# ID: svediakorp-per2044
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1913
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 29,129
# sentences: 1,675
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek.
Alla tryckta texter är OCR- tolkade till maskinläsbar text.
Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet.
Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bil- der för att avgöra vad som är riktigt.
This work has been digitized at Gothenburg University Library.
All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text.
This means that you can search and copy text from the document.
Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the images to deter- mine what is correct.
N:R 11 11366!
A.
26:TE ÅRG.
VANLIGA UPPLÅGAN.
LOSNUMMERPRIS: 12 ORE.
IL LtlST RE PAD hå TID N FOR- KVIN NAN M OCH • H EM MET HUFVUDREDAKTOR OCH ANSV.
UTGIFVARE: SÖNDAGEN DEN 16 MARS 1913.
JOHAN NORDLING.
i 1 FRITHIOF HELLBERG BITR.
REDAKTOR: ERNST HOGMAN.
RED.-SEKRETERARE: ELIN WAGNER.
HOS FÖRFATTAREN TIU / JBFTA '. '
E FLESTA FÖRFATTARE HA säkert mer än en gång i silt lif drömt om att skrifva för teatern, men tör ett flertal har det också stannat vid blotta drömmen.
Ty liksom det sceniska författarskapet kan vara det tacksam­ maste, så är det också det svåraste.
Tea­ tertiljorna och rampskenet förblifva obe­ vekliga i sina fordringar på dramatiskt förtätadt och spännande idélif, på språ­ kets stramhet och logikens rätta utnytt­ jande.
Svamlar du med många ord kring torftiga idéer, berättar du om dina figu­ rer i stället för att låta dem lefva i sina egna handlingar, söker du ge stämningar i stället för konkret och mustfylldt lif, så sätta kulisserna krokben för din genius och du ligger på näsan i teaterdammet innan du vet ordet af, medan ridån med­ lidsamt sänker sig öfver ditt fiasko.
En teaterförfattare måste först och sist sysselsätta sig med människor, stu­ dera dem utan och innan.
Enligt p rofes­ sor Sundbärg ligger just en af svenskar­ nes intellektuella b rister däri, a tt de hvar- ken ha lust eller förmåga " att sysselsätta sig med hvarandra — i studies yfte.
Där­ för frambringar Sverige så få verkliga dramaturger, påstår han.
ha dock några, som ge växt åt ERHST DIDRIttG VID ÅITT flflBETaBO^D.
- SlS^ J&gt;iaRlfi6 1 MVflRDfi!
af högt spända vår inhemska dra­ förväntningar.
Det matik och till dem grandiosa ämnet hör Ernst Didring, om Jefta, Gileads hvars sceniska son, som för sin skriftställen redan nesliga härkomsts afgifvit ej få ta­ skull af israeliterna langfulla verk och drefs bort från fa­ som i dagarna får dershemmet och sitt stora bibliska sin stam, men hos drama " Jefta " upp- hvilken sedan sam­ fördt på vår natio- ma israeliter bön- nalscen.
falla om hjälp mot jag misstager de förhärjande mig helt säkert inte, ammoniterna och om jag säger, som, berusad af att Ernst Didring maktens lockelser, sitter inne med en blir deras befriare, anmärkningsvärd men blott på be­ fond af människo­ kostnad af sin dot­ kunskap — han är ter Naemis lif,.
sålunda rama mot­ hvilket måste off­ satsen till de sven­ ras för segern — skar, hvarom det ämnet kan gö­ Sundbärg med så ras mycket af i en hvass ironi talar.
diktares hand, och Han intresserar sig det är ej tu tal om i h ög grad för sina att icke Didring i medmänniskor, det dessa af öken­ märks på hans ge­ poesi, maktberus- Bland Falsterbo kliiter.
Oljemålning af Jeanne Didring nomträngande bru­ ning och ädel of­ na blick bakom ferkänsla skimrande scener nu mera än förr glasögonen, som går tvärs igenom den han ställde sig sympatiska, utan att därför anse ådagalägger sin temperamentsdjupa syn på ser på, alldeles som en Röntgenstråle.
Den att detsamma tydde på någon ökad utveck­ lifvet.
Åtminstone förefaller det så vid läs­ lyser af intelligens och forskarglädje, och ling hos författaren efter debutpjäsen.
ningen af dramat, och det vore öfverras- det måste nog vara en bra styfmoderligt ut­ Starkare löften gåfvo " En moder " och kande om det sceniska framförandet gåfve rustad individ, som ej skall kunna locka ho­ " Valuta ", två verk af modern hållning och ett annat utslag.
nom att undersöka, hvad den bär i skölden med ganska djupetsade figurer.
Den histo­ af karaktärsegendomligheter.
riska pasfichen " Två konungar " bör ej hel­ Ser man närmare på Ernst Didrings dra­ matiska alstring sådan den utvecklat sig hit­ När Ernst Didring v ar tjugu år, slog förfat- ler förgätas — ett faiseurverk visserligen, tills, h ar den ett starkt etiskt kynne, o ch den tarlusten sin klo i honom med sådan kraft, som emellertid slog an, tack vare den väl bäres af en och samma höga idé: osjälvisk­ att han på några månader födde ett femakis- träffade gustavianska tonen.
Men det verkliga genombrottet kom med hetens.
Hvad författaren i alla sina skåde­ skådespel — på blankvers, om jag inte minns spel velat ha fram är människans plikt att orätt — so m bar det världshistoriska namnet de båda skådespelen " Örnarna " och " Högt ett par ypperliga teaterstycken, offra sig, då lifvet för ett viktigt ä ndamål " Ahasvérus ".
Hvilken ä kta ungdomlig hand­ spel ", kräfver hela hennes personlighetsinsats.
Och ling af en vardande dramaturg!
Han får in­ byggda med en förvånande fasthet, omsorgs­ i det fallet är Ernst Didring optimist, ty han gen ro förrän han gripit sig an med en pjäs fulla i sin karaktäristik af människorna och burna af en förträfflig dialog, klar, knapp äger den fasta öfvertygelsen, att männi­ af stora dimensioner; därför tar han ett " Högt skorna alltjämt äga det sanna hjältesinnet.
ämne, som ger honom frihet att tumla med och rik på dramatiska skiftningar.
Med optimism följer också gärna en varm idéerna inom en väldig krets af tidehvarf, spel " blef till o ch med en europeisk succès kärlek till nature n.
Den har orsakat att dra­ spänner örnvingar vid sin fantasis skuldror af mycket stor räckvidd.
Som dessa båda pjäsers framförande ligger helt nära i tiden, matikern Ernst Didring flytt staden och och ger sitt språk den höga pomp, som man byggt sig ett synnerligen tilltalande landt- gärna har till h ands i 20-års åldern.
Färdigt torde det vara öfverflödigt att för våra fea- hem ute på Lidingön, d är han och hans älsk­ kommer stycket endast under sin författares terintresserade läsare nu närmare ingå på dem.
Detsamma är förhållandet med den värda hustru, fru Jeanne Didring, hängifva ögon och blir honom år från år en källa till psykologiskt intressanta trilogien " Eros ", sig åt hvar sin gren af konstnärligt arbete, dyrbart löje — allra mest nu, sedan han vun­ han åt den dramatiska diktningen och hon, nit sina sporrar och vet hvad han vill och hvilken föregående höst med stor framgång uppfördes på Intima teatern och som då be­ då lusten faller på, åt målning.
Fru Didring förmår.
Ernst Didrings författaredebut inföll 1897, handlades å vår teaterafdelning.
är, som bekant, en mycket talangfull land­ När Ernst Didring nu framträder med ett då hans folkskådespel " Midnattssol " upp­ skapsmålarinna, hvars pensel dock produ­ fördes på hufvudstadsscenen.
Det är ett stort bibliskt drama, " Jefta ", mötes han cerade mera förr än hvad den gjort under de senare åren.
drama från Lappland, till h vil- Hon antyder själf att Li­ ket han fick idén efter att som ung järnvägstjänsteman ha dingölandskapet äger ytterst vistats en tid uppe i höga få lockande motiv, utan helhet norden.
Frånsedt vissa tek­ som det är med sin risiga små­ niska brister, som röjde be- skog och plottriga terräng.
gynnaren, afslöjade det en de­ Under sommarresorna, som ciderad dramatisk begåfning hon o ch hennes make företaga och dikterisk fantasi, som till ol ika delar af världen, h än­ gåfvo figurerna lif oc h s cener­ der det däremot ofta, att hen­ na kraft och kulör.
Konflikten nes målaröga blir intresseradt är byggd på striden mellan af ett eller annat motiv, och lapp och nybyggare, mellan då målar hon exempelvis en naturmänniskan och civilisa­ så frisk bit som den här afbil- tionens afskräde, och förfat­ dade " Bland Falsterbo kliiter ".
taren visar redan nu att han Nu råder den spännande sitter inne med stora möjlighe­ dagen-före-stämningen i dik- ter som karaktärsskildrare.
tarhemmet bland Lidingöfu­ Nästa arbete blef skådespelet rorna.
Men så fort " Jefta " - " Stigare-Matts ", som något premiären lyckligen öfver- erinrar om Hauptmann i den­ ståtts, resa de båda makarne nes sociala dramer och till till Italien att möta våren.
hvilket publik och kritik ERNST HÖGMAN.
Didringska villan pa Lidingö.
- 166 -
NÄR DEN FRAMSTÅENDE LITTERATURHISTORIKERN PROFESSOR E. WRANGEL I LUND föregående höst utgaf det intressanta arbetet " Martina von Schwerin, snillenas förtrogna ", måste han af utrymmesskäl utelämna hennes bref till von Brinkman om Fredrika Bremer som kvinna och författarinna.
Det är dessa den märkliga brefskrifyerskans fina och skarpsinniga uttalanden, som professor Wrangel fram­ lägger i nedanstående artikelserie.
Den värdesättning, för hvilken vår första kvinnosakskvinna här är föremål, har just nu vunnit aktualitet genom den igångsatta insamlingen till en staty öfver Fredrika Bremer, hvilken pä ett konstnärligt sätt skall hugfästa minnet af hennes betydelsefulla gärning som kulturell banbryterska.
I.
EN SVENSKA BERATTARKON- sten befann sig ännu på 1820- talet i sitt första utvecklings­ stadium.
Romantikernas Poeti­ ska kalender hade då och då innehållit prosabidrag; men det stannade vid trefvande försök.
Almqvist och Crusen- stolpe hade utskickat en eller annan mindre berättelse, som emellertid blef föga upp­ märksammad.
Den historiska romanen gjorde nu vid årtiondets slut sitt inträde ge­ nom Gumeelius och G.
H. Mellin.
Men af verklighetsskildring hade vi då föga mer än Cederborgs groteskt satiriska berättelser, som visserligen ägde ett omisskännligt hu­ moristiskt värde, men icke tillfredsställde högre konstnärliga anspråk.
Det var då Bremer framträdde och Fr edr ika gjorde epok på detta område af vår lit­ teratur.
Det första lilla häftet Teckningar ut- ur hvardagslifvet.
Svenskt ori­ ginal, som hon anonymt utskickade 1828, väckte väl ännu icke större uppmärksamhet.
Det innehöll några mindre skildringar och skisser, den första (Axel och Anna) i bref- form och en af de följande, den lilla älsk­ värda novelletten Förhoppningar, i form af själfbiografiska anteckningar — dessa for­ mer hade redan 1700-talet utbildat, och sär- skildt brefformen, där hon till föregångare hade s ådana romanens heroer som Richard­ son, Rousseau och Goethe, blef för Fredrika Bremers hela produktion den mest bety­ delsefulla.
Resten af häftet fylldes af den sentimentala berättelsen Tvillingarne och den satiriska skissen Bref öfver Stockholms soupéer, äfven dessa med liknande subjek- tivistisk prägel.
Andra häftet Teckningar dröjde till 1830.
Där mötte läsaren Den ensamma, en enkel, rörande och upphöjd lifsbild i korta dagboks- annotationer på prosa och vers — b land de små dikterna förekom också den bekanta " Fall, lätta snöflock, fall ", som vann stor popularitet.
Vidare Tröstarinnan, om en ädel systers uppfostrande verksamhet och uppbyggliga inflytande, samt Miniatyrer, en samling strödda reflexioner på vers och prosa, och slutligen början af en längre skildring Familjen H *, hvilken fortsattes i och utfyllde det tredje häftet Teckningar, utgifvet följande år.
Det v ar med dessa häf­ ten och i synnerhet Familjen H *, som Fred­ rika Bremer bröt igenom som författarinna.
Här framträdde först hennes förmåga af in­ teriörskildring och karaktärsteckning, här kände man sig lifsvarm i ett trefligt, typiskt svenskt hvardagslif, som förhöjdes icke blott af en känslig älskvärdhet, utan af en viss god­ modig humor.
Denna humor uppbäres fram­ för allt af bokens centralperson, hvilken på samma gång är " ramfiguren ", som berättar det hela, den raska, varmhjärtade, präktiga " husrådinnan " Christina Beata Hvardagslag.
Bland dem, som först bragte den unga f ör­ fattarinnan sin oförställda hyllning, när hen­ nes anonymitet (vintern 1830 — 1831) blef röjd, var den gamle " riksläsaren ", den evige kvinnodyrkaren C.
G. v o n B r i n k m a n; och denne kom att utöfva ett visst både spor­ rande och vägledande inflytande på hennes fortsatta utveckling.
Brinkmans intimaste korrespondent var iriherrinnan M a r t i n a v o n S c h w e r i n, foi.,-] Törngren, nu bosatt på Sireköpinge i Landskronatrakten.
Utan att själf vara litte­ rärt produktiv — utom i br efskrifning — ägd e hon det lifligaste intresse för skönlitteratu­ ren och följde m ed dess utveckling icke blott i Sverige och Danmark, utan ock i Frank­ rike, England och Tyskland.
Hon ägde ett ovanligt säkert och skarpt omdöme, hvars naturlighet icke förkväfis af odlingen; och hon hörde, både genom sina yttre och inre till Kr.
8.50 per styck är väl billigt?
Sänd Eder fläckiga nedsmutsade Öfverrock för kemisk tvätt och prftssning till Orgryte Kemiska Tvätt- &amp; F ärgeri A.-B., Göteborg och Ni blir förvå­ nad öfver det goda resultatet.
Det är ej likgiltigt, till hvilken affär Ni S vänder Eder, ty det är stor skillnad på kemisk tvätt och — ke misk tvätt.
ÖFVERROCItAR kvaliieier, tvifvelsufan iill sin tids mest be­ tydande kulturpersonligheter, ehuru hon säl­ lan framträdde utom den närmaste familje- och vänskapskretsen.
Det arbete jag utgif- vit om " Martina von Schwerin, snillenas för­ trogna ", där hon framträder tecknad fram­ för allt i sina egna bref, torde också ställa henne på en plats i vår odlingshistoria, som hon med rätta förtjänar.
Vid hennes sida stod nu, vid början af 1830- falet, hennes liknämnda dotter M a r t i n a von Schw erin den yngre, ett par och tjugu år, rikt begåfvad äfven hon, väl utan moderns tjusande apparition och utan hen­ nes spiritualitet i tal och skrift, men mera mångsidigt boksynt, mera meditativ och mera starkt intresserad af kvinnans framträdande och erkännande i litteratur och samhälle.
Modern hade varit särdeles mån om att låta henne få studera och öfva sina intellektuella anlag och hade äfven varit angelägen om att hon skulle bli en " själftänkare " — som Brinkman brukade säga — och att hennes personlighet skulle få en själfständig bild­ ning.
Detta hade också lyckats, och dottern framträder i sina bref och anteckningar — mera än i de små tryckta häften hon efter­ lämnat (Småsaker af en nybegynnare) — som en för sin tid ovanligt vidsynt och för­ domsfri ung tänkande kvinna.
" Ko m ihåg att jag är född 1809 ", skref hon en gång till Brinkman — äfven hon, icke blott modern, hörde till Brinkmans många korresponden­ ter.
Med sin dofter kunde nu friherrinnan von Schwerin utbyta tankar om allt hvad hon läste.
Detta blef alltmera hennes käraste iidsfördrif; och nu var det icke blott Goethe eller Oehlenschläger eller Walter Scott el­ ler Victor Hugo eller de svenska skalderna med Tegnér i spetsen, som de tillsammans studerade, det var också svensk prosakonst, det var Teckningar ur hvardagslifvet.
Till sin förtrogne gamle vän Brinkman — på hvars omdöme hon satte mycket värde, utan att alltid gå in på hans meningar — skref nu Martina von Schwerin om den nya läsningen, för hvilken ju Brinkman varit mycket intresserad; och hon fortfor att med­ dela sina intryck äfven om Fredrika Bremers följande romaner.
Det är dessa hennes om­ dömen jag här vill meddela — i min nyss­ nämnda bok hafva de, af utrymmesskäl, till större delen måst utelämnas.
Här inför jag också några af hennes dotters yttranden.
För kännedomen om den insats, som Fred­ rika Bremer gjort i vårt lands kultur, kunna dessa samtida omdömen af tänkande och bildade kvinnor vara af ej ringa värde.
Den 26 dec.
1830 skref Mar­ tina v. Schwe­ rin till Brink­ man, som hän­ förd berättat om sin bekant­ skap med Teck­ ningarnas för­ fattarinna, föl­ jande: " Sedan mer än ett år känner jag första delen af Teckningar ur hvardags­ lifvet ...
Jag har läst dem med stort nöje, men KLIPPAN.
Modernaste Finpappersbruk.
- 167 - Martina von Schwerin d. y. S-paclalltûer * t Finare Vost-, Sfrnlf-, Kopia- och Twychpapper * samt Kartong.
Iduns textpapper tillverkas at Klippan.
utan någon tillstymmelse till entusiasm.
Er entusi­ asm synes mig i någon mån motiverad af er ytter­ liga fördragsamhet mot kvinnan i allmänhet, och för denna vill visst inte jag göra er förebråelser.
Fina och omdömesgilla, spirituella och naiva iakt­ tagelser, ett elegant språk, med ledig diktion, en upphöjd känslighet, här och där longörer, en viss ojämnhet i det hela — se där mina första intryck som jag g ärna ville at t d e kunde beriktigas vid en andra genomläsning. "
Några veckor senare for friherrinnan med sin man och ynQste so n till Karlskrona, där den sistnämnde skulle installeras som sjö — kadett.
På både bort- och hemvägen gäs­ tade man bekanta på Kristianstad-orten, och här gjorde Martina von Schwerin bekant­ skap med assessor Quidings unga fru Char­ lotte Bremer, " den älskvärda systern till fö r­ fattarinnan af Teckningar ur hvardagslifvet ".
I Karls krona besökte hon bl.
a. änkegrefvin- nan Agathe Wachtmeister, född Wrede, ku­ sin till Fredrika och Charlotte Bremer, " en utmärkt personlighet, " som nu lefde tillbaka­ draget med och för sin son.
Af henne fick fru M artina låna det nyss förut utkomna an­ dra häftet af Teckningarna.
Hon fann skis­ serna mycket roande — skref hon till sin dotter — men anmärkte att författarinnan ta­ git rätt märkbart intryck af Jean Pauls ma­ ner, s om nu på många håll var tongifvande.
Hon tänkte tydligen då på den lösa kompo­ sitionen, den själfbiografiska formen, den subjektivistiska hållningen, det ofta aforis- tiska framställningssättet samt blandningen af gråtmildhet och skämt.
Till Bri nkman ut­ lät hon sig efter hemkomsten på följande sätt (den 24 febr.
1831; brefvet på franska, här öfversatt): " I andra delen af Teckningar ur Hvardagslif­ vet återfinner jag allt hvad som redan i den för­ sta syntes mig anmärkningsvärd!
och som mer eller mindre bar spår af en själ odlad genom läs­ ning och iakttagelse, likasom både den känslig­ het som utmärker hennes kön och den grundlig- îiet och opartiskhet i o mdömet som vanligare åt­ följer edert ...) ag tadlar ej m:lle Bremer, men blott den naturliga kvinnohänförelsen i allmän­ het, då jag i hennes Tröstarinna igenkän­ ner väl icke ett anspråksfullt sträfvande efter Jean Pauls manér, men ett omisskännligt åter­ speglande af det samma.
På samma sätt återfin­ nes i det s å väl utförda stycket D e n e n s a m m a hela situationen, tänkesätten, känsligheten, till och med upplösningen i en liten tysk historia, som tilltalade mig och Martina så mycket för några år tillbaka, att jag lät helt och hållet af- skrifva den för " Ängeln ", * som fullkomligt gillade mitt tycke därför.
F a m i l j e n H * synes mig sätta rätta stämpeln på m:lle Bremers ursprungliga ta lang.
Här är hon fin, s kämtande, kvick, uttydande människohjärtats förirringar med det odlade förståndets klara blick och samhällslifveis alldagliga löjligheter och olä­ genheter med den ädlare känslans öfverseende omdöme.
Huru kvickt uttrycker hon sig ej då hon om magistern och sig * * s äger: " Det förekom mig som vore vi ett par biljardbollar, hvilka ständigt lågo till r eds för de andra att karambolera med ".
Huru dramatiskt är icke hela familjetaflan fram­ ställd, huru lekande men verkligen djupt tilldragel­ sen med Besökarens röda näsa, som återkallar den i hva rje ädel själ så ofta återkommande och tyvärr välgrundade, ångerfulla saknaden att ej hafva uträttat det goda vi kunnat och bort.
Om min goda vän magistern och de små paltarne önskar * Friherrinnan Charlotte Åkerhielm, f. a. Ugglas.
* * D. v.
s. Beata Hvardagslag (se kapitlet Bröl­ lopsdagen i romanens förra afdelning.
Magisterns lärjungar kallades " paltar ",, se nedan).
jag lifligt att få höra någonting mera.
M:lle Bremer har dessutom intresserat mig genom det öfverlägsna bedömandet af sin bok och dess nu­ varande modeframgång i stora världen, som jag förmodar hon endast meddelar sina förtrogna.
* — Lycklig den författare som ej tillåter smickrets och egenkärlekens sötma att k r y s t a l l i s e r a sig kring den naturligt saftfulla frukten af känsla och smak.
Därför, bästa Brinkman, se vi så många goda och hoppgifvande anlag, som endast blifva k a n d e r a d e k o n f e k t s t y c k e n i världen. "
Fru Martina kom verkligen att i viss mån beriktiga sitt omdöme öfver Teckningarna.
Den 14 juli 18 31 med delade hon Brinkman att hon nu för andra gången läst de två första häftena " och det med ett outsägligt nöje ...
Då jag undfått tredje delen, vill jag än nu ut­ förligare samspråka med eder därom.
Emel­ lertid minns jag med litet högfärd, huru, långt innan jag k ände ert och Franzéns om­ döme öfver Snöflocken, jag gaf den, från en avisa, att läsa åt Martina såsom ett af de förtjänstfullaste stycken jag någonsin sett ".
IV.
I augusti 1831 kom Fredrika Bremer till Skåne, närmast för att hälsa på sin sy ster och svåger Quidings.
Till sin korrespondent i Stockholm skref friherrinnan v. Schwerin i oktober: " Brinkman tviflar visserligen icke på min v arma åstundan att lära känna Teck­ ningarnas författarinna ... I Kristianstad fin­ ner hon för öfrigt de n bästa sällskapston och minst anspråksfulla umgänge Skåne har att bjuda ".
Och i januari följande år hette det: "] ag hör stundom omtalas er älskvärda Husrå- dinna och alltid med stor saknad att lefva henne på några mil nära och förmodligen ej få göra hennes personliga bekantskap.
Af alla, som sett henne, har ännu ingen funnit sig sårad af hennes obestridliga öfverlägsenhet, och större beröm kan man enligt min tan ke ej gifva T eckningarnas snill­ rika författarinna.
Emellertid gillar jag fullkom­ ligt er mognade vishets råd, som vill att hennes penna skall hvila, m en därför visserligen ej hen­ nes snilles fortskridande utbildning ... och lyck­ önskar jag er att genom uppmuntrande vänskap och förelysande efterdöme kunna handleda denna hulda sångmö? "
(19 jan.
1832.)
Nu till den höga ingifvelserika m:lle Bremer.
Har jag orätt, bästa Brinkman, i mitt påstående att hennes snille ingalunda hör till dessa dufvo- liknande, som plocka korn i sanden och fröjda sig och oss med en liten i Lafontaines * * stil mer eller mindre lyckad hustafla?
Fredrika synes mig kallad till allv arsammare företag och bör ut­ bilda sig enligt dessa strängare fordringar.
Så ljus och stadig tankeförmåga, så frisinnad och mot höjden riktad blick, förenad med det oänd­ liga behaget och lättheten i uppenbarandet af hvad man vanligtvis blott oredigt drömmer och ännu oredigare uttalar, ålägga henne plikten att som sitt köns prydnad äfven blifva hedrad af sitt fädernesland.
På den egentliga romanens väg tror jag ej hon uppnår detta mål: icke för det hon ej, i likhet med Rousseau och Goethe, kan passa in sina höga tankebilder i en bräcklig r a m, hvars förgyllda grannlåt är tyvärr nödvändig för att fängsla mängdens uppmärksamhet; men f i k- t ionen i hennes snillrika konstalster står långt efter det öfriga och utgör den enda svaga sidan däraf. "
(26 jan.
18 32.1 (Forts.) * Jfr också hennes bref till systern Charlotte Quiding t. e x. af den 30 n ov.
1830.
* * Tysk författare, hvars känslosamma familje­ romaner voro på modet vid 1800-talets början.
Äktenskap och rösträtt.
Ett genmäle af HILDA SA CHS.
FÖRRA NUMRET AF 1DUN har d:r Hilding Barkman under rubrik " Två villkor för politisk kvinnorösträtt " framställt ett par ändringsförslag, som skulle göra regeringspropositionen i fråga lättare att bli ant agen.
Det första af dessa förslag är, att krafvet på valbarhet tillsvidare skulle lämnas åsido.
Att detta skulle underlätta eröfrandet af rösträtten kan ju tas för gifvet, men lika s ä­ kert är, att inom kort skulle denna fordran väckas på nytt.
Så vida debatterna i riks­ dagen ha någon betydelse, måste det anses, att kvinnorna i d e frågor, som röra dem nära, själfva böra ha rätt att säga sitt ord.
Man skulle då åter för att förvärfva valbarheten få föra en ny uppslitande strid, och det är dessutom troligt, att det slutliga målet vinnes tidigare, om båda rättigheterna begäras på en gång.
Det andra förslaget går ut på, att en kvinna skulle ha rätt att vid äktenskaps in­ gående afsäga sig sin politiska rösträtt för den tid hennes äktenskap varar.
Idén har säkert slagit m ången med häpnad, och det måste sägas, att de skäl, som anfö­ ras, icke heller ä ro ägnade att öfvertyga.
En del kvinnor vilja i cke ha rösträtt, så lyder ett af dessa skäl, och detta skulle nu vara ett sätt för dem att slippa från den.
Ett väl så effektivt, betydligt enklare, och som ingen kan neka hvarken gift eller ogift kvinna a tt begagna sig af, är ju d ock att utan vi dare låta bli att rösta.
De, som för " hemmets obrutenhet och helgd " agitera mot rösträt­ ten skulle säkerligen icke tillfredsställas med möjlighet till frivillig afsägelse.
Det andra skälet gäller husfriden, som skulle bättre bevaras genom hustruns r öst­ rättslöshet.
Det kan dock ifrågasättas, om icke denna frid allra bäst skyddas genom att hvar och en har rätt att aflägga sin röst för sin mening.
Den i dessa förslag gjorda sammankopp­ lingen af äktenskap och rösträtt, eller rät­ tare rösträttslöshet, är egendomlig, äfven därför, att den förutsätter, att personer just när de ämna gifta sig skulle äfven tänka på att ordna sina rösträttsförhållanden.
För­ loppet är så föga troligt, a tt någon praktisk betydelse af tanken aldrig behöfver befaras.
Man har ju rik erfarenhet af hur föga folk b e­ gagnar sig af äktenskapsförordet, s om dock för ekonomien — något som ligger äkten­ skapet bra mycket närmare — vore af så stor betydelse.
En af de framhäfda fördelarna skulle v ara den, att på detla sätt de röstande kvinnornas öfvertalighet öfver männen kunde minskas.
Men hvarför detta just skulle ske genom att frånsäga sig de gifta kvinnornas inflytande är icke lätt a tt förstå.
Annars talas det, och icke minst i detta sammanhang, mycket om makans och moderns stora betydelse.
Vis­ serligen underförstås, att denna ligger däri, att hon ägnar sitt lif åt hemmet.
Att en kvinna uppfyller denna sin bestämmelse kan dock säkerligen icke göra henne mindre ä gnad att sätta sig in i samhällslifveis frågor, och att ordna för henne en afsägelse, som hon vid mognare ålder kunde ångra, vore därför att inbjuda henne till en ovis handling.
För hudens värd ocb ansiktets skönhet J. SIMON, PARIS.
Enda skönhetsmedel som Icke irriterar huden.
K. ANDERSON - 168 - erhåller enhvar vid rekvi­ sition min rikt i llustrerade praktkatalog med ringmått, med tusentals juvel-, guld- och silfverpjeser illu­ strerade i vården till miliontals kronor.
- - - GRATIS KUNOL.
HOFJUVELERARE.
JAKOBSTORG I. REGERINGSG.
19-21.
Ebba Halldin.
DEN 16 DENNES FYL- ler fru Ebba Halldin, f. Hallersfröm, 50 år.
Hon är bosatt på Suraham­ mars bruk i Västman­ land, där hon utöfvat en mångårig verksamhet i det godas tjänst.
Född i Uppsala den 16 mars 1863, genomgick hon den s. k. Krookska skolan därstädes.
Där­ efter bereddes henne till­ fälle till en längre tids vistelse i Schweiz och Paris, där flitiga studier idkades.
Efter hemkomsten var hon under flera år lärarinna i några familjer, såsom hos baron Rud- beck på Edsberg, major Södermark i Östersund, direktör Rogberg på Svanå och major Pettersson på Surahammar.
Under dessa år utvecklades alltmer hennes anlag i praktisk riktning, och små­ ningom gafs henne ock tillfälle att omsätta dem i handling.
När hon år 1892 g enom sitt giftermål med kas­ sören A. Halldin på Surahammars bruk blef bo­ fast därstädes, riktades allt mer hennes intresse på att skaffa arbete åt ungdomen därstädes och bereda densamma en utbildning lämpad att göra dem till nyttiga samhällsmedlemmar.
Härtill har småningom en mer offentlig verksamhet tillkom­ mit genom det frivilliga arbetet i en aftonskola, som bildats vid bruket af disponent och fru Ohman och där fru Halldin d eltagit som lärarinna i slöjd.
Som elevantalet varit omkring 60, har hon till sin privata hjälp anskaffat särskildt ut­ bildade slöjdlärarinnor, som biträdf henne vid un­ dervisningen.
— Ett å r anordnades en kurs i linne ­ sömnad, ett annat i s krädderi, ett tredje i borst- binderi och knyppling och förliden höst i stick­ ning.
— Skrädderikursen vann särskildt stor an­ slutning; ej mindre än 60 af brukets unga hustrur och flickor deltogo däri.
Det syddes ej mindre ' än 200 plagg, däraf 100 par mansbyxor, gossko­ stymer m. m.
En hustru förfärdigade t. o. m. kon­ firmationsdräkten åt sin son.
Undervisningen har pågått 8 veckor både under höst och vår.
För tillfället pågår en kurs i klädningssömnad.
1 somm ar är det meningen att anordna en kurs i växtfärgning.
För detta ändamål skickades förliden sommar, på fru H:s bekostnad, en af bru­ kets arbetarhustrur upp till Mora för att lära sig detta.
Sålunda komma aftonskolans elever att själfva kunna väfva, färga och sy sina egna klä­ der.
Såsom sekreterare för Surahammars lokalför­ ening för tuberkulosens bekämpande har fru Halldin äfven nedlagt ett energiskt och fram­ gångsrikt arbete.
Fru H. hör till de m, som ej gått " öfver ån efter vatten " när det gällt arbetet i det godas tjänst.
) ust p å den plats där hon blifvit stäl ld i lifvet, har hon med sällspord energi och oegennytta skapat sig ett verksamhetsfält; följde hvar i sin stad detta hennes exempel, huru många sociala miss­ förhållanden skulle icke då törhända, liksom af sig själft, af hjälpas.
_ Hede r åt henne!
Hennes många vänner, närmare och fjärmare liksom säkerligen alla de, hvilka haft förmånen komma i beröring med hennes hurtiga och sym­ patiska person, tillönska henne på hennes half- sekeldag lycka och glädje och hoppas att hon länge, länge måtte bli i tillfälle att lika oför­ trutet som hittills få ägna sig åt sitt välsignelse- bringande arbete och därtill, att det måtte förun­ nas henne anledning till glädje öfver frukterna däraf.
Under balsäsongen.
Verklighetsbild just nu.
ET VAR UNGDOMSMIDDAG med bal hos konsul Grans.
Rika flickor med borgerliga namn och fattiga officerare med va­ pensköldar.
Kotteriet hade un­ der vintern troget hållit iho p, och nu v ar det sista stora festen före påskens stilla vecka, som i mångas tycke gjorde ett onödigt af- bräck i nöje nas tätlänkade kedja.
Husets dotter Ella hade förts till bordet af grefve Cronschiöld, den bäste af alla kaval­ jererna i hennes tycke.
Det enda hon hade emot honom var, att det bindande ordet al­ drig blef sagdt, huru m ånga tillfällen ho n än gett honom därtill.
Han liknade en fisk, som nappade på lek, gick och drog i he nnes ref utan att fastna p å allvar.
Hon hade satt ut det ena betet efter det andra, användt alla de många tjusnings­ medel, som hon disponerade öfver, men det hade ännu inte gått att få saken klar.
— De t är nog ditt oadliga namn som gör, att han inte kommer sej för, h ade en.
af flick­ vännerna sagt.
Hon, som hade fått klart oc h skulle eklatera påskafton.
— Det är också så ovanligt oadligt att heta Gran.
— Men han har visst ingenting, har jag hört sägas, fadern lär ha gjort konkurs, och han har inte mer än sin lön, upplyste en annan af Elias förtrogna.
— Det gör verkligen detsamma, om h an är fattig eller ej, menade en tredje af de bort­ skämda flickorna, det ligger mycket mer poesi öfver fattigdomen än öfver rikedomen.
En k oja och ett hjärta — d et låter vackert i alla fall, litet à la mormorsmor.
Och ni vet, att jag svärmar för det antika.
— Men om grefven friar till Ella, så blir det en manufakturaffär och ett hjärta, och sannerligen tror jag inte ka rlarne nu för tiden tycker det låter ännu mer poetiskt.
Det var flickan, som skulle eklatera, som ånyo talade, och som hon hunnit längst, trodde de andra på henne och läto henne fortsätta.
— Söt a ni, nu för tiden ä ' männen så litet pigga på att gifta sej, så de rika flic ­ korna gå inte åt en gång — k ära ni, ta inte illa op p Men hade inte våra pappor litet af den prosaiska rikedomen, så tror jag vi kunde hyra Nuckebo med det samma.
Minns ni, hva d vi s kojade förr att slå oss ihop och bygga ett Nuckebo åt oss och äckla alla ogifta män med hur utmärkt trefligt vi hade dem förutan.
Men jag misstänker, att det i all hemlighet blifvit ett Suckebo till slut, ty äktenskapet är i alla fall piffen på lifvet.
— Hon v red på diamantringen på vänster hand, utan att misstänka, att den var köpt på kre­ dit ho s Hallbergs.
Ella Grans intimaste v änner och åtskilliga till sutto nu med hvar sin kavaljer kring det ståtliga middagsbordet, som var prydt på bästa sätt.
Fadern var änkling sedan några år och kände ett stort ansvar hvila p å sig att få dottern väl gift.
Som hon hade sitt mors- arf disponibelt, borde det vara en lätt sak.
Fastän han aldrig erkänt det och således lefde i ljufvaste okunnighet om, a tt hans hemliga önskan var genomskådad för länge sedan, närde han hoppet att få in Ella i en förnäm släkt, och unge Cronschiöld var efter hans mening en förträfflig ung man, som utom sin ställning hade vissa solida egen­ skaper, som konsuln förstod att värdesätta.
Den böhmiska glasservisen lyste som röda gnistrande blommor mellan de gröna blad­ slingorna på duken.
De yppigaste la F rance­ rosor voro ordnade i de sachsiska vaserna.
Ella hade redan vid andra rätten lösgjort en knopp och räckt den till s in kavaljer.
Hen­ nes hvita ha nd snuddade då och då vid hans, medan hon lekte med brödskifvan vid sitt kuvert.
— Den här afslutningen på kotteriets vin­ ter är verkligen lysande, sade han, d å de gingo in i små rummen efter middagens slut.
Alltför s tarkt färgade rosor brunno på ung­ domens kinder.
Vaktmästarna hade på till­ sägelse rikligt serverat af den s prudlande champagnen, som löser tungor och tänder eld äfven i de trögas blickar.
— En så dan här festmiddag får man tänka på, när man gett sig af till mötet o ch äter mässmaten.
Jag har fått en oväntad kom- mendering och ger mig s nart af från stan.
Hur många hvarf t ror fröken, att vi har dan­ sat i vinter, vi tv å?
De hade satt sig i en liten bekv äm soffa, hvars rosasiden bildade en vacker bakgrund till Elia s tunna gula chiffonklädning.
— Det vet jag inte, sade hon.
Men att det är förfärligt leds amt, att vi så snart ska sluta, det vet jag.
Åter gaf hon honom ett af dessa oändligt hängifna ögonkast, som han helst ville s e bort ifrån.
— Men inte ka n man hålla på hela året om att dansa boston heller.
Fast med fröken vore det nog lockande — — förs tås.
Det var om sådana där banala fraser hon tiggde med både ord och blickar.
Han för­ aktade sig själf men slängde dem ändå om­ kring sig.
Det var ju enda sättet för en fattig ungkarl att honorera det materiella goda han åtnjöt.
Visserligen hade han inte gjort upp för sig något alltför idealistiskt äktenskap, men att precis gifta s ig rätt och slätt för pengar, det kunde han inte ko mma sig för med.
Vore det mera bevändt med henne, tänkte han för sig själf, så toge jag henne bums.
Men hennes våpiga hängifvenhet skulle bli alltför knogig att bära ett helt lif.
Som hon nu sat t där, såg hon i alla fall bra söt ut.
Kanske det finns mer inombords, än jag föreställt mig, tän kte han, smått yr af alla vinsorterna, som aftrubbat hans vanliga re­ servation och kritik.
— Fröken, kom frågan abrupt, är det inte egentligen ett fånigt lif vi fört i vinter?
Baler och baler i all oändlighet.
Man lä r inte alls känna hvarann på det viset.
Jag längtar in i arbetet igen.
Längtar inte också fröken Ella därefter?
Han smålog och mötte hennes ögon i e n lång forskande blick.
Då fnittrade hon till halft kokett, halft ge­ nerad: — Ånej, inte just — — ser grefven jag är en så förnöjd natur, så jag är tacksam som det är, jag — — Är du så lat, tänkte han, Gud bevare mej!
Han blåste cigarrettröken så långt åt sidan som möjligt.
Nu gled en mörk skugga genom rummet.
Det var spelfröken, som kom med en nofrull e i handen.
Hon såg sig omkring sökande konsulns syster fröken Gran, som var husets värdinna.
I dörren, som hon skulle passera, stod några af de unga flickorna.
De makade sig åt sidan knappt så mycket att hon kom fram.
— Hvad var det för en mörk ande?
frå­ gade en ung h erre vänd till en af dem.
— Jag såg att fröken tog one step åt sidan alldeles förskräckt.
— Det v ar en spelfröken, ropade Ella från soffan.
Hon är egentligen musiklärarinna, I Pellerins Växt-Margarin mSStS&amp;i^l - 169 -
och Annie bief nog inte så förskräckt, som löjtnanten inbillar sej, när hon kom.
Vi bör­ jade, både Annie och jag och flera till för ­ resten, att spela för h enne i h östas.
Men nu på vintern har man ju inte tid med sina lek­ tioner.
Nu hittade faster på att vi sku lle ta hit henne för att spela dansmusiken i kväll, då hon, som skulle kommit, blef sjuk i sista stund.
— Hon såg ovanligt ung och ofördärfvad ut, skäm tade en af herrarne, s om stod bland gruppen i dörren.
— Såg damerna en så oskuldsfull frisyr hon h ade?
Inte en enda onaturlig liten lock.
— Onaturlig, upprepades med tonvikt af en konstnärligt friserad ung dam.
— Hvem tror löjtnanten har onaturliga lockar?
Fy skam, löjtnanten!
— Fy, löjtnanten!
Fy, fy, fy!
ropades i korus.
— Jag rår inte för, att jag har systrar, ur­ säktade han sig.
Och inte r år jag heller för, att d e ha invigt mig i nå gra hemligheter.
Hm!
Nu sp elades en boston upp därute i salen, där det glatta parkettgolfvets yta låg spe­ gelblänk.
Ella hade lagt sin ar m i g refvens, och nu dansade de ut som första par.
— En utm ärkt musik, sade han.
Jag tycker, att den är nästan för v acker att dansa efter.
Utan att ändra en min i sitt ansikte, satt den unga spelfröken och spelade den ena dansen efter den andra.
Värdinnan kom ett par gånger ut till henne med konfektskålen, och en vaktmästare bjöd ett glas vichyvat- ten på en bricka.
Hon h ade i flera af de unga damerna igen­ känt elever, som i höstas gjort upp om mu­ siklektioner.
Efter endast några få gånger hade den ena efter den andra ringt återbud, och sedan hade hon inte hört af dem vidare.
De skulle kanske komma igen litet l ängre fram mot våren, nu hade de omöjligt tid att öfva sig, och då voro ju lektionerna nästan bortkas­ tade.
Hon hade nödgats ge dem rätt däri.
Och för resten, de hade sin frihet, och inte kunde de veta, att hennes existens berodde på lektioner, och inte hennes allenast utan också mors.
I h östas hade hon till oc h med sagt nej till så dana som anmält sig och som hon ej trott sig ha tid med.
Nu hade de re­ dan ordnat med lektioner hos andra och hon stod så godt som utan.
Hon hade blifvit så innerligt tacksam i morse, då brefvet kom från fröken Elias fas­ ter.
Visst var hon oförhindrad att komma i afton o ch spela på balen.
Hon spelade, tills fingr arna domnade.
Det var förunderligt ansträngande att spela dansmusik.
Det föreföll henne med ens näs­ tan löjligt, att hon, som älskade musikens själ, satt här och mekaniskt dunkade takten till andras glädje.
Hon n äsfan bad instrumentet o m ursäkt, att hon misshandlade det.
Men skulle hennes spel kunna öfverrösta sorlet och glammet, så måste hon spela, som om hon haft fingrar af trä.
Då och då snuddade en ljus balklänning mot hennes enkla dräkt.
Men ingen såg åt henne eller talade till henne.
Och ändå hade de flickor, som hon kände bland gästerna, i höstas förefallit både vänliga och välupp- fostrade och gladt henne med att säga hur stor nytta d e hade af hennes lektioner.
Hon spelade och spelade — — Ändtligen slog klockan två slag.
Hämt­ ningen sk ulle bli ett och trettio, hade värdin­ nan sagt, men man hade dragit ut på kotil- jongen och bisserat henne hvar gång hon med domnade armar låtit händerna sjunka.
— Fröken far väl en bil, hade värdinnan frågat, då hon lämnade henne tio kronor i betalning.
Men att minska inkomsten med ett par kronor föll henne inte in, fa st alla m å veta, att inte var det roligt att så här dags gå på gatorna ensam.
Medan hon stod ute i tamburen och sökte reda på sin kappa, kom en ung herre samtidigt ut.
— Nu tror jag, at t också jag smiter, s ade grefve Cronschiöld.
Nu bjuds kaffe och ci­ garretter, och man vet aldrig, hur länge de ämna hålla på.
Man blir förstörd af ett så­ dant här nattvak kväll ef ter kväll.
Sannerli­ gen jag begriper, hur damerna stå ut att sköta sina plikter d agen efter.
Spelfröken, som ändtligen under siden- fodrade pälsverk fått fram sin dubbelväfda aftonkappa, teg, ehuru orden lågo färdiga på hennes tunga.
Hon skulle nog ha kunnat berätta hon, på hvad sätt de skötte sina plikter.
Men det var ju d eras ensak och inte hennes.
Därför var det bäst att tiga.
Förresten var hon just nu så glad öfver värdinnans halfva löfte, att hon skulle få komma igen och spela.
Hon nändes inte rubba sin tacksamhet genom att säga bittra ord.
Det var så många, som nu i säsongen miste sina elever utan att få något annat i stäl let, som gaf bröd för dagen.
JULIA SVED ELIUS.
Gluntens mor.
" Glunten ".
Litet om " Glunten ".
LUNTENS, OTTO BERONII namn, är oskiljaktigt fästadt vid Gunnar Wennerbergs, " all- ljusaren ", under den tid han vis ­ tades i lä rdomsstaden vid Fyris.
Och dock skulle de båda unga " juvena- lernas " lefnadsbanor komma att gå vidt skilda, — den ene död på det minnesrika gamla Leckö slott som f. d. statsråd och landshöfding, — den andre på gamla dagar framlefvande ett tillbakadraget stilla lif på sitt lilla Tusculum i Strängnäs, sedan han som filosofie doktor o ch anställd vid ett stort försäkringsbolag i Stockholm gåit sin väg fram vida obemärktare än hans illustre så n- garbroder från Uppsala.
Släkten Beronius är urgammal och här­ stammar från en viss halft mytisk bonde i hedenhös vid namn Björn.
Många dugande, präktiga män kan den släkten räkna bland sina söner; en af dem har varit Svea rikes ärkebiskop, hvilket viss erligen egentligen en­ dast är ett exempel på hvad ett mäktigt p arti kan åstadkomma.
Vid den stormiga riksda­ gen 1765 — 1766 v ar han prästeståndets tal­ man, af mössorna framforcerad till ärke­ biskop efter Troilius.
För öfrigt äro hans A.-BOL.
C. ALB.
KLINTBERG • H ushålls- s " äii lisan (Ohlén &amp; Klintberg) \ Klädeshandel, 16 Drottninggat., Sthlm.
; SlTlå- Eft utsökt vackert vårlager å Damdräkts-: tyger nu ink ommet.
I Profver sändas gratis och franko.
I # KPITIISK - - 170 - häfdatecknare märkligt ense därutinnan, att denne Magnus Olai B. saknade alla mera framstående egenskaper.
Nej, då var det betydligt mer stil på det mekaniska snillet " Johan B., h an som genom sina sinnrika anordningar 1805 räddade Dannemora grufvor från öfversvämningar för all framtid och som till tack härför erhöll hederstiteln " konstmästare vid Dannemora ", därefter bergmästare, ledamot af Veten­ skapsakademien m. m., m. m.
Det var fadern till Otto Beronius.
Sex sö­ ner växte i de t enkla, hederliga hemmet up p till präktiga, dugande kärnkarlar.
Här vid Dannemora hörde den unge Otto grufdrän- garna sjunga de lustiga visor, där " Glunten " — " pojken " — figurerade, och hvilket gaf upphof till hans eget skämtsamma veder­ namn i Uppsala samt till de allbekanta " Gluntarna ", som skrefvos för honom och Wennerberg själf.
Efter gamle bergmästarens död flyttade hans änka, Carolina Wilhelmina Bergwall, till egendomen Kullbol, d en hon själf sköt te som en hel karl, o ch där, på förstutrappan finna vi en morgon på 1850-talet den lilla gum­ man, het och echaufferad efter en lång rid­ t u r ut åt ä g o r n a f ö r a t t s e till folket — b a r ­ backa — ty sådan flärd som en ridsadel hade hon visst ej lärt sig att sitta upp uti.
Hon har brådt, brådt — lilla gumman Be­ ronius har jämt bråd t.
Stora gula kaleschen skall flux spän nas för, ty hon har ett an gelä­ get ärende till sin äldste son Carl, b ergmäs­ tare i Dannemora efter fadern och hennes ständige homme d ' affaires.
I v äg bär det i ilande fart, kusken piskar på de välfödda vagnshästarna, och i full karriär far den lilla gumman af i sin enkla grå klädning och lilla hvita mössa, guppande i den gula vagnen, stor som en hofkaross.
Ändtligen är man framme.
" Gesvorn " (Geschworner — bergmästare), kommer ut på trappan och halar ömt och omsorgsfullt ut sin lilla mo rsgumma.
Sedan man något hä­ pen kommit u nderfund med att i den fasliga brådskan hjulmuttrarna ej skrufvats fast, och att det sålunda är ett under, att man kommit från resan med lifvet, börjar gumman ome­ delbart: " Hör du, Carl, du, har jag nå gra pengar p å banken, som jag kan göra hvad jag vill med, du? "
" Âja, nog har morsgumman det alltid, " genmäler sonen fryntligt.
" Mycket pengar, s å mycket so m sjuttiofem riksdaler? "
" Hvad i all världen skall mamma med så mycket pengar? "
tycker nu sonen, som är helt ovan att höra lilla gumman komma m ed några personliga pretentioner i af färsväg.
" Jo — jag vill köpa Fryxells svenska histo­ ria, och den k ostar 75 R:dr, " svarar hon me d mycken bestämdhet.
Och hon fick sina sjuttiofem riksdaler och Fryxell, och det be­ rättas, att hon från den dagen slog sig till ro med sin svenska historia, som hon hade verklig passion för och lät landtbruket s köta sig henne förutan, och den hvilan kan man unna henne, sedan hon släppt alla sex sö­ nerna ur boet.
Sedan Otto lämnat Uppsala och bosatt sig i Stockholm, tillhörde han allt fortfarande Karl XV:s så ngarvänner och hade därigenom gifvetvis många och rika tillfällen till glädje och gamman.
Det var år 1864.
Prins August hade nyss hemfört sin unga gemål, och i anledning h är- af föranstaltades fester och utflykter i det oändliga.
Den glade kungen hade samlat TVÄTT utföres omsorgsfullt Centralbadets 9 Holländaregatan 9.
Rikstel.
22 59.
Allm.
Tel. 6219.
hofvet på Gripsholm och var där outtröttlig i att uppfinna ystra upptåg.
Det spökade förfärligt i slottsk orridorerna, hvita fruar och deras gelikar förekommo i hv ar vrå, och sån­ gen ljöd snart sagdt dag och natt.
En morgon voro kungens sångare ganska uttröttade efter en natt, som helt och hållet anslagits åt serenader och fingo därför till­ stånd att draga sig tillbaka till sina respek- iiva sofrum.
Högt upp under taket hade " Bero " sitt kvarter.
Hastigt kastade han af sig kläderna — d et var på sommaren och mycket v armt — samt kastade sig på sängen för att taga en välbehöflig lur.
Då hördes steg i korridoren utanför — muntra röster — kungens —!
Som en pil for " Glunten " ur sängen för att regla dörren, men han kom f ör sent.
Med fart rycktes dörren upp — och i all sin hvita glans stod han — inför den ny- förmälda hertiginnan af Dalarna, som kun­ gen roade med a tt visa slottet från vinden till källarne.
Tablå!
På Ulriksdal fortsattes nöjena.
Kungen hade utmärkt vackra, förgyllda — go ndoler var det väl egentligen — ehur u de hedrades men namnet drakskepp, som voro försedda med framstammar i form af konstrikt snidade drakhufvuden.
Beronius hade fått förtroen­ det att vid en fest föra en af snäckorna.
På stranden stod norske öfversten Fleischer i stor parad, redo att stiga i b åten, hvarvid " Bero " fumlade med åran, så att den på ett outrannsakligt sätt kom att förirra sig i öf- verstens ena byxficka, som slets upp jämte hela byxbenet till foten.
Den godmodige glunten fick e n fiende för lifvet, men kungen dolde ingalunda sin munterhet, och hos ho­ nom åtminstone stod " Bero " lika väl i v an- tarne som förut.
Så skulle mot slutet af sin le fnad " gumman Bero " komma på besök till sonen i hufvud- staden.
Historien förmäler ej, om detta var första gången i henne s lif, troligen var det så.
Hon an lände alltså i sin vanliga, ytterst enkla utstyrsel och dito vanor, men Bero, som af- gudade lilla morsgumman, liksom alla sö­ nerna, var ej det bittersta generad häraf.
Han bjö d henne på middag på Hasselbacken, sedan man vederbörligen skådat Stockholms alla märkvärdigheter och gumman ropat ack!
och o!
öfver allt och s ärskildt vojat sig öfver den grufliga dyrheten, hvart man vände sig.
" Och nu skall mamma ha litet g od socker- dricka, " sade sonen ömt vid middagen och beställde en flaska champagne af det dyra­ ste märket.
Detta var något okändt för lilla gumman Bero, som tyckte, att det var en ovanligt lyckad sockerdricka, ehuru sonen ingalunda vågade upplysa henne om dryc­ kens art, hvilket förmodligen hade skrämt slag på den enkla lilla gumman.
Nå, men hvarför i all vä rlden bjöd han henne då inte på vanlig sockerdricka, kan någon praktisk själ utbrista.
Nej!
Glunten ville ge lilla morsgumman det allra bästa, som fanns, det må nu ha senterats till fullo eller ej, och detta är för hans goda, vänliga hjärta karaktäristiskt och hedrande.
* En gång på nittiotalet besökte den, som skrifver dessa rader, gamle Glunten i hans lilla vackra hem i S trängnäs.
Borta var Karl XV, borta Wennerberg, men ännu stod han kvar som en hvitskäggig gammal bard, oböjd, ehuru visst ej orörd af år och sjukdom.
Ensam var han dock ingalunda, ty vid h ans sida stod hans hustru, som i glad och hängifven oegennytta fullt ut kunde för­ liknas med " gumman Bero ", och en son, uppkallad efter hans oförgätlige vän Gun- n a r.
Vid middagen sjöng gamle Glunten med sin vackra baryton, som ännu gömde så mycket af välljud, Stagnelius ' " Näcken ", och det var helt gripande, då de sista to­ nerna af " Gigan tystnar, aldrig Näcken spelar mer i silfverbäcken — — — " dogo bort.
Det va r nog också sista gången Otto Beronius sjöng i vänners krets, ty det dröjde ej länge, innan han, som det stod i hans egenhändigt skrifna dödstillkännagif- vande, gått " från rika minnen till saligt hopp ".
* " Må vår lefnadsbana blifva ljus och lysande, men kort " sjöngo de båda unga gl untarna i gladt ö fver- mod.
Denna önskan blef ej uppfylld.
Kort blef ingenderas lefnadsväg, och lysande en­ dast den enes, och dock är det för visso ej det ringaste att kunna säga sig lämna ett lif " fullt af rika minnen " ... ADA DAMM.
Gamla väfnadsnamn.
VAD BETYDER RODLAKAN?
Detta ä r en fråga, som ofta blif- vit framställd, men som ännu icke torde vara på något till­ fredsställande sätt besvarad.
Lakan (laken) betyder tygstycke, men hvad menas med r ö d i detta sammanhang?
Att den röda färgen skulle ha något med nam­ nets uppkomst att göra har visserligen blif- vit sag dt, men torde vara en förklaring, som vid närmare pröfning måste förfalla, så mycket hellre som rödt ingalunda kan sä­ gas vara öfvervägande i detta väfnadsslag.
Den språk form, i hv ilken namnet i våra d agar framträder, kan således icke klargöra dess innebörd.
Man kan dock icke komma ifrån den tanken, att benämningen måste ha nå­ gon mening och att namnet under tidernas lopp möjligen blifvit missfö rstådt och förvan- skadt.
Det ligger då nära till hands att hos äldre svenska ord sö ka leta fram en lösning.
Bland svenska medeltidsord finner man Ryglaka, Ryglakan, Röglakan be­ tyda dels de förhängen, som på festdagar voro upphängda på ömse sidor om altare t, dels väggbonad, draperi.
Ur den senare formen, röglakan har naturligtvis vårt rödlakan uppstått.
Ryg har i hv ardagsspråk blifvit rög och senare har g af missförstånd ändrats till d.
I Da nmark kallades denna väfnad i ga mla tider R y 1 a k e n.
Namnet förekommer på tyska som Riick- laken (äldre form Ruclachen), holländska Rukkelaken och var enligt hvad som upply­ ses i ett tyskt textilt arbe te " ein Tuch, ein Be­ hang, ein kleiner Teppich, welche a ls Wand­ bedeckung über der Bank oder ein Chorge- stiihl dienten, aber nicht fest mit der Wand verbunden, sondern " gerückt " werden konn­ ten ".
Ordet har således från att vara ett ut­ tryck för väfnades användning som ett skjutbart förhänge eller draperi öfvergått till namn på en väfnadsteknik.
Hos oss har namnet gamla anor.
Man vet nämligen, att en viss Magnus Nilsson och hans hustru Ingrid år 1329 för en grafplats skänkte till Juleta k loster en gård, s ilfversa- ker och kläder samt en fullständig skrud till högaltaret och en väfnad (ryglaku) att läggas framför altaret.
Äfven benämningen Dukagång förefal­ ler obegriplig.
Men då man får klart för sig, att denna teknik troligen i äldre tid hetat dokagangh eller dåkagangh kan också detta namn förklaras.
D o k a (dåka) är liktydigt med arbeta, syssla.
G a n g h (gång) betyder garnskäl i väf.
Namnet är tydligen besläkiadt med det norska D o- k a a k t e och kan syfta på arbetssättet.
Denna väfnad kallas ju äfven dukagångs- snår, beroende på att mönstergarnet ej kunde anbringas med skyttel, utan måste snärjas för hand.
En särskild mönstertråd måste således finnas för hvarje g ång mönst­ ret kräfde ombyte af färg.
För att undvika ett oupphörligt insättande af ny tråd tog man dessa garnändar tämligen långa och innan de sattes i väfven vindades hvar oc h e n (om handen) till en liten " doc ka ", som man se dan trädde med.
K r a b b a s n å r h a r fått sitt namn a f d e n tidsödande tekn iken.
Snår har sannolik t här liksom ho s d ukagång skrifvits snaer.
Krabba betyder " röra sig långsamt ", snaer kommer af snara, snärja och har som förut nämnts afseende därpå, att mönstergarnet iplockas mellan varptrådarna.
U p p h ä m t a eller som denna väfnad ock­ så kallas S k ä 1 b 1 a d äro äfven benämnin­ gar, som alldeles direkt tyda på arbetssättet.
Vissa varptrådar måste lyftas (u pphämtas) då mönstergarnet skall anbringas och dessa varptrådar hållas i lämpligt läge af det bak­ om solfven på kant ställda skälbladet.
Detta väfnadsslag har äfven fått heta än V i r a- täcke, än K ä p p a k 1 ä- Båda dessa namn syfta på de skaft eller kä ppar, på hvilka mönstersolfven är uppträdd.
I v år tid går det nog så behändigt att väfva upphämta med hjälp af dragrustning.
Men förr i v ärl­ den, då denna var okänd i b ygderna och hvarje mönsferskaft således måste lyftas för hand, använde allmogekvinnan i stället för de tunga skaften hellre käppar, som voro mera lätthandterliga och ej tyngde ner var­ pen.
F1 o s s a är ett ord af angelsachsiskt ur­ sprung: Fleôs — någonting ludet.
Med R y a - f I o s s a menas ju vanligen den långnoppiga, oskurna väfnaden (i m edeltidssvenskan ryia, ria, ryhia, ryge, rya = groft täcke af häst- eller nöthår).
Tränsaflossa är den art af detta slags konsiväf, där nopporna fast­ sättas med en träns kring tvenne varptrå­ dar i mots ats till det mera enkla förfarandet, då mönstergarnet endast trädes inunder de­ samma — dessa olika arbetssätt känna ju alla väfkunniga till.
R o s e n g å n g e n s mest typiska mönster förekomma ju alltid i rände r, äfven om d essa stundom upprepas undan för undan, så att ett ytmönster uppstår.
Särskiljer man hvarje liten smånätt rand för sig, liknar mönstret påfallande en rad kulor eller pärlor på en tråd.
Då det nu förhöll sig så, att radban­ det, rosenkransen, under medeltiden ej sällan användes som dekorativt motiv, t orde kunna tänkas, att denna likhet föranledt n am­ nets uppkomst.
Hvad gång betyder nämn­ des i samm anhang med dukagång.
MARIA COLLIN.
" Våra Hem. "
REDAKTOREN FO R DENNA AFDELNING anhåller vördsamt, att de personer, som in­ tressera sig för heminredning och själfva äga lämpliga interiörer för fotografering, god- hetsfullt ville meddela sig med författaren Sigge Almén, Selander &amp; Söners Möbelar- kitektbyrå, Norrmalmstorg 18, Stockholm.
40-årig erfarenhet som en af de förnämsta möbelfirmor i landet hafva « « r- i s Hmr-n - A.
S E L A N D E R &amp; S Ö N E R, GOTEBORG &amp; STOCKHOLM.
KUNGL.
HOFLEV.
KONSTNÄRLIGT SKOLAD LEDNING.
— ^ GARANTI FOR - - BINDANDE FÖRSTKLASSIGT ARBETE.
- - För S to ckholm: s« * ™mobelark.TEKTBY R Â med profuis tällning, Norrmalmstorg 18.
Föresiåndare: Sigge Almén- Den som anskaffar möbler, utan kostnadsförslag från oss, går kanske miste om just det, som skulle passat honom bäst.
- 171 -
PIKT AI.
Fßp.rm AF- F^RFTTPTK " VFTTEPT flNn N ST ILTJE HÄNGDE NED KRING kinesiska sjön, och dödt och gulblekt lyste det ur disets draperier, och dödt kring horizonterna, där åskan låg och sof och vattenrymden speglade molnfantasier.
En båt dref bort på vågorna.
Ett rampone­ rad!
skrof, som plundrats för en vecka se ' n af " svarta flagg " - pirater med hemska sneda ögon, stel blick och tigerlater.
Där låg ett lik i båten och ruttnade — intet mer.
Nu gli der den undan.
Nu knappt du den ser.
Och gult ligger skenet öfver vattenrymden ner.
Det gled en skugga fram öfver indiska hafvet — så lätt, att vimlande hviia segel knappast röjde den.
Men Javas tusen Buddhabilder nickade och logo sitt tidlösa leende, när människorna dogo plötsligt och massvis i den eldgula som­ maren.
Det föll en svartblå strimma ned öfver tem­ pellunden kring fälten och de myllrande hamnarna och sunden och tätnade och mörknade och drog långt bort igen, som skydraget sopande tropiska vatten och kryddoångande öar, den yppiga hafs- rabaiten.
Den når Bengalens kvafva och rökiga slätter, och upp mot Bramas himlar ur heia, svarta nätter stiger en stormvind af suckan och ve.
Och tusenden och tusenden och tusenden vrida de bronsbruna kropparne ... men ute i det vida hvem är den förskräckande molnbild som tecknad från dunkel horizont emot zenit de se?
Ur tempelcellens mörker, där cobrans ögon brinna, skrider Durga-Kali, den bleka gudinna, hvars dödsskallesmycke existenserna bida, att hög för sitt indiska välde sig te.
Utöfver millionerna, som trampas, hon träder med jättesteg, och lam-tam ljuder högt och prästen kväder: Nu nalkas i kvalet förintelsens lott!
Den gula döden, mordechim, som fasat våra fäder, en hundraårig rani i palatset har spått.
När hennes ljufva barnbarnsbarn, ur Kamas händer danadt, blef blek och blå och böjde sitt blomhufvud tungt, — d å kände den åldriga igen, hvad hennes inre anat och som med namnlös skräck hon sett, när allt var drömlikt ungt och hon ett barn, som lekte i palatsets går­ dar lugnt.
Det kvad den helga sångarn, men pilgrims­ skarorna trängdes att dricka Ganges ' stillsamma vatten och dö.
O, trefaldt sälla lott för dem, som nu det vederfares att hinna dig, o, hedningarnes Rom, o, Benares cg och släcka fromma facklor i förgängelsens sjö!
Men Dödsgudinnan hör ej dem, som bedja eller banna, och lik ett svartblått jättemoln hon st öter sin panna mot Himalayas evighetsriken af snö.
Nu skrider molnet vidare och skuggar öfver jorden.
Nu trasas det af Kaukasus ' spetsar.
Mot n orden!
Hvad sällsamt folk som vimlar där, hur bråd­ ska de och rusa de!
— Men genom sjungande trådars nät helt nyss en gnista susade: Koleran i Europa!
Och London, Berlin, Paris, som kolossala hjärnor stråla ut till tusen händer den ögonblickliga ordern: klart — mot värl­ dens plågoris.
Nu må du veta hvar du är: uti d e hvitas länder, du indiska spöke från ditt feberparadis!
I underhuset talas det och interpelleras om Englands intressen och söder och nord ...
Den tyska vetenskapen vill s äga sitt ord ...
Det skrifves, pratas, prutas och mobiliseras.
Men Ind iens Kali — hög mot skyn vid Volgas källor slår hon, och med en stel och namnlös blick kring allt Europa når hon.
* M o r d e c h i m, hinduiskt namn på farsoten.
Rani, indisk furstina.
Karna, kärleksguden.
En SUHRC- SILHUETTKLIPPNINGENS fina konst ser man icke myc­ ket af i vå ra dagar.
Och ändå kan den ge otroligt mycket in­ om sitt begränsade område.
En af världens främste " svart­ konstnärer " var, som bekant, den tyske silhuettmålaren — han målade nämligen också i svart på hvitt — Paul Konewka, hvars serier ur " Faust ", " En midsommar­ nattsdröm " och Falstaffsagan äga en friskhet och spiritualitet, s om ännu ingen torde ha öfverträffat.
Här i Sv erige fanns för några årtionden sedan en talangfull silhuettklippare, Ernst Ljungh, som bland annat på ett lyck­ ligt s ätt producerade sig i " N y Illustrerad Tidning ", och föregående år fingo Iduns läsare formera en angenäm bekantskap med en kvinnlig silhuettartist, fru Maria Italiensk Bergman, som på ett humoristiskt lyckadt gatpojke.
sätt " klippt " ett skånskt höstgille.
En lika roande som artistiskt lödig se­ rie silhuetter utställes just nu i Claes Hus­ bergs konstlokal af Johan Leksell, hvars säkra öga och smidiga sax gifvit upphof till en bildvärld, rik på såväl humor som poesi.
Betrakta exempelvis själfporträttet af konst­ nären, där han med utsökt bonhomie satt sig på ena saxöglan och med skalken i ög at och pipan i mungipan afkonterfejar bocken, som icke mindre spjufveraktig balanserar på sax­ öglan nummer två.
Hvilken fryntlig munter­ het i själfva kompositionen och hur raskt återgifvetl Vår folkvise- och sagolitteratur tycks sär­ skild!
ha inspirerat konstnären till poetiska bildserier, såsom " Per Svinaherde ", Geijers " Vikingen " och " Staffan stallerdräng " m. fl.
Där har den lefvande figurframställningen förenat sig med en symboliserande Ornamen­ tik af förträfflig verkan.
Hans djurbilder ä ga också ett utomordentligt lif, och framför de diminutiva landskapen stannar man öfver- 1.
Själfporträtt af konstnären, sittande på sin sax och porträt­ terande en bock.
2.
Scen ur E.
G. Geijers dikt " Vi­ kingen ": " Att vakta på gettren blef tiden mig lång ".
3.
" Å gubben å gumman de skulle gå » msk RonscnMR.
raskad af att se hur konstnären blott med några få klipp kan trolla fram en terräng med perspektivistiskt djup.
En del kolteckningar och oljemålningar komplettera utställningen, men det kan ej hjälpas: silhuetterna tilldraga sig hufvudin- tresset.
Färgen och penseln lyda honom ej alltid lika villigt som den nålfina saxen och det svarta papperet.
Taflorna lida af en viss hårdhet i färgen och teckningen verkar stundom något tvungen.
Goda undantag finnas dock, hvaribland ett skogslandskap med sjö förtjänar framhållas för sin mjuka färgbehandling och lyriska hållning.
Men bland sina svarta bilder är konstnären, som sagdt, suverän.
Och han skapar dem helst, då natten fallit på, ljusen släckts i människohemmen och alla sofva.
Då brinner lampan med sin stilla susande låga i ha ns " studio ", och liggande raklång på sin s offa klip­ per han allt hvad hans fantasi inger honom af poetiska syner ur sagans rike, eller han trampar i minnet verklig­ hetens m ark och ger form å t lustiga människotyper han mött ute i lifvet eller åt djurens färdsel i sko g o ch mark.
Kubism, futurism och alla andra konstjonglerier på ism bekymra honom icke det ringaste.
Han vill blott ett: natur, och den afbildar han lika kär­ leksfullt som oförtrutet i sitt svarta material.
Johan Lekseli ä r för öfrigt en mångkunnig man, oc h de som känna honom nä rmare veta dessutom att han tillhör dessa gemytsdjupa och originella människor, som sticka af mot mängden och från hvilkas väsen humorn ut­ strålar som ett värmande sken.
Han har rest mycket, emedan han har konstnärsoron i blodet, och han talar obehindradt en hel hop språk.
Denna världens goda, som kal­ las pengar, bekymrar honom föga, jag tror att han med glädje skulle ge bort sin sista slant, om en fattig sate attackerade honom.
Stor naturkännare älskar han däremot allt, som lefver på jord, luft och vatten, och det är förmodligen denna hans förstående dyr­ kan af det underbara lifvet, som gjort hono m till den qoda människa och konstnär han är.
men kärngen ville inte mota ".
4.
" Å gubben slog gumma i en krokoter fall, så falla flög opp med rota ".
5.
" Staffan, Staf­ fan stallerdräng vattnar sina få­ lar fem. "
Hoffotograf À. Blomberg
" Ljusglimtständslickor. "
NUMERA KÄNNER förmodligen en stor del af Iduns läsare och läsarinnor väl till föreningen " Ljus­ glimts " verksamhet och syfte, men för dem, hvilka ännu ej hafva reda på hvad " Ljusglimt " ä r och hoppas med tiden i ännu mycket vid­ sträcktare mån att b 1 i f v a, vill jag i några ord samman­ fatta dess mål: att taga hand om gamla, utarbetade kvinnor ur den bildade klassen, H - l f UP ATT EYGC-fl hvilka sedan de ar­ " i J U S S U M T S H E M " betat och slitit ut sig till det yttersta pa sin ålderdom stå en­ samma och utblottade och ej ha någon an­ nan utsikt än att antingen svälta eller hamna på fattighuset.
Sådana gamla finnes det godt om, långt flera än hvad folk i allmänhet har en aning om, m en de, som satt sig in i s aken, de inse att det ännu måste göras mycket för att öppna den stora allmänhetens ögon för detta sorgliga faktum.
Föreningen " Ljusglimt " startades för något mer än fem år sedan, och redan nu är den i s tånd att af det hopsamlade kapitalets räntor utbetala un­ derstöd å minst 400 kr.
per år till s j u gamla; detta är likväl blott ett provisorium tills kapitalet blifvit tillräckligt stort, att föreningen kan åstad­ komma hem, där sådana gamla skola i bekym- merfri ro få tillbringa återstoden af sitt lif.
Er­ farenheten har visat, att de flesta gamla fara bäst af att blifva omhändertagna och få all behöflig vård i ett h e m, ty oftast äga de hvarken krafter eller f örmåga att sköta för sig själfva — i sy nner­ het om sjuklighet tillstöter — ä fven om de få pe- kuniärt understöd.
För att bidraga till uppnående af detta mål, att bygga " Ljusglimtshem ", har en person, som är mycket intresserad för detta syfte, löjtnant Alvar Gelhaar, gifvit föreningen en lysande idé, " ly­ sande " i ordets fullaste bemärkelse, och tack vare välvilligt tillmötesgående från alla, som måste anlitas för idéns realiserande, har detta nu lyckats, i det att nyligen från en af lönköpings &amp; Vulcans fabriker i handeln utsändts särskilda " Ljusglimtständstickor ", af hvilka föreningen er­ håller ett öre pr paket.
När man vet hvilka oer­ hörda mängder tändstickor som förbrukas, kan ju hvar och en förstå, att om allmänheten ville tänka på att aldrig köpa andra än " Ljusglimts- tändstickorna ", så blefve detta en god årlig in­ komst för föreningen, och säkerligen skulle det första " Ljusglimtshemmets " byggande därige­ nom påskyndas.
Glöm därför ej att alltid särsk ildt be­ gära dessa stickor, som ej ställa sig dy­ rare än de vanliga jönköpingsstickorna.
Tänd en ljusglimt för de gamla och orkes­ lösa — hjälp att bygga " Ljusglimtshem "!
M. L-G.
En romantisk historia.
Af SIGURD v. KOCH.
ET HADE ALDRIG VARIT EN sådan sommar.
Hamnen flödade af sol, haf- vet glindrade af silfver och lan­ den badade sig i värme, som var tropisk och kom de små plantorna i hamnträdgårdarna att spira upp i feberyra — där slogo ut de klarblåaste och mest brinnande röda blommor mellan spjälstake- ten, d är frodades de sällsyntaste plantor — det var en välsignad sommar.
Hamnen var full af skepp och ångare och de som kunde satte upp sina suntält.
Den stora bärgningsångaren låg i midten; och den hade liksom andra bärgningsångare en dykare ombord.
Men d en dykaren var i s å måtto en ovan­ lig dy kare, att han var ung och vacker och- glad — och därtill ej så litet roman tisk.
Annars äro nog dessa hafvets söner en smula tungsinta.
Men Helmer arbetade med sitt hela dagen och, när kvällen kom, var han icke trött utan spelade munspel, s å att alla hamnens pojkar och flickor höllo tyst och lyssnade.
Helmer v ar en baddare på mun­ spel.
Men Tian dansade också och det gjorde han så väl, att alla flickor vill e dan sa med honom; men för tillfället tyckte han inte om någon flicka och därför spelade han hellre en munspelsdans än han dansade själf.
Dessa kvällar i slutet af juni voro de s kö­ naste.
Då kunde man känna hela hamnen full af blomsterånga från trädgårdarna och rabatterna omkring de små lotshusen; och från syrenlunden som växte bakom dans­ banan, regnade det blomblad på de dan­ sande.
Och nästan hvarje afton spelade Helmer- En danskväll, när himlen lå g som smält silfver bort öfver de västra landen och en taltrast kastade fram klara solorop i den bleka rymden, syntes några nya figurer på banan.
Det var två unga sommarfröknar som roade sig, skrattade och dansade af hjärtans lust.
Den ena var ljusblå, den an­ dra hvit.
Men den hvita v ar vackrast, det såg Helmer.
Hon hade svart hår och svarta ögon, en mun som ville bli kysst och klar­ röda örhängen, som dinglade när hon d an­ sade.
Hon da nsade alltid med sammetsskor.
Den blåa var äldre, ej så vacker och be­ skyddade den hvita.
— Den blå v ar rund och såg ut s om en blåklocka, men den hvita var som en lilja.
Hon var det vackraste Helmer sett och han slutade upp att spela — sådant intryck gjorde hon på honom — och bara stirrade på henne.
— Men fortsätt då med musiken, ropade hon, ty hon var just i färd med att dansa gammalvals med en sommarherre i halmhatt och segelskor.
Det kved i Helmer.
En sådan röst hon hade!
Han fortsatte att spela och hon dansade alldeles förbi honom och när den dansen var till ända, sade hon till kavaljeren: — Så bra den pojken s pelar!
Helmer blef så upprymd öfver detta, att han tog upp en ny hamnpolkett, som han lärt och som var omöjlig att stå emot och den spelade han så att dansbräderna gingo i v å­ gor af de dansandes taktfasta steg.
Det gick många kvällar.
Hvarje kväll var hon där — det var ju det enda roliga som­ marfröknarna hade — och nu spelade en an­ nan pojke, ty nu hade Helmer bestämt sig för att bjuda upp henne i en vals — han h ade sett andra af hamnpojkarna göra närmanden till fröknarna — hvarför kunde inte han också ...
Men det blef ingenting utaf.
Hon hade ju sina kavaljerer o ch han hade för sig att man skulle skratta åt honom, om han bjöd upp den vackraste.
Han var dykare-Helmer och fick hålla sig till l otsflickorna ...
Han började forska efter hvem hon kunde vara och fick veta, a tt hon hyrde hos öfver- lotsen, var dotter till en major vid artilleriet och hette Irene i förnamn — Irene — Irene, sade dykaren för sig själf — det lät vackert, det lät som sommar, som mörkblått br isande vatten mot hvita strandklippor — Irene!
— Ja, hon var den vackraste ...
Han var ju så romantisk, den gode Helmer — han h ade sina påhitt — men han talade al­ drig om för någon hvad han tänkte.
Så en kväll, nä r han stått och hängt s om vanligt vid da nsbanans staket och sett henne dansa förbi flere gånger, flög modet på ho­ nom som en ung falk och han tände en ci­ garrett, gick fram, strök vegamössan och sade: Jag kunde väl inte få lof att dansa en dans.
Irene såg först småleende på den unge d y­ karen.
— Nej tack, sade hon sen, jag ä r så trött ... - 174 - Helmer försvann.
Han gled in i dunKlet bakom syrenbersån och visade sig inte mera den aftonen.
Han vandrade bortåt hamn­ piren i ensamma tankar: ...
Hon ville in te ... nej, nej ... ville inte dansa med dykare-Hel­ mer ... men hvad hon var vacker ... hennes ögon logo som blomsterstjärnor och hennes ögonbryn ... ja, de sågo ut som mörka fjärils­ vingar ... nej tack, sa hon bara ... hon ville inte dansa ... Helmer ställde sig a tt se ut mot inseglings- fyren.
Den lyste helt svagt i det klarblåa hafvet — ute i fjärran k om en stor, svart seg­ lare — den brassade back för att ta lots — vattnet låg violblått i s ommarnatten ...
Nu svor Helmer en dyr ed för sig själf ...
Han skulle ha den hvita flickan ... han ville bära henne i sina armar ... om det också skulle dröja ... om det också skulle dröja i evigheter ... men hon s kulle bli hans ...
Han öfverlämnade sig åt de oförnuftiga­ ste tankar ...
Han skulle gifta sig med hen ne ... han kunde ju ta styrmans- och kaptens­ examen, och då kunde hennes far inte säg a något ... han skulle få eget fartyg och det skulle heta Irene och hon skulle ha hytt om­ bord och de skulle aldrig skiljas ... och hon skulle alltid var a klädd i hvitt, ty det var det vackraste och på vintern skulle hon få hvita pälsverk och boor ... och alla människor skulle säga: nej, en så vacker fru du har, Helmer ... * Om förmiddagarna gick hon alltid och ba­ dade med sin blåa väninna.
Han kunde s e dem från backen af bärgningsbåten, där han satt och lagade sina dykaredräkter — de gingo med stora badlakan, som fladdrade i den varma sydliga vinden.
Han hade varit f restad mången gång att smyga sig efter och se dem gå ut i det svala sommarvattnet — han ville stå på lur ocn s e Irene bada — se henne simma ut mot den blågröna blänkande dyningen ... lotsflickorna hade berättat a tt hon simm at hal fvägs ut mot Silfvergrundet en dag i förra veckan, när sjön var lugn ... En natt hade dykaren en underlig dröm.
...
Han gick i en lustgård med blommor och fåglar — de n låg vid hafvet — i de ss midt vä xte blågröna blommor på de underli­ gaste träd, som v aggade tungt och söfvande i vinden och där flögo underliga fåglar och dansande sommarfjärilar och luften klingade af röster och musik.
Plötsligt stod han stilla, ty från höjden hördes en röst som ropade: Ro ut till ön d är utanför och gå ner p å bott­ nen — där finner du ett skepp och i det skeppet ligger hafvets vackraste pärla ... Helmer lydde uppmaningen, och nar han gick ned under ytan ty ckte han att han aldrig i sin lefnad sett ett så dant vatten — det böl­ jade som varmblå s ammet och skimrade som vin och genom de vajande röda fångsko­ garna såg han ett gammalt skepp, som stod rätt upp och n er oc h fortfarande hade seglen satta.
Genom riggen summo guldfisk och silf- vermört.
Helmer betänkte sig icke utan steg ned i skeppet, som var högt och stort som ett linje­ skepp.
Han gick ned för den ena trap­ pan efter den andra, men det tycktes inte finnas någon botten i det fartyget — han hoppade och sprang, ty han trodde sig se ett svagt sken där nere.
— Där måste det vara, tänkte han o ch fortsatte och då han slutligen utmattad satte sig att hvila, märkte han, att han var i en trädgård, som liknade den han nyss sett — med underliga blommor och träd och fåglar och med blänkande sommarfjäri­ lar — en osynlig o rkester spelade och midt i en stor fontän l åg en stor, skär och hvit snäcka öfvertäckt med sjögräs och speglade
sig.
Den var så tung att han knappt kunde lyfta den, och, när han väl fått upp henne, föll en pärla därur, som var så vacker att Helmer började gråta ... Se bara, sade han, Herre Gud, hvad den är vacker.
Den var skinande hvit och ur dess inre kommo strålar som af eld och guld tillsam­ mans ...
Nu har jag väl ändå hafvets vackraste pärla, tänkte han och ville gripa den med giriga händer ... men då i ett tag biet allt förmörkad!
— träd­ gården sjönk och blef borta och han själf trodde att han dog ...
När han vaknade, stod en glödande sol ur skylightet och han rusade förfärad upp och gnuggade drömmen ur ög onen.
Så gick det några dagar.
Helmer gick och grubblade och kunde knappast komma sig för med att göra något.
Men en förmiddag hände något.
Ett par af lotsarna kommo s pringande öfver bärg­ ningsbåtens landgång och det stod tydligen något allvarsamt på färde.
— Skynda dej, att vi inte komma för sent, ro­ pade den ene, en af fröknarna har summit för l ångt ut och drunknat ... Helmer blef färdig.
De rodde med förtvif- lad fart dit bort och funno hela hafsstranden svart m ed folk.
En båt låg redan vid olycks­ platsen — man skapet ropade och skreko och på land sprang den blå sommarflickan om­ kring med utslaget hår och bad och bönföll: skynda er, skynda er!
Helme r började gripas af en förfärlig tanke.
Han satte på sig dräkten, fick hjäl­ men öfver hufvudet och med darrande hän­ der tog han tag i båtkanten och sjönk ner un­ der ytan.
Och nu var vattnet lika blått som i dröm­ men.
Det böljade som varmblå sammet och skimrade som vin — där skymtade röda tångskogen mellan sjögröna klippblock och slutligen var han nere och behöfde inte gå långt innan han såg hvad han sökte — nå ­ got hvitt och skärt — någ ot som skimrade som en stor snäcka ... Med en själsspänning, som var öfvernaturlig gick han fram genom bottnens tång.
Han igenkände henne genast, fick ena armen rundt om midjan och röck med den andra två förtviflade tag i signalrepet ...
Så kommo de upp till ytan.
Han höll henne med båda armarna sluten fast till sig — hon var blek som marmor, där hon låg med de svarta hårslingorna fulla af sjögräs och den hvita baddräkten tätt sluten till kroppen ... — Men nu har jag dig ändå i mina armar, sade han för s ig själf, nu har jag dig o ch släp­ per dig inte ...
När de togo af honom dy- karhjälmen, var han blek som den döda flickan och när de ville föra henne i land, höll han fast om lifvet på henne som i kamp.
— Nej, s ade han, det är jag som bär!
Den sommaren gick Helmer i ba rndom.
Han st od ofta och stirrade rätt framför sig, och mötte han någon människa, brukade han säga alldeles frånvarande: — Se r ni inte ... hon bor där ute ... hon var ju hafvets vackraste pärla ... Tafvel- och mö­ belkonst.
Så bar han henne förbi den svarta klungan af tysta människor bort till vägen förbi dan s­ banan och in i byn ä nda fram till m ästerlot- sens hus.
Och hvar den egendomliga processionen gick f ram ly ste de klarblåaste och mest brin­ nande röda sommarblommor från de små trädgårdarna och luffen v ar full af blomster­ ångor och det susade sakta i syrenl undarna öfverallt i b yn ... Från den dagen var dykaren sig icke lik.
Rolös irrade han omkring i hamnen; och när Irene blifvit lagd i jorden utanför det lilla skärgårdskapellets mossiga väggar, såg man honom smyga fram i mörkningen för att lägga snäckor på grafven — bara s näckor — stora snäckor som det susade i — och hela grafkullen liknade en hafsstrand.
Den dödas anhöriga togo till en början bort dessa egendomliga prydnader och ville ha anständiga blommor på grafven.
Men det hjälpte inte.
Efter några dagar lågo de stora snäckorna där igen.
— I KONSTFÖRENINGENS LO- kal vid Västra Trädgårdsgatan fyller Bengt Hedbergs nyktra konst alla väggar.
Det är för mycket af ren ärlighet.
Skulle man icke bland detta hvad må­ laren sett också kunna få dit nå­ got af hvad han icke sett — eller rättare, skulle han icke kunna ha sett litet mera?
Det finns mera i naturens scenerier, bara det äf- ven finns i konstnärens själ.
En fläkt af detta mera blåser dock i " Vindil ", den stora duken från Visingsö, och öfver Vax­ holmsfästningens snödager har en liten strimma däraf förirrat sig.
Till omväxling med de många nordiska motiven bjudes på en hel del sydeuropeiska landskap, och dessutom en del teckningar, hufvudsakligen trädstudier.
Och här ha alla träd humör: furorna stå och knota argsint som om de vore uppträdande i en saga.
I Salong Joël ha Edvard Muncks makabra konstskapelser efterträdfs af Einar Nermans be­ tydligt gladare.
Utställningen hade också samlat en ungdomlig vernissagepublik, som hade mycket roligt, ty om också teckningar och bilder voro gamla bekanta, hade man tydligen ingenting emot att återse dem.
Det är dock skada, att så karaktäristiska ansik­ ten bland teatermänniskor som den stora Sarah och den stora Eleonora skola behöfva namn för att igenkännas och att icke ens det hjälper.
Med våra inhemska har ju tecknaren vanligen lyckats öfverdådigt.
Originalen kanske icke alltid känna sig fullt belå tna, när konstnären i s ina bästa kraft­ ögonblick också tangerar det elaka, men för den som står utanför skottlinjen och lugnt noterar träffarne, är det ett odeladt nöje att konstatera stiftets artistiska säkerhet och den gaddiga kvick­ heten i upp fattningen.
Han har också lyckats f ör­ träffligt i d e målningar med motiv från flydda da­ gar, där han låter fina och spröda färgtoner här­ ska.
Alldeles utan frändskap med Arosenius är Einar Nerman icke som målare, men ingen skall därför kunna säga att han efterbildar honom.
Nerman har tvärtom äfven som kolorist sin egen stil, sitt eget sätt att se och det är därpå allt " til s yvende og sidst " kommer an.
Sigge Almén, den bekante för­ fattaren och möbelkompositören, af hvars hand en artikelserie om modern rumsinredning f. n. ge­ nomgår Iduns spalter, har i Mäs- tersamuelsgatan 18 anordnat en synnerligen intressant utställning i modern möbelkonst; kompositören är arkitekt Hugo Selander i Göte­ borg.
En matsalsmöbel i svart betsad ek med handsmidda järnbeslag verkar visserligen något dyster, men teckning och ornament äro ytterst tilltalande.
En annan sals­ möbel är förfärdigad af ett mindre vanligt material: sjödränkt ek.
Vid to rrläggning af en sjö i Små­ land hittades en del ekar och från den undergångna vattenbe­ handlingen härleder sig den oefterhärmliga svartgröna tonen.
En tredje salsmöbel — i rökt ek — är af lyckligaste funnen solid enkelhet i stilen, liksom det frid­ fullt tilltalande hvardagsrummet i mahogny.
Bengt Hedberg: Vindil.
- 175 - Oliemålrang.
läggas in i den öppning, som gjorts i biffen, hvilken tryckes till.
Biffarna ingnidas på båda sidor med krydd­ blandningen och penslas jmed litet smör.
De halstras eller stekas i smör 6 — 8 min., h varvid iakttages att öpp­ ningarna läggas mot pannans skaft och detta lyftes något under stekningen, så att märgen ej flyter ut.
De upp­ läggas på varmt fat, såsen hälles öfver och anrättningen serveras med små stekta potatisar, öfverströdda imed finhackad persilja.
Hllltllliifti H e d v i g s k a f f e t å r t a.
_ 8 ägg, socker, lika vikt med äggen, mjöl lika vikt med 4 ägg, 20 gr. sötmandel, 5 gr. bittermandel.
T i l l p a n n a n: 1 m s k.
s m ö r &lt; 20 gr.), 2 msk.
stötta skorpor.
B e r e d n i n g: Äg g u l o r n a o c h 4 a f ägghvitorna röras med sockret 1 tim.
Därefter tillsättes den skållade och.
rifna mandeln samt mjölet.
Sist ned- röras försiktigt de återstående ägghvi­ torna, slagna till h å r d t skum.
Mas­ san hälles i smord och brödbeströdd gjutpanna och gräddas i svag ugns- värme omkr. 1 tim.
Tårtan uppstjäl- pes och får kallna, klyfves om så önskas och fylles med äppelmos eller någon kräm samt glaseras och pike­ ras.
KPiPPOR KosTyriEift OnSOfVâSFlfLLfiSTE.
F1RBE1TE.
STI LFUlLft nOOCLLER- ERHhLLRS I OE.
F LESTR KnrrnrrftRER i RIKET- OFVANSTÅENDE FABRIKAT finnas i rikhaltigaste sortiment till billigaste priser hos A.-B.
Nordiska Kompaniet, Stureplan.
Hafre- Gryn oc h Hafre- Gif barn den bästa näring och de växa upp till friska människor.
Mjöl Gif vuxna den bästa näring och de förbli friska till sena ålderdomen.
lar.
Middag: Oxsvanssoppa; kokt, kall lax med majonnäs, kall rispud­ ding med jordgubbssaft.
LÖRDAG.
Frukost: Smörgåsbord; Redigerad af biff af kalflefver med brynt pota­ ELISABETH ÖST MAN-SUNDSTRAND.
t i s; m j ö l k; k a f f e e l l e r t e.
M i d d a g: Inneh.
af Elisabeth östmans Husmo­ Sillpudding med potatismos; slätväl­ ling med ägg.
derskurs i Stockholm.
RECEPT: FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR C h a t e a u b r i a n d I f (.
6 p e r s.)
.
VECKAN 16 — 22 MARS 1913.
750 gr. oxfilé, 1 lig.
oxmaxg, 2 msk.
SÖNDAG.
Frukost: Smörgåsbord; hackad chalottenlök, 1 / 2 msk.
salt, 1 / 2 chateaubriand I med brynt ' potatis; tsk.
hvitpeppar, 4 msk.
smör S å s: 1 ms k.
s m ö r (2 0 g r.)
, 2 t s k.
mjölk; kaffe eller te med Hedvigs kaffetårta.
Middag: Klar buljong hackad chalottenlök, IV2 d el.
köttsky, med sparrisknopp; herrgårdsstek med IV2 del.
god buljong, 1 msk.
h vitt potatis och salader; blanc-mangé med vin, paprika, 1 msk.
finhackad per­ silja, 1 msk.
oxmärg i fina tärningar.
frukt.
MÅNDAG.
F rukost: Smörgåsbord; B e r e d n i n g: S å s e n k o k a s f ö r s t; hafregrynsgröt med mjölk; glödstekt smöret fräses, löken ilägges och bry- s i l l m e d p o t a t i s; k a f f e e l l e r t e.
M i d ­ nes vackert, köttskyn, buljongen och dag: Frikassé på kalf med ris; svi- vinet tillsättas, får ett godt uppkok skonsoppa med vispad grädde loch och passeras genom sikt.
Såsen får därefter koka upp, afsmakas med litet skorpor.
persiljan TISDAG.
Frukost: Smörgåsbord; paprika, och sist riedröras omelett med stufvade sockerrötter; och oxmärgen.
Filén torkas med en duk, urvriden mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Fläskkotletter med potatis; semlor med hett vatten.
Alla yttre senor och hinnor borttagas noga, h varpå filén med mjölk.
ONSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; skäres i 6 skifvor, hvilka utklappas ansjovislåda med potatis; mjölk; kaffe lätt.
I h var je skifva göres en inskär­ eller te.
Middag: Kall herrgårds­ ning från sidan, så att en liten öpp­ stek (rester från söndag) och blomkål ning eller påse bildas.
Märgen som med äggstanning; rabarberpaj med bör hafva legat i vatten 1 tim., för att blodet skall dragas ur, blancheras, vispad grädde.
TORSDAG.
F rukost: Smörgåsbord; d. v. s. lägges i kallt, saltadt vatten, hafremjölsvälling; kokt sill med smör får koka 2 — 3 minuter utan lock o c h ä g g; m j ö l k; k a f f e e l l e r t e.
M i d ­ och får rinna af på sikt och kallna.
dag: Ärter med fläsk; .ugnspann­ Den skäres i 7 skifvor (en af dem skäres i fina tärningar och lägges i kaka med sylt.
FREDAG.
(Långfredagen.)
Fru­ såsen), hvilka penslas med smält smör kost: Smörgåsbord; biffstek med po­ och beströs med den hackade och tatis; mjölk; kaffe eller te med giff- i litet smör stekta löken.
Skifvorna KÖKSALMANACK Köp \ nin Siden Begär prof på våra nyheter för våren och som­ maren iill klädningar och blusar: Crêpe de Chine, Eolienne, Voile, Foulards, Messaline, Mousseline 120 cm.
bredt, från 95 öre metern, i svart, hvitt, enfärgadt och kulört, äfvensom broderade blusar och klädningar i batist, ylle, lärft och siden.
Vi sälja endast garanterad!
solida sidentyger direkt till privatpersoner, porto- och tullfritt till bostaden.
Schweizer &amp; Co., Luzern S 3 Sidentygs-Export.
— Kun gl.
Hoflev.
(Schweiz), B l a n c - m a n g é m e d f r u k t (f.
6 pers.).
4 apelsiner, 1 del.
strösoc­ ker (85 gr.), 1 kkp.
fin sylt, 50 gr. biskvier.
B l a n c - m a n g é: 2V2 d el.
tj ock grädde, 1 msk.
strösocker (15 gr.), 2 tsk.
vaniljsocker (10 gr.), 2 blad gela­ tin, 2 msk.
kallt vatten.
B e r e d n i n g: Apelsinerna s kalas, den hvita hinnan borttages noga, hvar- efter de skäras i skifvor och befrias från kärnhusen.
Apelsinskifvor, soc­ ker, sylt och biskvier läggas hvarftals i kompottskål.
Till blanc-mangén sköljes gelatinet i kallt vatten, klippes i bitar och upplöses i det varma vattnet.
Gräd­ den vispas med sockret till hårdt skum, vaniljsockret eller essensen till­ sättes och gelatinet hälles smånin­ gom, under kraftig vispning i gräd­ den.
Krämen hälles genast öfver fruktblandningen, som därefter får stå på kallt ställe 2 — 3 tim. Garneras med sylt och biskvier.
O m e l e t t m e d st u f v a d e s o c ­ kerrötter (f. 6 pers.).
S tu f v ad e s o c k e r r ö t te r: 12 fina, jämna sockerrötter, 2 tsk.
salt (10 gr.), saften af V2 c itron.
H v i t s å s: IV2 msk.
smör (30 gr.), 3 msk.
mjöl (30 gr.), 2 del.
af spadet, 2 d el.
grädde, salt, socker, hvitpeppar.
O m e l e t t: 4 ägg, 1 U tsk.
salt, V4 tsk.
socker, 3 del.
grädde.- T i l l p a n n a n: V2 m s k.
s m ö r " (1 0 gr.).
B e r e d n i n g: So c k e r r ö t t e r n a s k ö l ­ jas, borstas, skrapas och läggas ef­ ter hand i ättikblandadt vatten för att icke mörkna.
De sköljas ånyo, på­ sättas i kokande vatten, tillsatt med salt och citronsaft, och få koka tills de äro mjuka, hvilket pröfvas med en vispkvist.
De upptagas med hålslef och spadet tillvaratag es.
Rötterna skäras i 3 — 4 delar.
Smör och mjöl fräsas 2.
min., spadet och grädden spädes på och såsen får koka 5 min.
sockerrötterna iläggas och upphettas i såsen.
Stufningen afsmakas toed kryddorna och kan, om så önskas, af- redas med en äggula.
Till omeletten vispas äggulorna väl med salt och socker.
Grädden till­ sättes och sist nedröras försiktigt de till hårdt skum slagna ägghvitorna.
Omelettpannan upphettas och smör- jes väl med smöret.
Äggstanningen hälles i och omeletten gräddas ljus- brun i ordinär ugnsvärme.
Den stjäl- pes upp på smordt lock, stufningen lägges på ena halfvan och den andra hälften vikes öfver.
Stufningen kan äfven läggas på ett rundt fat och omeletten stjälpes öfver.
ANALYS.
PROTON SANATOGEN (ren ägghvita framställd ur mjölk) och liknande kraftnärings- pre parat 100 % ägghvita.
90 — 95 % ägghvita.
Pris pr 1 U kg.
Pris pr 1 Ii k g.
Kr.
1:25.
Kr.
9: 40.
Pä grund af sin utomordentliga renhet tillgodogöres PROTON fullständigt af kroppen och är därför ett utmärkt näringsmedel för svaga och sjuka personer.
Erhaltes å alla apotek.
Akta Göteborgs- Knäckebröd.
J EKSTROmS Hygienkontrollant: onmiöL, D:r O. Hjort af OrnSs.
Tel.: 11 &amp; 029, Qf&amp;Bfto Kl^•TîRN•rn^Rl^ Albert och Marie Obs.
I rekommenderas * VARUMARKET AKTIEBOLAGET ÖREBRO KEXFABRIK.
(Kungl.
Hotleverantör).
A / V - # \ Ari För hvitlackering finnes ingen färg som bättre ägnar sig därtill än emaljlärgen Chinalack.
Hållbar, spegel- blank, porslinshård.
Tag inga mindrevärdiga efterapnmgar.
Svensk, med gnidmedalj belönad tillverkning.
Erhål- les hos alla färgliandlare.
Fabrikanter: Dorch, Bäcksin &amp; C:os A.-B., Göteborg och Stockholm.
Svenska Sardiner 1 finaste Olivolja och Tomatsås för Smörgåsbordet.
£fAoi5öre.
Mfllins kraflnåring uppfödning franka En sparsam HUSMODER använder atttid 0 J # Vid r M behof af IFVAR Tänk såväl på kvalitén som priset!
Ett stort sakkunnigt urval finnes hos 46 DROTTNINGGATAN ' Bäcksins - Stockholms fö rsta Eskilstunabod.
J Välsorteradt lager af metallvaror.
| j ' Rmerikanskajästpufver Tillverkas af A n s j o v i s l å d a (f. 6 pers.).).
1 2 ansjovisar, 2.ägg, 2 del.
grädde, 1 tsk.
finhackad persilja.
T i l l f o r m e n: 1 / 2 m sk. s mör (10 gr.), 1 msk.
stötta skorpor B e r e d n i n g: Ansjovisen flås, ta- ges ur, fläkes midt itu och benet ta- ges bort.
En låg eldfast form smörjes med smör och beströs med stötta skorpor.
Filéerna nedläggas däri, öf- verhällas med äggen, väl vispade med grädden, och beströs med persiljan.
Lådan gräddas i god ugnsvärme och serveras till smörgåsbordet.
OSCAR BÄCKSIN, GÖTEBORG.
Blomkål med äggstanning (f. 6 pers.).
2 små blomkålshufvuden (3 / é kg.
), 1 lit.
vatten, 1 / 2 msk.
salt (8 gr.).
Ä g g s t a n n i n g: 4 ägg, 2 tsk.
hve- temjöl, V?
tsk.
salt, V2 tsk.
socker, 4 del.
mjölk, (1 msk.
finhackad per­ silja).
T i l l f o r m e n: V2 m s k.
s m ö r (1 0 gr.), 2 msk.
stötta skorpor.
B e r e d n i n g: Blomkålshufvudena förberedas och kokas på vanligt sätt, få afrinna på sikt, delas i klyftor, hvilka läggas i en smord och brödbe­ strödd, eldfast form.
Till äggstannin­ gen vispas äggulorna med m] ölet, salt och socker samt mjölken, hvarefter de till hårdt skum slagna ägghvitorna nedskäras.
Äggstanningen hälles öfver blomkålen och beströs med persiljan, om så ' önskas.
Formen; sättes in i ordi­ när ugns värme och får stå, tills ägg­ stanningen är gräddad och har vacker färg.
Serveras till färser, stekt kött eller som mellanrätt.
I senare fallet beströs äggstanningen med 1 msk.
rif- ven ost, i stället, för persilja, innan den sättes in i ugnen.
Kungl.
Hofleverantör.
Försäljningsmagasin: Mäsfersamuelsg.
3ö, STOCKHOLM.
Ti DflHOLMsfllifaNTflSIMPBLEfr LJUSGLIMTS- tändstickor finnas i hvarje välsorterad speceriaffär!
I parti hos Ad.
Lemons A.-B., Stockholm.
Väf stolar, Rikhaltiga variationer, begär prisk.
Tidaholms Bruk, Tidaholm.
stfRSoyy Ä välgjorda ocli af e rkändt praktisk kon­ struktion, tillverkas och försäljas af un­ dertecknad.
Berömmande utlåtanden från bl.
a.
Doktorinnan Fru S. Rodenstam, Hudiksvall.
Begär intyg o. p risuppgift!
Joh.
Olssons Snickerifabrik, Edsbyn.
" 8n svensk symasßin 6öv finnas i ßvavje svenskt fiem. "
Utomordentligt lätt gång, myc­ ket stor hastighet, korta nålar, största hållbarhet mot slitning samt stor spole äro de för­ nämsta egenskaperna hos Ibusqvarna Central Jobbin % Symaskiner, som på grund häraf alltid ar­ beta till sin ägares belåtenhet.
Annonsera i Idun!
OBS.!
Foi månliga af betalningsvillkor.
1&gt;RIA \ Ä KVAUTEÏ BÄSTA UTFÖRANDE!
HVARJE PAR STAMPLADT HED OFVAMSTÅEMDt VARUMÄRKE klippes i bitar, upplöses i det varma vattnet och nedröres i gröten jämte den till hårdt skum slagna gräxlden.
Massan fylles i vattensköljd och soc- kerbeströdd timbalform och får stelna på is 3 — 4 tim. Uppstjälpes, garneras med vinbärsgelé och serveras medapri- kossås eller jordgubbsaft.
Riset kan blandas med körsbär, per­ sikor eller andra frukter, skurna i tärningar.
På bottnen af formen kan slås 1 del.
vinbärsgelé, färgadt rödt med karmin, som får stelna hvar­ efter rismassan ilagges och får stelna på is.
Rismassan kan fyllas i kransform, får stelna på is, uppstjälpes på rundt fat, helst af s^lfver, hålet i midten fylles med kompott af jordgubbar, hal­ lon eller aprikoser och risranden gar­ neras med bär eller frukt.
Biff af k a l f l e f v e r (.
6 pers.).
5 hg.
kalflefver, V2 msk.
salt, t sk. h vitpeppar, 3 msk.
mjöl (30 2 gr.).
T i l l s t e k n i n g: 4 msk.
smör (80 gr.).
S å s: 1 r ö d l ö k, I V 2 m s k.
s m ö r (3 0 gr.), 2V 2 msk.
mjöl (25 gr.), 4 del.
bul­ jong eller vatten, 1 tsk.
soja, salt, socker, hvitpeppar.
B e r e d n i n g: Lefvern får ligga i kallt vatten omkr. 1 tim., torkas med en kötthandduk och hinnan dragés af.
Den skares därefter i 1 cm.
tjocka skifvor, som beströs med salt och pep­ par och vändas i mjölet.
Smöret bry- nes, biffarna läggas i och få steka vackert bruna på båda sidor, hvaref­ I ter de uppläggas på varmt fat.
— Lö­ ken skalas, skäres i fina tärningar, bry- nes i smöret, som därefter fräses med mjölet 2 min.
Buljongen spädes på och såsen får koka 5 min., hvaref­ ter den afsmakas med soja och kryd­ dor.
Den hälles öfver biffarna, som kunna garneras med stekta rimmsal- tade fläskskifvor.
Serveras med po­ tatis som frukosträtt.
LILJEHOLMENS Stearinfabriks-Aktiebolag Kungl.
Hoüeverantör •M STOCKHOLM Sö.M Kronljus Kanalljus Stakljus Grenljus Lyktljus Julgransljus Altarljus Cykelljus llluminationsljus Pianoljus " Splendor " i engelsk typ.
1 / FI M DAS I ALLA VÄLSORTERADE SYBEHÖRS - MAhUFAKTUR.- &amp; KORTVARUAFFÄRER.
K o k t, k a l l l a x (f. 1 8 p e r s.)
.
spadet och kokas på vanligt sätt.
S p a d t i l l l a x e n: 5 l i t.
v a t t e n, Laxen får därefter kallna i spadet.
Af 2Vg d el.
ättika, 70 gr. groft salt, 2 spadet beredes rödt och_ hvitt gelé.
morötter, 1 rödlök, 2 lagerblad, 6 dill­ Litet af det hvita fiskgeléet får stelna kvistar, 1 2 h vitpepparkorn.
på bottnen af det fat, hvarpå laxen s k&amp;ll 1 lax på 3 kg., 23 gr. groft salt.
serveras.
Laxen lägg es, upp H v i t t g e l é: 1 l i t.
f i s k s p a d, 1 0 därpå.
- — Skinnet klippes bort, tvärs blad g elatin, 2 ägghvitor, 1 msk.
kallt öfver, i 3 cm.
breda ränder och på vatten, 1 msk.
hvitt vin.
lika breda ränder lämnas skinnet kvar.
R ö d t g e l é: 4 d e l.
f i s k s p a d, 4 b l a d Där skinnet är bortklippt bredes ma­ röd g elatin, 1 ägghvita, 1 msk.
hvitt jonnäs, tillsatt med litet hvitt fisk­ vin.
gelé och får stelna.
Majonnäsen gar­ T i l l g a r n e r i n g: Ma j o n n ä s, k a p ­ neras därefter med kapris eller tryffel ris eller tryffel, rödbetor, tomater, i vackra figurer, t. ex. franska liljor grönsalad, persilja, hårdkokta ägg.
eller kungliga kronor.
De öfriga rän­ B e r e d n i n g: S p a d e t, n t o m p e p ­ derna garneras med hvitt och rödt parkorna, h vilka iläggas 10 min.
in­ fiskgelé, spritsadt genom finkrusig gar­ nan de t är färdigt, kokas 1 tim., silas (neringstratt, samt små skifvor af röd­ genom hårsikt, afsmakas och får; betor eller tomater.
[Fatet garneras kallna.
— Laxen fjällas, rensas utan med grönsalad, persilja, urtagna to­ att uppskäras för mycket och tvät-!
mater, fyllda med legymsalad, ägg- tas väl med en duk, doppad i kallt halfvor med utuddade kanter samt vatten, samt torkas.
Skall laxen ser­ gelé.
Serveras med majonnäs eller veras på två fat, klyfves den längs ' remouladesås.
efter i två halfvor och benet bort­ skär es försiktigt.
De båda fiskhalfvor-1 K a l l r i s p u d d i n g (f.
6 — 8 p e r s.)
.
na sä ttas på jämte benet i.det kalla IV4 del.
risgryn ' (125 gr.), l 1 / ^ lit.
mjölk, V2 stång vanilj eller det rifna skalet af 1 / i citron, 60 gr. strösocker, 4 blad gelatin, 2 msk.
varmt vatten, t / äsfe-, 3 del.
tjock grädde.
fl O c- / l » twg / E^ B e r e d n i n g: Bisgrynen sk öljas, skållas i hett vatten, påsättas i den io * - •£ Vorvfi kokande mjölken och få koka med va­ » .llr at - » - » j / A ' «.- * «-v » niljen eller citronskalet, under ^ rör- ning, tills de äro fullkomligt mjuka.
ßfUETAT _ — Spädas med mera mjölk, om så ön­ 4 / 1 o o A, 1 t / b ^ skas.
— Gröten, som bör vara tjock, yi ' i.ra.
' àt • / • / / / c / * 1 4 tsÖ upphäll es och får kallna, hvarefter f \ l / fi.
tr / vaL / Va- i / år - Q / " o T sockret tillsättes.
Gelatinet sköljes, ÖFVERLISTAD.
Af K a r l a Rönne.
Mor Ingrid Sven Jöns ' på nummer tre var ovedersägligen den mest an­ sedda och myndiga kvinnan i sock­ nen och till och med nämndemannen och kyrkovärden — byns storgubbar — föllo stundom undan &lt;för hen nes (me­ ning på kommunalstämmorna.
Änka se ' n många år efter gamle Sven Jönsson, med hvilken hon gift ' sig vid unga år, — hon var bara ett ' par och tjugo och _ han gick med stora steg på de sextio — då hon tjä­ nade som störstpiga hos honom, voro nu mor Ingrid och sonen ägare till det största hemmanet i Hultaberga.
ac Kj Och ej ens hennes värsta fiender och profU 0 H&lt;t * U+- orv afundsmän kunde säga annat än att Svaga och blodfattiga, » Hurtigs &lt;C / jra ti s / Ingrid » — hennes^ far var y?
rtnmee x / èi.
y / &lt;5 «.
» v« » ^f~o " * * • Barn och äldre, böra använda Vasens en fattig soldat med ett litet sten- v » wvS ~S) i c) a, C -- r~ i (Å&lt;z - r * bundet, magert torp, loch byns rika " Ferrol ", hvilket stärkande järnpre­ - SeAo &lt;ZsHO- r * i ' ^ moror kunde aldrig förlåta eller parat hastigt ökar kroppsvikten.
glömma, att en så ' n där » rotetös » &amp; KurM b ?E-B A ' XAhlv C \ / vs ' rJ Föredrages lätt af alla.
Pâ alla apo­ kommit upp sig och blifvit gift med {?« * WK£.Q£.«^OVS-TO * 5C.
2 V " - S ' •T ' OCUHOL * en af Hultabergas anseddaste bönder tek till 2 kr.
fl.
A 11 r,+Ti l.rg&lt; jo / i » a s.
T e I.
7 .r r — skötte sig som en hel karl.
Allt på den stora gården gick som ett urverk — jämnt, raskt och ordent­ ligt — och välståndet växte år efter år.
Anseendet och inflytandet höllo jämna steg härmed, såsom fallet bru­ kar vara ute på landsbygden, där ställning den 28 februari 1913. alla känna till hvarandra, där man Skulder: Tillgångar: 15,000,000: — Aktiekapital Vid köld och ombytlig 1,515,334:90 Kassabehållning 4,700,000: — 8,913,960: — Reservfond Obligationer väderlek skyddas hud och 2CO.OOO: — Fastigheter o. Inventarier 4,767,805:09 Dispositionsfond 149,006: 06 Reverser mot säkerhet ... 50.542,074:93 Pensionsfond hy bäst genom användning £0,299,354: 63 Depositions- &amp; Kapitalr.
54,730,651:15 Växlar 23,826,970:08 af F. Pauli ' s Äkta Liljemjölks- Sparkasseräkning Kreditiv o. Löpande räk­ 15.787,193:20 Upp- &amp; Afskrifnings- o. ningar Löpande räkningar ... 8,847,363:96 crème.
324,450:80 Hos inhemska banker ... 1,237,001:32 782,200:57 Postremissväxe ' räkn.
» utländska banker ... 2,767,434:20 Till inhemska banker ... 1,421,818:99 A a ndra räkningar 774,566:30 » utländska banker ... 4,842,430:51 Å andra räkningar.
Endast superior och prima ljus äro stämplade " LILJEHOLMEN " siktas och väges — och ve den, som befinnes vara för lätt 1 Enda barnet, sonen Johan, hvilken ärft sin fars fogliga och lugna sinne­ lag, g jorde sin mor ej annat än glädje.
Han lydde, liksom alla de andra i mor Ingrids omgifning.
Men s å kördes han också med silkestömmar, så bojan kändes inte på minsta vis tryckande.
Johan hade nu fylt sina tjuguett år och första turen varit på Kef- vingehed.
Det var nu tid se sig om efter ett hederligt gifte för poj­ kens räkning, så att ej ungdomsblo­ det skulle förleda honom till för­ älskelser, dumheter och kanske ett vanbördigt giftermål.
Ty fastän gamle Sven Jönsson gått åstad och gift sig med en tjänstetös, ville visst inte den forna knektadottern, att de­ ras son skulle göra sammaledes.
Nej han skulle pass vackert ha en an­ sedd och besutten » gåradotter », det skulle nog mor hans ställa om.
Levereras tull- och portofritt till bostaden direkt från Sc hweiz.
Klädningar Blusar från kr.
10.80.
Kronor 115,699,808:37 från kr.
4.25.
Baby- och Barnklädningar från kr.
4.85.
Bästa Schweizer-broderier på batist, voile, tyll, crêpon, maiquisette, ylle och på de mest moderna sidentygerna.
Begår redan i dag profver och pariser-modeplanscher som sändas f ranko.
Våra broderier säljas osydda, men vi le­ verera på beställning tillskärningsmönster för alla modeller och i alla storlekar.
Profver på våra nyaste Schwe izer-siden- tyger likaledes på begäran franko.
Sydsvenska K redit Aktiebolagets Kronor 115,699,808:37 Flickorna började emellertid slå sina lof var och göra sig till för Jo­ han, både i hvardagslag och på byns kalaser, så mor Ingrid ansåg sig böra handla med sin vanliga klokhet och skyndsamhet, om ej olyckan skulle springa henne i förväg.
De unga hemmansdöttrar, som fingo den äran att komma ifråga, voro lätt räknade.
Nämndemannens Sofia, Jon Mat ' s Anna, Elsa på nummer nio och prästbondens Hilda.
I förmögenhetsvillkor voro de hvar­ andra ungefär likställda.
Men sin­ net — ja, därpå berodde det!
Johan — eller rättare mor Ingrid — måste välja en snäll och efterlåten tös, som lät sig nöjas med sina goddagar och inte bråkade och lade näsan i det hon inte hade med att göra.
Ty själf ville mor Ingrid allt fram­ gent föra spiran i huset.
Därför gällde det nu att handla med mer än vanlig klokhet och försiktighet.
Schweizer &amp; Co., Luzern A10 (Schweiz).
Då på sista tiden flera personer börjat annonsera om, att de bota Engelska sjukan, anhåller jag att icke blifva förväxlad med dessa.
En annon^ör uppgifver sig till och med äga 85 år s praktik ehuru själf endast 82 å r gammal.
Yill Ni erhålla snabb och säker hjälp mot Engelska sjukan, så tillskrif mig, ty jag har behandlat denna sjukdom i 40 å r och har så­ ledes en erfarenhet, som ingen annan.
De recept jag^ använder äro för utvärtes bruk och fullkomligt oskadliga samt härleda sig frän munktiden och hafva bringat hjälp åt mångtusende.
Engelska sjukan utbryter vid alla åldrar och äro svmptomerna i hufvudsak följ and«: Blodbrist, slappa armar och ben, kalla händer och fötter, gnatigt lynne, ingen sömn, ingen aptit, somliga äta mycket men magra anda, slem stockar sig i hufvudet, mage, leder, som medför en ryslig klada, utslag, le­ derna blifva styfva, stockar sig slemmet på strupen kalla » det struma.
Sneda leir&gt;m«r kunna bli återställda.
Sök i tid åtminstone för barnen, de lida oförskyldt.
Bref besvaras blott mot dubbelt porto.
Begär intyg.
HANNA BENGTSSON, Munkgat.
2, Malmö, vid P il dams vägen.
Tel. 53 68. duulbe.
joUHCÙOL XcCthrvine *.
Sfaen^iULoeJikninq,.
r f \ ' — " " Olrtj ^ \ ^•CoRNELIUSSOft^ LIMITED AKTIEBOLAGET ELIS FISCHER - STOCKHOLM.
i^iCIUMCARNISJJ® 10 Ä ?Slll^ FAC ' I ' UBED ^IrrnMTA ligggjhRACT OF A oCRNTSU^ 10!
ExrÄÄ conN " - Fabrik för tillverkning af: Damkappor, Promenaddräkter, P romenadkjolar, Dampälsar.
Bästa svenska fabrikat.
Godt arbete.
Elegant snitt.
Öfverlägsen passform.
Erhålles i hvarje välsorterad kappaffär.
DEPOT.
/ / ' A gör den därmed tillredda födan kraftigare och bättre, utan att därvid förtaga ma­ tens egen naturliga smak.
Det är ett enastående me­ del,, som ingen förståndig husmor borde underlåta att använda.
Bruksanvisning medföljer hvarje burk.
DEPOT.
En verklig balsam för huden.
Ensamförsäljare för Sverre: Ivan Wåhlstedt &amp; C-.o, Stockholm, Göteborg.
SïllfcvàrH i H # * tn tn För husmödrar och unga flickor i hemmen uj u î \ v ai u l Uti II III Cl.
anordnar undertecknad en korta re sjukvårds­ kurs med början d.
27 m ars.
Anmälningar före d.
20 m ars.
Prosp.
o. n ärmare upplysn.
R.
68 98, All m.
8211, Tun nelg.
25, St hlm.
Sally Peterson, Sjuksköterska.
Varaktigt botande av nervsvaghet Örebro Husmoderskola (icke Hushållsskola) gifver 6 veckors kurs i matlagning, bakning.
dukning, uppläggning ni.
m. samt linnesömnad, med början den 15 april.
„ Skolan har tillerkänts guldmedalj.
Prospekt genom Fru AMh.
Rystedt, Örebro« Ingeniör-Akademi WISMAR a. d.
Ostsee | lör Maskin- och Elektro-Ingeniörer, Byggnadsingeniörer, Landt- % mätare och Arkitekter.
— (Järnbetongsbyggnad och Kulturteknik).
% Nya laboratorier.
9 Blekinge läns folkMgskolas I Ronneby husmodsravdelnlng öppnar nya kurser den 21 ap ril.
Husmoder-kolan omfattar: &amp;) en kurs på sex månader, däri undervisning meddelas i dels matlagning, konservering, tvätt m. m., dels trädgårdsskötsel ävensom slöjd, varjämte även teoretisk under­ visning meddt-ias; b; en kurs på tre månader, där elev endast deltager i skol­ köksundervisningen, Afgift lör den förra kursen 30 k r. för den senare 20 kr.
Begär prospekt!
Lektioner i Linnesömnad.
(äfven Blusar, Barnkläder m.
m.)
Praktisk metod, utan tråckling.
— Hva rje elev disponerar en symaskir Stockholm: Sibyllegatan 38, 4 tr. (hörnet af Karlavägen), Riks 35 30.
Al lm.
210 04 Malmö: Forsens väg 2, 3 tr. (hörnet af Begementsgatan).
Biks44 90, event.
408r Karin Egnér.
Eva Egnér.
Ny kurs börjar 1 april 1913.
Prospekt på begäran.
Liiiie Landgren.
Märta Philip.
Till svaga o. plågade!
Läs denna Gratisbokï Till hvar och en, som vill in­ sända denna kupong, sända vi gra­ tis och förseglad vår fint illustre­ rade bok angående orsaken till och botandet af sjukdomar.
Boken är skrifven på ett tydligt sätt o. för­ klarar många saker, som Ni borde veta.
Den omtalar, huru Ni i hem­ met kan genomgå en effektiv be­ handling utan droger o. mediciner.
Elektriciteten är naturens me­ dicin.
Den botar varaktigt, och Ni borde känna den bättre.
Ni skalle ej kosta ett enda öre på andra medel.
Om Ni lider af svaghet af nå­ got slag, Reumatism, Rygg- och Höftvärk, Yarioccele, Nervrubbningar, Kraftnedsättning, Mag- eller Lefver- lidanden, " så skall k Ni ej försumma att skaffa denna bok.
Vänta ej ett enda ögonblick längre.
Klipp ur denna kupong med ens och skicka oss den med namn och adress.
Yi skola då sända Eder bok med omgående, utan hvarje kostnad.
Gör oss ett besök, om Ni kan göra så.
Svenska Elektriska Institutet, (Afdelning 15).
Hamngatan 24, Stockholm.
Var god sänd mig Eder gratisbok.
Namn: FINNES NÅGON af Iduns läsare el­ ler läsarinnor, som kan namngifva nå­ got lifligt samhälle, där det kunde vara lönande för musiklärarinna att slå sig ned?
Van att gifva noggranna pianolektioner åt nybörjare samt nå­ got försigkomna.
Tacksam för svar sign. » Piano », Id ans exp.
FOSTERFÖRÄLDRAR.
Bättre flicka som väntar sin nedkomst i april må­ nad frågar, om d är finnes någon bättre barnlös och barnkär familj, som skulle vilja emottaga hennes barn som sitt eget mot ingen ersättning.
Tacksam för svar till » Barnkär 1913 », Gumœ- lii Annonsbyrå, Malmö.
Licium.]
ta.
85 öie endast för ett nic- kelankarur.
3 års garanti, elegant ur- kedja, ±00 a rk pap- per o. k uvert, 1 ask skokräm, 2 par kängsnören samt 1 par nya prima galoscher.
Svenska Fabriks­ lagret, Stockholm 1.
Box 9.
Du skall äta ditt bröd i ditt a nletes svett står det skrivet, och det gäller nog så där tämligen ännu, i den dag som är.
Ty brödet är nu en gång för alla det av våra näringsmedel,.
som står i främ­ sta rummet.
Men vilket näringsmedel sko­ la vi sätta i andra rummet?
Kött?
Ägg?
Eller kanske po­ tatisen?
Nej, intet av dessa närings­ medel ha en sådan samman­ sättning, att de förtjäna det rummet.
Men det har däremot havregrynen, denna allt för länge undanskjutna, av mången rent av föraktade spis.
AXA havregryn äro utan över­ drift erkända såsom varande världens finaste havregryn, be­ träffande såväl näringsvärde, arom, lättsmälthet, lättkokt- het, dryghet och hygien.
Ständig kontrollant: Stadske­ misten Hr Dr J.
E.
Alen, Göte­ borg.
Köp o ri g i n a lp a k et e r, e n d a s t d å k a n ma n v a- r a s ä k e r p å at t få A X A havregrya.
ÂXA Ny väfbok n:o 1, omfattande ett 60-tal afbildningar af väfnader från 4 — 16 ska ft med sina solf- notor från Elin Johanssons Yäfskola, Linköping och Sigrid Palmgrens Yäf­ skola, Norrköping, redigerad af Gerda Björck.
Pris 3 kr.
Försäljningen sker gen.
B okhandeln, Östergötlands Läns Hemslöjdsförening samt utgifvarna.
(Yid köp af 10 st. böcker lämnas 10 % rabatt.
Rekvireras från Lithografiska Bolaget, Linköping).
M) g 456^ 15 april — 15 oktober i trädgården Heldan, Ystad.
Pro­ spekt sändes på begäran.
Louise Flygare.
Studerat på skolor 1 Tysk- land och England.
Spets kur s• Birger Jarlsgatan 18.
Prenumerera på Idun.
•JM MALM0 5?
BEST v «^PATENT $ ZÜRICH 1011 Isfa Pris @ HANNOVER 1912 Omsättning år 1912 Leverantör till de flesta 7.000.000 EUROPEISKA Bästa och förnämsta fafve / krok- Bör finnas / h varje hem -- 77 / / sâ / u t a J / a c / amafYaner / Si / er / cje- Oel-bäsfahvefeffljiief Allmänheten varnas för mindervärdiga efterapnin^ar.
• Prenumerera på Barngarderoben!
Men härutinnan räckte ej hennes eget förstånd och omdöme till.
Hon måste hafva en rådgifverska, ett kon­ sultativt statsråd.
Mor Ingrid funderade hit och dit.
Hon stannade för Elna Knutson på Ängarna, ingen kunde vara .lämpligare än hon, » kocken », som var anlitad får man icke föreställa sig vara möj­ vid alla gillen och tillställningar i lig utan organismens samtidiga, all­ socknen.
Hon kände till hvarenda männa stärkande.
bondfamilj på sina fem fingrar och Nerverna äro de organ, som i kropps­ hon visste nog hur töserna voro i systemet hava ledarens roll och deras sig själf.
För henne brydde de sig svaghet inverkar därför på hela hälso­ väl inte alltid om att göra sig till tillståndet.
Omvänt är vid denna in­ och förställa sig.
Men mor Ingrid gående växelverkan ett ensidigt stär­ råkade dem ej annat än på kalaser, kande av nerverna utan behandling och då voro de ju allihop så rara av hela kroppen alldeles utesluten.
och möra i munnen.
En inverkan på nerverna förmedlas Och så passade Ingrid på en sön­ och möjliggöres överhuvudtaget först dag efter predikan när Johan och genom åtskilliga andra organ och äm­ tjänarna voro ute hvar på sitt håll, nesomsättningar i kroppen.
Det fin­ och fick Elna Knutsson med sig hem.
nes på grund härav ingen direkt nerv­ Vid den doftande ' kaffekoppen lättade näring, endast indirekt stärkande av hon sitt hjärta och utbad sig den nerverna genom förbättring av krop­ erfarna kokerskans råd.
pens allmänna befinnande.
» Hör nu Elna, hon som går omkring Användningen av ett sådant medel i husen, och ser och hör så mycket!
som S o m a t o s med dess aptitretan- Hur äro egentligen de unga töserna de, styrkande egenskaper är alldeles hemma?
Jag menar nu egentligen särskilt tillrådlig, just emedan nerv- döttrarna hos nämndemannens, Jon s vaghetens orsaker vida mindre äro Mats ' och de där. '
Elsa på nummer att hänföra till överansträngning i nio — är hon i sig själf lika snäll allmänhet (andlig och kroppslig) än och beskedlig som hon ser ut.
Och till olämpligt levnadssätt och för­ Hilda, Anders Hans ' största flicka vända näringsförhållanden.
Många — hon är nog en rask och treflig nervösa personer lida även av brist på människa, men har hon inte ett rif- aptit, som står i nära samband med vande humör?
Hm — där är ju att alltför ringa avsöndring av matsmält­ brås på i den vägen!
— — Men tag ningssafter.
lite bröd, Elna, för all del håll till Denna svaghet i matsmältningsorga­ godo I De där pepparkakorna är rent nen förmår Sömatos upphäva, emedan nya!
— — Och lite mer kaffe!
Det den — såsom i ett flertal vetenskap­ är väl godt?
Det är de bästa bönorna liga arbeten betonats inverkar gynn­ Lundkvist har i sin bod!
— — Ja, samt på magsaftsavsöndringen och se Elna — jag .vet hon kan tiga därigenom verkar direkt aptitretande, och bevara det som skall vara tyst!
Det är således oriktigt att tro, att Se — hon förstår — det är för man hastigt kan återställa nerver Johans skull!
Jag ville nu ha reda och kropp genom förtärande av biff­ på hvilken af gåratöserna här, som stek, ägg etc.
Den kraftigaste föda egentligen är den snällaste och mest nyttar tvärtom till intet, om ej den för­ passande till hustru åt min son.
In­ svagade matsmältningsapparaten för­ gen som_ » tar humör » och fyser för mår att förarbeta densamma, utan allt möjligt och går och » mulbäns » oc h blott mottager den som en belast­ surar när det inte blir till pass!
ning.
Om man till följd av bristande — Jag vill att allt ska ' gå sin jämna matlust intager sina måltider med gång som förut här, utan kif och a v g j o r d m o t v i l j a o c h t v å n g, s å k a n väsen, som en sonhustru så lätt kan maten ej göra avsedd verkan.
ställa till när hon har humör och Att enbart fylla magen ä » r ej att vill regera inne och ute.
nära kroppen, ty det kommer ej an Elna Knutsson satte betänksamt den p å v a d m ä n n i s k a n ä t e r u t a n p å tömda koppen från sig, stoppade sista v a d h o n s m ä l t e r.
Det mest ändamålsenliga medlet för biten af en » kanelsnäcka » i munnen och tog sig en funderare innan hon personer med försvagade matsmält­ ningsorgan är därför det, som på na­ svarade.
» Nog kan mor lita på mig, alltid!
turlig väg förökar avsöndringen lav Jag är icke den som springer af matsmältningssafter samt underlättar hus och i hus och » kör » o mkring hvad magen och överhuvudtaget matsmält­ jag ser och hör!
Och jag har haft ningsorganens arbete.
Utgå vi från denna ståndpunkt så så mycket godt från nummer tre, så jag vore den otacksammaste män­ finna vi, a tt de i Somatos förefint­ niska, om jag inte gjorde hvad jag liga albumoserna — en upplöst, lätt­ kunde i den här saken.
— Hvad hu­ smält form av äggvita — äro vida mör anbelanger, så liar I nog rätt i att _ föredraga framför i ovannämnda att Anders Hans ' Hilda har ben i näringsmedel förefintliga äggviteäm­ näsan och inte väger sina ord på gull- nen.
De ej blott kräva av magen ett våg, när sinnet rinner till på ' na!
Och kortare och lättare arbete, utan fram­ nämndemannens Fia ä ' led till att fysa kalla även en naturlig istegring av och sura och inte öppna munnen aptiten.
Intages alltså Somatos såsom till­ ibland på veckovis, när hon är i den » lunan ».
_ Oc h Elsa på nummer nio sats till maten i vanlig, spiarsam är faselig till att kujonera och kväsa mängd, så försvinner i regel så små­ de gamle, så hvem som helst hör ' et.
ningom störningarne i matsmältnin­ — Den enda som jag aldrig hört gen, allt under förbättrad blodbild­ säga ett hård t ord är Jon Mats ' Anna.
ning och näring för kroppen i dess Hon är alltid så tyst och stilla och helhet.
Som ytterligare naturlig följd låter sin äldsta syster styra och ställa inträder nervernas återställande och som hon vill.
Och Selma är också uppfriskning.
Det är alltså rådligt att vid nerv­ som » mora » nu på Hyltags se ' n Kastra Jon Mats ' dog och fastän där bara svaghet, störningar i matsmältningen, är ett års skillnad i ålder, låter Anna krafternas avtagande och överhuvud­ systern bestämma allt och går un- taget vid all försämring av det all­ dern ' a precis som om hon var hennes männa befinnandet som följd av tjänare.
— Ja, det är en rent ovan­ olämpliga näringsförhållanden, söka.
bot genom användning av S o m a t o s.
ligt beskedelig och tåfvelig tös! » Beprövat sedan nära 20 år, bekant » Det var då för märkvärdigt! » Mor Ingrid såg helt belåten ut och fyllde i alla kulturländer och undersökt in­ om läkarevärlden så grundligt som in­ i en » tretår » åt sin gäst.
» Ja, det var märkeligt rent — för jag har lik­ t e t l i k n a n d e p r e p a r a t b j u d e r S o m a ­ som mest tänkt på Jon Mats^ Anna tos den bästa garanti för goda följ­ i o alla fall!
Hennes morsarf är inte der av dess användning.
så litet och pengarna ' desponibla ' när &gt; Gör ett försök under loppet av tre som helst!
Inte för Johan är ï behof t i l l f y r a v e c k o r, f ö r a t t g e n o m erfarenhet övertyga af dem precis!
Han reder sig nog e g e n ändå!
Men pengar är alltid goda att e d e r o m v e rk n i n g a r n e a v S o ­ m a t o s.
lia ' — — Ja, nu ska ' Elna ha tack Begär Somatos å närmaste ' apotek för upplysningen och inte ska ' hon ha gjort mig den tjänsten för inte!
eller droghandel, antingen flytande i — — Hur är det — Elna tyckte, originalflaskor till kr.
2:75 (två smak­ ju de # där brunrutiga viktoriaver- sorter: » söt » och » torr ») eller i smak­ kenet, jag väfde i efterhöstas var så fri pulverform.
Av de n senare erhåll es faseligt grannt?
— — Ja, jag tycker förpackningar till pris från kr.
1:35. nog jag min s ' et ja, där är ett stycke För långvarigare bruk äro de stora för­ så_ s tort, så det räcker nog till en packningarne att förorda, såsom något tröja till Elna, förutan hvad som fördelaktigare.
En gros erhålles So­ behöfs till klädning till mig!
— — matos från Kronans Droghandel, Gö­ Rent för mycket — säger Elna!
Ja teborg.
ingen ska. '
säga om mig, att jag vill ta ' tjänster för inte! » Allt gick efter mor Ingrids önskan.
alla oss andra!
Det blir ju bara Johan^ friade till Anna Matsson och en mer i maten för gamla Bolla!
Och fick ja — _ något annat hade man inte lönar det sig gå och röra ihop heller aldrig väntat.
Och så snart föda tre gånger om da ' n till bara hennes utstyrsel hann bli färdig — er två!
— — De kan ni vänta med hemgiften låg för länge se ' n till reds till längre fram, när ni bli fler i i ett par stora järnbeslagna kistor hushållet!
&lt; — — Besvär för mig i sommarstugan &lt; — stod bröllopet.
säger du?
* — Nej men, Anna lilla, Genast efter förlofningen började mor inte de allra minsta, och så slipper Ingrid så nätt låta den blifvande son­ du diska, och röra med grytor och hustrun förstå, att hon inte ämnade spis och sådant där och kan sitta lämna tömmarna ifrån sig och hade med dina fina handarbeten så myc­ någonsin ^ en sådan förmäten tanke ket du vill I » uppstått i_ Annas hjärna, lät hon åt­ (Forts.) minstone inte svärmodern ana något sådant.
Hon tycktes nöjd och belåten med allt hvad den myndiga mor Ingrid be­ stämde och denna fann Anna arbeta efter sin önskan.
Ingrid ansåg två rum nog åt de unga och lät nymåla och omtapetsera sa­ len och kammaren till vänster om EXPEDITIONENS BREFLÅDA: st° ra förstugan.
Så köptes två fina järnsängar, lavoar och toalettbyrå för » Familjemedlem », .Klippan.
3: — p r sofrummet, hänglampa, divanbord och gång.
soffa, » emmastolar », spegel och skrif- • » A.
O. 1913 », Karlskrona.
3: 50 pr bord 4 för ' salen.
Och så var vånin­ gen i ordning.
| » H.
O. ».
3:50 pr » Naturligtvis gå ni till bords bland Likvid i rjnst.a.nvisninQ- Dam-Strumpor.
Broderade och genombrutna i en mångfald olika mönster och färger.
Endast prima varor till billiga priser!
Skrif e fter vår illustrerade pris­ kurant, som sändes gratis vid efterfrågan.
Till l andsorten mot efterkraf eller postförskott.
Kyrkogat.
3 2.
Göteborg.
A. Specialaffär för tricotvaror.
BREFLADÂ
A NNONSBR s kola vara inl&amp;mnade till e Bzpeditionen senast fredag f6r att kanna Införas 1 följande veckas nummer.
LEDIGA PLATSER BARNSKÖTERSKOR, utbildade, er­ hålla anställning genom Arbetsförmed­ lingen.
Hufvudkontor: Regeringsgatan 113.
Afdelningskontor: Högbergsg.
37.
Expeditionstid kl. 9 — 4, lördagar 9 — 2.
Rikstel.
40 47.
Personlig inställelse.
Be­ tyg bör a medtagas.
» Anlita närmaste kontor 1 » - EN snäll, barnkär, ordentlig och pålit­ lig flic ka, något kunnig i sömnad och handarbete får plats att sköta två barn à Q x / 2 — 4 år.
Två oungfrur fin­ nas.
Ej familjemedlem.
_ Svar till » Postfack 4 », Helsingborg.
* EN TROGEN och anständig flicka, öf- ver 25 år, kunnig i bak och matlag­ ning samt inom ett hus förefallande göromål erhåller plats mot lön af 20 à 25 kr.
i månaden.
Rekom.
erfordras och kan platsen få tillträdas den 15 mars.
Adress » Postfack 65 », Udde- valla.
BILDAD FLICKA, frisk och hurtig, gärna.
kunnig i konstväfnad, villig att vistas på landet i Småland under nå­ gra månader i sommar, sökes såsom hjälp och sällskap åt ung fru.
Event, kan fri a resor och någon lön lämnas.
KÖksa och barnjungfru finnas.
Svar, helst med foto.
till » Disponent X. », Iduns exp., Stockholm f. v. b.
FRISK, allvarlig, bildad ung flicka som.
ön skar verksamhet, kan få sådan å barnhem.
Plats först som elev, event, aflöning.
Svar till » Barnhem », Iduns exp.
HUSHÅLLERSKA, sparsam, duglig, bildad o ch med gladt sätt önskas för ungherre till landthushåll på vest- kusten.
Upplysn.
och foto.
jämte löne- I anspråk till » 1: sta maj », Iduns exp.
BONNE FRANÇAISE ou Suisse est désirée pour le 1 ou 15 Mai pour apprendre la langue française à 4 enfants et de les soigner avec l ' aide d ' une bonne suédoise.
Comtesse Moltke, Landskrona.
DUKTIG, barnkär flicka, ålder, cirka 20 år och af bättre familj, får plats 1 april, om svar jämte löneanspråk in­ sändes till fru Ebba Ekroth, Mön­ sterås.
GYMNASTIKDIREKTÖR (kvinnlig) er­ håller fast anställning vid Kuranstal­ ten Borg från 1 juni.
Ansökningar till Doktor Bergwall, Kneippbaden.
I FAMILJ på landet intill stad i Dalarne får enkel, ordentlig flicka, kunnig i matlagning och öfriga hem­ mets sysslor, plats i slutet af april.
Svar med foto., rek.
och lönepret.
till » E.
F. », Iduns exp.
f. v. b.
HUSHÅLLERSKA, ordningssam samt fullt kunnig i matlagning, erhåller plats hos ungherre i landsortsstad.
Svar med uppgift å ålder och lönepret.
till » X.
X. », Iduns exp.
BARNSKÖTERSKA, fullt pålitlig, van vid späda barn samt villig deltaga i förekommande göromål, får genast plats att sköta 5 mån.
gosse.
Lön 20 kr.
Svar till » G.
L. », Falun p. r.
EN EJ FÖR UNG, frisk, verkligt barn­ kär, ordentlig flicka, villig att med trohet oçh ansvarskänsla som fruns verkliga hjälp vårda 3 barn i åldern 4V2&gt; 3 x / 2 och 2 år samt från hösten äfven en 1-åring, erhåller plats nu eller till den 24 april i kyrkoherde- familj.
Hon skall städa barnkamma­ ren samt helst vara sykunnig.
De bästa ref. erfordras.
Svar gnarast möjligt med uppgift om ålder, föregå­ ende platser samt lönepret.
till Fru Anne-Margrethe Murray, Forsmark, Uppland.
BARNSKÖTERSKA, af god familj, för vård och uppfostran af tvenne små gossar (3 och 1 år gamla), önskas.
Sökande sk all va ra m u s i k a l i s k, renlig, frisk och plikttrogen.
Lön 30 kronor per månad.
Svar med betygs- afskrifter och rekom.
sändas till Fri­ herrinnan Lagerfält, Gismestad, Ban- keberg.
UNG FLICKA villig att tillsammans med annan ' bättre flicka sköta alla i ett hem förekommande sysslor er­ håller anställning 1 maj.
Svar inom 5 dagar till » Barnkär », Helsingborg p. r.
I BILDADT HEM PÅ LANDET erhåller flicka med god uppfostran plats nu genast eller 24 april att som hus­ moderns hjälp sköta hushållet för 4 personer.
Sökande bör vara kunnig i såväl finare som enklare matlag­ ning, bakning m. m. som förekom­ mer i ett landthushåll.
Svar jämte lönepretentioner torde sändas inom 8 dagar under adress » Familjemed- lem », Grönhult, Kaffatorp.
PLATS FINNES den 24 april för en hushållerska att jämte jungfru sköta ett ungkarlshem på landet.
Den sö­ kande skall vara kunnig i såväl enk­ lare som finare matlagning samt för öfrigt i alla i ett hem förekomman­ de göromål.
Goda rekom.
fordras som jämte löneanspråk torde sändas till » Herrgård », under adr.
S. Gumœlii An­ nonsbyrå, Stockholm f. v. b I TJÄNSTEMANNAFAMILJ på landet i Värmland finnes plats le­ dig i april som husmoders hjälp för ung, bildad, ^anspråkslös, pålitlig och ordentlig flicka, som är kunnig i sömnad och andra inom ett hem före­ kommande göromål.
Jungfru finnes.
Den, som är barnkär och har intresse för blommor och trädgårdsskötsel ev. äfven för hönsskötsel, äger före­ träde.
Svar med foto.
samt uppgift å lönepret.
sändes till » Ranunculus », Box 79, Karlstad.
ilium Vid heshet, hackhosta illlllllllililllllllllini!
och andra katarrliknande symptom i munnen och svalget .såväl som i struphufvudet bringa de såsom mycket hälsossmma Coryfin-Bonbons omedelbar lindring.
Hufvudfördelar: Slemhinnan blir icke irriterad.
Den förlängda mentollösningen åstadkommer en varaktig lindring till och med vid sparsamt användande.
Användning: Man låter ungefär hvarannan timme ett Bonbon långsamt smälta i munnen.
Den till katarr retade slemhinnan känner snart en välgörande obehagliga retningen och kiftlingen i halsen upphör, äfvenså hackhostan.
Möjligen inträffade smärtor försvinna hastigt, den hesa rösten klarnar.
Man erhåller originalaskar till 1.50 å närmaste apotek eller droghandel.
Engros: Kronans Droghandel, Göteborg.
' lliiiiiiiiniiiiiuniiiiiiHiiiiiiiiiiuiiiiiniinniinii ' ' iliiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiï t m CORYFIN ' BONBONS HUSHÅLLERSKA, välrek., erh.
d.
2 eller 24 april god plats å herregård.
Svar med rek.
och lönepret.
till » April 2 », Norrköping p. r.
KVINNLIG AGENT, bosatt i stad eller större samhälle sökes för lättsåld ar­ tikel.
Hög provision.
Svar till » Brita L. », u nder adr.
S. Gumœlii Annonsbyrå, Stockholm, f. v. b I prästgård (3 pers.) nära stad, önskas till 1 maj en enkel, allvarlig, något kunnig ensamjungfru.
Svar med löneanspråk samt foto.
till » Familjemedlem, Sunds­ vall p. r.
Endast allvarlig göre sig besvär.
Öf ve r s köter sketjän sten vid Länslasarettet i Sundsvall blir le­ dig och kunna kompetenta sökande inlämna sina ansökningar till lasa­ rettets öfverläkare före den 20 mars 1913.
Med tjänsten äro hufvudsakli- gen förenade husmodersysslor: hand- hafvandet af förråden, tillsyn öfver kök och tvätt samt öfver hela den kvinnliga personalen.
Lönen är 600 kr.
pr år och allt fritt (2 rum).
Sinnessjukvård.
Sköterska, som genomgått elevkurs vid något statens hospital, får plats vid Visby hospitals kvinnoafdelning.
Äfven emottages, som elev, kraftig flicka, ej under 18 år, med håg och fallenhet för sinnessjukvård.
Ansökan med friskbetyg och andra betyg torde snarast sändas till HOSPITALSKONTORET.
Vid Simrishamns kom­ munala mellanskola vid Porla brunn är till ansökan ledig och kunna ansökningar med uppgift om meriter, ref. och ålder, insändas till Kamrerarekontoret, Porla.
Endast den, som visar sig äga prak­ tisk förmåga att sköta ett hushåll med 4 à 500 spisande gäster och an­ svara, att endast förstklassig mat serveras, samt kan med ordning och sparsamhet sköta detta hushåll och öfvervaka en tjänstepersonal om cirka 50 personer, göre sig besvär att söka platsen.
Erfarenhet från större pen­ sionat eller hotell nödvändig.
Arbets­ tiden 10 maj till omkring 15 augusti.
Att förestå 1:a kl. hotell med tvättinrättning sökas kompetent, kristligt sinnad man eller kvinna.
Uppgift om ålder, föregående verksam­ het och löneanspråk kan jämte foto.
sändas till » ö.
35 », under adress S. Gumselii Annonsbyrå, Sthlm, f. v. b. Husmoders- befattningen anställes från och med höstterminens början dels en ordinarie ämneslärarin­ na med undervisningsskyldighet i ty­ ska, engelska, och franska, begynnelse­ lön 1,850 kr., dels en lärarinna i teck­ ning och handarbete, kompetens minst småskolelärarinneexamen, lön 1,000 k r.
Ansökningar åtföljda af läkarbetyg torde före mars månads utgång insän- das till skolstyrelsens ordförande.
vid Fröbergska Uppfostringsanstalten kungöres härmed till ansökan ledig 1 väl situerad lärarefanrlj i Göteborg att tillträdas den 1 nästkom.
augusti.
för en anspråkslös, villig och glad­ Lön 500 kronor jämte bostad &lt;och lynt flicka af god familj, fullständigt kunnig i matlagning och bakning samt kost.
Ansökningar, ställda till Sty­ med sinne för ordning och husliga relsen för Fröbergska Stiftelsen, in­ göromål.
Jungfru finnes.
Svar imed sändas till undertecknad före den 1 foto.
och behöriga, upplysningar till » Familjemedlem », Svenska Telegram- nästkommande maj.
Fröbergska Uppfostringsanstalten, byråns Annonsafdelning, Göteborg.
Kalmar, den 1 mars 1913.
Plats finnes MMÉm kan erhålla plats vid Säters hospital.
Lön 480 kr.
kontant, första klass kost och öfriga naturaförmåner.
Efter 2, 5 och 10 år ålderstillägg uppgående till sammanlagdt 40 ° / o af den kon­ tanta lönen.
Arbetsledarinnans upp­ gift skall blifva att söka återuppfostra till arbete sådana sjuka, som ej af sig själfva kunna eller vilja arbeta.
Därtill erfordras fallenhet, intresse och mycket tålamod, samt mångsidig fär­ dighet i olika arbeten.
Ansökan, åt­ följd af fräjdebetyg, läkarebetyg och vitsord öfver innehafda platser, insän­ des till öfverläkaren, Hospitalet, Sä­ ter.
En intelligent och energisk dam af god samhällsställning kan erhålla en fast af lönad anställning i Försäk­ ringsaktiebolaget Heimdall, för att i Stockholm med omnejd afsluta in­ brotts- och stöldförsäkringar, dels på egen hand och dels med biträde af kvinnliga agenter.
Skriftligt svar med uppgift om förutvarande sysselsätt­ ning, ref. m. m. torde sändas till bolagets kontor, Hamngatan n:r 12, Stockholm.
sökes till 1: sta maj i god familj om 5 personer.
De böra vara kunniga uti sina sysslor samt förstå att i ett hem man ofta behöfver hjälpa hvar- andra.
Svar med betyg och rek., om möjligt foto., till » M.
H. », Iduns exp., Sthlm, f. v. b.
Anstaltens föreståndare.
PLATSSÖKANDE ANSPRÄKSLÖS, bättre 28 års flicka, har lust och fallenhet samt god kun­ skap i konstväfning önskar plats i väfskola, privat väfveri eller bättre familj för att väfva.
Svar till » Väf- verska », Iduns exp.
f. v. b.
26 ARS ANSPRÅKSLÖS FLICKA med goda rek.
önskar plats; är kunnig i alla inom ett hem förek.
sysslor samt enklare skrifgöromål.
Svar emotses tacksamt till » Pålitlig », Iduns exp.
f. v. b.
PLATS ÖNSKAS af medelålders bättre flicka som hjälp med renskrifning och som sällskap.
Vackra betyg från såväl ämbetsverk som famil] er.
God handstil.
Svar till » N. », Iduns exp.
f. v. b.
I PRÄSTGÅRD söker ung » hushållsvan bättre flicka plats mot fritt vivre eller liten betalning.
Tacksam för svar till » 1: sta Mars P. », Iduns exp.
f. v. b.
BILDAD, musikalisk flicka önskar plats i trefligt hem att undervisa i musik och hjälpa barn med läxläsning eller såsom husmoders sällskap och hjälp.
Kunnig i språk, matlagning m. m.
Svar till » Familjemedlem Mars », Iduns exp.
UNG FLICKA, enkel och gladlynt, önskar plats i fam. (hvilken trakt som helst i överige) att hjälpa till med skrifgöromål i förening med husliga sysslor, enklare klädsömnad o. d.
Svar till » Nytta », Gumselii Annonsbyrå, Malmö.
- 179 - SMÅLÄNDSKA, 25 år, önskar plats i vänlig och tillmötesgående familj så­ som husmoderns hjälp och sällskap.
Svar till » Familjemedlem », Eneryda.
UNG FLICKA, som genomgått post- elevkurs, söker anställning som post­ biträde.
Är villig hjälpa till i hus­ hållet.
Svar till » Anspråkslös », Fjäll­ backa, Bohuslän.
ENKEL, allvarlig flicka söker plats som verklig hjälp till äldre familj, ensam dam eller herre.
Hushållsvan, kunnig i sömnad.
Svar till » 25 », Iduns exp.
f. v. b.
DUGLIG, praktisk, medelålders flicka med många års erfarenhet i det hus­ liga söker plats att förestå litet bättre hem.
Gärna där småbarn finnes.
Fina rek.
Svar till » Plikttrogen », Gefle.
UNG LÄRARINNA önskar under som­ marferierna komma i vänlig prästfa­ milj (helst i Norrland eller Svea l and) för att mot fritt vivre deltaga i före­ kommande göromål.
Svar snarast till » 22 år ».
Iduns exp.,, Sthlm.
f. v. b.
UNG FLICKA kunnig i sömnad önskar aflönad plats hos ensam dam som hjälp och sällskap.
Svar märkt » Värm­ ländska », Iduns exp., Stockholm.
VÄRDINNEPLA i S sökes i bildadt hem, helst där barn finnas, af musi­ kalisk och i ett hems skötande kom­ petent medelålders dam.
Prima ref. om svar insändes under sign. » Små anspråk », Iduns exp.
22-ARIG, BILDAD FLICKA, kunnig i enkel matlagning, önskar plats på.
gård eller i annan fin familj till 1 maj.
Svar till » 22-årig », Höganäs Tid­ ning, Höganäs.
FÖRLOFVAD FLICKA önskar mot fritt vivré och som familjemedlem komma i familj på landet och där gå husmo­ dern till handa.
Svar till » Anna », Iduns exp., ' Sthlm.
TVÅ UNGA, BILDADE FLICKOR, fullt kompetenta att tillsammans skö­ ta ett hem, önska plats den 1 maj eller dessförinnan, helst hos äldre, barnlöst herrskap på landet.
Jung­ fru önskvärd.
Ref. finnas.
Svar till » Hemtrefnad », Iduns exp.
f. v. b.
BÄTTRE SYKUNNIG FLICKA önskar plats i bättre familj som barnfröken eller husmoders hjälp.
Fina betyg finnas.
Svar emotses tacksamt till » Våren 1913 », Lönneberga p. r.
24-ÅRIG F LICKA, enkel och anspråks­ lös, kunnig i sjukvård, önskar plats.
Deltager gärna i andra inom hemmet förekommande göromål.
Något musi­ kalisk.
Svar till » Familjemedlem 24 », Norberg.
FÖR SKRIFGÖROMÅLS SKÖTANDE önskas anställning på landet c: a 2 mån.
Inneh.
plats i Statens verk; kun­ nig i tyska.
Svar till » Semester 1913 », Iduns exp., Sthlm.
UNG FLICKA, arbetsam och.
villig, önskar till våren plats i Stockholm, helst där jungfru finnes.
Genomgått slöjd- och hushållsskola.
Betyg och rekom.
finnes.
Tacksam för svar till » 1913 », Ystad p. r.
EN FÖRÄLDRALÖS FLICKA af god familj önskar plats som hjälp och sällskap i familj eller hos ensam dam.
Fina referenser finnas.
Svar emotses tacksamt till » 19 år », Nord.
Annonsby- rån, Göteborg.
BILDAD FLICKA, fullt kunnig i allt som hör till ett hems skötande önskar plats som hjälp och sällskap, gärna i utlandet.
Svar till » Verklig hjälp », Gumselii Annonsbyrå, Malmö.
SOM husmoders hjälpreda sökes plats af enkel, bättre föräldralös flicka som innehar plats som barnfröken.
Kun­ nig i enklare matlagning och något sömnad.
Önskas som medlem af fa­ miljen.
Svar inom 8 dagar emotses tacksamt till » Villig 20-åring », Idun exp., jgthlm.
BÄTTRE FLICKA önskar plats som sällskap och hjälp hos ensam dam eller familj; ar kunnig i ett hems skötande.
Svar till » Familjemedlem », Kiosken, Vasaplatsen.
Göteborg.
EN RASK och villig 19 års flicka från goå hem önskar plats i bättre familj som husmoderns hjälp och säll­ skap, den 1: sta eller 15:de april.
Svar till » 19 år ».
No.lby p. r.
ENKEL, ordentlig flicka kunnig i sjuk­ vård önskar plats som sällskap och hjälp åt någon klen herre eller dam.
Svar till » Sjukvård », Hvetlanda p. r.
UNG, bildad norrländska, väflärarinna (Handarbetets Vänner), kunnig i knypp- ling, konstväfnad, linnesöm » och nå­ got klädsöm.
samt van vid alla inom ett hem förekommande göromål, öns­ kar lämplig plats.
Helst vid någon hemslöjdsförening eller såsom .väflä­ rarinna.
Ev. i hem då pianounderv.
åt nyb.
kan gifvas.
Svar märkt » Norr­ ländska », Box 20, Nyland.
PLATS SOM HUSFÖRESTÅNDARINNA, sällskap eller vårdarinna hos äldre herre eller dam, önskas af anspråks­ lös bild.
d am, van att förestå ett hem och ex. sjuksköterska.
Små prêt.
Svar » Huslig 1913 », Iduns exp.
Kvinnl.
gymnastikdirektör önskar anställning genast.
Svar till » Centralist », Iduns exp.
Gebildetes ju nges M ädchen, Deutsche, aus guter Kaufmannsfamilie, 19 Jahre, evangelisch, sucht bei vollem Familienanschluss gegen Vergütung eines Taschengeldes behufs Sprachen­ austausch Aufnahme in feinem Hause.
Gefl.
Offerten erbeten unter » E.
R.
100 » an Iduns Exp., Sthlm.
EN MEDELÅLDERS DAM kan få god inackordering på nyåret i naturskön trakt, härlig luft, goda kommunikationer, på landet, nära stad.
Svar till » Stilla hem », Berg- vik p. r.
NÅGRA unga flickor som önska lära trädgårdsskötsel mottagas på herrgård i norra Småland.
Svar till » Postfack 21 », Frinnaryd.
OXFORD.
Superior Home offered to ladies.
Near Colleges.
Lessons in English if desired.
Swedish referen­ ces.
Terms Pd.
4.0.0 per month.
Miss Garrish L.
L.
A.
6 Polstead Road, Oxford, England.
PASKGÄSlER I DALARNE mottagas å pensionat » Svallet » vid sjön Runn.
Stärkande skogsluft.
Utm.
sport-ter­ räng.
Nära järnväg.
Rikstelef.
Kors­ näs 35.
Vidare genom fröken A. Sandblom, Svallet, Korsnäs.
INACKORDERING önskar ung fru i fin och treflig familj eller pensionat, där tillfälle gifves till förströelse och angenämt hemlif.
Svar till » H.
L. », Iduns exp., Sthlm, f. v. b. KONFIRMANDER mottagas tlïï som- maren i prästgård invid Kinnekulle och nära järnvägsstation.
Svar till A. Friberg, Forshem.
EN FLICKA kan få billig inackorde­ ring i tjänstemannafamilj mot att vara sällskap åt frun i huset.
Om så önskas kan hon få lära matlagning.
Svar till » Tjänsteman », Hallsberg p. r.
I LANDERYDS PRÄSTGÅRD, bredvid Stångån och intill Hjulsbro station å östra Centralbanan, gifves i sommar tillfälle t ill e n s k i l d k o n f i r m a ­ tions undervisning under 6 veckor 19 juni — 31 juli.
Närmare med­ delar t. f. kyrkoherden Nils Cnattin- gius, Hjulsbro.
Konfirmander, flickor, mottagas den 1 juli i Grenna Komministergård.
Närmare meddelar Pastor J. Lindblad, Grenna.
Nervsjuka.
För ett nerv- eller sinnessjukt frun­ timmer, som kan vårdas privat finns plats i godt hem.
Moderat pris.
Bästa ref. Närmare meddelar Fru H. Win- berg, Vadstena.
Ung tyska af god familj önskar för utbyte af språkkunskaper under sommarmån.
vistas i familj bosatt i trakten af Sthlm eller å västkusten.
Närmare upplysn.
g * .m professor Sylwan, Föreningsg.
6, Göteborg.
UNG FLICKA, som nu vistas i Sch weit z önskar för turistfärd och hemresa passande sällskap.
Närmare underrättelser genom bref till » Hemåt 1913 », under adr.
S. Gumœlii Annons­ byrå, Stockholm, f. v. b. SJUKSKÖTERSKEKURS.
Vid Läns­ lasarettet i Vänersborg börjar ny kurs för sjuksköterskeelever nästa 1: sta okt.
Fordringar bland annat minst 21 års ålder och elementarskolebildning.
Kur­ sen, som är 2-årig, omfattar såväl teoretisk som praktisk utbildning. "
Närmare upplysningar lämnas af öfver- sköterskan därstädes.
Sjukv kurs mç upplysr bästa läksmsdlet Joh.
Lundström &amp; C:o A .-B är KUNGL.
H OFLBVBRANTÖR.
f \ m PRIMA ÅMTHRACIT Ni skall ej vånta till morgon­ dag ' n med att försäkra Edert lif och Edra lemmar, Edert hus och hem; i morgon kan det vara försent.
Skrif därför genast till HEIMANSONS FÖRSÄKRINGSBYRÅ eller ring till 77 22, ait Ni kan vända Eder med fort roende.
BRÖ5TKflRAMELLER " Tfrndg.
tillverkare A.-B.
Nissens Manu­ facturing, Norrköping.
HUSHÅLLSKOL • COKES • BRIKETTER Gymnastikdirektörsexamen Vid Göteborgs G ymn.
.Institut, Göteborgs Arkader, Göteborg, längsta och fullständigaste specialkurs 1 Sjukgymnastik och Massage börjar nästa läsår den 12 september, Begär prospekt!
KAKAO.
Frälsningsarméns rena kakao af erkänd förstklassig beskaffenhet.
Pris pr hekto —: 45, p r kg.
4:50, enkiloburkar 4:50. bereder man bäst ARMÉ-TVÅL.
Fin och behaglig antiseptisk toa­ lett-tvål.
Pris: pr stång 1: —, pr bit 25. afMAGGP Buljong-lamingar Ljungby Husmoderskola (Småland).
Malens Hafsbad och Kurort.
Härligaste läge, skyddadt af präktig barrskog.
Fullständig varm- och kall- vattenkuranstalt.
Strandbad.
Förstklassigt bord.
(Fri Holmstrand).
Intendent: Docenten d * .r W.
Wernstedt (Stockholm).
Prospekt genom kamrerkontoret, Malen.
(Post- och telegrafadress).
Järn­ Högt och soligt läge.
Modern inred­ ning.
Exam, sköterska; 16 min.
med vägsstation: Båstad.
Djursholmståget.
Pris för enskildt rum från 6,50 till högre priser.
A.
T. Stocksund 66.
R.
T. Stocksund 119. återgifver grått och blekt hår sin ursprungliga färg i hvilken m aet ar s J ukl eiler VärHfl h är At o nyance som helst.
Garanteradt oskadligt.
Attest härå är ut­ v orua uarci, friskt&gt; och anv ä n d färdad af Herr D:r Carl Setterberg, Kemiska Kontrollbyrån, Stockholm.
Pris pr flaska à 125 gr. 3 kr.
bistå hårkonserveringsmedel.
Rekommende- F Fås i alla välsorterade Parfym- o. Materialaffärer.
På platser radt af många läkare.
Finnes till salu hos frisörer och I parfym affärer samt hos Kongl.
där Encalyp ännu icke finnes till salu hänvände man sig till VAftUMARKE Company Sydneys Agentur, Bruksgatan, Malmö.
Hofl.
Ziwertz ' Eftr., Drottninggatan 42, Arkaden, Göteborg.
Aterförsätjare rabatt.
Elfte häftet Allcocks Plåster I Y V Y tvål.
Vårda hyn!
Franska Parfymmagasinet, Mot grått hår.
utmärkt styrkande.
Apoteket Lejonet, Malmö.
Annonsera i I du ti!
Dessa varor kunna erhållas vid eller genom hvarje Frälsningsarmé-kår, hos många hrr handlare eller direkt från ÖSTERMALNISG.
24 &amp; 26, S THLM 5.
Fräkenpomada är det enda absolut säkra medlet att snabbt och utan obehag borttaga ' Fräknar, ===== Lefverfläekar oeli Solbränna samt göra den fulaste hy hvit o. vacker.
Ofelbar verlsan garanteras I Fräkenpomada innehåller inga för hyn skadliga beståndsdelar.
Många in­ tyg och tacksamhetsbref från hela Skan­ dinavien.
Pris 3 kr.
pr burk.
Exped.
mot postförskott eller efterkraf Tekniska fieneral-Depôfen, STOCKHOLM.
Adolf Fredpiks Kyrkogata 13.
EAU DE QUININE KRONAN AF ALLA HÄl iVATTBl 1 8,PLACE VENDÔME PARIS Bevarar o. stärker hårväxten.
(Bästa järnmedel Förnämsta metallpoleringskräm för alla metaller.
Pris pr flaska —: 25. samt i de f örnämsta p arfymaffärer.
Smärtor i Ryggen.
Intet plåster kan jämföras med Jillcock ' s• Förmår stärka klena ryggar mer än någonting annat.
Fås på apoteken.
PUTSKRÄM.
Hofleverantör.
21 Drottninggatan 21, Stockholm, Enda fullt tillförlitliga oskadliga me­ del som ätergifver hår och skägg dess ursprungliga fitrg.
Pris 5.50 - j- porto Kndast 1 Fanny Gellns Parfymmagasin, II M almtorgsg., Sthlm.
Kungl.
hofl.
Ferrin Förstklassigt rengöringsmedel för metaller, men s ärskildt för koppar.
— Pr is pr burk —: 25. som bryter ut vid alla åldrar intill 40 år, fås med utvärtes medel af under­ tecknad, som har 15 års praktik i Engelska sjukans behandling.
De mest framträdande symptomerna äro blodfattigdom, slappa armar och ben, gnatigt lynne, ingen sömn, ingen aptit, somliga äta mycket, men magra ändå, kroppen blir upplöst i slem som stockar sig i lederna och medför kyla, kläda och u tslag.
Blir ej slemmet ut- rensadt uppstår som följd däraf gikt, reumatism, bleksot, struma eller brytes kroppen sönder.
Personer som års­ vis legat på lasarett men ej blifvit botade hafva genom mig blifvit fullständigt återställda till hälsan.
Ingen béhöfver resa hit.
Beskrif symptomerna.
Sneda lemmar kunna bli återställda.
Bref besvaras mot dubbelt porto.
Tusentals intyg finnas från såväl äldre som yngre.
.
N. Mårtensson, Malmö K, Rundeisgatan 5. af " Moster Emmas väfbok ", nya mönster i fyra skaft (äfven användbara till (Professor Mono).
broderi) för mattor, gardiner, kostym- och möbeltyger, bonader m. m. Erh.
Frän YSTAD- - - - - - - HHPARAWD » Grör huden genomskinlig, matt och mot 1 kr.
35 ö re i postanv.
från Moster Emma, Kneippbaden.
skär.
Pris kr.
4. —, 7.50 o. 14. —.
Endast användes i Franska Parfym magasinet, (Hoflev.
), 21 Drottninggatan 21, S tockholm.
Säljes i hvarje välsorterad parfym- och herrekiperingsaffär för 50 öre pr st. atlne - Crème är det förnäm­ Osterlin &amp; U lrikssons Kem.
Tekn. F abrik, sta medlet att skyd­ - YSTAD - M «g® - cwaf Etablerad 1847. fHJ da huden för köl­ dens skadliga inver­ kan.
Denna kraftiga V snöhvita naturpro- rtMlNJi 8 dnkt-extrakt af ren (Majorskan Edmann.)
NEW CR hafre renar porerna, LT 0 * THE COM Gromo Idéale gör hy, hals och hän­ läker huden o. hyn der vackra.
Fin parfym 2.50 blir vacker o klar Poudra do Rix Idéale, utsökt och Åkta endast i hvit oskadligt ansiktspuder B. — burk med grönt lock The Oatine C:o, EAGLE BRAND.
Rynktinktur förminskar rynkor, gör London.
Oatine-Crème sälj es efter tull- hyn ungdomligt skär 8.25 förhöjningen till 1.50 o. 8 kr.
pr burk Ghampolng renar fullt, borttager Världens Mest samt Oatine-Tvål, Oatine-Puder o. Bal­ mjäll, ger glans 2. — sam säljes öfverallt o. hos A. W. Nor- Betydcmde Utvärtes Absolut oskadligt enligt handelske- ding, Biblioteksgatan 11 o. Drottning­ aaist.
I parti och minut hos gatan 68, S tockholm.
Läkemendcl.
Prenumerera på Barngarderoben!
PUTSPULVER.
mot Engelska sjukan, Zivertz ' Extrait Vegetal O Terpentinfri förstkl.
skokräm.
Pris: pr burk —: 25, pr stor ask --: 50, pr mindre ask —: 20.
Snap hjälp 31 aug.)
Sjuk- och Hvilohem.
Lait Mono.
ARMÉ-SKOKRÄM.
FRALSHIUIHEIIS HIINDELSDEPAIITEMEIII.
TELEFONER: Riks- 85 81.
Allm.
6 3 72.
Mottager nya elever.
Undervisning i finare och enkel matlagning, bakning, konservering.
Servettbrytning, smör uppläggning, smörgåsberedning.
Hand­ Södra Förstadsg.
4, Malmö.
Telef.
arbeten, kläd- och linnesöm.
Språklektioner.
Hälsosam luft.
Vackert beläget.
12 38.
Ester och Gertrud Sahlström.
Piano.
Adress: Fröken A. Bzeckström, Ljungby m Ref. Prof. Essen-Möller, Lund, D:r Qröne, Malmö.
tSäsong 1 juni — Stocksunds Finaste toalett-tvål.
Pris: pr kar­ tong om 3 tvålar 1:50, pr tvål —: 50.
Frälsningsarméns äkta, rena, be­ römda teer.
Finaste a rom.
Olika paketeringar till 5, 6 och 8 kr.
pr kg.
kurs i m assage och s jukgymnastik.
(ett-âriga) kurs i Massage och Sjukgym­ nastik (för damer) börjar den 1 okt.
kl. 10 f. m.
N:r 37 Mästersamuelsgatan, 2 tr. upp.
Prospekt begäres städse under adress S altsjöbaden.
VIOLA-IDEAL.
CEYLON-TÉER.
Doktor A. Kjellbergs Med.
D:r E.
K leens Frälsningsarméns utmärkta mun­ vatten och tandpasta.
Munvattnet är på grund af sina stora antisep­ tiska egenskaper äfven ett förträff­ ligt antisepticum.
Pr helfl.
1:75, halffl.
1: —.
Tandp asta pr tub —: 60.
Endast prima och väl justerade: Gi­ tarrer, Mandoliner, Gitarrmandoli- ner, Gitarrlutor, Violiner, Violon­ celler, Cittror, Konsertinor, Drag­ spel, Flöjter, Klarinetter, Mässings­ instrument, Sextetter af förstkl.
böh- mi&amp;k tillverkn., svensk modell, till 300 och 425 kr.
sextett pr extra kontant, Trummor, Fodral, Strängar och öfriga tillbehör.
Orglar och pianinon från främsta fabriker.
Hög rabatt vid extra kontant köp af orglar och pianinon.
Rikt il lustr.
priskurant gratis mot insändt 10- öres frimärke till por to Ny kurs börjar 14 sept Prospekt gen, kapten J. Thulin, LUND.
60 19 61 98 30 60 DENTOL.
MUSIKINSTRUMENT.
aflägges efter 2-årig kurs af kvinnliga elever vid Begär prospekt I Stockholm.
Mastersamuelsgatan 70.
22 88 Skeppsbron 18 Strandvägen 17 Norr Mälarstrand 22 Söder Mälarstrand FÅS ÖFVERALLT ED.
PIN AU D Smärtor i Sidorna lindras hastigt af, / / 11 cock ' s Plåster på samma gång som det stärker sidan och återställer energien.
ett ursprungligt och äkta poröst plåster.
Det är ett Universalmedel, som säijes i alla apotek öfver hela den civiliserade världen.
Kan påläggas Allcock ' s ' àt Alltid veckans bästa nyheter I hvarhälst smärtor finnas.
Skulle Ni vara i behof af ett piller, TAG DA UTAF Brandretfös Piller Fullkomligt vegetabiliska.
(Est.
1752.)
Vid förstoppning, gallsjuka, hufvudvärk, svindel, dålig matsmältning FÖRSÄLJAS HOS AL LA APOTE KARE.
ALLC0CK MANUFACTURING CO., B irkenhead, England.
Telegrafadress: Kasskomp.
Elikstelefon 2002.
Specialtillv.
: " Wellwoven * * högsta kvalité af tyger i svart ar världens förnämsta Hår- • blått, grått tillhandahålles ge- medel och öfverträffas icke af • nom herrar engrossister o. klftdeshancLl något annat liknande preparat.
» Pris pr fl.
2.50.
Erhålles hos alla 1:sla klass Par- » ymeri-, Drog- och Coiffyraffarer.
g • » ••• * •••••••••••••••• » ••••• Idun utgipes denna vecka i A och B.
