# ID: svediakorp-per2024
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 27,334
# sentences: 1,588
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 5 (130Ô).
25:TE ARG.
VANLIGA UPPLAGAN.
HUFVUDRED AKTOR OCH SONDAGEN DEN 4 FEBRUARI 1912.
ANS V. UTGIFVARE: JOHAN NORDLING.
LOSNUMMERPRIS: 12 O R E.
BITR.
REDAKTOR: ERNST HÖGMAN.
RED .-S EKRETER ARE: ELIN WAGNER.
Valborg Svärdström- Werbeck.
V O R F L Y V E R SVANERNE hen, " sjöng Valborg Svärdström sista gången jag hade den gläd- jen att höra henne vid hennes Djursholmskonsert i höstas, och med tanken på våra sångfåglar är det ibland med ett visst vemod man gör sig samma fråga: Hvart flyga de hän?
Dock, vemodet får ge vika för stoltheten, ty nu mera är det vår skyldighet — det har Gustav Sundbärg lärt oss — att vara stolta och glada åt det som länder vårt fosterland till berömmelse, och d å.
.
.
ja, då få vi icke gräma oss öfver sångfåglarnas flykt, där de draga bort på sin segerban: Sigrid Arnoldson, Ellen Gulbran- son, Signe Rappe, Sven Scholander, John Forsell, alla dessa namn, som redan ljuda med så starkt kontinental klang — och Val- borg Svärdström, icke svagast i klangen, icke sist i raden af de flygande; och hur snabbt stigande har icke denna flykt varit, med konstnärsskapets fulländning till mål och en äkta konstnärsbegåfnings obetving- liga energi i uppnåendet däraf.
Och dock började Valborg Svärdström sin sångarbana på ett plan, som väl kunnat bli till fördärf för en gryende begåfning, nämli- gen som en liten bortfjäsad och omskriken lo- kalstorhet, " Djursholms näktergal ".
Det var ej att undra på om en och annan kände sig en smula sviken, då detta af förtjusta privat- kretsar utbasunade fenomen, engagerad vid operan, afslöjade sig som en visserligen mycket lofvande ung sångerska med sällsynt ren och skär stämma och tydlig dramatisk begåfning, men dock icke utan brister: en viss naivitet, som hotade att bli maner, en ännu ej fullt behärskad känslosamhet ... sna- ror, dem medelmåttan för alltid skulle ha fastnat i, men som den framåfkämpande be- gåfningen måste bryta för att stiga från den ena klarheten till den andra.
Och så har Val- borg Svärdsfröm hunnit till hvad hon i dag är, en sångerska af i sitt slag fullkomligt enastående rang.
Det är ej så lätt för dem af våra artister, som i utlandet vunnit ära och rykte, att låta höra sig här hemma igen.
De spända förväntnin- garna väcka kanske omedvetet kritiklystna- den till Iif, man tar misstänksamheten med som ett värn mot entusiasmen och lyckas kanske också att döda denna — och så går mången stund af sann och fullödig konstnjut- ning förlorad.
Jag skulle vilja att Valborg Svärdström stode framför oss på konserfestraden, ännu okänd af en undrande publik, så som när jag för fem år sedan hörde henne i Leipzigs för- näma, svårtillgängliga Gewandhaus, dit Ni- kisch kallat henne.
Hon hade ju visserligen på de par år hon varit borta från hemlandet
redan konserierat i de flesta af Tysklands större städer, men ryktet behöfver sin ge- nombrottstid därborta i das grosse Vater- land, och när hon stod däruppe på podiet, en färglöst blond, enkel, föga divaliknande ge- stalt, hörde man från den eleganta publiken idel undrande anmärkningar.
Själf kände jag mig en smula nervös, hon var ju svenska, samhörighetskänslan vaknar till lif vid dylika tillfällen, hur skulle det g ä?
.
.
.
Men så bör- jade hon sjunga och redan med det första numret hade hon kommit i kontakt, med den utvalda publiken och lockat dess stela, frusna förnämhet till en entusiasm, som jag faktiskt under hela säsongen ej såg maken till.
Ty det är detta som gör Valborg Svärd- ström till en sångerska framom de flesta att hon icke blott har tonerna utan det lefvande lifvets makt till hjälp i sin sång.
Hon har teknikens hela apparat, en stämma, som ut- vecklats till förvånande kraft och glans, en klockren intonation, en beundransvärd kolo- ratur, en fraseringskonst, som i smidighet gränsar till det otroliga, men sådana egen- skaper delar hon med många; det är inten- siteten i uppfattningen, återgifvandet af den innersta innebörden, som sätter henne i rap- port med sina åhörare på ett sätt som icke många sångerskor kunna glädja sig åt och som tänder jublets eld hvar hon drar fram.
Apropå intonation så har doktor Norbert Stücker, docent vid Prag-universitetet, gifvit ut en broschyr om " urskillningskänsligheten för tonhöjder i olika ionregister " och på den tabell han framlagt på anställda prof af ur- skillningskänslighet inom intervaller af 72 till 35,000 vibrationer i sekunden framgår att vår landsmaninna stått främst i urskillnings- känslighet bland de kvinnliga pröfvade och äfven gått framom sådana framstående mu- sici som Gustaf Mahler och Felix Weingart- ner.
Det är som man ser i mer än ett afseende som Valborg Svärdström för våra runor med ära, och det är särskildt i ett, som hon i hög grad gjort sig värd tack och erkänsla från svensk sida, ty hon har icke endast riktat oss med ett nytt, berömdt konstnärsnamn utan tillika med sällsynt energi sökt att sprida kännedom om svensk vokalmusik i utlandet.
Sven Scholander har därvidlag brutit väg och kommit tyska diktare att stränga sina ly- ror för att öfversätta Bellman och Fröding, som de genom honom lärt sig att beundra, och Valborg Svärdström ger icke en kon- sert utan några svenska namn på sitt pro- gram: Lindblad, Söderman, Sjögren, Alfvén, Stenhammar, Peterson-Berger, och de kun- na i sanning fröjda sig åt det sätt hvarpå hon förstår att göra dem kända och uppskat- tade — det främmande språket till trots.
Nu senast har hon på en " Kinderabend " i Budapest sjungit Alice Tegnérs visor med den påföljd att ett därvarande musikföilag redan gått i författning om att söka få dem öfversätta till ungerska, och så skola kanske snart barnasinnen i Ungern fröjdas åt " Sjung med oss, mamma ", som de gjort hos oss från Ystad till Haparanda, och det är vackert så.
Jag har ej på senare år kommit i tillfälle att höra Valborg Svärdström från scenen.
Glänsande kritiker från flera håll, särskildt Budapest, där hon är publikens älskling, b e - visa att hon firat sceniska triumfer, men det synes mig dock, alla resurser till trots, att det är något intimt i hennes konst, som man helst vill mottaga utan smink och rampbelysning.
Hvad hon ger är mer än en efterhärmning af lifvet, det är lifvet själft, framburet genom en sant lefvande konst.
.
SIGRID ELMBLAD.
Prenumerationspris Vanl.
upplag Pralctupplagan: Helt år.
Halft år Kvartal Tjösmr 6.60 8.50 1.76 0.1 » Helt år Halft år Kvartal M » n: r • • • l l i i l i i i i l i i l l l l l l i l l l i l.
l l a i.
l i i i l i i i TVA MINNEN FRAN EN SOMMAR.
i.
E N S O L L Y S T Ä N G.
LÄGG DIG HÄR, STRÄCK UT DIG I middagstid.
Dränk din oro i ängens sollysta frid.
Den är snart det bästa du har igen.
Jordens fröjd försvinner, men icke den.
Gyllne slöja, virkad af dröm och sol kring det lena gräset och späd viol, hemligt tonsvall manar du underligt, och är själf en mörkgrön och gyllne dikt.
Jordens bilder flydde förbi, förbi, rök och soldis, bristande vågmelodi.
Ur en n_ ~gons fjärran jag kunde se alla kära ögon, som brustit, le.
Men i dag är glömska och middagsljus.
Hel, lycksalig glömska och eterns sus, gyllne, stilla.
Glider jag själf till slut vid ett hemligt tonsvall ur världen ut.
2.
V I D Ö G O N.
Kinnared, Halland.
DET VAR, NÄR SKUGGORNA FOR- längdes, o, Ögon, som jag kom din stig och som mitt hjärta nästan sprängdes i undertysinaden kring dig.
Mot svarta skogsdjup, plötsligt nära — drogs solen ner; nu var den skymd, men ville inte dunkel bära till denna blå augustirymd.
Dock, skugga låg här öfver vägen och djup dess skogsförtrollning var, och som en gammal grånad sägen ett öfvergifvet hus stod kvar.
Ej mänsklig stämma skulle störa, o, Ögon, här min tankes ro, och nästan hemsk jag kunde höra din tystnad under berget bo.
.
FREDRIK VETTERLUND.
EORG BRANDES, DANMARKS store banbryfare på det esteti- ska kulturområdet, fyller i dag den 4 februari 70 år.
Vi bifoga här som text till bilden ett in- tressant uttalande om kritiken, som han på vår anmodan skref till sitt porträtt i Idun för 10 år sedan.
TIL REDAKTIONEN AF IDUN!
De önsker et Par Ord til mit Portrast.
Tag et Par Strötanker om Kritiken!
Den literasre Kritiker har, forsaavidt han giver sig af med sin Samtid, en pinlig Stilling: han er Doctor ved Hospitalet for de syge og saarede Forfaengeligheder.
Han maa da helst sige Sand- heden ad Omveje som Hamlet.
Hamlet!
Den Danske ser op til denne Skik- kelse, Danmarks Palladium överfor Folkene, en sand " Prins fra Geniland ", hvis Blik gjennemskuer og som har Ordet i sin Magt.
Hvilken Kritiker, Hamlet!
I den rumlige Verden er det i dette Himmel- strög Golfströmmen, der bringer Värme i Luften og mildner Klimatets Raahed.
Der gives ogsaa en aandelig Golfström, den virkelige Kulfurs.
Den lader sig lede ind mod nordiske Kysfer, og at gjöre dette er Kriiikerens Hverv.
Til Genialitet udkrasves, plejer man at sige, noget guddommeligt Lefsind og meget menneske- ligt Skarpsind.
Nogle Stœnk af guddommeligt Letsind vil man leftelig filfro Sonner af det Folk, i hvis Midic Oehlenschlagers Aladdin opstod; Kritikeren be- höver desuden en dygfig Grundsum af menneske- ligt Skarpsind.
I gamle Dage stilledes Kritikerens Livsvaerk i Modseetning til Digferens og syntes helt forskjel- ligf derfra.
Det har i Virkeligheden meget filfeel- les dermed.
Bag de vekslende Skikkelser, Kritike- ren fremförer, ligger hans eget jeg, og alle hans Fremskridt beror på stœrkere Selvfordybelse og stigende Selvudfoldelse.
GEORG BRÄNDES.
Stockholm, j Idnns Byrå o. Expedition, Expeditionen: Mäste rsamuelsg.
4 5.
Biks 1646.
A, 614 ' ..
Kr.
8. —: Bedaktionen: Riks 1818.
Allm.
9803.
Kl. 9 — 8.
Kl. 1 0 - 4.
» 4.26: Annonskontoret: Biks 1646.
A.
6147.
» 2.25: Bed.
Nordlin^: Biks 86 60.
A.
402.
Kl. 9 — 6.
Kl. 1 1 - 1.
, O IP I; VflTlrit.
riir«ktnron k].
J l - ï Biks &lt;«R ».
Mim « 1 4.
II - 7 0 - ...................... Annonspris: Pr mllllmatar ankal «palt: efter text.
Utländska annonser 25 öre 80 öre å textsida.
20 ° /, förhöjning å sår- skild beeärd pints debiteras 50 öre med 20 &gt;h förhöjning å sär- skild hazard r&gt;l * +-s.
let på red.
v. Kochs 40-ânga födelsedag några veckor tillbaka.
Hans artikel i dag om uppfostran lill siälfhjälp, om farorna både inom öfver- och underklass att vänja sig vid alt lila på andra än sig själf är ell.
prof på hans sociala insikt ocri kaïl i san-!
.
ning karaktäriseras som elt ord i sinom tid.
OUIS DE GEER GOR I SINA " Minnen " en del antydningar om de knappa villkor, som den blifvande statsministern hade att dragas med i ungdomen.
Ett par år under sin första tjänstetid i Stock- holm hyrde han inåt gården i Trumpetar- backen _ett rum, som med eldning och städ- ning kostade blott 150 riksd.
r:gs om året.
Han drack aldrig vin, öl eller punsch på eget konto, spelade icke kort och rökte icke to- bak.
Hans kassa var icke sällan tom, och en gång måste han sälja sin klocka, som in- bringade 7 riksd., för att kunna lifnära sig, till dess nästa inkomst utföll.
En lång tid fick han sedan springa och se efter på kyrktornen hvad klockan var för att komma i tid till bjudningar i hufvudstadens förnäm- sta hus.
Men under allt detta hade han s ä - kerligen endast behöft sträcka ut sin hand för att få sina bekymmer afhjälpta och mer därtill.
Han umgicks näm- ligen nästan " som barn i huset " hos det dåtida Sveriges rikaste man, excellensen grefve Karl De Geer.
Något annat skäl till detta märkliga förhållande gifver han ej, än att hans ställning till De Geers härigenom blef vida angenämare än den talrika om- gifnings, som mer eller mindre lefde på de- ras bekostnad.
Kanske kan dock denna ka- raktärsfasthet till stor del tillskrifvas det egendomliga och i många hänseenden för- träffliga uppfostringssystem, som användes på de 14 syskonen på Stjernholm, och hvil- ket väsentligen afsåg individens utveckling till själfansvar och själfständighet.
Säkert är, att Louis De Geer strängt höll på själf- hjälpsinstihktens betydelse, ty bland orsa- kerna till sina framgångar i lifvet nämner han främst " att jag från ungdomen måst lita på mig själf ".
* Huru många af våra dagars unga socie- tetsherrar skulle emellertid underkasta sig att gå på bal utan klocka eller att låta Lli cigarren endast för tillfredsställelsen alt stå på egna ben?
Säkert äro de lätt räknade.
Utvecklingen har gått förfärande raskt, icke framåt utan bakåt, i detta afseende.
Ty den som aldrig så litet får blicka in i vårt svenska folks enskilda lif, måste göra den reflexionen, att driften till själfhjälp är i aftagande och att den alltmer lämnar rum för ohejdade låne- och undcrsfödsvanor.
Ena gången gör man bekantskap med en svärmor, som " underhåller " sina magar.
Man frågar: äro de stackars mågarne sjuka eller UPPFOSTRAN TILL S J Ä L F - HJÄLP.
förekommer eljes någon orsak till nöd?
Nej, de äro friska och starka, äfvenså deras hus- trur, men officerslönerna anse de ej tillräck- liga för att förskaffa hvad de anse vara lif- vets nödtorft.
En annan gång är det fråga om en ung arbeisduglig man, som nyss firat sitt bröllop.
Han begär ett lån.
" Men b e - höfver Du redan? "
utbrister man.
" Ja, jag har lånat till bosättningen, och nu äro björ- narna på mig! "
Den unge mannens ekonomi är från bröllopsdagen undergräfd, men det faller honom aldrig in att inskränka sin b o - stad till två rum och kök och att göra små afdrag i den dagliga hushållningen.
" Man måste ju lefva som folk " o. s. v. Åter en annan gång är saken ännu allvarsammare En ung officer har spelat bort en stor del af sin förmögenhet, han ringer sedan upp en kvinnlig släkting och säger: " Pengar eller lifvetl Antingen vanära och död eller 10,000 kronor i morgon! "
Naturligtvis får han pen- garne — " den stackars unga vackra huslrun, det lilla söta barnet " o. s. v., allt stämmer ju hjärtat till gifmildhef, och så hjälpes den unge mannen framåt ett stycke på galen väg till r.äsla gång, då " fallet " är svårare, kan- ske ohjälpligt.
När man sett den ena historien efter den andra af liknande slag passera revy framför sig, då får man en beklämmande känsla af att blott ett ringa antal människor stå på egna fötfen De flesta hållas uppe af ett nät af trådar, och klipptes dessa plötsligt af, skulle vederbörande bokstafligen " stå på näsan ".
När det är så illa sfälldt bland vår s. k. öf- verklass — hvar och en som en smula sett bakom kulisserna, vet att det är så — kan det sannerligen icke förvåna, om de mindre bemedlade ha svårt att reda sig.
Man föl- jer ju f. ö. gärna exempel från höjderna, både ifråga om lyxen och metoderna alt hålla sig uppe.
Lika litet som beträffande öfverklassen är det dock här möjligt att meddela någon statistik.
Men det kan möjli- gen ge en fingervisning att anföra den siffra, som betecknar det understöd, hvilket i Stock- holm meddelas att afhjälpa, mildra eller före- komma nöd.
Den siffran uppgår till det hurn «mutsiga de än må vara kunna genom k e m i s k t v ä t t blifva fullt användbara.
Kanske behöfver Ni ej i är köpa någon ny Kemisk tvätt och prftssning af kostym kostar endast Kr.
5. — hos Ôrgryte Kemiska Tvätt- &amp; Pfirgeri A.-B .. Göteborg.
Det är ej likgiltigt, till hvilken affär Ni vänder Eder, ty det är stor skillnad på!
KEMUK T V Ä T T ^ E T ^ K ^ K U T T!
• ™ " " * " * " "!
KOSTyMER 1 5 6 1 1 N V A N A E R I Y a 1 a L P - 71 häpnadsväckande beloppet af 9 m i l j o n e r k r o n o r å r l i g e n.
Och märk väl: i den summan inbegripes e n d a s t understöd från offentliga och privata i n s t i t u t i o n e r, sålunda icke de kolossala belopp, som un- derhand ges af enskilda personer.
Det be- tänkligaste af allt är, att trots detta flödande understöd synes enligt en kompetent persons omdöme — fru A. Montelius i F. V. 0: s " Hand- bok för fattigvårdsintresserade " sid 125 — " nöden knappt bli minskad eller ännu mindre afhjälpt, ty den summa, som erfordras för att hålla allt på ungefär samma fot som för- ut, ökas årligen ".
Att vi här — både bland öfver- och under- klass — ha att göra med en sjuk punkt, det torde vara höjdt öfver allt tvifvel.
Att ingå på någon förklaring, hvarför vi på detta S A L T kommit att sacka bakåt på själfhjälpsvägen, skulle emellertid föra mig alltför långt.
Hvad jag här skulle vilja fästa uppmärksamheten på är, att vi m å s t e b e d r if v a e n m å l - m e d v e t e n u p p f o s t r a n till själf- h j ä l p, om vi öfver hufvud skola förhindra, att ett allt större lager af vårt folk sjunker ned till ett bedröfligt tiggarestadium.
j Naturligtvis måste man här, liksom alltid när det gäller djupgående reformer i folkets lif, börja med ungdomen, ja, barnen.
Och här ha både skolan och hemmet sin insats att göra.
På senare tider har ju på allvar ta- gits upp frågan om uppfostran till sparsam- het, men man tycks på sina håll ha förbisett, att det icke är förmaningar och teorier, som " skola göra ' t ", utan det är tidig erfarenhet och vana, som är hufvudsaken.
Detta har man framförallt iakttagit i Frankrike, där hundratusentals skolbarn äro medlemmar i sparkassor, föreningar för ålderdomsunder- stöd o. s. v. Det kan tyckas besynnerligt, att redan tioåringen skall börja tänka på sin ålderdom, men i själfva verket är anordnin- gen afsedd att vänja de små att förvalta pengar på ett klokt sätt, samt att lära dem en för deras framtid nyttig förtänksamhei.
Det är samma tanke, som i många goda hem här i landet redan länge tillämpats, när de äfven ganska små barnen gifvits regel- bundna vecko- eller månadspengar, för att därmed på egen hand bestrida sina nödvän- diga utgifter.
Ju äldre barnen bli, dess större blir " apanaget ", men samtidigt ökas de utgifter, de skola sörja för.
Men hvad man därvid ej får glömma, det är att lära barnen att föra räkenskaperna på ett ordentligt och öfverskådligt sätt.
Otvifvelaktigt kräfves dock ett mera djup- KLIPPAN.
S-peclalltéef t Finare Post-, Sftrif-, Kopie- ocfi Tryck-papper samt Kartong.
Modernaste Finpappersbruk.
rmpuppersuruK.
textpapper tillverkas af Klippan.
I d m s -
gående uppfostringsarbete för att på nytt göra själfhjälpsinstinkten lifskraftig hos vårt folk.
Denna instinkt sammanhänger nämli- gen i regel med utpräglade karaktärsegen- skaper, sådana som moraliskt mod, själfstän- dighetsbehof och själfaktning, blick för lifvets verkliga värden etc. En " mammas gosse " som aldrig fått lära att reda sig på eget ansvar är destinerad att bli en osjälfsfändig hjälp- sökare, och den som i barndomen vant sig att i första rummet taga hänsyn till konven- tionella regler, skall aldrig kunna få tillräck- ligt stark rygg att genom sparsamhet och en- kelhet våga skilja sig från sin omgifning för aff därigenom stå på egna ben.
U t v e c k - l i n g i f r i h e t u n d e r a n s v a r är den metod, som säkrast för till ett godt resultat, men det är sannerligen ej den, som ställer de minsta krafven på uppfostraren.
Ensidigt tvångsregemente såväl som öfvermått af tillsyn och skydd skall däremot ofelbart leda till ett ogynnsamt resultat.
Men äfven om de unga i hem och skola er- hållit goda lärospån i själfhjälp, så ha de dock många faror att undgå, när de börja komma ut i lifvet.
Då möter dem nämligen denna stora skara af mostrar och tanter, onklar och morbröder, som " tycka synd " om den unge och därför — ej sällan hemligt — sticka till dem gåfvor af allehanda slag.
Me- dan den fasta grunden till själfhjälpen s å - lunda ryckes undan, inställer sig samtidigt hela hären af frestelser i form af nöjen, lyx och snobberi.
Vi känna alla till dessa fres- telser — hvem har ej någon gång i sitt lif varit en snobb?
Faran är dock inte så stor blott man står på egen ekonomisk grund.
Men börjar man en gång anlita andras pen- gar för nöjen och personlig lyx, då börjar Snart hela grunden att vackla.
Det dröjer ej, förrän man är inne på handlån, växlar, lot- teriförsök, ohederliga affärer, man köper kläder på räkning, som aldrig betalas, och man sluiar kanske med förskingring.
Eller ock är man mogen för " välgörenheten ".
Och denna är ofta ej bättre än mostrarnas och onklarnas välmenta " hjälp ".
Det kan låta hårdt, men det måste sägas, att den oorgani- serade välgörenheten oftast är ett oting, och att den har ofantligt många sköflade lif på sitt samvete.
Det har nu en gång blifvit ett slags dogm, att det är en gudi behaglig gär- ning att idka välgörenhet.
Men o m det är riktigt, att hvar sund och arbetsför människa bör försörja sig själf med sina händers eller sin hjärnas arbete, då kan det väl ej vara rätt att medels oförtjänta, planlösa gåfvor för dessa människor försvåra vägen till själfhjälp.
Det kommer en dag, då dessa allmosegifvande, hjärtesnälla men oförnuf- tiga människor skola betraktas som sam- hällsfarliga och skadliga — — —.
Nej, hör jag någon utropa, nu går ni för långt, skall man då alldeles slå döförat till för all nöd, som ropar efter hjälp?
Inga- lunda.
De sjuka och arbetsoförmögna skola erhålla ordentligt understöd, men de som äga förutsättning att kunna göra rätt för sig, s k o l a e r h å l l a t i l l g å n g till ar- b e t e.
Det finns ingen större gåfva i lifvet för de friska än arbete.
De som önska arbeta skola få det, och de som vilja undan- draga sig det, skola tvingas därtill.
Blefve hela den stora planlösa välgörenheten om- lagd så, att den icke gaf gåfvor men förskaf- fade arbetstillfälle, skulle härigenom fostran till själfhjälp i stor stil åstadkommas.
Denna metod att vägra hjälp i annan form än arbete är praktiskt tillämpad i vissa af de nyaste staterna i västra Amerika.
Med en Hudens häpnadsväckande konsekvens bryr man sig där ej om, att lättingen sliter ondt.
Är han sjuk, får han god omvårdnad, men är han frisk, får han gärna frysa och svälta ihjäl, ty alla veta att det finns öfverflöd af arbete.
Tack vare denna hårdhändta fostran har mången lättjefull och slösaktig " öfverklas- sare ", som från den gamla världen exporte- rats till Amerika, där blifvit en nyttig, själf- försörjande samhällsmedlem.
Och det är också tack vare dessa själfhjälpsprinciper, som exempelvis tvåmiljonsstaten Minnesota kan ståta med endast 8,000 fattighjon, me- dan vi på 5 miljoner ha — 240,000!
Naturligtvis kunna vi ej utan vidare öfver- föra de amerikanska metoderna hos oss, fy här råder ju ej samma rikliga tillgång på a r - betstillfällen.
Det finns också utan tvifvel fall, då hinder for själfhjälpen äro så svåra, att det kan vara berättigadt att lämna annan hjälp än arbete.
Men som regel kan det s ä - gas, att ville vi tillämpa i största möjliga ut- sträckning, såväl på barn som vuxna, de gamla goda principerna " ingenting u t a n a r b e t e " och " h j ä l p t i l l s j ä l f - h j ä I p ", så skulle ofantligt många männi- skor från början ledas in på försörjningsmöj- ligheten i stället för att förfalla till nådehjon.
G.
H. von KOCH.
Ett hundraårsminne.
wsam Dickens födelsehus HUR SKULLE världen sett ut nu, om Goethe inte lefvat?
Den frågan framkas- tades för åtskil- liga år sedan af en märklig kvinnlig tänkare, och hennes fasta öfvertygelse var den, att världen vid det här laget skulle haft att uppvisa en myc- ket vulgär fysio- nomi och varit betydligt svårare att finna sig till- rätta i för de kulturellt silkeshyade, om inte de 20 eller 30 Goethe-volymerna funnits stå- ende som en ljusrand på våra fäders och för- fäders bokhyllor.
P värd.
CREME SIMON Det torde dock vara tvifvelaktigf, om dik- ten ens i sin högsta form har så stor omska- pande förmåga, att den kan sägas sätta sin prägel på tiden och föra lifvet in i nya fåror.
Vetenskapsmannen, politikern och den me- kaniske uppfinnaren uträtta därvidlag långt mera, hvaremot skalden väl får nöja sig med den blygsammare, men därför ej mindre vik- tiga uppgiften att hålla upp tidsspegeln, i hvilken människorna återfinna sig själfva.
Att Goethes åtiioåriga vistelse på kulan Tellus i nämnvärd mån omgestaltat sam- hällskroppen tro vi alltså lika litet som vi tro på den obefläckade aflelsen, men vi stå i skuld till honom för många lifsbejakande tankar och många oförstörbara skönhets- värden.
Det är följaktligen samma förhållande med en annan betydande människoframställare, nämligen Charles Dickens, den oförgätlige engelsmannen, beträffande hvilken hans fä- dernesland i dagarna med berättigad stolt- het går att fira hundraårsminnet af hans fö- delse.
Har England, har det öfriga Europa influe- rats så starkt af några tankar i hans tusen- sidiga volymer, att det har uppstått någon ny epok i deras politiska eller sociala lif?
Den frågan kan väl, utan någon vanvördnad mot Dickens-minnet, i stort sedt lugnt besva- ras med nej.
Inte ens det urgamla engelska rättegångsväsendet, en institution, som i opraktiskt arbetssätt och löjeväckande for- malism söker sin like, har underkastats nå- gon djupgående reform, ehuru flere af Dickens bästa skildringar äro mördande s a - tiriska utfall just mot denna institution.
Däremot fordrar dock rättvisan att nämna, att hans i romanen " Nicholas Nickleby " p å - pekade brister i det engelska skolväsendet liksom ock hans afslöjande af missförhål- landen inom Londons fattigvård i " Oliver Twist " framkallade vissa reformer — en om- ständighet, som dock ej upphäfver påståen- det om diktningens mindre märkbara inver- kan på samhällslifvet i dess helhet.
Men då Dickens var sjutton år gammal, slogs världen med häpnad inför åsynen af en dikt i stål, kallad lokomotivet, hvars skapare, Georg Stephenson, därmed åstadkom en omhvälfning i människornas lif och en ut- veckling af de samhälleliga förhållandena, som all världens ordakonst aldrig skall mäkta göra efter.
Den engelske ingenjören flyttade världs- delarna närmare hvarandra, den engelske diktaren gaf oss skratt och gråt som likt sol och dagg alltjämt befrukta vårt hjärtas tegar.
Bådas gärningar äro inkommensurabla stor- heter, och utan den förres skulle vi i dag stå oss slätt; men den senares förtjänar vårt var- maste tack, som alla af godhet och skönhet präglade gåfvor, äfven om vi nödtorftigt kunnat lefva dem förutan.
Den generation, som nu växer upp, har helt naturligt ej hunnit tillgodogöra sig pro- dukterna af Charles Dickens mäktiga snille och skall kanske aldrig få tid eller vilja att fördjupa sig i hans underbara berättarkonst, hvilket är detsamma som en förlust af många etiska impulser och intellektuella njutningar.
Dickens djupa humor lyste som en varm sol i det 19:de århundradet, och hans rättfär- dighetskänsla och sociala patos gjorde ho- nom till en moralist, men ej af dem, som döma och fara fram i vrede, utan af dem, som upprätta och försona.
Men så hade lifvet också för honom själf till en början varit en hård skola, där han fått Ä R M A R = — F Ö R E G Å E N D E Ä R: tillhandahållas till följande prisei: Idans parmat, röda med guldtryck ki.
1: 50.
Idui: romanbibliotek, röda eUer gröna 60 öre.
Idans Hjälpreda, röda eller gröna 50 öra.
: Kanna erhållas i närmaite bokhandel eUer direkt från Idun * expedition, om » kfl- Z «ition och likvid i postanvisninv insändes t i l l I D U N 1911 o e h PARIS Enda medel som gör hyn vacker och len utan att irritera huden.
- 72 -
pröfva hur det känns att stå nere i samhällets af fattigdom och bitterhet förmörkade schakt och själf, som han säger i en af sina böcker, vara nära att i den dåliga omgifningen " bli en liten skälm ".
Charles Dickens föddes den 7 februari 1812 i närheten af Portsea och tillbringade sina barnaår i Chatham nära Rochester, hvilken plats han betecknar som födelseor- ten för sin fantasi.
Föräldrarna hade det mycket dåligt ställdt i ekonomiskt afseende och den begåfvade sonen fick till dels upp- fostra sig själf så godt han kunde.
Vid nio års ålder nödgades han, till följd af faderns ruinerade ställning, lämna skolan och taga plats på en blanksmörjsfabrik i London, där han arbetade i sju år och där han lefde i ett andligt förnedringsiillstånd, som satte mär- ken i honom för hela lifvet, på samma gång de själskval, hvaraf hans unga, fantasirika och kunskapstörstande sinne marterades, lade en af hörnstenarna till hans blifvande storhet som lifsskildrare.
En O M Den ingående kännedom den unge Dickens visade sig äga om sin stora fäderneös natur och människor hade han grundlagt under de år han arbetat som referent, ty befattningen medförde långa resor till olika trakter af England.
Han sitter på diligenserna tillsam- mans med fulla postiljoner, han slår sig i språk med forbönder utefter landsvägarne, han lyssnar till blåstens röster ute på heden, lär känna londondimman, iakttager solned- gångarne, natthimlens mystiska glans, och han tillbringar många aftnar i gamla by- värdshus, där familjen och gästerna förse honom med underbara historier, som han gömmer i sitt minne.
Han lär sig vindens språk, regnets melodier, och i det stora la- byrinfiska London upptäcker han gränders, gamla gårdars och torgs poesi och han skil- drar jättestadens tusenstämmiga lif som in- gen annan hvarken före eller efter honom förmått.
Hans arbetskraft är nu otrolig.
Så godt som hvartannat år utkomma nya böcker af hans hand, volymer på tusentals sidor, fyllda af ett myller af människor och händelser, som vittna om en hart när öfvernaturlig fan- tasikraft och skaparförmåga.
Han blir en samhällsskildrare efter myc- ket stora mått.
Han tecknar Londons för- brytarvärld i Oliver Twist, på samma gång ställande det sociala eländet bland Londons fattiga i skarp belysning; han angriper det engelska undervisningsväsendet i " Nicholas Nickleby ", skildrar engelska skrymfare och amerikanska skälmar i " Martin Chuzzlewit ", anfaller Englands rättsskipningsväsende i " Bleak House ", gisslar sin tids dans kring gyllene kalfven i " Dombey &amp; Son " och fram- LÄS!
V A R A L Ä S A R E R E D A N t o r d e ha sig bekant, förbereda vi i år i likhet m e d eti p a r föregående eti vårnummer, som d e n n a g å n g kommer att uteslutande ä g n a s v å r a u n g a flickor och därför kallas F L I C K O R N A S N U M M E R.
Men det har inte synts o s s n o g att få s å m å n g a g o d a pennor s o m möjligt att skrifva om o c h till den u n g a flickan, vi ville också locka henne själf till att p å ett eller annat sätt bli m e d a r b e t a r e i detta sitt e g e t nummer.
• När dessa bittra ungdomsår voro genom- kämpade, fick han plats på ett advokatkon- tor, utbildade sig sedermera till parlaments- referent, idkade trägna studier på egen hand och började samtidigt under signaturen Boz skrifva mycket uppmärksammade småskisser i Londontidningarna, hvilka sedan utgåfvos i bokform.
Vid tjugufem års ålder lade han grunden till sitt stora författarrykte med romanen " Pickwick-Klubben ", där hans gestaltska- pande förmåga, sprudlande fantasi och allt omfattande humor hade åstadkommit ett verk, som försatte först England och sedan hela det öfriga Europa i hänryckning.
Aldrig förr hade " gamla glada England " setts af ett så friskt, öppet öga, skildrats af en så lif — full penna.
flickrumstäflan.
- O c h vi h a d å tänkt o s s, att d e i k n a p - past är n å g o t d e n u n g a flickan är s å stolt öfver o c h s å g ä r n a vill visa som sill eget Wachse.R.A.
G.HJecns DICKENS MED HUSTRU OCH S V Ä G E R S K A.
E F T E R E N SAMTIDA PENNTECKNING.
lägger stycken ur sitt eget lif i " David Cop- perfield " — de två sistnämnda utgörande tillika hans författarskaps mästerverk.
Här- till kommer ännu en lång rad arbeten, som af utrymmesskäl måste förbigås.
Dickens var, som ofvan sagts, en moralist och tendensförfattare, men han var dock främst af allt den gestaltskapande diktaren; det är alltid ur behofvet att ge konstens b e - lysning åt lifsfenomenen som han skrifver.
Bäst lyckas han med sina teckningar ur småfolkets och de fattigas lif, hvaremot det lätt kommer något konstladt och overkligt öfver hans framställning, då han skall skildra den förnäma och rika världen.
Som satiri- ker är han stor, som humorist större, som karaktärsskildrare äger han en bisarr origi- nalitet, stundom närmande sig karikatyren, men alltid intressant.
Åtskilligt i hans starkt tidsfärgade böcker måste gifvetvis verka föråldradt på en nu- tida läsare, men där finnas alltjämt outtöm- liga skatter af värmande humor, förfriskande ironi och skarp lifsiakttagelse, hvarpå ingen tid biter.
Därtill skimrar på djupet af allt hvad Dickens skrifvit, som guldminan i gruf- schakfet, tron på det godas oförstörbarhet i lifvet och dess slutliga seger öfver ond- skans tillintetgörande makter.
ERNST HÖGMAN.
rum.
Vi ä r o förvissade att i d e hem, dit Idun når, finnas m å n g a, m å n g a förtju- s a n d e flickrum, karaktäristiska för sina ägarinnor och vackra prof p å d e r a s hän- dighet och skicklighet i att a r r a n g e r a.
Vi ä r o g a n s k a t r y g g a för att icke ta miste, d å vi anta att d e u n g a flickorna också g ä r n a g ö r a en titt in i hvarandras rum för alt kanske hämta g o d a idéer och uppslag.
O c h vi vädja därför till d e m af v å r a u n g a läsarinnor, s o m ä r o d e lyck- liga ä g a r n a af ett hemtrefligt och vackert rum, att själfva eller genom n å g o n annan fotografera sitt rum och s e d a n s ä n d a oss en kopia, åtföljd af en kortfattad beskrif- ning öfver interiören.
För de vackraste flickrum, som p å detta sätt i afbildning k o m m a oss till- handa, utfästa vi trenne pris, nämligen ett första pris å 25 kronor, ett andra å 15 och ett tredje å 10 kronor.
De prisbelönta fotografierna jämte öf- riga, som kunna a n s e s förtjäna offent- liggörande, komma s e d a n att pryda " Flickornas nummer ".
Täflingsfolografierna m e d åtföljande b e - skrifning jämte d e n täflandes namn och a d r e s s b ö r a vara redaktionen tillhanda före den 15 mars o c h förses m e d påskriften: " Iduns Flickrumstäflan ".
" Hemmet på backen. "
OFFENTLIGGÖRANDET AF RE- ' — dovisningen för de till " Hemmet på Backen " influtna medlen ha ytterligare ne- danstående summor inkommit, hvilket tack- samt erkännes.
P F T E R Transport 237: —; E. Sjöström, Häglinge, 5: —; A.
H., Shholm, 5: -; K.
L, Flyinge, 2: A. K-n, Sf:holm, 3: —; G. Dahlin, St:holm, 5: —; John Thorstenson, Si:holm, 10: —; summa kr.
267: —.
Några äldre årgångar realiseras till betydligt nedsatta priser och erbjuda för dem, som förut ej äga desamma, en billig, omväxlande och läro- rik lektyr.
Mot insändande af nedannämnda be- lopp till Expeditionen ai Idun, Stockholm, erhålles inom Sverige portofritt: Idun 1892 Idun 1893 (nn- 1 felas!
Idun 1904 (med julnumret) Idun 1908 (med julnumret) Idun 1909 (med julnumret) Idun 1910 (med julnumret) Iduns julnummer 1894 - 73 2: — 2: — 3: — 4: 50 5: — 6: 50 0: 20 - Iduns Iduns Iduns Iduns Iduns Iduns Iduns O c h u p p m a n a vi nu v å r a u n g a damer alt b e g a g n a sig af februarisolen och d e vårljusnande d a g a r n a för att fotografera hvar och en sitt studiehörn och sin d r ö m - vrå, sina blommor och b ö c k e r och allt det andra, s o m tillsammans bildar edra u n g m ö å r s fridlysta helgedom.
Stockholm 1 februari 1912.
I D U N S julnummer 1898 julnummer 1901 julnummer 1904 julnummer 1905 julnummer 1908 julnummer 1909 julnummer 1910,,.
,,, 0:20 0:25 0: 30 0: 30 0: 50 0: 75 1: — R E D A K T I O N.
M LAS!
E N D RQ NGA FRU AUGU- sta kunde rakt inte få sin dröm ur hufvudet.
Hela dagen hvar gång hon bara såg på kaminen må- ste hon minnas den: hur den långa svartklädda flickan sti- git fram från fönsternischen där borta till vänster och långsamt gått tvärs öfver rummet — hennes eget rum i " Hotell Rossi " - och P L O T S -, ligt fallit framsfupa framför \ kamingallret.
Hon hade inte sett hennes ansikte, när hon vände sig från fönstret — blott hennes rygg och hennes böjda hufvud.
Intet annat ha- de händt i drömmen — inte det ringaste — men hon hade blifvit så förskräckt, att hon gifvit till ett skrik, som ögon- blickligen väckt hennes man — och Gud vet hur många andra hotellgäster!
Och s e - dan kunde hon, som sagdt, inte få drömmen ur hufvudet.
Var det rummets skull?
Hvar gång hon vände sig mot det djupa fönstret, såg hon flickan, och hvar gång hon vände sig mot kaminen, såg hon henne igen.
Hon kom till att rysa, hvar gång hon tänkte på henne, och hur hon hade fallit.
D ä r — framför hennes egen kakelugn.
Och inte var det möjligt att just nu få ett annat rum i det här hotellet!
Redan då de i förgår afton först kommo hit till Venedig, hade hon ända sedan hon satte foten på denna jord — som nästan inte alls kunde kallas för " jord " — känt sig så be- synnerligt förväntansfull och underlig till mods.
Det var tidigt på våren och aftonen •då de kommo hade varit tämligen kall och litet dimmig.
Vattnet i Canale Grande glitt- rade grågrönaktigt mellan de ändlösa ra- derna af gamla palatser, hvilkas fina stolta linjer töcknigt gledo in i den mörknande luf- ten.
Tätt intill hvarandra vid kajen lågo hela rader af de berömda små svarta farkos- terna, medan gondoliärerna — entonigt, tills hon nästan blef yr i hufvudet af det — ro- pade sitt eviga: " G o n d o 1 e, S i g n o r a!
G o n d o l el " Hon ville inte fara längre än till Piazettan.
Piazettan!
— denna plats hvilken hon aldrig nämnt utan med vördnadsfull bäfvan, och hvilken hon nu ändtligt för första gången skulte beträda.
Nu voro lyktorna redan tända, och i det bländande ljuset såg hon män och kvinnor långsamt vandra förbi hvarandra på Molo ' n och öfver Ponte della Paglia.
Staden var full af människor, men alla tycktes tysta, ty intet annat ljud hördes än orkestermusiken från de stora hotellen.
De gingo öfver Piazzan, som var upplyst som en balsal men nästan lika tyst som Pia- zettan.
Blott inifrån Procuratierna hördes hela tiden ett jämnt oredigt böljande sorl.
Paren gingo fram och tillbaka öfver Markus- platsens glatta golf — bredvid ryskorna i pälsverk och amerikanskorna i hvita tailor- mades kände hon igen venetianskorna på deras mjuka svarta schalar som tätt inramade panna och kinder och pittoreskt föllo ned öfver skuldror och bröst, fint skuggande alla kroppens linjer.
Några af dessa kvinnor sågo nyfiket på henne — eller rättare på mx&gt;A hennes man — då de i trängseln vid ingån- gen till Mercerian kommo att snudda förbi dem.
Under tusentals lampor öfver butiksfön- ster fulla af koraller och juveler glödde Mer- cerian, Venedigs pulsåder.
Människoström- men, som inifrån stadens gränder sökte sig väg ut mot Piazettan och hafvet tätnade och mörknade — det var tidtals nästan omöj- ligt att borra sig förbi den.
Men i den smala gamla gatan, där hotellet låg, var stilla och — alldeles mörkt.
Uppe från en balkong, som nästan gick ihop med en annan balkong på huset midt emot gnolade en kvinno- stämma en vemodig och känslofull tysk folkvisa.
" Det är vår hotelljungfru, " gissade Au- gusta djärft.
" Från München eller Schweiz ".
De hade kommit öfverens om att inte på villkor taga in på något af de " vanliga " ho- tellen.
Här på Hotel Rossi bodde blott ita- lienare, ett par fransmän och några engel- ska målare och målarinnor.
Det hade en gång varit ett gammalt adelspalats och aldrig egentligen blifvit moderni- sera dt: rummen bestodo af idel väl- diga djupa salar, inbördes förbundna genom en labyrint af trappor och kor- ridorer och vinklar och vrår.
Deras rum var iskallt och fuktigt och de två ljusen på nattduksborden upplyste knappt en tionde- del af det.
Nästa morgon upptäckte Augu- sta att råtforna gnagt hål på hennes hatt- ask och nästan ätit upp hennes finaste hatt.
Först d å hade man — litet motsträfvigt — anvisat dem detta rum med den präktiga ka- minen, som alltså gjort så djupt intryck på henne, att den spelat en framträdande roll i den besynnerliga drömmen.
Hon hade ännu beständigt sin dröm i tan- karne, då hon fram på eftermiddagen med sin skrifportfölj på knäet satte sig tillrätta i länstolen framför elden.
Men med brefskrif- ningen gick det trögt — kaminen framför henne generade henne: hon tordes knappt titta upp från papperet, emedan hon var rädd för att i den mörknade spegeln bakom den söndriga, stillastående pendylen återse bil- den af den svartklädda flickan hon i sin dröm [hvilken nu nästan föreföll henne som - 74 - m en vision) sett gå öfver rum- met.
Till slut föreföll henne stämningen i det gamla tysta gemaket, i hvilket inte det ringaste ljud hördes, till den grad genomkuslig och hemsk, att hon ej ens tordes vända sig stolen och titta mot fönstret, hvarifrån flickan hade kom- mit.
För hvar minut kände hon hjärtat klappa fortare och förblef sittande orörlig i sam- ma ställning, böjd öfver pap- peret, i det hon intensivt ön- skade att någon — hvem som helst — skulle komma in i rummet.
Men då hon ändt- ligen efter en lång stund hör- de en dörr slå igen ute i kor- ridoren, steg hennes mod ge- nast och hon kände sig med ens oförlåtligt barnslig och löjlig.
Med en otålig rörelse ref hon det påbörjade bladet ur sin block-nota och beredde sig att med samlade tankar begynna brefvet på nytt.
Men då hon reste sig upp och böjde sig närmare fram emot brasan för att bränna upp papperet, hände något.
Ett par af de iturifna papperslapparne föllo ned bredvid kamingallret, och då hon med han- den förde undan mattan för att plocka upp dem, såg hon mycket tydligt på marmorru- tan under den märkena efter fem utspridda blodiga fingrar.
Hon blef liggande på knä och stirrade orörligt ned framför sig.
Nej — det var omöjligt att misstaga sig! ...
Det såg ut som om någon fallit och i fallet mot golfvet gri- pit framför sig med en nedblödd hand.
Där själfva handytan hvilat blefvo fläckarna ble- kare, men mörknade åter — tydligare än nå- gonsin — uppemot handlofven.
Augusta låg ännu på knä framför den upp- vikta mattbiten och hennes upptända fantasi jagade redan den ena mordhypotesen öfver i den andra, då det — ändtligen!
— knac- kade på dörren.
Det var hotelljungfrun, som enligt fruns begäran i egen hög person själf bar in eftermiddagstéet.
Det var en schweizisk flicka, som var född med tre språk på tungan och ett ytter- ligt förakt för alla resande.
Hon använde korsetter till fyrtio francs stycket, brukade styfva linnekragar, " hade stil " och såg djupt ned på Venedigs koraller.
När Augusta utan att strax resa sig upp satte sina upp- spärrade förfärade ögon på henne och be- rättade om sin " upptäckt " ryckte hon bara på axlarne.
Det var tydligt, att hon ansåg a l l t möjligt i detta italienska råtthål, i hvilket man bara vistades för drickspengarnes skull, och lät förstå, att det icke var godt att hålla reda på alla dem, som förr i världen blifvit ihjälslagna där i huset.
Men Augusta hade föresatt sig att taga reda på, hur det hängde ihop med " mordet ".
" Var snäll och fråga sekreteraren, om han har tid att komma hit ett ögonblick, " bad hon otåligt.
" Sekreteraren " var en mångsidig ung man från Genève, hvilken i Hotel Rossi infog ett slags sväfvande mellanposition midtemellan öfverkyparen, portieren och värden.
Han hade bland annat hand om posten och an- sågs af vetgiriga damer äga ett outtömligt
" förråd af arkitektoniska, historiska och ar- keologiska kunskaper.
" Åh, monsieur Deprèz, " ropade Augusta ifrigt — först i detsamma han öppnade dör- ren, reste hon sig upp.
" Hvad jag är glad öfver, att ni hade tid att komma in ett ögon- blick!
Vill ni s e.
.
. "
Och utan att spilla tiden med något slags inledning pekade hon frågande med foten på blodfläckarne framför kaminen och undrade skämtande — ty hon ville ej visa, huru upp- förd hon i verkligheten var — om spöket, som m å s t e finnas i det här rummet, vore värre än råttorna i det förra.
Åh fläckarne ...
Han hade h o p p a t s att madame, som såg ut att vara så " délicate " (det är omöjligt att återgifva den sympatiskt vördnadsfulla medlidsamhet, hvarmed mon- sieur Deprèz tillät sig göra denna hänfyd- ning till hennes en smula bleka och trötta utseende) inte skulle upptäcka dem och oroa sig däröfver.
" Kommer jag att bli m y c k e t förfärad, " frågade Augusta okonstladt, " när jag har hört historien? "
Sekreteraren smålog.
Han hade mycket hvita tänder och ovanligt vackra bruna ögon — det var inte underligt, att de engelska målarinnorna på hotellet utan undantag funno honom " sympathetic ".
" Vi ha gång på gång försökt att tvätta bort dem, men jag vet inte hur ... marmorn är väl för porös ...
De komma alltid igen. "
" Hvem mördade henne? "
kastade sig Au- gusta, utan all inledning, djärft in i sin första hypotes.
Monsieur Deprèz tillät sig åter ett leende.
" Ingen mördade henne.
Hon föll omkull framför kakelugnen.
Och det t r o s, att hon sårade sin hand på de där uddiga järnorna- menten " — han pekade på dem — " när hon föll. "
" Det var alltså ändå en ' hon '! "
Hon hade naturligtvis hela tiden tänkt på flickan i drömmen.
" Det kan man ju nästan se på märkena, " sade han torrt.
" De äro ovanligt tydliga, inte sant? "
Han böjde sig ned öfver dem — Augusta tog inte ögonen från dem.
" Ja, " sade hon nästan hviskande, " de äro mycket tydliga, underbart tydliga.
Man kan nästan inte förstå ... Hvarför dog hon? "
" Hon dog inte, madame.
Hon föll bara omkull.
Hon bodde här. "
" Hvem var hon? "
" Hon var en Contessina Giulia ... " Han knackade sig förtvifladt på pannan.
" Jag har glömt tillnamnet.
Ett historiskt namn, madame — mycket bekant ...
Det är oför- låtligt!
Men om ni visste, hur många namn jag hvar dag måste ha i hufvudet ... " " När hände det?
Är det förfärligt länge sedan? "
" Nej, inte alls.
Det är inte alls länge s e - dan. "
Augusta hörde hans ursäktande, nä- stan beklagande ton och kom plötsligt att tänka på förevisaren i A c a d e m i a d i B e l l e A r t i och hans litet föraktliga: " Mo- derno — Signora, moderno! "
" Det är infe alls länge sedan.
Det var år 48.
Och hon hette Giulia ... Giulia ... " Han letade ånyo med pekfingret på pannan hopplöst efter det berömda namnet.
" Det gör detsamma " sade Augusta ädel- modigt.
" Hon var på något sätt släkt med den siste dogen Lodovico Manin ... Madame har nog sett hans palats? "
tillade han välvilligt ori- enterande.
" Det är nu Banca d ' Italia. "
Augusta skakade på hufvudet.
" Ja, tiderna förändras ju ... " Hans uttryck var en sentimental tribut åt den siste dogen och den tid han representerade.
" Hon var, som sagdt, släkt med Lodovico Manin och en aderton, nitton år när Daniele gjorde sig till diktator 1848 ... Madame vet naturligt- vis.
.. " " Nej, jag vet ingenting, " sade Augusta uppriktigt.
" Vi äro också så långt aflägsna från ma- dames fädernesland, " ursäktade han henne sympatetiskt.
" Sverige — inte s a n t?
.
.
. "
".
.
.
Jag har hört en hel del om Sverige, " började han igen med en viss själfmedve- ien säkerhet.
Ofantligt nordligt.
Man är här mycket intresserad — åh, kolossalt in- tresserad!
— af den svenska gymnastiken och Nobelpremierna o c h.
.
.
o c h.
.
.
gants de Suède, " tillade han tvekande i brist på bättre.
Det var tydligt, att hans kunskaper om landet, som låg " ofantligt nordligt ", plötsligt inte räckte till längre.
" En Bonaparte rege- rar ju numera i Sverige? ... "
" En Bernadotte, menar ni ... " mumlade Augusta diskret korrigerande.
" Åh, pardon! ...
En Bernadotte — natur- ligtvis en Bernadotte!
Men namn ... Madame vet, att historiska namn ... Augusta blef ängslig för, att han åter skulle börja grubbla öfver den mystiska Giu- lias tillnamn och afbröt honom hastigt: " Ni ville berätta mig, om den unga Con- tessina ' n, monsieur ... " " Jag är förtviflad öfver, att inte veta mera om henne, madame ...
Jag vet blott, att strax innan revolutionen bröt ut och Venedig un- der Daniele Manin, som var ett slags dikta- tor, åter förklarade sig för republik, hade hon blifvit förlofvad med en österrikisk offi- c e r.
.
.
Ett stort namn, madame ... " " Det gör detsamma, " afbröt Augusta af- värjande.
" Ett m y c k e t fint namn — i Österrike.
En vän af Radetsky ...
De voro förlofvade — regelmässigt förlofvade med alla veder- börandes samtycke — men efter upproret ...
Jag vet inte, hur det gick till — om det var Daniele Manins skull, eller hvems skull det nu var — men efter upproret tvang den gamle grefve ... grefve (ännu en gång måste han med saknad afstå från det historiska namnet), Contessina Giulias far, sin dotter att bryta förbindelsen ....
.
.
Den gamle grefven var patriot — v a r m patriot, madame! "
Monsieur Deprèz, som yttrat sitt p a t r i o t e med ett uttryck som om han i andanom blottade hufvudet, blef nu åter en blaserad fransman, som för längesedan haft nog af Venedigs romantik.
Hans röst blef lågmäld, halft beklagande: " Det är en mycket sorglig historia — en mycket sorglig historia. "
" Men hvad hände då?
Berätta. "
" Det är som sagdt mycket sorgligt ...
In- gen af de unga kunde finna sig i de förän- drade förhållandena och Contessinans bror fann sig till slut tvungen att utmana öster- rikaren.
Det var medan Radetsky belägrade Venedig.
Han låg här i fem månader — monsieur Rossi minns det mycket väl.
I du- - 75 - ellen råkade brodern döda honom, österri- karen, menar jag — men — men " Mon- sieur Deprèz tittade tvekande ned på sina händer och såg ut som om det han hade att tillägga verkligen vore alltför pinsamt för de " delikata " öron, som åhörde honom.
" Men! ... "
" Åh, dessa italienskor! "
— Han drog plöts- ligt axlarna nästan ända upp till öronen, rynkade pannan och bredde ut bägge sina flata händer.
" Det är ju alltid samma historia med dem, " utbrast han brutalt — " från den tarfligaste till den allra förnämsta. "
Men i nästa ögonblick blef hans ton åter mildt tragisk, " sympathetic ": " Contessinan hade varit mycket oförsik- tig ...
Hon h a d e.
.
.
Förhållandet hade följ- der, " nästan hviskade han — nedböjd af blygsel.
" Åh, " mumlade Augusta och kände sig också — af bara sympati med den blyg- samme berättaren — helt generad.
" Hon stod härinne — sekreteraren reste sig plötsligt åter i sin fulla längd och sträckte dramatiskt ut armen — härinne i det här rummet.
Hon hade blifvit sänd hemifrån och vistades hos sin tant, som då ägde pa- latset.
Hon stod härinne, säger jag, när gon- doliären rodde upp till porten därnere med hennes broder.
Det säges att han var hårdhjärtad nog — brutal n o g.
.
. "
Den unge mannen liksom krympte ihop sig, hans sammetsbruna ögon blefvo smalare, mörkare, uttryckte sorg och fasa — han gick synbart upp i sympati för Contessinan.
" Han var brutal nog säges det att s j ä 1 f öfverbringa sin syster budskapet. "
" Dog hon d å? "
frågade Augusta.
" Nej — ack nej!
Detta var hennes sofrum. "
Han såg sig vemodigt om och återtog med liflighet: " Brodern kom alltså i sin gondol tillbaka från duellen, och när han såg systern i fönst- ret lade han pekfingrarna i kors och ropade upp till henne, att nu kunde hon aldrig mera här på jorden vänta sig att träffa sin äl- skare. "
" Ett sådant odjur! "
utbrast Augusta indig- nerad och ryste till.
Åter såg hon tydligt den svartklädda flickan gå tvärs öfver golf- vet — från fönstret — från fönstret där bor- ta, under hvilkei brodern stod, fram till ka- minen.
" Ja ...
Men hvad skall man s ä g a?
En hi- storisk familj, madame, måste ju hålla på sin ära, sitt namn ... " " Men hvad blef det af den stackars flic- kan? "
afbröt åter Augusta fransmannens kallblodiga reflexioner.
" Hvad skulle hon göra annat än gå i klos- ler?
Hön är nunna i det nya Caritåklostret.
" Är? "
ropade Augusta förundrad, mycket häftigt.
" Lefver hon då ännu? "
" Si, signora, " sade sekreteraren enkelt.
Han böjde på hufvudet.
Huru upptagen hon var af historien, som på ett så märkvärdigt sätt liksom lefvandegjorde hennes dröm, kunde hon inte låta bli att undra, om mon- sieur Deprèz själf visste hvilken dramafisk instinkt han ägde, och om han oberoende af alla hennes frågor och utrop — med flit sparat detta sista faktum för sin sortie.
Efter middagen, då Augusta med sin man gick förbi monsieur Deprèz, som i sitt lilla mörka kontor höll på att bekymmersamt dis- kutera omöjligheten att anbringa mr Bar- ners terrier med den lika bekymrade por- fieren, vände han sig ett ögonblick plötsligt till den unga frun.
" Madame ", sade han med sitt förbindliga leende —, " jag har i eftermiddag ofrivilligt yttrat en osanning.
Syster Maria Giulia i Nya Caritåklostret lefver inte längre.
Just i natt — har jag nyss hört berättas — är hon död. "
OR ATT Å S T A D K O M M A ökade penningemedel till den svenska kyrkobyggnaden i Paris har, som bekant, på ini- tiativ af grefvinnan Gylden- siolpe, den svenske ministerns maka, anordnats en lysande basar i det svenska legationshotellets charmanta v å - ning, hvarvid ej endast medlemmar af där- varande svenska koloni biträdde, utan jäm- väl ett antal damer ur den förnäma franska societeten medverkade.
Nedanstående bil- der, tagna af vår parisfotograf, hr Albin, ge våra läsare en föreställning om basarens olika " comptoirs " och " groupes ".
I den stora gruppen af unga damer märkas frök- narna Andousset, Boberg, Giesecke, Heij- kenskjöld, lensen, Mörner.
Nordenfalk, Nordling m. fl.
1 spetsståndet residerade fru Cheminais.
S å ha vi dockorna, salon- gen med Rörsfrandsporslinef, hvilken afdel- ning förestods af fru Berencreuz med b i - träde af friherrinnan v. Rosen m. fl.
I mat- salen med dess unika gobelänger, framstäl- lande " leffa offrande sin dotter ", var byffé„ som förestods af friherrinnan Adelsvärd, grefvinnan Pourtalès m. fl.
Vid inträdet i legationshotellet möttes de besökande r e - dan i trappuppgången af den för parisarne egendomliga synen af en vackert klädd majstång, och inne på gården visades ett diorama i en särskildi gjord tillbyggnad.
Den vällyckade basaren, som utgjort ett originellt evenemang i Seinesfadens nöjes- lif, har tillfört kyrkobyggnaden en totalin- komst af 40,000 francs.
- 76 -
Z • M I 3 * J U E Z M E KONSTNÄREN PER EKSTRÖM, HVARS solmålning-ar tillhöra något af det vackraste, som nutida svensk landskapskonst kan upp- visa, är numera boswt på sin fäderneö, Öland.
Nedanstående intervju har f ' ranledts af ett han i dagarna öppnar en utställning af sina senaste verk i Konstföre- ningens lokal, där han som kändt firat konst- närliga triumfer flere gånger f rr och där en ny nu torde vänta honom.
CH SPELA OSS, LJF, EN solmelodi — — — 1 " Grèhvit vinterdager.
Öländsk ödestämning öf- ver alfvarets kalmarker, där väderkvarnarna mot stålgrå him- mel dragit konturer af mörkaste tusch.
Färglöst och kallt rullar sundet sina vågor mot landborgens steniga strand.
" Och spela oss, Lif, en solmelodi men spelar du inte — så spela väl vi. "
Hur kommo de stroferna som röda inslag i gråvädersstämningen?
Jo, ne- danför alfvarets mörknande slottsrui- ner, inne bland kala ekdungar ligger en hvit villa.
Därinne bor " solmåla- ren ", Per Ekström.
Där Per Ekström finns, där trollas solen fram.
Det glittrar och blänker därinne i ateljén på bruna stammar, på blåa vat- ten.
Solen slår gnistor i frostiga drif- vor.
Den stiger i gryningstimma ur viddernas rosenföcken, den glöder öf- ver kvällsröda västervågor, och där är sol också i konstnärens ögon, i hans anlete, ur hvilket skaparglädjen lyser.
Man ryckes med, blir optimist här- inne, dagen må vara aldrig så mörk.
Ingenting kan heller villa synen, a b - strahera bort intrycket af alla dessa med pänseln diktade solhymner.
Atel- jén är som en dylik skall vara, en ram kring konstnärens egna verk, ej ett museum för olikartade lyxföremål.
Ett bord, en stol, en kamin, rullar af omå- lad duk — det är bara med färg det slösas.
Kremserhvitt och kromgulf, ul- tramarin och saturnrödt, krapplack och pariserblått ...
Det primitiva i inredningen ger en förnimmelse af samlad kraft, af inten- sitet i arbetet.
" Arbete, " säger Per Ekström, " ja, jag har haft det knogigt nog med mina många skisser därborta från östkusten.
M L I I * I ^ T J \ M D P Ä R \ T I M
PER EKSTRÖMS V I L L A P Å ÖLAND.
För att inte nämna en del andra saker jag velat ha klara till utställningen.
Så nog har jag legat i den här hösten.
Men vi h a. mo- tiv därhemma i Segerstad.
Och soluppgån- gar!!
Uppe och ute i ottan tår man vara för att fånga stämningar, som t. ex. den här.
" Lju- sets gryningssiund " har jag kallat den.
Det var svårt få samma fraîcheur öfver repro- duktionen som öfver skissen — men jag kan ju alltid exponera den! "
" L j u s e f s g r y n i n g s s t u n d ".
Den taflan borde bli utställningens great attrac- tion, ej blott för fackmän.
Inga detaljer.
Inga konturer — och en underbar helhetsverkan.
I fonden hägrar som en aning ösferhafvet, höljdt i morgondis.
I förgrundens töcken några fasta linjer.
Ett kyrktorn?
En stuga eller en dunge?
Fantasin har fritt spelrum.
Gungande, mjuka dimslöjor under en himmel skiftande som opal — är det hedens skydds- andar, som tråda sin luftiga långdans i gry- ningen gyllene klärobskyr? "
E k a r i e f t e r m i d d a g s s o 1. "
Klar- blått vatten.
Yppig grönska.
Sol, sol, sol.
På blad, på vågor, på stenar och träd.
Taf- lan ger med sin kraftigt verkande belysning en vision af styrka och lugn omedelbarhet. "
V a t t e n f l ö d e på alfvaret. "
Bar- vinter och middagstid.
Vid horisonten förto- nar i diset konturerna af Segerstads kyrk- spira.
Blänkande vattensamlingar, en me- lankoliskt gråblå färgton öfver hela det ori- ginella motivet.
Svårt är för öfrigt tro att samma hand åstadkommit sådana motsatser som dessa båda sista dukar med sin skarpa kontrast- verkan.
" Ovädersmoln " hör också till nyheterna.
De två pilarna i förgrunden böja sig i förkänsla af annalkande storm, hafssirimman i fonden lånar ett kallt stålglitter af det dämpade lju- set däruppe i zenit — ett hedmotiv prägladt af den nationella karaktär och den varmt subjektiva uppfattning som utmärker Per Ek- ströms alla så äkta impressionistiskt åter-.
gifna ölandsstämningar.
" Skogsmystik " — flyktiga solreflexer inne bland röda stammar — " Ofversvämning ", " Strandparti " m. fl.
— de bidra hvar och en i sin mån att med blixtljus belysa de intres- santa faserna af en allsidigt utvecklad pen- selföring.
" Ja, nu gäller det, " säger Per Ekström, där han står i sin målarrock och med paletten i hand tar en öfverblick af alla färdiga dukar.
" Omkring den 1 febr.
öppnar jag — och s e n kommer kritiken.
Inte alltid kan man hoppas på förståelse.
Men kanske vi nu skall titta in till famil- jen? "
Och därinne i den gäsfvänligasle af alla villor, där slår " Pelle " bort tankarna på både utställning och " allmänhet ", berättar humo- ristiskt om sina växlingsrika studieår nå fransk botten och öfvar sin lilla mörkögda tös, Britta, i konsten att dansa normandiska danser.
Politiken är inte " Pelles " käpphäst.
Soleffekterna i en skogsdunge intressera honom mera än tio F-båtars vara eller icke vara!
Men tiden lider.
Per Ekström följer oss till afsked ut på verandan.
Hans blick dragés åt det håll, där under gråa molnmassor en guldrand bleknar öfver smålandsskogarna.
" Se där ha vi litet färg ändå, " säger han.
Färg, ja!
" De största koloristerna — de största rea- listerna. "
Håller den sentensen streck — då är säkert Per Ekström en stor realist.
ELSA HAGÉUS.
PER EKSTRÖMS F Ä D E R N E H E M P Å Veckans ÖLAND.
konst.
VÂ UNGA KONSTNÄRER, A n - d e r s A l t z a r och I v a n J o- h a n s s o n-C o n s t a n t i n, ha ordnat en liten utställning i Claes Hultbergs konsthandel och båda synas vara lofvande förmågor med fint färgsinne och en redan afsevärdt utvecklad teknik.
Altzars landskap äga i allmänhet kraft i uppfattningen och han ser naturen med ett ungt målarögas glädje öf- ver fenomenen.
Ivar Johansson-Constantin ger i sitt porträtt af N. v. Dardel prof på lef- vande karaktäriseringskonst, hvarförutom han äfven bjuder på anslående landskaps- bilder.
En annan utställning har samtidigt pågått i Hallins konsthandel, målningar i akvarell och olja af D a v i d S ö d e r h o l m.
Där ha vi också att göra med en allvarligt framåt- sfräfvande talang, som, ehuru han ännu har att öfvervinna en viss hårdhet i det måleriska föredraget, torde vara en koloristisk begåf- ning att räkna med.
Statistik för hushållet.
Mot insändandet af 1 kr.
i frimärken fill Iduns Tryckeri-Aktiebolag Specialafdelnin- gen System, Bryggaregatan 17, Stockholm, erhållas franko 25 st. statistikkor !.
(Se ar- tikeln i ämnet i Idun n:r 1 och 2!)
PER EKSTRÖMS " ATELJÉ " PÅ HAFSSTRANDEN.
- 70 - Santa Teresina.
Berättelse från det nutida Capri af NILS WILHELM LUNDH.
(Forts.) T E R E S I N A SKYNDADE GENOM RUM- * met med sitt palmblad och sökte åter få lif i glöderna ute i köket.
Snart brann det som fnöske därute, och nu kom det som ett pistolskott, så att ett träkol föll ut öfver golfvet.
— Hvad tar du dej till, slyna!
— ropade signoran.
Teresina höll på att bränna upp sitt palm- blad.
— Det råkade ta eld i palmbladet, — sade hon.
— Genast två soldo!
— ropade signoran med en blick åt Lomboni, som nu fördjupade sig i sin tidning.
Teresina smög sig ut i hallen och ned- för de hundra trappstenarna.
Hon sprang snart som förföljd.
Hon sökte en vrå att gömma sig i.
Så kom hon ned till den inre gården och smög sig in på gångstigen till den förtorkade brunnen.
Där inne var det en bresch i muren, så att hon kunde komma in i den skräpiga trädgården.
Hon slog sig ned under närmaste orangeträd.
Det var nästan mörkt nu, men månen gick upp öfver takkrönet.
Det blef som en förtrollande skog allt, och ljusfigurerna togo form och fingo lif öfver skräphögarna.
Teresina såg Jungfru Maria med barnet, ja, hvart hon vände sig såg hon den heliga modern med barnet.
Och så föll hon på knä vid orangens stam och bad och bad.
Det stod nu klart för henne allt: Signoran hade sin stora sorg, det förstod hon.
Signo- ran hade aldrig blifvit mor, fast hon längtat så efter ett barn.
Ja, nu förstod Teresina, hvarför signoran alltid gått förbi mödrarna och deras små barn och aldrig stannat och pratat som de andra kvinnorna i klostret.
Teresinas hjärta klappade häftigt, då hon tänkte på, hur hon pratat med den helige Sebastian i dag om signoran, som ändå hade denna stora sorg att bära.
Och sorger voro tyngre än stenar, det kände nu Teresina.
Hennes afgud hade fallit samman som glas, och ändå kunde hon i sitt brådmogna sinne inte låta bli att beundra honom, hans korta, skarpa ord, hans gest, som kom som en dolkstöt, hans sätt att hålla upp hufvudet.
En blödande känsla af skam och ångest öf- ver att ha kommit in på mörksens väg, kom Teresina att alldeles falla samman i bön in- för den heliga jungfru, som hon såg för sig i månljuset mellan orangens grenar.
Och me- dan hon bad och ifrigt lofvade att bli en an- nan människa och lägga på hjärtat allt, som nunnorna sagt uppe i fattigskolan Santa Te- resa, tyckte hon sig höra signors och signo- rans röster, det var några få ord, som sagts för några dagar sedan och som nu fingo en underbar klarhet för henne: " Hvarför ber du till Sebastian? "
hade signor Lomboni sagt: " Det är väl alltid lite gladare med madon- n a n? "
— " Ah, den heliga madonnan är inte för mig ", hade signoran svarat, " Sebastian med sina pilar är den ende, som kan hjälpa!
Jag är alldeles för fattig för den heliga mo- dern. "
Teresina grät och tänkte på sin egen mor, stenbärerskan på P u n t a T r a g a r a.
Hon tyckte sig se moderns ansikte långt nere från källarhålet under Lombonis loggia.
Och det mörka, tärda ansiktet lyste upp, då det såg upp mot blommorna, där Teresina ofta fattade post, då mor var hemma till middag.
— O, Santa Teresina mia!
— hade mor helt skämtsamt sagt en gång.
— Jag är så
Trän scenen ocßestraden.
TRINDBERGSDAGEN BEHARSKA- des de stockholmska talscenerna för en gångs skull så godt som ute- slutande af svensk dramatik.
Ej mindre än fem teatrar gåfvo då pjäser af vår främste dramaturg, o c n alla dessa uppföranden skedde inför utsålda hus och b e l e d s a g a d e s af ett spontant bifall, som gaf vid handen, hur starkt intresset i själfva ver- ket är för den sfrindbergska dramatiken.
Dramatiska teatern gaf som premiär " Erik XIV ", hvilket skådespel, utan att vara ett af diktarens mästerverk, dock kan räknas till hans verknings- fullare i fråga om kraftig figurskildring och äkta En till sista plats fullsatt salong mötte herr l o h n F o r s e l l, då han inledde sitt gästspel med framställandet af Arnljot-figuren i W. Peferson- Bergers poetiskt sköna fondrama af samma namn.
Vokalt var prestationen glansfull och äf- ven det dramatiska uttrycket ä g d e styrka och fyllighet utan att sångaren dock där nådde före- trädaren i frisk ungdomlighet och poetisk gestalt- ning.
Som lappflickan Waino täflade fru O s c a r med herr Forsell i klangskön sång, och hennes känsliga spel, så fritt från all stereotyp opera- aktion, var nu som tillförene af gripande verkan.
Att Brysselkvartetten ånyo gästat Anders de Wahl som Erik XIV.
Ur operetten " Eva " på Oscarsteatern.
Octave (hr Ullman) och Eva (fröken Grünberg).
sig an Tore Blanches af Dramatiska teatern återremitterade skådespel " Skuggan ", som vid d e s s framförande på scenen vann en aktnings- värd framgång.
Författaren har ej ansträngt sig att finna något originellt motiv för sin sceniska skapelse, utan fast hellre valt ett, som på olika sätt redan utnyttjats af andra dramaturger: den s. k. fallna kvinnans sträfvan att nå social upp- rättelse genom äktenskap med en ansedd man.
Som stycket redan då det framkom i tryck varit föremål för omnämnande i denna tidning, in- skränka vi oss nu till att konstatera d e s s i allmän- het goda verkan från tiljan tack vare en från akt till akt sig stegrande dramatisk spänning i handlin- gen och en naturlig dialog.
Vissa osannolikheter i kompositionen framträda nog grellare i ramp- ljuset än vid läsningen, men styckets sceniska lämplighet kvarstår i alla fall, och det finnes in- get skäl, hvarför den talangfulle författaren skulle undandragas den uppmuntran han förtjänar, efter- som det är ett svenskt skådespel och långt bättre än det myckna utländska kramet från litterära 25-öres basarer, som med sådan smak godtages af publiken.
Mannens roll uppbars af herr O l s o n, hvars in- telligenta och fasta konst grep och fasthöll huf- vudparten af publikens intresse.
Fröken N e l - s o n som hustrun var bra i enstaka scener; sin mimik sköter hon synnerligen väl.
Den underligt tecknade advokaten återgafs måttfullt af herr S i å h 1, och i en biroll öfverraskade fru D e u- r e 11 med en bit realisfisk konst, som genom sin lifsfäng blef alldeles fristående i den rätt teat- raliska miljön.
I - bilden af den moderna kvinnan har författarens penna halkat, och rollen fick hel- ler intet stöd af framställarinnan, fröken A p p e l - b e.r g, hvars vattlagda spel man har svårt att förlika sig med.
Fröken A. har kanske en gnista talang gömd någonsfädes i sitt inre, men för att få fram den i ljuset blir det allt af nöden att hon underkastar sig ett energiskt studiearbete.
P å sitt nuvarande stadium är hon icke ens skissen till en artist.
DagoberMhr Schröder) och Pipsi (fru Meissner).
Ateljé Jasger foto.
Stockholm vederlägger åtskilligt af det klan- strindbergsk ton.
Herr d e W a h l s framställning der, som riktas mot hufvudstaden som svenskt af den nervsjuke konungen var som tillförene en musikcenium.
" Brysslarne " behöfva endast an- konstnärligt genomförd skapelse, förträffligt b e - mäla sin hitkomst och deras konserter lysande konungens uppjagade sinnesstämning och samla genast utsålda hus, trots det att framhäfvade hans i grunden, fröts alla förvillelser, de företräda den tonkonst, som kräfver den mest vackra karaktär.
Någon öfverdrift kunde ju i utvecklade musikkultur för att rätt kunna njutas.
vissa ögonblick spåras i aktionen, men det inver- Och den tycks en stor del stockholmare i alla kar ej på totalframställningen, för hvilken man bör vara skådespelaren facksam.
Strindbergs fall äga.
De tre konserterna ha upptagit nam- Erik XIV kräfver för öfrigt en artist, som inte nen Beethoven, Brahms, Tschaikowsky, Haydn och fruktar att då och då i sin konst öfverskrida mar- Schubert, och vare sig de fyra stråkarne tolkat ginalen.
klassikerna med Beethovens gudomliga " harp- kvartett " som förgrundspjäs eller de moderna Herr H e d q v i s t s Göran Person står jämväl mästarnes idéer har utförandet städse ägt s a m - på ett mycket högt konstnärligt plan, särskild!
ma ädla slipning.
I Brahms melodifagra klari- finner han förträffliga uttryck för härskarbegäret nett-kvintett, op. 115, som ock för det sköttes klarinetten mänskliga hos den med mjuk tonbehand- fruktansvärde konun- ling och mönstergill gagunstlingen.
Mot precision af en slock- slutet af stycket blek- holmsmusiker, hr A. nar figuren dock b e -) o h a n s o n. tydligt i sin dofva r e - signation under En finsk violinist Sulo Hurstinen " makterna ", men det sökte med en konsert är uteslutande rollens skuld.
Hela gestalten i Vetenskapsakade- är strängt taget blott mien fånga publikin- en skiss med några tresset, men lyckades kraftiga färgisättnin- blott delvis öfvertyga gar här och hvar.
om sin begåfning.
Fru T o r s s e II ger Han har en vacker •en intagande bild af och innehållsrik ton, Karin Månsdofter och men tekniken brister bland smårollerna ännu i väsentlig grad.
tecknar man sig med Har Oscarsteatern nöje till minnes hr nu omsider vunnit sin E n v a 11 s kärnfulla stora kassapjäs för spel som Måns s ä s o n g e n?
la, därom S c e n ur komedien " Den nye Buddha " på Malmö teater.
Från vänster: herr Tranberg, frkn Spångberg, Kneckt.
torde vara tu tal.
Intima teatern tog herr Sjöström, fru Vallin, hrr Lund och Bjarne.
Ateljé Jonn, foto.
l.éhars " Eva " gör nu - 79 -
sitt segertåg genom hela Europa, och af ett dylikt friumfstycke väntar man sig n a - turligtvis mycket.
Herrar textförfattare tyckas ha utgått från föresatsen att med denna operett tillgodose alla sceniska smakrikt- ningar.
Önskas det stor opera?
Var s å god, här är den i Evas sentimentalt och tragiskt sjungande gestalt.
Får det lof att vara operett?
Var så god, fröken Pipsi och herr Dagobert — förstklas- sigt märke.
Behagar ni ett stycke melodramatiskt folkskådespel?
Det finns också — i arbetarför- mannens dystra gestalt, och önskas den förnufts- lösa variéten med dess akrobatik, lättfärdiga kjolsvängningar och sinnesretande benförevis- ningar, s å stå herrar librettister äfven till tjänst med den omtyckta produkten.
Komponistens musik måste gifvetvis få samma heterogena prägel, och det vore synd att påstå, att Léhar saknar mångsidighet.
Han är med i textens alla skiftningar och han reder sig ur s v å - righeterna med en alltigenom smidig talang.
Det är därjämte schwung öfver hans melodier och han kan s ä g a roligheter i sin musik, hvilken förmåga de båda textförfattarne däremot sakna i betänklig grad, ty dialogen är tröstlöst torr.
Det muntra ligger uteslutande i mer eller mindre graciösa bensprattlingar och skutt öfver möbler och annan rekvisita.
Utförandet gör Oscarsteaterns artister, eller snarare deras muskler, all heder.
Eva, som ej tillhör den sceniska idrottsklubben, utan rör sig i vanlig gångtakt, spelas täckt af fröken G r ü n - b e r g, hvars vackra röst dessutom bereder dem af åhörarne glädje, som ännu vilja höra sång i en operett.
Den problematiska dam, som går under smeknamnet Pipsi, har en skälmsk och fager r e - presentant i fru M e i s s n e r, och hennes fjollige älskare spelas lustigt nog af hr S c h r ö d e r.
Herr U l l m a n som fabrikschef rår ej för att han verkar som klippt ur en modejournal för herrar, men typen är tråkig.
På uppsättningen har direktionen ej sparat några kostnader, och damernas dräkter utmärka sig för en mindre vanlig prakt och dyrbarhet.
I Malmö har uppförts ett nytt modernt stycke af Einar Fröberg, " Den nye Buddha ", en skildring ur det nutida stockholmska affärslifvet, som, e n - ligt lokaltidningarna, s ä g e s vara synnerligen t a - langfullt skrifven.
ARIEL.
SANTA TERESINA.
(Forts. fr. sid.
78.)
glad, att jag har dig där uppe!
Och skulle du inte få vara däruppe, såvida du en enda gång kom ner till mig, skulle jag aldrig mer vilja ta dig i min famn, Teresina mia, bara för att du skulle få vara däruppe!
Teresina såg åter för sig den heliga mo- dern och barnet midi i månskenet under orangeträdet, och hon sjönk så djupt i bön, att all!
blef som himmelskt ljus rundt om.
Hon lofvade, att aldrig mera bränna upp sitt palmblad för signorans skull.
Och aldrig mera skulle hon bli ond, när signoran kla- gade, ty signoran var ensam i världen.
I detta ögonblick var det som hade Capris alla hvita sippor kommit ned som en enda ström från M o n t e S o l a r o s topp — de bredde sina kalkar öfver de månlysta taken, de vajade som för en häftig vind — stego som en skummande flod öfver alla gränser — och i Teresinas öra ljöd det som en källas sorl — det kom borta från den utsinade brunnen — men nu tisslade det i grenarna rundt om — hon tänkte på vattenbäraren och hans åsna och tyckte sig se dem komma på stigen mellan de låga murarna, samma väg som Jesu Bambino — hon hörde ett piskrapp — reste sig nu och sprang åter in mot arkaden och uppför de hundra trapp- stegen.
Signoran bannade, men Teresina kysste hennes hand.
Så gingo dagarna.
Signoran kände alls inte igen Teresina.
Hon hade blifvit så all- varlig och på samma gång så glömsk.
Men matmodern kom sig sällan för att banna.
Hon kände sig ofta helt blyg inför barnets un- drande blick.
Signoran, som eljest aldrig lät en dag gå, utan att klaga öfver sin brist- fälliga garderob, lade märke till, hur fattigt Teresina var klädd — endast den gråa lap- pade klänningen, inte ett band, inte ens en liten korallbrosch eller en ring.
Och då kom signoran ihåg, att Teresina en gång stannat utanför en bod och med förtjusning pekat på ett ljusblått sidenband.
Signoran hade inte vid detta tillfälle sett de bruna barnaögonens längtan efter denna pynt, aetta hårband, hon hade bara undrat öfver, hvarför det just var blått, som Teresina skulle längta efter och inte rödt eller gult.
Skulle en så ung flicka redan kunna ha sin bestämda färg, för hvilken hon glömde alla andra ' Signoran hade den gången gått i djupa tankar.
Hon hade sett för sig Jesu Bambino och undrat öfver, hvarför dessa vaxdockor alltid hade ljusa blåa ögon och inte bruna eller svarta som hos landets egna barn.
Ja, sådant kunde signoran ofta reflektera öfver i ensamheten i Santa Teresa!
Nu reflekterade inte signoran.
Hennes hjärta var rördt.
Hon gick ut på Piazzan utan att tänka på, hur enkel hon var, hur hon gick som en höna bland alla de främmande, lustvandrande påfåglarna.
Hon gick in i bo- den och köpte det breda, blåa sidenbandet till Teresina.
Teresina blef öfver sig af förtjusning.
Hon fick kamma sitt hår med signorans egen kam och knöt och knöt på bandet.
Hon sade, att rödt siden säkert skulle klä sig- noran.
— Signoran log.
Aldrig hade hon tänkt så lite på vackra band och siden som just i dag.
Hon var nöjd med sin gamla gråa dräkt.
Den skulle nog kunna lappas upp på något vis, tänkte hon.
Samma dag talade hon med Lomboni och bad om en ny dräkt till Teresina.
Det satt hårdt åt, det såg hon, men så fick hon fyra lire.
Hon gick genast och lade dem i Tere- sinas hand.
Nu skulle Teresina gå med sin mor till Piazzan och se ut åt sig ett tyg, som var hällbart och vackert.
Ja, hon kunde få köpa hvad hon ville, och tyckte hon bättre om en ring eller en brosch, så kunde hon nog få båda delarna för fyra lire.
Hon, signoran tog ansvaret på sig!
Teresina neg och neg och visste infe till sig af glädje.
Hon gick genast ut på log- gian för att ensam med blommorna tänka ut, hvad som kunde vara vackert och hvad som kunde hålla längst.
Hon ordnade med de blåa klockorna och rättade upp det, som böjt sig för vinden.
Så i ett ögonblick stod det för henne.
Hon såg det som i glans från tolf höga ljus, och ändå var där som en slöja kring det: J e s u B a m b i n o.
Hon såg inte det heliga barnet ensamt, som det synts i glaslådan, då det burits till vattenbärarens dödsläger.
Hon såg det i madonnans armar, och madonnan själf log sä ljust och stilla, som hade hon aldrig bu- nt hvarken sten eller sorger.
I nästa ögonblick skyndade Teresina ned- för de hundrade trappstegen, och snart var hon ute på Piazzan.
I handen slöt hon sina fyra lire, den första lönen.
Hon stannade vid hvarje bod, och de bruna ögonen strå- lade och ville äga al} t, som hade färg och glans.
Vid leksaksboden fick hon en svår stund: Där fanns en liten Vesuvius i minia- tyr, omgnven af små träd.
En liten raket kunde stickas ned i kratern, och när man så tryckte på en knapp, sprutade berget eld.
Den kostade tre lire.
Teresina stod redan vid dörren, men på en gång steg blodet upp och purprade hennes kinder, och hon skyn- dade skamsen vidare.
Det var ju en ma- donna, som hon bestämt sig för att köpa!
Hon visste precis, hvar den fanns!
Men gatan upp mot V i a T r a g a r a var så lång och smal, och butikernas alla vackra saker lockade.
Hon måste stanna gång på - 00 - gång, men allt fastare slöt sig den lilla han- den kring silfret.
Ändtligen var hon framme.
Det var en liten butik med färgade och brända bilder i lera.
Just där stod hennes ma- donna med barnet och lyste, det var den vackraste lilla bild — de hade bara fått tre ögon tillsammans på det exemplar, som stod i fönstret, men glasyren lyste, så alla små skavanker föllo mindre i ögonen.
Bil- den var brun och blå och röd, mest blå, och Teresina fann, att den var vacker!
Madon- nans hela klädning var blå, och hon slöt Jesusbarnet in i fållen af sin mantel.
Vid hennes fot var en liten skål anbragt för olja och ljus, så ingenting fattades.
Bilden kos- tade bara två lire, och Teresina kände sig åter skamsen, då hon tänkte, att hon för en stund sedan varit färdig köpa Vesuvius för tre lire.
Hon skyndade nu in och köpte bil- den.
Och för de återstående två liren köpte hon olja och små, på runda korkskifvor sim- mande vekar.
Hon fick en hel flaska med olja och en hel ask med vekar.
Det skulle räcka ett helt år, sade gumman, som före- stod butiken.
Då Teresina visade, hvad hon köpt för signor Lomboni och signoran, sutto de lysta båda och kunde inte finna ord.
De tyckte, att det var dumt af henne att kasta bort så mycket pengar.
Den heliga jungfrun fanns ju i kyrkan, och de kunde inte genast fatta, att Teresina ville ha henne intill sitt hjärta, liksom Jungfrun själf tryckte det h e - liga barnet till sitt.
Ja, nu kunde inte Tere- sina få till en ny klädning förr än till vintern, sade slutligen signor Lomboni.
Teresinas egen mor tyckte, att Teresina för en gång skull varit mindre förståndig, då hon på en gång gjort af med hela fyra lire: " Jag har ju själf en liten madonna af vax, " sade hon, " och den hade du godt kunnat få för dej, jag har ju inte tid med sân ' t hemma.
Den heliga jungfrun får förlåta mig, att jag endast har tid för henne i kyrkan. "
Men alla dessa små snubbor gjorde bara, att Teresina än ifrigare slöt sig till sin ma- donna.
Hon skulle nu finna en plats åt sig, där hon kunde vara riktigt ensam med den och där hon kunde tända den lilla lågan om kvällarna.
Och så kom hon att tänka på orangeträdet, vid hvars stam hon först gri- pits af det underbara.
Ja, i klostergården skulle hon söka en plats för sig.
Hon skyndade snart dit ned med madon- nan gömd i en flik af sin gråa klädning.
Men där var så skräpigt och smutsigt rundt om, och det hade hon inte sett eller tänkt på under månskenskvällen.
Nu var det full da- ger, och skräphögen strax invid var väl inte ett grannskap för den heliga jungfrun.
Te- resina stod helt handfallen, men hur hon brydde sig, kunde hon inte tänka ut en lug- nare plats än just denna.
Här skulle ingen störa hennes andakt, och hon skulle komma hit om kvällarna, då endast trädens kronor kunde skönjas mot stjärnhimlen.
Då skulle hon tända sitt lilla ljus.
Jungfru Maria skulle förstå henne.
Och när hon nu såg sig om efter en plats för bilden, föll hennes blick mot den långa, halft förfallna muren, och i en ränna helt nära hade några stenar fallit ut, så att där var en liten nisch, lagom stor för madonnan.
Teresina snyggade upp det lilla murhålet och bar bort skräp och skärfvor från den närma- ste platsen, rund!
om.
Så ställde hon sin jungfru i nischen, bröt några orangeblommor och satte i ett söndrigt glas med regnvatten i, bad tyst en bön och skyndade åter till sitt arbete.
[Forts.)
Sultan-cake.
230 gr. smör, £30 gr. florsocker, 6 ägg, 1 h g.
syltade aptelsinskal, 1 h g.
succat, 130 gr. sul- tanrussin, skalet af VA citron, 75 gr. sötmandel, 50 gr. pistacier, 275 gr. hvetcmjöl, 1 tsk.
bakpulver.
T i l l i o r m e n: 1 msk.
ismör (20 gr.), 3 msk.
fint stötta- skorpor.
| B e r e d n i n g: Smöret smältes, får kallna och röres, tills d e t blir hvitt och pösigt, därefter tillsättes sockret, äggulorna, en i sänder, de fint skurna apelsinskalen och succat en, de rensade och förvällda russinen, det n ä t t rifna citionskalet, den skållade och malda sötmandeln samt de skållade och fint ' hackade pistacierna.
Sist iröres mjölet, som bör vara siktadt och väl blandadt med bakpulvret, hvarefter de till hårdt skum slagna ägghvitorna nedskäras.
Massan slås i smord o ?h brödbestiöid stor kransform och kakan gräddas i ej för varm ugn omkring] VA tim. J IN K F T P P O R K O S T Y N E I R A r t i s t k o m p o t t (f. 6 pers.).
2 VA del.
klar, simmig sockerlag, 1 del.
Champagne eller hvitt portvin, 2 — 3 vackra, goda äpplen (färska), 2 — 3 g o d a, lösa päron (färska), 2 — 3 bananer, 2 E R H P i f c R S 1 M.
FÜ-5.TPV apelsiner, 1 VA h g.
blå eller gröna vin- drufvor, 6 ränklor (kompott), 3 msk.
T \ f \ P P F \ F F f \ R E.
R I RIKET körsbärssylt eller kompott.
B e r e d n i n g: Sockerbagen blandas med vinet i kompottskål.
Äpplena och päronen skalas, skäras i jämna, vackra klyftor, befrias från kärnhusen och läggas i sockerlagen.
Bananerna ska- las, skåras i VA cm.
tjocka sidfvor p å snedden, a.pelsinema skalas, den h vi ta hinnan borttages noga, hvarefter de fördelas i klyftor eller skäras i skifvor, UIkärnas och läggas jämte bananerna i kom pot t skålen.
Vindrufvorna klippas af stjälkarna, sköljas, torkas i duk och blandas, tillika med plommonen [och körsbären, med den öfriga frukten.
G I F B A R N D E N B Ä S T A N Ä R I N G O C H D E VÄXA Kompotten omröres försiktigt, och får stå på is omkr. 2 tim.
Serveras med biskvier eller mandelspån.
U P P TILL FRISKA M Ä N N I S K O R.
Gryn ooh Bafre- G I T V U X N A 1 D E N BÄSTA N Ä R I N G O C H D E N y p o n s o p p a (f. 6 pers.).
VA l î £ nypon, 2 lit.
vatten, I V A — 2 kkp.
kross- FÖRBLI FRISKA TILL S E N A Å L D E R D O M E N.
socker, 25 gr. potatismjöl, 75 gr. russin eller 1 h g.
katrinplommon, 15 gr. söt- mandel (15 st.).
B e r e d n in g: Nyponen sköljas väl i ljumt vatten och få rinna af.
De sättas på i det kalla vattnet och få JUta svaga Bawn böra få K Ô K S A L M A N A C K koka mjuka omkr. 1 VA tim., under ti- Vasens (f. d. Nordstjernans) stärkande den vispas soppan ofta för a t t nypo- Järnpreparat » Ferrol ».
Uess angenäma nen skola gå sönder.
De passeras, sock- Redigerad af ret tillsättes, soppan får koka upp, smak gör att det med lätthet tages.
ELISABETH ÖSTMAN.
skummas och afredes med potatismjö- Aptitgifvande ökar det hastigt kropps- Elisabeth östmans Husmo- let, utrördt i V 2 kkp.
kalit vatten.
Sop- vikten.
På alla apotek till 2 kr.
fl.
Inneh.
af derskurs pan får koka 2 min.
; afsmakas och i Stockholm.
serveras med de sköljda och kokta FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR russinen eller plommonen, den (skål- lade och i strimlor skurna anandeln VECKAN 4 — 10 FEBR.
1912. samt vispad grädde.
BRLBRO 9ST SÖNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; tomatbiff; mjölk; kaffe eller t e med sultan-cake.
M i d d a g: Kejsarsoppa; kokt piggvar med ä k t a hollandaise; stekt orre med brynt potatis och sa- lader; artistkompott.
MÅNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; hafre gryns gröt med mjölk; äggröra med hackad rökt sill; kaffe eller te.
M i d - d a g: Dillkött på får med p o t a t i s; ny- ponsoppa med vispad grädde och skor- por.
TISDAG.
F r u k o s t: - Smörgåsbord; KIM-TENN-FRBR1 K ' linskotletter med brynt p o t a t i s; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Kokt torsk med senapssås och p o t a t i s; risgryns- pudding m ed sylt.
ONSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; A.
C.
S V E N S S O N S stekt risgrynspudding (rester från tis- KNACKEBRÖDSBA6ERI dag) med lingon; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Boeuf à l a mode med ärter GctTEHORG S V E R I 6 E och potatis; äppolkompott med grädde.
TORSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; uppvärmd stek (rester från onsdag) med makaroner och ansjovis; mjölk; Ä K T A GÖTEBORGS- kaffe eller te.
M i d d a g: Vegetariansk rotpuré; falsk fiskfärs med hummer- KNÄCKEBRÖD.
sås; pös munkar med sylt.
FRE DAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; Hygienkontrollant: hafre mjöls välling; ä g g; stekt sill med D:r G.
Hjort potatis; kaffe eller t e.
M i d d a g: af Ornfis.
Köttjärpe med ä r t e r; rabarberkram med mjölk.
Tel.: 11 &amp; LÖKDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; uppstekt k ö 1 1 j ärpe med bry rit p ota- tis; mjölk; kaffe eller t e.
M i d d a g: Blodpudding med smält smör; saft- soppa med skorpor.
; i hemmen händer ofta att brödet blir tungt o c h får s. k. degrän- der.
Detta ledsamma förhållande undvikes om man jämte jästen tar till hjälp litet L A G E R N I A N S BAKPULVER = Se TOMTEN.
= bruksanvisningen.
» IIIIII t — i 11!
i J Ö S L i n s k o t l e t t e r (f. 6 pers.).
2 kkp.
linser, 1 VA Ht- vatten, 1 portug.
liök.,, 2 msk.
smör (40 gr.), 1 k k p.
stötta skorpor, 1 kkp majsflingor, i2 ägg, 1 msk.
salt, V 2 " tsk.
närsalt.
T i l l s t e k n i n g: 4 msk.
smör (80 gr.).
B e r e d n i n g: Linserna rensas, sköl- jas, päsättes i mjukt, kallt vatten och få koka till mos.
Löken skalas, ska- res i tärningar och brynes i smöret.
Linsmoset diifves två gånger genom köttkvarn tillsammans med de stötta skorporna och löken.
Majsflingorna få koka några minuter i,Va l * t. vatten, då de äro af svalnade nedrÖras de i linsmoset tillika med de uppvispade äggen.
Massan kryddas och formas till små kotletter, hvilka stekas vac- kert bruna i smöret.
Serveras med stuf- vade palsternackor eller stekt potatis.
B œ u f à l a m o d e (för 12 pers.).
2 k g.
benfritt ' innanlår, 3 hg.
s^äck, 1 msk.
salt (15 gr.), VA " tsk.
hvitpep- par, 3 msk.
smör (60 gr.), 1 V I lit * efterbuljong, 1 kg.
kalflägg, 6 krydd- pepparkorn, 2 nejlikor, 3 morötter, 2 små portug.
lökar, 1 del.
franskt vin, VA del.
konjak.
B e r e d nin g: Köttet, som bör hafva hängt, tills det ä r riktigt mört, förbe- redos och späckas med 2 h g.
af späc- ket, i ngnides med resten af kryddorna och bindes, så a t t det far vacker form, Smöret brynes i en stekgryta, köttet lägges däri och brynes på alla sidor, tills en vacker brun skorpa bildats då resten af späcket med svalen lägges under steken, buljongen spädes p å och RECEPT: den väl knäckta samt tvättade kali- läggen lägges i. Buljongen får koka T o m a t b i f f (för 6 pers.).
5 stora tomaten, 2 tsk.
salt, V I tsk.
h vitpeppar, upp och skummas väl, hvareiter de 1 ägg, 1 kkp.
s t ö t t a skorpor, 1 hg.
smör, 1 stor portug.
lök.
B e r e d n i n g: Tomaterna sköljas, torkas och skäras i skifvor.
Tomat- skifvorna kryddas och doppas i d e t uppvispade ägget samt vändas i de stötta skorporna.
Löken skalas och skares i tunna skifvor.
Hälften af smö- ret biyues i en stekpanna, tomat skif- vorna läggas i, stekas vackert bruna på båda sidor och uppläggas på varmt serveringsfat.
Löken brynes i resten af smöret och därmed garneras bif- farna.
De serveras med stekt potatis till smörgåsbordet.
tf. m L I 0 \ ßlmeri / ians / ia Jä.stpuLx&gt; er.
» ull?
Drygt — Billigt — Verkningsfullt: Hvarje morgon nybakadt hvetebröd lika tort som kaffet kokar.
(Se härom i hvarje burk innesluten bruksanvis- ning.)
Säljes öfverallt.
H A F R E G R Y N.
• • OSCAR HÄCflSI / v GÖTEBORG « n I M Med vätesuperoxid.
- ÖL - Järn.
Öfver 7,000 rek.
af läkare J. Serravallo, Kungl.
o. Kejs.
Hoflev., Tatest (Österrike) 1 Till salu &amp; apoteken i flaskor om lt 1. à Er.
2.50 o. om 1 1. à Kr.
1.50. hela kryddorna., de ansade morötterna och de skalade lökarna, vinet och kon- jaken tillsättas och köttet får sakta steka med t ä t t slutet lock, tills d e t är mört, eller omkr. 3 tim., h var under det vändes några gånger.
Steken ska- res, upplägges på varmt fat, begjutes med ett par matskedar af såsen och garneras med den skurna kalfläggen, de vackert skurna morötterna och lö- karna samt persilja eller salad.
Ser- veras med kokt potatis, pickels eller pre s s gurka och af redd sås.
Hafremjölsvälling (för 6 pers.).
5 msk.
hafrenrjöl ' (50 gr.), V * lit.
vatten, 1 V * Pit.
mjölk, salt, socker.
B e r e d n i n g: Mjölet utröres med vatten och får stå a t t svälla omkring 2 tim.
Mjölken kokas upp, afredningen hålles i under vispning och vällingen får under fortsatt vispning koka 15 min., afsmakas med salt och socker.
B l o d p u d d i n g (f. 6 pers.).
VA lit.
blod, 4 del.
Imjölk eller svagdricka, 2 — 3 msk.
sirap, omkr. 210 gr. sam- malet rågmjöl, ' 3 msk.
finhackad njur- talg, smör eller flottyr, 1 VA msk.
salt (23 gr.), VA tsk.
h vitpeppar, VA tsk.
ingefära, V 2 tsk.
finstött mej ram, 1 finhackad röd.ök, 1 msk.
smör till löken.
T i l l f o r m e n: V A msk.
smör (10 gr.), 2 msk.
stötta skorpor.
B e r e d n i n g: Blodet silas, vispas väl och blandas med mjölken eller drickat och sirapen.
Mjölet ivispas, njurtalgen, kryddorna och den i smöret frästa löken tillsättas, och smeten pröf- vas, om den är lagom kryadad och lagom tjock genom a t t grädda litet däraf i en stekpanna.
En pudding- form med lock smörjes med smör och beströs med stötta skorpor.
Pormen fylles till två tredjedelar med smeten, locket pålägges, och puddingen kokas i vattenbad ofvanpå spisen omkr. 2 V A — 3 tim. Med en vispkvist prof vas, om puddingen är genomkokt.
Serve- ras med smält smör och lingonsylt.
V E C K A N S P R I S T À F L I N G.
PRISTÄFLING N:R 5.
HUR MYCKET VAR KLOCKAN?
» Klockan är — slagen », ropade natt- vakten.
En person, som ej hört tim- men, frågade honom huru mycket kloc- kan slagit.
Nattvakten svarade h ä r p å: » Hälften, tredjedelen och fjärdedelen af klockans slag äro tillsammans ett mer ä n klockan i själfva verket slog. » Huru mycket hade klockan slagit?
Axel P.
Lösning insändes undertecknad med namn och adress till lied, af Idun senast den 18 februari 1912.
Å ku- vertet bör angifvas pristäfling n: r 5.
De två första r ä t t a lösningar, som vid den därefter verkställda gransk- ningen påträffas erhålla följande pris: 1: sta pris: en f örsilfrad broach eller också böcker — fritt val — till ett värde af 10 kronor.
2:dra p r i s: böcker till ett belopp af 5 kronor.
T I D S F O R D R I F.
L O G O G R Y F.
Hur mycket har ej Kalle l ä n g t a t Att hinna fram till mig en gång!
Vår lilla Brita ock har t r ä n g t a t W W " " * 1 RADHP insjovis i Ostronsås ERKÄNDT BÄSTA INLÄGGNING.
För finsmakawel VÄRLDSBERÖMDA.
S I N G E R C: 0 SYMASKINS AKTIEBOLAG Filialer i alla större städer.
(SI A N P I R Ö I B OND FFII Kunst.
Föreståndare: Wilhelm von Debschitz München, Hohenzollemstrasse 21.
Industriell konst: Alla slags rit- ningar för konsiiudustri.
Verkstäder for metall- och handtext,lteknik, keramik.
Fri konst: Undervisning i målning och teckningskonst.
För båda atd.
: Aftonunderhålln., per- spektiv, föreläsnings kurser, läsrum.
III.
prospekt gratis g:m Sekretari- atet.
Blommor frän Rivieran.
Insänd kr.
1,20 i sv.
frim.
till Sig- noia Laura Lindholm, Corso Mentana nr 29, Genova, Italien så erhålles in- om 8 dagar en ask friska blommor från Italienska Rivieran.
Visitkort kan bi- läggas.
Passande namns- och födel- sedag sgåf va.
5: T E U P P L A G A N af J O H A N N O R D L I N G I B E E T H O V E N R O M A N QUASI UNA FANTASIA P R I S 4 K R O N O R.
" Höstens hittills mest bety- dande svenska roman och en af de i djupare menim intres- santaste från senare tiden. "
(F. Vetterlund Rikhaltiga variationer.
Begär prisk.
Tidaholms Bruk, Tidaholm. '
med Förtråtttlg smak.
I l Hafre- Kina-Vin Vid Hygieniska Utställningen i Wien 1906: Statspris och Hedersdiplom samt Guldmedalj, S t ä r k a n d e m e d e l för s v a g a, blodfattiga o c h r e k o n v a l e s - c e n t e r.
— Aptitretande, n e r v s t y r k a n d e, b l o d r e n a n d e m e d e l.
Kungl Hofleverantör.
Försäljning&lt;magasin: Beridarebans- gatan 27, STOCKHOLM.
i Nordisk Tidskrift.)
" Genom detta arbete har Johan Nordling, som numera står i främsta rummet bland våra skönlitterära författare, vunnit en fullständig succés. "
(Karlskrona Tidning.)
P R I M A B Ä S T A K V A U T E!
H VARJE MED PAR STAMPLADT OFVAMATÅENBE r m m s S Y B E H Ö R S i U T F Ö R A N D E!
A L L A V Ä L S O R T E R A D E K O R T V A R U A F F Ä R E R.
Till mig, d å läxan varit lång.
7.
Ja, skolans tvång ä r nog r ä t t svårt.
Det största rummet i en våning?
Och barnen t r o s i g s l i t a hårdt.
Den som ä r motsatsen mot fri?
En by, väl känd för hvarje skåning?
2.
E t t ställ, som taflan sitter i?
Men därför är d e t också roligt, E t t anfallsvapen på en båt.
När j a g med sommarn kommen ä r.
Den plikten glömt emellanåt.
Man bor p å landet så förtroligt; J. W — g.
Man djur och växter älska l ä r; Man badar i den svala sjö; P E O K O P.
Man ror i land på grönklädd ö.
(Bortplockningsgåta.)
3.
F ö r s t a bokstafven i hvart ord med undantag af det första borttages, så Nu skall vi t a d e mindre orden, a t t m a n får: Och l ä t t dem finna är, min v ä n!
Hvem värmer, lyser hela jordenî 1) Hvarigenom man k a n komma sig Och drifvan, säg, n ä r aftar den?
upp i världen.
E t t träd, som står i fuktig mark?
2) Hvaraf m a n k a n få sitt uppehälle.
" En blomma skön med doft så stark?
3) Hvarmed man betecknar sin till- hörighet.
4.
4) Ilvarför mången vag prisas.
En väldig fisk med morrhår stora?
5) Hvarpå växer bär.
Ett dito djur i släkt med k a t t?
L.
B.
En karl, som bor i Siljans-Mora?
Och denna socken ock, min skatt?
A N A G R A M.
En gammal hufvudstad och stor?
Hans gård, som långt i väster bor?
Tinas = flicknamn.
Rakl = gossnamn.
Andlå = ögrupp Î Europa.
Hvem brukar jorden med sin näsa?
Boan = stad i Sverige.
Hvem utan fot till Eden kom?
Silke — gossnamn.
En hed i Finland, som vi läsa Begynnelsebokstäfverna lästa upp- Hos Finlands stora skalder om?
ifrån och ned bilda namnet p å en En fisk, som finns i hvarje lek?
» 24 ».
Hvad tas or berg af man, ej vek?
svensk provins.
6.
F O R V A N D L L K G S G Hvad kallas ljuden från fabriken?
Hvad kallas ljud från vågor små?
Hvad h e t t e han, som slog i spiken?
E t t u l l i g t barn, som fromt ses gå?
Hvem ä r väl barnets bästa vän Bland kvinnor först och så bland män?
Man bygger För a t t slippa Man bygger För a t t få Men får oftast A T A 1, 2, 3.
2, 3.
1, 3.
2, 3.
3, 2, 3.
Värda MÖ6STA HVETEMJÖLSTYP " SNÖFLINGAN " Edra M B I N E R A D Bosättnings- och Lifforsäkring Ä R D E T M E S T S K A E G E T S Ä T T H E M.
O C H P R A K T I - A T T E R H Å L L A P R O S P E K T U P P L Y S N I N G A R E R H Å L L A S G R A T I S O C H F R A N K O.
il Util H e t.
Stockholm.
N: r 42.
Finns det något hem i Stock- holm eller dess närhet, d ä r en gammal tjänarinna, som ej längre orkar a t t arbeta, kunde finna en fristad.
Har 1,200 kr.
sparade, undrar om d e t t a är t i l h ä c k l i g t.
Familjen där hon är, är villig a t t hjälpa om det fattas något, eller också a t t hjälpa med små pen- ningbidrag årligen, om hon behöfver till kläder m. m.
Skulle gärna få stanna i familjen kvar om d ä r endast fanns plats, men utrymmet är knappt.
J.
E.
N:r 43.
Skulle någon vilja vara snäll och upplysa ung flicka, hur hon skall kunna l ä r a sig knyppla, genom bok eller på annat sätt, d å icke tillfälle finnes a t t kunna t a lektioner.
Ensam.
N:r 44.
Undrar om någons af Iduns läsare vet, hvar man k a n få köpa nå- gon s. k. dräktbok, d. v. s. plansch- verk med dräkttyper från skilda tider och länder?
Max J.
N:r 45.
Iduns alltid rådiga läsare, gif ett godt råd till en gammal ensam, kvinna som för sparslanten köpt en liten stuga med trädgårdstäppa.
Hjälp mig a t t t ä n k a ut någon inkomstkälla t y på d e n afkastning jag kan få af » täp- pan » kan j a g icke existera.
Både v ü l och kan arbeta, men är för gammal a t t längre tjäna andra.
Ensling.
N: r 46.
Vill någon af Iduns läsa- rinnor vara god och säga mig hur man bäst bör vårda och sköta sitt hår.
Är endast trettio år gammal, men håret börjar redan a t t gråna.
Finnes något tillförlitligt medel, som k a n förhindra hårets förtidi ga grå- nande?
Landtflicka.
N: r 47.
Som j a g ämnar resa till Amerika vore j a g tacksam få urplys- T U L L F R I T T T M T I L L Blommor.
(F1NMALEM) E n r y h e t för » Ila b l n m v a n n e r är Hemorangeriet (patent), m e d e l s t hvil- ke ' en n o g g r a n n skötsel af h e m m e t s i blonrmor och vi xter mrjbggfires.
ï n ç a d a m m i g a och haifvissna blommor, in-j gen dHDimtoiki it g med åtföJjande för-| storing af blanen T Hemorangeriet k u n n a b l o m m o r Tipp-1 drifvas.
g r ö n s p k e o-ilas.
III.
prislista mot pnrto.
TilLvkrif Möbelfabriken, adr.
Tungeista.
B u t i k i StucKholui Storgatan 44.
" SVANEN " r J.
G.
S.
O SCHWEIZER-SlDEN J: S.
S WAR T 2 " (SROFMALEN) K r VARUMÄRKE - M A N U F A K T U R - &amp; .Siffronia förvandlas till boitstäfver, N:r 33.
Huru sköter m a n bäst så a t t 1 alltid står för samma bok- nervösa, blodfattiga barn?
Böra d e badas?
Karin.
staf, likaså 2 och 3.
N: r 34.
Värdinna hos ungherre un- drar om hon utan a t t åtföljas af vär- M. Helling den k a n göra visit i hans umgänges- krets?
Vidare när festliga tillfällen g if ve s, hvar d å värd i nnan k a n taga LÖSNINGAR sin plats vid middagsbordet.
TILL TIDSFÖfiDKIFVET I N:R 4.
Prenumerant af Idun.
N:r 35.
Hurudan möbel skall j a g an- ANAGRAMMET: 1) Stare, 2) aster, 3) retas, 4) Ersta, 5) etsar, 6) resta.
vända i ett r u m med röda tapeter, METAMORÏ OSEN: » Ett dramas ska- hvitmålade fönster dörrar och t a k • — • så a t t d e t skall ge ett ljust gladt och pelse ».
trefligt intryck?
Kan en hvit lacke- rad klädd med grönt t y g gå an?
BÖd m a t t a på golfvet, röda eller gröna gardiner?
Vill a t t rummet skall bli F R Å G O R så smakfullt och vackert som möjligt.
Blifvande fru.
fZNHVAR läsart aj Idun åjer råttkatt r - * denna a / delning framställa förfragnin N: r 36.
J a g är en ung flicka af far rörande husliga eller andra angelagert bättre föräldrar, utan förmögenhet, och heter till besvarande af läsekretsen.
Docl älskar varmt en god och hederlig man förbehåller sig redaktionen oinskränkt bt af folket Har för ökt bekämpa denna ogmhet att utesluta de frågor, hvilka anse&gt; böjelse, men då omständigheterna foga sakna mera allmänt intresse.
Hvarje pu det så, a t t våra vägar r ä t t ofta mötas, blicerad fråga kommer att besvaras, och ut k a n j a g ej glömma honom.
Om h a n betalas för det bästa svaret å någon af häi känner något för mig, vet jag ej nedan införda frågor, som insändes til redaktionen senast 6 dagar efter detta num säkert, vet dock a t t h a n i så fall vore för fin a t t visa det.
Vore d e t mers dato, ett vrif nf lo kronor.
r ä t t af mig, mot oss båda, om j a g N: r 26.
Vill Ebon eller någon annan direkt, eller genom en gemensam be- välvillig lådgifvare gifva ett godt råd.
kant, läte honom förstå a t t han är allt J a g h a r plats i hem i Stockholm, men för m i g?
Mina närmaste och vänner komma a t t ville helst ägna mig å t musiken, d å jag h a r anlag och ar kunnig i piano- klandra, kanske öfvergifva mig, men är spelning.
Finns d e t några bra, billiga jag beredd a t t offra allt för hans Ensam skånska.
kurser här, d å j a g inte har råd a t t skull!
N: r 3 /.
Hvar får man sälja äkta.
betala mycket, så a t t j a g kunde ut- bilda mig för a t t sedan själf gifva sydda spetsar (under hand)?
Vi äro lektioner eller spela på biograf.
Är två landsflickor med god tid och lust det lönande?
Tacksammare lör e t t godt för spetssömmen och ville gärna t a em o t b es tällnin gar.
råd vore ingen ä n Två spetsvurmar.
» Ensamstående flicka.?
N: r 38.
.Såg en gång vackra, hem- N: r 27.
Hvad skall man göra för väfda mattor, som sades vara väfda kalla orh fuktiga händer?
Pianist.
N:r 28.
J a g är en ung bildad fucka af pappersremsor.
Känner någon af af god familj.
Har mitt arbete på lan- Iduns läsarinnor till dylika?
Hur väf- det i en t r a k t som saknar allt vas de?
Hvar fås papperet?
Eller hvad unsrdom heter.
Det gör mig gam- finnes någon sorts säf eller bast, som mal i förtid a t t jämt vara tillsam- kunde användas till inslag i stället?
mans med gamma-1 folk.
Har nu tänkt Tacksam för svar ä r a t t under mm semester i sommar resa j-,andttös.
till någon plats d ä r d e t fanns goda, N:r 39.
J a g håller af en flicka glada, trefliga ungdomar.
Reser jag som ej heller synes ha n å g o t emot mig, e n s a m till en badort så vet j a g annat än a t t för stor åldersskillnad är hur det går.
Först har jag tråkigt och rådande mellan oss (hon är c: a 7 — 8 år när j a g är färdig resa hem får jag äldre ä n j a g).
Är d e t t a skäl nog för några bekantskaper, som det blir trå- a t t hindra vår förening?
J a g älskar kigt resa ifrån.
Men om det nu vore henne verkligen uppriktigt och allvar- en familj med döttrar, som ville t a ligt och hoppas kunna göra henne lyck- sig a n mig?
Hur skall jag komma i j lig.
J a g ser mig i stånd a t t föda en tillfälle därtill, skall j a g annonsera och j hustru och har ingen större önskan hur afTatta annonsen.
Eller finnes nå- I ä n a t t få bli gift, för a t t komma ifrån got förslag bur j a g skulle kunna få ' ungkaxlslifvet, som i grund och bot- en glad och treflig sommar och få vara j ten hotar a t t ruinera mig.
Kan någon ung med de unga, samt få ljusa min-; af Iduns läsekrets, som gift sig med nen a t t lefva på under den stora en- någon kvinna, äldre än h a n själf samheten på vintern.
Greta.
eller sett prof på dylika äktenskap, ge N:r 2 j.
Vore tacksam om någon ville mig ett godt råd.
Ingen vore då mera meddela mig.
hur jag bäst skall kunna I tacksam ä n Gösta.
t v ä t t a e t t möbeltyg af bomull (gobelin) N: r 40.
Kan någon med rumsförhål- med gul botten och blomrankor i flere landen förtrogen, upplysa en medelål- färger, utan a t t behöfva lösgöra det- ders dam om d e t vore ekonomiskt lö- samma från möbeln.
nande sätta upp pensionat i Malmö.
Fru Anna.
Själ fförsörj ande.
N:r 30.
Hvad skall 17-års flicka, N:r 41.
Kan någon säga mig huru som genomgått fem klasser i läroverk, man skall bli af med s. k.
» sköldlöss » utbilda sig till?
F å r ej blifva för på imyrten.
l a c k s a m för svar t i l l dyrbart a U lära, dock så a t t j a g helt A.
H. k a n försörja mig sedan?
Kaj.
N:r 31.
Finnes det någon bankin- r ä t t n i n g mer ä n postsparbanken i Sve- rige, d ä r gift kvinna, utan mannens målsmanskap, själf far vara herre öfver sina i n s a t t a besparingar?
Land t fru.
N:r 32.
Huru skall m a n stärka kragar på kulörta skjortor, så de bli till belåtenhet frågar bekymrad hustru.
J.
G.
S.
NORRK0PWS B E G Ä R P R O F på våra nyheter i svart, hvitt eller kulört: D U C H E S S E, VOILE, S A T I N SOUPLE, TAFFETAS, C R Ê P E D E CHINE, EOLIENNE, C Ô T E L É, M O U S S E L I N E, 120 cm.
bredt, från 95 öre metern, S A M M E T och P L Y S C H till klädningar och blusar, äfvensom B R O - D E R A D E K L Ä D N I N G A R och B L U S A R i batist, ylle, lärft och siden.
Vi sälja endast garanteradt solida sidentyger D I R E K T TILL P R I V A T P E R S O N E R, P O R T O - O C H T U L L F R I T T till bostaden.
Schweizer &amp; Co., Luzern S 4 Sidentygs-Export.
— Kungl.
Holl.
(Schweiz).
Ni m i s s t a r E d e r D Å N I TROR, S K A D A R LIKAVÄL?
H Ä L S O S A M O C H A T T B Ö N K A F F E T S D R Y C K TILLTALANDE O M A L K O H O L.
M A R O M F Ö R S Ö K " D E T Ä R FRÅGA Ä R NYTTIGT.
E E N D Y P P F R I S K A N D E Ä R — K O F F E I N Buljong-Tärningar VERKLIGT S M A K fB " K A T H R E I N E R ".
D E T S A M M A!
O M E D E R » mo ^0: m 4 m ™ aro b a s t!
1 T Ä R N I N G GIFVER Vu LITER FINFIN B U L J O N G.
N A M N E T M A G G I GARANTERAR ALLTID E N UTMÄRKT KVALITET Maggl-Bolagets Nederlag.
Stookhoim.
Norra Bantorget 22.
A T.
186 29 K.
T 30 91.
H Ä L S A. "
: - .Ô 2 -
Rlia ning om bästa sättet a t t på egen hand lära mig engelska, så mycket a t t jag något kunde reda mig, samt hvilken lärobok j a g borde anskaffa.
Inga.
N:r 4 8.
Är det n å g o n af Iduns ärade läsarinnor som har pröfvat eller vet något om det ofta i alla tidningar omtalade medlet mot dryckenskap.
— Hur mrs Margaret Anderson botat sin man, sin broder och flera af sina grannar.
— Om det vore något pröfvadt medel som hjälper mot alholtörsten, vore undertecknad innerligen tacksam få veta d e t t a.
En gammal Iduns läsarinna.
N:r 49. undertecknad, som gärna vill vara med i arbetet för hemlösa, fat- tiga barn, frågar, om Iduns låsekrets ville vara vänlig gifva mig något för- slag.
Stockholmska 1911.
N:r 50.
Hvad ska.l jag göra för a t t bli kvitt en högst besvärlig fetma?
Tacksam för svar är Plågad.
N ' s 51.
Gifves det någonstans, under sommaren, lärarinnekurs i väfnad.
Slöjdlärarinna.
barn känna lätt Axa på panelerna.
De allra flesta af dem kunna äfven Känna igen smaken på Axa hafre- gröt.
Detta därför att Rxa hafregryn i prepa- rerlngen fått bibehålla den fina naturliga hafre- aromen.
igen Köp orlglnaipalfeterl BREFLÅDA UNG FLICKA som 1 månad fimnar vistas i Stockholm önskar från den 15 febr.
inackordering i fin familj där tillfälle gifves få deltaga i sällskaps- iifvet, helst där ungdom finnes.
Svar till &gt;E.
S. A.&gt;, Eksjö p. r.
FLICKA önskar plats (helst i södra Sverige) a t t lära huru e t t bättre hem skall skötas och hjälpa till i förekom- mande sysslor.
Svar med pris till » M.
B. Familjemedlem », Iduns exp.
ENGLISH GIRL (1 8) seeks post in good Swedish family.
Share pursuits k talk English with Swedes.
Highest recommendations Mrs.
Taylor, Lendor, Caversham, England.
Äldrfnaar i behof af ett l u g n t hem och god om- vårdnad kunna erhålla soliga och vackra rum med härlig utsikt öfver park å Haldska sjukhemmet, Tegnérg.
45, Sthlm, (hörnet af Tegnérlunden).
Tyst läge.
Hiss.
Soliga balkonger.
Kom- fortabel inredning.
Inackordering pr månad eller är till moderat pris.
Pro- spekt på begäran.
A.
T.
2 4 j G O.
E.
T.
97 69. o c h f « p H O L B R O ç K S C L S T * R D til) f r u k t a r e n alltid v ä l k o m m e n d e s s e r t.
Säljes i välsorterade speceriaffärer till 1: — k r.
pr burk.
Finnes ej H o l b r o o k s C u s t a r d bos Eder handlande, tillskrif undertecknad, sera anvisar hvar det finnes e l l e r om 1 kr.
insändes sänder en bnrk fraktfritt.
Partilager för Sverige bos A.
E.
L J l N G M a l m ö.
Kvinnliga Utbildningssk o I an Villa Hult, Kneippbaden.
På grund af skolans utvidgning eroottapas fori fai ande elt-ver under januari och februari pä tre månader.
Skickliga lärarn nor i alla äixnen.
G-oda refe- renser.
Tillfälle till riöjen, Sj ort och idrott Begär prospekt.
Adr.
: V i l l a H u l t s H u s h à M s s " o l a Kneippbaden.
Tel. 758.
' .- H U S M O D E R S K O L A N H E M M E T o. praktisk under \ i&gt;niig i allt som tilll ör ett l e m s skötpnrle.
Anna CylJenspelz, född \ o n Holten.
Stockho ' m, Drottninggatan 67.
Rifest.
133 34. d e n B u s m o d e r s k u r s för bild.de ri&lt; kor.
s i m börjat d.
15 jan.
mot- tages elever under hela vårtermii en.
Prakti k o. grundlig undervisning.
Referenser och prospekt Ifimnns.
Anmäln ' ngar mottagas af Fiu Gerda Kallen- berg, Tvringe, S k.
n e R kst.
16.
I T hora Kulle Lund, 9 EXPEDITIONENS BREFLÅDA: Familjemedl., Malmö.
4,50 pr gång.
trogna nationaldräkter från Sveriges alla lardi-kop.
E eter i konstvafnad, gobelin, konstsöu nad (l Älsöm, ST etsbioderi, be ebo m. n).
Begär prospekt!
å småländska höglandet (280 m. ö.
h.)
Likvid i postanvisning.
i skogrik, vacker trakt, rekommenderas.
: L E K T I O N E R I L I N N E S Ö M N A D, Adr.
S o l b e r g a, ö. s tam b.
Finnes det någon familj I anseende till ägarinnans framskridna som vi.l som sitt eget barn emot taga (ä f v e n B l u s a r, B a r n k l ä d e r m.
m.)
ålder, kan en särdeles väl ansedd Hus- en frisk 16-årig sjökaptensdotter vars Praktisk metod, utan tråckling.
— Hvarje elev disrenerar en symaskin.
hållsskola som fortgått i 20 å r få öf- moder är död.
Hon ser sig nödsakad vertagas af praktisk, s o l i d dam.
Svar a t t på d e t t a vis söka sig föräldrar, som S T O C K H O L M: Sibyllegatan 36.
4 tr (hornet af Karlavägen).
BiksSöäO.
Allm.
21004. till » Fullt solid person » torde sändas vill gifva henne en god uppfostran Malmö: Fersens vag 2, 3 tr. (hörnet af Regementsgatan).
Riks 44 90, event.
4083. d å ej sådan erbjudes henne hemma.
till Malmö p.
r.
Vill gärna hjälpa till med alla inom UNG FLICKA önskar ressällskap till ett hem förekommande göromål.
Tack- Schweiz omkring den 15 februari.
Svar sam for svar inom 6 d a g a r märkt till » Neuchåtel 1912 », Allmänna Tid- » 16 år », Iduns exp.
f. v. b. ningskontoret, Gustaf Adolfs torg.
börjar ny kurs för kvinnliga trädgårdselever den 1 april 1 9 1 2 och pågår till den 1 n o v.
Prosrekt på begäran.
Lillie Landgren.
Märta Philip.
Solberga Pensionat T Kawin Egnéw.
Vid Eva Egnéw.
Torshäll, Leksand, Linneväfnader från Gestriklands Linneväfveri, Gefle.
äro erkändt förstklassiga.
Gynna våra o m b u d!
Katalog mot 20 öres porto.
Almedahls Försäljnings-Magasin, GESfriklanns Linneväfveri, GEFLE.
Levererar fullständiga Htnne * åjrpsiittnlngai&gt; för bosättningar och brud- utstyrslar.
=^^^=^^^^= Se vidare vår annons i Iduns Modellkatalog.
Kungsgatan 85, Göteborg.
f ö r s ö k s k a l l v i s a E d e r an E t t baljnitame hjälpa mot gissnandt träbaljor.
Pr ask à 100 st. 1 kr.
Skri) •nska 2 flickor inackordering i tref- senast till S.
A. W. Sundelin, Göteborg lig prästgård på landet.
Svar till » 2 flickop), Iduns exp.
BÄSTA BOOSTENS HUSHÅLLSKURS.
JÄRNMEDEL.
Ännu finns plats för ett par unga UTMÄRKT damer.
Grundlig och lärorik underv.
Tillfälle till sport och nöjen.
Under STYRKANDE.
1911 4 8 elever.
Begär prosp.
F r u I d a FÖRESKRIL- Palmgren, Bettna.
Q b s.
1 Inack.
af ungdomar emottages.
VSS AF I H O L B R O O K S C U S T A R D P U L V E R för anrät- tandet af en y t t e r s t d e l i k a t, enkelt ocb län tilisgad créme, att med föidel användas istället för Vi:-i&gt; Grädde till såväl färstea f-om pjeserverade frukter san.t till frukt-compotter, k o n f i r m a t i o n Helinackordering i Italien.
Ferrin E t t angenämt hem erbjudes en lands- LÄKARE.
gtaninna i närheten af Florens, eget soligt rum, härlig målerisk natur, ut- Apoteket Lejonet.
Malmö.
sikt öfver trädgård och olivlunder, Finnes äfven i form af = sköna skogspromenader, tillfälle till = språkstudier.
Pris 5 francs om dagen T A B L E T T E R.
i e t t för allt.
Närmare genom bref till Signora Astrid Ahnfelt, Settignano, Fås på apoteken.
Firenze, Italia. "
T godt hem, 1 stad nära Stockholm, erhilles god inackordering för kon- MISSPRYDANDE HÅRVÄXT valescent eller person i behof af hvila och luftombyte.
God omvårdnad ut- aflägsnfls för alltid medelst eleklroly- lofvas.
Ref. erhållas och Snskas.
Svar tisk behandling.
Rådf åga i s k a e om till " Godt sällskap-, Iduns exp f. v. b. metod n- * tillförlitlighet Hiln a Mår- tensson.
Mo ' tagnïng onsdagar Tempe- V Ä S B Y S J U K - O C H H V I L O H E M, rance, M ») mÖ.
f-friea dagar Drottning- gatan 21.
Helsingborg.
T.
1 15 77 S min.
fr. Väsby station, mottager aervsjuka och klena.
Läkare i närh.
Ex. sköterska.
Allm.
Hammarby 36.
Mkta Sparkling Hock.
Naturligt mousserande fruktvin från Knutstorp.
Söt och Torr à 3: 25 pr ' / butelj.
Förvaras liggande och serveras vid käHartemperatur + 12°.
Till salu i hvarje välsorterad Speceriaffär inom riket.
t AKT.-EOÎ.
M J Ö L K - C H O C O L A D E.
återgifver grått och blekt bar sin ursprungliga färg i hvilken nyance som helst.
Garanteradt oskadligt.
Attest bära är ut- färdad af Herr D:r Carl Setteibeig, Kemiska Kontiollbyrån, Stockholm.
Pris pr flaska à 128 gr. 3 kr.
Fås i alla välsorterade Parfym- v. JHaterlnjaffårer.
På platser där Euealjp ännu icke finnes till salu liänvände man sig till Cctnr-flny S y d n e y s A p r n t u r, B r u k s p a t s n, M a l m ö.
AIIc©cks J TH E t a b l e r a d 1 8 4 7.
~BBJ ^ Plåster R Världens Mest Beiydande Utvärtes Läkemedel.
7 i • » MAD 9 BES ÄPATENT mage.
BLEKINGE LÄNS FOLKHÖGSKOLAS Ett utomordentligt medel mot för- I R O N N E B Y H U S M O D E R A V D E L N I N G stoppning funnit.
Vidare mot porto.
N. Swedenborg, ö p p n a r n y k u r s den ?0 a p r i l.
Kitta.
Husmoderskolan omfattar: Dft är oför ätligt g e r t a) en kurs på sex månader, däri un- dervisning meddelns i dels matlagning, • m o t h å r v ä x t e n a l t e j a n - tvätt m. m., dels trädgårdsskötsel, v ä n d a ävensom slöjd, va-järnte ftveu teore- E A U D E Q U I N I N E tisk undervisn ng i m d d f l a s; 18 b) en kurs på y månader, där elev en- f r å n Bd.
finaud, dast deltageri skolköksuudervisningen.
P l a c e V e n d ô m e, Avgift för den förra kurden 30 k r.
för den senare 20 kr Begär pro&gt;pekt!
R C H W E I Z E B R O D E R I E R OCH S P E T S A R I stort rikhaltigt lager Billiga ' priser!
Profsortiment t. lands- j orten fr nko Celia Luttemnn, född Svahn, S a l t m a t a r e g a t.
3 B.
n.
b.
, hörnet xf Tegné g 4 VARUMARKF F Ö R S T A S SON.
GÖTEBORG.
TILL KONF IRIRAF I: NSNNITEI VISNING Rekvirera ett profnät frän S v e n s k a •lottagas flickor mst.
sommar i präst- H ä r n ä t s i m p o r t e n, adr.
S t o c k h o l m gård å Västkusten nära Marstrand.
Va.
TJppgif färg!
Stort prof mot 35 Öre i.
S.
J. Meuller, Rönnäng.
frim Mössnät prof m t 40 Ör« i frim C R È M E I D É A L E RÄTTVIK, MÄRSGÄRDEN, (M a j o r s k a n E d m a n n, V a r b e r g) Pensionat och Hvilohem (f. d. Sjurbergs ir den mest utsökta af alla hud- pensionat).
Bästa läge vid Siljan.
Utm.
crèmer.
Den är oföränderlig och snö- rekreationsort.
Hemtrefliirt.
(Ej bröst- hvit och verkar i hög grad förskö- spuka).
Härliga skogspromenader!
lîil- nande.
Den skyddar mot köld ocb lig helpens.
Rikst.
19 A. Rättvik.
•etta.
Dec passar för alla åldrar och Tillskrif Fru Kristina Mars.
vid alla tillfällen.
Förnämsta Parfym- affärer.
F Ö R B R Ö S T S J U K A, HÖGASENS PBNSIONAT.
Karlskoga.
Rik-tel. 140 B.
E N SKICKLIG TECKNARE KAN LÄTT FÖRTJÄNA PENGAR.
HAN SR EFTERSÖKT INOM ALLA STÖRRE AFFÄRSFÖRETAG.
— GENOM VÅR UN- DERVISNING PR KORRESPON- DENS KAN NI UTBILDA ER TILL SKICK- LIG TECKNARE.
VI HA MASSOR AV INTYG, SOM BE- VISA DELLA.
VI UNDERVISA AVEN I FLERA SLAGS KONSTMILNING.
— BEGÄR VÅRT RIKT ILLUSTRERADE PROSPEKT FOR TECKNING OCB KONSTMÅLNING I DET ERHÅLLOS GRATIS.
Hermods Korrespondensinstitut, AAFFLRRR KFI C.
D I R.
H.
S RTFIRMNRT M U L M « I I.
G.
GROMS Hårnät.
Trög V Ä R L D E N S T Ttr, 19 7 3 f \ .. r,at 1fl_7 I F Ö R E N G E L S K A S J U K A N, som bryter ut vid alla åldrar intil 1U år, fås säker hjälp med utvärtes medel af undertecknad, som har £5 1rs praktik i Engelska sjukans be- handling.
De mest framträdande symptomer- na äro blodfattigdom, slappa armai o. ben, goatigt lynne, ingen sömn.
Ingen aptit, somliga ätt.
mycket, mei magra andå, kroppen blir upplöst slem som stockar sig i lederna oel medför kyla, kläda och utslag.
Bli: ej slemmet utrensadt brytes krop- pen sönder.
Ingen behöfver ress hit Beskrii symptomema.
Sneds lemmar kunna bli återställda.
Bret her * aras mot dubbelt porto.
Tusentals intyg Unnas.
HOSTA, FÖRKYLNINGAR, KLENA LUNGOR.
Allcock ' s Plåster VERKAR SÅVÄL PRESERVATIVT SOM LÄKANDE.
FÖRHINDRAR FÖRKYLNIN- GAR ATT FATTA FÖR D J U P ROT.
R E U M A T I S M I S K U L D R O R N A FÖR- HINDRAS GENOM ANVÄNDANDE AF Allcoclt s Plåster.
ATLETER ANVÄNDA DETSAMMA S O M MEDEL EMOT STYFHET ELLER Ö M H E T I MUSKLERNA.
AUcock ' s är ett ursprungligt och äkta poröst plåster.
Det är ett Universalmedel, som säijes i aha apotek öfver hela den civiliserade världen.
Kari påläggas hvarhulst smärtor finnas.
Skulle Ni v a r a i b e h o f a f e t t piller, TAG DA UTA F Vid B R A N D R E T K S förstoppning, gallsjuka, hufvudvärk, F Ö R S Ä L J A S HOS ALLC0CK Fullkomligt vegetabiliska.
P I L L E R svindel, dålig A L L A A P O T E K A R E.
MANUFACTURING CO., B i r k e n h e a d, England.
H a n n a B e n g t s s o n, Malmc P r n m i m o p o (Est.
p a n &amp; T H u n 1752.)
matsmältning: Î e t c.
DET BÄSTA LÄKEMEDLET H.
G. Söderbergs Imp.
A.-B.
Ä R „ Q V U • S S O B S A K T I E B O L A G 7 • — ETABIERADT I STOCKHOLM 1 8 8 0 1 3 1:a A n t h r a c i t / IKTA BRÖ5TKflRflMELLER Enda tillverkare A.-B.
Nissens Manu- H U S H Å L L S K O L facturing, Norrköping.
m C O K E S S A ALLM.
TELEFON 8 6 8, 4 7 3 5, 4 7 3 6, 3 9 3.
N Y B R O G A T A N 1: ma A N T S RIKSTELEFON 1 7 9, T E N K O L t J A V A N A L E L U det bästa medel för erhållande af långa ögonfransar och tjocka ögonbryn.
Pris C kr.
Franska Parfymmagasinet, 2 1 DROTTNINGGATAN 2 1.
S T O C K H O L M.
BÄR ICKE BRÅCKBAND!
BPTBR 3 0 Å R S ERFARENHET H A R JAG UPPFUNNIT ETT BANDAGE FÖR MÄN, KVINNOR OCH BARN HVILKET OFELBART BOTAR BRÅCK.
J A J SÄNDER EDER DET P Å PROF. D i Ni försökt allt möjligt annat, kom så till mig I Där andra misslyckats, där har jag den största framgång.
Sänd mig redan i dag vidhängande kupong, så skickar jag Eder portofritt min illustrerade lilla bok om bråck och dess botande, i hvilken Ni kan läsa om mitt bandage, priser, samt namnen på många personer, som burit det, och som äro mig oändligt tack- samma för detsamma.
Det hjälper strax — då alla andra medel svikit.
Kom ihåg, att jag hvarken använder mig af salfvelse, berömmande loford eller lögner.
N 1 8 R U E A F S L U T A D AF G E R I N S T Ö R S T A D E L E N G S G A D Ä R B E F I N T L I G A F L I C K - K A J P O R, vinter- &amp; sommar-, F L I C K - K O F T O -, vinter- &amp; sommar-, F L I C K - K L Ä I L N I N G A R, ylle &amp; bomull.
G A S S - &amp; F L I C K A L U S A R, ylle &amp; bomull.
G A S S P A L E T Å E I *, vinter- &amp; sommar-, G O S S - K A V A J A R, vinter- &amp; sommar-.
S O S S - O R Ä K T E F, ylle- &amp; bomull.
G O S S - B E N K L Ä D E -, ylle- &amp; bomull.
K J J I - D P A K T E R, ylie- &amp; bomall.
YLLE-KOFTOR, YLLE-KOLTAR, UNDERKJO- \ G &gt; K E S • RIKSTEL.
575, 59 14.
118 12.
Svenska Mönstertidningen T A N LAGRET G U M M I - R E G N » OCKAR &amp; K A P S E.
S T R U M P O R, svarta &amp; kulörta, ylle &amp; bomull.
F Ö R K L Ä D E N, goss- &amp; flick-.
S P E T S K R AG AR, H A K L A P P A R • S E R V I E T T E R.
LINNE-UNDERKLÄDER.
(Ett parti).
DAMASKER, DAMASK-BENKLÄDER.
S K O D O N, TOFFLOR, GA ' OSCHER.
MUFFAR, BOOR, HATTAR, BAHYTTER.
MATROSMÖSSOR, YLLEMÖSSOR.
NÄSDUKAR, SKÄRP, HÄNJSLEN.
L A R, ylle &amp; bomull.
TILL P R I S E R NEDSATTA 2 5 0 0 0 UNDER VANLIGA PRISER Ett parti T Y G E R, J Ä M T E ylle från KLÄDNINGSTYGER, 0: 4 5 • » » S O M S.
&gt; 0: 5 0 &gt; » 130 cm.
breda F I L T, helylle, 180 cm.
bred • 1: 5 0 &gt; » » 2: — * • » SPORTTYGER, » K.
KADETTYG hel- » 1: 9 0 » » SKER ENDAST M O T KONTANT DIERAS M.
B E 1 OBS N 8 D I REALISATIONEN!
1 A PÅGÅR E N D A S T 8 R E G E R I N G S G A T A N 1 8 I VÅR FR. 9 P R I M A H U S H Å L L S K O L HOFLBVERANTÖR.
A N T H R A C.
C O K E S.
BRIKETTER S K E P P S B R O N 18}; .STRANDVÄGEN 1 7.
N O R R M Ä L A R S T R A N D 221 S Ö D E R M Ä L A R S T R A N D I T 22 60 61 30 88 19 98 60.
O SPECIALAFFÄR FÖR S J U K - O. HÄLSO- T A S.
VÅRDSARTLKLAR.
Dambindor 95 öre pr duss., med lifband 1.25.
Stickade d:o. Sprutor, Sköljkannor, Bråckband, Nappar o. Bin- dor.
\ Landsortsorder exp.
omgående.
Rekv.
från 5 kr fraktfritt.
ORIENIRATAN 3 9.
S T O C K H O L M.
S 2: 4 0 » ALLM.
- B N I Professor Barry ' s T R I C O P F L E R O U S » EXPE- A L W FÖRNÄMSTA AF ALLA H Å R M E D E L.
" many years old allover s I d renders the hair beauny and fair " Pris pr flaska kr.
2.50.
Partilager: R O B.
B A C K M A N, STUREPIAN 1 3.
Allm.
Tel 187 59.
Eiks 3296..
.
FÖRSÄLJNINGSLOKAL F. M.
— 6 Joh.
Lundström &amp; C:o A.-B KUNGL.
130 cm.
br. '
R E G S R I N G S G A T A N I 0: 9 0 EFTERKRAF.
X Ä K T A L I L J E M J Ö L K: I har en underbar fö mäga, att föryngra, försköna och borttaga rynkor.
Fanny Gelins Pa rfymmaga sin, S M al m to rgs- gatan, Stockholm.
a t i n - C r è m e är det förnämsta medlet att skydda hu- den för köldens skad- liga inverkan.
Denna kraftiga snöhvita na- urpr-&gt;dukt-extrakt af - eu hafre renar porer- na, läker huden o. hyn b ir vacker o. klar.
— Ä.
&lt;ta endast i hvitburk med grönt lock The Oatin C:o, London.
Oatin-Crème säljes efter tullförhöjnin- gen till 1.50 o 3 kr.
pr hurk samt Oatin- Tvål, Oatin-Puder o Balsam säljes öfver- allt o. hos A.
W Nording Biblioteksg.
11 o. Drofrtningg.
63, Stockholm.
MAR-KAPPTYGER, B E T A L N I N G.
— O R D E R TILL L A N D S O R T E N ENDAST MOT PROFESSIR BARRY ' S TRICOPHEIODS I säljes fortfarande i pur I och minut från Fanny Gelins Parfymmagasin, S \ Malmtorgsgatan, Stockholm.
pr mtr.
pr mtr.
» från 0: 3 0 (den förre utan, den senare med modebilnga, i öfr.
samma mönsterinnehåll.)
Pris: Konstflit.
helår 5 kr.
; Sv.
Mön- stertidn.
5.50, halfår 2 75, kv.
1.50.
Prenumerera å bokh.
eller postkont.
r BOMAUSFLATELL BOMULLSTYGER FÖRSÄ.JNINGEN E.
M.
Ramin.
Inom den moderna läkekonsten an- ses numera salicylsyra för utväxtes bruk vara det verksammaste och bä- sta medel mot Reumatism.
Ramin är ett salicylsyrepreparat af högsta fulländning.
En flaska brukar vara nog att bota äfven svår reumatism.
Till salu å apoteket Vasen.
Fraktfritt à 2 kr.
fl.
från Ttamlnfabbitten, Es Iii f. ' M O M E N T A N.
hår och skägg.
Är för hälsan oskad ligt.
Verkan ögonblicklig.
Fäller ej Klever mottagas dagligec vid tvättning.
Pris 5 kr.
pr sats.
K U R S I K L Ä D S Ö M N A D.
kl. 11 — a.
Upplysn.
i sko- Z I W E R T Z E F T R.
, GÖTEBORG, " lans lokal.
Grefgatan.
57.
Allm.
tel. 22153.
Aftonkurs två gånger i veckan.
Återförsäljare rabatt.
Prospekt på beeftran.
SELMA WAHLGREN.
C.
E. Brooks, S. 37.
Bank Bldgs., Kingsway, London, W. C, England.
Jag beder Eder godhetsfullts sftnda mig i ostämpladt kuvert E l e r illu- strerade bok och utförlig bruksan- visning för botande af bråck.
ïïîed deffa numm Namn Adress Poststation Land T I N V E N T E R I N G Realisationen BARNKLÄDER ylle, blå GRATIS REKVISITIONSKUPONG.
I Varumärke.
P ALLM.
R E N U TEL. M E R 2582, E R A 451, P Ä I 1282.
D U N.
6610. pågår ännu en kortare tid i vår försäljningslokal KAMG.-CHEVIOT, C.
E. BKOOKS, som under mer än 30 år har botat bråck.
Om Ni lider af bråck, så skrif till honom redan i dag I Jag förfärdigar bandaget efter Edert eget mått och skickar det under full garanti att Ni blifver belåten med det- samma, i motsatt fall återsändas pen- ningarna.
Jag har satt priset så lågt för att alla, både rika och fattiga skola kunna köpa detsamma.
Jag sänder bandaget på prof för att visa, att jag talar sanning.
Ni kan själf döma därom, och då Ni en gång sett och läst min illustrerade bok, skall Ni blifva lika förtjust som tusenden af mina patienter, hvilkas bref finnas till genomläsande på mitt kontor.
Ut- fyll nedanstående frikupong och sänd mig den redan i dag.
Skrif tydligt namn och tydlig adress!
O C ELLER E F T E R «.fluggos etter 2-årig kura al kvinnliga elever vid Ä K T A H Å R N Ä T.
Stora till 4 kr.
pr dnss., miliare till 3.50 pr duss.
Parfymaffären, 18 Birger- jarlsgatan 18 Stockholm.
C, GYMNASTIKDIREKTÖRSEXAMEN Professor Cederschiöld A " Konstflit " KURS I M A S S A G E O C H S J U V G Y M N A S T I K.
Begär prospekt!
Stockholm.
Mästersamuelsgatan 70. behandlar med egna massage metoder: M A G -, Tarm-, .Reumatiska- och Nerv- äkommor m. m. Näs-svalgkatnrr lokalt med instrument smärtfritt.
Grefture- GATAN 22, Stockholm.
R Varumärke.
B R I K E T T E R Doktor ».
Kjellbergs SYDSVENSKA GYMNASTIK-INSTITUTET.
N Y KURS BÖRJAR 18 S E P T.
PROSPEKT G E N.
kapten J. Thulin, LUND 3 — H A R N I FÖRSÖKF L R U R E N T I I N R E D E R!
?
2 I 2 f 2 T 21212 D E N RLON RLÅ ' H A R E N G E R HÄLSA H A R L I N A R N M!
NCHNNRLRHUMRIR!
följa gratisbilagorna ldiins Romanbilaga och Iduns Mode- och Handarbetstidning.
