# ID: svediakorp-per1995
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 36,636
# sentences: 1,653
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 24 (1327).
25:TE ÅRG.
SONDAGEN DEN 16 JUNI 1912.
LOSNUMMERPRIS: 12 ORE.
VANLIGA UPPLAGAN.
JOHAN NORDLING.
RED.-SEKRETERARE: 1.
Landshöfding A. Asker, utställningens h e d e r s - ordförande.
2.
B o r g m ä s t a r e A. Vesfman.
3.
K a p - ten Gustaf Löfgren, utställningens kommissarie.
4.
Stadsfullmäktiges o r d f ö r a n d e A.
L. Apelstam.
5.
Chefen för Hallands r e g e m e n t e öfverste B.
B.
E. Mörcke.
6.
S t a d s a r k i t e k t e n P.
L. Håkansson, u t - ställningens arkitekt.
7.
Läroverkefs rektor E. Bökman.
8.
Länsnotarien A. Magnusson, utställ- ningens s e k r e t e r a r e och ledamot af pressufskof- fet.
9.
Ingenjör A.
H e d b e r g, ledamot af p r e s s u t - skottet.
10.
S m e d m ä s t a r e n A. Johansson, ordf. i verkställande utskottet.
11.
Direktör E.
L:son Bergh, ledarn, af verkst.
utskottet.
12.
Banin- genjören V. Lindström, ledarn, af verkst.
utskottet.
13.
U r m a k a r e I. Nilsson, b e s t y r e l s e n s k a s s ö r.
E3 t ELIN WAGNER.
EN 13 JUNI INNEVARANDE ÅR ö p p n a s i Halmstad en landt- b r u k s -, industri- och slöjdut- ställning, hvilken omfattar p r o - dukter af S v e n s k a industrien och handtverkei samt alster af halländska h e m - och skolslöjden.
Utställningen är afsedd att p å g å under en tid af minst sex veckor och ä r a n o r d n a d af Hallands H a n d t v e r k s - och Industriidkaredistrikt genom en besfy- relse b e s t å e n d e af 50 personer.
H e d e r s o r d - förande i d e n s a m m a är landshöfdingen A. Asker, ordförande t. f. b o r g m ä s t a r e n Axel Vestman, kommissarie k a p t e n e n Gustaf Löf- gren och s e k r e t e r a r e extra länsnotarien Axel Magnusson.
S t a d s a r k i t e k t e n i Kris- tianstad P.
L.
H å k a n s s o n ä r utställningens arkitekt.
Anledningen till att utställningen a n o r d n a s just nu, ä r att länets hushållnings-.
s ä l l s k a p firar sitt 100-års jubileum inneva- r a n d e år och därvid a n o r d n a r ett l a n d t b r u k s - möte, som.
kommer att ö p p n a s s a m m a d a g som industriutställningen.
Utställningen har Omfattats med lifligt tresse i hela landet och utställare hafva mält sig från rikets alla delar.
O c k s å alla b e r ä k n a d e platser u p p t a g n a och in- an- äro be- G. Ewald foto.
r a s t e p a r k e r och inom hvars o m r å d e å r e t s h a n d t v e r k s - och industriutställning är för- lagd.
Det torde v a r a någonting alldeles ovanligt att en utställning är förlagd till en s å v a c k e r park, i n b ä d d a d i den härligaste g r ö n - ska, där d e hvita utställningsbyggnaderna med sina ljusgula tak t a g a sig synnerligen c h a r m a n t a ut.
I Tivoli har rests en byst öfver konsul G ö r a n Hammar, genom hvars å t g ö - r a n d e p a r k e n r ä d d a d e s åt samhället.
Ett stycke utanför s t a d e n ligga d e stora kasernområdena för Hallands r e g e m e n t e.
Vintertiden ä r o h ä r s t ä d e s äfven förlagda skolor för fyra a n d r a regementen.
N å g r a kilometer öster ut ligger S p e r l i n g s - holms stora g o d s med sin i italiensk stil uppförda b y g g n a d.
Här finnes ett elektri- citetsverk med kraftledning till Halmstad, ett nyuppfördt kapell m. m.
I slutet af 1700- talet och under förra hälften af 1800-talet fanns här o c k s å en mycket anlitad h ä l s o - brunn, om hvars vatten en urkund förtäljer, att det var b r a " mot gikt, bröstsjukdomar, lamhet, hysteriska lidelser, hypochondrie och melancholie, äfvensom att fördrifva mask. "
G.
E. styrelsens verkställande utskott har måst företaga diverse utvidgningar af lokalerna medels a n b r i n g a n d e af läktare och dylikt.
Halmstad är icke blott det nutida framåt- g å e n d e samhället, utan framförallt en d e gamla minnenas stad.
P å häfdens b l a d möter oss s t a d e n i början af 1300-talet, d å den efter att förut ha legat 2 km.
längre in i landet vid det n u v a r a n d e Ofraby flyttades till sin n u v a r a n d e plats vid N i s s a n s utlopp.
S t a d e n har g e n o m g å t t m å n g a h å r d a öden, varit b e l ä g r a d, n e d b r ä n d och åter u p p b y g g d.
Att Halmstad fick befästningar r e d a n vid sin grundläggning t o r d e v a r a visst.
Dessa o m b y g g d e s i början af 1600-talet och blefvo bibehållna till omkring år 1730, hvarefter d e fingo förfalla.
Ar 1733 v ä c k t e s förslag om att fästningsverken skulle r a s e r a s, hvilket o c k s å blef b e s l u t a d!
och två å r s e n a r e påbörjad !.
S a m m a år eller 1735 inlämnade emellertid Berndt Liedberg o c h Lars Gabrielsson till f e - geringen en a n s ö k a n om att få inköpa vallar och b y g g n a d e r för att a n v ä n d a s till t o b a k s - planteringar.
Med anledning häraf a n s t ä l l - d e s auktion å fästningsområdena s e d a n först värdering ägt rum.
Ur värderingsprotokollet kan förtjäna a n f ö r a s: " Byggningen öfver Norreport b e s t å r m e s!
af gråsien, illa förfaren v ä r d e r a s ull h ö g s!
Femb Daler Silvermynt om k ö p a r e n skall d e n n a byggning nedrifva och flytta. "
Den k ö p t e s af r å d m a n Liedberg för fem daler och 16 öre silfvermynt.
N o r r e - port h a d e sålunda upphört att v a r a stats -- egendom, s k ä n k t e s 1781 till s t a d e n, hvars e g e n d o m den alltsedan varit och a n v ä n d t s till olika ä n d a m å l.
S e d a n 1887 eller för jämnt 25 år s e d a n har Norreport stått till Hallands museiförenings förfogande.
tt MUSEUM Förutom Norreport ä r det Slottet som hos främlingen v ä c k e r största intresset.
Detta liksom Norreport är uppfördt i holländsk stil och fick sitt n u v a r a n d e u t s e e n d e under d a n - ske konungen Christian IV:s tid.
Slottet är nu förutom länsstyrelsens s ä t e landshöfdingens b o s t a d.
Bland b y g g n a d e r från d a n s k a tiden m ä r k e s kyrkan, som uppfördes 1460, helgad åt S:t Nikolaus.
Kyrkan har v a c k r a s p e t s b å - giga fönster och hvalf, hvilka u p p b ä r a s af 10 runda p e l a r e.
Den har för icke s å länge s e d a n blifvit såväl utan som innan mycket tilltalande r e s t a u r e r a d.
Intill Norreport lig- ger Tivoli, utan tvifvel en af vårt lands v a c k - - 394 -.
unie pedagogen, har i nedanstående intressanta och väckande artikel tagit till orda i det vikliga ämnet.
Han är ingen antikvitels- vän, men en man med blick för det goda och värdelulla i svunna tiders kultur, som han vill att svenskarne ej skola glömma.
i!
ET ÄR I ETT AF DE TYSTARE och lugnare kvarteren i en s t o r - s t a d i det stora landet västerut.
Ett hem där, eller s n a r a r e ett p a l a t s — ingen s k y s k r a p a r e, men ä n d å ingen riktig hemstämning.
En g e - digen lugn stil p å b y g g n a d e n — stora o h u g g n a stenblock, grofva s t a d i g a pelare, allt massivt och pampigt — men det hela p å s a m m a g å n g lite för skrytsamt och kallt.
Ni stiger in i en hall, h ö g men varm — väfnader och mattor, en stor öppen spis, länstolar i en halfkrets framför den.
Nu k ä n n e r ni en fläkt af hemtrefnad, och den s t a r k e s när ni i ett hörn u p p t ä c k e r en d a l - klocka, ett gammalt hederligt Mora-ur, som slår sina säfliga s l a g och pickar lugnt, s ä - kert och pålitligt och kommer er puls att af sig själf slå i s a m m a takt.
O c h ert blod blir varmt, när ni p å v ä g g e n ser en F l o d a - väfnad, färgrik och het som en s p r a k a n d e b r a s a, och här och d ä r a n d r a s m å s a k e r: en gammal koskälla p å spiskransen, en k u b b - stol i ett hörn, öfver den en trälykta med grönt glas.
Husets herre är tydligen en s v e n s k - a m e r i - kan, som kommit sig upp och blifvit m a t a d o r, men ännu minns det gamla landet, den gamla bygd där h a n s b a r n d o m gått — som slitit sig lös från f ä d e r n a s torfva men tagit med sig en bit af den i alla d e s s a s a k e r.
Ni känner er n ä s t a n s ä k e r p å det d å ni riktar blicken åt ett annat hörn och där ser en indisk matta p å golfvet, s m å afgudabilder p å hyllor d ä r - öfver, ett lågt rökbord af mässing med v a t - tenpipa och små b l o m s t e r p r y d d a kaffe- k o p p a r.
Ni undrar hvad allt detta har här att g ö r a — och u p p t ä c k e r i tredje hörnet n å g r a j a p a n s k a skrin och målningar, härligt v a c k r a, liffulla och färgfriska — och i det fjärde k a n s k e en hop italienska grejor, små g a m m a l r o m e r s k a oljelampor, s m å b r o n s s t a - tyer, en rrtandolin m. m.
Den s v a g a fläkt af hem ni känt dunstar bort, här är museiluft.
Och värden kom- mer — nej, han har ej haft s v e n s k a fäder och om han har, s å har han inte något lifli- g a r e minne af dem.
Han har som turist rest jorden rundt, sett allt och tagit med sig allt som fallit honom i smaken, som varit något att visa.
Han har plundrat stugorna i D a - larna och själf blifvit plundrad i b a s a r e r n a i Indien.
Han tar er tystnad för b e u n d r a n och börjar b e r ä t t a om sina resor och skatter, framför allt hvad de kostat, — om priset varit lågt, s å framhäfver det just hans affärs- geni, om det varit högt, s å afslöjar det h a n s köpförmåga.
Under h a n s tal tycker ni er höra a n d r a röster.
Det är M o r a - k l o c k a n, F l o d a v ä f n a - BYGDEMUSEER.
den och d e r a s kamrater, som föra ett stilla s a m s p r å k — a m e r i k a n e n hör dem inte.
— Det ä r trist, det här, s ä g e r koskällan.
S k a man aldrig mer få pingla i s k o g e n kring en fäbovall?
Jag undrar mycket om Majros lefver än — och gamla Brita sen!
— Jag skulle h a legat i en s l ä d e som ett varmt å k l ä d e, s ä g e r Flodatäcket, och inte hängt s å här p å en v ä g g som ett å b ä k e!
— Hvarför sitter aldrig n å g o n i mig?
frå- g a r kubbstolen.
Jag gjordes ju för att g a m l a trötta ben skulle få hvila efter k n o - get p å åkern.
O c h Moraklockan s v a r a r: — Hit har du kommit för att stå p å p a r a d och visa dig och tala om hur långt herrn haft r å d att r e s a.
S å är det med o s s alla, men det är inte roligt.
Jag s t a n n a r snart, det tjänar ju ingenting till att g å och gå, när in- gen ser efter h v a d man är, b a r a hur g a m - mal man är.
O c h ingen tänker p å eller vet af, hur gamla Klock-Lars satt och k n å p a d e ihop mitt träverk om vinterkvällarna!
— Mig skratta de b a r a åt, s ä g e r trälyktan, och s ä g a vitsar om att upplysningen stiger.
Det var nog b r a att ha mig ä n d å d ä r u p p e i lagård och stall om höstkvällarna.
Där gjorde man d å n å g o n nytta, k ä n d e sig ha n å - got att lefva för och k ä n d e sig omtyckt och omhuldad som ett b a r n i huset.
Men här — Det blir tyst, och om ni lyssnar noga, kan ni höra ungefär s a m m a tal från d e a n d r a hörnen.
D e r a s skatter stå o c k s å och v a n - trifvas, och alla gräla med h v a r a n d r a, för- s t å inte h v a r a n d r a s språk, ska aldrig sämjas och p a s s a ihop, stå alla och längta hem.
O c h d ä r h e m m a, i dalstugorna, där är det tomrum efter dem alla.
Där kubbstolen stod, står nu en fabriksgjord pinnstol med trasig rottingsits och hälften af d e svarfvade pinnarna borta.
I s ä n g e n ligger i st. f. en brokig v e p a ett virkadt t ä c k e med långa trassliga fransar.
Hörnet är tomt, d ä r står ingen stadig Moraklocka, men p å v ä g g e n h ä n g e r i stället ett b r u n - och s v a r t b e t s a d t vidunder med kulor och grannlåter.
Nå, men när det nu är så, när folk inte själfva förstår — eller förstått, ty r e d a n nu har en m ä r k b a r förändring därvidlag börjat inträda — att b e v a r a sina gamla präktiga ärfda skatter, s å är det väl bättre att a n d r a göra det än att d e alldeles förfaras?
Bättre som äro fläckiga eller nedsmutsade kunna ge- nom k e m i s k t v ä t t blifva fullt användbara.
Priset härför är lägst Kr.
3.
- per klädning.
Det är dock ej likgiltigt till hvilken affär Ni vänder Eder, t y det är stor skillnad pä kemisk tvätt och — kemisk tvätt.
Ö r g r y t e K e m i s k a T v ä t t - ft F ä r g e r i A.
- B.
, GSteBowg.
KLÄDNINGAR - 395 t. o. m. att de s a m l a s i ett museum än b r ä n - n a s som kaffeved.
Ja — men d å b ä t t r e i m å n g a museer än i ett — och d e s s a s å litet som möjligt museer och s å mycket som möjligt verkliga hem.
Hvar b y g d sin e g e n samling i den stilen — representativ för d e n b y g d e n och r e n o d l a d från plock från a n d r a länder och l a n d s k a p.
Hvar s o c k e n sitt e g e t S k a n s e n i mindre for- mat — och det s k a g ö r a skäl för namnet i vissa men ej i a n d r a afseenden.
Först och främst intet b a s a r v ä s e n med utklädda s t a - tister, bondkomik och slikt.
Vidare själfklart inga främmande djur — och inga a n d r a fån- g a r än s å d a n a som kunna b ä r a f å n g e n s k a - pen s å s o m något gammalt och vant, eller å t - minstone något som ej tynger och tär.
Har man p å n ä r a håll sett älgen s t å och stirra genom stängslet eller örnen sitta orörlig och grubbla högt under taket i sin bur, sett björ- nen v a n d r a rolös rundt och rundt innanför sitt galler eller salen simma lika rastlöst rundt i sin damm — är man hård mot denna li- delsefulla s u g a n d e längtan, får man inte sin stämning störd af den och sin glädje åt allt v a c k e r t och varmt rundtomkring grum- lad, d å förstår åtminstone jag inte hur man ä r konstruerad.
Äfven v å r a stora s t a d s m u s e e r kunna k a n - ske liksom amerikanen s ä g a s ha bidragit till att beröfva b y g d e r n a d e r a s gamla minnen och släta ut s p å r e n efter gammal v a c k e r kultur, utan att g e ersättning.
N å g o t som ju ej fullständigt kan undvikas, om vi alls s k a ha allmänna samlingar.
Men faran blir mindre från ett b e g r ä n s a d!
, midt i den e g n a b y g d e n b e l ä g e t muséum än från en stor af- lägsen riksarsenal.
Bl.
a. därför att det för alla blir ett lefvande mönster och en ständigt klingande maning till b e v a r a n d e af allt v a c - kert, gediget och sant i det g å n g n a.
Det m å s t e kunna få en betydelse för bibehållan- det eller å t e r u p p v ä c k a n d e t af den äldre friska s m a k e n och s ä k r a blicken, som ett stort, e n d a s t för ett litet fåtal af b y g d e n s folk tillgängligt centralmuseum aldrig kan få.
Men denna mindre, lokala samling s k a lik- som den stora v a r a ett friluftsmuseum, ett ur marken organiskt uppvuxet hem.
Ett hem inte b a r a för f ä d e r n a s a n d a r och verk, utan o c k s å för d e r a s nu lefvande ättlingar — där allt b y g d e n s folk kan k ä n n a sig åtminstone som k ä r k o m n a och h e m m a s f a d d a gäster.
In- tet stort p a l a t s med våning p å våning och rum vid rum och s k å p och montrer, där s k a t t e r n a ä r o u p p r a d a d e som i en butik b a k o m glasrutor med nummer och n a m n - lappar.
Utan allt lefvande och verkligt — g å r d a r och stugor med trogna naturliga in- teriörer.
KLIPPAN.
Modernaste - Finpappersbruk.
Spaciatlläef Finare och.
/ » ost-, i Sftrif-, Köpte-: Trycftpapper samt Kartong * Iduns textpapper tillverkas af Klippan, i
Hiiiills ä r e n d a s t ialadi om kulturhistoriska samlingar, om b e v a r a n d e t af det som b e l y - s e r och beskrifver den mänskliga b y g d e b e - folkningens lif och ö d e n i g å n g n a tider.
Ett b y g d e m u s e u m har väl h ä r sin första, n ä r - mast liggande uppgift — men ej sin e n d a.
Vi ä r o inte p å långt när tillräckligt allmänt och djupt i n t r e s s e r a d e för eller h e m m a - s t a d d a i kulturhistorien, hvarken den all- m ä n n a eller nationella, hvarken landets eller s o c k n e n s, k a n s k e allra minst den sist- nämndas.
Hur m å n g a ha n ä r m a r e r e d a p å b y g d e n s bebyggelsehistoria, d e s s första in- v a n d r a r e och vägröjare, d e s s s e n a r e u t v e c k - ling och ö d e n — hur m å n g a ä r o n ä r m a r e b e - k a n t a med sin e g e n släkt mer ä n n å g o t eller n å g r a få släktled tillbaka?
Det ä r en o k u n - nighet som naturligtvis k a n förklaras.
S k u l - den ligger hos tidens nervöst oroliga f e b e r - heta kynne och j ä k t a n d e utbyte mellan skilda folk af b å d e varor och människor, v a - nor och stilar, d e viktigaste åsikter och t a n - k a r liksom d e minsta h v a r d a g l i g a småting.
Det n ä r v a r a n d e och främmande h a r s å lagt b e s l a g p å all kraft och tid, all u p p m ä r k - s a m h e t och allt intresse att vi glömt det e g n a och inhemska.
Nytt h a r strömmat öfver o s s från alla håll i s å d a n a k a s k a d e r, att det fullkomligt dränkt och begrafi allt gammalt.
N y a stjärnor ha s å lyst o s s i ögonen, att vi blifvit blinda för d e ä l d r e s mindre s k r i k a n d e men ofta minst lika fina och vanligen mer ä k t a färger.
T a n k a r och ting från a n d r a l ä n - der h a s å b r u s a t kring o s s att vi trott v å r a e g n a s i r ä n g a s p e l odugliga och förstum- m a d e.
S a m k ä n s l a n med e g e n samtid, med nu lefvande trosfränder och k l a s s b r ö d e r i alla länder har s å fyllt oss, att vi n ä s t a n helt förlorat s a m k ä n s l a n med v å r a f ö r e g å n g a r e, ä l d r e tiders kulturbärare och lefvande kraf- ter.
Vi ha emellertid r e d a n upplett att d e n n a s e n a r e s a m k ä n s l a åter börjat v a k n a, att f ä - d e r n a s a n d a r börjat stiga upp ur grafvarna — i g o d som i s ä m r e mening.
Det k a n n a - turligtvis v a r a och har delvis varit en k o n s t - lad reaktion, en å t e r g å n g till ' n å g o t verkligt utlefvadt, ett försök att helt förkväfva nya s a n n i n g a r och s l ä c k a nya ljuskällor.
Men det ä r i a n d r a a f s e e n d e n en r e n ä s s a n s, e n pånyttfödelse af g a m l a syner och s t ä m n i n - gar, som vi trott d ö d a, men som e n d a s t sofvit och nu stiga u p p m e d ny kraft.
O c h om den ock ofta e n d a s t b e r ö r ytan, ä r ett mod, en samlarvurm, som händelsevis slår sig p å a n - tikviteter och b e t r a k t a r dem uteslutande som kuriosa, b e d ö m e r d e r a s v ä r d e uteslutande efter årtalet eller priset — om mycket af denna renässans således endast är skenbar, n å g o t påklistrad!
och snart åter lossnadt, s å är säkerligen lika mycket ä k t a och b e s t å - e n d e, en verklig kärlek till det som ä r värdt kärlek i det g å n g n a, en g ä r d af rättvisa åt det orättmätigt glömda och förbisedda, en räddning i sista stund af andliga lifsvärden som det varit en oersättlig förlust att mista.
Det ä r p å en s å d a n grund, som åtminstone för mig b e k a n t a r e d a n p l a n l a g d a direkta b y g d e m u s é e r ä r o b e b y g g d a — ty n å g r a h a r e d a n åtminstone grundats här och d ä r i l a n - det, särskildt i en och a n n a n af d e g a m l a dalsocknarna.
Men — ä r b y g d e m u s é e t s syfte och mening främst och n ä r m a s t af d e n n a kulturhistori- s k a art, s å finns det o c k s å ett a n n a t o m r å d e, d ä r vi vanligen — särskildt s t a d s b o r men o c k s å landets b a r n — ä r o än mer okunniga och bortkomna, likgiltiga och slöa.
Det ä r själfva l a n d s k a p e t, b y g d e n från n a t u r v e t e n - skaplig synpunkt, vår omgifning af fri och Hudens Sånger om sommaren, i.
EN BÅT S O M SAKTA GLIDER öfver en s p e g e l b l ä n k sjö i ljufliga sommartider, när h ä g g a r n e blomster strö — en låt, som stillsamt klagar, en doft af ä n g a r n e s h ö — — — en dröm om s o m m a r d a g a r, m e d a n v å r e n s drifvor dö.
II.
All lifvefs v ä r m e och all jordens glans, allt glädjens solsken och all lycka mogen ä r tvillingbarn med g ö k e n s rop i skogen, med junidagens f å g e l s å n g och d a n s.
D e s s höjdpunkt ä r en flyende minut, d å ljus och s k u g g a s g r ä n s e r p l å n a s ut och solens glimmer omhvärfver natten med sitt r o s e n - skimmer.
Då tystna alla ljud i s k o g och dal, d å lyssna alla b e r g och alla lunder, d å vänta alla ting p å lifvets under i drömlik skymning, blek som blek opal.
Blott en minut — och drömmen ä r sin kos, d e s s glans af himmel öch d e s s doft af ros — — Den nya d a g e n tar vid med g ö k e n s rop och taltrast- slagen.
Så vill jag minnas dig, när hösten skymmer, du u n d e r b a r a sommarmidnattsstund med allt af öfversinnlig frid du rymmer och allt ditt bleka guld p å nattblå grund.
Mig v ä n t a r vintern och den l å n g a natt, p å hvilken kölden sina stjärnor satt — d å minns jag glöden af gyllenblek opal ännu i d ö d e n.
III.
Tidens hjul vill ej s t å still, hur vi än må k l a g a.
Åren gå, och å r bli till, s k y a r likt d e jaga.
S o m m a r — vinter — vinter — vår, Maj i Munga, Höst i H a g a, vinterspår i g r å a hår, hur vi ä n m å k l a g a.
S a m l a fullt af v å r e n s sol, sol i s o m m a r d a g a r!
D a n s a till hvar g l a d fiol gladi i b l o m s t e r h a g a r!
Allt hvad lifvet s k ö n a s t har, flickelöjet, g o s s e s k r a i t e n, s a m l a för d e mörka dar, för den l å n g a natten!
vild natur.
Människan, vi själfva och v å r a strider och sfräfvanden, främst d e s o - ciala och politiska, h a tagit o s s s å helt att vi glömt jorden själf och alla h e n n e s a n d r a lifs- former och dramer.
Vi h a inte sett jorden för b a r a människor!
Hur m å n g a h a n å g o n verklig k u n s k a p om den mark d e dagligen trampa, den luft d e stundligen a n d a s, hur m å n g a h a verkligen sett p å n ä r m a r e håll och u m g å t t s och blifvit intima v ä n n e r med allt som lefver och rör sig omkring dem i å k e r och ä n g, i b e r g och skog, i vatten och luft — eller ens i den e g n a t ä p p a n s b u s k a r och rabatter?
Hur b y g d e n fått sin gestaltning och k a r a k t ä r, hur d e s s b e r g och sjöar u p p - kommit, hvilka skatter och under g ö m m a s i b e r g e n s inre och s j ö a r n a s djup — hvilka stjärnor lysa öfver den b y g d e n vid olika ti- der af å r e t eller natten, hvilka kryp s o m lefva sitt u n d a n g ö m d a lif i s k o g a r n a s s k y m - ning, som myllra i å k r a r n a s storstäder, s o m ä r o h y r e s g ä s t e r i v å r a e g n a hem — studier och k u n s k a p e r i allt s å d a n t ä r o outtömliga källor till den k l a r a s t e glädje och det r i k a - s t e gagn, om o c k s å understundom g a g n e t inte o m e d e l b a r t ä r påtagligt och om glädjen k a n s k e inte slår ut i full l å g a förrän man trängt n å g o t djupare in i s a k e n.
Naturen ä r stor, allt för stor för att kunna k ä n n a s eller ens öfverblickas af en m ä n n i - s k a.
Vi m å s t e g ö r a ett litet snitt af den och l ä g g a det under mikroskopet.
Det finns k n a p p t n å g o t lämpligare s å d a n t snitt för o s s vanliga människor, i c k e - f a c k m ä n, ä n v å r b y g d.
Det blir ett b e s t ä m d t b e g r ä n s a d!
o m - r å d e som k a n ö f v e r s k å d a s och g e n o m s n o - k a s — och p å s a m m a g å n g en fläck n o g stor för att kunna v a r a tillräckligt m å n g s i - dig, kunna rymma åtminstone en hel del af lifvets märkligaste former och naturens viktigaste verk.
Det ä r inte därför meningen att m a n aldrig skulle g å utanför den fläcken.
Men den kan och bör v a r a det första och det sista, u t g å n g s p u n k t och rot liksom mål och krona.
En saftig jordmån för den roten, en stor och b r e d v ä g till det målet skulle b y g d e m u - s é e t v a r a, s å d a n t jag tycker mig s e det.
En hel a n l ä g g n i n g p å en höjd utanför en s t a d eller a n n a t centrum i trakten, eller p å n å g o n af en eller a n n a n anledning märklig plats i socknen, i b y g d e n eller o b y g d e n.
Naturen själf däromkring med alla d e s s egendomligheter ä r s k y d d a d och fridlyst, det ä r en s o c k n e n s e g e n nationalpark, en folk- p a r k af v a c k r a s t e s l a g och i alla b e m ä r - kelser.
Ett biologiskt museum o c k s å i detta ords vidaste mening — en samling taflor ur alla lifvefs riken.
En hel by af glest s t r ö d d a hus — hem för stenar, växter, djur, m ä n n i - skor, men allt s å fritt och själfväxt, rörligt och lefvande som möjligt, b å d e inom och utom hus — inga d ö d a d o c k o r stelt u p p - ställda i r a d e r, inga fångar i b u r a r och g l a s - skåp.
Det ä r en underligt stark och hel stämning d ä r u p p e bland stugor och träd.
Det ä r en härlig tillflykt n ä r man ä r trött af d a g e n s slit, en rik hvila att sitta och lyssna till suset af g å n g n a tiders vindar i kronorna, sjunka i den egendomliga doften af g å n g n a tiders drömmar från möbler och b o h a g i k a m r a r n a, a n d a s den friska r e n a luften från v å r a s o r g l ö s a vilda fränders värld.
# Ty när själen tvingar sig ur sin larf i gruset, när den frigjord svingar sig fjärilslätt mot ljuset, lycklig den, om d å den glömt allt det fula, allt det s v a g a — om den dröm, som här den drömt, var en v a c k e r s a g a.
Det ä r en ständigt ö p p e n h ö g s k o l a för g a m m a l och ung, ett s t r å l a n d e s a g o r i k e för b a r n af alla åldrar.
THORGNY WALLBECK-HALLGREN.
C e r e b o s väwdt.
CREME SIMON paris FORSSLUND.
Salt anbefalles till finsmakare till följe dess läckerhet, renhet och godhet.
Enda medel som gör hyn vacker och len utan att Irritera huden.
- KARL-ERIK Generalagent: Gustaf Clase, G-öteborg &amp; Stockholm, 396 -
ledsen, inte orolig du — du — kom det s m e k - samt och ömt.
S e d a n d e skilts, följde Bengt med s u - g a n d e blick den långa, ännu inte fullt ut- formade flickgestalten med den tunga mörka hårknuten, som s k i m r a d e n ä s t a n blåsvart mot n a c k e n s matthvita hud.
— Om ett å r ä r hon inte m e r a d e n s a m m a och inte jag heller förresten, tänkte han v e - modigt.
* F0RSM0BR0N ÖFVER ÅNGERMANÄLFVEN.
LIFVET vid och inom vår nordligaste fästning, Boden, bör kunna påräkna intresse inom alla delar af landet.
En ung officersfru, Hedvig Svedenborg, född Tamm, hvars make är kommenderad till den fjärran garnisonen, vill i nedanstående novellistiska skildringar, hvilkas offentliggörande begynner med detta nummer, söka ge en bild of förhållandena däruppe sådana de te sig för hennes ögon.
Många betrakta ju Boden som en förvisningsort af halft arktisk karaktär, men en sådan uppfattning af platsen torde vara alltför grund.
Boden är både en kulturens utpost i norr och en befästad punkt, hvars försvarsvärde vi lita på i händelse af en fientlig invasion från Torneå-sidan.
Och en sådan plats bör visserligen kunna ge stoff till underhållande skildringar.
I.
Dit upp.
EJ, BENGT, SÅ DUM DU ÄR.
Du f å r inte v a r a ledsen.
Men i d e t s a m m a fylldes äfven L e - n a h s ö g o n med tårar.
F ö r g ä t - ves sökte hon dölja dem g e - nom att b o r r a ner n ä s a n i en bukett liljekon- valjer, som Bengt nyss gifvit henne.
De gingo rundt, rundt midtplanteringen i Berzelii park.
Glödhvit och tung h ä n g d e himlen öfver s t a d e n.
P a r k e n s träd s t o d o med slaka, orörliga g r e n a r och Nybroviken låg blank utan en krusning.
Under r e s t a u - r a n g e r n a s apelsingula markiser och mellan l a g e r t r ä d e n s d a m m g r å kronor sökte hvit- k l ä d d a människor svalka.
Arbetare lågo och sofvo m i d d a g invid h u s r a d e r n a s b l å - svarfa s k u g g a med ett p a r s t e n a r och en hoprullad rock till hufvudgärd.
De upprifna g a t o r n a s damm stod stilla i luften.
Det v a r som om hela naturen höll a n d a n.
— N å, ändtligen, utbrast Lenah, är soffan som jag gått och falkat p å hela tiden, ledig.
Vi kan väl inte g å s å h ä r i all evighet heller.
Mekaniskt s a t t e sig Bengt bredvid h e n n e och började b o r r a hål i s a n d e n med sin nya s t u d e n t k ä p p.
S å glimmade plötsligt ö g o n e n till, han drog ett djupt a n d e d r a g och r ä t a d e p å sig.
— Du Lenah, det finns ingen a n n a n råd.
Jag slungar mina v e t e n s k a p s d r ö m m a r och blir militär.
S ö k e r mig in vid artilleriet.
Jag a n - tar att dom inte s l å s s om att komma upp till det d ä r varghundslandet.
O c h med mina fina b e t y g till.
N o g kan väl din far l ä g g a ett godt ord för mig.
— Men Bengt då, ä r du alldeles ifrån dig.
För i s o m m a r är det väl försent och när du en g å n g är färdig med Karlberg, s å ä r o vi k a n s k e därifrån.
Man vet aldrig.
Far har ju r e d a n varit där n ä r a ett år.
Då ä r det väl b r a mycket b ä t t r e att du gör en tur dit upp för dina naturforskningar.
Jag a n t a r LÄS!
att d ä r finns natur,- eller h u r?
Jag är s ä k e r om att hvarken far eller farmor komma att ha n å g o t mot det.
Du, farmor har allt varit p a m p i g mot o s s i vinter, men s å förstår hon sig o c k s å p å s å d a n t där.
— Hvad för n å g o t s å d a n t d ä r?
r e t a d e s Bengt och s å g p å henne från sidan.
— Asch, du vet mycket väl hvad jag m e - nar, ungdom och — fy, hvad du ä r dum.
Sitt inte och titta s å där, och Lenah började nervöst v ä g a från klack till tå p å sina nya lackskor, som hon fått till skolafslutningen.
' — A k t a dina fina skor, m a n a d e Bengt.
Det v ä r s t a jag vet ä r n e d s ö l a d e skodon.
— O c h det v ä r s t a jag vet ä r herrar, som b e h a n d l a d a m e r som b a r n u n g a r.
Tillrätta- visningar kan du få k o m m a s t i c k a n d e med s e d a n vi blifvit gifta och fått det ledsamt och tråkigt.
— Men Lenah!
Ledsamt och — — Ja, h a r du sett n å g r a gifta, som s e ut som om d e h a d e ett e n d a dugg roligt med hvarandra.
Men med a n d r a — däremot.
Vet du, det poefiskaste af allt ä r att gifta sig mycket ung och s å att n å g o n d e r a dör tidigt, innan gnatet börjat, och den a n d r a sörjer hela sitt lit.
Alldeles som far.
Han k a n aldrig glömma mor, fast alla fruntimmer ä r o alldeles tokiga i honom.
S e r du d e t ä r kärlek.
— Nå, hvilket föredrar du, att v a r a den poetiskt sörjande eller den saligen h ä d a n - g å n g n a.
Jag ställer mig naturligtvis fullkom- ligt till din disposition, s k r a t t a d e Bengt.
Men s k ä m t åsido, lofva att du skrif- ver och talar om a l l t.
Äfven om jag skulle bli aldrig s å svartsjuk och ledsen.
S e r du, d ä r u p p e ä r det nog som i vilda Västern, få kvinnor och m a s s o r med l e f n a d s k ä c k a u n g a män.
O c h d e komma naturligtvis att bli tokiga i dig allesamman.
— Nej, tror du verkligen det, lyste hon till men blef g e n a s t allvarlig igen.
— Var inte Några äldre årgångar realiseras till betydligt nedsatta priser och erbjuda för dem, som förut ej äga desamma, en billig, omväxlande och läro- rik lektyr.
Mot insändande af nedannämnda be- iopp till Expeditionen al Idun, Stockholm, erhålles inom Sverige portofritt: Idun 1896 Idun 1904 (med julnumret) Idun 1908 (med julnumret) Idun 1909 (med julnumret) Idun 1910 (med julnumret) Iduns julnummer 1894 Iduns julnummer 1898 - - 397 2: — 3: — 4: 50 5: — 6: 50 0: 20 0: 20 - Iduns Iduns Iduns Iduns Idnns Iduns Iduns Ett lefve höjdes för ett brudpar.
Risgryn haglade öfver oskyldiga och skyldiga.
Plattformgrindarna gnällde och gnisslade m e d a n r e s a n d e och b a g a g e stufvades in i sista minuten.
Varm och ifrig kom Lenah ut p å plattformen och ställde sig tätt upp mot den s t ä n g d a grinden.
— Nu, Bengt, ä r allt klart.
Hur hatt- a s k a r n a fingo rum är ett problem, s o m infe ens du med ditt laudatur i matematik skulle kunnat lösa.
Men nu ä r o de där i alla fall.
För farmor är ingenting omöjligt.
Hon är förresten r e d a n b e k a n t med alla d e a n d r a.
R o a d och intresserad som vanligt.
Trots sitt muntra prat l y c k a d e s Lenah inte dölja hur upprörd hon var.
O c h d å t å g e t utan varning s a k t a började glida, böjde hon sig ner och d e r a s l ä p p a r möttes o e m o t - ståndligt i en lång b e s e g l a n d e kyss.
Lenah v a r som borta.
Den heliga t y s t n a - den h a d e fallit öfver henne.
S o m i en af- l ä g s e n dröm s å g hon villasamhällena och de lustiga r ö d a små arbetarhemmen, som flockade sig som kycklingar kring sina f a - briker, flyga förbi.
— Bort, in i det o k ä n d a, in i det o k ä n d a, sjöngo hjulen mot s k e n o r n a.
Doft af tuberose, sidenfras och rassel v ä c k t e henne.
Det v a r farmor, m e d ögon sydländskt s a m m e t s s v a r t a, alldeles som Le- nahs, blott att d e syntes ä n d å dunklare un- der det g l ä n s a n d e silfverhåret.
— Kom in nu, barn, efter hettan är det inte b r a att du står här ute i draget, hur skönt det än k a n v a r a.
Du må tro att det är en hel del lustiga m ä n - niskor med.
En student, som formligen h å l - ler p å att smälta bort i sin v a d m a l s s p o r t - dräkt och sina puttislindade b e n.
Att han infe för s ä k e r h e t s skull hängt p å sig ett moskitonät med ä r ett under.
Ett p a r gamla d a n s k a r som tro att en konduktör ä r d e t - s a m m a som ett konversationslexikon eller n å - gon s l a g s fråga-mig-om-allting.
O c h k o n - duktören som i sin tur inte förstår ett ljud af hvad d e s n a c k a.
O c h s å m å s t e du s e det tjocka, tyska s m e k m å n a d s p a r e t, som b a r a stirrar i oförställd hänryckning p å d e s t a c - k a r s nygifta, hvilka p å allt vis försöka s e ut, som om d e inte vore det.
Lenah lät drömmen och v e m o d e t fara, l a d e s k r a t t a n d e armen om sin kolibriliknan- d e lilla farmors hals och följde med henne in.
* — Bort, in i det o k ä n d a, in i det o k ä n d a, sjöngo hjulen mot skenorna.
En doftande fläkt af s k o g och b l o m m a n d e vallar för- irrade sig in genom det ö p p n a kupéfönstret och v ä c k t e Lenah.
S å tyst som möjligt k l ä d d e hon sig och s m ö g försiktigt och s a k t a ut i korridoren.
— Hvar är j a g?
u n d r a d e hon, d å t å g e t i d e t s a m m a s t a n n a d e vid Håsjö.
— Håsjö?
Aldrig h a d e Lenah tänkt p å att det kunde finnas ett verkligt Håsjö n å - g o n s t a n s långt b o r t a i världen.
O c h nu p å en höjd, alldeles ofvanför b a n a n, fick hon s e den äkta, ursprungliga stapeln t e c k n a sina fina, v ä l b e k a n t a konturer mot solbelysta, julnummer julnummer julnummer julnummer julnummer julnummer julnummer 1901 1904 1905 1908 1909 1010 1911 0: 25 0: 30 0: 30 0: 50 0: 75 0: 75 1: — LUS!
s k o g i g a höjder.
Det k ä n d e s alldeles som en direkt morgonhälsning från Bengt.
För alla de g å n g e r d e suttit d ä r u p p e och d r ö m - m a n d e sett ut öfver s t a d e n.
Bäst tyckte hon om den i vårskymning, d å g a t o r n a s b å g l a m - por lyste som mattskimrande pärlor mot den blå luften.
Det klämde till om hjärtat.
Tänk s å långt bort och k n a p p a s t halfvägs än.
O c h alltjämt flög l a n d s k a p e t förbi, l e e n d e och sommarfagert.
Men plötsligt, utan minsta varning, s t e l n a d e leendet och för- v a n d l a d e s till ett hårdt och bittert grin.
De kala, svarta klippstupen voro blott k l ä d d a med mariga träd, hvilkas s t a m m a r liksom v r e d o sig i valpurgisnattsfasa.
O c h en fläkt af underjord s v e p t e in d å t å g e t s u s a d e fram öfver Döda fallets afgrund.
Lenah ryste till och tänkte p å n å g o t hemskt hon läst en gång, något af P e r Hallström, som inte alls h a d e att g ö r a med Döda fallet, b a r a med ö d e s k o g a r och fjäll.
Hu!
P i g g och liflig kom farmor ut i korridoren och fyllde den m e d prat och munterhet, doft, rassel och sidenfras.
O c h åter log naturen sitt v a c k r a s t e soligaste leende.
B l å a s t e blå glittervatten mellan guldgula nipor.
— Nu, Lenah, skall det bli härligt med en stor k o p p kaffe eller hur.
— Visst, jag ä r s å hungrig s å jag kan dö, men farmor lilla, först m å s t e du komma med mig p å plattformen s å vi riktigt få hissna, när vi p a s s e r a den märkvärdiga Forsmobron.
Då d e kommo ut v a r plattformen r e d a n befolkad.
P å e n a sidan den tyska, tjocka s m e k m å n a d e n med arm om hals, p å den a n - dra d e nygifta, som s m å g r ä l a d e — pour se faire une c o n t e n a n c e.
N ä r Lenah fick s e dem log hon flickaktigt öfverlägset och tänkte att s å d ä r dum skulle hon d å aldrig bli.
Inga profaneringar.
Farmor d ä r e m o t v a r idel in- t r e s s e och s k r a t t a d e och nickade p å sitt o g e n e r a d e sätt, då i det s a m m a dörren ö p p - n a d e s och en u n g m a n kom ut.
Korthårig, brunstekt och s l ä t r a k a d.
Han t o g en hastig öfverblick af det hela och sökte s å m e d ett g ä c k a n d e leende Lenahs blick.
Hon r o d - n a d e häftigt, bet sig i u n d e r l ä p p e n för att inte brista i skratt och tvingade all sin u p p - m ä r k s a m h e t p å d e t.
förbiilande p a n o r a m a t, p å d e böljande höjderna, p å de h ö g a niporna af gyllene sand, som tagit form af m e d e l t i d s - b o r g a r med tinnar och torn.
— D ä r är Forsmobron, s a d e den b r u n - stekte.
B a n a n gjorde en lång kurva och d ä r nere vid älfven syntes den jättehöga bron.
Ofver fall och stup, i mäktiga hvirflar b r u s a d e älf- ven fram under tåget.
Ett ögonblick svind- lade och sviktade det.
Lenah blef hvit om l ä p p a r n a och l a d e armen om halsen p å far- mor, som gaf till ett gällt litet r o p och mutt- r a d e n å g o t om att d e b o r d e ha druckit kaffe förut, för med tom m a g e tål man ingenting.
S å runno timmarna s a k t a undan.
Land- s k a p e t blef k a r g a r e och ödsligare.
För- sommar förbyttes s å småningom till vår, v å r till b e g y n n a n d e Iöfsprickningstid.
I klyftor och skrefvor mot norr låg snön ännu kvar.
Lenah tyckte att det var som om hela v ä r l - den s å småningom sjönk undan.
V a r det m ö j - ligt att det b a r a v a r i g å r som hon vid d e n n a tid gick i den s o l m ä t t a d e s t a d e n och t a l a d e med Bengt.
Allt föreföll r e d a n s å aflägset, s å dunkelt.
Hon fick en b e k l ä m m a n d e känsla af att hon aldrig skulle orka fara ner igen.
Till och med den glitterglada farmor satt a f d o m n a d och tänkte n å g r a o s a m m a n h ä n - g a n d e t a n k a r om att b a r n d o m s t y c k e t mellan Lenah och kusin Bengt p å det hela v a r g a n - ska lyckligt.
O m de o c k s å voro n ä s t a n jämnåriga, s å v a r han i alla fall ovanligt m o - gen för sina år och dessutom förmögen, s å d e behöfde inte g å och vänta i det oändliga.
F a t t a d e s b a r a att Lenah skulle fastna i en s å d a n h ä r ödemyr m e d en fattig löjtnant till.
— Hör du Lenah, bröt hon tystnaden, jag begriper inte att d e kunde v a r a s å hjärtlösa k o m m e n d e r a C a r l - G ö r a n hit upp.
— Hjärtlösa, s k r a t t a d e Lenah, far trifs ju utmärkt med sitt vildmarkslif och Terry och h ä s t a r n a trifvas o c k s å.
Hvad mer k a n man b e g ä r a.
Men inte mig emot om Sverige just nu varit lite mer fyrkantigt, för nu är j a g s å trött, s å jag orkar inte undra en g å n g.
— Bort, in i det o k ä n d a, in i det o k ä n d a, sjöngo hjulen mot skenorna.
Den brunstekte, som stått och rökt en stund i korridoren, g l ä n t a d e p å k u p é d ö r - r a r n a och r o p a d e — nu syns garnison!
— R e d a n!
Lenah r u s a d e yrvaken ut p å plattformen, följd af farmor.
— Här är Trångforsen, tygstation, infante- riet, garnisonssjukhuset, fältartilleriet och där b o r t a byn, som härifrån mest s e r ut som ett hundra d a g a r s gammalt samhälle i vilda Västern.
— Vilda V ä s t e r n?
N ä r hörde hon det sist.
Jaså Bengt, i går, i en a n n a n värld, för m å n g a år s e d a n.
O, hvad hon v a r trött, hon ryste till i den kalla solförmörkelsebleka luf- ten, men s å rann en varm v å g upp under hennes matta hy.
— Farmor, s e r du, s e r du far och Terry!
Inom ett ögonblick låg hon i den reslige m ö r k h y a d e a r a b e n s, som han k a l l a d e s, a r - mar.
O c h Terry d a n s a d e rundt under ö r o n - b e d ö f v a n d e glädjeskall med en af h e n n e s h a n d s k a r i mun.
— Vid min p a n a c h e!
Att d e d ä r m ö r k - ö g d a d a m e r n a voro k a p t e n von Buhres mor och dotter b o r d e en blind kunnat s e, mum- l a d e den brunstekte.
HEDVIG SVEDENBORG.
Något om våra trädgårdar och deras fiender.
ÄNOE HAR VÅREN HÅLLIT SIN ljuflighef tillbaka, liksom för att g ö r a den s å mycket mer å t r å d d.
Men nu h a r ändtligen vattenflödet Idärofvanifrån upphört.
Intet stänger solen u t e under d e flesta af dygnets timmar, och alla knoppar, som ännu icke brustit, s k y n d a att g ö r a d e t ej blott i hufvudsfadens k o r r e k t a och v ä l a n s a d e parker, utan äfven i s k o g s b y g d e n s u n - d a n g ö m d a hult och täppor.
I d e s s a ljufliga d a - g a r gläder sig människan m e d naturen, och s ä r - skildt gör hon det, om hon är lycklig n o g att ä g a en t r ä d g å r d, liten eller stor.
Just nu blomma liljor och fruktträd; humlorna surra gladf i b ä r b u s - karna, och d e t s p i r a n d e u n g g r ä s e t döljer välvil- ligt b å d e torftighet och skavanker.
Vi veta ju att v å r p y n t a d e lilla ö r t a g å r d inte s k ä n k e r o s s sina s k ö n h e t s v ä r d e n och s v a l k a n d e tillskott till s o m m a r b o r d e t alldeles för intet.
För dem, som vilja sköta t ä p p a eller g å r d ä r landtlif- vet ingen silkessömmad watfeausk idyll, utan kräfver ett jämnt o c h hängifvet a r b e t e.
För- summa vi att ständigt gifva akt p å och a n s a om v å r a skyddslingar, s å möter o s s snart en s o r g - lig syn af risiga, s n e d a träd, öfvervuxna g å n g a r och ogräsfyllda land, d ä r den ä d l a s å d d e n förtvi- n a r i ojämn konkurrens m e d växtvärldens lifs- kraffigare plebejer.
Hvem kan liknöjd s e sina s m å plantor s t å d ä r i stum klagan och s t r ä c k a upp halsen mellan d e kraftigare och o ö m m a r e k a m r a t e r n a, hvilka icke fått n å g o t förnuft till att mildra k a m p e n s verkningar m e d?
Det ä r en plikt att hjälpa d e s v a g a äfven här.
Det v e t a vi alla, som älska v å r t r ä d g å r d, och vi ä r o b e r e d d a att hålla efter ogräsen, kalka mot jordloppor, spruta gift p å mjöldaggen och narra frosffjärilen i klistret.
Ja, hade vi e n d a s t s å d a n a m o t s t å n d a r e, som - 396 - kunna mötas i ö p p e n strid, s å v o r e d ä r o m icke stort att s ä g a i en ofullkomlig värld.
Äfven om alla d e s s a fiender t a g a s m e d i räkningen, s å v o r e dock v å r lilla e x p o s é af t r ä d g å r d s b e s i t t n i n - g e n s välsignelser en skönmålning, i fall vi glömde att tala om a n d r a och v ä r r e fiender.
En fara, som h ä r u p p e sväfvar öfver t ä p p a och t e g tills långt fram i juni, är frosten.
Det är ej längre s e - dan än i fjol, som en ovanligt s k a r p frost ett p a r / e c k o r före midsommar d r o g öfver en del R o s - l a g s s o c k n a r och fog bönor och potatis, fruktkart och jordgubbsblom rubb och stubb, ja d e n l ä m - n a d e infe ens krusbärskarfen i fred.
Nå, torka och frost t a g a vi väl ännu efter gammalt m e d undergifvenhet, som en skickelse från ofvan.
Men nu kommer jag till d e n sista och v ä r s t a af t r ä d g å r d e n s fiender.
Det är mullvaden.
För d e s s härjningar kan jag icke böja mig i tysthet; d e k o m m a ej från ofvan, utan höra underjorden och mörkret till.
De ä r o afskyvärda som m ö r k - s e n s gärningar.
Vet du hvad ett mullvadsarbefe ä r?
Följ mig en stund ut i t r ä d g å r d e n.
Maj är inne och naturen s ö m m a r p å sin bruddräkt.
Frukt- t r ä d e n s t å i knopp.
Vi g å stora g å n g e n k a n t a d med unga ä p p e l t r ä d; utsökta sorter och kraftiga ungträd, hvilkas första kritiska år, s e d a n d e flyt- tats af plantskolan ut i lifvet, vi öfvervakaf med ängslig omsorg.
Nu ha d e just slagit s t a r k a r ö t - ter i myllan, och s t a m m a r n a svälla under den släta barken.
G å r allt väl, s å få vi n o g s m a k a p å frukten i år.
Men hvad är d e t m e d detta t r ä d?
Visst ha k n o p p a r n a svällt och ö p p n a t sig, men d e ä r o inte så stora som d e b o r d e v a r a vid detta laget, och det ligger n å g o t underligt halftorrt öfver t r ä d e t i denna v å r e n s saftiga tid.
O c h känn ett t a g hur löst d e t står vid stödet!
Med ett lätt ryck lyfter jag till — och får hela t r ä d e t m e d mig i handen.
Likt en afsvarfvad påle stod d e t n e d s t u c k e t i jorden.
Alla d e grofva rötterna, som ä p p l e t r ä - det skickar ut åt sidorna, ä r o a f g n a g d a, infe en fiber återstår.
Stick nu ned handen d ä r t r ä d e t har ' stått; d ä r är ett stort tomrum utgräfdt, fastän inte en jordbit v a r r u b b a d p å ytan.
Upptäckten är smärtsam, d e t är icke en s o m - mars skörd du mister, utan hela t r ä d e t — och p å hvilket sätt, utan att du anar något, förr än nidingsdådet är fullbordadt.
Icke n o g härmed, en obehaglig misstanke inställer sig genast, att d e t t a infe är det e n d a träd, mullvadarna utsett till offer.
Den b e s a n n a r sig blott allt för väl.
Allén är sköflad, och d e t är sorg i t r ä d g å r d e n efter d e v a c k r a ä d l a träden.
Naturligtvis h a r du b e g å t t ett fel vid planterin- gen.
Du ville g ö r a s å väl som möjligt och sökte upp den b ä s t a och fetaste myllan i en varm b a c k e.
Där m å s t e väl t r ä d e n trifvas och s ä t t a frukt!
Du visste inte, att om en dylik varm och djup mylla s å s igen m e d g r ä s mellan t r ä d k u - porna, s å kan marken efter ett p a r år blifva för- vandlad till ett e n d a nätverk af mullvadsgångar under ytan.
De s t o r a frädskolorna s ä g a inte ett ord därom, n ä r d e sälja träden.
P l a n t e r a d å hellre p å lerboften, om o c k s å inte jorden d ä r ä r s å fet och lucker.
Intet synes s m a k a mullvadar b ä t t r e än ä p p e l - t r ä d; d o c k hålla d e g ä r n a till g o d o m e d en hel del b e s l ä k t a d e b u s k a r och träd, s å s o m h a g t o r n s - och S p i r a e a - h ä c k a r m. m.
Beträffande k ö r s b ä r s - och plommonträd är jag o s ä k e r.
Jag h a r hört uppgifvas, att d e s s a a n g r i p a s; hos mig hafva d e d o c k hittills fått v a r a i fred.
Ett s ä t t att freda rötterna för mullvaden lär v a r a att gräfva n e d finmaskigf ståltrådsnät i jor- den rundt omkring kupan till en fots djup eller n å g o t mera.
Ett effektivt gift, som drifver d e s s a skadedjur ur v å r a t r ä d g å r d a r är dock, hvad som b ä s t behöfves.
Måtte d e t t a behjärtas af v å r a u p p - finnare, p å d e t att vi m å slippa g å i ängslan för att v å r a skyddslingar skola falla offer för den lömskaste bland förstörare!
Den 3 juni 1912.
ASTRID CLEVE-EULER.
Anna Whitlock 60 år.
OSTRÄTTSRORELSEN HAR I d e s s a d a g a r haft dubbel a n l e d - ning att jubilera.
D e s s första förening, nämligen den i S t o c k - holm, firade den 4 juni sitt t i o - årsjubileum och n å g r a d a g a r s e n a r e, den 13 i s a m m a m å n a d, inträffade fröken Anna Whitlocks s e x t i o å r s d a g.
De två jubileerna höra i själfva verket mycket n ä r a tillsam- man, s å n ä r a som en rörelse hör s a m m a n med sin l e d a r e.
Ty Anna Whitlock blef den n y v a k n a d e kvinnliga rösträttsrörelsens för- sta chef och o r g a n i s a t ö r liksom hon nu åter är d e s s l e d a r e under det s k e d e, som vi h o p - p a s skall bli stridens sista.
Hvad h e n n e s auktoritativa personlighet, hennes klokhet och politiska träning betydt för utvidgningen och sammanhållningen af Landsföreningen skall e n d a s t hennes n ä r m a - ste i a r b e t e till fullo kunna u p p s k a t t a.
Det ligger n ä r a till h a n d s för den, som först p å s e n a r e åren sett Anna Whitlock och då i s a m b a n d med rösträttsarbetet, att låta detta skymma undan den gärning hon öfvat före och parallellt med detta.
Hon h a d e dock en lång och tidigt börjad a r b e t s d a g b a k o m sig, när den nya uppgiften blef h e n - nes.
R e d a n som 17-åring gaf hon sig ut i förvärfsarbetet som lärarinna, och under ett år i Finland s a t t e hon i g å n g b å d e föreläs- ningsverksamhet och folkbibliotek.
Flera år tillbringade hon utomlands.
Hon var därvid en tid journalist och h e n n e s k o r r e s p o n d e n s e r från P a r i s till s v e n s k a och n o r s k a tidningar tillvunno sig u p p m ä r k s a m h e t.
De vittnade tydligt om h e n n e s v a k n a blick för alla s å - d a n a tidens frågor, som m a n icke var van att kvinnor s y s s l a d e med.
Men Anna Whitlock å t e r v ä n d e k a n s k e icke utan s a k n a d till fosterlandet och nu började p å allvar hennes p e d a g o g i s k a verksamhet.
Hon g r u n d a d e sin skola, d ä r hon genomförde samundervisningens idé och hon blef en fli- tig föreläserska under m å n g a år i likhet med sin väninna Ellen Key.
Under sin v e r k s a m - het som ledarinna af en skola har hon tagit m å n g a initiativ som s e d a n följts i a n d r a l ä r o - verk.
Anna Whitlock har alltid varit en ini- tiativtagare.
Hon var det som s ä n d e den första skollofskolonien ut p å landet, hon som gaf u p p s l a g e t till bildandet af den b l o m - s t r a n d e k o o p e r a t i v a föreningen Svenska Hem.
Genom henne kom det p e d a g o g i s k a elementet in i rösträttsrörelsen, kvinnornas samhällskurser voro h e n n e s verk.
O c h nu står hon med bland dem som leda det stora, sociala upplysningsarbetet bland l a n d s b y g - dens kvinnor.
I det politiska a r b e t e t har hon tagit en lif- lig del å de frisinnades sida och tillhört fri- sinnade landsföreningens ledning.
Men med allt detta — och mycket a n n a t — är Anna Whitlock vid sina sextio år p å intet sätt n å g o n modern utjäktad kvinna.
Det hvilar ett bredt lugn öfver henne s å d a n hon ä r i d a g, och man igenkänner g e n a s t den s t a r k a personligheten, som tagit sitt lif i sin hand och format det efter sin vilja.
Det finns kvinnor, som velat offra allt för a n d r a och gjort det, men den d a g d e s e tillbaka p å sitt eget lif, finna d e att de misshandlat det och att d e s t å i skuld till lifvet för de möjlig- heter det gifvit och som d e förspillt.
S å d a n är icke Anna Whitlock.
Man behöfver blott s e henne b l a n d hennes blommor och b ö c k e r i sitt v a c k r a hem Glittne p å Djursholm för att förstå det.
En människa förlikt med lifvet, m e d a n hon ännu står midt u p p e i det, m e d a n hon ännu har vilja att a r b e t a och krafter att lida — hvilken ståtlig syn i själfva verket!
E. W. Hemlösa barn och barn- lösa hem.
LILLA WLADJA VAR ett mycket sjukt och vanvårdadt litet barn, som vid 7 m å n a d e r s å l - der blef o m h ä n d e r t a g e n p å en e g e n d o m i S k å n e.
Där växte hon sig frisk och glad och obeskrif- ligt söt.
O m s t ä n d i g h e t e r gjorde emellertid att hon ej kunde få kvarblifva där, och hon är nu ut- Wladislava, 2 å r ackorderad hos ett 4 mån.
bondfolk.
Hon har det bra, men får dock där ej den fostran som vore önskvärd för en liten v a r e l s e med alla hennes möjligheter.
Hon ä r mera än vanligt klok och försigkommen — och s å söt och vänlig, och skulle säkert kunna bli till en s å oändlig glädje hos en barnlös familj.
Den som vill b e r e d a lilla Wladja ett hem t o r d e v ä n d a sig till red.
af Idun för n ä r m a r e u p p - lysningar.
Konstnärsförbundets uiställningsbyggnad Karlaplan.
vid Konstnärsförbundets utställning.
i.
VEM U P P F A N N EGENTLIGEN uttrycket " det tråkiga och stela Östermalm "?
Förmodligen fa- dern till den trolöse hufvud- s t a d s b o, som s e d a n hittade p å att kalla Birger Jarls s t a d för " det tråkiga Stockholm ".
B å d a ha k a n s k e rätt, men i s å fall med betydlig modifikation.
Är Stockholm till exempel tråkigt just n u?
Är det tråkigt med all sin tjusande försom- marfägring, sitt fladdrande gatulif, sitt b l å a vatten, sina förberedelser till Olympiska spelen, sina immerfort v ä x a n d e s t a d s d e l a r, sina s m å v e d e r v ä r d i g h e t e r och stora b e h a g?
Den som tycker s å m å s t e v a r a en defekt människa och bör se till att fortast möjligt bli kompletterad.
O c h hvad Östermalm beträffar, s å kunna vi ju e n a s om att en r u n d p r o m e n a d K a r l a - vägen — Sturegatan — Strandvägen — Narva- v ä g e n, företagen i d e s s a förtrollande juni- d a g a r, ä r en vederkvickelse och ett s k ö n - h e t s b a d för sinnena, som ej bjudes hvar som helst.
O c h när ö g a t druckit sig mätt af färger och linjer ute i stadsnaturen, s å blir ett b e - sök i Konstnärsförbundets utställningspavil- jong vid Karlaplan ett det v a c k r a s t e slut- stycke i det stora vandringsprogrammet.
Här kan man citera d e Frödingska orden att " rosor i ett sprucket krus bli ä n d å alltid rosor ", ty d e enkla s a l a r n a innehålla s å godt som utan u n d a n t a g gedigen personlig konst, buren af varm s k a p a r g l ä d j e och genomlyst af en sträfvan att g e det b ä s t a, det s a n n a.
Låt oss börja vandringen med s k u l p t u r s a - Ärade halfårs- och kvartalsprenumeranter erinras härmed om vikten af att utan dröjs- mål förnya prenumerationen för årets s e n a r e hälft, för att därigenom undvika afbrott i tidningens r e g e l b u n d n a expedition.
Samti- digt tillåta vi o s s p å p e k a att det ä r s å m y c - ket n ö d v ä n d i g a r e att prenumerationen nu verkställes, som a l l a v å r a prenumeranter gratis erhålla Iduns julnummer 1912, hvars förträffliga litterära innehåll och konstnärliga utstyrsel ensamt ä r o v ä r d a p r e - numerationspriset.
Kronprinsparet och prins Eugen anlända till Konstnärsförbundets v e r n i s s a g e.
Parti af Skulptursalen p å K o n s t n ä r s - förbundets utställning.
Kronprinsen och Karl Nordström b e s e Wilhelmsons sal.
len, som ligger till vänster, d å vi komma utför t r a p p a n från entrén.
Där dominera Christian Eriks- son och C.
J. Eldh.
Den förre har där den storvulna skissen till sin b å g s p ä n n a r e, l a p p g u b b e n, fri- s e r n a till Dramatiska teatern och den v a c k r a grupp — m a n n e n som k y s s e r den af s m ä r t a halft v a n - mäktiga u n g a kvinnan p å p a n n a n — hvilken skall d e k o r e r a det nya b a r n b ö r d s h u s e t i Helsingfors.
" Bågspännaren " tilldrar sig helt naturligt lejonparten af in- tresset; den är ju ett af v å r nya skulpturs mest b e t y d a n d e verk.
C.
J. Eldhs " Ung flicka " - som vi h o p p a s kunna afbilda i ett följande nummer — ä g e r ett det mjukaste linjespel, utan s ö t - het eller p o s e, och utfryker p å ett osökt sätt det k n o p p a n d e lif- vet hos d e n u n g a gestalten.
Samme konstnärs Strindbergs- staty gör däremot, n ä r man nu å t e r s e r den, intryck af att ha smultit ihop.
Ja, den har till och med fått n å g o t plebejskt öfver sig.
Från skulptursalen kommer m a n in i rummet med Richard Berghs taflor.
Men innan vi börja s y s s e l s ä t t a oss med dem k a s t a vi en blick in i Nils Kreugers sal, d ä r h a n s ypperliga ölandsbilder tjusa ö g a t med sina vidder och sina hästar, hvilkas rörelser han s å förträffligt fångat i den här r e - p r o d u c e r a d e duken " En flock h ä s t a r d r a r förbi ".
E.
H - n.
P r o f e s s o r S v a n t e Arrhenius.
P o r t r ä t t i olja af Richard Bergh.
" En flock h ä s t a r drar förbi ".
Olje- målning af Nils Kreuger.
Rafacl-Rådberg foto,
Den gamle som Gud hade glömt.
Berättelse af Sigurd v. Koch.
EPTEMBER LÅG BLÂ OCH skimrande öfver land och haf.
A s p d u n g e n utanför den g a m l e s stuga sken som rödsmält guld i solen.
Bladen r a s s l a d e stilla.
Ett och a n n a t föll skälfvande till marken e l - ler p å taket, under hvilket A d a m Rurik fram- lefde sina sista ödeår.
Hvarför h a d e Gud glömt h o n o m?
Han var ju s å förfärligt gammal.
Hans ålder h a d e blifvit ordstäf.
Han var öns äldste, det visste han själf och alla a n d r a.
Nu ö n s k a d e han döden.
Lifvet h a d e p å m å n g a år ej haft något att bjuda honom.
Han b o d d e ensam, var stolt, hög.
Han var n ä r a d e hundra.
Ibland tittade n å g o n in till honom.
Men det var inte ofta.
Han ä g d e ingenting.
Han lefde p å slump.
Han ö n s k a d e b a r a att få dö.
Hvarför h a d e Gud glömt honom.
N ä r han kommit i h å g alla h a n s anhöriga, hustru som barn, alla voro före honom ur tiden.
I d a g var det s ö n d a g, stilla b l å n a n d e s e p - t e m b e r s ö n d a g.
Den g a m l e satt vid sitt furu- bord och s å g ut p å de fallande a s p b l a d e n.
Fjärden b r u s a d e blå där nedanför.
Hvita s e - gel styrde fram till kyrkan.
Han skulle ha rott till kyrkan om det varit lugnt.
Men han o r k a d e inte s å snart det blåste, det visste han.
Sjön låg p å i sundet.
Ingen a n n a n ville ro honom.
Hans kläder voro icke för nya.
De h a d e tjänat ut som han själf.
Han satt och tänkte p å hur han a r b e t a t upp d e s s a jordbitar, som nu vuxit igen.
H a n s barn h a d e kommit till, vuxit upp och hjälpt h o - nom.
M å n g a tunnor potatis h a d e d e tagit ur bergmarken.
Men nu fick det v ä x a och gro i s t e n t ä p p a n och guldtäppan, ty där fanns icke krafter längre.
Maskros och tistel frodades, törnen s t ä n g d e v ä g e n och sorken gräfde g å n g a r.
Bladen föllo alltjämt, hvartannat gult, h v a r t - annat rödt.
De öfversta kvistarna voro b a r a.
Snart v a r det hela kalt och grått.
— — Det k n a c k a d e p å dörren.
N å g o n kommer, tänkte den gamle och v ä n d e sig om.
Han blef förvånad.
P å s ö n - d a g a r n a b r u k a d e aldrig n å g o n b e s ö k a.
Det k n a c k a d e igen.
Men gubben kom sig ej för att s v a r a.
Då gick dörren upp och en m e - delålders kvinna stod där.
Hon b a r en korg i handen.
— Hur kan farbror ha det i ensamheten, s a d e kvinnan, jag ville s e in, för jag skulle i alla fall förbi, och här ä r en smula potatis, om farbror vill k ö p a.
Hon s a d e köpa, ty a n n a r s fick man honom aldrig att ta emot någonting.
— Tack för de, s a d e A d a m Rurik.
Hvad kostar ' n?
— De är en k a p p e, s å de blir 25 öre, s v a - r a d e kvinnan.
Gubben tog mekaniskt åt fickan och s a d e s e d a n: — Blir p e n g a r i morgon d a g.
Han tömde potatisen i handfatet och å t e r - l ä m n a d e korgen.
— Ja trodde infe ja skulle få s e henne igen.
Tack ska hon ha.
— Farbror har väl hört att August J o n a s - son har vurti d ö d?
— Nej, ä r August död, s v a r a d e gubben.
— Jo, han vardt död i natt, han.
Ack, ack, ack, han var ju g a m m a l å sjucklier.
Men Efraim är rask, han, fastän bortåt 95.
Han blir yngre för hvar eviga d a g.
Detta g l a d d e A d a m Rurik.
Ty Efraim A n - d e r s s o n var näst honom själf den äldste p å platsen och h a n s särskilda vän.
S å länge Efraim lefde, kunde han väl u t h ä r d a i j o r d e - dalen.
— Efraim och farbror ä ju som mors p o j - kar, s k ä m t a d e den m e d e l å l d r a kvinnan, k o r - rekt som barn.
Ni har ju b å d a l å g a med skottar än s å länge, å d å g å r väl inte nöden p å land.
Hur g a m m a l är f a r b r o r?
— Om ja d e visste, s v a r a d e den gamle.
Han s k ä m d e s att s ä g a sin ålder för b e s ö - k a n d e.
Han var s å gammal att det började bli pinsamt att tala om år och d a g a r.
— Farbror ä hårdast, men d ä r n ä s t kommer Efraim och d ä r n ä s t August Jonasson, som vardt d ö d e r i natt.
A d a m Rurik reste sig.
— Jag vet förhållandet, var allt han s a d e.
S å ställde han sig att tumma b o r d e t en stund.
Då förstod kvinnan att hon b o r d e gå.
— Må s å godt då, farbror, s a d e hon och neg i dörren.
Den gamle lade haken på.
Han ö n s k a d e ej flera b e s ö k den s ö n d a g e n.
N o g visste han hur g a m m a l han var ä n d å.
Men p o t a - tisen var bra att ha.
Han h a d e varit utan länge.
Men b e t a l a s skulle den, ty han ville inte ta emot n å g o t af människor.
Tiden gick p å kväll.
Den gamle A d a m Rurik v a n d r a d e stilla omkring.
S å gjorde han upp eld och k o k a d e s ö n d a g s p o t a t i s e n.
Den var v a c k e r och stor, riktigt finfina a m e r i k a n a r e.
.
.
Inne i stugan föll nu skymning.
S e p t e m - bersolen s m e k t e d e g r å a v ä g g a r n a ett ö g o n - blick och kröp s e d a n under lakan i stora s p a r l a k a n s s ä n g e n d ä r b o r t a i väster.
R a s s - let i a s p a r n a mildrade.
S v a l o r n a flögo lågt och b å d a d e regn.
D e r a s vingar blänkte ännu från v ä s t e r s k e n e t.
Från den rostiga h u s k v a r n a s p i s e n h ö r d e s eld brinna.
A m e r i - k a n a r n a k o k a d e fridfullt och gubben r u s - t a d e d e r a s tilliugg.
Ännu h a d e han en half- fjärding af saltfisken i behåll.
Med d a r r a n d e h ä n d e r t ä n d e han lampan.
Där fanns min- sann ej mycket lysolja kvar.
N ä r den blef slut, fick han v a n d r a i mörker igen.
Det blef ett e l ä n d e för honom.
Ingen hjälp från h ö j - d e n.
.. N ä r han ätit tog han ned bibeln, som låg framför hustruns porträtt p å byrån.
— Du gick före mej, du Anna Maria.
Du har ' et b r a nu.
Gör inte me hvarken fotogen eller saltströmming.
Har hva du tarfvar till evärdeliga t i d e r.
.
.
Den g a m l e s ögonbryn krökte sig s a m m a n.
Det gulhvita s k ä g g e t gick i vågor.
Han tog porträttet som v a r inramadt och s å g l ä n g e p å det, s a t t e det s e d a n tillbaka p å sin plats och började l ä s a strofer ur bibeln högt för sig själf.
Det b r u k a d e han ofta g ö r a om kvällarna.
Det hindrade e n s a m h e t e n.
Han slog upp den stora m ä s s i n g s b e s l a g n a boken p å måfå.
Det r o a d e honom d å att komma till o v ä n t a d e ställen.
Men han o r k a d e b a r a läsa ett p a r verser i stöten.
Han var inne i Obadja, när lampan s a d e godnatt.
— S e s å, d å behöfver jag inte läsa mera, men det var ett rart ställe, lysoljan är slut, t a c k för i kväll ... D a g a r n a gingo och s å blef det d å en lugn kyrkosöndag.
Men det var framme i n o v e m - ber.
A d a m Rurik fick båt i sjön och b ö r - jade ro hel v ä g till kyrkan.
Det var en smula kyligt.
Men framme p å planen framför kyr- kan sutto öns g a m l a som vanligt och s p r a - k a d e i solskenet.
Där fanns ingen under sjuttio år.
När A d a m Rurik med rak hållning och v ö r d n a d s b j u d a n d e blick framträdde, r e - - 402 - ste sig alla.
Det var inte hvarje d a g man s å g öns äldste i Guds hus.
— Jag tänkte du skulle komma, eftersom det var s å obegripligt v a c k e r t p å sjön, s a d e en åttioåring, för i d a g ä r det begrafning igen.
— Är de b e g r a f n i n g?
s a d e A d a m Rurik.
— Jo, gammelfolket dör unnan, ska ja s ä g a.
Siste s e p t e m b e r var det August Jonasson som kom i jorden.
Nu ska Efraim A n d e r s s o n s a m m a v ä g.
Ack ja, och i jorden s k a vi alla.
Men du lefver du, Gammel-Rurik.
— Jo, jag har hälsan som du ser.
Jag blir som ett s p e n a b a r n till sist.
A d a m Rurik s m å l o g bittert.
Kyrkklockorna började ringa.
In t å g a d e d e gamla.
Arm i arm gingo de, s t a p p l a n d e, lutande.
Men först gick Gammel-Rurik.
F a s t ä n äldst var han den r a k a s t e.
Han gick som en konung.
P r ä s t e n m ä s s a d e och sjöng ... — — — M å n g a af församlingen h a d e somnat.
A d a m Rurik höll sig vaken.
Han l y s s n a d e med s p ä n d u p p m ä r k s a m h e t och han sjöng med d å n a n d e röst i psalmen, s å att alla v ä n d e sig om.
S å b a r s Efraim A n d e r s s o n in.
Hans b a r n och b a r n b a r n h a d e kistan mellan sig.
H a n s hustru stod g r å t a n d e d ä r b a k o m.
Alla följde t å g e t till grafven.
N ä r kistan var sänkt och k r a n s a r n a l a g d a, stod G a m - mel-Rurik fram vid grafgropen.
Alla förundrade sig.
Den g a m l e var sig inte lik.
Åldrig h a d e han sett ut p å det v i - set.
Han stod tyst ett ögonblick, aftog h a t - ten och s a d e: Nu har du kommit fram, Efraim, och du bör t a c k a Gud fader i him- len för det.
Du v a r ett år yngre än jag, Efraim.
Men Herren tog dig och glömde mig.
N ä r du nu kommer inför tronen, s å skall du fråga Herren, hvarför han inte ville ha mig.
S ä g till honom, ä r o n e s konung, att snart, snart vill äfven jag s t å n d a inför h o - nom.
O c h min r e d o g ö r e l s e den skall jag lämna, och min bok den skall han få s k ä r - s k å d a.
Ty jag har nu d e k l a r e r a t fullt ut p å d e n n a jorden, och han får bjuda mig dit upp om han s å vill eller ej.
S ä g detta till ä r o n e s konung, Efraim!
Han v ä n d e sig och s a t t e p å hatten.
F o l - kets leder ö p p n a d e sig för honom.
Med böjdt hufvud och böljande s k ä g g gick han ned för kyrkbacken, steg i b å t e n och r o d d e hemåt.
V ä d r e t var allt framgent lugnt.
Luften lyste klarblå.
N ä r A d a m Rurik kommit hem efter den långa r o d d e n s a t t e han sig ned att vänta.
— Nu ber Efraim A n d e r s s o n för mig, tänkte han, s å kommer den g o d e Herren och tar mig.
D a g a r n a gingo.
Höstmörkret föll allt s v a r t a r e öfver haf och land.
D e c e m b e r skred fram.
— Hvarför kommer inte H e r r e n?
tänkte den gamle.
Tiden s l ä p a d e sig vidare.
O c h s å stod ju- len för dörren.
— Ofver julen vill jag inte lefva, tänkte A d a m Rurik.
Julen skred förbi.
Då ville han skjuta sig.
Men han var för gammal till det.
Han l a d e sig p å s ä n g e n och ville infe äta — d å dör jag k a n s k e, tänkte han i förtviflan.
Men han d o g inte.
Ty d å kom den m e d e l - åldra kvinnan med mat.
Han skulle visst aldrig dö.
Ärones k o - nung h a d e glömt honom.
Från scenen och estraden.
AUGUST STRIND- b e r g fick aldrig upplefva det sceniska framföran- det af sin Gustaf Adolf, men han fick dock d ö i medvetandet att detta stycke, som låg honom v a r m a r e om hjärtat än mycket annat af hans rika d r a m a t i s k a p r o d u k - tion, inom kort skulle b ä - r a s fram af s k å d e s p e - lare, som med glädje å t a - git sig uppgifterna, trots vanskligheten att a g e r a p å en cirkusarena.
Det är r e d a n vanskligt att sceniskt gestalta en s å fragmentarisk och af massverkningar bestå- e n d e s k a p e l s e som G u - staf Adolf, äfven m e d g o d a resurser — jag menar, om man hos o s s Axel Ringvall som Zevs kunde t ä n k a sig en t e a - • ter nog stor att ge rum i Krisfallsalongens för s k å d e s p e l e t s militära sommarrevy.
scener i den u t s t r ä c k - ning diktaren velat — och än m e r a problematisk ställer sig uppgiften, då d e lokala förhållandena klyfva diktens bilder och stämningar, s å att illu- sionen g å n g efter annan äfventyras.
Men t a c k v a r e d e sfrindbergska replikernas kraft och lif samt e n s t a k a s c e n e r s innerliga ton och blågula svenskhet gjorde s k å d e s p e l e t i stort sedt en rätt god v e r k a n äfven p å c i r k u s - a r e n a n och framkallade lifligt bifall från den fulltaliga premiärpubliken.
De som öfver hufvud läsa Strindberg, och d e ä r o ju legio, t o r d e s e d a n länge känna hans G u - staf Adolf, hvarför n å g o t i n g å e n d e på d r a m a t s litterära e g e n s k a p e r skulle bli en ö f v e r l o p p s g ä r - ning.
Vi v e t a alla att S t r i n d b e r g s subjektiva kynne färgar hans diktnings samtliga p e r s o n l i g - heter, och Gustaf Adolf utgör intet u n d a n t a g.
Man förnimmer hela tiden diktarens e g n a själs- stämningar och vingslagen af hans t a n k e s s p a - n a n d e fåglar, m e d a n häfden får stå tillbaka.
Herr A r e h n u p p b a r förträffligt titelrollen, b å d e apparition och spel gåfvo bilden af den guldblonde hjältekonungen, och scenen vid Lützen fick öfver sig en grandios stämning t a c k - v a r e den must, v ä r m e och b r e d d konstnären in- lade i sitt spel.
Fru B r u n i u s var s t r å l a n d e i drottningens roll, och den mjuka kvinnlighet, hvarmed diktaren utrustat henne, b e t o n a d e s fint och äkta.
Samtliga g e n e r a l e r n a utfördes af g o d a s k å d e s p e l a r e, hvarför d e r a s s c e n e r fingo en dramatisk färg, som i mycket öfverskylde hvad som felades af lif och sanning i m a s s o r n a s strategiska rörelser.
Axel O x e n s t i e r n a s lilla, men v a c k e r t skrifna roll, f. ö. s k å d e s p e l e t s allra b ä s t a parti, utfördes konventionellt af hr S t å h 1, hvars röst och t e m p e r a m e n t ej p å långt när ut- fyllde figurens s t o r a linjer.
Regisvårigheferna m å s t e som sagdf v a r a b e t y d - liga i fråga om ett s t y c k e som detta, och blott en konstnärlig regissör kunde här ha nått fram till r e - sultat m o t s v a r a n d e diktens märgfulla taflor.
Hr Tor Christiernsson hade otvifvelaktigt gjort allt hvad han m ä k t a d e, men ej hvad stycket kräfde.
Tofalinfrycket blef emellertid relativt godt, och det få vi v a r a nöjda m e d.
.
.
tillsvidare.
P å Djurgårdsteatern har s o m m a r s ä s o n g e n b ö r - jat under mycket gynnsamma förhållanden.
" Allt för firman! "
af Maurice Hennequin är en verkligt rolig fransk fars.
Att den ä r mycket parisisk gör ingenting — vi stockholmare gå ju omkring i P a - ris som i v å r a e g n a r u m.
.
.
konstigare är det inte, a c k nej!
O c h hvarför skulle d å ej en d a m s k r ä d - d a r e vid rue d e la Paix, som förvrider hufvudet på kvinnorna, under det han k o m p o n e r a r d e r a s dräkter, kunna bli ett ideal o c k s å p å Djurgårds- t e a t e r n?
Nu är han det i hvarje fall.
Tenorer och d a m s k r ä d d a r e u t g ö r a det t ä c k a könets för- nämsta njutningsmedel, utan hvilkef E v a - d ö t t - rarna skulie falla ihop som tömda gummiballon- ger.
Den tjusige d a m s k r ä d d a r e n, om hvilken här är fråga, heter P e s s a c, profvar alla d a g a r utom o n s d a g a r, då firman absolut ej får r ä k n a p å hans medverkan.
Hvad han har för sig om o n s d a g a r n a, ja, därom kan ni erhålla upplysning på Djurgårds- teatern.
Herr K å g e s pigfjusige d a m s k r ä d d a r e för- tjänar en sommarglad a n m ä l a r e s b ä s t a r e k o m - mendation.
Äfven alla d e öfriga rollinnehaf- varne, manliga såväl som kvinnliga, ha godt g r e p p p å sina uppgifter, k a n s k e dock med u n d a n t a g för herrar B l o m s t e d t och S o n n a n d e r, fir- mans chefer, hvilka t y c k a s föreställa sig att rue d e la P a i x ä r det s a m m a som S t o r g a t a n i Trosa.
S k a n s e n s s o m m a r t e a t e r spelar o c k s å i år " Värmländingarna ".
Det klassiska folksfycket, det v å r d a d e utförandet och den fagra s c e n e n anbefallas p å d e t lifligaste.
Om Krisfallsalongens N o r l a n d e r - r e v y " S t o c k - h o l m s - g r e k e r " behöfver ju ej s ä g a s något ondt, eftersom premiärpubliken energiskt fastslog, att d e t t a nya o p u s af Stockholms nationalskald blef en ny lager kring skaldens skinande tinningar.
Ej vilja vi s p r u t a ättiksyra p å d e s s a l a g e r b ä r s b l a d, ej g ö r a Axel Ringvall ledsen i Kristallsalongen, han som är s å glad p å O s c a r s t e a t e r n.
Alliså: valuta bekommen som h ä r m e d r e v e r s e - ras af ARIEL.
Litteratur.
Karl Wåhlin: Ernst Josephson.
En minnesteckning.
VERIGES ALLMÄNNA K O N S T - förening u p p d r o g 1910 åt Karl Wåhlin att utarbeta en minnes- teckning öfver Ernst Josephson.
I april 1911 utkom första delen, som b e h a n d l a r hans ungdom, u p p v ä x t - och studietid fram till 1879, och jämnt ett år s e - n a r e den a n d r a och sista delen.
Som ett v a c k e r t e r k ä n n a n d e för det sätt, hvarpå Wåhlin fullgjort sitt u p p d r a g, kan den med beskrifvande förteckning försedda num- r e r a d e lyxupplagan b e t r a k t a s, som P.
A. Norstedt och S ö n e r utsändt i bokhandeln samtidigt med s e n a r e delen af den ur- sprungliga u p p l a g a n.
En t a c k s a m m a r e och mer fängslande u p p - gift än en minnesteckning öfver Josephson har v å r s v e n s k a konst k n a p p a s t att erbjuda forskaren.
Men ofta ä r o d e t a c k s a m m a s t e uppgifterna d e mest kräfvande.
O c h Karl Wåhlin har inte lämnat n å g o n m ö d a o s p a r d att samla, g e n o m g å, ordna och sofra det rika material, som k o n s t n ä r e n s släkt och v ä n n e r ställt till h a n s förfogande.
Det är i främsta rummet p å Josephsons talrika bref till anhöriga och k a m r a t e r Wåhlin bygger sin flärdfria och s a m v e t s g r a n n a skildring af hans lif.
Det är Josephson, som talar, och vi m ä r k a k n a p p t den s ä k r a hand, som l ä g g e r allt till rätta för oss och låter o s s följa konstnären å r efter år p å h a n s m å n g a och långa resor i Norge, Frankrike, Holland, Italien, S p a n i e n och åter Frankrike med korta afbrott i Sverige fram till hans sista r e s a hem som bruten man.
O c h ur d e s s a bref kunna vi i första h a n d läsa ut Joseph- sons konstnärliga utveckling.
I Holland studerar och kopierar han sin förste store l ä r a r e Rembrandt.
I Italien s t a n n a r han hänförd inför Rafael och Tizian.
Spanien är för honom V e l a s g u e z ' land.
Joseph- son var i viss mening eklektiker, genom de gamla m ä s t a r n a framför allt kolorister som Rembrandt och V e l a s q u e z söker han sig fram till allt större klarhet, ursprunglighet och personlig kraft.
Hur olika mot k a m r a - terna, som alla i P a r i s mottogo d e intryck, som blefvo af å t g ö r a n d e b e t y d e l s e för d e - r a s utveckling.
Var det underligt om en s å äkta revolutionär som R e m b r a n d t gaf h a n s opposition mot konstförhållandena här hemma djupare färg än k a m r a t e r n a s, om Josephson med de stora m ä s t a r n a s konst i blodet genomskådade den konstnärliga halfmesyr, som utmärkte Förbundets politik?
Vildfågel får flyga ensam, åtminstone har det alltid varit s å hos oss.
O c h Josephson utträdde ur förbundet, men kvarstod som opponent.
Den brist p å förståelse han u n - - 403 - der de s e n a r e åren rönte från k a m r a t e r n a s sida b å d e i sin konst och sin o p p o s i t i o n s - sträfvan gaf säkert hans känsliga natur dju- p a r e s å r ä n den missaktning, som g å n g p å g å n g mötte honom från officiellt håll b å d e här hemma och i P a r i s.
Vek, öm, lätt s å - rad, sjukligt misstänksam och misströstande om allt, e n s a m med ett aldrig stilladf behof af vänner och sympati, missförstådd i sin sträfvan och dyster till döden bröts han af sjukdomen.
I ett fängslande bref till Richard Bergh skrifvet kort före utbrottet, g e n i a - liskt djupt pessimistiskt och brustet p å s a m m a g å n g k a s t a r han ned följande v a c k r a och öfvermodiga strof: När klockorna ringa med sorglig låt, d å ä r det slut på klagan och gråt.
Då har ett b l ö d a n d e hjärta, som slog fått nog — fått mer än nog!
Snart h a d e det b l ö d a n d e hjärtat fått nog, om det o c k s å fick vänta länge p å klock- klangen.
I kompromissens gyllene tid och relativi- t e t e r n a s värld lefver man inte ostraffadt p å och för det absoluta, det fick Josephson bit- tert erfara.
Wåhlin har strängt hållit sig inom min- nesteckningens ram, och h a n s framställning är definitiv e n d a s t hvad det biografiska a n - går.
Vid den kritiska värdesättningen af konstnären nöjer sig författaren med a n t y d - ningar.
Ännu s a k n a vi historiskt p e r s p e k - tiv för att kunna m ä t a v ä r d e t af Josephsons insats i vår s v e n s k a konst.
Först d å vi sett hvad den nya generationen b ä r i sitt sköte förstå vi rätt hvad han betydt och hvem han varit.
CARL DAVID MOSELIUS.
Karl XII-.s död.
EN FACKMAN, KARL-XII:s-KÄNNARE och militär samtidigt, kapten Osvald Kuylen- stierna, har i d a g a r n a utgifvit ett a r b e t e, hvars syfte är att för alltid g ö r a slut p å den gamla historien att Karl XII d o g för lönn- mördarkula vid belägringen af Fredrikssten.
Mysteriet vid konungens död har som b e - kant föranled!
u p p t a g n i n g a r af h a n s lik och ännu i s e n a s t e tider sysselsatt forskare, som dock s t a n n a t vid stridiga resultat.
Men för- fattaren har helt visst rätt i att det inga- lunda är likgiltigt för o s s svenskar, om stor- hetstidens siste hjälte föll i ärlig strid eller om han h a d e fiender och lönnmördare inom sitt e g e t läger.
I det s e n a r e fallet skulle en outplånlig skam falla p å h a n s omgifning och d ä r m e d p å nationen.
S å långt en icke fackligt bildad kan följa k a p t e n Kuylensfiernas bevisföring synes den b i n d a n d e nog.
Han r e d o g ö r n o g a för b e l ä g r i n g s s k a n s e n s l ä g e i förhållande till fästningen och visar hurusom just det faktum att kulan kommit från vänstra sidan, hvil- ket förut synts s å mystiskt, styrker a n t a - g a n d e t att den a f l o s s a d e s från fästningen.
Vidare förklarar h a n hur det kunde g å till att ingen r e d o g ö r e l s e för k o n u n g e n s död g e - nast u p p s a t t e s och för d e egendomliga s a m - manträffanden, hvarigenom ryktena u p p - kommo och vunno fart.
Ofver hela framställningen hvilar trots d e s s lugna saklighet en n ä s t a n r ö r a n d e stämning af kärlek till Karl XII.
Att författa- ren icke ett ögonblick kan dölja hurusom h a n s hela hjärta bjudit honom att tro det han s e d a n tog itu med att bevisa, kan väl icke g ö r a honom mindre vederhäftig.
Eremilaget.
En berättelse om två människor.
Af ERNST BLOM.
(Forts.) ASTA M O R G O N LÅG MARIE Anne till s ä n g s och ville inte g å ner till frukost.
Maten b a r s upp till h e n n e och om en stund kom fadern.
Han s a d e, att han b o r d e å t a l a R o o s e n - hielm inför rätten, men för s k a n d a l e n s skull ville han helst afstå.
Hon h a d e dragit s k a m och v a n ä r a öfver familjen och huset och för att inte förhindra h e n n e s giftermål m e d h e n - nes kusin ville han låta bli att bringa s a k e n till offentligheten.
Men hon skulle ögonblickligen bort, skulle till Stockholm och få uppfostran hos sin faster och bli konfirmerad där.
Hon fick inte s t a n n a kvar här längre under h a n s tak — om ett p a r timmar skulle hon med v a g n s ä n d a s till S t e n b e r g a.
Maja skulle följa med, d å mamsell v a r sjuk.
P å S t e n b e r g a skulle hon invänta tillfälle att r e s a till Stockholm och det var s å godt hon nu s t e g upp och gjorde sig i ordning för resan.
S e d a n fadern gått ner, låg hon kvar och tänkte.
I S t e n b e r g a s g a m l a m ö r k a och förfallna b y g g n a d skulle hon inte kunna hålla ut.
Men hon fick ju komma till Stockholm och d ä r k a n s k e s e hofvef och allt grant och härligt.
Men Magnus — hon ville och k u n d e inte lämna honom — han litade p å h e n n e och hon ä l s k a d e honom.
Hon s p r a n g upp i en fart, k l ä d d e sig och skref ett p a r ord till h o - nom.
D e s s a ord voro inte m å n g a, d ä r stod blott: " Min Hjertas Kung!
Allt ä r upptäckt.
F a d e r ä r vred.
Jag skall om et p a r Timmar s e n d a s till S t e n b ä r g a för att invänta Tilfälle att r e s a till Stockholm till F a s t e r Nora.
Alt m å s t e v a r a slut mellan oss.
Tack för all din Godhet!
Gud v a r e o s s nådig!
Din M - e. "
Knappt var brefvet färdigt, förrän en p i g a kom för att hjälpa Marie Anne med p a c k - ningen.
Hon o r e r a d e öfver hur tråkigt det var, att Marie Anne skulle r e s a och hur tomt det skulle bli efter h e n n e och som en nyhet b e r ä t t a d e hon att Erik försvunnit med sin häst och sin karriol utan ett ord.
Marie Anne h ö r d e likgiltigt p å allt h e n n e s prat, men h e n n e s t a n k a r v o r o p å helt a n d r a håll.
N ä r inpackningen var färdig och hon kom ner, s t o d r e d a n v a g n e n framför t r a p - p a n och g a m l a Maja, som för l ä n g e s e d a n fått afsked efter n ä r a sextioårig tjänst men k a l l a d e s " fram " vid särskilda tillfällen, vid festligheter, b a r n d o p och begrafningar, hon saft i v a g n e n.
Majoren v a r kort i talet och f r å g a d e om Marie Anne ville äta, innan hon reste.
Hon ville ingen mat ha, men b a d att först få s ä g a farväl till sina blommor och detta beviljades henne.
S å gick hon rundt under bevakning af fadern.
Hon tog k ö r s b ä r s t r ä d e n i hand, liksom ä p p e l t r ä d e n, m å n g a hvita eller s k ä r a blom- mor h a d e d e inte kvar.
Hon strök öfver munklufvornas och r i d d a r s p o r r a r n a s blad d ä r blomstänglarna ännu ej nått u p p öfver grönskan, hon n i c k a d e åt tulpanerna, som länge s e d a n mistat sina g r a n n a k a l k a r och pingstliljorna, som voro utblommade och lik- n a d e grästufvor, hon gick till r o s e n k v a r t e - ret och tog farväl af alla r o s e n k n o p p a r n a, som hon ä l s k a d e men nu inte fick s e u t v e c k - las, och hon ville s ä g a farväl till s y r e n e r n a vid flygelgafveln och till blommorna, hon planterat omkring stenkulan.
Där p a s s a d e hon p å att s t o p p a brefvet under den r u n d a stenen och s å s t e g hon med ett s o r g s e t a n - sikte u p p i v a g n e n.
H e n n e s far s t e g upp efter och l a d e för- siktigt ett p a k e t vid sin sida.
Marie A n n e s å g förvånad p å det, det h a d e en s å u n d e r - lig form — s å förstod hon att det v a r ett p a r l a d d a d e ryttarpistoler.
V a g n e n rullade öfver g r u s g å r d e n ut g e - nom porten och mellan l a d u g å r d s h u s e n in i den l å n g a allén och d ä r vid grindsfugan s v ä n g d e den åt h ö g e r ut p å s t o r a l a n d s - vägen.
Då s å g Marie Anne mellan g r ö n s k a n i allén, som under ett grönt hvalf, sitt g a m l a fädernehem: ett långt och lågt envånings t r ä - hus med brutet tak och m å l a d t med röd färg.
Då kunde hon inte l ä n g r e s t å emot.
Hon b ö j d e sig fram mot g a m l a Maja, som satt midt emot, och b r a s t i gråt med hufvudet n e d b o r r a d!
i h e n n e s knä.
IV.
S t e n b e r g a v a r en af d e g å r d a r som till- hörde major Gyllenlåås och den var b e l ä - gen ungefär en half mil ifrån S t o r a Ulfgårda.
G å r d e n v a r u t a r r e n d e r a d, men hufvud- b y g g n a d e n och t r ä d g å r d e n s t o d o till majo- rens förfogande.
Huset var ett gammalt grått trähus i två våningar, förfallet och mörkt.
Rundt om låg en nu o v å r d a d t r ä d - g å r d med g r ä s b e v ä x t a g å n g a r och m o s s i g a fruktträd, nedanför låg ån, s o m slingrade och b u k t a d e sig mellan sina v a s s a r.
Vid e n a sidan af g å r d e n v a r utkanten af en stor s k o g och vid den a n d r a sidan en rullstens- å s, som gick fram till kyrkan och p r ä s t - g å r d e n, a n n a r s rundt om låg slätten e n d a s t afbruten af g å r d a r och s m å s k o g s d u n g a r.
Marken var full af sten och därifrån h a d e g å r d e n en g å n g i tiden fått sitt namn.
Ingen h a d e bott i det stora huset, s e d a n Marie A n n e s farmor dog.
G a m l a hennes n å d Gyllenlåås h a d e haft g å r d e n som ä n k e s ä t e och allt stod kvar, som hon lämnat det.
N ä r Marie Anne kom in i huset, blef hon g e n a s t mörkrädd, allt s å g s å mörkt och tungt och dystert ut.
Visserligen h a d e hon varit d ä r förr, men det v a r m å n g a å r s e d a n och alla möbelöfverdrag h a d e nu urblekts och s å g o sjaskiga ut, g a r d i n e r n a h a d e fått hål och tjocka lager med flera å r s d a m m och spindelväf t ä c k t e allt.
Majoren r e s t e tillbaka med v a g n e n s e d a n han mellan fyra ö g o n n o g a instruerat Maja, och när v a g n e n med m a t v a r o r n a och koffer- t a r n a kommit började hon, Marie Anne och en piga från a r r e n d a t o m s att skura och g ö r a i ordning i ett p a r rum en t r a p p a u p p.
Detta k r y a d e upp flickan och hon fick en k ä n s l a af ett e g e t hem.
Här k u n d e hon styra och ställa alldeles som i sitt d o c k - s k å p.
D ä r h e m m a m å s t e hon ju v a r a far och mamsell u n d e r d å n i g och d e t å l d e aldrig, att en e n d a s a k r u b b a d e s från sin plats.
Här h a d e hon fria h ä n d e r och k u n d e styra och ställa som hon själf ö n s k a d e.
Det blef ett s k u r a n d e och ett t v ä t t a n d e och b o r s t a n d e och d a m m a n d e och ett s ö - k a n d e i g a m l a s k å p och g a r d e r o b e r.
Marie Anne fann allt möjligt trefligt i s k r u b b a r och kyffen och hon ville absolut inte h ö r a t a l a s om, att e n d a s t två rum skulle g ö r a s i ordning — hon ville ha hela huset.
Hon ville ä t a n e r e i s a l e n bland d e tunga möblerna, d ä r v ä g g a r n a voro k l ä d d a med g o b e l ä n g e r i svart, brunt och gult förestäl- lande jaktscener och underliga l a n d s k a p med stora trädrötter och forsande b ä c k a r - 404 - under hvälfda stenbroar, och hon ville dricka sitt té i s a l o n g e n en t r a p p a upp, d ä r v ä g g a r n a voro hvita och indelade i rutor m e d p å m å l a d e klumpiga ornament.
Hon ville h a sitt lilla kabinett, rummet m e d d e r o s a f ä r g a d e v ä g g a r n a, sitt toalett- och p å - klädningsrum och som s ä n g k a m m a r e h ö r n - rummet d ä r u p p e, alldeles som grefvinnan har det i r o m a n e r n a.
Hon b r y d d e l ä n g e och väl sin hjärna öf- ver hur hon skulle a n v ä n d a den gula salen i bottenvåningen, men hon beslöt att g ö m m a det problemet till litet längre fram.
Hon mindes sina lekar med statfolkets barn p å S t o r a Ulfgårda, d ä r d e ute i h a g e n gjorde en lekstuga.
De a f d e l a d e " rummen " m e d g ä r d e s g å r d s s t ö r a r, och en b r ä d a l a g d mellan två s t e n a r blef en " b e k v ä m soffa ".
De b a k a d e bröd och k a k o r af lera och krita, men det allra v ä r s t a var, att d e a l l e s a m m a n ville v a r a h a n d e l s m a n n e n.
Hon smålog nu vid tanken p å d e s s a p r i - mitiva barnsligheter som åt ett öfvervunnet stadium och s å s l ä p a d e hon s a m m a n stolar m e d blekt och trasigt öfverdrag och d r a p e - r a d e t r a s i g a gardiner i s k ö n a festoner fram- för fönster, d ä r d e s m å g r ö n a rutorna voro utslagna eller s p r ä c k t a, och hon k ä n d e sig som en drottning i sitt kungarike.
Ett oljefärgsporträtt, föreställande en herre i svart rustning öfver ett gult kyller och med stripigt svart hår, ville hon absolut ha flyttad!
till siii kabineii.
D e!
skulle v a r a hennes Armfelf, som hon b e u n d r a d e s å mycket från M a g n u s ' beskrifningar.
Ingen skulle trott henne om en s å d a n kroppsstyrka.
Hon s l ä p a d e g a m l a tunga möbler från det e n a rummet till d e!
a n d r a, hon flyttade g a m l a mattor, som inte varit v ä d r a d e eller p i s k a d e p å n ä r a tjugo å r — hon v a r rent outtröttlig i att styra och ställa.
N ä r gamla Maja eller a r r e n d a t o m s piga s a d e " snälla fröken, def d ä r skall tvättas först eller b o r s t a s eller l a g a s, " s v a r a d e hon alltid " d e ' h a vi tid att göra s e n ".
P å kvällen b a d hon Maja t ä n d a vaxljusen, o a k t a d t g u m m a n förklarade, att d e ej h a d e med a n n a t än n å g r a talgljus och att t r a - nan, som l ä n g e s e d a n var kommen, b o r d e b ä r a ljus i s ä n g, åtminstone skulle m a n ej s l ö s a m e d lyse under å r e t s ljusaste nätter.
Marie Anne fick inte sin vilja fram d ä r v i d - lag.
Men i g e n g ä l d fick hon dricka sitt té u p p e i s a l o n g e n och i ä k t a k o p p a r.
Hon tyckte, att gamla Maja v a r dum och att hon här åtminstone k u n d e få göra, som hon ville.
Hon ville absolut inte l ä n g r e bli b e - h a n d l a d som ett litet b a r n och hon r e t a d e sig öfver, att Maja alltid s å g p å h e n n e s m ö - bleringslusta m e d ett s m å l e e n d e.
Men s å tog naturen ut sin rätt och Marie Anne k r ö p in i sin farmors g a m l a paulun, efter allt d a g e n s a r b e t e och slit, och med hufvudet p å den mjuka kudden t a c k a d e hon Gud, som gjort henne till grefvinna eller p r i n s e s s a eller drottning eller hvad det var öfver detta slott, och i sin inbillning s e - e n d e r a d e r af b u g a n d e lakejer i p u d r a d e peruker och hvita strumpor p å den murkna och k n a r r a n d e t r a p p a n dit upp glömde hon hela världen, b å d e sitt g a m l a hem och f a - d e r n s v r e d e och Magnus och Stockholm och hela härligheten.
Det fanns m å n g a spökhistorier om S t e n - b e r g a g å r d liksom det finns om n ä s t a n alla g a m l a h e r r g å r d a r, men Marie A n n e h a d e nu infe tid och intresse att t ä n k a p å dem alla, därför sof hon lugnt och godt och n ä r hon uthvilad v a k n a d e n ä s t a morgon, h a d e hon klart för sig, att den gula salen i b o t t e n v å - ningen skulle a n v ä n d a s till balsal.
(Forts.)
Beredning: Tungan putsas och får ligga i vatten e t t par tim., sättes på i kokande vatten, som bör stå n ä t t och j ä m t öfver den, skummas väl och kryddorna samt den ansade moroten iläggas.
Tungan får sakta koka 2V2 — 3 tim., eller tills skinnet l ä t t kan dragas af.
Sedan skinnet är åtdraget, lägges den åter i spadet för a t t hål- las varm, tills den skall serveras.
Tun- gan skares p å snedden i V2 - tjocka skifvor, hviika sammanläggas, så a t t tungan vid serveringen ser hel u t på fatet.
Garneras med persilja eller sa- lad och serveras med kokta eller stuf- vade grönsaker eller ock med någon sås, såsom brun champinjon-, murkel- eller olivsås samt potatis.
Rester a f kokt t u n g a kunna skäras i skifvor, doppas i ägg och stötta skor- por samt stekas i smör.
De kunna äfven serveras i brun.
kaprissås, som beredes af 4 del.
kött- sky, 1 — 2 msk.
mondaminmjöl, 1 msk.
fint hackad kapris, * / » msk.
madera, salt, socker.
När såsen koka-t 5 min., iläggas tungskifvorna och få koka 5 min.
Serveras med brynt potatis som frukosträtt.
H e r r a r A n n o n s ö r e r torde beakta, a t t d e genom " I D Ü N " träffa d e n stora burgna och köpstarka publiken öfver hela landet o c h främst de v i d a l l a uppköp allena- rådande h u s m ö d r a r n a.
A t t Idun står oberörd a f konkur- rensen mellan öfriga illustre- rade veckotidningar h a v i n u fått e t t nytt bevis p å i d e n betydande ökning v å r upplaga i å r erhållit.
Offerter lämnas och förfråg- ningar besvaras omgående a f IDUNS ANNONSKONTOR.
c m KPiPPOR KOSTywELR BflSTft S N I T T.
OnSORGSFULLflSTE PRIMA T i / G E R — &amp; TILLBEHÖR.
ARBETE.
M a r m e l a d p u d d i n g (f. 6 pers.).
250 gr. mai-melad eller t u t t i frutti, 70 gr. smält smör, 4 ägg, 4 del.
grädde, del.
stötta skorpor, 40 gr. stötta biskvier, Vs t s k.
finrifvet citronskal.
T i l l f o r m e n: 2 del.
strösocker, 2 msk.
h e t t vatten.
B e r e d n i n g: Sockret smältes i en stekpanna, vattnet tillsättes, och där- med beklädes en eldfast form.
— Mar- meladen röres väl med smöret.
Äggu- lorna vispas med grädden och blandas med de stötta skorporna och biskvierna.
Äggblandningen tillsättes i marmela- den, litet i sänder, och massan om- röres väl.
Sist nedskäras försiktigt de till h å r d t skum slagna ägghvitorna.
Massan fylles i den beklädda formen och puddingen gräddas i vattenbad i Middag: - Grönsoppa med mjölk; ugn omkr. 1 tim.
Serveras varm eller våfflor med sylt.
kall med vaniljsås.
FREDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; delikatessill med p o t a t i s; ä g g; mjölk; S t e k t k a l f b o g (f. 6 — 8 pers.).
2 kaffe eller t e.
M i d d a g: Pirog på kg.
kalfbog, i / j msk.
salt &lt;8 gr.), lax; kiusbärskräm med mjölk.
LÖRDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; Vs t s k.
hvitpeppar, 4 färska eller 1 / 2 hg.
torkade äpplen, 3 msk.
smör, / &lt;i lit, pannbiff med p o t a t i s; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Bräckt skinka med kokande buljong eller vatten.
B e r e d n i n g: Köttet torkas med en stufvad spenat; sagosoppa.
duk, urvriden i h e t t vatten.
Bogbladet utskäres försiktigt och hugges i bitar; därpå kokas buljong a t t späda steken RECEPT: med.
Köttet ingnides med kryddorna Consommé Celestine (f. 12 och fylles med d e skalade och i skifvor pers.).
40 gr. tapioka, 1V kkp.
vatten, skurna färska äpplena eller ock med 27â lit.
klar consommé, salt, kajenn de väl sköljda ringäpplena samt hop- Garnityr: 1 msk.
fint hackad sys.
Det stekes därefter i ugn eller gräslök, färserade pannkakor.
gryta.
Serveras med kokt potatis och B e r e d n i n g: Tapiokagrynen få koka afredd sås, tillsatt med grädde.
i vattnet, tills de äro klara, d å de Kalfbogen kan äfven fyllas med färs vridas genom muslin och afredningen och s tekes på samma sätt.
hälles i consommén, som därefter far koka upp och afsmakas med kryddorna.
B r y l é p u d d i n g (f. 6 — 8 pers.).
6 De färserade pannkakorna tagas ur med äggulor, 40 gr. socker, / lit.
grädd- ett r u n d t m å t t till kakor (omkr. 2 cm.
mjölk, 1 / 2 stång vanilj, 3 ägghvitor.
i diameter), vilka läggas i soppskålen T i l l f o r m e n: 3 del.
socker (255 tillika med gräslöken, och den heta gr.), IV2 del.
vatten.
consommén hälles öfver.
B e r e d n i n g: Brylépudding blir bäst om d e n beredes dagen innan den skall F ä r s e r a d e p a n n k a k o r (f. 12 serveras.
— Sockret kokas med vattnet, pers.).
tills d e t ä r torrt, då det omröres tills P a n n k a k o r: 60 gr. mjöl, 1 kkp.
d e t åter blir flytande och har vac- grädde, 1 kkp.
mjölk, 1 ägg, Va t s k.
ker ljusbrun färg.
Något af socker- salt (3 g r.)
.
lagen hälles i en pajform, som vän- T i l l p a n n a n: / msk.
smör (10 des rundt, så a t t lagen täcker både gr.).
bottnen och sidorna.
— Den Öfriga soc- F ä r s: 150 gr. benfritt höns- eller kerlagen spädes med h e t t vatten och kalfkött, 1 tsk.
salt (5 gr.), V * tsk.
serveras som sås till puddingen.
• — hvitpeppar, 1 ägg, lj msk.
mjöl (5 Äggulorna röras med sockret 20 min.
gr.), lVa — 2 del.
tjock grädde, 1 tryffel.
Gräddmjölken (2 del.
grädde, 3 del.
Beredning: Mjölet siktas i e t t mjölk) kokas med vaniljstången omkr. fat, grädden, mjölken, ägget och saltet 5 min.
och tillsattes ide rörda ägg- tillsättas.
Smeten vispas, tills den blir gulorna under stark vispning; visp- jämn och utan klimpar och får stå a t t ningen fortsattes, tills krämen ä r kall, svälla 2 tim.
Färsen beredes på vanligt då vaniljstången borttages och de till sätt.
Pannkakslaggen upphettas lång- h å r d t skum slagna ägghvitorna ned- samt, smörj es med smör och af smeten skäras.
Krämen hälles i den beklädda gräddas 3 pannkakor, som läggas på formen, och puddingen får koka i plåt och bredes öfver med e t t t u n t la- i ordinär ugnsvärme omkr. ger färs.
De läggas ofvanpå hvarandra, vattenbad tim- det öfversta lagret skall vara färs, IV2 Den får stå i formen till följande som beströs med finhackad tryffel.
Anrättningen sättes in i ordinär ugns- dag, eller tills den ä r fullkomligt kall.
värme 10 — 15 min.
eller tills färsen Uppstjälpes och serveras med den öf- är gräddad, hvilket pröfvas med en verblifna brylésåsen.
visps ticka.
U g n s t e k t g ä d d a (f. 6 pers.).
1 gädda p å IV2 kg., 1 msk.
salt (15 K o k t f ä r s k o x t u n g a (f. 8 — 10 gr.), tys ägg, 2 msk.
stötta skorpor, pers.).
1 oxtunga, vatten, 3 — 4 msk.
80 gr. smör, 3 del.
kokande buljong, salt, 10 hvitpepparkorn, 2 nejlikor, •!
tyg del.
hvitt vin.
morot.
B e r e d n i n g: Gäddan fjällas och och rensas, hufvudet får sitta kvar, men befrias från gälarna.
Den ingnides med saltet och får ligga 1 tim., hvar- efter den torkas väl, doppas i d e t uppvispade ägget, beströs med stötta skorpor och stekes i ugnen omkr. tyg tim., under hvilken tid den ofta öf- veröses med vinet och bulj ongen.
— Serveras med champinjonsås och pres- sad potatis.
— Om så önskas k a n gäddan skäras i filéer och hufvudet, ryggbenet samt skinnet skäras bort (på d e t t a kokas då buljong a t t späda fisken med), hvarefter fisken stekes på samma sätt.
Stekt gädda kan äfven serveras med äppelmos.
Gädda kan äfven rökas i ugnen, sär- skild » rökplåt » finnes nu i handeln.
OFVANSTÅENDE FABRIKAT f i n n a s i r i k h a l t i g a s t e s o r t i m e n t till b i l l i g a s t e p r i s e r hos A.
- B.
Nordiska Kompaniet, patent.
H a f r e g r y n H a f r e m j ö l 0 ch Stureplan.
3 Känner ni trötthet, behöfver ni krafter, ftt hvarje frukost GYLLENHAMMARS pat.
Hafre- Kryn och HafremjSl — trött- heten försvinner.
Tillverkas under läkares kontroll.
KÖKSALMANACK Redigerad af Elisabeth Östman.
Inneh.
af Elisabeth östmans Husmo- derskars i Stockholm.
FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR VECKAN 16 — 22 J U N I 1912.
Bet förlösande ordet i villervallan af olika namn på mun- vatten är obetingadf " Azymol " med väfesuperoxid.
Framstående kända läkare intyga de utmärkta egenskaperna hos F. Paulis " Azy- mol ".
Världsberömda.
SINGER E:0 SYMASKINS AKTIEBOLAG Filialer på alla större platser.
2 1 2 En föga kostsam dryck hemmastadd å de finaste V A N frukostbord!
H O U T E N S C A C A O banbrytaren i cacaobranchen, världsmarknadens ledande märke.
1 2 SÖNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; wiener schnitzel med stekfc potatis; mjölk; kaffe eller te med hvetekring- lor.
M i d d a g: Consommé Celestine med färserade pannkakor; hamburger- bringa och t u n g a med legymer; mar- meladpudding med vaniljsås.
- MÅNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; bräckt hamburgerbringa med potatis- mos; mjölk; kaffe eller té.
M i d d a g: Stekt kalfbog med spenat; brylépud- ding.
TISDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; oxtunga (rester från söndag ") med brun kaprissås och p o t a t i s; mjölk; kaffe el- ler t e.
M i d d a g: Ugnstekt gädda med champinjonsås och potatis; kräm- grot med mjölk.
ONSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; hafregrynsgröt med mjölk; stekt sill med grädde och lök samt potatis; kaffe eller t e.
M i d d a g: Grytstek med potatis, pressgurka och lingon; rabarberkompott med vispad graddej.
TORSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; fläskomelett; mjölk; kaffe eller t e.
2 Siden.
Begär prof p å våra nyheter för våren och som- maren till klädningar och blusar: Foulards, Voile, Crêpe de Chine, Rayés, Eolienne, Mousseline 120 cm.
bredt, från 95 öre metern, i svart, hvitt, enfärgadt och kulört, äfvensom broderade blusar och klädningar i batist, ylle, lärft och siden.
Vi sälja endast garanteradt solida sidentyger direkt till privatpersoner, porto- och tullfritt till bostaden.
S c h w e i z e r &amp; C o, L u z e r n S 3 (Schweiz).
Sidentygs-Export.
— Kungl.
Hoflev.
Krämgröt (fi.
6 pers.).
3 msk.
smör (60 gr.), 1 lit.
vatten, 2 del.
hvetemjöl (1 hg ..), Va msk.
salt (8 gr.), 2 tsk.
socker (10 gr.), 2 äggulor.
B e r e d n i n g: Två msk.
af smöret smältes i en kastrull, mjölken ihälles, mjölet ivispas, och gröten får under rörning koka.
15 min.
Kryddorna och de uppvispade äggulorna tillsättas och grö- ten får sjuda .. Sist iröres resten af smöret och gröten serveras med grädde, mjölk eller saftsås- ÄRADHE^ EKSTRömS Ansjovis i Ostronsis ÖRIBR0 Ktn-TEKN-rRBRIK- Erkändt bästa i n l ä;; n i i;.
j£ Föi » finsmakm » ml AC.SVENSSONS!
IJ m Äkta Göteboros- Knäckebröd.
Hygienkontrollant D:r G.
Hjort af Ornas.
Tel.: 11 &amp; 929.
P r e n u m e r e r a på Idun!
Rikhaltiga variationer.
Begär prisk.
TidatiQlms Bruk, Tidahoitn.
Kungl.
Hofleverantör.
Försäljningsmagasin: Mästersamuels- gatan 38, STOCKHOLM.
Jernbanef orbindelser: Til K r i s t i a n i a, 13 timer fra S t o c k h o l m, 7 timer fra G ö t e b o r g, 13 timer fra M a l m ö.
Fra Kristiania bekvemme jernbaneforbindelser til Gudbrandsdalen og Valdres, hvor udmerkede turisthoteller.
(Kristiania — Bergen) förer gjennem landets mest storslagne höifjeldslandskaper og danner hurtigste adkomst til Vestlandets fjorde.
Togene förer spisevogner og utsigtsvogner.
Kjöretid 12 timer.
Til Trondhjem, 23 timer fra Stock- holm, 15 timer fra Kristiania.
Broohnrer og oplysninger ved " Trafikdirektören, Norges Statsbanor ", Kristiania.
g g g j Utbyt i of vanstånd c cirkel korsen och punkterna mot bokstaf ver, så a t t de bilda namn på 13 svenska städer, men tillika så a t t det föregående namnets begynnelscbokstaf.
X utmärka en sådan eniensam bokstaf, punkterna mellan- bokstäfverna.
Palle K.
^mtaKcäétrumflor.
GEOGRAFISK ALLA SMÄLLA UPPGIFT.
Nämn 4 geografiska nnmn hvart onh t med 4 a ' n; ett geografiskt namn med 4 e ' n och e t t med 1 i " n.
PRIMA KVALITÉ!
1#å BÄSTA UTFÖRANDE!
REBUS.
En AAA a a a g-afs för HVARJE PAR STÄMPLADT MED OFVAnSTÅE D fl E VARUMÄRKE FIHHA5 I ALLA VÄLSORTERADE F A M O R G O M - O C M - A F T O n SYBEHÖRS - MANUFAKTUR-&amp;.
KORTVARUAFFÄRER.
af ordnade senast den 30 juni 1912.
Â kuver- D tet bör angif vas pr 1 s tä flin g in: r Qi.
De två första rätta- lösningar, som LÖSNINGAR vid den därefter verkställda gransk- PRISTÄFLING N:R 24.
TILL TDDSFÖEDRIFVET I N:R 24. ningen påträffas, erhålla följande p r i s: RAKNEGATAN: Hon hade 15 styc- l: s t a p r i s: cn förs il f rad bägare (eller STORA NAMN.
också böcker — fritt val — till ett ken.
RÄKNEUPPGIFTEN: värde af 10 kronor.
2: dra pris: böc- 3 IX 1 1 1 3 ker till e t t belopp af 5 kronor.
.
1 x 3 F 9 LÖSNING TILL PRISTÄFLING N:R 20.
|x 7 y 5 |x En t u t i n g och cn s e x a vid |P Summa 21 1 e t t b o r d.
M| 1 IX!
1 Vid den företagna granskningen af do M| 1.
|x 1 1 insända lösningarna ha de två först SVAR S| 1 1 1 1 påträffade r ä t t a lösningarna lämnats % den senast införda serien frågor följa 1 1 |x af följande personer, hvilka alltså er- * * här nedan svar, och har redaktionen •a|!
hålla de utfästa prisen: F ö r s t a ansett, att det utfästa priset JO kr.
denna |x Cl 1 1 bör tilldelas sign. Dieselbe, hvadav p r i s c t: Fru Lisen Bagge, Thorshag.
gång inneha / våren af denna^ signatur behagadt Ix |H Andra.
priset: F nherrinnan A. anmäla sig å vår byrå för beloppets utbe- |F| kommande.
|x Kruuse, Arvika.
1 N: r 126.
Det torde nog bli svårt |x |Bj eftersom arbetsstugorna väl äro stängda, J |N ix under sommaren.
Hör efter hos Fre- TIDSFÖRDRIP.
drika-Bremer förbundet,.
K. JLJ x N: r 127.
J a!
Men är det för eder alldeles neu vuiidigt a t t sek;, [tjänst ' ' |x 1 SAMMANLÄNKNING-S- En husmors arbete är viktigt och ökas LJ X gärna med axen.
Gamlamor.
Q-ÅTA.
N: r 138.
Att fördrifva svartmyror 1 från trädgårdar gar bra med kamfert .. I n s ä t t i de vågräta raderna jförfat- 1 öppen jord fly de, om man ofta luckrar jorden.
På gräsplaner, där my- tnrenamn med cn bokstaf i livar ruta.
ror förekomma är bra a t t afmeja grä- Äro de r ä t t a namnen runna skall den set så nära jordytan som möjligt.
lodräta, med kors betecknade traden, — a.
N:r 12&amp;.
Här äro några adresser på bilda namnet på en stor författare.
personer i Stockholm hvilka gifva un- L.
B. dervisning i massage och sjukgymna- stik.
Vänd eder till dem och begär Lösning insändes, undertecknad med prospekt för närmare upplysningar.
Doktor J.
Arvedsson, Odengat.
1, bör- namn och adress, till Red.
af Id un jar sin 2-åriga kurs 15 sept.
Medför samma kompetens som en kurs i Gym- God mowgon!
Har Ni tvät- nastiska Cent-ralinst.
— D:r K Kleem, Mästersamaelsg.
37II, Sthlm, börjar 1 tat Eder m e d F. Paulis Ovicula okt.
1-årig kurs i massage och sjuk- (ägg) tvål.
Nutidens förnämsta gymnastik.
— Prof. Unman, Brunkc- toilett-hål är F. Paulis Ovicula bergsg.
9, börjar likaledes 1-årig kurs 1 okt.
Alla dessa i Stockhohn.
I Gö- (ägg) tvål.
teborg känner jag ej till någon men i Lund finnes Sydsvenska Gymnastinst.
Intet besvär * med vin, konjak, (kapten J.
' Thulin Lund).
Kursen, börjar 18 sex&gt;t.
och är tvåårig.
Cécile.
kaffe, saft eller dylikt vid begagnande VECKANS ic \ | THULE-CACAO PRISTÄFLINO.
L 1 N: r 130.
» 26-årig trolofvad » borde mot fritt vivre söka komma in i nå- got godt hem, t. ex. en prästgård.
Annonsera i Idun eller svara på lämp- lig annons.
Strängnäs Hushållsskola lämnar a n n a r s en fullkomlig undervis- ning i alla hemsysslor.
Sommarkurs 15 juni — 15 aug-.
Hösttermin 19 aug.
15 dec.
Berta .. — Begär prospekt från Kristinehamns Praktiska skola, föreståndare Carl Pehrssön.
Vidare ha vi » Villa Hult », Kneippbaden, som emottager elever för sommaren under 1 eller flera mån.
Från.
1 juni omfattar undervisningen endast matlagning, konservering, konfektbered- ning och handarbeten, då priset är billigare.
Prospekt och upplysningar erhållas dels från » Thyselius Byrå », Grefturegat.
1.
Stockholm, dels från skolan.
Föreståndarinna: Ella Hult.
— Kurser i bakni ng, matlagning m. m. anordnar fröken Olga Sehuldheis, adr.
Fogelsta, Tumba.
Kurser från 1 sept.
— 20 d e c, 20 Jan. — 1 - juni — Skogs- bo Hushålls skola, Leksand.
Upplysnin- gar genom Gertrud Wal lin, Signe Phi- lip, Leksand. '
Cécile.
N:r 131.
N e j!
Tacka endast för be- söket.
Gamlamor.
N: r 132.
Det är nog mycket olämp- ligt, när man skall ha en större mid- x 1 Ifi e i§cluP ^ I 1 * * * Hotell Excelsior, Klädningar från Kr.
19.80. från SM »!
ställning den 31 maj 1912.
Skalder: Tillgångar: GARAWTOL behålla Aktiekapital Keservfond Dispositionsfonder Pensionsfond Depositions- Sc Kapitalr.
Sparka,sseräkningar Upp- &amp; Afskrifnings- .och Kon tokuran träkn.
Postremissväxelräkning ... Till inhemska, banker » utländska hanker A andra räkningar 15.000.000: — 1.700,000: — 290,000: — 141,910:53 51.731,874:33 23,043,784:07 8 400,819:40 1.217,698:02 1.410,007:93 939.188:42 3.517,831: 03 Kronor 113,399,174:23 Sy fining s titten instundar * och hvarje husmoder bör se till att vara försedd med syltgrytor.
Skulle då be- höfvas en eller flera grytor, så köp Ibusqvama Emaljerabe ägg friska öfver ett år.
framhållas före andra Spltgr^tor konserverade och knnna användas för alla ändamål.
Renlig och tillförlitlig som äro absolut giftfria och emalje- konservering.
Tusentals rekommen- rade med hälibaraste emalj, efter nya- ste emaljeringsmetod.
Säljas urcler dationer.
Minsta förpackning för garanti i alla välsorterade järnaffärer.
120 ägg 30 öre.
Större förpack- ning till i förhållande billigare priser.
Försäljes i parti och Garantolägg minut.
Herm.
Meeths A.-B., STOCKHOLM.
Begär prospekt!
MilJba dess förmåga att utbreda sig tunnt och likväl täcka lädret och fort gifva hög glans; dess egenskap att icke genom aflagring göra lädret hårdt-, utan bevaia skodonens naturliga utseende och smidighet, ur / pnås genom utsökta, först- klassiga råvaror och en i alla detaljer fulländad tillverkningsmetod.
Viking- krämen tillverkas nämligen i modern specialfabrik med alla nutidens för- bättringar och resurser, af specialister med 10-årig erfarenhet.
Dålig » felaktigt sammansatt skokräm är sämre än ingen, ty den förstör lädret.
Begär uttryckligen " Viking och tag ingen annan.
INDUSTRI-AKTIEBOLAGET VIKING, ÖREBRO.
i (a., l e m i 10 \ rnrn.
Sydsvenska Kredit Aktiebolagets ÄGG- äÄ IfZ^i " Kr.
12.50.
Profver på våra sista Schweizer-siden- tyger äfven gratis på begäran.
U VIKINGKRAMENS 5.65.
Rekvirera redan i dag.
Profver och Pa- riser-modeplanscher, fås gratis.
med restaurant otb tvättinrättning, StncKholm B, 35 Birger Jarlsgat., &amp; tt aldrig Kr.
Bästa Schweizer-broderier på ba- tist, voile, ylle och de modernaste sidentygerna.
Kassabehâllning 1.031,962:52 Obligationer 8,086,540: — Fastigheter o. Inventarier 4,668,011:97 marmelad, det behagligaste afförings- Reverser med hvpotek af diverse 50,841,533:13 medel som existerar.
På alla apotek 28,719,599:66 Törnroser, Dahlior o c h Köksväxt- Växlar o. Kontokurant- Moderna kontorsmöbler i stort ur plantor till utplantering på ka ' ljord.
- Kreditiv räkningar 16,255,896:65 val och alla slags Räkne- o. Skrifma- Prisförteckning på begäran.
Hos inhemska banker 305,404:80 skiner jämte tillbehör erhållas billi- 3.
» utländska banker 489,301: 83 gast från A.
B. Affärssystems Kon- motsvarar de bästa af utlandets Christ- Haga Trädgård, Stockholm liche Hospize och Temperance Hotels.
A andra räkningar 2,397,923:77 tor s utställning, Stockholm.
Riks- i ch Allm telefon.
Lämpligt för damer och familjer.
Inga drickspengar.
Kronor 113.399,174:33 (Forts, från föreg.
nummer).
Kasta morgon de komma som yrväder ut, Lisa och Sven, så att dörr ' n ger salut.
" Färdiga redan, så blanka och fina! "
Å Lotta, är detta verkligen mina! "
konserveringsmedel Vävning!
Vid inköp torde noga efter- ses vårt lagt.
skyddade märke " Viking " å burkarne.
Det har nämligen kommit till vår kännedom att vissa firmor söka afsätta lägre kvalitet genom att utgifva samma som vårt fabrikat.
Blusar från Barnklädningar Blomster- och Bl a dväxtplantor, " Ja nu är det slut på att borsta och gnida med smörjelse dålig — hvaraf skodonen lida.
— Med ViAîngAT * âm blänkar jag nu, ett, tu, tre, — att skorna^bli finaJNi själfva se. "
Broderier Sändas direkt från Schweiz tull- och portofritt till bostaden.
1 af Vasens (f. d. Nordstjernans) Laxér- e r Insänd genast denna kupong jämte ett 10-öres frim.
till porto så er- hålles gratis vår bok " Fotbeklädnadens vård. "
Idun.
En bok " Om dekoration och målning " jämte fnll ständiga färgskalor sön des gratis och franko till enhvar af Iduns läsare, som är intresserad af att med ringa arbete och med lysande resultat på otroligt kort tid själf måla och lackera gamla och nya möbler m. m. Insänd VIODOL-TVÀLEN är genom sin ypper- Er adr.
till Le Ripolin, 21 Smålands- liga sammansättning af de finaste in- CL 1 _ T 1
VegetabiL Inkokningsapparat af extra tjock dubbelt förtermt plåt.
Komplett med insats och termometer men utan burkar Kr.
10.50. talas, måste Mai inskränka sig med a t t hyra treilig dublett.
Fins j a trefliga lägenheter å 1 rum och kök med spi- sel inbyggd i kakelugn i köket.
Kan så köket lätt afdelas medels en treflig skäi * m och äfven användas som sofrum för a t t ej behöfva bädda i bästa rum- met, hvilket kan möbleras som för- mak.
Vill Mai inskränka sig sålunda, i a n n a t fall uppskjut bröllopet, tills större resurser ernås.
Hedvig.
N:r 136.
» Elisabet » rådes a t t sända in sina skisser till » Hermods Korres- pondensistitut », Malmö, och låta » Tecknings- och Konstmålningsskolan » där först pröfva edert arbete.
Efter resultatet häraf ger nog det alltid till- mötesgående institutet de råd och upp- lysningar ni behöfver.
Möjligen kan ni också vända eder till något vykorts- förlag.
Berta.
— Till affärerna, där vykort säljas.
Sätt sä en vers på eller lät mig le- verera sådana till jul.
En ung dam och undertecknad gjorde så i julas och d e t gick syberbt.
Där kunde inte gö- ras så många kort som beställts.
Börja redan nu a t t beställa bort korten t å l affärerna, ai ' sedda a t t lämnas till jul.
Affären k a n - i n t e t a mer än 10 à 12 öre de säljas, så ni får vara billig.
Min adress å redaktionen.
Ebon.
— Vänd eder till Carl Nilssons ljus- trycksanstalt, Stockholm O. Dieselbe.
(F oris.)
Priskurant å burkar på begäran.
Till landsorten mot efterkraf.
A.-B.
NORDISKA KOMPANIET, Köksafd., Regeringsgat., Stockholm.
dag a t t servera vid små-bord.
Intrycket blir då förfeladt ooh man åstadkommet med sin möda ej det man borde.
Är det omöjligt a t t göra två middagar eller a t t aptera e t t större rum t i l l matsal ': Men skall ni ha småbord bör värden sitta vid ett ooh värdinnan med hedersgästen vid e t t annat.
K. BREFLÀDA N: r 133.
I en konsthandel; försök hos Hallins eller Hultbergs.
K.
REDAKTIONENS BKEELADA: N:r 134.
Om » ungt par » ej nödvän- vändigt behöfver bo inom själfva sta- A.
— a har visserligen r ä t t i a t t den, så sök först skaffa ett Egnahem i storstadens omedelbara närhet och däri- kalla skvallret e t t farligt gift men genom få d e t trefligaste hernlifveu.
orätt d ä hon tror a t t man med någon Vänd er till » Mellersta Sveriges Egna- hems-Aktiebolag, Kungsgatan 49, Stock- verkan kan utfärda ett upprop mot älskade njutningsmedel som holm, som försäljer tomter och egna- d e t t a hemsområden, lämpliga för alla sam- människor använda fullt medvetna om - hällsklasser och dessutom har några dess farlighet.
bebyggda ställen frän 3,000 till 10,000 E n m o r.
Hvarför inte nöja er med kr.
A.-B.
Hem på Landet, Vasagatan 36, Stockholm, förmedlar egnahemslån a t t sjunga för er lilla dotter de dik- och byggnad slån.
Berta.
— I storstad då årslön a l kronor ter, som ni tillägnat henne.
J. H — r.
Er dikt är känslig, men 2,000 skall fördelas till föda, hyra, kläder m. m. bör man beräkna minst vi h a ej plats.
75 kr.
i månaden för mat, (enkel hus- Maja.
Vi förvåna oss en smula manskost), hyra för lågenhet om två rum och kök 40 kr.
i månaden, ved, öfver a t t ni icke anser det » värdigt lyse, kokgas och t v ä t t lägst 20 kr.
i Idun » a t t publicera omskrifna an- månaden, blir således cirka 31,70 i nonser.
Skulle ni vilja säga oss månaden öfver till kläder.
Mai måste då sköta sitt hushåll själf med stör- hvar i d e t t a fall gränsen går mellan sta sparsamhet.
Eins ej råd a t t hafva d e t värdiga, och ovärdiga?
Otvifvelak- jungfru, möjligen passflicka à 5 kr.
t i g t vore det mest diskret af oss a t t månad.
Skall d ä r t i l l skatter, lifför- säkringar, litet förströelse m. m. be- i inte alls komma ut.
1 ANNONSER » kola vaia Inlämnad » til!
EN ORD.
FLICKA af god familj, ej__för ung, anspråkslös, frisk och med jämt Expeditionen senast fredag för att lynne önskas snarast som husm.
säkra kunna Införas I följande veckas num- hjälp i ett hems skötande i större stad, där duktig jungfru finnes för gröfre mer.
LEDIGA görom., vana i enkl.
sömn.
och all- sorts lagning nödvändig.
Trefl.
bostad.
3 barn, yngsta 12 år.
Svar, betyg, foto., löneanspr.
till » Familjemedlem », Ner.
Alleh., Örebro.
PLATSER ANSPRÅKSLÖS GUVERNANT, musi- kalisk och fullt kompetent a t t underv.
större flickor i vanl.
skolämnen och språk samt musik, sökes 1: sta sept, till landtegendom i södra Sverigol.
2 ljäxlag, äldsta ö:te klass.
Upplysning med löne- pret.
och foto.
sändes märkt » H.
H. », Iduns exp.
Pä HERRGÅRD i Värmland önskas till 1 juli en frisk, barnkär, snäll * &gt;ch villig flicka af god familj a t t biträda vid vården af tvänne barn, 3 — IV2 &amp; gamla.
Kunnighet i sömnad önskvärd.
.Jungfru finnes.
Svar under adr.
» Fa- miljemedlem?, Segmon.
A EGENDOM, trakten af Sthlm, godt hem fax för läsåret underrisningsv., mu- sikalisk lärarinna plats; tre elever 10, 8, 6 år.
Vid.
Nya Inack.-Byrån, J a - kobsbergsg.
34, I tr. Ö. g., iSthlm.
I SÖDERMANLAND, samhälle, lif lig trakt, godt hem där tjänare (finnes, far bildad, hushällsvan flicka, kunnig i matlagning o. s. v. plats som hus- hallsfröken.
Medlem af familjen.
Vid.
Nva Inack.-By rån, Jakobsbergsg.
34, 1 * tr. ö. g., Sthlm.
BARNERÖKEN, barnkär, van.
a t t sköta småbarn, önskas för 2 barn om 3 å r och 3 mån.
Bör vara kunnig i söm- nad samt villig deltaga i städning och andra inom ett hem förekommande giö- romål.
Jungfru finnes.
Svar med be- tyg, foto., ålder, löneanspråk till » In- geniörsfam.
i Nerike », Iduns exp.
f. v. b.
ELEV i barnavård antages å Lind- mans förlossningshem, Hornsgatan 68.
Sthlm.
BILDAD FLICKA erhåller l: s t a juli platå a t t sköta barn- och husjungfru- sysslorna, utom skurning, i ämbets- mannafamilj.
Svar till » E.
B. », Iduns uxp.
SKÖTERSKA.
En verkligt god och anspråkslös flicka, ej under 30 år, får plats 1 juli som sköterska för en gam- mal dam, sängliggande af ålderdoms- svaghet.
Svar t i l l.
Fru Hilda Hag- lund, Grängesberg.
INFÖDD TYSK Kindergärtnerin el- ler bonne med små pretentioner sö- kes under de tre sommarmånaderna till två flickor.
Liflig badort i Blekinge.
Svar till » Blekinge », Iduns exp.
r S j u ksköt er skeb ef attn i n gen å Älghults fattiggård sökes hos under- tecknad senast den 20 juni 1912.
Kom- petensfordringar: af la gd s j uksköterske- examen samt väl vitsordad praktik, Löneförmåner 450 kr.
kontant, fritt vivre, fri läkarvård och medicin samt 1 månads semester.
Närmare upplysningar lämnas beredvilligt.
Älghult i maj 1912.
VICT.
HOPF MAN, Ordf, i Fattigvårdsstyrelsen.
Seminariebildad lärarinna, undervisningsvan samt musikalisk er- håller plats på.
landet kommande läsår a t t läsa 5 kl. kurs med 2, eventuellt 4 flickor, samt undervisa en nybörjare '.
Svar med betyg, foto.
och lönepreti.
till Fru Löwenadler, Smålands Anne- berg.
EN SKICKLIG KOKERSKA använder helst Klafreström s spi-slar.
Dessa b a k a bättre än alla andra, då ugnen uppvärmes fullkomligt jämt.
Begär priskurant, gratis ooh franko från B r u k e t, Klafreström.
PLATSSÖKANDE UNG FLICKA med studentbetyg i ty- ska och franska samt afgångsbetyg från 8 kl. flickläroverk Önskar plats i fa- milj som hjälp och sällskap eller att undervisa barn.
Svar emotses tacksamt t i l l » 18 år », Iduns exp.
f. v. b.
UNG, bildad flicka som genomgått fullständigt läroverk önskar till hösten eUer dessförinnan a t t såsom guvernant för minderåriga barn eller som säll- skap åtfölja herrskap på utrikes ort.
Svar till » 18 år », Halmstad p. r.
23 ARS FÖRLOFVAD landtbrukare- dotter, som genomgått folkhögskola, önskar komma i godt hem för a t t lära hushåll m. m.
Vill anses som fa- miljemedlem.
Är viUig betala något.
Svar till » 23 år », Iduns exp.
SJUKSKÖTERSKA önskar plats pä la- sarett eller sjukstuga, äfven privat- vård antages.
Svar till » L.
N. », Iduns exp.
f. v. b. UNDERVISNINGS VAN lärarinna, un- dervisar i skolämnen, språk, musik, sö- ker plats för läsåret.
Goda ibetyg.
Svar » Karin, barnkär », Sv.
Telegram- byrån, Sthlm f. v. b, I GODT HEM där jungfru finnes, sokes plats som husmors hjälp, af (bildad, hushållsvan flicka, kunnig i matlag- ning, bakning o. s. v. Goda rek.
Svar » Villig — Duglig », Sv.
Telegramby- rån, Sthlm, f. v. b. VÄF- och HAND AR BETSLA RA RINNA önskar till hösten plats i skola, hem eller slöjdmagasin.
Är väl hemmastadd i kläd- och linnesömnad, äfven mön- sterritning.
Svar till » Intresserad », Iduns exp., Sthlm f. v. b, MOT FRITT VIVRE önskar glad och hurtig 14 års flicka., som går i läro- verkets G: te kl. under sommarferien läsa läxor med mindre barn och under- visa dem i musik eller på annat sätt vara snäll husmoder t i l l n y t t a under vistelsen på landet.
Svar t i l l » Olga », Iduns exp.
UNDER SOMMAREN önskar ung flicka plats a t t läsa med barn eller som säll- skap ocn iektris (gärna utrikes eller vidi badort).
Genomg.
8 kl. lärov.
och 2 år innehaft guv.-plats.
Goda betyg.
Svar till » C.
C.
1912 », Sömmen p. r.
MOT FRITT VIVRE och fria resor önskar en elev i näst högsta klassen, i Elementarläroverket för flickor i Lin- köping läsa med en eller e t t par, mindre försigkomna elever.
Tacksam for svar till » Sommaren 1912 », Iduns exx&gt;- f- v- b. UTEX.
SLÖJDLÄRARINNA i konst- väfnad och konstsömnad önskar plats nu genast eller till hösten.
Svar till ' Slöjdlärarinna », Iduns exp UNG, musikalisk, barnkär flicka ön- skar komma i godt hem som hjälp å t husmoder, helst där små barn finnes; är van vid husliga göromål.
Svar t i l l » Familjemedlem », Malmköping p. r, 20 ÅRS FLICKA önskar plats i bättre familj som husmoders hjälp.
Har ge- nomgått 3 månaders husmoderskurs.
Svar till » E.
W. », Stngsmids p. r.
EN 18-ARIG FLICKA som genomgått sju klasser i högre flickskola, önskar under sommarmånaderna plats i bättre hem, helst i närheten af statsbana-n.
Vill hjälpa till med barn loch alla göromål, som förekommer i ett hem.
Svar » E.
F. », adr.
Järnvägsstationen, Kungsbacka.
V d i Avesta kommuna a l mel anskola äro från och med nästa läsår lediga: fyra ordinarie ämneslärarbefattningar, manliga eller kvinnliga, dock a t t en manlig lär.
förordnas till rektor, nämli- gen en befattning i var och en af föl- jande ämnesgrupper: 1) kristendom, historia, modersmål, 2) modersmål, geografi (järnte ett annat ämne), 3) tyska, engelska, 4) matematik samt fysik och kemi eller event, biologi, samt en lärarebefattning i t e c k n i n g, manlig eller kvinnlig, tillfälle till un- dervisning äfven i läroämnen.
Kompe- tensvillkor, löneform., se kungl.
kun- görelsen d.
8 dec.
1911.
Vederbörliga ansökningshandlingar, ställda till skol styrelsens ordf. adr.
Avesta, skola vara inlämnade före den 23 juni 1912.
Styrelsen f. Avesta k. mellanskola.
Sjuksköterske- befattningen vid Epidemisjukhuset i Torshälla lär a t t tillträda den 1 nästa juli.
Löne- förmåner: 450 kr.
pr år, fri bostad, vedbrand och lyse äfvensom särskild ersättning enligt taxa, d å sjukhuset är belagdt.
Ansökningar insändas till Epidemisjukhusstyrelsen i Torshälla, som äfven lämnar närma-e upplysnin- gar.
Torshälla i maj 1912.
För Epidemisjukhusstyrelsen: ALBIN EDSBERG.
LAXIN-Konfekt PÅ RAMA BONDLANDET med härligaste luft, smal.
högl., ut- hyres 2 nätta, möbl.
sommarbostäder — 4 rum och kök, 1 rum och kök, ej långt från hvarann — 7 km.
från stam- banestation, 2 km.
från större kyrkoby, läkare, apotek, dagl.
post etc. Svar till F '.
Runstedt, Vrigstad.
INACKORDERING.
I Örebro motta- gas för nästa läsår skolflickor till in- ackordering.
God omvårdnad utlofvas.
Spellektioner Î hemmet, hjälp med läx- läsning, om så Önskas.
Svar, märkt » Skolhem », Nerikes Allehandas kontor, Örebro f. v. b.
FÖR SOMMARVISTELSE på landet kan erhållas inackordering strax utanför Enköping.
Riks.
119.
INACKORDERING I HEM, vackert be- läget vid skog och sjö, 5 min.
väg från öxnereds järnvägsstation, mottages på längre eller kortare tid.
Bästa ref. Frkn M. Svensson.
Mansjö-, Öxnered.
NYTTA OCH NÖJE.
Tvenne unga flickor erhålla inack.
i mindre familjärt pensionat.
Undervisning i ma-tl., bakn.
och syltning.
Härlig ' trakt, hög luft, 12 min.
väg från badort i Västergöt- land.
Svar till » Nytta och nöje », Iduns exp.
Husmoderskolan Schweiz!
WaIdhehn,Bern.
Pension för unga flickor (16 — 20 år).
Vackert belägen i en härlig park.
Fran- ska och tyska talspråk o. undervisning äfven i engelska, musik, målning m. m. Vinter- och sommarsport.
Resor före- tagas till Italien och sommaren till- bringas i Alperna.
Ref. och prospekt erhållas genom Herr och fru Olson, Ar- vika och fröken A. Bergqyist, Linné- gat.
11, Göteborg.
erhålles å Gränsbo Herrgård i norra Småland ..
Skogrik, naturskön trakt, högt läge (250 m. ö.
h.).
Adr.
F r u Ch.
Wickbom, Gränsbo, Tranås.
Fru G n i a Svensons Pensionat i Fiskebäckskil nekommendefas.
Vid Vettern och Omberg I privat hem i härligaste natur med centralt läge å Östermalm finnes rum a t t hyra under sommaren för längre eller kortare tid, event.
Olympiska Spe- len.
Frukost och middag kan erhållas.
Moderat pris.
Vidare upplysn.
skrift- ligen eller pr rikst.
Ö.
311 af - fröken Ingeborg Hellberg, Sibylleg.
03, Sthlm.
F ö r e n f r u med 12-årig son fönskas under tiden, drån slutet af juli t i l l slutet af aug.
verkligt g o d inackordering å landtgård (event, prästgård) i södra el] er mellersta [Sve- rige, där g o d t b o r d och t r e f l i g t s ä l l s k a p kan påräknas.
Svar med ref. och prisuppgift emotses snarast till » L. », Iduns exp.
Beg, prosp.
Rikstel.
adr.
Borghamn.
Hamnaryds Pensionat, 2 y km.
fr. Ormaryds järnvägsstation å Småländska höglandet, 1,200 fot öf- ver hafvet, mottager på längre eller kortare tid, vinter som sommar, alla — äfven familjer — som behöfva hvila samt styrka för sina nerver.
Fridfullt, härligt läge i kuperad terräng.
Sjöar, barr- och löfskog.
Gladt och frid- fullt familjelif, godt bord, moderata för skolung- priser.
Personer behäftade med tu- bästa skolor berkulos mottagas e j.
Rikstel., Ormaryd 1.
Svar märkt Fröken E.
H e l l s t r ö m, Ormaryd.
2 II kan bästa inack.
erhållas dom nära flera af våra å Österm.
De bästa ref. » Aug.
1912 », Iduns exp.
E l i s a b e t h Ö s t m a n s Husmoderskurs — praktisk och t e o r e t i s k u n d e r v i s n i n g i huslig e k o n o m i — börjar sin 22:a iermin hösten 1912.
Den praktiska undervisningen omfattar enklare ooh finare matlagning, dukning, uppläggning ooh servering, syltning, konservering ooh bakning, en grundlig kurs i köttstyckning, uppköp af matvaror och specerier samt bok- föring för hemmet.
Obs.!
Särskild undervisning i gasspislars användning och skötsel.
Den teoretiska undervisningen omfattar en kortare kurs i födoämneslära, hälso- ooh sjukvård, aUmänna regler för frisk- ooh sjukdiet samt uppställning af matsedlar.
Ett mindre antal elever kunna erhålla praktisk undervisning i barnavård.
Skolan inflyttar sommaren 1912 i nyinredd, tidsenlig lokal Klarabergs- gatan 40.
Personhiss, rymliga kök och matsalar, duschrum; afklädningsrum med särskildt toalettrum.
Inga utomstående matgäster mottagas.
Utförliga prospekt erhållas och anmälningar mottagas af E l i s a b e t h Ö s t m a n, 34 Jakobsbergsgatan, 3 tr., Stockholm.
Riks Norrmalm 108.
Allm.
93 02.
Oumbärlig för alla sömmerskor, och i öfrigt för alla damer, är TRYCK-KNAPPEN » BIJOU » F l i c k a, med opigina If fäder i ett stycke, utgörande den / © » » - twäfftigaste knäpp- ning för * Klädntngai *.
Slutet till mjukt och säkert och öppnar sig ej af sig själf, samt ger en slät yta.
17 år gammal, anspråkslös och enkel, som i vår med vackra betyg utgår från 8-klassigt läroverk, önskar plats i fa- milj för a t t undervisa mindre barn och hjälpa till med lättare husliga sysslor.
Svar till » H.
E. », Helsingborg p. r.
BÄTTRE nervös dam, som behöfver stillhet och vård, finner godt hem.
Ref. finnas.
Närm.
gen.
korresp.
med, » Samvetsgrann », Iduns exp.
MUSIKALISK lärarinna Önskar inack.
i treflig familj på landet, vid skog och sjö.
Ej där inack.
finnes förut.
Snart svar med prisuppgift m. m. till » Säll- skap 1912 », Örebro p. r.
PENSIONAT STRANDHEM, Båstad.
Häri.
läge utmed hafvet, strandprom.
Nära badhusen.
Enkl.
rum samt en större dubbl.
med glasveranda u t å t haf- vet, passande för fam.
Piano.
Bil- liga priser.
ENGLISH GENTLEWOMAN (Certified teacher) receives ladies, (large house, garden).
Address Mrs Rapley, 11 Thur- low Road, Hampstead, London N. W. Insjön, Dalarna, emottager såväl elever som inackorderingar.
.Prospekt på.
begäran.
1 Garanterad rostfri.
Begär endast märket Bijou, som finnes att tillgå i alla sy- behörsaffärer.
F r ä k n a r a f l ä g s n a s radikalt m e d Rekommenderas af t u s e n d e n.
Tub 1 knäna är på grund af sin v ä l s m a k a n d e e g e n s k a p och sin milda säkra v e r k a n m e d r ä t t a d e t m e s t o m t y c k t a afföringsmedel för s å v ä l v u x n a s o m barn och bör icke s a k n a s i n å g o t h e m.
D e t r e k o m m e n d e r a s på d e t b ä s t a af herrar läkare.
Original-bleck- askar m e d 2 0 f r u k t t a b l e t t e r Kr.
1: —.
Varnas för värdelösa efterapningar I B e c ä r därför u t t r v c k l i o - e n LAXfN.
Å hv » H« » a n n t c V
Vykort Efter fotografier utföras Doktor J. Arvedsons knrs Sjukgymnastik, Massage o. P e d a g o g i s k Gymnastik, medför enligt kongl.
maj:ts medgifvande 9amraa kompetens o. rättigheter som en kars vid Gymnastiska Central-Institutet.
Kursen 2-årig, börjar den 15 sept.
Prospekt på begäran genom D:r J Arved- son, adr.
Odengatan 1, Stockholm.
i förstklassigt ljustryck och färgtryck till lägsta pris af Stockholm C.
Största anstalt i Skandinavien för vykortstill- verkning I lager: vykort från Sveriges alla landskap samt fantasi- och gratu- lationskort.
Utför alla slags tryck- alster.
Begär prof och prislista.
Gymnastikdirektörsexamen rjAMER Ï En ny utförlig receptbok * ^ à 1 kr.
Öfver Lärarinnan Frk.
Anna Anderssons myc k et besökta o. välrekom- menderade kurs i finare salader, fina böra använda grön- o. mellanrätter, lätta frukosträtter, extra fin smörgåsberedning, smörupp- läggning i moderna mönster samt en hel del praktiska råd m. m.
Finnes hos portieren, Hotel Continental, Stockholm Till landsorten mot postförskott.
(extrakt af blåstång), ett verksamt och Obs.!
9:de tusendet nu utkommet.
oskadligt afmagringsmedel.
Sändes mot postförskott från aflägges efter 2-årig kurs af kvinnliga elever vid Sydsvenska Gymnastik-Institutet.
Ny kurs börjar 18 sept.
Prospekt gen.
kapten J. Thulin, LUND.
Med.
Svenska Litografiska Aktiebolaget, D:r E. Kleens Korpulenta personer i (ett-åriga) knrs 1 Massage och Sjukgym- nastik (för damer) börjar den 1 okt.
kl. 10 t. m.
N:r 37 Mästersamuelsgatan, 2 tr. upp.
Prospekt begäres städse un- der adress Saltsjöbaden.
den af Dir. Lind vid Experimental- fältet förordade konstruktionen, " an- vändbara å vanlig kokspis för torkning af såväl bär odh frukter som grönsa- ker, tillverkas af loss i tvenne storlekar, N: r 1 till Kr.
1 8: — och N: r 2 till Kr.
3 0: — pr st, Vid Professor U n m a n s Institut börjar 1 okt.
ny (ett-årig) knrs i Mas- sage och Sjukgymnastik.
Begär pro- spekt.
Brunkebergsgat.
9, Stockholm.
So b l acks * Läroverk KRISTIANSTAD.
Hvarje kvinna, s o m önskar a t t k u n n a f ö r s ö r j a s i g själf, (Realskola med internat) bör ej underlåta a t t skaffa sig Kvinn- ligt yrkesregister för 1912.
Erhålles å registrets expedition, Regeringsg.
65, samt i boklådorna.
Pris 1 kr.
Porto till landsorten 20 öre.
börjar hösten 1912 sitt elfte arbetsår.
Skolans mål är att jämnsides med un- dervisningen främja och leda elevernas karaktärsutveckling samt att låta ett friskt och hurtigt idrottslif ingå som led i uppfostran.
Under _ instundande sommar anordnas vid skolan för inträdes- Borttager rynkor och pormaskar.
Har och flyttningssökande till alla klasser och ringar i de allm.
läroverken.
Prospekt sändes genom rektor, en underbar förmåga att föryngra och adr.
Stjärnhot.
försköna, ty hyn blir skär och genom- skinlig.
Anses vara det yppersta me- del i sitt slag.
Pris 3:25.
15 juni — 15 aug.
19 aug. — 35 dec.
Prospekt med Förnämsta Parfymafiarer.
referenser genom Allm.
Tel. 98.
R y n k t i n k t u r (Majorskan Edmann, Varberg) Feriekurs Fil, kand. Jean Berglund, S t r e n g n ä s H u s h å l l s s k o l a.
Sommarkurs Hösttermin Fru M. Braune, Strengnäs.
D är det O stine-Crème förnämsta medlet att hvilken år 1881 grundades af Fröken Hedda Cronius, fortsätter bildade förestå två tusen åttahundra rjugutvå Fröken B e r t a E r l a n d s s o n, Praktiska hemkurser.
19 V ä s t r a T r ä d g å r d s g a t a n, Ferrin O d e Stockholm.
C - CoRNELIUS50f&lt;^ SCHWEIZER- BRODYR, SPETSAR, VÄFNA- pecialaffär för DER m. m.
Rikt profsorti- ment till landsorten.
Vil atomter å Vermdön.
Dalarö.
Broderi-Affären, 9 Kommendörsgatan 9, Nyheter för hyns vård.
Fanny Gelins Parfym- magasin, 5 Malmtorgsgatan, Sthlm.
E tt försök skall visa Eder att Skrif S. Â. W. Sundelin, Götsborg.
Glace är en god och billig efterrätt.
Ifouöqvarna (Slacemasftin kan hvarje hus- moder fort o. bekvämt till- reda olika slag af glace.
Bruks- anv.
med en mängd olika recept för olika slags glacer åt- följer hvarje maskin och sändes äf- ven på begäran gratis och franko.
Tillverkas i olika storlekar och säl- jes från 6 kr.
hös hvarje välsort.
järn- &amp; bosättningsaffär.
Deposition Kapitalräkning 4 \ 4 « °l.
Sparkasseränta Köpmannabanken Arsenals gatan 9.
Vid stora segelleden (Sandöfjärd) cirka 1 7 tim. MreM ångbåtsfärd, försäljas större och mindre områden.
Vacker skärgårdsnatur, godt fiske, härliga bad.
Goda lä- &amp; ank- ringsplatser foi * motor- &amp; segelbåtar.
Pris 2 till 10 öre per kvf.
Vidare af R. Nathanson, Sunds gård, Vermdö, Riks &amp; Allm.
telef, säkrast 9 — 10 f. m., 5 — 6 e. m.
4 1 Det modernaste och wwi elegantaste i tyger af hög kvalitet represen- teras af märket «WELLWOVEN« Genom att specialiseras å ett fåtal märken står fabrikatet oupp- nådt i fråga om såväl som Till- handahålles af de flesta första klass klädesaffärer, samt engros- sister inom landet i Cheviot, Foulé, Engelsk Serge, Croisé i de alltid tilltalande och klädsamma färgerna djupsvart, högblått och modernt grått.
Begär alltid fabrikatet hvilket innebär ga- ranti å högsta kvalitet.
En varas goda beskaffenhet ihågkommes långt efter sedan priset fallit i glömska.
n verksamt mot styrka, kvalitet Efter utrotning m e d Odium Kunna d e således e j m e r förekomma.
Odium är lukt- fritt och oskadligt för tyg, färg och trä.
Erhålles i fl.
à 1.50 och 0.60 å Apotek, i Färg-, Kem.
affärer eller frår Till salu i apotek och kemikalieaffärer.
Bikst.
91.
Raminfabrikén, Eslöf.
Ni ger ny näring åt Ert hår genom dagligt bruk EAU DE QUININE från E d.
P l a a u d, 18 Place Vendôme, Parls.^ 2 finnes på grund af innehafvareois af- flyttning t i l l hemlandet a t t öfvertaga med fullständiga inventarier.
Allvar- lig spekulant kan beredas tillfälle a t t under någon tids vistelse på platsen själf s ä t t a sig in i affären.
Närmare upplysningar lämnar Redaktör Nord- ling, Idun.
Svar till » Pensionat i Rom », Iduns exp., Stockholm f. v. b.
För hårets vård är Cederpomada bäst!
jirnmedel, utmärkt (Brummerska skolan).
i matlagning och öfriga praktiska hemsysslor, avsedd för styrkande.
unga Utbildningskurs flickor över skolåldern, omfattar matlagning, tvätt, möbelpolering och enklare tapetserarearbete, linnesömnad samt vävnad.
FöreskrM- lackering, Matlagningskursen omfattar tvä terminer med 4 dagars arbetstid i veckan, m af övriga kurser omkr. 60 timmar.
Alla ämnen valfria.
Prospekt och närmare upplysningar skolans lokal, Johannesgatan 18, alla dagar kl. många 1 — 2 t. o. m. d. i Brummerska 15 juni samt under sommaren genom DoktoriLnan Steinmetz, s Angenäm verksamhet för bildad dam!
Boraxpasta 2.50 + porto.
Mandelkli- pasia 2.50 - f- porto.
Sandmandelkli 2.50 + porto.
m sin verksamhet Alla som vilja behålla sitt hår bör i samma anda och efter samma plan som under alla föregående år.
Skolar afser att meddela flickor undervisning och öfning i enklare och finare använda den.
Välgörande och mjällbe- matlagning, bakning, syltning och inläggning af grönsaker, finstrykning samt friande, stärker hårväxten^och gör håret öfriga inom ett hushåll förekommande göromål, för att sålunda .sätta dem i glänsande och vackert.
Återger grått stånd att på ett praktiskt sätt egna eller andtas hem.
Äfven med- hår dess naturliga färg Garanteradt giftfritt och lagligt skyddadt.
Säljes delas en kortare kurs i Födoämneslära och Hälsovårdslära.
Skolan har varit besökt af (2,822) elever.
hos C.
P. Dufva, Drottningg.
41, Louise Blomberg, Vesterlångg.
39, Stockholm, Hvarje kurs omfattar 4 eller 4 Va månader.
Elever mottagas äfven på kortare tid.
Ny kurs börjar den 1 nästkommande augusti.
Prospekt och vidare upp- Pihlströms Gr. Hotell, Göteborg, Fru Trapp, Tidaholm.
lysningar meddelas af skydda huden för köldens skadliga inverkan.
Denna kraftiga snöhvita natux- produkt-extrakt af ren hafre renar porerna, läker huden o. hyn blir vacker o. klar, — Åkta endast i hvit burk med grönt lock The Oatine C:o, London.
Oatine-Crème säl- jes efter tullförhöjningen till 1.50 o. 3 kr., pr burk samt Oatine-Tvål, Oatine-Puder o. Balsam säljes Öfverallt o. hos A. W. Nording, Biblio- teksgatan 11 o. Drottningg, 63, Stock- holm.
Odium a 1 IIUVMUIIWVIWIUII, Uäsfra Trädgårdsgatan 1 9, Stockholm, Franska Parfymmagasinet, 21 Drott- ninggatan, Stockholm.
Hofleverantör kan ej existera i de rum och möb 1er, där bestrykning med ägt rum. '
• • •.
dödar såväl vägglös- • YTT \ (skäktor, kaker- • — * • * * läckor) som deras ägg samt " förstör deras näringskällor.
Kronan, Göteborg.
affärsvan, eller bildad med affärsgeni får anställning för längre eller kor- baljnitarne hjälpa mot gissnande tare tid, a t t i städerna, af bättre ' fa- träbaljor.
Pr ask à 100 st. 1 kr.
miljer upptaga order å, mycket om- genast till tyckt handvätd artikel.
Vidare genom korrespondens (med foto.
och betygs- afskrifter) med » C », under adr.
iS.
Med en Gumselii Annonsbyrå, Stocknolm f. v. b.
Nya bästa medel för erhållande af hvit och fräsch hy.
Borttager rynkor, finnar, m. m., m. m.
Pris kr.
3.
1- porto!
Väggohyra Apoteket Hvilans Mek.
Verkstads A.-B., Ett välrenommeradt svenskt pensionat i Rom Göteborgs Gymnastiska Institut, Göteborgs Arkader, Göteborg.
Fullständig utbildnineskurs i Mas- sage och Sjukgymnastik (för damer och herrar) börjar den 10 okt.
Begär prospekt.
Apoteket Lelonet, Malmö.
= Finnes äfven i form af Tabletter.
Fås pä apoteken.
Corpulin " C l I D D PATEHTERADT j U K K f l u g garanterar f ö n s t ständigt er; frisk luft i Edra | sofrum, hindrar icke.
glasfönstrets öpp- nande eller stäng-!
ning, och skadar icke fönsterkarmen.
Lätt att anbringa för en- hvar.
Pris från 2 kr.
Prospekt och när-j mare upplysningar; på begäran från • AUG.
WIBERG, Eskilstuna.
Riks 179.
• Återförsäljare antagas på alla platser.
utförande, pris.
woven " " Well- en 1 är världens förnämsta Hår- medel och öfverträffas icke af något annat liknande preparat.
Pris pr fl.
2.50.
Erhålles hos alla l:sta klass Par- • fymeri-, Drog- och Coiffyraffärer.
f g Annonsera!
Idun!
Tiled KMA \ R ANGIVARN OOFVERTRAFFADE HAFREGRYN det fa följa Iduns Romanbilaga och Ungdomstidning.
nummer Iduns
