# ID: svediakorp-per2056
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1913
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 29,847
# sentences: 2,278
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek.
Alla tryckta texter är OCR- tolkade till maskinläsbar text.
Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet.
Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bil- der för att avgöra vad som är riktigt.
This work has been digitized at Gothenburg University Library.
All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text.
This means that you can search and copy text from the document.
Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the images to deter- mine what is correct.
N:R 23 fl375) A.
26:TE Å RG.
VANLIGA UPPLÅGAN.
ILLCJSTREPAD LOSNUMMERPRIS: 12 ORE.
TIDNING FOR-KVIN NAN OCM• HEMMETI 1 FR1THI0F HELL BERG HUFVUDREDAKTOR OCH ANSV.
UTGIFVARE: SÖNDAGEN DEN ö JUNI 1913.
JOHAN NORDLING.
BITR.
REDAKTOR: ERNST HÖGMAN.
RED.-SEKRETERARE: ELIN WAGNER.
Vår första kvinnliga advokat.
Jur. kand.
Märta Björnbom inför domarbordet.
DUNS ALLRA FÖRSTA ÅRGÅNG INNEHÅLLER EN artikel, som börjar så här: " En qv inn a läkare! "
Och så följer en skildring af Sveriges första kvinnliga me­ dicine licentiat, Karolina Widerström, där författaren, som är Ave, särskildt lägger sig vinn om att undan- rödja möjliga fördomar med afseende på doktor Widerströms upp­ trädande och utseende, bedyrar a tt hon är så kvinnlig m an kan ön­ ska o. s. v. O ch jämnt 25 å r senare, i sa mma vecka, då doktor Wi­ derström med anledning af jubileet uppvaktas af sina kvinnliga kamrater, som under dessa år hunnit blifva en talrik och fram­ gångsrik kår, handlägger Sveriges första kvinnliga advokat sitt första mål vid Stockholms rådsturätt.
Vi acc eptera för hennes räk­ ning förebudet och märka oss den 29 maj 1938!
Tiderna ha dock förändrats åtskilligt, sedan den första kvinnliga läkaren drog uppmärksamheten till sig.
Den första reflexion man nu gör, när man hör talas om att jur. kan d. Märta Björnbom slagit in på advokatbanan är: tänk, att ingen kvinna har ägnat sig åt det yrket förr!
Ingen tror nu längre, att de erforderliga studierna skulle utgöra något hinder för en kvinna att bli a dvokat, och man tycker det är så naturligt att kvinnorna, framför allt på familjerät­ tens område, som advokater ha en uppgift at t fylla.
I Fran krike h a ju de k vinnliga advokaterna gjort succès, medan i En gland fö rbudet atf bli a dvokat gjorde en suffrage!!
af Christabel Pankhurst, Fröken Märta Björnbom är stockholmska, närmare bestämdt sö­ derflicka.
Sina studier har hon bedrifvit vid Stockholms högskola där hon och ett par kvinnliga kamrater bildat ett litet studielag för sig.
Den ena af dessa kamrater har i d agarna tagit examen och ämnar likaledes slå sig på advokatyrket.
Nu, n är de hunnit så långt, våga de nog tala om, att de känt sig en smula ensamma bland sina man­ liga kamrater, som till e n början aldrig ville tr o att de menade all­ var, att de verkligen tänkte ta examen.
Men tack vare ihärdighet och professorernas uppmuntran har det gått bra.
Opinionen bland kamraterna torde också ha ändrat sig till f örmån för kvin­ norna sedan de vid de offentliga tentamina själfva fingo döma om hvad de gingo för.
Många vägar stå icke öppna för den kvinnliga juris kandidaten.
Hon kan, enligt grundlagen, bli professor, ehuru denna grundlag ännu är, som vi veta, en död bokstaf, men väljer hon icke att fortsätta studierna, så står det henne endast åter att bli advokat.
Hon kommer då från studierna in i d et praktiska lif- vet, ställes inför dess svåraste konflikter, hvilka hon nu sk all hjälpa till a tt lösa med stöd af sitt vetande.
En dag uppe på Stockholms rådsturätts första afdelning ger oss en god öfverblick af den nya kvinnliga advokatens arbetsfält, där­ est hon ägnar sig åt familjerätten.
Det är en dag, s om alla andra dagar.
Klockan är tio.
Parterna i m ålen anlända och slå sig ner i väntrummet, eller de sno sig om hvarandra sa oroligt, som om några af de band, som fordom knutit dem samman, ännu snärjde dem.
Vittnena, beskäftiga, sprickfärdiga af ifver, hälsa på hvar­ andra, kasta sig genast in i resonemang.
En utomstående kan inte undgå att höra att " Pettersson alltid varit så tålig fast det kunde då hvem som helst se att inte frun var riktig ", ja, tvingas nästan att ta parti i f rågan huruvida " flickungen " kan sägas vara lik svaranden i ett visst mål, trots d et att den påstådde fadern är rödhårig.
" Är h an rödhårig! "
— " Det var då märkvärdigt, är han inte r ö d h å- A. Blomberg foto.
r i g!
o. s. v. Advokaterna komma, leta reda på sina klienter, in struera dem, ge dem upplys­ ningar: " ja, kära fröken, det är mycket trå­ kigt, men stämningsmannen har inte kunnat anträffa mannen.
Han har aldrig varit på trakten, han har ljugit för er, ni får försöka ta reda på hvart han kan ha tagit v ägen ".
— " Ja, " säger flickan.
Nå, en af advokaterna i dag är alltså en kvinna.
Är hon här?
— Nej, inte än nu.
— Jo, där kommer hon.
Hon har icke någon port­ följ m ed handlingar, som alla de andra, hon bär blott en elegant och helt feminin hand­ väska oc ' h i handen har hon ett enda pap­ per, sin fullmakt att uppträda som ombud för svaranden i ett skilsmässomål.
Det är långt innan hennes mål kommer före, men hon tar plats i sessionssalen och följer med spändt intresse rättvisans handhafvare i uiöfvandet af deras verksamhet.
Det är arrangerade skilsmässor, hvilka gå som ett urverk, andra där visserligen önskan att skiljas är lika hjärtlig, men där det hakar sig på grund af ekonomiska förhållanden.
Så komma vittne­ na, och inför parternas och åhörarnas öron blottas husliga interiörer af det ömtåligaste slag.
Korsförhöret bringar i d agen omstän­ digheter om vittnenas förhållande till par­ terna, hvilka väcka allmän rörelse, eller också motsäga vittnena hvarandra, och det hela synes väl värdt att öfva sin skarpsin­ nighet på både för manliga och kvinnliga advokater.
Eller det är barnuppfostrings- mål.
Mannen nekar till fa derskapet, brefven komma fram, h an söker bortförklara dem, de äro också gärna affattade i sväfvande orda­ lag.
" Hvarför har ni då lofvat flickan pen­ ningar? "
— " Det var bara ett lån. "
— " Nej, dom fick jag, " s äger flickan, och hon spän­ ner ögonen i ho nom, men han ser rakt fram.
En ung man har kommit så långt som fram till e dgång, han lägger fingrarna på den väl­ diga uppslagna bibeln.
" Tänk på hvad du gör! "
säger flickan.
Och hon betraktar honom med ögon som vidgas af förvåning och för­ färan, medan han helt lugnt e ftersäger eden: " Så sant mig G ud hjälpe till lif och själ ".
Utslaget läses upp, svaranden har friat sig genom ed, modern får ingenting, barnet får ingenting, han svänger om på klacken och går.
Rätten ser allvarlig ut, åhörarna hviska, man känner sig beklämd.
En annan gång äro kanske sympatierna på mannens sida, utslagen fällas så snabbt, när man intet an­ svar har.
Så kommer det stora ögonblicket, men det ä r mycket kort och erbjuder intet af sensa­ tion, för den som icke ser det i d ess samman­ hang med kvinnornas kamp för nya arbets­ områden.
Advokat Björnbom träder med största yttre lugn åtminstone fram till d omar­ bordet samtidigt med kärandens advokat.
Bägge lämna sina fullmakter, rådmannen tittar upp öfver papperets kant och ger den nya advokaten en liten blick, inn an h an upp­ repar hennes namn.
Men s om käranden icke anmält vittnena i förväg, förvisas målet till sist i raden, och det blir timmar af vä ntan ooh många öden afgjorda, innan det åter kommer upp.
Något tillfälle att visa sig på styfva linan ha r icke d etta enkla skilsmässomål gif- vit och det var heller icke meningen.
Det är bara att en gång skall vara den första.
Tar hon nu plats på ett advokatkontor, så får hon antagligen ofta anledning att vandra till första afdelningen och blir vä l snart så van som någon.
En af de mest intresserade af dagens till­ dragelse är en ung dam, som rör sig mycket vant här uppe med sin portfölj un der armen.
Prenumerationspris: i n n i Q i r o n • Vanl.
i upplagan: Helt år Halft år Kvartal Lösn:r •IIIIIIIIIII Kr.
» » » 6.50 3.50 1.75 0.12 •••••• (••••••I Gullregn.
DAR STÅR ETT EN ANDRA RIKSDAGEN I ordningen under treårsperioden mellan andra-kammarvalen har anseendet som den arbetsam­ maste och resultatrikaste.
Vid den första riksdagen efter ett nyval till un­ derhuset går det åt en del tid för de nya krafterna att bli va rma i k läderna, de be- höfva pröfvas för att komma på möjligast lämplig plats vid det omfattande och mång­ skiftande arbetet.
Mer än någonsin är det omöjligt för en riksdagsman att behärska eller ens nödtorftigt sätta sig in i alla d e frå­ gor, han skall vara med om att handlägga.
Han måste lita på ledarne, utskotitsledamö- terna inom sitt parti, och svära på magis­ terns ord beträffande en stor mängd frågor samt för öfrigt, d ärest han själf hör till de mera betrodde, koncentrera sina egna kraf­ ter på utskottsarbetet eller, om han är en sådan, som folket är mest, på de ärenden, som intressera honom s peciellt och som han har de bästa förutsättningarna att förstå.
Specialiseringen blir allt mer e tt faktum äf- ven på detta område; en och annan bekla­ gar den väl, men mången önskar den ytter­ ligare pointerad för att slippa uttänjda of- fentliqa debatter och nå än raskare arbets­ takt.
Under den tredje riksdagen i perioden bruka de nära förestående valen fresta till en del partipolitiska rabaldernummer, som någon gång kunna vara välgörande för att klarera linjerna, men som vanligen inverka menligt på det sakliga arbetet.
För en icke-parlamentariker, som gärna ville betrakta riksdagsfrågorna personsub- jektivt och icke partisubjektivt och som ser med sympati på vilden och hans subjektiva objektivitet, om orden tillåtas, brukar tre­ årsperiodens andra riksdag erbjuda det upp­ byggligaste skådespel.
Man kan väl också säga att det nu n yss afslutade riksmötet f at­ tat några af sina viktigaste beslut o beroende af partijalusier, men proporiionalismen har fört det med sig, att partigränserna äro skar­ pare än förr, och för vildesynpunkterna har det i stort sedt varit föga rum, där icke re­ sultatet varit klart på förhand.
I afseende på arbetets intensitet så väl som fart slår måhända 1913 år s riksdag re­ kord.
Jag kan ännu icke framlägga några exakta siffror, men när sådana föreligga, tror jag, de skola visa, att årets riksdag be­ handlat fler ärenden än någon föregående, och antagligen befinner sig det positiva re­ sultatet, kvantitativt sedt åtminstone, vid maximum.
Den arbetstakt, som den första Staaffska ministären inledde, fortsattes af den Lind­ manska, och den har sannerligen icke gått i ritardando under nuvarande regering.
Till årets riksdag hade också kabinettet Staaff för första gången haft hela den tid, som förflyter mellan två riksdagar, till sitt förfogande för att utarbeta de kungliga pro­ positionerna, som naturligtvis pålagt riksda­ gen den största arbetsbördan, och att tiden har tagits i akt, kan ingen förneka.
Kom­ mitté- och sakkunnigeinstitutionerna ha ock­ så tillväxt i enligt mångas åsikt oroväckande grad, men detta har sin naturliga orsak i att departementalreformen ännu icke är genom­ förd.
Den fråga, som blifvif kallad den största under denna riksdag — d en stora försvars- GYLLNE TRÄD 1 parken i härlig sommartid med hängen, lutande mot marken, dem vinden vaggar blid.
I solen dårande de skina, de likna drömmar, veka, fina.
Jag ser, blir varm därvid.
Jag minns ett träd vid barndomshuset, det stod vid snöhvit knut, det lyste grant i sommarljuset, när ändtligt det slog ut.
Som pys jag stirrade på glansen, det var som om jag mistat sansen, extasen tog ej slut.
Till gull jag trådde — ej till pengar, de finna inte nåd hos barn, men gull i känslosträngar, i tankens fina tråd, i ordens väfnad, skimmerrik, i sång och klingande musik, i stort och glansfullt dåd.
Jag drömde vackert, jag, vid prakten, jag var en gosse blott, jag visste ej, att ondt tar makten och slår ihjäl allt godt.
På renhet trodde jag i sinne, på karaktärens gull därinne — en annan tro jag fått.
Jag bländades af trädet länge, så vissnade det ner.
Mot jord föll hänge efter hänge, till slut fanns blad ej mer.
På knä jag föll, jag grät i vånda, att ej mitt träd jag hett såg slånda, min sorg jag ännu ser.
Nu sitter vuxen jag i parken vid gyllne rikedom, och vinden rister blad till marken, tills hvarje gren blir tom.
Jag våndas ej, jag vill ej gråta.
Hvad skulle väl min klagan båta?
Allt lif förgås som blom.
FREDRIK NYCANDER.
I fem år har hon biträdt sin far som har ad­ vokatbyrå och så småningom utan att äga examina satt sig in i arbetet.
Hon biträder sina klienter inför rätten vid vittnesförhör, men ombud har hon a ldrig varit.
Hon är mycket glad åt att ha fått en examinerad kamrat här uppe och mycket förhoppnings­ full för framtiden.
Det enda bekymret är, att erfarenheten lärt henne att klienterna gärna vilja h a en gammal advokat.
Ju äl dre ju bättre, tro de, och fröken Björnbom ser ju så ung ut.
Men fröken Björnbom själf har inga bekymmer för sin ålder.
" Jag tänkte hvila mig i sommar, " säger hon, " men det slår jag ur hågen, jag bör jar genast. "
E. W. i | (| anS Byrå #.
Expedition, Praktupplagan i PmUrtinnlncfian « Helt år Halft år Kvartal Lösn:r En återblick på årets riksdag.
Kr.
8.- 4.25 • 2.25 » 0.15 _.
.
. "
„ ...
.f _ Annonspris: 45.
I .... » ... _.
.,.
.
* *.
Expeditionen: Riks 16 46.
Allm.
6147.
Redaktionen: Riks 16 46.
Allm.
98 03.
Kl. 9-6.
Kl. 10-4.
Annonskontoret: Riks 16 46.
Allm.
6147.
Red.
Nordling: Riks 86 60.
Allm.
4 02.
Kl. 9-6.
Kl. 11-1.
Verkst.
direktören kl. 11 — 1.
Riks 86 59.
Allm.
43 04.
BBBBBBBIB1BB 374 - Pr millimeter enkel spalt i 25 öre efter text.
30 öre å textsida.
20 ° / o f örhöjning å sär­ skild begärd plats.
• B I B I B B B B B B B B B B B B B B • • • • • • • Utländska annonser de- biteras 30 öre med 20 ° / o förhöjning å särskild be- gärd plats.
BIIBIBBBBBI I - ";
frågan står tyvärr ännu vid " status " från i fjol — är folkpensioneringen, som efter trettio års ventilering genomfördes med öf- verväldigande majoritet i båda kamrarna men också med skarp opposition från en mi- noritef inom alla de tre partierna, särskildt från högern och liberalerna.
I sa mmanhang med denna frågas lösning har det nya äm­ betsverket pensionsstyrelsen inrättats, ehuru det från början varit mångas mening, att den i fjol tillkomna socialstyrelsen skulle fungera äfven som centralorgan för ålderdoms- ooh invaliditetsförsäkringen.
För vår folkskola skall 1913 s tå som ett märkesår genom skapandet af folkskoleöf- verstyrelsen såväl som genom ombildningen af folkskoleseminarierna i syfte att ge folk- skollärarne en mindre ensidig och mindre ytlig bildning.
Nykterhetsvännerna ha i år sett ett gam­ malt önskemål förverkligad!
genom bortta­ gandet af de kommunala institutionernas be­ roende af rusdrycksmedlen.
Det torrlagda Säter behöfver numera inte vara så afund- sjukt, ifall det varit det, på Hedemora för den senare stadens intäkter på där idkad sprit- försäljning.
Staten tar hand om alla inkom­ ster på spriten men ersätter tills vi dare kom­ munerna för minskningen på kreditsidan, och för att motverka att staten i sin tur blir allt­ för beroende ' ha föreskrifvits vissa gränser för spritmedlens användning i riksbudgeten.
Regeringens prestige fick e n svårare knäck genom sockertullsfrågan och dess utgång — äfven inom sitt eget parti — men finansmi­ nistern synes i gengäld ha stärkt sina aktier hos alla partier vid öfverenskommelsen med Grängesbergsbolaget om ökad malmexport, också ett af årets mest vidtutseende ekono­ miska resultat.
Men många viktiga frågor ' ha också fal­ lit.
De förfaftningsärenden som varit uppe — kvinnans rösträtt ligger, hvad statsmak­ terna angår, i sa mma läge, där den föll i fjol — ha i a llmänhet rönt motstånd från högern, som i första kammaren ännu är nog stark att förkasta dem.
Bolagsrösträtten står kvar, och propositionen om åkarpslagens borttagande är afslagen än en gång, liksom det stora expropriationsförslaget.
Om dessa frågor " fallit framåt ", det får framtiden utvisa.
Att hoppas på att högern skall byta om skinn till nästa riksdag, torde vara förmätet.
Den har nu funnit s ig — oc h funnit sig i det stora hela rätt väl — i den hittills ovanliga situationen att vara opposi­ tionsparti.
Högern vet, att den i al la händel­ ser inga möjligheter har att störta vänstersty- ret under nuvarande andrakammarperiod, och måhända kommer den att gå fram till nästa val med ett vida mindre sväfvande och vida kraftigare högerfärgadt program i den kanske icke så oriktiga föreställnin­ gen, att partiet skall vinna mer med renare färger och klarare linjer.
KNUT BA RR.
" Svenska dopnamn och släktnamn " heter en i dagarna på Wahlström &amp; Widstrands förlag, Stockholm utgifven nyttig liten uppslags­ bok, som säkerligen skall mottagas med till­ fredsställelse i många unga och gamla hem, där den icke oviktiga namnfrågan på ett eller an­ nat vis är aktuell.
F R Å N MI N F Ö N S T E R S M Y G.
För Idun af ANNIE ÅKERHIELM.
Några ord om vreden.
OR ETT PAR DAR SEDAN BE- sökte jag ett möte, vid hvilket diskuterades stadgar för en un­ der bildning varande scoutför­ ening.
Bland dessa stadgar fanns en, som fordrar att de unga skulle för­ binda sig att icke begagna svordomar.
Jag föreslog — visserligen icke offentligt, utan privat för ett par af mötesdeltagarne — att ordet " icke " skulle utbytas mot orden " en­ dast i nödfall ".
Förslaget väckte — d et be­ höfver jag icke säga — ing en som helst an­ klang; ej heller b ehöfver jag s äga att jag in­ galunda väntat någon sådan.
Ty det svenska lynnet förstår icke, a tt i et t sådant hänseende nödfall kan föreligga.
Det har funnits en tid, då svordomarna ut­ gjorde en snart sagdt oumbärlig beståndsdel af männens dagliga tal; nutidssmaken för­ dömer detta bruk som rått, och det med full rätt.
Kraftordet i sig är enligt modern svensk uppfattning rått, och däri måste vi instämma, så vidt det gäller ett ofta uppre­ pad!
bruk däraf.
Missuppfattningen tigger i att det alltid, under alla tänkbara omstän­ digheter, skulle vara lika rått.
Jag uppfångade en gång — det är länge sedan — e tt par ord ur tvenne hamnarbeta­ res samtal.
De lydde så: " Jag kom nu och satte mig vid bordet; där sutto redan fyra andra dj — r, men dem kände jag inte ".
Den mannen begagnade ordet i alldeles samma bemärkelse som ordet person; ett begrepp hvari han utan vidare inneslöt sig själf.
Detta bruk af kraftordet vittnar om ett stort sinnets förråande — o ch förslöande.
Ty hvad skall han gripa till inför d e utomordent­ liga fallen?
Ordet ihar ing en dömande kraft, är ingen förolämpning, när han i dagligt tal därmed benämner sig själf och sina kamra­ ter.
Om däremot en människa en gång i lifvei blir stä lld inför en nedrighet, en känslolöshet, som öfvergår den mänskliga lumpenhetens mått, och ur djupet af sin förbittring slungar mot vedersakaren — si n eller andras — or­ det " djäfvul! "
s å vidhåller jag att detta i c k e är rått, utan fullt riktigt och berättigad !.
Obs.!
Jag kan icke i detla fall, som i de!
förra, utskrifva ordet med två bokstäfver och ett streck.
Just detta betecknar skillnaden.
Ty i d en senare användningen är ordet mät- tadt med patos, från hvilket det icke kan skiljas utan att förlora sin karaktär.
Men ett tillfälle som det åsyftade inträffar måhända blott en gång i hvar tionde människas lif.
Jag har tänkt på, om en mor, hvars barn dött af arsenikförgiftning, skulle vara berättigad att slunga detta ord mot en zinkhvitisimpor- tör, och kommit till e tt nekande resultat.
En människa kan göra en djäfvuls gärning — som importen af det giftiga zinkhvittet utan tvifvel är — och ändå icke, moraliskt sedt, vara en sådan.
Ty den rent mänskliga lum­ penhetens räckvidd är stor, ja, hart när ofattbar.
Men finner hon, att han med be- rådt mod tagit hundratals små barns död och fördärf med i räkningen och funnit dem väga lätt mot hans egen vinning, då har hon rätt att kalla honom för hvad han är.
— Hä r­ till vill jag dock foga den anmärkningen, att det gifves omständigheter, då en djäfvul är näsfan mera sympatisk än hvad Viktor Ryd­ berg mer drastiskt än skönt plägade kalla " en till Kr.
8.50 p er styck är väl billigt?
Sänd Eder fläckiga nedsmutsade öfverrock för kemisk tvätt och prässning till Orgryte Kemiska Tvätt- 8 » Färgeri A.-B., Göteborg och Ni blir förvå- nad öfver det goda resultatet.
Det är ej likgiltigt, till hvilken affär Ni vänder Eder, ty det är stor skillnad på kemisk tvätt och — ke misk tvätt.
ÖFVERROCKAR jj l lump ".
Ty det ligger dock något i att taga det moraliska ansvaret på sig, ä fven för den största ogärning i v ärlden, som mer än upp­ väger lumpens blundande okunnighet om sin egen gärnings halt.
Förmodligen komma icke läsarne att god­ känna hela detta resonemang.
Ty det ligger så fjärran från det svenska lynnet att tänka sig, att vreden kan berättiga ett ord eller en handling, att det tvärtom icke kan se nå­ got berättigande för vreden själf.
För sven­ sken är vreden detsamma som ilska och harm detsamma som trätlystnad; och hade icke en så oåtkomlig auktoritet stått i v ägen skulle den svenske läsaren kallat de gam­ maltestamentliga profeterna ovettiga och ohyfsade och ansett att Kristus bar sig högst löjeväckande och taktlöst åt, när han utdref månglarne ur templet.
Ty svensken är själf oförmögen att känna vrede; e j heller har han den andliga kraft, som erfordras till moralis k indignation.
Denna anomali draperar han i vackra ord om kristligt sinnelag och glöm­ ska och förlåtelse.
Förlåtelse är ett högt och vackert, ett öf- vermänskligt begrepp.
Det har sin grund i öfvertygelsen om alltets gudomliga enhet, om en metafysisk syntes, i hvilk en de timliga differenserna lösas.
Den som i de n lefvande öfvertygelsen om en sådan enhet — man må definiera den hur man vill — bekämpar sin vrede och tvingar sin moraliska harm och afsky att uppgå i syntes en, gör en af.
de hög­ sta moraliska gärningar som kunna tänkas.
Men att förlåta därför att man inie längre orkar vara ond, därför att vreden är obe­ kväm och ogemytlig ooh därför att vi ej vilja gå miste om en treflig afton och en extra halfbutelj punsch i dens sällskap, som skändat vår ära och sköflat vår lycka, däri ser jag för min del icke den ringaste morali­ ska förtjänst.
Men detta är den art af förlå­ telse som är gängse bland oss.
Och därför florera också bland oss trätan, ilskan, ovet- tef, äreskändandet, bakdanteriet, alla dessa den renande vredens smutsiga substitut, i e n grad som knappast vore tänkbar hos något annat folk.
Det vare långt från mig att för­ neka att vi svenskar genom åtskilliga egen­ skaper höja oss öfver sydligare nationer.
Men förmågan af rättmätig vrede, den vrede af hvilken moralisk harm är en oskiljaktlig beståndsdel, den har sydlänningen före oss.
I A ndré Bellessorts nyligen öfversatta bok om Sverige finnes en märklig passus.
Den gäller Gösta Berlings saga, hvilken förfat­ taren i öfrig t ägnar en beundran, som ej läm­ nar den ifrigaste Lagerlöfsbeundrare något öfrigt att önska.
Men skillnaden i lifsupp- fattning tvingar honom till en invändning.
" Hos alla dessa män, " säger han, " officerare, adelsmän, brukspatroner, romanhjältar, söker jag förgäfves efter deras fruktansvärda värjor.
De ha endast knytnäfvar, bondska knyfnäfvar, som de fräna på kolare och med hvilka de hota kvinnor, men som de genast stoppa i byxfickan, så snart en kvinna står emellan dem.
Jag har mer än en gång diskuterat denna sak med svenskar; vi lyckas aldrig förstå hvarandra.
Vår duell, Rodrigues, don Sanchos, d ' Àrfagnans, Cyranos duell tyckes dem vara ett lika dumt som rått bruk.
De förstå inte att man endast förlåter en man hans excentricitet och våldsamhet i sam ma mån som han utstått faror för deras skull.
De värsta öfverträdelser af samhällets bud eller se­ delagen lyftas på ett högre plan om man för de­ ras skull m åste se döden stadigt i ögonen.
Schil­ lers röfvare riskerade åtminstone att bli hängda.
S KLIPPAN.
jj ^ Modernaste Finpappersbruk.
jj - 375 - S-paetalttåav i Finawe Post-, Sbwlf-, Kopia- och Trycftpappei * samt Kaftong• lduns uxtpaoper til lverkas af Kl ippan.
Kavaljererna på EkebY dricka, äta, öfverlasia sig misshandla kvinnor, enlevera flickor, m en de riskera aldrig något utom hufvudvärk och kväljningar.
— — F ör att betjäna mig af ett ord af Barrés, vi h a ej samarbetat på samma heders­ begrepp.
Det är däri man kan mäta hela skillna­ den mellan de n franska och den svenska romanti­ ken.
— " För min del är det här fransmannen jag förstår, icke svensken.
Väl vet jag att du­ ellen i hans hemland missbrukats nästan lika mycket som hos oss svordomen.
Det ena som det andra skulle sparas för lifvets ut om­ ordentligaste fillfällen.
Missbrukas måste alla mänskliga institutioner och företeelser i kraft af människans n atur; men de ha rätt att bli b edömda ej blott efter sitt missbruk utan efter sitt rätta bruk och sin idé.
Vi ha ty­ värr en förkastlig benägenhet att bedöma allt hvad vi ogilla en dast efter d ess missbruk, och allt hvad vi gilla enbart efter dess idé.
Visst är, att äfven i ett lan d där duellen miss­ brukas, skulle icke förnärmelser af alla slag, i skrift och tal, kunna brukas så tanklöst som hos oss, jag skulle vilja säga, med denna afsiktslöshet, som är mer förolämpande än förolämpningen själf.
För att vi skola kunna känna vår egen och andras heder som en realitet, en ägodel dyrbarare än själfva lifvet, måste den dystra blodsdomen stå i vårt medvetandes bakgrund som he­ derns ultima ra tio.
Vi berömm a oss omåttligt af vår försonlig- het, vå r " fördomsfrihet ", och isynnerhet där- af att de mest förbittrade politiska motstån­ dare i privailifvet äro de bästa vänner och sällskapsbröder.
Mig s ynes de därvid ej olika skådespelare, som inne på scenen mörda hvarandra och sedan gå ut tillsammans och supera.
Det vill sä ga att hvad de yttrade på talarstolen eller i tidningarnas ledarspalter var mer eller mindre komedi, fraser talade för galleriet.
Man bör ha respekt för mot­ ståndarens ärliga öfvertygelse, heter det.
Det är e n sak; att trifvas i h ans sällskap är en annan.
Jag har all respekt för Torquema- das ärliga öfvertygelse och Ludvig XI:s poli ­ tiska insikt, och dock skulle jag icke vilja supera med någon af dem.
Det må vara sorgligt, men ä r sant; alltför skarpt motsatta världsåskådningar måste, om de äro ärligt menade, personligen skilja sina bärare åt.
Äfven här känner jag mig bland mina landsmän så ensam om min åsikt, att jag drifves att framlägga en främlings utsago.
I Artur Schnitzlers roman " Vägen ut till lifvet ", framför han en deputerad som nedlägger sitt mandat på grund af demoralisationen inom kammaren och anför som prof, att efter en debatt, hvari han blifvit häftigt angripen, en af hans hätskaste motståndare kommer till honom ute i byffén och-vill dricka med ho­ nom.
Nå, hvar och en har sin smak.
Svensken trifs med sin försonlighet och sin " respekt för motståndarnas öfvertygelse ", som han mån­ gen gång drifver nästan till för nekelse af sin egen.
Det är när handlingens ögonblick i nationens politiska utvecklingshistoria in­ träffar, som den smaken hamnar sig.
Ty hvad man skämtar öfver mellan skål och vägg — och skämtas om striden måste det ju, när antagonister glamma tillsammans — det känner man, säga hvad man vill, icke på allvar, och det man icke känner på allvar, det är ingen jordmån för handling.
De mest glödande ord kunna ha sitt ursprung ur kall beräkning, men handling måste bäras af känsla eller falla till marken.
I väntan på döden.
Å TYST!
TALA SAKTA!
Så står det på korridorväg­ garna i det stora hvita sjukhuset, där mödrar gå och vänta och där ständig o ro råder.
Ej en dag eller natt utan att en stackars kvinna ligger och kämpar i själsångest, ej en dag eller natt utan att ett litet barn kommer till värl­ den under ve och vånda.
Det stora, hvita huset, som har sett så mycken sorg och glädje, och där ständig oro råder.
— Gå tyst!
Tala sakta!
Ofversyster sitter vid skrifbordet längst bort i korridoren och ser så allvarlig ut.
Det har alldeles nyss kommit en ny, — en ung mor, själf nästan bara ett barn, och denna gång gäller det lifvet.
Hon vet det också själf.
Doktorn har sagt henne det för­ färliga och skrämmande ordet, och hon vet mer än väl hvad det betyder.
— Agghvifa, ägghvita!
Detta, som hon hade varit s å rädd för och så ängsligt sökt akta sig för.
Men hur hade det också kunnat komma så hastigt.
Den unga modern har berättat det för doktorn, och han har sedan sagt det till syster.
— Ett s ådant oförstånd.
Och ofversyster skakar på hufvudet.
Of­ versyster är nog den som vet hvad denna sjukdom vill säga och kan döma i et t fall som detta.
Det är en lång, både glad och tung erfarenhet hon har bakom sig — 11 å r i oro och vaka.
Den unga modern hade en kväll, då hen­ nes man var borta, suttit uppe längre än vanligt.
Och så hade hon själf dragit fram den tunga symaskinen och satt sig att trampa och frampa.
Åh, det var så mycket, som återstod af de små, små plaggen, att hon riktigt måste skynda sig.
I bö rjan hade hon varit så noga, — ingenting kunde bli mjukt och fint n og för den lilla bar nkroppen, som skulle komma att bära dem; allt skulle sys fint och nätt för hand.
Långsamt och väl gick det.
Men nu hade ängslan kom­ mit, att hon inte skulle hinna få allt i ord­ ning, och så hade hon ändtligen beslutat sig för att använda maskinen.
Nu satt hon där och trampade och trampade.
Men hon hade inte någon riktig ro.
Gång på gång måste hon st anna hjulet m ed handen för att lyssna.
Kom han kanske?
Hon kände sig som en brottsling.
Han hade ju sa gt henne, att hon på inga villkor finge röra maskinen.
Men hon måste ju, måste ju — för att kunna hinna.
Hon måste skynda sig, innan han kom hem.
Och så trampade hon och tram­ pade — — — Och nu låg hon, stackars liten, här i det stora, hvita huset och var rädd för hvad som komma skulle.
Ofversyster satt och skref på hennes sjuktafla.
— B ara 22 år.
Och frisk och stark förut.
Och så skulle detta komma!
Syster Lilly gic k förbi.
— Hvad var temperaturen?
— 38, 3.
— Hur känner hon sig?
— Sorgsen.
Hon säger ingenting, bara ligger och ser ut ge nom fönstret.
Det är väl efter mannen.
— Ha n gick nyss.
— Syste r får vara snäll och se till henne i natt.
Någon ögonblicklig fara är det ju inte — ännu.
Det dröjer nog någon vecka.
— — Syster Lilly nickade och försvann ut i operationsrummet.
I korridorkorsningen försiggår något un­ derligt.
Ett sto rt bord står där med hvit duk och några krukbladväxter och äfven några höga glas med vårens glada blommor.
Därtill e n liten skål med vatten.
Dörrarna till de stora salarna äro vid­ öppna; alla, som kunna gå uppe, ha samlats ute i korridorerna, och de som ännu måste ligga, sträcka sig i sina sängar för att kunna se.
Det är endast de enskilda rummens dörrar som förbli stängda.
Kring bordet stå i en cirkel alla de unga och gamla sköterskorna, ljusklädda och med små nyfödda barn i långa, hvita dopkläd- ningar på sina armar, somliga till och med bärande två.
Ett par mödrar stå där också själfva med sina små.
Och midt i kretsen pastorn, hållande sina händer på barnens hufvud, två och två barn under hvar hand, — m edan han helt sakta läser: " Fader Vår som är i himmelen — " Det är så förväntansfullt tyst; endast då och då ett kvidande från något af barnen.
Men inne i en af de stora salarna ligger en kvinna och snyftar sakta.
Alla rundt om­ kring förstå hvad hon vill säga: — Åh, mitt lilla barn, hvarför fick jag inte behålla dig, hvarför fick inte också du vara med här i dag, ja, hva rför, hvarför?
Dörren till n:r nio, ett af de half-enskilda rummen, öppnas varligt.
En ung man kom­ mer ut, stannar, ser förströdd på den bed­ jande gruppen, tar sig som i s märta öfver pannan och suckar halfhögt: — Åh, hvad skall det väl bli med dig, du min lilla!
* Doktorn har blifvit allt oroligare för sm patient därinne på nian.
Ett tag såg det så lofvande ut, men nu h ar ägghvitan ökat igen, och ökar betänkligt för h varje dag, allt under det den oundvikliga stunden nalkas.
— Det får inte gå så här.
Vi måste gripa in.
Del kan inte hjälpas.
Då blir brådska och oro i korridorerna.
Systrar ila af och an med bindor och kärl.
Och öfver-syster sysslar därinne i opera­ tionsrummet.
Dörren till nian slås upp, gummihjulsvag­ nen rullar fram, sängen lyftes och glider iväg.
Hon ligger så liten o ch blek och rädd där i sä ngen.
Ar det nu de t skall ske?
Och hvad skall väl ske?
— Mod, mod!
Det är mannen, so m hviskar det, när vag­ nen rullar förbi.
Hon hinner blott trycka hans hand och fånga hans blick.
— Tack att du fanns här, säger hon.
Så skiljer dem dörren.
Korridoren ligger så tom och ödslig.
* Åh, hur timmarna snigla sig fram.
Inne på nian ligger åter den unga modern och vän­ tar och väntar.
Bredvid sängen sitter man­ nen och bara ser på sin hustru.
— Nu, nu, nu, dunka pulsarna hårdt i ho­ nom.
Men ännu är ingen fara, ännu är det en smula för tidigt.
Hon har fått en förkylning och är alldeles hes och kan knappast hviska hans namn.
Han håller hennes ena hand i s in; det är som vore han rädd att släppa den, om också blott en sekund.
— Ho ppas ingenting, har doktorn sagt.
Åh, det är grymt, de t är hårdt, det är ona­ turligt.
Han känner, hur tinningarna värka och ögonhålorna brinna.
Och snart kommer ju stunden, snart är han kanske — ensam.
Han känner som ville h ans hufvud sprängas isär och hans hjärta brista, och han har all FSr badens vård ocb ansiktets skönhet J. SIMON, PARIS.
Enda skftnhetsmedel som Icke irriterar huden.
Ï K. AIDERSOI - 376 - • «w w •• erhåller enhvar vid rekvi- silion min rikt illustrerade praklkatalog med ringmått, med tusentals iuvel-, guld- och silfverpjeser illu­ strerade i värden till miljontals kronor.
- -.
GRATIS KUNOL.
HOF1 UVELERARE.
JAKOBSTORG 1.
REGERINGS« !.
19-21.
möda att hålla gråten borta.
Nej, hon får ingenting märka, — han måste vara lugn för att ge henne mod.
Det måste gå lyckligt; han vill det, och då måste det ske.
Där sitter han nu och spänner sin vilja s å hårdt han kan och tänker bara på detta och söker ge henne all sin egen förtröstan och styrka, men utan ett ord, — bara genom vil­ jan.
Hon ligger med slutna ögon som i dvala och känner det så tryggt, att han sit­ ter där och håller hennes hand i sin.
Så har han suttit nästan orörlig i ett par timmar.
Rör han sig något, vaknar hon till, ser oroligt på honom och hviskar bedjande: — Gå inte ifrån mig.
Då smeker han henne bara helt lätt några tag öfver pannan, och hon faller snart åter i r o. Men helt plötsligt slår hon upp ögonen i vild å ngest och griper krampaktigt om hans hand.
— Åh hjälp mig, hjälp mig.
Nu kommer det, nu kommer det.
Åh, — å h — — Han ringer brådskande.
Ofversyster kom­ mer in.
Men då har smärtan redan gått förbi, och allt är lugnt igen.
Syster tar hennes hand, känner på pulsen, smeker henne vänligt.
— Så ja, ä r det lugnare nu?
Blif inte r ädd när det nu snart börjar igen.
Det måste så vara.
Desto fortare är det öfver.
— D esto fortare är det öfver — öfver — öfver — ri nger det i öron en på mannen, och han har svårt att inte b rista i gråt.
— Kanske öfver är detsamma som — slut.
Syster står på ena sidan om bädden och mannen sitter vid den andra.
Allt oftare och värre komma plågorna igen.
— Skr ik bara, säger ofversyster, det hjäl­ per till oc h det lättar.
— Jag kan ju inte, jag är så hes, hviskar den lilla, och hennes blick blir som ett döds- jagadt djurs, hjälplöst, förebrående och tig­ gande om misskund.
— Åh, jag står inte üt med mer, d et är som om jag skulle slitas i t vå hälfter, jag k an inte, kan inte — — Han håller så hårdt i hennes händer.
Ord har han inga, hvad skulle de för öfrigt båta till.
Han bara ser oafvändt på henne, och alla hennes plågor lider han om igen i sin nervspända själ.
Men inte en tår vågar han fälla, inte en snyftning vågar han ge.
Det enda han inte fullt mä ktar styra är de båda händerna, som darra och rycka, där de hålla i he nnes.
— Åh, Gunnar, du vet inte, — du vet inte, hur det känns.
Det är en sådan förfärlig ångest inom mig.
Åh, hvarför skall det vara så svårt.
Ack, om du bara kunde hjälpa mig, hjälp mig, hjälp mig — — Hennes hesa hviskning låter så slitande, hennes händer glida smekande öfver hans mjuka hår och energiska kinder, och hon drar honom plötsligt till sig.
— Åh, Gunnar, Gunnar, ack hvarför skall man få lida så.
Jag orkar inte mer.
Det är som skulle jag dö.
Jag är så trött.
Ack, om ändå bara min lilla finge lefva — — Då blir det för mycket för stora, gamla ofversyster, och hon vänder sig bort och går till fönstret och tar fram sin näsduk.
Doktorn har ju sa gt — antin gen modern el­ ler barnet, kanske båda.
Åh, det är så upp­ rörande, att det skall drabba just dessa två unga, den lilla v arelsen där i sä ngen och så han, den stillsamme, t yste mannen.
Timmarna bli så oändligt långa, men allt kortare och kortare hvilosfunderna mellan de ohyggliga kampminuterna.
Den unga modern kvider under ångestanfallen, hennes ^^1 spädvuxna kropp är alldeles våt af svett, och hennes blick är nästan slocknad.
Då tar krampen henne ett ögonblick.
M an­ nen blir stel af skräck.
Ofversyster sänder ilbud efter doktorn.
— Nu kommer det, skriker den liggande plötsligt till.
Det är det första skriket hon ändtligen kunnat få fram, och med det föl­ jer liksom en stunds befriande k änsla.
Men nu har det blifvif brådska därute i det stora hvita huset.
Dörrarna till rum­ met slås upp, och gummihjulsvagnen rullar in och tar henne med sig genom korrido­ rerna bort till det fruktansvärda rummet.
Hennes blick är som en dödsdömds, inte ett ögonblick släpper den mannen.
Omt lu­ tar han sig öfver henne och kysser henne lugnande och innerligt på pannan och hvis­ kar någonting till henne.
Då glider ånges­ ten undan, då 1er hon helt lätt — — Ack ja, barn et — — Mer hinner hon inte säga.
Vagnen rullar i väg.
Hon hinner bara ge honom en sista blick.
Och så är dörren stängd emellan dem.
* Hvilka evighetsminuter, de som nu följa.
Han försöker gå af och an i korridoren för att lugna sig.
Men oupphörligen måste han stanna för a tt lyssna.
Hördes det i ngenting?
Nej, d et var bara pulsen som slog och hjär­ tat som bultade.
Hvad kan han väl göra?
Ingenting.
Bara gå här utanför och vänta, att allt skall bli — slut.
Ånej, det får inte ske, det får inte s ke — — Han vill n ästan rusa in b ara för att hindra det förfärliga eller åtminstone än en gång få se hennes blick, hennes innerliga, hjälp­ lösa blick.
Hela hans hufvud brinner, men kroppen skälfver.
Han går af och an, stan­ nar och lyssnar, fortsätter, stannar igen — Ingen mer än han finns i den långa, öds­ liga korridoren.
— Gå tyst!
Tala sakta!
står det på väg­ garna.
Han läser det utan att riktigt förstå det.
Men han lägger ändå handen öfver hjärtat liksom för att tysta det.
Inifrån de offentliga salarna följa medlid- samma, vänliga blickar hans oroliga gång.
Alla därinne veta ju, hvad det gäller.
Och de känna det svårt just för bå das deras ung­ doms skull.
— Nu — nej — jo nu, jo nu — — Han känner det svindla för ögonen och något hämmadt brista loss inom sig, o ch han måste b ort till fönstret för att söka stöd mot fönsterposten.
Han h ar hört d et första, efterlängtade skri­ ket af sitt och hennes eget lilla barn — Åh, hvilken oä ndlig tacksamhetskänsla det ger, hvilken befriande lättnad; all spännin­ gen ger vika, hvar stålnerv slappnar, och han lutar sig mot fönsterkarmen och gråter, bara gråter — — I detsam ma kommer syster Lilly ut o ch ser på korridorklockan — 5, 15.
Då vaknar oron på nytt, men nu blott för hustrun.
— Hur är det, snälla syster?
— Åh, er lilla fru ligger därinne och strå­ lar och 1er, och en alldeles underbar liten flicka har hon fått.
Åh, de t är så roligt, s å roligt, att allt gått så lyckligt och väl.
Men då tar honom gråten på nytt.
Han kan inte hjälpa det, men det är alldeles för mycken lycka.
Åh, att det är sant att hon lefver, hon lefver — — Och han går åter bort till fönstret och gömmer hufvudet i sin a händer och tackar i all stillhet någon, hvars namn han icke vet, ej heller känner.
HELGE KJELLIN.
Pellerins Växt-Margarin - 377 - Tekniska sagor.
För Idun af OTTO WITT.
III.
Chokoladen, som inte kunde ätas.
ENRIK HADE KÖPT EN CHO- koladkaka för sin lördagstio- öring, men hur det var så låg kakan kvar i fickan ännu kl: 7 när pappa kom hem och de skulle äta middag.
— Nu skall det smaka skönt m ed en stor nubbe, sade pappa.
Det är kallt och jag har knip i magen.
— S nälla du, det är slut, svarade mamma och såg rädd ut.
— Slut?
undrade pappa.
— Ja.
Amanda tog det sista till fönster- blankningen.
Pappa smågrälade litet för sig själf öfver tjänstefolk i allmänhet och Amanda i syn­ nerhet, som inte kunde ' skilja denafureradt brännvin från bordsnubbe, men till slut gick kalopsen ned ändå.
— I detta arma land, sade pappa, som var kemist, borde man uppfinna en f ramtids­ maskin, en liten tingest, inte större än en bordslampa.
Den skulle ha en tratt, en filfrerings- och blandningsapparat och när man slog mjölk i den — vips kom det fram en liten nubbe, när man satte glaset under tuten och vred på kranen.
Alla skrattade och mamma sade: — Då tycker jag synd om det arma lan­ dets barn, ty då finge de nog bara vatten till gröten och smörgåsarne.
Papporna drucke nog upp all mjölken.
— Kanske det, skrattade pappa.
Nej, men du förstår, det blir nog så en gång i framtiden att kemien kommer så långt att den tillåter framställningen af sprit så där lättvindigt af mjölk och gröt.
Chokolad kan göras af luft, vatten och kol.
Nu biet chokoladplattan i Henriks ficka uppmärksam.
Nej, menade den, nu gå r det då för långt.
Och mamma menade alldeles detsamma, ty hon sade: — Nej, vet du!
Är chokolad bara det där?
Det tror jag då aldrig.
Barnen skrattade och tyckte det var lustigt.
— Jo, sade pappa.
Choklad är endast väte, kväfve, syre, och kol — men i vissa föreningar.
Vatten innehåller väte och syre, luften kväfve och syre och kol ä r kol.
Alltså det kan — en gång i framtiden — göras af luff, kol och vatten.
Chokoladkakan bief mer och mer förvå­ nad.
Den fyckle det där var så underligt.
Och så kom den fram med en lustig önskan.
— Jag önskar, sade den, att jag sakta kunde gå bakåt och se hvarifrån jag kom­ mer.
Det skulle vara vådligt roligt.
Nu ville det sig inte bättre än att den chokladkakan var en förtrollad sådan och just som den uttalade sin önskan, vips gick denna i uppfyllelse.
Kakan blef afklädd sitt vackra stanniol- papper, så den var brun och naken som en mulatt, så blef den mjukare och mjukare och till s lut bara som en rinnande gröt; så vandrade allt sockret sin väg och plötsligt kände den sig så torr som snus och som ett fint pulver och den hade en besk smak i munnen.
— Besynnerligt, tyckte chokoladen.
Det här förstår jag inte riktigt.
:::::::::::::::::::: erSättCP • " •=•••••• det finaste mejerismör.
Och det hade den nog räit i; iy den var för det första inte i Henriks ficka längre.
Hvar den fanns visste den inte alls; kan­ ske i en fabrik, kanske ute på hafvet i ett fraktfartyg, i en krossmaskin — den var yr och visste hvarken ut eller in.
Så ett, tu, tre var det, som blefve den alldeles stenhård och mörkbrun — aha, nu visste den hvar den var och hvar den be­ fann sig: Den hade förvandlats till en ka­ kaaböna och låg i en låda nere vid mexi­ kanska viken.
Men länge fick den ej se sig om.
Vips sprang ett tunt skal fram och slöt sig om den.
— Adjö, tänkte chokokladbönan.
Så blef det så besynnerligt inom den; torkningen försvann mer och mer och med den också den bruna färgen: kakaobönan blef alldeles hvit.
Och nu bar det i väg in i en lång, tjock gul frukt och i dess slemmiga massa låg bönan.
Allt gick så fort, så fort.
Frukten krympte och krympte och till slut var den en rosen­ röd kakaoblomma.
— Nu vill jag se mig om, menade ka­ kaoblomman och tittade sig rundi.
— O, så härligt det var!
Den djupblåa himlen hvälfde sig öfver bladverket.
Och bladen, så söta de voro!
De små späda voro alldeles ljusröda och de äldre större mörkgröna.
Frukterna hängde gula, somliga rödakfiga.
Och alla de tusentals blommorna som sprungo fram direkt från stam och gre­ nar, ja, ibland från själfva roten.
Det var som nordens Daphne, när den blommar om våren.
Glänsande fåglar flögo omkring, tusentals insekter surrade och långt borta, mellan stammarna, glittrade hafvet i sol.
Midt uppe i all härligheten kom kakao­ blomman att tänka på sitt ärende och den frågade de andra blommorna: — Hvad äro vi af?
— Luft, vatten och kol, hviskade syster- blommorna.
— Kolet, hvar kommer det ifrån?
— O, susade blommorna, från kolsyran i luften.
Bladen äro våra träds kemiska apparater; med solljusets hjälp sönderdela de kolsyran i kol, som vi kunna njuta, och syre, som de afge.
Just då blef det så underligt inom blom­ man.
Den hörde på afstånd ett litet barn gråta — men hvad nu?
Den kände igen den gråten — det var ju lille Henrik, som sörjde.
Och vips v ar den chokoladkaka igen.
Un­ der dess långa dröm hade något händt: Henrik stod med en kolbit i h anden och det droppade vatten ur hans ficka.
Chokolad- kakan däremot b efann sig bakom stora bror, retsfickans rygg, i hans hand.
— Ja ha, retades han med Henrik, ät du din chokolad.
Kol, vatten och — luft har du nog af.
— Ja g vill ha min chok olad, skrek Henrik.
— Den har trollat om sig till det där, sade stora bror.
Tugga på du!
Smaklig måltid!
— Seså, sade mamma, var snäll nu.
Henrik märkte infe, när du gjorde det där putset.
Ge honom nu hans chokolad till­ baka.
Och chokoladkakan gick mellan lille Hen­ riks röda läppar mot vidare öden och äfventyr.
Den lilla lappboken.
RU KARIN SATT INNE 1 SYRUM- met och hade plockat fram alla lappknyien i och för den stora vår­ städningen och satt och sorterade alla små paketen för att få bort dem, som hörde till kläder som ej begagnades mer.
Hon hade minsann den som kunde använda dem, ty en af hennes forna jungfrur bad alltid att blifva hågkommen med lappar till trasmattor och då förenades ju d et nyttiga med det nöjsamma.
Sen många år gömde fru Karin alltjämt en lapp af barnens alla kläder, och dessa lappar klistrade hon upp i e n bok och skref namn och några små anteckningar bredvid, och hon tyckte det var så roligt att bläddra i den lilla lappboken och min­ nas många små tilldragelser ur barnens lif, och det kunde ju v ara intressant för barnen tillika, n är de blefvo fullvuxna och själfva fingo barn att visa dem t. ex. så såg mors första klädning ut, så såg mors klädning ut när hon första gången gick i skolan o. s. v. Hon saft så fördjupad i sina lappar och min­ nen, s å hon ej hörde att det ringde, förrän tjänst­ flickan kom in och sade, att två bekanta fruar kommit på visit.
" ßed dem stiga in i hvardagsrummef, för här är så stökigt " sade hon, men öfverröstades af en klar röst som ropade i dörren: " Inte behöfver du genera dig för oss, vi ha sett lappar förut, så vi kan väl få slå oss ned här — inne hos dig.
Du ser förresfen så hemtreflig ut alldeles som på en af Carl Larssons faflor, vill jag minnas. "
Rösten tillhörde en af fru Karins intima vänner, fru Stina, som med sin syster tittat upp för att språka litet före skilsmässan under sommaren, då fruarna bodde så långt ifrån hvarandra.
" Men hvarför klipper du de där fyrkanterna, kära Karin, du fänker väl aldrig börja ett af dessa rysliga lapptäcken, som begagnades förr, jag minns en gammal moster till min mor, som lär ha börjat ett sådant vid 5 års ålder, ja fö rresten finns det ännu kvar bland kuriosa hos oss? "
Fru Karin måste nu tala om sin idé med den lilla lappboken, och fruarna tyckte idén var treflig men beklagade blott, att de ej hade kvar af sina barns kläder.
") a, vet ni, " sade fru Karin, " när jag sitter här nu och ser på dessa lappar, kommer jag ihåg så många detaljer om dem; den här t. ex., " hon visade en bit randigt bomullstyg, " den här kolten hade Sven på sig den enda gången vi rest till västkus­ ten någon sommar, och som unge herrn var så fasligt rädd för nya kläder, måste jag ge honom litet smäll för att få den på honom, t y vi nollo på att komma för sent till få get — nu s kall han ju upp på gymnasium i vår, om det lyckas ... " " Så söt den här lilla gula lappen är, det är väl hemslöjdstyg? "
") a, och den minns jag Margit hade på sig en gång, när min m an och jag slogo oss lösa och foro ett par dagar till K öpenhamn.
] ag ser ännu fram­ för mig vid stationen den lilla gula ungen med gula håret och tårarna, som stodo så stora i ö go­ nen och trillade ned på perrongen tills en af hen­ nes bröder förehöll henne, att hon ej fick väta ned perrongens bräder, och vi måste skratta och Mar­ git med till sl ut. "
" Att du kan komma ihåg sådant där som händt för så länge sedan! "
") a, ser du, jag har jämt sy tt barnens kläder själf, och då kommer man så väl ihåg tyget — m en jag är väl tokig som ej säger till om kaffe, utan bara pratar om mina gamla lappar ... " " Nej, kära Karin, inte något besvär för oss, vi ville så gärna ha dig ut med oss i d et härliga vår­ vädret, fy sen kanske vi ej träffas förrän i höst. "
" Men mina lappar då? "
" Vi ska hjälpa dig så går det som ett huj! "
och det vardt ett frågande och ett klippande under muntert samspråk.
" Men, kära Karin, " tyckte fru Stina, " det här gröna har du väl aldrig haft till kläder åt dina barn? "
" Jo visst, " skrattade Karin, " det är ju Åkes jakfrock, som han var så rädd för.
Tyget hade varit en portiär och vardt litet blekt, så jag tog och sydde en sportrock åt Åke af den och allt var godt och väl, men så kom en god vän till oss att kalla den för jaktrock och det föll inte Putte i smaken, så det var många svårigheter att få ho­ nom att begagna den sedan.
Han måste förstås, men när hösten kom gick jaktrocken som man säger till de sälla jaktmarkerna, d. v. s. jag gaf bort den åt vår brödgumma, som har 5 pojkar, och där vardt den fasligt guterad. "
") a, finns det något värre pinsamt för ett barn än att bära något plagg, som antingen är olikt alla andras eller som de ärft, " menade fru Stinas sys­ ter, " jag minns väl, hur olycklig jag var, när jag ärfde brödernas kängor, breda i tå n och klumpiga, jag kände mig fullkomligt o lycklig och så hade jag en gång en svart sammetsmössa i rysk fason med tofs vid örat, och ingen annan i hela skolan hade en sådan mössa och pojkarna på gatan ropade " hundturk " efter mig ... " Åh, hvad fruarna skrattade åt sina minnen, men så fick fru Stina tag i en bit musslin med små rosenknoppar på: " Åh, så förtjusande sött du, Karin! "
" ja, det är ju Ma rgits porslinsklädning, som hon var så förtjust i och som fick en sådan sorglig ändalykt, när vi en vacker höstdag skulle plocka litet nypon och tösen fastnade i busken och skulle slita sig lös, med den påföljd att porslinsklädnin- gen gick i bitar och aldrig kunde lagas mer. "
" Tänk, nu är ju allting färdigt, " utropade fru Karin om en stund, " fack, kära, snälla människo­ barn, här besannas det gamla ordspråket att många händer göra ett lätt arbete, och nu s lår jag mig lös för i d ag! "
Och damerna putsade sig litet och så bar det af ut i det härliga majvädret och fru Karin bjöd på kaffe ute på Djurgården och def skålades för den lilla lappboken ... ANN-MARI.
L.
K.
P.
R. under 1912.
ET ÄR MED SÄRSKILD GLÄDJ E man genomläser redogörelsen för Landsföreningens för kvin­ nans politiska rösträtt verk­ samhet under år 1912, emedan man ur de uppgifter, som där ges, kan ut­ läsa ett glädjande framsteg på alla områ­ den.
Sålunda har medlemsantalet sprungit upp till siffran 14,1 31, en siffra som enligt se ­ nare uppgifter för 1913 lär ha ökats upp till 15,000.
Under 1912 ha bildats 17 nya lokal­ föreningar och 5 filialer.
Lägger man till de under år 1913 bildad e föreningarna, så upp­ går antalet i närvarande stund till den ståt­ liga siffran af 2 0 0, fördelade öfver hela landet.
Länsförbundens antal är 14.
En viktig del af föreningens verksamhet är det sociala upplysningsarbetet bland landsbygdens kvinnor, som fog sin början 1 jan.
1912.
Den för sta kursledarinnan var frö­ ken Gerda Plantan g-G y 11 e n b å g a, som gjorde början i Småla nd.
Sedan har hon efterträdts af jur. kand. Eva Anden, som under en 6-veckors turné i Dalarne föreläst om äktenskapslagstiftningen och andra sam­ hällsinstitutioner, som nära beröra kvinnorna, barnen och hemmet.
I Blekin ge anordnades liknande kurser, ehuru med olika föreläsare.
40-årig erfarenhet som en af de förnämsta möbelfirmor i landet hafva A. SELANDER &amp; SÖ NER, GOTEBORG &amp; STOCKHOLM.
KUNGL.
HOFLEV 1 KONSTNÄRLIGT SKOLAD LEDNING.
BINDANDE GARANTI FOR - FÖRSTKLASSIGT ARBETE.
- För STO CKHOLM: Särskild MÖBELARKITEKTBYRÅ med profuls lällning, Norrmalmstorg 18.
Föreståndare: Sigge Aimén.
Den som anskaffar möbler, utan kostnadsförslag från oss, går kanske miste om just det, som skulle passat honom bäst.
- 37ö
En banbryterska.
feï, aé|K S Al bittert sitt öde, och hon hoppades på en bättre framtid f ör dem, som kommo efter.
Eit uttryck bland många gaf hon i ett bref, skrif- vet efter en middag, som Stockholms nation gifvit för domprosten Torén och hans familj, och hvilken hon, ehuru midt uppe i b rinnande kandidatexamen, bevistat: * " Det var bra roligt alltsamman.
Att få en gång vara med om en herrfest.
Alla voro vi glada och belåtna.
Idel vänlighet och otvungen sinnes­ stämning.
Jag tyckte det var som en blick in i framtidslifvet då kvinnan och mannen kunna hafva roligt i samkväm utan dans och kurtis.
Och dock vet jag e j om det ej är bäst (som det nu är åtminstone) att ej få någon inblick i männens värld.
Det är så svårt sedan att vara riktigt nöjd. "
Ellen Fries vid Promotionen.
EN FÖRSTA KVINNLIGA DOK- torn i vårt land.
Hur var väl på hennes tid uppfattningen om detta fenomen utanför den krets, so-m kände Ellen Fries person­ ligen?
Man behöfver inte ha mycken erfa­ renhet för att våga säga det: den första kvinnliga doktorn var till en början naturligt­ vis okvinnlig, hon var vidare djärf, högfärdig eftersom hon ville s pränga gränserna för sitt kön, full äf manliga olater, där hon skulle haft kvinnliga dygder o. s. v. Till och med Ellen Fries ' elever, blifvande studenter och inne på samma farliga väg, väntade ju m ed en viss bäfvan vid första lektionen på " blå­ strumpan " och då kan man ana tankarna ute i la ndet.
Ställer man så upp mot detta den verkliga Ellen Fries, sådan hon möter oss i de n af bref och anteckningar sammansatta skildring från hennes studentår, som nu utgifvits af fröken Maria Cederschiöld — s å blir kontrasten så stor att den öfverraskar äfven den, som vet att en emanciperad kvinna också kan vara en människa.
Utgifvarinnan har som titel på boken satt: " En banbryterska ", och detta med rätta, men en mera blygsam, tillbakadragen och an­ språkslös banbryterska än Ellen Fries var, det har väl aldrig funnits.
Det hufvudsakliga materialet för sin skil­ dring har Maria Cederschiöld hämtat ur bref från Ellen Fries till hen nes föräldrar i St ock­ holm, och vi finna i Ellen Fries en lika öm och kärleksfull dotter, en lika lydig och eti- kettbunden familjeflicka, som trots någon som satt hemma och sydde korsstygn i 70- talets Sverige.
Och hon är som 27-årig li­ centiat lika angelägen att rätta sig efter för­ äldrarnas uppfattning af hvad som går an för en flicka af fin familj som hon var det som nyblifven akademisk medborgare i U pp­ sala.
Hon är hela tiden inackorderad i de bästa familjer, och det är familjeflickans sällskapslif hon måste lefva, icke studentens.
Man tycker nästan att dessa bref, så rö­ rande de än äro, icke göra henne full rätt­ visa, man frestas vid läsningen af dem att glömma den energi, som förde henne fram till doktorsgraden vid 27 års ålder trots en oafbruten sjuklighet, trots de svårigheter som mötte henne i hennes egenskap af pioniär, trots saknaden af kamratlifvets stimulans och af den hjälp som ligger i gemensamma studier.
För sin egen del hyste Ellen Fries ingen tanke på att befria sig ur d en isolering, hvar- till hennes kön tvingat henne.
Hon betalade med ett fullkomligt korrekt uppförande sin djärfhet att studera, hon lät hämta sig af jungfru, hon uppträdde icke gärna utan för­ kläde.
Men hon kände förlåtligt nog ganska Under senare delen af Ellen Fries ' Upp­ salatid blåste de radikala 80-tals vin­ darna öfver Uppsala och rörde upp mycket damm och sopor.
Knut Wick- sell förekommer ofta i Ellen Fries bref och tydligen med — enligt f öräldrarnas åsik­ ter alltför mycken — s ympati för hans per­ son och öfverseende för hans farliga läror.
Om Karl Staaffs och de öfriga verdandis- ternas bragder får man också höra talas.
Studenfkåren är i uppror, man håller sam­ mankomster, talar för och emot.
Ellen s kulle bra gärna vilja vara med, lyssna och disku­ tera, hon är också ung, hon är full af in­ tresse för dagens strider, men hon anser sig tvingad att stå utanför.
Till episoder af det mera lustiga slaget hör tvisten på Stockholms nation, när frågan gäller om Ellen skall koras till senior.
Ty skulle det inte vara oartigt mot en dam?
Ellen Fries måste lugna de oroliga med en högtidlig försäkran, att hon tvärtom skulle känna sig synnerligen hedrad.
En vacker afslutning på Ellen Fries Upp- salalif utgör promofionen, och af denna in­ nehåller boken en skildring, gifven af ett ögonvittne, fröken Anna M. Roos.
Mycket karaktäristiska för Ellen Fries äro helt visst de rader i h ennes anteckningar, där hon ger ett uttryck för sina känslor vid detta högtid­ liga tillfälle.
Hon hedras med serenad aftonen före Promotionen liksom en gång på dagen för sin stu dentexamen, och hon s äger därom: " Hur underligt att höra alla dessa vackra sere­ nadsånger, som andas kärlek och uppoffring, sjun­ gas för mig och veta att af alla som sjöngo, alla som hörde på, fanns det ingen, som sjöng dem för flickan Ellen Fries, allt gällde doktorn — — " Hon gör en jämförelse mellan 1874 d å hon tog studenten och 1883 då hon tog graden och säger vidare: " År 1883 låg hela studietiden bakom mig.
jag hade i Uppsala varit mycket ensam, mycket oför­ stådd, hade ej i nöjen, ej i läsning haft hvad jag tänkt.
Jag hade ej varit så flitig, som jag tänkt, ej så intelligent, som jag hoppats — jag var ju endast firad, därför att jag var den första, endast därför, ej för att jag själf var eller betydde det allra ringaste, och en sådan firning har sina bittra sidor. "
Med detta citat har fröken Cederschiöld afslufat sitt arbete, ett hedersuppdrag af Ellen F ries mor, som hon i e genskap af hen­ nes dotters ungdomsvän erhållit.
Vi äro henne tacksamma för att hon utfört det så samvetsgrant som nu skett, ty vi ha härmed erhållit ett värderikt dokument till kvinnor­ nas emancipationshistoria.
Särskildt bör den unga studentskan af i dag, som obe- hindradt deltar i kamratlifvet, som icke är ensam, men en af många kamrater, ha godt af att läsa om hur studentlifvet tedde sig för en kvinna för blott 30 år sedan.
E. W. - 379 - Från konungens besök på Landskronautställnin­ gen.
Vid sidan af konungen utställningens ordfö­ rande konsul Neess, strax bakom kommissarien redaktör Biilow.
Landskronauisiallningen.
ANDSKRONABORNA GÂ NU och äro gladare än någonsin åt sin stad; dels har den fyllt 500 år och dels har den länge förbe­ redda jubileumsutställningen nu nått sin fullbordan.
Invånarna hoppas där­ för med all rätt att den i som mar skall kasta glans öfver samhället och draga massor af främlingar dit, och antagligen är en resa till den täcka staden vid Öresund ingen oäfven rekreationstripp.
Ni f rågar hvad själfva utställningen har att bjuda.
Ja, d et är ganska mycket.
Där finns främst en slöjdhall, som företer de för­ träffligaste prof på skånsk hemslöjd.
Guld­ smedskonsten, möbelsnickeriet och andra handens färdigheter finnas äfven väl före­ trädda.
Landskrona 500-åriga historia fram- ställes i e n serie teckningar, gravyrer, k artor och handskrifter rörande staden samt af en stadsplan från 1600-talet i relief, utförd af en landskronabo.
En konstutställning med goda verk af Skånemålarne Gummeson, Kulle, Lun degård, Norlind, Ellen Trotzig m. fl.
som nu efter e n schism inom S kånska konst­ närslaget brutit sig ut och bildat " Konst­ närsgruppen 1913 ", tillhör utställningens mera bemärkta afdelningar.
Äfven före­ kommer en grafisk utställning, hvari deltaga bland andra grafikerna Burmeister, Strååt och Andersson-Thor.
Invigningen den sista maj.
skedde under särdeles högtidliga former och i ett strå­ lande sommarväder.
Massor af resande fyllde staden och utställningsområdet, och särskildt de skånska damerna satte lif i ta f- lan genom sin elegans o ch sitt flotta uppträ­ dande, som tyder på att Europas luft gör rätt uppfriskande påhälsningar i Skåneland.
— Inv igningstalet hölls af utställningsstyrel- sens ordförande, konsul Neess, hvarefter statsrådet Schotte förklarade utställningen öppnad.
Sedan höjde landshöfding De la Gardie ett lefve för konung och fosterland, folket hurrade och musiken spelade.
Vid invigningsmiddagen talade konsul Neess för civilministern och framförde sta­ dens tacksamhet för det intresse statsrådet visat utställningen.
I sitt svarstal uttryckte civilministern förhoppningen, att utställningen skulle ä n ytterligare befästa förståelsen mel-
lan de båda närbesläktade folken på ömse sidor om Öresund.
På söndagen besöktes utställningen af konung Gustaf på hans resa till K öpenhamn.
Efter att ha hälsats af utställ- ningsbestyrelsen företog konungen, beledsagad af utställnin­ gens kommissarie, redaktör Waldemar Biilow, en rond genom de olika hallarne och ådagalade ett lifligt intresse för hvad han såg, gjorde åtskilliga uppköp och utdelade slutligen en del ordnar till medlemmar af utställningsbestyrelsen.
f&amp;&gt; 1.
T otalvy öfver Landskronautställningen.
2.
K onsul Neess håller in­ vigningstalet (X civilministern Schotte).
3.
Industrihallen.
4.
Byggna­ den för konstindustri.
5.
Hemslöjdsutställningen.
6.
Konstafdelningen.
__ ~ Rud Cöster foto.
Köpenhamn.
ONUNG GUSTAF FOR FRÄN LANDS krona till Malmö och därifrån med pansarbåten Oscar som eskorterades af fyra torpedbåtar, till Köpenhamn för att återgälda det besök det dan­ ska kungaparet i vintra s gjorde vid det sven­ s k a hofvet.
t® » f&amp;&gt; t i s &gt; » « « i Köpenhamnarne betraktade uppenbarligen det svenska kungabesöket med stor sympati, ty oerhörda människomassor voro i röre lse kring hamnen och slottet, och den furstliga gäsien blef Iifligt hälsad, där han for fram.
ts?
Vid den stora galaiaffeln på Amalienborg yttrade konung Kristian i sitt hälsningstal att han i sin s venske gästs besök i Da nmarks hufvudstad såg ett godt varsel för ett fortsatt godt samförstånd mellan S verige och Danmark, ägnadt att ytterligare knyta de befryndade folken närmare hvarandra.
I sitt s var tackade konung Gustaf för det hjärtliga mottagandet och uttalade förhopp­ ningen att sympatien mellan Sverige och Danmark äfven för framtiden måtte bibehål­ las och stärkas.
e&amp;&gt; fsc &lt;®&gt; (&amp; &gt; (&amp; &gt; Efter taffeln infann sig Studentersangfor- eningen i p alatsets trädgård och lät höra en del sånger, för hvilka de furstliga personerna tackade.
— Åt den sympatiska folkstämnin­ gen ha flera af Köpenhamnspressens le­ dande organ gifvit uttryck i spalterna.« 5 t- 1. o. 2.
S venske miriisiern Günther och danske ko­ nungen med uppvaktning i vä ntan på den kunglige \ gästen.
3.
Landstigningsplatsen vid Toldbo- / \ \ den.
4.
Konung Kristian landsätter konung jj \ \ \ Gustaf.
På redden den svenska flottiljen.
I I) 5.
På slottsplafsen vid konungens ankomst. / / I Den s t o ra m id tbilden: Konungarne M / I i Gustaf och Kristian efter landstigningen.
1U ' ' / / Foto för Idun af Ateljér) onn.
\ \ \
EN DOTTER TILL LING.
För Idun al Professor W. RUDIN.
m LITTERATUR Sveriges natur.
AKTADT SVENSKARNES BEPRI- sade kärlek till naturen har icke denna känsla gått dem djupare i blodet än att de, eller åtminstone flertalet bland dem, v are sig de bo i städerna eller på landsbygden, uppföra sig som barbarer gent emot blommor, träd och buskar och det underbara djurlif, so m hör samman med vege­ tationen.
Enhvar, som det minsta tänkt sig in i saken och själf är vän af naturens bevarande mot skade­ görelse, måste med grämelse bevittna t. ex. den stora invasionen till st aderna vid julhelgen af ung­ granar och vid midsommartiden af nybrutet dof­ tande björkris.
Förr aktade man icke för rof att äfven mörda massor af ungbjörkar för att ställa upp vid dörrarna, där de för den " naturälskande " stadsbons räkning skulle susa och dofta till som­ marens pris genom att hastigt vissna ned och se­ dan, liksom s ina fränder granarna, kastas på sop­ högen.
Hvad våra skogar genom mansåldrar lidit af denna hänsynslösa sköfling behöfver man ej vara nationalekonom för aft inse, och hvad de förlorat och alltjämt förlora i s könhetsvärde torde också kunna räknas till d e oersättliga förlusterna.
Detta och många andra former af naturvanda­ lism har, som bekant, framkallat bildandet af Svenska naturskyddsföreningen, hvilken genom liflig propaganda i ord och handling arbetar för den svenska naturens och naturminnesvårdarnas m. m. b evarande.
Fjärde årgången af föreningens årsskrift, hvars redaktör är Thor Högdahl, förelig­ ger nu och utgör en fextligt intressant och vackert illustrerad volym, där naturskyddets nödvändighet på ett öfverfygande sätt belyses.
Så skrifver prof. C.
A. Lindman på ett fängslande sätt om " Det angelägnaste naturskyddet ", hvilket han anser bör bestå i att bevara växtligheten kring människor­ nas hemvist, särskild!
åt stadsmänniskorna, som i mångt och mycket äro afstängda från umgänget med naturen.
D:r Gustaf Kolfhoff skildrar med värme och vemod i " Naturen kring Uppsala förr och nu ", hur Uppsala-landskapets vackra och in­ tressanta fågellif dör ut till följd af nafurplundrin- gen därstädes; d:r Emil Bäcklin har en beaktans- värd uppsats om hvad som från hemmets och- skolans sida bör göras för att hos det unga släk­ tet fostra pietet för naturen; d:r Karl Erik Forss­ lund skrifver om en del ur naturskyddssynpunkf märkliga platser utmed Dalälfven, d:r Paul Rose- nius, en af vårt lands finaste naturkännare, fram­ håller hvilka åtgärder böra vidtagas för att be­ reda skydd, häckplatser och vinterföda åt våra småfåglar o. s. v. Det icke minst viktiga bidra­ get utgör lektor Karl Starbäcks riksdagsmotion om Djurgårdens bevarande mot stadsbyggares inkräktning.
— D en vackra och lärorika volymen, som prydes af en konstnärlig omslagsvinjett af Bruno Liljefors, förtjänar en vidsträckt spridning, och särskildt bör den sättas i händerna på alla likgiltiga, men främst på barbarerna, de tusen sinom tusen fridstörarne och smutskastarne i na­ turens stora tempelhall, som ej begripa hur myc­ ket ondt de göra den — o ch sig själfva.
E. H-N.
DET NYLIGEN FIRADE 100- ärs-minnet af P.
H.
Ling, den svenska gymnastikens fader, har riktat uppmärksamheten på den Lingska familjen, hvars medlem­ mar enligt anteckningar och håg­ komster torde ha varit mycket utpräglade och andligt rika per­ sonligheter.
Särskildt en dotter till Ling, fru Vendia Dahl, för ej så länge sedan afliden i grann­ skapet af Uppsala, kännetecknas som en märklig kvinna, hvarför en vän ur hennes bekantskaps­ krets, professor W. Rudin, den framstående teologen och andlige vältalaren, tecknat hennes bild i nedanstående uppsats.
Den snart 80-årige universitetsprofessorn ger här en synnerligen liflig skild­ ring af P.
H. Lings dotter, del­ vis stödd på anteckningar af hennes närmaste, delvis på egna erfarenheter, som enhvar af gångna tiders lif intresserad torde l äsa med nöje.
iSt £5t äldre vänner, hvilka också innehålla några antecknin­ sa dagar firat gar af henne själf.
Per Henrik Lings Vendia Ling föddes på minne öfverhela landtstället Annelund, ett vårt l and.
Och stycke utanför Norrtull i hans namn bör vara kändt Stockholm, där hennes för­ och älskadt bland Sveriges äldrar då voro bosalta, år folk, icke minst bland dess 1834, bloit A 1 / 1 år före sin Fru Vendia Dahl, född Ling.
ungdom.
Ling är nämligen faders död.
Af hans upp­ den egentlige fadern till den nyare svenska gymnastiken, som ju har fostrande inflytande fick hon således ej blifvit v ärldsberömd, och som bör anses så­ åtnjuta mycket, men af hans anlag hade som en hufvudfaktor i vå rt folks fysiska upp­ hon nog ej ärft så litet.
En viss ori­ ginalitet utmärkte alla Lings barn.
Från fostran.
Mindre bekanta äro Lings barn, af hvilka hans sista år skildras han dessutom såsom dock flera förtjäna att blifva uppmärksam­ i någon mån " i elt tillstånd, på en gång made.
Bland dem är hans dotter Vendia utbrunnen och dock ännu glödande ".
Han en, och vi vilja här söka gifva en teckning efterlämnade sin familj i gan ska torftiga om ­ af henne, grundad dels på personliga an­ ständigheter.
Ty själf hade Ling aldrig va­ teckningar af hennes egen hand, dels på rit någon " samlare ".
Änkan erhöll emeller­ berättelser om henne från en närstående tid af staten 600 kr.
i pension.
Och på vän, dels på personlig bekantskap med ålderdomen ökades denna af riksdagen till henne.
Därvid få vi ock tillfälle att med­ 1,500 kr.
Märkligt nog skedde detta på dela ett och annat drag från hennes hem, motion af Gu nnar Wennerberg.
Ty Ling själf d. v. s. om Ling själf och hans hemförhål­ hade lagt på husfruns hjärta att ej af andra landen, hvilka måhända äro mindre kända.
begära något understöd; detta elf drag af hans själfsfändighetskänsla.
Detta bidrog nu Först då några ord om P.
H.
Ling.
Han föddes 1776 i en småländsk präst­ väsentligen att bevara familjen i den enkel­ gård Ljunga och dog 1839 i Stockh olm så­ het och arbetsamhef, hvarvid den redan var som professor vid det af honom grundade van.
Men på samma gång var dock frisk­ Gymnastiska centralinstitutet.
Han var ock het och glädje hemmastadda i det dagliga skald, i hvilken egenskap han sökte skapa lifvef.
Så mycket betydelsefullare blef det infly­ en " fosterländsk hjältedikt " i Homers anda.
Han upptog därför till poetisk behandling tande som barnen, och nu särskildt den späda de gamla nordiska guda- och hjältesagorna.
Vendia, mottogo från sin moder.
Vi måste Så tillkom hans bekanta verk " Åsarna ".
därför ett ögonblick dröja vid dennas bild Han blef ock 1835 invald i Svenska aka­ och hennes hem.
Fru Charlotta Ling, f. Netfelbladt, saknade demien, i hvars handlingar för 1839 vi å ter­ finna en minnesteckning öfver honom af visst icke begåfning.
Men hon var mycket Atterbom.
ödmjuk och anspråkslös till sitt väs en.
Och Ling var gift tv å gånger.
I första giftet hon var uppfödd i den gamla tidens grund­ hade han dottern Henrika, som blef hustru åt satser, som hon också inskärpte hos sina den bekante homöopafiske vägbrytaren dr döttrar; att kvinnans förnämsta prydnad är Liedbeck.
Hon skildras af en samtida vän husliga dygder och lydnad för Guds och " såsom den kanske rikast och mest harmo­ öfverordnades bud, i sann kvinnlig ödmju k­ niskt begåfvade af Lings barn ".
het.
Detta framhölls af h enne med allvarlig I andra giftet föddes sonen Hjalmar Fre­ förmaning och tukt, när så behöfdes.
En drik, äfven e n betydande gymnast, död 1886. egenhändig anteckning af fru Vendia Dahl En dofter Emma blef gift med en Stuart och själf om hennes föräldrar torde här kunna var moder till den nuvarande generaldirek­ vara på sin plats.
tören i medicinalstyrelsen Linrofhs hustru.
Dottern Hildur blef en aktad lärarinna vid " 1 vå r barnafostran var mor mycket bestämdare Gymnastiska centralinstitutet.
Vendia, den än far.
Han var häftig.
Men inträffade något an­ sist efterlefvande af Lings barn, blef gift med nat, som fog hans tankar i anspråk, så kunde han en landtbrukare Dahl och tillbragte såsom glömma alltsammans.
Han älskade att plantera änka sina sista år i Uppsala, i h vars närhet träd, buskar och blomsferväxfer.
Men ingen fick hon dog i januari 1911 hos sin son, på bryta en blomma, endast frukter och bär fingo egendomen Ingla i Tibble socken.
Hon var plockas.
Mamma var däremot mycket bestämd känd och älskad af många.
Men då den rörande barnens uppfostran.
Hade hon lofvat en som skrifver detta först under hennes sista aga, var man viss på att hon höll ord.
Hon straf­ år haft förmånen känna henne, måste jag fade aldrig i häftighet och aldrig efter den för­ därvid taga hjälp dels af de korta teckningar, argelse barnet vållade, utan efter moralisk halt: som efter hennes död stått att läsa i några osanning, oärlighet, olydnad.
Hon gaf ej många af vå ra tidningar, de ls, som nämndt, af några regler, men höll strängt på dem.
Aldrig fingo vi skriftliga meddelanden från en af hennes tänka: ' andra få det eller det, eller andra ha det I AN HAR I DES- - 3ö2 -
eller det, men icke vi. '
Man skulle vara själfständig och nöjd fast man ej har det som andra.
Hvad min far angår, så hade han en ovanlig förmåga att kunna sätta sig in i olika handtverk, så att då han byggde om Annelund, skulle allt gö­ ras på bästa sätt, och många handfverkare talade med förundran därom.
Sammalunda hade han för­ måga att elektrisera människor, i synnerhet ung­ dom.
Vi barn voro uppfostrade ej att gå ett ärende, utan att ' springa ett ärende '.
Äldsta syster [min halfsysfer) var fars högra hand.
När hon höll på att klädas till brud, kom någon in och ropade: ' Mamsell, jag skall ha 200 spik '.
Af gammal vana flög hon upp för att verksfälla det, men hejdades af sin kusin med orden: nu sitter duslilla, det finns andra, som kunna springa.
Min f ar hade låtit in­ reda på Annelund en riklig män gd garderober, men familjens garderob var långt ifrån riklig; tvärtom: mamma lappade, skarfvade och vände allt hvad hon hann.
Det var ej lätt att vara husfru åt far, han lefde blott för sina idéer; för dem offrade han tid, krafter, förmåga, pengar, allt, fö r att förverk­ liga dem.
Min mor var ej egentligt praktiskt an­ lagd; men tidsandans och hennes stora plikttrohet ersatte allt.
Mamma var själf s å eldad för allt som kunde vara mänskligheten och fosterlandet till nytta.
Af sin fader hade hon fått håg för läsning. "
Då vi här, med ledning af Vendia Dahls egna ord, fått blicka in nå got i he nnes mors karaktär, torde det icke vara olämpligt att af meddelanden från annat håll få en in­ blick L den na moders egen fostran o ch huru hon därigenom blifvit den hon var.
En v än till fru Dahl berättar därom följande: " Fru Lings far, grosshandlar Nettelbladt, var en tid en af de förmögnaste borgarne i Stockholm- Men barnen uppfostrades af h onom och hans husfru — som var fru Lings styfmoder — i största enkel­ het och arbetsamhet.
Detta var till d eras lycka, ty genom ett eller ett par fartygs förlisande bief det fullständig ruin.
Med djup rörelse omtalade senare dottern, fru Ling, huru fadern då tillkallade barnen och sade dem, att han alltid förutsett rikedomens opålitlighet.
Den rätta grunden att bygga på vore endast arbetsamhet och gudsfruktan.
Detta bad han dem aldrig glömma.
Med orubblig heders­ känsla utredde han sedan sina affärer, så att ingen behöfde förlora på honom.
Och ehuru han då ' stod med tomma händer, lyckades han dock åter komma sig upp, fastän med jämförelsevis små omständig­ heter. "
Och fru Dahl själf skrifver till en vän: " En tidsbild: Min morfar, grosshandlare Nettel­ bladt, en affärsman, som ej hade ' kontoret på fickan ', ägde elt hus på Drottninggatan, nära Mäster Samu­ els gränd, men deifa hade ingen inkörsport till går­ den, utan all ved måste bäras ifrån lasset in på gården.
1 hans hushåll skulle allt provianteras på hösten och döttrarna måste deltaga i alla sysslor.
Min ena moster, Lina, var som sextonårig mycket vacker, men trots den uppmärksamhet hon hos förbigående väckfe, måste hon hjälpa jungfrun med att från gatan forsla in den där aflassade veden.
Morfar fordrade både gehör och punktlighet, och man hade stor respekt för honom, jag kan ej minnas, att jag af mig själf någonsin vågade tilltala honom, såvida jag ej hade att framföra något ärende.
Han var den siste, som i Stockholm bar knäbyxor ända till sin död 1650.
Hans bror var den siste, som begagnade stångpiska.
De flesta af den sy- skonringen fingo helt omärkligt under sömnen för­ flyttas till ett annat lif.
Min mor älskade sin far varmt och innerligt.
När min morfars sista hustru var död, var det moster Lina och Louise som skulle vara husmödrar.
Den tiden nyttjades långa hängande lockar framåt ansiktet så snart de hade ' gått och läst '.
En dag hade mostrarna varit på Annelund och hälsat på mamma, men hade dröjt något litet längre än hvad de hade lof till.
Vid hemkomsten ställdes de af morfar på hvar sin sida af kakelugnen — moster Louise var mer än 3 alnar lång — o ch där måste de stå och gifva jungfrun order, huru hon skulle ordna med middagen.
Moster Lina grät, ty hon tyckte det var så nedsättande för en husmoder att stå i skamvrån, men moster Louise bara skrattade; hon såg saken från den komiska sidan. "
Vi återvända nu till fru Ling själf.
Om sin make, " den store Ling ", talade hon all­ tid med den största beundran och medde­ lade många intressanta drag från deras äk­ tenskapstid.
Öland annat talade hon gärna om de stormän, för hvilka hon fått vara värdinna, såsom Tegnér, Geijer, Àtierbom m. fl.
Men då de voro hos hennes man, drog hon sig alltid tillbaka under deras sam­ tal.
Men hon bad sin man att låta dörren stå på glänt till det rum, där hon satt, så att hon skulle kunna få höra hvad de sade.
Föga anade de talande, när de sågo den anspråkslösa kvinnan, huru troget hon upp­ samlade de guldkorn, som ströddes ut — annat gick henne alldeles förbi.
Och dessa korn gömde och upptecknade hon bland andra uttalanden af märkliga män.
Sådant lät hon gärna dem som besökte henne få del af.
Till Guds fostrande beskydd hade hon ett fast förtroende.
Och under svårt lidande — bl.
a. blef hennes syn på äldre dagar försvagad — sade hon sig känna Guds närvaro såsom personligt hjälpande.
" Vi bodde (antagligen efter Lings död) om som­ rarna hos Lïedbecks, midt emot Annelund, vid Ul­ riksdals allé, så att sjön var vår friaste plats från människor.
I båten och bredvid båten tillbragte vi våra lediga stunder.
Det var roliga somrar.
Lied- becks hem var enkelt, men gästfritt.
Mor hade en liten trädgård, hvilken hon, jag och jungfrun sköt te, detta gaf mig håg för trädgårdsskötsel.
Amalia Lindegren var hela månader Liedbecks gäst, hon blåste flöjt, var enkel och rolig.
Syster Jetfa L. var road af poesi, läste och skref, och på landet var ofta om förmiddagen samlingsplatsen hos syster Jetta i Liedbecks handkammare, då hon styrde med hushållet.
Vi sutto på kistor, lårar och fjärdingar.
Amalia Lindegren har ritat af en sådan scen och därjämte skrifvit öfver hvad hon tyckte passade för tillfället a tt hvar och en af oss skulle säga, och det var alltid udd i detta.
Bror var road och kunde vara snarfyndig och slå ' hufvudet på spiken '; men arbetades gjordes det.
Det var enkla seder, och arbetet gick med glädje.
Barnen skämdes ej bort.
Allt bröd bakades hemma och allt syddes i hem­ met, till och med gossarnes och flickornas hattar.
Den fattige blef icke glömd.
Min s våger Liedbeck var ej road af främmande, men som vän Var han mycket trofast, och mycket snäll som måg och svåger.
Han var häftig men ej långsint och hade en ovanlig förmåga att arbeta.
Både syster Jetta och han kunde arbeta hela nätterna igenom.
Han var, såsom hans motståndare Hwasser kallade honom, ' ett sanningens såll ', omutligt sade han san­ ningen, antingen den skadade honom eller ej.
Mina systrar voro unga, men Liedbecks äldsta flickor och jag voro barn.
Vi fing o vara spring­ pojkar m. m., men på lediga stunder var båten och trädgården våra nöjen. "
Åt sina barn var fru Ling högt älskad och värderad.
Dottern Hilda beredde henne så­ som öfverlärarinna vid gymnastiken ett hem hos sig till sin död.
Om somrarna inackor­ derade de sig alltid hos mågen Dahl, och efter Hildas död flyttade modern för alttid till sin dotter Vendia Dahls hem.
Hennes barnbarn, Henrik Dahl och två flickor, dö tt­ rar af sonen Hjalmar Ling, voro henne myc­ ket kära.
Vi öfvergå nu till en liten skildring af Vendias broder Hjalmar och hans betydelse för systern Vendia.
Han var den äldste af hennes riktiga syskon, född 1820.
Hjalmar var bland barnen den som stod längst un­ der faderns inflytande och originella upp­ fostran.
Ända till sitt 18:de år fick han gå - 383 - såsom trädgårdsdräng och fick blott nöd­ torftigt lära sig läsa för sin moder.
Men sedan kastade han sig med hungrig ifver öfver de böcker han fick tag uti.
Ändtligen fick han till lärare den kunnige Lindgren, sedan teologie doktor *, och fog efter 2 år med glans studentexamen.
Sedan genom­ gick han Centralinstitutet och utvecklade sig vidare.
Denne broder blef nu i sin or dning l ärare för den lilla Vendia, som var hans käraste syster, en originell men högst in telligent l ä­ rare.
Hon säger själf om honom: " Broder Hjalmar blef för mig b åde far, b ror och lek­ kamrat.
Han väckte och underhöll mitt sinne för naturens storhet, än för växtriket, än för fågelvärlden, än för den praktfulla fägring, som åtföljer solens upp- och nedgång än för a ndra naturföreteelser.
Stundom utveck­ lade han för mig naturens tysta, oafbrutna skaparearbete ".
Under broderns ledning gjorde hon sig ock hemmastadd med tyska och franska språken.
En gång tog han henne med sig på en kortare färd till ut­ landet.
Själf var hon angelägen att få be­ gagna hvarje tillfälle till utbildning.
(Forts.) J] FRÅN IDUNS LÄSEKRETS Q_ Ålderdomshem för lappar i Arjeplog.
OM DET ÄR AF BEHOFVET PÅ- kalladt att få till stånd dylika hem för de gamla fattiga lappar, som ej längre kunna lifnära sig själfva el­ ler följa de sina till fjällen, blef glädjen stor hos mången, som med intresse följa lapparna, då det blef kändf att biskop O. Berggvist skulle öppna ännu ett hem.
Detta skedde den 1 april, då 8 gamla lappar, 6 kvinnliga och 2 manliga, anlände till he mmet.
Det tillstånd i hvilket flera af dem befunno sig påvi­ sade ännu kraftigare behofvet af lapska ålder­ domshem.
Den 12 i samma månad blef hemmet högtidligen invigdt i närvaro af lokalkommitterade för hemmet jämte andra inbjudna.
Sedan kaffe serverats åt såväl de gamla lap­ parna som åt öfriga närvarande sjöngs på lap­ ska sv.
ps.
204: 1 — 3, hvareffer invigningstal hölls på lapska af kommitténs ordförande, prosten E. Calleberg.
Därefter sjöngs sv.
ps.
500: 7.
Sedan talade vice ordf. jägmästaren U.
Li ndhé om hem­ mets betydelse och uppgift, samt hälsade före­ ståndarinnan välkommen.
Telegram hade anländt från biskopen, hvarpå svar afsändes, i hvilket alla förenade sig om ett innerligt tack till biskopen för hemmet.
Lapparna ha fått nya vackra lappdräkter, hem­ met är ljust o ch trefligf och ger etf intryck af hem, ej anstalt.
En kåta är redan påtänkt och kommer att uppföras så snart det blir barmark, lapparna äro förtjusta öfver utsikten att få själfva koka och dricka sitt salta kaffe i k åtan.
Måtte vi ej glömma att vi äro skyldiga dem nå­ got, skyldiga dem hvad vi hitintills försummat, skyldiga att stödja och hjälpa de gamla barnen.
Måtte du, käre läsare, göra något om än aldrig så litet för att understödja detta hem, så att flera gamla lappar där kunna finna en fristad.
Ett önskemål vore att till hemmet få en orgel, ty lapparna älska musik, och skulle det än mera höja stämningen vid morgon- och aftonbönerna.
AGNE.
De som möjligen vilja medverka till realiseran­ det af hemmets här ofvan angifna önskemål, kunna insända sina penningbidrag till tidningen Idun, som sedan i sin ordning skall tacksamt redovisa för gåfvorna och remittera dem till ål­ derdomshemmets föreståndarinna.
RED.
AF IDUN.
* Troligen var han vid den iiden lärare vid Karl ­ berg.
: -, f \ fi i / i BARN - KONFEKTION.
ßF \ ATFT SNITT- OnâOft &lt;55FULLFT5TC.
flRBtTE • pfuma Ty&lt;5E:n ^.TILLBCHSR ELRttftLLftS I DE FLC3TF1 anRNßE.KLftßNnü3nfrhf \ E:R i Rircrr- OFVANSTÅENDE FABRIKAT finnas i rikhaltigaste so rtiment till billigaste priser hos A.-B.
Nordiska Kompaniet, Stureplan.
Hafre- Gryn och Gif barn den bäsia näring och de växa upp till friska människor.
Hafre- Hjfil Gif vuxna den bästa näring och de förbli friska till sen a ålderdomen.
KÖKSALMANACK kaffe eller te.
Middag: Sillpud­ ding med äggstanning; mondamin- kräm med mjölk.
Redigerad af ELISABETH OSTMAN-SUNDSTRAND.
REOEPT: Ä g g s t a n n i n g i f o r m (f. 6 Iimeh.
af Elisabeth östmans Husmo- pers.).
6 ägg, 3 kkp.
mjölk, salt, soc­ derakurs i Stockholm.
ker.
FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR T i l l f o r m e n: V2 m s k.
s m ö r (1 0 gr.).
VECKAN 8 — 14 JUNI 1913.
B e r e d n i n g: Äggen vispas väl SONDAG.
Frukost: Smörgåsbord; med mjölken, och kryddorna tillsättas.
äggstanning i form med bräckt skin­ En bleckform eller spilkum smörjes ka; mjölk; kaffe eller te med hvete- med smör, äggblandningen hälles däri, kringlor.
Middag: Kejsarsoppa; lock " pålägges och formen ställes i graflax med spenat; färserad kalfstek vattenbad ofvanpå spisen.
Därvid till­ ses noga, att vattnet ej får koka, med legymer; glacemaräng.
MÅNDAG: Frukost: Smörgåsbord; utàn endast hålles hett, tills stannin- havregrynsgröt med mjölk: ägg; gen är lagom fast, annars blir den kaffe eller te.
M id d a g: Fläskkotlet­ lätt vasslig.
Uppstjälpes på varmt fat.
garneras ter med pressad potatis; filbunke.
TISDAG.
Frukost: Smörgåsbord; med persilja och serveras till bräckt köttbullar med stekt potatis; mjölk; skinka eller korf, stekt kött eller kaffe eller te.
Middag: Yegetari- fisk.
Äggstanningen kan äfven gräddas i ansk juliennesoppa; stekt sik med vattenbad i ugn.- gräddsås.
och potatis.
ONSDAG.
Frukost: Smörgåsbord; delikatessill med färsk potatis; ägg; G r a f l a x (f.
.
1 2 p e r s.)
.
O m k r i n g m j ö l k; k a f f e e l l e r t e.
M i d d a g: 2 kg.
lax, 30 gr. groft salt, 2 gr. sal­ Späckad kalflefver med potatis; ny­ peter, 10 gr. strösocker, V2 ts k. groft stött hvitpeppar, 1 liten knippa dill.
ponsoppa med vispad grädde.
TORSDAG.
Frukost: Smörgåsbord; B e r e d n i n g: F r å n e n l a x, s o m kalflefver med gräddsås (rester från väger 3 — 4 kg., skäres ett stycke tvärs onsdag) och stekt potatis; mjölk; öfver på midten.
Laxstycket rensas kaffe eller te.
Middag: Afredd bul­ och skrapas väl, ryggbenet skäres bort jong med ostkrutong; rismjölspudding försiktigt, så att det blir tyå lika stora bitar, och dessa torkas med en med saftsås.
FREDAG.
Frukost: Smörgåsbord; duk, urvriden i kallt vatten.
Saltet strömmingslåda med färsk potatis; och salpetern stötas mycket fint och ä g g; m j ö l k; k a f f e e l l e r t e.
M i d d a g: blandas med sockret.
Laxstyckena öf- Sjömaaisbiff à la Juno; krusbärskom- verströs med saltblandningen och in- gnidas lätt därmed.
Om så önskas, pott med grädde.
LÖRDAG.
Frukost: Smörgåsbord; pålägges pepparn och några dillkvi­ lappsko (rester från fredag); mjölk; star.
Laxstyckena sammanläggas med Kö hef} m Siden Begär prof på våra nyheter för våren och som­ maren till klädningar och blusar: Crêpe de Chine, Eolienne, Voile, Foulards, Messaline, Mousseline 120 cm.
bredt, från 95 öre metern, i svart, hviti, enfärgad!
och kulört, äfvensom broderade blusar och klädningar i batist, ylle, IMrft o ch siden.
Vi sälja endast garanterad!
solida sidentyger direkt till privatpersoner, porto- och tullfritt till b ostaden.
Schweizer &amp; Co., Luzern S 3 (Schweiz).
köttsidorna mot hvarandra på så sätt, att den tjocka sidan af laxen lägges mot den tunna.
Den lägges därefter i lindrig press mellan två skärbräden öfver natten och laxen är därefter färdig.
— Den skäres i} {2 cm.
tjocka skifvor, hvilka uppläggas vackert på fat, garnéras med laxskinnet, halstradfc på spisen eller stekt, samt friska dillkvistar.
Serveras med matolja, vinäger, strösocker, fransk senap, salt och peppar.
— Graflax kan skäras i tunna skifvor och halstras i nästan torr stekpanna.
— Serveras med Col­ bert- eller kaprissås och små kokta potatisar.
F ä r s e r a d k a l f s t e k (för 12 pers.).
2 kg.
benfritt innanlår, 1 1 / 2 hg.
späck, 3 msk.
smör (60 gr.), 1 / 2 msk.
salt (8 gr.), Va t sk. hvitpeppar, 1 stor morot, 1 chalottenlök, 5 persiljestjäl- kar, 1 lit.
buljong.
T i l l f ä r s e n: 5 hg.
a f k öttet, 3 msk.
smör (60 gr.), 2 msk.
mjöl (20 gr.), 1 ägg, 1 äggula, 1 / 2 msk.
salt (8 gr.), 1 U tsk.
hvitpeppar, 2 — 2V2 del.
grädde, 1 burk tryffel (Vs lit.
), 2 oli­ ver, 25 gr. salt oxtunga.
R i s b o t t e n: 3 hg.
billiga risgryn, IV2 lik- vatten.
T i l l g a r n e r i n g: 3 mo r ö t t e r, 1 burk ärter (1 lit.
), 1 burk harricots verts O / 2 Ht-.
), 1 burk sparris (V 2 lit.
), 2 blomkålshufvud, 4 msk.
smält smör (80 gr.), fransk potatis, grönsalad, persilja.
B e r e d n i n g: Kö t t e t b u l t a s, f ö r b e - redes och späckas rundt om, det upp- skäres därefter vid ena kortsidan, så att det bildar en stor ficka.
Så myc­ ket kött skäres ut försiktigt, att det blir 5 hg.
och däraf beredes färs på vanligt sätt.
Tryffeln skäres i strim­ lor, oliverna i små trekanter och tun­ gan i fina tärningar och tillsättas sist i färsen som bör vara ganska fast och noga afsmakad.
Köttet fyl- les med färsen och öppningen sy?
igen väl.
Det brynes i smöret till­ sammans med den ansade och i skif­ vor skurna moroten, den skalade löken och persiljan och beströs därefter med en blandning af saltet och pepparn.
Den kokande buljongen spädes på och köttet får sakta steka med tätt slutet lock, tills det är mört, eller omkr. 3 tim., hvarunder det ofta öfveröses och vändes några gånger.
Steken skäres i tunna skifvor, hvilka sammanläggas, så att den ser hel ut, hvarefter den lägges upp på en botten af risgryn.
Risgrynen sköljas, skållas i hett vat­ ten, sätta.s på i det kalla vattnet och få koka tills de äro mjuka, eller om­ kring „ 20 min.
då de upphällas i durkslag och få rinna af väl.
Riset formas på serveringsfatet till en 3 — 4 cm.
hög, jämn sockel, som bör stå några timmar, så att den blir fast.
Rundt omkring köttet garneras med de kokta morötterna, vackert skurna med legymknif, ärterna, bönorna och sparrisen, upphettade i vattenbad, den kokta blomkålen, fransk potatis, grön­ salad och persilja.
— Grönsakerna öf- verhällas med det smälta smöret.
— Såsen serveras afredd, tillsatt med tjock grädde.
enl. kliché, enl. kliché, af prima sv&gt;enskt linne af prima svenskt linne Kr.
1&amp;.75.
Kr.
A.
B.
NORDISKA KOMPANIET, STÜRBPLAN, STOCKHOLM.
Albert och Marie rekommentienaB.
IHHEJOLISET Snö KEMIN.
(Kungl.
H of leverantör).
Akta Göteborgs- Knäckebröd.
Obs.I VARUMÄRKET Hygienkontrollant: Dir O. Hjort af Ornäs.
ii &amp; m Världsberömda.
Svenska SINCER C:0 Sardiner i finaste Olivolja och Tcmatsås för SYMASKINS A KTIEBOLål Filialer på alla större platser.
Smörgåsbordet.
AXÂ Hafregryn Hafremjöl G l a c e m a r ä n g (f.
6 p e r s.)
.
M a r ä n g e r: 1 50 g r.
f l o r s o c k e r, 3 ägghvitor.
T i l l f y l l n i n g: 4 del.
va nilj- Den allra bästa hafre; användes till glace.
B e r e d n i n g: S o c k r e t s i k t a s g e ­ AXA.
Detta är orsaken till det ovan­ nom fin sikt.
Ägghvitorna vispas till ligt höga näringsvärdet och den fina hårdt skum och sockret iblandas för­ smaken.
siktigt med gaffel i ägghviteskummet.
Massan utbredes med sked på väl ren­ gjord och smord plåt i form af ägg, som slätas öfver med skeden och öfversiktas med socker.
De gräddas i Prismakikare och Erne- svag ugnsvärme, tills de äro half- mans Fotografiska Ka­ torra och släppa plåten, då de uttagas, meror till fabrikspris - f- formas på ett.
äg g och få kallna.
tull och.
f rakt.
Moderata Marängerna fyllas med vaniljglace och afbetalningsvillkor.
serveraa dubbla.
Generalagent för Leitz: kraftnåring &gt;arn i all uppfödning l Lgiiz ' hhéw, L a p p s k o (f.
6 pe r s.)
.
V 2 l i t.
p o ­ tatis, 1 del.
buljong, 1 / 2 lit.
finskuret kött (rester), salt, hvitpeppar.
B e r e d n i n g: Potatisen råskalas, kokas mjuk, mosas sönder med gaffel och spädes med den kokande _ bul­ jongen.
Köttet blandas i, anrättningen afsmakas med kryddorna och seTveras som frukosträtt 22. —.
Malmö KÖP S VENSKA D AMSATSEN 1 913.
Kostar endast Kr.
5,55.
Ax.
Lundqvist, Handtverkaregatan 15 A, STOCKHOLM.
Allm.
10181.
Biks 8730.
INNEHÅLLER i En DAMHATT fö r sommaren, av grovt linne.
Värd 2, - kr.
En DAMBLUS av vit.
indislcmoll.
rikligt besatt med spetsar.
Mo- dem façon.
Värd 2,50.
Fem meter äkta SILVER-MUSS­ LIN till hel klädning, 75 cm.
brett.
garanterat tvättäkta, finnes i mo­ derna, randiga, prickiga eller blom * miga mönster.
Värd 4.50.
Svenska Damsatsen är värd minst 9, — à 10. — kr.
Om ej till belåtenhet får satsen returneras och pengarna återsän« des.
R i s m j ö l s p u d d i n g (f. 6 p e r s.)
.
V2 lit.
god mjölk, 60 gr. smör, 1 del.
rismjöl (67 gr.), skalet af en half citron eller G bit termandlar, 2 msk.
socker (30 gr.), 4 — 5 ägg.
T i l l f o r m e n: 3 del.
s trösocker (255 gr.), 2 msk.
kokande vatten.
B e r e d n i n g: So c k r e t l ä g g e s i e n något varm stekpanna, smord med V 2 VIODOL-Tvålen, med största om­ tsk.
smör och röres med träsked, tills det är smält och har ljusbrun sorg sammansatt af de finaste ingredi­ färg, då vattnet tillsättes, och här­ enser, är en toalett-tvål af högsta Strålin &amp; Persson.
Korsnäs.
med beklädes en bleckform.
— Mjöl­ kvalitet.
ken kokas upp med smöret, mjölet ivispas under full kokning och gröten får ett uppkok, hvarefter den upp- hälles och får kallna.
Då tillsättas det rifna citronskalet eller, de skållade och malda mandlarna, sockret samt äggulorna, en i sänder.
Sist nedskä­ ras de till hårdt skum slagna ägg­ hvitorna.
Massan hälles i den be­ klädda formen, som öfverbindes med smordt papper, och puddingen får gräddas i vattenbad i ugn omkr. 1 tim. vid tillredning af .gröt, puddingar, bakverk eto.
Uppstjälpes och serveras varm med vanilj- eller citronsås, om - så önskas.
för barn och sjuka!
MAIZENA Oumbärlig Bästa näringsmedel Sälj es öfverallt i 1 U- ocli Va-kg- pak eter.
Sidentygs-Export.
— K ungl.
Hoflev.
- 384
^JWIUU ocà \ fjî4 m / lflAJI.
PRIftA KVALITÉ! "
Hl BÄSTA UTFÖRANDE!
HVARJE PAR.
STAMPLADT HED OFVAIiSTÅEMDt VARUMÄRKE jestätiskt.^ » Jag upprepar tvärtom högt och ljudligt, att den kamera, jag i dag köper, icke under några förhållan­ den kan eller skall vålla mig ringaste förtret utanj ' endast (kommer (att skänka mig nöje och glädje. », Och medan fru Hägglöf, utan att svara, försjönk i djupa funderingar öfver hvad det egentligen kunde vara för märkvärdigt, som låg bakom den där plötsligt påkomna kameralusten, tog direktören på sig sina ytterkläder och gick bort till kontoret.
X förb ifarten gjorde han en titt in i en fotografisk affär och köpte en präktig kamera, laddad med tolf plå­ tar.
Han tog den med sig och såg i smyg och med välbehag ned på den.
Hvilken treflig kamrat det skulle bli!
När han kom till kontoret gick han med ett par snäft tilltagna nickar åt den bugande och nigande persona­ len genom den yttre lokalen direkt in i sitt eget komfortabelt inredda ar­ betsrum.
(Forts.) HERRS TRUM POR.
Storlek Dessin 1041 1043 1056 1050 1057 1051 1053 1039 1044 1046 1058 1068 1072 10 27 11 28^2 12 30 cm.
i foten.
Kvalité-beskrifning God, ljusgrå, helylle, lätt, behaglig Mörkgrå, 3-trådig helylle, stark Svart, god 3-trådig helylle Svart, tjock, 4-trådig, stark, helylle ...... Brunmelerad, tjock, stark, helylle Tunn, fin, extra prima, svart eller läderfärgad, helylle D:o d:o d:o, mörk melerad, helylle Svart, fin helylle, präktig kvalité ....
Densamma i läderfärg Extra prima, melerad, helylle.
Mycket tjock, brunmelerad eller ljus naturell, varm, helylle Mycket tjock, svart, varm, helylle Svart, medeltjock, af allra bästa material, helylle Par Duss.
0.84 9.50 0.92 10.40 0.92 10.40 1.12 12.70 1.12 12.70 1.32 15. — 1.32 15. — 1.32 15. — 1.32 15. — 1.35 15.50 1.42 16.20 1.42 16.20 1.45 16.20 Välj alltid tillräckligt stora fötter / S e i ö t r i g t p r i s k u r a n t e n I FIK MAS I ALLA VÄLSORTERADE KORTVARUAFFÄRER NYA T RIKÅFABRIKEN, VALDEMAR N IELSEN, .SYßEH ÖR.S - MANUFAKTUR.- &amp; Etablerad 1Ô91, ÖLYCKSKAMERAN.
Af E r i k Arn, es.
Herrskapet Hägglöf hade intagit isin frukost, men dröjde ännu kvar vid bordet, direktören för att ' studera morgontidningen och hans fru därför att hon just inte hade något trefligare att taga _sig för.
» Det måtte vara ett verkligt nöje att äga en kamera, » sade plöts­ ligt direktör Hägglöf, h var s blick fån­ gats af en frestande annons.
» Man tar den lilla prydliga tingesten med sig öfverallt, och så fort man får se något vackert, roligt eller uppseende­ väckande, vips, knäpper man till och skaffar sig på detta sätt så smånin­ gom e tt rikt bildergalleri ur sitt fram­ farna lif — — — » En lång ointresserad gäspning från fru Hägglöf kom honom att göra ett uppehåll, men i nästa sekund fortfor han med skärpa: » — ett bildergalleri, sade jag, till h vilket man sedan kan återvända, när man önskar uppfriska vackra min­ nen som bleknat. » fe ^ &amp; .l~t t tj o o / v s 0&lt;r * i ^K.yyrf- * -- £• A.
H r a - S * v ^ " 5 o » _ K, l / *.
y« v cA, &lt; ^ Vi iirA. ' à«.
^cctnclc) ' / / / / G-H " 4 esö ' 4 .. A / / a Ut&lt;-r I / ät ^ / " o y - a * _. pro£ U * / / &lt;z, U.+• o r » ~f-r-ai * r * «c^i » Du tänker väl aldrig skaffa dig en kamera! » utbrast fru Hägglöf, i hvars morgonhumör oppositionslustan ingick som en rätt väsentlig bestånds­ del.
» Jo, det är precis hvad jag gör! » förklarade hr Hägglöf, som af mot­ stånd a-lltid retades till attack.
» Gör det inte, Johan! » varnade hans fru i en ton och med en min, som om hon skådat in i en mörk och dyster framtid.
» Det blir bara tråkig­ heter och förtretligheter af det. » Men nu skrattade direktören för full hals.
» Förtretligheter?
Menar du verkli­ gen det?
Du stora värld hvad ni kvinnor äro.för några kuriösa varelser!
Att slunga ut de mest lösa och orim­ liga p åståenden — det ä r så ä k t a kvinnligt.
Hvad skulle det vara för märkvärdiga förtretligheter, om jag får fråga? » » Åh, a llt möjligt, » svarade fru Hägg­ löf sväfvande.
» Säg en enda » bad hr Hägglöf.
» Bara en enda, Eleonore!
— Ser du, att du är svarslös!
— Jag kan Smisslyc- kas med en eller annan plåt, men en sån där struntsak kan du väl inte kalla för en förtretlighet? » » Äsch, det finns väl annat! » » Nej, det gör det inte det, du! » » Men snälla lilla Johan, utmana inte ödet på det där viset!
Inte i dag på en fredag!
Säg åtminstone peppar och salt efteråt. » » Nej, det pepprar sig inte den gån­ gen! » förklarade direktör Hägglöf ma- Svaga och blodfattiga, / barn och äldre, böra använda Vasens r«. » r«6d ' ' ' er ' ft, t / eir - / i «. » vä fö ' » ' « " Ferrol ", hvilket stärkande järnpre­ «.
• *.
» ve+A.
- 5&gt;!
eJ a. t-f « t£&lt;zY * parat hastigt ökar kroppsvikten.
Se~s * ci cd c, / / &lt;2.
* » - f - » ' Föredrages lätt af alla.
På alla apo­ ^ (jMiomeoscSToQc; 2V " SiT ' OCUHOL^f^ tek till 2 kr.
fl.
£. / ITU tt y j \ nm-T« i.rg&lt; / o ft i k s. t * i.
7 W En omtänksam kvinna frän YSTftD - -- -- - HAPWRflWD » förskönar och vårdar sin hy och hud genom daglig an­ användes T V T tvål.
Säljes i hvarje välsorterad parfym- - oöb vändning af den allmänt om­ herrekiperingsaffär för 50 öre pr st. tyckta hudcrêmen F. Pauli ' s Osterlin &amp; Ulrikssons Kem.
Tekn.
Fabrik.
Äkta Liljemjölkscréme.
- YSTAD - Proton- Haîremjôl (^KAflMJOu För barn vîd öfvergången från moders­ mjölken, yttrar en känd läkare, kan Vår- gårda Proton-Hafremjöl icke nog rekom­ menderas, likaså vid fall, där mödrarna vid digifning hafva ringa tillgång på mjölk.
Ägghvitan i Proton tillgodogöres fullstän­ digt af kroppen, hvilket däremot icke är fallet med ägghvitan i mjölk.
^ — ~ Yårgårda har ensamrätt för fabriksmäs- sig tillsättning " af Proton i Hafremjöl.
Rekommenderas af framstående svenska läkare.
Sftljes i 1 / a-kg.-paketer à 55 ö re i välsorterade speceributiker.
FRÅGOR pNHVAB läsare af Idun äger rätt ati à ^ denna af delning framställa förfrågnin gar rörande husliga eller andra angelägen­ heter till besvarande af läsekretsen.
Dock förbehåller sig redaktionen oinskränkt be fogenhet a tt utesluta de frågor, hvilka anse * sakna mera allmänt intresse.
Hvarje pu blicerad fråga kommer att besvaras, och ut betalas för d et bästa svaret å någon af häi nedan införda frågor, som insändes til redaktionen senast 6 dagar efter detta num mers dato, ett pris af 10 kronor.
N: r 126.
Vore tacksam om någon af Iduns läsarinnor kunde ge upp­ lysning h var konstgjorda svalbon kun­ na erhållas.
Maj.
N: r 127.
Hvilka förkunskaper for­ dras _ af _ ung flicka för att komma in vid bibliotek med förhoppning om, att i framtiden däraf förtjäna sitt uppehälle?
Hvar finnas sådana plat­ ser?
N: r 128.
Min fästman är landtbru- kare; både han och jag äger intet utöfver det vi förtjänar på vårt arbete.
Är ganska, van sköta stadshushåll, däremot ' ej alls landthem.
Då jag ej äger medel att genomgå vare sig skola eller dylikt, utan måste sörja för mig själf intill giftermålet, undrar jag om det ej finnes någon husmodersbok eller kokbok som en­ sam är ägnad åt landthushåll?
» Blifvande landtkvinna ».
N: r 129.
Äro utsikterna att erhålla stadigvarande plats såsom skolköks­ lärarinna stora eller små?
Hvilka äro fordringarna för att erhålla en dylik plats vid våra folkskolor eller andra läroanstalter, där skolkök förekom­ ma?
Hur lång tid tar det för att utbilda sig till skolkökslärarinna?
Anna.
N: r 130.
Två unga flickor önska att bli examinerade barnsköterskor, undrar om det finns någon af Iduns läsarinnor som vill gifva oss något godt råd, till hvilket hem vi böra vända oss.
Två villrådiga töser.
N: r 131.
Vore tacksam att få veta hur man bör rusta sig med kläder för en fyra veckors fotvandring î Lappland.
Har Karl-Erik Forsslund gifvit ut någon bok om Lappland?
Prenumerant.
N: r 132.
H var t skall man vända sig för att söka stipendium ur den Cedergrenska donationsfonden?
Skulle en begåfvad men fattig flicka, som vill utbilda sig till folkskolelärarinna, kunna söka stipendium ur någon an­ nan fond?
T. ex. Fredrika Bremer­ stipendium?
Tacksam för svar.
N: r 133.
Hvilka äro kompetensvill­ koren för inträde vid högre lärarin­ neseminarium och hur lång är kursen där?
När börjar ny kurs?
Hur stor är den ungefärliga summa, som erfor­ dras för genomgåendet af nämnda se­ minarium?
Meg.
N: r 134.
Undrar om någon af Iduns många läsare kan gifva ett godt råd till ung flicka som stammar.
Finnes det verkligen bot för stammare?
Och i så fall hvar?
Tacksam för svar vore Sabina Z.
N: r 135.
Kan någon af Iduns läsare eller läsarinnor lämna mig upplys­ ning, i hvilken eller hvilka af Engr lands universitetsstäder sommarkurser för utländingar instundande sommar komma att äga rum.
Har hört talas om dylika i Oxford.
Mycket tack­ sam för svar vore Maria.
N: r 136.
Vill någon lagkunnig per­ son vara vänlig lämna svar på föl­ jande: Är jag pliktig betala inkomst­ skatt i Sverige, då jag hela året vi­ stas utomlands och där erlägger såväl inkomst- som kommunalskatt, men, för att ej förlora svensk medborgar­ rätt, endast tagit ett utdrag från mitt prästbetyg och fortfarande står skrifven i mitt hem, fast jag ej på något sätt kan tillgodose mig sven­ ska kommunala förmåner?
Tacksam för svar är Oviss.
N: r 137.
Hvar kan en flicka med folkskolebildning få utbilda sig till mejerinna?
Hur lång och dyr unge­ fär blir kursen och kan man sen räkna på anställning?
Prenumerant.
N: r 138.
Kan någon af Iduns läsarin­ nor upplysa mig om hur stort kapital fordras för att öppna en modeaffär?
Undrar hvilken stad är lämplig?
Modist.
hurgodt hälso- och samt Högsta näringsvärde!
Lämnar ingen bottensats!
UAZETT / s SPIS-CHOKOLADER med elier utan mjölk särdeles fina och välsmakande.
Klädningar Blusar från kr.
10.80. från kr.
4.25.
Baby- och Barnklädningar från kr.
4.85.
Bästa Schweizer-broderier på batist, voile, tyll, crépon, marquisette, ylle och på de mest moderna sidentygerna.
Begär redan 1 dag profver och pariser-modepianscher som sändas franko.
Våra broderier säljas osydda, men vi le­ verera på beställning tillskärningsmönster för alla modeller och i alla storlekar.
Profver på våra nyaste S chweizer-siden- tyger likaledes på begäran franko.
Schweizer &amp; Co., Luzern 11 10 (Schweiz).
Almedahls Försäljnings-Magasin, Kungsgatan 55, Göteborg.
Levererar fullständiga XHnnetMjpjpsSttningav för bosättningar och brud- utstyrslar.
======= Se vidare vår annons i Iduns Modellkatalog.
VARUMARKE återgifver grått och blekt hår sin ursprungliga färg i hvilken nyance som helst.
Garanteradt oskadligt.
Attest härå är ut­ färdad af Herr D:r Carl Setterberg, Kemiska Kontrollbyrån, Stockholm.
Pris pr flaska à 125 gr. 3 kr.
Fås i alla välsorterade Parfym- o. Materialaffärer.
På platser där Eucalyp ännu icke finnes till salu hänvände man sig till Company Sydneys Agentur, Bruksgatan, Malmö.
Jernbaneforbindelser: MAZETm ÛG0N-CACA0 delikat — kraftig — hälsosam.
N: r 139.
Då vi i sommar ämna be­ söka Sverige event.
Norge vore vi synnerligen tacksamma att erhålla upplysning till hvilken trakt vi skola resa för att i någon mån ha nytta och nöje af färden.
Två reselystna finskor.
N: r 140.
Vore mycket tacksam, om någon ville upplysa mig om när och under hvilka förhållanden en dam bör och icke bör säga sitt namn, då en herre presenterar sig för henne.
Alfa.
N: r 141.
Hvilken färg på tapeter skall jag välja.
Matsalen: möbeln är af rökt ek, linnegardiner med gula draggardiner.
Herrummet: möbeln i mahogny, klädd med gedarmblå boj.
Huru skall jag måla en » dalklocka », som skall stå i ofvannämnda matsal.
— nea.
N: r 142.
Har tänkt att ägna mig åt Kindergartenverksamhet, men som jag måste låna pengar för min ut­ bildning vill jag härmed ' fråga huru- dana plat su t sikt erna på denna bana äro.
Kanske man ej kan erhålla plats efter genomgången kurs.
Hur stora in- komstér kan man beräkna ungefär?
Bohusländska.
N: r 143.
Jag har en möbel i all­ mogestil, som jag tänker hvitlackera.
Levereras tull- och portofritt till bostaden direkt från Schweiz.
OM ALLA VISSTE pr hekiopaket 45 öre, _____ BRYGGAREGATAN 4, STOCKHOLM.
Til Kristiania, 13 timer fra Stockholm, 7 timer fra Göteborg, 13 timer fra Malmö.
vanligt kaffe blir, dä det blandas med VICTORIA-KAFFE, s kulle de alltid använda detta utmärkta Fra Kristiania bekvemme jernbaneforbindelser til Gudbrandsdalen og Valdres, livor udmerkede turisthoteller.
kaffetillsäUningsmedel.
VICTORIA-KAFFE är verkligen välsmakande och i motsats till vanligt kaffe äfven nä­ rande samt upphäfver till stor del det vanliga kaffets hälsofarliga egenskaper.
Blanda därför Edert vanl.
kaffe med VICTORIA-KAFFE från Per Frieks Fabriker, Malmö.
- 385 - (Kristiania Bergen) 3 hurtigtog i h ver retning i maanederne juli og august.
Togene für.
spisevogner og utsigtsvogner.
Kjöretid 12 timer.
Til Trondhjem, 23 timer fra Stockholm, 15 timer fra Kristiania.
Broeliurcr og oplysninger ved " Trafikdirektören, Norges Statsbanor ", Kristiania.
Passande för Hotell, Restaurant, Hem eller Pensionat!
I hvilka färger bör jag väfva mat­ torna?
Hvilket nummer bör det vara på varpen, och hur mycket garn går det åt till omkring 30 alnar?
Kan Under " för utmärkt god jag ha gula gardiner med en bård soja, ättika, senap Ett nytt autopiano af Hardman, af smala gröna ränder eller blir det och såser samt så­ X.
X. Peck &amp; C:o, Newyork, med 48 st. för för mycket gult?
som uppmuntran rullar musik af berömdaste kompositö­ N: r 141.
Hur på ' bästa sätt taga ur för framgångsrik rer, såsom Gounod, Strauss, Verdi, bläckfläckar ur en hvit linneduk?
täflan med utlan­ Lehàr, Mascagni, Auber, Grieg, Doni­ Erla.
är det. "
N: r 145.
Skulle möjligen någon af zetti, Wagner, Liszt, Sousa m.
fl., m.
fl., är till salu för en tredjedel Iduns läsekrets kunna gifva svar på Winborgs af inköpspriset.
Kan erhållas mot följande frågor: Huru redan nu här af betalning om så skulle önskas.
In­ hemma få tag i adresser till de fi­ Åttiksprit strumentet har kostat 6,000 kr., säljes nare skandinaviska platskontoren i öppen för 2,300 kr.
' Vidare meddelas å Bok­ Newyork, U.
S.
A.?
Huru få reda-på på flaskor är den förlagskontoret, Riddaregatan 17, ett enkelt, billigt, men snyggt » boar- yppersta för bordet &gt;E QOtöCf ding-house » och ungefärliga priset pr Stockholm.
Riks.
25 65. samt till inlägg^ Lördagar kl. 9 — 3.
Öfriga hvardagar kl. 9 — 4.
' H.WINBORW ningar och får ej dygn?
Hvilken tid på.
våren åter­ förväxlas med den vända familjerna från södern, och hälsofarliga kon­ hvilken ' tid på hösten ' fara, d e dit igen ?• centrerade kemi­ Huru ställer man det säkrast, bäst innehållande fullständig utstyrsel af och billigast för sig vid landstig­ ska Ättiksyran 2 omgångar för späda barn, välsydt ningen i Newyork?
Särdeles tacksam (träsyra).
för dessa upplysningar blefve och af bästa material; pris 10 loch Finnes i hvarje 15 kr.
pr låda, beroende på monte­ Arbetssökande.
välsorterad spe- N: r 146.
Hvad är att göra mot ån­ ringen.
Sändes mot efterkraf.
ceri- och viktualie- A.
C. Cronquist &amp; S on, Malmö.
gestanfall, som kommer nästan alltid affär.
då jag skall gå eller resa bort.
Värst på sommaren.
Kan det möjligen vara A.-B.
arsénikförgiftning?
Har plats i affär.
Mycket tacksam för ett godt råd.
Förtviflad.
STOCKHOLM.
N: r 147.
Skulle någon som vistats Brunns- o. Badanstalt, Lannaskede ^ ar ^ ^ småLhogi.
Ryd Brunns- o.
Badanst., Radioaktiv vid Sandhamn vänligen vilja upplysa Adolfsberg, Kungl.
Hoflev.
juni — 31 aug.
Inlands­ i skogr.
trakt.
Berömd järnk.
Alla brukl.
kurmedel.
om huruvida platsen lämpar sig för natur, barr- o. löfskog.
Billiga lefnads- järnkälla Alla brukl.
badf.
Kneippb.
Kneippb.
Natursk.
läge.
Skog o. in­ af reumatism lidande person och till­ kostn.
Läk.
: Eman.
Larsson.
Örebro.
Radium-Inhalatorium.
Säs.
börj 1 sjöar.
Lugn sommarv.
Ytterst bill, lika om hvem som är läkare där.
Ester.
juni.
Läk.
: Sigge Wikander, Sthlm.
lefnadsomk.
o. badpr.
Läk.
: D.
B. BiC ^ a ^ erL ^ urans ^ a ^ ' Katrineholm.
N: r 148.
Vill någon af Iduns läsarin­ Carlsten.
nor underrätta en ensam i urskogen - Kneippbad.
Starkt Radiumhaltigt I 1IIH5, skiIß ' ^ örträ ® ' re ^ reat * " ort * m - " boende norrländska huru jag skall låta ° väl serverade bad.
Apot., vatten.
Skogsluft.
Läkare: Profes­ ^ Sa " at ° / iu ' " bad sy en linnedräkt så den blir både 1 järnk., nytt societetsh.
Ny regim i Soc.- Saltsjöbaden sor Astley Levin, Sthlm.
enkel och treflig.
Tyget är ganska i anstalt.
Nyinrät- 16 / e.
Ångbåts- restaurant en.
Öpp.
Ve — ev.
Kneippbaden.
Sommar-o. vinter- tadt Radiuminstitut.
Bum fr. 2.00. styft och färgen är ljus brungul (Beige heter den visst?)
Hade tänkt o. järnv.-st.
Läk.
: Nath.
Dahlberg.
° kurort.
Företrädesv.
beh.
: Rheu­ Öfverläk.
: D:r Olof Sandberg.
på någon svart lämplig spets på er £ s ^ * i äriiv - matism, gikt, celluliter, ischias, åder- L.oka krage och ärmuppslag?
Hvarifrån ^ — Skagersbrunn Va ' \ °- ^ r ° r t - förkalkn., nervsjukd., allm.
svagh.
m. m.
_______ 7 aug.
Terminsindeln.
Reumat.
° med järnk.
Härligt kunde man få en sådan?
Helst ingen­ ting på kjolen.
Ålder 32 år.
hjärtf.neurasteni.
Ber.
gyttjebad jämte Inack.
kr.
1,75 — 6 p. d.
Läk.
: W. Bergwall läge.
sjön Skagern.
Barrsk.
Alla » Norrländska ».
alla vanl.
badf.
Radiuminhalatorium.
badf.
Radiuminst.
Godt bord, äfven Kurort och hafsbad med N: r 149.
Vill någon hjälpa mig hur Borgholm Öfverläkare: D:r G. Rystedt, Sthlm.
jag skall slippa drömma så lifligt.
sydländskt öklimat.
Utm.
veget.
Badint.
Mils G. Marén, Upsala.
Som hela min dag upptages af ett bad.
Tidsenl.
utrustning.
Väl fun­ Lundsbrunn «• afsk ~: aU - ® kydd; jäktande arbete, så är idet nödvändigt s t alt.
Högt och torrt Strömstad " gerande vatten- o. kloakl.
Läk.
J. O. läge.
Mildt hafsklimat, att sömnen om natten blir stärkande.
läge i natursk.
trakt nära Kinnekulle.
Ingeborg, 28 år.
A. Bergquist.
Strandv.
7 B. Sthlm.
berömda gyttjebad.
Järnkälla.
Säsong N: r 150.
Har hört sägas, att det i Båstads Hafs ^ a&lt; ^ o«Kuranstalt.
ljuni Berömd järnkälla, starkt radioaktiv.
1 juni — 15 sept.
Läk.
: A. Berghel, Sthlm.
Sverige finnes en förening för tuber­ _______ — lsept.
Mildt, jämnt klimat, Billigt.
Läkare E. Pontén, Göteborg.
Sätra Brunn.
1.4 m il fr. Sala.
Daglig kulosens bekämpande, i hvilken hvem härligt läge, en af västkustens natur­ I vekorna ^ afs ^ a (l " °- klimatisk kur- _____ vursttrafik, på beställn.
auto­ helst kan vinna inträde.
Vore tacksam att få veta dess adr.
samt hur stor " ort i häri.
nat.
å västkusten, skönaste badorter.
Läk.
: D:r G. Kri- mobil.
Gyttjeb., gymn., massage; sär­ afgiften är och hur man skall vinna kransad af yppiga, skogsklädda höjder .. F.PAULI 5 kortz: Sjukgymn.
E. Granfelt.
skild matordn.
för magsjuka.
Öpp.
12 / e inträde.
Wora.
Läkare: Olof H:son Forssell, Sthlm — 18 / s.
Läk.
: R. Friberger, Uppsala.
Dala.ro •®- afs k a (^ ^älk.
kur- o. rekre- ______ ationsort.
Naturskönt läge; I yc^lcil Klimatisk kur- och rekrea- ad * tionsort.
Utmärkta gyttje-, Söderköping badkur.
° * Nauheimer- hälsos.
klimat.
Gyttje-, tallbarrs-, kol- kreuznacher-, half- o. hafsb.
sjuk­ syreb.
etc. sjukg.
Läk.
och apotek.
bad.
Elektr.
lj usb.
Sjukgymn., mass.
o.
gymn., massage.
Tidsenl.
anläggningar, oßserje (fa d {ägg) f \ / cif.
Uppl.
D. Uthyr.-byrå.
R.
21. hetluftsbeh.
Utm.
skogspromen.
Enk.
bilL priser.
Läk.
: Prof. A. Wide.
Sthlm.
lefnadssätt.
Läk.
: R. Almberg, Sthlm.
REDAKTIONENS BREx- j_&lt;ADA: B nn Diursätra ™ " ' stilla, enkelt.
Högt o. fritt Malen B * stad - Füllst, kurort.
Varm- E s s 1913.
Den ena af de båda ® a ^ nr - 8pp: ^ Gör hy och hud mjuk och * o. hafsb.
Vidstr.
barrskog.
Södertälje Järnkällor.
Väl serverade bad.
f badh.
o. societetsh.
Tvål- bitarne skulle kanske vid tillfälle kunna användas.
Men vi såge helst Hetluft.
Omsorgsfull massagbehandl.
Sjukgymn., brunnsdrickn., dietisk be- massageb.,el.
ljusb.
Radiuminhalatori­ att ni ville sända oss litet mera ut­ fin på gammal och ung Billigt.
Läk.
: D. Liljeqvist, Norrköp.
handl.
Lekstuga.
Lekledarinna.
Läk.
: um.
Läk.
: Axel Hellstenius, Sthlm.
För arbetade skildringar, ej fragment som Docenten D:r W. Wernstedt, Sthlm.
mass.
o. gymn.
d:r N. Wennström, Sthlm.
nu.
Efter allt att döma äger ni en Fiskebäckskil Haftanstalt vid utpräglad litterär talang.
Västkusten.
Ren, Marstrand - ® afs ^ iLraiis ^ a ^ me (* Tranås ^ a ^ ten ^ urailsta ^ t * öppen året El lb o. Det där var plus minus S Bok för alla.
- Pension för alla.
; _______ märkta bad, spec, gyttje­ dammfri hafsluft.
Alla sorters bad.
Mas­ om.
Alla varma o. kalla bad noll.
S _ Nödvändig für alla.
— G u n n e l B j ö r k l i d.
Nej.
sage och sjukgymn.
Bill.
lefnadskostn.
bad, goda kommunikationer, billiga Füllst.
Kneippbehandl.
Mild och ren K.
E.
Do at z.
Får afhämtas.
LAGEN OM ALLMÄN Nyutvidgad.
matsal.
Läk.
: NilsTi dmark.
lefnadsomkostnader.
Läkare: J. Bau- luft.
Natursk.
läge, vidstr.
barrskog.
G.
T h — n.
Omöjligt i dessa v ers­ Bill.
priser.
Läk.
: H. Tham.
Tranås.
anhopningens tider.
FjällnäS ® ve " S es bögst belägna luft- man.
Marstrand.
* kurort.
I björkskogsbältet.
Mfrfpvi Skogssanat.
Berömda järnk.
TrOSa °°k sommarvistelseort.
O. C.
Det skulle vara att återgå • ' 3 till den förutvarande uppställningen, • • _____ m. radioaktiv, utstråln.
Utm.
Lämplig rekreationspl.
Häri.
fjällnatur, Naturskönt läge.
Ren o. stär- som af vissa praktiska skäl ej kunde • sådan den antogs den 21 maj 1913, • gyttje- o. halfbad.
Sol o. luftb.
Kalla godt bord, c.
60 rum.
Säsong: Juni — kande luft.
Utmärkta varm- och.
salt- bibehållas.
S har nu utkommit, försedd med in- S bad i Vättern.
Terrängkurer.
Dietiskt aug.
Läk.
: T.
J:n Hellman, Uppsala.
sjöbad.
Tvenne läkare på platsen.
Icke allenast genom sin S ledande översikt samt förklarande S bord.
Läk.
: G. Bergmark.
Uppsala.
fs Furusund ® » - °- Gyttjeb.
Tulscboda • Brunns " o,kurort » ^y rk " öfverlägsna kvalitet, utan S anmärkningar o. e xempel av Sthlm, stora segeli.
Lift.
Mörsils Sanatorium f8r br8st ' hult, Blekinge, öppen äfven genom sin relativa GUSTAF A.
A LDÉN,.
sjuka.
1 / e — 1 / s.
Naturskön skogstrakt.
Stark prisbillighet, skiljer sig Chj- • förf.
till Medborgarens bok m. m.
• ångbåtsf.
Ny reg.
Alla brukl.
badf.
Fri- nalack från alla andra emalj­ Jämtl.
Öpp.
året om.
Ren, stärk, fjäll­ luftsb.
Sjukgymn.
5 hotell, 60 villor.
l:sta radioaktiv järnk., utm!
bad.
Apot.
Bill.
färger.
— F ör dåliga efterap- T!
Pris 50 öre.
Post franko mot 60 • luft.
l:sta kl. bord.
Elektr.
belysn.
lefnadsomkostn.
Läk.
: E. Kinnwall.
kL rest.
Bill.
pris.
Läk.
: C.
Hjort af Ornäs.
• öre i sparmärken från varje väl- S ningar varnas.
Rikst.
öfverläkare: T. Horney.
Mörsil.
ordnad bokhandel samt från Erhålles hos alla färghand­ • Badanat.
och Sanatorium.
vid s ' stambana Grennaforsa Tyringe Vatten san lare.
Profkarta gratis.
Fa- ^ " °°?
,, f° " 5 Lars Hökerbergs Bokförlag,; _______ Berömd järnkälla Mösseberg Fysikalisk-dietisk kurort.
° num.
1,100 f. o. h.
Opp.
- ^.
, brikanter: Dorch, Bäcksin Gyttje- o. medic, bad.
Mildt barr- Spécialité: Nerv- o. reumat.
åkommor.
&amp; CJO S A .-B., Göteborg och •••••••••• Stockholm 1.
•••••••• » i hela året.
Nauheimerb.
m. flyt.
kols., el.
Stockholm.
skogskl., häri.
luft.
Sjö.
Bost.
i brunns, Mildt sydl.
klimat.
Billiga Lefn.-kostn.
Annonsera i Idoni ljusb.
Inhalatorium.
Röntgen- o. hög.
park.
Adr.
Moheda.
Läk.
R. Rinander.
Läkare: O. Reimers.
Tyringe.
frekvensafd.
Läk.
: Pr.
Odenius.
Sthlm.
Gotflrn prAsenhöga, Jönk:s län.
Na- Nvhrn ^ rmms " °°k badanst.
Präktig Ulricehamns Sanato S ium °- bad_ ^ turskönt läge vid sjö i skog­ anst.
Öppet året om.
•____ Barrskog.
Torr grusgrund.
rik trakt.
Vanl.
badformer, järnkälla.
Vattenkur.
Elektr.
ljusbad.
Gyttjeb.
Vidstr.
skogsomr MeränBOOm.öfv.haf- Billigt.
Läkare: N. O. Nilss on, Uppsala.
Nauheimb.
Solbad.
Billigt.
Läkare: vet.
Alla brukl.
badform., äfv.
elektr.
Läk.
: Joh.
A. Andersson.
Ulricehamn.
Helsions ^X^j^ad ° * kuranstalt.
Al- Lifmed.
B. Jacobson, Stockholm. '
la brukl.
badf.
spec, gyttje- afs a (oc ^ gyttjebadan- Nynäs Halsbad vid / yni ^ ia ^ Varherg- ^ ^ ^ Icke något industrialster, utan konstnärligt kvinnligt modern, förstkl.
massageb.
Godt bord.
Lämplig rekrea­ * 2 stalt.
Bästa hafsbad, spec. handarbete.
tions- o. hviloplats.
Post-adr.
Hored.
sommar- o. vinterkurort m. füllst, vat- gyttjebad.
Elektr.
ljusbad.
Billiga af- tenkuranstalt.
o. alla moderna kurme­ Rt.
Läk.
: Dr. G.
Hjort af Or näs.
gifter och lefnadsomkostnader.
Läk.
: Handgjorda dockor af impregneradt tyg 2 tvättbara, mjuka och.
full­ komligt hållbara!
50 c m. höga.
Pris med skjorta och mössa Kr.
2o. —.
Hin Bticlanstalt.
Sundaste läge i den del.
Läk.
: E.
Prick.
D:r O. F. Åberg, Stockholm.
3 Priskurant å fullständigt klädtia dockor.
vackra Guldkroken vid Vättern.
Porla ® rtmn " ® eröm (ia, kraftida järn- Vfchv ^ arm fr a&lt; l s " Kneippkur-anst.
Utm.
bad.
Nytt strandbad.
Goda bost.
____ vatten.
Füllst, badanst.
I term.
y Mildt ö-kL Nytt: Kneipp-Byn Ganantibeteckning för » äkta tillverkning s l 6 2 Läk.
: D:r E. Tengstrand.
Sthlm.
För / e — Vïj II term.
h — / s.
Postadr.
Porla.
gm spårväg förenad m. staden I H afsb.
Käthe Krase ' s namn­ Läk.
: Med.
D:r H. Nauckhoff, Linnég.
33, gymn.
o. mass.
D:r Hj.
Ekb erg, Sthlm.
v. öppna stranden!
Solb.
m. dusch i teckning jämte lö­ Stockholm.
Riks 159 00. pande nummer Radioaktiv Järnkäl­ skogen!
Läk.
: K.
K allenberg, Sthlm.
Hällby Brunn dockornas vänstra &amp; la.
Füllst, varm- o. Ramlösa:s s, ^ ' v ' TÙ h ' fotsula.
_______ järnk.
Alla mod.
badfor­ Wärmlands Eda Kneippbad.
Sommarsäsong 15 maj — j arnk.
Sas.
J / e — 81 / s.
mer, spec. Nauheimerb.
Radiogenkur.
Erhållas i större 1 sept.
Läkare: D:r Uno Wallin.
Te­ Naturskönt, högt läge.
Milsv.
furusk.
Socker-, gikt-, njur &amp; korp.
Rönt- leksaks m a ga s in lefon: Eskilstuna 684.
Alla brukliga badformer, spec, gyttjeb.
genundersökn.
Läk.
: Prof. K.
P etrén samt hos konstindn- Läkare: D:r B. Möller, Stockholm.
HälsaHS Bmnnsans k&gt; Hälsingborg, v. &amp; D: r M. Ljungdahl, Lund.
strihan dlare eller di­ _______ Öresund.
Radioakt.
koksalt- Ponnehv ® rimi1, Starkaste järnkäl.
H Öregrund ^ ^ rekt genom o och järnkälla.
Alla badf.
Reumatism, lor, massage-, ljus-, hafsb.
magsjukd., skroful.
åkommor.
Läkare: m. m., kallvattenkur, dietkur, radium­ förh.
Lifl.
ångbåtskommunikationer.
D:r A. Björkman.
Hälsingborg.
Gyttje- &amp; Nauheimerb ad.
Läk.
: Vik­ kur.
Läk.
: P rof.
G. Porssner.
Uppsala.
tor Huss.
Öregrund.
der Johannisdal.
™ s ° br ' .° - badanst - D:r Rietz, prof. Henschen.
___________ 1,5 km&gt; fr. Köping.
ROStOCk ^ ia ^ so ^ rT11111 °°k badanst.
in- afsba " Östhammars f 15 vid Kroppefjäll.
Naturskönt ___________ läge vid vik af Alands Öpp.
fr. slutet af maj — c:a Is.
Järhk.
fridfullt och lämpligt för sitt ändamål.
haf.
Tvålmas ageb.
Fangobad.
Häri.
m. ovanL hög radioaktivitet hvars Bad Kosen Ytterst mod.
priser.
St:n och adr.
Dals- hafs- o. skogsluft.
Billigt.
Läk.
: D:r vatten anv.
äfv.
t. alla bad.
Läk.
: G.
(Gartenstadt) Rostock.
Läk.
: D:r J. Billing, Vara.
Henrik Ber g, Sthlm.
Ericsson, Köping.
Medicinska förfrågningar besvaras af resp. läkare och för närmare upplysningar hänvisas till den af Sv.
Kurort­ Deutschland.
föreningen utgifna publikationen " Svenska Bad- och Karorter " (tillgänglig i bokh.)
o. till de olika kurorternas prospekt, som erhållas genom kamrerkontoren samt Svensk Bad- och Turisttidning och Svenska Turistföreningen, Sthlm.
Guldmedalj Nor Ä " 2 Juni, Juli och Augusti I d u n s E x pe d i t i o n Babylådan Annonsera i Idun!
SVENSKA KURORTFORENINGEN.
Th. Winborg &amp; C:o, BREFLÅDA Qvicufia •FOLKPENSIONERING,; me Werkstätten Käthe Kruse-Puppen, - 386 -
a NNONSER skola vara inlämnade till Bxpeditionen senast fredag för att kunna införas i följande veckas nummer.
PLATSSÖKANDE LEDIGA PLATSER UNG TYSKA, utbildad sjukgymnast, musikalisk, språkkunnig, erfaren i hushållsgöromål, barnkär, söker plats i finare familj pä landet såsom fa­ miljemedlem.
Svar till Fru R. Dor- man, Svängsta.
BARNSKÖTERSKOR, utbildade, er­ engelska hålla anställning genom Arbetsförmed­ SOMMARKONDITION för lingen.
Hufvudkontor: Regeringsgatan språket önskas af ung dam, som länge ila.
Af delningskontor: Högbergsg.
37. vistats i England och där studerat Expeditionstid kl. 9 — 4, lördagar 9 — 2.
språket.
Svar till » L.
L. », Stephans- Rikstel.
40 47.
Personlig inställelse.
Be­ plats, Hamburg, p. r. tyg böra medtagas.
» Anlita närmaste ENKEL, anspråkslös 22-årig flicka önskar plats i godt hem, helst att luntor I » sköta barn mellan; 1 — 5 år.
Tack- HÖNSSKÖTERSKA med pålitlig ka­ sam för svar till » E.
A. », A rboga p. r. raktär önskas å egendom i Göteborgs­ 20-ARIG FLICKA, som genomgått trakten.
Svar till » Hönssköterska », S. tvenne hushållskurser önskar plats i Gumzelii An nonsbyrå, Göteborg f. v. b. b ä 11 r e hem på landet som husmo­ ANSPRÅKSLÖS FLICKA af bättre fa­ derns hjälp; någon lön önskas.
Svar milj får lärorik plats att vara hus­ till » 20 år », Linköping.
modren behjälplig med alla förefal­ FOLKöKOLELÄRARINNA önskar lande göromål på egendom i östergöt- EN plats under tiden 15 juni — 15 aug.
land.
Någon lön och anseende som att mot fritt vivre och som familje­ familjemedlem.
Svar till » Inom åtta medlem undervisa nybörjare eller att dagar », Iduns exp.
gå frun tillhanda.
Svar till » Lära­ BARNSKÖTERSKA fö r två barn, pålit­ rinnan, Idunj3^expo_Sthlm^ lig, ordentlig, van vid späda barn, UNG- element.-bild.
dam (god familj) kunnig i klädsömnad får ' plats i offi­ vistats i Tyskland 1 år, i England IV2 cersfamilj i Lund 1 aug.
Svar med plats i fin familj i Paris 1 foto och betygsafskrifter sändes till önskar juli.
Högsta ref. Svar » Fin familj ».
» Barnsköterska, en månad, två år », Iduns exp., Sthlm.
Eefvingeby, Skåne.
UNG FLICKA, som med goda betyg FÖR enkel, bättre flicka, ej under genomg.
8-klassigt läroverk, önskar 25 år, kunnig i matlagning, toakning plats att undervisa barn i vanliga och öfriga husliga sysslor, finnes skolämnen och musik samt ev. hjälpa plats den 15 juni hos äldre liten fam. till med lättare sysslor.
Svar till i landsorten.
Svar till » Ave », Iduns » Prästdotter », Iduns exp., Sthlm.
exp., f. v. b.
LÄRARINNEPLATS ledig för läsåret i EX.
SJUKGYMNAST med ett års prak­ treflig familj vid bruk i Värmland tik söker anställning för sommaren för 2 flickor pm 8 och 10 år.
Lön vid badort eller i familj.
Svar märkt 500 kr.
Norra Inack.-Byrån, Malm- » Massös », Iduns exp.
skillnadsgat.
27, Stockholm.
UNG- LÄRAR INNA önskar under tiden SOM GUVE RNANT önskas till hösten 15 juni — 1 aug.
helst mot fritt _ vivre och resor komma i fin familj _ för duglig, anspråkslös flicka som ge­ nomgått läroverk, kompetent att med­ att under god ledn.
sätta sig in i dela undervisning åt en flicka och ett hems skötande.
Svar till » Glad en gosse i 3 fdje förberedande kurs norrländska », Prästmon p. r. och möjligen äfven-åt en flicka, som ELEMENTARBILD AD FLICKA med 4 läst småskolans första kurs.
Musika­ års praktik som guvernant söker för lisk och villig undervisa nybörjare sommaren plats, antingen som guver­ i musik har företräde.
Svar med be­ nant eller barnfröken.
Svar till » A.
tygsafskrifter, lönepret.
och om möj­ W. », Iduns exp., Stockholm.
ligt foto sändes snarast till » Bruks­ samhälle i Småland », under adr.
S-.
ENKEL och - anspråkslös landtbrukare- dotter önskar plats i god familj (helst Gumaslii Annonsbyrå, Sthlm f. v. b.
SOM VÄRDINNA vid kurort för 6 vec­ större la-ndtgård) som hjälp och säll­ kor, eventuellt längre, önskas i medio skap.
Är yillig deltaga i alla inomhus Någon lön af juni mot fritt vivre en bildad, tref­ förekommande göromål.
lig och musikalisk dam.
Svar till önskvärd.
Svar märkt » Blekingska ».
Brömsebro p. r.
» lyriskt humör », under adr.
S. Gumselii ELEMENTARBILDAD flicka med fina Annonsbyrå, Stockholm, f. v. b.
BÄTTRE FLICKA, barnkär, frisk, ord­ betyg från småskolelärarinnesemina- ningsam, något kunnig i matlagning, rium önskar plats som guvernant.
villig deltaga i tjänarinnesysslor, får Mycket musikalisk.
Tacksam för svar plats i tjänstemannafamilj.
Eget rum märkt » 18-årig lärarinna », Iduns exp.
jungfru finnes.
Svar med foto, löne­ f. v. b. anspråk.
ref. till » Familj era edlem, öfre UNG FLICKA som genomgått Atene- Norrland », under adr.
S. Gumadii An­ ums husmoderskurs önskar aflönad plats.
Svar till » 22 år », Allm.
Tidn.- nonsbyrå, Stockholm, f. v. b.
TRÄD GÅRD b S K ö TE RSK A, fullt kom­ kont., Gust.
Ad.
Torg, Stockholm .. petent att på egen hand, med hjälp UNG BILDAD barnkär flicka önskar för gräfning, sköta en medelstor, ny­ plats i familj att som hjälp och säll­ anlagd trädgård, får genast anställ­ skap medfölja till landet.
Lön önsk­ ning för sommaren.
Svar med ref. värd.
Svar under sign. » Familjemed- och löneanspråk till Fru Wibell, Nora.
lem », Nord.
Annonsbyrån, Göteborg.
PLATS FINNES från hösten hos tjän­ UNG FRANSYSKA, som nu vistas i stemannafamilj i Värmland att mot Sverige, önskar plats i familj, helst fritt vivre och fria resor läsa med i Stockholm eller mellersta Sverige, 2 små flickor (nybörjare).
Svar till för att undervisa i franska språket.
» Lätt plats », Iduns exp., Stockholm.
Talar något tyska.
Svar till » Fran­ UTEXAMINERAD .småskollärarinna sö- syska, September-, Iduns exp., Sthlm.
kes för läsåret 1913 — 1914 att i små­ PLATS att vårda en sjukling önskas stad underv.
6 à 8 barn i 6 och 7 års ' af ung flicka med utm.
betyg.
Helst åldern.
Svar med löneanspråk och rek.
nervsjuk.
Tacksam för svar till » God torde adr.
» 1314 »; Stockholm p. r. vård », Landskrona p. r. UNDERV ISN INGSVAN lärarinna öns- GYMNASIST önskar under sommaren kas till nästa läsår för tvenne barn informatorplats på landet för elev i åldern 12 och 11 år. '
Svar till t. o. m.
5:te klass mot fria resor Fru Anna Åkerman, Broby, Hölö.
och vivre.
Svar emotses tacksamt FRÅN 15 JUNI finnes plats för ung till » Gymnasist Ring III », Iduns exp., Stockholm.
flicka som husmoders hjälp vid inne­ arbetet i enkelt, bildadt landtbru- En 22-årig, kraftig, kvinnlig gymnast karhem i Roslagen.
2 pers. hush.
[Eget som- genomgått d: r Kjellbergs mas­ rum.
Lön 12 kr.
(hjälp med grof- sage- och gymnastikinstitut önskar ge­ syssl.).
Svar, helst med foto, till nast badorts- eller privatplats för » 2V 2 tim. resa ».
Postkont.
Odengat.
58, meddelande af massage och sjuk­ gymnastik.
Är äfven kunnig i mani­ Sthlm.
cure- och ansiktsbehandling.
Betyg, NORRA INACK.-BYRÅN ansk.
lära­ ref. foto insändas.
Svar till » 22- rinnor, värd., sjuksköt., kontors-, af­ årig och massör » under adr.
S. Gumgelii färs-, sällskaps-, hushålls-, barnfrök- Annonsbyrå, Stockholm, f. v. b.
nar.
Malmskillnadsgat.
27, Sthlm.
Befattningen som husmoder vid Deutsche Sprachlehrerin und Malerin Kungl.
Bodens ingeniörskårs sucht Ferienstellung in Schweden, manskapsmarketenteri Land od.
See, in ff Familie.
IGefl.
är ledig från den 1 inst.
aug.
Löne­ Off.
unter » I.
S. », Dresden, Carolastr.
villkor: 600 kr.
pr år, fri (bostad, med värme och lyse och fritt vivre.
14, erbeten.
Sökande skall hafva goda kvalifika­ tioner att förestå rörelse, motsvarande den vid nykterhetskafé, kunna på egen hand affärsmässigt förrätta fö­ KONFIRMANDER mottagas för under­ tillsammans med egen dotter rekommande inköp, äf vens om att ef­ visning juli — 15 aug.
Svar till komfninister ter anvisning föra med rörelsen för­ 1 A. Jernberg, Vrena, Södermanland.
enad bokföring.
Egenhändigt skrifna ansökningar med uppgift om föregå­ INACKORDERING hos bruksförvalta- ende sysselsättning samt ref. insän­ refamilj i Uppland från den 1 sept, das till Regementsintendent Vilhelm d. å. erhålles för en frisk flicka Lind, Boden, hvarifrån äfven eventu­ som, jämte egen 10-årig dotter, er­ ella förfrågningar besvaras.
håller undervisning i andra klassens ämnen och musik.
Pris 55 kr.
pr mån.
Svar märkt » Uppland, 1 september », sändes under adr.
S. Gumselii Annons­ byrå, Stockholm, f. v. b.
Bildad, musikalisk dam, helst språk­ INACKORDERING kan erhållas (på kunnig och med trefligt sätt, i ålder längre eller kortare tid) väl möbl.
30 — 40 år, erhåller plats i barnlös fa­ rum med eller utan inack.
hos Fru milj såsom sällskap ocli uppmuntran Maria Plg-Gyllenbåga.
Artillerig.
24, 3 åt fru med något klen hälsa.
Sökande tr. Allm.
Tel. 222 23.
För resande till Stockholm.
bör kunna intressera sig för sin upp­ gift och äga förmåga att sprida glädje Rum luthyres fr. l,50u Pr opert.
Tyst och och trefnad i hemmet.
Korn m er att friskt, läge, 3 min.
fr. spårvagn.
El.
anses såsom medlem af familjen och ljus nattb.
och temp, dusch.
Kaffe­ kan lämplig person påräkna god ve­ frukost o. d. serveras, särskildt pas­ dergällning.
Svar med - oto markt sande f. ensamma damer.
Ref. finnas.
» Sällskap », .Gumaeln Annonsb., Malmö.
Malmskillnadsg.
41 a I r.
Rikst.
Norrm.
403.
Allm.
21 435.
Augusta Schütz.
Sällskapsdam.
Strengnäs Hushållsskola.
INACKORDERING önskas för flicka om 16 år under 6 veckors tid i som­ mar i naturskön trakt i Dalarne där Sommarkurs 12 juni — 12 au g. Hösttermin 19 aug. — 15 dec.
Skicklig lärarinna några flickor finnes till sällskap.
Svar utex.
fr. Fackskolan i Uppsala.
Prospekt genom Fru M. Braune, Strengnäs.
inom åtta dagar till » Ferierna », Iduns exp., Stockholm.
Sommarkonfirmander mottagas under juli månad i Trollhät­ tan.
Närmare underrättelse genom kyrkoh.
Aug.
Stenström.
Karduansmakaregatan 8 B, 1 t r. Allm.
Tel. Br.
45 36|| Stockholm.
Andrea M Mattia od Siinarinm.
Högre, af Kungl.
Maj-.t godkänd lärarinneutbildning i handarbete.
Kurser på 1, 1 \ k eller 2 å r.
Extra kurs i klädsömnad på en termin.
norra Österg.
erbj.
göd och billig Prospekt sändas.
Anmälningar till nästa arbetsår, som börjar 1 sept, mot- inack.
Härligt läge vid skog och sjö, tagas dagl.
kl. 12 — 1 i skolans lokal.
lugnt och stilla, utm.
bad, båt, adr.
Löf kullen, Karl s by.
Falsterbo Nya Pensionat Rekommenderas.
Fru M.
S. von Berg.
KRISTINEHAMNS PRAKTISKA SKOLA.
Sveriges äldsta, störsla och mest välkända i sitt slag.
Utmärkt väl kvalificerade lärare.
Moderna, nybyggda lokaler.
Tag kännedom om skolan.
Undervisning l ämnas i följande FÀCKAVDELN1NGAR: Allmänna avdelningen, avsedd för allmänbildning * — Handelsavdelningarne, högre och lägre samt korrespondenskurs.
Modernt handelsinstitut med övningskontor.
Bankkurs.
Tekniska avdelningar för 1) husbyggnad, 2) väg- (icke Hushållsskola) börjar sin 14:e te rmin den 27 aug.
1913.
Skolan har tillerkänts guldmedalj ' Prospekt genom Fru Alfh.
Rystedt.
och vattenbyggnad, 3) maskin- och 4) elektroteknik.
Förberedande avdelningar till 1) stat ens lant­ bruksinstitut, 2) B ergsskolans högre avdelning, 3) tekniska skolor, 4) skogsskolan.
Realavdelning, stor tidsvinst med goda betyg.
Juridiskt seminarium för utbild.
av länsmän m. m. Lantbruksavdelningen: 1) Allmän (m otsvarande Tullar n y &amp; °- extra billigt!
jUpriar Ijnlfll Däck 6.90, pr ima svenska nlayflL statens lantmannaskolor jämte allmänbildande äm­ 7.90, sl angar 2.90.
Ny illustr.
katal.
gra­ nen), 2) Hög re, för vidare utbildning, 3) Konlroll- tis o. f ranko.
Agenter antagas.
assistentkurs.
S. Blombergs Cykelaffär, Hushållsavdelning i förening med husmoderskurs.
Stockholm, Tegnérgatan 18.
Slöjdavdelningar för kvinnlig slöjd.
1) Allmän- och 2) slöjdlärarinneavdelning.
Baby lådan Fix, Inträdestider se prospekt, som sändes mot dubbelt porto.
Tre ombyten småkl.
till den nyfödde, Riks 115.
MILS SCHENKE, Rektor.
allt välsydt, prydligt, lsma kval.
Kr.
10 - f- öO öre frakt till landsorten.
Rek.
af läk., sjukhus, barnm.
Fru Anna Blom- berg, Hornsg.
26, Sth lm.
A.
T. Söd.
4619.
&amp; .. * 3 9 % MALMÖ best «.PATENT $ V Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala.
Lärarinnekurs i matlagning och handarbete börjar 1 sept.
An­ mälan göres före 1 juli.
Lärarinnekurs i matlagning och landthushåll, med 2 term.
i Fack­ skolan o. 1 år å Skolans landtgård, börj.
d.
1 sept.
Anmälan före 1 juli.
Anmälan till den Lärarinnekurs (endast för skolkök) som börjar i jan.
1914 i nsändes före 1 nov.
Husmoderskurs med undervisning i matlagning, sömnad, hälso- lära och barnavård, närmast afsedd för flickor med högre skolbild­ ning.
Börjar den 1 sept.
Anmälan göres helst före 1 aug.
Specialkurs (högre husmoderskurs) i finare matlagning, klädsöm­ nad och barnavård börjar den 21 aug.
Anmälan helst före 1 aug.
Praktisk Yrkeskurs för utbildning af kokerskor och hushållerskor börjar 21 aug.
Anmälan göres helst före 1 aug.
Barnavård, teoretiskt-praktiskt, i Fackskolans barnhem 1 — 3 mån.
Landthushållsskolan å Kumlan börjar sin höstkurs 1 aug.
(vinterkursen börjar 15 nov.)
Friplatser och statsunderstöd för elever å Kumlan.
Tryckt program på begäran gratis och franko.
Program 22 och 23 gälla.
Inspektor: Professor O. Hammarsten.
Föreståndarinna: Fröken Ida Norrby.
lya Hushållsskolan, Västra Trädgårdsgatan 19, Stockholm, Del-bästahvefeinjiilel- En stor hvilken år 1881 grun dades af Fröken Hedda Cronius, fortsätter sin verksamhet i samma anda och efter samma plan som under alla föregående år.
Skolan afser att meddela bildade flickor undervisning och öfning i enklare och finare matlagning, bakning, syltning och inläggning af grönsaker, finstrykning samt öfriga inom ett hushåll förekommande göromål, för att sålunda., sätta dem i stand att på ett praktiskt sätt förestå egna eller andras hem.
Åfven med­ delas en kortare kurs i Födoämneslära och Hälsovårdslära.
Skolan har varit besökt af två tusen niohundra tjugufem (2,925) elever.
Hvarje kurs omfattar 4 eller 4 Va månader.
Elever mottagas äfven på kortare tid.
Ny kurs börjar den 1 nästkommande augusti.
Prospekt och vidare upplys­ ningar meddelas af Fröken Berta Erlandsson, 19 Västra Trädgårdsgatan, Stockholm.
BARN­ KLÄDERS förfärdigande erhålles af illustreradt månadsblad för barnkläders förfär­ digande, som på posten kostar 3 kronor pr år.
Gratismönster - medfölja hvarje n:r.
- Priset pr nummer är 30 öre.
Tidningen erhålles portofritt från Iduns Expedition, Stockholm.
- 387 Öns Rar 9fi 8der en symaskin, som ger en särskildt vacker söm vare sig Ni syr i det tunnaste siden eller de gröfsta kapp­ tyger, bör ni köpa Ä Ibusqparna Möblei » med elegant utseende tillverkas med allra största omsorg hos GIDEON NILSSON, Linköping.
Mångfald ritningar på begäran.
Central Bobbin $ \ &gt;masfun, ty dessa maskiner hafva genom sin öfverlägsna konstruktion, sin mång­ sidiga användning och öfriga framstå­ ende egenskaper blifvit så omtyckta, att de under de få år de varit i mark­ naden, trots sitt något högre pris er­ hållit en verkligt storartad spridning, det bästa beviset för att en vara är god.
CENTRAL BOBBIN-MASKINEN tillver­ kas i två storlekar, en mindre för fa­ miljer och sy atelierer och en större för skrädderier.
C ' CORNELIUSSON; tSvé^m OBS.
!
Fördelaktiga betalningsvillkor.
lis tt: Då på sista tiden flera personer börjat annonsera om, att de bota Engelska sjukan, anhåller jag att icke blifva förväxlad med dessa.
En annonsör uppgifver sig till och med äga 35 å rs praktik ehuru själf endast I 32 år gammal.
Vill Ni erhålla snabb och säker hjälp^ mot Engelska sjukan och Barnförlamning, så tillskrif mig, ty jag har behandlat denna sjukdom i 40 år och har så­ ledes en erfarenhet, som ingen annan.
De recept jag^ använder &amp; ro for utvärtes bruk och fullkomligt oskadliga samt härleda sig från munktiden och hafva bringat hjälp åt mångtusende.
Engelska sjryter vid alla åldrar och äro symptomerna i hufvudsak följ ande: Blodbrist, slappa armar och ben, kalla händer och fötter, gnatigt^ lynne, ingen som«, ingen aptit, somliga äta mycket men magra andâ, slem stockar sig i hufvudet, mage, leder, som medför en ryslig kläda, utslag,.le­ derna blifva styfva, stockar sig slemmet på strupen kallas det struma.
Sneda lemmar kunna bli återställda.
Sök i tid åtminstone för barnen, de lida oförskvldt.
Bref besyaras blott mot dubbelt porto.
Begär intyg.
HANNA BENGTSSON, Munkgat.
2, MalmS, vid Pildamsrägeii.
Tel. 5Ö8 ».
VINOUA Hvem vill inte bo billigt och trefligt TvhlöJ: Parfymer ock To&amp;lett-Artiklar.
med goda kommunikationer och vackra omgifningar?
Råsunda Förstadssamhälle BRÖ5TKflRflMELlER erbjuder dessa förmåner och ännu en hel del till TPnfl ».
t illverkare A.-B.
Nissens Manu­ facturing, Norrköping.
Fäs på apoteken.
Bästa järnmedel utmärkt styrkande.
Apoteket Lejonet, Malmö.
kurs i m assage och sj ukgymnastik, Begär prospekt!
Stockholm.
Mästersamuelsgatan 70. iiyuinastikdirektörsexamen aSligeea efter 2-årig kurs af kvinnliga elerer Tid FÖR BARNAVARDEN.
A VINOLIA PUDER och CRÊME äro alltid oumbärliga # för barn.
Deras ömtåliga hud blir lätt röd och narig.
Glöm ej VINOLIA, när Lillan badar.
£ &amp; Osvikligt botemedel mot EKSEM, fmnar, revormar m. ra.
bepröfvadt se­ dan 50 år tillbaka.
Absolut tillförlit­ ligt.
22-årig eksem har botats.
Ingen humbugsmedicin.
Pris 2: — pr burk.
2 burkar franko.
Förskottslikvid eller postförskott.
O. V. Olsson, Fränsta.
Vinolia Generalagentur Hy kars börjar 11 » ept.
Prospekt gen, kapten J. Thulin, LUND.
Göteborgs RgSff Gymnastiska Institut, w Göteborgs Arkader,Göteborg, längsta o. fullständigaste spe­ cialkurs i Sjukgymnastik o. Mas- Bag Om Nästa läsär börjar den 12 sept.
Begär prospekt?
Snar hjälp w mot Engelska sjukan, I, r ' K; s o m bryter u t vid alla åldrar Intill 4 0 I ' W È Ê Ê S È à å r, fås m ed utvärtes medel af u n d er - jk,.
• H * sÉtåj tecknad, som har 15 års praktik 1 mA i V-.
;3 I » 4.Engelska sjukans behandling.
De mest framträdande symptomerna f |;; t äro blodfattigdom, slappa armar o ch 5 U:i ' k ' I ben, gnatigt lynne, Ingen sömn, in gen t ••• ' aptit, somliga: äta mycket, men m agra B^P^^yigJv: * 4^a|.
ä ndå, kroppen blir upplöst i slem som stockar sig i lederna och medför kyla, kläda och utslag.
Blir ej slemmet ut- * " i " i ' rensadt uppstår som följd däraf gikt, reumatism, bleksot, struma eller brytes kroppen sönder.
Personer som års­ vis legat på lasarett men e j blifvit botade hafva genom mig blifvit full ständigt återställda till hälsan.
Ingen behöfver resa hit.
Beskrif symptomerna.
Sneda lemmar, kunna, bli återställda.
Bref besvaras mot dubbelt porto.
Tusentals intyg finnas från såväl äldre som yngre.
H. Mårtensson, Malmö K, Rundeisgatan 5.
Tel. 8919.
Henrik Smithsg.
1.
4 o. 5 vån.
Prospekt sändes.
A Maria Cederschiöld: i JBflLot grått hår.
Enda fullt tillförlitliga oskadliga me­ del som återgifver hår och skägg dess (ursprungliga färg.
Pris 5.50 - f * p orto.
Endast i Fanny Gelins Parfymmagasin, B Mal m torgs ?., Sthlm.
Kunerl.
h oil.
Vårda hyn!
(Majorskan Edmann.)
Cromo Jdåalo gör hy, hals och hän­ der vackra.
Fin parfym 2.50 Poudro do Rix Idéale, utsökt och oskadligt ansiktspuder 3. — Rjfnkt / nktur förminskar rynkor, gör nyn ungdomligt skär 3.25 Ghampolng renar fullt, borttager mjäll, ger glans 2. — Absolut oskadligt enligt handelske­ mist.
I parti och minut hos Skildringar frän Ellen Fries ' siudeniär i Uppsala, bereder man bäst hämtade ur, hennes bref och.
an­ teckningar.
;; Dessa skildringar bära en omiss­ kännelig prägel af ungdomlig friskhet och omedelbarhet och.
gif - va en tilltalande bild af en sym­ patisk ung kvinna, ' öfverlägsen içke blott genom begåfning och.
kunskaper utan framför allt ge­ nom karaktärens renhet ocli ädel­ het.
Både såsom tidsbild och männi­ skoskildring är därför boken äg­ nad att i hög grad intressera.
Pris 1: 75.
P.
A. Norstedt &amp; Söners Förlag.
afMAGGP Buljong - Tärningar Franska Parfymmagasinet, Hofleverantör.
21 Drottninggatan 21, Stockholm, för sommaren samt i de fö rnämsta p arfymaffärer.
Lait Mono utkommen.
Ny katalog sändes gratis och franko Modernaste afpassade klädningar.
o.ömkylda fötter botas lämpligast denna årstid med " Gull ", erkändt oöfverträf- fadt.
I parfymaff.
i Sthlm o. landsort, samt hos Wilh.
Becker, Sthlm, à 1 kr.
fl.
Häfiei innehåller eti rikhaltigt urval af de senaste vår- och sommarnyheterna och finnes till salu i alla boklådor samt i de flesta tidnings- o. cigarraffärer.
Pris 30 öre.
Erhålles porlofritt direkt från Id uns Expe­ dition, Stockholm, mot insändande af 30 öre i frimärken.
" ^^en som vill undvika att - i MUSIKINSTRUMENT.
1 ^ ^^31 med Oatincrème som är en natur- af ren hafre.
Huden får genom rationelt bruk en vacker varm färg.
Oatine finnes öfverallt samt hos A. W. Nording, Biblioteksg.
11, D rottningg.
63 och Birger jarlsgatan 16, St ockholm.
Hårnät Äkta till kr.
3.75 pr dass.
vanlig storlek.
Silke » » 1.20 » » » y&gt; Prof (äkta) mot 35 öre i frim.
Svenska Hårnätsimporten, Stockholm Va.
Endast prima och väl justerade: Gi­ tarrer, Mandoliner, Gitarrmandoli- ner, Gitarrlutor, Violiner, Violon­ celler, Cittror, Konsertinor, Drag­ spel, Flöjter, Klarinetter, Mässings­ instrument, Sextetter af förstkl.
böh- misk tillverkn., svensk modell, till 300 och 425 kr.
sextett pr extra kontant, Trummor, Fodral, Strängar och öfriga tillbehör.
Orglar och pianinon från främsta fabriker.
Hög rabatt vid extra kontant köp af orglar och pianinon.
Rikt illustr.
priskurant gratis mot insändt 10- öres frimärke till po rto CEYLON-TÉER.
Frälsningsarméns äkta, rena, be­ römda teer.
Finaste a rom.
Olika paketeringar till 5, 6 och 8 kr.
pr kg.
KAKAO.
If^KRON.« AF ALLA H AIIVAHB Frälsningsarméns rena kakao af erkänd förstklassig beskaffenhet.
Pris pr hekto —: 45, pr kg.
4: 50, enkiloburkar 4: 50.
ARMÉ-TVÅL.
3 I8.PUCE VENDÔME PARIS Fin och behaglig antiseptisk toa­ lett-tvål.
Pris: pr stång J: —, pr Bevarar o. stärker hårväxten.
FÄS Ö FVERALLT ÉD,PINAUD TELEFONER: Riks- 85 81.
Allm.
B3 72.
DENTOL.
Frälsningsarméns utmärkta mun­ vatten och tandpasta.
Munvattnet är på grund af sina stora antisep­ tiska egenskaper äfven e tt förträff­ ligt antisepticum.
Pr - helft.
1:75, halffl.
1: —.
Tandpas ta pr tub —: 60.
VIOLA-IDEAL.
Finaste toalett-tvål.
Pris: pr kar­ tong om 3 tvålar 1:50, pr tvål —: 50.
ARMÉ-SKOKRÄM.
Terpentinfri förstkl.
skokräm.
Pris: pr burk —: 25, pr stor ask —: 50, pr mindre ask —: 20.
PUTSPULVER.
Förstklassigt rengöringsmedel för metaller, men särskildt för koppar.
— Pr is pr burk —: 25.
PUTSKRÄM.
Förnämsta metallpoleringskräm för alla m etaller.
Pris pr flaska —: 25.
Dessa varor kunna erhållas vid eller genom hvarje Frälsningsarmé-kår, hos många hrr handlare eller d irekt från OSTERMALMSG.
24 &amp; 26, STHLM 5.
En verklig.
balsam för huden, Till plantering i juni kunna na beställas: Effektiva skönhetsmedel.
Crème Lanola mot rynkig och slapp hud.
Pris 8 kr.
Crème Florida mot mycket torr hud och rynkor.
3 kr.
Crème Trianon mot ärrig och ojämn hud.
2 kr. '
Crème Clio gör ögonbrynen täta och vackra.
2 kr.
Crème Aspasia.
Bleker på .. 4 nätter hals, armar ' och byst.
Af ven bra mot mörka fläckar i ansiktet.
5 kr.
Crème Laïs .för bystens formskönhet och fasthet.
10 kr.
Trianon-Pasta mot missprydande hårväxt.- Utrotar på kört tid .allt generande hår, utan att efterlämna märken i- huden, och är absolut oskadlig.
5 kr.
pr sats.
Trianon-Hårtinktur mot mjäll och håraffall .. 8 kr.
pr flaska.
Lanola-Handbalsam mot röda, kylda och sträfva liänder.
2 kr.
pr flaska.
Secco-Salva mot armsvett och annan abnorm svettning.
2 k r. Lanola-Hyrenovator mot pormaskar.
Kr.
1.75 pr flaska.
Trianon-Fräkensalva.
Kr.
2. —.
Trianon-Finnsalva.
Kr.
2. —.
Fleur de Roses Trianon.
Flytande läppsmink.
Fastsitter hela dagen.
6 kr.
Trianon-Nästinktur till behandling af röda näsor.
Kr.
3. —.
: Massage-Crème för totalmassage.
Kr.
4. —.
Hygieniskt Puder för olika slags hud.
• Kr.
1 — 8 pr ask.
Hårfärgningsmedel — a lla nyanser.
Kr.
5. —.
Samtliga dessa preparat användas sedan flera år med osviklig framgång i min praktik för " skönhetsvård och kunna därför rekommenderas som de mest tillförlitliga som finnas att tillgå. '
Expédieras diskret till landsorten mot postförskott.
Bruksanvisning medföljer hvarje preparat.
Observera mitt inregistrerade mär­ ke Trianon på hvarje varuslag.
Maria Enquist, Exam.
Sjukgymnast.
Institut för skönhetsvård.
Biblioteksgatan 6 — 8.
Riks Norr 3 90.
Allm.
22662.
Balkongväxter, Törnrosor, Dahlior, Jordgubbs- och.
Köksväxtplantor.
Prisförteckning på begäran från Haga Trädgård gen.
John Wallmark.
Post- adr.
Stockholm 3.
Riks 11520 o.
Allm.
telefon 4415. '
Johann Maria farinas Eau de ' Cologne ined Kölnerdomen, frisk och: a f; en oförliknelig finhet, erhålles lådvis och pr flaska till parti­ pris vid.
köp - direkt å Kölnerlag-ret, 24 Smålandsgatan, Stockholm.
Lämp­ lig- present.
vid alla tillfällen.
Pro­ spekt ' franko.
Finnas i hvarje välsorterad skoaffär.
Idun utgipes denna vecka i A och B. Wilhelmssons Boktr.
A.-B., Sthlm, 1913
