsningsalstrare i samma lifsiillstånd, genom större motståndskraft mot värme, men kunna lik­ väl dödas relativt lätt i kokande vatten.
Bakterie- sporerna äga däremot en alldeles förvånansvärd lifaktighet.
Man vet att ett stort antal bakteriear­ ter kunna upphettas till 8 0° C. i f lera timmar utan att i nämnvärd grad förlora sin lifsinfensitef.
En­ ligt tillförlitliga uppgifter dödas vissa bakterie- sporer i upphettad!
vatten t. ex. af: Morotbacillen vid 8 0 g r.
C.
6 timmar, vid 100 g r.
C.
4 — 5 m inuter; höbacillen vid 8 0 g r.
C.
45 — 70 ti mmar, vid 100 gr. C.
2V2 — 3 timmar.
Ännu motståndskraftigare äro sporerna af några på potatis funna bakterier, af hvilka en art, den s. k. potatisbacillen, först efter y^ — 6 timmar kan dödas i ko kande vatten.
Dessa uppgifter visa, att en absolut säker sterilisering kan hafva sina svå­ righeter.
Lyckligtvis komma bakteriernas lefnads- vanor oss här till hjälp.
De flesta a rter förmå icke lefva i syr ehaltig jordmån.
För den skull behöfver man i allmänhet icke befara bakterieutveckling på fruktkonserver, som innehålla naturlig fruktsyra.
Här gäller det blott att förhindra andra organis­ mers utveckling och därtill äro de i al la konserve­ ringsböcker skildrade tillvägagångssätten fullt till­ räckliga.
Vid framställning af grönsakskonserver, fram­ för allt vid s terilisering af sparris, blomkål, bönor och ärter, hvilka alla innehålla blott ringa mängd naturlig syra, är bakterieutveckling däremot icke utesluten.
För den skull måste man här använda metoder, som gifva oss garanti för att alla sporer, äfven bakteriesporerna, dödas.
Man kan nämli­ gen med största säkerhet upphetta konserverna vid ångtryck, men tyvärr är denna metod icke användbar i hushållen, då därtill erfordras dyr­ bara apparater.
1 s t. får man här använda en annan metod, som är mycket tillförlitlig och lätt utförbar.
Man steriliserar på vanligt, sätt i ko­ kande vatten eller ånga, men icke en ' gång, utan flera och hvarje gång en half timme samt 2 eller ännu bättre 3 på hvarandra följande dagar.
På detta sätt e rhåller man nästan alltid sp orfria, håll­ bara konserver.
Metoden beror därpå att bakte­ riesporerna lätt gro ut till det vegetativa, mindre motståndskraftiga stadiet.
Vid första upphettnin­ gen minskas bakteriernas antal, men deras lifs­ kraftiga sporer blifva vid lif.
Genom att nu för­ vara konserverna vid rumstemperatur i 24 tim­ mars tid, erhålla sporerna tillfälle att gro och äro därefter likaledes lätta att tillintetgöra i d eras ve­ getativa stadium.
För att uppnå ändamålet med denna metod, måste den äfven konsekvent ge­ nomföras.
Framförallt får tiden emellan de upp­ repade upphettningarna, d. v. s.
24 timmar mellan hvarje, icke öfverskridas, enär eljest de ur spo­ rerna utväxta små bakteriesfafvarna skulle få tid att talrikt föröka sig på nytt och åter själfva bilda sporer.
Steriliseringen enbart lämnar dock ingen säker garanti för konservernas hållbarhet.
På sterili­ sering måste följa en riktig efterbehandling, i det man nu söker ordna så, att inga nya organismer kunna intränga till konserverna utifrån.
Skall detta lyckas, är absolut lufttät tillslutning nöd­ vändig.
Genom användandet af v anliga Rex- eller Wecks-glas eller liknande typer, kan detta utan vidare låta sig göra.
Slutligen äro ock konservernas förvaring af icke ringa betydelse.
I kv afva, fuktiga rum kunna de eljes så öfverdådiga patentglasen icke helt och hållet förhindra törruttnelsealstrarnas intrång.
Sporer, som ur luften falla ned på kanten af en gummiring, kunna i fuktiga rum börja gro i den obetydliga mängd sockerlösning, som ju all tid sit­ ter kvar på ringarna.
Det därigenom bildade svampmyceliet kan tränga in i glaset mellan gummiring och lock och fördärfva innehållet.
Äfven mindre skyddade äro de kärl, som, vid då­ lig förvaring i olämplig, d. v. s. fuktiga rum, till­ slutas ' me d kork eller pergamentpapper, fy så snart papperet blir fuktigt, tränga svamparna lätt igenom detsamma.
Vanligen tillskrifver man kor­ karnas beskaffenhet en alltför underordnad bety­ delse.
De äro oftast starkt porösa och fulla af sprickor.
För det första äro de försedda med otaliga porer, genom hvilka organismer lätt kunna intränga, och för det andra äro de så hårda, att de omöjligt kunna sluta tätt.
Innan korkarna an­ vändas, måste äfven dessa befrias från möjligen vidsittande sporer eller dylikt genom att förvälla dem eller lägga dem i sprit.
I hvilket fall som helst måste de korkade flaskorna alltid lackas, då äfven den bästa kork är försedd med små porer och hålighefer.
Under alla omständigheter är det äfven bäst att förhindra damm att samla sig på konservglasen, emedan det alltid i damm finns otaliga organismer, som blott vänta på lägligt till­ fälle för att fränga in i kärlen.
Som man ser, hopa sig alla föreskrifter i upp­ maning till största omsorg och renlighet.
Där denna uppmaning beaktas, låta sig utan ivifvel alla dessa våra fiender med framgång bekämpas.
Men trots allt detta bör man icke, vare sig vid framställning eller förtäring af konserver, invagga sig i s äkerhet.
Vid all möda och omsorg kan lik­ väl en bakteriejäsning inträffa, t. o. m. om kärlen sluta absolut lufttätt.
Det finns nämligen bakterie- arter, som just i brist på luff kunna utveckla sig, och dylika luffskygga bakterier äro ofta farligast och voro äfven vid nämnda fall i Darmstadt olycks- stiftarna.
Om därför trots sterilisering, bakterie­ sporerna likväl s kulle finnas kvar i ko nservmassan, och det skulle ju allti d kunna inträffa en gång, då gynnas just bak terieförrutfnelsen af en omsorgsfull - 527 - tillslutning.
I dylika fall, som lyckligtvis höra till sällsynfheterna, skydda vi o ss lätt genom försik­ tighet vid förtäring däraf.
En sådan bakteriejäs­ ning igenkännes utan svårighet, dels därigenom att konserven fått ett dåligt utseende och vidrig lukt, dels därigenom att kärlet, för så vidt d et är frågan om en bleckburk, genom jäsningen drifves upp vid lock och botten till en buckla eller en s. k.
" bam- bage ".
Då således allting lätt igenkännes, torde aldrig någon fara föreligga.
Nämnda förgiftningsfall i Darmstadt torde där­ för icke böra föranleda någon till öfverdrifven ängslighet, men väl vara ägnadt gifva anledning till att den, som vill f ramställa konserver, på det noggrannaste tager kännedom om grundprinci­ perna för konservering, äfvensom de fiender vi vilja b ekämpa.
Dessa små världsborgare kunna dock göra an­ språk på att uppmärksammas af enhvar.
Om de än i kök och visfhus uppträda gentemot oss som fiender, äro de likväl äfven våra vänner.
Många af dem har människan tagit i sin tjänst och behöf­ ver just de ras arbete i s ådana grenar af mänsklig verksamhet, som stå frukt- och grönsakskonser­ vering nära.
De måste tjäna oss vid framställ­ ning af ättika, vid insyrning af kål, vid smör- och ostberedning och i många andra företag.
I jäs­ ningsindustrien arbeta jäsfsvampar och t. o. m. mögelsvampar hafva redan tvingats att taga del i inkomstbringande verksamhet.
Hur viktigt allt detta arbete än må vara, försvinner det dock gentemot en annan verksamhet, hvilken alla jäs­ ningsalstrare, utan undantag, men framför allt bakterierna ställt till sin uppgift, nämligen den, att hålla jorden fri från rester af döda organismer.
Dem allena äro vi fack skyldiga, att de element, som utgöras af döda djur och växtkroppar, ingå sådana organiska föreningar, som åter kunna gifva upphof till nytt lif.
jäsningsalstrarna äro pionjä­ rerna, som ålereröfra lifvet åt det döda, det lif- vet fientliga.
För den skull måste vi skiljas med bättre tankar från dessa våra hushållsfiender, ty de äro egentligen icke vårt lifs fiender, utan i verkligheten våra bästa vänner.
Litteratur.
Prof. C. Lindman: Vi och våra blommor.
Wahlström &amp; W idstrand.
55 kr.
inb.
DET VACKRA IIDUNFÖRUT OMTALADE VER- ket med ofvanstâende titel har nu utkommit i sin helhet och härmed har såväl författaren, professor C. Lindman, som förlaget, Wahlström &amp; Widstrand, öfverlåmnat ett sannskyldigt standardverk till den svenska bok- och blomsterälskande allmänheten.
Bokens pris är nu komplett och vackert inbunden 55 kronor.
Som ett prof på arbetets art tillåta vi oss här nedan att anföra ett brottstycke af k apitlet om rosor.
OSORNA SRO BLOMSTERVÄRL- dens fullkomligaste representanter och sinnebilder.
Blommor, tänkta som de vackraste, de behagligaste, de ljufvast doftande, blifva för vår föreställning alltid rosor, och en ros är den skönaste, den mest fulländade blomman.
Vid våra fester få de en hedersplats.
Ingen blomstergärd säger mera än en ros, vare sig den räckes i det dagliga lifvet eller som en hyllning på en högtidsdag, och lika vältaligt förmår den uttrycka vänskapen, den blyga böjelsen, den li­ delsefulla kärleken och skilsmässans bitterhet.
Denna makt öfver människosinnet är dock ett verk af de enklaste hjälpmedel, och rosornas språk tränger till vårt hjärta just genom sin okonstlade enkelhet.
Nästan alltid äro dessa sköna blomblad enfärgade, aldrig väcka de upp­ seende genom sin form och ännu mindre genom underliga eller bisarra gestalter.
Inga skarpa kontraster, inga färgstarka linjer eller fläckar, inga utskjutande uddar, flikar eller fransar störa den enkla, milda harmoni o ch rika men blyga fäg­ ring, som ger dessa blommor en så förtrollande makt.
Här har därför blommans enkla och osökta behag alltid segrat öfver människans oro­ liga begär efter det nya eller sällsynta, " rosen är en af de få blomtyper, dem modesjukan gått spårlöst förbi under årtusenden ".
Genom sådana egenskaper hafva rosorna vun­ nit ett obestridt herravälde framför sina med­ systrar.
Tider af tulpanraseri, af orkidépassion, af luktärfsmani — vi nämna här sjukdomar hos blomstervännerna, ej hos blommorna — hafva ej kunnat afsätta rosorna från droftningfronen, fy de äro födda att härska.
Ingen dynasti har så länge behållit sitt välde orubbadt.
" Blommornas drott­ ning " besjöngs redan af Sappho.
Och än i dag äro rosorna de mest besjungna af alla blommor.
En hel världslitteratur behandlar deras skön­ het och tjuskraft, från myterna och sa-
gorna om rosens uppkomst, dess färg, doft och taggar, till de verser som smidas i dag för att tryckas i morgon.
Det vore en omöjlighet att samla alla de dikter, de strofer, de rader, hvari människan gifvit uttryck å t sin beundran för d essa skapelsens mästerstycken.
Den smekande fär­ gen tjusade den gråa forntidens människor, och de första skalderna togo sitt bildspråk därifrån.
Redan i de homeriska dikterna är morgonrodna- den rosenfingrad, och redan Anakreon (500 å r f.
Kr.)
besjunger skönhetsgudinnans rosenmun.
De gamla folken, babylonier, hebreer, greker och romare, använde rosor till bekransning och dekorationer vid alla slags högtider, världsliga och religiösa, krigiska och fredliga.
I det gamla Rom öfvergick bruket af rosor under kejsartidens utsväfningar till ett missbruk.
Vid festmåltider voro dynor och soffor stoppade med rosenblad och sådana östes ut på borden för att inbädda fat och bägare.
Kleopatra höljde en gång fest­ salarnas golf alnsdjupt med rosor, och det " snö­ fall " af rosenblad, hvarmed Nero en gång öfver- raskade sina gäster, skall ha kostat 50,000 kronor i nuvarande mynt.
Därför måste också dessa blommor odlas i sådan mängd, att de inkräktade på utrymmet för nyttigare växter, och hvad som ej kunde fås inom Italien, le vererades från Afrika.
Man antager, att det var dels centifolier, dels damascenerrosor, som odlades af de gamla gre­ kerna och romarne, kanske äfven moschata och sempervirens.
I den första kristna kyrkan tåldes ej rosorna, emedan de ansågos stå i allt för nära samband med hedniska seder och bruk, men de kommo dock snart åter till ära, till och med till kyrkligt bruk.
Och då medeltidens mörker omsider sänkte sig öfver Europa, fick blommornas drott­ ning skydd och vård i benediktinernas kloster­ trädgårdar.
Rosor passa öfverallt, väl är det sant, att, för att taga några exempel, provinsrosen är som s ka­ pad till att pryda den lilla e nkla täppan med sin landtligt okonstlade frikostighet på högröda, ej sällan litet skrynkliga och rufsiga blommor och det ödslande kronbladsfallet — här behöfver in­ gen stå och tveka, om han skall bryta en ro s eller ett par af de många hundrade.
Centifolierna åter äro i stil med en solid men flärdlös prakt och en konstnärligare anlagd trädgård, där man afsikt- ligt s kapat en liten vr å af mera utsökt behag el­ ler en liten fängslande passage.
För ädelrosorna och deras ättlingar, t. ex. " La France ", är slotts­ gemaket den passande omgifningen, de vilja var a trädgårdens " guinta essentia ": där de stå, skall skönhetens brännpunkt vara, och så blir väl också förhållandet.
Men hvilken af dem det än är, och hvar den stalles, nog öfverser man om e j teo­ rierna skulle hålla streck, och hvilken pedant vill väl säga till den beundransvärda blomman: " Här passar du icke! "
Förr i världen.
Minnen från lefnadssättet på 1850-talet, upptecknade af HEDVIG INDEBETOU.
(Forts.) ÅSKAFTON BRUKADE BAR- nen göra s. k.
" påskhorn " — pappersrutor, hvilka med en krökt kna ppnål fästes på de an­ dras kläder ufan att de märkte def, o. s. v. Alla dessa upptåg föranledde mycket skämt och glam bland de unga.
Påskafton åt man till kvällsmåltid natur­ ligtvis ägg, hvilka vi, inn an de kokades, på- 5krefvo deviser och v erser eller försågo med teckningar.
När äggen sedan åtos, plägade man först " slå " med dem: d. v. s. slå s mal­ ändan af två ägg mot hvarann, för at t se hvilketdera som " h ö 11 ", h varvid man tänkte på något som man ön skade skulle slå in, och som den " vinnande " då skulle anses ernå.
Eller ock " slog man vad " om någon liten present liksom d å man " spelar filippin " m ed mandel eller nötter.
— Men de nu så vanliga " påskäggen " af marsipan eller chokolad, som fylla konditorifönstren, voro på den ti­ den en alldeles okänd sak.
Icke heller fun - nos i allmänhet äggkoppar, utan man höll äg get i väns tra handen medan det å ts.
" V a 1 b o r g s m ä s s o a f t o n ", den 30 april, firades af folket med att tända " Val- borgsmässobål " på något högt berg i trak­ ten, så som ännu i som liga orter är brukligt.
M i d s o m m a r e n hade äfven sina pläg- seder och bruk.
Majstång kläddes och restes på de flesta herrgårdar och större ställen af arbetsfolket, som då samlades dit från närmaste gårdar.
Majstången kläddes vanligen med lönnlöf, som lindades kring stången, och sedan påfästes kransar och " kronor ", mest af blommor och grönt, men också af kulört p apper, hvari hängdes ur­ blåsta målade eller förgyllda äggskal.
Blå­ gul vimpel samt " lupp " i sp etsen hörde också ovillkorligt till majstångens prydnad.
Den restes sedan under ihärdigt fiols pel, hvarefter dansades i ringdans kring st ången en stund, samt därpå en " långpolka ", som gick " öfver berg och backar ".
Senare var det dans på gårdens loge, något som kunde räcka till långt in på natten.
En mäng d ga mla bruk och små upptåg till­ hörde äfven mi dsommarafton, och ungdomen roade sig ofta därmed.
Så t. ex. att " knyta om ax " — hvilket tillgick så, att man med­ tog silkesandar af fyra olika färger: rödt, blått, gult och svart, samt gick till en när­ belägen rågåker, där man knöt de fyra sil- kestrådarna om fyra olika strån, helst ur samma stånd, och tillsåg att de kommo lika högt, då man lämnade dem.
Midsommarda­ gens morgon sku lle man sedan tillse hvilken af de fyra fä rgerna som kommit högst under natten — det skulle föreställa att strået vuxit då — för att däraf se hvilken af de olika färgerna: rödt, kärlekens färg, blått, trohetens, gult, falskhetens, eller s vart, sor­ gens, skulle få betydelse för den knytande under det kommande året.
— Likaså fanns det många sätt " att få veta sin t illkomman­ des " namn eller yrke, såsom att s lå en ägg- hvita i ett glas vatten och ställa det under midsommarnatten i ett fönster, där morgon­ solen kunde träffa d et, — och sedan på mor­ gonen efterse, hvilka figurer ägghvitan bil­ dat, hvilket vanligen bief en skeppsmast el­ ler ett kyrktorn o. d.
Eller skref man tolf olika förnamn på lika många papperslappar — gossnamn åt flickorna och flicknamn åt gossarna — hvilka man lade i sitt örngått och sedan då man vaknade på morgonen, drog upp ett, utan att se och innan man ä nnu yttrat ett ord.
— Eller också, om man ville drömmasan t, pl ockade man p å midsom­ marafton nio olika s lag af blommor inom nio olika inhägnader, och lade buketten i örn- gåttet — men man fick egentligen icke tala ett ord med nå gon under tiden eller ef teråt.
Samma verkan om " sann-dröm " skulle det ha att " baka saltpannkaka " då alla delta­ gande skulle på en gång hålla i visp eller slef, och lägga i mjöl och salt, o. s. v. — de t senare i sådan mängd, att en hvar blott kunde förtära en liten bit — dä rvid man skulle sitta på en tröskel.
Och sedan fick man icke dricka efteråt, och ej heller tala eller skratta under hela tiden.
— L ikaså kunde man senare på sommaren lägga en " nio-ärta " (en ärtskida med nio ärter uti) öfver en dörr, och så fråga den, s om först inträdde därunder, om hans eller henne s för­ namn — hvilket då skulle bli " den tillkom­ mandes ".
Eller o ck kastade man ett äppel- skal — som s kalats i rund, ufan att gå sön­ der — öfver hufvudef bakom sig, för att se hvilken bokstaf det bildade.
Alla dessa seder och lekar äro nog myc­ ket gamla, och ha brukats något olika på skilda orter.
Af öfriga lekar utomhus under s ommaraft­ narna voro springlekar mycket om­ tyckta: såsom " änkleken ", " två slår den tredje ", " hök och dufva " m. fl.
liknan de.
D a n s l e k a r förekommo mindre — d e tillhörde en föregående tid, liksom en efter­ följande.
Men sällskapslekar inomhus om vintern användes mycket bland ungdomen, - 528 - såsom " understol " och en del " g isslekar " el­ ler " skriflekar " af olika slag.
Nutidens idrott för flickor fanns nästan alldeles icke — de t var t. o. m. o vanligt, och ansågs mindre " p assande " att en flicka åkte skridsko.
Äfven simkonsten började först vid denna lid att öfvas äfven af flickor.
Men en gosse skulle kunna båda delarna.
Bland våra nöjen om sommaraftnarna var äfven bollkastning, hvari somliga er­ nådde så stor skicklighet att de kunde kasta med tre eller f yra bollar på en gång.
Vid slåtterti den var ett stort nöje för bar­ nen att " åka i h ö ".
Alla slags utfärder i d et gröna — d å vanligen kaffe eller mat med­ fördes — voro också mycket omtyckta.
Äf­ ven voro vi m ycket roade af födelsedags- och namnsdagsfirningar, med utklädsel och tillfällighetsverser o. a. upptåg.
Efter som margöromålen med syltning, sätt­ ning samt torkning af grönsaker — ko nserv­ burkar voro nämligen en okänd sak — kom p å förhösten f r u k t s k a l n i n g e n.
Ty mycket frukt torkades till hushållets behof för vintern.
I somliga hus torkades äfven frukt till afsalu.
— Att förvara o ch sälja färsk frukt brukades ej mycket, i anledning af de på den tiden svårare kommunikationerna.
Men för husets eget behof fanns frisk frukt ännu på vintern, och hvarje hushåll hade vanligen sin " äppelkammare ".
Till höst- sysslorna hörde äfven på de flesta ställen tillverkning af potatismjöl, af rårifven potatis, hvilket var ett ganska besvärligt göromål, enär stor noggrannhet fordrades vid mjölets s kötsel och torkning.
I n n a n f ö n s t e r fu n n o s i a l l m ä n h e t v i d denna tid, men de gingo vanligen icke att öppna (annat än möjligen med e n liten ruta) utan tillklistrades noggrant.
Man hade icke så stort behof af frisk luft inomhus om vin­ tern d å som nu!
För att få bort " kål-lukten " efter söndagsmiddagen, gick man omkring i rummen med en het eldskyffel, på hvilken slogs litet eau - de-cologne, så att en behag­ lig ånga däraf spreds omkring.
Det f anns äldre hus, där man äfven som­ martiden icke gärna öppnade fönstren, för att skydda sig för flugor och mygg.
I stället an- användes hårduksdörrar, insatta i st. för de vanliga dörrarna — på samma sätt stundom hårduksfönster.
I vårt hem hade man dock alltid öppna fönster om so mmaren.
M ö b l e r n a i rummen stodo alltid utmed väggarna, stolarna i noggranna rader.
En­ dast divansbord framför soffan fick före­ komma, eljes inga möbler framme på golfvet — icke ens matbordet, hvilket framflyttades för hvarje middagsmål.
Det bestod vanli­ gen af ett stort fällbord, hvars skifvor ned­ fälldes, d å det stod utmed väggen.
S e r v e ­ ringsrum, sådant som nu är brukligt, hade man icke, men oftast en rymlig " skänk " — ett litet rum med ingång från salen.
I gamla hus funnos ock ofta stora, vackra skåp.
Nutidens serveringsbord voro icke kända.
G u n g s t o l a r voro icke allmänna förrän långt fram på 1850-talet.
Vid benämningen å rummen på gamla ställen hörde man dem ofta kallas: " stora förmaket " och " lilla förmaket ", ty benämnin­ gen salong användes sällan för dessa — ej heller " hvardagsrum ", hvartill dock " lilla förmaket " vanligen användes.
Likaså kunde det finnas " stora salen " och " lilla sa­ len ", " stora sängkammaren " och " lilla säng­ kammaren " — den " stora " begagnades då ofta s om gästrum.
Och det k unde hända att " stora förmaket " och " stora salen " icke elda­ des om vintern, annat än vid jul och andra högtidliga tillfällen.
(Forts.)
när så behöfves.
Steken skäres, gar­ neras med brynt potatis, färserade tomater eller legymer och salad eller persilja.
Serveras med afredd sås, tillsatt med grädde.
BARN- KONFEKTION aiHam snitt- OnSOFWSFULlftôTt FlRBE-TC • PFUMft TySER &amp; T ILLBCriÖR tealj, £.RhÅLLft3 I ft£ FLE.3TR ßnRNßCKLRftNnüanrrnREiR i RIKET OFVANSTAENDE FABRIKAT finnas i rikhaltigaste sortiment till billigaste priser hos A.-B.
Nordiska Kompaniet, Stureplan.
Patent.
H aïregpyn OC h Hafremjöl Är ert barn blekt, blodfat- tigt, saknar aptit?
Använd GYLLEN HAMMARS patente- rade Hafregryn och Hafre­ mjöl.
Bepröfvade!
Omtyckta!
Tillverkas under läkares kontroll.
KÖKSALMANACK Redigerad af E LISABETH ÖSTMAN-SUNDSTRAND Inneh.
af Elisabeth östmans Husmo­ derskurs i Stockholm.
eller te.
Middag: Gädda à la maître d ' hôtel med potatis; falsk gräddkaka med sylt.
RECEPT: K r ä f t s o p p a (f.
1 2 p e r s.)
.
3 t j o g stora eller 4 tjog små kräftor, 6 lit.
kokande vatten, 1 hg.
groft salt, 3 dillstånd, 150 gr. smör, 3 * / s lit.
fisk­ buljong eller Idar buljong, 90 gr. mjöl, salt, socker, cayenne, 1 / 2 — 1 del.
mad era eller sherry, 2 — 3 äggulor, i del.
tjock grädde, 1 burk grön sparris­ knopp (1 / 4 lit.).
B e r e d n i n g: Kräftorna sköljas, läggas i vattnet, tillsatt med saltet, och få koka 10 — 15 min., allt efter storleken, och böra helst kallna i spa­ det.
— Köttet tages ur stjärtarna, tarmen tages bort och stjärtarna skä­ ras itu på längden samt serveras sedan i den färdiga soppan.
Magen tages bort ur skalen och dessa stötas mycket fint i stenmortel till­ sammans med smöret, hvarefter mas­ san lägges i en kastrull och får un­ der omrörning fräsa öfver elden 10 min., då den kalla buljongen tillsättes.
Soppan får därefter sakta koka med lock omkr. 1 / 2 tim.
Den passeras och får stå en kvart, så att kräf t smöret hinner flyta upp till ytan.
Smöret skummas af och fräses med mjölet 2 min., buljongen spädes på, litet i sänder, och soppan får koka 5 min., hvarefter den afsmakas med kryddor­ na och vinet.
Äggulorna och grädden vispas upp i soppskålen och soppan hälles i under vispning.
Kräftstjär­ tarna läggas i tillika med sparris­ knoppen, som värmts i vattenbad, och soppan serveras mycket varm.
V E G E T A B I L 6 6 K o k t a t u r s k a b ö n o r (f. 6 pers.).
750 gr. färska bönor, 7 del.
vatten, 2 tsk.
salt, 3 tsk.
finhackad persilja, 2 msk.
smör (40 gr.), (2 msk.
mjöl, 20 gr.).
Beredning: Bönorna rensas, sköljas, få af rinna på duk, skäras i 4 mm.
tjocka bitar tvärs öfver (nå­ got på snedden).
De påsättas i ko­ kande, saltadt vatten och få koka, tills de ' äro mjuka, då öfverflödigt spad af häl les och bönorna blandas med persiljan och det kalla smöret.
Önskas såsen simmig, afredes den med mjölet, som fräses med hälften af smöret, spadet tillsätbes, och såsen får koka 5 min., hvarefter bönorna iläggas och blandas med persiljam samt resten af smöret.
Serveras till stekt kött.
G l a s e r a d e m o r ö t t e r (för 6 pers.).
1 lit.
små morötter (karotter), 60 gr. smör, 1 tsk.
salt (5 gr.), 4 tsk.
socker (20 gr.), 4 d el.
kokande vatten (1 msk.
finhackad persilja).
B e r e d n i n g: Små päronformiga morötter, s. k. karotter lämpa sig bäst för detta tillagnings sätt.
— Mo­ rötterna rensas, sköljas, borstas väl, skrapas nätt, sköljas ånyo, torkas i en duk och skäras midt itu på längden eller i fjärdedelar, beroende på stor­ leken.
Smöret fräses i en kastrull, morötterna iläggas, beströs med salt och socker och fräsas väl i smöret.
Vattnet spädes på och får koka med lock, tills morötterna äro nästan mjuka, då locket aftages och såsen får koka ihop, så att den blir tjock som sirap.
Morötterna skakas försik­ tigt i såsen, tills de bli jämnt glase­ rade.
Om s å .önskas tillsättes sist iden finhackade persiljan.
Serveras som garnityr omkr. stekt kött eller tillsam­ mans med kokta grönsaker.
Äro moröt­ terna stora och gamla böra de for­ mas som aflånga oliver, påsättas i kallt, saltadt vatten, få koka 5 min., upphällas i durkslag och tillagas där­ efter som föregående.
B a n a n k o m p o t t (f. 6 p ers.).
3 hg.
socker, 3 del.
vatten, 1 / 2 vanilj­ stång, 9 bananer.
B e r e d n i n g: So c k r e t o c h v a t t n e t kokas med vaniljen, i emaljerad järn­ gryta, till en klar, tunn lag.
Bana­ nerna skalas, klyfvas, om så önskas, läggas i sockerlagen, locket pålägges, och bananerna få ligga i lagen, som bör hållas vid - f- 90 gr., tills Ide äro klara och mjuka, men få ej koka.
De uppläggas i kompottskål, lagen hopkokas, om så önskas, och öfver- hälles.
Serveras med biskvier.
G r ä d d m u n k a r (omkr. 30 st.).
5 del.
tjock grädde, 1 tsk.
socker (5 gr.), omkr. 16U gr. mjöl, 1 del.
vatten.
Till m u n k p a n n a n: 1 msk.
smör (20 gr.).
SÖNDAG.
Frukost: Smörgåsbord; B e r e d n i n g.
Gr ä d d e n v i s p a s m e d tournedos à la Nobis; mjölk; kaffe sockret till hårdt skum.
Mjölet sik­ e l l e r t e me d s a f f r a n s b r ö d.
M i d d a g: tas och tillsättes tillika med vatt­ Kräftsoppa; njurkalfstek med kokta net, litet i sänder, och smeten får turska bönor, glaserade morötter och stå 1 tim. på kallt ställe, för att potatis; hallon med frusen grädde.
mjölet skall svälla.
Smöret smältes i MÅNDAG.
Frukost: Smörgåsbord: Vattenbad, munkpannan upphettas hafregrynsgröt med mjölk; delikatess­ långsamt, tills den är het, penslas sill med gräslök, tjock grädde och med smöret, 1V2 msk.
af smeten iläg- N j u r k a l f s t e k (f. 6 — 8 p e r s.)
.
2 potatis; kaffe eller te.
Middag: ges och munkarna gräddas vackert Pepparrotskött med potatis; banan- kg.
njurstek, 2 tsk.
salt (10 gr.), gulbruna på båda sidor (vändas med tsk.
hvitpeppar, 1 msk.
smör (20 gr.), kompott med biskvier.
TISDAG.
Frukost: Smörgåsbord; 1 skifva späck (1 1 / 2 hg.
), 1 lit.
buljong gaffel).
Uppläggas på tårtpapper på tårtskål och serveras varma med sylt.
biffstek med potatis; mjölk eller te.
eller vatten.
B e r e d n i n g: Köttet, som bör Middag: Tisdagssoppa; gräddmun- hafva hängt 3 — 10 dagar, allt efter S k i n k f ä r s (f. 6 pers.).
2 hg.
rökt kar med sylt.
ONSDAG.
Frukost: Smörgåsbord; årstiden, torkas med en duk, urvri- skinka, 3 hg.
benfritt kalfkött, IV4 omelett med stufvade grönsaker; den i hett vatten, och en del af tsk.
hvitpeppar, 2 hg.
brödpanad, 2 kaffe eller te.
Middag: Skinkfärs fettet putsas bort, hvarefter steken hela ägg, 2 äggulor, 3 — 4 del.
tjock med stufvade sockerärter; blåbärskräm ingnides med en blandning af saltet och pepparn.
Njuren med en del af B e r e d n i n g: S ki n k a n o c h k ö t t e t med mjölk.
TORSDAG.
Frukost: Smörgåsbord; fettet lägges inuti steken vid benet, skäras i tärningar, drifvas .6 gånger slaksidan vikes öfver och steken bin- genom köttkvarn och stötas jämte hafregrynsgröt med mjölk; sötare med p o t a t i s; ä g g; k a f f e e l l e r t e.
M i d ­ des med fint segelgarn, doppadt i pepparn med trästöt i stenmortel.
Panaden beredes af: 1 hg.
inkråm af dag: Bräckt skinka med stufvade kokande vatten.
Den inlindas i ett smörbestruket papper, lägges på hvetebröd, 1 / 2 msk.
salt (8 gr.), IV2 bondbönor: filmjölk.
FREDAG.
Frukost: Smörgåsbord; späckskifvan i en långpanna och sät­ del.
kokande mjölk, 1 msk.
smör (20 stufvad kalfhjärna med stekt potatis; tes in i het ugn, där den får stå gr.).
Hvetebrödet befrias från kan­ m j ö l k; k a f f e e l l e r t e.
M i d d a g: omkring V2 tim.
Papperet tages af, terna, väges och Jägges i en såska­ Fläskkotletter med gräddsås och pres­ hälften af den kokande buljongen spä­ strull tillika med saltet.
Den kokande sad potatis; äppelsoppa med skorpor.
des på, och köttet får koka, tills det mjölken påhälles och när brödet upp­ LÖRDAG.
Frukost: Smörgåsbord; är mört eller omkr. IV2 — 2 tim., h var­ sugit all mjölk, sättes kastrullen öfver kalfkarbonad med ärter; mjölk; kaffe under det ofta öses öfver och spädes, elden och panaden röres med trä­ spade eller slef, tills den är tjock (och jämn.
Panaden upphälles då på smordt fat och bestrykes ofvanpå med litet smör, för att den ej skall torka under det den Kallnar.)
Panaden blandas med köttet i sten- morteln och allt stötes ytterligare, tills färsen blir jämn och smidig.
Färsen läggés i ett fat, de uppvispade äggen och äggulorna tillsättas, litet i sänder, under oafbruten rörning, C * J hvarefter färsen passeras genom hår- sikt, ställes på is och röres åter kraf­ tigt, omkr. V2 tim., hvarunder gräd­ den tillsättes matskedsvis.
Färsen pröfvas genom att koka något däraf 1 saltadt vatten, för att utröna, om den är tillräckligt kryddad och lagom fast.
Är den för hård, tillsättes litet Begär prof på våra nyheter i svart, hvitt och kulört: mera grädde, i motsatt fall litet ägg- Crepon, Façonnés, Chinés, Ottoman, Messaline, hvita.
Färsen kokas i vattenbad, omkr. Mousseline 120 cm.
bredt från 95 öre metern, Sammet 2 tim. eller stekes i ugn och ser­ veras varm eller kall med grönsaker.
till klädningar och blusar.
Plysch till jakette r och kåpor.
Den kan äfven läggas i form hvarf- Såväl som blusar och robsr med äkta Schweizer- vis med kalf-, höns-, vildt- eller få­ broderier i batist, ylle och siden.
gelfärs, kokas i vattenbad och serve­ ras kall i gelé som finare mellan­ Vi sälja endast garanteradt solida sidentyger direkt rätt.
FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR VECKAN 10 — 16 AUG.
1913.
((Bästa INKOKNIKGSAPPARAT (egen tillverkning) af extra tjock / dubbelt förtennt plåt, komplett med insats o. termometer (men utan burkar) Kr.
10.50.
GLASBURKAR passande därtill, både svenska och utländska, till fabrikspris.
Priskurant å burkar på begäran.
A,-B, NORDISKA K OMPANIET, STOCKHOLM.
Stadion, Nobless fin Smörkex.
AKTIEBOLAGET ÖREBRO KEXFABRIK.
Kungl.
Hofleverantör.
Akta Göteborgs Obs.
I VARUMÄRKET Hygienkontrollant: D:r G.
Hjort af Ornäs.
Tel.: 11 &amp; " F10RK " Världsberömda.
Svenska SINGER C:0 Sardiner i finaste Olivolja och Tomatsås för Smörgåsbordet.
Där hållbarhet och bril­ liant utseende sättes i första rummet, är målning med emaljfärgen Chinalack att föredraga framför alla andra liknande färger.
Belönad med guldmedalj.
Finnes i alla kulörer hos - s alla färghandlare.
Fabrik ' an- ^ ter: Dorch, Bäcksin &amp; C: os AAf ' / AArt A.-B., Göteborg och Stock­ holm.
SYMASKINS A KTIEBOLAG Filialer på alla större platser.
" Gemlas " hopfällbara Reformbord äro bäst — säljas mest * Praktiska!
i Intet besväl * med vin, konjak, Böra ej saknas i något hem!
kaffe, saft eller dylikt vid begagnande Tillverkas i flere olika modeller och af Vasens Laxérmarmelad, det be­ prislägen.
hagligaste afföringsmedel som existe­ Erhålles i hvarje välsorterad leksaks- och möbelaffär.
rar.
På alla apotek.
Gemla Fabriks A.-B., Diö.
ÖnsRar 3Vi ëclev en symaskin, som ger en särskildt vacker söm vare sig Ni syr i det tunnaste siden eller de gröfsta kapp­ tyger, bör ni köpa Ibusqvarna Konservapparater, Burkar, Syltkrukor, G las, Porslin, L ampor m. m.
Billigast hos Svenska Glas- &amp; Porslins- magasinet, i Östermalmstorg, Sthlm.
niustr.
priskurant mot 10-öres porto.
Sådan min får man, när man dricker Centtal Bobbin Sçmasfttn, ty dessa maskiner hafva genom # sin öfverlägsna konstruktion, sin mång­ sidiga användning och öfriga f ramstå­ ende egenskaper blifvit så omtyckta, att de under de få år de varit i mark­ naden, trots sitt något högre pris er­ hållit en verkligt storartad spridning, det bästa beviset för att en vara är god.
CENTRAL BOBBIN-MASKINEN tillver­ kas i två storlekar, en mindre för fa­ miljer och syatelierer och en s törre för skrädderier.
OBS.
!
Fördelaktiga betalningsvillkor.
Ti D fl HPLMSlH faNTflSIMtfBlEfJ 5cfae $er ' s oiden Rikhaltiga variaiioner.
Begär prisk.
Tidaholms Bruk, Tidaholm.
tullfritt till bostaden!
till privatpersoner portofritt och redan förtulladt till bostaden.
Schweizer &amp; Co., Luzern S 4 (Schweiz).
Sidentygs-Export.
— Ku ngl.
Hoflev.
G ä d d a à la M a î t r e - d ' h ô t e l (f. 6 pers.).
3 gäddor på 425 g r. styc­ ket, 3 tsk.
salt (15 gr.), 3V2 msk.
smör (TO gr.), 3 ark hvitt papper.
Ma î t r e d ' h o t el-s m ör: 1 liten knippa persilja, 1 hg.
smör, 1 tsk.
citronsaft, 1 U tsk.
hvitpeppar.
- 529 - Kungl.
Hofleverantör.
Försäljningsmagasin: Mästersamuelsa- 38.
STOCKHOLM.
Geisha Thé Varså go '.
Geisha Tea Company, London &amp; Stockholm.
Stockholm dépôt: 2 Rosenbad.
Beordra det af Eder specerihandlare eller direkt mot postförskott.
meddelar; " Bäcksins Amerikanska Jäst * pulver är ett idealiskt jäsmedel för alt slags bakning.
Jag har aldrig förvl använt något så utmärkt " Säljes öfverallt.
Tillverkas af OSCAR BÄCKSIN.
CÖTEKORG
utvändigt med skifvor af maître d ' hô- tel-smör, hvilket beredes på följande sätt.
Persiljan sköljes, inklappas i en duk, rensas, hackas fint och vrides hårdt i en duk.
Smöret rör es, tills det blir hvitt och pösigt, persiljan, saltet, citronsaften och pepparn till­ sättas och smöret omröres väl.
Det formas därefter i en f uktig duk till en rulle och får ligga i duken på is eller i kallt vatten, tills det är hårdt.
Det skäres då i skifvor och dessa få ligga i kallt vatten, tills de skola användas.
Fisken garneras med persilja och serveras med potatis.
FRÅGOR B e r e d n i n g: Gäddorna, fjällas, ' rensas; hufvudet får sitta, kvar men befrias från gälarna.
De ingnidas med saltet och få ligga 1 tim., h varefter de torkas väl.
Pappersarken klippas aflånga och smörjas med smöret; fiskarna insvepas väl däri, läggas i en smord långpanna och stekas i varm ugn omkr. 20 min.
Papperet aftages först när fisken är upplagd på serveringsfatet, på det att icke den sås, som bildadts, må gå för­ lorad.
Fiskarna beläggas tätt in- och t- / &lt;onf " inw ' ' ' n 5 S ÏÛEW.
-) ®0 &lt;3 * V •.
^ ocA * feKAT / 5 foroj- U. » U«.
LS-f-ioi- * f ' «Ho S7 * OC h ?H O L. t * * * - * • ftiksTnL.-jif pNHVAB läsare af Idun äger rätt att å L * denna aJdelning framställa förfrågnin­ gar rörande husliga eller andr a angelägen­ heter till besvarande af läsekretsen.
Bock förbehåller sig redaktionen oinskränkt be­ fogenhet a tt utesluta de frågor, hvilka anse » sakna mera allmänt intresse.
Hvarje pu­ blicerad fråga kommer att besvaras, och u t betalas för det bästa svaret å någon oj här nedan införda frågor, som insändes till redaktionen senast 6 dagar efter d etta num­ mers dato, ett pris af 10 kronor.
Nr: 177.
Kan någon af Iduns läsare upplysa mig livar jag kan få ett por­ trätt af » Ernst Ahlgren ».
Vill så in­ nerligt gärna ha ett.
Bergliot.
N: r 178.
Jag är 39 å r gammal, skall gifta mig i sept.
Det skall bli borger­ lig vigsel, har tänkt vigas i resdräkt.
Hvilket är bäst passande, en ljus el­ ler mörk dräkt, passar det med hvit blus till?
Skall man vara klädd i hatt och kappa under vigseln?
Hvad kostym passar för brudgummen att ha under vigseln?
Tacksam för svar till » Hösten 1913 ».
N: r 179.
Vore tacksam för upplys­ ning hvar i Stockholm en bättre flicka från landsortsstad, som i 7 år förestått hushållet i föräldrahemmet, skulle kunna på kortast tid och bil­ ligast genomgå en hushållsskola i och för sökande af husföreståndarinne­ plats?
Helårsprénumerant.
N: r 180.
Hvilka affärer taga emot konserverade grönsaker?
Huru pass mycket kan man beräkna förtjäna på dem.
Fru Karin.
N: r 181.
Huru skall man kunna lära sig trifvas på en plats, där pian absolut är tvingad framlefva sitt lif.
Undertecknad, som är stockholmare till lif och själ har nämligen genom ödets skickelser blifvit kastad uti Pensionsförsäkring.
Allmänna Enke- och Pupillkassan i Sverige meddelar försäkring för pensioner till efterlefvande änkor och barn.
Inträde är Öppet för hvarje svensk undersåte, som med afseende å hälso­ tillstånd pröfvas antaglig och icke uppnått 60 års ålder.
Pension kan betingas från 100 till 1,500 kronor.
Insats en gång för alla kontant eller delvis genom revers eller ock årliga premier.
All vinst tillfaller de försäkrade i form af årlig tillväxt af pensionen un­ der den persons lifstid som betingat pensionen.
Pensionstillväxten utgår f. n. med 4.5 procent för år å det betingade pensionsbeloppet.
Prospekt portofritt.
Adress: Storkyrkobrlnken 11, Stockholm.
as Ha: Då på sista tiden flera personer börjat annonsera om, att de bota Engelska sjukan, anhåller jag att icke blifva förväxlad med dessa.
En annonsör uppgifver sig till och med äga 35 års praktik ehuru själf endast I 3 2 å r gammal.
Vill Ni erhålla snabb och säker hjälp mot Engelska sjukan och Barnförlamning, i, till skrif mig, ty jag har behandlat denna sjukdom i 40 å r och har så- I ledes en erfarenhet, som ingen annan.
De recept jag använder äro för utvärtes bruk och fullkomligt oskadliga samt härleda sig från munktiden och hafva bringat hjälp åt mångtusende.
Engelska sjusan utbryter vid alla åldrar och äro symptomerna i hufvudsak följande: Blodbrist,slappa armar och ben, kalla händer och fötter, gnatigt lynne, ingen sömn, ingen aptit, somliga äta mycket men magra ändå, slem stockar sig i hufvudet, mage, leder, som medför en ryslig klåda, utslag, le­ derna blifva styfva, stockar sig slemmet på strupen kallas det struma.
I Sned a lemmar kunna bli återställda.
Sök i tid åtminstone för barnen, de lida oförskyldt.
Bref besvaras blott mot dubbelt porto.
Begär intyg.
HANNA B ENGTSSON, Munkgat.
2, Malmö, vid Pildamsvägen.
Tel. 58 68. och i öfrigi för alla damer, är OU TRYCK-KNAPPEN « BIJOU « med owiginalffäder » i ett utgörande den föf- stycke, träfftigaste knäppning föl * ftlädningaw ».
Sluter till mjukt o ch säkert och öppnar sig ej ' af sig själf, samt ger en slät yla- en liten mycket tråkig landsortshåla, där mannen har sin verksamhet.
Fru Karin.
N: r 182.
Skulle någon vilja vara tjän­ lig och ge mig anvisning på en treflig tysk tidning motsvarande ungefär vår Idun.
Priset?
Mångårig prenumerant.
N: r 183.
Hvilken bok bör jag köpa för att få reda på något om växt- färgning?
Har en gång för länge­ sedan sett något därom i Idun, men glömt hvilket nummer.
M.
P.
N: r 184.
Finnes någon förening, som heter » Föreningen för kyrklig själa­ vård », och hvar har i så fall dess styrelse sitt säte?
Om jag ej missmin- ner mig var det en förening ttned detta namn som skänkt en kyrka till Enskede.
H — n.
N: r 185.
Undertecknad, som i höst ämnar sig till England för språk­ studier, vore tacksam för råd ' om lämpligaste sättet att bedrifva dessa.
Har hört talas om kurser med exa­ men för utländingar vid universiteten, men hvar vinna närmare upplysningar därom?
Tacksam för ett godt råd vore Regina.
N: r 186.
Hvad kan vara orsaken att saft ibland kan jäsa och ibland hålla sig rätt bra oaktadt behandlin­ gen är densamma.
Hvilket är bäst, att koka bären eller låta saften rinna utan kokning?
Anna.
N: r 187.
Har tänkt att genomgå en landtbrukskurs, men ville först bedja Iduns läsare om goda råd.
Hvar och hvilka skolor äro bäst är landtbruk någon lönande syssla, är sådan kurs dyrbar eller afgifts- fri; fordras någon särskild ele­ mentarskolebildning eller endast folk­ skolebildning, frågar en framåtsträf- vande » 18-åring ».
N: r 188.
Vill någon af Iduns läsare gifva ett råd, hvilket yrke eller hem­ arbete är bäst lönande för ensam mor att försörja sig och sitt barn.
Är det någon förtjänst att taga skol­ barn i inackordering, och är det svårt att få sådana då man är okänd?
Eller skulle ett hemba-geri vara bättre, och hvar skulle det vara bäst att sätta upp ett sådant, i Stockholm eller min­ dre samhälle?
Äger pengar till ett litet hem men ej mera.
Tacksam för svar vore Sylvia.
N:r 189.
Finnes vid något af Stock­ holms läroverk repetitionskurser till studentexamen lämpliga för en yng­ ling som underkänd i vårens stu­ dentskrivningar tänker ånyo försöka till jul?
Priset?
N: r 190.
Hvilken skola, tre eller sex månaders kurser och helst i Väs­ tergötland, är att rekommendera för en ung förlofvad flicka som önskar lära sig alla i ett snyggt hem hus­ modern tillkommande göromål?
O. J.
J.
N: r 191.
Hur lång tid går åt att lära till tandtekniker?
Hvilka förkun­ skaper?
Är yrket lönande och lämp­ ligt för kvinnor?
Olle 27 år.
N: r 192.
Jag reflekterar på att köpa en mindre villa eller stuga för några tusen, men kan ej betala mera än en tredjedel.
Hvilket är då bäst att taga, inteckning eller amor­ teringslån; är man då tvungen att hafva borgesman?
E — r.
N: r 193.
Huru skall jag, ung sjuklig flicka, kunna försörja mig med hand­ arbete?
Finnes det någon affär i Hälsingborg som lämnar ut arbeten åt privata brodöser?
Eller finnes nå­ gon affär i Stockholm som skickar ut arbeten till landsorten mot person­ lig borgen af i Stockholm boende per­ son?
Hur skall jag lämpligast skaffa mig märkningsarbete?
Syr mycket väl.
Metta.
N: r 194.
Hvad finnes det för möj­ ligheter i fråga om ålderdoms- eller sjukhem för en 70 års gammal dam (f. n. bosatt i Jönköpings län)?
En 500 à 600 kr.
om året kan erläggas.
Är tidtals sängliggande, men tidtals gan­ ska rörlig och kry.
Finnes det hem i dagligt bruk förlä nar sam­ metsmjuk smidig och vacker hy, gör hals och händer hvita och mjuka Dess milda crêmelik- nandelöd- der utgör en verklig balsam för huden.
Pris 60 öre.
Garanterad rostfri.
®f$,ntiery ' " o s t fr e); Begär endast märket Bijou, som finnes att tillgå i alla sy- behörsaffärer.
- 530 - Underkläder för gossar * G oss kalsonger snyggt monterade som herrkalsonger.
Dessin Längd i cm.
cirka 45 00 65 75 85 95 PP Väfd Maco (mjuk egyptisk bomull.)
Stark kvalité 1.85 2.10 2.40 2.65 3. — 3.30 SP Väfd, mjuk, varm ylle och 20 o / 0 M aco 1.85 2.35 2.80 3.20 3.55 3.90 D Patentst.
Maco (egyptisk bomull) Lahmanns kval.
1.95 2.20 2.50 2.75 3.10 3.40 0 1 54 70 2 50 64 58 78 3 64 82 1.95 2.15 2.40 2.65 Gosströjor.
Benäm­ ning FP Maco K v a l i t é N:o längd vidd Naturmeleradt väfdt kamgarn med en fin b omullstråd på baksidan.
Sommarkvalité.
System Disqué.
Pris och mått som damtröjor (sidan 9 i priskuranten) - f- 85 öre för montering.
Se i öfrigi priskuranten!
NYA T RIKÅFABRIKEN, VALDEMAR N IELSEN, Etablerad 1691, BRYGGAREGATAN 4, STOCKHOLM.
för » Pauvres Honteux inom alla län, eller endast i Stockholm?
70-åring.
N: r 195.
Kunna tre flickor, som ämna företaga en cykeltur cykla i gymna-stikbyxor.
Skånskor.
N: r 196.
Vore mycket tacksam för att få följande frågor besvarade.
Hvad kan det ungefärliga priset å äkta kaméer vara?
Om de användas till broscher hvilken är då den vanligaste infattningen?
Hur skall man kunna skilja en äkta från en skickligt ut­ förd imitation?
Maria.
N: r 197.
Vill härmed höra hvad fordringar det är att sköta en liten poststation på landet.
Bör man gå först elev på poststationen; hvad för kostnad och hur lång tid.
Behöfves elementarskolebildning?
En själfförsörjande flicka.
N: r 198.
Kan någon af Iduns läsar­ innor ge mig ett råd hur jag skall utrota hvita maskar i blomkrukorna.
Rådvill.
N:r 199.
Hvart skall en flicka med stark håg för studier — hon har läst på egen hand i ett par år — vända sig för att redan i höst kom­ ma in i en skola.
Brukar det ej vid flickgymnasierna finnas frielevplatser som obemedlade personer få söka?
Skulle hon ej kunna få en oillig in­ ackordering mot att dagligen lämna en eller ett par timmars hjälp med läxläsning eller i hushållet.
Om goda A poor countrygirl.
råd beder nu N: r 200.
Kära Iduns läsare gif ett råd hur jag skall behandla min näsa i sommar, som jag antagligen kylt, ef­ tersom hon är röd och ytterst ömtå­ lig för kyla.
Äfven nu på sommaren vid lite kyliga och regniga dagar blir hon kall och röd.
Har försökt pensla med tjock terpentin men utan re­ sultat.
Skall jag vända mig till lä­ kare, i så fall hvem?
Tacksam för svar innan hösten är Mångårig prenumerant.
^NNONSER skola vara inlämnade till Expeditionen senast fredag för att kunna införas i följande veckas nummer.
FÖR EN FLICKA, öfver 20 år, som genomgått 8-klassigt läroverk, van att undervisa, finnes plats d.
1 sept, att läsa med 2 go ssar i 9-årsåldern för in­ träde 2 klass.
Betyg, rek., lönepret.
och foto till Direktör E. Fredricson, Klagstorp, Skultorp.
TVÅ BÄTTRE FL ICKOR, den ena fullt kunnig i enklare matlagning och bak­ ning, få omedelbart plats i st. för jungfru i liten familj (2 pers.).
Vat­ tenledning, el.
ljus.
Rek.
erfordras Betyg, uppg.
på löneanspråk samt foto till » Hemtrefnad », Finspong.
ENKEL, anspråkslös, barnkär flicka, ej under 17 år, sökes att tillse 4-årig gosse samt att sköta privatrummen.
Bedes om betygsafskrifter och foto.
Frun är svenska.
Närmare genom bref.
Uppgif löneanspråk.
Svar bedes till fru Ester Ilschner, Gasthof Goldne Krone, Grossenhain i Sa., Tyskland.
HVEM VILL ensam åtaga sig vården af ett litet hem för mor och 6-årig son, på landet, nära Sthlm?
Sökanden bör vara duglig, ordentlig, frisk och barnkär.
Svar med erforderliga upp­ lysningar, löneanspråk och ref. märkt » Hem — sept.
1913 », Iduns exp.
TVÅ LANDTHUSHÄLLSLÄRARINNOR, den ena bitr., anställas vid Osby landthushålls skola, Osby.
Vinterkur­ ser.
Till styrelsen ställd ansökan, åtföljd af betygsafskrifter, meritför­ teckning och lönevillkor, insändas till rektor före den 1 sept.
Närmare upp­ lysningar af föreståndarinnan.
STYRELSEN.
UNDERVISNINGSVAN, språkkunnig, musikalisk lärarinna, villig att un­ dervisa tvänne barn — en flicka i åldern 10 år som skall läsa 2:dra klassens kurs samt en gosse nyligen fylda 7 å r — erhåller plats i höst hos tjänstemannafamilj å Bruk i mellersta Sverige.
Det är önskvärdt att intresse för deltagande i lättare husliga göro­ mål och handarbeten förefinnes.
Be­ tygsafskrifter, foto samt lönepret.
torde insändas under märke » O.
B. », Iduns exp.
UNDERVININGSVAN LÄRARINNA, ej för ung, önskas för tvenne barn (10 — 12 år).
Undervisning äfven i hand­ arbete.
Svar till fru Ingeniör Swan- berg, Hyllinge grufva.
ANSPRÅKSLÖS bättre flicka, villig att utföra en jungfrus sysslor, erhåller plats i tjänstemannafaanilj nu eller 1 no v. Svar märkt » Familjemedlem », Iduns exp.
f. v. b.
• I GODT HEM i disponentfamilj i Små­ land får undervisningsvan, musikalisk lärarinna plats att läsa och spela piano med 2 flickor, 9 — 11 år, 3:dje och 4:de klassens kurser.
Vid.
Nya Inack.-Byråh, Jakobsbergsg.
34, Sthlm.
LEDIGA PLATSER STADGAD FRÖKEN får anställning d.
1 sept, för att sköta äldre, sjuklig fru.
Uppgift om ref. och löneanspråk samt foto adresseras: Konsulinnan Hy- berg, Linnégatan 9, Göteborg EN FRISK, barnkär och pålitlig barn­ sköterska eller barnjungfru, kunnig i sömnad, sökes till 1 sept, för fyra barn i åldern 10 år till 11 månader.
Ansökningar åtföljda af betygsaf- skrifter och rekom.
adresseras till sign. » U.
B. », S. Gumœlii Annonsbyrå, Göteborg.
BARNKÄR, bildad flicka, omkring 25 år, villig åtaga sig vården af två barn på 2 och 4 å r samt kunnig i söm­ nad erhåller 1 sept, god plats.
Svar med uppgift om ålder och lönepret.
åtföljdt af betyg till Fru.Ester Björk- man, Lysekil.
HUSHÅLLERSKA, ordentlig, snygg o. redbar, verkligt skicklig i finare och enklare matlagning, bakning och in­ läggningar får mycket förmånlig plats med hög lön i fint hem på landet.
Svar jämte betygsafskrifter och foto till märke » Hushållerska », under adr.
S *.
Gumaslii Annonsbyrå, Stockholm f. v. b.
JUNGFRU eller fröken, kompetent att med sparsamhet och omtanke sköta hushållet på egen hand, intres­ serad, renlig och proper erhåller syn­ nerligen förmånlig plats i köpmans­ familj i Göteborg nu i höst, event, på nyåret.
Svar med lönepret.
och ref. emotses af Fru Ingeniör Assar Svensson, Göteborg.
EN BILDAD enkel flicka erhåller plats i mindre familj 1: ste sept, att gå frun tillhanda.
Skall vara kunnig i sömnad samt finare handarbete.
Svar med foto, ref. och löneanspråk till » Hösten 1913 », Helsingborg p. r EN GUDFRUKTIG, anspråkslös flicka, villig att deltaga i och lära allt, som hör till hemmets sysslor, får plats mot fritt vivre i liten präst­ gård i vacker trakt af Dalarne.
Svar med rek.
och foto till » Familjemedlem ', Iduns exp., Sthlm EN BILDAD FLICKA, ej under 25 år, önskas " till: att.- sköta, ett hem, där husmodern är mycket klen.
Har hon någon erfarenhet i sjukvård, är det fördelaktigt.
Svar,.
åtföljdt af betyg eller ref. och löneanspråk, sändas till » Sept. », Yäring p. r.
ANSPRÅKSLÖS, musikalisk lärarinna HUSHÅLLERSKA, pålitlig, kunnig och önskas omkring 1 sept, för 2 barn i omtänksam önskas till hösten till 3:dje klass kurs.
Svar åtföljdt af.
egendom i Östergötland.
Svar jämte löneanspråk och foto sändes till: betyg och ref. sändas till » Egendom » Landtbrukare », Brodalen (Bohuslän).
J i Östergötland », Hösterum, Söderkö­ » BARNFRÖKEN ».
Ï disponentfamilj ping.
vid s tort verk i Sundsvallstrakten öns­ BARNFRÖKEN, van vid vården af kas en frisk och stark barnfröken barn samt kunnig i sömnad får plats af god familj.
Hon skall sköta " 3 i Göteborg att handhafva 2 barn, 5 barn i åldern 6, 4 och 2 år, syssel­ och 2V2 år gamla, samt att i öfrigt sätta dem samt nu något litet spela gå frun tillhanda.
Goda rek.
fordras.
och läsa med den äldste.
Bör vara Svar med foto, uppgift om ålder och c:a 28 år, sykunnig, städa sitt och lönepret.
etc. till » B — a B — 1 », Iduns barnens 2 rum (oj skurning) absolut ex P-&lt; Sthlm.
pålitlig, hjälpa frun i hennes arbete, I BRODERIAFFÄR får duglig flicka då tiden så medgifver, och då famil­ plats som mönsterriterska.
Svar till jen är bortrest öfvervaka jungfrurna.
» God plats », Halmstad p .. r. Sköterskedräkt.
Deltager i familjens Yngre intelligent frisk flicka måltider, då barnen få vara med.
erhåller att förestå huset åt Uppgift om löneanspråk, ref. jämte ungherre plats sydskånsk stad.
Svar till foto sändes ' under adr.
» Norrland,, » X.
1913 », i Gumselii A nnonsbyrå, Malmö Disponentfamilj » under adr.
S. Gu mselii Annonsbyrå, Stockholm, f. v. b. f. v. b.
Examinerad småskollärarinna ÄLDRE bildad, hushålls kunnig dam.
af god familj erhåller plats 1 sept, önskas såsom föreståndarinna i änk­ lings hem; bekväm villa, trädgård, 3 att, i de första grunderna, undervisa gossar om sju år.
Sökanden bara 19 — 13 år.
Svar med foto loch tvänne lönepret.
till » F.
P. », Helsingborg p. r. bör äfven vara villig hjälpa husmo­ dern med sömnad o. d. Betygsafskrif­ GUVERNANT, elementarbildad, något ter, foto och löneanspråk torde sän­ undervisningsvan, frisk, hurtig, barn­ das till märke » Disponentfamilj, Värm­ kär och något musikalisk sökes till land », under adr.
S. Gumaslii Annons- den 1 sept, att läsa l:sta klassens byrå, Stockholm, f. v. b.
kurs med 10-årig gosse, äfvensom att vara husmoders hjälp och sällskap.
Slevplatser Svar med foto, betyg och ref. samt finnes vid Uppsala hospital lediga den löneanspråk sändes till » Brukstjänste- 1 sept, och framdeles för underskö­ mannafamilj i Uppland », Iduns exp., terskor.
Ansökan med skol-, frejd- St ockholm.
och läkarebetyg samt rekom.
sändes FLICKA, som genomgått åttaklassigt till öfverläkaren.
läroverk eller äger motsvarande kun­ skaper, erhåller plats genast i präst­ Tysk barnfröken, gård på landet såsom lärarinna för villig sköta två barn (9 år och 2 år) tre barn.
Svar med betyg samt upp­ med ansvarskänsla samt villig deltaga gift på ref. och löneanspråk till kyrko­ i förefallande göromål (uppassning, herde F. Lillieroth, adr.
Frillesås.
städning, sömnad m.
m.)
erhåller plats HUSHÅLLERSKA att förestå ett nyk­ i höst i officersfamilj.
Svar med löne­ tert ungkarlshem i norrländsk kust­ anspråk till » Absolut pålitlig », Sv.
Te- stad önskas.
Tillträde den 1: sta okt.
legrambyråns Ann on s af dein., Göteborg.
Svar med foto, betyg och rek., upp­ gift om ålder, lönepret.
och öfriga upplysningar emotses under adress: 1: a sept, för en hushållsfröken, kunnig » 4 ungherrar », Iduns exp.
f. v. b. i matlagning och vanliga hushållsgöro- EN awispråkslös lärarinna, undervis­ mål.
Svar jämte betyg till Sinnesslö- ningsvan i språk, musik och vanliga anstalten, Umeå.
skolämnen får plats för kommande läsår.
3 barn 8, 10 och 12 år.
Svar med uppgift om löneanspråk under aug.
månad till » Tjänsteman », Danne- Plats finnes BARNSKÖTERSKA, fullt kunnig, på­ litlig och barnkär, sökes för 2 barn i ålder 3 år och 6 mån., till 15:de aüg.
eller 1: sta sept, för officersfamilj i Skåne.
Svar jämte betyg, rek.
och anspråk till Fru Elsa af Peters ens, Marstrand.
EN bättre musikalisk flicka, som ge­ nomgått minst 8-klassigt läroverk, er­ håller .den 1 sept, plats som barn­ fröken till 2_flickor om 6 och 12 år.
Svar märkt ' » Dalarne », Iduns yexp.
GUVERNANT (ej under 20 å,r), frisk, undervisningsvan och musikalisk får plats 1 sept, i tjänstemannafamilj på bruk att undervisa 12-årig flicka i 4:de kl. kurs samt musik och hand­ arbeten.
Lön 150 kr.
pr läsår.
Bet., ref. och foto till » Bruk », Iduns exp.
f. v. b.
PLATS SÅSOM GUVERNANT i Eng­ land.
Plats finnes nu till hösten för guvernant i svensk familj i England att undervisa tvenne gossar, hvilka sedan skola in uti svenskt läroverks tredje eller fjärde klass.
Lön 600 kronor.
Bör själf kunna ordna under­ visningen.
Utförligt svar till » No 20623 », under adr.
S. Gumselii Annons- byrå, Stockholm, f. v. b.
ATT UNDERVISA 2 barn i småskole­ ämnen fr. och med ing.
hösttermin t. v. önskas småskollärarinna eller guvernant.
Ansökan med lönepret.
före den 15 aug.
till kyrkoherden R.
Mat s s on, Fran s h ammar.
LÄRARINNA (öfver 22 år) undervis­ ningsvan, äfven tyska och musik, får plats å egendom.
Svar med betyg, ål­ der, lön, foto till » Större barn », Iduns exp., Sthlm.
FINNES någon pålitlig, stadgad, snäll flicka med god karaktär som i saknad af föräldrahem skulle vilja inträda i finare tjänstemannafamilj, 4 barn, 10 — 17 år, och där ensam med fruns hjälp utföra hemmets sysslor och i ersättning utom lönen få huld och hem.
Sökande skall vara kunnig i matlagning och bakning samt väl för­ trogen med ett bättre hems vanor och behof.
Svar snarast jämte foto, löne­ pret.
och rek.
till » 1 Sept. », v ' Iduns exp.
f. v. b.
I NORRLAND, läkarehem, samhälle, liflig trakt, får duglig undervisnings­ van musikalisk lärarinna plats att läsa 3:dje och 1: sta klassens kurser med 5 gossar.
Goda betyg fordras.
Lönevillkor 600 k r. per läsår, allt ' fritt, fria resor.
Vid.
nya Inack.-Byrån, Jakobsbergsg.
34, Stockholm.
BARNFRÖKEN, enkel, a nspråkslös, får plats 1 sept, att sköta tvenne gossar •3 — 4 år.
Något kunnig i sömnad, önskvärd.
Svar med foto och löne- pret.
Ing.
S. Lindeberg, Nyköping.
ENKEL, bildad flicka, kunnig i mat­ lagning och villig att utan jungfru hjälpa husmodern med hemmets sköt­ sel, får genast plats.
i två personers hushåll.
Hjälp till grofsysslor.
_ Eget rum.
Svar med uppgift om lönean­ språk m. m. till » Familjemedlem å bruk »; under adr.
S. Gumadii Annons- byrå, Stockholm f. v. b.
BÄTTRE ANSPRÅKSLÖS FLICKA, ej öfver 30 år, kunnig i enkl.
matlagn.
erh.
plats att tilltr.
genast i familj att jämte husmodern sköta hem i Göte­ borg.
Hjälphustru 1 gång i veckan för reng.
Lön efter öfverensk.
Anses som medlem af fam. Svar till » Godt humör 1913 », S. Gumaälii Annonsbyrå, Göte­ borg.
För Skolköks­ lärarinna, helst med någon praktik, finnes plats i Gerdslöfs prästgård från den 1 nov.
1913 för att under 6 mån.
handleda några elever i huslig ekonomi samt att tillsammans med eleverna sköta hushållet.
Svar till Fru Alma Åker­ man, adr.
Näsbyholm.
ED enen med goda förutsättningar att kunna afsluta affärer, erhåller lönande, fast anställning hos gammal välrenomme­ rad symaskinsaffär såsom försälj erska till privatpersoner.
Svar till » Driftig försälj erska », Allm.
Tidningskontoret Gust.
Ad.
Torg 18, Sthlm.
af god familj, erhåller plats på liten herrgård på landet som sällskap och hjälp åt husmodern, en äldre dam.
Den sökande bör vara kunnig i mat­ lagning, bakning, konservering, kunna öfvervaka och handleda tjänare, och vid förefallande behof träda i hus­ moderns ställe, dessutom vara arbet­ sam, äga ett godt, jämnt och gladt lynne och kunna finna sig uti lett tyst och stilla landtlif.
Ansökan med foto, löneanspråk och ålder m. m, torde insändas till » Hem på landet ».
Allm.
Tidningskont., Gust.
Ad.
torg.
Stockholm.
Lediga platser.
Vid med statsmedel understödda, nyinrättade, landthushållsskolan å Strömsör, Nordmalin g, Väster­ bottens län, blifver 1 instundande sep­ tember plats ledig för eni f ö r e s t å n ­ darinna samt d.
15 i samma månad plats för en o r d i n a r i e l ä r a ­ rinna.
Såväl föreståndarinna som lärarinna bör styrka sin kompetens att enkelt och redigt meddela undervisning i de ämnen, som enligt nådiga^ reglemen­ tet för de med statsmedel under­ stödda landthushållsskolor skola före­ komma vid nämnda undervisningsan­ stalter, hvarjämte endera skall hafva förmåga undervisa i kvinnlig slöjd (väfning och sömnad).
Lönen utgår för föreståndarinnan med 1,000 kr.
pr år tillika med fri kost, bostad af 2 möblerade rum med värme och lyse samt för lärarinnan med 600 kr.
pr år med likaledes fri kost och bostad af 1 möbleradt rum med värme och lyse.
Ansökningar, ställda till styrelsen för landthushållsskolan å Strömsör, till båda befattningarna skola före den 10 inst.
augusti ingifvas till hus­ hållningssällskapets sekreterare, Umeå.
Nordmaling den 12 juli 1913.
STYRELSEN.
Vi garantera Eder Till platser, där ännu inga åter­ försäljare finnas å Skinn- &amp; Läder- balsam Nobless, expedieras gärna direkt till konsumenten 6 tuber porto- fritt för Kr.
2:10. att Edra skodon hålla betydligt längre om Ni som puts­ medel använder Ahlgrens Skinn- &amp; Läderbalsam " Nobless " i stället för den förut brukliga skokrämen.
" Nobless " konserverar samtidigt som den gifver med ringa ai bete en djup och varaktig glans.
Finnes i tuber à 35 öre, svart, brun, gul och hvii.
F. AHLGRENS TEKN.
FABRIK, GEFLE.
Grundad 1885.
UNDERVISNINGSVAN, musikal, flicka LÄRARINNA, som genomgått semina­ som genomgått 8 klass läroverk och rium med högre kompetens önskar flicka erhållit god utbildning i musik öns­ plats.
Underv.
i vanl.
skolämnen och enkel, anspråkslös, med lust och fal­ kar till hösten plats i familj för att undervisa (helst flickor i ålder 10 — 14 år) i vanliga skolämnen och musik.
Goda betyg och ref. från ti­ digare innehafda platser förefinnas.
Gärna villig att om så medhinnes detaga i husliga göromål.
Lönepret.
300 kr.
pr läsår.
Svar till » Elsa », Ud- debo, Box 14.
VÄRDINNEPLATS sökes af bildad, praktisk, gladlynt, barnkär, musika­ lisk flicka som förestått föräldrarnas hem och nu i följd af deras bortgång står ensam.
Exam, sjukgymnast.
Goda ref. Svar till » Värmländska », Filip- p. r.
Härmed kungöres till stad KARTRITERSKA med god handstil söker anställning.
Betyg från kurs ansökan lediga och platser.
Svar till » R.
h östen 1913 », under adr.
S. Gumgelii Annonsbyrå, Stockholm, f. v. b.
UNG NORRLÄNDSKA som med goda betyg genomgått 8-klassigt läroverk samt kurs i sjukvård och förut inne­ haft plats i hushåll önskar, helst ge­ vid Föreningens mot tuberkulos i Bo­ nast, liknande eller som sällskap och rås sjukhus, att tillträdas den 1 nästa hjälp åt gammal herre eller dam.
Goda rek.
samt betyg finnas.
(Svar okt.
med uppgift om lönevillkor till » La- Kontanta lönen utgör tills vidare iöOO boremus », Iduns exp., Sthlm, f. v. b. kr.
för år.
UNG, BILDAD FLICKA, med betyg Ansökan, åtföljd af frejd- och lä­ från lärarinneseminarium i Stockholm samt med diplom från universitetet karebetyg samt de öfriga handlingar, i Neuchåtel, önskar till hösten plats sökanden vill åberopa, skall ingifvas i familj, där tillfälle att tala franska till styrelsen senast den 15 dennes.
gifves.
Utmärkta ref. Svar till » Ka- rina », Iduns exp.
Borås den 1 aug.
1913.
UNG, undervisningsv.
tysktal.
guver­ nant önskar plats till hösten.
Real- Styrelsen för föreningen mot skolexamen.
Betyg och ref. finnes.
Svar med löneförmåner till » 19.
år », tuberkulos i Borås.
Säffle p. r.
UNG, förlofvad flicka önskar från den 1 sept, plats i bättre familj, att mot fritt vivre under husmoderns led­ ning deltaga i alla husliga göromål, hufvudsakligen matlagning.
Svar till » 24 år », Örebro p. r. DISTINGUERAD, verkligen bildad, PLATS I FAMILJ (där barn finnas) musikalisk, medelålders tyska af god eller som ressällskap och hjälp åt familj, van att representera och sköta sjuklig person sökes från 1: sta sept, ett hem söker plats att förestå fint af 25-årig, bildad flicka, som vistats, 4 hem, pensionat eller dyl. Utm.
ref. år i Frankrike.
Goda rek.
Svar med Svar till » Tyska », Falsterbo p. r löneförmåner till » E.
J. », Chez Lena, 1-1 BILDAD musikalisk fru önskar till Rue Caroline, Genève, Suisse hösten husföreståndarinneplats i re­ UNG, BILDAD TYSKA önskar 1 sept, spektabelt hem.
Bästa ref.
Moderata plats i god familj i Sverige såsom anspråk.
Svar till » Husligt intresse­ sällskapsdam, event, på resor eller rad », Iduns exp.
f. v. b. för att undervisa skolbarn i tyska, LÄRARINNA, utexaminerad från högre språket.
Sökanden önskar blifva be­ lärarinneseminarium, önskar till hös­ traktad som familjemedlem och har ten plats i familj eller skola.
Goda små löneanspråk.
Svar till » M.
K. »; betyg.
Svar med uppgifter om lön och S. Gumselii Annonsbyrå, Göteborg.
anspråk sändes till » Postfack 50 », STUDENTSKA, med betyg till fil.
Bjernum.
kand.-examen i franska och engelska H VAR FINNES bild.
familj som mot och som vistats i England för språk­ fritt vivre eller någon b et aln.
vill studier önskar till hösten plats som emottaga ung bild.
flicka som öns­ lärarinna eller annan anställning (ev. kar lära ett hems skötsel?
Svar till som ressällskap).
Svar till » Dithy 25 », » Helst vid kusten », Borås p. r.
S. Gumselii Annonsb., Göteborg f. v. b.
UNG bättre barnkär flicka kunnig i UNDERVISNINGSVAN, musikalisk lä­ sömnad önskar plats i familj, helst rarinna söker plats.
Goda betyg.
Svar på landet i aug.
Svar till » Olga », » Intresserad af sitt kall », .Sv.
Tele- Allm.
Tidningskontoret, Gefle.
grambyrån, ' Sthlm, f. v. b.
I GODT PRÄSTHEM på landet (helst BILDAD FLICKA önskar plats i präst­ Sörmland eller österg.)
önskar 26 års gård som sällskap och hjälp.
Små flicka plats mot fritt vivre som fruns prêt.
Ingen lön.
Svar till » Tacksam », hjälp och sällskap.
Tillträde: 15 sept, Iduns exp., Sthlm.
eller senare.
Svar till » Husligt intres- ", Iduns exp.
f. v. b UNG FLICKA, som genomgått 8-klas­ sigt läroverk, söker guvernantplats.
FLITIG bättre flicka önskar plats Har under sex terminer innehaft en nu eller till hösten i vänlig familj.
dylik.
Svar tacksamt till » Skytte­ Något kunnig i sömnad.
Svar till » Ble- holm », Stockholm 2. kingska », Iduns exp.
20 ÅRS FLICKA, som ämnar- blifva EN 23 ÅRS FLICKA önskar plats i sjuksköterska, önskar plats hos dok­ prästfamilj för att lära hushåll.
På tor att biträda vid mottagningen och lön fästes ej afseende, blott ett godt hjälpa till med hvarjehanda sysslor.
bemötande utlofvas.
Svar till » Fa­ Svar till » Hösten 1913 », Iduns exp.
milj emedlem », Smålands Annonsbyrå, LIFSUPPGIFT sökes af medelålders Jönköping.
allvarlig dam, som i 10 år tjänst­ PLATS önskas nu till hösten af enkel gjort som lärarinna vid hushållsskola anspråkslös flicka, att sköta ett min­ för utbildande af tjänarinnor.
Svar dre hushåll, eller ock som hushålls- hjälp i familj; är äfven kunnig i söm­ märkt » A.
R. », Iduns exp.
TILL LONDON.
Tvenne bildade, hur­ nad.
Svar märkt » Pålitlig », Iduns exp.
tiga svenskor önska plats__ i familj!
f. v. b.
— tillsammans eller var för sig — EN FLICKA önskar att få på en herr­ gärna som jungfrur.
Svar märkt gård eller större gård uppåt landet, helst nära sjö, under månaderna sept; » Språkstudier », Iduns exp.
PLATS ÖNSKAS af flicka med goda och okt., mot fritt vivre deltaga i de husliga göromålen.
Svar sändes till betyg, som vårdarinna åt sinnessjuk eller annars klen person.
Svar till » 15 » Y.
N. », Falköping p. r.
Sept.
1913 », Oskarshamn p. r.
BÄTTRE FLICKA önskar mot fritt PLATS I GODT HEM som husmors vivre plats i familj att såsom medlem hjälp och sällskap eller husliållsfrök.
i familjen vara till hjälp och sällskap; i sökes af stadgad och bildad hus­ har genomgått slöjdseminarium hållsvan flicka.
Tacksam för svar till Stockholm och är villig att, om så önskas, undervisa i slöjd samt äfven » Sept.
1913 », Iduns exp.
f. v. b.
UNG BÄTTRE FLICKA önskar plats mindre försigkomna i musik.
Svar från 15 sept, i närheten af Stockholm tacksamt till » 21 år », Mariannelund eller Göteborg; har genomgått kurs i P. r. bokföring och maskinskrivning samt UNG FLICKA som genomgått 8-kl. äfven i barnavård; har innehaft plats läroverk önskar anställning som lära­ i affär i fyra år.
Rekom.
finnas.
Svar rinna eller som hjälp i hemmet.
Svar emotses till » 20 år », Box 14, V isby p. r. till » Inga-Lisa », Sjöarp, Tranås.
lenhet att sköta ett hem och ?ned kunnighet i matlagning, kan erhålla plats hos liten familj, två vuxna och ett barn, boende i modern villa med elektriskt ljus, centraluppvärmning, vattenledning m » m. utanför Göteborg, 15 minuters väg från spårvägslinie.
Goda villkor och godt bemötande.
Hjälp vid tyngre sysslor anskaffas särskildt.
Betyg, ref., uppgift på löne­ pret.
m. m. samt helst foto, ' som återsändes, motses under adr.
» Liten familj », Handelstidningens annonskon- tor, Göteborg.
två iUeMaiip PLATSSÖKANDE - 531 - språk (ej musik).
Svar till » T.
V. 25 år », und.
adr.
S. Gumaalii An- nonsbyrå, Stockholm, f. v. b.
SKICKLIG KAMMARJUNGFRU söker plats, gärna till landet.
Ben.
svar inom 8 dagar till » 1 Nov. », Iduns exp., Sthlm.
ELEMENTARBILDAD, undervisnings­ van flicka önskar plats till hösten som guvernant fö-r barn i åldern 7 — 13 år.
Svar emotses tacksamt under adr.
» D.
Ch. », Iduns exp.
UNG musikalisk flicka, som genom­ gått ettårig handarbet skurs samt är van vid hushållsgö.romål, önskar plats i treflig familj genast eller 1 sept.
Lön önskvärd.
Tacksam för svar till » R.
W. », Bankeberg p. r.
I GODT HEM Önskar bildad flicka plats som barnfröken.
Har genom­ gått 3 mån.
kurs vid barnhem, 8 kl. läroverk och kurs i linnesöm.
Goda betyg och rekom.
Bra lön önskas.
Tacksam för svar till » Barnkär 24 ', Iduns exp.
f. v. b.
UNG FLICKA, som genomgått 8-klas- sig flickskola önskar till hösten plats i familj på landet för att deltaga i skötseln af mindre barn samt andra husliga göromål.
Svar till » Barnkär », Nättjebacka p. r.
20-ÅRIG, MUSIKALISK, språkkunnig, bildad flicka i god samhällsställning önskar plats som sällskap i bildad, familj.
Svar till » Familjemedlem », Ystad p. r.
UTEXAMINERAD K indergar tenlärarin- na önskar till hösten plats i fin fa- milj. Svar till » I.
V. », Älfdalen.
27 ÅRS ALLVARLIG FLICKA öns­ kar plats genast event, senare, antin­ gen som skrifbitr.
eller husmoders verkl.
hjälp.
Goda rek.
kan företes.
Svar tacksamt till » M.
G. », Väste rås p. r. VÄFLÄRARINNEPLATS eller vikariat sökes af elementarbildad ung flicka som genomgått IV2 års kurs i väfning.
Svar till Tora Qviller, Lilleström, Norge.
Kindergartenläraritina.
24-årig flicka, som genomgått 8- klassigt läroverk, 2 / 2 - årig fullständig kurs i Berlin vid Kindergartensemina- rium samt därefter innehaft själfstän- diga platser i Tyskland och Sverige, önskar till hösten lämplig plats helst vid bruk där Kindergarten och arbets­ stuga skola inrättas.
Utmärkta betyg och ref. kunna presteras.
Svar till » Kindergarten » torde insändas und.
adr.
S. Gumselii Annonsbyrå, Stock­ holm f. v. b.
1 Ung tysk läkaredotter, exam, van lärarinna, behärskar füllst, engelska och franska, söker anställ­ ning i svensk fam. eller skola.
Svar märkt » Läkaredotter », Nya Tidn.-kont., Uppsala f. v. b.
MINDERÅRIGA BARN, som behöfva ett godt hem, finna sådant i prästgård å landet.
Naturskön, hälsosam _ trakt.
Moderlig omvårdnad och undervisning.
Allra bästa ref. Svar till » Kyrko­ herdehem », Iduns exp.
I GÖTEBORG få 2 skolflickor inack.
i god fam.
Event, hjälp med läxor.
Svar till » Kungsgt », Nord.
Annons- byrån, Göteborg.
UTMÄRKT god inackordering erhålles hos Elin Öländer, Drottningg.
51 III, Stockholm.
I HEM i Stockholm emottages 3 à 4 skolflickor till helinackordering, med omsorgsfull moderlig vård och tillsyn.
Prima ref. Pris för deladt rum 70 à 75 kr.
Goda pianolekt.
kunna er­ hållas.
Förfrågn.
besvaras omgående.
Änkefru Beda Forsberg, Drottninggat.
18, Sthlm.
INACK.
kan erh.
i bild.
fam. där ungdom finnes.
Ref. lämnas och öns­ kas.
Badrum, el.
ljus.
Förstkl.
hus.
Fru Tyra Dillner, Hornsg.
4 III, Sthlm, GOD INACKORDERING i Stockholms närhet, erbjudes bättre bemedlade blinda herrar och damer hos välrek.
änkefru.
God omvårdnad erhålles.
Svar till fröken H.
T. Söderala, Gefle- borgs län.
God inackordering erh.
i tyst och stilla hem; trefliga rum.
Vidare fröken A. Bergström, Vegag.
17 3 tr., Stockholm.
Inack ordering finnes för 2 unga flickor med deladt rum, hos fru Maria Planting-Gyllen- båga, Artillerigatan 28 A .. III.
A.
T.
222 23.
Göteborgs Handelsskola, Det bästa läksmsdlet 0 Vasagatan 45 B, Göteborg.
Ars- och terminskurser.
Bankkurs.
Höstterminen börjar den 20 augusti.
Fullständig handelsutbildning.
Kostnadsfri platsförmedling.
äro stora flertalet hyresgäster i Vårterminen börjar den 15 januari.
Begär prospekt Telefon 31 61.
KARL O. LINDEBERG.
Den 1 inst.
oktober Orsakerna härtill äro: de låga hyrorna, de täta spårvägs­ börja undertecknade i Skara en prak­ förbindelserna, de vackra omgifningarne samt de hemtrefliga tisk hemkurs för bildade flickor, om­ och modernt (men utan lyx) in redda bostäderna.
Hyr snarast fattande allt, som hör till ett hems ordnande och skötande.
Af fullt kom­ möjligt.
petent lärarinna som genomgått fröken Upplysningar å Stockholms llthyrningsbyrå, Kungsträdgårds­ Lundins slöjdkurs i Stockholm, med­ delas undervisning i klädsömnad, väf- gatan 12. ning och finare handarbeten.
Endast ett begränsadt antal mottages.
För vidare meddelande torde reflekterande odenstamska Skolan, Hudiksvall.
Husmoderskurs: Matlagning (eut vända sig till Fru ESTER LUND- lare och finare), bakning, korfberedning, konservering, dukning, servering, QVISTER, Skara, Fröken A. TENG- STRAND, Pensionat Ristafallet, Hål­ födoämneslära, väfnad och slöjd.
1-månadskurs i konservering efter moderna principer.
Börja 20 ang. Seminariekurs för utbildande af lärarinnor i huslig land.
Ref.: Fru Lüning, Vallhalla- vägen 43, Stockholm.
Fröken Milow, ekonomi och slöjd.
Börjar 20 jan.
1914.
Prospekt på begäran.
Drottningholms vägen 1, Stockholm.
Fru Burenstam, Eskilstuna.
Doktorin- nan Ekelund, Sköfde.
Prostinnan Hem- berg, Sköfde.
Fru Beskow, Borås.
5amskola med förb.
klasser, sexklassig realskola och 3-årigf gym­ Nöjda och belåtna är O Rdsunda.
Am BRÖ5TKflRflMELLER Enda tillverkare A.-B.
Nissens Manu­ facturing, Norrköping.
R Doktor I Arvedsons kars Sjukgymnastik, Massage o. Pedagogisk Gymnastik, medför enligt kongl.
maj:ts medgifvande samma kompetens och rättigheter som en kurs vid Gymnastiska Central-Institutet.
Kursen 2-årig, börjar den 15 sept.
Prospekt på begäran genom D:r J.
Arved­ son, a dr. Odengatan 1, Stockholm.
JAG BLEF TVÄTTAD MED VINOklA Uppsala E nskilda L äroverk och P rivatgymnasium.
Ny tvättmetod.
Med Ca- nasium med dimissionsrätt samt för flickor, som ej vilja aflägga exa­ men, kl. 7 o. 8 med normalskolkompetens; dessutom en semirtariekkss med uppgift att utbilda unga kvinnor för hem och familj och särskild!
att göra dem skickliga aft sköta, handleda och undervisa mindre Gymnastikdirektörsexamen barn i hem, Kindergarten och småskola.
I gymnasiets l:sta ring vinnes ailägges efter 2-årig kurs af kvinnliga inträde utan tentamen af dem, som tagit realskolexamen med god­ ©lever vid kända betyg och — utom i matematik — av flickor, som genomgått Husmoderskurs 19 augusti — 15 december.
Grundlig och praktisk undervis- ô:de klass; flickor från kl. 7 kunna erhålla befrielse från prövning i ning.
Prospekt genom Fru M. Braune, Strengnäs.
vissa ämnen efter överenskommelse.
Redogörelse och förteckning Ny kurs börjar 14 sept.
på inackorderingsställen erhållas genom skolans vaktmästare.
Rektor Prospekt gen.
kapten J. Thulin, LUND.
o. föreståndarinna under sommaren bortresta, men postadr.
Uppsala.
Vlnolla Generalagentur t Skepparegatan 6, STOCKHOLM S.
Dj.
Syisnska GpaMititet.
storiatvål erhålles snöhvit tvätt utan borstning eller gnidning.
Absolut fri från skadliga ämnen.
4 tvålar för kr.
1:30.
Kölnerlagret, 24 Smålandsgatan, Stockholm.
Prospekt franko.
Strengnäs Hushållsskola, E. Hulis Kvinnliga Uibildningsskola Ofiteborgs Gymnastiska Institut Göteborgs Arkader,Göteborg, längsta o, fullständigaste spe­ cialkars i Sjukgymnastik o. Mas­ sage.
Nästa läsår börjar den 12 sept.
Begär prospekt!
Vid Professor Unmans Institut (f. d.
Villa Hult, Kneippbaden) börjar sin verksamhet i Stockholm den 15 sept.
Skolans program är Huslig ekonomi, Sömnad, Handarbete, Konstslöjd, Målning, Sång, Musik, Språk, Rid- ning.
Endast ett begränsadt antal elever mottagas som alla bo mom skolan.
Skolan är inrymd i en större villa, inom egen park med vackra promenader och tennisplan.
Begär utförligt prospekt.
Adr.
: E. Hults Kvinnliga Utbild- ningsskola, Disponentvillan, Rörstrand, Stockholm.
Nobynäs Hushållsskola.
Kurser fr. 1 sept, till 20 dec.
1913 och fr. 20 jan.
till 20 maj 1914. börjar 1 okt.
ny (ett-ärig) kura i ma s­ Bildade flickor mottagas å Nobynäs Herrgård, härligt läge i hälsosam sage och sjukgymnastik.
Be­ trakt å småländska höglandet.
Grundlig undervisning i hushåll, väfnad, hand­ gär prospekt 1 B runkebergsg.
9, Sthlm.
arbeten m. m. meddelas af skickliga, examinerade lärarinnor.
Godt hem.
Förfrågningar och anmälningar ställas till föreståndarinnan Fru E. von Kothen,.
Göteborgs Privata Nobynäs, Frinnaryd.
Rikstelefon 5.
Förlossningshem, Mollnsgat.
7, Tel. 17 50, 3987, 37 70.
Större rum med.
tel. 8 o. 10 kr.
pr dag.
Mindre rum 100 kr.
för 10 dagar^ för­ lossningsarvodet inberftknadt.
Goda referenser.
Prospekt på begäran.
BARNMORSKAN, fröken Ester Beck­ man, adr.
Skara, åtager sig efter öf- verenskommelse - p raktik i familjer.
Ref, på begäran.
Nynäs Slöjd- och Hu shållsskola (1 tim. järnvägsresa fr. Stockholm) börjar sin andra kurs d.
5 sept.
1918.
P raktisk o. teoretisk undervisning i husl.
ekonomi o. k vinnlig slöjd.
Prosp.
o. ref.
på be­ gäran.
El v e n Söderlund exam.
Skolkökslärarinna, Stugsund.
Elin Hub tenberg, exam.
Slöjdlärarinna, Borgholm.
Fil.
D:r Anna Ahlströms Läroverk Nya.
Elementarskolan för flickor, 29 Kommen dörsgatan, Stockholm, invid Cirkusplan.
Besvärande hårväxt borttages bäst genom Mo Millan &amp; Arthurs, London, EPILATOIRE.
Dépôt hos A. W. NORDING-, Biblioteksg.
11, Drottningg.
63, Sthlm.
Småskola (äfven gossar).
Elementarskola med normalskolekompetens.
Gymnasium med dimissionsrätt.
Anmälningar kunna ske skriftligen.
Anna Ahlström, fil.
d: r. Herrsätra Skolgård.
Högre flickskola öppnas i sept.
1918 å Herrsätra lantegendom (Wagnhärad, Södermanland).
Undervisnings- och uppfostringsarbetet kommer att bedrivas i enlighet med principerna för de tyska " Land erziehungsheime ", modifierade efter svenska förhållanden.
Från Kongl.
H. Lär.-Sem.
utex.
lärarinnor.
Exam, skol­ kökslärarinna.
Infödd tyska.
Närmare i prospekt, som erhålles på begäran.
Ett fåtal välartade barn ur goda familjer mottagas.
Gerda Agrell, utex.
fr. K.
H. Lär.-Sem.
Anna Sundin, utex.
fr. K.
H. Lär.-Sem.
F. d. lär.
vid Risbergska skolan, Örebro.
F. d. lär.
vid Risbergska skolan, Örebro o. vid Priv.
Lär.-Sem.
övningsskola,Sthlm.
Adr.
Herrsätra, Mölnbo.
Riks Mölnbo 12.
Referenser: Se Idun n:r 16!
Det berömda - fb hårstärkande vattnet.
Qifver grå tt hår dess u rsprungliga färg.
Borttager mjäll.
Hindrar håret att falla af.
Märket grund.
1879.
Beg.
end.
fl.
med orden: Royal » Windsor Perfectionne *.
En allt jämnt stig.
försäljn.
samt 30 å rs succés ga r. Royal Windsors verkan.
Pris kr.
5. — + porto.
Nederlag: Fr anska Parfymmagasinet, Drottninggatan 13.
Rikstel 19 56.
Hof le v., 21 Drottninggat.
21, S thlm.
börjar sin andra kurs den 15 sepr ..
Teoretisk och praktisk undervisning i finare och enklare matlagning, b åkning, konservering och alla inom ett hem förekom­ EauMono.
mande göromål samt handarbete och linnesömnad.
Prospekt och upplysningar (Professor Mono).
på begäran.
...
Rengör ansiktet fullständigt.
Utmärkt Emmy Oberg.
Gunborg Myrberg.
mot öppna porer.
Borttager rodnad, kyla o. alla slags irritationer.
Pris kr.
3.50, 6. — och 10. —.
Endast i Franska Parfymmagasinet (Hoflev.)
21 Drott- Allm.
Tel. 8 2 45.
Odengatan 41.
Riksfel.
68 56. ninggatan 21, St ockholm. "
3-klassig förberedande skola.
— Realskola.
— Füllst, gymnasium med T^en som vill undvika real- och latinlinje.
Dimissionsrätt.
Höstterminen börjar med inträdes- och flyttningspröfningar den 2 sept.
kl. 11 att i sommartid fä f. m., med upprop den 6 september kl. 11 f. m. en röd och fräknig hy Mottagning d.
1 — 21 aug.
onsdagar och lördagar kl. 11 — 1-2 f. m., fr. o. m. den bör ingnida den med 22 aug.
hvarje dag kl. 11 — Va 12 f. m. Oaiincrème som är en Lekt.
J. F. Nyström.
Läroverksadj.
O. G.
A. Hahr.
F. mag. Dagmar Kempff, Föreståndare.
Bitr.
föreståndarinna.
naturprodukt framställd Ordf. i styrelsen.
Helsingborgs Husmoderskola, Stockholms Samgymnasium, af ren tiafre.
Huden får genom ra­ tionell bruk en vacker varm färg.
Birgitta-Skolan, Regeringsgatan 19 — 21, Stockholm.
Kurser i klädsömnad, linnesömnad, barnkläder, konstbroderi, spetssöm.
O.atine finnes öfverallt knyppling och monteringar.
• ^sarrit.
hös A. W. No.rding, Höstterminen börjar 1 september.
Anmälningar skriftligt under augusti Biblioteksg.
11, Drottningg.
och Birgérjarlsgatan 16, St ockholm.
månad.
Prospekt på begäran.
Elisabeth M.
G lantzberg.
Emmy Kylander.
Misspnydande hårväxt Enskilda Gymnasiet, utrotas med Tr ianonpàsta utan efterlämnande af-märken eller rodnad i h uden.
Absolut ofarligt luktfritt me­ del — icke pulver.
' Battre än elektro- lytisk behandling.
Användes dagligen Styrmansgatan 22 — 24, Stockholm.
med osviklig framgång i .min praktik Samskola.
Studentexamen tages på 2 år av dem, som avlagt realskolexamen för skönhetsvård, 1 vid behandling så­ eller äga motsvarande kunskaper.
Realskolexamen på l 1 / « à 2 år av dem, som väl i ansiktet som å .kroppen.
Pris genomgått, folkskola: Ingen inträdesprövning.
Begär prospekt.
Styrelsen.
5 kr., till landsorten mot postförskott.
Försändes diskret.
MARIA ENQUIST, Biblioteksgatan 6 — 8, S thlm.
Riks Norr 3 90.
Allm.
226 62.
Elsa Philips Husmodersskola, Karlavägen 1 A, Stockholm.
% pecialaHär för SCHWEIZER- BRODYR, SPETSAR, VÄFNA DER m. m.
Bikt profsorti- ment till landsorten.
Broderi-Affären, 9 Kommen ddrsgatan 9.
Josef Liljeblad.
börjar sin ll:e termin för bildade unga flickor den 15 sept.
1913.
Under­ visning i finare och enklare matlagning, bakning, konservering och in­ läggningar af frukt, grönsaker och kött.
sjukmatlagning, uppköp, födo­ ämneslära, hushållets ekonomi m. m.
Olika kurser.
Examinerade lärar­ innor.
Förbereder inträde till lärarinnekurser i huslig ekonomi.
Pro­ spekt, ref. och närmare upplysningar på begäran.
ELSA PHILIP, Stockholm, Karlaväsen 1 A, 3 tr. Tel. Ö.
1310.
- 532 - Carola Eneroth.
Grundad år 1902.
Kursen för flickor, som omfattar 8 Va.
mån., börjar tis­ dagen den 2 sept.
Grundlig och praktisk undervisning i enklare och finare matlagning, uppläggning och garnering; bakning af jäsdegar Och finare bak­ verk; syltning, beredning af saft och gelé.
Konservering af frukt, grönsaker och kött; konfektberedning, smöruppläggning, dukning, servettbrytning och servering; kökets, spiselns (vedspis och gasspis) och kokkärlens skötande, upp­ köp av matvaror, bokföring för hemmet; födoämneslära och köttstyckning (5 lekt.)
Dessutom en kortare kurs i sjukvård för hemmet samt (valfritt) barnavård.
som omfattar 10 veckor med arbete % varje torsdags f. m. från la.
9 eller Va 10 f. m. till kl. 1 / a4 e. m., börjar den9okt.
kl. Va 10 f. m. I.denna kurs meddelas undervisning i bakning af jäsdegar och finare bakverk; finare matlagning; uppläggning och garnering; konservering, konfektberedning; dukning och servering m. m. som omfattar 10 veckor med arbete hvarje fre­ dags e. m. från kl. Va 6 — kl.
9 e.
' m.$ börjar den 3 okt.
kl. Va 6 e. m.
I denna kurs meddelas undervisning i bakning; enklare och.finare matlagning; uppläggning och garnering; konfektberedning; smöruppläggning, dukning och serveringm.m.
anordnas under en vecka med början den 18 aug., omfattande all slags konservering af frukt och grönsaker.
Prospekt och närmare upplysningar på begäran.
Kursen för fruar, 7lftonkursen, Konserveringskurs ELISABETH OSTMAN-SUNDSTRAND, Riks 20: &gt;5.
Stockholm, Klarabergsgatan 40, 5 tr., hiss.
Sthlmstel.
' 9302.
Almedahls Försäljnings-Magasin, Kungsgatan 55, Göteborg.
Levererar fullständiga Htnn » u.j » j » sSttninga,r för " bosättningar och - brudatstyrslar.
- •- Väfkurs.
I vackert belägen prästgård på lan­ det.
kunna några flickor få grundlig undervisning i slät- och konstväfnad samt väfvars uppsättning.
Tillfälle att deltaga i hushåll och konservering af frukt och grönsaker.
Ref. Svar till » Väfkurs den 1 sept », Iduns exp.
llllfl 0.
(1 okt. — 1 dec.
), omfattar matlagning, konservering, väfning m. m.
Begär pro­ spekt.
Fru Ida Palmgren, Bettna.
Fondor 20,900,000 kronor * Stockholmskontor: Arsenalsgat.
9.
Södermalmstorg 8.
Filialer: Sturegatan 32.
Deposition) 1] Kapitalräkning $ * T 2 0| Sparkassa lo 4 Fondafdelnlng.
0 Kassafack.
som erhållit Guldmedalj för konserver Och.
sömnad 1911 börjar sin 14 kurs i aug.
1913.
Prospekt genom Fru Alfh.
Rystedt.
Det treåriga gymnasiet vid Luids ist.
läroverk t börjar sitt sjette läsår fredagen den 29 a ug.
1 913 k l.
12 midd. '
D i m i s ­ sionsrätt.
Inträdesfordringar: go­ da betyg från klass VII eller betyg öfver fullständig realskoleexamen eller godkänd inträdesexamen.
Inträdes­ examina den 6; och 7 juni samt den 27 och 28 aug.
Anvisning på in­ ackorderingsställen.
Upplysn.
medde­ las af gymnasiets studierektor.
Fil.
Lic.
Birger Sjövall, Magnus Stenbocksg.
10, 2 tr. Rt.
651.
Idun utgifves denna vecka i A och B. Wilhelmssons Boktr.
A.-B., Sthlm, 1913.
