# ID: svediakorp-per2037
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1913
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 26,364
# sentences: 1,665
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek.
Alla tryckta texter är OCR- tolkade till maskinläsbar text.
Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet.
Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bil- der för att avgöra vad som är riktigt.
This work has been digitized at Gothenburg University Library.
All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text.
This means that you can search and copy text from the document.
Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the images to deter- mine what is correct.
N:R 4 (1359) A.
26:TE ÅRG.
VANLIGA UPPLAGAN.
LOSNUMMERPRIS: 12 ORE.
ILLCISTREPAD hå TI DN FOR-KVIN NAN i OCH- HEMMET!
SONDAGEN DEN 26 JANUARI 1913.
1 FRITHIOF HELLBERG HUFVUDREDAKTOR OCH ANSV.
UTGIFVARE: BITR.
REDAKTOR: ERNST HÖGMAN.
JOHAN NORDLING.
RED.-SEKRETERARE: ELIN WAGNER.
Den nye akademikern.
1 ILL EFTERTRÄDARE A DEN Il s Malmströmska stolen i Svenska akademien har nu kallats rek­ torn vid Uppsala universitet ms ill professor J.
H. E. Schiick.
Hans inval var ju ingen öfverraskning, snarare menar man och med skäl, att utmärkelsen i fråga för längesedan borde ha tillfallit ho­ nom.
Få om ens någon af våra akademici torde sitta inne med en större lärdomens pondus, åtminstone på den historiska vetenskapens område, än Uppsala universitets rector magnificus.
Främst i raden af Schucks ve­ tenskapliga arbeten torde böra sättas hans Världslitteraturens historia, hvars hittills ut­ komna två delar, behandlande antiken och den israelitiska litteraturen, imponera genom sin lärdom och skarpsinniga analys.
Hans i samarbete med professor Warburg utgifna svenska litteraturhistoria är likaledes ett märkligt arbete, stort genom sin saklighet och sin vidsträckta syn på den svenska od­ lingens företeelser under gångna tidsskeden och en ovärderlig kunskapskälla, vid hvars andliga flöden framtida forskare åter och åter skola stanna för att dricka kraft och ingifvelse.
Till denna bragd sluter sig hans för kort tid sedan utgifna " Rom, en vandring genom seklerna ", som väckt allmänt uppseende ge­ nom den väldiga rundsyn, som där ges i genial form af den gamla jättestaden under en af dess storhetsepoker.
Arbetet i fråga anmäles i e n särskild artikel i d etta nummer.
Som personlighet i öfrigt hör S. också till de illustra och hans inträde i akademien skall därför friska upp glansen öfver Gustaf III.s skapelse.
Den nye ledamoten af vår vittra areopag är till b örden stockholmare, född den 2 no­ vember 1855.
Han blef student i Uppsala 1873 och promoverades 1882 till filosofie doktor samt kallades samma år till docent i litteraturhistoria.
Sedan 1905 är han uni­ versitetets rektor.
Professor Schiick kommer nu att intaga stolen n:r 3, hvilken hittills innehafts af hi- storieskrifvaren Olof Celsius (1786 — 94), o ri­ entalisten biskop Johan Adam Tingstadius (1794 — 1827) och Carl Gustaf von Brinkman (1828 — 47).
Efter honom invaldes utrikes statsministern A.
E. Ihre, men han tog aldrig inträde och afsade sig 1859.
Sedan invaldes Johan Börjesson, som tillhörde akademien åren 1859 — 66 och i sin ordning efterträddes af den lärde teologen H.
M. Melin; han följdes 1877 af Carl Gustaf Malmström, hvilken sålunda i en mansålder hörde till d e adertons krets.
PROFESSOR HENRIK SCHUCK EFTER ETT PORTRÄTT I OLJA AF HELMER MASOLLE.
fi • ' » IT • ti * II * 1 * II * ii * « • TTTT
5^] ÛAÛAA- 5 O * ' • •••v-.
; ' i • * M h i ~ ' £ l ' ibXàXû 5VENSKTKyRK0LIF Prästen och den all­ männa tidnings- diskussionen.
Àf Hofpredikanten H. E. Hallberg.
I FÖRSTA BIDRAGET TILL VÅR ARTIKELSERIE " SVENSKT kyrkolif " framhölls vikten af, att det kyrkliga lifvet iklädes de nya former som den moderna tiden kräfver.
Bland dessa framträder på ett i hög grad aktuellt sätt tidningspressen.
Hofpredikanten H. E. Hallberg, som här i hufvudstaden vid många tillfällen begagnat densamma för uttalanden i viktiga dagsfrågor, har i föreliggande uppsats uttalat sig om kyrkoprästens rätt att göra sin röst hörd i den allmänna tidningsdiskussion, som kanske mer än något annat dag för dag lägger beslag på den nutida allmänhetens uppmärk­ samhet och bestämmer dess opinion.
OR NÅGRA ÂR SEDAN FÄLL- de en originell och i sina utta­ landen ofta drastisk och öfver- drifven gammal präst inom Lunds stift följande yttrande: " Hade aposteln Paulus lefvat i våra dagar, hade han sannolikt varit tidningsman. "
Han ville därmed ha uttalat den meningen, att, om man i vår tid vill gö ra sin röst kraftigt hörd hos den stora allmänheten, så finns det in­ gen talarstol, därifrån den bättre tränger fram än pressens, den allmänna tidnings­ diskussionens.
Detta är eljes en tankegång, som vi präs­ ter i det längsta stått främmande för.
Det fanns under århundraden ingen annan allmän diskussion i Sverige än den, som begynte på kyrkobacken och äfven där eller på sockenstämman slutfördes, n är det gällde att gå från ord till handling.
Hemmen i vå rt glest befolkade land voro isolerade från hvarandra utom vid gästabudstillfällena, där lystnaden efter fest och njutning malde med uppdämdt vatten och lämnade föga utrymme för allvarligt tankeutbyte.
Endast på sön­ dagarna drog man till verkli g samling för att fira gudstjänst i kyrk an och talas vid utanför kyrkan.
Till prästen på predikstolen lyss­ nade alla.
Han vandes därigenom att anse predikstolen såsom den enda plats, som väl anstod honom, när han hade att från sin synpunkt uttala en mening om stora och viktiga ting.
Och han vandes vid att anse det uttryckssätt, som hör predikstolen till, för att vara det enda honom värdiga, när det gällde att belysa lifvets förhållanden med ljus från Kristi evangelium.
Hvarje annat offentligt framträdande från hans sida än i former för hans ämbetsgärning var han benägen att betrakta såsom innebä­ rande ett öfverskridande af gränsen för den honom gifna kallelsen.
Denna betraktelse var ju riktig, så länge det verkligen var så, att prästen i a lla saker hade från sin predikstol lättast för att göra sig hörd och i sin ämbetsgär­ ning lättast för att göra sig gällande.
Så Prenumerationspris Z Z - I - Vanl.
upplagan: Helt år Halft år Kvartal Lösn:r Kr.
» » » 6.50 3.50 1.75 0.12 Hou ° Helt ar Halft år T Kvartal - Losn:r i?
n, Q Kr.
8. — &gt; 4.25 _ 2.25 ' °- 15 länge var det en misshushållning med den kraft han förfogade öfver, hvarje gång han gick utanför d e vägar, som lågo honom allra närmast.
Men andra tider ha medfört andra kraf äfven på prästerskapet.
Och präster­ skapet har begynt inse det.
Det har be­ gynt inse, att tidningspressen alltmera blif- vit forum för det allmänna tankeutbytet och ott — ma n må beklaga det eller icke — tid­ ningsläsning för oerhördt många &lt;i Sv eriges land utträngt och ersatt lyssnandet i temp­ let och öfverläggningarna och samtalen där utanför.
Präslérskapet har begynt inse, att äfven tidningspressen, åtminstone under vissa förhållanden, är ett fält för det att verka på, i hvar je fall att det har att tillse, att i den allmänna diskussionen icke den stämma saknas, som företräder specifikt kristliga och kyrkliga synpunkter.
Det vare långt från mig att vilja säga, att prästens " närmast liggande vägar " — jag menar hans ämbetsgärning i detta ords trängre och egentliga mening — numera skulle vara mindre maktpåliggande för ho­ nom än förr.
De äro i d en nutida prästgär­ ningen, lika visst som de voro det i forna liders, det ena nödvändiga, således oänd- ligen viktigare än allt annat.
Skulle det för en präst ha begynt blifva så, att hans deltagande i n ågot annat, det vare tidnings­ diskussion eller hvad som helst, beröfvar honom något af hans kraft och intresse för hans egentliga gärning, så är han på väg att bli en dålig präst.
Men detta behöfver icke blifva fallet med den präst, som låter sin stämma bli hörd äfven i pressen.
Och den fara för, att sådant skall bli fallet, hvilken onekligen ligger en sådan präst nära, bevi­ sar naturligtvis icke, att han icke är stadd på sin rätta kallelseväg, då han skrifver i en tidning.
Ty, s om bekant, möta faror och frestelser äfven på kallelsevägen.
En annan anledning till, att prästerskapet länge varit ovilligt at t göra inlägg i d en all­ männa pressdiskussionen, har legat däri, att prästen genom att ständigt tala ex cathedra vants vid att sällan mötas af motsägelse.
Detta har gjort honom oöfvad till försvar och benägen att anse all diskussion, som rört sig om kristendomen och därmed samman­ hängande frågor, såsom innebärande otill­ börlig opposition eller åtminstone hotelse med sådan.
Det som af aiït i lifvet v ar det största, skulle stå fast utan vidare, menade han; blott att snudda vid det med diskussion eller dialektik vore något som närmade sig ohelgande.
Denna tankegång kunde vara riktig, så till v ida och så länge som den stora allmänheten i gemen icke ägde den intellek­ tuella kultur, so m är nödvändig redan för ett allvarligt intresse för ingående tankeutbyte om de högre tingen.
Men det innebar ett psykologiskt misstag och således något, som i längden måst hämna sig på kristendoms- lifvet själft, då man höll tankeutbyte därom tillbaka, äfven sedan intresset för sådant vaknat.
Ty detta intresse, en gång vaknadt, kan icke undertryckas.
Det innebär dess­ utom ännu ett medel för kristendomen att göra sin segerkraft gällande.
Hvaraf följer, att tillbakaträngandet af detta intresse må­ ste innebära något af att sätta fördämning för kristendomen.
Detta har mången präst inom vår kyrka numera kommit till insikt om.
Hvad han är rädd för, är, icke alt våra tidningar skola begynna lifligare intressera sig för kristligt och kyrkligt lif och dettas uppgift inom det humana lifvet öfver hufvud.
När han ser att de göra detta, fröjdar han sig.
Men det gör honom ondt, att tidningarna om sådant ej sällan yttra sig utan sakkännedom, ja till och med utan ens sinne för saken, och aft uti dem alldeles oriktiga och vilseledande p å ­ ståenden om kristendomen ofta få stå oemotsagda.
Och hvad han är rädd för, ar att försumma en honom åliggande plikt ge­ nom att icke säga emot det, som bör sägas mot, och genom att icke taga sanningen fram, då den bör tagas fram.
Han vet, att san­ ningen har segerkraft uti sig, blott den får komma fram, liksom han vet, att ljuset lyser, blott det icke hålles undan.
Och han kän­ ner sig tacksam, hvarje gång en tidning — såsom nu Idun — villigt öppnar sina spal­ ter för präster och andra kyrkligt intresse­ rade för inlägg rörande frågor, som beröra det kyrkliga.
Detta är mången nutidsprästs syn på denna sak.
Man invänder stundom mot deltagandet i den allmänna tidningsdiskussionen, för så vidt den berör kristliga och kyrkliga ting, att de kyrkliga och kristliga ståndpunkterna äro så skiftande, och att icke minst d e teolo­ giska å sikterna i vå ra dagar ofta äro så rakt mot hvarandra stridiga, att det för den skull åtminstone för närvarande skulle vara olämpligt att bringa frågor under offentlig debatt från kyrkliga, kristliga och teologi­ ska synpunkter.
Sådant tjänar, menar man, blott till att uppenbara de kristnes bristande sammanhållning och draga smälek äfven öf­ ver kristendomen såsom sådan.
Och gifvet är, att allt inbördes krig markerar svaghet och är af ondo.
Inte minst d å det föres mel­ lan människor, som skulle frambära fridens och endräktens evangelium.
Men förekom­ mer inbördes strid i de kristnes läger, så kan den ändå ej döljas.
Och skall den, där den äger rum, kunna öfvervinnas, så sker det allra bäst på det sättet, att de kristne utbyta sina tankar icke i v rårnas fördoldhet, utan öppet och så, att de själfve lifligt känna, att äfven de utanför slåendes ögon hvila på dem, och att de såsom kristna hafva ansvar för, på hvilket sätt de " låta sitt ljus lysa för människorna " och i sitt in- I Iduns Byrå o. Expedition, Mls ÄSSSj.
n • Redaktionen: Riks 16 46.
Allm.
98 03.
Expeditionen ~: Riks 16 46.
Allm.
6147.
- v-i 1rt _ 4 Kl. 9 — 6.
K1 * 10 4 * " I Red.
Nordling: Annonskontoret: Riks 1646.
Allm.
6147.
Riks 86 60.
A llm.
4 02. Kl 9_ 6 - n — i, K1: Verkst.
direktören kl. 11-1 Riks 86 59.
Allm.
43 04.
- 54 - Annonspris:: - Pr enkel spalts p, millimeter.
, 5 ore o efter text * re: n ?° °, l.teacteidä.
- 20 ° / o förhöjning a sär- ski,d be gärd plats.
Ï Utländska annonser de­ biteras 30 ö re med 20 % förhöjning å särskild be­ gärd plats.
bördes förhållande illustrera sammanhåll­ riTTi ningens evangelium.
Ju djupare de därunder bringas att känna sitt ansvar, desto mera - r - - .7 skola de, som bevittna deras inbördes diskussion, se, att kristendomen är något vida djupare, rikare, verkligare, konkretare?
; " V än de kristnes inbördes möjligen ganska stri­ diga åsikter och teorier, att den är lif, att - * den ä r ett för dem alla gemensamt, dem alla s / (/ •; * innerligt förenande lifsband.
De skola se, att hjärtats kristendom kan finnas på både WM wA:; den ena sidan inom de kristnes läger och den andra.
De skola kanske begynna skymta den för de flesta fördolda sanningen, att skiftning och motsatser i å sikter och teo­ rier, dä r de förekomma hos verkliga kristna, kunna vara af den art, att de medföra för­ ökad inre rikedom genom enhet i mångfald och den ena åsiktens kompletterande af den andra, ja att kristendomen framstår skönare, NORDISKA SPELENS PRISMEDALJ.
då motsatta meningar därom bryta sig mot I dagarne fastställd efter original af hvarandra, såsom en ädelsten glänser C a r l Fa g e r b e r g.
skönare, då solljuset får i densamma bryta sig i många färger.
Det är — Gudi klagadt — långt till att det tanke­ utbyte, so m i v åra dagars tidningspress ä ger gon bemöta det inlägg, hvaraf jag känt mig rum mellan de kristne från deras olika lä­ utfordrad, om jag skrifver s akligt o ch inte är ger, framkallar en sådan betraktelse.
Men alltför fordringsfull i afseende på utrymmet.
målet vinkar på den evangeliska frihetens Dessutom: man skall icke " bemöta " allting, väg för den, som tror på evangelium.
Och som icke stämmer med ens egna tankar.
därför är den, som har denna tro, ej rädd för, Om mycket, ja, det mesta däraf, bör man att det, som är hans stora hjärtesak, ses med Gamaliel säga: är detta af människor, från olika sidor och tillämpas enligt olika så skall det varda om intet äfven utan mitt synpunkter och att det sker helt öppet äfven åtgörande.
Jag skall slutligen nämna ännu något, s om i pressen, skulle det ock ske i skuggan af afskjutna pilar både från kristendomshatets bestyrker min uppfattning af prästens ställ­ läger och den all " världslighet " afvisande ning till det allmänna tankeutbyte, som äger rum i v åra tidningar.
fromma fanatismens.
Ser jag icke alltför mycket miste, så är Härmed är jag inne på ännu en invänd­ på det kristliga området den innevarande ning, som framkommit mot prästens delta­ tidens uppgift på ett särskildt och synner­ gande i den allmänna tidningsdiskussionen.
ligt sätt den, att med kristlig anda etisera, Man har velat, att de synpunkter, som äro genomsyra, det humana lifvef i alla dess eller åtminstone böra vara förhärskande hos former och på alla dess områden äfven i de en präst, icke skulle profaneras genom att mera periferiska förgreningarna.
Den so­ framföras i ett allmänt tidningsorgan, som ciala frågan, fattigvårdsfrågan, äktenskaps­ enligt s in art måste inrymma allehanda högst frågan, barnuppfostringsfrågan, frågan om världsliga och profana saker, och som — konstens uppgift vid folkens fostran till ren­ äfven tidningar äro syndare liksom männi­ het och skönhet i de tta ords djupare mening, skor — ofta låter sina ark befläckas af så­ frågan om undervisningens individualisering, dant, som icke borde vara.
frågan om tron såsom det djupast bärande Medgifvas måste naturligtvis, att en tidning äfven för den vetenskapliga forskningen — kan vara sådan, att det vore profanerande dessa och många andra frågor kunna sam­ för de kristliga synpunkterna, om en kristen manföras till det ta enda: nu gäller det fram­ präst eller lekman skref däri.
En tidning kan för allt att visa hvad kristendomen duger till vara uppenbarligen buren af en mot allt i lifspraktiken!
Det gäller att låta kristen­ kristligt fientlig och till och med hånfull domen lära människorna icke blott att dö en åskådning.
Från sådana tidningar bör na­ salig död utan också att lefva ett lyckligt lif, turligtvis e j minst en präst stå fjärran, redan så vidi sådant kan här på jorden lefvas.
därför, att hvad däri skrifves från kristlig Men undervisning om och uppfordran till att synpunkt sällan blir behandladt med opar­ tillämpa kristendomen på alla lifvets mång­ tiskhet och rättvisa.
Men eljesl Kan jag skiftande förhållanden kan ej gifvas till­ såsom präst tala icke blott i en kyrka, utan räckligt ingående endast genom predikan i äfven i ett hem eller någon annan icke för kyrkan.
Försöker man i predikan gifva heligt ändamål afskild lokal, ifall man där denna undervisning och uppfordran uttöm­ vänligt och villigt öppnat rum för mig, så mande, länder det alldeles gifvet till kan jag också skrifva i en tidning, som vi­ evangeliets undanskymmande af det hu­ sar min sak intresse och vill delgifva sina mana lifvets mångahanda.
Nej, den de­ läsare hvad jag kan hafva att om densamma taljerade tillämpningen af kristendomen på anföra.
Ja, jag är facksam för sådant till­ lifvef i hela dess mångfald bör beredas just mötesgående och glad, om jag finner mig genom den allmänna diskussionen — allra hafva tid och kraft till öfvers för att kunna mest tidningsdiskussionen.
Och därför — begagna mig af det.
Jag vet, att hvarje rum likavisst som vi präster icke böra stå främ­ blir he lgadt af sanningen, om den där motta- mande för hvad som är tidens uppgift, lika­ ges och får göra sig gällande, och att äfven visst böra vi icke stå främmande för dags­ hvarje tidningsspalt blir det.
Och ingen pressens uppgift, om och när vi h a kraft öf- klandre mig, om samma tidning, som jag i ver från vår egentliga kallelsegärning och dag skrifver uti, i morgon skulle innehålla vår utrustning på något sätt gifver oss an­ något som strider mot hvad jag uttalat.
Har visning att medverka i denna press.
tidningen stä llt sig lojalt mot mig, s å vet jag, att de n icke hindrar mig från att i ö fvermor- S3mi V / ' Mt ' för 5 kronor stycket är väl billigt?
Sänd Eder gamla smutsiga, nerfläckade kosfym i och för ke­ misk tvätt och prässning till Orgryte Kemiska Tvätt- &amp; F ärgeri A.-B., Göteborg och Ni blir för­ vånad öfver det goda resultatet.
Det är ej likgiltigt, till hvilken affär Ni vänder B • Eder, ty det är stor skillnad på kemisk tvätt och — ke misk tvätt.
KOSTYMER Den svarta pricken.
- RVID OCH HANS MAMMA sitta vid eftermiddagslampan, och Arvid bläddrar i gamla tid­ skrifter.
Det är annandag jul, och helgdagarne ha denna gång varit lite lång­ sammare än eljes.
Främmande, som skulle in­ funnit si g, fingo förhinder, och man kom sig inte riktigt för att taga sig till något annat.
Och det värsta för Arvid: hans nyförvärf- vade gymnasistvän " Cajus " Julius, med hvil- ken han hoppats att nu under ferien i lugn och ro få diskutera poesiens knep och hem­ ligheter, hade hela tiden varit bjuden i en borgarfamilj, där han läste med småpysarne och näsfan konditionerade, och så varit upptagen ...
När Arvid gång på gång sökt honom i det lilla huset ute på västra fälten, hade han bara träffat hans gamla mor, som ingenting annat kunde säga, än att Julius ty­ värr inte nu h eller var hemma.
Och nu satt Arvid och bläddrade håglöst i " Ur folkens häfder ".
Nej, d et blef för ledsamt: V et mamma, jag tror ändå jag går ut e tt s lag.
— Ja, gör du det.
Han fick på sig ytterrocken och handskar­ na och gymnasisimössan med lyra och med silfversnodd rundt om under kullen och skyn­ dade ner för trappan - och ut på torget.
Besynnerligt!
Dagen hade varit tungt mu­ len och fuktig ännu när de tände lampan däruppe, och nu var himlahvalfvet alldeles renfejadt och svartblått.
Torgfyrkanten stod där med sina hus, tre sidor i sv agt ljus, den fjärde i skugga.
Men det var alltjämt egendomligt dunkelt, ty den måne, som satt där högt, högt uppe, var så liten och tycktes så långt borta, att Arvid inte riktigt kände igen den utan fick förnimmelse af andra pla- netariska rymder än gamla Tellus '.
Han gick öfver det rätt skumma torget och följde sedan den skuggade trottoaren a f ga­ tan, som ledde ut till d e västra fälten.
Kan­ ske var Cajus ändå hemma e tt tag, eller Ar­ vid kunde få veta n är han möjligen kunde träffas ...
Han ordentligt längtade efter, att de två igen skulle i den sena kvällen ströfva ut åt fälten ... längtade efter att se kamraten komma i sin slängkappa, kasta hufvudet bakut och storskrattande dra till med någon käck och drastisk kvickhet ... eller vekt och fint å höra och själf göra utläggningar till e tt och annat som de älskade bägge två.
Ca­ jus, den fattigaste och gladaste af kamra­ terna, var också den enda som hade " högre " intressen och kunde berusas af en vacker vers, en aftonrodnad eller ett oväntadt ide­ ellt perspektiv.
Hur hade inte han på några månader blifvit Arvids förtrogne ... på ett helt annat sätt än hans gamla riktiga barn­ domsvänner någonsin varit!
Och så skulle han just nu un der ferien tjur- hållas i den där brackfamiljen.
De voro ju mycket hyggliga vid honom, men — Arvid fortsatte ut till de västra fälten.
Det v a r ju månljus, fast besynnerligt dun­ kelt, och när han kommit i det fria strax utanför staden, öppnade sig rymden från alla sidor öfver honom lik en djup brunn.
Vägen sträckte sig fram mellan enstaka hus och lyste hvit och längre ut matt gul, och Arvid hade bara sällskap med den lilla korta skugga han kastade under månen nästan rakt däruppe.
" Ur folkens häfder " är i alla fall en bra tidskrift, tänkte Arvid.
Den där uppsatsen KLIPPAN.
Modernaste Finpappersbruk.
- 55 - Sjpecialttécw * t Finare Post-, Kopie- och Tvychpappei * samt Kaftong• I duns textpapper tillverkas af Klippan.
Framiidssången.
i.
DIKT, SOM SKALL OSS sjunga den starka framtidstron, stig nyväckt från vår tunga och samla i din ton Men v e oss, om vårt öra ej längre i dess klang ett vittnesbörd får höra om seklens sammanhang, ej ekot blott från döde, från brustna strängaspel, ej blott hvad svunnet öde oss gaf till arfv edel!
och om vi icke bryta ur egen väsensgrund det guld, som vi förbyta till s ång i löftets stund!
En längtan ny det stormar i hvarje släktes bröst, och skaldens sång den formar till tidens egen röst.
Ty ett dig är nödvändigt, du svenska framtidsdikt, att, ständigt ny, du ständigt densamma blir — en bikt af hvarje hugstort syfte och hvarje evigt hopp, som förr ur mörker lyfte vårt folk till ljuset opp.
II.
HVAD BÅTAR DET, ATT LYRANS strängar skruda i konstfull rytm en stämningsskala rik, om ej ett hjärtas slag vi höra ljuda i deras välljudsmättade musik, och om blott ytans glans och glöd de bjuda den, som vill nå det innerstas mystik?
Ur sinnen heta och ur hjärtan kalla det föds en dikt af leda och af rus.
Kom s nart, o sång, som mäktar skänka alla kraft och föryngring, tröst och frid och ljus!
Vi trå till käl lsprång, som kristallklart svalla, vi t rå till toner med ett vårligt sus.
Förnyad klinga, fädrens enkla visa!
Din vildrosdoft ger friskhet och ej kvalm.
Med nya tonfall skänk oss mod och lisa i lifvets fejder, bibliskt fromma psalm!
Till framtidsdåd oss vägar dristigt visa, du svenska sång, skapt ny ur forn- ärfd malm!
E.
N. SÖDERBERG.
V • « » • • • • • * om hunnerna, som hotade samtidigt bägge guldkronorna på den kejserliga örnens huf- vud Rom och Konstantinopel — såd ana per­ spektiv man får af den.
Han ville plötsligt dra den för Julius och utbreda sig om hunner och mongoler.
Ty ännu mer än Attila imponerade på honom Djingiskan — d en vilde världseröfraren, som på 1200-talet ur inre Asien skred öfver öster­ landet som ett djupsvart åskmoln, vräkande oräkneliga hagelskurar ned på islams väl­ den där längst ute, dit inga korsfarares svärd nådde.
Hvilket vidunder han varii!
Hur s åg han egentligen ut?
Attila hade Arvid läst beskrifning på, men Djingiskan?
Nu va r Arvid framme vid d et lilla h uskom­ plexet, där Cajus hade sin varelse, såg uti­ från vägen att det lysle i hans fönster och sneddade mellan skuggorna ifrigt öf ver går­ den ditbort ... knackade ... " stig in! " ...
nej, där i so ffan satt bara som alllid den hvilhå- riga, undergifna modern, en helgonbild i gotik, medan Julius ' plats vid fönsterbordet var tom ... nej, Julius hade inte varit hemma och blef nog hos grosshandlarens öfver nat­ ten med.
Arvids blick öfverfor det lilla rumm et med de hvita gardinerna och det hvita lamplju­ set och balsaminen i fönstret.
Här brukade de sitta om kvällarna långt in på natten och vara borta i fjä rran tider.
Här var det.
Men nu var Cajus ohjälpligt undan — o ch Arvid hade egentligen vetat det på förhand.
Han kunde ingenting annat göra, än be den gamla säga åt honom, att han skulle ge tu­ san i grosshandlarens snarast möjligt.
Ute igen från det upplysta rummet, ute i den dunkla månrymden öfver vägen, ville Arvid i all a fall inte vända hem.
Han gick i ställ et längre ut å t väster.
Vä­ gen lyste som ett gult band långt, långt bort.
Nu funnos inga hus vid sidorna, och bara hans skugga följde honom och kröp knappt igenkännlig ända upp till hans fötter.
Men det var friskt och skönt härute — egentligen bra kallt.
Borta öfver nordens åsar lyste de onalkeliga stjärnorna, än små och dunkla, än tindrande stora.
Och ned ifrån månen sänktes en förtrollning genom den dunkla rymden och öfver den dunkla vägen, där Arvid gick.
Han såg långt framför sig ... där syntes nu en liten svart punkt, som visst rörde sig, men i så fall inte synnerl igen fort.
Hvad var det?
En m änniska?
Fanns d et verkligen ännu nå­ gon ensling, s om i denna ödsliga helgdags­ kväll gick och dref utanför staden?
Ånej, den gick nog bara hem eller hade annars ärende.
Arvid såg den svarta pricken fjär­ ran ute på det gula vägbandet, där det en smula bar uppför.
Och han gick vidare, och den svarta punk­ ten kom honom i månförtrollningen till mö­ tes, men förblef ändå långt, långt borta, som om dess rörelse var falsk och låtsad och villa och sken och aldrig skulle föra den verkligt närmare.
Men själf sk red han allt vidare ut i d unklet, hvilket slöt sig om honom som ett haf, svagt försilfradt eller hellre färgadt med blyglans.
Och där rörde sig den enda svarta punkten, som syntes skarpt i må nskenet och ändå inte kom närmare ... snarare tvärtom.
— Helt im­ pulsivt och med ens vände Arvid.
Kanske därför att kölden gripit i näsa, öron och tår.
Och alltjämt sän kte den lilla måne n där högt uppe sina trollslöjor ned öfver vägen.
— — Tänk, om den ensamma svarta pric­ ken borta åt väster omslöt någon varelse, som ramlal ner ur en annan existensform.
••••••••••••••• * •• ••••••••••• J. SIMON, PARIS.
&gt;Enda skönhetsmedel huden.
K. ANDERSON - 56 - erhåller enhvar vid rekvi­ sition min rikt illustrerade praktkatalog med ringmått, med tusentals juvel-, guld- och silfverpjeser illu­ strerade i värden till milio ntals kronor.
- - - KUNGL.
H OFJUVELERARE.
GRATIS JAKOBSTORG 1.
RtGERINGSG.
19-21.
Tänk om det — till exempel vore själfve Djingiskan, som just i a fton dömts att lifslef- vande göra ett besök 6 à 7 århundraden inne i framtiden och helt sonika slå ned i det spökfärgade vintermånskenet utanför en in­ tet anande svensk småstad!
Hur i al l världen skulle den gamle mongol- tyrannen förnimma det?
Hvilka känslor skulle i s å fall röra sig just nu inne i den där skuggan?
Denna fantasi föreföll Arvid på en gång grotesk och hemsk.
Tänka sig hvad det innebar.
En mongo­ lisk världshärskare, omböljad af sina tju­ tande miljoner, af människoskrik och häst­ tramp och horders lägerlif, farande som ett jordskalf från den ena jättestaden i lå gor till den andra, tillintetgörande den ena masshä­ ren efter den andra, drucken af blod och hyllningar och högmod på ett sätt, som en nutidseuropé absolut saknar förutsättningar att intimt begripa — han fattad af ödets arm och placerad ensam och hjälplös på ett ställe i tiden och rummet, där i all menlös- het inte en själ skulle ha en aning om, hvem det var, som löjligt ofarlig stod ante portas!
Hur borde han se ut, d en verklige Djingis, ifall det nu var han?
Om Arvid mött ho­ nom härute i månskenet, skulle han på nära håll te sig som den Hans Förskräcklighet han var?
Något hemskt, vildt och främ­ mande utan tvifvel, e n luftkrets a f fasa kring hela hans väsen?
Men hur skulle han sedan bära sig åt?
När han kom in till staden?
Utan förmåga att göra sig förstådd, absolut främmande för allt, som hade han ramlat ner från en an­ nan planet, skulle han säkerligen helt enkelt bli tagen af polisen!
Hade det i stället varit, låt oss säga Na­ poleon I, s om af Odena blifvit s att i en slik situation — h ur ståtligt skulle inte han klarat den.
Han hade naturligtvis tagit ett rum på hotellet och dagen efter talat franska med landshöfdingen.
Men den stackars Djingiskan var alldeles utanför slika möjligheter.
Skulle polisen ens sentera härskarblicken i ha ns tigerögon?
Kunde den Store öfverhufvud f å en människa att begripa, att han var något annat än en kringdrifvande tattare med ett obegripligt språk?
Som ett kuriosum af mycket ovanlig sort kunde han väl senare göra sig gällande.
Men nu strax, i d enna skumma månskens­ kväll, när han först oundvikligen inne i s ta­ den måste stöta samman med poliskonstap­ larna Andersson och Svensson, nu kunde han nog inte ens drifva det därhän.
Hans roll blefve uteslutande futtig, och Arvid greps af medömkan.
— — — I nästa ögonblick log han ju.
Dumt att han inte hade Cajus Julius här att delge denna galenskap, Cajus hade varit den förste att sentera och utbrodera den.
Hvil- ket gapskratt han skulle ha presterat — och kastat med hufvudet — när Djingiskan (som den bandit han var) togs af ett par hederliga konstaplar.
Och all fantastiken och tragi­ ken i själf va den oerhörda situationen, a tt en oerhörd man kunde isoleras i en absolut oförstående omgifning, också den hade Ca­ jus fullt ut begripit.
Och när Arvid stod hemma i sitt rum vid torget och släckt lampan och tittade ut i månskensförtrollningen, då tänkte han på en svart s kuggprick långt ute på de västra fäl­ ten, och hur den sakta, sakta och oemot­ ståndligt närmade sig staden.
FREDRIK VETTERLUND.
vackra uppfattning förf.
har om lifvet på en svensk herregård.
Naturskildringarna äro målande och liffulla.
I det nya hemmet börja komplikationerna, förut blott anade, som konsekvens af de båda nygiftas vidtskilda uppfostran och tankevärld.
Upplösningen är emellertid lycklig för bägge parter: M. de V. lär sig inse att idealet är ej, såsom han önskat, att af sin hustru göra " une poupée parisienne ", och Ingrid å sin sida börjar fatta, att hon icke förstår och därför ej kan uppskatta sin mans karaktär, hvars goda egenskaper hen­ nes ovana och främmande öga ej förmår famna.
ELSA G. NORDIN Paris i januari 1913.
L Baronessan Michaux i silt arbetsrum.
En parisroman med en svensk hjältinna.
ET AR ICKE LANGE SEDAN madame Cruppi utgaf ett vid­ lyftigt verk öfver svenska för­ fattarinnor, och i nästa månad utkommer i Paris en fransk ro­ man, hvars hjältinna är svensk och hvars handling delvis utspelas i Sverige.
Boken har till författarinna baronessan).
Michaux, som sedan 10 år regelbundet be­ söker Sverige och särskildt vistats mycket på skånska herregårdar.
För svenskar i Paris är förf.
också ganska känd, främst så­ som vice president i svenska sektionen af La Française.
Upprepade gånger ha utkom­ mit små skisser af hennes hand med ämnen från norra och mellersta Sverige äfvensom biografier om bl.
a. Fröding, Selma Lagerlöf m. fl.
I sin nya roman " Le Bandeau " har baro­ nessan Michaux tagit sig den svåra uppgif­ ten före att skildra en bekantskap, som ut­ vecklas och slutar med ä ktenskap mellan två poler, en ung fransman och en svensk flicka.
Hjälten i " Le Bandeau ", M. de Vossange, är af naturen frikostigt begåfvad både in- och utvändigt, m en njutningslysten och orim­ ligt skönhetshungrande.
När han träffar hjältinnan, fröken Ingrid Odenkrantz, född och uppfödd på en af gamla svenska traditioner rik egendom i mellersta Sverige, tilltalas han af detta nya, fräscha ungdom­ liga — " hon var ung in i djupet af sin själ " — detta naiva och trofasta som i så hög grad skiljer den unga flickan, Nordens dot­ ter, från kvinnor af hans egen ras.
M. de V. var begifven på nyheter, på nya skönhetsintryck, på nya sensationer och Ingrid uppväckte hans beundran, hans åstundan och snart nog hans kärlek.
Ingrid skildras som en klok och tänkande flicka.
Hennes naivitet synes väl stark för en svensk läsare.
Men förf., liksom gängse är bland hennes landsmän, finner ett nöje i att utmåla de skandinaviska kvinnornas inre lika öfverdrifvet okonstladt som de finna vårt yttre.
M. de V:s hyllning slog an på henne; hon fann den alltid älskvärd, alltid ridderlig, och ibland vågade hon anse den fullt uppriktig och trovärdig.
Hon slutar därför med att ge vika för hans enträgna äktenskapsan­ bud.
Förlofningen eklateras i Sverige, dit M. d e V. ankommer till Ingrids hem.
Det är med nöje man läser den fina och En staty åt Fredrika Bremer.
Till Sveriges kvinnor!
ÅR SVENSKA KULTURS HISTO- ria har bland sina lysande namn äfven en och annan kvinnas.
Först bland dem står den heliga Birgittas.
Mångfaldiga äro vittnesbörden om betydelsen af den insats hon gjort i vår medeltids andliga lif, och det stora antal bil­ der af henne, som blifvit bevarade till vå ra dagar, talar i detta afseende sitt tydliga språk.
Än som den inspirerade sierskan, än som det i lidanden luttrade helgonet har hon från små landskyrkors eller höghvälfda domers altaren talat till tus enden af andäktiga och gifvit impulser åt deras fromm« tro.
Det är ej inom kyrkornas murar som våra tiders folk söker bilderna af sina stora män o ch kvinnor, sina helgon.
Under öppen himmel ute på torgen eller i s tadsparkernas skuggiga tillflyktsorter vilja vi nutidsmänniskor midt i hvardagslifvets rastlös« äflan se deras vördnadsbjudande gestalter höja sig öfver oss och mötas af maningen från deras själ, sådan konstnären i ingifvelsens ögonblick förmått tolka den.
Det finnes en gestalt, som för oss svenska nittonhundratalskvinnor förkroppsligar något af det bästa i våra sfräfvanden, och det är Fredrika Bremers.
Klarsynt nog att genomskåda häm­ mande fördomar, modig nog att ensam taga upp kampen mot dem, brinnande i anden som en Bir­ gitta, står hon som en symbol för sitt släktes fri­ görelse och utveckling.
Hon trodde på makten af kvinnans kärlek och entusiasm, och just i våra da­ gar genljuda allt mäktigare hennes ord: " Om nu denna heliga låga vårdades rätt, om den riktades att brinna för stora och ädla mål — hvilken im­ puls skulle ej gifvas åt samhällets hela lif!
och huru välgörande och ädel blefve ej hennes verk­ samhet som vän, som maka, moder, eller helt en­ kelt och stort som — medborgarinna! "
Åt sierskan Fredrika Bremer, som i sköna ocli gripande ord för samtid och eftervärld tolkat sina drömmar och syner, vilja vi resa en ärestod.
Mildf och fast skall hennes själs maning, liksom en gång Birgittas, fala till nya släkten från hennes af konsten förevigade gestalt.
På initiativ af Föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Stockholm ha nedanstående kvinnoför­ eningar enat sig om att genom undertecknade verka för att en staty åt Fredrika Bremer kommer till stånd å värdig plats i en af Stockholms par­ ker.
Bidrag till minnesstoden mottagas af un­ dertecknade: Stockholm i januari 1913.
För Föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Stockholm: Kerstin Hård af Segerstad, fil.
d:r, kommitténs ordförande, Holländaregatan 29; Ann Margret Holmgren, f. Tersmeden, Norra Mälar­ strand 22; Stina Quint, Artillerigatan 4; Anna Fri- sell, kommitténs skattmästare, Karlavägen 32: Hilda Sachs, f. Engström, kommitténs 1:a sekre­ terare, Tcgnérgatan 47.
För Fredrika - Bremer-för- bundet: Sigrid Leijonhufvud, kommitténs v. ordfö­ rande, Brahegatan 51; Agda Monlelius, f. Reuter- skiöld, S: i Paulsgatan 11; Lydia Wahlström, fil d:r, lohannesgalan 22.
För Hvita Bandet: Emilie Rathou, Humlegårdsgatan 22; Tora Fries, f. Nord- Iing, kommitténs 2:a sekreterare, Valhallavägen 25.
För Nya Idun: Bertha Hübner, Sibyllegatan 77.
Sigrid Elmblad, f. Petterson, Kommendörsg.
28.
Cerebos Sfllt I IDUNS MODELLKATALOQ; Oumbärlig för alla sömmerskor och för alla hem.
tillverkadt af filtrerad saltlake i hygieniska fabriker.
j Generalagent: Gustaf Clase, Göteborg &amp; S tockholm.
I - 57 - • |^mt^n^^ 0 s DR iÄ ä tft° när a — = j
Skall byggnadsstilen allde- les urarta å landsbygden?
Från en resa i Dalarne.
Af ANNA LINDH AGEN.
ET ÄR E] BLOTT STA TIONS- och villasamhällena som nu­ mera erbjuda anblicken af ett betänkligt nedåtgående i smak och omtanke då det gäller att bygga.
Denna vår tids urartning möter oss äfven pä själfva landsbygden, dock ännu lyckligtvis ej så utbredd där, att ej något af den g amla byggnadsstilens symmetri och en­ kelhet finnes kvar.
Fara föreligger dock att dessa rester äfven skola fördärfvas, ty hvad som anses för modernt är smiftofarligt.
Bland andra landskap, som hotas af förstö­ ring i byggnadshänseende, är tyvärr äfven Dalarne.
Och dock har Dalarne många konstnärs­ hem: där finns ju Carl Larssons utomor­ dentliga, utvuxet ur en liten enkel gård.
Där finns Zorns, både med gammalt och nytt, al lt insatt m ed den fullkomligaste smak och har­ moni.
Där finns o ckså många andra vackra konstnärshem, större och mindre; sådana stugor växa upp här och hvar och pryda dal­ socknarna.
Ankarcronas gård i Lek sand i Tällbergs b y intager en särställning.
Den är fullt trogen, gammal äkta dalstil med stugan, fjöset, stal­ let o ch härbret inramande g ården.
Allt pre­ cis såsom det en gång var då folkets egen gamla byggnadsstil stod på höjden af skön­ het, kraft och målmedvetenhet.
Hvarje de­ talj i sät tet att bygga är den riktiga, själf har Ankarcrona studerat detta och själf varit med om hvarje detaljs utarbetning, då de gamla stugorna byggdes eller tillbyggdes.
Interiörerna äro lika fullkomliga, de vittna om en sakkunskap och en smak som ligga på ett plan öfver allt beröm.
Denna gård i Tällberg är ett min nesmärke och kommer s ä­ kert en gång att uppskattas efter förtjänst och af staten eller kommunala myndigheter med stor tacksamhet bevaras såsom bevis för hur storartad!
högt byggnadskonsten en gång stod hos folket.
knutarna stiligt dek orerade genom att de ut­ skjutande stockarna korsa hvarandra; väg­ garne äro något högre än på de äldre stu­ gorna, de små gammaldags fönsterrutorna, ofta blyinfaitade, ha gjorts något större (3 rutor i höjd och 2 i bredd af en god proportion); taktäckningen består oftast af spån; förstukvisten är öppen med tak och försedd med präktiga stolpar i hörnen eller enkelt fasonerade bräder; huset inne­ håller ett rymligt kök och en mindre kam­ mare samt farstu ' med trappa upp till vin den; färgen är oftast den vackra grå som upp­ Typiska gårdar i Dalarne af god verkan, hvilkas stil icke borde få fördärfvas: 1.
St. Tuna socken.
kommer af luftens och vätans inverkan på 2.
S t. Skedvi socken.
3.
Ä lfdalens socken.
det omålade träet; någon gång rödmålning.
4.
Mora socken.
I mer burgna gårdar förekomma två sådana bostadsstugor eller ibland i s omliga socknar Så gamla stilenliga gårdar som denna fin­ bostadshus i längr e lä ngor.
Bergslagen ut­ nes troligtvis e ndast styckevis kvar, och på märker sig för större manbyggnader, ofta ganska få ställen.
Nästan hvarje gård i Da ­ med brutet tak.
larne har dock ett minne af det gamla kvar, När nu beho fvet att ändra en sådan gård, nämligen härbret.
En och annan kännare eller ock endast önskan att modernisera kan ju ha intresse af att bevara äfven bo­ uppstår, så kan man iakttaga följande för­ ningshuset i den riktigt gam la stilen, m en of­ ändringar: antingen " gambelstugu " rifves tast hafva ju red an och komma allt mer ti­ ned och det bygges en ny " stugu ", delvis dens fordringar på större utrymme att göra med det gamla timret, eller " gambelstugu " sig gällande.
mer radikalt ändras.
Den byggnadsstil, som n u karaktäriserar I bäg ge fallen u ppstår oftast den olyckliga den typiska dalstugan, är dock af så god hustyp, som trängt fram öfverallt från egna­ verkan — står så bra i naturen, och passar hems- och stationssamhällen samt fult mo­ så bra mot d et gamla härbret och den andra dernt byggda stadspartier till landsbygden.
uthuslängan, är dessutom i sin planläggning En utby ggnad göres å främre d elen af huset, så praktisk att den synes kunna räknas för tjänande till farstu ' och trapphus, samt för­ ganska förmånlig landsbygdstil.
Och utgå­ ses dessutom ymnigt med glas, hvarigenom ende från d enna böra sedan förändringar för de dubbla glasverandorna uppstå.
Ofta nutidens behof kunna göras.
Denna stugas höjes huset samtidigt, så att man får rum kännemärken synas mig i f å drag vara föl­ äfven ofvanpå, men ibland göres denna jande: ryggåsstugutypen är öfvergifven, oformliga utbyggnad blott för farstu ' ns och men stockvirket är ofia bibehållet och vindstrappans skull.
Vill man ha ä nnu större utrymmen, där han­ delsbod eller något dylikt skall inrymmas, 1 ordärfvad landsbygdsstil: 5.
Jfr nybygget (glas­ verandastilen) och gamla stugan.
6.
Vanställd bygges huset i vinkel, men så kort åt hvar- gammal bergsmansgård.
7. jfr med n:r 4: två dera hållet i proportion till höjden, att ett bostadshus i samma by, def ena med, det andra sådant hus gör ett stillöst och tråkigt intryck utan trapphus.
samt förses ofta med torn och alla möjliga 8.
Fult inbyggd kvist och öppen kvist.
9.
Gam­ öfver stugan till och med.
Och så är hel­ omotiverade utbyggnader.
Formerna för des­ mal mycket vacker kvist och en af betydligt min­ heten förbi.
sa större hus från våra villa- och stations­ dre god verkan.
10.
Ä ldre trapphus, som ej ver­ Papptaken äro lyckligtvis ännu i Dalarne kar oproportionerligt (jfr 6 och 7).
samhällen ha också förirrat sig till Dalarne, sällsynta utan spån tycks verkligen stå sig men ä n så länge ha de dock ej hunnit till d e i bruk i detta skogsland.
mindre byarna, utan i allmänhet ha t. v. en­ vidgat sig så mycket som ett litet Hvad nu särskild!
de farliga utbyggna­ dast Leksand, Morastrand och dylika repre­ hus tål vid, göras alltför höga, samt alltför derna angår, så böra nödiga ändringar sentativa orter hugnats därmed.
Till det många både från yttre och inre syn­ kunna vidtagas utan utbyggda trapphus.
vackra Gagnefs heder må nämnas att där ett punkt.
Men äfven förr i världen har man användt nytt ha ndelsbods hus var uppfördi i go d och Hvad färgerna angår öfverger man det sig af sådana någon gång, dock utan vår praktisk stil, och att ett nybyggdt Folkefs enfärgade grå eller röda (endast af- tids klumpighet i ko nstruktionen.
I S tora hus var uppfördt på samma fördelaktiga brutet af hvitt kring fönsterna), hvil- Tuna, där för öfrigt de väl bibehållna går­ sätt.
ken enkelhet ger en sådan hvila öfver darna synas vara i minoritet, finner man en En mindre förändring, vidtagen endast för en gård för synsinnet.
Man stryker i stället sådan af en föregående generation gjord ut­ att f å skydd mot kyla, utgöres af den öppna både gröna och hvita ränder öfver byggnad.
Denna springer icke så långt ut kvistens brädslagning, hvarvid då ej gam­ hufvudfärgerna, och på alldeles för som nutidens, hvarför den ej heller verkar maldags gedigen enkelhet följes, utan de många ställen: på knutar, rundt fönsterna så oproportionerlig mot byggnadens hufvud- gamla stolparna i hörnen få alldeles (ofta två färger), omkring alla dörrar, tvärs del, som vår tids trapphus göra; fönstren försvinna.
Glas­ äro också ditsatta rutor, hvilka i med en viss stil­ form ej passa känsla.
Jag språ- mot huset i öfrigt kade med gårdens eller dess öfriga fullvuxna dotter, fönster, insättas.
af samtalet fram­ Äfven där man ej gick att hon ty­ bryr sig om att ha värr fann det nya täckt farstukvist, stora skåpet långt utan har den öp­ önskvärdare.
" De­ pen, förnyar man ras gård var så icke de murknan- gammal. "
de, ofta utmärkt Hvad så den ut­ vackra förstugu- byggda kvisten kvistarna i samma angår utanför en eller liknande envåningsstuga, så vackra form, utan är ju dess till­ träsågningens komst mycket för­ odekorativa och klarlig, då den ju tråkiga mönster få bildar liksom eri yt- i stället tjäna till terfarstu ' till skydd prydnad.
mot kyla.
Lätt Äfven värdesät­ skulle en sådan kunna komponeras tandet af groft vir­ till något riktigt ke börjar minskas.
prydligt, då man Mycket ofta — ja har stommen till troligen oftast — den i de gamla låter man ej vid förstukvistarna.
I ombyggnad det Madame Poincaré.
Raymond Poincaré.
arbetet " Gamla gamla stiliga svenska allmoge­ stockvirket, som hem " finnas afbil- ger en sådan kraft dade flera så­ och s tämning åt en dana nästan helt träbyggnad, synas inbyggda kvistar utåt.
Man behål­ konstsällskap som ha till s yfte de sköna konster­ TILL FRANKRIKES PRESIDENT EFTER FAL- af utmärkt god ler d et blott för att lières har med stor majoritet valts konseljpresi­ nas främjande, byggnadsverks och gamla stads­ verkan.
det af ekonomiska denten Raymond Poincaré.
Den endast något delars vårdande och dylikt.
I nyare villastil skäl måste använ­ mer än femtioårige presidenten som tillhör en be­ Efter att ha skött olika ministerportföljer blef har man ju nu das, men man lik­ kant fransk familj har en lysande bana i det of- han förlidet år konseljpresident och har utåt lyckligtvis öfver- som skäms för det - feniliga lifvet bakom sig.
Han har tagit både ju­ särskildt gjort sig känd genom det nit hvarmed gifvif både trapp­ och brädslår stoc­ ridiska och filosofiska lärdomsgrader och är känd han arbetade på att fredligt lösa Balkanfrågan.
hus och fula kvis­ karna.
Stockjät­ lika mycket som en konstnärligt, socialt och litte­ Frankrike har helt visst i honom fått en presi­ tar.
M åtte ej lands­ tarna skylas af rärt intresserad man som i s in egenskap af fram­ dent, som blir mer än en tom dekoration.
bygdens gårdar smala brädpyg- stående politiker.
Han är jurist, filosof och Vi meddela äfven ett porträtt af den nye presi­ helt hinna förstö­ méer.
dentens maka, den charmanta madame Poincaré, estetiker på en gång och har utgifvit böcker om ras af dem!
Fönstren, som å som helt visst på ett förträffligt sätt kommer att " Samtida idéer ", om " Konst- och litteraturfrågor " (Forts.) den typ här be- fylla plikterna som värdinna i Elyséepalatsef.
och om " Politiska förhållanden och personlighe­ skrifvits, redan ut- ter ".
Han är medlem af en ofantlig massa Det nya franska presideniparet.
- 59 -
GE no / 4 075 \ &gt;05K kamera PÅ KRIGS SKÅ7EPIÄTSEP.
rwer-TMT~ Wå IZZf UTw ETT AF VÄRA NUMMER I slutet af föregående årgång voro vi i tillfälle meddela några bilder från krigsteatern på Balkan, som sändts oss af en till kriget nedrest svensk officer, löjtnanten Nyligen åter­ grefve Aug.
Stackelberg.
kommen från den intrycksrika färden, har grefve S. medfört en stor kollektion intres­ santa bilder, hvaraf vi fått förmånen ut­ välja den serie, som våra läsare nu ha un­ der ögonen.
Bild 1 framställer bulgariska kavallerister tillhörande den brigad, som sö­ der om Dimotika tillfångatog Yaner Paschas armé, bestående af 400 officerare och 9,000 man.
Bild 2 framställer en pontonbro öfver floden Maritza, 15 km.
från Adrianopel.
Bron är den andra, som byggts på denna plats af serbiska ingenjörtrupper — den första tog Maritza med sig vid en öfversvämning.
Ä bild 3 synes serbiska Donaudivisionens artilleristridsställning framför Adrianopel o ch å bild 4 finna vi serbiske artilleribefälhafva- ren bjudande på lunch framför sin bostad: en håla, utgräfd i marken och täckt med bräder och jord.
Midtersi i gruppen löjtnant S.
Bild 5 visar hur å en järnvägsstation konung Ferdinands af Bulgarien proklama­ tion till sitt folk är uppslagen med anled­ ning af krigsförklaringen den 18 okt.
Deko- H — 1 ™ 1 / V — » W é, reringen med flaggor och blommor anger krigets popularitet i Bulgarien.
Bild 7 återger hur under en utfärd till stridslinjen passeras en nedbränd turkisk by.
Bild 8 framställer " Vaktparaden " i Mustafa Pa­ scha, bestående af landstormsmän, som be­ vaka broar, förråd, regeringsbyggnader m. m. i den eröfrade staden.
Å bild 9 märkes en macedonisk friskarechef i galadräkt — silfverkedjor öfver bröstet och silfverbe- slagna pistoler o ch dolkar i gördeln.
Bild 10 är en vy tagen från minareten till moskén i Mustafa Pascha.
Bilden visar norra delen af staden samt den väldiga floden Maritza.
Bild 11 visar en interiör af teatern i Mustafa Pascha.
Teatern användes till sjukstall för hästar och erbjuder en tragikomisk anblick.
Veterinärer med biträden syssla på scenen mellan rester af fonder och kulisser, medan logerna upptagas af sjuka hästar, som vän­ ta på behandling.
Bild 12 återger serbiska fältbageriet i Mustafa Pascha.
Bild 13 slutli­ gen visar en interiör från den ännu ej fullt färdiga katedralen i Sofia.
Byggnaden kostar 6 milj. fr ancs och är inredd och utsmyckad med öfverflödande orientalisk prakt och medeltidsartad smak.
Till höger kungapa­ rets tron, hvaröfver man ser bilder i mosaik af kungen och drottningen, klädda i f orntida östromerska kejsardräkter.
m LITTERATUR Boken om Rom.
Henrik Schiick: Rom.
En vandring genom seklerna.
Hugo Gebers förlag 1912.
9 kr.
LAND DEN ANMÄRKNINGS- värd!
stora massa nya böcker, som våra förläggare under jul­ månaden kappats om att sända ut i marknaden, torde knappast någon vara mer förtjänt af uppmärksamhet och mindre i behof af rekommendation än Henrik Sc hücks bok om Rom.
Ett ämne som Roms historia behandladt af en vetenskapsman som Henrik Schiick: hvilken imposant och lycklig kombination af sak och person.
I lå nga år har Schiick ägnat sig åt studier och utforskning af den eviga sta­ dens historia, och man vet ej hvilken svensk skulle kunna som Rom-forskare och Rom- kunnig uthärda en jämförelse med Schiick.
Resultatet af hans arbete, hvaraf brottstyc­ ken offentliggjordes för några år sedan i andra delen af samlingen " En resandes an­ teckningar ", har också blifvit ett utomor­ dentligt gediget verk som vittnar högt och vidt om energin i s vensk vetenskaplig sträf- van och om en svensk vetenskapsmans mod att gripa sig an med och ihärdighet att ge­ nomföra en verkligt betydande uppgift.
Henrik Schücks Romverk är det första i si n art i Sverige; det har i ett slag förskaffat vårt land ett namn i de främsta moderna Romforskarnas led; det är ett verk af bestå­ ende värde, ett verk som svensk Romforsk­ ning aldrig torde kunna förbigå.
Blott f ackmannen, som genom egna forsk­ ningar på en eller flera delar af det vid­ sträckta området fått omedelbar känning af stoffmassans väldighet och för sig realiserat mångfalden af de specialstudier en forskning som denna förutsätter — a rkeologiska, poli­ tiskt-, religions-, kultur-, konst-, litteratur-, språkhistoriska m. fl.
— kan bilda sig en ade­ kvat uppfattning af svårigheten af en kritisk framställning som Schlicks.
Men äfven den icke helt okunnige lekmannen förmår ge­ nom en arkeologisk och, när historien t ar vid, historisk utblick från början af tusentalet f. K. och ett öfverslag af den europeiska kultu­ rens gång under närmaste två tusen fem­ hundra år göra sig en någotsånär hållbar föreställning om huru kräfvande uppgiften att skrifva Roms historia är och hvilket mångsidigt och mödosamt arbete måste vara kondenserad!
i en sammanfattande skildring som den Schiick gifvit a f sin " vandring ge­ nom s eklerna ".
Just häri ligger en af detta verks främsta förtjänster: del ä r en 1 e f v a n d e s k i l ­ dring Schiick lämnat af Roms öden i de­ ras rika organiska sammanhang med det enastående stycke världshistoria de spegla — och ingen t orr regisfratur, ingen oorganisk granskning blott af vetenskapliga metoder och af resultaten af de olika vetenskaper som måst samverka för att forskaren skolat kunna aflyssna de romerska ruinhögarnes stenar ett begripligt språk.
" Rom " är ett po­ pulärt v erk i d en meningen att det icke brin­ gar läsaren under ögonen hela den inveck­ lade vetenskapliga apparat ett dylikt arbete kräfver; icke dessmindre får man på mång­ faldiga ställen inblickar i den vetenskapliga verkstaden: man får följa forskaren på hans gång från sekel till sekel, från jordlager till jordlager, från ruin till ruin, från palats till palats, från tempel till tempel, och man läm­ nas i framställningen af hypoteser och dis­ kussionen af åsikter icke utan kunskap om huru " Roms stenar ", metodiskt studerade bringas att afslöja en historia, hvartill ingen stad på jorden kan uppvisa motstycke.
Och framförallt: Schiick har icke glömt att inom Roms murar tallösa generationer af människor lefvat och verkat, kämpat och dött; och i oc h med att han fogat ord till o rd af en i sin saklighet beundransvärd skildring af själfva stadens historia har han ock kastat snabbljus öfver släktenas lif i den mån det stått i omedelbart samband med stadens.
Roms historia — de n förhistoriska stadens uppkomst ur de etruskiska herdebyarne på Tibersträndernas kullar, dess underbara uppväxt till d et halft legendariska kungadö­ mets, den eftergrekiska antikens, den världs- eröfrande republikens stad, men framförallt till kejsartidens maktberusade europeiska världsmetropol; dess gradvisa förstörelse från Justiniani tid och nedsjunkande under barbarmassornas härnadståg, de kristnas likgiltighet, påfvedömets strider o. s. v. till medeltidens ruinstad, med hvars minnesrike­ dom endast det så mycket tidigare förfallna Atens är i någon mån jämförlig — Ro ms hi­ storia speglar de betydelsefullaste faserna af hela västerlandets historia under tvåtusen år af de tre tusen denna siad lefvat.
Anti­ kens, den första kristna tidens och medelti­ dens politiska, religiösa och allmänt kultu­ rella utveckling sammanhänger i väsentliga afseenden med Roms öden; kultur har följt på kultur, och under seklernas gång har Rom, det eviga, växlat utseende, växlat i omfattning, växlat i folkmängd, växlat från det största inflytande till de n djupaste makt­ löshet, uppstått och förfallit och åter upp­ stått.
Schiick följer stadens lif genom ti­ derna fram till fö rstörelsens kulmen på 1300- talet, då den en gång så namnlöst mäktiga och stolta kejsarstaden endast genom sina hopade ruinmassor skilde sig från den för­ historiska tidens herdeby.
Och i ett kort af- slutningskapitel, i hvilket han lyckligtvis stäl­ ler en andra del i utsikt, antyder den lärde forskaren konturerna af renässansens — återuppståndelsens — barockens och vår tids romerska historia, under hvilken mo­ dern förstörelse gått hand i hand med ett oförtrutet arbete på utforskningen af all den så härliga och dock förgängliga prakt som hopats i Ro m.
Det är till d etta arbete, fotad!
på fackar­ keologernas sedan början af 1700-talet på­ gående utgräfningar, H enrik Schiick bidragit med sitt storartad!
anlagda verk, hvaraf ett med vetenskaplig och icke mindre konst­ närlig smak utsökt bildmaterial, delvis häm- tadt ur flydda tiders Romframställningar, in­ går som en högst värdefull del.
Den som känner Henrik Schiick från hans produktion på den svenska och allmänna litteraturhistoriens gebit, känner hans histori­ ska vidsynihei, hans märkliga kombinations­ förmåga, hans kunskapsrikedom och out­ tröttliga forskarifver inför de svåraste pro­ blem, återfinner i b oken om Rom dessa hans bästa egenskaper i rikaste mått.
Det ringa s om här kunnat sägas om denna bok har blott haft till s yfte att i någon mån bidraga att rikta uppmärksamheten på den insats i svensk kultur Henrik Schiick gjort med sitt verk om Rom.
HARALD HEYMAN.
- 62 - Moderna tafvelpris.
Några anteckningar af GEORG NORDENSVAN.
EN SOM HAR ÄLDRE KONST- verk att afyttra bör skynda sig.
Kursen är för närvarande myc­ ket lockande, amerikanska mil- jardörer betala hvilka su mmor som helst för nöjet att öfvertrumfa gamla världens kapitalister och öfverföra skatterna till U.
S.
A., o ch konsthandlare med väder­ korn ha fört konsten att drifva upp priserna till en svindlande höjd.
Redan före innevarande gyllene tider kunde det nog hända, att ett och annat konstverk fick betalas dyrt.
Sålunda beta­ lade Louvremuseet år 1852 ej mindre än 650,000 fr. för Murillos sväfvande madonna.
Ungefär samtidigt förvärfvade samma mu­ seum Antonello da Messinas kondottierpor- trätt för 113,500 fr., men Riberas Graflägg- ringen kostade endast 10,526 och Vermeer van Delfts Knypplerska 7,500.
Något se­ nare betalades 200,000 fr. hvardera för ett par osäkra Rafael.
Men med häpnad finner man, att en genre jämte två stilleben af Chardin kostade sammanlagdt 1,150 fr. År 1907 köpte Louvremuseet två Chardin-por- irätt (Fiolspelaren och Gossen med snurran) för summa 350,000 fr. Chardin hade i lifsli- den sålt ett exemplar af sistnämnda målning för 25 fr. På en auktion 1912 betalades Chardins gosse, som blåser såpbubblor, med 300,000.
Hur priserna stigit för en del målningar på sista tiden framgår exempelvis af att Louvre 1895 betalade 12,600 fr. för Davids porträtt­ grupp af de tre damerna från Gand, men 1902 k ostade hr och fru Sériziais ' porträtt af samme målare summa 140,000.
1700-talets franska måleri har förr stått mycket lågt i pris — d et mesta har gått till England.
Det låter otroligt, att Watteaus mästerverk " Gilles " — den stora Pierrottaf- lan — år 1826 efter ägarens död såldes i Paris för 650 fr. Taflan kom sedan till Louvre med La Cazes samling och skulle nu betalas med en miljon.
Nu har den franska rokokons mästare en lysande marknad.
Våren 1912 såldes på auktion i Paris ett allegoriserande dampor­ trätt af Nattier för 195,000 fr., ett m ansporträtt af Greuze för 109,000, e tt porträtt af Frago- nard för 120,000 och densammes skämt­ samma genre " Uppfostran gör allt " för 250,000.
Fragonards " Minotaurus ' offer " hade 1880 betalats med 5,300 fr., i juni 1912 såldes den för 360,000.
På samma auktion — af Dozeis galleri där Rothschild och amerikanska konsthand­ lare voro de förnämsta köpare och som på två dagar inbringade 10 milj. — betalades en statyett Oskulden af Clodron med 236,000, ett damporträtt af mad.
Vigée-Lebrun med 400,000 och ett porträtt af La Tour med 600,000.
Det sistnämnda hade så pass nyli­ gen som år 1903 sålts för 5,000.
Ett flick- porträtt, måladt af engelsmannen Lawrence, betingade 200,000 fr., ett damporträtt af samme målare såldes i fjol v åras för 435,000.
Äfven en och annan af de gamla mästarne kan från sin himmel glädja sig åt, att hans arbeten äro högtskailade.
En helig familj af Mantegna köptes 1903 i London af samlaren Weber i Berlin för 50,000 mar k.
Den såldes i februari 1912 för 590,000 samma mynt.
Upptäckten af Greco (se min konsthisto­ ria!)
har inbringat konsthandlare vackra summor.
Hans märkliga porträii af slorin- kvisitorn Nino de Guevara uppskattades för ej länge sedan vid ägarens död till 25,000
pesetas.
Konsthandlaren Durand-Ruel i Paris erbjöd arfvingarne 50,000.
Dessa råd­ frågade Cossio — Grecos biograf.
Denne afrådde.
Durand-Ruel bjöd 100,000 fr. Cossio afrådde fortfarande.
Men när anbu­ det höjdes till 200,000 ku nde inte arfvingarne stå emot längre.
Efteråt sålde Durand- Ruel porträttet till miljardören Havemeyer i Newyork för obekant pris.
Han förlorade säkert ej på affären.
Prisstegringen sträcker sig äfven till mo­ derna målares verk.
Jag skall inte tala om hur François Millets taflor, som i mästarens lifstid kun de köpas för några tusental francs, åkt upp till o fantliga summor, nära miljonen.
Af hans samtida står för närvarande Corot högst.
Corot var mycket flitig och alsterrik.
Han målade omkr. 4,000 taflor under sin långa lefnad.
Men det underliga är, att m an räknar de " äkta " Corot som finnas i Amerika, till 12,000 — detta efter uppgift i en uppsats i tidskriften Die Kunst, hvarifrån jag har några af mina sifferuppgifter.
Landskap af Corot betalades på auktioner i Paris 1912 med 120,000, 133,000, 310,000 (" Strid under träden "), 350,000, och af hans figurtaflor inbringade " Damen med pärlan " 150,000, och " Kvinna i blått " 162,000 — den sistnämnda köptes af Louvre.
Delacroix står sig.
Hans ridskola betala­ des med 140,000 f r. på samma auktion, där en amerikansk konsthandlare inropade Reg­ naulfs mycket omskrifna Salome för 488,000.
Daumiers små taflor s tå lägre i pris.
Les amis de Louvre betalade på Rouarts auktion för några veckor sedan " Crispin et Scapin " med 60,000.
Men hvad sägs om, att vid samma tillfälle Degas ' " Danseuses à la barre " betingade 435,000 fr.?
Det lär ha va­ rit det högsta pris, som betalats för en mål­ ning, medan målaren ännu är i lifvet.
En annan dansöstafla af Degas slogs bort för 100,000.
Manets Musiklektion har betalats med 120,000.
För ett år sedan eller något mer betalade Mannheims museum 100,000 mk.
fö r Manets kejsar Maximilians arkebusering.
Då kostade hans " Frukost i ateljén " 250,000 m k — d en frikostige köparen har sedan skänkt laflan till nya pinakoleket i München.
I Tyskland är man ännu inte van vid lik­ nande priser.
Dyrast af modern konst äro där franska målningar, som införas af tafvel- jobbare.
Det var på en auktion i Paris ett damporträtt a f tysken Leibi kunde gå upp till 140,000 fr., men samme mästares Spinner- skor — so m säges vara ett föga betydande verk — betalades likväl år 1910 med 75,000 mk och Böcklins Meerresidylle skall ha gått upp till 10 0,000.
Belgiska staten betalade en familjegrupp af Stuck med 60,000 mk.
Att ett af Lenbachs Bismarcksporträtt på en auktion i München 1911 gick upp till 20,000 mk, omtalades då som ett sensationellt pris.
Med de slösande miljardörerna och de stora konsthandlarne kunna museerna endast sällan täfla.
Louvre har visserligen år 1908 betalt 200,000 fr. för ett porträtt af Memling, och " Mannen med vinglaset " — fra nskt por­ trätt från 1400-talet — betalades med 190,000.
Och jag vill m innas det var en mil­ jon, s om National Gallery i London betalade för en herdarnes tillbedjan af Petrus Chris- ius.
Men oftast måste äfven de rika bland statsgallerierna bevittna, hur konstverk af största betydenhet gå dem förbi och hur konstströmmen rinner västerut.
Så högt i norden som i Sv erige söker den sig, som be­ kant, fram i sydvästlig riktning.
Från scenen och estraden.
RAMAT1SKA TEATERNS NYÅRS program, " Min vän Teddy " af André Revoire och Lucien Besnard är onekligen ett " behagligt stycke ".
Teddy hör till dessa fabulöst rika amerikanare, som fara öfver till E u­ ropa, enkannerligen Paris, för att med sina natur- friska egenskaper, sin förmåga att säga sina tankar rent ut, o ch mera sådant göra chock i d en fördärfbringande pariskulturen.
Typen tar sig infe illa u t på scenn, men om den är sann, blir en annan fråga.
Teddy förälskar sig i politikern Di­ dier-Morels husfru, den förtjusande Madeleine, ett under af behag och rena seder.
Hon är gan­ ska försummad af sin uppblåste herr man, hvilket gör aft Teddy besluter sig för att göra henne till sin maka.
Det betyder inte det ringaste att hon redan är en annans lagvigda hustru, Teddy anser det som den enklaste sak i världen att få en skilsmässa fill stånd genom att göra en brottslig kärleksaffär af ett löjligt s ympatiförhållande mel­ lan Didier-Morel och en bedagad men inflytelse­ rik kvinna, presidentänkan Roucher.
Det lyckas också, men en viss Berlin, en fransk diplomat- snobb, som förut, ehuru utan framgång, sökt bli Madeleines älskare, får nu mottaga hennes gifter­ målsanbud, hvilket gör den starke Teddy till en trasa, medan Madeleine å sin sida ända in i sista ögonblicket är blind för den verkliga halten af Teddys känslor.
Naturligtvis få de hvarandra fill sist, men åskådaren tycker, och ej utan skäl, att de båda människorna en stund burit sig åt som ett par riktiga våp.
Pjäsen har emellertid flere ro­ liga scener och är vidare så ofantligt dygdig, att den skulle kunna uppföras i e n klosterpension.
Herr de Wahl har inkarnerat sig i Teddys per­ son och verkar både roande och sympatisk.
Fru S tin a Hedbe rg är en behaglig och i de in­ dignerade momenten särskildt lyckad Madeleine.
Så ha vi herr Pe r s o n ne s politiker och fröken Åhlander s behagsjuka presidentänka, åler- gifna med bepröfvade grepp i de komiska sfrän- garne, hrr L a m b e r t, G.
H i 11 b e r g m. fl.
På Intima teatern gästspelar fröken Hilda Borgström i en engelsk komedi " Eldskär­ men " af Alfred Sutro, ett stycke, s om skildrar två kvinnors kamp om en man och som har en myc­ ket underhållande och kvick andra akt, men se­ dan bleknar i färgen och får ett banalt slut.
Frö­ ken Borgström räddar emellertid stycket ge­ nom sin distingerade konst, som endast har det felet att ibland vilja bli för mycket konst.
Hennes repliksägning är beundransvärd och hennes spel företer detaljer, som i finhet och psykologisk be­ toning äro mönster af artistisk förmåga.
Herr Laven som den afledande " eldskärmen " ut­ vecklar sitt kända humoristiska resonörlynne, hvilket aldrig förfelar sin verkan, den för sin lycka kämpande husfrun spelas måttfullt och varmt af fröken Nelson, och hr W e s t i n för­ tjänar erkännande för sitt naturliga spel som den naive maken, detta så mycket mera som rollen gång efter annan blir m er än lofligt osku ldsfull.
Ostermalmsteatern har left upp ännu en gång.
Det är konsertdirektör Eduard Gellin, som djärft nog startat ett teaterföretag inom den ku­ riösa lokalen med de mångskiftande ödena.
I alla händelser är det Skada att Zacharias Topelius ' af- ållna författarnamn skall bli utsatt för profane- ring genom upptagandet af ett så svagt verk som hans föråldrade skådespel " Efter femtio år ".
För en modern publik måste det bli o njutbart med sin mossbelupna faktur och sin omöjliga handling.
Endast det mest förstklassiga spel hade kunnat rädda programmet från fall.
En och annan af de uppträdande gjorde ju sin sak ganska bra, men andra återigen voro parodiska som i ett spex, hvilket fotalt trasade sönder intrycket.
Den god­ modiga premiärpubliken, som aldrig har sin om­ dömesförmåga med sig, när den verkligen be- höfs, applåderade och frös — b åda delarna lika grundligt, kanske i förhoppning att näsfa program skall ge bättre valuta.
En ny violinist, Wolf gang Biilau, har kon- serterat för stockholmspubliken med en hel del stora verk af Tartini, Bach, Mozart m. fl.
och vi­ sade sig som en gedigen konstnär, men utan alla bländande virtuosegenskaper.
Och det är ju he l­ ler inte alltid nödvändigt att vara en trollkarl som musiker för att intressera.
T r e d j e s y m f o n i k o n s e r f e n bjöd på Beethoven-symfonierna 5 och 6, den förra, nu som alltid underbart skön genom sin starka, stridbara ton, den senare vederkvickande som en vandring i ett vackert sommarlandskap.
Beethovenbeundrarne hade fyllt operasalongen från golf till tak.
ARIEL.
- 63 - Hur fästet blef taget.
Berättelse af HELENA NYBLOM.
(Forts.) ASTA MORGON MEDAN HEN- nes tärna, som hade följt henne från Kullen, hjälpte henne med påklädningen, satt hon och grubblade på, hvad hon väl skulle säga till herr Gösta, när hon mötte honom vid frukosten.
Men det var onödigt bekymmer, ty han infann sig inte.
Pagerna, som passade upp vid bordet, underrättade henne om att han ridit bort för att se till en gård som låg ett stycke från Halla.
Man visste inte ens, om han skulle komma hem till middagen.
Förmiddagen tillbragte Anna med att gå omkring i slottet och taga det i n oga skärskådande.
Men det var inte gjordf på en dag.
Här funnos så många sällsamma ting från alla världens länder, och isynnerhet fängslades hon af bokrummet som innehöll så mycket obekant.
Hon tog ned en foliant och satte sig att läsa, och innehållet upptog henne så helt att tim- marne gingo,och hon glömde både hvar hon var och hur hon kommit hit.
Slutligen slog hon igen boken och gick ner för trappan för att promenera på den lilla landremsan om­ kring slottet, hvilken skilde det från sjön.
Här var fullt med blommor i a lla färger, och hon plockade sig den vackraste bukett af ranunkler, ringblommor och röda rosor.
Då middagen kom, hade herr Gösta ännu inte anländt, och hon fick gå ensam till de t stora bordet, som var dukadt i riddarsalen.
Det lyste af silfver och blänkte af dyrbara kristaller, och vid väggen stodo två pager orörligt uppställda, färdiga att betjäna henne.
Man bjöd henne utsökta karpar, och hon frågade: " Hvarifrån ha ni fått den här goda fisken? "
" Den har herr Gösta fångat, " svarade en af pagerna bugande.
" Jaså! "
sade Anna.
Därefter kom en rätt med stekta vildänder.
" En härlig fågel! "
anmärkte Anna.
" Är den här ifrån Halla? "
" Herr Gösta har med egen hand nedlagt denna, " svarade en af pagerna.
" Hm, " sade Anna blott och lät sig maten väl smaka.
Till slut bars in en stor silfverskål med smultron.
Det fanns inte.många smultron vid Kullen och de voro Annas älsklingsrätt.
" Så härliga smultron! "
utbröt hon.
" De ha väl växt i skogarne här? "
" Herr Gösta plockade dem själf i morse, innan han red bort, " svarade pågen.
Anna blef tankfull.
— N og kunde hon fö­ reställa sig, att herr Gösta kunde vara road af fisket och jakten, och ganska rimligt var det ju också, att han bragte bytet till sitt eget kök.
Men att han i morgongryningen gick i äng arna och plockade smultron, ett för ett — d et var väl ändå ganska besynnerligt.
För hvarje bär hon stoppade i munnen såg hon honom gå krökt öfver gräset och samla dem.
Nästa dag såg hon honom ett ögonblick.
Hon stod i f önstret i et t af de stora rummen och tittade emot skogen, då han kom in.
" God morgon, Gösta! "
sade hon muntert.
" Du har varit länge borta! "
" Jag fick lof att se till mitt folk ut e p å mar­ ken, " svarade han.
" Nå, hur trifs du på Halla? "
Han tog inte ens hennes hand, men såg blott på henne med sina goda, lugna ögon.
" Bra, " svarade hon " Fastän nog tycker jag det är trångt att inte kunna se annat än träd.
Jag har ju varit van att se ut öf ver hela
hafvet.
Hvad finns det där på andra sidan skogen? "
" Där tar slätten vid, " svarade Gösta.
" Men vi ha låtit träden växa för att skydda oss emot vinterstormarne. "
" Jag skulle vilja ha en titt ut öfver den vida slätten, " sade Anna.
" Då skulle det kännas lättare att andas. "
Gösta svarade inte, men nästa dag då Anna såg ut genom fönstret kände hon knappast igen utsikten.
En mängd af de stora träden i sk ogsringen hade blifvit fällda, och igenom öppningen s åg Anna långt, l ångt bort öfver den blånande slätten.
Hon kunde nästan inbilla sig, att det var hafvet, som glänste i fjärra n.
Då hon mötte Gösta i tr ap­ pan, skyndade hon emot honom.
Men hon hejdade sig och sade blott med vänlig röst: " Tack, G östa, att du slog hål på muren.
Nu känns det mycket lättare att lefva. "
Han böjde hufvudet utan att le.
Hon såg honom aldrig le, men så såg hon honom också så sällan.
Först hade han så mycket bestyr med att se till sina många gårdar och allt sitt folk.
Han red bort tidigt på morgo­ nen, då hon ännu sof, och sent på natten, när hon hade gått till s ängs, kunde hon höra hofslagen af hans häst på vindbryggan när han återvände från sin färd.
Men ständigt hörde hon hans namn, ty allt folket talade om sin älskade herre.
När hon red ut och i brist på bättre tittade in i bondstugorna, blef hon emoftagen som ett högre väsen, beun­ drad och välsignad, alltsamman för Göstas skull.
Än hade han gett en gammal gumma tak öfver hufvudet, ä n hade han efterskänkt arrendet på ett stycke jord, som slagit fel.
] a till och med e n tjufskytt, som skjutit en r å- bock i hans skogar, hade han förlåtit, blott därför att mannen var fattig och hungrig.
Det nästan retade Anna att jämt höra talas om Göstas förtjänster.
" Det är rent af ansträngande att ha en så fullkomlig ma n, " sade hon för sig själf och gaf sin häst ett rapp, där hon red fram på slätten.
" Och jag ka n inte ä lska honom, nej, jag k an inte! "
* " De hviia, " svarade hon och satte hästen i gå ng.
Då hon kom till vin dbryggan, vände hon sig om och ropade: " Helst alla fyra! "
och så galopperade hon bort.
Ett par dagar därefter åkte fröken Vi­ veka in på Hallas borggård.
Hon var den yngsta af tolf syskon, och eftersom hennes far ej var äldste sonen och hvarken hade stora egendomar eller stora inkomster hade hon blifvit uppfostrad i största enkelhet.
BARN- Redan det att komma till Hallaborgen hade KONFEKTION.
för henne inneburit mycket nytt och härligt, och sedan Anna gift sig, hade hon varit nära att förgås af nyfikenhet efter att se Halla, detta vidtberömda slott som nu till­ 3NITT• hörde Anna.
Or&gt;SOn&lt;5SruiLft3TL F1RBE.TE • Hon var en spenslig, ljushårig och blåögd PRlMfl TySER u TILLBtttÖR flicka, inte så synnerligt rikt utrustad på £.RHftLLft3 I F (_£3Tft hufvudets vägnar, men obeskrifligt glad och anf \ Nß£KLAi&gt;NnD3nrrnf \ ER i RIKET- munter.
Sorg och bedröfvelse funnos inte till för henne, annat än som tomma ord, upp­ funna af någon tråkig gammal enstöring, och hennes glada ögon tycktes beständigt söka efter något eller någon, som kunde uppmuntra och roa henne.
Af alla männi­ finnas i rikhaltigaste sortiment till billigaste priser skor beundrade Viveka mest Anna.
Allt hos hvad denna tänkte, sade och gjorde, före­ A.-B.
Nordiska Kompaniet, Stureptan.
föll henne öfverlägset, och när hon var till­ sammans med sin äldre väninna, hade hon inte större fordringar än att få uppträda som hennes eko.
— Anna å andra sidan, i Patent.
Hafregryn och Världsberömda.
likhet med nästan alla utpräglade och starka Hafremjöl personligheter, var mycket nöjd med att ha denna beundrande väninna vid sin sida, so m SYMASKINS A KTIEBOLAG sade ja och amen till alla hennes infall, hur Filialer på alla större platser.
befängda de än kunde vara, som skrattade från morgon till kväll utan spår af nycker Det går så lätt att arbeta, eller dåligt lynne.
Vivekas förtjusning öfver God morgon!
Har Ni rär rriMn t.ill frnkost fAt+GYL­ att komma till Halla, var också gränslös.
LEN HAMMARS patenterade tvättat Eder med F. Paulis Hafregryn och Hafremjöl.
" Här bor du ju som en drottning! "
sade Delikata!
Närande!
Ovicula Cäggl tvål.
Nutidens Tillverkas under läkares kon­ hon och sprang genom de stora rummen.
troll.
förnämsta toiletf-tvål är F. " Riktigt som prinsessan Turandot, som de Paulis Ovicula (ägg) tvål.
kalla dig. "
och hon gaf sig inte ro, förr än hon hade genomströfvat slottet från tak till KÖKSALMANACK källare, undersökt alla Annas högtidsdräk­ FREDAG.
Frukost: Smörgåsbord; Redigerad af hafremjölsvälling; pressylta med röd­ ter och beundrat alla hennes juveler.
Till slut betor och stekt potatis; kaffe eller te.
Middag: Köttbullar med potatis; sade hon plötsligt: " Och din man?
Hvar är ELISABETH OSTM AN-SUNDSTRAND.
sagosoppa med skorpor.
Inneh.
af Elisabeth östmans Husmo­ LÖRDAG.
Frukost: Smörgåsbord; han? "
derskurs i Stockholm.
i panna » med rödbetor; mjölk; " Någonstans ute på ägorna, " svarade FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR » pytt kaffe eller te.
Middag: Ärtpuré jordärtskockor och rostadt bröd; Anna likgiltigt, och så tog hon vä ninnan un­ VECKAN 26 JAN. — 1 FEBR.
1913. med märgpudding med brinnande sås.
der armen och gick med henne ned i blom­ SÖNDAG.
Frukost: Smörgåsbord; lökdolmar med potatisbullar; mjölk; RECEPT: sterplanteringen vid sjön.
Men den dagen kaffe eller te med rostadt bröd.
M i d- R o s t a d t b r ö d. Hvetebröd från öfverraskades Anna af, att Gösta satt med da g: Buljong utan kött med klimp; föregående dag kan användas härtill.
krustader med stufning af kalfbräss de två damerna vid middagsbordet.
Han och tryffel; stekt, späckad renstek Brödet skäres i omkr. 8 mm.
tjocka legymer och salader; Iduntårta.
skifvor; dessa läggas på halster och var klädd med mycken smak och såg ut­ med MÅNDAG.
Frukost: Smörgåsbord; rostas öfver gas eller på spisen, öf­ ver stark eld, tills de äro ljusbruna märkt bra ut.
Mycket ståtligt förde han frö­ hafregrynsgröt med mjölk; sillsås med på båda sidor.
Skifvorna få icke läg­ potatis; k affe el ler te.
Middag: ken Viveka ut till måltiden, men han hade Gratin på buljongskött; krusbärssoppa gas på hvarandra, de blifva då sega, utan ställas på kant i en ställning skorpor.
låtit duka så att Anna inte kunde se hans med TISDAG.
Frukost: Smörgåsbord; för rostadt bröd (finnes i handeln).
ansikte.
En jättebukett i en stor silfvervas bräckt skinka med äggröra; .mjölk; Brödet serveras varmt med smör till kaffe eller te.
Middag: Morots- te, kaffe, små frukosträtter eller sop­ midt på bordet skymde dem för hvarandra.
puré; stekt helgeflundra med kapris­ por.
sås och pressad potatis.
Vid bordet talade Gösta vänligt och lifligt ONSDAG.
Frukost: Smörgåsbord; L ö k d o l m a r (f.
6 pe r s.)
.
2 st o r a, med Viveka Thott, f rågade efter hennes för­ gratinerad fiskstufning ' (rester från portug.
lökar, IV2 lit.
vatten, 1 / 2 msk t i s d a g); m j ö l k; k a f f e e l l e r t e.
M i d ­ salt, 3 hg.
benfritt kalfkött, 50 gr. äldrar och alla hennes syskon och bad dag: Persil j ef y lid kalf bringa med smör, 1 msk.
mjöl (10 gr.), 1 ägg.
brynta morötter och potatis; rismjöls- V2 msk.
salt, 1 U tsk.
hvitpeppar, 2 henne låta skicka efter flera af dem.
del.
grädde.
pudding.
" Här är så ensamt på Halla, " sade han, TORSDAG.
F rukost: Smörgåsbord; T i l l s t e k n i n g:.
3 m s k.
s m ö r pannbiff med potatis; mjölk; kaffe (60 gr.), 2 del.
buljong.
" Anna kan behöfva litet sällskap till upp­ eller te.
Middag: Ärter med fläsk; B e r e d n i n g: L ö k e n s k a l a s, n e d l ä g ­ plättar med sylt.
ges i kokande, saltadt vatten och får muntran. "
OFVANSTÅENDE FABRIKAT SINGER C:0 Den hetaste sommarmånaden var öfver och Anna började känna sig ensam på Halla.
Till Kulla kunde hon inte komma, ty hennes far var bortrest upp åt landet, för att hälsa på sin yn gre bror.
Gösta såg hon n ästan al­ drig.
Blott när hon steg till häst, var han alltid närvarande.
Han sadlade och förde fram hästen själf, och när hon satt fast och stolt i sadeln, kunde hon ibland ge honom en nådig nick, o ch säga: " Tack Gösta! "
Vid bordet var hon ensam, och den långa dagen var hon ensam.
Hon fördjupade sig i läs­ ning af alla de märkvärdiga böcker, som bokrummet inneslöt, men man kan väl inte läsa jämt och Anna var blott tjugotvå år.
Hon ville ännu långt hellre lefva lifvet än läsa, hvad man skrifvit därom.
En dag satt hon, som hennes sed hade blifvit, i en fönstersmyg i bokrummet med (Forts.) en stor foliant uppslagen framför sig.
Fönstret stod öppet, och utanför doftade lin­ darne och svalorna kretsade i luften med höga jubelrop.
Anna stängde boken med en smäll och så gäspade hon.
Hon g äspade så högt och ljudligt, att hon förskräckt såg sig omkring.
Hon tyckte, att någon annan var inne i rummet.
Men hon var ensam.
Hon s kyndade till skr ifbordet och skref has­ tigt, med stora bokstäfver, till sin väninna Viveka Thott och bad henne komma genast och stanna hos henne så länge som möjligt.
Då hon den dagen red ut och Gösta förde J.U fram hästen, vände hon sig till honom och H FRÅN IDUNS LÅSEKRETS Q_ frågade, om hon kunde få skicka efter sin väninna och låta hämta henne till H alla.
EN LÄSARINNA AF IDUN TACKAS VARMT " När vill du att vagnen skall fara? "
frå­ för nyårsgåfvan till Hemmet för ensamsiällda mödrar.
gade han.
Stockholm i jan.
1913.
" Så snart som möjligt, " svarade hon.
SIGNE BERGNER-ANDERSON.
" Och hvilka h ästar vill du ha förspända? "
frågade han åter.
- 64 - Köp Sch * ' Taft [vvei zer Begär prof på våra nyneter i svart, hvitt och kulört: Taffetas, Changeants, Façonnés, Crêpe de Chine, Duchesse, Ecossais, Eolienne, Mousseline, 120 cm.
bredt, från 95 öre metern.
Sammet och Plysch till k läd- ningar och blusar o. s. v. såväl som blusar och rober med äkta Schweizer-broderier i batist, ylle, lärft och siden.
Vi sälja endast garanteradt solida sidentyger direkt till privatpersoner portofritt och redan förtulladt till bostaden.
Schweizer &amp; Co., Luzern S 3 (Schweiz) Sfdentygs-Export.
— Ku ng !.
Hofl.
vjWKjjur; - ' h varje lökblad, som därefter hoprullas och omknytes med bomullsgarn, förut doppadt i hett vatten.
Smöret brynes i en järnkastrull, dolmarna iläggas °?
.. brynas vackert, hvarefter locket pålägges och de få sakta steka om­ kring 40 min.
Mot slutet af steknin- gen påspädes buljongen.
De uppläggas på varmt fat, garnet klippes bort och såsen hälles öfver den.
Serveras till smörgåsbordet.
fm / / i^ ', i atta irä / äorMxide &amp; y {h&gt;fiöré-cJI {aaufofifijr- é JftKÙJtz / ' j / affà / je /!
sakta koka utan lock omkr. 7 min.
Den up ptages, bladen lossas försiktigt och lä ggas på linne att afrinna.
Köt­ tet torkas med en duk, urvriden i varmt vatten, skares i bitar och drif- ves 3 gånger genom köttkvarn.
Det stötes därefter väl i stenmortel till­ sammans med smöret och hvetemjö- let, hvarefter det uppvispade ägget och k ryddorna tillsättas.
Färsen ar­ betas s edan omkr. V2 tim., hvarunder den tu nna grädden tillsättes, men en­ dast li tet i sänder, emedan fär­ sen an nars lätt skär sig.
Är den för hård, spädes dén med litet mera grädde.
En tsk.
af färsen lägges på JVfJVCr-.
* " • f- f \ yh t yh « / sC- » / - c &gt; » • * - •«• * " = * - • » 3 e.
/ &lt;onn ' nc.n-ftr^ i ^ 3 ïnEJv.
a.«« - i ' 1 (1 S » • " « ' niutiv.f o o c; K Ui ' GrKJKTiS &gt;l• » • oj- U.
- U a.
9 * iyNK l jîa3£^ » ^.a.s " rc » .c ^-2 / ^ " Ml^+ Terl.
rgijQ r * xf i / e.
S 7 " OC O Z_ ' " " " S ..
Riks Ta.
L .-JS s~ Buljong utan kött (f. 6 pers.).
1 liten morot, 1 liten palster- nacka, 1 liten purjolök, rotselleri, 1 Z U lit.
vatten, 1 msk.
smör (20 gr.), 10 gr. salt, 4 hvitpepparkorn, 2 — 3 tsk.
(16 — 24 gr.) fast köttextrakt.
B e r e d n i n g: R ö tt e r n a p u t s a s p å vanligt _ sätt, skäras i bitar och på­ sättas i det kalla vattnet tillika med smöret och kryddorna.
Rotsakerna få därefter koka, med tätt slutet lock, omkr. 2 tim. eller tills de äro full­ komligt mjuka.
De tagas då upp med Jhålslef och köttextraktet, upp­ löst i x / 2 kkp.
hett vatten, tillsättes 1 spadet.
Buljongen får därefter koka omkr. 1 / 2 tim. eller tills den utgör IV2 lit.
Den af smakas, silas genom R e n s t e k (f.
1 2 p e r s.)
.
3 k g. a f en i hett vatten urvriden silduk och användes som klar eller af redd bul­ låret, 3 lit.
skummjölk eller dricka, 3 hg.
späck, 1 msk.
salt (15 gr.).
jong.
: Till alla recept där efter- buljong förekommer kan denna bul­ r T i l l s t e k n i n g: 4 m s k.
s m ö r (8 0 jong särskildt med fördel användas.
g -) &gt; V2 lit.
buljong, y2 " lit grädde eller god mjölk.
B e r e d n i n g: Om s t e k e n ä r f r u s e n K l i m p (f.
6 p e r s.)
.
2 m sk.
s m ö r bör den ligga i mjölk eller dricka, (40 gr.), 5 msk.
mjöl (50 gr.), 4 del.
tills den är nätt och jämt upptinad.
kokande mjölk, 2 tsk.
socker (10 gr.), (Är den ofrusen, tvättas den mycket 6 mandlar (2 bittra), 1 ägg, 1 äggula.
noga med en duk, doppad i hett vat­ B e r e d n i n g: S m ö r o c h m j ö l f r ä s a s ten, och bultas med en fuktig kött­ 2 min., mjölken spädes på och smeten klubba.)
Steken torkas väl och alla får koka under rörning 10 min.
Sock­ hinnor putsas bort, hvarefter den ret, den skållade och rifna mandeln späckas och ingnides med resten af samt de uppvispade äggen tillsättas saltet samt bindes, så att den får och massan får sjuda öfver elden, tills vacker form.
Smöret brynes i en stek­ den blir lagom tjock.
Klimpen hälles gryta, köttet lägges i och brynes väl upp i vattensköljd spilkum och får på alla sidor, hvarefter det spädes, kallna.
Den lossas försiktigt vid kan­ först med den kokande buljongen, ten, stjälpes upp på en tallrik eller på därefter med den kokande grädden rundt fat och serveras till buljong eller mjölken, och får steka med tätt eller saftsoppor.
1 — Om så önskas, slutet lock, tills det är mört eller öfverströs den med 1 msk.
hackad omkring 3V2 tim., hvarunder ^ d et persilja, då den användes till buljong, vändes några gånger och öses öfver i annat fall pickeras den med 20 hvar 10:de min.
Steken skäres i tun­ gr. skållad sötmandel, skuren na skifvor, lägges upp på varmt fat strimlor.
och öfvergjutes med ett par^ msk.
Krustader med stufnin sås.
Garneras med brynt potatis, sa­ lad eller persilja och serveras med afredd sås, tillsatt med tjock grädde grönsalad och syrliga salader Mv » magen i oordning använd samt eller vinbärsgelé.
Lårstyckena af ren då Vasens (f. d. Nordstjernans) Laxe ' r- kunna saltas och rökas och är särdeles välsmakande som kallskuret.
FA.
- MORCOri OCM - A F T O N THULE-CACAO kände köttskyn eller buljongen.
Po­ tatisen råskalas, skäres i bitar, kokas hastigt, afhälles väl och pressas ge­ nom purépress.
Moset lägges, i en kastrull, det kalla smöret tillsättes genast och moset arbetas med en gaffel, den kokande mjölken spädes på, de uppvispade äggulorna tillsät­ tas och moset röres, tills det är hvitt och pösigt.
Det afsmakas med salt och socker och sist nedskäras de till hårdt skum slagna ägghvi- torna.
Ett eldfast fat eller en paj­ form smörjes med smör, köttet läg­ ges därpå, potatismoset bredes öfver köttet, beströs med skorporna, blan­ dade med osten, och sist öfverhälles det smälta smöret.
Anrättningen sät­ tes in i varm ugn och gratineras 20 — 30 min.
Serveras med steksås el­ ler smält smör.
Om så önskas, kan köttet brynas i flottyr i stället för smör, i potatismoset kunna smör och ägg uteslutas.
4, Stockholm, Afdelningskontor: Götgatan 31, Depositionsräkning % % Kapitalräkning Sparkasseräkning % ANALYS.
PROTON SANATOGEN (ren ägghvita framställd ur mjölk) och liknande kraftnärings- preparat 100 % ägghvita.
90 — 95 ° / o ägghvita.
1 U Pris pr J / 4 kg.
Pris pr Kr.
1:25.
Kr.
9:40. k g.
På grund af sin utomordentliga renhet tillgodogöres P ROTON fullständigt af kroppen och är därför ett utmärkt näringsmedel för svaga och s juka personer.
Erhaltes å alla apotek.
tet ägg, 210 gr. hvetemjöl, 105 gr. po­ tatismjöl.
V a n i l j k r ä m t i l l f y l l n i n g: 1 helt ägg, 2 äggulor, 50 gr. socker, 1 del.
mjölk, V2 stång vanilj, V2 tsk.
potatismjöl (2 1 / 2 gr.), del.
tjock grädde, (1 / 2 msk.
vaniljsocker).
M a r ä n g m a s s a: 5 äg g h v i t o r, 1 7 5 gr. florsocker, 50 gr. sötmandel.
B e r e d n i n g: Till v a n i l j k r ä m e n blandas ägget, äggulorna, sockret, mjölken, vaniljstången och potatis­ mjölet i en kastrull och vispas kraf­ tigt öfver elden, tills krämen är tjock och pösig.
Krämen upphälles och vis­ pas tills den är kall, då den till hårdt skum slagna grädden tillsättes jämte vaniljsockret, om så önskas.
— Smöret får kallna och röres, tills det är hvitt och pösigt, därefter till­ sättas sockret, ägget, den skållade och malda mandeln samt de båda mjölsor­ terna.
Degen gräddas i smord ringform till 2 bottnar, som få kallna.
Mellan bottnarna lägges vaniljkrämen, tårtan garneras med marängmassan samt späckas ofvanpå med den skållade och i strimlor skurna mandeln, hvar­ efter marängen får torka i svag ugns­ värme.
Serveras ' som efterrätt eller till kaffe.
G r a t i n p å b u l j o n g s k ö t t (f. 6 pers.;.
4 hg.
benfritt buljongskött, 1 — 2 rödlökar.
4 msk.
smör (80 gr.), 2 tsk.
salt (10 gr.), V 4 tsk.
hvitpep­ par, 3 del.
köttsky eller buljong.
P o t a t i s m o s: 1 lit.
potatis, 1 msk.
smör (20 gr.), 1 1 / 2 — 2 del.
ko­ kande mjölk, 2 ägg, salt, socker, 1 msk.
finstötta skorpor, 1 — 2 msk.
rif- ven ost, 2 msk.
smält smör (20 gr.).
T i l l f a t e t: V2 m sk. sm ör (1 0 gr.).
B e r e d n i n g: Kö t t e t h a c k a s f i n t (males ej).
Löken skalas, hackas och brynes i smöret.
hvarefter köttet ilägges och brynes väl, beströs med kryddorna och spädes med den ko- HUSMÖDRAR!
: TY GAS ÄR B ILLI6ARE Ä N VED.
GASSPISLAR VISAS OCH 1 DEMONSTRERAS Å GASVERKETS U TSTÄLLNING, Sthlmstel.
60 32.
KUNGSGAT.
54 (F. D.
14).
Rikstet.
28 93.
^ Akta Göteborgs Knäckebröd.
A '.
LKSTRömS v] Ami ÖL Hygienkontrollant i Dir O. Hjort af Ornäs.
Tel.: 11 &amp; 929.
CMBRO «n-rEnN-mBRi^ ' Obs.I Albert och Marie rBkommenderasm VARUMÄRKET AKTIEBOLAGET ÖREBRO KEXFABRIK.
(Kungl.
H of leverantör).
" Fioilr Hotell Excelsior, Stockholm C, 35 Birger Jarlsgat., motsvarar de bästa af utlandets Christliche Hospize och Temperance Hotels.
Lämpligt för damer och fa­ miljer.
Inga drickspengar.
/ ruxlijych ej nyit&amp;t korti.
ANVÄND GAS SOM BRÄNSLE med restaurant och tvättinrättning, 3Ccdfu * eiftej * ' beAtcur * jour champinjoner, 2 msk.
smör (40 (gr.), 4 msk.
mjöl (40 gr.), V2 lit- kokande mjölk, salt, hvitpeppar.
Till snäckorna: IV2 msk.
smör (30 gr.), 2 msk.
stötta skorpor.
B e r e d n i n g: F is k e n b e f r i a s f r å n alla ben och skäres i fina tärningar.
Hummern skäres i små bitar och champinjonerna i tunna skifvor.
Svam­ pen fräses i smöret, tills det är klart, då klämmes den upp ur smöret med en sked.
Mjölet fräses med smöret 2 min., mjölken tillsättes och såsen får koka 5 min.
samt afsmakas med kryd­ dorna.
Sex stycken snäckor smörjas väl med smör, hvarpå fisk, hummer och svamp iläggas.
Såsen hälles öf­ ver innehållet i snäckorna, beströs med stötta skorpor och litet smält, smör hälles öfver.
Stufningen gra tineras i varm ugn 10 — 15 min.
och serveras som frukost- eller .mellan rätt.
G r a t i n e r a d f i s k s n ä c k a ' (f. 6 pers.).
Rester af kokt fisk (omkr. 3 del.
), 1 burk hummer (x / 4 lit.
), 6 — 8 marmelad.
Behagligt och effektivt I d u n t å r t a (f. 12 pers.).
212 afföringsmedel.
Pris 1 kr.
per ask.
gr. smält smör, 75 gr. florsocker, 25 gr. sötmandel, 6 bittermandlar, 1 li­ Finnes på alla apotek.
Sydsvenska Kredit Aktiebolaget, Drottninggat.
a f k a l f b r ä s s o c h t r y f f e l (f.
6 pers.).
12 — 14 krustader.
S t u f n i n g: 2 hg.
k a l f b r ä s s, V 2 l i t.
vatten, 1 / 2 tsk.
salt, 2 msk.
smör (40 gr.), 4 msk.
mjöl (40 gr.), 1 del.
bräss- spad, 4 del.
grädde, 2 — 3 tryffel, salt.
socker, hvitpeppar, 1 äggula.
B e r e d n i n g: Ka l f b r ä s s e t b ö r l i g g a i vatten 1 tim. för att blodet skall dragas ur.
Det blancheras (nedlägges i kallt,_ lätt saltadt vatten och får koka däri 10 min.)
och påsättes där­ efter i 1 / 2 lit.
kokande vatten, till­ satt med saltet, att koka omkr. 1 / 2 tim. eller tills det är hvitt och fast.
Det upplägges på sikt, så att spadet får rinna af väl.
Brässet skäres i fina tärningar och fräses i smöret, tills det är klart.
Det klämmes då upp ur smöret med en sked.
Mjölet fräses därefter med smöret 2 min., bräss- spadet och grädden tillsättas och så­ sen får koka 5 min.
Kalfbrässet och den fint skurna tryffeln lägges i, och stufningen får ett uppkok samt afsmakas.
Sist iröres den uppvispade äggulan, stufningen får sjuda och fyl- les genast i krustaderna.
Serveras som mellanrätt.
Svenska Sardiner i finaste Olivolja och Tornatsås för Smörgåsbordet.
££ fiåtfHjupa, Ti D fl HOLMSll I Frt N7fl5IM$BlEfr zomtilL meddelar2 jcbetyttfie, srutyUfyen.
K Bäcksins JJÅtwl JCathreinjej *.
Rikhaltiga variationer.
Begår priik.
Tidahaltni Brak, Tldihaln.
Ktmgl Hofleverantär.
rSrstliningsmaffasin: Måstcrsamnili- gatan ».
STOCKHOLM.
- 65 - Jtmerikanska Jäst * pulver är elt idealiskt jäsmedel for all slags bakning.
Jag har aldrig förut använt något så utmärkt " Sälj es öfver allt.
Tillverkas af OSCAR BÄCKSIN, GÖTEBORG
vigseln, beror på hur lång tid efter sista lysningsdagen denna äger rum.
Ego.
den senast införda serien frågor följa N: r 6.
Allt hår mörknar om man - - 1 här nedan svar, och har redaktionell använder metallkam.
ansett, att det ut fästa priset 10 kr.
denna N:r 7.
Ät lite kött, drick lite kaffe gång bor tilldelas signaturen Ego, hva- dan innehafvaren af denna signatur beha­ och mjölk.
Ät frukt och grönsaker, promenera och om möjligt är skaffa gade anmäla sig å vår byrå för beloppett er en stunds kroppsarbete / dagligen.
utbekommande.
Vin och sprit får ni inte dricka Excelsior.
N: r 1.
Att gifva ett råd i detta fall om ni vill bli slank.
— Kära ni, det vore väl knappast äar ej så-lätt som man kan.
tycka, ty de vanliga svaren å en sådan fråga som bättre om edert ansikte vore för ma­ denna äro ju väl kända: » gå till öf- gert, infallna kinder och rynkor äro verståthållareämbetet, till hofrätten, väl ingenting eftersträfvansvärdt.
Så till 100 och 1 juridisk byrå och för­ länge ansiktet ej magra,r kan ni bibe­ sök att få skrifning, börja en kom­ hålla utseendet ungdomligt.
Massage, CT11 missionsaffär, baka, sylta, brodera, men måttlig sådan, skadar ej, den sök att få privatsekreterareplats, öf- minskar litet på hullet, men bry eder Ego.
versätt, sy barnkläder och till sy- ej om n ågra andra medel.
N: r 8.
Att välja för andra är just vende och sidst kommerdet trösterika: försök och ni får nog arbete. » Men inte lätt, ty smaken är individuell.
när man så försökt med allt detta Till det gula i sängkammaren passa och allt är förgäfves hvad är då att grönt eller rödt, men äfven någon göra?
Jag har vandrat från ställe blommig tapet (eller randig i brunt); till ställe för att få arbete liknande till matsalen enfärgadt grönt, salon det ni önskar — —.
Nå ja, jag gen grönt, gult eller grått, till herr­ tog inackorderingar, städade, borsta­ rummet en djup, varm röd färg.
Till de, tvättade, skurade, bakade, sydde barnkammaren blå tapeter.
Akta eder mina kläder; med ett ord sagdt gjorde för de alltför skarpa, klara färgerna allt i mitt hem själf.
Resultatet är och välj hellre rçiatta, nu i arsenik­ blir blott en och annan i våra lysande.
Jag är vid 40 år utsliten, förgiftningens tider.
- Säkrast låta un­ dagar men när någon - uppnår Ego.
obotligt sjuk och saknar allt.
Min dersöka dem.
N: r 9.
» Ensam » bör insätta sina eller närmar sig denna vörd­ goda fru, sköt ert hem, men sök ej arbete så ni blir öfveransträngd medel i sparbank eller ock 4 Stock­ nadsbjudande ålder, så kap. och till en börda för er själf och holms kapital- och lifränteanstalt.
I man hålla tio mot ett, att han andra.
Är ni road af sömnad finnes senare fallet kan lifränta vid viss Ego.
därför kan tacka sin goda m at­ dock ett ni kunde göra, och som ej uppnådd ålder erhållas.
N: r 11.
Stockholms kvinnl.
schack­ finnes i Stockholm, nämligen att sy smältning.
liffoder.
Det är ju mänga som önska klubb sammanträder hvarje torsdag kl. Ett utmärkt sätt att hålla färdigt liffoder då de skola sy sina 6 e. m. å Grand Hotel Royal.
Äf­ magen och matsmältningen i klädningar själfva, men det finnes ej ven nybörjare mottagas i klubben Och att få.
Skaffa er några mönster till alla önskade upplysningar om den­ ordning, är att dagligen f örtära en fem olika figurer, förfärdiga så ett samma kunna erhållas genom dess AXA havregröt eller litet lager, annonsera flitigt, tag emot ordförande pr allm.
tel. 25 374 efter F. C. havrevälling.
Denna föda beställningar och när ni kommer igång kl. V 2 6 e. m.
N: r 12.
Månne ingen af Topelii barn- tag en duktig flicka till hjälp.
Ni innehåller även de för krop­ kunde sedan äfven sälja till större pjeser passar?
pens vävnader nödvändiga äm­ — Skaffa de äldre årg.
af » Jultomten » affärer i landsorten, äfven här och nena i lämpliga proportioner där i Stockholm i sybehörsaffärer (tSv.
Läraretidn.
förlag) ty dessa in­ lämna ett kommissionslager.
Men kom nehålla många trefliga saker om tom­ och är lika mycket att rekom­ tar o. d.
Litet smånätt tomteprat, ihåg att ni skall ha olika kvalitets- mendera för gammal som för hvarom föredraget kan anknyta sig, prof att välja på.
finnes i dess första årg.
1891 under ung.
$issie Maxwell.
rubriken » Tomtebolycka ».
Leken tom­ — Mångårig prenumerant har ju Härtill kommer, att väl la-, god allmänbildning, så det finns väl tar och älfvor står upptecknad i Jul­ gad AXA-gröt är en mycket något arbete som passar.
Ni kan ju tomten 1897 och beskrifven i » Sång­ välsmakande föda och i förhål­ gifva privatlektioner i språk.
Sök lekar af Kristina Nilsson », tredje de­ Mia.
plats som utländsk korrespondent på i len.
lande till sitt näringsvärde är — Elsa Beskows böcker iTomtebo- kontor.
Ni har ju godt omdöme som | den billigare än alla an­ husmor, kunde ni inte bli kokfru på barnen, Putte i blåbärsskogen » m. fl.
dra i husmanskost ingående middagsbjudningar.
Ett yrke som pas­ rekommenderas såsom för ändamålet Ego.
sar för gift kvinna är frisörskans.
i fråga särskildt lämpliga.
rätter.
N: r 13.
Tvätta ej alls håret med Lärotiden är ' ' v anligtvis tre månader.
Köp o.riginalpaketer, fotogen.
Vill ni behålla den ljusa hår­ Sedan kunde ni hafva mottagning i endast då kan man hemmet.
På så sätt ' kunde ni ' ju färgen.
använd i stället afkok på ka- momillblommor (svagt kamomillté) till äfven sköta de husliga göromålen.
En vara säker på att få skicklig frisör ska saknar aldrig ar­ tvättning, t. ex. hvar 14:de dag.
AXA havregryn.
Av ett Ego.
Excelsior.
bete.
paket à 55 öre erhållas cirka N:r 14.
Vänd eder till en bokhandel, — Då ni är språkkunnig, torde ni kunna få hemarbete från en öfver- där får ni säkra och sakkunniga an­ 30 portioner gröt.
Således Ego.
sättningsbyrå — hör efter å någon af visningar.
knappast 2 öre pr portion.
N: r 15.
En läkare ordinerade för de många som finnas i Stockholm, t. ex. Taflins, 3 B.
Klara Västra en af mina jungfrur en gång kardborr- Kyrkogata.
Eller annonsera i Idun rötter, som vi köpte på apoteket, dels om språklektioner, dels öfver- lade i en kastrull i kallt vatten, läto sättningsarbete.
De tider på året, 1 det koka tills det blef som ett brunt höst och vår, då hufvudstaden besö- te, silade det och med det, ljumt eller kes af främlingar,, kunde ni måhända kallt, tvättades hufvudet 2 gånger tjänstgöra som tolk vid besök å mu- j 1 veckan.
N: r 16.
Barnavårdarinnor utbildas séer o. d. Anmäl eder härför å de större och finare hotellen och pensio­ af sällskapet Barnavård, .Stockholm.
naten.
Ego._ I Inträdesfordringarna äro: att ha ge­ N: r 2.
Sätt henne på diet att börja nomgått folkskola i Stockholm full­ med.
Ett glas mjölk och en skorpa ständigt eller också inneha motsvaran­ på morgonen, en tallrik välling och de kunskaper.
Ansökan ställes till fö­ en liten hård smörgås till frukost.
reståndarinnan och bör åtföljas af kyrkvigsel får ni väl preparera i tid Middag ej för riklig och så till kvälls­ frejd- och läkarebetyg, afskrift af och träffa aftal.
Hotell Kronprinsen, mat mjölk och smörgås.
Använd hårdt skolbetyg, uppgift på föregående verk­ Drottninggatan, Anglais, iStureplan, stoppad madrass i bädden.
Hvarje samhet samt rekommendation af tro­ Restaurant Riche m. fl.
anlitas flitigt morgon kall afsköljning.
Vistelse i värdig person.
Kursen varar * 2 mån.
vid dylika tillfällen.
_ ^go.
fria luften minst Va tim me före hvarje Afgift 60 kr.
pr månad.
Dessutom N: r 20.
Skulle ni ej kunna vända gifvas kurser vid Kindergartensemina- måltid.
Försök väcka hennes ambition eder till A. Selander &amp; S öners mö- för husligt arbete, kälke och skridsko­ riet, Stockholm, och vid Högre Folk­ belarkitektbyrå i Stockholm?
Före­ åkning m. m.
Vinn hennes förtroende skolan för flickor, Grefturegatan 44. ståndare för denna firma är den kände Syster Marion.
och värna varmt om henne.
15-års- författaren hr Sigge Almén, densamme — På barnkrubban Lillehem, Malmö, af hvilken i Idun under årets lopp åldern är en ömtålig ålder.
är upprättad en Barnavårds skola med — Det klokaste » bekymrad moder » kommer att införas en serie rums- kan göra, är att ej truga flickan till 2 månatliga kurser under ledning af interiörer under rubriken » Våra hem », att äta, ty endast detta kan förstöra krubbans läkare och föreståndarinna.
och hvarmed gjordes början nu in:r 1.
Tanna.
aptiten, hvilken nog med tiden kom­ Ego.
— Det finns » Barnavård » i Göteborg; N:r 21.
Eftersom det tycks vara mer af sig själf, om hon eljes är efter genomgången kurs erhålles plats likgiltigt hvem ni » tager », så — skona frisk.
Har själf en nu 13-årig flicka som äter med frisk aptit sedan hon som som sköterska vid barnhem eller dem begge.
Ego.
mindre omöjligt kunde förmås att äta mjölkdroppe.
Adr.
» Barnavärn », Göte­ (Forts.) Baby.
mer än minsta möjliga.
Möjligen kan borg.
— Föreningen Barnavårds skolan, ni gifva henne ett aptitgifvande me­ del, t. ex. » Ferrol ».
Erhålles å apo­ Grefturegatan 44, (Stockholm, verkar teket Vasen i Stockholm och för öf- för att undervisning i barnavård med­ delas åt kvinnlig ungdom.
Underhål­ rigt hvarje apotek.
Ego.
N: r 3.
Ni kan söka till lasarettet i ler en spädbarnskrubba, där praktisk Lund såsom landstingselev.
Landstin­ undervisning i späda barns vård med­ get bestrider .utgifterna, ni arbetar delas åt lärjungarne vid » Högre folk­ som elev i 2 år och är sedan ut­ skolan för flickor » samt åt extra bildad sköterska och kan få plats och elever.
Ordf. Widerström, Karolina, lön.
Adressen är Södra Sveriges sjuk­ d:r; sekr. och skattm.
Aspman, Maria, REDAKTIONENS BREFLÅDA: sköterskehem, Paradisgatan 3, Lund.
fröken; anstaltens läkare Laurell, M a j a.
Vi hoppas för er egen skull Föreståndarinnan för hemmet är frö­ Inez, d:r; (föreståndarinna Norden- ken Reuterskiöld.
Excelsior.
stierna, Ulla, fröken).
Ebon.
att ni har några andra anlag att — Margit kan bli sjuksköterskeelev N: r 17.
Köper man askar med ta­ utbilda än de poetiska, för dem kom­ vid hvilket lasarett som helst, således bletter - medföljer alltid beskrifning mer ni nog icke långt med.
i närmaste stad.
Ego.
på tillagning af bulgarisk surmjölk.
N a n i n a.
Väl sockersött.
N: r 4.
Till målning på lergods kan Ett enkelt och närande sätt att fram­ N ä r king.
De d är pl atserna ä ro användas såväl olje- som vattenfär­ ställa » tjock » mjölk är, att till unge­ alltför mycket och bättre skildrade, ger.
» Hermods institut » i Malmö ger fär 150 gram söt mjölk tillsätta; 2 för att er något dilettantmässiga en del olika kurser pr korrespon­ à 3 droppar ostlöpe och låta det framställning skulle göra sig i tryck.
dens, äfven dylika i målning.
Ni kan stå 10 — 12 timmar i varmt rum.
Äf­ A.
L ö n n.
Det b egränsade u trym­ äfven vända eder för råd och hand­ ven faller det sig mycket billigare met och öfverflödet på bidrag ha lednings erhållande till fröknarna än andra tillsatser.
fördröjt införandet.
Emma Nordberg och Aug.
Peterson, N: r 18.
I större affärer, t., ex. Nor­ P a u l A.
P a u l.
Tämligen sl ät­ Smålandsgatan 38, eller till doktor- diska kompaniet i Stockholm, säljas strukna vers.
innan Bergmans målarskola, JKumle- lösa strumpfötter hvilka med lätthet Beruht.
» Nyårs vakan » sofver i gårdsg.
10, 3 tr., Stockholm.
sys till skaften sedan dessa afklippts papperskorgen.
Ego.
R e g i.
En k änslig l iten dikt.
Få och trådarna urdragits tills maskorna N: r 5.
Äfven om ni använder formen kunna upptagas och fogas till de på se om vi vid tillfälle kunna bereda borgerlig vigsel, måste ju alltid på strumpfötterna; pris 70 à 75 öre pr den en plats i spalterna.
vanligt sätt lysas och då får väl par.
Ego.
L a u r e n t F — 1 — k.
Be dröfligt allt­ släkten reda på det.
Skall vigseln ske, — Nya strumpfötter kan H. köpa i igenom.
som ni säger, utan att någon bjud­ en välsorterad trikotaffäf, lätt att N. P — n torde insända porto, om ning förekommer, finns ju knappast själf sy dit i de gamla strumpskaf- nyårsdikten skall återgå.
någon anledning att » bjuda »; en­ ten.
Tanna.
dast de närmaste kunna då anmo­ N:r 19.
Det finns en oändlighet EXPEDITIONENS " B REFLÅDA: das närvara, hvilket ju kan ske utan lokaler att välja på.
Ett bra hotell, alla formaliteter.
Vid vigseln är det j modernt, tyst, billigt, är Hotell Re- » V.
H.
19 år ».
3: — pr gång.
ganska vanligt att bruden är iklädd t gina, Drottninggatan 42.
På person, » Liten Solstråle ».
3: — pr gång.
promenaddräkt.
Om ni skall tacka i lämplig att kamma och kläda, får » Sommaren 1913 », Boden, rest 2 kr.
för lysningspresenter före eller efter I ni anvisning på hotellet.
Angående Likvid i postanvisning.
SVAR På grund af direkta inköp och direkt befraktning från pro­ duktionsorterna äro vi numera i tillfälle att offerera våra om­ tyckta, i Terummet serverade Teer till 25 % lägre pris än förut.
rnmwM M Wwm N K U VinpQiQh Tp, l \, U M lluulunu IG Fp«!}!!!
TO.
I \ .U LlUjIUI!
j / ' 0 Su förpackadt i originalpaket om 225 gram netto, pr paket IV1.
I.DU förpackadt i orig inalpaket om 225 gram netto pr paket 1X1.
I.OU jf fl | rn A.-B.
Nordiska Kompaniet Stureplan (Terummet).
IOO år V p 1 rlj Regeringsgatan.
Till landsorten mot postförskott.
S Föi » vintersäsongen!
nu utkommen!
Innehåller ett 90-ial vackra modeller jämte text.
Stilfullt, koloreradt omslag!
Till sa lu hos bokhandlare, tidningsaffärer, samt erhålles mot 30 öre i frimärken från iduns Expedition, Stockholm.
En läkare, som själf lidit af asthma skrifver följande om Apotekare Neumeiers, Frankfurt a / M., Asthmapulver och Asthmacigarillos: " Jag kan icke nog tacka för Eder vänlighet att till­ sända mig Edert asthmapalver, hvilket just kom mig tillhanda, då jag själf svårt besvärades af asthma.
Verkan däraf var utmärkt.
D:r Kirschner, leg. lä kare, Polzin, Pommern. "
Erhålles endast å apoteken.
Pris per burk pulver eller kartong cigarillos Kr.
1: 50.
Apoteket Kronan, Göteborg.
Mellins fir bästa kraftnAnng för svaga, klana bart » i alla åldrar.
Förordas af lAkara, Köpet i apotak.
tpacari &amp; drogaffårar.
Den gulaktiga färgen å Hafregryn — Hafretnjöl Ir en följd af den näringsrika gluten- hinnans bevarande.
Analys (ägghviteämnen): l:o) Vårgårda 2:o) Fabrikat, där gluten- hinnan är bortslipad, c: a 10 o / o OBS.!
Gröten härigenom mera närande och aptitlig, ej klisterartad och slemmig.
13,8 o / o Köp originalpaketer.
Prenumerera pä Idun!
Tänderna blifva hvita och bibehållas friska vid dag­ ligt bruk af F. Paulis Azymol, munvatten och tandcrême.
Kombinerad Bosättnings- och Lifförsäkring är det mest prakti­ ska sätt att erhålla eget hem.
Prospekt och upplysningar erhållas gratis och franko.
fil llott Md.
Stockholm.
ÄXA BREFLÅDA — 66 —
i NNONSBR skola vara inlämnade till Bxpeditionen senast fredag lör att paa &lt;u inforas i följande veckas nummer.
LEDIGA PLATSER UN snä ll och anspråkslös flicka erh.
plats 1 nästa febr.
i tjänstemanna- familj à landet för att undervisa en flicka för intr.
i flickskolans 3-idje tlass.
Lön 15 kr.
i mån.
och allt fritt.
Svar till Box 13, Qvämim.
VÄRDINNEPLATS hos ensam yngre tjänsteman.
Platsen belägen intill landsortsstad ..
Sökanden bör vara kompetent sköta ett enkelt hem, något musikalisk, omkr. 20 år, gladlynt samt helst religiös.
Uppgift om lönean­ språk, ålder, föreg.
verksamhet etc. åt- följdt af foto.
sändes till » Wingo », under adr.
iS.
Gumselii Annonsbyrå, Stockholm f. v. b FÖR EN MUSIKALISK, enkel, an­ språkslös och gladlynt bättre flicka, kunnig och villig att deltaga i alla inom ett hem förekommande göromål, f i n n es g o d p l a t s i l i t e n köpmansfamilj i landsortstad i medio af f ebruari, den som har genomgått hushållsskola och förut innehaft plats har f öreträde.
Ingen må anmäla sig som e j verkligt beh öfv er plats.
O b s.
!
Jungfru finnes.
Svar med foto., be- tygsafskrifter samt uppgift om löne­ anspråk sändes till » Familjemedlem i Södermanland 1913 », under adr.
' S.
Gumselii Annonsbyrå, jSthlm, f. v. b.
ENKEL, bättre flicka, kunnig i mat­ lagning och som är villig åtaga sig en jungfrus sysslor, får på grund af s jukdom plats i två personers lä­ karehem om betyg och rekom.
insän­ das till Provinsialläkaren, Boden.- PLATS f innes på landet för en frisk, anspråkslös, bildad, barnkär flicka att biträda vid skötseln af en IV2 års gammal flicka, samt i öfrigt vara be­ hjälplig med sömnad och småsysslor i hemmet.
Anses som familjemedlem.
Svar med foto., uppgift å pretentio­ ner, ålder och ref. till Friherrinnan G. Alströmer, Östads säteri, Mjörnsjö.
1:STA MARS önskas en sant krist­ ligt sinnad flicka, ej för ung, att ensam sköta litet hem.
(Tillf.
hj.).
Svar » Go dt hem », Missionsbokh., Hum- legårdsg.
20, Sthlm.
UNG, bildad, musikalisk flicka öns­ kas u nder vintermånaderna som säll­ skap åt ensam dam och att läsa med 8-årig f licka.
Fritt vivre.
Ref. önskas och gifvas.
» E. », Segmon p r.
BILDAD FLICKA kompetent att med ensamjungfrus hjälp sköta 5 perso­ ners hushåll ' och ha vård om tre pojkar i åldern 8, 7 och 3 år, äf- ven und er husmoders eventuella borto­ varo, e rhåller plats genast.
Svar med foto.
och löneanspråk till » Ordent­ lig och plikttrogen », Nyköping p. r.
EN enkel bildad flicka, något kun­ nig i sjukvård, får genast plats som sällskap och hjälp.
Svar till » Fa- miljemedlem, Brita », Iduns exp.
Föreständarinneplatsen vid Ri s inge " försami.
barnhem kungöres härmed till ansökan ledig.
Löneförmåner: 400 kr.
årlig lön samt 100 kr.
lönetillagg efter 5 års oför­ vitlig tjänstgöring, bostad (2 rum, möblerade), fritt vivre samt rätt till 14 d agars semester årligen utan af- drag å lön.
Barnantalet är högst 20 (gossar och flickor) i åldern 2 — 15 år.
Kompetensfordringar äro: kunskap i b arnavård, sjukvård, bokföring samt flickslöjd och enklare matlagning.
Platsen är af sedd att tillträdas 6 inst.
mars, och böra ansökningshand­ lingar före 1 febr.
insändas till kom­ minister K.
G. Widelius, Finspong.
BARNHEMSSTYRELSEN.
Småskollärarinna önskas snarast i prästgård att under­ visa en gosse i småskolans ämnen och musikens första grunder samt dessutom gå frun tillhanda.
I orgel- spelning kunnig har företräde.
Svar med foto.
(och löneanspråk till » N.
L. », Torsby (Värml.
län).
Fönoståndarinna för e tt hemslöjdsmagasin öns­ kas.
Lön 1,500 kr.
jämte 2 ° / o ta ntiem.
Platsen tillträdes 1 mars.
Ansökan in­ sändes före 15 febr.
till folkskole­ inspektör Alfr.
Fridén, Linköping.
Två elevplatser vid Fjaestads Gobelinväfveri, Arvika.
Ung tyska erhåller plats som barnfröken för 3 barn, å lder 9, 7 och 4 år.
Svar jämte foto.
och- ref. till » Tyska », Sv.
Teler grambyrån.
Göteborg.
Medelålders fruntimmer som vill för egen räkning och på fördelaktiga villkor öfvertaga mat­ hållningen för kontorspersonal och ar­ betare vid sydsvensk fabrik, torde in­ sända adr.
och ref. till » Klädesfa­ brik », under adr.
S. Gumzelii Annons­ byrå, Sthlm, f. v. b.
PLATSSÖKANDE EXAMINERAD barnsköterska önskar plats till 1 febr., helst för spädbarn.
Goda rekom.
finnes.
Svar till » F L: ' », Iduns exp.
Vid heshet, hackhosta iiiiiiiiiiiiniiiniiuiiniiuiHnmnn.
UlillllllllllllilMIIHililllillllllllllllllllllijii, och andra katarrliknande symptom i munnen och svalget såväl som i st ruphufvudet bringa de såsom mycket hälsosamma Coryfin-Bonbons omedelbar lindring.
Hufvudtördelar: Slemhinnan blir icke irriterad.
Den förlängda mentollösningen åstadkommer en varaktig lindring till och med vid sparsamt användande.
Användning: Man låter ungefär hvarannan timme ett Bonbon långsamt smälta i munnen.
Den till katarr retade slemhinnan känner snart en välgörande kyla, den obehagliga retningen och kiitlingen i halsen upphör, äfvenså hackhostan.
Möjligén inträffade smärtor försvinna hastigt, den hesa rösten klarnar.
Man erhåller originalaskar till 1.50 å närmaste apotek eller droghandel.
Engros: Kronans Droghandel, Göteborg.
CORYFIN ' BONBONS HANDARBETSLÄRARINNA, ut ex. från Högre Handarbetslärarinneseminarium, söker lämplig anställning.
Goda be­ tyg och ref. Svar till » II.
M. V. 1913 », Iduns exp.
f. v. b.
21 ARS ORDENTLIG FLICKA önskar plats i bättre familj att lära hus­ håll samt vara husmoders hjälp och sällskap.
Svar till » Familjemedlem », Hultsfred p. r.
UNG FLICKA af god familj, önskar i midten af febr.
komma till herr­ gård eller brukstjänstemannafamilj, för att som medlem af familjen lära hushåll.
Svar med prisuppgift till 19 år », Rällså p. r.
BILDAD FLICKA, som genomgått hus­ hållsskola önskar mot fritt vivre plats i god familj att gå frun tillhanda och deltaga i husliga sysslor, öns­ kar anses som familjemedlem.
Svar till » Februari 1913 », Iduns exp.
f. v. b.
UNG, bättre, barnkär flicka, kunnig i finare handarbeten, genomgått slöjd­ skola önskar plats i treflig familj.
Svar till » Familjemedlem 18 år », Tingsryd p. r.
24 ÅRS FLICKA önskar plats i bättre familj som hjälp och sällskap.
Har genomgått slöjd- (och hushållsskola samt är villig deltaga i alla inom hemmet förekommande göromål.
Lön önskas.
Svar till » Familjemedlem », Holsljunga p. r., SOM HUSFÖRESTÅNDARINNA, helst i iSthlms-hem, önskar bildad dam plats där jungfru finnes.
Är kunnig i alla inom ett hem förekommande göromål, äfven klädsömnad.
Goda betyg och ref. kunna företes.
Lön enligt öfver- enskommelse.
Svar till » L.
1913 », Iduns exp.
f. v. b.
FLICKA önskar plats i vänlig familj, helst på landet, att under husmo­ derns ledning deltaga i förekomman­ de göromål.
Någon lön önskas.
Svar märkt » Familjemedlem E. N. », Iduns exp., Sthlm, f. v. b.
I GLAD och treflig familj i Stock­ holm, önskar ung förlofvad flicka i början af april lära hushåll samt an­ dra inom ett hem förekommande göro- mål.
Svar till » P.
B.
E. S. », I duns exp.
UNG frisk norrländska önskar plats HURTIG F JL / ICKA, 19 år, af god fa­ i godt hem.
Förut innehaft plats samt milj, som genomgått 8 kl. läroverk, genomgått en kurs vid Operakällaren.
van vid göromål som förekomma i ett Goda betyg.
Svar till » 20 år », Iduns landthushåll, söker plats i familj.
Är villig deltaga i alla sysslor, se till exp.
f. v. b FRÅN DEN 1 MARS önskar ung barn samt äfven om så önskas något skrifning.
Lon önskvärd.
Svar emot­ flicka plats i bättre familj för att under skicklig ledning lära hushåll ses tacksamt till » T.
L.
1913 », Iduns exp.
f. v. b. och i öfrigt deltaga i alla hemmets sysslor, önskar anses såsom famil­ UNG lärarinna önskar plats i familj jemedlem och är villig att betala nå­ som guvernant under ferierna.
Vill got för sig.
Svar emotses till » För­ gärna mot fritt vivre hjälpa till med lofvad 23 år », under adr.
S. Gumaslii förekommande göromål.
Tacksam för Annonsbyrå, Stockholm f. v. b. svar till » E. », Iduns exp.
EN FLICKA med godt: sätt önskar UNG FLICKA som med goda betyg plats; är villig att hjälpa till med genomgått åttaklassigt läroverk med allt som tillhör ett hem.
Anses som normalskolekompetens önskar plats i familjemedlem önskvärdt samt liten familj att undervisa mindre barn.
lön.
Tacksam för svar till » A.
T. », Goda ref. Svar till » E.
17 år », Örebro Karlskrona p. r.
P. r.
UNG FLICKA kunnig i handarbete, väfnad och linnesömnad samt van vid UNG ILICKA önskar mot fritt vivre husliga göromål önskar plats i familj.
komma i godt hem för iatt deltaga Någon lön önskas.
Tacksam för svar i förekommande hushållsgöromål.
SSvar till » S.
jan.
1913 », Iduns exp., Sthlm.
till » A.
23 år », und.
adr.
iS.
Gumselii Annonsbyrå, Stockholm f. v. b 16-ÅRIG FLICKA från landsortsstad, som med goda betyg genomgått han­ 19-ÅRIG, ELEMENTARBILD AD flicka delsinstitut, önskar plats i hem, där önskar plats i familj, helst på lan­ hon jämte hushållsgöromål äfven kun­ det, att vara behjälplig med i ett göromål.
Lön de hjälpa till med skrifning — i hem förekommande pappers- eller musikhandel e. d.
Svar önskvärd.
Tacksam för svar till » L.
till » Under god husmoders ledning », 1913 », Iduns exp.
Iduns exp., Sthlm.
ANSPRÅKSLÖS 27-årig flicka från bil­ PÅ LANDET ELLER I STAD önskar dadt hem van vid husliga sysslor ung flicka af god familj komma som samt barns vård önskar plats mot husmoderns hjälp och sällskap.
Sö­ fritt vivre i vänlig familj i Sthlms kanden har genomgått en förberedan­ närhet.
Upptagen två gånger i vec­ de hushållsskola, är intresserad af kan.
Svar till » Medlem af familjen », husliga göromål och road af piano- Iduns exp.
spelning.
Hon önskar komma till ett Ung, musikalisk, bildadt, harmoniskt, gärna musikaliskt hem och blifva- betraktad som med­ undervisningsvan flicka som genom­ gått 8 kl. läroverk, önskar plats som lem af familjen.
Benägna svar torde lärarinna i fam. Svar till » E.
R. », adr.
» Villig hjälpreda », Iduns exp.
Annonskontoret Svea-, Norrköping.
EN UNG FLICKA af god familj, som tagit realskolexamen och fullt be­ härskar tyska språket samt är kun­ nig i sömnad och handarbete, önskar önskar omkr. 15 febr.
plats i bättre plats som guvernant eller hjälp och familj som husmoders hjälp och säll­ sällskap.
Rekommendationer finnes.
skap.
Lön önskas.
Svar till » Familje- medlem », Jönköping p. r.
Svar t ill » W — m », Säffle p. r.
EN 22-årig bättre flicka önskar till den 15 jan.
plats i god familj där jungfru finnes.
Kunnig i matlagning, bakning m. m.
Van vid husliga .gö­ som med goda betyg genomgått hus­ Elna, Göteborg, önskar romål.
Har genomgått hushållsskola.
moderskolan plats i treflig familj för att under Svar till H. Rudberg, Torp, Botil-, skicklig husmoders ledning deltaga i säter p. r. hushållet.
Lön önskvärd, ehuru ej ÜNG undervisningsv.
flicka med real- vilkor.
Svar till » Genast », S. Gu­ och småskolel.-ex. önskar plats att mselii Annonsbyrå, Göteborg, f. v. b. undervisa, helst i familj, i mellersta Sverige.
Svar till » Västmanländska », Sala p.
3 \ PLATS i familj där duglig husmoder från god familj söker husmoder, som finnes önskas af ung, förlofvad flicka.
hvars hjälp hon kan få deltaga i de Är villig deltaga i alla i ett hem husliga göromålen.
önskar anses som förekommande göromål.
Någon lön familjemedlem.
Är mycket barnkär.
önskas.
Svar till » 22 år », Hedemora Svar till Fru Julia Petersén, Carl 1 Gustafsgat.
28, Göteborg.
P. r.
UNG ÖSTGÖTSKA med fullständig teoretisk och praktisk utbildning i väfning (betyg fr. J. Brunsons väf- skola, Sthlm) önskar plats.
Svar till Box 41, Mjölby.
UNG FLICKA önskar plats sop hus­ moderns verkliga hjälp och sällskap, helst i Stockholm.
Barnkär samt van i åttonde klassen önskar nu genast att sköta barn.
Vill anses som fa­ plats mot fritt vivre på landtegendom miljemedlem.
Svar snarast till » På­, för att praktisera i landthushåll.
Svar ' till » Nittonåring », Luleå p. r. litlig 23 », Iduns exp.
Ung småländska Ung, husligt intaral Ha, I Un g fl i c k b Uny ficka 67 Milis Gyustliteki.
önskar plats i Sverige i familj eller på institut.
Svar till &lt;4 26 år ", Iduns exp.
HUSHÅLLSELEVER emottagas fort­ farande, på längre eller kortare tid.
af änkefru Anna Andersson, förut bo­ ende vid Sved en och Wik.Adress Pro­ menaden 66, Falun.
EN MEDELÅLDERS DAM kan få god inackordering på nyåret i naturskön trakt, härlig luft, goda kommunikationer, på landet, nära stad.
Svar till » Stilla hem », Berg­ vik p. r.
ENGLISH GENTLEWOMAN (Certified teacher) receives ladies, (large house, garden).
Address Mrs Rapley, 11 Thur- low Road.
Hampstead.
London N. W. NITTONÅRIG FLICKA önskar inackor­ dering i fin familj i Värmland eller Södermanland, där ungdom finnes.
.Svar till Box 4, Åstorp, Skåne.
INACKORDERING i Stockholm önskas af tvänne bättre flickor i pensionat eller familj.
Svar till » Inackordering », Iduns exp., Stockholm.
INACKORDERING önskas för en 13 års pojke i godt hem på landet, där han kan få god fostran samt någon undervisning i vanliga skolämnen och helst äfven i musik.
Svar med upp­ gift om pris och ref. sändes till » Trettonåring », Aftonbladets kontor, Vasagatan 10, Stockholm.
ENGLISH LADY with comfortable home - in pretty English village 3V2 hours from London, would receive young Swedish girl anxious to study English.
Pleasant society, sycling, golf, etc. Help given with studies if desired.
References given and re­ quired.
Terms 35 kr.
a week.
Mrs Stokes, Coalbrookdale, Shropshire, England.
Ref. gifvas af Elsa Landergren, Söl­ vesborg^ KONFIRMANDER mottagas instundan­ de sommar i prästgård å Västkusten nära Marstrand.
S.
J. Meuller, Rönn- äng.
I LUGNT och stilla hem, ej långt från Stockholm, erhålla späda barn god vård af van sköterska.
Svar till » Kärleksfull vård », Iduns exp.
eller Allm.
tel. Råsunda 234, HUSHÅLLSELEVER mottagas i prästgård nära station i vacker trakt af ' Västergötland.
Un- derv.
i allt, som hör till hemmets skötsel.
Piano finnes.
Svar till » 70 kr.
pr månad », Iduns exp.
BLOMSTERVÄNNER.
Använd Rosendahla Blomstergödning till Edra växter och Ni skall få dub­ bel glädje af dem.
Sälj es i burkar à V2 k g. till 75 öre i h var je välsorterad blomsterhandel eller direkt - f- 30 öre till frakt från Rosendahla Fabriker, Karlshamn.
Rikst.
30.
Kem.
analys och bruksanvisning medfölja.
Frikurs.
I Ö r e b r o V ä f s k o l a m ed d e l a s på grund af statsanslag kostnadsfri undervisning i spånad och väfnad un­ der 3 månader, 20 febr. — 20 maj 1913, åt 10 frielever från skilda delar af landet.
Ansökningarna insändas före den 1 0 fe br.
ti ll f röken D a g m a r S w i d é n, Väfskolans föreståndarinna, Örebro.
Bro derlinne, blekt och oblekt, 170 cm.
bredt, med tvinnad varp till fabrikspris, liögfin kvalité, tre (3) kr.
pr meter.^ Sändes mot efterkraf från Fru Maria Berg- quists Linnelager, Stockholm ö, 23 Karlavägen.
Rikstel.
27 86, Allm.
Ös- term.
103.
Babylådan Fix.
Tre ombvteu smAkl.
till den nyfödde, allt välsydt, prydligt, lsma kval.
Kr.
10 50 öre frakt till landsorten.
Relc.
af läk., sjukhus, harnm.
Fru Anna Blom­ berg, Hornsg.
26, Sthlm.
A.
T.
Sö.
4619.
Barnvågar uthyras.
samtliga Sjukvårdsartiklar.
Kirurg.
Instrumentfabr.
fl.-B.
50 I Drottninggat.
50 Ï. Ç Riks 12 27.
Allm.
2 86.
SS® VIODOL-TVA L BN är genom sin ypper­ liga sammansättning af de finaste in- rt-piliontiPT nr v o » - Ir 1 i rr elrXnll » * » * vâl.
Schweiz!
Waldheim, Bern.
Pension för unga flickor (16 — 20 år).
Vackert belägen i en härlig park.
Fran­ ska och tyska talspråk o. undervisning äfven i engelska, musik, målning m. m. Vinter- och sommarsport.
Resor före­ tagas till Italien och sommaren till­ bringas i Alperna.
Ref. och prospekt erhållas genom Herr och fru Olson, Ar­ vika och fröken A. Bergqvist, 3:dje Långgatan 25.
Göteborg.
Bogstens Hushållskurs 1 febr — 1 maj.
Billig och lärorik.
Fru IDA PALMGREN, Bettna.
Svärdsjö Pensionat o ch Hvilotiem.
Bästa rekreation under vintermåna­ Wf " cfrlw m derna för konvalescenter och friska.
Hög, stärkande luft vid skog ioch sjö.
Verkligt hemlif.
Läkare på platsen.
Rikst.
» Svärdsjö 29 ».
Postadr Svärd- sjö, Dalarne.
För tvenne lindrigt sinnessjuka per­ soner finnes plats genast i sjukhem där god vård kan erhållas.
Svar till » Sjuksköterska », GumEelii Annonsbyrå, Malmö.
Vid Östermalms Matlagningsskola Linnégat.
18, Sthlm, mottagas elever.
Kursen 3 månader.
•X.
U Nehejü Det .skulle vara nZRDlGt Tvättpulver med violdoft sa ' Mamma!
Joh.
Landström &amp; C:o A.-B Oct bästa lâkcmcdfc » är O i KUNGL.
HOFLEVERANTÖR.
O PRIMA A NTHMCIT H flKTA BRÖSTKflRAmLER Enda tillverkare A.-B.
Nissens Manu­ facturing, Norrköping.
Konungariket Sachsen.
!ni TiciiDllain 3 Hittweida Rektor: Professor f \.
Holzt Högre tekniskt Läroverk för elektro och maskinteknik.
Skilda afdelningar för Ingeniörer, tekniker och verkmästare.
Blekt ro t.- och maskinlaboratorier.
_;: te; Instruktions-verkstäder.
mde.
fT l äsåret.
3610 st uderande.
TI 86:tc Program etc. kostnadsfritt ~ gen.
Sekretariatet.
HUSHÅLLSKOL.
COKES.
BRIKETTER Skeppsbron 18 Strandvägen 17 Norr Mälarstrand 22 Söder Mälarstrand RIKS.
1j.
6.
Söderbergs 3mport y i.-g.
Prima Antracit, Hushållskol, Briketter, okrossad, krossad oeh småkrossad Koks Hemfeöres till alla stadsdelar.
All krossning och sortering sker vid våra nya anläggningar vid Värtan, hvarigenom en jämn och stybbfri vara kan utlofvas.
R. t.
5914, 3092, 575, 11809, 11812.
A.t.451, 8092, 1282, 25 82.
K 74 47 22 88 60 19 61 9 8 30 60 ALLM, Må l an o k n l Q n 3 8 S må l a n d s g a t a n.
T e l.
B r u n k e b.
6 2.
AvJä.£&amp;J&amp;.&lt;gJLX Undervisning i Porslin, Oljemålning, Gyllen­ läder, Läderplastik m. fl.
ämnen.
Lager af porslin, materiel för målning.
Porslin brännes.
Emma Nordberg, Augusta Peterson.
Kvinnliga Bymnasfik-SällsHapefs öfningar å Kongl.
Gymn.
Centralinstitutet (Hamngatan 19).
Måndags- och Torsdags-afdelningen börjar Torsdagen den 16 j an.
kl. 8,15 — 9 e. m. Ledarinna fröken Lilian Lindhé.
Tisdags- och Fredags-afdelningen börjar Fredagen den 17 jan.
kl. 8,15-9 e. m. Ledarinna fröken Ella du Rietz.
Anmälningar mottagas å nämnda tider och dagar under jan.
månad.
Till mindre bemedlade utlånar Sällskapet kostnadsfritt gymnastikdräkter.
Term in saf gift 1.25.
Styrelsen.
l Äldre årgångar af Mönstertidningen Konstslöjden i Hemmet krf ' plï^glnji Lektioner meddelas och arbeten utföras i Mönsterritning, Läderplastik, Gyllenläder, Gobelin m. fl.
sorters Målning m. m.
G. o. A. Meukow, Valhallavägen 19, n. b. Allm.
Tel. Ö.
3 2 75. ioktftf J. Arvedsons kurs Sjokgymnastik, Massage o. Pedagogisk Gymnastik, muUSr enligt kongl.
majrts medglfvande •uni kompetens o. rättigheter som en kurs ftt Gymnastiska C entral-Instltutet.
Karsen 2-årlg, börjar den 15 sept.
Prospekt på begäran genom D.r J. Arved- ton, » dr.
Odengatan 1.
Stockho lm.
Gymnastikdirektörsexamen aflägges efter 2-årig kurs af kvinnliga elever vid Bär icke bråckband.
bereder man bäst afMAGGI s Buljong-larningar] t Ny kurs börjar 14 sept.
Prospekt gen, kapten J. Thulin, LUND.
fled.
D:r E. Kleens (•tt-åriga) kurs i Massage och Sjukgym- aastik (lör damer) börjar den 1 okt.
kl. 10 fi.
m.
N:r 37 Mäster samuelsgatan, i tr, upp » Pr ospekt begäres städse un­ ies adress Saltsjöbaden.
Göteborgs Privata Förlossningshem, Elisabeth Ostmans HusmodersHurs böriar sin 23:e termin den 23 januari 1913 i den nya, modernt inredda lokalen Klarabergsgatan 40.
Grundlig och praktisk undervisning i enklare och finare matlagning, bakning, konfektberedning, dukning och servering, uppköp af matvaror, bokföring för h emmet samt födo­ ämneslära.
Dessutom en kortare kurs i hygien och sjukvård samt (valfritt) barnavård.
Prospekt erhålles och anmälningar mottagas af Brooks bråckbandage är en ny, vetenskaplig uppfinning med automatisk luftdyna, som pressar de isärgångna delarna tillsammans och förenar dem, liksom man gör vid benbrott.
Bandaget ligger absolut fast och be­ kvämt och glider aldrig.
Det är alltid lätt och svalt samt anpassar sig efter alla kroppens rörelser utan att irritera eller förorsaka plågor.
Jag fabricerar det eftei uppgifvet mått och sänder Eder det under fullständig 1 garanti att Ni blir nöjd, eljest sändas penningarna till­ baka.
Jag har satt priset så lågt, att alla, rika och fattiga, skola kunna köpa detsamma.
Kom ihåg att jag tillverkar det efter mått — ski ckar det till Eder - Ni profvar det — oc h om Ni ej är nöjd med detsamma, returnerar Ni det till mig, och jag återsänder Eder pen­ ningarna.
Det är på detta sätt jag gör affärer — all tid absolut ärligt — o ch jag har på detta sätt under de sista fem åren sålt bandager till tusentals människor.
Kom ihåg att jag ej använder mig af berömmande loford, tve- nydigheter, lögn eller bédrägeri.
Jag erbjuder Eder blött en ärlig affärsvaia till rimligt pris Skrif strax after min illustrerade katalog.
C.
E. BROOKS, S. 237, Bank Bulldings, Kingsway, LONDON, W. C.
- ENGLAND.
- ELISABETH ÖSTMAN-SUNDSTRANQ, Kiks 2035.
Klarabergsgatan 40, 5 tr., hiss, Stockholm.
Allm.
9302.
Molinsgat.
7, Tel. 17 50, 39 37, 37 70.
Större rum med tel. 8 o. 10 kr.
pr dag.
Mindre rum 100 kr.
för 10 d agar, för­ lossningsarvodet inberäknadt.
emottager nya anmälningar till l:sta och 15:de febr.
på 1 — 2 oc h 3 månaders Goda referenser.
Prospekt på begäran.
kurser i olika ämnen.
I Husmoderskursen ingår förutom enklare och finare matlagning, bakning jämte öfriga hemmets sysslor äfven klädsömnad, linne­ sömnad, väfnad, alla moderna handarbeten, gyllenläder och läderplastik.
I sång, musik, målning, språk, sömnad och väfnad emottages elever oberoende af husmoderskursèn Undervisningen meddelas i hvarje ämne af s ärskildt där­ för utbildade lärarinnor.
Utförligt prospekt sändes, hvari referenser af föräl­ (Majorskan Edmann.)
drar till från skolan utgångna elever finnes intagna.
Adr.
: Villa Hult, Kneipp- Creme Idéale gör hy, hals och hän­ baden.
der vackra.
Fin parfym 2 50 Poudre de Rix Idéale, utsökt och - oskadligt ansiktspuder 3. — Rynktinktur för aims kar rynkor, gör hyn ungdomligt s kär 3 25 19 — 21 Regeringsgatan, Stockholm.
Chantpoing renar fullt, borttager mjäil, ger glans 2. — Kurser i kljidsömnad, linnesömnad, barnkläder, konstbxoderi, spetssöm, Absolut oskadligt enligt handelske- knyppling och monteringar.
mist.
I parti och minut hos Prospekt på begäran Tel.; Riks N.
504, Allm.
15235.
KVINNLIGA U TBILDNINGSSKOLAN V ILLA HULT Vårda hyn!
världens första Mjölk-Chocolade, • Birgitta-Skolan, iFranska P arfymmagasinef, Hofleveratitör.
Zl Drottninggatan Zï, Stockholm, samt i de förnämsta parfymaffärer.
Eau Mono.
Elisabeth Glantzberg.
Örebro Kindergartenseminarium, x Oskarsparken 7.
Vårterminen börjar 1 febr m.i P ospe^t och upplysningar genom före­ ståndarinnan] FrökenMaria Kjellmark.
Rikstel 1920 Pia K. F. II.
its temoflers- oih Tjinarinliola, Örebro Husmoderskola, För » röda fiändev och alla frostskador, äfven fleråriga, samt ekzem är kylbalsam " Gull " erkändt enda säkra botemedel.
För gam.
frost i händerna åtgå 2-3 fl.
I arfym- o. sjukvårdsaff.
samt hos Willi, Ê teoker à 1 kr.
pr fl.
Till landsort, m efterkr.
g:m hvarje parfymaffär.
Annonsera i Idun!
Fyrunga.
pecialaffär för SCHWEIZER- BRODYR, SPET SAR, VÄFNA DER m. m.
Rikt proisorti- ment till landsorten.
Vasatorget [ej att förväxla med Örebro Hushållsskola) börjar nya kurser den 15 jan.
o ch 15 april.
Skolan har tillerkänts guldmedalj.
Prospekt på begäran genom Fru Alfh.
Rysledl: Husmoder skolan Hemmet börjar ny kurs d.
3 febr.
Grundlig o praktisk undervisning Prospekt genom fru Anna Gyllenspetz, f von Holten, Vailing.
14 &amp; 16.
Stockholm A T.
10225.
Språk- Bil li lMolai Fin S Broderi-Affären, JVlazettis Äröst-Xors Kurs i klädsömnad.
H 6 u-É^uplî s sn a f u À er - 68 - I för Bröst-karamell Fonder 20,650,000 kronor« Stockholmskontor: Arsenalsgat.
9. lindra nde och välgörande mot hosta och heshef fås öfveraUff Om man samtidigt tager en Mazettis Hostpastill (Cough Lo­ zenges; fäs i bleckaskar à 35 Filialer: j S ö^rmatastorg \ Sturegatan 32.
8.
Deposition \ 1| 0| Kapitalräkning) |2 [0 Sparkassa 4 °| 0 Fondafdelning.
Kassafack.
öre) smaka och verka de ytterst behagligt.
i HïMei fir våren o. soimaren 1 i i: • Linne-, Moll- o.Tyll- • klädningar samt Blusar.
Alltid veckans bästa nyheter I &amp; C: i, Telegrafadress: Kasskomp.
fiikstelefon 2^02.
Specialtillv.
: " Wellwoven " högsta kvalité af tyger i svart blått, grått tillhandahålles ge * " Hvitbrodvr, garneringsband m. m.
S nom herrar engrossister o. klädeshandl g Fint illustrerad katalog gratis och • a franko.
• Agenter antagas mot hög provision.
• emottagas ännu ett par elever för nyss påbörjade termin.
Prospekt på begäran.
Rosa Lönnies.
S Svenska Kansluäfnadsaffären, 3 lans lokal, Grefgatan.
67.
Allm.
tel. 22453.
Biks 6.
1051.
Prospekt pFbegäran.
Selma Wahlgren * 9 Kommendorsgatan 9, t&amp;dea let Ku F s i trädgårdsskötsel.
borttages bäst genom Mc Millan &amp; A rthurs, London, EPILATOIRB.
Dépôt hos A W. NORDING, Biblioteksg.
11, Drottningg.
63, Sthlm.
Köp en sats blomstergödning.
Pris 75 öre.
Tekn Fabr.
Ideal, MÄZETTI • Emmy Kylander.
(Professor Mono).
Rengör ansiktet fullständigt.
Utmärkt mot öppna porer.
Borttager rodnad, Ostgötagatan 24, Stockholm, bö jar sin I8:d * ku s d.
1 fe or.
1913. kyla o. alla slags irritationer.
Pris kr.
Grundlig och pruktisk Uuder \ isnine i enklare och finare matlagning, bak­ 3.50, 6. — o. 10. —.
Endast i Franska Parfym magasin et (Hoflev.)
21 Drott­ ning, beredning av charkuterivaror och konfekt, uppköp avmat.varor, dukning och servering, tvfitt, strykning, mangling, sömnad och övriga hemmets syss­ ninggatan 21.
Sto ckholm.
lor Helinackordering till billigt.
r » ris.
2 f rielever (fr. Stockholm) emottagas.
Prospekt mot t&gt;orto.
Allm.
T el 31001.
Riks S ider li.
Är Ni gråhårig?
Använd då vårt preparat, som åter- gifver under garanti på cirka 8 dagar grått hår sin ursprungliga färg.
Prepa­ 3 à 4 u nga flickor mottagas instuudande vår i Wisinsrsö p rästgård, där till­ ratet är på vetenskaplig grund fram- ställdt och innehåller icke färgäm­ fälle eifves att under sakkunnig ledning genomgå en kurs i trädgårdsskötsel, konservering m. m.
Kursen beräknas till 7 månade.
Pris pr mån.
ett f^r allt, nen, utan verkar genom sina säregna ingredienser direkt på hårrötterna, så utom tvätt., 75 k r.
Referenser: Doktorinnan Anna Wette grem.
Arboga; F röken Ida Schmidt, Karl-hamn och Fröken Anna Lindhagen, Stockholm.
Vidare att de få förutvarande färg.
Pris pr f l.
3 kr., exp.
mot postförskott eller in­ meddelar Fru Ebba Wirseen, Wisingsö.
• • sänd likvid.
Intyg från förbrukare sändes gratis och franko.
Tekn. Fabriken " Pyros ", Bergsjö.
Besvärande hårväxt Vackra blomor äro en pryflnafl för tiirarje ta.
- Björnlunda.]
Idun utgijves dentil vecka i A och B, Prenumerera på Idun.
Wilhelmssons Boktr.
A.-B., S thlm.
1913.
