# ID: svediakorp-per2004
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 39,575
# sentences: 1,759
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 32 (1335), 25:TE ÅRG.
SONDAGEN DEN 11 AUGUSTI 1912.
VANLIGA UPPLAGAN.
JOHAN NORDLING.
LOSNUMMERPRIS: 12 ORE.
RED.-SEKRETERARE: ELIN WÄGNER.
t A l b e r t Ulrik 5 å å i h.
F ö r f a t t a r e n D:r À.
U.
B å å t h.
Efter senast tagna fotografi af A. Jonason, Göteborg.
ÄTTEN MELLAN DEN 2 OCH 3 augusti afled efter en kortare sjukdom författaren fil.
d:r A l - bert Ulrik Bååth vid 59 å r s ålder i sin s o m m a r b o s t a d Gott- s k ä r p å västkusten.
A.
U. Bååth var p å 80-talet vid tiden för den nya realistiska diktens genombrott i Sverige en af vårt lands mera f r a m t r ä d a n d e skalder, v ä l k o m n a d och b e u n d r a d inom den nya lit- teraturens led och olikt d e öfriga 8 0 - t a l s - männen icke heller o g ä r n a s e d d af den äldre diktens målsmän.
Ehuru h a n s alstring s e - n a r e flöt tunnare och s p a r s a m m a r e och ehuru han icke v a r e sig i makt öfver s p r å - ket, i k ä n s l a n s rikedom eller i inbillningens kraft kan m ä t a sig med det följande s k e d e t s stora skalder, s å har hans dikt dock icke blifvit glömd och han har olikt d e flesta som fiden gått om alltjämt kunnat glädja sig åt en rättvis uppskattning.
Framför allt ha de som genomlefvat 80-talets litterära bryt- ningstid icke förgätit, hvilket starkt intryck h a n s första diktsamling gjorde när den kom ut 1879 samtidigt med R ö d a Rummet: man s å g strax i Strindbergs roman och i B å å t h s dikter den nya realistiska diktens pioniärar- beten i Sverige.
Han stod d å för oss, s ä g e r Hans Larsson p å ett ställe i Reflexioner för d a g e n, " om jag s å får s ä g a, som en hvilken efter ett segt genombrott t o r k a d e p a n n a n och s å g ut öfver de nya soligheter som b r e d d e sig ut för h a n s ögon ".
Utan tvifvel b e t e c k n a r o c k s å d e n n a lilla bok, som n u - mera åtminstone för den, som icke ä g n a r den en n o g g r a n n a r e uppmärksamhet, icke synes s å s ä r d e l e s ansenlig, en ny tids inbrott i den s v e n s k a lyriken.
Den sätter märke, icke g e - nom sin form, fy den v a r icke ny, om ej i en viss tonens nyans, och i det språkliga och lyriska uttrycket voro den äldre tidens s k a l - der Bååth öfverlägsna; men genom sitt stoff och framför allt genom själfva sin a n d a.
Den lefde nämligen alltigenom i den omgif- v a n d e verkligheten; den natur s k a l d e n skil- d r a d e, den v a r h a n s egen, i hvilken han vuxit upp, och d e idéer och sträfvanden han b e - sjöng, — man erinrar sig t. ex. de dikter som p å n å g o t sätt anknyta sig till folkhögskolan Hvilan och b e r ö r a folkupplysningsianken — de voro den unga tidens egna, de sökte infe sitt stöd i det förflutna, men voro inriktade mot framtiden.
Det var denna nuets atmosfär i diktboken, som var ny.
Äfven där skalden diktade om fos- terlandet och d e s s minnen tog han sin ul-
g å n g s p u n k t från eller fördes tillbaka till fol- kets n u v a r a n d e känslor och förhållanden.
Hans dikt var varm, saklig och o d e k l a m a t o - risk.
Den s p ä n d e inte öfver en s å stor i d e - ell vidd som Viktor Rydbergs, den h a d e inte nått Snoilskys konstnärliga höjd.
Men den unge diktaren stod utan att affischera n å g o n oppositionell ställning fullt p å sin e g e n mark, som han själf ärligt siräfvat sig till.
Därmed ingaf hans dikt trygghet och förtroende.
O c h h a n s sympati för d e s m å och förförde- lade i samhället, liksom för tidens d e m o k r a - tiska upplysningssträfvanden, som i d e två följande samlingarna Dikter {1881} och Vid allfarväg (1884) ytterligare p o i n t e r a d e s, den var inte b a r a som hos Snoilsky och Rydberg en diktarens och t ä n k a r e n s ideologiska s y m - pati, men den var själf i slänt med folklig syn och känsla.
I sin poetiska förkärlek för de sociala kontrastverkningarna, i sin a n s t r y k - ning af bitterhet liksom o c k s å i sin f ö r s o - n a n d e stämning, som s k y d d e att s e det t r a - giska och det ohjälpliga fullt i ögat.
Det konstnärligt nya i B å å t h s diktning var att föremålen där voro s e d d a p å n ä r a håll: d e u t e s t ä n g d e väl d ä r m e d själfva de stora ut- sikterna, men blefvo i stället d e s t o tydligare: O c h det var d e n n a tingens e g e n poesi man den g å n g e n b e h ö f d e och ville ha.
Bååth är den s k å n s k a naturskildringens skaldefader.
Han införde det s k å n s k a l a n d - s k a p e t i den svenska dikten.
Slättens ro, ä n g a r n a s och å k r a r n a s dofter, hafvets b l å a knifsrand i fjärran, d e m å n g a ljuden som man ä l s k a r i denna stillhet, en v a g n s rassel, hundens skall borta i n å g o n gård, k o r n k n a r - ren i s ä d e n, den s y d s k å n s k a s o m m a r k v ä l - lens hela stämning har han fattat och b a r a behöft de sakliga orden att g ö r a lefvande: En kvinna.
DU ÄR SÂ JORDISK OCH SÂ STARK, du kvinna som bredvid mig går.
Du tar ditt lif som ört p å mark och r ä k n a r icke fallna år.
Du blommat upp i hvardagsljus, i arbetsallvar, stilla skämt.
Du går i enkel, själfsydd blus och dina h ä n d e r syssla jämt.
Fast du ej mer är ung, har hyn ett skärt och friskt blodskimmer kvar.
O c h under svarta ögonbryn djupt blänker guldbrunt ögonpar.
Du står i dina m o g n a d s å r och hemligt blomma dina bröst.
Din n e d å t v ä g snart förestår, men du ej tänker alls p å höst.
Kornknarrn skorrar inne i vång.
Skramlar i klöfvern ett ringlande tjuder.
Borta i byn harmonikan ljuder.
Ren är på korsväg dansen i gång.
P r e g n a n t har han o c k s å återgifvit den ' m o t s v a r a n d e vinterstämningen, d å snön t ä c - ker fält och tak och kyrkotorn och e n d a s t k r å k o r n a s k r a x a n d e i träden och p å å k r a r n a •stör den g r å a d a g e n s tystnad, eller n o v e m - berkvällens fukt och rusk då man far i r e g n - dimman p å de uppblötta v ä g a r n a.
Lika s ä k r a i sitt skildrande g r e p p äro Också B å å t h s s t a d s - och kafébilder med det bjärta ljus- skenet, det rörliga lifvet af utstyrda d a m e r och herrar i svart bonjour och cylinder, med kvalmet, hetsen och njutningsfebern.
Och d e s s a taflor ha r e d a n fått ålderns patina och b e h a g: man s e r genom röken och i g a s - ljuset människorna röra sig i 80-talets u r m o - diga dräkter.
Det är för öfrigt icke sällan Bååth, inte minst i sina genrebilder, påminner om 8 0 - t a - listiska m å l a r e s taflor.
En dikt som " En p i n g s t d a g s m o r g o n ", som skildrar en fattig s ö m m e r s k a som uttröttad s o m n a r in i m o r - gonljuset öfver arbetet p å de fina d a m e r n a s klänningar, och som för öfrigt u p p g e r sig v a r a b y g g d p å motiv af en namngifven konstnär, kunde lika väl v a r a inspirerad af en tafla med liknande ä m n e af Chr.
Krogh.
Ten- densen, det b e r ä t t a n d e draget, viljan att af- vinna den fattiga o s m y c k a d e verkligheten Helt år u p p l a g a n: Kr.
6.50 • 3.50 Kvartal • 1.75 Lösn:r.
0.12 Halft år a l f t å ", Kvartal L ô s n: r r Liksom en fågel skall du dö och stilla slockna utan ord och skiljas ifrån träd och sjö och moln och hem och jord.
Det ä r s å lyckligt och s å lätt och utan kval och sinnesnöd.
Det är ett gammalt enkelt sätt att d ö en fågeldöd.
ERIK LINDORM.
• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • &gt; • • * " » " 4 - 25 2.25 1 O- ^: - •;; • R e d a k t i o n e n: Riks 16 46.
_ jn — 4.
• • • • • • • • • • • • Allm.
98 03.
M ä s t S t o e k e r s a m Expeditionen: Nordling: s K Riks 86 60. i n — 1.
Verkst.
Riks Kl. ro Red.
* d e s s s k ö n h e t s d r a g eller d e s s g r i p a n d e m o - ment är d e n s a m m a hos Bååth och det tidiga 80-talets målarkonst.
Jag gör denna jäm- förelse, e m e d a n den k a n s k e ännu p å t a g l i - g a r e än en litterär visar, hur utprägladt Bååth var 80-talist i sin diktnings blomma, och tillika e m e d a n h a n s poesis e g e n a r t och b e g r ä n s n i n g d ä r m e d framträda.
Han var ingen lyriker, som sjöng ut känslan direkt e l - ler " diktade med symboler.
Han diktade öf- \ Iduns Byrå o. Expedition, P r a k t u p p l a g a n: Helt år Kr.
8. — Utan att h a n s sympatier från ungdomen s y n a s ha förändrats miste Bååth p å s e n a r e år altmera lusten till poetisk produktion.
Han lät n ä s t a n e n d a s t höra sig i tillfällig- hetsdikter öfver historiska och p e d a g o g i s k a motiv.
I h a n s sista diktsamling brister den poetiska stämningen, om o c k s å formtukten var större än förr: en diktcykel som Ungmön från Antwerpen hör till d e saker, som man ej förstår hvarför de skrifvits, e m e d a n de s a k n a inre nödvändighet.
Men i stället ä g n a d e sig B å å t h alltmer åt ett annat a r b e t e af b e t y - d a n d e kulturellt v ä r d e, nämligen att till s v e n - skan öfverflytta verk ur den fornnordiska s a g o k r e t s e n, ett ä m n e som intresserat h o - nom från h a n s ungdom, och i p o p u l ä r a kul- turhistoriska a r b e t e n skildra v å r a fornnordi- ska förfäders s e d e r och föreställningsliv Han har bl.
a. från isländskan öfversatt Niais s a g a, Egil S k a l l e - G r i m s s o n s s a g a, Grefte den s t a r k e s s a g a och utgifvit de b e k a n t a skildringarna " Nordiskt forntidslif ", " N o r d - m a n n a s k ä m t " och " N o r d m a n n a m y s n k ".
Du r ä d s ej rynkig ålderdom och allt hvad ödet smider hop.
Du 1er mot dikets smultronblom och gissar alla g ö k a r s rop.
För dig ä r lifvet detta nu med vattenblink och sus och grönt.
Bloti lugn och godhet fordrar du, och d å är du tillräckligt lönt.
Ostersjöbrus i aftonens ro sakta till sömns all nejden killar.
Rasslande vagn i fjärran rullar.
Ramar i rykande äng en ko.
V a n l.
Det lät som i slagen ljöde den kraftiges stora harm!
Kan mödornas son ej smida sin lycka med egen arm?
Ej tarfva vi ömkans suckan från sfädet det ljudligt klang: en skur af fräsande gnistor ur glödgade järnet sprang.
Din d a g i a r b e t e förgår, med slef och nål du sysslar flink.
Med vatten k a m m a r du ditt hår och sminkar dig med solens smink.
Du ej med grubbel hjärnan bryr, ty lifvet sjunger i ditt hus.
Du s v ä r m a r icke, vild och yr, men njuter d a g e n s jämna ljus.
Slaka de hänga pilarnas blad.
Vångarnas ax i lättaste dimma matt de som drifvet silfver glimma, ånga så fint i daggigt bad.
Prenumerationspris: ver ett stycke verklignet.
Han var m å l a r e som poet.
Den stämning h a n s dikt ä g d e låg bunden vid själfva taflan.
Men han ä g d e föga af p o e t e n s trollmakt att besjäla orden och rytmen med den.
Hans dikt v a r i sällsynt g r a d omusikalisk.
b e n blef aldrig till s å n g.
Han l y c k a d e s aldrig tolka den im- p o n d e r a b l a stämningen i ett l a n d s k a p eller i ett själstillstånd s å som den s k å n s k a diktare som kom strax efter honom, Ola Hansson.
I ett a f s e e n d e afvek emellertid B å å t h från den stämning, som p r ä g l a d e en stor del af 80-talets realistiska mer eller mindre d e m o - kratiskt influerade konst.
H a n s sunda, trygga och i grunden optimistiska lynne fördrog icke den pessimistiska synen p å det a r b e t a n d e folkets elände.
Han hyste s n a r a r e ett s l a g s rousseauistisk tro p å folkets h ä l s a och kraft.
I en dikt som " Glädje " drog han upp kontrasten mellan njutningens tomma öfver- mättnad hos mannen, som kommer från n a t - tens orgie, och a r b e t a r n a s g l a d a morgonsol från bageriet.
Eller han skildrade hur det vid tillfälle inte alls var s å illa beställd!
med det förtryckta folkets humör (" Arbetarering i det gröna ").
I " Vid s i ä d e t " låter han en smed, för hvilken han läst upp en dikt om a r b e t e t s s ö n e r s tröstlösa m ö d a p å denna jord, v r e d - g a d gripa sin s l ä g g a liksom han ville slå s ö n d e r hvar strof i k v ä d e t: Allm.
direktören Kl. - u o e l l 16 46. m, s g Annonspris:.
Allm.
1 1 - 532 Riks - 86 59.
Allm.
4 5.
P r 6147.
9 - 4.
A n n o n s k o n t o r e t: R i k s 16 46.
A l l m.
4 02. kl. h A.
U. Bååth föddes den 13 juli 1853 i Malmö, där fadern fil.
d:r Lorenz B å å t h var f ä n g e l s e - predikant.
1871 blef han student i Lund, där han 1877 tog fil.
kand. examen och 1886 p r o m o v e r a d e s till fil.
d:r efter försvar af af- handlingen Studier öfver kompositionen i n å g r a isländska ä t t s a g o r.
1875 — 79 tjänst- gjorde han som l ä r a r e vid Hvilans folkhög- skola i S k å n e, v e r k a d e s e n a r e som förelä- s a r e vid G ö t e b o r g s undervisningsfond o c h utnämndes 1891 till intendent vid den e t n o - grafiska afdelningen af G ö t e b o r g s museum och s. å. till docent vid högskolan i G ö t e - borg, där han s e d e r m e r a alltjämt varit b o - satt.
JOHN LANDQUIST.
9 - 4.
13 0 4.
6147.
20 0 25 öre 30 öre å / „ m i l l i m e t e r efter förhöjning skild text.
textsida.
begärd å sär- plats.
e n k e l spalt: Utländska annonser biteras 50 förhöjning gärd plats.
öre å m e d 20 särskild de- » o be-
À DE TIDIGARE STADIERNA eit folks kultursträfvande, n ä r det höjer sig från fiskare-, j ä g a r e - och nomadlif till å k e r - brukarelif, sker utvecklingen ännu g a n s k a jämnt och likformigt för folkets hela m a s s a.
Naturligtvis med d e s m å afvi- kelser från regeln, som individuella och l o - kala förhållanden alltid innebära.
Det ä r först s e n a r e, n ä r l ä s - och skrifkonst blir k ä n d och kulturen utvecklas r a s k a r e, som k l a s - s e r n a bildas, när folket s å att s ä g a tänjes ut med samtidiga r e p r e s e n t a n t e r för flera kul- turella stadier och d e n n a uttänjning öfver ett större andligt fält blir större och större, afståndet mellan förtrupp och eftersläntrare växer och afståndet mellan de i frammar- schen d e l t a g a n d e särskilda t r o p p a r n e ö k a s, s k e r sönderfallandet i klasser.
Hufvudmassan af folket förblir b u n d e n vid naturen, vid d e primitiva källorna för u p p e - hället, särskildt vid jorden, och d e n n a huf- v u d m a s s a — jord-folket — blir d å p å s a m m a g å n g den grund, p å hvilken s a m h ä l l s b y g g n a - d e n s ç d a n mer eller mindre konstrikt u p p - föres.
Jordfolkets kultursträfvande s t a n n a r inga- lunda därför att d e r a s k l a s s inte längre g å r i täten, den utvecklas som förr, ehuru l å n g - s a m m a r e, d å klassen ju inte h a r tillfälle att kunna öfverskåda större o m r å d e n af det mänskliga lifvet ä n den personligen k o m - mer i beröring med.
Resor, som ju ä r o i särskild g r a d bildande och kulturfrämjande, äro ju jordfolket i regel förmenade, och innan l ä s - och skrifkonsfen ännu blifvit a l l m ä n n a r e egendom, ä r o d e fem sinnena d e r a s e n d a hjälpmedel, naturen d e r a s e n d a stora l ä r o - m ä s t a r e och erfarenheten d e r a s e n d a b i - bliotek.
Vårt s v e n s k a bondfolks förhållandevis h ö g a kultur visar o s s att ett folk genom att träna och öfva sina sinnen och sin iakttagelseför- m å g a, genom att s t u d e r a naturen och samla erfarenhet från generation till generation ä n d å förmår s k a p a och tillgodogöra sig ansenliga kulturvärden och komma g a n s k a högt i andlig odling.
S v e n s k e n ä r ju enligt prof. S u n d b ä r g fantasirik och Jiflig, o c h detta innebär gif- vetvis ett afsevärdt tillskott i förmågan att kultiveras.
Den svenske b o n d e n gick b a k - om sin plog och lia med ögon och öron ö p p n a för alla naturens företeelser, h a n s hjärna a r b e t a d e lifligt, s t u d e r a d e och lärde, han s a m l a d e erfarenhet till erfarenhet och lade sanning till sanning, s e d a n h a n fått fullgiltiga bevis för att det var en sanning.
Han fann en källa m e d klart vatten med en röd eller annorlunda färgad b o t t e n s a t s.
Han s m a k a d e vattnet och fann att det i NÅGOT OM BOND- FOLKETS ANDLIGA KULTUR.
längden v e r k a d e l ä k a n d e p å vissa s j u k d o - mar.
Han k a l l a d e källan helig, d å h a n ju inte kunde afgöra h v a d det var i vattnet som h e l a d e, utan m å s t e betrakta det hela som ett under.
Han offrade slantar som ett bevis p å sin t a c k s a m h e t mot källans hjälp- s a m m a väsen, och källans k a r a k t ä r af h ä l - s o b r i n g a n d e vardt alltmera k ä n d och u p p - skattad.
Han lärde sig att vissa växter h e - l a d e sår, och att a n d r a r e n a d e kroppen.
Han lärde sig hvad humlen d u g d e till, l ä r d e sig att porsen i m o s s a r n a r u s a d e och förstod att b e g a g n a sig däraf.
Han lade naturen under sig, eröfrade fält efter fält af lifvet och höjde sig småningom g e n o m sitt s a m - lade v e t a n d e.
Den omgifvande naturen var den outtöm- liga källan till allt, den gaf b o n d e n h a n s lifs- uppehälle och h a n a f l o c k a d e den s m å k n e p att förenkla och underlätta arbetet.
Från början v a r den fienden; skogen, mörkret, kölden och vilddjuren voro honom s v å r a att b e k ä m p a, och han s å g p å naturen och d e s s företeelser med fruktan.
Men i s a m m a mån han l y c k a d e s aflocka naturen d e s s hemlig- heter, m i n s k a d e s h a n s rädsla och efterträd- des af en v ä n s k a p för och en kärlek till n a - turen, som ä r o g a n s k a sällsynta hos a n d r a klasser, o.ch som n o g ännu mera u n d e r l ä t t a d e hans oaflåtliga s t u d e r a n d e i d e s s s t o r a bok.
Han b e s e g r a d e vilddjuren i manlig k a m p, lärde sig s ä t t a v ä r d e p å björnens sympatiska e g e n s k a p e r, k a l l a d e honom " Nalle " helt vänskapligt och lät honom och d e a n d r a vilddjuren bli hjältar och m e d s p e l a n d e i d e s a g o r och dikter, som hans alltid v e r k s a m m a fantasi s a m m a n v ä f d e.
Vårt bondfolks andliga kultur är s å l u n d a från början inspirerad af naturen direkt utan förmedling, v å r a folkvisor t. ex. ä r o ju s å innerligt förbundna m e d naturen och i all sin enkelhet mästerligt skildrande den, och s a m m a ä r förhållandet m e d alla gamla s a - gor och historier.
Naturen är l ä r o m ä s t a - ren, och lifvet, det mänskliga lifvet, är ett naturlif i detta ords v a c k r a s t e b e m ä r - kelse.
Den i visorna skildrade s o r g e n är ljus och vemodig som en h ö s t d a g, olyckan b ä r e s med lugn och jämvikt, och all glädje för Kr.
2.50 per styek är väl enastående billigt?
Sänd Eder fläckiga, nedsmutsade., kappa för kemisk tvätt och präsaning till Orgryte Ke- miska Tvätt- &amp; Färgeri A.-B., Göteborg och Ni blir förvånad öfver det goda resultatet.
Det är ej likgiltige, till hvilken affär Ni vänder Eder, ty det är stor skillnad på kemisk tvätt och — kemisk tvätt.
KAPPOR - lycka kan liknas vid en s o m m a r d a g; sol och blomster och den v a c k r a v e k a linden med d e hjäriformade löfven bli f ö r e t r ä d e s - vis symbolerna för denna rena, ljusa, o m e d - vetna lycka.
Hela bondfolkefs lif h a r idyllens art.
Den enskildes lif förrinner som ett år m e d sin ljusa u n g d o m s vår, sin kraft- och lyckomät- t a d e sommar, sin stilla och vemodiga v a c k r a höst och sitt harmoniska stilla in- s o m n a n d e.
D a n s l e k a r n a ringla sina brokiga b a n d p å lekvallarna, solen lyser, lindelöfven dallra, b ä c k a r n a sorla och skogen, den u n - derfulla, t i g a n d e och mystiska skogen, står rundt omkring som en ram.
Den ä r den slutliga g r ä n s e n för alla blickar, a f g r ä n s a r b y g d e r n a och s k ä n k e r af sitt eviga t u n g - sinne en fläkt af vemod åt alla själar, åt alla melodier och åt alla dikter.
N ä r folk- dikten är som v a c k r a s t, n ä r lyckan ä r som djupast, och n ä r k ä n s l o r n a ä r o s a n n a s t och bäst, när vi lefva innerligast och starkast, är det icke v e m o d e t vi k ä n n a som den innersta och b e h ä r s k a n d e känslan.
Det är naturen, den s v e n s k a naturen, som får en själ i v å r själ och hvars stumma s å n g e r få ord i v å r a v a c k r a s t e visor.
Naturen h a r icke allenast skänkt vårt folk d e s s poesi, den h a r o c k s å skänkt det den h ö g s t a formen af allt mänskligt f a n t a s i s k a - pande.
Den har skänkt v å r a bönder, vårt jordfolk d e s s filosofi.
Naturen s k a p a d e hos våra fäder som hos alla a n d r a folk den första primitiva gudstron, religio- nen, och d e s s välde öfver och inflytande p å sinnena v a r s å stort, att äfven s e d a n kris- tendomen införts s å f ä r g a d e den religiosi- teten h o s vårt folk i s a m k l a n g m e d sig själf.
Religiositeten gick p å djupet och s a m m a n - smälte m e d den fond af lugn och stilla kraft som naturen skänkt, och det i religionen, som inte sammanföll m e d d e l ä r d o m a r naturen skänkt, blef inte s å rotfast h o s folket s o m de eviga s a n n i n g a r n a dem naturen dun- k e d b e b å d a t, men som det v a r k r i s t e n d o - men förbehållet att g e ord åt.
Kristendo- mens e n a centralfigur, djäfvulen som r e p r e - sentant för det onda, g o d t o g s ju men han e r k ä n d e s egentligen inte, och h e l v e t e s l ä - ran e r k ä n d e s i grund och botten inte heller, därför att b å d a voro främmande för n a t u - ren.
Djäfvulen p o p u l a r i s e r a d e s och fick flera binamn, som, ehuru inbördes mycket olika, dock ha det g e m e n s a m t att d e blotta en respekflöshet för själf va b e g r e p p e t, som e n d a s t k a n förklaras däraf, att det är främ- m a n d e för naturen.
I otaliga s k ä m t s a m m a historier s p e l a r G a m m e l - E r k e r en föga r e - s p e k t a b e l roll.
Han d r a g é s vid n ä s a n af för- s l a g n a d r ä n g a r och handfverkare och ä r öf- verhufvud inte t a g e n p å allvar.
Han kunde Sftaeialitémw t KLIPPAN.
533 Finare och Post-, Såkwtf-, Köpte- TrycStnampei * samt Kartong.
Iduns textpapper tillverkas af Klippan.
Modernaste Finpappersbrak.
mutas m e d besvärjelser och signerier och b e - h a n d l a d e s p å det hela t a g e t g a n s k a r e s p e k t - vidrigt.
Helt annorlunda ä r förhållandet m e d kristendomens a n d r a centralfigur, Gud.
H a n e r k ä n d e s m e d vördnad.
Honom v å g a d e m a n inte n ä r m a sig m e d besvärjelser o c h s i g n e - rier; m a n h a d e af naturen fått en fullt riktig föreställning om att H a n v a r världssjälen, alltings upphof o c h h ä r s k a r e. '
Man fruk- t a d e o c h ä l s k a d e honom, m a n s å g i h a n s p e r s o n naturens stränghet, d e s s l a g b u n d e n - het, d e s s skönhet och stora upphöjda lugn förkroppsligade.
Det s o m i d e n förkunnade läran föreföll den s t a r k a instinkten främmande mottogs med misstro o c h vann aldrig själarna.
D ä r - för gick m å h ä n d a reformationen s å r e l a - tivt lätt att genomföra i Sverige.
Folket l ä n g t a d e tillbaka till s t o r a enkla linjer, till den klarhet, s o m naturen inspirerade.
Därför h a m å h ä n d a o c k s å s å ofta s m å lokala r e - formationer inom t a r a n ä g t rum.
En o d u g - lig p r ä s t o c h ett inveckladt lärosystem h a m å n g e n s t ä d e s framkallat en andlig v ä c k e l s e, framförd o c h o r g a n i s e r a d af enkla men sforsinnade m ä n af folket, s o m med l å g a n d e nit o c h likgiltighet för världsliga straff a r - b e t a t p å l ä r a n s förenklande.
Den lugna storhet, s o m hvilar öfver m å n g a i vanlig mening icke religiösa människors lifsåskådning, ä r verkligen storstilad!
vacker.
Det ä r en stark, ordlös, hart n ä r g a m m a l t e s - tamentlig tro, en tro utan åthäfvor, en tro som s k ä n k e r lugn inför lifvets alla inflytan- den o c h s o m s k ä n k e r lugn inför döden, det mörka, det evigt o k ä n d a.
Denna s t a r k a lifsfilosofi h a r naturen skänkt.
Dess stolta lugn och d e n jämvikt s o m d ä r r å d e r mellan lif och d ö d h a r inspirerat den.
Naturen ä r lif och d ö d.
Döden ä r lifvets k o n s e k v e n s och lifvets förutsättning liksom lifvet ä r d ö - dens förutsättning.
Han tar d e t ena som det a n d r a.
Den svenske b o n d e n s e r d a g - ligen lifvets o c h d ö d e n s eviga tvekamp.
Han k a n inom ett b e g r ä n s a d t o m r å d e ingripa i och leda naturen.
H a n k a n s k ä n k a lif och han k a n t a g a lif.
H a n utsår om v å r e n t u - sen slumrande lif.
Han v å r d a r d e s p ä d a b r o d d a r n a, och n ä r d e s s a lif fyllt sin b e - stämmelse, s k ö r d a r h a n d e m — g e r dem döden.
O c h m e d sig själf vet han, aft h a n själf m e d all sin makt öfver a n d r a lif ä n d å till sist o c k skall s k ö r d a s — skall d ö s o m d e s s a växter o c h djur, s o m h a n s k ä n k e r d ö - den.
Den s o m gifvii lifvet h a r rätt att å t e r - kräfva det, o c h d e n s o m fått lifvet skall s e till att h a n fyllt sin b e s t ä m m e l s e, n ä r den stund ä r inne att det skall återkräfvas.
S å - dan ä r i stora d r a g d e n s v e n s k e b o n d e n s tro.
EnKel o c h stark som hemmagjord!
smide.
Det skulle v a r a svårt att formulera d e n i d o g - mer.
Den ä r oklar o c h ordlös, men d e n har något af instinktens okufliga styrka, och den förmår o c k s å s k ä n k a styrka och d e t är det väsentliga h o s en tro.
Jag s a m t a l a d e en g å n g m e d en gammal man, s o m v a r och hjälpte o s s m e d skörden, om filosofi.
H a n h a d e aldrig gått i skola, läsa o c h skrifva h a d e h a n lärt sig själf, och i sin ungdom h a d e h a n fått läsa n å g r a b ö c - ker af S w e d e n b o r g, och d å fick han sin tros riktlinjer u t s t a k a d e.
Jag k ä n d e nu g a n s k a litet till S w e d e n b o r g och h a n s a n d e t e o r i e r och gubben h a d e o c k s å litet förvirrade och o k l a g a b e g r e p p därom.
Åren h a d e bragt honom att glömma detaljerna, o c h själfva idén h a d e h a n format och färgat efter sitt sinne.
Jag tillät mig s ä g a, att S w e d e n b o r g ä n d å k a n s k e kunde h a misstagit sig ooh att det inte v a r s å.
— D å t e g g u b b e n en stund och s a d e s e d a n: " Vet d u hur det ä r p å a n - dra sidan g r a f v e n? "
" Nej. "
" Ja, vet du någon a n n a n s o m v e t? "
" Nej. "
" Ja, n ä r vi nü ä r lika sluga allihop, s å k a n väl S w e d e n b o r g ha rätt d å, n ä r ingen k a n b e s t ä m d t s ä g a att han h a r orätt. "
Jag kunde inte s v a r a n å g o t p å det, men tyckte ä n d å att j a g b o r d e s ä g a n å - got om faran att tro p å n å g o t som k a n s k e var falskt.
Man löpte ju en risk ä n d å.
" Det är ass ' int s å farligt ", s a d e gubben, i det han b a n d ett a x b a n d p å en skyl, " för om s å vore, d å h a d e Gud talat om precis hur vi skulle tro, s å ingen b e h ö f d e fundera och g å villt.
Jag tror att vi får t r o h u r vi vill, b a r a vi tror riktigt starkt, s e r du, och b a r a vi k a n s ä g a att vi blir n å ' n smula bättre för att vi tro.
Om vi kraflar och g ö r s å godt vi k a n, s å k a n vi v a r a alldeles lugna. "
Höstsolen lyste varm och blid, liarna sjöngo och d e t v a r s k ö r d e n s och uppfyllel- s e n s tid.
S k u g g o r n a voro långö och svala, och jord och g r ö d a blefvo däfna af d a g g.
" Hvarför s å vi o c h s k ö r d a v i?
Hvarför lefva vi e g e n t l i g e n? "
s p o r d e j a g gubben.
" Ja, s ä g d ä!
Hvarför lyser solen o c h hvarför ä r d ä s å innerligen fint just n u? "
m o t f r å g a d e g u b - ben.
O c h s e d a n h a n sett rätt in i solen, s o m skälfde r ö d och aftonsval öfver s k o g s t o p - p a r n a, s a d e h a n: " D ä ä dumt å fråga, för en blir b a r a illfäna för en allri får svar. "
O c h s å läste h a n m e d l å g röst, litet skroflig af ålder och mycket tigande, under d e t h a n k n ä p p t e d e grofva valkiga fingrarna öfver den skyl h a n nyss rest: det.
Det v a r en under å r h u n d r a d e n s a m l a d latent fond af andligt kapital, s o m befruk- t a d e s o c h frigjordes.
Det befanns att vi i v å r a lägsta folklager h a d e ett material till stora m ä n och personligheter s o m förvå- n a d e.
Det blef o c k s å v å r tid förbehållet att få s e en helt ny klass, a r b e t a r e k l a s s e n, h ä n g a sig fram till inflytande och genom e n - vist och i m å n g a fall planmässigt bildnings- a r b e t e kultivera sig själf och g ö r a s i g skick- lig att m o t t a g a d e n politiska makt, s o m e n g å n g blir dess.
Denna n y a klass växer i antal och inflytande, och b o n d e k l a s s e n g å r tillbaka.
Carl Ivarsson, Carl A n d e r s L a r s - son i M a s p e l ö s a och Liss Olof Larsson, Tallberg m. fl.
ä r o k a n s k e d e sista r e p r e - s e n t a n t e r n a för den gamla s v e n s k a b o n d e - klassen.
Tiden förändras m e d iltågsfart och det blir svårt för jordfolket att hinna a n p a s s a sig.
N y a klasser, som i h ö g r e g r a d h a lätt- het o c h a n p a s s n i n g s f ö r m å g a och s o m k a n - s k e o c k s å h a större förmåga att hålla sig framme, skola t a g a arfvet efter b ö n d e r n a, skola öfvertaga e g e n s k a p e n af s a m h ä l l s - grundval och källa till andlig o c h lekamlig lifsförnyelse, n ä r ett hetsigt och nervöst k u l - turlif sliter ut och bryter ner.
O c h m a n k a n e n d a s t önska, att det nya folket, att d e nya k l a s s e r n a måtte bli lika lifskraftiga, lika s t a r k a och kulturellt värdefulla som de gamla nu u t d ö e n d e b ö n d e r n a varit.
CARL L A R S S O N I BY.
Från världens nordligaste garnison.
Men om ett stilla dödens bud i denna natt jag hör, det är min tröst, att din, o Gud, jag lefver och jag dör.
IV.
Älfven.
NTON1G?
JA, KANSKE P Â s a m m a sätt s o m en fuga af B a c h s o m ju oftare m a n h ö r d e n d e s s k l a r a r e och s k ö n a r e t r ä d e r melodien fram.
N ä r j a g l y s s - nar litl älfbruset om nätterna, d e n korta stund d å allt ä r stilla, k a n j a g ibland få fram en hel symfoni.
Isynnerhet nu s e d a n fjäll- floden kommit, h a r a c k o n p a n j e m a n g e t till det p ä r l a n d e sorlet fått ett underbart djup, s a d e k a p t e n Einar Brutt, i det h a n m e d sina s m a l a pianistfingrar varligt vred p å c i - garren, s å att den l å n g a asktippen inte skulle falla af midt i d e n ljusröda åkerbärstufva, mot hvilken h a n s t ö d d e a r m b å g e n.
— Jag tycker i alla fall att d e n ä r pin- samt entonig.
O c h näst lutfisk ä r fader Bach det v ä r s t a j a g vet, ingen verve, ingen glöd.
O c h felet ä r minsann inte att j a g inte hört n o g af b a c h i a d e r n a, för hvart j a g ä n tagit v ä g e n alltid h a r n å g o n af mina m u s i - kaliska släktingar t r a g g a t d e n e n d a s a l i g - g ö r a n d e Bach.
Jag antar att d e a n v ä n d a honom s o m motgift mot d e r a s e g e n i n n e - b o e n d e glöd.
Ni skulle hört en af mina s y s - terdöttrar, Sonja Tschehaftsoff, eller s n a r a r e ni skulle sett henne.
Ö g o n o c h ögonbryn s a m m e t s s v a r t a, h å r e t s o m mörknadt guld, hyn blek och varm och det fastän hon a l - drig ville tvätta sig.
Hon v a r en glimrande pianist, men h a d e olyckligtvis blifvit alldeles biten af B a c h s fugor och h ä r o m å r e t sköt Det blef v å r tid förbehållet att genom hon sig m e d en revolver nere i en källare.
Det p å s t å s att hon v a r anarkist och fått p å folkupplysningens u t b r e d a n d e m e d d e l a den sin lott att skjuta sin far, men jag tror att det s å att s ä g a teoretiska kulturen åt d e k l a s - ser och folklager, s o m kultiverat sig själfva.
var B a c h s fel.
S å a k t a er, k a p t e n Brutt, det O c h det vardt v å r tid förunnadt att s e, m e d ä r farligt ç a donne s u r les nervs, alldeles hvilken ifver d e n m e d d e l a d e k u n s k a p e n som älfbruset.
O c h friherrinnan von Buhre, mottogs, och hvilken r a d af framstå- som likt d e flesta ryssinnor v a r en p a s s i o n e - e n d e i synnerhet poliiici, s o m d e n nyupplysta r a d cigarrettrökerska, s t r ä c k t e fram sin ring- b o n d e k l a s s e n s o m tack kunnat s k ä n k a l a n - gnisirande hand efter en ny cigarrett, F ö r - O c h i s a m m a stund k a s t a d e den sjunkande solen sitt sista ljus mellan ett p a r t r ä d t o p - p a r i en lång g a t a öfver åkern fram till g u b - ben och öfvergöt h a n s gamla f å r a d e ansikte och valkiga händer, hela hans gamla krumma gestalt m e d svalt kvällsljus, och det v a r däfven s k u g g a öfver hela fältet a n - nars.
O c h d å k ä n d e j a g att han h a d e rätt.
O c h j a g s å g s o m i en syn h e l a vårt bondfolk öfvergjutet af detta stilla solgångsljus, o c n jag förstod hur d e under seklerna kunnat b ä r a s å mycket s o m d e burit, d å d e hållits uppe af en s å stor o c h v a c k e r tro.
Jag s å g dem led efter led sträfva o c h a r b e t a och s å g dem d ö och b ä r g a s in s o m m o g n a kärf- var, m e d a n åren rullade och solar gingo u p p och ner.
O c h j a g fattades af en n ä s t a n kväfvande glädjekänsla öfver att lifvet dock var s å stort och väldigt, och j a g erfor en å t r å att kunna hylla detta stora u n d e r b a r a folk i d e n n e krokige och af lifvet hårdt m e d - farne g u b b e s gestalf.
Jag h a d e velat falla ner inför h a n s fötter och s m e k a d e s s a grofva sönderstuckna händer.
Men — det skulle infe h a p a s s a t i stil b ö n d e r emellan.
Jag tryckte b a r a h a n s h a n d och s a d e helt stilla: " S k a vi inf g å hem n u? "
Men gubben s å g p å mig s å varmt och innerligt, att jag förstod att h a n förstått.
Solen sjönk helt, o c h vi gingo tysta h e m i d a g g och s k u g g a, fyllda af ett stort oändligt lugn.
Cerebos Hudens väwd.
CREME SIMON PARIS Enda medel » om gör kyn vacker och len utan att irritera — garanteradt rent och välsmakande.
huden.
- Salt Generalagent: Gustaf Olase, Göteborg &amp; Stockholm 534 -
resien, för att hålla undan knotten, som fann de u t s ö k t a s t e tillfällen att b e r u s a sig g e - nom tunnaste silke och lättaste tyll, h a d e n ä s t a n alla d e a n d r a d a m e r n a o c k s å b e v ä p - nat sig med cigarretter.
Ty nu h a d e p o l a r - värmen kommit och p å ett e n d a dygn trollat fram h ö g s o m m a r e n s hela praktfulla flora och lifshungriga insekter.
N e r e vid älfven mellan r o d n a n d e å k e r - bärstufvor, n y g r ö n s k a n d e furor och knutiga s m å björkar h a d e s ä l l s k a p e t slagit sig ner efter m i d d a g e n p å brokigt lysande kelims och turkiska mattor, minnen från major S a n d l e r s Sturm und Drang och vandringsår.
O c h m e d a n älfven sjöng sin jublande h ö g a - visa, d o m n a d e s å s m å n i n g o m s a m t a l e n af i d r ö m m a n d e tystnad inför naturen.
Mörkhårig, kaffebrun, senig och smidig, mer a r a b från Arabien än någonsin, trots den honom m i s s k l ä d a n d e uniformen, låg Carl Göran von Buhre utsträckt i sin fulla längd p å en af S a n d i e r s orientaliska mattor.
Lite emellan, då n å g o t fallande ord från de d o m n a n d e samtalen rundt omkring n å d d e honom, log h a n tankspridt, s å att d e hvita t ä n d e r n a glimmade till.
Men egentligen var han fullkomligt omedveten om hela sin o m - gifning, a b s o r b e r a d som han var att under sina halfslutna ögonlock iakttaga Lilly Brutt där hon satt lite högre upp.
H o p n y s t a d som en liten kattunge, i en låg korgstol, s å g hon ut åt älfven med ögon lika skiftande och v ä x l a n d e som älfvens hvirflar.
Från glitt- r a n d e ljus till aldrig b o t t n a n d e mörker.
Det ä r inte b a r a hennes ögon, som likna älfven, tänkte Carl Göran, utan hela h e n n e s v ä s e n d e.
Aldrig lika.
Han v a n d e s henne, s å som han s å g h e n n e första g å n g e n b o r t a p å en bjudning.
Hon föreföll lika gråkall och i n t e t s ä g a n d e som älfven en n o v e m b e r - d a g mellan frostdisstränder.
Men s å en d a g, det var förra sommaren, fick han för första g å n g e n se, under en flyende sekund af spänning, hur a s k u n g e n förvandlades till Flotiningskarlarne hvila.
LÄS!
prinsessan.
Det var den g å n g e n de flöto ned älfven p å en timmerflotte.
Det k o k a d e och sjöd öronbedöfvande p å alla sidor, det k n a - k a d e och k n a s t r a d e i fogningarna.
Ibland i hvirflarna böjde sig flotten som om den skulle g å midt itu och s m å fräsande v å g o r skvätte upp mellan springorna, m e d a n vatt- net r e s t e sig som en mur rundt om.
Så kommo d e till en tvär bukt och just där var ett litet brant fall, s å det ett ögonblick s å g ut som om flotten sväfvade ut i det tomma intet.
Alla d a m e r n a skreko, h i s s n a d e och skrattade.
Endast Lilly Brutt v a r alldeles tyst.
Hennes l ä p p a r hvitnade, en dödlig blekhet s p r e d sig under hennes s o l b r ä n d a hy, men efterträddes g e n a s t af en s v a l - lande b l o d v å g.
L ä p p a r n a blefva g l ö d a n d e och ö g o n e n djupa och svarta.
Förvandlin- gen v a r underbar, och allt s e d a n d e s s gick Carl Göran p å spänn att få s e den b e h ä r - s k a d e sensitivan i uppror, att s e h e n n e s blick djupna och vidgas.
Men — Störd af något, spratt han upp ur d r ö m - men.
S å g upp och mötte Einar Brutts iro- niska leende, som s n a r a r e fördystrade än lyste upp det bleka, för all manöverbryna oemottagliga, ansiktet.
Ett ögonblick s å g o d e liksom till botten i hvarann, höjde s å g l a - sen och drucko h v a r a n d r a till.
P å en stor matta nere p å s a n d e n h a d e ungdomen p a c k a t ihop sig och äfven de låtit fånga sig för en stund af det trollska bruset.
Efter en stund bröt löjtnant Tweed tystnaden och s a d e n å g o t om att det alldeles lät som en s n u r r a n d e flygmotor och att vattnets glid o c k s å gaf ett s l a g s flygförnimmelse.
Un- der skratt och skämt började d e leka a e r o - plan och det minsta n å g o n kom öfver m a t t - kanten skreko de af r ä d s l a att den skulle ramla ner.
Då kom Terry och ville v a r a med, och flickorna Warby n ä s t a n g r ä t o af ä n g s l a n att han skulle välta planet och de alla skulle ramla ner i den g a m l a cirkusen i B a r c e l o n a, dit löjtnant Tweed fört d e m ef- ter m å n g a äfventyr.
Isynnerhet h a d e Kölner- dômen varit svår att klara.
Löjtnant Tranas, som ledo af olycklig kärlek till hvarann, funno tillfället förtjusande gynnsamt för en liten extra omfamning, m e d a n Terry, i h e m - lighet uppmuntrad af Lenah von Buhre, för- sökte att g ö r a sig s å smal och osynlig som möjligt d å han ä n t r a d e mattan.
man får en s n a p s, man dansar, flirtar natten lång, och när morgonen kommer ä r.
m a n s å där tämligen upptinad.
— Inte s å farligt, du pratar, g r u m s a d e Tweed.
Det vill till en Jack London för att å t e r g e hvad det verkligen är.
Inte farligt.
Jag skulle vilja s e en del morsgrisar och budoarynglingar komma hit.
Det är b a r a att vi och vårt folk här ä r o s å förbannad!, ja ursäkta, oömma, tjockhudade och h ä r d a d e som gör att det går.
Tänk er fröken, m å n a d ut och m å n a d in, i åtta m å n a d e r, snö — snö — snö — och allting svart och grått och hvitt.
Älfven som en liten smal bläckstrimma där ute — mellan de hvita s t r ä n d e r n a.
Black and white.
Det är v ä r r e än den v ä r s t a whisky-spleen — man får lappsjukan af det.
— Du pratar, gamle p a r i s e r - p o j k e.
Du har gått här för länge i ett s t r ä c k och det är a l - drig bra.
Tolf m å n a d e r är maximum.
A n - nars blir man s å slö, att man inte ens orkar vigga för att komma härifrån.
Krigarlifvets v e d e r m ö d o r och spänning håller en i alla fall vid lif, vidhöll Juncker.
— Ja, det ä r ljusglimtarna, medgaf Tweed.
Fröken skulle sett en g å n g i vintras, det var trettiotvå g r a d e r * den d a g e n och inte ens lugnt, d å Trana p å Mignon med löjtnant Blinder tolkande * * p å skidor gjorde en t i o - kilometersbana p å tjugu minuter och n å g r a sekunder.
B a n a n var lagd genom skog, öfver berg, m o r a s och myrar.
Ni skulle v a - rit m e d d ä r vid färjställsbacken, d å Trana v ä n d e sig om och p å sitt lugna sätt midt i den svindlande farten r o p a d e: s ä g till när jag skall öka.
Blinder stod förresten som en ung gud p å sina skidor.
Det var ett e n a - s t å e n d e e k i p a g e och Mignon s å väl t r ä n a d * I två månader, nyåret 1912, var medeltempe- raturen i Boden 25 minus.
* * Tolka är ett norrbottniskt uttryck för att stå på skidor efter ren eller häst.
— Usch hvad här ä n d å m å s t e v a r a d y s - tert p å vintern, s a d e Lenah, trött p å leken, och s å g öfver p å det m a g r a k a r g a l a n d s k a - pet p å a n d r a sidan.
B a r a solen är b o r t a ett ögonblick, blir man n ä s t a n hemsn.
till mods.
— Oh, det är inte s å farligt, s a d e löjtnant Juncker, m a n s t r a p a t s e r a r, man fryser ihjäl, Idun 1896 Några äldre årgångar realiseras till betydligt Idun 1904 (med julnumret) nedsatta priser och erbjuda för dem, som förut Idun 1908 (med julnumret) ei äga desamma, imma, en billig, omväxlande och läro- Idun 1909 (med julnumret) rik lektyr.
1 ' Mot insändande af nedannämnda be- Idun 1910 (med julnumret) Iduns julnummer 1894 till inom Expeditionen at Idun, Stockholm, erhalles Sverige portotritt: Iduns julnummer 1898 - 535 2: — 3: — 4: 50 5: — 6: 50 0: 20 0: 20 - Iduns julnummer Iduns julnummer Iduns julnummer Iduns julnummer Iduns julnummer Iduns julnummer Iduns julnummer Flotiningskarlarne i arbete.
1901 1904 1905 1908 1909 1910 1911 0: 25 0: 30 0: 30 0: 50 0: 75 0: 75 I: — US!
och h ä r d a d att hon skulle kunnat g ö r a b a - nan än en g å n g utan olägenhet.
Lilla fru Trana s t r å l a d e vid det stolta minnet och s m ö g om möjligt ä n d å n ä r m a r e sin man.
Flicknyfiket s å g Lenah p å dem.
Här var tydligen ett par gifta som inte h a d e tråkigt och gnatigt med h v a r a n d r a.
Det skulle hon skrifva och tala om för kusin Bengt.
Plötsligt r u s a d e Terry upp med ett s å gällt skall, att de alla höllo p å att trilla af mattan i förskräckelsen.
Ner för b a c k e n vid badstället kom Julia i sin ljusröda hemväfda klädning och en bit b a k o m henne Aijlipää, apache-aktigt s m y g a n d e mellan b u s k a r n a.
Detta tyckte Terry s å g misstänkt ut, d ä r han låg och sof med ett halft ö g a, och det tyckte alla d e a n d r a o c k s å.
— Hu då, s a d e Ellen Trana.
Kan du inte ta en a n n a n h ä s t s k ö t a r e, detta är ju ett rent elände.
— Ja, den s t a c k a r n " har inte mycke för att han vurti te ".
Jag tog honom egentligen därför att det gjorde mig ondt om honom.
Han stod inte ut i hemmet e m e d a n föräl- d r a r n a äro s å d a n a d ä r sekterister, l œ s t a - dianare som de kallas.
O c h hellre än att falla för d e r a s fanatism, s å kom han hit och r å k a r d å inte bättre ut än att han hopplöst förser sig p å Julia.
— Nu tycker jag att vi a l l e s a m m a n går ner och ser p å fisket, föreslog friherrinnan, och s å kunna vi p å s a m m a g å n g hålla ett ö g a på den där k ä r l e k s k r a n k e mongolen.
Fiskarena lågo midt p å s a n d e n omgifna af en del intresserad militär och en hel klunga okynnespojkan Lite hvar s t a n s p å b a n k a r och s t e n a r h a d e garnisonens kvinnliga element slagit sig ner.
O c h alla v ä n t a d e.
Hvarför?
- Ja, det kunde ingen s ä g a, man visste b a r a att det blef ingenting af förrän a n d e n föll p å Joakim Nässlund.
En högst opålitlig a n d a förresten.
Ibland föll den p å genast, ibland kunde den dröja i timmar och ibland uteblef den alldeles.
Att fråga h v a r - för v a r inte lönt, Joakim var lika outgrundlig som älfven själf och lika nyckfull.
Men just som major S a n d i e r s m i d d a g s s ä l l s k a p n ä r - m a d e sig, s t r ä c k t e han lättjefullt p å sina knotiga lemmar, s p o t t a d e en lång skicklig t o b a k s s l r å l e öfver den v ä n t a n d e församlin- gen och gaf smågliet ett tecken.
I ett nu r u s a d e alla s m å p o j k a r n a ut i vattnet med b å t s h a k a r och störar för att m a k a undan besvärliga stockar, som hopat sig just där noten skulle l ä g g a s, m e d a n fiskarena och n å g r a b e t r o d d a underofficerare gingo och hvarfvade ner noten i båten.
— Klar, Nässlund!
— Â1 rajt, Jansson!
O c h m e d a n Jansson skickligt r o d d e upp i dödvattnet mellan hvirflarna, k a s t a d e N ä s s - lund ut noten.
Fort och vant m å s t e det gå, innan b å t e n hann d a n s a ner — och så, med s u s a n d e fart s n o d d e den in mot land igen.
Det l å n g v ä n t a d e ögonblicket var inne.
Oemotståndligt d r o g o s alla människorna p å stranden, som i en hvirfvel, in mot s a m m a punkt.
S a k t a och varligt h a l a d e s noten in Glindrade det inte?
Nej inte än, det var in- genting.
Jo men nu — nu!
Ett p a r försik- tiga t a g till.
Dödstyst spänning och s å låg den s p r a t t l a n d e silfverfångsten p å stranden.
Elfva sikar, två harrar och två borstingar *.
O c h ett tu tre började alla, i ett s l a g s b e r u s - ning, p r a t a i mun p å hvaran och pojkarna Warby d a n s a d e en hänryckningens indian- dans.
— Det är ju det jag s ä g e r, s k ä m t a d e k a p - ten Warby, s k r a p a lite p å kulturmänniskan och b a r b a r e n sticker fram.
S e b a r a p å min * Börsting — smålax, laxöring.
hustru, s å h e n n e s ö g o n lysa af ifver att komma öfver bytet åt sina d a n s a n d e ungar.
O c h s e p å den lilla förnäma excellensan där, hon har visserligen inga ungar att skaffa föda till, men instinkten finns där.
S e s å svarta hennes a n n a r s beslöjade ögon blifvit och r ö d a hennes läppar.
Carl Göran von Buhre drog ihop ö g o n b r y - nen som i fysisk smärta.
Han k ä n d e det som en profanering, att n å g o n a n n a n kunde s e hvad han s å g, men tänkte med det s a m m a — Hvad a n g å r det m i g?
Hvad har jag med Lilly Brutt att göra.
Man blir s å onormal i detta eviga ljus och detta s t ä n d i g a brus.
Ensam, b o r t a p å en spetsig sten satt Aijli- p ä ä, ö d e m a r k s s o n e n, försjunken i dystra drömmar.
HEDVIG SVEDENBORG.
Jasminernas doft.
ELA DEN LÅNGA SOMMAREN låg huset öfvergifvet och doldt i den täta g r ö n s k a n vid slutet af den s a m m a n v u x n a allén.
Humle- och björnbärsrankor knöto starka klängen omkring den hvita grinden, guldregn och syrener h a d e strött sina blommor öfver g å n g a r n a, d ä r sträfsamt g r ä s och ihärdiga m a s k r o s o r s l o g o rot och b r e d d e ut sig öfver gruset.
S t o r a svarta ludna humlor h a d e s u r r a n d e berusat sig i blomkalkarna m e d a n s m å f å g - larna jublade öfver freden i den gamla t r ä d - g å r d e n.
Men s å småningom blef det stilla, vallmorna tappade sina blad, humlorna gingo i bo, fågelkvitfret förstummades — det blef r o s o r n a s tid.
S t o r a vilda r o s e n b u s k a r b r e d d e sig öfver g r ä s p l a n e n framför huset.
Blomstertyngda böjde sig g r e n a r n a djupare och djupare, det var d e r o s e n r ö d a fylliga halfvilda rosorna.
Det fanns o c k s å hvita, hvita som h a f s - skum lyste de hvita r o s o r n a mellan b u s - k a r n a kyligt gröna bladverk, och tätt intill huset stod jasminbusken.
D a g g e n föll, r o - sorna doftade och jasminen s ä n d e sin m a n - delsöta a n d e d r ä k t ut öfver den tysta t r ä d - gården.
Då; löste han r a n k o r n a som b u n d o den hvita grinden — v a r s a m t löste han dem.
Humlerankan ville ej s l ä p p a taget, björn- b ä r s r a n k a n s t a c k med s t a r k a t a g g a r.
Men han böjde dem åt sidan och gick in.
— Han var en vilsegången, en vilsegången v a n d r a r e kallade han sig nu och alltid.
Han var utan hem, visst utan släkt, och af vänner k ä n d e han ingen.
Han k a l l a d e sig en ensam, en e n s a m vilsegången v a n d r a r e p å jorden.
Han gick och kom — drog världen rundt och fann sig aldrig en varaktig hemvist.
Men denna s o m m a r blef han kvar i t r a k - ten där det gamla huset låg gömdt från all- farvägen b a k o m buskar, rankor, nässlor och vilda blommor.
Där var godt att v a r a i denna trakt.
De ' ' var fred och han föll till ro b l a n d d e tysta människorna i den lilla byn med d e l å g a s m å husen.
O c h han gick e n s a m med sina t a n - kar och sökte ensamhet och t r ä n g d e sig g e - nom b u s k a r och s n å r tills han en d a g stod utanför den hvita grinden till den gamla tysta d r ö m m a n d e t r ä d g å r d e n.
Den g å n g e n var det ännu s y r e n e r n a s tid — syrenernas, guldregnets och humlornas gyllene tid, och han s å g in i den d r ö m m a n d e t r ä d g å r d e n, s å g att huset var stängdt, att fönstren liknade sofvande ögon som han ö n s k a d e skulle ö p p n a s och le mot honom — men allt därinne låg i djupaste sömn.
D a g efter d a g satt han utanför den hvita - 536 - grinden.
Han s å g s y r e n e r n a s blomDlad falla, tusenskönor, hvitklöfver och p r ä s t k r a - g a r frodas i p l a n e n s h ö g a g r ä s och g å n g e n s s a n d döljas af grönt och gult och blommors vissna prakt.
S e d a n kom r o s o r n a s tid.
De s k ä r a och c hvita r o s o r n a s tid, d e k n o p p a d e s — d e ut- v e c k l a d e sig.
Tunga och fylliga böjde de ned d e vilda b u s k a r n a s grenar.
Jasminer- nas doft och r o s o r n a s doft s t r ö m m a d e mot honom k a l l a n d e och l o c k a n d e: h ä r ä r godt att v a r a.
— O c h han fick längtan efter ett hem.
För första g å n g e n på m å n g a år l ä n g - t a d e han efter ett hem för sig själf och e n till som han ej k ä n d e.
v Jasminernas och r o s o r n a s doft var som mjuka hvita h ä n d e r p å hans ögon — mjuka hvita h ä n d e r strykande öfver p a n n a n — mjukt och varsamt, och d e liksom vinkade kallande p å honom inifrån t r ä d g å r d e n.
Då var det han löste r a n k o r n a från grin- den.
— Det var efter solfallet, jasminerna u t a n d a d e s d å r a n d e gift — d a g g e n s dim- mor blefvo som lätta slöjor mellan rosorna, böljande dimlätta slöjor mellan blekt lysande rosor som rokokons beslöjade kvinnor.
Det lekte mellan g r e n a r n a, det var en trolsk s e n - sommarafton som spann honom i sitt nät — och d e hvita, doftande h ä n d e r n a lågo ofta tungt p å h a n s ögon.
Då g r e p han in bland rosorna, alla d e tunna, lätta blomsterbladen s t r ö d d e s ner och föllo hvita och bleka för tians fot — det blef alldeles ljust i g r ä s e t d ä r han stod.
D å r a n d e trolska drömmar som lekte med honom, bundo och löste ' honom och b u n d o honom igen och höllo honom fången.
Ensamme man!
Ensamme ' vilsegångne man fäst dig ett b o!
— V ä c k det slumrande lifvet i huset, sök dig ett hem, fatta de mjuka hvita h ä n d e r som vilja l ä g g a sig öfver din p a n n a, gifva dig ro och saliga drömmar och hålla dig fast när tunga t a n - kar vilja drifva dig ut p å allfarväg mellan stenar och tistlar!
Men husets dörr var stängd, han k n a c - k a d e p å och kallade, hviskade d e ö m m a s t e namn Som s v a r a d e igen som ett eko.
Det s t e g en längtan upp emot honom från huset, som tycktes bundet af trolldom men han k ä n d e ej ordet som förmådde ö p p n a den s t ä n g d a dörren.
O c h längtan b a n d honom och d e mjuka hvita h ä n d e r n a smekte h a n s p a n n a i d r ö m m a r n a som kommo och gingo under jasminernas sista blomningsnatt.
Men om t r ä d g å r d e n, rosorna, jasminerna och den trolldomsbundna dörren — om sin längtan — om hennes längtan, om sin e n - samhet skref han.
O c h s å gick han vidare ut i vida världen p å villsamma v ä g a r.
I flera å r h a d e det g a m l a huset legat öf- vergifvet vid slutet af den lilla allén, m e d a n g r ä s och vildblommor, träd och b u s k a r s k ö - to upp omkring och dolde d e n lilla e g e n d o - men.
Det h a d e dött n å g o n i huset.
F a d e r n h a d e dödt och s å h a d e dottern — ensam som hon var — rest bort.
O c h därför var let huset låg s o m det låg — liksom i en ur- skog.
Hon h a d e haft en glädjelös b a r n d o m och ungodm, fadern v a r enstöring och dottern uppoffrade sig och gaf honom sin ungdom.
Hon stod nu e n s a m i världen.
Då flyktade hon från hemmet, där ingen m e r a behöfde henne och d ä r ingen h a d e sökt henne d e år, d å - hon v ä n t a d e med längtan.
O c h hon h a a e m y c k e t att gifva.
Hela sitt k ä r l e k s - t ö r s t a n d e hjärta h a d e hon haft att gifva.
Hennes mjuka hvita h ä n d e r s smekningar kunde utsläta dystra t a n k a r s djupa fåror, hon kunde hafva hviskat d e ö m m a s t e namn och hon kunde hafva fröjdat mäns ögon, d å hennes kind var silkeslen som rosen och
g å n g e n sväfvande som dimmors d a n s en s e n - sommarafton.
Men åren svunno — förbi — förbi.
R o s o r n a vissnade, hennes längtan d o m n a d e och d a g g e n s dimmor förvandlades till tårar, som när hösten kom l å g o likt rim- frost.
Det gick ännu en tid.
Då läste hon den ensammes dikt, den v i l s e g å n g n a s längtan vid hennes s t ä n g d a dörr, om den hvita grin- den, humlen som växte vild, om rosorna, d e b l e k r ö d a och d e hvita, om jasminerna vid hennes fönster och hon läste om sina e g n a mjuka hvita u n g d o m s h ä n d e r.
Nu g å r hon åter i t r ä d g å r d e n framför det gamla huset — h e n n e s ungdomshem.
Sy- r e n e r n a och guldregnet ha fallit, humlorna h a s u r r a n d e s v ä r m a t omkring — leende har hon följt d e r a s lek ord för ord i dikten som h e n n e s l ä p p a r hviskar.
Det blir r o s o r n a s tid — förväntningarnas tid.
De b l e k r ö d a och de hvita r o s e n b l a d e n falla, jasminerna dofta b e d ö f v a n d e och m a n a fram trolska drömmar och hennes dörr s t å ö p p e n den långa s e n s o m m a r n a t t e n.
Men det ä r s å tyst i den gamla t r ä d g å r d e n.
Ingen ö p p n a r den hvita grinden.
H a n s s t e g h ö r a s ej i gruset, ingen trött och v i l s e g å n - gen v a n d r a r e kommer för att plocka h e n n e s sista rosor.
S e d a n blir det höst, allt vissnar och fryser bort.
- ERIK JUEL.
En veneziansk spetsskola.
2.
Grosso reliedo.
mm * fflit nniiWi 3.
Punto Burano Mazzetti.
alldeles nere, det b e r ä t t a s att p å hela ön e n d a s t fanns en gammal gumma, som ännu satt inne med d e olika h a n d g r e p p e n s m y s - terier, och det blef d å hon, som fick m e d - dela sin färdighet åt d e första eleverna i den af c o n t e s s a n g r u n d a d e, s e d a n s å b e r ö m d a " S c u o l a di Burano ", som s t a r t a d e under p a t r o n a g e af p r i n s e s s a n M a r g a r e t a af P i e - monte (sedermera Italiens drottning).
Till en början utgjordes elevantalet af tjugo u n g a flickor; s e d a n försäljning af skolans a r b e t e n kunnat börja, ö k a d e s e l e v - antalet ständigt och uppgick 1870 till omkr. 400.
För n ä r v a r a n d e få 800 elever u n d e r - visning där.
Numera finnas skolor p å skilda platser i landet.
En af d e stora spetsfirmorna, Mel- ville &amp; Ziffer, som har försäljningslokal i förening med en stor s p e t s s k o l a vid C a m p o S. Moisé i Venedig, har 21 skolor (hvaribland en i Burano) och sysselsätter nu 4,000 a r b e - terskor.
Eleverna ä r o u p p d e l a d e i grupper Venetianska spetsar.
EN ITALIENSKA S P E T S K O N S - tens åferupplifvande kan d a - t e r a s från å r 1872 (egendomligt n o g s a m m a å r som den första sammanslutningen - för beva- r a n d e t af g a m m a l svensk textilkonst kom till s t å n d hos oss).
Vintern v a r det året ovanligt s t r ä n g och den lilla lagunön Bu- rano, s e d a n gammalt s p e t s a r n a s hemort, h o t a d e s af hungersnöd.
En k o n s t i n t r e s s e - rad och varmhjärtad d a m i Venedig, c o n - fessa Marcello, kom d å den lidande fiskar- befolkningen till hjälp och skaffade d e s s kvinnor arbetsförtjänst genom u p p t a g a n d e af den förr s å högt s k a t t a d e spetstillverk- ningen.
Emellertid h a d e a r b e t e t under m å n g a år — ä n d a s e d a n 1840-talet — l e g a t 1.
Punto rosa Tiepolo.
4.
Punto Burano Mazzetti.
6.
Solfjäder i modernt mönster.
- 537 - och utbildas till specialister.
Ofta få sålunda flera s ö m m e r s k o r a r b e t e p å s a m m a föremål.
P å n ä s d u k e n bild 5 ha två flickor sytt hvar sina lösa delar af mönstret och en tredje har s a m m a n f o g a t dem och sytt den hårfina b o t t - nen.
Lärotiden är sex år.
För att s ö m m e r s k o r n a skola kunna ä g n a sig äfven åt hemmet få d e omväxlande a r - b e t a i skolan under 3 år p å förmiddagen och under 3 år p å eftermiddagen.
Sedan de lämnat skolan få d e a r b e t e hemma; alla a r - b e t a per styck.
Man har gjort sig mycken m ö d a att leta upp gamla s p e t s a r från Buranos g l ä n s a n d e s k e d e för att få mönster att t a g a efter.
Kunde m a n ej p å a n n a t sätt komma u n d e r - fund med a r b e t s s ä t t e t, r e p a d e s s p e t s e n upp och s y d d e s om.
V å r a afbildningar visa prof p å d e olika a r b e t s s ä t t som a n v ä n d a s för s y d d a B u r a n o - s p e t s a r: Bild 1 ä r p u n t o r o s a T i e p o l o, 2 är g r o s s o r e l i e d o, 3 och 4 p u n t o Burano Mazzetti.
P å näsduken, bild 5 förekomma d e s s a tre s l a g af stygn i för- ening.
Solfjädern bild 6 visar ett modernt mönster i m o t s a t s till d e f ö r e g å e n d e, som ä r o k o p i e r a d e från g a m l a s p e t s a r.
Äfven knypplade s p e t s a r b e t e n utföras, men de s y d d a a r b e t e n a ä r o nummer ett i skönhet — och dyrbarhet.
S å länge man talar med d e l e d a n d e d a - 5.
Näsduk i blandad teknik.
m e r n a i en skola eller ett s p e t s m a g a s i n ä r o s p e t s a r n a resultatet af ett energiskt a r b e t e, en skickligt o r g a n i s e r a d rörelse, d e r e p r e - s e n t e r a en lönande industri och en e x p o r t - artikel af betydenhet.
Amerikanskt guld lär ständigt strömma in i spetsaffärernas kassalådor.
Men är man s t a d d p å upptäcktsfärd i V e - nedig, d r ö m m a n d e och fängslad af allt det bisarra och u n d e r b a r a, som möter en för hvarje C a m p o, hvarje C a l l e och p o n t e man p a s s e r a r, d å ä r o äfven s p e t s a r n a, som man öfverallt har för sina ögon, e n d a s t n å - got som med nödvändighet hör med i det hela — n å g o t sagolikt och förtrollande som Venedig själf — " la citta nobilissima e sin- gulare ".
MARIA COLLIN.
1.
Punto rosa Tiepolo.
0 K A R I G R U H E RRM ^igriErr.^ I?
SISTLIDNE O N S D A G FIRA- d e s som b e k a n t drottning V i c - torias femtioårsdag å Tullgarns slott, där k o n u n g a p a r e t s e d a n n å g r a v e c k o r befinner sig.
Den resa hon företog tillsamman med konungen för att s a m - manträffa med ryska k e j s a r - p a r e t h a d e g a n s k a mycket a n - strängt h e n n e s majestät, men de två sista v e c k o r n a s hvila under det stilla landtlifvet p å Tullgarn har skänkt drottnin- gen nya krafter.
Födelseda- gen blef o c k s å den v a c k r a fest, som var föremålet värdig.
Hon h a d e glädjen att få s e sina n ä r m a s t e talrikt s a m l a d e omkring sig och att få fira d a - g e n som en familjefest.
Men en drottnings 5 0 - å r s d a g k a n icke bli en familjetilldragelse allenast, här är det större k r e t - sar, som en s å d a n d a g ö n s k a g e synliga bevis p å sina k ä n s - lor, och drottning Victoria skulle icke v a r a den hon är, om hon u n d a n d r o g e sig uttryc- ken af den sympati hon själf förstått u p p v ä c k a.
Med a n - ledning af f ö d e l s e d a g e n m e d - dela vi i d a g n å g r a bil- der från drottningens b a r n - domshem, hvilka h e n n e s m a j e - stät godhelsfullt ställt till vårt förfogande.
Drottningens för- sta hem är det v a c k r a slottet i S I P T T S B O R G G A R D E N I K A R L S R U H E n Karlsruhe, där hon föddes.
Det ligger vid brynet af Hartwald, en stor e k - och b a r r s k o g, som omsluter s t a d e n.
Från slottet har man härlig utsikt öfver s t a d e n, som ligger nedanför likt en utslagen solfjäder.
Till det i gammalfransk stil uppförda slottet, omkring hvil- ket d e offentliga b y g g n a d e r n a, s å s o m ministerier och k o n s t - gallerier, g r u p p e r a sig, höra en härlig s l o t t s t r ä d g å r d och en sfor vinterträdgård.
Här fira- d e s som nämndt drottning V i c - torias bröllop, och hit v ä n d e r hon årligen g ä r n a åter för att b e s ö k a sin familj.
Det b a d e n s i s k a furstehusets v a c k r a sommarslott Mainau är o c k s å en plats, som innesluter m å n g a af drottningens b a r n - domsminnen, och där hon allt- jämt trifves väl.
Slottet ä r b e - läget p å en liten ö i Bodensjön, dit storhertigdömet t r ä n g e r ned m e d sin sydligaste s p e t s.
En af d e bilder vi m e d d e l a är t a - gen från ett zeppelinskt luf s k e p p och ger en god före- ställning om slottets härliga läge.
Klimatet är här milai och v e g e t a t i o n e n yppig.
Man förstår väl att p l a t s e n m å s t e ha blifvit en kär och ofta anlitad tillflyktsort för den sforhertig- liga familjen.
1.
I familjekretsen.
2.
Erik) uel vid skrifbordef.
3.
Fru Astrid Kjellberg-juel med sina små döttrar.
I hörnen och nedtill: Tre barnporträtt af Astrid Kjellberg-juel.
A. Blomberg foto.
DET ÄR JU INTE hvar d a g en för- fattare hemma hos oss får en s å ef- fektiv puff som ett uppförandeförbud mof sitt stycke af anständighetsskäl.
Vi ha ju — än s å l ä n g e — ingen ofi- ciell featercensur, i m o t s a t s till hvad fallet är i K ö p e n - hamn, a a r gamle P.
A.
R o s e n b e r g (själf poet, en sorts kvicktänkt och p o - lemisk Tamme- lin) för denna s i n e - kur åtnjuter ett g a g e af 5,000 k r o - nor årligen.
Men han v å g a r aldrig hans tefralogi Bankruttö- rens döttrar, hvilken helt nyli- gen uppförts ï Budapest, väckte anstöi hos v e d e r - b ö r a n d e genom sin miljöskildring.
H a n s namn h a - de då förut e n d a s t synts i b o k l å d s - fönstren p å en li- ten novellsamling " Gyckelspel ", i hvilken det fanns ett p a r kvicka s a - ker — som o c k s å s e n t e r a d e s af dagskriiiKen — bland en del s t r ö - g o d s, som k n a p p t höjde sig öfver den
piggt och insinuant b e r ä t t a d e a n e k d o t e n s nivå.
Nyåret 1912 har Erik Juel kommit ut med en liten roman " F ö r t ä r a n d e eld ", med större litterära a n s p r å k.
Här i Stockholm bör den o c k s å kunna p å r ä k n a att bli b e d ö m d ur rent litterär synpunkt.
H a d e den kommit ut i författarens födelsestad, skulle den d ä r - emot g a n s k a säkert inrangerats i " n y c k e l r o - m a n e r n a s " kategori och — framför allt inom " inre missionen " — väckt mycken ond blod.
Historien är e l e g a n t b e r ä t t a d.
Särskildt kapitlet om lilla Jeannes b a r n d o m i K a s t e l - let fäster sig i minnet och förråder — hvad man k n a p p t visste förut — att det äfven gömmer sig n å g o t af en p o e t i Erik Juel.
Han kommer nog a n n a r s att få heta åttio- talist, om han nu har r e d a p å hvad detta innebär.
N å g o n s å d a n motsättning som mellan vårt åttiotal och den " nationella r e - n ä s s a n s e n " hos o s s p å nittiotalet har ju ej förefunnits vid Öresund.
D a n s k a r n a med sitt s k a r p a, nyktra verklighetssinne, sin n ä r m a r e kontakt med E u r o p a och sin d o - minerande hufvudstad p å öfver en halfmil- jon — och den s a k e n betyder mer än man tror!
— ha aldrig släppt d e socialt eller psykologiskt aktuella problemen ur sikte.
Vi finna det lite förlegadt att framställa m a k t - lystna prästerliga charlataner, religiös hy- steri eller samhällets försummade o l y c k s - barn.
Men s å länge vi ha d e s s a fenomen för v å r a ö g o n i verkligheten, t o r d e det v a r a svårt att förneka d e r a s raison d ' être i litte- raturen.
Hjalmar S ö d e r b e r g har en g å n g uttryckt den tanken p å ungefär följande sätt: " Åttiotal.
Man t a l a d e om det som n å g o t för- flutet och ä n d å h a d e man ju inte hunnit fram till d e mål, som k a m p e n gällde. "
En dansk författare, som p å allvar b o s ä t - ter sig i Sverige, är i och för sig ett g a n s k a ovanligt fenomen — och därtill att han g e r ut sina b ö c k e r p å s v e n s k a.
Han skrifver dem emellertid p å sitt modersmål, men är lycklig nog att ä g a en synnerligt god, p i e t e t s - full och förstående öfversättarinna.
Det ä r för öfrigt s a m m a hand, som ritat o m s l a g e n till Erik Juels b å d a b ö c k e r, omslag som starkt bryta af mot schablonen.
Särskildt den bruna Erosynglingen, som gjuter olja i den förtärande elden, hör till det v a c k r a s t e vi sett i den v ä g e n.
Astrid Kjellberg-Juel är en i flera a f s e e n - den märkvärdig konstnärinna, men k a n s k e framför allt därför, att hon, ehuru svenska, n ä s t a n uteslutande intresserar sig för figur- målning.
Hon f ö r s ä k r a d e vid ett tillfälle uppe i den mångbesjungna och o m m å l a d e leksandsnaturen, att den i ingen som helst d a g e r frestat henne att gripa penseln.
Kunde hon däremot få låna ett p a r småflickor, som ville s t å n a k n a vid stranden af Siljan, d å så Barn, det är Astrid Kjellberg-Juels s p e - cialitet.
Hon blickar själf med ett b a r n s klara ögon ut i verkligheten, — och dock ä r o d e s s a ö g o n samtidigt s å kloka, s å g e - n o m t r ä n g d a och v i d g a d e af m å n g a och ti- diga erfarenheter.
Nitton å r gammal fick Astrid Kjellberg första g å n g e n K o n s t a k a d e - miens stipendium [nu lär hon väl aldrig få det mer, s e d a n hon blifvit dansk m e d b o r - garinna) och företog d å e n s a m en lång s t u - dieresa till Italien.
Thiel i n t r e s s e r a d e sig p å sin tid lifligt för den u n g a målarinnan, och pur ung fick hon tillfälle att p å n ä r m a - s t e håll i a k t t a g a ett yppigt modernt m e c e - nathof, som vi väl i Sverige sällan haft mot- stycke till — hvarken i det ena eller a n d r a hänseendet.
Som porträttör har fru Kjellberg o c k s å den märkliga e g e n s k a p e n att hon ej blott eftersfräfvar, utan t r ä f f a r d e n af herrar kubister och konsoter föraktade yttre likhe- ten.
Utan att eftersträfva n å g r a djupsinniga afslöjanden får hon ofta med en s ö m n g å n g a r - aktig s ä k e r h e t fram en s n a b b och s l å e n d e karaktäristik.
Jag misstänker, att hon ä g n a t föga grubbel och tidsförlust åt d e k o n s t n ä r - liga problemen.
H e n n e s artistiska tillväga- g å n g s s ä t t påminner mig om ett yttrande af en ung svensk porträttmålare, som kommer att bli berömd, d ä r e s t han en g å n g kan för- må sig att utställa: jag m å l a r köttet, s å fal- ler nog a n d e n till.
Flera af Astrid Kjellbergs taflor h a blifvit r e p r o d u c e r a d e och k ä n d a i utlandet, men k a n s k e mest porträttet af p r i n s e s s o r n a Maria och Märta.
Det är väl o c k s å det e l e g a n t a - ste och mest m o d e r n a barnporträtt någon nutidssvensk har målat.
Mondän och b a r n s - lig — det är kontrasten i d e n n a målarinnas v ä s e n och det som till stor del utgör h e n - nes konstnärliga e g e n a r t liksom charmen af h e n n e s skönhet.
Få s v e n s k a r ha s å tillägnat sig fransk kultur och g r a c e — och samtidigt förblifvit s å nordiskt blonda till sin natur.
Det skulle därför o c k s å v a r a ytterst in- t r e s s a n t att s e resultatet af den plan jag en g å n g h ö r d e henne framkasta i R o s e n b a d s kafé.
Fru Kjellberg-Juel fantiserade om att måla svenska d a m e r i deshabillé och svenska herrar i smoking och h a v a n n a — ett s a m - kväm p å Frisinnade klubben klockan tre, el- ler hvarför inte en stockholmsk kaféinteriör i elektriskt ljus.
Hennigs har m å l a t cirkus, men resfauranterna, d e n n a genuinaste form af svenskt nöjeslif, ha ännu ej fått sin skil- d r a r e i färg.
O c h en g a n s k a r o a n d e kapris af ödet vore det ju, om det blefve en dam.
— ARTUR MOLLER.
Litteratur.
KÄTHE S C H U M A C H E R S BOK: GÅTAN k v i n n a n är p å sina första b l a d försedd med n å g r a inledande anmärkningar.
A n m ä - laren k ä n n e r sig frestad att tillägga ännu en eller p a r i syfte att plocka ur v ä g e n n å g o n af d e stötestenar, som k a n s k e skola möta vid en flyktig genomläsning af boken.
G å - t a n k v i n n a n är, s ä g e r författarinnan, " en bok af t å r a r och v r e d e ".
Den som s å ä r - ligt och oförtäckt a n g e r g r u n d a c k o r d e t i sitt verk, bör inte l ä s a s i s a m m a sinnelag, som ä g n a r sig för ett opartiskt hållet r ä t t e - gångsprotokoll, och k n a p p a s t alls af den, som är oförmögen att skälfva at indignation eller v r e d e öfver oförrätter, som möjligen inte i h ö g r e g r a d d r a b b a t en själf.
Bo- kens korta förord lyder, som följer: " Hän: Kvinnorna hafva det ju s å bral Hon: V e r k - ligen?
Låt oss d å b e t r a k t a medaljens från- sida. "
Efter den upplysningen vore det inte heller rättvist mot författarinnan att vid hvarje svartmålning af förhållandet mellan man och kvinna v ä n d a upp medaljens f r a m s i d a och s ä g a: " Men det här s t ä m - mer ju inte atls; s e hur v a c k e r t det är i själfva verket ".
K a n s k e är det efter allt af ringa b e t y d e l s e att g ö r a n å g r a förklarande rekommendationer för G å t a n kvinnan.
Boken skall v ä c k a f ö r a r g e l s e; det har den r e d a n gjort, men d e få eller m å n g a, som ha förutsättningarna att l ä s a den rätt, skola gripas af d e s s djupa allvar och de bittra sanningar den v å g a r förkunnar.
G.
A.
Fru Emely Dickson.
Fröken Asta Ericson.
" Haralds Minne ".
S v e r i g e s ä l d s t a lungtuberkulosanstall.
E S S A DAGAR KAN VÅRT mm D lands första anstalt för v å r - d a n d e af uteslutande lungtuber- Im M Im kulossjuka, sanatoriet " H a r a l d s m mm Minne " vid Alingsås fira sitt kvartsekelsjubileum.
Anstalten stiftades af Ü fru A. Qvensel i G ö t e b o r g med anledning af hennes s o n s d ö d i lungtuberkulos och blef efter honom kallad för " H a r a l d s Minne ".
S a m m a år som anstalten ö p p n a d e s afled fru Qvensel, men d å fick sjukhuset en icke min- d r e nitisk b e s k y d d a r i n n a i den aflidnes d o t - ter, fru Emely Dickson.
Efter detta privatsanatorium ha under d e n n a tidrymd af 25 år en m ä n g d liknande inrättningar, allmänna, som privata, inrättats och fått s t o r a r t a d utveckling inom landet.
S e d a n " H a r a l d s Minne " först uppfördes in- vid S l o t t s s k o g e n i Göteborg, förflyttades anstalten år 1903 till Alingsås, d ä r den fick sitt hem strax utanför s t a d e n p å en liten höjd intill sjön Gerdsken.
Jordområdet b e s t å r af icke mindre än 15 tunnland, till största delen beklädt med härlig b a r r s k o g.
Under den tid anstalten var förlagd till G ö t e b o r g m o t t a g o s hufvudsakiigast p a t i e n - ter i långt framskriden lungtuberkulos, men s a m m a år som den flyttades till Alingsås ä n d r a d e s b e s t ä m m e l s e r n a så, att e n d a s t p a - tienter i första stadiet mottogos.
Det är hufvudsakiigast o b e m e d l a d e kvinnor från G ö t e b o r g s stad, som kunna få inträde.
Om plats finnes ledig m o t t a g a s dock patienter från a n d r a orter.
Den e n d a afgiften ä r 15 à 20 kr.
i inskrifningsafgift, i öfrigt ä r vis- telsen fri och kurtiden o b e g r ä n s a d.
" Haralds Minne ".
Statistik för hushållet.
MARIE LOUISE GAGNER, DEN KÄNDA PEDA- gogen och ungdomsvännen, har utsändt en ny del af sina " S v e n s k a f ö r f a t t a r e, s k i l d r a - d e f ö r b a r n o c h u n g d o m ".
Denna del upp- tar Geijer, Tegnér, Wallin, Fredrika Bremer, Rune- berg och Topelius och sluter sig värdigt till sin föregångare, som framförde Selma Lagerlöf, Hei- denstam, Karlfeldt, Viktor Rydberg, Carl Snoilsky och Pontus Wikner.
- 540 - Mot i n s ä n d a n d e t af 1 kr.
i frimärken till Iduns Tryckeri-Aktiebolag, System, B r y g g a r e g a t a n Specialafdelning 17, Stockholm, er- h å l l a s franko 25 si.
statistikkor !.
[Se artikeln i ämnet i Idun n:r 1 o c h 2!)
" BRUNNEN. "
VI PÅBÖRJA I DAG OFFENTLIG- görandet af en berättelse af Carl Svenson-Granet kallad " Brunnen " och förlagd till en af de många större eller mindre brunnsorter, där svenska folket för ögonblicket repa- rerar sig.
I en sådan typisk brunns- orts miljö är insatt den klart och vackert tecknade kvinnofigur, lring hvilken historien samlar sig.
I. RUNNEN LIGGER MIDT INNE I skogen.
Hvad menas med " Brunnen " frågar du?
Jo, " Brunnen " är en hälsokälla.
Förr i världen låg den med sitt klara vatten och drömde i den gröna s k o g s - stillheten.
Folk sökte dit från trakterna ikring och fyllde sina m e d h a f d a kärl m e d det klara, s t a r k a vattnet.
Det h a d e namn om sig att b o t a för s v å r sot och för ond värk.
Vid midsommartid t ä n d e s eldar rundt källan, och ungdomen d a n s a d e het däromkring.
Gamla människor begåfvo sig d å o c k s å dit och drucko af vattnet, som vid d e n n a tid skulle ä g a särskildt v ä l g ö r a n d e e g e n s k a p e r.
S å b y g g d e s där ett p a r stugor i s k o g e n vid källan.
Folk från b y g d e n kom i sommartid dit och s t a n n a d e n å g r a d a g a r för att få dricka af det u n d e r b a r a vattnet.
En d a g s å l d e s området d ä r källan var b e - lägen och en del af den omgifvande s k o g e n till en affärsförståndig karl, som h a d e i t a n - k a r n a att här s k a p a en fullständig badort.
S å småningom under m å n g a år blef denna plan en verklighet.
Hus efter hus b y g g d e s upp.
Allt flera människor sökte sig dii om s o m r a r n a.
B a d h u s b y g g d e s, r e s t a u r a n t och en hel del a n d r a b y g g n a d e r.
Den forna k ä l - lan, som legat e n s a m inne i s k o g e n med d e s s g r ö n a ljus i sin klara s p e g e l, blef öfver- byggd, försedd med c e m e n t e r a d e v ä g g a r, och en karl s a t t e s d ä r att n o g g r a n t och ef- ter l ä k a r e s föreskrifter ösa i åt g ä s t e r n a af vattnet.
För folket som bor i d e s s a trakter är " Brunnen " en medelpunkt.
Där ligger den hela åref om midt inne i skogen, ensam och öfvergifven.
Def ä r som om man plötsligt komme in i en öfvergifven by.
Alla husen stå tomma och låsta.
Rullgardinerna nere öfver allt.
D ö r r a r n a s t ä n g d a.
Intet ansikte glutiar b a k gardinen, ingen s t a m p a r af sig p å trappan, ingen hund skäller p å g å r d e n, ingen katt skyndar öfver v ä g e n.
Det blir n ä s t a n hemskt i kvällningen med alla d e s s a ö d e hus.
Men s å n a l k a s våren.
Ännu stå d e låsta.
S å lider det mot sommar och en d a g, d å man g å r där förbi, äro alla dörrar ö p p n a, alla fönster p å vid gafvel.
I fönstren s t å ljusklädda flickor och h ä n g a upp gardiner.
Golf skuras, s ä n g k l ä d e r p i s k a s, möbler m å - las, v ä g g a r t a p e t s e r a s.
Resturanten s l å s upp.
Silfver p u t s a s, linnet I ä g g e s upp i hvifa, doftande ' högar, porslinet r ä k n a s och p u t s a s — def ordnas, l a g a s, gnides, b l a n k a s, sorteras.
Ute p å planen l ä g g a s r a b a t t e r n a upp.
Blommor p l a n t e r a s.
K r o c k e t b a n a n slås upp.
De nya klubborna l ä g g a s ut.
En d a g slås " Brunnen " upp, o c h s n a r t s o r - lar det af folk från norr och s ö d e r inne bland husen, som stått tomma och blinda n ä s t a n hela året.
O c h nu under två m å n a d e r s tid ä r det ett lif och ett fläng vid " Brunnen ".
Folk kommer och folk reser, folk är b e l å t n a SKISSER- F R Å N EN B A D O R T.
AF CARL SVENSON-GRÀNER.
Minst af allt lik en vanlig roman- hjältinna, torde hon dock väcka läsarnes sympati och intresse.
Den unge Smålandsförfattaren Svenson-Graner har förut gjort sig bekant genom ett par böcker, " Yttersta domen " och " Skogs- berga by ", hvilka bägge rönt det bästa mottagande af publik och kritik.
och folk är fulla af anmärkningar, det är folk som vill roa sig och folk som vill lefva stilla, folk, som vill ' ha det komfortabelt och folk som vill ha det s å enkelt som möjligt.
Det är folk, som flirtar och folk som ser p å och har sina meningar därom, det är unga människor med eld i b e n e n och det ä r gamla med gikt o c h värk.
Det ä r allvarsamt folk och lustigt folk.
Alla b l a n d a s d e hop.
I rummen med tunna v ä g g a r b o alla som hos h v a r a n d r a.
De bilda som en e n d a stor fa- milj.
Det skrattas, p r a t a s, skvallras, kaffe- kalasas.
S k o g e n a n d a s sin friska, lugna a n d e d r ä k t mot alla.
S å g å d a g a r n a.
Def p r a t a s om honom och henne.
Om h e n n e s klänning och h a n s före- g å e n d e n.
Det kan man d å se, att han slår för henne.
S t a c k a r s han!
O c h hon som är gift och b ä r sig s å åt.
Fru den och den har sett det och det.
Förfärligt!
Rysligt!
S k a n - dal!
S å glida d a g a r n a sin v ä g.
Det lider mot stängningstiden.
Folk p a c k a r, reser.
Rum efter rum blir ledigt.
Man viftar i v ä g den ene efter den a n d r e och en d a g rullar sista v a g n e n i v ä g.
Åier a r b e t a s det, fejas, o r d - n a s.
Fönstren klistras igen.
Rullgardinerna fällas ner.
Dörrarna s t ä n g a s.
Slut för i år.
Husen stå där åter blinda och tomma.
Men jag tänker det hviskar i vrårna.
S c e n e - rier från s o m m a r e n s p e l a s upp därinne.
Här står ett namn ristadt p å rutan, där står en vers ristad i panelen.
Inne i g a r d e r o b e n i det rummet ligger en liten hvit d a m h a n d s k e.
O c h i s k o g e n stå nya namn ristade i b a r k e n.
P å hösten står en förlofning i bladen.
Det var han som fick ' henne.
N å g r a ögon här och hvar i norr och s ö d e r le, när de l ä s a det.
Jaså, s ä g a de, det blef ä n d å.
O c h s å t ä n k a d e p å annat.
Det ä r från d e n n a lilla vrå af världen, som n å g r a stämningar, n å g r a händelser och n å g r a typer skola gifvas.
Berättaren vill då först skildra l a n d s k a - pet.
" Brunnen " ligger i skogen, och det är stor, väl v å r d a d s k o g i d e s s a trakter.
T r ä - p a t r o n e r n a s sföflar h a måst t r a m p a förbi här.
S k o g e n h a r e n d a s t gallrats ur och s å fått v ä x a sig stor.
Här står fur vid fur.
S o m höga, r a k a p e l a r e äro de.
G r a n a r n a likna stolta pyramider.
Enarna s m å kupoler.
Mossan ligger som en len, grön fäll under träden.
Går man en bit genom s k o g e n kommer man ned till en gren af Emån, som i d e s s a trakter är som mest trollsk och hemlighets- full.
Hon glider fram som i vulkanisk prakt, bland berghällar och klyftor.
Hon forsar och bubblar och rätt som det är yr vattnet s k u m m a n d e hvitt i ett fall.
Nu är fallet b u n - d e t och en fabrik är b e l ä g e n där, men ännu g ö m m a sig trolldom och poesi i d e s s a t r a k - ter.
S å g å vi åter upp mot " Brunnen ".
Här i s k o g e n kommer naturen s å n ä r a intill m ä n - - 541 - niskorna, och det är k a n s k e därför d e lära sig älska denna plats.
Till och med s k o g a r n a s högdjur visa sig ibland härinne.
Jag vet en morgontidig b r u n n s g ä s t som var p å v ä g till en utsökt plats för att få s e den e n s a m i gryningstim- man.
P å v ä g e n upp hör han häftiga fnysnin- g a r och t r a m p af tunga fötter.
Han k ä n d e sig p å s a m m a g å n g f ö r a r g a d och nyfiken.
Ty nu fick han ju ä n d å inte njuta detta e n - s a m; men hvem kunde o c k s å ställa till s å - dant o v ä s e n s å tidigt p å morgonen.
Väl kommen upp p å höjden h u k a d e han ned b a k o m en b u s k e för att ta fridstörarna i befraktande.
Det han d å s å g glömde han inte brådt.
Två väldiga ä l g a r s t o d o vid ut- siktsterrassens krön med hufvudena högt lyfta och d e greniga hornen t e c k n a n d e sig mot det tidiga gryningsljuset.
Rundt ikring var stillhet, s k o g a r n a fego och långsamt rann den nya d a g e n in.
S k o g a r n a stå kring " Brunnen ".
O c h det ä r de som locka trötta, slitna människor in mot sin gröna, svala ro.
S o m det doftar här i högsommartider.
Det dryper af klar k å d a nedför g r a n a r n a s stammar.
Det å n g a r och doftar.
B a r a d r a g a in denna l ä k a n d e doft i långa lätta a n d e t a g.
Skönt är det o c k s å att s e s k o g e n blomma.
Upptäcktsvandringarna efter de första lin- n e o r n a ä r n å g o t ljuft och s p ä n n a n d e.
Lin- n e a n växer s å rik i d e s s a stora s k o g a r.
I ymniga rankor b r e d e r hon ut sina s k ä r a klockor mot den lena mossan.
Den finaste doft af mandel och vanilj slår emot v a n d r a - ren.
Hur förunderligt att d e n n a s k ä r a, s k y g g a blomma blef d e n stora, s t a r k a s k o - g e n s k ä r a s t e barn.
Men äfven a n d r a b l o m - mor finner du därinne.
Skogsstjärnan finner du, den enkla, hvita blomman, hvilken lyser som snökorn mot den g r ö n a m o s s a n.
Och s å den gröna fint doftande pyrola uniflora.
Hon växer här s å rikt, att hon ä r som denna trakts favorit.
Ofverallt under träden lyfter hon sin doftrykande krona med den h ö g a s t å n d a r e n som ett litet ljus.
O c h sist blommar hela s k o g e n i augusti af den s k ä r a ljungen.
G r a n n a ä r o d å b e r g b r a n t e r n a s h ä l - lar, där ljungen kryper och lyser gnistrande röd i solljuset.
Ty i s k o g e n rundt " Brunnen " r e s a sig tre s m å b e r g.
Det ena heter " Vidablick ", det a n d r a " M å n b e r g e t " och det tredje " S o l e n s b e r g ".
Till det sista v a n d r a r g ä r n a om af- tonen den som vill t a g a farväl af den d a - gens sol.
Här är d å s å stilla, grönt och r o - fullt.
Långsamt glider solen ned b a k o m å s a r n a.
N e r e i dalen mellan " M å n b e r g e t " och " S o l e n s b e r g " klinga koskällorna d å och d å eller mjölkflickans röst d å hon ropar korna till sig.
Luften är fylld med ett fosfor- färgadt, starkt glimrande ljus.
Nu glider solen ned mot den bortersta åsen.
Sko- g a r n a hviska.
Då höres långt bortifrån den stilla kvälls- ringningen i Alsheda kyrka.
Klockorna i S k e d e svara.
Tonerna komma liksom gli- d a n d e i den mjuka, högtidliga luften, genom den gröna dalen.
S å tala d e b å d a kyrk- klockorna med h v a r a n d r a kväll efter kväll s o m m a r e n genom, och han som denna afton dröjer d ä r u p p e tänker s å: — Hur ljuf och skön, hur ljus och full af förklaring är ej världen nu.
Det a n d r a, mörka, som skrämmer och gör ondt, det a n - dra, är borta.
Jag vet, att det skall komma åter, därför att det nu är nödvändigt att mörkret är till — för ljusets skull.
Men för alla d e s s a ljusa, stilla stunders skull skall det bli lättare att b ä r a.
Farväl sol och v ä l - kommen ljusa natt, som rinner ned öfver de mörka å s a r n a!
Författaren som Elif.
O c h långsamt v a n d r a r ' han ned från " S o - lens b e r g " till " Brunnen " som r e d a n sofver b a k n e d d r a g n a rullgardiner.
II.
I paviljongen u p p e vid " S o l e n s b e r g " sutto n å g r a herrar och d a m e r af b r u n n s g ä s t e r n a.
Det v a r en afton i juni och himlen ofvan s k o - g a r n a började skimra och lysa af ett fosfor- gult ljus.
T r a s t a r n a m u s i c e r a d e öfverallt med klara, flöjtlika toner.
Åsarna stodo djupblå mot den gula himmelsgrunden.
Stilla gled solen n e d mot s k o g s r a n d e n.
Det v a r i juni och s o m m a r e n l å g framför d e s s a människor som en envighet af ro och hvila.
I ingången till paviljongen stod kandidat G e o r g H e m e r.
Solen låg in öfver h a n s ljusa, s o l b r ä n d a ansikte med sina blida, d r ö m - m a n d e blå ögon.
P å soffor inne i paviljon- gen sutto n å g r a a n d r a b r u n n s g ä s t e r.
Olga Hallman, en blond, fyllig d a m, som gaf g y m - nastik och m a s s a g e vid " Brunnen ", h a d e en lång stund suttit och sett p å kandidat H e r - ner.
Nu gick hon bort till honom.
— En s å d a n ' härlig afton, s a d e han.
— Ja, s v a r a d e fröken Hallman, det är mycket v a c k e r t.
.
.
Hon h a d e alltid ett u t p r ä g l a d!
sätt att vilja göra allt exakt, påtagligt och tillade därför: — S e r ni det d ä r lilla molnet ofvan åsen.
Hvad det är v a c k e r t mot den gula himlen.
Det är något särskildt m e d d a g e r n i afton.
N å g o t af fullhet, n å g o t.
.
.
Borta i ett hörn af paviljongen med ryggen mot utsikten öfver å s a r n a men med öronen p å s p ä n n satt fröken West, folkskollärarin- nan.
Hon gick m e d krycka, e n ä r det e n a benet v a r a m p u t e r a d t efter en s v å r sjukdom.
Fröken West v a r alldeles hvit i ansiktet, men ö g o n e n brunno af trots och af sjukdom.
Ett p a r fruar, k a m r e r s k a n Dahl och k a p - tenskan W a e r n p r a t a d e p å i ett annat hörn.
De h a d e funnit h v a r a n d r a i tjänarinnefrågan.
Brunnens stora lejon, den e l e g a n t e notarien Hjelmer p r a t a d e med den rika och fula frö- ken A s p om utsikterna för ett s ä l l s k a p s - spektakel.
— Kunde vi inte ta " K a r d b o r r a r " s ä g e r fröken A s p.
Min bror, som kommer hit, har FRILUFTSTEATRARNA HA BLIFVIT EN ny art af sommarförströelse i vårt land, som Fröken Heider Bjursten som Isrid.
ger b å d e författare, teaterfolk och publik nya och g ä r n a a n v ä n d a möjligheter.
Nu s e - nast är det Fredrik Nycander, som p å S t å n g e - gjort en roll d a r.
.
.
och jag h a r spelat den där unga flickan, som tycker om tenoren.
hufvuds klippor vid Lysekil uppfört sitt vi- Det v a r i vintras i stan och det stod om d e t Kingaspel " F o s t b r ö d r a l a g " och vunnit en v a c - i tidningen.
ker framgång.
O c h om någonsin b ö r väl illu- — Min A m a n d a är ju inte af den sorten, sionen bli fullständig, n ä r en författare själf h ö res kamrerskan Dahls bekymmerfulla s p e l a r hufvudrollen i ett d r a m a just p å d e n röst.
Men s ä k e r p å henne är jag ä n d å inte.
plats, d ä r han inspirerats till d e t s a m m a!
— O c h s å innan hon flyttade, lade hon b e - Ett klipparti bildar fonden till den afsats, slag p å två silfverskedar, ett bluslif och som naturen själf d a n a t till scen, och n e d a n - n å g r a a n d r a s m å s a k e r, fortsatte k a p t e n s k a n för höja sig å s k å d a r e p l a t s e r n a amfiteatra- liskt.
S t e n a r n a ha ingen ålder, som r ä k n a r sin skildring.
Men man ville ju infe a n m ä l a med ett p a r tusen år, och d å vikingarna v i - det och förstöra hennes framtid.
Hon h a r b e r ä t t a t det sista med s å hög röst, s a d e sig uppe p å klippans krön, kunde å s k å d a r e n lätt försätta sig till den tid, d å att alla m å s t e b e u n d r a hennes g o d a s i n n e - Men från fröken Wests hörn kommer lifvet ä g d e de former, N y c a n d e r gifvit det i lag.
det ett misslynt k n a c k med kryckan mot sitt drama.
Handlingen rör sig om den ed, som d e två vikingarna Elif och Atle svurit, golfvet.
K a p t e n s k a n antyder m e d ö g o n e n ål k a m r e r s k a n och denna 1er samförstånd.
d å de ingingo fostbrödralag, och s o m genom K a m r e r s k a n hviskar: ö d e t s lek blir en s n a r a i hvilken d e fastna.
— Där sitter hon som en uggla och s e r sur Eden m å s t e dock hållas in i det sista, äfven ut.
Men hvarför s ö k e r hon d å vårt s ä l l s k a p, när den kräfver att sonen tar faderns lif.
den människan.
Författaren gaf en v a c k e r och s a n n bild af — Det är något mystiskt m e d henne, s ä g e r den u n g e vikingen Elif, och h a n s s t ä m m a v a r k a p t e n s k a n i hviskande ton.
Man vet inget klar och fullt h ö r b a r för alla.
En ståtlig In- om henne.
Hon skall v a r a lärarinna från geborg-figur h a d e fröken Bjursten s k a p a t af Isrid, d e n u n g a kvinnan, om hvilken foster- Stockholm.
Olyckan har d å åtminstone inte bröderna kämpa.
G y n n a d e af ett h ä r l i g t.
gjort henne ödmjuk, som den b ö r göra.
Hon ä r s å full af bitterhet mot allt, s å j a g rent li- väder, fingo d e två föreställningarna det der af det.
Hon ä r en riktig socialist.
allra lyckligaste förlopp.
De voro talrikt Hon s ä n k e r rösten ytterligare.
b e s ö k t a af b å d e b a d g ä s t e r från Lysekil och — O c h k a n fru Dahl t ä n k a sig, n ä r man i ortsbefolkningen, och västkustens p o p u l ä r e g å r t a l a d e om d e t d ä r b a r n a m o r d e t i byn här diktare fick en varm hyllning.
uppom " Brunnen " och k a n d i d a t H e m e r b e - * r ä t t a d e, att han mött kronolänsman vid D j u r g å r d s t e a t e r n s e r v e r a r nu om " Brunnen " och att han b e r ä t t a t detaljer — o, kvällarna under b e n ä m n i n g e n B i 1 k u r t i s s å d a n a detaljer!
— ryckte hon till, männi- en sannskyldig " italiensk s a l l a d " af f ä r g - skan, och skrek till: " Kronolänsman, är han s t a r k a och lättsmälta ingredienser från d i - h ä r? "
v e r s e kontinentala varietékök, allt i en för- K a p t e n s k a n s å g fru Dahl i ögonen, som m e d l a n d e matoljesås från Berlin och m e d om hon velat l ä s a sin e g e n t a n k e g å n g d ä r.
garnityr från A.-B.
Sidenhuset.
Det g å r i S å s a d e hon: publiken som kalfhjärnan p å s m ö r g å s b o r d e t, — Kan hon ha haft något med rättvisan att och helan och halfvan t a s i Cederlund p å göra, efter hon tog det s å hårdt.
featerterrassen under mellanakterna.
H v a r - Kandidat H e m e r och fröken Hallman s t å p å man bilar tillbaka in till Riche eller M e - fortfarande och b e t r a k t a s o l n e d g å n g e n öfver tropol, får en svensk biffstek och tycker sig å s a r n a.
De ha stått tysta en stund.
Nu s ä - ha användt aftonen p å ett intellektuellt och ger k a n d i d a t e n: a n g e n ä m t sätt.
Ja, Stockholm ä r sig likt nu — En s å d a n härlig afton.
igen, och vi behöfva icke förtvifla om fram- (Forts.) tiden.
: - 542 -
hvilka få ligga i ä t t i k b l a n d a d t vat- ten (1 l i t.
vatten, 1 msk.
ä t t i k a) 1 tim.
De sättas på i d e t kokande vattnet, t i l l s a t t med saltet, och få koka, tills d e äro riktigt mjuka, d å de passeras, ßmör och mjöl under rör- ning fräsas 2 min., purén och resten af buljongen spädas p å och soppan får koka 5 min.
Äggulorna och gräd- den vispas u p p i soppskålen och purén hålles i under vispning.
— Om så önskas, kokas e t t l i t e t blomkålshuf- vud och serveras sönderdeladt i pu- rén eller serveras den med ostkru- tong, ostbeignet eller rostadt bröd.
K o m b i n e r a d Bosättnings- och Lifförsäkring är B f l S T f t S N I T T.
0 M 5 0 R G S F U L L f V 5 T E A R B E T E - P R I M f l T i / G E R.
— &amp; T I L L B E H Ö R.
OFVANSTÅENDE FABRIKAT finnas i rikhaltigaste sortiment till billigaste priser hos A.-B.
Nordiska Kompaniet, Stureplan.
P a t e n t, o c h H a f r e m j ö l K ä n n e r n i n i krafter, g r y n o c h h e t e n u n d e r FREDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; njursauté; mjölk; kaffe eller t e.
M i d - d a g: Brynt hvitkålssoppa; äppelpann- kaka.
trötthet, ä t f r u k o s t LÖRDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; strömmingsflundror med s t e k t p o t a t i s; mjölk; kaffe eller t e.
M i d d a g: K a l f - k o t l e t t e r med blomkål och p o t a t i s; filmjölk.
p a t.
Hafre- H a f r e m j S l f ö r s v i n n e r.
l ä k a r e s b e h ö f v e r h v a r j e G Y L L E N H A M M A R S TORSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; filbunke; kokt sill med smör och ägg samt potatis; kaffe eller t e.
M i d d a g: Kalops med potatis; hal- lon med mjölk.
— trött- RECEPT: T i l l v e r k a s k o n t r o l l.
Stekt s r i n f i l é (C.
G pers.).
8 hg.
svinfilé, 3 msk.
smör (60 gr.), ' 2 tsk.
salt (10 gr.), / tsk.
hvitpeppar, 3 d e l.
buljong, 1 d e l.
tjock grädde.
B e r e d n i n g: - Filéerna, som väga 2 — 4 h g.
stycket, putsas och torkas med en duk, ur-vriden i h e t t vatten.
Smöret brynes i en järnkastrull, fi- léerna läggas i, brynas väl p å alla sidor och beströs med kryddorna.
Den kokande buljongen samt grädden spä- das på, och k ö t t e t får s a k t a steka med t ä t t lock, tills d e t är mört, eller omkr. Vs t i m.
Filéerna skäras i t u n n a skifvor, hvilka sammanläggas p å varmt fat, så a t t de se hela u t.
Gar- neras med ryska ä r t e r och " brynt po- t a t i s eller med legymer.
Såsen af- redes och hålles öfver k ö t t e t.
Serve- ras med vinbärsgelé.
1 4 KÖKSALMANACK Redigerad a f Elisabeth Östman.
Tun en.
af Elisabeth östmans Husmo- derskurs i Stockholm.
FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR VECKAN 11 — 17 AUG.
1912.
O s t b e i g n e t (f. 12 pers.) V 60 gr. smör, 1 d e l.
v a t t e n eller mjölk, 60 gr. mjöl, 25 gr. rifven ost, 2 ägg.
T i l l k o k n i n g: tyî k g.
flottyr.
B e r e d n i n g: Smör och v a t t e n ko- kas upp, mjölet t i l l s ä t t e s under jämn vispning och smeten får koka, tills den släpper pannan, d å d e n hälles upp och vispen klämmes ur väl.
När massan af svalnat t i l l s ä t t e s d e n rifna osten och äggen inarbetas e t t i sän- der.
Massan röres 10 min., formas därefter med t v å teskedar, hvilka doppas i flottyr, till små bollar af en hasselnöts storlek.
Dessa kokas gulbruna i flottyren och läggas upp på gråpapper a t t afrinna.
— F l o t t y r e n får ej vara för h e t, ty då kunna bollarna ej svälla u t.
—, Serveras ljum- ma, upplagda på t å r t p a p e r.
2 1 2 p r a k t i - ska s ä t t a t t e r h å l l a eget hem.
och Prospekt i n l ä g g n i n g k o m m e n ker sig f ö r sin o c h f r i s k a, r e t a n d e u t - u t m ä r - a p t i t - s m a k.
Se noga till att N i får af märket " F y r t o r n e t ".
Erkändt högsta kv alité er inom hela konserv industrien.
upplysningar e r h å l l a s g r a t i s och franko.
Äkta Böteloros- Knäckeiröd.
Stockholm.
mm Hygienkontrollant: D:r af Världsberömda.
J o r d g u b b s g l a s s (f. 12 pers.).
5 hg.
toppsocker, 3Va d e l.
v a t t e n 1 lit.
saft eller pure af färska jordgub- bar och, om så önskas, saften af 1 citron.
B e r e d n i n g: Af sockret och vatt- net kokas en klar l a g.
Frukten s t ö - tes och passeras eller får själf rinna och blandas med sockerlagen.
Finnes sockerprofvare mätes blandningen.
Vi- sar den ö f v e r 22 grader spädes den med l i t e t kokt vatten, som fått kallna, visar den däremot u n d e r t i l l s ä t t e s litet mera upplöst socker.
Glassen fryses därefter på vanligt sätt, _ men måste s t å omkr. 1 t i m.
längre i for- men ä n gräddglass, med saltbland- ningen packad t ä t t omkring innan den stjälpes u p p.
Den smälter fort oeh bör därför läggas upp j u s t som den skall serveras.
Tel.: SINGER E:0 SYMASK N I S AKT E I BOLAE a l l a större Hjort 1 1 &amp; 92P.
^Jmerikanska JästpuLver.
F i l i a l e r p å G.
O r n S s.
Drygt - Billigt — Verkningsfullt.
platser.
Hvarje hvetebröd kokar.
burk ning.)
morgon lika (Se nybakadt fort som kaffet härom i hvarje innesluten Säljes bruksanvis- öfverallt.
.
OSCAR ' BÄCK-SIH GÖTEBORG • J LKSTROrnS M a r ä n g e r (omkr. 20 s t.)
.
ISO gr. florsocker, 3 ägghvitor, 20 gr. söt- mandel, 1 msk.
fint strösocker (15 gr.).
B e r e d n i n g: Mandeln skållas, tor- kas väl och hackas mycket fint.
— Sockret siktas genom fin sikt.
Ägg- hvitorna vispas till h å r d t skum och sockret blandas försiktigt med gaffel i ägghviteskummet.
Genom slät gar- n e r i n g s t r a t t eller med t v å t s k.
läggas på väl smord plåt kransar eller runda bullar, hvilka beströs med mandeln och sockret.
H a r a n g e r n a gräddas i svag ugnsvärme, tills de äro gula och h å r d a på y t a n men ej genom- torra.
De lossas med knif från plå- ten, medan de äro varma.
S i l l s a l a d (f. 6 pers.).
IV2 salt sill, 10 medelstora potatisar, 6 röd betor, 2 äpplen, 1 l i t e n saltgurka, 25 gr. kalfstek, 2 msk.
ä t t i k a, / j tsk.
hvitpeppar, 1 msk.
socker.
T i l l g a r n e r i n g: 2 hårdkokta ägg, 1 rödbeta i tärningar, persilja B e r e d n i n g: Sillen flås, urtages, sköljes väl och får ligga i v a t t e n öfver n a t t e n.
Den skares i filéer och ryggbenet jämte alla småben borttagas noga.
Filéerna sköljas väl och inklap- pas i en fiskhandduk.
De skäras fina tärningar, likaså potatisen, röd- betorna, äpplena, saltgurkan och kalf steken.
Alla dessa ingredienser blandas l ä t t tillsammans och afsmakas med ätti- kan och kryddorna.
Sillsaladen packas h å r d t i en vat- tensköljd å-la-daube-form, uppstjälpes och garneras med hårdkokta ägg och rödbetor.
Serveras med skarpsås eller vispad grädde som frukosträtt eller till smörgåsbordet.
1 SÖNDAG.
F r u k o s t: Smorgasbord; stekt svinfilé med slekt potatis; mjölk; kaffe eller t e med Öländsk mandelkaka.
Middag: Blomkåls- öländsk m a n d e 1 k a k a. puré med o s t b e i g n e t; kräftor; hammel- ägg, 2 h g.
socker, / h g.
ärtmjöl, sadel med p o t a t i s k r o k e t t e r; jord- h potatismjöl.
1 h g.
sötmandel gubbsglass med maränger.
gr. gr. b i t t e r m a n d e l.
T i l l f o r m e n: 1 msk.
smör (20 MANDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; gr.), 4 msk.
s t ö t t a skorpor.
filbunke; sillsalad med skarpsås; B e r e d n i n g: Äggulorna och sock- kaffe eller t e.
M i d d a g: Griljeradt ret röras tys t i m.
Ägghvitorna slås buljongskött med stufvade sockerär- till h å r d t skum och nedröras hastigt, t e r; soppa p å blåbär med klimp.
därefter t i l l s ä t t e s mjölet och sist d e n och malda mandeln.
Massan TISDAG.
F r u ko s t: Smörgåsbord; skållade i en stor, smord och brödbeströdd kall hammelsadel med potatisbullar slås krusig kopparform gräddas i ej och pressgurka; mjölk; kaffe eller för varm ugn omkr. och 45 min.
t e.
M i d d a g: Grönsoppa med mjölk; Blomkålspuré (f. 6 pers.).
1 s t e k t helgeflundra med champinjonsås stort blomkålshufvud, / l i t.
kokande och p o t a t i s.
vatten, 1 t s k.
salt, V-fa msk.
smör ONSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; (30 gr.), 4 msk.
mjöl (10 gr.), IV2 biff à la Lindström med p o t a t i s; lit.
ljus buljong, salt, socker, hvitpep- mjölk; kaffe eller t e.
M i d d a g: par, 2 — 3 äggulor, 1 d e l.
tjock grädde.
Bräckt skinka med kokta s p r i t ä r t e r; B e r e d n i n g: Blomkålen rensas på Strömmingsflundror (f. 6 hafresoppa med grädde.
vanligt sätt.
och fördelas i klyftor, pers.).
36 strömmingar, 2 msk.
salt.
1 knippa persilja, 90 gr. smör.
T i l l p a n e r i n g: 2 msk.
mjöl (20 gr.), 1 agg, 1 msk.
vatten, 2 msk, s t ö t t a skorpor.
T i l l s t e k n i n g: 3 msk.
smör (60 gr.) eller 2 h g.
flottyr.
B e r e d n i n g: Strömmingen rensas ryggbenet borttages, d e n mörka hin- nan skrapas noga bort och ström- mingen sköljes mycket väl samt inklap- pas i en fiskhandduk, beströs med salt och får ligga 1 t i m.
Persiljan rensas, sköljes, klappas in, hackas fint, vrides i en duk och blandas därefter väl med smöret.
Persiljesmö- r e t formas till en rulle, får stelna och skares i 18 skifvor.
Två ström- mingar läggas mot hvarandra med skinnsidan u t å t, och en skifva per- på våra nyheter i svart, h vitt och kulört: siljesmör emellan dem.
De doppas först i mjölet, därefter i agget vis- p a t med v a t t n e t och vändas sedan i s t ö t t a skorpor.
Flundrorna stekas bredt, från 95 öre metern.
och till kläd- i smör 8 — 10 min.
på hvarje sida, upp- läggas p å varmt fat, garneras med ningar och blusar o. s. v. såväl som och persilja och serveras med pressad i batist, ylle, lärft och siden.
p o t a t i s som frukosträtt.
J d e t mest KAVIAR Å r e t s den af Dir. Lind vid Experimental- fältet förordade konstruktionen, an- vändbara å vanlig kokspis för torkning af såväl bär och frukter som grönsa- ker, tillverkas af Oss i tvenne storlekar, N:r 1 till Kr.
1 8: — ooh N:r 2 till att Kr.
3 0: — pr st.
OR B I RO KtrVTEKN-FUBRIK ' T ?tt f ö r s ö k s k a l l b a l j n i t a r n e h j ä l p a m o t P r g e n a s t S.
A.
W.
S u n d e l i n, till a s k à v i s a träbaljor.
100 s t.
1 E d » r g i s s n a n d f k r.
Skri) G S t e b o r g.
Hvilans Mek.
Verkstads A.-B., K R I S T I A N S T A D.
E l i s a b e t h Ö s t m a n s Husmoderskurs — praktisk och teoretisk undervisning i huslig ekonomi — börjar sin 22:a termin hösten 1912.
D e n p r a k t i s k a u n d e r v i s n i n g e n omfattar enklare och finare matlagning, dukning, uppläggning och servering, syltning, konservering och bakning, en grundlig kurs i köttstyckning, uppköp af matvaror och specerier samt bok- föring för hemmet.
O b s.
1 Särskild undervisning i gasspislars användning och skötsel.
D e n t e o r e t i s k a u n d e r v i s n i n g e n omfattar en kortare kurs i födoämneslära.
hälso- och sjukvård, allmänna regler för frisk- och sjukdiet samt uppställning af matsedlar.
Ett mindre antal elever kunna erhålla p r a k t i s k undervisning i barnavård.
Skolan inflyttar sommaren 1912 i nyinredd, tidsenlig lokal Klarabergs- gatan 40.
Personhiss, rymliga kök och matsalar, duschrum afklädningsrum med särskildt toalettrum.
Inga utomstående matgäster mottagas.
Utförliga prospekt erhållas och anmälningar mottagas af Elisabeth Östman, 34 Jakobsbergsgatan, 3 tr., Stockholm.
Riks Norrmalm 108.
Allm.
93 02.
Schweizer Siden tullfritt Nil bostaden Begär prof Taffetas, Ecossais, Changeants, Façonnés, Crêpe de 120 Chine, Duchesse, Eolienne, Mousseline, cm.
Sammet blusar Plysch rober med äkta Schweizer-broderier Vi sälja endast garanteradt solida sidentyger direkt till privatpersoner portofritt och redan förtulladt till bostaden.
Schweizer &amp; Co., Luzern S 4 (Schweiz) S i d e n t y g s - E x p o r t.
— K u n g l.
H o f l.
- 543 - D j u r s h o l m.
Sveriges äldsta och bäst ordnade villastad.
Yillabolaget ej ett affärsföretag i likhet med andra villastäder, utan äger kommunen aktiemajoriteten i villabolaget, hvarigenom villaägarna själfva bestämma riktlinjen för bolagets verksamhet.
K o m m u n a l s k a t t cirka hälften mot i Stockholm.
S a m s k o l a m e d di m i s s i o n s r ä t t, hvarigenom barnen kunna bo i sina hem på landet under hela uppväxttiden.
Snabba kommunika- tioner.
Djursholms Aktiebolag, Djursholm,
Tör mig- syn ' s alla offer små, J a g gifver mer än jag kan få.
Och dagligen du ser och hör min makt, I f a t t i g koja och i slottets prakt.
Vi syskon a l l a jämnt e t t dussin är.
Hör nu hvad gåtor vi i skötet bär.
Men för a t t fort du finna skall de r ä t t a Vi välja endast de som äro lätta.
E t t vapen, (helt litet, från forntida d a r?
Hur är den som renhet i blicken ej har?
v- Hvad tiU öfverflöd finns uti långa P R I M A K V Â L Î T E Î B Ä S T A U T F Ö R A N D E!
talet?
Hvad tager den ej som gör dåliga valet?
När brasan ä r het, hvad är skyddet därför?
H V A R J E P A R 3 T A M P L A D T Hvad ä r det som ofta till munnen M E D O F V A n S T A E M D E, V A R U M Ä R K E du för?
Hvad ä r det ibland som i mjölken HUKAS I ALLA VÄLSORTERADE kan falla?
SYBEHÖRS - MAHÜFAKTUR- &amp; KORTVARUAFFÄRER.
Den som mycket kan hur bör honom du kalla?
Hvad som.
vi behöfva i vår kyliga nord?
De tvä första r ä t t a lösningar, som Hvad är det hon gifver, den bördiga V E C K A N S P R I S T Ä F L I N G.
vid den därefter verkställda gransk- jord?
ningen påträffas, erhålla följande pris: Hvad var det för gud ibland Åsarnas l: s t a p r i s: en försilfrad bägare eller PRISTÄFLING N:R 3 2.
skara, också böcker — fritt val — till ett i Som ej tycktes omtyckt af alla vara?
D E T O L F S K Ä L M A R N A.
varde af 10 kronor.
2:dra p r i s: böc- När konungen krönes, hvad blir h a n ker t i l l ett belopp af 5 kronor.
väl då?
En tingest du allt kan hos bryggaren, få?
är det för rätt, det j u icke L Ö S N I N G T I L L P R I S T Ä F L I N G N: R 2 8.
Hvad felar, Tolf skälmar koramo en gång till .ett värdshus.
De beställde en finare mid- dag och inbjödo värden a t t d e l t a g a däri.
Skälmarna slogo sig ned vid tre bord, fyra vid hvarje, och läto värden s i t t a ensam vid ett fjärde bord.
Borden bildade en fyrkant lik- som vidstående teckning.
Man kom öfverens om a t t den af de närvarande som blef kvar till sist, sedan hvar sjunde efter hand r ä k n a t s ifrån, skulle b e t a l a kalaset.
Räknandet skulle gå medsols eller från vänster till höger och värden skulle räknas med.
Hvar sjunde af bordsgästerna lämnade i tur och ordning rummet, och t i l l slut s a t t den n a r r a d e värden ensam kvar.
Hvar började räknandet 1 Vid den företagna granskningen af de insända lösningarna har d e t befun- nits a t t den e n d a r ä t t a lösningen inlämnats af hr Ivar Lagergren, Ram- sjö, som alltså erhåller f ö r s t a pri- set.
TIDSFÖRDR1P.
L O G O G R Y F.
E. Ch.
M.
Lösning insändes, undertecknad med namn och adress, till Eed.
af Idun senast den 25 au|.
isti 1912.
A kuver- tet bör angifvas pristäfling n r: 32.
I mig har - Skaparen nedlagt Hvad som han bäst och skönast sagt.
Han endast frid, ej strid, sig tänkt, Då jag -- blef människosläktet skänkt.
Sydsvenska Kredit Aktiebolagets s t ä l l n i n g d e n 1,683,015: 8,155,545: 4,669,273: j u l i 1 9 1 2.
Skulder: Tillgångar: Kassabehållning Obligationer F a s t i g h e t e r o. inventarier Reverser med hypotek af diverse Växlar Kreditiv- o. Kontokurant- räkningar Hos inhemska banker ... » utländska banker ... A andra räkningar 3 1 54 97 50,785,729 30,067,728; 14,842,423: 376,454: 876,748: 1,970,713: 15,000,000: — Aktiekapital 4,700,000: — Reservfond 200,000: — Dispositionsfonder 141,910:53 Pensionsfond Depositions- &amp; K a p i t a l r.
54,467,118:45 23,215,208:23 Sparkas s eräkningar Upp- k Afskrifnings- o. Kontokuranträkn.
... 8,364,072: Postremiss växefräkn.
1.115,091: Till inhemska banker ... 1,569,629: 993,703; » u t l ä n d s k a banker ... 3,660,898: Å andra räkningar Kronor 113,427,633: 04 Kronor 113,427,633: 04 Som smakar r ä t t godt?
En fågel som spelar?
E t t krälande idjur?
Livad som- styrkeri en sjuk?
E t t ord som användes i sällskap med bruk?
E t t folkslag som sett har sin storhets- tid ramla?
Hvad ej den ju kan som i mörkret hörs famla?
En sångareskara som ej trifs i bur?
Det hvar och en har, både mänskor och djur?
Hvad ä r det som Amor plär kallas af mången?
— Det användes äfven för brottsliga fången.
Hvad ä r som för barnen till leksaker hör?
Men äfven till n y t t a användas bör.
Hvad blir det när garfvaren huden bereder?
Två floder?
den ena nämns äfven bland städer.
Hvad för den tappre en prydnad ju - - är?
Hvad är det han säkert i bröstet d å bär?
En sjukdom?
En vikt?
Se ' n e t t träd som ä r ståtligt?
Hvad ingen vill heta?
— Det ä r ju förlåtligt.
—, Med hvad man sig roar i ungdomens tid.
Hvad är det som ljuder r ä t t ofta därvid?
E t t däggdjur som lefver bland fiskar- nes skara?
Hvad har fabrikanten som skydd på sin vara?
Hvad ä r det som lyser rpå azurblå päll?
F A • M O R 6 0 H - O C M • A F T O TM U L E-CACAO Hvad är som gjort mången så lyck- lig och säli?
— Men olyckor äfven i spåret kan.
följa.
E t t plagg som användes a t t hufvudet hölja?
Hvad är det du finner uppå mången gr af?
Hvad å n g a r n behöfver på böljande haf?
En plats uppå masten, hvar sjöman den känner?
Ibland elementer, hvad är det som bränner?
Hvad som uti otid — men i många fall Det brukas ändå — icke användas skall?
Till slut nu en gåta, som lätt är a t t tyda: Hvad är det soldaten är tvungen a t t lyda?
G E O G R A F I S K I F Y L L N I N G S - U P P G I F T.
I •c + 2 I + * 5 1) Stad i Tyskland, 2) stad i Frank- rike, 3) ögrupp i Asien, 4) s t a d i Sverige; 5) örlogsibamn i Frankrike, 6) berg på.
Balkanhalfön, 7) fjäll grupp i Spanien, 8) stad i Nederländerna, 9) brunnsort i Böhmen, 10) stad i Ne- derländerna, 11) stad i Asien, 12) gruf- plats i Sverige, 13) stad i England, 14) järnvägsstation i Sverige,.
15) slott i Sverige, 16) flod i Kyssland, 17) sjö i Finla,nd.
De med kors beteeknade rutorna bilda, namn på en svensk stad och ett kust- land i södra Europa.
X.
D E N F E L A N D E i + I iTILL TIDSFÔBDRIFVET I N:R 31.
FRANSKA GÅTAN: Un chien suit son maître.
En hund som följer sin herre.
+ ± l _ qui 1 + + 1 B + + i + + + R E F Hotel Excelsior, S t o c k h o l m B, o ü i 3 5 Å D Ä!
+ restaurant L REDAKTIONENS BREELADA: J.
M.
— z.
I sin k n a p p a form torde icke historien kunna vara af t i l l - räckligt intresse.
Skribent.
Vi äro öfverhopade med poesi.
Annars kanske.
K e r s t i n L.
En konstig dröm det där.
+ ftn då magen V a s e n s i tvättinrättning, m a r m e l a d.
B i r g e r F i n n e s p a o o r d n i n g a n v ä n d (f. d.
N o r d s t j e r n a n s) B e h a g l i g t a f f ö r i n g s m e d e l.
(Forts, från föreg.
nummer).
L Ä N K E N.
Brand, bro, klar, lik, mor, mästare, par, por, ren, skål, smide, som, tomt, vakt, vapen, ätare, ök, öra.
Vidstå- ende 18 ord ställas 2 och 2 på samma rad med en icke u t s a t t bokstaf ' emellan sig, och fås d å 9 sammansatta ord.
Ordnas dessa rätt, uppkommer af mel- lanbokstäfverna namn på ett litterärt alster.
L.
B.
L Ö S N I N G A R + i m e d Nästa morgon de komma som yrväder ut, Lisa och Sven, så att dörr ' n ger salut.
" Färdiga redan, så blanka och fina! "
" Å Lotta, är detta verkligen mina! "
M alla P r i s o c h 1 kr.
L a x é r - effektivt p e r a s k.
a p o t e k.
J a r l s g a t.
, Pappershandel.
motsvarar de bästa af utlandets Christ- Mindre pappershandel a t t öfvertaga liche Hospize och Temperance Hotels.
Lämpligt för damer och familjer.
Inga i norrländsk stad.
Svar m ä r k t » Pap- p e r s h a n d e b, Iduns exp.
drickspengar.
1 " Ja nu är det slut på att borsta och gnida med smörjelse dålig.
' — hvaraf skodonen lida.
Med T / i f t î r a a r * i » â i f » '.
b] ankar jag nu, ett,^tu, tre, — att skorna|bll fina '.
Ni själfva se. "
AF EN HÄNDELSE öfverlämnas i höst en mångårig, välkänd.
upparbetad Tappisserifirma.
Kurant lager.
En- sam i residensstad.
Vidare meddelas pr korrespondens.
Svar t i l l » 2,000^&gt;, under adress S. Gumœlii Annonsbyrå, Stockholm f. v. b. VSJ, Varning!
Vid inköp torde noga efter- ses vårt lagl.
skyddade märke " Viking " ä burkarne.
Det har nämligen kommit till vår kännedom att vissa firmor söka afsätta lägre kvalitet genom att utgifva samma som vårt fabrikat.
utpräglade egenskaper att aldrig klibba V I K I N G K R A M E N S eller smeta ifrån sig; dess förmåga att utbreda sig tunnt och likväl täcka lädiet och fort gifva hög glans; dess egenskap att icke genom aflagring göra lädret hårdt, ulan bevara skodonens naturliga utseende och smidighet, uppnås genom utsökta, först- klassiga råvaror och en i alla detaljer fulländad tillverkningsmetod.
Viking- krämen tillverkas nämligen i modern specialfabrik med alla nutidens för- bättringar och resurser, af specialister med 10-årig erfarenhet.
Insänd genast denna kupong jämte ett 10-öres frim.
till porto så er- hålles gratis vår bok " Fotbeklädnadens vård. "
Dålig, felaktigt sammansatt skokräm är sämre än Ingen, ty den förstör lädret.
Begär uttryckligen Vîftîng och tag Ingen annan.
I N D U S T R I - A K T I E B O L A G E T V I K I N G, Ö R E B R O.
Idun.
G l a c e ä r e n g o d o c h billig efterrätt.
Med en Ifouôqvarna (SlacemasKfn V I O D O L - T V A L E N är genom sin ypper- liga sammansättning af de finaste in gredienser en verklie sk5nhetstvål.
En bok " Om dekoration och, målning " jämte, full- ständiga färgskalor sän- des gratis och franko till enhvar af Iduns läsare, som är intresserad af att med ringa arbete och med lysande resultat pä otroligt kort tid själf måla och lackera gamla och nya möbler m. m. Insänd Er adr.
till Le Ripolin, 24 Smålands- gatan.
Stockholm.
kan hvarje hus- moder fort o. bekvämt till- reda olika slag af glace.
Bruks- anv.
med en mängd olika recept för olika slags glacer åt- följer hvarje maskin och sändes äf- ven pä begäran gratis och franko.
Tillverkas i olika storlekar och säl- jes från 6 kr.
hos hvarje välsort.
järn- &amp; bosättningsaffär.
Â EGENDOM i Västmanland, n ä r h e t e n FÖR ATT PRAKTISERA i alla hem ANGENÄM inackordering erhålles i p å af Västerås, får undervisningsvan, mu- mets sysslor önskar flicka plats nu el- Långbanshyttans pensionat i Värmland.
sikalisk lärarinna " god p l a t s.
Vid.
ler i höst i e t t väl ordnadt hem.
Är Godt bord, ljusa rum, förtjusande na- KUNNA INFÖRAS I FÖLJANDE VECKAS NUM Nya Inack-Byrån, J a k o b s b e r g s g a t a n frisk och van vid a r b e t e samt har ge- tur, sjö, hög luft, björk- och barr- för äldre d a m eller herre som önskar 34, ö. g., 1 tr., Stockholm, nomgått hushållsskola.
Någon lön öns- skogar, bil- och cykelvägar.
Piano.
inackordering i e t t verkligt godt hem MAR.
BÄTTRE FLICKA, kunnig i matlag- kas.
Svar t i l l » 23 år », Iduns exp.
Riks.
i pensionatet, Filipstad 184, a d r.
i Sthlm p å Östermalm d ä r bästa hjälp Pensionatet Lång bans hyttan.
och omvårdnad k a n påräknas om så ning, bakning samt inomhus förekom- f. v. b. mande göromål, erhåller plats i god EN UNG b ä t t r e flicka önskar plats UNDER SKICKLIG föreståndarinnas behöfves.
Om så önskas k a n egna familj från d e n 15 sept.
Svar med som sällskap och hjälp å t äldre d a m.
ledning mottagas hnshållseiever såväl i möbler få m e d t a g a s.
Stort, trefligt L E D I G A P L A T S E R ref. och löneanspråk till postfack 65.
Någon lön önskvärd.
Svar till » 20 är », enklare som finåre matlagn.
som ock i rum med stor garderob.
Bästa ref. Uddevalla.
Römiinge p.
r. ett hems skötande.
För klena damer Svar märkt » Hemtrefnad », Iduns exp.
ELEVER i sjukvård m o t t a g a s vid Mo- SÅSOM FÖRESTÅNDARINNA för skol- som önska rekreation och sysselsättning Pensionatet Lång- FÖR a n s p r å k s l ö s och b a r n k ä, r getorps Sanatorium till 1: stâ okt.
An- hushåll, sanatorium eller hem önsk,.
särdeles lämpligt.
bättre flicka finnes plats ledig nu ge- mälan t i l l Husmodern.
Rikstel.
Neri- p l a t s af fint bildad, sympatisk d a m banshy t t a n (Värmland) nas b a t t sköta 4-årig dotter samb vara kes J ä r l e 6.
Adress Nerikes Järle, med goda språkkunskaper och fullt NERVSJUKHEMMET H VILAN, Under- von F r a u R. Cramer, H a n n o v e r, behjälplig med uti hemmet förekom- SEMINARIEBILDAD; eller undervis, kunnig i e t t b ä t t r e hems skötande ås, Göteborg, emottager patienter (äf- Ifflandstr.
2 6 1, bietet jungen Damen mande göromål.
Svar med foto., rek ningsvan lärarinna önskas a t t under samt van a t t representera.
Närm.
å ven svårare fall).
Första klassens sjuk- angenehmes Heim.
I: a in- und.
aus- Uthyrningsbyiå, Kungs- hem.
Pris pr dag från kr.
3:50 till ländische Referenzen.
och löneanspråk till Box 5, Wara.
visa en flicka i 4:de kl. elementar- Stockholms 8:50, läkarearvodet inberäknadt.
An- EN BILDAD, anspråkslös flicka ej un- kurs s a m t musik, franska och an- t r ä d g å r d s g a t a n 12. der 20 ar, kunnig i sömnad, villig a t t d r a språk.
Betyg, foto.
samt löne UNG, undervisningsvan, kvinnlig fil.
sökningar ställas tiU anstaltens läkare S C H W E I Z!
W A L D H E I M, B E R N.
handLeda barn i åldern 14 — 6 önskas uppgift sändas till komminister Ny stud. önskar för n ä s t a läsår lära- Doktor Einar Rodhe, under a d r.
som Pension för unga flickor (16 — 20 å r).
till 1 sept.
Bostad i Djursholm.
Svar lander, Ösmo.
Riks Sorunda 12. rinneplats i skola eller familj.
Un- ofvan.
Kroniska sjuka emottagas äfven.
Vackert belägen i en härlig park.
Fran- till doktorinnan E. Behm, Åkerö, Lek- dervisar gärna i musik på lägre sta- P Å SMÅLÄNDSKA höglandet finnes ska och tyska talspråk o. undervisning Lärarinna sand.
erhåller plats i tjänstemamxafamilj på diet.
Goda betyg och rek.
finnas.
god inack.
för 2 flickor a t t tills, äfven i engelska, musik, målning m. m. UNDERVISNINGS VAN lärarinna erhål- landet för a t t undervisa en flicka i 4:die Svar emotses t a c k s a m t af » Fil.
stud. », med egna d ö t t r a r läsa 4: de klass Vinter- och sommarsport.
Resor före- ler plats i familj på landet den 1 klassens kurs samt musik.
Svar (betyg Pramnäs, Ödsmål.
kurs.
Moderlig vård.
F r u E. Löwen- tagas till Italien och sommaren till- sept, för undervisning af tvänne flickor, och löneanspråk) _sändes till » S. », Floby.
UNG BÄTTRE FLICKA önskar till adler, Smålands Anneberg bringas i Alperna.
Ref. och prospekt 13 och 8 år, i vanliga skolämnen, hösten p l a t s i treflig familj för a t t EN FLICKA i 15-årsåldern kan er- erhållas genom Herr och fru Olson, Ar- Barnfröken.
språk och musik.
Betyg jämte foto.
Enkel, barnkär frisk och stark erhål- d e t a g a i hvarje i e t t hem förekom- hålla inackordering och undervisning i vika och fröken A. Bergqyist, Linné- och löneanspråk sändas under adr.
» 1. », ler p l a t s i Stockholm hos bildad fam. mande göromål mot fritt vivre eller vanliga skolämnen och musik tillika gat.
11, Göteborg.
Gränum, Blekinge.
Svar t i l l » Fru H. R. », Finnerödja J ä r n - någon betalning, önskar anses såsom med egen dotter.
Vacker t r a k t p å familjemedlem.
Svar till » Fåglarsjö », landet i n ä r h e t e n af Göteborg.
Svar ME HEERE junge Mädchen finden vägsstation.
Marbäck.
sofort oder später liebevolle Aufnah- till » M.
P. », Nordiska Annonsbyrån, Lärarinnebefattningen me in norddeutscher Familie, Vorort vid kvinnliga utdelningen af Gud- UNG BILDAD FLICKA önskar t i l l Göteborg.
Hamburgs.
Nähere Auskunft erteilt mundrå högre folkskola (Ångerman- hösten p l a t s i e t t gladt och trefligt TILL LÄS- och lekkamrat ä t egen F r a u Alma W e t t i c h, Holeluft-Claussé land) med undervisningsskyldighet i hem såsom husmoders hjälp och säll- 9-årig d o t t e r önskas en frisk och snäll 91.
1.
E t a g e Reelts.
Hamburg.
skolkök, kvinnlig slöjd och gymnastik skap mot fritt vivre eller någon be- jämnårig (helst flicka) af god familj km.
fr. Ormaryds järnvägsstation GUVERNANTSPLATS.
F ö r undervis- samt i n a t u r l ä r a sökes före d e n 15 talning.
Något kunnig i hushallsgo- såsom inack.
å herregärd.
Ref. önskas å Småländska höglandet, 1,200 fot öf- ningsvan, musikalisk lärarinna finnes sept.
Lön 750 kr.
och fria middagar romål.
önskar anses såsom familje- och fordras.
Svar t i l l » Ett hem », ver hafvet, mottager på längre eller u t m ä r k t p l a t s i t y s t och stilla h e m i skolköket.
L ä s å r e t börjar i medio medlem.
Svar t i l l » Villa Sol backa », Norrköping p, kortare tid, vinter som sommar, alla på herregård i Södermanland.
Svar af okt.
Närmare upplysningar h o s Marbäck.
SOM LÄSKAMRAT å t 7-årig nybör- — äfven familjer — som behöfva hvila med foto.
och betygsafskrifter t i l l pastor J.
Vestin, a d r.
Frånö.
17-ÅRIG FLICKA med realskoiexamen j a r e önskas från början af septem- samt styrka, för sina nerver.
Fridfullt, » 500 », Stockholm p.
r. önskar T sept, p l a t s i bildad familj ber en eller t v å friska och snälla härligt läge i kuperad terräng.
Sjöar, Epidemisjuksköterska, Någon lön gossar från bildade hem.
Helinackor- barr- och löfskog.
EN ENKEL och barnkär flicka får Gladt och frid- Hallands Läns Landstings epidemi- som husmoders hjälp.
p l a t s a t t läsa med nybörjare.
Rek.
sjuksköterskebefattning för Oscar- önskvärd., Svar t i l l » Barnkär », Mar- dering erbjudes på fördelaktiga villkor fullt familjelif, godt bord, moderata strand p.
r. genast till F r u S. Bratt, Sjögerås, ströms d i s t r i k t ä r ledig a t t t i l l t r ä d a s och god moderlig omvårdnad utlof- priser.
Personer behäftade med tu- Seffle.
den 1 okt.
i år.
Ansökningshandlingar, BILDAD musik, flicka önskar plats vas.
Ref. gifvas och fordras.
Svar berkulos mottagas e j.
LÄRARINNA, undervisningsvan, h e l s t helst åtföljda: af friskbetyg, insän- i Stockholm eller dess närhet som t i l l » Godt hem å Småländska höglan- Rikstel., Orrnaryd 1. seminariebildad, erhåller p l a t s i godt das under adr.
: Doktor Albert Lied- husmoderns hjälp och sällskap.
Äfven det », Iduns exp.
Fröken E.
H e l l s t r ö m, Orrnaryd.
hem på landet, (Västergötland) a t t holm, Oscarström.
Lönevillkor: 600 villig underv.
yngre barn i skolämnen.
NÄRA SCHARTAU.
Inack.
i bildadt undervisa 2 flickor, 10 och 12, en kr.
årlig lön, 100 kr.
årligt hyres- Svar » 19 å r M. E. », Allm.
Tidnings- hem.
F ö r s t k l.
h u s.
Badrum.
Piano.
gosse 8 år, i vanliga skolämnen och bidrag samt 2 ålderstillägg à 50 kr.
kontoret, Gust.
Ad.
torg, Sthlm.
EFTER FOTOGRAFIER UTFÖRAS Prima ref. F r u Carl Dillner, Horns- språk.
Svar åtföljdt af betyg, löne- hvardera efter resp. 3 och 6 års väl 19-ÅRIG NOERLÄNDiSKA från godt g a t a n 4 I I I, Stockholm SÖ.
anspråk och foto.
sändes t i l l » Fru vitsordad tjänstgöring.
hem, som genomgått S kl. läroverk I NATURSKÖN TRAKT (med sjö och S, », Sollebrunn.
: önskar p l a t s i b ä t t r e familj a t t läsa skog) i Södermanland eller Östergöt- L Ä R A R I N N A, med barn och undervisa i musik.
Vill land, ej långt från järnvägsstation, BARNERÖKEN.
E n erfaren, ung flicka van vid och u t b i l d a d t i l l a t t helst seminariebildad, erhåHer plats i b e t r a k t a s som medlem i familjen.
Vid men ej i stations- eller villasamhälle, ej afseende.
Svar t i l l handhafva barn får p l a t s i officers- disponentfamilj a t t undervisa t v å 8 års lön fästes pensionerad, " barnlös tjänste- i förstklassigt ljustryck och färgtryck Svar med betyg, foto.
och upp- » 19-årig norrländska », Norrb.
Kuriren, önskar familj i Umeå t i l l hösten.
3 barn.
flickor.
man fr. o. m. d e n 1 nästkommande till lägsta pris af Svenska Litografiska gift om lönepret.
sändes märkt » Öster- Luleå.
.
, maj hyra en bostad om 4 à 5 rum Aktiebolaget, Stockholm C.
Största Allra bästa rekom.
fordras.
Svar t i l l götland;), under adr.
S. Gumxelii An- Svar anstalt i Skandinavien för vykortstill- » A.
W. », Rådhuset, Strengnäs.
PLATS som guvernant eller barnfröken och kök samt t r ä d g å r d s l a n d.
nonsbyrå, Stockholm f. v. b. önskas af 20-årig elementarbildad med uppgift å pris m. m. till » Vå- verkning.
I lager: vykort från Sveriges FAMILJ 1 LUND Önskar t i l l hösten ren 1913 », Bräcke.
alla landskap samt fantasi- och gratu- norrländska, som i år med vackra be- omkring 35-ärig frisk, allvarlig, vän- tyg utexam.
från småskollärarinnese- ENGLISH GENTLEWOMAN (Certified lationskort, UTFÖR alla slags tryck- lig, duglig och plikttrogen flicka a t t minarium.
Rekom.
från förut inne- teacher) receives ladies, (large house, alster.
Begär prof och prislista.
vara husmoderns goda hjälp s a m t un- hafd p l a t s finnes.
Svar m e d uppgift garden).
Address Mrs Rapley, 11 Thur- der hennes ledning vårda 3 barn, ser- om lon m. m. till » Norrländska 1912 », low Road, Hampstead, London N. W. vera och för Öfrigt d e l t a g a i före- fallande göromål.
Vana vid sömnad i Kalmar distrikt är t i l l ansökan ledig Iduns exp.
FÖR EN FRISK flicka med goda be- a t t tillträdas den 1 okt.
1912.
Lön fordras.
Lön 250 kr.
En duglig tjä- UNG FLIKCA med afg.-betyg från tyg t i l l 3:dje klass önskas inackor- narinna finnes.
Svar m e d rek.
t i l l 600 kronor pr å r jämte 1 kronas dag- 8-kl. läroverk önskar p l a t s som lä- dering i god familj, som l ä s k a m r a t traktamente vid tjänstgöring.
Ansök- » M.
1912 », Iduns exp ningar, åtföljda af präst-, kunskapsbe- rarinna i familj.
Svar t i l l » E.
B. », t i l l jämnårig.
Svar till » 11 år », Iduns .C.CoRNELIUSSOtfi, BÄTTRE, barnkär flicka, omkring 25 tyg och rek., insändas före aug.
må- Borgholm exp., Stockholm.
år önskas snarast i sjökaptensfamilj nads slut till provinsialläkaren, Kal- GOD, väl aflönad p l a t s önskas af 28- Inackordering i Narvik såsom sällskap och h j ä l p.
mar.
årig l a n d t b r u k a r d o t t e r.
Sökande äger med ensamt rum för en ung flicka Jungfru finnes.
Svar med foto.
om- kompetens a t t på egen hand förestå kan erhållas hos F r u Maria Plg.- gående till Degerholm, Mariestad.
e t t hem.
Äger också god insikt i Gyllenbåga, Artillerigat.
24 III.
Allm.
t r ä d g å r d s s k ö t s e l.
Har genomgått en t e l.
222 23.
EN BILDAD, frisk och duktig flicka af s t a t e n s 2-åriga trädgårdsskolor önskas t i l l hjälp i huset å t en klen OBEROENDE ÏANDTBRUKARETIOÎTER husmoder.
Svar j ä m t e rekom.
samt till landet önskas tiU hösten för un- samt en sommarkurs för kvinnor och lönepret.
sändas s n a r a s t möjligt till dervisning af 11-årig flicka i vanliga dessutom p r a k t i s e r a t såväl själf stän- tjugosju å r som saknar föräldrahem KÖP BABYLÅDAN » FIX ».
digt som under skicklig ledning.
Svar önskar inackordering i treflig familj,: / Augusti », Väring p.
r. skolämnen samt 17-åring i tyska och Tre ombyten " smakläder till d e n ny- HUSHÅLLERSKA, skicklig i finare engelska språken äfvensom båda i mu- med uppgift om löneförmåner m. m. helst å större landtegendom i närheten födde, allt v ä l s y d t, prydligt, matlagning och m e d u t m.
betyg får sik.
Svar med betygsafskr., foto.
och till » Västgötatös », Iduns exp.
f. v. b. af stad eller samhäUe.
Kunnig i hand- 1: m a k v a l.
Kr.
10+50 öre frakt Villig deltaga i hushållet.
t i l l landsorten.
Bek.
af sjukhus och förmånlig p l a t s den - 24 okt.
å större löneanspråk sändes till » Tjänsteman », UNG FLICKA, kunnig i matlagning arbeten.
och sömnad önskar p l a t s i familj d ä r Tacksam för svar under adr.
Långhults barnm.
F r u A. Blomberg, Hornsgatan villa i Sthlms n ä r h e t.
Svar till Stock- Kristianstad, p. r. jungfru finnes.
Intresse för barn.
Gård, Mönsterås.
holms Uthyrningsb., Kungsträdgårds- 26 1, Sthlm.
A.
T. Söd.
4619.
Svar t i l l » A.
H. », Box 37, Eslöf.
gatan !^.
U N G A FLICKOR PRÄSTDOTTER önskar p l a t s som UNDERVISNINGS VAN, musikalisk lä- hjälp och sällskap å t äldre d a m eller erhålla fr. 1 okt., event, tidigare, inack.
rarinna önskas i höst på landet a t t a t t i familj b i t r ä d a husmoder.
Svar hos bildad, huslig dam i Dresden, Kart- läsa 4 kl. kurs samt med en ny- zerstr.
3.
Grundlig utbildning i hus- börjare.
Betyg och lönepret samt i åldern e:a 30 à 35 år, af god till » Tacksam », N e t t r a b y h a m n RUSQVARNA foto.
t i l l F r u Löwenadler, Smålands familj, god bildning, gladt humör, UNG, elementarbildad flicka önskar hållslära, om så önskas.
1: ma ref. Mo- EMALJERADE derat Ev. ressällskap slutet af Anneberg, behagligt s ä t t och utseende, frisk och p l a t s i bildadt hem som husmoderns aug.
pris.
Förfrågningar sändas e n d a s t äro de bäste PLATS FINNES i liten familj p å lan- stark, fullt kompetent a t t p å egen hjälp.
Lön önskas.
Svar till » 18 år », till Rudolf Mosse, Dresden, under och billigasta d e t för allvarlig flicka, kunnig i en- hand sköta e t t b ä t t r e, enklare hem o. Svartorp p.
r. märke » D.
B.
9521 ».
syltgrytorna, kel matlagning samt villig a t t hjälpa som vill t a g a moderlig vård om 5 HUSMÖDRAR!
Bildad ung norsk dam, emaljerade med den hSllbaraste emalj äldre, något ofärdig fru.
Jungfru fin- barn i åldern 10 till 16 år och vara kunnig i matlagning, skicklig i hand- efter nyaste metoder.
Äro absolut gift- nes.
Betyg och lönepret.
omgående t i l l godt sällskap för 45-årig änke- arbete och för öfrigt van vid husliga fria och säljas under garanti.
.
Hvarje t i l l » Hösten 1912 », Nyköping p.
r. man, erhåller p l a t s d e n 1 november sysslor, önskar p l a t s genast i familj husmoder bör vid köp af grytor noga GUVERNANT.
Energisk, frisk lära- i å r eller event, förr, i Göteborg.
som hjälp och sällskap.
Vid lön fästes 60 kronor pr månad.
Tjänare fin- mindre afseende.
Svar till » Barnkär kan bästa inack.
erhållas för skolung- tillse, att de äro försedda med Hus- rinna, h e l s t undervisningsvan student- Lön kvarnas fabriksmärke.
Försäljas i alla nas i huset.
Svar, helst åtföljande af 1912 », Iduns exp., Sthlm, ska, erhåller p l a t s 1 sept, för 2:ne dom nära flera af våra bästa skolor välsorterade järnaffärer, under adress » Direktör 20 aug.
flickor 4:de och 1: sta klassens kur- foto., 1912 », Svenska Telegrambyråns An- I GODT HEM på landet sökes p l a t s å österm.
De bästa ref. Svar märkt ser.
Lön 175 à 200 kr.
F r i resa.
nonsafdelning, Göteborg, afvaktas in- af undervisningsvan, musikalisk lä- » Aug.
1912 », Iduns exp.
Foto., betyg och ref. insändas t i l l för- t i l l d e n 20 aug.
d. å. rarinna, goda betyg.
Svar » Godafram- valtar Sven Wikström, Hoting.
steg », Sv.
Telegrambyrån, Sthlm f. v. b.
ENKEL anspråkslös flicka får m o t MUSIKALISK 19-årig flicka, som ge fritt vivre p l a t s i lärarfamilj 1 sept, EN SKICKLIG KOKERSKA använder nomgått 8-kl. läroverk och innehar strax utanför Stockholm.
» Fru H. », helst Klafreströms s p i s l a r.
någon undervisningsvana önskar p l a t s Saltsjöbaden.
Riks.
93.
Dessa b a k a bättre än alla andra, som guvernant.
Svar t i l l » Godt betyg », SJUKSKOTERSKEELEVER.
På Sträng- då ugnen uppvärmes fullkomligt jämt).
Iduns exp.
näs sjukstuga bli p l a t s e r lediga d e n Begär priskurant, gratis och franko Engelsktalande flicka 1: a inst.
sept, och d.
1: sta inst.
från B r u k e t, Klafrestrom.
önskar p l a t s som hjälp och sällskap och i öfrigt för alla damer, är okt.
Elementarskolebildning.
Kursen i god familj.
Svar t i l l » 26 år », Iduns 6 mån.
F r i kost.
Ansökningar, å t - exp., Stockholm följda af betygsafskrifter och läkar- T R Y C K - K N A P P E N Kindergarten — Arbetsstuga.
B I J O U b e t y g, till öfversköterskan.
23-årig undervisningsvan flicka, som P L A T S S Ö K A N D E I SVENSK ingeniörsfamilj i England genomgått å t t a k l a s s i g t läroverk, se- finnes p l a t s ledig i sept, för en fi- dermera 2V års Kindergartenskurs i nare p r a k t i s k t bildad flicka.
Barn- Berlin samt därefter innehaft 2 å r s GUVERNANT, van och skickl.
i a t t kär samt kunnig i enklare m a t l a g - själfständig verksamhet som Kinder- ning och sömnad.
Jungfru finnes.
undervisa i vanliga skolämn,, språk och g a r t e n l ä r a r i n n a i Sverige, önskar t i l l 350 kr.
i lön.
Svar till » Förtroende- musik.
» X. », F l e n p. r. med ofiginatffääew i ett 1 okt.
p l a t s vid bruk, barnhem el- EN UNG svensk-finska med 8-klassig ler annan a n s t a l t.
Svar till » M.
S. », plats », Iduns exp, stycke, utgörande den fön- elementarskolebildning samt kunnig i under a d r.
S. Gumaslii Annonsbyrå, EN BILDAD ANSPRÅKSLÖS FLICKA flere språk önskar anställning såsom af god familj, ej under 25 år, ' er- guvernant i god familj.
Närmare un- Stockholm f. v. b.
tr&lt; äff lig as fe knäpp- håller p l a t s på herrgård den 1 okt., der a d r.
» Finska », Iduns exp.
ning föw * K fattningar *.
som sällskap och hjälp å t husmodern.
Denna en äldre d a m är sjuklig och i UNG FRU, språkkunnig, önskar plats Slutei till mjukt och säkert och som ressäUskap eller som sällskap till REV.
W. PEARSON, Spofforth, Präst- behof af kärleksfull hjälp.
Sökande skall vara kunnig i matlagning och äldre dam.
Svar t i l l » M.
G. », Iduns exp.
gården, Harrogate, England, recewes öppnar sig ej af sig själf, samt h a n d a r b e t e n samt van vid l a n d t h u s - BÄTTRE, ordningsfull, duglig flicka Swedish gentlewomen for English håll.
Kompetent a t t öfvervaka tjä- söker till hösten — okt.
eller nov.
' - — Tuition given personally.
- References ger en slät yta.
narne och se t i l l a t t hemmet ä r i p l a t s i trefligt h e m som husmoders to Swedish Kammerherre, a n d pre- god ordning.
Hushållet består i re- hjälp och sällskap.
Kunnig i sömnad, sent a n d former pupels.
Three Eng- gel af 5 personer, däraf 2 tjänare.
matlagning, bakning och f. ö. alla i lish Ladies resident.
Terms 150 kr.
Ingen göre sig besvär a t t söka plat- ett b ä t t r e hem förekommande göro- per month.
sen som ej ä r k o m p e t e n t sköta den- mål.
F o t o.
sändes på begäran.
Ref.
INACKORDERING.
För en eller t v å GARANTIERE.
samma och beredd a t t d e l t a g a i alla finnas.
Svar t i l l » Familjemedlem », unga damer eller skolflickor af god O s t f r e i j Begär endast märket Bijou, husliga sysslor samt a t t gladt och Börfendal p.
r. familj erhålles förmånlig inackorde- villigt fullgöra sina plikter.
Svar som finnes att tillgå i alla sy- med betyg, rekom., foto., uppgift på SKICKLIG SÖMMERSKA önskar ar- ring å Östermalm fr. 1 sept.
d. å. ålder samt löneanspråk till » L.
II. », BETE i familjer i Sthlm.
(Mångårig Goda ref. önskas och lämnas.
Svar behörsaffärer.
praktik hos Aug.
Lundin.)
Svar till till Fröken A. Zielfelt, Ribbingsholm, Allmänna Tidningskontoret, Sthlm.
» Lisa », Vretstorp p.
r. Skärblacka.
A N N O N S E R «KOLA V A N INLÄMNAD » TIL!
EXPEDITIONEN «ENAST FRSDAG FÖR ATT Tillfälle finnes Töchferpensionaf Hamnaryds Pensionat, Vykort Bpidemi- sköterskeplatsen mim * Lärarinna Mina, éékih alla sömmerskor, » BIJOU » 2: Garanterad ro r
Husmoderskolan Hemmet I K v i n n l i g a U t b i l d n i n g s s k o l a n V i l a H u l t, D o k o t r J.
A r v e d s o n s k n r s S as n ag as e tik, Adresser å Hotell, Pensionat, o. juk P g ed y a m go n g a is s k tik, G M ym Hvilo- och Sjukhem K a r l s r o H u s h å l s s k o l a, L u j n g b y (S m å l a n d).
Gymnas k i t d re i k ö t rsexamen Lactobacil ne-glycogene- Birgitta-Skolans kurser tablet er Sydsvenska Gymnastik-Insti utet.
Professor Unmans Institut Nobynäs Hushållsskola.
Sp å r k- Göteborgs Gymn.
Institut, A p o e t k e t L e j o n e t, M a m l ö G ö t e b o r g s Pri v at a Olga iiifis Sehuldhei Förlossningshem, Dr i u s n ' na u u Rynktinktur Gö e t borgs S ö l d j magas n i, Drebro Kindergartenseminarium.
börjar höstterm.
d.
16 sept.
Grundlig o. praktisk undervisn.
Utm.
referenser.
Prospekt g:m Fru Anna Gyllenspetz, 1. von Holten, Drottningg.
67, Stockholm.
emottages anmälningar till höstkursen, som börjar den 15 september och fort ' går i tre månader.
Elever emottages äfven på kortare tid om plats finnes ledig.
O B S.
!
Facklärarinnor.
Elever förberedes för inträde i Fackskolan.
MEDFÖR enligt kongl.
maj:ts medgifvande Bamma kompetens o. rättigheter som en kors VID Qymnastiska Central-Institutet.
KORSEN 2-årig, börjar den 15 sept.
Därjämte meddelas undervisning I SPRÅK, MUSIK, SÅNG, MÅLNING, VÄFNAD, SÖMNAD och HANDARBETEN.
Beferenser af föräldrar till frän skolan utgångna elever.
Utförl gt prospekt och upplysningar erhållas ifrån såväl Thyselius Byrå, Gref thuregatan 1, STOCKHOLM, Allm.
Tel. 89 39, som från skolan, adress PROSPEKT på begäran genom D.r J. ARVED- VILLA HULT, KNEIPPBADEN, Tel. Norrköping 7 58.
SON, ADR.
Odengatan 1, Stockholm.
öfver hela landet.
S e Kvinnligt yrkesregister 1912.
Erhålles å re- gistrets expedition, Regeringsg.
65, samt i boklådorna.
Pris 1 kr.
Porto till landsorten 20 öre.
PROF. METEHNIKOFFS NYA LÄKEMEDEL N Y PRAKTISK HUSMORSKURS Ny kurs börjar 1 sept, för " bildade flickor.
Undervisning i finare o. enklare börjar 26 a u g.
Lärorik.
Betyg erhål- matlagning, bakning, konservering AF frukt, vildt, servett brytning, smörupp- les.
Närmare genom F r u F r i d a Olsson.
läggning m. m.
Goda referenser.
Hälsosam luft.
Begär prospekt.
Adress: Norrgård, Kalmar.
AFLÄGGES EFTER 2-ÅRIG KURS AF KVINNLIGA " OFFICERSDOTTER ", Karlsro, LJUNGBY.
ELEVER VID KINDERGARTEN.
Höstterminen börjar den 20 sept.
Ny- i Klädsömnad, Fransk linnesömnad.
Konstbroderi, Spetssöm och Knyppling anmälningar mottagas Bergsgatan 20, börja åter 15 sept.
Regeringsgatan 19 — 21.
Prospekt på begäran.
4 tr., Sthlm.
Allm.
tel. Kungsh.
2292.
Föreståndarinnor: ELSA KARLSON, ELISABETH.
GLANTZBERG.
E M M Y KYLANDER.
exam.
Kindergartenlärarinna.
VID N Y KURS BÖRJAR 14 SEPT.
kapten J. Thulin, LUND.
Mas- V I D Sjukgymnastik.
Begär pro- PROSPEKT GEN.
UTANFÖR L I N K Ö P I N G, BÖRJAR 1 okt.
n y (ett-årig) kurs i sage oeh KURS FR. 1 SEPT, TILL 1 5 DEC.
OCH FR. 2 0 JAN.
TILL 1 JUNI.
börjar sitt 18:de arbetsår den 1 näsfck.
Bildade flickor mottagas å NOBYNÄS HERRGÅRD, härligt läge nära sjö och september.
Undervisning meddelas i skog å småländska höglandet.
GRUNDLIG undervisning i HUSHÅLL, VÄFNAD, HAND- franska och engelska språken, i kläd- ARBETEN m. m. meddelas af SKICKLIGA, EXAMINERADE LÄRARINNOR.
Godt hem.
och linnesömnad, väfning, huslig eko- Väl inredda rum och hushållslokaler.
Förfrågningar och anmälningar ställas nomi, matlagning samt i alla inom ett till föreståndarinnan Fru E. v o n Kothen, Nobynäs, FRINNARYD.
RIKSTELEFON 5.
hem förekommande göromål.
Prospekt begäran.
Pris för helt arbetsår 8 (V 2 GÖTEBORGS ARKADER, GÖTEBORG, mån.)
900-kr.
Rosaj Lönnies.
börjar 10 okt.
fullständig utbildnings- spekt.
1 Brunkebergsgat.
9, Stockholm.
innehålla det bekanta yoghurtfer- mentet samt ett nytt ferment, glyco- bacter, med förmågan att upplösa stärkelsehaliiga ämnen.
Lacfobacilline-glycogéne befor- drar sålunda i hög grad matsmält- ningsprocessen.
Säljes från kurs i MASSAGE och SJUKGYMNASTIK (för damer och herrar).
BEGÄR PROSPEKT.
MOLLNSGAT.
7, Tel. 17 50, 39 37, 37 70.
Större rum m e d tel.- 8 o. 10 kr.
pr dag.
Mindre rum 100 kr.
för 10 dagar, för- lossningsarvodet inberäknadt.
S o d a referenser.
Prospekt på begäran.
{MAJORSKAN BDMANN, VARBERG) Borttager rynkor " och pormaskar.
Har en underbar förmåga att föryngra och försköna, t y hyn blir skär och genom- skinlig.
Anses vara det yppersta me- del i sitt slag.
Pris 3: 25.
Förnämsta Parfymaffärer.
i lager och på beställning.
Tillskrif å Fogelsta gård (invid Bornsjön) mottager högst sexton unga flickor endast på helt arbetsår.
(1 sept. — 20 d e c, 20 Jan. — 1 juni).
Pris för kurs 1,000 kr.
Nästa kurs börjar d.
1 sept.
1912.
Undervisning meddelas i hemmets alla ysslor såsom: matlagning, bakning, konservering, sömnad c c h hemmets vård.
Dessutom lämnas undervisning i väfning, slätväfnad och konstväfnad samt väfvars uppsättning.
Föreläsningsvis meddelas undervisning i psykologi, hälso och sjukvårdslära, födoämneslära, hemmets bokföring och väfnadsteori.
Prospekt och närmare upplysningar genom skolans föreståndarinna Fröken Olga Schuidhefs, adr.
Fogelsta, Tumba.
Rikstel.
Tumha 114.
GÖTEBORG, KYRKOGATAN 3 0.
SILVERMEDALJ Å UTSTÄLLNINGEN l ÖREBRO 1 9 1 2.
Ettårig, teor.
prakt, kurs.
för utbildandet av ledarinnor och lärarinnor i Kindergarten, hem, barnkrubbor, barnhem m. m.
N y kurs begynner 18 sept.
Prospekt och upplysningar genom föreståndarinnan Fröken Maria Kjellmark, bästa medel för erhållande af hvit och Örebro, Oskarsparken 7. fräsch h y.
Borttager rynkor, finnar, M.
m., m. m.
Pris kr.
3. f- porto.
Palmgrenska Samskolan.
Franska Parfymmagasinet, 21 Drott- nlnggatan, Stockholm.
Hofleverantör verksamt mot GRUNDAD 1 8 7 6.
Förberedande klasser.
Realskola och Gymnasium å bägge linjerna.
Bätfc att anställa student- och realskolexamen.
Årsredogörelse sändes och för- frågningar besvaras under adress: Palmgrenska Samskolan, Stockholm.
Till salu i apotek och Lcmikalieaffärer, Svenska Harnäfs m i porfen, RAMINFABRIKEN, ESLÖF.
Carl Nordblad.
ELFGÂRDENS S J U K - O C H H Stort prof (äkta) mot 45 öre i frim.
Hårväxtens stärkande uppnås genom daglig tvag- ning med FRÅN E D.
P I N N A D, 18 PLACE VENDÔME, • PARIS.
ATINE - C R È M E är det förnäm- sta medlet att skyd- da huden för köl- dens skadliga inver- kan.
Denna kraftiga snöhvita naturpio- dukt-extrakt af ren hafre renar porerna, läker huden O. hyn blir vacker o klar Äkta endast I hvit BURK M E D grönt lock The Oatine C:o, LONDON.
Oatine-Crème säljes efter tull- FÖRHÖJNINGEN till 1.50 o. 3 kr.
pr burk SAMT OATME-Tvål, Oatine-Pader o. Bal- SAM SÄLJES öfverallt o. hos A. W. Nor- D:NG, Biblioteksgatan 11 o. Drottning- GATAN 63, Stockholm.
Ferrin B s F y t u m rk t ö a re s å i n t s ä k k r d f- rl t e. ves af ä l kare.
APOTEKET LEJONET, MALMÖ.
= KUNGL.
HOFLEVERANTSR.
FÖRSÄLJNINGSMAGASIN: MÄSTERSAMU:!
: - GATAN 3 8, S T O C K H O L M.
I DET NUMERA FÖRNÄMSTA IHVETEMJÖLET Hedström.
F I N N E S ÄFVEN I FORM AF = T n a no b n le se t ra er.
i A Idun!
FÅS P Ä APOTEKEN.
^gh Broderi-Af ären, FRUKT ANTECKNA VÅR ADRESS.
D e t lönar sig ut- K O M M vårt E N D pris Ö R vid S G A behof T A N 9 af:.
märkt att 9 begära SKÅP.
•HYLLOR.
STALL.
STEGAR.
VILOHEM.
(DALARNA) A D R E S S D J U R Â S (STOCKHOLM — INSJÖN).
Medicinsk, dietetisk oeh kburgisk behandling företrädesvis för Mag-, Tarmsjukdomar samt kvinnosjukdomar Härligt läge vid Dalälfven.
Nu- tida bekvämligheter.
Priser pr dag: Enkelrum kr.
7.50 — 10.
Deladt rum kr.
5.50, 6.50.
Prospekt sändas på begäran och förfrågningar besvaras af _ Potatisförvaringskistor.
Sfcrykbräden, Armstrykbräden, Tvättbräden, Stegar, Trappstolar, Blomstärstall.
Trädgårds-, Balkong- och Verandamöbler.
Sjukhemmets läkare Doktor Gertrud Gussander, Blfgàrden, Djurâs.
EAU DE QU N I N I E ' PECIALAFFÄR FÖR S C H W E I Z E R - BRODYR, S P E T S A R, VÀFNA- DER M.
M.
RIKT PROFSORTI- MENT TILL LANDSORTEN.
BEGÅR PRISK.
TIDAHOLMS BRUK, TFDALWIM.
Rikst.
91.
STOCKHOLM, V A.
O J.
S.
RIKHALTIGA VARIATIONER.
Rönneåda e l ns Aktiebolag, De t p al o räkni sition ng Kapi 4 VT.
Sparkasseränta 4 °l » Köpmannabanken Den ger traft och vitalitet.
D e n kraft, som drifver det mänskliga maskine- riet, är magasinerad i nerverna.
Denna nerv- energi, såsom denkallas, utgör endast ett annat namn för elektriciteten.
Om något organ i Eder kropp är svagt eller overksamt, så betyder detta, a t t de nerver, hvilka kontrollera dessa funktioner, lida brist på kraft.
Denna kraft måste återställas, innan orga- net kan fullgöra sia verk- samhet, och hjälper det ej att intaga mediciner vid ett dylikt tillstånd.
Bot kan åvägabringas endast genom att ersätta den förlorade energien.
Droger äro eifter — elek- tricitet är lif.
MättaEdra nerver med strömmen från " Ajax " - kroppsbat- teriet under en timme dagligen, Edra försvagade organ skola på- verkas däraf, liksom f n elektrisk motor sättes i gång, när ström- men påsläppes.
" Ajax- är ett laddadt batteri, som genererar en stadig, oafbiu- ten elektrisk ström af galvanisk elektricitet och ingjuter den i nerverna i lämplig volym.
D e t uppbygger vitalitet och styrka samt botar alla krämpor, hvilka härledas af försvagade nerver.
" Ajax " - batteriets utomordent- liga framgångar hafva gifvit min- dre grannlaga personer anledning att söka efterapa det, men dessa 4 S V E N S K A ELEKTRISKA INSTITUTET, AFDELN.
5, HAMNGAT.
2 4, 1 TR., STOCKHOLM.
Namn.
Adress.
adr.
S T O C K A M Ö L L A N.
Telefon 5.
Det modernaste o c h elegantaste i tyger af hög kvalitet represen- teras af märket A R S E N A L S GATAN 9. "
W E L L W O V E N " ef fcerapningar hafva visat sig full- ständigtvärdelösa, tillkomna, som de äro, utan vetenskaplig grund.
Ålhem Väster, Halmstad den 9 januari 1912.
" Batteriet har varit mig till för- undraasvärdt god hjälp, så ytterst svag och eländig som jag var, och vill jag på det varmaste rekom- mendera det åt alla som lida af nervösa och med dem åtföljande sjukdomar. "
Högaktningsfullt (tekn.) HENR.
JOHANSSON.
Den ä l mnas gratis!
LÅT OSS - SÄNDA EDER VÅR BOK, SOM P Ä 8 0 SIDOR OMTALAR ALLT AN- GÅENDE DENNA METOD.
D E N SÄN- DES GRATIS OCH FRANKO.
SKRIF GE- NAST I DAG.
APPARATEN FÖREVISAS OCH AF- PROFVAS GÄRNA VID BESÖK.
KONTORSTID KL. 9-6.
TEL.-.
RIKS 8 9 0 3, ALLM.
7 6 4 8.
Genom a t t specialiseras å ett fåtal märken står fabrikatet oupp- nådt i fråga om såväl UTFÖRANDE, Olika slags ättika.
STYRKA, KVALITET som PRIS.
ÄTTIKSYRA, äfven den renaste o c h bästa, kan endast meddela en rent sur smak och får därför i länder med lag- stiftning m o t falska uppgifter om va- rors ursprung oeh beskaffenhet icke säljas under namn af ättika eller mat- ättika.
VID FRAMSTÄLLNING AF MATÄTTIKA UR SPRIT bildas e n del estrar och andra ämnen, som meddela ättikan och däri nedlagda grönsaker god arom o c h smak.
Till- handahålles af de flesta första klass klädesaffärer, samt engros- sister inom landet i Cheviot, Foulé, Engelsk Serge, Croisé i de alltid tilltalande och klädsamma färgerna djupsvart, högblått och modernt grått.
Begär alltid fabrikatet " WELL- WOVEN " hvilket innebär e n GA- ranti å högsta kvalitet.
E n varas goda beskaffenhet ihågkommes långt EFTER SEDAN priset fallit i glömska.
filed deffa num BEGÄR VID INKÖP ESLÖFS ÄTTIKA.
S E - DAN MER ÄN 3 0 ÄR ÄR DEN ERKÄND AF HUSMÖDRAR S O M GOD MATÄTTIKA OCH DEN BÄSTA INLÄGGNINGSÄTTIKA.
följa Romanbilaga Iduns och Iduns Ungdomstidning.
