# ID: svediakorp-per2034
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1913
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 28,360
# sentences: 1,598
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek.
Alla tryckta texter är OCR- tolkade till maskinläsbar text.
Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet.
Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bil- der för att avgöra vad som är riktigt.
This work has been digitized at Gothenburg University Library.
All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text.
This means that you can search and copy text from the document.
Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the images to deter- mine what is correct.
VANLIGA UPPLAGAN.
LOSNUMMERPRIS: 12 ORE.
I LLaSTRERADNl T!
DN ING FOR- KVIN NAN M OCH • HEM M ET f i FRITHIOF HELLBERG ' HUFVUDREDAKTOR OCH ANSV.
UTOIFVARE: BITR.
REDAKTOR: ERNST HÖGMAN.
JOHAN NORDLING.
RED.-SEKRETERARE: ELIN WAGNER.
SONDAGEN DEN 5 JANUARI 1913.
MITT S TORA LAND AF MULL OC H BERG OCH SjO, som gnistrar hvitt af dunlätf nyårssnö inunder Vintergatans stjärnehopar, du sofver tungt, men i din dröm du ropar — en orons stormil kring din vallgraf sopar och nattens klockor dofva klämtslag strö.
I, a lla hjärtan, kvalda, ödesdrifna, ur slummerns ljufhet masten I nu gå!
O, vaknen, s jälar, vaknen, ögon blå, och läsen texterna, som kärft stå skrifna: en dåsig ro är för de efterblifna, som ingen gärning, ingen strid förmå.
I b ären märken af det år, som sänktes helt nyss i tidens djupa klyfta ned.
Ej finns en lycka, som för intet skänktes, ett snöhvitt sinne, som ej smutsbestänktes, och ingen ryttare, som sorgfri red, fy stenar hejda på hvar jordisk led.
Du man, som höll din kära uti handen och sjöng till h ennes hjärtas melodi — så hastigt lekens guldsky drog förbi, att alla liljor gräfo dagg i sanden.
Din k ära gick ifrån dig midt i s ången och fördes sakta bort och öfver spången, som leder till d e tysta aftonlanden ... Och du, som fyllde bägaren till ran den med ärans och med segerkänslans dryck, din själ förkrympte under lifvets tryck och högfidsvinefs purpur fick förrinna — det var ej menadt, att du skulle vinna.
Men nu står natten uiaf löften full.
Moi himmelskupans blåa sammet skimrar en Vintergata, som sin strålväg timrar af stjärnors silfver och af solars gull.
Där framgå hoppets alla ljusa väsen med rosor under sina mantlars svall, och sånger susa i de gyllne gräsen, som nå till jorden i hvar stjärnas fall.
Det börjar mumla nu i slott och stugor och låsen vridas om och porlar slå.
Härui från nästena att lyssna på, hur Sveriges skogar spela morgonfugor!
— Din plog i lidret längtar emot vår, då stålet plöjer och då handen sår.
Men än nu storma nordans hvassa vindar kring takens flöjlar och i g årdens lindar.
O, denna luffens dryck af eld och is, o, nyårstimmar uti gå tfullt dis, då alla tankar äro farligt unga, då alla hjärtan uti brösten gunga och alla munnar vilja l e och sjunga igenom stormarna till bragdens pris!
Välan, framåt med ränslarna och svärden!
Det dröjer länge innan nästa rast, och tung är bördan utaf dygd och last, och villsamf kröker stigen genom världen.
Men någonstäds en låga finns på härden och hjärtan, som vid hjärtan hålla fast.
ERNST HÖGMAN.
ûXûXû) CûAÂ.AÔ SVENSKTKyRKOLIF Betingelser för en kyrklig renässans.
BÅDE SOM PRÄSTMAN, RELIGIÖS SKRIFTSTÄLLARE OCH SKÖNLITTERÄR i FÖRFATTARE torde komministern i Oskars församling, pastor B. O. Aurelius, vara känd af Idans läsekrets.
Beträf­ fande artikelserien " Svenskt kyrkolif ", som skall ingå i Iduns spalter under 1913, har han välvilligt bi­ stått redaktionen med uppgörandet af planen till densamma och inleder med denna uppsats följden af uttalanden i aktuella kyrkliga frågor.
De) principiella tankar, som här uttalas, afse att utgöra en ut­ gångspunkt för kortare inlägg af författare från skilda läger, hvilka komma att själfständigt framsiuda sina meningar i ämnen, som torde intressera en bildad läsekrets.
få VILKEN MENING MAN ÄN MÅ hafva om det tal, hvarmed Ver­ ner von Heidenstam nyss intog sin plats i Svenska Akademien, måste alla vara ense om det faktum, skalden fastslog i sitt storstilade an­ förande: att en ny tid kommit till fullstän­ digt genombrott i v årt fädernesland, i mångt och mycket påverkad af och själf påver­ kande de tvenne eller kanske trenne sena­ ste decenniernas litteratur, en ny tid och en ny å skådning, som präglat hela vår kultur.
Den " gamla tiden ", under hvilken vår barndom förflöt, var byggd på två makter eller principer: a g r a r s a m h ä l l e t och den p a t r i a r k a l i s k a and an.
Både stat och kyrka influerades häraf.
Jag vågar här erinra om hvad jag själf som ung gosse bevittnat i ett prästhus, där icke mindre än fem prästgenerationers erfaren­ heter voro liksom förtätade.
Min far hade sin församling så att säga på sina fem fing­ rar, kände personligen så godt som alla, unga och gamla, rika och fattiga, sjuka och friska.
Och utgångspunkten för hans och hans ämbetsbröders verksamhet var utom den gammaldags gästfria prästgården bonde hem me t eller det patriarkaliska h e r r e m a ns h us e t, där husbonden för­ stod att uppehålla och genomföra en i det hela oemotsagd auktoritet i sm ått som stort.
Mina barndomsminnen röra sig omkring en innerlig förening af kyrkan och folket.
Man älskade kyrkan, den ytterst grundliga natt­ vardsskolan, husförhören och själasörjarens besök; de kyrkliga högtiderna voro omstrå- lade af firningsämnets och hängifvenhetens hela glans.
Äfven i s täderna var förhållan­ det i stor t s edt detsamma.
Denna tid ä r förbi på de flesta håll i vårt land, vi måste se denna sanning i ö gat, och hvarför?
Svaret ligger enligi mitt förmenande re­ dan i den omständigheten, att vårt land un­ der de senaste årtiondena håller på att om­ ge s t a l t a s till e t t i n d u s t r i s a m h ä l l e, medan samtidigt den patriarkaliska andan öfv ergått till ett k o n t r a k t s f ö r h å l ­ l an d e människor emellan.
Det personliga arbetet har ofta blifvit ett mekaniskt.
Denna öfvergång har varit oerhörd!
smärtsam för många, den har inneburit en sannskyldig födslovånda, och kyrkan har icke lidit minst.
Jag skall icke tala om, hvad otro och förne- Prenumerationspris: Vant.
upplagan: upplagan: Helt år ... Halft år Kvartal Lösn-r Kr.
» ».
6.50 3.50 1.75 0.12 Praktupplagan: Helt år Halft år Kvartal Lösn:r Kr.
» » » 8.
4.25 2.25 0.15 kelse burit i sitt sköte, jag behöfver endast hänvisa till detta rent revolutionerande in­ brott af en ny tid, för att alla bildade skola förstå, att den svenska folkkyrkan ej längre kan taga samma gestalt som fordom.
Skall den bestå och skall den föryngras, måste den liksom flytta in i en del nya for­ mer och i m ångt och mycket taga gestalt e f­ ter den nya tiden.
Den romersk-katolska kyrkan menar sig fylla sin uppgift bäst där­ igenom, att den — lik den orubbliga klippan i tidens bränningar — b evarar alla traditio­ nella kyrkohandlingar och uttryckssätt, den evangeliska åter skall finna sin styrka ge­ nom den elasticitet, med hvilken den kan etablera sig efter hvarje tidsålder utan att göra sig skyldig till någ on falsk ackommoda- tion.
Det som ännu sträfvar och kämpar i ti den under trycket af nöd och trångmål måste alltjämt förändras och omskapas.
En­ dast det fullkomliga vet ej af någon " växlin­ gens skugga ".
Allt behöfver ej förändras, vi kunna ej uppnå en lycklig framtid utan förgångna släktens goda arf.
Vissa nationella drag kunna ej utplånas utan fara för hela kyrkans bestånd.
Dit r äknar jag den trohjärtade för­ bindelse mellan stat och kyrka, som existe­ rat till bådas båtnad redan före reformatio­ nens tid, den fasta grund vi ä ga i bibelns och bekännelsens auktoritet såsom rätte­ snöre för vår kristna tro, vårt gamla " indel­ ningsverk " i stift och socknar [stiftsbandet måste dock lösas), gudstjänstens gifna upp- byggelsekaraktär, bestämd genom ordet och bönen (ett reviderad!
perikopsystem är här af nöden), sakramenten, sången och musiken.
Allt sådant behöfver ej blifva antikveradt, så länge d en l ef v an d e a n d en är kvar.
En särställning kommer alltjämt prästäm­ betet att intaga, men härutinnan kunna vissa förändringar ske, t. ex. med ett diakonämbete som inledning och fostran till det egentliga prästkallet, efter engelskt mönster.
Hvad den nya tiden oafvisligt kräfver är uppkal­ landet af alla tillgängliga l e k m a n n a - kr a f t e r för församlingslifvets inre växt.
Alla verkliga b i ld n in g s m ed el måste ock stå kyrkan och hennes verksamhet till buds.
Den religiösa litteraturen behöfver koncentreras till gedigna alster, täfla i fin­ het och smak med den bästa skönlitteraturen och icke, som nu, nästan bedja om ursäkt för sin tillvaro i bokhandeln.
En hel del af våra kyrkliga tidskrifter kunde godt slås till­ sammans till ett enda värdefullt kyrkligt or­ gan, som kunde blifva till stor välsignelse för vårt kyrkofolk och kyrkolif.
Nu splittra vi oss i alltför många i grunden religiöst ste­ rila polemiska motsättningar.
Våra stora arbetarecentra kräfva ett mål­ medvetet inriktande på kyrkans sociala upp­ gifter.
Industrisamhället, som äfven del torde vara eft öfvergångsskede till nya ar­ bets- och kulturformer, påkallar från kyr­ kans sida ett särskildt aktgifvande på san­ ningens och r ä t t f ä r d i g h e t en s stora idé, gemensam för Gamla och Nya testamen­ tet.
I d etta spända kontraktsförhållande, som endast får en tillfällig utlösning efter våra arbetskonflikter, är kyrkans plats gifven på den omutliga rättvisans och den barmhärtiga kärlekens sida utan alla ensidiga partiintres­ sen.
På samma gång måste hon veta att, med begagnande af den kristliga p e r s o n ­ l i g h e t e n s rika och mångskiftande kraf­ ter, inrikta tidens barn mot högre uppgifter än dem jordiskt förvärfsbegär och njutnings­ lystnad allt för ofta vetat att uppställa.
" För lycka, bröd och ära, i denna värld ej strid!
Låt sorgen dig ej tära för denna korta tid!
Det är till andra strider dig Herren kallat har, det är för andra tider han lönen åt dig spar. "
Mera glädje och frid i vår glädjefattiga och orosfyllda tid skall det gamla evange­ liet från syndares Frälsare bringa till fo lkets innersta hjärtelif, och framför allt är det en utomordentlig!
maktpåliggande uppgift fostra de unga under ungdomens m tiska tid och leda dem in på nya osj^., tankebanor.
Vår tids människor gifva ofta lysande prof på mod och duglighet i allt som tillhör kulturlifvef, i allmänna medbor­ gerliga värf, i tekniska hjälpmedels fulländ­ ning, i härdande idrott, i vapnens bruk, när ofärd står för dörren.
Att sådana kraftkäl­ lor af hänförelse, frimodighet och förtröstan ock må stå nutidens män och kvinnor till buds inför e v ig a uppgifter, till själarnas odling och läkedom, till människoandens lyftning uppåt emot e n öfverjordisk v ärld, d et är kyrkans framtid och omedelbara uppgift.
Står hon rustad härtill?
Svaret härpå torde i nå gon mån framgå af ämbetsbröders uttalanden i denna tidnings spalter, som genom redaktionens välvilja öppnats härför.
Stockholm, 4:de sönd.
i a dventet 1912. j ^UOS Byrå 0.
Expedition, MäsSmuiSi.
43.
I * Redaktionen: Rite Riks 16 46.
Mim 98 O«M Allm.
03.
Kl. 10-4.
Red, Nordling: Riks 86 60.
Allm.
4 02.
Kl. 11-1.
351 Rf llÉ: 35 Rf B. O. AURELIUS.
Annonspris: D: U 164^.
A Allm.
M S 6147.
AI AI:!
Pr millimeter Expeditionen: Riks 25 ö re efter text.
Kl. 9-6.: 30 öre å textsida.
Annonskontoret: Riks 1646.
Allm.
6147.; Kl. 9-6.: 20 % förhöjning å sär­ skild begärd plats.
- 2 - enkel spalt t Utländska annonser de­ biteras 50 ö re med 20 ® » förhöjning å särskild be­ gärd plats.
Selma Lagerlöfs nya bok.
UR SKALL MÄNNISKAN LÄRA att lefva " god och glad under sin väntan på döden "?
Hur skall hon det, då lifvet är sorg och möda och då döden syns en mörk och hopplös afgrund?
Det finns bara en makt, som förmår verka undret.
Den vän­ der lifvets sorg och möda i en hög glädje, den lyser genom själfva dödens mörker och visar väg öfver afgrunden till det eviga lif­ vets rike.
Det finns ingen människa, inte den ondaste, den mest förtappade, som kan motstå den makten, och denna makt är ned­ lagd i hvarenda liten människosjäl.
Men makten ligger där slumrande, och männi­ skorna gå omkring i sin fattigdom och veta inte om rikedomen, som ligger i denna de­ ras makt.
Få, om ens i.
* ugon fat tar den i hela dess vidd, i hela dess skapande allsmäktig- het.
Det tycks väl ändå som om det skulle fin­ nas en möjlighet att få kunskapen spridd om den makt, som är ämnad till en så stor lycka, men det är en sak, som syns göra det hart när omöjligt.
När människorna sm åningom glömde bort att väcka och vårda den makt, som låg gömd i de ras hjärtan, funno de på att skapa en ef- lerliknelse af den, ett sken, som fröjdade deras ögon och värmde deras hjärtan för en liten kort stund.
Inte fanns evigheten i den som i den rätta makten, och på botten af glädjebägaren, som den räckte, lågo de bitt­ raste tårar, som människorna ha gråtit, och i stä llet för kraft gaf den ofta svaghet.
Det hade väl inte ändå varit så mycket att säga om det, ty många ha välsignat lifvet också för den svaga efterliknelsen af gudomens gåfva, men det onda är, att nu är det kun­ skapen om efterliknelsen, som sprids öfver hela världen med så högljudd röst, att knap­ past någon förmår lyssna till k unskapen om den rätta makten.
Det är sant, att det står om den i någon gammal bok, men den läsa människorna nu för tiden så sällan, att de lätt glömma.
Och de människor, som än i dag bevara den rätta kunskapen, ha ofta en så svag stämma, äro så obetydliga och föraktade, att de inte förmå göra sig hörda bland alla de höga och klingande rösterna, som förkunna efterliknelsens glans och härlighet.
" Det var en stackars liten slumsyster, som höll på att dö. "
Hon hade den rätta makten.
Hon kände den brinna i sitt hjärta, så starkt brände den, att den förtärde henne, men inte ens hon visste, att den skulle skapa en ny värld ur det som bara syntes vara aska och slagg och förstörelse.
Under det den lilla slumsystern eller, rät­ tare, det förgängliga af henne låg bundet af plågor på sjukbädden, gick hennes ande ge­ nom d enna sin makt ut på underliga och vill- samma stigar och sökte den hon älskade.
Ända in i dödsrikets förgård gick anden utan fruktan, och den vände inte tillbaka, förrän målet var vunnet.
Ingen af dem som va­ kade vid sjukbädden såg, då den lilla s lum­ systern vann sin seger, då hon frälste en själ från det onda, hans, som hon älskade och utan hvilken själfva himlen för henne skulle blifvit tomhet och mörker.
Ingen annan kunde se det än den, som själf kände mak­ (\ ten, de små människobarnens stora och enda allsmäktighet.
— D e andra sågo bara, att hon dog med ett leende på sina läppar och ett ljus i sin blick, som kom dem att ana saligheten.
När jag kommit så långt, behöfver jag ju inte säga mer.
Nu vet läsaren ändå, att det är Selm a Lagerlöf, som i sin nya bok Kö rkarlen har berättat den lilla sl umsys­ terns historia.
Vi ha alla fått den boken till julklapp, om den inte just i de ssa dagar kom­ mer som nyårsgåfva.
Hvem annan skulle kunna berätta allt detta så, om inte Selma Lagerlöf?
Och om hon kan det, är det inte därför att hon också är en af de få, som känna makten, som gör under, de små människobarnens enda alls­ mäktighet?
Utan den skulle hon väl ändå vara en stor författarinna, som vunne vår beundran för sin genialitet, men aldrig som nu våra hela hjärtan.
Hvad f inns det för en makt, som kan verka s å stora ting, o m inte d e n r ä t t a k ä r l e ­ ken?
GERTRUD ALMQUIST.
GLÖGGEN.
E SUTTO FRAMFOR BRASAN, hvilken brunnit ut liksom året, och askan låg redan grå öfver glöden.
Genom fönstret tittade in de två uggleögonen på kyrk­ tornet och öfver dess axel äfven stjärnorna.
— Minns du förra nyårsafton, frågade han.
— Ja, nickade hon, men icke gärna.
— O ch hvarför icke?
Jag vill minnas att det var en angenäm kväll, och du var då gladare än nu.
— D et är just det, som synes mig så hemskt, kan du.
väl förstå.
När jag minns min f rimo­ diga och värnlösa glädje den kvällen, då grips jag af en skräck, af en förtviflad känsla af värnlöshet i grymma makters våld, som jag annars icke så ofta känner mera.
Det synes mig alltför oerhördt, att detta svarta år hälsades med glögg och välkomsttal.
— Kär a syster, svarade han vänligt, nu kan du känna dig så mycket tryggare i kv äll, när du så väl förberedd går in i det nya året.
Du har förlorat mycket, men du har den lug­ nande vissheten, att värre än du haft det, kan det inte bli, endast bättre än dina för­ väntningar.
— S äg inte så, bad hon, du utmanar ödet.
— Förlå t, svarade han och höjde på ögon­ brynen, jag visste icke att det för dig fanns något mer att förlora efter Anders.
Hon svarade ingenting, men Gud bevare mig, t änkte hon, för så farliga illusioner, som att jag icke skulle kunna få det värre.
— Nej, ser du det, fortfor han, och på det sättet, minns det, intar d u egentligen en stark ställning gent emot ödet.
Du hör till d e be­ friade, som det icke mera rår på, och du vet ändå, att öfver gudarna stod ödet.
Han såg på henne från sidan, men hennes hållning var lika knäckt, och ansiktet, så mycket han kunde se af det, lika förstenad!
tåligt, fast hon stod öfver ödet.
— Du har visst aldrig drömt om, sade han retligt, att det kan vara lika vemodigt att skiljas från ett lyckligt år, som från ett sorge- år?
— Jo, för all del.
— Jag märker att du icke tror mig.
Tänk till Kr.
8.50 p er styck är väl billigt?
Sänd Eder nerfläckade och oanvändbara „klädning för ke­ misk tvätt och prässning till Orgryte Kemiska Tvätt- &amp; F ärgeri A.-B., Göteborg och Ni blir för­ _ resultatet.
_ vånad öfver det goda der Eder, ty det är stor skillnad på fcenJ?
' ÄM ^ ^ \ dig in i min situat ion.
Jag skall inte plåga dig genom att närmare skildra hur nästan kus­ ligt vä l det gått för mig i år, o ch hur a llt fal­ lit mi g till öfver förväntan, arbete och arbe­ tets lön, hälsa, familjelycka o. s. v. Tror du inte att man med saknad och vemod ser ett så välsignadt år gå i g rafven?
— Men intet af hvad det gifvit dig, tar det ju m ed sig dit, invände hon.
Saknad, tänkte hon, vemod, det kan han säga, hela dagen har han ätit och druckit och varit glad, och han hade aldrig satt sig här hos mig och talat allvar, o m inte frun gått ut i köket för att blanda till glöggen.
— Jag hade nästan trott, att du skulle lärt dig förstå bättre än så under det här året, sade han.
Det djupaste vemodet ligger ofta doldt i ly ckan.
Nu v ar det hon som såg på honom, och hela denna ljusa, präktiga belåtenhet, som spet­ sade lyckan med vemod liksom likören med konjak för att den skulle smaka bättre, tyck­ tes henne så underligt främmande, så långt aflägsen från den värld, där hon lefde, som dag från natt.
— Har du då aldrig märkt, frågade han, efter att ha lyssnat efter ett par dörrar, som stängdes och öppnades i ekonomiafdelnin- gen, att det kräfs mycket större själsstyrka till att bära en lycka sådan som min än en olycka som îlin — — — nej, du kom aldrig underfund med det medan tid var, och det hämnade sig.
Men jag, du må tro, jag är ständigt på min vakt, för att icke bli bero­ ende af ödet.
Jag uppfostrar mig till a tt bruka världen så, som brukade jag den icke.
— Är det inte svårt?
frågade hon.
— Svårt, sade han, redan nu en smula distraherad, då han märkte, att någon kom­ mit in i salen, dit dörren stod på glänt, men svårigheter måste man ha att öfvervinna, för att den ständiga medgången inte skall bli alltför kvalmig.
Jag tror verkligen att jag kan säga, att jag h ärdar mig s jälf.
Jag håller alltid olyckans möjlighet fram för mitt med­ vetande, så sakta löser jag mig från mina rikedomar och jag som äger så mycket, jag kan stundom känna mig fri, fri som om jag intet ägde, som om jag vore som du.
Jag rädes inte mer lidandet, må det komma tän­ ker jag, j ag vet, att jag skall bära det vackert.
Underbart, tänkte hon, underbart.
Den lyckliges makt är stor.
Han njuter inte blott af sin egen lycka, han drar också på triumf­ tåg genom våra sorgers land.
— V erkligen underbart, sade hon högt.
— Ja, infe sant, svarade han, du förstår, detta har jag endast talat om för dig, emedan du lättare skulle inse hur fri o ch kunglig din ställning är, och hvad du kan göra af den.
Men hvad i he — —?
— Gösta, skrek en förtviflad röst inifrån salen, kom, kom, glöggen — — jag tappa ' n — — herre min skapare, nu brinner det på golfvet.
Gösta störtade in, snabb som blixten, till olycksplatsen, och nu hörde hon, som satt kvar inne i sk ymningen, honom säga med en helt annan röst än nyss: — J aha, sjuttonhundratalsbålen i två bitar, och glögg på den indiska mattan, hvarför släcker du då inte, ja, ta du den bästa duken, inte gör det något!
Och härom dagen var det tre prismor ur den antika kronan som gick ... är det inte som jag säger, du och pi­ gan, ni gör mig tokig!
ELIN WÄGNER.
KLIPPAN.
ModmWte Finpappersbruk.
- 3 - Speciailtéer * t Finare Post-, Kopie- och.
Ti^ycftpappew samt Kartong• lduns textjoappeT tillverkas af Klippan,:;: i
forA ' AVkftft ?mwhnAtoy kÖZQ^VÄRA-HEMCCSS^ Våren konstnärer - men med förslånd!
En liten inledning af Sigge Àlmén.
och " Kumlagården ". — HerrA.
dref under 4 års tid en fa­ brik för konstmöbler i Säf- sjö, men är numera förestån­ dare för den kända Göte­ borgsfirman A. Selander &amp; Söners möbelarkitektbyrå i Stockholm.
Sina insikter i möbelkonsten har han förvärfvat under studiere­ sor i Tyskland, Frankrike och Italien.
I DUN BÖRJAR, SOM FÖR- ut nämnts, i detta n.r en intres­ sant artikelföljd, benämnd " Våra hem ", som i ord och bil­ der vill föra den sunda, vackra och personliga interiörkon­ stens talan.
Uppsatserna skrifvas af herr Sigge Almén, som tillförne gjort sig ett aktadt namn som skönlitterär författare med de båda roma­ nerna " Folke ' ßehn " NÅGOT AF DET vackraste man kan säga om en människa är: man känner henne inte, f örrän man set!
henne i he nnes hem.
Kan det ordel sä­ gas med djupaste san­ ning om någon, hvem det vara må, så skall jag våga påståendet och för­ svara det, att den män­ niskan har något af konstnär i sig, hon må i sin borgerliga gärning heta hvad som helst, skräddare, professor eller general, ty då har hon förstått att i e n yttre påtaglig form, v are sig man nu tänker på de fasta vanorna eller på husgerådet, ge uttryck å t något af sin själ.
Och det är en viktig sak.
Ty uttrycka sin själ, det är ingenting mindre än att skapa sig en själ.
Påståendet är icke så äfventyrligt — tvärt ­ om.
Att ha ett verkligt hem förutsätter att halva ett hemlif.
De två makterna växel- verka och bygga upp hvarandra från det de började vid intet och till den högsta höjd de nå.
Utan form finns intet innehåll: det synes ofta ett hårdt tal.
Så mången har något på hjärtat, som svårt kommer fram, så mången önskar sig produktiv och vet ej själf, att han kan bli det på ett af de rikaste, mest bety­ delsefulla områden.
Hvad nu, frågar yng­ lingen harmset, alla mina d römmar, min l äng­ tan, som spränger i mitt bröst, skulle de sakna verklighet, blott för jag ej finner ord att uttrycka dem?
Hvarför skulle det just va ra ord?
Eller t af- lor, eller skulptur?
I rubriken här ofvan står, att jag skall skrifva om hemmen, och redaktionen för denna hemmets tidning har i sin anmälan af mina bidrag låtit förstå, att de skola handla om rumsinredning och dylikt.
Läsaren tänker kanske, att jag b örjar h älsa och vinka på väl långt håll bortifrån det blå, och att det torde dröja länge innan jag hinner fram.
Dock står jag redan vid grinden, närmare än någon anar.
Vårt hemlif, det vill för de flesta männi- skor säga största och bästa delen af deras lif och den del, hvari de hoppas finna sin beskär­ da lott af hjärtats glädje, det är ofta just ett så­ dant längtande, trefvan- de själsinnehåll som en ynglings drömmar, då de söka sig ord.
Någonting, som kunde blifvit så vackert och själfullt, så fullt af godhet och mild glädje, men som så ofta stannar half- vägs, vid ett oklart famlande, och får nöja sig med torftiga uttryck, långt ifrån de bästa, med något opersonligt på-eit-ungefär.
Når det aldrig längre, ja, d å går den människan i skuggan och kommer aldrig i sol.
Men hemlifvet får hela sitt väsen i s å hög grad besfämdt af den bostad, där det har sin varelse.
Nu står jag redan vid dörren.
Och jag kommer in med det påståendet, att vår bo­ stad, äfven en enkel bostad, i sin helhet kan vara ett konstverk.
I så fall, hvilken lycka för den, som är hemma där.
1 hvila och arbete, i ensamma eftertankens stunder och i vederkvickande sällskaplighet, alltid s kall han med eller utan sin vetskap ha godt däraf.
Det är långt ifrån, att bara högt kultiverade skulle känna inverkan af skönhet och harmoni omkring sig.
Det gäller alla, äfven mången som själf förnekar det.
Ändå vet jag af erfarenhet, huru denna sporrande, uppmuntrande tanke skrämmer mången.
Hinner jag inte hålla honom fast och afge lugnande förklaringar, händer det att han springer sin kos och gör sitt hem till ett bric-à - brac-magasin, till ett butikfönster eller till e n sida ur tapetserarens priskuranl.
Tragiska öde!
Men hur skall man begripa, att en tanke, så glad och naturlig, så fri från snobberi, så full af lifsmod, kan förefalla en och annan främmande och rent af misstänkt?
Konst­ slöjden, som skall förmedla den breda kon­ takten mellan skönheten och det enkla bor­ gerliga lifvet, har ju bako m sig ett dekaden- sens århundrade, föregånget af trekvarts och halft förfall, alltsen renässansen blom­ made ut i rococon.
Har verkligen detta haft en sådan menlig verkan, har därigenom kon­ sten hunnit fjärmas så från mängdens dag­ liga vanor, att man finner n ågot tillgjordt och öfverspändt redan i ta nken att den kan och bör äfven för massan af människor genom­ tränga hela lifvet, lika välbekant, lika inner­ ligt sammanbunden därmed som våra sam­ hällsregler, våra åsikter och vår kunskaps­ bildning?
Se, man tycks rätt ofta tro, att konsten är något stelt förnämt, som ett blått band i en akademi, som man ej får vara du och bror med, och för resten lämpligen undviker i hvardagslag: kunde lägga band på ens enkla munterhet.
Eller också tvärtom, att den är Vägg med bokhyllor i arkitek ten Zetterwalls hem.
A. Blomberg foto.
J. SIMON, PARIS.
Enda skönhetsmedel som Icke irriterar huden.
Driftiga kommissionäner å alla platser, där vi förut icke äro represente­ rade, antagas mot hög provision.
Tillskrif genast LP.Hjy.? .. ÇJf.F.f.P.
1.
TION &gt; STOCKHOLM.
något slarfvigi och bohemiskt, ver mångt och mycket, som som det inte går an att vara skulle förmedla anknytningen du och bror med, och som för till den praktiska tillämpnin­ resten inte heller passar in i gen i de olika fallen, och som ens solida borgerliga tillvaro.
nog i sinom tid s kall bli sag dt.
Och — i ena som i andra Jag har gjort så för att strax fallet tänker man, att det blir från början för alla dem, som ett dyrbart umgänge.
icke ägnat detta ämne särskild Naturligtvis, så enfaldiga eftertanke och studium — o ch och dåraktiga tankar framträ­ det är ju nittionio på hundra da inte ofta i hela sin klum­ äfven af den bildade allmän­ piga nakenhet — fast nog heten — f å anslå grundtonen händer också det!
— men till hvad jag vill h a sagdt: Det hos många, som förstå bättre, är att " konstnärlighet " i h em­ smyga de förklädda in b akvä­ met, som ändå de allra flesta gen, hålla sig dolda bland el- eftersträfva, är en skön sak, jes förnuftiga och välskapade om hvars djupa betydelse jag tankar och bedrifva sitt ofog är öfvertygad.
Men den måste genom misstro mot redliga växa fram inifrån, u r e tt b ehof.
och ängslan för det upprik­ Gör den icke det, ja, då är den tiga.
Just så, ja!
Ty ju mer något inveckladt och konstigt man tänker på saken, desto och dyrbart och framför allt naturligare faller det sig att trots all möda ouppnåeligt.
Gör den det åter, då är den om estetiska former begagna dylika ord från den moraliska enkel, för alla möjlig och åt­ värdesättningens språk.
Ellen komlig.
Konsten tages aldrig Key skref en gång, vill jag med våld, men ger sig med glädje.
minnas, någonting om att man nog i Sv erige skulle m öta bara Den är raka motsatsen till konsfighetsmakeri och origi­ gapande förvåning, ifall man nalitetsjakt, den föraktar talade om, att en byggnad kan märglös esteticism och ihålig vara osedlig.
Så illa är det anspråksfullhet.
inte längre.
Jag tror rätt mån­ ga gärna låna sitt öra åt så­ Ett vackert rum måste hafva en själ — an nars är det icke dant tal.
Det gäller forma sitt vackert, vore det än fylldt af hem, en liten värld för sitt idel klenoder.
Och omvändt, eget lif.
Hvem vill säga mot, då man påstår, att den först det behöfs verkligen så litet att och främst skall tala sanning till en fulländad helhet sam­ om detta lit.
Det är tillämp­ mangjuta föremål, som hvart ningen, som ofta faller sig för sig bära vittne om att göra Väggskåp i ark itekten Zetterwalls hem.
A. Blomberg foto.
sin tjänst väl, att begagnas svår.
Förvisso krätver den med nöje af människor, so m ofta modet att röja undan för deras sakliga nyttas fördomar och utifrån gifna vanetankar.
våra hem för att kunna trifvas i dem alltid, äga dem för att kunna älska dem, för att våra vänner skull.
Modet först att blifva sig själf, så att vara Då behöfs minsann hvarken stil - sig själf till slut att visa sig sådan man är.
skola förstå oss rätt, först när de sett oss i Då behöfves renhet eller " stilfullhei ".
Gör man detta genom att gestalta sitt hem, vår rätta ram, då gäller det främst att fråga för skönhet bara att några elemen­ riktigt hurudant skall mitt hemlif bli, huru- tära kraf uppfyllas.
Lugna och väl som det nu är tal om, s å är man jämt s å En placering, som ger mycket konstnär, som folk i allmänhet bör dana vanor har jag och får jag, hurudan är afvägda mått.
jag s jälf?
intryck att någon vet, icke blott hvar skåpet önska sig vara.
* skall stå, utan hvarför det skall stå just dä r.
Det är visst " en svår konst " att vara det.
Med vett och vilja har jag nu öfverdrifvit och Vidare färger, som gå bra ihop.
Väggar Och dock är sanningen — den är så en­ talat en smula högtidligt.
Jag har hoppat öf- utan för många eller stora hål, ty i ett rum kel, att man näsfan är generad, att den skall skall man känna sig inne, och det gör man behöfva sägas — sanningen är, att den hvarken i någon slags loggia, där utsikten, konstnärliga formen, visserligen svårfunnen vacker eller ful, gör anspråk på uppmärk­ och sträng i s ina kraf, likväl är icke blott samhet för dagern eller väderleken, ej hel­ möjlig, utan den enda möjliga.
ler i en passage, där man aldrig vet, om man Går jag för långt nu?
Förfalskar jag ord?
är ostörd.
Lagom ljus tr ifves man bäst med, Måste jag för att få begreppet konstverk att ej för mycket, ty man lefver ej gärna i nå got, omfatta allt jag vill h a med, tänja på defini­ som med all sin hygien nästan ropar om sjuk­ tionen tills den går sönder och jag ligger hus och död åt bacillerna.
Gediget bör där på rygg med bara en liten länk af den också allting både vara och se ut att vara, gyllene kedjan i min hand?
som är afsedt att begagnas länge — tillfäl­ Eller hvad skall ordet konstverk betyda, liga arrangemang kunna vara festliga och för att kunna uttalas både om så höga ting förtjusande en dag, bli odrägliga den nästa.
som den fria konstens skapelser och en en­ Samma sak med " stämningsfullhet ".
Den är kel, borgerlig bostadsinredning?
raka motsatsen till lif, s åsom masken är Ett konstverk är först och främst ett orga­ motsats till det rörliga ansiktet.
Det kommer niskt sammanhängande stycke lif, n ågot på­ dagar, då munterhet är opassande, då man tagligt, som både till sin helhet och till alla icke uthärdar i rum som skrika om sin gläd- sina delar genomströmmas af samma blod.
tighet, det kommer situationer, då man blir Det är så väl afvägdt till sin form, att ju förargad öfver den inställsamma intimiteten, bättre jag lär känna det, ju mer jag tänker ifall man gjort sitt hvardagsrum till ett allt­ däröfver, desto mer förklarar det sig själf, för ombonadt krypin.
desto mera yppar det om sitt eget ursprung.
Idel truismer — som ideligen glömmas.
Och dess ursprung är alltid ett människo­ Frågorna om linjer och färger, material och hjärtas behof af uppriktighet, af verklighet ornering skall man icke tänka på, förrän man för sina drömmar och sin önskan, af klarhet är någorlunda på det klara med, hur myckel och gestalt åt allt s itt säregna lif.
och hur stort man skall ha af hvar sak.
In- Alltså, när det gäller, hur vi skola inreda Byrå och stolar i a rkitekten Zetierwalls hem.
I Pellerins Växt-Margarin S = S,^^isSr - 5 -
gen skön skulptur på ett skåp kan göra ett rum vack rare, om det skåpet öfverhufvudta- get ej hör hemma där.
Ruskin sä ger, att flyttbar ko nst (som e j är beroende af platsen] mestadels är farflig konst.
Det är väl allt för strä ngt, men tyv ärr kan det sällan invändas mindre mot sa tsen i fråga om någon konstart än om rumsinred­ ningen.
Tyvärr — ty de flesta hem åtmin­ stone i storstäderna måste ju nu för tiden göras flyttbara.
Men vi äro nu en gång så vana vid at t ej v ara fastvuxna, och våra vå­ ningar vänja sig också en smula efter oss, skulle man kunna säga.
Så många drag i det moderna lifvet är o just sam manhängande med människornas egen flyttbarhet, med all rörligheten i vårt tidehvarf.
Bostäder, som byggas för uthyrning, är o naturligtvis i myc­ ket läm pade efter de behof, som äro gemen­ samma för flertalet människor i kontorsar­ betets, telefonernas, de ofta återkommande snabba resornas, det l ätta v arubytets, de bil­ liga böckernas, de goda konstreproduktio­ nernas, den utmärkta värme- och belysnings­ teknikens, den utbredda hygieniska kunska­ pens tid.
Och tack vare detta är det ej så alldeles hopplöst att i en god normalvåning, byggd för hvem som helst, inred a ett af per­ sonlighet prägladt hem.
Jag hoppas framdeles f å skrifva om m ärk­ liga försök att yttermera underlätta detta, som på senare år gjorts af en utmärkt, konst­ närligt ledd Berlinsk möbelfirma.
Måttindelningen är och förblir hufvudsa- ken fö r ett rums skön hetsverkan.
Rummen i storstadsvåningarna äro nu i regel för höga.
Det me dför inga fördelar (tron på de hygie­ niska är grundad på missförstånd), men många olägenheter, ekonomiskt och estetiskt.
Man får högre hyror af högre rum, och högre bränsleräkningar.
Och man får för stora tomma väggfält öfver manshöjd och ofvan- för möblerna.
Detta frestar i sin ordning till en oförnuftig placering af taflor, om man har några, och alla slags väggprydnader, som måste slösa sin kraft till skönh etsverkan på det negativa syftet att dämpa en fulhet.
En lyckligt komponerad tafla bör redan på ett afstånd, där inga detaljer i teckning el­ ler färg kunna urskiljas, endast genom för­ delningen af ljusare och mörkare partier gifva ett skön hetsintryck af något väl afvägdt.
Sak samma med ett väggfält!
Har man ett så vackert skåp, som det här afbildade från arkitekten Folke Zetterwalls hem, så är man naturligtvis glad åt det.
Men en vägg så väl indelad skulle gjort ett godt intryck, äfven om skåpet, i sam ma mått, varit ett enkelt måladt furuskåp, och äfven om panelen ej som här vore sammansatt af gamla vackert skurna kyrkstötar.
Eller s e den andra afbildade väggen med bokhyllorna.
Den inrymmer ett par dyrbara och intressanta detaljer, till exempel det ut­ märkt vackert snidade öfverstycket till hög­ sätesbänken och den g amla bonaden, som är infälld därunder.
Men detta syns ju ej på fotografin, och likväl syns det mycket väl, att denna vägg är vacker!
Med undantag för det nämnda är dock allt helt enkelt.
Skönheten ligger endast i måtten.
Den tred je fotografin skulle visa, hur byrå n och stolarna pryda hvarandra genom sin pla­ cering på en lagom stor vägg, afdelad af en enkeldörr.
Det f ramträder kanske ej så tyd­ ligt som jag ön skat, men bilde n m å äf ven v i­ sas för föremålens egen vackra form o ch de sällsynta museipjäserna på och ofvan byrån.
Utrymmet tillåter icke nu att medtaga fler illustrationer, men äfv en i dem som afses för följande artiklar skall man kunna göra samma iakttagelse om måtfindelningens grundläggande betydelse.
• • • • I TRETTONDAG.
J • •: DÄR STRÅLAR MOT OSTAN SÅ EN- I sam en stjärna sällsamt fromt och stilla,: dess guld är så skäradt, dess glans är; så klar.
: Vi följde dess gyllene ljus så gärna Ü bort ur världens villa " som fordom i ba rndomens signade dar.
;;;;;;;; • l • •.
.
• ï ' • • " " Med he lga tre k ungar till Juda vi drogo, Davids stad i Juda, vår själ var som stjärnans — förgyl- lande frid, och fromt våra hjärtan mot undret logo: sälla de som bjuda åt stjärnan sitt hjärta i kalle lsens tid!
;;;;;;; • &gt;;.
&gt; • • • • • • " " • I • Nu vägarna vandra i smuts och i vimmel, tungt, m ed hjärtan arma, som fångar vi dr ifvas af ödena fram.
Men stjärnan står stilla på längtans himmel: Hem, du goda, varma, en gång skall du lösa vår boja och skam!
EINAR NORLÉN.
;;; •;;;;;: • Adjunktens mor.
K rf 1 ADAM GUNTER HORDE TILL gamla skolan och hon ville inte 1 I m ec * ^ a ^ ' 1 " n ^ e så sätt att hon gick 11 barhufvad, nej — enligt gam­ mal god sed knöt hon en hufvudduk om sitt gråa hår — och det var det som väckte för­ argelse — fastän duken var af siden, f ör d et hade hon råd till, s å bra som vår Herre nu till slut hade styrt det för henne och Hjalmar.
Ja, no g v ar det underligt, hur vår Herre hade följt henne med ögonen och ledt allting till det bästa för dem.
Så svårt det hade sett ut den gången, då hon blef änka med lilla Hjal­ mar, som k nappt kunde stå på sina ben, liten och tafatt som han var.
Ja, det såg verkli­ gen svårt ut d en tiden för snart fyrti år sen.
— " Kära hjärtanes, ja — jag s tod ju så godt som på tröskeln till fattighuse t — för jag va r sjuk och klen af mig, och Hjalmar var så liten att han knappt kunde stå på benen — och änka — och ingen att söka hjälp hos hade jag, st ackare, ensam och sjuk och öf- vergifven med ett litet b arn som Hjalmar var då för tiden " — så höll gamla madam Günter i med att berätta om hur hon blef änka och Hjalmar var så liten att han inte kunde stå på benen.
Men nu var Hjalmar stor — öfve r fyrti å r och nyss utnämnd till adjunkt i lärov erket.
Hela stan visste ju att adjunkten härstam­ made " nerifrån ".
De förståndigaste tänkte inte alls på det — d e någorlunda förnuftiga sa: " nå, det visar ju än då att han är begåf- vad " — och de öfriga — det vill säga de flesta — tyckte att det var en brist hos ad­ junkten som sällskapsmänniska — oc h möj­ ligen blifvande svärson.
Men man kunde ha glömt bort det eller låtsas som om man hade glömt det — eller haft öfverseende med det — sa konsulinnan — om inte det hade varit det att madam Günter gick med hufvudduk.
- 6 Om madam Günter hade gömi sitt gråa hår under en Trebellihatt med vajande ljus­ röda och gröna strutsplymer eller något an­ nat lika fint, när hon på söndagsförmiddagen gick till och från kyrkan med psalmbok och näsduk mellan händerna, skulle det inte ha väckt sådant uppseende som hennes svarta sidenduk med fransarna.
När Hjalmar blef adjunkt, talade han för­ stånd med sin mor.
Men hvarke n böner, ho­ telser eller envishet hjälpte — madam Gün­ ter knöt bara sidenduken fastare under ha­ kan — tog Hjalmar under ar men och gick — liksom hon hade gått alla andra söndagar, ända sen Hjalmar var så liten att h an inte kunde stå på benen — raka v ägen till kyrkan genom stadens hufvudgata före och efter gudstjänsten.
Mor o ch son tillsamman.
Det skulle ha sett illa ut, tän kte Hjalmar, om han inte vore med just nu, när han hade blifvit utnämnd till adjunkt och därför blef han tvungen att vackert gå med.
Se nog skulle m adam Günter ha kunnat ge med sig — om inte för annat, s å för Hjalmars skull — p å denna högtidsdag.
Men madam Günter visste, at t v år Herre satt och såg ner på henne just i da g, och då ville hon visa, att upphöjelsen inte h ade gjort he nne högmodig.
Nej, nej, hon var så innerligt tacksam och ödmjuk i sinnet — så varm om hjärtat och kände sig mindre än eljes och hade gärna kastat sig i sto ftet och låtit trampa på sig som en mask för att visa sin tacksamhet — och när det sen efter kyrkdags kom visiter — rektorn och hans fru, pros ten och skolrå­ det och prostinnan o ch konsulinnan och apo­ tekarens fru och veterinären och hans damer — oc h konsulinnans dotter inte att förgäta!
— s å glömde madam Günter bort Hjalmars alla förmaningar.
" Kära hjärtanes — ja, hvad vår Herre har varit g od mot mig och Hjalmar ända sen jag blef änka och Hjalmar var så liten att han knappt kunde stå på benen — jag stackars fattiga änka stod ju så godt som på tröskeln till fattighuset " — fortsatte madam Günter, och talade vidare om när Hjalmar var så liten att han vätte ner sig och hon inte h ade om­ byte att ge honom — " tänk, en fattig änka som jag " m ed m era, med mera, som hon all­ deles g lömde att hålla tyst med, fast Hjalmar inte tyck te om att höra det dras fram nu, när han var öfver fyrti år och adjunkt — och to g emot lyckönskningsvisiter af stadens hono- ratiores med damer — och konsulinnan och konsulinnans dotter Berta.
Tänk, Berta Holm som var så fin, som hade varit i Paris minst tre gånger, fick sina hattar och toaletter från Stockholm och hade inlagda klackar på sina franska kängor.
Se, det h ade madam Günter fått reda på och talat om för Hjalmar — ty hon visste ju a tt han gärna hörde litet om Berta Holm, fa stän han blef ond och grumsade för att hon skvallrade med skomakarns och tjänstfolket.
Ja, just skvallrade, kallade han det — fast hon ju bara stod och pratade en stund med sina jämlikar, när hon mötte dem i p or­ ten eller på gatan.
I fle ra dagar gick madam Günter omkring med röda ögon för att hon hade sagt det som var sannt och som h on inte behöfde bly­ gas öfver.
Hon hade ju b ara talat om den tiden, då Hjalmar var så liten att han inte kunde stå på benen och hon var så fattig att hon bara hade ett ombyte kläder åt honom.
Och så tillade hon, att högmod går för fall och att hon inte sträfvade högre än vingarna bar.
Berta Holm stod högt, det visste Hjalmar Günter.
Men att hon stod så högt, att hon gaf honom korgen, nu när han var adjunkt, det hade han inte trott.
Deita afslag tog hårdi på Hjalmar.
Ma­ dam Günters modersöga såg att någonting iärde pä hennes kära gosse, och stan var inte större än att orsaken snart blef henne klar.
Konsulinnan hade anförtrott både den ena och den andra, att adjunkt Günter hade friat och fått korgen, och så tillade konsu­ linnan, " att man kan väl heller inte vara svärmor med madam Günter ".
Men detta sista kom infe fram till H jalmars mor — oc h en kväll gick hon in fö r att tala med sin son.
Madam Günter kände sig inte alls impone­ rad af adjunktens nya arbetsrum, som hvil- ken som helst annan gammal gumma som gick med hufvudduk skulle ha gjort, ty hon var ju adj unktens e gen mor — och hon hade varit med om att skrapa tillsammans bok efter b ok till de stora bokhyllorna, som nästan täckte väggarna från golf till tak — o ch så hade hon ju själf födt adjunkten till världen — o ch gifvit honom både vått och torrt och slitit och släpat för honom och med honom, och därför gick hon också direkt rakt på sak — s a ' ut sin mening — o ch så blef det be- stämdt att Hjalmar skulle försöka en gång till hos Berta Holm.
Kära hjärtanes — han var ju adju nkt — oc h hon var öfver tretti!
Nå, Hjalmar talade först med konsulinnan och sen med Berta, och efter många om och men och vackra talesätt fick han ja — — D:r E.
A. Karlf eldt, Svenska Akademi ens nye men på ett villkor — ja, det är ledsamt att sekreterare.
berätta — men adjunkt Günter måste gå in på detta villkor — och det var " madam Gün­ ters aflägsnande från stan " — enligt citat af konsulinnans egna ord.
Madam Günter låtsade, som om hon s å väl förstod sin son.
— Att bostaden var för liten ET FÅR VÄL ANSES SOM ETT — att Berta tyckte det var synd om Hjalmars lyckligt öde, att Gustaf III:s mor att tvingas bo i s tan, när hon nu på vittra taffelrund fortfarande har gamla dar kunde få det så bra på landet — sina sammankomster i det hon som i hela sitt lif hade behöft komma i gamla Stockholm, i ett af de fred och ro och få hvila, hon som hade ar­ riktigt ålderdomliga kvarteren, där historiens betat så hårdf i sina dar, sa ' Berta — ma­ luff ännu susar oförfalskad och där trapp- dam Günter sa ' ja och amen.
— Men hon gafvelhus och grändprång möta med svunna gick och pratade och mumlade för sig själf.
seklers för oss dyrbara stämningsvärden.
Hjalmar var sällan hemma — han lefde och Hur skulle den traditionsfasta Svenska andades hos konsulinnans, o ch madam Gün­ Akademien ta sig ut till exempel i G rand ter gick ensam omkring i de många höga, Hotells festsal eller nere på Rosenbad, mörka rummen i adjunktsbostaden, där det hvilkas murar äro från i gå r och hvilkas mo­ inte fa nns plats för henne.
När hon g ick och derna lyx aldrig kan bli någon resonnans- pratade för sig själf, var det om Hjalmar — boften för vittra och vetenskapliga vältala­ om då han var så liten att han inte kunde res omsorgsfullt utmejslade satser?
stå på benen — och om den tiden då hon Nej, endast Stora börssalens gustavianska inte hade torra kläder ens till omb yte åt ho­ prakt kan vara ram för de adertons samkväm nom, — — så gick hon där och pratade fram nu som förr; där har akademien haft sina och åter för sig själf, så att grannarna och glansfullaste timmar med vår vitterhets allra hennes bekanta rent af började tala om hur främste kring bordet, där har svensk skalde­ somliga bli b arn på nytt och om gamla män­ konst och vältalighet firat triumfer och där niskors besynnerligheter och dylikt.
— Hon ha också den vittra institutionens brister gick och pysslade med sina saker — pac­ och löjligheter framfrädt i öppen dag, ska­ kade — oc h packade opp — och band ihop pande en opinion, som just inte sparat på igen och ordnade till sin " långa resa " och smädelserna.
nickade med hufvudet — och såg så " under­ De ha ju i huf vudsak gått ut ö fver den en­ lig ut " på ögonen, sa ' de, som hade talat med sidige, men alltid rakryggade stridskämpe, henne en timme innan hon gick uppför vinds­ som under decennier i sin person ansågs trappan i sina bästa kläder och den svarta sammanfatta hela Svenska akademien.
Då hufvudduken knuten om det nykammade hå­ C.
D. af Wirsén lagts i g rafven, uppstod nå­ ret.
gon tids vindstilla kring den vittra kretsen; Hon kom aldrig mera lefvande ner för den man undrade hvem som skulle intaga den vindstrappan.
— Det lär ha varit en kuslig bortgångnes stol och om akademiskutan syn, säga de, som sågo henne.
ämnade lägga om rodret eller fortfara att Spiken, som hon hängt sig på, tog skoma­ hålla den gamla kursen.
Så kommo valet karens hustru med sig — ty rosten från en af skalden Karlfeldt till ständig sekreterare sådan spik lär vara bra för åtskilligt, finns det samt invalet af Verner von Heidenstam och somliga som påstå — oc h repet efter hängdt därmed förhoppningarne, att klyftan mellan folk har också sin kraft.
Det var många den lifskraftiga sv enska litteraturen och aka­ som gärna ville h a haft det repet — men in­ demien skulle fyllas.
gen vet hvem som tog det — " den som kom­ Högtidsdagen den 20 december 1912 blef mer först till kvarnen får först m ala ", sa ' sko­ en händelse af ytterst spännande och dra­ lans portvakterska — men hon gick aldrig matisk natur.
Karolinernas och Vallfarts­ på vinden och lät helst " död behålla sitt " — sångernas skald hållande minnestalet öfver påstod hon.
den man, som han så bitande persifflerat i ERIK JUEL.
bl.
a. sin dikt " Myrstacken " — en kvittens En högtidsafton i Sv enska akademien.
på kritiken, sotn " den ständige " affyrat mot Heidenstam genom Posttidnings-spalternas gamla mörsare: ej i mannaminne hade Sven­ ska akademien bjudit på ett så märklig!
skådespel!
Kring det gamla börshuset, där en stund Merkurius trädt tillbaka för Apollo, stod det ett stort g ny den historiska decemberkvällen.
Men det var ej 1700-talets gamla karosser som rullade fram öfver en kullrig stenlägg­ ning ' med gustavianska skönheter bakom glasen, utan det 20:de seklets automobiler, hvilkas snabba gummihjul buro Östermalms och Strandvägens tongifvande värld till dik- tarfesten vid Stortorget.
1 den guldstrålande börssalen stod vitter­ hetens bord dukadt med de 18 lju sen och de 18 sockervattenglasen; publiken strömmade in kring taffelrunden och packade sig sä tätt som vänskapens och konvenansens la­ gar tilläto på bänkar och i fönsternischer, medan de otaliga fåvitska jungfrurna, som inte passat på tiden, måste hålla till godo med förstugorna, hvarifrån de genom dörr­ öppningarne fingo sig tillkastade några smulor af skådespelet.
Först kommo de kungliga — enligt akade­ mitraditionen.
Ty så påbjöd Gustaf III: ko­ nungen skall vänta på akademien, e j a kade­ mien på konungen.
Af de aderton, som I sp etsen voro tretton, tågade nu tolf in.
gingo tjänstförrättande preses d:r E.
A. Karlfeldt och tillförordnade sekreteraren, förre riksantikvarien Hans Hildebrand.
Där­ efter följde hrr Annerstedt, Afzelius, Söder­ wall, Tegnér, Hjärne, Melin, Hallström, Bil­ ling, Rudin och Norström.
Med malmfullt klingande daladialekt höll skalden Karlfeldt ett inledningsanförande med en återblick på året, de blodiga krigshändelserna, Rous- seau-minnet och Strindbergs bortgång, till hvilken sistnämnda händelse han knöt några kärnfulla minnesord, som kommo den aka­ demiska atmosfären att darra.
Sedan han slutligen betonat de förluster akademien lidit gen om Carl G ustaf Malmströms och Carl David af Wirséns död, infördes Heidenstam, ledd af Hildebrand, för att intaga platsen efter Wirsén.
Ett svagt sorl susade genom den täftpackade salen, då herren till Naddö, smärt och reslig, beträdde estraden.
Ögon­ blicket var i sanning historiskt.
Där stod höfdingen för sekelslutets nydanande vitter­ het midt i det läger, från hvilket så många giftiga pilar slungats mot honom och hans idévärld.
Nu kom han för att ge slutrepliken i ett tidsskedes vittra skådespel.
Det man­ liga anförandet, prägladt både af rättvisa och pietet, började med dessa ord: " En mot­ ståndare, som jag själf bekämpat, en skald af en äldre skola, som i mig såg en fritän­ kare och en son af en annan tidsriktning.
En rannsakare, som uppkallade så godt som hela min vittra samtid till själfförsvar och som förkastade de flesta nyare verk, hos hvilka vi andra drucko glädje och föryngring.
— Rä tt kan jag icke gifva honom, icke från min ståndpunkt, icke annat än i vis sa afseenden. "
Kritiken blef på sina ställen ganska amper, men dock värdig, och sedan följde en ka- raktäristik af Wirsén som skald och minnes­ tecknare, hvari Heidenstam oförbehållsamt erkände sin motståndares stora och bestån­ dande egenskaper.
Allt som allt gjorde minnestalet ett godt intryck, och det fanns säkert få eller inga otillfredsställda bland åhörarne, inte ens inom den akademiska kretsen själf.
— Artisten Victor Andrén har med sitt skickliga stift å ett par efterföljande sidor i detta nummer tecknat denna Sven­ ska akademiens märkliga högtidssamman­ komst — e n bild, s om säkerligen skall lifligt intressera våra läsare.
E. H — N.
ÅRETS ID0DPRI5 &gt;VVi ÔO / O VÄRDlfirfA I« FÖR " STOCKjiOEOô ARBÊTAREHEAV.
ETT 30-ÂRI6T KR16 / OOT BO­ STADSELÄNDET ID SAMMANTRÄ- de i slutet af de­ cember beslöt Iduns kvinnliga ^ akademi att till­ dela fröken Agnes Lagerstedt Idun-priset (1,000 kr.)
fö r 1913.
Och en berömlig kvinnlig g är­ ning är det helt visst, som härmed fått sitt erkännande, en gärning i tjänst hos de ringa i samhället, fortsatt under mån­ ga år och ännu icke afslutad.
Då Agnes Lagerstedt år 1883 fick ans tällning so m lära­ rinna i en folkskola på Öster­ malm, var hon van vid förhål­ landena i svenska småstäder och på landsbygden, där ut­ rymme icke saknas, hvad som än brister.
Det är därför helt naturligt, att det först blef den i Stockholm rådande trång­ boddheten med dess tydliga hygieniska och moraliska vå­ dor, som gjorde intryck på henne, när hon snart nog ge­ nom sina elever och vid be­ sök hos dessas föräldrar fick en inblick i de stock­ holmska arbetarhemmen.
Hon såg inneboendesyste- met förstöra hemmen, såg familjer upplösas och gå till ruin, s om mänskligt sedt borde ha kunnat bestå, om de blott fått ha en fläck för sig själfva att lefva sitt lif på, såg barnen från dessa hem förslöas och fördärf- vas.
Med dessa erfaren- heter för ögonen var det na­ turligtvis f ör Agnes Lagerstedt ett lidande att för första gån­ gen se våren gry öfver S tock­ holm och veta, a tt hennes barn nu voro öfverlämnade åt ga­ tan och dessa hem, som inga hem voro.
Så plötsligt en morgon, det var 1 maj 1884, kom planen till henne från samma håll som solskenet: hon skulle ta barnen med sig och resa ut på landet!
Intres­ serade personer, som haft funderingar åt samma håll, understödde henne, och när skolan var slut kunde hon till­ samman med ett par kamrater flytta ut i Roslagen med 18 klena barn.
Året därpå bilda­ des Stockholms koloniförening och hvilken utveckling koloni- verksamheten i Stockholm se­ dan tagit, behöfva vi icke på­ peka.
Själf var fröken Lager­ stedt koloniföreståndarinna i 9 år.
Och aldrig, säger hon själf, har jag med så ren och oblandad glädje satt i gång något som skollofs- kolonierna.
Impulsen till sitt egent­ liga lifsverk fick fröken La­ gerstedt emellertid först genom fröken Octavia Hills verksamhet i London, och hon insåg att man just så­ som hyresvärd i likhet med den engelska filantropen erhöll de bästa möjlighe­ terna att kunna vara de fat- 1.
De äldsta, nu rifna " arbetai hemmen " vid Nybergs gränd.
" Stockholms arbetar- hem " vid Sibyllegatan.
3.
Det senast uppförda.
arbetarhemmet vid Flemminggatan.
- Ö -
tiga till hjälp.
Hon försökte flera år förgäfves att få något lämpligt vicevärdskap.
Först år 1889 efter det hon p å Lars Hierias stipendium studerat miss Hills verksamhet i London, blef hon vice värd åt staden i e n samling tämligen illa kända gamla hus vid Nybergs- gränd.
En lägenhet, så ruskig att ingen ve­ lat bo där mer ä n tillfälliga uteligg are, sattes i stån d, och fröken Lagerstedt flyttade in e n­ sam.
I fyra år bodde hon i Nybergsg ränd, och mycket förvandlades i hennes lilla område under de åren.
Hennes ställning som vice värdinna gaf henne osökt tillfälle a tt för­ bättra seder och vanor bland hyresgästerna.
När garden blef så ren och fin o ch plante­ rad med blommor och grönt, kunde man väl vilja hälla litet irefligt inomhus också.
Den, som visade sig angelägen att hålla snyggt, fick dessutom repareradt, det lönade sig alltså att vara ordentlig.
Denna värdinna hade flyttat hit inte bar a för att fa ut hyror na, men för att vara till hjälp oc h nytta, ma n fick anlita henne vid hastiga sjukdomsfall eller andra bekymmer, då föll det också af sig själft att uppfylla h ennes önskningar om ord­ ning och skick i husen.
Mot in neboendesys- temet förde fröken L agerstedt ett framgångs­ rikt krig, så ock ' mot dryckenskapen.
Flust- rurna i gårdarna samlade hon en gång i veckan till symö te i en särskildt upplåten s al, man arbetade, läste högt och drack kaffe.
Gudstjänst hölls söndag kvällar.
En han­ delsbod upprättades i ett af husen och de köpande fingo vinsten.
De familjer, som inte ville vänja sig vid ordning, flyttade, de öfriga ryckte upp sig, deras ambition väcktes och hemmen fingo en ny prägel.
Inflytandet af fröken Lagerstedts blida 4.
5.
Rum för familj med 6 barn vid Sibyllegatan, Familjernas symöte.
6.
Från arbetsstugan.
7.
I handelsboden.
8.
Ungkarlsrum * 1 y I och orubbliga personlighet visade sig £ med ett ord vara så stort, att tanken snart uppstod a tt använda hennes krafter på större områden.
Flera varmhjärtade personer, män och kvinnor, samverkade vid bildandet af ak­ tiebolaget Stockholms arbetarhem, men då vi här endast ha att syssla med fröken La­ gerstedts insats, inskränka vi oss att berätta, att hon år 1893 kunde flytta in i ett nybyggdt hus vid 52 Sibyllegatan tillsamman med en stor del af sina vänner från Nybergsgränd, hvilka med stor glädje togo i besittning de nya prydliga små lägenheterna, som voro så billiga, att hvarje familj kunde ha råd att ha sin egen utan inneboende, fastän hyrorna betalades ordentligt.
Verksamheten har se­ dan dess alltjämt utvidgats, snart uppstod huset n:r 50 bredvid, där fröken Lagerstedt nu bor, och efterhand husen vid Frejgatan och Fleminggatan, så att nu bolaget är värd för omkring 1,400 själ ar under sina tak.
Bolaget har numera handelsbodar i alla hu­ sen, egna skollofskolonier, arbetsstugor, söndagsskolor, sjukkassa, bildad af hy­ resgästerna själfva.
Ännu ett hus med ar­ betarbostäder kommer att inom kort byggas af b olaget.
Det ka n k anske här vara platsen att upplysa o m att detta företag, som är i till­ fälle att i så hög grad stå på sina hyresgäs­ ters bästa, likväl ick e är någon välgörenhet, utan gifver aktieägarna 4 % utdelning.
Genom de gångna årens arbete, till hvrl- ket, som hon själf karaktäristiskt uttrycker sig, ingen ytt re makt drifvit henn e, har fröken Lagerstedt gifvit ett storartad!
exempel på den starka viljans o ch det goda inflytandets makt, och hon har visat en väg så god som någon, på hvilken de sociala missförhållan­ dena kunna nås och bekämpas.
vid Frejgatan.
9.
Enkelrum med spiskakelugn vid Frejgatan.
10.
Skollofskolonien på Fjällbacka 11.
Sofrum på skollofskolonien.
— r ^ ORIOINALTECKNING FÖR IDUN A F VICTOR ANDRÉN bibliotekaren Annerstedt.
Vid kortändan: d:r Karlfeldt.
A '!
°o ' DET ÄR ICKE NU som förr i v ärlden att en allmän industriutställning betraktas som en myc­ ket ovanlig händelse.
När Stockholm år 1866 hade sin för dåvarande förhållanden stora konst- och industriexpo­ sition i Karl XII: s torg, talade hela landet där­ om med förvåning och intresse, och de, som reste upp för att person­ ligen öfvértyga sig om hvad svenskt arbete kun­ de åstadkomma, blefvo alla imponerade.
De an­ språkslösa formerna märktes inte, ty man hade inga jämförelsepunkter att tillgå.
Sedan dess är mycket vordet annorlunda, och i den nya tidens begrepp ingår framför allt re­ klam, offentlighet som nödiga häfstänger för arbetet, hvilket i sin ord­ ning framkallat de mån­ ga utställningarne lan­ det rundf.
Som sig borde inledde hufvudstaden denna nya utställningsaera med 1897 års verkligt storstilade och skönformade upp- iS-ri ftOH&amp;UL FE.nE.SS KOMMISSARIE.
RED.
U BÜiPW IIU^HÖFDjÖ I GREFFEÎt-DEIS.
6flI \ ûlE SEKRETE RAKE • RED.
F. ariciHOin ' j^TSUT^söf-l I 1 Mn,, „ i I I DIR. H TRinCHELir SK ATT / MÄSTARE 6R0SSH.
L. HELGERS — - v r - v; (J i * 4ii3ÄiJ j&amp;sfei .il® 0 (UT-STÄLinineseHBDKn / OOT V ÄSTEH - 12 - DO ^ «OT ÖST visning af hjärnans och handens verk i de n sven­ ska kulturstaten vid se­ kelslutet, och hvad som då visades, gaf vår slumrande svenskhet en väckelse, så att vi bör­ jade morna oss för att vakna på allvar och sti­ ga ur sängen 1905.
Efter den stora Stock­ holmsutställningen, den­ na den fagraste som­ mardröm, som någonsin drömts under Nordens björkar, har litet hvar af de svenska städerna haft utställningar, som bety­ gat vårt lands industri­ ella uppsving från tid till tid.
I å r kommer turen till den sydsvenska staden Landskrona, som ämnar fira sin femhundraåriga tillvaro med en jubile­ umsutställning, hvilken skall öppnas den 1 juni för att fortgå till den 15 september.
Utställningen får ett förträffligt läge i den ' vackra Slottsparken i dess alldeles intill sta den gränsande södra del.
Det arbetas nu med ifver på uppförandet af de olika utställnings- -
5§^EJ UjiiL p ww ' li ü t m |.&gt;£ |PV inBIMPil Q^NA^ n^Was? ...,, .,^ — ~ ' - i r p kf4a£ * äk£.&lt;$a&gt;J^ i j jllVfM LP fWÖ if 1 j 1 iffeCi^ürCDTöO- ' -.?
injiijj^ ' wiwjyli iffLj.
|H *: ^|5S|!!
jläVr- 0!
Ep, Siiai HM ii Totalvy af Landskronautställningen ifr ån Sundet.
hallarne, hvilka arkitektoniskt ansluta sig till det snart fullbordade nya varmbadhuset, en synnerligen monumental byggnad, i hvars omedelbara grannskap de uppföras.
Af hal­ larne, som bli till antalet nio, ligger den för maskinutställningen afsedda omedelbart vid ingången till Slottsparken i rät vinkel mot varmbadhuset och med detta begränsande tvänne sidor af en öppen torgliknande plats i pa rken.
Den tredje sidan bildas af en mo­ numental utställningshall, flankerad af två åttkantiga krenelerade torn.
(Se vår stora bild: utställningens gård mot öster.)
Å den stora loggian mellan tornen komma öpp­ ningshögtidligheterna att försiggå.
Fjärde sidan af den öppna platsen vetter åt Slotts- kanalen, hvilken kommer att användas för gondolfärder och vattenfester.
Detta utgör det ena partiet af utställningen.
Det andra är en af sju hallar inramad borggård jämte en stor blomsterträdgård, och häromkring är den egentliga utställningsstaden byggd.
Utanför borggården ligger en i Su ndet utfylld terrass, dit man ämnar förlägga nöjena, dansbanan, lustiga huset o. s. v. Förströelserna skola naturligtvis bli s å loc­ kande som möjligt, liksom man också vill på bästa sätt tillgodose de utställningsbesö­ kandes kraf på mat och dryck.
Förutom en större hufvudrestaurang komma att inrättas Böra kvinnorna vara nöjda med den föreslagna DET FÖRSLAG TILL ÅLDERDOMS- OCH IN- validitetsförsäkring, som nu framlagts af den se­ dan dr 1907 sittande komittén och på hvilket en kunglig proposition kommer att byggas till 1913 års riksdag, är af så stort intresse för alla svenska med­ borgare, att man får förmoda det de flesta känna till åtminstone dess grunddrag.
Fröken Gertrud af Klint­ berg, stadsfullmäktig i Stockholm och en värderad ET FÖRSLAG TILL ÅLDER- doms- och invaliditetsförsäk­ ring, som af den för ändamålet tillsatta kommittén nyligen fram­ lagts inför regeringen, sätter som sitt mål att bereda understöd åt den, som i följd af ålderdom eller e ljes genom ar­ betskraftens förlust ej längre kan försörja sig själf.
V ä g e n till m å l e t t ä n k e r m a n s i g g å g e ­ nom en obligatorisk statsunderstödd försäk­ ring, som vid oförmåga till ar bete tillgodoser behofvet i hvarje enskildt fall och dessutom berättigar till erhållande af pension vid 67 års ålder, oberoende af om arbetsförmågan finnes kvar eller ej.
Försäkringen skulle komma att omfatta alla, s om ej hafva en till 6,000 kr.
uppgående förmögenhet eller som ej innehafva statstjänst eller annan med pen­ sion förenad syssla.
Den är afsedd att er- Landskronautställningens affisch.
ett annat kafé, en vinbodega samt ytterli­ gare en mindre restaurang.
Hufvudrestau- INTET SVENSKT HEM som vill siå i kontakt med de ledande kulturella och konstnärliga krafterna i vår samtid och vårt land kan undvara I D U N ^ A A RIT R D T " De svenska hemmens, de svenska kvinnomas förnämsta organ ".
— " Af- gjordt den bäst redigerade af våra pe­ riodiska tidskrifter. "
— " S tår i förbin­ delse med så godt som alla de främsta personligheterna på vetenskapens, konstens, litteraturens och andra kul­ turella områden. "
Se där ett par, tre korta utdrag ur pressens enhälliga dom!
Se föröfrigt den, å sidan 15 införda anmälan 1 Prenumerera snarast!
- 13 - rangen får ett härligt läge med vidsträckta­ ste utsikt öfver Sundet i hela dess längd.
Utställningens arkitekter äro stadsarkitekten Fredrik Sandberg i Landskrona och arkitekl A. Arwidius i Mal mö.
Kronprinsen står som jubileumsutställningens beskyddare och sty­ relsen utgöres af landshöfdingen grefve Ro­ bert De la Gardie, hedersordförande, konsul F. E. Neess, ordförande, direktör H.
T ran- chell, vice ordförande, jämte ett trettiotal le­ damöter.
Arbets- och ekonomiutskottet, som har utställningens angelägenheter om händer och bär arbetsbördan och ansvaret för hela företaget, består af: direktör H. Tranchell, ordförande, fabrikör J.
A.
W ingren, vice ordförande, överstelöjtnanten friherre Adelsvärd, grosshandlaren C.
Aug.
Pet­ tersson, direktör H. Weibull och handl.
Carl).
Wittström, hvarjämte redaktör Waldemar Bülow från Lund fungerar som kommissa rie, redaktör Fredrik Lindholm som sekrete­ rare och grosshandlare Lorens Hilmers som skattmästare.
Utställningens smyckande med blomster­ anordningar, planteringar och gräsmattor — det allra viktigaste för att gårdar och hallar skola kunna framträda i hela sin skönhet — blir anförtrodt åt Landskronas skicklige stadsträdgårdsmästare, dir.
Åke Grahnberg, som ej heller lär underlåta att göra sitt bästa.
ålderdoms- och invalidé lelsförsäkringen?
kraft inom Föreningen för välgörenhetens ordnan­ de, har här granskat förslaget, dels ur kvinnosyn­ punkt, dels ur fattigvårdssynpunkt.
Vi tro att artikeln, som vittnar om fröken af Klintbergs mång­ åriga erfarenhet på fattigvårdens område, skall läsas med intresse; i all synnerhet böra alla kvin­ nor, äfven de, som icke själfva beröras af försla­ get, begrunda kvinnornas ställning inom detsamma.
sätta den försörjning af de gamla och orkes­ lösa, som för närvarande hvilar på offentlig eller enskild fattigvård eller på anhöriga.
— Kostnaderna skulle bli betydliga — m an har beräknat omkring 50 miljoner och har tänkt sig att de skulle bestridas såväl genom per­ sonliga afgifter som genom bidrag från all­ männa medel.
Afgifterna äro obligatoriska och uttagas i s amband dels med kommunal­ skatten och dels med kronoskatten.
Genom dessa afgifter skulle ej inkomma mer än c:a 40 % af det erforderliga beloppet, hvad som i öfrigt kräfves skulle erläggas en tredjedel af kommunerna, d. v. s. af dess skattebeta­ lande medlemmar, och med två tredjedelar af staten, d. v. s. af medel uttagna såsom kronoskatt.
— Man har framhållit att kom­ munernas fattigvårdskostnader skulle min­ skas med samma belopp som från dem ut­ går till pensioneringen, men detta har ej från
den svenska skönlitteraturens befrämjande.
En svensk kvinnas j miljon- j donation till i • • I MEDELBART FORE JUL AFLED i Stockholm den bekanta förfat­ tarinnan Lotten von Kraemer i den höga åldern af 84 år.
Frö­ ken von K. va r dotter till la nds- höfdingen friherre Robert von Kraemer och hans maka, född Söderberg, hvilken familj på sin tid spelade en framstående roll i det af litterära och konstnärliga intressen präg­ lade Uppsalalif, som hade sina glansdagar under 1800-talets förra hälft.
Lotten von Kreemers litterära begåfning tog sig uttryck i åtskill iga d iktsamlingar samt i reseskildringar och dramatiska försök, fattigvårdshåll bestyrkts och torde på goda grunder kunna betviflas.
— O ckså den som ej själf erlägger hvarken afgifter eller skat­ ter kan under vissa förhållanden, för så vidt försummelsen ej berott på " tredska eller uppenbar försumlighet ", ä ndock erhålla pen­ sionstillägg eller kommunalt understöd, hvarom mera- längre fram.
— När man på flera ställen i förslaget talar om pensionen såsom " visserligen af kostnadsskäl anspråkslös till sitt belopp, men dock i allmänhet tillräcklig för en om ock torftig försörjning ", måste man med " pensionen " afse såväl det belopp som hvar och en tillförsäkrar sig genom att erlägga af­ gifter som p e n s i o n s t i l l ä g g e t, d. v. s. det understöd af allmänna medel, som till­ kommer den, som är " till arbete varaktigt oförmögen " och i behof af understöd.
Som behöfvande räknas, oberoende af andra om­ ständigheter än arbetsförmågan, en man om hans inkomst e j uppgår till 300 k r.; en kvinna måste ha under 250 kr.
f ör att kunna erhålla liknande pensionstillägg.
Den som har " allt fritt " h os anhöriga eller andra anses härige­ nom hafva " full, om ock torftig försörjning " och kan ej erhålla pensionstillägg.
— Den verkliga pensionen, afgiftspensionen, är som sagdt till sitt belopp ganska ringa.
För en u n­ der 50 år inbetald afgift af 2 kr.
erhåller en man i pension 30 k r.
— en k v i n n a får för samma afgift under samma tid 23 kr.
Den man, som har öfver 800, men under 1,200 kr.
erlägger i a fgift 7 kr.
och får i pen sion ef­ ter 50 år 105; den kvinna som erlagt samma afgift under samma tid får nöja sig med 80: 50; den som har öfver 1,200 kr er­ lägger högre afgifter och får i förhållande därtill högre pension, mannen efter sina 30 % — kvinn an efter s ina 23.
— Den man som erlagt afgift endast i 10 år och äger den stadgade minimi-inkomsten af 300 kr.
får i pension 6 kr., men den kvinna som har en­ dast 250 kr.
men betalt samma afgift lika länge, får intet!
Hennes del skulle bli mindre än 6 kr.
o ch betalas därför ej ut!
Men det är ej endast afgiftspensionen, som man föreslår lägre för kvinna än för man — äfv en det all­ männas understöd till d-en behöfvande, pe nsio nstilläg ge t, skulle utgå med lägre belopp för kvinna än för man.
En man som har under 300 kr.
årligen får ett pen­ sionstillägg af högst 150 kr., en kvinna åter får ej ha 250 kr.
i årli g i nkomst för att få det mindre pensionstillägget af högst 125 kr.
LOTTEN VON KR / E.MER.
Efter senast tagna fotografi för Idun af A. Blomberg.
hvarjämte hon åren 1877 — 79 utgaf tid­ skriften " Vår tid ".
Äfven i Idun har hennes penna åtskilliga gånger varit synlig.
Det blir d ock ej genom denna litterära alst­ ring hennes namn skall gå till eftervärlden, utan genom den verkligt storslagna donation af omkring 800,000 kro nor, som hon gjort till den svenska skönlitteraturens fromma.
Enligt den aflidnas nu öppnade testamente har hon nämligen donerat hela sin betydande förmögenhet — med några här nedan nämnda undantag — till " Lotten von Krœmers stif­ telse " såsom ett minne af hennes studietid i Uppsala och senare litterära verksamhet.
Stiftelsen i f råga skall förvaltas och juridiskt re­ presenteras af ett för ändamålet bildadt samfund, benämndt " Samfundet de nio ", hvilket skall bestå af nio för lifstiden valda medlemmar, däraf 4 kvinnor och 4 män samt en ordförande, alterne­ rande man eller kvinna.
Till första medlemmar af förbundet har fröken von Kraemer enligt testamente kallat, såsom ord­ förande hertigen af Närke samt såsom medlem­ mar d:r Selma Lagerlöf, redaktör Karl Wåhlin, fröken Ellen Key, d:r Georg Göthe, d:r Kerstin Hård af Segerstad, d:r Göran Björkman, författa­ rinnan Anna Maria Roos samt d:r lohn Landquist.
Samfundets ändamål och uppgift skall förnäm­ ligast vara att främja den svenska skönlitteraturen genom prisbelöningar af från trycket utgifna skönlitterära alster, samt genom utgifvandet af en tidskrift, som hufvudsakligen skall behandla litte­ rära ämnen samt freds- och kvinnosaken och bör artistiskt illustreras.
Af fondens nettoafkastning skall årligen afsät- tas en.
fjärdedel, till dess dess kapitalvärde upp­ går till 2 miljoner kronor.
Den ekonomiska förvaltningen skall årligen granskas af tre revisorer, utsedda af Sveriges författareförening.
De öfriga testamentariska dispositionerna utgöras af: 9,000 kr.
till Lotten von Krsemers stipendiefond för kvinnliga medicine stude­ rande vid Uppsala akademi, 10,000 kr.
till tidskriften Ord och bild, 1,000 kr.
till Fr edrika Bremer-förbundei, 300 kr.
till föreningen Handarbetets vänner och 500 kr.
till fö renin­ gen för kvinnans politiska rösträtt.
" Lotten v. Krœmers stiftelse " blir alltså en Nobelinstitution i förminskad och exklusiv form, hvarigenom svensk diktning skall främ­ jas med afsevärda summor och för evärde- liga tider.
Man kan ju hysa sina betänklig­ heter inför det betungande villkoret om en del af medlens användning på utgifvandet af en tidskrift med ett så heterogent program som det antydda — ett sådant företag blir helt visst en historia, som kommer att kosta betydligt mer än den smakar.
Den minst - 14 - sagdt kuriösa sammansättningen af den nu utsedda niomannanämnden ger också an­ ledning till icke odeladt förhoppningsfulla betraktelser och vittnar om sidoinflytelser, som här minst af allt borde ha fått göra sig breda.
Detta kan ju d ock icke undanskymma donationstankens storslagenhet och de fägnesamma framtidsperspektiv, som genom densamma öppnas, och för hvilka nationen har att tacka en svensk kvinnas frikostighet och lifslånga kärlek till dikte ns konst.
Måtte då det goda syftet icke förvanskas af dem, som fått det ansvarsfulla uppdraget att verk­ ställa hennes vilja!
K u n n a k v i n n o r n a v a r a n ö jd a m e d dessa olikheter?
Man tillmäter genomgående kvinnan lägre belopp än mannen och man är angelägen framhålla för kvinnorna, att de böra vara nöjda trots denna olikhet, hvars motstycke ej finnes i någ ot af de länder, där liknande pen­ sionering genomförts.
Man framhåller för kvinnorna att de ej blott böra vara nöjda utan att de därtill ha särskild anledning till tacksamhet för att skillnaden mellan man och kvinna ej gjorts ändå större; kvinnorna äro nämligen så många fler än männen, bli tidigare invalider men lefva trots detta längre än männen och bli därför kostbarare att pensionera.
Huruvida den tidiga invali­ diteten är verklig fysisk invaliditet eller sam­ manhänger med behofvet synes oklart; för den på fattigvårdsområdet hemmastadda är det tydligt, att det ekonomiska behofvet här mycket inverkat.
Också förslagsställarna själfva erkänna, att ej alla grupper af män ställa sig med hänsyn till kostnaderna för det allmänna lika, men man har likväl ej funnit an ledning här göra någon skillnad.
Det synes ej heller ha varit så alldeles lätt att få fram denna skillnad mellan man och kvinna, då man för att " vinna fördelen af att för hvartdera könet kunna använda särskildt lämpade tabeller " fått hämta sådana från tysk erfarenhet.
— M ed goda skäl torde väl i sa mband med frågan om kvinnans invalidi­ tet kunna framhållas, att hennes husmoder­ liga gärning oftast ej alls ekonomiskt värde­ sättes; när hon sedan, kanske plötsligen, lämnas ensam tvingas hon att söka ett, till följe konkurrens och bristande organisation, illa lönadt arbete som möjligen kunde räcka för hennes eget uppehälle, men ej för den uppväxande generation, som hon skall bära, nära och vårda; vanligen finnes för henne då ingen annan utväg än att, trots det att hon nu har dubbel arbets­ börda, söka skaffa sig ett läkarebetyg på att hon är oförmögen till arbete för att kunna få det fattigvårdsun­ derstöd, som hon för barnets skull ej kan undvara.
(Forts.) GERTRUD AF KLINTBERG.
IDUN år 1913 ILAND DE TALRIKA UTTRYCK för erkännande och sympati, som med anledning af Iduns i dessa dagar fyllda 25 år från alla håll I strömmat oss till mötes, så­ väl enskildt som i s palterna hos våra kolle­ gor af de mest skilda färger, märkes följande En annan nyhet, som förtjänar framhållas, ä r det aftal vi träffat med den kände författaren hr Sigge Almén, som sedan flera år såsom möbelarkitekt ägnat studier och intresse åt in­ teriörens konst, att en gång i månaden behandla hithörande ämnen i en serie rikt illustrerade uppsatser under den gemensamma rubriken uttalande af Doktor Sven Hedin, " Våra Hem. "
vår ryktbare och uppburne forskningsresande och värme fosterlandsvän.
" Iduns silfverbröl- lopsår " — skrifver d:r Hedin — " d et klingar som en paradoxl Och dock är jag öfvertygad, att Eder Idun äfven på sin guldbröllopsdag alltjämt skall vara lika ungdomsfrisk och lifs- kraftig som nu, och, oberoende af årens tal, ständigt komma, än med friska vindar ifrån fjällen, ä n med varma vindar ifrån våren, in i de hundratusen hem, där hon redan så länge varit en välkommen och trogen gäst ...
Jag vill ic ke saknas bland de otaliga, som i dessa dagar sända Er en hjärtlig hälsning och tacka Eder för all den njutning och glädje, Idun skänkt oss under de flydda 25 å ren. "
Ett omdöme som detta och liknande frå n så många högt skattade och omdömesgilla sv en­ ska kvinnor och män mås te naturligtvis känn as som en dyrbar uppmuntran, för hvilken vi af hjärtat tacka.
Men det innebär lika mycket en förpliktelse, som vi icke mindre lifligt känna, en förpliktelse att gå vidare på de goda tradi­ tionernas väg och genom alltjämt nya förbätt­ ringar försvara den hedersplats, vi varit nog lyckliga att vinna i svenska läsares bevågenhet.
Det ä r också med de allvarligaste för esatser i den na riktning vi nu gå att inleda vårt andra kvartsekel, i det vi inbjuda till prenumeration på 26: e årgången af Idun, illustrerad tidning för kvinnan oc h hemmet.
Iduns program i dess hufvuddrag torde redan vara så allmänt bekant, att något vidlyftigt ord ande om detsamma bör kunna anses skäligen öfverflödigt.
Vare nog sagdt, att vi allt fortfarande skola ställa som vår främsta uppgift at t på alla områden häfda kvinnornas och hemmens intressen, på samma gång vi genom våra enastående förbindelser med landefs förnämsta litterära och konstnär­ liga krafter våga utlofva ett innehåll af den bästa estetiska halt.
Bland de speciella nyhe­ terna för det kommande å ret vilja vi emellertid i första rummet omnämna den artikelserie I allt vida re utsträckning ä gna vår tids män­ niskor eftertanke och kärleksfull omsorg åt utformandet af sina hem.
Man vill i cke längre utan pröfning hålla till godo med former, som en gång danats för annat skick och bruk än vårt.
Man vi ll i sitt hem se ett troget och klart uttryck för nutidslifvets vanor och behof, ja, såvidt möjligt för sin egen personlighet.
Det är en betydelsefull sträfvan, denna, ett kultur- behof i bredare och innerligare kontakt med det dagliga lifvet än kanske något annat, och därför har också Idun beslutit at t i sin nya år­ gång ägna densamma en alldeles särskild upp­ märksamhet.
Idun utgår för öfrigt under år 1913 allt fo rt­ farande hvarje vecka i ett stort 16-sidigt, fint illustrerad!
hufvudnummer samt en 16-sidig bokbilaga: Iduns Ro manbibliotek, som en gång i månaden ersättes af Iduns Hjälpreda f ör hem­ met, de n senare redigerad af den kända för­ fattarinnan af Iduns Kokbok fru Elisabeth Ost- man-Sundstrand, hvilken äfven fortfarande ut­ arbetar Köksalmanackans matsedlar För hvarje dag året om.
Dessutom medföljer hvarje vecka ett B-n:r, hvars lexiafdelning alter­ nerande innehåller en rikhaltig Mode- och Handarbetsafdelning — till hjälp för hemmen på toilettfrågans viktiga område — och vår omtyckta Ungdomsafdelning, hvilken bjuder på en god, frisk och underhållande läsning för gossar och flickor i åldern 10 — 15 år, samt dessutom i hvarje n:r Iduns Tidsfördrifsafdel- ning, där som hittills hvarje v ecka utdelas 2:ne värdefulla pris.
En förmån, som kommer alla Iduns fas ta pre­ numeranter gratis tillhanda, är dessutom att nämna i Iduns Jul nummer, hvilket sedan länge räknas som en af de innehålls- och värderi­ kaste af samtliga skandinaviska julpublikationer.
Romanbliblioteket på nyåret inledes med den populäre författaren Ernst Lundguists gri­ pande och dramatiskt liffulla äktenskapsroman " Svenskt Kyrkolif " " Gunnar " för hvilken vi med anledning af det allt­ mera lifaktiga intresset för den svenska folkkyrkan och dess sunda utveckling haft förmånen vinna medverkan från ett antal framstående kyrkomän.
Bland författare, som redan utlofvat bidr ag till denna serie, kunna vi nämna namn sådana som biskop O. Berg- gvist, pro fessorerna Hjalmar Holmquist och Ei­ nar Billing, missionsdirektör A. Ihrmark, hof- predikanferna).
Norrby och Cl.
Åhfeldf, teol. d:r S.
A.
Fries, kyrkoherdarne Oskar Hedberg och Herman Palm, regementspastor G. Malm­ berg, kapellpredikanten C.
S. Lindblad, pasto­ rerna B. Aurelius, A. Holmbäck och).
B.
Me- lander.
Helt visst komma också dessa utta­ landen inom ett af de viktigaste bland lifsområden att mottagas med den allra största uppmärksamhet och intresse.
hvilken, som bekant, jämte E ster Nennes " Det nya ansiktet " erhöll l:a pris vid Iduns se naste stora romanprisfäfling.
Därefter följer Aiwa Uppströms likaledes prisbelönade roman " Nya Sverige ", en färgrik och spännande skildring f rån de första svenska kolonisternas lif i " Den nya världen ".
De fullständiga prenumerationsafgifterna för Iduns olika upplagor 1913 ställa sig sålunda: Vi v, 7&lt; IDUN, vanliga upplagan kr.
6:50 3:50 1: 75 - „ praktupplagan.
.
„ 8: — 4: 25 2:25 Allt med postbefordringsafgiften inberäknad.
Lösnummerpris blir, med undantag för jul­ numret, som förut 12 öre.
JOHAN NORDLING Hufvudredaktör och ntgipare.
- 15 - Hur fästet blef taget.
Berättelse af HELENA NYBLOM.
OR FLERA HUNDRA ÅR SE- dan lefde det uppe emot norden en riddersman, hvilken endast hade en enda son, som hette Gösta.
Riddaren var fattig och ägde bara en gammal förfallen gård, där den lille gossen växte upp i ensamheten.
Fadern var tungsint och tyst och sysselsatte sig blott föga med sin son, som mest var öfverlämnad åt tjänstfolket, sedan han som helt liten hade mist sin mor.
Då hände det en kväll på vårsidan, d å den lille G östa, som nu hade fyllt sitt åttonde år, satt i det stora köket och åt gröt, att stall­ drängen kom in o ch sade, att det höll en ryt­ tare på borggården, som önskade tala med herr Gösta och hans far.
Gossen stannade med grötskeden lyft till munnen.
" Inte vill han väl tala vid mig? "
sade han förvånad.
" Släpp in hon om till min far. "
Men drängen försäkrade att ryttaren först och främst hade önskat tala med herr Gösta.
Gossen reste sig då, torkade mjölken af munnen med baksidan af handen och gick in i den stora salen, där hans far satt och läste och grubblade, s om hans sed var.
En stund efter kom sändebudet in.
Han sade sig vara skickad af en gammal släkting till Göstas far, en man, som lefde många hundra mil sö derut och där hade många stora egen­ domar och mycket pengar.
Hustru och barn hade han aldrig haft, och nu, då han var till åren kommen, hade han länge gått och fun­ derat öfver på hvem han väl skulle öfverlåta alla sina gods och egodelar.
Då hade han kommit ihåg, att långt borta mot norden bodde en aflägsen släkting till honom, som hade en liten son, och plötsligt blef det klart för honom, a tt i h ans händer ville han öfver- lämna allt han ägde.
Men e 11 villkor uppställde han.
Gösta skulle komma till honom och upp­ fostras under hans ledning.
" Jag vill s e in i de ögon, som en gång skola se ut öf ver alla mina ägor, " tänkte han.
" Jag vill ve ta hans tankar, som en gång skall tänka för allt hvad mitt är. "
Göstas far hade intet emot att lämna gossen ifrån sig.
Där borta i södern skulle han få en så mycket bättre uppfostran, än här i d e ensamma skogarna, och så skulle han därtill bli e n rik och mäktig man.
Genast gjordes allt i ordning till gossens afresa, och då skogen började löfvas, sade han farväl till sin far, steg till h äst och bör­ jade färden söderut, åtföljd af två män, som skulle skydda honom emot stigmän och röf- vare.
Gösta själf var glittrande glad.
Det var något så underbart att rida genom hela landet, för att komma till ett helt nytt ställe, som till på köpet en gång skulle bli hans eget.
Han sprang så lätt i sadeln och satt säker och trygg på den höga, bruna hästen, som skulle bära honom den långa vägen.
Då fadern omfamnade sin son till a fsked, fuktades väl hans ögon, men då han hört det sista trampet af hästhofvarne dö bort, stängde han dörren till g ården med en smäll, gick in och satte sig vid sitt arbetsbord och suckade djupt.
Nu kunde han få vara full­ komligt i fred med sina folianter.
Det var en lång färd Gösta hade att till- ryggalägga; men alla dar tycktes honom härliga och innehållsrika.
Landet växlade med stora skogar och öppna vidder.
Än sträckte sig för hans undrande ögon glän­ sande, vidsträckta sjöar, än red han förbi hvirflande strömmar och vattenfall.
Först redo de igenom barr-skogar, däref­ ter kommo de till blandad skog, och slutli­ gen nådde de bokskogarnas rike och redo dagen lång genom hvalf af nyutsprunget löf.
Gösta sjöng och skrattade och talade växel­ vis m ed ryttarne, s om följde honom.
Mat och dryck hade de fått med sig till öfv erflöd, o ch träffade de inte något härbärge vid nattens inbrott, då redde de säng till gossen på .marken.
Då låg Gösta vid elden de tände och sof lika tryggt s om hemma i sin s äng.
Ändtligen, ändtligen voro de framme.
Långt i nnan de nått slottet, som var målet för deras färd, sågo de tornspirorna sticka upp öfver skogen.
Vägen slingrade sig i stora krökar som om den ville narra dem och inte släppa dem fram.
Men nu låg slottet i hela sin mäktiga skönhet framför dem.
Solen glänste på de gyllene tornspirorna och lekte på vattnet i vallgrafvarna.
Från taket flög en hel flock kajor upp med höga skrän, då väktaren blåste i sin lur och lille h err Gösta red öfver vindbron in på Halla slottsgård.
Gamle herr Sigurd stod i dörren för att önska sin unga släkting välkommen.
Han lyfte gossens ansikte mellan sina magra fingrar och såg länge på honom.
" Jag tror, jag har valt rätt, " sade han slut­ ligen och kysste Gösta så hårdt på pannan, att det lät som ett pistolskott.
Från denna stund var Halla Göstas hem, och hans farbror (så kallade han herr Si­ gurd) sysselsatte sig mycket med honom.
Den gamle adelsmannen var en lärd och vidt berest man och därtill en man med ett djuptänkt sinne, som i må ngt och mycket var långt framom tidens vanliga föreställnings­ sätt.
Visserligen var han en sträng och rättvis herre, men därtill en god och ädelmodig husbonde, som behandlade sitt folk snarare som barn än som slafvar och hos hvilken ingen olycklig människa förgäfves anhöll om hjälp.
Han omfattade sin fosterston med en häftig kärlek.
Inte som om han.skämde bort ho­ nom.
Tvärtom hade han som sitt ordspråk: " Den som älskar sin son, tuktar honom ".
— Men sanningen att säga, så gaf Gösta myc­ ket sällan anledning till tukt.
Han var en af dessa lyckliga människor, som tycktes vara födda goda och hvilka det alltid förefaller lika lätt att göra rätt, som andra att göra orätt.
Till kroppen var han sund och stark och till s jälen likaså.
Alltid var han färdig att arbeta och tjäna, och fylld som han var af stor tacksamhet emot herr Sigurd, ställde han hela sin ungdoms kraft och duglighet till hans förfogande.
" Jag vet inte hvad det är med dig? "
sade den gamle mannen ibland och tittade un­ drande på Gösta.
" Inte har du läst och lärt så mycket än, men det är som om du ändå alltid visste hur du skulle handla. "
Och så tillade han sakta för sig själf: " Inte är du hvad människor kalla snillrik.
Men du är mera än det, du är en god gosse, och skall en gång bli en god människa. "
Saken var den, att Gösta aldrig tänkte på sig själf.
Det fanns ju alltid så mycket an­ nat som det var mycket roligare att tänka på.
Här på Halla hade Gösta en lycklig barn­ dom, och han kom att hålla så mycket af sin fosterfar.
Men då han blott var tjugu år dog herr Sigurd plötsligt.
De funno honom en dag på golfvet i hans arbetsrum.
Han hade dragit i e tt hörn af bordduken, liksom för att söka resa sig, men då Gösta knäböjde bredvid honom, hade dö­ den redan satt sitt märke på hans ansikte.
Med stor ståt och prakt fördes hans döda kropp att hvila under golfvet i d en närlig­ gande kyrkan, och då Gösta återvände till slottet, hälsades han som herre till Halla.
Nu kände han först riktigt förlusten af sin gode och vise fosterfar, ty ingen hade han nu att rådgöra med.
Själf fick han lof att styra och ställa med sina stora egendomar, som nästan utgjorde ett litet konungarike, och som han tog sin uppgift mycket allvarsamt, hade han fullt upp att göra från morgon till kväll.
Han hade så många och så mycket att sörja för och tänka på, att det heller icke nu blef någon tid för honom att tänka på sig själf.
Åren gingo och Gösta hade blifvit fem och tjugu å r.
Då hände det, att han en vårdag gick ut öfver fälten och in i sk ogen, där bo­ karne nyss hade slagit ut.
Att titta upp emot löfhvalfvet v ar som att se upp genom vattnet i ett oändligt grönt haf.
Hela skogen gen­ ljöd af fågelsång och från mullen strömmade dofter af örter, jord och blommor som en ånga emot den ljusa vårhimlen.
Gösta gick sakta fram på det späda grä­ set.
Han kände sig så underlig till mod s.
Det var, som om han plötsligt förstod, att det finns något annat till på jorden än arbete.
Men hvad var det?
På en gång stannade han vid en liten sjö, som låg och drömde orörlig i skogsdjupet.
Vid dess brädd växte hög vass och gula iris, och på dess yta simmade vattenliljornas breda blad.
I va ssen snattrade och pep det sakta, och Gösta förstod, att många vatten­ fåglar här hade sina nästen.
Plötsligt flög en häger med utspända vingar öfver vattnet, och strax därpå small ett skott.
Hägerns vingar slappades och den föll hastigt och tungt som en sten ner i v assen på den mot­ satta sidan af sjön.
Strax därpå varseblef Gösta hur flera människor rörde sig under boklöfvet där borta, och han skyndade dit för att se hvem det väl kunde vara, som jagade på hans mark.
Då han kom närmare såg han två pager, som voro sysselsatta med falkarna, och två unga flickor, klädda i jaktdräkter.
Den ena af dem stod med ryggen till, medan den andra vände ansiktet åt honom, så att han tydligt kunde se henne.
Hon var lång och smärt med ramsvart hår under den lilla hatten.
Hennes mörka ögon blixtrade och hon log se­ gerstolt, medan hon lyfte den döda hägern högt i si n högra hand.
" Är det inte en kunglig fågel? "
ropade hon.
" Och det är för mitt skott den fallit! "
I det samma fick hon öga på Gösta, som hade stannat eft stycke borta.
Hon lät fågeln falla och hennes ansikte fick ett dystert och stolt uttryck, då hon vände sig emot honom och frågade: " Hvem ä r ni, som stör oss i vå r jakt?
Hvar- ifrån kommer ni? "
" Jag är herre till Halla, " svarade Gösta.
" Och det är på min mark du har skjutit få­ geln. "
" Jag har skjutit fågeln i luften, " svarade den unga jungfrun, " och luften tillhör alla.
Men är det er emot att vi jaga här, så rida vi bort dit inga främmande junkrar störa vår glädje.
Kom, Viveka! "
vände hon sig till sin ledsagerska.
" Låt oss skynda härifrån! "
Utan att säga mera, ja, utan att hälsa ho­ nom, ilade hon med sin väninna in bland trä­ den, där hästarne väntade dem.
Strax efter hörde Gösta trampet af hästhofvarne, då de redo bort i skogen, som genljöd af deras glada skratt.
Han stannade orörlig och stirrade efter dem.
Hur den andra damen hade sett ut, visste han inte.
Han hade nog knappast sett på henne.
Däremot stodo den stolta jägarin- nans drag liksom fastbrända bakom hans panna.
Han såg hennes ranka, härliga växt, hennes sköna, dunkla ögon och hörde allt­ jämt hennes hånfulla ord: " Där inga främ­ mande junkrar störa vår glädje. "
Han tryckte båda händerna emot sitt hjärta.
Måhända det var honom och inte hägern hon hade träf­ fat med sin pil?
(Forts.) BARN - KONFEKTION ßf \ 5Tf \ SMITT onsaft&lt;53ruLifiSTC.
rrsltc PFUMFT TYÖTR &amp; TIL LBEHÖR E.RHÅILRS I FLC3TR ANRNß£KLRÜNRDSNFFRRE:R I RIK CT OFVANSTÅENDE FABRIKAT nnas i rikhaltigaste sortiment till billigaste priser hos A.-B.
Nordiska Kompaniet, Stureplan.
Hafre- Gryn OCH Hafre- Gif barn den bästa näring och de växa upp till friska människor.
Gif vuxna den bästa näring och de förbli friska till s ena ålderdomen.
på kalf med potatis; chokladkräin med vispad grädde.
FREDAG.
Frukost: Smörgåsbord; skinkomelett; mjölk; kaffe eller te.
Redigerad af Middag: Brynt hvitkålssoppa med ELISABETH ÖSTMAN-SUNDST RAND.
frikadeller; beignet-soufflé med plom- Inneh.
af Elisabeth östmans Husmo- monkompott.
LÖRDAG.
Frukost: Smörgåsbord: derskurs i Stockholm.
biffstek med potatis; mjölk; kaffe FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR eller te.
Middag: Korfkaka med smält smör och lingon; nyponsoppa VECKAN 5 — 11 JAN.
1912. med vispad grädde.
SÖNDAG.
Frukost: Smörgåsbord; RECEPT: stekt kalfbräss med ärter; mjölk; kaffe e ller t e med k äx.
M i d d a g: Stekt kalfbräss med är­ Stekt filé af abborre med ' citronsås; ter (f. 6 pers.).
3 h g. kalfbräss — oxfilé med tryffel eller champinjoner IV2 lit.
vatten, V 2 msk.
salt till blan- och brynt potatis; fylld mörtårta med chering — 2 tsk.
salt, V4 tsk.
hvit- vaniljsås.
peppar, 1 ägg, 1 msk.
vatten, V2 kk p.
MÅNDAG.
(Trettondedagen.)
&gt;F r u- stötta skorpor, 4 msk.
smör (80 gr.).
kost: Smörgåsbord; Tournedos à la T i l l g a r n e r i n g: 1 b ur k ä r t e r Nobis med fransk potatis; mjölk: (V2 lit.
), IV2 msk.
smör (30 gr.).
kaffe eller te med saffransbröd.
B e r e d n i n g: Kalfbrässet får ligga Middag: (Soppa à la Hedin; lax- i vatten, hvilket ofta bytes, så att salad; stekt fasan; glace au four.
allt blodet dragés ur.
Det blancheras, TISDAG.
Frukost: Smörgåsbord; (nedlägges i kallt, lätt saltadt vatten fågelstufning i snäckor (rester från och får däri koka 10 min.)
och läg- Trettondagen); mjölk; kaffe eller te.
ges i en skål med friskt vatten.
Då Middag: Kall skinka och fläsk- brässet är kallt, putsas det väl, d. korf med potatispuré; blåbärskompott v. s. brosk: och hinnor borttagas, samt med vispad grädde.
lägges i en duk under lätt press om­ ONSDAG.
Frukos t: Smörgåsbord; kring 1 tim.
Det skäres i 8 mm.
stekt svinnjure med gräddsås och po­ tjocka skifvor, hvilka beströs^ med t a t i s; m j ö l k; k a f f e e l l e r t e.
M i d ­ kryddorna, doppas i ägget, uppvispadt dag: Palsternackspuré med krutong; med vattnet, och vändas i de stötta stufvad gädda med potatis.
skorporna.
De stekas vackert gul­ TORSDAG.
F rukost: Smörgåsbord; bruna i smöret och uppläggas i krans hafregrynsgröt med mjölk; stekt sill på rundt fat.
Ärterna hällas med med grädde och lök samt potatis; spadet i en kastrull, få ett uppkok kaffe eller te.
Middag: Frikassé och läggas med hålslef på midten KOKSALMANACK Sc Beg är prof på våra nyneter i svart, hvitt och kulört: Taffetas, Changeants, Façonnés, Crêpe de Chine, Duchesse, Ecossais, Eolienne, Mousseline, 120 cm.
bredt, fr ån 95 öre metern.
Sammet och Plysch till kläd- ningar och blusar o. s. v. såväl som blusar och rober med äkta Schweizer-broderier i batist, ylle, lärft och siden.
Vi sälja endast garanteradt solida sidentyger direkt till privatpersoner portofritt och redan förtulladt till bostaden.
Schweizer &amp; Co., Luzern S 3 (Schweiz) SIDENTYGS-EXPORT.
— KUN GL.
HO FL.
sås och en skifva tryffel.
Den kan garneras på många andra sätt, men all garnering måste vara ätbar.
ocA ÄÉ Ä;?
W •: PRIMA KVAUTE! "
% BÄSTA UTFÖBAHDE!
HVARJE PAR 3TAMPLADT MED OFVAflSTÅEflDE VARUMÄRKE FW fi AS I ALLA VÄLSORTERADE SYBEHÖRS - MANUFAKTUR- &amp; KORTVARUAFFÄRER F y l l n i n g: V 2 lit.
äppelmos, 2 af fatet.
Det kalla smöret lägges i flockar ofvanpå - ärterna.
Garneras hg.
sötmandel, 4 hg.
florsocker, 2 — 3 ägghvitor.
med persilja och serveras som fru­ B e r e d n i n g: Smör och socker rö­ kosträtt.
ras till h vitt skum, därefter tillsät­ S t e k t a f i l é e r a f a b b o r r e tas äggulorna, en i sänder, den skål­ med citronsås (f. 6 pers.).
IV2 lade och malda mandeln och sist mjö­ kg.
abborrar, 2 tsk.
salt (10 gr.).
let.
Degen arbetas tills den blir jämn Till s t e k n i n g: 3 m s k.
m j ö l hvarefter den får, stå på kall plats (30 gr.), 4 msk.
smör (80 gr.).
omkr. 2 tiin.
" innan den användes - — Beredning: A b b o r r a r n a f j ä l l a s Äppelmoset bör helst kokas dagen ej.
rensas på vanligt sätt, skäras i förut, så att det är fullkomligt kallt.
filéer och ryggbenet jämte alla små- Mandeln, skållas, torkas, drifves ge­ ben borttagas.
Filéerna läggas med nom kvarn, och stötes med sockret och skinnsidan mot skärbrädan och köt­ ägghvitorna i stenmortel till en fin tet skäres från skinnet med en spet­ och smidig massa, som bör vara sig knif.
Filéerna gnidas med saltet ganska lös.
— M ördegen delas i 3 delar.
och få ligga 1 tim., hvarefter de En del klappas ut på bottnen af en ånyo- torkas med fiskhandduk.
De ringform och gräddas till hälften.
När: vändas i mjölet och stekas hastigt bottnen är kall, klädas sidorna med deg, vackert gulbruna i smöret ofvanpå äppelmoset ilägges och mandelmassan spisen.
De läggas upp på varmt fat bredes jämt däröfver.
Resten af degen och citronsåsen hälles öfver.
Anrätt­ rullas ut till smala stänger, som läg­ ningen garneras med persilja samt gas i sneda rutor öfver mandelmassan.
refflade citronskifvor och serveras Sist lägges resten af degen i en ring pressad potatis.
rundt omkring tårtan.
Den gräddas i ej för varm ugn, tills den är allt­ O x f i l é m e d t r y f f e l e l l e r igenom mör, hvilket pröfvas med en champinjoner (f. 6 pers.).
1 kg.
vispkvist.
Serveras afsvalnad med va­ oxfilé.
1 burk tryffel (Vs lit.)
eller 1 niljsås eller vispad grädde eller ock burk champinjoner (V4 lit.
), 3 msk.
till kaffe eller te.
smör (60 gr.), 1 tsk.
salt (5 gr.), V2 lit.
brun buljong.
T o u r n e d o s à l a N o b i s (f. B e r e d n i n g: Fi l é n, s o m b ö r h a f v a pers !.).
3 hg.
oxfilé, salt, hvitpeppar, hängt, tills den är riktigt mör, put­ 3 3 msk.
smör (60 gr.), 9 sparrisknop­ sas (senor och hinnor borttagas) tor­ par, 3 skifvor tryffel.
kas med en duk urvriden i hett vat­ B e r n ä s s å s: " V2 " tsk.
h a cka d ch a- ten, späckas i täta rader med hälf­ lottenlök, 10 gr. hackade dragonstjäl­ ten af tryffeln eller champinjonerna, kar, 10 gr. gr. körfvel, 2 gr. salt, nå­ skurna i strimlor, och bindes.
Smöret got hvitpeppar, 2 msk.
ättika, 3 ägg­ brynes i en järnkastrull, som ej bör gulor, 80 gr. smält smör, cayenne.
vara större än att köttet nätt och B e r e d n i n g: Till tournedos skä­ jämt rymmes, filén lägges däri ras af oxfilén IV2 cm.
tjocka skifvor, och brynes väl på alla sidor samt hvilka utklappas lätt, formas runda, beströs med en blandning af saltet, kryddas och stekas i smör eller halst­ och pepparn.
Den sättes in i het ugn, ras.
Biffarna läggas därefter små får steka 30 — 40 min., hvarunder den eldfasta, runda formar, garneras i med spädes med den kokande buljongen, sparrisknopparna, frästa i en del af öses flitigt.
Steken tages upp, snö­ smöret.
Bernässåsen hälles öfver och ret klippes bort och filén skäres i på livar je biff lägges en skifva tryffel.
tunna skifvor, som åter hopläggas, så att den behåller sin form, samt De serveras som frukosträtt med stekt upplägges på en 4 cm.
hög sockel, potatis, beströdd med litet finhackad utskuren af hvetebröd.
Sockeln bör persilja.
Till såsen lägges kryddorna vara af samma längd som filén och och ättikan i en såskastrull.
Ättikan kan, om så önskas, kokas gulbrun i hopkokas tills en tredjedel återstår, flottyr eller beklädas med stanniol.
då lyftes kastrullen af elden och inne­ Rundt omkring sockeln garneras med hållet får svalna något, hvarefter ägg­ små snäckor, utskurna af råa hvitkåls- gulorna vispas i, en i sänder.
Ka­ blad.
som fyllas, hvarannan med strullen sättes åter öfver elden och brynt potatis och hvarannan med blan­ såsen får sjuda, hvarefter smöret till­ sättes litet i sänder under vispning.
dade grönsaker och en del af de Såsen vrides genom en duk och blan­ frästa champinjonhattarna.
Serveras med tryffelsås eller afredd sås 5&gt; till­ das med en aning cayenne och litet satt med champinjoner, skurna i tär­ finhackad persilja.
Den värmes i vat­ tenbad, tills den är ljum, och serveras ningar och frästa i smör.
gènast.
Upphettas den för mycket, den sig.
F y l l d m ö r t å r t a (f.
1 2 — 1 5 p e r s.)
.
skär F i n a r e m ö r d e g: 3 hg.
s m ö r, 1 Tournedos kan läggas på krutong, garneras med fransk potatis, bernäs- hg.
florsocker, 2 äggulor, 25 gr. söt­ mandel, 5 bittermandlar, 305 gr. hve- mtcL svaga ba.r&gt;n böra fä temjöl.
Vasens (f. d. Nordstjernans) stärkande Järnpreparat » Ferrol ».
Dess angenäma smak gör att det med lätthet tages.
Ti / éh.a.f ?t ^.^^6 00•hi ' Ü Aptitgifvande ökar det hastigt kropps­ .S o r * i c.
^Co n. vikten.
På alla apotek till 2 kr.
fl.
JL Hr K •k ft / ».
* « / « V \ - » - i-« * — o c.K t Ï.VÂ. ' à«.
j H 4t5Ö * &lt;d .. Z1 / / A fco«- » » — / orc^o / / a,U+-orv •= * _- ocK&gt; Ç?
irn ti &gt; f Voir ' &lt;5 «M » — S&gt; ' c) a- t-T- I cZ eV / a-r * / • i ii » W s - h &gt; £ A ' 11 wT^l.rifO B t " * * • - ks.Tl i.
- fis ' l Kombinerad Bosättnings- och Lifförsäkring är det mest prakti­ ska sätt att erhålla eget hem.
Prospekt och upplysningar erhållas gratis och franko.
^STIA^ ' S7A M. HOtt KOiaÉI.
Stockholm.
S o p p a à l a H e d i n (f.
6 pe r s.)
.
1 hg.
kalfbräss, l 3 / i lit.
klar buljong, 4 persiljestjälkar, IV2 msk.
smör (30 gr.), 4 msk.
mjöl (40 gr.), 2 tsk.
citronsaft, V2 del.
madera, salt, cay­ enne, 2 — 3 äggulor.
B e r e d n i n g: Kalfbrässet bör ligga i vatten 1 tim. för att blodet skall dragas ur, hvarefter det blancheras (lägges i kallt, lätt saltadt vatten och får däri koka 10 min.
), och afkyles i kallt vatten.
Buljongen kokas upp med persiljan, brässet lägges i och får koka, tills det är hvitt och fast eller omkring 45 min.
Det tages upp, får kallna och skäres i fina tärningar, hvilka läggas i soppskålen.
Buljongen silas.
£5mör och.
mjö l fräsas 2 min., buljongen spädes på, litet i sänder, och får koka under rörning 5 min.
Soppan afsmakas med citronsaften, vinet och kryddorna.
Äggulorna slås upp och vispas i soppan, som där­ efter hälles öfver brässet i soppskålen.
L a x s a l l a d (f. 12 p ers.).
1 kg.
kokt, benfri lax (rester).
G r ö n s a k e r: 2 morötter, 1 pal- sternacka, 1 selleri, 2 k okta rödbetor, 1 blomkålshufvud, 1 / 2 burk gröna bö­ nor, V2 burk fina ärter, 1 saladshuf- vud.
K o k t m a j o n n ä s: 3 ms k.
s m ö r (60 gr.), 6 msk.
mjöl (60 gr.), 1 / 2 tsk.
engelsk senap, 5 del.
vatten, 4 äggulor, 4 msk.
fin_ matolja, saften af V2 cit ron, 2 msk.
vinäger, 2 d el.
tjock grädde, 3 tsk.
salt, 1 tsk.
socker, hvitpeppar.
T i l l g a r n e r i n g: 1 i l t e t h v i t - kålshufvud, persilja.
B e r e d n i n g: Laxen skäres i skif­ vor, skinn och ben tagas bort.
Grön­ sakerna ansas på vanligt sätt, skäras i små, jämna tärningar, som kokas mjuka i lätt saltadt vatten, hvarefter de upphällas i durkslag så att vattnet får väl af rinna.
Till majonnäsen fräsas smör, mjöl och senap 2 min., vattnet spädes på litet i sänder, och såsen får koka under rörning 10 min.
Den upphälles och röres, tills den är af­ svalnad, då äggulorna, en i sänder, iröras och såsen arbetas med slef omkr. V2 tim.
under det oljan, citron­ saften och vinägern tillsättas, omväx­ lande och droppvis.
Den till hårdt skum slagna grädden röres i och såsen afsmakas med kryddorna.
Laxskifvor- na tagas med gaffel och doppas i majonnäsen samt uppläggas på ett rundt fat i pyramid.
Grönsakerna och den sköljda samt i strimlor skurna grönsaladen blan­ das försiktigt i resten af majonnä­ sen, saladen lägges_ i små snäckor, utskurna af råa hvitkålsblad.
Snäc­ korna ställas i en tät ring omkring laxen och emellan dem garneras med vacker kruspersilja.
Serveras som mellanrätt.
— På samma sätt kan rester af kokt gös, gädda och sik anrättas.
1 i ' hi i hi:ni i mû [i! '
r i; i ":: S t e k t f a s a n (f. 10 — 12 p ers.)
2 fasantuppar, 2 hg.
späck, 4 msk.
smör (80 gr.).
S å s: Smöret i hv ilket fåglarna brynts, 4 msk.
mjöl (40 gr.), 5 del.
köttsky eller buljong, 5 del.
tjock grädde, salt, socker, hvitpeppar.
B e r e d n i n g: Fasantuppens kö tt anses finare än hönans ooh föredra- ges därför till stekning.
Fjäderskru­ den är praktfull och användes af mån­ ga till dekoration.
— Fågeln bör hänga några dagar innan den anrättas, för att köttet skall bli saftigt och få den fina smak af vildt, som saknas hos den nyslaktade fågeln.
Då den skall rensas, tillvaratagas först hufvudet med halsen, vingarna och stjärten.
Fågeln plockas därefter och rensas på vanligt sätt, späckas på bröstet och låren med fint skurna späckstrimlor och uppsättes.
Fåglarna brynas där­ efter i smöret tillika med kråset i en stekgryta, som ej får vara större än att de nätt och jämnt rymmas.
Då fåglarna äro väl brynta, upptagas de jämte kråset.
Smöret i grytan fräses med mjö­ let 2 min., buljongen och grädden spä­ das på och såsen får koka 5 min., hvarefter den afsmakas med kryddor­ na.
Fåglarna läggas i med brösten upp och få sakta steka, tills de äro möra, eller 1 — IV2 tim., hvarunder de öfverösas f litigt med såsem Af hvetebröd utskäras två 4 cm.
höga socklar, som böra hafva samma längd och bredd som fågeln; bröden urhålkas på midten, stekas vackert bruna i smör eller flottyr och upp­ läggas på varmt fat.
Fåglarna skä­ ras och uppläggas därpå.
En hatelett eller ståltråd stickes genom näbben och halsen samt fästes i sockeln._ På samma sätt fästas vingar och stjärt.
Såsen silas, skummas, kokas upp, tillsättes med tjock grädde eller kött­ sky samt 20 gr. kallt smör och af­ smakas.
Fåglarna öfvérgjutas med^ 1 msk.
af såsen och garneras på vanligt sätt.
G l a c e a u f o u r (f. 12 pers.). "
V a n i l j g l a s s: 8 äggulor, 150 gr. socker, 1 lit.
kokande grädde eller mjölk.
M a r ä n g m a s s a: 2 50 g r.
f l o r s o c ­ ker, 1 äggula, 5 ägghvitor.
B e r e d n i n g: På e t t s i l f v e r f a t f ä ­ stes med marmelad eller sockerlag en 1 cm.
tjock, oval skifva sockerkaka.
Vaniljglass beredes på &gt; vanligt sätt.
Till marängmassan vispas äggulan och 50 gr. af sockret i 20 min.
Hvi- torna slås till hårdt skum .och visp- ningen fortsättes 15 min., därefter tillsättes försiktigt resten af sockret och till- sist den vispade gulan.
— Den färdigfrusna glassen upplägges med en silfversked, doppad i ljumt — 17 — FA MORCOM ' OCH • A F T O f l TM ULE-CACAO vatten högt och ovalt på sockerkakan.
Marängmassan bredes öfver glassen.
Fatet sättes genast i en långpanna med krossad is och groft salt och in- sättes i mycket het ugn, (omkr. 300 grader), omkr. 2 — 3 min., så att ma­ rängen får gul färg.
öfversockras och serveras genast med varm choklad­ sås, om så önskas.
heter till besvarande af läsekretsen.
Dock förbehåller sig redaktionen oinskränkt be­ fogenhet a tt utesluta de frågor, hvilka anses sakna mera allmänt intresse.
Hvarje pu­ blicerad fråga kommer att besvaras, och ut­ betalas för d et bästa svaret å någon af här nedan införda frågor, som insändes till redaktionen senast 6 dagar efter detta num­ mers dato, ett pris af 10 kronor.
N: r 1.
Fastän mångårig prenumerant på Idun har jag aldrig förr besvärat Iduns snälla rådgifvare med någon fråga och vågar därför hoppas få K7NHVAR läsare aj Idun äger rätt att å svar på denna min första och för mig denna afdelning framställa förfrågnin så ytterst viktiga lifsfråga.
Kan någon / ar rörande husliga eller andra angelägen gifva mig ett råd hvart jag skall FRÅGOR HUSMÖDRAR!
ANVÄND GAS SOM BRÄNSLE TY GAS AR BILLI6ARE A N VED.
_ GASSPISLAR VISAS OCH DEMONSTRERAS Å G A S V E R K E TS U T S T Ä L L N I N G, Sthlmstel.
60 32.
KUNGSGAT.
54 (F. D.
14).
Rikstel.
28 93. y - &lt;« OASTIUÖL Akta Bötsborg?
EKSTRömS tftLBRO KW-TEHN-FABRIK- Hygienkontrollant: Dsr G.
Hjort af Or näs.
Tel.: 11 KAVIAR Årets Inläggning ut­ kommen och utmär­ k e r s i g f ö r s i n f r i s k a, a p t i t- r e t a n d e s m ak.
Se noga till att Ni (år af märket " Fyrtornet ".
BrkSndt högsta k v a l i t ée r iaem hela konservindustrien.
Världsberömda.
Albert och Marie rekommenderas.
AKTIEBOLAGET ÖREBRO KEXFABRIK.
(Kungl.
Hof leverantör).
SINGER C:0 SYMASKINS A KTIEBOLAG Filialer på alla större platser.
Annonsera i Idun!
världens första Mjölk-Chocolade.
vända mig för att kunna fa arbete och man tacka för event, lysningspresen­ på så sätt bidraga till familjens uppe­ ter före eller efter vigseln?
Vore hälle.
Jag är 37 år och gift, har 3 äfven tacksam få veta hur klädseln barn i ålder 11 — 14, men då min mans bör vara vid vigseln.
Skall det vara inkomst e] är tillräcklig för vår ut­ promenaddräkt eller svart klädning komst är jag tvungen hjälpa till med och hatt?
Tacksam.
annat än hemmets skötande.
Har i 6!
N: r 6.
Huru få brunt hår att mörkna och i öfrigt för alla damer, äi års tid varit 1: sta biträde och delvis utan att använda hårfärg?
ensam skött I klass poststation med N: r 7.
Hvad bör man göra för att stat, kommun och familj måste, mycket arbete, men af flere orsaker förhindra fetma, särskildt i ansiktet?
om I samhället i fråga skall ku ii na fort- tvungen att flytta till Stockholm.
Prenumerant.
„B I xJ Ou bestå, härska en ordnad hushållning, Största orsaken är barnens skolgång.
N: r 8.
Vill någon af Iduns råd- vilken sorgfälligt väger inkomster och Har genomgått 8-klassigt läroverk, ta­ gifvare hjälpa.
mig som är bosatt utgifter emot varandra och på be­ lar svenska, finska, ryska och nå­ långt upp i lappmarken med att välja stämda tider uppgör en balansräkning.
got tyska och franska, har god hand­ tapeter till vår våning.
Först hafva Så måste det också ske i den levande stil och sysslar gärna med skrifgöro- vi sängkammaren: möblerna äro i ma- organismen, i nervernas hushållning, med owiginalfjäder * t ett mål, därtill enligt andras omdöme hognifärg, engelska järnsängar med ty även här leder för stora utgifts­ duglig och praktisk husmor.
Tacksam gula skärmar, gul beklädnad å sto­ poster av kraft, vilka ej motsvaras stycke, utgörande den för­ för svar vore lar och schäslong, linoleummatta i av poster på inkomstsidan, till ett Mångårig prenumerant.
parkettmönster, gardiner i crème.
Mat­ alltför tidigt försvagande av krafterna, träffligaste knäpp­ N:r 2.
Beder härmed Iduns erfarna salen i ljus ek, med grönt läder å till nervhushållningens bankrutt och ning för * Ktädningar.
läsarinnor - omi ett «go.dt råd.
Jag; !har e n stolar, parkettgolf.
Salongen eller därmed till hela människokroppens 15-årig dotter, som är alldeles frisk fruns rum: möbeln till v. i mahogni undergång.
Slutei till mjukt och säkert och men som absolut saknar aptit och med blågrågrönt, blågrå axminster- har riktig motvilja för all mat.
Hur matta.
Herrummet: mörk ek med Låt oss därför göra upp en ner­ öppnar sig ej af sig själf, sami skall jag bära mig åt med henne?
brungrönt tyg; detta rum saknar vernas balansräkning för en i det mo­ Bekymrad moder.
matta (linoleum), det gäller att få därna, livet verksam människa.
Vi lägga ger en slät yta.
N: r 3.
Finnes det någon af Iduns en varm färg.
Så är det barnkam- då märke till att i handel och vandel läsarinnor som för ung sjuk­ j maren, men detta rum har hvita möb­ ett ständigt stegrat krav på spänning Garanterad rostfri.
ärade vårdsintresserad flicka kunde uppgifva ler, så månne ej blått skulle lämpa av tankeförmågan, stegring av känslo­ något lasarett där inträde som sjuk­ sig?
Tacksam för råd vore ingen an­ livet, energien och dådkraften gör sig sköterskeelev kunde vinnas, ej elemen- nan än gällande.
Köpmannen måste städse tarbildad men i besittning af god Svensk familj i Finland.
under ytterlig nervspänning iakttaga Begär endast märket Bijou, allmänbildning.
Margit.
N: r 9.
Hvar bör en tjänarinna i världsmarknadens minsta fluktuatio­ N: r 4.
Ville gärna veta hur man Stockholm förmånligast placera sina ner och varje ögonblick vara redo som finnes att tillgå i alla sy- skall måla på lergods och hvilka besparingar, c:a 100 — 150 pr år?
att våga för att vinna.
Den lärde slags färger, som användas härtill.
» Ensam ».
måste sänka sitt forskningsnät allt behörsaffärer.
Till hvem skall man vända sig för N: r 10.
Har små inkomster men djupare i vetenskapens hav, för att närmare upplysningar i saken.
Tack­ måste någon gång vid konsert eller bringa nya pärlor upp i dagen.
Även sam för svar » S. », V arberg.
teaterbesök använda ljus hel kläd­ kvinnan har ryckts från sin stilla hus­ N: r o. Huru bör man tillvägagå ning.
Hur kunna sy denna så en­ lighet, bort i förvärvslivets sjudan­ för att underrätta sin stora släkt kelt och praktiskt att den också de virvel och måste fylla sin nya om sitt blifvande giftermål, då vigseln kunde användas till sommarklädning?
uppgift.
Och inom alla förvärvsgrenar blir borgerlig och ingen bjudning » Lärarinna ».
fordras det största mått av arbetsför- Stearinfabriks-Aktiebolag ifrågakommer?
Skall det ske ified k ort I ^ N:r 11.
För något år sedan hörde och i så fall hvem bör underteckna jag talas om en » damernas schack­ Kungl.
Hofleverantör Å andra sidan finnes det knappast dem, då inga föräldrar finnes?
Skall klubb » i Stockholm.
Kan någon af STOCKHOLM Sö.^H Iduns läsarinnor ge mig några upp­ någon, som i vår modärna tid vill eller kan söka vila, så snart den lysningar om denna klubb, villkoren naturliga tröttheten inställer sig.
Sam­ för inträde etc.?
Elisabet.
Kanalljus Kronljus N: r 12.
Kan någon framlägga förslag hällslivet ställer tvärtom alltjämt till program vid en skolfest (barnen ökade fordringar på nervkraften.
Det Grenljus Stakljus skola själfva medverka) med tomtar ofta på grund av verksamhetens art som hufvudmotiv samt litteraturan­ påtvungna, oregelbundna levnadssättet Julgransljus Lyktljus visningar till ett inledande föredrag och de av samma orsak föranledda onaturliga näringsförhållandena äro om tomtar?
P. Cykelljus Altarljus N: r 13.
Hur tvättas håret i foto­ icke i stånd att bringa ersättning för gen?
Ljust hår förändrar väl ej färg den förbrukade energien.
Genom bris­ llluminationsljus tande kroppsrörelse kvarstanna dess­ därigenom?
I — g.
N: r 14.
Kan jag få anvisning på utom ofta skadliga ämnen i kroppen, ar bästa kraftnåring för någorlunda billig litteratur i konst­ vilka under normal ämnesomsätt­ Pianoljus " Splendor " svaga, klena barn i alla åldrar.
historia (helst 1700- och 1800-talen; ning avskiljas.
Aptitlöshet och svag­ i engelsk typ.
äfven musikhist.)
på tyska, franska het i matsmältningsorganen blir följ­ Bok om barns uppfödning gratis eller engelska.
Jag är mycket intres­ den och att förlustsiffran i nervernas och franko från Mellins serad af ämnet och vill samtidigt ekonomi uppnår en betänklig höjd, d et Food Dépôt.
Malmö vidmakthålla mina språkvetenskaper.
visar nervositeten.
Endast superior och prima ljus åro stämplade Huru börja böckerna rekvireras?
För att åter bringa jämvikt i ba­ Studentska.
" LILJEHOLMEN " lansräkningen; erfordras, förutom rörel­ N: r 15.
Har hört att extrakt på se i frisk luft och idrottsövningar, Den gulaktiga färgen å kardborrarrötter är befordrande för tillförsel ^ av ny kraft till nerverna.
hårväxten.
Är det någon som an- Då det ej ges någon direkt nervnäring, vändt det och funnit det bra?
Hur är ett stärkande av nerverna endast skall man tillaga det och hur ofta möjligt genom höjande av det allmän­ Brooks bråckbandage är en ny, vetenskaplig uppfinning använda däraf?
.
Aurora.
na hälsotillståndet samt förbättring med automatisk luftdyna, som pressar de isärgångna N: r 16.
Har hört att det i Stock­ av matsmältnings- och näringsförhål­ delarna tillsammans och förenar dem, liksom man gör holm ges kurser i barnavård.
Vore landena i allmänhet.
vid benbrott.
Bandaget ligger absolut fast och be­ tacksam för adresser.
Finns ej nå­ kvämt och glider aldrig.
Det är alltid lätt och svall gon dylik i Göteborg eller Malmö och Ett för detta ändamål utmärkt .väl Hafregryn — Hafremjöl samt anpassar sig efter a ' la kroppens rörelser utan att hvar?
Kan man efter genomgåendet egnat, framgångsrikt styrkemedel är är en följd af den näringsrika gluten- irritera eller förorsaka plågor.
Jag fabricerar det eftei af en dylik kurs erhålla plats som — enligt talrika läkarvetenskapliga hinnans bevarande.
uppgifvet mått och sänder Eder det under fullständig sköterska vid barnhem eller mjölk­ auktoriteters utslag — Somatos.
Ägg­ Analys (ägghviteämnen): garanti att Ni blir nöjd, eljest sändas penningarna till­ droppe.
frågar Ella.
viteämnena i Somatos äro redan över­ baka.
Jag har satt priset så lågt, att alla, rika och l:o) Vårgärda 2:o) Fabrikat, där gluten- N: r 17.
Kan och vill någon af förda i en framskriden smältnings- hinnan är bortslipad, Iduns läsare lämna anvisning om sät­ form, så att de icke — såsom den fattiga, skola kunna köpa detsamma.
Kom ihåg att 13.8 o / o c:a 10 % jag tillverkar det efter mått — - ski ckar det till Eder - tet att ibereda s. k. bulgarisk sur- vanliga födan — behöva genomlöpa Ni profvar det — oc h om Ni ej är nöjd med detsamma, OBS.!
Gröten härigenom mera närande mjölk?
Moster Sanne.
hela matsmältningsprocessen.
Denna och aptitlig, ej klisterartad och slemmig.
returnerar Ni det till mig, och jag återsänder Eder pen­ N: r 18.
Hvar kan man få nya fötter besparing av arbete är för de för­ Köp originalpaketer.
ningarna.
Det är på detta sätt jag gör affärer — all tid absolut ärligt — och istickade i fina, engelska damstrum­ svagade matsmältningsorganen lika jag har på detta sätt under de sista fem åren sålt bandager till tusentals por?
H. välkommen, som den hjälp, Somatos människor.
Kom ihåg att jag ej använder mig af berömmande loford, tve­ N: r 19.
Skulle möjligen någon vilja lämnar vid utnyttjandet av den sam­ tydigheter, lögn eller bedrägeri.
Jag erbjuder Eder blott en ärlig affärsvara vara vänlig och gifva svar på föl­ tidigt intagna födan.
till rimligt pris, «krif strax efter m in illustrerade katalog.
jande frågor.
Yi ämna resa till Stock­ Genom användandet av Somatos blir C.
E. BROOKS, S. 237, Bank^Buildhigs^Kingsway, LONDON, W. C. holm för att gifta oss.
På hvilket ho­ tell bör vi taga in?
Hvar eller af på grund härav matsmältningsarbetet, varpå blodbildningen är beroende, vä­ hvilken kan bruden bli klädd (enkelt)?
I hvilken kyrka är det lämpligast att sentligt underlättat och så smånin­ gom åter reglerat, en rikligare bild­ låta viga sig?
Hvar böra vi sedan afsedd för 4 elever, börjar 15 febr.
intaga middag (endast få gäster äro ning av friskt blod och jämn till­ Med hopfällbara Ång­ öfverstinnan A. Hyltén-Cavallius, f. försel av näring åt kroppens cellväv­ med)?
Tacksam för goda råd är skåpet Primo kan ång- Frick, Sandvik, Smålands Burseryd.
nader blir följden.
Med höjande av ap­ A.
B.
|och varmluftsbad ta­ _N:r 20.
Vill någon af Iduns läsa­ titen, vilken direkt eggas av Somatos, Göteborgs Handelsskola, gas i hemmen för en rinnor säga hvar man kan få mön­ ökas välbefinnandet och genom stär­ kostnad af några öre Vasagatan 45 B, Göteborg.
ster eller ritningar till en enkel mat­ kandet av organismen i dess helhet • pr bad.
Rekommen- Årskurs.
Terminskurs er.
Bankkurs.
salsmöbel i allmogestil.
Helst önskas återvinna även nerverna sin spänstig­ I deras af läkare som det Elever, manliga och kvinnliga, f rån en grann färg med stilfulla blomorna­ het.
I bästa och verksamma­ folkskolan o. högre skolor med student- ment.
Hvar fås mönster till detta?
ste medel mot förkyl­ och realskoleexamen emottagas.
Dessa goda verkningar av Somatos Prenumerant.
ningar, gikt o. reuma­ göra sig i regel kännbara efter tre Även under det gångna läsåret ha N: r; 21.
Har två beundrare, men till fyra veckors bruk, ofta ännu ti­ tism, sjukdomar i blo­ alla eleverna, som genomgått årskur­ vet ej hvem jag föredrar.
Den ene digare.
Genom användandet av Soma­ det och huden.
sen, erhållit platser.
är ung, vid min ålder, 24 år, sjuk­ tos i rättan tid är det möjligt att Öfver 2,000 sålda i Sverige.
Vårterminen börjar d.
17 ja n.
1913, OOFVERTRAFFADE lig.
Den andre en 40 års man med gentemot den genom det modärna li­ Gratiskatalog på begäran frän Ång­ ^.Prospekt sändes omg.
på begäran.
inrotade ungkarlsvanor.
Med hvilken vet hårt belastade utgiftssidan ställa skåpet Primo.
Utställning Fahnehjelm Telefon 3161.
Karl O. Lindeberg, af dem kan ett äktenskap blifva lyck­ ett tillgodohavande, som borgar för &amp; Cso, K larabergsgatan 42, Stock holm.
Föreståndare.
ligast?
Jeanne.
ett gott bokslut.
N: r 22.
Hvem tillfaller förmögen­ Somatos är det första rena prepara­ heten, då äktenskapet är barnlöst och något testamente ej finnes: 1) om tet på albumoser, beprövat sedan nära 20 år och alltjämt oöverträffat.
hustrun dör före mannen, 2) om man­ nen dör före hustrun.
På hustruns Huru det uppskattas på sakkunnigt håll, inom läkarekretsar, visas av de sida finnas föräldrar och syskon, på mannens syster och systerbarn samt över 260 vetenskapliga arbeten, som blivit offentliggjorda i fackpressen.
brorsbarn.
Tacksam.
N: r 23.
Hvad fordras för att bli Ett likvärdigt beaktande från utslags­ 4 antagen som elev vid Röda Korset?
givande domares sida kan ej påvi­ Hur lång är utbildningstiden och sas beträffande någon liknande pro­ hvarthän bör man vända sig för vidare dukt.
upplysning?
Anna.
Alltså bör man, i stället för att för­ _N: r 24.
Ung flicka, som under stu­ söka med obekanta medel, först till­ dietiden vant sig vid att gå krokig, gripa Somatos, som i fråga om gynn­ och som känner sig tafatt i sitt upp­ samma verkningar har den största trädande, frågar om någon af Iduns sannolikheten för sig.
Ett sådant för­ Erh ål les på vänliga läsarinnor skulle vilja ge sök är alldeles särskilt att förorda alla a po te h. henne ett godt råd, huru hon skall för dem, som redan blivit besvikna kunna få en rak, vacker hållning vid ^användandet av mindrevärdiga me­ samt vinna grace och ledighet i sitt del.
SIROLIN " Roche " v e r k a r s l e r r uppträdande.
Finns i Stockholm eller Alla apotek och drogaffärer föra So­ Göteborg någon dansskola, där det matos, utom i den bekanta pulverfor­ l ö s a n d e s a m t l u gn a n d e, s t a r k e r särskildt lägges an på dessa saker, men även i flytande form, i de två lungorna och gör and mngs = och i så fall hvar få upplysningar smaksorterna » söt » och » torr », vilka o r g a n e n mo t s t å n d s k r a f t i g a W om dem?
Hvilka tider på året äro på grund av det bekväma användnings­ de öppna?
Tacksam för svar vore sättet särskilt förordas.
Pris pr ori­ Ung landtflicka.
Välsmakande, kr.
2:75, för de olika N: r 25.
Kan ung man på egen hand ginalflaska förpackningarne i pulverform från kr.
aptitgifvande.
lära sig stenografi?
I så fall, hvilket 1: 35 till högre pris.
system är lämpligast, och hvilka läro­ Somatos erhålles i parti genom Kro­ böcker böra användas?
Erik.
nans Droghandel, Göteborg.
alla sömmerskor, Nervernas balansräkning.
TRYCK-KNAPPEN « BIJOU » LILJEHOLMENS Mellins Bär icke bråckband.
Ängbad i hemmet!
liy tre månaders hushållskurs Sirolin " Roche " a rett säkert, X välgörande medel mot *.
* * Bröstkatarr, d Hosta, Kikhosta, Asthma Influensa.
i m,
A NNONSBR sk ola vara inlämnade till Bxpeditionen senast fredag för att kunna införas i följande veckas nummer.
LEDIGA PLATSER BARN SKÖTERSKOR, utbildade, er­ hålla a nställning genom Arbetsförmed­ lingen.
Hufvudkontor: Regeringsgatan 113.
Afdelningskontor: Ilogbergsg.
37.
Expeditionstid kl. 9 — 4, lördagar 9 — 2.
Rikstel.
40 47.
Personlig inställelse.
Be­ tyg böra medtagas.
» Anlita närmaste kontor! » BARNFRÖKEN.
Villig, ordentlig, barn­ kär flicka från godt hem önskas åt tre små barn.
Foto.
och svar till » Läkarefamilj », Iduns exp, Sthlm.
PLATS FÖ R BARNFRÖKEN finnes för enkel o ch anspråkslös flicka att sköta tre barn i ålder 8, 6 och 2 år.
Nå­ gon kunnighet i sömnad samt piano- spelning önskvärd.
Svar med foto­ grafi samt uppgift å löneanspråk m.
DI.
till Kapten E. Ekström.
Karls­ krona.
Platserna såsom maskintvätterska och tvättbiträde äro lediga vid Länslasarettet i Hu­ diksvall att tillträdas den 1 febr.
1913.
Lönen är för den förra platsen 300 kr; och för den senare 200 kr.
pr år, fri bostad och kost.
Ansök­ ningar till dessa platser åtföljda af åldersbetyg, foto.
och betyg om kom­ petens torde insändas fortast möjligt till länslasarettets syssloman och se­ nast före den 30 jan.
1913.
BÄTTRE FLICKA kunnig i matlag­ ning och husliga göromål önskar plats att hushålla för ungherre eller som husmoders hjälp.
Betyg finnas.
Svar till » Pålitlig », Alingsås p. r.
FRÅN Högre lärarinneseminarium ut­ examinerad, undervisningsvan, musika­ lisk lärarinna önskar plats i familj eller som vikarie i skola från nä­ sta vårtermins början.
Svar till » 24 ', Lund p UNG I LICKA, från bildadt hem, hvil- ken aflagt realskoleexamen med höga betyg önskar från vårterminens bör­ jan plats i bildad familj att under­ visa barn å t. o. m.
3:d] e klassens stadium.
Å lön fästes mindre af- seende.
Ref.: Rektoren och kommi­ nistern Th. Bergström och kaptenen O. Bärnhäim, Nora stad.
Svar till » Stina », Nora stad p. r.
PLATS sökes på nyåret af anspråks­ lös flicka, att i familj sköta någon sjuk eller såsom sköterska på hvilo- hem; har skött bröstsjuka i 5 år.
Svar till » Anspråkslös », Smedjebacken P. r.
BÄTTRE FLICKA, som genomgått 1- årig sjukvårdskurs samt f.- ö. kunnig i allt som hör till ett hems skötande, önskar lämplig plats.
Svar till » Pri- vatvård, 23 år », Iduns exp.
f. v. b.
UNGA FLICKOR, som önska vistas Södra K. F. U.
K:s Husmoders- och Tjänarinneskola, på landet, erhålla god inackordering Östgötagatan 24 B, Stockholm, börjar sm vårkurs d.
1 febr.
1913.
Undervis­ i barnlös familj, som bebor egen större ning i alla hemsysslor.
2 frielever (endast frän Stockholm) e mottagas.
Be­ villa med godt läge i norra Skåne.
gär prospekt.
Allm.
Tel. 310 01.
Hushåll får läras under skicklig hus­ moders ledning.
Pris 60 kr.
för må­ nad.
Svar till » Godt hem », Klippan P. r. börjar ny turs den 15 ja n.
Prospekt mot porto.
Hu-^modprskolan.
Insjön.
EN MEDELÅLDERS DAM kan få god inackordering på nyåret i naturskön trakt, härlig luft, goda kommunikationer, på landet, nära börjar sin vårtermin den 20:de januari 1913.
Undervisning i språk, klädsöm.
Linnesöm, väfnad, matlagning, b akning och huslig ekonomi.
Prospekt på be­ stad.
Svar till » Stilla hem », Berg­ gäran.
Rosa Lönnies, Fleurie, Linköping.
vik p. r.
Vid Husmoderskolan, Insjön, Språk- och H ushållsskolan Fleurie Ny Slöjd- och H ushållsskola SVÅRDSJÖ PENSIONAT och HVILO­ HEM.
Bästa rekreation under höst- och vintermånaderna för konvalescen­ ter och friska.
Hög, stärkande luft vid skog och sjö.
Verkligt hemlif.^ Läkare på platsen.
Riks t.
» Svärdsjö 29 ».
Postadr.
Svärds jö, Dalarne.
Doktorinnan Vilma Erikssons Hvilohem, beläget 15 min.
skogsväg från Ar­ vika.
Inackorderings pris 3 kr.
pr dag, 70 à 80 kr.
för mån.
Adr.
Högåsen, Arvika.
öppnas vid Nvnäs (1 tim.
järnvägsresa fr. Stockholm) den 20 jan.
1913.
Prak- ' isk och teoretisk undervisning i huslig ekonomi o ch kvinnlig slöjd.
Prospekt oå begäran Elven Söderlund, ex. skolkökslärarinna, nuv.
adress Stugsund Elin Hultenberg, ex. slöjdtarariwna.
Rorienstamska S kolan, Hudiksvall, börjar 85:e te rminen d.
20 ja n. Husmoderskurs: enklare o. finare matlagning, baknijigjn.
m., e nkel o kons^vävnad.
alla vanl ' ga handarbeten.
Vävlärarinnekurs.
Slöjd lärarinnekurs.
Växtfärgningskurs.
Platser an­ skaffas.
P.ospekt.
A.
beg äran.
Långbanshyttans Kvinnlig g ymnastikdirektör önskar arbete som frisk- eller sjuk­ Slöjd- och Hushållsskola ny kurs 15 januari.
Begär prospekt.
Adr.
Lång- gymnast genast.
Svar till » R.
1912 », banshyttan, Värmland.
Iduns exp., Stockholm.
TENERIFFA.
Plats som huslörestånderska Svenska Hvilohemmet (för nerv- och bröstsvaga) emottager 8 à 10 patienter.
Hafsbad hela året i bild.
hem, där köksa och städerska rundt.
Förfrågningar besvaras af Kon­ finnas, sökes.
Sökanden är 30 år, har sul G. Smith, Trelleborg.
genomgått h. elementarl.
och har En stilla, allvarlig och i flera år under praktisk husmoders frisk flicka ledning skött ett större hem.
Reflek­ Ti D fl HOLMSl 11 MNTASIMOBLER, med skolunderbyggnad (helst realsko­ tant bedes lämna svar till » Köpmans- leexamen) som önskar lära sig hvad dotter », Gumtelii Annonsbyrå, Malmö.
som hör till ett hems skötsel, kan mot det att hon läser läxorna med en 12- årig gosse få god plats hos fa­ milj i mindre stad.
Svar till » God INACKORDERING i bildad familj för plats », adr.
öst.
Corresp .. annonskon­ en eller två unga flickor (deladt rum).
Centralt läge.
Goda ref. Svar tor f. v. b. till Fru Lönegren, Kungsg.
48, Sthlm.
Rikhaltiga variationer.
Besår prltk.
i GOJJT HEM p a Östermalm kan en skolgosse få dela ram med annan Tldahilmi Brak, Tldahiln.
van att laga god husmanskost och snäll gosse.
Moderat pris.
De bästa Kungl.
Hofleverantôr.
eventuellt finare önskas som koker­ ref. från nuvarande och forna inackor­ FSrsllJnliigsmaeasln: Måstersamnrii- ska i godt hem om 5 personer.
Husa deringar.
Svar till » God omvårdnad », gatan 38, S TOCKHOLM.
finnes och hjälp med de gröfsta syss­ Iduns exp., Sthlm.
lorna, erhåller äfvenledes eget rum.
Svar med rek., uppgift å ålder och lönevillkor samt helst med foto.
(som återsändes) och när plats kan erhållas sändes till » Stockholm — Vänlig », Sv.
Telegrambyråns Annonsafdeln., Stock­ holm f. v. b Enkel, bättre flicka 1 Avesta kommunala mellanskola förklaras till ansökan ledig^ en ordi­ narie ämneslärarinneanställning i mo­ dersmålet och geografi företrädesvis att tillträdas den 1 juli 1913.
Med anställningen kan biträdande förestån­ darinnebefattningen förenas.
Lön och kompetens enl. Kungl.
kungörelsen af den 8 dec.
1911.
Vederbörlig ansö­ kan, ställd till skolstyrelsens ordf., skall vara insänd senast den 9 jan.
1913.
Avesta den 10 dec.
1912.
SKOLSTYRELSEN.
PLATSSÖKANDE FÖR E N MEDELÅLDERS småskolelä­ rarinna önskas plats på landet hos en enkel familj under helt år för att undervisa barn, utan annan ersätt­ ning än fritt vivre och tvätt samt bemötande såsom medlem af familjen.
Utom examen såsom lärarinna har sökanden jämväl genomgått _ fullstän­ digt elementarläroverk för^ flickor och kan sålunda undervisa i språk och vanliga skolämnen, men äger ej känne­ dom i musik.
Betyg kunna förevisas.
Reflekterande torde hänvisas att svara medelst bref, adr.
till » iSmåskollära- rinna », Örebro p. r.
HUSLIG FLICKA, elementarskolebil- dad, genomgått hushållsskola, musika­ lisk och mycket intresserad af ^hand­ arbete och ett hems skötande önskar att på egen hand på nyåret eller se­ nare förestå hemmet hos bildad ung­ herre, helst prästman, ingeniör eller landtbruksinspektor.
Ref. fordras och lämnas.
Svar till » 27 år », Annonskon- toret Svea, Norrköping.
RÄTTRE F LICKA önskar plats på ny­ året, helst i Sthlm eller dess närhet, som h usmoders verkliga hjälp.
Kunnig i ma tlagning, handarbete och allt, som hör till ett hems skötande samt van vid barn.
Goda betyg från hushålls­ skola och föregående platser.
Svar inärkt » L.
23 år ».
Malmö p. r.
BILDAD FLICKA, kunnig i sjukvård söker plats.
Husl.
intresserad.
Svar till » Genast ».
Sv.
Dagbl., Sthlm, f. v.
b. ELEMENTARBILD AD 1 8-årig flicka sö­ ker på nyåret plats i bättre familj att vara husmoders hjälp och säll­ skap, eller att undervisa och läsa läxor med mindre barn samt anses som familjemedlem.
Svar till » 1913 », Eskilstuna.
Södra Allégatan 2 A. Rikstel.
106 24. börjar sin 4:de Husmoderskars d.
22 ja n.
1918.
Undervisningen omfattar såväl enklare ^som finare matlagning, bakning, konservering, dukning, serve­ ring m. m, linnesömnad efcer mo i^rna.
tidsbesparande metoder — hvar je elev disponerar en svm skin — födoämneslära, hälso- och sjukvårdslära, hushållsbokföring och beräkning, eveut.
och valfritt barnavård.
.Nyinredd lokal med modern uiru&gt;tning.
Närmare upplysningar och prospekt pä begäran.
Elvira Friberg.
Hildegard Friberg.
HushåUskuvs.
Nya elever mottagas.
Un«ierv sning lämnas i finare och enklare matlag­ ning, bakning.
servettbrytniug, smöruopläggning, handarbeten, koppar- och lä-erarbeten m. m.
Hälsosam luft.
Passande för unga damer, som behöfva rekreati n pä landet och samtidigt lära hushåll.
Adr.
" Officersdotter ", Ljungby (Småland).
Obs.
!
BegHr p rospekt.
Fröbel-lnsfitutef i Norrköping omfattar följande kurser för unga flickor: À.
Utbildning för kindergarten.
B.
Utbildning far uppfostrarinne- kallet i hemmet eller förberedelse för barnavårdsarbete i allmänhet.
C.
Kurs i späda barns vård.
Prospekt erhålles genom underteck­ nade föreståndarinnor.
Ellen och Maria Moberg- Husmodersburs.
20 jan. — 20 maj.
MAZETTIS ÙG0N-CACA0 pr hektopaket 45 öre, Bildade flickor mottagas i godt hem i Stockholms närhet för att under er­ faren och praktisk husmoders ledning lära allt det väsentliga som fordras för kvinnans husmoderliga kall såsom matlagning, all sorts bakning, konservering, städning, inskötande af tvätt, lagningar mm.
— G-od omv årdnad, angenämt hem och friluftslif.
Fina rekommendationer.
Pris 500 kronor.
Svar till " Er­ faren husmoder ", Nya Inack.-Byrån, J akobsbergsgatan 34, Stoc kholm.
delikat — kraftig — hälsosam.
Högsta näringsvärde!
Lämnar ingen bottensats!
MAZETTU SPiS-CHOKOLADER vid Västerviks lasarett är till ansö­ kan ledig.
Lön 600 kr.
pr år samt allt fritt.
Sköterskeutbildning och la­ sarettsvana önskvärd, dock ej nöd­ vändig.
Egenhändigt skrifven ansökan åtföljd af betygsafskrifter, ålders- och läkareintyg samt foto.
kunna ge­ nast insändas till Lasarettsdirektio­ nen, Västervik.
Göteborgs K ya Husmoderskola, [Stor i Vill NI resa till Konstantinopel för en krona?
med eller utan mjölk särdeles fin och välsmakande.
AUcocKs Plåster A - Ç0B5S Etablerad 1847.
^ EAGI.E BRAND.
Världens Mest k Bety dande Utvärtes Läkemendel.
Jj Svara då rätt på följande frågas • På hur många olika sätt kan Ni växla en 25 - öring?
En sifferuppgift på antalet möjliga växlingar bör insändas, alltså J icke specifikation.
_ Prisers 1.
En resa tur och retur till Lappland eller Stockholm på • en vecka, allt fritt eller 200 kronor kontant efter eget val.
B 2.
Cykel.
H 3.
Symaskin.
5 4.
Slåttermaskin.
Grammofon.
Dubbelbössa.
Kamera.
û 8.
Salongsgevär.
9 — 1 *.
Böcker i praktband.
19-50.
Diverse olika saker, värda 2 — 5 kr onor.
51-100.
Böcker, värda 1 — 5 kron or.
Skulle pristäflingen få den omfattning att minst 10,000 svar inkomma, så kommer ett extrapris att utdelas, i det att insändaren af det 10,000 svaret tilldelas en fri resa till och från • Konstantinopel etter 1,000 fn&gt; * kontant efter eget val.
Hosta, Förkylningar, Klena Lungor.
Allcock ' s Plåster verkar slväl preservativt som läkande.
Förhindrar förkylnin­ gar att fatta för djup rot.
Reumatism i Skuldrorna för­ hindras genom användande äf Allcock ' s Plaster.
A tleter använda detsamma som medel emot styfhet eller ömhet i m usklerna.
Allcock ' i är ett ursprungligt ocn ak.a po,öst pkster.
Det ä r ett Universalmedel, som sä jes i aha^apotek öfver hela den civiliserade världen.
K.an påläggas hvarfiälst smärtor finnas.
Skulle Ni TAG DA UTA F vara i behof af ett piller, BrandretKs Piller Fullkomligt vegetabiliska.
(Est.
1752.)
Vid förstoppning:, gailsjuka, hufvudvärk, svindel, dålig matsmältning etc.
FÖRSÄLJAS HOS ALLA APOTEKARE.
ALLCOCK MANUFACTURING CO., Birkenhead, England.
Med kännedom om det intresse föregående års pristäfling väckt, hop­ pas Redaktionen få bli satt i tillfälle att utdela detta stora extrapris.
För att vara med i denna roliga pristäflan bör Ni på närmaste post­ kontor prenumerera på tidningen Svenska Platsförmedlaren.
Pris for bela år 1913 end ast 1 krona.
Tidn-ngen utkommer tvä gånger i vecKan i stort format.
Rikt illustrerad.
Goda och roliga berättelser och foJje- tonger.
Krönikor.
Nytt från alla ' l«nd.
Skämtbitar.
Pristänmgar.
Åfventyrsberättelser.
Dessutom många spalter med platsannonser.
Allt d etta för endast en krona pr å&lt; \.
... Lösningen insändes, märkt Pristäflan mo 21 och måste lnneüäiJa prenumerationskvitto från posten samt vara oss tillhanda tore aen Var med i denna roliga täflan, det kostar ju endast en faran * utom Edra chanser till pris får Ni under hela 1913 en treflig oc rolig tidning.
V av med!
Svenska Platsförmedlar st ova pvistäflan!
Joh.
Lundström &amp; C:o A.-B PRIMA ÄHTHRACIT Det bästa läkemedlet är O I o KUNQL.
H OPLBVBRANTÖB.
HUSHÅLLSKOL.
COKES • B RIKETTER Am BRÖ5TKARAMEILER Enda tillverkare A.-B.
Nissens Manu­ ln oturing, Norrköping.
n Konungariket Sachsen.
UMïm a Hittweida Rektor: Professor H. Holzt Högre tekniskt Läroverk för elektro- OCh ma skinteknik.
Skilda afdelningar för ingeniörer, tekniker och verkmästare.
Hlektrot.- och maskinlaboratorier.
Instruktions-verkstäder.
: te läsåret.
8610 studerande.
86:te inde, I • Program etc. kostnadsfritt ~ gen.
Sekretariatet. "
issf r=U Doktor A. kors i massage Kjellbergs och sjukgy Skeppsbron 18 Strandvägen 17 Norr Mälarstrand 22 Söder Mälarstrand ij.
6.
S öderbergs Import yî.-J.
Strängnäs Hushållsskola.
Husmoderskurs 15 jan. — - 31 maj.
Prospekt och referenser genom Fru Al Braune, Strängnäs » Adr, före 7 jan.
Leksand.
Hemköres till alla stadsdelar.
All krossning och sortering sker vid våra nya anläggningar vid Värtan, hvarigenom en jämn oeh stvbbfri vara kan utlofvas Husmoderskolan i Karlstad R. t.
5914,3092,6 75,118 09, 11812.
A. t.
4 51, 80 92, 12 82, 25 82. börjar sin tolfte termin den 24 januari 1913 med följande kurser: 1-årskursen omf.
matlagning, bakning, konservering, linne- och klädsön nad, trädgårdsskötsel, barnavård (teoretisk och praktisk m.
m.)
Halfan kursen &lt;&gt;mf.
m atlagning, bakning och sömnad m. m.
6 veckors kursen om matlagning och bakning.
Heimackordering erhålles inom skolan.
Tidsenliga lokaler.
Värmelednim elektriskt ljus, badrum.
Prospekt på begäran.
Tel. 812.
Nancy Bnwall.
Köttsoppa mnastik.
Nya Hushållsskolan, anrättas bäst med •i rnmm — IM C Västra T rädgårdsgatan 1 9, S tockholm, MAGGI Gymnastikdirektörsexamen RßMggoa efter 2-årig kurs af kvinnliga •levev vid lydsvenska Gymnastik-Institutet.
hvilken år 1881 gru ndades af Fröken Hedda Cronius, fortsätter sin verksamt i samma anda och efter samma plan som under alla föregående år.
Skölj af ser att meddela bildade flickor undervisning och öfning i enklare och fina matlagning, bakning, syltning och inläggning af grönsaker, finstrykning sa; öfriga inom ett hushåll förekommande göromål, för att sålunda.sätta den stånd att på ett praktiskt sätt förestå egna eller andras hem.
Äfven delas en kortare kurs i Födoämneslära och Hälsovårdslära.
Skolan har varit besökt af två tusen åttahundra sjuttiosju (2,877) elevi Hvarje kurs omfattar 4 eller 4 Va mån ader.
Elever mottagas äfven på kortare t Ny kurs börjar den 15 nästkommande januari.
Prospekt och vidare ut lysningar meddelas af Buljong-Tärningar.
H jp k an börjar 14 sept.
Pioipekt gen.
kapten J. Thulin, LUND.
Hed.
D: r E.
K leens Vid Göteborgs G ymn.
In stitut, Göteborgs Arkader, Göteborg, längsta specialkurs i Sjukgymnastik o. Massage börjar vårt rminen den 14 jan.
1913.
Begär prospekt!
Södra Förstadsg-.
4, Malmö.
Telef.
12 38.
Ester och Gertrud Sahlström.
Ref. Prof. Essen-Möller, Lund, D:r Gröne, Malmö.
Mot grått hår.
Enda fullt tillförlitliga oskadliga me­ del som återgifver hår och skägg dess ursprungliga färg.
Pris 5 50 - f porto.
Endast i Fanny Gelins Parfym magasin, 5 Malmtorgsg., Sthlm.
Kungl.
hofl.
Vårda hyn!
Engelsk pat.
Skönhets-Créam Snowleen gör röd och grof hy hvit o. len.
Renar huden, borttager rynkor, finnar, por­ maskar, fnassel, fräknar o. näsrodnad.
Efterlämnar ingen fettglans, därför an­ vändbar på dagen Sälj es till Kr.
2 i Kem.
Tekn. affärer samt till landsor­ ten mot postförskott direkt från Snow- leen Depôten, Gefie D. MOMENTAN.
S H ï£ hår och skägg.
Är f ör hälsan oskad­ ligt.
Verkan ögonblicklig.
Fäller ej vid tvättning.
Pris 5 kr.
pr sats Fröken Berta Erlandsson, Almedahls Försäljnings-Magasin, 19 Västra Trädgårdsgatan, Stockholm.
Kungsgatan 55, Göteborg.
Levererar fullständiga Utnnetäjpjpsiittningaw » för bosättningar och brud­ utstyrslar.
===== Se vidare vår annons i Iduns Modellkatalog.
Lektioner i Linnesömnad.
Karin Egnéi *.
Skolan omfattar: Af K.
Mr godkänd handarbetslärarinnekurs, yrkes- lararinnekurs, direktriskurs, fullständig yrkesutbildning i s ömnad med till­ skärning samt specialkurser i linneklädningssöm, väfnad, konstsömnad med spetssöm, knyppling och fackteckning.
Stockholms- Tidningen, Sveriges främsta annonsorgan för affärsmän och en-:::::: skilda:::: Mationell.
Självständig.
Frisinnad.
Sveriges snabbaste, Demokratisk.
:: nyhetstidning:: bäst rikt illustrerad.
Franska Parfymmagasinet, 2i Drottningg.
21, S thlm.
Hofieverant.
k MALMÖ p BEST «I PATENT^ underrättade OBS.!
" Jordbrukets spalt! "
I landsorts­ upplagorna Återförsäljare rabatt.
Javana Lei y Eva Egnéi ».
KINDERGARTEN.
I en större stad kan en väl upparbetad Kindergarten nu eller senare få öfvertagas.
Svar till » Kindergarten », under adr.
S. Gu- mselii Annonsbyrå, Stockholm f. v. b. Stockholms- Tidningen, tockholms Hvarje dag (äfven Blusar, Barnkläder m.
m.)
Praktisk metod, utan tråckling.
— Hv arje elev disponerar en symash Stockholm: Sibyllegatan 86, 4 tr. (hörnet af Karlavägen).
Riks 85 30, A llm.
210 Malmö: Fersens väg 2, 3 tr. (hörnet af Regementsgatan).
Riks 44 90, event.
4C Kvinnliga Y rkesskola o tl Högre H andarbefsiärarinneseminarium, adr.
15 Carl Gustafsgatan, Göteborg, börjar vårterminen den 15 jan.
Zlwertz Eftr., Göteborg, det bästa medel för erhållande af långa ögonfransar och tjocka ögonbryn.
Pris ALL« Prima Antraeit, Hushållskol, Briketter, okrossad, krossad och småkrossad Koks Bcp&gt;r prospekt!
Stockholm.
Mfistersamuelsgatan 70.
(ett-åriga) kurs i Massage och SJukgym- aattik (för damer) börjar den 1 okt.
kl. 10 f. m.
N:r 37 Mästersamuel s gatan, 2 t r. upp.
Prospekt begftres städse un­ der adress Saltsjöbaden.
22 88 60 19 61 98 30 60 Frän YSTAD " användes " HAPAfUIII YVY tvål.
Sälj es i hvar je välsorterad parfym- ot l ^herrekiperingsaffär för 50 öre pr st. " Ulrikssons Kem.
Tekn. F abrik, - YSTAD - Det nya årets för­ sta följetong: spännande En!
svensk| herrgårds-och även-1 tyrsroman av / å.
G. Ossian- IX its son.
Prenumerationspris å Skandinaviens!
Egna telegram- I korrespondenter inom alla klas­ ser mest sprid-!
:: da dagblad:: Före Jul i London, Berlin, Pa­ ris, Petersburg, Häl­ singfors, Köpen­ hamn och Kristiania.
Prenumerationspris ä KEBEH5 TEATERN Alltid veckans bästa nyheter I Co. ni 1 Telegrafadress: Kasskomp.
Rikstelefon 2002.
Specialtillv.
: " Wellwoven ", högsta kvalité af tyger i svart blått, grått tillhandahållas ge nom herrar engrossister o. klädeshandl huvudstadsuppl.
; i på apoteken.
järnmedel!
Stockholm: Helt år 10. — Halft » 5.50 Kvartal 2.85 Månad 1. — landsortsuppl,: prenumereras bäst Helt år 6. — ' A när­ i la ndsorten: för år 1913 å Halft Sr 8.60 maste 10. — 1.90 post- 5.50 Stockholms- Kvartal Månad 0.70. anstalt.
3. — Tidningen.
Sju nummer i veckan 1. — styrkande, " onet, Malmö.
- 20 - O dun ufgifves denna vecfca i TI ocf) e B, Wilhelmssons Boktr.
A.-B .. St til m iqi
