# ID: svediakorp-per2039
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1913
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 27,544
# sentences: 1,844
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek.
Alla tryckta texter är OCR- tolkade till maskinläsbar text.
Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet.
Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bil- der för att avgöra vad som är riktigt.
This work has been digitized at Gothenburg University Library.
All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text.
This means that you can search and copy text from the document.
Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the images to deter- mine what is correct.
N:R 6 (1361) A.
26:TE ÅRG.
VANLIGA UPPLAGAN.
ILLCISTREBAD LOSNUMMERPRIS: 12 ORE.
TIDNING FOR- KVIN NAN M OCH • HEM MET I I FRITHIOF-HELLBERG HUFVUDRED AKT OR OCH ANSV.
UTGIFVARE: BITR.
REDAKTOR: ERNST HÖGMAN.
JOHAN NORDLING.
RED.-SEKRETERARE: ELIN WÄGNER.
SONDAGEN DEN 9 FEBRUARI 1913 FRU BRICKED OCH BOCCnÖS HEm- eYccEDHflmma, CQJQFQREmnG EN SKULD, SOM SLÄKTEN närmast före vårt eget i s å hög grad åsamkat sig, i det att handtverkets goda alstring byt­ tes ut mot en begynnande stor­ industris, i det att smak och omdöme döda­ des och en förödande sköfling fick öfvergå kyrkor s å väl som hem — denna skuld tycks blifva till fullo af betald genom ett samlande och bevarande, som, påbegynt sedan några årtionden, i innevarande stund icke lämnar någon gren af gammal konstflit å sido.
Denna sträfvan, hvilken i omfång vidgats till ett jättearbete, icke möjligt för det nuva­ rande släktet att slutföra, men redan i sin anläggning och sitt delvisa fullföljande ett storverk — vi e rinra om bl.
a.
inventarise- ringsarbetet af de svenska kyrkorna och om afbildningsverket af svensk allmogekonst — har sedan ett tiotal af år i en art af samma grundläggande betydelse som museernas fortgått genom de många hemslöjdförenin­ garna.
Men d är i mu seerna grundlägges för framtida forskning, ett material samlas för blifvande historisk utläggning, vända sig hemslöjdens ifrare till det lefvande lifvet och sätta som sitt mål arbetsflitens och arbets­ skicklighetens återförande till dess gamla ståndpunkt, en ifrån, som har sin motsvarig­ het i v åra dagars lifliga uppblomstring inom konsthandtverkets alla områden.
Oförtröt­ tad!
och framgångsrikt har detta arbete fort­ gått, icke enbart där förhållandena varit de gynnsammaste, utan i hög grad äfven å den mera hårdarbetade jordmånen, där miss­ riktade intressen för­ mått att fullständigt sopa bort alla spår af gammal kultur och förmögenhet och för- sämrad smak i förening åstadkommit en sorglig nydaning.
Tidigast begynt och snabbast fortskri­ dande fortgick ett ordnadt hemslöjdsarbete i Skåne och Dalarna, och länge förknippade vi begreppet allmogekonst enbart med dessa, de rikaste fyndorterna.
I ett följande led framträdde andra provinser: Småland, Blekinge, Halland, Norrbotten, Hälsingland, Jämtland och Härjedalen, under det att en motsvarande verksamhet i Öster- och Väs­ tergötland och Västerbotten är af yngre da­ tum.
— En utställning, af Lilli Zickermann anordnad i Ockelbo och ett väckande och liffullt föredrag vid samma utställning af Anna Wettergren-Behm gåfvo impuls till den verksamhet inom södra Hälsingland — som alltid, dä r en idé med fast hand och klar blick omsatts i handling, en enda persons och en personlighets verk — för hvilken n e­ danstående rader afse att i korthet redo­ göra.
Det v ar år 1907, som ofvannämnda utställ­ ning och föredrag i Ockelbo för hemslöjds- arbetet i s ödra Hälsingland fingo s å vidtgå- ende följder; det är på dessa fem korta år, som så mycket medhunnits: som hopletandet af gamla typiska väfnader och band gifvit en rik s körd; som en inom v årt lands öfriga spetskonst tämligen enastående spetstyp upptäcktes och åter begynt arbetas; som gamla benämningar och uppgifter om äldre tiders plägseder, länge förgätna, så små­ ningom framletats; som den klokt uttänkta åtgärden att genom sockenutställningar lära känna hvarje orts slöjdkaraktär verk­ ställts genom en rad utställningar (någon gång ordnade i sam- i; l iiiiiiiiiiilll t _=!?
Bg3a,-gggéä===^4 » jägmästare e.Gyn-EH= hammar m « » «• » FRU GVLLEMHHMMAR5 VÄFKAMMHRE FRÖKEN JEUHYLARSOTifl
band med de s. k. Hälsingestämmorna, i Delsbo 1908, i Bollnäs 1909): i Eds­ byn, Alfta, Söderhamn, Arbrå, och med lif- ligaste intresse omfattade af allmogen.
Af d en redan år 1907 konstituera de s tyrel­ sens medlemmar: jägmästare och fru Gyllen- hammar, häradshöfding och fru Gröning, fru Sigrid Hansson, fru Maria Dahm och fröken Jenny Larson, blef fru Gyllenhammar från början själen i företaget, den allt verkstäl­ lande, härvid kraftigt biträdd främst af sin man, därtill af fröken Jenny Larson.
Men trots detta af henne själf högt värderade bi­ stånd måste ofta såväl omtanke som utfö­ rande blifva enb art hennes.
Begynnelsekapi- talet, 230 kronor, insamlad!
af sockenmän, omsattes i väfnader, och följande år öpp­ nades med ett lager på omkring 400 kr.
ett försäljningsmagasin.
Från en försäljning till vänner och vänners vänner steg omsättnin- - gen här allt snabbare och man sysselsatte snart väfverskor, bandväfverskor och frans- fläterskor i de tio socknarna: Voxna, Ofvan- åker, Alfta, Hanebo, Regnsjö, Mo, Arbrå, Bollnäs, Segerstad och Järfsö.
Det blyg­ samma namnet " Bollnäs hemslöjdförening " pekade icke hän på en rörelse af detta om­ fång, och styrelsen såg med öfverraskning och glädje den oanade utvecklingen.
Det var med tvekan man inom d en endast två år gamla föreningen beslöt sig för del­ tagande i d en stora Stockholmsutställningen 1909.
Ofver förväntan väl utföll dock detta första större offentliga uppträdande.
En hedrande inbjudan till Orebroutställningen 1911 mo ttogs med fastare tillförsikt till eg na krafter.
Af de fyra hemslöjdföreningar, som hit inbjudits — Skånes, Leksands, Öster­ sunds och Bo llnäs — blefvo tre hindrade och Bollnäs hemslöjdförening den enda, som där fick föra hemslöjdens talan.
— Til l den stundande Baltiska utställningen i Malmö 1914 på går f. n.
— som öfverallt i v årt land — èn liflig f örberedande verksamhet.
Det ligger år af mödosamt arbete t. o. m. bakom den till synes så enkla åtgärden att hopbringa en samling för södra Hälsingland typiska väfnader; dessa voro ej att som ofta i Bleking e och Skåne hämta ur fyllda kistor, utan så mycket mer att med fyndighet och aldrig svikande ifver leta fram ur fyllnaden i en dyna, ur trasmattornas upprispade inslag, som halfnötta lasstäcken, som utnötta trasor.
Bit för bit hafva sålunda letats fram de gamla väfnaderna " Ollrar och Hansar " (en rosengångsteknik), " hoppväf " {munkabälte), " krokväf ", repväf, slarftjäll m. fl.
Endast en väfnad fanns ännu i godt skick och godt för­ var i nästan hvarje hem: " båttäcket ", en af de iniressantaste varianterna af en opp- hämtateknik, återfunnen i he la vårt land och, troligen tack vare svenska handelsmän, äf- ven allmän i Norge.
— Ett tungt allvar är särmärket för dessa väfnader, en djup och fåtonig färgklang.
De oftast svartbottnade ylletäckena hafva som sparsamt mönster­ garn kräpp, blekgult och blekgrönt.
Det är naturens eget tunga drag man här återfin­ ner, och den som där uppifrån aldrig glöm­ mer vinterdagens svarta skogar och svart­ blanka, glidande vatten eller den sommar- lösta älfven i smala och brusande forsar mellan skogsmörka stup, förnimmer i väfna­ derna stämningen af vinter och vemod, me­ dan den långa sommarens solfyllda och skinande klarhet fått en lika mäktig symbol i linneväfnadernas glatta och glänsande hvithet.
Af öf vervägande intresse gentemot alla de Prenumerationspris: Vanl.
upplagans Helt år Hallt år Kvartal Kr.
6.50.
3.50 » 1.75 He ?àr^ U ^^ a Çr n Kvartal 8 — a Nordiska spelen u EN SMATTRANDE MUNTER TRUM- petfanfar ger eko i hufvudstaden.
I to pp den blågula flaggan far längs strålande gaturaden.
Du stannar.
Hvad gäller signalen?
Hör på nytt dess eggande toner.
Välan!
Den samlar och sammanför fill kamp Europas nationer.
Den manar fill strid och eggar till mod, där ungdom och dådlust finnes.
Den manar till seger, men ej i blod den vinkande segern vinnes.
Till frusna vatten och drifva hvit, på stålsko och glidande skida från när och fjärran de kallades hit att kämpa sida vid sida.
Till f riluffslifvets och hälsans fest under härdande vikingalekar till täflan att finna sig främst och bäst, när afskedsfanfaren ekar.
— Kanhända, mitt land, att ännu en gång din flagga skall flyga i toppen, att framför etf folk under jubel och sång defilerar den käckaste troppen.
Den segaste skaran, de tappraste män i den långa och käcka raden, med något af segrarens skimmer än från den sista Olympiaden ... Ett folk, som föddes i köldens land med de långa nätternas tunga; ett kärnfolk dock, som med blod i brand lärt sig att segra och sjunga.
Du, Sverige, låt ännu i lycklig stund dina färger lysa och skimra, ty vet, att du står på ett hällebergs grund, där ditt tempel tryggt du kan timra!
Och skulle mot dem ej segern le, som främst dina färger bära, och stredo de fåfängt och föllo de, så föllo de dock med ära.
HJALMAR WALLANDER.
skiftande arbetssätt man funnit bofasta här — bandväf af olika slag, fransflätning, knutna och trädda spetsar, " låsapungarnas " öfverlägset tecknade påläggsbroderier, konstsömnader af olika slag — framstå dock spetsarna, denna oväntadt funna lilla kvarlefva af tidig 1500-falstyp, som så spar­ samt framträda här och där i vårt land och i Norge.
Å sju fragment af linnebonader, af- sedda att smycka " kransasängens " inre hafva funnits spetsar i tillsammans 14 olika mönster.
En bonad låter sig fullt säkert hänföras till 1600-talet, och troligen äro de öfriga samtida arbeten.
Man minnes, att ännu på 1850-talet dylik inredning förekom i en gård i O fvanåker.
Enligt ur sprunglig af- sikt ämnade för knyppling i guld, hafva en del af mönstren nu begagnats för detta dyr­ bara material; det praktfulla arbetet är am- nadt att på Baltiska utställningen blifva ett af Bollnäs hemslöjds förnämsta utställnings­ föremål.
Som ett intressant drag kan an­ föras, att man för omkring 50 à 60 å r sedan i Ofvanåker, där knyppling i mannaminne ej öfvats, om en petig och granntyckt ung flicka hade uttrycket: " Hon är en riktig knyppel- dyna ".
Det oförtröttade arbetet för upplif- vande af denna spetskonst får i hög grad tillskrifvas två hälsingedamer, fröken Elin Veng och majorskan Hilda Cavalli.
Föreståndarinna för försäljningsmagasinet och verksam till sisllidne sommar, då sjuk­ dom bröt hennes krafter och lade henne på en tidig dödsbädd, var fröken Stina Andersson, en hjälp af den uppoffrande och osjälfviska art, hvilken för det mödosammaste arbete har så mycket mera af gladt mod och hän­ förd offervillighet.
Kanske får man en aning om de svårighe­ ter, under hvilka fru Gyl lenhammar, hennes båda trogna medarbetare och hennes upp­ offrande hjälparinna arbetat, då man hör, att intet anslag ännu beviljats föreningen (ett litet b elopp på 160 kr.
från Gefleborgs Läns hushållningssällskap för en Gefleutslällning undantaget); men samtidigt från en annan ort i Sv erige berättas det att för hemslöjden därstädes en summa af öfver 20,000 k r. un­ der några år befunnits otillräcklig.
1 stort omfång har likväl föreningen vid utställ­ ningar förmått representera hälsingsk väf- skicklighet, sådan den af ålder visat sig i provinsens sydliga del.
— Ett lager af om­ kring 6,000 kr.
värde representerar f. n. för­ eningens kapital och omsättningen har un­ der föregående år uppgått till mellan 7- och 8,000 kronor.
— Ett räntefritt lån på 10 år, beviljadt af Hushållningssällskapet, betyder under eljes ofta brydsamma förhållanden mycket af lättnad och stöd.
Den, som haft glädjen att besöka det Gyllenhammarska hemmet, det vackra Sundsåker invid Bollnäs, där älf och s jö och lummiga lundar skapat en bedårande fäg­ ring, har snart visats upp i fru Gyllenham- mars vackra och ljusa väfkammare.
Detta är för Bollnäs hemslöjdförenings historia en märklig plats.
Det ä r härifrån, som prof- väfnader och mönster, med aldrig svikande flit kopierade ofta efter förebilder i trasor, utgått; och det är här, som outtröttligt nya planer läggas och nya vägar utstakas för ett hemslöjdsarbete, som till så ytterst liten del byggdt på bärande ekonomisk grund, har ett så oändligt mycket värdefullare och star­ kare stöd i en sin idé hängifven, klarsynt, varm och ädel personlighet.
ELISABETH THORMAN.
I Iduns Byrå o. Expedition, MästeisaS ' ue 1 ^.
«s.
= Ü Reaktionen: R^s 16 46.
" 5: » 2.25 • Red Allm.
98 03.
Nordling^Riks 86 60.
Allm.
4 02.
^ il — 1.
Expeditionen: Riks 16 46.
Allm.
6147.: Annonspris: Pr millimeter enkel spalts 25 öre efter text.
r Annonskontoret: Riks 16 46.
Allm.
6147.
• r ° ® § textsida.
Kl. 9 — 6.
• 20 % förhöjning a sär- - 06 - Utländska annonser de­ biteras 30 ö re med 20 % förhöjning å särskild be-
5^1 Ett mirakel.
Af HJALMAR HÖGLUND.
ET VAR I EN AF HUMLEGÅR- dens skuggade gömmor.
På en af so fforna satt den blinde Olle- Matts jämte några andra, bland dem en som något kände honom.
" Ja, lifvet har behandlat dig styfmoderligt, Olle-Matts, och det är sannerligen synd om dig, " sade denne medlidsamt.
" Beror på! "
afklippte Olle-Matts ovän­ tad!
kärft och med ett torrt skratt, som när­ mast lät som ett: Det angår ingen.
" Så-å, anser du det verkligen icke för en olycka aft ha förlorat synen? "
" Beror på! "
kom det åter lika torrt och af- visande.
Men så fortsatte han efter en stunds tystnad i f örändrad ton: " Andersen har en underbart vacker saga om en mor, som mistade sitt lilla bar n.
I sin namnlösa sorg gick hon till Döden och tiggde och bad att återfå sin älskling, och Döden kände medlidande med henne och visade henne tvenne människoöden, det ena ljust och lyckligt och det andra mörkt och fullt af sorg, och han sade henne, att ett af dessa framtidsöden hade blifvit hennes barns, om det fått lefva, men hvilken af de två vägarna det blifvit, det ville han ej yppa.
Då fruk­ tade modern för den mörka vägen och bad icke längre om att återfå sitt barn, och Dö­ den tog det och bar det till de t okända lan­ det.
Något liknande är det också med mig.
Två vägar ha från begynnelsen också funnits för mig, den mörka och den ljusa, eller med an­ dra ord den blindes och den seendes.
Jag har mer än en gång knorrat b ittert och ropat: Är det du, Gud, som gjort mig blind?
Är d et du, hvarför gjorde du det?
Hvarför lät du mig ej hellre g å den seendes ljusa väg?
Jag är för öfrigt frisk till kr opp och själ — hv ar­ för gaf du icke hellre min blindhet till en idiot, s om icke lidit a f den, och idiotens s yn till mig, som har en frisk själ? ...
Men s å har jag åter lugnat mig.
Jag har i stället sökt tänka mig en jämförelse mellan de båda vägarna, om jag kunnat gå dem bägge.
Jag ä r en utkastad oäkting.
Min far har jag aldrig hört talas om och min mor minnes jag knappast och vid späda år blef jag blind.
Så fördes jag till blindsko lan, fick skol- och yrkesundervisning, fick lära mig disciplin och själftukt, fick lära mig arbeta och akta mitt e get värde.
Sedan dess har jag ständigt fått arbeta och försaka.
Det var den ena vägen, den som jag nu går.
Nå — har jag frågat mig — hur skulle det månne ha blifvit, om jag fått gå den andra vägen, den seendes?
Jag föddes i bittraste armod och fattigvården hade naturligtvis från första stund tagit hand om mig.
Så hade den låtit m ig gå några år i sko lan, ef­ tersom den varit tvungen till det, men så snart jag konfirmerats hade den sagt mig, att nu finge jag r eda mig själf bäst jag gitte.
Hvad hade sedan skett?
Jo, med all säker­ het hade jag blifvit grofarbetare, ty någon yrkeslärdom hade naturligtvis inte beståtts mig, s å hade jag gifvit mig ut i v ärlden och på ett eller annat sätt sökt taga mig fram.
Kanske hade det också gått bra — int e vet jag.
Men kanske hade det också gått illa.
Kanske hade jag blifvit en moraliskt defekt människa, ett skarn med obundna lidelser och luffat land och rike omkring med fän­ gelset som det varaktigaste hemvistet.
Det finns många, många bland de seende, som lidit s ådant andligt skeppsbrott och fått det sämre än jag nu har det.
Kanske var blind­ heten för mig den lifboj, som skulle rädda mig från att sjunka på det sättet.
Kanske — inte vet jag.
Den tanken är dock en tröst och vid den tanken gör jag som modern i sagan, jag törs ej längre bedja om ändring eller klaga, utan tiger stilla, ty det är svårt att välja mellan två ting, då det ena af dem är alldeles okändt. "
Olle-Matts tystnade och det kom för en minut ett spän dt uttryck i h ans ansikte, som om han suttit och lyssnat och väntat att få höra sin egen röst från den andra vägen.
Olle-Matts var uppenbarligen en person för sig.
Det sades som kvickhet i hans hem­ bygd, att Olle-Matts såg mera än de seende.
Kanske låg det mera sanning däri än man trodde.
" Men, Olle-Matts, då har du väl ändå jäm­ förelsevis bra, eftersom du inte vågar så atf säga kastbyta din ställning nu mot en okänd annan?
Vill du inte berätta något om hur du haft och har det? "
" Det är ingenting att berätta om, " invände Olle-Matts och rätade upp sig.
" Men, " fort­ satte han, " kanske att det just g enom sin förfärande nakenhet och brist kan sticka af mot vanligheten.
Nå, som sagdt, jag föddes i stort armod och blef blind vi d få års ålder, helst af .van­ vård.
Så kom jag fill blindskolan, ty nu gudskelof är undervisningen obligatorisk äf- ven för de blinda.
Jag genomgick hela blindskolekursen, fick uppfostran, fick god skolundervisning och fick lära mig borstbin- deriyrket.
Detta var första afdelningen af mitt lif.
När jag afslutat skolkursen, så återstod det för mig intet annat än att återvända till min hemort, ehuru Gud skall veta att jag egentligen inte var mer hemma där än på hvilken annan plats som helst på hela vida jorden, men jag var ju kyrks krifven där.
Ge­ nom min hemort går ingen järnväg och det är nära tre mil till närmaste hamnplats.
Det skrefs till fattigvården att jag skulle afhäm- tas där en viss dag, så gick jag ombord på ångbåten, fick fri r esa och aflevererades vid bestämmelseorten likt annat gods.
Under vägen därifrån sökte min sk jutsbonde ge mig en någorlunda föreställning om, hur det var i hemtrakten, men när vi närmade oss må­ let, kom han plötsligt att tänka på något an­ nat.
" Men hvart skall jag skjutsa dig? "
frågade han.
Ja, Herre Gud, hvart skulle han skjutsa mig?
Hem hade jag ej, f attiggård fanns det inte i kommunen och fattigvården ville jag för resten undvika — hvart s kulle han skjutsa mig?
" Låt mig s tiga af vid kyrkgrindarna, " sade jag efter en stunds betänkande, ty jag tog för gifvet, att kyrkbyn skulle vara centrum i socken.
Skjutsbonden fick det nöjsamt.
" Du skall väl inte bo i kyrkan heller? "
skrattade han.
" Inte precis det, men på kyrkogården har jag väl ändå en viss hemortsrätt, " genmälde jag med ett allvar, som kom hans skratt att tystna, och när vi kommit fram, skildes jag från honom och gick in på kyrkogården.
Så var jag således hemma!
I tio år hade jag varit borta, och nu var jag åter hemma!
Sannerligen, hur mycket mera hemma hade jag ej varit på blindskolan än i denna trakt, och hur mycket starkare bands jag ej vid för Kr.
2.50 pe r styck är väl enastående billigt?
Sänd Eder fläckiga, nedsmutsade., kappa för kemisk tvätt och prftssning till Orgryte Ke­ miska Tvätt- &amp; Färger i A.-B., Göteborg och Ni blir förvånad öfver det goda resultatet.
Det är ej likgiltigt, till hvilken affär Ni vänder Eder, ty det är stor skillnad på kemisk tvätt och — kem isk tvätt.
KAPPOR vänner och förtrogna där än vid m änniskorna i d enna bygd!
Hvad hade jag med dem att skaffa, och hvarför skulle jag länkas fast just vid denna plats för hela lifvet?
Var det bara därför att jag stod skrifven i d ess kyrk­ bok?
Och så därför att jag var blind och så förfärande fattig?
Jag skall säga, att erfara en sådan där sammansnörande känsla af öfvergifvenhet, det är något ohyggligt.
Jag har föreställt mig, hur det kan kännas att förblöda och till sist märka, att man inte ens orkar lyfta ett finger för att hålla döden borta.
Jag tror det kän­ des på det sättet.
Den natten låg jag på kyrkogården, och in­ gen lade märke därtill, ty det är mycket som de seende inte märka.
Morgonen därpå, när jag halffrysande reste mig från min bädd i gräset, rann sinnet till på mig.
Olle-Matts, sade jag till mig själf, det vore märkvärdigt, om du inte skulle få bukt på den här mot­ gången och ovissheten — tag i ett tag!
Och så gick jag till en bonde och frågade honom, djärft och utan mesig ödmjukhet, om han ville lå ta mig få hyra ett rum på det villko­ ret, att jag ej behöfde betala hyran, förrän jag förtjänat till den genom mitt arbete.
Detta var egentligen bara ett förtvifladt för­ sök af mig, och jag trodde ej själf, att det skulle lyckas, men till min outsägliga glädje och förvåning sade bonden ja.
Jag fick rummet och bor i det ännu.
Gud vet hvad som kom honom att hyra ut sin kammare så där på vinst och förlust till en blind, okänd och fattig människa som jag, men nu håller jag den bonden så högt i ära, att jag anser honom för min störste välgörare, ehuru han bara skänkt mig sitt förtroende.
Så inrättade jag min borstbindareverkstad och började arbeta för en firma, och jag har förtjänat och förtjänar ännu mina 50 öre om dagen, om jag håller dagen fullt ut vid borstbindarbänken. "
" 50 öre om dagen!
Men käre Olle-Matts, hur i all världen kan du reda dig med så litet? "
' Ätt reda sig är ett och att lifnära sig är något annat, " genmälde Olle-Matts.
" För resten kan man vänja kroppen vid otroligt små anspråk.
Det är att draga till lifremmen och arbeta bort tankarna på magen, så går det.
Ibland är jag också dagaman hos bön­ derna, och då är det bättre.
Det är helst när det är fråga om att draga trösken, ty till det arbetet behöfs det ingen syn.
Första dagen ha de inte stor nytta af mig och inte just a n­ dra dagen heller, ty då är jag merendels för svag, men tredje dagen och därefter, då drar jag s å det knakar, t y jag är groflemmad och har goda muskler.
Sådana gånger " äter jag upp mig ", så att jag kan lefva på hullet en veckas tid.
Ibland får jag också annan sysselsättning.
Vår bygd är en obetydlig bygd, men en mil därifrån ligger ett större samhälle, där det finns bankkontor.
Nu händer det, att bön­ derna inte alltid vilja hindra sig med att fara dit med sina pengar eller papper, utan de skicka mig.
Det är det bästa jag vet, ty dels får jag sådana gånger behöflig motion, och dels förtjänar jag mera än med borstbinde- riet.
När jag då marscherar landsvägen framåt, gläds jag i min själ och njuter af lif­ vet för en kort dag, och då brukar jag för- häfva mig och skryta öfver mig själf inför mig själf.
Du Olle-Matts, brukar jag säga, är det inte märkvärdigt, att du, som inte för­ tjänar mer än 50 ö re om dagen och som står alldeles vid tröskeln till fattigvården, ändå har förtroende att bära böndernas pengar till KLIPPAN.
Modernaste Finpappersbruk.
- 67 - Sjtaelalltéef » Finare Post-, Skwif-, Kopie- och Tfycftjtappet » samt Kartong, Iduns textpapper tillverkas af.
Klippan.
........ i i: °;
5^ * 2d banken.
Ett, två, tre tusen, inte illa, Olle- Matts, inte illa alls!
Du har andras förtro­ ende, fastän du själf ej har något att förtro åt andra, och så länge du har slikt förtro­ ende, så tror jag inte a tt du kommit p å sidan om den rätta vägen.
Gå på du, Olle-Matts, gå bara på på det sättet! ...
Detta var nu om arbetet och kroppen.
Men ibland har själen gjort uppror inom mig och ropat på åtskilligt, som jag icke haft att ge den, och det har varit det värsta.
Så fick lag veta, att det skulle bli e tt stort blindmöte här i St ockholm, och d å må tro blef d et larm i lägret.
Det skriade och jämrade sig inom mig, det tiggde och bad och jag greps af en vild län gtan att få resa till mötet, att åter få träffa mina många vänner och andligen för­ trogna och att åter få känna mig midt i kretsen af likalottade människor.
Men jag sökte i det längsta behålla förnuftet.
Du är galen, Olle-Matts!
sade jag hejdande.
Du vet ju, a tt du inte har råd till det och att du skall behöfva år för att tjäna igen den re­ san!
Tänk dig för, Olle-Matts, tänk dig väl för!
Men det hjälpte inte och inga förnuftsskäl kunde förtaga min su gande längtan.
Då kastade jag borstarna och gick till en bonde och sade honom hur det förhöll sig.
jag h ar bara några kronor hopsparade i min låda, sade jag, och ändå måste jag resa bort.
Jag förtärs af längtan och får ingen ro, förrän jag en gång fått lustvandra bland de mina, i ngen ro förrän jag fått bevista blind- mötet.
Vill du inte hjälpa mig med respen­ garna?
Jo, bonden hjälpte mig.
Jag fick låna 50 kronor utan revers och utan vittnen, o ch när jag mottog pengarna, var det som om en röst hviskat i mitt ena öra: Ser du, Olle-Matts, nu visar man dig förtroende igen!
Men sam­ tidigt hviskade en annan röst i det andra örat: Känn dig för, Olle-Matts, så att du ej kommer ned i diket bredvid den rätta vägen!
Och jag blef nästan rädd för p engarna.
Nu har jag emellertid varit här på mötet och under några dagar njutit en obeskriflig glädje.
Jag har själsligen " ätit upp mig ", s å att jag själs ligen förmår svälta igen.
Ni ka n väl tänka er, hur det skall kännas att efter många, långa år åter få träffa far och mor och syster och bror, eller hur det skall kän­ nas att under brännande törst nå en klar läskande källa.
Så har det känts för mig under dessa dagar.
Men nu är mötet slut och nu skall jag vända om till min hemo rt och sitta där och smälta minnena, medan jag drar in b indlarna i mina borstar.
En annan god sak är att resan varit så bil­ lig, " fortfor Olle-Matts och skrattade smått.
" Jag fick fri res a med ångbåten och vistelsen här har inte kostat mig mer än några få kro­ nor.
Jag tycker, hvad bonden skall skratta, när jag kommer hem med femtilappen orörd, men den som skrattar bäst, det är nog jag, ty de t är i all a fall go dt att vara utan skuld.
Och nu är det ingenting mera om mig, " slöt Olle-Matts, " ty längre har jag ej själf varit med om. "
På samma soffa satt en ung industriarbe­ tare med utseende af att intaga en viss ställ­ ning inom sin krets.
Han hade kort förut suttit och ordat om arbetsförhållandena och starkt framhållit, att hans dagsinkomst af ungefär fyra kronor var otillräcklig både att lefva af och som godtgörelse för det arbete han utförde.
Efteråt hade han suttit k var och lyssnat till Olle-Matts ' historia med ett ut­ tryck i sitt ansikte, som tydde både på hä- (AX AAA ÛÂ&amp;W SVENSKTKyRKOLIF " PRÄSTSEMI­ NARIUM ".
Af Teol. D:r S.
A.
FRIES.
DENNA GÅNG INGÅR I VÅR SERIE KYRKLIGA ARTIKLAR ett bidrag af kyrkoherden i Oscars församling teologie d:r S.
A.
Fries, som behandlar frågan om prästseminarier.
D:r Fries intar som bekant ett mycket framstående ram bland våra församlings­ herdar och hans ord väcka alltid uppmärksamhet vare sig de ljuda från predikstolen eller lysa ur boken eller tidningsspalten.
Si À SENASTE TID HA LIKSOM för åtskilliga år sedan planer på ett s. k. prästseminariums inrättande förts fram i den of­ fentliga diskussionen.
Orsaken härtill synes ligga i en viss misstro mot de nuvarande teologiska fakulteterna att kunna fostra för kyrkans gärning dugliga tjänare.
Det vid univer siteten i Up psala och Lund un ­ dervisade prästerskapet visar sig i s tigande grad omfatta den s. k. moderna, nyprotes- tantiska teologien, och professorerna själfva blifva allt mera påverkade af densamma.
Mer än en är redan dess nitiske vapendra- gare.
Under det att en mängd af vår tids tänkande lekmän hälsa just detta som vår­ tecken för den svenska kyrkan, befraktas samma rörelse af andra grupper, särskild!
af mera frikyrklig tendens, som farliga ti­ dens tecken, bebådande den genuina kris­ tendomens förfall i vå rt land.
Räddningen skulle nu ligga i inrättandet af en fri teologisk fakultet, ett " prästsemi­ narium ", med professorer tillsatta, aflönade och förmodligen också med utsikt a tt afske- das af den grupp af kyrkomedlemmar, som penhef och öfverlägsenhet.
Det var som om han tänkt för sig själf: Är det sant det här?
Är det sant, så är det ju re na rama vanvet­ tet, som endast kan förklaras och fördragas af lytet.
Nu re ste han sig för att gå.
" Ett mirakel, ett sannskyldigt mirakel! "
sade han med en liten afvärjande gest, som om han kommit att vidröra något, som på honom verkade obehagligt, och så gick han.
" Men miraklerna ä ro beroende af vår egen ståndpunkt och uppfattning, " sade Olle- Matts stillsamt efter honom.
" För mig skulle det ju vara lika mirakulöst att lefva under sådana förhållanden som den mannens.
Jag tror knappast, att jag numera skulle kunna det. "
betalar omkostnaderna.
Men statskyrkan skulle vara skyldig att mottaga och anställa de vid seminariet utexaminerade prästerna.
Från fakultetshåll har man ställt sig absolut afvisande mot detta förslag såsom ägnadt att undergräfva den kyrkliga vetenskapens frihet, därmed också den teologiska veten­ skapens auktoritet som vetenskap, och slut­ ligen skulle den nya seminarieinräitningen skada kristendomens och kyrkans sak i alla länkandes och bildades ögon.
För min del vågar jag hysa den uppfatt­ ningen, att man å ena sidan ser vinsten för stor och å andra sidan öfverdrifver faran af ett s. k. prästseminarium alldeles för myc­ ket.
Allt b eror nämligen på, huru en sådan fri fakultet organiseras.
Vi ha redan i vårt land som bekant fria högskolor vid s idan af statsuniversitefen; hvarför skulle ej då en fri teologisk fakultet kunna upprättas?
Seminarium kan den emellertid icke kallas utan att själfva namnet blir missvisande.
Det måste i hvarje fall bli fråga om veten­ skap äfven i denna anstalt.
Den kan be­ nämnas " Teologiska akademien " i analogi med " De fria konsternas akademi " eller " Musikaliska akademien "; den kan kallas " Teologiska institutet " i a nalogi med " Karo­ linska institutet " och dylika fristående ve­ tenskapliga anstalter, som tillika afse att bereda utbildning i ett visst fack.
Det kan icke heller helt och hållet förkas­ tas, att styrelse för en sådan fri teologisk akademi får kallelserätt till professurerna, men naturligtvis endast på samma villkor som t. ex.
högskolorna i Stoc kholm och Gö­ teborg åtnjuta sådan rätt.
Härför fordras inhämtande af verkligt sakkunniges utlå­ tande af de föreslagnes kompetens och ko­ nungens utnämningsrätt, samt att akademien underkastas statlig kontroll och inspektion, hvarjämte garantier måste lämnas för pro­ fessorernas oafsättlighet [utom för tjänste­ fel).
Om den fria teologiska akademien på så­ dana villkor iscensättes, torde svårligen För hudens värd och ansiktets skönhet i$H3BEEa^:K. AIOERSOI Enda skönhetsmedel som icke irriterar huden.
- 8Ö - erhåller enhvar vid rekvi­ sition min rikt illustrerade praktkatalog med ringmått, med tusentals juvel-, guld- och silfverpjeser illu­ strerade i värden till m iljontals kronor.
- - - KUNGL.
HOFJUVELERÀRE.
GRATIS JAKOBSTORG t. REGERINGSG.
19-21.
några reala inkasi mot dess berättigande kunna göras.
Tvärtom skulle man nog kunna vänta ett visst uppsving i den teolo­ giska vetenskapen — åtminstone indirekt — af en sådan organisation.
Det är tämligen säkert, att de teologiska fakulteternas far­ hågor för att ett sådant institut skulle bli en härd för verklig obskurantism, snart nog skingrades.
Ovissare är, om de pietistiskt fromme och de frikyrkliga komme att känna sig tillfredsställda.
Förmodligen skulle den fria teologiska akademiens professorer snart anses vara lika stora kättare som statsfakulteternas.
Det har gått så vid mer än ett tillfälle i H ollands " fria " teologiska fa­ kulteter.
Man kan ganska tryggt förutsäga, att den " fria " teologiska akademien inom kort blir af väsentligen samma struktur som statsfakulteterna.
Emellertid bör man enligt min tanke af an­ dra skäl reagera mot inrättandet af en ny fristående högskolebildning.
Det har näm­ ligen varit en af det nuvarande universitets- lifvets största förtjänster, att vetenskapsid- kare tvingats tillsammans, så att de lärt sig att i sto rt sedt högakta och respektera hvar- andras discipliner, ett förhållande, som i v år tid med dess ytterligheter i ämnesspeciali­ sering och däraf följande böjelse till förakt för andras vetenskapliga forskningsområ­ den är af ännu mera vikt att bibehålla och om möjligt föröka.
Det måste betecknas som en stor pedagogisk olycka, om studie- väsendet så splittras, att känslan af en uni- versitas omnium scientiarum försvinner från de studerandes eget lankelif.
De många s. k. instituten och högskolorna i Stockholm verka just i de tta afseende allt annat än upp­ muntrande.
Icke ens en verklig studentkår har kunnat bildas i Stockholm.
Sträfvandet i vå r hufvudstad måste därför efter hand gå ut på att så småningom införa våra många fristående vetenskapliga institutioner: S tock­ holms högskola, Tekniska högskolan, Han­ delshögskolan, Karolinska institutet, Tand- läkarinstitutet, Farmaceuiiska institutet, Ve­ terinärinstitutet, Skogsinstitutet, Bergskolan m. fl.
un der en enhetlig organisation och led­ ning närmast motsvarande ett verkligt uni- ' versitet.
Finnes då här i Stockholm en fri teologisk fakultet, så bör den af nyss an- gifna skäl också få följa med i den stora organisationen.
Men i s amma ögonblick har den ju förlorat sin existens som separat in­ stitution.
Hvarför skulle den då öfverhufvud komma till stånd?
Det enda skälet borde vara det, att de nuvarande teologiska fakul­ teterna ej förmådde mottaga en tillström­ mande mängd af teologie studerande.
På allvar kan ingen framkasta en sådan förmo­ dan.
Tvärtom synas de båda teologiska fa­ kulteterna för oöfverskådlig tid framåt fullt tillräckliga och fylla sin uppgift att värdigt rekrytera rikets prästerskap.
Hvad s om behöfves i v årt land är ingen ny fri teologisk fakultet, utan donationer till u t­ förande af vetenskaplig teologi på ett sådant sätt och i en sådan form, att vårt land kan göra en insats i de n internationella religions­ forskningen, för hvilken vi i närvarande tid och kanske ännu mera i framtiden hafva synnerligen rika och lofvande förutsättnin­ gar.
Hvar finnas offervilligheten och intres­ set för denna stora och påträngande uppgift i de n fosterländska, kyrkliga och vetenskap­ liga odlingens tjänst?
I fastlagstider.
Ett i viss mån kulinariskt kåseri af BOB.
ASTA ÄR EN FRIVILLIG AFHÅLL- samhet från näringsämnen, i e tt mo­ raliskt eller religiöst syfte.
Definitionen har lämnats af den mera som spirituell matkåsör än som näringsfysiologisk nydanare frejdade Brillat- Savarin.
Af naturliga skäl ägnar han ingen vid­ lyftigare uppmärksamhet åt ämnet, och efter några brottstycken historik letar man förgäfves.
De måste sökas på andra och vidt spridda håll.
Här nedan återgifves en del fragment af mina forskningsresultat, och jag tar mig fri heten inleda det hela med en bit själfbiografi.
För ett tjugutal år sedan vistades jag i egen­ skap af sommargäst hos ett romersk-katolskt herrskap långt ute i Stockholms skärgård.
Det var mig bekant att alla familjemedlemmarna — pappa, mamma och två unga döttrar — voro mycket kyrksamma och att åtminstone de kvinn­ liga biktade med korta mellanrum hos de mörk­ skäggiga jesuitpatres i St. Eugenias kapell vid Norra Smedjegatan.
Ankomsten hade skett sent på torsdagen.
Min första åtgärd i följande dags arla morgonstund var att skaffa mig ett kallbad med ty åtföljande ' vargaptit.
I en hast blef jag smått modstulen.
Det var ju f redag, och — — Min ängslan var öfverflödig.
Det fanns både kalfnjure och köttbullar till frukosten.
" Men till middagen får ni bara fisk som huf- vudrätt hvarje fredag, " upplyste värdinnan.
" Re­ ligionen, ser ni — " Och då jag nä sta år upprepade gånger gästade familjen under själfva fastlagen, kunde jag med bästa vilja i världen ej lägga märke till några försakelser i fråga om köttföda.
Annorlunda var det fordom.
Då togs fastan strängt efter ordets egentliga innebörd.
Honoré de Balzac, som själf långa tider lefde nästan som en asket, b erättar i sin " jesuiternas opartiska historia " om den helige Macarius från Alexandria.
Denne tycks ha fastat så det förslog — en kon­ stig vändning, eller hur?
Han tillbragte alla de fyrtio fastedagarna i stående ställning, utan att sofva och dricka och utan att förfära annat än ett rått kålblad hvarje söndag.
Det egentliga fastandet blef snart liktydigt med afhållsamhet från köiiföda, däri inbegripna äfven smör och ägg.
Minnesmärken däraf finnas både i a rkitekturens historia och i sp råkets.
Två af tor­ nen på Rouens domkyrka bära namnet " smörtor- nen " — d e byggdes för penningar, som smöräl- skande folk betalt i licensafgifter åt prästerskapet.
Det gamla, ännu behållna talesättet " Tant de bruit pour une omelette " var riktadt mot den Högste och tillkom i början af 1600-talet, då några, v ildbasare på ett parisiskt utvärdshus för­ plägade sig med äggkaka själfva långfredagen och åskan började gå samtidigt med att anrätt­ ningen kom på bordet.
Anna af Bretagne, Karl VII:s gemål, framhöll att olja e j förtärdes i he nnes rike, På detta sätt utverkade hon dispens för sig och sitt hus, med den följd att smörätningen snart blef " fri " i hela Frankrike under fastlagen.
För öfrigt voro Frankrikes konungar, trots all ogudaktighet i sitt enskilda lif, mycket noga med att deras undersåtar skulle iakttaga fastan under den därför bestämda perioden.
Själfve Henrik IV, " den gode ", hvars älsklingstanke gick ut på att äfven den fattigaste i hans rike hvarje sön­ dag skulle ha en höna i sin gryta, förbjöd vid dödsstraff köttätning under fastlagen — natur­ ligtvis af religiöst-politiska skäl.
Under sonsonens, Ludvig XIV:s regering, kring­ gicks förbudet på mångahanda sätt.
Slakterier och " rôtisserier " inrättades på ställen som eljes ansågos oåtkomliga.
Men den store Ludvig, so nr själf koketterade med religiositet, visade ingen­ mannamån.
Han förordnade visitation till och med i de förnämaste och mäktigaste personlig­ heters palats, ja, i sin svägerskas — stall.
En herre vid namn Gardy hade öppnat köttbod och charkuteriaffär i själfv a Tuileri erna.
Innan han kröp i f ängelse fick han stå vid kåken med kalf- inälfvor om halsen.
Man kunde ha trott, att dessa tvingande band skulle lossas under herfigen-regenfen, själf kan­ ske den gudlösaste individen i Frankrike, förutom måhända hans diaboliske informator, kardinal Dubois.
Men nej!
Fastan skulle iakttagas och fick ej brytas förrän påskdagen inträdt.
Rang och maktställning kunde ej hindra de närgångna­ ste visitationer, liksom under Ludvig XIV.
Men den som inte gaf sig var hertiginnan al Berry, hertigen-regenfens egen dofter.
Hon för­ klarade för inrikesministern att de som djärfdes visitera hennes boning, Palais de Luxembourg, komme att lämna den genom fönstren.
Hon sl app husrannsakan.
Ludvig XV, sin store farfars fars ovärdige sonsons son, yttrade en gång åt en tig­ gare, som klagade öfver hungér: " Lycklige sate! "
Men han straffade köttätning under fastan med fängelse i tre månader, tretusen livres böter och kåkstrykning under fre torgdagar.
Värre voro de till kristendomen nyligen om­ vända polackerna.
För att riktigt visa sitt nit läto deras konungar rycka ut alla tänderna på hvar och en som bröt fastan.
Anglikanska kyrkan behöll åtskilliga af den romersk-katolska plägseden.
Under drottning Elisabeths regering fordrades särskildt tillstånds­ bevis, " licens " för att äta kött på de så kallade " fiskdagarna ", som voro onsdag, fredag och lör­ dag.
Bakom detta skenbarligen stränga påbud låg dock en vacker tanke: ett handtag åt britti­ ska rikets mångtaliga fiskarbefolkning.
— Ännu så sent som i slutet af 1700-talet påbjöd Georg III fasta i politiskt-finansiellt syfte.
Och under det för Frankrike mycket besvärliga årei 1793 sammanslöf sig i Paris och annorstädes ett storl antal behjäriade individer till en " medborgerlig fasta ", C a r ê m e c i v i g u e.
Ingenting hindrar den rättrognaste katolik att under fastlagen förlusta sig med hummer, kräf­ tor, krabbor, räkor, sköldpaddor och grodor.
Deras egentliga element är ju vattn et, och efter­ som de icke äro däggdjur — då så.
Utterkött torde väl kunna räknas till ytterligheterna, men nog förtäres det ännu somligstädes i Frankrike, liksom fordom, på fastedagar.
Sälkött, som ännu i början af 1700-talet åts af Roslagens all­ moge och på Gotska sandön, ja, som förekom till och med på kung Johan III:s bord, betraktas äfven som fastlagsmat i katolska länder, liksom för öfrigt bäfvern bland Kanadas fransmän.
Mohammedanernas fasta inträffar under må­ naden R a m a d a n, som detta år sträcker sig från den 4 augusti till d en 3 september.
Den iaktfages både hemma och utomlands, börjar med dagningen och slutar då de första stjärnorna sy­ nas på himlahvalfvet, hvarefter man håller sig grundligt skadeslös.
Fastan gäller icke blott mal och dryck.
Den ortodoxe islamiten få r under da­ gens lopp hvarken röka eller bada eller använde parfymer.
Han får icke ens kyssa sin hustru.
Men det kan väl k nappast vara af sis tnämnda skäl som det heter i Koranen: " En fastande mans andedräki är för Allah angenämare än myskens doft. "
Samma heliga urkund innehåller för öfrigt en noggrannare preciserad bestämmelse om festan­ det efter fastan: Det fick pågå tills man i dag­ ningen och utan artificiell belysning kunde göra skillnad mellan en hvit tråd och en röd.
— Fast jag ej saknar material och ej heller " den röda tråden " måste jag här sätta punkt.
!
Cerebos Salt S IDUNS MODELLKATALOQ I:: är lika billigt som det är läckert och godt.
: Generalagent: Gustaf Clase, Göteborg &amp; Stockholm.
; Oumbärlig för alla sömmerskor och för alla hem.
::: Sex rikhaltiga sttsonghftften årligen.
Koloreradt omslag.
Prenumerationspris 1.80 för helt år — 30 ör e pr häfte.
;; - 89 -
rivifa Bandefs Alkoholiöfhem.
DET SKALL HELT V ISST intressera Iduns läsare att erfara, att Hvita Bandet i dessa dagar hunnit så långt s om till invignin gen af sitt hem för kvinnliga al­ koholister.
Föreningen har ju vid olika tillfällen lagt fram sina önskemål i Idun och vädjat till d ess läsarin­ nors hjälpsamhet.
Sedan tjugutusen kronor, en summa som ansågs till­ räcklig att starta med, in- kvinna längre behöfde dess vård.
Ett intressant anförande hölls af specialisten inom alkoholistvården, doktor Sebardt, som skildrade hur läkaren stått så godt som hjälplös, när förtviflade an­ förvanter begärt råd, hvart de skulle sända en kvinnlig alkoholist inom familjen.
uttalade sin glädje öf- ver att detta hem, det för- i sitt slag, nu stod fär- 1.
Gruppbild af alkoholist­ hemmets styrelse, förestånda­ rinna och läkare, tagen vid in­ vigningen af hemmet.
Stående från vänster till höger: fröken Anna DU Rietz, fröken Julia lohanson, sekreterare, fröken Helena Forsmarck (förestån- darinna), doktorinnan Ellen Turner, kassaförvaltare, och doktor A.
H. Willén, hemmets läkare.
Sittande: fru Tora Fries (t. v. v. ordförande) och doktorinnan Emma Wretlind (ordförande).
2.
Exteriör.
3.
Ett patientrum.
A. Blomberg foto.
samlats, skred alkoholisfhemmets styrelse till inköp af gården Håkanstorp, belägen 4 km.
från Baggetorp, stationen söder om Katrineholm.
Denna gård, som utvaldes bland ett hundratal salubjudna och betin­ gade ett pris af 25,000 kr., har ett område af 58 tid däraf 25 ti d åker och trädgård.
Stäl­ let är endast 5 år gammalt och solidt upp- fördt.
Omkring hufvudbyggnaden ligga trädgårdsland och åkrar, med skogen som bakgrund.
Belägenheten är enslig, men vacker, åt ena sidan slutta markerna mot sjön Kolsnaren.
Huset innehåller hall och rymlig matsal, föreståndarinnerum, två pa­ tientrum, köksafdelning och badrum å nedre botten samt å öfvervåningen ett rymligt samlingsrum med balkong och grupperade kring detta 5 patientrum.
Inalles kunna 12 à 14 patienter tas emot.
Inredningen är mycket enkel men hemtreflig.
Hemmet är ju a fsedt för sådana kvinnliga alkoholister, som icke ha råd att bekosta sig dyrbar privat vård, och afgiften är därför en­ dast 250 kr.
pr år, som erlägges halfårsvis i förskott.
När de olyckliga kvinnorna komma dit, ofta med ruinerad hälsa, utslitna nerver och förtviflan i hjärtat, väntar dem ett stilla regelbundet lif, långt borta från alla fres­ telser, enkel, hälsosam, hufvudsakligen ve­ getarisk kost och kroppsarbete af olika slag.
I främsta rummet få patienterna själfva ut­ rätta de inom hemmet förekommande syss­ lorna, vidare genom väfnad och söm kom­ plettera hemmets linneförråd och så när ti­ den kommer deltaga i jordbruksarbetet.
Förutom föreståndarinnan, fröken Helena Forsmarck, som redan tillträdt sin plats, kommer att tillsättas en ledarinna af det husliga arbetet och en kvinnlig landtbru- kare, så att patienternas ledning uteslutande kommer att anförtros åt bildade kvinnor.
Vistelsen å hemmet är beräknad till minst ett år.
Den siste januari ägde hemmets högtid­ liga invigning rum.
Alkoholisthemmets sty­ relse var fulltaligt representerad och före­ visade hemmet för de intresserade inbjudna, bland hvilka märktes sakkunniga från den manliga alkoholistvården.
Doktorinnan Emma Wretlind höll invig­ ningstalet och skildrade hemmets historia hittills.
Hon framhöll huru det stora behof- vet af ett hem sådant som detta förmått Hvita Bandet att gripa sig an med uppgif­ ten och uttalade föreningens glädje öfver att nu kunna öppna dörrarna för de lidande och olyckliga.
Med än större glädje skulle dock hemmet stängas den dag, då ingen svensk - 90 - digt och ansåg, att dess läge och det sätt, hvarpå det ordnats, borgade för att det skulle väl fylla sin uppgift.
Hvita Bandet är förut kändt för det slag af nykterhetsförkunnelse som utgår från nyk- terheisrestauranger och kaféer, när dessa äro mera inbjudande än ölkaféer och kro- gar.
Det är endast ett utslag af samma princip, när föreningen nu ger ett hjälpande handslag åt de af alkoholismen svårast li­ dande, dem på hvilka inga varningar hjälpa, och öppnar för dem en möjlighet till ett nytt lif.
E. W. Enkronasinsamlingen till Hvita Bandets alkoholisthem för mindre bemedlade kvinnor.
För de medel, kr.
2,187:75, s om influtit ef­ ter den vädjan, som genom redaktionens vänliga tillmötesgående, fått utgå till Iduns läsare samt för de många uttryck af intresse för hemmet, som på samma gång kommit oss lill del, bedja vi h ärmed att få frambära vårt varma tack!
Stockholm den 3 februari 1913.
TORA FRIES.
ANNA DU RIETZ.
i • Hur fäsiet blef taget, i • (Forts. o. s lut.
YCKET SÄLLAN KOM ETT BUD frän herr Gösta.
I korta, vänliga ordalag frågade han då efter Annas och hennes fars befinnande och sade om sig själf, att han hade mycket ar­ bete.
Han lofv ade att komma till Ku llaborg under julen.
Men han kom inte.
Han hade fått viktiga förhinder, skref han, och julen firades ensam af Anna och Torvald Då.
Jul­ natten var en förfärlig stormnatt.
Man tyckte sig höra i luften att många skepp gingo under i ovädret och nästan heta nat­ ten låg Anna vaken och hörde med förfä­ ran hafvet rasa utanför.
— Då våren kom, började Anna tala om att resa tillbaka till Halla.
Det var en så vacker syn att se bok- skogen löfvas, o ch hon tyckte om att van­ dra långa vägar i d e ljusa skogarna och plocka famnen full af anemoner och gull- vifvor.
Underligt nog afböjde herr Gösta hennes förslag om att snart lämna Kullaborgen.
" Hennes f ar kunde behöfva henne, " skref han.
" Hon skulle int e brådska med hemfär­ den. "
Hvad skulle detta betyda?
Började Gösta tröttna på henne?
Hon kände som ett knif- styng genom br östet.
— " Eller tröstade han sig måhända på annat håll? "
Nu riste knif- ven ännu hå rdare i hjärtat på henne.
— Hon ville tillba ka hem till Halla.
Hon v ille hem.
Men just då blef hennes far åter sjuk och denna gång så svårt och så länge, att hela våren och halfva sommaren gick med att sköta honom.
Andtligen var han återställd, och Anna kund e lämna honom utan bekym­ mer.
Och ändtligen kom den dagen, då hon fick rida hem, hem till Halla.
Då hon nalkades slottet, slog hennes hjärta högt af förväntan, men just då hon kom ut från skogen, där det brukade visa sig i hela sin glans, speglande sig i sjön, stannade hon plötsligt sin häst.
Hvad var detta?
— Sjön var försvunnen, och i dess ställe låg en fuktig mark, där grä­ set spirade här och där.
Blott omkring slot­ tet flöt en bred kanal, som sedan slingrade sig som en flod igenom den nyskapade da­ len.
Hon visste ej hvarför hon bröt ut i en häftig gråt.
Hon h ade inte gråtit, sedan hon var barn, och nu kunde hon inte sluta upp.
Var det sorg öfver att sjön var borta eller var det af rörelse öfve r Göstas stora kärlek?
~ Då hon red in på slottsgården hade hon ännu spår af tårar på kinderna.
Där stod Gösta på trappan för att taga emot henne.
— Men hvad han var förändrad.
Hon hade just aldrig sett honom annor­ lunda ä n sorgsen och tillbakadragen, men nu lyste det om honom af glädje.
Han sträckte båda armarne emot henne och lyfte henne frå n sadeln.
" Sjön? "
var det första ordet Anna sade.
" Hvad har du gjort af sjön? "
" Skapat om den till en äng, som du ön­ skade, " svarade han leende.
" Nu ska vi plantera träd och blommor öfverallf, och det ska bli som den härligaste lustgård. "
" Var det därför jag inte fick komma hem? "
frågade Anna.
" Måhända! "
svarade han blott.
I matsalen var ett festligt bord dukadf och Gösta tog plats vid hennes sida.
Han var så liflig och munter, at t Anna gång på gång såg undrande på honom, men inte med den minsta min eller åtbörd visade han, att han t Hans Hildebrand.
SITT HEM I STOCKHOLM AF- led i söndags afton förre riks­ antikvarien Hans Hildebrand i en ålder af nära 71 år.
Med h o­ nom har bäraren af ett af de mest kända namnen inom vår vetenskapliga värld bortgått — ett namn, som också var väl kändt långt utom v årt lands gränser.
Hans Hildebrand tillhörde en släkt, i hvil- ken många medlemmar ägnat sig åt veten­ skaplig forskning — hans far var före honom Sveriges riksantikvarie — och det är åt Sveriges forntid och historia han ägnat sitt Iifsverk.
Redan hans doktorsafhandling " Svenska folket under medeltiden " ansågs banbrytande, och han förstod äfven att göra det studium af landets gamla minnen han så högt älskade tillgängligt också utom de strängt vetenskapliga råmärkena, i det han utgaf de två mycket kända, mera populärt hållna, arbetena " Lifvet på Island under sa­ gotiden " och " Folkens tro om sina döda ".
I sina arkeologiska forskningar använde han moderna metoder, hvilka bidragit att göra den svenska fornforskningen känd och skattad i utlandet, främst framträder detta i afhandlingen " Bidrag till spännets historia ".
Utom i dessa och det stora kulturhistoriska arbetet " Sveriges medeltid ", har Hildebrand nedlagt resultaten af sina undersökningar i ett par hundratal uppsatser, de flesta i " Antikvarisk tidskrift för Sverige ", som han redigerade.
Äfven i " Idun " har han medar­ betat med åitskilliga intressanta historiska artiklar.
Yttre utmärkelser kommo den flitige ve­ tenskapsmannen rikligen till del, han blef medlem af en hel del lärda samfund i S ve­ rige och utlandet.
Sedan 1895 v ar han en af de aderton i S venska Akademien, i h vars Nobelkommitté för litteratur han också inne­ hade medlemskap, o ch där han efter C.
D. af Wirséns död en tid tjänstgjorde som sekre­ terare.
Som enskild person var den bort­ gångne högt värderad genom sina solida karaktärsegenskaper och sitt urbana vä­ sen.
- 91 - Berättelse af; HELENA NYBLOM.
i stod henne närmare än en artig värd står en välkommen och hedrad gäst.
Då han efter bordet gick ut för att se till höskörden, s åg Anna efter honom och tänkte: " Han älskar mig inte längre. "
För hvarje dag märkte Anna, att Gösta hade blifvit en helt annan m an.
Han var be­ ständigt vid godt lynne, munter och språk­ sam.
Hela hans sätt emot henne uttryckte en främmandes artiga och uppmärksamma väsen, men intet spår fanns kvar af hans forna stilla sorg.
Till och med när han ef­ ter bordet kysste hennes hand — något han aldrig förut tillåtit sig — gjo rde han det så lätt och likgiltigt som om saken inte alls rörde honom.
Hon saknade hans längtansfulla, sorgsna ögon, som hade talat om, hur djupt han äl­ skade henne och hur svårt det var för ho­ nom a tt lefva utan hennes kärlek.
— Nu va r det hon, som såg forskande efter honom i en hemlig önsk an att ändå få se ett litet spå r af hans förra obegränsade tillgifvenhet.
— När hon h örde hans steg, slog hennes hjärta oro­ ligt, och för hvarje dag blef det henne mera outhärdligt, att han aldrig stannade kvar ef­ ter måltiderna för att tala med henne.
Flera gånger hade hon varit nära att gripa honom i arm en när han gick, men med våldsam an­ strängning hejdade hon sig.
Inte skulle h o n vara den, som uppmanade honom till öm­ het.
En dag, då han strax efter middagen gick ut ur s alen med sina fasta, l ätta Steg, gl öm­ de hon sig dock därhän, att hon plötsligt ro ­ pade " Gösta! "
Det lät nästan som ett nöd­ rop och han vände sig om i dörren.
Men hon hade redan ångrat sig och sade blott: " Stäng ytterdörren väl, annars gnisslar den. "
Ett par veckor efter det Anna kommit hem, anlände Viveka Thott på besök.
Hon hade blifvit ganska fyllig och var mera tal­ för och glad än någonsin förr.
Nu voro de tre vid bordet, och Gösta underhöll den unga fröken mycket lifligt.
Ja, han talade mera med henne än med s in hustru.
Anna gaf noga akt på det och plågades af den tydliga uppmärksamhet han visade hennes unga väninna.
Så hände det en dag efter middagen, att Gösta sade till Viveka: " Har ni inte lust att gå med mig och se hur jag har tänkt anlägga vår nya park?
När vi nu småningom skola börja plantera träd och buskar, d är sjön förr har gått fram, gäller det att göra det så bra, så att man inte sedan behöfver ångra sig. "
Viveka kastade genast en schal om ax- larne, band på sig hufvan, och strax efter vandrade de tu ner för t rappan och ut öfv er vindbryggan.
Det var mer än Anna kunde bära.
Gösta hade inte ens frågat henne, om hon ville gå med.
Dold i en fönstersmyg såg hon dem gå af och an på de nyss anlagda gångarne, stå stilla och samspråka och åter gå vidare.
Hon hörde genom de öppna fönstren Vive- kas glada skratt, och nu s åg hon hur Gösta stod stilla under rosenbusken, plockade af ett par blommor och räckte dem till Viveka.
Nej!
Detta hvarken kunde eller ville hon tå la!
Om han än inte brydde sig om henne, skulle ändå aldrig en annan få lof att taga Göstas hjärta ifrån henne.
Hennes Gösta, hennes herre och man!
Hon fick lof att gå upp i sin sängkammare för a tt kämpa sig till ro.
res ögon, äro täflingame i full gång, och vi hop­ pas ait i ett eller två följande nummer kunna lämna ett bildmaterial därifrån, som i möjli­ gaste bästa mån skall ' afspegla de idrottsliga kraftmätningarne.
Om vädrets makter för- blifva nådiga, d. v. s. spänna isbältet fast och blankt öfver våra vat­ tendrag och lägga snö­ skaren stark i våra backsluttningar, så fin­ nes ingen anledning beivifla att de svenska idrottsutöfvarne också denna gång skola vinna vackra segrar.
VÅRA SPORT1NTRES- serade läsare åter­ finna här porträtten af de män som främst off­ rat möda och omsorg på Nordiska spelens organisation.
De ha nu, då spelen öppnas, bak­ om sig flere månaders intensivt arbete för att allt skall fungera som sig bör, men den när­ maste tiden skall taga deras krafter ännu mera i anspråk med hänsyn till täflingarnes mängd och främlingsströmmen af idrottsmän, som ställa stora kraf på spelens funktionärer.
&lt;©&gt; &lt;&amp;&gt; När dessa rader kom­ ma under våra läsa- Alex.
Lindman Redaktör.
Sekreterare i General kommittén.
V. G. Balck Friherre S.
Hermelin öfverste.
Ordförande i Generalkommittén.
öfverste.
Vice Ordförande I Generalkommittén.
Carl Hellberg Banktjänsteman.
Skattmästare General kommittén.
Frih.
Carl Silfversparre Gösta Drake Kapten.
Ordförande i Skridsko- seglingskommittén.
Kapten.
Ordförande i Bandy­ kommittén.
r- G. Lindencrona C. Silfverstolpe R. von Heidenstam Byrådirektör.
Ordförande i Skid- och Automobilkommittéerna.
Kapten.
Ordförande i Skridsko­ kommittén.
Löjtnant.
Ordförande I Isjakt- kommittén.
: Frih.
Claës Cederström I l Major.
Ordförande i kommittén I för täflingar till häst.
I Grefve Carl Bonde Stallmästare.
Ordförande Traftäflingskommittén.
C. Jegerhielm Kapten.
Ordförande I Militär- idrottskommittién.
- A.
A:son Murray i öfverste löjtnant.
Ordförande Skyttekommittén.
Kapten.
Ordförande i Fäkt- kommittén.
- 92 - E. Bergvall K. Amundson Redaktör.
Ordförande I Simkommittén.
Kapten.
Ordförande I Luft­ seglingskommittén.
RIKETS ANDRA STAD HAR I dessa dagar hafi besök af vårt kronprinspar, hvarvid en hel del festligheter ägt rum och de hjärt­ ligaste hyllningar mött de furstliga personerna.
Vid järnvägsstatio­ nen mötte stadens honoratiores med landshöfding, biskop och och borgmästare i spetsen.
Fru­ kost intogs på residenset, hvaref ter Göteborgs museum och hög- skola besöktes.
Dagen afslöts med en lysande fest på Börsen.
Följande dag, som var söndag, började de stora vintertäflingarna i Hindås, Göteborgs ståtliga idrotts­ plats, som anordnats i samman­ hang med kronprinsparets besök därstädes.
Gudstjänst hölls i Hind­ ås ' vackra kapell, hvarelter kron­ prinsen och hans gemål med stort intresse åsågo skidtäflingarne.
o » 1.
Göteborgs Riddarpojkar para­ dera vid järnvägsstationen.
2.
Kronprinsparet i Göteborgs mu­ seum.
Bakom de furstliga perso­ nerna synas landshöfdingen frih.
Lagerbring, med friherrinna; längst i. v. kammarherre Lager­ berg.
3.
Kronprinsparet vid ankomsten till Hindås.
4.
Utanför turisthotellet.
5.
På väg från ka­ pellet.
6.
Svensken Einar Olsons och norrmannen).
Christoffersens hopp i internationella backtäflin- gen, hvarvid den förre nådde den senare 116 poäng.
Rinman foto.
- 93 -
Här gick hon fram och tillbaka under det ati hon vred händerna och bet sig i läpp arna, mumlande osammanhängande, förtviflade ord.
Gråta kunde hon inte, m en hennes kin­ der flammade och hennes ögon brunno, och då hon åter kom ned till de andra, var hela hennes utseende så förstördt, att Viveka ängsligt frågade: " Âr du sjuk, Anna? "
Gösta sände henne en hastig pröfvande blick och sade därefter: " Det händer, att Anna inte kan tåla det rhenska vinet vi drucko till mid dagen.
Det g ör henne het och olustig.
Men det går snart öfver. "
Samma kväll, d å Viveka höll på att lägga sig, knackade det på hennes dörr.
Det var Anna.
Hon satte sig på sängkanten och började med att beundra spetsarna på Vivekas linne.
" Dem får du lära mig att knyppla, " sade Anna.
" Jag har aldrig sett det mönstret förr. "
Medan hon satt med nedslagna ögon och såg på spetsarna, sade hon plötsligt: " Hur länge hade du tänkt stanna här? "
" Det vet jag verkligen inte, " svarade Vi­ veka helt förvånad.
" Jag har ju n yss kom­ mit och du vill väl inte bli af med mig? "
" Tror du inte, att dina föräldrar sakna dig? "
frågade Anna, fastän hon själf mycket väl hörde, hur dumt det lät.
Viveka brast ut i ett skallande skratt.
" Säg hellre tydligt och klart, att du vill vara ensam med Gösta, " sade hon därpå.
" Och vet du, jag förstår dig så bra, " tillade hon och lade sin ena hand på Annas.
" Ni ha ju varit så länge åtskilda, och nu vill du ha honom för dig själf?
Ar det inte så? "
Anna dolde ansiktet i kuddarna bredvid Viveka.
Då hon åter lyfte det, hade hon gråtit.
" Var inte ond på mig, Viveka, " sade hon sakta.
" Men jag längtar så att träffa ho­ nom ensam. "
" Jag reser!
Jag reser! "
svarade Viveka, som inte kunde låta bli att skratta.
" Var lugn.
Jag reser i morgon. "
Nästa dag reste Viveka Thott.
Det var en underlig augustidag.
Det hade småregnat, men ibland kom so­ len fram med långa praktfulla strålar och molnen antogo sagolika former.
Än tornade de upp sig som slott och borgar med trap­ por och pelare, än foro de som jättefåglar öfver himlen.
Det var en växling och en kamp däruppe som tycktes förebåda något nytt och underbart.
Gösta var borta hela dagen och Anna gick från det ena fönstret till det andra för att se om han inte sn art skulle vända hem.
Men kvällen kom och ännu dröjde han.
Då solen gått ned, kommo dimmorna krypande.
Ingenstans kunde man se deras hemlighetsfulla lek s å bra som från fönstren på Halla.
Från alla höjder, som kransade dalen där det låg, gledo deras långa hvita slöjor fram, seglande ljudlösa omkring slot­ tet, stigande, dalande, slingrande sig i h var- andra, beständigt tätare, till dess det såg ut, som om Halla ä nnu låg i mid ten af en sjö med lätta rörliga vågor.
Det var, som om dimmorna skulle skilja slottet från hela den öfriga världen.
Allt blef så hemlighetsfullt stilla, inte ens från skogen nådde minsta ljud öfver dimhafvet.
Anna hade dröjt i fönstret, alltjämt spejande efter Gösta, men då nu till och med de närmaste föremålen försvunno i d e hvita di mmornas mantel, gick hon upp till sig.
Hon gick dock inte till sängs, utan blef sitta nde i mörkret och tänkte, och det var infe glada tankar som gästade henne.
Hon tänkte på hur stolt och öfver- modig hon varit, hur hon hade missbrukat och uttröttat den mannens godhet, som THEA FRENSSEN.
En tyska på stålsko.
LAND DE TÄFLANDE TIL L VÄR LDS- mästerskapet i konståkning på skridsko vid Nordiska spelen här- städes märkes äfven en ung ber­ linska, fröken Thea Frenssen, dot­ ter till Geheimesekretär Frenssen i utrikesdepartementet i _ Berli n och brorsdotter till författaren Gustav Frenssen,) örn Uhls rykt­ bare diktare.
Den unga damen, som befinner sig här i säll­ skap med sin mor, har på begäran af en af Iduns medarbetare lämnat följande upplysningar om sin person.
Hon var femton år gammal, då hon första gån­ gen uppträdde offentligt som konståkerska, och det bifall hon då inhöstade, blef henne en mäktig sporre till vida re förkofran i d en ädla sporten.
Först under vintern 1912 deltog hon i interna­ tionella täflingarna, hvarvid hon eröfrade nio första pris och två andra pris.
Särskild glädje erfor hon öfver sina framgångar i Budapest, Wien, Hannover m. fl.
städer, hvaresl hon med sina förträffliga prestationer kastade glans öfver Berlins skridskoklubb.
De båda andra prisen till — föllo fröken F. i täflingen om det tyska mäster­ skapet och i de kvinnliga seniorernas konståk­ ning i Berlin, där kandidaten till vär ldsmästerska­ pet, fröken Strafilla från Wien, besegrade henne.
" Hittills, " s äger- fröken Frenssen, " har jag vun­ nit mina segrar liksom på lek, utan egentliga an­ strängningar.
Nu först, när jag skall deltaga i täflingen om det tyska mästerskapet och världs­ mästerskapet, har jag börjat träna med flit octi energi och jag kan utan öfverdrift säga att jag kommit ganska långt.
Tillika känner jag mig stolt öfver att jag går till striden utan att dess­ förinnan ha behöft offra penningsummor på några tränare, om jag också ej kan hoppas att kunna öfvervinna världsmästerskapsåkerskan, fröken Meray von H orwath från Wien.
I alla hän­ delser gläder det mig mycket att få besöka Stockholm och det sportintresserade Sverige och iag hoppas här få inhämta åtskilligt, som skall komma min sportliga konstfärdighei till godo. "
ägnat henne en så innerlig kärlek.
Hur hade han egentligen kunnat stå ut med henne så länge?
Hvarför försköt han henne inte, dö­ dade henne?
Men nu hade hon fått sitt straff som var värre än allt.
Nu var hans kärlek död, och hon var af ingen betydelse för honom längre.
Hon fick vara kvar på Halla, njuta af dess skönhet, underhållas af hans rikedom.
Det var ju det hon velat.
Hon hade ju sjä lf sa gt, att det var med slottet o ch inte med Gösta, hon gifte sig.
Och hvad det nu alltsamman föreföll henne torrt och eländigt.
— Hvad var väl all _ 94 - världens glans och skatter emot ett mänsk­ ligt hjärta?
Det bästa hade varit hennes och hon hade trampat därpå.
Nu satt hon där och grät i tomh eten.
Hon hade glidit ner på golfvet och dolde nu ansiktet i händerna.
Hon skulle ha velat sjunka i jorden af blygsel och sorg.
Och hela hennes hjärta svällde af en enda tanke: Gösta!
kan du förlåta mig?
Kan du ännu älska mig?
Hon sjönk ännu mera ihop, men så lyfte hon hufvudet; hon hörde hofslag — de kommo närmare.
Nu red Gösta öfver vind­ bryggan till Halla.
Ännu låg Anna lyssnande med armarna stödda emot stolen, där hon suttit Nu för­ stod hon, att Gösta gått in i matsalen för ait äta kväll.
Nu var den slut, ty hon hörde röster i trappan, som ledde till Göstas ar­ betsrum och sofrum.
Ändtligen var allt tyst.
Hon dröjde ännu litet.
Därefter slog hon en kappa omkring sig och gick sakta ut ur dörren och ned för trappan.
Alla ljus i slottet voro släckta, men hon kände vägen väl och trefvade sig fram.
Hunden, som låg utanför Göstas dörr, lyfte på hufvudet och började sakta morra, men den kände igen hennes hand, då hon strök den öfver hufvudet och tystnade genast.
Försiktigt öppnade hon dörren till G östas rum och stängde den ljudlöst.
Månen hade kommit fram bland dimmorna, och i det svaga ljuset kunde hon se, att Gösta satt i en karmsfol vid fönstret och såg ut i na tten.
Hon smög sig fram öfver golfvet, men då han hastigt vände sig, stannade hon tvärt.
" Är det du, Anna? "
frågade han och reste sig.
" Hvad står på?
Hvarför kommer du hit? "
" För att trösta dig, " svarade hon sakta.
" Du sitter här och sörjer henne som har rest. "
" Hvem menar du? "
sade Gösta.
" Hvem har rest? "
" Du vet väl att Viveka Thott reste i morse, " sade Anna tvekande.
" Det hade jag glömt, " svarade Gösta.
" Trodde du, att jag saknade henne? "
" Ja, jag trodde det, " sade Anna.
- " Du trodde kanske också att jag älskade henne? "
frågade han.
" Skulle det vara så besynnerligt? "
sade Anna.
" I mitt hjärta finns det bara plats för en, " svarade Gösta, och Anna kände med ens igen hans sorgsna röst från fordom.
" En har jag älskat, en älskar jag och kommer all­ tid att älska.
Du vet hvem det är, Anna! "
Han hade åter satt sig i karmstolen och Anna föll på knä vid hans fötter.
" Kan du förlåta mig? "
hviskade hon.
" Nej, nej!
Inte så! "
sade han oroligt o ch ville lyf ta upp henne.
" Jag har intet a tt för­ låta!
Du sade mig ju på förhand att du gifte dig med Halla slott och inte med mig.
Jag antog dina villkor.
Jag visste hvad som väntade mig.
Och ändå, " utbröt han häf­ tigt, " j ag visste det inte.
Att gå vid din si da, att se dig och höra dig alla dar och dock vara dig så fjärran som den mest obekanta af dina gäster.
Det har varit helvetes kval.
Jag har lidit so m en af de fördömda. "
Anna satte sig i hans knä och slog ar­ marna om hans hals.
Han rörde sig inte, utan satt som förstenad.
" Får jag si tta här? "
hviskade hon och lade sin kind emot hans.
" Hvarför vill du det? "
frågade han tonlöst.
" Därför att jag äl skar dig, " sade Anna och kysste honom.
" Är det allvar detta? "
frågade han.
Ännu rörde han sig infe.
" Hör du det inte på min röst?
Känner du
det inte på min kys s?
Tror du jag kan tala annat än sanning?
Å, Gö sta!
Jag älskar dig! "
hviskade hon.
Då bredde han ut armarna och tryckte henne till sitt hjärta så hårdt att hon ropade: " Döda mig inte i din omfamning!
Döda mig in fe! "
" Nej, du.
Nu först skola vi börja lefva, " sade han och höll h ennes hufvud mellan sina stora händer.
" Min Anna! "
Dimmorna hade blifvit tätare, och nu in­ höljde de hela Halla slott i en hemlighetsfull slöja.
Det fäckfes mera och mera af deras hvita omhölje, och plötsligt försvann det som en syn i natten.
Midsommardagen året därpå var det stor oro på Halla.
Folk lö pte upp och ner för trapporna, man bar värmepannor och bad­ kar, lakan och handdukar i stora bun­ kar.
Och dock härskade det oaktadt all denna brådska en tystnad som om man var rädd för att störa någon som var sjuk.
Slutligen inträdde det en fullständig still­ het, och sakta gick flaggan upp på Halta slott, just som klockan slog tolf på mid­ dagen.
En liten flicka hade blifvit född, och Gösta låg på knä och grät bredvid Annas säng.
Den lilla fick i d opet namnet Beatrix.
Det betyder den välsignade.
En strimma af hafvet.
AN KASTAR BENEN I KORS, tänder den nyrullade papyros- sen och säger, sedan han ut- sändt ett par eleganta rökrin­ gar: " Det får ju bli därvid, E va!
— Jag har inte råd att taga afsked och gå miste om pensio­ nen.
Alltså måste vi hålla ut.
Men begär inte, att jag skall vara med kamraterna — jag, den förbigångne.
De lefva — jag är död.
En officer, som icke avancerar, har fått lifsnerven afskuren. "
" Det är ju din egen olycksaliga ärlighet, käraste, annars ... " Han v inkar häftigt afbrytande med en smal, nervös hand.
" Jag har afslöjat en humbug, Eva.
Det­ samma skulle jag gö ra än i da g.
Men hvarför rifver du i såret?
Låt oss helt enkelt hålla oss till fakta.
Min militära bana har fått ett aldrig öppnadt spärr.
På hafvet kommer jag icke hädanefter. "
Han drar djupt efter an­ dan.
De sista orden höggo i bröstet.
" Jag vill se ödet in i hvitögat. "
Hon nickar helt stilla.
Det blida, kamé- skurna ansiktet med de af många sorger förgråtna ögonen vändes mot mannen.
" Jag är glad, att du är så modig, Ivar — också för Edwards skull. "
Han rycker till.
" Du gör skäl för ditt kv innonamn, " utbris­ ter ha n bittert.
" Också de s. k. bästa kvin­ norna ha en djäfvulsk förmåga att träffa sårbara punkter.
Att tala med en slagen man, hvilkens hela nervsystem är en böld, om sonen — den unge och starke.
Han, som har rätt att vara hänsynslös, därför att man ännu ej begär, att han skall ha lärt af de kloka föregångsmänniskorna. "
Han slänger cigar­ retten, r eser sig och går fram och åter med händerna i fickorna.
Hans rörelser ha den rytm, som kännetecknar sjömannen.
" Ed­ ward!
Han hör till d e utvalda.
Han har ditt kronometertemperament.
Och hans karak­ tär ä r inställd på det disciplinära begreppet: GrySXCgVvB förmän — unde rordnade, eller ännu distink­ tare: befäl — m anskap.
Han klår inte upp någon, som har ränder på ärmen.
En så­ dan öfverilning ligger inte för vår son — d i n son, löjtnanten. "
" Då blir han kanske lyckligare än du, " svarar Eva mjukt.
Hon har tagit fram ett broderi, och de små hvita händerna forma stygnen med det harmoniska lugn, som blommar af själftuktan.
" Lyckligare! "
Han stannar framför henne.
" Nej, du!
Jag har varit gudarik och så svindlande lycklig, att han aldrig når den soliga vidd af glädje jag tyckt mig kunna famna — ute på hafvet — i främ mande län­ der — bland trotsigt käcka kamrater.
Jag har tömt mitt g las, slungat det och hört det krossas i spillror mot däcket, men hvarenda liten glittran de gl asskärfva var klarare än ett kvinnoöga, när hafsskummet yrde upp på den med löften om nya friska fröjder. "
Han slår plötsligt händerna knutna i bor­ det.
" Å — hafv et! "
Hon låter broderiet sjunka.
De aristokra­ tiskt fina dragen, som alltjämt beundras för sin älsk liga renhet, bli bekym rade.
Hon t yc­ ker det är så synd om honom, men tränger icke djupare in i hans oroliga, skälfvande, nu grundstötta själ än hon gjorde, när de gifte sig för tjugutvå år sedan.
Sakta som en tröstande moderssmekning glida orden öfver hennes läppar: " Du ser ändå en strimma af ditt kära haf här från våra fönster — oc h så på somma­ ren ute i skärgården ... " Han upprepar förtvifladt: " E n strimma af hafvet!
Friheten skymtande mellan burgall­ ret.
Du är så god, min k ära Eva.
Så för- bannadt, utsökt go d, att till och med ett vild­ djur s om jag blir spa k.
Jag har kört i s ken.
Vi ha stjä lpt o ch brutit a rmar och ben af oss.
Men du klagar inte, du.
Det är fan så vac­ kert och storstiladt.
Du lå tsar inte om kryc­ korna.
Hör dem inte klappra. "
Evas ansikte, hvitt oc h svalt, sänkes ånyo öfver broderiet.
" Jag förstår inte riktigt lik­ nelsen.
Du har begått en faute genom att afslöja ett felsteg hos din förman — en hum­ bug, som du kallar det — ha n har tagit re­ vansch, därför att han ju helt naturligt infe ville finna sig i en tillrättavisning — af — ja, ursäkta mig, Ivar — en und erordnad.
Nu m å­ ste du bära följderna för din hänsynslöshet — eller om du föredrar att kalla det så — din ärlighet.
Om avancemang blir d et inte tal vidare, det vet vi.
Tag det emellertid nu så vackert och stort du kan, min vän.
Och undvik inte dina gamla vänner.
Det är mitt råd. "
Han har gått fram till fönstret; mot den kalla rutan pressar han sin heta panna.
Som en liten insekts surr hör han hennes röst med de riktiga orden, men blicken glider dödstrött ut mot den strimma haf hon utpe­ kat för honom som hans blifvande hvilo- punkt.
Stålblå som en blottad svärdsklinga skär den af landet och blänker skarpt mot horisonten, hvilken strax sätter gräns för dess välde.
Han hade nyss kallat sig ett vilddjur; h an känner sig så än, men jagadt och — upphun­ net, flämtande efter språnget.
Människorna hade så skickligt inringat honom, att han måste blygas öfver sin andliga underlägsen­ het.
Han hade litat på sina ramar, men de hade snaror.
Alltjämt är blicken s telt riktad mot hafvets glimmande flik.
Och han ger icke sin hustru något svar, stirrar endast, som den hvilkens längtan är obotlig och — tröstlöst fåfäng.
Eva betraktar honom förstulet.
Hvad hon håller af denna kraftiga, stolta gestalf, detta vackra, mörkhyade ansikte.
Hennes flick- - 95 - drömmars hjälte!
Hon har dussintals olika fotografier af honom, och hon har det stora porträttet, måladt i olja.
Det är tusen kära minnen, som vakna, när hon ser hans bild.
Men det är underligt — hon tyck er sig nästan återfinna honom bättre på alla kopiorna än som lefvande original.
Och hon 1er mot hans guldinramade porträtt, där han står i paraduniform, 1er och nickar gladt, medan han står tyst därborta vid fönstret utan att ha känt hennes flyktigt boriglidande blick värma sitt inre, ty den nådde icke in till hans väsens mörker — Ijusbringande.
ELISABETH KUYL ENSTIERNA-WENSTER.
Från scenen och estraden.
E SOM I DESSA DAGAR VILJ A PÅ - börda stockholmarne att de sakna musikintresse, hade endast behöft infinna sig i Musikaliska akademi­ ens hörsal någon af B r y s s e l - kvartettens fem Beethovenaft- nar för att få sin åsikt på det kraftigaste veder­ lagd.
Lokalen var fylld till sista plats af en an- dakifullt lyssnande publik, som nu mera än nå­ gonsin tycktes ha fått sina sinnen öppade för skönheten och storheten i Beethovens tonvärld.
Brysselkvartetten har denna gång haft modet att genomspela Beethovens samtliga stråkkvartetter — en kräfvande konstnärlig bragd, som fullföljts med osvikligt mästerskap.
Hvilket rikt innehåll fyller ej dessa kammar­ musikverk!
Den Beethovenska idévärlden träder här åhöraren till mö tes i hela dess vidd, visserli­ gen i en mera instrumentalt begränsad form än i symfonierna, men likafullt ä gande samma allmän­ mänskliga djup och innerlighet o ch samma bekän­ nelsedrift.
Dessa stråkkvartetter äro dagboks- kapitel ur mästarens lif, dä ri han finner utlösning för sin själs alla stämningar, där han framstår än som titanen och bespottaren, än som den jublande, världshänförda människan och andaktsfyllde lofsångaren.
Brysselkvarfettens spel var som sagdt af en ut­ omordentlig finhet och klangskiftning och åhörar­ nes hänförelse för exekuiörerna i mån därefter.
I öfrigt äro att anteckna två solistkonserier, den ena af pianisten Anna Ulmgren, den andra af den norska sångerska H a n n a K n a g e n - h j e 1 m.
Fröken Ulmgren, som debuterade på konsertesfraden för några år sedan, visade sig som en begåfvad pianist, den där visserligen ännu har utvecklingsstadier att genomgå, men redan nu kunde förete präktiga resultat af sina i utlandet bedrifna studier.
Hennes tonbildning ä ger en på­ fallande skönhet, uppfattningen är konstnärlig och den tekniska skickligheten betydande.
Fröken Knagenhjelm besitter tydligen musikalisk kultur, men stämman, en medelstor mezzosopran, ä r ännu ej färdig för offentligt framträdande.
Åtminstone var utförandet af de Beethovenska och Schu- mannska romanserna ej ägnadt att tillfredsställa fordringarne på mjukhet och innerlighet — två känsloegenskaper, utan hvilka sånger af denna art ej ku nna tolkas s om de fordra.
På kgl.
teatern har ett gästspel af fru M a- thilda Jungstedt gifvit publiken tillfälle att återse sin favorit, främst i Carmen, och vidare som Amneris i Aida och Azucena i Trubaduren, Den värderade artisten var fortfarande ypperlig; röstens klangstyrka och egendomliga mörka fäg­ ring ha bibehållit sig öfverraskande bra och det dramatiska utförandet står alltjämt högt.
* Medan Dramatiska teatern förbereder flera märkliga nyheter gifves en repris af Ludvig Ful­ das ganska medelmåttiga komedi " Lifvets maske­ rad ", hvari hr Gustaf Fredrikson som be­ kant har en af sina paradroller.
Skådespelarve- feranen utför den äfven nu med verve och senti­ ment, hvarför reprisen ej är utan intresse, allra helst som samspelet i öfrigt är mycket bra.
På Lilla teatern gafs några aftnar ett svenskt original " Moralens förkämpar " af Oscar Wenner- sten.
Det njöt en bråd död och var verkligen svagt.
Men sämre saker ha lefvat längre.
De senasie årtiondenas standard-operett här i Stockholm " Geishan ", har åter uppstått på Os­ carsteatern med den nya favoriten, frk M ä r t h a B r o g r e n som O ' Mimosa San.
När " den gula faran " har en så intagande gestalt och sjunger så vackert, må vi gärna utsätta oss för dess vådor.
Eller hur, 1 skönhets- och nöjeshungriga stock­ holmare?
ARIEL.
KPiPPOR « KOSTy / nEift BÄST Pi SMITT • OmORSSfULLRSTC ARBEITE. '
ERHftLLnS I DC FLEÖTft KnrrnrrnRE R i R IKCT- OFVANSTÅENDE FABRIKAT finnas i rikhaltigaste sortiment till billigaste priser hos A.-B.
Nordiska Kompaniet, Stureplan.
Hafregryn Hafremjöl Patent.
skarpsås; mjölk; kaffe eller te.
Mid­ dag: Boeuf à la mode med ärter och och potatis; äppelkompott med grädde.
LÖRDAG.
Frukost: Smörgåsbord; uppvärmd stek (rester från fredag) med makaroner och ansjovis; mjölk; kaffe eller te.
Middag: Blodpud­ ding med smält smör och lingon; saft­ soppa med skorpor.
Har ni en gång försökt, vet ni att intet kan ersätta GYLLEN H AM MARS patente- rade Hafregryn och Hafre­ mjöl, dä det gäller att skaffa barnen det bästa möjliga.
KÔKSALMANACK Redigerad af ELISABETH ÖS TMAN-SUNDSTRAND.
RECEPT: T o m a t b i f f (f.
6 pe r s.)
.
5 s to r a tomater, 2 tsk.
salt, Vi tsk.
hvitpep- par, 1 ägg, 1 kkp.
stötta skorpor, 1 hg.
smör, 1 stor portug.
lök.
B e r e d n i n g: Tomaterna s köljas, torkas och skäras i skifvor.
Tomat- skifvorna kryddas och doppas i det uppvispade ägget samt vändas i de stötta skorporna.
Löken skalas och skäres i tunna skifvor.
Hälften af smöret brynes i en stekpanna, tomat- skifvorna läggas i, stekas vackert bruna på båda sidor och uppläggas på varmt serveringsfat.
Löken bry­ nes i resten af smöret och därmed garneras biffarna.
De serveras med stekt potatis till smörgåsbordet.
Inneh.
af Elisabeth östmans Husmo­ G r a t i n e r a d s j ö t u n g a (f. 6 pers.).
3 sjötungor på omkr. 5 hg.
derskurs i Stockholm.
st., 1 msk.
salt (15 gr.).
FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR T i l l k o k n i n g: l 1 / ^ m sk. sm ör (30 gr.), fiskbuljong.
VECKAN 9 — 15 FEBR.
1913.
S å s: IV2 ms k. smör (30 g r.
), 4 SÖNDAG.
Frukost: Smörgåsbord; msk.
mjöl (40 gr.), 5 del.
fiskspad, 2 tomatbiff; ägg; mjölk; kaffe eller te äggulor, salt, hvitpeppar, 1 msk.
hvitt med wienerbröd.
Middag: Gratine- vin.
rad sjötunga med_ po tatis; stekt anka T i l l g a r n e r i n g: 1 b u r k c h a m ­ med brynt potatis och salader; va­ pinjoner (y * lit.
), 2 msk.
smör (40 gr.), niljkräm med gelatin.
2 msk.
rifven ost, 1 msk.
finstötta MÅNDAG.
Frukost: Smörgåsbord; skorpor.
hafregrynsgröt med mjölk; äggröra B e r e d n i n g: Sjötungorna urtagas, med räkor och sparris; kaffe eller sköljas väl och torkas; fenorna klip­ te.
Middag: Pastej pä stekt kött pas bort.
En djup skåra skäres med och ris; blåbärssoppa med skorpor.
en spetsig knif längs efter ryggbenet TISDAG.
Frukost: Smörgåsbord; på båda sidor och filéerna skäras för­ fattiga riddare med sylt; mjölk; siktigt från benet så att de ej gå kaffe eller te.
Middag: Fläskkot­ sönder.
De läggas med skinnsidan letter med pressad potatis; petits- mot en skärbräda och köttet skäres choux-pudding.
från skinnet.
Gälarna klippas bort ONSDAG.
Frukost: Smörgåsbord; och hufvudet, benet och det hvita ' jägarbiff med potatis; mjölk: kaffe skinnet sköljas väl och härpå kokas eller te.
Middag: Af redd buljong buljong.
Filéerna ingnidas med saltet med stekta palsternackor; kokt torsk och få ligga på hvarandra 1 tim., med senapssås och potatis.
hvarefter de ånyo torkas med en TORSDAG.
Frukost: Smörgåsbord; fiskhandduk och kokas 5 — 8 min.
i färserade ägg; mjölk; kaffe eller te.
fiskbuljongen.
De läggas upp med Middag: Får i kål; pösmunkar à hålslef och få rinna af på duk.
Fisk­ la Skogshöjd.
buljongen mät es, kokas ihop cm den FREDAG.
Frukost: Smörgåsbord; utgör mer än 5 del.
och användes hafremj öls välling; strömming, med till såsen.
Schweizer Siden tu 11 fri It HI I bostaden Begär prof på våra nyheter i svart, hvitt och kulört: Taffetas, Changeants, Façonnés, Crêpe de Chine, Duchesse, Ecossais, Eolienne, Mousseline, 120 cm.
bredt, från 95 öre metern.
Sammet och Plysch till kläd- ningar och blusar o. s. v. såväl som blusar och rober med äkta Schweizer-broderier i batis t, ylle, lärft och siden.
Vi sälja endast garanteradt solida sidentyger direkt till privatpersoner portofritt och redan förtulladt till bostaden.
Schweizer &amp; Co., Lnzern S 4 (Schweiz) Sidentygs-Export.
— K ungl.
Hofl.
T i l l s å s e n fr ä s a s s m ö r o c h m j ö l 2 min., buljongen spädes på och såsen får koka 5 min., de uppvispade ägg­ gulorna tillsättas jämte vinet och så­ sen får sjuda under vispning samt.
af- smakas.
Filéerna läggas på ett smörbestruket eldfast fat eller helst på ett af silf- ver, såsen hälles, .öfver och anrätt­ ningen garneras i ränder eller rutor med champinjonerna, skurna i fina tärningar och frästa i smöret.
öf­ ver det hela strös osten, väl blandad med de stötta skorporna, och sist påhälles smöret, h vari champinjonerna frästs.
Fatet ställes i en långpanna med groft salt, pannan sättes in i varm ugn.och fisken gratineras 10 — 15 min.
Garneras med persilja och serveras med små, kokta potatisar.
V a n i l j k r ä m m e d ge l a t i n (f.
6 pers.).
6 blad gelatin, 3 msk.
vat­ ten, 1 ägg, 2 äggulor, 110 gr. socker, IV2 del.
mjölk, 1 stång vanilj, 4 del.
tjock grädde, (1 msk .vaniljsoc­ ker.)
B e r e d n i n g: Gelatinet spolas med kallt vatten, klippes i bitar, upplö­ ses 1 3 msk.
kokande vatten och blan­ das med ägget, äggulorna, sockret, mjölken och vaniljen i en blanksku- rad kastrull.
Blandningen vispas kraf­ tigt öfver elden, tills krämen är tjock och pösig, då kastrullen aflyftes, och vispningen fortsättes, tills krämen är kall.
Den till hårdt skum slagna gräd­ den tillsättes, och krämen hälles i vattensköljd och sockerbeströdd form och får stå på is 2 — 3 tim. för att stelna.
När krämen skall serveras, lossas den kring kanten med en spet­ sig knif, uppstjälpes på flat glasskål med tårtpapper och garneras med frukt eller biskvier.
Hälften af krämen kan färgas grön med pistaciemandel, fylles i formen och får stelna något på is, hvarefter resten af den ljusgula krämen till­ sättes.
Krämen får stelna på is, upp­ stjälpes och serveras med hallon- eller jordgubbsås.
Vaniljen kan uteslutas och krämen i stället smaksättas med krossade has­ selnötter, kakao, likör, punsch, kaffe, citron eller frukt.
Pastej på stekt kött och ris (f. 12 pers.).
S m ö r d e g: IV 2 d e l.
t j o c k g r ä d d e, omkr. 180 gr. mjöl, V2 v ikt smör mot degen (omkr. 165 gr.).
T i l l f o r m e n: V2 m s k.
s m ö r (1 0 gr.), 1 ark » smörpapper », 2 lit.
ärter Ris: IV2 del.
risgryn (150„ gr.), 1 — IV4 lit.
mjölk, 3 ägg, 2 tsk.
salt (10 gr.).
K ö t t: 4 h g.
b e n f r i t t, s t e k t k ö t t, 1 medelstor saltgurka eller 12 syltlökar.
2 tsk.
salt (10 gr.), V2 tsk.
hvit­ peppar, ' 3 del.
steksås eller 2 del.
buljong.
B e r e d n i n g: Grädden v ispas ti ll hårdt skum och däri inarbetas mycket mjöl, att det blir en lagom fast deg.
Degen väges och half vikt smör mot degen inkaflas som till vanlig smördeg.
När degen hvilat, utkaflas den till en kaka af omkr. 1 cm.
tjocklek och därmed beklädes en krusig eller slät bleckform (smord med smöret), som rymmer omkr. ' 2 lit., och ett lock till formen utskä- res.
Smördegen täckes med tunt s. k. smörpapper och formen fylles med ärter, insättes i varm ugn och gräd­ das till hälften.
Ärterna hällas ur papperet borttages.
R i s g r y n e n sköljas, skållas i hett vatten, påsättas i den kokande mjölken och få koka, tills dé äro mjuka, då de upphällas och få kallna, under det de ofta röras om.
De blan­ das därefter med äggulorna och sal­ tet; sist nedskäras de till hårdt skum slagna ägghvitorna.
Köttet skäres i tunna,] ämna skif­ vor eller i fina tärningar.
Gurkan eller löken hackas fint.
Köttet och riset läggas hvarftals i formen, på h var je hvarf kött strös litet af d^n hackade gurkan eller löken samt kryd­ dor, och litet sås eller buljong på­ hälles.
Smördegslocket lägges öfver, tilltryckes kring kanterna och pud­ dingen gräddas i varm ugn omkring 3 / 4 tim., eller tills degen är fullkom­ ligt mör, hvilket pröfvas med en visp­ kvist.
Puddingen stjälpes upp på rundt fat, garneras rundt: omkriiig med rutor af smördeg och serveras med brun sky sås, om så önskas.
Trimmings, FriIlings,Valencienne~ spetsar och Engelska Trådspel- sar till u nderkläder m. m. Linne­ spetsar lämpliga till Gardiner.
Inkomna i stort urval i Begär prof ver.
Alla profver sändas franko.
A. B.NORDISKA KOMPANIET, S T U R E P L A N, S TOC KHOL M.
HUSMÖDRAR!
ANVÄND GAS SOM BRÄNSLE TY GAS ÄR BILLI6ARE ÄN VED.
GASSPISLAR VISAS OCH DEMONSTRERAS Å GASVERKETS UTSTÄLLNING, Sthlmstel.
6032.
KUNGSGAT.
54 (F. D.
14).
Rikstel.
2893.
LKSTRömS åkta Göteborgs Knäckebröd.
vlASTJm D:r O.
Hjort af Or näs.
Hygienkontroll«« i KILBRO Kin-TiKN-rnBRiK ' Tel.: 11 &amp; 926.
Albert och Marie Obs.I rekommenderas.
VARUMARKET 1KIIEHEIDBEBRO BH (K«ngl » H of leverantör).
unmTnnurrf " Världsberömda.
SINGER C:0 SYMASKINS A KTIEBOLAG Filialer på alla större platser.
Jägarbiff (f.
6 pe r s.)
.
5 h g.
r Barnvågar uthyras.
benfritt innanlår, 1 del.
stötta skor­ por, 2 — 2V2 del.
tjock grädde V2 m.sk.
samtliga Sjukvårdsartiklar.
salt (8 gr.), V2 tsk.
hvitpeppar.
T i l l st e k n i n g: 3 m s k.
s m ö r (6 0 Kirurg.
Instrumentfahr.
A.-B.
gr.), 1 burk champinjoner (* / 4 lit.
), 2 50 1 D rottninggat.
50 I. msk.
mjöl _ (20 gr.), 1 del.
köttsky Riks 12 27.
Aflm.
2 86 (helst af vildt), 3 del.
tjock grädde, Handbroderade Näsdukar salt, hvitpeppar.
linnekammard.uk fr. 60, 65 och 75 B e r e d n i n g: Köttet förberedes, öre pr styck till högre pris.
Kalke­ skäres i bitar och males 4 ggr.
genom köttkvarn.
De stötta skorporna blan­ ringar sändas på begäran.
SVENSKA das med grädden och få stå att svälla HÅRNÄTSIMPORTEN, Stockholm Va.
1 tim.
Färsen arbetas väl med skorp- blandningen, afsmakas med kryddor­ na och formas till 15 runda^ biffar, hvilka brynas hastigt i smöret och läggas i en kastrull.
Champinjonerna skäras i skifvor och fräsas i smöret i stekpannan, mjölet tillsättes och blandas väl med smöret och svampen köttskyn och grädden spädas på och såsen får ett godt uppkok, samt afsma­ kas med kryddorna.
Såsen hälles öf­ ver biffarna, som därefter få sakta fir bâsU kraftnâring » 61 steka, med tätt slutet lock, 10 — 15 svaga, klena barn i alla åldrar min.- De uppläggas på varmt fat, så-, sen vispas upp och hälles öfver bif- ' Pérordaa af lAkar«, farna.
Serveras med potatispuré eller Kap * » i apotek, ipwori- stekt potatis.
Ô drogaffårar Vanliga kalfkotletter kunna stekas med samma slags sås.
Svenska Sardiner i finaste Olivolja och Tomatsås för Smörgåsbordet.
BLOMSTERVÄNNER.
Använd Rosendahla Blomstergödning till Edra växter och Ni skall fä dub­ bel glädje af dem.
Sälj es i burkar à V 2 kg.
till 75 öre i h var je välsorterad blomsterhandel eller direkt - f- 30 öre till frakt från Rosendahla Fabriker, Karlshamn.
Rikst.
30.
Kem.
analys och bruksanvisning medfölja.
Millins meddelar: " Bäcks ins Jèmerikanska Jäst # piliver är ett idealiskt jäsmedel fl ' all slags bakning.
Jag har aldrig förd använt något så utmärkt " Sälj es öfver allt.
Tillverkas af OSCAR BÄCKSIN, GÖTEBORG
2 msk.
mjöl (20 gr.), 2 msk.
stötta skorpor.
T i l l s te k n i n g: 8 0 g r.
s m ö r.
S å s: IV2 msk.
smör (30 gr.), 1 / 2 msk.
hackad persilja, 1 tsk.
citron­ saft.
B e r e d n i n g: St r ö m m i n g e n r e n s a s, ryggbenet borttages, den mörka hin­ nan skrapas noga bort och ström­ mingen skölj es mycket väl samt in- klappas i en fiskhandduk.
Den gni- des in med saltet, doppas i det upp­ vispade ägget och vändes i en bland­ ning af mjölet och de stötta skor­ porna.
Smöret brynes, strömmingen lägges i, stekes 5 min.
på hvarje sida och upplägges på varmt serve­ ringsfat.
Till såsen brynes smöret samt persiljan lätt, afsmakas med citronsaften och såsen hälles öfver strömmingen.
Serveras med nykokt potatis som frukosträtt.
F ä r s e r a d e ä g g (f.
6 pe r s.)
3 ägg.
K ö t t f ä r s: 1 hg.
b e n f r i t t o x k ö t t, V 2 hg.
benfritt kalfkött, 30 gr. späck, 1 äggula, 1 msk.
stötta skorpor, 1 tsk.
salt, hvitpeppar, 1 tsk.
fint hac­ kad syltlök, 4 msk.
grädde.
T i l l p a n e r i n g: 1 g ä g, 1 k k p.
stötta skorpor.
T i l l ko k n i n g: V2 kg.
flottyr.
B e r e d n i n g: Ä g g e n k o k a l s ' 5 mi n.
, af kylas i kallt vatten och skalas.
Köttet torkas med en duk, urvriden ï hett vatten, skäres tillika med späcket i bitar och drifves 5 ggr.
genom kött­ kvarn.
Det stötes därefter med trä- stöt, till färsen blir jämn - och smi­ dig.
Äggulorna vispas väl med gräd­ den och inarbetas matskedsvis i fär­ sen, tillika med skorporna, kryddorna och syltlöken.
Färsen afsmakas noga.
De skalade äggen beklädas med köttfärsen, rullas i stötta skorpor, därefter i det uppvispade, ägget och så åter i stötta skorpor.
Färsen till­ plattas i båda ändar och får ligga 1 tim. för att hårdna.
Flottyren upp­ hettas och äggen kokas däri, tills de äro vackert bruna.
Uppläggas på gråpapper så att flottyren får afrinna.
De skä ras midt itu tvärs öfver och en persiljekvist stickes ned som grepe.
De g arneras med salad och serveras med grönsalad i skarpsås eller med majonnäs som frukosträtt.
EN ÖFVEKRASKANDE VERKNING på grund utaf kaffeåterhållsamhet, har man för någon tid sedan iaktta­ git hos olika ögonlidande.
— En pa­ tient (kvinna) hade förlorat sin syn­ förmåga.
så att hon inte kunde läsa B l o d p u d d i n g (f.
6 pe r s.)
.
t y g lit.
blod, 4 del.
mjölk eller svagdricka, mera.
Man skickade henne till sjuk­ 2 — 3 msk.
sirap, omkr. 210 gr. sam- huset, och förbjöd henne att dricka malet rågmjöl, 3 msk.
finhackad njur- kaffe, hvilket blef följden, att hennes talg, smör eller flottyr, lty 2 msk.
salt synförmåga under loppet af 8 dagar (23 gr.), ty 2 tsk.
hvitpeppar, ty 2 tsk.
var alldeles normal.
På de senare åren ingefära, ty 2 tsk.
finstött mejram, 1 fin­ har man iakttagit olika sådana fall hackad rödlök, 1 msk.
smör till löken.
utaf ögonsjukdomar, förorsakade ge­ T i l l f o r m e n: ty 2 m s k.
s m ö r &lt; 1 0 nom kaffemissbruk, och fullständigt botade på grund utaf fullständig kaffe­ gr.), 2 msk.
stötta skorpor.
B e r e d n i n g: B lo d e t s i l a s, v i s p a s återhållsamhet.
Därföre hänvisa lä­ karna allt mer och mer till den oskad­ väl och blandas med mjölken eller drickat och sirapen.
Mjölet ivispas, liga ersättningen » Kathreiner » hvilket smakar som kaffe, men är utomordent­ njurtalgen, kryddorna och den i smö­ ret frästa löken tillsättas och smeten ligt hälsosamt och därtill endast kostar tredjedelen.
Man kan därföre pröfvas, om den är lagom kryddad och lagom tjock genom att grädda blott önska att » Kathreiner » snart icke bör saknas i något svenskt hem.
litet däraf i en stekpanna.
En puddingform med lock smörj es med smör och beströs • med stötta skorpor.
Formen fylles till två tredje­ SKALDEN OCH HANS delar med smeten och puddingen ko­ kas i vattenbad ofvanpå spisen omkr. SKYDDSL.ING.
2ty 2 — 3 tim. Med en vispkvist pröf­ vas, om puddingen är genomkokt.
Ser­ Berättelse ur verkligheten af Wil­ veras med smält smör och lingonsylt helm Gernandt.
EN AFDELNING- I IDUNS KOKBOK., som i våra dagar, då lunchen blifvit ett fastställdt varmmatsmål, säkert blir välkommen, är den som handlar om » frukost- och mellanrätter ».
Bland an­ nat märkes här en del lika goda som lättlagade äggrätter, samt olika slag af kroketter, en form för användning på öfverlefvor, som det svenska hus­ hållet allt för litet begagnar sig af.
De inom svenska hemlifvet lika van­ liga som sorgliga företeelserna » grilje- raxlt kött » och » uppvärmd oxstek » skulle t. ex. kunna alldeles försvinna, om kroketterna finge fast fot i våra kök.
Något som alltid med kunskapssö­ S t e k t s t r ö m m i n g (f. 6 p e r s.)
.
kande nyfikenhet studeras i en ny 30 strömmingar, 1 msk.
salt,.
1 ägg, kokbok är såserna.
Här finnes många goda sådana, både välkända och af nyare slag; bland .de senare kan. » mal­ tes ersås » — en slags hollandaise — rekommenderas.
Något som verkar särdeles angenämt 3 &lt;£- i Iduns Kokbok är det välvårdade - ' •.•«v«.
a o » • # " • » • c n.
* «y- o r&gt; och tydliga språket samt detta, att r % y h r " i förekommande facktermer användas på rätt sätt.
Man slipper dessa missklä­ SinEJv.
fijUU-r.f dande och vilseledande förväxlingar i ri- v+s, mellan » bakas », » gräddas » och » ste­ 3 * - 5 i.
&gt; » • å * ' i - j-y ».
rv k. c » cK kas », som bruka förekomma t. o. m. i rätt högt stående kokböcker.
I slu- fOir; / «9 _ SL U. » U * ß £ U N H^£.G£ 7?
CyS Ml rgfQ o » * * * • [^ e nxitsf: * r-v o ^.
.
S TOO.
H 0 1 — Ta L.-Jif tet af boken finnes en särskild af- delning för konservering med välkända och bepröfvade beskrifningar samt till sist några goda råd med afseende på dukning, servering och servettbrytning (med utmärkta illustrationer).
Bokens illustrering i öfrigt består dels af na­ turtrogna afbildningar af alla slags ät­ bara djur och växter samt styckadt kött och dels reproduktioner af äldre och nyare konstverk med måltidsmo- tiv.
Utstyrseln — med Tizians dotter i färgtryck på pärmen. — är förstklas­ sig och priset förvånande billigt.
En lika vacker som nyttig presentbok 1 Hnvänd intet annat afförings- medel än Vasens (f. d. Nordstjer-.
nans) Laxérmarmelad, så undvikes till följd af dess behagliga smak allt bråk vid intagandet.
På alla apotek Sydsvenska Kredit Aktiebolaget, Högt uppe i en liten vindskammare i ett af de högsta och äldsta husen i » gamla staden » bodde en ung skald.
Han stod vid fönstret och blickade ut öfver den djupt under honom lig­ gande staden med sina mörka grän­ der, som borrade sig in bland hus­ massorna öfver hvilkas tak han såg Mälarens vatten glittra klart som glas.
Solen har dalat och en mattblå slöja breder sig öfver land och Vatten.
Lyktorna tändas och mörkret sänker sig mer och mer.
Kajer, gator, och broar prickas ut af gaslyktor, liknande långa, lysande pärlband.
Här och h var strålar en annons i flammande eldskrift.
Sakta trängde till hans öron ett ljud, liknande surret af en bisvärm.
Det var sorlet och bruset från det oroliga, jäktande lifvet i den ßtora staden.
När han stod där och stirrade ut öfver allt detta betogs han af en hemsk ensamhetskänsla, ty han var Den g ulaktiga färgen å ^S^dfôa) ensam i världen och visste ej om han ägde några släktingar.
Han erfor en känsla som höll han på att kväfvas.
Andedräkten blef ha­ stig och flämtande.
Han måste u t, ut bland människor och höra skratt, prat och glam.
Och då hans blickar föllo på den stora lysande glaskupolen, tillhörande ett nöjesetablissement, kunde han ej längre motstå begäret att höra musik, se ljus stråla rundtorn sig och be­ undra vackra, eleganta kvinnor.
Med febril brådska krängde han på sig ytterrocken, slängde hatten på hufvudet och skyndade ut.
Han ru­ sade utför de branta trapporna och nedkommen på gatan drog han ett djupt andedrag samt ilade med skynd­ samma steg mot.
norr.
Han var förvånad öfver att hån kunde känna _ sig så ensam bland så många människor och i en så stor stad.
Han hade offrat sina sista styfrar för att få sitta i den stora, varma salongen och höra god musik och smutta på en » arrakstulpan » (liten toddy).
^ Men i gengäld hade han erfarit en känsla af ljuf ro och stilla glädje.
Först sedan musiken slutat och större delen af publiken gått sin Väg, steg han upp och lämnade lokalen samt begaf sig långsamt mot hem­ met.
Han klättrade uppför de mörka branta trapporna, trefvade sig fram till sin dörr och stod just i begrepp att sätta nyckeln i låset, då han (hörde något, liknande en snyftning, borta på vinden.
» Är det någon där? » frågade han.
Intet svar.
Han framställde åter frågan, men denna gång i högre och mera be­ fallande ton.
» Det är bara jag, » hördes en svag röst från ett hörn.
Han närmade sig stället hvarifrån rösten kom, men hade ej gått många steg förrän han snafvade öfver nå­ gonting mjukt, som tycktes vilja draga sin undan.
» Iivem är det? » sporde han ånyo.
» Det är bara Olga, » l jöd en barnröst.
» Hvem är Olga då? » » Det är bara jag. » » Ja, det förstår jag nog, men jag förstår inte hvad du har här ute på vinden att göra i mörkret.
Och så här sent sedan. » En läkare, som själf lidit af asthma skrifver följande om Apotekare Neumeiers, Frankfurt a / M., Asihmapulver och Asthmacigarillos: " Jag kan icke nog tacka för Eder vänlighet att till­ sända mig Edert asthmapulver, hvilket just kom mig tillhanda, då jag själf svårt besvärades af asthma.
Verkan däraf var utmärkt.
Dsr Kirschner, leg. läkare, Polzin, Pommern. "
Erhålles endast å apoteken.
Pris per burk pulver eller kartong cigarillos Kr.
1:50.
Apoteket Kronan, Göteborg.
Det är nu öfver 40 är sedan den första vid fabriken tillverkade symaskinen lämnade Husqvarna och under hela denna tid har fabriken ej lämnat någon möda ospard eller skytt några kostnader, då det gällt att fullkomna fabrikatet samt alltid följt med sin tid och tillämpat alla de uppfin­ ningar och verkliga förbättringar, som under årens lopp framkommit inom symaskinsindustrien.
Resultatet har också blifvit att 1ï) usq \ &gt;arna utfärdar Resekreditiv, betalbara på de flesta europeiska o. utomeuropeiska bankplatser, ombesörjer telegrafremissor till in- o. utlandet.
HDtariatafdelning.
THULE-CACAO Hafregryn — Hafremjöl år en följd af den näringsrika gluten- hinnans bevarande.
Analys (ägghviteämnen): l:o) V&amp;rgärda 2:o) F abrikat, där gluten- hinnan är bortslipad, 13.8 o / o c:a 1 0 % OBS.!
Gröten härigenom mera n ärande och aptitlig, ej klisterartad och slemmig.
Köp originalpaketer.
Drottninggat.
4, Stockholm, Fondafdelnini.
» Symaskiner numera räknas bland de främsta, som frambringas.
De till­ verkas i flera typer och utföranden, så att de kunna erhållas efter hvars och ens behof samt säljas såväl kontant som på förmånliga afbetalningsvillkor.
Kassafack.
S Yi Köttextrakt \ HAFREGRYN F ÖP vintersäsongen T näringsrika, dryga, välkända 010 AS ^CTUM^CARNlSliE F pn bY fe ' Arf1_TR RACT OF MEÄfCO ^CnJM GARNIS EXTRACT OF MEAT co Df UE^NS0 AL DEPOT.
gör den därmed tillredda födan kraftigare och bättre, utan att därvid förtaga ma­ tens egen naturliga smak.
Det är ett enastående me­ del, som ingen förståndig husmor borde underlåta att använda.
Bruksanvisning medföljer hvarje burk.
från lite sista oil moder­ naste hafregrpskvam med en afverkningsförmåga af 60,000 kg.
hafre pr dygn.
— Nybyggd åren 1911 — 1912.
— Ensamförsäijare för Sverige: Ivan Wåhlstedt &amp; Cs o, Stockholm f (iöteborr.
— — ml Innehåller ett 90-tal vackra modeller jämte text.
Stilfullt, koloreradt omslag!
Till salu hos bokhandlare, tidningsaffärer, samt erhålles mot 30 öre i frimärken portofritt från Iduns Expedition, Stockholm.
På grand af direkta Inköp och direkt befraktning från pro­ duktionsorterna äro vi numera i tillfälle att offerera våra om­ tyckta, i Terummet serverade Teer till 25 % lägre pris än fornt.
N.
K:S N.
K :S EXTRA SUPERFINE forpackadt i originalpalcet om 225 flpam netto, pr paket förpackadt i originajpaket om 225 gram netto pr paket Kr.
bo Kr.
1.50 Till landsorten mol postförskott.
A-B.
NORDISKA KOMPANIET KUNGL .HOFLEVERANTÖR-STOCKHOIW ANALYS.
PROTON SANATOGEN (ren ägghvita framställd ur mjölk) och liknande kraftnärings- preparat 100 % ägghvita.
90 — 95 % ägghvita.
Pris pr 1 li kg.
Pris pr 1 U kg.
Kr.
1:25.
Kr.
9:40.
På grund af sin utomordentliga renhet tillgodogöres PROTON fullständigt af kroppen och är därför ett utmärkt näringsmedel för svaga och sjuka personer.
Erhaltes å alla apotek.
IDUNS KOKBOK av ELISABETH ÖSTMAN är den bästa kokbok för det svenska hemmet.
INNEHÅLL: FRUKOST- OCH MELLANRÄTTER.
Äggrätfer.
Ome­ letter.
Rätter av smördeg och mördeg.
Krusfader.
Kroketter.
Suffléer.
Timbaler.
Färser.
Små kötträt­ ter.
Rätter av sill och strömming.
Kalla anr ättningar.
Grönrätter.
SOPPOR: Kokning av buljong.
Soppor med buljong.
Köttsoppor.
Puréer.
Fisksoppor.
Vegetariska sop­ por.
Frukt- och vinsoppor.
Gryn- och mjölksoppor.
Garnityr och birätter till sop por.
FISK: Uppköp och behandling av fisk.
Fisktabell.
Kok­ ning.
Kokning i ugn.
Stekning i flottyr.
Stekning i smör.
Fiskrätter.
Saltvattensfisk.
Fiskpuddingar.
SÅSER: Kokning a v såser.
Smör och såser till fisk.
S å­ ser till kött.
Kalla s åser.
Söta såser.
KÖTTRÄTTER: Uppköp och behandling av kött.
Oxkött.
Kalvkött.
Fårkött.
Svinköif.
Villebråd.
lakttabell.
Uppköp och behandling av fågel.
Tam fågel.
Vild fågel.
Färser och puddingar.
Rätter av stekt och kokt kött.
GARNITYR OCH BIRÄTTER TILL FISK OCH KOTT: Uppköp och behandling av födoämnen ur växtriket.
Potatis.
Grönsaker.
Sallader.
Svamp.
MJÖL- OCH GRYNRÄTTER: Anvisningar vid beredning av mjöl- och grynrätter.
Mjöl- och grynrätter.
Gröt.
EFTERRÄTTER: Frukträtter.
Krämer.
Puddingar.
Söta suffléer och maränger.
Geléer.
Glacer.
B ÅKNING.
KOKNING AV SOCKER: Bakning.
Maltbröd och kaffebröd.
Kakor och tårtor.
Bakelser.
Kex och och småbröd.
Kokning av socker.
KONSERVERING: Sylfning.
Gelé.
Safter och drycker Sallader.
Inläggning utan socker.
Inläggningar på hermetiskt slutna kärl.
Torkning av frukt och grön­ saker.
Saltning av grönsaker.
Saltning av kött o. s. v. OM DUKNING, SERVERING OCH SERVETTBRYTNING.
IDUNS KOKBOK kostar komplett inbunden i ett vackert klotband endast kr.
5: 50.
Den finns att tillgå i alla boklådor och hos A.-B.
Ljus i S tockholm.
» Jag far inte komma in.
Pappa har kört ut mig. » » Stackars barn.
Yänta litet, jag kom­ mer strax tillbaka med ljus. » Han försvann och återkom _ efter en stund med en tänd lampa i handen.
» Kom in till mig, barn lilla, ty här sitter du och förkyler dig, » ytt­ rade han med mild röst.
Den lilla, en omkring 10 års flicka, reste sig tveksamt upp och följde honom in med dröjande steg, allt under det hon betraktade honom med skygga och skrämda blickar ur sina stora, mörka ögon.
Den unge mannen satte lampan på skrifbordet och bad flickan sätta sig.
» Nå, barn lilla, tala nu om för mig, hvarför din pappa körde ut dig.
liar du varit olydig emot honom, kanske? » » Nej då!
Men när han ä ' full så vet han inte hvad han gör å då vill han bara slåss å är så elak, så,.
Då kör han ut både mamma å^ mej, » svarade hon under bitter gråt.
» Stackars människor, » mumlade den unge mannen sorgset.
» Men hvart har din mamma gått? » frågade han.
» Hon ligger på sjukhuset.
Hon har varit där i fyra dar. » » Hvilket elände!
' Men jag ska min själ gå in och läsa lagen för gun­ stig herrn, » utropade skalden i vred­ gad ton.
» Nej, snälla herrn, gör inte det, för då slår han bestämdt ihjäl herrn.
Han är så rysligt stor och stark. » » Ah, det är ingen fara.
Jag reder mig nog. » Och den unge mannen reste sig i akt och mening att omsätta sitt beslut i handling.
Men då flickan såg att han verkli­ gen menade allvar blef hon förskräckt, rusade fram och slog sina armar kring hans lif samt klängde sig fast vid honom under det hon såg på honom med sina stora, bedjande ögon, och jämrande kvidde: » Nej, nej, gå inte, så är herrn snäll.
Jag vet väl hurudan pappa är.
Vänta tills han blir nykter, för då är han lugnare. » Den unge männen lydde henne, satte sig åter och drog flickan intill sig samt smekte henne öfver hjässan, under det han yttrade: » Stackars liten!
Du får väl ligga här inne i natt, ty ute på vinden är det för kallt och så finns det så mycket råttor där. » Då barnet hörde detta ryckte hon till och en rysning genomfor hennes späda lekamen och hön tryckte sig intill den vänlige mannen liksom sökte hon hans skydd.
Under tiden irrade hennes blickar rundt kring rummet för att utse en lämplig s of plats.
» Får jag ligga på mattan, under bor­ det? » frågade hon.
» Åh ne j.
Vi s ka nog ordna en bättre plats åt dig.
Vi ska bädda på soff­ locket. » Därmed drog han locket af soffan och lade det på ett par stolar, tog en filt och ett par kuddar ur sin foädd och räckte flickan, hvilken själf ord­ nade sin bädd.
» Om du känner att du fryser, så får du ta min öfverrock att breda på dig, » sade han vänligt.
Därpå vände han ' sig hastigt om och frågade: » Är du hungrig barn? » Den lilla svarade ej.
Han ref sig brydsamt bakom örat, men så gick han fram till byrån, öppnade en låda och tog fram ett äpple hvilket han räckte henne med orden: » Var så god.
Det är det sista jag har, men det stillar alltid hungern något. » Hon tackade och grep begärligt äpp­ let, hvilket hastigt försvann.
Sedan släckte han lampan så att de kunde kläda af sig ogenerade af hvarann.
Efter en stund frågade han: » Sofver du? » » Nej, » ljöd svaret.
» Jo, ' jag glömde fråga dig hvad din pappa är för något. » » Han är egentligen snickare, men han arbetar så sällan å gör han det nå ' n gång, • så är det bara för att få pengar till ^ brännvin.
Det är mamma som försörjer oss. » » Hvad gör hon då? » » Hon säljer grönt och blommor på torget.
Klockan fyra, fem om mor- narne går hon ut i skogen och plockar löf och blommor, men på vintern blir det bara tall- och enris.
Jag säljer också blommor.
Har inte herrn sett mig på Norrbro?
Jag brukar stå i hörnet vid Looströms bokhandel. » » Åh tusan, är det du, det, ditt lilla pyre, » svarar han i en ton af öfverraskning, ty » hela Stockholm » hade ju sett den lilla bleka flickan, hvars stora mörka ögon alltid tittade så bedjande på en.
Såväl vinter som sommar, i ur och skur, stod hon där i hörnet.
» Stackars liten, » mumlade han.
» Herrn!
Herrn får inte bli ängslig om herrn får höra något buller i mor­ gon bitti, det är bara jag som stiger upp.^ S i, nu när mamma är sjuk må­ ste jag ut i skogen och skaffa blom­ mor, blåsippor och hvad det kan bli.
Jag får lof att ha ' buketterna bundna och i ordning på morgonen.
Klockan ett ska jag gå till sjukhuset och hälsa på mamma och till dess måste jag ha sålt så pass att jag kan köpa henne något godt, » pladdrade hon.
» Det är snällt, lilla Olga, att du tänker på din mamma.
Men hur ord­ nar du med maten åt dig och din pappa? » frågade skalden.
» Vi bruka inte äta förrän då jag kommer hem.
Och för resten äter han ute för det mesta, nu när mamma är sjuk.
Förresten är han inte min riktiga pappa, det säger han alltid då han är full.
Mamma gråter alltid då han talar om det. » » Jaså, är det på det sättet, » ljöd det borta från skaldens bädd.
Därpå blef det tyst en stund, fea började den lilla ånyo i hviskande ton: » Sofver herrn? » » Nej, hvad vill du? » » Jo, men blif inte ond pä mig, men jag skulle så gärna vilja veta hvad m herrn heter? » » Aksell.
Ernst Aksell, » svarade han.
Därefter blef det tyst, men skalden låg och hörde huru den lilla flickan oupphörligen upprepade hans namn, sakta och tyst, för att riktigt in­ pränta det i sitt minne.
När den grå morgongryningen bör­ jade sprida ett svagt ljus i rummet vaknade den unge mannen vid att höra det prassla och pusta borta vid Vilken mor vill ej se sina flickans bädd.
Och då han under småttingar stråla av glädje, sina halfslutna ögonlock, kisade mot andra väggen såg han Olga taga på hälsa och välbefinnande?
sig kängorna.
Men barnakroppen är en öm­ » Skall du redan stiga upp? » fragade tålig organism.
Vad de vuxna han.
kunna äta och må bra av, passa » Ja, jag måste gå nu. » » Stackars barn!
Och inte en matbit ej alltid för barnen.
De skola finns i huset.
.
Hör du, se efter framför allt ha lättsmält och i min portmonnä, som ligger i högra byxfickan, om några slantar glömt närande föda och ingenting sig kvar.
Och finns det några så tag överträffar i den v ägen AXA dem till en kopp kaffe. » havregrynsgröt och Flickan tog portmonnäen och hit­ tade några småslantar.
havrevälling.
» Det finns sjutton öre här, » upp­ Väl beredda, äro även dessa lyste hon.
rätter så välsmakande, att bar­ » Jo, ' jag tackar jag!
Slit dom med halsan, men gå ej och spela biljard nen förtära ' dem med mycket för dem, » skämtade han.
god aptit.
Detta veta även tu­ » Men herrn själf då? » sentals mödrar, som redan in­ » Bry dig inte om mig, kära barn, jag klarar mig nog. » fört AX A h a v r e g r y n i Hon gick fram och räckte honom ni­ den dagliga husmanskosten.
gande sin hand till afsked.
Köp originalpaketer, » Näst mamma är herrn den snällaste människa jag känner.
Jag ska aldrig endast då k a n man glömma herrn. » .vara säker på a tt få Och därmed gick hon.
AXA havregryn.
Av ett Frampå förmiddagen passerade vår unge skald Norrbro och såg då lilla paket à 55 öre erhållas cirka Olga stående på sin vanliga plats, 30 portioner gröt.
Således inbyltad i en stor grå schal och med knappast 2 öre pr portion.
en korg blåsippor framför sig.
» Jaså, liten, har du redan börjat med kommersen, » yttrade han muntert.
Ett soligt leende spelade i den lil­ las, annars så sorgsna ögon, då hon svarade: » Jag har redan sålt för åtti ' öre. » » Storartadt i sanning!
Men jag hop­ pas det blir mera ju längre det lider frampå da ' n.
— Jo, jag skulle bara nämna att-dörrnyckeln till mitt rum ligger under mattan, om du vill gå in och gömma dig för din far, ifall han skulle bli full och bråkig i kväll igen.
Men du får på inga villkor upplysa honom eller någon annan om hvar nyckeln ligger.
Hör du det.
.
.
Och var försiktig med elden då du tänder lampan, och rör inte mina REDAKTIONENS BREFLÅDA: papper på skrifbordet.
På nedre bok­ T u r e.
G a n s k a n ä t t, m e n icke sp hyllan finns det en del böcker med gubibair i, som du kan titta på .. Och af ursprunglighet.
A j a s.
Omöjliga.
för öfrigt adjö!
Yi träffas kanske E n s e x t o n å r i g u n g r efuserad senare. » Småhvisslande vandrade han framåt poet tuggar redan » minnenas jästa Norrbro, vek af nedåt Fredsgatan och bröd ».
Vi hoppas att ni därtill sväljér dök in i en af gränderna till Drott­ förtreten.
T.
S.
Vi våga oss ej på ert ninggatan.
Han var på väg till en tidningsredaktion för att hämta honor- EXPEDITIONENS BREFLÅDA: rar för ett poem.
Han kunde ej göra klart för sig » 16 år, Familjemedlem », Grästorp.
hvarför han denna dag kände sig så 4 kr.
pr gång.
Likvid i postanvisning.
ovanligt upprymd.
Det tycktes ho­ nom nästan som om vårluften var blåare och att solen sken klarare TlDflHPLMSjUfylNTflSIMPBLE^ än vanligt.
Aldrig hade han under de två månader han vistats i Stock­ holm känt sig så lätt om hjärtat som denna dag.
Bekanta hade han fått, men någon vän, någon riktigt intim vän hade han ännu ej hunnit förvärfva sig.
Men antagligen berodde det på honom själf, på hans tysta, inåtvända väsen, som ibland gränsade till tungsint­ Rikhaliiga variationer.
Begär prisk.
het.
Visserligen kunde han en och Tidaholms Bruk, Tidaholm.
annan gång deltaga i kamraternas Kungl.
Hofleveraniör.
libationer, men han satt då vanligen Försäljhingsmagasin: Mästersamuelsg.
38, tyst och lät sällskapet stoja.
STOCKHOLM.- (Forts.) Glada bara - friska barn!
AXA BREFLÅDA OBS.!
Snabbtändande v ekar!
L Jà.
VIODOL-TVÀLEN fir genom sin ypp?
1 " liga sammansättning af de finaste iß ' gredienser en verklig skonhetstvål.
„ Det är sä svårt c att få ett godt thé.
Här kommer det nul 55 Geisha Thé Clara Stearinljusfabrik, Lars Montén, Stockholm.
1.50 p r J / 4 kil o, 3 pr Va kil o, 6 pr 1 lt kilo Profpåse om 50 gr. portofritt lör 50 örf i frimärken.
Geisha Tea Company, 2 R osenbad SticUitl) Påminner om aromen p * karavanthéet fr. fordo #
A NNONSBR skola vara inlämnade till Expeditionen senast fredag för att kanna införas i följande veckas nummer.
» Hosta, heshet, torr hals o. s. v. och för öfrigt alla katarrartade symptom äro mindre farliga än besvärliga.
Trots detta bör man icke försumma att bekämpa det för att förebygga allvarligare sjukdomar.
Det bästa medlet är naturligtvis en tillfredsställande härdning.
Emellertid blir den icke alltid använd på ett rätt sätt.
De uppdykande katarrerna bekämpar man därvid jämte vanlig behandling — också med därför särskildt lämpade medel till lindring.
Bland dessa utmärker sig Coryfin-Bonbons genom sin snabba varaktiga och oskad­ liga inverkan.
Man låter ungefär hvarannan timme ett bonbon långsamt smälta i munne n.
Genom den smärt- och retningsstillande inverkan upphöra de så obehagliga retningarna och kittlingarne i halsen, äfvenså den därmed förbundna hackhostan.
Den till katarr irriterade slemhinnan erfar en välgörande känsla af kyla.
Möjligen förefintlig smärta försvinner.
Rösten blir åter klar och fri.
Man erhåller ett originalpakef till Kr.
1.50 å närmaste apotek eller droghandel och torde därvid noga iakt­ taga det lagligen skyddade namnet.
Engros: Kronans Droghandel, Göteborg.
LEDIGA PLATSER SKÖTERSKEPLATSEN vid Arboga Epidemisjukhus är ledig.
Lön.
450 kr.
Ansökan jämte betyg insändas till ordföranden i Hälsovårdsnämnden före den 20 februari 1913.
ELEVPLATS finnes den 1 febr.
å Kronpr.
Margare­ tas vårdanstalt för tuberculosa barn.
Vidare genom Dir. C. Virgin, Kungsg.
51, Sthlm.
PLATS SOM FÖRESTÅNDARINNA vid Sundsvalls stads nyinrättade barnupp­ tagnings- och förlossningsanstalt kun­ göres härigenom till ansökan ledig, att tillträdas nästa 1 april.
Ansök­ ningshandlingar, åtföljda af frejde- betyg, skola vara insända till Fattig­ vårdsstyrelsen i Sundsvall före kl. 12 på dagen den 12 nästa febr.
Löneför­ måner: kontant årslön 500 kr.
jämte fri kost och bostad.
Sundsvall den 20 jan.
1913.
FATTIGVARDSSTYRELSEN.
HUSHÅLLERSKEPLATSEN vid Upp­ sala hospital blir ledig att tillträda i medio af nästa april.
Lön 750 kr.
jämte allt fritt samt tillägg efter 2, 5 och 10 år med resp. 10, 20 och 40 proc.
Ansökningar före den 1 mars till sysslomannen.
!
GODT HEM å egendom, närheten af Södertelje, får duglig hushållsfrö­ ken, fullt kunnig i matlagning, plats.
Tjänare finnes.
Vid.
Nya Inack.- Byrån, Jakobsbergsg.
34, 1 tr. ö. g., Sthlm.
ENSAMJUNGFRU, bildad, och kunnig jr i finare matlagning och ett hems skötsel (våning om 5 rum), erhåller: början af mars eller senare förmån­ lig plats hos bättre ungherre.
Svar med.
foto.
.och betyg, som återsän­ des till » Ensamjungfru », Landskrona P- r.
EN FRISK och snäll 6-åring önskas en bättre flicka, praktisk, på­ litlig och barnkär samt med god skol­ bildning, helst med hem i Göteborg.
Svar med rek., löneanspråk och foto., sDm återsändes, till » Familjemedlem », adr.
Nordiska Annonsbyrån, Göteborg, f. v. b.
EN ENKEL och anspråkslös flicka sam är villig att åtaga sig hufvud- sakligen vården af ett spädt barn, erhåller plats i liten familj i stad.
Svar till » Västergötland 1913 », Iduns exp., å tföljdt af betyg, foto.
och löne­ anspråk^ EÄTTRE BxlRNK ÄR FLICKA, s om med ordning och intresse vill vara husmo­ dern t ill hjälp med barnen och städn.
får god plats nu eller senare.
Svar med b etyg och foto.
till » Familj emed- lem », Åstorp p. r.
ANSPRÅKSLÖS FLICKA, omkr. 27 år, verkligt kunnig i god matlagning och öfriga hemmets sysslor — ord- ningsfull och sparsam får plats hos gcd familj i Göteborg den 15 mars, eventuellt förr.
Jungfru finnes.
Svar med löneanspråk till » Eget rum », Idans exp FOR B ar na värdarinneplats&amp;n vid Gellivare barnhem är till ansökan ledig.
Lön 500 kr.
pr år samt rum och vivre.
Komp .-fordringar äro: Utbild­ ning i sjukvård och barnavård, att kunna un dervisa flickorna i slöjd, läx­ läsning m. m. som förekommer på ett större barnhem, något musikalisk, gladlynt och barnkär, allvarlig ioch o r­ dentlig.
Ansökan åtföljd af betygs- afskrifter, ålder och läkareintyg in­ sändes för e den 15 febr.
1913 till Före­ ståndarinnan Barnhemmet, Gellivare.
En duglig och pålitlig bagerilörcstånilerska erhåller plats vid VänCTsborgs hospi­ tal och asyl den 23 mars.
Lön 425 kr.
ooh allt fritt med 1: sta klassens kost.
Bestyrkta betygsafskrifter in- Säadas till Hospitalskontoret, Väners­ borg.
v id Husmoder- platsen Gäfle stads fattigvårdsinrättning före den 1 mars innevarande b genom till Gäfle stads fattigvårds- styrelse ställd, egenhändigt skrifven ^Ssökan, åtföljd af sökandens foto- rrafi, ålders-.
ooh frejdebetyg, lakar- tatyg samt de intyg, helst i vidi- ttetîde afskrifter, sökanden vill åbe- ' °Pa t ill styrkande af sin kompetens.
Ålder 30 40 år.
Platsen, som till- %es med 3 månaders ömsesidig upp- si &gt;8ningsrätt och skall tillträdas den 1 Haj 1913 eller, efter öfverenskom- ^olse senare, aflönas med 600 kr.
Pr år, h varjämte bestås ett möbleradt b °stadsrum och fritt vivre m. m. anstalten.
.^ärm.
upplysningar lämnas af Fat- vårds byrån, Gäfle.
i januari 1913. s ökes Fattigvårdsstyrelsen.
Coryfin-Bonbons Kvinnfiga, p tofs söRande och tedig a ptafser såväl inom hemmen som öfverallt där kvinnlig ar­ betskraft kommer till an­ vändning kungöras fördel­ aktigast genom annons i Idun, landets äldsta och största kvinnotidning,som läses t alla bildade sven­ ska hem från Ystad till Haparanda.
Annonser mottagas af de flesta annonsbyråer i riket eller insändas direkt till Iduns Annonskontor, Stockholm, London * Som kokerska kan en duglig svenska få plats i god engelsk familj.
Gärna en bildad flicka; kunskap i engelska dock ej nödvändig.
Ref lekt.
torde i bref meddela sig med Fru Edit Agrell, Baltzarsgatan 25, Malmö.
Föreståndarinne- platsen vid Gafle fattigvårds Barnasyl sökes före den 1 mars 1913 genom till Gäfle stads fattigvårds styrelse ställd, egen­ händigt skrifven ansökan, åtföljd af sökandens fotografi, ålders- och frejdebetyg, läkarebetyg samt de in­ tyg, helst i vidimerade afskrifter, sö­ kanden vill åberopa till styrkande af sin kompetens.
Sökanden skall vara i åldern 25 — 35 år, ogift, för barnavård intresserad och utbildad samt om möj­ ligt äga kunskap i sjukvård och nå­ gon kännedom om en kindergartenlä- rarinnas uppgift.
Platsen, som tillsättes med 3 må­ naders ömsesidig uppsägningsrätt och skall tillträdas den 1 april 1913 el­ ler, efter öfverenskommelse senare, aflönas med 600 kr.
kontant pr år, hvarjämte bestås ett möbleradt bo­ stadsrum och fritt vivre m. m. inom anstalten.
Närm.
upplysningar lämnas af Fat­ tigvårdsbyrån, Gäfle.
Gäfle i januari 1913.
Fattigvårdsstyrelsen.
PLATSSÖKANDE UNG, bättre flicka önskar komma i god famil] för att lära hushållsgöro- mål.
Vill anses som familjemedlem.
Är villig att betala något för sig.
Svar till » 18 år », Pataholm p. r.
BILDAD, förlofvad flicka önskar mot fritt vivre plats i bättre hem.
Är kunnig i enkel matl.
men önskar få lära det fullständigt.
Svar till » 28 år », Halmstad p. r.
NORRLÄNDSKA med godt sätt och utsende önskar plats att medfölja till badort eller utomlands ett par månader i sommar, eventuellt längre.
Kunnig i frisering, manieur, sjukvård och massage.
Fina ref. kunna företes.
Svar till » Amliv sommaren 1913 », Iduns exp.
f. v. b.
HUSLIG FLICKA söker plats som hus­ hållsbiträde eller ensam hjälp till husmodren.
Nu eller längre fram.
Be­ tyg finnas.
Svar tacksamt till » Fa- miljemedlem 20 år », Ydre.
ENKEL, BÄTTRE FLICKA, 21 år, som genomgått hushållsskola och in­ nehar bästa betyger från föregående platser samt äger någon vana vid sjukvård önskar snarast plats i aktad familj, helst å landet.
Lön önskas.
Tacksam för svar till » Huslig », Iduns exp.
f. v. b.
PLATS SÖKES af praktisk flicka som genomgått 8-klassigt läroverk, tvänne terminer vistats vid slöjd- och hus­ hållsskola samt för öfrigt är van att deltaga i husliga göromål.
Svar till » Praktisk, 21 år », Kalmar p. r. HUSHÅLLSYAN, bättre flicka, kun­ nig i matlagning, bakning o. s. v. söker plats i godt hem, där jungfru finnes, som hushållsfröken eller hus­ mors verkliga hjälp.
Goda betyg.
Vid.
Nya Inack.-Byrån, Jakobsbergsg.
34, 1 tr. ö. g., Stockholm.
UNG PRÄSTDOTTER, som genomgått landthushållsskola samt från barn- domén van vid och deltagit i alla inom ett hem förekommande göromål, önskar under vårmånaderna plats i god familj som verklig hjälp.
(Svar med lönevillkor emotses tacksamt af » Greta », Forshem.
Å ANSTALT, hvilohem, barnhem, pen­ sionat e. d., söker flitig, ordentlig, hushålls- och musikkunnig flicka af medelklass plats som biträde.
Lön önskas.
Svar märkt » S.
B. N. », Iduns exp.
ANSPRÅKSLOS, bättre 20-årig flicka, som genomgått tvenne hushållskurser med höga betyg och är kunnig i alla inom hus förefallande göromål, önskar för vidare utbildning, mot fritt vivre — är dock villig, a tt om så erfordras, betala något — k omma i finare familj, helst där ungdom finnes.
Svar emot­ ses tacksamt till » Linnea », Iduns exp.
f. v. b. SJUKSKÖlERSKA, examinerad, önskar plats - på lasarett eller sjukhem i Sve­ rige eller Finland.
Har genomgått Sabbatsberg, haft privatvård, senast som afdelningssköterska.
Svar till » Sköterska 25 år », Allm.
tidn.-kont., Gefle.
UNG, BÄTTRE NORRLÄNDSKA öns­ kar plats i godt hem; har förut haft plats samt genomgått en kurs vid Opera-källaren.
Goda betyg.
Svar till » Familjemedlem 20 år », Iduns exp.
f. v. b.
UNG folkskolläraredotter önskar plats å landtgård för att lära allt som före­ kommer inom ett hem.
Är villig del­ taga i alla sysslor.
Lön önskvärd.
Familjemedlem.
Svar före den 25 fe br.
till » J.
E. S. », Lundby, Nyköping.
EN ENKEL anspråkslös flicka önskar plats hos äldre dam, som sällskap och hjälp; är kunnig i sjukvård.
Svar till » Fiffi », Iduns exp.
BARNSKÖTERSKA, som genomgått kurs i späda barns vård önskar plats till 1 mars.
Svar till » A.
E. », Iduns exp.
UNG FLICKA, som genomgått hus­ moderskurs i Drottning Josefines hus­ hållsskola, önskar i barnlös familj på landet tillsammans med husmodern utan jungfrus hjälp uträtta i ett bättre hem förekommande göromål.
Reflekterande härå bedes sända svar med uppgift om lönevillkor m. m. märkt » Godt hem », Åhus p. r. JUNGE DEUTSCHE geprüfte Lehre­ rin sucht Stellung zum April in schwe­ discher Familie als Erzieherin.
Schwe­ dische Sprache vorläufig unbekannt, doch grosses Interesse dafür vorhan­ den.
Gefällige Offerten an Frl.
Ger­ trud Munkel, Freienwalde a / Oder.
FÖRESTÅNDARINNA söker till bruks­ hotell eller pensionat eller också för egen räkning förestå mathållningen för kontors- eller annan större per­ sonal.
iSvar till » Bruk », Iduns exp., f. v. b.
22-ÅRIG BILDAD FLICKA med nå­ gra års vana i ett hems skötande, äfven kunnig i handarbete och söm­ nad samt äger 4 års praktik s cm kontorist, önskar lämplig plats, till våren.
Goda betyg och ref. finnas.
Svar till » Duglig 15 / 3 1913 », Norr­ köping p. r.
PRÄSTDOTTER önskar plats att före­ stå hushåll.
Svar till » Energisk », Bo- rås p. r.
BILDAD, huslig dam önskar plats (mell.
eller södra Sverige eller Danm.)
som värdinna och husförest, eller hjälp och sällsk.
hos äldre par.
Kun­ nig i alla husl.
syssl., handarb., väfn., musik.
Gladlynt, ordentl., sparsam.
Goda rek.
Svar till » Mångsidig », Iduns exp.
• Tjugu års flicka från godt hem i landsorten, van vid husliga göromål, musikalisk, skicklig i alla slags handarbeten, med stad- gadt sätt, 4 frisk och stark, söker an­ ställning i god familj antingen som barnfröken eller att gå frun tillhanda.
Små prêt.
Svar emotses tacksamt märkt » E — 1 », Iduns exp.
f. v. b. Tvä bättre flickor som genomgått högre hushållsskola, önska plats hos bättre ungherre eller änkeman, där ej husmor finnes.
Vidare underrättelser genom bref.
Svar så fort som möjligt till » Lisbeth och Rosie », Katrineholm p. r.
Husföreståndarinna, kunnig i allt som åligger, en duglig husmor, att med ordning och omtanke sköta ett bättre hem, önskar nu eller till våren plats.
Inht.
9-årig värdpl.
i häradshöfdings hem.
Prima rek.
Svar till » Duglig husmor ».
Norrköping p. r. FÖRLOFVADE.
På landtegendom i Stockholms närhet kunna tvänne unga flickor få lära sig enkel god matlag­ ning, samt allt som till ett ordnadt hem hör.
Pris 60 kr.
pr månad.
Svar till » 1 Maj », Iduns exp.
Lisakulla Hvilohem, Sätila, Vestergötland emottager personer, som äro i behof af hvila och rekreation.
Pris 75 — 80 kr.
pr månad.
Delade rum 10 kr.
billigare.
Vidare meddelar Fru Elisa­ beth Schultheisz.
Schweiz!
Waldheim,Bern.
Pension för unga flickor &lt;16 — 20 år).
Vackert belägen i en härlig park.
Fran­ ska och tyska talspråk o. undervisning äfven i engelska, musik, målning m. m. Vinter- och sommarsport.
Resor före­ tagas till Italien och sommaren till­ bringas i Alperna.
Ref. och prospekt erhållas genom Herr och fru Olson, Ar­ vika och fröken A. Bergqvist, 3:dje Långgatan 25.
Göteborg.
Möblerad sommarbostad om 2 — 3 rum och kök vid skog och sjö i Södermanland eller Småland hyres.
Svar med pris, läge, utrymmen, ref. m. m. ställes till Reg.- intendenten F. af Ekenstam, Uppsala.
I GODT, förmöget hem önskas mot­ taga såsom egna en eller två flickor, 4 till 7 år gamla, af god familj.
Bästa möjliga vård och uppfostran utlofvas.
Svar s narast med foto .. Adr.
: » X. », Borås p. r. Broderlinne, blekt och oblekt, 170 cm.
bredt, med tvinnad varp till fabrikspris, högfin kvalité, tre (3) kr.
pr meter.
Sändes önskar plats i Sverige i familj eller på mot efterkraf från Fru Maria Berg- institut.
Svar till " 26 år * ', Iduns exp.
quists Linnelager, (Stockholm ö, 23 Karlavägen.
Rikstel.
27 86, Allm.
ös- term.
103.
EN MEDELÅLDERS DAM kan få god inackordering på nyåret i naturskön trakt, härlig luft, goda 15 april — 15 oktober kommunikationer, på landet, nära î trädgården Heiden, Ystad.
Pro­ stad.
Svar till » Stilla hem », Berg­ spekt sändes på begäran.
Louise Flydare.
Studerat på skolor i Tysk- vik p. r. lantf och England.
iKflinr TiädgiMi l ör dan KONFIRMANDER.
Enskilda konfir­ mander mottagas under sommaren 1913 i Skölfvene prästgård, 12 km.
från Herrljunga station.
Närmare un­ derrättelser genom kyrkoherde G. Guldbrand, Skölfvene.
I LUGNT OCH FRIDFULLT HEM på landet i södra Sverige mottagas nå­ gra få inackorderingar.
Mild, härlig skogsluft.
Goda kommunikationer.
Rikstelefon.
Närmare meddelar Fru I. Stålhammar, Spjutsbygd.
ENGLISH GENTLEWOMAN (Certified teacher) receives ladies, (large house, garden).
Address Mrs Rapley, 11 Thur- low Road.
Hampstead.
London N. W. INACKORDERING ÖNSKAS,.
I finare, ordentligt hem, helst i Skå­ ne, önskar ung, bildad flicka af god familj inackord.
för att under skick­ lig husmoders ledning lära matlagn.
och hushållsbestyr m. m.
Svar med prisuppgift och öfriga upplysn.
emot­ ses till » I.
E. », Svenska Annonsbyrån, Göteborg.
UNG DAM önskar vistelse i bildad familj för att deltaga i lättare hus­ liga sysslor.
Någon inackorderings- afgift lämnas.
Svar med prisuppgift och öfriga upplysningar till » Godt hem », Nordiska- Annonsbyrån, Göte­ borg.
UNG FLICKA önskar inackordering i bättre familj, helst i Dalarna eller Norrland, önskar deltaga några tim­ mar dagligen med lättare hushålls- görgmål.
Eget rum önskas.
Svar med prisuppgift till » 1 mars 1913 », Arvika P. r.
» VINT ' EiR I DAXARNA, ».
I gladt tjän­ stemannahem i vacker trakt i Väster- Dalarna kunna tvänne hurtiga, unga flickor erhålla god inackordering.
Tillfälle att lära _ hushåll, knypplmg m. m. Pianino finnes.
3 min.
från järnvägsstation.
Pris 70 kr.
pr mån.
Svar till » Hemtrefnad », Iduns exp.
KONFIRMANDER emottagas instun­ dande sommar i Lerbäcks prästgård hos kyrkoherde L. Wallin, adr.
Ler­ bäck.
itiyMer i våren o. sommaren i 1 5: 5 Linne-, Moll- o. Tyll- j klädningar samt Blusar.
J Hvitbrodyr, garneringsband m. m.
• Fint illustrerad katalog gratis och S franko.
• Agenter antagas mot hög provision, S j i j • Svenska Konsfväfnadsaffären,] Björnlunda.
pecialaffäx lör SCHWEIZER * BRODYR, SP ETSAR, VÄFNA- DER m. m.
Rikt prolsorti- ment t ill landsorten.
S Broderi- Affären, 9 Kommendörsgatan 9.
Prenumerera på Idun!
Joh.
Landström &amp; C:o kÄ Ost bästa läkemedlet är KUNGL.
HOFLBVBRANTÖR.
O PRIMA ÄNTHRACIT HUSHÅLLSKOL.
COKES.
BRIKETTER Um BRÖ5TKflRflMELLER Tftnda.
tillverkare A.-B.
Nissens Manu­ facturing, Norrköping.
Doktor J. Arvedsons kurs Sjukgymnastik, Massage o. Pedagogisk Gymnastik, medför enligt kongl.
maj:ts medgifvande samma kompetens och rättigheter som en kurs vid Gymnastiska Central-Institutet.
Kursen 2-årig, börjar den 15 sept.
Prospekt på begäran genom D:r J. Arved­ son, adr.
Odengatan 1, St ockholm.
Gymnastikdirektörsexamen afl&amp;ffge » efter 2-årig kurs af kvinnliga » lerer Tid Skeppsbron IS Strandvägen 17 Norr Mälarstrand 22 Söder Mälarstrand Ç.
6.
Söderbergs 3mporl Kungsgatan 55, Göteborg.
Hemköres till alla stadsdelar.
All krossning och sortering sker vid våra nya anläggningar vid Yärtan, hvarigenom en jämn och stybbfri vara kan ntlofvas.
Levererar fullständiga ZHnneujrpsSttningaw för bosättningar och btjj.
utstyrslar.
==^^= Se vidare vår annons i Iduns ModellkataW R. t.
5914, 30 92, 5 75, 118 09, 11812.
A. t.
4 51, 30 92, 12 82, 25 82.
Arsenikfria ylleuaror, Elisabeth Ostmans H usmodershurs — praktisk och teoretisk undervisning i huslig ekonomi.
— Kursen för fruar (eller för såda na ogifta damer, som genom sitt arbe te äro förhindrade att deltaga i den dagliga undervis­ ningen i skolan) börjar t orsdagen den 20 febr.
och pågår hvarje tors­ starka, varma, färgäkta, till alla dag fr. kl. V 2 10 — 4 under tio (10) veckor.
delar solida Anmälningar mottaga s dagligen fr. kl. 11 — 1 af och till fabrikspris äfven i minut ELISABETH ÖS TM AN-SUNDSTRAND, Med.
D:r E.
K leens Riks 20 35.
Klarabergsgatan 40, 5 tr., hiss, Stockholm.
erhållas från AUm.
9302.
Helsingborgs Husmoderskola.
lagning, bakning, konservering o. alla inom ett hem förekommande göromål samt handarbete o. linnesömnad.
Prospekt o. närmare upplysn.
på begäran.
Emmy Öberg, f. d. Skolkökslärarinna vid Sundsvalls Läroverk för flickor.
Gunborg Myrberg, Skolkökslärarinna.
Br.
4552.
Radfrågningstid hvard.
Va 3 — 4.
Nuv.
adress: Aschebergsgatan 14= A, H elsingborg.
Behandling af reumatism, gikt, efterbe- handling af ledskador, neuralgier, frost­ skador och vissa fall af börjande ålder- domsbrand.J | mottager nya elever.
Undervisning i finare och enklare matlagning, bakning, Obs.!
Kan äfven anordnas i patien­ konservering af kött, servettbrytning, smöruppläggning, borddukning m. m. tens hem.
samt diverse moderna handarbeten.
Hälsosam luft.
Vintersport.
Begär pro- spekt.
Adress: " Officersdotter ", Ljungby.
D:r E lin B eckmans H etlutfsinstitat, Barnhusgatan 12.
Riks.
10552.
Sthlmst.
Hushållsskolan vid Ljungby (Småland) Henrik Smithsgatan 1.
Tel. 3919.
Hemmets läkare: D: r Körner.
Enskildt rum 5 kr.
pr dag.
Half- enskildt 4 kr.
pr dag.
Förlossnings- afg.
50 kr.
Patienter mottagas någon tid före förlossningen.
Prospekt sän­ des - Crème O atlne är det förnäm­ sta medlet att skyd­ da huden för köl­ dens skadliga inver­ kan.
Denna kraftiga snöhvita naturpro- dukt-extrakt af ren hafre renar porerna, läker huden o. hyn blir vacker o klar Åkta endast i hvit burk med grönt lock The Oatine C:o, London.
Oatine-Crème säljes efter tull­ förhöjningen till 1.50 o. B kr.
pr burk samt Oatine-Tvål, Oatine-Puder o. Bal­ sam säljes rtfverallt o. hos A. W. Nor- ding, Biblioteksgatan 11 o. Drottning­ gatan 63, S tockholm.
ksem, skrofler, andra hud- och blodsjukd., dälig mage med dess sviter botas af d ekokter på giftfria örter.
40-årigt eksem botadt.
Många intyg af trovärdiga o ansedda personer.
8kr.
sats.
Fru Ina Göthe, Falun.
Riks 19.
Torshälls Trädgårdsskola, Leksand.
Ny kurs börjar 1 april 1913.
Prospekt på begäran.
Lillie Landgren.
Märta Philip.
rati 20 april — 1 okt.
vid Önnestads Folkhögskola och Lantmannaskola, nära Kristianstad, emottagas ett mindre antal avgifesfria elever jämte beta­ lande Synnerligen lämpliga kurser som grundläggande .. vid lärarinneutbild- ning m. m.
Korrespondens med rektor Yngve Melander, Önnestad.
Kurs i klädsömnad.
M.Ti- " ot Äsn a f " lo B lans lokal, örefgatan.
57.
Allm.
tel. 22453.
R iks Ô.
1054.
Prospekt på begäran.
Selma Wahlgren.
Öfver hela landet vet man, att aldrig en underhaltig vara utgår från denna fabrik.
Ombud på alla större platser.
Där sådana ej finnas, utlämnas prof och prisuppgifter gratis på begäran.
Varorna kunna köpas kontant, tillverkas af insänd ull eller till­ bytas mot ull och stickylle.
utmärkt a ntiseptiskt Fön engelska sjukan, säljes i tuber à 30 som.
bryter ut vid alla åldrar finnes öre hos Herrar säker hjälp med fullkomligt oskadliga, utvärtes medel hos undertecknad, som Speceri-, Färg- och har 40-årig erfarenhet i sjukdomens Parfymhandlande botande.
De mest framträdande symp- m. fl.
samt â tomerna äro: blodbrist, slappa armar Apoteken.
och ben, kalla händer och fötter, gnatigt lynne, ingen sömn och aptit.
Somliga äta mycket men magra ändå, kroppen upplöses i slem, som stoc­ kar sig i hufvud, mage och leder, och som medför klåda, utslag och kyla.
Slemmet slår sig på benbygg­ naden, ryggen blir böjd och bröstet insjunket eller tvärtom, axlar, höfter, knän och fotleder bli obrukbara med tiden.
När slemmet stockar sig på strupen, kallas det struma.
Ingen be- höfver resa hit, uppgif blott sympto- merna i bref.
Sneda lemmar bli delvis återställda.
Sök bot i tid, särskildt för barnen, ty de lida ju oförskylldt.
Bref besvaras mot dubbelt porto.
Många vackra intyg från tacksamma patienter finnas.
Hanna Bengtsson, Munkg.
2, vid Pildammsvägen, Malmö.
världens första Mjölk-Chocolade 20 st sorterade, vackra broderimönster 2 kr.
75 öre fraktfritt.
Besvärande hårväxt Satsen innehåller följande broderi-mönster (Majorskan Edmann.)
Cromo Jdéale gör hy, hals och hän­ der vackra.
Fin parfym 2.50 Poudro do Rix Idéale, utsökt och oskndligt ans i lits puder 8. — Rynktlnktur förminskar rynkor, gör hyn ungdomligt skär 8.25 Champolng renar fullt, borttager mjäll, ger glans 2. — Absolut oskadligt enligt handelske­ mist.
I parti och minut hos Franska P arfymmagasinef, Hofleverantör.
m God biförtjänst kunna damer bereda sig genom att försälja mycket lättsåld konsumtionsartikel af allra bästa be­ skaffenhet.
Svar till " D.
T.
", Göte­ borg p. r. erbjudes Iduns läsare för Vårda hyn!
Pris pr fl.
2.50.
Erhålles hos alla lrsla klass Par- i fymeri-, Drog- och Coiffyraffärer.
j Bästa konsum­ tionsartikel.
21 D rottninggatan 21, Sto ckholm.
borttages bäst genom Mc Millan &lt;S » Art hurs, London, EPILATOIRE.
Dépôt nos A. W. NOKDING, Biblioteksg.
11, Drottningg.
63, Sthlm.
är världens förnämsta Hår!
medel och öfverträffas icke al!
något annat liknande preparat, I Idunl Mélanogéne, Fransxa Partymmagasinef, Jönköping.
Annonsera i E Oiquemare — färgar hår, skägg och ögonbryn — håller färgen i månader.
Pris kr, 4.50.
Endast i iriika F abri Husmoder skolan Hemmet börjar ny kurs d.
15 fe br.
Grundlig o. praktisk undervisning.
Prospekt genom (ett-åriga) kurs i Massage och Sjukgym­ fru Anna Gyllenspetz, f. von Holten, " Vailing.
14 &amp; 16, Stockholm.
A.
T.
102 25. nastik (för damer) börjar den 1 okt.
kl. 10 f. m.
N:r 37 Mästersamuelsgatan, 2 tr. upp.
Prospekt begäres städse under Husmoderskola öppnas i Helsingborg, Drottninggatan 13, 1 tr., måndagen adress S altsjöbaden.
den 10 mars 1913.
Teoretisk o. praktisk undervisning i finare o. enklare mat­ Mali Privata Förlossnlnishem, AlU Almedahls Försäljnings-Magasin, 1 Prima Antracit, Hushållskol, Briketter, okrossad, krossad och små krossad Koks Ny kurs börj » r 14 sept.
Prospekt gen.
kapten J. Thulin, LUND 22 88 60 19 61 98 30 60 utförda på prima linne: 1 st., 1 st. 2 st. 1 st. 2 st. 4 st. 2 st. 4 st. 2 st. 1 st. stor lysduk, storlek 50X55 cm.
stor brödkorgsserviett, särskildt v ackert mönster.
brick-servietter till gr äddkanna och sockerskål.
stor mycket vacker damkrage (Kimonofason).
vackra motsvarande ärmuppslag (manschetter).
stora hörnor till örngott (vackert mönster).
breda mellanverk till örngott.
s orterade assiett-servietter.
ostservietter (olika).
särdeles fin och va cker halskrage för en ung flicka.
Det ä r i cke ens hälften af v anliga priset liÉSÄ.Ä broderiaffarerna enbart en lysduk c:a 1:50 och för de minsta mönsler be- P^i ras u ' • oc!
1 50?
re p r s * - O c h dock är att märka, att det i de flesta lall, galler mönster på angola eller simplare linne, u nder det våra mönster aro utförda på det basta helblekta linne, s om öfver hufvud k an anskaffas.
Använd bestallningssédeln och skrif tydligt na mn och adress.
Zl Drottninggatan Zl, Stockholm, Kom ihåg Daells garanti: samt i de förnämsta parfymaffärer.
OmJ ' varorna ej falla i köparens smak, få de returneras på vår be­ kostnad.
Hela beloppet jämte r eturportot betala vi kontant tillbaka.
Annonsera I I dun!
Beställningssedel till Daells Varuhus, Malmö.
Butik: Vestergatan 66.
Riksfel.
5001.
Sänd mig enligt annons i Idun, st. safs broderimönster à kr.
2:75.
Om ej varorna utfalla till belåtenhet önskas hela beloppet kon * ant tillbaka.
Beloppet får uttagas g enom postförskott.
Namn: Adress:.
- 100 - Fondop 20,650,000 kronor.
Stockholmskontor: Arsenalsgat.9.
Södermalmstorg 8.
Filialer: Sturegatan 32.
Deposition) A 11 01 Kapitalräkning) ^ |2 |0 Sparkassa 4 °| 0 I Fondafdelning.
Kassafack.
Alltid veckana bästa nyheter!
Telegrafadress: Kasskomp [• Elikstelefon 2002.
Specialtillv.
: " Wellwoveif r hfigsta kvalité af tyger i svar blått, grått tillhandahålles?
nom herrar engrossister o. klädeshan- • Idun utgift es denn vecka i A och B Wilhelmssons Boktr.
A.-B., Sthlm.
191?
