# ID: svediakorp-per1993
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 28,634
# sentences: 1,725
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 22 (1325).
25:TE ÅRO.
VANLIGA UPPLAGAN.
SONDAGEN DEN 2 JUNI 1912.
JOHAN NORDLING.
L O S N U M M E R P R 1 S: 1 2 ORE.
RED .-SEKRETERARE: ELIN WAGNER.
; OO&lt;=^5^X) I00&lt;G=&gt; O V &gt; F O&lt;^3MXXX&gt;G== 0 () &gt;: V OR ÅR SEDAN PASSERADE en liten händelse, som jag måste med några ord beröra.
På återväg från ett besök i en det andliga eländets boning satt jag där hemfallen åt upproriska länkar öfver människans vanmakt, ovetande om all den försommarpraki vi ilade förbi.
Tåget höll vid en liten stalion.
Alldeles utanför mitt fönster stod ett trasigt barn, en treårs flicka.
Det är bokstafligen sant att hon lyste som en stjärna.
Lif, hälsa, glädje utstrålade från hennes ansikte, nej, från hela hennes * " ' - ' ' " ' .. " ' - •Vi V ' är ut W E T T E R G D I R B K T Q R E D N A Ô N R E R B B R O S T R Ö M E R t Lotten Rönqvist.
nom dunklet: hur härligt är dock stoftet i en människas skepelse — och jag upptäckte att solen satt högt i det juniblå och att jor- den var full af härlighet trots vår vanmakt.
Namnet här ofvan bars till den 14 maj DEN UTMÄRKTA KONSTNÅRINNAN detta år af en person, som hade många fröken Lotten Rönqvist afled i Stockholm den vänner.
Detta skrifves för att sända dem 14 maj vid 48 års ålder.
Till den varma en hälsning.
runa, som en af hennes närstående vänner, Men det skrifves ock för Iduns stora läse- föreståndarinnan för Handarbetets vänner fröken Carin Wästberg, här tecknat, foga krets.
Ty Lotten Rönqvist var så olik fler- vi ofvanstående vackra bild af den bort- talet, att flertalet bör veta något om henne.
gångna, framställande henne i hennes ateljé under arbete pä en större dekorativ mål- Dotter till en ovanligt begåfvad man, la- ning för Restaurant Royal i Stockholm.
saretfsläkaren i Uddevalla socken Hugo Rönqvist och hans maka Sophia Gellin, föd-
des Lotten den 4 juli 1864 och ton år.
Samtliga dessa uppgifter uppväxte sedan i ett hem, som till utfördes visserligen på beställ- sina principer väl må kallas fritt ning, hvilket icke hindrar att de republikanskt.
Fadern var repu- gifva stöd åt det egendomliga blikens president, modern verk- faktum, att småväxta människor ställande makt, barnen aktade älska stora uppgifter, stora pro- medlemmar af rådet från sitt in- portioner.
Läsaren må själf döma.
träde i lifvet.
Alla voro likberät- Lotten Röngvist var det minsta tigade ägare till hvarandra, till man kunde se — om man undan- det förtjusande, alltid på blom- tar panna och ögon.
Hon har mor och intressen rika hemmet, målat ofta direkt, eljes med till vänner, till tjänare — och handtverkares bistånd, Turistho- först och sist hade hvar och en tellet i Rättvik, kungsvåning, bar, fri yttranderätt och rörelsefrihet.
kafé och växelkontor i Grand Ho- tel, matsal och kafé i Hotel Royal, På orden hvar och en skall ton- vidare gästvåningen på Tjolö- vikten läggas.
Ty under det ut- holms slott, dörröfverstycken till trycket inbegripas andras rätt matsalen på Myrö slott, matsalen lika mycket som ens egen.
Va- på Steninge slott m. fl.
Hon hade nan att så förstå sina medlems- äfven utfört kartongen till den.
rättigheter i familjen följde vår stora hautelissetapet från Hand- vän ut i världen och tillämpades arbetets Vänner, som d. v. kron- konsekvent i alla hennes lifsför- prinsessan Victoria erhöll i silf- hållanden.
— Hänsynsfullhet blef verbröllopsgåfva från rikets ett af hennes väsens sköna drag.
landshöfdingsfruar.
Äfven vid Ett annat hade hon likaså att kyrkdekorering togs hennes för- tacka — naturligtvis först ärfda måga i anspråk.
Så utförde hon anlag — men därnäst exemplen absidmålningarna för Skogs från hemmet.
Det var arbets- kyrka.
— Och i hennes öfvergifna lusten — en obetvinglig lust för ateljé står den just afslutade al- sysselsättning.
Äfven den fick tarfaflan som Gudmundrå kyrko- växa fritt, en liten tid till skada församling beställt.
för skolans läxor måhända, men utan alla menliga följder för pliktkänslan.
Från dessa tvenne hufvudriktningar i hennes karak- tär utvecklade sig de egenska- Af jord är du kommen, till jord per, som fullständigade den Lot- skall du åter varda.
— Den offi- ten Röngvist vi kände och som vi cierande prästmannen står vid alltid skola sakna.
Den där akt- Lotten Röngvists kista i Vasakyr- ningen för sin egen lilla männi- kans stilla krypta och uttalar L O T T E N R Ö N Q V I S T S S I S T A V E R K: ska, som hon alltid fick röna, och denna ofrånkomliga sanning.
Men hvilken hon återgäldade sin nä- Kommen till mig, I alle, som arbeten och aren betungade. "
Aliartafla än en gäng kan Lotten hjälpa som sta som en naturlig reflexkänsla, hon gjort tusen gånger förr i sitt i G u d m u n d r å kyrka i Ångermanland.
friheten att bruka sin egen till- lif.
Det är hennes död som lyser räckliga andel af lifvets verksamhets- rande hennes konstnärliga begåfning lånar oss ur kryptan åter ut i verksamheten.
Ty fält gjorde henne otillgänglig för af- jag hennes akademikamrats, Gottfrid Kall- hon tog döden naturligt, enkelt och tack- und och andra svåra synder, t i t eget stenius ' omdöme i Sv.
Dagbladet 17 d:s: samt, alldeles som hon tog allt i lifvet.
Och kapitel borde ägnas hennes oförbrän- " Allt ifrån hennes första drag med pensel icke ett ord af klagan, in i döden tog hon neliga humor, denna hälsosamma krydda, och penna kännetecknas hennes arbete af hänsyn, hon måste ju skona sina kära.
som hon var en mästare i att använda.
snabbhet i uppfattningen, enkelhet och kraft Blotta minnet af Lotten Röngvist är en ljus- Hur obetydliga ha mången gång kamraters i utförandet och lif i färgen.
Hennes mål- strimma.
grufliga fel blifvit, sedan Lotten visat dem ning var som hennes väsen fri från all för- Hvad det stoft som kallas människa dock från en godmodigt komisk synpunkt.
" När konstling. "
kan vara härligt!
man tycker illa om någon, är det bara för CARIN WÄSTBERG.
Som konstnär är hon af allmänheten mest man inte känner henne tillräckligt, " var hen- känd för sina dekorativa arbeten, hvilka ock nes åsikt.
tagit större delen af hennes sista tolf à fem- EN MINNESUTSTÄLLNING af Lotten Röngvists verk kommer, efter hvad Idun erfarit, att anord- Den som från barndomen alltid varit sys- nas i Salong Joël i Stockholm från och med den selsatt, hinner som vuxen en hel del.
Lotten 1 nästa september.
Hennes här afbildade altar- Röngvists begynnelse och fortsättning äga a exponeras emellertid för sig redan nu före sammanhang äfven i detta afseende.
Rö- dess afsändande till bestämmelseorten.
Prenumerationspris: Vanl.
upplagan: HELT ÅR HALFT ÅR KVARTAL LÖSN:R KR.
• » » 6.50 3.50 1.75 0.12 Praktupplagan: HELT ÅR HALFT ÅR KVARTAL LÖSN:R KR.
8.
-.
4.25 2.25 0.15 I Iduns Byrå o. Expedition, M ä s t ^ ^ S S g.
- 362 Annonspris: 45.
EXPEDITIONEN: RIKS 1 6 4 ^.
ALLM.
6 1 4 7.
REDAKTIONEN: RIKS 1 6 4 6.
ALLM.
9 8 0 3, KL. 9 - 6.
KL. 10-4.
RED.
NORDIING: RIKS 8 6 6 0.
ALLM.
4 0 2.
ANNONSKONTORET: RIKS 1 6 4 6.
ALLM.
6 1 4 7.
KL. 9-6.
KL. 11-1.
RIKS 8 6 5 9.
ALLM.
4 3 0 4.
VERKST.
DIREKTÖREN KL. 1 1 — 1.
Pr millimeter enkel spalt: 20 2 5 ÖRE EFTER TEXT.
3 0 ÖRE Å TEXTSIDA.
% FÖRHÖJNING Å SÄR- SKILD BEGÄRD PLATS.
UTLÄNDSKA ANNONSER DE- BITERAS 5 0 ÖRE M E D 2 0 ° O FÖRHÖJNING Â SÄRSKILD B E - GÄRD PLATS.
- '.
N GAMMAL VAN LÄT NYLIGEN — i oträngdt mål, gunås — kom- ma till offentligheten att jag inte tyckte om Rafael.
Ingen misstog sig på att detta märkliga meddelande var åtföljd!
af ett litet hånleende.
Sådant få mina vänner gärna göra, men denna gång: hvarför det?
Jag frågar: är det inte hvar mans rätt — och kvinnas, för katten, jag skrifver ju i Idun!
— att tycka hvad han och hon vill?
Jo, gärna, svaras det, men då må man också underkasta sig att i vissa fall, och nu i detta, bli ansedd som dum.
Såå, man må då ej rubba de värdesättningar om konst och konstnärer, som gjordes under Winckel- manns och Göthes dagar, ty från den tiden ungefär tror jag det är, som den ännu gäl- lande konstnärliga rangskalan daterar sig!?
Låtom oss spraka litet härom, bara spraka, ty någon klar utredning eller något bestämdt påstående orkar jag icke göra: endast några — litet fladdrande — funderingar och hug- skott kan def bli.
När man i allmänhet säger om den och den konstnären att han är bäst, så är det naturligtvis helt subjektivt, och detta har man full rättighet att s ä g a; men man bör säga det litet blygt, så att man liksom hör tillägget: enligt min egen lilla åsikt.
Jag kanske har uttalat mig litet för bryskt om Rafael, och må då stå mitt kast.
Egentligen var det i min ungdom jag så där onosligt säkert uttalade mig om saker och ting, och i många fall har jag på äldre dagar kom- mit till helt motsatta åsikter; men Rafael tycker jag fortfarande inte vidare om, och det kan jag inte hjälpa.
Redan hans många handteckningar finner jag utan energi och karaktär, och hans madonna-med-barn- gruppen äro mig slafsiga i färg och kontur.
Förmodligen är det dock känslan af rätt- visa, som hos mig känt sig kränkt; fy då man ända sedan barnsben hört Rafael näm- nas såsom alla tiders störste, ojämförligt störste, målare, och redan hans samtida Michelangelo föreföll mig så ofantligt myc- ket märgfullare, så var det väl ej underligt om jag reagerade — må vara väl öfver- drifvei — oppositionellt.
Nu passar def att skvallra om att en af våra allra förnämsta konstnärer däremot står alldeles oförstå- ende genf emot Michelangelo; kanske han svärmar för Rafael i stället!
Nå, där ser ni; och inte bli dessa två gamla mästare hvarken sämre eller bättre för def.
Men inte vi heller.
Hvad jag skulle vilja komma till är dock inte precis krafvet om hvars och ens rätt att tycka och uttala sig om konstnärer, de AUKTORITETS- TRO.
må nu vara lefvande eller döda.
Hvad jag här egentligen ville ha fram, är, att man en gång för alla slängde den där auktori- tetstron, som är så förslafvande för både karaktären och själsverksamhefen i öfrigt.
För ett par månader sedan, då jag var uppe i Nationalmuseum, strök en hord gentle- men and ladies genom de svenska målnings- salarna, ledd af en guide.
Denne, guiden, led icke af någon sådan där auktoritetsfro, han hade på egen hand utvalt fyra, fem de största taflorna i de två stora salarna; och slängande med armarna åt dessa håll, ytt- rade han i vårdslös ton: There you can see.
Och det var vackert att se hur vörd- nadsfullt den lilla hopen vände näsorna åt de antydda hållen.
Här var guiden sådan jag vill ha publiken — def var en präktig karl!
— och turisterna sådana som jag ej vill ha dem.
Dock, sådana turisterna i regeln äro så äro vi nästan alla, jag undantar inte ens mig själf, vi äro inte mycket bättre den ena än den andra.
Besynnerligt nog, ju mer " konstförståndiga " dess värre auktoritetstro- ende.
Och de, som rentaf äro konstlärda, de äro de allra värst besmittade.
Dessa taga bara upp de stora namnen, som de stöta och blöta.
Apelles har man dock ändtligen släppt, men man är långt ifrån trött på Cimabue och Giotto, ehuru man föga vet hvad de hafva gjort, och rakt inte v å - gar sätta fingret på väggen och säga: detta har han målat, han och ingen annan.
Man har sedan århundraden visat på en svartnad och tråkig, ytterst illa och oper- sonligt gjord Madonna i Florens, såsom va- rande ytterst typisk för och säkert målad af Cimabue [således, då voro de säkra).
Till yttermera visso åtföljdes den af en berät- telse om hur taflan fördes i procession från Konstnärens verkstad till Kyrkan S:ta Maria novella, hälsad af folkets jubel.
När jag fick se denna bild, blef jag verkligen gene- rad, ty jag hade alltid hört att Cimabue var befriaren från den stela byzantinismen.
Jag gjorde som alla andra, jag sade ingenting, men tänkte: röj dej inte, ty du är tydligen för dum för att uppfatta det befriade eller befriande i detta beläfe.
Så kommer en vacker dag, helt nyligen, som äro fläckiga eller nedsmutsade kunna ge- nom k e m l i k t v ä t t blifva fullt användbara.
Friset härför är lägst Kr.
3. — per klädning.
Det är dock ej likgiltigt till hvilken affär Ni vänder Eder, t y det är stor skillnad på kemisk — mmt•__ å_ ••t tvätt och — kemisk tvätt.
ö p o r y t e K e m i s k a T v * t t - * F X r g e r i A.
- B.
, GöteBowg.
: KLÄDNINGAR — — — — - ffF F M l i - l l.
», moqamSK 363 - D M.
„.
en man och bevisar oemotsägligt att taflan är målad af just en af byzantinismen g e - nompyrd, halfbra konstnär med helt annat namn.
Stackars defronïserade madonna, nu kastas endast föraktfulla blickar på henne af de förbisfrykande resandeflockarna.
Sedan var det ett långt hopp till de fre, jag höll på att säga treenigheten, men det var, sorgligt att förmäla, mycket klent ställdt med enigheten mellan Lionardo, Michelan- gelo och Rafael.
Om den förste har jag tåligt läst flera stora monografier, och ju mer jag har läst ju mer misstänkt föreföll han mig; säkert var han icke främmande för den såsom modern ansedda vetenska- pen, humbug.
Han lät visst göra det mesta och bästa på sin verkstad — de voro stora arbetsgifvare dessa, men det är inte något fel, tvärtom —.
Michelangelo är stark och beundransvärd, men han inleder dock förfallet, han är den svulstiga barockens pappa.
Men han var dock en pappa, och ehuru barnet var vän- skapligt var det dock lefnadsdugligf och högst intressant.
Rafael var också barna- fader, men till den anemiska söfsliskigheten, som manifesterat sig i Guido Reni o. a. ända in i våra dagars blankpolerare.
— Åter ett hopp till Rubens och van Dyck.
Gärna för mig, men då jag talade om Buo- narottis svulst hur skall jag då benämna Rubens sätt att måla sina smäckfeta half- nakna Kristusar och kvinnliga helnakna hel- gon, alla, de senare, förstås, med hans hustrurs ansikten, mest hans unga n:o 2, Helene Fourment.
Och van Dyck, ack!
Men, ni har rätt, man skall låta detta vara detta; här måste man dock beundra den brio med hvilken dessa båda tecknade och målade.
Sedan ett århundrade går man också på med Rembrandt, såsom riktigt är, ehuru det skulle vara mindre jolmigt och mera in- tressant att man också talade om hans brister.
Från Tyskland kände man ju Dürer och Holbein d. y., men från Frankrike nämndes ingen alls.
Detsamma med England och nästan med rätta.
Från Spanien Velasquez — och så äro de stora namnen slut.
Ja, visst äro alla dessa — äfven Rafael — stora konstnärer, men säkert finnas många, många flera lika stora och delvis större.
Må jag endast nämna Botticelli, denna djupa, äkta målareskald, han som sedan greps af Savonarolas religiösa hänförelse och stränga renhetskraf.
Han var säkert också en stor människa; och denne härlige är ju nyupp- täckt, kan man säga, i dessa dagar, i vår egen tid.
Så plockar man nu visserligen fram en och annan bortglömd; men jag un- drar just om man inte i några af dessa fall D A] \ T / l Flnave i T #, tinpappersorwc.
och, I d m s Post-, Sfcwlf-, Kopia- \ Tfyckpappen samt Kartong » textpapper tillverkas af Klippan.
:
är på väg att dra upp djupvattensfiskar som spricka när de komma upp i ljuset.
Till dessa tror jag " il Greco " hör; och ett par andra till.
De riktigt fina och förnäma, ja stora, låtsar man icke gärna om, ty de äro se ' n långliga tider klassificerade såsom S e - kunda vara.
Ja, hela den där mellantiden, tretton- och fjortonhundratalet i Italien, var stor.
D e t var blomningstiden, d ä r kan man ösa namn.
Donatello hör ju till de återupprättade.
Det finns dock andra härliga konstepoker och konstarter, där inga namn finnas att gripa efter.
Jag tänker närmast på dessa gotiska kyrkor med sina statyer, de franska, de engelska, de tyska.
Allranärmast tänker jag på dessa underbara stiffarebilder i Nauheim och Speier.
De äro näst de assy- riska lejonen det bästa som är gjordt i konst.
Detta är naturligtvis min egen personliga uppfattning, och utsätter jag mig ogenerad!
för de lärdes hån.
Men här är det dock ingen hjältedat att ha " le courage de son opinion ", ty i våra dagar tycka nog många som jag.
Nya auktoritetsskapare!?
Tiden före, under och efter Rembrandt var just i Holland en sådan där idealtid för konst.
Där finner man alltid härligheter i målning af mästare hvarom man aldrig hört talas, och hvilkas namn man nog aldrig lär få reda på.
Ty man var inte så ytterst an- gelägen som i vår tid att skrifva sitt namn i verkefs ena nedre hörna.
Se det ärvvi ytterst noga med.
Det allra- som yppersta konstverk har inte ett uns värde såvida ej namnet finnes där.
En Zornefsning - anses inte i marknaden värd det papper hvarpå den är tryckt förrän nam- net kommit dit.
Men sedan!
Om vi alla konstnärer skulle komma öf- verens om att på en gång upphöra med att sätta våra namn eller märken på våra hän- ders verk!
Skulle icke hvar och en af publiken kunna oberörd af mästarens namn unna sig att säga: den taflan, den skulptu- iuren tycker jag om, och den skulle jag gärna vilja ha?
Och hur ostörda skulle icke konstnärerna arbeta ifall de togo sitt verk som andra handtverkare — och hvad annat äro vi väl i grunden!
— glada nog i ska- pandet i och för sig.
Hör: åter gick jag och dref på vårt Natio- nalmuseum och hade stulit mig till att i smyg titta på den af mig målade hemserien som sitter i ett af de små sidorummen.
Äter kom en engelsk flock, men denna gång med en kvinnlig guide.
Hon slängde också med handen, men nu mot min vägg, och sade upplysande — " Swedish art, very beautiful ".
Jag har sällan blifvit så förtjust!
Inget namn: S o l i d e o g l o r i a.
En minnesbeta.
DET ÄR JU BÄRA RÄTT, ATT MAN får sota för brott och synd och fel med uppsåt i.
Det ser man genast fattbar mening i och finner inte minsta skäl att knota.
När och och från och man ej gjort och sagt ett enda jota ej ens tänkt ett uns kanaljeri ändå inte lyckas att gå fri straff, hvars sår ej glömskan mäk- tar bota, fuktas man, när man är dum allenast och tror på godt, där ingen godhet finns — då fattar man ej straffets mening genast.
punkt, under det han pekar på Franzén, Ohlenschläger o. a. och utropar: se där, där gå de verkliga skalderna!
Och detta är icke något skrymferi — det skall den som läser dessa bref nog få klart för sig — utan det är ett ärligt erkännande både för sig själf och andra, att han så föga har att lägga in i mänsklighetens andliga gemensamma skattkammare.
Dock gaf han dit, sig själf ovetande, mer än någon annan svensk skald gett!
Ja, visserligen är det vackert att kunna beundra; det är själens snygghet, sade till mig en gång Carl Laurin.
Men äfven detta kan gå för långt, och det är mot detta jag just predikar; ty ger man för mycket åt ett håll så tar man vanligtvis af för mycket på ett annat.
I konst tror jag idealet är att man lär sig se hvar det sköna finns, i a l l a d e s s for- mer, lära sig älska det och finna det, och se det äfven hos dii m i n o r e s.
Det beror nog på, beror mycket på åtmin- stone, hur konsten är just i den eller den tiden.
Gå t. ex. kring i salarna i Amster- dams museum; där finns otaliga konstnärs- namn som du aldrig hört, och som du också genast skall glömma bort, men där du — om du verkligen älskar konst!
— skall finna guldet glimma öfverallf, må vara starkare eller svagare.
Men straff för hvad man menat bäst och renast förändrar grymt och plötsligt ögats lins och ger en minnesbeta, som man minns.
Att vara konstkritiker måtte vara något enormt svårt, och säkert högst ansvarsfullt.
Han är dock endast människa, och som s å - FRIDA LANDSORT.
dan beroende af ögonblickliga stämningar eller just behäftad af akut eller kronisk auktoritetstro i en eller annan form.
Jag tror dock han är till välsignelse när han denna förbaskade auktoritetstro, och som jag ärligt rasar, och när han lika ärligt jublar; skulle vilja — ack, om det stode i min jag tror han i båda fallen gagnar, äfven när makt!
— skära bort nittiofem procent af.
han är orättvis, hvilket han ju infe kan undgå Ty detta afguderi har såsom naturlig följd att ofta vara.
Han ville dock — fortfarande denna föraktfullhet, denna missaktning och ä r l i g t — skilja guldet från slagget.
detta offentliga begabbande af den mindre Men se, det finnes en annan sort, som jag begåfningen, som dock, om den är ärlig, gärna skulle lägga en kvarnsten om halsen äfven kan vara till glädje och välsignelse.
på och sänka i hafvets djup, hela sorten, Det är aktningen för det ärliga sfräfvandet och hvilken, som jag tror, i sitt hjärtas in- hos både större och mindre talanger som nersta rentaf hatar konsten, åtminstone af jag kräfver.
Det är den gamla liknelsen åthäfvorna att döma; ty de sucka och gnälla om punden, hvaraf tjänarna ju hade fått så bara de tänka på konstnärer och konstut- olika af sin herre, och om huru de förval- ställningar.
Deras kritiker blifva också gri- tade dem.
Den tjänaren som fått tio pund niga och sterila.
och den som fått två hade båda vid sin Dessa konstbraminer äro naturligtvis b e - herres återkomst förvaltat punden till det klagansvärda, fy något roligt ha de ej själfva dubbla, och fingo också båda komma in i af lifvet och konsten, och icke göra de nå- himlaglädjen.
— Den som gräfde ner sitt gon annan glad heller.
De hafva b a r a pund skola vi ej tala om.
Att däremot auktoritetstro och äro blott af ondo.
konstnärerna själfva stoltsera med det upp- Hvad hafva de där att göra?
Det finns nådda resultatet är motbjudande.
Hur myc- ju så mycket annat att taga i.
.
.
och det är ket eller rättare hur litet är det ej man kan säkert något annat de älska, och som de påräkna sig själf till godo såsom sitt eget!
kunde ge ett godt handtag åt.
Nej, nu var jag ej fullt ärlig: Gud skall Det är visserligen icke mycket.
Konstnären Se, nu kom jag till hvad som dock är i c k e ha hela äran.
" Litet ska ' jag ha me ', är skapad af otaliga föregående generatio- lifvets alfa och omega: kärleken.
Har du sa ' han som tugga ' åt kaffen, " och, enligt ners arbete, och af alla de intryck som till- den rätta kärleken till konsten skall du inte min fasta tro på människans fria vilja, an- föras honom af hans egen omgifning och af lida af auktoritetstro; du skall rakt inte t r o, ser jag att s ä t t e t hvarpå vi förvalta Guds hans egen tid.
utan så småningom finna v e t a n d e att gifva gåfvor ha vi rättighet att räkna oss till ära.
Ödmjukhet skulle kläda honom bättre än hvar konstnär sin rättmätiga hyllning — ack, Mitt förslag att ej utsätta namnet i konst- fåfänga, och hopens hyllningar skulle han subjektivt sedt!
— och du skall hedra och verkets kant var ett hugskott.
Men jag hade mottaga tacksamt — visserligen, — men akta den naturliga begåfningen i h v i l k e n ju förberedt på sådana.
Det var en öfver- blygsamt, ty då skall han i morgon eller r i k t n i n g d e n ä n g å r, och därjämte vörda drift för att göra klart hvartåt jag siktade.
öfvermorgon lättare kunna bära dess axel- det hederliga och flitiga sfräfvandet, samt Man ser ju ändå i vanliga fall hvem som ryckningar.
därför också afsky det oäkta.
.
.
är mästaren, åtminstone om verket är gjordt Jag läser just nu Tegnérs bref, och där Nu har jag sprakat slut.
Nu kan du s ä - af en samtida och inom en viss rayon.
finner jag en konstnär såsom jag tror han Signeringen kan ju också vara bra för ny- bör vara.
Han känner och vet hur oänd- kert fortsätta själf.
I gärning.
börjaren och mot forfalskaren.
CARL LARSSON.
ligt långt han är från det mål han drömt Det är detta afguderi med detta s. k. sig, hur ouppnåeligt idealet är, och ring- snillet, som jag tror hänger samman med skattade sig därför till dilettanfens stånd- Hudens CREME vävd * SIMON • PARIS Cerebos tSält Enda medel som gör hyn vacker och len utan att Irritera huden.
\ — 364 —; ' • gifver god smak åt läckra rätter och fördärfvar dem ld i é^^^^^^ ^^^horg &amp; ^ ^^ t m m s
I P O N T U S W I K N E R!
O C H EN 19 NYSSFORFLUTNA MA] högtidlighölls 75-årsdagen af Pontus Wikners födelse ge- nom aftäckandet af en minnes- sten öfver den ädle tänkaren och ungdomsvännen invid hans barndoms- hem, det lilla bohuslänska torpet Raserna, ett par kilometer österut från Munkedals pappersbruk.
På en björkomsusad kulle, med den fagraste utsikt öfver sjön Vassbot- ten och de omgifvande skogklädda bergen, minner den nu med sin bronsbild af den store sanningssökaren för den enslige van- draren om den rika ande, som engång växte fram ur denna karga jord.
Tjugufem år äro nu också snart förflutna sedan Pontus Wikner en annan majdag för alltid lutade sin trötta tänkarpanna till ro i den främmande stad, som gifvit en plats åt hans vetenskapliga förkunnelse, mer värdig än den fosterlandet förstod bereda honom.
Den 15 maj 1888 slutade Wikner sina dagar i Kristiania som professor vid dess universitet i filosofi och estetik.
De anspråsklösa minnen från hans Uppsalatid och lärarverksamhet vid högre allmänna läroverket därstädes, som här nedan återgifvas, nedskrefvos af en af hans lärjungar omedelbart under det starka intrycket af hans bortgång och kunna kanske, nu helt glömda, påräkna en smula intresse som ett apropos till den nyss firade minnesfesten.
D E U N G A eher förebrå, men en enda sorgsen blick ur hans vänliga gråa ögon var ett strängare straff än de hårdaste ord eller slag.
Vi kände alltid instinktlik!, att han var för god för oss, fastän han själf gjorde allt att sänka sig till oss.
Men vi visste samtidigt, att den kärlek, som band oss samman, var ömsesi- dig, och att han i oss ej allenast älskade de unga gossarne, utan äfven respekterade de blifvande männen.
Och där just låg kanske hemligheten af hans makt.
" Jag älskar ungdomen, " sade han en gång, " därför att jag högaktar den.
Den är rikare än jag. "
En hösttermin i slutet af 70-talet inträffade vid skolan en sorglig tilldragelse.
En ung kamrat inom vår klass, då den " öfre sjätte ", begick en kväll själfmord; med ett revolver- skott på sitt rum ändade han sitt lif.
Den beklagansvärde unge hade alltid varit af ett häftigt och öfverspändt sinnelag, Den i dagarne aftäckta minnesstenen öfver dessutom dyster och sluten.
Han hade ej Pontus Wikner med reliefporträtt, utfördt af ar- sitt föräldrahem i staden och lät förleda sig tisten A. Brattberg.
Vid stenen Pontus Wikners till en del obetänksamheter.
När sedan ån- båda söner kapten Hugo Wikner o. d:r E. Wikner.
gern och ruelsen kommo, hade icke detta spröda sinne bärkraft nog, och allt brast.
Inom vida kretsar framkallade denna hän- " Barbara ".
Det oändliga tålamod och sakl- Och när mod med hvilka Wikner lotsade fram dessa delse ett smärtsamt uppseende.
stapplande abcdarier på logikens fält, voro sorgebudet om morgonen som en löpeld spreds genom skolan, från mun till mun, från verkligen all beundran värda.
Skolpojkar äro ju i allmänhet icke kända klass till klass, väcktes, som naturligt var, Det var icke så mycket vid det universitet, för allt för öfverdrifven finkänslighet eller inom våra unga leder den djupaste bestört- hvars stolthet och prydnad han kunde och hänsynsfullhet; ett .roligt tuffens förakta de ning.
borde hafva varit, som Wikner trädde i per- sällan och tjufpojken sitter uti dem ända upp Särskildt uti vår egen klass, där en hvar sonlig och intim förbindelse med ungdomen i högsta klassen.
Men den stillsamme, milde kände honom, som man alltid tycker sig — fastän naturligtvis äfven där, särskild!
in- Wikners lektioner voro som lysta i helgd, känna en kamrat vid dessa " ål^fan och in- om hans egen nation, den Göteborgska — det låg nästan något af andakt öfver dem, nan, där hans pulpet i dag s t o ö o m, där han utan fastmer vid det allmänna läroverket, och de ostyrigaste bland de ostyriga blefvo ännu i går frisk och sund " trade deltagit i där han innehade lektorat i kristendom, uppmärksamma och sediga som lamm.
Det våra lekar och upptåg — var beklämningen svenska och filosofi, och där han under var ett mystiskt band af sympati som af sig tung.
I tysta hviskande grupper samlades många och långa år tjänstgjorde inom de själf knöts emellan denne man och alla hans vi i vråarna och kommenterade med bäf- högre klasserna, till dess han kallades till lärjungar; det skulle ha betraktats som en vande tungor det fast otroliga, som vi ännu skändlighet att såra honom.
den post, på hvilken han dog.
knappast rätt hunnit fatta.
Den första lek- Det är naturligt, att en man med Wikners Hans mun öppnaaes aldrig till att banna tionen för dagen var Wikners.
I stum, frå- gande undran sökte våra ögon djupa vetenskaplighet och ädla hans, när han trädde in och tog forskningsifver i det hela bor- plats i katedern.
Vi förstodo, de känna sig tryckt och plågad att på detta ädla sinne måste af de torra skollektionernas dagens tilldragelse ha gjort eviga enahanda, af detta ide- det djupaste intryck.
liga exercerande med logi- kens eller teologiens mest ele- Ofver det bleka, fina slätra- mentära begrepp.
Han kunde kade ansiktet, som alltid stämp- väl knappast undgå att finna lades af ett drag af melankoli, _ det hårdt, och dock — hur låg nu en slöja af den omiss-_ många kunna ej bära vittne om kännsligaste smärta; han käm- hans kärlek till detta ringa och pade tydligen en hård kamp mödosamma kall och till de med sig själf för att kufva sin unga, för hvilka han offrade rörelse.
det bästa af sig själf.
Men för denne de ungas vän Ty det är visst, att det icke blef smärtan allt för mäktig.
var någon lättplöjd mark han Midt framför honom i den hade att odla!
Unga herrar i främsta pulpetraden vittnade studentåren kunna vara mycket den tomma platsen, rundt om dugliga och klara hufvuden för mötte honom kamraternas öfrigt, men äro fruktansvärd!
bleka, allvarsamma ansikten ofta i besittning af den totala- och dunkla ögon.
Han böjde ste oförmåga att abstrahera hufvudet ned i sina händer och sig fram genom 50 sidor " Sjö- brast i häftig gråt.
berg och Klingberg " eller göra Så satt han länge — en P O N T U S W I K N E R S BARNDOMSHEM, T O R P E T K A S E R N A I B O H U S L Ä N en slutledning efter figuren evighet, tyckte vi — och grät S. Sahlberg foto.
LÄS!
Idun 1896 Några äldre årgångar realiseras till betydligt Idun 1904 (med julnumret) nedsatta priser och erbjuda för dem, som förut idun 1908 (med julnumret) ej äga desamma, en billig, omväxlande och läro- Idun 1909 (med julnumret) rik lektyr.
Mot insändande af nedannämnda be- Idun 1910 (med julnumret) lopp till Expeditionen al Idun, Stockholm, Iduns julnummer 1894 erhålles inom Sverige portotritt: Iduns julnummer 1898, - 365 2: — 3: — 4: 50 5: — 6: 50 0: 20 0: 20 - Iduns Iduns Iduns Iduns Iduns Iduns Iduns julnummer julnummer julnummer julnummer julnummer julnummer julnummer 1901 1904 1905 1908 1909 1910 1911 0: 25 0: 30 0: 30 0: 50 0: 75 0: 75 1: — LAS!
för sig själf; förs!
våldsamt öfvergifvet, ef- ter hand mera stilla och lugnt.
Det låg dödstystnad öfver hela klassen, en sådan där gripande tystnad, som i sig innesluter det djupaste allvar, då andedräkten liksom stannar af och man hör sitt eget hjärta slå.
Men huru kunde vi se denne man gråta, som vi älskade så högt!
Plötsligt hördes en snyftning och flere följde efter.
Vi gräto till- sammans, vi långa pojkar, som ansågo en tår för en omanlighet, vi gräto som små barn och jag tror icke det fanns ett öga i klassen som var torrt.
Sent omsider blef vår lärare herre öfver sina känslor och begynte med lågmäld skälfvande stämma sin lektion.
Ej med ett ord berörde han dagens sorg.
Och hvad skulle han väl nu säga oss, som vi icke alla kände!
Visst är, att denna stund och dess mäktiga intryck glömde vi aldrig ... i * Såsom falare och särskildt talare för de unga var Wikner oförgätlig.
Han visste då att gifva de djupaste tankar en dräkt af den största möjliga åskådlighet, en dräkt, som på samma gång den var klassiskt enkel, alltid tjusade genom sin plastiska skönhet.
Just denna åskådlighet ha ofta hans vedersakare inom filosofien velat frånkänna hans veten- skapliga skrifter, men säkert är att den kännetecknade hans tal, när han vände sig till ungdomen.
Det välmenta gudstjänsttvånget inom sko- lan var då annars i det hela icke någon om- tyckt inrättning.
Och man kan väl knappast förtänka unga pojkar, atf de mången gång, när våren lockade med sol och spirande grönt och hela veckan för öfrigt band vid läxa och pulpet, kände en obetvinglig lust att om söndagen taga portören på och i god tid begifva sig utom stadens hank och stör.
Ett undantag härifrån gjorde de söndagar, Wikner predikade.
Då var gudstjänsten en verklig fest för alla hans lärjungar.
Re- dan tidigt i veckan, när underrättelsen spreds genom korridorer och klassrum, vardi glädjen stor, och alla buro vi den med oss till våra hem som ett fröjdebud — " om söndag blir det Wikner! "
När så söndagen kom, strömmade mödrar, fäder och systrar till " skolkyrkan " i god tid för att vara säkra om plats.
Och på våra egna bänkar sak- nades icke gärna någon, som ej sjukdom el- ler annan ofärd höll därifrån.
Sådana dagar gick psalmsången med ovanlig kraft och schwung, och tystnaden däremellan var andlös och spänd.
Den 10- årige primanen var lika hänryckt som hans långe bror gymnasisten, och mamma torkade immerfort sina klara ögon.
Den lågmälda, veka stämman härskade enväldigt öfver den unga, annars så oroliga församlingen; icke en stafvelse gick förlorad af dessa ord, som trängde från hjärta till hjärta.
Wikners predikningar voro alltid korta.
Han fruktade att trötta, han, till hvilken vi gärna hade lyssnat timme efter timme utan att ledsna!
" Jag vill infe ' stjäla för mycken tid från Guds fria natur och edra lekar, " svarade han en gång på tal härom.
Hans i tryck efterlämnade " Predikningar för skolungdom " skola länge bära vittne om, hvad Wikner på detta område var, fastän mannen, som stod bakom ordet och besjä- lade det med sin personlighets hänförande kraft, nu är borta.
* År 1881 om våren insjuknade Wikner gan- ska allvarsamt, om jag ej missminner mig, i en nervåkomma.
Detta var just samtidigt med att vår klass, som då var den " öfre sjunde ", förbereddes till afgångsexamen.
Stor och allmän blef öfver hela landet oron och sorgen öfver den afhållne lärarens sjuk- dom, som tog en mycket kritisk vändning, men särskildt bland oss, hvilka nu skulle sakna hans ledning i den sista åtgörande striden, var bedröfvelsen djup.
Wikner hade sin bostad vid Sysslomans- gatan i skolans omedelbara närhet och hundratals skolgossar strömmade flera gån- ger om dagen förbi hans port på väg till lek- tionerna.
De högljudda skarorna dämpade sina steg och röster utanför den sjuke lära- rens hem, med sorgsen nyfikenhet blickade de upp till hans fönster, från hvilka de ned- fällda, mörka rullgardinerna talade sitt dystra språk om lidande och oro.
Hvarje dag, ja, flera gånger om dagen, gjorde vi oss underrättade om hvar liten växling i sjuk- domens eviga " fram och åter ", och dessa bulletiner spriddes blixtsnabbt genom hela skolan och motfogos med deltagande in- tresse.
Var det därför, att så mycken kärlek höll honom kvar och så många ungas bekym- rade åtanke hvarje stund vallfärdade till hans sjukrum — den gången undgick han en förtidig graf.
Förr än någon vågade hop- pas bröts det ondas udd, och krafterna bör- jade vända åter, långsamt men säkert.
Den dagen, då rullgardinen för första gången lämnade en strimma ruta klar för vårsolen in i hans rum, var en glädjedag för alla.
Och hur det var, kom han äfven att föra oss an i den sista elden — till vår stora fröjd!
De sista skolåren hade vi till " klassföre- ståndare " en lektor B, hvilken, äfven han, var ganska uppburen och omtyckt.
Lekfor B. plägade emellanåt i sitt ung- karlshem anordna små aftonbjudningar, till hvilka han inviterade några i sänder af lär- jungarne inom klassen.
Dessa tillställningar voro ofantligt angenäma, och det betrakta- des som en stor lycka och heder att bli ihågkommen vid någon af dem.
Den enda gästen vid dessa tillfällen, utom vi unga, var Pontus Wikner.
När vi hörde hans steg knarra i tamburen, klarnade alla ansikten; var det festligt redan förut, så blef det nu rent af förtjusande.
Han slog sig ned midt i vår krets, han var glad, angenäm, in- tagande så som endast han kunde vara det, och under det lifligaste samspråk, som kryd- dades af hans kvicka infall, flögo timmarne alltför snabbt sin kos.
Han hade alltid så mycket att berätta oss, delvis kanske ganska obetydliga anekdoter från västan och östan, hågkomster ur hans eget lif, hvilka han dock genom sin snillrika framställning lyckades afvinna ett säreget, obeskrifbart intresse.
Oftast utvecklade han en humor, om hvilken de knappast vilja till- tro honom, som endast sågo den allvar- samme mannen på katedern eller tryckt un- der hvardagsbekymrens tunga.
Själf var han lika lifligt intresserad af dessa samkväm som vi.
" Det säger jag dig B., " brukade han skämtsamt förmana sin kollega, " jag skall vara mycket snäll och flitig, men du får inte glömma mig, när du bjuder gossarna härnäst. "
* En liten historia, hvilken Wikner själf b e - rättade oss på en af B:s små soiréer.
En kär ungdomsvän till Wikner, som var bosatt i södra Sverige, gjorde honom på en resa till Norrland i förbifarten ett besök.
- 366 - Vännen var liksom Wikner själf af ett ro- mantiskt sinnelag; mångfaldiga gånger hade de i svunna dagar tillsammans lustvandrat på diktens stigar, tillsammans svärmat, utbytt och delat idéer.
Så sutfo de nu efter många år åter vid hvarandras sida i förtroligt samspråk om g e - mensamma minnen.
Och så begaf det sig — ej att undra öfver — att en fläkt af den gångna ungdomens lyriska stämningsmakt kom öfver dem och de blefvo smått sen- timentala.
Wikner reste sig och tog från sin bokhylla ned ett band af Topelii " Ljungblommor ", som de bägge högt älskade och ofta läst till- sammans.
Och nu föredrog han efter hand några af de speciella favoritstyckena.
Strax därefter blir han af sin hustru kallad ut för någon angelägenhet, och vännen läm- nas ensam i hans skrifrum.
Denne får en plötslig ingifvelse och slår sig ned vid skrif- bordei.
I hast improviserar han några ver- ser på papperet, då Wikner åter träder in.
" Hvad skrifver du d ä r? "
" Åh — just ingenting ... " " Ja, men låt mig se, " och han böjer sig fram för att taga papperet ur vännens hand.
" Nej!
Sådant skräp — det kommer aldrig i fråga. "
Och den andre sliter sönder sin dikt i små, små bitar, dem han samlar i handen och låter försvinna i papperskorgen.
Där- med var den saken slut, och så reste vännen.
Wikner, som emellertid fått lust att arran- gera ett litet skämt, började dagen efter an- ställa forskningar i papperskorgen.
Med otrolig möda och omsorg samlade han alla de små papperslapparne, ordnade af dem en mosaik, som tog flera dagars le- diga stunder i anspråk — och hade till sist dikten, vännens dikt, som denne så afund- samt förhållit, till fullo rekonstruerad.
Nu tog han åter fram " Ljungblommorna ", sökte där ut en dikt, som gick jämnt på ett blad och hvars rubrik till och med tämligen godt stämde med innehållet i vännens poem.
Därnäst sökte han upp gubben Hanselli, den kände bokhandlaren och boktrycka- ren, som då ännu lefde, och gjorde denne till sin förtrogne.
Det återuppståndna poemet trycktes nu på ett blad för sig, i samma for- mat, på samma papperssort och med samma stilar som texten i " Ljungblommorna "; detta blad häftades därpå af bokbindaren in i det andras ställe.
Allt stämde nu: rubrik, sido- beteckning, den minsta detalj.
Knappast den skarpaste granskning skulle ha kunnat afslöja falsariet.
Ett par år gingo och vännen kom åter på besök.
Åter sutto de i förtroligt samkväm på Wikners studiekammare.
Till slut kom " Ljungblommorna " fram.
Wikner bläddrade i häftet som på måfå; han läste en dikt, han läste två.
De voro med ens midt uppe i sina minnens värld.
Plötsligt slår Wikner upp en ny sida och börjar med allvarsam stämma föredraga.
" O, min stackars vän, ni skulle ha sett ho- nom, " berättade han oss själf, och hans vackra ansikte lyste vid minnet af skälm- stycket.
" Han började spetsa sina öron på ett högst märkvärdigt sätt, och ju längre jag läste, dess oroligare blef han.
Han blef omväxlande röd och hvit, och hans an- sikte antog den mest befängdt förvirrade uppsyn, medan han ruskade på sitt hufvud, som ville han öfverfyga sig om, att det fort- farande satt kvar på sin plats mellan skul- drorna.
' Hvad är det åt dig — är du sjuk? '
frågade jag deltagande.
' Jag — sjuk — ånej — — nej, visst inte — det är bara — jag vet inte — det är för b e - synnerligt!
Tag hit, låt mig se boken! '
Men länge kunde jag icke drifva min mystifika- tion igenom, ty skrattet blef mig öfvermäk- tigt.
Och jag var verkligen rädd för min stackars vän, ty han började tydligen tvifla på sitt förstånd. "
Så var då den oförgätliga vårdag inne, på hvilken den hvita mössan för första gången krönte våra hjässor.
Mången liten seger hade vi nog vunnit innan dess och — kanske — mången större ha vi vunnit sedan, men aldrig har någon framgång fyllt våra sinnen med ett mera intensivt jubel, och aldrig har en himmel hvälft sig mera högblå öfver oss än just på studentexamensdagen.
Om den sa- ken behöfver jag ej tala; många känna den.
En " studentfest " höllo vi, det var klart, en sådan, som alltid de " nybakade " abiturien- terna plägade anordna på någon nationssal, som välvilligt upplåts, och dit de gamla lä- rarne och kamraterna, som man lämnade, inbjödos.
Man bjöd skolan och pojkåren farväl, och man hälsade med entusiasm den " fria " studenttiden välkommen med skåltal och rungande hurrarop.
På dessa fester plägade Wikner vara den käraste bland gäster, och han var det äfven nu.
Hur än glädjen öfver vår nyförvärf- vade frihet jäste inom oss, kände vi dock i denna stund, hur många band, som ömmade, sletos; och ingen skilsmässa var oss bitt- rare än den från allas vår varmaste vän Pontus Wikner.
När aftonen led, steg han fram till bålens rand, fattade slefven och gaf den sedvanliga knackningssignalen.
Det var detta, vi alla hade hoppats och väntat på.
En djup, an- daktsfull tystnad bredde sig med ens.
Han talade till våra hjärtan, rättframt, man- ligt, med sin milda röst, till dess hans eget öga fårades och hvarje blick i den stora sa- len vår glänsande klar.
Jag kan icke nu finna ord för att skildra, hur vårt inre bäfvade vid den sista hälsningen från denne man, som vi dyrkade som en idol; vill icke söka fånga en stämning, som endast kan kännas och endast kan kännas e n g å n g i ett lif.
Men när han slutat, och den första minu- tens hänförda dödstystnad så småningom löst sig i ett sorl, då störtade vi fram emot honom i en enda sluten trupp, och våra känslor, som sprängde alla band, måste ha luft.
Upp, upp — att bära honom på våra skuldror!
Han såg, att intet motstånd båtade, och han lämnade sig, halft försagd, leende i vårt våld.
Huru vi då i jubel lyfte honom på våra händer, medan våra unga stämmor sjöngo ungdomens evigt nya sånger, så som vi skulle ha velat bära honom högt öfver vä- gens stötestenar genom allt hans lif ...
JOHAN NORDL1NG.
Statistik för hushållet.
Mot insändandet af 1 kr.
i frimärken till Iduns Tryckeri-Aktiebolag, Specialafdelning System, Bryggaregatan 17, Stockholm, er- hållas franko 25 st. statistikkort.
(Se artikeln i ämnet i Idun n:r 1 och 2!)
" Bränningarnas barn ".
Skiss af Gunnar Berndisson.
ET LED MOT KVÄLLEN OCH vinden hade mojnat.
Solen sjönk, stor och flammande ned i hafvet, där vågorna gingo lån- ga, utmattade efter dagens lek.
Måsarne flögo skrikande utåt.
Solguldet glänste på näbb och vingar.
En fiskarbåt kom sakta glidande öfver vattnet.
Seglen hängde slaka, näten lågo i högar utmed däcket.
Gubben Cornelius satt vid rodret, stäfvade båten mot hemsfranden.
Sigurd, sonen, stod framme vid masten stirrande ut mot horisonten, där himmel och vatten flöto ihop.
— Nej!
De ' här går inte.
De ' e ' ju alldeles blek.
— Sätt ut en åra, pojke!
Cornelius talade i myndig ton och som om befallningen också gällt honom, släppte han rorkulien och högg tag i en åra.
Sonen lydde utan ett ord.
Hans tankar tycktes vara på annat håll.
Inte att undra på, han var ju så ung — tjugutvå år — och inne på fiskläget, där han hörde hemma, fanns det så godt om vackra jäntor.
Årslagen ekade mot klippan — båten tog fart.
Både far och son hade sina funderingar men att gubbens voro betydligt allvarsammare än sonens märktes tydligt på hans bistra ansikte.
Har- såg bort åt sonen.
— Sigurd!
— Ja.
Hva ' vill I, far?
— Har du tänkt på hva ' vi ska ' ta oss till för att förtjäna maten.
Fiska duger inte längre — de ' lönar sig inte.
— Nej, de ' gör inte de '.
— Nej!
— Gubben spottade i kölvattnet.
— Men tror I, far, att de ' beror på de där trålarne?
— Ja visst, gör de ' så.
Dom skrapar ju med sig stort å smått.
Fisken blir rädd å går till hafs, å där har vi ju ingen använd- ning för våra redskap.
— Ja, men tror I inte, att regeringen kom- mer att förbjuda dom att hålla sig inne på kusterna.
— Jo, de ' tror jag — och väl vore de ', för annars e ' de ' slut me ' oss fiskare.
— Ja — men så farligt e ' de ' väl inte ändå?
— Tyst, pojke!
Du hör väl hva ' jag säger.
— Ja — men jag menar ... — Hva ' e ' de ' du menar?
— Jo, att vi får söka oss arbete i städerna eller på landet.
— Jaså, du menar de '.
Men då e ' vi väl inga fiskare längre.
— Nej, men vi får väl lefva ändå.
— Ja, de ' går an att säga för dig som e ' ung å kan vänja dig vid allt.
Men jag som e ' gammal, tycker de ' e ' svårt att lämna de ' yrke, som jag lärde af min far å han lärde af sin.
— Ja, de ' har I rätt i, far, men när de e ' tvunget så.
— Tvunget sa ' du.
— Ja för en tid, kanske — men inte länge.
— Snart kommer rege- ringen att förbjuda alla svenska trålare att sänka sina garn inne på kusterna, å då blir det andra tider igen.
Du ska få sanna mina ord, pojke.
— Vi ska ' hoppas, att de ' blir som I säger, far, men till dess får vi allt resa in till sta ' r.
å söka arbete.
— Ja — de ' blir väl ingen annan råd.
Men nog e ' de ' svårt att lämna hemmet och börja tjäna hos andra.
— Jag sa ' just till mor i morgse att får vi inget i dag, så måste vi resa till sta ' n i morgon, å vi ha ju infe fått mer än så mycket som går i stekpannan — snödt de '.
- 367 - — Ja, de ' kan inte hjälpas, far.
Vi måste ta oss till med något annat.
— Ja, de ' finns väl ingen annan utväg.
— Men hur går de ' då med dig?
Du tänker ju gifta dig?
— Jag får väl vänta, tills de ' blir bättre ti- der.
Anna ska ' också söka sig arbete, så hon följer väl med mig, dit jag reser.
— Ska ' hon också in till sta ' n?
— Ja — hon å nästan alla de andra hemma på läget.
— Hå hå, ja, ja.
De ' e ' svåra tider vi lef- ver i, men — de ' blir väl bättre med Guds hjälp.
— Vi ska ' hoppas de ', far.
De hade kommit in på fjorden och när- made sig nu bryggan.
Ärorna lades in, och Sigurd tog båtshaken och gick fram i siäf- ven, där han ställde sig med ryggen mot försfaget.
Båten tornade lätt mot bryggan, Sigurd tog trossen, hoppade i land och gjorde fast.
Så ombord igen.
Seglen fi- rades ned och beslogos.
Näten buros i land och spändes ut till torkning.
Gubben kas- tade en sista blick på båten och gick sedan långsamt upp mot sfugan, som låg på en klippa ett stycke därifrån.
Sonen stod ett ögonblick stilla och såg sig omkring efter Anna.
Hon var inte där.
Så skyndade han på och hann upp fadern.
På trappstenen stod mor och väntade.
— Nå far?
frågade hon.
Cornelius svarade inte, men hans tystnad var vältalig nog, och hon förstod honom.
De gingo alla in i stugan.
Anna satt och väntade på Sigurd.
När hon såg honom, för- stod hon genast, att nu var det bestämdt, att de skulle resa in till staden.
Efter att ha häl- sat på hvarandra slogo de sig ned i en vrå af stugan.
De gamla bänkade sig vid bor- det.
— De talade inte många ord, förstodo hvarandra så väl ändå.
De unga rådgjorde om huru de skulle göra när de kommo till staden.
Det låg ingen glädje i deras röster, snarare sorg öfver att behöfva lämna hafvet och klipporna.
De voro födda härute.
Haf- vet hade sjungit vaggsånger för dem, när de voro små.
De hade lekt vid stranden, tum- lat om bland klipporna.
Sett hafvet i vrede och lek, i sol och månglans.
Hade vuxit starka och fria bland bränningarne.
Nu skulle de tvingas in i staden eller smidas fast vid plogen.
Nog fanns det mycket vac- kert i staden, och nog sjöngo furuskogarne också sina sånger, men ej desamma som hafvet, hvars melodier de så väl förstodo och så ofta lyssnat till.
Dock — de måste lämna allt detta och lefva på minnet och hoppet att en gång få återförenas med det.
Någon annan utväg fanns inte.
Nästa dag reste Cornelius, Sigurd och Anna in till staden, där de sökte och erhöllo platser.
Far och son vid en fabrik och Anna som jungfru i en familj.
De träffades hvarjî dag och lika ofta talade de om hembygden och undrade, när de skulle få återvända dit.
Ute i skärgården var det tyst och öde.
På de flesta fisklägena såg def ut som om en farsot gått fram och endast skonat barn och gamlingar.
Inga glada skratt, inga drag- spelslåtar, ingen dans på bryggorna som det förr varit under de ljusa, ljumma sommarnät- terna.
På fjordarne syntes inga jakter med skum kring stäfvarne och vindfyllda segel.
Vid stränderna suito inte längre några måsar — de hade sträckt till hafs.
Vågorna gingo sin jämna gång, men bränningarnes sång var inte den samma som förr.
Den var inte längre vek och mild utan hård och ibland ry- tande af vrede.
Det var som om hafvet ville tolka sin smärta, sin längtan.
Det saknade
KONUNG FRED- riks af Danmark k i l — begängelse i de dan- ska regenternas Pan- theon, Roskilde dom- kyrka, firades med • anslående högtidlig- heter och under ett ofantligt tillopp af människor såväl i Kö- penhamn som i den minnesrika provins- staden.
Vi meddela här några bilder från den furstliga sorgeak- ten och därmed sam- manhängande mo- ment.
N:r I återger konung Gustafs an- komst till Köpen- hamns frihamn, där han mottages af konung Christian.
N:r 2 återger likbegän- gelsen i Roskilde domkyrka.
N:r 3 vi- sar konung Christian med sina båda söner kronprins Fredrik och prins Knut.
N:r 4 framställer de fyra konungarne Christian, Gustaf, Haakon och Georg i procession utanför Roskilde ban- gård.
På trappan sy- nes tyske kronprin- sen.
N:r 5 ger en bild af liktåget utan- för bangården.
— De fyra fotografierna äro tagna af C. Ferslew &amp; C:os Repr.
anst.
Teckningen från lik- begängelsen har ut- förts för Idun af ar- tisten H. E. Melchior.
(TM / p yJ / Pœœse / PJ ÂR ÄR DET NITTONDE GÂN- gen, som Skansen arrangerar sin vårfest, och alltjämt står den lika högt i stockholmarnes gunst.
Den kommer numera med samma osvikliga säkerhet som julen, påsken och alla öfriga helger, och den be tyder att nu är tiden inne för hufvudstads- folket därnere i de sammangytfrade sten- kasernerna att gå upp på Skansens höjder och där, på den skönaste bland platser, hälsa Sveriges underbara vår, denna vår af björkdoft, bäcksorl, fågelsång och gam- maldags folklif.
Äter gå vi under den blåa majhimmelen och möta bröllopståget vid Renberget, åter besöka vi marknaden och köpslå muntert med de täcka och munviga " ståndsperso- nerna ", eller vi skratta med barnen framför Kasperteatern, såvida vi ej föredraga att lyssna till " Medelpadsmoras " historier eller se på folkdanserna eller ... ja, ho kan upp- räkna allt hvad Skansens vårfest bjuder på till kroppens och själens förnöjelse.
Men ingenting kan locka oss mera än Skansen själf.
Där dricka vi in svenskheten i vårt blod som ingen annanstädes, där känna vi att, trots allt vårt vandringsbegär, all vår fjärranlängtan äro vi knutna med olösliga band till det gamla karga, älskade landet, af hvilket Skansen är den fagra sym- bolen.
Och när vårt sinne är fylldt af denna stämning, då ha vi begått Skansens vårfest på det rätta sättet.
1.
Brudens vagn i bröllopståget.
2.
Bröllopståget passerar Renberget.
3.
Byns landsform öfvar å Stads- ängen.
4.
" Ståndspersoner " i marknaden.
5.
" Me- delpadsmora " drar en historia.
6.
Kafferep på Offerholmen.
A. Blomberg foto.
sina trogna väktare.
ner tillbaka.
Det fordrade sina s ö - Fem månader hade förflutit sedan Corne- lius och de unga lämnade fiskeläget.
Hvarje dag hade de studerat tidningarna för att se om regeringen fattat något beslut i den sak som låg dem så varmt om hjärtat.
Men — nej.
Ännu hade inget åtgörande kommit till stånd.
Men — det skulle komma fortare än de anat.
En kväll när Sigurd öppnade tidningen för att som vanligt först se efter nyheter från hufvudstaden, fick han se nå- got som med ens tog all hans uppmärksam- het i anspråk.
Han slukade hvarje rad.
Läste om det igen för att vara säker på att han inte misstagit sig.
Så skrek han: — Far!
Far!
Gubben, som nyss somnat, vaknade och satte sig yrvaken upp i sängen.
- — Hva ' vill du pojke?
— Jo, här står i tidningen, att regeringen utfärdat förbud mot allt trålfiske på kus- terna!
— Hva ' säger du, pojke!
— Gubben fick brådt att komma ur sängen.
Han snurrade rundt på golfvet under sökande efter glas- ögonen, fick fatt i dem och ryckte till sig tidningen.
— Hvar?
Hvar?
— Jo där, far.
Sonens röst lät jublande.
Gubben läste.
— Ja, ser du, hva ' jag sa '.
— Ja far, I hade rätt.
— Skulle tro de '.
Gammal e ' allt äldst ändå.
— Gubben lät morsk.
.
— Klockan e ' inte mer än nio.
Jag sprin- ger bort å talar om de ' för Anna.
— Gör du de ', Sigurd, mens jag skrifver till mor.
I morgon dag går jag till fabrikören å säger upp min plats, för nu vill jag hem så fort som möjligt.
— De ' gör I rätt i, far.
Hälsa honom å säg att jag också ska ' sluta.
— De ska ' jag, pojke.
Men skynda dig nu, annars kommer du för sent.
Gubben slog sig ned vid bordet och bör- jade skrifva, medan Sigurd sprang till Anna för att underrätta henne om att nu skulle de snart kunna gifta sig.
De skulle hem!
En månad senare var det åter lif och rö- relse på alla fiskelägena.
Unga och gamla rustade sig för det stundande fisket.
Ung- domarne skrattade och sjöngo lustiga visor.
De gamla hörde på och gladdes öfver deras glädje.
Alla älskade de lika varmt sin hem- bygd, sitt haf, sina gråa klippor.
Jakterna lågo färdiga vid bryggorna.
De ryckte otåligt i sina förtöjningar — längtade ut till det blåa hafvet, till dans öfver hvit- nade vågor, till skum kring järnskodda stäf- var — — — Bränningarnes sång var åter som fordom, ty hafvet hade fått sina trogna väktare — sina söner tillbaka.
Eremitage !.
En berättelse om två människor.
Af ERNST BLOM.
(Forts.) AN HADE NU LEGAT HÄR I öfver en veckas tid.
Hans sår och ben voro läkta, men han kunde icke slita sig från Marie Anne och låtsades därför fort- farande skral, fast han, så snart hon var ut- gången, sprang upp för att icke bli stel af liggandet.
I morgon skulle han kläda på sig, anhålla om flickans hand och fortsätta hem.
När öfverstekammarjunkaren nästföljande morgon klädde sig, gjorde han en mycket omsorgsfull toalett.
Han doppade skinnbyxorna i handfatet och fuktade dem, så att de skulle sitta stra- ma.
Stöflarna voro blanka och skinande tack vare Eriks arbete.
Halsduken och kråset ordnade han flere gånger framför spegeln och han visste icke, om han som officer borde bära de till uni- formen hörande kanonlockarna.
Men så beslöt han frisera sig med löst hängande hår, sammanbundet i nacken med en svart rosett efter sista fransyska modet, men för att inte verka incroyable och kanske därige- nom bränna sina skepp, strödde han lätt lite puder öfver håret för att gifva det hela en aristokratisk prägel, i all synnerhet som puderperuken ännu var allena saliggörande både i armén och vid hofvet.
Han visste inte, om han skulle ha neder- sta frack-knappen igen eller icke.
Själf tyckte han nog det såg käckare och ung- domligare ut att ha den igenknäppt, men han var rädd att stöta — ärendet var ju ömtå- ligt, särskildt under &lt;lessa fientliga förhål- landen.
Och efter att ha gjort sitt bästa, tömt ut och in på reseschatull och kappsäckar och profvat och ordnat allt, tills han ändtligen var belåten med sitt yttre, bänkade han på dörren och hälsade sin fiende med en bug- ning.
— Mon très cher ami!
Ni torde ha älsk- värdt öfverseende med min malpropra klädsel, men jag hade aldrig beräknat att genom en malheur som denna bli undfäg- nad med lyckan att få njuta af min förträff- lige herres stora gästfrihet.
Roosenhielm uppbjöd hela sin förmåga att vara så älskvärd och så underhållande han kunde.
Majoren var afmätt, ceremonies och pinsamt älskvärd, men tillbakavisade alla försök till närmande.
Afresan var bestämd till förmiddagen och strax innan Roosenhielm skulle göra sig fär- dig, bad han att få tala med sin värd i en- rum.
Här lade han fram, hvad han hade på hjärtat, men majoren, kall och afvisande som alltid, beklagade, att det var en fullkomlig omöjlighet.
Skillnaden i ålder var för stor, dessutom var hennes tillkommande redan utsedd och föröfrigt kunde man ännu ej på många år ens fala om något sådant, ty flickan var ännu ej ens konfirmerad.
Det var alltså intet att göra annat än att buga och tacka för gästfriheten, göra sig i ordning och gifva sig af.
När Roosenhielm snörde samman den sista kappsäcken, småhvisslade han belåtet för sig själf.
Marie Anne kom in och såg frågande på honom.
Då tog han hennes hufvud mellan sina händer och såg henne in i ögonen.
— Kan jag lita på dig, Marie Anne?
— Du k a n, Magnus!
Du skall!
— Då vet du, att hvar tisdag och hvar torsdag morgon finner du ett bref under den runda stenen vid flygelgafveln.
Kom ihåg det!
Vi ses igen!
Han kysste henne och gick ut.
Hans häst hade blifvit värre skadad, än man först förmodat och det förnuftigaste hade varit att slakta ned den, men Roosen- hielm hade sina planer och den fick lefva.
Erik skulle stanna kvar tills den blef frisk och kunde draga karriolen hem.
Magnus själf fick låna en häst och innan han svingade sig upp i sadeln, bugade han sig djupt och kysste Marie Annes hand och bockade för majoren.
- 370 - Så svängde han hatten från hästryggen och satte i väg i stark traf bort genom den långa allén ut till landsvägen.
När han vek om vid grindstugan, vände han sig om i sadeln och höjde ridpiskan mot Stora Ulfgårdas hufvudbyggnad, ett rödmå- lad!
trähus, som syntes långt borta mellan grenar med späd vårgrönska.
— Min vän!
Om du också låses in bak dubbla lås, känner jag en nyckel, för hvil- ken äfven Gyllenlåås måste ge sig!
Han slog med piskan på stöfvelskaftet så det small och skrattade och sjöng en fransysk visa — så gaf han hästen sporrar- na och satte i väg i stark galopp.
Alla, som mötte honom fingo ett " god dag, kära mor! "
— " god dag, käre far! "
och en blick ur hans pigga ögon, som nu tycktes rufva på någon riktigt präktig plan och strå- lade och gnistrade.
Och folk vände sig om och sågo efter hans blå frackskört, som stodo rakt ut, och undrade, hvad det var för en pojke.
Han hade blifvit föryngrad.
Han var en pojke igen, en okonfirmerad fjortonåring — som förr en vacker page med galanta äfven- tyr hos erotiskt anlagda grefvinnor och b e - dagade statsfruar.
III.
Våren skred framåt och löfven utvecklade sig från mössöron till stora ljusa försom- marblad, hvitsipporna miste sina hvita kron- blad och maskrosorna började färga b a c - karna gula bland friskt och saftigt gräs.
Fjärilarna fladdrade och aplarna sådde skära och hvita blad öfver raka trädgårds- gångar och rabatter med pingstliljor och halft utblommade tulpaner och pionerna gjorde sig i ordning att slå ut.
Vid flygelgafveln på Stora Ulfgården stodo två syrenbuskar i sitt blomsterflor, den ena hvit och den andra blå.
Nedanför dessa låg den runda stenen, en gammal afdankad portkula, som i stället för att kastas på en stengärdesgård, af en eller annan orsak hamnat här.
Den första torsdagsmorgonen, sedan Roo- senhielm ridit bort, gick Marie Anne med klappande hjärta fram till stenen.
Hon såg länge på den — spejade sig omkring — nej, hon vågade inte.
Ett gammalt ordspråk säger: hvad kvinnan vill, vill Gud!
och Marie Anne ville så för- färligt gärna, men så snart hon skulle böja sig ned och vända stenen, fick hon en för- nimmelse af, att någon stod och såg på henne.
Så fann hon på ett sätt att klara situatio- nen.
Småsjungande hämtade hon en spade och en kratta och började gräfva upp jor- den rundt om.
Hon hämtade några plantor från trädgården och omgaf stenen med en ring af blommor.
Nu kunde hon obehindradt välta undan stenen hvar tisdag och hvar torsdag och ingen skulle misstänka något — hon skötte gubevars bara sina blommor.
Då kröp det genom henne: tänk om det ingenting är under stenen, annat än våt jord, hvita gräsrötter, maskar och sniglar, som under alla andra stenar.
Tänk om han skulle svikit eller kanske glömt sitt löfte.
Så fick hon den vänd!
Den rullade ut på hennes land och krossade en aklejplanta.
Men — hvad den var ren och putsad under och på en tegelsten, som tycktes nyss dit- lagd, låg ett bref, smått sammanvikt och hopfästadt med rödt lack.
Hon stoppade brefvet in vid bröstet och listade upp för trappan till sitt rum.
Där reglade hon dörren invändigt och så bröt hon brefvet med darrande händer.
" Mitt Hjertas Drottning! "
löd öfverskriften.
Marie Anne läste brefvet om och om igen, hon kunde aldrig få nog af det — hon för- sökte läsa mellan raderna och mellan orden.
" Mitt Hjertas Drottning! "
något s å vac- kert hade hon aldrig hört förr!
Hon satte sig ned för att skrifva ett svar.
Först präntade hon " Mitt Hjertas Kung " och så började hon tänka på fortsättningen — men hur hon än tänkte kunde hon inte finna på någon, som verkligen passade samman med den vackra öfverskriften.
Hon strök sig med gåspennans fjäder öf- ver pannan och tänkte och tänkfe, men fort- sättningen kom inte ändå.
Detta var så förfärligt roligt, så nytt, pre- cis som i romanerna.
Hon kunde inte samla sina tankar utan satt bara och njöt och drömde härliga, vackra flickdrömmar, me-, dan hennes ögon gledo öfver äpeltöppårna utanför fönstret ända bort till skogen, som hade sådana underbara blå skuggor mellan träden.
Så satt hon, ändå tills hon hörde knarrningar i trappan och mamsells röst, då kastade hon pennan, stoppade båda brefven innanför sin klädning och sprang ned.
Sent omsider fick hon brefvet färdigt och i skymningen stoppade hon det under ste- Grefvinnan Mathilda Taube.
Ateljé Jasger foto.
nen.
Länge gick hon omkring den för att se, hur det skulle försvinna.
Hon kom ihåg sin abcbok, hur hon alltid så gärna ville öfver- då han stod rebus på scenen med uttydning: vara det högtidliga ögonblick, då tuppen femte hjulet under vagnen.
Rollens innehafvare, herr W e t f e r g r e n, värpte, men det fick hon aldrig Iof till.
Där- skärpte också det ofördelaktiga intrycket ge- på sneglade hon nu åt den runda stenen, nic- nom att se synnerligen bortkommen ut.
Men el- kade först och suckade sen och så sprang jes må rättvisligen erkännas att " Gamla herrgår- den " fick ett omsorgsfullt utförande med herr hon upp på sitt rum.
O l s s o n som en mycket karaktäristisk represen- Nästa morgon, när hon kom ner, var bref- tant för den gamle fadern, fruarna D e u r e 11 och vet borta och så hade det nu gått i flera vec- M o l a n d e r i de båda döttrarnas uppgifter, herr o l a n d e r som sonen Gösta — herr M. har kor.
Hvar tisdag och hvar torsdag låg där M dock en oroande benägenhet att vara alltför im- ett bref, som hon alltid strax besvarade.
pulsiv, verka uppjagad — och herr S t å h 1, som Hur hon än försökte, kunde hon aldrig med trygg humor återgaf inspektörens lilla men förträffliga roll.
finna ut, hvem def var, som bragte hans bref Premiärpubliken visade sig angenämt berörd af dit och hennes därifrån.
det känsliga stycket och inropade författaren.
Som förpjäs gafs en mycket enkel scen af He- Så hade hon och hennes " Hjertas Kung " lena Nyblom benämnd " I sista stund ", spelad af kommit öfverens om en liten komplott.
fru C h r i s f i e r n s o n och herr E k l u n d.
(Forts.) Dramatiska teatern afslutar sin säsong med ett franskt stycke, " Colette ", af två franska lustspels- författare, Pierre Veber och Hery Gorsse.
Bland den betydande dramatiken kan det ej inrangeras men det är till sin läggning både fint och muntert och besitter äfven en portion sens moral, som ilNDTLIGEN FANN FREDRIK NY- canders " Gamla herrgården " hus- rum på Siockholmsscenen, hos Intima teatern.
Där passar för öf- rigt den lilla känsliga och varmt tecknade interiören bra, hvaremoi jag befarar att den skulle blifvit en smula blek och obetydlig på en större dramatisk scen.
" Gamla herrgården " är en lifsbild, hämtad frän författarens eget hem vid den vackra fjord i Bo- huslän, där han vuxit upp och utvecklat sig till poet.
Motivet med den gamle fadern, f. d. löjt- nanten, hvars lif består i att hata minnet af den man, som en gång i militäriskf öfvermod gjort ho- nom till en bruten människa, skulle onekligen ha varit ett mycket tacksamt ämne för ett skådespel.
Men Fredrik Nycander är ännu icke vorden de stora dramernas man: han behärskar icke den stora orkestern, utan rör sig därför på kammar- musikens område, en nog så fin konstform också den.
Konflikten i hans stycke får sin bärkraft ge- nom införandet i löjinanfshemmet af sonen till den gamles fiende, en mycket slätstruken ung man för resten, som älskar löjtnant Brates yngsta dotter.
Men det är icke så mycket den psykolo- giska betoningen af faderns hat och lifsskygghet och hans förniga väg fram mot andlig frigörelse, som fastmer själfva heminferiören, hvilken fångar åskådarens intresse.
Där finns i scenerna mellan döttrarna och gårdens inspektor ett par lyckade moment, i hvilka författaren visar prof på god lifsiakttagelse och där han får sina figurer att lefva.
Äfven kring faderns gestalt fläktar verk- Iigheisluft, men tragiken i hans öde kunde ha ver- kat starkare, om författaren varit mäktig en dju- pare framställningskonst.
Svagast voro de unga männen, sonen Gösta och hans vän Richard, teck- nade.
Den sistnämnde saknade hvarje tillstym- M:me Jeanne Campredon som Margareta.
melse till individuellt lif och det fanns ögonblick, Almberg &amp; Preinifz foto.
Från scenen och estraden.
— 371 - förfaftarne göra sig mycken möda med att an- bringa så smärtfritt som möjligt.
Sens moralen är den att män, som hunnit fram till lifvets zenit, ej skola älska flickor, som stå i begrepp att börja lifvet, äfven om de unga flic- korna i sin oerfarenhet om kärleken tro, att det att ge sitt hjärta åt de åldrande männen är till- varons högsta lycka.
En vacker dag blir flickan kvinna och hennes känslor ta en ny riktning.
An- tingen gör hon då ett offer af sin personlighet eller också blir hon en otrogen hustru, för så vidt hon ej är så sann mot sig själf, att hon endast lyder sin sunda känsla som kvinna och besluter tillhöra den man, som med sin ungdoms företrädesrätt vunnit hennes hjärta.
Colette hör till den kategori, som vill offra sig, men i sista ögonblicket afstår den fillämnade ma- ken från henne och hon tår möta lyckan vid sin äl- skades sida.
Pjäsen innehåller många både kloka och roande repliker och äger dessutom en hel del psykologi, som intresserar.
Fru S t i n a H e d b e r g utmärkte sig fördelak- tigt i Colettes skiftningsrika roll; där fanns grace, skälmakiighei, trots, flickaktig ysterhet och kvinn- lig mjukhet — låt vara att ej skalans a l l a toner klingade lika uttrycksfullt.
Men spelet var i hvarje fall god konst.
Apparitionen borde däremot af- gjordt ha svarat bättre mot Colettes ungdom, af de sexton åren fanns nu få eller inga spår.
Herr P a l m e spelade varmt och sympatiskt den ål- drande mannen, och Colettes båda gamla tanter, den franska småstadens petrificerade krukväxter, återgåfvos med vederbörlig komisk poänglering af fröknarna Â h 1 a n d e r och B ä c k s t r ö m.
Herr C e d e r b o r g roade som en tafatt småstads- Adonis.
Vasateatern ger som slufprogram för säsongen en fransk fars af Tristan Bernard, " Lilla kaféet ", ett verkligt roligt stycke, i hvars upptåg man ej blott finner utslag af ett skämtsamt lynne utan jämväl af en talangfull författares förmåga att skildra människor och situationer i småkaféernas Paris.
Styckets hufvudfigur, en kypare, som får ärfva 800,000 francs, men förblir kypare om da- gen och lefver den rike unge mannens lif på de stora restaurangerna om nätterna, spelas med verv af herr W i n n e r s t r a n d, hvars komik nu rör sig efter en gång för alla uppdragna linjer, men som kanske just därför skattas så högt af publiken.
» En parisisk näktergal från den stora volièren vid Place de 1 ' opera har under några af de senaste majaffnarna sjungit från vår operascen och såväl genom sin stämmas klangskönhet som ock genom en intagande apparition och en rik dramatisk ta- lang kunnat locka publiken att stänga in sig i operasalongen, och försaka de stockholmska maj- kvällarnas skönhet.
Madame J e a n n e C a m p - r e d o n borde egentligen haft alldeles proppfulla hus, ty hennes konst är en första rangens.
Det bevisas bäst af att hon kunde göra två så jolmiga operor som Gounods " Romeo och Julia " och " Faust " icke blott njutbara utan rent af fängslande.
Särskild!
var hennes Margareta en fullödig ska- pelse, en sammansmältning af den yppersta sång- kultur och en fint betonad dramatisk framställning.
Äfven hennes Mimi i " Bohême " präglades af samma uttrycksfullhet i sång som spel, och den lilla flickgestalten fick i vissa stunder öfver sig det poetiska skimret från Murgers odödliga roman.
— • Operaledningen förtjänar en varm komplimang för att den gifvit publiken tillfälle att stifta bekant- skap med en så betydande artist som madame Campredon.
Oscarsteatern har i säsongens sista timmar fyllt programmet med Millöckers " Gasparone ".
Ope- retten tillhör ej de bästa, ej heller de sämsta, men i konkurrensen med vårkvällarne gör den ringa ef- fekt, trots artisternas ärliga bemödanden att hålla humöret uppe.
- ' - - - För några dagar sedan fyllde hofsångerskan grefvinnan Mathilda Taube, född Grabow, 60 år.
Som bekant var hon på sin tid en af vår opera- scens prydnader och en gunstling hos publiken som få sångerskor.
År 1870 debuterade hon som Bertha i " Niirnbergerdockan " och 16 år senare lämnade hon operascenen för alltid för att ingå äktenskap med dåvarande löjtnanten grefve C.
E. Taube.
Men under denna jämförelsevis korta konstnärsbana hann hon utveckla sig till en sång- artist af första ordningen, och de, som hört och sett henne i Gustaf III:s sångartempel, i några af de många operaroller hon utfört, bevara i oförgät- lig hågkomst hennes underbart sköna sång och eldfulla spel.
Som hennes glansroll betecknas Julia.
Där är hon ännu ej öfverträffad af någon svensk sångerska.
ARIEL.
Solidartrasoffan, des, s å a t t den får vacker form.
Flot- tyren upphettas i en järnkastrull, ste- ken brynes däri p å alla sidor, till en vacker brun skorpa bildats, d å d e n tages upp.
Flottyren hälles u p p och kastrullen gnides ur väl med e t t hvitt papper.
Marinaden hälles i kastrullen, köttet lägges ofvanpå, locket pålägges och vinet får koka ihop hastigt, tills det får en konsistens af sirap.
Då tillsättes d e n kokande buljongen, som bör s t å jämnt med köttet (kastrullen får ej vara vidare ä n a t t steken n ä t t och jämnt rymmes), locket lägges på och steken får sakta steka 2 / — 3 tim. hvarunder den vändes några gånger men spädes e j.
Den lägges upp p å varmt fat, garneras med persilja eller kruskål och skares för vid bordet.
Serveras med grönsaker, brynt potatis och salader ell^r potatis pas te jer.
Så- sen serveras som sky eller afredd.
UTDRAGEN TILL TVÅ BÄDDAR.
1 2 K P i P P O R OMSIORSSFULKPISTE.
E.R|-LRLBPIS I ÖT_ F V R B E J L F L ^ T R N KPIPFPVFFR \ RE.FT I R I K E T OFVANSTÅENDE FABRIKAT F I N N A S I RIKHALTIGASTE S O R T I M E N T TILL BILLIGASTE P R I S E R A.-B.
H O S A.
- B.
N o r d i s G P k a K o m p a n i e t, S t a r e p l a n.
FREDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; gratin p å sill; ägg; mjölk; kaffe eller och te.
Middag: Wienerkotletter «med spenat; rabarberkräm med mjölk.
LÖRDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; hafregrynsgröt med mjölk; ägg; kaffe te.
Middag: Köttsoppa; manna- grynspudding med saftsås.
t mm Patent.
M O A L P C Y I L Hafremjöl G l a s s b o m b (f. 12 pers.).
3 d e l.
tjock sockerlag (3 hg.
toppsocker, I V 2 del.
vatten), 8 äggulor, 5 del.
extra tjock grädde.
Beredning: Socker lagen kokas först, helst dagen innan den skall an- P R I S: vändas.
— Sockret hugges i små bitar Lägges i en emaljexad järngryta, vattnet M E D K Ä T T T N G S B O T T E N; tillsättes, och, när sockret ä r smält, kokas d e t till en klar, simmig l a g, G U L B E T S A D som vid prof skall t r å d a sig mellan fingrarna.
Sockerlagen mätes och får H V I T L A C K E R A D kallna.
Äggulorna tillsättas en i sän- der under vispning, hvarefter krämen D E N E N A M A D R A S S E N LÄGGES får sjuda öfvur elden under kraftig vispning.
Krämen upphälles och vispas DRA I SÄNGEN I N U N D E R.
öfver is, tills den ä r fullkomligt kall, då den blandas med grädden, slagen till hårdt skum.
Bombkrämen kan smaksät- tas med vanilj, citron, aprikos, ananas, kirsch, anisette, smultron eller jord- gubbar, finstött nougat, finhackade pi- stacier, körs bärskomp o t t m. m. Krä- men fylles i bombform och fryses d i - r e k t i den.
Bombformen bör dock helst klädas invändigt med e t t turmt lager af någon slags färdigfrusen glass, fyl- las med bombkräm (då halfva satsen En angenäm bekant- glass och halfva satsen bombkräm räc- ker för 12 pers.) och frysas 4 — 5 skap G Ö R D E N S O M FÖRSTA G Å N G E N tim. K R.
5 5: „ I S O F F S I T S E N, — 6 0: D E N — A N - Nordiska Kompaniet, GREFTUREGATAN 24 À.
ANVÄNDER TVÅL.
F.
FINNAR PAULIS OVICULA O C H UTSLAG V ä r l d s b e r ö m d a.
(ÄGG) SINGER C:0 SYMASK N I S AKT1EB0LAB FÖRSVINNA Po fcatisbullar (f. 6 pers.).
1 lit.
kokt, öfverblifven potatis, 1 msk.
smör O C H H U D O C H H Y BLIR U N G D O M L I G T (20 gr.), 1 äggula, 1 — 2 msk.
tjock Kokt, varm l a x (f. 12 pers.).
grädde, 1 tsk.
salt, 1 t s k.
socker, F R A I C H E V I D D A G L I G A N V Ä N D N I N G A F Filialer S p a d t i l l l a x e n: 3 / lit.
vattenj (l i t e t muskot).
F.
PAULIS OVICULA TVÅL.
Till panering o c h stek- på alla större platser.
I V 2 dol.
ättika, 40 g r.
groft salt, 1 morot, 1 rödlök, 1 lagerblad, 4 persil je- n i n g: 1 del.
s t ö t t a skorpor, 2 msk.
smör (40 gr.).
st jälkar, 7 h vit pepparkorn.
Beredning: Potatisen rifves p å 1 lax på 2 kg-, 1 citron, persilja till rifjärn eller pressas genom purépress.
garnering.
Smöret röres till skum och blandas B e r e d n i n g: I e n kastrull hålles J O R D E N R U N D T vattnet och ättikan.
Saltet, den skra- väl med moset jämte äggulan, grädden och kryddorna.
Med t v å skedar, dop -- pade och i små bitar skurna moroten, TILLHANDAHÅLLES formas r u n d a bullar, den skalade löken, lagerbladet och per- pade i mjöl, siljan läggas i och buljongen får koka hvilka tillplattas, vändas i stötta skor- por och steka-s vackert gulbruna i 1 tim. Tio min.
i n n a n den ä r färdig iläggas pepparkornen.
Spadet silas ge- smöret.
Serveras till stekt fisk eller nom hårsikt, afsmakas och får kallna.
k ö t t.
1 E N D A S T E N K V A L I T É O C H T I L L S L U T N A BURKAR.
Äggulan kan uteslutas, om så önskas.
Laxen fjällas, rensas u t a n a t t upp- skäras för mycket och tvättas väl med I P A P P E R S P Å S A R E L L E R I L Ö S V I G T: S t e k t h e l g e f l u n d r a (för 6 en duk, doppad i kallt vatten, samt torkas.
Laxen kan kokas hel, klyfvas pers ..).
1 kg.
helgeflundra, 5 msk.
salt I N G E N S T Ä D E S.
eller skäras i 3 — 4 cm.
tjocka skifvor; (75 gr.), 3 lit.
vatten, / citron.
Till panering o c h stek.
den kokas sakta i spadet, tills d e n är färdig.
Serveras med hollandaises n i n g: * /?
ägg, 2 msk.
s t ö t t a skorpor muslin-, kiäft- eller räksås och s m å 1 hg.
smör.
B e r e d n i n g: Fiskstycket rensas, d e t kokta potatis.
mörka skinnet borttages och fisken får ligga i det med saltet blandade vatt- Marinerad grytstek (f. 6 1 tim.
Den upptages, inklappas pers.).
I V 2 kg.
innanlår eller fran- net en duk, gnides med citronen.
Därefter syska, 2 tsk.
salt (10 gr.), / t s k.
penslas den med d e t uppvispade ägget hvitpeppar, ty k.
ingefära, V / h g.
på den sida, hvarlfrån skinnet ä r bort- späck i flata skifvor.
taget och beströs med s t ö t t a skor- M a r i n a d: 2 rödlökar, 2 morötter, 2 por.
En långpanna smörjes med hälften msk.
smör (40 gr.), 4 persiljestjälkar, af smöret p å så stor fläck, fiskstycket 1 lagerblad, 6 del.
rödt eller h v i t t vin, upptar, d e t lägges däri med den pa- 50 g r.
färsk, skållad fläsksvål.
nerade sidan upp, belägges med resten T i l l s t e k n i n g: I V 2 bg- flottyr, af smöret, fördeladt i flockar, och ste- 1 l i t.
brun buljong.
kes i måttligt varm ugn omkr. 40 min., B e r e d n i n g: Köttet bultas l ä t t med hvarunder d e t ofta Öses öfver med fuktig klubba, torkas med en duk, ur- smöret i pannan.
Om så önskas k a n vriden i h e t t vatten och ingnides med smöret spädas med 2 del.
kokande v a t kryddorna.
Löken och morötterna a n - ten.
Garneras med refflade citronskif sas, skäras i skifvor, hvilka brynas i vor och persilja samt serveras med c i smöret, och hälften af dem jämte per- tron- eller champinjonsas och kokt po- ÖRTBRO KTRVTETTN-FFLBRIK ' siljan läggas i e t t d j u p t f a t, k ö t t e t t a t i s.
lägges därpå och resten af rötterna Fiskstycket kan äfven, sedan det gni- inlä;; nl0f.
samt persiljan, lagerbladet och fläsk- dits citronsaften, skäras tvärs öf- svålen lägges ofvanpå köttet.
Vinet ver i med 3.1 / 2 cm.
tjocka skifvor, hvilka tillsättes och steken får ligga i denna 1 bultas med en fuktig köttklubba.
Fisk- F ö r » f l r r s m a h a n m l marinad omkr. 6 tim., hvarunder d e n skifvorna doppas i vispadt ägg, vän- vändes 3 — 1 gånger.
Den tages upp, das i stötta skorpor, stekas i smör of- får rinna af, torkas väl med en duk, vanpå spisen och serveras med citron- M A N SPAR BRÄNSLE O M M A N I SITT belägges med späckskifvorna och bin- sås, stufvade grönsaker eller potatis- KÖK ANVÄNDER E N HUSQVARNASPISEL, TY puié.
D E N ÄR LÄTT U P P E L D A D OCH KOKAR P Å A L L A RECEPT: l 2 Känner ni trötthet, behöfver ni krafter, ät hvarje frnkost QYLLBNHAMMARS pat.
Hafre- (fryn och HairemjSI — trött- heten försvinner.
Tillverkas ander läkares kontroll.
VAN KÖKSALMANACK Bedigerad af E LISABETH Ö STMAN.
Inneh.
of Elisabeth östmans Husmo- derskurs i Stockholm.
FORSLAG TILL MATORDNING FÖR VECKAN 2 — 8 J U N I 1912.
SÖNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; chateaubriand med brynt potatis; mjölk; kaffe eller t e med gräddvåfflon.
M i d d a g: Soppa à l a Bismarck; kokt lax med falsk hollandaise; marinerad grytstek; glassbomb med mandelsprits.
MANDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; laxmajonnäs (rester från söndag); mjölk; kaffe eller t e med gifflar.
M i d- d a g: Fläskkotletter med pressad po- t a t i s och lingon; rabarberkompott med vispad grädde och goda spritskransar.
TISDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; hafregrynsgröt med mjölk; sillsås med potatis; ägg; kaffe eller t e.
M i ci- el a g: Hachékotletter med stufvade mo- r ö t t e r; sviskonsoppa med skorpor.
ONSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; små köttbullar med sås och potatis- bullar; mjölk; kaffe eller t e.
M i d - d a g: Morotpurö; stekt helgeflundra med cha.mpinjonsas.
TORSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; omelett med fiskstufning (rester från onsdag); mjölk; kaffe eller t e.
M i d - d a g: Ärter med fläsk; pösmunkar à l a Skogshöjd med sylt.
H O U T E N S CACAO l 2 I 2 t s 4 2 RADHE3 ElKSTRÖnS ANSJOVIS I OSTRONSÅS Erkändt bästa K ö t t s o p p a (f. 6 pers.).
1 V 2 &amp; g- ref- eller märgpipa, 2 / l i t.
vatten, 1 liten palsternacka, tyg kålrot, 1 msk.
salt, 2 morötter, 1 liten purjolök, 2 msk.
finhackad persilja.
B e r e d n i n g: Köttet torkas med en duk, urvriden i kallt vatten och hug- ges i fyra stycken.
Det sättes p å i kallt vatten, får hastigt koka upp och skum- mas väl.
Saltet och d e ansade rot- sakerna läggas i, och soppan får koka med t ä t t slutet lock, 3 — 4 tim. eller tills köttet ä r riktigt mört.
N ä r rot- sakerna och purjolöken äro mjuka, t a - gas d e upp, skäras med legymknif i vackra bitar och läggas i soppskålen ..
Soppan silas och fettet skummas väl af._ Den släs tillbaka i kitteln, per- siljan lägges i, soppan får koka upp, afsmakas med salt och peppar samt hälles u p p i soppskålen.
Köttet ser- veras särskildt med pepparrotssås el- ler också i soppan, skuret i bitar.
1 KOKHÅL, A k t a Söteb o ros- DEN BAKAR OCH STEKER FORT OCH ÄR P Å GRUND AF SINA LÄTT BLANK SLÄTA VÄL.
GODS- 2 J S I D E I L BEGÄR MAREN TILL C R Ê P E D E CM.
BREDT, KULÖRT, BATIST, VI PROF P Å CHINE, FRÅN YLLE, NYHETER RAYÉS, BRODERADE LÄRFT OCH ENDAST PRIVATPERSONER, EOLIENNE, I SVART, BLUSAR OCH S O M - FOULARDS, VOILE, MOUSSELINE HVITT, ENFÄRGADT OCH 1 2 0 OCH KLÄDNINGAR I YTOR EN Tel.: 11 &amp; 929.
OCH SOLIDA TULLFRITT SIDENTYGER TILL D I R E K T TILL BOSTADEN.
SCHWEIZER &amp; CO., LUZERN S 3 (SCHWEIZ).
Sidentygs-Export.
— Kungl.
Hoflev.
Mannagrynspudding (f. 6 pers.).
150 g r.
mannagryn, 3 msk.
smör (60 gr.), I V 4 l i t.
mjölk, V * t s k.
salt (3 gr.), 2 msk.
socker (30 gr.), 20 sötmandlar, 10 bittermandlar, 40 g r.
vanliga russin, 3 agg.
T i l l f o r m e n: * / a msk.
smör (10 gr.), 2 msk.
stötta skorpor.
B e r e d n i n g: - Grynen läggas i sikt, öfverspolas med kallt vatten n r h f {, TREFLIG HÅLLBAR.
VED-, ATT HÅLLA UTSTYRSEL TILLVERKAS KOL- ANORDNING KURANT OCH OOFVERTRAFFADE HAFREGHYN OCH FIN, HAR ÄR SYNNERLIGEN I ALLA &amp; GASELDNING STORLEKAR FÖR MED ELLER FÖR VATTENUPPVÄRMNING.
P Å BEGÄRAN UTAN PRIS- GRATIS.
P R E N U M E R E R A SIDEN.
GARANTERADT PORTO- FÖR V Å R E N OCH BLUSAR: 9 5 ÖRE METERN, ÄFVENSOM SÄLJA VÅRA KLÄDNINGAR Knäckebröd.
Hygienkontrollant: D:r G.
Hjort AF Ornfis.
P Å I D U N!
TIDSFORDRIF.
• A L L A S N Ä L L A * GÅTA.
Hur pass musikalisk behöfver nian vara för a t t kunna skala e n apelsin?
Mångårig prenumerant.
SNIGELN.
.
En snigel kryper uppför e t t tolf meter högt hus.
Hvarje dag kryper han fyra meter uppför men hvarje n a t t tre imeter nedför igen.
Huru många dagar behöfver han för a t t n å husets takås?
H. E.
PRIMA KVALITÉ!
% &amp; BÄSTA UTFÖRANDE!
HVARJE PAR 3TAMPLADT MED OFVArlSTÅEMDE VARUMÄRKE RÄKNEQÅTA.
FIMKAS I ALLA VÄLSORTERADE SYBEHÖRS - MANUFAKTUR — &amp;.
KORTVÄRUAFFÄRER afrinna.
E n kastrull smörjes med V2 msk.
af smöret, mjölken inalles och får koka upp, grynen ivispas, hvarefter gröten, röres med slef, tills den tjock- nat, d å den flyttas öfver svagare eld och får sakta koka omkr. 20 min., under d e t den ofta omröres.
Gröten upphälles, och resten af smöret tillsät- tes genast jämte kryddorna, den skål- lade och malda mandeln samt d e väl sköljda, förvä-llda och urkärnade rus- sinen.
När gröten ä r kall, iröras d e uppvispade äggulorna och de till hårdt skum slagna äggh vi torna.
Massan les i smord och brödbeströdd pajform och gräddas i ordinär ugnsvärme.
hal- VECKANS FÀ- M O R GOM • OCH • AFTOM En far gaf hvar och en af sina söner en slant a t t roa sig för.
Den yngste fick dubbelt så mycket som sin när- mast äldre bror, denne dubbelt mot sin närmast äldre bror, o. s. v. Hade fa- RÄKNEGATAN: 24 dagar.
dern haft en son till, hade hans utgift LÄNKGATAN: A l m a n a c k a n: a l, blifvit kr 7,75.
Hur många söner hade alm, Alma, man, an, ana, mana (på), han och hur mycket fick hvar och en ack, nacka, kan.
REBUSEN: I n t e t består.
af dem?
GATFRAGAN: Det var hennes son.
ORDGATAN: Ljus, ljud, ljuf.
GÅTA: Process.
T M U L E - C A C A O Hvilka äro d e och hvar finnas de?
Lösning insändes, undertecknad med namn och adress till Red.
af Idun senast den 16 juni 1912.
Å kuver- t e t bör angifvas pristäfling n: r 22.
De två första r ä t t a lösningar, som vid den därefter verkställda gransk- ningen påträffas, erhålla följande pris: 1: sta pris: en försilfrad bägare eller En gumma som sålde mjölk hade också böcker — fritt val — till e t t värde af 10 kronor.
2:dra pris: böc- icke andra kärl a t t mäta med ä n ett MAN SKALL ALDRIG 5nl !termått och e t t 3-litermått.
D å ker till e t t belopp af 5 kronor.
SÄGA ALDRIG.
kom e n person och begärde a t t få 1 liter mjölk.
Hur kunde gumman Det ringde p å tamburdörren.
raätai 1 låter med de mått hon hade?
Måtte bara ingen komma och hindra mig nu, tänkte fru Alice, d ä r hon (Fru Fredrique).
med ett stort hushållsförkläde för sig höll p å a t t ordna i skåpen för höst- rengöringen.
MJÖLKGUMMAN.
LÖSNING TILL PRISTÀFL1NG N:R 18.
RIDDARENS BANER.
PRISTÄFLING.
GÅTFRÅGA.
PRISTÄFLING N:R 22.
FEM BERÖMDA STATYER.
Hvad ä r egentligen en kyckling, d å han kryper ur skalet?
5ciiipeiz LÖSNINGAR TELL TLDSFÖEDE1FVET I N:B 22. att det ät * Sändas direkt från Schweiz tull- och portofritt till bostaden.
lik- hvilkei munvatten Ni an- vänder.
Begär alltid det som äger vederhäftiga intyg och som för- ordas af läkare nämligen F. Paulis Azymol med vätesuperoxid.
annat afförings- medel än Vasens (f. d. Nordstjer- nans) Laxérmarmelad, så undvikes till följd af dess behagliga smak allt bråk vid intagandet.
På alla apotek.
Att lära barn stafva Klädningar Blusar från Kr.
19.80. från Kr.
5.65.
Barnklädningar insända lösningarna h a d e t i o först påträffade r ä t t a lösningarna lämnats af följande personer, hvilka alltså er- hålla de utfästa prisen: F ö r s t a p r i - s e t: Fru S. Kjellberg, Göteborg.
A n - d r a p r i s e t: F r.
Elsa Lagerqyist, Mnvänd intet Åbo, Finland .. T r e d j e till och m e d t i o n d e p r i s e n: Herr Valde- mar Kvick, Örebro; Fru Agnes Forssén, Mattisudden; F r u Daisy Bernhardt, Stockholm; Fr. Ulla Ericsson, F a l u n; Fröken Emma Hellqvist, Hernösand; och l ä s a blir Fr. Leila Löf ström, S t.
Petersburg; nöje, om d e få en Star skrifma- Fr. Gunhild Dyrssen, Karlstad; F r u ett skin a t t lära sig bokstäfverna pa.
Star Gerda Lithner, By, Håsjö.
sändes utan köptvång på prof och säl- jes äfven p å afbetaming.
Katalog gra- tis från A.
B. Affärssystems Kontors- utställning, Birg.
J a r l s g a t a n 18, Sthhn.
1 cr Broderier IFYLLNINGSGATAN: S e l m a L a - g e r l ö f: 1) Syrien, 2) Bertil; 3) Syl- via, 4) Njemen, 5) Stefan, 6) poppel, 7) Neckar, 8) Tanger, 9) Avesta, 10) Pregel, 11) Ludvig, 12) Löfsta, 13) buffel.
Two ej Vid den företagna granskningen af de giltigt, » Det ä r en fröken, som söker frun, » sade jungfrun i salsdörren.
Fru Alice kastade af sig förklädet, drog e t t t a g i håret och steg i n i förmaket, där en ung flicka med käckt utseende tagit plats i en bekväm stol.
Vid värdinnans inträde sprang hon gladt emot henne med framsträckt hand.
» Nej, se Berna!
Så innerligt snällt af dig a t t t i t t a upp! » Fru Alice såg öfver ty gande välkomst- leende ut, och den allvarsamma hvar- dagsminen var i ett slag försvunnen.
» Hur i alla dar kan d u t a dig le- d i g t nu? » Berna Fäldt var anställd på ett advo- kontor med 150 kr.
per månad.
Hon var inackorderad hos en fru, som egent- ligen bara hade henne för sällskaps skull, och hon hade eget rum, god mat, ordentlig uppassning och moder- från Kr.
12.50.
Bästa Schweizer-broderier på ba- tist, voile, ylle och de modernaste sidentygerna.
Rekvirera redan i dag.
Profver och Pa- riser-modeplanscher, fås gratis.
Profver på våra sista Schweizer-siden- tyger äfven gratis på begäran.
SCHWB Z I OR I [O., LOZOM A 10 (Schweiz).
se gräsliga ul.
Jag COLMAN S ' BLAELSE skall lära dig göra J.
&amp; J. GOLMAN, Ltd., LONDON, ENGLAND.
HOFIEVERANTÖRER.
" Du är en slarfver, I tärningar och påsar.
kläderna hålla al- drig, och dina skor Gör linnet hvitt s o m snö.
dem rikligt Fina: Stryk på litet VIKINGKRÄM med penseln, tag Glansborslen Viking LJEBIGS och borsta ett par lag med borst- sidan och därefter ett par lag med polérsidan, så är det blankt.
Men KÖTTEXTRAKT kom ihåg att del måste vara VI- KINGKRÄM, ty andra sorter för- störa lädret och blanka ej så VHCINflrCRÄMFN ä r p rurL a i s bra. "
n ^ S d- i säregna, fullt vetenskapliga * * ™ V J I V I V / \ i » l l - i I I I sammansättning ett ypperligt läderskyddsme- Insänd genast denna del, som bevarar lädrets naturliga smidighet, skyddar det för atmosfärens in- flytande och väsentligt förhöjer skodonens håUbarhet.
Vikingkrämen är ytterst kupong jämte ett 10-öres lättputsad; den klibbar ej, utan ger hastigt en glatt, smetfri glans.
Den af- frim.
titt porto så erhålles lagrar ingen hårdnande, läderförstörande beläggning, utan utbreder sig ytterst tunnt, hvarigenom lädrets struktur och utseende som nytt bevaras.
Förbrukningen gratis vår bok " Fotbe- af Vikingkräm har på 10 år 100-dubblats.
MiUioner förbrukare berömma den.
Dålig, felaktigt sammansatt skokräm är sämre än ingen, ty den förstör lädret.
klädnadens värd ".
Begär uttryckligen VIKING och tag ingen annan.
1 INDUSTRI-AKTIEBOLAGET VIKING, ÖREBRO.
är ett naturligt hjälpmedel för köket, ty det består uteslutande af koncentrerad bul- jong, utan några som helst främmande tillsatser.
Dess ovanskliga renhet och äkthet står under ständig kontroll af framstående vetenskapsman.
Idun Ensamförsäljare för Sverige: Ivan Wåhlstedt &amp; C:o, Stockholm, Göteborg.
lig vård i god bemärkelse för den mo- förbehåller sig redaktionen oinskränkt be- N:r 144.
En svensk familj, bosatt i derata summan af 75 k r.
i månaden.
fogenhet att utesluta de frågor, hvilka anses Finland, frågar härmed om någon af Också var Berna nöjd med s i n till- sakna mera allmänt intresse.
Hvarje pu- Iduns läsekrets kunde uppgifva invad varo, trifdes med sitt arbete och tyckte, blicerad fråga kommer att besvaras, och ut- kostnaden för skolgång i statens läro- a t t världen var en mycket angenäm betalas för det bästa svaret å någon af här verk i Stockholm s a m t ordentlig i n - vistelseort.
Hon kunde inte alls för- nedan införda frågor, som insändes till ackordering stiger till i månaden iför stå somliga människors missnöje med redaktionen senast 6 dagar efter detta num- gosse och flicka i 11 — 12 års åldern?
vår Herres anordningar, t y själf fann mers dato, ett pris af 10 kronor.
Finnes d e t något skolhem eller dylikt, hon tillvaron både ljus och full af där verkligt moraliskt stöd och skydd N:r 126.
Iduns mångkunniga läsa- kunde påräknas?
Vi h a små resurser, angenäma upplefvelser.
F a s t ä n fru Alice inte egentligen hade rinnor frågas hvarest man under som- men önskade {gärna få våra barm] skolade t i d a t t sitta och p r a t a bort någon stund marmånaderna kunde utbilda s i g t i l l i Sverige, då språkförbistringen ä r svår och tiderna osäkra i Finland.
i dag, d å det var s i mycket a t t göra, lärarinna i arbetsstuga.
Finska-.
kunde hon ' inte hjälpa, a t t Bernas Flerårig prenumerants N; r 127.
Har gift småskollärarinna, besök verkligen gladde henne.
N: r 145.
Hvar ä r bästa platsen för rättighet söka ordinarie småskollära- Alice hade som ogift haft e n lik- en flicka af godt hem a t t få lära sig nande plats, och det var af oändligt rinnetjänst?
barnavård?
Är » Barnavård » vid Horns- Ung gift lärarinnai.
intresse för henne a t t genom Berna fä g N: r 128.
Frågas om någon af Iduns a t a n i .Stockholm lämpligt?
Finnes del af hvad som hände u t e i värl- annan dylik a n s t a l t event, i förening den och mest, hvad som angick deras erfarna läsarinnor vet och godhets- med husmodersskola som k a n passa fullt ville säga mig något medel a t t gemensamma intressen.
mig?
Hvarthän skall man vända sig?
» Hvarför jag kommer nu, frågar du, » utrota svartmyror, som äro mycket be- A.
K. log Berna.
» Jo, ser du, jag tog med svärliga i trädgården.
N: r 146.
Hvar kan man få lära krans- mig hemarbete, som j a g k a n göra i Prenumerant !.
kväll lika bra och tog mig ledigt — N: r 129.
Vill någon af Iduns lä- binderi och hvad kostar en dylik kurs?
Kerstin.
ja, naturligtvis med härads h öf ding ens sare gifva mig ett råd, hvar jag skall N: r 147.
Kommer a t t vistas i Berlin, goda vilja — för a t t få ekipera mig kunna utbilda mig till massörska; fin- sista delen af december månad och vid dagsljus, förstår du.
Ty man måste nes d e t något institut i u-öteborg?
ju h a litet snyggt a t t sätta p å sig Huru lång utbildningstid?
Huru stora skulle gärna därifrån vilja företaga en rundresa söderut under första hälf- i vinter också. » omkostnader?
E n villrådig.
N:r 130.
Vill någon godhetsfullt upp- ten ' af januari.
300 kr.
har jag anslagit Berna såg nonchalant p l sin vackra, blå klädespromenaddräkt, och plymen lysa om någon praktisk skola, helst i till resan.
Skulle någon vidtberest lä- i d e n eleganta toquen svepte långt mellersta Sverige, passande a t t genom- sare vilja göra upp e n resroute jämte ner, d å h o n böjde på hufvudet.
gå för en 26-årig trolofvad flicka från kostnadsberäkningar vore jag synnerli- Torvald.
Fru Alice fick e t t vemodigt uttryck landet o c h som sedan skall förestå gen tacksam.
i ögonen, och Berna märkte, a t t hon ett bättre hem i stad.
Har t ä n k t p å N: r 148.
K a n någon i norra Ita- hade ett bittert drag kring munnen.
lien berest och med förhållandena där- Karlskoga praktiska skola men önskade » Du ä r alltid så vackert och fint få veta någon mer a t t välja på.
städes initierad person lämna adr.
p å klädd, Berna, » sade hon stilla.
» Hvad en lämplig plats (stad eller lands- En tacksam flicka.
du ä r lycklig, som kan göra, som d u N: r 131.
Kan någon af Iduns läsa- bygd), där en mindre bemedlad dam, själf vill. » som önskar söka bot för en långvarig rinnor gifva mig e t t g o d t råd?
Är för a l l a å l d r a r, till a l l a p r i s e r.
» Men nu ska vi h a oss en tår kaffe, det passande a t t mottaga en högt stå- bronchialkatarr, skulle kunna få billig medan vi prata, » fortsatte hon i mun- ende person, som kommer p å besök inackordering.
Säsongens nyheter hos ensamförsäljare ter ton, » och så skall d u t a af d i g 1 och för en tjänstesak, med e t t » väl- Något språkkunnig.
i alla städer samt boan, för annars blir d u for varm, kommen »?
Tacksam för upplysning Vore N: r 149.
Frågas härmed, om någon när d u kommer ut. » af Iduns läsare kan gifva upplysning Ung fru.
Sahlins Sahlins » Hör du Alice, » sade Berna, när hon N: r 132.
Har t ä n k t anordna en större om, huruvida i landet finnes någon Kungsg.
4 5, Göteborg.
Söderg.
18, M a l m ö.
satt sig bekvämt i soffhörnet med en middag.
Som matsalen ä r liten och eller några flickpensioner, motsvarande kudde bakom ryggen, » nu måste d u personantalet e j k a n minskas, Imåste dem, som förr funnos å Rostad, Hjulsta råda mig, hur jag skall göra, för d u den serveras vid småbord i e t t par eller ' Ström.
har så god smak, och så ä r d u alltid Är d e t d å värdinnans skyldighet, a t t Prenumerant på Idun.
så praktisk. » placera sig vid det bord, där förnäm- N: r 150.
Finnes någon a f Iduns Ur sin eleganta lilla handväska tog sta manliga gästen sitter?
Skall äfven många läsare som kan gifva e t t godt Til 13 timer fra hon n u en hel massa profver p å t y - värden sitta vid samma bord frågar råd angående någon diskapparat.
Finns 7 timer fra 13 timer fra ger, siden, färgställningar och modeller, Ung fru.
någon, som själf h a r pröfvat någon och damerna inläto s i g p å allvarliga N: r 133.
Finns det någon bra hand- sådan, ä r d e n praktisk och tidsbe- Fra Kristiania bekvemme gernbaneforbindelser til Gudbrandsdalen og öfverläggningar om Bernas nya vinter- bok i pappslöjd?
X:.
sparande^för e t t hushåll på 30 personer Valdres, hvor udmerkede turisthoteller.
dräkt.
Det var just inga billiga saker N: r 134.
E t t ungt par, som tänker och kan den sålunda anses betala sig?
Berna valde emellan, m e n så hade sätta bo, frågar härmed Iduns erfarna Är » Solator » den förnämsta, h u r d y r hon j u också r å d a t t kosta p å sig, läsarinnor, huru de skola uppdela års- är den och hvar finnes den a t t få?
hvad hon tyckte om.
inkomsten — 2,000 kr., längre fram Tacksam för alla upplysningar ä r (Kristiania — Bergen) Alice hade just dagen förut t a g i t 3,000 k r.
Hur mycket får g å å t till Husmor på landet.
upp sin mörkblå vinterhabit från mal- hyra, föda och kläder?
Hvad kan e t t förer gjennem landets mest storslagne höifjeldslandskaper og danner låren och funnit den någorlunda passa- hurtigste adkomst til Vestlandets fjorde.
Togene förer spisevogner og 2 .personers hushåll i en storstad g å bel, fast den gick p å tredje vintern.
till?
Mycket tacksam för hvarje godt utsigtsvogner.
Kjöretid 12 timer.
Til Trondhjem, 23 timer fra Stock- Inte var d e t precis roligt a t t j ä m t råd ä r holm, 15 timer fra Kristiania.
Mai- gå tre, fyra å r i samma dräkt, men Brochurer o g oplysninger ved " Trafikdirektören, N o r g e s Statsbanor ", 135.
Hvar i Stockholm kan man hon visste ju, a t t hennes man inte få N:r Kristiania.
lämna i n handmåladt porslin till hade så god råd, och därför hade N.
S. hon så småningom lärt sig a t t resignera försäljning?
Detta ä r en sanning som ej jävas N:r 136.
Har t ä n k t försöka mig p å och betraktade numera sig själf som d e konstmässiga undantag, som de Hvart av utom läkningen, n ä r d e t gällde d é - a t t göra skisser till vykort.
modärna skönhetsmedlen ibland kunna penser för vackra och stilfulla kläder bör m a n i så fall skicka dem och åstadkomma, men som föga t å l a vid hur mycket kan man beräkna få betalt a t t synas närmare » i sÖmmarne ».
Smin- och damkonfektion.
för dem?
Elisabetr.
kets rodnad kan ej uthärda jämförel- När Berna ändtligen bestämt sig för konserveringsmedel N:r 137.
Kan någon af Iduns läsa- en prunefärgad, ytterst chic modell, rinnor upplysa oss om huru vi skola sen med hälsans rosor, målade ögon- lade hon med e t t belåtet leende ner kunna ' blrfva skolkökslärarinnor?
Hvilka bryn s t å sig slätt vid sidan av ögon alla sina tygprofver och kastade med fordringarna äro?
Hvilken skola som som stråla av hälsa och levnadslust, en vårdslös rörelse väskan i det andra är den bästa och billigaste?
Tacksamma ett blekt ansikte kan vara högst i n - tressant men det är avgjort mindre till- behålla ägg friska öfver e t t år.
soffhörnet.
N u hade h o n fått d e n för svax äro Somliga).
dragande ä n det, som färgas av livets Garantolägg framhållas före andra saken klar och hade åter tanke för N:r 138.
Skulle någon välvilligt kun- sunda vätskor.
konserverade och kunna användas för något därutöfver.
na lämna någon upplysning angående Den kvinna som vill bibehålla sin » Ursäkta m i g e t t ögonblick, Berna Nobelpristagaren professor Kochs me- aUa ändamål.
Renlig och tillförlitlig lilla.
J a g skall bara gå u t efter dicinska föredrag om sköldkörteln, hvil- skönhet eller avhjälpa och dölja bri- ster i sitt utseende, måste framförallt konservering.
Tusentals rekommen- brickan. » ket hölls i Vetenskapsakademiens hör- vårda sin hälsa, vårda den genom e t t Alice reste sig hastigt, och det fö- sal den 11 dec.
1909.
Undrar om det dationer.
Minsta förpackning f ö r reföll Berna, som om hennes röst skälft gifvits u t i tryck och p å hvad sätt förnuftigt levnadssätt och en f ö r n u f - pÄ bleckburkar med gul etikett, jämn- 120 ä g g] 3 0 öre.
Större förpack- t i g d i e t.
Försyndelser i d e t t a av- en smula.
man d å skulle kunna få det.
god med den bästa importerade och seende ä r o lika farliga för kroppens ning till i förhållande billigare » Åhjo, » tänkte Berna för sig själf, prisbelönad med Strumapatienti.
yttre företräden som för organismens » det skall nog inte vara så roligt priser.
Försaljes i parti och N:r 139.
Vore tacksam om någon af normala inre funktioner.
Och därmed för den stiliga Alice a t t behöfva gå Iduns Guldmedalj minut.
erfarna läsarinnor kunde säga även för sinnets jämnvikt och själens så där halfpauvre, när hon varit van föi " framgångsrik täflan med utlan- ' bästa s ä t t e t a t t u t a n omtapet- behag.
Blodbrist, glanslös blick, kan- a t t k l ä s i g så pass, som hon alltid mig det ".
sering aflägsna väggohyra från en tiga former, bristande hållning - på krop- Herm.
Meeths A.-B., gjorde förr i världen.
N u h a r h o n Tillagad Senap i glasburkar, Vinät- vägg 1 Prenumerant.
pen och många andra skönhetens mot- minsann andra dagar. » tika, Vinaigre, Specialsoja m. m.
N: r 140.
Finns det någon utaf Iduns satser äro oftast a t t hänföra till d e t t a Berna reste sig, så a t t sidenunder- många läsare som k a n upplysa om enda: olämplig diet.
Och d ä r så ä r Försaljes af Herrar Speceri- och Vik- Begär prospekt!
kjolen rasslade, och h o n kände e t t man ä r bunden vid s i n man längre fallet ges d e t inte mer ä n en utväg tualiehandlanda.
djupt medlidande med husets fru samt när han har varit i Amerika öfver 10 a t t återvinna eller förvärva d e t som baljnitarne hjälpa mot gissnande tackade Gud, a t t hon inte var i hen- år och aldrig skrifvit eller l å t i t höra saknas, nämligen a t t ge kroppen den nes kläder.
träbaljor.
Pr ask à 100 st. 1 kr.
utaf sig p å denna tid, så a t t man vet sunda näring den behöver, för a t t den Men när Alice strax därpå återkom i hvarken om han lefver eller ä r död.
skall kunna utveckla sin fulla livs- genast till S.
A. W. Sundelin, med en aptitretande kaffebricka, kunde Vore tacksam för upplysning för in- kraft.
inte ens Bernas skarpa ögon upptäcka gående af n y t t äktenskap.
Kungl.
Hofleverantör.
E t t näringsmedel som i ovanligt hög ett spår af den strid, hon utkämpat Prenumerant.
grad besitter de egenskaper som här- i ensamheten därute.
N: r 141.
Kan någon af Iduns ärade Sedan Berna gått, dröjde ännu en läsare upplysa mig om hvar man kan vidlag tarvas, ä r den alltför länge så svag doft af viol kvar i förmaket.
Me- få lära syltning och inläggning af förbisedda h a v r e n.
Havregrynsgröt är kaniskt tog fru Alice och rättade p å frukt samt hvad en sådan kurs k a n dock numera erkänd som ett av de bä- sta medel a t t ge kroppen hälsa och stolarna och ställde i ordning p å bor- kosta.
Tacksam för svar.
Agda.
därmed även den fägring som alltid det, som röjts af för Bernas alla N: r 142.
Hvar ä r bäst a t t lära växt- åtföljer hälsan.
Konsumtionen av hav- profver.
färgning?
H a r h ö r t a t t d e t finnes Hon rådde inte för a t t alla de där en dylik kurs i Mora, men under hvil- regryn ä r också numera stadd i en läckra färgerna och stilfulla model- ken adress skall man skicka sin a n - oerhört snabb stegring inom alla sam- hällsklasser, i vårt land som i utlandet lerna väckt hennes tankar p å elegans sökan?
Väfverskä.
och alldeles särskilt i England, e t t och smak, och när hon åter tog i t u N: r 143.
Vore mycket tacksam för land, vars kvinnor äro kända för a t t med sina skåp var det med intresse- lösheten hos en maskin, som blott utför upplysning om huruvida det anordnas mer än andra t a g a vara på de resurser några .sommarkurser i mejeriskötsel.
In- som erbjuda sig för a t t förvärva och det arbete, som fordras af den utan går mejeriundervisning i kurserna vid bevara hälsa och kroppslig såväl som spår af egen vilja.
Nääs?
C.
E.
själslig charm.
Tuppens Zephyr » Pengar, » tänkte Alice.
» Den som Absolut Ljus?
och Tvättäkta ändå hade litet pengar!
Hvilken skül- nad i tillvaron! » (Forts.) Under JUNI, JULI O C H AUGUSTI är IDUNS EXPEDITION öppen Lördagar kl. 9 — 3.
Öfriga hvardagar kl. 9 — 4.
pj~ÀsJ&gt;eG&gt;ntci &amp; oss SSc£&amp;^ximMader.
Sanäets ßnaämsta ß.bri£zt.
runii.
JERNBANEFORBINDELSER: Kristiania, Göteborg, Stockholm, Malmö.
DEN FRISKASTE OCH SUNDASTE KVINNAN ÄR DEN VACKRASTE A G G - FABRIKs GARAIMTOL TORRÅ GULA SENAP " Extra Superfine " STOCKHOLM.
tt försök skall visa Eder att A.B.
TH. WINBORG &amp; CO, E Skri!
Göteborg.
Stockholm.
1!
Profva Obs JUPPENS 7EPHYB OCH N I KÖPER INGEN ANNAN.
I Då vi från flera håll bevisligen erfarit att annat I Blus- och Skjorttyg utbjudits och försålts un- Norrköpings Bomullsv&amp;fveri AKtie Bolag.
der benämning: Tuppens Zephyr, anmodas allmänheten att noga svenska efterse att Hattnålen varan på hvarannan Den Mode d e la Suède.
meter är försedd med skyddsetiketten: Dagens mest brännande fråga är problemet att fastsätta en hatt utan att sticka ut nästans ögon.
Efter en längre tids experiment hafva vi löst frågan och konstruerat en hattnål, som ej går igenom hatten men ändå fäster den.
Genom att använda tvenne böjda nålar erhålles ett be- stämdt läge äfvensom stadighet.
Denna anord- ning gör att nålarna ej vrida sig, då man sätter dem i hatten.
Spetsarna placeras i hattens kulle och göra där ej någon förtret.
Nålarna verka genom sin enkelhet konstnärligt och fint och levereras i olika modeller såväl förgyllda som försilfrade till pris af resp.
Kr.
1.25 och 1. —.
terförsäljare hög rabatt.
Begär omgående pro- spekt och prof, som sändes omgående mot post- förskott.
HAFFNÅLSAFFÄREN MODE DE LA SUÈDE.
Hornsgatan 2 6 - Stockholm.
Riks 115 91.
Âllm.
3 4 23.
Telegr.-adr.
: A u t o s w e d e.
H A V R E G R Y N I ORIGINALPAKETER beröres icke av någon före paketets öppnande.
Allt arbete med havren sker mekaniskt från och med transporten från FRÅGOR fartyg till rensningsmaskinerna samt hela proceduren genom kvarnen till de varma, välluktande, torra grynen falla direkt in i paketerna, vilka f omedelbart förseglas.
Samma förhållande är det naturligtvis med de gryn, som packas i säckar, men från säckarne skola de ju sedan i butikerna för- säljas och vägas upp i småportioner.
Då har man oftast ingen garanti för att få en ren, hygienisk och aptitlig vara, utan riskerar tvärtom att grynen fått lukt och smak av andra i speceributik befintliga varor.
ISLANDS- Med varje förpackning medföljer recept och råd för tillagning af 17 H Ä S T A R olika havrerätter.
XA Havregryn äro utan överdrift erkända såsom varande världens af prima beskaffenhet säljas för l e - A verans Augusti — September.
Närmare finaste havregryn, beträffande såväl näringsvärde, arom, lättsmälthet, lätt- meddelanden, ill. broschyr och intyg fr. kokthet, dryghet och hygien.
köpare sändes p å begäran.
Agronom Ständig kontrollant: Stadskemisten Hr D:r J.
E.
Alen, Göteborg.
A.
E.
CODLIANDER, Göteborg.
TSfHVAR läsare denna a / delning gar rörande husliga heter till besvarande af Idun äger rätt att å framställa förfrågnin eller andra angelägen- af läsekretsen.
Dock
VID VÄSTKUSTEN nära station ooh A N N O N S E R «kola vara Inlämnad * till Å MINDRE BRUK i Värmland får lä- UNG FLICKA, elev af Richard An- musikskola, van musiklärarin- Varberg uthyres å, vackert landtställe Expeditionen senast fredag för att rarinna plats för kommande läsår, ele- derssons mentar bildad samt mindre seminarium na önskar komma i familj p å landet vid vattendrag; 4 möbl.
rum, kök m. m. JOHAN NORDLING: för sommaren eller längre tid.
Billigt kunna Införas I följande veckas num- önskväldj undervisnings van i skolämnen under sommaren för a t t undervisa e n och musik.
Elever två, 7 och 8 år.
eller flera elever, nybörjare eller något pris.
Svar till » H. », Åskloster.
Svar till » Undervisningsvan 1912 », med försigkomna.
F r i t t vivre samt någon löneanspråk ozh.
ref. lämnas snarast till ersättning önskvärd.
Svar till t&gt;Musi- kalisk », Rönninge p.
r. Iduns exp '.
f. v. b.
LÄRARINNOR, värd., sjuksköt., kon- TJÄNST I HUSHÅLL i södra Europa tors-, sällskaps-, hushålls-, barnfröknar önskas a f 30 års svensktalande fruntim- få goda platser gm Norra Inack.-Byrån, mer.
Svar till » L.
J. », Iduns e x p.
f. v. b.
PLATSEN som BAGERIFÖRESTÅN- Malmskillnadsg.
27, Sthlm.
UNG, bildad flicka önskar a t t som ELEVER DERSKA vid Piteå Hospital och Asyl EN BEETHOVENROMAN blir ledig den 5 aug.
Löneförmånerna emottagas vid Ameli Fjaîstads Gobe- hjälp och sällskap medfölja äldre dam till badort eller p å resa.
Kunnig i äro 400 kr., anstaltens kost jämte 125 linväfveri, Arvika.
5:e U P P L.
handarbete och husliga göromål. "
Svar kr.
i kos tior bättrings penningar, mö- E n b ä t t r e f l i c k a, s o m v i l l till » G.
A. », Iduns exp.
blerad bostad med lyse och bränsle Rikhaltiga variationer.
Begär prisk.
SKICKLIG undervisnings van.
lärarinna samt tvätt.
Ans ökningar med betygs- sköta e n lam flicka T i d a h o l m s Bruk, T i d a h a l m.
söker plats.
Vidare Norra Inack.-By- af skrifter insändas före juni månads och läsa med barn erhåller plats den rån, Malmskillnadsg.
27, Sthlm.
Riks.
Kungl.
Hofleverantör.
utgång till Hospitalskontoret.
Försäljningsmagasin: Mästersamnels- BILDAD FLICKA, ej för ung, full- l: s t a nästa juni.
Torde anmäla sig hos 85 65.
Allm.
11187. gatan 38, STOCKHOLM.
komligt skicklig i all finare matlag- Baronessan May de Wendel, Haga Kyr- ning, inläggningar o. dylikt, samt van kogatan 14, Göteborg.
(Riks.
3756.)
EN BOK OM SVERIGES a t t förestå ett hushåll, sokes till landt- önskar öfver sommaren plats som hus- ställe, nära stad, d ä r underköksa fin- HJÄRTA moders hjälp och sällskap.
Svar till nes.
Svar med betyg o. helst foto- » Fritt vivre », Sv.
Telegrambyrån, Sthlm.
grafi sändes till öfverstinnan S. Ewer- 27:e-30:e TUSENDET.
löf, Rönneholm, Malmö.
KVINNLIG STUDENT k a n erhålla af " Moster Emmas " väfbok, antika, plats såsom elev p å apotexet örnen, enkel, musikalisk, önskas till vacker plats i Norrland.
Svar till » Norrland », lättväfda mönster i fyra skaft (äfven Stockholm.
.
i andra ringen önskar kondition under användbara till broderi) för mattor, EN FLICKA eller barnlös änka, 20 à Iduns exp.
f. v. b. sommaren.
Små pretentioner.
Svar till gardiner, bonader E n b o möbeltyger, k " O m d e k o r a m. t i m o n 30 år, enkel, anspråkslös, oidningsfull, » Dege », Sv.
Telegrambyrån, Malmö, d å Erb., mot 1 kr.
35 öre i postanv.
f u trär frisk och hurtig, med godt sätt och o c h m å l n i n g " j ä m t e l l närmare upplysningar meddelas.
Moster Emma, Kneippbaden.
utseende, vänlig och glad, skicklig i s t ä n d i g a f ä r g s k a l o r s ä n matlagning samt något kunnig i eller d e s g r a t i s o c h, f r a n k o t i l l fallen för sjukvård får god plats hos herre.
Sommaren vid badort.
e n h v a r a f I d u n s l ä s a r e, äldre BLAD UR SKISS- INACKORDERING kunna 2 — 3 nerv- klena fruntimmer erhålla i e t t enkelt som äx intresserad af a t t med ringa Skepparegatan 21, 2 tr. höger k l.
10 BÖCKERNA hem med friskt läge i närheten af arbete och med lysande resultat på — 3.
Skriftliga.
och muntliga rek.
skog och sjöar i södra Dalarna.
Svar otroligt kort tid själf måla och lackera HOS ÄLDKU, barnlös, enkei familj fin- 4:e U P P L.
till » J.
A. », Iduns exp.
gamla och nya möbler m. m. Insänd nes plats för en ung, frisk, snäll, an- Er adr.
till Le Ripolin, 24 Smålands- språkslös - flicka med vänligt och godt med uppgift a t t jämte vården af fat- PENSION » HELMERHUS », Köbenhavn, sätt a t t jämte en förutvarande sådan tiga sjuka med råd och hjälp finnes anbefaler elegante Vœrelser for tilbrin- gatan, Stockholm.
biträda vid alla i ett litet hushåll gende, kortere ell.
lamgere tid.
Studies- förefallande göromål samt vid en min- plats i Falun från den 1 nästkom.
juli.
tragde 51 ved Baadhuspladsen.
dre telefonväxel station.
Lön: fritt vivre Lönevillkoren äro tills vidare 1,000 k r.
ENGLISH GENTLEWOMAN (Certified För d e n e k o n o m i s k a h u s m o d e r n samt 10 kr.
i månaden.
Svar till pr år.
Ansökningar ställda till F a t t i g - teacher) receives ladies, (large house, » Telefonstationen », Svenljunga.
vårdsstyrelsen i Falun och åtföljda af garden).
Address Mrs Rapley, 11 Thur- EN BERÄTTELSE u t k o m m e t i varje n n k n a n d e l.
EN ANSPRÅKSLÖS men hurtig flicka, frejde- och åldersbetyg samt betyg från low Boad, Hampstead, London N.
W. från e t t godt hem, som ä r fullt kun- 5:e U P P L.
LISAKULLA HVILOHEM, Sätila, Väs- nig i enklare " matlagning, har håg för förut innehafda platser insändas t i l l tergötland, rekommenderas såsom lämp- hemmets skötsel och vill medfölja till Fattigvårdssyssloman Lindgren.
lig sommarvistelseort.
Härlig natur och landet, får god plats till d e n 1: sta erkändt god luft.
Skogstrakt med sjö Falun i maj 1912. juni i affärsmannafamilj där barnfröken (sandstrand).
Billiga priser.
Vidare " Här i Sverige år Johan Nord- finnes.
Svar till » H.
W. », Iduns exp.
KOKBOK innehållande meddelar F r u Elisabeth Schultheisz, EATTIGVÄRDSSTYRELSEN.
Sätila.
* Ung numera, genom Siljan och EN LÄRARINNA, som är van lära barn 2 7 2 RECEPT f ö r innanläsning efter stafmetoden (ej Quasi una fantasia, helt enkelt INACKORDERING erbjudes dem som ljuda), önskas för tiden 9 juni till 13 EN SKICKLIG KOKERSKA använder ämna genomgå sommarkurser eller dyl. ÖVERLEVORS ANVÄNDANDE en af våra mest omtyckta för- Klafreströms s p i s l a r.
Bildad fam. Förstkl.
hus.
Piano.
Bad- juli å en större herrgård två timmars helst samlade och utgivna av fattare ".
Aftonbladet.
väg fiån Stockholm för a t t läsa 3 Dessa b a k a bättre ä n alla andra, rum, el.
ljus, värmel.
Vidare änkefru Yvonne.
timmar dagligen med en 9-årig gosse.
då ugnen uppvärmes fullkomligt jämt.
Carl Dillner, Hornsgat.
4 III, Sthlm.
Allt fritt samt vänligt bemötande ut- Begär priskurant, gratis och franko INACKORDERING önskas af klen (ej E.
L u n d q u i s l s B o k f ö r l a g, [gp lofvas.
Svar med uppgifna lönevillkor från B r u k e t, Kläfreström.
lungsj.)
herre, där han kan få något torde sändas (helst åtföljdt af foto.)
Stockholm.
arbete med öfversättning ' ell.
dyl. Svar t i l l » Kapten K. », Stockholm p.
r. till » Språk », Iduns exp.
ANSPRÅKSLÖS GUVERNANT, musi- KRISTIANOPELS HAFSBAD 1 juni — kalisk och fullt kompetent a t t underv.
1 sept.
Lugn rekreationsort.
Pensionat större flickor i vanl.
skolämnen och under kvinnlig ledning.
Mat p r dag språk samt musik, sokes 1: sta sept, till kr.
1:75.
Begränsadt a n t a l helinack.
landtegendom i södra Sverigei.
2 Ijäxlag, VÄRDINNEPLATS önskas i september å pensionatet 3 kr.
p r dag.
Varmbad, kan ej existera i de rum och möb- äldsta 5:te klass.
Upplysning med löne- af bildad dam.
Kunnig i ett hems segling.
Bum och prospekt genom bad- ler, där bestrykning med O d l a r n pret.
ooh foto.
sändes m ä r k t » H.
H. », skötande och a t t handleda tjänare.
kamrern, Kristianopel.
Riks Fogelmara Iduns exp.
Talar engelska.
Blidt och godt humör 3 A. ägt rum.
f ± i • dödar såväl vägglös- BILDAD FLICKA, van vid sjukvård, ooh varmt rekommenderad från föregå- SOLHÄLLS PENSIONAT och HVILO- 1 1 M I M m sen (skäktor, kaker- erhåller god, väl afl.
plats a t t vårda ende mångårig plats.
Svar till » Godt HEM.
Postadr.
Vittsjöi.
Bikstel.
7.
Pro- * " * ' • läckor) som deras ägg nervsjuk dam i Sthlm.
God karaktär lynne », Iduns exp., Sthlm.
spekt och ref, p å begäran.
samt förstör deras näringskällor.
och hangifvet.
arbete värderas mera UNDERVISNINGSVAN, musikalisk l ä STRANDBAD.
F ö r 1 à 2 flickor, 12 E f t e r u t r o t n i n g m e d O d i u m än omfattande sjukvårdskurs.
Svar till rarinna söker plats för kommande läs — 15 år, erh.
fördelaktig inackordering k u n n a d e s å l e d e s e j m e r » Nervsjuk », .Allm.
Tidningsk., Gust.
Ad.
år.
Goda betyg.
Svar » Baraavän », Sv 15 juni — 15 aug.
vid Skelderviken.
Mo- f ö r e k o m m a.
Odium är lukt- torg, Sthlm, Telegrambyrån, Sthlm f. v. b, vård och tillsyn.
F r u lands- fritt och oskadligt för tyg, färg VID BRUK i Värmland, disponentfa- TVÅ BÄTTRE FLICKOR önska kom- derlig VIODOL-TVÀLEN är genom sin ypper- och trä.
Erhålles i fl.
à 1.50 och milj, får för kommande läsår, under- ma i god familj, som fruns hjälp och kamrer E. Ahl, Vexiö.
liga sammansättning af de f naste in- 0.60 å Apotek, i Färg-, Kem.
affärer visningsvan, musikalisk, helst tyskta- sällskap.
Betala gärna något.
I privat h e m Vilja gredienser en verklig skönhetstval.
eller frår lande lärarinna plats.
Tre elever mel- anses som familjemedlemmar.
Svar till med centralt läge å Östermalm finnes lan 8 — 9 å r.
Vid.
Nya Inack.-Byrån, » S. », Iduns exp, rum a t t hyra under sommaren för längre Jakobsbergsg.
34, 1 tr. ö.
g., Sthlm.
EN FLICKA Önskar komma i bättre eller kortare tid, event.
Olympiska Spe- BILDAD, representabel, vidsynt kvinna familj, som fruns hjälp och sällskap.
len.
Frukost och middag kan erhållas.
(25 — 32 år), som verkligen kan sköta Vill anses s om familj e medlem.
Beta- Moderat pris.
Vidare upplysn.
skrift- ett hushåll och ett hem (helst musik- lar gärna något.
Svar till » 1912 B. », ligen eller p r rikst.
Ö.
311 af I — g, Vt — e.
Sibylleeat.
«3.
Sthlm.
C i I D D P A T E N T E R A D T kunnig) erhåller god framtidsplats hos Iduns e x p Inackordering J t U K K F L U C F Ö N S T E R äldre ämbetsman utan fru.
Svar märkt EN FLICKA som genomgått 7 kl. ele- erhållas från 1 juni (på längre eller » Augusti A. B. », med foto.
och be- mentarskola önskar under sommaren kan kortare tid) ensamt eller deladt rum garanterar ständigt tyg saf skrifter insändas under adr.
S. komma på landet och undervisa mindre hos F r u Maria Plg-GyUenbåga.
Artil- frisk luft i Edra Gumadii Annonsbyrå, Sthlm f. v. b. barn.
Svar till » Ordentlig », Iduns exp.
lerig.
24, 3 tr. Allm.
Tel. 222 23. sofrum, hindrar icke LÄRARINNA vid komm, glasfönstrets öpp- TILL HÖSTEN erhåller undervisnings- SPRÅKK.
nande eller stäng- van, god lärarinna plats hos familj p å mellanskoia önskar mot fritt vivre o. ning, och skadar icke landet a t t läsa med 2:ne flickor 11 — 13 resor sommarplats.
Något musik.
Stu- fönsterkarmen.
Lätt år.
Den sökande skall kunna undervisa derat utomlands.
Svar till » X.
Y. Z. »,.
att anbringa för en- uti sång och musik.
Svar med lönevill- Hvetlanda.
hvar.
Pris från 2 kr.
kor, betyg och foto.
sändes till » Äm- FOR a t t praktisera i alla hemmets betsmannafamilj », under adr.
ß.
Gu- Prospekt och när- sysslor önskar flicka plats i ett godt Pension för unga flicKor (16 — 20 år).
mare upplysningar mEelii Annonsbyrå, (Stockholm f. v. b.
och v ä l ordnadt hem.
Är frisk och på begäran från van vid arbete samt h a r genomgått Vackert belägen i en härlig park.
Fran- YNGRE PIANOLÄRARINNA k a n un- ska och tyska talspråk o. undervisning AUG.
WIBERG, Eskilstuna.
Riks 179. der sommaren mot fritt vivre få plats flera praktiska kurser.
Svar till » Mid- äfven i engelska, musik, målning m. m.
Återförsäljare antagas på alla platser ".
» VAfMACU-TaiKA * h VI T VARU AfTÂB i fin familj, boende vid Askimsfjorden; sommartös », Iduns expv Vinter- och sommarsport.
Resor före- Familjemedlem.
Tillfälle t i l l tysk kon- ENGELSKTALANDE LÄRA HINNA ön- tagas till Italien och sommaren till- versation.
Svar till » Salta bad », jS.
skar sommarplats.
Svar märkt » G. », bringas i Alperna.
Ref. och prospekt Gumadii Annonsbyrå, Göteborg.
Iduns exp.
erhållas genom Herr och fru Olson, Ar- KVINNLIG SJUKGYMNAST k a n i PLATS A KONTOR, helst brukskon- vika och fröken A. Bergqvist, Linné- P r e n u m e r e r a p å B a r n g a r d e r o b e n!
bättre barnhem genast erhålla god plats tor, s ' ökes af ung flicka, kunnig i gat.
11, Göteborg.
i Fiskebäckskil på enkel badort nära Brüssel.
Godt dubb.
Ital.
bokh., handelskorr.
m.
m.
r&gt;efoommender&gt;as.
tillfälle a t t l ä r a franska.
Svar till F r u F r i t t vivre och e n liten månadslön Walter Schulz, Göteborg.
önskvärd.
Är äfven kunnig i finare B e g ä r FRÅN 1 J U N I får ung, bildad, en- kläd-sömnad och handarbeten, villig a t t kel flicka plats som husmoders hjälp hjälpa till i familjen.
Prima betyg och i mellersta Värmland emottager gäster vid mindre landtbrukarhem i Uppland.
rek.
Tacksam för svar till » Plikttrogen hela året om.
Hel pension 4 kr.
till 7 kr.
Rikst.
Molkom 43.
Ref. i Stock- Jungfru finnes e j.
Lön 12 kr.
i mån.
25 », Iduns exp.
f. v. b. almö, 2 4.
Svar till » Eget rum », Postkont.
Odeng., FLICKA, som genomgått handelsskola holm: Allm.
t e l.
22187.
Sthlm.
och är kunnig i maskinskrifning, önskar ENKEL, bättre flicka, v ä l kunnig i plats p å kontor, eller ock i familj enklare matlagning och bakning och såsom husmoders hjälp.
Svar t i l l » E.
För att gifva en hvar husmoder direkt inom hus förefallande göromål får plats B. », Speceriaffären, Ofre Majorsgatan 3, anledning att försöka det omtyckta Ido- a t t sköta mindre hem där jungfru fin- Göteborg.
kaffet lämnas tillsvidare som reklam 1 nes.
Svar med betyg saf skrift och foto.
BILDAD FLICKA önsk.
medf.
p å resa prima tesked gratis till hvarje i / s kg.
paket (som återsändes) till Ringparken 80, såsom sällsk.
och hjälp, engelsktal., resvan, fina ref. Svar till » 21 », Dag.
à 60 öre.
Växtkaffet LDO är nutidens Saltsjöbaden.
bästa ersättning för det skadliga och orim- EN DAM fullt kunnig i klädsömnad, Nyh., Gust.
Ad.
torg, Sthlm.
ligt dyra bönkaffet.
Användes enbart med praktisk erfarenhet och med n a - ANSPRÅKSLÖS prästdotter, student- I lärarfamilj, under sommaren bosatt Inree Varumärke l vanligt kaffe.
Anbe- turlig smak för konstnärligt enkla klä- ska, folkskollärarinna, önskar plats öf- * * falles af framstående läkare.
Kontrollant der samt något kunnig i engelska f å r ver sommaren.
Äfven husliga göromål.
i Arvidsvik invid Marstrand, mottagas tvenne skolynglingar.
God omvårdnad l:ste Stadsläkaren Doktor Fornmark.
Begär profpaket med sked hos närmaste genast bra plats i London hos svenska För lättare plats fritt vivre, fria resor.
tillsyn.
Lektioner i handlande.
Q / äE^såP * - om ref. sändas p r post till Miss Clair, Svar till » Sommarplats », Tidn.-kont., oolh noggrann svenska, tyska, engelska, historia och Svenska Kaffc-lndustrl JE.-B., JMaimS.
102 High Street, Kensington, W. Södermalmstorg, Sthlm.
geografi på skolans alla stadier samt i matematik å nederstadiet.
Närmare un- ä r p å g r u n d a f s i n v ä l s m a k a n d e e g e n s k a p o c h s i n m i l derrättelser d a s ä k r a af v Läroverksadjunkten e r k a n m e d r ä Karl tta d e t m e s t o m t y c k t a a f f ö r i n g s m e d e l f ö r s å v ä l v u x n a s o m Nordenss b a r n on.
o c Norrköping.
h b ö r i c k Rikst.
e s a k 16 n 58. as Q U A S I U N A F A N T A S I A LEDIGA PLATSER S I L J A N ISLLSLUII!
FLICKA Barnfröken, Tionde häftet D E T E V I G T K V I N N L I G A För V E R A ANVÄND ALLT!
PLATSSÖKANDE V Ä G G O H Y R A 1 1 1 D U MALI.
Schweiz!
Waldheim, Bern.
FRU GINA SVENSONS PENSIONAT E S S * Nyttig veklam.
[I i lärarfamilj i Marstrand.
e l l e r fe aildadt m e d s LAXIN-Konfekt i något askar hem.
med Det rekommenderas 2 0 frukttabletter Begär — " V7S — därför Kr.
p å det 1: —.
uttryckligen bästa af herrar Varnas LAXIN.
läkare.
för värdelösa Å hvarje apotek, Original-bleck- efterapningar!
I Kvinnliga Ufbildningsskolan Villa Hult, Kneippbaden, Konungariket Sachsen.
| Tecbnlknm littWllll emottages elever alltjämt, äfven under sommaren på en o. flere monader.
Från 1 juni omfattar undervisningen endast matlagning, konservering, konfektberedning o. handarbeten, då priset är billigare.
Facklärarinnor.
Elever förberedas för in- träde i-Fackskolan.
Skolans läge vid badort ger tillfälle till förströelser, bad, tennis etc, etc. Ref. af föräldrar till från skolan utgångna elever.
Anmälnin- gar emottagas, samt prospekt och upplysningar erhållas, såväl från Thyselius Byrå, Grefturegatan 1, Stockholm, R.
3882, A.
89 39, som från skolan, adr.
Villa Hult, Kneippbaden.
O b s.
!
Sommargäster emottagas billigt.
rru Ingeborg Nordin, Husmoder.
Ella Hult, Föreståndarinna.
Olga Schuldheis ' Iduns Modellkatalog Rektor: Professor H. Holzt Högre tekniskt Läroverk för elektro- och maskinteknik.
Skilda afdelningar för ingeniörer, tekniker och verkmästare.
och maskinlat ora:orier.
— Blektrot.-: Instruktions-verkstäder, de.
TZ 1 S6:tc i:te läsåret.
3610 studerande, Program etc. kostnadsfritt gen.
Sekretariatet.
r=J N:r Praktiska Fortsättningskurs för unga flickor 3 å Fogelsta gård (invid Bornsjön) mottager högst sexton unga flickor endast på helt arbetsår.
(1 sept. — 20 dec., 20 Jan. — 1 juni).
Pris i ö r kurs 1,000 kr.
Nästa kurs börjar d.
1 sept.
1912.
Undervisning meddelas i hemmets alla sysslor såsom: matlagning, bak- ning, konservering, sömnad, hemmets vård, event, barnavård.
Dessutom lämnas undervisning i väfning, slätväfnad och konstväfnad samt väfvars uppsättning.
Föreläsningsvis meddelas undervisning i psykologi, bälso- oeh sjukvårds- lära, födoämneslära, barnavård, hemmets bokföring och väfnadsteori.
Prospekt och närmare upplysningar genom skolans föreståndarinna.
U n d e r s o m m a r m å n a d e r n a 15 j u n i — 1 5 a u g.
k o m m e r vid min h u s m o d e r - skola a t t a n o r d n a s e n k u r s i väfning, l i n n e s ö m n a d o e h k o n s e r v e r i n g för u n g a flickor i 1 4 — 1 6 å r s å l d e r n.
S t o r v i k t k o m m e r a t t l ä g g a s vid e t t friskt lif u t e i d e t fria.
P r i s för hel k u r s i n a c k o r d e r i n g o c h u n d e r v i s n i n g k r.
2 0 0.
Vidare u n d e r r ä t t e l s e r genom FwöRen Olga ScÊkuIOHets, adr.
Fogelsta, Tumba.
Rikstel.
Tumba 114 för våren o c h s o m m a r e n.
Doktor J. Arvedsons knrs Innehåller ett urval af de allra senaste modenyheterna för våren och sommaren.
C:a 90 modebilder med be- skrifvande text.
Sjukgymnastik, Massage o. Pedagogisk Gymnastik, medför enligt kongl.
maj:ts medgifvande samma kompetens o. rättigheter som en kurs vid Gymnastiska Central-Institutet.
Kursen 2-årig, börjar den 15 sept.
Prospekt på begäran genom D.-r J. Arved- son, adr.
Odengatan 1, Stockholm.
Gymnastikdirektörsexamen Stilfullt, kotoi » ei * adt omslag!
Till salu i alla boklådor, hos de flesta tidningsförsäljare och kan äfven erhållas direkt från Iduns Expedition, Stockholm, mot insändande af 30 öre i frimärken.
afiägges efter 2-årig kurs af kvinnliga olever vid Pris endast 3 0 öre.
Sydsvenska Gymnastik-Institutet.
Ny kurs börjar 18 sept.
Prospekt gen.
kapten J. Thulin, LUND, E l s a P h i l i p s H u s m o d e r s s k o l a, Karle vägen 1 A, Stockholm, A d r e s s e r å Hotell, P e n s i o n a t, H v i l o - o c h S j u k h e m öfver hela landet.
Se Kvinnligt Yrkesregister 1912.
Erhålles å re- gistrets expedition, Regeringsgatan 65, samt i boklådorna.
Pris 1 kr.
Porto till landsorten 20 öre.
börjar sin 9:de termin för bildade unga flickor den 16 sept.
1912.
Under- visning i finare och enklare matlagning, bakning, konservering och inlägg- ningar af frukt, grönsaker och kött, sjukmatlagning, uppköp, födoämnes- lära, bushållets ekonomi m. m.
Olika kurser.
Examinerade lärarinnor.
Förbereder inträde tiJI lärarinnekurser i huslig ekonomi.
Prospekt, ref. o. närmare upplysn.
på begäran.
ELSA PHILIP, Stockholm, Karlavägen 1 A, 3 tr. Tel. ö.
1310.
Med.
D:r E. Kleens (ett-åriga) kurs i Massage och Sjukgym- n a s t i k (för damer) börjar den 1 okt.
kl. 10 f. m.
N:r 37 Mästersamuelsgatan, 2 t r.
u p p.
Prospekt begäres städse un- der adress Saltsjöbaden.
Professor Cederschiöld Språk- och Hushållsskolan Fleurie behandlar m e d egna massagemetoder: börjar nytt arbetsår den 1 riästk.
september.
Mag-, Tarm- (t. ex. långvarig förstopp- på begäran.
ning), Reumatiska- och Nervåkommor m, m. Näs-svalgkatarr lokalt med in- Det nyaste!
„ ' I I o strument smärtfritt.
Grefturegatan 22, Stockholm.
f t Vid Professor Unmans Institut börjar 1 okt.
n y (ett-årig) kurs i Mas- och Sjukgymnastik.
pro- spekt.
Brunkebergsgat.
9, Stockholm.
sage Mycket- populärt!
Moderna nararbeten ^ Slörre o. mindre - af naturl.
hår i .alla färger 3 storlekar Kr.
4 », B, 6 00 SANITAS.
Engelska Hårvalkar Skogsbo Hushållsskola, Leksand, G e r t r u d W a l i n, Leksand.
00 Hårnät 15 25 Stora, osynliga af silke styck O, O Stora, osynliga af naturl.
här 0 Extra " stora 0 Runda Recy Nets fäatas med endast e n nål flW i Vid rekvisition torde färgprof tri- _sändas Till landsorten mot postförskott - {- porto S i g n e P h i l i p, Leksand.
Elîgârdens S j u k - oeli H v i l o h e m.
t Crêpe öfverdragenincd naturl.
hår samt härnät- pr mtr » „.
.
Kr.
2 Franska Mobeng.
börjar nästkommande sept, sitt 9:de arbetsår för 8 unga flickor, som slutat skolan.
Kursen omfattar: enklare och finare matlagning, handarbete och väv- ning samt födoämneslära, bokhålleri och främmande språk.
Närmare upplysningar och referenser lämnas av: Turbanett M Varuhuset Ellen o c h Mania Ofverklädd m. delvis konstgjordt och na- turl.
småbur Kr.
12 * 00 o m f a t t a r följande k u r s e r f ö r u n g a flickor: A.
U t b i l d n i n g för k i n d e r g a r t e n.
B.
Utbildning, för u p p f o s t r a n n n e - kallet i h e m m e t eller förberedelse för b a r n a v å r d s a r b e t e t i a l l m ä n h e t.
C.
Kurs i späda barns vård.
A n s ö k n i n g a r till k u r s A o c h B b ö r a i n s ä n d a s till u n d e r t e c k n a d e, .helst före d e n 1 j u n i.
N ä r m a r e u p p l y s n i n g a r g e n o m prospekt.
Kr.
275, 350; 400 15 lockar alla färger i naturl.
hår 00 Specialaffär fSr Sjuk- o. Hfilso- Hårflätor t alla längder vardsartiklar.
Dambindor 96 öre pr duss., med lifband 1.26.
Stickade från 5 kr.
pr duss Sprutor, Sköljkannor, Bråckband, GaranU ' radt fint natnrliår Nappar o. Bindor.
Lands- ortsorder e x p.
omgående.
Längd 50 cm.
Träns 20 cm.
Kr.
„ 50 „ „ 15 „ Bekv.
från 5 kr fraktfritt.
Odengatan 39, Stockholm.
, i 55 „ 15 „ „ 60 „ „ 1 0 „ „ Edra mjäll skola för- „ « / «,, „ 10., „ svinna totalt om Ni dag- ligen använder I billigare utförande,.
Extra prima kvalité.
Märke EAU DE QUININE Finaste hår lent oçh " vackert från Et !.
JHnazid, 18 Läogd 55 cm Kr.
20 Place Vendôme, FröbeMnsfifufef i Norrköping.
Linköping N y a elever emottagas.
Prospekt Rosa Lönnles.
(Dalarna) a d r e s s D j u r å s (Stockholm — Insjön).
Medicinsk, dietetisk och kirurgisk behandling företrädesvis för Mag-, Tarmsjukdomar samt kvinnosjukdomar Härligt läge vid Dalälfven.
Nu- tida bekvämligheter; Priser pr dag: Enkelrum kr.
7.5D — 10.
Deladt rum kr.
5.50.
6.50.
Prospekt sändas på begäran och förfrågningar besvaras af Sjukhemmets läkare Doktor Gertrud Gussander, Elfgården, Djurås.
4fl 5 0 Vollmer s - Meet h s, Göteborg C S - C0RNELIUSS0r^ pecialaffär för SCHWEIZER- BRODYR, SPETSAR, VÄFNA- DER m. m.
Bikt prof sorti- ment till landsorten.
Broderi-Affären, 9 Kommendörsgatan 9.
Deposition Kapitalräkning Till salu i apotek och kemikalieaffärer.
Raminfabriken, Eslöf.
Bikst.
91.
Mélanogéne, Oiquemare — färgar hår, skägg och ögonbryn — håller färgen i månader.
Pris kr.
4.50.
Endast i Franska Parfymmagasinef, 21 Drottninggatan 21, Stockholm.
Champoing (Majorskan Edtnann, Varberg) är det yppersta reningsmedel för håret.
Borttager mjäll, ger styrka och glans.
Förnämsta Parfymaffarer.
atine - Crème är det förnäm, sta medlet att skyd da huden för k ö l dens skadliga inver- kan.
Denna kraftiga snöhvita naturpro- dukt-extrakt af ren haf re renar porerna, läker huden o. byn blir vacker o klar Akta endast i hvit burk med grönt lock The Oatine C:o London.
Oatine-Crème säljes efter tull- förhöjnicgen till 1.50 o. 3 kr.
pr burk samt Oatine-Tvål, Oatine-Puder o. Bal- sam säljes ofverallt o. hos A. W. Nor ding, Biblioteksgatan 11 o. Drottning gatan 63, Stockholm.
O N y t v ä t t t n e t o d.
Med Ca- storiatvål erhålles snöhvit tvätt utan borstning- eller gnidmng.
Absolut fri från skadliga ämnen.
4 tvålar för kr.
1:30.
Kölnerlagret, 24 Smålands- gatan, Stockholm.
Prospekt franko.
Mediciner kunna icke befria Eder från reumatismen.
D e t tjänar ingenting till att försöka.- Mediciner, eller kanske rättare gifter, kunna för tillfället lindra smärtorna genom att döfva nerverna, m e n grundorsa- ken undanrödja de aldrig, o c h därför kom- ma smärtorna åter.
Ni vet, att reumatism förorsakas genom urinsyra i, blodet.
Det finnes endast e t t medel, som kan utdrifva denna syra ur edert system, och det är elektriciteten.
Den ingjutes i hvarje åder och väfnad i eder kropp och drifver tillbaka giftiga syror till njurarna, hvilka filtrera blodet från alla skadliga ämnen.
Vårt " Ajax - batteri har botat de svåra- ste fall af reumatism, sedan droger och an- dra metoder förfelat.
När elektricitet går in i kroppen, måste reumatismen gå ut.
Det fordras att väl känna sin sak för att kunna applicera elektriciteten, s å att den verkligen botar.
Vi hafva uppoffrat en hel del år för a t t lära oss använda den m e d framgång, och vi vilja gifva Eder alla för- delar af denna vår kännedom.
A j ax " - batteriet är e t t vetenskapligt verktyg för mättande af kroppen m e d en stadig, oafbruten ström af elektriskt lif, utan den minsta stöt.
Dess kraft alstras af torrbatterier, så att ingen laddning behöf- ves; det är endast att taga det på och släppa på strömmen i lämplig styrka.
Batteriet är s å konstrueradt, att strömmen kan ledas till alla kroppens delar.
Inga smärtor kunna finnas i ett system, som är mättadt m e d elek- tricitet.
N i kan icke längre hysa någon reumatism, svaghet e. d., t y det lif, som genereras af denna underbara kraft, förlänar styrka och hälsa åt alla organ.
a 4 % atmärkt Ferrin Moti- ves ii Svenska Elektriska Institutet, Afdeln.
15, Hamngatan 24, Stockholm.
- 376 - Köpmannabanken Ar sonaisgatan 9.
läkare Apoteket Leionet, Malmö.
— Finnes äfven i form af = Tabletter.
Fås på apoteken, Det modemaste o c h elegantaste i tyger af hög kvalitet represen- teras af märket " WELL WO VEN " G-enom a t t specialiseras å ett fåtal märken står fabrikatet oupp- nådt i fråga om såväl utförande, styrka, kvalitet som pris.
Till- hand ahålle s af de flesta första klass kläde s affärer, samt engros- sister inom landet i Cheviot, Foulé, Engelsk Serge, Croisé i de alltid tilltalande och klädsamma färgerna djupsvart, högblått och modernt grått.
Begär alltid fabrikatet " Well- w o v e n " hvilket innebär e n ga- ' ranti å högsta kvalitet.
En varas goda beskaffenhet ihågkommes långt efter sedan priset fallit i glömska.
a NI FÅR D E N GRATIS.
Vår vackert illustrerade bok på 80 sidor visar, huru elektriciteten användes och förklarar många saker, som Ni bör lära känna angående orsaken till och botandet af sjukdomar.
Skrif efter boken redan i dag, om Ni ej kan besöka oss.
Rikstelefon 8903.
Allm.
telefon 7648.
Sparkasseränta i är världens förnämsta Hår- j!
medel och öfverträffas icke af j!
något annat liknande preparat, j Pris pr fl.
2.50.
Erhålles hos alla l:sta klass Par- j ^ fymeri-, Drog- och Coiffyraffärer.
j îïïed deffa numme följa Iduns Romanbilaga och Iduns Ungdomstidning.
WiUielmssons Bc-ktr.
A.-B., Stblm, 1912.
