# ID: svediakorp-per200
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1900
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 7,476
# sentences: 347
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


4 - Röstratten och kvinnorna i England.
Ur ' » Nordisk tidskrift D. rö orts.
från haft.
5.)
I somras, under det att den stora internationella kvinnokon- gressen va.r samlad i London, hade förbundet anordnat ett stort ~emonstrationsmöte till förmån för kvinnors rösträtt.
Detta möte hölls i den stora Qiieen ' s Hall, som rymmer omkring 3,000 personer och hvilken var fylld till sista plats.
Till mötet voro kongressens ledamber inbjudna, och de mer framstående vor0 placerade på estraden. '
.
Här såg rna; nu utom styrelsen och andra medlemmar af &gt;The National Union of Women ' s Suffrage Societies~ kongressens ord- förande, lady Aberdeen, ståtlig och alskvard som alltid; ~ ö r e n t a - s t a - temas delegerade, den ' snart Attiortriga miss Susan B. Anthony, nu som alltid halsad af applåder och dessutom hyllad med två kolossala blomsterbuketter.
Vidare den unga och sköna hertiginnan af Suther- land, decolletée och gnistrande af juveler, ordföranden för de olika landernas nationalförbund, flera parlaientsledamöter m. fl.
Soin ' mötets ordförande fungerade mrs: 7 !iillicent Fawcett, hvil- kens namn jag flera gånger haft tillfälle namna, helt naturligt ' för öfrigt, då det a r oupplösligt förenadt med den engelska rörelsen för kvinnans röstratt.
J a g passar nu på tillfalle att presentera henne f ör mina lasare.
Millicent Fawcett &amp; r född Garrett och yngre syster till mrs E. Garrett-Anderson, Englands första kvinliga kikare.
lktillicent Garrett föddes 1847; 20 år gammal blef hon gift med den fram- stående nationale konomen &amp; i liberale statsmakten Henry Fawcett.
Denne hade vid.
25 års ' Alder blifvit beröfvad synen i följd af en olyclrshändelbe under en jakt.
Hans blindhet hindrade honom likväl icke från att fortsatta sina studier, blifva professor i national- ekonomi vid universitetet i Cambridge ' och invald i parlamentet. '
'
Några år senare blef han postminisier i en af Gladstones ministarer och införde under sin ämbetstid atskilliga reformer inom postväsendet.
M ~ S Fawcett hjälpte troget sin man i hans politiska och na- tionalekonomiska arbeten.
Sjalf har hon dessutom utgifvit en kro- bok i nationalekonomi, som öfversatts till flera sprak, samt biografier af framstående kvinnor, bl.
a. drottning Yictoria.
Sistlidna jiini blef hon kreerad till hedersdoktor inom juridiska fakulteten vid St. Andrews universitet 2 Skottland, så hon biir numera till sitt nunin bokstifverna LL.
D.
(Legum doctor =- juris doktor).
Mrs Fawcetts lifsgarning ar emellertid hennes arbete för kviii- nans röstriitt.
Hon ä r själen i denna rörelse.
I mer an trettio alm har hon oilttröttligt arbetat p5 detta omrade, arbetat.
b&amp;ie i tal och skrift, otaliga äro de röstriittsmöten i olika delar af Storbritannien och Irland, diir hon upptriidt som talare eller ordförande, otaliga de artiklar i tidningar och tidskrifter, som flutit ur hennes penna.
Hennes man sympatiserade lifligt med hennes striifvanden och understödde stiindigt i underhuset f örslagpn till kvinnors röstratt.
Också hafva engelska kvinnor visat sin tacksamhet genom att resa honom en minnesvård i West.minster Abbey.
(Han dog 1884.)
Men låt oss atervanda till det stora röstriittilmötet i Qneen ' s Hall.
Oaktadt allt sitt säkert mycket miidosamma arbete för krin- nans röstriitt ser mrs Fawcett k n n ganska ungdomlig ut.
Det iir nästan nagot flickaktigt i hennes smarta figur och i siittet, hvai.p$ hon bar sitt vackert formade hiifvnd med det ljusbruna, lätt va- giga håret.
Ordförandeklubban förds non med lugn och saker h ' znd.
Hon började sitt tal med att hälsa den iniernationella kongressens leda- möter viilkomna.
Hon vidrörde diirpå en händelse, som inträffat ett par dagar förut och som nara berörde kvinnorna.
Måndagen den 26 juni, samina dag som kvinnokongressen iipp- nades, hade i öfverhuset varit före ett förslag till ny kommuiial- förvaltning för London.
Till detta förslag hade i underhuset an- tagits ett amendement, enligt hvilket kommunalt röstberiittigadc kvinnor skulle vara valbara till vissa kommunala befattningar (yasom %aldermen » och medlemmar af grefskapsråden).
Detta amendement föll emellertid i öfverhuset oaktadt själfve prekierministero; lord Salisbury, höll ett stort tal till kvinnornas förman.
Detta reaktioniira beslut af öfverhuset var en stor motgång för förkämparna f ör kvinnans rösträtt, och lordernas hus fick upprepade gånger iinder kvinnokongressen skarpa snärtar för sitt opåkallade
och orättvisa tilltag att utesluta kvinnorna f d n hufvudstadens kommunalförvaltning.
Ett af dessa anfall måste jag berätta, da.
det förekom mig särskildt karakteristiskt.
Det var vid ett sahmanträde inom den politiska sektionen och förhandlingarna rörde kvinnan i komm~inalförvaltningen.
Som ord- förande satt lady Frances Balfour, dotter till hertigen af ~ r ~ ~ l e, hnfvudman för en af Englands aldsta och förnämaste släkter.
Hon är dessutom s~ägerslca till en af drottning .Victorias döttrar, prin- sessan Louise, gift med markisen af Lorne, hertigens af Argyle äldste son och arftagare.
Men hennes höga börd och förnäma slakt- skapsförbindelser hindrade ej lady Frances at&amp; i sitt hälsningstal gå illa åt de oefterrättliga lorderna.
» Det .var icke oförutsedt » ' - yttrade hon bl.
a.
- » att billen om kvinnornas valbarhet skulle hafva mindre utsikt till framgång i öfverhuset, dar gammalmodiga fördomar och ungdomlig okunnighet r %dde, än i. underhuset.
Ett godt hade dock billen haft med sig.
E * ovanligt talrik församling hade diskuteratl och röstat om den; och mbnga unga lorder hade för första gbngen infunnit sig i öfverhuset, dar de hade säte och st.&amp;inmma.
D &amp; s ~ a w c e t t var i sitt ta1 vid rösträttsrnötet icke mindre skarp] not de olyckli~a lorderna.
Hennes anfall uppfattades också genast af den stora församlingen och verkade p i den som en elektrisk stöt.
Oaktadt mötet öfvervggande bestod af frimtimmer och dessa ju i allmänhet icke bruka vara så synnerligt demonstrativa, ljödo d e mest intensiva hvisslingar.
Ihallande och skarpa, soin hvasandet af myriader ormar, blide de en god shind den jättelika salen.
Det gjorde ett högst egendomligt intryck, denna upprörda sal, där tiiseiitals kvinnor, och därtill bildade, fina, eleganta kvinnor, h %n- fiillt hvisslade &amp; t Englands höga, ärevördiga öfverhiis.
.
Sedan mrs Fawcett slutat, upptradde den gamla Susan B. An- thony.
Afven henne vill jag presentera för mina läsare.
Hon iir visserligen amerikanska ' och hennes lifsgärning faller inom hennes .heinland, men den har varit af sådan betydelse för kvjnnosa.ken i dess helhet, att jag ej kan under tystnad förbigå den.
Susan B. Anthony &amp; r född 1820 i Massacliusetts.
Hon ar en af kvinnofriigans pioniarer i den stora republiken p&amp; andra sidan Atlanten och kan se tillbaka p % ett halft sekel af arbete och strid i kvinnosakens tjänst.
Ron tillhör .en kväkarefamilj, blef som helt ung liirarinna, deltog tidigt i sträfvandena för nykterheten och för slafveriets sfslraffande och slöt sig snart till de kvinnor, hvilka så-,
som Lucy Stone, Elizabeth Cady Stanton, Lucretia Xott, på den - omkring l850 - upptagit arbetet för sitt köns höjande.
- Miss Anthony har i synnerhet koncentrerat sin verksamhet på att förskaffa kvinnorna politisk röstratt och är ordförande i, The American National Women Suffrage Association D.
Det anses ocksa; vara till stor del tack vare hennes outtröttligs arbete, som kvinnorna i de .bagge staterna Wyoming och Colorado iiga politisk rösträtt.
(I fyyra af Nordamerikas Förenta stater, de bagge nyssniimnda samt Idaho och Colorado, ha kvinnor fullstiindigt samma rösträtt som man.)
Vid röstrattsmötet i Queen ' s Hall talade miss Anthony o m den tid, då hon först började reflektera öfrer sitt köns tillbakasatta stallning.
Hon berättade, huru hon, d&amp; hon för 50 $r sedan för första gången begiirde ordet p % ett nykterhetsmöte, möttes af ord- förandens förvihade fråga: » Hvad fruntiinret önskade % Då hon svarade, att hon ville begagna sin yttranderätt, uppstod en liflig diskussion bland de manliga mötesdeltagarna, om det.ta skulle till- latas henne eller ej, och allmänna åsikten var att &gt;sisters were not invited to speak but to listen,.
DA man detta oaktadt dock till slut helt nhdigt beslöt till %ta henne tala, hade hon hunnit glönirna hvad hon från början ämnat saga.
Denna episod hade först vackt hennes tankar pii det orättvisa i kvinnans ställning.
Och då något senare för Sewyorks lagstif- tande församling framlagts en masspetition med 28,000 namn, mest kvinnors, till förman för en lag om brannvinshandelns inskriinkande och en ung ledamot af församlingen slutat sitt kal mot lagen med frågan: ~ H v i l k a äro de, som begära denna lag?
Endast kvinnor och harn!
n - d&amp; hade miss Anthony fattat ett högtidligt beslut att taga till sitt lifs uppgift att göra en kvinnas namn på en pe- tition lika mycket vardt som en mans, och det kiinde det först blifva, ansåg hon, d&amp; kvinnorna finge rösträtt.
Detta och mycket mer berättade den gamla damen med det distinguerade utseendet och det energiska tittrycket.
Beundrnns- vardt lugn och obesvarad talade hon till den oöfverskådliga man- niskomassan, och titan synbar ansträngning lyckades hon göra sig hörd i den stora salen.
Hela hennes uppträdande och sätt att tala vittna om den vana talarinnan.
Och dock är det så enkelt och na- turligt, inga retoriska grannlåter, ibland en humoristisk randning, en muntrande anekdot, en ironisk snart &amp; t motståndarna.
E n annan berömd talarinna, som man vid detta möte fick höra, var den bekanta nykterhetskiimpen lady Henry Somerset, ordförande.
tiden
för =The World ' s w b m ~ n Central Temperance union .. ' Vidare upp- trädde en representant för Nya Zeeland,.
h r Reeves, och talade om den goda erfarenhet man i hans land vunnit i afseende p&amp; kvinnors .. deltagande i politiska val.
Det hade varit meningen att den framstående parlamentsleda- moten Leonard Courtney, som s&amp; länge och så ihärdigt i underhuset kampat för rösträtt åt kvinnan, skulle föresla resolutionen ' för mötet.
Ni ' Courtney var emellertid hindrad, och i stället var det mr Faithful Begg, afven ' han parlamentsledamot och bepröfvad khmpe för kvin- nans rösträtt; soni framställde resolutionen, hvilken hade följande lydelse: .Detta möte af vänner till kvinnans röstrltt i Storbritannien och Irlancl hälsar hjärtligt välkomna de delegerade från alla delar af världen, som n u deltaga i den internationella kvinnokongressen och hvilka hafva i iniinga fall framgAngsrikt ktimpat för att främja den stora rörelsen för att f % livin- nornas medborgarrätt erkänd genom den politiska röstrattens utsträckande till dem.
Vi tacka dem för den goda ledning de gifvit oss; och vi i vår ordning önska gifva en god ledning åt de nationer och kolonier, som äro mindre låilgt hunna &amp; n vi sjalfva.
Vi känns, att det åligge&gt; det förenade konungariket och dess kolonier samt Nordainerikas Förenta stater att föra framåt ocli fullständiga principen om det representativa styrelsesättet och att visa världen, att med folkrepresentationen menas hela folkets repre- senterande och att detta tydligen icke Lr förhkllandet, så länge ett helt kön %r uteslutet.^ \ Denna resolution antogs under den lifligaste entusiasm.
Den anblick man nu hade från estraden var i sanning storartad, iiilpo- nerande.
Församlingen, som till.
sista plats fyllde den stora salen och de bagge djupa läktarna, reste sig, ocli alla dessa manniskor, till .nio tiondelar kvinnor, klappade i hhnderna, stampade, bultade med paraplyer, ropade, skreko, viftade med hattar och niisdukar.
Har om någonsin kunde man saga, att en resolution antogs med acklamation, och jag önshade, att alla, som påstå, att kvinnor icke kanna någon önskan att få rösträtt, varit dar och.
fått se denna jattedemonstration.
.
J a g har nu försöökt lämna en r.~dogÖrelse för den kvinliga röst- rattsrörelsen i England och mina egna personliga intryck af den, så som den upptriidde på den internationella kvinnokongressen i Lon- don.
Innan jag slutar, skulle jag vilja yttra några ord om hvad vi har i Sverige Irnnna hafva att lära af denna rörelse.
I Sverige hafva kvinnorna som bekant alltsedan 1862, saledes i sju år längre &amp; n i England, haft kommunal röstratt.
De äro (sedan 1889) valbara till fattigvh-dsstyrelse och skolrid och hafra äfven i ej ringa antal invalts i dessa myndigheter.
Genom sin röst- rätt vid val till stadsfullmäktige och landstingsrniin kunna de i samma man soni röstberattigade män hafra ett indirekt inflj.tande på valen till första kammaren.
På den andra, den s. k. folkvalda kammarens sammanshttning, däremot ha de ej minsta inflytande.
De må vara aldrig så kunniga, aldrig s&amp; dugliga, vara juris doktorer och docenter inom juridiska fakulteten, filosofie doktorer, läkare, sköta stora affärer eller stora jordagods och - hvilket.
ju har ar det riktigaste, då åtminstone antiii rösträtten ar sammanbunden med skatteplikten - betala aldrig s&amp; stor skatt, de f&amp; ej rösta p&amp; de man, som stifta lagar, hvilka galla för så val kvinnor som män.
För att undanröja dylika orättvisa f örhallanden hafva, såsom vi nyss sett, r d n g a af Englands och Alnerikas adlaste kvinnor, en Millicent Fawcett, en Priscilla Bright-Mac Laren, en Susan Anthony, en Elisabeth Cady Stanton, gifvit sitt lifs basta krafter.
Nen hvad hafva de svenska kvinnorna, som dock i iirhundraden i miinga fall varit bättre ställda an andra landers kvinnor, gjort?
SIAnne de ens i allmänhet rätt inse och kiinna det förödnijukande i att r a r a nte- slutna från en rättighet, på hvilken det göres anspråk för snart sagdt hvarenda manlig individ och hvilken gång pii gang proklameras som en aZZm&amp;nt ntansklig rättighet?
Och förstå de, liksom de en- gelska kvinnorna visat sig göra, att förödmjukelseii blir allt stiirre för hvarje gång det blir friiga om att iitstricka rösträtten till vidare lager af den inanliga befolkningen?
Vi veta alla, att just på de senaste Gren denna fraga hos oss stått bland de främsta p i den politiska dagordningen och att den torde blifva ' ännu mer brännande under denna riksdagsl~eriod.
Röst- rättsvännerna ämna då samla sig omkring det s. k. von Priesen- ska förslaget.
Detta g8r som bekant lit p i ritt politisk röstriitt äfven skall tillfalla alla kornmimalt röstberättigade rniin.
Ty om krin- nor kommer det liog ej att hlifva fråga, och inan skall helt säker&amp; låta sig angela.get vara att icke anranda ordet » person2 utan » man », som i svenskan nappeligen kan innefatta kvinnor.
Att emellertid åtskilliga af våra riksdagsiniin, siviil i fiirsta soni andra kammaren, inse det inkonsekventa och orattyisa i ett dy- likt uteslutande af kvinnorna, framgick tydligt af röstrattsdebatterila
.
förliden vinter, d l ett par talare fraphöllo det orimliga och ohåll- bara i att tala om politisk röstriitt såsom en allman mänsklig rattig- het, heilken tillkomn~e hvarje medlem af, hvarje personlighet inom samhgllet, och saintidigt lämna alldeles ur rikningen halfva antalet eller litet mer af personligheterna inom samhället -- kvinnorna.
Det iir sgrskildt ett af de yttranden, som .då fälldes af en talare i &amp; dra kammaren, hoilket jag vill taga fasta på, då jag an- ser det som ett tydligt gif akt!
för oss kvin9or.
Det lyder så här: » Hvad som måste krafvas af de klasser, hvilka skola ryckas upp till lika bergttigande med andra, &amp; r att bland dem gifvit sig till känna någon allmiinnare önskan eller striifvan att komma i åt- njutande af dessa rättigheter.
Men i det afseendet star kvinnornas rösträttsfraga langt tillbaka eller rättare ligger långt fram i fram- tiden, ty helt visst har ännu icke bland dem i någon större ut- sträckning försports dylika kraf ».
Se diir ett mene tekel åt oss kvinnor!
Viigda på de röstratts- värdigas våg h a h a vi befunnits allt för lätta.
Skall det lange så förblifva?
Skola vi fortsatta ined att vaara politiskt indifferenta, fort- farande sitta nied hiinderna i kors och nöja oss ined att icke hafva.
ett ord med i laget, di, det giiller stiftande af de lagar, hvarpå vårt lands, vbrt folks, våra efterkommandes val eller ve beror?
Skola vi framliarda i vår bekväma overksamhet.
och.
lugnt åse, att det politiska röstr %ttsstrecket för man sanlces allt mer och Iranske slutligen helt.
och hallet försvinner och vi stå såsoin politiskt omyndiga i s %llskap med iiiinder %riga, dårar, fattighjon och förbrytare?
Yore det icke vardigare oss, landsinaninnor till en Birgitta, till en Kristina Qyllenstjerna, till en Fredrika Bremer, att sain- mansliita oss, organisera oss och hvar och en i sin stad och efter sinn] &lt;rafter arbeta för att .förvärfvn oss den niiimsklign och medborgerliga rattighet, som kallas politisk rösträtt?
De engelska kvinnorna hafva visat vägen, och vi göra klokt i att efter basta ' förmåga följa deras exempel.
*) n f ~ ~ ~ i e o t ~ w s c ~ r i ö ~.
2) tidskrif t u.
Den sista afdelniilgen i denria uppsats .förekonimer ej ' i nordisk
Trädgårdsskolor för kvinnor.
.
De notiser om tradgårdskurser for kvinnor, dem man då och.
då sett i tidningarna, synas mig vara glädjande tecken till att ilen fordran på ordnad imdervisning i trädgirdsskötsel, som sedan liinge försports bland det uppväxande kvinliga slaktet, nu håller på att bli tillgodosedd.
Huru mången kvinna har ej, allt sedan den tia d % Semiramis pysslade med sina .&gt;hangandep triidghdar i Babylon, trefva.t sig fram för att få tillfredsstilla sin lust att drifva upp växter, försökt och misslyckats, försökt om igen, stilla six- kande öfver sin ovetenhet om orsaken till sitt misslyckande; det ar hög tid att hon slipper gissa sig fram.
hög tid att iifven hon f a r del af kunskapens ljus, s å att hon kan sakert och slcickligt utföra arbetet, hög tid att hon far Iiira sig spara på den ocksa för henne dyrbara tiden.
.
Det är omkring ett tiotal år sedan man i Tyskland började anordna kurser, s. k.
» Gartenbau~, för kvinnor, och dessa kurser omfattade äfven undervisning i konservering af frukter och grön- saker.
Tyskarna iiro praktiska, de burjade inse ritt det blef deii; för dyrt att.
hafva okunniga vårdarinnor af sina hem; triidglirds- kurser upprättades än har, %n dar, bekostade af allmanna medel, och visade mycken tillslutning och goda resultat.
Nu började den för sociala reformer verkande kvinnoföreningen ~Fraiienmohl&gt; också få ögonen öppna för denna sak, ifrande för att få till stand fasta kvinliga trädgårdsskolor, diir undervisning pågick året.
om.
Redan Ar 1892 fanns en sådan skola vid Charlottenburg invid Berlin och någon tid därefter r a r en notis synlig om en skola som skulle öppnas i Vogtland (Sachsen '.
Sii iir iifven i Friedenaii en skola börjad, som har arbetat med god framgfing.
I England, där kvinnosaken, ' likasom allting annar, itminstoile iir stortalande, finnas %f ven trädgårdsskolor för kvinnor; vid institutet i Smnnley hafva till och med svenska kvinnor nthildats i trädgardsyrket.
Den nitiska finska tradgårdsarbeterskan prostinnan Sora Pöyhönens ' versksamhet är kand sedan ett par ar, och elever f r h hennes skola utga, verkande sarskildt inom folkskoleliirarinne- och allmogekretsar.
&amp; ven i Danmark och Worge finnas krinlign tradg&amp;rdsskolor.
Men vi sjalfva äro ej heller på efterkalken; 18 ' 31 hade vi en kvinlig trädgårdsskola vid Norrviken.
Sedan denna efter att hafru fortgatt i fem år nedlades, hnfva de efter verksamhet på i friga
varande, område spörjande kvinnorna måst ha.nvisas .till att söka praktisk.
utbildning i större enskilda trädgårdar.
- Glädjande att för- tälja, har.
det funnits tradgårdsagare, hvilka varit villiga att mottaga.
kvinliga arbetare, .på så satt understödjande en rörelse, som numera ej tycks kunna motarbetas.
För närvarande ser, det lit som om in- tresset f ör att utbilda kvinliga tradg&amp;rdsodlare vore så lifligt, att det icke vidare galler frågan huru vi skola få en trädgårdsskola, utan hvilken af dem, som finnas, vi skola välja.
För att något vag- leda de unga kvinnor, som ämna agna sig åt tra; dgårdsyrket, lam- nas har nedan en.
uppgift om skolorna, deras villkor och arbetsom- råden.
Man vore .frestad, då man sätter sig till att beskrifva de i vårt land upprättade eller tilltänkta skolorna, att indela dem i två slag: de qom hafva till syfte att dana verkliga trädgårdssköterskor och de som blott er bjuda tillf alligt trädgårdsarbete såsom rekreation eller tidsfördrif; de %ro s å.
nya, så litet pröfvade, våra kvinliga träd- gårdsskolor, att man gärna kan anse det förlåtligt, om den, som griindlägger en sådan skola, icke strax kan vara på det klara ined om han (eller hon) vågar taga saken på allvar eller måste försöks- vis slappa in elever, som sakna förutsattningar för att kunna göra heder åt det kvinliga trädgårdsarbetet.
Jag tanker harvid på svaga, nervösa flickor - de kunna nog hafva en brinnande lust för arbe- tet, men saknn den styrka soin erfordras, och osäkert ar om de ha uthållighet nog att träna sig till styrka.
Den skola som, på griind.d&amp;raf att den anlades och uteslutande sköttes af en kvinna, b e n ä d e s S !lieriyes ffirsta kuintigc~ trticZg4rds- skola, var den som i fjor våras mottog sina första elever, till auta- let 14; den var då förlagd till det gamla, i vår ' historia k w d a sa- teriet Riseberga.
Enligt hvad mig blifvit rneddeladt, frambragtes dar i fjor, oaktadt jorden fordrade drygt arbete för att bli i det skick, att dar kimde odlas grönsaker och blommor, på ungefär 4 må- naders tid med kvinliga armar - det enda arbete som utfördes af manliga sådana var uppskottande af gångar - prodiikter som pli hösten offentligt utställdes i Örebro och erhöllo berömmande om- nämnande ' i en platstidning.
Oaktadt det tragn&amp; sommararbetet kunde vid slutad kurs elevernas goda hdsa vitsordas och detta kau ju betecknas som ett viktigt plus till det lyckade resultatet.
DA.
snart för denna skola.
som nu kommer att flyttas till: Espenäs egen- dom vid Hjälmaren, den andra arbetsperioden tager sin början, torde det resultat och den erfarenhet, som den gångna lärotiden gifvit, '
kunna inge förhoppning om utveckling och framtida fortvaro, i synnerhet som nu till biträdande lärarinna blifvit antagen en elev f r i n den omtalade prostinnan Pöyhönens trädgårdsskola.
Kursen för i år börjar den 1 maj och slutar 1 oktober samt kostar 75 kr.
jämte 50 k r i månaden för hel inackordering.
Det har sagts att omvä.xling i arbete a r så godt som hvila; på denna grund torde också kunna antagas att, då det yttre tradgardsarbetet omväxlar med praktik i konservering af grönsaker, här ej kan bli fraga on1 öfveranstrangning, i synnerhet som arbets-, mat- och hilotimmar liira vara viil afpasskde i förhallande till hrarandra.
Den andra 1a.roanstalt i tradgardsodling, som denna r å r öppnar sina portar för kvinliga elever, ar fi.öknm-i~n Schlnz ' dts or11 H69-d n f Sepzrstd.9 11rctktiskrr.
tfi-lidg As~lsslioltr.
för jl ' z * iw~o~~ invid Karlshamn.
Den ar hufvudsakligen afsedd för allrnogeklassen och erbjuder, äfven den, utom allt slags trädgårdsarbete undervisning i användning af trad- gårdsalstren och deras konservering samt beredning af fruktviner.
Kursen &amp; r något längre &amp; n den förut omtalade, d&amp; den tager sin början Fiainma dag, men utsträckes till l 5 okt., och priset ar 35 kr.
i månaden i ett för allt, men 150 kr.
för hela sommaren.
Elev, som själf sörjer för logis och kost, betalar 10 kr.
i månaden.
T r t fri- elevplatser för alliuogeflickor från Blekinge finnas.
Vi ha att marka ytterligare tv&amp; nyanlagda trädgårdsskolor för kvinnor: en vid Malmsjö -; h i i Södermanland, griindad af fröken S. Giöbel, och en i Kalmar län.
Programmet för den första omfattar afven det manliga elernen- tet och arbetsomradet stracker sig enligt prospektet afven till stu- dier i konstnärliga iimnen såsom landskapsmtlning.
koinpositionsöf~ ningar till konstindustriella föremål, drifning och ciselering i metall, gobelin- och konstvafnad.
Vidare later prospektet oss veta att personer, som iinska stiirkn sig med frisk landtluft längre eller kortare tid, vinter eller soininar, kunna vid lklalmsjö agna sig åt något af de ofvannaiiinda eller at bokliga studier.
E t t mindre bibliotek finnes.
Ett godt piano likaså.
Laget af boningsrummen gör dem oberoende af hvar andra, och det ar meningen, att hvarje elev eller dar studerande person skall kunna inriitta sig SA sjalfständigt som möjligt.
En stor, niot sjön sluttande, starkt kuperad park gïiinsar in- till boningshnset.
' För trädgårdsskolan finnes större trädgård, orangeri, vinkast m.
in., och undervisning ges af kunnig tr8dgkdsmästare.
Utfärder till närliggande trädgårdsodlingar m. fl.
stallen af in- tresse lziinna anordnas.
Möjligen också pristäflingar i ett eller an- nat ämne, såsom blo~nsterbiiidning, blomsterdekoration af runi eller matbord, komposition för konstindustriella arbeten eller utförandet af dylika, allt beroende på det intresse hvarmed.
arbetet omfattas, Ett verkligt intresse för någon af ofvan nämnda eller dithörande sysselsiittningar förutsiittes hos de personer, hvilka önska vistas å Nalmsjö.
Priset kommer icke att öfverstiga 100 kr.
pr manad och in- nefattar da undervisning i tradgardsarbete.
ts-ticlgbrcls- Den senare af dessa tilltankta anstalter, » P~ * alcti,.s1c och 7~u.sl~dllsskola för Icli ' inl ' ifj ztqqcZo~w)) vid Trysernms prästgård i norra Småland, ax anlagd af kyrkoherde och fru Ariiman och börjar sin första kurs den 3 april; den är beraknad att räcka till ' 20 september.
Undervisning lämnas, som namnet angifver, icke blott i trädgårdssköt- sel utan äfven i hii.shållsgöromål, och tyckes alltså afveii hiir fordran på en omv~xlande sysselsiittning vara tillgodosedd.
Afgiften ar 50 kr.
i mcånaden för det hela med tillägg af 5 kr., då elev ej vill deltaga i utarbete; en specialitet för denna kurs tyckes vara att hvarje elev far sig tilldeladt ett litet jordområde och ett bänkfön- ster att sjalf odla, s&amp; och vårda, och hvad som erfordras för detta ändamål, frön eller växter, måste af eleven själf bekostas - detta, beriilrnas dock ej belöpa sig till mer an högst I S kr.
för hela kursen.
Ja, säg nu att vi inte ha triidgårdaskolor för kvinlig ungdom.
Tre stycken starta nu i var och en ar ett &amp; r gammal.
Men ändå ha vi ej nhgonting motsvarande de tradgårdsskolor för manlig ung- dom, som finnas vid Rosendal och Experimentalfältet m. fl.
ställen, intet ställe dar en kvinna får lara sig huru inan hela året om fin- ner arbete inoin trädgårdsodlingens omride; men en god början %r gjord, erfarenheter ha vunnits och nf de kvinnor, som iignat sig åt trädgårdsarbetet, ha bevis kunnat framkggas ej blott på ovanlig styrka, utan afven på ihsrdighet och allvar.
Den enskilda företag- samheten hur brutit marken, har sått ut frön; månne den dag skall komma då våra hushållningssallskap, hvnrför icke rent af staten, tillgodogöra sig frukterna af den enskildes påbegynta verk, likasom tyskarna inseende att misshushållningen med mänsklig förinåga är en förlust, som vårt land icke laiigre kau bäia.
1M.
Bolin. '
8 o f i frid, du Zilla zVi14, vintervind a r susa.
, W ?or h a r - $att till fjärran land,, ô&amp; till.
n e j d e r irJ ' rcsa.
$of, sof, liten?
?&amp;L, hon ko7) mne7 * ~j igen.
BIL skuU v ä x a stark, och god, hcilla.
t r o O C ~ L ara.
Bu skaZZ L ~ d a 3ie.rre~~s bzld och hans vapen bära.
S o f, sof, liten vän, m o r hon mim d@ ä7~.
flar du k a m p a r Zifcets kan@ - 7@rd &amp; r o f t a striden -, kont mer I L O ~ helt visst ibland till d i n själ m e d friden.
8 0 f, sof, lite ?&amp; vän, h o n k o m m e r nog igen.
Maria Drading.
Litteratur.
Hans ' hustru.
Berättelse af Elizn Orzeszko.
Öfversättning af E. Weer.
När en ny bok af Eliza Orzeszko införlifvas med vårt språk, ' hälsas detta som en tilldragelse af vikt inom vår litterara varld.
Anda från den.
dag, då den första af Orzeszkos böcker (» I de djupa dalarna))) utsändes i svensk Öfversättning, har vår bildade all- manhet haft sin upgrnarksamhet fästad vid dessa polska romaner,.
som allesammans varit akta pärloreaf psykologiskt djup och fin be- riitkarkonst och som, b&amp;de genom sitt inneboende värde och på grund af den förträffliga svenska oniklädnaden, stëdse flutit ofvanpå i ström- men af öfversattningsalster.
Hans .Iwtru utgör en öfversiittning af det polska originalet Cham, som på grundspråket väckt ett ut.orw ordentligt bifall.
Den polske litteraturkritikern professor M. Zelzie- chowski skrifver om densamma: VI konstens, mästerverk nedlägger nationen blomman af sin sjal.
' Cham ' %r en af våra skönaste blom- mor.
I och genom den skall dess författarinna evigt lefva i sitt folks tacksamma minne.
' Cham ' ar stor och ändå sann, ideell och ändi realistisk.
» Det ar en mörk tafia ur lifvet, målad med realistens oförfarade pensel, som i denna bok träder oss till mötes.
En och annan läsare skall antagligen kanna sig.
tillbakastött af de dystra scener, som har upprullas för oss, liksom af skildringen a£ bokens ena hufvud- .person, hustrun Fraalca, om hvilken författarinnan träffande säger att Bur hennes ord talade icke något cyniskt ringaktande af mara- len nien väl en nästan fullkomlig frhnvaro af all sadan.
» Mot denna mörl~a bakgriinu tecknar sig mannens gestalt oandligt ljus, ock dock verkar han fullkomligt mänsklig och sann, denne enkle bonde med sin naiva uppfattning, sin barnsliga fromhet och sin.
gränslösa kar- lek till den ovärdiga hustrun.
.
.. Handlingen försiggår från början till slut vid stranden af ' Nie.- men, denna blåa glänsande flod, som inger det polska folket en s&amp; varm hängifvenhet och som äfven vi lgrt oss älska genom Eliza Orzeszkos beslcrifning.
Här ute på floden är det, som Pnwel, fiska- ren » med himlen till stugtak och floden till hustrus, första gången sammanträffar.
med Franka.
Den enkle, allvarlige mannen blir ge- nast frfin början intagen af denna flärdfulla, njutningslystna varelse, soin till vanor o.ch böjelser tillhör en värld himmelsvidt.
skild från hans egen.
Bfen.högri an den erotiska känslan talar i hans hjärta en brinnqnde önskan att rädda en sjal ur fördärfvet.
Det första han svarar på Frankas öppenhjärtiga berättelse om sitt förflutna lif a.r det af henne fullkomligt oförstådda ordet: » D,u.
f örspiller din själ %,.
och det är just.
denna rena, outsläckliga karlek till hustruns sjal, som likt en röd tråd genomgår berättelsen och utgör nyckeln till Pawels.
hela.
lcarakier.
.
.
.
.
.
. '
.
, För att radda Franka ur det lif, som fördiirfvar henne, gör han henne till sin hustru, döf för sina narmastes varnande och ogil- lande ord, och börjar sitt äktenskap under de ljusaste förhopp- ningar, fullkomligt liignad genom den ed han låtit henne sviira, att blifva en god och arbar mannisksi.
Men de dåliga böjelserna, som under den första tiden krafts af hennes uppriktiga tacksamhet och tillgifvenhet mot munneo, rak- na åter till lif i Frankas själ, närda af det missnöje öfver sina enkla lefnadsförhilllnnden hon alljämt erfar, och det driijer e j lailge innan hou flyr f r å n sitt hem och återgår till sitt gamla lif.
Paxel sluter sin sorg och förödmjukelse inom sig, och till sin omgifnings stora hapnad Ititer han intet ord af förebraelse mot den oviirciigti hustrun g å öf ver sina lappar.
Efter niigra års förlopp koiiimer Franka tillbaka, utblottad och eliinciig, ' och nedlägger en annans barn på t,röskeln till Pawels hus.
Xu uppstiir i mannens hjärta en hård kamp mellan blygsel och ovilja å ena sidan och å den andra medlidande och en brin- nande längtan att än en gång upprtitta den kvinna han i sjalfra verket aldrig upphört att älska.
Kiirleken segrar till slut, han för- låter sin brottsliga hustru, icke till hälften utan obetingadt, och upp- tager det främmande barnet som sitt eget.
Så gAr en tid, och Franka, som djupt gripits af mannens stor- sinthet, gör verkligen nigra ansatser till bättring.
Jien det onda har alltför djupa rötter i hennes natiir, det gamla lifvet, som iinder- gräft både kroppens och sjalens hälsa, har öfver henne samma inakt som brännvinet öfver drinkaren, och hon bryter på nytt sina liifteu.
Denna gång blir Pawel utom sig af smärta och harm, och p i siii omgifnings inrådan besluter han pröfva att genom våld och liårclhet söka uträtta hvad mildhet och kärlek icke mäktat.
Men detta är hvad Franka minst af allt kan M a, hennes för- mörkade, utpinade själ gripes af ett oandligt hat mot mannen, och utom sig af vrede och hätskhet söker bon förgifta honom, inen blir röjd och på Pawels närmastes anklagelser öfverlämnad åt rätt- visan.
I detta förtviflade liige vaknar mannens kärlek och medlidande p4 nytt, han beger sig till domaren, fritager hustrun frin anklagel- sen och för henne med sig hem utan ett förebraelsens ord.
Denna handling bryter Frankas hårdhet, hon ar öfverviinnen, men tillika krossad.
%Han har mördat mig med sin kiirlek, jag kan inte lefra längre i världen för den, af bara ångest kan jag inte lefvaa, klagar bon för sin förtrogna, den gamla tiggerskan.
Och af sin förtviflaii drifven till vanvettets rand bär hon hand på sig själf.
Sådana iiro de yttre konturerna af denna sorgliga historia, hvars dysterhet dock i hög grad mildras genom den storslaget sköna teckningen af Pawels bild.
Denna teckning torde utan tvifvel kunna räknas till det allra basta den nyare skönlitteraturen skänkt oss.
Det vore frestande att anföra ett och annat ur denna skildring, men den förstående läsaren skall sjalf helt visst finna dessa akta pärlor
och gömma dem i sitt minne.
Hvein kan, % ex. utan djup rörelse läsa beskrifningen pa hur d ' en enkle;.
okunnige bonden, d&amp; den älskade ö f v e r g i f ~ t honom,.
söker tröst i sin sorg genom ett mödosamt genomstafvande af hsnnes bönbok?
Mannens kärlek kastar.
en förso- nande dager öfver hustruns mörka bild., och synd och ondska får icke sista ordet i denna bok.
Pawels böner för Frankas .sjal uppstiga till himlen lika brinnande ännu efter hennes död,.
och hans kar- lek sträcker sig bortom grafven, emedan den ä:.
en gnista af.
den gudomliga eld som, när den siinker sig i ett .manniskohjärta, uppen- barar för detsamma kärlekens hemlighet.
F. E..
.
Rese-inspektriser.
.
i fattigvårdens tjanst.
Enligt ett nii i fattigvårdsnämnden hvilande förslag till förbättrad inspektion ' af utackorderade barn skulle en kvinna anställas son1 aflönad rese-inspektris.
Det synes ligga i öppen dag, att en kvinnas blick liittare ä-n en mans skall af dessa tusen småsaker, som till- sammans bilda barnets lif, kunna u t r a n s a h.
om det åtnjuter en verkligt god vård och känner sig lyckligt eller ej, men ovisst kan dock vara om förslaget i denna punkt blir antaget.
I hvarje fall.
, visar det att äfven i Stockholm den uppfattning börjar göra sig gallande, som i. flera andra länder sedan ratt l b g tid tillbaka fört kvinnan till befattningar med myndighet och arisvar inom fattig- vården.
Att hon fyllt sin plats viil, därom vittna såväl de officiella redogörelserna som enskilda uttalanden af ledande man.
Flera bland dem hnfva högsint erkänt, att de från början varit emot ett dylikt anstiillande men blifvit fullkomligt öfvertyga.de om att denna upp- fattning varit grundad på oriktiga förutsä.ttningar.
Bland dessa ar tron, .att kvinnan alltid låter leda sig blott af kiinslan, den för henne farligaste.
Ett opartiskt granskande af det verkliga för- IiiUlandet i detta afseende ger som resultat, att den skolade, ut- vecklade kvinnan - och ntigon annan.
kan ju ej komha i fråga till dylika uppdrag - kan ställa sina lsanslor under förståndets kontroll i- fullt lika hög grad som de.flesta man.
Det .ansågs ju också en gång, .att kvinnan var för, vek att tåla se sår och lidande och diirför ej kunde vara duglig till sjul+öterska.
Hvad erfarenheten nu säger om den saken, veta alla.
Får kvinnan blott tillfälle att visa, hvad hon duger till inoni fattigvå ' rden, ' helst da ' s det gäller barnavård, si skall motviljan för hennes anställande där snart försvinna.
.
...
.
.
Från riksdagen.
Minderårigas och kvinnors användande i industriellt yrke.
Den 1 4 mars öfverlämnades till riksdagens kamrar en kungl.
proposition angående minderårigas och kvinnors användande i in- dustriellt yrke.
Propositionen åtföljdes af ett i civildepartementet utarbetadt förslag rörande ordnandet af hithörande förhållanden, hvilket i sammanfattning innehåller följande: ~~illkoren för inkiide i arbete: a) fylda 12 år, b) fullstiindigt af- gångsbetyg fr&amp; folkskolan eller behörigt tillstånd att lämna folk- skolan eller skolpliktighetens upphörande af annan anledning; c) läkares intyg, att den minderårige utan men för sin h d s a kan far- rätta arbetet i fråga.
I liittare arbeten under bar himmel, vid gruf- vor samt sågverk och därmed förenade brädgårdar ffi elhaåringar anviindas, under inktta.gande af att vilkoren b och c äro uppfyllda.
; arbetsclngm; G f. m.-7 e. m.; nrbetsticleu: S timmar för 12-13- åring, 10 timmar för 13-18-tiring; i yrken med standig eld samt i grufarbete och i sågverk och därmed förenade briidgårdar med- gifves toli timmars arbetstid och nattarbete för minderhrig af man- kön öfver 14 år; förbud att i arbete använda kvinna f p a veckor efter barnsbörd; förbztd att till arbete under jord i gru£va eller stenbrott an- vända kvinna af iivad ålder som helst samt minderårig af mankön under 1 4 år; drliyn Iakarebesiktni~qar, verkställda af läkare, som förordnas af offentlig myndighet; koiztrollen öfver författningens tilliimpning tillkommer i första hand yrkesinspektionen.
Ned anledning af ofvanstående kungl.
förslag ha hrr Frldtjlw Berg och HamnlarlimZ med instämmande af tjugo Andra kammarens ledamöter väckt en motion gående ut p&amp; vissa ändringar i k. m: ts proposition.
Bl.
a. föreslås minimiåldern till 1 3 i st. f. I 2 år samt inskränkning af arbetet under ferietid till den ferietid, som infaller nnd.er månaderna juni, juli och augusti.
Idotionarerna önska vidare, att de till industriellt arbete använda minderåriga, som iiro under 15 år, ovilkorligen komma i åtnjutande af fortsatt undervisning, anordnad af vederbörande skolråd eller ock af skolrådet godkiind, hvilken undervisning under alla förhållanden skall omfatta minst 1 SO timmar årligen.
* * d:
Mycket nära p11 de frågor, för hvilka vi här i korthet redo- gjort, ansluter sig: en annlm kungl.
proposition, den om utvid&amp;ug af yrkesinsl~ektio~~e~~.
Uti den.
kungliga skrifvelseq betonas nämligen uttryckligen, att en ökning i yrkesinspektionens arbetskrafter ä; med nödvändighet påkallad af den föreslagna förordningen angående: minderårigas och kvinnors användande till arbete i industriellt syfte. '
Utan att för dagen kunna ingå i några reflexioner rörande har refererade riksdagsfragor, hvilka aga ett så nara samband med lrvinnans intressen, m&amp; det dock vara oss tillåtet att uttala den förhoppningen att förslaget om utvidgad inspektion, till skydd äfven för den yrkesidkande kvinnan, skall vara första steget till en åtgärd, som synes vara n£ behof och förhallanden högeligen påkallad, nam- ligen användande af kvinnor inom yrkesinspektionen.
I nästa häfte skola vi i en artikel nä.rmare behandla detta iimne.
skilda håll.
Finsk kviniioförenings årsberättelse föi- 1899 innnehhller en redogbrelse för föreningens verksamhet för folkbildningen under det gångna Hret.
S&amp; ha fOredrngsserier.
för allmogel~vinnor anordnata &amp; 11 olika orter på den finska landsbygden.
Dessutom hafva enskilda medlemmar anställt föredragsserier och föredragsaftnar för allmogen.
Ämnen för före- dragen h a varit fosterlandskärlek, karlek ' till nästan, hemmets uppgift, barnavård, uppfostran, sedlighet, nykterhet, halsoviird, trädgårdsodling o. s. v. Föredragen hafva i regeln varit talrikt besökta.
.
.
Föreningen uppratthåller följande företag: elementarkurser för arbe- tande kvinnor, arbetsbyrfin för bemedling af platser åt tjänarinnor, som- markolonin för arbetande sjukliga kvinnor, ambulatoriska matlagnings- och handarbetskurserna för allmogekvinnor och Zacharias Topelius ' ungdoms- bibliotek, hvilka alle ined f r a r n g h g fortsatt sin verksamhet under det giingna året.
- 3 ' Trädgårdsskolor i Norge.
Som tillagg till artikeln trii id gårds- skolor f&amp;- kvinnor » meddelas: I Norge finnas två olika stallen där kvinnor erhalla utbildning i trad- gårdsodling: ett vid fröknarna Fleischer &amp; Hoffs Gartneri utanför Kri- stiania, dar endast kvinliga elever mottagas, samt ett vid Folkehavebrugs- skolen i Gladvold invid Holmestrand, dar saval kvinliga som manliga ele- ver utbildas.
r
Den finska kvinnan och komniimen.
Förslaget om rätt för kvinna att handhafva kommunala, uppdrag har nu behandlats i samtliga stand.
Efter en Ifinparig diskussion beslöt ridderskapet och adeln med 59 röster mot 47 att omfatta lag- och ekonomiutskottets tillstyrkande be- tiinkande.
Bondeståndet godkande betänkandet med 34 röster mot 18.
Prasteståndet åter godkiinde med 26 röster mot 17 en reservation, i hvil- ken föreslogs, att inotionsförslaget icke mktte föranleda till niigon artgard fran stiindernas sida.
Efter en kort men liflig diskussion .godk&amp;ndes betänkandet af bor- g a r s t h d e t med öfverviigande majoritet.
