# ID: svediakorp-per2028
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 28,220
# sentences: 1,628
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 6 (1309).
25:TE ARG.
VANLIGA UPPLAGAN.
HUFVUDREDAKTOR OCH SONDAGEN DEN 11 FEBRUARI 1912.
LOSNUMMERPRIS: 12 ORE.
ANSV.
UTGIFVARE: JOHAN NORDLING.
I ERNST HÖGMAN.
RED.-SEKRETERARE: ELIN WAGNER.
BITR.
REDAKTOR: Dagmar Thomas.
ED MRS DAGMAR ELISABETH Thomas, som den 31 januari a i - led i Stockholm, har bortgått en ädel kvinna, som många år in- tagit en bemärkt och hedrad ställning såväl i Sverige som Amerika.
Mrs Thomas var född i Kalmar den 13 au- gusti 1869 och dotter till doktor Ragnar Törnebladh och hans hustru Maria, född Siljeström.
Gift i Stockholm den 11 oktober 1887 med Mr William W. Thomas, som då redan en gång varit Förenta Staternas sändebud här- slädes, åtföljde hon sin make till hans hem i Portland, Maine.
Mr Thomas och hans unga svenska brud blefvo på det varmaste väl- komnade såväl där som i Amerikas hufvud- sfad Washington, hvarest de, bland annat, som presidenten och Mrs Clevelands gäster moftogos i Hvita huset.
Vistelsen i Amerika var emellertid bestämd att blifva af endast kort varaktighet.
Det republikanska partiet återtog nämligen i mars 1889 makten och Mr Thomas sändes omedelbart tillbaka som sitt lands minister, i Stockholm, där han redan under sin första ministerperiod lagt grunden till sin stora po- pularitet.
Nu fick den unga ministerfrun — vid sin hitkomst endast 19 år — pröfva på den inga- lunda lätta uppgiften att fylla de sociala plikter som åligga en dam i hennes ställ- ning.
Men hon löste dem öfverlägset och vann omedvetet allas hjärtan genom sin na- * turliga älsklighet och grace, på samma gång hon förstod att på ett förtjusande sätt iakt- taga sin värdighet som värdinna.
För att taga ett exempel bland många, erinra vi om den mottagning som gafs på amerikanska legationen i september 1890 med anledning af Amerikas återbördande till Sverige af stoftet af den store svensk-amerikanen John Ericsson ombord på pansarkryssaren " Baltimore ".
Sedan ånyo en politisk partiförändring ägt rum i Amerika, rappellerades Mr Thomas 1894, efter att för andra gången, under fem år, hafva beklädt ministerposten härstädes.
Mr och Mrs Thomas återvände till Amerika och togo sin bostad i Portland.
Mrs Thomas åtföljde nu sin man på åtskilliga föreläs- ningsturnéer, som han förefog bland sven- skarne i Förenta staterna, och öfverallt blefvo de hjärtligt och entusiastiskt mot- tagna.
Den 25 juni 1895 deltogo de i firan- det af 25-årsdagen af grundläggningen af New Sweden i norra Maines skogstrakter.
Denna koloni, som år 1870 personligen grun- » IRBKTÖI^DÅN BROSTRÖM
dades ai Mr Thomas med ett femtiotal sven- skar, räknade nu omkring tre tusen svenska inbyggare, som med jubel hälsade " Fader Thomas " och " Lilla mor ", som de kallade hans unga maka.
Är 1897 kom Mr Thomas ' politiska parti åter till styret, och tör tredje gången utsågs Mr Thomas till den stora republikens repre- sentant vid konung Oscars hof.
I januari 1898 inträffade Mr Thomas och hans familj åter här, varmt hälsade som gamla vänner.
Under sju och ett halft år — till sommaren 1905 — blef det nu åter Mrs Thomas lott att vid sin makes sida representera i det ame- rikanska ministerhotellet och hon förstod därvid att göra sig synnerligen omtyckt s å - väl inom societeten som i konungaborgen.
År 1905 af gick Mr Thomas från sin minis- terpost, och herrskapet Thomas har sedan dess med sin son, dels vistats i Amerika och dels på resor; sin gamla kärlek till Sverige trogna, hafva de dock hvarje år tillbringat någon tid bland oss.
Deras lyckliga lif skulle dock ej få fort- fara, ty julen 1910 blef Mrs Thomas mycket sjuk — en tumör snart följd af partiell för- lamning — och nedlades på en plågobädd, från hvilken hon aldrig mer skulle uppstiga.
En svår operation företogs men kunde, i följd af sjukdomens natur, icke åstadkomma varaktig förbättring.
Ofver ett år led hon som en martyr, men hon bar sitt långa li- dande med mildt tålamod och ovanlig själs- styrka.
Mrs Thomas var begåfvad med en sällsynt fägring såväl till anletsdrag som gestalf.
Men denna skönhet återspeglade hennes inre.
Ingen kunde heller undgå att sympa- tiskt beröras af hennes harmoniskt utveck- lade personlighet.
Saktmod, mildhet och anspråkslöshet voro ledande drag i hennes karaktär.
Som en känslig planta drog hon sig gärna tillbaka af fruktan att för mycket synas i förgrunden.
Osjälfvisk, sökte hon alltid bereda andra glädje; på sin egen tänkte hon minst.
Den ömmaste maka och moder, hade hon i sitt hem det dyrbaraste på jorden, och in- genstädes var hon så lycklig som hos make och son; och ett ljus var hon alltid iör detta hem, ett ljus som strålade med en mild och ädel glans och som fyllde hemmet med lugn glädje.
Hon var äfven en öm och trofast vän och hon ingaf sina vänner en tillgifvenhet, som icke själfva döden kan bryta.
Dessa vänner känna att de förlorat en del af sitt eget hjärta, när hennes upphörde att slå.
De skola alltid behålla henne i kärleks- fullt minne, och deras hjärtan skola vidga sig och med sympati omfatta make och son, som nu iör alltid förlorat sitt hems ljus.
H.
H.
Stoftet af fru Dagmar Thomas v i g d e s i mån- dags till den sista hvilan i Jakobs kyrka, som var ståtligt dekorerad och strålade i rik ljusskrud.
Templet var i det närmaste fullsatt af sörjande och deltagande.
Flere representanter för den kungliga familjen öfvervoro jämväl den högtidliga jordfäsfningsakten, som förrättades af kyrkoherde Sven Nilson och hvilken därvid höll ett anslående griftetal.
Det hela afslöts med en konsertafdelninq, hvarvid hofsångaren John Forsell till en melodi af |.
A. Josephson sjöng " Vid Dagmar Thomas ' graf ", en dikt af den aflidnes fader, d:r Ragnar Törnebladh.
Bland den stora mängden af kran- sar märktes en, som skickats från den svenska kolonin, som mrs Thomas grundlagt i Amerikas urskogar.
D e s s band i svenska färger buro in- skrifen: " Till Lilla Mor från barnen i skogen, N e w S w e d e n, Maine, America. "
PRENUMERATIONSPRIS: V a n l.
u p p l a g a n: Helt är.
Halft Ar, Kvarts 1 Lösnrr ... .ÏKr.
6.60 8.50 1.75 i,i,iiti,iRifii,i „,i,.
o.ia P r a k t u p p l a n a Helt är Halft är Kvartal Lösnrr m »:.
T K I.
8. — » 4.25.
2.26.
O 16, ••„ „• Du, svarta svan DU, SVARTA SVAN, UR NATTENS riken o, sank ur skyn dig sakta ner, i aftonglöd än glimmar viken, fast solen icke synes mer.
Låt fjäderskruden dunkelt brinna i sällsam glans från svunna dar, d å du en lifsberusad kvinna med svarta s a m m e t s ö g o n var.
Än din och när ser jag hyn, den marmorbleka, mun, så sinnligt vallmoröd, känner än din arm mig smeka, med din famn god natt du bjöd.
Och d e s s a långa kyssars under, som n å d d e evighetens - gräns, när jag dem minns i mörka stunder, en smekning öfver p a n n a n känns.
Du salighet i bitter saknad — d e kyssar skälfvande du gaf — ur drömmen aldrig riktigt vaknad, trollbunden är jag än din slaf.
O c h när i svanhamn nu du sväfvar i dunkel prakt mot aftonglöd, min själ af lyckans å n g e s t bäfvar, fastän vår kärlek nu är död.
DANIEL FALLSTRÖM.
T Herman Bang.
MINNET FRAMTRÄDER EN afton i Vetenskapsakademiens torftiga hörsal sisilidne höst.
Där var fullt med folk, en pu- blik, som företrädesvis var sam- mansatt af författare, journalister och skå- despelare.
Herman Bang skulle hålla en af sina berömda uppläsningar, och alla sutto beredda på ett par timmars litterär och dra- matisk njutning.
Diktaren-recitatorn gjorde sin entré på den med ett litet bord och ett par rokoko- iåtöljer möblerade estraden.
Han hade ej förändrats något egentligt sedan sitt före- gående besök här; samma smala eleganta iigur, samma hypernervösa rörelser och samma veka, lidande ansikte med dess sen- sibla muskelspel, i hvilket det föreföll som om en hel tidsålders till dekadans förfinade känslolif fann uttryck.
Han läste mästarens död ur sin konstnärs- roman " Mikael ", och svettpärlorna fer- nissade hans bleka anletsdrag, som nu blefvo till en brinnande hvit låga vid tolkan- det af mästarens lidande och förintelse.
Han blef på en gång gestaltskapare och miljö- tecknare, människorna, som omgåfvo mäs- tarens hus, fingo form och färg, det franska konsinärshotellefs prakt lyste ur salonger och vestibuler och utanför hördes Paris spela sin världsstadssymfoni.
En half timme se- nare satt han stilla vid bordet och berättade en af sina småhistorier ur danskt borger- ligt Iii, och äfven här nådde han samma dramatiska verkan.
Publiken tackade varmt skalden, hvars in- tensivt lefvande ordkonst, åfergifven af hans egen tunga, blef liksom förstorad, förand- ligad i den enkla hörsalen.
Nu när diktaren dött långt från sitt land, återstår för Danmark liksom för oss sven- skar, för hvilka Herman Bang alltid hyste den varmaste sympati, att hylla hans minne genom att till sitt fulla värde söka uppskatta hvad han tillfört nordisk litteratur af djup och lefvande dikt.
Hans författarskap äger två utpräglade drag; det ena utgöres af hans lust att fånga den moderna storstadens lif, dess öfverkul- turs lysande och giftiga färger, dess rus och dess till bristning spända äflan, medan det andra består af förmågan att med ytterst känsliga linjer uppdraga bilder ur de små och förbisedda existensernas världs På båda dessa områden har Herman Bang åstadkommit betydande böcker, lifs- darrande och lifsångande genom stilens im- pressionistiska vibrato och känslans finhet och djup.
Man läse t. ex. " Stuk ", " Faedra ", " Ved Vejen ", " Ludvigsbakke ", " Det hvide Hus ", " Mikael " och hans novelletter; i alla dessa verk har författaren nedlagt det väsentliga- ste af sin personlighet.
I " Tine ", som kan- ske är hans mästerverk, ger han, världs- ströfvaren, kosmopoliten, ett det vackraste uttryck åt sin fosterlandskänsla.
— Inom kort skall han hvila i Danmarks mull och endast gräs får, enligt hans eget uttalande, växa på hans graf.
Men hans verk skola bilda min- nesvården.
E. H — n.
Idnns Byrå o. Expedition, Expeditionen: M » S £ ^ ° X.
«.
Biks 16 46.
Ï.
6147.
Bedaktionen: Biks 1618.
Allm.
9803.
Kl. 10 — 4.
Bed.
Hoxdling: Biks 86 60.
A.
402.
Kl. 11 — 1.
Verkst.
direktören kl. 11 •,, - Annonspris:!
P r m i l l i m e t e r e n k e l « p a l t:; 26 öre efter text.
Utländska annonser - 30 öre ä textsida.
debiteras 50 öre med 20 « / o förhöjning ä sär- Annonskontoret: Biks 1646.
Å.
6147.
• 20 «I, förhöjning ä sär- SKILD hepard plats skild heeärd plats.
1.
•••••••••••••••••fiii.ii.iiiti.iii Biks 8669.
Alim.
1814.
Ï.
i • • • nii,aiit » ........... ii.
• • • • • • Kl. 9 — 6.
06 -
kallar en af " vår tids banalileler " nämligen det moderna saltet alt ordna belysnings- frågan, visar hon sig som samma s k ö n - heisälskare o c h skönheisifrare som Stockholms stadsfulimäklige stridt föl stadens och d e s s omgifningars naturliga 0 skönhet mot andra af vår tids b a n a l i - J teler.
AN ÄR STOLT OFVER TIDS- andan just nu.
Man tror att man kommit öfver det gröfre åsidosättandet af estetikens fordringar som var, såsom kändt och omtraggladt är, en följd af in- dustrialismens genombrott på 1800-talet.
Inom hus har man kommit ifrån de okonst- närligt målade taken, det i melankoliskt grå- brunt strukna trävirket, de rosiga, af alla färgnyanser bestående tapeterna.
Likaså delvis valnötsmöblerna, äkta eller imiterade, visserligen infe gjorde en så glad, men också i en fason så tråkig, att ingen möbelstil i något försvann i dunklets jämförelsevis världen näppeligen företett dess like, väg- oenerverande miljö, och ljusen, som tändes i garnas prydande med Makartbuketfer el- förmakskronan vid högtidligare tillfällen öf- ler tallrikar i plyschramar.
Utomhus, anser verglänste genom sin egen härlighet så om- till och med blott någorlunda kultiverad!
gifningen, att den kunde glömmas.
Nu är det det skarpt genomträngande, folk, att den fula torns-, glasverands- och oblidkeligt granskande elektriska ljuset, hvil- trapputsprångsstilen är af ondo.
Men oaktadt detta hafva vi dock intet skäl ket utdömer så obönhörligt allt det gamla att förhäfva oss öfver vår tid, utan- väl b e - fula, som litet hvarstans ännu finns kvar, och länka dess stora skröplighet.
Det har kom- äfven ännu kryper in som nytt, och som så mit nya banaliteter i de gamlas ställe.
Inom obarmhärtigt skinande lyser upp den hög- hus ha de goda tendenserna till enfärgade röda väggen.
Man kunde väl därför moderera lampornas väggar redan förfallit till den barocka fixa idén hos byggmästare och de flesta hyres- antal både i våra offentliga lokaler och i gäster att åtminstone ett af de rum eller det våra hem, men de starka effekterna synas enda rum man disponerar skall vara högrödt, - nu vara det schangiilaste, så att mångfalden glödlampor formligen öfverflödar.
och intill detta gärna något höggrönt — de Tänka människorna aldrig på att man tän- starka färgernas öfverdrift är vår tids bana- litet.
Och det gamla kramet står upp igen i ker mycket bättre om det icke är så förfär- ligt ljust?
Det må nu så vara med det där nya former: på 15-öres basarer får man Thorvaldsens Kristus, porslinsskor i par, va- starka ljuset på t. ex. ett möte, där folk skola ser återigen med de grannaste blommor och upp och vittna hvad de tänka och tro och en skyddsänglar — allt i spritt nytt fabrikat.
ordförande skall kunna klart och skarpt upp- Utomhus har banaliteten särskild!
triumferat fatta hela församlingen, ehuru äfven i en genom att det enklare och enhetligare bygg- möteslokal det kunde få finnas mer undan- nadssättet ännu alltjämt synes förbli ett skymda hörn, där man sluppe bli bländad.
minne blott.
Åtminstone hittills försöka ar- Men i en föreläsningssal, i en konsertsal är kitekter och byggmästare att öfverträffa det ju rena vanvettet att hindra åhörarnas hvarandra i stilprof fse t. ex.
Birger Jarlsga- förmåga till koncentration och uppmärksam- tan i Stockholm, sedd från Nybrohamnen, het på det som skall åhöras, genom att tvinga och de nya stadsdelarna i förstäder eller dem se hvarje detalj af lokalen och hvarje detalj af sin nästa.
Och sitter en mindre stationssamhällena).
samling folk ihop på ett sammanträde eller På flera olika områden frodas liknande för att sällskapa, så hindrar också de många tendenser, allt under det man tror att man och skarpa elektriska trådarna tankeförmå- tagit intryck af tidens utvecklade konstnär- gan och trefnaden — för att nu icke tala om liga smak.
Jag vill emellertid här särskildt att nerverna måste bli i onödan uttröttade af fästa uppmärksamheten på banaliteten i vår allt detta ljus.
upplysta tids sätt att upplysa sig inomhus.
Elektriskt ljus är emellertid en praktisk in- * rättning, det kan man visst icke förneka.
På 70-, 80- och 90-talen fanns i våra hem Det är därför en glädje kunna konstatera att en visserligen icke så vidare vacker tak- det någon gång brukas med måtta, att det lampa i salen, men i köket eller barnkamma- äfven finns lämplig elektrisk armatur.
Ljus- ren var där en enklare sådan af hemiref- kupolen i taket t. ex. som är som en ljuskälla lig beskaffenhet, och i förmaket eller bara, den enstaka elektriska lampan, som i salongen, som rummet kallades i utan alla kruseduller enkel och naturlig hän- schangtilare familjer, höll sig kvar den oför- ger ned i rummet, eller går ut från väggen i därfvade ljuskronan.
Taklamporna med sitt stiligt smide, eller sänder sitt ljus öfver ett jämförelsevis milda sken lämnade allt det arbetsbord, med en skärm öfver som förtar brunrosiga i så pass mycket dunkel, att det skärpan i det lysande päronet.
VAR I U Ä TIDS BE- LYSNING.
som äro fläckiga eller nedsmutsade kunna ge- nom k e m i s k t v ä t t blifva fullt användbara.
Priset härför är lägst Kr.
3. per klädning Det är dock ej likgiltigt till hvilken affär Ni vänder Eder, ty det är stor skillnad p &amp; kemisk D N I N G A R r ^ ^ t B H B B B H tvätt och — kemisk tvätt.
Ö r g r y t e K e m i s k a T v ä t t - &amp; F a r g e r l A.-B .. 6 5 &lt; « A O P.
J - 87 Höjden af en dålig smakriktning är natur- ligtvis sättet att i gamla eller nya kronor imitera stearinljusen och i toppen på det imiterade ljuset placera en glaskupa.
Det finns ju knappast längre en kyrka, en sam- lingssal, där de gamla kronorna sitta kvar, där de ej på detta sätt blifvit vandaliserade.
Äfven i hemmen begår man det ovisa att försöka förvandla det som var afsedt för fo- togen och ljus till armatur för elektricitet.
Vi känna väl till dessa glödlampor instuckna på måfå och fullt synliga i våra tak- lampor, liksom försöken att innanför ljuskro- nornas glasmassa dölja den elektriska lam- pan.
Man får se sådana försök äfven hos mycket utvecklade och konstnärligt kän- nande människor; man kan icke annat än med vemod förundra sig öfver att dessa människor ej hafva så stor vördnad för de gamla kronor eller amplar, bärare af de lef- vande lågor som i forna tider spridde sitt sken öfver forna tiders människor, att de fridlysa dessa ljusbärare och förvisa elek- triciteten att utgå från en vägg eller ett hörn.
För mången synes kanske detta ett uttryck för en något öfverdrifven känsla, men för mig blir det alltid som en förolämpning mot icke blott de gamla vackra ljusbärarne, utan också mot de släkten, som rört sig i deras sken.
Behåller man kronan eller ampeln alldeles oförändrad, skall man få så många tillfällen att vilja tända den med ljus, med verkliga ljus.
Med någon uppfinningsrikedom kan också annan plats uttänkas i hemmet för det Spécialités * * I 9 Men banaliteterna inom elektriska arma- turen äro tyvärr så helt och hållet i ma- joritet.
Det är ett ynkligt tidens tecken att man så sällan förmår ikläda den nya kraft- källan densamma värdiga former.
De elektriska kronorna äro ofta grant för- gyllda och delande sig i oestetiska armar, som gå ut som vampyrer, hvilka i sitt gap synligt stråla ut den hvassa, kallt glödande tråden.
Äfven de vackrare kronorna i svart- järn och omhängda med skyddande siden och fransar kan man i de flesta fall ej låta bli att förstöra med omotiverade glödlampor påsatta dessutom lite här och hvar.
Unga damer i jugendstil hålla med tröttsamt sträckta armar upp en glödlampa, försedd med skärt porslin som blomblad till den stickande pistillen.
Enklare lampor förstör man med det banala modet att förse dem med högröda eller gulröda kupor.
Det skall visst föreställa hemslöjdsfärg detta entoniga, granna.
Och man aktar icke för rof att på ett förfulande sätt imitera de gamla ljuskro- norna af glasprismor.
Jag har sett en elek- trisk sådan, där glödlamporna stucko ut ur 8 eller 12 svanenäbbar och där kronans Öfre del pryddes af förgyllda achantusblad.
KLIPPAN.
Mnrlo n o i o ZT *,, MOdernüSte tinpdpperSOrUK.
- t Finare Post-, Sknlf-, Kopie- rt c h Tryckjrappew * j Samt d u n s textpapper JCaPtong.
tillverkas af Klippan.
praktiska elektriska ljuset än just där den gammaldags kronan eller ampeln hänger.
* Banaliteten i belysningsfrågor tar sig emel- lertid icke blott uttryck genom olämplig a n - ordning af det elektriska ljuset, utan lika mycket i föraktet och åsidosättandet af att allt fortfarande tillföra oss välsignelsen af den lefvande ljuslågan.
Hur ytterst sällan finner man icke ett hem, dit elektriciteten nått, som har vetat att undantaga något eller ett par rum från dess inflytande, eller som åtminstone vet att vid högtidliga tillfällen af- sätta elektriciteten och tillbedja det ljus, som rör sig, värmer, strålar ut i skiftningar.
Det ljuset, som låter en blomma, kvist eller ett annat vackert ting fördubbla sig genom skuggbilden på väggen.
Det ljuset som är som en lefvande vän, ett inspirationens till- flöde, en skönhetsskapare nästan utan like.
Ännu så länge tändas i de flesta hem åt- minstone sådana lågor en gång om året vid juletid.
Som otäck mara g å dock historier om enskilda hem, som börjat sätta elektriska lågor i sina julgranar.
Och redan har bana- liteten kommit så långt, att det anses riktigt att offentliga lokaler under själfva nyårsva- kor och julottor låta elektriska trådar nästla sig in i granstammen och lysande döda glas- kroppar krypa ut och sätta sig fast på trä- dets ljufliga grenar.
Jul, ja!
Äfven i våra kyrkor, som äro sär- skildt till för andakt, där har man förstört an- dakten för känsligare människor, stängt den ute för dem mer för alltid än då de miste sin tro, genom att låta elektriciteten komma dit med sin materiella dödande kyla.
Detta är belysningsenfald.
Vi längta förgäfves här-i våra protestantiska städer efter en andakts- stund i skymning, med vax- eller stearinlju- sen brinnande vid altaret, med samma sken som lyst upp i mörkret för släkte efter släkte.
Vi sakna förgäfves den strålande anblicken af hundrade och åter hundrade lågor i hög- tidsgudstjänsternas välsignade tid.
Jag kom att gå in i en kyrka i en liten stad, under en vesper.
Det var som det förlorade paradiset.
Stearinljusen brunno i fre vackra gamla kronor.
Ett par kandelabrar upplyste koret, framför altaret brunno ljusen än a n - däktigare och på orgelläktaren var där en rad af stilla lågor, som skänkte något af änglars ro äfven åt flickgestalterna, som samlats från den lilla stadens hem att sjunga från orgelläktaren under vespern.
Så ser det lyckligtvis ännu ut i de flesta af våra landskyrkor.
Men till alla samhällen, dit elektriska driften kommit, så tror man sig göra sin kyrka en tjänst med att bjuda den äfven dit in, och klumpiga magnater uppstå lite hvarstans i småstäder och större lands- ortssocknar och skänka elektriskt ljus till sin orts kyrka, och kyrkoråd och prästerskap buga och ta emot, ehuru de borde förstå att mellan eldsdyrkan och fromheten inom alla religioner, den kristna ej undantagen, står för alla tider ett starkt samband, som icke får brista.
Gasljuset, som efterträdde stearinljusen bevarade dock lifvet och rörelsen i lågorna, och så var man icke så påhittig i gasljusets tid med en så förfärlig armafur som nu.
Gå in i Jakobs kyrka här i Stockholm och den enda bit sten, som har fått vara i fred för målningar är ett parti af pelarne.
Dessa stac- kars stenstycken äro emellertid slagna i braskande bojor, guldarmar, som uppbära fula elektriska lampor.
Det hela påminner om belysningen i en enklare utstyrd guld- krog.
Eller gå in i Storkyrkan, som ligger där stor och mäktig på historisk mark i hopp om att dit åtminstone ej banaliteterna hunnit, och du kan icke stanna där många minuter, ty de elektriska päronen i den sjuarmade heliga ljusastaken, som härstammar från Folkungatiden, fyller dig med fullständig förtviflan öfver din egen tid.
Eller gå in i någon annan nyreparerad ' kyrka, hvilken som helst, och du skall finna imiterade ljus med lysande glaspäron van- helga kronorna och med sitt sken obarmhär- tigt belysande de moderna änglar som nu i restaurationens tid ditkletats, på våra kyrk- väggar.
(Förstörandet af våra kyrkor på detta sätt är ju emellertid endast i stil med den anda, som kunnat förlägga elektriska kraftstationen för en af vårt lands stoltaste domkyrkor i ett ärevördigt kapell därintill, eller som ersätter den mänskliga klockring- ningen med elektrisk sådan.)
Stockholm väntar på en ny kyrka af en ar- kitekt, af hvilken man kan vänta det bästa.
Hur skulle det vara att vädja till kyrkoråd och prästerskap i Engelbrekts församling att i den nya kyrkan inrymma någon plats för lågan, den eviga elden, som i alla tider ända till det yttersta i dessa dagar har brunnit in- för altarena?
I kyrkor, samlingssalar och i våra hem böra de lefvande ljusen alltid förbli den särskilda högtidens symboler, antingen det är vesper eller julotta, Beethovens konsert, en stilla uppläsningsafton eller hvilostund i hemmet.
Ja, jag går så långt att jag med visshet vågar påstå att det är ett utslag af fördom om vi ej skulle ha mod att åter införa talg, om stearinljuset blir oss ett för dyrbart ma- terial för att ofta kunna bringa vår kult för den lefvande lågan.
Talgljuset sprakar också så gladt, dess lustiga sällskaplighet skall därför något försona oss med dess ringare lyskraft.
Det är dogmtro att tro, att endast det starka skenet göres oss behof.
Det är lifvet, värmen, brisffälligheien till och med i själfva Ijusstyrkan, hvaraf uppstå de dunkla skug- gornas fall öfver rummet, som kommer oss att tänka djupare, hvaraf vi i lika hög grad hafva ett lifsbehof, som icke går att osfraffadi kväfva.
Slår man icke heller fast som en dogm det elektriska ljusets herravälde öfver världen, så kan kanske också uppfinningsrikedomen komma att gifva oss ett lefvande ljus, som har stearinljusets klara låga, men är billigare i tillverkningen.
Nödvändigheten att utan saknad trifvas i bostäder utan brasor, blir kanske alltmer en sorglig framtidsutsikt, ehuru vi sannerligen icke böra underkasta oss försakelsen af det som uppfyllt alla tiders barndomssläkten med så mycket fantasistoff som brasan, utan att åtminstone först gjort allt för att få b e - hålla den.
Men blir den mer och mer en sällsynthet, så är det än nödvändigare att den lefvande lågan åtminstone en och a n - nan gång får lysa igenom i elektricitetens mörker.
Skall verkligen icke nutiden kunna komma på den idén att visserligen använda sig af den elektriska kraftkällan för att få ljus, men att bruka den med måtta och att leda in den på ett vackert sätt och att på samma gång ej låta sig förledas till den enfalden att helt och hållet afskära det band, som så starkt binder oss samman med gångna släkten?
Den enfaldiga tendens, som nu går omkring som ljussläckare, måste få sin efterträdare i en renässans, som vördar lågan för dess lef- vande andes och dess skönhets skull.
ANNA LINDHAGEN.
Hudens våwd.
CREME SIMON RAR / S Snöfrid vid Vessman.
Af HUGO OBERG.
ÄR JAG FÖRSTA MORGONEN rullar upp gardinen i det lilla gästrummet på villa Lillgården vid Vessmans strand, där jag för några veckor funnit en till- flyktsort, har jag framför mig en öde land- skapstafla af kol och krita.
Vessmans stora frusna yta ligger blän- dande jämnhvit, men de skogiga dalaåsarna och strandnäsen stå nästan svarta med bara litet puder i stigningar och vattenbryns- stenar.
Ofver åsar och isar hvälfver sig den vida himmelskupan grå och trist.
Men när jag tittar till höger, ser jag den mörkröda Storgården med sina hvita knutar och fönsterposter stå där massiv och lugn i sin enslighet nedanför Fängenhällarnas fros- tiga fondterrasser.
Ett gammalt magasin i två våningar med sex fönster på den slutna långsidan åt mitt håll och fyra på gafveln åt Vessman.
Långsidan från tak till grund ran- dad af ett par hvita brädpilastrar på^hvar- dera sidan af midtfönsiren, för att den inte skall se så ödslig ut med sina sex fattiga gluggar.
P å det hela ett långsluttande svart tak med två skorstenar och med fall åt alla fyra sidorna så att det liknar åsarna omkring sjön.
Vid närmare befraktande i enkel och förnäm stil ett verkligt riddarhus bland bondgårdar.
Jag ser det bäst, när jag går ut på isen och betraktar omgifningarna.
Storgårdsdiktaren har skäl att vara stolt och lycklig öfver sitt hem på udden nedanför Lekomberget med dess röda stugor och villor, som nästan alla gå i den vanliga stilen med höga tak och verandakvistar.
Men han har icke fått vara i fred för kul- turen ens här, Brunnsviksreformatorn och naiursvärmaren Karl-Erik Forsslund.
Lekombergets järngrufva, som måste läggas igen af brist på driftkapital, har åter tagits upp med nya resurser, och i sluttnin- garna ofvanför folkhögskolan reser sig nu ett imponerande anrikningsverk med röda träbyggnader och ny bergbana ned till Vess- mans strand, där kraftstationens smäckra skorsfensspira tecknar sig mot rymden.
En 60 meter hög Siegessäule, som symboliserar det tyska kapital, med hvilket Aktiebolaget Lekombergets malmfält kunnat startas på nytt.
Och nu kan storgårdsdiktaren, om han går några steg ut på sin is, i den jungfruliga snön på dess yta afläsa slagskuggan från storin- dustriens triumferande rökplym ur kraftsta- tionens höga skorsten.
Ty miljarder små svarta stoftkorn strör denna plym under sig på den bolmande färden ut i de vida rym- derna.
Han kan med Simplicissimus, som berät- tade hur herr Xaver Schlederer aus München först i form af både kropp och själ blef massakrerad af en bil på landsvägen och därpå i form af endast själ på färden upp i de högre rymderna alldeles söndertrasades af ett luftskepps propellrar, han kan med Simplicissimus utropa: " Wo ist noch Sicherheit! "
Ja, det ser trots de tio gradernas kyla ganska gråmulet ut kring Vessman, hvilket verkar så mycket mera nedstämmande, då man, som jag, senast sett vidden kransad af mörkt barrgrönt med ljust björkgnister i en strålande majsolsdag.
Men höjderna locka som alltid, och så stiga vi uppför Lekombergets sluttningar, min värd P Ä R M A R TILL I D U N 1 9 1 1 OETA F Ö R E G Å E N D E A R tillhandahäUas till följande priser: Idons pärmar, röda med guldtryck kl. 1: SO.
Idnma romanbibliotek, röda eUer gröna 50 öre.
Iduns Hjälpreda, röda eller gröna 50 öre.
Kunna erhållas i närmaste bokhandel eUer direkt frän Iduns expedition) om rakri- «Itinrt i n b likvid i nnntauvUninir insändes Enda medel som gör hyn vacker och len utan att irritera huden.
och.
jag, passera Brunnsvikssamhällets röda stugor, skolhus och handelsbodar och taga oss genom granskogen fram till grufkom- plexet.
Kring anrikningsverkets byggnader och snöiga stenhögar med lafvar, järnskenor och rörledningar i ett enda virrvarr gå enstaka arbetare och stöka, svarta i ansikte och på händer af den anrikade blyertsstoftlika mal- men, som skoflad i tippvagnar utför berg- banan skickas ned till upplaget vid kraftsta- tionen.
Här uppe är ett oafbrutet dån af maski- ners arbetande, af vagnars skrammel, af ångrörs hväsande och af pumpvattens bru- sande.
Då och då smäller ett sprängskott, och ett regn af stenar faller ned i backarna.
En och annan karl går mellan maskinhus och materialskjul och betraktar oss obehöriga forskande, där vi klifva fram öfver stock och sten.
Men annars ser det rätt tomt ut på bergknallarna.
Från randen af ett gammalt grufschakt se vi en arbetare på en stege gå ned i ett svart hål, till hälften doldt af ett tak af späda gran- stammar och ris.
Nedifrån djupet under hörs en sångare, som sjunger falskt, så det ekar i bergets innandömen.
Här bedrifves tydligen för tillfället ingen storindustri.
Men i det öf- versta huset i det stora röda komplexet, som stiger berget utför i en rad terrassafsatser, finna vi det aktuella schaktet.
En dörr står öppen, och vi stiga in på ett slags loge med två rektangulära hål i trä- golfvet, ur hvilka otäcka ångor hvirfla upp.
Ett enkelt räck inhägnar öppningarna, men framför det närmaste hålet är den primitiva spärren fråndragen, och där står en ung blek karl med lykta och hostar i ångorna.
I den bortre öppningen gnor den grofva sfållinan snedf uppåt, och om en stund glider en stor rödmålad malmhund i dagen och lossas uppe i vinden till vänster, där ett virrvarr af bjäl- kar, hjul och linor tecknar sig i dunsterna.
— Ta opp personhissen!
ropar karlen med lyktan uppåt vinden, och så börjar linan att röra på sig äfven i öppningen bredvid oss.
Det dröjer en bra stund, så dyker där upp en ny rödmålad snedlåda.
Karlen hostar och stiger i med sin lykta.
Ur djupet mullrar det olycksbådande.
Det hela verkar som in- gången till ett inferno, och med Zolas stora grufstrejk i tankarna skyndar jag från de kväfvande ångorna och drar djupt efter luft på bergknallen utanför.
Men uppe på bron från hufven öfver vårt schakt fram till anrik- ningsverket skjuter en arbetare ett mått med malm på skenorna.
Inne i själfva verket dåna maskinerna oafbrutet, ur ett rör vid dess nedersta terrass skvalar en mörkgrön vätska, som afsaft sialaktitliknande forma- tioner på stenarna i sluttningen, utför berget för att slutligen leta sig väg ned till stor- gårdsdiktarens klara sjö och förgifta den.
Men nedför och uppför bergbanan gno allt- jämt med ett beskäftigt slammer lastade och tomma tippvagnar.
Och nere vid stranden står Siegessäule och ryker.
Dess långa plym drifver ut öfver Vessmans stora snö- hvita yta, där den långsmala lilla Bockhol- men lik en torpedjagare ligger förankrad snedf framför Lillgården med stäfven vänd rakt mot Storgården.
Borta öfver åsarna på andra sidan sjön i sydväst rullar det doft som af ett kanonskott.
Det är från grufvorna i Grängesberg, upply- ser min värd, och en stund stå vi i tankar, skådande ut öfver den hvita vidden med de mörka åsarna vid horisonten, Fängenhäl- larna i norr, Mässans massiv i väster och Sagobergets platå i söder.
Nere på isen I LÄS!
köra fyra slädar i rad, men häruppifrån se de ut som leksaker ... * En vecka har gått med mulna dagar, då och då ett snöfall eller en dimma, som afsatt frost i björkarnas kvistverk.
Så kommer Strindbergs stora dag med sol och blått öfver nejden.
Villa Lillgården ligger inbäddad i snöfrid på sin lilla sjötomt under björkarna, som framför salongens fönster utåt Vessman dra- git sig litet åt sidorna för att lämna utsikten fri.
Min värd ingenjören är visserligen nu- mera föreläsare på folkhögskolan, men han är icke af den rena Brunnsvikstron, som bju- der, att lärarna och deras familjer skola in- taga sina middagar med eleverna uppe i mat- salsstugan under afsjungande af naturre- ligionens Zionstoner och vattendrickning ur tekoppar.
Utan han dinerar i sin egen lilla matsal med rosafärgade tapeter och gamla släktporträtt i olja och pastell blickande ned på middagsbordet, som hans hushållerska hvarje dag af min härvaro trollar fullt med lukulliska rätter och drycker.
Född stock- holmare kom han efter studieåren under en fotvandring upp på dalaåsarna och fick se 50 valborgseldar brinna på de vårskymnings- blånande bergen kring Vessman.
Stor- gårdspoesin kunde han förut, blef nu dikta- rens beundrare och försökte följa honom i vått och torrt, slog rötter häruppe.
Men af diktarens allt mer asketiska program behöll han i längden bara naturens frid, de sköna vidderna och den rena luften.
Och sålunda står nu den lilla ljusröda villan med sitt höga toppiga tegeltak och sina gröna fönsterrib- bor i hvita ramar som en stadskulturens sista utpost på stranden snedt emot bergslagsre- formatorns mörkröda och allvarstunga fält- herreboning.
Ja, det är mot kvällen på Strindbergs dag, och vi sitta vid kaffet och drömma.
Skymningen har kommit med stora skyar i rosa och orange öfver västerns mörknande åsar på andra sidan Vessmans snövidder.
Så småningom brista de röda våderna längs efter, och ur remnorna tindrar kvällsrymdens nyårsgröna kristall.
Då ser jag från mitt hörn framme vid sa- longsfönstret, hur en alldeles ny månskära sitter upphängd i riset på en ungbjörk utan- för.
Som en afklippt nagelskärfva dinglar den där, fastnad bland de fina kvistarna.
En kant från Gud Faders egen lillfingersnagel, som singlat ned ur rymden öfver åsar och isar.
Det mörknar alltmer, solnedgångsglansen slocknar, och den gula skärfvan går i dis.
Jag måste ut i den rena luften, innan det blir skumt, och går ensam ned på isen rätt fram åt det håll, där ännu en glimt af skäran lyser i diset.
Snart blir det alldeles mörkt åt detta håll, och ett ögonblick tvekar jag och vänder mig om mot öster igen.
Och då!
Har Vår Herre fått släppa till en nagel- skärfva i afton, så kan han väl bestå lite till.
Och sannerligen ser det inte ut som om han nyss låtit en universums jätterakef springa upp bakom Lekombergets kam med det nu i mörkret som ett trollslott praktfullt illumine- rade anrikningsverket.
Ty så sprakar och tindrar det af stjärnor, som tyckas falla ned i ett enda stort raketgnister öfver det lilla Brunnsvikssamhällefs stugor i de snöiga branterna.
Länge står jag och betraktar den granna taflan, så går jag vidare ut på isen.
Men då är där ännu svartare än nyss, snö- ljuset lyser inte längre så klart, och min Några äldre årgångar realiseras till betydligt nedsatta priser och erbjuda för dem, som förut ej äga desamma, en billig, omväxlande och läro- rik lektyr.
Mot insändande af nedannämnda be- lopp till Expeditionen af Idun, Stockholm, erhålles inom Sverige portofritt: • • • Idun 18Q2 Idun 1803 (na- 1 felas!
Idun 1904 (med julnumret).
Idun 1908 (med julnumret).
Idun 1909 (med julnumret).
Idun 1910 (med julnumret).
Iduns julnummer 1894 - 09 2: 2: 3: 4: 5: 6: 0: - — — — 50 — 50 20 Iduns Iduns Iduns Iduns Iduns Iduns Iduns marsch blir som en spökpromenad.
Dopp- skon på min käpp låter för hvarje stödsieg i snön som ett gnällande från nattliga ismå- sar på afstånd.
Bockholmen, som på ljusan dag från Le- kombergets topp tedde sig som en torped- jagare, har nu nere på Vessman dimensio- ner som en jättarnas dreadnought, och jag tycker att den liksom rör sig, där den ligger med stäfven rakt skärande min väg ut på isen.
Förgäfves säger jag mig, att den måste ligga stilla där den ligger och att det hvita skummet om bogen är snön på holmens nakna nos, nej, jag tycker ändå att den rör sig.
Och gör den det, då går isen upp och jag hinner aldrig öfver bestens kurs, innan; den ränner fram mot Storgårdsstranden och dränker mig bland de uppbråkade isflaken.
Jag blundar och går rakt på, bara rakt på.
: Så kan jag inte låta bli att snegla åt vänster, då ser jag skorstenen på vidundret, och röken ur den står som en plym utefter dess svarta drakrygg.
Det svindlar för mina ögon och jag tycker att den stora S o l l n där midt ute på Vess- mans is också snart ämnar sätta sig i gång mot mig.
Då vänder jag om och flyr.
Och se, ply- men öfver dreadnoughten Bockholmen är ju bara röken ur kraftstationens Siegessäule!
Jag 1er åt mina svaga nerver ..
Men så fort jag åter kommer midt för den spöklika holmens nos, får jag igen känslan att den vill rusa på mig genom isen och ramma mig.
Det hjälper inte att jag ser det fallande stjärngnistret öfver Lekomberget och dess upplysta stugor, nej, jag känner sagoskräcken ända tills jag är tätt inpå Lih \ - gårdens steniga strand med björkarna.
Stor- gårdsdiktaren har nog rätt, det är godt om troll i Bergslagen, bara man har den rätta känseln för dem.
Så är jag åter inom min värds varma väggar och låter Bockholmen spela spöke därute på isen bäst den gitter.
Och medan stjärnorna tindra öfver Lekombergets mörka kam, göra vi musik, spela Beethoven och sjunga Schubert tills det är tid att söka hvilan.
Men i nattens stilla snöfrid stå de hvita björkarna vakt kring Lillgårdens knutar vid Vessmans strand.
DEN VACKRA LILLA GÅRDEN VID S) ON ÄR det drömda idealhem, som föreningen " Själfför- sörjande bildade kvinnors hvilohem " nu går ati söka förverkliga.
S e d a n juni 1910 har S.
B.
K. haft sitt hvilohem vid Håknäs i Ytter järna och un- der denna tid har nyttan och välsignelsen af en sådan plats, där arbetande kvinnor för en billig penning få hvila ut, tydligt visat sig.
Trots de bil- liga priserna räcka medlemmarnas årsafgifter och inackorderingen till de löpande utgifterna, men icke heller till mer.
Då styrelsen nu, drifven af en önskan att skaffa trygg egen grund åt sitt hem, vill söka starta en " S.
B.
K. hvilohems e g n a h e m s - fond " vädjar den äfven till allmänhetens intresse och frikostighet.
Bidrag mottagas af styrelse- medlemmen fröken Valborg Lagerwall, Birger larlsgafan 5, Stockholm.
julnummer julnummer julnummer julnummer julnummer julnummer julnummer 1898 1901 1904 1905 1908, 1909 1910.
i LAS!
0:20 1: - • •:
" Barmhärtighetens ängel " beundran.
En is- björn, som visade alla sina tänder, höll vakt vid vårt " Rättfärdighetens tempel ".
Det lif- ligaste intresset samlade sig dock omkring en mycket stor grupp utanför vår kungliga teater: en fattig kvinna med ett bylte på ryggen och med en liten flickunge hängande i kjolen.
Bildhuggarinnan fröken Brandt, som med hjälp af fyra kamrater skapat denna snöskulptur, fick sig tilldeladt ett för- sta pris af granskningsnämnden, som var sammansatt, af kända professorer och ar- kitekter.
Vinteridrottsföreningen har haft ett synner- ligen vackert filantropiskt syfte förenadt med denna täflan.
Vid hvarje figur är nämligen placerad en bössa för penninginsamling, som ger dem, som njuta af vinterns nöjen, tillfälle att ihågkomma de mindre lyckligt lottade, för hvilka köld och snö äro hårdhjärtade, obönhörliga fiender, i hvilkas fotspår följer mycket lidande.
Bössan är stor och det brukar köpenham- narens hjärta också vara.
Köpenhamn vintern 1912.
THORA DAUGAARD.
FRU LAMÅCS-DANIEL.
FRÖKEN BRANDTS PRISBELÖNTA SNÖGRUPP.
Lamacs-Daniel.
Ett litet köpenhamns- Lujza En ungersk pedagog som svensk föreläsare.
bref.
1 P H T ^ TIDEN EN LÄNG- E ÄLLSYNT GÄST, KÄR GÄST. "
— Snön, den vackra, tysta och dock så Iefvande, muntert glimmande snön har med åren blifvit en sällsynt gäst i Dan- mark.
Vilja vi möta den, måste vi i vanliga fall begifva oss till våra nordliga grannlän- der.
Desto hjärtligare hälsa vi den därför, när den som i år — antingen har sett miste på kartan eller blifvit trött på den långa luft- färden och af egen fri vilja bredt ut sig öfver hela vårt lilla land, öfver allt och alla, utan anseende till person.
Till på köpet har den förenat sig med en lätt frost och tycks ämna slå sig till ro här under någon tid.
De glada köpenhamnarna lefva så att säga ute i snön.
De gå på skidor, åka kälke, skridskor och sparkstötting så läng dagen är, och de bland dem, som ej äro hemmastadda i dessa idrotter stå som b e - undrande åskådare och hafva i synnerhet tillfälle att glädja sig öfver sportskicklighe- ten hos representanter för våra svenska och norska kolonier.
Sålunda eröfrade här- omdagen med glans två unga döttrar af den svenske ministern Günther hvar sitt första pris vid en offentlig skidåkning efter häst, medan den norske ministern Hagerups dotter vann ett andra pris.
Här kände sig de danska da- merna ej nog dristiga att upptaga striden.
Våra idrottsföreningar, som de senare åren nödgats lägga an på att sammanspara såväl pengar scm goda idéer, utveckla f. n. en storartad verksamhet.
En af dem föreslog nyligen att man skulle föranstalta en snö- figur-täflan, till hvilken vår akademis unga konstnärer borde inbjudas att deltaga.
Sagdt och gjordt!
1 nattens mörker fram- kördes nu väldiga snömassor på byns torg och öppna platser, hvarest unga " Phidias- ser " af bägge könen med friskt humör och till ensamma nattvandrares förnöjelse grepo sig an med den ingalunda lätta uppgiften.
Framcången blef emellertid obestridlig.
Då staden vaknade på morgonen, kunde den taga en hel del goda " konstverk " i skärskå- dande.
Ett lejon slumrade fredligt på sin höga sockel framför vårt vackra rådhus, och vid en starkt trafikerad spårvägskorsning väckte I T L I G G E R 1 tan efter att utkristallisera och tillgodogöra sig kulturens bästa resultat.
Nu när förbindelse- strecket är utdraget mellan länder och folk, låter det sig också Ä I Ä I J |||||I§ J slwfiÊj!
i m£J-^M olika göra.
Den goda ro, som isoleringen förr gaf, är öfver.
Man har lärt, att man icke är sig själf nog, och det stärker den universella samhörigheten.
Det finns många vägar, för den som vill gå ut i världen för att lära af andra.
Det finns de upptrampade landsvägarna, som leda till de stora länderna och många trän- gas på de vägarna.
Det finns äfven mindre banade stigar.
Hvart de leda, har ingen haft så stort intresse af att utforska.
Men ibland händer det, alt den, som trött- nat på allfarvägen, viker af från den och ändå blir rikligen belönad vid framkomsten.
Finner att det var ett härligt mål att komma till, långt mer gifvande än mycket af det, som braskande affischer gjort reklam för.
Så fann Lujza Lamåcs-Daniel, då hon från Ungern kom till det därstädes relativt okända Sverige.
På den stora konstindustriutställningen i Budapest för ett par år sedan såg hon hvad Sverige hade att framvisa, och beslöt att resa hit för att se det land, där den konst- närliga smaken var så högt uppdrifven.
Själf specialist på ungersk folkkonst och etnografi, förstod hon att bedöma värdet af Sveriges insats.
Då jag första gången sammanträffade med denna spirituella på samma gång som själsligt fina dam yttrade hon någonting, som slog mig för dess sannings innebörd: " Säg, är det inte illa, att de stora kultur- länderna skymma bort utsikten för de små länderna att få syn på hvarandra.
Om jag tänker på mitt land i. ex., så finns det ett tyskt organ " Jung ungarn ", där vi lägga fram våra förhållanden för Tyskland.
Vidare " Revue de Hongrie ", som gör oss samma tjänst i Frankrike.
" Hungary " talar om oss bland engelsmännen, — men hvad äro vi för alla de andra nationerna ... ett begrepp, en liten, liten del af kartan allenast.
— — - Jag vill nu i Sverige få tala om Ungerns - 90 - själ, om kulturens väldiga framsteg under de sista fyra årtiondena.
Det är därför jag b e - gärt och erhållit tjänstledighet och reser på egen bekostnad för att missionera.
— Kom sedan och se, hur vi ha det i vår vackra stad, i vårt nyvaknade land.
Då Idun i dag önskar presentera vår un- gerska gäst i sina spalter, följer jag henne gärna med några ord för att få uttala ett tack för den mångsidiga kunskap om Un- gerns förhållanden, som hon gett oss i sin serie föredrag.
Det första, om barnfostring, hölls i Upsala psykologiska förening.
Denna nya vetenskapsgren är i hennes hemland föremål för det största intresse och beak- tande af Sällskapet för barnforskning, som inrättat ett särskild!
laboratorium för studiet af barnpsykologi efter moderna metoder, och populariserar vetenskapen i stor ut- sträckning.
Hon har inför Pedagogiska säll- skapet i Stockholm redogjort för de resul- tat som vunnits, och torde därigenom ha gif- vit uppslag, som kunna bli fruktbringande äfven i vårt land.
I Nordiska museets stämningsfulla miljö har hon talat om ungersk folkkonst i sam- manhang med ungersk etnografi och demon- strerat föreläsningen med en utställning konstföremål, som ungerska hemslöjds- och konstindustriföreningar ställt till hennes dis- position.
Vidare har hon föreläst om Buda- pest och låtit oss följa sig genom Ungerns vackraste trakter.
På en sammankomst i Nya Idun skildra- des det karaktäristiska i 19:de århundra- dets ungerska litteratur och de fyra stora se- sekelsnillenas egenart Petöfi, Tompa, Arany och Madach.
Särskildt den eldige Petöfi måste intres- sera.
Han, som 26-årig dog i Ungerns fri- hetskamp, sedan han riktat sitt lands littera- tur med sånger, som än i dag sjungas i pa- lats och koja.
Hvem kan mer tändande få fram kärleken till sitt land än denne diktare i strofer som denna: " Jag är Magyar, så vidi som solen lyser, ett land mer skönt än mitt du icke fann: En liten värld för sig, som i sig hyser så mycket skönt, att det ej täljas kan.
Där höjer sig ert berg, hvars blickar glida långt bortom Kaspihafvets blanka blå; här breder sig en slätt så långt, så vida, som om hon världens gränser ville nå — — " Redan för två år sedan gjorde fru Daniel ett kort besök här vid tiden för det nordiska
skolmötet.
Lärarinna vid en statens högre flickskola i Budapest, fann hon det lockande att komma just då.
Då var språkmuren ännu oöfverstiglig, men nu efter några månaders förnyad härvaro håller hon sina föredrag på vårt eget modersmål, som behandlas så vår- dadt och väl, att svenska föreläsare ha till- fälle att lära.
Fru Daniel säger sig vara tacksam mot Sverige för hvad Ungern fått härifrån.
Hvad har Ungern fått?
Jo, öfversättningar af Strindberg, Fröding och Bellman samt Selma Lagerlöf, hvars samtliga böcker Karoly Szarz fått rätt att återge.
Nu har en svensk-ungersk öfver- sättare förlofvat sig med en svenska, så vi hoppas få mycket mer af edra litteraturskat- ter tillgängliga.
Af våra, säger hon, är Sig- rid Elmblad nu sysselsatt att gifva er.
Och så ha vi fått er gymnastik, som nu mer och mer börjar tränga ut den tyska ur våra skolor.
Den svenska gymnastiken är också mycket mer harmonisk.
Och så, tillägger fru Daniel, skulle jag så gärna vilja få berätta genom Idun, att vi i Budapest ha en lifaktig feministisk förening, som energiskt arbetar för kvinnans rättighe- ter.
Den har ej rösträtten allenast på sitt program.
Nej, den har upptagit alla de räiis- kraf; som en kvinna kan fordra att få upp- fyllda.
Den manliga rösträttsrörelsen i Ungern är f. n. under utvidgning och blir snart en brin- nande parlamentsfråga.
Måhända kvinnornas frammarsch samti- digt sker — — — Nästa internationella kvinnliga rösträttskongress blir ju förlagd till Budapest enligt hvad som beslöts här i somras.
Och jag tänkte: när alla kvinnor likt denna ungerska bli besjälade af lefvande nit för sitt fosterland och ej spara sina krafter, då det gäller att tjäna detsamma, då äro de också färdiga att mottaga sin rösträtt, som en stor gåfva att med ansvar och målmed- vetenhet förvaltas.
JULIA SVEDELIUS.
Kannsiöperier i riksdags- politik.
I.
Ett slags företal.
UMERA STUDERA NATURLIGT- vis Iduns läsarinnor likaväl som dess manliga läsare de politiska tidningarnas ledare och riks- dagsreferat — eller hur?
— Ja visst, hör jag energiska röster svara, ja visst, visst, men jag tycker mig också för- nimma en något tveksam tystnad från många håll, här och där t. o. m. afbruten af ett tank- spridt " inte ha vi tid med sån ' t ... " eller ett föraktfullt " usch, bevara mig väl! "
Det är de energiska jarösterna jag måste lyssna till, och jag får tyda tystnaden som samtycke.
För resten — skulle de redan röstberättigade männen af ge ett ärligt svar på min fråga, blefve väl ja i majoriteten men säkert långt ifrån enhälligt.
Vi måste nog erkänna som ett ledsamt faktum, att den all- männa rösträtten ännu icke hunnit skapa ett lika allmänt politiskt intresse, än mindre po- litiskt vetande.
Det politiska meningsutby- tet, grälet, som börjar i all gemytlighet mel- lan skål och vägg men lätt kan urarta till hetsiga dispyter, har länge varit vanligt nog, men det är förvånande, hur ofta man finner just de ifrigaste grälmakarna sakna känne- dom om verkliga fakta beträffande det före- varande diskussionsämnet, äfven om detta i åratal stått som en " partiskiljande " punkt på DOKTOR Vår KNUT BARR.
riksdagspolitiker.
T \ ET AR NU SEX ÅR SEDAN VÅR RIKS- dagspolitik mera regelbundet uoptog plats i Iduns spalter.
I är, då trontalet för första gången bebådat en propositon om rösträtt och valbarhet för kvinnor — pä samma villkor som för männen — är det vår mening att återigen bereda utrymme för några riksdagskåserier.
Samma penna, som följde 1906 års riksdags intressanta förlopp i ett dussin artiklar för Idun, kommer att också denna gång ansvara för vår politiska afdelning.
Under våren och sommaren i fjol utkommo ett par mycket uppmärksammade politiska broschyrer.
Den ena hette Två regeringar af signaturen Non Rogatus och var till en del baserad på riks- dagsartiklarna i Idun från 1906; den andra hette Politiska dialoger utgifna under den symbo- liska pseudonymen » Två män i en båt », där en höger- och en vänsterman diskutera om sitt ge- mensamma fosterlands välfärd.
Båda dessa broschy- rer ha till författare fil.
doktor Knut Barr, som alltså, sedan han sist skref politik i Idun, gjort sig ytterligare känd som en lika vederhäftig som till den litterära formgifningen elegant och under- hållande politisk författare.
de olika partiernas program.
Man slår om- kring sig med några lösryckta fraser från den sista debatten vid valmötet eller i riks- dagen och har aldrig gett sig eller kunnat ge sig ro att själf söka gå till botten af pro- blemet.
Äfven männen, som på förmiddagen kalkylerat en affär på femtedels öret, tänka nu med känslan och inte med förståndet.
— Och så vill ni ändå släppa in hela det känslotänkande kvinnkönet i rikspolitiken, invänder den konservative senatorn, som endast nödd och tvungen gått med på all- män rösträtt för män.
Hvarför inte då bar- nen också?
— Barnen ja.
Det kommer nog- deras tur i detta barnens århundrade.
Deras fäder och mödrar kunna ju få rösta för dem, så länge de unga äro omyndiga.
— Ska vi då aldrig få ro för rösträttsrefor- merna ens?
— Nej, inte så länge utvecklingen har möj- ligheter kvar att gå längre och högre.
Det är ju på rösträtten den samhälleliga utveck- lingen nu hänger.
-- Jag tror inte på något högre och bättre.
- 91 - Jag är led åt det hela, slutar senatorn de- batten med en gest af förtviflan.
Likafullt har han åtagit sig ett första- kammarmandat för hela sex år och ämnar helt visst låta omvälja sig.
Lyckligtvis tror han ändå innerst på att både samhälle och individ kunna förbättras.
Och denna tro är första budet i lagen för politiken såväl som för andra våra sträfvanden.
Men hur skall senatorn kunna få utveck- lingen att gå i den riktning han vill?
Det finns bara ett enda medel: det som han nyss icke använde, att fortsätta debat- ten, att upplysa sina motståndare, öfvertyga dem med skäl och bevis.
" Ljus öfver landet. "
Det är den allmänna rösträttens nödvändiga förutsättning.
Kan inte senatorn öfvertyga sina moståndare, då är han för sent ute och måste själf låta sig öfvertygas, för så vidt han inte händelsevis skulle vara före sin tid.
Men då skänkes honom den trösten, att han blir ihågkommen en gång och får staty som profet och siare.
Det är inte precis min mening att här skrifva filosofiska afhandlingar om politi- kens väsen och oväsen, men någonting i den stilen blir det dock kanske ibland.
Med ut- gångspunkt ifrån de viktigare aktuella spörs- mål, som stå på våra riksdagskamrars före- dragningslistor, ville jag, där det är möjligt, se bort från just det, som har sin betydelse endast som aktuellt, se bort från de tillfälliga numera så godt som officiellt föreskrifna partisynpunkterna och betrakta mitt objekt opartiskt.
Där det är möjligt!
Jag uppre- par det — och skall kanske slutligen komma till det resultatet, att för mig ingen sådan möjlighet förelegat.
Men skall Idun syssla med politik, kan det ju icke gå för sig att konkurrera med dags- pressen, hvarken i nyheter eller i utförliga redogörelser för den eller den speciella frå- gan.
En sammanfattning af hvad som verk- ligen skett uppe i de tre riksbyggena, slottet, kanslihuset och riksdagspalatset, under en föregående vecka skulle väl kunna få sitt värde, men den intresserade läsaren anser sig inte just då behöfva något repetitorium, möjligen några månader senare, och att hopa torra fakta passar inte en tidning, som vill ha sina artiklar lästa och inte lagda på hög till ett lämpligare tillfälle, som aldrig kommer.
I stället för att nu i denna första artikel falla dagspressen i ämbetet och kåsera om riksdagens öppnande, om remissdebatten och dess F-båtsfejder, om utskottsvalens och motionsflodens stora öfversvämning, om de ^hvilande grundlagsförslagens definitiva antagande etc. etc. föredrar jag att bida ti- den och för tillfället tala om ingenting.
Och jag lofvar, att den vecka, då jag finner, att jag har lika litet att säga, så skall jag tiga.
Men det kan hända, att jag ännu i riksda- gens elfte stund kan få anledning att åter- komma till hvad som hände i dess första.
I saknad af dagspressens förmåga att kunna meddela dagsfärska nyheter skulle Idun i gengäld kunna se på en del saker i ett eller annat nytt sammanhang och betrakta hvad som skett under synvinkeln af en något längre sekund i evigheten än det dygn, som hvart och ett jämrar fram sin egen aktuella plåga.
KNUT BARR.
Statistik för hushållet.
Mot insändandet af 1 kr.
i frimärken till Iduns Tryckeri-Aktiebolag Specialafdelnin- gen System, Bryggaregatan 17, Stockholm, erhållas franko 25 st. statistikkor !.
(Se ar- tikeln i ämnet i Idun n:r 1 och 2D
~] " den gamla goda tidens " lofprisare kunde man då vara glad och god på ett sätt, som.
vi nu ej ha en föreställning om.
Då var löjet oförfalskad!, sinnet ljust och njutningen utan malört.
Nu lär det vara tvärtom.
Man kan ju tvista om sanningen häraf.
I dagarna har emellertid Stockholms jeu- nesse dorée fått en ny samlingsplats i det nyöppnade Fenixpalatset, som ingalunda béhöfver stå tillbaka för sina fina konkur- renter kring operan och på Blasieholmen.
Det stora konsertkaféet i hvitt och guld och med sina hemtrefliga sidogallerier, där man kan se utan att ses, är något i sitt slag nytt för stockholmarne.
Den mahognyinredda matsalen, med plats för 110 gäster, bjuder på en gedigen elegans, en amerikansk bar lockar med ypperliga drycker, en bierstuga inbjuder till glada på-tu-man-hand vid skummande ölsejdlar o. s. v. Festvåningen tjusar med smakfulla rumsinredningar, och man ser i andanom alla maskerader och fest- banketter, som där skola bära vittne om Stockholms njutningsglada element.
Nere i källarvåningen stå ypperliga kägel- banor till förfogande och uppe i palatsets öfversta våning finnas biljardsalonger af modernaste typ.
Hvad vill man mer begära!
Som byggnadens insiktsfulle och spiritu- elle skapare står arkitekten Hj.
Westerlund, och det kräfvande bygg- nadsarbetet har ut- förts under ledning af hrr Rolf Wess- man och Per Nils- son.
Bland de många leverantörerna märkas i främsta rummet Myrstedt &amp; Stern, Nordiska kompaniet och Nordiska möble- ringsaktiebolaget, som lämnat ett i minsta detalj först- klassigt arbete.
Etablissemanget ledes af direktör F. Svanberg, hvars erkända skicklighet lofvar godt för Fe- nixpalatsets popu- laritet hos de kräs- na stockholmarne.
TOCKHOLM HAR FÅTT SIG tilldelad den ivifvelakiiga äran att framför andra storstäder vara de dyrbara guldkrogarnes stad.
Numera torde dock våra åt Backus och Lukullus helgade lyxresiau- ranger ej vara mera dyrbara än hvad som existerar med motsvarande lokaler på kon- tinenten, där man mångenstädes öfverbjuder hvarandra i krogpalais med den mest raffi- nerade utstyrsel.
Till exempel: " Rheingold " i Berlin.
Det kan ju ej förnekas att vi blifvit en smula bortskämda just här hemma med afse- ende på trefliga utelokaler.
— Vi lära ju inte vara vidare styfva i psykologi, enligt en om- debatterad auktoritets ord, men så pass drifna psykologer äro vi i hvarje fall, att vi genomskåda den källarmästare, som bjuder oss hedra hans bord i enkla lokaler, vi miss- tro hans mats godhet och hans viners äkthet, emedan den valuta han fordrar af oss är blygsammare, än vi med våra öfverinieck- nade fastigheter finna förenligt med vår ära som skuldsatta medborgare.
När man tänker på gamla operakällarens björkbord och släta väggar samt med en armatur, som på " stenborgarnes " tid bestod af talgljus eller i märkligare stunder af vax- ljus i små lampet- ter och anspråks- lösa takkronor, och så jämför med den smakfulla monteringen i de nutida Stock- holmsresfauran- gerna på modet måste vi säga oss, att vi blifvit eti ovanligt fint folk, våra urfäder grott- invånarne till trots.
En annan fråga är, huruvida vår tids stockholmare ha lika roligt eller roligare i de ele- ganta lokalerna, än hvad stockhol- marne i forna da- gar hade på sina kära krogar, kring hvilka sägnen och dikten sprida ett så romantiskt skim- A. Blomborg foto.
Tiur de fräna för \ ET ÄR TRE GRENAR AF MODERN SPORT, i hvilka kvinnan kan aktivt deltaga under Olympiska spelen, nämligen gymnastik, simning och lawniennis.
Ifriga förberedelser pågå också för att våra kvinnor värdigt må kunna deltaga i dem, och om också kan- ske den kvinnliga skickligheten i tennis här hemma är mindre be- tydande, kan man däremot våga det påståendet, att Sverige i fråga om de båda andra idrottsgrenarne skall bli väl represen- terad !.
Ej minst gäller detta simningen, hvilken såsom täflingsidrott be- traktad bedrifvits här i närmare tio år, medan förut för damer funnits endast de bekanta magisterprofven.
Det var den välkända Stockholms kappsimningsklubb, hvilken först tog sig an kvinnor- nas intressen inom simsporten, och den har härpå nedlagt ett för- tjänstfullt arbete.
Man började härvid med hoppen, medan den egentliga kappsimningen kom något senare.
Nu äro spelens simtäflingar för damer tre till antalet, nämli- gen så kallade raka trampolinhopp, kappsimning 100 meter sami lagkappsimning 400 meter, med fyra damer i laget, hvil- ka hvardera simma etthun- dra meter.
Det är förnämli- gast i kapptäflingen Sverige har chanser, enär vi i den- samma kunna sätta in ett dussin ungdomar, som äro mycket goda.
Utom Sverige finns det ett par länder, som ha hvartdera en god simhop- öfympisßa spefen.
perska, men misslyckas hon, är resp. landet borta ur pristagarraden.
Vi ha så många, att åtminstone ett femial böra kunna lyckas bra.
I kappsimningen ligga vi något efter exempelvis ett sådant land som England, där den kvinnliga kappsim- ningssporten idkats med stort intresse under många år och är sär- deles stark.
Äfven i Finland finnas duktiga kappsimmerskor, hvil- kas bästa representant i somras vid ett tillfälle besegrade vårt främsta namn på området.
Men det var blott med en femtedels sekund, så att det försprånget skola vi nog taga igen i vinter, tack vare den ordentliga träning, som nu igångsatts.
Det är Olympiska simkommittén — hvilkens ordförande är re- daktör Erik Bergvall i Stockholm, sedan åtskilliga år tillbaka den svenska simidrottens ifrigaste kraft — som ordnat detta arbete.
Träningen äger rum i Mälarbadets magnifika simhall hvarje sön- dag kl. 1 och på tisdagarna kl. 8 — 9, hvarvid simläraren Lundberg tjänstgör som instruktör.
Ett helt dussin och ibland ännu flere unga damer deltaga häri, arbetet bedrifves med synnerligt allvar, lif och lust, och de framsteg, som göras, måste betraktas som goda.
Träningen tillgår så, att
ning eii par eller flere bas- sänglängder.
För ait nu tala litet när- mare om de mest framstå- ende bland våra kvinnliga simmerskor, så märkes först fröken Greta Johans- son, den kanske mest lof- vande af dem alla.
Hon är ännu unga flickan, endast sjutton år, men har icke desto mindre under ett par tre år legat med i teten in- om den svenska kvinnliga simsporten.
I fjol vann hon svenska mästerskapet för damer — det främsta priset och den förnämsta täflin- gen för året — och det ej blott i så kallade raka hopp, utan äfven i kapp- simning etthundra meter, således i båda de täflings- grenar, som stå våra sim- mande damer öppna.
Hen- nes stil präglas af stor hur- tighet och fart, är fin och behaglig och väl utmejslad i alla detaljer.
Man har också godt hopp om, att densamma under hr Lund- bergs intresserade instruk- tion under denna vinter skall bli ännu bättre.
Så ha vi systrarna Reg- nell, af hvilka den äldre, Lisa, är veteranen bland våra simmerskor och den som de andra se upp till som ett slags själfskrifven, om ock ej officiellt utsedd, ledarinna af kotteriet.
Hon har nu varit med i leken snart tio år, och har därun- der samlat en erfarenhet som både för henne själf och hennes kamrater är synnerligen värdefull.
Om hon också ej er- öfrade det sista mästerskapet, är det icke deto mindre många, som anse henne vara vår bästa simhopperska.
Hon har för öfrigt tagit många pris och nu senast segrade frö- ken Regneli under hård konkurrens på en täflingsfest i Finland.
Hon hoppar med ut- märkt fart och en längd, som öfverträffar de flesta herrars, samt är en kraft som alltid kan och måste räknas med.
Hennes syster Elsa är också en god hopperska med kraftig stil, som under några år varit bland de främsta pristagerskorna på våra inhemska täflingar.
Fröken Elsa Andersson är en bland de uppåtgående stjärnorna, som under det sista året gjort betydande framsteg.
Hon förvå- nade med sina vackra hopp vid de senaste damtäflingarna i höstas, då det visade sig, att hon var nog så farlig för sina vänner och konkurrenter.
Och som hon ännu befinner sig i de härliga tonåren, har man helt visst åtskilligt att vänta af henne i framtiden.
Kommer så fröken Ella Eklund — en tjugu- åring, som ett år tagit mästerskapet i raka hopp, och hvilkens kanske mest karaktäris- tiska sportegenskap är det lugn, som är så särskildt värdefullt i all täfling.
I sådan hop- par hon därför i regel bra, och det kan myc- ket väl hända, att hon kniper sig en medalj vid spelen.
Fröken Eklund var också med till Finland och blef där pristagarinna.
En specialist på kappsimning är fröken Sonja Jonsson, hvilken icke deltager i hopp.
Hon är nära nog jämngod med fröken Jo- hansson och har stora utvecklingsmöjlig- heter.
SPORTSMAN.
déric se deras svarta skep- nader, rörande sig likt hungriga vargar i den öde gränden, och han hörde den järnsmidda krogdörren kna- ka under apachernas an- strängningar att bända upp låset.
Sakta öppnade Frédéric fönstret och sköt med sin revolver på måfå ut i mörk- ret.
Ulfvarna i människo- hamn gåfvo sig på flykten, rädda för sina lif, men en låg klagande och förban- nande kvar på platsen.
Han hade fått kulan genom ryg- gen.
Det skottet hade så när kostat fader Frédéric några månaders fängelse, men på grund af den allmänna in- dignationen mot apacher- nas släkte slapp han med böter, så mycket hellre som banditen ej hade satt lifvettill.
Sedan dess skyddas " Lönnmördarnas krog " af förstärkt polisvakt, och apacherna ha ej mera åter- vändt dit.
Frédéric har döpt om krogen till " Den lifliga kaninen " och gifvit den en viss prägel af konstnärlig- het och kultur.
Père Frédéric är artist.
Det kom han själf underfund med först på gamla dagar.
Han hade ursprungligen va- rit en ambulatorisk fisk- handlare.
Vår och sommar, höst och vinter sköt han sin lilla handkärra gata upp och gata ned, ropande ut FURSTINNAN M E R T S C H E R S K Y D O R I A N.
sin vara.
Han ropade med klangfull stämma, ty han har en vacker sångröst.
En dag tog naturen ut sin rätt och han blef sångare på allvar.
Han lade sig till med den lilla artisf-cabarefen i en utkant af Mont- Ett Parisminne af Wentzel Hagelstam.
martre.
Där sitter han och sjunger med brin- ÄR JAG TRÄFFADE HENNE nande ögon, ackompanjerande sig på luta I^WjIIPI första gången, var det på ett medan hans hustru och fullvuxna dotter ser- I ^ ^ § F H ställe, där man allra minst hade vera gästerna.
Fader Frédéric har en rik repertoar.
Han väntat att få se en furstinna.
Det var hos " Père Frédéric ", sjunger gamla romanser, folkvisor och mo- en artist-cabaret långt borta i en utkant af derna franska sångkompositioner.
Hör ho- nom sjunga " Le bon meunisier " (snickaren, Montmartre.
som gör likkistan åt sin älskade) med de Den lilla krogen kallas så efter värden, en gripande orden af den utmärkte franske jovialisk, vacker gubbe med brinnande bruna skalden Moréas!
Som endast af.äkfa konst ögon och ett långt hvitt skägg.
Kärt barn har röres man vid Père Frédérics fina och käns- många namn: fader Frédérics källare heter liga fördrag.
Han är en af dessa egendom- också " Le Lapin agile " (den lifliga kaninen) liga, på sitt sätt öfverlägsna bohême-konst- eller " Cabaret des assassins " (lönnmördar- närer, som man träffar endast i Paris och nas härbärge).
där för det mesta på nattkaféerna, en dilet- Det sista namnet med dess hemska klang tant af Guds nåde.
har icke tillkommit som ett omotiveradt Och i samma originella stil som fader Fré- skämt, utan har verkligen sin dystra anled- déric själf är den publik, som omger honom ning.
Innan fader Frédéric ännu hade öfver- i synnerhet den del af krogens gäster, hvilka tagit krogen, utgjorde den ett stamtillhåll för komma dit för att låta höra sig.
Det är di- " apacherna ", de lösdrifvare, stråtröfvare och letianter från gatan, egendomliga typer, ut- banditer, som nu i många år varit ett blodigt rustade med en eller annan talang.
gissel för Paris, utan att ordningsmakten lyc- " Hvem vill låta oss höra någonting vackert kats få bukt med dem.
i afton? "
ropar Frédéric.
" Du eller du! "
säger Père Frédéric tyckte icke om sådana gäs- han och viftar med handen bort mot bänkra- ter i sin stuga.
Så snart han blifvit herre på derna, " träd fram och ställ inte ert ljus under stället, förvandlades del till en fristad för ena skäppo! "
fredliga småborgare och fattiga artister.
Och där står plötsligt midt på golfvet en li- Men då apacherna sågo att de icke längre ten anspråkslös sömmerska och deklamerar.
voro välkomna i " lönmördarnas krog ", be- Det är själfve Mussets " Mimi Pinson ", som slöto de att hämnas.
En höstnatt samlades med ett längtande hjärta i rösten skanderar de i skock och anföllo huset.
Från fönstret hans trånsjuka dikter.
Och där slår sig en i sitt sofrum en trappa upp kunde fader Fré- lifvets vandringsman i paltor ned vid pianot Furstinnan — Skaldinnan.
- 94 -
och spelar Chopin, så det klingar under käl- lartaket.
Den ene af artisterna från grän- derna aflöser den andre.
Hör på violinen hur den får ton och klang i den unge gossens händer!
Han, som för stråken med mästar- hand, har blifvit utvisad från konservatoriet för att han i sin fattigdom spelade för bröd på gatorna i Paris.
Nu spelar han hos fader Frédéric inför sitt enkla auditorium, som med honom tacksamt delar sina kopparslantar.
Det händer också att han får ett och annat silvermynt.
Han räcker icke ut handen.
Man gömmer pengarna i hans slitna mössa, som han lagt ifrån sig på pianot.
Denna lördagsafton föll en gulddukat i den.
Det gick så till.
På bänken vid eti af de uppslitna träborden satt en gammal dam, hvars hela uppenbarelse verkade främ- mande i denna omgifning.
Det var skumt i källarrummet, och från min undanskymda plats i en vrå varsnade jag den gamla damen först när hon vinkade fa- der Frédéric till sig och hviskade med ho- nom.
Frédéric gick sedan fram till den unge violinspelaren och tryckte honom någonting i handen.
Det var gulddukaten.
Jag fick veta det af fader Frédéric.
Han slog sig ett ögonblick ned vid mitt bord och tömde ett glas rödvin.
" Furstinnan gaf vår unge vän en louis- d ' or ", sade han med strålande uppsyn.
" Furstinnan!
Hvem är det? "
" Den gamla damen där i rödt ... Känner ni inte h e n n e?
.
.
Furstinnan Dorian! "
Alltid på rörlig fot, var Frédéric i detsam- ma försvunnen, han gaf sina order vid zink- disken i det lilla förrummet.
Jag betraktade närmare den föregifna fur- stinnan.
Så bisarr hon såg ut i det fattiga skenet från ett litet ljus i glaskupa på bordet!
Hon var iförd en hallonfärgad fotsid sam- metsklädnad med snörmakeri.
På den enkla, nästan torftiga koaffyren satt en liten kokett spetsmössa.
I det något tärda, markerade ansiket lyste små, skarpa ögon i en skiftning af ljusbrunt och svart.
Hennes lilla hand höll en brinnande cigarrett, som flaxade hit och dit, medan hon talade med lifliga gester.
Jag såg då och då hur hennes blick glim- made.
Hon verkade som en lysmask i skum- rasket här inne.
Musiken dog bort i ett fint utdraget pia- nissimo, och den unge violinisten vände sig mot furstinnan, bugande sig djupt.
Hon nic- kade till honom, liksom förströdd, och fort- satte sitt samtal vid bordet.
Ett sakta sorl af lågmälda röster fyllde rummet.
Hvilket egendomligt rum!
Det fö- reföll mig plötsligt som om jag kommit in i ett mystiskt kapell, där någon hemlig sekt förrättade sin gudstjänst.
Endast småningom började jag urskilja människorna på bänkarna och föremålen här inne, ett för ett.
Den stora öppna spiseln af gammaldags ödemarksiyp.
Fina, konstnär- liga keramikpjäser på improviserade hyllor af simpla brädstumpar.
Oljemålningar, akva- reller, teckningar af synbart konstvärde och karikatyrerer, vånldsamma i tragik eller lyrik Och slutligen mot den svarta väggen en korsfäst Kristus af gips i öfvernaturlig stor- lek.
Förvridna i outsägliga lidanden äro fräl- sarens anletsdrag, och hans lemmar ha böjt sig krumma under marterna.
Hvem är väl upphofsmannen till detta bort- glömda konstverk?
Och hur har det hamnat här i " lönnmördarnas härbärge "?
Man vet det icke mera.
Gipsen har grå- nat och spruckit.
Hufvudet, som sjunkit mot martyrens bröst, har svarta hål.
Där inne bo hvita råttor.
De titta ut genom hålen.och springa ner på de tryckta skuldrorna, de ba- lansera lätt och vigt utmed de fastnaglade armarna, och äro så plötsligt försvunna igen, kvarlämnande hos oss, som samlats här, en sinnebild af lif i dödens spår, af glädjen spirande ur sorgen.
" Käre Frédéric, sjung sången om snicka- ren, som gör kistan åt sin älskade! "
säger furstinnan, där hon sitter på bänken under den korsfästa martyren.
" Ja, furstinna, " svarar fader Frédéric, " om ni vill skrifva i min bok. "
När Frédéric så föredragit " Le bon meuni- sier " till sin luta och mottagit de närvarandes rörda hyllning, hämtar han sin bok och läg- ger den på bordet framför furstinnan.
Och hon skrifver en dikt däri.
Ty hon är skaldinna.
Hon skänker fader Frédéric ett minne i hans stora bok liksom många, många konst- närer stora och små gjort före henne.
I Fré- dérics minnesbok vimlar det af celebra namn under teckningar och dikter och sentenser.
Den boken ger han mig att bläddra i.
" Men hvem är då den furstinnan? "
säger jag " som signerar ' Tola Dorian '. "
" Nu skall ni göra hennes bekantskap! "
svarar han och för mig bort till hennes bord.
Och snart sitter jag i lifligi samspråk med den gamla damen i hallonröd sammetskläd- ning.
Det blef för mig en minnesrik afton.
Jag hade blifvit bekant med den celebra skal- dinnan-furstinnan Mertschersky-Dorian, hon som genom sin skönhet och sin rika begåf- ning hade vunnit Victor Hugos hjärta för lif- vet.
Hennes hand höll han i sin den stund han upphörde att lefva.
" Om ni vill veta någonting närmare om mig ", sade furstinnan Mertschersky, när hon skulle bryta upp, " så kom i morgon vid fru- kosttid till mitt hem i Billancourt. "
Jag tackade för den älskvärda inbjudnin- gen och följde furstinnan till hennes automo- bil, som väntade utanför " lönnmördarnas krog ".
* Följande dag vid frukostiid begaf jag mig till furstinnan Mertschersky-Dorians villa i Billancourt.
Jag ringde på.
Grindens stora klocka klin- gade gällt.
En tjänarinna skyndade fram ge- nom trädgården, följd af två stora, hvita vindthundar, som skällande rusade emot mig.
Tjänarinnan lugnade dem.
Nosande och fnysande lunkade de vid min sida, där jag gick sandgången upp till huset.
Det var en frostig vinterdag, och frusna löf knastrade under mina fötter.
Man behöfde icke anmäla mig.
Furstin- nan hade redan sett mig genom fönstret.
" Kom in!
Kom in! "
hälsade hon i salongsdör- ren.
" Det är ju en gemen köld, och jag har ingen eldstad här i tamburen. "
Några ögonblick hann jag se mig omkring, innan jag följde hennes uppmaning att taga plats i en länstol.
Hvilken boheme-stämning här inne!
Dör- rarna stodo öppna till arbetsrummet och matsalen.
Ett arbetsrum med idel stora fön- ster från golf till tak, istället för väggar.
En veranda med ett ord.
Långa, mjuka soffor utmed panelen.
På dem lågo fyra gigantiska ryska vindthundar, piskande med svansarna.
Midt på golfvet ett skrifbord, dignande under pappersluntor, manuskript, öppnade bref och böcker i den skönaste villervalla.
I matsa- len präktiga skåp af den mest konstfullän- dade träskulptur.
Gammalt sachsiskt porslin på väggarna.
En stor öppen spis, sådan man sällan ser i gamla franska hus.
Och slutli- gen salongen: ett halft dussin empire-stolar af mahogny, i gåsmarsch uppradade bred- vid hvarandra midt på golfvet.
(Forts.) - 95 - Santa Teresina.
Berättelse från det nutida Capri af NILS WILHELM LUNDH.
(Forts.) ERESINA HADE FÖRÄNDRAT sig i mycket, det såg både sig- nor och signoran.
Hon var tystare än förr, hon var arbet- sammare, och på en hel månad slog hon inte sönder något glas.
Hon stod troget vid sitt palmblad vid glöderna ända tills middagen var färdig, och hon skrattade inte åt signoran som förr.
Och ändå kunde, infe signoran komma henne närmare.
Signoran var sig lik, hon klagade och suc- kade hela dagen när hon inte trätte med grannarna, och Teresina bet ofta sina små läppar samman och blef än blek än röd, me- dan hon lyssnade.
Ja, hon hatade signoran med hela sitt lifliga barnahjärta — men hon behärskade sig, och hvar gång hon ville bryta ut och rusa in till Sebastian för att skvallra om, hur signoran åbäkat sig för grannarna, steg madonnan med barnet fram i hennes tankar, och hon böjde sig ödmjukt, och tvang sig stundom till att kyssa signo- rans hand.
Madonnan hjälpte henne inte en- dast med att hålla hatet inom starka dam- mar.
Äfven jungfru-barnets brådmogna be- undran för signor Lomboni, mannen, behär- skades envist af den vilja, som Teresina sa- des ha fått efter sin moder, stenbärerskan.
Ja, fast Teresina nu visste, att signör Lom- boni var en " dålig människa ", som gjort sig- noran mycket olycklig och som inte hade hjärta för de fattiga i Teresa, kunde hon inte göra eti slut på sin hemliga beundran för honom.
Hans fasta gång, de korta gesterna, hans köld, hans skarpa ord, som kommo som dolkstötar, allt tjusade henne.
Det vulkaniska i hans vredes utbrott, så olikt signorans ständiga gnat, kom henne att bäfva och frysa, och ingenting värmde henne så som en hand- tryckning af honom.
Men hade hon förut seti honom in i ögonen med underkastelsens hela jublande visshet, så sänkte hon nu sin blick och beivang sig.
Han var så stor i sin ondska och hon så liten i allt, det kände hon, och de tillhörde ju heller inte samma värld.
Och därför höll hon också sin spi- rande jungfruliga kärlek hemlig, och madon- nan var den enda, som härskade öfver hen- nes vilja och kraft på godt och ondt.
Om kvällarna smög sig Teresina ned i klosterträdgården och tände den simmande lilla veken vid madonnans fot.
Och hon bad, hon bad.
Hon var så fördjupad i sin ensliga andakt, att hon inte såg, hur allt så småning- om förändrats rundt om i trädgården.
Dagen efter det hon satt sin madonna i nischen, hade kvinnorna som vanligt kom- mit till platsen för att tömma dagens sopor på högen.
Då hade en af dem sett madon- nan strax invid inne i muren, och förundrad hade hon ställt ner sin börda.
— Hur har madonnan kunnat komma hit!
— sade hon.
En af kvinnorna tömde resolut ut sina so- por på det gamla stället.
— Det är dumheter!
— sade hon gäckan- de.
— Det är väl gatsoperskan, som tror, att madonnan kan göra rent, där inte kvasten kommer någon väg.
Nå, bättre renhållnings- hjon än madonnan kan man väl alltid få!
De andra kvinnorna ryste till vid dessa ord och tömde sina sopor en god bit borta från den stora högen.
Och e n var det, som bar sin korg hela vägen nedför Santa Teresa för att tömma den i den lilla klyfta, som var
stadens skräphög.
Hon blef in- te utskrat- tad, och d a - gen efter fick hon sällskap dit ned.
På tredje da- gen var där bara den första g ä c - kande kvin- nan som tömde sina sopor inne på kloster- gården, och det fick hon höra af.
P å kväl- VIA TIBERIO.
len, när Te- resina haft sin stund vid madonnans fot, brann ännu ljuset flera timmar, sedan hon lämnat platsen, och de häpna kvinnorna skyndade dit ned och kor- sade sig, då de sågo, att madonnan hade fått sitt ljus och olja på lampan: Var det ett under, detta?
Var det en vink från of- van?
De önskade hvarandra godnatt, men en stund senare kom en af dem ner med en stor korg.
Hon smög sig in på gångstigen mellan murarna och såg sig skyggt om som en tjuf.
Hon hade en spade och gräfde snart i högen.
I nattens mörker — madonnans ljus hade nu slocknat — förde hon en hel mans- börda ur Santa Teresa och ned till stadens sophög.
Under de följande nätterna kom hon tillbaka och var nu inte ensam.
Nu tor- des inte ens den gäckande kvinnan komma med sopor till den öfvergifna gamla brun- nen.
Det blef snart spordt, att det var stenbä- rerskans Teresina, som burit madonnan dit, och då kunde man förstå, att det infe varit med någon biafsikt, som bilden kommit till, nej, det var en vink från ofvan!
Detta var en helig plats, som inte fick orenas med so- por!
Den kvinna, som kallat Teresinas ma- donna för renhållningshjon, fick själf b e - kväma sig att gå och rödja där, alla klostrets kvinnor lågo efter henne, och hon fick slita som en liten åsna för att få en lugn stund.
De voro väl tio, som offrade ett par timmar hvar dag för att göra platsen kring brunnen fri, men det tog dagar och veckor, innan hela ruinen af brunnskaret kom i dagen.
Brun- nen var ännu fylld till brädden sedan hun- dra år, men det var inte trasor och orenlighet längre, det var den svartaste mylla.
Nu kommo karlarna till hjälp — korg på korg langades upp och gick till klostrets alla små täppor och vingårdar.
Det väldiga, djupa karet tycktes bottenlöst, och där fanns nu ingen täppa, som inte fått sig ett nytt och fruktbart land för ärtskockor och sallad, och ingen hade sett en så svart jord förr — in- genting kunde heller stå högre i pris härute på klippön.
Så hade ändå kvinnornas fromma arbete lönat sig, och karlarna, som nu anbragt ett nytt hissverk till brunnen för att få upp allt, korsade sig också, hvar gång de gingo förbi murhålet, där Teresinas madonna hade sin plats.
Slutligen skrapade spadarna mot stengrund, och där fanns inte mycket kvar att hämta upp.
Àf de sista korgarna jord formades en ståtlig rabatt kring brunnska- rets marmorflisor, där reliefen af ängelns vinge stod fri och rentvagen upp mot hissverket.
Och af alla de blommor, som redan slagit ut i den goda jorden i klostrets yttre vingårdar offrade hvar familj sina vackraste — _ på en dag fördes doft och färgrikedom kring den gamla brunnen, liljorna slogo ut sina hvita kalkar, nejlikorna och heliofroperna doftade, och ett litet rosenträd var redan i färd med knop- par.
Alla talade om undret i Santa Teresa.
Trädgården var nu så putsad och fin där- inne, och bänkar hade ställts dit.
Kvinnorna kunde infe förstå, hvarför de inte förr kommit att tänka på, hvilken oskattbar, fridfull plats de haft strax utanför dörrarna, och detta hade själfva madonnan behöft visa dem!
— Nu gingo de med gladt hjärta den långa vägen till stadens stora sophög, och de höllo sin inre gård i helgd.
Hyfvelspå- nen sopades ordentligt bort och ringlade inte mera upp bland orangeträdens grenar, grä- set växte tappert, och barnen lekte nu hellre här än i de smutsiga portgångarna.
Men under en kvällstimme blef det tyst un- der kronorna, och kvinnorna förde hem sina barn — det var då den lilla lågan tändes i murhålet vid madonnans fot.
Teresina hade sin bönestund, och alla smögo bort, ty bar- net skulle ha fred, det var ju genom henne, som undret skett, Santa Teresina!
Teresina hade nog märkt, hur fint och put- sad!
allt blifvit, och brunnen med ängelns vinge, som stått upp, gladde henne för den heliga jungfruns skull.
Hon var glad öfver att det blifvit som hon drömt under mån- skenskvällen då blommorna kommit i en hel flod ned från Mo n t e T i b e r i o för att kransa den öfvergifna brunnen.
Ja, den var ju utsinad, fast den nu åter öppnats, men blommorna rundt om tycktes vattnas af osynliga händer och allt var så vackert och skuggigt, och solfläckarna vandrade som krusningar och små vågor öfver den krat- tade gången.
Men i nästa ögonblick glömde hon allt och sjönk djupt i sin brinnande bön.
Hon svär- made ännu för signor Lomboni, men hon ville bedja sig fri från detta svärmeri, som oroade det unga sinnet.
Gång på gång upprepade hon för sig själf att han var en dålig män- niska, som aldrig varit god mot signo- ran!
Han var en dålig människa, som ville sälja Santa Teresa till främlingar och drifva bort de fattiga!
Om inte den heliga jungfrun ville taga bort hennes syndiga känsla för denne man, så skulle Hon väl kunna ge Te- resina kraft att hålla den gömd och nere som i en djup grotta, ett mörkt fängelse!
Aldrig skulle han få veta eller ana, att hon tänkte på honom, nej, aldrig!
Madonnan skulle ge henne kraft att komma ifrån honom.
I sin brinnande bön bad Teresina också om kraft att behärska sitt hat, ty hon hatade signoran, hon visste inte hvarför!
Signoran hade ju burit så mycket sorger, hon var säkert ingen dålig människa, och ändå ha- tade Teresina henne.
Hon hatade hennes klagande röst, hennes tunga steg.
Och sig- norans smekning var som en groda på kin- den, tyckte Teresina.
Ändå ville hon kyssa signorans hand och göra, hvad denna be- fallde, ja, hon v i l l e det!
Hon ville hålla sitt hat nere i samma mörka fängelse, där det hemliga svärmeriet var gömdt.
Där var ett sådant kok i blodet, det var som rusande rödt Caprivin, det ville drifva henne till kvinna, fast hon bara var tolf år.
Och den heliga jungfrun var den enda, som skulle kunna frälsa henne, det kände hon, den he- liga jungfrun var den enda man kunde vända sig till i hjärtenöd, det hade nunnorna i fat- tigskolan sagt, och det var sant, det kände Teresina.
Hon slog ny olja för madonnans fot och tände den lilla veken.
Och hon bad, hon - 96 - bad, som endast en törstande liten barna- mun kan bedja.
Hennes panna var klar, och i hennes blick lyste den goda viljan som en solig klippa högt öfver golfven.
Året gick, och signor Lomboni märkte med förvåning, hur en del af hans Augiasstall blifvit rensadt därnere.
Det hade slagit fel med hans planer för " Hvita grottan ".
Ingen hade vågat teckna större belopp på hans lista, och kostnaderna för öppnandet af den trånga passagen till grottan samt den elektriska belysningen skulle inte kunna uppvägas af det guld, som turistströmmen inom de närmaste tre åren kunde föra till denna silfvergrotta, som till på köpet hade en så fruktansvärd rival som Blåa grottan.
Denna sistnämnda hade nu en gång för alltid blifvit det stora bläckhorn, i hvilket främlingarna läto stoppa in sig som flugor, och inga vykort gingo ju så bra som den blåa grottans blåa.
Hela Capri stod i denna grottas tecken.
Den underbara, sol- skimrande gröna grottan, den röda korall- grottan, sirenernas grottor voro endast som barnsagor — de lågo också liksom hvita grottan alltför långt borta från Stora Mari- nan.
Men Blåa grottan hade sin h i s t o r i a, den var lärorik — här hade nämligen kejsar Tiberius badat, och detta kunde turisten näs- tan ta på, ty den underjordiska gången dit, som rasat för många hundra år sedan, kunde man få se med egna ögon.
Hvad mer, om denna grottas inlopp sjönk i hafvet, det skulle snart sprängas, så den blef hög och bred nog.
Röda grottan var inte så röd och hvita grottan inte hvit som blåa grottan var blå, det var den sistnämn- das styrka, och ingen skulle någonsin med framgång kunna ta upp konkurrensen med G r o t t a B l e u, det gick också så småningom upp för signor Lomboni.
Han hade låtit sig förledas af en dröm, men nu ref han sönder sina gamla kalkyler och ville koncentrera sig på Santa Teresa — H o t e l l Santa Teresa!
Med detta skulle han väl ändå kunna ta lofven af H o t e l l G r o t t a B l e u och alla de andra.
I Santa Teresa hade dock Capris hjärta slagit.
Det hade sin h i s t o r i a, och det började nu också få sin idyll!
En sak skrämde dock signor Lomboni.
Det var feberspöket.
Santa Teresa hade nu länge haft dåligt namn om sig.
Här var en feberhärd, sades det.
Och signor Lomboni gick på en upptäcktsfärd genom alla de smala korridorerna, salarna och kam- rarna.
Här fanns remnor så breda, att han skulle ha kunnat sticka hela armen in, om de inte varit fullproppade af trasor och skräp.
De fattiga följ- de honom i en fas- sande grå flock från korridor till korridor, och de så- go bön- fallande upp mot honom — de trodde, att han kom för att drif- va ut dem med det- samma.
(Foris.)
KAKTUSMUR P Å CAPRI.
Beredning: Tapiokagrynen få koka i vattnet tills de äro klara, då de vridas genom musslin och afrednin- gen hälles i consommcn.
Tungan och tryffeln skäras i fina strimlor och champinjonerna i tunna skifvor.
Svam- pen fräses i 30 gr. smör tills smöret är klart, d å den får rinna af på sikt.
Garnityret lägges i soppskålen.
Con- sommén kokas npp, afsniakas med kryddorna och hälles öfver garnityret.
Serveras mycket varm med ost- eller smördegss tänger.
Herrar T O R D E B E A K T A, " I D U N " S m ör d e g s s t ä n g e r med ost (f. 12 pers.).
S m o r d e g: 75 gr. mjöl, V 2 del.
vat- ten (knappt), 12.5 gr. fint smör, 40 K O S T Y N C R.
gr. fin, rifven ost.
T i l l p e n s l i n g: 1 äggula.
B e r e d n i n g: Mjölet siktas och ut- röres med så mycket vatten, a t t d e t blir en lagom hård deg, hvilken ar- betas hastigt, väges och får hvila 20 min.
- — Smöret t v ä t t a s och vattnet OMSsORSSFUlLFvSTE.
fNRBETE.
klämmes ur väl, hvarefter det klappas ut till en rund kaka.
Degen kaflas ut till en rund kaka, något tjockare p å E.R.MÂL!
: F \ S&gt; I BE_ FLSRSTFN midten.
Smöret l ä g g i s midt på degen och kanterna af degun vikas ö.ver smö- KPLPFRFFKRE-R I RIKET ret, så a t t d e t t a fullkomligt täckes, hvarefter degen får hvila 10 min.
Nu klappas degen lätt ut med kafvel till en fyrkant af omkring % cm.
tjocklek.
Denna fyrkant vikes därefter ihop, så a t t kanterna af degen mötas midt p å fyrkanten.
Därefter vikes den ena half- van af degen öfver den andra, degen ligger då i fyra lag på hvarandra.
Degen utklappas åter till en afling FINNAS I RIKHALTIGASTE S O R T I M E N T TILL B I L L I G A S T E P R I S E R fyrkant.
Detta upprepas 4 gånger efter hvarandra hvarefter degen ställes lut; a t t hvila 15 min.
Den kaflas å t e r 4 H O S gånger och får hvila 15 min.
Så for- tares ännu två gånger med d:gen, sista gången strös litet af den rifna osten på den utkaflade degen och d e t t a upp- repas, tills degen ä r färdigkaflad, hvar- efter den får hvila 1 tim.
Den kaflas MAGE FÖR då ut till en a f l i n g remsa af 1 om.
DRAGER MED LÄTTHET OCH TILLGODOGÖR SIG PATENT.
H A Ï R E G R Y N OCH tjocklek, hvilken skares ut till 8 cm.
långa s tänger.
Dessa vridas 2 slag eller, VASENS (F. D. NORDSTJÄRNANS) SVENSKA få vara raka.
penslas med äggula, läg- JÄRNPREPARAT " FERROL ".
DÄRFÖR VERK- gas på väl rengjord p l i t och gräddas H A Ï R E M J Ö L rostgula i varm ugn.
Serveras t i l l con- SAMMAST VID BLODBRIST OCH ALLMÄN sommé eller klar buljong.
SVAGHET.
PÅ ALLA APOTEK TILL 2 KR.
FL K H P P O R OFVANSTAENDE FABRIKAT A.-B.
Nordiska Kompaniet, Stureplan.
Den ömtåligaste Känner ni trötthet, behöfver ni krafter, ät hvarje frnkost QYLLENHAMMARS pat.
Haffe- gryn och Hafremjöl — trött- heten försvinner.
Tillverkas under läkares kontroll.
E K S T R Ö M S xiAsrrwöL ORIBRO Kin-TEKN-FRBRIK- A K T A GÖTEBORDS- KNÄCKEBRÖD.
Hygienkontrollant D:r Q.
Hjort af Ornas.
Tel.: 11 &amp; 929.
Pannkakor, P L Ä T T A R O C H K Ö T T - B U L L A R oil porösa ocn läckra om vid tillagningen litet af i L A G E R M A N S BAKPULVER = TOMTEN = tillsattes.
Se bruks- an visningen.
K Ö K S A L M A N A C K Redigerad af ELISABETH ÖSTMAN.
Inneh.
af Elisabeth östmans Hiismo- dersknrs i Stockholm.
FÖRSLAG TILL MATORDNING FOR VECKAN 11 — 17 FEBR.
1912.
A l a d a u b e p å h u m m e r (f. 12 pers.).
3 humrar (på 4 hg.
1st.
), 5 l i t.
vatten, 2 hg.
groft salt.
G e l é: 1 lit.
god fiskbuljong eller ljus köttbuljong, 10 blad gelatin, 2 ägghvitor och de sköljda skalen, 1 msk.
kallt vatten, 3 msk.
godt, hvitt vin.
Till garnering: 1 hårdkokt ägg, 1 tryffel, persilja, salad.
B e r e d n i n g: Hummern lägges ned med hufvudet före — den dör då genast — och får koka 15 — 20 min.
Hummern blir hård i köttet, om den får koka för länge.
Den får ligga på rygg a t t kallna och klyfves strax innan den skall ser- veras i tvenne halfvor, klorna krossas försiktigt, tarmen och magsäcken, som har sin plats vid hufvudet, borttagas.
Köttet skares i vackra bitar.
Geléet beredes på följande s ä t t: buljongen hälles i en kastrull tillika med d e t sköljda gelatinet och de med vattnet l ä t t uppslagna ägghvitoma, blandade med de krossade äggskalen.
Blandnin- gen får under vispning ett godt upp- kok, locket lägges på kastrullen, som lyftes från elden och får stå vid sidan af spisen omkr. 15 min.
Buljongen silas då genom en ~i h e t t vatten urvri- den silduk eller servett.
Om det för- sta, som rinner igenom, ej är klart, hälles det åter i silduken.
Detta upp- repas tills geléet är fullständigt klart och, när det ä r kallt, tillsättes vinet.
Litet af d e t klara geléet hälles p å bottnen af en vattensköljd, vacker å la daubeform och - ställes på is a t t stelna.
Bottnen garneras därefter med det hårdkokta ägget och tryffeln skur- na i vackra figurer, samt persilja.
Gar- neringen begjutes med några droppar af geléet, som får stelna, så.
a t t gar- neringen ej rubbas, då hummern lägges i.
De vackraste bitarna af hummern läggas på bottnen oeh sidorna, med det öfriga hummerköttet fylles formen.
Pesten af geléet hälles öfver och an.
rättningen ställes på is a t t stelua.
Då den skall serveras, doppas for- men hastigt i en kastrull med h e t t vatten, aftorkas och stjälpes upp på ett rundt fat.
A la dauben garne- ras med hackad gelé, salad samt per- silja och surveras till smörgåsbordet eller som mellanrätt med ä k t a majon- näs.
SÖNDAG.
F r n k o s t: Smörgåsbord; lökdolmar med brynt p o t a t i s; mjölk; Consommé à la Idun med smördegs- kaffe eller te med scones.
M i d d a g: degsstänger med o s t; à l a daube på hummer med majonnäs; renstek med brynt potatis och salader; mosspudding med biskvier.
MÅNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; stekt blodpudding (rester från lördag) med lingon; mjölk; kaffe eller te.
Middag: Gratin på buljongskött; krusbärssoppa med skorpor.
TISDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; bräckt skinka med äggTÖra; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Vegetariansk morotspuré med rostadt bröd; stekt helgeflundra med kaprissås och po- tatis.
ONSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; fisk med ägg och r i s; mjö.k; kaffe eller te.
M i d d a g: Persiljefylld kalf- bringa med brynta morötter och po- tatis: rismjölspudding.
TORSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; haf re grynsgröt med mjölk; sillgratin: kaffe eller te.
M i d d a g: Ärter med fläsk; plättar med.
sylt.
FREDAUt.
F r u k o s t: Smörgåsbord; uppstekta p l ä t t a r; ä g g; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Köttbullar med pressad potatis; sagosoppa med skor- por.
LÖRDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; R e n s t e k (f. 12 pers.).
3 kg.
af biff å l a Rydberg: mjölk; kaffe eller låret, 3 lit.
skummjölk eller dricka, te.
M i d d a g: Ärtpuré med stekta 3 hg.
späok, 1 msk.
salt (15 gr.).
brödtärningar; märgpudding med brin- nande sås.
•XYGETirJL RECEPT: C o n s o m m é à l a I d u n (f. 12 pers.).
40 gr. tapiokagryn, I V 2 kkp.
vatten, 2 V 2 lit.
klar consommé, salt, cayenne.
G a r n e r i n g: l h g.
rimmad, k o k t oxtunga, 1 burk tryffel (Vs lit-), 1 burk lina champinjoner (V * lit.).
Ö F V E R H E L A V I D L A N D E T A L L A S O M g • • OSCAJi HVARJE MORGON NYBAKADT HVETEBRBD LIKA FORT SOM KALLET KOKAR.
(SE HÄROM I HVARJE BURK INNESLUTEN BRUKSANVIS- NING.)
SÄLJES ÖFVERALLT.
UÄCKSI / V.
GÖTEBORG ° ' O C H F R Ä M S T S Ä G O D T A L L E N A R Å D A N D E H U S M Ö D R A R N A.
T i l l s t e k n i n g: 4 msk.
smör (80 6 * ".
), VA Ht.
buljong, i / a Ut- grädde eller god mjölk.
B e r e d n i n g: Om steken är frusen, bör den ligga i mjölk eller dricka, tills den är n a t t ocn jämnt upptinad.
(Är den ofrasen, t v ä t t a s den mycket noga med en duk, doppad i hett vatten, och bultas med en fuktig köttklubba:) Steken torkas väl och alla hinnor put- sas bort, hvarefter den späckas och ingnides med resten af saltet samt bindes, ' så a t t den får va-cker form.
Smöret brynes i en stekgryta, köttet lägges i, brynes väl på alla sidor, hvar- efter det spädes, först med den ko- kande baljongen, därefter med den ko- kande grädden eller mjölken och får steka med t ä t t slutet lock, tills d e t är mört eller omkr. 3Vs tim., hvarunder det vändes några gånger och öses öf- ver hvar 10: e min.
Steken skares i tunna skifvor, lägges upp på varmt fat och öfvergjutes med ett par msk.
sås.
Garneras med brynt potatis, salad eller pirsilja och serveras med afredd sås, tillsatt med tjock grädde samt grönsalad och syrliga salader eller vin- bärsgelé.
Lårstyckena af ren kunna saltas och rökas och äro särdeles väl- smakande som kallskuret.
M o s s p u d d i n g (f. 6 pexs.).
4 ägg- gulor, 1 VS del.
scherry, 120 gr. socker, skal och saft af 1 citroni, 5 blad ge- latin *.
3 msk.
" varmt vatten.
3 del.
tjock grädde.
B e r e d n i n g: Äggulorna, vinet, soc- kret, det finrifna citronskalet och ci- tronsaften blandas i en kastrull och vispas, tills sockret ä r smält.
Krä- men får därefter sjuda öfver elden, under kraftig vispning, tills den är tjock och pösig, då den aflyftas och vispningen fortsattes, tills krämen äi kall.
Gelatinet sköljes i kallt vatten och upplöses i det varma vattnet.
Gräd- den vispas till h å r d t skum.
Först till- sättes gelatinet i krämen, och därefter nedröres grädden försiktigt.
Massan fylles i vattensköljd och sockerbeströdd form och får stå på is 3 — 4 tim.
Då puddingen skall serveras, lossas den från kanten " med en spetsig knif, upp- stjälpes på flat glasskal med t ä r t pap- per och garneras med " biskvier.
Gratin på buljongskött (f. 6 pers.).
4 hg.
benfritt oaljongskött, 1 — 2 rödlökar, 4 msk.
smör (80 gr.), 2 tsk.
salt (10 gr.), / tsk.
hvitpeppar, 3 del.
köttsky eller buljong.
Potatismos: 1 lit.
potatis, 1 msk.
smör (20 gr.), 1 / — 3 del.
ko- kande mjölk.
2 ägg, salt, socker, 1 msk.
finstötta skorpor, 1 — 2 msk.
rif- ven ost, 2 msk.
smält smör (20 gr.).
T i l l f a t e t: V S msk.
smör (10 gr.).
B e r e d n i n g: Köttet hackas f i n t (males ej).
Löken skalas, hackas och brynes i smöret, hvarefter köttet ilägges och brynes väl, beströs med kryd- dorna och spädes med den kokande köttskyn eller buljongen.
Fota-HS^ri rå- skalas, skares i bitar, kokas hastigt afhälles väl och pressas genom puré- press.
Moset lägges i en kastrull, det kalla smöret tillsattes genast och mo- set arbetas med en gaffel, den kokande mjölken spädes på, de uppvispade ägg- gulorna tillsättas och mo.^et röres tills det är hvitt och pösigt.
Det afsma- kas med salt och socker och sist nedskäras de till hårdt skum slagna ägghvitorna.
E t t eldfast fat eller en pajform smörjes med smör, köttet läg- ges därpå, potatismoset bredes öfver köttet, beströs med skorporna, blan- dade med os ten, och sist Öf verhälles det smälta smöret.
Anrättningen sättes in i varm ugn och gratineras 20 — 30 min.
Serveras med steksås eller smält smör.
Om så oaskas, kan köttet bry- nas i flottyr i stället för smör; i po- tatismoset kunna smör och ägg ute- slutas.
; 1 4 RADHP Ansjovis i Ostronsås ERKÄNDT 2 Rikhaltiga variationer, Begär prisk.
Tidaholms Bruk, Tidaholm.
Kungl Hofleverantör.
Försaljning^magasm: Beridarebans- gatan 27, STOCKHOLM.
BÄSTA INLÄGGNING.
Fö t * finsm åkare!
VÄRLDSBERÖMDA.
S I N G E R C: 0 SYMASKINS AKTIEBOLAG Filialer i alla större städer.
B L O M M O R FRÄN RIVIERAN.
Insänd kr.
1,20 i sv.
frim.
till Sig- noia Laura Lindholm, Corso Mentana nr 29, Genova, Italien så erhåUes in- om 8 dagar en ask friska blommor från Italienska Rivieran.
Visitkort kan bi- läggas.
Passande namns- och födel- sedagggåfva.
ni Ferrin BÄSTA JÄMMEDEL.
UTMÄRKT STYRKANDE.
FÖRESKRIF- VES AF MÄNGA LÄKARE.
Apoteket Lejonet, Malmö.
= Finnes äfven i form af = T A B L E T T E R.
1 V A T E 5 U P E R D X I D Är öfverlagset Öfriga munvatten i M E K A N I S K T R E N A N D E förmåga.
Gör tänderna hvita, starke » - tänder och tandkött.
Rengör B R Y G G O R o. K O N S T - G J O R D A T Ä N D E R härmed sä undvikas inflammationer.
0 * 7 S T O R A P U B L I K E N Fås på apoteken.
5: T E U P P L A G A N af J O H A N N O R D L I N G!
B E E T H O V E N R O M A N QUASI UNA FANTASIA P R I S 4 K R O N O R.
" Höstens hittills mest bety- dande svenska roman och en af de i djupare, mening intres- santaste från senare tiden. "
(F. Vetterlund M E D G E N O M D E N U P P K Ö P TI DFLHOLMSJIJFRLNJFLSIM^BLEK T I O N D E H Ä F T E T af " Moster Emmas " vfifbok, antika, lättväfda mön.
ter i fyra skaft (äfven användbara till hroderi) för mattor, ardiner, möbeltyger, bonader m. m.
!rh.
mot 1 kr.
35 öre i postanv.
från .Moster Emma, Kneippbadfin.
H E L A D E O C H K Ö P S T A R K A, Ifflmerifianska Jästp ulv er.
Drygt — Billigt — Verkningsfullt.
A T T T R Ä F F A B U R G N A D E Annonsörer i Nordisk Tidskrift.)
" Genom detta arbete har fohan Nordling, som numera står i främsta rummet bland vara skönlitterära författare, vunnit en fullständig succés. "
(Karlskrona Tidning.)
flnnu är det ej for sent aff ställa prenumeration å 3kwùirocAQ$trumflor.
W i l h e l m Iis p a l a t s i Berlin.
P R I M A K V A L I T É!
W&lt; B A S T Å vErk » U T F Ö R A N D E!
I D U N för d e t n y a HVARJE PAR STAMPLADT MED OrVAnSTAEflÛE VARUMÄRKE A L L A N U M M E R FI M MAS I ALLA VÄLSORTERADE SYBEHÖRS - MANUFAKTUR- &amp; KORTVARUAFFÄRER F R Å N K U N N A F i s k m e d ä g g o c h r i s (f. 6 I en gård omgifven af en mur bo P a r l a m e n t s h u s e t pers.).
1 V 2 &lt;icl.
risgryn (150 gr.), tre hushåll i tre särskilda hus, A, B, i London.
1 V 2 lit- vatten, 1 msk.
salt, rester C, hvilka äro byggda intill muren.
af kokt fisk, omkr).
4 dd .., 4 ägg, salt, De hämta vatten ur hvar sin brunn, hvitpeppar, 250 gr. smör, smält.
A u r a, B ur b och C ur c.
Brun- B e r e d n i n g: Risgrynen sköljas, på- narna a och c ligga fritt inne p å sättas i kokande, saltadt vatten och gården, men b ligger så nära intill fä koka hastigt, tills de blifva mjuka muren, a t t den ej k a n kringgås.
Hur eller omkr. 15 mim De upphällas ge- kommer hvarje husägare till sin brunn nast i durkslag, öfverspolas med kallt utan a t t korsa sin grannes väg?
vatten och insättas i varm ugn.
De A n n a H — m.
omröras ofta med gaffel, tills de äro skilda och allt vatten afdunstadt.
Äg- Lösning insändes undertecknad med ^en hårdkokas, få kallna och hackas namn och adress till Red.
af ïdun fint.
Fisken raspas med gaffel så {senast den 25 februari 1912.
À ku- fin som risgryn.
Ägg och fisk blan- i vertet bör angifvas pristäfling n:r 6. das väl med grynen och afsmakas med | De två första r ä t t a lösningar, som kryddorna.
Kan också garneras med vid den därefter verkställda gransk- äggulorna finhackade och smöret häl- j ningen påträffas erhålla följande p r i s: les öfver.
1: sta pris: en försilfrad brosch eller också böcker — fritt val — till e t t Bii fl f à l a R y d b e r g &lt;f.
6 pers.).
värde af 10 kronor.
2: dra pris: böcker 3 hg.
biffkött, salt, hvitpeppar, 1 por- till e t t belopp af 5 kronor.
tug.
lök, y, lit.
kokt, kall potatis.
4 insk.
smör (80 gr.), 1 msk.
finhackad persilja.
B e r e d n i n g: Köttet torkas med en LÖSNING TILL PRISTÄFLING N:R 1. duk, uxvriden i hett vatten, skares i små, jämna tärningar, hvilka kryddas DE FÖRSTÖRDA VYKORTEN.
stekas bruna och möra i en del af smö- ret och uppläggas på midten af ett varmt seiveringsfat '.
Löken hackas fint, stekes i smör i samma panna och läg- ges i en krans omkring köttet.
Potati- sen skares i jämna tärningar, stekes i &lt;on p a n n a tför Isig 02h ÎLagges på.
sidorna _om löken samt strös ÖCver med finhac- kad persilja.
Litet brynt smör hälles öfver anrättningen, som serveras som frukosträtt.
Gripsholms slott, året.
Å R E T S B Ö R J A N E R H Å L L A S.
s e t: Fr. Gerda Kjelsson, Östersund.
T r e d j e p r i s e t: Fru Anna Udden- berg, Varberg.
Priserna 4 — 2 5: Herr Fredrik Fonteli, Ystad, Herr Ture Svensson, Lund.
Herr F o l i e Kjelson.
Östersund, Herr Axel O. Ericsson, Öster- sund, Fru Hilma de Flon, Ängelholm.
Herr Elof Hedman, Dufnäs, Fröken E. Dahlberg, Simrishamn, Herr Erik Palmen, Wasa, Finland, Fru A. Johans- son, A bo, Finland, Fröken Aina Hed- man, Dufnäs, Fr. Edit Carlson, Malmö.
Fr. Signe Jönsson, Malmö, Herr Sjun- ne Norén, Kristianstad, Herr E. Phi- lipsom, Stäholm, Köping, Fr.
Inga Hel- lender, Filipstad, Fr. Elsa André, Les- sebo, Fr. Frida.
Grönberg, Torshälla, Fr.
Anna Schierbeek, Eksjö, Fr. Ame- lie Schmiedrich, Lidköping, Fr. Elin Kindberg, öfveråseh, Lerum, Herr Mor- ten Wiera, Saltsjö-Storängen och F r.
Margit Bosenberg, Stockholm.
2 V E C K A N S P R I S T Ä F L I N G TIDSFÖRDRIF.
G E O G R A F I S K A, ar, an, ba, ben, bo, c, ce, ck, der, en, en, g, gel, ha, i, k, le, U-, lo, m, na, ou, o, r, r, re, rg, s, ur, ur, å. Dörnen i Mila PRISTÄFLING N:R 6.
SVÅR VATTENHÄMTNING B U P P G I F T.
F T L F F R A H Af ofvanstående bokstäfver och st:if- velser skola 7 geografiska namn bildas.
Suekarnes bro Domen i Köln.
Dessa ä r o: 1) stad i Tyskland, L ') stad i Ryssland, 3) stad i Spanien, i Venedig 4) stad i Spanien, 5) stad i Finland, Vid den företagna granskningen af de insända lösningarna ha de 25 först på- 6) stad i Frankrike, 7) stad i Skott- träffade r ä t t a lösningarna lämnats af land.
följande personer, hvilka alltså erhålla Begynnelsebokstäverna gifva namnot de utiästa prisen: F ö r s t a p r i s e t: Fru Ida F r a n k e l, Lerum.
A n d r a p r i - på en tysk stad.
Felix.
C Badhuset i Wien.
BÄTTRE SIDEN ÄN SCHWEIZER-SlDEN Wartburg.
FINNES ICKE!
PXÅ P e t e r s k y r k a n i Horn.
E ^ t t försöK skall visa Eder at; i J ^ baljmtarne hjälpa mot gissnandi träbaljor.
Pr ask à 100 st. 1 kr.
Skrit genast till S.
A. W. Sundelin, Göteborg HRFREQRYM à 8.
SWAATZ ' HÖGSTA H VETEMJÖLSTYP HRFREMJÖL Det bästa för barnen om de skola blifva friska och starka.
AXA Hafregryn i paketer koka på 3 minuter efter det gröten kommit i kok.
G Ö T E B O R G S S K O L K Ö K S S E M I N A R I U M, kaa 3 0 v (6R0FMALEN) (F1NMALEN) " SNÖFUNGAN * " S V A N E N " Begär prof på våra nyheter i svart, hvitt eller kulört: Duchesse, Voile, Satin souple, Taffetas, Crêpe de chine, Eolienne, Côtelé, Mousseline, 120 cm.
bredt, från 95 öre metern, Sammet och plysch till klädningar och blusar, äfvensom bro- derade klädningar och blusar i batist, ylle, lärft och siden.
Vi sälja endast garanteradt solida sidentyger direkt till privatpersoner, porto- och tullfritt till bostaden.
Schweizer &amp; Co., Luzern S 3 Sidentygs-Export.
— Kungl.
Holl.
(Schweiz).
LILJEHOLMENS f TM ' K pr * " ™ A under- korrespondens utbilda visning Er till akicklig Tecknare och konshnâtare.
VI ha atblldat tusentals perso- ner, som au inneha förmånliga anställningar.
— Begfir värt rikt illustr.
prospekt för teckning konetniälningl Ni erhåller det gratis.
G Ö T A B E R G S S K O L A N, Molinsgatan, Göteborg.
Rikst.
7613.
Upprättat av Göteborg * Folkskole- styrelse.
— Åtnjuter statsbidrag.
— Ut- bildar skol kokslärarinnor.
— Kursen pågar 3 tern-iner — Kursavgiften, 75 Hermods Korrespondensinstitut, kr.
Ny kurs börjar i aug.
1912 Ansökan stalle * tilL styrelsen för Österg.
66 C. Dir. H.
S. Hermod.
Malmö.
Göteborgs Skolköksseminarium och bör A G E N T U R, vrtra i d a m n a d före den 1 maj 1912. passande för damer med stor bekant- Prospekt gen.
förest, fr. Alma Peterson.
skapskrets finnes.
Artikeln nödvändig för hvarje hem.
Svar till » Ii.
S. », Iduns Stockholm.
meddelar undervisn ng i Läderplastik, exp., Gyllenläder, Porslinsmålning m. m. TRÅDGÅRDfaARRENDE och mindre Drottninggatan 83, 4 tr Hiss.
jordbruk.
Större fruktträdgård, vin- och Allm.
Tel. Bruntteb.
4381.
Töshus ftc.
l 3 / 4 tim. fr. ötockholm a t t öfvertaga fr. 14 mars.
Svar UNG FLICKA önskar ressällskap till finnes till » Villasamhälle », under adr.
S. Gu- Schweiz omkring den 15 februari.
Svar maelii Annonsbyrå, Stockholm f. v. b till &gt;Neuchâtel 1912a, Allmänna Tid- ningskontoret, Gustaf Adolfs torg.
Prenumerera pä idunlj STEARINFABRIKS-AKTIEBOLAG Kungl.
HoÜeverantör J.
G.
S.
J.
G.
S.
H0RRK0PIN8 mm S T O C K H O L M S Ö.
KRONLJUS KANALLJUS aORRKOFW » STAKLJUS GRENLJUS LYKTLJUS JULGRANSLJUS ALTARLJUS CYKELLJUS LLLUMINATIONSLJUS PIANOLJUS " S P L E N D O R " 1 engelsk typ.
Endast superior och prima ljus äro stämp rMiiMMiUE " — O f t — " LILJEHOLMEN "
A N N O N S E R «kola vara Inlämnade tih Expeditionen lenast fredag för att (unna Införas I följande veckas r u m - ner.
TCvinnfiga ptafssöRande och LEDIGAPLATSER fediga ptafser G E O G R A F I S K O M K A S T N I N G S G Å T A.
Doil = stad vid Adda.
Rasutine = landskap i Spanien.
Niniigak = stad i Kina.
Ojoild = ö bland Moluckerna.
Polvalesos === stad i Ryssland.
Bykadris = klippa vid Messinasundet.
Eochetorr == stad i Frankrike.
Genoa = sjö i Ryssland.
Schnedd = landskap i Arabien.
Ragilete = fransk besittning i Afrika.
H O L E B O O K S C U S T A R D P U L V E R för anrät- tandet af en ytterst delikat, enkelt och län tiliagad creme, att med fördel användas istället för Visp-Gradde till såväl fäiska som pieserverwde frukter samt till frukt-compotter, HOLBROOKS C L S T A R D till frukt är en alltid välkommen dessert.
Säljes i välsorterade speceriaffärer t ü l 1: — kr.
pr burk.
Finnes ej Holbrooks Cusiarö hos Eder handlande, tillskrif undertecknad, som anvisar hvar det finnes eller om 1 kr.
insändes sänder en burk fraktfritt.
Partilager för Sverige bos A.
B. LJl NG, Malmö.
ANSPRÅKSLÖS lärarinna, kompetent såväl inom hemmen som i t t undervisa t v å flickor som skola söka inträde i V klass, får plats ge- öperallt där kvinnlig ar- nast.
Ref. och pretentioner torde upp- gifvas S.
L. Johansson, Skölfvene.
betskraft kommer till an- EN BÄTTRE, frisk, ordentlig och på- vändning kungöras fördel- litlig barnkär f l i c k a, ej under 24 aktigast genom annons i år önskas a t t tillse en gosse (3 å r).
(Bästa fabrikat, håller ut tyget).
Bör vara kunnig i linnesömnad och Idun, landets äldsta och Äro d e r ä t t a orden funna, så bilda hvad som förekommer i e t t hem.
Ingen • Spécialité: För finare Linnesömnad, Brudut- göre sig besvär som ingenting k a n.
största kvinnotidning,som begynnelsebokstäfverna namn p å en styrslar, Babyutstyrslar.
Stort urval af modeller.
Svar Box 40, Skurup.
svensk stad och slut b ok s täf venia namn läses i alla bildade sven- på e n s t a d i Bajern.
Knypplade irländska valencien-spetsar och alla till- EN UNG; stadgad fl.eka erhåller ge- nast plats som lärarinna för en 10- behör.
ska hem från Ystad till Pour passer le temps.
åriag I I I k l.
kurs och musik.
Svar Haparanda.
Annonser med foto., löuepr.
och ref. till Kro- R N O M E L L, BIBLIOTEKS^.
5, STOCKHOLM.
nolänsmnn Elmquist, Vickleby, üland.
mottagas af de flesta FÖR EN SNÄLL och ordentlig flicka A K R O S T I K O N.
EN 22 års bildad flicka, önskar plats I PRÄSTEAMILJ på landet önskar IS finnes plats till vårflyttningen i annonsbyråar i riket eller den 1: sta eller senast d e n 15 mars års flicka inackordering för a t t under Stockholms närhet såsom sköterska Maskad, som hushållsbiträde eller ock Î bättre husmoderns ledning lära matlagning insändas direkt till för t v å flickor 5 och 2 ä r gamla.
familj a t t gå frun ti.lhanda.
Helst i samt e t t hems skötande, ö m k l i g t ä r a t t Lucker, Den sökande bör vara sykunnig, samt stad.
Har genomgått hushållsskola.
tillfälle gifves till umgänge med jämn- kunna lämna de bästa, rekommenda- Doiotea, Svar till » Familjemedlem A. B. », J o - åriga.
Svar till » A.
S. », Sköfde p. r. tioner.
God lön.
Svar t i l l Härads- Muren, hansfors.
ENGLISH GENTLEWOMAN (Certifii-d fiöfding Abenius, Karduans makar ega- Brusto, ELE M TARBl-LDAD och musika- teacher) receives ladies, (large hous ".
tan 4, Stockholm.
garden).
Address Mrs Rapley, 11 Thur- lisk flicka önskar plats som sällskap Torso, FÖR EN SNÄLL och ordentlig koker- ENGELSK eller TYSK barnfröken kun- och hjälp i fin familj eller hos en- low Road, Hampstead, London N.
A Y.
ska finnes plats till vårflyttningen i nig i sömnad får plats.
Svar markt Motor, HUSHALLoELEVER och andra ung;., sami dam.
Svar till » 18 år », Iduns exp.
Teatern, Göte- Stockholms närhet.
Den sökande » Barnkär », Kiosken, Tummar, FLICKA af god lamilj önskar plats damer erhålla god inackordering ipä bör vara kunnig i matlagning och borg.
a t t hjäipa till vid skötseln af barn naturskön egendom i Södermanland.
Mulna.
bakning, s a m t villig och intresserad BILDAD FLICKA erhåller plats som samt biträda vid inomhus förekom- Ungdom finnes.
Svar till F r u Tora Skriftliga svar med af sitt arbete.
De bästa rekommen- barnsköterska.
Riks t. göromål.
Svar t i l l » 20 år », Anander, Dalby Be 11 na.
Omkasta bokstäfverna I ofvanstående mande dationer fordras.
God lön och eget uppgift å familje.örh^liauden, lönean- ANGENÄM inackordering erhålles pu rum.
Svar till Häxadshöfding Abe- språk och eventuellt relationer sän- ord så a t t n y a ord bildas och upp- ödeshög.
Långhanshyttans pensionat i Värmland.
nius, Karduansmakaregatan 4, Stock- des advokaten Otto B. Alrutz, Djurs- SLÖJDLÄi \ A^ \ INNA, utexaminerad _ fr. ställ dem på annat sätt.
Är lösningen högre holm.
handar be ts lärarinne s e m. s öke r Godt bord, ljusa rum, förtjusande n a t - holm.
r ä t t funnen, gifva de nya ordens be- plats.
Van vid väfn.
Svar till » Skick- tur, sjö, hög luft, björk- och barr- EN hurtig, glad och förståndig 20 — 25- skogar, bil- och cykelvägar.
Piano.
Hushållerskeplatsen gynnelsebokstäfver namnet på en euro- lig », Iduns exp.
ärig flicka.
från godt hem, van vid SOM värdinna eller husföreståndarinna Riks i pensionatet, Filipstad 184, a d r.
vid länslasarettet i Sundsvall kungö- arbete och ordning och som värkligen peisk stad.
Pensionatet, Lånirbanshyttan.
söker bättre flicka plats, fullt kunnig k a n och vill utföra inoin e t t hem res härmed till ansökan ledig.
Lönen Hux Flux.
föreståndarinnas i e t t finare hems skötande.
Svar till UNDER SKICKLIG förekommande sysslor, får plats som utgör 500 kronor pr å r och allt fritt » Värdinna eller Husföreståndarinna », ledning mottagas h us håll s el ever såväl i jämte eget rum.
Tillträdet sker den fruns hjälpreda i mindre familj i Skel- Iduns exp.
enklare som finare matlagn.
som ock i lefteå.
Svar med referenser ooh lö- 1 instundande april.
Kompetente is ökande, som äro full- EN gladlynt bättre flicka kunnig i ett hems skötande.
För klena damer B O K S T A F S L E K.
neanspråk torde insändas till t&gt;Helst ständigt hemma i både enklare Och skrifgöromål, musik, äfven i handar- som önska rekreation och sysselsättning musikalisk », Sv.
Telegrambyråns An- finare matlagning, bakning, saltning särdeles lämpligt.
Pensionatet Lång- nonsafd., iSthlm f. v. b. Ämn — I resgev — damm on — nä bete, önskar plats i familj som hjälp.
banshyttan och syltning samt van vid utportio- (Värmland).
ENKEL OCH ANSPRÅKSLÖS elemen- nering, torde, med bifogande af frej- — ninfs — dom — krasmo — malag Svar till » Maria », Lj ungby p. r. ELEMENTARBILDAD flicka, som del- HUSHALLSSKOLA och PENSION för teta-bildad flicka van a t t undervisa er- debetyg och andra rekommendationer, ^ tagit 6 månader i sjukvård, önskar unga flickor i frisk vacker trakt nära håller plats i tjänstemannafamilj.
Svar före d e n 1 Mars d e t t a å r insända — plats som hjälp och sällskap å t en Köpenhamn.
Ny halfårskurs börjar d. med rek., foto., lönepret.
m. m. torde sina ansökningar till undertecknad, som Kasta om bokstäfverna i ofvanstå- sjuk.
Svar till » E.
S. », Iduns exp, 3 m a j.
Främmande språk talas; under- sändas till » Elementarbildad » under äfven lämnar vidare upplysningar.
visning meddelas af infödda lärare.
adress S. Gumaälii Annonsbyrå, Stock- Sökande som förut innehaft Vlylik ende fingerade ord, så a t t verkliga UNG flicka, som genomgått en kurs i Omsorgsfull vård.
Pris 85 kr.
i måna- holm f. v. b. anställning å. lasarett äger företräde.
ord uppstå, och ordna sedan dessa till bokhålleriskola, önskar plats p i kontor den.
Upplysningar hos fröken Kerstin eller som tekniskt biträde &amp; apotek.
Hesselgren, Norrlandsg.
17, Stockholm.
ANSPRÅKSLÖS FLICKA erhåller plats Sundsvall den 24 januari 1912. en strof ur en populär sång.
Svar till » Vera », Mariestad p-_r.
nu - genast i liten stilla familj a t t JOHN WAHLGREN, Program sändas.
F r u Stamer, Skovvej gä frän tillhanda.
Hon bör vara kun- T. f. syssloman.
PLATS i godt hem, a t t tillträda den 7, Gentofte, Danmark. '
f- -.
- ^ • ^ - nig i vanliga hushålisgöromåi.
— Re- 15 mars eller 1 april, önskas af hus- flekterande torde insända svar jämte P L A T, S O M BITRÄDANDE SLÖJDLÄIAIINNA ÅLDRINGAR hållsvan bättre föräldralös och ordent- foto.
och uppgift om lönepret.
till vid Blekinge lans kvinnliga folkhög- lig 18 års flicka.
Kunnig i enklare i behof af e t t l u g n t hem och god om- _ 3 P A L I N D E O M.
£ / &gt;A.
1912 », Iduns exp.
f. v. b. vårdnad kunna erhålla soliga och matlagning och bakning, och som för skola i Konneby ä r till ansökan ledig.
öfrigt vill vara husmodern till verklig vackra rum med härlig utsikt öfver DEN 15 febr.
finnes plats för en LÖn for tjänstgöringstiden 20 april — 1 Vårt r ä t t f r a m bor i en provins, park â Haldska sjukhemmet, Tegnérg.
hjälp och n y t t a med alla i hemmet ung, frisk, anspråkslös bildad flicka aug.
i e t t för allt 300 kr.
Utom kom- förekommande göromål samt önskar an- 15, Sthlm, (hörnet af Tegnérlunden).
a t t vara husmoder behjälplig med alla petens i slöjdundervisningen, huvud- Där d e t r ä t t mycken skönhet finns, i e t t hem förekommande göromål.
2 sakligast sömnad och knyppling, även Men o m v ä n d t blir det, hvad iblnnd ses som familjemedlem.
Tacksam för Tyst läge.
Hiss.
Soliga balkonger.
Kom- svar inom 8 dagar till » Rask |och fortabel inredning.
Inackordering p r personers hushåll, får anses som fa- önskvärt », a t t sökanden genomgått lek- Vårt rättfram gjorde — • ej p å land.
månad eller å r till moderat pris.
Pro- villig », Iduns exp.
miljemedlem, eget rum, 15 kr.
i mån.
kurs å Nääs ävensom a t t h o n k a n Hux Flux.
Svar med foto.
t i l l » Duglig », p.
r. något biträda med undervisning i s v e n - BILDAD TYSKA önskar anställning i spekt på begäran.
A.
T.
215d0.
K.
T.
97 69. tiefle.
Stockholm eller dess närhet som säll- ska eller a n n a t skolämne.
Ansökningar, skap eller för större barn.
Fredrika PLATS PINNES för en flicka fullt åtföljda a v betygsavskrifter böra innan Inackordering.
Bremer-Förbundets Byrå, Stockholm.
LÖSNINGAR; kunnig a t t läsa läxor med t v å gos- den 1 mars vara inlämnade till Styrel- Hos fransk-engelsk talande familj, sar i l: s t a o:h 3 d_e klass, samt äfven sen under a d r.
Ronneby.
I GODT I1BM sökes plats af bildad, kan en ung studerande dam fä eget, TILL T I D S!
ÖRDRIFVET I N: R 5. undervisa dem i musik, för öfrigt vara enkel hushållsvan flicka, kunn ' g i mat- vackert rum.
Bef.
önskas och lemnas.
husmodem iti.l hjälp i inom hemmet LOGOGRYFEN: S o m m a r l o f: sol, lagning, bakning, h u s iga bestyr.
Goda Adr.
F r u L.
N., 43 Valhallavägen 1 tr. förekommande sysslor.
(Jungfrur fin- Mars, al, ros, mal, lo, mas, Mora, rek.
Svar: » Husmoderns dugliga hjälp », FOR Z À 3 UNGA DAMER nes).
Svar till » A.
1YL », Örebro p.
r.
Vid Västernorrland s läns folkhögskola Rom (ä), farm, so, orm, mo, sarf, malm, Sv.
Telegrambyrån, Sthlm.
FRISK, snäll ooh barnkär flicka, kun- i Alsta (Medelpad) ä r plats ledig för larm, sorl, Lars, lamm, mor, far, sal, 25-ÀBIG FLICKA, kunnig i sjukvård, som under husmoders ledning tvilja s ä t t a sig in i skötandet af större landt- nig i enkel matlagning, bakning, som lärarinna under instundande sommar- slaf, Lomma, r a m, ramm, slarf.
önskar plats i familj eller f i o s en- vill å t a g a sig en jungfrus alla sysslor, kurs för kvinnor.
PROKOPEN: 1) Stegen.
2) Tegen.
sam dam, som hjälp och sällskap.
hushåil finnes tillfälle därtill å gammal Undervisningstid vacker herregård.
Äfven undervisning utom större tvätter, erhåller plats på maj — augusti (4 mån.).
Van och villig a t t deltaga i husliga Undervisning 3) Egen.
4) Gen.
5) E n.
landet.
Svar med betygsafskrifter om i vävnad och i några teoretiska ämnen ANAGKAMMET: S k å n e: Stina, Karl, göromål.
Svar till » 1912 », Iduns exp.
i väfning och fjäderiäskötsel.
100 kr.
pr månad.
Friherrinnan E. Hermelin- ålder, ref., fot., samt löneanspråk sän- (varom överenskommes) samt om möj- Åland, Nora, Eskil.
f. v. b. des till » C.
v. C », Barlingbo J ä r a - l i g t i sång, gymnastik och lekövningar.
FÖRVANDLINGSGÅTAN: Bro, ro, bo, UNG BÄTTBE FLICKA med h å g för Göberga, Gripenberg.
vägsstation, Gottland.
ro, oro.
husliga göromål ' önskar till våren eller Lön 400 kr.
jämte fri möbi.
bostad HWILA O C H LANDTLUFF.
SOM BARN1 BOKEN erhåller en frisk, under skoltiden.
Ansökningar ställda längre fram p ' a t s i tref.i?
familj som God inackordering för biö.^tklena kan ordentlig, anspråkslös, barnkär flicka till styrelsen böra lore d e n 1 mars husmoders hjälp och sällskap.
Äfven villig deltaga med skrifgöromål.
F a - erhållas i naturskön t r a k t i Småland.
plats nu genast a t t med husmoderns vara insända till r e k t o r A.
N o r d - miljemedlem.
Lön öaskas.
Tacksam för Svar till » E.
O. », box.
2g.
R y s s b y.
hjälp tillse och sköta 4 minderåriga g r e n (adr.
F r ä n s t a), som ock med- svar till » 19 år », Id uns exp.
f. v. b. barn.
Den som haft liknande an- delar upp t y s n i n gar, BREFLÅDA I BIADINGE PRÄSTGÅRD, ställning äger företräde.
Svar till U N G F L I C K A i skogstrakt mellan Alfvesta och Vi -- » Bamkär », Sköfde p.
r. BEDAKTIONENS BEEFLADA: landa stationer mottagas konfirmander önskar plats i bättre familj såsom hus- UNG, bättre, barnkär flicka får plats moders hjälp.
Äger vana vid husliga inst.
sommar.
Bästa ref.
Komminister i liten familj på landet, a t t d e l t a g a B.
G. sjunger: sysslor samt ä r kunnig i handarbete.
K.
H o l m adr.
Alfvesta.
i alla inomhus förekommande göro- » Plikten känns m i g alltför tung Är " villig .. om så fordras, betala något.
mål.
Svar med foto., uppgift â ål- kunnig i meddelande af sjukgymnastik, Svar till - 19 à 20-, Luleå p. r.
J a g vill enda.st tänka — t ä n k a der och löneanspråk t i l l » Ung fru », erhåller plats i ämbetsmannafamilj i ej å t dagens mödor tankar skänka mindre stad i närheten af Stockholm.
Lyrestad.
Pensionat och Hvilohem (f. d. Sjurbergs j a g vill bort från dem ».
EN BARNKÄR BÄTTRE FLICKA kun- Svar till » I.
V. », a d r.
Köping.
pensionat).
Bästa läge vid Siljan.
Utm.
På d e t viset får ni aldrig 5,000 om nig i matlagning erhåller plats 24 april rekreationsort.
Hemtrefliirt.
(Ej brÖst- a t t med husmoders hjälp sköta alla EN SKICKLIG KOKEESKA använder året.
sjuka).
Härliga skogspromenader I Bil- göromål (ej skurning och t v ä t t; elektr.
helst Klafreströms spislar.
Dessa b a k a G. W. G ef l e.
F r å n diktens 15- lig helpens.
Rikst.
19 A. Rättvik.
söker plats till respektabelt hem, d ä r Tillskrif Fru Kristina M a r s.
ljus, varailedning).
Svar till » Ordning » bättre ä n alla andra, d å ugnen upp- öresbasar.
värmes fullkomligt jämt.
Begär pris- p. r. Trelleborg.
Eh.
B.
Det var en uppbygglig hi- husmoder saknas.
Den sökande ä r en I SÖDERMANLAND å egendom, litet kurant, gratis och franko från B r u - storia, men tyvärr litterärt omöjlig.
30-årig, bättre landtbrukaredotter, fullt F Ö R B R Ö S T S J U K A.
hushåll med tjänare, f i r b ü d a d hus- k e t, Klafrestrnm.
E v r y s a k e s.
Det var mycket all- kompetent ti e t t horns skötande samt HÖGASENS PfiNSlONAT.
hållsvan flicka, kunnig i matlagning, sysslande och allsonande och moln- något musikalisk.
Svar under signatur Rik-tel. 140 B.
K A LSKOGA.
bakning o. s. v. god plats.
" Vid.
Nya omflämtade och andra mångstafviga » God plats », Skeninge p. r. Tnack.
Byrån.
J a k ob s b erg s gat.
34, 1 P L A T S S Ö K A N D E och fina ord, det!
L I D KROKENS KONVALESCENTHEM tr. ö. g., Sth Im E n o l y c k l i g.
E r historia är lika FÖRMYNDARE söker plats för en 17- HUSFÖRESTÄNDERSKA, bildad, en- BÄTTBE ung flicka söker plats i tref- sorglig som van.ig, men l i m p a r sig.
årig fiicka i god familj på landet emottagas året om såväl friska som (helst prästhus), d ä r undervisning och klena barn.
Skolundervisn.
Läkarvård.
lig familj för a t t under skicklig hus- kel, omkr. 30-årig, af bättre familj, som ni nog torde förstå, ej för vår deltagande uti husliga göromål k a n Begär prospeJit.
Postadr.
Frösved.
Biks- sökes a t t bestyra bildadt ungkarls- moders ledning lära matlagning och e t t tidnings spalter.
erhållas.
Svar jämte uppgift omkost- tel. Sköide 118 B. Upplysn.
äfven hem.
Ref. och foto.
t i l l » Våren 1912 ».
hems skötande.
Bef.
på begäran.
Svar A r m i n u s.
Om dikternas värde för Sydsv.
Dagbl., Malmö intill den 1 5 / 3.
till » Familjemedlem 1912 », Iduns exp.
någon annan ä n förratlarea våga vi ej nad m. m. emotses före 1: sta febr.
1912 Sthlm allm.
t e l.
0.
23 17 kl. 6 — 7 e.m. under adr.
» Studentklass 1912 », Iduns TVA ENKLA bättre flickor kunna få EN bättre u n g Norrländska önskar y t t r a oss.
exp., Sthlm S C H W E I Z!
WALDHEIM, BERN.
plats I äldre familj som husa och ko- plats i godt hem som husmoderns verk- E n s a m.
Tyvärr ä r n o g berättelsen kerska med hjälp till de gröfre syss- liga hjälp.
Är van vid alla husli- som ni själf säger » ganska dålig ».
Det LONDON.
Comfortable home for ladies Pension för unga flickor (I B — 2 0 år).
lorna.
— Svar till » Äldre familj », ga sysslor.
Innehar plats men önskar är inte verkliga lifvet, både stil och and gentlemen wishing t o study Eng- Vackert belägen i en härlig park.
Fran- lish.
Excf lient Swedish references.
Adr.
Iduns exp.
ombyte.
Gärna d ä r barn finnes.
Svar innehåll äro hämtade från kolportage- ska och tyska talspråk o. undervisning Mrs Gault, 7 Twyford Crescent, Acton äfven i engelska, musik, målning m. in.
under a d r.
» Familjemedlem:), Iduns exp.
romanerna.
Vid Säter * s hospital Vinter- o. sommarsport.
Besor före- En l y c k l i g hustru.
Frågoaf- Hill, London W. finnas platser lediga för cn B i t r.
f Ö- Stockholm f. v. b.
College, Canon- tagas till Italien o. sommaren till- r e s t å n d e r s k a och tvänne ö v e r - SÅSOM FAMILJEMEDLEM önskar in- delningen ä r ingen annonsafdeluing, LONDON.
Ahvyne s k ö t e r s k o r.
Lö:i for den förra 600 stundande mars bättre flicka kunnig där annonser intagas m o t betalning.
bury.
Flickor och unga damer mot- bringas i Alperna.
Bef.
och prospekt kr.
for de senare 500 kr.
Närmare un- i matlagning plats i familj d ä r jungfru Önskar ni a t t frågan insattes p ä van- tagas.
God inack.
Komf.
hem.
Utm, erhållas genom majorskan Schenström, ref. G oda lektioner.
Trädg.
Tennis.
Uppsala o. fröken A. Bergqvist, Linné- derrättelser meddelas a v överläkaren, finnes.
Lön önskvärd.
Svar till » På- J liga annonsafdelningenl gat.
11, Göteborg. '
A.
B.
C.
D.
Vi skola införa skissen.
Kr.
60 pr månad.
litlig », Strömsund p.
r.
Hospitalet, Säter.
# Iduns Annonskontor, Stockholm.
1 a j a r Barnfröken, Husföre- ståndarinna LAXIN - Konfekt Rättvik, Mårsgården, är • på grund af sin välsmakande egenskap och sin milda säkra verVan med rätta det mest omtyckta afföringsmedel för såväl vuxna som barn och bör icke saknas i något hem.
Det rekommenderas på det bästa af herrar läkare.
Original-bleck- askar med 20 frukttabletter Kr.
1: —.
Varnas för värdelösa efterapningar!
Begär därför uttryckligen LAXIN.
Å hvarje apotek.
H.
G. Söderbergs Imp.
A.-B, Det bästa läkemedlet ä r Q V 7 1 • AKTIEBOLAG • 3 NYBROGATAN 3 — E t a b l e r a d t i S t o c k h o l m 1880 — Am B R Ö 5 T K A R A M E LIER Enda tillverkare A.-B.
Nissens Manu- facturing, Norrköping.
&lt;ö5h:ma 1:a A n t h r a c i t H u s h å l l s k o l ess C o k e s Allm.
Telefon 8 68, 47 35, 4 7 3 6, 3 9 3.
^ ANTRACIT \ J 5&gt; Varamärke.
S T E N K O L, Briketter Varumärke.
Rikstelefon 179, 6610.
Doktor J. Årvedsons knrs ALLM.
TEL. 2582, 451, 1282.
• Sjukgymnastik, Massage o. Pedagogisk Gymnastik, lllustreradt månadsblad kläders Gymnastikdirektörsexamen N ' y kurs börjar 18 sept.
Prospekt gen.
kapten J. Thulin, LUND.
Professor Cederschiöld behandlar m e d egna massagemetoder: Mag-, Tarm-, .Reumatiska- och.
Nerv- AkommOr m. m.
Näs-s valgkatarr lokalt med i n s t r u m e n t smärtfritt.
Gref ture- g a t a n 22, Stockholm.
Göteborgs Privata Förlossningshem, Mollnsgat.
7, Tel. 17 50, 39 61, 37 70.
Större r u m m « d tel. 8 o. 10 kr.
p r dag.
Mindre r u m 10) kr för 10 dagar, för- lossningsarvo l e t inberäfcnadt; Goda referenser.
P r o s p e k t p å begäran.
(den förre u t a n, d e n senare m e d modebilaga, i öfr.
s a m m a mönsterinnehåll.)
Pris: Konstflit, helår 5 kr.
: Sv.
Mön- stertidn.
5.50, halfär 2 75, kv.
1.50.
Prenumerera å bokh.
eller p o s t k o n t.
bara- förfärdigande.
" •VIODOL-TVÄLEN är genom sin ypper- liga s a m m a n s ä t t n i n g af de finaste in- gredienser en verklig skönhetstvå !.
Prenumerera i närmaste postkontor eller bokhandel.
Franska Parfymmagasinef, 21 Drottninggatan 21, Stockholm.
Akta hårnät.
Stora till 4 kr.
p r duss., m i n d r e ' t i l l 3.50 pr d a s s.
Parfymaffären, 18 Blrger- / arlsgatan 18.
Stockholm.
Peruker, Benor, Flätor, Länkar m. m. i tusental.
Oos.!
Vi signera ej postpaket med Hår ".
Herr o. Fru E.
MALMBERG, 5 8 Klarabergsgatan 5 8, Stockholm.
J J o h.
L u n d s t r ö m &amp; C: o A.-B.
KUNGL.
HOFLBVBRANTÖR.
PRIMA Specialaffär för Sjuk- o. Hfilso v år ds ar t i k lar.
D a m b i n d o r 95 öre pr duss., m e d lifband 1.25.
Stickade d:o. Sprutor, SkÖljkannor.
Bråckband, N a p p a r o. Bin- dor.
Landsortsurder exp omgående.
Rekv.
från 5 kr Odencatan 39.
Stockholm.
G M PETE * ^ TRICOPHEROUS världens f ö r s t a JLaurenti K o m e t - c a c a o ytterst delikat ANTHRACIT HUSHÅLLSKOL.
COKES.
BRIKETTER S k e p p s b r o n 18 427 22 88 22 2P S t r a n d v ä g e n 17 60 19 20 12 Norr Mälarstrand 22 61 98 7447 Söder Mälarstrand 30 60 Sparkling Hock.
i d e s s n u v a r a n d e s k i c k efter fullbor- d a d e reparationer o c h t i l l b y g g n a d e r och undersök halten av undervisnin- g e n, s o m l e d e s a v flera lärarinnor a v vilka e n haft a n s t ä l l n i n g i H.
M.
K o n u n g e n s k ö k, o c h N i skall genast b e s l u t a E d e r själv eller s k i c k a n å g o n a n n a n att g e n o m g å e n kurs i denna hushållsskola.
F ö r s a m m a avgift s o m hushållskursen erhålles även u n - d e r v i s n i n g i e n k l a r e o c h finare slöjd, k o n s t s l ö j d o c h k o n s t v ä v n a d, läderar- b e t e n o c h snideri, s v e n s k a språket o c h enklare bokföring.
Hel- o c h halvbe- t a l a n d e elever m o t t a g a s i m å n a v u t - r y m m e d e n i febr., 2 6 m a r s o c h 2 1 aug.
P r o s p e k t o c h brevsvar m o t 2 tioöres f r i m ä r k e n.
S k r i v t y d l i g adress.
Adr.
Praktiska Skolan, Marianelund.
pecialaffär för SCHWEIZER- BRODYR, SPETSAR, VÄFNA- DER m.
m.
Rikt prof sorti- m e n t till landsorten.
Broderi-Affären, 9 Kommendörsgatan 9.
S:f Bernhardshund Akt.-Bol.
B.
G. Groins ft Son.
Göteborg.
Mjölk-Chocolade.
Deposition Kapitalräkning * \ °l.
Sp arkas s er änta W I S M A R a d, för Maskin- o c h Elektro-Ingeniörer, Byegnadsiugeniörer.
L a n d t - Q m ä t a r e o c h Arkitekter.
— &lt; J ä r n b e t o n g s b y g g a a d o c h K u l t u r t e k n i k).
% N y a laboratorier.
# 4 °l.
Köpmannabanken ^ B i r g i t t a - S k o l a n s o c h s e Naturligt mousserande fruktvin från Knutstorp.
Söt och Torr à 3: 25 pr ' /, butelj.
till s a l u.
Förvaras liggande och serveras E n vacker, reslig, 7 mån.
gammal S: t Bernhardshund till salu.
Pris 60 kr.
vid källartemperatur ' + 12°.
Fotografi sändes på begäran.
B. An- Till salu i hvarje välsorterad dersson, Kristineberg, Halmstad.
Speceriaffär inom riket.
I n g e n i ö r - A k a d e m i Det är oför åtligt gent emot hårväxten att ej an- vända K o m Mélanogéne, Oiquemare — färgar h å r, skägg och ögonbryn — håller färgen i m å n a d e r.
Pris kr.
4.50.
E u d a s t i Damhårarbeten.
SANITAS.
förnämsta äf alla hårmedel. "
m a n y years old allover sold renders t h e b a i r b e a u t y a n d fair " Pris p r flaska kr.
2.50.
P a r t i l a g e r: Rob.
Backman, Sturenian 13.
Allm.
Tel. 187 59.
Riks 32 P6.
för Denna i alla hem med uppväxande små " slit- vargar " redan snart sagdt oumbärliga rådgifvare, alla mödrars ovärderliga skatt och hjälp- reda, uigifves äfven under 1912 med ett en gång i månaden utkommande nummer inneh.
bortåt ett hundratal illustrationer öfver allt som hör till barntoaletten från de spädaste åren till vuxen ålder, och åtföljdt af en stor dubbel- sidig mönsterbilaga.
" Barngarderoben " er- sätter mångfaldt sitt pris 3 kr.
för helt år, 1 kr.
60 öre för halft år, genom den nytta och besparing dess praktiska råd bereda i hvarje hem.
Sydswenska Gymnastik-Institutet.
Professor Barry ' s " Konstflit " Svenska Mönstertidningen BARNGARDEROBEN utlägges efter 2-ärig kurs af kvinnliga elever vid fraktfritt.
RIKSTEL.
575, 59 14.
118 12. eller medför enligt kongl.
mai:ts medgifvande samma komoetens o. rättigheter som en kurs vid Qymnastislia Centrai-lnstitutet.
Kursen 2-årig, börjar den 15 sept.
Prospekt på begäran genom D.r J Arved- son, adr.
Strömsborg, Stockholm.
k a t l n e - C r è m e är " d e t förnämsta m e d l e t a t t s k y d d a hu- den för köldens * kad- l liga i n v e r k a n Denna 1 kraftiga snöhvita n a - Iturprodukt-extrakt af Iren hafre r e n a r porer- I n a, läker h u d e n o. hyn ' b l i r vacker o. klar.
— Akta e n d a s t i hvit burk m e d grönt lock T h e Oatine C:o, London.
Oatine-Crème säljes efter tullförhojnin- gen till 1.50 o. 3 kr.
pr burk s a m t Oatine- Tvål, Oatine-Pnder o Balsam säljes öf- verallt o. h o s A.
W Nording.
Biblioteks- g a t a n 11 o. Drottningg.
63, Stockholm.
C O K E S Arsenalsgatan 9. s y k u r s e r i K l ä d s ö m n n d, F r a n s k linnesömnad, Konstbroderi, Spetss " m och Knyppling.
A K Obs I Rysk spetsknypi.ling i silfvtr o&lt;h e n l ".
L ä r a r i n n a: F r u E " b a Salwén.
Upplysning &gt;r onti prospekt i Skolan » lokaler R e g e r i n g s g a t a n 19 — 21.
c T e l.
: Riks N.
5 04.
Allm.
152 35.
Föreståndarinnor: Elisabeth Glantzberg.
E m m y Kvlander, EAU DE QUININE från Bd.
P t e a u d, 18 Place Vendôme, • Paris.
N o b y n ä s H u s h å l l s s k o l a.
Nyhet för skafferiet Matvaruskåp af galv.
järnplåt, höjd 60, bredd 60 och djup 25 cm., med Bildade flickor m o t t a g a s å Nobynäs Herregàrd, bel.
i härlig, fri^k och lif- fyra.
hyllor.
Absolut rått-, flug- och lig t r a k a S m å l ä n d s k a h &lt;gland«t.
Skick!
ga, examinerade l ä r a r i n n o r i hus- dammfria.
Pris 10 kr.
Målade i ön- hällt slöjd m.
ra.
Godt hem.
Vårkursen p å g å r till d.
15 maj.
• P i J U 100 kr.
p r skad färg 2 kr.
Sändes m o t efterkraf.
m å n a d.
Vidare g * * no m Fru E. v o n Kot en, Nohvn ' i«, Frinnaryd.
Kikat ej .. 5 G. Rooth, Tingsryd.
r 1 Mfcta Fru Djursons Härnät.
Sjukhem Linneväfnader för nervsjuka ..
Naturskön t r a k t med b n r r s k o g b e k l ä a d a höjder.
P o s t - o c h tele- Rekvirera e t t profnät från S v e n s k a g r a f i e n s.
Jftrfva.
rtikstel.
UlrJT^dal 52. från G-e^triklands Linneväfveri, Grefte, H å r n ä t s i m p o r t e n, adr.
S t o c k h o l m äro e r k ä n d t förstklassiga.
Va.
TJpngif färg!
Stort prof m o t 35 öre i K u r s i K l ä d s ö m n a d o c h L i n n e s ö m n a d.
Gynna våra o m b a d!
frim.
Mos&lt;mät r&gt;r &gt;f m o t 40 öre i frim.
Kataloe: m o t 20 öres porto.
Lotten Dahlström, Holländaregafan 6.
Tel. Br.
1- 9 Prosp.
på begäran Kvinnliga ^llv«rtradeafvar pn » t&gt;«V} nfa Utbildningsskolan Villa Hult, Kneippbaden.
1 ' ' P å grund af skolans u t v i d g n i n g emottaeras for+farand« elever under januari och februari p å t r e m å n a d e r.
Skickliga lärarinnor i alla ä m n e n.
G-&gt;da refe r«nsflT.
Tillfälle till nöjen, sport och idrott, Begär prospekt.
Adr.
: Villa Hult Hushållsskola Kneippbaden.
Tel. 7 58. k s e m, l u p u s, skrofler, dålig mage TAlL6A«HSOLJtrABRIn e« g. sjukan bota * af dek &gt;kt pH gift- M o t k y l a I f-ia örter.
Många intvsr af trovärdiga o B ä s t a Cremer för h u d e n s v å d i Fanny ansedd- * personer 40-årig lidande bo- Gelins Parfymmagasin, 5 Malmtorgsg., t a d t.
3 kr.
s a t s.
F r u I n a Gröthe, F a l u n üfl-öras askar säljas tfvarallt.
Stockholm.
A KTA TAU * AR * » OLJA- och pri- ma » ocJMP-nnnB » art nilgà Û OMa apex » * samt i dt n f a e l E + 25-Jres pisar o. Eestriklanas Linneväfveri, CEFLE.
Tiled deffa nummer följa gratisbilagorna Iduns Romanbilaga och Iduns Ungdomstldning.
