# ID: svediakorp-per2005
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 44,126
# sentences: 1,981
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 33 (1336).
25:TE ÅRG.
VANLIGA UPPLAGAN.
SONDAGEN DEN 18 AUGUSTI 1912. r i HUFVUDREDAKTOR OCH ANSV.
UTGIFVARE: BITR.
REDAKTOR: ERNST HÖGMAN.
JOHAN NORDLING.
RED.-SEKRETERARE: ELIN WAGNER.
T T RöTTNING VICTORIA blef p å sin f ö d e l s e d a g föremål för mycken och hjärtlig hyllning från flera håll.
I Stockholm gafs kunglig salut från S k e p p s h o l m e n och den rika flaggskruden i Stockholms hamn samt å officiella och enskilda b y g g n a d e r gaf hufvudstaden en festlig p r ä g e l.
Vid Tullgarns slott h a d e rests en v a c k e r ä r e p o r t af granris och eklöf, p r ä s t k r a g a r och blåklint och p r y d d m e d en kunglig krona.
Under denna l ä s t e s i r ö d a blommor inskriptionen " Femtio år ".
Uppvaktningarna började kl. / 11 då Tullgarns slotts hela betjäning, u p p - g å e n d e till omkring 60 personer, s a m - 1 2 I T LOSNUMMERPR1S: 12 ORE.
Drottningen omgifven af sina gäster på Tullgarn d.
7 aug.
Hoffoiograf Wilh.
Lamm foto.
I främsta raden från vänster till höger sittande: prins Lennart, prinsessan Maria, konungen, drottningen, prinsessan Ingeborg, kronprinsen, prinsessorna Margaretha och Martha.
I den närmast stående raden märkas från vänster till höger: marinöfver- läkaren Rudberg, generalmajor Wrangel, hofstall- mäst.
Rosenblad (civil), ofvanför honom hr Sven Scholander, kapten Cederschiöld, förste hofmar- skalken Lilliehöök, kommendör Lagercrantz (uni- form), grefvinnan Cronstedi, ofvanför henne kam- marherren frih.
Rudbeck, genera!
Uggla (uniform), kammarherren frih.
De Geer, generalskan Rosen- blad, amiral Dyrssen (endast hufvudet synligt), hoffröken Leijonhufvud, kammarherre von Ecker- mann (endast hufvudet), riksmarskalken grefve Douglas, kammarherre af Petersens, hoffröken Hamilton, generalmajor Rosenblad, hertig d ' Otrante, kammarherren grefve Bonde, hofinten- denten Ståhl, hofmarskalken Peyron, herr von Utfall (profil).
I lades å borggården.
H ä r framfördes af t r ä d g å r d s m ä s t a r e Jörgensen å allas v ä g n a r en lyckönskan till drottningen som s l u t a d e m e d " ett lefve för v å r ä l - s k a d e drottning o c h v å r konung ".
Drottningen t a c k a d e därefter alla g e - m e n s a m t och en och hvar särskild!
för d e g å n g n a åren.
S n a r t d ä r p å a n l ä n d e från Stockholm b å t a r m e d d e p u t e r a d e, som skulle fram- föra den s v e n s k a marinens lyckönskan till drottningen.
Nu följde uppvaktnin- g a r n a s l a g i slag.
Först gafs företrä- de åt hofvet och s t a b e n, hvars talan fördes af riksmarskalken grefve D o u g - las.
D ä r p å öfverlämnade generallöjt- (Forts. sid.
554.)
I
Ä LÅNGT MÄNNISKANS Hi- storia går, har kvinnan stått vid m a n n e n s sida, hvilket icke hin- drar, att kvinnligheten är en sen upptäckt i kulturhistorien.
Ty om ock s e d a n å r t u s e n d e n i sin makt känd, dröjde det nya årtusenden, innan den blef erkänd!
Ett sydeuropeiskt och ett nordeuropeiskt folk ha bland a n d r a nationer i sina myter gifvit v a c k r a symboler af hvad d e s k å d a t och funnit i kvinnan.
Det e n a ä r d e s k ö n h e t s - d y r k a n d e g r e k e r n a i sitt s o l s t r å l a n d e m c - delhafsland; det a n d r a är v å r a e g n a a l l v a r s - tunga fäder i sin g r a n s k o g s m ö r k a snökalla nord.
Från Cyperns klippkust s å g den grekiske siaren hur A f r o d i t e, ren, sund och skön, steg upp ur " pärlskum, irisfärgadt ", r e d o att förkunna den kroppsliga s k ö n h e t e n s makt i världen och att s ä t t a mejseln i h a n d e n p å Phidias och Praxiteles till utformandet af ä d - laste konst i parisk marmor, en konst, o d ö d - lig och full af friskhet ännu efter tvåtusen år.
Denna kvinnlighetens gudom, den grekiska Afrodite, kvinnan i all naturens härlighet, är i själfva verket äfvenledes odöd- lig.
Ty ännu i d a g m å s t e människorna i henne s e sitt ideal eller r ä t t a r e en sida af sitt kvinnoideal; de m å s t e hälla fast vid och sträfva efter att släktets blifvande m ö d r a r i s å vidsträckt g r a d som möjligt bli p r ä g l a d e af den fysiska h ä l s a n s skönhet.
Afrodite, s å d a n hon i den rosiga morgonen u p p e n b a r a d e sig för ett helt folks och en hel tidsålders tjusta blickar, var af en ren och oförfalskad fägring.
Det var ingen halfbloi- fad Venus i T a n n h ä u s e r s berg, där ljuset är konstgjordt och lifvet lättjefullt.
Afrodite höjer sig ur v å g e n s vatten i luftens friskhet, i solens strålar; hon t r ä d e r in i människornas eget lif, förskönande och förfinande det.
Och äfven här gäller den gamla sanningen att fysisk h ä l s a ä r skönhet: s p ä n s t i g a lem- mar, klara ögon, rosiga kinder — hvad är väl detta annat än Afrodites arf!
Hvarje kvinna har ej blott rätt men plikt att äfven med hänsyn härtill v å r d a den f ä g - ring naturen själf gifvit henne.
Detta är ej ett uttryck af tom fåfänga men af medvetet kvinnovärde.
Hvad G r e k l a n d s s k ö n h e t s t r ä n g t a n d e folk s å g i sin Afrodite, det u p p v ä g e s till fullo af hvad d e nordiska folken s å g o i sin I d u n: den eviga u n g d o m e n s r e p r e s e n t a n t Idun visar blott den a n d r a sidan af i d e a l - kvinnan, ty de frukter, hon har att bjuda, för- läna åt själen kraft, åt hjärtat innerlighet.
• Inga ruttna eller m a s k s t u n g n a äpplen l å g o i den korg, som Idun r ä c k t e åt Valhalls gudar.
Men om ock i alla tider d e s s a Kvinnlighe- tens b å d a g u d o m s m a k t e r dyrkats af männen i S ö d e r n och i Norden, voro de dock alliför sällan idealet för sitt e g e t kön.
KVINNLIGHE- TENS GUDOMS- MAKTER.
Den kvinnotyp, som t. ex. Frankrikes r o - kokofid s k a p a d e och som under den g u s i a - vianska tiden blef h ä r s k a n d e o c k s å i S v e - rige, var icke en Afrodite, som p å m u s s e l - s n ä c k a n höjde sig ur friska böljor.
Det var e n d a s t en m å l a d och p u d r a d d e m i m o n d e - dam som p å h ö g a k l a c k a r framträdde ur en parfymkvaf budoar.
Lika litet var det en Idun med sin skål af daggfriska frukter; det var bärarinnan af en anträtt kultur; och i den skål, hon räckte, funnos e n d a s t giftiga trollbär.
Vår e g e n kultur, i s å mycket sned, alstrar tre typer, som icke äro Afrodites äkta dött- rar: den p r å l a n d e m o d e d a m e n, den förlästa studentflickan, den t r ö t t h e t s a d e a r b e t a r k v i n - nan.
Alla tre s a k n a de mer eller mindre h ä l s a n s friska blod och skönhet.
Vi ha o c k s å en art af den s. k.
" nya kvin- nan ", hon som i siälfva verket ä r s å gammal, att man kan kalla henne förhistorisk; hon är icke kvinnan, men kvinnodjuret, ty s å fram- sfälles hon i en del af vår romandiktning.
Forna d a g a r s diktare s k a p a d e Afrodite och Idun, bilder af kvinnohälsans s a n n a gudamakter.
Men när nationens kulturella tolkar icke s e kvinnan i hennes oupplösliga förening af d e s s a, s å förvandlas hon till e n - dast ett sexuellt v ä s e n.
O c h det är just detla som innebär återfallet till d e årtusenden, d å kvinnan icke v a r annat.
Därför: s å långt ifrån att d e n n a m o d e r n a sexuella litteratur målar ett utvecklingsideal, en verklig kulturhöjd, b e t e c k n a r den efter min mening tvärtom ett kulturellt syndafall ned i barbari.
Lika litet som Afrodite kan g ö r a s till sinne- bild för den osundt erotiska, lystet sexuella, dåsigt lättjefulla kvinnan, s å d a n hon tidt och tätt t r ä d e r oss till mötes i en d e k a d a n s p e - riods diktning, lika litet är Idun en r e p r e s e n - tant för den torra och p r o s a i s k a hushålier- sketyp, hvartill den s. k. praktiska kvinnan ofia ensidigt förvandlats och hvars blotta n ä r v a r o v e r k a r p å själens lif som a s k a och sand p å elden.
Endast om kvinnan förmår i sig förena de b å d a g u d o m s m a k t e r n a, är hon en u p p e n b a - relse från ofvan.
N ä r vår materiella kultur blir s å rik och vår smak s å sund, att b å d e den välsituerade, den s t u d e r a n d e och den k r o p p s a r b e t a n d e - 54Ö - kvinnan kunna fylla hvar sin plats mèd glädje och samtidigt hålla sin kropp frisk och spänstig, sin själ varm och vaken, d å hafva Afrodite och Idun gått hand i hand som ädla systrar, d å har kulturen nått harmoni och ej förts fram till den öfverförfining, som alstrar a b n o r m a om ock k a n s k e g r a n n a blommor, men ingen frukisättning.
Tvenne af v å r a ä d l a s t e skalder, Geijer och Snoilsky, hafva i dikten besjungit den e n e Idun, den a n d r e Afrodite.
För Geijer ä r Idun poesiens, den h ö g a konstens gudom.
O c h i poesien liksom i ali sann konst sorlar ungdomskällan.
När vårt folk för 100 å r s e d a n stod svagt och åldrigt i en utlefvad statsform, n e d s l a - get af olyckan, med en m a s k s i u n g e n kultur, icke inhemsk, men t a g e n från P a r i s, från hof- vet i Versailles, från Voltaires kalla och b i - t a n d e satir, d å k a l l a d e Sveriges u n g a göter med Geijer som främste man p å I d u n a.
Den rena poesien började framvälla, u n g - domslifvet v a k n a d e och S v e r i g e s folk för- yngrades.
Här griper Idun u p p r ä t t a n d e in i det n a - t i o n e 11 a lifvet.
Snoilsky åter tänkte sig sin s k ö n h e t s d r o t t - ning, den h ö g a Afrodite, s å s o m en s o c i a l t r ä d d a n d e makt.
I d e b e k a n t a konstverken, Afrodite och Sliparen, tyckes skönheten v a r a skild från a r b e t s t r ä l e n s lif och lott.
Men skalden v a r s - nar en försoning dem emellan.
Afrodite sti- ger ned från sin marmorhöjd, hon blir till kött och blod, hon får ett människohjärta, som k l a p p a r för likars sorg och nöd, som å t r å r ati mildra den betrycktes och fallnes dystra öde.
Afrodite stiger ned!
Huru ofta i vår e g e n tid s å g man det ej midi i verklighetens mest förfärande värld!
I enkel dräkt kom hon för m å n g e n rå och sjunken man i Londons och Liverpools, i Newyorks och H a m b u r g s k r o g n ä s t e n — kom i en frälsningsflickas stundom b e l e d d a uni- form, men där r e d a n den rent yttre t ä c k h e t e n b a n a d e v ä g för den andliga makt, hon i tro p å sin s a k r e p r e s e n t e r a d e.
O c k s å p å s å vis har äfven yttre skönhet kraft att verka i g o d a ideals tjänst till och med i ett j ä k t a n d e och brutalt nutidslif.
Alltså: än i d a g skola Afrodite och Idun g å sida vid sida.
Ty den kroppsliga h ä l s a n s s u n d a fägring och själens inre och djupa friskhet är och bör v a r a målet för kvinnans individuella utbildning i hem och skola samt s t å som en uppgift för h e n n e s e g e n själf- verksamhet.
ju mera hon lyckas häri, d e s s mer skall hon bli i stånd att genom föreningen af kvinnlig- hetens två sidor, skönhet och poesi, blifva en h ä l s a n s g u d a m a k t i folklifvet, i kulturen.
CECILIA BÂÂTH-HOLMBERG.
Kvinnor i böcker och kvinnor i lifvei.
TT SIGRID LINDSETS NAMN ÄNNU varelsen hon ä g t i sin famn, vid sitt bröst.
Nu är s å godt som o k ä n d t i Sverige är s l a p p n a hennes händer.
Med den erotiska själf- g a n s k a förvånansvärdt, i all synner- r e s p e k t e n gick o c k s å all den r e s p e k t för det e g n a het som det a n n a r s icke brukar jaget och lifvet, som ä r nödvändig för den som vill dröja s å länge, innan ett litterärt Iefva.
Hon dricker, hvarför skulle hon egentligen rykte t r ä n g e r öfver Kölen från o s s till norrmännen icke, om det lindrar?
Hon låter sig d r a s med i eller tvärtom.
tvifvelaktigt s ä l l s k a p dit hon icke hör — men h v a r - Det kan dock e n d a s t v a r a en tidsfråga innan för skulle hon icke, hon som ingenting h a r att för- Sigrid Lindsets namn och b ö c k e r bli b e k a n t a hos l o r a?
Nu möter hon till slut en stor kärlek hos en oss, och d å kommer hon helt visst att förvärfva man, en kärlek som det varit värdt att b e v a r a sig sig en trogen läsekrets af det s l a g som det är för och vänta p å för att ä g a.
Kärlek och ä k t e n s k a p värdt för en författare att ä g a.
N ä r jag uttalar bjudas henne, hon behöfver ingenting g e igen, blott d e s s a profetior om en läsekrets i Sverige s å s v a - låta tröstas, omhuldas, l ä k a s, intet mer.
Hon r y g - l a r jag egentligen blott för kvinnorna.
Det är d e - g a r tillbaka: " Hvordan • skulde jeg kunne gjöre r a s lifs djupaste problem hon tar fatt p å, och e n - denne store o n d s k a p och synde imot g u d? "
Hon dast de kunna höra sitt e g e t hjärtas frågor s a m - vet ju eller tror i hvarje fall, att d ä r icke är den manfalla m e d hennes, e n d a s t d e m e d lidelse b e - kärlek eller den tåliga ömhet till i världen, som jaka eller förneka hennes svar.
kan föra henne tillbaka till lifvet.
Men äfven den energi, som hon behöfver till att motstå den Men innan vi se n ä r m a r e efter hvad s a k e n g ä l - unge m å l a r e n s böner k a n hon till slut icke ler, n å g r a ord om författarinnan själf.
å s t a d k o m m a längre, och hon skulle ha till- I Kristiania h a r hon lefvat sitt lif keologen Helge Gram, en snäll pojke som hört honom den natt som blef hennes sista och h ä r h a r hon under d e år, som m å n g a a n d r a ä r o det, hvars bortkommenhet hon själf m e d bitter ironi kallat " den hon förbarmat sig öfver, blir förälskad i om det varit han som stått p å tröskeln, när hon ö p p n a d e sin dörr om kvällen.
Men nu lykkelige ålder ", suttit som kontorist i en henne.
Våren är s å ung och skön, k a m r a - elektrisk affär.
Hon är nu trettio år, men det terna ha alla sina svärmerier.
Herre gud, var det icke han, som k n a c k a d e, det var Helge G r a m.
Förvirrad, maktlös, öfverväldi- v a r först för en tre fyra å r s e d a n som hon ef- hvarför skulle inte hon — —?
g a d af denna sista grymhet af ödet gör hon ter ett p a r framgångsrika b ö c k e r v å g a d e S å ä n d r a r hon kurs i ett ögonblick af s l ä p p a kontoret för att ä g n a sig åt litteratu- svaghet, glider med och s å småningom tror intet motstånd mot honom, men då han g å r ren.
Sin frihet b r u k a d e hon till att r e s a till hon n ä s t a n själf p å sin kärlek.
Men när d e p å morgonen med hoppet om en å t e r f ö r e - Rom och till att skrifva romanen " Jenny ", b å d a åter träffas som förlofvade i Kristiania, ning och en ny kärlek i sitt d å r a k t i g a hjärta, d å s k ä r hon upp pulsådern med en knif.
hennes största verk hittills.
Hvad a n d r a s a - när hon s e r honom i h a n s föräldrahem — och ker af hennes hand i a n s l a g, i enskildheter af det strömmar en isig och rå instängd luft ur Denna historia är b e r ä t t a d med en kärf förvånande v å g s a m styrka g e som löften, de sidor som skildra detta lilla s m å b o r g e r - hänsynslöshet, som ingen af v å r a svenska det återfinner man i d e n n a historia om en liga helvete vid W e l h a v e n s g a t a n — d å m ä r - författarinnor gör efter.
De ha k a n s k e skrif- kvinnas gradvisa u n d e r g å n g som färdig, full- ker hon till sin å n g e s t att hon icke längre vit om v ä r r e än så, men i prydligare ord.
Här ä n d a d konst.
Då man s å l u n d a mycket väl kan fasthålla illusionen.
Fortare än hon äro orden valda ur lifvets e g e n ordbok, kan börja sin b e k a n t s k a p med Sigrid Lind- själf g e n o m s k å d a r hennes fästman hennes rätiframma och oförskräckta i vissheten — set genom " Jenny ", s å inskränker jag mig till hjärta och bryter m e d henne.
Hennes själf- som dock för m å n g a är en omstridd sanning att tala om denna bok.
förakt är oändligt.
Hon har ju alltid h a t a!
— att hvad som kan genomlefvas, det kan mest af allt i världen " s a a n letfaerdighet " — o c k s å s ä g a s som det är.
Det ö d e som blir Jenny Winges, den o m ö j - " Man skal v i t e, för m a n sier man elsker, Det som k a n genomlefvas — — l i g h e t, p å hvilken hon stupar, ä r o af de öden Därmed ä r o vi inne p å frågan om detta och de omöjligheter, som e n d a s t kunna möta at man k a n s t a a v e d sit ord ".
en kvinna, och skulle aldrig kunna t r a n s p o r - Den kloka, duktiga själfsäkra Jenny har diktade ö d e s förhållande till verkligheten, t e r a s p å en man.
Äfven i sätten att g å u n - med ens blifvit s å hjälplös.
Hon som styrt och h ä r tvingar b o k e n s e g e n lidelse en att ta ställning, som allvarliga verk alltid göra.
der skiljas könens v ä g a r.
Men man skulle för a n d r a duger icke längre att styra sitt eget kunna g ö r a ännu en begränsning.
Hon är lif.
O c h d å Helges far som lärt älska s o - Man k a n k n a p p a s t affärda hela s a k e n m e d o c k s å en typ, som e n d a s t k a n v ä x a upp i nens fästmö kommer till henne m e d sitt s e n - att Jenny Winges historia ä r ett u n d a n t a g s - germansk, än snäfvare b e g r ä n s a d t, i s k a n - timentala och å l d r a d e hjärtas ödmjuka k ä r - ö d e.
Här är ju icke n å g o n tillkrånglad intrig, dinavisk litteratur.
Hvar i världen skulle vi lek, d å tar hon emot den och blir hans, trots som s k a p a r ett ointressant specialfall; ml de a n n a r s finna en kvinna, hvars erotiska s a m - hon mycket väl vet att det icke v a r för h o - k o r s v ä g a r, d ä r Jenny Winge stod, komma väl vete ä r s å ömtåligt ooh hvars hela lifsjäm- nom " hon g ö m d e sin bruddräkt ", gör det de flesta kvinnor, som öfverhufvud t ä n k a och vikt s å b e r o e n d e af detta s a m v e t e att första blott därför att hon icke k a n u t h ä r d a ensam, välja medvetet.
O c h utom det att konsten — ack, s å ursäktliga — synd däremot blir utan n å g o n som älskar henne, som tar henne alltid lyfter de människor den s k a p a r upp öf- ödesdiger, " en fläck som äter sig inåt " och p å sitt k n ä och kallar henne " liten pike ".
ver det e n s t a k a fallet, s å har författarin- därför aldrig k a n tas b o r t?
nan medvetet gifvit hennes ö d e en viss Men missförhållandet mellan den kärlek Jenny Winge talar öfverlägset om Ibsen han hyser till och förutsätter hos henne och allmängiltighet.
M å h ä n d a tänker hon själf men d e t är ä n d å i h a n s a n d a hon g å r under.
den s t a c k a r s lilla ömkliga känsla hon k a n ge lika med den unge målaren Heeggen, som efter att ' ha skildrat kvinnornas oförmåga att Jenny Winge är en klok, sund och tillbaka blir för s k ä r a n d e, vämjelsen vid för- viljehärdad ung människa, när vi först möta hållandet växer och hon bryter sig ut ur det, r e d a sig med kärleksproblemet s ä g e r: " De henne i Rom.
Hon har (i likhet med b o k e n s trots hon vet att hon skall bli mor.
Men med b ä s t a af er g å r det s å ".
Men det är i n g a - författarinna) lämnat det borgerliga yrke hon allt detta h a r hon k n a p p t ännu klart för sig lunda likgiltigt ' hur det i vidriga fall kan g å de b ä s t a af oss, det är inte ens likgiltigt Det ä r först när lifnärt sig med u p p öfver de 25 åren och är att hennes lif är förödt.
hvad en stark personlighet i en lidelsefull nu i Rom för att måla.
Hennes manliga och hennes lille son dör n å g r a v e c k o r gammal förkunnelse låter ljuda ut öfver samtiden.
kvinnliga k a m r a t e r r e s p e k t e r a henne lika och lämnar henne efter en kort s t r å l a n d e mycket som talang som de hålla af henne moderslycka dubbelt e n s a m och föriviflad, N ä r man då alltså skall ta ställning s å är som god kamrat, en af dem hvilka man t r y g - som själfva lifsviljan brister.
det ju enklast att m e d en stor del af den g a r sig till.
Själf är hon lycklig i sitt a r b e t e, Men hennes a r b e t e, hennes konst, hvad har norska publiken s ä g a: b e v a r e o s s Gud, vi ha b e h ä r s k a d, s ä k e r p å sig själf, sträng i sitt den under allt detta varit för henne.
Intet, d å ingen g e m e n s k a p med en s å dålig kvinna, omutliga kraf p å erotisk hederlighet.
som inte kan ta v a r a p å sig själf.
s ä g e r författarinnan hårdt.
Det har blott Men hvad skall man d å g ö r a med dem — Men hennes hjärta är ensamt.
Hon är 28 gifvit en p l å g a ytterligare, en n a g g a n d e och att d e finnas ä r jag viss om — som lika år och h a r alltjämt väntat p å den hon skulle s k a m k ä n s l a som inför en sviken plikt.
Hon älska, den som var v ä r d att hon s p a r a t h o - reser tillbaka till Rom, söker komma in bland kategoriskt ge Sigrid Lindset r ä t t?
Äro de gamla vanor, gamla vänner, men intet är o c k s å dåliga kvinnor?
Måste man icke tro nom sin ungdom.
Ju mer åren gå, ju mera smärtsamt stark hennes längtan.
Frestelsen som förr.
Hon målar, det blir b a r a färgkladd att det ligger g a n s k a mycken k u n s k a p om I h e n n e s hjärta det e g n a hjärtat b a k o m orden, när de s ä g a: ligger n ä r a till h a n d s: att v a r a som a n d r a, att utan mening p å en duk.
Det är genom kärleken vi kvinnor h ä n g a ta hvad som bjuds, ty tänk om det v ä n t a d e b r ä n n e r sorgen efter barnet, den vilda v a n - s a m m a n med lifvei, det är genom kärleken och d r ö m d a aldrig kommer!
Den unge a r - mäktiga r a s a n d e längtan efter den lilla till Kr.
3.B0 per styck är väl billigt?
Sänd Eder fläckiga nedsmutsade .. öfverrock för kemisk tvätt ocb prSssning till Orgryte Kemiska Tvätt- &amp; Färgeri A.-B., Göteborg och Ni blir förvå- nad öfver det goda resultatet.
Det är ej likgiltigt, tiil hvilken affär Ni; vänder Eder, ty det är stor skillnad på kemisk tvätt och — kemisk tvätt.
ÖFVERROCKAR - Sttmttalltémv c KLIPPAN.
549 Flnawe ocn Post-, Sawtf-, Kopie- Twychpappei * samt Kavtong.
Iduns textpapper tillverkas af Klippan.
Modernaste Finpappersbrak.
-
vi motta v å r a intryck o c h g e n o m den vi g e n å g o t tillbaka till lifvet.
O m kärleken ä r o s s nådig skola vi finna världen g o d o c h ä l s k a den om icke skola vi finna d e n ond o c h h a t a den.
N ä r därför en kvinna — s o m Jenny Winge — hvars hela v ä s e n väntat p å att fullkomnas genom kärlek, genom en r a d ö d e s d i g r a misstag kommer till d e n punkt att hon a n s e r sig h a för evigt förspillt själfva möjligheten att älska, d å h a r hon följdriktigt afskurit d e t band, s o m höll henne vid lifvet, hon famlar i mörkret o c h hon ä r d ö d, v a r e sig hon s k ä r u p p p u l s å d e r n eller n å g o n tid förblir ofvan jord.
Ty utan h o p p e t om k ä r - lek, kärleken själf eller minnet af d e n k a n ingen kvinna lefva.
Men det vill g a n s k a mycket m o d till att g ö r a en s å d a n b e k ä n n e l s e, o c h detta m o d h a blott d e mycket u n g a eller mycket olyckliga.
Jag f r å g a d e nyligen en 20 årig flicka s o m läst b o k e n: tror du nu att författarinnan h a r rätt, att det m å s t e g å en s o m det gick Jenny?
— Jaa, då, säkert, s v a r a d e hon utan ett ögonblicks s v e k a n m e d bergfast öfveriy- gelse och i n ä s t a ögonblick log hela ansiktet under s t u d e n t m ö s s a n!
Det ä r inte egentligen det förnedrande i Jenny Winges ö d e, s o m förskräcker mig, n ä r jag s ö k e r tänka mig en v ä g bort öfver d e t - s a m m a.
Det ä r ju inte s o m i g a m l a d a g a r, med sin k r o p p s heder, s o m kvinnan h ä r står eller stupar, det ä r m e d sitt hjärtas.
Och skall m a n d r a en g r ä n s utöfver hvilken m a n icke k a n gå, ä r det väl icke m e r förnedrande att d r a d e n vid hjärtats heder än vid d e n borgerliga eller ekonomiska.
Men det ä r detta s o m förskräcker o s s, att vi veta, att d e s o m s ä t t a in hela insatsen p å kärleken, d e s o m icke kunna nöja sig med mindre ä n det högsta, icke förmå hålla fred o c h jämvikt mellan kärlek o c h a r b e t e, de skola icke länge lefva p å jorden.
O m kvinnan icke m e d a n d r a t r å d a r än k ä r l e k e n s bindes vid lifvet, s å skall hon snart s t å u t a n - för.
Hvad hjälper det o s s om vi l ö s a s u r aldrig s å m å n g a fördomar o c h vinna aldrig s å - m å n g a uppgifter, om vi själfva bindas af d e n fördomen att vårt lif o c h vårt j a g icke ä g e r något v ä r d e i s i g?
H a vi kommit s å långt p å frigörelsens v ä g blott för att m ä r k a att vi s t å eller falla m e d vårt erotiska lifs full- komning eller ö d e l ä g g e l s e, d å m å vi s t a n n a p å v å r v ä g och undra hvad det skall bli af d e 99 procenten.
Men vilja vi icke s t a n n a utan g å framåt, d å m å s t e vi bli större ä n vårt eget hjärta, s t a r k a r e ä n vårt e g e t s a m v e t e.
Då m å s t e d e s o m d e n h ö g s t a kärleken svikit och äfven d e s o m sveko kärleken m e d kvinnans g a m l a b e p r ö f v a d e t å l a m o d slåi nya b r y g g o r öfver till lifvet o c h ödmjukt möta hvad det d ä r k a n g e af ny sorg o c h fröjd, af n y a känslor och plikter.
B r u k a d e hon fordom sitt t å l a m o d blott till att u t h ä r d a och g å under utan k l a g a n, s å får hon nu bruka d e t till h v a d s o m v ä r r e ä r: att lefva och hela sig själf.
Men vi h a n å g r a ibland o s s s o m aldrig förvärfva detta tålamod, e m e d a n d e r a s n a - tur icke ä g e r betingelserna därför.
D e för- m å icke skjuta s m å nya förnöjsamma skott från roten, n ä r blomstängeln b r ä c k t s, o c h de öfverlefva icke sitt hjärtas vanheder.
D e s s a kvinnor af Jenny Winges typ tillhöra icke d e s t a r k a s t e bland o s s och i c k e d e s v a g a s t e, det ä r k a n s k e för mycket s a g d t att de ä r o d e b ä s t a.
Men ä r o d e m å h ä n d a d e som ä g d e d e största möjligheterna att bli lyckliga h o s d e n d e ä l s k a t?
ELIN WÄGNER.
^~~-&gt; Vi E N GAMMAL BONDGÅRD I G U D B R A N D S D A L E N.
Två unga svenskor på vandring öfver Joiunheimen.
OM JAG O C H EN VÄNINNA voro rätt m e d t a g n a efter vin- terns a r b e t e och instängdhet blefvo vi af l ä k a r e r å d d a att b e g e o s s till ett norskt s a n a - torium " för att s ö k a återvinna b å d e själs- o c h kroppskrafter; d e n kuren v a r ju l o c k a n d e.
Vi följde o c k s å uppmaningen m e d gladt m o d och högt s p ä n d a förväntningar.
E n s a m m a flickor gåfvo vi o s s i v ä g för att i full frihet få tumla om i naturen och njuta af alla d e skönheter d e n n o r s k a fjällvärl- den h a r att erbjuda, s o m vi dels r e d a n k ä n d e, dels i fantasien s å g o skimra för v å r a l ä n g t a n d e blickar.
Vi b a d a d e r e d a n p å af- s t å n d v å r a ö g o n i anblicken af höje tinder och s u s e n d e förser samt d e n u n d e r b a r a g r ö n s k a s o m emellan fjällen ä r rikare o c h saftigare ä n n å g o n a n n a n s t a n s i världen, å t - minstone i d e delar af d e n s a m m a j a g sett.
Det v a r till ett af d e förnämligaste s a n a - torierna i N o r g e vi att börja m e d ställde fär- den.
Hur härligt d e t v a r, hur stark fjällens luft, hur frisk d e r a s stolta skönhet.
Vi tumlade o c k s o m g l a d a b a r n från m o r - gon till kväll om ute i naturen.
Om b a r a allt varit s o m den.
Men det fanns icke e n d a s t d e n natur vi längtat efter Àring sanatoriet.
Det fanns o c k s å s a n a t o - r i e g ä s t e r p å det.
S a n a t o r i e g ä s t e r n a, ja d e b o r d e ju kunna b i d r a g a till trefnaden äfven de, m e n.
.
.
Vi h a d e trott, att meningen m e d en h ä l s o - kur i naturen just v a r att ströfva omkring i den s å fritt och s å l ä n g e m a n o r k a d e.
Men det v a r inte d e a n d r a g ä s t e r n a s m e - ning.
Âh, hvilka s n e d a blickar vi fingo, n ä r vi i stället för att k o n v e r s e r a m e d d e a n d r a p å s a n a t o r i e t s verandor, i d e n tidiga m o r g o n - stunden b e g å f v o o s s ut p å v å r a ströftåg igen.
O c h efter blickarne kommo orden, ord om att s å d a n t d ä r vildmarkslif.
visst inte v a r p a s a n d e för ett p a r u n g a flickor utan v a r e sig n å g o n ä l d r e d a m i s ä l l s k a p eller manlig anförvant s o m b e s k y d d a r e.
N e j, d å v a r d e t b r a mycket m e r a p a s s a n d e o c h nobelt att tillbringa d a g e n p å d e n s k ö n a v e r a n d a n i s a m s p r å k m e d d e iongifvande d a m e r n a s o m Hudens v&amp;vd.
CREME SIMON PARIS Enda medel tom gör hyn vacker och len utan att irritera huden.
- sutto d ä r och k n å p a d e p å sina ljufveliga broderier.
Ehuru vi s u c k a d e och i vårt frihetsäl- s k a n d e sinne k ä n d e en obetvingelig längtan efter sol och vind, sökte vi en tid foga o s s i v å r a rådgifvarinnors önskningar.
För att få åtminstone n å g o n r e v a n s c h för stillasittandet s m ö g o vi o s s i alla fall d å o c h d å bort till ett litet afsides liggande fjäll, hvilket vi till v å r glädje upptäckt ej allt för långt från s a - natoriet.
Detta fjäll blef v å r tröst i nöden; vi anför- t r o d d e o s s åt det o c h halft h a s a d e, halft rul- l a d e utför d e s s sluttande sidor.
Âh!
s å det gick, hur skönt k ä n n a doften af m o s s a o c h g r ä s, hur härligt solen b a d d a d e o c h brynte v å r a förut bleka kinder, hur v å r a lungor fingo luff, huru vi njöto, hur det instängda löjet s p r ä n g d e sina fjättrar o c h hvirflade ut i k a s k a d e r af hjärtligt skratt!
Detta v a r 1 A, glädje, v a r just d e n hälsokur vi b e h ö f d e!
Återkomna till verandafolket m å s t e vi för- s t å s s ö k a s e s å stillsamma och förnuftiga ut som möjligt.
Vi s a t t e o s s högtidligt n e d o c h t a l a d e om allmogeväfnader o c h k n y p p e l d y - nor, om d e n utsökta d r ä k t e n o c h stilfulla hatten o. s. v., allt under d e t v å r a t a n k a r v ä n d e tillbaka till v å r k ä r a fjällkamrat och under det ett friskt skratt ville b a n a sig v ä g öfver v å r a förnumstigt slutna l ä p p a r vid h å g - komsten af en glad kullerbytta eller vid t a n - ken p å huru d e b r o d e r a n d e d a m e r n a skulle l a g a sig ut under liknande förhållanden.
Till slut blef emellertid s a n a t o r i e t s k o n v e n - tionalitet o s s för tung a t t b ä r a o c h vi b ö r - j a d e g ö r a u p p vilda p l a n e r om flykt till s k i - n a n d e b e r g s t o p p a r o c h ö d e vidder.
Vi voro till och m e d n o g okloka att en d a g tala om våra p l a n e r för en af d e d a m e r p å sanatoriet som föreföll o s s minst konventionell och mest känslig för natur o c h frihet.
Men d å skulle ni h a sett en s å d a n u p p s t å n d e l s e det blef.
Hela v ä r l d e n vet snart hvad trenne veta o c h s å började öfvertalanden o c h g o d a r å d och förnumstiga a n m ä r k n i n g a r om d e t som v a r p a s s a n d e o c h det s o m icke v a r p a s - s a n d e att h a g l a öfver o s s t ä t a r e ä n irindsnö en v å r d a g, tills alltsammans h a d e precis motsatt v e r k a n p å o s s ä n d e n hvilken v a r af- s e d d o c h vi helt frankt, m e d utsikt att få IDUNS MODELLKATALOG!
Oumbärlig för alla sömmerskor och för alla hem.
__^^ 550 - = =: = ^_ Sex rikhaltiga säsonghäften årligen.
Koloreradt omslag.
Prenumerationspris 1.80 för helt år — 30 öre pr häfte.
;;
blickar a i ogillande efter oss, kallare än vattnet i forsen vid s a n a t o r i e t s ioi, gjorde p r o c e s s e n kort och trots allt prat, helt enkelt gåfvo oss i väg.
Vi m å s t e ut i frid och n a - tur irån det slentrianmässiga och h v a r d a g - liga.
En förare a n s k a f f a d e s som skulle visa v ä g e n öfver Jotunheimens u n d e r b a r a fjäll- värld och halft flyende a n t r ä d d e vi vår färd ut i den vida naturens s k ö n a rike.
Aldrig skall jag glömma den färden och hvad den bjöd ett naturtillbedjande sinne.
Än morgondis öfver höjder likt stelnade v å g k a m m a r, glitter och flyende dimmor, än s t r å l a n d e sol med blå azur och lätta, ulliga m o l n t a p p a r som ständigt bytte form, hvita skimrande fjälltoppar lika ljusets b u d b ä r a r e, här och där s m å förkrympta träd, mossdoft och blomster, inbjudande isbräer, hvilkas svalka l o c k a d e den trötte v a n d r a r e n ait i oförsfånd och hänförelse t a g a hvila.
Långa s t r ä c k o r af ö d e vidder, hvarur i det oändliga u p p d ö k o pyramidliknande fjälltoppar, hvilka i den n e d g å e n d e solens r ö d s k i m r a n d e s t r å - lar fingo n å g o t trolskt i m p o n e r a n d e.
Man v ä n t a d e nästan, under det solens b o r t d ö e n d e ljus förtonade, få höra dem i det inträdande mörkret r å d s l å cm de v a n d r a r e s fördärf, hvilka djärfts störa dem i d e r a s stumma s o l - dyrkan.
R e d a n a n d r a d a g e n s afton kommo vi i tätt d u g g r e g n fram till Bjölsta gamla b o n d - gård i Gudbrandsdalen.
Trötta och irusna ehuru det var midt p å s o m m a r e n — värmen ä r s p a r s a m i fjälltrakter d å det r e g n a r — glömde vi dock alla dylika s m å o b e h a g och togo med hänförelse den gamla g å r d e n i ögonsikte.
Den ä r en a i d e äldsta, mest ty- piska i N o r g e och förtjänade sin e g e n b e - skrifning.
Här e n d a s t en kort flyktig s k i s s e - r a d konturteckning som en text till bilden af den.
Den b e s t o d af tre hufvudbyggnader, hvilka med sina yttre t r a p p u p p g å n g a r och s v a l g å n - gar, sina s n i d a d e d ö r r a r och p e l a r e — allt vittnande om en nobel och värdig s m a k — bilda som en b o r g g å r d och gjorde ett s l å - e n d e intryck af p å en g å n g förnäm afskild- het och enkel hemfrefnad.
Den har gått i arf i s a m m a b o n d e s l ä k t 250 år, b a r a det en sällsynthet, och ä g a r e n lär leda sina anor från Harald Hårfager.
Han är ock en s t o r b o n d e i själfkänsla med s t å t - lig figur och ett d r a g af stolt oåikomlighet, som gjorde att en s t a c k a r s v a n d r a r e k n a p - p a s t v å g a d e n a l k a s den höge.
Bjölsta ä r nu visserligen ett skjutshåll p å en a i routerna Gudbrandsdalen — Jotunheimen, men den som h ä r s t a m m a r från Harald Hårfager befattar sig ej med turister och b e t l a r e, " han selv " v i s a d e sig blott p å behörigt a i s i å n d, d r ä n - g a r och en " g a m m e l mor " skötte, förträffligt förresfen, gäsfgifveriet.
Skissböckerna kommo g e n a s t fram och det blef ett ritande till långt in p å natten.
D a g e n d ä r p å v a r v ä d r e t bättre och tidigt voro vi åter i färd med s k i s s e r a n d e t och tit- tandet innan vi m å s t e vidare.
Huru g ä r n a skulle vi ej velat dröja kvar och d r ö m m a o s s in i g å n g n a tiders lif och ö d e m a r k e r n a s m y s - tik men det var tyvärr omöjligt, vi voro ju p å vandring öiver Jotunheimen, p å ilykt skulle jag s ä g a, ty vi h a d e ju flytt med en förare, nej, vi h a d e skaffat oss en förare till vår flykt, det låter bättre och öfverensstämmer för öfrigt med sanningen.
K a n s k e i följd af s k i s s b ö c k e r n a, ty ritan- det gör intryck p å folk i aflägsna trakter, blefvo vi helt oväntadt a n m o d a d e alt stiga in i storstugan, som e n d a s t " han selv " b e - Sång under doftande träd.
NU BÄR OSS VINDEN BUDSKAP FRÄN det vida, och s a g a n s under blir v å r arfvedel.
Nu sorla brunnar, silfverskyar glida, och stjärnerymden fylls af rika s t r ä n g a s p e l.
Nu g u n g a sakta lösta dofters strömmar, och r o s e n i r ä d o s scfvande dryad i slummern sållar hvita blad, s å skimrande som drömmar.
Men, djupt om natten h ö r e s ' haivet sjunga, det mörka, ö d e s t u n g a, och fjärran, fjärran p å sin vilsna b a n a flyr ilande Diana.
V å r kärlekstimma, af k y s s a r fylld, af Ijufva t å r a r rik, s e, af en dunkel glans d e s s s v a r t a kronblad glimma och dofta i sin prakt af vemod och musik.
Nu nattens blomsterlika fläktar s m e k a m e d d a g g och vällukt dina a n l e t s d r a g, •.
men hemlig å n g e s t bor i dina v e k a fördrömda s u c k a r s bön och brustna a n d e t a g.
N ä r s å g du v ä r l d e n o c h när s å g du ljuset?
Du gled igenom mörker som en blind, och allt, blott icke lustens vind, v a r främmande och fruset.
Du lyssnerska, af blodets sorl b e t a g e n, du blomma, skygg för d a g e n, du i ditt sinnes dunkla s k u g g v ä r l d fångna, du s o r g s n a, v i l s e g å n g n a — ditt hjärtas oro skall höljas under k ä r l e k s o r d e n s blom, och mina drömmars barn, som långt och vida ioro, förslösa inför dig sin glädjes rikedom.
Om allt det ljus, som aldrig g å r förloradt, hur fung än natten faller p å min stig, om s e g e r n s jubel, ö k a d t och förstorad!
af b r a g d, som bidar än i m a n n a å r e n s krig, jag dig förtäljer, tills du ä l s k a r äfven det djärfva lifvet med sin s t a r k a sol, med b r a n t a klippors kaprifol och silfverskum om stäfven.
Den som ej sett, hur m å s e n s vingar glimma i gyllne gryningstimma, hur nyfödd värld gått d a g g s t ä n k t iram ur naiten med sorl a i g r ä s och vatten — h a n s ö g a skymmes, och aldrig armt och m ö r k e r m ä t t a d t blod a n a m m a t g u d e n s nåd, som rik och r å g a d rymmes i måttlös s e g e r t r o och siålljust öfvermod.
.
S n a r t lyktas natten, snart en gyllne klinga skall klyiva mörkret med sin flammas ljus, och ung och pilbeväpnad gud skall springa p å eldsmidd solvagn upp vid stora vattens brus.
Då, bleka barn, b e s t i g min stolta skimmel, förgät den tid som s o r l a n d e förgick, ty s t ä d s e s p ä n n e s för v å r blick allt h ö g r e jordens himmel.
Med g r ä s och örter och med fågelskaror, med v a p e n l e k och faror, sig världen ö p p n a r fritt, den s a g o s t o r a, att vinna och förlora.
O s s nattens s k u g g a med doft och Ijufhet trycker som en skuld.
Må i ditt tunga hår allt d a g e n s solvin dugga och i ditt ö g a s djup förlösta m o r g n a r s guld.
BERTIL MALMBERG.
b o d d e, d o c k utan att få g ö r a b e k a n t s k a p med Harald Hårfagers ättling.
Det v a r en förtjusande dagligstue vi fingo se.
Gammal spis med v a c k e r träskulptur, s n i d a d e bord och stolar, allt gediget och ärfdt irån generation till generation, k r a i t - fullt som den släkt det i s å m å n g a år till- hört.
Man s a d e o s s att en e n g e l s m a n suttit p å Bjölsta vintern öiver, om af förtrollning e l - ler spleen eller b å d a d e l a r n e tillsammans kan jag ej s ä g a, men v a n d r a d e omkring gjorde han med britters likgiltighet för a n - d r a s omdöme.
S å gick v å r färd vidare öfver Jotunheimens fjällvärld, där v å r e n mötte oss i muntra fjällbäckar och snösörja.
Här och d ä r s t o d o a n e m o n e r och r h o d o d e n d r o n i full blom.
Ofver allt a n n a t b e t a g a n d e var utsikten från högfjällens t o p p a r och vid vandringen dit tyckes himlen komma n ä r m a r e vid hvarje steg, själen får vingar, blott ett sving och man ä r d ä r — — —!
Jag glömmer aldrig den u n d e r b a r a m o r - gonen p å fjällets topp, men heller aldrig den dystra aftonen rundt Bygdins s a n d i g a och mossiga strand, d ä r foten sjönk n e d vid hvarje steg.
I turisthyddan vid Bygdin iingo vi en välbehöilig hvila och förplägning.
Vi kommo dit halft försmäktande af hunger, s t ö r t a d e fram till det inbjudande m a t b o r d e t d ä r vi väl p l a c e r a d e f r å s s a d e af hjärtans lust utan att ens ha iid ati k a s t a en blick p å de öiriga turisterna.
Då v å r hunger något stil- lats s å g o vi oss omkring och m ä r k t e d å att v å r a b o r d s k a m r a t e r t o g o o s s nyiiket i s k ä r - skådande.
En aiion kommo vi till ett litet fjällvatten som låg inklämdt mellan kala klippor, d ä r var snö och dunkel, vattnet n ä s t a n svart, å s k a n mullrade hotfullt och blixtarne ljungade och fräste, å t e r s p e g l a d e i hemska ringlar p å det mörka vattnet, samt s n o d d e sig p å himlen likt e l d a r m a r i d ö d s k a m p.
P å en sten där invid satt en man dystert spejande, det före- föll som om han s e t a t d ä r i tusen å r och än ä m n a d e kvarblifva lika l ä n g e.
Men det v a r b a r a en engelsman med spleen, med hvilken vi dock k ä n d e riktigt medlidande.
Han s å g s o r g s e n och m e d t a g e n ut och som om han aldrig skulle kunna förmå sig att d r a g a sina färde huru mycket han än m å n d e längta till g l a d a r e nejder.
S e n återstod af färden roddturen öfver Jotunheimens v a c k r a sjöar, bland hvilka Tyin ä r b e d å r a n d e, k a n t a d af snöfjäll som s p e g l a sig i d e s s vatten.
En solig, varm d a g ä r anblicken af den fullkomligt förtrollande.
Ack d e n n a vandring med d e s s m ö d a, glädje, frihet och s k ö n h e t s g l a n s har l ä n g e - s e d a n försvunnit i det f ö r g å n g n a s rike, men d e s s minne fortlefver dock i själens inre.
Jag kan ännu s e det obeskriiliga s k å d e s p e - let af fjällvärldens mäktiga storslagenhet, d e ö d e v i d d e r n a s skiftande färgspel, och förnimma ökenvärldens harmonier, den n o r - s k a naturens u n d e r b a r a klang.
Om vi voro trötta vid framkomsten till Mariestuen?
Vi som ej voro t r ä n a d e för fjäll- färder, e n d a s t u p p l a g d a — och man bör v a r a b å d a delarne.
— Jo, vi voro s å trötta att vi tyckte att benen automatiskt skötte sig själfva, under det vi voro alldeles utom- s t å e n d e, och vi s a d e h v a r a n d r a att vi lika g ä r n a kunde låta benen fortfara att g å tills vi kommo ner till O s i e r l a n d e n eller n å g o n af Afrikas urskogar.
Kan du förstå detta k ä r a vän, jo, k a n s k e om du n å g o n g å n g gjort en färd öfver fjällvidder.
GÖREL WIMAN.
•!
• S I S; B I I •• B I # 1 1 D A!
I HM U 1 B L I V I D N N 1 8 9 6 NÅGRA ÄLDRE ÅRGÅNGAR REALISERAS TILL BETYDLIGT NEDSATTA PRISER OCH ERBJUDA FÖR DEM, SOM FÖRUT IDUN 1904 (MED JNLNNMRET) EJ ÄGA DESAMMA, EN BILLIG, OMVÄXLANDE OCH LÄRO- (JNLNNMRET) d u n 9 9 RIK LEKTYR.
MOT INSÄNDANDE AF NEDANNÄMNDA BE- (M E D!
NUMRET) LOPP TILL Expeditionen af Idun.
Stockholm.
&lt; JULNUMRET) ERHÅLLES inomT SVERIGE nortotrltt- IDUNS JULNUMMER 1894 IDNNS JULNUMMER 1S98 I D U N 1 9 0 8 R A E D J?
I D U U N 1 9 1 0 M E D - 551 - 2: ~ 3: — 4: 50 5:- I D U N S JULNUMMER 1901 IDNNS JULNUMMER 1904 IDNNS JULNUMMER 1905 IDUNS JULNUMMER 1608 6: 50 IDUNS ULNUMMER 1909 0:20 IDUNS JULNUMMER 1910 0: 2 0 IDUNS JULNUMMER 1 9 1 1 0:25 .... 0:30 ...... 0: 3 0 0:50 0: 7 5 0:75 1: — A B •• B H A G!
SK * B I ^ I: F L 1 1 • K L L V T!
G§
1PP g ä s t e r n a.
— Herman skulle inte visa sig i afton med anledning af ett fuffens han haft för sig.
De b å d a b a r n e n s beräkning var att Ett fragment ur Borgestads krönika.
g e n a s t stöka undan hälsningarna s å s l a p p Skiss af HARALD WAGNER.
man att s e d a n g å in midt i högen af d e för- ET SKULLE BLI SUPÉ H O S s a m l a d e g ä s t e r n a och h ä l s a och bli tillfrå- g a d om en m a s s a idiotiska saker, som om major Holts och klockan 7 p å man tyckte det var roligt att g å i skolan, aftonen r å d d e där ännu en för- eller om man tyckte b ä s t om p a p p a eller färlig b r å d s k a.
G ä s t e r n a voro m a m m a o. d. bjudna till klockan 7.
Ingen Just som det ringde och Tilda skulle g å skulle v a r a nog obelefvad att komma förrän och öppna, kom m a m m a ut och hviskade till tidigast half 8, men det fattades o c k s å en hel h e n n e: " Kom ihåg att du inte s e r v e r a r a d - del, innan a n o r d n i n g a r n a voro färdiga.
junkt Söderlund för mycket vin — det är den En nervös oro behärskade hela v å - där med träbenet! "
ningen, h a d e sitt kraftcentrum i majo- Gunnar u n d r a d e mycket, hvad d e s s a ord rens rum, d ä r husfadern stod och svor som egentligen icke vore ä m n a d e för h a n s öfver en motsiräfvig k r a g k n a p p, m e d a n k ö - ket, där kokfrun och jungfrurna härjade, öron skulle betyda, och i det s a m m a ö p p - n a d e s dörren, och prostinnan Larsson h o p - var en annan kraftstation.
Nervositeten p a d e in.
Ur en stor k r å k a s t a c k hennes spridde sig ä n d a in i b a r n k a m m a r e n, d ä r bruna ögon.
Aurora b o d d e, och i nedre våningen, där " G o d d a g, g o d d a g, " s a d e det ur k r å k a n, Herman och Gunnar h a d e sitt rum.
Till oron " August, har du dem med d i g? "
bidrog i hög g r a d majorskan, som planlöst " H v i l k a? "
hördes en röst som kom ur irrade omkring i underkjol.
Hon h a d e en djupet af en kolossal päls.
utomordentlig förmåga att v a r a a l l e s t ä d e s " Äh, mina gula h a n d s k a r naturligtvis! "
närvarande och öfverallt g e befallningar.
Hon flög fram och tillbaka mellan köket " Jo, jag har dem, " s a d e pälsen, som före- och matsalen.
I köket fanns m a d a m Å n g - kom b a r n e n som ett vidunder, en luden jätte b e r g som var med p å d e flesta k a l a s i s t a - ur Grimms s a g o r.
den, i o b e s t ä m b a r t syfte, för att diska eller " Nå, det var b r a, " g e n m ä l d e kråkan, som hålla styr p å pigorna och uträtta förekom- strax därefter lyftes af, " nej, se där är un- mande ärenden.
g a r n a, hur m å r ni egentligen, när är det för- r e s t e n? "
v ä n d e hon sig åter till pälsen.
" Snälla m a d a m Ângberg, " s a d e major- Denna ö p p n a d e s nu under ett oaflåtligt skan, " det är för galet, att ingenting kan bli stirrande från barnen, och de s å g o prosten färdigt i tid. "
Larssons apelsinröda, kolossala ansikte " Det kan majorskan v a r a lugn för! "
s a d e med stora v a t t e n f ä r g a d e u t s t å e n d e ögon kokfrun argt.
" Jag sköter nog mitt. "
dyka fram.
" Ja ja, " s u c k a d e majorskan, g r e p ett d u s - S å här p å n ä r a håll påminde det p å ett sin tallrikar som s t o d o p å k ö k s b o r d e t och s k r ä m m a n d e sätt om jätten; från hvilken p o j - r u s a d e ut i salen med dem.
" Frun, frun!
vi ha ingen gelatin! "
s k r e k s ken röfvade d e tre h å r s t r å n a.
" Hvad är det, " s a d e jätten med trött ton, det från köket, och majorskan grep i sjn för- virring ånyo tallrikarna och b a r ut dem i " som skall inträffa vid det klockslag, om hvilket du ö n s k a r u p p l y s n i n g? "
köket.
" Hämtningen, b e g r i p e r du väl. "
" Herre gud, har vi ingen gelatin!
Tilda, " Klockan elfva. "
spring g e n a s t och k ö p för 25 öre. "
" Jaså, det var g a n s k a länge, är det b a r n - " T a p p a den b a r a inte p å v ä g e n! "
s a d e jungfrun?
Jaså är det b o r g m ä s t a r e n s gamla m a d a m Ângberg som inte ville försumma att Tilda, ja, jag tyckte väl att jag k ä n d e igen a n - utdela ett godt råd.
siktet. "
" Ta in de här tallrikarna först, " s a d e m a - Tilda neg åt detta och tänkte p å en lefver- jorskan till den s t a c k a r s flickan, som var fläck hon h a d e p å kinden.
alldeles vimmelkantig.
" Godkväll, " r o s s l a d e nu jätten med a p e l - " Det skall v a r a röd gelatin, " tillade kokfrun.
sinansiktçi till barnen, som h ä l s a d e igen, " Men gud i himmelen, hvarför s k y n d a r du f ö r k r o s s a d e af hans o e r h ö r d a storlek och infe p å? "
skrek majorskan, " hvarför har du den r a g g i g a pälsen.
inte satt.
i ljus, och prostinnan kan snart " S å n a trefliga b a r n " kvittrade prostin- v a r a här! "
— " Ta in gurkan o c k s å, om Tilda nan, " s å n a skulle vi ha åtminstone en, n å å skall in, " s a d e kokfrun.
" Nå, blir det n å g o t a f? "
m o t a d e m a d a m ' har ni läst era läxor än till i m o r g o n? "
" Jaa! "
Ângberg på, och Tilda, som höll p å att bli " Tycker ni, att det är roligt, när det är alldeles vriden, g r e p första b ä s t a fat, s o m.
främmande? "
stod i näreheten, och s t ö r t a d e ut i salen.
De b å d a b a r n e n stirrade b a r a och kunde " T a p p a det inte, människa! "
skrek k o k - infe s v a r a.
frun, och i d e t s a m m a s l ä p p t e Tilda k ö r s - " Då kan ni väl snatta litet godt, h v a?
Nå, bärssyltet p å tröskeln, slog förklädet för a n - siktet och blef borta i en p a r o x y s m af tårar.
hvar har du dem d å? "
" Hvilka, min ä n g e l? "
" Jössus, vår frälsare! "
skrek kokfrun, m a - " Himmel!
Ni karlar!
H a n d s k a r n a!
Vill du, dam Ängberg sjönk mållös af förfäran ned p å en stol, majorskan s a d e b a r a: " Du, du, att jag skall g å in utan h a n d s k a r? "
" Nej, det vill jag inte, " s a d e prosten och d u.
.
. "
och lilla Aurora, som h a d e fått sylt p å sin hvita klädning, s a t t e i med ett vildt tjut.
h a l a d e upp ett p a r l å n g a h a n d s k a r ur den inre fickan p å sin bonjour.
S å voro de Majorskan vred sina h ä n d e r: " Den flickan bringar oss till tiggarstafven!
K n ä p p mig i ändtligen färdiga att t å g a in, och det gjorde de.
ryggen, m a d a m Ângberg! "
Aurora tyckte, att det var precis som " Ja, nådig frun. "
" Isch, om det här b a r a vore öfver! "
fort- b e r g a k u n g e n och den b e r g t a g n a; när man for majorskan, och i det s a m m a ringde det.
s å g dem bakifrån, förstås.
Majorskan h a d e hunnit ta p å sig sitt allra " Tilda, g å ö p p n a, men ställ inte till n å g o n s ö t a s t e leende, när prosten och prostinnan olycka p å v ä g e n! "
" Gud vet hur det skall g å med k r u s t a - kommo in i salongen.
Majoren b u g a d e sig s å artigt och vänligt han kunde.
En efter derna, de vill inte fastna vid järnet. "
en kommo nu de a n d r a g ä s t e r n a.
Det var P å galoschhyllan i tamburen h a d e Gunnar Gunnars lärare, det var o c k s å b o r g m ä s t a - och Aurora fattat p o s t o för att t a g a emot Bjudningen.
- 552 - rens, ja det var en väldig m ä n g d farbrödei och tanter.
Alla voro vänliga och fryntliga och k l a p p a d e b a r n e n p å hufvudet, s å ait de till sist voro riktigt ömma i hufvudsvålen.
Själfva rektor Mandell, som kom p u s t a n d e, högtidlig som vanligt, var riktigt fryntlig.
" Kunnen I e d r a lexor till i morgon, b a r n? "
s a d e han, när Han h a d e tagit af sig rocken och skulle klifva in.
N å g o t annat kunde han icke finna p å att s ä g a.
Fet och värdig p u s t a d e han, l a d e p i n c e - n e z s n o d d e n öfver h ö g r a örat och s a d e till sin fru: " S k y n d a dig nu. "
Då de gingo in, hörde Gunnar n å g o t u n - derligt.
Han hörde nämligen hur fru Siri Söderlund hviskade till b o r g m ä s t a r i n n a n: " Titta hvad rektorskan är snörd, jag förstår inte, att hon b a r a kan a n d a s! "
" Kära du, det ä r hon alltid, " s a d e b o r g - mästarinnan.
" Hos landshöfdingens svim- m a d e hon sist efter supén. "
" Jag kan infe förstå, att hon är s å fet, " s a d e fru S ö d e r l u n d högt, e m e d a n rektor- skan var utom hörhåll, " d e har ju s å dålig mat, s ä g e r åtminstone m a d a m Ängberg.
Anatol, g e mig solfjädern! "
" Kors, den har jag glömt, " s a d e fru Siris man, som i dagligt tal k a l l a d e s Sirius.
" Du glömmer då allting, skall du inte glömma att a n d a s o c k s å? "
s a d e fru Siri och d ä r m e d gingo de in i salongen.
Denna sista replik kom de b å d a barnen att g a p s k r a t t a.
De s k r a t t a d e, s å " att de höllo p å att kikna.
" Tänk om farbror S ö d e r l u n d glömde att a n d a s, " s a d e Aurora, " h a ha ha, d å skulle han ju kväfvas! "
" Jag undrar, hvad han har i fickorna! "
s a d e Gunnar och stack ner handen, " nej titta, här ä r ju tants solfjäder.
S å skojigt! "
" Tant Mandells k a p p a luktar s å konstigt, " s a d e Aurora.
" Titta, den luktar fläsk, " och hon började ånyo g a p s k r a t t a.
" Den luktar fläsk " s a d e hon tre gånger, " tralala, den luktar fläsk, fläx, jaa deet göör den!
Fläx, fläx florum, pilorum! "
Men Gunnar s v a r a d e inte, han höll p å att rycka tre strån ur farbror Larssons päls.
" Ha, " s a d e han, " jag har tagit tre strån ur jättens päls. "
Aurora stod i motsatta ä n d a n af tamburen och b e t r a k t a d e alla k a p p o r n a och r o c k a r n a.
Plötsligt fick hon en idé, som försatte henne i ett lysande humör.
" Där h ä n g e r de allihopa, " s a d e hon och s k r a t t a d e, ty hon s å g i a n d a n o m alla t a n - terna och farbröderna ' hängande och s t r e - t a n d e p å k r o k a r n a.
O c h s å s p r a n g hon ut i köket för att se, om d ä r h ä n d e n å g o t ännu roligare.
Inne i s a l o n g e n s t o d o och sutto d e främ- m a n d e kring v ä g g a r n a.
Det r å d d e en för- lägen tystnad.
Det ville icke komma n å g o t samtal i g å n g.
Alla s v e t t a d e s och k ä n d e sig b e s v ä r a d e i sina h e l g d a g s k l ä d e r, som aldrig sutto bekvämt, e m e d a n s k r ä d d a r n a och s ö m m e r s k o r n a i B o r g e s t a d icke kunde t ä n k a sig, att detta var meningen med s ö n - d a g s - och bortkläder.
Herrarna kände de h ö g a k r a g a r n a sticka sig, och fruarna h a d e.
ondt af fiskbenen i snörlif och k l ä d n i n g s - k r a g a r.
Man v ä n t a d e, att något förlösande skulle komma, men det kom icke.
Dels v ä n t a d e man p å landshöfdingen, som alltid kom för sent, och dels h a d e värdfolket ett alldeles extra nummer i b e r e d s k a p.
Detta var o c k s å allmänt väntadt med spänning och var ingenting mindre än lektor Aimers nya fru, som nu för första g å n g e n skulle g ö r a sin entré i B o r g e s t a d s societet.
Alla voro u p p t a g n a af detta, och förgäfves sökte majoren s ä t t a i g å n g ett samtal om en
reproduktion af en af Zorns p å k l ä d d a dalkul- lor, som han nyligen h a d e förskaffat sig.
" Zorn skall ju v a r a s å p å modet, " för- sökte majorskan hjälpa p å.
" Jaa, " h v ä s t e reklorskan fram, s å godt hon k u n d e för snörlifvei.
Och s å blef det inte mer.
Majoren s v e t t a d e s.
Han letade i sin för- tviflan efter ett e n d a fattigt s a m t a l s ä m n e i sin hjärna, men den v a r som ett utblåst ä g g s k a l.
Zorn, tänkte han, Carl Larsson — Dalarna, finns det n å g o t s a m t a l s ä m n e i D a - larna?
Gustaf Vasa, riksbyggmäsiaren, b y g g m ä s t a r e — Sjöholm!
H e u r e k a!
" Den d ä r Sjöholm är d å för löjlig, " s a d e han.
" I stadsfullmäktige har han aldrig s a g t a n n a t än ' jag b e r att få instämma ', s å länge jag h a r varit där. "
" Ja, ha ha, " s a d e b o r g m ä s t a r e n, och s å blef det tyst igen.
O c h alla g ä s t e r n a s v e t t a d e s p å.
Under tiden voro d e v ä n t a d e, lektor Almer och h a n s fru, p å v ä g till majorens.
Det v a r nu o c k s å ett i alla a f s e e n d e n märkvärdigt och intressant ä k t e n s k a p.
Lekfor Almer h a d e i fem år gått i B o r g e s t a d och varit ogift, och s å får man en v a c k e r d a g s e i tidningen att han är förlofvad med en d a n s k a.
En d a n s k d a n s k a från Köpenhamn!
I majorens s a l o n g löstes stämningen en smula när man h ö r d e skratt och prat o c h en munter d a n s k jargong klinga ifrån tamburen.
Lektorskan frasade in.
Hon var h ö g och slank m e d tjockt brunt hår och stora mörka glittrande ögon.
Maken till den s u p é k l ä d - ning, hon bar, fanns absolut icke i hela B o r g e s t a d.
Strax efter kom lektorn, fet och pussig, m e d ett hull som ovillkorligen p å - minde om marsipan.
Fru Almer s t u d s a d e förbluffad, n ä r hon märkte att hon kom in i ett stort rum d ä r det r å d d e fullkomlig tysnad bland ètt tjugotal människor.
N å g o t s å d a n t ' hade hon aldrig varit m e d om i sitt hemland.
" Gud i himmelen, Albert, " hann hon hviska till sin man, " du har d o g ikke taet mig med til b e g r a v e l s e! "
Värdinnan ilade emot d e a n k o m m a n d e.
" Saet nu dine tykke Ben i bevaegelse og forestil pent din k o n e! "
s a d e fru Almer.
O c h s å p r e s e n t e r a d e lektor Almer sin fru för alla de n ä r v a r a n d e, och den s t a c k a r s frun gick omkring midt i en tyst och m ö n - s t r a n d e ring och m å s t e ta alla i hand i tur och ordning.
I detta ögonblick kom landshöfdingen och landshöfdingskan. "
R ä d d a d e! "
tänkte majorskan och ilade dem till mötes, nu kunde ändtligen kaffet få t a s in.
" Mitt h e r r s k a p, " v ä n d e sig landshöfdin- gen till alla d e församlade, " jag s e r att jag och min hustru komma i godt sällskap, ty vi komma samtidigt med fru majorskans g o d a kaffe, som vi alla vet ä r charmant. "
Alla logo, ty detta var fint s a g d t af l a n d s - höfdingen, och d ä r m e d var isen bruten.
Gunnar och Aurora logo plåts b a k o m en dörr och b e t r a k t a d e genom springan s k å d e - spelet.
Allting s å g underligt ut.
Ett b l ä n - d a n d e n ä s t a n sagolikt sken belyste d e n n a enormt s t o r a samling af farbröder och t a n - ter.
Sorlet b r u s a d e i d e r a s öron och själfva s a l o n g e n v a r k n a p p a s t till att k ä n n a igen.
Där var a n n a r s alltid tyst och graflikt, a s p e - distrorna s ä l l s k a p a d e vanligen i all sköns ro med pianot och de Iiksvepta ammorna.
Men nu var det fullt m e d folk, och g e n o m springan s å g o d e m å n g a underliga och löj- liga s a k e r.
Rektor Mandell stod med h ä n d e r n a b a k o m bonjourskörten och v i p p a d e m e d dem p å ett oerhördt komiskt sätt, precis som en tupp.
P å hans högra b y x b e n satt en röd g a r n ä n d a.
Aurora g a p s k r a t t a d e åt den.
S å fick hon sikte p å r e k t o r s k a n och d å s k r a t t a d e hon ännu mer. "
O, hvad tant är tjock, " s a d e hon.
" Tänk om hon s p r a c k, och alltihop rann ut! "
" Du är dum, " s a d e Gunnar.
" Människor spricker inte. "
" Nä, men om! "
" S e, kusin Otto talar m e d fröken, " å t e r - tog Aurora, d å hon s å g licentiat Berntsson i s a m s p r å k m e d flickskolans föreståndarinna, fröken Ljungberg, som drog ' honom in i ett hörn för att få r e s o n e r a politik och s o c i a l a och p e d a g o g i s k a frågor med honom.
B a r - nen hörde dem tala besynnerliga och u n - d e r b a r a ord.
Aurora tyckte sig i g e n k ä n n a den ton, föreståndarinnan h a d e, när hon var mycket allvarlig och hon erfor en känsla som när hon läste k a t e k e s.
" Ni är ju radikal, doktor Berntsson, " s a d e fröken Ljungberg, " ja, det är roligt att träffa p å en meningsfrände här, d ä r alla är efterblifna. "
Berntsson b u g a d e sig.
" Jag har aldrig varit i ett samhälle, där det funnits mindre af andlig lifaktighet, " å t e r t o g fröken Ljungberg.
" Här finns intet intresse för n å g r a frågor.
Ja, jag tror inte ens att man h ä r har aning om att det finns en social fråga. "
" Mycket möjligt! "
Vet ni, hvad lektor Aftzelius s a d e till mig d å jag kom att n ä m n a den sociala f r å g a n?
Jo, han s a d e, Nämn inte den sociala frågan, fröken.
Hvad bryr vi o s s om d e n?
Kyrko- g å r d s f r å g a n är ju inte löst.
Vi ger b l a n k a tusan i den sociala frågan.
Är det inte n ä s - tan otroligt?
Berntsson b a r a log.
" Vet ni hvad, doktor Berntsson, jag t y c - ker, att vi skulle bilda en förening för att få litet andligt intresse väckt.
Här finns ju s å m å n g a frågor att d e b a t t e r a.
H v a d a n s e r ni till ex. i k ö n s f r å g a n?
O c h fröken Ljungberg v ä n d e ett läraktigt ansikte u p p emot Berntsson och v ä n t a d e att få höra honom utveckla ett p r o g r a m.
" Mja hm, det ä r ju en mycket svår fråga, " s a d e han för att r ä d d a sig undan.
" För min del a n s e r j a g att man b ö r v a r a s å öppen som möjligt mot b a r n e n i den sexuella frå- gan.
Man b ö r absolut inte sky att n ä m n a allting vid d e s s rätta namn.
Förr eller s e - n a r e få b a r n e n ä n d å r e d a p å allting, och d å är det b ä t t r e att de få det genom sina lärare.
Tycker ni inte d e t? "
" Jo, om det ä r möjligt! "
Nu s a d e p a p p a: " Nu skola vi ha en enkel s m ö r g å s ", och alla gingo in i matsalen.
Men barnen u n d r a d e, hur man k u n d e kalla kalfstek och g l a s s för s m ö r g å s.
Mamma gick omkring till alla och s a d e: Nu h o p p a s jag att h e r r s k a p e t äter o r d e n t - ligt för det finns inte mera mat än hvad som ä r p å bordet.
Gunnar u n d r a d e öfver att man behöfde u p p m a n a n å g o n att ä t a af allt detta u n d e r - b a r t läckra som stod p å borden.
En stor kalfstek stod i midten, en m a s s a assietter med skinka, korf och s å en- hel del saker, hvilkas namn h a n inte h a d e r e d a p å och mjukt hvitt bröd s å d a n t som Gunnar var för- bjuden att l ä g g a smör p å och en m ä n g d a n d r a saker.
P r o s t e n Larsson vek u p p bonjourskörten och blottade sin enorma bakdel då han s a t t e sig.
Detta funno b a r n e n mycket löjligt.
Mamma s a d e o c k s å till adjunkt S ö d e r - lund: " Ät nu, om det s m a k a r, för det finns inte mer mat. "
O c h farbror Söderlund h a l - t a d e fram p å sitt träben och t o g en stor tall- rik och p å d e n l a d e han salt kött och ost - 553 - och en gul, oljig fisk och kalfstek och inlagd b r a x e n och för s ä k e r h e t e n s skull o c k s å litet g l a s s och s å h a l t a d e han bort i ett hörn och ställde sig b a k o m ryggen p å farbror Aftze- lius och slefvade i sig alltihop.
Farbror S ö d e r l u n d s d r a g a n t y d d e en g a n s k a stor v ä l m å g a, och Gunnar söm mindes sin m a m - m a s ord u n d r a d e om Tilda h a d e s e r v e r a t h o - nom mycket vin.
Med ängsliga blickar följde b a r n e n efter- rättens ö d e för att s e om det skulle bli n å - got nämnvärdt kvar, men den forna p y r a m i - den sjönk s å småningom ned till en liten gul hög af o b e s t ä m d form.
Slutligen k l a p p a d e p a p p a i h ä n d e r n a och s a d e: " Ja, nu får vi inte mer, h o p p a s h e r r s k a p e t ä r mätta! "
och s å gingo far- b r ö d e r n a och tanterna ut i s a l o n g e n igen.
Barnen s m ö g o sig in för att få del af rofvet.
" Jesses, hvad dom har ätit mycket! "
s a d e m a d a m Ângberg, som kom in för att duka af.
" Jaa, " s a d e majorskan m e d ett surt l e - ende, " d e t g å r nog an att s k ä r a b r e d a r e m - mar ur a n d r a s ryggar. "
O c h s å gick hon ut.
Hvad m e n a s med att s k ä r a b r e d a remmar ur en r y g g?
tänkte b a r - nen; är def att rista blodörn, som dom gjorde med R a g n a r L o d b r o k?
; I förmaket s t o d o spelbord, och d ä r sutio nu farbröderna och drucko punsch ur små runda glas och den gula drycken s p r e d en a n g e n ä m och söt doft, men cigarrerna luk- t a d e illa och A u r o r a höll p å att få hosta, där hon stod i korridoren och b e t r a k t a d e s k å - despelet.
" Jag s ä g e r p a s s, " s a d e majoren och jäm- k a d e p å korten och flere a n d r a m ä r k v ä r d i g a ord s a d e de, och snart började korten att smälla mot den b l a n k a skifvan p å det u p p - fällda spelbordet.
Farbröderna talade i munnen p å h v a r a n d r a och plötsligt skrek farbror S ö d e r l u n d: Trumf i helvete!
och s l ä n g d e korfen, s å att det knallade.
Alla herrarna s k r a t t a d e, men Aurora blef förskräckt och f r å g a d e: hvarför s ä g e r han så där?
" Äsch, det begriper du inte, " s a d e Gunnar öfverlägshet i en dunkel k ä n s l a af att m a n - könet b ö r v a r a solidariskt gentemot kvin- norna.
I " d e t s a m m a h ö r d e s det s å n g inifrån s a - longen, och alla farbröderna m å s t e g å in och h ö r a p å, men farbror Söderlund r e s t e sig e n d a s t motvilligt och s a d e till lektor Aftzelius: " Är du s å jäkla musikalisk, att du tål m u s i k? "
S å gingo alla ut och Gunnar s m ö g sig fram och drack ur ett p u n s c h g l a s, men d å kom I n d a och ledde honom ner till sig för att h a n skulle l ä g g a sig.
Men h a n s t e g upp igen och ställde sig i b a r a nattskjortan b a k o m ett hörn och kilade ut i tamburen.
" Skall ni r e d a n g å? "
s a d e m a m m a med ett obeskrifligt tonfall af s a k n a d i rösten.
" Ja, snälla du, tyvärr, det är s å sent, " s a d e tanterna.
S å slog tamburdörren igen för den siste g ä s t e n och Gunnar s å g sin m a m m a falla n e d i en stol och utbrista till majoren: " Gudskelof, att d e har gått!
Nu är det d å gjordt till i februari! "
Då gick Gunnar och lade sig och t " d r a d e, hur m a m m a kunde s ä g a s å.
Dels tyckte han själf, att det h a d e varit förtju- s a n d e roligt, och dels h a d e h a n s m a m m a ju uttryckt sin s a k n a d n ä r g ä s t e r n a skulle gå.
Han v a r för ung för att lösa denna enkla g å t a, och h a d e han hört hvad g ä s t e r n a s a d e, när d e kommo ut, s å h a d e han k a n s k e legat v a k e n en hel minut och grubblat öfver m ä n - niskornas falskhet.
Nu s o m n a d e h a n i s t ä l - let efter en half.
nant Uggla en praktfull blomsterupp- sats med s v e n s k a generalitetets lyck- önskan.
Den s v e n s k a flottan var företrädd af icke mindre än fyra depuiationer.
Den s v e n s k a marinens officerare öfverlämnade genom amiral Dyrssen två dekorativa b l o m - s t e r s k å l a r i drifvet c i s e l e r a d!
silfver, g e n e - ralmajor W r a n g e l öfverlämnade från f ö r - eningen S v e r i g e s flottas styrelse en t e x t a d a d r e s s med en akvarell af amiral H ä g g f ö - reställande p a n s a r b å t a r s a l u t e r a n d e Solliden.
Ännu en a d r e s s öfverlämnades från S t o c k - holms och Karlskrona sjöunderofficers- s ä l l s k a p s a m t en silfverpokal från a r m é n s och marinens underofficerare.
S v e r i g e s u n - derofficersförbund u p p v a k t a d e tillika.
S e d a n alla lyckönskningar mottagits, gaf k u n g a p a r e t dejeuner.
Bordsdekorationen utgjordes af en myckenhet r ö d a rosor.
I dejeunern deltogo d e å gruppfotografien å första sidan u p p t a g n a p e r s o n e r n a.
K o n u n - gen framförde d ä r u n d e r sin och den k u n g - liga familjens v a r m a s t e lyckönskan m e d a n - ledning af f ö d e l s e d a g e n.
Efter dejeunern, s e d a n kaffedrickning och fotografering ägt rum, förevisade drottnin- gen för sina g ä s t e r d e gåfvor hon erhållit å födelsedagen.
Bland den öfverväldigande blomsterskörden, som a n l ä n d!
från n ä r och fjärran, v o r o a r r a n g e r a d e d e h ä r u p p r ä k n a d e minnesgåfvorna samt den kungliga familjens gåfvor.
Bland d e s s a m ä r k a s ett nyligen ut- förd!
porträtt af konungen, statyetter i m a r - mor efter antika oroginal, bronskopior lika- l e d e s efter g a m l a konstverk, a f s e d d a för Solliden, Cden kungliga familjens gåfvor), en b l o m s t e r u p p s a t s i silfver och mycket annat.
V ä d r e t blef fram p å d a g e n s t r å l a n d e och bidrog att g e d a g e n en glad och festlig p r ä - gel.
1.
Drottningen tackar den uppvaktande be- tjäningen.
2.
Äreporten vid Tullgarn på drottnin- gens 50-årsdag.
3.
Födelsedagsgåfvorna.
4.
Fest- faffeln vid dejeunern.
W. Lamm foto.
- 554 -
En af m ö t e s d a g a r n a a n v ä n d e s till b e s k å - d a n d e af Uddeholm, som ju varit Geijerska släktens egendom, samt till b e s ö k vid R å d a, d ä r man h e d r a d e minnet af den b e r ö m d e brukspatronen, Uddeholmsbolagets s k a p a r e, Bengt Gustaf Geijer, genom att n e d l ä g g a en k r a n s p å h a n s graf.
Därifrån ställdes färden till Geijersgården i R a n s ä i e r.
Prof. Rein- hold Geijer höll vid Geijerstenen ett fal till Erik Gustaf Geijers minne och en k r a n s n e d - l a d e s, hvars b a n d buro inskriften: " Den ä d - les minne, det lefver ".
Värmlands nation s ä n d e telegrafiskt sina lyckönskningar till mötet " med erkännande af de förbindelser, hvari nationen, h e m b y g d e n och fosterlandet s e d a n öfver ett sekel tillbaka s t å till medlemmar af Geijerska släKten ".
EN S T O R A GEIJERSKA SLÄK- ten h a r i d e s s a d a g a r s a m l a t s till ett första släktmöte, som hållits i Värmland, d ä r d e orter och de minnesstenar, till hvilka den namnkunniga släktens historia är knuten, ha b e s ö k t s.
M ö t e s d e l t a g a r n a, öfver 80 s t y c - ken, s a m l a d e s i Filipstad, d ä r öfverläggnin- g a r höllos under o r d f ö r a n d e s k a p af g e n e r a l - major Gottschalk Geijer och bildandet af en understödsförening beslöts.
Till en fond för G e i j e r s g å r d e n s underhåll öfverlämnades en donation p å 10,000 kr.
af grossh.
B. O. Geijer från Stockholm och bruksförv.
A. F. Geijer, Filipstad som d ä r - efter u t s a g o s till s l ä k t - föreningens första h e - dersledamöter.
Härige- nom blir det möjligt att s n a r a s t realisera r e s t a u - reringsplanen.
rerande.
3.
Vid färjan öf- ver Klarälfven på väg till Ransäier.
4.
Vid Bengt Gustaf Geijers graf vid Råda.
5.
Professor K.
R. Geijer talar till Erik Gustaf Geijers minne från stenen framför Ransätersgården.
Röding, Filipstad, foto.
1.
Delfagarne i det Geijer - ska släktmötet församlade vid brukspatron Reinhold Geijers villa Dellingetorp.
2.
Släktföreningens heders- ledamöter bruksförv.
A. F. Geijer och grossh.
5.
O. Geijer, som donerat 10,000 kr.
till Geijersgårdens restau- - 555 -
En liien rönn i Råsunda.
ET VAR F Ö R R A ÅRET.
B l a n d a n d e ihvit lyste en fem- våningsgafvel fram bakom byggnadsställningarna, som höllo p å att rifvas.
O r o n b e d ö f v a n d e föllo h a m m a r s l a g e n tätt p å h v a r a n d r a, de väldiga spikarna gåfvo icke m e d sig, gnisslande och b r a k a n d e beto de sig fast till det sista, s å b ä n d e s de upp, slefos ur plankorna — splittrade träbitar hvirflade ut i luften — s å d a n s a d e p l a n k o r n a omsider efter och föllo m e d buller och b å n g ner i b r ä d h ö g e n p å gården, och ur denna hög s t r ä c k t e en s t a c k a r s liten rönn sina gröna förkrympta fingrar fram efter hjälp — allt det lilla man ännu kunde skönja af den r o p a d e " Jag förgås! "
Helt u p p till (hal- sen satt den fast i murgrus, s k r ä p och p l a n - kor och nu s e g n a d e en s ä c k v ä f s i r a s a ut ur en fönsterglugg under taket, drog m e d sig ett moln af kalkdamm och s o p o r d ä r u p p - ifrån, v ä l t a d e sig brutalt ut öfver s k r ä p h ö g e n och f a s t n a d e i rönnens m i s s h a n d l a d e krona; där h ä n g d e den som ett s o r g e d o k öfver få- gelvärldens lefvande begrafna brödfrukt- träd.
Uppe ifrån mitt fönster midi emot h a d e jag d e sista d a g a r n a varit vittne till v a n d a l i s - men, men ständigt h o p p a t s p å b ä t t r e da ' r för den lilla s t a c k a r n därnere.
— N ä r ställnin- g a r n a l o g o s bort skulle väl befrielsen komma, tänkte jag.
Men — den d ä r s ä c k e n — det var för rysligt!
P å min v ä g ut styrde jag k o s a n öfver den ö p p n a g å r d s p l a n e n och försökte med en k ä p p p e t a ner v e d e r s t y g g - ligheten, men den h ä n g d e för (högt.
A r b e - taren Björklund, den treflige gubben, kom just förbi, han h a d e slutat arbetet för d a g e n och gick filt vattenhon för att tvätta h ä n - derna.
Jag k ä n d e honom s e d a n gammalt och visste hur han skulle t a s: " Björklund, å hör snälle Björklund!
ta ett t a g här med staken d ä r b o r t a och d r a ner den d ä r " n ä s - duken ".
Fröken d ä r u p p e t a p p a d e den, när hon skulle vifta åt Björklund — jo minsann, jag s å g det nog, " Björklund tittade u p p och h ä l s a d e gladt. "
S e r Björklund trädet där — det kväfs ju rent af! "
Han b e g r e p i c k e meningen, h a n b a r a tit- t a d e p å högen, p å mig, och u p p till g u m - morna, som k l e l v o p å ställningen m e d k a l k - hinkarna i oket öfver skuldrorna, se ' n p å mig igen och f r å g a d e " T r ä d e t? "
i en ton som om del gällde en fluga.
Jag p e k a d e ditåt.
— S å drog han ett gapskratt, t o r k a d e ansiktet och h ä n d e r n a i största b r å d s k a och s k y n d a d e ut genom porlen r o p a n d e tillbaka öfver axeln: " Den d ä r s o p k v a s t e n, hå; den sorten ä det godt om! "
Han t r o d d e jag s k ä m t a d e.
Inne ifrån g å r d e n h ö r d e s a r b e t s - förmannens signal fill att sluta upp m e d a r - betet för d a g e n, och en stund efter myllrade a r b e t a r n a fram ur alla n y b y g g e n a och sökte s p r i n g a n d e nå fram till s p å r v a g n e n, s o m just s ä n d e ett p a r elektriska ljusglimtar fram ur s k o g s d u n g e n b o r t a vid kröken.
Plattformen s t o r m a d e s i ett nu, men allt som stod i v ä g e n s o p a d e s o c k s å undan, b r e d a axlar och väldiga näfvar gjorde plats, kraftiga vitsar s m a l t r a d e — ett s t a c k a r s li- tet fruntimmerskräk, som h a d e stått och v ä n - tat p å p e r r o n g e n långt löre n å g o n a n n a n syntes till, hon g r e p s af malströmmen, hvirf- l a d e s rundt och h a m n a d e slutligen h o s k o n - duktören, d ä r hon m ö d o s a m t l y c k a d e s till- k ä m p a sig en s t å p l a t s.
Inne i v a g n e n blef luften snart kvaf af s t a n k e n Irån svettiga kläder, n e r s m o r d a s k o d o n och murbrukslukt, s å ljöd afgångssignalen, det s u s a d e och sjöng i de elektriska ledningarna o c h inom kort v a r v a g n e n ur synhåll, men blixtarna i tråden öfver den visade ännu en stund hvil- ken v ä g den tagit, m e d a n hundratals g a - p a n d e fönsteröppningar i murarna b a k o m alla b y g g n a d s s t ä l l n i n g a r i murarna b a k o m tomma d ö d a ögon efter den.
Det blef h e t a s o m m a r d a g a r m e d b r i n n a n d e sol och förhärjande torka.
Värmeböljan v ä l t r a d e sig in öfver S v e r i g e och höll sig i veckotal p å höjdpunkten.
Hvad t e r m o m e - tern v i s a d e i skuggan, v å g a d e man k n a p p a s t tala högt om, s å otroligt tät det.
G r ä s m a t - torna gulnade och s k o g e n g l e s n a d e, b l a d e n lågo p å marken i h e l a h ö g a r som efter en järnfrostnatt, människorna o r k a d e k n a p p a s t röra p å sig, det lilla samhället tycktes v a r a som utdödt, e n d a s t nere p å fotbollsklubbens täflingsplats v a r det lif och lek, de r ö d a o c h d e hvita, b l å a och gula " l a g e n " spridde sig ölver fälten, t r ä n a d e i sitt anletes svett midt i s o l g a s s e t — ett ögonblick uppställda som s c h a c k p j ä s e r p å en b r ä d e för att i det n ä s t a flockvis flyga ä n hit, än dit, en eller annan tumlade öfverända, kom blixtsnabbt p å fot igen, eller h a l t a d e ur spelet för en stund, m e d a n en k a m r a t undersökte b l e s s y -; Den ljusa dagen.
• •:: i- NATTEN ÄR ÄNDAD.
SKOGENS •;;;;;; • fåglar slumra ännu i b o.
Morgonens skälfvande klarhet skänker h u g s v a l a n d e ro.
Lycklig lyss jag till d a g e n s rena s e g e r k l a n g i mitt bröst — aningens s t i g a n d e ljusllods klara och bäfvande röst.
•: II.
: •;;;;;;;;; &gt; Nu strålar d a g e n s rena ljusgestalt,; nu b r u s a r lifvet segerrikt och mäktigt.
; I d e n n a stund ä r lör mig lilvel a l l t.
.
.
; A l lusen s å n g e r b l å a rymden klingar,; och jordens frö, af solens v ä r m e väckt,; skall spira t r å n a n d e mot himmelsljuset,; af s å n g och sorl från alla lif i gruset; l e d s a g a s v å r e n s ljumma a n d e d r ä k t.
ADOLF NORDGREN.
• ren eller m a s s e r a d e en arm eller ett b e n — bollen s t u d s a d e ock m å l v a k t e r n a llögo som skottspolar Iramför sina nät.
Från å s k å - d a r e l ä k t a r e n b r a k a d e bifallsstormen utöfver de k a m p a n d e s hufvud, och u p p e i det lilla k a l l e s t å n d e l vid planket utmed villorna r u s - t a d e man sig lill att u n d l ä g n a den t ö r s t a n d e s k a r a n s å snart törsta " hallleken " v a r slut.
Utanför del o m å l a d e planket l å g o i l å n g a r a d e r pojkarna Irån trakten dubbelvikta och tjultittade in genom springorna nere vid marken, v ä s n a d e s och h a d e roligt och s l o - gos och frätte om b ä s t a platsen, och höllo v a d om och s a b l a d e ner publikens favoriter därinne och t a l a d e viktigt om " frispark " och " slarf " och " p a m p i g t " och tittade s å igen lör brinnande lilvel, med n ä s a n i marken och stjärten i vädret.
Strutskompaniets lilla svarthvita loxterrier i fickformat, samhällets enhälligt förklarade gunstling, l å g p å afstånd och s m å g n ä l l d e för att länka u p p m ä r k s a m h e t e n till sig, men för stunden s å g det hopplöst ut, lör pojkarna v ä n d e dölörat till och s v a n s k o t o r n a med, s å p a s s förstod han ju, och s å s o m n a d e han slutligen d ä r han låg.
Mot kvällen b i e l det e l d s v å d a b a k o m s k o - gen, en villa i Hufvudsta stod i ljusan låga, - 556 - b r a n d r ö k och gnistor syntes långt bort, i den stafka torkan v a r b r a n d l a r a n lör den n ä r - liggande s k o g e n ö l v e r h ä n g a n d e, men till all lycka blef man herre öfver elden fram emot morgonsidan.
B r ä d h ö g e n p å g å r d e n m å d d e godt i s o m - marvärmen, den s t o r m t o r k a d e s å p l a n k ä n - d a r n a voro n ä r a alt vika sig uppåt, som en korlskilva i solen, i öfrigt låg den oförän- d r a d och oförfärad ä n d a upp ölver fönstren p å n e d r e botten.
Hyresvärden förklarade, art d ä r lick den bli liggande s å länge, det v a r ogörligt att för t r ä d e t s skull börja r u b b a den, förr än alltihop p å en g å n g komme att forslas bort längre tram, det blelve allt ett p a r dryga d a g s v e r k e n lör en karl.
O c h solen b r ä n d e.
Den hvita h u s v ä g g e n midtemot sken s å det gjorde ondt i ögonen.
Hvad ett friskt träd skulle v e r k a v ä l g ö r a n d e i detta murstens-inlerno!
Tänk om lilla r ö n - nen d ä r n e r e en g å n g kunde lå lyfta sitt " rödlufve-hufvud " emot allt detta s k ä r a n d e hvita — en g å n g n ä r s t e n k o l o s s e r n a icke längre ha s k o g e n inom synhåll — det k a n g å lort nog — — n ä r elden härjar och yxan fäller — och m a k a d a m e n kväfver.
Ännu står en härlig gammal ek kvar därinne p å g r a n n e n s tomt, d ä r den s k y d d a t s med en särskild ställning s å länge b y g g e t kring den pågick.
T a c k a lör d e t!
Eken h a r traditio- ner och själfkänsla och h a r aldrig haft svårt för att ta sig fram — men ingen nog s å förfaren frälörädlare har kunnat tälja guld ur rönnens märg, och d e s s o m ä t b a r a v ä r d e i naturens hushåll som skönhetslaktor och fågelhägn h a r ännu ingen haft förmåga att r ä k n a ut i kronor och ören — d e s s b e t y - delse s å s o m ett af d e m å n g a k ä l l s p r å n g, d ä r den trötte v a n d r a r e n k a n hämta förnyad!
lilsmod, just n ä r h a n funnit att s å m å n g a a n d r a källor sinat ut, den h a r ännu ingen e n - treprenör tagit sin hatt a l lör.
En b l o m m a n d e gren om v å r e n, en frukt- tyngd t r ä d k r o n a i s e n s o m m a r - s o l, det är skönhetsriken, som ännu ej hunnit k a r l l ä g g a s och foten med merkurvingarna vid hälen hit- tar ej dit.
Men a n d r a tider n a l k a s.
D e i d e - e l l a v ä r d e n a s s e g e r t å g n ä r m a r sig — och det är p å tiden, ty människosläktet t ö r s - tar eller vederkvickelse, d e s s djupa suck l ö r - nimmes öfver allt genom världslitteraturen.
S å en natt stod regnet som s p ö n i b a c k e n och s m a t t r a d e mot fönsterrutorna s å jag v a k n a d e — ingen musik k u n d e ljuda ljufli- g a r e i mina öron.
Det v a r regn!
riktigt regn, icke b a r a en regnskur — men ett ihållande, hättigt, a l l t.
g e n o m t r ä n g a n d e regn.
Jag ö p p - n a d e alla fönster för att riktigt njuta a l den s v a l k a n d e lull, som s t r ö m m a d e emot mig — s å tittade jag ner till min lilla v ä n p å g å r - den.
— Naturligtvis!
icke en d r o p p e s t r ä c k t e b a n a sig v ä g till trädels rot, s k r ä p e t s t r ä c k t e sig liera l ä m n a r åt alla håll.
Om man ä n d å kunde förmå ett p a r k a r l a r att rödja undan en smula eller åtminstone l å en af kvinnorna till all hjälpa mig.
— Orimliga t a n k e!
Hur lå n å g o n a l dem till att b e g r i p a s a k e n — d e skulle skratta ihjäl sig — om o c k s å icke m e d a n jag hörde det.
— Jag k ä n d e det s å väl!
Detta hemlighetsfulla och dock s å b r u - tala vapen, som e n d a s t kvinnan förmår att h a n d t e r a s å mästerligt — det e n d a tillfälle där kvinnonaturen röjer a n l a g lör — soli- daritet.
Nej!
Bäst vore att vänta till n ä s t a kväll m e d a n lolk ännu v a r u p p e, men ä n d å icke längre p a s s e r a d e g å r d e n, d å kunde jag vid ljuset Iran d e m å n g a upplysla fönstren i bottenvåningen s e tillräckligt.
Från mitt fön- ster s p a n a d e jag s å länge, tills jag funnit ut, hvar b a r r i k a d e n d ä r n e r e röjde en s v a g punkt, d ä r ett a n g r e p p kunde börjas; och d å n ä s t a kväll kom, smög jag mig ner p å g å r -
den och l y c k a d e s efter en del famlande för- sök få lös n å g r a af de ytterst liggande b r ä - derna, men m å s t e hålla inne en stund af ångest, ty s k r ä p e t s k r a m l a d e ju alldeles som det vore förgjordt.
— En liten bit i s ä n d e r igen — och s å en liten bit — omsider ö p p - n a d e sig en iumsbred springa, hvarigenom vattnet kunde sippra ner.
Jag hörde n å g r a kvinnoröster s a m t a l a p å afslånd — ljudet k o m från de starkt u p p - lysta köksfönstren i kaféet i bottenvåningen — det lät som om d e voro f ö r a r g a d e, men jag fäste mig icke vid det, utan s k y n d a d e upp ty det s m å r e g n a d e r e d a n och s å g ut att bli ett riktigt skyfall.
N ä r jag hunnit upp till mitt, pinglade telefonen.
Jag n ä s t a n förskräck- tes, ty här i utkanten är ordinarie telefon- tjänsten slut vid 10-tiden p å kvällen och klockan h a d e just slagit 10, d å j a g l ä m n a d e arbetet d ä r n e r e.
" Hallå? "
frågade jag i telefonen.
En gäll kvinnoröst s v a r a d e: " Har ho ' icke lagt sig ä n n u?
S k a ' ho ' s k r ä m m a ihjäl folk s å här midt i natten och g å och r o t a (tre " r ") i b r ä d h ö g a r n a!
Ja ' s k a ' a n m ä l a henne för p o - lisen — s k a ' j a g! "
.
" Med hvem h a r jag nöjet att t a l a? "
frå- g a d e jag beskedligt.
" De ' a n g å r henne inte — b a r a g å och lägg sig! "
p a n g!
b r - r - r - r -!
!
afringning.
Jo, där stod jag.
Ja, jag h a d e ju b a r a fått hvad jag förtjänade, en s å d a n kruka som jag varit.
Hvarför h a d e jag kommit till min lilla gröna vän som om jag gjorde någonting dåligt, kommit som en feg s t a c k a r e — när jag trodde ingen s å g det!
Hvad jag k ä n d e igen dem p å tonfallet den d ä r kvinnosorten, jag ständigt fruktat, den hvars själsodling har mera än tre g e n e r a - tioner kvar till ladyns förmak ifall den hin- ner dit, eller alls vill det.
Men jag h a d e ju m e s t a skulden själf.
— H a d e jag kommit öppet och modigt midt p å ljusa d a g e n — låtit dem se, hvad det var jag ä m n a d e g ö r a — och låtit dem s k r a t t a bäst de velat — k a n h ä n d a det hos e n och a n n a n ibland dem h a d e väckt en slumrande tanke, som s e d a n en g å n g, m å h ä n d a i s e n a år, burit frukt — hvem v e t?
Men N i k o d e - m u s - a n d a n i oss är s å stark — s å förfärande stark — den g å r igen h ä r i världen i stort som i smått och lika mycket antingen det gäller en liten fattig rönn eller det är de stora krafven, som r o p a efter ljus och luft.
Hvarför ha vi icke mera mod — vi som tro p å de ideella v ä r d e n a s k o m m a n d e å r h u n - d r a d e!
Låtom o s s försöka att b e k ä n n a vår tro öppet och icke som om det gällde n å - gonting ondt — s m y g a oss b a k o m r å h e t e n och hångrinet och allraminst d å när vi för- s ö k a rödja bort en ringa del af d e förkväf- v a n d e hinder, som hopat sig, genom tiderna, kring m ä n n i s k o a n d e n s m i s s h a n d l a d e b r ö d - fruktträd, d e i d e e l l a v ä r d e n a, d e som s t å i s o l u p p g å n g e n s t e c k e n och m o r g o n r o d - n a d e n s glans.
A. F. D.
Dans och plastik.
VÄR FRAMSTÅENDE DANSLÄRARINNA FRU Josefina Gullberg, välbekant för alla stockholmare, icke minst genom sin framgångsrika verksamhet vid de många Ranfiska scenerna, för hvilkas ut- märkta baletter och plastiska grupperingar hon har den hufvudsakliga förtjänsten, begynner den 12 september å Hotell Continental härstädes en kurs i plastik och dans, afsedd att pågå under 8 månader med en lektion i veckan.
Vi äro öfver- tygade att våra familjer med nöje skola begagna sig af detta tillfälle till en verkligt sakkunnig led- ning för de unga i kroppslig gratie och sällskap- lig ledighet, så mycket mer som priset för den grundliga kursen — 100 kr.
— måste betecknas som synnerligen moderat.
" BRUNNEN ".
Skisser från en badort.
Af CARL SVENSON-GRANER.
— Och när hon flyttade, var hon fräck nog att s ä g a, att vi var det e l a k a s t e h e r r s k a p, hon tjänat hos.
Men d å s a ' j a g.
.
.
* En annan d a g, d å regnet börjat, det svarta, (Forts.) sjuka regnet, som s v e p t e in sommaren i ett RÖKEN HALLMAN FYLLER I: krusflor af oirefnad, d å man m å s t e s t ä n g a — Det ä r s å vackert, att man sig in p å sina rum, de dragiga, kalla rum- men, som s a k n a d e eldstäder, d å hela s k o g e n ville skrika.
Notarien Hjelmer som är med v a r sur af regn, d å alla b r u n n s g ä s t e r n a voro i d e r a s samtal k a s t a r ut ironisk!
: n e d g å n g n a och misslynta, d å tystnaden vid bordet var obeskriflig, en d a g, d å det ä n d å — Gör inle det, fröken Hallman!
höll upp ett tag, fick fröken West fatt i k a n - Men k a n d i d a l Herner v ä n d e r sig in mot paviljongen och samlar allas blickar p å sig.
didat Herner.
— Jag skulle visa er något, s a d e hon, om — Tycker notarien det ä r o p a s s a n d e, s ä - ger han.
Hvad gör d e t?
Vi äro ju p å landet.
ni vill följa med, om ni kan ett ögonblick slita er ur trollkretsen af d a m e r n a s samfällda b e - O c h en sån här afton skulle man verkligen vilja stryka af sig all den vanliga borgerliga ' undran.
— Jo för all d e l; kandidaten var färdig.
b e t ä n k s a m h e t e n och hvarför inte — skrika.
— Kom då, s a d e hon.
O c h efter en p a u s: Man skulle vilja r o p a ut ett " lefve lifvet " som är s å skönt och fullt b a r a därför att solen — Får " fröken T r ä b e n " ta er under armen.
1er ned mot oss.
Tids nog är man tillbaka i Hon h a r svårt att g å i d a g.
det gamla, i s t a d e n med sina poliser och sin De gingo sin väg.
vakthållning.
Jag ger fröken Hallman rätt I m a t s a l e n sutto n å g r a af g ä s t e r n a.
och utbringar ett " lefve lifvet! "
— Hvad kunde hon vilja h o n o m?
u n d r a d e Det uppstod en g e n e r a d p a u s.
Ingen hur- fröken Hallman.
— Hon är d å inte blyg af sig, s a d e fru r a d e.
Man log litet åt det ungdomliga i k a n - didatens anförande.
Det var ju ironi i det, Dahl.
— Nej, att s å där ta en herre med sig, et!
utfall mot b å d e en och a n n a n af s ä l l s k a - pet.
Men inte kunde man bli förargad p å s a n s façon, b e t y g a d e k a p t e n s k a n Waern.
Herner för det.
Han var för söt.
Ute p å m a t s a l s v e r a n d a n s t o d o notarien Då knackade plötsligt fröken W e s t s Hjelmer ooh fröken A s p.
De h a d e nu fått krycka i golfvet.
Hon böjde sig framåt, det bistånd af doktorn, p å hvars utläggning af kom ett uttryck af s m ä r t a i hennes ansikte, spektaklet de l y s s n a d e med sina gillande in- då hon a n s t r ä n g d e sig för att komma upp.
kast: Ändtligen h a d e hon rest sig.
— Jaha, det blir bra.
Fröken West och kandidat Herner gingo — Ja, ni, s a d e hon.
P r i s a ni d e n v a c k r a s o m m a r e n s å mycket ni vill.
Inte tycker jag bort mot en röd länga, som k a l l a d e s " L å n g - det ä r n å g o t att prisa det här bondhålet med holmen " och där fattiggästerna b o d d e.
Man d e s s billiga priser och alltför fina h e r r s k a p.
s k y d d e g ä r n a det huset, ty där b o d d e nöden, Det låg litet Njut ni det g r a n n a vädret!
Det v a r a r inte fattigdomen och sjukdomen.
för sig.
Ur det r ö d a huset s t e g o alltid blå länge.
Det k ä n n e r jag i mitt ben.
Ja, till och kafferökar, kaffe doftade det genom fönst- med i träbenet.
Den här s o m m a r e n skall regna, regna, regna.
Det har d e s a g t p å ren, allt virket i huset var till m ä r g e n in- meteorologiska anstalten.
Jag tror visserli- b r ä n d!
af kaffeos.
gen inte p å anstalten, men p å det d ä r tror Nu stod solen rätt in i rummen, som man jag.
De s ä g e r, att det är Martiniqueolyckan kunde urskilja i d e r a s minsta detaljer.
som det ska b e r o på.
Inte vet jag, men regn Fröken West ledde Herner fram till första blir det.
Regn s å allt ruttnar ihop som ett fönstret: kärr.
Martinique var det ja!
Vet ni hur — Här ser ni, s a d e hon.
Detta är cellen m å n g a lif, skuldlösa lif, som d å gingo för- nummer ett.
Ni ser kvinnan i s ä n g e n.
Hon lorade.
Det var v a c k e r t!
Lefve lifvet!
ser inte glad ut, ty hon har magfistel.
O b o t - lig.
Hon h a r lefvat i smuts, släp och fattig- Hon s t a p p l a d e bort mot utgången.
O c h nu ä r hon oduglig, slängd p å — Adjö, s a d e hon, adjö, min unge, fine dom.
s k r ä p h ö g e n.
Det ä r rysliga p l å g o r d e t där herr poet!
med fistel har jag hört s ä g a s.
Tror ni det Nedför branten gick det sakta.
Gången var b e s v ä r a d, och man förstod, att hon var är någon, som intresserar sig för det.
Tror upprörd p å det sätt, som hon förde den af- ni den där fine teaterdoktorn intresserar sig viga h a n d e n upp mot p a n n a n.
Då och d å för henne hundradelen s å mycket som för l a c k s k o r n a han s k a ha i den där pjäsen, d e s t a n n a d e hon.
Alla följde henne med ögonen.
K a m r e r - skall spela.
Hon feg ett ögonblick, s å s a d e hon: skan hviskade med k a p t e n s k a n.
Nu för- — Lefve lifvet!
Var det inte s å?
svann fröken " West i skogen.
Herner r o d n a d e till.
Han förstod huru — Jag kom inte att t ä n k a på, att hon satt där, s a d e kandidaten.
Del var synd, att hon hårdt d e s s a o b e t ä n k s a m m a ord slagit ned i tog åt sig.
Hon är ju s å sjuk, att det ju inte fröken West.
ä r p a s s a n d e v a r a för hänförd i h e n n e s säll- — S e så, s a d e hon, ingen sentimentalitet, skap.
det är s å omodernt i vår tid.
Nu g å vi till cellen nummer två.
— P r a t, s a d e fröken Hallman.
Hon är ju s å stucken, s å skulle man ta hänsyn till Ä n d a in mot rutan iryckie sig här eil henne, skulle man tiga för jämnan.
Inte sa grått ansikte.
Det var som om det velat ni n å g o t k r ä n k a n d e.
d r a g a till sig all den sol, som skimrade öfver — Nej, k a n s k e.
Men jag kommer just att fönsterrutorna.
tänka p å ett ställe i " Gösta Berling ", där det — S e r ni henne.
Hon har ytterst s v å r a r t a d står att man skall skratta och d a n s a varligt, astma.
Vet ni, hvad det betyder.
Det är att ty man kan j a g a den s o r g s n e till förtviflan k ä m p a efter luft, efter lif hvart a n d e d r a g.
med det.
Hvar minut är lång som en d a g, hvar timme ett år, hvar d a g en evighet.
Hör ni!
— Det är v a c k e r t sagdt, s a d e fröken Hall- man.
O, hvad G ö s t a Berling är stilig.
Jag Den sjuka föll tillbaka in mot rummet och har läst den tre g å n g e r.
det förfärliga ljudet af en r a s s l a n d e h o s t a K a m r e r s k a n Dahl och k a p t e n s k a n W a e r n bröt fram mot dem.
h a d e å t e r kommit in p å tjänarinnefrågan.
— Ja, lifvet är skönt, lefve det, s a d e frö- Den sistnämnda s a d e: ken West.
- 557 -
H e m e r S E G s k r ä m d p å hennes bleka a n - sikte.
Det var n å g o t strängt, stort öfver det.
Ö g o n e n glödde.
Hon s t a p p l a d e förbi ingången till " L å n g - holmen ", d ä r det satt n å g r a gamla v ä r k - brutna g u b b a r och v ä r m d e sina lemmar i det sköna solljuset efter regnet.
— Nu tar vi cellen nummer tre, s a d e frö- ken West.
Det är det värsta, men sen ger jag er lof för i d a g.
J A G har lärarinnetagen i mig, ser ni.
De gingo åt gafveln till och här v a r en in- gång.
Fröken West gick före, ö p p n a d e klinkan till en dörr och s t e g in.
En unken luft slog emot dem.
En bondkvinna r e s t e sig från en stol b o r t a i rummet, där hon satt och s t i c k a d e strumpor, med en tidning framför sig.
Hon kom fram mot H e m e r och fröken West med den fattigas alltför k r y p a n d e ö d - mjukhet.
— Fröken är s å snäll, som kommer hit, s a d e hon.
S o m här s e r ut.
O c h herrn med, tillade hon med en hastig blick p å H e m e r.
— Hur är det i d a g?
f r å g a d e fröken West.
— Âh, s a d e kvinnan, en får v a r a glad att det är som det är, men a n n a r s är det dåligt.
— S e, s a d e fröken West och p e k a d e bort mot en s ä n g i ett hörn af rummet.
— Det ä r hennes son, tillade hon.
Han a r - b e t a d e vid ett b y g g e och s å en d a g föll ett tungt verktyg ned p å honom.
Det blef ett svårt s å r i hufvudet.
Han sköttes inte rik- tigt.
O c h nu — s e b a r a!
H e m e r ryste till.
P å kudden låg ett oformligt uppsvälld!
hufvud med ett svart, krulligt ymnigt hår.
Huden var bortfallen p å vissa fläckar i ansiktet och ö g o n e n stirrade.
Han låg och mumlade som mörkt hot och s å skrek han häftigt till.
— Han har mist förståndet, och det ä r det värsta, kved modern.
O m han ä n d å fått dö.
Men han skall k a n s k e lefva l ä n g e än.
Jag ä r s å fattig.
H e m e r stod inte ut längre.
Han s t a c k en slant i h a n d e n p å modern och s å gick han mot dörren.
Fröken West kom efter.
H e n - nes krycka k n a c k a d e nervöst mot golfvet.
N ä r de hunnit fram p å planen midt emot matsalen kom fröken A s p emot dem.
— S å bra, att jag träffade er, r o p a d e hon.
Ni har ju lofvat v a r a med om s ä l l s k a p s s p e k - taklet.
Vill ni inte lofva att ta studentrollen i " Ett ijufpojksstreck ".
Det är en älskarroll, riktigt treflig förresten.
Men hvad ni ser blek u t.
.
.
h v a d.
.
.
— Det ä r väl b ä s t jag lämnar er nu, s a d e fröken West.
En a n n a n d a g får ni en ny lek- tion, om ni vill.
Hon gick.
Fröken A s p fortsatte sina öfvertalningar, men H e m e r kunde inget lofva.
Till sist snörpte hon p å mun och gick sin v ä g.
H e r - ner s a t t e sig under det s t o r a trädet midt p å planen.
Det h a d e börjat mulna igen.
Ett stort regnmoln kröp ihop öfver skogen.
S å s t r ä c k t e det ut sina lemmar igen och med ens började regnet.
Fröken Hallman kom s p r i n g a n d e öfver p l a - nen.
Nu r ä d d a d e hon sig in under trädet, d ä r Herner satt.
— Usch, s a d e hon.
Nu börjar regnet igen.
Att det inte kan bli vackert, s å v a c k e r t som den där kvällen p å " S o l e n s b e r g ", d å ni höll ett fal till lifvet.
— S å v a c k e r t blir det aldrig mer, s a d e Herner.
— S å ni pratar, log fröken Hallman mot honom.
III.
Det skulle bli b a s a r i s a m m a n h a n g med t e a t e r s p e l a n d e t vid " Brunnen " och fröken Hallman stod i s p e t s e n för a n o r d n i n g a r n a.
Det var tredje året, hon styrde med det.
Di- rektören vid " Brunnen " h a d e nickat s å v ä n - ligt åt henne, när b a s a r f r å g a n kom p å tal.
— Fröken Hallman skall ha förstyret, h a d e han sagt.
Minns ni s å b r a det gick i fjol.
Femhundra p å en afton.
Det ä r det mesta, vi fått nago ' t år.
Alla g ä s t e r n a p å första k l a s s e n gåfvo sitt bifall till k ä n n a och fröken Hallman emottog med förtjusande blygsamhet u p p - draget.
Men vid sitt särskilda bord satt d o c e n t Muhr med fru och dotter.
De deltogo ej i umgängeslifvet vid " Brunnen " och höllo sig äfven nu för sig själfva.
Fröken West r e s t e sig och k n a c k a d e ogillande i v ä g med sin krycka.
Men fröken A s p och fröken Hallman s a m - l a d e u n g h e r r a r n a kring sig och s å slogs det råd.
U p p d r a g d e l a d e s ut, m a n kom öfver- ens att p å v e r k a g ä s t e r n a hvar och en i sin omgifning, och s å skulle man s a m m a n t r ä d a efter kaffet i sällskapsrummet.
Fröken Hallman s a t t e sig att kalkylera.
Mindre än i fjol fick inte b a s a r e n inbringa.
I å r h a d e man ju o c k s å s å mycket rikt folk vid " Brunnen ".
— Men det var s a n t.
.
.
Fröken Hallman erinrade sig hastigt, att hon hört konsulinnan Högh s ä g a h ä r o m d a n, att hon tänkte r e s a.
Hon h a d e antydt, att den här b a d o r t e n var för litet komfortabel för hennes villkor.
Ä m n a d e nu fortsätta vid Marstrand.
Med ens v a r fröken Hallman p å v ä g dit.
Konsulinnan mottog henne med ett s m i c k - radi s m å l e e n d e.
Jo, konsulinnan h a d e verkli- gen tänkt att r e s a n ä s t a v e c k a till Marstrand.
Det v a r allt litet mer komfortabelt i M a r - strand.
Man t o r k a d e ju alldeles in här.
H a d e rest hit b a r a för l ä k a r n e s a g t, att skogsluft n o g var det b ä s t a, efter man b o d d e i en sjöstad hela året.
— Men vi ha b a s a r e n r e d a n p å m å n d a g s a d e fröken Hallman full af ifver.
Vänta öf- ver m å n d a g, snälla konsulinnan.
Vi behöf- ver hjälp och hur skulle det g å om konsulin- nan reste.
Det är s å mycket fattigt folk här i år.
B a s a r e n m å s t e g å till lika mycket som förra året.
Det ä r tvunget.
S å lofvade konsulinnan till sist att s t a n n a.
— Jag har gjort upp en lista, s a d e fröken Hallman.
Ville inte konsulinnan t e c k n a litet p å den.
Det skall v a r a till inköp af s m å s a - ker till m a r k n a d s s t å n d e n.
Det v o r e n o g bäst, om konsulinnan t e c k n a d e först.
Fröken Hallman l a d e fram listan och k o n - sulinnan ritade dit sitt namn och sikref tio kronor efter.
— Vi behöfva folk, som t e c k n a r p å den här, s a d e fröken Hallman.
Vet konsulinnan någon, vi k u n d e b e.
Konsulinnan fick hastigt ett litet elakt l e - ende på läpparna.
— Jo, det skall jag s ä g a er.
Här bredvid b o två g u b b a r från vår stad.
Den e n e är p e n s i o n e r a d löjtnant, den a n d r e disponent.
B å d a ä r o rika, förfärligt rika.
Bed dem!
Jag s å g dem nyss g å ute i p a r k e n.
Låt dem inte undkomma!
Fröken Hallman n e g och gick.
Därute gingo de b å d a g u b b a r n a.
De höllo h v a r a n - dra under armen, för b å d a gingo dåligt.
Det var värken och ålderdomen, som drifvit dem i hop, ty disponenten var konservativ, m e d a n löjtnanten var konservativare.
Lika s n å l a voro de b å d a två.
Fröken Hallman gick emot dem och log.
De voro b å d a s v a g a för det s v a g a könet och som d e infe alls a n a d e det försåt, fröken Hallman p l a n l a d e mot d e r a s börsar, logo d e tillbaka.
— Vi ska ha b a s a r, log fröken H a l l m a n.
.
.
- 55Ö - Löjtnanten s t e l n a d e redan, ty han förstod, men disponenten log än.
— Vi behöfva hjälp, fortfor fröken Hall- man.
Nu började äfven disponenten bli allvarlig.
— O c h jag har fått i u p p d r a g b e h e r r a r n a t e c k n a en summa p å den här listan.
Hon visade fram den och s t r ä c k t e fram en bly- erts.
Ingen af g u b b a r n a ville ta den.
— Men kunde det inte få v a r a till i afton, s a d e disponenten.
Vi ä r just ute och m o - tionerar o c h.
.
.
— Det ä r gjordt p å ett ögonblick, höll fröken Hallman i.
Inte skall jag s e d a n s t ö r a h e r r a r n a s p r o m e n a d.
Jag b e r s å mycket om ursäkt, att jag r e d a n gjort det, men det b e - hjärtansvärda ä n d a m å l e t.
.
.
— O c h jag har inga p e n g a r p å mig, s a d e löjtnanten.
— Dem får vi sen.
B a r a löjtnanten teck- nar.
Fröken Hallman s p ä d d e upp sin envishet med ideliga s m å l e e n d e n.
G u b b a r n a kunde inte dra sig.
Alldeles bredvid stod ett bord och fröken Hallman l a d e listan där, för att det skulle bli b e k v ä m a r e att skrifva.
Nu höll hon fram p e n n a n.
— Hvem skrifver först?
— V a r s å g o d löjtnanten, s a d e disponen- ten.
— Nej, disponenten ä r äldst, s a d e löjtnan- ten.
O c h d ä r s t o d o d e b å d a g u b b a r n a och kru- s a d e och titulerade h v a r a n d r a.
Ty b å d a tyckte att den a n d r e var s n å l a r e och s å - lunda skulle d e k o m m a ifrån det p å billi- g a s t e sätt, t r o d d e de.
Till sist gaf dock löjtnanten m e d sig och skref.
O m e d e l b a r t efter skref disponenten.
Fröken Hallman vek hop listan utan att s e efter hur mycket, d e sträckt sig till.
G u b - b a r n a t o g o h v a r a n d r a under armen och för- svunno åt skogen.
Fröken Hallman gick att s ö k a upp doktorn.
Hon h a d e litet att tala med honom om.
Dok- torn var s å intresserad af nöjen och s å d a n t.
P å v ä g e n tog hon sig en titt p å listan, s t a n - n a d e molhäpen och s å s k r a t t a d e hon.
Hon hittade doktorn p å v e r a n d a n till mot- tagningen.
— Jag snor här som en skyttel, p u s t a d e fröken Hallman.
Jag har varit ute med lista för penningbidrag.
— Jaså, s a d e doktorn, jag s å g er nyss s t å med d e d ä r rika g u b b a r n a u p p e i parken.
Tecknade de?
— Ja.
— Hur m y c k e t?
— Kan ni g i s s a?
— Nej.
— Sjuttiofem öre p e r man.
O c h ä n d å stod konsulinnan Högh öfver med tio kronor.
Jag a n t a r det skulle v a r a protest.
— Hur s å?
— De s ä g a, att konsul Högh j o b b a r i hus i den där stan.
Ingen vet, om han har något.
Men de d ä r g u b b a r n a ä r o t ä t a och s ä k r a.
Nu var det i alla fall inte dem, jag skulle tala om, utan om doktorn.
Ni m e d v e r k a r väl och sjunger p å b a s a r e n, fast ni s k a v a r a med i pjäsen.
Ni är c h a r m a n t som v i s s å n g a r e.
Ni har röst.
Snälla doktorn s ä g inte nej.
Ni kan s k a p a s å n stämning.
— Jag får väl försöka.
Men vet ni hur stämningen ä r för b a s a r e n.
— Bra tänker jag.
— Men fröken W e s t?
— Hon är sur förstås, men det ä r hon alltid.
Ja, s å det där docenfherrskapet förstås, som hållit sig p å sin kant hela s o m m a r e n.
De vill inte v a r a med.
(Forts.)
buljong eller klar buljong, 90 gr. mjöl, salt, socker, cayenne, V a — 1 d e l.
ma- dera eller sherry, 2 — 3 äggulor, 1 d e l.
tjock grädde, 1 burk grön sparris- knopp (V i lit.).
3 eredning: Kräftorna sköljas, läggas i v a t t n e t t i l l s a t t med saltet och få koka 10 — 15 min., allt ef- t e r storleken, och böra helst kallna i spadet.
— K ö t t e t tages ur stjär- tarna, tarmen tages bort o c h stjär- t a r n a skäras i t u p å längden samt serveras sedan i d e n färdiga soppan.
Magen tages bort ur skalen och dessa stötas m y c k e t f i n t i sten- mortel tillsammans med smöret, hvar- efter massan lägges i en k a s t r u l l och får under omrörning fräsa Öfver elden 10 min., d å den kalla buljongen till- sättes.
Soppan får därefter s a k t a koka med lock omkr. V a t i m.
D e n passeras och får s t å en kvart, så a t t kraft smör et hinner flyta upp till ytan.
Smöret skummas och fräses med mjölet 2 min., buljongen spä- des på; l i t e t i sänder, och soppan får koka 5 min., hvarefter d e n af- smakas m e d kryddorna och vinet.
Äggulorna och grädden vispas u p p i soppskålen och soppan hälles i under vispning.
Kräftstjärtarna läggas i tillika m e d sparrisknoppen, som värmts i v a t t e n b a d och soppan ser- veras mycket varm.
Stekta kycklingar V ä r l d s b e r ö m d a, SINGER bo SYMASK N I S AKT E I BOLAI KAVIAR F i l i a l e r Å r e t s p ä a l l a större p l a t s e r.
i n l ä g g n i n g u t - k o m m e n ker o c h u t m ä r - s i g f ö r s i n f r i s k a, r e t a n d e a p t i t - s m a k.
Se nnga till att N i får af märket " Fyrtornet ".
Erkändt högsta kralltéer Inom hela konservindustrien.
E K S T R Ö M S ÖREBRO KErl-TEKN-FABRIK ' i gryta 6 pers.).
3 kycklingar p å omkr. OFVANSTAENDE FABRIKAT (f. V smör 2 kg.
st., 1 knippa persilja, 3 msk.
(60 gr.), 1 / 2 msk.
salt.
(8 gr. (.
finnas i rikhaltigaste sortiment till billigaste priser gr.).
T i l l s t e k n i n g: 3 msk.
smör (60 S å s: 2 msk.
mjöl (20 gr.), 4 d e l.
hos tjock grädde, salt, (socker), hvitpep- par.
Akti Götakorgs- Kiückekröd.
Hygienkontrollant A.-B.
Nordiska Kompaniet, Stureplan.
B e r e d n i n g: Kycklingarna ploc- D:r G.
H j o r t kas, svedas, urtagas, sköljas väl och af O r n ä s.
torkas.
Persiljan rensas, sköljes, in- Tel.: 11 &amp; 929. klappas i en duk, hackas fint och in- arbetas i smöret.
Kycklingarna fyllas tt f ö r s ö l t s k a l l v i s a J S d a r att med persiljesmöret, hopsys, gnidas baljnitarne hjälpa m o t gissnande på varukännedom eller smaksinne med s a l t e t och u p p s ä t t a s.
Smöret bry- nes i en järnkastrull, fåglarna läggas trftbaljor.
Pr ask à 100 st. 1 kr.
S k r « låter mången sig nöja med den 1 t i l l i k a m e d kråset (halsar, lefrar genast till S.
A.
W.
S u n d e l i n, G ö t a b o r g:.
aromlösa ättiksyran i stället för och hjärtan) och brynas v ä l p å alla god spritättika af Eslöfs välkända sidor öfver s a k t a eld, hvarefter d e tillverkning.
få steka med brösten upp med t ä t t lock, tills d e ä r o möra, eller omkr. V 2 t i m.
Under t i d e n öfverösas d e o e h ofta med smöret i kastrullen.
Fåg- larna läggas i e t t djupt f a t och t ä c - d e n b ä s t a n ä r i n g o c h d e v ä x a kas öfver, så a t t d e ej kallna.
Kråset tages upp och mjölet fräses u p p till f r i s k a m ä n n i s k o r.
2 min.
med smöret i kastrullen, gräd- den spädes p å och såsen får koka för b a r n o c h vuxna ö p p n a s å Hotell Continental d.
12 sept.
V U X l i a d e n b ä s t a n ä r i n g o c h d c 5 min., hvarefter den afsmakas med Lektions- k r y d d o r n a; sist t i l l s ä t t e s 10 gr. kallt Kursen omfattar 8 m å n.
m e d 1 lektion i v e c k a n.
förbli f r i s k a till s e n a å l d e r d o m e n.
smör.
Kycklingarna klyfvas, uppläg- tid: torsdagar; för b a r n kl. 6 — 8, för vuxna kl. o — 10 e. m. gas p å s t e k t a brödkrutonger, garneras med brynt p o t a t i s, salad och persilja.
Serveras med grönsalad och vinbärs- Pris 100 kr.
Anmälningar, hvarje d a g kl. 1 — 3, 6 — 7 e. m.
FREDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; gelé.
Såsen silas och serveras i sås- pr A.
T.
K Ö K S A L M A N A C K u g n s t e k t a kroppkakor (rester från ons- skål.
dag); mjölk; kaffe eller t e.
M i d d a g: Allan Gullberg: Fru Josefina Gullberg.
Kalffrikassé med r i s; chokladkräm.
Redigerad af T u r s ka bönor med rördt Balelimåslarinna.
LÖRDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; s t e k t bräckkorf m e d stekt p o t a t i s; s m ö r (Harricots verts) (f. G pers.).
mjölk; kaffe eller t e.
M i d d a g: I V 2 kg.
späda t u r s k a bönor, I V 2 l i t.
ELISABETH ÖSTMAN.
Bräckt lax med stuf vad p o t a t i s; man- vatten, 15 gr. salt.
E l i s a b e t h Ö s t m a n s B e r e d n i n g: Bönorna rensas, sköl- Inneh.
af Elisabeth östmans Husmo- nagrynskräm med mjölk.
jas i k a l l t v a t t e n och få rinna af derskurs i Stockholm.
på linne.
De p å s ä t t a s i kokande, sal- RECEPT: t a d t v a t t e n och få koka hastigt, u t a n FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR Äggröra m e d r ä k o r o c h lock, tills d e äro mjuka, d å d e läg- VECKAN 18 — 24 AUG.
1912. gas u p p m e d hålslef p å f a t m e d s p a r r i s (f. 6 pers.).
I V 2 hg.
räkor, SÖNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; servett och serveras med rördt äggröra med räkor och s p a r r i s; mjölk; 12 s t.
späda sparrisknoppar eller kon- bruten smör eller hollandaise.
serverad sparris, 3 msk.
smör (60 gr.), kaffe eller t e med hafrekäx.
Mid- Konserverade haricotsverts kunna d a g: K r ä f t s o p p a; s t e k t a kycklingar 6 ägg, 4 d e l.
kokande mjölk.
B e r e d n i n g: Räkorna få ligga i användas på samma s ä t t: d e läggas i gryta och brynt potatis och salad; börjar sin 22:a termin hösten 1912. i kokande, s a l t a d t v a t t e n och då mjölk omkr. 1 tim., hvarefter d e ren- t u r s k a bönor med rördt smör, hallon D e n p r a k t i s k a u n d e r v i s n i n g e n omfattar enklare och finare matlagning, sas.
Sparrisen förvälles några min.
i det ånyo kokar, t a g a s bönorna g e - med vispad grädde.
dukning, uppläggning oeh servering, syltning, konservering oeh bakning, en n a s t u p p.
Vaxbönor tillagas och ser- MANDAG.
F r u k o s t: - Smörgåsbord; l ä t t s a l t a d t vatten, får af rinna samt g r u n d l i g kurs i köttstyckning, uppköp af matvaror och specerier samt bok- strömmingslåda m e d p o t a t i s; ä g g; fräses v ä l i hälften af smöret, tills veras som t u r s k a bönor.
föring för hemmet.
mjölk; kaffe eller t e.
M i d d a g: Biff- smöret ä r klart.
Äggen vispas v ä l O b s.
!
Särskild undervisning i gasspislars användning och skötsel.
stek med p o t a t i s; melonkompott med och d e n kokande mjölken t i l l s ä t t e s D e n t e o r e t i s k a u n d e r v i s n i n g e n omfattar en kortare kurs i födoämneslära, Melonkompott med biskvi- biskvier.
under vispning.
Resten af smöret hälso- och sjukvård, allmänna regler för frisk- och sjukdiet samt uppställning (f. 6 pers.).
V 2 kg.
melon, 2 del.
strö- TISDAG.
F r u k o s t Smörgåsbord; smältes i en kastrull, äggblandningen spytt i panna » med lingon; mjölk; hälles i och kokas i v a t t e n b a d under socker (170 gr.), 1 d e l.
vatten, 1 — 2 af matsedlar.
Ett mindre antal elever kunna erhålla p r a k t i s k undervisning i barnavård.
kaffe eller t é.
M i d d a g: jSpenatsoppa omrörning.
D å d e n ä r till hälften del.
fin rom, saften af V 2 citron.
Beredning: Melonen, som bör Skolan inflyttar sommaren 1912 i nyinredd, tidsenlig lokal Klarabergs- stufvade abborrar (Blå portens) med stannad, t i l l s ä t t a s räkorna och spar- gatan 40.
Personhiss, rymliga kök och matsalar, duschrum afklädningsrum potatis.
risen hvarefter äggröran får koka fär- vara mogen, skares i 1 cm.
tjocka med särskildt toalettrum.
skifvor, och dessa skäras i 5 cm.
långa ONSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; dig.
Inga utomstående matgäster mottagas.
s t e k t sill med grädde och lök s a m t Den upplägges p å varmt fat, garne- bitar.
Den skurna melonen lägges i Utförliga prospekt erhållas och anmälningar mottagas af p o t a t i s; mjölk; kaffe eller t e.
M i d - ras med persilja och serveras till 1 l i t.
kokande v a t t e n och får koka 2 — 3 min., hvarefter d e n upptages med d a g: Kroppkakor med skiradt smör; smörgåsbordet.
E l i s a b e t h Ö s t m a n, hålslef och får rinna af på d u k.
soppa p å svarta vinbär med skorpor.
TORSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; K r ä f t s o p p a (f. 12 pers.).
3 tjog Af socker, vatten, rom och citronsaft bräckt skinka med ä g g r ö r a; mjölk; stora eller 4 tjog små kräftor, 6 l i t.
kokas en klar, simmig lag, melonen kaffe eller t e.
M i d d a g: Oxsvans- kokande vatten, 1 hg.
groft salt, 3 ilägges och får koka tills d e n ä r Riks Norrmalm 108.
Allm.
9302. s o p p a; fransk brödpudding med sylt.
dillstånd, 150 gr. smör, 3 V 2 l i t.
fisk- mjuk och klar.
Den upplägges d å i kompott skål, hvarefter lagen hop- kokas, om så önskas, och öfverhälles.
Serveras kall med biskvier.
A f E flafre- Bryn b r i s t Annonsera i Idun!
Gif barn Hafre- Hjul Plastik- &amp; Dansinstitut Gif 202 37.
Husmoderskurs — praktisk och teoretisk undervisning i huslig ekonomi — 34 Jakobsbergsgatan, 3 tr., Stockholm.
Märklig n y h e t f ö r h u s m ö d r a r!
!
!
9 Taft Begär prof på våra nyheter i svart, h vitt och kulört: Taffetas, Changeants, Façonnés, Crêpe de Chine, Duchesse, Ecossais, Eolienne, Mousseline, 120 cm.
bredt, från 95 öre metern.
Sammet och Plysch till kläd- ningar och blusar o. s. v. såväl som blusar och rober med äkta Schweizer-broderier i batist, ylle, lärft och siden.
Vi sälja endast garanteradt solida sidentyger direkt till privatpersoner portofritt och redan förtulladt till bostaden.
Schweizer &amp; Co., Lusera S 3 (Schweiz) S i d e n t y g s - E x p o r t.
— K u n g l.
H o f l.
S t u f v a d e a b b o r r a r (Blå por- tens) (f. 6 pers.).
I V 2 k g.
vackra, jämna abborrar, 1 msk.
salt (15 gr.), 180 gr. smör, 4 msk.
groft hackad persilja, 1 msk.
hackad, färsk dill, 2 msk.
mjöl (20 gr.), 1 del.
vatten.
Beredning: Abborrarna fjällas, tagas ur (rommen tillvaratages), sköl- jas mycket väl, torkas m e d fiskhand- duk och fenorna klippas bort.
De gnidas in- och utvändigt med saltet och få ligga 1 tim., hvarefter d e ånyo t o r k a s.
En k a s t r u l l belägges med en d e l af smöret, abborrarna ställas däri t ä t t intill hvarandra med ryggarna u p p och mellan hvarje hvarf lägges resten af smöret, fördeladt i flockar, persiljan, dillen och mjölet.
V a t t n e t t i l l s ä t t e s och fisken får s a k t a koka med t ä t t s l u t e t lock 15 — 20 min.
; under tiden skakas kastrullen då och då, så a t t fisken ej bränner vid.
Den lägges upp p å varm k a r o t t med alla hufvuden å t en sida, såsen vispas upp, afsmakas och hälles öf- ver fisken, som garneras med rommen, hvilken kokats i s a l t a d t v a t t e n och skurits i skifvor.
Serveras med kokt p o t a t i s, i — Abborrarna kunna äfven skäras i filéer och skinnet t a g e s bort (på hufvud, ben och skinn kokas d å " Skultuna " af blankpolerad Aluminium.
Besitter framför andra konserv- kokare bl.
a. följande fördelar: R o s t a r K o k a r T i d s - a l d r i g!
än andra konserv- kokare!
h a s t i g a r e o c h O j ä m f ö r l i g t b r ä n s l e b e s p a r a n d e!
l ä t t a r e I ä t t h a n d t e r l i g a r e S y n n e r l i g e n i v i k t och s t a r k och därför b e h a g l i g a r e o c h h å l l b a r!
Till salu i välsorterade järn- och bosättningsaffärer.
Prenumerera, på Barngarderoben!
Vid den företagna granskningen, af de insända lösningarna ha de t v ä först påträffade r ä t t a lösningarna läm- n a t s af följande personer, hvilka alltså erhålla de utfästa prisen: F ö r s t a p r i s e t: Hr J a r l Ch.
Tenge- lin, Tyfors.
A n d r a p r i s e t: tFr.
Sally Stark, Kamfall.
TIDSPÖRDRIF.
REBUS.
PRIMA KVALITÉ!
Wi BASTÅ UTFÖRANDE!
HVARJE MED PAR Ar Ni STAMPLADT OFVANSTÅEMDE VARUMÄRKE FIHflAS I ALLA VÄLSORTERADE I SYBEHÖRS - MANUFAKTUR- &amp; KORTVARUAFFÄRER E r a n s k brödpiidding (f. G pers.) - V2 mjölk, V2 stång va- nilj, 120 gr. socker, 130 gr. bröd- inkråm, 2 hela ägg, 3 äggulor, 2 ägg- hvitor.
T i l l f o r m e n: / msk.
smör (10 gr.), 2 msk.
s t ö t t a skorpor.
B e r e d n i n g: Mjölken kokas upp med vaniljstången och sockret, brö- d e t blötes däri, och massan passeras GENOM hårsikt samt får kallna.
Då t i l l s ä t t a s de hela äggen och äggulorna, och massan arbetas väl, hvarefter de till hård t skum slagna ägghvitorna nedskäras.
Massan slås i smord och brödbeströdd kransform och kokas i vattenbad omkr. 1 tim. Uppstjälpes och serveras med vin-, vanilj- eller fruktsås.
F A P R I S T Ä F L I N G N:R eller 3 2 PALINDROM.
C h o k l a d k r ä m (f. 6 pers.).
1 ägg, 2 del.
mjölk, 35 gr. kakaopulver, IV2 d.d.
strösocker (12-8 gr.), 5 blad gelatin, 3 msk.
vatten, 3 del.
tjock grädde.
Beredning: Ägget vispas i en kastrull tillsammans med mjölken, kakaon och sockret.
Gelatinet sköljes i kallt vatten, upplöses i t r e msk.
h e t t v a t t e n och t i l l s ä t t e s, hvarefter krämen får sjuda Öfver elden un- der kraftig vispning.
Kramen upp- liälles och vispas, tills den är kall, L Ö S N I N G T I L L P R I S T Ä F L I N G N: R 2 9.
då den till h å r a t skum slagna grädden försiktigt irÖres.
Massan hålles i vattensköljd och sockerbeströdd form och får stå på is 2 — 3 tim.
Då krä- men skall serveras, lossas den kring kanten med en spetsig knif och upp- stjälpes på glasskal.
Garneras med vispad grädde och serveras äfven där- med, om så önskas.
SVAR Sydsvenska Kredit Aktiebolagets ställning den 31 juli 1912.
Skulder: Tillgångar: 15,000,000: — 1,683,015: 54 Aktiekapital 4,700,000: — 8,155,545: — Reservfond 200,000: — 4,669,273:97 Dispositionsfonder 141,910:53 Pensionsfond 50,785,729:22 Depositions- &amp; Kapitalr.
54,467,118:45 23,215,208:23 30,067,728:96 Sparkasseräkningar Upp- &amp; Afskrifnings- o 8,364,072: 57 Kontokuranträkn.
14,842,423:63 1,115,091: 97 376,454: 40 Postremissväxelräkn.
876,748: 75 Till inhemska banker .. 1,569,629: 27 993,703: 20 » u t l ä n d s k a banker ... 1,970,713: 57 3,660,898: 82 A andra räkningar Kronor 113,427,633:04 Kronor 113,427,633: 04 Såväl i vår kära nord, Som i sydligare länder, Har en önskan blifvit spord, Att till det i världen händer Söka skäl ocih finna stöd Tillgängligt uti lif och död.
Fordom det ju brukligt var, Att gudomlighetcr göra Och tilldela dem, enhvar, Något särskildt a t t utföra., Dels till straff och dels till fröjd.
För a t t göra män ' skan nöjd.
Till denna gudaborna ä t t Mitt r ä t t f r a m verksamt hörde.
Jag bör ej säga på hvad s ä t t Han sin funktion, utförde, Ty då det blefvc alltför lätt, Att u t t y d a d e t t a rätt.
se, lärkor, käk,, skälm, kälke, läder, Ems, Oder, ärr, mod, ros, lod, ek, kräk, lek, sorl, sälj, märke, sol, kärlek, dok, kors, kol, märs, eld, ed, order.
GEOGRAFISKA 1FYLLNTNGSGATAN: 1) Magdeburg, 2) Marseille, 3) Kuri- lerna, 4) Fil i p s t ad, 5) R o c.h e f ort, 6) Parnassus, 7) Maladetta, 8) Rotterdam, 9) Marienbad, 10) Amsterdam, 11) Je- rusalem, 12) Dannemora, 13) Newcastle, 14) Hultsfred, 15) Gripsholm, 16) Pe1&gt;- schora.
', 17) Näsijärvi.
De med kors betecknade rutorna tålda namnen Mariestad och Dalmatien.
DEN FELANDE LÄNKEN: S t r ö m - SmideSmästare, porTvakt, En gosse hade erhållit en a s k tenn- d r a g: broRskål, tomtören, parMätare, morD- soldater, lian ställde upp dem (på vapen, brandRök, likAsom, klarGöra.
bordet.
Då han ställde upp tre och tre i rad, blef en öfver.
Ställde (han fyra i hvarje rad.
blefvo två öfver, ställde han sex i hvarje rad, blefvo fyra öfver.
Hur många voro tennsol- daterna?
Anna 11- — m.
REDAKTIONENS BREFLÅDA: M.
H. tyckes ha en ganska allvar- lig uppfattning om det straff som i evigheten kommer dåliga poeter till Vår grannes mor kokar Teas ris.
del.
Men syndar likväl — —.
» 53 ».
Skrif u p p s a t s e n endast på pap- Om de bokstäfver som inga i ofvan- perets ena sida.
Låt hemmets syn- punkter mer komma fram och den stående ordnas pä annat sätt fäs ett plikt det har a t t mer upplåta, sina, ordspråk.
O. B. portar for de allmänmänskliga, syn- punkterna.
Och så välkommen å t e r.
TENNSOLDATERNA.
BREFLÅDA METAMORFOS.
L Ö S N I N G A R JOHAN NORDLING: QUASI UNA FANTASIA (f. d. Nordstjernans) Laxérmar- melad för stora och barn.
Pris 1 kr.
pr ask.
Finnes på alla apotek.
Kindergarten.
I en större stad kan en väl upp- a r b e t a d Kindergarten nu eller senare få öfvertagas.
Svar till » Kindergar- ten ' '), under adr.
S. Gumadii Annons- byrå, Stockholm f. v. b.
Rikhaltiga variationer, Begär priak.
Tldatiolms Bruk, Tidaholm.
Välsorterad ».
V Ä F M A O S - T r i h A THVITVARUAFTÄN Från YSTAD " användes Osterlin &amp; Ulrikssons Kem.
Tekn. Fab - Villabolaget ej ett affärsföretag i likhet med andra villastäder, utan äger kommunen aktiemajoriteten i villabolaget, hvarigenom villaägarna själfva bestämma riktlinjen for bolagets verksamhet.
Kommunalskatt cirka hälften mot i Stockholm.
Samskola med dimlssionsrätt, hvarigenom barnen kunna bo i sina hem på landet under hela uppväxttiden.
Snabba kommunika- tioner, Djursholms Aktiebolag, Djursholm.
fattare ".
Aftonbladet.
- ffotoaenhöfc brinna tyst och Beatrice jämnt, äro lätt skötta, effek- 5:e UPPL.
" Här i Sverige är Johan Nord- Ung numera, genom Siljan och Quasi una fantasia, helt enkelt en af våra mest omtyckta för- YSTAD Ibusqvarna EN BERÄTTELSE villastad.
- HAPARANDA YVY tvål.
Säljes i hvarje välsorterad parfym- och herrekiperingsaffär för 50 öre pr st. V ERA ordnade &amp; AM UTSTYRSLAR Kungl.
Hofleverantör.
Försal jnlngsmagasin: Mästersamuels- gatan 38, STOCKHOLM.
4:e UPPL.
bäst Anderssons mycket besöktao.
välrekom- menderade kurs i finare salader, fina grön- o. mellanrätter, lätta frukosträtter, extra fin smörgåsberedning, smörupp- läggnirjg i moderna mönster samt en hel del praktiska råd m. m.
Finnes hos poitieren, Hotel Continental, Stockholm.
Till landsorten mot postförskott.
Obs.!
9:de tusendet nu utkommet.
SILJAN BLAD UR SKISS- BÖCKERNA D j u r s h o l m.
Ï En ny utförlig receptbok D A à M 1 E kr.
R öfver Lärarinnan Frk.
Anna 5:e UPPL.
DET EVIGT KVINNLIGA och BREFLADA: TILL TIDSFÖRDRTFVET I N:R 32 EN BEETHOVENROMAN 27:e-30:e TUSENDEL äldsta EXPEDITIONENS » Familjemedlem », Sundsvall.
Annon- sen kostar ' 2: — .kr.
pr gång.
» Blekingsvilla », 4: — kr.
pr gång, LOGOGRYFEN: M o d e r s k ä r l e k: Mitt b a k f r a m är en viktig sak, svaren sändas mot insändt porto.
dolk, dolsk, ord, skäl, skärm, sked, Som man icke kan undvara; Likvid i postanvisning.
smolk, lärd, kläder, säd, Loke, smord, Må vara krokig eller rak, VACKRA MÖNSTER å brodyr till ett kork, kräm, orre, ' orm, ro, sed, Mor er.
— llvilkct den ibland kan vara — bluslif, en kudde och en lysduk er- Så finnes den dock alltid till, hållas pr omgående mot insändande af och effekti- 50 öre i frimärken till » A.
M. G.b, Därpå nog ingeai tvifla vill.
vaste afföringsmedel är Vasens Jönköping p. r.
EN BOK OM SVERIGES HJÄRTA Sveriges A F T O M Behagligaste återfinnas å Modebilagans sista sida.
Kassabehållning Obligationer F a s t i g h e t e r o. inventarier Reverser med hypotek af diverse Växlar Kreditiv- o. Kontokurant- räkningar Hos inhemska banker ... » u t l ä n d s k a banker ... A andra räkningar - E t t u p p h o f eller b ö l j a n är Mitt b a k f r a m ook, hur man sig vänder, Såväl figurligt, sedt, som när Det ett konkretum är, det händer, Att vi måhända tänka, på — — — Nn ber jag, a t t mig buga få!
— Ufelio, 33.
Tio slantar läggas på bordet liksom ofvanstående figur, t r e rader med fyra i hvar rad.
F l y t t a två af slan- tarna, sä a t t det blir fem rader med fyra i hvar rad.
Lösning insändes, u n d e r t e c k n a d med namn och adress, t i l l RED.
af Idun senast den 1 sept.
1912.
Å kuver- t e t bor angifvas pristäfling n:r 33.
De två första r ä t t a lösningar, som vid den därefter verkställda gransk- ningen påträffas, erhålla följande pris: 1: sta pris: en försilfrad bägare eller oekså böcker — fritt val — till ett värde af 10 kronor.
2:dra p r i s: böc- ker t i l l e t t belopp af 5 kronor.
- M O R G O M O C M THULE-CACAO VECKANS PRISTÄFLING.
buljong ', som användes till stufnin- gen), de a n r ä t t a s för öfrigt på samma sätt.
ALLA-SMÄLLA tiva och billiga!
Derbästahvetemjölet Säljas i hvarje välsorterad järn- &amp; bosättningsaffär.
^ N N O N S E R s k o l a E x p e d i t i o n e n k u n n a v a r a s e n a s t i n f ö r a s i f ö l j a n d e i n l ä m n a d e till f r e d a g a t t v e c k a s för n u m m e r.
LEDIGA PLATSER BARNSKÖTERöKOR, utbildade, er- hålla anställning genom Arbetsförmed- lingen.
Hufvudkonior: Regeringsgatan 113.
Afdeiningskontor: llögbergsg.
37.
Expeditionstid kl. 9 — 1, lördagar 9 — 2.
Rikstel.
40 47.
Personlig inställelse.
Be- tyg böra medtagas.
» Anlita närmaste k o n t o r I » GUVERNANT.
Energisk, frisk lära- rinna, h e l s t undervisningsvan student- ska, erhåller p l a t s 1 sept, f ö r 2:ne flickor 4: de och 1: sta klassens kur- ser.
Lön 175 à 200 kr.
Fri resa.
Foto., betyg och ref. insändas t i l l för- valtar Sven Wikström, Hoting.
SJUKSKÖTERSKEELEVER.
På Sträng- näs sjukstuga bli platser lediga den 1: a i n s t.
sept, och d. l i s t a inst.
okt.
Elementarskolebildning.
Kursen 6 mån.
Fri kost.
Ansökningar, åt- följda af betygsafskrifter och l ä k a r - betyg, till öfversköterskan.
SEMINARIEBILDAD eller undervis- ningsvan lärarinna ö n s k a s a t t under- visa en flicka i 4:de k l.
elementar- kurs s a m t musik, franska och an- dra språk.
Betyg, foto.
samt löne- uppgift sändas t i l l komminister Ny- lander, Ösmo.
Riks Sorunda 12.
MEHRERE junge Mädchen finden sofort oder später liebevolle Aufnah- me in norddeutscher Familie, Vorort Hamburgs.
Nähere Auskunft erteilt Frau Alma Wettich, lloheluft-Chaussé 91.
I.
Etage Rechts, Hamburg.
LÄRARINNA, som genomgått små- skolesem.
eller förut undervisat ny- börjare, önskas till 2 gossar på 6 och 7 år.
Svar j ä m t e lönepret.
till Fru G. Frizell-Nilson, Örboholms gård, llållsviken.
BILDAD anspråkslös flicka erhåller p l a t s a t t undervisa t v ä n n e ' flickor, 10 och 7 år, i vanliga skolämnen samt m u s i k.
A.
B. Nordström, handlande, Ljungskile.
LÄRARINNA önskas omkring 1: sta sept, a t t undervisa tvänne barn, 8 och 6 år.
Kunnig i sömnad, barnkär, ålder ej under 25 år.
Svar j ä m t e foto.
och lönepret.
Hjelmared pr Alingsås.
UNDER V ISN ING SVAN, musikalisk, an- språkslös lärarinna, sökes till 1 sept, f ö r 2 barn, 10 och 12, år, af fam. i brukssamhälle i Värmland.
Svar j ä m t e betygsafskrifter, löneanspråk och foto.
t i l l » Fru E.
I). », under adr.
S. Gumadii Annons b vrå, Stockholm, f. v. b.
LÄRARINNA, högre seminariebildad, med verkligt intresse for barn, kom- p e t e n t a t t samtidigt förestå huset, s ö k e s för 2 barn, 8 och 9 år på herr- gård i S ö d e r m a n l a n d.
Ålder: 25 — 40 år.
Svar med betyg, foto., ref. och löneanspråk till » Z.
R. », under adr.
S. Gunnel i i Annonsbyrå.
Sthlm.
f. v. b. HUSFÖRESTANDARINN APLATS.
En- sam b ä t t r e ungherre söker ung bildad dam a t t förestå hemmet.
Sökanden bör vara villig och k o m p e t e n t a t t en- sam sköta samma med hjälp till gröfre sysslor.
Platsen t i l l t r ä d e s om- kring 15 sept.
Svar med nödiga upp- lysningar och foto.
till m ä r k e ^Sep- tember 1912 », under adr.
S. Gumailii Annonsbyrå, Stockholm, f. v. b.
PLATS FINNES för en flicka som är villig undervisa tre b a r n (flickor i ålder mellan 7 och 9 år) i vanliga svenska skolämnen s a m t ha tillsyn öfver dem.
Som familjen kommer a t t vistas i Schweiz bör den sökande vara kunnig i d e t franska språket.
Plat- sen är ledig a t t t i l l t r ä d a nu genast eller senast den 1 sept.
Svar med uppgift å löneanspråk till » W.
G. », under adr.
S. Gumœlii Annonsbyrå, Stockholm,: f. v. b.
ATT SKÖTA HUSHÅLLET önskas bil- dad, intelligent, medelålders flicka eller änka.
Fröken fi.
Giöbel, Vad- stena.
FRANSYSKA eller fransktalande Schweiziska, kompetent a t t äfven un- dervisa i t y s k a eller engelska, sökes för kommande läsår såsom sällskap och lärarinna för 4 flickor på herre- gård i Skåne.
Svar adr.
Friherrin- nan Ramel, Öveds kloster, Öved.
LÄRARINNA, frisk och intresserad, önskas för 10-årig d o t t e r mot fritt vivre och 12 kr.
pr läsm.
Svar med foto., betyg och ref. före d e n 22 aug.
t i l l komminister R. Janzon, Stjärnorp, Öst ergötland.
BARNKÄR, frisk och ordentlig b ä t t r e flicka erhåller plats i familj, a t t med husmoderns hjälp sköta 3 små flickor, samt d e l t a g a i förekommande göro- mål.
Jungfru finnes.
Svar till &amp; E. M. », Västerås p. r.
GUVERNANT, som är kompetent a t t undervisa ett barn i fjärde klass samt t r e barn i lägre klasser, ä f v e D van vid undervisning i pianomusik, erhåller p l a t s nu till hösten i familj, bosatt i naturskön t r a k t i norra Värm- land.
Allt fritt.
Uppgift om lon pr månad j ä m t e betygsafskrifter samt foto.
emotses omg.
under adress M. Rgséh, Likenäs.
EN ENKEL, helst troende flicka med kompetens a t t undervisa i 6:te kl. kurs (Elementarskolan för flickor) samt musik får bra p l a t s i familj på landet.
Svar j ä m t e betyg, l ö n e - villkor och foto.
sändes under adr.
» Ingenjör », Munkfors.
I SÖRMLÄNDSK prästgård får an- språkslös, frisk flicka p l a t s som l ä - rarinna och husmoders hjälp inst.
15 sept.
Svar med löneanspråk, betyg och foto.
t i l l » Familjemedlem), Oxelö- sund p. r.
UNG bildad engelska m o t t a g e s i lä- karefamilj som sällskap ä t 18-åring.
Svar till » Doktor W. », Söderhamn.
EN " SNÄLL och snygg barnhusa får p l a t s i läkarefamilj (1 barn).
F o t o.
torde bifogas.
Goda ref. fordras.
Svar till Doktor Aug.
Sandvall, Gränges- berg.
BILDAD FLICKA fullt kunnig i mat- lagning, bakning och syltning får plats för a t t fullgöra ensamjungfrus åliggande den 1 sept, i officersfam.
i Karlskrona bestående af herre, fru och ett l i t e t barn, för hvilket fin- nes barnsköterska, som biträder med städning.
Eget rum.
Icke medlem af familjen.
Svar med lönepretentio- ner, betyg samt om möjligt foto.
snarast möjligt till » V.
L. », Iduns exp.
TREFLIG, f u l l t f r i s k flicka, kun- nig i engelska, något sykunnig, kom- p e t e n t a t t läsa läxorna med 2 gossar om 9 och 11 år får p l a t s 4:e sept.
Lön 12 kr., familjemedlem.
Svar med rek.
och foto.
t i l l » Disponent », Upp- sala p. r.
FÖR EN ENKEL treflig flicka villig hjälpa till med husliga göromål samt kunnig i sömnad och musik får god p l a t s i mindre familj.
Svar med foto., rekom.
under adr.
» Familjemedlem », K a r l s t a d p. r.
UNG sympatisk flicka med förmåga a t t smakfullt ordna och villig ensam sköta ett n y s t a r t a d t litet ungherre- hem sökes.
Svar med foto.
(åters.)
till » Verkligt duglig », Iduns exp.
2 ENKLA, ord.
friska och starka, barnk.
b ä t t r e flickor — en sykun., en med husl.
— önskas som husmors verkl.
hjälp med hvarjeh.
(utan jung- fru) i enkl.
vänlig ämbetsmarmafam.
Svar med uppg.
om ålder och löne- anspr.
event, rek.
och foto.
märkt » Familjemedlem », Vimmerby.
FRANSK BONNE erhåller god p l a t s i höst å större godt hem i Skåne om betyg, foto.
och löneanspråk sän- das till Grefvinnan A.
Bonde, Thoröns- borg, Börrnm, Östergötland.
BILDAD, anspråkslös flicka villig a t t utöfva alla en barnfrökens sysslor för en 9-årig gosse och en 6-årig flicka samt därjämte kunnig a t t un- dervisa dem i vanliga skolämnen samt musik får p l a t s på 2 år a t t i början af oktober medfölja vår familj till Alexandria, Egypten.
Lön 50 kr.
pr månad.
F r i a resor.
Betyg, ref. och foto.
torde snarast insändas till föon- sulinnan Silfwerhjelm, H jo.
EN ENKEL, anspråkslös flicka som eventuellt genomgått kurs på läns- l a s a r e t t, (obs.!
ej nödvändigt) kan få plats i. Göteborg från i slutet af augusti, till a t t sköta sjuklig dam, samt något hjälpa till i hushållet.
LÖn kr.
15 — 20.
Svar pr omgående med foto.
(hvilket återsändes) samt rekom.
och ålder till » Carin 1912 », Landvetter.
LÄRARINNA, undervisningsvan, mu- sikalisk, önskas 1 okt.
för två flickor, 4: de kl. kurs och en flicka 1: sta kl. kurs.
Svar åtföljdt af betygsaf- skrifter, foto.
och lönepretentioner sändes under adr.
Sågverks förvaltare Fr. Wennerström, Blankaholm.
PLATS FINNES i höst för en frisk och anspråkslös b ä t t r e flicka, som är kunnig och villig a t t, under hus- moders ledning, å t a g a sig samtliga göromål I ett med alla nutidens be- kvämligheter försedt, svenskt hem i Köpenhamn.
Hjälp till t v ä t t och stor- städning.
Villkor fritt vivre, eget rum och 250 kr.
pr är.
Svar till » Hemtrefnad » under adr.
S.
' Gumaälii Annonsbyrå, Stockholm f. v. b.
HUSHÅLLERSKA van vid a t t pä egen hand sköta ett brukshushåll om 6 — 7 personer får p l a t s nu 1 sept, om be- tyg samt uppgift om löneanspråk in- sända s till » R.
N. », Hultehruk p. r.
I GODT HEM på landet, närheten af Sthlm, får intfsikalisk undervisnings- van lärarinna p l a t s a t t läsa 4: de kl. kurs med en flicka.
Vid.
Nya Inack.- Byrån.
Jakobsbergsg.
31, 1 tr. ö. g., Sthlm. '
B I L D A D FLICKA, kunnig uti alla i ett hem förekomman- de göromål, villig biträda vid vården af en 2 års gosse samt vara husmo- derns verkliga hjälp och sällskap, får plats nu gehast i ingeniörsfamilj i J ä m t l a n d.
Jungfru finnes.
Svar med löneanspr.
foto.
m. m. till » Fru S. V. », under adr.
S. Gumeelü Annonsbyrå, Stockholm, f. v. b.
Lärarinna önskas vid en mindre privatskola, som torde kunna u p p a r b e t a s.
Svar sändes genast t i l l Folkskoleinspektör Lind- qvist, L:a Edet.
EN SKICKLIG KOKERSKA använder helst Klafreströms spislar.
Dessa b a k a bättre än alla andra, då ugnen uppvärmes fullkomligt jämt *.
Begär priskurant, gratis och franko från B r u k e t, Klafreström.
PLATSSÖKANDE INFÖDD TYSKA önskar husmoderbef.
Ref.: Stockholm kyrkoh.
d:r Sterzel, Malmö d:r Ilerslow.
Svar till » E.
R. », Stocksund p. r.
I STÖRRE s t a d s h u s h å l l eller herrgård önskar ung förlofvad flicka p l a t s med törsta a t t under en erfaren husmoders ledning lära husliga göromål.
Villig a t t betala.
Svar t i l l » September 1912 », Sala p. r.
BILDAD, anspråkslös 32-årig dam söker anställning som husförestån- darinna håls t i Stockholm eller Gö- teborg, om möjligt hos äldre d a m eller herre.
Ager godt sätt, stor ar- betsförmåga, ordningssinne och mång- årig erfarenhet.
F i n a ref. Svar ut- bedes t i l l » Husföreståndarinna^ S.
/ Gu- maglii Annonsb y rå, Göteborg.
SOM KOKERSKA eller ensam önskar flicka p l a t s till utlandet, helst Eng- land, 1 nov.
eller dec.
Svar t i l l » 27 är », Iduns exp.
f. v. b.
PLATS ÖNSKAS af en medelålders flicka, som vill hjälpa till med hvad som förefaller inom ett hem, villig se till barn, kunnig i sömnad.
Svar » Plikttrogen », S veni j unga p. r.
GUVERNANT, van och skicklig i a t t undervisa i vanliga skolämnen, språk och - musik önskar p l a t s.
» X. », P ä s s - berg, Mölndal.
PLATS som hushållerska hos ensam herre eller dam eller på egendom event, i fin familj, sökes af b ä t t r e flicka med fina betyg och ref. Svar t a c k s a m t fortast möjligt under adr.
» Hösten 1912 », Getinge p. r.
ANSPRÅKSLÖS, ordentlig flicka öns- kar p l a t s i god familj som husmo- derns hjälp, kunnig i enklare matlag- ning samt förekommande sysslor.
Van efterse barn.
Svar emotses t a c k s a m t till » Plikttrogen 1912 », Allm.
Tidn.- kont., Gefle.
UNG, hurtig b ä t t r e flicka önskar i höst komma i fint bildadt hem på landet, för a t t under husmoders led- ning lära allt livad till ett ordentligt hem hörer.
Är intresserad och van vid husliga göromål.
Svar emotses t a c k s a m t under adr.
» Fia 17 år », Troll- h ä t t a n p. r.
20-ÂRIG FRISK FLIKCA från Väst- kusten, önskar plats 1 sept., i verk- ligt godt och fint hem såsom fruns sällskap och hjälp eller såsom barn- G u v e r n a n t för 7-årig gosse pä herrgård nära fröken för större barn.
Goda rek.
Sthlm.
Småskollärarinneex.
önskvärd.
finnas.
Tacks am för svar till » E.
M. Iduns exp.
f. v. b Svar med ref. och löneanspråk till A. », HUSFÖRESTÅNDARINNA, fullt kun- » Fru L. », Viggbyholm.
nig ett hems skötande, önskar p l a t s E x a m i n e r a d l ä r a r i n n a önskas för sjuåring a t t medfölja till a t t ensam förestå hemmet för äldre Italien.
Endast den bor söka platsen, ungherre eller änkeman.
Svar till » Bil- a d ^ som med allvar och bestämdhet för- d enar e t t lugnt, vänligt och h u r t i g t BILDAD landtbrukared otter, som ge- nomgått hushållsskola med goda be- sätt med barn s a m t har ett verkligt intresse för sin uppgift och är van tyg och är kunnig i väfnad, önskar p l a t s.
Svar till » 21 år », Iduns exp.
a t t undervisa enligt de modernaste metoder, helst äfven i slöjd och om I UNG FLICKA något kunnig i mat- möjligt musik.
Betygsafskrifter, foto. '
lagning söker p l a t s som hjälp och och uppgifter om löneanspråk (och sällskap.
Svar till » Margaretha », Iduns helst muntl.
ref. i Sthlm) torde sän- exp.
das till » 25 Sept. », Malen p. r.
UNG DAM, 23 år, önskar plats i fam. i Stockholm ..
Van vid barn, hågot kun- Ö f v e r s k ö t e r s k e p l a t s e r nig i sömnad, är villig undervisa i vid Långbro Sjukhus, ÄlfsjÖ.
pianospelning.
Rek.
finnas.
Svar LÖn.
: å orolig afdelning 660 kr.
med emotses t a c k s a m t af » 23 år 1912 », 5 ålderstillägg * à 120 kr., å lugn afd.
Iduns exp.
f. v. b.
500 med 5 ålderstillägg à 100 kr.
LÄRARINNA van a t t undervisa i Kin- öfversköterskeeiever antagas.
Ansökan, d e r g a r t e n och de förberedande klas- med betyg, läkarebetyg, frejdbetyg och serna önskar p l a t s i familj i Stock- foto., insändes till öfverläkaren.
holm mot någon lön och ledighet från G u v e r n a n t 5 — 7 hvarannan kväll för egna lektio- som genomgått elementarläroverk för ner.
Tacksam för svar till t-&gt;Barna- flickor och småskoleseminarium eller vän », Iduns exp kindergartenseminarium, erhåller i fritt vivre söker b ä t t r e flicka höst p l a t s hos disponentfam.
å bruk i p MOT l a t s i äldre fam. Är kunnig i ett mellersta Sverige, för undervisning af hems Svar till » A.
H. », en 8 års flicka samt som sällskap Iduns skötande.
exp och hjälp i hemmet.
Sökanden bör 21-ÅRIG NORRLÄNDSKA önsk.
p l a t s vara musikalisk.
Svar till » Kerstin », under adr.
S. Gumœlii Annonsbyrå, som husmoders hjälp.
Något kunnig i h a n d a r b e t e n och linnesömnad.
LÖn Stockholm f. v. b. önskas.
Svar till » 21-årig Norrländ- K o k e r s k a o. sykunnig h u s a, duglig o.
välrek., ska », Östersund p. r. önskas i läkarefamilj i Sthlm.
4 pers.
GUVERNANT, som genomgått å t t a - Svar med betygsafskr., åldersuppgift klassigt läroverk samt därefter prak- t i s e r a t i 2 år önskar p l a t s till hös- m. m.
» 1 sept.
1912 », Id u ris exp.
ten.
Prima betyg och ref. finnas.
Svar t i l l » 20 år », Gefle p. r.
I BRODERIAFFÄR får kompetent flicka plats, fullt kun- UNDERVISNINGSVAN lärarinna, un- nig i ritning, sömnad samt expedetion.
dervisar i skolämnen, språk, musik, Helst någon vana vid maskinritning.
söker p l a t s i godt hem på landet.
Svar med foto., rekom.
och lönean- Goda betyg.
Svar » Energi », Sv.
Tele- språk till » Duglig ».
Halmstad p. r. grambyrån, Sthlm f. v. b.
EN 19-årig flicka önskar p l a t s I godt hem.
Är kunnig I linnesömnad, väf- nad och a n d r a h a n d a r b e t e n samt är villig a t t d e l t a g a i HUSLIGA göromål.
Tacksam för a t t få räknas som fa- miljemedlem.
Svar till » 1 eller 15 September », Nyköping p. r.
UNG dam önskar plats i skola eller familj a t t undervisa i kläd- event .. ' linnesömnad eller som sällskap och hjälp.
Svar till » September », Karl- stad_ p. r.
TVÄNNE UNGA FLICKOR, elemen- t a r BILDADE, önska komma till präst- gård eller herrgård för a t t såsom medlemmar af familjen d e l t a g a I hus- liga göromål.
Den ena kunnig i kon- torsgöromål den andra villig a t t läsa med barn.
Svar till » Familjemedlem- mar), Iduns exp.
f. v. b. UNDERVISNINGSVAN anspråkslös gu- vernant söker p l a t s.
God rekom.
fin- nes.
Svar till A. Kylin, Asklanda.
PLATS önskas af en i matlagning och husliga göromål kunnig flicka.
Van vid landet.
Genomgått hushållsskola.
Rekom.
finnes.
Svar med uppgift om löneförmåner m. m. till » 24 är », Ba- lingsta p. r.
20-ÅRIG FLICKA kunnig I enklare matlagning samt något klädsömnad och h a n d a r b e t e, önskar p l a t s I fa- milj; är villig d e l t a g a i alla inom- hus förekommande göromål.
Svar t i l l » G — a », Fågel s j ö p. r.
BILDAD FLIKOA, husligt intresserad, något musikalisk och med godt, jämnt s ä t t och lynne, önskar plats som vär- dinna I hem där husmoder saknas el- ler som hjälp och sällskap i familj eller åt klen äldre eller ensam dam eller herre.
Bästa rek.
och ref. Svar till » Godt hem », Alius p. r.
UNG VÄRMLÄNDSKA, som genom- g å t t - 8-klassigt läroverk och sedan för språkstudier vistats 7 mån.
utom- lands, söker p l a t s som guvernant för vintern.
Svar till » M.
O. », Nykroppa.
SPARSAM och ordningsälskande b å t t r e flicka önskar sköta hemmet åt en- sam herre.
Svar märkt » Flicka från landete, Iduns exp.
SJUTTON ARS FLICKA som i år ut- g å t t från 8-klassigt läroverk önskar plats i familj a t t läsa med barn och hjälpa till med l ä t t a r e sysslor.
Svar t ill » Z. », Höganäs p. r.
PLATS som husa önskas till hösten af ordentlig flicka kunnig i sömnad, helst I mellersta Sverige.
Svar .till » N orrländska », Iduns exp.
FLICKA från landet önskar plats som ensamjungfru.
Svar emotses tack- s am t _mä_rkt _ » Hösten 1912 ».
Dala p. r.
SJUKGYMNAST som med goda betyg genomgått institut i Stockholm önskar p l a t s i höst.
Svar till » Gymnast », Ly- sekil _p._r.
MUSIKALISK 24-ärig flicka, som ge- nomgått 8-kl. läroverk, sjukvårds- och massagekurs samt vistats I England och Tyskland, Önskar plats som hjälp och sällsk.
Svar till » Norrländska M. », Iduns exp.
f. v. b.
33-ARIG BILDAD småländska af god familj, duglig, arbetsam, barnkär och samvetsgrann samt med goda vitsord från förut innehafd plats, Önskar an- ställning som värdinna i godt hem där jungfru finnes.
Närmare med-, delar F r u Mathilda Drangel, Herrs- torp, Emar p.
UNG FLICKA med goda betyg frän 8-kl. elementarskola och realskoleexa- men söker p l a t s som guvernant.
Tack- sam för svar till » Undervisningsvan », Knifsta p. r.
LÄRARINNA, som genomgått högre lärarinneseminariet, har goda betyg och några års undervisningsvana, men for • n ä s t a läsår önskar lindrigare tjänstgöring, är villig undervisa en eller tvä elever (helst en) i förbere- dande klassernas eller lägsta elemen- t a r k l a s s c r n a s kurs.
Små löneanspråk mot r ä t t i g h e t a t t disponera öfver ti- den utom lärotimmarna.
Svar till » M.
R. », Dufved p r.
ENGELSKTALANDE 20-årig flicka, som genomgått 8-kl. läroverk och in- nehaft platser som guvernant och barnfröken, önskar p l a t s i familj nu eller till hösten.
U t m ä r k t a ref. Svar till » Cecil », Halmstad p. r.
UNG, frisk och gladlynt samt barn- kär flicka, som i var aflagt real- skoleexamen, önskar plats till hösten i godt och fint hem för a t t d e l t a g a i alla i hemmet förekommande syss- lor.
Pä lön fästes mindre afseende, men hon önskar a t t behandlas som medlem af familjen.
Svar till » I.
F. », Lia, len s h af sba.d, Malen (Skåne).
EN ENKEL och anspråkslös ung flicka, som genomgått hushållskurs (hvarifrån finnes rekom.
), önskar plats den 17 sept, i ett bättre hem a t t gå frun till hända.
Lön önskas.
Svar till Ella Boberg, Hushållsskolan Bog- sten.
Bettna.
EN 16-årig flicka, som aflagt real- skoleexamen, önskar mot fritt vivre p l a t s i bildad familj för a t t d e l t a g a i hushållsgöromål.
Vill anses som familjemedlem.
Svar till » Platssökan- d e », Piteå p. r.
EN BILDAD ung flicka (23 år), dansk, af svenska föräldrar, önskar plats i Skåne.
Är musikalisk, barnkär, kunnig i enklare matlagning samt bokhålleri.
Svar med meddelande om lön önskas till » Familjemedlem », Iduns exp.
: Undervisningsvan flicka som genomgått 8-kl. elementarskola, önskar den 1 inst.
sept, p l a t s I fa- milj a t t undervisa i vanliga skolämnen och språk.
Svar sändes fortast möjligt till » IS-ä,ring », Hessl ehulm p. r.
K i n d e r g a r t e n l ä r a r i n n a, d e t t a år u t exam, frän M a r g a r e TRA- s k o l a n s K i n d e r g a r t e s e m. öns- kar plats i fam. vid bruk eller större herrgård (gärna utomlands) a t t syssel- s ä t t a och t a g a vård om ett par små barn, ej öfver 6 år.
Vara frun till hjälp och sällskap.
Familjemedlem.
Ref. gifvas och önskas.
Svar med uppgift om lön m. m. till » 24 år », Iduns exp.
f. v. b.
18-årigf licka, med realskoleexamen och af gängsbe- tyg från - 8:de kl. önskar plats i god familj a t t läsa med mindre barn.
Är villig d e l t a g a i de husliga göromålen .. Svar till » Box 20 », Lysekil.
2 2 - å r i g flicka, som genomgått A. Eneroths 1-åriga handarbetsseminarium och som är nå- got kunnig i hushållsgöromål, önskar p l a t s i god familj, där jungfru fin- nes.
Svar till » Familjemedlem », Lyse- kil p. r.
EN à två inackorderingar mottagas i prästgård i Västergötland.
Svar till » Prästgård », Iduns exp.
f. v. b.
TILL LÄS- och lekkamrat åt egen 9-årig d o t t e r önskas en frisk och snäll jämnårig (helst flicka) af god fa- milj såsom inack.
å herregård.
Ref. önskas ocli lämnas.
Svar t i l l » Ett h em », N orrkö p ing p. r.
EGET eller deladt rum erbjudes stud. ung flicka.
Nybrog.
56 B II.
Frök.
A.
Kall.
A.
T.
202 48.
STÜDERANDE erhålla inack.
i godt hem centr.
på Söder.
Pris 80 kr.
pr mån.
Vid.
gen.
Fru H. Lagerholm, Bräimkyrkag. '
30 I.
Stockholm.
OFFICERSFRU, h vars man under vin- t e r n är kommenderad t i l l annan ort, Önskar till hösten m o t t a g a som in- ackordering i sitt hem vid Djursholm (Ekeby om.
invid Danderyds station) en eller tvä fina, bildade damer.
— Pris 75 à 80 kr.
pr mån.
TVÄNNE FLICKOR erhålla i Stock- holm inackordering med d e l a d t rum.
Regeringsgatan 66, F ' ru LillJemark.
COMFORTABLE HOME in lady ' s house in h e a l t h y town lVs miles (Swedish) from ^London.
Opportunity for lessons.
Apply Miss Sigrid Warf vinge, Gref- magnigatan 8.
Stockholm.
FRAN 1 SEPT.
mottages i trefligt, godt prästhem hushållselever, äfven dem som önska hvila och rekrea tion.
Sva r t i 11 » 1 Sept. », Iduns exp.
f. v. b ADRESSER lämnas afgiftsfritt a goda hem och pensionat i Sthlm och på landet å Nya Inack.-Byrån, Jakobs- bergsg.
34, Sthlm.
Etabl.
1887.
NÄRA SCHARTAU.
Inack.
i bildadt hem.
F ö r s t k l.
hus.
Badrum.
Piano.
Prima ref. F r u Carl Dillner, Horns- g a t a n 4 III, Stockholm Sö.
I n a c k o r d e r i n g med ensamt rum för en ung flicka kan erhållas hos F r u Maria Plg.- Gyllenbåga, Artillerigat.
24 III.
Allm.
tel. 222 23.
H o s o î f ï c e r s a n k a å Ö s t e r m a l m erhålla 3 flickor god inack.
genast eller 1 sept.
Svar märkt » S — g ».
Iduns exp.
I tjänstemannafamilj å Östermalm kan en väluppf os t rad flicka af en tillfällighet bli inackor- derad och blifva medlem af familjen under nu instundande läsär.
Svar med ref. till » K.
B. », (Svenska Telegram- byrån, Stockholm f. v. b.
I p r ä s t g ä r d p ä l a n d e t kan en flicka få god inackordering och undervisning i de vanliga skol- ämnena (2:dra klassens kurs) tillsam- mans med egen 10-årig dotter.
Svar före den 1 sept, t i l l Kyrkoherde P. O. Södergren, adr.
Västa 11 fors.
U N G A FLICKOR erhålla fr. 1 okt., event, tidigare, inack.
hos bildad, huslig dam i Dresden, Kart- zerstr.
3.
Grundlig utbildning i hus- hållslära, om så önskas.
1: ma ref. Mo- derat pris.
Ev. ressällskap slutet af aug.
Förfrågningar sändas endast till Rudolf Mosse, Dresden, under märke » D.
R.
9521 ».
Goda HoiSp i bildade hem och pensionat i Stock- holm och landsorten förmedlas af- giftsfritt genom B. VIMANS B YR A, Regeringsg.
65, 1 tr. {ing.
från Läst- makareg.).
Bref besvaras mot dub- beU porto.
kan bästa inack.
erhållas för skolung- dom nära flera af våra bästa skolor å österm.
De bästa ref. Svar märkt » Aug.
1912 », Iduns exp.
K i n d e r g a r t e n — A r b e t s s t u g a.
23-årig undervisningsvan flicka, som genomgått å t t a k l a s s i g t läroverk, se- dermera 2Vs års Kindergartenskurs i Berlin samt därefter innehaft 2 års själfständig verksamhet som Kinder- g a r t e n l ä r a r i n n a I Sverige, önskar till 1 okt.
plats vid bruk, barnhem el- ler annan a n s t a l t.
Svar till » M.
S. », under adr.
S. Gumnelii Annonsbyrå.
Stockholm f. v. B.
Tillfälle finnes för äldre dam eller herre som önskar inackordering i ett verkligt godt hem i Sthlm på Östermalm där b ä s t a hjälp och omvårdnad kan påräknas om så behöfves.
Om så Önskas kan egna möbler få m e d t a g a s.
Stort, trefligt rum med stor garderob.
Bästa ref. Svar märkt » Ilemtrefuad », Iduns exp.
Birgitta-Skolans kurser Doktor I. Kjellbergs kors i massage och sjukgymnastik.
MAGGI Begär prospekt!
Stockholm.
Mästersamuelsgatan 70. i Klädsömnad, Fransk linnesömnad, Konstbroderi, Spetssöm och Knyppling börja åter 15 sept.
Regeringsgatan 19 — 21.
Prospekt på begäran.
Föreståndarinnor: - Elisabeth Glantzberg.
Emmy Kylander.
G y m n a s t i k d i r e k t ö r s e x a m e n Olga Sehuldheis * e a l f e lä v g e g r es vid D Buljong-Tärningar Sydsvenska Gymnastik-Institutet.
äro bäst!
Vid 1 A- / 3 Professor börjar Unmans Institut i-B Göteborgs Gymn.
Institut, N M orr a a gg B an o t l o ag rg e e ts t N 22. ed A. erla T. g, 186 S 29. tock B. ho T. lm 30, 91.
Praktiska hemkurser.
Göteborgs Arkader, Göteborg, Kvinnliga liliningsskolan Vil a Hult, ^^ " ZS ^^ ' ^^ m atlagning li, nn t e v sö ät m t, n m öbelpolering k Svenska urs i M och ju r k a g p.
y r m l a c k e r i n g, t a p e t s e r a r e a r b e t e n, a d Be, g S ä V osp n e as k tik t.
(för S a to s Harnäfsimporfen, c a k ge holm Sömnad Handarbeten.
i Språk, Musik, Sång, Målning, Väfnad, ZoToS Ä t Vil a Hult, Kneippbad S e to n c, kholm, Benninge Hemskola, EUG.
STE N I METZ Sjösjuka.
MOMENTAN.
S Ä up.
ply B sn a i s n ta g d a.
r med- dela N s y a t f läsår börjar den 2 P se ro p sp t, ekt sändes och adr hår och skägg.
Är för hälsan oskad ligt.
Verkan ögonblicklig.
Fäller ej Lektioner i Linnesömnad.
vid tvättning.
Pris 5 kr.
pr sats.
Z i w e r t z Eftr., G ö t e b o r g, Husmoderskolan i Karlstad.
Återförsäljare rabatt.
Den 16 augusti konserverin D g en sku 24 rsen a, ugusti Javana Lelu det ögo b n ä fra s n ta sar och tjocka matlagning, bakning, kon / 2 se " â rv rs e k ri u n r g se, n linne-och ma k t- lä S d to - ckholm, Sibyl egatan 36. s la ö g m n n a g d, 1, - å b r b a sk k ar u n i r n a se v g n ård och söm Ma m l ö, Fersens väg 2.
6 kr.
n i n nad m. m.
6 veckors kursen omf.
matlagning och bakning.
21 Drot n O lngg.
21, Sthlm.
Språk- och Hashäl sskolan Fleurie Lactobacilline-glycogéne-, tabletter Södra Al égatan 2 A. Husmoderskurs rak efter 2-årig kurs af kvinnliga N y kurs börjar 14 sept.
Prospekt gen, kapten J. Thulin, LUND.
1 Tärning gifter 1 liter finfin buljong.
Namnet MAGGI garanterar alltid en utmärkt kvalitet.
i d 1 okt.
ny V (ett-ârig) kurs i Mas- sage och Sjukgymnastik.
Begär pro- spekt.
Brunkebergsgat.
9, Stockholm.
å Fogelsta gård (invid Bornsjön) mottager högst sexton unga flickor endast på helt arbetsår, (1 sept. — 20 d e c, 20 Jan. — 1 juni).
Pris för kurs 1,000 kr.
Nästa kuxs börjar d.
1 sept.
1912.
Undervisning meddelas i hemmets alla sysslor såsom: matlagning, bakning, konservering, sömnad och hemmets vård.
Dessutom lämnas undervisning i väming, slätväfnad och.
konstväfnad samt väfvars uppsättning.
Föreläsningsvis meddelas undervisning i psykologi, hälso- och sjukvårdslära, födoämneslära, hemmets bokföring och väfnadsteori.
Prospekt och närmare upplysningar genom skolans föreståndarinna Fröken Olga Schuldhcis, adr.
Fogelsta, Tumba.
TAikstel.
Tumba 114.
(BRUMMERSKA SKOLAN, 1 Stockholm).
Utbildningskurs i matlagning och öfriga praktiska hemsysslor, afsedd för börjar 10 okt.
fullständig utbildnings- öfver skolåldern, omfattar och år i tre månader.
Elever emottages äfven på kortare tid om plats finnes unga flickor enklare modern utan truckling ledig.
Obs.!
Facklärarinnor.
Elever förberedes för inträde i Fackskolan.
samt väfnad.
damer och herrar).
Därjämte meddelas undervisning Stort prof (äkta) mot 45 öre i frim.
och Beferenser af föräldrar till frän skolan utgångna Matlagningskursen omfattar två terminer med 4 dagars arbetstid i veckan, elever.
Utförl gt prospekt och upplysningar erhållas ifrån såväl Thyselius öfriga kurser omkring 60 timmar.
Alla ämnen valfria.
Prospekt och närmare upplysningar i Brummerska skolan, Johannesgat.
18.
Byrå, Grefthuregatan 1, Allm.
Tel. 8939, som från skolan, adress Mottagningstid under augusti månad onsdagar och fredagar kl. 12 — 2.
Tel. Norrköping 7 58. adr.
Streng näs.
9:de kursen börjar i ang. 1912.
Grundlig husmoderskurs med matlagning, väf- ning, sömnad, inkokningar m. m.
3 skickliga lärarinnor.
Härligt läge p å landet nära staden.
G-lädt o. friskt hemlif.
Obs.!
Ändrad studieplan.
Vidare upplysningar o. prospekt m. m.
enl. ofvan- skrifna adress.
Tel. Strengnäs Allm.
50, Riks.
57.
Pä apotek i askar à kr.
2.00 och 3.50.
Bertha Jönsson, (äfven B l u s a r, B a r n k l ä d e r m.
m.)
Våra kurser börja åter den 9 sept Före 4 sept, är adr.
Asarum, Blekinge.
Kanin börjar pågår en vecka, omfattande inläggning af bär, frukt och grönsaker.
taga öfriga kurser sin medel för erhållande af långa början.
3 omf.
ögonbryn.
Pris (teoretisk och praktisk m.
m.)
omf.
Eva JEgnéw, Kindergarten.
Bikst.
35 30. börjar A.
T.
210 20 04 sept.
Ny- Höstterminen den Helinackordering erhålles inom skolan.
Tidsenliga lokaler.
Värmeledning, anmälningar mottagas Bergsgatan 20.
Nancy Bnwall.
4 tr., Sthlm.
Allm.
tel. Kungsh.
22 92. a t i n e - C r è r n e är det elektriskt ljus, badrum.
Prospekt på begäran.
Tel. 812.
ELSA KARLSON, förnämsta medlet Hofleverant.
att exam.
Klndergartenlårarinna.
skydda huden för köldens skadliga inverkan.
Denna kraftiga snöhvita natur- produkt-extrakt af ren hafre renar porerna, läker huden o. hyn blir vacker o. klar.
— utanför Linköping, Åkta endast i hvit burk med börjar sitt 18:de arbetsår den 1 nästk.
Eikstel.
106 24. grönt lock The Oatine C:o, september.
Undervisning meddelas i börjar sin tredje termin i början af september.
London.
Oatine-Crème säl- franska och engelska språken, i kläd- jes efter tullförhöjningen på 1 termin.
Undervisningen omfattar matlagning: och linnesömnad, väfning, huslig eko- till 1.50 o. 3 kr.
pr burk samt enklare och finare, bakning, konservering efter modernaste metoder, dukning, Oatine-Tvål, Oatine-Puder servering m. m.; l i n n e s ö m n a d: varje elev disponerar en maskin; hushålls- nomi, matlagning samt i alla inom ett hem förekommande göromål.
Prospekt Ipo.
Balsam säljes öfverallt bokföring och beräkning, hälsolära, födoämneslära och (valfritt) barnavård.
på begäran.
Pris för helt arbetsår 8 (V 2 ™f o. hos A. W. Nording, Biblio- Undervisningen bedrifves på alla områden praktiskt och med största hän- mån.)
900 kr.
Rosai Lönnies.
teksgatan 11 o. Drottningg.
63, Stock- syn till hemmets krav.
holm.
Nya, tidsenliga, hygieniska lokaler.
Fackutbildade lärarekrafter.
Prospekt på begäran.
Adr.
som ovan (under juli månad f. v.
b.)
Elvira Friberg, Hildegard Friberg, f. d. lärarinna vid Packskolan f. utexaminerad lärarinna från Packsk.
Husl.
ekon. Uppsala.
f. Husl.
ekon. Uppsala.
Franska Parfymmagasinet, 30E Nobynäs Hushållsskola.
utmärkt antiseptiskt hudmedel, säljes i tuber à 30 öre hos Herrar Speceri-, Färg- och Parfymhandlan- de m. fl.
samt &amp; Apoteken.
Storartad Snöhvit minuter.
Tel. 44 90 ev. 40 8B.
nya medel mot rubbningar i matsmält- ningen och därmed sammanhängande sjukdomar, är - nu u t s l ä p p t i marknaden.
Tablet- t e r n a b e s t å af d e t b e k a n t a yoghurt- fermentet s a m t ett n y t t ferment, gly- cobakter m e d stärkelseupplösande egenskaper.
Försäljas från Apoteket Lejonet, Malmö.
Lektioner s i am ol t ika i m.
Se Kvinnligt yrkesregister 1912.
Er- hålles å. Begistrets expedition, Bege- ringsg.
65, samt i boklådorna.
Pris 1 kr.
Porto till landsorten 20 öre.
Kurs fr. 1 sep N t, o till bynä 1 s 5 H dec.
er g och fr. 20 jan.
till 1 juni.
å r d » arbeten s G ki r c u k n l d ig lig a, examinerade hu lä s r h ar å in l, n v o ä r fn.
ad, hand- Frinnaryd.
Rikstelefon 5.
Välj, men välj det bästa!
Musikinstrument till- Dentol.
Bildade flickor mottagas å härligt läge nära sjö och skog å småländska höglandet.
undervisning i m. m. meddelas af Godt hem.
Väl inredda rum och hushållslokaler.
Pörfrågningar och anmälningar ställas till föreståndarinnan Fru E. von Kothen, Nobynäs, uppfinning.
tvätt pa några Kräfver endast en OÖFVERTRÄFFADE H A F R E G R Y N af bästa svenska och utländska Frälsningsarméns antiseptiska och verkning, väl justerade.
Stort och koncentrerade munvatten Dentol.
välsorteradt lager af: Gitarrer, Lofordande intyg af prof. vid Mandoliner, Gitarrmandoliner, Kungl Gi- Karolinska institutet E. tarrlutor, Violiner, Violonceller, Almqulst.
Pris: pr hel fl.
1:75, Cittror, Konsertlnor, Ackordlön, pr half fl.
1: —.
Klarinetter, Flöjter, Mässingsin- strument.
Sextetter af bästa sven- ska och utländska tillverkning.
Uyfvelbänkar, Skottkärror, Trummor, musik-, marsch- och Magasins- och Fabriks- bastrummor.
Fodral, strängar och Oumbärlig för tändernas verkliga kärror, Verktygsskaft o. Löf- vård.
Pris pr tub 60 öre.
Dessa öfriga tillbehör till musikinstru- virke äro våra specialitéer.
oöfverträffade Dentol-preparat till- ment.
Orglar och Pianinon från Våra med synnerlig omsorg utförda stall-, verkas under kontroll af handels- de förnämsta fabriker inom landet.
jordbruks- o. trädgårdskärror à 15 kr.leve- kemisten fil.
d:r Carl Setterberg.
Vid köp pr extra kontant af orglar reras fraktfritt alla järnv.-stationer i hela och pianinon lämnas hög rabatt.
riket.
Beställ i dag från Stockamüllaas Nyhet: Sextetter af förstkl.
bömisK Aktiebolag, Stockamöllan.
Tel. 9. tillverkning, svensk modell, till 300 och 425 kr.
pr sextett pr extra Terpentinfri, förstklassig skokräm, kontant.
Ny, illustrerad priskurant fri från alla för lädret skadliga gratis mot insändt 10-öres frim.
ämnen.
Pris: pr burk —: 25, pr till porto.
ask —: 50 o. —: 20.
Dentol-Tandpasta.
tiondedel af förut erforderligt arbete.
Kläderna hålla dubbelt så länge.
Bruks- anvisning gratis och franko.
Kölner- lagret, 24 Smålandsgatan, Stockholm.
fii engelska sjukan.
som bryter ut vid alla åldrar intill 10 år, fås säker hjälp med utvärtet medel af undertecknad, som har 36 års praktik i Engelska sjukans be- handling.
De mest framträdande symptomer- na äro blodfattlgdom, slappa armar Frälsningsarméns äkta rena Ceylon- o. ben, gnatlgt lynne, Ingen sömn, Téer.
Berömda förstklassiga kvali- téer.
Finaste arom.
Billiga priser Ingen aptit, somliga äta mycket, men i förhållande till till teernas höga magra ändå, kroppen blir upplöst i kvalitet.
Olika paketeringar till 5, slem som stockar sig i lederna och 6 och 8 kr.
pr kg.
medför kyla, kläda och utslag.
Blii ej slemmet utrensadt brytes krop- pen sönder.
Ingen behöfver resa hit.
Beskrif symptomema.
Sneda lemmar kunna bli återställda.
Brei Frälsningsarméns rena oblandade besvaras mot dubbelt porto.
Kakao, af erkänd ypperlig beskaf- Tusentals Intyg Unnas.
fenhet, fri från skaldelar.
Leve- H a n n a B e n g t s s o n, Malmö.
reras i hektopaket eller i fint deko- rerade burkar om 1 kg.
Pris: pr hekto —: 45, pr kg.
4:40.
Ceylon-Téer.
Kakao.
Regementagatan SÄ.
Egnét », 1 1 Armé-Skokräm.
Det modernaste o c h elegantaste i tyger a * hög kvalitet represen- teras af märket " WELL W O VEN " Genom att specialiseras å ett fåtal märken står fabrikatet oupp- nådt i fråga om såväl som Till- handahåll es af de flesta första klass kläde s affärer, samt engros- sister inom landet i Cheviot, Foulé, Engelsk Serge, Croisé i de alltid tilltalande och klädsamma färgerna djupsvart, högblått och modernt grått.
Begär alltid fabrikatet hvilket innebär en ga- ranti å högsta kvalitet.
En varas goda beskaffenhet ihägkommes långt efter sedan priset fallit i glömska.
ran s. de, styrka, kvalitet utfö pri " Wel - S j rnmede.
l woven " a m t ârkt Armé-Tvål.
styrkande, föreskrif- f es af manga likan.
filed deffa numm Apoteket Lejonet, Ma m l ö. Östermalmsg.
24 &amp; 26, S h t m l 5.
Tabletter.
Öfverfet boro-lanolintvâl.
Fin och behaglig antiseptisk toalett-tvål.
Synnerligen billig i förhållande till kvaliteten.
Pris: pr stång 1: —, pr bit -: 2 5.
Ofvanstående varor kunna erhållas vid hvarje Frälsningsarme-kår, hos många hrr specerihandlare eller direkt från partilagret.
Ferrin följa Frälsningsarméns Handelsdepartement, Romanbilaga = Telef.
: Riks.
85 81.
Allm.
6372.
Finnes äfven i form Fås p ä apoteken.
a f = Mode- och Iduns och Iduns Handarbetstidning.
