# ID: svediakorp-per2063
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1913
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 26,527
# sentences: 1,620
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek.
Alla tryckta texter är OCR- tolkade till maskinläsbar text.
Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet.
Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bil- der för att avgöra vad som är riktigt.
This work has been digitized at Gothenburg University Library.
All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text.
This means that you can search and copy text from the document.
Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the images to deter- mine what is correct.
N:R 30 (1385) A.
26:TE ÅRG.
VANLIGA UPPLAGAN.
LÖSNUMMERPRIS: 12 ORE.
ILLtlSTREBAD FOR-KVIN NAN s OCH HEM MET!
1 FRITHIOF HEL LBERG HUFVUDREDAKTOR OCH ANSV.
UTGIFVARE: BITR.
REDAKTOR: ERNST HÖGMAN.
JOHAN NORDLING.
RED.-SEKRETERARE: ELIN WAGNER.
SÖNDAGEN DEN 27 JULI 1913.
FRÖKEN AMANDA RYLANDER OCH FRU OTTILIA LITTMARCK I DERAS HEM SOFIERO I ÖSTERGÖTLAND.
Dagmar Erik sén f oto.
ISSA SCENENS BARN BE- sitta en underbar lifskraft.
Sär- skildt våra skådespelerskor från den generation, som stod i sin ungdoms blomning på 60- och 70-talen, ha ända in i hög ålderdom be­ varat en spänstighet till kropp och själ, som på det kraftigaste vederlägger talet om det uppslitande kulisslifvet.
] ag dristar nu o ckså tro, att de sceniska artister, som ha förmå­ gan att glömma sig själfva för sin konst, att vara goda, ödmjuka människor, förakta intrigmakeriet, detta teaterlifvets giftiga ogräs, icke känna afund mot kamrater och icke explodera af &gt;harm o m en recension till ' äfvent yrs skulle innehålla något annat än bara beröm — jag föreställer mig, säger jag, att den sortens teaterfolk har det bästa virket i s ig och följaktligen äger den största uthålligheten.
Ett par dylika kärnfriska och goda natu­ rer äro de båda nu omkring 80-åriga syst­ rarna fröken Amanda Ryl ander och fru Ott il ia L i 11 m a r c k, hvilka efter ett träget och konstnärligt framgångsrikt arbete på den svenska scenen, tillbringa en lycklig ålderdom på deras täcka gård Sofiero vid Åby i Östergötland.
Låt oss nu till en början se hvad teaterhi­ storien har att säga om de bägge skådespe­ lerskorna.
Födda på Fiholm i det fagra Sö­ dermanland, där fadern var inspektor, Amanda den 14 okt.
1832, Ottilia den 22 juni 1834, kommo systrarna 1847 till A nders Se- linders elevskola, hvarifrån den äldre af dem ett par år senare öfvergick till teaterdirek­ tör Pierre Deland, en af dåtidens främste sceniska instruktörer, och under hvars led­ ning hon lade grunden till sitt solida konst­ närskap.
Sedermera tillhörde fröken Amanda Rylander olika scener i Sve rige, var äfven någon tid bunden vid Svenska teatern i Helsingfors samt vid Mindre teatern i Stockholm, men främst vid Göteborgssce­ nen, där hon var engagerad under flera olika perioder och särskildt inom det komiska fac­ ket skapade en rad ypperliga kvinnogestal­ ter i lustspel och komedier.
Åren 1890 — 91 hade hon engagemang vid Svenska teatern, som då leddes af Victor Holmguist, och där­ ifrån öfvergick fröken Rylander till privatlif- vet samt bosatte sig på den lilla la ndtgården Sofiero.
teatern formligen lyste fram ur den liffullhet, hvarmed dessa båda åldringar genomförde sina uppgifter och man kunde kon­ statera, att nutidens s cenungdomar hade åtskilligt att lära af en så förträfflig talkonst.
Inga repliker sluddrades bort och spe­ let bars af en spänstighet, som lät hvarje situation i denna lilla dramatiska pastell komma till sin rätt.
Blommor och lager regnade öfver de båda scenveteranerna, och när var en hyllning b ättre anbragt än vid ett sådant tillfälle.
Det säger sig själft att den hastigt påkomna resan till en stad, där isynnerhet fröken Amanda Rylander skördat så mycken uppmuntran under talrika gångna år vid teatern, s kulle verka upplifvande på de båda systrarna, återkalla i erinringen forna framgångar och för öfrigt påminna dem om ett förflutet, ri kt både på skuggor och dagrar.
Ty bekymren och svårigheterna ha icke glömt att följa äfven deras vandring.
Men deras aldrig vacklande mod, aldrig svikande spänstiga humör och framför allt deras ifriga verksamhetslust ha bevarat åt dem en själens ung­ dom, som synes oförbrännelig.
På Sofiero går ej en dag utan arbete.
Ut­ om- som inomhus finnes alltid något att syssla med, och de båda systrarna skulle sannolikt ej vara tillfredsställda, om de ej hade något för händer.
Och så, när aftonen kommer, dörrarna stängas till och lampan blifvit tän d, läser syster Ottilia högt för syster Amanda — och hon kan läsa, den gamla skådespelerskan; det blir icke något entonigt rabblande, utan en nästan deklamatorisk högläsning, så att orden bli till bilder och stämningar, som stiga fram och röra sig i S ofieros kvälls- tystnad.
— Våra tre här återgifna bilder framställa: öfverst, en exteriör af Sofiero, midtbilden en scen från trädgården, där husets båda härskarinnor syssla med vattning, och ne­ derst en teaterhistoriskt intressant grupp­ bild ur den lilla operetten " Sju flickor i uniform ", där personerna äro, från vän­ ster: fröken Lotten Magnusson, sedermera fru Warberg, fröken Ottilia Rylander, se­ dermera fru Littmarck, fru Emma Lindmark, fru Linda Boström, f röken Amanda R ylan­ der, fru Augusta Fehrnström och sittande fru Clara Fornell.
E.
H - N.
Systern Ottilia, som 1865 blef gift med teaterkapellmäsiaren Gottfrid Litimarck, tillhörde åren 1857 — 68 turvis Lindmarks och Delands resande sällskap.
Tillsam­ mans med sin man innehade hon 1873 — 74 Södra teatern, hvarefter hon öfvergick till Nya teatern, där hon stannade till 1879.
Sedan hade hon eget sällskap, omväx­ lande med engagemang vid Stockholms­ scener, hvaribland äfven Dramatiska tea­ tern åren 1883 — 97 fick tillgodogöra sig hennes friska talang.
Det stora skåde­ spelet lekte henne i hågen och efter pe­ rioden vid Dramatiska teatern startade hon ånyo eget sällskap, då för att själf få spela hufvudrollen i Henrik Ibsens " Fru Inger till Ostråt ".
Men det komiska fac­ ket var och förblef i al la fall d et hon bäst behärskade, och helt säkert bevara äldre teatervänner minnet af hennes ypperligt karaktäriserade framställningar i flera af de dåtida guterade lustspelen, såsom Greta i " Kärlek utan strumpor ", Kerstin Gifteknif i " Den förvandlade brudgum­ men ", fru Pipping i " Sodom och Gomor­ rah " och fru Kaklund i " Otellos triumf " m. fl.
Efter ett lika talangfullt som träget ar­ bete i Thalia s tjänst njuta nu de båda da­ merna en rofylld och ljus ålderdom på sitt trefna Sofiero.
Men de som tro att de forna skådespelerskorna tillbringa sina dagar med att på åldringars sed sitta i en stol och drömma eller för­ fasa sig öfver den nya tidens alla dåligheter, misstager sig full­ komligt.
Deras goda vigör och lifliga lynne alstra hos dem en verksamhetslust, som snarare tillhör 50-åringar än 80-åringar.
På sin lilla g ård ha de brutit upp ett stycke mark samt odlat och omskapat det till en den vackraste trädgård.
Där gräfva de i jorden, terrassera och plantera, drifva upp de skönaste rosor och tulpaner, skörda äpplen och päron och många andra jor­ dens däjliga frukter.
Deras odlingsflit har också inbringat dem diplom och penninggratifikaton af Östergötlands läns hushåll­ ningssällskap.
— Hvad själfva gården beträffar var den från början ingenting annat än en fallfärdig stuga med e tt rum, n ågra enrisbuskar och mycket sten rundtomkring.
Men tack vare de båda gamlas egna kraftiga armar och en smula arbetshjälp har stugan nu förvandlats till en snygg byggning med 9 rum och 2 kök, en liten sidobyggning med 1 rum och kök, allt upprustad!
och nymålad!
i å r och inbringande sina duktiga ägarinnor några hundra kronor i so mmarhyra.
Men midt upp i allt praktiskt arbete har deras teaterintresse ej slocknat.
När de därför sistlidne december tillfrågades, om de ville medverka vid " Höstsols " - festen i Göteborg, svarade de utan tvekan ja, reste ned och spelade med rörande humor och abandon de båda mostrarna i Edvard Bäckströms täcka lilla Uppsalabild " Evas systrar ".
En vid tillfället n ärvarande åskådare berättar att kärleken till Prenumerationspris: Vanl.
upplagan t Helt ir Halft år Kvartal Lösn:r Kr.
.
» » 6.50 3.50 1.75 0.12 Praktupplagan i Helt lt år i Halft år Kvartal Lösn:r Kr.
8.- Idniis Byrå o. Expedition, M ä s t f r s å S Ä.
45.
- Redaktionen: Riks 16 46.
Allm.
9803.
Expeditionen: Riks 16 46.
Allm.
61 47.
Kl. 10-4.
Kl. 9-6.
Red.
Nordling: Riks 86 60.
Allm, 4 02.
Annonskontoret: Riks 16 46.
Allm.
6147.
Kl. 11-1.
Kl. 9-6.
Verkst.
direktören kl. 11 — 1.
Riks 86 59.
Allm.
43 04.
••••••••••••••••••••••••a - 486 - Annonspris Pr millimeter; 25 öre efter text.
; 30 öre å textsida.
:: 20 ' lo förhöjning ä sår- •kild begird plats.
enkel spalt i uti And sk a annonser de­ biteras 30 ö re med 20 % förhöjning å sårskild be- gård plats.
Ferieresor.
Af HEDVIG S VEDENBORG.
Lätifoi.
Tiff Tr iß er re Carf Carfson ' Bonde.
GriksBerg, som etf förf fut et, rikt ocß tycktigf ögonBtick ser jag än dig so fBegjutet, sfåttigf som ett kopparstick.
Hvarför fick jag icke stanna i ditt tysta BiBtiofek, där en ädef forskarpanna tyste marmorsvaf ocß Bfek.
TTlotnfri jufißimmet spänner öfver dig sitt Btåa fak — svafka, fastän sofen Bränner, Bjuda dina sfottsgemak.
Tiv ar för fick jag icke drömma i din gröna stoffsträdgård ocß Bfand fjvifa rosor gfömma tifvets skärande ackord.
Tiv ar för?
— det är diktaröde evigf vandra rofös stig.
T at fe tyckans sotskensftöde, stötta TSondestoff, på dig!
Ttanief Taffsfröm.
KQSTyMER för 5 kronor stycket är väl billigt?
Sänd Eder S gamla smutsiga, nerfläckade ko^ym i och lör ke- S misk tvätt och prässning till Orgryte Kemiska S Tvätt- fii Färgeri A.-B., Göteborg och Ni blir lör-!
vånad öfver det goda resultatet.
Eder.
t y det är stor skillnad " m i s k W JL - f Ä ^ Ni v # n d e r | N FUKTIG KÄLLARLUKT MED en doftande aning af gammalt läder och inbiten rökelse slog emot dem, då docenten Mynter sakta sköt upp den åldersvarta träporten med de tunga järnbeslagen.
Och dubbelt mörkt verkade dunklet i vapenhuset mot klosterparkens bländande högsommar­ grönska.
— Sä g, inte bief du väl ledsen på mig för det där jag sa ' där ute om att kyrkan med alla sina utbyggnader och kapell liknade en höna med en kull kyc klingar.
Ser du, när du blir alltför lärd och börjar, som nu — att dra både konung Sverker och hans d rott­ ning, S:t Bernhard och hans cistercienser- munkar, så kryper det som myror i mig och jag f år den vildaste lust a tt säga något galet eller göra något galet — någonting riktigt p ro fa n e r a n d e — a lldeles som i s kolan i världen.
Om jag egentligen kan begripa, afbröt sig Vera Wram plötsligt, hvarför du skulle fastna just för mig?
Och med en smeksam åtbörd knäppte hon ihop sina hän­ der öfver hans arm och såg halft allvarligt, halft skälmskt in i hans djupliggande, van­ ligen s å skarpa men nu m ilda ögon.
Vet du, Harald, jag har så många gånger tänkt att du och mor äro som skapade för hvarandra, Om hon varit, låt mig se, en tio, femton år yngre.
— Tack så mycket, skrattade docenten Mynter och lade ifrån s ig sin halfrökta ha- vanna på en lösrifven sten.
Nu är det hän­ delsevis så, att jag är nöjd med det som det är och vill alls ingen annan ha än min eg en vanvördiga Trollhoppa — inte ens hennes mycket bedårande lilla ma mma.
Förresten är hon v äl knappt à prendre, skulle jag tro.
— Nej, det förstås, medgaf Vera och en skugga af allvar drog ö fver hennes skiftande drag.
Vet du, det är något med far och mor som jag aldrig riktigt förstått.
De äro mer kära i hvarann än gamla gifta bruka vara, tror jag, men där är någonting gåtfullt, nå­ gonting, ja jag vet inte hvad, någonting mörki som förr brukade göra mig så rädd.
Det är mycket bättre nu, men det är kanske bara för att jag själf kommit i s olen som jag inte ser mörkret längre, tillade hon sakta, just som de kommo in m ellan kyrkans mäktiga pelarrader, där Veras föräldrar och Olle- orgeltrampare stodo och väntade på dem.
Rakel Wram, Veras mor, nära halfva huf- vudet mindre än hennes käcka sportutveck- lade dotter, stod lutad mot dörren till en af de brunsvarta träbänkarna och såg med mörka drömmande ögon rätt fram.
— Man skulle knappast tro, bröt hon stillheten, att dessa gamla cisterciensermunkar alls byggt efter någon bestämd plan.
Se bara hur osökt och naturligt det är alltsammans.
Det är som om pelare, hvalf och kupol växt fr am, blad efter blad, det ena bladet som en gif- ven följd af det andra.
Och se, ljuset som faller in öfver den lilla blekhvita kristusbil­ den där framme vid a ltaret, så mjukt och so­ n a n d e s o m ett — a l l t ä r f u l l k o m n a d t.
I det samma rodnade hon till o ch tystnade.
Hon såg lite förlägen på sin man.
Han bru­ kade inte tycka om när hon blef sentimental, som han kallade det.
Men han föreföll, s om väl var, alldeles oberörd, där han stod med händerna på ryggen och svängde käppen af och an.
KLIPPAN.
Modernaste Finpappersbruk.
- 487 - Sp * claflM«i&gt; i Finare Post-, Sftrlf-, Köpt * - och Twycåtpappei » samt Kartong » idnns textpapper tillv erkas af KUPP * *.
,
— Nå, sade han lite kort, utan att se på någon af dem, om vi nu sk ulle be herr Olsson och Harald ge oss lite kyrkohistoria, ty det är väl för den skulle vi öfvergifvit sol och värme där ute och kommit hit in i d enna me­ deltida unkenhet.
Olle-orgeltrampares vaxbleka ansikte biet för en sekund alldeles flammande rödt och hans svarta fanatiska ögon blixtrade till.
Han blef tydligen sårad af häradshöfding Wrams likgiltiga ton och nonchalanta sätt.
Frun däremot, hon tycktes ju förstå och känna det som var heligt, och också var det till henne Olle-orgeltrampare vände sig då han började förevisningen af alla dessa skatter, som han i sitt hjärtas innersta så småningom gjort till sina egna.
En s ådan kyrka som Värnhems klosterkyrka fanns inte i hela vida världen.
Det var inte lönt att alla dessa turistande, ytliga männi­ skor kommo och talade om Peterskyrkan i Rom, om katedralen i Chartres eller domen i Milano.
Det var ju bara vanliga sten­ byggnader utan lif, utan själ.
Me­ dan hans kyrka däremot — hvarenda sten, hvarenda pelare, hvarenda ut­ byggnad eller smyg, lefde sitt eget lefvande lif, hade sin egen själ.
Men få, ytterst få voro de för hvilka kyrkan blottade något af sitt innersta.
Hade den där lilla frun kom­ mit ensam, då kanske!
Han kände att hon hörde till de utkorade, till dem som se mer än andra.
Men det öfriga herrskapet, de voro visst sådana där bokstäfver som döda, som det står om i Skriften, och det var nog bäst att han rabblade sin inlärda läxa som vanligt.
Hur d et var, blef det inte a lls så som Olle- orgeltrampare tänkt sig eller var van vid, ty docenten Mynter tog genast ledningen och började tala om kyrkan, alldeles som om den varit hans.
Det var ett rent under hvad han visste mycket.
Och alldeles främmande för lingens själ tycktes inte h an heller v ara.
Det märktes bäst då han talade om att pelare, fönster och ornament ständigt förekomma fyra och fyra, sålunda bildande den heliga jungfruns t al å 11 a — ty de t visste de väl, att Jesper Svedbergs graf.
Värnhems klos terkyrka.
alla helgon ha sina egna symbolistiska tal.
Sedan de varit uppe i högkoret och besett det finsnidade ljusomstrålade krucifixet af elfenben och ebenholts — en droppe bland alla de andra som regnade ner öfver vårt land under trettioåriga kriget — g ingo de in i den vackra koromgången där en okänd konung Ingo den thridje under sin sten fridoger hvilar.
Och där äfven inte mindre än tre konungar Erik och den störste konun­ gen af dem alla, om ej till na mnet så dock till gagnet, Birjer Jarl sökt den eviga hvilan.
— Nej men se, utbrast Vera då hon fick se ett hufvud i basrelief på den hvitrappade väggen mellan ett par af konungagrafvarna, är det ett lejon eller hvad är det?
— Det är det delade meningar om, sva­ rade Olle-orgeltrampare, med sin &lt;dofva gengångarsiämma.
En del säga att det är ett vanligt ornament, andra att det är en framstående abbot, som här blifvit före vigad.
— H ur primitiv konsten än var på den ti­ den, så är det ändå inte gärna möjligt, skrattade docenten Mynter, något slags djur- hufvud måste det vara.
— S äg inte det du, menade Vera, jag rå­ kade en göteborgsgrosshandlare en gång i Marstrand som såg alldeles ut så där.
Han slog förresten för mig men blef stött då jag sa ' att jag beundrade hans vackra profil.
S e bara, hon lade hufvudet på sned och kisade med ögonen, nog kan man väl kalla det en rak och ädel näsa — e ller nos, hvilket man nu vill.
— Men Vera då, förebrådde fru Wram.
i ' — Ack, hajade Vera till, jag 1 o f v a d e ju Harald att jag skulle hålla mig stillsam och högtidlig som — s om någon af pappas hofrättsvaktmästare i världen.
Förlåt, herr Olsson, o ch för att nu riktigt straffa mig kan ni g ärna läsa upp den där långa latinska in­ skriptionen som ni sade att ni kunde från början till sluf.
— Gärna, sade Olle-orgeltrampare.
Jag fick d en öfversatf en gång af en vis o ch kun­ nig man.
Lutad mot väggen, m ed armarna i k ors öf­ ver bröstet o ch ögonen oafbrutet hvilande på minnesstenen där den latinska inskriptionen stod, smekte Olle-orgeltrampare fram orden ur sitt minne.
När rösten slutligen dog bort mellan hvalf- ven, blef det så andlöst tyst att de nästan tyckte sig kunna höra de gångna århundra­ dena tala om lidande och kamp, om synd och död, om pånyttfödelse och uppståndelse.
— O ch om ett kärnfolk som ärade Gud, fos­ terland och mannabragd.
Häradshöfding Wram hade dragit sin husfrus arm under sin och de båda unga sågo på hvarann djupt och länge.
De kände alla att det var en stund de skulle minnas.
Inne i no rra korsarmen framför en af de så kallade Mechteld-stenarna stannade hä­ radshöfding Wram tvärt och ett svagt le­ ende lyste upp hans inbundna drag.
— Se, Rakel, jag skulle vilja att detta vore du och jag.
Att vi fin ge hvila s å här sida vid sida i förstenad värdighet genom seklerna.
— Ja, och så skulle jag få sitta i det hör­ net och Harald i d et där, inföll V era och pe­ kade på eit par leende barn eller änglaan- sikten, som prydde stenens båda öfre hörn.
Men säg, hon vände sig hastigt mot Olle- orgeltrampare, finns det inga legender eller sagor förknippade med den här klosterkyr­ kan?
— Om det fanns!
Jo, jo män.
Om herr­ skapet ville följa med ut så skulle han visa dem något.
När de kommo utanför Jesper Svedbergs grafkapell, hvilket mest verkade som ett gammalt dystert skjul med sina af tiden ut­ plånade inskriptioner, så gjorde han dem uppmärksamma på några af kyrkans många utbyggnader.
— Se, sade han, de lära vara ihåliga alle­ samman och kallades af munkarna för an­ daktskammare, fast det nog snarare var ett slags blykammare, dit hv arken sol eller måne nådde och där oregerliga munkar spärrades in.
Man undrar hur de kunde lefva där och det troligaste är att de infe gjor de det heller, ty många multnade ben har man funnit i dessa hålor.
— Men i e n af dem, den där, fortsatte han, kunde aldrig någon munk spärras in, den var alltid upptagen — om dagarna.
Del på­ stods att det var en tjuf och rånare, Lättfot kallad, emedan ingen någonsin kunde finna hans spår, som på något onaturligt sätt skaffade sig in dit utifrån så snart dagern bröt in.
Ty om Lättfot nåddes af den minsta solens stråle, visste han att han var dömd att smälta bort och försvinna som ängens dimma.
Om solen nått honom än, det är det ingen som vet.
Här händer alltjämt under­ liga ting sedan mörkret brutit in.
Men Lätt­ fots spår har dock ännu ingen kunnat finna.
— Det var en vacker tanke, sade Rakel med lite darrande röst, detta med Guds kär­ leks sol, som smälter bort det mörka och onda i människosjälen.
FBr h udens vård och ansiktets skönhet J. SIMON, PARIS.
Enda skönhetsmedel som Icke Irriterar huden.
K. AIDERSON - 4öö - Mechteld-stenarna.
JUVELER och PERLOR af l:ma kvalitet, väl och smakfullt infattade, till billigaste priser här i S kandinavien.
Praktkatalog och ringmått gratis.
KUNGL.
HOFJUVFLERAPt.
JAKOBSTORG 1.
REGERINGSG.
19 — 21
UTSIKT FRAfl LPGGlArf.
SILJANSBORGS PENSIONAT OFVANFÖR Rättvik är en omtyckt tillflyktsort vin­ tertiden jör stockholmare, som vilja idka vin­ tersport.
Äfven medlemmar af den kungliga familjen ha ett par vintrar haft det fashionabla pensionatet till stamhåll vid sina skidfärder och slädturer.
Nu på sommaren har herti­ ginnan af Dalarna slagit sig ner där för en tid tillsamman med sin uppvaktning: hoff räk­ n " narna Leijonhufvud och von Essen sa mt kam­ marherre v. Essen.
Från sina rum med deras vida utsikt öfver Siljan kan hon betrakta sitt ryktbara hertigdöme, en anblick som en­ dast bör bereda henne g lädje.
Vid vackert väder företagas promenader eller åkturer.
Våra bilder af hertiginnan och hennes nuv a­ rande rekreationsort äro tagna af G. Reimers, Gefle.
fljlKEHERTIGHIHflri AF DAlflKDR En skarp blekhet hade smugit fram under häradshöfding Wrams solbrynta hy, då han hörde historien om Lättfot, och en blytung trötthet grep honom s å att han måste sätta sig på en af de gamla grafvårdarna mellan blossande pioner och blå aklejor.
Rakel såg ett ögonblick förvånad på ho­ nom, gick så fram till de unga och föreslog att Olle-orgeltrampare skulle följa dem till klosterparken och utse en bra plats för deras lunch — så skulle de snart komma efter.
Stilla satte hon sig sedan bredvid sin man och såg tankfull på soldiset, som lekte mel­ lan de vittrade minnesstenarna och den saf­ tiga grönskan.
Då och då andades hon in i långa drag doften af en liten skärblom- mande nyponbuske, som stack fram öfver klostermuren.
Då häradshöfding Wram åter kom till sig själf och sin omgifning, fann han sin hustru sitta där med fjärrskådande ögon och half- öppna läppar, drickande hvad lifvet gaf af sol och doft och med händerna ihopknäppta om knäna, så som hon brukade då hon föll i tankar.
— Hvad hon ändå ser ung och vek ut, denna lilla v arelse, så full af stål och styrka, tänkte han.
Hvad hade hon infe få tt genom­ lida af ångest och — s kam, för hans skull.
Men hur hade hon inte burit det.
Med le­ ende läppar hade hon tagit lifveis börda, som ett fång rosor bar hon den och ingen fick någonsin se att där fanns taggar som sårade henne till blods.
Åldrig hade hon förebrått, aldrig hade hon kommit med mörk svartrocksreligion.
Nej, god och öm och varm, husfru, maka, älskarinna hade hon va­ rit.
Men inför hennes rena kärleks sol hade det onda i hans själ vridit s ig som en mask.
Och han, liksom Lättfot, flydde solen, hade sökt fly henne, fly frå n ljuset o ch värmen in i ångestens mörka blykammare.
Men förgäf- ves.
Hon nådde honom öfverallt på sitt eget intensiva sätt, hon var honom oumbär­ lig.
Utan henne kunde han inte lefva, inte andas — och med henne hade lifvet oftast varit en tortyr.
Hade varit.
Det var det som slog ner som en blixt i hans själ och kom hans hjärta ett ögonblick att stå still, när han hörde legenden om Lätt­ fot.
Han — som ända sedan sin tidigaste ungdom varit slaf under spelets nervkitt- lande eggelser och rusets hägringar, var nu en fri man.
Själfva längtan till det onda hade så småningom smält bort som ängens dimma under Rakels kärlek.
Men sedan när?
Det visste han knappast.
Visste blott att det nu var mer än tre år sedan skammens rodnad och blekhet drefs fram på hans panna under Rakels djupa blick och egendomliga leende — det ta leende som alltid kom honom att känna att hon såg djupare ä n andra, såg öfver och bakom lifvet.
Den nervpinande trånaden och aldrig till­ fredsställda längtan hade dock funnits kvar länge, länge och gjort hans nätter sömnlösa och hans dagar nästan arbetsodugliga.
Men medan han bleknat af i tyst kamp, hade Ra­ kel blomstrat upp i en ny ungdom och fägring och alltjämt gifvii honom mer och ändå mer af sin outsläckliga kärlek tills att längtan, trånaden och själfva lusten försvann och hans arbetsdagar blefvo till en välsignelse och hans nätter till e n ljufhef.
Båda hade nog känt att denna nya lycka, denna tysta seger var så skör som en såp- bubbla, ty ännu hade ingen af dem ens vå­ gat andas på den, med ett ord eller en an­ tydan.
Men nu kände han att han vuxit sig så stark att han kunde få säga henne allt, att han ändtligen skulle våga stiga ur sin tilltvingade inbundenhet och få hänge sig med själ och lif åt henne.
Som en frigifven slaf kände han sig.
— Rakel, sade han och tog hennes ena hand, s e på mig.
Sakta vände hon ögonen från soldisets dallrande lek och mötte hans klara, varma blick, så länge tills att tårarna kommo som en skymmande slöja och hon ingenting kunde se.
— Tack, min sol, hviskade han och drog henne tätt intill sig.
Du vet ju att nu — nu ä r jag — br a — a tt solen besegrade Lättfot till sist.
Rakel nickade blott medan tårarna runno ner på hans rockärm utan att hon e ns tycktes veta att hon grät.
Så sutto de, om kort eller länge, det visste de ej, sanden hade under en evighetsminut upphört att rinna i tidens timglas, medan klosterparkens stillhet omsvepte dem och den gamla kyrkan med sina runda hvita or­ nament på tornspiran liksom såg välsig­ nande ner på dem.
De väcktes till sist af ljudet af prasslande grenar.
Det var Vera och Harald, som gingo på andra sidan klostermuren.
Långsamt och dröjande gingo de.
Han gick och såg på henne lite från sidan, medan hon föreföll helt och hållet upplagen med en nyponros, som hon vred mellan sina rastlösa fingrar.
Plötsligt stannade hon, kastade blomman, räckte honom bägge händerna och mötte hans blick, medan ett mjukt och hängifvet leende smög fram öfver hennes unga drag.
— Olof, sade Rakel och log genom tå­ rarna, jag var rädd att Vera var alltför myc­ ket barn, nu ser jag att hon är kvinna.
Och just nu när vi, du och jag, djärft träda in 1 lifvets sensommarprakt — börjar deras för­ sommar — men högsommaren, den — den ha vi hä r.
Och där, där kommer Olle-orgel- trampare — Han undrar väl om han ensam skall äta upp hela matsäcken, skrattade hon till midt i e n förrädisk snyftning.
M Tuppens Zephyr | Zt ms ' T U Ä T T wv« 1 1 1 och Ni köper ingen annan.
: v • i: IVemiSK- - 469 - i • a n I I • •• • • 9 H o l l ä n d a r e g a t a n 9.
Rikstei.
2259.
Aiim.
Tei.
62ji9.
Drömmarna eller del andra lifvel.
ROMMAR ÄRO SOM STROM- mar ", säger ett gammalt o rdstäf.
Men dessa hemlighetsfulla ström­ mar, som genombrusa vårt an­ dra och till en viss grad nästan omedvetna lif, k välla upp ur det undermed­ vetnas källa och bilda i förhållande till det klart åskådade och uppfattade lifvet om­ kring oss en dunkel och villsam labyrint, hvari vi nattetid göra de sällsammaste van­ dringar — ofta med förnimmelsen af att på en gång möta ett förgånget, ett närvarande och ett tillkommande, men utan att någonsin kunna sammanhålla och med det verkliga lif­ vet sammansmälta den fina väf af bilder, s y­ ner och händelser som där möta oss.
Ofver vårt lif ligger kl arheten öfver ett sol­ belyst haf — öfv er vår dröm skymningen el­ ler klärobskyren i ett korridorpass.
När tröttheten öfverväldigar oss, och söm­ nen intar vår kropp, erfara vi d et som om vi långsamt gledo in i något mörknande, främ­ mande, okändt — nästan som om själen sakta löste sig och smög vidare — längre, längre ut — förbi s kymningens gräns — förbi medvetandets — bort till ett område, där döda och lefvande hålla sin hemlighetsfulla sammankomst, där vi på ett både intuitivare och intimare sätt än någonsin i lifvet skåda och samtala med främmande människor, där vi återfinna våra aflidna anhöriga, och där någ ot ske r, som på ett sällsamt sätt tyckes oss som en uppenbarelse om något förut bekant.
Det är just när drömmen får denna styrka och pregnans att den liksom linjerar sig in i vårt medvetande och förföljer oss såsom nå­ got verkligt genomlefvadt ännu långt efter det vi vaknat u pp, som vi tydligare än någon­ sin få förnimmelse af dubbellif — af att nå­ got sker äfven på andra sidan medvetandet, som tyckes stå i något outsägligt samband med vår tillvaro.
Icke alla drömmar synas oss betydelse­ fulla, liksom ej heller alla händelser, vi ve rk­ ligen genomlefva, efterlämna något varaktigt spår.
Det gifves töckniga dagar — d et gif — ves äfven nätter fyllda af töckenbilder, sti­ gande och försvinnande såsom dunster, hvilka på sin höjd efterlämna en s t ä m- n i n g i v årt inre af obestämd undran, blan­ dad med lust eller olust.
Vi h a s ett eller va­ rit me d på något, men vi ve ta icke hvad.
Vi vakna förstämda eller med en känsla af djup stillsam glädje.
Men söka vi att nå anled­ ningen, viker det töcken, som vi ana att vi nyss löst oss ur, och vi fånga icke mera än själfva stämningen, så som vi exempelvis fånga stämningen öfver ett rum, vi passera, eller i ett landskap, som vi hastigt susa ige­ nom och blixtsnabbt uppfatta genom fönst­ ret i vår kupé.
Samma fenomen kan drabba oss under vår verksamhet midi på ljusa dagen.
Vi råka plötsligt, utan att veta huru, i en glädtig eller disharmonisk stämning; men söka vi att följa tråden tillbaka för att finna orsaken till detta hastiga omslag i vår sinnesstäm­ ning, sviker oss minnet, och den anledning som låg till grund är och förblir måhända okänd.
Dagens lif kunna vi dock i regel öfver- blicka — drö mmens lif ä r oöfverskådligt.
Ingen känsla är sällsammare än den hvar- med drömmaren öfverlämnar sig åt en ny natt utan att veta hvilka afgrunder eller höjder han måste besöka, hvilka scener ellr ' hän­ delser han måste åskåda, hvilka marier eller glädjebud han måste mottaga.
Människor, som äro vana att aktgifva på sina drömmar, få ofta en förnimmelse af att de med natten å t e r v ä n d a till e n arena, där deras plats alltid står tom och väntar dem, och där de­ ras närvaro är förutsedd och förberedd.
Med någon kännedom om människors drömlif i al lmänhet skulle man vara frestad att uppdela drömmarna i åtminstone två ka­ tegorier, nämligen i gemensamma drömmar och i individuella drömmar.
Till de gemensamma drömmarna höra bl.
a. drömmarna om att hissnande falla eller flyga, att gå naken och förgäfves söka dölja sig, att under en oändlig trötthet draga sig fram genom långa gator, hållen tillbaka så­ som genom blytyngder vid ' hvarje steg, att vandra omkring i trappor, som aldrig taga slut i ett alltför hemlighetsfullt byggdt slott, som man dock tycker sig ofta ha besökt, att krypa genom tunnelliknande källarhvalf, hvari en ljusöppning, som ständigt fjärmar sig, på det mest otroliga sätt uppehåller ens fåfänga möda, att åse stora eldsvådor, krig, mord, att utsättas för öfverfall, att återse anhöriga aflidna, hvilket i folktron betyder dåligt väder, hvarför de döde icke få ro i sina grafvar o. s. v. Det är med andra ord drömmar som kunna berättas, uppfattas, och med lätthet kännas igen af andra såsom nå­ got passerad!
äfven i d eras eget drömlif.
De individuella drömmarnas väsen är mera ockult.
Såsom trädet, om det kan för­ nimma, måste känna rotens hemliga lif och växt under jorden, så förnimma vi dessa slags drömmar, som skjuta likt lönliga skott ur vårt medvetande.
Det gifves ingen lag för dem — d e likna ingenting.
Men oss på­ verka de med styrkan af ett öga, som ge­ nomträngande betraktar oss, med kraften af en hand, som leder oss — o ch leder oss långt.
Vi ve ta icke hvart — tycka oss skönja allt.
Det är som om med dessa drömmar en port sakta sköts upp till det förflutna, som om vi s kådade genom ett dunkelt perspektiv af flera generationers lif, som om vi genom- lefde våra förfäders öden — på en gång de­ ras och våra egna.
Är icke blott vår kropp en släkternas ätt­ ling utan är äfven vår själ, vår nya själ, som vi mottaga i födelsen, en ättling af genera­ tioners andliga lif?
Enligt filosofien kunna vi ju ick e f öreställa oss hvad vi ic ke sett.
Men hvarifrån dessa landskap vi s kåda i drömmen, som vi aldrig sett och hvarom konsten intet vet?
Hvari­ från dessa som i blod och eld etsade vi­ sioner, härliga eller förfärliga, som ännu göra drömmen till e tt underverkens land?
Och hvarifrån stammar framför allt vår för­ nimmelse att genom eit okändt föregående höra samman med allt detta främmande och nya vi se eller förnimma i våra hemligaste och verkligen outsägligaste drömmar?
Härpå gifves intet svar.
När vi återvända från nattens underbara vandringar, från de djupaste och dunklaste labyrinterna inom vårt eget själslif, känna vi att vi bära med oss en hemlighet, som är vår ensam, och som ingen skall hjälpa 1 o ss att lösa.
En blixt har upplyst töcknet i vår inre värld — men huru förklara för en utomstående den oänd­ ligt fina och bräckliga organism, hvaraf denna värld var uppförd?
Huru förklara Kobbs Hongkong ThéMMl I ar den mest omtyckta thédryck.
; Till salu i alla finare speceriaffärer.
: - 490 - själfva stämningen af dess väsen — huru åskådliggöra vår känsla af att höra sam­ man med den i hvarje fiber af vårt medve­ tande?
Det är bekant att personer med rik fantasi äga ett starkare och lifligare drömlif än an­ dra.
Skulle detta bero af att de äfven äga rikare erfarenheter?
Erfarenheter, som sträcka sig långt utanför dem som de själfva under en begränsad tidrymd hunnit att in­ hämta?
Medfödda erfarenheter — me dfödda, hur svindlar icke tanken vid ett sådant an­ tagande, hur oändligt långt leder icke en dylik aning!
Slutligen gifves en tredje grupp af dröm­ mar, som kanske icke äro mindre s ällsamma, men som dock alla äro beredda att erkänna, trots deras fullständiga mystik.
Dessa drömmar äro sanndrömmarna.
Man har exempelvis d römt på natten att ett främmande ansikte i okänd afsikt oafbruiet betraktar en och nästa dag återfinner man samma utseende på gatan eller i en spår­ vagn, betraktande en på samma sätt.
Hvad är sådant?
Har månne äfven den främ­ mande sett drömmaren i s i n dröm och är det en bekant situation han söker draga sig till minnes, medan hans ögon grubblande betrakta er?
Ännu sällsammare saker, som bevisa hur starkt bandet är mellan makar.
- =• En kvinna ligger hemma i s in säng och drömmer att hennes man, som befinner sig hundratals mil därifrån, förliser.
Hon ser hela skeppsbrottet, ser den älskade makens ansikte, hans kamp och undergång.
Hon drömmer alltsammans så tydligt och med en så förfärande klarhet öfver hvarje detalj, att hon vaknar badande i tårar.
Och några da­ gar därefter får hon veta att det hon drömt just skedde under samma natt, ooh att hon sålunda varit osynlig åskådare till ' en verk­ lighet.
Är icke detta mystik — ja, m era än mystik.
Ofver sanndrömmen ligger alltid en skärpa och en intensitet, som icke kan för­ klaras, men som vi k unna känna oc h känna igen.
Vi veta alltid när en dröm berört oss så att vi tycka oss ha något att vänta utaf den, och vi misstaga oss sällan.
Olika personer drömma olika slag af drömmar.
Så ser konstnären ofta i nattliga syner landskap med alfreskens klarhet, för­ fattaren invecklas i de egendomligaste hän­ delser, börsmannen spekulerar o. s. v. Turner hör sålunda till de konstnärer, om hvilkas landskap man frestas tro att de äro ingifvelser af drömmar.
Bland författare tyckes Dostojewski ofta röra sig i den out­ sägliga stämning, som är en reminiscens från drömlifvet.
Detsamma gäller i nästan ännu högre grad de sällsamma historiernas mästare, Edgar Allan Poe.
Dock synes det endast vara skenbart da­ gens syselsättning som går igen i nattens drömlif.
Den bildar endast flyktiga spegel­ bilder på den djupa brunn, hvari drömmens gåtfulla väsen likt e n i alla tiders hemlighe­ ter invigd döljer sig med sin magi.
Men detta förnimma vi f örst då vi s kådat djupt in i t öcknets och uppenbarelsernas outforskade labyrint — på drömmens s kepp hvilat länge i det sällsamma och halfljusa pass, som myn­ nar ut vid ett obefaret o ch kanske mera strå­ lande haf än det vi n yss lämnat bakom oss SIGNE LAGERLOW.
KOKBOK AF ELISABETH ÖSTMAN På mindre än 2 år har den utgått i \ öfver 25,000 ex. - Pris: Kr.
5: 50inb =
English manners på dansk botten.
Några badortsbilder af ARTUR MOLLER.
LOCKAN SKRÄLLER NERE I Badehotellets lilla grandunge.
Den kallar till lunch eller, om man så vill, frukost.
Och så småningom samlas man i matsalen, efter att ha stuckit in huf- vudet hos portiern och fått sin post.
— — Säsongen har just börjat.
I Danmark få nämligen de arma barnen svettas på skol­ bänken till den 5 juli.
Säsongen räcker ungefär sex veckor.
För främlingen betyder d ' en närmast, att han för samma rum och samma vivre för hvilket han förut betalt kr.
3:50 per dygn, nu får erlägga kr.
6.
Den gamla omutliga lagen om tillgång och efterfrågan — — Men det finns naturligtvis också badorter, så små och anspråkslösa att de icke hålla sig med säsong.
Med ledning af numret på servettens kuvert hittar man sin plats vid det ofantligt långa bordet.
En lätt stel bugning för gran­ narna med blicken riktad 1 mot takfrisen, där några gamla ordstäf slingra sig i hvarandra — o ch tuggandet kan börja.
Man saknar ju inte företeelser värdiga att fästa ögonen på i den na stora samling.
Men det gäller att vara försiktig.
Nyfikenheten är ett småborgerligt halftyskt drag, som ge­ nom det stegrade engelska inflytandet hål­ ler på att försvinna ur den danska folkka­ raktären.
Vid öfre ändan af bordet tronar en Höje- steretssagförer i s p l e n d i d i s o l a t i o n.
Ingen vågar besvära honom med att räcka öfver e n brödkorg eller ett saltkar.
Och han är väl förskansad med en riktig e ngelska till höger, och till vänster ett litet e tatsråd med pipskägg och små stickande ögon.
Det se­ nare kommer tillbaka hvarje sommar och är mycket fruktadt för sin skarpa tunga.
D. v. s. ingen har ännu hört honom säga någon­ ting vare sig elakt eller kvickt.
Men han anses vara förebilden till " Livsens Ond- skab ", Wieds odödlige tullkontrollör.
Jag tviflar dock ej på hans o skuld.
Till o ch med i sin senaste, vemodigt tama inkarnation (" Sörensen &amp; C:o "), som onekligen beredt oss gamla " Wiedbeundrare en besvikelse, omstrålas Kragsted af en ojämförligt mer mefistofelisk gloria än del snälla etatsrådet.
Så finns det naturligtvis en direktörsfru, om hvilken man har reda på, att hon varit varietéartist och eröfrat sin man, då gift med en annan, på Parisienne; och en ogift " filmskuespillerinde ", som har en gosse på fyra år i Aalborg, och en " Kunstmaler " som suttit på alkoholisthem.
Allt detta har man naturligtvis fått veta mot sin vilja af prat­ sjuka människor; men det manar i al la fall till reserverad försiktighet gentemot dem, om hvilka man inte vet någonting alls.
Under middagen spelar en liten stråkor­ kester; men nu vid lunchen domineras stämningen af de mekaniska ljud so m åtfölja ätandet med knif och gaffel.
Man ser att det kostar på en stor del af de lifliga och pratlystna danskarna.
Men man måste lägga an på att kufva dessa småborgerliga instinkter och visa att man verkligen tillhör det gode Sel sk ab.
För min del får jag inte klaga öfver pla­ ceringen.
Till v änster har jag en ännu ung änka med ett adligt dubbelnamn och till hö­ ger en magnifik tyska, som visst inie heller går af för hackor hvad det sociala beträffar.
Ibland råkar jag skuffa till dem — man sit- ter ganska trångt — och då säger jag p a r- d o n!
åt höger och s o r r y!
åt vänster.
Presentation vid bordet förekommer ej.
Här var en liten s vensk sångare, som gjorde sig omöjlig genom att gå kring och presen­ tera sig och öfverräcka blommor till da­ merna (rosorna kosta 10 öre styck).
Min danska granne håller sig med några skifvor rostadt bröd.
Tyskan fick syn på dem en morgon, och med sin nations före­ tagsamhet lade hon strax embargo på dem.
Sedan föll hon tydligen i t ankar på, att hon förgripit sig på annans egendom och lade sin böljande byst fram öfver mitt kuvert för att ursäkta sig.
Fru Fries-Trolle kan mycket väl tala tyska — hon h ar bott ett par år i Luzern — men a l­ drig har jag sett en så själsfrånvarande blick som den med hvilken hon mötte denna af- bön.
Det var som om hennes hörsel första gången trakasserats af någon havajisk mun­ art. Och då den andra ännu tydligare och långsammare formulerade sin förklaring, kom repliken: — Do you speak english?
Men nu v ar det den andra som skakade på hufvudet.
— Nå, det är nu en sak för sig med tyskorna.
De ha just i dessa veckor inte visat någon öfverdrifven gästvänskap mot sina stamfrän- der.
Tre gånger är det redan i som mar som landtrådet Schönberg, hvilken sannerligen måtte vara en stormäktig herre, helt enkelt förbjudit danska turistångare att sätta i l and sina passagerare på Schleswigs område.
Detta 1913.
Onekligen ett ganska sällsamt sätt att uppfatta den ännu gällande traktat­ bestämmelsen om Danmark som " mest gyn­ nad nation ".
Men de många tyskarna på Själlands och Jyllands badorter bli lidande på affären.
Man s er i de m mer eller m indre aflägsna an­ förvanter till landtrådet Schönberg.
Nåja, lidande — — Det enda som tycks göra något som helst intryck på dessa re­ presentanter för " folket af skalder och tän­ kare " är om det inte sk ulle finnas tillräckligt stora och goda bitar kvar på karotterna när de hinna fram till de m.
Då blir de t b råk.
Men fientliga ögonkast, ringaktande och afvi- sande svar studsa tillbaka från deras tjocka hud — — Deras ogenerade, glupska och stojande gemytlighet vid table d ' hôten är som en åskådningsundervisning för den dan­ ska ungdomen hur den i c k e skall bete sig.
— Tänk, att dessa tyskar inte föredrar att resa till et t land, där man inte afskyr dtem.
— Min bästa Frue, hvart vill ni då att de ska ta vägen.
Frankrike?
Holland?
Ryss­ land?
Eller tror ni, att vi i S verige — — —?
— Nej, nej, jag vet, säger hon med ett le­ ende fullt a f sympati.
Och så reser man sig från bordet, efter att noga h a lagt knif och gaffel p a r a l ­ lellt öfver tallriken.
English man­ ners — —!
* Sommarbrisen har gått till hvila, endast den aldrig sofvande dyningen rasslar i tå ng­ bädden längs den öppna bukten.
Och ett par decimeter öfver horisontens båge glöder solklotet, parat att äfven " gaa i Vandet ".
Ute på molon teckna sig de svarta silhuet­ terna af badgäster som skola öfvervaka och applådera detta skådespel.
Hur var det Berliner Tageblatt skref en gång?
" Kejsaren närvar vid solförmörkelsen, och uttryckte efteråt till observatoriets föreståndare sin tillfredsställelse med fenomenet. "
Vid denna tid på dagen lönar det sig atl cöra en promenad i det gamla fiskläget.
- 491 - Vänligare och mer idylliska gamla hus än de låga hvita korsvirkeslängor, som titta fram bakom täppornas rödlysande vinbärs­ buskar och päronträd har jag ingenstädes sett.
Blommande klängrosor eller vildvin hägna deras ålderdomliga fred.
I sta ket- hörnet står fiskarhustrun, barhufvad och bararmad och småpratar om väder och vind med grannen snedt öfver gatan.
Och på den blickstilla ån, i hvilken de lutande träden spegla sina nedhängande grenar, glida några välbekanta gäss.
jag kan inte sammanpressa stämningen i allt detta annat än i ett namn: H. C.
Ander­ sen.
Alla tiders störste idylliker.
Gik han ned til 5yens Aa han den stille Aamand saa.
Snéens Dronning höj og hvid mödte ham ved Vintertid — — Men nere vid hamnen sitta fiskargubbarna i en lång rad på en grön, väggfast bänk.
Framför sig ha d e näten, som hänga till tork ­ ning, o ch hamnen med de stadiga motorför- sedda skutorna, och hafvet — allt som ger dem deras bärgning, konstituerar deras lif.
Strax utanför inloppet sticker en mast upp öfver vattnet.
Det är ett fiskefartyg från Jylland som legat ett år på hafsboltnen — nu har ägaren beslutit att låta ta upp det.
Bärgningsångaren ligger bredvid.
Om detta rör sig samtalet.
— Det blir ham skam en dyr Affœre — to tusind kroner, säger en och valkar bu ssen.
— Ja, men hvis kun ikke den dejlige sex- ten hœstekreeftes Motor er bleven spolieret.
Den nya tiden i alla fall — — Flera af gubbarna äro slätrakade (english manners —?)
Detta, i förening med den barnsliga godmodigheten i blicken, gör att man i regel underskattar deras ålder med något tiotal år.
När jag åter närmar mig gräsplanen bak­ om Badehotellet hörs det skratt och skrik därifrån.
Aha.
Det är ett stort sällskap som håller på att kasta ring.
Jag minns detta spel från min barndom, men jag erinrar mig också, att det redan då förekom mig något vä l oskuldsfullt.
Man står i en vid cirkel och har en träflorett i ha nden med hvilken man fångar ringen och kastar den vidare till sin högra granne.
En mindre sportmässig, mindre engelsk lek, blottad på allt hv ad täflan och eggelse heter, finnes i själfv a verket ej.
Men med hvilket lif och lust den går!
Är det någon som tappar en ring, strax ljuder en skrattsalfva.
Man ropar hallå till hvar­ andra, alldeles som i telefon.
— Stå r inte där själfva Höjesteretsassessorn och kastar rin­ gen till fr u Fries-Trolle!
Jo.
Hon har inte fått någon träflorett utan använder sin pro­ menadkäpp, hvilket är mycket lustigt.
Allt hvad e n g l i s h m a n n e r s heter är fotalt bortglömdt i ifvern.
Till slut blir det prisutdelning, och den korpulente försäkringsdirektören från Oden­ se erhåller som uppmuntran en nejlika af en af damerna.
För att visa sin förtjusning springer han omkring på fältet i s kjortär­ marna, gnäggande som en häst.
Och de andra slå sig på knäna —!
Det är som han sluppit ur en tvångströja.
Och genom den tunna engelska masken ski­ ner den " lattermilde " danska folkfysionomien fram — ett smil s om kan vara maliciöst nog men också barnagladt som ingens.
ROMERSKA KEJSARINNE- v LAND DE Tu­ sentals porträtt af olika slag (statyer och byster i brons, i marmor och andra stenar- ter, målningar på trä, mynt- bilder, sigillstämplar, bilder i skurna ädelstenar o. s. v.) som vi ä ga i beh åll från den på konstnärlig produktion rikaste af alla tidsåldrar, antiken, är det tyvärr en­ dast ett fåtal, om hvilka forskningen med visshet kan säga, hvem bilden förestäl­ ler.
De flesta äro ej signe­ rade med namn.
De ha vanligen föreställt personer, som på den plats, där bil­ den fanns, voro så kända, att intet nantn behöfdes.
Och när t. ex. på en staty el­ ler byst undantagsvis en in­ skrift med namnet finnes anbragt, kan man till och med just för inskriftens skull, så underligt det låter, känna sig osäker, om bilden verkligen föreställer den angifna oersonen.
I de stora antikmuséerna äro ju först och främst dessa namninskrifter i r egeln af modernt da­ tum, och äfven de namn, som faktiskt här­ röra från antiken och äro lika gamla som bilden, ha ofta ristats på en tid, d å den af- bildades drag ej längre voro allmäni kända, t. e x. i s ådana fall, då en antik kopist efter­ bildar en äldre berömd bild.
Under sådana förhållanden ha misstag på person lätt kun­ nat begås och sådana ha också i verklighe­ ten icke så sällan konstaterats.
Men det finns en kategori af porträttbilder hvilka jämförelsevis lätt kunna identifieras.
Det är de, som återfinnas på mynt eller an­ dra likartade stämplar.
" Hvems bild och öf- verskrift är detta? "
säges ju K ristus ha frå­ gat den, som visade honom ett i ro merska ri­ ket på hans tid gängse mynt, med tillagd fråga, om man borde ge kejsaren skatt eller ej.
Den kejsare, hvars " bild och öfverskrift " på den tiden sågs på mynten, var Tiberius, Augustus styfson och närmaste efterirädare (14 — 37 e. Kr.1.
Många Tiberiusmynt äro be­ varade till v år tid allestädes i M edelhafslän- derna, och äfven i norra Europa; till och med i den svenska jorden ha de påträffats, ett vittnesbörd om den romerska handelns vidsträckta utbredning.
Bruket att på myn­ ten framställa härskarens bild hade romarne upptagit efter sedvänjan i de hellenistiska kungarikena i Ostern (Makedonien, Perga- FOR IDUN AF LEKTOR JOHAN BERGMAN X mon, selevkidernas rike, det Ptolemeiska Egypten), och samma sed fortlefver s om be­ kant än i dag i de flesta monarkiska stater.
Genom de talrika myntbilderna veta vi därför hur nästan hvarenda romersk kejsare såg ut, oc h det är under sådana förhållanden i allmänhet icke så svårt att identifiera äf­ ven de byster, statyer och andra bilder vi äga af det gamla Roms Caesarer.
Det är icke fullt lika lätt att känna igen kejsarin­ norna, men vi ä ga dock ganska många mynt, som föreviga dragen äfven af dem; där­ jämte finnas icke så få s. k. kaméer, gem­ mer och andra skurna stenar, där man vid sidan af en kejsares kända drag ser gemå­ lens bild.
Ett annat sätt, hvarpå några kej­ sarinneporträtt kunnat benämnas, är det, då man funnit bilden såsom hufvudstaty i ett tempel, som genom sina inskrifter eller på annat sätt angifver sig såsom helgadt åt en viss kejsarinnas dyrkan.
Man visade, som bekant, kejsaren och hans gemål gudomlig dyrkan, särskildt efter deras död, men i vissa fall äfven under lifstiden.
Någon gång har det händt, att man funnit bilden i ruinerna af en villa, som kunnat konstateras såsom tillhörig en kejsarinna, och att dess plats eller andra ' omständigheter gett vid handen att den föreställt husets härskarinna.
Särskildt har det fallet inträffat, att en bild vid utgräfningen återfunnits så placerad bredvid en kejsares bekanta bild, att man kan, åtminstone med största sannolikhet antaga, att den föreställer hans gemål.
Trots alla dessa möjligheter, hvarigenom just de romerska kejsarinnorna och öfriga medlemmarna af kejsarfamiljerna lättare än andra kunna igenkännas bland det rika bild­ materialet från Cœsarernas tidsålder, äro dock många ännu icke med visshet identifi­ erade.
Dit höra bl.
a. Agrippinabilderna.
En i flera exemplar bevarad staty i be­ kvämt sittande ställning är den s. k. Agrip- pina den äldre (Germanicus ' gemål, den mest poulära af julisk-klaudiska dynastiens furstinnor).
Det enda man med verklig viss­ het kan säga om denna statys benämning är att den föreställer en förnäm romersk dam från kejsartidens första sekel, eller närmare bestämdt (på grund af vissa modedetaljer i hårklädseln och vissa öfriga tekniska egen­ heter) ungefär från Tiberius ', eventuellt Ca- ligulas regering, d. v. s. just från Agrippina den äldres tid.
Man kan vidare, på grund af den omständigheten, att så många repli­ ker af denna staty existera, draga den sannolika slutsatsen, att den föreställer en mycket allmänt känd och populär personlig­ het.
Men därifrån till det bestämda påstå­ endet, att den just betecknar Agrippina, är ju e tt långt steg.
Något säkrare är en som Agrippina den yngre (Claudius ' andra ger i v. I i 111 i!
;# i i ' sI L ' J R I ft fit Jflll UJUHfif ifj} il v fil: S., Hl n; ' \ VI m m i 111 ' ~ I W!
I.
É i t i -- i,,- \ ut L ME S SAUNA F AV S TI NA DEN ALP JVI I: i i I. AMMS&amp;SASSÄ® » ® ^SABlNAf I VIA LI V IA 1 IA D M NA
mål och Neros moder) betecknad staty; man har här mynt till jämför else, m en Agrip- pinas drag på dessa mynt äro så stiliserade och allmänt hållna, att d et o aktadt fullt säk ra slutsatser knappast kunna dragas.
En kejsarinna, hvars markerade drag man däremot fullkomligt säkert kânnër och en af dem, hvilka återgifvits i ett synnerligen stort antal till eftervärlden bevarade bilder, är däremot L i v i a, Augustus ' kloka gemål, denna " Odyssevs i kvinnokläder ", som en antik skämtare p å grund af hennes goda huf- vud och förmåga att finna sig till rätta i alla situationer kallat henne.
Här återgifvas ett par af de många Livia- bilder, som finnas bevarade.
Den ena, en byst i Vatikanen, härrör från hennes yngre år och ger en föreställning om hennes då så prisade skönhet.
Den andra är från hen­ nes medelålder och framställer henne med något stiliserade, gudinneliknande drag så­ som offrande prästinna.
Den förvaras i Neapels museum.
Det bästa myntporträt- tet af Livia är det, som förekommer på ett bronsmynt af år 22 f. Kr.
Det bekanta yttrandet, att Caesars hustru skall vara så fläckfri, att hon ej ens kan misstänkas, hvitket tillskrifves Juluis Caesar, gör i sanning ett tragikomiskt intryck, om man tänker sig det tillämpad!
på de romer­ ska kejsarinnorna.
Ty raden af dessa högt­ stående damer erbjuder förvisso en underlig växling af de mest skiljaktliga karaktärer: medan en och annan företer de högsta och ädlaste former af kvinnlig storhet, stå där­ emot andra till och med på degenerationens och brottslighetens lägsta trappsteg.
Den för sina brott så vanryktade Mes- s a 1 i n a, förmäld med den gamle bort- komne Claudius, har man med ledning af myntbilder velat identifiera i en i Kapitolin- ska museet i Rom befintlig, ganska vacker byst med särdeles stiliserad peruk och hår­ klädsel.
Benämningen är dock icke fullt s ä­ ker.
Denna unga, blodfulla, men degenererade kvinna var ej mer än 24 å r gammal, när hon på våldsamt sätt fick gå ur tiden, men hon hade dock hunnit fylla den romerska skan­ dalkrönikan med flera blad än någon af hennes vare sig företräderskor eller efter- följerskor på den kejserliga tronen.
Och det vill icke säga litet, ty d är ha suttit m ånga perversitetens och de brottsliga anlagens of­ fer.
Messalina skildras af skalden Juvenalis och af flera andra antika författare såsom en kvinna med nästan uteslutande hetärintres­ sen, och icke blott genom sin erotiska ab­ normitet utan kanske ännu mer genom omänsklig grymhet och den smutsigaste gi­ righet väckte hon äfven i det dekadenta Rom, trots sin ungdom och skönhet, den största afsky och betraktades som en sann­ skyldig demonnatur.
Det var för visso intet oblandadt nöje att vara förmäld med Claudius ' efterträdare Nero.
Sin ännu ej tjuguåriga första gemål Octavia, Claudius ' och Messalinas dotter, hvars bana blef så kort, att historien måst skona hennes minne från fläckar, förvisade han till den ödsliga lilla ön Pandataria, ' re­ dan förut flera gånger använd som förvis­ ningsort för sådana damer af kejserliga hu­ set, hvilka af en eller annan anledning be- funnos obekväma.
Om Neros andra äkten­ skap yttrar den antike kejsarbiografen Sue­ tonius (omkr. 120 e.
Kr.)
på sitt lakoniska språk följände, som man äfven af äldre käl­ lor finner i det väsentliga bekräftadt: " På tolfte dagen efter Octavias förskjutande för­ mälde sig Nero med P o p p aea.
Henne älskade han lidelsefullt.
Dock sparkade han en afton i vredesmod ihjäl henne, när han kom hem från en cirkuskappränning, då mitet gränsande lättsinne.
Denna senare har hon, som var hafvande och dessutom till­ ofta jämförts med Messalina, med hvilken fälligt sjuk, gjorde honom förebråelser. "
hon delade smaken för storväxta atleter och råa gladiatorer, men hon är dock sin äldre P 1 o t i n a, Trajanus ' gemål, hör till d e få motbild vida öfverlägsen i mänsklighet och kejsarinnor, som skvallret någorlunda sko­ hon var lika slösande gifmild som Messa­ nat, och hvilkas eftermäle därför är så godt som uteslutande fördelaktigt, om man un­ lina var simpelt girig.
Det torde också va­ rit dessa hennes verkligt ädla drag, som dantager att hennes ständiga gynnande af föranledde hennes gemål, den vise männi­ Hadrianus — det var företrädesvis genom hennes ingripande, som han blef Trajanus ' skokännaren och filosofiske tänkaren, att prisa gudarnas gunst, som gifvit honom en efterträdare — gifvit a nledning till e n och annan obestyrkt indiskretion.
Hon afled år så god och förträfflig maka — ord, som för­ 125 e.
kr., och Hadrianus, som då var kej­ skaffat de berömda " själfbetraktelsernas " sare, hedrade på storartad!
sätt hennes författare många ironiska anmärkningar.
Den sista monumentala kejsarinnegestal­ minne med resande af tempel o ch bildstoder.
Vi äga också jämförelsevis många förträff­ ten — konsthistoriskt sedt — ä r den, som återger de nobla och intelligenta dragen af liga och full!
säkra bilder kvar, som bära hennes icke egenlligen vackra, men kloka Ju li a Domna, Septimius Severus ' från Syrien bördiga gemål, en af de mest filo­ och sympaiiska drag.
En af de hårdast pröfvade kvinnor, som sofiskt och estetiskt intresserade kvinnor, den senare antiken känner.
burit m artyrskapet af en yttre glans utan inre Detta äfven tekniskt väl utförda mejsel- lycka, var helt visst Sa bi n a, Hadrianus omaka gemål.
Hon var besläktad med Tra­ verk visar, att ännu i den antika konstens elfte stund dess gudagnista ej var slock­ janus och betraktades af honom, som ju icke hade några egna barn, nästan som en nad.
Men därefter börjar den konst­ dotter.
Så länge han lefde, var hon också fi­ närliga dekadansen att inträda med en fruk­ rad af alla och eftersökt af dem som vågade tansvärd hast.
De bilder, s om sedan preste­ syfta så högt som till suc cessionen efter Tra­ ras, uthärda ingen jämförelse vare sig med janus.
Tack vare Plotinas gunst blef Hadri­ denna eller med någon af de föregående anus den lycklige.
Men han förmälde sig här återgifna, och när de barbarborna skulp­ med Sabina blott för att jämna sin egen väg törerna vid en Diocletianus ' eller en Con- till trone n, och så snart Trajanus var död, af- stantinus ', för att icke tala om en Teodosius ' kastade han fullständigt masken.
Han icke hof skulle åt eftervärlden bevara dragen af blott försummade den unga makan utan vi­ sin samtids betydande eller eljes namnkun­ sade henne öppet sitt förakt och tillät sin niga personligheter, så verka deras ofta servila omgifning att följa exemplet.
Den med borren i st ället för mejseln klumpigt ut­ perverse Hadrianus var i själfva verket förda lockar, liksom hela deras otympligt kvinnohatare och endast en man kunde formade anletsdrag och gestalter, ungefär fängsla honom med en varmare sympati.
som barns eller dårars omedvetna karika­ För hela världen kungjorde han ju ock sin tyrer af ett stort förflutet.
kärlek i lifvet och sin dyrkande hyllning ef­ ter döden till den sköne ynglingen Antinous.
Därtill kom måhända Sabinas enligt uppgift impulsiva och något häftiga lynne samt hennes olikartade intressen.
Det verkar som en dubbel ironi, att just denna kejsarinna, NDER DENNA RUBRIK HADE VI 1 i i ippp Idun n:r 24 införd en anmaning till hvars glädjelösa lif icke ens skandalkrö­ KM T våra ärade läsare om penningbi­ nikan kunnat utsmycka med några anmärk­ 1 drag till en stackars lam yngling i ningsvärdare pikanterier, gått till eftervärl­ Ludvika socken för inköp af en me­ I den i gestalten af Venus victrix, den seg­ l_S2 kanisk korgstol medels hvilken det rande kärleks- och skönhetsgudinnan.
Hof- blefve honom möjligt att förflytta sig omkring ute smickret har framställt hennes bild i Afro- i det fria.
Vår vädjan hörsammades också med stor beredvillighet i det att tills nu något öfver diets gestalt, men med porträttliki hufvud.
400 kronor influtit till redaktionen, hvilka pengar Detta var ett lika vanligt som klumpigt sätt f. n. stå insatta i en härvarande bankinräffning att smickra högtstående damer i den se­ för krymplingens räkning.
Vi ha nämligen funnit det bäst att för tillfället nare antiken.
Museo Nazionale i Neapel har nästan kunnat fylla en hel sal med dy­ handla så, emedan sakläget förändrats sedan in­ samlingens början.
Fadern till den sjuke gossen lika statyer af kejsarinnor elter prinsessor afled plötsligt för någon tid sedan, lämnande ef­ framställda i den nakna eller genomskinligt ter sig en familj af änka och 8 barn i djupaste draperade Afrodites skepelse med deras armod.
Skulle krymplingen komma med de öf- egna ofta allt annat än Venusliknande por- riga syskonen in på fattigstugan, vore det fara värdt att han ej finge använda sin stol, och en­ trätthufvuden.
(Här återgifna Sabina-bild, ligt läkares utsago behöfver han f. ö. omhänder­ som ju icke hör till de obehagligaste, för­ tagas af en vårdanstalt för vanföra, där han kan få lära sig ett yrke, för så vidt hans vanförhet varas emellertid i Vatikanen.)
Hafva Trajanus ' och Hadrianus ' gemåler och hans genom sjukdom och svält till d et ytter­ sta utmärglade kropp ej lägga hinder i vägen för gått till eftervärlden relativt oberörda af hans utveckling.
Vi ha därför satt oss i förbin­ förtalet, s å ha däremot de båda Faustinorna, delse med en af de bästa vanföreanstalter vårt af hvilka den äldre var förmäld med Anto­ land äger, nämligen Vanföreskolan h ärj Stock­ ninus Pius (137 — 161), den yngre med Marcus holm, hvars föreståndarinna godhetsfullf lofvat göra allt hvad på henne ankommer för att yng­ Aurelius (161 — 180), så mycket mindre sko­ lingen skall vinna inträde där.
Nu befinner han nats.
Lika utmärkta som de loford äro, sig i Loka, där han erhållit en friplats, och efter med hvilka historien hugfäst dessa båda Loka-visteisen är det meningen att han skall fö­ stora Caesarers minne, lika ofördelaktigt ras till hufvudsfaden för att undersökas af Van­ föreskolans läkare och eventuellt intagas.
är deras gemålers rykte.
F a u s t i n a d e n Af dessa skäl finna de ärade bidragsgifvarne ä ld r e fick visserligen, äfven hon, efter dö­ att vi fö r tillfället ej kunna lämna någon slutredo­ den gudomlig dyrkan, och ännu i dag prun­ visning eller meddela hur pengarne användts.
Men kar vid forum i Rom en ståtlig inskrift till den skall komma så snart skolan gifvit sitt utlå­ tande om den sjuke.
Vi vilja naturligtvis se till hennes ära, ristad ofvan de ännu kvarstå­ att de insamlade medlen, för hvilka vi på förhand ende frontkolonnerna till det Antoninus och å ynglingens vägnar bringa de varmhjärtade gif- Faustinas tempel, som en smickrande se­ vanre ett innerligt tack, på bästa sätt komma ho­ nat lät uppföra.
Men i lifvet var hon inga­ nom tillgodo vare sig i fo rm af en mekanisk sjuk- sfol eller som bidrag till ha ns vistelse vid skolan lunda något mönster, och hennes dotter RED.
AF IDUN.
ärfde i för ökadt mått hennes ända till a bnor­ ' Haf förbarmande med krymplingen! "
&amp; i - 494 - »
Fem små resebref.
V. Lissabon och Cintra.
ÅR KAPT EN, SOM ÄR EN STOR spjufver, hade inbillat oss, ati det hvitskimrande klostret på Cape Vincents udde var ett nunnekloster, och min vän Joel och jag, som ännu gingo med hufvudet fullt af tusen och en natts syner, läto våra näsdu­ kar fladdra för att bringa de fromma da­ merna en hälsning och oss själfva en omväx­ ling.
Men k anske inte näsdukar ingå i nun ne­ dräkten, för det ändamålet åtminstone, ty vår hälsning blef obesvarad, eller hade.
republi­ ken förvandlat klostersystrarna till sjuksyst­ rar, såvida det nu inte rent af är ett munk- kloster.
I stä llet vände vi nu våra tankar till Lissabon, s om vi hoppades nå innan kvällen.
Det var emellertid skrifvet i stjärnorna eller rättare i dimman, att vi skulle få tillbringa ännu en natt på sjön, en sådan där treflig nat t med ånghvisslan till s ällskap.
Men det blef ändtligen morgon.
Dim­ morna rullade ihop sig som väldiga fönster­ vaddar och blefvo hängande halfvägs upp på Cape de Rocas mångtandade^ klippkedja.
Vi styrde inåt Tejomynningen, och efterhand döko Lissabons kullar fram i g littrande mor­ gonsol.
Dess stolta basilikor lyfte sig som höfdingar med breda skuldror öfver småfol­ ket af hvita, gröna, ljusblå eller med brokiga fajansplattor klädda hus.
Tungt lastade bå­ tar med starkt aktersfagade master g ledo för spända segel öfver den vida naturliga hamn, som floden bildar en half mil före sitt utlopp, liksom den drog sig för att lämna sin varma bädd och kasta sig i d en kalla oceanen.
Där vi stodo lutade öfver lästången och fröjdade våra ögon åt den vackra synen, var det svårt att föreställa sig, att Lissabon för knappt mer än 150 år sedan förstördes af den fruktansvärdaste jordbäfning, som ännu visat människorna, hur klena byggherrar de äro.
De röda och gröna nationalflaggorna fladd­ rade så muntert för morgonbrisen, som om in­ get kungligt blod behöft flyta för deras skull, och de lyste från hvarenda masttopp, ty alla voro väl angelägna om att visa, att de voro goda republikaner.
Det ligger nära till hands att göra vissa jämförelser mellan Stockholm och Portugals hufvudstad.
De äro ungefär lika stora, ligga på kuperad mark och spegla sin fägring ï vatten.
Men Lissabon kan ej uppvisa vare sig byggnader eller gator, som kunna täfla med Stockholms.
Dess " Gyllene gata " med sina butiker kan knappast nämnas samma vecka som Drottninggatan, och den flane­ rande publik, som fyller tro ttoarerna vid mid­ dagstid, är hvarken så elegant eller stor- stadsmedveten som Sturegatans.
Men ty­ perna äro intressanta och omväxlande, och allt som oftast påminnes man genom under­ ligt färgade småbarn och svarta barnsköter­ skor om att Portugal har kolonier, där man inte är så noga.
Stockholm har väl en fiskhall, tänker jag, äfven om ej turister hitta dit, me n d en i Lissa­ bon är en sevärdhet, ty här om någonstans lär man sig begripa hvad som menas med " en ful fisk ".
Förmodligen ätas de, eftersom de utbjudas, men två meter långa hajar och rockor stora som matbord månde endast till­ tala bombkasfare.
Småvuxna, platta fiskar- jäntor tränga sig ogeneradt genom den stim­ mande mängden med korgar som jättehattar elegant balanserade på hufvudet, o ch man får se sig för, så att man inte får en smek­ ning af en fiskstjärt i ansiktet.
Däremot är det en fest för öga och gom att långsamt drifva från stånd till stånd i den jättelika Àvenida da Libarado, Lissabon.
frukthallen mellan berg af äpplen och saf­ tiga päron, rodnande persikor och stinna plommon och äta drufvor kilovis till 16 öre kilot, friska, daggstänkta, ur en behändig spånkorg köpt på stället.
Man bara önskar man vore sin egen son, s å att man kunde stoppa i si g lika lättsinnigt som han.
Vid hörnet af Avenidan, där striden mellan republikanerna och trupperna stod, ligger ett mycket besökt kafé.
Vi hade slagit oss ner där för att vid en kopp kaffe på turisters vis begapa folkvimlet utanför.
I de väldiga speglar, som bildade ena långväggen, upp­ täckte vi s å tre runda svarta hål, från hvilka oregelbundna sprickor spredo sig i glaset.
Inunder hade man målat i hvitt: minn e af den 5 oktober 1910.
Ka nske en och annan af de gäster, som nu där så sorglöst njöto af sin lemonad, hade varit med om att afsända de kulor, som nu voro en utmärkt r eklam för lo­ kalen.
En van resenär har sagt: Att komma till Lissabon utan att besöka Cintra är som att vara i Rom utan att se påfven.
Cintra är ett litet paradis, ett drömslott, som jag skulle befalla lampans ande flytta hem till mitt eget land och ställa vid Sundets strand, om jag för en stund finge låna Aladdins lampa.
Från den imposanta hufvud- sfationen kryper tåget långsamt som en daggmask in i ett svart hål.
I detta efter- blifna land äro vagnarna ej upplysta.
Ändt­ ligen kommer det fram igen i dagsljuset utanför staden.
Ofver oss lyfter s ig på jätte- hvalf en akvedukt, byggd före den stora jordbäfningen, o ch leder än i da g dricksvatt­ net in till hufvudstaden.
Förbi vinplanterin­ gar, där portvinet ännu slumrar i sina druf­ vor, förbi brunsvedda fält, strödda med lustiga små väderkvarnar af sten, förbi ljunghedar och barrträdsgrupper stiga vi alltjämt uppåt, tills t åget stannar vid statio­ nen Cintra.
En elektrisk spårvagn kilar upp med oss till den lilla st aden, som har ett kungligt slott, som vi anse oss kunna afstå från att beundra, och ett trefligt engelskt ho­ tell, d är vi h oppas kunna göra oss förstådda.
Det enda Portugal har kvar från stormakts­ tiden är dess storstilade myntsystem.
Mitt ekonomiska samvete svindlade, när jag efter lunchen på något slags invecklad!
språk gjorde upp med en droskkusk om att köra Palacio da Pena, Cintra.
- 495 - oss upp till Palacio da Pena för fyratusen reis.
Men då jag vid ett hastigt ö fverslag till min förtjusning fann, att jag kunde anse mig för miljonär i reis, slogo vi till.
Om prisei låter s vindlande, så var färden det i ver klig­ heten.
Utmed stupande afgrunder slingrade sig vägen, skyddad af en murad barriär, i sicksack upp mot bergskedjans 2,000 fot höga topp.
Djupt inunder oss långt borta bröto sig hvita bränningar mot stranden.
Innanför utbredde sig ett småkulligt bördigt land­ skap som en upprullad karta i djupet.
Och närmast intill dök ögat ner i t opparna af jättetallar.
Ofver oss stego klipporna tvär­ branta, där ljungbuskar höllo sig ängsligt fast i skre fvorna och knotiga trädrötter klam­ rade sig om klippstyckena.
Men högt öfver dem, uppklifven på ryggen af berget, sticker borgen rätt in i himlens blå, för våra ögon stor som en leksaksfästning med tinnar och torn.
Det är endast med yttersta fara för att trilla ur vagnen, som vi kunna böja oss nog långt tillbaka, så att vi k unna se den.
" Vi komma aldrig dit upp, " säga vi till hvaran- dra, när vi titta på våra små hästar och vår tjocke portugis på kuskbocken.
Ju län gre vi åkte eller till omväxlin g g ingo i den na under­ bart härliga luft, ren, mild, mjuk, fylld af ba rr­ lukt och blomdoft, dess mer blef det oss lik­ giltigt, om vi kom mo fram, ty d et var en färd i paradisets lustgård.
Men vi kommo verk­ ligen dit.
Mellan yppiga blomsteranlägg­ ningar svängde vagnen in under ett skumt porthvalf, vi skymtade väldiga sträfpelare, klädda med murgröna, och djupa nischer, där stenen svartnat af fukt och mörker.
Vi vo ro framme vid Palacio da Pena.
Den portugisiska kungafamiljen hade två slott i Lissabon, af hvilka det ena ej hunnit bli färdigt och nu kanske aldrig blir.
Cintra var dess sommarslott.
Det har gamla anor.
Från denna höjd spejade kung Manuel den store efter Vasco da Gama, som han sänd!
ut att söka efter sagolandet Indien, och han var själf den förste att upptäcka det efter­ längtade seglet i fjärran.
På en klippspets i stenöknen står den store sjöfararens staty, liksom vore han på väg att för sin härskare aflägga rapport om sin vågsamma färd.
Mellan själfva borgsidan och en krenele- rad yttermur kan man gå rundt borgen och låta blicken hissnande sjunka i djupet.
Det inre af slottet står orubbadt kvar, sådant det beboddes af den kungliga familjen.
Obe­ roende af hvad man för öfrigt tänker och vet om kungar af Portugal kan man ej värja sig för den tragik, som hvilar öfver en fördrif- ven konungs borg.
I det lilla slottskapellet tyckte man sig ännu kunna se, hvar den lille kungen med det stora namnet, hvars far och bror man mördat, knäböjt i å ngest inför ma­ donnan, fastän helt säkert mången turist passat på att trycka s ina knän mot d en sam­ metskudde, som täckte bönpallen.
Från rum till rum fördes vi omkring af en galonerad vaktmästare, som älskvärdt för­ klarade allting på portugisiska, hvaraf vi icke förstodo ett ord.
Med undantag af audienssalen verkade slottet invändigt rätt enkelt, nästan borgerligt.
På borden kvar- lågo böcker och tidskrifter, som sist legat framme och lästs.
Bland andra lade jag märke till Strand Magazine för aug.
1910, stämpladt Manuel.
Två månader senare var han landsflyktig.
I svindlande fart rullade vi utför samma väg vi kommit, ty sta och tankfulla, ty vi h ade nu endast Biskayaviken och Nordsjön kvar af färden, och den sollysta Södern skulle snart vara ett minne blott, ett förlorad!
kungarike.
HAMED.
Åskådningsundervisning.
Skiss af EINAR NORLÉN.
EMIRAMIS - ELLER SEMIRA- misse, som notarien kallade henne — hade hvit silkespäls, ljusröd nos och skära öron, som fing o en mörkare skiftning, när hon blef v arm och behaglig.
Hon var graciös, liten och smidig, lättjefull och behagsjuk, som en kel-katt skall vara — sa de notarien.
Dessutom hade hon den egenheten, att när hon satt, höll ho n ena framfoten lätt och ko­ kett upplyftad, och när hon gäspade, satte hon hufvudet rakt i vädret, ihvilket ju också var en egenhet.
Elsie var mörk som en söderns blondin — sa de notarien — me d smala, högt hvälfda ögonbryn öfver ett par ögon, som visst inte voro gröna utom ibland och kunde mörkna till e tt rent otroligt djup, så att det var rik­ tigt s vårt att se botten.
Ja, o ch så hade hon en hvit grekisk panna med flera små nätta tankar bakom, en rak grekisk näsa och en mun som en svensk nyponros.
Graciös var hon, liten och smidig, lättjefull och behag- sjuk, som en Evas dotter skall vara — s ade notarien.
Men hon hade inga egenheter, ty det klär inte en kvinna, och Elsie visste, hvad som klädde.
Semiramis låg som ett litet surrande nys­ tan på divanen och spann, och då och då glimtade hon begärligt åt kanariefågeln, som sjöng och väsnades i sin bur.
Elsie satt hopkrupen i soffhörnet, lagom begrafd i de stora mjuka kuddarna, och betraktade no­ tarien med förtrytsam och klädsam otålig­ het.
Men notarien betraktade den lugna sommarblå himlen, där de skimmerhvita sky­ arna slumrade under den stora solens vingar, ty det var det enda han såg genom fönstret.
Ansträngde han sig, kunde han väl också ana hela den långa tysta gatan nedanför, där söndagsklädda människor med sediga steg och demonstrativa psalmböcker van­ drade till s ina respekiiva tempel, m edan tid­ ningspojkarna gingo omkring som lefvande sabbatsbrott.
Men notarien ansträngde sig inte, och, ' herregud, solskenet föll ju så in- nerligen fromt och stillsamt in genom rum­ met, det var söndagsförmiddag, och då skall man ju var a from och lat.
— Jag är så gudomligt slö, tänkte nota­ rien, att jag inte ens orkar vara spydig mot den unga damen.
Något som annars bru­ kar vara mig ett ogement nöje, ett högst be­ tänkligt symptom, hm.
Högt sade han: — Egentli gen är det ett mycket förståndigt bud, det där om att helga hvilodagen.
— Ni är förfärligt kvick, sade Elsie, men det finns ingenting billigare än att skämta med heliga ting.
— Jag skämtar inte, sade notarien lugnt.
I vå r jäktande och nervösa tid, so m det bru­ kar stå i ti dningarna, behöfver vi sådana här stunder af intensiv lättja.
Nutidsmänni­ skorna har glömt bort konsten att s 1 ö a, det är därför de blir så fort utslitna.
— O, sade Elsie, då är det ju sto r tur för er att ni är så faslig omodern!
— Jag skulle önska jag vore det lika myc­ ket som somliga, sade notarien och tit­ tade i ta ket.
Elsie stramade till: — Ja g förstår inte alls, hvad ni menarl Notarien förstod.
~ Har ni tänkt på, hvarför kattor äro så sällsynt seglifvade?
undvek han.
Därför att de äro så sällsynt lata!
Sannerligen är det inte en syn för — gudinnor att se en katt borra hufvudet i magen, vända ryggen åt allting och s o f v a, sofva, så att det är som hörde man själfva sömnen sofva med!
Se på det älskliga lilla odjuret där borta till exempel.
Världar och tallrikar — för att — St ackars min lilla misse, inte är du nå­ nu tala med fru Lenngren — m å gå i gr us got vilddjur infe!
kelade hon och försökte och spillror ... Semiramisse sofver, sofver ... smeka Semiramis öfver ryggen.
Men Se­ Men Semiramis hörde s-ljuden i sitt namn miramis var inte upplagd för sådant, krång­ ooh lystrade till.
Reste på sig, sköt ryggen lade och halkade ner på golfvet.
Där stod i krum, vällustigt småfrysande, sträckte sig, hon och riste på hufvudet, förtretad och obe­ mjukt bågnande på framtassarna, och pli­ slutsam.
Så fog hon sitt parti och var med rade sömnigt ogillande mot notarien: Hvad ett skutt uppe på det lilla fönsterbordet i frid ens namn är det egentligen du vill mi g?
bredvid buren.
Hennes gulgröna ögon blefvo mandelfor- — Ot äcka katt!
sade Elsie.
Och ni — de f miga med pupillen som ett smalt svart streck.
är just sn ygga saker ni pratar!
Som om det Elsie brast i skratt.
— Tji!
sade hon på skulle vara sy nd att ha ett mål för sitt lif!
Jag fö ra k ta r alla människor, som inte skadeglad stockholmsslang.
har det.
Notarien såg road ut.
Notarien var smått förargad, och när han — T ö r s j ag f r å g a, h v a d n i h a r f ö r e t t märkte det, blef han verkligt förargad.
mål för ert lif, E lsie?
sade han stillsamt.
— Rä tt har jag i a lla fall, v idhöll han bis­ — Ni är oförskämd!
sade Elsie.
tert.
Och jag har den äran förespå er en — Där ser ni, ni vet inte, hvad ni skall lång lefnad.
svara.
Och det lif ni nu för: toaletter, n öjen, Elsie fog blixtsnabbt in skrattet och för- skansade sig bakom en afvaktande köld.
flirt — bra alltihop, förtjusande ... för er!
Bestämdt försökte han göra sig kvick nu igen.
För mig skulle det inte räcka till, notarien — Jo, därför att ni har den där afunds- bröstade sig fariseiskt.
Men det är just det värda meditativa förmågan, fortfor notarien afundsvärda hos er, lilla Semiramisse, att ni obarmhärtigt.
Just nu roar det mig att tro verkligen l efve r i allt det där, helt och fullt, och har ett godf samvetes vittnesbörd på den så kallade preexistensen: föruttill- ofvanpå alltsammans.
Och det är därför ni varon ...
Det är just de t omo­ — Å, för all del, ni behöfver inte öfver- är så oemotståndlig.
derna hos er, som jag dyrkar — ack, jo!
Det sätta!
är inte en tid för Semiramissar nu, och def — Nå, och i så fall ä r jag mol säker på att ni någon gång i en föregående form af till­ börjar bli ondt om dem.
Kvinnorna ha fått varo — k anske lika förtjusande som er nu­ en annan typ, resligare kanske, stoltare kan­ varande, kanske inte — varit en den allra ske.
Men ack, det drömmande Nichts-thun, som skänker en kvinna denna aningsfulla mest förtjusande Semiramisse.
hängifvenhet, denna mjuka smidighet, detta — T ackar så mycket!
— " Åh för all del ... " Ser ni, no tarien satte betagande lätta sinne — de t är ingen tid för sig tillrätta med en liten suck och populär- sådant.
Jag dyrkar er, så som jag dyrkar docerade vidare: Ser ni, d et finns något, en antik kamé ... hvilket för resten inte är som heter lifsfromhet.
Nu har somligt folk så underligt, när jag följer er profils linjer.
Elsie såg stort på honom.
Hennes ögon styltat upp ordet, det har kommit att betyda någonting alldeles extra själsfint — för hade blifvit a lldeles svarta, ooh det darrade schöngeisfar och högdjur.
Ingenting som ett underligt drag kring munnen.
— Är ni så säker på, ni, att jag är så.
.. ligger för vår röst alltså, hvarken er eller min ... nej, försök inte.
Men man kan myc­ så ofantligt lycklig med " allt det där ", som ni s äger, sade hon lågt och bittert.
ket väl ta det litet mindre seriöst, wenn man — Bergsäker!
sade notarien raskt.
Men sich nicht geniert, och hvarför skulle man han såg förbryllad ut.
göra det?
Som Dostojevski t. ex. i hans — Jaja, fortsatte han hastigt, det vill s äga, " Idioten ", min ä lskling sb ok — nota­ när inte jaktinstinkten vaknar hos er — s om rien betonade försåtligt.
hos Semiramisse.
Hon är intet vilddjur, sa Elsie nappade: ni.
Nå se här — hon kan åtminstone leka det.
— Na turligtvis e r älsklingsbok!
Notarien gick fram till buren och öppnade — Jag väntade mig det — fa ck!
Eh bien, han definierar det ungefär som den sköna dörren.
Ett f laxande, ett pip — där låg Semi­ konsten att ge sig hän åt tillvaron, oförbe­ ramis som ett knyte spända senor och klor hållsamt, utan skrupler och omständigheter, med kanariefågeln mellan tänderna.
Elsie rusade fram, men notarien hann före bara ta emot ooh låta sig nöja för resten.
och ryckte fågeln loss.
Det är fromhef.
Men alla sprattlande försök — Det lönar till ingen ting, sade han skam­ att komma utom sig själf, " lefva för ett mål ", Men hur och hvad det heter allt — det är högfärd och set till Elsie, den är redan slut.
synd.
Nåja, Vår Herre står emot de hög­ kunde det gå till ...?
— Ni odjur där!
snyftade Elsie och kas­ modiga, men de ödmjuka gifver han sin nåd.
Se på liljorna på marken, de så intet, de tade sig framstupa i so ffkuddarna.
Notarien såg hjälplöst på den spensliga skörda intet, det skulle infe klä dem, och flickkroppen, som skakade under gråten.
klädda bli de i alla fall — s å att inte ens — Nu tar hon mig, tänkte han, som Semi­ Salomo och så vidare.
Och se på Semira­ misse, hon är frommare ändå, hon, det är ramis tog kanariefågeln.
Men i detsamma därför hon får ett så långt lif.
En lilja är skämdes han djupt och grundligt.
Han lade trots allt som en längtan, någonting af ska­ armen om hennes hals under det ljusa nack- pelsens suckan skulle man kanske kunna burret och sade ångerfullt och ömt: — Ja, jag är ett odjur.
Men det är därför säga — man kan säga allt!
Men Semira­ misse ... ingen i lifvet skall förmå mig att att jag älskar dig, som jag säger så mycket tro, att hon inte är fullt och fromt nöjd med styggt.
Jag menar det inte, och det vet du, sin tillvaro.
Det kan hända, att hon i un­ Säg, älskade, def vet du ...?
Snyftningarna upphörde så småningom, dermedvetna stunder längtar tillbaka till sina förfäder i djungelsnåren, ja, sannerligen ser och Elsie låg där tyst och orörlig.
Notarien jag inte just nu en glimt af vilddjuret i hen­ rörde sig inte heller.
— Ja, kom det till slut, skyggt och begraf- nes falska ögon ... Semiramis hade spelat längst upp på vet långt nere i kuddarna.
— Ja.
Då tryckte han henne hårdt till s ig och divanen och stod och spände klorna i tyget, så att det raspade om det, under det hon sade — det lät som slutet på en lång tanke: — Oc h nu har du ett mål: vårt hem.
med grymt intresse följde kanariefågelns Och Semiramis spann och kanariefågeln rörelser.
Elsie reste sig häftigt och fog Semiramis var död, och söndagssolskenet föll fromt in genom rummet.
upp i fa mnen.
- 496 -
1 KPirrOR KOSTynLR OrlSOR^or ULLASTE.
nrvßLTL 3TILFULLR nODELLER ERHHLLRS I DE.
FLE.S TFI KnfrnrrhRER i riket OFV ANSTÅENDE FABRIKAT finnas i rikhaltigaste sortiment till billigaste priser hos A.-B.
Nordiska Kompaniet, Stureplan.
Patent.
Hafregpyn Hafremjöl LÖRDAG.
Frukost: Smörgåsbord och stufning af bondbönor och skinka; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Kalfkotletter med potatis; filbunke.
RECEPT: Haf alltid hemma GYLLEN- HAMMARS patenterade Haf- regryn och Hafretnjöl, som utmärka sig för den största hållbarhet.
Obs.!
Den hygi­ eniska förpackningen!
Hälso­ samma!
KÖ KSA LM AN AC K Redigerad af E LISABETH ÖSTMAN-SUNDSTRAND Inneh.
af Elisabeth östmans Husmo­ derskurs i Stockholm.
FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR VECKAN 27 JULI — 2 AUG.
1913.
Ä g g r ö r a m e d b l o m k å l (f. 6 pers.).
1 litet blomkålshufvud, 1 lit.
vatten, 1 / 2 msk.
salt.
Ä g g s t a n n i n g: 6 ägg, 4 del ko­ kande mjölk.
T i l l k a s t r u l l e n: 1 ms k.
s m ö r (20 gr.).
Beredning: Blomkålen rensas och får ligga i ättiksblandadt vatten omkr. 1 tim.
Den påsättes i kokande, saltadt vatten och får koka tills den är mjuk, då den upptages, får af- rinna på sikt och fördelas à små bitar.
Till äggstanningen vispas äggen väl och den kokande mjölken tillsättes under vispning.
Smöret smältes i en kastrull, äggblandningen hälles i och kokas i vattenbad under rörning.
När den är till hälften stannad, nedröres blomkålen försiktigt och äggröran får koka färdig.
Den upplägges på varmt fat, garneras med persilja ioch ser veras som ensam rätt eller ock till stekt kött, stekt fisk, bräckt skinka eller korf.
SÖNDAG.
Fruko s t: Smörgåsbord; bräckt skinka och äggröra med blom­ kål; mjölk; kaffe eller te med sur- mjölkskaka.
Middag: Soppa à la Bismarck; kräftor; hammelsadel med grönsaker; hallon med vispad grädde.
MÅNDAG.
Frukos t: Smörgåsbord; hafregrynsgröt med mjölk; kokt sill med.
s mör och ägg samt potatis; kaffe eller te.
Middag: Griljeradt bul­ jongskött med stufvade sockerärter; blåbärskräm med mjölk.
TISDAG.
Frukost: Smörgåsbord; kall hammelsadel med potatisbullar och pressgurka; mjölk; kaffe eller te.
Middag: Morotpuré med ost- krutong; ugns t ek t gädda med pressad potatis.
ONSDAG.
Frukost: Smörgåsbord; biff à la Lindström med - potatis; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Bräckt skinka med stufvade spritär­ ter; mannagrynspudding med sylt.
TORSDAG.
Frukost: Smörgåsbord; hafregrynsgröt med mjölk; ansjovis­ filéer à la Kristian; ägg; kaffe eller te.
Middag: Marinerad e oxrula- der med potatis; saftkräm med mjölk.
FREDAG.
Frukost: Smörgåsbord; inkokt makrill med skarpsås och kokt potatis; mjölk; kaffe e ller te.
M i d ­ dag: Grönsoppa; fläskpannkaka.
S o p p a à l a B i s m a r c k (f. 6 pers.).
l] / 2 lit- mörk buljong, 15 gr. mondamin, salt, cayenne, 1 / 2 del.
scherry eller madera, 1 burk spar­ risknopp (V,t lit.
), queneller af höns­ färs.
B e r e d n i n g: B ul j o n g e n f å r k o k a upp, afredes med mondaminmjölet, ut- rördt i 2 msk.
kallt vatten, och får koka under rörning 5 min.
Soppan afsmakas med kryddorna och vinet.
Sparrisknoppen, som upphettas i vat­ tenbad, och quennellerna läggas i soppskålen, och soppan hälles öfver.
Serveras mycket varm.
S t u f v a d e s o c k e r ä r t e r (f. 6 pers.).
2 lit.
stora, vackra socker­ ärter, V 2 lit.
vatten, 1 / 2 msk.
salt (8 gr.), 1 tsk.
socker (5 gr.).
S å s: IV2 m sk. smör (30 g r.
), 2 msk .mjöl (20 gr.), 4 — del.
ärt­ spad, 1 msk.
finhackad persilja.
B e r e d n i n g: Ärterna rensas, sköl­ jas väl och få rinna af på duk.
De påsättas i kokande vatten, tillsatt med salt och socker, och få sakta koka, tills de äro mjuka, då spadet frånsilas och tillvaratages.
Smör och mjöl fräsas 2 min., ärtspadet spädes på, och såsen får koka 5 min., är­ terna och persiljan iläggas och stuf- ningen afsmakas.
3c tullf Begär prof på våra nyheter i s vart, hvitt oc h kulört: Crepon, Façonnés, Chinés, Ottoman, Messaline, Mousseline 120 cm.
bredt frän 95 öre metern, Sammet till klädningar och blusar.
Plysch till jaket ter och kåpor.
Såväl som blusar och rober med äkta Schweizer- broderier i batist, ylle oc h siden.
Vi sälja endast garanteradt solida sidentyger direkt till privatpersoner portofritt och redan förtulladt till bostaden.
Schweizer &amp; Co., Ltizern S 4 (Schweiz).
B l å b ä r s k r ä m (f. 6 p e r s.)
.
1 l i t.
färska eller 1} 2 lit.
inkokta blåbär, l 1 / 2 — 2 del.
krossocker, 8 del.
vatten, 1 msk.
mondaminmjöl (15 gr.), 1 msk.
potatismjöl.
Beredning: Blåbären rensas, sköljas i pilfat och få afrinna.
Soc­ ker och vatten kokas till en tunn, klar lag, blåbären iläggas och få koka, tills de börja- " falla sönder.
De båda mjölsorterna utröras med 1 del.
kallt vatten, och afredningen nedröres eakta i krämen, som ej bör koka, emedan den då lätt blir klimpig.
Krämen får därefter koka 5 min.
under rör­ ning.
Upphälles i kompottskål, sköljd med ljumt vatten, och beströs med strösocker för att ej bilda skinn.
I Serveras med mjölk eller grädde.
Om | så önskas, kunna bären silas ifrån och endast saften användas.
Då till- i sättes med fördel 1 tsk.
godt smör, som gör att krämen ej blir seg.
j Användas inkokta blåbär, behöfva de endast få ett uppkok i socker- J lagen.
U g n s t e k t g ä d d a (f. 6 p ers.).
1 gädda på l x/ 2 kg., 1 msk.
salt (15 sr.
), V2 àgg, 2 msk.
stötta skorpor, 80 gr. smör, 3 del.
kokande buljong, 1 J vin.
2 del.
hvitt B e r e d n i n g: G äd d a n fjälla s o c h rensas, hufvudet får sitta kvar men befrias från gälarna.
Den ingnides med saltet och får ligga 1 tim., hvar­ efter den torkas väl, doppas i det uppvispade ägget, beströs med stötta skorpor.
En långpanna smörj es med hälften af det kalla smöret på så stor fläck som fisken upptar.
Fisken läg- ges i med ryggen upp och sidorna utvikta och resten af smöret lägges i flockar ofvanpå den; hälften af bul­ jongen och vinet tillsättas och pan­ nan sättes in i varm ugn.
Fisken får steka omkr. 1 / 2 tim., under det den ofta öses öfver och spädes med re­ sten af vinet och buljongen, berve- ras med champinjonsås och potatis.
— O m så önskas, kan gäddan skäras i filéer, och hufvudet, ryggbenet samt skinnet skäras bort (på detta kokas då buljong att späda fisken med), hvarefter fisken stekes på samma sätt.
Stekt gädda kan äfven serveras med äppelmos.
Gäddan kan äfven rökas i ugneïi, särskild » rökplåt » finnes nu i handeln.
Ansjovisfiléer à l a K r i - s tian (f. 6 pers.).
9 st. ansjovis, 1 msk.
god matolja, 1 — 2 tsk.
ättika eller 1 msk.
hackad gräslök.
B e r e d n i n g: An s j o v i s e n b ö r v a r a af bästa sort, ej skinn och benfri.
— Den flås, tages ur, fläkes midt itu, benet tages bort och h varje filé skä- res i tre bitar.
Ansjovisen lägges i en saladiär, oljan och ättikan häl­ les öfver och sist öfverströs den hac­ kade gräslöken.
Serveras till ägg el­ ler till smörgåsbordet.
M a r i n e r a d e o x r u l a d e r (f. 6 pers.).
1 kg.
benfritt innanlår, 1 hg.
späck, 1 msk.
fint hackad lök, 1 msk.
finhackad persilja, 2 tsk.
ansjovissås.
M a r i n a d: 2 ms k.
ä t t i k a, 2 m s k.
matolja, 1 msk.
hvitt vin eller ma­ dera!, ' l tsk.
salt (5 gr.), 1 / 4 ts k. hvit- peppar, 1 tsk.
ansjovissås.
T i l l s t ek n i n g: 3 m s k.
s m ö r (6 0 gr.), 2 msk.
mjöl (20 gr.), 6 del.
bul­ jong eller vatten, 2 msk.
rödt eller hvitt vin.
B e r e d n i n g: Köttet, som bör haf- va hängt tills det är mört, torkas med en duk ur vriden i hett vatten, ska­ res i 12 skifvor, hvilka bultas väl, läggas på ett fat, öfvergjutas med marinaden och få ligga 1 tim., hvar- under de vändas en gång.
Till mari­ naden blandas alla ingredienserna väl och tillsättas, om så önskas med 1 / 2 msk.
finhackad lök.
— Späcket skäres i 12 strimlor, som rullas i en blandning- af löken, persiljan, och ansjovissåsen.
Köttskifvorna inklap- pas i en duk, och på hvar &lt;och en lägges en skpäckstrimla, hvarefter köttskifvorna rullas ihop hårdt och ombindas med fint segelgarn eller fästas ihop med tandpetare.
En stek­ panna upphettas, smöret brynes däri, ruladeina iläggas och brynas vackert rundt om, hvarefter de läggas i en varm järnkastrull.
Mjölet fräses med smöret i stekpannan, den kokande bul­ jongen eller vattnet jämte vinet spä­ des på, och såsen får ett godt upp­ kok samt liällés öfver ruladerna.
Dessa få därefter sakta koka med tätt slutet lock, tills de äro möra eller omkr. 2 — 2V2 tim.
De läggas upp på varm karott, såsen afsmakas och hälles öfver.
Serveras med pressad potatis eller potatispuré.
H UF VU D V I LK OR E T för en affärs framgång ar en kraftig, ändamålsenlig och systema­ tisk annonsering i sådana publikationer, hos hvilka man har den största utsikten att träffa den rätta publiken.
Genom annonsering i i D U N komma hrr annon- sörer i kontakt med den stora bildade och köpstarka allmänheten öfver hela landet.
Förfrågningar besvaras beredvilligt af IDUNS ANNONSKONTOR, STOCKHOLM.
Stadion, Nobless Akta Göteborgs Obs.I VARUMÄRKET Hygienkontrollant: D:r G.
Hjort af Ornäs.
Tel.: 11 &amp; 929.
" Fioiir Världsberömda.
Svenska SINGER C:0 Sardiner i finaste Olivolja och Tomatsås för SYMASKINS A KTIEBOLAG Filialer på alla större platser.
Smörgåsbordet.
y En sparsam Vid emaljmålning af husge- rådssaker af t rä, bleck, korg­ HUSMODER arbeten, blomkrukor m. m., bör alltid den bästa emalj­ färgen användas.
Ingen kan använder aftfid i hållbarhet och brilliant ut­ seende mäta sig med China- lack.
Erhålles hos alla färghand­ Tillverkas af lare.
Fabrikanter: Dorch, % OSCAR BÄCKSIN, GÖTEBORG.
Bäcksin &amp; CÎ OS A.-B., Göte­ ari-^AH borg och Stockholm.
13 äc fz sins Tlmerikanskajäsfpufver Hnvänd intet annat afförings- Ti öflHOLMSllpNTflSIMÖBLER medel än Vasens Laxérmarmelad, så undvikes till följd af dess behagliga smak allt bråk vid intagandet.
På alla apotek.
Rikhaltiga variationer.
Begär prisk.
Tidaholms Bruk, Tidaholm.
Kungl.
Hofleverantör.
Försäljningsmagasin: Mäsiersamuelsg.
30, STOCKHOLM.
I Lit * » Konservapparater, Burkar, Syltkrukor, Olas, Porslin, Lampor m.
1.
Billigast hos Svenska Glas- &amp; Porslins- magasinet, 4 Ö stermalmstorg, Sthlm.
Illustr.
priskurant mot XO-öres po rto.
Väfskedar, Solf, Skyttlar, Spännare &gt;: - 497 - KMICKEBRÖDSBAüUM AKTIEBOLAGET ÖREBRO KEXFABRIK.
Kungl.
Hofleverantör.
S t u f n i n g a f bondbönor o c h IBr hemslöjd.
skinka (f. 6 pers.).
1 lit.
sprit, bondbönor, IV2 lit.
vatten, 1 / 2 msk.
John A. Thulin &lt;S C :o Väfskedstabrlk, msk salt, IV2 - smör (30 gr.), 4 NORRKÖPING.
Riks 6 70. msk.
mjöl (40 gr.), 3 del.
bönspad, 3 del.
mjölk, 3 hg.
rökt skinka, salt, socker, hvitpeppar, 2 msk.
finhackad persilja.
B e r e d n i n g: Groddarna bortta­ gas; äro bönorna mycket utväxta, ska­ las de äfven.
Vattnet kokas upp med saltet, bönorna läggas i och få koka; tills de blifva mjuka.
De upphällas i durks ' ag och spadet tillvaratages.
Smör och mjöl fräsas 2 min., o bön­ spadet och mjölken spädas på och afredningen får koka 5 min.
Skin­ kan, skuren i tärningar, iläggas och stufningen får ett uppkok.
Den afsma­ kas med kryddorna samt den fint hac­ kade persiljan och serveras som fru­ kosträtt.
Sidentygs-Export.
— K ungl.
Hoflev.
A.C.SVENSSONS fin Smörkex.
böcker från Albert Bonniers förlag: pr / &gt; sätt att tillaga Rabar- OO ber.
50 öre.
K sätt att använda Gurkor.
OO 50 öre.
at ^ tillaga Gronsa- 1 QQ ldv ker.
60 öre.
m sätt att tillaga Överle- vor.
60 öre.
10 Q sätt att baka Kakor.
IäO 70 öre.
I I A sätt att baka Kaffebröd.
JLXU 75 öre.
1 1 fi sä tt at t k° nservera Bär » Frukt, Grönsaker.
75 öre.
?
Jgofl, £ MAR KET!
BÄSTA KVALITET!
SVAR a den senast införda serien frågor följa •f * här nedan svar, och har redaktionen ansett, att det utfästa priset 10 kr.
denno gång bör tilldelas sign.
Intresserad, hva- dan innehafvaren af denna signatur beha­ gade anmäla sig å vår byrå för beloppets utbekommande.
N: r 151.
Min dotter har ägt / en liten hvit hund.
Den stora dag, då denna erhöll namn, kallades den Mizi.
Yi tyckte det lät så piggt, så skärt och hvitt.
Tant Beth.
— » Lucka ».
Så är namnet på ' en liten rar svart hynda, som äg es af en bekant till mig.
Gif er hund detta IV!
1ST Cr +_j- A ' o nt~ir&gt;v r&lt;t&lt;t r \ y h «.
' " a " éî&amp;EJV.
Q,O •&amp;G y i.- » %rt-s, * • ' ».
(I-, S » V » fi / UU-r.f ^ r^U • * C.A \ CrJKAjttS for o j- U. » U * ^+10^ * / " &lt; / « fK8l^!
0 fc * «o S T O C b ?H O J- f ~°S.
^ i IwoTat * S lo SJSSSSS namn så kanske den blir lika till- gifven, trofast, klok och förståndig, som namnen.
Ebon.
N: r 152.
Det enda jag kan tänka mig är, att ni vänder er till något af 25-öresförlagen, som skulle kunna an­ förtro er att stympa någon stor ut­ ländsk roman, hvilken sedan utges som 25-öresbok i ett omfång, som är en fjärdedel eller sjättedel af det ursprungliga.
Men arbetet är otack­ samt och betalar sig rätt illa.
Kan ni inte finna på något annat än öfver- sattning att slå er på?
K.
— Ni får höra efter hos de olika tidningarna och samtidigt visa prof på er öfversättningsskicklighet.
En tanke faller mig dessutom in.
Annon­ sera i lokala tidningar i olika stä­ ders tidningar att ni verkställer öf- versättningar af betyg, handlingar etc. samt uppsätter annonser, förfrågnings- bref, ansökningar etc. såväl på sven­ ska som å de språk ni behärskar.
Detta skulle vara till stor nytta icke blott för er, utan för en hel del andra och kunna hjälpa åtskilliga i deras bryderi samt göra att sådana ledsamheter förebyggas som att orjgi- nalbetyg på utländska språk förkom­ ma.
Ebon.
N: r 153.
I » Svenska skolor och ut­ bildningsanstalter », utgifven af O. W. Hjärtstädt, Kristinehamn, får ni ön­ skande upplysningar.
Tant Beth.
— Nej, inte fullständiga dagskur­ ser.
Hur kan ni tro något sådant.
Bed er bror att iakttaga orden: » Ee- stina lente », det är att skynda lagom.
Han bör lugnt och konsekvent gå genom graderna.
Låt honom köpa Al­ manack för ungdom, där det står om alla utbildningskurser.
Privatlektio­ ner blir dels för dyrt, dels får ni inte de betyger som ni får iom ni går genom graderna vid en teknisk Ebon.
skola.
N: r 154.
Från Eagernes reser ni samma afton ni framkommit ined Valdres banan från Kristiania till Heg- genes pensionat ett stycke upp mot Jotunheimen.
Det är ett förtjusande ställe.
K.
N: r 155.
En släkting till mig blef botad för höfeber genom en sex- veckorskur vid Mössebergs badanstalt.
Tant Beth.
N: r 156.
Till svar å eder förfrågan kan meddela-s, att i Sverige finnes för närvarande omkring 25 stats- och landstings- eller stadsunderstödda skolor (internat) för bildbara sinnes­ slöa barn.
Dessa äro: Skolan för sin­ nesslöa barn i Stockholm (adr.
Slag- sta, Botkyrka), Stockholms läns an­ stalt för sinnesslöa (adr.
Väsby), Sö­ dermanlands läns anst.
(Strängnäs), Uppsala läns anst.
(Rickomberga, Upp­ sala), Västmanlands läns anst.
(Sofie- lund, Strömsholm), Örebro läns anst.
(Askersund), Värmlands läns anst.
(Karlstad), Kopparbergs läns anst.
JESSS3H Undersök noga varje skokrämsorf, jämför dem med VIKING, välj därefter den bästa.
Jämför Vikingkrämens djupa, smelfria glans med andra sorters matta, klibbiga; iakttag uppmärksamt de olika sorternas inflytande på lädret, hela skalan ned, från den naturliga smi­ dighet och élasticité!, som Vikingkrämen förlänar lädret, till den hårda, spröda, hartsbelagda och sönderspruckna ruin av läder, som de sämre sko- krämerna lämna.
Välj därefter.
Efterse vid inköp namnet " VIKING " å etiketten så att äkta vara erhålles.
Industri-Aktiebolaget VIKING, Örebro.
(Falun), Östergötlands läns anst.
(Sö­ derköping), Norrköpings skola för sin­ nesslöa barn (internat), (Norrköping), Västergötlands läns anst.
(Johannes- berg, Mariestad), Bohusläns anst.
(Stretered, Mölndal), Fröken Bengta Hanssons anst.
(Göteborg), Hallands läns anst.
(Heberg), Malmöhus läns anst.
(Lund), Kristianstads läns anst.
(Hessleholm), Blekinge-Gottlands läns anst.
(Karlshamn), Smålands sinnes- slöanstalt (Eksjö) för de 3 småländ­ ska länen, Gäfleborgs läns anst.
(Boll­ näs), Västernorrlands läns anst.
(Sol­ lefteå), Västerbottens läns anst.
(Bac­ ken, Umeå), Norrbottens läns anst.
(Råneå), privata anstalten » Caroline von Vegesacks minne » (Karlslund, Sö­ dertälje).
För fallandesjuka sinnesslöa barn finnas 2 anstalter: Margaretahemmet i närheten af Stockholm och Vil­ helmsro vid Vilhelmsro anhaltstation strax intill Jönköping.
Ålder för .intagning å anstalterna är 6 — 12 år, då statsbidrag erhålles.
Sändes elev efter 12-årsåldern till skola erhålles ej sådant.
Men för­ binder sig målsman att betala hvad statsbidraget utgår med erhålles na­ turligtvis plats för elev, för så vidt förutsättningar finnas.
Ur såväl ekonomisk som undervis­ ningssynpunkt är allt skäl ej dröja med sinnes slöas inskrifning vid skola.
Formulär till ansökningshandlingar (frejd- och läkarbetyg etc.) erhålles genom föreståndarinnan å respektiva anstalter.
Årsafgiften, som betalas halfårs- el­ ler kvartalsvis, är 50, 100, 250 eller 300 kr., allt efter målsmans förmö­ genhetsvillkor, för undervisning, vivre och beklädnad.
Â det privata skolhemmet Karlslund, Södertälje, är årsafgiften dock be­ tydligt större, .varierande mellan 600 — 1,000 lo-.
Å Vilhelmsro anstalt kan också s. k. privatplats erhållas mot större ersättning än för » vanlig » plats.
Privatpersoner ha visst rättighet att mottaga sinneslöa i sina hem, men med de merendels goda lärarkrafter och undervisningsmateriel som finnes å våra sinnes slöskolor är klokast vän­ da sig till dessa och därigenom an­ vända sig af de fördelar som finnas för sinnesslöa.
För elever som cl,eltagit i undervisning vid sinnesslöskola 8 à 10 år finnes en del arbetshem för så vidt målsman ej har andra planer.
Tidning för sinnesslöverksamlieten finnes gemensam för de 3 skandinavi­ ska länderna.
Den heter: Nyt Tid­ skrift for Abnormvassenet omfattende Aandsvage-, Blinde- og Vanföre-Sagen i Norden.
Prenumeration sker å po­ sten.
Om » Skogsbo » tillskrifver förestån­ darinnan för någon af de ofvannämnda anstalterna kan nog årsberättelse, ge­ mensam för ' samtliga anstalter, er­ hållas.
Intresserad.
N:r 157.
Sådana kurser annonse^ ras dagligdags just nu, icke minst i Idun.
Sök och finn annonserna.
Ebon.
— Hemslöjdsföreningen i Malmö brukar anordna kurser i växtfärgning.
Ingen eller billig afgift.
Tiden hög- eller eftersommaren.
Kurserna hållas på olika platser i länet.
Tant Beth.
N: r 158.
Gjutjärnsgrytorna kunna mycket väl om emalj eras ehuru man nog helst bör köpa nya i utbyte.
Ak­ tiebolaget Ankarsrums Bruk, Ankars- rum, äro tillverkare af prima emal- jerade kokkärl och åtager detta bruk sig jämväl om emaljering till en jäm­ förelsevis ringa kostnad.
Olga, N: r 159.
De flesta doktorinnor och öfverstinnor etc. hålla nog på sin titel och om ni vill vara strängt konventionell bör ni naturligtvis skrif- va » fru doktorinna ».
Men det är oegentligt med detta fe mini sèr ande af titlarna.
Om man vill skilja två fruar Jonson från hvarandra är det riktigare att säga fru doktor J. och fru öfverste J.
Så småningom kom­ ma nog fruarna att inse att de äro för göda att förgylla upp sig med lånta titlar.
K.
N: r 160.
Sök att komma in Isom elev vid någon af de enskilda ban­ kernas filialkontor.
Det är säkraste vägen.
Tant Beth.
— Posten skiljes nu på flera håll från järnvägen och inrättas där små poststationsföreståndarplatser, till h vilka platser blott fordras nå­ gon praktisk öfning, ej postelevexa- men.
Fru Eva.
— B ankplatser äro ej så lätta att få.
De borttingat s. a. s.
Därför får man skaffa sig relationer, rekommendatio­ ner och bekanta.
Och så skulle man läsa tidningsannonser.
Inte tror ni att man hux flux får en bankplats för det att man sätter in en fattig annons.
Bankplatser växa inte på träd.
De skola bli lediga först.
Mitt råd är att ni skall flitigt studera an­ nonserna i alla de tidningar där an­ nonser förekomma.
Tag hvad plats ni kan få ..
Det är alltid ien merit att ha ett godt betyg från en plats.
Kan inte handelsinstitutet förhjälpa, ' Jer till plats.
Det brukas så.
Ebon.
N: r 161.
Nej, det går inte utan ele­ mentarbildning.
Men har ni gått ge­ nom så mycket som ni nämner, så är ni ju kompetent att söka en hel del platser, som dagligdags annonseras, inte minst i Idun, just i er bransch.
Studera annonserna och hugg raskt in med ett svar, skrifvet trefligt, kort, korrekt och så att det .observeras bland det hundratal medsökare, som ni kommer att få.
Ebon.
N: r 162.
För Röda korsare finns stipendium.
Vänd er för öfrigt till Fredrika Bremerförbundet, Stock­ holm.
Tant Beth.
N: r 163.
Kom till undertecknad så rekreera vi våra trötta nerver till­ sammans i denna härliga natur med GOSSBYXOR finnas på lager i två kvalitéer, nämligen: siätstickade medeltjocka och resårstickade tjocka, båda sorterna af prima marinblått 4-trådigt engelskt garn.
Längd i cm.
cirka 40 45 50!
55 2 .20 j 2 .40 2 .65 3. f s läta Pris {60 3 .25 3.60 4 .35 2 .70j 3 .10 3 .50 3 .90j 4 .40 5.20 y resår 65 — Längdmått tagas i sidan!
GOSSBLUSAR.
Längd i cm.
cirka 48 48 54 60 65 70 Slätstickade af prima marinblått 4-trådigt engelskt garn 2 .80 3 .15 3 .90 j 4 .40 4.80 5 .45 Besårstickad, präktig kval., m arinblå med randig krage 3 .40 3 .90 4 .45j 5 .15 5.70 6 .30 r Längdmått tagas från axelns midt!
Se î öfrigt priskurantenï NYA T RIKIFABRIKEN, VALDEMAR N IELSEN, Etablerad 1891, _ BRYGGAREGATAN 4, STOCKHOLM.
fjäll och skogsluft.
Fotvandringar äro ju nyttiga, enkelt landtlif, oberoende af » dem som tröttna ».
I det husliga repartisera vi, 15 kr.
hvar pr månad ungefär.
Välkommen!
» Gladlynt lä­ rarinna », Mangen, Vitsand.
N: r 164.
Skånsk äggkaka: V2 lit.
mjölk (god), 4 à 5 ägg, 1 msk.
soc­ ker, 1 tsk.
salt, 2 à 3 msk.
hvete- mjöl.
V ispas v äl.
S lås på s m o r d t » pannejärn » och medan kakan stelnar, stickes i den med en knif t i l l b o t ­ ten, så att den tunna smeten rinner ned.
Vändes upp på ett lock, stekfat e. d.
Järnet smörj es ånyo, och kakan brynes på andra sidan.
Läckrare blir den med flera ägg och mindre mjöl.
Tant Beth.
N: r 165.
Lär bokbinderi- eller ur- makeriyrket.
Tant Beth.
— Är ni artistisk, blif fleuriste, eljes t. ex. sticka på maskin.
Fru Eva.
N: r 166.
Om » mångårig prenumerant » köper Rudolf Abelins bok » Trädgården inom hus » skall ni få säker beskrif- ning på det ni önskar.
Boken kostar kr.
2:50 och är en utmärkt ledning för dem, som vilja hafva vackra väx­ ter i boningsrum.
Anna H — m.
N: r 167.
Har delvis gjort samma er­ farenhet som ni vid växtinsamling.
Svenska Medicinalväxtföreningen adr.
Stockholm Va.
har ju tagit saken om hand.
Kanske ni kunde ha fördel af att vända er till den.
Arbetet är ur fosterländsk synpunkt behjärtans- värdt.
Tant Beth.
(Forts.) BREFLÅDA REDAKTIONENS BREFLÅDA: T h r o n e.
Detta grofva k lander a f tjänsteflickorna verkar osympatiskt och bidrar helt visst inte till att uppmuntra de bildade flickorna att ge sig in i yrket.
.
E. G — a.
Alltför banalt.
EXPEDITIONENS BREFLÅDA: » Hösten 1913 », Fotevik.
2:50 pr gång.
Likvid i postanvisning.
Sydsvenska Kredit Aktiebolaget, Droitninggat.
4, Stockholm, Afdelningskontor: Götgatan 31, Depositionsräkning 4 % Kapitalräkning Sparkasseräkning 4 I HlblP HOLMQUIST!
Handelsinstitut, Göteborg.
• 300 — 400 elever årl.
15 — 20 akade- H mlskt och praktiskt bild.
lärare.
Begär vårt 40-sid. 111. pr ogram.
£ugna dej, pojde!
Det går på ett par minuter ÖRNÅMSTA SPRÅKINSTITUT.
Höstterm.
börj.
15 aug.j vårt.
14jan.
Sommarkurs 2 maj — 31 juli.
% - 496 - 85 pecialaffär för SCHWEIZER BRODYR, SPETSAR, VÄFNA DER m. m.
Bikt profsorti&gt; ment till landsorten.
Broderi-Affären, 9 Kommendörsgatan 9.
Snöhvit tvätt på några minuter.
Endast 1 / i0 af förut erforderligt arbete.
Kläderna hålla dubbelt så länge.
Bruksanvisning gratis och franko.
KÖlnerlagret, 24 Smålandsgatan, Stockholm.
när man har en Ibusqvarna Symaskin.
cFörmånliga af Betalningsvillkor.
Las lo a: Då på sista tiden flera personer börjat annonsera om, att de bota Engelska sjukan, anhåller jag att icke blifva förväxlad med dessa.
En annonsör uppgifver sig till och med äga 35 år s praktik ehuru själi endast år gammal.
Vill Ni erhålla snabb och säker hjälp mot Engelska sjukan och Barnförlamning, s å tillskrif mig, ty jag har behandlat denna sjukdom i 40 å r och har så­ ledes en erfarenhet, som ingen annan.
De recept jag använder äro för utvärtes bruk och fullkomligt oskadliga samt härleda sig från munktiden och hafva bringat hjälp åt mångtusende.
Engelska sjukan utbryter vid alla åldrar och äro symptomerna i hufvudsak följande: Blodbrist,slappa armar och ben, kalla händer och fötter, gnatigt lynne, ingen sömn Ingen aptit, somliga äta mycket men magra ändå, slem stockar sig I hufvudet, mage, leder, som medför en ryslig kläda, utslag, le- derna blifva styfva, stockar sig slemmet på strupen kallas det struma.
Sneda lemmar kunna bli återställda.
Sök i tid åtminstone för barnen * I de lida oförskyldt.
Bref besvaras blott mot dubbelt porto.
Begär intvV HANNA BENGTSSON, Munkgat.
2, Malmö, vid Pildamsvägen.
Tel. 53 88.
I
» NNONSER sk ola vara Inlämnade till ENKEL, BILDAD FLICKA, som till­ Bipeditionen senast fredag för att sammans med husmodern är villig kunna inf 8ras i följande veckas nummer.
sköta göromålen inom hemmet, er­ Önskar Ni håller plats den 1: ste sept.
Kunnig­ het i enkel matlagning och sömnad fordras.
Hjälp till grofsysslor.
Svar med foto och rekom.
till » Liten fa- milj », Göteborg p.
LÄRARINNA, ej för ung, kompetent till Edra skor något verkligt förstklassigt putsme­ att undervisa 2:ne flickor (12 — 15), GUVERNANT önskas den 1 sept för får plats 1 sept, i stilla hem på lan­ Till platser, där ännu inga åter­ del?
— Köp då Ahlgrens Skinn- &amp; Läderbalsam 11-årig flicka till III kl. element, o. det i mellersta Sverige.
Vidare genom försäljare finnas å Skinn- &amp; Lä der­ en gosse, nybörjare.
Bör vara frisk bref till märket » Lärarinna » under adr.
och ej under 20 är samt undervisa i adr.
S. Gumaälii Annonsbyrå, Stock- balsam Nobless, expedieras gärna musik.
Goda rekom.
fordras.
Svar holm f. v. b. direkt till konsumenten 6 tuber porto- med foto till Fru S.
Mark, Lagmans- LÄRARINNA, under visnings van, musi­ fritt för Kr.
2:10. holms egendom, Lagmansholm.
i tuber à 35 öre.
Tillverkas i följande färger: svart, LÄRARINNA, v an att undervisa i van­ kalisk, önskas till den 1: sta sept, för brun, gul och hvit.
Obs.
den praktiska förpackningen.
3 barn, 2 flickor IV kl. och 1 gosse, I liga skolämnen och språk, önskas i stilla prästhus för en flicka, 14 är, kl. Betygsafskrifter, lönepret.
och foto torde sändas till Stola Egendom, och en gosse, 10 år.
Ansökan, åt­ Lidköping.
F. AHLGRENS TEKN.
FABRIK, GEFLE.
Grundad 1885. följd af betyg och rekom.
samt foto och uppgift om löneanspråk, torde FOR EN HUSHÅLLERSKA, kunnig UNDERVISNINGSVAN, musikalisk lä­ 21-ÅRIG FLICKA af god familj i UNG F LICKA önskar komma i vänligt, före den 31 juli sändas till kyrko­ med matlagning och i ett hem före- rarinna söker plats.
Goda betyg.
Svar landsortsstad önskar å herrgård eller gladt hem, antingen prästgård eller herde C.
A. Lönnerblad, Bergliem.
I kommande sysslor samt villig att del­ » Energi;;, Sv.
Telegrambyrån, Sthlm.
annat bättre hem på landet lära hus­ större landtgård, för att under kun­ EN ENKLL, anspråkslös flicka, som taga i alla hemmets göromål är plats GUVERNANT, som genomgått 8-kl. lä­ hållet mot moderat inackorderings­ nig ledning lära allt hvad är något kunnig i matlagning och är ledig hos yngre landtbrukare från roverk, van att undervisa, söker plats pris; har genomgått högre flickläro­ som husmoders hörer till ett hushåll.
Villig att 1: sta augusti.
Svar med betyg och villig a tt utan jungfru hjälpa husmo­ verk och därefter under 4 år deltagit till hösten.
Svar till » D.
B. », Iduns betala något.
Helst omkring 1: a aug.
dern att sköta hemmet i allt, får plats helst åtföljdt af foto sändes J. Bakke, exp., Sthlm, f. v. b i förefallande göromål i hemmet.
Svar Svar till » Å.
E. », under adr.
S. Gu- 1 aug.
i enkelt godt hem på landet.
Skådene, Håbygård st. till » A.
N. », Iduns exp., Stockholm.
maelii Annonsbyrå, Stockholm f. v. b.
I GODT HEM önskar bildad flicka SOM EN KOMMUN SJUKSKÖTERSKA Lön 15 kr.
pr månad.
Svar ' med foto kommer att anställas inom plats som barnfröken.
Har genom­ UNG DANSK FLICKA, från ett bättre till » Familjemedlem A. », Iduns exp.
snarast s?
c ^ n e11 me, .ä uppgift att " bestrida gått 3 mån.
kurs vid barnhem, 8 kl. förmöget hem, har vistats i Frankrike 0 f. v. b. sjukvården vid kommunens ålderdoms­ läroverk och kurs i linnesöm.
Goda en längre tid, önskar inackordering EN BARNK Ä R, pålitlig och kunnig hem, f. n. ett tjugotal und erstödsta- betyg och rekom .. Bra lön önskas.
i ett fint bildadt hem där ungdom barnsköterska sökes för fyra barn i gare och för öfrigt i privata hem, när Tacksam för svar till » Barnkär 24 finnes, för att sätta sig in i svenska förhållande.
Svar med prisuppgift, till hemgifter köpas fördelaktigast åldern 6 å r till .3 månader af dispo­ tiden så medgiver, samt att verkställa Iduns exp.
f. v. b. nentfamilj i Småland.
Ansökningar m. förekommande desinficering, uppma­ UNDERVISNINGS VAN studentska (la- ref, etc, till » Edith », Iduns exp.
f. v. b. hos A.
C. Cronquist &amp; Son, löneanspråk, åtföljda af betygsafskrif­ nas hugade sökande till platsen att tinare) önskar till hösten anställning I SKOLHUSHÅLL på Regeringsgatan Malmö.
ter och rekom.
mottagas till märke till undertecknad före 1: sta sept, in- som lärarinna för en eller flere fa­ får välartad 12 — 13 års skolgosse och » M.
K. Pålitlig », under adr.
S. Gu- gifva, ansökningar, åtföljda af kom­ miljers barn.
Elevantalet helst 6 — 7.
två äldre studerande flickor god in­ mselii A nnonsbyrå, Stockholm, f. v. b. petenshandlingar.
och löneanspråk.
Kan undervisa i kurserna t. o. &gt;m.
6: te ackordering.
Svar till » Godt hem », klass samt första grunderna i musik.
Bålsta.
I FAMILJ på landet önskas lärarinna, Foto torde bifogas.
Svar till » G.
B. », Uppsala p. r. Bjurkärn den 19 juli 1913.
EN eller två inackorderingar mot- frisk och gladlynt, att undervisa 2:ne KOMMUNALNÄMNDENS ORDF. ELEMENTARBILDAD ung änka önskar tages i en prästgård i Västergötland.
barn i ålder 8 och 10 år.
Den sö­ Svar till » A.
B. », Iduns exp.
plats som guvernant för ^kommande kande bör ha genomgått 8-klassigt lä­ LÄRARINNA, undervisningsvan, helst roverk eller realskola samt småskole­ seminariebildad eller studentska, får läsår att undervisa i till och med EN kristligt sinnad, bildad dam eller lärarinneseminarium.
Undervisning i plats till hösten i godt hem i liflig tredje klassens kurser.
Vanliga skol­ herre kan få ett godt hem i stilla musik önskvärd.
Svar med foto till trakt i Västergötland att undervisa 3 ämnen, tyska och musik.
Tacksam prästhem på landet vid berömd bad­ barn i ålder 9, 11 och 13 år i vanliga för svar märkt » Kompetent 23 år », ort nära stad mot billig inackordering.
» J.
L. », Björkvik p. r.
Svar till » F.
K. », Stockholm I p. r.
BILDAD DAM erhåller gena-st förmån­ skolämnen loch språk.
Lön 400 kr.
Iduns exp.
f. v. b, Svar med betygsaf skrift, rekom.
och UNG FLICKA, som i år tagit realskol- PÄ LANDTEGENDOM vid liafvet öns­ lig plats i trefligt hem att handleda examen med fina betyg önskar plats kas kamrat till 11-årig dotter, att en 2 å rs flicka samt vara frun till foto till » Fru S. », Sollebrunn.
sällskap och hjälp.
Musikalisk och HUSHÅLLSFRÖKEN, fullt kompetent i som guvernant.
Ref. kunna lämnas.
läsa tredje klassens kurs för semi­ nariebildad lärarinna.
Godt hem och språkkunnig äger företräde.
Svar med enkel god mathållning samt bakning, Svar till » 17 år », Nora p. r.
Svar till Fru A. ref., f oto och löneanspr.
till disponent ägande ett jämnt godt humör, får plats UNG BILDAD FLICKA söker plats så­ god omvårdnad.
nu genast eller senast 1 november, som guvernant eller sällskap, är äf­ Kruse, Göholm, Listerby Carl Enckell, Helsingfors, Finland ven villig att deltaga i husliga gö­ att såsom medlem af familjen förestå INACKORDERING kan erhållas i bild.
EX SNÄLL och ordentlig flicka, som vill åtaga sig att sköta ett 9 mån.
mindre landthushåll i Jämtland där romål.
Hälst å större egendom.
Svar fam. där ungdom finnes.
Ref. lämnas till » Plikttrogen », adr.
Levin Svenson, husmor finnes.
Svar jämte betygsaf- och önskas.
Badrum, el.
ljus.
Förstkl.
barn samt vara behjälplig med inom hus.
Fru Tyra Dillner, Hornsg.
4 III, hemmet förefallande göromål, erhåller skrift, foto och löneanspråk emotses Riddarhustorget, Stockholm god plats i liten familj i Stockholm.
under adr.
» S.
S. S. », Iduns exp.
FLICKA, som genomg.
handarbetskurs Sthlm.
f. v. b. och Lundins enl. folksk.
metod med VERKLIGT GOD INACKORDERING Svar med betyg, rek.
o. löneanspr.
till HUSIIÄLLSFRÖKEN kunnig i finare goda betyg söker plats i höst som lä­ erbjudes ungdom (fr. slutet af aug.)
Fru Carin Söderström, Nynäshamn.
I LÄKARHEM, närheten äf Sthlm, får matlagning, bakning m. m. erhåller rarinna eller i tapisseriaffär.
Svar till hos prostinnan J. Persson, f. Unger, Regeringsg.
66, 1 tr., Stockholm.
De undervisningsvan, helst musikalisk lä­ plats i mindre familj den 15 aug.
» 25 år », Iduns exp.
rarinna plats att läsa 2 klassens Svar med prêt., rek.
somt foto till UNG FLICKA som genomgått 8-klas­ bästa ref. finnas.
Adr.
till 15 aug.
sigt läroverk önskar plats som guver­ Karlskoga, Värmland.
kurser med en flicka.
Vidi Nya Jnack.- » A.
O. », Arboga p. r.
Om Ni är svag, om Ni lider af BÄTTRE LANDTFLICKA, kunnig i fi­ nant för kommande läsår.
Har förut I OFFICERS 1 ' AMILJ erh.
flicka in­ Byrån, Jakobsbergsg.
34, Sthlm.
uttänjda ådror, kraftnedsättning framgångsrikt innehaft dylik plats un­ ackordering i höst.
Centralt läge, so­ nare och enklare matlagning får god JUNGFRU, kunnig i matlagning, er­ eller af annan svaghet, så kan Ni håller plats i god familj.
Upplysnin­ plats i liten landt brukar efam.
inst.
der fem terminer.
Prima ref. Små ligt rum.
Svar » Officersfamilj », Stock­ uppnå snabb och fullständig gar lämnas per Rikst.
Lidingön 109. aug.
Svar med rek., foto och lönean­ pretentioner.
Svar emotses tacksamt holm,_PappershandelTégn^i^^ hjälp genom att bära » Ajax » bat­ MASSÖS, som beliöfver stillhet och Bref s var torde adr.
till Fru G. Wide- språk till » Familjemedlem », Linköping till » Hösten 1913 », Gefle p. r. teriet i samband med här visade UNG FLICKA, som genomgått 8-klas­ vederkvickelse i vacker, hälsosam man, Kyrkviken, Lidingö Villastad per P- r. bihang.
Lärarinna, sigt läroverk, önskar plats på landet bygd, omgifven af sjö, kan få hel­ Stockholm.
Detta batteri har botat många, ELEMENTARBILDAD, frisk och glad­ kompetent att undervisa uti 1: sta, som lärarinna för mindre barn.
Svar inackordering i prästgård mot att äfven de svåraste fall.
Det brin­ gifva en timmes massage h var je dag.
lynt flicka med små pretentioner å 2 dra och 3:dje klassens vanliga skol­ till » Intresse », Iduns exp.
gar en kraftig ström af elek­ nöjen o. dvl.
får den 1: sta okt.
plats ämnen samt tyska, erhåller plats vid UNG BÄTTRE FLICKA, van vid i ett Vänersnäs pr Lilleskog d.
14 juli 1913. triskt lif direkt till de försva­ G. SÄRNEII.
i fam. (3 pers.) å bruk i Ångerman­ höstterminens början uti enkelt hem hem förekommande göromål, önskar gade organen, som stärkas och land.
Sökande skall åtaga sig att invid Ångerman elf.v en.
Lön 250 kr.
plats som verklig hjälp och sällskap.
I TREFLIGT HEM i Stockholms ome- stimuleras genom dess upplifvan- öfvervaka och delvis deltaga i hus- och fritt vivre.
Svar med foto / och Svar inom 14 dagar till » Familj emed- delb.
närhet mottages som helårsin.
2 de inflytande.
äldre, bildade damer med egna möbl.
hållsgöromålen (2 jungfrur finnas) betygsafskrift till » A.
L. », Köjaviken.
lem », Karlskoga.
» Ajax » är ett själfladdadt Elever i Gobelinväfnad samt vid tillfällen då frun är borta MUSIKALISK 18 års flicka som ge­ Kärleksfull vård och tillsyn om så kroppsbatteri, som bäres då man ha tillsyn Öfver baby.
Svar med foto., emottagas hos Amelie Fjœstad, Rack- nomgått 8-kl. läroverk önskar till hös­ fordras.
Goda rek.
Svar märkt: » An- hvilar.
Det skall uppbygga Eder lönepret., rekom.
och öfriga upplysn.
sta, Arvika.
ten plats som guvernant.
Är kunnig i genämt hemlif », Iduns exp., ' Sthlm.
vitalitet och styrka samt göra en till » H.
W. », Iduns exp.
f. v. b. handarbete ' och villig att deltaga i PÅ VACKER EGENDOM, förort Berlin, man af Eder i alla afseenden.
Svensk hushållerska, Ni använder batteriet i Edert UNG, hurtig, anspråkslös och barn- fullt kunnig i enklare matlagning lättare sysslor.
Svar till » E.
S. », Karls- finna unga flickor godt hem i bild.
tysk fam., frun svenska.
Eft.
önsk.
un- hem tills ni blifvit botad.
Det kär elementarbildad flicka erh.
plats med någon kännedom i tyska språ­ hamn p. r. derv.
i tyska, musik, matl., slöjd och kan icke förfela, om det blott nu till läsåret för att undervisa 2:ne UNG FLICKA med realskoleexamen, önskas nu genast att sköta hem­ fina betyg och ref. önskar plats i fam. konstväfnad.
Bästa sv.
ref. Neue gifves ett ordentligt försök på flickor i vanl.
skolämnen 1: sta och ket met för tvenne yngre svenska affärs­ att Ziegelei Königswusterhausen.
Fru sätt bruksanvisningen föreskrif- undervisa barn i åldern 9 — 13.
Är 3:dje kl. kurser, handarb., sång och män i Riga, Ryssland.
Lön cirka 35 villig deltaga i husliga göromål.
Svar Zesch. '
musik.
Den som ej är musikalisk kr.
i mån.
ver.
Endast den, som kan förete emotses tacksamt under märke » A.
H. », UNG bildad flicka önskar inackorde­ eller äger sångröst göre sig ej be­ förstklassiga EN STOR BOK GRATIS.
betyg och ref., torde svär.
Betygsafskrifter, foto, lönepret.
göra sig besvär.
Närmare meddelar under adr.
S. Gumœlii Annonsbyrå, ring i treflig familj för att lära hus- Besök oss eller skrif efter vår håll.
Svar till » 22 år », Kalmar p. r. och om möjligt ref. sändes under Arbetsförmedlingen, Linköping.
Stockholm f. v. b.
80-sid. bok, som förklarar vår adr.
» Hösten 1913 », Växiö p. r. behandlingsmetod.
Boken är illu­ I VÄNLIG FAMILJ i Göteborg öns I MORS STÄLLE önskar bild., barn­ strerad, samt innehåller många UNDERVISNINGS VAN, musikalisk gu­ kar glad 34-årig flicka få grundligt kär flicka blifva för några föräldralösa intressanta saker, värda att stu­ lära hushållsgöromål.
Ett par timmars småttingar och erbjuder dem ett godt vernant önskas från 1 sept, i bättre deras af alla.
Om Ni ej kan be­ daglig ledighet önskas.
Svar före 5 hem med îkârleksfullaste vård loch; ' upp­ tjänstemannahem å gods vid Kalmar­ PLATSSÖKANDE söka oss, så klipp ut kupongen aug.
märkt » Anna », Håbygård p. r. fostran.
Friskt läge vid skog och sund, att undervisa 3 flickor, 9 t ill och sänd den till oss genast.
12 år.
Lön 200 kr.
Svar med foto HUSHÄLLSKUNNIG bildad flicka som sjö i Småland.
Pris efter öfverens- Alla förfrågningar besvaras af- och rek.
till » I.
N. », Iduns exp.
f. v. b.
UNG BÄTTRE FLICKA söker till genomgått hushållsskola och innehaft kommelse, Ref.: Friherrinnan Lager- giftsfrilt.
FÖR B ILDAD FLICKA, kunnig i van­ hösten plats, mot fritt vivre, i familj platser önskar 1 aug.
eller senare god felt, Linnég.
81, Stockholm, och Dok- lig matlagning och villig att utan där tillfälle gifves deltaga i alla hus­ plats.
Helst Norrland.
Svar till » E.
torinnan Heibel, Kristianstad.
Svar till » Barnavän », under adr.
S. Gumx- hjälp sköta ett litet _ hem för yngre liga göromål, hufvudsakligen matlag­ B. », Iduns exp., Sthlm, änkefru, finnes plats i Stockholm den ning.
Svar till » E.
Sv », W inninga p. r. HUSFÖRESTÄNDARINNEPLATS sökes lii Annonsbyrå, Stockholm, f. v. b.
GYMNASTIKDIREKTÖR, af ung elementarbildad dam med fler­ 1 oktober 1913.
Musikalisk äger.
före­ KVINNLIG träde.
Svar med foto till » Hemtref- behärskande franska och engelska årig praktik i hushåll.
Fullt kompe­ Afdelti.
15, Hamngat.
24, 1 tr., sjpråken, önskar plats som sjuk- el­ tent att med ordning och sparsamhet nad », Nynäshamn p. r.
Stockholm.
ELEMENTARBILDAD och musikalisk ler friskgymnast på institut eller sa­ sköta ett bättre hem, (helst hos en­ natorium.
Svar till » Gymnastikdirek- sam dam eller herre).
Svar till » Fa­ lärarinna får god plats i bildad fa­ miljemedlem »,,; Södra Unnaryd p. r. i omedelbar närhet af universitets­ milj å landet.
Vagge egendom, Otte- tör », Töcksfors (Värmland).
Namn:.
FLICKA, som genomgått 8 kl. läro­ ELEMENTARBILDAD, _ barnkär flicka staden Göttingen erbjuder damer och bol.
Adress:.
FÖRESTÅNDERSKA för syatelier som verk, önskar till hösten plats att af god familj önskar i höst plats att herrar, som vilja förkofra sig i ty­ tillverkar hufvudsakligen tapisseriva- läsa med mindre barn.
(Ej musik läsa med bara i åldern 8 — 12 år.
Små ska språket, angenäm och god inackor­ ror erhåller plats den.
15 sept.
Upp­ och franska.
Svar till » M.
N. », Box­ lönepret.
Svar inorri 8 0agar till t » Hös- dering.
Pastor Held, Wende bei Göt­ tingen (Provinsen Hannover).
Ingeniör ten 1913 », Lerdala, Skb.
län.
gift å ålder, lönepret.
samt betyg och holm p. r. rekom.
t orde insändas märkt » Syatelier UTEXAM.
kvinnlig sjukgymnast öns­ ANSPRÅKSLÖS småländska, van vid H.
P:son-Weding, Kristianstad, läm­ kar plats nu genast på klinik eller hos inom hemmet förekommande göromål, nar gärna närmare upplysningar.
1913 », Iduns exp.
EN BÄTTRE FLICKA, fullständigt priv.
person.
Tacksam för svar till önskar nu eller till hösten plats på •A- Za diqs.
landet som husmors hjälp.
Betyg från hemma i matlagning, kan få plats » 21 år », Iduns exp.
som kokerska i 4 personers hushåll, ENKEL anspråkslös flicka, kunnig i sjuårig plats på herrgård.
Tacksam Tvätt pulver- där jungfru finnes.
Svar till » Läkar- sömnad, matlagn., bakn., konservering, svar till » Småländska », Kalmar p. r. med Violdoft önskar i aug.
plats som hushållsfrö­ I PARIS önskar ung dam med god familj », Norrköping 2 p. r. ELEMENTARBILDAD FLICKA kan få ken i bättre hem på landet.
Betyg ' och bildning plats i bättre svensk familj.
plats i familj att deltaga i alla före­ rekom.
från föregående plats.
Snart såsom hjälp och sällskap.
Någon lön Kom ihåg!
kommande sysslor.
Svar med rek., svar till » Familjemedlem », Abbetorp.
önskas.
Svar till » Grosshandlardot- foto.
uppgift om ålder och lönean­ FLICKA med goda betyg önskar plats ter », Iduns exp.
f. v. b., Stockholm,.
språk till Rådman Charpentier, Lund.
i familj såsom hjälp med konstväf- BILDAD FLICKA erhåller plats att nad, sömnad, samt konstslöjd, är äf­ T v ä i m e flickor läsa med en 7-årig flicka, samt un­ ven villig undervisa om så önskas med vårdad uppfostran önska plats dervisa i musik.
Bör äfven vara villig Svar till » 29 år », Iduns exp.
f. v. b. som hushålls- och barnfröknar.
Gärna I A.Z advp Tvätrpulwfj deltaga i lättare husliga sysslor.
Svar SOM LÄRARINNA för mindre barn i utlandet under svensk matmoder.
med ref., foto och lönepret.
till » 1 eller som sällskap, event.
' å resa, öns­ Svar till » Kindergarten », Ystads An­ I med Viûtdoft!
kar ung flicka plats i sept.
Genom­ Sept. », Snällposten, Lund.
nonsbyrå, Ystad.
IfromfidertsTvötfmedtl] EN DUGLIG jungfru, helst ej under gått 8-klassigt läroverk och idkat 35 år, får plats 1 aug.
i bättre hem.
språkstudier i utlandet.
Svar till » G.
Ung dam, Bör ha vana uti enkel matlagning W. », Iduns exp, och bakning på egen hand, äfven vara ENKEL, anspråkslös, barnkär flicka nyligen hemkommen från Amerika, ön­ jAZalig.ftaimö j ' f i i skar i höst plats på - större gods att villig utföra städning af matsal " och önskar plats i familj att vara hus- (i naturskön trakt mottagas ett pär salong samt servering.
Vid större ren­ derns hjälp.
Är kunnig i hushålls-; handhafva silfver, linne m. m. o B e­ svenska damer.
Tillfälle till utflyk­ I Kém-TekfL Fabriken göring extra hjälp.
Eget rum.
Vånin­ göromål samt äfven något i handar- j härskar fullständigt engelska språket.
ter och sport.
Goda ref. Förfrågnin­ gen modern bekvämt inredd.
Svar med bete, sömnad och-vväfnad.
Anseende j Svar till » Svensk-amerikanska », Nora gar besvarar: Ingeniör CRONQUIST, betyg, foto och löneanspråk till » Köp­ som familjemedlem och lön önskas.
p. r.
T o r e k o w. Svar till » Anna-Greta », Dingelvik.
man », Uppsala p. r.
LEDIGA PLATSER " Nobless " Linnentstyrslar Svenska Elektriska Institutet, ofvanstående lina engelska hem 499 m
Ost bästa läkemedlet är VINOLIA å Tvhk \ /: Pt \ rfyn&gt;cr ocA JoaJett - Arük / äf: M Oatine finnes öfverallt samt hos A. W. Nording, Biblioteksg.
11, D rottningg.
63 och Birgerjarlsgatan 16, S tockholm.
Um BRÖSTKflRAMELLER " FTnria.
til lverkare A.-B.
Nissens Manu­ facturing, Norrköping.
Doktor J. Arvedsons kurs som erhållit Guldmedalj för konserver och sömnad 1911 börjar sin 14 k urs i aug.
1918.
Prospekt genom Fru Alfh.
Rystedt.
Sjukgymnastik, Massage o. Pedagogisk Gymnastik, medför enligt kongl.
majrts medgifvande samma kompetens och rättigheter som e n kurs vid Gymnastiska Central-Institutet.
Kursen 2-årig, börjar de n 15 sept.
Prospekt på begäran genom D: r J. Arved­ son, adr.
Odengatan 1, Stockholm.
T \ en som vill undvika att i somm artid fä en röd och fräknig hy; zjij bör ingnida den med =211 Oatincrème som är en m naturprodukt framställd ® af ren hafre.
r^| Huden får genom ra- tionelt bruk en vacker varm färg.
i » Vid ett er \ tti \ Jörjök o \ ed Vinoliö^ Crème erbjuder genom sina förträffliga kommunikationer, låga hyror och vackra belägenhet alla fördelar framför storstaden.
D6 därtill bostadslägenheterna äro modernt och praktiskt i nredda, torde ett besök af den, som önskar hyra till hösten, väl löna si g.
Res med röd linje.
Upplysningar äfven å Stockholms Uthymingsbyrå, Kungs­ trädgårdsgatan 12.
Karduansmakaregafan 8 B, 1 tr., Stockholm.
Högre, af Kungl.
Maj:t godkänd lärarinneutbildning i handarbete.
Kurser på 1, IV a eller 2 å r.
Prospekt sändas.
Anmälningar mottagas fortfarande till nästa arbetsår, som börjar 1 september.
Bcnninge Hemskola, Gymnastikdirektörsexamen aflägges efter 2-årig kurs af kvinnliga elever vid 10:de kursen 4 aug usti — 15 april.
Praktisk och g run dlig husmoderskurs på landet.
Undervisning i matlagning, inkokningar af alla slag, sömnad, väf- ning, tvätt m. m. Trö skickliga, examinerade lärar- • inn or.
Godt hemlif.
Härligt läge nära stad.
Elever på kortare tid mottagas äfven.
Kortaste kökskurs på 4 veckor.
Prospekt och vidare upplysningar enligt ofvanskrifna adress.
Telefon Riks 57.
Allm.
50, Str engnäs.
Ny kurs börjar 14 sept.
Prospekt gen, kapten J. Thulin, LUND, « Göteborgs Gymnastiska Institut, Göteborgs Arkader,Göteborg, längsta o, f ullständigaste spe­ cialkurs i Sjukgymnastik o. Mas- saga * Nästa läsår börjar den 12 sept.
Begär prospekt!
Vid anordnas i Elisabeth Östmans Husmodersskola under en vecka, med början den 16 augusti, omfattande all sla gs konservering af bär, frukt och grönsaker.
Närmare upplysningar meddelas och anmäl­ ningar moltagas af Professor Unmans Institut börjar 1 okt.
ny (ett-årig) kurs i m a s- a&amp;ge och sjukgymnastik.
Be- g&amp;r prospekt 1 Br unkebergsg.
9, Sthlm.
BARNMORSKAN, fröken Ester Beck­ man, adr.
Skara, åtager sig efter öf- verenskommelse praktik i familjer.
Ref, på begäran.
ELISABETH ÖSTMAN-SUNDSTRAND, Riks 20 35.
Stockholm, Klarabergsgatan 40, 5 tr., hiss.
Allm.
Tel. 93 02.
Ingeniör-Akademi «iiisimr a. o.
u stses Mélanogéne, för Maskin- och Elektro-Ingeniörer, Byggnadsingenjörer, .LancLt- mätare och Arkitekter.
— (Jär nbetongsbyggnad och Kulturteknik:).
Nya laboratorier.
Diquemare — färgar hår, skägg och ögonbryn — håller färgen i månader.
Pris kr.
4.50.
Endast i Franska Parfymmagasinef, Osvikligt botemedel mot EKSEM, finnar, revormar m. m. bepröfvadt se­ dan 50 år tillbaka.
Absobit tillförlit­ ligt.
22-årig eksem har botat 1 - Ingen humbugsmtsdicin.
Pris 2: — pr burk.
2 burkar franko.
Förskottslik vid eller postförskott.
O. V. Olsson, Fränsta.
Kungl.
Hoflev., 21 Drottningg.
21, Sthlm.
^ A * - 1 Det berömda Besvärande hårväxt borttages bäst genom Mc Millan tit Arthurs, London, EPILATOIRE.
Dépôt hos A. W. NORDING-, Biblioteksg.
11, Drottningg.
63, Sthlm.
Mot grått hår.
Bada fullt tillförlitliga oskadliga me­ del som återgifver hår och skägg dess ursprungliga färg.
Pris 5.50 - f- p orto.
Endast i Fanny Gelins Parfym magasin, B M clmtorgsg., Sthlm.
Kungl.
ho£L.
(1 tim. järnvägsresa fr. Stockholm) börjar sin andra kurs d.
5 sept.
1913.
Praktisk o. teoretisk undervisning i husl.
ekonomi o. kvinnlig slöjd.
Prosp.
o. ref. på be­ gäran.
Elvan Söderlund, exam.
Skolkökslärarinna, Stugsund.
Elin Hul- tanbarg, exam.
Slöjdlärarinna, Borgholm.
Spiit- o. HiÉUan Fleurie KSSål bale, slakt, huslig ekonomi.
Glade hemlif.
Prospekt på begäran.
Rosa Lönnias, Fleurie, Linköping.
Elisabeth Östman är de svenska hemmens kokbok.
På mindre än 2 år har den uigått i öfver 25,000 ex. Pris Kr.
5.50 inb.
Enskilda i dagligt • bruk förlä­ nar sam­ metsmjuk smidig och vacker hy, gör hals och händer hvita oc h mjuka, v Dess milda crêmelik- nande löd- der utgör en verklig balsam för huden.
Pris 60 öre.
» I »? *: * » *!: *!
Styrmansgatan 22 24, Stockholm.
Samskola.
Studentexamen tages på 2 år av dem, som avlagt realskolexamen eller äga motsvarande kunskaper.
Realskolexamen på l Vs à ' 2 år av dem, som genomgått folkskola.
Ingen inträdesprövning.
Begär prospekt; Styrelsen.
Västra Trädgårdsgatan 19, Stockholm säljes 1 tuber à 30 öre hos H errar Speceri-, Färg- och Parfymhandlande m. fl.
samt â Apoteken.
hvilken år 1881 gru ndades af Fröken Hedda Cronius, fortsätter sin verksamhet i samma anda och efter samma plan som under alla föregående år.
Skolan afser att meddela bildade flickor undervisning och öfning i enklare och finare matlagning, b åkning, syltning och inläggning af grönsaker, finstrykning samt öfriga inom ett hushåll förekommande göromål, för att sålunda., sätta dem i stand att på ett praktiskt sätt förestå egna eller andras hem.
Äfven med­ delas en kortare kurs i Födoämneslära och Hälsovårdslära.
Skolan har varit besökt af två tusen niohundra tjugufem (2,925) elever.
Hvarje kurs omfattar 4 eller 4 Vs månader.
Elever mottagas äfven på kortare tid.
Ny kurs börjar den 1 nästkommande augusti.
Prospekt och vidare upplys­ ningar meddelas af Fröken Berta Erlandsson, 19 Västra Trädgårdsgatan, Stockholm.
HVETE- &amp; RAfi- F andar 20,900,000 kronor, Stockholmskontor: Arsenalsgai.
g, Filialer: i Södermalmstorg 8. '
(Sture^atan 32.
MJÖLER Deposition) ^ 11 oi Kapitalräkning $ H " |2 |® Sparkassa 4- °| 0 Fondaf delning.
bleker på 4 nätter hals, armar och byst.
_ Pris 5 kr., till landsorten mot postförskott.
Försändes diskret.
Bruks­ anvisning medföljer.
M a r i a E n q ui s t.
E x a m, s j u k g y m n.
Institut för skönhets vård.
Biblioteksg.
6 — 8, Stockholm.
Tel. Allm.
226 62.
Riks Norr 390.
Annonsera i IdunS Kassafack Erkändt bästa och på­ Karla vägen 1 A, Stockholm, börjar sin ll:e termin för bildade unga flickor den 15 sept.
1913.
Under­ visning i finare och enklare matlagning,.
b åkning, konservering och in­ läggningar af frukt, grönsaker och köttj sjukmatlagning, uppköp, födo­ ämneslära, hushållets ekonomi m. m.
Olika kurser.
Examinerade lärar­ innor.
Förbereder inträde till lärarinnekurser i huslig ekonomi.
Pro­ spekt, ref. och närmare upplysningar på begäran.
ELSA PHILIP, Stockholm, Karlavägen 1 A, 3 tr. Tel. Ö.
1810. litligaste mjöler under denna säsong.
Wilhelmssons Boktr.
A.-B., Sthlm
