# ID: svediakorp-per2002
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 37,531
# sentences: 1,711
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 30 (1333).
?5:TE ARG.
VANLIGA UPPLAGAN.
HUFVUDREDAKTOR OCH ANSV.
UTGIFVARE: SONDAGEN DEN 20 JULI 1912.
JOHAN NORDLING.
LÖSNUMMERPRIS: 12 O R t.
BITR.
REDAKTOR: ERNST HÖGMAN.
RED.-SEKRETERARE: WAGNER.
ELIN Våra s e g r a r e i prisridning DEN S T O R A OLYMPISKA PRISRIDNINGEN UTE P Å FÄLT- ridtklubbens b a n a tillförde S v e r i g e s e g e r n, ehuru täflingen v a r h å r d och s v e n s k a r n e h a d e farliga medfäflare i öfriga d e l - t a g a n d e nationer.
Första priset, guldmedalj, togs af rytt- m ä s t a r e n grefve Carl B o n d e p å " E m p e r o r ", a n d r a priset, silfvermedalj, tillföll major G.
A. Boltenstern p å " Neptun ", och tredje priset, b r o n s m e d a l j, v a n n s af löjtnanten fri- h e r r e H. von Blixen-Finecke p å " M a g g i e ".
Vi p r y d a d e n n a v å r första s i d a m e d en bild af d e k ä c k a officerarne, som h e d r a t vårt land o c h v å r a r m é m e d d e n v a c k r a b r a g d e n.
S v e n s k a r n e r e d o p å det hela t a g e t bra, men s e g e r n blef dem ej förbe- hållen i d e n n a pröfvande täflan, utan h e m b a r s af en fransman, k a p - ten Cariou, en tysk löjtnant von Kröcher och en belgier, den som framstående ryttare k ä n d e k a p t e n Blommaert, näst efter dem kommo s v e n - s k a r n a ryttmästare Adlercreutz och löjtnant Casparsson.
Men de v å r a h e d r a d e sig desto m e r a i Militarys lagtäflan och lagprishoppning, ty i b å d a d e s s a täflingar blefvo s v e n s k a r n e vin- n a r e af alla prisen — en s e g e r, som h e d r a r våra s v e n s k a officerare och visar hvitken r a n g p l a t s d e inta p å den militära utbildnin- g e n s fält.
Till detta kom jämväl den s v e n s k a s e g e r n i prisridning, h v a r o m v å r a l ä s a r e kunna s e v i d a r e å f ö r e g å e n d e sida.
Kronprinsessan och prins Gustaf Adolf underhålla sig med en af Stadion-boyscouterna.
ÄR D E S S A RADER SKRIFVAS, ä r S t a d i o n v e c k a n med alla d e s s g l ä n s a n d e s k å d e s p e l förbi.
S o m en sista bild p å minnets plåt dröja d e olympiska häsltäflin- garne, hvilka började p å Fältridtklubbens b a n a och fingo en den v a c k r a s t e afslutning i Stadion.
Vi b e f a r a att vi nu hunnit trötta v å r a lä- s a r e med skildringar af det i olympiskt fest- ljus skimrande Stockholm, men icke förty t a g a vi upp temat en sista g å n g för att i ett p a r r a d e r b e r ö r a den f ä r g p r u n k a n d e p r o l o - gen till S t a d i o n s hästtäflingar, som utgjor- d e s af ännu en kunglig k o r t e g e, om möjligt mera lysande ä n den f ö r e g å e n d e.
S t a d i o n s a r e n a h a d e med anledning af täflingarnes alldeles nya k a r a k t ä r un- dergått en fullständig omdaning.
Den gröna g r ä s m a t t a n h a d e förvandlats till en s a n d p l a n m e d häckar, grindar, m u - rar, diken, kullar och g ä r d e s g å r d a r — ett pittoreskt löpningsfält, hvars b e - hagliga k a r a k t ä r ytterligare förhöjdes af s t o r a hortensiagrupper — och d ä r t å g a d e den kungliga k o r t é g e n in, k u n - gen och drottningen i en s e x s p ä n d vagn, som e s k o r t e r a d e s af g a t a v a g n a r, hingstridare, gardister till häst m. m.
Kortegen å k t e rundt hela Stadion, h ä l - s a d med d å n a n d e hurrarop från d e n ä s t a n fullsatta å s k å d a r l ä k t a r n e, hvil- k a s dampublik d e n n a d a g företedde en raffinerad e l e g a n s, åtskilligt öfverträf- fande d e f ö r e g å e n d e d a g a r n a s.
S e d a n d e kungliga p e r s o n e r n a och d e r a s svit småningom tagit plats i hof- logen började prishoppningen, som med all sannolikhet t o r d e h a varit en af d e förnämsta världen någonsin s k å d a t.
Ej mindre än 32 ryttare från E u r o p a s olika länder samt från Amerika deltogo och b a n a n var förstklassig.
Hindren betydande.
Man m å ej förtänka v å r nation, om den efter d e s s a s e g e r r i k a timmar, som ö k a d e S v e r i g e s p o ä n g a n t a l rätt väsentligt, börjar s e med stolthet p å sig själf och p å d e män inom olika idrottsgrenar, som fört v å r a runor med den ä r a n.
Hvad nu n ä r m a s t vårt officersmaterial b e - träffar, ha d e s s a hästtäflingar gifvit s v e n - s k a r n e intyg i h ä n d e r n a att vi ha godt om verkliga m ä n inom vår a r m é s befälskår, män hos hvilka plikten och a n s v a r e t samt fram- för allt fosterlandskänslan ä r o s t a r k a r e r o - t a d e än man i d e s s a antimilitarisiiska tider vill tro.
O c h med ett framstående officers- material följer nödvändigtvis att vår armé blir i förhållande därtill, nämligen modig och pliktmedveten; ty svensken ä r i grund och botten, han m å nu b ä r a arbetsblus, kollett eller h e r r e m a n s r o c k, en värdig son af sitt land, det har h a n visat under d e olympi- ska s p e l e n s oförglömmeliga veckor.
Efter hästtäflingarne blef det tyst och stilla u p p e vid Stadion, hvars grindar s t å till- slutna och hvars portaler ej mera myllra af inströmmande å s k å d a r m a s s o r.
Tom ligger a r e n a n, tomma s t å läktarne och luften d a r - rar icke l ä n g r e af j u b e l å s k o r n a s b r u s och Grefve Clarence von Rosen och löjtnant Killander utropa de svenska segrarne på Stadion.
musikens fanfarer.
Endast flaggorna vaja ännu från tornen och inne i funktionärernas lokaler a r b e t a s ifrigt — efterarbeten, som förvisso komma att kräfva en rundlig tid.
Under tiden fortsätta d e olympiska s p e - len p å a n d r a banor.
S å l u n d a har roddtäflan p å g å t t ute p å Djurgårdsbrunnsviken, som o c k s å varit s c e n e n för ett p a r v a c k r a illu- minations- och vattenfester, a n o r d n a d e af Barnensdagskommittén, och från hvilka en af v å r a t e c k n a r e ger en a n s l å e n d e bild längre fram i numret.
Med d e s t o r s l a g n a k a p p s e g l i n g a r n a vid N y n ä s under d e n n a v e c k a s första d a g a r ha Olympiska spelen nått sin afslutning, d e s s sista jubelbrus förklingat.
Men minnet af d e n n a e n a s t å e n d e idrottsfest skall stå som en m ä r k e s s t e n i vårt lands och vårt folks hi- storia.
De olympiska spelen ha varit o s s en v ä c k e l s e och en själfpröfning.
De h a s a g t o s s att vi ha en plats, och en ej ringa s å d a n, bland nationerna; d e ha lärt o s s att tro p å oss själfva mer än vi gjort hittills, och d e ha visat oss, att om vi målmedvetet s ä t t a in all vår kraft p å att fylla d e plikter, som åligga o s s mot vårt land och som främja v å r e g e n utveckling, intellektuellt och fysiskt, s å g å vi en v a c k e r framtid till m ö - tes.
S v e n s k a r, n ä r a och fjärran, b r o d d e n till ett nytt Sverige spirar ur d e olym- piska s p e l e n s mark!
Låt o s s s e till att den b r o d d e n h ä g n a s, att den skjuter kraftig växt och blir till en lund, i hvars gröna sköte vi få verka och b o.
HARALD VIKING.
Hoffotograf W. Lamm foto.
- 496 -
Uppsatsen ulgör ett tal, som hölls vid skolafsiutningen i Göteborgs nya elemen-, larläroverk lör flickor den 4 juni i år af] läroverkets inspektor, den kände veten-, skapsmannen och politikern professor Rudolf Kjellén.
1 AG VILL BÖRJA DENNA GÅNG med ati b e r ä t t a ett litet minne från min e g e n b a r n d o m.
Jag h a d e nyss börjat l ä s a.
I början gick jag gladt till lek- tionerna, ty de h a d e nyhetens b e h a g; men s å en d a g, sannolikt en v a c k e r v å r d a g som denna, l o c k a d e utelifvet mera, och när k l o c - kan ringde till lektion v a r det en parfvel, som s m ö g sig ut och skyndsamt begaf sig till en n ä r b e l ä g e n gård, d ä r en lekbroder v ä n t a d e.
Jag h a d e väl ett litet s a m v e t e n å - g o n s t ä d e s, men det var ännu icke v a k e t i detta stycke.
Det klack emellertid till i den plats, där det b r u k a d e sitta, när jag efter en stund s å g min mor komma p å v ä g e n; hon s å g mycket allvarlig ut, tog min hand utan ett ord, och s å b a r det hemåt.
Jag försökte i början a n s l å en lätt k o n - versation om likgiltiga ting, men den drunk- n a d e i h e n n e s tystnad.
Detta v a r det u n - derliga och fruktansvärda: m a m m a teg.
N ä r jag h ä r n ä s t efter ett tyst grub- bel öfver detta ofattliga å t e r u p p t o g k o n - versationen, s å r ö r d e den sig hufvudsakligen kring det temat, att jag aldrig skulle g ö r a s å mera.
Men m a m m a teg.
Nu började jag förstå, att jag gjort n å g o t hittills oerhördt, n å g o t för hvilket k a n s k e ingen förlåtelse fanns v a r e sig i d e n n a världen eller i den tillkommande.
T å r a r n a kommo fram, men icke ett ord till tröst från min e g e n lilla mamma.
Detta öfversteg absolut alla mina lifserfarenheter.
Min synd a n t o g världshi- storiska dimensioner, jag k ä n d e mig alldeles e n s a m i universum m e d min nattsvarta skuld och min tigande m a m m a, och när vi ä n d t - gen kommo hem, s å var jag fullständigt för- k r o s s a d, b e r e d d p å att helt utplånas från jorden.
Det blef intet mera.
Min mor bröt den förfärliga tystnaden och s a d e b a r a: " Nu li- tar jag p å att du aldrig gör s å mer! "
Ja, det kunde hon tryggt lita p å!
En s å d a n risk som att höra min lilla m a m m a tiga, det ut- s a t t e jag mig icke för en g å n g till!
O c h jag tror icke, att jag s e d a n d e s s utan l a g a för- fall försummat en e n d a lektion i hela mitt lif.
Detta var nu b a r a historien om en mycket oförståndig pilt och h a n s g o d a och förståndi- ga moder.
S e n a r e har jag kommit p å den t a n - ken, att s a m m a uppfostringsmetod m å h ä n d a a n v ä n d e s i större skala mot d e stora.
Äf- ven d e stora och fullvuxna ä r o ibland — för att icke s ä g a i regeln — g a n s k a oförstån- diga gent emot den h ö g r e moderlighet och det h ö g r e förstånd, som vi kalla Gud.
De vilja icke heller läsa sina läxor; och d å kan det h ä n d a, att Gud bestraffar dem med tystnad, och för s ä k e r h e t s skull t a g e r Han h a n d e n helt ifrån dem och försvinner och Let at stå i stormen stiv, let at leve kampens liv!
O, men tänk på mig som sidder stilt i sorgens spurvekvidder, mig som ej kan döve tiden om jeg nok så gerne vil!
Tänk på mig, som kun en liden snäver gerning hörer til!
Tänk på mig — jeg sidder hjemme, tör ej mindes, kan ej glemme!
MOD.
s y n e s ej mer.
Herren v ä n d e r sitt ansikte ifrån o s s.
.
.
Människosjälen, som icke är sig själf n o g och djupast inne icke heller fin- ner ett verkligt stöd i a n d r a människosjälar allena, k ä n n e r sig plötsligt e n s a m: e n s a m i en tystnad s å b e k l ä m m a n d e, s å förfärande djup, att förfviflans frestelse kommer till hjärtats dörr.
Då behöfves en e g e n s k a p, som den 6- årige pilten i mitt minne icke h a d e mycket af, men som för den vuxna människan är o u n d g ä n g l i g a r e ä n allt.
P å en af p e l a r n e vid n e d g å n g e n till e d e r gymnastiksal står skrifvet ordet m o d.
Det ä r detta jag m e - nar.
Man öfverraskas kanhända att finna denna inskrift i ett läroverk för kvinnlig ungdom.
Man är m å h ä n d a b e n ä g e n att b e t r a k t a modet som en specifikt manlig e g e n s k a p — i s ä l l s k a p med m a n d o m och morske män!
Men detta är b a r a ett s l a g s mod: m o t s a t s e n till fruktan, k a n s k e o c k s å till besinning, det mod som yttrar sig i aktiv handling.
Äfven detta mod höfves föröfrigt kvinnan, och vi s e det hos hvarje moder, som t. ex. rusar in i ett b r i n n a n d e hus för att r ä d d a sitt b a r n undan elden.
Vi s t a n n a inför s å d a n a handlingar med h ö g s t a e r k ä n n a n d e och b e u n d r a n; men s e vi n ä r m a r e till, s å kunna vi icke s ä g a att detta m o d är det e n d a eller det högsta.
Det är ögonblickets mod, d å offertanken k o m m e r som ett rus öfver själen — det ä r som ett vulkaniskt ut- brott, och det kan befrukta l ä n d e r n a; men i naturens hushållning s p e l a r det dock en ojämförligt mindre roll än den tysta kraft, som yttrar sig i d e n ständigt n ä r v a r a n d e, aldrig tröttnande, d a g l i g a förvittringen.
Jag tänker nu p å försakelsens p a s s i v a mod i hjältedådets ställe, själens långa ut- hållighet i stället för ögonblickets r a s k a b e - slutsamhet.
D e s s form ä r t å l a m o d e t el- ler förmågan att v ä n t a; d e s s innehåll är h o p p och tro.
Detta mod fordras mer än allt a n - nat i lifvet, och allra mest i de iskalla stunder d å Gud tiger.
Ty det innebär en förvissning om h a n s tillvaro som kärleksfull Försyn äf- ven då, en tillförsikt att hans tystnad har en mening till vårt b ä s t a liksom min m o d e r s i barndomsminnet.
Det ä r detta mod som företrädesvis kräf- ves af kvinnan.
Därom talar A g n e s till Ib- sens Brand i de s k ö n a ord, som d e äldre bland er säkerligen i g e n k ä n n a: lör 5 kronor stycket är väl biUigtî _ Sänd Eder gamla smutsiga, nerfläckade kostym i och för ke- misk tvätt och prässning till Orgryte Kemiska Tvätt- &amp; Färgeri A.-B., Göteborg och Ni blir för- vånad öfver det goda resultatet.
Det är ej likgiltigt, till hvilken affär Ni vänder Eder, ty det är stor skillnad på kemisk tvätt och — kemisk tvätt.
KOSTYMER - 497 Ja, det är det mod som kräfves h e m m a.
Hur m å n g a tysta strider k ä m p a s icke i hemmen, och huru b e r o r icke k a m p e n s ut- g å n g främst p å detta kvinnans mod!
Hvem mäter och v ä g e r det kvantum m ä n n i s k o - lycka, som b ä r g a t s genom hustruns mod att hålla fast d ä r platt intet längre syntes att hålla fast vid — och hvem mäter summan af lycka som blifvit förspilld d ä r detta mod ej fanns eller r ä c k t e till!
Hvilken stormakt är icke i alla ställningar och skiften detta tysta mod, som icke vill ta ut lyckan i förskott e l - ler ens i m å n a d s p e n n i n g eller årslön: som icke s p o r r a s af å s k å d a r e s handklappningar eller n å g o n form af uppmuntran, och som dock icke tröttas af å r e n s längd, icke svik- tar vid sjukbädden, icke brister inför själfva döden.
Det ä r detta mod långt mera än m ä n n e n s hastigt uppflammande hjältehåg, som s a m m a n h å l l e r länder.
Det ä r p å detta mod h o s S v e r i g e s kvinnor, som fosterlandet r ä k n a r först och sist för sin själfbevarelse genom tiderna.
Sannerligen, lifvets kraf p å mod ställes p å kvinnan ej mindre än p å männen!
Detta mod g ö r e s o s s behof i skolan liksom i hemmet och det yttre lifvet.
Vi l ä r a r e behöfva det, m e d a n stunderna växla och skrida i vårt kall.
Det är mycket vanligt vid högtidliga tillfällen i skolvärlden att e n d a s t tala om det positiva och tillfredsställande i l ä r a r e n s kall: glädjen att b y g g a b a r n a s j ä l a r s å att d e r ä t a sig som u n g a telningar för ögat, stoltheten att få s å g o d a frön i g o d jord.
Men det ä r förvisso icke att undra på, om vid ett l ä s å r s slut den enskilde l ä r a r e n s t a n k e o c k s å går, med en lättnadens suck, till h v a r d a g e n s slit och släp och till g ä c k a d e förhoppningar.
Huru m y c - ket af vårt a r b e t e s y n e s icke i själfva v e r - ket v a r a förgäfves!
Flertalet af lärjungar ger icke mycket tillbaka, man ser föga fram- steg, man möter tröghet, oförstånd, k a n s k e ovillighet, och det k ä n n e s som om man s å d - d e i törne.
O c h s å fogar sig den e n a g r å a d a g e n till den a n d r a, och man h a r förnim- melsen att g å i en trampkvarn — d å fordras åter mod, mod att b ä r a den kulna d a g e n i h o p p om ljusning, m o d att tro p å sitt kall och d e s s v ä r d e, mod att tro p å sig själf som b ä - r a r e af kallet och m e d a r b e t a r e i en stor kul- turuppgift.
Då jag nu t a c k a r d e t t a läroverks l ä r a r e p e r s o n a l för detta l ä s å r s mödor, s å SjpmKtalltémw t KLIPPAN.
Modernaste - Finoappersbruk.
Finawe ocfk Post-, Skwif-, Kopte- Twycftpappew samt Kartong.
Iduns textpapper tillverkas af Klippan.
gör jag det m e d den önskan, att s å d a n t k I e n m o d m å v a r a e d e r s å vidt möjligt b e - s p a r a d t, o c h att s o m m a r e n s yttre v e d e r - kvickelse måtte lämna rika tillskott till d e fonder af a r b e t s m o d, s o m I s å väl b e - höfven.
Eder, större och mindre barn, s o m ännu icke ha behof af detta m o d i lefnadskallet, e d e r vill j a g i d a g påminna om ännu ett s l a g s mod, s o m tarfvas b å d e stora o c h s m å: modet att tala sanning.
Det ä r en stor och n ä r a liggande frestelse att s ö k a komma ifrån följderna af ett felsteg genom att tiga eller n e k a; det fordras verkligen m o d att t a g a följderna p å sig genom en ö p p e n och ärlig b e k ä n n e l s e.
Må ni d å veta, att om ni o c k s å skulle lyckas att genom tystnad och lögn u n d g å följderna i det yttre, s å bli d e s å mycket v ä r r e i det inre; skulden s l å r i n å t, och s e d a n blifva ni den aldrig kvitt!
De flesta af e d e r skola nu flytta ut p å landet, och j a g tänker att e d r a förståndiga m a m - mor skaffa e d e r s m å t a n d att rota i o c h s ä t t a växter p å, o m tillfälle finnes.
Skulle ni nu vilja, att det växte b a r a o g r ä s p å det där l a n d e t?
Vill ni h a nässlor och tistlar i stället för rosor och tusenskönor o c h alla s l a g s g o d a g r ö n s a k e r?
K a n s k e h a ni o c k s å märkt, att o g r ä s e t växer s å ovanligt fort, b a r a d e t får ett litet fäste i ett hörn.
K o m - men d å ihåg, att hvarje förtegen skuld ä r ett s å d a n t ogräsfrö i edert hjärtas lilla land, o c h en riktig lögn en stor tistel, och att d ä r blir alldeles fullt om ni icke h a mod att rycka upp den första fula planfan m e d rötterna!
Hållen alliså e d r a hjärtan r e n a från lögnens o g r ä s, v å r e n n o g a m e d att r e n s a ut t. o. m. fröna m e d a n det ä r tid — p å det att ni icke en g å n g, d å ni blifvit stora, skola få g å omkring bland människorna m e d hjärtan fulla af b r ä n n ä s s l o r o c h sticktisflar, n ä r det kunde v a r a rosor o c h blad!
Det å t e r s t å r mig ännu ett ord, till eder, unga kvinnor, s o m i d a g afgå från l ä r o v e r - ket, I s o m öfvervunnit b a r n a å r e n, m e n ännu icke intagit en plats i det a r b e t a n d e lifvet.
Jag k ä n n e r mig i å r d e n a f g å e n d e k l a s s e n n ä r m a r e ä n eljes, ty för första g å n g e n s e r jag i d e n n a u n g a s k a r a mitt e g e t kött o c h blod.
Desto värdefullare önskegåfva ville jag r ä c k a e d e r i a f s k e d e t s stund, och d å vet jag ingen b ä t t r e ä n d e n s o m s a m m a n f a t t a s i ordet l e f n a d s m o d.
P å en d a g s o m denna k a n m a n nämligen icke u n d g å att o c k s å rikta blicken framåt.
Nu kunde det väl s y n a s öfverflödigt att tala till e d e r om modet att lefva, nu d å d a g e n skimrar för e d e r i u n g d o m e n s klara glans.
Ungdomen själf ä r ett s k u m m a n d e vin o c h en b r u s a n d e s å n g, men d e s s källor flöda rikt för att en g å n g sina ut.
Därför b ö r u n g d o - men icke sluta sina öron för hvad e r f a r e n h e - ten och m ä n n i s k o k ä n n e d o m e n k a n ha att s ä g a; det k a n bli till d e s s nytta en g å n g.
Jag erinrar mig i d e n n a stund tvenne bil- der från mina resor i främmande land.
Först en aftonstund p å Atlanten: j a g ligger i min hvilstol p å j ä t t e å n g a r e n s däck, boken h a r fallit ur min h a n d o c h tanken gått in i half- v a k n a drömmar — — alla ljud omkring mig bli p å en g å n g s å underligt främmande, af- brutna, långt borta, ty genom och öfver och under allt ljuder o c e a n e n s mäktiga s a k t a brus — s o m i en orgelton s a m l a r det jordens skilda toner, skratt o c h gråt o c h k l a - g a n och jubel, och b ä r d e m stilla mot e v i g - hetens s t r a n d.
.
.
Nu förändras scenen, j a g befinner mig i S:t P a u l s katedral i London, jag h a r stigit darin just s o m gudstjänsten slutat och folket börjat s t r ö m m a ut, o r g e l n Hudens s p e l a r en u t g å n g s m a r s c h — men hvilken mu- sik ä r detta — — d e n växer o c h växer, m e - lodien k ä m p a r länge för sin själfständighet, men nu u p p s l u k a s den, g å r in.
i den svallande t o n m a s s a n — ä n h ö g r e b r u s a r det under d e mäktiga tempelhvalfven, högre o c h högre, hvalfven fyllas, h e l a v ä r l d e n fylles, tills d å - net börjar förnimmas s o m en evighetsdjup t y s t n a d — — nu ä r det s o m om j a g själf förlorade fotfästet, äfven min personlighet upplöser sig, ingår o c h försvinner i toner- n a s allt u p p s l u k a n d e o c e a n!
I s å d a n a stunder, mina vänner, u p p e n b a r a r sig för själen lifvets osynliga, omätligt stora s a m m a n h a n g, b a k o m och under h v a r d a - g e n s kringströdda intryck.
Det ä r lifvets evighetssida s o m plötsligt står fram, och m e d d e t s a m m a ett perspektiv p å d e n tillvaro för stunden s o m fyller v å r h v a r d a g.
Rundt omkring o s s ä r tystnad och fullkom- lig ensamhet, Herrens ansikte vändes tigande mot o s s som e n s p e g e l.
.
.
D å gri- per o s s en aning, att vårt vanliga lif m e d ansiktet vändt mot världen, i vanor o c h o v a - nor, synd o c h flärd eller a r b e t e och m ö d a, själfviskhet eller fikan efter människogunst — att allt d e t t a icke ä r vårt verkliga lif.
Detta ä r den " stillaste timman, t a l a n d e utan ord ", s o m Nietzsche s ä g e r; d e n kommer öf- ver o s s k a n s k e m e d en stor sorg, k a n s k e in- för en stor fara, k a n s k e s o m hemlighetsfulla inre v ä c k e l s e r utan yttre föranledning; m e n när d e n ä r öfver o s s, d å faller det s o m fjäll af ögonen, d å " s t a n n a r d a n s e n o c h s ä n k a s ljuden ", v å r a vanliga sysselsättningar o c h nöjen och människors omdömen om o s s bli med e n s s å förunderligt likgiltiga och s m å inför o c e a n e n s orgelbrus, s o m fyller v å r s j ä l.
.
.
d å r y c k a s alla t ä c k e l s e r bort o c h vi få s k å d a vårt e g e t rätta ansikte.
Det ä r i s å d a n a stunder, mina vänner, s o m jag ö n s k a r e d e r m o d.
Ty det ansikte, 1 s k o - len få s e, ä r sannolikt icke d e t s a m m a som dagligen möter i toalettspegeln.
Allt falskt och tillgjordt h a r fallit bort s o m smink af kinden; inställsamma o r d och löjen h a stru- kits af s o m damm p å k l ä d e r n a; det ä r s a n n o - likt, att ansiktet skall s y n a s e d e r fulare ä n det vanliga.
D å kommer frestaren m e d m a - ning att k a s t a s p e g e l n o c h döfva intrycket i nya nöjen — det ä r d å j a g skulle önska e d e r mod, m o d att s t a n n a och allvarligt b e t r a k t a bilden, för att s e h v a d s o m brister och hvad som k a n g ö r a s till b o t!
Det hjälper nämligen ej att fly anblicken af sitt rätta jag.
Det kommer igen g å n g p å g å n g och för hvarje g å n g allt fulare, allt mera v a n s t ä l l d!
Därför s t a n n a r d e n modige första g å n g e n och b e s i n n a r sig.
O m en lem är till förargelse, h u g g e r h a n d e n af.
Det ä r ett mod, s o m i grunden o c k s å ä r ett h ö g r e förstånd.
Detta s a n n a och ä k t a lefnadsmod vill j a g i d a g ö n s k a min Ruth och h e n n e s kamrater, som nu s t å vid ingången till ett lif under e g e t ansvar.
Det ä r m e r a att trösta p å ä n u n g d o - mens rent fysiska lifsmod, s o m lefver p å o m e d v e t e n h e t e n och därför lätt blir ett far- ligt ö f v e r m o d.
Detta u n g d o m e n s lätta sinne h a r afgett l ö s e o r d e t: det ä r det b ä s t a som sker!
Det k a n v a r a lättsinnets religion och utesluta d e t s a n n a modet.
Men modig ä r den, s o m föresatt sig att g ö r a d e t b ä s t a a f d e t s o m s k e r, och s o m u t - för sin föresats!
Modig ä r den, s o m aldrig sitter m e d h ä n d e r n a i skötet i stel förtviflan, d å uppgiften s y n e s s v å r o c h d e n e g n a för- m å g a n ringa.
Detta ä r d e n rättfärdiges mod, som faller sju o c h sjuttio g å n g e r m e n står åter u p p.
Jag k a n icke g a r a n t e r a eder, att PARIS Enda medel tom gör hyn vacker och len utan att irritera CAROLAS VAL.
Af GUSTAF ULLMAN.
OFRATTSRÅDET HADE HYRT den ensligast b e l ä g n a villan inom b a d o r t s o m r å d e t — " sista villan " s o m den kvickt b e - nämndes.
Den l å g härligt i brynet af en talldunge just p å b r a n t e n af sluttningen mot hafvet.
Men, s o m s a g d t, n å - got utanför ä r a och redlighet, ty d e t t o g minst tjugu minuter att p r o m e n e r a mellan den och staden.
— D e h a d e emellertid valt den, därför att fru Forell b e h ö f d e riktigt o s t ö r d ro.
— O c h h e n n e s m a n v a r ordinerad att motionera sig s å mycket s o m möjligt.
Nu blef det dock liksom för mycket r o för h e r r - s k a p e t därute, — att inga g r a n n a r ha, inga människor s e.
Ty det blef — d e n stora strejksommaren.
S t e n h u g g e r i e r n a utefter kusten h a d e n e d - lagt arbetet, löst folk strök omkring i b a c k a r och snår.
— Krut- och dynamitupplagen p å udden — rätt nedanför hofrättsrådets s o m - marnöje, — b e v a k a d e s af militär.
— Det s e r hemskt ut, s a d e h o f r ä t t s r å - dinnan.
— Tvärtom, m e n a d e y n g s t a dottern, fröken Milda, s o m v a r nyförlofvad m e d en löjtnant, — j a g tycker det sätter piff p å utsikten.
H e n n e s ä l d r e syster, fröken Carola, s o m h a d e sitt hufvud för sig, — ett g a n s k a skarpt för resten, — och s o m g ä r n a ströfvade o m - kring mol allena, s a d e att inte b e h ö f d e m a n riskera oroligheter.
— Jag h a r sett k n e k t a r n e ligga o c h s p e l a kort i h o p m e d banditerna, s å d e komma nog öfverens.
— " B a n d i t e r n a " v a r hennes fars ä l s k l i n g s b e - nämning p å d e strejkande, ooh p å socialister i allmänhet.
— Dottern a n v ä n d e d e t m e d en för omgifningen alldeles omärklig ironi.
Hennes m e d d e l a n d e u p p s k a k a d e ytterligare familjen.
Salt är lika billigt som det är läckert och godt.
huden.
- RUDOLF KJELLÉN.
Cerebos vdwd.
CREME SIMON allt skall blifva ljust och gladt äfven m e d detta modiga sinnelag; m e n det k a n j a g för- s ä k r a eder, att u t a n d e t s a m m a ä r o c h för- blir lifvet " ödsligt och mörkt och kallt ".
Nu står våren därute i en fägring öfver all beskrifning, m e d ljusets färg i ä p p l e b l o m - men, m e d S v e r i g e s färger i ranunkel o c h blåklint, i guldregn och syren — och utanför dörren står s o m m a r e n m e d sina rosor.
Nu ä r tid att famna tillvaron, och en d å r e ä r d e n s o m vill förmena ungdomen att h ä m t a hela fång af rosor i rosentiden — det ä r godt att h a m e d sig i d e n tid som k o m - mer efteråt.
Men detta ville j a g g e e d e r främst i färdegåfva: d e t verkliga lefnads- modet, s o m icke b e g ä r att hvarje d a g skall blomma, s o m icke r ä d e s a r b e t s d a g e n s m ö d a och enformighet — s o m öfvervinner världen, därför att det h a r sina rötter utanför världen!
Gån alltså m e d t a p p r a och frimodiga hjär- tan ut i d e t vanskliga lifvet!
O k e n antalet af S v e r i g e s s t a r k a o c h g o d a kvinnor, p å hvil- k a s tysta a r b e t e vi m ä n h o p p a s o c h tro mera än p å n å g o t a n n a t i d e n n a världen!
G å n i Herrens namn, p å det att I en g å n g kunnen v ä n d a åter och in i Herrens frid!
Herren välsigne e d e r o c h o s s a l l a, H e r - ren låte sitt ansikte lysa för o s s o c h v a r e o s s nådig, H e r r e n v ä n d e sitt a n s i k t e till o s s o c h gifve o s s till s i s i en e v i g frid!
Generalagent: Gustaf Clase, Göteborg &amp; Stockholm.
49Ö -
— Om b a r a Axel vore här!
s u c k a d e Milda, stirrande med oändligt tomma ögon ut i rymden.
— Man satt, mor och döttrar p å t r ä d g å r d s v e r a n d a n och v ä n t a d e p a p p a F o - rell, som gått ut p å sin aftontur.
Han dröjde litet längre än vanligt i kväll.
— Det måtte väl inte ha b a n d i honom n å - got, v å n d a d e s frun.
— Inte!
— lugnade Carola, torrt och ej utan missmod — här h ä n d e r en minsann in- genting.
* — Han l å t s a s o b e s v ä r a d!
tänkte hofrätts- rådet, och blef t a p p e r t s t å e n d e, länge och väl, k r a m a n d e sitt g u l d k r y c k a d e spanskrör.
Karlen r ö r d e sig ej.
— Hvad ligger ni h ä r för?
s a d e hofrätts- r å d e t slutligen, alltför e n e r v e r a d af t y s t n a - den.
Intet svar.
— Hur länge tänker ni ligga h ä r?
fortfor Forell, i allt b a r s k a r e domareton.
Då lyfte främlingen p å ögonlocken och s a d e: — Är det er mark, jag ligger p å?
Hofrättsrådet kunde inte s v a r a ja, och ville inte s ä g a nej.
— Ni sätter eld p å gräset, s a d e han.
Den a n d r e slog a s k a n af sin cigarr och drog ett b l o s s: — Ja, s a d e han ytterst lugnt, — när det tar eld i gräset, s å s k a ' jag gå.
— Med detta svar fick hofrättsrådet sig nöja.
* — Men make, m a k e, hvar har du varit?
k l a g a d e fru Forell, när hennes man s t å n - k a n d e klef uppför v e r a n d a n s t r a p p a.
Forell sjönk ned i en hvilstol.
— Jag — l ä x a d e upp — en bandit h ä r - utanför —.
— Här — utanför?
ljöd det i korus från damerna.
— Ja, en lymmel, som ligger och lurar, p å b a c k e n, alldeles vid t r ä d g å r d s m u r e n.
En riktigt ful fisk!
— Fröken C a r o l a h a d e h a s - tigt rest sig, och innan n å g o n hunnit hindra henne, var hon borta.
Moderns rop för- klingade ohördt: — Men Carola, hvad tänker du ta ' dig till.
Poängsumma l:a pris 2:a pris 3:e pris Sverige 133 23 24 16 Amerika 129 25 17 20 England 76 10 15 16 Finland 52 9 8 9 Tyskland 47 5 13 6 Frankrike 32 7 4 3 Danmark 19 1 6 4 Ungern 16 3 2 3 Sydafrika 16 4 2 Norge 16 Kanada 13 3 Italien 13 3 1 2 Australien 13 2 2 3 Belgien 11 2 1 3 Österrike 6 - 2 2 Ryssland 6 - 2 2 Grekland 4 Holland 3 J Hofrättsrådet kom m ö d o s a m t lunkande uppför stigen till Tallåsen.
Han h a d e färska Göteborgstidningar i fickan, och var g a n s k a upprörd af d e s e n a s t e nyheterna; p u s t a n d e och m u t t r a n d e: — Att dom inte s k ä m s!
— Men, ingen s k ä m s nu för tiden!
— Plötsligt t v ä r s t a n n a d e den g a m l e herrn, t o r k a d e svetten ur a n s i k - tet och d e grå, krulliga polisongerna, s a t t e p å sig halmhatten och r ä t t a d e till g l a s ö g o - nen.
— Därvid u p p t ä c k t e han, helt n ä r a hörnet af t r ä d g å r d s m u r e n, en misstänkt in- divid.
— En karl, af allt att döma, n ä p p e l i - gen en bättre karl!
S o m låg, r a k l å n g p å rygg i gräset, med a r m a r n a vårdslöst ut- sträckta, och en halfrökt cigarr i nypan.
En vidbrättad, grå slokhatt h a d e han slängt ett stycke ifrån sig.
Det s å g ut, som h a d e h a n slagit sig till ro d ä r för natten.
Hofrättsrå- det fick hjärtklappning, och anfådd v a r han r e d a n förut.
Det r e t a d e honom obeskrifligt, skulle han, Klas Joakim Forell, behöfva k ä n n a sig enkel för första b ä s t a slusk, som b e h a - gat v r ä k a sig utanför h a n s förhyrda villa!
— Han b e m a n n a d e sig och gick s a k t a, men m e d myndig hållning, v i d a r e.
P å ett p a r meters afstånd s t a n n a d e han p å nytt, fram- för den o g e n e r a d e karlen.
Denne tycktes inte märka, att han var föremål för sträng och n ä r g å n g e n granskning.
H a n s bruna h a k s k ä g g stack käckt upp i luften och h a n s mörka, halföppna ögon blickade d r ö m m a n d e åt s a m m a håll.
De olympiska spelens slutresultat.
1 - 3 2 2 - 1 3 Om en liten stund återkom Carola, med en besviken uppsyn i sitt solbruna, k r o k n ä s t a ansikte.
— S å synd, han h a d e r e d a n gått.
Hvarför skulle du k ö r a bort honom, p a p p a?
Han k a n s k e ville ha mat.
— S n a c k!
— s n ä s t e fadern — stryk skulle d e ha, de banditerna.
— Men låt o s s nu ändtligen äta, s a d e fru Forell.
— Om ä n d å Axel vore här!
s a d e fröken Milda.
* Carola Forell gick p å upptäcktsfärd, långt, långt utmed kusten.
Hela eftermiddagen h a d e hon ströfvat p å v ä g a r och stigar, och öfver ä n g a r och i b e r g.
— Man ligger inte vid b a d o r t för att lefva som en landstrykare, b r u k a d e föräldrarna ogillande s ä g a.
— Nej, medgaf Carola, men jag blir ju inte gift ä n d å.
Det h a d e blifvit en bitter trossats i famil- jen: — C a r o l a blir aldrig gift.
— Hon h a d e nog haft anbud, rätt antagliga till och med.
Men det ville inte g å i lås.
Hon gjorde nu heller ingenting för det, s n a r a r e tvärtom.
— Hon h a d e lärt sig älska e n s a m - heten, sökte den gärna, — för att tänka öf- ver människorna, eller för att glömma dem.
— — — Det v a r en s å d a n där gråtsjuk s e n s o m - m a r d a g, jämnmulen, med v ä t a i luften, p å träd och gräs, fast utan regn.
Vid s k y m - ningen svepte, för en omärklig vind, en raskt t ä t n a n d e dimma från hafvet, in öfver land.
— Carola satt ytterst ute p å ett smalt, stenigt n ä s, hvilade sig och njöt af den oändliga stillheten.
Det var en hvila för alla sinnen, äfven för ögonen, ty snart s å g man inte n å - gonting annat än det lena, violgrå töcknet.
Af a n d e l ä t t a v å g k y s s a r mot stranden, af e j - derns plask ute i vidden, och af den friska svalkan, k ä n d e man hafvets närhet.
Allt annat var som borttrolladt.
N ä r hon omsi- der beslöt sig för att v ä n d a hemåt, fann hon detta företag ovanligt vanskligt.
Hon stötte mot klippblock, h a l k a d e p å tång, snärjde sig i törnen och björnbärsbuskar.
Men hon sträfvade fram, p å måfå, i den riktning hon antog v a r a den rätta.
För e g e n del k ä n d e hon föga oro, men tanken p å m o d e r n s ä n g s - - 499 - lan b e s v ä r a d e henne.
Klockan blef mycket.
C a r o l a tänkte: — Nu tro de väl, att jag är u p p ä t e n af banditerna!
Därvid b r a s t hon i skratt.
Men skrattet lät s å underligt dödt i dimmans o g e n o m - trängliga hvalf.
Hon s t a n n a d e och l y s s - n a d e.
Då — hörde hon s t e g b a k o m sig.
— Hon v ä n d e sig halft om, spejande.
Ingen s å g hon.
Jo, där — liksom växte en s k u g g - lik figur fram ur det g r å?
Den n a l k a d e s, m ö r k n a d e och blef till en lång karl i slok- hatt.
Han gick varsamt, men förvånande säkert.
— Han m å t t e k ä n n a till d e här s t e n r ö s e n a som sitt e g e t kammargolf, tänkte Carola.
I n ä s t a ögonblick var han tätt inpå h e n n e.
Hon tog mod till sig: — Ursäkta, min herre, jag har gått en smula vilse.
Kan ni visa mig v ä g e n till s t a - den?
— Slokhatten lyftes, och en behaglig, malm- full s t ä m m a — med lite skälmaktighet uti — s v a r a d e artigt: — Jo, b e v a r s, — jag skall själf däråt.
Men visa er den, låter sig k n a p p a s t göra.
Men om ni vill g ö r a mig s ä l l s k a p — så.
— Jo, tack.
— Jag bor i villan Tallåsen, om ni v e t?
— — Ja, för all del.
— Jag h a r legat här å t - skilliga s o m r a r och kan trakten rätt bra.
S å följdes d e åt, det vill s ä g a, han före, C a r o l a efter.
Med n å g o n m ö d a n å d d e d e lyckligt målet.
Vid villans grind p r e s e n t e - r a d e han sig, och Carola t a c k a d e hjärtligt för hjälpen.
O c h s k r a t t a n d e c o p a d e hon efter h o n o m: — Men nu ä r det v ä r s t a kvar — nu får jag b ann or.
— — — * Axel var hos Milda.
Han h a d e ett p a r d a g a r s permission.
Honom till ä r a h a d e fa- miljen gått att d e l t a g a i l ö r d a g s - s o a r é n i badhusparken.
C a r o l a h a d e ovanligt nog följt med.
Hon var s å oförklarligt m e d g ö r - lig p å sista tiden.
Midt i vimlet mötte sällskapet en herre, som h ä l s a d e djupt förbindligt.
O c h Carola nickade till svar.
Hofrättsrådet b a x n a d e: — Men — men — hur k ä n n e r du den d ä r?
— Âh, vi ha träffats lite ' hvarstans i s o m - mar.
Det ä r doktor Melcher, en framstå- e n d e zoolog.
— Den — den —?
— s t a m m a d e fader F o - rell, alltmer förvirrad: — det ä r ju banditen.
— B a n d i t e n?
utbrast sällskapet, och löjt- nanten s l u n g a d e en hotfull blick efter den mystiske doktorn.
— Javisst, han som — som —.
Hofrättsrådet afbröt sig, misstagel var inte riktigt h e d r a n d e för hans b e p r ö f v a d e domareblick.
— Men — en ohöflig lymmel är det i alla fall — muttrade han.
— Âh — s a d e Carola, med sin torra ironi mer än vanligt mildt b e m a n t l a d: — inte, om man k ä n n e r honom.
* N ä r s o m m a r e n var till ä n d a, — och stor- strejken med — skulle familjen Forell fara hem till hufvudstaden igen.
Hvad väl ingen af dem tänkt, när d e hyrde villan Tallåsen — Carola själf k a n s k e allra minst — h a d e in- träffat.
— Carola var förlofvad — med d o k - tor Melcher, banditen.
Det var ju ett högst anständigt parti, och alla, utom fröken Milda, funno b e h a g i fästmannen.
Men Milda s a d e: — Det är inte sättet att bli b e k a n t a!
Men se, Carola, hon får ju g ö r a som hon vill!
— Har inte du fått d e t d å?
s a d e C a r o l a lugnt, och p å d e t var intet att s v a r a.
tö DE OLYMPISKA S P E - lens final, l ö r d a g e n s, s ö n d a - gens och m å n d a g e n s k a p p - seglingar vid Nynäshamn, blefvo en v ä r d i g afslutning p å den lysande s a g a n.
De inbragte oss icke e n d a s t d e p o ä n g, som fattades för att bringa oss i jämnhöjd med Amerika, utan förde o s s yt- terligare n å g r a p o ä n g d ä r - öfver.
Sverige h a r s å l e d e s nu vid s p e l e n s slut ryckt fram till den allra första platsen p å den officiella poängtabellen, hvilken vi p å annat ställe m e d d e l a, och v å r a djärfvaste d r ö m - mar äro d ä r m e d öfverträf- fade.
Sol- och vindgudarne voro o c k s å v å r a färger hulda intill det sista.
V ä d - ret v a r idealiskt för en lätt- vindssegling med en laber nordostlig bris, som a n g e - nämt s v a l k a d e d e täflande k ä m p a r n e liksom d e tio tu- sentals å s k å d a r e, som från s t r ä n d e r och lustbåtar m e d spänning följde s e g l i n g a r - nas förlopp.
I 12-mef e r s - klassen hemförde den nor- ska b å t e n M a g d a IX guld- medaljen, men den s t o c k - holmska E r n a - S i g n e kom in som g o d a n d r a med en v ä l - förtjänt silfvermedalj.
I 10- m e t e r s k l a s s e n låg Sverige främst genom Kittys öfver- l ä g s n a segling, en g u l d m e - daljsbragd, som hälsades med s t o r m a n d e jubel.
Bland 8-mefersbåtarna tog norr- mannen Taifun segerpriset, m e d a n bland s e x m e t r a r n a efter m å n d a g e n s o m s e g h n g fransmannen Mac Miche hemförde första och d a n - sken Nurdug II a n d r a pris.
De v a c k r a bilder, som Idun är i tillfälle m e d d e l a från d e olympiska s e g l i n g s - d a g a r n a, torde g e v å r a lä- s a r e en fläkt från den salt- s k u m m a n d e v ä d j o b a n a n och det gladt internationella lifvet ombord p å " p r e s s b å - ten ".
De kunna k a n s k e, äfven de, b e t e c k n a s som en värdig final till den omfattande serie af k a m e - rans och ritstiftets doku- ment, med hvilken Idun un- der de g å n g n a v e c k o r n a sökt belysa den femte olympiadens förlopp — ett bildmaterial som allmänt erkänts som det y p p e r s t a som n å g o n svensk tidning presterat.
Vi v å g a o c k s å h o p p a s, att det skall bli alla v å r a l ä s a r e ett kärt minne af d e betydelsefulla juliveckorna år 1912, d å Sverige stod som hyllad v ä r d och s e g r a r e i n a t i o - nernas ring.
1.
Panorama öfver Nynäshamn med den Olympiska Täflingsfloitiljen.
A. Blomberg foto.
2.
Erna-Signe, som tog 2:a pris i 12-metersklassen.
Ägare N. Persson och N.
Asp.
I. Lamby foto.
3.
Båtarna inom 6-metersklassen strax efter starten.
A. Blomberg foto.
- 500 -
om Sveriges renässans.
Ett norskt uttalande festligheterna än den sköna Mälarstaden,drottningen bland nordens städer.
De ha gifvit intryck af hvad Sverige är och hvad det förmår.
De ha tilltvingat sig respekt och beun- dran för hvad nationen har varit och hvad den är den dag i dag, då Sveriges blågula flagga vajar långt fram i täten på nationernas stora tåg.
Man har nu fått upp ögonen för att detta land, som på många sätt ligger så bortglömdf, så utanför den internationella samfärdselns färdeleder, långt borta på gränsen mot Halfasien, icke blott i alla afseen- den står på samma nivå som de mera centralt belägna länderna, men att det står som ett af de allra främsta bland dem.
Detta är väl värdt de stackars hundra tusen som spelen kunna ha bragt i underskott.
Bara i reklam är det mera värdt.
Och hvad Sverige har vunnit — vid sidan af re- klamen — är något mycket hö- gre och vär- defullare — världens akt- ning och sym- pati. "
Bland de stämmor från all världens länder, som nu lofsjunga Sveriges värdskap och segrar vid den femte olympiaden, är följande uttalande från den stora Kristiania-tidningen Morgenbladet kanske det icke minst märkliga som tidstecken och vittnesbörd.
" De olympiska spelen beteckna — heter det där bland annat — för det land som har varit det stora mötefs värd och arrangör en fullkomlig triumf.
Sve- rige har löst de svåra uppgifter och infriat de stora förpliktelser det påtagit sig på ett fullkomligt beund- ransvärd!
sätt — därom vittnar den samlade världs- pressens enhälliga dom.
Intet af de tidigare olympiska spelen har varit bättre planlagdt, bättre ge- nomförd!, under större disciplin än detta Stockholm.
Vid intet af dem har den yttre appa- raten varit vackrare, ri- kare eller mera stilfull, ingenstädes tillfreds- ställelsen med lednin- gen större, de ound- gängliga klagomålen färre eller mindre berättigade.
Och ingen stad har kunnat er- bjuda en vack- kring 1.
Erna-Signe och Magda IX runda en prick.
A. Blomberg foto.
2.
Ombord på Erna-Signe.
I. Lamby foto.
3.
Kitty, som fog l:a pris i 10-metersklassen.
Ägare N.
Asp.
4.
Norrmannen Nurdug II, som tog 2:a pris i 6-meterskIassen.
A. Blomberg foto.
- 501 -
1.
Kommitterade för Häsfläflingarna sam vänsler räknadt: majoren frih.
Cl.
Ceder: grefve E.
C.
G. Oxenstierna, godsägare stierna, öfversie B. Munck, öfversle G.
Bonde, ryttm.
grefve Fab.
F:son Wrede.
vänster: löjtnant A. Nordlander på Lady fälitäflanj; ryltmäslare C. Adlercreutz 3.
Det segrande svenska laget i prishop haupt pä Medusa, löjtnant G. Kihlman Iron och löjtnant F. Rosenkrantz pa] deltagande in- och utländska officerare korlégens ankomst lill Stadion.
6. lärlingarna.
7 — 10.
Snapshots från h (Frankrike).
6.
Kapten Blommaert (B&lt; Henry (Amerika).
N:r 2, 4, 6,
kring sin hedersordförande prins Carl.
Från, stallmäslaren grefve Cl.
v. Rosen, öfversfen ^hilipson, prins Carl, kaptenen frih.
N. Palm-, löjtnant C. Trägårdh, slallmäsiaren grefve C. et segrande svenska i laget " Military ".
Från 5t.
(Löjtn.
N. fog äfven första pris i individuell ex och löjtnant E.
G. Casparsson på Kiriki.
I.
Från vänster: löjtnanten grefve G. Lewen- jåfan, löjtnanten grefve H. v. Rosen på Lord int.
4.
Parad af samtliga i hästfäflingarna uppvisningen på Stadion.
5.
Den kungliga ngen verkställer prisuldelningen för häst- banan på Stadion.
7.
Löjtnani d ' Astaforf i).
9.
Löjtnant Lear (Amerika).
10.
Kapten och 10 Hoffotograf W. Lamm foto.
nare, i den nordiska m ä s - terskapstäflingen, s e g r a i täflan med Kristiania r o d d - klubb.
Å bilden s y n e s j ä m - väl å s k å d a r l ä k t a r e n, och där b a k o m skymtar S t r a n d - v ä g s p a l a t s e n s långa, för- n ä m a rad.
Bild 2 visar det tyska laget i utriggad fyra, som b e s e g r a d e det e n g e l - ska laget.
Bild 3 fram- ställer det segerrika e n g e l - ska Leanderlaget och bild 4 den s v e n s k a Olympia-fy- ran, som tog s i l v e r m e d a l - jen för inriggade fyror.
DÄRUTE VID S T R A N D - vägen, helt n ä r a D j u r g å r d s - bron, har i d e s s a olympiska d a g a r rest sig en ofantlig läktare, p å hvilken å s k å - d a r n e haft det bekvämt att å s e roddtäflingarna, som försiggått på Djurgårds- brunnsviken.
Vår första bild här ofvan å t e r g e r den svenska OJympiaåttan i strid med det e n g e l s k a N e w Collegelaget, hvarvid e n - gelsmännen vunno.
Vårt olympialag tog emellertid s k a d a n igen genom att s e - - 504 -
Illuminationsfesten i " Simstadion " vid Djurgårdsbrunnsviken.
Nationell samling " EN FOSTERLANDSVÄN " HAR I SVENSKA DAGBLADET framställt ett förslag om å r l i g a n o r d i s k a s o m m a r s p e l som en beståendande frukt af den nu afslutade Olym piadens stora nationella seger, och vi bringa med in stämmande hans beakfansvärda uppslag vidare.
" Låt oss i detta nu, " skrifver han bland annat, minnet af de stolta kämpalekar, som hållits i Sveriges hufvudstad, hunnit förblekna, slå ett storslag för idrottens frammarsch i vårt land!
Låt oss enigt och utan uppskof uppbjuda all vår energi för idrottens allomfattande utbred- ning!
Det är i idrottsrörelsens organisation, som början skall göras, på det att idrotten lik- som skytterörelsen månde blifva en hela na- tionens sak, på det att i hvarje vrå af vårt land, där ungdom växer och blomstrar, möjlig- 1.
Fransmannen Mac Miche, som tog l:a pris i 6-metersklassen.
Originalteckning för Idun af Nils Kjellberg.
kring idrotten.
het och tillfälle måtte finnas till idrottsliga lekar.
Men det får icke helt öfverlåfas åt ungdomen själf att organisera och finansiera ett dylikt företag.
I idrottsföreningarna böra hvarje in- tresserad man och kvinna låta inskrifva sig, icke för att aktivt deltaga, men för att uppmuntra, hjälpa och ekonomiskt stödja.
Kunde idrottsintresset så uppsluka hela vårt folk, då hade vi råd att underhålla icke blott en tränare och instruktör utan många.
När därpå budkaflen går landet rundt \ om samling i vårt vackra Stadion till hållande \ af årliga nordiska sommarspel och idrottsmän v \ infinna sig i tusental med representanter från \ \ alla landets socknar, först då kan man säga, W att det stora slaget är vunnet.
\ Hvem skall taga initiativet till en genomgri- • pande nyorganisation? "
2 o. 3. ombord på pressbåten Saga.
A. Blomberg foto.
Spalten om böckerna.
a r e I iÉÉlllwlii Ü9 än någonsin för ett p o - l l H I t J I pulärt m e d d e l a n d e af tidsenliga ï | l l w J sanningar, antingen d e tillhöra I J È ï ^ s I l de vetenskapliga rönen eller d e nygjorda etiska u p p t ä c k t e r n a.
Fru G u r l i H e r t z m a n-E r i c s o n, som s ä g e s v a r a en mycket omtyckt författarinna, har i en n y - ligen utgifven bok med titeln K o n s u In s d ö t t r a r p å ett synnerligen lättfattligt sätt tagit till o r d a för en modern uppfostran med vetenskaplig sexuell upplysning för flickor p å möjligast tidiga stadium, u n g a m ä n s b e - v a r a n d e åt renheten och enkvinnasidealet genom en smakfull rumsdekorering m e d Botticelliska m a d o n n o r och Venus Milo, allt enkelt, praktiskt och efterföljansvärdt.
Det hela afslutas med fritt ä k t e n s k a p, i sinom tid b e s e g l a d t g e n o m borgerlig vigsel.
B o k e n s välmening är höjd öfver allt tvifvel.
I e n - skilda detaljer finnas g o d a a n s a t s e r till en underhållande berättarestil, men som helhet ä r skildringen löst s a m m a n f o g a d och f r a g - mentarisk.
Felet kunde möjligen tillskrifvas b r å d s k a.
I annat och b e t ä n k l i g a r e fall brist p å f ö r m å g a af öfverblick.
B o k e n s mest sympatiska innehåll ä r de s k i s s e r a d e k a r a k - tärsskildringarna, som utmärka sig för en b e r ö m v ä r d sträfvan efter vidhjäriad m ä n n i - s k o a n a l y s utan förryckande partisynpunkter.
Ett annat slag af popularisering af b e t ä n k - ligare art förefinnes i romanen S k a p e l - s e n af O t t o W i t t.
Boken handlar om en n a t u r v e t e n s k a p s m a n med frisinnad!
religiös lifsåskådning och en ateistisk filosof ly- d a n d e det smakfulla namnet Wilén.
F i l o s o - fen och n a t u r v e t e n s k a p s m a n n e n täfla om ynnesten hos en underbart skön kvinna Sina Wosloff.
Sina har från början skänkt sitt hjärta åt naturvetenskapsmannen, hvars fack är astronomi, men h o t a s under b e r ä t - telsens lopp att bli snärjd i Wiléns garn.
En lycklig upplösning nås dock genom en u p p e n b a r e l s e från a n d e v ä r l d e n, förmedlad af S i n a s f ö r e g å e n d e inkarnation, ett u n d e r - bart kvinnoväsen, som ett o r ä k n a d t t u s e n d e - fal af år sväfvat i rymden p å en privat himlakropp, och därifrån till nytta och nöje för s e n a r e tiders jordevarelser studerat v å r planets genisis.
Genom h e n n e s u n d e r v i s - ning blir den ateistiske filosofen öfverbevi- s a d om s å skenbart oförenliga ting som Generatio S p o n t a n e a, bibelns s k a p e l s e h i - storia och syndafall.
Författaren n e k a r sig som det synes, ingenting.
I sista kapitlet slut- ligen, låter han den h y p n o t i s e r a d e a s t r o n o - men hålla ett föredrag om hur religioner uppstå, inför hvars oemotståndliga b e v i s - kraft Wilén, om än inte l ä s a r e n, mister den sista skymten af sin s k e p s i s och öfvergår till författarens privata religion: en b l a n d - ning af kristnad panteism, Niefzscheanism och symbolism.
Den underliga boken är s y n - nerligen utblottad p å litterära förtjänster och kan e n d a s t v ä c k a intresse genom för- fattarens f ö r v å n a n d e öfvertygelsekraft och tydligen v a r m a apostlanit.
S t o r h a m n s p r ä s t e n heter en k a r a k - färsfull debutbok af en författare, som man med tiden bör kunna vänta g o d a ting af.
D a n i e l B e r g h a r r e d a n nu i sina mindre noveller om skärgårdsfolk gifvit n ä s t a n full- färdiga ting.
Bokens längsta berättelse, som ger samlingen d e s s namn, röjer tydligen n y - börjaren.
Skildringen h a r äfven här ställ- vis en viss kärf och m e d r y c k a n d e kraft, men det skönjbara verklighetsunderlaget ä r inte som helhet konstnärligt omsmält och b e r ä t - telsen nedsjunker här och där till en r e f e - ratliknande r e d o g ö r e l s e.
En annan debut E n f i o l och en kvinna och andra historier af K a r l O s t m a n har n å g o t släkttycke m e d den f ö r e g å e n d e.
Karl O s t m a n s s m å novell- a r t a d e utkast ä g a dessutom till form som innehåll en våldsam, n ä s t a n eruptiv kraft, som s a k n a s i S t o r h a m n s p r ä s t e n med d e s s n ä r l i g g a n d e ämnesval.
De u p p b ä r a s af ett intensivt socialt p a t o s, som utslungar sina a n k l a g e l s e r likt s v i d a n d e p i s k r a p p.
För- fattaren har emellertid äfven a n d r a och v e - k a r e toner p å sitt instrument.
Han kan b e - rätta om fattig-ungdomens korta och heta kärleksvår, g a m m e l m ä n n e n s drömmar och skogsdjurens ögon, som s ö k a människan.
Han har inte alltid det rätta h a n d g r e p p e t, s å d a n t kommer ju med tid och öfning, men h a n tycks ha det rätta hjärtelaget för en diktare.
Martin Koch: Vattendroppen, och Hasse Z: Konfektmakare Hansens isskåp lämpa sig till s o m - marlektyr för b a d o r t s p a t i e n t e r eller a n d r a, s o m af l ä k a r e blifvit tillrådda att afhålla sig från u p p s k a k a n d e själsrörelser.
De som d e s s a b ö c k e r s k ä n k a ä r o lindriga och v ä l - g ö r a n d e, ity att de, dock icke omåttligt, reta skrattmusklerna.
V a t t e n d r o p p e n intagen i tillräckligt s t o r a kvantiteter t o r d e dessutom icke ofördelaktigt inverka p å e f t e r m i d d a g s - sömnen.
Det betyder inte, att den ä r dåligt skrifven.
Den ä r alltför väl skrifven, o c h den innehåller r e d o g ö r e l s e n under ett å r s tid för en svensk g o o d i e m p l a r l o g e s m å n a t l i g a s a m k v ä m, afgifven under form af protokoll af Albertina Boman, s e k r e t e r a r e enligt u p p - fattning.
E j n a r S m i t h d e b u t e r a d e för ett p a r år s e d a n som dramatisk författare med s k å d e - spelet E r l i n g s n ä s.
R e d a n detta först- lingsarbete v ä c k t e u p p m ä r k s a m h e t och s p e - l a d e s med framgång p å skilda scener.
I Erlingsnäs m ä r k t e s emellertid ännu författa- rens k a m p med sitt stoff och en p å v e r k a n af h ö g a förebilder, som i längden kunde inneburit en fara.
I det under v å r e n s lopp utkomna s k å d e s p e l e t A d r i a n v a n d e r W e r f visar sig Ejnar Smith som en fullfär- dig och originell författareindividualitet, och med ett välde öfver det rent tekniska, som imponerar.
O m en förebild skulle s ö k a s till det nya och fullt själfständiga verket, vore det s n a r a s t i det franska, klassiska dramat, hvars föreskrifna enheter: tidens, rummets och handlingens här n o g a i a k t t a g a s.
H a n d - lingen är historisk och omfattar en d a g i den af spanjorerna a n s a t t a protestantiska s t a d e n Leydens belägring.
Van der Werf, s t a d e n s b o r g m ä s t a r e, ä r en Corneillesk hjälte s e d d med modern uppfattning, en man, som i konflikten mellan det allmännas, fosterlandets och religionens kraf och p r i - vatlifvets känslor och intressen offrar sitt e g e t till sista b l o d s d r o p p e n och till e n d e s o - n e n s lif, men som i ett ögonblick af m ä n s k - lig s v a g h e t s ö k e r r ä d d a älsklingsbarnet, det sista b a n d e t med det jordiska.
Vid sidan af den d o m i n e r a n d e och mäktiga gestalten af Adrian van der Werf ä r o d e öfriga h a n d l a n d e p e r s o n e r n a klart och starkt t e c k n a d e, främst d e b å d a döttrarna, m a g e n och hustrun.
Inte en betydelselös r a d förekommer i detta k o n - c e n t r e r a d e d r a m a om mänsklig storhet och mänskliga lidelser.
Det ä r inte till förmån för författaren af s k å d e s p e l e t F r u E l s a, O l o f B r u n o, att h a n s verk ställes vid sidan af det nyss o m - n ä m n d a.
F r u E l s a ä r en synnerligt naiv dramatisk debut, i hvilken författaren tror sig lösa en ömtålig fråga, den om en gift kvinnas ansvarsskyldighet för sitt f ö r e g å - ende.
Naturligtvis klargör han ingenting utom sin e g e n oförmåga.
Förmildrande o m - ständigheter för d e n n a litterära u n g d o m s - - 506 - svaghet s a k n a s i det n ä r m a s t e.
Det skulle d å v a r a behandlingen af språket, som har en viss fadd naturlighet.
I den första af sina L e g e n d e r o c h berättelser låter.
C a r l a f U g g l a s d e fallna människorna i lustgården b e g ä r a af Herren Gud e n n å d e s k ä n k till tröst och lisa i den p l å g a, som för s y n d e n s skull m å s t e bli d e r a s lott.
Då s ä n d e Gud öfver människorna två hvitglödande gnistor, som b o r r a d e sig in i d e r a s bröst, ä n d a till d e r a s hjärtan.
Människorna f ö r b a n n a d e Gud för smärtan af d e b r ä n n a n d e gnistorna, som in- gen stund s k ä n k t e dem ro eller hvila.
Men Gud h a d e skänkt gnistorna i d e r a s hjärtan p å det de alltid måtte minnas titt ursprungs storhet och t r å n a därefter.
O c h p l å g a n, som gaf t r å n a d blef den kraft, som gjorde m ä n - niskorna till hjältar och s e g r a r e mot d e r a s vilja, ty med hufvudet sänkt mot jorden u p p - h ö r d e d e aldrig att bittert k l a g a öfver sin lott.
Den sista l e g e n d e n L o f s å n g e n b e - rättar om den helige, som till s v a r p å sina fromma b ö n e r blifvit förunnad n å d e n att p å sin k r o p p b ä r a Kristi fem b r ä n n a n d e s å r - märken.
Under det smärtan stinger honom, prisar han Gud, som genom lidandet b e - seglat honom med d e stora g ä r n i n g a r n a s insegel och fyllt h a n s bröst med sin o ä n d - lighet.
De hvita gnistornas påtvungna s m ä r t a har genom frivilligheten förvandlats i ljufhet.
Människan har återlöst sig själf.
I en a n n a n af l e g e n d e r n a uttryckes s a m m a t a n k e genom orden: " Lifvet h a t a r v å r a hjärtan.
O c h med blott ett k ö p e r man sitt hjärta fritt: med d e s s eget blod. "
Det ä r t a n - ken p å d e n n a hjärtats eller själens å t e r l ö s - ning, som utgör den djupa enheten i b o k e n s olika berättelser.
Människan kan n a l k a s den, men b u n d e n i kroppslighet n å r hon a l - drig d e s s fullbordan.
I b e r ä t t e l s e n O d e t o c h s t j ä r n o r n a förlorar en man i ett ögonblicks rusigt vanvett sin under åratal m ö d o s a m t tillkämpade s e g e r öfver " lifvet ".
" De o d ö d l i g a s konst skulle jorden aldrig lära ", men i själfva förnedringens ögonblick når han genom att ödmjukt e r k ä n n a sig b e - s e g r a d ett s t e g h ö g r e, n ä r m a r e det o n å - b a r a.
Ty detta ä r det, som vi innerst vilja, det som ligger längre bort än d e hvita g n i s - t o r n a s p å t v u n g n a smärta, men o c k s å än den frivilliga själfåterlösande smärtan, som ännu s ö k e r och k ä m p a r.
Det länge o n å b a r a, som vi till sist skola nå, möter o s s ännu blott i vår längtan, i " det mänskligas längtan upp öfver det mänskliga ", i ö n s k a n " att k ä n n a som i ändtlig försoning alla oförenliga m o t - s a t s e r och allt man burit brustet inom sig själf, sköljas bort till hvila i det, som e n - samt är stort och ensamt är heligt: tystna- den och ä n d l ö s h e t e n. "
Carl af Ugglas har r e d a n i f ö r e g å e n d e verk gjort sig till tolk för den indiska v i s - dom, som är k ä r n a n i d e n n a förkunnelse, och till hvilken den religiösa tanken hos o s s i sin utvecklingsgång alltmera syns n ä r m a sig.
Den b l å s k u g g a n, författarens näst f ö r e g å e n d e verk, b e h a n d l a d e s a m m a tema.
Boken ingaf vid genomläsningen med allt e r k ä n n a n d e för d e s s v a c k r a litterära förtjänster en k ä n s l a af otillfredsställelse, som väl n ä r m a s t b e r o d d e p å vanskligheten för författaren att samtidigt lösa två s å vidt skilda uppgifter som religionsfilosofens och novellistens.
I den nya b o k e n har detta lyckats s å n ä r a som det förefaller möjligt.
Aldrig har Carl af Ugglas som diktare och t ä n k a r e nått större klarhet och konstnärlig- het än nu, och den vunna s e g e r n öfver s v å - righeter, som skulle trotsat medelmåttiga krafter, s k ä n k e r åt den sista b o k e n en full- b o r d a n d e t s ro, som m e d d e l a r sin stämning o c k s å åt läsaren.
GERTRUD ALMQVIST.
större än a t t de n ä t t och jämt rym- mas.
Då fåglarna äro väl brynta, upp- tagas de jämte kräset.
Smöret i gry- t a n fräses med mjölet 2 min., buljon- gen och grädden spädas på och såsen får koka 5 min., hvarefter den afsma- kas med kryddorna.
Fåglarna läggas i med brösten upp och få sakta steka, tills de äro möra, eller l / * — D / a tim., hvarunder de Öfverösas flitigt med så- sen.
— Skäras och hopläggas å t e r på fatet, så a t t de se hela ut, garne- ras med brynt smör, persilja och oliver.
Såsen silas, skummas, kokas upp ', till- sättes med tjock grädde eller feött- sky ' S a m t 20 gr. kallt smör och afsma- ka-s.
1 1 I If, n ' o /, ' / w.-:a '. \ KOMPArtiEif Wl \ J STOCKHOLM Kr.
1.10 pr ask.
F A B R I K A T A n s j o v i s b u 1 l a r (f. 6 pers.).
50 smör, 2 del.
fint stötta skorpor, 12 finnas i rikhaltigaste sortiment till billigaste priser gr. ansjovisar, 25 gr. kalfstek, 2 ägg, Vi tsk.
socker, 6 del.
mjölk.
T i l l f o r m a r n a: 1 msk.
smör (20 hos gr.), 2 msk.
s t ö t t a skorpor.
Till g a r n e r i n g: 2 hårdkokta ägg.
B eredning: Smöret skiras och blandas med de stötta skorporna.
An- sjovisarna rensas, urbenas, hackas fint och tillsättas jämte den fint hackade kalfsteken.
Äggen vispas med sockret och ihälles.
Mjölken kokas upp loch slås h e t på massan, som därefter om- röres väl.
Den fylles i små, smorda och brödbeströdda pastejformar samt gräddas i ugnen omkr. 15 min.
Bul- larna stjälpas u p p på r u n d t serverings- fat, gameras med de hackade aggen och serveras som frukosträtt.
A.-B.
Nordiska Kompaniet, Stureplan.
LÖRDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; strömmingslåda med ansjovis och stekt potatis; mjölk; kaffe eller te.
M i d- Patent.
H a f c p e j j p y n.
och d a g: Fläskkotletter med p o t a t i s; smul- tron med mjölk.
RECEPT: H a f r e m j ö l Biff a f s v i n f i l é (f. 6 pers.).
6 hg.
svinfilé, i / s msk.
salt, tys tsk.
hvitpeppar.
T i l l s t e k n i n g: 3 msk.
smör (60 gr.), 2 del.
buljong.
T i l l g a r n e r i n g: 1 stor portug.
lök, 2 msk.
smör (- 10 gr.), persilja.
r e d n i n g: Filéerna putsas, tor- Känner ni trötthet, behöfver kas B e med duk, ur vriden i hett vatten.
ni krafter, ftt hvarje frukost De skäras en därefter på tvären i 1 ami.
QYLLENHAMMARS pat.
Hafre- tjocka skifvor, hvilka l ä t t (på gryn och Hafremjöl — trött- båda sidor och kryddas.
bultas stekpanna heten försvinner.
Tillverkas upphettas långsamt, smöret En brynes däri, under läkares kontroll.
biffarna läggas i och stekas hastigt på båda sidor samt uppläggas på varmt serveringsfat.
Pannan vispas ur med den kokande buljongen och såsen hal- les Öfver biffarna.
Löken skalas, ska- K Ö K S A L M A N A C K res i skifvor samt brynes i smöret och biffarna garneras därmed tillika med Bedigerad af persiljan.
De serveras med potatis eller ärter som frukosträtt.
Elisabeth Östman.
F a l s k f i s k f ä r s (f. 6 pers.).
1 hg.
smör, 4 del.
gräddmjölk, 1 hg.
mjöl, 6 — 7 ägg, salt, socker, hvitpeppart.
T i l l f o r m e n: / msk.
smör (10 gr.), 2 msk.
s t ö t t a skorpor.
B e r e d n i n g: Smör och mjölk få koka upp, mjölet vispas i under full kokning och smeten får koka, tills den släpper pannan, hvarefter den slås upp 1 ett f a t och får kallna.
Då iröras 3 hela ägg och 4 gulor, ett; i sänder, och smeten röres 10 min.
Sist ned- skäras de återstående 4 ägghv:torna, slagna till h å r d t skum, och massan aismakas med kryddorna.
Den hål- les i en smord och brödbeströdd fisk- som rymmer omkr. l ' / a lit., ImteK af Elisabeth östmans Husmo- K o k t g ö s (f. 6 pers.).
1 gös på färsform, locket läg g e s på och f är sen ko kas i IVa kg., i msk.
salt (15 gr.).
vattenbad i ugn eller ofvanpå spisen derskurs i Stockholm.
B e r e d n i n g: Gösen fjällas, urtages 1 — IV2 tim. Stjälpes upp och serveras FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖK och fenorna klippas bort.
Hufvudet får genast med kraft- eller hummersås.
sitta kvar, men gälarna borttagas.
Den VECKAN SS JULI — 3 AUG.
1912. sköijes mycket väl, torkas och ingnides H u m r n e r s å s (f. 6 pers.).
1 msk.
SÖNDAG.
F r a k o s t: Smorgasbord; med saltet, får ligga 1 tim., torkas smör (20 gr.), 1 kula kraft smör (10 biff af svinfilé mod portugisisk lök ånyo, lägges p å silen i en fiskkittel gr.), 4 msk.
mjöl (40 gr.), 3 del.
fisk- och potatis; mjölk; kaffe eller te med med ryggen upp och sidorna utvikta buljong, 3 del.
grädde, 1 burk hum- tunnbröd.
M i d d a g: Consommé med och kokas i litet vatten.
Upplägges mer (/ j iit.
), salt, socker, hvitpep- vermiceller; kokt gös med smör och genast den är färdig p å fat med sil par, 1 — 2 äggulor.
ä g g; stekt and med salader och brynt eller på bruten servett, garneras med B e r e d n i n g: Smör och mjöl fräsas p o t a t i s; smultron med frusen grädde '.
persilja och serveras med smält smör 2 min., hvarefter buljongen och (grädden MÅNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; och hackade ägg, hollandaise, kräft- spädas på och såsen far koka 5 min.
sdlisås med färsk p o t a t i s; mjölk; kaffe eller ostronsås samt kokt potatis.
De uppvispade äggulorna och hummern, eller te.
M i d d a g: Polska rulader skuren i små bitar, tillsättas och så- med potatis och spritärter; rabarber- S t e k t a n d (f. 6 — 8 pers.).
2 än- sen får sjuda samt afsmakas med kryd- soppa med grädde och skorpor.
der, 1 hg.
späck, i 2 skifvor, 3 msk.
dorna.
Sedan hummern är tillsatt, bör TISDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; smör (60 gr._).
såsen röras mycket försiktigt, så a t t risoller af oxkött (rester från imån- Sås: Smöret i hvilket fåglarna hummern ej går sönder.
Användes färsk dag) med skiradt smör; mjölk; kaffe brynts, 2 msk.
mjöl, 3 del.
köttsky hummer beredes då hummersmör, och eller t e.
M i d d a g: Bräckt skinka med eller buljong, 3 del.
tjock grädde, salt, såsen kokas af hummerspadet.
spenat; filmjölk.
socker, hvitpeppar.
ONSDAG.
F r u k o s t: smörgåsbord; B e r e d n i n g: And bör anrättas ge- F l ä s k k o t l e t t e r (f. 6 pers.).
6 biffstek med p o t a t i s; mjölk; kaffe eller nast den är skjuten.
Fågeln är ung stora fläskkotletter, V2 citron, 1 msk.
te.
Middag: Oxsvanssoppa; kokt om simhuden är t u n n och lätt kan salt (15 gr.), V2 tsk.
hvitpeppar, l / braxen med uepparrotssås samt potatis.
slitas itu.
Den brednäbbiga gräsanden msk .smör (30 gr.), 2 del.
fint s t ö t t a TORSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord: ar bäst.
De med spetsig näbb äro van- skorpor, 2 msk.
finhackad persilja ans j ovisbullar med ärter och skiradt ligen så traniga, a t t de äro nästan oät- T i l l s t e k n i n g: 2V2 rask.
smör smör; mjölk; kaffe eller t e.
M i d d a g: liga.
— Fåglarna rensas, sköljas väl, (50 gr.), 2 del.
buljong.
Frikassé på kalf med ris: fruktsoppa.
torkas in- och utvändigt., uppsättas B e r e d n i n g: Äro kotletterna små, FREDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; och beläggas med späckskifvor, som bör man till en middag beräkna 2 ägg med skinksås; mjölk; kaffe eller ite.
fastbindas med fint segelgarn.
Fåglar- för hvarje person.
Kotlettraden torkas M i d d a g: Köttsoppa med klimp; falsk na brynas därefter i smöret tillika med med en duk, urvriden i h e t t vatten, kräset i en stekgryta, som ej får vara hugges så a t t e t t ben följer med fiskfärs med hummersås.
hvarje kotlett, hvilken därefter bultas lätt, putsas och formas.
Kotletterna begjutas med citronsaften, ingnidas med kryddorna och få ligga på hvarandra V4 tim., hvarefter de penslas med smöret och vändas i en blandning af de s t ö t t a skorporna och persiljan.
Smö- ret brynes i en stekpanna, kotletterna läggas i och få steka sakta utan lock omkr. 7 min.
på hvarje sida, upp- läggas p å varmt fat, pannan vispas ur med den kokande buljongen, och såsen hälles på fatet.
Garneras med persilja eller salad och serveras med grönsaker, kokt eller stekt potatis eller potatispuré.
Kotletterna kunna äfven stekas utan a t t paneras, men böra d å brynas på båda sidor, spädas med buljong eller Begär prof pä våra nyheter i svart, hvitt och kulört: grädde och därefter genomstekas med Taffetas, Changeants, Façonnés, Crêpe de Chine, lock, eljes bli d e torra.
1 2 S c h w e i f S i d e n rullfrilt till bosraden Duchesse, Ecossais, Eolienne, Mousseline, 120 cm.
privatpersoner portofritt och redan förtulladt till bostaden.
Schweizer &amp; Co., Luzern S 4 (Schweiz) Sidentygs-Export.
— Kungl.
Hofl.
Erkändt bästa inläggiiig.
FÖi » ftnsmattavm 15 äeA&amp;irxs FlmeriAanska Jästp ulv er.
Diygt — Billigt — Verkningsfull.
Hvarje morgon nybakadt hvetebröd lika fort som kaffet kokar.
(Se härom i hvarje burk innesluten bruksanvis- ning.)
Säljes öfverallt.
i OSCAR BÄCKS / M GÖTEBOR Man spar bränsle om man i sitt kök använder en Husqvarnaspisel, ty den är lätt uppeldad och kokar på alla kokhål, bakar och steker fort och väl.
Den är på grund af sina släta gods- ytor lätt att hålla blank och fin, har en treflig utstyrsel och är synnerligen hållbar.
Tillverkas i alla storlekar för ved-, kol- &amp; gaseldning med eller utan anordning för vattenuppvärmning.
Pris- kurant på begäran gratis.
A C.SVENSSONS!
KNACKEBHODbbAGLHIj 2 - bredt, från 95 öre metern.
Sammet och Plysch till kläd- nin°; ?.r och blusar o. s. v. såväl som blusar och rober ' aed äkta Schweizer-broderier i batist, ylle, lärft och siden.
Vi sälja endast garanteradt solida sidentyger direkt till OOFVERTRAFFADE HAFREGRYN 1 i RAOHEi i h Special Käx.
Ansjovis i Ostronsås Kokt b r a x e n (f• 6 — 8 pers.).
1 Serveras i thérummet!
Färsk sänd- braxen på 2 kg., 1 msk.
salt (15 gr.), ning hvarje vecka.
Till landsorten mot 8 h v it pepparkorn.
5 kryddpepparkorn, postförskott.
2 lagerblad, 5 dillkvistar.
Beredning: Fisken fjällas och ren- sas; hufvudet får sitta kvar men be- Världsberömda.
frias från gälarna.
Den ingnides med saltet och får ligga 1 tim.
Kokas därefter antingen hel eller i bitar; när fenorna lätt lossna, är d e n färdig:.
S I N G E R B:0 Braxen kan serveras antingen kall eller varm.
Serveras den varm, bör den ko- SYMASKINS AKTIEBOUS kas hel, uppläggas på servett och gar- neras med persilja.
Serveras den kall, Filialer kokas den i bitar och spadet silas pä alla större platser.
öfver d e n upplagda fisken och får stelna till gelé.
Varm eller kall ser- veras den med pepparrotssås.
O F V A N S T A E N D E « [I LKSTRömS m Akti GötBiorgs- Knäckeiröd.
Hygienkontrollant: D:r G.
Hjort a f Ornis.
Tel.: 11 &amp; 929.
\ J A S T M J Ö L 0RIBRO Kln-TEKN-FABRIK- E l i s a b e t h Ö s t m a n s Husmoderskurs — praktisk och teoretisk undervisning i huslig ekonomi — börjar sin 22:a termin hösten 1912.
Den praktiska undervisningen omfattar enklare och finare matlagning, dukning, uppläggning och servering, syltning, konservering och balming, en grundlig kurs i köttstyckning, uppköp af matvaror och specerier samt bok- föring för hemmet.
Obs.!
Särskild undervisning i gasspislars användning och skötsel.
Den teoretiska undervisningen omfattar en kortare kurs i födoämneslära, hälso- och sjukvård, allmänna regler för frisk- och sjukdiet samt uppställning af matsedlar.
Ett mindre antal elever kunna erhålla praktisk undervisning i barnavård.
Skolan inflyttar sommaren 1912 i nyinredd, tidsenlig lokal Klarabergs- gatan 40.
Personhiss, rymliga kök och matsalar, duschrum afklädningsrum med särskildt toalettrum.
Inga utomstående matgäster mottagas.
Utförliga prospekt erhållas och anmälningar mottagas af Elisabeth Östman, 34 Jakobsbergsgatan, 3 tr., Stockholm.
Riks Norrmalm 108.
Allm.
93 02, Märklig n y h e t f ö r h u s m ö d r a r!
!
!
n " Skultuna " af blankpolerad Aluminium.
Besitter framför andra konserv- kokare bl.
a. följande fördelar: Rostar åldrigt Kokar hastigare än andra konserv- kokare!
VECKANS PRISTÅFLING.
Tids- och bränslebesparande!
Ojämförligt lättare i vikt och därför lätthandterligare och behagligare Synnerligen stark och hållbar!
PRISTAFLING N:R 30.
LOGOGRYF.
Till salu i välsorterade järn- och bosättningsaffärer.
I hoppets grönska, så ljus och fager, J a g står om sommaren lik en brud, Tills Bore kommer och kronan tager - 507 - Prenumerera på Barngarde
t r ä d; något, som icke kan sägas öm e n; namn på årstid; transportverktyg; svenskt barrträd; namn p å två mytolo- giska gudomligheter o. s. v. ' Ufelic ALLA SMÄLLA- LÖSNINGAR TILL TIDSFÖBDRIFVET I N:R 29.
' &lt;r- • ' x.
{- PRIMA KVALITÉ!
m BÄSTA UTFÖRANDE!
IFYLLNADSUPPGIFTEN: 1) Vännäs, 2) reseda, 3) läkare, 4) Viktor, 6) apotek, 6) råttor, 7) karbas, 8) Kal- mar, 9) Petrus, 10) Amalia, 11) brö- der, 12) Henrik, 13) Agneta, 14) Lännäs.
RÄKNEGÅTAN: 23 år.
CHAKADEN: Vådeld.
TÄNDSTICKSDPPGIFTEN: HVARJE PAR STAMPLADT MED OFVAnSTÅEflDE VARUMÄRKE FIHKAS I ALLA VÄLSORTERADE SYBEHÖRS - MANUFAKTUR- &amp; KORTVARUAFFÄRER.
Och sveper in mig i vin t er skrud.
Lösning insändes, undertecknad med Då vårens saga så korfc och glad namn och adress, till Red.
af Idun Är gömd bland gulnade minnesblad.
senast den 11 augusti 1912.
Å kuver- tet bör angifvas pristäfling n:r 30.
De två första r ä t t a lösningar, som Så kommer frosten, som långa tider vid den därefter verkställda gransk- Mig höljer in i sitt silfverflor, Och drifvan minskas, då solen sprider ningen påträffas, erhålla följande pris: 1: sta pris: en försilfrad bägare eller Sin glans däröfver och gräset gror, Men jag är kanske till dess förtärd också böcker — fritt val — till e t t värde af 10 kronor.
2: dra pris: böc- 1 offerlågan pä hemmets härd.
ker till ett belopp af 5 kronor.
FA.
- M O R G O M - OCH • A F T O r i TM U L E-CACAO SVAR Af sju små grenar vi sammanbinda (Forts.)
De ord, som komma oss bäst till p a s s: LÖSNING TILL PRISTÄFLING N:R 26.
N:r 167.
Antingen säljer ni arbetet Hvad bonden sätter framför sin DE TRE TRESIFFRIGA TALEN.
till en förläggare eller tidning- med en- samrätt eller ordnar ni eder för en skrinda; Talen ä r o: 525, 555, 585. rundserie, d. v. s. a t t flere tidningar Och livad han gör kanske tunga lass; Vid den företagna granskningen af de (så många ni k a n lyckas få) samtidigt En väldig fågel; — E t t träd så s t o r t; insända lösningarna h a de två först och mot billigare arvode få trycka det.
I a n n a t fall har man först efter Och hvad de flesta nog svåra gjort.
påträffade r ä t t a lösningarna lämnats ett visst antal år, efter öfverenskom- ' •!
•.
! '
:.
,, \ \ r a t t a t t i annan tidning publi- af följande personer, hvilka alltså er- melse, cera samma arbete.
Till en början Hvad gör man undan de gröna grenar, hålla de utfästa prisen: F ö r s t a p r i - få många vara glada a t t utan ersätt- få sina uppsatser tryckta, ty Då man skall samla in frukt och bär?
s e t: Herr Leonard Nordlander, Präst- ning konkurrensen är öfverväldigande.
mon.
A n d r a p r i s e t: Herr Folke E t t råd a t t slippa de stötestenar, Moi-même.
Villner, Ramfall.
Som ligga vandraren t i l l besvär; N: r 168.
Man måste naturligtvis vara fullt hemmastadd i fabrikens arbete, Hvad hindrar ej a t t vi hand i hand Hvar ni skall inhämta dessa kunskaper Gå samma väg till e t t bättre land?
beror ju sedan på arbetets art. Endast tydligare formulerade frågor kunna tyd- ligare och fullt tillfredsställande be- TIDSFÖRDRIF.
Hvem har bland mossa och ris sitt svaras.
Moi-même.
N:r 169.
Praktisk och grundlig ut- läger?
bildning erhålles i Jena, adr.
Garten- En liten buske på t o r r a mon; direktör Janson, Jena.
En bekant LOGOŒRYF.
E t t ord, som sällan man gärna säger; trädgårasskola är Gartenbauschule in Marienfelde bei ^Berlin; en annan fin- Hvad höres upp till den Högstes tron?
I ur, nes i Trebnitz bei Conneru, Sachsen, Hvad gossen heter; — och får vid Fräulein Christiane Friedrich.
Likaså i skur, grind; ges undervisning i trädgårdsskötsel i i slask, Agnesserule (Bad Lauterberg), Harz, Och hvad som böj es af minsta vind.
och blask; Fräulein Hunacus.
Begär prospekt från Jena, adr.
Marienfelde.
i alla väder Moi-même.
jag jämt framträder Hvad ungersvennen i dansen finner; N:r 170.
Fullständigt fritt från ar- så oförtruten, Och lyfter högt under viga h o p p; senik torde vara svårt a t t erhålla vare fast stundom sluten; sig garn eller tyger.
En viss procent livad alltid finnes där elden brinner; arsenik är tillåten och där den ej dock öippnas famnen, Hur kallas äfven en klippas topp?
öfverskrides, är den knappast skadlig.
jag alla t a r eimot E t t värnlöst byte för varg och lo; Äfven där det annonseras om absolut giftfria varor, kan man ej vara säker förutan knot.
— Och hvarpå fiskaren plägar bo.
om a t t arsenik ej förefinnes.
J a g nu vill nämna Moi-même.
do saker små, N: r 171.
I Nordiska kompaniet i Hvad får studenten ifrån sin fader, som j a g vill lämna.
Stockholm finnas fullt stiltrogna na- Som har hans framtid a t t sörja för?
tionaldräkter.
Moi-même.
a t t t ä n k a på.
Hvad ser man stå uti länga rader?
N: r 172.
Köp en Sunlighttvål (på senare t i d har man börjat annonsera Hemlig konst; synligt » intryck »; kärl En öfvad trupp, som man gärna hör; om Sunlighttvål, men vet ej om denna för vätskor; kroppslig skada; klok- ä r identisk med d e t engelska, ä k t a En känd station i vår höga n o r d; Och sist, för hvilka är gåtan gjord?
hetsiregel; liten trädbit; hvasst verk- fabrikatet), lös upp en bit däraf i t y g; grymt rofdjur; groft ibrott; löf- h e t t vatten.
Dela d e t t a i två portio- Hildur.
1 ner, utspädt med kallt vatten så a t t d e t blir halfvarmt.
Tvätta i den ena luten efter den a n d r a schalen och skölj den så i e t t par ljumma vatten.
Bäst om plagget får ligga en stund i lutarne.
Garanteras a t t färgen ej går ur, och a t t schalen blir ren utan.
a t t bli gul.
Stryk den på afvigsidan och något fuktig.
Moi-même.
N:r 173.
Koklådor säljas i d e flesta bosättningsaffärer, dock k a n ni utan svårighet och mycket billigt själf göra en sådan.
Ni skaffar eder en trälåda af passande dimensioner — - för e t t eller två kärl —, locket fästes me- delst e t t par små gångjärn.
Nu fyller ni bottnen med hö ', likaså beklädas sidorna och lockets innersida med hö, och ofvanpå lägges vanlig grå, tjock domestik, .som fästes t ä t t med små spik.
Sedan maten förkokat, lögges lock t ä t t på, grytan och så varm denna är, inslås den i tidningspapper, flere hvarf, och nedpackas så i höladan, där den sedan sköter sig själf.
Biffgryta, kåldolmar, kalops, frikassé, soppor af flere slag färdigkokas förträffligt i höladan.
Några passande rätter följa här: 1 Fort skall det gå och blankt skall det vara, Ren uppe på tä iiöres skolbarnen rara.
" Är liktorn sfodralen ej blanka än? "
ropar i dörren, brådskande, Sven.
" Jag måste till skolan senast half åtta.
A borsta på, borsta på, snäUaste Lotta! "
Kalffrikassé med ris o c (h b l o m k å l: i en kastrull eller g r y t a lägges ett stycke smör, en liten lök i skifvor som tillika med köttskifvorna l ä t t fräsas; salt, peppar, vatten, så mycket man anser behöfligt, uppvispadt med en sked mjöl, slås öfver.
F å r koka 10 minuter.
Risgryn afkokas i vatten 2 gånger, d e t t a jämte klyftorna af e t t blornkålshufvud lägges på köttet.
Spa- d e t bör stå, öfver det hela.
Då allt.
sammans kokat 10 minuter, ställes det genast kokande i höladan under l / * timmes tid.
Då det sedan är färdigt kan man tdllsätta en à två vispa " äggulor, blandade med litet af den varma såsen, samt e t t litet glas vin.
eller också litet kapris.
L e f v e r g å s: en kalflefver skares i skifvor, likaså en bit bogfläsk, stekes i smör och flottyr på en stekpanna, lefvern doppas i h vetemjöl, sedan den pepprats och saltats.
Nedlägges nu hvarftals med skifvad, råskalad potatis i en gryta och påhäl- les steksås eller kalfbuljong hvarmed stekpannan urvispats.
Finnes ej sådan, vispas pannan ur med litet grädde och vatten.
Litet stekt lök bör läggas mellan hvarje hvarf.
Får nu koka i grytan 30 minuter och sättes därefter genast i koklådan.
Är färdigt efter 3 timmar.
H o t c h p o t c h s o p p a: Lamm- och 1 S oxkött skares i tärningar, brynes lätt, tillsattes peppar, salt, buljong eller v a t t e n; råskalad, skifvad potatis, mo- rötter, pal sternackor, j ordärt skock o r, iläggas sedan d e t öfriga fått koka 15 à 20 minuter, nu får grytans inne- håU koka ytterligare ilika lång tid.
(Stäl- les i hölådian, där den får kvarstå 3 timmar.
H v i t k å l med fläsk och po- t a t i s: Kålen skares, sköljes, nedläg- ges med fläsket skuret i tärningar, på- hälles vatten, salt och litet hvitpeppar, får koka en half t i m m e; nu tillsättes råskalad potatis och en bit smör, och efter 20 minuters kokning placeras gry- tan i höladan.
3 timmars kokning.
Märkas bör a t t d å grytan upplyftas ur höladan, bör man vänta med a t t aftaga locket på grytan ungefär 5 — 10 minuter, på det a t t ångan må kon- denseras.
Moi-même.
N: r 171.
Tanken på a t t låta gossen lära im ö be 1 s ni ckeri bör n i hålla fas t vid, d e t ä r väl aflönadt arbete.
Bör ej vara svårt a t t komma i lära hos någon möbelsnickare.
I de flesta stä- der finnas Arbetsförmedlingsbyråer där platser anskaffas afgiftsfritt • — vänd eder till en sådan eller direkt till en möbelsnickare i nämnda stad.
Vore ej en större handelsträdgård väl så bra som en skolträdgård?
Äfven dylik plats torde utan större svårighet kunna påräknas genom en byrå af ofvam, nämn- d a slag.
Studera tillika » Svenska Plat sförm ed J aren ».
Moi-même.
N: r 175.
Plantera ut växten (i kru- kan) i trädgården på en något skuggig plats, helst åt söder, samt tillse a t t den ej torkar utan får tillräckligt med vatten.
Innan nattfroster in- träffa, i slutet af september, flyttas azalean in och placeras t i l l en början i e t t fönster i lågt tempererad.t rum.
Inflyttas sedan på sin plats, men helst i e t t fönster.
Måste vattnas ordent- ligt och emellanåt spritas.
Då krukan upptages ur jorden, aflägsnas det öf- versta jordlagret och ersattes med nytt, en blandning af ljung-, löf- och sand- jord.
Efter blomningen bortnypas alla vissna blommor.
Om växten flyttas i ett rum mot norr under blomningen, varar denna så mycket längre.
Moi-même.
N: r 176.
Välstickade strumpor till det priset bör ni kunna få afsättning för utan svårighet.
Annonsera samt lämna i kommission till trikåaffärer (butiker där strumpor, underkläder m. m. försäljas).
Uppgif eder adress till Moi-même,.
pecialaffär för SCHWEIZER- Den ömtåligaste mage for BRODYR, SPETSAR, VÄ FN A- DER m. m.
Rikt prof sorti- drager med lätthet och tillgodogör sig ment till landsorten.
Vasens (f. d. Nordstjärnans) svenska " Ferrol ".
Därför verk- B r o d e r i - A f f ä r e n, Järnpreparat sammast vid blodbrist och allmän 9 Kommendörsgatan 9. svaghet.
På alla apotek till 2 kr.
fl.
" Ack, Sven, det är ej så lätt som du tror med dålig skokräm borsta skor.
Ett hundgöra är det så sannt och förvisst, men det skall ändtligt bli slut nu till sist.
I morgon din sko skall stå blank och förnäm, ty då Dörjas dansen med " Vikingens kräm. "
(Forts, i nästa nummer.)
Varning!
Vid inköp torde noga efter- ses vårt lagt.
skyddade märke " Viking " å barkarne.
Det har nämligen kommit titt vår kännedom att vissa firmor söka afsätta lägre kvalitet genom att utgifva samma som vårt fabrikat.
DHWIEN t tfn III Ll!
&amp; Jiniuiai a s m e i o c e n a s t a e n n klibbar ej som a n d i a putsmedel, utan lämnar glatt fin glans.
Den aflagrar ingen tjock, hård- läderforstörande beläggning, utan utbreder sig n a n e i ytterst tunnt och bevarar lädrets struktur och smidighet.
Vikingkrämen har fullt vetenskaplig, för lädrets konservering och skydd afpassad samman- sättning.
Millioner förbrukare berömma den.
Förbrukningen därafhar på 10 år 100-dubblats.
Insänd genast denna kupong jämte ett 10-öres frim.
till porto så er- hålles gratis vår bok Dålig, felaktigt sammansatt skokräm är sämre än ingen, ty den förstör lädret.
" Fotbeklädnadens vård " Begär uttryckligen " Viking och tag ingen annan.
Köp samtidigt G lans B or * sten Vikings den gör halfva arbetet.
INDUSTRI-AKTIEBOLAGET VIKING, ÖREBRO.
Idun.
D j u r s h o l m.
Sveriges äldsta och bäst ordnade villastad- Villabolaget ej ett affärsföretag i likhet med andra villastaV utan äger kommunen aktiemajoriteten i villabolaget, hvarigenom ' villaägarna själfva bestämma riktlinjen för bolagets verksamhet.
Kommunalskatt cirka hälften mot i Stockholm.
Samskola med dimissionsrätt, hvarigenom barnen kunna bo i sina hem på landet under hela uppväxttiden.
Snabba kommunika- tioner, Djursholms Aktiebolag, Djursholm.
i
Å EGENDOM i Östergötland, närhe- TVA UNGA bildade flickor önska TILL HÖSTEN erbjudes god inackor- ten af Ulricehamn får för läsåret un- platser, hvar för sig eller tillsammans, dering å t 3 studerande flickor n ä r a dervisningsvan musikalisk lärarinna den ena a t t läsa med barn och den Sandströmska skolan.
F r u Darin, Lill- JOHAN NORDLINÖ: plats.
Elever en à två tio-åringar.
' Vidi.
andra som hjälp i hushåll.
Svar med jansplan 6 4 tr., Stockholm.
Nya Inack.-Byrån, Jakobsbergsg.
34 ö. uppgift om löneförmåner emotses tack- EN SKOLFLICKA erhåller t i l l hösten REDAKTIONENS BREFLÅDA: samt under adr.
» Arbetsamma », Iduns god inackordering i bildad mindre fa- g.
1 tr., Sthlm.
exp., Stockholm Närmare upplysningar om svar sändes R i k e n B.
Förfärliga banalitet, som GUVERNANT, enkel, anspråkslös och regerar världen och de s. k. poeterna undervisningsvan önskas i familj p ä UlNCr FLICKA af god familj, van vid till » Skolflicka », Iduns exp., Sthlm landet från medio af aug.
a t t undervisa h ushållsg Öromål önskar plains.
Frisk GOD HELINACKORDERING från 1 allra värst!
en 10 å r s pojke i vanliga skolämnen och stark.
Glad vid barn.
övar t i l l sept., helst å Östermalm, önskas för Gustaf Gideon.
Den sedelä- samt hjälpa honom med läxläsningen.
» Fru A. », Mörrum.
18-årig flicka och särskildt för ung stu- rande tonen har alldeles förkväft det Svar med lönepret.
o. s. v. t i l l C a r l UNG FLICKA som genomgått 8-kl. lä- dent från 15 okt., båda äf god fa- poetiska elementet.
Ekberg, Stöllet, Värmland.
roverk och handelsinstitut samt vistats milj. Svar utbedes före 81 juli i o m U l l - s y s t e r.
Det välmenande in- I apotekarefamilj i Norrland finns god 2 å r utomlands önskar plats i familjl pris, öfriga villkor, inlämnas till Iduns EN BEETHOVENROMAN lägget ä r j u blott en upprepning af och treflig barnfrö&amp;enplats a t t söka Svar till » Undervisningsvan », Eydö bruk exp.
märkt » Gymnastikelev ».
5:e UPPL.
livad vi redan nummer efter nummer genom Norra Inack: Byrån, Malmskill- • ^ (H a U a n d) ANGENÄM inackordering erhålles p å ha sagt i ämnet.
nadsg.
27, Sthlm VÄRDIrsNEPLAlS sökes u t i respek, Långbanshyttans pensionat i Värmland.
G ä r d - M a r i Y.
Har man lyckan HUSHÅLLERSKA, skicklig, får i höst tabelt hem af ung bildad flicka, eller Godt bord, ljusa rum, förtjusande na- a t t vara 19 å r, så betyder d e t j u fin plats p å gods i Sörmland.
Hög som hjälp och sällskap i familj.
Har tur, sjö, hög luft, björk- och barr- ej så mycket om man icke ä r färdig lön.
Norra Inack: Byrån, Malmskili- i flera å r förestått hem.
Tacksam för skogar, bil- och cykelvägar.
Piano.
som poet.
Kom igen när n i blifvit 24. nadsgatan 27, Stockholm.
svar till » l: s t a sept. », Iduns exp.
Riks.
i pensionatet, Filipstad 184, adr.
VID Veimlands läns hushållningssäll- UNG, bildad skånska söker plats som Pensionatet Långbanshyttan, B e n g t L i n d e r.
Omoget.
väfskola, Karlstad, finnes d e n hjälp och sällskap i familj.
Är villig UNDER SKICKLIG föreståndarinnas EN BOK OM SVERIGES A.
H.
Sannerligen tyckes ej » före- skaps 1 nästkommande oktober plats såsom biträda vid skriigöromål, om sådana ledning mottagas hushållselever såväl i målet » h a inspirerat er af a l l makt.
föreståndarinna och lärarinna.
Aflö- finnes.
Svar emotses till » Z. », Heising, enklare som finare matlagn.
som ock i HJÄRTA Men dikten har ändå ej blifvit a n n a t ningsförmåner ä r o: arvode 550 kr., hyr- ett hems skötande.
För klena damer än den » utopibrokad » n i så extatiskt resbidrag till skollokal 250 k r.
samt borg p.
r, 27 e-30:e TUSENDEL som önska rekreation och sysselsättning 5 PLATS ÖNSKAS af en ung dam antingen sjunger om.
högst 480 kr.
för frielever.
Betalande som sällskap och hjälp å t äldre dam särdeles lämpligt.
Pensionatet Lång- K a r i n H — g.
E t t t ä c k t joller.
elev erlägger högst 30 k r.
pr under- eller herre, eller a t t förestå e t t en- banshyttan (Värmland) Ensling.
Tack.
Skall komma 1 visningsmånad.
L e senaste åren h a r kelt hem där husmoder saknas.
Svar LUDVIGSBORGS PENSIONAT (nyin- föreständariiman dessutom uppburit 500 Gustaf Svedelius.
Redaktio- kronors statsunderstöd.
Hugade sö- under adr.
» 24 år », Kiosken, Viktoria- r ä t t a t förra året) beläget nära den na- tursköna Ringsjön, mottager sommar- nen bringar er e t t hjärtligt tack för kande ä g a inlmna sina ansökningar, gatan, Göteborg, de glada minuter ni beredt den med åtföljda af intyg, som styrka sökandes GUVEENANT som genomgått 8-kl. lä- gäster.
Vacker, h ö g t belägen skogs- er skiss » En sommarnatt ».
Vi h a ej kompetens, till Hushållningssällskapets roverk samt dessutom 2-årigt semina- trakt med såväl löf- som barrskog.
på länge läskats mod e t t så ypperligt sekreterare, adress Karlstad, före den rium önskar till hösten plats.
E t t års Piano.
Godt bord.
Billig afgift.
Adr.
pekoral.
praktik.
Goda betyg och ref. Svar Frökn.
Mattsson &amp; Paulsson.
1 instundande september.
L.
G.
Rätt täcka vers, men vi h a TYSKA.
Under aug.
mån.
önsk.
e n under adr.
» Anna-Brita », Iduns e x p.
BLAD UR SKISS- I privat hem HOS ensam äldre dam önskar snäll, ej plats för dem.
tyska för a t t undervisa en stud. 19-års med centralt läge å Östermalm finnes E l i s a b e t h S v a n t e s o n.
Se.sva- flicka.
Adr.
Mrs W. Guy, Nordenson, anspråkslös bättre flicka plats a t t vara rum a t t hyra under sommaren för längre BÖCKERNA henne till verklig hjälp och trefnad,.
ret h ä r ofvan 1 Welcome, Västerås.
Svar tacksamt till » Godt humör », Iduns eller kortare tid, event.
Olympiska Spe- 4:e UPPL.
len.
Frukost och middag kan erhållas.
ANSPRÅKSLÖS, undervisuingsvan, mu- exp.
f. v. b. sikalisk, frisk och glad lärarinna öns- FÖR ATT LÄSA med barn eller hjälpa Moderat pris.
Vidare upplysn.
skrift- EXPEDITIONENS BREFLÅDA: skas a t t undervisa en flicka i 4:de till i hemmet önskar bitränade lära- ligen eller p r rikst.
ö.
311 af fröken » H — a », Lucksta.
Annonsen kostar kr.
klass elementarkurs samt musik.
Någon rinna plats från n u t i l l 1 oktober.
Ingeborg Hellberg, SibyHeg.
63, Sthlm.
hjälp i hemmet önskas.
Betyg, ref., Ingen lön.
Svar t i l l » Bojan », Ramsjö.
Sommar-inackordering 2: 50 pr gång.
Resterande förväntas.
foto.
samt uppgift om löneanspråk sän- V, K a m p.
Likvid i postanvisning.
erhålles.
Högt läge vid skog och sjö.
das till kommin.
Nyländer, ösmo.
Riks.
Kråmered gård, Mullsjö.
P I N N E S någon s j uksköterskelevplats Sorunda 12. ledig eller annan sjukvård för.
en frisk HushåiåskurSm EN BERÄTTELSE Framtidsplats.
ANNONSER skola vaia Inlämnad » til och stark flicka.
Svar t i l l » Håg och Ny sådan börjar 1 sept, med under- dam eller ung man ä r plats g e- fallenhet », 5:e UPPL.
Eksjö.
visning i finare och enklare matlag- Expeditionen tenait fredag för att n a För s t ledig ' Som kontorschef och direk- ning, bakning, konservering af frukt, kunna Införa * I följande veckas num töisassitent i n y s t a r t a d t aktiebolag.
Fö- PLATS SOM HANDARBETSLÄRA grönsaker o c h vildt, servett brytning, reträde lämnas den, som mot f u l l g o d EINNA sökes af e n ung flicka som smör upp läggningar mer.
m .m.
Adr.
» Offi- säkerhet intresserar sig med 5- à 10,000 med goda betyg genomgått fröken A. cersdotter » -, Karlsro Hushållsskola, Eneroths Handarbets seminarium öch " Här i Sverige är Johan Nord- kr.
i affären.
Svar genast » Garanterad dessutom deltagit i handarbetsundervis- Ljungby.
O b s.
!
Inackorderingar emot- framtid », Iduns exp., Sthlm.
ling numera, genom Siljan och ningen under en termin i elementar- tagas.
Quasi una fantasia, helt enkelt S i n n e s s j u k v a r ci.
skola.
Ref. och närmare upplysningar Några friska och ordentliga flickor erhållas om svar sändes t i l l » 24 år », S c h w e i z!
W a l d h e i m, B e r n.
en af våra mest omtyckta för- LEDIGA P L A T S E R kunna få anställning som undersköter- Iduns exp., Sthlm, Pension för unga HicKor (16 — 20 år).
Aftonbladet.
ske-elever vid Uppsala Hosp.
och Asyl.
ANS PEAK SL ö S PLICKA önskar plats Vackert belägen i en härlig park.
Fran- fattare ".
Villkor: 20 i månaden jämte allting hos ensam d a m som hjälp och säll- ska och t y s k a talspråk o. undervisning I INGENIORSFAMILJ i Dalarne er- fritt utom beklädnad.
Efter e t t å r s skap.
Svar.
till » B.
I.
M. », Sölves- äfven i engelska, musik, målning m. m. fullgod tjänstgöring erhålLes 28 k r.
i borg^ håller undervisningsvan m u s i k a l i s k Vinter- och sommarsport.
Resor före- lärarinna plats för läsåret med till- månaden och allting fritt äfven tjänste- NITTONÅRIG FLICKA, som genomgått tagas till Italien och sommaren till- Efter fotografier utföras kläder.
Ansökningar åtföljda af skol-, 8-klassigt läroverk, önskar mot fritt bringas i Alperna.
Ref. och prospekt träde den 15 september 1912.
Tre ele- ver i 10, 8, 6 å r s ålder.
Svar jämte frejd-, läkare och tjänstebetyg insändas vivre komma i familj som hjälp och erhåHas genom Herr och fru Olson, Ar- Svar till » Hälsingfiicka », vika och fröken A. Bergqvist, Linné- betyg, löneanspråk och foto.
t i l l D. till Ofverläkaren, Uppsala Hosp.
o c h sällskap.
Asyl.
Iduns exp.
f. y.
b. Ühman, Sörvik (Dalarne).
gat.
11, Göteborg.
Guvernant.
BÄTTRE flicka, något kunnig i linne- PLATS SOM HUSHÅLLERSKA vid i förstklassigt ljustryck och färgtryck En enkel, frisk och anspråkslös flicka sömnad, önskar plats i god familj, helst länslasarettet i Strömstad finnes ledig erhåller plats å egendom a t t undervisa till lägsta pris af Svenska Litografiska a t t tillträdas den 1 nästkom.
septem- barn samt a t t deltaga i lättare husliga på landet.
Svar t i l l » H.
18 år », Helsing- Aktiebolaget, Stockholm C.
Största borgs-Postens kontor.
ber.
Löneförmåner 350 k r.
jämte fri sysslor.
Svar helst med foto.
t i l l » Gu- anstalt i Skandinavien för vykortstill- RASK landtbrukare dotter, kunnig i bostad, kost och tvätt.
Ansökningar, vernant », Tumleberg p.
r. verkning.
I lager: vykort från Sveriges vid Stockholms Skärgård önskas af ung alla inomhus förekommande göromål åtföljda af betygsafskrifter, ställda till och klädsömnad, söker plats i bättre dam.
Svar till » .A B.
1912 », Sv.
Tele- alla landskap samt fantasi- och gratu- Direktionen för nämnda lasa,rett, skola Examinerad lärarinna, lationskort.
Utför alla slags tryck- vara inlämnade före d e n 1 nästkom- helst med flerårig undervisningsvana, hem.
önskar anses som familjemed- grambyråns filial, Malmö.
alster.
Begär prof och prislista.
lem.
Svar till » Musikalisk » under adr mande augusti.
erhåller plats för inst.
läsår, hos dispo- S. Gumselii annonsbyrå, Stockholm Strömstad den 11 juli 1912. nentfam.
i södra Dalarne.
Två elever f. v. b. LASARETTSDIREKTIONEN.
på 8 och 10 år.
Svar med betyg och UNG, anspråkslös flicka önskar plats TILL HJÄLP a t t sköta e t t medelstort foto.
jämte löneanspråk till fru E.
i familj eller såsom sällskap till någon i trefligt landthem helst i vacker t r a k t landthushåll önskas nu eller till hösten Holmgren, Åsen, Medevi.
äldre herre eller dam.
Något kunnig önskas fr. 1 okt.
af en fru med fem- en därtill kompetent person omkring i sjukvård.
L ö n efter öfverenskom- årig son.
Svar med detaljerade upp- 30 år.
Anses som medl.
af fam., ko- melse.
Svar till » K.
W — g », Bjuråker lysningar t i l l » 1 okt.
1912 », Handels- kerska och köksa finnes.
Svar med önskas 1) för läsåret 1912 — 13 en lä- Heising land).
tidningens Annonskontor, Göteborg.
löneanspråk och betyg sändes under rarinna med undervisningsskyldighet i modersmålet och tyska i elementarsko- TVÄ 18 års flickor önskar plats i liten adr.
» K.
W. », Iduns exp.
f. v. b- familj eller hos ensam dam.
Svar t i l l LÄRARINNA sökes för 3 gossar, ål- lans två lägsta klasser samt i historia » Karin och Greta », Sala p.
r.
Hvar der 7 — 11 å r.
Svar till » Musikalisk ».
i klasserna I — IV, lön 750 k r.
jämte för sig.
omkr. 100 k r.
för extra lektioner.
2) Lilla Edet.
en småskollärarinna, lön 550 kr.
samt UNG FÖRLÖP VAD dam af bildad fa.
HUSHÅLLERSKA, skicklig i finare omkr. 100 kr.
för extra lektioner.
An- milj som genomgått gymnastik ins ti t ut i kan bästa inack.
erhållas för skolung- matlagn.
och med utm.
betyg får för- sökningar till styrelsens ordf. Gross- Stockholm önskar anställning fr. hösten dom nära flera af våra bästa skolor månlig plats d.
24 okt.
å större villa handlare Arthur Signeul, Ljusdal.
(event.
1 sept.)
i bildad familj pålan- å Österm.
De bästa ref. Svar m ä r k t i Sthlms omedelb.
närhet.
Svar t i l l det mot utbyte af lärande hushåll och » Aug.
1912 », Iduns e x p.
Stockholms Uthyrningsbyrå, KungS ' anseende som familjemedlem.
Svar t i l l.
trädgårdsg.
12.
V I O D O L - T V A L E N är genom sin ypper- » Hösten 1912 », Hirsjärvi p.
r. Finland Utställning UNG FLICKA af god familj som ä r liga sammansättning af de finaste in- EN MUSIKALISK 19-årig flicka, som af konserverade trädgårdsalster och gredienser verkligt barnkär samt helst något kun- önskas till höstsäsongen.
Svar med genomgått en verklig skönhetstvål.
åttaklassigt läroverk samt skogsbär i Stockholm hösten 1912. nig u t i sömnad erhåller bra plats så- löneanspråk t i l l » Skicklig », tidningen kvinnlig utbildningsskola, önskar plats Med understöd af statsmedel anord- som barnfröken 15 aug.
eller förr.
Upsalas kontor, Upsala.
i e t t godt hem som husmoders hjälp.
nar Kgl.
Landtbruks-kademien den 12 Svar åtföljt af betyg, foto., preten.
sän- Svar till » E.
B. », Södra Sveriges An- — 15 nov.
d e t t a å r i Stockholm en des under adr.
» Barnkär », Iduns exp.
S k i c k l i g, s p r å k k u n n i g nonsbyrå, Tre å fyra patienter, som önska till- Malmö.
hela landet omfattande utställning af bringa vintern i Svenska Hvilohemmet f. v. b. LEG.
SJUKGYMNAST som för när- konserverade trädgårdsalster och skogs- guvernant kunna få ressällskap i september.
An- BÄTTRE anspråkslös flicka fuUt kun- nig i enklare och finare matlagning, önskas för 2:ne barn om 13 och 15 varande innehar anställning i England bär.
Utställningen omfattar följande mälningar och upplysningar t. o. m.
20 villig a t t h a hand om matlagningen år å Hindås.
Ansökan med rekom.
och önskar till hösten annan plats.
Svar grupper, nämligen: 1) fabriks mas s igt ang. af Fru Elin Smith-Molz, Trelle- tillverkade konserver, 2) hemtillverkado borg.
Telefon 52. samt hjälpa till med hvarjehanda hus- löneanspråk bedes insänd t i l l » N.
M. », till » Margaret », Iduns exp.
liga göromål får god plats i liten fa- Annonsbyrån Ö. Larmgatan 1, Göteborg.
ANSPRÅKSLÖS hurtig bättre flicka, konserver, 3) maskiner och redskap iför tt försök: skall visa Eder att 17 år, van vid husliga sysslor, sömnad, konservering och 4) litteratur rörande milj p å landet d ä r jungfru finnes.
önskar i höst komma i gladt, bildadt konservering.
baljnitarne hjälpa mot gissnande Plikttrohet och godt humör nödvän- hem som husmodems hjälp och säll- Såsom pris utdelas heders- och pen- träbaljor.
Pr ask à 100 st. 1 kr.
Skri!
diga.
Svar jämte foto-, löneanspråk skap där ungdom finnes.
Villig betala ningpris äfvensom diplom.
genast till S.
A. W. Sundelin, GoUberr.
och betyg från förut innehafd plats något.
Svar till » Norrländska », Vifsta- Anmälnings tiden utgår d e n 1 o k t.
till » Landtbrukare », Linköping.
varf.
1912.
Program erhålles p å begäran Pappershandel.
TVÄNNE BÄTTRE, anspråkslösa, a r - erhåller i höst plats som barnfröken kostnadsfritt från utställningens kom- Mindre pappershandel a t t öfvertaga i betsvilliga fullt kunniga flickor, helst för t r e barn.
Svar med rek.
m ä r k t missarie, Direktör G.
Lind, Experimen- norrländsk stad.
Svar märkt » Pappers- F l i c k a systrar, f å plats i direktörsfamilj i » Tyska », Svenska Telegrambyrån, Göte- talf ältet.
handel », Iduns exp.
Norrköping, d e n e n a som kokerska, borg.
önskar plats i god familj a t t hjälpa den andra som husa, till hösten event, husmodern med hemmets skötande, förr.
Svar med betyg, foto., ålder och EN SKICKLIG KOKERSKA använder helst där jungfru ej finnes.
Är ev. vil- löneanspråk till » Direktörsfamilj », An- helst Klafreströms s p i s l a r.
lig a t t läsa med mindre barn.
L ö n nonskontoret Svea, Norrköping.
Dessa b a k a bättre ä n a l l a andra, önskas.
Svar inom 14 dagar till » Hus- EN ENKEL, hurtig och glad flicka d å ugnen uppvärmes fullkomligt j ä m t hållshjälp », Karlskrona p.
r.
med små pretentioner i ålder 20 å r Begär priskurant, gratis ^ och franko med betyg från 8 kl. läroverk får ge- från B r u k e t, Klafreström.
nast plats som expedit i bokhandel i Tusentals Professorer och Läkare rekommendera I LANDTBRUKAREDOTTER önskar i n.
landsortstad.
Musikalisk har företräde.
DIALON såsom det verksammaste o. angenämaste ackord, i godt hem p å landet i vacker Lön 1: a året 300 kr.
jämte vivre och instrSpuder fSr såväl små barn som vuxna; liflig trakt, där såväl nöjen som hvila rum.
Endast den bör söka, som h a r not stark utdunstning, skoskaf, inflammation och | kan erbjudas.
Svar med pris p r må- lust för handel och e t t godt isätt odnad i huden, vid brännsår, hudklâda, liggsår o. P L A T S S Ö K A N D E nad m. m. till » Luftombyte », under adr.
mot kunder.
Ansökningar med foto.
alrika hudsjukdomar.
— Finnes å alla apotek.
S. Gumœlii Annonsbyrå, Stockholm till märke » D.
O. », under adress S-.
Engros Kronans Droghandel, Qöteborg.
Gnmaslii Annonsbyrå, Sthlm f. v. b.
UTRIKES.
22 å r s bättre flicka öns- f. v. b.
» Vasens Droghandel, Stockholm.
LÄRARINNA med verkligt intresse för kar medfölja familj utrikes, för a t t TÖCHTERPENSIONATET GERDA, Ber- barn, villig a t t p å eget ansvar taga deltaga i hvarjehanda husliga göromål.
lin-Steglitz, Bismarckstr.
65, 86 nimmt hand om och undervisa en 8 års gosse Svar till » Familjemedlem L. », Iduns jg.
Schwed.
zur Ausbildung i. d. deut- och e n 6 års flicka, erhåller p l a t s exp.
f. v. b. schen Sprache, Literatur, Kunstgesch, på herrgård i Södermanland 1 sept.
MEDELÅLDERS FRUNTIMMER öns- Hauswirtschaft etc. auf.
— Prima Ref. Gossen skall beredas t U l inträde i kar plats a t t ensam sköta hushåUet Prospecte.
2:dra k l.
elementarskola hösten 1913. för bildad herre eUer dam eller a t t GOD INACKORDERING erhålles i tref- Flickan nybörjare.
Svar jämte betyg, förestå mindre skolhushåll.
Utm.
och ligt landthemj å småländska höglandet.
foto., ref. och löneanspråk torde i n - tillförlitliga betyg och rek.
från mång- (280 m t r ö.
h.)
Skogsrik, T ä c k e r trakt, sändas till » H L. », under adr.
S. årig plats.
Svar t i l l » K.
hösten 1912 », lVs km.
fr. statsbanestation.
Adr.
F r u Gumœlii Annonsbyrå, Stockholm f. v. b. Enköping p.
r. Wickbom, Solberga.
BREFLÅDA QUASI UNA FANTASIA SILJAN 1 DET EVIGT KVINNLIGA VERA Vykort i l Ma mod s i t r E Ung tyska DIALEN t - 509 -
Doktor J. Arvedsons kurs Sjukgymnastik, Massage o. Pedagogisk Gymnastik, Ingeniör-Akademi WISMAR a. d. Ostsee i emottager anmälningar i ill konserveringskursen som börjar den 1 aug.
och höstkursen som börjar den 15 sept, och pågår tre pågår en månad samt till höstkursen månader Utförligt prosp.
på begäran.
Adr.
Villa Hult, Kneippbaden.
Tel. 758. för Maskin- och Elektro-Ingeniörer, Byggnadsingeniörer, Landt- mätare och Arkitekter.
— (Järnbetongsbyggnad och Kulturteknik).
Nya laboratorier.
edfö a r k e o n m lig p t eten k s on o. gl.
rä m a h j:t e s ter m so e m dgifva e n n de kurs s v m am t - ig Inst id K m Q y m n a s t i s k a Cent r al i t u t e t.
u s rs p en ekt 2 p - å å rig b, eg b ä ö ra rj n ar g d en e o n m 15 D sept.
Arved- Örebro Kindergarfenseminarium.
P r o.
r J.
* on, adr.
Odengatan 1, Stockholm.
Silvermedalj å utstäl ningen i Örebro 1912.
Ettårig, teor.
prakt, kurs för utbildandet av ledarinnor och lärarinnor i Kindergarten, hem, barnkrubbor, barnhem m. m.
Ny kurs begynner 18 sept.
Prospekt och upplysningar genom föreståndarinnan Fröken Maria Kjellmark, aflägges efter 2-årig kurs af kvinnliga Örebro, Oskarsparken 7. elever vid Gymnastikdirektörsexamen Skogsbo Hushållsskola, Leksand, Sydsvenska Gymnastik-Institutet.
börjar nästkommande sept, sitt 9:de arbetsår för 8 unga flickor, som slutat skolan Kursen omfattar: enklare och finare matlagning, handarbete och väv- ning samt födoämneslära, bokhålleri och främmande språk.
Ny kurs börjar 14 sept.
Närmare upplysningar och referenser lämnas av: Prospekt gen.
kapten J. Thulin, LUND.
Vid Institut Gertrud Walin, Leksand.
Signe Philip, Leksand.
Professor Unmans b ö r j a r 1 okt.
ny (ett-årig) kurs i Mas- sage och Sjukgymnastik.
Begär pro- spekt.
Brunkebergsgat.
9, Stockholm.
Elsa Philips Husmodersskola, Vid Karlavägen 1 A, Stockholm, Göteborgs Gymn.
Institut, visning börjar sin 9:de termin för bildade unga flickor den 16 sept.
1912. under- i finare och enklare matlagning, bakning, konservering och inlägg- ningar af frukt, grönsaker och kött, sjukmatlagning, uppköp, födoämnes- G ö t e b o r g s A r k a d e r, G ö t e b o r g, lära, hushållets ekonomi m. m.
Olika kurser.
Examinerade lärarinnor kurs Förbered upplysn.
er inträde till lärarinnekurser i huslig ekonomi.
Prospekt, ref. o. börjar 10 okt.
fullständig utbildnings damer i M assage och S e ju g k ä g r ym nastik (för ELSA PHIL på IP, begäran.
Stockholm, Karlavågen 1 A, S tr. Tel. ö.
1310. ir och herrar).
B prospekt.
närmare Svenska Hårnäfsimporfen, No by näs Hushållsskola.
Stoc atlne-Crème k förnämsta holm, Va.
medlet är att det Kurs fr. 1 sept, till 15 dec.
och fr. 20 jan.
till 1 juni.
Stort prof O (äkta) mot 45 öre i frim Bildade flickor mottagas å N o ru b n y d n l ä ig s undervisning Herrgård, i härligt läge nära sjö och skydda huden för köldens hushål l, väfn Godt ad, h hem.
and- Rikhaltiga variationer.
Begår prisk.
skadliga inverkan.
Denna skog å småländska höglandet.
G x a m i n e r a d e lärarinnor.
kraftiga snöhvita natur- arbeten m. m. meddelas af skickliga, e Väl inredda rum och hushållslokaler.
Förfrågningar och anmälningar ställas produkt-extrakt af ren hafre Kothen, Nobynäs, Fri nnaryd.
Rikstelefon 5.
Tidaholms Bruk, Tidaholm.
renar porerna, läker huden till föreståndarinnan Fru E. von Benninge Hemskola, o. hyn blir vacker o. klar.
— ngl.
aga H ofl: ev M eran äs tö ter r s.
amuels- Åkta endast i hvit burk med Försä g ljn a K in ta g n u sm si S n T grönt lock The Oatine C:o, mot adr.
Strengnäs.
3 8, O C KHOLM.
I Ä i i London.
Oatine-Crème säl- 9:de kursen börjar 4 aug.
1912. jes efter tullförhöjningen Grundlig husmoderskurs med matlagrjing, väf- ning, sömnad, inkokningar m. m.
3 skickliga lärarinnor.
Härligt läge på landet nära staden.
Gladt o. friskt hemlif.
Obs.!
Ändrad studieplan.
Till salu i apotek och k ^ mikalieaff ärer, Bikst.
91.
Vidare upplysningar o. prospekt m. m.
enl. ofvan- skrifna adress.
Tel. Strengnäs Allm.
50, Riks.
57, till 1.50 o. 3 kr.
pr burk samt Oatine-Tvål, Oatine-Puder b o.
Balsam säljes öfverallt ' o. hos A. W. Nording, Biblio- teksgatan 11 o. Drottningg.
63, Stock- holm.
Ramlnfabrlken, Eslöf.
Strengnäs Hushållsskola.
Pro- Fru M. Braune, Strengnäs.
Husmoderskurs 19 aug. — 15 dec.
spekt med referenser genom Grundlig och praktisk undervisning, Champoing C-CORNELIUSSON P a l m g r e n s k a S a m s k o l a n.
(Majorskan Bdmann, Varberg) äx det yppersta reningsmedel för håret.
Borttager mjäll, ger styrka och glans.
Grundad 1876.
Förnämsta Parfymaffärer.
Förberedande klasser, Realskola och Gymnasium å bägge linjerna.
Rätt att anställa student- och realskolexamen.
Årsredogörelse sändes och för- Sud o Fin.
frågningar besvaras under adress: Palmgrenska Samskolan, Stockholm.
Tillförlitligt medel mot hand- och J.
S. Hedström.
fotsvett.
F ny torg G sg e a lin ta s n, P S a t r o fy c m aga.
- Carl Nordblad.
sin, 5 M a a n lm kh m olm Elfgårdens Sjuk- oeli Hvilohem.
den af Dir. Lind vid Experimental- Mélanogéne, fältet förordade konstruktionen, an- (Dal a rna) adress Djurâs (S t o c k h o l m — I n s j ö n).
vändbara å vanlig kokspis för torkning Oiquemare — färgar hår, skägg och Medicinsk, dietetisk och kiiurgisk behandling företrädesvis för Mag-, ögonbryn — håller färgen i månader.
Pris kr.
4.50.
Endast i Till landsorten mot postförskott.
LISA STENHAMMAR.
Obs.!
9:da tusendet nu utkommet.
Själfförsörjande B För sommarsäsongenî f ODIUM osv / k / / gt mot medel väggohyra | IDUNS Tabletter.
Fås på apoteken.
MODELLKATALOG n:r4 1 NU UTKOMMEN!
I fritt Enda effektiva utrotningsmedel.
Lukt- och oskadligt för tyger och tape- ter.
Säljes i fl à 1.50 och 0.60 å Apotek, Färgaffärer m. fl.
eller från Tekn. Fabr.
un Odi um, Malmö.
f a l n in N t v s ä k n i d a a s l i k g a h l e e t hafva genom dv att ikit EAU DE QU N I N I E från E&lt;f.
JHntzud, 18 Place Vendôme, Eli 100-tal m o d e r n a o c h e l e g a n t a m o - d e l l e r för s o m m a r e n.
Stilfullt, k o l o r e r a d!
o m s l a g i flere f ä r g e r.
Till s a l u h o s b o k h a n d l a r e, i d e flesta t i d n i n g s - affärer s a m t d i r e k t från Expedition, Iduns Marie bergsbord.
I Det Numera FÖRNÄMSTA I HVETEMJÖLET Södra K. F. U.
K:s Husmoders- Östgötagatan 24, Stockholm, börjar ny kurs den 15 augusti.
Skolan är praktiskt grundläggande för fortsatt utbildning- i huslig ekonomi.
Efter hvarje kurs ' tilläggskurser för specialutbildning.
i matlagning och hemsysslor.
Prospekt mot porto.
Allm.
tel. Att 310 själf 01.
1 — 3 måla e. m.
(lackera) m. m. är en enkel sak för hvem som helst med Ripolin.
84 färgtoner.
Torkar fort med en por- slinsliknande glans.
Otroligt hållbar.
En bok " Om dekoration och målning " jämte fullständiga färgskalor erhålles gratis och franko.
Le Bipolin, 24 Små- landsgatan, Stockholm.
ker, utan tillsyn.
Stor bränslebespa- ring.
Finnes i 6 storlekar frän k r.
19: 50 — 51: 50 för 1 — 12 personer.
Ge- neralagent för Sverige m.
fl.
länder B. Wiman, Regeringsg.
65, 1 tr. (ing.
fr.
Lästmakareg.).
Pris 30 öre.
- * \ °|.
Sparkasseränta kvinna vänder sig härmed till Iduns läsarinnor med förfrågan, hvar en medelstor stad eller samhälle finnes, d ä r e n tapis- seri-, event, modeaffär, kunde p å - r ä k n a tillräcklig omsättning för exi- stens.
Tacksam för benägna svar m ä r k t » Bekymrad » under adr.
S. Gumaslii an- nonsbyrå, Stockholm, f. v. b. möbler Déposition Kapitalräkning Köpmannabanken Arsenals gatan O. Det modernaste o c h elegantaste i tyger af hög kvalitet represen- teras af märket «WELLWOVEN« förande, styrka, kvalitet ut pris.
Genom a t t specialiseras å ett fåtal märken står fabrikatet oupp- nådt i fråga om såväl som Till- handahålles af de flesta första klass klädesaffärer, samt engros- sister inom landet i Cheviot, Foulé, Engelsk Serge, Croisé i de alltid tilltalande och klädsamma färgerna djupsvart, högblått och modernt grått.
Begär alltid fabrikatet hvilket innebär en ga- ranti å högsta kvalitet.
En varas goda beskaffenhet ihågkommes långt efter sedan priset fallit i glömska.
" Wel - woven " Praktiska h u s m ö d r a r * îRed deffa numm Själfkokaren Dalli bakar, kokar, ste- Mästersamuelsgat 45, Sthlm, m o t 30 ö r e i frim • Prenumerera på Idun T / A / ?~:, " /, ' af såväl bär och frukter som grönsa- Tarmsjukdomar samt kvinnosjukdomar Härligt läge vid Dalälfven.
Nu- ker, tillverkas af Oss i tvenne storlekar, tida bekvämligheter.
Priser pr dag: Enkelrum kr.
7.50 — 10.
Deladt rum N:r 1 till Kr.
18: — och N:r 2 till kr.
5.50, 6.50.
Prospekt säodas på begäran och förfrågningar besvaras af Kr.
3 0: — pr st.
Sjukhemmets läkare Doktor Gertrud Gussander, Blfgården, Djurâs.
läkare.
Apoteket Lejonet, Malmö.
= Finnes äfven i form af = / Bord med skifva af porslin, helst i flera färger, önskas köpa.
Svar med beskrifning jämte uppgift om skifvan är signerad samt om h e l eller lagad torde sändas i bref märkt » Marieberg » till Nord.
Annonsbyrån, Göteborg.
Franska Parfymmagasinef, Hvilans Mek.
Verkstads A.-B., 21 Drot ninggatan 21, Sto Bästa ckholm.
HER öfver En ny utförlig receptbok Vintern i Leksand.
R T IST I Lärarinnan A besökta NSTAD.
Frk.
Anna D A à 1 kr.
K Anderssons mycket o. välrekom innehafvarinna af Leksands Väfskola och Pensionat Gläntan utmärkt med Undertecknad, härligaste läge ofvanför byn, mottager från 15 sept, i helinackordering menderade kurs i finare salader, fina styrkande.
några unga flickor.
Lämpligt för dem, som efter slutade stidier skulle ha grön- o. mellanrätter, lätta frukosträtter, godt af en vinters stärkande friluftslif och praktisk sysselsättning.
Undervis- extra fin smörgåsberedning, smörupp- Föreskrif- ning meddelas i väfning och hushåll.
Intet sKoltvång, men ett vänligt hem, läggning i moderna mönster samt en god mat samt de nöjen vintern i landets fagraste byggd kan bjuda.
hel del praktiska râd m. m.
Finnes hos vss ai riklig, portieren, Hotel Continental, Stockholm Pris pr mån.
125 kr.
Närmare upplysningar och referenser lämnas omg.
Ferrin / 510 - följa Hjälpreda Iduns och Iduns Ungdomstidning.
Wilhelmsson. » Boktr.
A.-B., Sthlm, 1912.
* På §usfaf Tredriksons EN AF VÅRA ALLRA POPULÄ- raste stockholmare, Gustaf Fredrikson, fyller den.
31 juli 80 dr. Någon titel behöfves ej framför namnet.
För Sve- riges teatervänner är mannen i fråga ändå den han är: vår svenska scens främste resonnör, den utmärkte karak- tärsskådespelaren med ett skarpt begrän- sadt konstnärligt område, men en full- ändad mästare i sin genre.
Hufvud- staden torde näppeligen få se hans raka, välkända gestalt på sina promenader, då 80 * årsdag.
han ingår i sitt nya decennium.^ Han firar dagen på sin kära västkust, där han nu hämtar krafter till en kommande ar- betsvinter och dit hälsningar och lyck- önskningar från när och fjärran då skola inströmma med ett uppriktigt tack för allt hvad han under en lång konst- närsbana gifvit af fin och skarp männi- skoskildring.
Det är till denna välför- tjänta hyllning ldun i sin mån velat bidra- ga med nedanstående kåseri om konstnä- ren och människan Gustaf Fredrikson.
SS AG ÄR INGET LEXI- mien gaf Herman B a n g anledning kon.
Här rabblar till ett improviserad!
utbrott af jag inte upp v å r nu beundran.
B a n g höll sitt spiritu- åttioårige resonörs ella kåseri om s k å d e s p e l a r k o n s t, roller i kronologisk Fredrikson satt p å första b ä n - ordning, ger er inte h a n s 1 if s ken.
B a n g gaf d e n lyssnande data.
Hänvisar i d e t t a fall till s k å d e s p e l a r e n en e l o g e för h a n s Frans H e d b e r g s och G e o r g N o r - sällsynta diktion.
Auditoriet ut- d e n s v a n s n o g g r a n n a r e skildrin- bröt i en stark hyllningsapplåd.
gar.
Eller Nordisk familjebok.
Fredrikson besitter en a n s p r å k s - Jag m e d d e l a r n å g r a intryck af löshet, som klär honom.
N ä r han vår sceniske Nestor, hvilken jag hörde a p p l å d s m a t t r e t, v ä n d e han känt i tjugu år som direktör, s k å - sig till mig, som satt bakom, och d e s p e l a r e och vän.
Jag tilläg- sade småleende: ger: som a n e k d o t b e r ä t t a r e.
In- — Det var d å första g å n g e n gen r o a r sitt s ä l l s k a p med s å jag hört att en föreläsare g e n e r a r muntra historier som han.
Den en af de n ä r v a r a n d e.
s ä r e g n a betoning, h a n p å s c e - Men glad var han, det är s ä - nen ger en kvick fras, kommer kert.
Ty berömmet kom från JUÖILARENS SENASTE PORTRÄTT.
Aron Jonason foto också anekdotens poäng till kompetent håll.
godo.
Han tycker om denna småkonst.
griper o s s med stark karaktäristik, olikfär- Med lätthet leker han fram en lång tirad, Nyss s a d e h a n: g a d lidelse.
Ingen patosartist.
Hans g e n r e t. ex. i " Falska juveler " h a r a n g e n om p e r s i - är liten, men h a n är m ä s t a r e i sin genre.
— Ingen kan b e r ä t t a n å g r a roliga historier korna.
Den blir ett praktnummer.
Eller i Han kan den konst, som är den m o d e r n a a K - numera.
" En p a r i s a r e " skildringen af våren i Boulog- törens a och o — talets.
Han har utbildat nerskogen.
Han afrundar den mest uttänjda Han glömde sig själf.
d e n n a virtuositet i d e s s yttersta finesser.
replik, s e r v e r a r den, s å att den blir aptii- S å d a n som p å s c e n e n är han i h v a r d a g s - Han har till och med fått ä r a n att beskyllas lig.
Han är en replikens gourmet.
N ä r man lifvet.
Talar, för sig p å s a m m a sätt.
S a m - för " maner ".
Men s. k. m a n e r ä r höjden af å t e r s e r de p a r a d p j ä s e r, där han i. Sverige ma distinkta, b e h ä r s k a d e tonfall, s a m m a subjektivitet, en t a l a n g s ytterligaste utveck- k r e e r a t hufvudrollerna, t. ex., utom de e l e g a n t a plastik.
Han spelar alltid.
Eller ling, den subtilaste själsutdaning, d e t ä n d t - n ä m n d a, " Ära ", " S ä l l s k a p, där man h a r t r å - han lefver alltid.
Människan och a k t ö r e n g å liga resultatet af den s t r ä n g a s t e själfdisci- kigt ", " Vi skiljas ", när man hör a n d r a s k å d e - s å upp i h v a r a n d r a, att man inte kan skilja Ett dyrköpt slutresultat, styrka, ej s p e l a r e i h a n s uppgifter, minns man med s a k - dem åt.
Han är ingen förvandlingskonstnär, plin.
nad kreatorn.
Man k n a p p a s t gillar d e s s a ingen stor s k å d e s p e l a r e i den meningen, att svaghet.
En originalitet, som g ä r n a t a s ef- ter.
Men efterhärmarne bli vanligen klum- han kryper in i olika människors skinn och piga och skola a k t a sig, ty d e kunna aldrig uppnå mönstret.
De bli b a r a dåliga kopior, som förlöjliga förebildens e g e n s k a p e r, ej kunna g e människor, som inte sett denna, den rätta uppfattningen därom.
Alla imi- tationer af framstående konstnärer ä r o v i - driga.
Jag p å p e k a r detta, därför att just nu i en Stockholmsrevy förekommer en k a r i k a - tyr af Fredrikson.
Tilltaget är osympatiskt, kan naturligtvis inte gillas af den s å tvety- digt smickrade, b ö r a g a s, helst b o r t t a g a s.
i Civilporträit af konstnären på 1870-talet.
Fredriksons hela u p p t r ä d a n d e ä r s å k a - raktäristiskt, att han skiljer sig från alla v å r a a n d r a scenartister.
Han är naturlig och in- tim. Dock ger han den u t s ö k t a s t e konst, och h a n s röst, inte stark, inte särskildt v a c - ker, ä r s å tydlig och precis, att, om den ock hviskar, den h ö r s till t e a t e r n s alla vrår.
Man påstod, att nya D r a m a t e n h a d e s å dålig akustik.
N ä r Fredrikson talte där, befanns den plötsligt mycket god.
Han har r ä d d a t m å n g e n dålig akustik.
Han talar långsamt, p r ä n t a r texten utan att trötta, får pubiiKen att andlöst lyssna, därför att h a n inte skriker.
N ä r p o ä n g e n närmar sig, faller han komiskt i tonen, tillåter sig att " f l a g g a " en smula framför roligheten — en n ä s t a n omärklig p a u s, som gör effekt.
Han har s t ä m m a n i sitt våld, d e n n a vanliga, men e g e n d o m l i g a stämma, som i h ö s t a s p å V e t e n s k a p s a k a d e - - 511 - I studentåren.
Efter en pennteckning af Amanda Hellander.
komedier, om man inte hör honom däri.
N ä r Han gick med en axelryckning.
Men n o g man kommer till vissa betydelsefulla repli- saft han p å parkett och njöt n ä s t a gång ker, erinrar man sig h a n s tonfall.
Man s ä g e r Fredrikson u p p t r ä d d e i " Vi skiljas ".
Han sig själf: han ä r vår främste disör.
Och h a d e troligen inte fått nog af " lättsinnet ".
med en suck minnes man h a n s gamla D r a - Han ville ha mer.
mat.
De tu voro ett.
Han har aldrig varit Han ä r ett typiskt exempel p å svenskt gift utom med Thalia.
Två g å n g e r satt han hyckleri.
Den g l a d a konst, Fredrikson r e - vid D r a m a t e n s styre, första perioden i s p e t - p r e s e n t e r a r, ' har lättat p å det tunga n o r d b o - sen för en association, a n d r a b ä r a n d e a n lynnet.
En mission, ej att förakta.
svaret p å e g n a skuldror.
När jag tänker p å Andra röster tala nu i scenlitteraturcn än d e s s a tider, p å ' honom och d e b ä s t a, som d å under Fredriksons glanstid.
Vid sidan af s t o d o kring honom, k ä n n e r jag den aktning, simpel, b a r o c k fars får publiken kraftigare som ovillkorligen infinner sig, d å m a n min- kost än s a l o n g s k o m e d i.
Men d å den oför- nes ett helt konstnärsresultat, en miljö i brännelige s c e n v e t e r a n e n — som inte togs s a m k l a n g.
Vi ha inte mycken scenisk t r a - med till nya Dramaten som å r s e n g a g e r a d — dition i Sverige, m e n från de d a g a r n e ha vi emellanåt g ä s t u p p t r ä d e r där, är detta en dock n å g o n, inte minst u t g å e n d e från Gustaf högtid för oss.
Ännu h a r ingen af d e v å r a Fredrikson, som aldrig svikit sig själf, aldrig öfverglänst honom — somliga mumla som gått utom sig själf, utan blifvit en helfigur, en sibyllor, när de tro sig tala v a c k e r t — och typ i v å r teaterhistoria.
den intimitet, h a n p r e s t e r a r, och som ' kom- mer o s s att glömma skiljande ramp, drar Det var den franska komedien, han favo- oss till honom, d e n sig alltid like.
Så i riserade.
H a n s lifsuppfattning, gestalt, r e - " Disciplin ", " Ett ungkarlshem ", " Släktin- plikkonst m a n a d e honom härtill.
Esprit ä g d e gar ", " En minnesfest ".
han och han blef för o s s den specielle s t o c k - holmske fransmannen, bland ett folk, som 1 landsorten h a r han under s e n a r e år ofta brukar kallas " n o r d e n s p a r i s a r e ".
g ä s t s p e l a t.
Publiken tröttnar inte p å honom, inte han p å publiken.
Han l ä n g t a r till sina För sin k o n s e k v e n s i pjäsvalet fick h a n å h ö r a r e.
Först n ä r h a n står framför dem, ibland u p p b ä r a klander.
Man tyckte honom lefver han.
Konsten är honom ett lätt ok.
ensidig, p r e s s e n r o p a d e p å " stor konst ", och Han är ännu lika spellysten.
Om h a n o c k s å till slut blef det chefsbyte vid Dramaten.
1 s ä g e s s p e l a för sista g å n g e n, blir det ä n d å stället för d e Prunelles t å g a d e C y r a n o de inte af.
Som h ä r o m å r e t.
Han u p p t r ä d d e B e r g e r a c in.
Men det v i s a d e sig, att man vid Hultmanska sällskapet, r e s t e p å af- l ä n g t a d e tillbaka till d e Prunelles och h a n s skedsturné landet rundt.
Men p å hösten galliska salong.
O c h s å fattade Fredrikson Gustaf Fredrikson i sin debutroll: " Min tants spelte han återigen.
Jag f ö r e b r å d d e honom i åter teaterrodret.
planer ".
väl valda o r d a l a g d e n n a n ä s - " Ensidig! "
Ånej, s å farligt tan pojkaktiga liflighet.
Då var det inte.
Fredrikson gaf gjorde han sin oefterhärmliga alltemellanåt iemperamentful- s p e c i a l g e s t och s k r a t t a d e: lare pjäser än d e franska.
O c h han u p p m u n t r a d e v å r a s v e n - — Inte mente jag, att det s k a författare, hvilket inte k a n skulle v a r a n å g o n a f s k e d s - s ä g a s om nya Dramaten, med turné.
Det v a r Hultman, som orätt kallad Nationalteatern.
a n n o n s e r a d e s å.
Det k a n jag inte hjälpa.
En g å n g träffade jag en gammal ä m b e t s m a n.
Vi t a - " Det ä r åldern, som t a r o s s, lade om D r a m a t e n s r e p e r t o a r.
Gabriel, " s ä g e r Söderbergs Han yttrade missnöjdt: Gertrud.
Men det m ä r k s inte p å Fredrikson.
Han är vid — Fredrikson h a r infört s å full vigör.
O c h jag tviflar inte mycket lättsinne p å s c e n e n.
p å Mentjnikows s a t s, att vi Jag t o g v å r c h a r m a n t e r e - kunna bli två hundra år, ty sonör i försvar.
Men d å t u g - jag k ä n n e r Frippe.
g a d e b y r å k r a t e n om: — Ja, men s å ' n a omoraliska S e s å, nu skref jag hans pjäser!
smeknamn.
Jag tror inte, att han tycker riktigt om det.
Men — Frivola, r ä t t a d e jag.
han fick det en g å n g af Karl — Nej, hela r e p e r t o a r e n är XV — k a n s k e s e d a n kungen för lätt och skadlig för o s s sett honom en kväll i sin fa- svenskar.
Stensgaard i " De ungas förbund " Baronen i " Lifvets maskerad Benedict i " Mycket väsen för ingenting ".
Gustaf Fredrikson i " Hedersmän ".
Ryttmästaren i " Dagtingan ".
Grefve Trast i " Ära "
voriipjäs Hertig Job ".
Nationen har u p p - repat det nådigt gifna binamnet.
O c h det s t a c k a r s offret får behålla det.
Det är femtio år s e d a n han d e b u t e r a d e i enaktaren " Min tants planer ", den 4 nov.
1862 på operan, d å s a m m a n s l a g e n med D r a m a - ten.
Härom b e r ä t t a r b a n: — Jag blef alldeles förbryllad, när jag kom in på scenen.
Det var b l ä n d a n d e ljust.
Jag trodde, jag s å g stjärnor af b a r a p r e m i ä r n e r - vositet.
Jag glömde att det v a r f ö r e n i n g s d a - gen, d å hela s a l o n g e n b r u k a d e v a r a u p p - lyst.
S e l m a Hedin, som stod vid r a m p e n, märkte min förvirring och h v i s k a d e: " Var inte r ä d d!
Kom hit till mig! "
S e ' n gick det bra.
Han d e b u t e r a d e vid frettio år, h a d e d e s s - förinnan hunnit med kansliexamen och å t - skilliga roller p å StocKnolms nations spex.
P å sitt studentporträtt s e r han skaldisk ut.
Mig veterligen har han dock inte utgifvit någon diktsamling, men väl en volym öfver- satta d r a m a t i s k a utkast.
Mellan debutkvällen och nuet ligga m å n g a Fredriksonska s k a p e l s e r, b å d e i kostym och civila kläder.
Bland de förra kan jag n ä m n a hans figurer i " Mycket v ä s e n för ingenting ", " Allt för fosterlandet ", " Ett glas vatten ", " Richard II ".
I denna Shakespearepjäs spelte han en af k o n u n g e n s vänner, som skulle t a s till fånga.
Han tillsade statisterna, att d e skulle gripa hårdt i honom.
— A n n a r s rymmer jag!
De gjorde så.
O c h han h ä n g d e s v e d e r - börligen.
N å g r a d a g a r därefter gick han i Torget.
Då gjorde en förbimarscherande trupp h o - nor för honom.
F ö r v å n a d gick han fram och frågade: — Känner ni m i g?
— Jadå, blef svaret, vi har spelat tillsam- mans.
Oftast ha vi sett Fredrikson i roller, i hvilka han inte förändrat sitt yttre.
Hans mest traditionella mask är grefve Trast i " Ära ".
Eljes ä r o vi v a n a att s e honom p å scenen s å d a n han ter sig p å boulevarden.
Det var inte stor skillnad p å underprefekten i " S ä l l s k a p där man har tråkigt " och t e a t e r d i - rektören, som stod utanför sin k ä r a Dramat och höll mottagning i Torget efter repetitio- nens slut.
O c h den, som sett honom i " Mel- lan fyra ögon ", k ä n d e väl igen den h ö g r e s t a gestalt, som middagstid p r o m e n e r a d e till Allmänna tidningskontoret för att höra om t e a t r a r n e s biljettförsäljning för d a g e n, i lof- ligt konkurrentintresse.
Jag trodde, att Fredrikson, den uddige s a - tirikern, inte k u n d e å t e r g e n å g o n v a r m a r e känsla.
Men jag u p p t ä c k t e det en kväll vid en sortie i " Notre j e u n e s s e ".
Det slog mig att han b å d e ä g d e ironikerns köld och lyri- kerns glöd.
Men d e n n a glöd genomskiner blott emellanåt erfarenhetens a s k a.
N ä r han reciterar svensk poesi — Nicander, Talis Qualis, Fjalar, Topelius, F r a n s H e d b e r g, F r ö - ding — ger h a n i en s ä k e r form en innerlig- het, som i h ö g s t a g r a d tilltalar — s t o c k h o l - marne äro inte b o r t s k ä m d a med h a n s r e c i - tation.
Men p å Marstrand, inte minst o m - bord p å " Drott " inför kung O s c a r II, och s e - nare p å Lysekil, i s o c i e t e t s s a l o n g e n har han ofta låtit h ö r a sig som deklamatör.
O c h h a r detta s t ä d s e varit ett af b a d g ä s t e r n a s v a c k - raste sommarminnen.
S v e n s k a r n e ä r o s å b l y g s a m m a.
Utlännin- garna g ä s t s p e l a oftare hos o s s ä n vi hos dem.
R e s o n ö r e n Fredrikson har visserligen gladt b å d e N o r g e och Finland, men först i höst, vid fyllda åttio år, skall han u p p t r ä d a på det Kongelige i Köpenhamn.
Lycka till, g a m l e v ä n!
FREDRIK NVCANDER.
MADAME CRUPPI.
n a n s intåg i litteraturen samtidigt med h e n - nes inträde i det offentliga lifvet öfverhuf- vud, ä r o s s ny.
Vi s e ju mest det som skiljer och splittrar, för o s s sönderfaller i detaljer hvad som för en u t o m s t å e n d e ter sig s o m enhet.
Det kan m å h ä n d a intressera dem, som b e k l a g a sig öfver kvinnorörelsens pliktför- g ä t e n h e t och den m o d e r n a litteraturens omoral, att höra det m:me Cruppi har en diametralt motsatt uppfattning.
Hon a n s e r att det som ställer den s v e n s k a kvinnorö- relsen p å ett plan för sig ä r det asketiska d r a g e t hos d e n s a m m a, att d e s s kraf är krafvet p å nya plikter och ansvar, p å den personliga v ä r d i g h e t e n s, icke den p e r s o n - liga frihetens e r k ä n n a n d e.
O c h hon har fun- nit att intet motiv å t e r k o m m e r s å ofta i den kvinnliga litteraturen som offermotivet och s a m v e t e t s konflikter.
En varm sympati för Sverige och den s v e n s k a kvinnan strömmar genom boken och det torde icke a n s e s olämpligt att i Idun, kvinnornas tidning, uttala ett t a c k till m a - d a m e Cruppi därför och för hennes o s p a r d a möda.
En Paris-bok om svenska Hemlösa barn och barn- författarinnor.
lösa hem.
DAGARNA HAR I P A R I S UT- kommit en volym af g a n s k a e n a s t å e n d e slag, som är af s p e - ciellt intresse för d e s v e n s k a kvinnorna.
Det är m:me Louise Cruppis b e b å d a d e bok om s v e n s k a förfat- tarinnor, den första i en af h e n n e s p l a n e r a d e serie med titeln: F e m m e s écrivain d ' à u j o u r d ' h u i.
Med denna bok har författarinnan gifvit sina l a n d s m ä n en m ö j - lighet att lära k ä n n a den s v e n s k a kvinnans insats i litteraturen och d ä r m e d o c k s å h e n - nes ställning i samhället, h e n n e s sätt att lefva, s e och k ä n n a.
De kunna få g ö r a n ä r a b e k a n t s k a p med d e stora s v e n s k a författa- rinnorna, icke blott d e r a s verk men o c k s å d e r a s lif och personlighet och få en god öf- verblick öfver d e öfriga, som ehuru mindre b e t y d a n d e, likväl fullständiga bilden af den s v e n s k a kvinnolitteraturen.
Författarinnan söker inte blott d e geniala verken, hon in- t r e s s e r a r sig o c k s å för d e u t p r ä g l a d e p e r - sonligheterna och r y g g a r inte ens tillbaka, när hon " s ö k e r en skriftställare och e n d a s t finner en kvinna ".
N ä r s å fransmännen r e - dan i företalet få höra, att d e s s a författarin- nor icke blott ä r o b e t y d a n d e människor, men äfven " d e s femmes c h a r m a n t e s ", som n o g a b e v a r a allt hvad naturen gifvit kvin- nan af g r a c e och skönhet, d å b ö r a d e med odeladt nöje kunna ta del af den u n d e r h å l - lande, med m å n g a kloka observationer i s p r ä n g d a, framställningen.
Genom att kraf- tigt understryka grundolikheten mellan fransk och svensk lifsuppfattning, som s t ä n - digt p å nytt tyckes ha frapperat författarin- nan — oss h ä r h e m m a är den s e d a n länge v ä l b e k a n t — b o r d e hon lyckas att locka sina l a n d s m ä n med sig p å upptäcktsfärd i d e s s a geografiskt och själsligt lika aflägsna länder.
För oss ä r det glädjande att höra h e n n e s fasta tro p å att detta främmande element är just det som i d e s s a d a g a r " den franska själen dunkelt k ä n n e r sig behöfva ".
Men s v e n s k a l ä s a r e b ö r a icke blott p l a - toniskt glädja sig åt boken, för alla d e ut- m ä r k t a s a k e r s skull, som den lär f r a n s m ä n - nen.
Den har o c k s å g a n s k a mycket nytt att lära o s s själfva.
Alla fakta i d e n s a m m a ä r o o s s v ä l b e k a n t a men blicken p å dem, synen p å hela den företeelse, som är kvin- 17 A 1 DAG ÄR DET TRE SMÅ HEM- lösa flickor, hvilka b a r n a v å r d s - byrån fått ta hand om, som h o p p a s p å att få ett hem och " en p a p p a och m a m m a de o c k s å ".
I n g r i d, född den 27 april 1910.
Hennes hi- storia är den gamla van- liga: ett barn, som läm- nats i ett fosterhem, men som måste bort därifrån, därför att betalningen ej kan erläggas.
Foster- modern är fattig och kan ej ha barnet för ingen- ting.
Modern tyckes i detta fall ha sträfvat är- ligt att göra sin plikt, men den har blifvit hen- ne för tung att fylla en- sam utan hjälp från bar- nets far.
Alla våra för- sök att få honom att re- gelbundet betala in det bidrag han är dömd att betala ha visat sig re- Ingrid sultaflösa.
S t e l l a är född den 27 aug.
1907.
Hennes porträtt har en gång för- ut varit synligt i Idun med samma vädjan då som nu, att någon skulle skänka henne ett hem.
Detta blef då ej af.
Äf- ven den som möjligen kunde minnas hur den Stella, som då fotogra- ferades, såg ut, skulle ha svårt att i henne kän- na igen det barn, hvars bild synes härofvan.
Under det år som gått Astrid.
Stella.
sen dess har Stella ut- vecklats mycket, både andligen och kroppsli- gen, och vistelsen på Tomta Barnhem, där hon varit hela den tiden, har för henne varit en glad och lycklig tid.
Fastän hon nog skulle komma att sakna alla sina små lekkamrater där, säger hon dock ofta själf " att hon skulle bra gärna vilja ha en pappa och mamma, hon också ".
A s t r i d är född den 29 juli 1911.
Hon har en
mor, som aldrig själf fått ha hand om sitt barn, och som därför aldrig lärt att känna några verk- liga moderskänslor för den lilla flickan.
Hon lämnade bort henne till en fostermor, som skötte henne mycket illa och som i tydligt medve- tande om sina brister ej anmält för fosterbarns- inspektionen att hon hade barnet i sin vård.
När vi fingo reda på saken, höll barnet på att gå un- der af vanvård, och byråns besökare tog henne med sig därifrån genast, insvept i en gammal mattbit, det enda som fanns till hands.
Hon för- des till småbarnshemmet och har under vistelsen där tagit sig för hvarje dag tills hon nu är all- deles frisk.
hus m å s t e v a r a det dystraste och m ö r k a s t e i ljusfestens natt.
Han k ä n d e sig b e k l ä m d och förtviflad.
Med grenljuset t ä n d e h a n g r a n e n och b e - o r d r a d e in ljus, s t a k a r och k a n d e l a b r a r och snart s t r å l a d e hela huset i festlig belysning.
Marie Anne f r å g a d e honom, hvad h a n s mening var och h a n s v a r a d e, att han l ä n g - t a d e efter ljus och glädje.
Han tog henne i famn och s v ä n g d e om n å g r a hvarf p å golfvet, men hon slet sig förskräckt ifrån honom och s a d e, att hon Alla de, som önska gifva n å g o t af d e s s a inte d a n s a d e numera och att d e m å s t e s p a r a b a r n ett hem, t o r d e v ä n d a sig till Barna- ljusen, tills det kom främmande.
vårdsbyrån, Kornhamnstorg 51, allm.
tel. — Vi skola o c k s å ha främmande, s a d e 29 54, rikstel.
2198.
Mottagningstid (utom han.
Vi skola bjuda hit till vårt b o r d en n u - lördagar) kl. 1 0 - 1 2.
O b s.
!
15 j u n i - 1 5 sept, m e r a sällsynt gäst, nämligen kärleken.
e n d a s t m å n d a g a r och t o r s d a g a r.
Marie Anne, min k ä r a, rara, ä l s k a d e flicka, låt o s s v a r a g l a d a igen — som förr.
låt o s s festa och dricka och glädja o s s öf- ver lifvet, m e d a n vi ännu ha det i behåll.
Upp m e d d ö r r a r till kök och s t a t s t u g a — jag vill ha en ringdans, som förr — en d a n s, En berättelse om ivå människor.
som inte slutar, förrän vi alla ligga yra p å Af ERNST BLOM.
golfvet.
(Forts.) NNE 1 H A G E N S Å G H A N E N In med vin och glas och låt o s s fröjdas.
Marie Anne!
S ä t t r ö d a b a n d i ditt h å r och göm dig inne i kabinettet och låt mig e n l è - ^ '. '
' härni vatten ur en vera dig ännu en g å n g!
Solen sken in mellan det — M a g n u s!
M a g n u s!
Inte i kväll, Magnus späda ljusgröna löfverket och — inte i kväll.
Det ä r en helig natt detta och belyste hennes rosiga kinder, och b a r a hals vi skola fira den med å n g e r och botfärdighet och Magnus k ä n d e sig fängslad vid åsynen för att kunna m o t t a g a ä n g l a r n a s b u d s k a p.
af henne.
Han k ä n d e h e n n e mer än godt, En a n n a n kväll M a g n u s!
Inte nu.
hon hette Elin och var dotter till torparen — Jo, just nu!
härintill.
Julen är glädjens fest och ljusets fest.
Han gaf sig i s a m s p r å k m e d henne och Upp m e d d ö r r a r n a!
Väck flickan och kläd hennes skratt klingade glaat vid k ä l l b ä c k e n s p å henne s å hon får v a r a med.
sorl mellan björkarna.
Hitåt, godt folk!
- Han blef upplifvad af skrattet och b e r u - Han s p r a n g ut p å g å r d e n barhufvad och s a d af det friska kvinnoköttet och h a n h ö g g s a m l a d e s a m m a n allt g å r d e n s folk.
De s å g o fast i flickan och höll henne i sina armar.
förvånade p å h v a r a n d r a och p å sin h u s - Hon s a d e intet, icke heller han, men d e r a s hjärtan b u l t a d e och s å kysste han henne, b o n d e.
— Ringdans, r o p a d e han.
Kom hit alla, hon slet sig lös och s p r a n g bort.
gummor och b a r n — t a g mig i hand, vi skola Han följde h e n n e m e d ögonen.
Han ville springa efter — hon m å s t e bli hans, hans d a n s a och v a r a g l a d a.
S p e l a en polska, Marie Anne, och sjung, egen — men s å s t a n n a d e han och han s k ä m - godt folk.
— Det är b a r a en g å n g jul på d e s för sig själf.
S å v ä n d e han sig om, hvisslade p å h u n - året.
Dansen gick trögt och utan fart.
d a r n a och gick med l å n g s a m m a steg till- Magnus b a d sin hustru spela, men hon b a k a till g å r d e n.
M å n a d e r n a förgingo.
Magnus blef allt s a d e sig ej vilja s p e l a en d a n s p å julens mer inbunden och fåordig och ej m å n g a ord heliga natt.
Då tog han henne m e d våld och b a r henne yttrades i hemmet.
till klavéret, men hon s p e l a d e inte utan b r a s t Marie Anne h a d e funnit ett kapitel i e v a n - gelierna och detta ville hon, att M a g n u s i gråt.
Då b a d han henne v ä c k a b a r n e t och kläda skulla höra och lära sig förstå — hon h a d e p å det, s å det finge v a r a med.
fått klart för sig, att h a n b e h ö f d e det.
Hon s a d e, att s å l ä n g e hon var vid lif, Hon utlade sitt kapitel och M a g n u s s v a - r a d e ja till alltsamman, men m e d frånva- finge det icke d a n s a en julnatt.
Magnus sprang till b a r n k a m m a r d ö r r e n, r a n d e ansiktsuttryck, och d å hon läste u p p hon följde efter och d e b r o t t a d e s för att nå sitt kapitel, föll h a n i sömn.
Då blef hon ledsen, men s å k n ä p p t e hon ' låsvredet.
Då r o p a d e hon mellan snyftningarna: s a m m a n sina h ä n d e r och b a d G u d v ä c k a längtan efter ordet i h a n s hjärta och g ö r a — M a g n u s!
M a g n u s!
Är detta den gäst, honom delaktig i n å d e n i Kristo.
du bjudit till vårt bord i kväll!
Är detta S å s u c k a d e hon, l a d e s a m m a n sin bok kärlek!
Han s l ä p p t e henne och r a g l a d e tillbaka och gick ut i köket för att s e, hvad tjänste- ut i salen och d ä r t ö m d e han den e n a vin- folket gjorde.
flaskan efter den a n d r a, under det han r o - p a d e åt folket.
Det var julafton.
— Dansa!
— dansa!
Hvarför d a n s a ni Barnet och gårdsfolket h a d e fått sina jul- k l a p p a r och p å bordet i salen b r a n n ett inte!
Tjänarna s t o d o som s k r ä c k s l a g n a utmed hemmastöpt trearmsljus.
Magnus stod vid fönstret och s å g ut öfver v ä g g a r n a och det blef ingen d a n s af.
N å g r a pojkar gjorde försök att få d a n s e n g å r d s p l a n e n ut mot allén.
Allt v a r mörkt och svart, men g e n o m fönstren p å d r ä n g - i g å n g, men den a f s t a n n a d e och folket drog stugor och s t a t a r h u s s t r ö m m a d e ljusfloder sig s a m m a n i en klunga borta vid dörren.
ut p å den hvita snön.
Han h ö r d e g l a d a Då sjönk M a g n u s ned i soffan med h ä n - röster och skratt därutifrån, men inne i h a n s derna för ansiktet.
hus v a r allt tyst och ensligt och b a r n e t var lagdt och sof.
När tjänarna juldagsmorgonen kommo Han f r å g a d e sig själf, hvarför just h a n s hem från oltan och dagsljuset började sila Eremilaget.
Ull llÉl pS Ipföu p^jll c &lt;a 9 Km *?
%Jfa$ in genom fönstren, funno d e Roosenhielm liggande p å salsgolfvet framför soffan.
Alla vinflaskorna voro t ö m d a och alla jul- ljusen nedbrunna i piporna.
X.
En d a g p å våren gaf Roosenhielm order, att ett p a r rum skulle m ö b l e r a s p å S t u r s b o och h u s g e r å d skaffas dit.
Han skulle själf flytta ditöfver för att, som han s a d e, s e till jordbruket och Elin i torpet skulle sköta h a n s hushåll.
När Marie Anne h ö r d e detta, s a d e hon ej ett ord, men hon låste in sig i s ä n g k a m m a - ren och b a d till Gud innerligt och i långa böner.
Hon b a d, att h a n skulle afvända detta och bringa Magnus p å a n d r a tankar.
S o m Roosenhielm bestämt, gjorde han och allt stod i ordning p å S t u r s b o, Elin v a r där och allt v a r klart, men d a g gick efter dan, utan a * t han t a l a d e om att själf flytta.
En morgon, n ä r han ätit frukost och skulle g å ut, v ä n d e han sig plötsligt, liksom till- fälligtvis, om i dörren och s a d e, att han b a r a gick öfver till Stursbo.
Marie Anne h a d e länge väntat detta.
Hon h a d e förberedt, hvad hon skulle s ä g a men nu gaf han detta b e s k e d p å ett sätt, som hon inte väntat och hon stod fullkom- ligt svarslös.
S o r g e n och förtviflan b e m ä k - t i g a d e sig henne och hon brast i gråt, men v ä n d e sig bort, s å han icke skulle s e det.
Allt s a m m a n s å tvärt emot, som hon förbe- redt sig.
Han s å g h e n n e s kropp skälfva af snyftnin- g a r n a och s å tillade h a n: — Jag kommer ju tillbaka — om o c k s å inte i dag.
När han kom ut p å t r a p p a n, tyckte han sig höra ett r o p inifrån salen.
Han blef s t å e n d e och lyssnade, men då han inte hörde n å g o t vidare, r o p a d e han på h u n d a r n a och gick.
N å g r a v e c k o r förflöto.
Marie Anne k ä m p a d e en förtviflans k a m p med sig själf.
Tidtals grät hon och tidtals b a d hon.
Hon k ä n d e, att hon m å s t e ha Magnus till- b a k a igen, om hon o c k s å skulle få g ö r a ef- tergifter.
Men hon ville inte gifva efter allt.
Ju mer hon g r u b b l a d e öfver detta, ju n ö d - v ä n d i g a r e fann hon det.
Hon förstod från första ögonblicket, hvarför han ville flytta och hon kunde icke nog förebrå sig, att hon tillät honom att g å.
Men hon h o p p a d e s dock, att han snart skulle komma tillbaka igen och hon tittade i fönstren, hvar g å n g hon gick förbi, om han icke skulle s y n a s borta p å v ä g e n öfver g ä r - det.
Dottern h a d e flera g å n g e r sett och talat vid honom ute vid stallet och l a d u g å r d e n, men in till henne kom han inte.
Hon fick klart för sig, att h a n afskydde henne och att h e n n e s d ö d skulle komma som en befriare för honom.
Ju mer hon klar- gjorde för sig själf, hur innerligt hon h a t a d e honom, ju mer fann hon, hur hon ä l s k a d e h o - nom och hur n ö d v ä n d i g han v a r för henne.
Men stoltheten reste sig u p p inom henne, hon ville inte bedja om n å d och misskund utaf honom — hon ville absolut inte böja sig.
Å a n d r a sidan fann hon, att n å g o t m å s t e g ö r a s — det kunde inte få fortgå s å här längre.
Hon låg v a k e n om nätterna och tänkte, men den e n d a utväg, som fanns, ville hon inte tillgripa.
Hon ville p å inga villkor komma till honom som en b o t g o r e r s k a.
Det var han, som förgått sig från början, det var o c k s å han, som skulle å t e r k o m m a och samtidigt gifva henne upprättelse.
(Forts.)
