# ID: svediakorp-per2012
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 27,062
# sentences: 1,600
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 4 (1307).
25:TE ÅRG.
VANLIGA UPPLAGAN.
HUFVUDRED AKTOR OCH SONDAGEN DEN 20 JANUARI 1912.
V E R I G E S KRON- prinsessa har i da- garna fyllt 30 år.
Allt från det ögonblick hon satte foten på svensk jord — det är nu sex och ett halft år sedan — har hön va- rit en synnerligen populär per- sonlighet, och denna folksympati synes med åren bli allt fastare, tack vare den unga furstinnans lefvande intresse för vårt folk och varmhjärtade sinnelag.
Särskild!
har hon visat sig som en varm filantrop, och öfver ett stort antal välgörenhetsinrätt- V / ETTERGREN &amp; W R B I T Ô R M 8 ANS V. UTGIFVARE: JOHAN NORDLING.
LOSNUMMERPRIS: 12 ORE.
BUR.
REDAKTOR: ERNST HÖGMAN.
RED.-SEKRETERARE: ELIN WAGNER.
JO ar.
ningar utöfvar hon ett beskyd- darskap, som i ordets vackraste mening måsie kallas furstligt.
Sina modersplikter fyller den unga furstinnan med en omsorg som gör henne till ett efterföl- jansvärdt mönster för svenska mödrar.
I de båda småprinsarnes uppfostran ingår redan sportliga idrotter, afpassade för deras ål- der, för att de skola växa upp till starka och modiga svenske män, och den lilla prinsessan skall väl en dag visa, att hon ärft sin mors vackra egenskaper som kvinna.
KERBER BROSTRÖM LE B A R N PRINS S I G V A R D, PRINSESSAN INGRID OCH PRINS G U S T A F A D O L F.
ATELJÉ JyEGER FOTO.
söndagligen lyssna.
Han är * jämväl modern teolog med öppen blick för vår statskyrkas kraf, och hans intressen för tidens rörelser i öfrigt göra honom i mång och mycket till en dagens man med be- stämd!
utpräglade drag.
Hans bidrag til;.
vår serie jubileumsarliklar ådagalägger J hans sympatier för den nutida kvinno-jf- rörelsen.
\ À STOCKHOLMS STADSFULL- mäktige den 11 dec.
1911 efter en nära sex limmars lång debatt antogo det af Ofverstyrelsen för Stockholms stads folkskolor framlagda förslaget till införandet och orga- niserandet af yrkesskolor i hufvudsak efter det i München genom den snillrike dr Ker- schensfeiner utarbetade och med glänsande framgång genomförda systemet, blef detta beslut genom omständigheternas samver- kande makt en betydelsefull milstolpe på den väg, som den svenska kvinnan måste gå, om hon skall komma i åtnjutande af full medbor- garrätt i sitt fosterland.
Man må i vår tid orda aldrig så mycket om kvinnans likställdhet i begåfhing och duglig- het med mannen och såväl på grund häraf som ock i namn af verkliga eller förmenta all- män-mänskliga rättigheter fordra likställighet med mannen, så lärer det vara och förblifva obestridligt, att kvinnans och mannens all- männa anlag icke äro sammanfallande, så ' sant Skaparen tydligen danat dem för olika lifsuppgifter.
Den moderna psyko- logien och samhällsläran underkänna ej heller dessa olika anlag och därpå grundade allmänna fingervisningar för skilda lifsupp- gifters förverkligande.
Det lärer vidare icke kunna bestridas, att det största antalet af våra kvinnor både må- ste och själfva vilja ägna sig åt det husmo- derliga kallet, hemmets skötsel och barnens uppfostran, vare sig det ena och det andra skall utföras i deras egenskap af husmödrar eller som hjälp och biträden (tjänarinnori åt eh familj.
I den senare formen torde en myc- ket stor procent af landets kvinnliga befolk- ning utföra ett oumbärligt och utomordentligt nyttigt och välsignelserikt samhällsarbete.
Men förstår också massan af landets kvin- nor betydelsen, ansvaret och välsignelsen af detta sitt arbete både för dem själfva och för samhället?
Man måste tyvärr säga nej; och detta bl.
a. på den grund, att samhället själft i de folklager, där man kunde hoppas på mera förståelse, icke har en rätt insikt i dessa förhållanden.
Jag vill med ett enda exempel i stället för många belysa hvad jag menar.
Jag har vid flera tillfällen i annars väl ledda och allvar- liga tidningar och tidskrifter läst de iarfli- gaste kåserier och verser, i hvilka temat är den s. k.
" pigeschen ".
Jag behöfver ej fala om den skada dessa förmenta kvickheter kunna åstadkomma i en familj, hvilken falsk och farlig stämning de framkalla hos både III;: ' ï ••••••iiiiiiii, .„ tjänare och barn, som på detta sätt icke få den rätta uppfattningen af familjesamhällets Iif och verksamhet.
Tänker man sig nu, att våra husmödrar i sin ungdom själfva mottagit hvad stadsfull- mäktige kallat " undervisning i hushållsgöro- mål ", och att de husliga biträdena lärt samma kurs, så måste härigenom en verklig revolution i uppfattningen af husmoders- och hemarbeiskallei framkallas.
Med aktning för sig själf och sitt kall gå då fjänarinnorna och husmodern till sitt arbete i hemmet och an- dra samhällsklasser tvingas att betrakta och behandla dessa kvinnor med den hög- aktning och den förståelse, som härflyta af ett skärpt samhällsmedvetande och af in- sikten om att äfven de gröfsfa sysslor kunna utföras af hvem som helst utan att därige- nom personens allmänt sociala ställning för- nedras.
Huru mången s. k.
" bättre flicka " går nu för en svältlön eller ingen lön al !r " frun tillhanda " blott för att " få vara med herrska- pet " och slippa " skura " och " grofstäda "!
Numera har äfven denna enfald begynt gifva med sig.
Jag känner unga fruar och fröknar af s. k. fina familjer, som utföra allt möjligt inom hus utan hjälp af den s. k.
" pi- gan " eller " skurmadamen ".
Genom kvinn- liga yrkesskolors införande och efter hand obligatoriskt deltagande i dem, kommer denna tendens att till samhällets båtnad ökas.
Våra tjänarinnor och husmödrar skola således äfven de åtnjuta en samhällelig uppfostran och deras yrken offentligen erkännas och omhuldas som viktiga s a m - h ä l l s-uppgifter.
I öfverstyrelsens förslag till ordnandet af yrkesskolor, hvilka enligt min uppfattning dock äro de allra viktigaste.
För egen del uttalade jag i en reservation min uppfattning i saken och hade den gläd- jen att se andra stadens myndigheter, den ena efter den andra, ansluta sig till densamma, till dess den, energiskt under- stödd af kvinnorna själfva, tog gestalt i stadsfullmäktiges åläggande för ofverstyrel- sen " att till stadsfullmäktige, så snart ske kan, inkomma med utredning och förslag rö- 6.50 8.50 1.75 0.12 Praktnppli Helt är Hallt är Kvartal Lösn:r rande anordning af undervisning åt unga kvinnor i hushållsgöromål ".
Det är gifvet, att Ofverstyrelsen för Stock- holms stads folkskolor med glädje kommer att fullgöra detta uppdrag, ty det var inga- lunda principiellt motstånd mot den viktiga saken utan snarare vissa lämplighetshänsyn, som afgjorde öfverstyrelsens tidigare för tillfället afvisande hållning.
Ett fördjupande af kvinnans samhällsgär- ning kommer att säkrare och bättre än alla rösirättsdemonstrationer föra henne fram till full medborgarrätt i Sveriges land.
Ty den allmänna opinionen förstår ej rättmätighe- ten i detta kraf, förrän den inser och erkän- ner det stora s a m h ä 11 s-värdet af kvinnans största och viktigaste uppgift i h e m m e t.
I närvarande ögonblick ligger erkännandet af kvinnornas fulla medborgarrätt, för såvidt däri skall inbegripas den politiska rösträtten, till riksdagens andra kammare — ty till den första ha de den på visst sätt redan — syn-^ neriigen illa.
Af allt att döma har den att vänta ett kompakt och segt motstånd från majoriteten i första kammaren.
Orsaken till att högermän, som förut fullt ut behjärtat rättvisan och klokheten i att gå kvinnans rösträftskraf till mötes, numera öfvergått att blifva dess motståndare eller mycket ljumma vänner, torde- vara att söka dels i rösträttsföreningarnas beslut att äfven i öfriga politiska frågor understödja den sam- lade vänstern i riksdagen, dels i utgången af riksdagsmannavalen hösten 1911 med däraf nödvändiggjorda regeringsskifte och dess kända regeringshandlingar.
Någon sannolik- het för att denna högerns stämning mot den kvinnliga rösträttens genomförande skall kunna ändras är nog ej att påräkna förr än starka garantier vinnas för samhällsinstitu- tionernas ledning af verklig samhällskunskap och verkligt samhällsansvar.
De senare torde ej kunna vinnas utan en kraftigare samhälls- uppfostran bl.
a. just genom yrkesskolorna, för den stora massan af landets kvinnor i detta hänseende rent af oumbärliga.
I öf- rigt torde det blifva nödvändigt att kvinnor- nas rösträtt genomföres samtidigt med del att r ö s t r ä t t e n förvandlas till r ö s t- p 1 i k t för samhällets män och kvinnor på de garantier, som i öfrigt kunna komma att före- skrifvas.
S.
A.
FRIES.
•••• » ••••••••• » i • Prenumerationspris: Vanl.
u p p l a g a n ir.
Helt är, Halft är Kvartal Lösn:r ... Kvinnliga yrkesskolors be- tydelse för den kvinnliga medborgarrätten.
I 8.- * .26 2.25 - 015 Idnns Byrå o. Expedition, M ä s Ä m u i S ^ 4 5.
Expeditionen: Riks 1616.
A.
6117.
Redaktionen: Riks 1618.
Allra.
9603 Kl. 9 — 6.
- Kl. 1 0 - 1.
Annonskontoret: Riks 1616.
A.
6117.
- Bed.
Nordling: Riks 86 60.
A.
102 Kl. 9 — 6: fl.
ll-fc: Verkst.
direktören kl. 11 — 15 Riks WW.
K 11 m. is Ofc: •««• ........... i.
• 54 - • III • • • • • • • • • • • • • I IIMIIIKI Annonspris: Pr millimeter 25 Ore etter text.
SO Sre ä textsida.
20 o /, förhöjning ä sär- skild begärd plats.
» nit•!
«palt: Utländska annonser debiteras 50 öre med 20 ' lo förhöjning ä sär- skild begärd plats.
•
Skiss af Elisabeth Kuylenstierna-Wenster.
Meningen?
RU MARIANA HAR ÖPPNAT fönstret i sin salong och låter den friska vinterluften blanda sig med blomsterdoften därinne.
Hon har ett helt bord fullt af krukor med blommande hyacinter i alla färg- skiftningar.
Hon har själf dragit upp dem coh är både stolt och glad öfver att det lyc- kats så utmärkt.
Det är årels sista dag och staden har för sista gången under helgen återtagit julminen af ifver och förväntan, af barnaglad stäm- ning och ljusa minnens vackra vemod.
Högst stiger dock det muntra sorlet, dess brusande fröjdefanfar öfverröstar ångest och tvifvel.
För de lyckliga ter sig nyårsdagen som en födelsedag med många gåfvor; för de unga är den dessutom löftet om en strålande färd genom tiden.
Hvarken till de mycket lyckliga eller till de unga hör Mariana, och ändå väntar också hon.
På hvad?
— Det vet hon icke, men som hennes lifsöden aldrig fört henne ut i tillvarons stridaste ström, har hennes sinne bibehållit tron på aningar och drömmar.
Hen- nes man 1er åt hennes vidskeplighet — icke öfverlägset — i intet fall är han öfverlägsen henne — endast med hvardagsmänniskans godmodiga förundran öfver detta ofattbara " mellan himmel och jord ".
Hon ser honom bredaxlad och trygg vika om gathörnet.
Ånej, först vänder han sig om och vinkar upp till henne.
Visstl Och det är en rörande b e - undran i själfva handrörelsen.
I femton år har han på samma tillbedjande sätt tackat henne för att hon höll till godo med honom.
I femton år har hon arbetat sig bort från den förödmjukande hågkomsten om kusinen, hennes ungdomskärlek, som svek eller rät- tare gled undan.
Hon vet, att han är lärare i en liten stad i deras gemensamma hemland.
Hans syster skrifver till henne ibland.
För omkring åtta år sedan skref hon, att Harald gift sig med en prästdotter, och så ett år senare, att hon blifvit faster.
Nu hade de tre barn — och rätt fattigt naturligtvis.
Aldrig råd att göra resor — och hit upp till Norge.
Hur skulle han kunna komma hit?
Hon skakar på huf- vudet, men stirrar ändå med stora förvänt- ningsfulla ögon nedåt gatans mörka männi- skoström.
Det är att stirra efter en droppe i en hafsbölja.
Låt bli, ropar förnuftet, och hon lyder motsträfvigt, stänger fönstret och går tillbaka in i våningen.
Hon har bedt sin man, att de i år skola få stanna i staden, icke som alla andra draga upp till villakvarteret på åsen.
Han protesterade litet i början.
" Kära, hela Kristiania firar jul däruppe.
Ska vi två ensamma sitta här nere? "
Ja„ Olav, tycker du inte det kunde vara en hvila att för en gångs skull skilja sig från umgänget? "
Jo, när hon säger det, tycker han det natur- ligtvis.
Hon får sin vilja fram.
" Trine, " ropar hon på jungfrun, " vi få sätta nya ljus i granen.
Har vi hemma? "
" Jo då, var så god. "
Marianas fina, hvita händer syssla med ljusen, medan tankarna vandra.
De äro ånyo borta vid ungdomens kust.
Det är sommar öfver ett blått haf och sol öfver en gul sand- strand.
Hon och Harald sitta midf i solske- net, och hon hör sig själf säga: " Jag undrar ibland, om du vet, hvad kärlek ä r? "
Hon ser hans friska, starka leende, som A. Blomberg foto.
t Henriette Munck.
EN I DESSA DAGAR BORT- gångna nära 93-åriga friher- rinnan Henriette Munck var en af de få kvarlefvande förnäma gamla damer, som lärde en yngre generation hvad förra århundradets början menade med uppfostran och som för- verkligade dess bleknande ideal af grande dame.
Dofter af en berömd svensk krigare friherre Bror Cederström och dennes maka.
grefvinnan Wachtmeister af Johannishus, blef hon gift år 1855 med sedermera öfversten och chefen för Jönköpings regemente Carl Jacob Munck af Fulkila och var bosatt i Jön- köping till år 1882, då hon som änka flyttade till Stockholm, där hon nu bott till sin död.
Dessa få data gömma emellertid ett lif, som ehuru aldrig framträdande inför offentlighe- ten, innehållit mycket af uppoffrande godhet för hem och familj och af omtanke med de sämre lottade i samhället.
Ända långt upp i höga åldern hade den gamla friherrinnan den bästa hälsa och oförminskade själskraf- ter och var medelpunkten i en familjekrets, där nu hennes dofter prinsessan Ebba Ber- nadotte, prins Bernadotte och hennes son öf- verste Bror Munck stå som närmast sörjande.
Friherrinnan Munck hade sitt hem blott några minuters väg från prinsparet Bernadottes villa vid Östermalmsgatan och kunde dagli- gen glädja sig åt besök af barn och barn- barn.
Sina somrar tillbragte hon omväx- lande å den bernadotteska egendomen Malmsjö och hos sin son, och hennes för- ströelse var då omsorgen om trädgården lik- som handarbetet var det om vintern.
Endast en 14 dagars sjukdom föregick den död, som afslutade ett långt och välsignelse- rikt lif och en vacker ålderdom.
som äro fläckiga eller nedsmutsade kunna ge- nom K E M I S K T V Ä T T blifva fullt användbara.
Priset härför fir lägst Kr.
3.
- per klädning.
Det är dock ej likgiltigt till hvilken affär Ni vänder Eder, ty det är stor skillnad på kemisk tvätt och — kemisk tvätt.
\ ÖRGRYTE K E M I S K A TVÄTT- A FÄRGERI A.-B .. GStaBofg.
alltid gör henne så godt.
Men hans svar ...
Å, det gjorde så ondt, att hon icke än glömt den smärtan.
" Jag tror det knappt, " bekänner han frimo- digt.
" Jag svärmar helst — man är friare så. "
" Du har svärmat för mig också? "
" Grundligt. "
Han skrattade hjärtligt som åt en rolig lek.
Alla deras bref, alla deras handtryckningar, dem hade han lekt, som han för resten sorg- fritt lekte med hela lifvet.
Själf hade hon alltid varit litet tung, men hans sprittande lif — lighet hade kastat gnistregn öfver till henne.
Hon hade tändts af dem tills hela hennes inre blef lågor.
Han däremot hade fortfa- rande endast gnistor ...
När hon nu skulle återse honom, hade väl lifvet släckt dem båda.
Hans hustru — präst- dottern — hon måste ju vara eldsläckande, och lärarebefattningen och tre pojkar, det lät så afskräckande tarfligt och hvardags- grått alltsammans.
N ä r h o n nu s k u l l e å t e r s e h o - n o m!
Hon upptog den tanken som ett oaf- visligt faktum; förnuftet fick tiga här.
Och hon sätter lugnt i det ena ljuset efter det an- dra.
De stå som skiltvakter, raka och hvita bland de gröna barren.
Det är bara ett ljus kvar — önskeljuset.
Hon har bundit en röd silkesända om det, så långt ned, att icke Olav skall se den, när han tänder granen.
Då skulle han gömma det till sist för att det skulle brinna längst och alla hennes önsk- ningar slå in.
Det vill hon icke.
Odet skall afgöra.
Det ringer i telefonen.
Jungfrun rusar plikttroget dit, men Mariana hinner lika fort.
J " Jag svarar själf. "
* Och luren glider in i hennes hand.
Hon känner hur ångest och glädje risslar igenom henne så hastigt, att blodet plötsligt känns kallt; strax därpå bränner det i ådrorna: " Ja, det är fru Mariana Storm!
— Goddag Harald, är du här i staden?
— Nej, det var en glad öfverraskning.
— Är du ensam?
• — Ja, naturligtvis, ni är så välkomna!
— Jag väntar er till middagen.
— Å, det är ju klart!
Det skall bli roligt att träffa din fru.
— Au revoir, hjärtligt välkomna. "
Hon hör afringningssignalen, som komme den långl bortifrån.
Hennes hjärta slår häf- tigt och oroligt och utan att veta det, går hon åter fram till fönstret.
En bil blixtrar förbi där- nere.
Det är tiden, som är ute och kör, tän- ker hon, rastlös i sitt lopp, krossande allt, som icke hinner undan.
Och det förefaller henne, som om hon själf icke hunnit undan, som om tiden lemlästat henne.
Men i dag vill hon icke tänka på det.
Icke på smärta, icke på fattigdomen i hennes rikedom.
Ha- rald skall tvärtom se, hur hel hon gått ur striden — om han ens anar, att hon stridl!
Nej, nu skall hon icke stå här, det hon vän- tat, har kommit.
Hade hon flera ljus att sätta i?
Ja, önskeljuset!
Men det får vara det behöfs infe längre, tycker hon.
Blomstersmyckadt middagsbord.
Strå- lande elektriskt ljus och den glada, lätta stämning, som kommer af god mat och godt vin.
Mariana ser oftast förbi kusinen och böjer sitt vackra hufvud mot hans lilla blonda hu- stru med de stora blå vinierhimmelsögonen I KLIPPAN.
K L Ä D IN I N G Å R - 55 Modernaste - Finpappersbruk.
S-peclalitéew t Finare Post-, Sfn * if-, Kopie- ocft Tfyckpajyper ' samt Kartong » Idans textpapper tillverkas af Klippan.
och den fruktblomskära hyn.
Hon är utan- för alla hågkomster och 1er med sin vänliga, ärliga blick djupt i Marianas.
Naturligtvis tala de om barnen därhemma, och fru Anna blir varm och lycklig.
Det är så underligt att vara ifrån dem vid årsskiftet, tycker hon, men efter nu Harald fått reslusten och de kunde det, tack vare ett oväntadt arf, ville hon icke sätta sig emot den lilla lustturen.
" Och att du just kom hit upp, Harald, " sä- ger Mariana.
Hon skär köttet på sin tallrik i matematiskt noggranna bitar.
" Jag har alltid längtat upp från slätten, " svarar han, och rösten förråder ingen under- mening.
Det skarpt skurna, lifliga ansiktet har bibehållit hela sin friska ungdom.
Håret är mörkt och tätt, som då.
Ett hår för kvin- nohänder att glida öfver, tänker Mariana.
" Norge låg oss också närmast, " tillägger han, " och jag hoppas du icke tviflar på att ditt hem var en ytterligare attraktion, Marja? "
" Det dricket vi på, " infaller Olav.
" Det var för resten underligt; Mariana ville a b - solut icke till fjälls i år. "
Han nickar humo- ristiskt.
" Hon har ju det med aningar dere vet. "
" Ännu!
Har du infe växt ifrån det, Marja?
Förr var du särskildt svår på drömmar. "
" Jag växer visst inte ifrån mina fel! "
Hon 1er något tvunget, men höjer strax därpå glaset mot Anna, älskvärd värdinna ut i fingerspetsarna.
Efter kaffet tändes granen, och Harald föreslår att Anna skall sjunga några svenska folkvisor.
Han lägger sina händer smekande om hennes kinder.
" Du sjunger så vackert, lilla Anna-mor! "
De andra be också, och Anna går villigt fram till pianot.
" Hon behöfver inga noter, " upplyser Ha- rald stolt.
" Pojkarna tycks också bli musi- kaliska, så de sjunga sig väl fram genom motgångarna, hoppas jag. "
" Du är mycket lycklig, Harald? "
Mariana sitter till hälften dold bakom granen; nästan skyggt bjuder hon kusinen en plats bredvid sig.
" Ja, så men du!
Lifvet har dock an- nat än rosor.
Och jag är rätt skamfilad af pröfningar.
Men det tar infe stort på mig.
k g låter inte stuka mig, och nu tycks ödet ha ledsnat på att göra fula gubbar åt mig. "
Han sätter sig bredvid henne med sin cigarr.
Annas klara, blida stämma fyller rummet: " Som stjärnan uppå himmelen så klar ... " sjunger hon.
Marianas ögon svida af hoppressade tå- rar.
Det är all hennes längtan den lilla blonda låter ringa som klockor ut öfver stängda hjärtehus, bortom åren och tillbaka till lifvets helg.
Hon pressar händerna hårdt mot hvarandra.
Å, hon kunde tigga honom, kusinen, om ett ord af hågkomst, af värme.
Hon kunde säga honom: jag fryser!
Svep om mig minnenas skimrande, solheta väfnad!
Men så ser hon på Olav och det blir under- ligt stilla inom henne.
Hon hviskar: " Olav är så rar! "
" Det har jag aldrig tviflat på.
Du ser ut att ha det riktigt på gaffeln. "
Haralds blick glider öfver och förbi henne.
Nu sjunger Anna " Kristallen den fina ... " När hon slutat, säger Mariana plötsligt: " Tänk, jag väntade dig i dag. "
" Â, du inbillar dig, Marja lilla. "
" Nej. "
" Men det är ju omöjligt. "
" Du tror det. "
Hon drar sig åter inom skalet.
Här blir ' /. *.
I KV i! ..
VM I Kronprinsessans teduk.
NNEHAFVAR1NNAN AF EN AF Skånes äldre och bäst inarbeta- de broderiaffärer, fröken H i l d a H o l m g r e n i Trelleborg, tillsände sistlidne jul kronprinsessan Marga- retha en julgåfva, bestående af en synnerligen prydlig och väl arbetad téduk, ut- förd i fröken H:s affär.
Duken, hvilken vi här af- bildat, är försedd med kronprinsessans mono- gram öfver en bred bård i hålsöm, hvars mön- ster föreställer " de heliga korsfararne ".
Nedtill af- slutas duken af en bred knuten frans efter gam- malt skånskt mönster, den s. k.
" trollkonefransen ".
Broder- och textilkonsten står af gammalt högt i Skåne och fröken Holmgren tillhör dess mera talangfulla utöfvare.
Åtskilliga gånger har hon anordnat utställnin- gar i andra städer, i år blir det sådana i tre olika städer, först Trelleborg, därefter Malmö och slutligen Kristianstad.
dock ingenting sagdt, och det är årets sista kväll, den tidsstund, då tankebud och min- nen få vingar som aldrig annars.
Blott icke hans tankar, icke hans minnen.
Vid halftolftiden bryta gästerna upp, och Olav föreslår att de skola följa dem hem till hotellet.
Nyårsnatten har sin särskilda prä- gel här i staden, gatorna lefva.
" De är ett enda banalt skratt, " infaller Ma- riana trött.
" Å, du öfverdrifver! "
Olav dunkar väl- ment henne i ryggen.
" Man skall väl någon gång släppa Barabam lös. "
Han och fru Anna gå pratande och skäm- tande förut.
Det är halt, och han bjuder ga- lant " den lille frue " armen.
" Vi gör väl på samma sätt, " föreslår Ha- rald.
" Nej tack, jag är van vid Kristianiavägla- get, " afböjer Mariana.
De tala nu om hen- nes hem, och hon har hört hans första " minns du? "
Det har en helt annan klang än i hennes drömmar.
— I en portgång på Karl Johansgatan gråter ett barn högt och bittert.
De klagande lju- den skära så underligt mot glädjen rundt om- kring.
Många gå förbi, tanklösa af egen fröjd, men Anna stannar genast.
P Hudens v&amp;rd. » CREME SIMON Också Harald.
De försöka trösta den lilla, kanske är hon tre år.
De fråga henne hvar hon bor, hvad hon heter.
Af de förvirrade svaren framgår att modern lämnat henne i porten och säker- ligen gått sin väg för alltid.
Olav tycker, att man bör underrätta polisen.
Barnet ropar oafbrutei snyftande: " Mor!
Mor! "
Harald har lyft henne upp på armen och stryker med sin varma hand öfver hennes våta kinder.
" Din lilla stackare!
Du får följa med oss upp på hotellet.
Jag vet ingen annan råd. "
Han börjar gå, alltjämt med barnet på ar- men.
Mariana har liksom icke varit med.
Nu sluter hon sig tyst till de andra.
Inom henne har ju också ett öfvergifvet människobarn gråtit så länge, länge.
Och nu hör hon med hela sin varelse på det ömma tonfall hen- nes inre förgäfves tiggt om.
Är det så lifvet tolkar sin underliga mening.
Var det d ä r f ö r h a n k o m?
— Hon säger icke ett enda ord förrän de stå utanför hotellet.
Då vänder hon sitt bleka ansikte mot Olav.
" Om vi kunde få en släde, du, och tog barnet hem till oss.
Vi ha ju plats! "
Han skiner af beredvillighet.
" Vill du det, Mariana, ingenting hellre! "
Tröttheten har öfverväldigat den lilla.
Hon sofver, tungt stönande mot Haralds skuldra.
" Det var rart af dig, Marja lilla, " säger han hjärtligt.
" För en gångs skull har jag också en aning.
Jag tror, ungen blir en nyårsgåfva, som du fäster dig vid. "
Släden har kommit, och flickans små ar- mar lossas varligt från Haralds hals.
Mariana tar henne.
Hon rycker till i sömnen och skri- ker: " Mor!
Mor! "
" Nu är du hos mor, " lug- nar Harald.
" Godnatf, Marja!
Godnatt, Olav! "
Mariana upprepar hans ord med stumma, slutna läppar: " Nu är du hos mor. ".
Och hon blir med ens het ända upp mot tinningarna.
D ä r hade han trott, att hennes saknad hade rot.
Och han hade kanske tyckt synd om henne, fasfän han ej velat säga något.
När Anna beundrat hennes präktiga hya- cinter, hade hon sagt: " Ja, det är mina barn; pojkar kan man inte precis kalla dem; de äro som små flickor i söndagsklädningar. "
Harald hade sett på henne, sett sig om- kring i det vackra rummet, där allt var ord- nad!
för vuxna, och hon hade märkt ett ut- tryck af ömkan snabbt glida öfver hans an- sikte.
Hon kunde icke till honom säga det- samma som till alla andra: " Jag är så nöjd som det är.
Barn skulle trötta mig, göra mig nervös. "
Till honom kunde hon icke säga detta.
Hur liknöjd han föreföll kände han henne dock så väl, att hon måste blygas att bjuda honom " talesätt ".
" Du fryser väl inte, " säger Olav och stoppar fällen om både henne och barnet.
Hans hand snuddar vid den lillas hår: " Känn du, så mörkt och tätt det är — lent som silke! "
Marianas fingrar glida genom de mjuka hårvågorna och en sällsamt befriande känsla griper henne.
Det håret.
Det mörka, täta håret —!
Hon slår häftigt sina armar om den magra skälfvande barnakroppen, me- dan ögonen stirra ut mot den hvita snön.
Så slår klockan tolf.
Kusken håller ofri- villigt in hästen och en sekund är det som sorlet och lifsfrängseln upphörde.
Olav har tagit af sig pälsmössan som till hälsning för !et nya året.
När det sista klockslaget för- fogat, sätter han den på igen och lutar sig ned mer Mariana.
" Ett riktigt godt nytt år, du käraste vän- nen min! "
PARIS R M A R t i l l Ï D U N 1911 o c h f ö r e g å e n d e hr tlllhandahäUas till följande priset: Iduns pSrmar, röda med guldtryck k l.
1: 50.
I d u B S romanbibliotek, röda eller gröna 50 öre.
Idnns Hjälpreda, röda eUer gröna 50 ö r e.
Kunna erhållas i närmaste b o k h a n d e l eUer direkt frän Iduns e x p e d i t i o n) om r e k v i - sition oob likvid i poBtanvisnirtir insändes.
Enda medel som gör hyn vacker och len utan att irritera huden.
- Ä 56 -
Fru Hillevis dagbok.
Af ELIN WÄGNER.
AG VAKNADE AF NÅGON häftig förskräckelse och satte mig förvirrad upp i sängen, men öfver medvetenhetens tröskel följde mig drömmen med föresfällningen att jag befann mig på en ort, död som Dantes yttersta hel- vete.
Det dröjde ett par sekunder innan verkligheten slog sin varma fäll omkring mig och jag visste att jag var i mitt sofrum i mitt eget hem som skulle vakna och slå upp med mig.
Nu mindes jag också drömmens enskild- heter.
Jag hade öppnat en tidning och där- vid hade mina blickar fallit på en rubrik med fet stil som såg ut så här: T D E T S V E N S K A H E M M E T.
De fasansfulla orden hade genast ombil- dat sig i syner och jag hade skådat ut öfver ruinfält och brända marker, en jättelik oöf- verskådlig hemmens kyrkogård.
Nu var allt borta, och jag kunde le åt för- skräckelsen ännu med darrande nerver.
Men sömnen hade flytt med drömmen, och medan timmarna gingo en för en bort till att möta gryningen, låg jag och såg ut i mitt eget trygga, välbekanta mörker, och tänkte på de svenska hemmens lif och död.
Det dröjde icke länge, innan jag hade klart för mig, att det var Annie Åkerhjelms artikel i Idun jag hade att tacka för min mardröm.
Vid läsningen hade jag emellertid icke tagit så illa vid mig, detta emedan jag icke ett ögonblick trodde på den fara för hemmen, som hon förutspådde, trots hennes försök till historiskt analogibevis.
Mitt egentliga in- tryck hade varit förundran öfver den fattning, den bistra resignation, med hvilken författa- rinnan talade om hemmens och rasens un- dergång.
Den hvita rasen är dömd, men Iduns ut- rymme räcker icke till ett beklagande — om det varit jag, jag hade sprängt spalterna och stänkt blod omkring mig.
Men nu var det icke jag, t y j a g t r o r p å hemmens odödlighet.
Det var så stilla i mitt sofrum, utanför an- dades Sturegatan ut i ensamheten och sof Humlegården, som om dagen trampats af alla Ostermalmsbarnens små fötter.
Och rundt om, fack vid fack i de stora hu- sen, sofvo hemmen, små Och stora under stjärnorna.
Våra hem ha stått sig under århundradens skiftande former, tänkte jag, och det kom öfver mig som en trygg visshet, att om de nu åter iklädde sig en ny dräkt, så betydde detta icke död utan lif.
En förändring har otvifvelaktigt skett, och det är, tänkte jag, alldeles sant hvad Annie Åkerhjelm säger, att kommunikationernas fullkomning har fråntagit hemmen deras sta- bilitet och isolering liksom storindustrien be- röfvat dem deras karaktär af arbetscentrum.
Men var då hemmet något så tillfälligt, så bundet vid en form att det med denna förän- dring blef öfverflödigt?
Min optimism denna natt var lika ljus, som januarimörkret var svart och för min vishet tycktes det icke svårt att svara på den frågan.
LÄS!
— Hemmets begrepp är evigt som kvinn- lighetens och anpassar sig lika säkert som detta i nya former, sade jag klart och åtgö- rande som om jag skulle formulera en reso- lution vid ett möte.
Annie Åkerhjelm har varit nog lojal att icke skylla hemmens död direkt på kvinnan utan på stafens järnvägar.
Men indirekt är hen- nes profetia ett oerhörd!
och kränkande misstroendevotum mot oss af en yngre gene- ration, hvilkas tur det nu är att vårda vårt arf och bärga det genom tiderna till våra barn.
— Dessa som spå hemmens undergång, muttrade jag, och nu var jag klar vaken som kristall och så full af argument som en igel- kott af taggar, hvad tror de det finnes för kvinnor nu för tiden?
Tror de på allvar att vi tänker låta hemmen dö, låta röfva från oss vårt tusenåriga rike?
Sanningen är i stället uppenbarligen den att de, som har ett hem, älskar det som fordom och de andra — de älskar det hem de i c k e har som man äl- skar det stängda paradiset.
Det var lättare förr, det är sant, då hem- met ägdes, då det stod där det stod och då det var den gifna arbetsplatsen för mor och döttrar.
Sedan dess har problemen dykt upp i mängd, men starkare än svårigheterna är viljan till hem hos man och kvinna och när kaos en gång ger vika för en ny ordning, skall det visa sig att vi räddade hemmet ur den gamla tidens ruin.
Drömmens brända marker skymtade ännu förbi min syn, men när jag nu slöt ögonen, tyckte jag mig se nya hem skjuta upp ur jor- den och blomma så ljufligt och rikt midi i den moderna tiden.
Jag tänkte mig om i min egen generation, och så långt min erfaren- het sträckte sig slet man och försakade intill det otroliga för att skapa hem och hålla dem samman.
Hustruns insats var kanske en an- nan än förr, men förvärfsarbetet före och ef- ter giftermålet lärde henne att älska hemmet icke mindre men mera.
Gärna skulle jag vilja veta om de hem, som nu åldrades i den tanken att de voro de sista af rätta sorten, om de, när de voro unga kunnat ömmare vårda sina skatter, sina små späda traditioner, som började växa till, eller ängsligare fa vara på alla möjligheter till hvardagstrefnad, än vi af den nya generatio- nen.
Nu märkte jag att min lofliga optimism bör- jade färgas betänkligt af sturskhet å min generations kvinnors vägnar.
Konklusio- nerna göra sig så snabbt i natten och jag var vid det laget alldeles viss på att de kvin- nor, som gingo direkt öfver från sin faders tjocka mattor till mannens eller tåligt sydde utstyrsel medan de väntade på försörjning aldrig lärt sig lösenorden till hemmefs alla tusen hemligheter af trefnad, aldrig lärt sig fira lördagskvällens heliga fest med de rätta ceremonierna dem blott den veckolånga längtan kunde inge.
Mitt medlidande med dem, som gick och väntade på hemmens undergång var nu — vid 6-slaget i Johannes — icke så stort som det bort vara.
Jag tyckte att en smula oro kunde vara hälsosamt för dem, som icke kunnat genomskåda Silkesstrumpan och jag undrade om de fått sin föreställning om det moderna hemmet på biograf, där man kan få se diskarna växa till taket i köket, medan man och barn sorgset äta med fingrarna ur en gryta på salsgolfvet och husmodern na- turligtvis är på rösträttsmöte.
Några äldre årgångar realiseras till betydligt nedsatta priser och erbjuda för dem, som förut ej äga desamma, en billig, omväxlande och läro- rik lektyr.
Mot insändande af nedannämnda be- lopp till Expeditionen at Idun, Stockholm, erhålles inom Sverige portofritt: Idun 1892 Idun 1893 (n:r 1 felas) Idun 1904 (med julnumret) Idun 1908 (med julnumret) Idun 1909 (med julnumret) Idun 1910 (med julnumret) Iduns julnummer 1894 - 57 2: — 2: — 3: — 4: 50 5: — 6: 50 0: 20 - Iduns Iduns Iduns Iduns Iduns Iduns iduns Kontrasten mellan denna bild och alla de bevis på hemkärlek jag sett, alla de drag af husfaderlig och husmoderlig beskäftighet jag kunnat uppräkna roade mig till den grad, att jag måste skratta — men en smula fränt — ut i mörkret.
Men sedan måtte jag ha omärkligt glidit in i sömnen, ty jag minnes hur jag plötsligt höll bjudning för några äl- dre fruar, men glacen var salt och röd- vinet iskallt och de sade: ha ha, pass på, nu dör d e t svenska rösträttshemmet!
Detta skrifver jag räft sent natten efter hemkomsten från en bjudning hos Fanny, medan Paul arbetar på gud vet hvad för betänkande.
Vi voro särskildt inviterade på stearinljus och brasa, saker som fått ett obeskrifligt be- hag för Fanny sedan hon fått elektriskt ljus och värmeledning.
När bjudningen låg hop- krupen på kuddar framför elden, förde jag hemfrågan på fal med den väntade påföljd att det blef fart i fruarna.
Jag var högljudd — fick jag höra på hemvägen — och Paul som satt i stol ett stycke ifrån sade: — I morse, kära Hillevi, var du lika våld- sam i dina glädjeyttringar öfver att en gift kvinna fått rättighet att söka amanuensplats på sjukhus och öfver att löneregleringskom- mittén " fått bakläxa på sitt reaktionära för- slag till grunder för kvinnors befordran till statstjänster ".
Det lif som fördes när rege- ringspropositionen i rösträttsfrågan kommit vill jag inte tala om.
Men hur går allt detta ihop med din hemdyrkan?
Fanny i påfågelsblå klädning mot-den gröna mattan och en jättekruka med smala försmädligt slutna, blodröda tulpaner ofvan- för sig på byrån vred litet på hufvudet och tittade på mig.
— Jaså, sade hon, du har inte fått honom längre?
Jag märkte plötsligt att jag var så - arg eller hvad det nu var, att jag inte kunde tala, ' * 7 Men Paul, omedveten om sin blame, bu -- gade sig för två fruar, som voro i skola och bank och försäkrade att han visst trodde att d e voro utmärkta husmödrar, men de voro undantag, andra rådde inte med kraftprofvef.
— Och det är därför, sade han, som jag anser Hillevi inkonsekvent, som håller på hemmen och tror på deras framtid och ändå vill sysselsätta kvinnan med allting annat.
Hon vill laga social äggkaka men hon nänns infe slå sönder äggen.
Nu hade jag återfått talförmågan något så när.
— Goda arbetsmöjligheter för gift kvinna, kära Paul, kan, där inga juristinkomster fin- nas, vara detsamma som möjlighet att bilda hem, där det annars varit ogörligt, sade jag.
— Jaså, du menar, hör hit ni andra oparti- ska män, du menar att det är i hemmens in- tresse du Vill skaffa kvinnorna arbete utom hemmet?
Hvad säger ni mina damer, den konsekvensen sväljer ni väl ändå inte?
Dock, alla gjorde det utan att blinka, och Paul sökte förgäfves hjälp hos sitt eget kön.
Men han fick medhåll endast af Fannys man, som i likhet med honom själf mottagit hust- runs bidrag till hemmet på en gång och i första klass inteckningar i stenhus.
julnummer julnummer julnummer julnummer julnummer julnummer julnummer 1898 1901 1904 1905 1908 1909 1910 0: 20 0: 25 0: 30 0: 30 0: 50 0: 75 1: — US!
Spalten om böckerna.
MILIÀ FOGELKLOUS FÖRRA våren utkomna bok M e d a n g r ä s e t g r o r Del I efterfölj- des i höstas af del II med sam- ma titel.
Den nya boken inne- håller en samling religiösa essayer, af hvilka den första behandlar ämnet: L o g i k o c h v ä r d e v i s s h e t.
Jag tror inte, att någon, som läst och förstått den uppsatsen tvekar att följa författarinnan genom bokens alla återstående sidor.
Jag vet de, som när dessa sidor allt för hastigt tagit slut, ej vetat bättre sätt att fördrifva saknaden än att börja läsa dem på nytt.
Redan " logik och värdevisshet " ger oss något af det väsentliga i denna bok: en frisynt och förtrogen blick öfver vida andliga områden och en värde- sättning, där inte ens den innersta förkär- leken tillätes slå af på rättvisans kraf.
Teo- loger ha ju inte annars genom tidernas lopp gjort sig bekanta för förmågan att se genom andras glasögon, och Emilia Fogelklou har, som naturligtvis är bekant, fakultetslärdom till graden af teologie kandidat, den första kvinnliga af det slaget i Sverige.
Men hon lefver i gryningen af en tid, då också den oteologiska visdomen genom Henri Bergsons epokgörande förkunnelse räknar med anin- gen, det kunde uttolkas tron och värdeviss- heien som kunskapskälla, och det ger en ton af triumf åt hennes ord, inte bullersam och skrytande, men lågmäld och lycklig.
Och lyckliga människor måste ha lättare än de som bittert och fåfängt försvara sig själfva mot hånande motståndare att se de goda si- dorna också hos dessa.
Ett bevis på för- fattarinnans tolerans är t. ex. hennes upp- skattande af Weininger.
Studien öfver den kände kvinnofienden hör för öfrigt till bo- kens mindre betydande sidor.
Starkast är Emilia Fogelklou öfver hufvud taget icke som apologet eller polemiker.
Icke, det är redan antydt, som skulle hon sakna skarpsinnet eller i allmänhet någon af de teoretiska förutsättningarna, men hennes böjelse att syntetisera gör henne snarare till en förlikare än en bekämpare.
Därför ger hon också sitt bästa, när hon är mindre logi- ker, mera enbart värdesättaren såsom i upp- satserna A l l h å g a l l a k r a f t e r, Lif- v e t m o t i c k e l i f och kanske främst i uppsatsen A l l a o c h a l l t — j u s t h ä r o c h j u s t n u.
Den röst, som här talar med den personliga erfarenhetens auktoritet, öppnar för den mest skeptiske dörren på glänt till ett gudsrike, ty religionen, som den förkunnar, är enbart godhetens och kärle- kens, och hvem vågar tvifla på att dess för- verkligande vore mänsklighetens lycka.
För många har Emilia Fogelklous bok kom- mit med friska och väckande tankar, som inte skola blåsas bort af nästa andliga vind- drag.
Af några få, det vet jag, räknas den med bland löftena om en framtid, då den re- ligiösa föreställningsvärlden inte längre skall vara en sjuk mänsklighets tillflykt un- dan nattskräcken, utan de nya människornas sundhet och kraft.
W a l t e r H i i l p h e r s noveller O d e - m a r k e n s a n s i k t e n vittna om en otve- tydig konstnärlig säkerhet i ämnesval så väl som utförande.
Någon inskränkning i detta omdöme måste göras för novellen L ä t e t, som har vissa förtjänster, men hvars tydliga och otillräckligt smälta verklighetsunderlag tycks menligt ha inverkat på formgifningen.
Författarens grepp om läsarens fantasi blir därför här svagare än i de andra berättel- serna.
I den lilla skissen O d e m a r k e n s å n g e s t griper han oss däremot helt.
Bo- kens omfångsrikaste och sista novell M a g - d a är äfven den mest betydande.
Skildrin- gen af flickan med ursprungsvildheten i blo- det, som först tämjes genom kärleken, är som psykologisk studie förträfflig, därtill klart och kraftigt åskådlig.
Kärleken mellan Magda och Johan är vackert tecknad.
Den lyser af de enkla och ursprungliga känslor- nas storhet.
I J u d a s I s k a r i o t, skådespel i tre ak- ter af N i l s K r o k, framställes den tolfte lärjungen, icke som en förrädare, men som en entusiast, hvilken på Mästarens befallning och för att främja hans sak, öfverlämnar ho- nom åt fienden.
Judas är viss om att rätt- visan skall segra, att Pontius Pilatus af de samstämmande vittnesbörden om Jesu Oskuld skall tvingas att uttala den frikännande do- men.
Då skall munnen täppas till på fiender och belackare och Mästarens stora verk erkännas och fullbordas.
När det motsatta inträffar, ser lärjungen i ett ögonblick af vi- sionär tro betydelsen af Jesu död, men hans tro vacklar åter, och han går bort och tar sitt lif.
— Skådespelet har en konstnärligt fast byggnad.
Scenerna ha dramatiskt lif och rörelse.
— Frälsaregesfalten förekom- mer ej synbar utan skymd af folkmassorna.
— Språket har verkliga förtjänster.
Det är enkelt och vid tillfälle högstämdt.
En intresseväckande poetisk debut är Stormhattar o c h l i l j o r af H a n s K e y Å b e r g.
Denne unge diktare afstår fullständigt från hvarje personligt sen- timental själfbekännelse.
Han hör tyd- ligen till det fåtal diktare, som anse att poetens eget hjärta infe bör fram- räckas allmänheten till andlig förtäring.
Hvad återstår då för ämne till dikten?
Egentligen hela världen eller noga uträk- nadt: historien, naturen, tanken.
Hans Key Åberg har valt sina ämnen framför allt i hi- storien.
Många dikter vittna äfven om hans vakna natursinne, däribland några vackra djurdikter.
Tankedikter i egentlig mening förefinnas ej i denna samling.
Hans Key Åberg älskar tapperhet och stora dåd.
Han besjunger dem i det flertal dikter, som handla om hans härstamningslands, Skott- lands historia.
Men äfven andra folks hjäl- tedater ha inspirerat hans musa.
Han sjun- ger om Frankrikes helgon och hjältinna Jeanne dArc, om det döda Aztekfolkets b e - drifter.
Några af hans starkaste dikter handla om det svenska fäderneslandets storhetsminnen, och intet, tyckes mig, har ingifvit honom ett upphöjdare uttryck än D e t s t o r a m i n - n e t, d e n 3 0 n o v e m b e r.
Denna ståtliga och otidsenliga Karl XILte dikt innesluter äf- ven mera än bokens öfriga innehåll en per- sonlig tros- och lifsförklaring och blir därför en oafsiktlig ledtråd till det område förfat- faren eljes omsorgsfullt hållit utanför sitt skaldskap.
Det får som sådan det värde, som tystlåtna och försynta personers i en hänförelsens stund undsluppna bekännelser lämna för tydandet af deras personlighet.
Hans Key Åbergs dikter ha formens klarhet och klangfullhet.
Bland hans förebilder torde böra anmärkas Snoilsky.
Hans Key Åberg är för visso ingen själlös efterliknare, äfven om hans fullt personliga uttryck ännu ej sprängt förebildens skal.
G r a n d H o t e l J e s p e r s o n af H u g o O b e r g är ett slags pendant, och som s å - dan afgjordt roande, till den ett år tidigare utgifna siockholmsnovellen Drömmare af annan författare.
Båda böckerna äro nyc- kelberättelser, där en del kända Stock- holmsfigurer i synnerhet ur konstens och lit- teraturens värld förevisas och gisslas eller belönas.
Till läsarens nöje bidrager, att den sam- - 50 - hällsförbäftrare, som: i Drömmare förde gisslet öfver sina medmänniskor, i den nya boken afklädes sin värdighetsskrud och får sina troligen lämpligt anbragta piskrapp.
Detta slags litteratur hör knappt till den betydelsefulla.
Sanningssägare, hvilkas verk- liga och infe bara själftagna mission det är att rensa samhället från all slags moralisk ruttenhet, böra nog vara tilltagna i större mått än författarne af " Drömmare " och " Grand Hotel Jesperson ".
Om det gäller att välja mellan dessa två tvekar jag emellertid inte ett ögonblick om Hugo Obergs afgjordt stora företräde.
Grand Hotel Jesperson läm- nar prof på några af författarens fördelak- tigaste egenskaper.
Formellt hör den till hans mera lyckade verk.
Den genomförda realismen i miljöskildringen är verkligt för- tjänstfull, och man har dock känslan att bak- om denna bok står inte en ovederhäftig prat- makare, utan en människa, kanske för ifrig att föra sin egen talan, för viss om sitt eget höga värde, men kämpande och kännande och ärlig.
F r e d r i k N y c a n d e r s novell F i s- k a r t r ö ja n är som helhet ej en synnerligt betydande prestation, men dess skildringar af västkustnaiuren och fiskarfolkets karga tillvaro under vinterfångsten äro flerstädes goda.
Bokens förevändning, en icke alltför originell kärlekshistoria, som efter de äl- skandes många vidriga öden slutar lyckligt, är otillräcklig.
Samme författare bjuder på en sagodikt G u 11 s k o n, berättad på ledig vers och antagligen roande för smått folk.
Det är mig ett nöje att konstatera, ej för första gången, en välgörande vändning inom kvinnolitterafuren.
Må manliga och framför allt kvinnliga belackare annotera den.
Nu senast ha två författarinnor R o s a F i f i n g - h o f f och M a r i a C r o n s t e d t skrifvit romaner med en synnerligt god och föräd- lande tendens.
Rosa Fitinghoffs bok är dessutom ganska underhållande.
Den heter D e t v å och handlar om lifvet vid en svensk badort.
Där finns " kotterier " och flirt, ut- flykter, basarer och boston.
Men beskrif- ningen af allt detta är knappt mera än en fö- revändning, om också kärleksfullt iakttagen, för att framställa den himmelsvida skillnaden mellan ett tomt dagsländelif och ett annat, där trots likheten i de yttre förutsättningarna, vägen finnes till det själens inre källflöde, där tillvaron får sin förklaring och betydelse i pliktuppfyllelse och godhet.
De två motsat- serna i Rosa Fitinghoffs bok äro personifie- rade i mor och dotter.
Dottern representerar på ett kanske något väl eftertryckligt sätt ungdomens egoism, som utan tanke på andra fordrar lyckan som sin företrädesrätt.
Mo- dern, ännu ung, kämpar en hård kamp mellan sin modersplikt och sitt alltjämt lefvande lyckokraf.
Författarinnan förstår att genom sin framställning tillvinna denna hufvudper- son en verklig sympati för alla hennes hjär- tas goda egenskaper, men den troligen af- sedda undantagsbegåfningen äfven å hufvu- dets vägnar förefaller något oviss och sak- nar verkligt giltiga uttryck.
Romanen slutar, så som den med de gifna förutsättningarna bör, lyckligt.
Och läsaren njuter af den tillfredsställande känslan, att dygden får sin belöning, denna gång utan att odygden, som är ung och ursäktlig, får sitt straff!
Maria Cronstedts bok E n butiks- f l i c k a har samma idébakgrund som en större och namnkunnigare författarinnas i höstas utkomna roman.
Den framhåller för- äldraansvaret för de utom äktenskapet födda barnen.
Butiksflickan är den öfvergifna dot- tern till en ansedd och rik man.
Hon växer upp hos främmande, som för penningar ge
henne föda ôch kläder, men inte ett hem.
Och hennes lifs roman blir kort och sorglig.
Skuggan af en olycklig barndom och af den tidigt anade hemligheten af hennes börd, fal- ler tung öfver hennes tillvaro.
Den blir hen- ne en varning för egna felsteg, men den fö- der också hennes misstro till lyckan.
För- fattarinnan, som inte tycks veta, hvar hon till slut skall placera denna unga desillusione- rade varelse, som inte passar för jorden, men kanske ej heller ännu är mogen för himlen, får den ej odeladt lyckliga idén att i sista stunden göra henne till frälsningssoldat.
Skildringen är i det hela något tung och förmår aldrig afgjordt höja sig till konstnär- lighet, äfven om en och annan detalj ej sak- nar förtjänster, och de psykologiska inblic- karna här och där ha ett visst värde.
GERTRUD ALMQVIST.
OLYMPISKA S P E L E N S HUS VID NORRMALMSTORG- O s c a r S t j e r n e s " S å n g e r n a om H e m m e t ", hvilka i fjol först publicerades i Idun och därefter, något tillökade, utgjorde en af julens begärligaste diktböcker, ha nu utkommit i en a n d r a upplaga från Ljus för- lag.
Johan Nord lings " Quasi una f a n t a s i a " föreligger nu i bokhandeln i sin 5:te upplaga.
Ett m ä r k l i g t konsthistoriskt i l l u s f r a t i o n s v e r k utgör de " Femhun- dra blad ur den svenska målarekonstens och skulpturens historia från Ehrenstrahl till nu- varande tid ", som — försedda med biografi- ska notiser af den kände framstående konst- forskaren docenten J o h n n y R o o s v a l — nu börjat utgifvas från E. Lundguists bokför- lag.
Medan den moderna reproduktionstek- niken under senare år skänkt oss flere g e - digna illustrationsverk öfver utländsk konst, ha vi beklagligt nog hittills saknat något motsvarande arbete öfver vår inhemska konst, som väl dock borde ligga svenska hjärtan närmast.
Att döma af det ut- komna första häftet af ofvannämnda verk blir nu emellertid denna brist på ett utom- ordentligt sätt afhjälpt, och vi kunna endast på det lifligaste anbefalla det åt alla svenska hem och konstintresserade.
Idun och Olympiska Spelen.
OM VI REDAN FRAMHÅLLIT, ä m n a r Idun g ö r a allt för att, inom r a m e n af sitt p r o g r a m, g e en fyllig och intressant litterär och illustrativ öfverblick öfver årets stora nationella fest, d e Olympiska S p e - len i Stockholm 1912.
R e d a n vårt första nummer bar d ä r o m vittne; i d a g bjuda vi våra läsare en artikel om S p e l e n s Organisaiionskommité.
Denna utgör den första i en serie u p p s a t s e r af en af v å r a bäst k ä n d a specialister p å sportens o m - r å d e, hvilken står midt u p p e i det stora arbetets förberedelse och ledning, och hvilkens sakkunniga biträde som redaktör för vår afdelning om Olympiska Spelen Idun lyckats förvärfva.
Olympiska spelen.
Där den stora världsfesten organiseras.
RAN DEN APRILDAG FOR NU snart två år sedan, då det på kongressen i Berlin afgjordes, att de Olympiska spelen 1912 skulle hållas i Stockholm, och till närvarande stund har tiden runnit fort.
Tre månader återstå nu endast till spelens för- sta fräffningar och fem, tills den stora Sta- dionfesten inblåses.
Mycket har dock blifvit gjordt sedan dess — ett svenskt Stadion har byggts, penningar ha anskaffats, våra sportsmän af alla kate- gorier ha underkastat sig en allvarlig förbe- redelse, och först och främst har en organi- sation skapats, på hvilken alla hoppas och lita.
Från dennas ledande öfverstyrelse — den så kallade O l y m p i s k a kommittén — har Idun nöjet att bjuda den första grupp- bild, som hittills tagits.
På ordförandepos- fen presiderar kronprinsen, och, låtom oss genast säga det — en bättre ordfö- rande hade denna kommitté aldrig kun- nat få.
Han valdes till den högsta organisa- tionskommitténs h e d e r sordförande, men han nöjde sig ej med en dylik titel, utan han bief de svenska olympiska spelens verklige ordförande och främsta aktivt verkande kraft.
Få äro också de sammanträden, som han ej personligen ledt med en insikt, klarhet och expeditionsförmåga som ingen annan kung- lig prins i hela världen och — knappast väl någon idrottsman heller.
Men sedan sin ungdom har han ju, också, liksom hans gemål kronprinsessan, fått lära sig älska ett friskt och härdande idrottslif i skog och mark.
Han lämnade under olympiska spelen i London knappast för eft ögonblick Stadions inner- bana och de där för sitt lands färger käm- pande svenskarna.
Sedan åtskilliga år till- baka har han också varit- ordförande i vår främsta idrottsorganisations, riksförbundet, öfverstyrelse samt såsom sådan- skött klub- ban på de ej sällan rätt stormiga idrottsriks- dagarna på ett sätt, som förskaffat.
honom aktning och varm fillgifvenhef från tusen och åter tusen af vårt lands unga idrottsmän.- De män kronprinsen har omkring sig.
vid detta bord — ja, känner man dem, är man på samma gång lifligt öfvertygad om, att Olympiaden i Stockholm skall bli en succès!
På hans högra sida sitter föregångsmannen och veteranen, öfverste Balck, " den sven- ska idrottens fader ", hvithårig och snart sjuttioårig — det är blott två år dit — men ännu besittande en ungdomens eld och energi, som endast äro friluftsmannen förun- — 59 — nade.
Med sin erfarenhet och sitt an- seende utom- som inomlands utgör han en borgen för det stora företagets lyckliga för- lopp.
Bland de öfriga ser man bankir Burman, som sköter finanser och affärer på ett ut- märkt sätt understödd af kontorschefen af Sandeberg, direktör S. Edström, idrottsmän- nens specielle förtroendeman, öfverste Her- melin, Stadionchef och ett af spelens an- karen, kapten Frestadius, bakom hvilkens glada fysionomi döljer sig så mycket prak- tiskt förstånd, expeditionschefen Murray, en af spelens arbetsammaste krafter, d:r Levin, redaktör Sohlman, den ansedde publicisten och värme skyttevännen, samt det unga gar- det representerad!
af kassör Thisell, löjtnant Uggla och expeditionschefen Linnér.
Men vi ha ännu en man där — spelens ge- neralsekreterare, hr Kristian Hellström, om hvilken alla enas, att han är den rätte på posfen, ett mönster som byråföreståndare med afseende på sakförstånd, snabb- het och affärsmässighet.
På honom är det också det i hög grad beror, att Sverige, som vi hoppas, med glans kom- mer att bestå i sitt olympiska värdskap.
O c h d e t t r o v i a l l a, som äro närmare inne i förhållandena — vi veta, att förarbe- tena till dato blifvit mönstergillt skötta — och hela utlandet menar det också att döma af den varma våg af förtroende och vänskap för Sverige, af förhoppningar om en lycklig utgång af vårt lands Olympiad, hvilken går genom hundrade och åter hundrade pressut- talanden i tidningar från de mest skilda de- lar af världen.
Under denna hufvudorganisation sorterar ett tjugutal kommittéer för olika idrotter, för inkvartering, nöje, pressen etc. — det hela bildande ett maskineri, som måste fungera som ett urverk.
Till sist en liten erinran om, hvilka de olym- piska täflingarna äro och när de hållas.
Hufvudtäflingarna stå i Stadion den 6 — 15 juli i år och omfatta de klassiska idrotterna löpning, hopp, kast, brottning, gymnastik samt därjämte på andra ställen rundt staden fäktning, skytte, cykelåkning, simning.
Re- dan i maj börja spelens inomhusmatcher i lawntennis samt fortsätta i juni med utom- hustäflingar i samma idrott samt fotboll, hvarjämfe efter de egentliga Stadiondagarna, alltså i slutet af juli, försiggå ryttartäflin- gar och segling.
Man kan alltså säga, att från och med maj till och med juli ha vi Olympiska spel i Stockholm — tre månader nära nog i sträck.
SPORTSMAN.
GENERALSEKRETERAREN HELLSTRÖM I SITT HERR KRISTIAN ARBETSRUM
o OLYMPISKA SPELENS ORGANISATIONSKOMMITTÉ, ordförandeplatsen Kronprinsen, på hans högra sida öfverste Balck, direktör Burman, hr Hellström (under affischen], kapten Frestadius, d:r Levin, öfverste Hermelin.
På ordförandens vänstra sida direktör Edström, kontorschefen af Sandeberg, kassör Thisell, löjtnant Uggla (stående), redaktör Sohlman, expeditionschefen Linnér, kammarherre Holtermann, expeditionschefen Murray.
Hoffotograf A. Blomberg foto.
Från Statens Biografbyrå i Stock- holm.
1.
Projektionsrummef.
2.
Ma- skinrummet.
3.
Mätapparaten.
4.
C e n - J &lt; 5 sorerna under arbete: D:r V. Fey- rell och fröken Marie Louise G a g - ner.
5.
Kontoret.
Till vänster kon- torschefen fröken A. Sandström.
A.
51omberg foto.
en del biografägare hade smak och samvete att bjuda vår ungdom, torde opinionen i allmänhet ha understödt peda- gogernas fordran på kontroll.
Men när förslaget till biograf- förordning gick igenom i riks- dagen och kontrollen kom, kallad med det tråkiga namnet censur, då svängde på vissa håll opinionen rent mekaniskt.
Det är sant att ett par fall af öfverdrifvet nit förekommit, men af den ifver hvarmed man användt sig af dessa för aft misskreditera hela biografby- rån, ser man lätt att allmänhe- ten, sedan censuren kom, eg- nar biografägarna en omedve- ten sympati såsom den " för- tryckta " parten.
Det varma eller låt oss hell- re säga det lifliga intresse, som kommit statens biograf- byrå till del, har föranledt oss att söka ge en bildlig och ord- lig framställning af dess ar- bete.
Vi erbjuda då den del af våra läsare, som icke ha något &lt;^&gt; - 61 - bud, som vilja framhålla sina synpunkter i fråga om ett pro- gram, synpunkter som icke alltid stämma öfverens med censorns, det är författare af biografskådespel, som tro att här är platsen för dem att bli af med sina verk, pressmän, biografintresserade från andra land o. s. v. Förutom censorerna, fröken Gagner, doktor Fevrell och doktor Billström och tidvis två extra granskare, tjänstgör på byrån en personal af tre da- mer och en maskinist, hr Hag- berg, " den man, som sett mest films i Skandinavien ".
Fröken Gagner, som tjänst- gör i dag, tar älskvärd!
emot oss, låter oss komma innanför skranket och befrakta loka- lerna.
Den rosenska ateljén är delad i två hälfter, hvaraf den ena är kontor, den andra maskinrum med den allra nya- ste uppfinningen i projektions-, kamera och en liten biograf- teater.
I kontoret lägger man 9 \
FRÅN P A T H É F R È R E S LABORATORIUM I STOCKHOLM.
KOPIERINGSAPPARATEN.
2.
FRAMKALLNINGSRUMMET.
3.
HOPSÄTTNINGSSALEN.
4.
TORKRUMMET.
märke till stora staplar af bleckaskar, lik- nande bianksmörjeaskar, ehuru större: i dem ligga filmerna förvarade.
Där står också en apparat med hvilken man mäter filmer- nas längd — antagligen liksom man mä- ter förbrytares: för att känna igen dem.
En viktig del af kontorets möblering är lådfacket hvari byråns katalog förvaras.
Där ligger ett kort för hvarje granskad film, upptagande dess nummer, namn, tillverkningsfirma, titel och längd samt en liten karaktäristik för bättre minnes skull.
Det är nämligen inte säkert att icke en film som blifvit censurerad under titeln " Offret för sin kärlek " kommer igen under namn af " Oskuld in i döden " eller ännu något tredje och då gäller det att känna igen den äfven i den nya kapprocken.
Ka- talogen består af en blandning af röda, gula och hvita kort, hvaraf den öfvervägande de- len äro röda.
Dessa beteckna films tillåtna för alla, gula kort dem som endast få ses af personer öfver 15 år och hvita de helt och hållet förbjudna.
Vi fråga naturligtvis: hvad är det för slag af bilder ni förbjuder?
Till svar tar fröken Gagner upp några hvita kort och låter oss läsa de betyg som föran- ledt deras relegering.
Det visar sig vara s. k. dramer, innehållande ohyggliga sinnes- sjukscener, tortyr, särskildt raffinerade själf- mord och vidriga sensuella scener, attentat och andra brott, fasansfulla konstruerade grufolyckor, operationsscener o. d.
Ofta är en " moralisk tendens " förevändningen för att frossa i ohyggligheter, men till filmägarnas smärtsamma häpnad genomskådar censuren lätt knepet.
— Vore åldersgränsen för det som kan för- bjudas för barn högre än hvad den är, kanske inga abso- luta förbud behöfde göras, säger den kvinnliga cen- sorn, men det är på 16, 17- - åringarna vi böra tänka, när vi utfärda våra förbud.
Man måste, enligt under- tecknads mening, ge henne rätt däri.
Man vet hvilket älsklingsnöje hos barn och ungdom biografen blifvit och äfven om man gärna medger att det icke lönar sig att hålla ungdomen okunnig om lifvets mörka sidor, så kan man icke inse att de vinna något i lifskun- skap och visdom genom att upphetsa sig vid åskådan- det af konstgjorda fasor, vid hvilkas konstruktion man tyckes ha räknat på den perversa smak som fin- ner sin vällust i brott och blod.
Vi måste tänka på att det icke är ensamt den mera härdade stock- holmsungdomen, som skall betrakta dessa dramer: det finnes 200 biografer i landet, den minsta stad har sin och ut på landsbygden komma ju de ambulerande biografteairarna.
Bredvid kontoret ligger projektionssalen, där de brokiga bilderna milvis köra förbi den duk som föreställer icke bara världen men mycket annat därjämte.
Man beräknar, att redan ha kört 80 mil bilder eller ungefär vä- gen mellan Östersund och Linköping.
Vid sitt Oranskn.-S:r Titlvcrkn.-Xr mveHta.fi / ma: filmens svenska tilet wrfi dm t flintens liingd, ßrt klippning: Qranskn.-avgifi erlngd med: Ovanstående film fir Icke; r offenltigcn förevisas i Svi Stockholm den Biografbyrån.
Beskrivning EN (rnbrik ock undrrrabrikrr); AF.
BIOGRAFBYRÅNS BETYGSBLANKETTER.
bord och sin lampa sitter censorn och gör anteckningar, efter hvilka hans dom faller, lydande på rödt, gult eller hvitt kort, i det senare fallet rådför han sig dock först med en kollega.
Kanske lyder domen bara på klippning af någon ful detalj — kanske ty- vän den som filmägaren betraktar som dra- mals clou.
Hittills ha absoluta förbud gjorts i sex fall af hundra.
Här inne anordnar nu-fröken Gagner en li- ten förevisning af hiografbilder af olika art; hvarvid vi få genomgå några af de olika sensationer biografen har möjlighet att på- ' BRUNKEBERGSTEATERNS - 62 - SALONG.
tvinga åskådaien.
Och vi förstå att biogra- fen är en makt som elden är det, nyltig och välsignelsebringande under klok kontroll, farhg om den kommer i farliga händer.
Censuren är ju emellertid endast den ne- gativa sidan af det stora biograffenomenet, och det är alliför lockande aft i detta sam- manhang ingå en smula på den positiva, för att vi skulle kunna afstå därifrån.
När den första biografen öppnades i Paris 1896 väckte uppfinningen det största uppse- ende oaktad!
den icke var så full- ändad som nu och endast nafurscenerier framställdes.
Den typ af films som alltjämt användes är den Edisonska ehuru ständiga förbättringar gjorts å densamma.
Under dessa 16 år har biograf tillverkningen blifvit en jätteindustri, och en aning om dess stor- lek kan man få, då man hör att den stora fir- man Pathé frères i sina Verkstäder öfver hela jorden tillverkar öfver 100,000 meter films om dagen.
Endast i Frankrike syssel- sätter firman 3,000 arbetare.
En svensk fir- ma af motsvarande art är Svenska Biograf- teatern, som redan försökt sig på filmtillverk- ning och för närvarande planerar en utvidg- ning af denna verksamhet.
Fiamställandet af biograffilms är en gan- ska vidlyftig procedur.
Enligt direktören för Svenska biografteatern, hr Magnuson, kos- tade det 20,000 kronor och ett oerhördt ar- bete, att framställa ett sådant utstyrselstycke som Regina v. Emmeritz.
Det är hufvudsakli- g c i de s. k. biografdramerna och de " komi- ska filmerna " som på senare tiden kommit på modet framför naturscenerierna och de aktuella bilderna, hvilka kosta ett sådant ar- bete.
Då allt skall framställas pantomimiskt måste effekterna göras så starka som möjligt.
Ett s å - dant drama har ofta en mängd scener, och så må- ste platsen för dem uttän- kas, hvarefter de särskildt engagerade artisterna till- sammans med instruktör, kulisser och kamera måste jaga till alla dessa olika or- ter.
Sker inspelningen på trafikerad gata såsom händt här i Stockholm kan den intet ondt anande van- draren få bli medspelande i underbara dramer.
Men vanligen uppsökes en ens- lig ort där kulisserna upp- ställas och scenen inspelas framför kameran, medan fotografen vefvar på meter efter meter.
De stora utländska bio- graffabrikerna och här i Sverige Svenska biograf- teatern ha särskilda inspel- ningsteatrar, liknande stora glasafeljéer, där deras stycken iscensättas och in- spelas.
Utom med vanliga
teaterrekvisita är en sådan teater försedd med åtskilliga uppfinningar som möjliggöra åstadkommandet af alla dessa underbara bilder, öfver hvilkas framställande mången brytt sin hjärna.
Framstående skådespelare ha ställt sig i biografens tjänst och en popu- lär sådan kan ha ett gage af 100,000 mark årligen.
Barn användas mycket vid dramer- nas inspelning och den utomordentlige 7 — 8- årige aktören " lille Fritz " som återkommer på många films har ett gage af 10,000 mark.
Då hans lilla syster och mamma också äro engagerade vid biografen måtte det vara en välbärgad familj.
Sedan negativet är taget gäller det att framställa bilden, och när det är fråga om aktuella bilder måste detta ske i blixtsnabba tempi.
Det tillgår ju enligt samma regler som vid vanlig fotografering, med undantag af att allt har jäiteproportioner såsom man kan öfvertyga sig om bl.
a. uppe i Pathés la- boratorium på Kungsholmen.
Framkallnin- gen och fixeringen sker i riktiga bassänger, för sköljningen lindas filmerna på ställningar och duschas i ett särskildt duschrum och torkningen sker med elektrisk kraft som sät- ter de väldiga bommarna i rörelse kring hvilka filmen är lindad.
Kanske den snabb- het, hvarmed själfva kopieringen sker, är det som slår betraktaren med största häpnad.
Negativet och kopian dragas förbi en lampa och kopieringen sker så fort som man drar filmen.
När det skall vara riktigt fint tonas filmerna, doppas i stora kar med " nafteffekt " eller " solnedgång " resp. grönt och rödt.
När kopian är forkad skall filmen Öfverses och klippas eller skarfvas, titlar in- sättas på sin plats o. s. v., därpå tvättas den i ett eget slag af tvättmaskin och kan slutli- gen prof köras i projektionsrummet.
Om det gäller, kan en film göras färdig till förevis- ning på två timmar.
Har fotografen nu vef- vat för sakta emedan han velat exponera fil- men så länge som möjligt skall han finna att hns figurer göra långa skutt, och att alla rö- relser bli vilda och abrupta, det har då kom- mit för mycken rörelse på hvarje af de små bilder, som tillsamman framsfälla den sam- manhängande rörelsen.
Sedan filmen är afprofvad går den ut till biografteatrarna, utanför hvilka kanske bil- dats kö redan innan kopieringen var verk- ställd.
Hufvudstaden har som bekant ett femtiotal biografer, små och stora mer eller mindre eleganta, med mer eller mindre väl valda program.
Den största biografen i Stockholm och öfverhufvud i landet är Brun- kebergsteatern som rymmer flere åskådare än Intima teatern.
Den är hvad man kunde kalla en reformbiograf, där programmet är på en gång roande och instruktivt, aldrig vädjande till den sämre smaken.
Det har vi- sat sig att en bio med denna hållning har så stor publik att en utvidgning af teatern till nästa år blir nödvändig.
En rundtur just nu bland våra biografer ger oss för öfrigt ett på det hela taget fördelak- tigt intryck af nivån för ögonblicket.
Och vi tro, att när censuren får arbeta jämsides med de goda positiva krafterna inom facket, bio- grafen skall komma att fylla den viktiga plats bland vår tids kulturbärare som detta senfödda barn af ingenjörs- och skådespe- larkonst så oförmodadt kommit att göra an- språk på.
ELIN WÄGNER.
Statistik för hushållet.
Mot insändandet af 1 kr.
i frimärken till Iduns Tryckeri-Aktiebolag Specialafdelnin- gen System, Bryggaregatan 17, Stockholm, erhållas franko 25 si.
statistikkor !.
(Se ar- iikeln i ämnet i Idun n:r 1 och 2!)
Trotjänarinna i 50 år.
F V E N OM man icke tror att trotjänarin- nor äro ett utdöende släkte, s å måste man i alla händelser m e d g e att de äro få som ägnat ett helt arbefslif af 80 långa år åt samma familj.
Men med d e s s a korta och mycket sägande ord skulle man kunna s a m - manfatta den i dessa dagar aflidna 90-åriga Elin Danielsons historia.
Vid 11 års ålder eller 1832 började hon sin tjänst som barnflicka i lagman Elfvings hus å Kampen nära Växjö, och ända till sin död arbetade hon för och lefde i samma familj hos en dofter till hen- nes första matmor.
Från barnflicka anvancerade hon till kammarjungfru och blef omkring 1857 k o - kerska, en befattning som hon skötte plikttroget till några dagar före sin död.
Hennes kök var all- tid finf som ett dockskåp, hennes högsta glädje var arbetet, och osjälfvisk, ödmjuk och anspråks- lös som hon var, tänkte hon minst på sig själf och mest på andras trefnad.
I den familj hon ägnade sitt lif var hon långt mer än en tjänarinna.
Hon var en vän, en rådgif- verska, ett stöd och hjälp i alla skiften, och för- hållandet mellan henne och hennes matmor lik- nade det mellan mor och dotter.
Det tomrum en sådan kvinna efterlämnar hör till dem, som tiden aldrig kan fylla.
Den som skrifver dessa rader hade vid hennes 90-årsdag i fjol tillfälle att s e den gamla Elin, en fin och rar och prydlig liten gumma af s m å - landstyp, ofantligt rädd för att komma i tidningen — " hon var ju ingenting, och hade ingenting gjort, ingenting alls ".
Men fast hon själf skattade sitt lifsverk så ringa, veta vi ju att betydelsen af en sådan gärning och ett sådant föredöme, hur a n - språkslösa de yttre konturerna äro, aldrig rätt kan mätas.
Hvad pressen säger om Idun landet rundt.
LAND DE MÅNGA VÄNLIGA uttalanden om Idun, som under dessa nyårsveckor förekommit hos våra kolleger från Ystad till Haparanda, göra vi idag yt- terligare en liten axplockning som en pen- dant till de utdrag ur Stockholmspressen, vi tidigare meddelat.
Hallandsposten skrifver bland annat: Den välkända och speciellt såsom en hemmets och kvinnans tidning uppburna veckofidskriffen " Idun " fyller i år 25 år.
Det var nämligen 1887 som numera aflidne Fritiof Hellberg under jämfö- relsevis anspråkslösa auspicier startade denna tidning.
Knappast vågade han väl då hoppas, att den till " silfverbröllopsåret " skulle utvecklas till den publikation af framstående litterär och kultu- rell betydelse, som den nu faktiskt är.
Det Hell- bergska verket synes också efter grundarens död ha kommit i synnerligen goda händer.
Författa- ren Johan Nordling, som, förut medarbetare, nu är " Iduns " utgifvare och redaktör, tycks icke spara någon möda för att befästa tidningens he- dersplats som de svenska hemmens, de svenska kvinnornas förnämsta organ.
Bland det märkligaste som " Idun " uträttat torde böra särskildt omnämnas dess " upptäckande " af flere af våra främsta författarenamn, sådana som Selma Lagerlöf, Olof Högberg, Annie Qviding, hvilka genom " Idun " presenterades för den sven- ska allmänheten.
Årligen utdelar tidningen ett Idunpris som belöning till någon kvinna, som gjort en mera värdefull kulturinsats.
Priset, som utgår i ett belopp af 1,000 kr., utdelas af en kvinnlig akademi, bestående af nio framstående medlem- mar.
I år har detta pris tilldelats skolkökslärarin- nan, fröken Lotten Lagerstedt i Göteborg, som startade den första skolkökskursen i Sverige, nämligen år 1894 i Göteborg och som vunnit stort erkännande genom inrättandet af de ambulaiori- ska skolköken.
Af hvad ' Idun " kommer att bjuda på under det nyss ingångna jubileumsåret torde böra framhål- las en artikelserie, som benämnes " Iduns jubile- umsariiklar " och som kommer att fortgå genom hvarje nummer.
Till denna serie, som skall om- - 63 - fatta tidens intressantaste spörsmål och forsk- ningsresultat, utlofvas bidrag af ett fierai de mest kompetenta och litterärt kultiverade pennor.
Allt tyder på, att det nya kvartsekel, hvari " Idun " snart ingår, icke skall bli mindre fram- gångsrikt och lyckosamt än det gångna.
Karlskrona!
idhingen: Tidningen Idun firar i år sitt 25-årsjubileum.
Den grundades i dec.
1887 af).
F. Hellberg.
I sitt flitiga afhandlande af såväl hushållsfrågor som hemlifvets ideella intressen träffade tidningen den kvinnliga publikens smak samt vann därigenom en betydande spridning.
Hellberg afled 1906 och efterträddes då som redaktör af författaren lohan Nordling, hvilken alltsedan 1888 varit tidningens redaktionssekreterare.
Under redaktör Nordlings ledning har Idun utvecklats allt mer och intar nu en rangplats inom sitt område.
Blekinge Läns Tidning: Veckotidningen " Idun " kan i år fira ett jubileum, i det den nämligen nu har glädjen påbörja sin 25:te årgång.
Grundlagd 1887 af Frithiof Hellberg, vann den en snabb framgång.
Den satte, då den startades, till sin främsta uppgift att vara en kvinnans och hemmets tidning, och kvinnorörel- sen har för sina vunna framgångar ej så litet att tacka " Iduns " kraftiga och oaflåtliga arbete.
Här- jämte har den städse sträfvat att bjuda på en lit- terär afdelning af verkligt värde — det behöfver ju blott erinras om, att det var " Idun " som uppda- g a d e Selma Lagerlöf och Olof Högberg, många andra framstående författare och författarinnor att förtiga.
P å senare år och särskildt under den nu- varande redaktörens, hr lohan Nordling, insiktsfulla ledning har tidningen äfven i ord och bild gifvit en fyllig öfverblick öfver dagshändelserna, och den kan numera s ä g a s bjuda på både en läsning och ett illustrationsmaterial, som intar en hög ståndpunkt och är af stort intresse för en och hvar, kvinna eller man.
Det är sålunda i hvarje afseende väl rustad, som " Idun " går att fira sitt 25-årsjubileum, följd af välönskningar från alla både gamla och nyför- värfvade vänner.
Smålandsposten: Ett bemärkelseår för tidningen Idun är det in- nevarande, fy d.
1 januari 1912 ingick den s å y t - terst populära illustrerade veckotidningen för kvinnan och hemmet i sin 25:te årgång.
Natur- ligtvis kommer den förträffligt redigerade tidnin- gen att på ett alldeles särskildt sätt känneteckna detta sitt jubileumsår, och det nu utkomna första numret lämnar därom de bästa löften, och ett lockande program — vetenskapligt, kulturellt och populärt — är antydningsvis redan upprättad!
och i första numret infördt.
Vi vilja af hjärtat lyckönska kvinnornas i S v e - rige speciella organ till ett fortsatt framgångsrikt arbete i fosterlandefs tjänst.
Örebro Dagblad: Den kända och värderade veckotidningen " Idun " har ufsändt det första numret af sin fjugu- femte årgång.
Grundlagd af Frithiof Hellberg har Idun under dennes efterträdare, redaktör lohan Nordling, från den mera blygsamma början som ett begränsad!
fackorgan för kvinnornas i hemmen närmast liggande intressen så småningom vuxit ut att omfatta allt vidare kulturella områden.
Idun har blifvit en aktuell, alltid vaken och pigg kultur- tidning, där hvar och en af familjens medlemmar kan finna något för sig.
fc Karlstadsfidningen: Sitt 25-årsjubileum firar den välbekanta v e c k o - tidningen Idun under innevarande år.
Att tidnin- gen upplefvat en för en publikation af detta slag i vårt land s å ovanligt lång lifsfid bevisar att den alltjämt haft en insiktsfull och klok ledning, som med säker beräkning fört den framåt i alla rikt- ningar.
Sitt minnesår firar Idun med åtskilliga speciella nyheter, särskildt att nämna en artikel- serie af ett flertal framstående svenska män och kvinnor samf ett julnummer med porträtt af alla medarbetare under de 25 åren.
Norrlandsposfen: De svenska kvinnornas och hemmens förnäm- sta tidning har nu börjat sin 25:te årgång och kan därvid blicka tillbaka på en för vårt land ovanligt framgångsrik verksamhet inorri publiciteten.
Från den blygsamma början af ett begränsad!
fackor- gan för kvinnornas i hemmen närmas!
liggande iniressen har Idun efter hand vuxit till att omfatta allt vidare kulturella områden, till att allt klarare och fylligare spegla tidens andliga, sociala och praktiska lif.
För den svenska kvinnovärldens utveckling har Idun utan g e n s ä g e l s e varit en mäktig häfstång och tack vare samma utveckling har också Idun själf blifvit så stark, som den nu är.
Idun gratuleras till sin framgång under det för- sta kvartseklet och tillönskas en fortfarande lyckosam utveckling.
S a n t a Berättelse från det nutida Capri af Teresina.
(Forts.) IGNOR LOMBONI VÀR EN smart man, men han var också en äkta neapolitanare, och när han samlat så mycket i kistan, att han kunde slå sig på stort, sökte han sig ut till Capri, köpte Santa Teresa och fick sin loggia och sina blommor att pyssla med, som han alltid drömt om.
Och hustrun, som aldrig kunde glöm- ma, att hennes salig far en gång varit en f ö r - mögen man, kunde här sättas i kloster — där- med slapp Lomboni de stora utgifter, som Neapel alltid drog med sig, när man som sig- noran hade fullt upp med förmögna släk- tingar.
Men det bästa af allt var, att signor Lomboni fick friare händer än förr — det v a r inte endast fattiga, frysande kvinnor, som kommo till Pallonetto S.
Lucia för att tigga om anstånd, det var också damer från Villa N a z i o n a l e s brokiga eftermiddagsström, som sökte sig hit med sina sorger och modist- räkningar.
Hela gatan S a n t a L u c i a sade, att signor Lomboni också slagit sig på flick- handel med Orienten, men det var också bara lite reklam, som han själf satt i gång för att få pratet i gång.
Och när han, elegant och leende, på slaget fyra dök upp ur sin gränd för att bege sig till Capribåten, häl- sade poliskonstapeln med en styf honnör borta från hörnet.
NILS WILHEIM LUNDH.
i mm v " HVITA GROTTAN. "
Det var emellertid inte endast tanken på att få blommor att pyssla med som bestämdt Lomboni för att köpa Santa Teresa.
Han trodde sig vara mannen att en gång rensa detta augiasstall och skapa ett pittoreskt hotell midt i hjärtat af Capri.
Men först och främst var det hans plan att bekämpa blåa grotfan och leda tu- ristströmmen till den hvita.
Den hvita grottan strax under M o n t e T i b e r i o var inte en hafs- grofta som den blåa, det var en djup och mörk stalaktitgrotta, som dagern endast under några få minuter efter soluppgången kunde upplysa.
Den var svårare att tränga in i än de öfriga grottorna, och skulle den helt kunna öppnas för furistströmmen, skulle man få spränga en port i själfva klippväggen.
Lombonis plan var också att anlägga ett li- tet elektricitetsverk under " A r e o N a t u r a l e " och få hela grottan med alla dess silfverhvita pelare och stöder väl upplysta under hela da- gen.
Det behöfdes mycket pengar till före- taget, och han gjorde allt för att intressera de penningstarka hotellägarna på Capri för saken.
Aktiemajoriteten skulle han alltid kun- na skaffa sig, och när guldströmmen väl blif- vit inledd i hans silfvergrofta, skulle han kros- sa dem alla med Grand Hotell Santa Teresa och göra sig herre öfver Capri.
Ah, de an- dra underbara grottorna, sirenerna därnere, skulle sedan få ligga som köpta danserskor vid hans fot!
Han skulle regera som en ny Tiberius på Capri.
Men han hade ingen tid att spilla.
Han hade ett smygande njurli- dande, och det blef att skynda på, om han ville komma först.
blidkades.
För öfrigt brukade han aldrig störa signoran i hennes böner och sade aldrig ett hårdt ord inne hos snäck-Sebastian.
Inte för att han trodde det vara annat än tomma skal, allt det där, men den lilla lågan såg än- då så konstig ut, tyckte han, och man kunde ju aldrig veta, om det var sant hvad som s a - des, att en stor abbedissa en gång dödt där- inne och sedan fortfor att stöna därinne om nätterna.
Ja, signoran visste, hvad hon gjorde, då hon höll sig till Sebastian i dag, ty makaronerna behöfde ännu en halftimme, in- nan de kunde tagas från elden.
— Vattenbäraren är död, sade hon, då an- rättningen ändtligen sattes fram.
— Jag har fått låna lite a g u a s e r i n a nere hos tys- kens.
— Finns här då ingen brunn inom klostret?
bröt Lomboni ut.
— Den har sinat för länge sen!
klagade signoran.
— Nu är där bara ödlor och skor- pioner.
— Hämta upp dem då och sätt ner din S e - bastian, så kommer kanske vattnet!
— skäm- tade Lomboni.
— Bara han inte drunknar!
Signoran himlade sig och suckade tungt, och signor sneglade bort mot hennes kam- mare, där dörren stod på glänt, så att den lilla lågan var synlig.
— Nåja, jag menade inte något ondt med det — sade Lomboni, — men det blir för dyrt att bestå sig med a q u a s e r i n a i hvardagslag, menar jag.
— Du tror då inte på någonting!
— kla- gade signoran, halft frånvarande.
— Jag tror på hvita grottan — svarade han.
— Jag har mina helgon där, förstår du!
Teresina kom med fiskfatet och bjöd.
— Har du fått något tecknadt?
— frågade signoran.
— Femtiotusen lire, men jag behöfver fem- tiotusen till.
Teresina stod åter i köket med sitt palm- blad.
Men hon hörde allt.
Signor Lomboni strök upp sina yfviga Um- berto-mustascher och steg upp för de hundra trappstegen.
Han hvisslade muntert för att få ekot till lif längst inne i alla de skumma hal- larna och korridorerna, men när han trädde in till sitt, svor han genast öfver, att maten inte var färdig.
Teresina stod med palmbla- det och fläktade på glöderna.
Signoran låg försänkt i bön inne hos den helige Sebastian och bad för vattenbärarens eviga själ.
Tere- sina neg djupt för sin herre och såg på ho- nom med så strålande ögon, att han snart " BLÅ GROTTAN ".
- 64 - — Ah, femtiotusen!
Och jag som inte har hundra lire en gång.
— Din Sebastian behöfver bara ett ljus!
Han är säkert nöjd med det!
Men min hvita grotta behöfver minst tio båglampor.
— Sebastian!
— bröt signoran ut, — han har ju paradiset, och hvad är din grotta mot paradiset!
Men j a g!
Jag, som är din hustru!
Ja, nu måste jag säga det!
Jag har ju knappast kläder på kroppen.
Om j a g kunde få fara in till Napoli en gång och — Nu är du där igen!
— muttrade Lom- boni, — och lät jag dig fara till Napoli, skulle du komma tillbaka som en pariserdocka och bli till åtlöje för hela klostret.
Jag känner dig!
— Åtlöje?
Hvarför ska v i då bo här i fat- tigkvarteret?
— Jag måste bevaka mina intressen!
Och förresten har man frid här.
J a g har frid, och du också!
Han sneglade åt dörrgläntan, och den lilla lågan fladdrade därinne, som hade nå- gon gått förbi just nu.
Teresina kom in med orangemarmeladen, men de sågo henne knappast.
Alla de skuggor, som i många år fördystrat deras samlif, gledo fram och ville ha plats vid bor- det.
— Hade jag bara inte varit så ensam!
— klagade signoran.
— Hade min far lefvat!
— Ja, han skulle nu ha varit nittiofyra, — förklarade Lomboni helt lakoniskt: — Hur gammal är du egentligen nu för tiden, kära y än?
— Min far knusslade inte!
Han var ingen smulgråt!
— Ja, hade han lefvat, skulle han säkert tecknat de femtiotusen på min lista.
Synd att lavan skulle begrafva alla hans vingårdar!
— Skönt, att lavan tog dem, och inte du!
— skrek hon, — ah, jag kan se, hur blek du stod där!
Och högt uppe glödde lavan!
Hon reste sig i extas och sträckte armen upp.
Så satte hon sig med en duns och gömde ansiktet i sina händer.
— Ja, som lavan kom till våra vingårdar uppe på berget, så kom du till mig!
— snyf- tade hon.
— Hvad är det nu kvar af mig.
Och jag, som drömde så vackert om allt!
Ja, d å var jag ung, och ingen var så god som du, tyckte jag.
Du får säga, hvad du vill, men på den tiden älskade du mig, det v e t jag, det t r o r jag!
— Ja, ja, g l ö d a n d e, alldeles som la- van vingårdarna!
svarade han med hennes egen stora gest och brast ut i gapskratt.
Hon hörde inte på det örat.
— Jag har ingenting kvar nu!
— fortfor hon drömmande och knöt händerna om sitt mjölhvita ansikte.
— Hade jag åtminstone haft ett barn, men inte heller den glädjen unnades mig.
O, helige Sebastian!
— Ja, skulden är inte min, det vet du!
— svarade han kort och vecklade ut en tidning framför den lilla lampan, som endast kunde sluta själfva bordet inom sin strålkrets.
— För öfrigt har du ju Teresina.
Han spratt till och stirrade mot dörrglän- tan.
Den lilla lågan därinne flämtade häf- tigt, och en skugga gled öfver golfvet.
— Är det någon därinne!
— ropade han och sprang upp.
Men det var bara Tere- sina, som, utan att han märkt det, gått dit in för att stänga fönstret.
— Hon går då också så tyst i sina halm- tofflor, — sade Lomboni.
— Vi får skaffa henne ett par riktiga skor, stackars barn.
(Forts.)
blancheras, d. v. s. lägges i kallt, sal- t a d t vatten och får koka 2 — 3 min.
u t a n lock och får rinna af på sikt och kallna.
Don skares i 7 skifvor (en af dem skares i fina tärningar och lägges i såsen), hvilka penslas med smält smör och beströs med den hackade och i litet smör stekta löken.
Skif- vorna läggas i den öppning, som gjorts i biffen, hvilken tryckes till.
Biffarna ingnidas på båda sidor med krydd- blandningen och penslas med litet smör.
De halstras el !er stekas i smör 6 — 8 min., hvarvid iakttages, a t t öpp- ningarna läggas mot pannans skaft och d e t t a lyftes något under stekningen, så a t t märgen ej flyter ut.
De upp- läggas på varmt fat, såsen hälles öfver och anrättningen serveras med små stekta potatisar, Öfverströdda med fin- hackad persilja.
K P I P P O R KosTynEifi OMÏiORSSFUfcrNSTE.
RRBLTC i&gt;TII£Ul!
: F \ MOdEltE-R.
tRMFMirrAS.
1 E&gt;E- FlSS » TF \ KFiPF F \ FFF \ RE.R I RIKET J StafM aptïtgîfvande, gifver Vasens (f. d. Nordàtjernans) » Fer- Patent. '
H A rol » de bästa resultat vid b ' odbrist och allmän svaghet.
» Ferrol » är ett Järn- H A F caseinpeptonat som med lätthet upptages i blodet.
På alla apotek till 2 kr.
fl.
F R E G R Y N Stekt p o t a t i s (f. 6 pers.).
1 lit.
kokt potatis.
2 V 2 msk.
smör (50 gr.), 2 msk.
stötta skorpor, 1 tsk.
salt (5 gr.), 1 tsk.
socker (5 gr.), 1 msk.
finhackad persilja.
B e r e d n i n g: Potatisen skalas, ska- res i 3 mm.
tjocka skifvor eller jämna tärningar.
Hälften af smöret brynes i en stekpanna, potatisen ilägges och beströs med en blandning af de stötta skorporna, salt och socker.
Resten af smöret lägges ofvanpå och potatisen brynes under det pannan skakas flitigt.
Sist öfverströs persiljan och potatisen och serveras genast till stekt fisk och kött.
V a l n Ö t s t å r t a (f. 12 pers.).
1 hg.
valnötter, 225 gr. florsiktadt socker, 6 ägg, 2 msk.
vatten, 50 gr. h vetemjöl, 1 tsk.
bakpulver (3 gr.), 40 gr. torrt potatismjöl.
Till p a n n a n: 15 gr. smör, 3 msk.
stötta skorpor.
Till fyllning och garne- r i n g: 125 gr. valnötter, 6 del.
e x t r a Känner ni trötthet, behöfver tjock grädde, 2 msk.
socker (30 gr.).
j ni krafter, ilt hvarje frukost B e r e d n i n g: Valnö ' terna knäckas GYLLENHAMMARS pat.
Hafre- och malas.
Florsockret siktas och röres gryn och Hafremjöl — trött- med äggulorna och vattnet omkr. / i heten försvinner.
TiUverkas tim., därefter tillsättas valnötterna, under läkares kontroU.
hvetemjö " !et siktadt med bakpulvret och i potatismjölet.
Sist nedskäras försiktigt de till h å r d t skum slagna ägghvitorna; mycket väl, torkas med fiskhandduk och massan fylles i smord och brödbe- j och fenorna klippas bort.
De gnidas strödd form eller .stekpanna.
Tårtan • in- och utvändigt med saltet och få K Ö K S A L M A N A C K gräddas i ej för varm ugn omkr. 40 ligga 1 tim., hvarefter de ånyo tor- min.
De öfriga valnötterna knäckas, kas.
En kastrull belägges med en del de helaste sparas till garnering, de af smöret, abborrorna ställas däri t ä t t Redigerad af andra hackas tämligen fint.
Grädden intill hvarandra med ryggarna upp och vispas till h å r d t skum och sockret till- mellan hvarje hvarf lägges resten af ELISABETH ÖSTMAN.
sättes.
Det tjockaste trräddskummet smöret, fördeladt i flockar, persiljan, Inneh.
af Elisabeth, östmans Husmo- användes till garnering af tårtan, det dillen och mjölet.
Vattnet tillsättes öfriga (omkring /) blandas med de och fisken får sakta koka med t ä t t derskurs i Stockholm.
hackade nötterna och användes till slutet lock 15 — 20 min., under tiden FÖRSLAG TILL MATORDNING- FÖR fyllning.
Tårtan stjälpes upp och klyf- skakas d å och dä, så a t t ves, när den är kall, i 2 bottnar, mellan fisken ej kastrullen VECKAN 28 J A N.
— 3 FEBR.
1912. vid ..
Den lägges upp hvilka fyllningen lägges.
En del af på varm k bränner a r o t t med alla hufvuden å t bredes Öfver tårtan och med SÖNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; grädden, garneras den i sneda rutor ge- en sida, såsen vispas upp, afsmakas ansjovisgratin; chateaubriand med stekt resten och hälles öfver fisken, som garneras garneringstratt.
I rutorna p o t a t i s; mjölk; kaffe eller te.
M i d - nom krusig de hela valnötterna.
Tårtan kan med rommen, hvilken kokats i saltadt d a g: Sparrispuré: krustader med hum- läggas vatten och skurits i skifvor.
Serveras merstufning; gödkalfstek med legymcr äfven garneras med frukt och gelé.
med kokt potatis.
Abborrarna kunna och salader; valnötstårta.
äfven skaras i filéer och skinnet t a g a s MÅNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; bort (på hufvud, ben och skinn kokas Pudding a f k a l f s t e k i (f. plättar med sylt; mjölk; kaffe eller - 8 pers.).
4 hg.
stekt, benfritt kalf- då buljong, som användes till stufnin- te.
M i d d a g: Pudding af kalfstek; eller hönskött, 1 hg.
rått, benfritt kalf- gen), de anrättas för öfrigt på samma soppa på apelsinsaft med skorpor.
kött, 2 hg.
brödpanad, 3 msk.
smör sätt.
TISDAG.
F r u k o s t: bmörgåsbord; (60 gr.), 4 ägg, salt, hvitpeppar, 1 pytt i panna tmed rödbetor; ä g g; mjölk; msk.
finhackad portug.
lök, / msk.
S i l l i p a p p e r (f. 6 pers.).
4 kaffe eller te.
M i d d a g: Vegetariansk smör (10 gr.) till löken, 5 del.
grädde.
små, salta sillar, 80 gr. smör, 2 ark jordar t skocks puré imed rostad t bröd; hvitt skrifpapper.
T i l l f o r m e n: V 2 msk.
smör (10 stufva.de abborrar med potatis.
T i l l s t e k n i n g: 3 hg.
flottyr.
gr.),: 2 msk.
stötta skorpor.
B e r e d n i n g: Sillen får ligga i vat- ONSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; B e r e d n i n g: Det stekta köttet hac- havregrynsgröt med mjölk; sill i papper kas fint, det råa males 3 ggr.
genom ten 24 tim., hvarunder bytes vatten 2 med potatis; kaffe eller te.
M i d d a g: köttkvarn och blandas med det stekta.
gånger.
Den flås, tages ur, sköljes väl Kokt höns med ostronsås; lingonpäron Det r å a köttet kan uteslutas, men och torkas med en fiskhandduk.
Huf- med grädde.
puddingen får finare smak om det an- vud och stjärt skäras bort och äfven TORSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; vändes.
Panaden brynes lätt i 1 msk.
ryggbenet om så önskas.
Pappersarken pastej imed fågelstufning (rester från af smöret, lägges i ett fat och det kalla delas itu, klippas ovala och bestrykas onsdag); mjölk; kaffe eller te.
M i d - j smöret iblandas genast.
Därefter iröras med smör p å, så stor fläck sillen upptar.
dag: Ärter med fläsk; sylt pannkaka.
äggulorna, en i sänder, jämte kryddorna Sillen lägges därpå, kanterna hopvikas FREDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord;!
och den finhackade löken, fräst i t ä t t Öfver hvarandra, hvarefter sillen stekt strömming med potatis; ägg; smöret.
Köttet blandas väl med pana- lägges i en stekpanna med het flottyr mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Sjö- den och så mycket grädde tillsättes, och stekes omkr. 5 min.
Pannan sät- mansbiff; krusbärssoppa med vispad, a t t färsen blir som en t u n n gröt^ tes därefter i varm ugn, tills papperet Sist nedskäras de till h å r d t skum blåst upp som en ballong.
Den ser- grädde.
LÖRDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; ' slagna ägghvitorna.
Massan hälles 1 veras med kokt potatis.
hafregrynsgröt imed mjölk; pannbiff en smord och brödbeströdd form och med potatis; kaffe eller te.
M i d d a g: ' gräddas i vattenbad i ugn, omkr. 1 Kokt höns (f. 6 — 10 pers.).
2 Ärtpuré med stekta brödtärningar; ' tim.
Puddingen kan äfven kokas i unghöns på, omkr. 3 kg., 2 tsk.
salt vattenbad ofvanpå spisen, men formen bräckt skinka med potatismos.
(10 gr.), I V 2 hg.
späck i 2 skifvor, I V 2 måste då vara försedd med t ä t t lock.
Serveras med Öfverblifvcn steksås, lit.
höns- eller kalfbuljong, 1 liten RECEPT: klyfta portug.
lök, 4 persiljestjälkar, champinjon- eller murkelsås eller i 2 nejlikor, 5 hvitpepparkorn.
C h a t e a u b r i a n d I (f. 6 pers.).
enklaste fall med smält smör.
B e r e d n i n g: Hönsen plockas, sve- 750; gr. oxfilé, 1 hg.
oxmärg, 2 msk.
das, urtagas, sköljas väl och få ligga hackad chalottenlök, V 2 msk.
salt, V 2 Stufvade a b b o r r a r (Blå por- i vatten 6 tim.
De upptagas, torkas in- tsk.
hvitpeppar, 4 msk.
smör (80 gr.).
Sås: 1 msk.
smör.
(20 gr.), 2 tsk.
tens) (f. 6 pers.).
I V 2 kg.
vackra, järn-.
och utvändigt med en duk, gnidas hackad chalottenlök, tyg del.
köttsky, na abborrar, 1 msk.
salt (15 gr.), 180 med saltet, uppsättas, beläggas med I V 2 del.
god buljong, 1 msk.
hvitt gr. smör, 4 msk.
groft hackad persilja, späcket, som fastbindes med fint segel- vin, paprika, 1 msk.
finhackad per- 1 msk.
hackad, färsk dill, 2 msk.
garn, förut doppadt i kokande vatten.
silja, 1 msk.
oxmärg i fina tärningar.
mjöl (20 gr.), 1 del.
vatten.
Hönsen läggas i en kastrull, som ej B e r e d n i n g: Abborrarna fjällas, ta- bör vara vidare ä n a t t de n ä t t och B e r e d n i n g: tSåsen kokas först: smöret fräses löken ilägges och bry- gas ur (rommen tillvaratages), sköljas jämnt rymmas, den kalla buljongen ihälles, får koka upp, skummas väl, nes vackert, köttskyn, buljongen och vinet tillsättas, få ett godt uppkok!
hvarefter löken, persiljan och kryddorna och passeras genom sikt.
Såsen får där- iläggas.
Hönsen få därefter ej koka efter koka upp, lafsmakas med litet " pap- utan endast ligga i spadet, som bör rika, och sist nedröres persiljan och hållas vid 90 gr., tills de äro oxmärgen.
möra, eller 2 — 3 tim., beroende på hönsens ålder.
De upptagas och hållas Filén torkas med en duk, urvriden i varma i vattenbad.
Spadet hopkokas hett vatten.
Alla yttre senor och hinnor borttagas noga, hvarpå filén skares i och däraf beredes ljus champinjon-, 6 skifvor, hvilka utklappas l ä t t.
I hvarje tryffel-, tomat- eller ostronsås.
Hönsen skifva göres en inskärning från sidan, skäras och uppläggas på fat, så a t t så a t t en liten öppning eller påse bil- de ' s e hela ut, garneras med salad, das.
Märgen, som bör h a legat i vatten persilja och, om så önskas, med skifvor 1 tim. for at ' t blodet skall dragas ur, af tryffel, eller champinjonhattar, frä- R E M J Ö L 1 3 V L Ä ÖRIBRO S T I W L Ktrl-T£KN-FABRIK- Pannkakor, P L Ä T T A R O C H K Ö T T - B U L L A R oil porösa octi läckra om Tid tillagningen litet af L A G E R M A N S BAKPULVER = TOMTEN = tillsättes.
Se bruks- anvisningen.
Ännu är det verkställa p IDUN för det ny Alla numme prenumere O N * " * " RADHP 1 3 ansjovis i Ostronsås Föi » f ERKÄNDT BÄSTA INLÄGGNING:.
VÄRLDSBERÖMDA.
1 2 A 9.
S W A H T Z - H Ö G S T A HYETEMJOLSTYP (SROFMALENJ iFINMALEN) ^SNOFUNGArf " SVA NEN " J.
G.
S.
J.
G.
S.
NORRKÖPIN » A K T A GÖTEBORGS- KNÄCKEBRÖD.
Hygienkontrollant: D:r G.
Hjort af Ornfis.
Tel.: 11 &amp; 929.
Sparkling Hock.
Naturligt mousserande fruktvin från Knutstoro.
Söt och Torr à 3: 25 pr * /, butelj.
Förvaras liggande och serveras vid källartemperatur 4- 12°.
Till salu i hvarje välsorterad Speceriaffär inom riket AKT.-BOL.
a.
C: 0 SYMASKINS AKTIEBOLAG Filialer i alla större städer.
Hotel Excelsior, MED RESTANIA ' T OCA TVÄTTINRÄTTNING, Stockholm C, 3 5 Birger Jarlsgat., motsvarar de bästa af utlandets Christ- liche Hospize och Temperance Hotels.
Lämpligt för damer och familjer.
Inga drickspengar.
; J r 25 äc / Lsin. &amp; amerikanska Jästp ulv G.
GROINS i S O N.
GÖTEBORG.
taira i in!
S I N G E R Iakttag Rikhaltiga variationer, Begår prisk.
Tidaholms Bruk, Tidaholm.
Kungl.
Hof leverantör.
Försäljningsmagasin: Beridarebans- gatan 27, STOCKHOLM.
den förskö- nande in- verkan som O X Y G E N O L - T A N D P U L V E R atöfvar pä Edra tänder vid flitigt be- agnande.
Dess verksamma bestånds- elär stärka tänderna och gör dem hvita på grund af sin blekande för- måga.
Uppfriskar tandköttet.
f er.
" Drygt — Billigt — Verkningsfullt.
Hvarje morgon nybakadt hvetebröd lika fort som kaffet kokar.
(Se härom i hvarje burk innesluten bruksanvis- ning.)
Säijes öfverallt.
Mellins Food är bästa kraftnäring för [svaga, klena barn i alla åldrar. '
Förordas af läkare.
Köpes i apotek, speceri- &amp; drogaffârer.
OSCJLR 33&amp;CKSIIV.
GÖTEBORG ' '
P W M Ä B Ä S T A K V A U T E Î Talen från 591 till och med 603 skola insättas i de 13 cirklarna, så a t t summan, antingen man räknar ihop talen vågrätt, lodrätt eller diagonalt, skall ge årtalet 1791.
De redan in- satta talen behålla sina platser.
Lösning insändes undertecknad med namn och adress till Ked.
af Idun senast den 11 februari 1912.
Â ku- vertet bör angifvas pristäfling n:r 4.
De två första r ä t t a lösningar, som vid d e n därefter verkställda gransk- ningen påträffas, erhålla följande p r i s ' 1: sta pris: en försilfrad brosch eller också böcker — fritt val — t i l l ett värde af 10 kronor.
2:dra p r i s: böcker till e t t belopp af 5 kronor.
U T F Ö R A N D E!
HVARJE PAR 5TAMPLADT MED OFVAI13TÅEf1DE F I H H A S I A L L A E H Ö R S - L Ö S N I N G T I L L P R I S T Ä F L I N G N:R 5 2 VARUMÄRKE TEATER-REBUS.
V Ä L S O R T E R A D E T U R - «.
Äkta Schweizer-Broderier O C &amp; O C?
TILL U N D E R K L Ä D E R M.
Åter inkomna i sforf B E ALLA A.-B G Ä R P P R O F V E R Nordiska R O F V S Ä N D A S M.
urval.
E R!
F R A N K O.
Kompaniet, S T U R E P L A N, S T O C K H O L M.
M å n g a t y p e r på f ö r s t a ra- EÄKlS E UPPGIFTEN: d e n.
E n annan lösning ä r: S c a l a.
Vid den företagna granskningen af de 6 insända lösningarna h a de två först påträffade r ä t t a lösningarna lämnats 3 5 7 af följande personer, hvilka alltså er- hålla de utfästa prisen: Första 4 2 9 p r i s e t: Kassör N. Pettersson, Lim- hamn.
A n d r a p r i s e t: F r u Lot- BOETPLOCKNINGSG ÅTA: Gåskarl, asklår, åskar, krås, sår, rå, å. ten Aimers, Alingsås.
PAEAGEAM.
E l l e n K e y: E — vig — h e t — en, Lust — gård, Lind — blom — mor, En — - vis — het, Nöt — skri — kor, Kli — mat, Ek — TIDSFORDRIF.
al — lon, Y — tor.
— E t t enkelt och utmärkt medel mot torr hud ä r enligt egen erfarenhet Cold Crem, som ni själf k a n tillaga.
Ingredienserna därtill köpes i drogaffär eller apotek.
J a g har dagligen i många å r anvandt sådan för mm hud, som också ä r torr, med resultat a t t den nu vid 46 år är mjuk och smidig samt nästan u t a n rynkor.
Recept: 30 gr. h v i t t vax, 60 gr. söt mandelolja, 10 gr. glycerin och för 10 öre Eau de cologne.
T i l l r e d n i n g: I e n panna v a t t e n sättes en skål med d e t I små bitar sönder- brutna vaxet och d å det smält iröres sakta mandeloljan, glycerinet och eau de colognen.
Då d e t är sammanblandadt tages skålen upp och röres cremen ANAG-EAM.
så länge till den är mjuk och smidig.
Denna creme ingnides med handen i an- siktet morgon och afton omedelbart S V A R efter hvarje t v ä t t n i n g och d å ni går ut Han kom med sång under vårens I kallt och blåsigt väder.
Försök, och (Forts.) dagar NI skall som jag och många jag rekom- N:r 15.
Norra Inackorderings byrån, menderat det, bli belåten med resul- Och byggde bo i de gröna hagar.
, Malmskillnads gatan 27 samt Nya In- tatet.
J ack.-Byrån J a k obsbergs gatan 34 1 tr., ö. g. båda i Stocholm.
N:r 18.
Om n i skall u p p r ä t t a hern- A.
B.
N. bageri lär N I er väl bakriing bäst i Af vårsol aldrig hon blifvit smekt, i era.
hushållsskola, d e t lär val finnas I Nn- 16.
Lägg spetsbottnen på tyget, Och vårvind aldrig med henne lekt.
• tråckla fast d e n väl och sy sedan sådana I flera skånska städer.
Men a t t Men nu hon bildar i höstsolsglans vara volontär I ett välrenommeradt!
fast den med smal langett, hvarefter Mod fagra systrar en praktfull krans.
tyget bortklippes under.
Ni kan äfven hembageri, som ej k a n frukta kon- sy spetsbottnarna [direkt på t y g e t såsom kurrens och därför låter er lära t o n s t e n blefve kanske billigare.
Där kunde ni vid baldyring.
The little girl.
3.
N:r 17.
Tvätta sig med tjärtvål ju äfven få några goda ekonomiska r å d.
Hvad ej med någon man göra må om kvällarna .samt en stund efter i N:r 19.
På Wahlströms _ och Wid- Och allra minst med värnlösa små.
svafvelblomma (som fås å apotek) upp- löst i mjölk eller vatten.
1 msk.
svaf- strands förlag i Stockholm finnes bland velblomma i en liter vatten.
Blandnin- samlingen » Små spelböcker » äfven en gen kan användas flera gånger efter » 6.
Bridge » till e t t pris af 50 öre.
Nordiska kompaniet har äfven » Reg- På höga klippan vid strömmens sida, hvarandra.
A.
B.
N.
Det står så fridfullt det hemmet blida, — Tvätta med r i k t i g t varmt vat- ler för auktion-bridge » efter bästa en- A. B — m.
ten och Öfverfettad tvål, skölj efter gelska källor.
Som plantat kärlek och tro och nit med kallt vatten, torka väl med mjuk N:r 20.
Idén a t t resa omkring och Hos mången hjälpande samarit.
handduk därefter med särnskskinn.
hålla kortare väfnadskurser tyckes vara Ingnid huden med lanolin om kväl- god, men vore det inte klokast a t t larna, medan huden ä r fuktig efter höra er för om icke den tanken redan Glycerin med tillsats af är utförd och huru.
Tillskrif t. ex.- Hvad en konstnär på metallen blanka — tvättningen.
citronsaft är e t t utmärkt medel a t t ledaren af Sv.
Hemslöjd fr. Zicker- E t t namn, ett vapen, e t t blad, en ingnida efter morgontvättningen.
man, Biblioteksgatan 12, Sthlm.
ranka.
K.
L.
S.
K O R T V A R U A F F Ä R E 1 00 sta i smör.
Serveras med ris eller S j ö m a n s b i f f (f. 6 pers.) '.
1 k g.
kokt potatis.
Såsen, serveras i såsskål.
utskuren biff, oxhare eller benfritt in- nanlår, 2 tsk.
salt (10 gr.), tys tsk.
Pastej m e d f å g e l s t u f n i n g hvitpeppar, 1 msk.
mjöl (10 gr.), 1 stor portug.
lök, 3 msk.
smör (60 (f. 6 pers.).
1 lit.
potatis, 5 del.
kokande M o r d e g: 225 gr. mjöl, 1 hg.
smör, gr.), 5 gr. salt, 10 gr. socker, 1 del.
vatten, vatten, / tsk.
fast köttextrakt, VA — 1 del.
b vitt vin eller scherry.
1 äggula.
F å g e l s t u f n i n g: Eester af höns B e r e d n i n g: Köttet, som bör hafva eller annan fågel (3 — 4 hg.
), 1 lit.
vat- hängt, tills det ä r riktigt mört, torkas ten, 1 tsk.
köttextrakt, 1 tsk.
salt, 1 med en duk, urvriden i hett vatten, bukett, 2 msk.
smör (40 gr.), 5 msk.
skares tvärs öfver muskeltrådarna i mjöl (50 gr.), 6 del.
fågelbuljong, 1 omkr. 1 VA cm * tjocka skifvor, hvilka msk.
tomatpuré, salt, hvitpeppar, 1 bultas med.
en fuktig köttkhibba eller äggula, 1 — 2 msk.
madera.
köttklapp, tills de äro tunna, men få T i l l f o r m e n: i / g msk.
smör (10 ej bultas sönder.
Biffarna beströs med en blandning af saltet, hvitpepparn gr.).
B e r e d n i n g: j \ lj ölet siktas på bak- mjölet.
Löken skalas, skares i skifvor bordet; smöret som t o r vara kallt, och brynes vackert i hälften af smöret.
fördelas i flockar i mjölet och inar- Potatisen skalas och skares i / cm.
a^betas h a s t i g t.
med fingerspetsarna, tjocka skifvor.
En biffkokare smörjes tills blandningen blir jämn och ljus- med resten af smöret, och däri läggas gul till färgen.
Då tillsättas kryddorna, hvarfvis biffarna, löken och potatisen; vattnet och äggulan raskt och degen på potatisen strös litet salt.
Vattnet, knådas e t t par gånger, rullas till en tillsatt med kottextraktet jämte vinet, boll, lägges genast i en servett och spädes på, locket pålägges och anrätt- ställes på kallt ställe a t t hvila 1 tim. ningen får sakta steka i ugnen eller Rester af fågel skäras i skifvor.
Skrof- på spisen omkr. 1 / s — 2 tim., eller vet hugges sönder och påsättes a t t tills k o t t e t är mört.
Biffen serveras ur koka i 1 lit.
vatten, tillsatt med kokaren.
Vinet kan uteslutas om så kottextraktet, saltet och 1 bukett (1 önskas.
purjolök, 3 persiljestjälkar, 1 selleri- topp).
Buljongen får koka omkr. % tim., eller tills den har god smak, V E C K A N S P R I S T A F L I N G &lt;lå den silas och skummas.
Smör och mjöl fräsas 2 min., buljongen tillsättes P R I S T Ä F L I N G N:R 4.
och såsen får koka 5 min.
Den af- s makas med tomatpurén och kryddor- TAL OCH ÅRTAL.
na, afredes med den vispade äggulan l och sist nedröres vinet.
Degen kaflas ut t i l l omkr. / s CHÜ.
tjocklek och där- med beklädes en väl smord, slät pastej- form.
Degen bör hänga 2 cm.
ut öfver formens kant.
Fågelskifvorna läggas i och så mycket sås pahälles, a t t den nästan täcker köttet.
(Resten af såsen spädes med mera buljong och serveras till pastejen.)
Kanten, som hänger öfver formen, vikes öfver stufningen och e t t lock af degen pålägges.
Det garneras med figurer af degen och penslas med uppvispat ägg.
Pastejen 6. gräddas i varm ugn omkr. 1 tim. For- Nyss hördes sorl utaf gästers hop, men ställes på e t t fat med tårtpapper och omviras med e n bruten servett.
Och salen genljöd af skratt och rop.
Men tyst d e t är n u k r i n g festsalsbordet, Ty gästerna ä r o: — sjätte ordet.
F. M.
C.
1 2 l 2 l] M E T A M O R F O S.
COLMANS BLAELSE Espe stal matskedar.
Af ofvanstående, ordnadt på annat s ä t t fås namn på en artistisk produkt.
L.
B.
I tärningar LÖSNINGAR och påsar.
G Ö R L I N N E T H V I T T S O M TILL TIDSFÖEDRIFVET I N:K 3. '
GÅTAN: E t t hål.
ANAGRAMME!
: Justitieombudsman.
TÄMlSTICKSUFPGIFXr.N: Lägg 5:te stickan på 2:dra, 3.dje på 7:de, 4:de på 1: sta och 6: te på 8: te.
S N Ö.
J.
&amp; J. GOLMAN, Ltd., LONDON, ENCLAND.
B ä t t r e S iden A N S C H W E I Z E R - S L D E N F I N N E S I C K E!
Begär prof PÅ VÅRA NYHETER I SVART, HVITT^UER KULÖRT: Duchesse, Voile, Satin souple, Taffetas, Crêpe de chine, Eolienne, Côtelé, Mousseline, 120 C M.
BREDT, FRÅN 95 ÖRE METERN, Sammet OCH plysch TILL KLÄDNINGAR OCH BLUSAR, ÄFVENSOM bro- derade klädningar OCH blusar i BATIST, YLLE, LÄRFT OCH SIDEN.
V I SÄLJA ENDAST GARANTERADT SOLIDA SIDENTYGER direkt till privatpersoner, porto- och tullfritt TILL BOSTADEN.
Schweizer &amp; Co., Luzern S 3 Sidentyjrs-Export.
— Kun|fl.
Holl.
(SCHWEIZ).
LILJEHOLMENS D Å N I K Ö P E R B Ö N K A F F E, G E R N I STEARINFABRIKS-AKTIEBOLAG Kungl.
Hotleverantör A L L T I D K U T E S T E N D E L A N Y T T A K Ö P F O - E D R A C " H — K A P E N G A R S K A D A R T H R E U T A N R I N G A - E D E R I N H Ä L S A!
E R! "
L S T O C K H O L M KRONLJUS S Ö.
KANALLJUS STAKLJUS GRENLJUS LYKTLJUS JULGRANSLJUS ALTARLJUS CYKELLJUS LLLUMINATIONSLJUS PIANOLJUS " S P L E N D O R " I ENGELSK T Y P.
Endast superior och prima ljus äro stämpl S D E T Ä R FRÅGA O M E D E R " LILJEHOLMEN " H Ä L S A. "
— 66 —
HRFREQRYM HRFREMJÖL Till följd af den raska omsättningen af AXA, fnnas inga gamla paketer liggande i butikerna, hvilket annars lätt blir fallet med fabrikat, som säljas mindre.
Hafregryn skola vara så färska som möjligt.
Vid längre tids lagring förlora de såväl i näringsvärde som smak.
Begär därför alltid AXA, då kan Ni vara säker pä att få det bästa som finnes.
T I L L S V A G A O C H P L Å G A D E L LÄS DENNA GRATISBOK!
Till hvar och en, som vill insända denna kup.ing, sända vi gratis och förseglad vår fint illustrerade bok angående or- saken till o. botandet af sjuk- domar.
Boken är skrifven pä ett tydligt sätt och förklarar många saker, som Ni borde veta Den omtalar, huru Ni i hemmet kan genomgå en effektiv behandling utan dro- gen och mediciner.
Elektriciteten är naturens medicin.
Den hotar varak- tigt, och Ni borde känna den bättre.
Ni skulle ej kosta ett enda öre pä andra medel.
Om Ni lider af svaghet af näeot slag, Keuma- tism, Rveg- o. Höftvärk, Varioccele, Nervrubb- ringar, Kruftnedsättning.
Mag- ell.
Lefverlidan- den, sa skall Ni ej försumma att skafla denna bok.
Vänta ej ett enda ögonblick längre.
Klipp ur denna kuporg med ens och skicka oss den m e d n a m n och adress.
Vi skola då sända E t e r bok med omgående, utan hvarje kostnad.
G-ör oss ett besök, om Ni kan göra så.
Telefoner: Hiks 8903.
— Allm.
^648.
S V E N S K A ELEKTRISKA INSTITUTET, Afdeln.
15.
Hamngatan 21, STOCKHOLM.
N: r 21.
F r å n bikupan i Sthlm erhål- les påbörjade arbeten.
L.
S.
— F r å n Margaretaskolan, 25 Kom- mendörsgatan, erhållas lämpliga arbe- ten for 8, 10 och 12-åringar.
Upp- gif priset sändas de omgående.
Mast slöjd- och syarbeten.
Nick.
— Kartonger med påbörjade arbeten k a n i ek vireras från fröken C. Holmberg, Kungsgatan, Upsala, och äfven från Skandinaviska Konstslöjdsf öreningen, Stockholm.
Mignon.
N: r 22.
Vänd eder till sekreteraren i vederbörande föreningar hvilken alltid står t i l l tjänst med upplysningar.
För- eningens för grafisk konst sekreterare är d: r J o h n Kruse, Djursholm.
Incognito.
N: r 23.
I Mora bruka växtfärgnings- kurser hållas, försök a t t skrifva till fru E. Zorn, Mora.
I Göteborg har också funnits en växtlärgningsanstalt, och j a g har icke hört a t t den upphört.
K. "
— I Id u ns Hjäl pr eda för å r 190 5 finns en utmärkt afhandling om växt- färgning, efter hvilken ni på egen hand kan utföra arbetet.
Incognito.
N: r, 24.
Olycklig hustru, er belä- genhet ä r beklaglig, vill försöka ge eder e t t godt råd då jag själf varit medlem af sådan, familj, men där hu- strun trots sjuklighet arbetat sig och 4 barn fram till en god ställning och barnen till friska arbetsdugliga män- niskor.
Då d e t är otänkbart lefva till- samman med eder man sök då genom laglig skilsmässa göra eder och bar- nen fria, lugnet i hemmet kommer nog kännas som den största njutning om än arbetet många gånger skulle öfverstiga krafterna.
Har ni söner blir det nog svårt om n i i framtiden skulle se dem på drinkarens väg.
Tag till råds en man som har något inflytande i sam- hället och som k a n gifva eder råd som vid sådant tillfälle behöfs.
Tala också med prästen i församlingen h a n kan göra mycket for eder.
Var så bara modig om ä n många gånger det kom- mer synas eder svart, och gå fram i den fasta öfvertygelsen a t t ni gjort e t t godt försök, rädda edra barn undan fördärfvet.
Se till a t t få arbeta för någon affär det lönar sig alltid, i a n n a t fall sök sådant arbete ni haft innan äktenskapets ingående.
Mignon.
N: r 25.
Det blir nog ej svårt för » ärlig och arbetsam » få arbete.
Är barnen, små vore det nog bäst med hem- arbete.
Då ni är kunnig i väfnad vore det nog bäst vända sig till något slöjdmagasin eller hemslöjdsförening t. ex. Malmöhusläns i Malmö och Hel- singborg.
Det brukar ju alltid fin- nas någon dam som intresserar sig för hemslöjd, vänd eder till henne, 1RBN-NICKEL om det finns någon.
Annonsera i an:iat fall efter linnesömnad eller gå direkt F A B R I K S M Ä R K E till något linnemagasin d e t lönar sig visst inte illa, och ni är ju inte häller s k a d l i g a e g e n s k a - ensam a t t arbeta.
Mignon.
Berndörfer Ren-Nickel-Kokkärl^ M E D V I D S T Å E N D E ä g a i n g a för h a l s a n per; äro de i längden billigaste kokkärlen; behöfva ej förtennas; angripas ej af soda; återköpas med kr.
4.50 per kg.
Lager hos Bosättnings- och Järn- affärer.
Prisku ranter genom Stockholm.
NU HAR M E H N E R I T UTKOMMIT I MARKNADEN.
H V A D Ä R M E H N E R I T?
Ett nyuppfunnet, patenteradt reng rings- och blekningsmedel for Klädtvätt Intygadt vara synnerligen effektivt!
Fullkomligt oskadligt!
Kläderna tvätta sig sà g dt som själfva!
Kokningen öfverfödig!
Biiligt, tids- och erbetsbesparande!
De allra hasta vitsord från talrika för- brukare!
Kekvirera profs, ts, hel sådan A kr.
1 85, half à 1 kr pr st., från F A B R I K S - O C H HANDELSSJKTIEBOLAGET S:T E R I E, B.
T.
28 27 Stockholm, Götgatan 11.
A.
T.
313 72.
Jigentew * antagas S s DEALSN Tusentals Professorer och Läkare rekom- I mendera D I A L O N såsom det verksammaste I I och angenämaste inströouder för såväl smè j barn som vuxna; mot stark utdunstning, sko ikaf, inflammation och rodnad i huden, vir | brännsår, hudklåda, liggsår och talrika hud sjukdomar.
Finnes å alla apotek.
ST BREFLÅDA REDAKTIONENS BREFLÅDA: W a l t e r M.
Er hjärna m å t t e ha drabbats af missväxt.
E.
— Lämpar sig nog bättre för en daglig tidnings spalter.
S t i n a.
Saknar tillräcklig udd för a t t göra sig.
Elvi.
Ganska täckt, men kanske ni med tiden kan skrifva ännu bättre.
Kom då igen.
I.
D.
Antages.
Tack!
D.
S c o t u s.
Vi äro ej benägna för allegorier.
H a m e d.
Skall komma vid tillfälle.
H a r r y.
Af dylika spökhistorier går det tretton på dussinet.
M a r g i t S. ä r en liten klåpare i facket.
A l l a M o b e r g.
Jo, för det första är nyåret nu några veckor gammalt, för det andra saknar n i förmågan a t t besjunga det.
F. Någon vid tillfäll©.
S t e f a n a.
Idel nonsens.
Vill ni ha det returneradt, så insänd porto jämte adress, men uppriktigt sagdt är manuskriptet ej ens värdt ' frimärket.
C.
T r o l l e.
Omöjliga a t t trycka.
Carl Gran.
Den alltför vanliga lyriska febersjukdomen.
H C L E E C C K S C U S T A R D P U L V E R för a n r ä t - t a n d e t af en y t t e r s t delikat, enkelt och l ä n tiliegad créme, a t t med föidel a n v ä n d a s istället för Visp-Grädde till såväl färska som preserverade frukter san \, t till frukt-compotter, HOLBROtiKS C L S T A R D til) frukt är en alltid välkommen dessert.
Säljes i välsorterade speceriaffärer till 1: — kr.
pr burk.
F i n n e s ej Holbrooks Custard hos Eder h a n d l a n d e, tillskiif u n d e r t e c k n a d, som anvisar bvar det finnes eller om 1 kr.
insändes sänder en burk fraktfritt.
P a r t i l a g e r för Sverige bos A.
E. LJl NG Malmö.
Ählinska skolans hushåltskurs, D A L A G A T A N l Hedda ° ' ACrraO^ ^ÅRPUOT^ Jg.
3 v_ * ^ ' i H1É af läraiiu.
iitaa K U R S E R I M A T L A G N I N G, middags-, frukost- och supérätter, bakning och inläggningar anordnas från första veckan i februari för begränsadt antal urjga damer ä under- tecknads husmodersskola, Karlavägen 1 A, Sthlm.
Kursen pågår 2 ell.
3 ggr i veckan antingen två e m.
ell.
en f.m. o två e m.
Anmälningar snarast.
E L S A P H I L I P, Schwedin wird in kl. T Ö c b t e r p e n s. liebe- voll a u f g e n o m m e n.
Massig.
P e n - s i o n s p r e i s.
Ref. D e c k e, S t e g - l i t z - B e r l i n, Bismarckstr.
66.
V I D KROKENS K O N V A L E U E N T L E M emottagas året om såväl friska som klena barn.
Skolundervisn.
Läkarvård.
Begär prospelct.
Postadr.
FrÖsved.
Riks- tel. ßkÖfde 118 B. Upplysn.
äfven Sthlm allm.
tel. ö.
23 17 kl. 6 — 7 e. m. RÄTTVIK, MÅRSGÅRDEN, Pensionat och Hviiohem (f. d. Sjurbergs pensionat).
Bästa läsre vid Siljan.
Utm.
rekreationsort.
Hemtreflisrt.
(Ej bröst- sjuka).
Härliga skogspromenader!
Bil- lig helpens.
Uikst.
19 A. Rättvik;.
Tillskrif F m Kristina Mårs.
KARLAVÄGEN 1 A, STOCKHOLM.
J Kvinnliga Utbildningssko / an Villa Hult, Kneippbaden.
På grund af skolans utvidgning emottagas fortfarande elever under januari och februari på tre månader.
Skickliga laratirnor i alla ämnen.
G-oda refe- renser.
Tillfälle till nöjen, sport och idrott.
Begär prospekt.
Adr.
: VILLA HOLTS Hushållsskola Kneippbaden.
Tel. 7 58.
VARUMÄRKE återgifver grått och blekt bär sin ursprungliga färg i hvilken nyance som helst.
Caranieradt oskadligt.
Attest härå FIR ut- färdad af Herr D: I Carl Setterbeig, Kemiska Kontrollbyiån, Stockholm.
Pris pr flacka à 125 gr. 3 kr.
F å s i a i J a välsorterade P a r l j m - u.
JHater ' ataffärer.
På platser dfir Euealjp « i m iehe f n r e s till salu i n v a n d e man sig till C O M P A N Y S Y D N E Y S A G E N T U R, BRUKSGATAN, Malm5.
F Ö R S Ö K S K A L L V I S A E D E R att E TT baljnjtarne hjälpa mot gissnandt träbaljor.
Pr ask à 100 st. 1 kr.
Skri) genast till S.
A.
W.
SUNRFELIN.
GÖTEBOR » 5: T E Ni Dam 1310.
L Ä R A R I N N A N F R K N A N N A A N D E R S S O N gifver ytterligare på mångas begäran, i a n l e d n i n g af den stora t i i l s l u t m n g e n såväl h ä r som i n ä s t a n alla S \ eriges städer J Ö N T S, en af m i n a såväl af pressen s&lt; ' in af m s e n t a l s elever re- k o m m e n d e r a d e kurser tisaagen d.
30 januari å Hoiell Continental, Sthlm u t i b e r e d n i n g af finare sallader, a n r ä t t n n g af kalla rester s u n t kal, rätter i gelé, små varma stufningar, fina grön- o. mellanrätter, lätta frukosträtter,kalla franska såser, extra tina smörgåsar (15 soiter), smöruppläggning (i 12 mod.
mönster), servettbrytning (i 17 modeller), blomsterskär ning af rotsaker t i l l dekorering.
Obs.!
Dessutom en hel del praktiska råd för hus b å let o. hemmet.
I n t e t m ed- hafves.
E n d a s t 4 d^gar, c i r k a 2 / a t i m pr dag.
12 m i n d.
» Her 8 e. m.
Pris 6 kr.
Modernt!
Intressant!
Lättlärdt för både gamla o, unga.
Sista kursen här!
Prima referenser.
OBS.!
En ny utförlig receptbok utgifven Öfver kursen.
Pris 1 kr.
Anmä- l a n till portieren personligen eller pr tel. e l a r f KONSTMÂLARE. '
VI HA utbildat tusentals perso- ner, som ou inneha förmånliga anntailn ingår.
— Begär vårt rikt illuatr.
PROSPEKT för teckning S C H W E I Z!
WALDHEIM, BERN HOCH konstmålningl Ni erhåller det GRATIS.
Pension för unga flickor (16 — 20 ar) Hermods Korrespondensinstitut, Vackert belägen i en härlig park.
Fran- ska och tyska talspråk o. undervisning Osterg.
66 C. Dir. H.
S.
H e r m o d.
Malmö äfven i engelska, musik, målning m. m Vinter- o. sommarsport.
Resor före- tagas till Italien o. sommaren till- bringas i Alperna.
Ref. och prospekt erhållas genom majorskan Schenström Uppsala o. fröken A. Bergqyist, Linné- med c: a 7- à 8,000 kr.
kapital erbju- gat.
11, Göteborg.
des tillfälle den 1 mars öfvertaga äldre, finfin affär inom linnesömnadsbran- G R A T I S K U R S.
I Ö r e b r o v ä f s k o l a meddelas på schen.
Svar till » Endast kontant om- grund af statsanslag kostnadsfri un- sättning », Iduns exp.
dervisning i spanad och väfnad under JVtcLV * itM.nne JVor * dquist » 3 månader 19 febr. — 18 maj 1912, å t 10 Lektioner i porslinsmålning, gyPenlä- frielever från skilda delar af landet.
der och läderplastik.
Marmoreringar ef- Ansökningarna insändas före den 10 fe- Träffas säkrast bruari till Fröken D a g m a r S w i d é n, ter Pariser-metoder.
kl. 2 — 3, Drottningg.
35, IV tr., Sthlm.
Väfskolans föreståndarinna, Örebro.
Tel. ö s t.
Damer!
Passen på!
T I O N D E H Ä F T E T af " Moster Emmas * ' väfbok, a n t i k a, lättväfda m ö n 1 e r i fyra skaft (äfven a n v ä n d b a r a till hrndeu) för m a t t o r, gardiner, möbeltyger, b n å d e r m.
m.
E r h.
m o t 1 kr.
35 Öre i postanv.
frän EXPEDITIONENS BREFLÅDA: » Februari 1912 »; 2 kr.
per gång.
Moster E m m a, K n e i p p h a d e n.
Likvid i postanvisning.
A N T I K A C A L T P R - P £ &gt; soffor, sto- N I L L L R A A A N L J L * lar, b o r d m.
m, Bil- liga p r i s e r!
J u n g f u g.
7 a.
Stockholm.
i kan genom vår under, visning pr korrespondens utbilda Er till skicklig Tecknare och fthltn.
a n o r d n a s u n d e r 1912 t v å h u s m o d e r s k u r s e r och en kurs för e x t r a elever.
Den första h u s m o d e r s k u r s e n hålles t i d e n 20 febr. — 31 maj och omfattar p r a k t i s k och teoretisk u n d e r v i s n i n g i h u s l i g ekonomi (matlagning, b a k n i n g m.
m.).
h e m m a m e j e r i a r b e t e n s a m t l a d u g å r d s s k ö t s e l.
Afgift 25 kr.
i m å n a d e n i e t t för allt (utom t v ä t t).
A n s ö k n i n g a r åtföljda af p r ä s t - och l ä k a r e b e t y g s a m t afgångsbetyg från folkskola i n s ä n d a s före d.
12 febr.
t i l l S t y r e l s t n för F r e d r i k a - B r e m e r - F ö r b u n - dets L a n d t h u s h å l l n i n g s s k o l a, Rimforsa.
N ä r m a r e ur plysningar l ä m n a s af s k o l a n s föreståndarinna.
s; PRLS |^^) 80Jre 1 6 — 1 8.
Ny t e r m i n börjar den 1 febr 1912.
Undervisning i enkel och finare m a t - lagning, b a k n i n g, födoämneslära.
K u r s t n v a r a r S ls m å n a d m e d arbete 5 dagar i veckan.
A n m ä l n i n g a r mo+taeas tisd., onsd., torsd., fred.
12 — 2 i skolans lokal, s a m t af F r ö k e n E l i n F r e d h o l m, H o r n s g a t a n 81, Stockholm.
Linneväfnader från G e s t r i k l a n d s Linneväfveri, Gefle.
äro e r k ä r d t förstklassiga.
G Y N N A VÅRA O M B U D!
K a t a l o e m o t 20 Öres Dorto.
Gesfriklanns Linneväfveri, GEFLE.
s peeialaffär för SCHWEIZER- BRODYR, SPETSAR, VÄFNA- DER m. m.
Rikt prof sorti- ment till landsorten.
B R O D E R I - A F F Ä R E N, 9 KOMMENDÖRSGATAN 9.
ÄRADE P E U AR!
F u l l t tillförlitliga beskrifningar till tårtor, glacer m. fl.
efterrätter.
25 öre för hvarje sats.
Uppgif önskade sorter.
Likvid i fri- märken.
Sockerb.
K. Wesfiiolm, N:r 68, Arvika.
KONSTEN a t t Hälsovännen ».
folkbok, 10 ex. P. Wikner,.
O r m å v ä l utlär » Lilla Pris 30 öre.
Utmärkt franko kr.
1,50.
Adr.
: s a.
U P P L A G A N af J O H A N N O R D L I N G?
B E E T H O V E N R O M A N QUASI UNA FANTASIA P R I S 4 K R O N O R.
" Höstens hittills mest bety- dande svenska roman och en af de i djupare meninp intres- santaste från senare tiden. "
(F. Vetterlund i Nordisk Tidskrift.)
" Genom detta arbete har Johan Nordling, som numera står i främsta rummet bland våra skönlitterära författare, vunnit en fullständig succés. "
(Karlskrona Tidning.)
DET B Ä S T A K0 LÄK&lt; ?MEDLET A R 0 8 1 S S 0 N H.
G. Söderbergs Imp.
A.-B Utf S 3 Q V • A K T I E B O L A G 7 • — Etableradt i Stockholm 1 8 8 0 — Enda tillverkare A.-B.
Nissens Manu- facturing, Norrköping.
N Y B R O G A T A N 3 1 1:a A n t h r a c i t 1: ma A N T R A C I T &lt; ^ Varumärke.
S T E N K O L, C O K E S Varumärke.
P ALLM.
R E N U TEL. M E R 2582, E R A 451, P Ä 1282.
M U N.
• RIKSTEL.
575, 59 14, 118 12.
/ " / / SC: -- f \ m BRÖ5TKARAMELLER Doktor J. Arvedsonsknrs S J U K G Y M N A S T I K, M A S S A G E E R N U A F S L U T A D I N V E N T E R I N G O.
P E D A G O G I S K G Y M N A S T I K, H U S H Å L L S K O E L R T m C O K E S m B R I K E T T E R medför enligt kongl.
maj:ts mrdgifvande B Ö R J A R F R Å N O C H M E D M Å N D A G E N D E N 2 9 J A N U A R I I V Å R F Ö R S Ä L J N I N G S L O K A L samma komoetens o. rättigheter som en kurs vid Gymnastiska Centrai-lnstitutet.
Allm.
Telefon 8 6 8, 4 7 3 5, 4 7 3 6, 3 9 3.
Rikstelefon 1 7 9, 6 6 1 0.
Kursen 2-årig, börjar den 15 sept.
1 8 R E G E R I N G S G A T A N Prospekt på begäran genom D:r J. Arved- son, adr.
Strömsborg, Stockholm.
GYMNASTIKDIREKTÖRSEXAMEN » .Bagges elter 2-arig kurs al kvinnliga elever vid SYDSVENSKA GYMNASTIK-INSTITUTET.
Ny kurs börjar 18 sept.
Prospekt gen.
kapten J. Thulin, LUND PROFESSOR CEDERSCHIÖLD behandlar, med egna massagt metoder: Mag-, Tarm-, Reumatiska- och.
Nerv- åkommor m. m. Näs-svalgkatnrr lokalt med instrument smärtfritt.
Grefture- gatan 22, Stockholm.
M O T K Y L A!
Bästa Cremer för hudens vård i Fanny GeJins Parfymmagasin, 5 Malmtorgsg., Stockholm.
a t i n - C r è m e är det förnämsta ' medlet att skydda hu- j den för köldens ^kad- lliga inverkan Denna I kraftiga snöhvita na- jrurpr.idukt-extrakt af.
Iren hafre renar porer- Ina, läker huden o. hyn ' blir vacker o. klar.
— Äkta endasti hvitburk med grönt lock The Oatin C:o, London.
, I Oatin-Crème säljes efter tullförhöjnin- gen till 1.50 o. 3 kr.
pr hurk samt Oatin- Tvål, Oatin-Puder o.Balsam säljes öfver- allt o. hos A. W- Nording.
Biblioteksg.
II ö. Drottningg.
63, Stockholm.
Specialaffär för Sjuk- o. Hälso- S A N I T A S.
vårdsartiklar.
I Dambindor 95 öre pr duss., med lif band 1.25.
Stickade d:o. Sprutor, Sköljkannor, Bråckband, Nappar o. Bin- dor.
Landsortsorder exp.
omgående.
Rekv.
från 5 kr fraktfritt.
Odengatan 39.
Stockholm.
&gt; I M REALISATIONEN AF S T Ö R S T A D E L E N D Ä R B E F I N T L I G A åm MI ^ L A U R E N T I K " K O M E T " ' C A C A O 1 2£efao 4 5 öre LAGRET A B S O L U T B A R N K L Ä D E R Strumpor, svarta &amp; kulörta, ylle &amp; bomull.
Förkläden, goss- &amp; flick-.
Spetskragar, Haklappar A Servietter.
Linne-Underkläder.
Damasker, Damask-Benkläder.
Skodon, Tofflor, Ga ' oscher.
Muffar, Boor, Hattar, Bahytter.
Matrosmössor, Yllemössor.
Näsdukar, Skärp, Hängslen.
Goss- &amp; Flickblusar, ylle &amp; bomull.
Gass- Paletåer, vinter- &amp; sommar-, Goss-Kavajer, vinter- &amp; sommar-.
Goss-Dräkter, ylle- &amp; bomull.
Goss-Benkläde-, ylle- &amp; bomull.
Kj il-Dräkter, ylie- &amp; bomull.
Ylle-Koftor, Yle-Koltar, Underkjo- E K I lar, ylle &amp; bomull.
Till priser nedsatta 2 0 - 5 O under våra vanliga priser 0 P E N!
tlfkrdf därför Varna af pås Gummi-Regn fockar &amp; Kapsor.
Flick-Kaipor, vinter- &amp; sommar-, Flick-Koftoi-, vinter- &amp; sommar-, Flick-Klädningar, ylle &amp; bomull.
j * Ett parti T Y G E R.
J Ä M T E Bomullstyger Bomullsflanell s. k.
Kade tyg Kamg.-Cheviot, FRÅN O: 3 0 P R MTR.
» 0: 4 5 » » » 0: 5 0 &gt; &gt; Klädningstyger, ylle Som mar-Kapptyg er, FRÅN O: 9 0 P R MTR.
130 cm.
breda » 1: 5 0 » • Filt, helylle, 180 cm.
bred. » 2: — » » Sporttyger, 130 cm.
br.
» 2: 4 0 » » ylle, blå » I: 9 0 » » Försäljningen sker endast mot kontant betalning.
— Order till landsorten expe- dieras endast mot efterkraf.
Mkta Hårnät.
M.
B E N D I X ' A.-B.
Professor Barry ' s Rekvirera e t t piofnät frän S v e n s k a H å r n ä t s i m p o r t e n, adr.
S t o c k h o l m Va.
T Uppgif R I C färg!
O P Stort I I E prof R O mot U S 35 Öre i frim.
Mössnät prof m - t 40 ör« i frim.
förnämsta af alla hârmedel.
" many years old allover sold renders the hair beauty aad fair " Pris pr flaska kr.
2.50.
Partilager: Rob.
Backman, Stureplan 13.
Allm.
Tel. 18759.
Riks 32 96.
En moder handlar oför- svarligt om hon ej lär barnen att använda EAU D E QUININE från Ed.
J f m n u f, 18 Place Vendôme, Paris.
hel- 1 1 8 O B S.
!
E N D A S T R E G E R I N G S G A T A N 8 I VÅR FR. 9 S.
FÖRSÄLJNINGSLOKAL F. M.
— 5 Joh.
Lundström &amp; C:o A.-B KUNGL.
HOFLBVBRANTÖR.
PRIMA S S N S K E P P S T R A N D O R R M Ö D E R G M 25-ÖRES PÅSAR O. 50-irBS ASKAR SÄLJAS ÖFVSRAILT.
PÅGÅR 1 E P O S I T I O N S R världens ANTHRACIT.
C O K E S.
Ä N T A ° | O S P A R K A S S E R Ä N T A E.
M.
* DAMEKI Spara, edert afkammade hår hvaraf göres fina hårarbeten, alla slag uti IFru Anna Mårtenssons Damfrisering, Kommendörsgat.
7, Stockholm.
Eikstel.
Ost.
9 27, Allm.
t e t 10753.
TA UB AR R soij t rAB R;, jDnnAmM-iwtDu R E G E R I N G S G A T A N REALISATIONEN H U S H Å L L S K O L " p l l v * r t t a d « af vår p n * b * J 0 n h 3 XKTA T A L L B A R K S O L J A R OCH p r i - ma » o c J w r - R n n M att tillgå ä alla apotek s a m t i de fl * sra 8 D 1 * ° 1.
K Ö P M A N N A B A N K E N Rynktinktur Arsenalsgatan 9.
(Majorskan Edmann, Varberg) borttager rynkor och pormaskar.
Hat en underbar förmåga att föryngra ocb försköna, ty hyn blir skär och genom- skinlig.
Anses vara det yppersta me- del i sitt slag.
Förnämsta parfym- affärer.
BRIKETTER B R O N 1 8 V Ä G E N 1 7 ÄLARSTRAND 2 2 M Ä L A R S T R A N D 22 88 60 19 61 98 30 60 PETEH bästa medel för erhållande al nvit och fräsch hy.
Borttager rynkor, finnar, m. m., m. m.
Pris kr.
3 1- porto.
Franska Parfymmagasinet, 21 Drott- ninggatan, Stockholm.
Damer!
Använd den bästa och billigaste samt svenska sanitetsbindan " Iduna ", kem.
ren u ' aü sfim Pris 1 duss.
1.30.
2 d.
2 30, 3 d.,3.30.
5 d 5 kr.
Sändes franko, diskret.
Återförsäljare hög rabatt.
Nya Färg- &amp; Kemikalieaffären, Jönköping Tiled d gr Lotten Dahlström, följa Hjälp Ungd F Ö R S T A M J Ö L K - C H O C O L A D E.
Kurs i Klätfsömnad och Lmnesömnad.
Datnhårarbeten.
Peruker, Benor, Flätor.
Länkar m. m. i tusental.
Obs.!
Vi signera ej postpaket med " Hår ".
Herr o. Fru E.
MALMBERG, 58 Klarabergsgatan 58, Stockholm.
HDlländarEgafan 6.
TEL. BR.
2Ü9.
PRO
