# ID: svediakorp-per2020
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 40,318
# sentences: 1,501
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 47 (1350).
25:TE Å R G.
VANLIGA HUFVUDREDAKTOR S O N D A G E N DEN 24 N O V E M B E R 1912.
- UPPLAGAN.
OCH ANSV.
UTG1FVARE: JOHAN NORDLING.
SÄLLSKAPET ÄLLSKAPLIGA s ä l l s k a p bli s ä l - lan gamla.
Del är b a r a d e stora o c h berömda veten- s k a p l i g a eller d e r a s vederlikar, de som ha fonder och s t a t s a n - slag, d e som g e ut handlingar och tidskrifter, d e t är b a r a d e, som fylla m å n g a å r och få m o t t a g a hyllningsadresser från inland och utland.
U m g ä n g e t s fria sammanslutningar d ä r e m o t — åtminstone hos oss — d e tändas, flamma opp och s l o c k n a likt stjärnskott i n a t - ten.
Det är vanligen en liten krets j ä m n å r i g a o c h likasinta, som varit v a n a att s a m l a s en tid och helt plötsligt fattas af b e g ä r e t att g e sina s a m m a n - k o m s t e r en viss b e s t ä m d p r ä - gel, och s å bilda ett samfund eller en förening, m e d ä m - b e t s m ä n och s t a d g a r.
Snart sinar intresset, s t a m m e n t u n n a s af och snart ä r o s a m m a n t r ä - dena öde.
Hur gick det inte m e d G ö t i s k a f ö r b u n - d e t, A d l e r b e t h s och Geijers värmlandsgille i Stockholm, del som ä n d å gaf ut tidskrif- ten " H u n a ".
Ungdomsgudin- n a n h a d e inte makt d å att b l å s a in ett långt och kraftigt LOSNUMMERPRIS: BITR.
REDAKTOR: ERNST HÖGMAN.
RED.-SEKRETERARE: WAGNER.
ELIN IDUN 50 ÅR ZK och August Blanche voro stif- t a r e och ordförande.
Det " var 1855, m e d a n restauranglifvet ännu stod i ett flor som k a n - s k e aldrig s e d a n, d å s a m m a n - t r ä d e n a höllos hvar l ö r d a g s - kväll.
Slulligen vardt Blanche uppsvulgen af politiken, och därmed var sällskapets öde b e s e g l a d t: efter 1860 förde det en alltjämt m e r a t y n a n d e till- varo.
De som logo det initiativ, hvarigenom I d u n vardt till, voro s e x yngre män, tre k o n s t - närer, nämligen m å l a r n a E d - v a r d Bergh, J. F. Höckert och t o n s ä t t a r e n Ivar Hallström, tre vetenskapsmän, Axel Key, Adolf Erik Nordenskiöld och Harald Wieselgren.
De utfär- d a d e en inbjudan att d e l t a g a i en s a m m a n k o m s t på hotell Fenix: " m e d ä n d a m å l att för framtiden å v ä g a b r i n g a en v i d - s t r ä c k t a r e personlig beröring emellan d e i Stockholm b o s a t t e män, hvilka åt v e t e n s k a p, vit- terhet och konst p å skilda b a - nor e g n a v e r k s a m h e t och in- tresse. "
" EN SKML 1 IDUN ".
Efter den bekanta oljemålningen af Anders Zorn.
förgrunden Iduns mångårige sekreterare Harald Wieselgren, i bakgrunden skymfa fysio- nomierna af Hans Hüüebrand, Axel Key, Carl Fredrik Waern och A.
E. Nordenskiöd.
MINNESMEDALJ af Erik Lindberg.
12 O R E.
lif i sina d y r k a r e s hjärtan.
S å myckel b ä t t r e har hon m ä k t a t det m e d det s ä l l s k a p som den 22 nov.
1862 s k a p a d e s m e d h e n n e s n a m n som titel och sinnebild, och som alltså nu m e d ä r a b e g å r sin femtioåriga m i n n e s d a g.
Mellan Götiska förbundet och Idun k a n Stockholm r ä k n a en hel del s ä l l s k a p m e d likartade syften.
Skalden Carl Fredrik Dahlgren var outtröttlig i att kring sig s a m l a författare och d e r a s vänner, och h a n v a r själen i G r ö n a r u t a n, B e l l m a n s k a sällskapet och a n d r a s a m m a n s l u t n i n - g a r.
D e r a s form för sällskapliga s a m m a n - t r ä d e n var den b r u s a n d e y r a n s, glädjens puls slog s å häftigt och s å oregelbundet, att blodet inte l ä n g r e stod ut m e d den takten, utan å d e r n b r a s t.
En s e n a r e förening var G r ö n a s t u g a n, d ä r Johan Gabriel Carlén Af d e 186 p å detta sätt in- bjudna, v a r det inte mindre än 106, som infunno sig p å s a m - m a n t r ä d e t den 22 nov.
och som Präglad med anledning af sällskapet Iduns 50-årsjubiIeum.
Idun alltså hyllar som stiftare, till hvilka v a n - ligen äfven r ä k n a s de öfriga som skriftligen a n m ä l d e sin tillslutning.
S t a d g a r a n t o g o s; d e s s a h a i alla väsentliga punkter b i b e h å l - lits o f ö r ä n d r a d e, s å p å en g å n g fasta och likväl ej b e s v ä r a n d e voro b e s t ä m m e l s e r n a, att de visat sig s å s o m en utmärkt ram kring s ä l l s k a p e t s verksamhet.
De s t a d g a d e e n - d a s t ett s a m m a n t r ä d e i m å n a d e n — en vis b e g r ä n s n i n g — och denna förlades till första lördagen i hvarje m å n a d, med u n d a n t a g för juli och augusti, d å Idun har ferier.
Årsaf- gitten var ringa; styrelsen förlades till en nämnd, som numera r ä k n a r a d e r t o n l e d a - möter, Iduns n ä m n d e m ä n.
N ä m n d e n b e s l u - ter om inval, och alla röster m å s t e v a r a j a - k a n d e för ati den föreslagne skall g å i g e - nom.
Inga spel ä r o tillåtna vid s a m m a n - komsterna.
Gäster, hvilka a n m ä l a s för n ä m n d e n af två personer, få n ä r v a r a.
Huf- v u d s a k e n ä r sällskapligt u m g ä n g e, men de från början s p o r a d i s k a föredragen ha s e d a n 1864 bildat en lika fast b e s t å n d s d e l af s a m - m a n k o m s t e r n a som utställningarna af m å - lar- och bildhuggarkonst, hvilka numera a l - drig s a k n a s.
Undantag gör i b å d a d e s s a af- s e e n d e n e n d a s t s a m m a n k o m s t e n i juni, den s. k. s o m m a r s a m m a n k o m s t e n, enkom helgad åt u m g ä n g e.
Inom Idun ha s l o r a förändringar ägt rum under d e g å n g n a femti åren.
Den första generationen finns inte längre bland d e n u - v a r a n d e idunesernas antal — m e d u n d a n - t a g af fyra.
Nya släktled ha kommit till och äfven bland dem har döden hunnit göra rika s k ö r d a r.
F a c k s a m m a n s l u t n i n g a r och a n d r a klubbar till trots ä r Idun likväl ännu i d a g den stora, vidifamnande, opartiska samlarinnan af v e t e n s k a p s i d k a r e, k o n s t n ä - rer och författare, öfverhufvud alla, för hvilka andligt produktivt a r b e t e är l e f n a d s - .målet och som kunna glädjas öfver a n d r a s a r b e t e n och d e l t a g a i allmän s k ä m t a n.
Fenix v a r l ä n g e s ä l l s k a p e t s hem, och d e s s festvåning l ä m p a d e sig i sällsynt hög g r a d för ä n d a m å l e t.
Den s t o r a salen, där före- d r a g e n höllos, var lagom rymlig för det a n - tal — mellan sextio och hundrafemtio — idu- n e s a r e, som p l ä g a s a m l a s; s a l o n g e n och smårummen bjödo p å ypperliga soffhörn, där kotterierna slogo sig tillhopa efter fritt val, s e d a n man ätit den billiga, g e m e n s a m m a s e x a n i den stora matsalen.
N u m e r a är Anglais den sedvanliga mötesplatsen och snart ä r man hemvan äfven d ä r.
Vid sjutiden s a m l a s d e tidigaste.
Det ä r n ä m n d e m ä n n e n, som snart dra sig tillbaka och inom s t ä n g d a d ö r r a r b e h a n d l a för- eningsärendena för kvällen.
Kretsarna tätna och grupper bilda sig.
De utställda konstverken t a s i ögonsikte och stämningen blir tvångsfri och gemytlig.
S å kommer n ä m n d e n ut, s e k r e t e r a r e n m e d d e l a r d e s s nyss f a t t a d e beslut, förkunnar hvem som är k v ä l - lens f ö r e d r a g a r e och ämnet för föredraget — detta ä r ä n d a till d e s s en hemlighet — och ger ordet åt denne.
Efter högst en timme ä r föredraget slut, det a p p l å d e - .ras och medlemmarna sorla en stund tillsammans, innan m e d d e l a n d e t sker, att supén ä r s e r v e r a d.
I den deltar vanligen e n d a s t en del, hälften eller n å g o t mer, af å h ö r a r n a, och efter den s a m l a s m a n åter i fria grupper.
Snart ä s k a r s e k r e t e r a r e n ljud och h a r a n g e r a r afionens f ö r e d r a g a r e och konstutställare.
D e s s a tal ä r o afionens r e - ioriska glanspunkter.
Bland d e m å n g a ly- s a n d e föredragen kan det ju n å g o n g å n g in- s m y g a sig ett m e r a lärdt än populärt, men s e k r e t e r a r e n s tacktal h a hittills alltid varit Helt år Halft âr Kvartal Lösn:r Kr.
6.50 • 3.50 » 1.75 • 0.12 „ e Praktupplagan: a r K r " ' ™ Kyartal alftar L o s n: r eminent allroande.
Lärdom och skämt i klassisk och originell form ha b r ä d d a t d e s s a anföranden, d ä r ironien och satiren sällan s a k n a t s, men alltid förenats med den ä k t a idunesiska kamratligheten och där m å n g s i - digheten i synpunkter och u p p s l a g b e r e d t m e d l e m m a r n a d e största öfverraskningar.
S e d a n vidtager å n y o sorlet och samkvämet, som ofta nog fortfarit till en mycket tidig timme, d å diskussionsämnena varit outtöm- liga och historierna outsinliga.
I s å fall har en nattsexa improviserats vid half två-tiden för att s t ä r k a d e fysiska krafterna.
Hur mycken visdom och hur mycken kvickhet, hur mycket skämt och hur mycken intressant diskussion har inte utbytts under d e s s a Idunskvällar!
Det har s a g t s att Harald Wieselgren var Iduns själ, personifikationen af d e s s a n d a.
Hur mycket öfverdrift det än kan ligga i s å - d a n a uttryck, innebära d e ju alltid en k ä r n a af sanning, den att h a n s s a m k ä n s l a med s ä l l s k a p e t och arten af h a n s talarkonst b u n d o flertalet vid honom med sympatiens band.
Men s ä l l s k a p e t ä g d e ju vida mer af resurser än äfven h a n s s ä r e g n a s ä l l s k a p s - begåfning k u n d e företräda.
O c h hur m y c - ken vikt man än ä r böjd att tillmäta själfva den personliga u m g ä n g e i s e n man och man emellan, får man vid en öfverblick af s ä l l - s k a p e t s historia en alltmera ö k a d r e s p e k t för den summa af andligt a r b e t e, af v e r k s a m intelligens, som rymmes i själfva d e p r e s t a - tioner, som s a m m a n t r ä d e n a framkallat.
Först n å g r a n a k n a siffror!
Inalles ha hittills 1,260 p e r s o n e r vunnit inträde i s ä l l - skapet, d. v. s. årligen ungefär 20 p e r s o - ner invalts.
Af d e s s a tillhöra ännu 430 s ä l l - i Iduns Byrå o. Expedition, M ä s S s a m u Ä g.
Prenumerationspris Vanl.
u p p l a g a n: Sällskapet Iduns nuvarande sekreterare, förste arkivarien d:r Theodor Westrin.
A. Blomberg foto.
-:: " * g: • 2.25; * °-: 15 s k a p e t.
Det vittnar om en icke ringa lifak- tighet att under de g å n g n a å r e n — d e två första m e d r ä k n a d e, d å e n d a s t fem före- d r a g höllos — ha icke mindre än 186 af s ä l l - s k a p e t s l e d a m ö t e r uppirädt en eller flera g å n g e r som f ö r e d r a g s h å l l a r e; 292 k o n s t n ä - rer ha utställt sina verk — af dem ä r e n d a s t ett litet fåtal, utlänningar och svenskor, icke iduenser — och 50 h a utfört musik vid s a m - m a n k o m s t e r n a; ett s a m m a n t r ä d e om året ä r nämligen alltid ä g n a d t åt en konsert.
I d e a - liter s e d t ä r hvarje idunes en b i d r a g a r e, men hvarje föreningserfaren människa vet ju, hur stor procent af föreningsmedlemmar, som man aldrig kan r ä k n a p å som aktiva, och det faktum att n ä r a hälften af iduneserna bidragit m e d h a n d eller mun till k v ä l l s p r o - g r a m m e n t o r d e v a r a ett utomordentligt högt intyg om s ä l l s k a p e t s kapacitet.
Där har talats om snart s a g d t allting mellan himmel och jord.
Ä m n e n a ä r o fördelade p å 8 sektioner, d. v. s. för hvarje m å n a d ä r det en särskild sektion, som sörjer för kvällens p r o g r a m: i januari hör man n å g o t från n a - turhistoriens eller geografiens värld, i f e - bruari är det fysik eller matematik, i m a r s medicin, i april historia, förhistoria eller s p r å k v e t e n s k a p, i maj s t a t s v e t e n s k a p, p e d a - gogik eller filosofi, i oktober litteratur- eller konsthistoria, i n o v e m b e r musik eller n a t u r - v e t e n s k a p.
S å har r a d e n af föredrag blif- vit lång och lysande.
S.
A.
A n d r é e har d ä r skildrat en af sina ballongresor, S v a n t e A r - rhenius flerfaldiga g å n g e r återgeft k o s m o - goniska hypoteser, E. W. Dahlgren b e r ä t t a t orn A m e r i k a s upptäckt, H a n s Forssell om 1500-talets s v e n s k a aristokrati, H. Gyldén om jordens rotation, g e n e r a l Hazelius om E n g l a n d s skolväsen, Adolf Hedin om a r b e - tarupproret i England 1381, S v e n Hedin om J f ö g - A s i e n, S.
E.
H e n s c h e n om hjärnans v e r k - samhet, Hans Hildebrand om Gottlands kyr- kor, om medeltidens gillen, Fritiof Holmgren orn färgblindheten, Axel Key om c e l l e r n a s rörelsefenomen, Hellen Lindgren om b a r n e t s tidigaste själslif, K. Linroth om f o l k s a n a t o - n e r, O s c a r Montelius om Bayeuxtapeten, A.
E. Nordenskiöld om sina färder, om m e t e o r e r och kartografi, C. Nyström om Belgiens telefonväsen, G e o r g Pauli om lefvande m o - dell, general R a p p e om Bosnien, Gustaf Retzius om ä g g e t s utveckling, C.
].
R o s s a n - der om den antiseptiska s ä r b e h a n d l i n g e n, Viktor Rydberg om den grekisk-egyptisKa konsten, Fredrik S a n d e r om gudinnan Idun, Hjalmar S t o l p e om Björköfynden, C.
G.
S a n d b e r g om kräffsjukdomen, Robert Tiger- stedi om hunger, Gustaf Upmark om G r i p s - holms slotts å t e r s t ä l l a n d e, Karl W a r b u r g om Thorild, Almguist och Byron, Gunnar W e n n e r - b e r g om p e d a g o g i s k a villoriktningar, T h e o - dor Westrin om Karl XH:s och karoliner- n a s turkiska skulder och om grefve A. F. Munck i Italien, H a r a l d Wieselgren om k ä l - lorna till Engelbrekis historia och om i n d r a g - ningsmakten, O. A. Winroth om behofvet af en juridisk fakultet vid Stockholms högskola, V. B. Wiitrock om växtligheten p å snö och is, Karl Wåhlin om Ernst Josephson och R a g n a r O s t b e r g om S t o c k h o l m s nya s t a d s - hus.
Jag h a r slumpvis gripit namn och ä m - nen ur m ä n g d e n för att ä n d å g e en föreställ- ning om arten och mångfalden af de före- d r a g som iduneserna få g ö r a b e k a n t s k a p med.
Men utrymmet förbjuder att med ytter- ligare u p p r ä k n i n g a r af k o n s t n ä r e r och m u - siker s ö k a fullständiga denna r e d o g ö r e l s e.
Jag får hänvisa den i n t r e s s e r a d e till den stailiga och c h a r m a n t a festskrift till Iduns- jubiléei, som d e s s n u v a r a n d e s e k r e t e r a r e, *.
Redaktionen: Riks 16 46.
Allm.
9803.
Expeditionen: Riks 164S.
Allm.
61 47.
Kl. 10-4.
Kl. 9-6.
Red.
Nordling: Riks 86 60.
Allm.
4 02.
Annonskontoret: Riks 1646.
Allm.
6147. ii — i. Kl. 9-6.
Verkst.
direktören kl. 11-1.
Riks 86 59.
Allm.
43 04.
- 772 - K1- 5 Annonspris: Pr millimeter enkel spalt: 25 öre efter text.
30 öre å textsida.
20 ° / o förhöjning â sär- skild begärd plats.
Utländska annonser de- biteras 50 öre med 20 o förhöjning å särskild be- gärd plats.
0
förste arkivarien Theodor Westrin utgifvit och ur hvilken han med o b e g r ä n s a d välvilja l å - tit mig ö s a fakta och d a t a för d e n n a artikel.
K a n s k e v o r e det emellertid orättvist att inte omnämna, att Idun vid åtskilliga tillfällen v a - rit v ä r d för främlingar och utländska g ä s - ter, särskild!
för s å d a n a från g r a n n l ä n d e r n a, framför allt Finland.
A n m ä r k n i n g s v ä r d!
ä r ju o c k s å, all n ä r Astronomische Gesellschaft hösten 1877 g ä s t a d e Idun, erhöll det u n d e r - rättelse om att en ny planet blifvit u p p t ä c k t mellan Mars och Jupiter.
Till Iduns ä r a u p p - k a l l a d e s den efter sällskapet.
N ä r Idun nu g å r in i sitt a n d r a halfva å r - hundrade, sker de!
med oförändrad ung- domlighet och l y s a n d e traditioner.
Nutidens Slockholm har väl s å stort behof af ett d y - likt s ä l l s k a p som förflutna tiders.
Isolerings- tendenser och fackensidighet, åsiktsdiffe- r e n s e r och s o c i a l a olikheter ha alltjämt lika stor.
b e n ä g e n h e t att vilja förskingra; Idun är en s a m l a n d e makt.
Det lär en att hålla af och intressera sig för andligt a r b e t e inom skilda o m r å d e n, det för en tillsammans med p e r s o n e r af helt a n n a n riktning än dem man r å k a r i sin d a g l i g a gärning, och den gör detta under gemytliga och tvångsfria former.
Inte b a r a o r g a n i s a t i o n e n s förträfflighet utan äfven d e l e d a n d e s, t r a d i t i o n s u p p b ä r a r n a s, personligheter h a förtjänsten af att Idun b i - behållit sig lika gediget som gemytligt.
De b o r t g å n g n a Idunspampar, om hvilkas bedrif- ter och humor s ä g n e n vet s å mycket att b e - rätta, Wieselgren, Stolpe, Nordenskiöld och andra, b e r e d d e d e sina rika högtider af glädje.
Men idunesaren från i d a g s k a t t a r inte sina höfviismän l ä g r e.
Egentligen har s ä l l s k a p e t inte mer än en ä m b e t s m a n, och det ä r s e k r e t e r a r e n.
Efter Wieselgrens b o r t - g å n g h a r den plalsen b e k l ä d t s af T h e o d o r Westrin, som Wieselgren själf utpekat som sin efterträdare.
Han har haft den s v å r a uppgiften att efter den p å en g å n g högst in- dividuella och likväl till tradition v o r d n a w i e s e l g r e n s k a humorn, utan att bryta med traditionen g e en ny form, en ny individuell ton åt d e sällskapliga förhandlingarna, och han har lyckats.
Det ä r nu som förr en a k - aktuell vältalighet, k r y d d a d med spirituella och ironiska spetsigheter, liksom det är en mångsidig och allintresserad personlighet, som bildar centrum och förenar i hängifven- het för Idun skilda kynnen och sinnen.
Den ståtliga fest p å G r a n d Hotell, med hvilken jubileumsdagen firas, kan e n d a s t bli det yttre uttrycket för s ä l l s k a p e l s flor, m e d a n festskriften med sin historik och den v a c k r a medaljen v a r a k t i g a r e hugfästa d a g e n.
För allmänheten blir väl Iduns porfrättutställning p å K o n s t a k a d e m i e n — den största i sitt s l a g i Sverige — det i n t r e s s a n t a s t e: idel k o n s t - verk föreställande iduneser.
Å s k å d l i g a r e ä n torra ord skola d e s s a h u n d r a t a l s konstverk visa hvad Idun varit och ä r som s a m m a n s l u t - ning, visa hvilken i m p o n e r a n d e r a d af snill- rika och b e t y d a n d e personligheter som skänkt Idun d e s s u n g d o m s b e v a r a n d e frukter.
Festen skall emellertid g e tillfälle att bringa fack till dem som nedlagt s å mycket k ä r l e k s - fullt a r b e t e p å s ä l l s k a p e t s b e s t å n d och ut- veckling.
Men den rätta m ä t a r e n p å s ä l l - s k a p e t s makt och siyrka, d e!
ä r den d r a g - ning s a m m a n t r ä d e n a alltjämt utöfva och den heder, söm hvar och en r ä k n a r det för att v a r a ledamot af Idun.
IDUNS JUL- OCH JUBILEUMSNUMMER.
R E T S JULNUMMER, S O M MED anledning af iidningen Iduns i början af d e c e m b e r inträffande 2 5 - å r s d a g till omfånget b e t y d - ligt utvidgats och s å v ä l till ut- smyckning som innehåll framträder som ett sannskyldig!
JUBILEUMSNUMMER, lämnar, efter m å n a d s l å n g a förarbeten, i d e s s a d a g a r p r e s s a r n e för all i n ä s i a v e c k a u l s ä n d a s lill våra kommissionärer och återförsäljare.
Samtliga Iduns fasta p r e n u m e r a n t e r erhålla det gratis med Iduns ordinarie veckonummer för den 8 d e c e m b e r.
Det ståtliga fesfnumref, som p r e s e n t e r a r sig inom ett f ä r g - och vinterfriskt omslag at Lydia Skoifsberg, inledes med en siorslagen dikicykel: komma helt visst dock v å r a l ä s a r e att ställa den som särskild konstbilaga medföljande färglitografien: Molnvandring " Tjugufem år Idun " af Verner von Heidenstam vår l y s a n d e skald och n y k o r a d e a k a d e m i k e r, hvilkens mäkiiga strofer försetts m e d en kongenial inramning af Axel Törneman.
Selma Lagerlöf bidrager med en b e r ä t t e l s e: " Vår p å k y r k o g å r d e n ", K.
G. Ossian-Nilsson g e r i skissen " S å n g a r e n " en gratiös interiör ur v å r a s t u d e n t s k o r s lif, och Hugo Oberg sjunger i " Den ä l s k a d e s t a - d e n " m e d inspirerade tonfall S t o c k h o l m s lof.
I " Monokeln " framträder Silfverståhlarnes b e g å f v a d e epiker S v e n Lidman från en ny sida, och lyrikern Anders Osterling d e b u t e - rar framgångsrikt som novellist i " Floras vän ".
Anna Lenah Elgström ger e n af sina suggestiva själsanalyser i skissen " Mor "; Bo Bergman och Sigfrid Siwertz b i d r a g a med ett p a r ä k t a Stockholmsinteriörer i " En g o d g ä r n i n g " och " Ett förtroendevotum ".
Bland b i d r a g e n i b u n d e n form må ytterligare framhållas Fredrik Vetlerlunds fintonade pastell " Minnesfesten ", Karl Erik Forsslunds liksom ur m a s u r s n i d a d e daladikter, Artur Möllers konstnärligt o r d k n a p p a, men k ä n s l o - m ä t t a d e strofer.
Beträffande fru Anna Branfings inledningskapitel till en roman ha vi att b e k l a g a, att redaktionen g e - nom författarinnans t i l l v ä g a g å e n d e blifvit förledd alt mot sina häfdvunna principer publicera ett nu r e d a n i bokform förelig- g a n d e alster s å s o m originalbidrag, förmena dock att s k a d a n för v å r a l ä s a r e icke kan bli synnerligen stor, d å de, som tilläfventyrs k o m m a att h u g n a s med r o m a n e n " Valérie " i sin julklappskorg, g o d!
kunna h o p p a öfver d e första sidorna.
Till samtliga ofvannämnda b i d r a g ha t e c k n a r e s å d a n a som Victor A n - drén, David Ljungdahl, Gunnar Widholm, Helmer Masolle, Hilding Nyman, Brita Ell- sfröm, Knut Sfangenberg m. fl.
lämnat den illustrativa utsmyckningen.
Främst bland d e artistiska bidragen " Ungdomsgudinnan hyllas " af Carl Larsson en förtjusande komposition till hemmets och d e s s eviga u n g d o m s m a k t e r s lof, som utgör Iduns och den p o p u l ä r e m ä s t a r e n s speciella jubileumsgåfva till alla v å r a l ä s a r e.
Återstår slutligen a t t n ä m n a den " återblick vid det fyllda kvartseklet ", som under rubri- ken i en lätt k å s e r a n d e och u n d e r h å l l a n d e form verkställts af Ernst H ö g m a n och för h v a r s in- r y m m a n d e julnumret utvidgats med ett helt tryckark uiöfver det vanliga omfånget.
V å r a talrika v ä n n e r landet rundt b e r e d e s h ä r ett tillfälle att p å 2 5 - å r s d a g e n g ö r a en titt b a k - om " sin e g e n tidnings " kulisser, en inblick som vi, att d ö m a af mångfaldiga påstötnin- gar, ha djärfheten tro skall roa och intressera dem alla.
Det förnämligaste v ä r d e t åt d e n n a u p p s a t s förlänas dock otvifvelaktigt af det porträttgalleri på icke mindre fyrahundrafemtio (450) än porträtt af Iduns litterära och konstnärliga m e d a r b e - t a r e under d e nu tillryggalagda 25 åren, som bildar en imposant ram till v å r historieskrif- v a r e s text och i och för sig utgör ett rätt s å märkligt personhistoriskt dokument till det s e n a s t e kvartseklets s v e n s k a kulturkrönika.
Af det s a g d a — h o p p a s vi — t o r d e med öfvertygande tydlighet framgå, att I d u n s Jul- o c h J u b i l e u m s - nummer utgör en af d e intressantaste och v ä r d e r i - k a s t e af å r e t s samtliga julpublikationer, och att det synnerligen billiga pris 1 krona som trots d e s t o r a extra omkostnader, hvilka n e d l a g t s för att värdigt hugfästa d e svenska h e m m e n s egen tidnings m ä r k e s d a g, å s a t t s d e t s a m m a, icke b ö r kunna u t g ö r a n å g o t hin- der för vårt jubileumsnummers spridning till hvarje hem, d ä r svensk tunga talas och svensk konst och diktning ä l s k a s och o m - huldas.
Stockholm i november 1912.
Redaktionen af Idun.
RUBEN G: S O N BERG.
till Kr.
3 50 per styck ftr väl billigt?
Sänd Eder nerfläckade och oanvändbar » J d s d n i n g ffir ke- misk tvfttt och prftssning t 11 Orgryte Kemiska Tvätt- &amp; Färgeri A.-B., Göteborg och Ni blir för- våna d öfver det goda resultatet.
.i ...... • • &gt; ' •• ' • Det ftr ej likgiltigt, till hvilken affär Ni vän-:.
der Eder, ty det är stor skillnad på kemisk tvätt och — kemisk tvätt.
: KLADNINGAR - KLIPPAN.
773 Mnriprnn^P JVlUUtrnuSie - Flnnnnnorchvub rwpapperSOrUK.
Sjteciotttéef Finare Post-, ocn JdutlS t Shwif-, Tvycfepappev Samt textpapper tillverkas Kopie- Kaftong, af Klippan.
förevarande uppsats betonar han med slöd af etl grundligt statistiskt material, som dock pa intet vis tynger framställ- ningen, endast skärper den, hur den sven- ska kvinnokraften hålles tillbaka från alt uppfylla sin viktigaste bestämmelse och den nationella faran af detta undertryckande.
• AG SKULLE VILJA URSKILJA mellan tvenne s t o r a g r u p p e r af kvinnofrågor, som i v å r tid kräfva det största b e a k t a n d e af samhällsforskarne och politi- k e r n a och, icke minst, af kvinnorna själfva.
Den e n a omfattar s p ö r s m å l e n om kvinnans likaberättigande m e d mannen uti förvärfsar- betet och det offentliga samhällslifvet.
Här har det gällt att bryta m e d g a m l a s e d v a n o r och l a g s t a d g a d e förhållanden.
Därför h a r denna kvinnoemancipationsfråga m e d all rätt länge samlat kring sig det m e s t a intres- set.
Dock icke alldeles utan fara att för mycket u n d a n s k y m m a den a n d r a, mer funda- mentala kvinnofrågan, den m e r egentliga kvinnofrågan.
Kvinnans rätt att v a r a en fri m e d b o r g a r e liksom mannen ä r e n s a k.
Kvinnans rätt att v a r a kvinna, att v a r a m a k a och moder och s k a p a r e och upprätthållare •af lifsordningen i ett hem ä r en a n n a n s a k.
j a g tror att det v o r e fruktlöst att tvista om, Iwilkendera af d e s s a kvinnofrågor just nu ur social-reformatoriska synpunkter m å s t e b e - t r a k t a s som den viktigaste för samhället och mänskligheten.
Vi kunna numera o c h i framtiden lika litet u n d v a r a kvinnan ute i samhällslifvet som inne i hemmet.
Hon b e - höfver själf för sin själs vidare växt b å d a lifsområdena.
Men en skillnad mellan d e s s a finnes dock.
Ute i det stora, ö p p n a s a m - hällslifvet kompletterar hon m a n n e n s verk.
Inom hemmets v ä g g a r fyller hon kulturupp- gifter, som ä r o uteslutande h e n n e s egna.
Kvinnan k a n v a r a m e d b o r g a r e och därvid p å ett värdefullt sätt s å väl likna mannen som afvika från honom; men mannen k a n ej v a r a m o d e r och hemmets genius.
Den kvinnorätt, som jag nu här ville rikta u p p m ä r k s a m h e t e n p å, ä r d e n n a sistnämnda kvinnorätt — kvinnans rätt till ä k t e n s k a p och m o d e r s k a p och till ett hem att fullt och helt vara kvinna uti.
Vore j a g kvinna, skulle jag v a r a hundra g å n g e r m e r v a k s a m om d e n n a rätt ä n om n å g o n a n n a n.
I det a f s e e n d e t är jag, ehuru man, k a n s k e kvinnligare än en del i somliga länder och inom vissa s a m h ä l l s - klasser tämligen talrika kvinnor.
Hvad s o m för snart 30 år s e d a n gjorde mig till s o c i a l - demokrat v a r icke minst upptäckten, att det nutida storindustriella och individualistiska (" kapitalistiska ") produktionssättet tvingar a r b e t a r k l a s s e n s kvinnor till ett mycket kvinn- lighefsfördärfvande a r b e t e ute i a r b e t s m a r k - n a d e n och samtidigt förminskar och försäm- rar d e r a s möjligheter att v å r d a sig om h e m - mets värf.
S å d a n t ä r " missbrukad kvinno- kraft " i allra största skala.
Men det v a r ej därom j a g ville tala nu.
Det finns ett s a m m a n h a n g mellan den för d e sista tre eller fyra årtiondena e g e n d o m - BEFOLKNINGS- FRÅGA OCH KVIN- NORÄTT.
liga utvecklingen af b e f o l k n i n g s f ö r - h å l l a n d e n a och kvinnans rätt till ä k - t e n s k a p, s o m synes mig hittills ha blifvit allt för litet b e a k i a d t inom s å väl samhällsforsk- ningen s o m politiken och kvinnorörelsen.
Detta t o r d e dock delvis ha sin förklaring däruti, att e n d a s t relativt svårtillgängliga och s v å r t y d b a r a befolkningsstatistiska d a t a klart afslöja den mycket märkliga i n - skränkning uti k v i n n a n s utsik- ter till ä k t e n s k a p ochräittill m o d e r s k a p, som den m o d e r n a befolk- ningsrörelsen hittills fört m e d sig.
S o m det här icke torde tillåtas mig att v a n p r y d a s p a l t e r n a m e d alltför m å n g a siffror, skall jag till en början s ö k a att möjligast o m a t e m a - tiskt och kortfattadi angifva hvad det ä r fråga om.
Jag talar e n d a s t om den v ä s t e u r o p e i s k a civilisationskretsens folk (således främst d e skandinaviska, g e r m a n s k a och a n g l o s a x i s k a samt n o r d r o m a n s k a folken i Europa och N o r d a m e r i k a samt Englands kolonier).
Bland d e s s a h a r folkökningen varit exempellöst stor under hela det 19:de å r h u n d r a d e t.
En starkt sjunkande dödlighet h a r kraftigt b i - dragit härtill.
Antalet födelser v a r relativt stort till midten af 1880-talet.
S e d a n d e s s har födelsetalet stadigt aftagit.
I stort sedt har välståndet starkt ö k a t s — ehuru d e fat- tiga och ekonomiskt allt för afhängiga k l a s - s e r n a ännu utgöra det s t o r a flertalet inom nationerna.
Det ä r intet tvifvel u n d e r k a s - tad!, att födelsetalets minskning s e d a n 1880- talet ingalunda b e r o r p å n å g o n minskning uti fortplantningsförmågan, utan att d e vik- t i g a s t e o r s a k e r n a ä r o minskning i antalet ingångna ä k t e n s k a p, försenad!
i n g å e n d e af ä k t e n s k a p och afsiktligt minskad!
b a r n a n - tal inom ä k t e n s k a p e n.
Bland d e s s a o r s a - ker s p e l a r den s i s t n ä m n d a den största rollen.
Dock ä r o särskild!
i S v e r i g e äfven d e två första synnerligen betydelsefulla.
Vidare ä r att m ä r k a att icke alla s a m h ä l l s - k l a s s e r uppvisa d e s s a företeelser, utan huf- vudsakligen d e b u r g n a samt d e relativt väl situerade mellanklasserna och d e h ö g s t a arbetarklasserna.
De fattigare och fattiga- ste samhällslagren ha varit o b e r ö r d a af d e s s a tendenser.
Uppenbarligen spelar Driftiga För hudens vård och ansiktets s k ö n h e t J. SIMON, PARIS.
Enda skönhetsmedel s o m icke irriterar huden.
Det är inom d e s s a ekonomiska mellan- klasser, s o m d e från ä k t e n s k a p och m o d e r - s k a p helt u t e s t ä n g d a eller åtminstone till långt fram i medelåldern u t e s t ä n g d a kvin- norna h o p a sig.
O c h det v ä r s t a ä r att d e s s a kvinnogruppers möjligheter att verkligen få lefva ut sitt lif i enlighet m e d sin kvinnliga natur stadigt bli allt mindre, ty d e af mig här p å p e k a d e t e n d e n s e r n a inom befolk- ningsrörelsen ä r o synbarligen alltjämt i tilltagande.
D å d e ekonomiska motiver, som ligga b a k o m företeelsen, under m o - derna nationlekonomiska förhållanden s n a r a r e t o r d e förstärkas ä n f ö r s v a g a s, ä r o utsikterna till ett omslag uppenbarligen ej s ä r d e l e s ljusa.
Åtminstone få vi t ä n k a o s s n å g o t annat b o t e m e d e l än en blind förtrös- tan till att den " ekonomiska utvecklingen " af sig själf å t e r skall v ä n d a rätt hvad den vridit p å sned.
D e s s v ä r r e ä r denna för kvinnan och h e m - met s å h o t a n d e gestaltning af befolknings- frågan s ä r d e l e s u t p r ä g l a d just i vårt e g e t land.
Inom flera af d e viktigaste, särskildt kvinnan berörande befolkningsstatistiska förhållandena intar S v e r i g e en synnerligen ogynnsam undantagsställning.
Kvinnorna ä r o i d e flesta länder talrikare ä n männen, men S v e r i g e s kvinnoöfverskott kommissionärer å alla platser, d ä r vi förut icke ä r o r e p r e s e n t e - r a d e, a n t a g a s mot h ö g provision.
Tillskrif g e n a s t: - den ekonomiska o m t ä n k s a m h e t e n samt d e med det relativa välståndet s t i g a n d e e k o n o - miska behofven en mycket stor roll s å s o m grundmotiv för att ä k t e n s k a p e n dels minskas i antal (relativt till folkmängden), dels ingås s e n a r e än förut o c h dels bli mindre barnrika än förut.
Inom d e förmögnaste k l a s s e r n a behöfver m a n icke afstå från ä k t e n s k a p e l - ler uppskjuta ä k t e n s k a p e t s i n g å e n d e till en relativt framskriden ålder eller starkt b e - g r ä n s a b a r n s k a r a n för att b e t r y g g a sitt v ä l - s t å n d eller för att s k y d d a sig mot faran att nedsjunka i fattigdom.
Inom d e fattiga och fattigaste k l a s s e r n a u p p n å s de h ö g s t a m ö j - liga inkomsterna vanligen r e d a n i början af tjuguårsåldern och m a n r ä k n a r m e d hustruns och b a r n e n s förvärfsarbete s å s o m o u m b ä r - liga inkomstkällor för familjen.
De tidiga ä k t e n s k a p e n ä r o nere vid fattigdomsnivån s n a r a r e ekonomiskt fördelaktiga ä n tvärtom; och om den stora b a r n s k a r a n k o s t a r e k o n o - miska uppoffringar, s å b ö r den o c k s å tidigt bli en ekonomisk hjälp för föräldrarna — ehuru sällan eller aldrig n å g o n hjälp att komma u p p ur fattigdomen.
Helt annorlunda förhåller det sig inom d e.
samhällslager, d ä r man k a n lefva i relativt v ä l s t å n d eller å t - minstone hålla sig u p p e öfver fattigdoms- strecket, blott m a n afstår från ä k t e n s k a p eller afhåller sig från tidiga ä k t e n s k a p och b e g r ä n s a r b a r n a n t a l e t till ett minimum.
774.
- IDUNS EXPEDITION, STOCKHOLM.
W ' Y.i. ' ..? .. \ ~.V.^. \ .^ ...
:
har under 1800-talet varit tre g å n g e r större än V ä s t e u r o p a s.
Vi h a d e år 1900 1,236 ogifta kvinnor i åldern 17 — 45 år p å hvarje tusental ogifta män i åldern 20 — 50 år.
Detta hufvudsakiigen t a c k v a r e utvandringen, som s t a r k a r e minskat den manliga delen af b e - folkningen än den kvinnliga.
Vår äkten- skapsfrekvens har stadigt sjunkit.
Är 1800 h a d e vi 106,630 gifta kvinnor i åldern 15 — 45 år p å hvarje miljon af befolkningen; år 1900 h a d e vi blott 88,353.
Detta s e n a r e å r mot- s v a r a d e s d e n n a sista siffra i Förenta S t a - terna af 130,280, i ringland af 116,944 och i Tyskland af 114,210 gifta kvinnor.
Ej nog härmed.
Den s v e n s k a kvinnans inträde i ä k t e n s k a p e t blir mer och mer försenadt.
Är 1800 h a d e Sverige 29,772 gifta kvinnor i å l - dern 15 — 30 å r p å hvarje miljon af befolk- ningen, men å r 1900 blott 25,184; hvilket år Förenta S t a t e r n a u p p v i s a d e 57,410, England 41,977 och Tyskland 39,338 gifta kvinnor inom d e n ä m n d a yngre å l d e r s k l a s s e r n a p å hvarje miljon af befolkningen.
Jämförelsen r e d a n mellan S v e r i g e och Tyskland utfaller sålunda ofantligt ogynnsamt för Sverige hvad de relativt tidiga ä k t e n s k a p e n beträffar (hvarvid vi få t a g a i b e t r a k t a n d e att ä k t e n - s k a p e n före 20 å r äfven i Tyskland s p e l a en mycket obetydlig roll).
Slutligen hör till detta kapitel att s v e n s k a kvinnor, d å de ändtligen bli gifta, i regel få ä l d r e män än d e r a s m e d s y s t r a r i a n d r a länder.
Är 1900 voro i S v e r i g e blott 39 procent af männen i åldern 25 — 30 år gifta, men i England 56 procent och i Tyskland 51 procent.
Äfven i åldern 30 — 35 å r äro d e s v e n s k a m ä n n e n s ä k t e n s k a p s f r e k v e n s betydligt mindre än hos de flesta a n d r a nationer.
; ANAKRONISM.
; [l; DE HADE EJ RÅKATS PÂ TIO ÅR [och tänkte väl knappast att mötas mer ".
— så förde dem slumpen samman en dag.
; '.
; • Hans hy bar märken af tidens slag.
Och hvar fanns glansen om hennes hår och gångens skygghet och flickbehag?
•; I • Men de satte sig ned och begynte trefva i minnets lönnrum, som efter en gömd och helig klenod, som fått ligga glömd.
• • I; I!
; •; • Z • Och se!
det gamla begynte lefva!
Skära minnen tände i blickarna glans.
I Den tiden var dock deras ungdom, hennes; och hans!
• • •; Och han hviskade: dina händer är lika mjuka • som då!
; Och hon: som då dina ögon är lika djupa • och grå!
Z — Och plötsligt-möttes de i kyssens svindel.
; •;; Z • • • Som i en tomhet kände de sig famla, I från deras inre ögon gled en bindel — " och från den stunden visste de sig gamla.
ARTUR MOLLER.
; *; • m v a n a r e, tills det 1909 gick under 14 och för n ä r v a r a n d e öfverhufvud är afsevärdt l ä g r e än i d e flesta m e d o s s kulturellt jämställda länder.
Här ha vi ett af d e v a c k r a s t e d r a g e n i den ur åtskilliga synpunkter föga g l ä d - j a n d e s v e n s k a befolkningsstatistiken.
* Vi ha s å l u n d a i Sverige ett ofantligt öf- verskott af ogifta kvinnor ä n d a fram till 3 5 - och 40-årsåldern.
Detta förhållande s t å r otvifvelaktigt i s a m m a n h a n g med det b e - dröfliga faktum, att födelserna utom ä k t e n - s k a p e t äro oproportionerligt talrika i vårt land.
Under åren 1 8 9 6 - 1 9 0 0 föddes i England hvart tjugufemte barn, men i S v e - rige hvart nionde barn utanför ä k t e n s k a p e t.
Då det under o g y n n s a m m a sociala förhål- landen lefvande industriproletariatet är ofantligt mycket större i England än i S v e - rige, skulle man s n a r a s t kunnat v ä n t a att England skulle uppvisat den större p r o c e n - ten af u t o m ä k t e n s k a p l i g a födelser.
Trots sin förfärande fattigdom har Irland en ännu lägre procent än England.
Här är otvifvel- aktigt something rotten in the s t a t e of S w e d e n.
Födelsefrekvensen ä r stor p å det orätta hållet — d. s. v. inom de allt för stora s k a r o r n a af ä k t e n s k a p s l ö s a s v e n s k a kvinnor.
Då statistiken klarligen visar att nöd och v a n v å r d härja vida s v å - r a r e bland de " o ä k t a " än bland de " ä k t a " b a r n e n, föreligger här ett gigantiskt brott af nationen mot sitt e g e t kött och blod.
Jag kommer nu fram till den sida af s p ö r s - målet, som i det f ö r e g å e n d e och i titeln till d e n n a u p p s a t s föranled!
mig att tala om kvinnans r ä t t till ä k t e n s k a p, m o d e r s k a p och v e r k s a m h e t som v å r d a r i n n a af ett e g e t hem.
Säkerligen ha icke alla kvinnor s a m m a personliga förutsättningar för ä k t e n s k a p e t, m o d e r s k a p e t och hemmets kulfur.
Det är rätt och samhällsgagneligt att de kvinnor, hvilkas a n l a g allt för litet ligga åt d e s s a håll, besitta tillräckliga möjligheter att s å - som ogifta d e l t a g a uti näringslifvet och det offentligas tjänst.
O c h det vore u p p e n b a r - ligen i allo skadligt, om kvinnans v e r k s a m - h e t s - och förvärfsmöjligheter utanför h e m - met vore s å snäft tillmätta, att d e s s a kvin- nor mer eller mindre mot sin innersta böjelse p r e s s a d e s in i " ä k t e n s k a p s m a r k n a d e n " och därvid tilläfventyrs b i d r o g o att från ä k t e n - skapsmöjligheter u t e s t ä n g a en del kvinnor, som ä r o s å starkt kvinnliga till sin läggning att de icke utan att själsligt förkrympa och förvridas kunna försaka m a k a n s och m o - derns kräfvande kall.
Det möter ingen s v å - righet, i teorien åtminstone, att skipa rätt mellan d e s s a b å d a k a t e g o r i e r af kvinnor.
I praktiken visar sig visserligen det missför- hållandet, att de med e g e n d o m utrustade bland d e okvinnliga kvinnorna i regel efter- fikas af männen med förbigående af kvinnor, som personligen ä r o bättre ä g n a d e att bli hustrur och mödrar.
Och den s v e n s k a k v i n n a n ä r utan g e n - s ä g e l s e närmast att beifra detta brott.
B a r - nens lott ä r och m å s t e det alltid främst v a r a kvinnoplikt och kvinnorätt att t a g a sig an.
N å g o n allt för stor barnrikedom har det s v e n s k a folket i hvarje fall icke för n ä r v a - r a n d e att b e k l a g a sig öfver.
Det totala a n - talet födelser har mellan åren 1860 och 1910 sjunkit från omkring 35 till n å g o t under 25 årligen p å 1,000 invånare.
Den å t g ö r a n d e sänkningen (mellan 30 och 25) har ägt rum s e d a n 1885 uti stadig fortgång.
Att Sverige trots låg ä k t e n s k a p s f r e k v e n s och sjunkande nativitet uppvisar ett tämligen normalt öfverskott af födelser öfver dödsfall m å s t e s å l u d a b e r o uteslutande p å ett s y n - nerligen lågt dödstal.
Detta har varit i sjun- k a n d e s e d a n 1850-talet, då det ännu kunde närma sig 25 dödsfall årligen p å 1,000 in- Den egenltiga konflikten mellan de m o - derna befolkningsförhållandena och kvin- nans rätt att lefva en kvinnas lif v a r s n a vi dock först, d å vi i Sverige och en del a n d r a länder iakttaga den ofantliga missproportio- nen mellan antalet gifta och ogifta kvinnliga individer i ä k t e n s k a p s å l d e r n.
Jag anför här några sammanräkningar efter Gustav S u n d b ä r g s statistik (som jag äfven i det f ö r e g å e n d e anlitat).
I Sverige funnos vid u t g å n g e n af år 1900 uti alla åldrar öfver 15 år 746,307 ogifta och 847,252 gifta kvinnor samt 216,085 änkor och frånskilda.
Inom d e yngsta åldrarna, 15 — 20 år, voro blott 2,682 gifta samt 10 ä n k o r och frånskilda; och bli totalsiffrorna s å l e d e s i hufvudsak de s a m m a, v a r e sig vi r ä k n a ä k t e n s k a p s å l d e r n för kvinnan från 15 eller från 20 år.
Af s a m t - liga svenska kvinnor öfver 20 år voro s å - - 775 - l u n d a ' e j mindre än 41 procent ogifta.
Om den utveckling, som fört fram till detta b e - k l ä m m a n d e resultat, kommer att fortsätta ännu n å g r a årtionden, få vi att g ö r a m e d det h ä p n a d s v ä c k a n d e faktum, att i ett m o - dernt kultursamhälle med s t i g a n d e väl- stånd h ä l f t e n af det giftasvuxna kvinno- könet s t a n n a r u t a n f ö r ä k t e n s k a p e t.
Ännu s k a r p a r e framträder missförhållandet mel- lan antalet gifta och ogifta kvinnor i S v e - rige, d å vi b e g r ä n s a iakttagelsen till den bästa åldern för inträdet i ä k t e n s k a p e t.
Nu kunna ju m e n i n g a r n a v a r a d e l a d e om, hvilken d e n n a " b ä s t a " ålder egentligen är.
Jag skall därför utföra b e r ä k n i n g e n för flera åldersgrupper, s å att hvar och en kan se, hurudant läget är inom den å l d e r s g r u p p, som han eller hon a n s e r v a r a den lyckligaste för kvinnans inträde i ä k t e n s k a p e t.
I åldrarna mellan 20 och 30 år voro 261,640 kvinnor ogifta och blott 126,673 gifta (samt 1,733 ä n - kor och frånskilda) — s å l e d e s d e ogifta mer än dubbelt s å talrika som de gifta.
I åldrarna 25 till 35 år voro ännu 147,622 ogifta och blott 185,469 gifta (samt 4,499 änkor och från- skilda).
V a r e sig man sätter början af den lämpligaste åldern för ä k t e n s k a p e t s i n g å e n d e af kvinnan i vårt land till 20 eller 25 år och v a r e sig m a n a n s e r att den lämpligaste åldern slutar vid 30 eller 35 år, kommer man till det n e d s l å e n d e resultatet, att d e n n a lämpligaste tid för kvinnans start uti sitt exklusivt och h ö g s t a kvinnliga lifsvärf g å r förlorad för t v å t r e d j e d e l a r eller åtminstone för omkring h ä l f t e n af d e s v e n s k a kvinnor, som tillhöra d e ifrågava- rande åldersklasserna.
Detta s y n e s mig v a r a en " kvinnofråga " s å s o m ingen annan.
Men s a k e n ä r ju icke slut härmed.
F ö d e l s e - frekvensen ä r i n e d g å e n d e.
Eller, med a n - dra ord, samtidigt med att d e kvinnor inom å l d e r s k l a s s e r n a 20 — 30 år eller 25 — 35 år, som gifta sig, u t g ö r a en relativt liten del af samtliga kvinnor inom d e s s a å l d e r s g r u p p e r (samt en vida mindre del än förr i vårt land) minskas d e t a n t a l b a r n som öfver hufvud födas inom s v e n s k a ä k t e n s k a p.
Den äktenskapliga fruktsamheten i Sverige n å d d e å r 1884 för sista g å n g e n siffran 300 årliga födelser p å 1,000 gifta kvinnor och var r e d a n p å 1900 n e r e vid 273 samt har s e - dan ytterligare sjunkit — allt detta trots etf i det s t o r a hela s t i g a n d e välstånd, som förr î tiden regelmässigt b e l e d s a g a d e s af s t i g a n d e ä k t e n s k a p l i g nativitet.
Inom den s v e n s k a kvinnovärlden är det (om jag s å får ut- trycka mig) icke blott konkurrensen om ä k- t e n s k a p e t som allt mer förskärpes utan äfven konkurrensen om b a r n e n; nämligen framför allt inom d e åldrar, som f ö r e t r ä d e s - vis b o r d e ä g n a s åt ä k t e n s k a p e t och m o - derskapet.
Kvinnokönet blir i d e n n a m e - ning " ä k t e n s k a p s f a t t i g a r e " och samtidigt ä k - tenskapen barnfattigare.
V ä g e n till m o d e r s - lycka blir allt längre och o s ä k r a r e.
Nu skulle jag hll b e g r u n d a n d e särskildt inom den svenska- kvinnovärlden vilja fram- k a s t a n å g r a frågor.
Hur s k i p a s det r ä t t v i s a uti d e n n a " k o n k u r r e n s " om ä k - tenskap och j ^ - M e r s k a p?
Enligt hvilken bärkraftig social och etisk p r i n c i p blifva d e m å n g a från ä k t e n s k a p och moderslycka faktiskt u t e s t ä n g d a s v e n s k a kvinnorna s å u t e s l u t n a?
Är det socialt förnuftigt att b a r n - s k a r o r n a ä r o störst i de hem, där tillgån- g a r n a för d e r a s v å r d och fostran äro minst samt m ö d r a r n a dessutom ä r o b e t u n g a d e med förvärfsarbete?
Hur skall man kunna komma d ä r h ä n att d e l a m e r a j ä m n t p å möjligheterna att " rätt bruka vår kvinno- kraft "?
GUSTAF F. STEFFEN.
Ett " k v i n n o r n a s h u s " p å B a l t i s k a u t s t ä l l n i n g e n?
statliga mening bli en EN IDÉ, S O M VÄL mötesplats för alla d e kommer att möta s y m - kvinnor från Sverige pati i vida k r e t s a r bland och a n d r a länder, som Sveriges kvinnor, h a r komma att b e s ö k a B a l - väckts inom Fredrika tiska utställningen.
Bremer-förbundets krets Byggnaden skulle d ä r - i Malmö.
Det h a r n ä m - för inredas m e d t a n k e ligen h ä r föreslagits, att p å att lämna de b e s ö - kvinnorna skulle b e g a g - k a n d e den största k o m - na sig af det tillfälle, fort och trefnad — s å - som en s å p a s s stor u t - lunda med tesalong, ställning som d e n Balti- eventuellt hvilorum o. s. s k a å r 1914 i Malmö e r - v. F. ö. t ä n k e r man äf- bjuder dem att bland en ven p å att i b y g g n a d e n större allmänhet sprida inrymma en mottag- k u n s k a p om o c h intresse ningssalong samt en för d e frågor, som intimt biograf, d ä r en serie l ä - a n g å kvinnorna.
Tan- rorika bilder under den ken, som först v ä c k t e s aktuella titeln " Kvinnan af teckningslärarinnan och a r b e t e t " skulle före- vid Malmö realskola, frö- visas.
ken A n n a Nilsson — som Malmökvinnor Man får alltså nu ha att t a c k a för m å n g a blott h o p p a s att S v e - g o d a initiativ — utforma- riges kvinnor visa ett s å - d e s af en inom k r e t s s t y - dant intresse för och Fröken Anna Nilsson.
rélsen tillsatt kommitté, en s å d a n f ö r m å g a att och p å förslag af arkitekt A l f r.
A r w i d i u s s a m l a s omkring den v a c k r a idé, hvarom beslöt man att e n a sig om en e g e n kvinnor- det h ä r är fråga, att den k a n förverkligas p å n a s utställning i ett " kvinnornas h u s " s å s o m ett för kvinnorna och kvinnosaken fullt v ä r - det lämpligaste sättet för u p p n å e n d e af of- digt sätt.
v a n a n t y d d a syften.
Fredrika B r e m e r - f ö r - E. TfiN.
b u n d s k r e t s e n s styrelse h a r hemställt till för- b u n d e t s centralstyrelse i Stockholm att ställa sig i s p e t s e n för företaget, och h ä r hvilar alltså nu förslaget.
Just i prässläggningsminuten h a r Idun å Fredrika Bremer-förbundets b y r å i S t o c k - I " kvinnornas h u s " skulle, s å har man tänkt holm inhämtat, att förbundsstyrelsen haft ett sig, väsentligen inrymmas en p å statistiskt, första s a m m a n t r ä d e för att, dryfta M a l m ö - litterärt och åskådligt material b y g g d fram- föreningens förslag.
Man ställer sig princi- ställning af kvinnans ställning i S v e r i g e, s å - piellt sympatisk till förslaget, men tanken p å dan d e n historiskt utvecklat sig i socialt, e k o - n å g o n utställning i vanlig mening, förenad nomiskt m. fl.
a f s e e n d e n, samt af kvinnornas med täflan, f ö r k a s t a d e s från början.
Då n u v a r a n d e önskemål.
O n s k v ä r d t vore n a - förbundsstyrelsen emellertid a n s e r den e k o - turligtvis att få s å m å n g a riktningar och nomiska sidan af s a k e n allt för litet utredd, skiftningar som möjligt inom d e n s v e n s k a har den uppdragit åt en kommitté att p å kvinnorörelsen — och allt hvad man k a n grundval af Malmöförslaget g ö r a en första innefatta i detta namn — r e p r e s e n t e r a d e p å ekonomisk utredning.
S å fort kommittén utställningen, ja, s å s o m en " af k o m m i t t é m e d - framlagt denna för styrelsen, skall denna lemmarna y t t r a d e sig, funnes det n å g o n a n t i - fatta beslut huruvida Fredrika B r e m e r - f ö r - rösfrättsförening i Sverige, s å b o r d e d e n bundef s å s o m s å d a n t öfverhufvud skall ta o c k s å h a sin plats p å utställningen.
Den g e - sig an projektet.
n a s t e v ä g e n att u p p n å detta syfte v o r e väl att förmå d e större kvinnoföreningarna i Sverige med ideellt eller praktiskt syfte att b i d r a g a med specialutställningar efter en g e m e n s a m plan.
En mindre kvinnlig förening i Malmö har r e d a n lofvat u t a r b e t a en r e d o g ö r e l s e för " kvinnoarbete i Malmö som faktor i Malmö s t a d s utveckling ".
OM ÅTSKILLIGA A F VÅRA LÄ- Utom n ä m n d a utställning, som väl hufvud- sarinnor t o r d e erinra sig fram- sakligen blott s p e c i a l i n t r e s s e r a d e skulle l a d e s i Idun för n å g o n tid s e d a n kunna tillgodogöra sig, skulle naturligtvis ett förslag om ett idrottsmärke " kvinnornas h u s " äfven rymma a n d r a för den för S v e r i g e s kvinnor af s a m m a stora allmänheten m e r a l o c k a n d e — men icke mindre lärorika!
— attraktioner.
Men s l a g som det hvilket r e d a n finnes för m ä n - d e s s a enskildheter skola b e h a n d l a s i s a m - nen.
m a n h a n g m e d u t a r b e t a n d e t af planen för S e d a n d e s s har ingenting hörts om denna hela utställningen.
sak, för hvilken dock under tiden förarbeten Att " kvinnornas hus ", d ä r det alltså skulle p å g å t t och som just nu kommit ett godt s t e g f r a m l ä g g a s resultaten af m å n g a å r s m ö d a n ä r a sin lösning.
Idunsartikeln l e d d e n ä m - och strid och o c k s å p å v i s a s, hvad som ännu ligen till, att idrotisriksförbundet tillsatte en å t e r s t å r att vinna, kommer att bli en s a m - kommitté för förslagets pröfning, b e s t å e n d e l i n g s p l a t s i ordets ideellaste mening för af k a p t e n G.
Drake, ordf., grossh.
L.
E n g - Sveriges kvinnor, det få vi väl h o p p a s.
Ett lund, r e d a k t ö r Erik Pallin, sekr., samt med.
eller ett p a r större kvinnomöten v ä n t a r man kand. E.
S a l é n.
I m å n d a g s inkom denna till sig o c k s å få förlagda hit, och möjligen blir förbundets förvaltningsutskott m e d en skrif- det under utställningstiden äfven tillfälle till velse, i hvilken förslaget enhälligt tillstyrktes.
S a m m a dag beslöt o c k s å utskottet att hos någon vänskaplig sammankomst mellan exempelvis s v e n s k a och d a n s k a kvinnor.
öfverstyrelsen tillstyrka förslaget och v ä n t a s Men naturligtvis är det o c k s å meningen, att nu d e n n a fatta sitt definitiva beslut l ö r d a g e n den 23 d:s.
" kvinnornas h u s " skulle i ordets mera b o k - Det kvinnliga idrotts- märket.
- 776 - D e s s a g y n n s a m m a utsikter för s a k e n har m a n n o g ej minst att tillskrifva d e utlåtanden i frågan, som kommittén lyckats erhålla från framstående aukforiteter p å den fysiska u p p - fostrans, medicinens och p e d a g o g i e n s o m - r å d e n, och hvilka ä r o af stort intresse.
Bland nämnda utlåtanden märkes sålunda före- ståndarens för Gymnastiska centralinstitutet pro- fessor N. F. S e l l e n, hvilken framhåller, att ett idrottsmärke för kvinnor synes honom ha lika b e - rättigande som idrottsmärket för män.
Tidsandan torde vara sådan, menar han, att ett dylikt märke i väsentlig grad kommer att framkalla ett härdande idrottslif bland många kvinnor, som eljes icke skulle komma sig för därmed i samma utsträck- ning.
I fråga om förslagets detaljer anser dock pro- fessor Sellen, att gymnastiken såsom den för kvin- nor som för män nyttigaste och grundläggande kroppsrörelsen bör ha sin plats redan bland prof- ven, eller helst ensam i en särskild grupp, enär dei- ej kan sägas vara för mycket, att hvarje kvinna, som får ett utmärkelsetecken för kroppslig fär- dighet, äfven bör äga någon färdighet i gymnastik.
För öfrigt synas de föreslagna profven lämpliga och icke för fordrande eller skadliga-för den kvinnliga fysiken, hvarför professor Sellen lifligt tillstyrker förslaget.
Äfven öfverste C.
H.
N o r l a n d e r i Lund, som bakom sig har ett 40-årigt högt skattadt arbete för folkhälsans höjande i vårt land, önskar fram- gång åt förslagei såsom ett led i sträfvandena för att skapa kraft och hälsa åt allt Sveriges folk.
Gymnastikdirektören K a r i n N e u e n d o r f f i Stockholm är öfvertygad om att många ungdomar med glädje se, om något gjordes för dem i form af ordnad idrott.
Som det nu är, ha de ej tillfälle att tillfredsställa sin lust för idrotten, ty dels fat- tas ledning, dels äro idrottsplatserna så godt som ständigt upptagna af manliga utöfvare.
Om dessa hinder undanröjdes, skulle idrotten modifierad och lämpad för den kvinnliga fysiken kunna bli ett hjälpmedel till att höja den fysiska utvecklingen hos vår kvinnliga ungdom.
På alla områden af arbete är det ju så — heter det i fröken N:s yttrande — att om det finns ett bestämdt mål att sträfva mot, lifvas intresset, ökas ansträngningen och uthålligheten.
Måhända skulle just idrotfsmärket kunna bli ett sådant mål och samtidigt ett utmärkelsetecken för vunna färdigheter.
Helt visst skulle detta första Iifstec- ken för den kvinnliga idrotten på många håll bland ungdomen hälsas med glädje!
En annan framstående kvinnlig gymnastikdirek- lör K a r i n B a e c k s t r ö m har funnit idén syn- nerligen tilltalande och konstaterat allmänt in- tresse för densamma bland den kvinnliga ung- domen.
Bland de tillsporda medicinska auktoriteterna har prof. O. M e d i n uttalat, att inga som helst medicinskt-fysiologiska omständigheter finnas som tala m o t införandet af ett kvinnligt idrotts- märke, förutsatt att fordringarna för ett sådant noga afpassas och skadliga idrottsgrenar, fram- för allt alla längre löpningar, uteslutas.
Fullgö- randet af profven böra icke heller förläggas till tättingar.
Ej heller professor J.
E.
J o h a n s s o n vid Karolinska insfutef kan se något hinder för ett idrottsmärke för kvinnor, hvilka ju redan nu ut- öfva så mycken idrott och bland annat t ä f 1 a i simning och tennis.
Med.
doktorn I n e z L a u r e l l anser, att vi böra med glädje hälsa allt, som kan bidraga att höja intresset för friluftslif och en sund idrott bland kvinnorna, då just inom kvinnosläktef de ölägenheter och svaghetstillstånd, som äro följ- der af otillräcklig kroppsrörelse, äro beklagligt ofta förekommande.
Bland pedagogerna uttrycker studierektorn vid Ählinska skolan fil.
d:r L y d i a W a h l s t r ö m sitt hjärtliga instämmande med artikeln i Idun.
Täflingsprofven synas henne icke vara för högt tilltagna, och det enda hon skulle vilja tillägga vore k ö r n i n g m e d h ä s t och s k j u t n i n g, ty många kvinnor innehafva ju redan skytfemärke, andra ha gammal erfarenhet på kuskbocken.
" Förslaget — skrifver d:r W. — rimmar sig för- träffligt med den nu kraftigt begynfa scoutrörel- sen för flickor, som jag i höst varit med om att starta vid vår skola, och kommer som ett svar på det starka idrotfsintresse, som Olympiska spelen väckt i alla kretsar. "
Äfven rektor C.
S v e d e l i u s tillstyrker lifligt förslaget, liksom fru E v a F r e s t a d i u s, känd för sin stora erfarenhet inom praktisk kvinnlig idrott.
LILLE LOUIS.
Af Anna Lenah Elgström.
II.
TRE DAGAR HADE H O N LYC- k a t s uppskjuta u p p t ä c k t e n g e - nom att låtsa sofva, v ä n d mot v ä g g e n d å fångvaktaren kom in.
Men den fjärde slog h a n alarm, och från m o r g o n e n till s e n a kvällen fick hon u t h ä r d a att sitta i sin cell som På en offentlig förevisning, begapad likt ett vildl djur, af nyfikna och v r e d - g a d e män, hvilka kommo och gingo och gjorde henne fientliga, f ö r o l ä m p a n d e och hånfulla frågor.
Hon b e s v a r a d e dem e m e l - lertid lugnt o c h s å lögnaktigt som möjligt, artigt l e e n d e hela tiden, sirlig och stelt b e - hagfull som vanligt, trots sin o p a s s a n d e dräkt.
Det v a r svårt, men litet m e r eller min- dre b e t y d d e ju icke s å mycket numera, d å lif- vet icke längre v a r n å g o t a n n a t ä n en tung b ö r d a, som det gällde att g å s å r a k under som möjligt.
Den k u n d e väl k n a p p a s t bli tyngre nu, t r o d d e.
hon.
Men äfven om den blef det — nåväl, d å v a r det ju b a r a att r ä t a upp sig ännu litet mer!
Ty det fanns ingen g r ä n s för hvad man b o r d e kunna uthärda, s a d e hon sig h å r d - n a c k a d!
.
Hvarje ny s m ä r t a som det blinda ödet l a s t a d e p å en skulle m a n s å l u n d a v ä n d a till en segerrik pröfning för sin styrka, ett bevis p å sin ä d l a börd.
Den v a r k a n s k e m e n a d att förkrossa en — — men s e — man k u n d e lyfta den högt öfver sig själf — triumferande och trotsig in i d ö - den höja den ur mörkret till att bli ett ä r e - t e c k e n.
..
Denna förbittrade s a m m a n b i t n a stolthet var h e n n e s sista värn och s t ö d — den allena hjälpte henne att bibehålla ett hänsynslöst lugn som förundrade alla — en i alla v ä d e r oföränderlig kallblodighet.
Blott en g å n g öfvergaf den henne.
Det var n ä r d e ville föra h e n n e u p p till en af kvinnoafdelningens g e m e n s a m h e t s s a l a r för att i enlighet m e d reglementet p å grund af hennes kön b e r e d a henne ett lindrigare fän- gelse.
De l y c k a d e s s l ä p a henne till d ö r r e n men d ä r k a s t a d e hon sig n e d och h a k a d e sig fast, b e d j a n d e och b e s v ä r j a n d e dem att låta henne s t a n n a kvar i e n s a m h e t e n, låta henne slippa att k o m m a b l a n d människor.
Villrådiga s ä n d e d e efter B a r e r e.
Han kom icke själf — från detta som hon hela ti- den fruktat mest af allt blef hon dock för- skonad, tvifvelsutan, tänkte hon föraktfullt, för att h a n v a r r ä d d att hon i s å fall skulle förråda honom — men han s k i c k a d e bud att hon skulle få sin gåtfulla ö n s k a n uppfylld.
S å blef hon d å l ä m n a d åt sin e n s a m h e t — d e s s drömlika dvala slöt sitt tysta mörker omkring henne s å tätt att hon till slut n ä s t a n glömde att hon en g å n g haft ö g o n och sett ljuset — att hon en g å n g haft lif och lefvat.
Förrän nu.
Hur kom det sig — hvad v a r det, som gjorde att hon plötsligt mindes all- ting s å v ä l?
f r å g a d e hon sig bäfvande.
Var det ett v a r s e l?
V a r väntetiden slut?
Hon s a t t e sig u p p — hennes hjärta slog s å hårdt att hon m å s t e svälja g å n g p å g å n g för att kunna a n d a s.
Ty i allt det oredigt e k a n d e trampet o m - kring sig h a d e hon u p p f å n g a t ljudet af f å n g - v a k t a r e n s v ä l b e k a n t a steg.
Men h a n v a r icke e n s a m.
O c h hon visste hvad det b e - t y d d e.
.. I d e t s a m m a s t a n n a d e s t e g e n utanför h e n - nes dörr.
Hon r e s t e sig långsamt.
D å d e b å d a m ä n - nen kommo in stod hon upprätt vid sin brits och stirrade dem in i ansiktet, s a k t a b l e k - n a n d e tills hon lyste krithvit i det iskalla g r y - ningsljusef.
— Jaså, s a d e hon tonlöst — ingenting mer.
— Ja, det skall bli i d a g, s v a r a d e h e n n e s buttre, g a m l e f å n g v a k t a r e i n ä s t a n betryckt ion.
Men h a n s följeslagare, m a n n e n m e d saxen, en mager, rödhårig liten karl m e d lif- ligt irrande ögon, h ä r m a d e henne o g e n e r a d!
i det han s t e g fram till henne.
D å styfnade hon g e n a s t till igen och blef stolt och orörlig under sitt tofviga s v a r t a hår, som b ö d e l s - d r ä n g e n r ö r d e i.
S a x e n klippte och klippte — d e tunga l o c k a r n a föllo i l å n g a flagor n e d p å golfvet — hon stod och s å g efter dem med sina mycket stora och trötta bruna ögon.
— S å h a d e d å ändtligen slutet börjat, tänkte hon stilla — litet till att u t h ä r d a s å v a r lifvet färdigt.
Ett stolt verk men tungt — mycket tungt.
Hon h a d e blifvit s å trött af det — hon l ä n g t a d e att få hvila.
Själfmani gick hon mot dörren.
Den r ö d e b ö d e l s d r ä n g e n stod h ä p e n kvar midt p å golf- vet.
— Hvarför dröjer ni — jag är redo, n ä s t a n sjöng hon d ä r b o r t a, trotsigt och klingande.
En illvillig glimt s k y m t a d e i h a n s ö g o n — det v a r som förtröt h e n n e s lugn honom.
S å s k r a t t a d e h a n försmädligt.
— Ni l ä n g t a r viss!
alt möta e r a anhöriga, m e d b o r g a r i n n a, s a d e han torrt.
— Ni håller h o p i er familj, m ä r k e r jag.
Det ä r inte en v e c k a s e d a n jag klippte h å r e t af er far och er bror.
De d o g o p å s a m m a d a g — d e n u n g e p å morgonen — det var inte länge han fick njuta af sin frihet!
Han t a l a d e vidare, men hon h ö r d e plötsligt icke mera — n å g o t h a d e liksom blixtsnabbt vikit undan henne — h e n n e s förstånd, h e n - nes själ?
Ty hon förstod, förnam och s å g i ett nu blott intet — intet — föll handlöst n e d och n e d i ett oändligt tomrum.
Men af g a m - mal v a n a höll hon sig rak, d ä r hon mellan " de b ä g g e m ä n n e n gick genom g å n g a r n a och gårdarna.
S t i r r a n d e ansikten gledo förbi henne, glimtande dagsljus s t a c k henne i ö g o n e n men allting p å obeskrifligt långt håll.
S å satt hon plötsligt p å en b ä n k i det folk- uppfyllda portvaktsrummet bredvid en kvinna, som grät och snyftade m e d sitt af- klippta h å r fallande fram öfver ansiktet.
Men vid ljudet af d e n n a gråt b a n a d e sig ändtligen en t a n k e v ä g fram till Lilla Louis.
— Hvarför grät hon icke själf?
u n d r a d e hon stelt och slött.
H e n n e s far v a r ju d ö d och h e n n e s b r o d e r — o, h e n n e s a r m e, ä l s k a d e b r o d e r — h a n som blifvit s å glad att få lefva — h a n h a d e måst d ö — hon som velat s å väl h a d e blott p å s k y n d a t den d ö d e n!
Hon s k a k a d e m a t!
p å hufvudel.
— Nej, gråfa k u n d e hon icke — men skraita, s k r a t t a!
S å löjligt v a r ju a l l t s a m - m a n s — s å intill d ö d e n löjligt!
För ättens ä r a s skull h a d e hon offrat sin e g e n — b e - fläckat sig s å in i h v a r e n d a fiber att hon icke mer h a d e hvarken rätt eller lust att lefva.
För ättens ä r a s skull — hon drog munnen till n å - got som fordom varit ett leende — och nu fanns det ingen ätt och ingen ä r a — icke någonting.
Äter ryckte h e n n e s l ä p p a r men nu af för- tvifladt vemod.
— O, v a r det d å meningen att hon alldeles utplundrad skulle lämna lifvet med blott tom, förvirrad u n d r a n kvar af allt hon haft?
V a r det slutet för henne, som a l - drig nöjt sig förrän hon fått tragisk ä d e l h e t ur smärtan, hårdt m o d ur bitterheten!
Att möta det sista och v ä r s t a och icke förmå höja det till stolthet — därför att det v a r b a r a in- tet — förintade icke det allt — gjorde det icke hela h e n n e s lifs sträfvan till blott — h e n - nes hjärta liksom s t e g r a d e sig i fasansfullt tvifvel — ett narrspel, narrspel!
O, k u n d e - 777 - det v a r a s å?
Hennes lif — det var ju ä n d å det e n d a hon h a d e — s å kort men s å å n g e s t - fullt och mörkt — och dock h a d e hon älskat det för detta e n d a s skull som fyllde henne med sin glans — ä r a n!
Skulle nu o c k s å det sista t a g a s från h e n n e?
H a d e d e n långa pröfningen varit utan mål och mening — det hon offrat allt för blott en inbillning — ett in- stinktlik!
anskaffadt slöd åt hennes s v a g a själ, som fruktade sanningen — att ingen ä r a fanns, — ingen h e d e r — ingenting alls!
Mörker — mörker v a r öfver henne.
Kring h e n n e hviskade vemodigt d e d ö d s - d ö m d a männen, bredvid h e n n e snyftade kvin- nan allt vildare.
Lilla Louis bet sina l ä p p a r sönder.
I h e n - nes rygg kom fasan s m y g a n d e — d ö d e n s vämjeliga, fega fasa.
O c h tiden v a r s å kort — minuterna gingo s å fort — hvar skulle hon hinna få m o d från igen — O, Gud, hvarifrån!
All!
l å g ju i spillror — nyss h a d e hon varit r e d o — nu v a r hon ingenting.
O c h döden som kom allt n ä r m a r e.
.
.
O, vänta, vänta, b a r m h ä r t i g e Gud!
I d e t s a m m a s t e g ett s k a l l a n d e r o p ur folk- hopen utanför: Kärrorna k o m m a!
Den g r å - t a n d e kvinnan höjde sitt hufvud och s å g sig omkring likt ett f å n g a d i djur — s t ä n g d t ötver allt — handlöst föll hon framstupa mot Lilla Louis.
N ä s t a n omedvetet t o g flickan mot henne och slöt henne intill sig, v a g g a n d e henne fram och tillbaka i sin famn för att tysta hennes gråt, i ett e n d a jäktadt b e g ä r — att få v a r a i fred — få en e n d a fattig minut stilla — s å k a n s k e hon dock k u n d e finna n å g o t att s t ä n g a ute den förfärliga r ä d s l a n med.
— Hon r ä d d!
O, b a r a en e n d a ostörd minut s å att hon s l a p p d e t!
Tyst — tyst!
Kunde kvinnan här icke v a r a tyst!
Hvad hviskade h o n?
Tröst!
Ett ord till tröst — a r m a — arma, vi b ä g g e — j a g behöfver det själf men j a g kan ingenting finna.
Den o k ä n d a skalf allt v ä r r e vid hennes bröst.
Lille Louis teg stilla en kort, kväljande a n d - lös minut.
— Vi få visst g å ä n d å, s a d e hon s e d a n brustet.
Ty framför henne h a d e b ö d e l s d r ä n g a r n a börjat ö p p n a dörrarna — hon s å g folkhopen, såg kärrorna.
En stor trötthet föll öfver henne.
S å v a r d å tiden ute och allt h o p p med.
Stilla r e s t e hon sig — inom henne v a r det som om allting slocknat i b e d ö f v a n d e köld — hon sökte icke mer — s p j ä r n a d e icke l ä n g r e mot — å n g e s t e n kom — v e m o d e t kom — mörkrets floder rullade l å n g s a m t in.
Omhvärfd, kringränd, knöt hon sina h ä n - der för sista g å n g e n — hopplös, modlös, skälfvande i sin innersta grund knöt hon dem dock.
— Tröst — tröst!
kved ännu den o k ä n d a.
Ännu h å r d a r e knöt hon dem.
— Kära, det finns ingen, s a d e hon lågt, s t a c k a r s k ä r a, vi få tåla det ä n d å.
— Tåla det — t å l a.
.
.
Mumlande, s a k t a jollrande, likt en mor s o m söfver sitt sjuka barn till den sista hvilan, gick hon, n ä s t a n b ä r a n d e den halft s a n s l ö s a, ut med strömmen af d ö d s d ö m d a.
Därutanför ryckte d e h e n n e s skyddsling från h e n n e och knuffade henne u p p i en af d e första k ä r r o r n a.
S å s a t t e sig t å g e t i r ö - relse — en stor folkskara s v a l l a d e ögonblick- ligen u p p kring det likt ett haf i storm, s k u m - m a n d e af hvita ansikten, doft d å n a n d e af vilda rop.
Fortfarande liksom från mycket långt håll b l i c k a d e Lilla Louis ner i det y r a n d e svallet.
H e n n e s h ä n d e r v o r o ännu knutna — hon löste icke u p p dem mer i sitt lif — h e n n e s a n -
ÂR HUFVUDSTAD O C H DÄR- med hela landet har fått sin första kvinnliga staty å ö p p e n plats, och den kvinna, hvars minne vederfors denna ä r a, var Kristina Gyllenstierna, en g å n g det e n d a modiga hjärtat b a k o m Stockholms b e l ä g r a d e murar.
Tanken att r e s a Kristina Gyllen- stierna en staty har utgått från Föreningen för Stockholms fasta försvar, som samtidigt med staiyinvigningen firade sitt 10-årsjubi- leum, och helt visst h a d e föreningen a l - drig kunnat finna en v a c k r a r e symbol för sin sträfvan än d e n n a t a p p r a u n g a k o m m e n d a n t p å Stockholms slott.
es&gt; es&gt; (&amp; &gt; ^ » Arbetet för statyns r e s a n d e har utförts af en kommitté, b e s t å e n d e af hufvudsakligen kvinnliga medlemmar.
O r d f ö r a n d e h a r varit grefvinnan Anna Douglas och vice o r d f ö - r a n d e amiral innan Lizinka Dyrssen.
Insam- lingen har gått fort och lätt, och d å man r e - dan från början samlat sig om en skiss af professor Theodor Lundberg ha inga p r i s - täflingar med förseningar och s k a n d a l e r förekommit.
O J «!
» « » « » «!
^ « » Kommittén h a d e o c k s å all anledning att vara nöjd med sitt verk, d å den 16 november — Kristina Gyllenstiernas b r ö l l o p s d a g — af- täckningen gick af stapeln.
&lt;®= e&amp;&gt; &lt;®= m Statyn ä r p l a c e r a d — något i skymundan för öfrigt — i en nisch å östra flygeln, i \ [&lt;® » S e d a n d e kungliga p e r s o n e r n a p a s s e r a t h e - d e r s k o m p a n i e t s s k y l d r a n d e leder och tagit plats med konungen och kronprinsessan i 1.
Kristina Gyllenstiernas stod på Stockholms slotts borggård aftäckes högtidligen den 16 dennes.
3.
Separatbild af stöden.
A. Blomberg foto.
midien o c h två lika k l ä d d a s m å p r i n s e s s o r å flyglarna, b e g y n t e den korta ceremonien.
Amiralinnan Lizinka Dyrssen höll, s t å e n d e vid statyns fot, minnestalet öfver Kristina Gyllenstierna, h v a r s s o r g e s a m m a och ä r o - fulla lefnadshistoria hon s k i s s e r a d e och framhöll som exempel för s e n f ö d d a g e n e r a - tioner.
S t r a x d ä r p å föll vid k o n u n g e n s ord flaggan, som dolt statyn, och d e n grå n i - schen.
Ceremonien afslutades m e d k r a n s - n e d l ä g g n i n g vid statyns fot af olika förenin- gar, däribland S v e n s k a kvinnornas n a t i o n a l - förbund.
tS&gt;fS&gt;-&gt;l^pl^S&gt; (ü&gt;£3&gt;C &amp; ' C&amp;fi&amp;&gt; N ä r s k a r o r n a skingrats k u n d e m a n mera fritt b e s k å d a den b e k r a n s a d e statyn p å sin h ö g a sockel af granit, d ä r orden Kristina Gyllenstierna voro inristade i guldbokstäfver.
r r u Krisfina står u p p e p å S t o c k h o l m s vallar och s e r s p a n a n d e utåi.
Hennes gestalt är inhöljd i en rundskuren k a p p a, fäst af ett s p ä n n e vid halsen, men vinden h a r fört k a p - p a n b a k å t och blottar den p å en g å n g kvinn- liga och kraftiga gestalten som b ä r femton- hundratalefs dräkt.
Hållningen ä r o r ä d d och rak.
Hufvudet är inneslutet af en hjälmlik- n a n d e m ö s s a och själfva d e s s litenhet gör att fru Kristina v e r k a r p å ett särskildt sätt r ö - r a n d e, trots eller k a n s k e just igenom den e n e r g i s k a b e s l u t s a m m a minen i d e t v a c k r a ansiktet.
Äfven en främling som icke k ä n - ner fru Kristinas historia och s t a n n a r fram- för statyn kommer att förstå att med d e n n a kvinnas namn ä r förknippad historien om ett hjältedåd.
^ (&amp; &lt;w (&amp; &gt; es?
ts&gt; f&amp;&gt; e&amp;&gt; 2.
Amiralinnan Lizinka Dyrssen håller högtidstalet.
ET NYA DANSKA KONUN- g a p a r e t, kung Kristian X och drottning Alexandrine, h a u n - der d e n g å n g n a v e c k a n gjort ett officiellt b e s ö k vid det s v e n s k a hofvet och mottagits med all den g a m m a l d a g s högtidlighet och ståt som ceremonielei vid ett dylikt tillfälle kräfver.
V ä g e n mellan kungliga slottet och c e n - tralstationen var full af folk, som stod p å m å n g d u b b l a led, när kanonerna på S k e p p s - holmen måndagens morgon förkunnade d e höga gästernas an- komst.
Åsynen af den s n a b b t förbiilande kortegen under de blågula och rödhvita flaggorna skulle gifvit lön för den tåliga v ä n - tan, äfven om icke till- fredsställelsen att få visa sin lojalitet varit det t r o g n a Stockholm tillfyllest.
Allt detta myckna silfver mot blått i uniformer, v a g - nar och hästarnas mundering tog sig synnerligen vackert och förnämt ut som helhet i den milda grå n o v e m b e r d a g e r n.
Kor- tegens hufvudgrupp, Äreporten öfver Fredsgatan.
de kungliga v a g n a r n a, d r a g n a af spann ä g n a d e s naturligtvis en särskild u p p m ä r k - samhet.
Först å k t e d e b å d a långa s t å t - liga k o n u n g a r n a, i den n ä s t a syntes b r e d - vid v å r k r o n p r i n s e s s a drottning A l e x a n - drines lilla bleka, s m a l a ansikte under en stor svart sammetshatt.
Ofver C e n t r a l - plan genom den massiva ä r e p o r t e n vid F r e d s g a t a n, öfver Gustaf Adolfs torg och Norrbro gick v ä g e n upp till slottet, där kortegen försvann för d e s k å d e l y s i n a s blic- kar.
(&amp; &gt; (&amp; &gt; (&amp; &gt; (&amp; &gt; En rad af officiella och mera privata f e s - ter har utfyllt p r o - grammet under kun- g a b e s ö k e t, inledda af den stora g a l a m i d d a - gen å slottet, där d e b å d a m o n a r k e r n a ut- v ä x l a d e d e hjärtliga- ste vänskapsförsäk- ringar å sina e g n a och de b å d a g r a n n l a n d e n s vägnar.
Visiten har p r ä g l a t s af den a n g e - n ä m a s t e stämning och af tydligt visad hjärt- lighet å d e n svenska p r e s s e n s och allmän- hetens sida.
&lt;®&gt; Den kungliga kortegen lämnar Centralstationen.
A. Blomberg foto.
sikte v a r orörligt lugnt, men hon a n d a d e s hastigt och djupt, som en, hvilken a n s t r ä n g e r sin sista kraft för att hålla sig s å d a n.
Det var det e n d a hon visste och b e g r e p nu — h e n n e s sista beslut i det hon föll — tåla — v a r a stilla — v a r a tyst — t å l a.
.
.
Till det knöt och s a m l a d e sig allting — ilande, flam- m a n d e, feberhett j ä k t a n d e — att orka — att hinna.
Ty hon v a r ju s å trött, slutet s å n ä r a — det fanns s å mycket att u t h ä r d a — all den flämtande å n g e s t e n i mörkret, den förtviflade vämjelsens svall, d e b l ö d a n d e frågorna utan svar.
Men allt skulle tvingas ned, t y s t a s ner, allt, allt t å l a s — b a r a t å l a s, stumt och blindt och sammanbitet.
Likt en h o p p l ö s men envis k ä m p e r e s t e sig h e n n e s d ö e n d e hjärta till d e n n a e n d a befallning.
S v a g h e t e n, fegheten hon s e g r a t öfver hela sitt lif — icke fick den b e s e g r a henne nu b a r a för att s e g e r eller n e - d e r l a g k a n s k e v a r n å g o t lika meningslöst — för att allt k a n s k e v a r det!
Hon log förtvif- ladt — Nå, s å mycket mindre skäl att låta sig öfvermannas d å!
Nej, strida intill det bittra slutet — strida om och för intet.
Äter log hon sitt bristande trötta löje.
Ty hon mindes plötsligt sitt lif — mindes att hon alltid k ä m - pat — alltid haft n å g o t att öfvervinna — n å - got hon sträfvat att förmå v a r a utan — allt för sin stolthets skull.
O c h nu — nu stred hon sin sista och v ä r s t a strid — stred för att kunna v a r a utan äfven s t o l t h e t e n.
.
.
Hennes l e e n d e blef allt m e r a u n d r a n d e, allt tröttare men tåligare.
S e g t r ä t a d e hon ut sin r a k a r y g g.
Då s p o t t a d e n å g o n henne i ansiktet.
.
Stilla v ä n d e hon det åt ett a n n a t håll.
Det h a d e s å småningom blifvit full morgon — en disigt hvit och kallfuktig höstmorgon.
Men utefter d e smala, djupa gatorna, d ä r fär- den gick fram liksom p å bottnen af en dim- flod, h a d e man ä n d o c k ö p p n a t alla fönster — hon k u n d e blicka rakt in i d e ännu o s t ä - d a d e rummen och s e halfklädda människor komma s p r i n g a n d e öfver golfven för att s e t å g e t g å förbi.
De h ä n g d e sig i k l a s a r p å fönsterbrädena, i ijockan ljödo d e r a s röster dofva och aflägsna d å d e lutade sig fram och r o p a d e åt h v a r a n d r a att g e akt p å n å g o n s ä r s k i l d - b l a n d d e d ö d s d ö m d a — oftast Lill, Louis för h e n n e s underliga utstyrsels skull.
Men hon gaf icke akt p å n å g o t — v a r m y c - ket långt b o r t a nu, d ä r hon stod s t ö d d mot k ä r r s k r a n k e t med sina h ä n d e r b u n d n a p å ryggen, v a c k l a n d e hit och dit för å k d o n e t s stötar.
H e n n e s ansikte var d a r r a n d e s p ä n d t som l y s s n a d e hon efter n å g o t mycket fjärran — med ö g o n e n g ö m d a under ö g o n l o c k e n s k å d a d e hon liksom inåt — p å tröskeln till det oändliga mörkret s å g hon sig b ä f v a n d e omkring för sista g å n g e n innan p o r t a r n a slötos.
Dunkelt låg det korta, h å r d a lifvet b a k o m henne — i ruiner allt hon byggt u p p — ett bländverk, ett g ä c k e r i allt hon lefvat för?
Det skulle hon aldrig få veta — m å s t e g å ä n d å — tomhändt, uttröttad, u n d r a n d e g å att dö i mörkret — för k a n s k e intet — intet.
Men tåla det.
Stilla slog h e n n e s ensliga hjärta — midi i d ö d s k a m r a t e r n a s gråt och jämmer höjde hon sitt hufvud, sina fjärrlysande ö g o n i d ö e n d e ro.
S å var d å k a m p e n slut och vunnen — s å kunde hon d å ändtligen tåla — allt — allt.
Hellre än att förbittras!
Ja, ja, alli hellre än det!
Blott icke lämna lifvet hätsk och oförsonad!
Hurudant det än varit skulle det v a r a stilla d å hon gick.
Om o c k förkrossad och misslyckad ville hon dock icke g å bitter och förbannande.
Nej, frid och försoning öfver allt — s å ville hon ha det — s å m å s t e hon ha det.
Icke af nödtvång — s å här n ä r a döden v a r hon ändtligen o b e r o e n d e af lifvet — icke af stolthet heller — hon var icke l ä n g r e stolt — nej, blott af djupt ädelmod, af b l ö d a n d e h ö g - sinne.
Dei h a d e varit hårdt mot henne, det u n d e r - liga lifvet.
Men hon förlät det.
Allt, allt förlät hon.
Ofver h e n n e s u p p å t v ä n d a ansikte föllo s a k t a klara, milda t å r a r — O, ljufva lisa i att förlåta — förlåta — förlåta, tills m a n ä l s k a d e det m a n s å mycket förlät.
O, hvita frid i att ä l s k a n d e förlåta — utan o r s a k — irots allt.
Plötsligt log hon det ljusa, glimmande löje från fordom h e n n e s fader älskat.
Ett stjärnfall lyste genom dunklet i h e n n e s själ.
— Förlåta — hon k u n d e dock förlåta — d å h a d e hon alltså icke lidii förgäfves — d å h a d e hon ä n d å funnit meningen m e d d e t.
.
.
S å tänkte hon icke mer.
Ty k ä r r a n h a d e vändt om det sisia hörnet — hon s å g den stora, ö p p n a platsen k a n t a d af t ö c k e n s v e p t a t r ä d — s å g d e s s kallgrå yta fläckad af en folkhops s v a r t a m a s s a, hvilken vid ljudet af kärrhjulen s p r i d d e sig åt alla håll och bil- d a d e en s k r a t t a n d e, r o p a n d e h ä c k ä n d a fram till n å g o t förut doldt — s å g öfver det — guillotinen.
Men h e n n e s l e e n d e s l o c k n a d e icke.
Hvad lifvet än gjorde nu b r y d d e henne föga — hon ä l s k a d e och förlät det ä n d å.
Hon v a r blifven större ä n det.
H e n n e s l e e n d e blef kvar hela tiden — den korta som återstod.
Det fanns m å n g a som mindes d e s s gåtfulla glans till sin död.
En af d e m — en b r e t a g n i s k a d e l s m a n — som, g a m - mal vorden, skref ned sina erinringar från d e n n a förfärliga och u n d e r b a r a tid, bröt vid h å g k o m s t e n af det ut i hänförda ord, hvilka ännu s i å att l ä s a i den g a m l a skriften, som aldrig blef tryckt.
" Då jag, " s t å r det, " först fick syn p å M:lle Quintin de Kercadiou — hvilken jag mycket väl mindes från h e n n e s b a r n d o m, d å hon b r u - k a d e g a l o p p e r a g e n o m Saint Cast, följd af i n v å n a r n a s förtjusta hviskningar: ' S e, d ä r r i - der Lille Louis! '
— s t ö d d e hon sig upprätt och b a k b u n d e n mot s k r a n k e t i sin k ä r r a, hvilken v a r den a n d r a i ordningen.
Jag g l ö m - mer aldrig den synen — h e n n e s h å r flög för vinden i korta svarta testar, bildande som en mörk grund mot h e n n e s infallna lilla a n - sikte, hvilkef var fräknigt och blekt m e n ly- s a n d e likt ett ljus af ett sällsamt, b r i s t a n d e öfverfullf leende.
Det s t r å l a d e alldeles stilla och orörligt i den ångestfullt oroliga h o p e n d ä r u p p e — hon blinkade icke ens med ö g o - nen d å hvisslet af fallbilan ljöd — m a n skulle kunnat tro h e n n e v a r a förstenad, om icke h e n n e s l e e n d e skälft s å outsägligt mot k a m - raterna, d å d e l ä m n a d e henne.
En af dem — en ung man — blef af å n g e s t och förfäran häftigt illamående just som han skulle gå.
Hon b a r en n ä s d u k instucken mellan två k n a p p a r i bröstet p å sin j a c k a — hon l y c k a - d e s dra ut den med t ä n d e r n a och t e c k n a d e åt honom, h v a r s h ä n d e r ännu v o r o fria, att ta den ur h e n n e s mun.
Men d å han gjorde det s å g jag att han i all sin stora fasa d o c k icke k u n d e låta bli att le igen mot h e n n e s l e - e n d e — som h a d e det strömmat kraft och uppmuntran ur det.
Han r ä t a d e upp sig, t o r - k a d e omsorgsfullt af sig och s t a c k s e d a n in n ä s d u k e n vid sitt hjärta i det han med etf nytt l e e n d e tyst b a d om lof till detta sista.
Hon n i c k a d e — han h ä l s a d e henne djupt till af- s k e d och klef stadigt n e d från k ä r r a n.
De få s e k u n d e r han ännu lefde uppförde han sig oklanderligt men jag m ä r k t e att h a n s blickar hela tiden h ä n g d e fast vid hennes a n - sikte, som v å g a d e han icke s l ä p p a å s v n e n af det.
Och han var icke den e n d e — n ä s t a n alla, - 780 - hvilka p å v ä g e n till schavotten gingo förbi h e n n e s kärra, s å g o g r å t a n d e upp till henne för att få en skymt af h e n n e s ljusa v e m o d i g a lugn m e d sig till tröst.
Genom n å g o n slump vardt hon o c k s å s p a r a d till sist — hela tiden, m e - dan hufvudena föllo ett efter ett och å s k å - d a r h o p e n skrek allt lystnare och vildare i den b l o d v a r m a och kväljande luften, fick hon stå och s e p å — s å n ä r a s c h a v o t t e n att det fa- sansfulla stänket därifrån ibland s p r u t a d e upp p å h e n n e s kjol.
Men hon stod s t å n d - aktig — det e n d a v a r att hon till slut b ö r - j a d e g r å t a och grät allt häftigare för hvarje ny som dog.
Men icke modlöst och bittert eller förtvifladt — nej, hon grät som hon log, högtidligt, skälfvande, stilla, som h a d e h e n - nes hjärta s å småningom blifvit allt för fullt af kärleksfull förklaring — hon stod där och tycktes midt i rysligheten tillbedja n å g o t g å t - fullt s o r g s e t försonande.
Jag förstod h v a r - för hvar och en som gick förbi h e n n e d e få s t e g e n mot döden, plötsligt höjde hufvudet och blef l u g n a r e under h e n n e s v ä l s i g n a n d e, ömt vördnadsfulla blick.
Hon v a r ju som en e n d a s t r å l a n d e påminnelse om hvad en m ä n - niska kan förmå — d å m a n s å g h e n n e t y c k - t e s en människorna r ö r a n d e stora.
S å k ä n d e d e ock, d e s s a s t a c k a r s d ö e n d e, och försökte blifva sig själfva v ä r d i g a i sin sista s t u n d.
.
.
Till slut var det b a r a en kvar utom henne — en m e d e l å l d e r s mycket korpulent d a m vid namn Marie d e R a s i i g n a c — jag k ä n d e henne.
Då hon gick u p p mot schavotten b r a s t hon ut i snyftningar af s m ä r t a öfver p ö - belns hån.
Det h ä n d e just midt för Lille Louis ' plats — hon lutade sig ut s å långt h e n - nes bojor medgåfvo och tillropade den s t a c - k a r s kvinnan mod — ännu l e e n d e genom t å - rarna, som s t r ö m m a d e utför hennes kinder och i alldeles s a m m a ton som en k ä c k pojke, hvilken tröstar en k a m r a t för e l a k a s m å - b a r n s gäckeri.
Vid det klara lilla ropet blef det ock för ett ögonblick tyst i hopen s å att m a d a m e d e R a s i i g n a c fick d ö i fred.
D ä r p å Var det ändtligen Lille Louis tur.
Med svårighet, stel af det l å n g a stillastå- endet i kölden, klef hon ur k ä r r a n.
Men nu först d å hon stod p å marken fick jag liksom riktigt syn p å hur liten och ung, hur bräcklig och uttröttad hon i själfva v e r - ket var.
O c h s å enslig.
Ingen fanns kvar att trösta henne, som stått och tröstat dem alla.
Men, vid gud, i den stunden skulle jag ha kunnat g e mitt lif för att hon skulle märkt mig och förstått att äfven hon h a d e n å g o n som ä l s k a d e h e n n e och i stolthet led öfver henne.
Groteskt lik en li- ten g o s s e i sin halft manliga dräki och med det tofviga, s v a r t a h å r e t fläktande om kin- derna gick hon förbi tätt intill mig.
P ö b e l n skrek och s k r a t t a d e åt h e n n e men denna g å n g tycktes hon icke m ä r k a n å g o t — hon h a d e slutat att g r å t a o c k s å — h e n n e s ögon s t o d o torra och stelt stora.
De föllo p å mig — Jag glömmer dem aldrig — d e s s a t a p p r a, trötta, dunkelbruna u n g a ögon — hur d e s å g o p å mig utan att s e mig, brinnande o c h b r i s t a n d e af s å m å n g a hemligheter, s å mycket undertryckt och öfvervunnet — och hur d e gledo bort och irrade o m - kring s å långt de hunno d e få s e k u n d e r n a innan d e för alltid s l ä c k t e s.
Omedve- tet s t r ä c k t e jag hejdande ut a r m a r n a — men för sent — r a k i r y g g e n gick hon r e d a n u p p - för t r a p p a n iiil schavotten.
Mina h ä n d e r sjönko — jag v å g a d e k n a p p a s t a n d a s — det h a d e plötsligt blifvit s å d a r r a n d e tyst o m - kring mig.
Nu skulle hon dö — b ö d e l s d r ä n g a r n a h a d e r e d a n gripit t a g i henne för att l ä g g a ner henne p å v i p p b r ä d a n — det var d å det blef s å tyst.
Ty med h ä n d e r n a knuina log hon ännu.
S e d a n b l u n d a d e jag.
Men hörde ju ä n d å bilans s u s genom luften — e n s a m sjöng den till i tystnaden — och s å ett fall af en lätt liten k r o p p.
Då jag åter ö p p n a d e ö g o n e n låg den där p å den blodiga s å g s p å n e n och bredvid stod en rödhårig b ö d e l s d r ä n g och höll upp h e n - nes hufvud för folket.
Men ännu t e g o alla — allt det vanliga skränet uteblef.
I stället bröt en kvinna bredvid mig ut i s t o r m a n d e snyftningar — flera g r ä t o snart — öfver allt kring s c h a v o t t e n s t e l n a d e d e b l o s - s a n d e, vilda ansiktena i hemlighetsfull för- trollning.
Jag s e r dem ännu — u p p å t v ä n d a i en a n d l ö s krets m e d alla d e vidöppna, glimmande ö g o n fastnitade vid det lilla, d ö d a, hvita ansiktet d ä r u p p e — det lyste ju ännu s o m en stjärna.
De glömde n o g icke s å lätt d e s s g r å t a n d e ljusa leende — detta s e g e r t e c k e n p å s å mycket lidande.
Ty stort måtte det varit d å hon kunnat s e g r a så, det förstår jag. "
diktares konstnärliga intuition, och h a n s språkliga stil ä r mönstergill i sin enkla n a - turlighet och spirituella liflighet.
En a n g e n ä m a r e ciceron g e n o m v å r a d a - g a r s London, genom d e s s gamla och nya s t a d s d e l a r, från p a r l a m e n t e t till j ä t t e v a r i e - tcen, från lyxrestaurangen till fattigmanskro- gen, kunna vi svårligen t ä n k a o s s.
En alldeles särskild e l o g e m å s t e ä g n a s det öfverdådigt rika o c h med sällsynt o m s o r g utvalda illustrationsmaterialet — ensamt det gör Hugo Vallenlins London till ett mönster för liknande arbeten.
J.
N - G.
* FRÄN A. W. S1JTHOFFS ANSEDDA F O R - lag i Leiden föreligger nu den holländska u p p l a g a n af J o h a n N o r d l i n g s " Q u a s i u n a f a n t a s i a " i förträfflig öfversättning af G. W. E1 b e r t s.
Den smakfullt b u n d n a volymen p r y d e s å p ä r m e n af en r e p r o d u k - tion efter det b e k a n t a S c h i m o n s k a B e e t h o - venporträitet.
Af den a m e r i k a n s k a editionen af s a m m a verk, som utkom i s e p t e m b e r hos Sturgis &amp; V a l t o n i Newyork, har r e d a n a n d r a u p p - — Dock — h u r stort det i själfva verket var l a g a n u t s ä n d t s från f ö r l a g e t — det k u n d e icke han och kan heller ingen a n n a n någonsin riktigt få veta.
Det ä r för evigt g ö m d i och glömdt.
Blott h e n n e s l e - e n d e af triumf öfver det blef ju kvar — blef kvar af hela Lille Louis.
GL.
TEATERN REKVIRERADE HIT S å som s e g e r n alltid e n s a m blir b e s i å n - H e i n r i c h K n o t e för ett för- d a n d e m e d a n allt det den kostat af s m ä r t a nyad!
gästspel.
i Richard Wagners förgätet sjunker ned i intet!
Liksom v o r e all " Nibelungens ring ", och publiken infann sig talrikt till tonfesten alla den s m ä r t a n b a r a till för s e g e r n s skull — som fyra aftnarne.
Hvad den tyske sån- vore människorna själfva e n d a s t till för d e n garen beträffade hade egentligen ingenting förän- — s e g e r n öfver lifvet — s e g e r n öfver döden drats i hans aktion och sång från föregående år.
Han ger fortfarande sin bästa konst i " Valkyrian "; — s e g e r n b l i n d t ut i m ö r k r e t.
.
.
där har hans röst sin berömda metallklang, där äger hans sång en fast och sann stil och den dra- matiska tolkningen är inspirerad.
Men hans Sig- frid saknar i mångt och mycket dessa företräden.
Apparitionen brister i ungdomlighet, förnämhef, glans, och sångföredraget blir ibland slappt och utan stämning.
Diktens blonde hugstore hjälte, som brottas med ödesmakterna, blir i Knotes skepnad en bastant borgerlig herre, som mera hör hemma i en modern tysk miljö än i den ger- I D E S S A D À - manska sagodikten med dess infiltrade symbolik.
gar föreligger Bland de våra förtjäna fru C1 a u s s e n och fri- herrinnan S k o g m a n nu som tillförene, de var- nu afslutad Hu- maste loford för sina respektive Wagnerfolknin- go Vallenfins gar, likaså herr M a l m, hvars omsorgsfullt karak- bok om London, täriserade Mime helt visst skulle duga äfven i som under å r e t s Bayreuth.
lopp häftesvis Kammarmusikföreningens tredje utgifvits från konsert ägde en synnerligen omväxlande karak- det Bonnierska tär, och det var af intresse att få stifta bekant- skap med operans nye konsertmästare, hr förlaget, och T u r i c c h i o, hvars medverkan som soloviolinist man m å s t e o b e - i en sonat af Bossi ådagalade, att han är en Pro- tingad!
b e t e c k - framstående förmåga på sitt instrument.
upptog i öfrigt en färgrik pianotrio af na det ypperli- grammet Smetana, väl utförd af hrr B r o m a n, T u r i c- g a verket som c h i o och C h r i s t i a n s e n, och sex Brahms- en af den litte- sånger, för hvilkas utförande man hade att tillgå r ä r a julmarkna- fröken S i g n e R a p p e.
Hennes röst lät klang- och oanfäkfad af novembers farliga regn- dens förnämli- stark töcken och föredraget var perfekt.
gaste prydna- De europeiska pianovirtuoserna leta sig troget der.
tillbaka hit med något års mellanrum.
H a r o l d Sällan har väl B a u e r aflade senast ett besök, fick ej så många åhörare hans gedigna konst förtjänar, men o c k s å en för- fann sig det oaktadt och tände entusiasmen hos fattare gått till dem, som kommo att lyssna till honom.
Hugo Vallentin.
sitt ä m n e med lyckligare förutsättningar.
HugoVallen-.
Irländaren Rutherford Mayne, hvars folklust- t i n h a r genom personliga förbindelser s e - spel " Drönaren " går på Intima teatern, har inte dan decennier tillbaka kunnat r ä k n a den som sin landsman Shaw en glasbit i ögat, så att väldiga världsmetropolen vid Themsen snart han ser världen och människorna upp och ned.
en Ironiker är han i hvarje fall med fin och s a g d t som sin a n d r a födelsestad, han har Men säker blick för den mänskliga naturens skavan- ä g n a t d e e n g e l s k a förhållandena s y m p a t i - ker.
fulla och i n g å e n d e studier, han k ä n n e r sig " Drönaren " är ett folkligt lustspel och handlar lika h e m m a s t a d d i politiska och finansiella om en sublim odåga, som lefver parasitens lif hos som i m o n d ä n a och litterära kretsar, och han sin beskedlige bror, en hederlig landtbrukare, un- der föregifvande att han är uppfinnare och att ser och uppfattar det b r u s a n d e lifvets m å n g - han med sin märkvärdiga uppfinnings resultat en fald omkring sig med den t r ä n a d e journalis- dag skall ersätta brodern allt hvad denne under tens s n a b b a och s k a r p a blick.
Men hvad många år offrat på honom.
Teckningen af denne viktigast ä r — han ä r o c k s å ett stycke skald, knipsluge humbug, som på långt håll är släkt med Hjalmar Ekdahl, har lyckats författaren sär- han g e s t a l t a r och b e s j ä l a r sitt stoff med en deles väl, och det är ej utan att Daniel Murray Från scenen och estraden.
Litteratur.
5 o k e n om London.
- 7öl - som han heter, ibland väcker en smula sympati hos åskådaren, fack vare sin naturs sammansätt- ning af genuin stackare och godmodig räf.
För öfrigt gör hela familjeinteriören intryck af solid verkligfieissiudie, och det är endast handlingens väl säfliga gång och replikskiftenas bredd, som utgöra det negativa i denna litterärt goda folk- lifsskildring.
Herr L a v e n har skapat en trovär- dig och rolig bild af hufvudfiguren, med särskild betoning af det räfaktiga och hjälplösa, då han märker, att man är hans humbugsmakeri på spå- ren.
Han har goda.
medspelare i hrr A1 f t a n, S f å h 1 och T a u b e, och på kvinnosidan mär- kas fröknarna A p p e l b e r g och D ö r u m, som äfven gå lyckligt i stilen.
Fröken N e l s o n s landtbrukardotter tränger sig däremot utom ra- men.
Hon går mera i färg med de förgyllda väg- garna i ett bättre stockholmskafé än med de enkla mobilierna i lohn Murrays kök.
Lilla teatern ger ett franskt lustspel " Parfymen " skrifvet af Ernest Blum och Paul Toché, två franska farsörer af den äldre skolan och i be- sittning af både kvickhet och skicklig pjäsbygg- nadskonst.
Temat är synnerligen vågadt: en hustru, som omedvetet blir äktenskapsbrytefska och som sedan använder två af styckets akter för att finna reda på med hvem hon bedragit sin högt älskade make.
Man kan lätt tänka sig hvad två välförfarna parisiska författare kunna få ut af detta ämne, men också hur groft alltsammans kan bli, omhänderhaft af skådespelare, för hvilka fransk fars är ett t e r r a i n c o g n i t a.
Och med all aktning för Lilla teaterns sträfsamma ar- tister — men här ha de tagit sig vatten öfver huf- vudet.
Gracen och pikanteriet saknas så godt som alldeles, och de enda, som något så när ha förstått sina uppgifter, äro fröken A l e x a n - d e r s s o n och herr T r a n b e r g.
Föreningen för Stockholms fasta försvar gaf med anledning af Kristina Gyllenslierna-siatyns affäckning och föreningens 10-åriga verksamhet en festföreställning i fosterländsk anda å Svenska teatern aftonen till den dag, då statyaftäckningen försiggått. "
Programmet hade dylika festföreställningars brokiga prägel med tal, sång, versuppläsning, ta- blåer och skådespel.
S t e n G r a n l u n d s dikt " Fru Kerstin " blef kvällens glanspunkt, - ty den ägde både poesi och en stark historisk stämning, och hr G u s t a f R a n f t framsade den tillika med lämpligt retorisk glöd.)
o h a n n e - s Heii- m a n s lilla fillfällighetsstycke " Mitt land " fram- trädde utan alla anspråk, men gjorde sig väl gäl- lande med fru V a l b o r g H a n s s o n som Stu- rens hjältemodiga änka och hr B r o r O l s s o n som Hemming Gadd.
Programmets sångnummer, " Sten Stures ballad ", föredrogs med känd kraft af hr J o h n F o r s e l l och detsamma illustrera- des af tablån " Sten Stures död ", anslående fram-_ ställd efter Hellqvisfs bekanta tafla.
Så kommo ännu ett par tablåer, orkestermusik och " Gud bevare konungen och fäderneslandet ", och den af de kungliga och en hyperelegant publik be- vistade föreställningen var förbi.
— Om I r e n e S a n d e n s danskonst ej förmådde bleka minnet af Isadora Duncans hänförande grace och poesi, så åstadkom den unga artisten likväl ett intryck af fin danskultur, som förklarar de loford utlandets press slösat på henne.
Särdeles besjäladt är hennes minspel, och plastiken och rytmen i hennes rörelser skänka alltigenom ett es- tetiskt intryck.
Till sist ha vi att med ett par ord beröra fil.
mag. M a l t e R h ö d i n s uppläsningar af H. C. Andersen, utförda på förträfflig danska och med ett fint förstående af de olika sagornas karaktär, samt herr G u s t a v e T h a l b e r g s föredrag, " Amerikas skuld till Sverige ", en intressant till- bakablick på svenskarnes insats i unionens poli- tiska lif, illustrerad af ej mindre intressanta skioptikonbilder.
.
ARIEL.
E N K R O N A för ett h e m.
ÄNNU ÄR DET EJ F O R SENT, OM NI ICKE r e d a n h ö r s a m m a t Hvita B a n d e t s b e v e k a n d e maning i s e n a s t e numret af Idun, att med e d e r skärf b i d r a g a till det b e h j ä r i a n s v ä r d a ä n d a m å l — ett alkoholisfhem för o b e m e d - l a d e kvinnor — som d ä r n ä r m a r e utvecklas!
B e g a g n a postanvisningsblanketten, som m e d - följde numret, och gif er krona i d a g!
sammans får y t t e r l i g a r e koka 3 tim. Buljongen behandlas därefter på van- ligt s ä t t och användes med fördel t i l l à-la-daube på vildt, fågel i gelé m. m. men ej till af redda soppor och puréer.
KPiPPOR KOSTynELR OnSORSÔFUlLfiSTE.
RRBCTE • 3TiLFULlfi nOûELLER- CRHRLLR5 I ÙE FIESTR KRFTFiFFÄRCR I RIKET• O F V A N S T Å E N D E FABRIKAT finnas i rikhaltigaste sortiment till billigaste priser hos P a s t e j e r I (f. 12 pers.) Smör- d e g: 150 gr. mjöl, 1 del.
v a t t e n (knappt), 225 gr. fint smör.
F y l l n i n g: 2 ägg, 1 äggula, 3 del.
grädde, 1 msk.
mjöl (10 gr.), 1 msk.
socker (15 gr.), 6 sötmandlar, 2 bitter- mandlar.
T i l l p e n s l i n g: 1 äggula.
B e r e d n i n g: Mjölet siktas och ut- röres med så mycket vatten, a t t d e t blir en lagom hård deg, hvilken arbe- tas hastigt, väges och får hvila 20 min.
i — [Smöret t v ä t t a s och v a t t n e t klämmes ur väl, hvarefter d e t klap- pas ut t i l l en rund kaka.
Degen kaflas nt t i l l en rund kaka, något t j o c k a r e på midten.
Smöret lägges på m i d t e n af degen och kan- t e r n a af degen vikas öfver smöret, så a t t d e t t a fullkomligt täckes, hvar- efter degen får hvila 10 min.
Nu k l a p p a s degen l ä t t ut med kafvel t i l l en fyrkant af omkr. 1 / a - tjock- lek.
Denna fyrkant vikes därefter ihop, så a t t k a n t e r n a af degen mötas m id t p å fyrkanten.
Därefter vikes d e n ena halfvan af degen Öfver den andra.
Degen ligger d å i fyra lag på hvarandra.
Den u t k l a p p a s å t e r till en aflång fyrkant.
D e t t a upprepas 4 gånger efter hvarandra, hvarefter de- gen ställes ut a t t hvila 15 min.
Den kaflas å t e r 4 gånger och får hvila 15 min.
Så förf ares ännu t v å gånger med degen, hvarefter den får hvila 1 tim., innan den bakas ut.
— Degen kaflas ut till omkr. 3 mm.
tjocklek, u t t a g e s med r u n d t m å t t till kakor, h varm ed små, släta pastejformar be- klädas.
— Till fyllningen blandas äg- gen, grädden, mjölet, sockret s a m t den ^skållade och m a l d a mandeln i en kastrull och vispas öfver elden, tills krämen &gt;sjuder och är tjock.
Den lyftes d å af och röres.
tills den blir kall.
• — P a s t e j e r n a fyllas till / .i med kräm, ställas på plåt och gräddas i varm fagn u t a n underplåt.
Då d e äro halfgräddade penslas deg- k a n t e r n a med äggulan för a t t få vac- ker färg.
När pastej erna äro väl gräd- dade, stjälpas de upp försiktigt, vän- das, läggas på t å r t p a p p e r och serve- ras varma t i l l consommé eller klar buljong.
— Pastejerna kunna äfven fyllas med hönsfärs och gräddas på samma s ä t t.
" Warners ' * RustProof Corsets " R e d f e r n " c m Ä.-B.
NORDISKA KOMPANIET, STUREPLAN, A.-B.
Nord / ska Kompaniet, Stureplan.
STOCKHOLM.
3 Gryn och G i f b a r n den bästa näring och de växa upp till friska människor.
Hafre- ffljöl G i f v u x n a den bästa näring och de förbli friska till sena ålderdomen.
FREDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; havregrynsgröt med mjölk; ansjovis- g r a t i n; kaffe eller t e.
Middag: GÖdkalfstek med p o t a t i s och ä r t e r; brylépudding.
Redigerad af LÖRDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; Elisabeth Östman-Sundstrand.
kall kalfstek Prester från fredag) med remouladesås; mjölk; kaffe eller t e.
Inneh.
af E l i s a b e t h Östmans Husmo- M i d d a g: Bräckt skinka med bruna derskurs i Stockholm.
bönor; hafresoppa med ägg.
KÖKSALMAN ACK F ÖP SLAG TILL MATORDNING FÖR RECEPT: VECKAN 24 — 30 NOV.
1912.! '
1 I I!
Ï!
i i; i i ' i i I!
M i ' ': I!
!
I [T i f l i L | I i j TT I M ö r k b u l j o n g (omkr. 2 lit.)
1 Va SÖNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; kg.
ref- eller märgpipa, 1 kg.
kalf- kalffilé med champinjoner och brynt hals,.
1 morot, 1 palsternacka, V4 rot- p o t a t i s; mjölk; kaffe eller t e med selleri, 1 rödlök, 80 gr. smör, 4 lit.
surmjölkskaka.
M i d d a g: Klar bul- vatten, 3 persiljestjälkar, 1 nejlika, 10 jong med p a s t e j e r; g ä d d a à l a Hom- gr. salt.
K l a r m e d e l: 3 hg.
benfritt, ma- burg med p o t a t i s; oxfilé med tryffel eller champinjoner; randig glasspud- gert oxkött, 1 ägghvita och d e sköljda äggskalen.
ding med mandelbakelser.
B e r e d n i n g: K ö t t e t förberedes på MÅNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; stufvad färsk strömming med pota- vanligt sätt och skares från benen i små bitar.
Benen krossas sönder så tis; mjölk; kaffe eller t e.
M i d d a g: Dillkött på får med potatis; ris- s m å t t som möjligt och brynas väl i hälften af smöret i en s t e k p a n n a till- grynsgröt med krusbär och mjölk.
TISDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; sammans med de ansade och sönder- uppvärmd s t e k m e d makaroner .och skurna rötterna- s a m t löken.
De b r y n t a benen läggas i buljongs- ansjovis; mjölk; kaffe eller t e.
M i d - d a g: Tisdagssoppa; kokt kolja med k i t t e l n och s t e k p a n n a n vispas ur med l i t e t kokande vatten, som därefter gräslökssås och p o t a t i s.
ONSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; hälles i kitteln.
Det k a l l a v a t t n e t fläskomelett med p o t a t i s; mjölk; kaffe samt persiljan t i l l s ä t t a s och buljongen- eller t e.
M i d d a g: K ö t t k r o k e t t e r s ä t t e s öfver frisk eld a t t h a s t i g t koka Då kokpunkten u p p n å t t s, skum- med champinjonsås; soppa på t o r r a upp.
mas den väl, k a n t e n torkas af, locket körsbär med skorpor.
lägges på och buljongen får s a k t a TORSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; biffstek med p o t a t i s; mjölk; kaffe koka 4 tim.
Under t i d e n brynes köt- t e t i r e s t e n af s m ö r e t; d å benen ko- eller t e.
M i d d a g ": Grönkål med k a t 4 tim., lägges k ö t t e t i och allt- fläsk; sockerstrufvor med sylt.
» 1 9 1 Taft Begär prof på våra nyneter i svart, hvitt och kulört: Taffetas, Changeants, Façonnés, Crêpe de Chine, Duchesse, Ecossais, Eolienne, Mousseline, 120 cm.
bredt, från 95 öre metern.
Sammet och Plysch till kläd- ningar och blusar o. s. v. såväl som blusar och rober med äkta Schweizer-broderier i batist, ylle, lärft och siden.
Vi sälja endast garanteradt solida sidentyger direkt till privatpersoner portofritt och redan förtulladt till bostaden.
Schweizer &amp; Co., Luzern S 3 (Schweiz) Sidentygs-Export.
— Kungl.
Hofl.
Gädda à l a H o m b u r g (f. 6 pers.).
1 gädda på IV2 kg., 1 msk.
salt (15 gr.), 2 msk.
smält smör (40 gr.), 1 äggula, 2 msk.
rifven ost, 2 msk.
s t ö t t a skorpor.
T i l l s t e k n i n g,: 2 msk.
smör.
(40 gr.), 1 b u l a kräftsmÖr (10 gr.), 3 del.
tjock grädde.
B e r e d n i n g: Gäddan förberedes, skares i filéer, hvilka gnidas in med s a l t e t och få ligga 1 tim., hvarefter d e torkas väl med en fiskhandduk, penslas på b å d a sidor med d e t s m ä l t a smöret, blandadt med den u p p - vispade äggulan och beströs med de s t ö t t a skorporna och den rifna osten.
En långpanna smörjes med en del af d e t k a l l a smöret på så stor fläck filéerna upptaga, dessa läggas i med y t t e r s i d a n upp och beläggas med re- s t e n af ^smöret, fördeladt i små floc- kar.
Kräftsmöret skiras, blandas med den t j o c k a grädden och därmed be- gjutes fisken.
Den stekes i varm ugn omkr. 20 min.
och öses ofta öfver med såsen.
Den lägges u p p på varmt fat, såsen i pannan vispas upp med 2 d e l.
grädde, om så önskas, och hälles öfver fisken.
Garneras med persilja och serveras med pressad p o t a t i s.
— Kan äfven med fördel ser- veras med champinjonsås, men då t i l l - sättes ej såsen i pannen med någon grädde.
Oxfilé med t r y f f e l eller c h a m p i n j o n e r (f. 6 pers.) 1 kg, oxfilé, 1 burk tryffel (Va lit;), eller 1 burk c h a m p i o n e r 1Ç74 lit.
) ', 3 msk.
smör (60 gr.), 1 tsk.
salt (5 gr.), / s lit.
brun buljong.
B e r e d n i n g: Filén förberedes och späckas därefter i t ä t a rader med hälften af tryffeln eller champinjon- fötterna, skurna i strimlor.
Den bin- des, smöret brynes i en järnkastrull, som ej bör vara större än a t t k ö t t e t n ä t t och j ä m t rymmes, filén lägges däri och brynes väl på a l l a sidor samt beströs med en blandning af saltet och pepparn.
Den s ä t t e s in i h e t ugn, spädes med den kokande buljon- gen och får s t e k a 30 — 40 min., hvar- under den öses flitigt.
.Steken tages upp, snöret klippes bort,; och filén skares i t u n n a skifvor, som å t e r hop- läggas, så a t t den behåll er sin form, samt upplägges på en 4 cm.
hög soc- kel af hvetebröd.
Rundt omkring soc- keln garneras m e d små snäckor, ut- skurna af r å a hvitkålsblad, som fyl- las med brynt potatis, blandade grön- saker och en del af de frästa cham- p i n j o n h a t t a r n a.
Serveras med tryffel- sås eller afredd sås, t i l l s a t t med r e s t e n af champinjonhattarna, skurna i t ä r n i n g a r och frästa i smör.
JORDEN RUNDT tillhandahaües VAN H OUTENS i BNDAST BN kvalité och THXSLÜTNA burkar.
I papperspåsar eller i ISs vigt: INGENSTÄDES.
^ p T Ä.
C.
SVENSSONS - Ç^F " KNÄCKEBRÖDSBAGERI fÄjflJSÉfe G Ö T E B O R G: Äkta Göteborgs- EKSTRÖMS 1 2 2 ~75T&gt; D:r O. Hjort af O r n ä s.
ÖRIBR0 Ktn-TEftN-rRBRtK- Tel.: 11 &amp; 929. fe KAVIAR Årets inläggning ut- k o m m e n o c h utmär- ker s i g för sin f r i s k a, a p t i t - r e t a n d e smak.
Se noga till att Ni får al market " Fyrtornet ".
Brkändt högsta kvalitéer inom hela konservindustrien.
A l b e r t och M a r i e At Eder moder den mångbepröfvade husmo- dern, kan Ni ej hitta på nå- gon bättre julklapp än Iduns Kokbok.
Hon har nu i öfver en generation lagat mat elter de recept, som voro moderna, då hon lärde kokkonsten.
Hon kommer att sätta ofant- ligt värde på att lära känna det moderna köket och den bekantskapen förmedlas bäst och billigast i " Iduns Kok- bok ", den till innehåll och utstyrsel modernasfe af alla svenska kokböcker.
Pris 5:50 för elegant inbundet exemplar.
rekommenderas.
AKTIEBOLAGET ÖREBRO KEXFABRIK.
(Kungl.
Hofleverantör).
Flmerifcanska.
' Jästpulver.
Dryg * — Billigt — Verl Verkningsfullt. '
Hvarie morgon nybakadt hvetebröd lika fort som kaffet kokar.
(Se härom i hvarje burk innesluten bruksanvis- ning.)
Säljes öfverallt.
1 2 Knäckebröd.
Hygienkontrollant: xIASlTUöL] R a n d i g g l a s s p u d d i n g &lt;f.
18 pers.).
V a n i l j g l a s s: tys lit.
grädde el- ler mjölk, 1 vaniljstång, 4 äggulor, 75 gr. socker.
P i s t a c i e gl a s s: 35 gr. pistacier, 30 gr. sötmandel, / msk.
mjölk, ty lit.
g r ä d d e eller mjölk, 4 äggulor, 75 gr. socker.
C h o k l a d g l a s s: / lit.
grädde, 1 vaniljstång, 80 gr. sockrad choklad, 1 del.
vatten, 4 äggulor, 1 hg.
socker.
B e r e d n i n g: De olika slagen af glass beredas på vanligt sätt, hvar- efter de.
sèctau de äro frusna, läg- CACAO • • OSCAR GÖTEBORG • Annonsera i Idun!
kas, t i l l kaffe eller t e eller som ef- t e r r ä t t med s y l t eller kompott.
Finnes ej strufjärn hälles 2 msk.
af smeten i en t r a t t och ringlas fram och t i l l b a k a i flottyren, så a t t den bildar en genombruten k a k a efter ka- strullens storlek.
Då strufvan fått vacker, gulbrun färg på undre sidan, vändes den, med flottyrslef, och när den är jämn i färgen, upplägges den på sugpapper, öfver en käpp, om så önskas, s å .att strufvan blir böjd.
ANGENÄMT ÖFVERRASKADE kom- ma a l l a husmödrar a t t blifva, d å de få höra, a t t t r o t s den nu r å d a n d e dyrtiden, så h a r e t t omtyckt hjälp- medel för köket blifvit billigare.
Maggi ' s Buljongtärningar k o s t a näm- ligen nu e n d a s t 5 öre stycket och burkar à 10, 100, 200 och 500 t ä r - ningar respektive kr.
0,50, 4,80, 9,40 och 23, —.
Magg i-Bolaget g a r a n t e r a r uttryckligen, a t t både den hittillsva- HVARJE PAR 3TAMPLADT rande u t m ä r k t a kvalitéen och samma MED OFVAIISTÅErlDE VARUMÄRKE vikt skola bibehållas.
Det h a r på grund af den afsevärdt stegra.de för- säljningen k u n n a t ordna tillverkningen FA - M O R O O M FW MAS I ALLA VÄLSORTERADE ännu m e r a r a t i o n e l l t och l å t e r d e besparingar, som därigenom erhållas, IYBÉHÖRS - M A N U F A K T U R - &amp; KORTVARUAFFÄRER komma k o n s u m e n t e r n a t i l l godo.
Helt säkert är d e t t a en prisvärd å t g ä r d hvilken a l l a husmödrar komma a t t gas hvarftals i en glassform, som där- dcl.
gräddmjölk, 1 t s k.
fint h a c k a d belöna genom a t t alltjämt flitigare efter nedpackas i is och salt.
• — Om purjolök, 3 hg.
r i m m a d t sidfläsk.
använda Maggi ' s Bul j ongtärningar.
REBUS.
B e r e d n i n g: Äggen vispas med Det finnes i n t e t b ä t t r e och bekvämare så önskas k a n s y l t a d frukt läggas s a l t e t och mjölet i 10 min., hvarefter för tillagning af buljong.
mellan hvar £ ven.
mjölken och purjolöken tillsättas.
Fläsket skares i t u n n a skifvor och L L Stufvad färsk s t r ö m m i n g bräckes l ä t t i en het panna.
Det upp- (f. 6 peps.).
30 strömmingar, 1 msk.
tages, f l o t t e t hälles af och pannan Monno.
salt, 3 msk.
smör (60 gr.), 2 msk.
gnides väl ur med h v i t t papper, så VECKANS PRISTÄFLING.
mjöl (20 gr.), 2 msk.
finhackad per- a t t intet salt blir kvar.
F l o t t e t hälles silja, 1 del.
varmt v a t t e n.
LÖSNINGAR tillbaka i pannan, som ånyo ställes B e r e d n i n g: Strömmingen rensas, Öfver elden a t t bli varm, då äggstan- PRISTÄFLING N:R 47.
REBUS, TILL TIDSFÖRDRIFVET I N:B 46 den mörka hinnan skrapas bort, hvar- ningen hälles i och fläsket lägges of- efter strömmingen isköljas väl och vanpå.
När omeletten är g r ä d d a d på mössa domaren honung PALINOMDROMEN: Rolf — flor.
inklappas i en fiskhandduk.
Den gui- den ena sidan, vändes den pä ett lock, METAMORFOSEN: Charles Dickens.
Lösning insändes, u n d e r t e c k n a d med des in- och utvändigt med s a l t e t och stjalpes åter i pannan och gräddas på VOKALFÜRÄNDRINGSUPPGIFTEN: namn och adress, till Red.
af Idun lägges hvarftals i en med smör be- på den a n d r a sidan.
Serveras som fru- Skala, skela, skola, skyla, skåla.
struken kastrull, mellan hvarje hvarf k o s t r ä t t.
— Rökt skinka kan äfven senast den 8 december 1912.
Å kuver- BIBLIOTEKET: Den första 17 å r t e t bor angifvas pristäfling n:r 47. strös mjölet och persiljan.
Resten användas.
De två första r ä t t a lösningar, som med 153 böcker, den a n d r a 14 år af smöret fördelas i flockar och läg- vid den därefter verkställda gransk- med 105, den tredje 11 år med 66, ges mellan hvarfven.
(Sist t i l l s ä t t e s S o c k e r s t r u t v o r (omkr. 30 st.).
ningen påträffas, erhålla följande pris: den fjärde 8 år med 36 och den femte det varma v a t t n e t och fisken får s a k t a 5 år med 15 böcker.
koka med t ä t t slutet lock omkr. 10 7 ägghvitor, 1 äggula, 2 hg.
socker, 1: sta p r i s: en försilfrad bägare eller också böcker — fritt val — till e t t 150 — 160 gr. mjöl.
min.
Strömmingen upplägges på ka- värde af 10 kronor.
2:dra p r i s: böc- T i l l k o k n i n g: 1 kg.
flottyr.
rott, såsen vispas upp, afsmakas och B e r e d n i n g: Ägghvitorna och ägg- ker till e t t belopp af 5 kronor.
hälles öfver.
Serveras med ' nykokt BREFLÅDÅ gulan röra,s tmed sockret t i l l l ä t t skum, p o t a t i s som frukosträtt.
hvarefter mjölet, som bör vara sik- LÖSNING TILL PRISTÄFLING N:R 43. t a d t, t i l l s ä t t e s och smeten a r b e t a s REDAKTIONENS BREFLADA: M a r s.
E t t mycket klent opus.
Ï läskomelett (f. G pers.).
6 väl.
I en liten järnkastrull, ej vidare Ordspråket ä r: B ä t t r e börda ingen C.
Papperskorgen.
ägg, / i tsk.
salt, 2 t s k.
hvetemjöl, 4 än e t t tefat, u p p h e t t a s flottyren.
På bär än mycket m a n n a v e t t.
samma gång som flottyren lägges i ka- PI u g o L u n d.
Ha ej utrymme.
Vid den företagna granskningen af strullen, n e d s ä t t e s strufjärnet d ä r i för de insända lösningarna ha de t v å först iS n.
Måste afböja.
a t t värmas, annars fastnar ej smeten påträffade r ä t t a lösningarna l ä m n a t s E l l e n J a e n s s o n.
Håller ej måt- på järnet.
När flottyren är het, dop- af följande personer, hvilka a l l t s å t e t.
pas järnet i smeten och hålles i den erhålla de u t f ä s t a prisen.
R a n.
Poeterna öfversvämma oss.
Första h e t a flottyren, tills strufvan fått vac- p r i s e t: F r u Vida Malmlöf, Gefle.
ker, gulbrun färg, då den lossas med A n d r a p r i s e t: Herr J.
A. Lid- en späcknål och lägges upp och ned zell, iSörbygden.
D e t l ö n a r s i g alt d a g l i g e n på sugpapper a t t afrinna.
Serveras a n v ä n d a F. P a u l i s O v i c u l a varma och öfversockrade, om så öns- Ser M / / c / / " 6 c o * ^ ' (ägg] ivål.
Hyn blifver n ä m - TIDSFÖRDRIP.
Lättast att intaga af stora Ä KVALITÉ!
Wk BÄSTA UTFÖRANDE!
OCH • A F T O M TM U L E-CACAO 1 1 S Cjfjrzt yf ti * r- t-fOT *.
«&lt;2_ - * -- t-a.
TJX, f i / £.
r ^ " o - * * * och barn är Vasens (f. d. Nord- stjernans) Laxérmarmelad, med anledning af dess behagliga smak.
Pris 1 kr.
pr ask.
På alla apotek.
GATFRAGA.
Hvilken s t a d i Italien skrifves med t v å nollor och h u n d r a och tusen?
Kronor 51,495,995: 30,721.985: 14,292,117: 341,576: 520,978: 2,769,521: S I N G E R C:0 SYMASKINS AKTIEBOLAG Filialer på alla större platser.
116,093,762:69 Kronor 15X00,000: — 4,700,000: — 200.000: — 141,910:53 53,833,123:13 22,783,321: 49 8.997,757:07 1,706,359:19 2,332,674:84 857,834:86 5,540,781:58 116,093,762:69 Bosättnings- och Lifförsäkring är det mest prakti- och franko.
Skulder: Aktiekapital Reservfond Dispositionsfond Pensionsfond Deposition- &amp; K a p i t a l r.
Sparkasseräkning Upp- &amp; Afskrifnings- o. Kontokuranträkn.
Postremi ss växelräkn.
Till inhemska banker ... » utländska banker ...
Å a n d r a räkningar K o m b i n e r a d e r h å l l a s g r a t i s Världsberömda.
s t ä l l n i n g d e n 31 o k t o b e r 1912.
2,384,139: 8,644,410: 4,923,038: 1 ska s ä t t att e r h å l l a ligen fin, hvii o c h ungdomligt eget hem.
Prospekt fraiche vid tvättning m e d F. P a u l i s O v i c u l a tvål.
och upplysningar Sydsvenska Kredit Aktiebolagets Tillgångar: Kassabehållning Obligationer F a s t i g h e t e r o. Inventarier Reverser med hypotek af diverse Växlar Kreditiv- o. Kontokurant- läkningar Hos inhemska banker ... » u t l ä n d s k a banker ... A a n d r a räkningar O ... t.
Kan i n t e den stora helgen in- spirera er t i l l b ä t t r e poesi, så bör ni l å t a bli a t t skrifva vers om den.
T h o r w a l d T h o r n e.
Vi u t b r i s t a med den store bokförlagsdirektör en i er underbara b e r ä t t e l s e: » Ni är e t t snille, min unge herre b Hur slående sann är icke episoden med förläggaren som personligen .soker upp d e n okände författaren och » räknar upp en hel massa sedlar för den bländade yng- lingens ögon ».
J u s t så går d e t till i verkligheten, herr Thorwald Thörne.
Men det a l l r a b ä s t a är ä n d å skildrin- gen af intervjubesöket, som » redak- t ö r e n för en känd vetenskaplig tid- skrift » gör hos författaren och hvad som därefter följer.
Här l å t a vi be- r ä t t e l s e n själf t a l a.
» Han ville in- tervjua.
Den berömde författaren, he- d e r s d o k t o r n vid universitetet i Upp- Al Miska Komaniet.
Stockholm.
WINBORGS malna K MÄRKE- R Y D D O R i bleckburkar o. paket, garanterade rena och — Maina af bästa f ö r s fria e d d från a m e främmande d värt v i d s t tillsatser.
ående fabriksmärke, och finaste direkt från utlandet importerade kryddor.
Kontrollant: Professor G. Lagerheim.
Försäljes hos Herrar Speceri- ooh Delikaiesshandlande.
A.-BOL.
Sveriges framtid beror på den uppväxande generationen.
Ungdomen måste därför fram- för alla bibehållas sund och bevaras från alla skadliga inflytelser.
En av ungdomens värsta fiender är kaffet, som försvagar nerver, hjärta och mage samt hämmar den sunda utvecklingen.
I stället för kaffe borde man därför giva ungdomen " Kathreiner ".
Kathreiner är fullkomligt oskadligf, bekommer såväl barn som vuxna utomordentligt väl och smakar lika godt som kaffe.
Va kilo kostar endast 45 öre.
Men begär alltid det äkta Kathreiner och tillbakavisa alla andra fabrikat.
Det världsberömda " Kathreiner " rekommenderas av professor Almqvist vid k.
" Karolinska Institutet " i Stockholm på följande sätt: " Jag anser detta maltkaffe synnerligen värt att uppmärksam- mas av den svenska allmänheten.
Det borde bli välkommet i familjerna och även i de offentliga inrättningarne.
För barn och sjuka är det lämpligare än enbart kaffe. "
TH. W I N B O R G &amp; C:o, Kungl.
Hofleverantör.
Stockholm.
innehåller uteslutande ren, koncentrerad buljong fram- ställd af bästa oxkött, utan nS- gra som helst tillsatser Där- för blifva därmed tillredda födoämnen värdefullare samtidigt Som matens naturliga smak nöjes.
g g S R I i Ensamforsaljare för Sverige: Ivan Wåhlstedt &amp; C:o, Stockholm, Göteborg.
Vår stora, rikt illustrerade Vinter= Katalog 2B710BDISKZI KOTiPÄTIIET ^ STOCKHOLM - f, är u t k o m m e n o c h s ä n d e s sala, h a d e i dagarna i n g å t t ä k t e n s k a p och m a n ville bringa till allmänhetens kännedom d e n store mannens hvar- dagslif.
Och författaren ar öppen- hjärtig.
Han utvecklar för d e n lärde mannen, sorn redigerar d e n vetenskap- liga tidskriften, hela sin höga moral- lära.
Han lefver i fullkomlig harmoni med sin maka och deras ä k t e n s k a p är grundadt på endast intellektuella tyc- ken och intet af fysisk kärlek. » Sedan intervjuaren gått, intar d e n store för- fattaren middag tillsammans med sin förtjusande hustru Margareta.
De äro båda iförda festdräkter, och förfat- t a r e n ser med växande oro p å sin hustrus h v i t a barm, där dyrbara pär- lor blixtra.
Så kommer kaffet, som den unga frun serverar sin hulde make i koppar af ä k t a kinesiskt pors- lin.
" Vägen till mannens ärta går genom hans mage " — detta är ett gammalt känt ordspråk.
Men den om- tänksamma husmodern får icke fatta den satsen så, att hon proprjar sin herre och man full med allehanda läckerheter, som kittla gommen men fördärva det viktigaste, nämligen — just magen.
Ty då händer det, att den sista villan blir värre än den första, eller med andra ord att hon åstadkommer just motsatsen av vad hon åsyftat.
Finns det väl någon obehagligare person till, än en herre som lider av " magsyra "?
Men den åkomman ådrages lätt genom olämplig diet, genom för starkt kryddad mat, genom konstmäs- sigt tillagade rätter och s. k. läckerheter.
Ett gott hjärtelag förutsätter alltså en frisk mage.
Och en rätt som håller magen frisk i alla väder så långt det på födan beror, är — AXA havregröt.
Ätes denna som första mål, så tål också magen bättre en eller annan mera läcker men mindre hälsosam rätt under dagens lopp.
Man tröttnar aldrig på att äta AXA havregröt om den tillagas rätt.
AXA havregryn i originalpaketer koka på 3 mi- nuter efter det gröten kommit i kok.
Gröten bör ej koka för länge, enär den då gärna för- lorar i arom.
» Evert, » säger hon, » så tyst d u blif- vit i afton.
Nyss vax du glad och munter vid middagsbordet — nu är du t y s t och nedslagen. » franko om d e n n a a n n o n s Han ser upp och hans blick möter hennes.
Det ligger en stor fråga i denna blick, och hon tycker sig läsa åberopas.
den frågans innebörd.
Häftigt så a t t bordet med hela ser- yA^-B.
N O R D I S K A K O M P A N I E T, STOCKHOLM.
visen, dallrar, stiger h a n upp.
» O, Gud, Margareta, » utropar han, » ser d u icke, hvad j a g älskar dig. » Det far en häftig dallring genom Margaretas fina kropp.
Den gulaktiga färgen å » Äfven jag, » säger hon, » begår d e n synden a t t älska. » Hon böjer s i t t fina hufvud och hen- nes man t a g e r e t t par steg mot henne.
Köp originalpaketer, endast då kan man vara säker Men plötsligt, som vore h a n stungen Av ett paket à 55 öre af en orm t r ä d e r h a n tillbaka.
Och på att få AXA havregryn.
som jagad af furier s t ö r t a r h a n u t ur erhålles cirka 30 portioner gröt.
Således knappast gemaket, öfver hallen och uppför t r a p - pan, tills h a n når sin egen sängkam- 2 öre pr portion.
Haf regryn — Haf remjöl mare.
Där faller h a n p å k n ä och med Beprövat sedan nära 20 år, bekant är en följd af den naringsrika gluten- händerna mot en länstol beder h a n i a l l a kulturländer och undersökt inom hinnans bevarande.
till sin G u d: läkarevärlden så grundligt som intet Analys (ägghviteämnen): » Skydda mig, d u allsmäktige, för V a r a k t i g t l:o) Vårgårda 2:o) Fabrikat, där gluten- kärlekens b o t a n d e liknande p r e p a r a t bjuder S o m a t o s synd. » — — — den bästa garanti för goda följder av hinnan är bortslipad, Men i s i t t förmak ligger hans unga dess användning.
13,8 o / o c:a 10 •&gt; / „ maka sanslös p å golfvet.
Kärlek har O B S.
!
Gröten härigenom mera närande bott i hennes bröst, men hon får icke a v n e r v s v a g h e t Gör e t t försök under loppet av t r e och aptitlig, ej klisterartad och slemmig.
tillfredsställa d e n.
Spänningen h a r till fyra veckor, f ö r a t t genom Köp originalpaketer.
kommit henne a t t svimma.
egen erfarenhet övertyga får m a n icke föreställa sig vara möj- Och d å betjänten senare inträder e d e r o m v e r k n i n g a r n e av och märker sin matmors orörliga ge- lig u t a n organismens samtidiga, all- S o r n a t o s. stalt, kallar h a n på kammarjungfrun, männa stärkande.
och med förenade krafter bära d e sin Begär Somatos å n ä r m a s t e apotek Nerverna ä r o d e organ, som i kropps- F. P A U L I!
dyrbara börda u p p i d e t för renhet droghandel, a n t i n g e n flytande och skönhet helgade rum, som är Mar- systemet hava ledarens roll och deras i eller originalflaskor t i l l kr.
2: 7 5 (två svaghet inverkar därför p å hela hälso- garetas sängkammare.
— — — smaksorter: » söt » och » torr » eller i Dagen därpå äro de båda makarna t i l l s t å n d e t.
Omvänt är vid denna ingå- smakfri pulverform.
Av d e n senare mycket d y s t r a till mods, och d e n ende växelverkan e t t ensidigt stär- erhålles förpackningar till pris från kande av nerverna u t a n behandling store mannen säger p l ö t s l i g t: kr.
1:35.
EÖr långvarigare bruk äro » Margareta, harmonien ä r bruten.
Vi av hela kroppen alldeles utesluten.
d e s t o r a förpackningarne a t t förorda, E a u d e C o l o g n e lefva icke längre i den värld af intel- En inverkan p å nerverna förmedlas såsom något fördelaktigare.
lektuell skönhet, som så helt fångade och möjliggöres överhuvudtaget först oss under d e första veckorna. » En gros: Kronans Droghandel, Göte- » Jag vet d e t, Evert, » svarar hans genom åtskilliga a n d r a organ och äm- borg.
är genom hustru, » något groft jordiskt h a r kom- nesomsättningar i kroppen.
Det fin- nes på grund härav ingen direkt nerv- mit in i vårt äktenskap.
Aldrig skall sin frisk- näring, endast indirekt stärkande av vår lycka blomstra mera. » som bryter LU via alla åldrar m u ï Framstående läkare re- » Jo, » säger d å hennes man, » den nerverna genom förbättring av krop- 40 år, fås säker hjälp med utvärte?
het O É skall blomstra som aldrig förr och pens allmänna befinnande.
k o m m e n d e r a, enligt intyg, s å - medel af undertecknad, som har 3f i evig tid. » års praktik i Engelska sjukans be Användningen av e t t sådant medel som effektivaste medel moi härliga Margareta springer glömsk af sjuk- handling.
dom och svaghet upp från ottomanen.
som S o m a t o s med dess a p t i t r e t a n - smitta De mest framträdande symptomer - o c h inflammation F. styrkande egenskaper är alldeles » Medlet, » säger hon, » hvad är med- de, na äro blodfattigdom, slappa armat särskilt tillrådlig, just emedan nerv- P a u l i s Azymol.
let? » o. ben, gnatigt lynne, ingen sömn, orsaker vida mindre ä r o » Döden, » svarar h a n och i hans ögon a svaghetens ingen aptit, somliga äta mycket, mei t t hänföra till Överansträngning i afspeglar sig en värld af sällhet.
— magra ändå, kroppen blir upplöst allmänhet (andlig och kroppslig) ä n slem som stockar sig i lederna ocl Till all lycka har författaren genast olämpligt levnadssätt och för- medför kyla, kläda och utslag.
Bli] en sjö, en b å t och en septembernatt till vända näringsförhållanden.
Många ej slemmet utrensadt brytes krop- med månsken till hands, och med personer lida även av brist på pen sönder.
Ingen behöfver res * tillhjälp af dessa sköna a t t r i b u t får.
nervösa a p t i t, som står i nära samband med hit.
Beskrif symptomerna.
Saeda berättelsen en lika gripande som fuk- alltför ringa avsöndring av m a t s m ä l t - bäst och billigast i lemmar kunna bli återställda.
Bret tig afslutning.
ningssafter.
besvaras mot dubbelt porto.
A l e x.
Välment men odugligt.
Tusentals intyg finnas.
Denna svaghet i matsmältningsorga- Drottning g.
20.11 P., H a n n a B « n o t « s o n, Malmö EXPEDITIONENS B EE F L I D A: nen förmår Somatos upphäva, eme- Pälsmodeaffär.
dan den — såsom i e t t flertal veten- Munkgatan 1.
» K.
L. », 2: 7 5 pr gång.
skapliga- arbeten betonats inverkar Beställningar » Praktik », 3:50 pr gång.
gynnsamt på magsaftsavsÖndringen &amp; reparationer e m o t a g a s Likvid i postanvisning.
och därigenom verkar direkt a p t i t - Förstklassigt damskrädderi för retande.
Det är således oriktigt a t t Pälsar, Pälskappor o. Jacketter.
tro, a t t man h a s t i g t k a n å t e r s t ä l l a A.
T.
227 55.
R.
T.
Norr 1 6 6.
nerver och kropp genom förtärande av biffstek, ägg e t c.
Den kraftigaste äro fITMhac&gt;okarnincr invändigt murade med; prima föda nyttar tvärtom till intet, om ej eldfa ta fcanaltpgel och den försvagade matsmältningsappara- därför i oet närmnste oför- t e n förmår a t t förarbeta densamma, störbara.
Do f l d - s med anthracit, van- utan blott mottager den som en be- i prima kvalitéer, tillverkade på egen fabrik.
liga stenkol eller kok- och äro särdeles lastning.
Om m a n till följd av bri- bränslebesparnnde och lättstötta.
Ut- s t a n d e matlust, intager sina måltider BARN-NATT-DRÄKTER märka sig för öfrigt genom sitt.
synner- med af g jord motvilja och tvång, så med langa ärmar, jämte fötter.
ligen vackra och m o forbränning hall- k a n maten ej göra avsedd verkan.
bara gjutgods, sina trefl ' ga modeller Bomulls, oblekta 2: — och sin behagliga värme.
Priskurant » Lahmans » gula ... 2:75 på begäran gratis.
Förbäljas i alla väl- A t t enbart fylla magen är ej a t t BARN-COMBINATIONS sorterade järnaffärer.
nära kroppen, t y d e t kommer ej an p ä med kotta ben till knäet.
vad människan äter u t a n p å v a d » Lahmans » hvita och gula, kort ärm 2:25 hon smälter.
» » » » lång ärm 2: 50 BARN-KJOLAR För skol- o c h hemslöjd Det mest ändamålsenliga medlet för Bomulls, rosa och gra —: 60 personer med försvagade matsmält- äro våra hyfvelbän- ningsorgan ar därför det, som på na- » Lahmans » hvita och gula 1:10 kar de bästa &lt; ' ch bil- turlig väg förökar avsöndringen av Helylle, hvita, rosa, röna, natur- ligaste.
Bt-gär upp- matsmältningssafter samt u n d e r l ä t t a r melerade, ljusblå 1:10 gifter från magens och överhuvudtaget matsmält- LIFS1YCKEN ningsorganens arbete.
StockatnöIIans Bomulls, blekta och oblekta -: 70 » Lahmans », hvita och gula -: 95 Utgå vi från denna ståndpunkt så Aktiebolag, Helylle, hvita, röda, naturmelerade 1:25 finna vi, a t t d e i S o m a t o s iorc- adr Stockamöllan.
fintliga albumoserna — en upplöst, j i l s j u k d o m a r, s å s o m] B A RN-KA LSON GER l ä t t s m ä l t form av äggvita — äro vida Ulan t y g l i n n i n g: bomulls, rosa a t t föredraga framför i ovannämnda Ü H o s t a, B r ö s t k a t a r r och gra 35 näringsmedel förefintliga äggviteäm- bomulls, blekta och oblekta 40 nen.
De ej blott kräva av magen ett Hoch I n f l u e n s a lin=] » Lahmans », hvita och gula 65 kortare och l ä t t a r e arbete, utan fram- Helylle, hvita, rosa, naturmelerade, kalla även c-u naturlig stegring av I d r a s o c h b o t a s a f svarta, röda -: 70 aptiten.
Med tyglinning att knäppa i si dorna: » Lahmans », hvita o. gula —: 95 Intages a l l t s å S o m a t o s såsom Helylle, tjocka, naturmelerade ... 1:30 tillsats till maten i vanlig, sparsam FÖr g o s s a r, att knäppa fram: mängd, så försvinner i regel sä små- ii V a l s m a k a n d e och Bomulls, oblekta —: 80 ningom störningarne i- matsmältnin- 1 » Lahmans », gula 1: 30 gen, a l l t under förbättrad blodbild- i!
a p t i t g i f v a n d e; b ä s = Priserna äro beräknade för minsta stor- ning och näring for kroppen i dess lek, större proportionsvis högre.
helhet.
Som ytterligare naturlig följd Ü t a s k y d d mot bröst= Vår illustrerade priskurant sändes inträder nervernas å t e r s t ä l l a n d e och i i å k o m m o r.
uppfriskning.
gratis vid efterfrågan.
Ü Erhaltes på alla apotek.
Till landsorten m o t efterkraf eller Det är a l l t s å rådligt a t t vid nerv- postförskott - f- porto.
svaghet, störningar i matsmältningen, krafternas avtagande och överhuvud Specialaffär för OOFVERTRAFFADE t a g e t vid a l l försämring av d e t all- ^ Ä r ^ A J Ö N S S O N &amp; C i o, Tricotvaror.
männa befinnandet som följd av P r e n u m e r e r a p ä I d u n!
H A F R E G R Y M olämpliga näringsförhållanden, söka bot genom användning av S o m a t o s.
till l a n d s o r t e n gratis och AXA DeF bästa hvelemjöleK A engelska sjukan.
Pälsvaror I.
Li l Ibusqvarna B ARN-UNDERKLADER!
1 ||FörkyInings=l SSiroIfn " Roché1 FL n
KVINNLIGA UTBILDNINGSSKOLAN VILLA HULT emottager nya ano » äln ngnr till den 15 jan.
och 1 febr.
på 1 — 2 och 3 månaders kurser i olika ämnen.
I Husmoderskursen ingår fömtom enklare och finare matlagning, bakning jämte öfriga hemmets sysslor af en klädsömnad, linne- sömnad, värnad, a l a moderna handarbeten, gyllenläder och läderplastik.
I sång, musik, målning, språk, sftmnad och väfnad emot ' nges elever oberoende af husmoderskursen Undervisningen meddelas i hvarje ämne af särskildt där- för utbildade lärarirnor.
Uiföiligt prospekt sändes, hvari referenser » f föräl- drar till frän skolan utgångna elever finnes intagna.
Adr.
: Villa Hult, Kneipp- baden.
H e m.
Hvem vill b e r e d a e t t h e m å t 3-årig, frisk och intelligent gosse, antingen som eget barn eller för kortare t i d.
Svar till » Hemlös », under a d r.
S. Gu- rmelii Annonsbyrå, Stockholm f. v. b.
Direkt import och export af Strulsfjädrar, K a r l s r o H u s h å l l s s k o l a, Ljungby, (Småland).
TV Ny kurs från 21 ja Urt-ri med undervi-ning i iinare o. enkl.
matlagn., bak- ning, konservering, servt-tbrytning, smöiuppläggning, bandarbeten, koppar- o Jäderarbeten m m Begär pmspt * kt.
Adr.
: " Ofdcersdotter ", Karlsro, Ljungby.
från billigaste till bästa kvalit eter.
Begär o m g å e n d e illustrerad katalog.
Silfvermedalj å Örebroutställningen 1911.
Den sundes gratis o franko.
Ettårig, teoreti-k, piaktisk burs för utbildande af ledarinnor o. lärarinnor ERICH NAEHRUNG, HAMBURG 3 6.
vid Kindergarten, hem.
barnkrub^or, barnhem m. m.
Nya elever mottagas till Återförsäljare unnas öiveralLt!
Tårterminen G-oda pl » t-er ansnaffas.
Prospekt och upplvsningar genom före- ståndarinnan, frö en Maria Kjellmark, Oskarsparken 7, Örebro Kungl.
Hovleverantör mottagas dagiige.
K u r s i k l ä d s ö m n a d.
relever kl. 11 — 8.
üpplysn.
i sko A.-B.
Östlind 8 Almquisf lans lokal, Gtrefgatan.
57, Allm.
tel. 224 53.
Biks Ö.
1051.
Prospekt pä begäran, ÖREBRO KINDERGARFENSEMINARIUM.
Selma Wahlgren.
S t r ä n g n ä s Se med Edra egna ögon aff Ni får Mazetlis ögon Ni är då delikat, kraftig Piano- 8 Orgelfanriker, Arvika.
Varnas!
tävlan med olika nationer.
rippnas vid NVnäs (1 t m järnvägsresa fr. Siockholm) den 20 jan.
1913.
Prak- 20,700 instrum.
i bruk.
Begär prisk.
tisk t » eh teoretisk u d^r isnii g i husl g ekonomi och kvinnlig slöjd.
Prospekt Göteborg, Stockholm, på begäran.
Elven Söderlund, ex. skolköks lärarinna, nuv.
adress Stugsund.
Kungsgatan 15.
Drottninggat.
2 3.
Elin Hultenberg, ex siö|d ar * «iuna.
Malmö, Baltzarsgatan 4 2.
Filialförest, i Stockholm: rektör Carl Bohlin.
Pinnas öfver hela Sverige i hvarje GLASTVÄTTBRÄDEN Brooks bråckbandage är «n ny, vetenskaplig uppfinning med automatisk luftdyna, som pressar de isärgångna delarna tillsammans och förenar dem, liksom man gör vid benbrott.
Bandaget ligger ab-olut fast och be- kvämt och glider aldrig.
Det är alltid lätt och svalt samt anpassar sig efter a la kroppens rörelserutan att irritera- eller förors«ka plågor.
Jag fabricerar det efter uppgifvet mått och sänder Eder det under fullständig garanti att Ni blir nöjd, eljest sandas \ en-iagarna till- bak *.
Jag har satt priset så lågt.
att alla, rika och fattiga, skola kunna köpa detsamma.
Kom ihåg att jag tillverkar det efter mått — sk okar det till Eder — Ni profvar det — och om Ni ej är nöjd med detsamma, rérnrnerar Ni det till mig, och jag återsänder Eder pen- ningarna.
D e t är på detta sätt jag gör affärer — alltid absolut ärligt — och jag har på detta sätt under de sista fem åren sålt bandager till tusentals människor.
K &gt;m ihåg att jag ej använder mig af berömmande loford, tve- tydigheter, lögn eller bedrägeri.
Jag erbju- ' er Eder blott en ärlig affärsvara till rimligt pHs ^UHf strax &lt; * fter min illustrerade kwtalog C.
E. BROOKS, S. 237, Bank Buildings, Kingsway, LONDON, W. C.
- ENGLAND.
- meddelas oeh arbeten inféras i mön- I PLATSER d Skidhandskar, Fausthandskar, Pelshandskar, Fodrade handskar, Astrachan- handskar, Glacéhandskar, Kastorhandskar, Militärhandskar.
.
JULEN I DALAINEJ i TIBBLE PENSIONAT (öppet året om) härligt läge vid Dalälfven, 20 min.
från Leksand.
Godt bord.
Mycket moderata priser.
Hög, stärkande Inft.
Tillfälle till vintersport.
ANNA HADDERS, a d r.
Leksand.
CrOD inack.
k a n erh.
i större p r ä s t g å r d 7 km.
från.
s t a t i o n vid stambanan.
Äfven öfver julferierna.
F r i s k t läge vid skog och sjö.
Pris 65 kr.
i mån.
Svar till: &gt;Södra Småland », Idnns exp.
f. v. b. Edevij, högt beläget i barrskog vid vik i Mälaren, erbjuder god och billig in- ackordering för personer i behof af hvila och luftombyte.
Vidare under- r ä t t e l s e r pr Allm.
telefon Bålsta 39.
K o k f r u, snäll och \ ä l rek.
Tel. österm.
540.
Stjornfors Pensionat och Hvilohem.
• • g • • • • • • • • • • STOCKHOLM 9 REGERINGSGATAN 9.
HEM I LÄRAREFAMILJ eller annan b ä t t r e familj önskas å t en 5 å r s gosse helst i närheten af Stockholm.
Svar till » Punktlig betalning », Iduns exp., Stockholm.
v..
: Specialitet: BOSÄTTNINGAR I Silfver och Billiga priser.
Mysllfver.
Eget fabrikat.
BETALA ALDRIG mer ä n 1,60 för 3 kg.
b ä s t a Santos- kaffe, som erhålles i reklamsyfte för a t t få affären känd, från vår nybildade kaffeaffär.
Ingen bör försumma d e t t a enastående tillfälle, som erbjudes all- mänheten.
Tillskrif j ä m t e 30 öre i porto Nya Kaffedepôten, Örebro.
O B S.
!
Allt franco.
i J s a n w f l Ä 1 a n r.
» l • \ • • » • Z • £ • 2 • £ • S • Aid.-.
Antikvariat-bokhandel, Drottninggatan 6 2, Sthlm I.
EN BOK FOR KVINNORÖREL- SENS VÄNNER OCH MOT- STÅNDARE är Skyttlar, Spolar, Nålar, Delar, Olja etc. «u S y m a s k i n e r af alla fabrikat och system billigast hos H. SACKMANNS AKTIEBOLAG Eventuellt icke passande delar ombytas gärna.
[•••••• » ••••••«it «M • • • • • • • • • • • Rökbord, i i Cigarr- och Askkopp äkta Benares mäs- singsbricka 60 cm.
diameter, handgra- verad i olika vackra mönster, m e d ställ- ning af i mahogni eller valnöt betsad björk Kr.
25.-, härtill passande rök- servis bestående af 1 Tändsticfcbställ, 1 Cigarettoägaie samt 1 Kr 10.-.
Till landsorten m o efterkraf.
Särderes lämplig Julp ' - esent.
Hugo Ahrén, Bosättningsaffär, Södra Hamngatan 3 9, Göteborg.
eller vår maskulina kultur.
Av CHARLOTTE PERKINS GILMAN.
Öveis.
Pris 2: 25.
Den första bok, s o m har till ute- slutande uppgift att framställa man- nen s å s o m sådan, d. v. s i sin egen- skap av man o c h icke i sin egen- skap av människa, alldeles på sam- ma sätt s o m oräkneliga författare tiderna i g e n o m framställt o c h be- dömt kvinnan.
Ö am u t s t y r s l a r » Hamngatan^;;, ya a 86 Drottninggat.
STOCKHOLM f D E N AV M A N N E N S K A P A D E VÄRLDEN - P.
A. Norstedt &amp; Söners förlag.
Säljas i hvarje välsorterad järn- &amp; bosättningsaffär.
Medsänd o m möjligt prof 1.
böcker m. m. i nya exemplar till nedsatta priser (en katalog för alla som vilja köpa billiga presentböcker).
Katalog 101 omfattar över 1,000 böcker i alle- hända ämnen, romaner, reseskild- ringar, historia, filosofi, naturveten- skap m. m. till låga priser.
Obs.
!
Största boklager i Sverige.
Alla böcker anskaffas som ej finnes å la- ger.
Brev besvaras emot porto.
Ka- talogerna sändes gratis och franko till bokköpare.
N üillblads l %; Göteborg.
: BJÖRCK &amp; BÖRJESSON, • Utm.
r e k r e a t i o n s o r t: nu d e t härli- i gaste vinterväder.
Väl ombonade rum.
i I GODT HEM på Östermalm k a n en Storslagen bergslagsnatur.
Ref. Stock- Rikst.
6812 — 118 48.
Allm.
skolgosse få d e l a r u m med annan holm.
snäll gosse.
Moderat pris.
De b ä s t a 1G913.
Adr.
: Kopparberg.
Kiks 36. ref. från nuvarande och forna inackor- Pension Ï Frankrike.
deringar.
Svar till » God omvårdnad », M Madame.
Godard.
Villa Marie-Francis, [duns exp., Sthlm.
Croix du Prince, Pau, Jurançon, mot- tager pensionärer.
Pris 7 à 10 francs pr dag, grundlig undervisning i språ- ket däri inberäknad.
Doktorinnan Vilma Erikssons Hvilohem, beläget 15 min.
skogsväg från Ar- vika.
Inackorderingspris 3 kr.
pr d a g, 70 à 80 kr.
för mån.
Adr.
Högasen, Arvika.
annonser!
= väfnader ifrän 1 kr.
till de äro lätt skutta, effek- dyrbaraste.
Profver och order franko.
tiva ock billiga!
• • • • • • • • • • • • « • • • s planschverk, jul- \ Se bilagans sista sida!
FABRIKEN SVALAN, Stockholm 6.
EJ SIDEN FRÅN UTLANDET Beatrice IIJJIJ * l cirlia • • W J W 800 färger i olifca moderna brinna tyst och jämnt, Handskfabrik, Vesterås.
................................
PLATSSÖKANDE I ffotoeenftöh BRÖDERNA B L O L M V ÔR NÅ MSTA SPRÅK INSTITUT.
I å+erskänkes hyn vid begagnandet «f Svalans Cromo tio I Melusine, allra yppersta skönhetscreme.
Pus pr hnrk kr.
1.25.
| Ett tullt pålirliet merl&lt;-l mut kylskador, ekzem, bölder I J och hudrodnad är Svalans THEOSBALSAM.
Pris pr burk kr.
1.75.
| Order exp.
m o t förut insänd likvid eller postförskott från IBUSQVARNA Obs.
!
Efterfråga alltid handskar från Verkligt värdefulla, och BRÖDERNA BLOH - Vesterås.
välkamva julklappar er- användes Y V Y tvåi.
hållas till i-äs&lt;an lialfva Säljes i hvarje välsorterad parfym- och priset, o m rle k ^ p a n d i r e k t å herrekiperingsaffär för 50 öre pr st. en-gros-lagret.
Fraktfritt.
Kataloger o. • n i l I ir&lt; t • Nu äro utkomna D 1 L L 1 VJA Î våra kataloger Österlin &amp; Ulrikssons Kem.
Tenn.
Fabrik, prospekt gratis och franko.
Kölner- S « • för 1912 — 13.
N:o lagret, 24 Smålandsgatan, Stockholm.
• - YSTAD - ' B Ö C K E R Î 99 omfanar över • • 650 böcker, LEDIGA och etikett!
KUDDOFVERDRAG af ljusgrått hel linne, stort, c a 40x75 cm., med knutna fransar och uppritadt mönster för bro- Effektivaste dering enl. ofvanst.
illustration.
Pris S n a b b a s t e n y h e t e r!
pr st, 1.95, utan mönster 1.75 pr st., 5 st. franko.
Erhålles från Västgöta Linneväfveri, Fritsla.
Akta Bulgarisk Youghurt för beredande af surmjölk säljes.
Allm.
Tel. Söder 15 5 8.
• 300 — 400 elever årl.
15-20 akade- | tnlskt och praktiskt bild lärare Begär vårt 40-sid. 111. program.
Vârterm.
börjar den 15 jan.
HAPARANDA Frän YSTAD- påse ÄR MELLERSTA N O R R L A N D S FRÄMSTA NYHETS- O C H A N N O N S O R G A N.
FÖR- MÅNLIGASTE ANNONSTIDNING I DEN P Å INDUSTRI RIKA ÅDALEN B IL IP H O L i q q V I S T i Handelsinstitut, Göteborg.
sterritning, textning, läderplastik, gyl- lenläder, gobelin m h sorters målning n. m.
Oos.!
Larnpbgt for jul » rb ».
' teu .Vldre årg af Mönstertioii.
Konstslöjden i Hemmet sftlj - s fr. 2 kr.
tili tiogre pris.
Anna Meukow, ValhaUavägen 19, n. b. Allm.
Tel. Ö.
32 75. af Hernösands-Posten B R Å C K B A N D.
LEKTIONER cacao.
Musikdi- Hellidens Vattenpass- &amp; Snickerifabrik, Tidaholm.
I C K E en Ungdomlig friskhet, N Y H Ö J D - O C H HUSHÅLLSSKOLA B Ä R efterapningar erhålla Högsta utmärkelser å senare årens världsntställnir gar för H u s h å l l s s k o l a.
de förnämsta i handeln förekommande.
Täm- o c h Bosftttnii g«aff » r.
p å att alltid och hälsosam för Ny hus moders kurs börjar d.
16 januari.
Grundlig och pr » ktisk undervis- ning.
Prospekt och refere » ser genom Fru M. Braune, Strängnäs.
HELLIDENS säker Rikhaltiga variationer, Begär prisk.
Tidaholm * Bruk, Tldahilm.
Kungl.
Hofleverantör.
Förslljnlngsmagasin: M astersam neli- gatan 38, STOCKHOLM.
Välsorterad » .VÄFrtAM-TniHA iHvirvARUAITÀS Anffrensad o c h desin- T^ * Z SS f l A f * ficerad, extra h m a l,Ä« * 5A som öfverallt kostar kr.
2: 5 0 pr kg., säljer jag till kr.
1:25 pr kg.
Ex- pedieras fraktfritt i balar om 10 kg.
Fjädern är ny, ren och fullspritad.
torr, extra prima vara, mycket starkt desinficerad, l ä t t, mjuk och behag- lig, färdig a t t genast lägga i dynor.
Köp därför en reel god vara, när så- dan kan erhållas till e t t sådant ena- s t å e n d e billigt pris.
Tusentals tack- samhetsskrifvelser, emottagna från köpare öfverallt i Sverige.
Största la- ger och omsättning af fjäder och dun i Sverige.
Fjäder och dun, som ej utfalla till full belåtenhet får retur- neras och pengarna å t e r b e t a l a s.
Prof- ver gratis och franko.
Innan ni köper fjäder från någon annan, så begär offert från S.
H. SVENSSON, Lands- krona 2.
Tel. 390.
Det Numera Förnämsta ihvetemjölet
Det b ä s t a läkemedlet är J O B.
L A N D S T R Ö M I o PRIMA FLKTFL BRÖ5TKFLRFLMELLER Enda tillverkare A.-B.
Nissens Manu- facturing, Norrköping.
Konungariket Sachsen TIIHEILIM KITTWELIA .IN!
Bi Rektor: Professor H. Holzt Högra t&lt; Högre tekniskt Läroverk för Izt elektro- och ma!
elektro- maskinteknik.
Skilda afdeiningar lelningar för inger ingeniörer, tekniker och verkmästare.
niektrc t.- och maskinlaboratorier.
: mästare.
Elektro — I Instruktions-verkstäder.
itorier.
: te läsåret.
3610 studerande.
nde.
fm I 86:te Program etc. kostnadsfritt gen.
Sekretariatet.
DOKTOR A. KJELLBERGS kors i massage och sjukgymnastik.
RIKS.
\ 6.
SÖDERBERGS M E D.
D: R E.
KLEENS Vid Göteborgs Gynm.
Institut, | o c h m e d L ö r d a g e n R E A L I S E R A M O T GRÅTT H Å R.
Enda fullt tillförlitliga " skadliga me- del som återgifver hår och skägg dess ursprungliga turg.
Pris 5 50 + porto Endast i Fanny Gelins Parfymmagasin, 5 Malmtorgsg., Sthlm.
Kungl.
hofl.
Vårrln tiåi-oT v a r u a lidret, f r i s k t i är J o c h u k t e l I e r a n v ä n d ZIVERTZ ' EXTRAIT VEGETAL Mono.
(Professor Mono).
G-ör huden genomskinlig, matt och skär.
Pris kr.
4.
-, 7 50 o. 14 —.
Endast i Franska Parfymmagasinet, (Hoflev.
), 21 Drottninggatan 2i, Stockholm.
VÅRDA HYN!
ENGELSK PAT.
SKÖNHETS-CREAM MED o - Crème O a är tin det förnäm- sta medlet att skyd- da huden för köl- dens skadliga inver- kan.
Denna kraftiga r^Ai^FPTS snöhvita naturpro- rrlsillNliiilS dukt-extrakt af ren hafre renar porerna, läker huden o. hyn blir vacker o klar Akta endast i hvit bark m e d grönt lock The Oatine C:o. London.
Oatine-Crème säljes efter tull- förhöjningen till 1.50 o. 3 kr.
pr burk samt Oawne-Tvål, Oatine-Puder o. Bal- sam salles Öfverallt o. hos A.
W.
Nor- ding, Biblioteksgatan 11 o. Drottning- atan 63, Stockholm.
O P P A BULJONG- TÄRNING.
20 V | 0 RABATT vårt frän d e n n a säsong öfverblifna lager af L I L J E H O L M E N S Stearinfabriks-Aktiebolag Kungl.
Barnkläder Nedanstående G O S S K A V A J E R, hela GOSSPALETÅER, „ f r » ccrîf * a1r+f&gt;i * \ JtUööUr&lt;AJ£lCi&gt; NEDSATTA Hotleverantör STOCKHOLM Sö.
Kronljus Stakljus Lyktljus Altarljus artiklar: öfverblifna lagret, Kanal ljus Grenljus Julgransljus Cykelljus llluminationsljus Pianoljus m o c FRÅN 2 0 — 5 0 % " Splendor " i engelsk typ.
Endast superior och prima ljus äro stämplade " LILJEHOLMEN " s e m, skrofler, andra E k blodsjukd., dålig mage hud- och med dess sviter botas af dekokter pä giftfria örter.
omfattande ett 60-tal afbildningar af, 40-årigt eksem botadt.
Många intyg af väfnader från 4 — 16 skafr med sina solf- troväidiga o ansedda personer.3kr.
sats.
notor frän Elin J o h a n s s o n s Väfskola, Fru Ina Göthe, Falun.
Riks 19.
Linköping ofh Sigrid Palmgrens Väf- skola, Norrköping, r-digerad af Gerda Björck.
Pris 3 Irr ...
Försäljningen sker gen.
Bokhandeln, Östergötlands Läns det i » Iduns hjälpreda » för 27 okt.
Hemslöjdsförening s a m t utgifvaren.
1912 omnämnda stärkande medlet be- höfver ej importeras från Paris, då det sedan flere år tillverkas i B j S r k- b o m s Maltextraktfabrik, Apoteket med stor bekantskapskrets kunna er- Enhörningen i Göteborg.
Pris kr.
1:50 hålla god inkomst genom a t t npptaga pr burk.
Vid 2 burkar fraktfritt och order å våra välkända linnevaror.
större parti rabatt.
Gestriklands Linneväfveri, 7,082,000 kr.
skola utlottas å 1893 GEFLE i. års Stockholms Teater-premie-obliga- tioner.
Dragning den 2 dec.
och ar högsta vinsten N Y VÄFBOK N: O 1 Racahout, D A M E R I V Å R A F D E L N I N G F Ö R 1 0, 0 0 0 KR.
B A C K F I S C H - K O N F E K T I O N 18 REGERINGSGATAN 1 8 utförsälja vi hela lagret, e n d a s t moderna till denna säsong inkomna: Ulsterkappor, Koftor, Promenaddräkter, Sportdräkter, Gummikappor, samt Hufvudbonader Snowleen gör röd och grof hy hvit o. len.
Renar huden, borttager rynfeor, finnar, por- maskar, fnassel, fräknar o. näsrodnad.
Efterlämnar ingen fettslans, darf &gt;r an- vändbar på dagen Säljes r.ill Kr.
2 i Kem.
Tékn.
affärer samt till landsor- ten mot postförskott direkt från Snow- leen Depôten, Gefie D.
S BULJONG-TÄRNINGAR.
bästa hårkonserveringsmedel.
Rekommende- radt af många läkare.
Finnes till salu hos frisörer och i parfymaffärer samt hos Kongl.
Hofl.
Zlwerte ' Eftr., Drottninggatan 42, Arkaden, Göteborg.
Återförsätjare rabatt.
Laif T MA6GI FLICK ' KOFTOR, „.
„ GUROMIYREGNROCKAR OCH K A P P O R, R E G N K R A G A R för gossar och flickor, B A R N S T R U M P O R svarta o. bruna.
B A R N S K O D O N af Boxkalf &amp; Chevreaux, alla sorter j ä m t e C T T P A R T I GOSSBENKLÄDER, FLICKYKLÄDNINGÅR, HUFVUDBONADER s T S Specialaffär för Sjuk- o. Hälso- vårdsartiklar.
Dambindor 95 öre pr duss., med lifband 1.25.
Stickade från 5 kr.
pr duss Sprutor, Sköljkannor.
Bråckband, Nappar o. Bindor.
Lands- ortsorder e s p.
omgående Bekv.
från 5 kr fraktfritt.
Odengatan 39.
Stockholm.
d e t Ö d e n 3 0 d:s OBteborgs Arkader, Göteborg, börjar 10 okt.
fullständig uthildnings- kurs i Massage ocb Sjukgymnastik (för damer och herrar).
Begär prospekt.
m K anrättas bäst m e d Till samtliga blusfaçoner (Matros &amp; Bertil j jämté skolgossdräkter), F L I C K Y K A P P O R, hela öfverblifna lagret, S A N IT AS- ALLM.
R. t.
5914, 30 92, 5 75, 118 09, 11812.
A. t.
4 51, 30 92, 12 82, 25 82.
LUND.
(ett-åriga) kurs 1 Massage och Sjukgym- nastik (för damer) börjar den 1 okt.
kl. 10 1. m.
N:r 37 Mästersamuelsgatan, 2 tr. upp.
Prospekt begäres städse an- der adress Saltsjöbaden.
22 88 60 19 61 98 30 60 Hemköres till alla stadsdelar.
All krossning och sortering sker vid våra nya anläggningar vin Värtan, hvarieenom en jamn och stybbfri vara kan utlofvas.
SYDSVENSKA GYMNASTIK-INSTITUTET.
o HUSHÂLLSK0L S k e p p s b r o n 18 Strandvägen 17 Norr Mälarstrand 2 2 Söder Mälarstrand Prima Antracit, Hushållskol, Brigitta?, okrossad, krossad o c h småkrossad Koks GYMNASTIKDIREKTÖRSEXAMEN Ny kurs börjar 14 sept.
Prospekt gen.
kapten J. Thulin, ANTHRÄCIT • COKES.
BRIKETTER 3MPORT Begär prospekt!
Stockholm, Mästersamuelsgatan 70.
» flggges efter 2-årig kurs af kvinnliga elever vid &amp; FCO A.
- B KUNGL.
HOFLEVERANTÖR.
ätvensom M E D 2 0 1 RABATL ett parti M O D E L L - D A M K A P P O P (i mindre damstorlekar).
Realisationen af ofvanstaende artiklar pågår endast t. o. m.
Lördagen den 30 November.
Försäljningen sker eadast mot kontant likvid.
Våra affärslokaler hållas öppna till kl. 8 e. m.
L ö r d a g a r till k l.
9 e. m.
ODO I UUUi!
O B E N D I X 5 1 8 R e g e r i n g s g a t, 5 Sfuregaf., 9 0 Droffninggaf.
- erhälles kontrakt med ensam vinsträtt &amp; en obligation; för kr.
3.75 å fem s t.
: för kr.
5. — å sju st. och för kr.
10. — a femton obligationer.
Om minst 5 num- mer tagas, portofritt och dragningslista.
Beställningar insändas till Obliga- tionskontoret, Stora Nygatan 27, Malmö.
7ö6 - Det modernaste och elegantaste i tyger af hög kvalitet represen- teras af märket «WELLWOVEN« Genom att specialiseras ä ett fåtal märken står fabrikatet oupp- nådt i fråga om såväl utförande, styrka, kvalitet sôm pria.
Till- handahålles af de flesta första klass klädesaffärer, samt engros- sister inom landet i Cheviot, Foulé, Engelsk Serge, Croisé i de alltid tilltalande och klädsamma färgerna djupsvart, högblått och modernt grått.
Begär alltid fabrikatet " Well- w o v e n " hvilket innebär en ga- ranti å högsta kvalitet.
En varas goda beskaffenhet ihågkommes långt efter sedan priset fallit i glömska.
Annonsera i Idun!
Äldre årgångar af " KONSTFLIT " eller FEITIDI REALISERASL AKTIEBOLAGET M.
Alltid veckans bästa nyheter!
För endast 75 Ore Pris 2:50 årg.
1906-1910, 3 kr.
årg.
1911; (årg.
1912 5 kr., k v. 1:50).
Direkt fr. Konsiflits Redaktion, Djursholms — Ösby.
Tiled deffa numm följa Iduns Hjälpreda och Iduns Mode- och Handarbetstidning.
Wilhelmssons Boktr.
A.-B., Sthlm, 1912.
