# ID: svediakorp-per2035
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1913
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 25,761
# sentences: 1,592
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek.
Alla tryckta texter är OCR- tolkade till maskinläsbar text.
Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet.
Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bil- der för att avgöra vad som är riktigt.
This work has been digitized at Gothenburg University Library.
All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text.
This means that you can search and copy text from the document.
Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the images to deter- mine what is correct.
N:R 2 (1357J A.
26:TE ÅRG.
VANLIGA UPPLAGAN.
I L LaSTREPAD hâ TI DN I NG LOSNUMMERPRIS: 12 ORE.
GR U / V Q L %O FOR- KVIN NAN i OCH • HEMMETI 1 FRITMIOF HELLBERG SONDAGEN DEN 12 JANUARI 1913.
HUFVUDREDAKT OR OCH AN SV.
UTGIFVARE: BITR.
REDAKTOR: ERNST HÖGMAN.
JOHAN NORDLING.
RED.-SEKRETERARE: ELIN WAGNER.
En SKANDINAVISK FÖRELÄSNINGSSERIE FÖR EU FREDRIKA BRE / ^ERSTATy.
MREH &amp; RUDE-KOHT.
IWMÄ WAHlâTUd / O FREDRIKA BKE / OEFi ELT1R MUrtCH / UWE FU^ ' JHjEL / -).
ö ' CAMILLA C 0 It ET.
Omkring Fredrika Bremer.
IKSOM I AMERIKA OCH DET öfriga Europa uppstodo äfven i sa g§|f|ipjj de fyra nordiska länderna un- d e r 1300-talet föregångskvinnor, 2=S2iä21 som hvar på sin ort först sade ut, att där var något skeft i k vinnans ställning och att den kunde och måste ändras och höjas.
Hvad Fredrika Bremer är för Sverige, det första blosset i mörkret, symbolen för allt hvad kvinnorna vilja och vänta, det är för Norge Camilla Collet, för Danmark Mathilde Fibiger, för Finland Adelaide Ehrnrooih och Minna Canth.
Dessa kvinnors öden vände sig väsentligt olika, det sätt, hvarpå de ut­ förde sitt verk var också mycket skiftande, men de äga alla det förenande karaktäristi­ kum, som förutsätter en inre ursprunglig själslig förvantskap och likaså en yttre likhet i lifserfarenheter: det att vara de första.
Hvad beträffar oss svenska kvinnor, som njuta frukterna af de förstas s trider och mö­ dor i en själfständighet, en frihet till a rbete och ett inflytande, som de saknade och drömde om, så känna vi knappast vår Fred­ rika så grundligt som vi borde, och än min­ dre våra systerländers pioniärer.
Det är an­ tagligen vissheten härom, som styrkt kom­ mittén för Fredrika Bremerstatyn i tanken att anordna en kedja af föreläsningar öfver dessa kvinnor.
Föreläsningarna kommo att hållas af kända kvinnor från de olika län­ derna, och det enda, som man har att invän­ da mot planen, är, att endast Stockholm får tillfälle a tt höra dem.
Den 11 januari talar d:r Lydia Wahlström om Fredrika Bremer å Vetenskapsakademien i Stockholm, och har kommittén afsett att göra aftonen till e n minneshögtidlighet under så festliga former som möjligt samtidigt s om man hoppas få en grundplåt till stat yfonden.
Något längre fram kommer fru Elna Munch, vice ordförande i d et danska Landsforbundet for Kvinders Valgret, att tala om Mathilde Fi­ biger.
Det djupt tragiska öde, som nedslog den en gång så berömda unga författarinnan till den flammande stridsskriften Clara Raphaels Tolf bref, torde vara så tämligen okändt af den yngre generationen i S verige, och mer än något annat borde denna lidan­ des historia inpränta tacksamhet för hvad som vunnits.
Mera känd än Mathilde Fibiger torde Ca­ milla Collet vara genom Amtmannens döttrar, men redan denna förkunskap torde göra oss mera spända på att få framlagdt för oss den kvinnas lif, so m inspirerat icke blott kvinno­ emancipationen i Norge utan äfven landets stora diktare.
Camilla Collet, som ju r edan har fått sin staty af sitt fädernesland, kom­ mer att skildras af fru Karen Grude-Koht, bekant skriftställarinna och gift med profes­ sor Halfdan Koht.
Sist i raden af föreläserskor kommer vice ordföranden i den internationella rösträttsal­ liansen, d en varma finska kvinnosakskämpen fröken Annie Furuhjelm.
Då hon ansett att Finland icke har e 11 namn framför alla, talar hon om två föregångskvinnor nämligen Ade­ laide Ehrnrooih och Minna Canth, hvilka bägge såsom skriftställarinnor under förra århundradet ifrigt arbetade på kvinnnans upplysning och höjande.
Kommittén för Fredrika Bremerstatyn är att lyckönska till denna start, som vi hoppas kommer att följas af ett lyckosamt arbete.
P ^Ifcli Prenumerationspris: Vanl.
upplagan: Helt år Kr.
6.50 Halft år » 3.50 Kvartal » 1.75 Lösn:r » 0.12 • v • • PURPURTRÅDEN DU VAR ARIADNE, Theseus var jag.
Troget jag dig följde genom ödens labyrinter, genom sommar och vinter, genom rosenmörka nätter mot silfverljus dag.
Du var Ariadne, Theseus var jag.
Hur d ömdes du att slungas till barbarernas strand fjärran öfver hafven?
Vi vandrade skilda af vågor och af vilda tistelgrymma öknars glödande sand — hur dömdes du att slungas till barbarernas strand?
Hjärta iill hjärta purpurtråden band.
Spunnen af vår längtan tvang den oss att finna hvarandra och att brinna såsom tvillingstjärnor i gemensam brand.
Hjärta till hjärta purpurtråden band.
Men purpurtråd som tänjdes brast ej ändå.
Det sägs att du mött döden och ej återvänder, men vid hafvets stränder vandrar jag i väntan, då åren gå.
Purpurtråd som tänjdes brast ej ändå!
I vår kärleks hemland, o, minns du en gång: tempellunder tysta med hvita gudastoder vid heliga floder, vaggande mot hafvei med sorl och sång — i vår kärleks hemland, o, minns du en gång?
Ty du talar i mitt hjärta, så länge det slår, i purpurtrådens dallring, i det blodvarma skimmer, som min själ förnimmer, hvar helst jag min gråa ensamstig trår.
Du talar i mitt hjärta, så länge det slår.
Som en dröm, en lofsång vårt lif, vår dag.
Från blombekrönt altar steg offerflamman: hjärtan brunno samman i den heliga elden till gudarnas behag.
Som en dröm, en lofsång vårt lif, vår dag.
Skalder skola sjunga vår saga en gång till guldsträngad lyra, toner skola bölja och tårar skola skölja öfver jungfrukinder vid skaldernas sång — skalder skola sjunga vår saga en gång.
Halft år OSCAR STJERNE.
j Iduns Byrå o. Expedition, Mäs «s.
Annonspris: Pr millimeter Expeditionen: Riks 16 46.
Allm.
61 47.
25 öre efter text.
Kl. 9 - 6.
30 ör e å textsida.
4l25 " Red.
Nordling^Riks 8660.
Allm.
40 2.
Annonskontoret: Riks 1646.
Allm.
6147.
2.25 jQ g_ 6 - 20 % förhöjning å sär- mc • Kl. 11-1.
S skild begärd plats. '
°- lb: Verkst.
direktören kl. 11-1 Riks 86 59.
Alta.
43 04.
HeH å r ktUPPla 1fr " 8 - S Redaktionen: Riks 16 46.
Kvartal ¥« Losn ' r Ty du var Ariadne, Theseus var jag.
Purpurtråden binder.
Genom åldrarna, som bölja dunkla, skall jag följa dig emot Elysiums strålande dag: du är Ariadne, Theseus är jag.
Allm.
98 03.
- 22 - enkel spalt: Utländska annonser de­ biteras 30 ör e med 20 % förhöjning å sär kild be­ gärd plats.
Olof Högbergs nya hem Nolby i Njurunda.
De bagge kommandobryggorna.
LART SK EN SOLE N PÅ H IM- len.
Lätta cirrusmoln sväf- vade bort hän mot sydost med måttlig fart, under det att ^ glittrande vågskvalp stänkte om bogen på båten, som pustade i väg inifrån Sundsvall, ner förbi Svartvik o ch andra sågverk, hän mot Skottsund.
Det var en så ' n där " obeskrifligt " vacker dag sist- lidne so mmar, en sådan där dag, då man rakt e j vill tänka på hvardagslifvefs släp och knog utan endast drömma, drömma om forntid, framtid och nutid, som jag och kapten C.
E. Hammarberg, amanuensen vid Medelpads Fornhem, på en inbjudan från Olof Högberg skulle besöka honom ute på hans nya hem i Njurunda.
Den lilla båten for i väg snabbt nog.
Härs och tvärs, ifrån brygga till brygga kryssade den sig uppåt Njurunda älf, Ljungans utlopp i Boftenhafvet, och efter ett par timmars tid landade den vid Skott- sunds brygga, där Olof H ögberg var nere och tog emot.
— Goddag.
Roligt att ni kom, häl­ sade oss Högberg, där han stod på bryg­ gan och fog emot båtens ända, iklädd jägarkostym med ränsel på ryggen.
— Och vädret ja, det är ju s om precis all­ deles beställdt för en så ' n här utfärd- Ni kunde infe önskat er det bättre.
Sedan hälsningarna voro öfverstökade, del- gaf han oss dagspro­ grammet, fy ett sådant måste man ju ha.
— Först, ser ni, ska vi gå och bada.
Ett alldeles ypperligt bad­ ställe finnes här strax intill, där man kan kasta sig från berghällen rätt ned i älfven.
Se ' n få vi fatt på en båt och far öfver till a ndra stranden, därifrån vi sedan gå hem.
Det blir en alldeles la­ gom motion, ser ni, för att riktigt k unna göra he­ der åt systers anrätt­ ningar där hemma.
Och då vi sedan ätit, gå vi ned och lägga oss i bac­ ken hemmavid, där man har en alldeles förtju­ sande utsikt öfver slätten.
Där sola vi oss och se ' n KAPPOR vänder Eder, ty det är stor skillnad Olof Högberg och hans syster.
Olof Högbergs arbetsrum.
för Kr.
2.50 p er styck är väl enastående billigt?
Sänd Eder fläckiga, nedsmutsade., kappa för kemisk tväct och pressning till Orgryte Ke­ miska Tvätt- &amp; Fä rgeri A.-B., Göteborg och Ni blir förvänad öfver det goda resultatet.
&gt; - Ul f e n aMr Ni j på kvällskvisien, då värmen lagt sig, ta vi och vandra upp åt Nolbyknölen till, ni ser där framme.
Den skäms inte för sig och ditupp vandrade t. o. m. Linné en gång i tiden.
Sagdt och gjordt.
Programmet följdes och badstället var snart uppnådt, och se­ dan badningen var öfver v andrade vi efter Ljungans norra strand, högt öfver vattnet, seende ned på hur flottningskarlarna sprungo på fimmerstockarne och med sta­ kar styrde timret nedför älfven.
Snart fingo vi uppe på en höjd se tvenne karaktäristiska byggnader, hvit- målade och bjärt afstickande mot de i närheten belägna rödmålade husen.
— Se där är det nu jag bor, inföll " Den stora vredens " författare, då han såg alt vi spörjande sågo däråt.
— Och att syster väntar er, det syns, för hon har hissat flaggorna — en åt er hvar.
Egentligen skulle vi ha haft upp en flaggstång på manbyggnaden också, men se det ha vi då rakt inte hunnit med än.
Jag kan tala om för er att vi just i dagarne lagt sista handen vid verket.
Så ni komma precis lagom för a tt slippa klena ned kläderna med målarfärg.
Snart voro vi framme.
— Man kunde genast se ätt här kom man ej till någoi hvardagligt och vanligt hem, utan till något annat.
Färskt granris låg fram­ för farsfukvisten, potatis- stånden blommade i po- tatislanden och rabat­ terna på gårdsplanen med sina mångfärgade kalkar riktigt vinkade: välkom­ men hit!
Sedan vi så blifvit be ­ kanta med Olof Högbergs syster, som nu sköter hushållet för sin broder — ungkarlen — b örjade vi göra en rond invän­ digt genom byggnaden.
Och det var infe det minst intressanta.
— Här är mitt rum — upplyste Högberg, då vi från tamburen till höger inkommit i ett större rum.
— Här so fver j ag och här arbetar jag, då jag förstås infe gör det där ute, fort­ satte han och pekade på den andra byggnaden.
KLIPPAN.
Modernaste Finpappersbruk.
- 23 - Sj&amp;eciaittéew » t Finawe " Post- 9 Sftwif- » tCojpte- och Trycftpapper * samt Kartong, lduns textpapper tillverkas a t Klippan
Eti stort bord vid ena långväggen med en taklampa öfver och sträckande sig mel­ lan tvenne fönster sade oss hvar han ar­ betade.
Här l åg också manuskript och kor­ rektur till hans sista bok: " Utbölingar, som bekant ett af de märkligaste bidragen till julens stora bokflöde.
— Sedan fanns där något framför ena kortväggen, liknan­ de en utskjutande vägg, som tilldrog sig vårt intresse.
Det var en afbalk- ning för hans sängkammare.
Där innanför, precis i utrymme och utseende som en far- tygshytt, låter han — efter egen utsago — sin själs stofthydda intaga den nödvändiga hvilan.
Nu skall ingen tro, att denna vägg, som afskilde sofrummef från arbetsrummet, var blott och bart en skrymmande vägg.
Nej, det skulle den praktiske Olof Högberg på intet vis kunna frifvas med.
— Utan hela väggen bestod uti f lera sammanhängande, sinnrikt inrättade skåp, hvari åtskilligt smått och godt förvarades.
Midt emot stod en bokhylla, som var hemmagjord, hvilket man då rakt ej kunde märka — ty ser ni, gossar, upplyste " Vre­ den ", det faller sig ej så lätt här ute i obygden att få fatt p å en ordentlig snickare.
Och därför får man ta till hyfveln och göra sådana där saker själf.
Men det var nog inte endast hyfveln, d en inångfrestande " Vreden " tagit till, uta n äfven andra verktyg — murslef och målarpensel.
Det blefvo vi strax varse vid vårt inträde i den närliggande matsalen.
Där stod näm­ ligen en mycket originell kakelugn uppförd af vanlig tegelsten, hvilken Högberg och hans syster själfva murat upp.
— Och det får jag säga er, inföll Hög­ berg, då vi b eundrande stodo där och tittade, se syster min hon är då för märkvärdig, hon kan precis allting.
— Ja, förstås, slu­ tade han med, utom att sko hästar, för det kan hon inte.
— Och därför har du ej skaffat dig nå­ gon häst, replikerade kapten Hammarberg.
— Ja, det är nog infe så utan, att det gjort sitt till, blef svaret.
När vi så beundrat kakelugnen med dess fina röda putsning, blefvo vi upplysta om, att öfriga delen af byggningen utgöres af fröken Högbergs residens — köket och dithörande.
Sedan bar det af ut till den andra bygg­ naden, som förut utgjort uthus, men nu under Högbergs och hans systers ledning blifvif o m­ danad till något annat, vida intressantare.
Då vi inkommit genom dörren, sågo vi framför oss en lång korridor med ett flertal dörrar på ena sidan.
Det verkade som ombord på ett fartyg och var visst äfven meningen att göra det.
Det två första dör­ rarna ledde in till tvenne små förtjusande gästrum, äfven de med kakelugnar af H ög­ bergs hand.
Korridoren längre fram utgjorde nedre kommandobryggan, dit man kunde draga sig tillbaka, då det blåste för m ycket på den öfre.
Till denna senare kom man upp genom en trappa, som ledde direkt dit.
Däruppe var precis inrättadt * som på en modern ångares öfre kommandobrygga med signalstång och skyddsduk för vinden.
— Det är bara styrratt och maskintele­ graf som fattas, uppmärksammade kapten Hammarberg till vår munterhet.
— Hä r ser ni, gossar, sade Högberg därpå, ta ' r jag på mornarne solbad under som­ maren och sedan vid passande väderlek sitter jag där på bänken och arbetar.
Man hade en alldeles hänförande utsikt mmm Kerstin Hesselgren.
Sveriges första yrkesliv spektris.
TT GAMMALT ÖNSKEMÅL HAR I dessa dagar blifvif uppfylldt, då Sverige fått sin första yrkesinspek- tris.
Det har äfven i Idun framhål­ lits vikten af att den stora klassen af fabriksarbeterskor finge en kvinnlig i nspekiris att bevaka sina intressen; erfarenheterna från våra grannländer ha visat att en lämplig person på en sådan post är i s tånd att göra mycket godt.
Till Sv eriges första yrkesinspektris har utnämnts fröken Kerstin Hesselgren, skolköksinspektris vid Stockholms folkskolor och ledarinna för C.
S.
A:s sociala kurser.
Fröken Hesselgren torde också vara den, som äger de största kunskaperna och förutsättningarna för att fylla den post, som nu anförfrotts åt henne.
där uppifrån öfver den kuperade terrängen med sina ängar, skogar och hus i en be­ haglig omväxling och med Ljungans breda vattenfåra vältrande sig fram, på ' sin rygg bärande tusen och åter tusen timmerstockar, hvilka långt uppe ifrån landet kommo ned­ farande för att mata sågverken vid dess mynning.
Ej underligt om en författare af O lof Hög­ bergs art förlagt sift blifvande hem till denna natursköna trakt.
Vände man sig om och såg åt motsatt håll upptäckte man Nolbyknölens i mposanta gestalf tätt inpå sig och därbakom med!
; • ÄNNU ÄR DET E] FÖR SENT I • i; att verkställa prenumeration på " de • 2 svenska hemmens, de svenska kvin- " nornas förnämsta organ " • ÎIDUN FÖR DET NYA ÅRET,; då alla nummer från årgångens bör-; jan erhållas.
För hudens vård och ansiktets skönhet Det af S jömanna-Sällskapet i Göteborg ut­ rustade skolfartyget " Benjamin " hälsade ock­ så under sommaren på i Sundsvall, hvarunder det på det hjärtligaste blef mottaget af Me­ delpads Fornhem, där Olof Högberg är in­ tendent.
Närmast för detta, men också för det nöje Högberg beredt eleverna genom sina dråpliga sjösagor om Late Jim, hafva dessa nu till tack lagt tvenne riktigt sjö- mansmässiga " gångmattor till hans nedre kommandobrygga.
Säkerligen tillönska de honom, påminnande sig de glada dagarne i Sundsvall, ett hjärt­ ligt: slit mat torna m e d hälsa.
OLOF TRAUNG.
Cerebos Salt J. SIMON, PARIS.
Enda skönhetsmedel som icke irriterar huden.
lämpligt afstånd för att ge ett harmoniskt utseende å t det hela, andra lika resliga berg Häromkring — öfverallt hvart man vände sig — mötfes ögat af den norrländska na­ turen sådan man tänker sig den: bergjättarne, dalsänkorna, skogarne och vidderna.
Man stod så att säga midt upp i " Den stora vredens " norrländska landskap — hän­ förd och beundrande.
Men " Den stora vredens " författare lät oss ej stå för länge, ty maten var serverad på nedre kommandobryggan och innan vi skulle sätta oss till bords, hade vi äfven målarateljén att titta på.
— Det är nu så att min syster tycker om att måla, inte bara husväggar och sådana saker, utan äfven taflor, och därför ha vi nu inredt en ateljé, ty själf tycker jag äfven om att fuska i d et yrket, talade Högberg om vid vårt inträde i ett stort och trefligt rum med en mängd dukar, några stafflin och dithörande saker.
Så konstnärsblod måtte det ligga i den Högbergska släkten.
Sedan läto vi oss maten väl smaka.
Och med en verklig tillfredsställelse lade vi oss därpå i backen utanför, njutande af naturen, hvilan och — Högbergs sällskap.
Ty lika duktig han är i att inrätta det trefligt hemma hos sig, lika duktig är han äfven att berätta historier, särskildt sådana som beröra hans hemtrakt.
Där fingo vi nu höra att husen han nu köpt och bebodde förut i gamla tider an- vändts som en finnkyrka och han framkastade skämtsamt, att det var då för märkvärdigt att just han kommit att bo i en sådan.
Sedan på kvällskvisien bar det i väg till Nolbyknölen, hvarvid vi äfven fingo s e på runstenen, den allmänt kallade Njurunda- stenen.
När vi så återkomna slagit oss ned inne i Högbergs arbetsrum, där han fått sin arbetslampa tänd, sin n attrock och sin mössa på sig och då mörkret allt mer och mer lade sig öfver omgifningarna därutanför, då kom han riktigt in i berä tfarefagen.
— Man tyckte sig se, då man hörde honom, lap­ parne komma lömskt smygande för att sticka ned nybyggarne eller också se, huru skogs- sköflarne i en senare tid hejdlöst foro fram, än roffande åt sig kronans, och än enskildas skogar.
Och man kunde äfven höra knic- kandet och knackandet från skeppsvarfven rundt omkring, från den tid, då svenska se­ gelfartygen hade sin glansperiod just i Norr ­ land.
Månen stod högt på himlen i nedan, då han slutade och följde oss till v åra rum, där vi skulle öfvernafta för att tidigt nästa morgon bege oss i väg till Su ndsvall efter denna högst intressanta och minnesrika ut­ flykt.
vidröres aldrig med händerna under tillverkningen.
• - 24 - Generalagent: Ghistaf Clase, G-öteborg &amp; Stockholm,
En domedagspredikan.
(En 1850-tals-hisioria från en liten stad.)
LOCKORNA I DEN HVITRAP- pade kyrkan kallade samman menigheten till högmässan.
Klockornas klang var dot och dyster och denna mörka, regn­ disiga dag kändes den graflik och tryckande.
Det finns olika kyrkklockor i olika små städer.
Det finns de gamla, som ringt i år­ hundraden ända sedan medeltiden — ringt till te deum efter våra segrar och ringt kungsringningen för våra regenter.
De klockorna ha mycket att berätta.
De­ ras klang är glad, men dock spröd som af seklernas ärr och damm och af århundrade­ nas stormar och strider.
Det egendomliga är, att man aldrig kan bli riktigt klok på den klockklangen.
Den bär med sig något af gångna tiders kamp och segrar, om generationer, som lefvat och dött under andra förhållanden än vi, men den har också i sitt innersta något outrann- sakligt hemlighetsfullt i sig trots sin rent barnsligt naiva ton.
Klockorna i den lilla staden voro alls ej gamla.
De hade ingenting att berätta, ty de hade ingenting upplefvat.
Deras klang var graflik och dyster, därför att de helt en­ kelt voro vanliga tarfliga begrafningskloc- kor för kreti och pleti.
Inga klockor voro så lämpliga som dessa att ringa in en domedagspredikan.
Himlen v ar grå och molntyngd.
Regndiset hängde öfver staden, svepte korset på kyrk­ tornet in i en grå slöja och i de aflöfvade trä­ dens kvistar och grenar hängde klara drop­ par.
Prosten stod framför den lilla s pegeln i sakristian och ordnade silfverkragarna, där­ efter lade han handboken tillrätta på bordet och vecklade ut den hvita näsduken, som han skulle knyta kring fingret.
Och medan han stod där och ordnade, spred sig ett be­ låtet leende öfver hans ansikte.
Han smålog och vände sig om.
1 da g var det den tjugufemte efter trefal­ dighet och i dag skulle han predika öfver den yttersta domen.
Denna mörka och dystra dag, då begraf- ningsklockor med hemsk och hotfull st ämma kallade samman menigheten till domedags­ predikan, kan det förefalla egendomligt, att prosten syntes glad och belåten, men hem­ ligheten var, att just denna var hans stora dag.
Och han visste, att kyrkan skulle bli full till sista plats, ty hvem ville, ja, hvem vågade undandraga sig domedagspredikan.
Nu skulle han få tillfälle a tt utveckla sina oratoriska gåfvor och stor och vördig skulle han såsom en väldig kämpe i Herranom svinga förbannelsens ljungande svärd öfver en syndfull menighet.
Det är lättare att svinga förbannelsens tunga tvåhandssvärd än kärlekens lätta fackla, och prosten lofvade sig själf, att denna dag skulle han inte släppa en enda människa torrögd ur kyrkan.
Prosten var inte religiös och det fordrade man på den tiden inte, att en prost skulle vara, ja, han skulle själf ansett som en svaghet, om han varit det.
Och alla gåfvo honom rätt i, a tt religiositeten möjligen pas­ sade för kapellaner och fattiga komminist­ rar på landet, men alls inte för en kyrko­ herde och kontraktsprost.
Mamsell Stenblom, som bodde i Lidgrens _ I " ».
I B VI Lit O!
gård vid torget, hade klädt s ig i enk el sorg­ dräkt, ty domedagspredikan var dock en botgöringsandakt och hon ansåg lämpligast, att man den dagen bevistade tjänsten i s org öfver sitt syndfulla lif och sina missgärnin­ gar.
Nu är att märka, att mamsell Stenblom på det hela taget ej alls ansåg sig fora något syndigt lif och hon var i grund och botten öfvertygad, att missgärningar hade hon al­ drig begått.
Ingenting var hon så rädd för som för synden och djäfvulen, och den nye läkaren, som förklarat sig ej tro på den se­ nare, påstod hon vara gudsförnekare.
Om någon talat med henne om hennes synder, skulle hon blifvit arg och aldrig vi­ dare velat ha något med denna människa att göra.
Därför vardt hennes eget tal om syn­ der och missgärningar blott ett slags and­ ligt koketteri och om hon också erkände detta innerst i silt hjärta, så önskade hon intet högre än att bli motsagd, när hon talade om sina öfverträdelser och brott.
Sade man ej emot henne i de ssa saker, an­ såg hon en ohöflig, oaktadt hon aldrig tålde motsägelser i andra ting.
Aldrig hade den lilla stadens kyrkklockor kallat menigheten samman till gudstjänst, utan att mamsell Stenblom sedesamt och undergifvet kommit trippande och slagit sig ned på sin bänkplats helt nära predikstolen.
Hon var så att säga en af församlingens stamkunder, som aldrig svek och som pros­ ten ansåg så själfskrifven, att han i dag ej ens lade märke till henn e, när han steg upp i predikstolen.
Ty han såg så många nya an­ sikten, som han sällan förut sett i g uds hus, och det var icke utan att han ville sk affa sig en öfverblick öfver, hvilka som voro från­ varande.
Mamsell Stenblom hade tidigt gå tt till tjän­ sten, ty hon fruktade trängsel, och mycket riktigt, när orgeln stämde upp ingångspsal­ men, voro äfven alla gångarna fulla med folk.
Mamsell Stenblom följde andäktigt altar­ tjänsten och hennes lilla tunna och skrikiga röst låg alltid ett godt tonsteg öfver de an­ dras i psalmerna, men när prosten steg upp på predikstolen, tog hon fram näsduken i väntan pä hvad som skulle komma.
Hur det var, märkte hon plötsligt i någon bänk framför sig en stor och grant prålig hatt, som bjärt stack af mot de andra svarta fruntimmershattarna.
Det klack till i mamsell Stenblom, hon kände som ett sting midt i hjärtat.
Hvem var detta?
Hvem i all världen kunde detta vara?
Hvem vågade komma sådan i k yrkan sär­ skild!
till en domedagspredikan?
Önskade denna kvinna stånda sådan, klädd som sköka, inför domen!
Mamsell Stenblom rådbråkade sin hjärna för att finna ut, hvem denna kvinna kunde vara, och sedan hon länge öfverlagt med sig själf, fick hon klart för sig, att det måste vara någon främling, som kommit på besök till rådman Janssons, ty det var i d eras bänk detta utskum satt.
Och hon, som alltid trott, att fru Jansson var en respektabel människa.
Man får inte döma hund efter håren, men nu kunde man tillfullo se, hvad Janssons i grund och botten voro för folk.
Mamsell Stenblom fann, att hon framdeles absolut inte mer kunde umgås med dem — ja inte en gång besvara deras hälsningar på gatan.
.... „ „ .. .... Några äldre årgangar realiseras till betydligt r ns e r och ^.J ud a f °r dem!
son?
f?
rat a b 0 e: r e!
k Tek^ a ^^n^ä ' „ g de \ T n.
edsafta ^i ^irn h di Editionen at läun, stoc kbolm, e rhå lles m 0m S ve n ge t dun 189fi ™ 90S (mëd ' ïuinumret äün 1909 med Ü numret jSjngmre,?
fïï ÎM ZI Id.
... 2:!
4:50 5: - 6: - ß = r \ ™ == - = g; » julnummer 190Ï Z - 25 - 0: 25 Iduns Iduns Iduns Iduns Hvar kunde denna hatt vara gjord?
Kanske i Stock holm — kan ske till oc h med i P aris, det såg nästan så ut.
Det sistnämnda skulle visserligen förbätt­ rat saken om också inte helt ursäktat den.
Ty, säga hvad man vill, en bevisligen äkta pariserhatt har ändå i många kvinnors ögon en viss oangriplig helgd öfver sig.
Och hvad kunde hatten ha kostat?
Månne den var köpt kontant?
Mamsell Stenblom trodde inte, att folk, som använde sådana hattar, brukade betala dem kontant eller ens betala dem alls.
Så vidt de ej vore mycket rika, men fru Jansson hade visst ingen rik släkting eller bekant, ty då hade man absolut vetat detta i stan.
Nog var väl detta ändå en skådespelerska — e ller ...
Kanske båda delarna.
Ja, troligast det!
Mamsell Stenblom ryste.
Hon kände ett osläckligt hat till denna okända kvinna som satte kläderna i främsta rummet och mer tänkte på en grann hatt än på sin själs salighet.
Ja, hvad hade denna vid gudstjänsten att göra.
Hon skulle lämna kyrkan ulan någon behållning, ty ordet skulle gå en sådan förbi.
Då upptäckte mamsell Stenblom, att hatten skälfde och plymerna vajade fram och till­ baka och hon förstod, att kvinnan med hat­ ten grät.
Hon trodde inte, att en sådan varelse kunde gråta, men hon blef glad och tänkte att finge denna kvinna bara gråta ut och lätta sitt hjärta, skulle hon kanske bli bättre — hon skulle kanske kasta hatten på kyrk- golfvet och trampa på den.
Men det vore kanske synd om plymerna, ty de skulle bli knäckta och, säga hvad man vill, plym erna voro dock verkligen vackra.
— Men kanske hennes tårar inte voro äkta utan blott teatertårar, som inte kommo från hjärtat och följaktligen voro värdelösa, tårar, som götos för att bemantla hjärtats oemottaglighet för ordet.
Hon hatade denna okända mer än någon­ sin, ty intet är väl så lågt och Gudi så miss­ hagligt som att stänga sitt hjärta för Ordet därför att detta hjärta är fullt af granna klä­ der och hattar, de dödas ben och orenlighet.
Ja, en sådan skulle sannerligen församlas bland getterna och gå bort, förtappad, till den eviga pinan, som — — — Mamsell Stenblom hann inte längre.
Prosten sade amen.
Hon såg sig rundt om.
Kyrkbänkarna skakades af snyftningar och under hvalfven ekade det af gråt.
Hon såg på prosten, där han bad bönerna uppe på predikstolen bland förgyllda och trindkindade kerubimer.
Han hade tårar i ögonen och det föreföll henne, som om han sett vredgadt och hot­ fullt n ed på henne.
Då förstod hon det hela.
Hon hade hört en hel domedagspredikan utan att uppfatta ett enda ord, detta grep henne och hon kände sig beklämd.
Alltsammans var ju hatt ens fel, o ch en an­ nans hatt på köpet.
Hon hade ju själf tänkt på kläderna utan att ägna en tanke åt Ordet.
Då böjde hon sig ned i bänken och grät verk­ ligen öfver sina synder och missgärningar.
Prosten steg ned från predikstolen efter kungörelserna och medan orgeln s pelade ut­ gångsmarschen, gick han fram till mamsell Stenblom, som låg hopkrupen i bänken som ett litet svart knyte.
Det hade förvånat honom, att han ej kun- julnummer ulnummer julnummer julnummer 1903 1904 1905 ftOS 0:25 0:30 0: 30 .0:50 £ C 1™:::::::::::::::::::::::::::::: 0:75 Iduns julnummer 1911 1: - •• | M A l I • I;: ' • I B i i.Bl II«;;
nat få henne att gråta.
De mest förhärda­ de af menigheten, folk, som annars aldrig kommo i kyrkan, gräto som barn.
Men denna verkligen troende och strängt reli­ giösa mamsell Stenblom, hon satt kapprak i bänken och med torra ögon.
Henne, som han väl f ått i g råt för mindre än en ljungande domedagspredikan.
Delta föreföll honom så underligt och han drog ut predikan bara för hennes skull och han upprepade det ena förkrossande ordet efter det andra, men till s lut måste han gifva efter och säga amen.
Det retade honom, att denna lilla obetydliga mamsell Stenblom henne, som han trott sig ha som i en liten as k - med spotsk min och torra ögon kunde höra hans predikan till slu t. ja, han grät till och med själf.
Men när han nu såg henne hopkrupen och gråtande i sin bänk, gladdes han in i själen.
Han gick fram till he nne och hälsade och mellan snyftningarna sade hon: — Tack, goda prosten, för en så vacker predikan.
Då strålade prosten upp och hela denna dystra och mörka dag lyste han som en tri­ umfator öfver en vunnen seger.
ERNST BLOM.
Hushållsreformer.
RÅGAN OM DET HUSLIGA A R- betets reformering från ett tungt och tidsödande maski­ neri till ett lätt och tidsbespa­ rande är icke blott en fråga om husmödrarnas och tjänarinnornas större el­ ler mindre personliga trefnad.
Den griper in djupare än så, är en ekonomisk fråga af mycket stor räckvidd och sammanhänger via ek onomien på det n ärmaste med siffrorna för äktenskapsfrekvensen och hembildandet.
Tid och arbetskrafter ha blifvit s å dyra i våra dagar, att man icke kan ha råd att sköta sitt hem efter samma gamla principer som på den tid, d å kvinnlig arbetskraft stod nästan gratis till buds och då intet mer in­ bringande bruk för dessa krafter fanns.
Se­ dan dess ha visserligen hushållens propor­ tioner i alla afseenden blifvit inskr änkta, m en metoderna vid deras skötsel ha icke under­ gått någon väsentlig förändring.
En föregångare, som säkert gjorde mycket godt genom att förbereda sinnena och rensa bort en del fördomar, var Elsa Törne med sina Solidarböcker.
En annan reformator som visserligen ej skrifvit böcker, men som praktiskt sökt realisera nya uppslag, är frö­ ken Es te r N orén, den första i Stock­ holm at t förverkliga idén med hemsköterskor.
De flesta af våra läsare ha kanske redan hört talas om dessa hemsköterskor.
som Spiselväggen i " familjeköket ".
Skåpinredning i " familjeköket ".
kunna tingas för vissa timmar i veckan å byrån mot en aflöning af 30 öre pr timme, som, sedan de uträttat sitt arbete, det må vara morgonstädningen eller middagstillrust­ ningarna, försvinna på klockslaget för att bege sig till nästa familj.
Det är ett sätt att lösa tjänarinneproblemet som påminner om Krakas metod, man hvarken har jungfru el­ ler är utan.
Erfarenheten har under de må­ nader, som hemsköterskebyrån varit i ar bete, visat att dess krafter flitigt anlitats och va­ rit till gagn, särskildi i mindre familjer, där husmodern, som ej önskar ha jungfru, likväl behöft någon lättnad i sitt arbete.
En gift kvinna med yrkesutbildning, som själf med sitt arbete kan förtjäna flera gån­ ger hemsköterskans timpenning, vinner natur­ ligtvis betydligt med att använda en sådan.
Har hon lust och råd att använda sin arbets­ kraft i sitt hem, äfven när annat betalar sig bättre, så mycket bättre, då må hon ju g öra det.
Men den situation, som icke medger något val, blir allt allmännare — de många ansökningarna från gifta kvinnor att få be­ hålla sina platser vittna därom.
Förutsättningen för att den yrkesutbildade gifta kvinnan skall kunna fortfara att arbeta i sitt yrke utan att hemmets trefnad äfventy- ras är emellertid tillgång till k valificerad hushållshjälp.
Den pålitliga, fackuibildade, kunniga hemsköterskan blir därför ingenting mindre än en viktig faktor vid lösandet af en konflikt, som framkallats af de nutida för­ hållandena och ständigt möter allt flera kvinnor.
Men utom den uppgiften att delvis ersätta tjänarinnor för den i hemmet alltför betun­ gade och för den utom hemmet arbetande, har den idealiska hemsköterskan naturligt­ vis äfven en annan, den nämligen att så sakta och omärkligt, blott genom sitt eget arbetssätt, sprida kunskap om nya metoder och uppfinningar i hushållsarbetet.
Om fröken Ester Norén kan bibringa sina elever samma initiativrikedom och prakti­ ska duglighet som den hon själf besitter, så böra hennes hemsköterskor kumja reda sig äfven med den uppgiften.
Redan starten af detta nya företag visar ett mod att slå in på nya banor och en för­ måga att lyckas, och det " familjekök ", som non inrättat i sin " våning vid Kungsholms- torg 4, stärker ytterligare detta omdöme.
Man kan stundom misstaga sig på det än­ damål för hvilket de olika rummen i en vå­ ning afsetts, men köket brukar åtminstone bära sin omisskännliga prägel.
Det mest karaktäristiska för familjeköket är tvärtom att man, i nkommen i et t rum med gulbetsade skåp kring väggarna, frågar: hvar är köket?
och icke vet att man står midt uti det.
Till svar på denna fråga fällas dörrarna upp på - 26 - vid gafvel till ett slags skåp eller utbyggnad med glaskupa, liknande en spiselkupa, och där finna vi till vår häpnad den prydliga gasspiseln från Bolinders, hvars förträfflig­ het Idun i samband med fru Ostman- Sundstrands husmodersskola demonstrerat, hinken, som enligt fröken Norén, bör stå fri och icke i skrubb, diskbänken med lösa dubbla skifvor och där bredvid en infattad tvättbalja med eget aflopp och fast tvätt- bräde.
Alla kärl och kökssaker ha sina be ­ stämda platser i skåpen kring väggarna, likaså borstar och rengöringsmedel af alla slag.
Handdukarna hänga på rullar i eil skåp med ventilation.
Den kända hyllan med de hundra påsarna i skafferiet är ersatt med ett rymligt kryddskåp och ofvanpå detta är linneskåpet.
Fröken Noréns fyndighet v isar sig t. ex. i en sådan liten småsak som att slån nedtill på vedlåren är löstagbar, så att man lätt kan sopa den ren.
De två kö ksbor­ den ha marmorskifvor och äro af samma storlek, s å att de vid behof kunna användas till att bilda ett större matbord.
Fröken Norén tänker sig nämligen a tt detta kök skall kunna användas till f rukost­ rum.
Nu bör ingen tro, att denna köksinredning ser dyrbar eller s vårskött ut, eller att den är så där öfverpraktisk som en del tvifvelaktiga uppfinningar bruka vara.
Dess särmärke är just dess enkelhet; och hvad det kan ta af tid att sätta hvarje sak på sin plats uppvä- ges af att allt hålles rent och dammfritt inom de stängda dörrarna.
Fröken Norén själf tror, att det skall ta endast hälften så lång tid att sköta detta kök som ett vanligt.
Att inom en öfverskådlig tid få Stockholms byggmästare att ändra schablonen för si n köksinredning, torde vara otänkbart, när r e­ dan något så enkelt som en infälld diskbalja med aflopp tycks vara omöjligt att få till stånd, men för husmödrar som skola vara med om att bygga egna hem i villasamhäl­ len eller på landet, rekommendera vi ett b e­ sök uppe i fr öken Noréns idealkök, helt visst skola de hämta goda lärdomar däruppe.
De svenska husmödrarna — och främst d e nytillträdande till befattningen, som numera få rationell träning å hushållsskolorna — borde icke vara för konservativa, när det gäller att experimentera med de nya u ppsla­ gen.
Endast om de intressera sig för det nya, som kommer fram, få hushållsarbetets reformatorer det verksamma stöd vid fo rt­ satt sträfvan, som de behöfva.
Att ett och annat visat sig praktiskt ohållbart är intet skäl för att förkasta allting obesedt.
Det är ju ä ndå, som vi i början af vår uppsats an­ tydde, en viktig samhällssak det gäller.
E.
W.
Hemlösa barn och barnlösa hem.
NILS T EODOR ÄR FODD DEN 5 APRIL 1911.
Modern har förutom denne lille ett äldre barn att sörja för.
Hon har ekonomiskt sökt fullgöra sin plikt och ordentligt betalt fosteriöner för dessa båda.
Nu orkar hon icke längre att göra det.
Det är därför syn­ nerligen viktigt så väl för modern som barnen att Nils blir omhändertagen af någon, som vill ge honom ett hem.
De, som reflektera, torde vända sig till Barna- vårdsbyrån i Stock­ holm, Kornhamnstorg 51.
Mottagningstid 10 — 12 utom lörda­ gar.
Allm.
tel. 252 95.
Riks 2198.
^^3 Sommardagar i Persien.
För Idun af DUNS LÄSARINNOR HA UTAN tvifvel alla reda på att Persien i sitt vapen har ett lejon, öfver hvars rygg en strålande sol tit­ tar fram och att landet kallas Solens och Lejonets land.
Med lejonen ër det dock nu för tiden lika illa beställdt som med björnarna hemma i Sverige.
Men med solen är det något annat.
Den är helt en­ kelt gudomlig!
Under den tid jag varit här — nästan ett helt år — h ar solen lyst hvarenda dag.
Un­ der vintern, v åren och hösten regnar det vis­ serligen ibland, dock mest om nätterna, men nog kan man vara viss på att solen tittar fram, innan klockan är tolf på dagen, äfven om det är regnväder, när man vaknar på morgonen.
I o ktober har det regnat litet ett par nätter, just la gom för att skölja af dam­ met från löfven på träd och buskar.
Den sjunde november hade vi re gnväder till k loc­ kan var tio på morgonen.
Men före de där båda nätterna i ok tober har det ej regnat se­ dan i våras, någon gång i apri l, vill j ag min­ nas.
1 dag, den 11 november, sitta löfven ännu kvar på träden och vi ha ett skönt som­ marväder, så där lagom varmt, d. v. s. midt på dagen omkring - (- 20° C. i sku ggan.
I so ­ len är det nu omkring + 40° C.
Nätterna äro dock ganska kalla, det brukar vara om­ kring + 8° C.
) ag minns att vi den andra februari för för­ sta gången sutto ute i bara klädningen och sydde, och nu ha vi i dag, som sagdt, den elfte november, och man går fortfarande i sommarkläder.
I feb ruari var det dock bara vårväder.
Sommaren började i mars, så att hela sommarperioden omfattar drygt åtta månader.
Och det är ju en rundlig tid.
Våren är, som sagdt, kort och öfvergår snart till en sommar, som efter svenska be­ grepp är mycket varm.
1 Teheran blir det under den hetaste tiden ända till + 40° C. i s kuggan.
Sen kommer en höst, som är gu­ domlig.
Den börjar i s enare hälften af sep­ tember och räcker till lå ngt fram i no vember, då löfven falla.
De kalla månaderna äro egentligen blott december och januari, men kylan håller i sig på nätterna äfven en tid framåt i februari, och nätterna i se nare hälf­ ten af november äro äfven rätt svala.
Vin­ tern i d etta land skulle dock vara en bagatell att komma öfver, om hus och eldstäder vore inrättade för den kalla årstiden.
Men det äro de nu alldeles inte.
Innanfönster och ka­ kelugnar, tätlister o. d.
äro okända begrepp för de goda perserna.
En perser sofver om vintern med ett fyrfat med glödande träkol under sitt täcke, uppgillradt så att det ej fat­ tar eld, och står han på en något högre kul­ turell ståndpunkt, så eldar han i e n kamin af bleckplåt.
Husen i detta land äro byggda för den varma årstiden och för att bereda sina in­ vånare så stor svalka som möjligt under densamma.
" Våningar åt söder och väster " äro ingalunda eftersökta som hemma, d. v. s.
våningar finnas inga, utan hvarje familj bor i ett hus för sig.
De bästa husen äro de som äro byggda i norr och söder med verandor åt båda hållen.
Verandan åt söder gör, att solstrålarna aldrig kunna falla på själfva husväggen, och på verandan åt norr kan man uppehålla sig både dag och natt under sommaren.
Då det är riktigt varmt, är det grufligt skönt att ha en källarvåning i sitt hus.
Här finnas många hus, hvilkas källarvå­ ning är en trogen kopia af den vanliga bo­ INGRID FOLKE.
Vår sommarvilla i Wanek.
stadsvåningen, och om sommaren flyttar m an en trappa ned.
Finnes ingen källarvåning i huset, kan man ändå reda sig i de vanliga rummen, om man bara sköter om dörrar och fönster ordentligt.
Under natten få fönstren stå öppna, så att den svalare nattluften kom­ mer in, och tidigt på morgonen stängas de och alla gardiner rullas ned, så att det blir skumt i rummen.
Utanför fönstren har man ett slags halmgardiner, som i någon mån utestänga värmen, och om man sprutar vat­ ten på dessa gardiner, kan man i n ågon grad nedbringa temperaturen i rummet innanför.
Att ha en någorlunda stor trädgård till sitt hus är en stor välsignelse och nödvändigt för den som skall kunna bo i staden om som­ maren.
Träden skänka skugga och därmed svalka och ju högre och lummigare de äro, ju bä ttre.
Husens väggar göras mycket tjocka, om­ kring tre kvartmeter, och byggnadsmateria­ let är tegel samt lera med halm uti.
Taken göras platta och äro af lera och halm.
Un­ der vintern händer det att de störta in, om de bli för inpyrda med fuktighet.
Uppe på taken ligger en rund stenvälf, som man rullar af och an på hösten, när det börjar regna.
Då täppas alla hål till, o ch fuktigheten trän­ ger ej ned så mycket.
När det snöat rusa perserna genast förskräckta upp på taken och börja skotta.
Ja, detta sista hörde egentligen inte hit.
Då vi i d ecember förra året kommo till Te­ heran, var den egentliga flyttningstiden för­ fluten, och det var omöjligt att få tag i ett hus, där man kunde bo äfven under somma­ ren.
Redan i början af juni hade vi så hett i rummen att det var mycket svårt att sofva om nätterna, och midt på dagen flöt svetten af oss, äfven om vi sutto alldeles stilla.
Vi voro då också ovana vid den persiska som­ marvärmen.
Därför kände vi oss mycket nöjda, då vi den 21 juni fing o flytta till land et.
Alla, som kunna, flytta om sommaren ur staden och slå sig ned norr d ärom i d e byar, som äro belägna vid foten af Elbursbergen.
Af européerna bruka engelsmännen bo i byn Gulhek, d är den engelska legationen har en sommarvilla och en vidsträckt park, tys­ kar, italienare och amerikaner i Tadjrisch, en by litet l ängre åt norr, samt fransmän och - 27 - ryssar i Zergende strax bredvid.
Vi kommo dock ej till n ågot af dessa ställen, utan till en liten by vid namn Wanek, som ligger en svensk mil n orr om Teheran, något längre åt väster än de byar, som nämnts här ofvan.
Wanek ligger på en kulle i den vida stenök­ nen norr om Teheran, en grön oas liksom alla de andra små byarna mellan staden och bergen.
Gendarmeriets underofficersskola, för hvilken min man är chef, förlades under sommaren i Wanek, och däraf kom det sig, att vi fingo tillbringa den varmaste tiden på året i den lilla byn.
I de ssa byar vid Elbursbergens fot ä r tem­ peraturen i regel 5 till 7 grader C. lägre än i sta den, så att man behöfver e j frukta att få se termometern gå upp till me r än + 35° C. i skuggan under dygnets varmaste timmar.
Och 35 grader var också det högsta vi fing o pröfva på.
När man blir litet van vid vär­ men är denna temperatur ändå inte s å farlig, isynnerhet inte för den som kan få hålla sig inomhus under dygnets varmaste del.
Mor- nar och aftnar är det så där 25 à 28° C., en ofantligt behaglig temperatur, och som väd­ ret hela sommaren igenom är vackert, följer den ena härliga sommaraftonen på den an­ dra, månad efter månad.
Persiens sommar är i sanning förtjusande, när man bara slip­ per bo i Teheran.
Under sommarnätterna i Wanek föll temperaturen alltid under 25° C., men termometern hade ännu den 14 s eptem­ ber, då vi flyttade därifrån, ingen natt varit lägre än 20 grader.
Kan man egentligen önska sig ett skönare sommarväder?
När vi flyttade till Wanek strax före mid­ sommar var det redan 36 à 37° C. i skug­ gan i staden och oerhördt dammigt på ga­ torna.
En flyttning i detta land går mycket lättare än hemma och tillgår delvis på helt annat sätt.
Vi m åste taga med oss rubb och stubb till landet, ty där har man ej mer än det allra nödvändigaste, och huset i W anek, som vi skulle bo i, var omöbleradt.
Lådor, koffertar och en del mindre ömtåliga saker lastades på två fourgoner, persiska lastvag­ nar utan fjädrar.
Skåp, stolar, småbord samt glas och porslin, lampor o. dyl. måste bäras.
Här finns för dylika transporter en hel kår af bärare, som forsla olika saker på ryggen eller på kolossala träbrickor på huf- vudet.
Under brickan vira de ihop en bom­ ullsduk i for m af en kompakt turban.
En b ä­ rare eller, som han kallas på persiska, hamal slår aldrig sönder någonting om han än har hela brickan full med de ömtåligaste saker.
I brickans kant äro fästa öglor och genom dessa träder han snören härs och tvärs mel­ lan karaffiner, buteljer, lampor och glas och haltspringer sedan ledigt en svensk mil, b a­ lanserande med ens dyrbaraste ägodelar.
Ett vanligt slätt dricksglas t. ex. kostar i detta land 70 öre, en enkel kaffe- eller te­ kopp omkring 1 krona och 20 öre.
Alla så­ dana saker bli naturligtvis så dyra på grund af de dåliga kommunikationerna.
I Persien finnas inga fabriker, utan allt som behöfs i ett europeiskt hushåll tages från Europa.
Persiska husgerådssaker göras alltid för hand.
Vid flyttningen hade vi också några åsnor som buro större bord samt ett par stora ler- såar för vatten.
Flyttningskaravanen såg ganska lustig ut.
Först kommo de två four- gonerna, och högst uppe på den ena sutto kocken och kökspojken uppflugna med sina knyten, k uddar och täcken.
Sen kommo ås­ norna och därefter hamalerna i e n lång rad,
VÅRT NYA BARNBÔKPôriUô.
fattiga barnaföder­ skor, som efter de fö- reskrifna 7 dagarna på barnbördshuset icke ha någonstans att ta vägen.
Mot bakgrunden af forna tiders mörka historia, till hvilken hör vanvård af fattiga barnsängskvinnor och utsvältning af patien­ terna står det nya komplexet såsom ett ståtligt bevis på ve­ tenskapens och hu­ manitetens framsteg och segrar.
DET LÄR ENLIGT hvad allmanna barn- bördshusets direktör professor F. Wester- mark, berättar i en i dagarna med anled­ ning af B.
B:s ny- byggnad utgifven bro­ schyr, ha varit Karl XI:s drottning, Ulrika Eleonora, som först kom upp med tanken att inrätta ett särskildt barnbördshus.
Hon hade redan då för ögonen de två uppgif­ ter, som alltjämt äro anstaltens hufvudän- " WE damâl, nämligen dels att bereda vård åt fattiga barnaföderskor, dels tillfälle till praktisk undervisning i förloss­ ningskonst.
Under de långa och hårda krigsåren föll emellertid planen i glömska, och först år 1775 inrättades allmänna barnbördshuset.
Sedan år 1858 har den välkända institutionen haft sina lokaler Handtverkaregatan 19 med plats för 30 patienter.
Denna lokal har emellertid länge icke blott varit för trång utan också bristfällig och omöjlig att omdana ef­ ter de kraf, som ställas af den mo­ derna förlossningskonsten.
En ny­ byggnad måste därför ske, anslag be­ viljades af riksdagen, tomt uppläts å norra Djurgården strax ofvanför Sta­ dion, och där reser sig nu det väldiga efter ritning af arkitekt Wickman upp­ förda komplexet fritt på sin höjd med träd omkring och en vid utsikt.
Det nya barnbördshuset, som är inredt från källare till tak enligt alla moderna for­ dringar och hvars like i ändamålsen­ lighet och tillgodoseende af patienter­ nas, mödrarnas som barnens, behof, man torde få söka länge efter, har plats för ' m ellan 80 och 90 patienter, som intagas utan afseende på hem­ ortsrätt.
Dessutom finnes en asyl för 1.
Nya Allmänna Barnbördshuset.
2.
Barn­ bördshuset vid Röda Bodarna, år 1838 X- 3.
Barnbördshuset vid Handtverkaregatan.
4.
Förlossningsrum.
5.
Undersöknings- och demonstrationsrum.
6.
Stora operations­ salen.
7.
Föreläsningssalen.
8.
Konvale­ scentrum för 4 patienter.
9.
Stora köket.
- 2ö - *; i
UR, NVARôKEVyERNA.
^ V&amp;7 / ~ / s \ - i 3 NÄR TORNUREN NY- årsnaften slå folf och Skansens kanoner för­ kunna det nya året, knäppa stockholmarne samman sina händer och bedja: " Gode Emil och andra re- vyfäder, gif oss i dag och alla dagar nyårsrevyernas ljufliga frukter, på det att vi e j måtte försmäkta! "
och deras böner bli alltid hörda, ty Emil är kärleksfull, 0 2 H 2 barmhärtig och alla deras afläggare fyllda af med­ känsla med sitt älskade folk.
1 " Sankt Jönsson och dra­ ken " leker Emil Norlander sina snillelekar på Södra teatern, och som den äkta nationalskald han är har han folkets hjärta både då lian är kvick och trubbig; på Oscarsteatern surrar " Biograf-flugan ", en ex­ portartikel från Berlin, acklimatiserad af formeln V 0 2 H 2 och medels ett litet experiment, som endast hennes dressörer känna till, beröfvad gadden, hvarige- nom det uddiga i hennes natur blifvit afsevärdt neu­ traliserade Folkteatern slutligen bjuder på en ope­ raparodi, " Konung för en na$ ", där den eventuelle besökaren får upplefva flera vackra öfverrasknin- gar, hvari äfven ingå an­ vändbara kvickheter.
Våra här meddelade revy- bilder återgifva: 1.
Den charmanta baletten M e i s ­ sen porcelin i Biograf- flugan.
2 och 3.
Herr Schröder, fru Meissner och hr Ringvall som Karl X Gustaf i samma stycke.
4.
Herr Hultman som salu- hallsfru i " Sankt Jönsson och draken ".
5.
Scen ur " Konung för en natt ".
%mi ÉÄÄiXV^öfe Almberg- &amp; Preinitz - 29 - foto.
ej m indre an 22 man.
En hade ett stort skåp pä ryggen, så stort, att han knappt syntes själf, andra buro på brickor upp och ned­ vända stolar, så att de liknade stora pigg­ svin, ännu en annan fraktade min dyrbara­ ste skatt, en liten spis af gjutjärn, inköpt af en fru som flyttat härifrån.
En järnspis är en stor sällsynthet här i Persien.
Den står på fyra ben och kan tagas sönder så att den lätt kan transporteras.
De spisar som per­ siska murare tillverka draga oerhördt myc­ ket bränsle och äro dåliga, så att fastän jag måste betala 98 k ronor för min lilla spis, har jag gjort en mycket god affär.
Min k ock är alldeles förälskad i spisen, och jag tror att om han också inte trifdes med mig, s å skulle han ej nännas flytta bara för den spisens skull.
Sedan alla flyttsaker väl voro på väg, kommo vi själfva efter i en droska.
Någon rengöring i det hus man lämnar kommer här aldrig i fr åga och man får ej heller fordra att det hus man flyttar in i s kall vara rent.
Landskapet norr om Teheran är mycket ödsligt, bara en stenöken, som går i vä ldiga vågor.
Här och där skymtar i vågdalarne upp mot bergen gröna fläckar.
Det är by­ arna med sina trädgårdar.
Stundom ser man nere i en dal eller rundt en kulle ett grönt band, utvisande att där går en vattenådra.
Vid s idan af vägen ligga ganska stora upp­ kastade jordhögar i ra der.
I midten af hvarje sådan hög finns e n brunn, ända till 100 à 150 m. djup och med en diameter af ungefär en m.
Längst nere i detta hål brusar vissa dagar i veckan vatten.
Dessa jordhögar utvisa, hvar vattenledningarna till staden gå fram, och brunnarna gräfdes för öfver hundra år se­ dan.
Där nere i jorden finnas inga rör, utan vattnet går i gräfda gångar från den ena brunnen till den andra ända från bergen och in till staden.
Där fördelas vattnet sedan i mindre bäckar ofvan jord och ledas olika dagar i olika riktningar.
Barbenta ynglingar taga ett spadtag här och ett annat där och så rinna bäckarna in i de t ena huset efter det andra.
Det är fördelaktigt att bo så långt åt norr som möjligt i staden, s å att man hör till dem som först få af vattnet.
Detta bevaffnar först trädgårdarna, s å fyllas dammarna, som höra till hva rje hus, och när det behöfves den stora slutna vattencistern, som finns i h usens källare.
Vattnet i denna cistern användes iill tvätt, bad o. d., men européerna god­ känna dei ej som dricksvatten.
Sådant ta- ges, s om jag visst förut nämndf, från engel­ ska legationen, dit det liksom till en del an­ dra förnämare hus finnes en egen vattenled­ ning från bergen.
Halfvägs mellan staden och byn Wanek foro vi förbi den stora gendarmkasernen Voussouf-Abad, en långsträckt, hvit byggnad i två våningar.
Bakom kasernen ligger en stor park och i d enna bostäder för de sven­ ska och persiska officerare, som tjänstgöra pä stället.
Byggnaderna voro egentligen en gång för flera år sedan afsedda till sj ukhus, men så blef det aldrig af att använda dem härtill.
De fingo i s tället förfalla.
Gendar- meriet har nu förhyrt lokalerna, omfattande reparationer ha företagits och nu användas Omkring 600 gendarmer de till kasern.
kunna utbildas samtidigt därstädes.
Efter något öfver en timmes färd åkte vi in i Wanek och väckte oerhördt uppseende i den lilla f redliga byn.
Vi åkte genom alléer af svarta mullbärsträd in i några trånga gränder med gråa lermurar på sidorna och stannade utanför en liten oansenlig träport, något besvikna, emedan vi hade hört, att vi skulle få bo synnerligen vackert och förnäm­ ligt.
Men innanför denna lilla enkla port dolde sig en verklig paradisets lustgård.
En En dag på Gustaf Adolfs torg år löö7.
lång allé af smärta högresta pyramidpopp- lar förde upp till boningshuset, en hvit villa med veranda, hvars pelare voro omslingrade af vin.
Framför verandan fanns en liten gräsplan med blommor, och på andra sidan om denna en stor fyrkantig, gräfd damm, fylld med det klaraste vatten.
Rundt dam­ men löpte en häck) af buskar, hvarannan en lager- och hvarannan en rosenbuske, äkta Dessa senare klippte vi och La France.
hade så mycket rosor hela sommaren att vi hvarje dag kunde skörda en stor rosenkvast.
På tre sidor omgafs dammen af platanalléer, och vid dess fyra hörn stodo tårpilar med grenarna nästan släpande i vattnet.
Huset innehöll två mindre och ett större rum samt tambur, men något kök stod ej att upptäcka.
Vid närmare undersökning be­ fanns det att husets föregående invånare el­ dat mellan ett par stenar på en terrass bak­ om byggnaden.
Vi hade således intet annat att göra än att utvälja e n lämplig plats utom­ hus och så etablerades köket i en af allé­ erna närmast villan.
(Forts.) Teckning för Idun af P. Hedman.
En originell nyårshälsning.
NYÅRSHÄLSNINGARNA, som vid årsskiftet inströmmat till Iduns redaktion, ha vi äfven fått mottaga ofvanstående humoristiska teckning från artisten P. Hedman i Dalarna.
Teckningen åtföljdes af ett bref, hvari konstnären bl.
a. skrifver: " Red.
frågar kanske hvad meningen är och förklarar jag den vara ett lösryckt blad ur mitt minnes­ album, nu tjugufem år gammalt, som det roat mig att öfversända med anknytning till I duns 25- årsjubileum och som Red.
får hålla tillgodo med och använda efter godffinnande. "
Teckningen har onekligen ett ej ringa person- historiskt intresse, hvarför vi trott att bästa sät­ tet att använda det ovanliga nyårskortet vore att ieproducera detsamma i Idun.
Alltså, käre läsare, bjuda vi dig att göra en piomenad på Gustaf Adolfs torg en senhöstdag 1887, just vid den tidpunkt, då Idun höll på att startas.
Helgeandsholmen befinner sig i sitt gamla hederliga skick med Kgl.
stallet och Norr- brobasaren, och en hästspårvagn rullar sakteliga fram öfver torget, dragen af en enda saktmodig kamp.
Promenadfiden är inne, hvarför torget befolkas af åtskilliga af dessa personligheter, som utgöra " hela Stockholm " och af hvilka ej så få fortfarande bekläda samma befattning.
Med ledning af bildernas nummer torde de lätt kunna identifieras.
1. är författaren Ernst Lund- quist, 2. politikern Adolf Hedin, 3.
Birger Schöld- ström, 4.
F. U.
W rangel, " Stockholmianas " förfat­ tare, 5. publicisten Ahlgren (Scasvola), 6.
Verner von Heidenstam, 7.
Jenny Nyström, 8.
Carl David af Wirsén, 9. fröken Anna Whillock, 10.
Oscar II, åtföljd 11. af Gluntarnes skald Gunnar Wenner- berg, 12. litteraturkritikern Hellen Lindgren, 13. konstnären G. Pauli, 14. författaren Knut Michael- son, 15.
Jörgen Lundström, Figaroredaktören, 16.
Daniel Fallström inbegripen i en skaldeflirt med en ung stockholmska, 17.
Tidnings-Boje, 18.
Au­ gust Strindberg, 19.
Alfred Hedenstierna (Sigurd), 20. konstnären Johan Tirén, 21.
Claës Lundin, 22.
A.
T. Gellerstedf, 23.
Edvard Evers, 24.
Johan Nord- ling, 25.
Frithiof Hellberg, 26.
Filip Tammelin, 27.
Karl Enroth (Chicot), 28.
Ellen Key, 29.
E.
G. Folcker, 30.
Hans Hildebrand, 31.
K. Winterhjelm, 32.
K. Tersmeden, en på 80-ialet mycket känd sfockholmsjournalist, 33.
Carl Larsson, 34.
Victor Andrén, 35.
Georg Nordensvan med recensentri­ set, 36.
G. af Geijerstam och 37.
Gustaf Gullberg.
Utsikt öfver dammen från vår veranda.
- 30 -
Böra kvinnorna vara nöjda med den föreslagna ålderdoms- och invalidé telsförsäkringen?
(Forts. o.
slut.)
TT ÄFVEN ETT ST ORT ANTAL af de gamla kvinnorna öfver 60 år kommit att räknas som in­ valider helt och hållet på grund af ekonomiska förhållanden torde med säkerhet kunna påstås.
B ö r a kvinnorna vara nöjda med upp­ s k a t t n i n g e n a f d e r a s a r be t e o c h invaliditet?
Ert omständighet ägnad att väcka den in­ tresserade granskarens förvåning, att där siffrorna såsom i afseende å invaliditet på grund af sinnessjukdom tala till kvinnornas förmån, d. v. s. att på grund af denna orsak flera män än kvinnor äro invalider (del II sid. 31), där har man ansett lämpligt att jämna ut dessa siffror och räkna med en lika procent för båda könen.
Huru den skall vara beskaffad som skall vara lagom inva­ lid för att enligt förslagets något sväfvande förklaringar vara berättigad till erhål lande af pension, synes ej l ätt att bli klok på.
Genomföres det föreliggande lagförsla­ get torde emellertid många af de åldringar och sjuka, som nu ha understöd i hemmen, från fattigvården komma att få detta ersatt med pension och kommunalt understöd, som ej skall kallas fattigvård — huruvida detta blir för den behöfvande odeladt fördelaktigt är en annan sak.
Man talar i förslaget helt lugnt om att hufvudsyftet med denna lag­ stiftning skulle vara att skapa lämpligare och socialt mera värdiga former för understöd än som åstadkommes genom fattigvården eller genom anhörigas försörjningsplikt; det förefaller ju fö rvånande, a tt det skulle anses socialt värdigare att mottaga understöd af kommunen och staten än af sina närmaste.
Den fara, som otvifvelaktigt hvarje, åtgärd som slappar familjebanden är ägnad att medföra, tyckes man ej ha beaktat.
Den kvinna som betalt en afgift af 2 kr.
i 50 år erhåller som förut sagts vid 67 års ålder i pension 23 kr., ä r hon " invalid " eller betraktas så, kan hon därtill få pensionstill- lägg 125 kr.
och om bosatt å " dyrare ort " ett särskildt kommunalt understöd af ytterligare högst 125 kr.
; tillsammans således 273 kr.
Hu r g å r hon ut här med?
En anspråks­ lös bostad kan möjligen erhållas för 10 kr.
per månad, men drager antagligen mer — hyra lågt räknadt sålunda 120 kr.
per år; be­ räknas maten så lågt som 2: 50 per vecka (130 per år) fordras nog vana vid att kunna svälta för att draga sig fram därmed, och den kost, som till s ådant pris kan anskaffas, blir säkert sämre än den fattigvården i all­ mänhet består och ändock blir ej kvar mer an 23 kr.
till värme, lyse, kläder och allt öf- rigt.
Man inser nog att anhöriga, enskild understödsverksamhet eller fattigvården fort­ farande behöfver hjälpa om pensionstagaren ej med det nya systemet skall få det sämre än med det gamla.
Fattigvården har likväl både rätt och förmåga att lämpa under­ stödet efter behofvet i hvarje särskildt fall, en rätt, som den nya institutionen med sina på förhand fixerade belopp till sto r del skulle sakna.
Den personliga omvårdnaden är ej af mindre vikt; fattigvården har i d et hänse­ endet på senare tider mycket utvecklats och kan nu verkligen gifva både stöd och vård, den ger t. ex. mat åt den, som ej själf kan laga sådan, ved, medicin och i öfrigt hvad som behöfves.
För de flesta, som behöfva anstaltvård, blir det väl fortfarande nödvän­ digt att vända sig till fattigvården, då i för­ Berättelse af HELENA NYBLOM.
slaget ej ingår någon bestämmelse om an­ stalter och sådana fortfarande komma att (Forts.) behöfvas för alla som ej kunna reda sig på VARJE ST EG HAN TOG HEMÅT egen hand.
genom skogen gjorde ondt, och En annan grupp af genom fattigvården då han nådde slottet, sjönk understödda kvinnor, so m efter hvad det sy­ han ner i en karmstol som en nes föga skulle beröras af det nya lagför­ sårad man.
slaget, är änkorna eller med dem ekonomiskt Långt ute på Kullen sto d den tiden ett slott jämnställda kvinnor med barn.
Det är till högt på klippan.
Ingen skog omringade det.
samhällets fördel att en god mor beredes till­ Från dess fönster såg man endast bergets fälle att vårda sina barn äfven om mannen stora kullerstenar och så hafvet, hafvets vida, ej vidare kan anskaffa hvad som kräfves gränslösa yta.
för deras underhåll — fa ttigvården har möj­ I vackert väder låg det, så långt ögat ligheter a tt beakta detta förhållande och gör kunde se, som en silfverglänsande, skim­ det äfven.
Znligt det föreliggande förslaget kan man däremot ej gifva en frisk ä nka, som rande värld, men när det stormade, var det Då störtade vågorna ej fyllt 67 å r, vare sig pension, pensionstillägg förfärligt att skåda.
emot de branta klipporna och slängde sig eller kommunalt understöd.
Visserligen har det reservationsvis framlagts ett förslag om högt emot bergsväggen under hemska tjut understöd för minderåriga barn, men man har och vilda skrän.
Men Kullaborgen stod fast på klippan och trotsade alla stormar.
Här här jämnställt änkors, änklingars och ogifta mödrars barn.
I praktiken behöfver hvar och bodde en adelsman som hette Torvald Då, en af dessa tre grupper sin särskilda be­ och hans enda dotter.
Modern hade dött då handling.
Änkors barn behöfva som nyss flickan blef född, och hon v ar sin f ars största glädje.
På sin lilla A nna slösade han all sin framhållits det underhåll, som fadern ej kärlek och omsorg, och hon växte upp till at t längre kan gifva.
Barn till änklingar sakna bli e n skön jungfru.
Som en lek lärde hon vård i hemmet och barnen behöfva därför, för sig allt hvad fadern ville bibr inga henne.
så vidi lämplig person ej därtill kan anskaf­ Det gick som en böljedans bland stenarne.
fas, omhändertagas af samhället — i nor­ Hon lärde sig lika fort att skrifva och läsa, mala fall kan fadern betala för denna vård.
Främmande Ogifta mödrars barn böra i första rummet som att brodera och väfva.
språk flöto lika lätt öfver hennes läppar som underhållas af fadern och modern lämna vården eller, om detta ej är möjligt, b idraga skeppen öfver hafvet, och när hon satt vid till att betala därför; om samhället här be­ stranden, spelade luta och sjöng därtill, då höfver inskrida torde det vara lyckligt för kretsade de hvita måsarne omkring henne alla parter om det sker under former, som för att lyssna.
Då hon blifvit vuxen, kommo friare från möjliggöra den försumliges efterhållande.
Ett fö rhållande, som ej borde förbises, ä r väl hela provinsen för att anhålla om hennes den fara för samhället, som den föreslagna hand.
Visserligen kunde man inte vänta nå­ pensionslagen kan innebära, om därigenom gon stor hemgift, men hennes släkt tillhörde en sammanboende ogift man och ogift landets gamla adel, och först och främst var kvinna skulle komma i förmånligare ekono­ hon själf så vacker och så klok, att hvarje misk stä llning än de gifta.
— Att man i d etta man som såg henne, t änkte det vore en stor lagförslag, till ski ltnad från liknande, medta­ lycka, om han skulle kunna vinna hennes git hustrurna är ju en fördel, men önskvärd!
tycke.
Men det hade ringa utsikter med den Det var redan mycket det, om hon hade väl varit att man bestämt att de skulle saken.
följa mannens stånd och villkor i st. f. a tt tålde att en friare infann sig, men bara han började tala med henne om kärlek, då var som nu genomgående uppskattas lägre.
Förutom kvinnornas förut omtalade öfver- det slut med hennes tålamod.
— En gaf hon talighet, invaliditet och låga dödlighet har afsked, därför att han hade för smala ben, man framhållit att kvinnorna behöfva så en annan hade för stora händer, en var för mycket mindre än männen.
Detta kan väl gammal, en annan för ung.
En kunde inte rida ibland vara förhållandet, men är visst ej all­ så bra, som hon fordrade, e n annan var dum tid regel.
I alla händelser skulle väl afgif- och odräglig fastän han hade fullt upp med ter, afgiftspensioner och pensionstillägg pengar.
Kort sagdt, hon fann fel hos dem alla, kunna sättas lika för alla medborgare, obe­ och aldrig var hon så glad och så lätt till roende af deras kön, och reglering efter be­ mods, som när hon hade gett en friare kor­ hofvet ske genom det kommunala understö­ gen.
det.
Så har skett på annat håll och kunde Då dansade och sjöng hon, omfamnade väl ske äfven hos oss.
Den lagstiftande sin far eller gick ut i s tormen, utan kåpa och mannen anser sig bättre än kvinnan själf hufva, sprang omkring bland de stora ste­ kunna föra hennes talan och bevaka hennes narne vid hafvet och skrattade, när böljorna rätt — det är svårt att förstå, hur h an då kan siogo upp i hennes ansikte.
Småning­ taga för sig själf den större delen och säga om fick h on o rd för att vara mycket stolt och att hon får nöja sig med en mindre.
Kvin­ grym, och man gaf henne tillnamnet " prin­ norna kunna väl hvarken för mannens el­ sessan Turandot ", ty s ägnen talar om att al­ ler sin egen del finna detta tillfredssfälande, drig har det funnits en kvinna så svår att utan böra väl sammansluta sig för att hjälpa kufva som prinsessan med detta namn.
hvarandra.
I hvarje fall torde det vara en Ibland hände det, att Anna Då reste på be­ skyldighet att påyrka, att ett förslag, hvars sök till sin faster, fröken Vendela Då, som genomförande skulle ha för vårt land de bodde på Heringe gård i sö dra delen af lan­ mest vidtgående ekonomiska, sociala och det.
Hon var en gammal ogift dam, som en­ moraliska följder, underkastas en synnerli­ sam styrde sitt g ods, o ch hon gjorde det som gen omsorgsfull pröfning.
en hel karl.
Medan brodern på Kullaborg S å s o m f ö r s l a g e t n u f ö r e l i g g e r såg sina egodelar smälta ihop, växte Ven- k u n n a k v i n n o r n a e j g ä r n a v a r a.
dela Dås inkomster från år till år.
Man an­ nöjda därmed.
såg henne vara ganska rik o ch man undrade till hvem hon en gång skulle ge sitt gods GERTRUD AF KLINTBERG.
och sina pengar i a rf.
Om det skulle bli till Anna Då eller måhända till en son af hen- Hur fästet btef taget.
- 31 -
nes yngste bror, som vistades vid hofvet i Stockholm.
Emellertid tycktes hon nu in te a lls tänka på hvarken sin död eller sin efterman, utan re­ gerade själfsäker och egenmäktig på sitt gamla herresäte.
Det var inte utan att Anna bråddes på sin faster.
Vendela Då hade också alltid haft en afgjord motvilja för giftermål.
" Att bli en mans slaf, när jag kan vara min egen herre, det skulle aldrig falla mig in, " svarade hon på alla giftermålsanbud; och säkert var, att hon numera följde alla sina infall, so m voro så många och så skiftande som bokbladen en oktoberdag.
Emellertid G. Abnson Lundquist.
C. F. Svala.
C.
A. Söderlund.
E. Carelius.
är det ju så, att hvad som kläder en ung och vacker människa, inte alltid kläder en, som blifvit gam mal och ful.
Och fröken Vendela var mera fruktad än älskad.
Blott hennes sträfva röst, som lät som en krigstrumpet de båda medarbetarne för långvarig och trogen UFVUDSTADENS ÄLDSTA MUS1K- tjänst.
handelsfirma, den välkända Abr.
när hon gaf sina befallningar, fyllde hennes En annan affärsöfverlålelse inom samma Lundquists k. hofmusikhandel, har i underhafvande med skräck och bäfvan.
In­ bransch är Elkan &amp; Schildknechts väl renomme- dessa dagar öfvergått i nya händer.
gen vågade säga henne emot, då hennes rade musikfirma, förut efter musikhandlaren Al­ Herr Georg Abr.son Lundquist, den häftighet och heta lynne var väl bekant, och bert Schildknechts tillbakaträdande ägd af fir­ hittillsvarande innehafvaren, öfver- den, hon inte ville väl, hade intet godt att lät nämligen vid det nya årets ingång detaljaffä- man Lundquist och Abr.
Hirschs förlag, som från den 1 januari öfverfagifs af hr Emil Carelius, se­ vänta.
Det fanns blott en, som inte kände ren med butiker Malmtorgsgatan 8 och Sture- dan 16 år anställd i affären, den senaste tiden plan 2 samt den därmed förenade konsertbyrån minsta ångest för henne och hennes nycker, till hrr C. F. Svala och C.
A. Söderlund, hvilka i som souschef.
Hr Carelius är tillika en mycket an­ och det var Anna Då.
När fastern grälade 40 år varit anställda i firman.
Ofverlåtelsen har sedd kördirigent för flera af våra mera kända och var ond,skrattade hon blott, och när den skett i f orm af gåfva — e n hedrande belöning till stockholmska sångföreningar.
gamla damen gaf henne en befallning, sade hon helt lugnt att hon hellre ville göra det motsatta.
När hon var på besök på Heringe, gick och kom hon när hon behagade, red ibland bort halfva dagen, sof ut på morgo­ nen eller brände ljus sent ut p å natten för att ET LÄR INTE KUNNA BORTRE- åstadkomma effekt, sensation.
Men all lef- läsa, hvilket annars var strängeligen förbju­ soneras, att Algot Sandberg vande människoskildring är omsorgsfullt af- det.
skaffat Svenska teatern en pu­ lägsnad.
Underligt nog sade aldrig fröken Vendela Herr Bar ck lin d utvecklar ett flott spel bliksuccés med sin börskomedi ett ondt ord till sin unga brorsdotter.
Hon " Bomullskungen ".
Bland pre­ i börskungens explosiva roll, och det bety­ lät henne hållas och log ett bittert leende till miärens åskådarskaror funnos till och med der föga att reminiscenser från operett-åren alla hennes själfsvåldigheier.
Saken var de som formligen fröso invärtes af förtjus­ då och då sticka fram under börsspekulan­ den att hon i A nna anade sin öfverman, hvil­ ning och spänning, när hjälten efter alla ge­ tens eleganta dress — hela femte akten är ket gaf henne en hemlig känsla af undran nomgångna katastrofer, i femte akten slog ju för öfrigt ren fars.
Fröken O l g a A n ­ och beundran.
" Jag skulle vilja s e den man­ sin motståndare till m arken medels en börs­ d ersso n bär utsökta toaletter och bemö­ nen, som kan tämja d e t villebrådet, " tänkte kupp, som väl aldrig varit skådad förr vare dar sig samvetsgrant att vara den kvinnoän­ hon för sig själf och sneglade på den unga sig i lifvet eller på teatern.
gel à la oljetryck författaren afsetf.
Den skönheten.
En dag red Anna ut med två pa­ Styckets kardinalbrist består för öfrigt fullflätade bofven ges med godt humör af ger i följe.
Hon hade ridit i många tim­ hr A r e h n, och h rr G.
R a n f t, O l s s o n just däri att det är teater alltigenom.
Man mar och lät nu sin häst gå steg för steg Johansson, snappar förgäfves genom den svala skogen.
Plötsligt glesnade efter det verkliga B r u n i u s och den och en sjö bredde sig för hennes ögon.
lifvets Hammaren se­ luft, man Men midi i sjön reste sig ett härligt slott.
lyssnar kundera skickligt efter ett Det var Halla.
— Sole n höll just på att gå ner ertda äkta tonfall i i sina uppgifter.
och borgen stod upp emot en aftonhimmel, Intima teaterns dialogen, men får som flammade som guld, medan slottet till lifs följetongs­ julpjäs, " Moppy speglade sig i sj öns orörliga vatten så klart, fraser, som uteslu­ och Poppy ", en som om det vore måladt i djupet.
norsk fars, var en tande borde göra Anna höll in sin häst och betraktade länge effekt i jungfru­ olidlig smörja från den ståtliga synen.
Aftonrodnan slocknade kammaren.
början till slut och på himlen, s om antog en glasgrön färg, men spelet stod på Märk att jag natten smög sig dunkelviolett från skogarne, s k r i f v e r borde, sällskapsspektak- och snart inhöljdes allt i mörker.
Då red ty i närvarande tid lernas nivå.
Anna hem till Heringe.
har smakförskjut­ Vasateaterns På kvällen sade hon till sin faster: " I dag ningen framkallat nyhet, den franska har jag sett Halla.
Det är ett slott, där jag en mottaglighet farsen " En vals af skulle vilja bo. "
för litterär ialmi- Chopin ", framkal­ " Gift dig med herr Gösta, " svarade fröken konst hos den väl­ lar hufvudsakli- Vendela.
" Då får du din vilja fram. "
klädda borgerliga gast svindel.
Det Anna ryckte på axlarne.
" Det skulle vara publiken, som gör hela är en otrolig alltför dyrt betalt.
Det är slottet, inte man­ att just en Algot röra, där det ska­ nen, jag vill ha, " sade hon stolt.
Sandberg kan fira brösa och det " Då får du allt nöja dig med att se det triumfer till och stolliga ungefärli­ utifrån, " sade fastern och log.
[ned på en litterär gen uppväga hvar- Men från den dagen red Anna ofta den rangscen som andra.
En liten långa vägen förbi Halla.
Vid morgonsol och Svenska teatern.
fin enaktare, " En i aftonskymning, i dimma och i klart väder, Stommen i pjä­ äkta man " af Karl alltid föreföll det henne lika underbart vac­ sen har onekligen Hedberg, inleder kert.
Det var som om någon hemlig makt dramatisk bärkraft programmet och drog henne dit.
Hvar hon än red, stannade och det finns väcker längtan ef­ hon alltid till slut sin häst framför vindbryg­ skickligt arrange­ ter den lustspels­ gan på Halla.
En dag, då hon ridit dit, stod rade scener, som dramatik, som vi Fröken Olga Andersson och herr C. Barcklind i Gösta på bryggan.
(Forts.) vittna om författa­ borde ha men inte " Bomullskungen " på Svenska teatern.
Almberg rens förmåga att få.
ARIEL.
&amp; Preinitz foto.
Från vår musikhandelsvärld.
Från scenen och estraden.
- 32 -
med kryddorna.
Rullas därefter i de fint stötta skorporna och få ligga 1 tim. att hårdna.
De kokas gulbruna 1 het flottyr och läggas på grå­ papper att afrinna.
Kroketterna gar­ neras med salad och tomatklyftor och serveras som mellanrätt med färska eller konserverade ärter.
KhPrOR KOSTyrkElR OMSORGSrULLnSTE FiRBETE 3TILFULLR nODCLLER ERHRLLR3 I DE.
FL ELSTft KFiPPnFrnRElR l RIK ET OFVANSTÅENDE FABRIKAT finnas i rikhaltigaste sortiment till billigaste priser hos A.-B.
Nordiska Kompaniet, Stureplan.
Patent.
Hafregryn Hafremjöl kaffe eller te.
Middag: Ärter med fläsk; rika riddare.
och FREDAG.
Frukost: Smörgåsbord; hafregrynsgröt med mjölk; stekta ab- borrfiléer med pressad potatis; mjölk; kaffe eller te.
M i ddag: Kokt, brynt oxbringa med brynta kålrötter; krus- bärskompott med vispad grädde.
LÖRSAG.
Frukost: Smörgåsbord; ragu på kött med ärter; mjölk; kaffe eller te.
Middag: Sillpudding med smält smör; mondaminkräm med mjölk.
Det hälsosammaste o. bästa till frukost, åt såv#.l barn som RECEPT: vuxna, är GYLLEN HAMMARS Fin k a f f e k a k a.
4 äg g, f l o r ­ patenterade Hafregryn och socker, lika vikt med äggen, hvete­ Hafremjöl.
Tillverkas under läkares kon­ rn j öl, V2 vikt med äggen, citron eller vaniljsocker.
troll.
T i l l f o r m e n: V2 m s k.
s m ö r (1 0 gr.), 2 msk.
stötta skorpor.
B e r e d n i n g: Äggen och soc kret vispas imed stålvisp omkr. ' 45 min.
Mjölet siktas och tillsättes, hvarefter massan afsmakas med 1 tsk.
tfinrif- vet citronskal eller 1 msk.
vanilj s oc­ ker.
Den slås i smord och brödbe- Redigerad af strodd kransform eller stekpanna locli ELISABETH Ö STMAN-SUNDSTRAND.
gräddas i ej för varm ugn omkr. 40 Inneh.
af Elisabeth östmans Husmo­ min.
KÔKSALMANACK derskurs i Stockholm.
Vegetarianska krok etter FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR (f. 6 pers.).
IV2 del.
risgryn (150 gr.), 1 lit.
mjölk, 2 del.
champinjonspad, 1 burk champinjoner {V2 lit.
), 2 1 / 2 msk.
smör (50 gr.), 2 äggulor, salt, SÖNDAG.
Frukost: Smörgåsbord; hvitpèppar.
T i l l p a n e r i n g: 3 ' m s k.
m j ö l (3 0 vegetarianska- kroketter med ärter; mjölk; kaffe eller te med fin kaffe­ gr.), 2 ägg, salt, 2 tsk.
matolja, 1 kaka.
M iddag: Klar buljong med kkp.
stötta skorpor.
T i l l k o k n i n g: 1 k.
g f l o t t y r.
grönsaker; gratinerad gös med po­ Till g a r n e r i n g: 1 s l a a d s h u f - tatis; stekt hare med brynt potatis vud, 2 — 3 tomater.
och salader; valnötsglace med man- B e r e d n i n g: Risgrynen sköljas, deläss.
MANDAG.
Frukost: Smörgåsbord; skållas i hett vatten och kokas i hafregrynsgröt med mjölk; delikatess­ mjölken och champinjonspadet till en sill med potatis: ägg; kaffe eller te.
tjock gröt, som genast passeras.
Champinjonerna skäras i tärningar Middag: Fläskkotletter med pota­ och fräsas i smöret, tills det blir tis "; a pelsinris med apelsinsås.
TISDAG.
Frukost: Smörgåsbord; klart, de röras då i gröten jämte bräckkorf med stekt potatis; mjölk; de uppvispade äggulorna.
Massan af­ kaffe eller te.
Middag: Pensionat- smakas med kryddorna och slås upp puré med ostkrutong; kokt kolja med.
på ett flått fat, som är väl smordt med smör, samt öfverstrvkes med smör och ägg samt potatis.
ONSDAG.
Frukost: Smörgåsbord; smör på ytan, så att den ej hård­ nar.
Dagen därpå eller då massan är hafremjöl s välling; strömmingslåda med stekt potatis; mjölk; kaffe eller te.
fullkomligt kall, tages däraf med en sked portioner omkr. 50 gr., som läg­ Middag: Späckad kalflefver imed potatis och lingon; sviskonsoppamed gas på ett fat eller bakbord, be- strödt med mjölet.
Kroketterna rullas vispad grädde och skorpor.
&lt; TORSDAG.
Frukost: Smörgåsbord; i mjölet och formas af långa.
De dop­ kalflefver med gräddsås (rester från pas i de hårdt vispade äggen, blan­ onsdag) och stekt potatis; mjölk; dade med matoljan och smaksatta VECKAN 12 — 18 JAN.
1913.
Schweizer Siden tullfritt till bostaden Begär prof på våra nyheter i svart, hvitt och kulört: Taffetas, Changeants, Façonnés, Crêpe de Chine, Duchesse, Ecossais, Eolienne, Mousseline, 120 cm.
bredt, från 95 öre metern.
Sammet och Plysch till kläd- ningar och blusar o. s. v. såväl som blusar och rober med äkta Schweizer-broderier i batist, ylle, Iärft och siden.
Vi sälja endast garanteradt solida sidentyger direkt till privatpersoner portofritt och redan förtulladt till Schweizer &amp; Co., Lazern S 4 (Schweiz) Sidentygs-Export.
— Kun g).
Hofl.
Klar buljong med grönsa­ ker (f. 6 pers.).
1 morot, 1 liten palsternacka, 1 / 4 rotselleri, 1 / 2 purjo­ lök, 12 små jordärtskockor, 0. li tet blomkålshufvud, s / 4 lit.
vatten, 1 tsk.
salt, V2 t sk. socker, l 1 / * lit.
klar bul­ jong, salt, cayenne.
B e r e d n i n g: Rötterna skrapas, sköljas, torkas och skäras i fina tär­ ningar.
Purjolöken skares i fina strim­ lor.
Jordärtskockorna ansas och for­ mas runda, blomkålen rensas och för­ delas i mindre bitar.
Rotsakerna sättas på i kokande vatten, tillsatt med salt och socker, och få koka 5 min.
då blomkålen lägges i och allt­ sammans får koka mjukt.
Buljongen kokas upp, de kokta grönsakerna läg­ gas i jämte V4 lit.
af spadet.
Soppan afsmakas med kryddorna och serveras mycket varm.
G r a t i n e r a d g ö s (f. 12 pers.).
2 gösar på 6 hg.
st., 1 msk.
sait &lt; (15 gr.), I 1 / « msk.
smör &lt;30 gr.), fisk- buljong, 1 liten burk hummer.
F i s k f ä r s: 6 hg.
gädda = 220 gr. skrapadt fiskkött, 125 gr. smör, IV2 msk.
mjöl (15 gr.), 2 1 / 2 — 3 del.
grädde, 2 ägg, 2 tsk.
salt (10 gr.), 1 J tsk.
hvitpèppar, 1 tsk.
socker.
i S å s: 2 ms k.
s m ö r (4 0 g r.)
, 5 m s k.
mjöl (50 gr.), 6 del.
fiskbuljong, salt, hvitpèppar, 3 äggulor, 50 gr. kallt smör, 3 msk.
rifven parmesanost.
B e r e d n i n g: Gösarna f jällas ej, rensas, skäras i filéer och ryggbe­ net jämte alla småben skäras bort.
Filéerna läggas med skinnsidan mot en skärbräda och köttet skares från skinnet med en spetsig knif.
Filéerna bultas ut lätt med en fuktig klubba, gnidas med saltet och få ligga på h varandra 1 tim. På hufvud, iben och skinn kokas buljong.
— Fiskfärsen beredes på vanligt; sätt.
! — Ett aflångt, eldfast fat eller helst ett af silf- ver smörjes med kallt smör, färsen utbredes därpå men bör formas 2 cm.
mindre än fatets botten.
Fatet sättes i en långpanna med groft salt och fiskfärsen får grädda i ugnen omkr. V2 tim.
Filéerna kokas i fiskbuljongen och få rinna af på en duk.
Spadet ko­ kas ihop och användes till såsen.
Två af filéerna läggas ofvanpå fisk­ färsen, med litet hummer ofvanpå, begjutas med hälften af såsen, de återstående filéerna läggas däröfver, jämte resten af hummern, och resten af såsen påhälles.
Anrättningen be­ strös med den rifna osten, fatet sättes åter i långpannan och fisken grati­ neras i varm ugn 15 — 20 min.
Serve­ ras med små kokta potatisar.
— Såsen beredes som vanlig fisksås.
V a l n ö t s g l a c e (f. 12 pe rs.).
1 kg.
skalade valnötter, 1 lit.
kokande grädde, 8 äggulor, 150 gr. socker.
B e r e d n i n g:.
Valnötterna m alas och stötas med litet vatten till en fin massa, som lägges i den kokande grädden och får stå öfvertäckt 20 min.
för att draga.
Äggulorna röras med sockret i en kastrull omkr. 20 min.
Grädden vrides genom silduk och tillsättes de rörda äggulorna under stark vispning.
hvarefter krämen får sjuda öfver elden under kraftig visp­ ning, tills den är tjock och pösig.
Kastrullen aflyftes och vispningen fortsättes, tills krämen är kall.
Gla- cen fryses därefter i maskin på van­ ligt sätt.
Serveras med mandeläss.
A p e l s i n r i s (f. 6 pe r s.)
.
del.
karolina-risgryn (125 gr.), IV2 lit.
vat­ ten, 4 apelsiner, IV2 del.
socker (128 gr.), 3 del.
tjock grädde, 5 — 6 blad gelatin, 3 msk.
vatten.
T i l l g a r n e r i n g: 2 apelsiner i klyftor.
B e r e d n i n g: Risgrynen sköljas, skållas ~ i hett vatten, påsättas i ko­ kande vatten och få koka tills de äro mjuka, eller omkr. 20 min.
De upp­ hällas i sikt och öfverspolas imed kallt vatten, som får rinna af väl.
Apelsinerna skalas, den hvita hinnan borttages noga, hvarefter de skäras 1 små tärningar, befrias från kärnorna och blandas med sockret.
Grädden slås till hårdt skum.
Gelatinet spolas med kallt vatten, klippes i bitar och upplöses i tre msk.
hett vatten.
Ris­ grynen blandas med apelsintärningar­ na och grädden, och sist tillsättes gelatinet.
Massan hälles i vatten- sköljd samt sockerbeströdd form och får stå på is omkr. 3 tim., eller tills den stelnat.
Puddingen lossas kring kanten med en spetsig knif, upp- stjälpes på flat glasskål med tårtpap- per, garneras med apelsinklyftor och serveras med apelsinsås.
A p e l s i n s å s (f.
6 p e r s.)
.
1 de l.
vatten, 65 gr. toppsocker, skalet af IV2 apelsin, saften af 3 apelsiner, 2 — 3 msk.
rénskt eller franskt vin, 2 tsk.
potatismjöl (10 gr.).
B e r e d n i n g: Af v a t t n e t o c h s o c k ­ ret kokas en simmig sockerlag, som skummas väl.
Apelsinerna tvättas och torkas.
På IV2 apelsin afrifves skalet nätt och blandas med sockerlagen tillika med den utpressade apelsin­ saften.
Vinet tillsättes, saften får koka upp, afsmakas och spädes, om så önskas med litet vatten.
Såsen af- redes som i föregående recept och kan serveras både varm och kall.
K o k t.
f ä r s k o x b r i n g a (f. 6 pers.).
IV2 kg- mellanbringa (eller IV2 - 33 - Syskolan Textilafdelningen Thyra Grafström börjar den 15 januari.
Undervisning meddelas i konstsömnad, Italienskt spetsbroderi, hålsöm och knypp- ling.
Anmälningar kunna göras dag­ ligen.
Prospekt franko på begäran.
Spetskurser anordnas äfven 4 — 6 två e. m. i veckan.
A.-B.
NORDISKA KOMPANIET, REGERINGSGATAN.
_ •• _ ANVÄND GAS SOM BRÄNSLE TY GAS ÄR B ILLIGARE Ä N VED.
GASSPISLAR VISAS OCH __ DEMONSTRERAS Å GASVERKETS UTSTÄLLNING, Sthlmstel.
6032.
KUNGSGAT.
54 (F. D.
14).
Rikstel.
2893.
- A C.SVENSSONS V $ — - jÖtS r.&lt;n \ KNÄCKEBRÖDSBAGBRIi G ÖTEBORS Akta Göteborgs- Knäckebröd.
EKSTRömS Hygienkontrollånt: J Ami ÖL D:r O. Hjort af Ornäa.
Tel.: 11 &amp; 920.
ÖRIBRO Kln-TEKN- FfiBRI n * Albert och Marie rekomntendonasm AKTIEBOLAGET ÖREBRO KEXFABRIK.
(Kungl.
H of leverantör).
Världsberömda.
SINGER C:0 SYMASKINS AKTIEBOLAG Filialer på alla större platser.
Annonsera i Idun!
KAVIAR Årets inläggning ut­ kommen o ch ntnlr * ker sig för sin f riska, aptit- retande smak.
Se noga till att Ni lår af märket " Fyrtornet ".
Brkäodt högsta kvalitéer imem hela konservindustrien.
Allt sedan 45 ar tillbaka har Köttextrakt " ^ctomcarnis iß® utgjort ett oersättligt medel till förbättring af soppor, såser, kött-, fisk- och grönsaksrätter.
En burk „Liebig " saknas aldrig i ett välskött och sparsamt hem.
S^Al-DtPOT.ANWÇS Ensamförsäljare för Sverige: Ivan Wâhlstedt 6 Cso, Stockholm, Göteborg.
med sockret och vattnet till en fin massa.
Mandelmassan bredes på en brödskifva och äppelmoset på den an­ dra, hvarefter skifvorna läggas till­ sammans, doppas i grädden, vändas i stötta skorpor och stekas vackert gulbruna i smöret.
Serveras varma med socker.
PÅ DEN ANDRA STRANDEN.
Af Lenie Hall.
(Fortsi.)
Länge låg hon orörlig.
Glöden dog ut i spiseln, vaxljusen brunno ned i pipen, fladdrade till och slocknade, men ännu låg hon där.
En gång ro­ pade hon högt Thomas Ygeströms 1 namn.
• kg.
mellanref), 2V2 li t. vatten, 2 msk.
salt (30 gr.).
B e r e d n i n g: Bringan torkas med en duk.
urvriden i hett vatten, knäc- kes väl, rullas ihop .och ombindes för att den skall taga mindre rum och vara lättare att vända.
Den sät­ tes pä i kokande vatten, som skum­ mas väl, när det kokar upp, saltet tillsättes och bringan far.
sakta koka med tätt lock, tills den är mör och benen lätt lossna, eller omkr. 3 — tim.
Den tages .genast upp ur spadet, iägge.s i en långpanna med köttsidan upp, litet af spadet tillsättes och bringan brynes i ugnen, tills den fått vacker brun färg.
Den skares då och serveras med brynta kålrötter eller potatispuré samt spadet i pannan, som silats och skummats.
önskas köttet fetare användes för­ bringan.
E i k a r id d a r e (f.
6 p e r s.)
.
2 4 t u n ­ na hvetebrödsskifvor, 50 gr. sötmandel, 50 gr. florsocker, V2 — 1 msk.
vatten, 2 del.
äppelmos eller tutti-frutti, 3 del.
grädde, 2 del.
finstötta skorpor, 4 m sk. smör (80 g r.).
B e r e d n i n g: Brödet bör vara godt, men kan gärna • vara ett par dagar gammalt.
— Mandeln skållas, torkas i ugnen, drifves genom mandelkvarn och stötes i stenmortel tillsammans « A ' / A ' CV &amp; - Û a. VsL c .Uar- s: » •&gt; 3 U-rm .. o O * - +- • e &gt; - •.
* " * .£• Aon / *!
r » t » v " f«D5 - A. a + " • ty y h X.+ - 0. r~ i S î n E P f.
* •.
Hi &amp; 3ÔU * £•- * 3 * i » c / / «r Tr " Ä- rv o O O b \ pr oj- U&lt; * U« V +i ' ofv vZ f # Hvarken herr Andreas eller Thomas anade, att det en dag i februari var sista gången de sutto tillsammans un­ der förtroligt samspråk.
Thomas hade gjort ett besök på herr Andreas ' kon­ tor och blifvit af honom inbjuden till middag.
Han hade tvekat.
Först då Andreas omtalat, att fru Christine i dag låg till sängs på grund af en lätt förkylning, följde Thomas vän­ nen till det gamla köpmanshuset.
Det gjorde Thomas friare till sinnes, att fru Christines plats vid bordet denna dag stod tom.
Han fruktade hvarje återseende.
Nu talade han gladt med Andreas, den beklämning, som vanligen hvilade öfver honom i samvaron med vännerna, försvann.
In­ tet var ju i själfva verket händt.
På sin egen styrka kunde Thomas lita.
I sofrummet i den stora himmelsän­ gen låg .fru Christine och lyssnade till rösterna från salen.
Herr An­ dreas ' stämma var kraftfull, hon hörde nästan h vart ord.
Thomas ' däremot var som vanligt dämpad, blott då och då uppfattade hon, hvad han sade.
Nu talade de om Sverige.
Hvad det kändes godt att ligga här och hvila!
Hur fru Christine kom­ mit igenom den senaste tiden, visste hon inte.
Hur underligt var det inte, att hennes man ej märkt något.
Ty hon hade knappast orkat le mot ho­ nom och hvarje ord kostade henne ansträngning.
Då hon därför denna morgon på grund af den brännande hufvudvärken inte kunde lyfta huf- vudet från kudden, kändes det som en befrielse.
Fru Christine slöt ögonen.
En dvala kom öfver henne.
Rösterna hördes aflägsnare, entonigare.
I stället fram­ trädde bilden af herr Andreas och Thomas tydligt för henne, där de sutto i den stora salen på hvar sin sida om bordet.
Hon tyckte sig se, hur solstrålarna bröto sig genom de fyllda vinglasen och kastade skif­ tande reflexer öfver den hvita duken.
Gamla jungfru Salomon i bindmössa och stärkt förkläde gick och bjöd omkring faten.
Och där stod hennes, Christines, plats tom.
Hur många gånger hade hon inte suttit där i vinter midt emot herr Andreas och med Thomas Ygeström på sin vänstra Den ömtåligaste mage för­ drager m ed l ätthet och tillgodogör sig •&lt;ÄS«- ' ^.avSren.C 4 - 2 / ^ " • ' S TOdbP / i 01 — r " " s »!
Vasens (f. d. Nordstjärnans) svenska Järnpreparat " Ferrol ".
Därför verk­ i ' S^O l ' ïiks Ta.
L.~] 3f sammast vid blodbrist och allmän svaghet.
På alla apotek till 2 kr.
fl.
, «• l * 9-a.r+o » - * s.-f~&lt;J *?
• Mellins fir bästa k ra fl nârin g för svaga, klena barn i alla Åldrar.
Förordas af låkara.
Kôp«s i apotak, epoceri- &amp; d rogaffårar, VIODOL-TVÅLBN ä r genom sin yppei- liga sammansättning af de finaste in­ gredienser en verklie «könhetetvål.
Den gulaktiga färgen å Ängbad i hemmell Med hopfällb&amp;ra Ång­ skåpet Primo kan ång- och varmluftsbad ta­ gas i hemmen för en kostnad af några öre Hafregryn — Hafremjöl pr bad, Rekommen­ fir en följd af den näringsrika gluten- deras af läkare som det hinnans bevarande.
bästa och verksamma­ Analys (ägghviteämnen); ste medel mot förkyl­ ningar, gikt o. reuma­ l:o) ' Vårg ärda 2:o) F abrikat, där gluten- tism, sjukdomar i blo­ hinnan ä r bortslipad, det och huden.
13,8 o / o c:a 10 o / o OBS.!
Gröten härigenom mera närande Öfver 2,000 sålda i Sverige.
Gratiskatalog på begäran från Ång­ och aptitliga ej klisterartad och slemmig.
Köp originalpaketer.
skåpet Primo.
Utställning Fahnehjelm fit C:o, K larabergsgatan 42.
Sto ckholm ^ijgåröa) Utmärkt p assatide till p ensionat.
I n:r 7 Götgatan lägenheter, hvarje om 6 rum och kök, badrum, 2 toilet­ ter^ 2 w. _ c., 2 tamburer, särskilda ingångar till hvarje rum.
Hiss, gas­ spis, ledningar för varmt och kallt vatten, värmeledning.
Planterade te- rasser och t a k t r ä d g å r d m e d den härligaste utsikt.
Kö­ rt ken kunna lätt förändras till rum.
Visas efter tillsägelse hos portvak­ ts 11 .. Ahlström, Mariagatan S.
Närmare å Arkit.
Klemmings kontor, Drottninggatan 88.
Allm.
1 23 45.
R iks.
40 85.
TlDflHOLMsj 1 IPÄNTB3IM&amp;BIER Rikhaltiga variationer.
Begår priik.
Tldahalmi Brak, Tldahilm.
Knngl.
Hofleverantär.
rörslljnlngsmagasin: Måstersamnds- Eatan 38, S TOCKHOLM.
sida ' Hur angenäma voro icke dessa måltider.
Thomas föjde ständigt nya, intressanta ämnen å bane, han drog fru Christine med in i samtalet, för honom var hon inte rädd att .säga sin mening.
Det sved i hjärtat af langtan.
Vore hon nu därute!
Men nej!
Hon hade inte förmått det.
Dessutom — väntade henne inte.
må­ nader, ja, kanske år, då hon måste hyckla glädje och förnöjsamhet inför herr Andreas och — hvad som var svårast — visa Thomas samma lugna vänlighet som hittills!
För hvar gång blef det allt svårare att möta hans blick, hvilken tycktes läsa hennes hemligaste tankar.
Hvarför, hvarför hade Thomas någonsin kommit till de­ ras hem?
Men hvad det var tyst därute!
Fru Christine slog upp ögonen och lyss­ nade.
Ytterdörren där nere i farstun stängdes och sedan kom herr Andreas ensam uppför trappan.
Han trädde in i rummet.
Fru Christine slöt hastigt ögonen på nytt.
Nej, hon förmådde inte tala nu, inte tala om Thomas!
Andreas finge tro, att hon sof.
Herr Andreas gick fram till bädden.
Ett ögonblick betraktade han sin hu­ stru.
Hon tycktes s of va lugnt.
Han böjde sig öfver henne och tryckte en lätt kyss på hennes panna.
Därpå lämnade han tyst rummet.
När dörren var stängd, snyftade fru Christine högt af smärta.
I gången utanför kom Lene sprin­ gande mot fadern.
Hvar var Lenes farbror?
Hvarför hade han gått utan att spela för Lene?
Herr Andreas lyfte upp den lilla.
Han berättade, att farbror inte hade tid att stanna, ty just nyss hade ett bref kommit, som befallde honom att inom tre dagar lämna Stralsund och infinna sig i Stockholm.
När han kom igen?
Det visste inte far.
Det dröjde nog mycket, mycket länge.
Fru Christine satt upprätt i sangen och lyssnade.
Skulle Thomas Yge­ ström resa?
För alltid?
FA- MORGOM- OCh • A FTON MiMlHE3&amp;S * Zs3 sikte bar intet spår af färg, då hon hviskade: » Gud beskydde er, Thomas Yge­ ström! » Och Thomas tillade: » Bed honom ock gifva mig kraft att lefva skild från er! » Då glänste fru Christines ögon af ett sällsamt ljus och hon sade: » Ja, Thomas!
Och han skall höra oss.
Ty det är ju för Andreas lycka, vi bedja, inte för vår egen. » Då skeppet gled ut från Stralsunds hamn, stodo herr Andreas, lilla Lene och jungfru Salomon och vinkade far­ väl till Thomas Ygeström.
Ett par timmar senare försvann tyska kusten för alltid för Thomas ' blickar.
* * Klockan fyra i dag skulle skeppet afsegla.
Nu återstod för Thomas blott en plikt att fylla, att taga afsked af familjen Zetrell.
Herr Andreas skulle från kontoret gå ned till ham­ nen, alltså väntade honom blott fru Christine och Lenchen hemma.
Långsamt gick han den välkända vägen mot Mariekyrkan.
När det gam­ la köpmanshuset kom i sikte, stan­ nade han ett ögonblick som för att hämta krafter.
Därpå gick han med raska steg ända fram och lät portklap­ pen falla mot den tunga, järnbeslagna ekporten.
Det var jungfru Salomon, som ni­ gande öppnade.
Den gamla såg helt bedröfvad ut, " och då Thomas stack en hopvikt sedel i hennes hand till afsked, rullade tårarna utför de skrumpna kinderna.
» Nådig frun är i hvardagsrummet », snyftade hon.
Thomas skyndade dit upp.
Fru Christine satt vid fönstret i en bekväm stol.
I hennes knä låg en uppslagen bok.
» Hur befinner sig fru Christine i dag? » frågade Thomas, i det han kysste hennes hand.
» Tack, mycket bättre!
Det gjorde mig så bedröfvad, att jag inte kunde vara närvarande förra gången herr löjtnanten^ var hos oss.
I synnerhet som det ju var allra sista gången. » » Det var en stor förlust för mig », svarade han.
» Det förefaller så un­ derligt att jag aldrig mer skall vara i tillfälle få njuta af fru Christines gästfrihet. » » Är de t då så omöjligt, att herr löjt­ nanten skall återkomma? » » Omöjligt är det väl ej, men föga troligt.
Jag har skäl förmoda, att man skall sända mig till Finland. » » Och så skall måhända det gamla ordspråket besannas: borta från ögat, borta ur hjärtat », sade fru Christine svagt leende.
Thomas hade satt sig på en taburett på andra sidan det lilla sybordet.
Han blickade oafvändt på fru Christine.
» Kanske vore det väl för mig », s ade han långsamt.
» Men nej, till lifvets slut skall minnet, af mina vänners tillgifvenhet bli min största glädje.
Det vet nog fru Christine. » » Skrif någon gång! » bad hon.
Hon höll ögonen nedslagna och lekte med den hvita, mjuka schal hon svept om skuldrorna.
Det föreföll, som hade båda intet mer att säga.
Fru Christine vågade inte tala, all sin styrka måste hon använda för att tillbakahålla tårarna.
Thomas skulle inte få märka hennes svaghet.
Sedan hade hon ju hela lifvet kvar att gråta.
Thomas böjde sig fram och tog bo­ ken från hennes knä.
Det var en essay öfver Mozarts lif och kompo­ sition.
För en tid sedan hade han talat med fru Christine om denna bok.
Hon hade då ej läst den.
Pendylen borta på chiffonjén slog tre slag.
Ofrivilligt ryckte den unga kvinnan till och såg upp mot Tho­ mas.
Hennes ögon, de ljufva, för- tviflade ögonen, voro fulla af tårar.
» Hvarför skall jag finna vänner i lifvet blott för att efter kort tid be- röfvas dem? » brast hon ut.
Hon knäppte samman händerna och sökte ej längre dölja sin smärta.
Thomas Ygeström sprang upp.
Han grep hennes händer och betäckte dem med kyssar.
» Så har jag då kunnat skänka några stunder af glädje till den, som mitt hjärta och min sista tanke skall till­ höra! » Fru Christine lutade sig tillbaka mot det höga ryggstödet.
Hennes an- På krigsministerns bord i Stockholm låg Thomas Ygeströms ansökan om transport till Finland beviljad.
- 34 - MED GAFVOR OCH GEN- GÅFVOR.
.
.
Af K a r la Rönne.
» Aok, hvad det ändå är förtjusande här i örestad!
En trefligare plats finns då inte i hela ^Sverige!
Plur MtisS KonstväHsskola, kunde du uppleta just det här lilla paradiset, » sade fru Alm vid mid­ dagsbordet.
» Roligt höra att Liten t rifs här nere!
Jag var nästan rädd du rent skulle leds ihjäl här, du som var van vid Stockholmslifvet. » Doktor Alm l og för­ nöjd och gaf sin vackra hustru en öm blick.
» Här är mycket, mycket roligare än i Stockholm!
— Där försvann man i mängden, hade ingenting alls att be­ tyda!
— — Men här, » lilla frun såg nästan lite själfmedveten ut, » ser du, här ' betyder ' verkligen Edith Alm nå­ gonting, ska jag upplysa min herre och man! » » Jag tror de goda damerna — och herrarne med förmodar jag — redan hunnit skämma bort min lilla Ditta, » skrattade doktorn.
» Inte har jag ve­ tat, att fru doktorinnan var så — — hm — egenkär I » » Det är jag inte heller, Arvid lille!
Det vet du nog!
— Men alla männi­ skor äro så innerligt rara och vänliga och förekommande!
— — Kan du tänka dig — i förmiddags var borg­ mästarinnan uppe och bad mig ackom­ panjera den berömde tenoren ifrån Operan, som skall sjunga på vår väl­ görenhetsbasar.
— — Ja än mer — hon ville nödvändigt att jag skulle själf sjunga ett par bitar och jag måste lof va det!
— — Jag ville inte gärna, tänk bara att uppträda offent- % Nordhemsgatan 76 (hörnet af Norden­ skiöldsgatan).
Undervisningen börjar den 15 jan.
Upplysningar lämnas pr telef.
22 55 eller i bostaden, Linné­ gatan 59.
MÄRTA GILLHOLM, Göte­ borg.
pecialaffär för SCHWEJZER- BRODYR, SPETSAR, VAFNA- DER m. m.
Rikt prolsorti- ment till landsorten.
Broderi-Affären, 9 Komtnendörsgatan 9.
En läkare, som själf lidit af asthma skrifver följande om Apotekare Neumeiers, Frankfurt a / M., Asthmapulver och Asthmacigarillos: " Jag kan icke nog tacka för Eder vänlighet att till­ sända mig Edert asthmapulver, hvilket just kom mig tillhanda, då jag själf svårt besvärades af asthma.
Verkan däraf var utmärkt.
D:r Kirschner, leg. läkare, Polzin, Pommern. "
Erhålles endast å apoteken.
Pris per burk pulver eller kartong cigarillos Kr.
1:50.
Apoteket Kronan, Göteborg.
Se med Edra e gna ögon aff Ni får Mazeflis ö gon Ni är då säker på att alltid erhålla en delikat, kraftig och hälsosam cacao.
1 Varnas för efterapningar af påse och etikett!
världens första Mjölk-Chocolade.
j ^ geh inför en.
sådan kritiker som.
me r^s ångar en — - men borgmästarin- an släppte mig „inte för mindre.
\ I i i i r öst var så vacker, och skolad, ' « stod hon.
och mitt - pianas-pel helt pnkelt mästerligt^ — — jà • — s kratta &lt; u — men precis så uttryckte hon För andligt arbetande ' l ' ru Edith sköt ut underläppen och, jrsökte se stött ut.
gömmer nutiden ett vida större mått ^å, hvad säger du om detta?
Gör av hälsofara.
än vad våra farföräldrars et dig a ^ s i n g e n glädje att höra hvil- tidevarv gjorde.
ken eftersökt, uppmärksammad fru du Vilken — särskilt storstadsinnevå­ » Jo * visst, lilla barn!
Visst är jag nare — lider ej själv under det nu­ tida förvärvs- och samhällslivets nerv­ - tolt öfver ditt spel ^ och din sång­ öst och öfver dig själf allra mest, slitande jäkt?
) itt ' an min, » log doktorn, och kysste Vem tänker dock på, att genom än­ le strålande ögonen som sågo upp i damålsenlig näring söka motvikt för ians.
Och med armen om hennes lif den stigande förbrukningen av kropps­ vjroo- han sin unga hustru in i sitt ar­ kraft och nervenergi?
betsrum där kaffet brukade serveras.
Vem betänker, att han genom brist 4rvid Alm var las ar ett s läkare i öre- - tad- skicklig och omtyckt, öch det på rörelse i fria luften, genom för unga paret kom snart i umgänge med mycket njutningsmedel (alkohol, kaffe, tobak), genom alltför riklig och en­ ' ie bättre och förmögnare familjerna.
Själfva hade doktorns ett trefligt sidig föda (övervägande köttmat) un­ hem voro g ästfria, glada, musikaliska dergräver sin hälsa och därigenom o c h ' älskvärda, så vänner fingo de ådrager sig skulder, som en gång förr eller senare måste betalas.
öfverallt.
Fru doktormnan var firad och be­ Varför vänta därmed, till dess man undrad, livart hon kom, och nog naiv att tro sig vara detta för sin egen måste räkna sig i den stora skaran av nervösa, rolösa etc.?
Till dess man skull.
Hon trodde, sig ha många tro­ blott genom minnet känner till en fasta vänner och njöt af lifvet utan god aptit och matsmältningsorganen en tanke på, att det nånsin kunde blivit allt svagare, arbeta allt sämre?
bli annorlunda.
Så gingo några år.
Två små flickor Den modärna hälsovårdens grund­ föddes, men som de voro friska och princip heter » förebygga ».
Det är •ara och hade präktiga sköterskor, förnuftigare att i rätt tid betänka: inkräktade de ej så mycket på mo- » v a d k a n j a g g ö r a f ö r m i n lerns tid, utan denna framlefde sitt hälsa » än att vänta, till dess blott lif såsom förut i nöjen och lustbar- d e n f r å g a n å t e r s t å r: » v a d m å s t e jag göra mot min is-j u k d o m ».
heter.
Umgängeskretsen var stor både i Därför möta insiktsfulla personer staden och på landsbygden därom- rtxîng.
Den ena husmodern ville ej ej blott den sjukdom, som redan står v^ara°sämre än den andra, därför hörde för dörren.
De tillföra i stället tid ef­ bjudningar nästan till ordningen för ter annan kropp och nerver en kraft­ dagen.
Och den unga doktorinnan förstärkning (helst årligen under en oied sitt glada väsen, sin klingande tid av 6 — 12 veckor).
sopran och skickliga pianospel var en Denna grundsats förtjänar att be­ af de mest eftersökta och firade.
ll järtas av alla dem, som helt enkelt Tanken på lif vets allvar- och dess måste förskaffa sig en motvikt många plikter fick sällan insteg hos mot intensivt själsarbete, ohygieniskt Edith Alm.
Hon såg allt liksom genom levnadssätt och så vidare.
ett rosenskimradt glas, som förtog len rätta synen på tingen.
Hon var Utom de i allmänhet hälsobefordran- visst icke hjärtlös eller elak, men de åtgärderna (rörelse i frisk luft,; n edgången hade gjort henne ytlig och ändamålsenlig diet etc.) är bruket av ett värdefullt styrkemedel av särdeles flärdfull.
Men liksom blixten från en klar stor betydelse.
Ett medel som eggar himmel antänder och förstör, så bröt aptiten, matsmältningen och hela äm­ olyckan fram och sköflade det glada nesomsättningen på ett välgörande sätt, som uppfriskar och varaktigt hemmet.
stärker blodet, kroppen och nerverna.
Doktor Alm dog helt plötsligt.
Änkan blef föremål för den mest: D e t v ä r l d s b e k a n t a S o ma t o s är rörande uppmärksamhet, det varma­ ett sådant medel och just det, som ste deltagande.
Vänner i legio er- bevisligen längst häfdat sitt rykte, bjödo sina tjänster.
Stadens tongif- o c h s o m i s i n j ä m n a u t b r e d ­ vande damer uppoffrade sin dyrbara ning över alla, kulturländer står.
.full­ tid och hjälpte den älskade Edith på ständigt ouppnått.
alla sätt.
Fru apotekerskan kompone­ Den höga värdering inom utslagsgi­ rade den dyrbara sorgdräkten, som beställdes från hufvudstaden, och vande fackkretsar, som kommit |So- ombesörjde kläder åt barn och tjänste­ matos till del, framgår av mer än folk.
Fru borgmästarinnan satte ihop 260 originaluppsatser, vilka offent­ dödsannonsen och bjudningsbrefven liggjorts i vetenskapliga tidskrifter av och beställde kort och sådant och framstående professorer och praktise­ ordnade med blommor och kran­ rande läkare.
En sådan uppmärk­ sar för kistan.
Och fru rektorskan samhet är icke känd beträffande nå­ höll rådplägningar med kokfru och got annat liknande preparat.
vaktmästare o ch leverantörer &gt;och s tyr­ Den som väljer Somatos kan där­ de och ställde med allt till begraf- för vara viss om att erhålla, om också n ingen.
givetvis intet ofelbart universalhälso- Och allmänna meningen var också medel, så dock det mest beprövade att de tre oförgätliga väninnorna icke preparatet i sitt slag.
hade sin like i uppoffring och sann Begär Somatos å närmsta iapotek vänskap.
Vid bouppteckningen visade det sig, eller droghandel.
Antingen flytande, att tillgångarna voro ringa.
När allt » söt » eller » torr » i originalflaskor till var ordnadt återstod endast boet, kr.
2:75 eller i smakfri pulverform.
h vilket tillhörde änkan ensam, och Den senare erhålles i satser från kr.
1:35.
För långvarigare bruk äro de så en liten pension att lefva af.
Edith Alm måste nu lämna sin stora förpackningarne att föredraga vackra bostad i doktorsvillan och såsom något fördelaktigare.
flytta in i en liten trerumslägenhet Somatos erhålles i parti från Kro­ utåt förstaden, där hyran var billig Det blef att hyra ut det ena rummet, nans Droghandel, Göteborg.
gifva sång- och musiklektioner, läsa språk med skolflickor och hvad hon kunde hitta på att slå mynt af.
Märkvärdigt nog trifdes hon väl i ^NNONSBR skola vara inlämnade till Bxpeditionen senast fredag för att det anspråkslösa lilla nya hemmet, fastän hon själf fick lägga hand vid tunna införas i följande veckas nummer.
allt och vara i arbete dagen i ända.
Hennes två små flickor voro så rara och duktiga och ville alltid » hjälpa till », så snart skolan var slut.
De voro nu moderns hela rikedom och växte för hv,ar dag allt starkare in i hennes hjärta.
Och så var hon ju ändå lycklig i EN ENKEL och anspråkslös flicka all sin olycka!
Hon hade ju sina som är villig att åtaga sig hufvud- barn!
— Och .så sina många vänner!
saligen vården af ett spädt barn er­ ' fill dem kunde hon ju gå när hon håller plats i en tjänstemannafamilj tyckte på och få tröst och uppmuntran i Norrland.
Svar till » S.
S. », Iduns efter arbetet och släpet.
I deras präk­ exp., åtföljdt af betyg och foto.
tiga, komfortabla hem kunde hon ju SMÅSKOLELÄRARINNA, e j \ för ung, för en stund få glömma sitt eget hems undervisningsvan för nybörjare såväl torftighet.
i skolämnen som musik får genast an­ En dag begaf sig Edith Alm till ställning att undervisa 7-årig gosse Ester Mellin, apoterskan.
De båda och deltaga i hushållet om betyg, fruarna voro ungefär jämnåriga och fotografi och referenser jämte löne­ hade alltid varit mest tillsammans.
anspråk meddelas till » J.
K. », adr.
Hon fann Ester i sin eleganta salong, Persberg.
i färd med att jämte borgmästarinnan och rektorskan diskutera programmet I PRÄSTGÅRD i Södermanland blifver för den storartade basaren till skol­ platsen som hushållsfröken ledig till hemmet, som skulle gå af stapeln den 1: sta febr.
1913.
Sökande bör °m ett par veckor.
Där skulle vara vara kunnig i matlagning, bakning, en mängd lockande nummer.
$n slakt m. m. samt äga vana och er­ teaterpjäs; författad af den nye lasa­ farenhet i större landthushålls göro- rettsläkaren — ja Edith visste väl mål.
Reflekterande torde sända be­ att han var författare — en ganska tyg jämte foto.
och uppgift om ålder celeber författare till och med?
Hade samt lönepret.
under adress Prost- s kr if vit en enaktare, som spelats på gården, Flodafors.
e î * hofbasar i Stockholm och med BÄTTRE barnkär flicka med godt sjalfva prinsessan i hufvudrollen.
Och sätt och helst kunnig i sömnad får 1: sta febr.
för 2 barn, 3 den här pjäsen var skrifven enkom bra plats 1 tor Örestadsbasaren!
Var han inte och ö /?
år.
Svar med rek., lönepret.
och foto.
till » Ordning och omtanke », rent ovanligt tillmötesgående, den celebre doktorn?
— Och hans fru se ' m!
Allm.
Tidn.-kont .. Gust.
Ad.
torg, Sthlm.
H °n skulle deklamera — en af sin Å BARNHEM får stadgad, pålitlig mans dikter — och läsa upp en flicka plats som biträde.
Kunnig i sömnad och husliga sysslor.
Svar med prolog, ' ^ om i l o n själf författat!
rek.
till » Barnhem », Kalmar p. r.
(Forts.) LEDIGA PLATSER EN ORDENTLIG och treflig lands­ flicka, något kunnig i enkel matlag­ ning, kan få lätt och bra plats som ensamjungfru i Stockh.
i ordentlig fa­ FINNES^ en god och vänlig husmor, milj .. nu genast.
Fru Agnes Borg, som i sitt hem skulle vilja mottaga Drottninggatan 52, 3 tr., Stockholm.
en 21-årig, glad och hurtig norrländ­ ska, intresserad af husliga bestyr, som BARNSKÖTERSKA.
En enkel, pålitlig, under kunnig husmors ledning vill ej för ung barnjungfru erhåller nu lära allt som till ett ordnadt hus­ plats å herrgård i mellersta iSverige håll hörer.
Vill anses som familje­ för att sköta 3 barn, 7 — 4 år.
Hon medlem.
Allt mot fritt vivre eller bör vara frisk, glad, ordentlig och någon betalning.
Svar till (» Siskan », sykunnig samt väl rekom.
Ansökn.
Iduns exp.
• • med löneford.
och foto.
sändes till UNG FLICKA af god familj önskar » Jan.
1913 », Iduns exp., Sthlm, f. v. b. komma i ett vänligt, gladt, bildadt SYKUNNIG, ej för ung barnfröken, hem för att deltaga i husliga göro­ villig att deltaga i städning och inom­ mål, helst i södra iSverige.
Villig hus förefallande göromål erhåller att betala något.
Svar till » 23-årig » under adress S. Gumselii Annonsbyrå, plats i villasamhälle omkr. d.
15 jan.
Stockholm, f. v. b.
Fem pers. hushåll, 2 jungfrur.
Un­ HUSHÅLLSVAN, bildad, bättre flicka, derrättelse Arbetsförmedlingen, Rege­ kunnig i matlagning, bakning och hus­ ringsgatan 113, Sthlm.
liga bestyr, önskar komma i ett fi­ FRAMTIDSPLATS.
Såsom sällskap o. nare hern, _ som hjälp och sällskap.
hjälp för en äldre dam önskas me­ Är kunnig i handarbeten.
Svar emot­ delålders fruntimmer af god familj ses tacksamt till » E.
A.
1913 », ß. öch van vid dylik ställning.
Lämp­ Gumgelii Annonsbyrå, Göteborg.
lig person erhåller- goda ekonomiska UNG FLICKA af god familj önskar villkor.
Svar jämte foto.
och upp­ mot fritt vivre lära hushåll i fin gift på ref. torde sändas till » Fram­ familj.
Vill gärna deltaga i h varje­ tidsplats », under adr.
S. Gumcelii An­ handa göromål, äfven som hjälp åt barn., Är mycket barnkär.
Svar till nonsbyrå, .Stockholm, f. v. b » Våren 1913 », Engelholm p. r.
EN HUSHÅLLERSKA erhåller plats BILDAD FLICKA, som genomgått 2- den 15 febr.
hos ensam ungherre / (folk­ årig kurs i sjukvård, önskar plats i skollärare) på landet i vacker trakt.
familj (helst i stad) att sköta lin­ Svar med uppgift om ålder, lönean­ drigt sjuk person.
Är äfven villig språk och rekom.
till » T.
U. V. », deltaga i husliga sysslor.
Svar till Halmstad p. r.
» Februari 1913 », Gössäter p r.
I KOMMINISTERHEM på landet nära EN VILLIG och pålitlig jungfru, som station finnes plats för plikttrogen, innehar fast plats önskar under en elementarbildad flicka af god familj månads ledighet, från 25 jan. — till att undervisa 9-årig gosse i 1 kl. kurs.
25 febr.
1913, plats i annan familj.
Arvode 20 " k r. pr undervisningsmånad.
Lön 15 kr.
Inga resekostnader.
Svar Svar med foto.
till » Prästhem », till » E. », Bjerges p. r., Gotland.
UNG FLICKA af god familj önskar Folkabo.
plats att som husmoders hjälp del­ Vid Gotlands Sjukhem taga i alla inom ett hem förekom­ är föreståndarinnebefattningen ledig mande göromål.
Har genomgått kurs till ansökan för en kristligt allvarlig, i matlagning samt i barnavård, öns­ bildad kvinna, som äger vitsord om kar anses som familjemedlem.
Lön erforderliga egenskaper som husmo­ önskas.
Svar till » E.
C. IS. », Norr­ der och sjuksköterska, önskligt vore köping 2, p. r. ock, att sökanden kan sjunga något, HUSFÖRESTÅNDARINNA.
En 35 års äfvensom har någon förmåga att spela frisk och stark bättre flicka önskar orgelharmoni um.
Löneförmåner 6 00 plats som husföreståndarinna, har kr., allt fritt, pensionsbidrag, 1 mån.
stor förmåga att med ordning och semester.
Ansökningar, åtföljda af praktisk sparsamhet sköta ett hem, präst -- och läkarebetyg, insändas sna­ är kunnig uti allt som kan förekomma rast möjligt till föreståndarinnan för uti ett välskött hem, har de allra Gotlands Sjukhem, Visby.
finaste rek.
Med tacksamhet • em ot­ ses svar till » Sonja 1913 »,.
Id uns Epidemisjuksköterskor.
exp.
f. v. b.
Två epidemisjukskötersketjänster för MEDELÅLDERS FLICKA med flera Jönköpings län med placering tills års erfarenhet i ett hems skötsel öns­ vidare i Jönköping och Hvetlanda sö­ kar plats att sköta litet bättre hem.
kas hos undertecknad, före den 20 d en­ Svar till » God plats », Iduns exp.
nes med tillträde snarast möjligt ef­ f. v. b. teråt.
Tjänstgöring hufvuds.
å lands­ husföreståndarinna, bygden, i första rummet vid epidemi­ MEDELÅLDERS sjukstugor, där fast sköterska ej är bildad, duglig och arbetsam med mångårig erfarenhet, och fullt kom­ anställd.
Lön utgår från landstinget med 700 kr., h varjämte betalas 25 petent att sköta ett ' hem och där sprida trefnad, söker plats hos änk­ kr.
till pensionering, om sköterskan lämnar samma bidrag.
Vid tjänstgö­ ling eller ungherre.
Goda rek.
Svar till Maria Dahlberg, iS:t. Paulsgatan ring fria resor III kl. järnväg eller skjuts med en häst samt 1 kr.
i 24 II, .Sthlm.
tjänstgörings- och kostpengar, önsk­ UNG BILDAD FLICKA, som genom­ värd är någon erfarenhet i epidemi­ gått 8-kl. läroverk och Kindergarse- sjukvård.
Intyg om utbildning och minarium, önskar plats i Kindergar­ föreg.
tjänstgöring böra bifogas ansö­ ten eller familj.
Svar märkt » B.
A. », Helsingborg p. r. kan.
Jönköping den 2 jan.
1913.
G. DOVERTIE, Förste provinsialläk:.
GUVERNANT, van att underv.
i vanl.
skolämnen, språk och musik söker Platserna såsom maskintvätterska plats.
Utm.
betyg.
jSvar till » Guver­ och tvättbiträde nant », Tidn.-kont., St org.
8, Sthlm .. äro lediga vid Länslasarettet i Hu­ INFÖDD TYSKA af god familj med diksvall att tillträdas den 1 febr.
god .skolunderbyggnad samt något 1913.
Lönen är för den förra platsen kunnig i svenska språket, önskar plats 300 kr.
och för den senare 200 kr: att gå frun tillhanda (helst på lan- pr år, fri bostad och kost.
Ansök­ det).
Svar till » 19 år », Laholm p. r. ningar till dessa platser åtföljda af Junge gebildete Deutsche åldersbetyg, foto.
och betyg om kom­ aus guter Familie wünscht Aufenthalt petens torde insändas fortast möjligt in nur bestem Hause als Gesellschaf­ till länslasarettets syssloman och se­ terin oder Erzieherin bei vollständi­ nast före den 30 jan.
1913. gem Familienanschluss.
Off.
zu rich- ten an » H.
A. », Iduns exp., ßthlm.
Barnsköterskor, Guvernantplats utbildade vid Sällskapet Barnavård, önskas af flicka som_ g enomgått 4:de erhålla platser till Persien, Finland ringens kurs å reallinien.
Svar till och Ryssland genom Arbetsförmedlin­ Agnes Price, iS.
Hospitalsgatan 10, gen, Regeringsgatan 113, Sthlm.
Gefle^ PLATSSÖKANDE Husföreståndarinneplats ledig tillträda inst.
15 jan.
hos ung­ herre.
Sökanden bör vara gladlynt och med godt sätt samt fullt för­ trogen med allt som hör till ett väl ordnadt landthushåll.
— 2:ne jung­ frur finnas.
— Svar.
med lönepret., foto.
och betygsafskrifter till » Gods­ ägare 1913 », under adr.
S. Gumselii Annonsbyrå, Stockholm, f. v. b. Barnfröken.
En verkligt bildad, frisk och glad­ lynt flicka, barnkär och med förmåga att sköta och sysselsätta 2 friska barn om resp. 5 och 3 år erhåller genast plats i ung ingeniörsfamilj i Dalarne.
Svar med foto., betyg och noggranna uppgifter till märke » Familjemedlem », under adr.
, S. Gumaälii Annonsbyrå, Sthlm, f. v. b Ref, gifvas och tagas '.
Guvernant erhåller genast plats.
Kompetent un­ dervisa barn i pianospelning.
Svar, betygsafskrift, lönepretentioner.
Kap- ten Lundberg, Mörrum.
Enkel, bättre flicka God inackordering för två unga flickor, ensamt eller deladt rum.
Fru C. Dahlberg, Väst- mannagatan 14, 2 tr., Sthlm.
Schweiz!
Waldheim, Bern.
Pension för unga flickor (16 — 20 år).
Vackert belägen i en härlig park.
Fran­ ska och tyska talspråk o. undervisning äfven i engelska, musik, målning m. m. Vinter- och sommarsport.
Resor före­ tagas till Italien och sommaren till­ bringas i Alperna.
Ref. och prospekt erhållas genom Herr och fru Olson, Ar­ vika och fröken A. Bergqvist, 3:dje Långgatan 25, Göteborg.
Bildad tyska önskar plats i familj att _ undervisa större barn till den 15 jan.
Upp­ lysningar lämnas gm.
Malmö [Stads Arbetsförmedling.
I GODT HEM på Östermalm kan en skolgosse få dela rum med annan snäll gosse.
Moderat pris.
De bästa ref. från nuvarande och forna inackor­ deringar.
Svar till » God omvårdnad », Iduns exp., Sthlm.
SVÄRD SJÖ PENSIONAT och HVILO- HEM.
Bästa rekreation under höst- och vintermånaderna- för konvalescen­ ter och friska.
Hög.
stärkande luft vid; skog och sjö.
Verkligt hernlif.
Läkare på platsen.
Eikst.
» Svärdsjö 29 ».
Postadn Svärdsjö.
Dalarne.
INACKOEDEllNG PA LANDET.
I tref­ ligt och bildadt hem i .Småland, i sund och naturskön trakt vid sjö er- bjudes tillfälle för^ ett par unga och glada människor till god och billig inackord ering.
: Svar till » X. », Tings- ryd p. r. INACKOKDEJiING i Saltsjöbaden er­ hålles hos bildad familj för ung skol­ flicka eller ung dam.
Eget rum, el.
ljus, värmeledning.
Goda_ ref. läm­ nas och önskas.
Svar till Saltsjö- badens Tidning, Saltsjöbaden.
SOM HUSHALLSELEV önskar bättre flicka inackordering i bildadt hem.
Svar » H.
T. », Iduns exp.
van att laga god husmanskost och eventuellt finare önskas som koker­ ska i godt hem om 5 personer.
Husa finnes och hjälp med de gröfsta syss­ lorna, erhåller äfvenledes eget rum.
Svar med rek., uppgift å ålder och lönevillkor samt helst med foto.
(som återsändes) och när plats kan erhållas sändes till » Stockholm — Vänlig », Sv.
Telegrambyråns Annonsafdein., Stock­ afsedd för 4 elever, börjar 15 febr., holm f. v. b öfverst innan A. Hyltén-Cavallius, f. Frick Sandvik, Smålands Burseryd.
Hy fre månaders hushällskurs - 35 - INACKORDERING.
Ifrån d.
1 febr.
kunna 2 — 3 unga flickor mottagas i ett fint bild.
hem i närh.
af Göteborg för att under erfaren husmoders led­ ning lära all slags väfning samt dess­ utom allt som hör till ett hems ordentliga skötsel.
Pris 70 i mån.
Svar till » M.
N. », Svea-byrån, Göte- borg f. v. b.
UNG bättre flicka kan blifva inackor­ derad i bildadt hem i Stockholm an­ tingen ensamt eller deladt rum.
i förra fallet 75 kr., i senare 65 kr.
pr månad.
Svar till » Komfortabelt hem », Iduns exp.
HUSHÅLLSELEVER emottagas fort­ farande, på längre eller kortare tid, af änkefru Anna Andersson, förut bo­ ende vid Sveden och Wik.Adress Pro­ menaden 66, Falun.
ENGLISH GENTLEWOMAN (Certified teacher) receives ladies, (large house, garden).
Address Mrs Rapley, 11 Thur- low Road.
Hampstead.
London N. W. .w Geisha Thé 1.50 pr! / * k ilo, 3 pr * / » k ilo, 6 pr * / i kil-o- Profpåse om 50 gr. portofritt för ' 50 öre i frimärken.
Geisha Tea Company, 2 R osenbad Stockholm.
Påminner om aromen på karavanthéet fr. fordom.
JOHAN NORDLING: QUASI UNA FANTASIA EN BEETHOVENROMAN 5:e UPPL.
SILJAN EN BOK OM SVERIGES HJÄRTA 27:e — 30:e TUSENDET.
DET EVIGT KVINNLIGA BLAD UR SKISS­ BÖCKERNA 4:e UPPL.
V ER A EN BERÄTTELSE 5:e UPPL.
" Författarens redan talrika böcker ha förvärfvat åt honom en förstarangsplats inom den skandinaviska litteraturen. "
Nuova Antologia.
J ohTLunds trö ra &amp; C; oÄ.-E Oct bästa lâkemedtel ôr KUNGL.
HOPLBVBRANTÖ«.
o O PRIMi A NTHRiCIT M COKES.
BRIKETTER HUSHÅLLSKOL • f.nkPS.
rbii-ctt™ Um BRÖ5TKARAmiER Kwd » tillverkare A.-B, Nissens Manu­ facturing, Norrköping.
Doktor J.Àrvedsonsknrs Sjokgymnastik, Massage o. Pedagogisk Gymnastik, medför enligt kongl.
majrts raedglfvande samma kompe tens o. rättigheter som en kurs ?id Gymna stiska Central-Instltutet.
Skeppsbron 18 Strandvägen 17 Norr Mälarstrand 22 Söder Mälarstrand RIKS.
Ç.
6.
Söderbergs 3 mport Prima Antraeit, Hushållskol, Briketter, okrossad, krossad och småkrossad Koks Hemköres till alla stadsdelar.
All krossning och sortering sker vid våra nya anläggningar vid Värtan, hvarigenom en jämn och stybbfri vara kan utlofvas.
R. t.
5914, 3092, 5 75, 11809, 11812.
A. t.
4 51, 3092, 1282, 2582.
AUi Palmgrenska Samskolan, Stockholm.
Högre fullständigt läroverk för flickor och gossar.
Dimissiom; Förberedande klasser.
Exp.
öppen dagl.
kl. 3 - 7,4.
Car1 Nordblad.
KVINNLIGA UTBILDNINGSSKOLAN VILLA HULT VcAv 22 88 gg 19 61 98 30 60 J. s. Hedström.
Husmoderskolan i Karlstai emottager nya anmälningar till den 15 jan.
och 1 febr.
på 1 — 2 o ch 3 månaders Kursen 2-årig, börjar den 15 sept.
Prospekt på begäran genom D:r J. Arved- kurser i olika ämnen.
I Husmoderskursen ingår förutom enklare och finare matlagning, bakning jämte öfriga hemmets sysslor äfven klädsömnad, linne­ son« ad r. Odengatan 1, Stockholm.
sömnad, väfnad, alla moderna handarbeten, gyllenläder och läderplastik.
I börjar sin tolfte termin den 24 januari 1913 me a följande kurser: sång, musik, målning, språk, sömnad och väfnad emottages elever oberoende 1-årskursen omf matlagning, bakning, konservering, linne- och klädsi Gymnastikdirektörsexamen af husmoderskursen.
Undervisningen meddelas i hvarje ämne af särskildt där­ nad, trädgårdsskötsel, barnavard (teoretisk och praktisk m.
m.)
Halft •flfiggaa elter 2-årig kurs al kvinnliga för utbildade lärarinnor.
Utförligt prospekt sändes, hvari referenser af föräl­ kursen &lt;&gt;mf.
m atlagning, bakning ooh sömnad m. m.
6 veckors kursen o| drar till från skolan utgångna elever finnes intagna.
Adr.
: Villa Hult, Kneipp- sia ?« vid matlagning ooh bakning.
, T baden.
Helinaokordering erhålles mom skolan Tidsenliga lokaler.
Värmeled »;, elektriskt ljus, badrum.
Prospekt på begäran.
Tel. 812.
Nancy Bnwall.
Sydsvenska Gymnastik-Institutet.
Ruth Kålländers H usmodersshola, Ü Hed.
D: r E.
K leens Ü mm Fy kun börjar 14 sept.
Prospekt gen.
kapten J. Thulin, LUND.
(ett - ftriga) kura i Massage och SJukgym- Strandgatan 15, Uppsala, börjar sin 3:dje termin den 27 j«n.
1913.
Undervisning med­ delas i enklare och finare matlagning, bakning, konservering, uppköp af matvaror, bokföring för hushållet samt sjukvård för hemmet.
Prospekt på begäran.
Ruth Källander, ex. skolkökslärarinna.
Nya Hushållsskolan, Husmoderskolan Hemmet Västra T rädgårdsgatan 1 9, S tockholm, tamttik (för damer) börjar den 1 okt.
kl. 10 f. m.
N:r 37 Måstersamuelsgatan, 2 tr, upp.
Prospekt begäres städse un- börjar ny kurs d.
20 jan.
Grundlig o. praktisk undervisning.
Prospekt genom hvilken år 1881 grundades af Fröken Hedda Cronius, f ortsätter sin verksai dei «dress Saltsjöbaden.
fru Anna Gyllenspetz, f. von Holten, " Vailing.
14 &amp; 16, Stockholm.
A.
T.
10225. i samma anda och efter samma plan som under alla föregående år.
Sk afser att meddela bildad© flickor undervisning och öfning i enklare och fe matlagning, bakning, syltning och inläggning af grönsaker, finstrykning r Husmoderskurs 15 jan. — 31 maj.
Prospekt och referenser genom Fru M öfriga inom ett hushåll förekommande göromål, för att sålunda sätta de: stånd att på ett praktiskt sätt förestå egna eller andras hem.
Äfven m?
Braune, Strängnäs.
Adr, före 7 jan.
Leksand. '
Oiqnemare — färgai hår, skägg och delas en kortare kurs i Födoämneslära och Hälsovårdslära.
ögonbryn — h ft lie t torgen i månader.
Skolan har varit besökt af två tusen åttahundra sjuttiosju (2,877) eley: Pris kr 4.50. '
Endast.
Hvarje kurs omfattar 4 eller 4 1 / « månader.
Elever mottagas äfven på kortare i Franska Party ^magasin Ef, Ny kurs börjar den 15 nästkommande januari.
Prospekt och vidare lysningar meddelas af 21 Drottninggatan 21, S tockholm.
Mélanogéne, Strängnäs Hushållsskola.
Torshills Trädgårdsskola, Leksand.
Boavärando hårväxt borttages bäst genom Mc Millan &lt;5i A rthurs, London, EPILATOIRE.
Dépôt hos A. W. NORDING-, Biblioteksg.
11, Drottningg.
63, Sthlm.
Ny kurs börjar 1 april 1913.
Prospekt på begäran.
Lillic Landgren.
Märta Philip.
Fröken Berta Erlandsson, 19 Västra Trädgårdsgatan, Stockholm.
Hy Slöjd- o ch Hushållsskola Husfiàllskuvs.
öppnas vid Nvnäs (1 tim. järnvägsresa fr. Stockholm) den 20 jan.
1913.
Prak­ Nya elever mottagas.
Undervisning lämnas i finare och enklare matiffi tisk och teoretisk undervisning i huslig ekonomi och kvinnlig slöjd.
Prospekt på begäran.
Elven Söderlund, ex. skolkökslärarinna, nuv.
adress Stugsund ning, bakning, servetbbrytning, smöruopläggning, handarbeten, koppar- läderarbeten m. m.
Hälsosam luft.
Passande för unga damer, som beb: Elin Hultenberg, ex. slöj dlärarinna.
rekreation pä landet och samtidigt lära hushåll.
Adr.
" Offîcersdof:: Ljungby (Småland).
Obs!
Begär prospekt.
• Rodenstamska Skolan, Hudiksvall, Kurs i klädsömnad.
börjar 35:e terminen d.
20 jan.
Husmoderskurs: enklare o. finare matlagning, bakning m. m., enkel o, konstvävnad, alla vanliga handarbeten.
Vävlärarinnekurs.
Slöjdlärarinnekurs.
Växtfärgningskurs.
Platser an­ skaffas.
Prospekt pä begäran.
utmärkt a ntiseptiskt sKljes i tuber à 30 Ore hos Herrar Speceri-, Färg- o on Parfymhandlan­ de m. fl.
samt å Apoteken.
30E OBS.Î Snabbtändande vekar!
Örebro K indergarfenseminarium.
Silfvermedalj å Örebroutställningen 1911.
Ettårig, teoretisk, praktisk kurs för utbildande af ledannnor o. lärarinnor vid Kindergarten, hem, barnkrubbor, barnhem m. m.
Vårterminen börjar 1 febr.
kl. 1 f. m.
Goda platser anskaffas.
Prospekt och upplysningar genom föreståndarinnan, fröken Maria Kjellmark, Oskarsparken 7, Örebro.
Eisa Philips Husmodersskola, Karlavägen 1 A, Stockholm, börjar sin 10:de termin lör bildade unga flickor den 20 jan.
1913.
Under­ visning i finare och enklare matlagning, bakning, konservering och inlägg­ ningar al Irukt, grönsaker och kött, sjnkmatlagning, uppköp, lödoämnes- lära, hushållets ekonomi m. m.
Olika kurser.
Examinerade lärarinnor.
Förbereder intråde till lârarinnekurser i huslig ekonomi.
Prospekt, rel.
o. närmare npplysn.
på begäran ELSA PHILIP, Stockholm, Karlavägen 1 A, 3 tr. Tel. Ö.
1310, MUSIKINSTRUMENT.
Endast prima och väl justerade: Gi­ tarrer, Mandoliner, Gitarrmandoli- ner, Gitarrlutor, Violiner, Violon­ celler, Cittror, Konsertinor, Drag­ spel, Flöjter, Klarinetter, Mässings­ instrument, Sextetter af förstkl.
böh- mibk t llveikn., svensk modell, till 300 och 425 kr.
sextett pr extra kontant, Trummor, Fodral, Strängar och öfriga tillbehör.
Orglar och pianinon från främsta fabriker.
Hög rabatt vid extra kontant köp af orglar och pianinon.
Rikt illustr.
priskurant gratis mot insändt 10- öres frimärke till p orto CEYLON-TÉER.
Frälsningsarméns äkta, rena, be­ römda téer.
Finaste arom.
Olika paketeringar till 5, 6 och 8 kr.
pr kg.
KAKAO.
Frälsningsarméns rena kakao af erkänd förstklassig beskaffenhet.
Pris pr hekto —: 45, pr kg.
4: 50, enkiloburkar 4: 50.
ARMÉ-TVÅL.
Clara Stearinljusfabrik, Lars Montén, Stockholm.
Fin och behaglig antiseptisk toa­ lett-tvål.
Pris: pr stång 1: —, .pr bit -: 25.
DENTOL.
Frälsningsarméns utmärkta mun­ vatten och tandpasta.
Munvattnet är på grund af sina stora antisep­ tiska egenskaper äfven ett förträff­ ligt antisepticum.
Pr helfl.
1:75, halffl.
1: —.
Tandpasta p r t u b 6 0.
Finaste toalett-tvål.
Pris: pr kar­ tong om 3 tvålar 1:50, pr tvål —: 50.
ARMÉ-SKOKRÄM.
Terpentinfri förstkl.
skokräm.
Pris: pr burk —: 25, pr stor ask —: 50, pr mindre ask —: 20.
PUTSPULVER.
Förstklassigt rengöringsmedel för metaller, men särskildt för koppar.
— P ris pr burk —: 25.
PUTSKRÄM.
Fornams ' a metallpoleringskräm för alla metaller.
Pris pr flaska —: 25. kl.^ll-a ° Upplysn.
!
Allm.
tel. 224 53.
R iks Ö.
1054.
P rospekt på begs Selma Wahlgfei Vid annonsering glöm ej att Norra Hallands Tidning Västkusten är såväl sin orts som Hallands läns mest spridda tidning.
En anr i densamma betalar sig alltid.
Har Ni n ågot att meddela den burgi och köpstarka befolkningen i mellersta och Norra Halland samt söt Västergötland sker detta bäst genom annonsering i Norra Hallands Tidning Västkusten, Upplaga 5,500 exemplar.
Villa i Qvarsebo socken med vackraste läge utmed Brå / vikens strand säljes eller event, uthyres.
Villan belägen i egen vacker park, med eget badhus, är so- lidt uppförd och innehåller i 2 vå­ ningar 8 rum och 2 kök.
Stall, drängbostad.
Rikstel.
Vidare medde­ las å Tjäders Uthyrningsbyrå, Brunke- bergstorg 12, Sthlm.
Obs.!
Obs.!
På Fonder 20,650,000 krön Stockholmskontor: Arsenatsga Södermalmstorg 8 Filialer: Sturegatan 32. i Deposition &gt; A M « Kapitalräkning) |2 Sparkassa 4 °|o Fondafdelning.
medlarens ni VIOLA-IDEAL.
Kassafack förekommen anledning få vi meddela, att ordningsföljden, i hvil­ ken svaren till vår pristäfling ingår, icke spelar någon roll för prisbe­ dömningen.
Alla inkomna svar blan­ das och öppnas den l:ste mars.
Den först öppnade rUtta lösningen af de omblandade svaren pris o. s. v. Skulle 10,000 svar in­ erhåller l:sta Alltid veckan^ bästa nyheter 1 nuuiiin " V. «•«) Telegrafadress: Kass kotf '.
Rikstelefon 2^02.
Specialtillv.
: " Wellwove högsta kvalité af tyger i ^ s 1 blått, grått tillhandahålla nom herrar engrossister o. klädesfc komma, utdelas det utlofvade stora Dessa varor kunna erhållas vid eller genom hvarjeFrälsningsarmé-kår, hos många hrr handlare eller direkt från _ FRESHINGSflRMERS HANDELSDEPARTEMENT, TELEFONERTRiks- 8581.
Al lm.
6372. lans lokal, Gref gatan.
57.
ÖSTERIMLMSG.
24 &amp; 26, S THLM 5.
- 36 - priset, värdt 1,000 kronor, till det 10,000:de öppnade svaret.
Prenumerera genast å Svenska Platsförmedlaren och insänd Edert svar snarast.
Jdun ufgifves denna vecka i TI o eß * B, Wilhelmssons Boktr.
A.-B., Sthlni, 19
