# ID: svediakorp-per1992
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 34,690
# sentences: 2,133
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 21 (1324).
25:TE ARG.
SONDAGEN DEN 26 MAJ 1912.
PRAKTUPPLAGAN JOHAN NORDLING.
RED.-SEKRETERARE: ELIN WÄGNER.
studerade vid universi- tetet i Oxford, då han vid tjugo års ålder blef Danmarks kronprins.
Är 1868 förlofvades han på Bäckaskogs slott i Skåne med kronprinsessan Lo- visa, dotter till Karl XV och drottning Lovisa, och många torde ännu min- nas den rad af festlighe- ter, som följde firandet af bröllopet året därpå på högsommaren i Stockholm, samt den lif- liga sympati från båda rikena, som hälsade den- na förening.
Furstepa- ret hade fyra söner och fyra döttrar.
Den äldsta af dessa senare är vår prinsessa Ingeborg, den äldsta af sönerna är Kristian, som nu under namn af Kristian X blir Danmarks kung, och som vid tronbestigningen är 41 år.
Det är länge sedan Danmark hade en så ung (Forts. sid.
344.)
kelt promenerande gamle herrn var en monark.
Dödssätiet kan dock nästan sägas vara karaktäristiskt: i hela sitt lif hade Fredrik VIII älskat att röra sig otvunget midt bland " vanliga människor ", att dyka upp än här än där såväl under def han vistades på resor som i sitt kära Kö- penhamn.
Kung Fredrik var född 1843, då hans far ännu icke var kung utan en prins med en mycket oansenlig förmögenhet, och han uppfostrades därför mycket enkelt.
Han
kymrar henne.
De både innerliga och skarpa arlikelorden här nedan torde, natur- ligt nog, finna vedersakare.
Heltvissl ser författarinnan alltför mörkt pa förhållan- dena.
Men i sin egenskap af en af nuti- dens främsfa kvinnliga tänkare, bör hon kunna påräkna respekt för sina ord äfven af dem, som ha en annan mening.
r ET AR INTE LÄTT ATT SÄTT.
sig vid skrifbordef en majmor- gon — jordens yngsta majmor- gon — då därtill Vättern ligger stilla och opalskiftande af den ljusa himmel, de dunfina, fruktblomshvitamoln, den speglar; en morgon då backarna äro fulla af svalört, skinande gul som sommar- smör, och af gullvifvor med surrande bin, af violer och af backsippornas mörkvioleita klockor, som i Jena, romantikens vagga, på- stås vara den symboliska " blå blomman ".
En morgon, då hagarna stå hvifa af sippor, stora som julerosor, och dessutom af gula hvitsippor, sådana jag förut endast sett i Goethes Gartenhaus-frädgård; då skogarna äro fulla af blåsippor — af hvilka somliga dock äro krithvifa och andra klarröda — men de blå nu fått den förnäma ljusa fär- gen, där de, sällsynt stora och i milliontal, lysa i den djupgröna mossan.
En färg lik vintergrönans blommor i alpernas skogar, just d e n blåa blomma, jag tror var roman- tikens, från den stund då Rousseau gråtande af rörelse knäböjde inför dess underbara blick upp ur skogsdunklet.
Rousseau, hvars ?00-års jubileum snart skall firas; Rousseau, som ville återföra människan till naturen, som trodde att naturen danat man och kvinna grundolika, Rousseau, som var en stor filosof.
.
.
" Penna, är du vårkollrig?
Minns kvinnans rättigheter, som Rousseau ej ville veta af; minns Pennskaften, dina kusiner, minns.
.
. "
Pennan framhärdar dock i sin föresats att, skall hon denna underbara vårdag nöd- vändigt skrifva, då blir def om intet annat än det väsen, som just nu står i den starkaste motsats till naturen, nämligen nutidens — månne ordet kan vågas?
— nutidens s ö n - d e r t r a s a d e k v i n n a.
Nej, ordet var för vågadt.
Pennan famlar efter ett annat.
Mitt minne kommer henne till hjälp.
I min barndom fanns en leksak, som lik- nade en tub; man skakade om den och tittade sedan in i den.
Stundom hade de olikfärgade glasbifarne, som fyllde den, bil- dat ett vackert mönster, stundom hade de endast stannat i ett virrvarr.
Samma intryck ger den kvinnotyp, som kan kallas " nutidskvinnan ".
Många kvinnor ha ännu alls inte hunnit till nutiden.
Om dem gäller således intet af det följande.
Vid en blick på nutidskvinnan, glades ögat stundom öfver att bitarne dock bildat en stjärna; oftare såras det af en brokig oreda.
I hvarfdera fallet fann man endast ett styckverk, alldeles motsatt den enhet och hel- het, hvarmed natur eller konst kunna fröjda.
Nutidskvinnan har nämligen upphört att vara en natur och har ännu ej blifvit en skapelse Prenumerationspris: Vant.
u p p l a g a n: Helt år.
Kr.
6.50 3.50 Halft år 1.75 Kvartal 0.12 Lösn:r .. Praktupplagan Helt år Kr.
Halft år » Kvartal • Lösnrr.
SKADA TILL SIN SJÄL af lifskonst.
Hon är tillsvidare endast ett kaleidoskop.
Detta innebär ingen pessimism.
Ait vara pessimist är — enligt jag tror Shaw ' s defi- nition — att till den grad misstro framtiden att man inga fel ser i nuet.
Det anses fint att vara pessimist.
Jag finner det endast fattigt och vill förbli grof och rik i min tro på — framtidens kvinna!
När, enligt den unge Heidenstams vitt- nesbörd, alla Kasans muslimanske äkta män knäföllo på husens flata tak och prisade Den Ende ropande: " Jag tackar Gud att jag ej blifvit kvinna "; och när västerlandets män i sina hjärtan buro samma, ehuru stumma tack- samhet, den tiden var det dock ej ens i västerlandet någon svårighet att vara kvinna.
En sådan hade intet annat att göra än att föda tolf barn; att väfva Iärffet till sin mans skjortor och för hand sy alla deras fina veck; att baka och brygga, slakta och stöpa ljus, sylta och safta, basa sin barn och vara sin man underdånig.
Den tiden var det rent af en sinekur att vara kvinna!
Nu borde en fullt backantisk fröjd gripa en mans själ, när han besinnar att han, som skolgossen sade, infe " råkat ut för att bli en flicka. "
Visserligen föder ej nufidskvinnan totf barn.
Nedlåter hon sig att föda, då är det — som lejoninnan — endast en unge, hon spenderar på släktet.
Sysselsätter hon sig med sin mans angelägenheter, då är det ej hans skjortor, men hans motioner, hon synar i sömmarna.
Huru skulle nutids- kvinnan — detta vingslag mellan en telefon och en auto — ens hinna tänka på sådana jordbundna ting som dem, åt hvilka hennes mormor ägnade sina dagar och å r?
Med luren för munnen har en nutidskvinna, redan innan hon lämnat sängen, ordnat med middagen — jag menar middagens omröst- ning — med eftermiddagens sfyrelsesam- mankomsf och aftonens möte.
Vid frukost- bordet får hon en telefonkallelse mellan hvar smörgås, och det är en älskvärdhet med hinder, när hennes man berättar henne I Iduns Byrå o. Expedition, M ä s Ä m Ä g.
morgontidningens innehåll, Ty själf " hinner hon nästan aldrig titta i en tidning " — onek- ligen hennes minsta lifsföiiusf!
Så ilar hon fill sin byrå, och jagad af arbetet kan hon endast tack vare auton hinna rösta och hinna äta middag.
Efter denna söker mannen prata.
Men han får det svar, han nu känner som klockslagen: " Jag har infe tid, jag har ett föredrag i afton.
Jo, tio minuter — jag kan ta en auto. "
Hon lyssnar med ena örat, far mannens kyss med det andra och rusar åstad.
Mannen säger sig att han redan vid in- gången borde förutsett denna utgång.
Han hade nämligen varit oförsiktig nog att ej yppa sina känslor i fria luften, utan i den unga damens dubblett.
Så här blef förloppet: Han: Redan vid vårt första m ö t e.
.
.
Hon: Ack, den odrägliga telefon.
.
.
Jaså, mötet är uppskjutet.
.
.
Naturligtvis kommer jag ...
Vår resolution måste gå igenom.
.
.
Tio minuter ha gått, då hon återkommer.
H a n: Då jag såg er först.
.
.
Hon: Ack, pojken från tryckeriet väntar på korrektur.
En minut!
Tio minuter ha gått, då hon återkommer.
H a n: Jag ville säga att första gången jag såg er.
.
.
Hon: O, jag har ju glömt att jag på en viss tid lofvat underrätta om festen i mor- gon.
Förlåt, ett ögonblick!
Tio minuter ha gått, då hon återkommer.
H a n, som rest sig: Jag märker att jag kommit olägligt.
En annan gång kanske?
Hon, synbart lättad: Ack ja, kom igen någon gång då jag är ledig; en kväll efter tio t. ex.!
Eller i påsk — vi ha ju inte långt dit.
Visserligen ha vi ett väldigt rösträtts- möte annandagen — man måste ju passa på den tid, folk äro lediga — men nog blir någon stund öfver.
Han följer vinken.
Inbiten i traditionen väljer han långfredagen såsom antagligen mest mötesren, får ja och finner under- bart nog äfven en bröllopsdag mellan som- marens kongress och höstens valkampanj.
Och sedan?
Sedan hade alla dagar varit lika den nyss skildrade.
Barn ansåg hustrun sig ännu ej " ha tid till. "
I sin ensamhet började mannen drömma om en annan kvinna, en gammaldags kvinna, som var " still und bewegt ".
Ty den, nutiden gifvit honom, var aldrig " still " och " bewegt " endast genom offentliga ting.
När han möttes af utropet: " ack, så jag längtat efter dig! "
— då visste han att hon af ho- nom hoppades medkänsla för en elak krilik öfver hennes sista arbete.
Och kom en fri ung man inom hans^hör- håll, hviskade han: " Anropa allhärskaren Eros att han lämnar «.
5:; Redaktionen: Riks 16 46.
Allm.
9803.
Expeditionen: Riks 164^.
Allm.
6147. '
,: Kl. 10-4.
Kl. 9 - 6, 4.25 Red.
Nordling: Riks 86 60.
Allm.
4 02.
Annonskontoret: Riks 1646.
Allm.
6147.
2.25 Kl. 9 - 6.
Kl. 1 1 - 1.
0.15 Verkst.
direktören kl. 11 — 1.
Riks 8659.
Allm.
4304.: - 342 - * ' Annonspris: Pr millimeter 25 öre efter text.
30 öre å textsida.
20 % förhöjning å sär- skild begärd plats.
enkel s p a l t: Utländska annonser de- biteras 50 öre med 20 o förhöjning å särskild be- gärd plats.
0
dig i ro, så länge kvinnan är en nutids- kvinna och tills hon förstorat sin " moderna ande " med några at sin mormors gamla dygder. "
Hvarpå den unga mannen 1er ett förstå- ende leende och — nästa vecka vinner en nutidskvinna, som han tror vara ett undan- tag från alla de öfrigal Vi börja nu nå roten och upphofvet till mången nutidskvinnas sönderslitenhet.
Det första en kvinna måste lära, innan hon ger sig in i det offentliga lifvet, är just att kunna säga nej!
och åter — kraftigare — nej, nej!!
och slutligen, oböjligt: NEJ!
NEJ!!
NEJ!!!
Hjälper ej detta, måste kvinnan som man- nen pröfva " den kraft, som ligger i den sven- ska eden " för att tala med en känd ärke- biskop.
Mannen säger: " Nej, ta mig f-n om jag det gör! "
Han sätter således sigill på sitt beslut, som han sedan blygs att bryta.
Damerna kunna ju säga Phan — nystaf- ningen borttar ju all anstötlighet?
Skrämmer det oaktadt ljudlikheten, kan jag erbjuda t. ex. " den grönhornade " — midf emellan Pan och fan, ett väsen fylldt af urtidens mystik och vid hvilket en försäkran blir kraftigt förbin- dande!
Många röster höras: Det är lätt för er att tala, ni som sitter på rama landet och inte ens lär ha telefon!
Ni har alla konflikter bakom er.
Ack, vore det så väl!
Med tio bref om dagen, som måste b e - svaras, komma hvar dag anledningar att säga nej.
Än till någon förening, ofta till något föredrag, till anmodanden om litterära bidrag, till rundfrågor om allt mellan him- mel och jord — från och med stubbandet af hästsvansar till och med sättet att paci- di- fiera Europa — och värst af allt till dem, som behöfde bruka mina inkomster, hvilka jag aldrig skulle få använda på det sätt, jag önskar, om jag ej lärt också den i detta fall mycket svåra konsten att säga nej.
Man lär ej att säga nej, innan man upp- hör att bli rörd af vädjanden till ens " goda hjärta "; innan man kan låta bli att känna sig smickrad vid talet om ens " kända för- måga "; innan man kan le vid pratet om ens " oumbärlighet "!
Har man hunnit därhän, då har man bör- jat sin kurs i konsten att ordna lifsvärdenas inbördes rangskala.
Månne nutidskvinnans rastlöshet endast beror af hennes yrvakna " sociala samvete "?
Månne den icke i de flesta fall härleder sig från hennes nervösa kraf på ständigt nya sensationer, på eggelser utifrån — emedan hennes egen själ icke är lefvande nog för att hålla henne sällskap — på hennes fruktan att ej vara med öfverallt, att bli bortglömd, att " lefvande begrafvas ".
Ty så känner hon sig, om hon varit hemma två dar i sträck utan vare sig besök eller andra nya s. k. impulser.
Nevrosen för henne slut- ligen till sanatoriet — där hon hämtar kraf- ter att börja jakten på nytt!
Andra nutidskvinnor, de bästa, äro verk- ligen fyllda at samhällsmoderlighet och känna det som en plikt — men en tung — att åsidosätta hemmet för samhällsvärfven.
Det är i denna syn på pliktdilemmaf, deras felslut ligger.
Tusentals eldsprutande blickar bränna mig med frågan: Huru k a n man VÅGA påstå att något lemma finnes?
En nutidskvinna hinner utom- ordentligt väl sköta alla offentliga värf och därjämte ge man och barn allt, de önska och behöfva.
Tystad tänker jag: Hvad månne mannen och barnen mena?
Men det finnes en annan grupp, från hvilken — med något likt tårar i rösten — den frågan kommer: Huru skall man hinna allt, lifvet nu kräfver af en?
Man vill af allt sitt hjärta ägna sig åt sina kära; men man måste förtjäna sin del af familjens uppe- hälle; man drifves af sitt samvete att taga del i nutidens strider för rättens höjande och tillvarons förädling.
" Hvad skall man göra? "
AUra mest smärtar denna fråga från de kvinnor, som tillägga: " Jag lider af att ej ens ha tid att i ro gladas åt min lycka, så jagas jag mellan förvärfsarbetet å ena sidan, hemmet å andra.
Jag har intet tagit på mig utanför dessa båda områden.
Men de äro nog för att jag känner mig sliten i stycken.
Och utan mitt arbetes inkomst kunde vi icke Iefva. "
För dessa kvinnor finnes ingen råd — innan samhället inser, att den för familjens bröd arbetande modern betyder en sam- hällsförlust, viktigare att hindra än alla andra missförhållanden, dem samhällsmöd- rarna nu syssla med.
Men så finnas hustrur och mödrar, som vända till de sist talande säga: " Ni äro jämförelsevis lyckliga, ni af hvilka ingen kan fordra att ni skola ha kraft, tid och råd till social verksamhet.
Men vi, som äro något friare ställda, vi äro öfverlupna af uppdrag, af anmodanden, af alla de ting, som måste göras, om man skall komma ett steg framåt. "
Utan tvifvel måste alla dessa ting göras.
Men behöfva de göras — af ständigt samma personer?!
Man svarar, att de goda krafterna ej äro så många; att det är själfviskt att hålla sig undan; att det är så svårt att säga nej!
I dag, när jag satte mig till arbetsbordet efter att i 4 månader ha lofvat dessa sidor, men ej hunnit skrifva dem — stack min hund sitt stora hufvud under min arm, lyfte den sålunda från papperet och sade med klar och tydlig röst: " Låt bli det där, som du säkert tycker är lika onödigt som jag!
Kom med mig en stund ut i solen och sko- gen! "
Uppmaningen följdes.
Utkommen fick jag se blommor, som behöfde bindas upp, andra, som borde skyddas mot solen; ogräs som bredde ut sig oförsynt, och land, som borde besås.
Med andra ord en hel dags arbete, som jag för tillfället ej kunde få hjälp med och som jag därför måste åsido- sätta, om jag på utsatt tid skulle kunna lämna mitt bidrag.
Jag tänkte på alla de mödrar, som hvarje dag måste neka sina barn hvad jag ej nän- des neka min hund.
Jag tänkte på att, när det redan var svårt att mina planfor ej förr än i morgon kunde få hvad de behöfde, hur mycket svårare skulle det känts, om det varit, ej min täppa jag nödgats försumma, utan mitt förhållande till en kär människa, där en dags nödtvungna försumlighet kunde göra en obotlig skada?
Flertalet människor äro svaga och formas därför af tidsandan.
Men när dessa svaga af tidsandan drifvas in i fasta förhållandens tryck, anta de själfva snart äfven en stadgad form.
I en tid som vår, där allt flyter och brusar, bli de svaga slagna till skum.
Flera ting kunna störta in i och tumla om med en nutidskvinnas medvetande under en dag, än hennes mormor vanligen kom i be- röring med under ett år.
För intet i denna rika tid vill nutidskvin- nan stå främmande.
Af allt vill hon erhålla något.
Att begränsa sig tror hon vara att förminska sig.
I viss mening är detta sant.
I min ungdom fann jag t. ex. att intet på jorden intresserade mig mindre än nordpolen — så vida det ej skulle vara sydpolen — och beslöt att aldrig läsa något om någon- dera!
Detta har sparat mig tid, men säkert också beröfvaf mig en del stora intryck.
Tid måste köpas, stundom dyrt.
Men tills vi lyckats öka dygnet med 48 timmar och förlänga lifslängden med 300 år — hvilket är minimum af hvad en människa behöfver bara för att helt upplefva jordens natur- och kulturrikedom — för att ej tala om allt an- nat, hon nu ej hinner med — så är lefnads- konstens järnhårda lag: Distinguo.
Det vill säga: lär att skilja mellan lifs- värdena och att begränsa dig till det för din själ väsentliga.
Har man blifvit villig att lyda lagen, åter- står sedan själfva urvalets svårighet.
Det stora lifsvärdef — för en mängd kvin- nor — är nu den sociala verksamheten, hvars kraf de anse stå öfver hemlifvets.
Med andra ord, de öfverordna det döda, som k a n vänta, och underordna det lefvande, som ej kan uppskjutas!
Dessutom behöfva ej ens " frågorna " vänta.
Nu, sedan äfven nornorna släppt sländan och " virka sin väf " enligt maskintidehvarfvets arbetsmetoder, finnas många händer som kunna upptaga t. ex. de politiska trådar, ett par på annat sätt fyllda händer lämnar.
Arbetsfarten behöfver således ej sakta.
Det finnes ju så många ensamma kvinnor, hvilka visserligen i arbetshetsen kunna taga skada till sin egen själ, men som genom sin från- varo åtminstone ej lämna något tomrum i ett hem, kvinnor efter hvilka ingen mans själ längtar, inga barns händer sträckas!
Endast de största, de skapande, de, som föda idéerna, äro således oumbärliga.
Det hör till kulturens offerväsen att dessa få måste ställa verket, som tillhör världen, öfver hemmet, som tillhör dem enskild !.
Men alla de andra kvinnorna, som mena att man och barn få vänta, medan de sköta sin agitation och organisera sina föreningar — ty " nu är rätta stunden för allt detta, medan man och barn alltid finnas kvar " — hvilken grund syn ha de ej på det lika lätt viss- nande som växande lifvet!
Glömma de att allas våra dagar med oberäknelig fart ila mot den sista af våra dagar?
Ha de ingen aning om att lifvets namn är föränderlighet; att vi aldrig ha något kvar just sådant som vi lämnade det?
Deras egen betydelse som hemskapande, är den då så ringa, att de ej ens inse att denna deras uppgift är det säregna, det, som aldrig genom någon an- nan kan ersättas?
Ett allt djupare, innerligare samlif mellan två makar, mellan ett par föräldrar och deras barn, detta är ej något, som uppstår af sig själft.
Äfven detta är en medveten " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " W~ \ Å TK T kemisk tvätt ân " " mï " varà " ïùmâ " " gVnom " ": " " § \ W APMCMTWMMW.T M § W Iß T~ * % Iß / \ F \ J FINARE VOST-, SKFLF-, KOPLE K O S T Y M E R endårl?
s ^ L f f i S Ä Ä Ä [LYLSML^R^JRXL Y » &lt; » &lt; * MYC^UM » * * FSrgeri A.-B., GÖTEBORG.
I,,, SAMT KARTONG * - 343 - mhk oir^kfmisk twttt Modernaste Finpappersbruk.
textpapper tillverkas af Klippan.
huru smutsiga de blifva fullt användbara.
behöfver Ni ej i ftr köpa någon ny Kanske;: 1 1 tvätt Bfiär N I V F T N D E R B D E R ' * * D E T * * S T O R S K I U N B D P &amp;: I d m s
skapelse, som ej sker på småstunder mellan politiska drabbningar!
Du skyndar till ditt diskussionsmöte just den afton, då din älskades själ stod med en gåfva till din, en gåfva, som sålunda a l - drig kom att bli framburen.
Gåfvan sjunker i timmarnas flod och du får den aldrig.
Du måste i dag utföra ett extra arbete och har ej tid med ditt barn.
Men det du hos bar- net borde sysslat med just i dag, kan du ingen följande dag med samma framgång upptaga.
För allt växande finns ett rätta ögonblick — sedan stå vi kanske inför lifvets obevekliga " aldrig mera ".
Vi äro nu i pingstens tid.
Borde vi ej stanna ett ögonblick i begrundande af det ord, som fordom väckte så mycket kval- fylldt grubbel, ordet om den hemlighetsfulla synden mot den helige ande, den enda synd, som aldrig kunde förlåtas?
Vi nya människor veta att den helige ande är människosläktets och hvar människosjäls högsta tillvarelseform.
Vi se denna sväfva öfver hvar stor tankes dop, i tårar eller blod.
Vi inse att vår he- lige ande nu leder striden för en högre rätt- färdighet i lagar, i samhällsordning, i mellan- folkliga förhållanden.
Vi känna att den h e - lige ande lefver i den nutidens samkänsla, som gör def otänkbart för den enskilde att helt afgränsa sig inom sitt egna lilla område, som drifver oss fram som droppar i hela släktefs blodomlopp.
Denna nya samkänsla är den helige an- des stora pingst-under i vår tid.
Men huru kvinnosjälen än må vidgas g e - nom detta under, att o afl åt ligt ej endast k ä n - na, men v e r k a med i den stora och starka tid, som är vår, detta kan ingen med make och barn begåfvad kvinna, utan att hennes egen helige ande kränkes, utan att hon mister sina egna andaktsstunder, utan att hon för- lorar sin egen sakramentala betydelse för dem, som genom henne borde undfå kärlekens bad till den helige andes förnyelse.
TILL K.
G. Ossian-Nilsson.
E N G A M M A L PINGSTVISA.
SÅNGDANS.
Poco allegretto.
MOTIV FRÅN SKÅNE af Helge Sandbe I: ZZCSZ m 1.
NU ÄR PIN - GEST - - TID, NU ÄR SOM-MARN NÄR, DEN LJU - VE - LI - GA OCH 2.
HVI SKUL - LE JAG EN - - - SAM SÖR - JA DÅ, NÄR AL - LA AN: DRA SIG n SÅNG.
tnf m PIANO.
m A SKO - - NA, ALLT •- RE - DAN HÄG-GEN SIN BLOM-SKRUD BÄR OCH TUR - TRELN HAF-VER SIN GLÄD - JA?
JAG MÅ VÄL OCK SJÄLF i DAN - SEN GÅ ALLT MED DEN KÄ - RA - STE, - G-Sr, zfc t W — 1 1 % — i — - j * — 0 i .m • h J 0 Lr-^ * 3 4 1 ii^^, i i 0 m m 0 — ß- mf £3 MA - KA KÄR ATT HEN - NES KÄR - LIG - HET LÖ - - NA; LA - - VEN - DEIN FRO - - DAS JAG KAN FÅ, OM HER-REN DET VILL TILL STÄD - JA.
Ty LJU - VE - LIG PIN - - GEST- Strand Alvastra ô maj 1912.
ELLEN KEY.
TRONSKIFTET I DANMARK.
(Forts, från sid.
341.)
regent Kristian IX blef mycket gammal, och den nu aflidne var öfver 60 år, då han b e - steg tronen.
Den nye kungen är af en ovanligt reslig växt, har ett rättframt och hurtigt lynne och är uppfostrad i det militära yrket, har bl.
a. tjänstgjort vid dragonerna i Randers.
Han har ärft sin fars flit, enkelhet och goda Kö- penhamnsgemyt.
Hans gemål är hertiginnan Alexandrine af Mecklenburg, hvars syster är förmäld med tyske tronföljaren.
De ha en- dast två barn, prinsarna Frederik och Knud, af hvilka den äldste, som nu är kronprins, är en vacker och hurtig trettonårs gosse.
— Gruppbilden af den nya konungafamiljen är tagen af H. Paetz och porträtten af det för- utvarande konungaparet af hoffotograf Carl Sonne.
När dessa rader komma under våra läsa- res ögon, pågår konung Fredriks begrafning i Roeskilde, till hvilken vår konung samt her- tigparet af Västergötland nedrest.
Vi hop- pas i nästa nummer kunna meddela några bilder från den kungliga likbegängelsen.
1 1 1 - s — i — i — i 4!
: 1 0 p o c o rit.
Ö R T ÖR - TA-SÄNG OCH AL - LA DE FAG - RA BLOM-STER PÅ ÄNG GUDS GOD-HET E - VIN - NER - LIGT TI - DEN ÄR, OCH MÅN-GEN UN-DER-LIG KÄNS - LA PLÄR I JUNG-FRUNS HJÄR-TA DEN p o c o rit.
m / a tempo — - J f e f c 3 = i PN VÅL SA — OCH PAR OM PAR GÅ PI - GA OCH DRÄNG ATT SIG UT - I POL - SKOR-NA VI - - LA — OCH DET SKALL VA - RA VID PIN - GEST - - TID SOM JAG SKALL MITT BRÖL-LOP HÅL - =T= - W- -- 5- V / — a ft m * Emil Kléen.
t C tempo 1 mf 1= - » f — f Hudens värd.
I D U N S M O D E L L K CREME SIMON PARIS \ Enda medel som gör hyn vacker och - len att Irritera huden.
• 344 utan - O u m b ä r l i g f ö r alla s ö m m e r s k o r A T A L O Q I o c h f ö r alla h e m.
Fyra rikhaltiga säsonghäften årligen.
Koloreradt omslag.
_ _ ^ Prenumerationspris 2.20 för helt år — 60 öre pr häfte.
= = ^ ^ _.
; •
Kvinnorösträtten inför riksdagen.
kammarens spända uppmärksamhet och hälsades ATURLIGTVIS FOLL REGERINGSFOR- efter anförandets slut med starka bravorop.
slaget om kvinnans rösträtt.
Det var en gifven sak.
Och röstsiffrorna i första Hr Thyrén hade i sitt tal icke kunnat undgå att er- kammaren, på hvars motstånd frågan känna, att de s. k. själfförsörjande kvinnorna borde strandade, hade man med tämligen stor ha rösträtt.
Statsministern utvecklade detta när- visshet kunnat beräkna på förhand.
mare.
Helt naturligt har, sade han, rösträttskrafvet uppstått hos dessa s. k. själfförsörjande kvinnor.
86 röster mot 58.
Det fordras en omsvängning på Det är gifvef, att kvinnan, som arbetar vid man- ett femtonfal röster för att nå positivt resultat.
Men nens sida på kontoret, i skolan, i läkarens yrke o. s. den omsvängningen kommer nog inte att ske under v. skall ha särskilda skäl att undra öfver hvarför man innevarande treårsperiod för medkammaren, ifall förklarar deras duglighet upphöra, där inflytandet på intet särskildt inträffar eller kan företagas.
det gemensamma fosterlandets angelägenheter tar Olika rykten voro i svang om huru högersenato- vid.
Men från dessa kvinnor har krafvet spridts till rerna skulle förhålla sig.
Det sades, att högern icke JUSTITIEMINISTERN: kvinnan i hemmet, som frågar sig, om det kan vara skulle bry sig om att debattera saken.
Man skulle Tiden är inne att ge rimligt, att man utestänger henne från all inverkan på kvinnorna rösträtt. "
votera ned den utan vidare.
Detta rykte motsades utvecklingen af den stat, åt hvilken hon uppfostrar direkt af ett annat, som ville veta, att förstakammar- nya medborgare.
Och under kammarens bifall frå- högern skulle säga ja af partitaktiska skäl.
Blefve gade slutligen statsministern också, om icke nämligen det kungliga förslaget hvilande, skulle det bli lätt för högern att härnäst äfven den allra största delen af gifta kvinnor drifva alla valmän, som äro mer eller min- borde ha full rätt att kalla sig själfförsör- dre utpräglade motståndare till den kvinn- jande.
liga rösträtten, öfver i sina armar.
Kvinnornas rösträttskraf kan icke afvisas.
Hr Thyréns och hans meningsfränders nya Intetdera ryktet spådde sant, och få voro väl också de, som trodde på dem.
Första åsikt är bara ett öfvergående mod for dagen.
kammaren ägnade frågan en mycket ingå- Liksom frälseprivilegierna fallit och förmö- ende debatt, som tog så godt som hela röst- genhetssfrecken alltmer och mer fått vika v rättsdagens förmiddagsplenum i anspråk, för männens allmänna rösträtt, så skall ock- f / I v * och man rörde öfver hufvud ganska lätt vid så jämlikhetsidén vinna seger åt kvinnan.
Ungefär samma anförande upprepade han K / 1 l \ partisträngarna.
Från olika håll erkändes \ / \ I \ ^ det, att det måste vara synnerligen vansk- sedan i andra kammaren, som först några \ / ligt att beräkna fördelarna eller nackde- timmar senare än medkammaren upptagit larna för det ena eller andra partiet af kvinnorösträtten till behandling.
I denna kammare representerades höger- kvinnornas deltagande i valen; man gick snarast ut ifrån att partiställningen skulle motståndet af bl.
a. hrr Nyström, Lindman, professor Lundström, förre justitieministern Hr THYRÉN: " De skäl, bli tämligen oförändrad.
Det var om nyttan HELLBERG: " Nej, det jag förut anfört för kvin- af kvinnornas insats i det politiska arbetet Petersson och Hildebrand, medan regerings- Hr är hr Thyréns nu gjorda förslaget försvarades af hrr Larsson i Väs- nans rösträtt, finner jag och värdet af deras inlägg direkt inför riks- uttalande, som hänger i ej längre hållbara. "
dagen, äfven i sådana frågor, som ligga dem terås, Sandler och Branting m. fl.
från soci- luften, ej de före- aldemokraterna och Persson i Tallberg, Pet- gående. "
närmast om hjärtat, som man tvistade.
tersson i Södertälje, Liljedahl m. fl.
från li- Förstakammarhögerns talmän blefvo beralerna.
På regeringsbänken yttrade sig framför allt tre professorer, hrr Thyrén, vidare utom statsministern justitieministern Kjellén och Clason, alltså ingen af partile- och statsrådet Petrén.
Till stor del blef de- darna.
batten, som här tog äfven några timmar af Hr Thyrén öppnade debatten med ett tims- kvällsplenum i anspråk, en kritik från libe- långt anförande, hvari han erkände, att han ralt håll mot inkonsekvensen i vissa höger- ändrat uppfattning i frågan.
Kvinnornas talares ståndpunkter i frågan nu och förr — deltagande i samhällsarbetet var visserligen och tvärtom.
oumbärligt, men det var en ivifvelaktig sam- Regeringsförslaget antogs med 140 röster hällsnytta att ha dem som medlemmar i den mot 66.
Förutsatt att alla de 64 högermed- stora väljarkåren eller af riksdagen.
De lemmarna af kammaren voro närvarande göra bättre gagn, om de som redan nu sker och aflämnade sina röster, ha alltså ett par få framföra sina idéer under de förbere- nejsedlar afgifvits äfven från icke-högerhåll.
dande utredningarna i kommittéerna och i Åhörareläktarne voro fullsatta, då kam- sin praktiskt humanitära verksamhet.
Lik- maren debatterade den kvinnliga rösträtten, som sedan hr Kjellén förklarade han att " den och naturligtvis saknades här icke våra främ- Hr KJELLÉN: " Jag är s. k. utvecklingen är en utveckling på godt sta kvinnliga röslrättskämpar.
Och att det Hr STEFFEN: " Hemmet hellre en fluga på ut- och ondt ".
Lagstiftaren måste se till om han och staten lefva ej så vecklingens hjul än har goda skäl att följa med strömmen och var just kvinnornas rösträttsfråga, som fram- åtskilda som förr. "
för allt intresserade så det manliga som det vagnsmörjan på det- vinden eller kryssa emot.
samma. "
kvinnliga elementet bland åhörarne visade sig Förste talare på den liberala sidan var af att första kammarens läktare snart blefvo hr Mauritz Hellberg, som i hög grad vann så godt som tomma, när man här öfvergick kammarens öra med sina jämförelser mellan från sin första fråga för dagen till de öfriga, hr Thyréns ståndpunkter förr och nu.
Hr som dock till en början också voro rösträtts- Thyrén själf föreföll t. o. m. mycket road af frågor.
Andra kammaren hade då börjat sin att höra sina äldre uttalanden uppläsas för debatt om kvinnans lämplighet som politisk att vederlägga de nya och tills vidare gäl- medborgare, och nu blefvo äfven här läk- lande.
Kvinnans rösträtt är ingen fråga, tarne fyllda till trängsel.
stadd på återtåg, betonade hr Hellberg, och Lördagen var rösträtts- och författnings- man bör gärna ta sig till vara för att — såsom frågornas dag för året, och andra kammaren den högsta ledaren af världens kvinnorörel- hann icke att sysselsätta sig med något an- se en gång sagt om hr Kjellén — " bli en nat än dessa.
Det blef inte något positivt fluga på utvecklingens hjul ".
Någon fred i resultat att tala om på detta område.
För- rösträttsstriden är icke tänkbar, förr än slagen om afskaffande af bolagens kommu- kvinnorna fått sin rätt.
nala rösträtt samt om kvinnans valbarhet till Sedan den fjärde professorn, hr Steffen, landsting föllo äfven de på första kammarens uppträdt för propositionen å socialdemokra- nej, och hr Lindhagens motion om enkam- Hr LINDHAGEN: " Är hr temas vägnar, utvecklade justitieministern marsystem behandlades ungefär lika snäft af Nyström rädd för samti- dens dom, sa ar jag åt- Un ^ n ^ n Ytterligare sin ståndpunkt, och mot slutet af, o j, ten ar ingen allman- ' f.
.
- -.
.
.
, minstone inte rädd för mänsklig rättighet. "
debatten tog statsministern ordet under bada kamrarna.
KNUT BARR.
eftervärldens. "
Ä - 345 -
jag skall höra efter.
De tunga dörrarna föllo igen om konstapeln, hon var åter utanför den stängda porten och tittade upp mot mu- Af Hanna Söderlund.
rarna.
Så ' na små gluggar, tänkte hon, med IDIGT EN VÅRMORGON STOD galler utanför, som vore de rädda för ijuf- en gammal gumma och bultade var och tocket.
Nu sänkte hon sitt grå huf- på porten till ett fängelse, så vud igen.
svagt och förskrämdt, som vore — Åh det var så rätt, gallren var inte för hon rädd att höra ljudet af sina egna slag.
Hon hade kommit med nattåget, dem, som var utanför utan för dem, som var Åh, Herre Gud — de fick inte rest hela natten och var ännu lite yr i huf- innanför.
vudet.
Hvar och hvarannan människa hon slippa ut nu när det var så grant.
En nän- mötte hade hon frågat efter vägen till fän- des inte ha djuren instängda en gång.
Åh gelset, och hvar gång hon frågat, hade hon Herre Gud.
blygts så, att hon inte vågat se upp, och Konstapeln kom igen.
hela hennes lilla rynkiga ansikte hade fär- — Jo, sade han, mor kan följa med mig.
gats blodrödt af skamkänslan.
Alla männi- De gingo genom en lång, mörk gång med skor hade också sett så underligt på henne, dörrar på båda sidor, dörr intill dörr.
Det och korgen hon bar under den grå ullscha- var tunga riglar för och järnkedja.
Man len hade de sneglat åt.
kunde höra, att det var folk innanför.
Det — Ja, sade hon sig, undra kunde de ju, stönade och suckade och trampade, ett men ingen visste ändå hennes ärende.
Hon tungt, släpande tramp.
Gumman gick all- hade läst det i tidningen häromkvällen, men deles böjd med korgen vid handen.
Hon ingen hade sagt något till henne, och tidnin- tyckte, att stora tyngder föllo öfver henne och gen hade hon strax bränt upp.
Se ' n hade ville trycka henne till jorden.
Hon hade läst hon haft ett bestyr.
Katten hade hon läm- om fängelse och tänkt därpå, men det var ej nat till grannas, och hönsen skulle de se till.
detsamma som att gå så här ibland de lef- Bara en liten vändning skulle hon vara vande begrafna och höra deras suckan borta, sade hon, och så stretade hon i väg med egna öron och se de tillbommade dör- den två mil långa vägen till järnvägsstatio- rarna med egna ögon.
Vid slutet af korri- nen.
Men inte hade hon haft riktigt klart för doren stannade konstapeln.
sig hvart hon ämnade sig, förrän hon kom till — Det är här, sade han.
Men jag ska gå staden, där hon skulle stiga af tåget, och in och tala vid honom först.
börjat detta frågandet.
Men då var det, som Konstapeln stängde inte dörren riktigt ef- om hon rakt inte skulle orka mer.
Hon blef ter sig, en springa var kvar.
Och nu ljöd ett också sittande en stund på fängelsetrappan, skratt inifrån, så torrt och hårdt, som skulle innan hon började bulta på.
Det var så det gå sönder af bara hårdhet.
grant omkring henne.
Där stodo björkar och — Nu kan ni gå in, sade konstapeln, men lindar med nyuisprucket löf, och det fanns han är nog förändrad, bered er på det.
en trädgård kring fängelset, som blommade, Gumman steg in genom dörren, satte kor- och fåglarna hoppade och kvittrade bland gen på golfvet och blef stående.
Hon grenarna.
: knäppte ihop händerna under ullschalen och Hon fick slå med båda händerna till slut, knäppte om dem igen, hårdare och hårdare.
Vid ena väggen stod en säng, där låg en innan hon blef hörd, och porten öppnades.
— Hvad är det för ett väsen?
sade kon- mager, skäggig man med heta feberögon.
På den andra väggen lyste en solstrimma stapeln, som öppnade.
— I sofver hårdt därinne, sade gumman, och utanför gallerfönstret var en äppelkvist med en fågel, som satt och gungade.
jag har bänkat länge.
— Ni ska ringa, sade konstapeln och vi- — God dag, sade hon till slut och gick ett sade på ringledningen.
steg framåt.
— Tockei har jag aldrig sett förr, sa gum- — Var inte rädd, käring, sade mannen, jag man och lyfte i korgen, som hon ställt ifrån är nog en tjuf men slår inte ihjäl folk, nu är sig.
jag sjuk förresten.
Och han började hosta så svetten trängde fram på hans panna.
— Hvad vill ni här?
frågade konstapeln.
— Jo se, sade hon, men orden ville inte — Det var en elak hosta, sade gumman fram.
och gick ännu ett steg.
Jag ska köpa drop- — Detta är fängelset, mor lilla, sade kon- par.
stapeln och log, ni har bestämdt gått fel.
— Jag har allt droppar och doktor och Gummans grå hufvud i den svarta siden- så ' nt.
schaletten sänktes.
Det blef tyst igen.
— Det är son min, sade hon tyst, och det Då kom hon ända fram till sängen och såg ryckte krampaktigt i de tunna läpparna.
på hans ansikte.
Många drag kunde hon inte känna igen, men hon såg nog för att — Namnet?
sade konstapeln.
säkert veta, att han var hennes son, den — Vilhelm Ek.
— Jo, nog har vi en med det namnet, han siste, den yngste.
Hon hade sex barn för- utom honom, väl utkomna i lifvet och alla är lite skral, ligger i sjukcellen.
med godt namn.
Denne hade hållit henne — Jaså.
Går det an att träffa?
— Jag skall tala vid direktören.
Hvad har längst i kjolen, varit längst i hennes famn.
Det var lillen, som aldrig blef stor, men stor hon i korgen?
— Det är lite hembakt — jag tänkte — jag nog en dag att vända föräldrahemmet ryg- trodde — de har det väl inte så bra på ett gen och sen inte mer låta höra af sig.
Ef- så ' nt här ställe, så är det strumpor och lite ter det hade han blifvit hennes smärtas son, som just genom smärtan blef den, hon off- annat.
rade mest tanke och mest kärlek åt.
— Mor får låta mig titta.
Han lyfte på locket.
— Du känner väl inte igen mig, sade hon, det är länge sen du såg mig, men annars är — Blommor, sade han.
— Det är från konvaljehagen hemma, jag jag din gamla mor.
tänkte han kanske skulle tycka om det.
— Det talte konstapeln om.
— Är det längese ' n ni träffade honom?
Han vred sig inåt väggen som för att Konstapeln hade slutat undersökningen.
Han slippa se henne.
var en gråhårsman, hade själf barn, det — Jag har sparat ihop lite, sade hon, jag blänkte vått i hans ögon.
tog med mig det.
Det räcker kanske att b e - — Femton år blir det i år — tala med så du får komma ut och följa med — Det blir nog inte fröjd att råkas — men hem.
Konvaljer.
m - 346 - Han började skratta igen.
— Pengar, sade han, dem kunde ni skic- kat förr, nu är de till ingen nytta.
Jag svalt — hade inget arbete — det var därför jag plockade åt mig lite.
— Du skref aldrig, jag kunde inte veta hvart jag skulle skicka pengarna, sade hon.
— Nej det var så sant.
Hur visste I nu var jag fanns?
— Jag läste det.
— Jaså i tidningen.
Där stod väl mycket vackert om mig, kan jag tro.
Hans feber- ögon glödde till och två röda fläckar började brinna på de infallna kinderna.
Men hon teg.
— Hvad stod där?
sade han häftigt, jag vill veta det.
— Att du stulit.
— Hvad mer?
— Att du länge fört ett supigt och oordent- ligt Iif.
— Det var lögn.
Hvad sa ' de hemom- kring?
— Jag har inte talat om det, och ingen har sagt något.
— Än syskonen då — och far?
— Far är död, han.
— Jaså.
Bor I kvar på samma ställe invid hagen?
— Ja.
När du kommer ut ska du bo där och hämta luft.
— Då tar jag hushållet med.
— Jaså, du är gift?
— Jag har kvinna och barn, så då är jag väl gift.
— Hälsar hon på dig?
— Det är bäst hon håller sig härifrån, tän- ker jag.
Men hör I, I kunde allt ta henne och barna med er ut.
Det är två barn.
De rymdes nog hos er — — Är ni gifta?
— Jaså, det är därpå det hänger.
Nej, prästen har inte läst öfver oss, om det är aet ni menar.
Men barna ha farit illa i vinter, hon med, nu får de väl komma på fattiggården — så I slipper nog.
Gumman stod tyst med ögonen mot golf- vet.
— Och jag, ser I, fortsatte han, jag kom- mer aldrig ut förrn de kör mig i kista häri- från — så mej slipper I med.
Gumman såg alltjämt icke upp.
Tankarna började långsamt vandra i hennes hufvud.
Om hon nu kom hem med kvinnan hans och barnen — hvad skulle folk säga d å?
skulle det inte bli ondt tal om henne och sonen och de andra barnen.
Och ondt tal hade.aldrig gått omkring hennes stuguknutar.
Det fick icke heller gå nu.
Hon skulle ge dem pen- garna, men de kunde inte få följa med.
Hon skulle aldrig kunna se folk i ansiktet då, inte gå ibland hederligt folk mer.
Hon hade alltid tänkt, att om sonen kom tillbaka, så skulle han få vara hur som helst, hon skulle ändå välkomna honom.
Men de andra — och kvinnan — det var nog kvinnan, som lockat och fördärfvat honom.
— Hon är väl ett dåligt kvinnfolk?
sade hon.
— Inte är hon er jämlike, men hon är inte dålig för det.
Hon tydde sig tiil mig, för hon hade inte en enda människa, visste inte om hem och föräldrar och sådant.
— Men jag tänker — jag menar, gummans röst blef skarp, att det är hon som ledt dig till fördärfvet.
— Vi ha ledt hvarandra, sade han, hjälps man åt går det ju bättre.
Men hon kunde nog bli en annan ihop med er — annars blir det väl så, att en vacker dag sitter hon in- stängd hon med.
— Nej, sa gumman, då får hon följa med.
Jag vill inte låsa upp för henne hit.
De får säga hvad de vill — hemomkring.
— Nu är ni allt gla ' att far är död ändå.
— Ja.
Han var liksom lite svagare än jag, han hade kanske inte stått ut.
Sonen vred på sig.
— Hvad har I där i korgen?
— Det är lite hembakt och strumpor och så — — Asch, inte svälter man här, men I kan ta hit.
Hon gick efter korgen.
Det första hon tog upp var en stor bukett liljekonvaljer, som hon lade framför honom på täcket.
— Den är från konvaljehagen, sade hon, du minns det kanske, hur mycket det bru- kade växa — där växer lika tätt än.
Men han svarade inte.
Han låg och såg och såg på buketten, rörde den inte, så plötsligt slungade han den långt ut åt golf- vet och skrek: — I tänker döda mig.
Gumman tog tigande upp buketten och lade den på bordet.
Ett par blommor hade fått stänglarna knäckta och några blad hade lossnat.
— Jag trodde du skulle tycka om den, sade gumman sorgset, de skulle vara som en hälsning hemifrån.
— Tycka om?
sade han föraktfullt.
Ser I äppelkvisten där med fågeln — han sjun- ger med ibland.
En dag skall jag nog slå sönder rutan, fast jag vet att jag inte kan råka kvisten, och då skall jag nog slänga något tillhygge på fågeln, så knopparna yr omkring honom.
— Vilhelm lille, sade gumman mildt, du ska tala saktare, hostan tål inte vid sâ ' nt.
— Nej, sade han, därför tänker jag också hosta ihjäl mig.
Och han började hosta på nytt och trefva efter näsduken i sängen.
— Ser I här, sade han och höll upp näs- duken för henne — ser I de där röda fläc- karna — d e t är det vackraste jag vet.
Men nu satte sig modern på stolen och började gråta.
Hon hade hållit sig tapper så länge, men nu var det, som om hon blifvit knäckt på många ställen.
— Gråter I för blommorna, sade mannen, då han en lång stund legat tyst, så gif hit dem igen.
Men hon svarade icke, bara grät.
— Ser 1, sade han och lyfte sig lite på armbågen och rösten fick plötsligt en varm ton, I kan ju inte förstå det, men när I lade till mig blommorna var det som om jag fått knifven i bröstet.
Jag såg stugan och hagen och alltihop, jag såg hur jag var på den ti- den, och jag ser hur jag är nu.
Men jag vill glömma det, ser I, både förr och nu.
Så ' na som jag ska bara glömma.
— Ja, sade gumman och lyfte upp sitt böjda hufvud, Vår Herre kan kasta allt i glömskans haf.
— Jag kan inte släpa fram det till — haf- vei — det är för tungt.
— Det ser nog vår Herre och bär själf bort det.
— I får be Honom om det, men ge nu hit blommorna.
— Âhnej, sade hon, och tårarna droppade fortfarande ner på de fårade kinderna, inte kom jag hit för att göra dig ondt.
— Det värsta har gått öfver nu, sade han, låt mig få dem, jag vill se på dem.
Hon gaf honom tillbaka buketten.
Han höll den ifrån sig i handen, vred den rundt, så virade han upp segelgarnssnöret, som höll ihop den och strödde blommorna öfver sitt ansikte.
— Det var ljufligi, sade han och andades djupt, så ljufligt, I kan aldrig tro — Och nu ska jag tänka, att jag är i konvaljehagen — på våren.
Han slöt ögonen och låg stilla.
Ett leende flög öfver de härjade dragen.
Det blef liggande kvar vid munnen och fyll- des så småningom med smärta.
— I mor, sade han och räckte ut handen och så hade han icke kallat henne förut, jag tänker, att jag är lillen, som springer i kon- valjehagen, och om I tänker detsamma, så kan I kanske förlåta.
Han fick icke något svar, men två gamla darrande händer togo hans utsträckta hand och höllo den fast.
— Nu känns det som om Vår Herre höll på att bära bort för mig, sade han tyst, eller hvad tror I?
— Jag tror Han lossat de största stenarna nu.
Han blef tyst igen, låg och grät så kon- valjerna blefvo våta.
Modern plockade bort dem och lade dem bredvid honom på kudden.
— När I nu reser tillbaka, sade han därpå, så ska I inte ha nå ' n med er.
Jag har tänkt på det nu.
Hon är inget passande sällskap åt er, det kan inte gå — och barna — det blir väl nå ' n råd, de skulle kanske bara göra er bekymmer.
— Alla tre ska följa med, sade gumman bestämdt, och du följer efter så fort du kom- mer ut.
Vi har en så snäll präst hemma, tillade hon tveksamt, om I vill så viger han er säkert.
— Jag kan inte få komma ut igen, så det ska I inte tänka på, mor, I ska vara glad åt det i stället.
Men vi kan vigas här, innan de reser, tänker jag.
Stannar I så länge?
— Jag stannar så länge som helst.
Nu visade sig konstapeln i dörren.
— Mor får komma igen en annan dag, sade han.
— Jaså — ja visst — ursäkta då.
Hon reste sig upp — förvirrad — hvart skulle hon ta vägen nu?
Oj, oj, var det så med alla människor, som kommo från fängelset, att de se ' n inte visste hvart de skulle taga vägen?
En 70åring.
Marie Louise Svanberg, född Hasselgren.
ET FINNES så många människor här i lifvef, som se allt i så tunga och mörka färger, att de sällan ha ett leende på sina läppar.
Hur annor- lunda verkar icke ett friskt, glädtigt sinne, som förstår och vet upp- skatta det myckna, som finnes att fröjda sig åt och vara facksam för, som oaktadt de icke sparats för pröfningar, ofta allvarliga nog, dock kunna se lifvets ljusa sidor och sprida solsken omkring sig i vidaste kretsar.
En sådan kvinna är det vi i dag vilja göra Iduns läsare bekanta med; — det är den i Göteborg mycket afhållna och uppburna borgmästarinnan fru Marie Louise Svanberg.
Hon har tillhört Gö- teborgs samhälle i öfver 42 år och där gjort stora insatser på skilda områden.
Hennes outtröttliga nit, aldrig svalnande ifver, intelligens och intresse ha varit allt för betydliga, att hon icke nu på sin sjuttioårsdag, den 23 maj, härför bör få ett all- mänt och mycket välförtjänt erkännande.
Utom den kärlek som fallit henne till del inom släkf- och stor vänkrets, åtnjuter hon allmän aktning inom hela samhället, ty få ha de välgörenhetstill- sfällningar varit, till hvilka hon ej tagit initiativet eller hufvudparten af besväret, alltid vetat finna bästa sättet för att lyckas, och hur har hon ej med sitt vänliga, förbindliga sätt förstått vinna med- - 347 - hjälpare, såväl manliga som kvinnliga, som gladt offrat sin tid för att bistå henne.
Hennes s t a n d a r d w o r k, grundandet af Gö- teborgs arbetsstugor, är det, som kommer att in- skrifva hennes namn i Göteborgs annaler, ty hvad hon här i kärlek nedlagt som frö, har redan bu- rit och bär årligen de välsignelserikaste frukter.
Som bekant har dessa " Stugors " första före- komst i vårt land startats af fru Anna Retzius, som införde dem i Stockholm, men därnäst torde nog borgmästarinnan Svanberg vara den som if- rigast upptagit idén och fört den lyckligt framåt.
Den första arbetsstugan, belägen vid Drottning- torget, öppnades 1888.
Det hade varit ett mödo- samt arbete att hopsamla medel härtill, ty som man vet, ställer sig allmänheten ofta skeptisk vid frågan om nya idéers genomförande, men sedan den första kraftigaste hjälpen lämnats af aflidne engelsmannen, grosshandlar Wilson gick det lättare.
Andra arbetsstugan förlades till Majorna, till densamma skaffade musiklärarinnan fru Scheel-Bersén grundplåten [inkomsten af en elevuppvisning].
Att familjerna Wijk, Dickson och Röhss m. fl.
äfven gifvit rika bidrag, likaså fru Anna Retzius, bör icke förglömmas.
Majornas stuga invigdes i september 1895.
Sedan man nu sett det goda inflytande dessa arbetsskolor utöfvat på barnen, önskade Gamlestaden äfven få en dylik; medlen härtill skänktes af fru Emil Ekman, född Kurck, som var lifligt intresserad härför.
Fru Svanberg hade äf- ven dess ordnande och igångsättande sig anför- trodt, och har den nu existerat i cirka 10 år.
Kommer så den fjärde, belägen i den folkrika stadsdelen Annedal; denna namnes vanligen " fru Wijks stuga ", ty den är bekostad af änkefru Emelie Wijk, född Dickson.
Den invigdes 1 de- cember 1911.
Fru Svanberg kan icke blott med glädje, utan äfven stolthet, se på detta fyrdubbla verk, som det fordrats mer än vanliga krafter och energi för att utföra.
Att kunna sörja och ordna för de små, och att söka förhjälpa de äldre till arbetsförtjänst och lefvebröd, det har legat henne varmt om hjärtat och varit målet för hennes sträfvan.
För sistnämnda sak har hon såsom styrelseledamot i sällskapet " Om och sedlig modersvård " verkat i 18 år.
Att Röda korsets verksamhet också gjort sig tillgodo hennes krafter och eminenta förmåga förstås lätt — med ett ord fru Svanberg har al- drig sparat sig själf för glädjen att kunna lindra nöd och med sin hjärtegodhet sända ljusglimtar in äfven i de mörkaste vinklar och vrår i vårt sam- hälle.
På våren 1885 kallades hon till hedersleda- mos i Nordiska museets styrelse.
I sällskapslifvet har hon äfven tagit rik del och i sitt vackra, smakfullt ordnade hem har hon öfvat stor gästfrihet.
För att till sist bifoga några data, så föddes fru Svanberg den 23 maj 1842 på Thorsbergs säteri i Södermanland.
Hennes fader var possessiona- ten Johan Hasselgren, gift med Charlotte Chöler.
I lyckligt äktenskap ingick hon den 6 december 1870 med Gustaf Svanberg, den framstående ju- risten, sedermera politieborgmästare i Göteborg — som afled för några år sedan.
Måtte det förunnas fru Svanbergs vänner och det samhälle hon tillhör att ännu länge få rå om och i henne se representanten för allt det ideella och människovänliga, som ger lifvet dess högsta och rikaste värde.
ANNA KOCKUM.
Wennerbergssiatyns af- täckning.
U HAR STUDENTSTADEN VID Fyris fått den länge beramade statyn öfver sin genialiske b e - sjungare.
Det var i tidningen Idun som förslaget om att resa en stod öfver Gluntarnes och de fosterländska sfudentkvartetternas skapare först framkom och våra läsare erinra sig utan tvifvel, att vi sedermera följt denna frågas mindre lyckliga utvecklingsgång genom dess skilda instan- ser.
Det var ogynnsamma omständigheters skuld, att ej C.
J. Eldhs vackra och poetiskt innebördsrika stod af Gunnar Wennerberg nu hälsar vandraren i Carolinabacken, men man får å andra sidan vara tacksam att Theodor Lundbergs Wennerbergsfigur blef så tilltalande, att den ej gör våld på åskåda- rens fantasiförnimmelse af den store juve- nalen.
Aftäckningen, som ägde rum i samman- hang med vårfesten, fick en mycket högtid-
lig och siämningsrik prägel, ty vi veta ju alla att " Uppsala är bäst " just en sådan dag.
Som aldrig eljes lefver den då upp vid studentsångens rytmer, och man känner närvaron af dess månghundraåriga kulturtradi- tioner, skapade af allt hvad Sverige ägt stort på det and- liga området.
Efter Allmänna sångens sed- vanliga vårkonsert skedde sta- tyaftäckningen, hvarvid prins Eugen i ett längre anförande tolkade Gunnar Wennerbergs sångargärning och hans in- sats i odlingsarbetet.
Prinsen 1.
G r u p p af k ä n d a p e r s o n l i g h e t e r v ä n t a n d e vid s t ö d e n före a f t ä c k - ningen.
(1.
P r o f e s s o r L u n d b e r g, Wennerbergssfodens skapare, 2.
Ä r k e b i s k o p E k m a n, 3.
P r i n s E u - g e n, 4.
R i k s a n t i k v a r i e n H i l d e b r a n d, 5.
G r o s s h a n d l.
L i t h a n d e r.
6.
P r o - yttrade bl.
a. att Wennerbergs svenska sinnelag alltigenom ägde äkthetens prägel och att detta i förening med hans snille som dikfare förklarade arten och makten i hans sång.
S e - dan täckelset fallit nedlades framför stöden åtskilliga kran- sar, däraf en å studentkårens vägnar af dess ordförande fil.
kand. Bror Jonzon, som i ett kärnfullt anförande utbragte ett lefve för Gunnar Wenner- bergs minne.
Statyn, som är utförd i ljus brons, står mycket fördelaktigt midt i stigningen af Slottsbacken nedanför Ca- rolina rediviva.
f e s s o r R u d i n.)
2.
S t u d e n t k å r e n p å v ä g till S l o t t s b a c k e n.
3.
S t ö d e n e f - ter aftäckningen.
4.
P r i n s E u g e n talar före aftäckningen.
5.
P r o f.
Berggren talar.
Àlfr.
D a h l g r e n s eftertr.
foto.
2]
AUGUST STRINDBERG.
v flesta skapande människor ha ett visst begränsad!
mått af nya värden att sätta in i lifvet.
Förr eller senare kommer också för nästan alla diktare den tid, då de kän- na sig ha uttömt sin begåfnings re- surser, då de inga nya erfarenheter göra, då själfva minnet icke längre säger dem någon- ting, då lifvet rör sig inom det väl- bekantas cirkel: den skapande lust- en upphör.
De tystna eller de upprepa sig.
Men Strindberg tröttna- de aldrig.
Han var idel lif och han var alltid ny.
Icke så som skulle icke också han varit bunden af den be- gränsning, som är den jordiska per- sonlighetens lott.
I själfva problemen, med hvilka han som Jakob brotta- des, kan man stundom se denna hans begränsning: det låg utom hans personlighets sfär att kunna lösa dem.
Men just i detta att han städse på nytt upptog kampen, förnyade han sig.
Sina gamla pro- blem gaf han stän- digt nya och mera fängslande aspek- ter, trängde han allt djupare in i.
Han visade, hur hvarje problem är outtömligt.
I hans fåfänga och out- tröttliga sträfvan efter harmoni, i ÂR SVEN- ska samiids ryktbaraste man, den svenska vitterhetens pro- duktivaste och för- underligaste snille har i dessa dagar gått bort.
Det är i år fyrtio år sedan Mäster Olof dikta- des, och sen denna tid har August Strindberg out- tröttlig skapat verk på verk.
Hans allra tidigaste ungdoms- arbete, det lilla dramatiska utkas- tet Fritänkaren, med hvilket han först vaknade till medvetande om sitt framtida kall, bär som motto orden ur bibeln: jag är icke kommen till att sända frid, utan svärdet.
Hur ha icke dessa ord mer än ynglingen nå- gonsin kunde ana gått i uppfyllelse på honom själf!
Han har velat strid, och strid har det stått kring honom som kring ingen annan samtida svensk man.
All- tid ljödo anhän- garnas och mot- ståndarnas rop hö- ga kring hans namn: han har väckt högsta entu- siasm och bittraste fiendskap.
Och icke ens efter hans död skall det bli tyst kring honom; också öfver hans graf som öfver hans frändes i ett annat århundrade, Jean Jacgues Rous- seau, skola vän- nernas och fien- dernas skaror dela sig och kämpa.
Ty sådan är den stora ärans lott; den som vunnit äran får in- gen ro och ingen hemlighet längre äga, han måste med eller mot sin hans titaniska kamp att vinna frå- gornas svar afslö- jade sig för honom lifvets underfulla rikedom.
Lifvets väsen själft blef riffer Carl Larssons teckning i färg på Nationalmuseum.
Den för diktaren så karaktäristiska autografen för honom idel är af honom själf nedskrifven på den reproduktion af porträttet, som äges af redaktör Johan Nordling.
motsatser, mellan vilja offra sig, vare sig på korset eller i lade vårt språk som ingen, att de svenska ljus och mörker, hat och kärlek, lidande och Hans öga var för skarpt, hans triumfvagnen, dyrkad eller förhånad, blir ordens största härförare, som sist och yp- längtan.
samvete för ömtåligt för att han någonsin han alltid vidt synlig, hans namn blir ett ba- perst visat för oss och för världen hur det ner, som människornas händer alltid skola svenska stålet biter, nu är borta från sitt skulle tillåta sig att blunda för tingens ena Men eljes är ingenting förändradt, sida.
Det ligger så mycken feghet, så myc- slita i, som alltid skall väcka deras lidelser, land.
vare sig buret högt eller släpadt i smutsen.
hans personlighet och hans verk lefva ken bekvämhet gömd i lefnadsregeln som Det intryck Strindbergs död väcker är starkt ibland oss som förr, hvar och en kan också rekommenderas diktarna, att bara se det goda i lifvet.
Strindberg såg också det en känsla af tomhet, af undran blott förvissa sig därom.
att denna väldiga kraft ibland oss nu ej Det är nästan exempellöst att en diktare onda med en smärtsam passionerad inten- längre finnes, att icke en rad mer under en bana så lång som Strindbergs allt- sitet, med en skräckfylld klarsynthet.
skall läggas till hans verk, att också jämt förmår hålla intresset samladt kring sin Själfva hans innersta problem blef det on- Kanske man däri vågar se den stämma för alltid tystnat, som ta- person och sitt verk som han.
De das problem.
- 349 -
1 1 hemligheten i att han aldrig tröttnade, att hans inspiration aldrig slocknade.
All stor mänsklig känsla födes ur en dishar- moni, ur en kamp.
När människorna ål- dras, så harmonieras de merendels, de ha löst sitt eget lifs disharmonier, eller ha de fallit bort omärkligt från dem, och för de andras sakna de öga.
Men Strindbergs egen rika själ var fylld af kämpande mot- satser, som alltid eggade honom till nya lösningar.
Och också om de hvilade, så visade världen omkring ständigt en ny fientlig sida mot diktaren och hans ideal, och hans seende öga upptäckte i denna värld oberoende af honom själf alltjämt nya lidanden och disharmonier.
Hans Bilder från Strindbergs jordafärd.
1.
Kistan uppställd i diktarens hem.
2.
Processionen lämnar sorgehuset.
X utmärker Strindbergs balkong.
3.
Processionen [studentkårerna) passerar Norrtullsgafan.
Grupper ur proces- sionen: 4.
Riksdagen, 5.
" Sveriges författarför- ening " Cl.
Sigurd Bödtker, representant för Norges författare.
2.
Tor Hedberg.
3.
Nils Erd- mann.
4.
Georg Nordensvan.
5.
Sven Söderman.
6.
Marika Stjernstedt.
7.
Elin Wägner.
8.
John eget lidande hade lärt honom förstå allt an- nai.
" Lifvets strider ta aldrig slut! "
är den betydelsefulla, käcka och vemodiga slutre- pliken i Erik XIV.
Och af den grunden fog heller aldrig diktargåfvan slut hos August Strindberg.
Strindbergs diktning är inte blott till kvantiteten den mest omfattande, men också i sin art den mest mångskiftande i svensk litteratur.
Han har pröfvat alla diktens for- mer, han trotsar alla litterära slagord.
Han är den enda stora verklighetsdiktaren i vår litteratur.
Ingen har haft så fina sinnen som han, ingen har ägt ett så rikt vetande om de yttre tingen, ingen har varit en så exakt och skarp observatör som Röda Rummets och Hemsöbornas författare.
Han är som alla veta den moderna realismens banbrytare i vårt land.
Men detta blef han utan program och afsikt, och det var icke den franska naturalismen representerad af Zola, men som han själf betonat romantikern Victor Hugos och Dickens ' samhällsromaner un- der hvilkas inflytande Röda Rummet kom till.
Realismen var mindre en metod hos honom än en sida i hans begåfning.
Den var ett vittnesbörd om hans kunskapshun- ger på verkligheten och den blef en konst- närlig princip hos honom i den mån hans opposition mot efterromantikens fadda verklighetsförfalskning, hans sannings- sträfvanden och hans sociala intressen drefvo honom därtill.
Men han föll icke offer för realismens svagheter: den verk- lighet han skildrar är utvald af, upptagen i hans konstnärliga inbillning.
Han Landguisf.
9.
) ohan Nordling.)
Dramatiska artis- ter: Från vänster till höger: hrr Envall, Högel, fru Astri Torsell, hrr Anders de Wahl, Gösta Hillberg, frk Schildknecht, hrr Kåge, Svennberg, Klintberg, Kastegren, Bränder, fru Seelig-Sand- berg, hrr Byström, Eklund, Albert Ranft, Wet- fergren, Hammaren, fröknarna Alexandersson och Falkner, fru Manda Björling-Falk och hr Falk.
Foto för Idun af A. Blomberg.
7.
K i s t a n b ä r e s till g r a f v e n af m e d l e m m a r af arbetarkommunen, ô.
G r u p p af d e l t a g a r e vid j o r d f ä s t n i n g s a k t e n.
L ä n g s t till v ä n s t e r r e g e r i n g s - medlemmarne grefve E h r e n s v ä r d, frih.
A d e l - swärd, civilministern S c h o t t e o c h prins Eugen.
D ä r e f t e r s t u d e n t e r m e d b l o m s t e r g ä r d e n.
9.
P r o - fessor Nathan Söderblom förrättar jordfästnin- gen.
10.
U n d e r j o r d f ä s t n i n g e n fl.
S k a l d e n s dotter Anne-Marie Bosse-Strindberg.
2.
F r u G r e t a von Philp, född Strindberg.
3.
D: r v o n P h i l p.
4.
S k a l d e n s s o n h r H a n s S t r i n d b e r g.
5.
F r u K a r i n S m i r n o w, f ö d d S t r i n d b e r g.
6.
L e k t o r S m i r n o w.
7.
P r o f e s s o r S ö d e r b l o m.)
1 b a k g r u n - d e n å s k å d a r s k a r o r n a o c h f a n b o r g e n.
F o t o för [d u n af A.
B l o m b e r g.
är helt och hållet Länge ha län- en inbillnings- karna gått till det konstnär.
Och det tysta diktarhemmet är icke säkert att däruppe på Drott- icke realismens ninggatans krön; principer i sin tid för alla de många, kunnat besvära ho- som visste att Au- nom som diktare.
gust Strindberg låg Han anmärkte en där och kämpade gång för icke län- med döden, syntes ge sedan vid ett tiden lång och samtal, hur svårt smärtfylld.
Han han haft att förmå hade länge lefvat sig att skrifva ett så instängd här i drama med mo- den lilla trånga dernt ämne, påpe- krets han valt, att kande hur han man tycker hans först så sent som rum mer än andra med Fadern gjort böra bära intryck ett försök däri: han af hans minne.
Men älskade i dramat utifrån gingo tan- fest och glans och karna till honom, hade därför funnit det är icke längre sig bättre hemma i sedan än 1 maj, då det historiska skå- Stockholms arbe- despelet.
Det är i tare samlades un- själfva verket gan- der sina fanor och ska få af Strind- sände honom en bergs verk, som hälsning, och den D E N TOMMA P L A T S E N.
A U G U S T STRINDBERGS ARBETSRUM, F O T O G R A F E R A D T EFTER DIKTARENS DÖD.
kunna betraktas krans, som följde som fulla uttryck för realismens inten- så ensam i den svenska diktens hi- den — det kan ses på vé " r bild — lät han tioner.
Det är t. ex. Giftas-novellerna storia, och som intar en så stor plats däri hänga upp i sitt arbetsrum.
och hans härliga skärgårdsnovellistik, Han var som alltid verksam in i det sista.
En sällsynt vacker försommarmorgon var där verklighetsskildringen snarast var ho- Hans ansikte syntes alltjämt vändt mot lif- det, då den store diktarens stoft fördes till nom en vederkvickelse och en hvila från vet, men hans blick var riktad därutöfver.
den slutliga hvilan — hade hans lif varit djupare och tyngre diktarvärf.
Men betrak- Han var mätt på år och strider.
Han såg orosfylldt, skiftande, så lystes nu den sista tar man närmare hans mest betydande mo- med ro, kanhända med längtan mot " dagens vandringen af den ljusaste frid, och hade derna dramer, så visar sig realismen vara slut ".
Ovillkorligt erinrar man sig de gri- hans verk varit omstridt, så enades nu dock blott en mask.
Vid första påseendet äro pande raderna i hans sista diktsamling: tusen och åter tusen om att hylla hans minne.
visserligen Ryttmästaren och Laura i Fadern Redan ett par timmar före den utsatta ti- På spånor du sist skall sträckas människor af helt vanliga proportioner och den, klockan 8 p å söndagsmorgonen, van- och sofva i furudoft deras äktenskapliga leda är ingen vare sig drade stora människoskaror ut till kyrko- af kådiga bräder och väckas, sällsynt eller utsökt art i känslornas flora, gården.
Utanför sorgehuset väntade likvag- när hyddan har blifvit stoft.
men snart växa de för inbillningen, de bli till nen med hästar under svarta täcken, och stora symboler för kärlekens eviga tve- Nu har han somnat i den sista sömnen, när den af liljor och lager smyckade kistan kamp.
Som realistiskt kan stycket synas men de gestalter han frambesvurit ur lifvet burits ned och de närmast sörjande tagit sjukt och orimligt, men som symboliskt äro kvar och skola alltjämt föra hans själs plats i vagnarna, satte sig det ofantliga tå- blir det mäktigt och skakande.
Detsamma talan i maktfullt språk.
I den svenska littera- get långsamt i gång.
Här voro många gäller t. ex.
Fordringsägare och i ännu högre turens häfder har han outplånligt inristat sitt kända namn inom teater- och författarvärl- grad det väldiga dramat Dödsdansen.
Tra- namn.
För kommande släkten skall hans den, från konstnärs- och publicistkretsar, gedien om de två olyckliga innestängda i bild resa sig högt som ett minne och en sym- och efter endast en kort stund stötte studen- lifslång fångenskap i fästningstornet på sin bol från vår oroliga och brytningsrika tid ternas skara till tåget med en ståtlig fan- ö, det är ett sagospel om kärlekens sorg, om och hans verk stå som ett af dess största borg af standar i hvitt och guld, behängda lidelsernas förtviflan, och därunder klingar monument i dikten.
med sorgflor.
Och nu kom också blomster- som en sakta melodi diktarens djupa med- JOHN LANDQUIST.
hyllningen: en hel rad öppna vagnar f \ ilc ' a känsla med människorna.
Det är de meta- med kransar ryckte in i processionen.
fysiska lifsmakternas inbördes kamp som Ett stycke längre fram mötte den imposan- drifver två oskyldiga och tillfälliga små taste hyllningen.
På Odenplan väntade människor att mot sin vilja såra och plåga nämligen arbetarna i täta skaror under ett hvarandra.
Mer och mer blir Strindbergs diktning sextiotal röda fanor och standar.
Och rundt omkring mindre en diktning om enskilda människor än om längs alla gator tätt packade människomassor.
Se- ondskan och godheten själf i tillvarons djup, om lif- dan August Blanche begrofs, sägs det, har aldrig en vets tyngd och om nåden, om själens heta afgrunder likbegängelse i Stockholm samlat så mycket folk.
och längtans blåa himmel.
Däraf dess mäktiga, be- An mer studerande ungdom än den första hopen klämmande och betagande stämningsrikedom.
Bak- stötte till, här kommo Uppsala och Lunds student- om viljans kraft och ansvarigheten, som han eljes kårer, Stockholms högskola, studerande vid flera icke varit böjd att underskatta, söker han sig ännu olika institut och högskolor.
längre in i tillvarons hemliga väsen.
Bakgrunden för En sällsynt vacker plats långt borta på den vid- hans diktning blir religiös.
sträckta Nya kyrkogården hade blifvit vald till Strindbergs graf.
Mängden af fanor på en närgrän- 1 nästan alla poesiens former har Strindberg efter- sande kulle lyste bjärt mot mörka granar och nvut- lämnat originala verk.
För vårt drama har han ska- slagna björkar.
Och rundtorn ett haf af människor, pat en hel repertoar.
Han har inte som en ljum I d y l - alla, tycktes det, fyllda af stundens högtidliga stäm- liker, men som en hård och stark själ ledt in verklig- ning.
hetens värld i all dess friskhet och kraft, med dess Efter den i all sin enkelhet gripande jordfästnings- tragiska passioner i den svenska dikten.
Han har akten, som förrättades af professor Nathan Söder- fört oss tillbaka in i den svenska historien.
Han har blom, följde den sista hälsningen: blomstergärdens diktat oss bort till drömmens fjärran sagoriken, ljufva nedläggande från diktarens närmaste, från konun- och skräckfyllda liknelser för lifvet på vår jord.
Han gen, från institutioner och föreningar.
Och under har uppenbarat för oss samvetets hemliga domstol, allt detta ringde Solnas klockor in sabbaten och de där våra handlingar dömas, där det fälles eller be- nylöfvade träden susade vårmelodier kring kullen, M l n A BOKLUND.
nådas, och han har trängt in i de sista frågornas mys- August Strindbergs hushållerska, där vårbrytningens skald fått ro.
tiska skuggvärld.
som troget vårdat diktaren Så är han nu borta, denna underbara man, som står till det sista.
E TVÂ KVINNOR, HVILKA BE- kläda de mest bemärkta plat- serna inom Hvita Bandets Cen- tralstyrelse, fira båda just i år betydelsefulla födelsedagar.
Båda ha under en följd af år nitiskt arbetat i detta kvinnoförbund, som spinner sin sam- manslutning kring hela jorden och som satt nykterheten som den främsta punkten på sitt program.
Ordföranden doktorinnan Emma Wreilind fyller den 28 maj sextio år, och sekreteraren, fröken Emilie Rathou firade den 8 sin femtioårsdag.
Bådas verksamhet i föreningen och dennas ut- vidgning, icke endast på flera platser i vårt land, utan också på flera nya arbets- områden, hänga nära hop med hvarandra och kunde ge anledning till en långt ut- förligare skildring än den, till hvilken vi här måste inskränka oss.
Fru Emma Wretlind, som är dotter till kyrkoherden teologie doktorn C.
J. Lenström och varit gift med läkaren dr Wretlind, blef redan som helt ung intresserad för nykter- hetsrörelsen och de absolutistiska sträfvan- dena, och att hon äfven tidigt insåg, att kvin- norna i dessa hänseenden borde arbeta icke endast som uppfostrarinnor i hemmet, utan äfven i vidare kretsar, kan förklaras däraf, att hon vid denna tid var bosatt i Göte- borg, där fröken Beatrice Dickson börjat tala offenfligt om kvinnans mission på detta område.
Främst, så anser dokto- rinnan Wretlind, ligger en stor skyldighet på de bättre lottade kvinnorna, som fått upp ögonen för den nödvändiga reformen; de borde då icke längre vara bundna af gammal sed, som de äro, utan skänka tid och krafter åt dess framgång.
Fru Wretlind, som är mor till åtta barn — se vi icke här ett nytt exempel på, att
en kvinna icke behöfver under hela sitt lif upptas af familjeomsorgerna?
— har haft den glädjen att alltid hos sina närmaste finna förstående för sitt stora intresse.
Men just som hemmets kvinna har hon velat tala till andra hemmets kvinnor.
Sedan tio år sköter fru Wretlind ordföran- deskapet i Hvita bandets Centralstyrelse, där hon säger sig haft endast glädje af sitt ar- bete, af att ha lärt känna många varmt in- tresserade och verkande kvinnor landet rundt och af uppgiften att hålla tillsammans de olika elementen.
Vid propagandan hade man städse sökt att på hvarje plats ta upp just det, som där lämpar sig bäst.
Intet är i fråga om arbete, yttrar fru Wret- lind, så dyrbart och präktigt som de tidiga morgontimmarna, utan dem skulle det ej ha gått.
Det blir ju alltid för kvinnorna en kon- flikt mellan hemmet och de allmänna intres- sena — det blir ju för öfrigt alldeles det- samma för mannen med hans yrke och of- fentliga värf — men ett par timmar före kl. 8, det är lösenordet.
Centralföreningen var bildad ett år innan fru Wretlind åtog sig ordförandeskapet.
Denna viktiga post tillträdde hon 1902 just vid det tillfälle, då det stora nordiska nyk- terhetsmötet hölls i Stockholm.
Under 1880-talet, den tid, då studierna för sociala frågor egentligen började här i lan- det, var det man först hörde Emilie Rathous namn.
Hon höll föredrag, och detta var den tiden något nytt för en kvinna.
Än mer om- talad blef hon naturligt nog, när hon senare var den enda kvinna, som blef invald i den s. k. Folkriksdagen.
Att vinnandet af allmän rösträtt, för hvil- ken sträfvan denna företeelse var ett ut- tryck, var nödvändig för en hel del sam- hällsreformers genomförande, insåg denna unga kvinna, som redan då börjat kämpa för den idé, åt hvilken hon allt sedan ägnat sitt Iifsarbete i nykterheten.
Tvenne kvinnor hade visserligen redan före henne uppträdt i denna sak: Beatrice Dickson i Göteborg och Nanny Svedberg i Medelpad, men båda hade hållit sig endast till sina hemorter; s e - dan Emilie Rathou 1884 ingått i Godtemplar- orden började hon att hålla nykterhetsföre- drag landet rundt.
Att tala offentligt i landsbygden var denna tid ingen lätt sak.
Mötena blefvo stundom förbjudna; en gång i Hälsingland måste frö- ken Rathou i februari månad tala från en släde kullstjälpt ute i snön.
Är 1900 bildade Emilie Rathou Hvita Ban- dets Ostermalmsförening, hvars ordförande hon varit sedan dess.
Året därpå organise- rade hon Hvita Bandets Centralstyrelse, där hon sedan blef sekreterare, och ifrigt orga- niserande alltifrån Malmö till Kiruna har hon alltjämt arbetat vidare.
Ett offentligt erkännande af sin erfarenhet på området fick Emilie Rathou mottaga, då hon i november förra året invaldes — såsom ensam kvinna — i den kungl.
nykterhetskom- mittén.
Då hon nyligen firade sin femtioårs- dag mottog hon en mängd lyckönskningar och blommor, och vår bild visar henne just i sitt hem den dagen.
" Jag lofvar härmed att med Guds hjälp af- sfå från alla berusande drycker som njut- ningsmedel samt att efter bästa förmåga verka för nykterhet och sedlighet. "
Så lyder det löfte hvarje nyinträdande medlem i Hvita Bandet har att aflägga, och i detta angifves i få ord hvad Hvita Bandet främst vill och åsyftar: att väcka kvinnorna till insikt om a b - solutismens betydelse och behofvet af sed- liga reformer inom hem och samhälle.
Men i praktiken står snart sagdt intet af ti- dens ideella sträfvanden främmande för för- eningens intresse, och hur skulle det kunna vara annorlunda inom en sammanslutning af varmhjärtade kvinnor, hvilka förenats af ge- mensam längtan att bringa mera af lycka och sanning in i människornas samlif?
Hvita Bandet har blifvit kalladt " organiserad mo- derskärlek ".
Det är moderskärleken, som — om också stundom slumrande — gömmes inom hvarje kvinnobröst, som föreningen vill tillvarataga, sätta i system och göra frukt- bärande, ej endast för de tusen små hemmen, utan äfven för det stora gemensamma hem- met — samhället.
Hvita Bandets verksamhet är först och främst af u p p l y s a n d e a r t medels an- ordnande af föredrag, nykterhetskurser, mö- ten för olika slags kategorier af människor och utlåning af vandringsbibliotek.
Under år 1910 anordnades af föreningen på skilda platser ej mindre än 1,291 möten.
Jämsides med upplysningsarbetet löper det p r a k t i s k t f ö r e b y g g a n d e och u p p - f o s t r a n d e arbetet.
Många och skiftande äro de verksamhetsgrenar, som af Hvita Bandets lokalföreningar upptagits.
I Stock- holm finna vi Hvita Bandets nykterhetsres- tauranger, Hvita Bandefs upptagningshem för unga kvinnor, Hvita Bandets skolköks- kurser för fabriksarbeterskor och Hvita Ban- dets sommarhem för arbeterskor, och som ett sista uppslag i dess verksamhet i hufvud- staden bör omnämnas en kaffevagn, som af änkedrottningen ställts till föreningens dis- position och som rullar från den ena arbets- platsen till den andra för att med ölbuteljen konkurrera om arbetarnes ynnest.
I landsorten ha liknande och andra före- tag i mängd startats af Hvita Bands-förenin- gar.
Förutom nykierhetsrestauranger och varmmjölksförsäljningar ha en mängd hem af olika slag upprättats, seminaristhem, skogs- arbetarehem, barnhem, arbetsstugor m. m.
Våra bilder torde illustrera föreningens mångsidiga verksamhet.
Slutligen måste om- nämnas att Hvita Bandet står i begrepp att upprätta ett väl behöfligt och efterlängtadt alkoholisthem för mindre bemedlade kvinnor, för hvilket ändamål insamling pågår.
Den gemensamma bärande idén i alla dessa företag är åstundan att göra männi- skor lyckligare, friskare och godare.
" För Gud, för hem och fosterland " är Hvita Ban- dets vackra motto, och detta motto söker föreningen omsätta i handling.
Hvita Bandet räknar f. n. omkring 6,000 medlemmar, fördelade på 107 lokalförenin- gar.
Ett allt för litet medlemstal i förhållande till kvinnoantalet i vårt land!
Föreningens principer och sträfvanden borde kunna samla en långt större procent kring dess hvita standar.
Den ekonomiskt lyckligt lot- tade kvinnan, som mången gång knappast vet huru fördrifva sin dag och i tomma för- ströelser söka döda tiden, skulle inom Hvita Bandet finna oanade intressen att fylla sitt lif med, och mången hårdt arbetande syster skulle där möta den vederkvickande om- växling i sitt enahanda, grå arbetslif som hon så väl behöfver.
Äfven den, hvilkens tid el- ler andra förhållanden ej tillåta ett person- ligt deltagande i föreningens arbete, borde ändock kunna stödja dess sträfvanden g e - nom att bära det hvita märket och erlägga den anspråkslösa årsafgiften, som betyder rätt litet för den enskilda, men i samladt be- lopp sätter föreningen i stånd att forisätta och utvidga sin verksamhet.
Upprepade - 354 - kraf ställas på Hvita Bandet och dess ingri- pande i det ena eller andra missförhållandet, men föreningen står ofta rådlös af brist på kapital och tillräckliga personliga krafter.
Kvinnor, vidhjärtade, upplysta kvinnor, vil- liga att offra litet af sin tid och sina krafter i det godas tjänst, se där hvad Hvita Bandet behöfver!
Spalten om böckerna.
OHANNES HEUMAN INLEDER sitt skådespel om C h a r l o t t e C o r d a y och den unga hän- förelsen med en dikt, ur hvilken jag hämtar följande rader: Stig fram du mö af Normandie, och lär mig själf, min tid att vida större poesi än granna ord och sjuklig känslobikt det är den tysta strid, där känslan viker för en högre plikt.
Charlotte Cordays historia är en af de sällsynta, där de med trohet och utan någon utsmyckning återgifna dokumenten och akt- styckena frammana en skönare dikt än den romantiska omskrifningen.
Under sådana förhållanden är det ett vådligt företag att dikta ett skådespel på vers, där Charlotte Corday är hjältinnan och en apokryfisk poet och lärd vagant hennes motspelare.
Kanske skola vännerna af den exakta historien finna skådespelets Charlotte ett grand för flick- vek och exalterad.
I verkligheten utmärkte hon sig ju genom en till det yttre så godt som orubbad sinnesjämvikt.
Kanske kan man tvifla på hennes känsla för en man lik poeten Lacouture, en variant af typen Cyrano de Bergerac, en ordets man, som visserligen inte skyr handlingen, men med något af gas- cognares sorglösa oförsynthet och noncha- lans.
Men skådespelet rör inte uteslutande Charlotte Corday, det gäller " den unga hän- förelsen " också i andra personer, och en lyckligare fransk typ därför kan väl inte dik- tas än just poeten Lacouture med hjärtat på tungan, njutande berusningen af känslans och intelligensens glöd.
Charlotte Corday var ju, som nyligen blifvit anmärkt af en af hennes minnestecknare, i sin behärskning en romarinna, andlig dotter af Plutark eller ge- nom sina normandiska vikingaanor en sen- född sköldmö.
Som hon står i skådespe- lets midt, en skär och liljehvit gestalt, lik en hänförelsens och offerhandlingens symbol, är hon ändå, den historiska olikheten till trots, mön från Normandie, hjältinnan och martyren, sådan en diktares fantasi frambe- svurit henne för att svinga hennes bild som en fana i den gryende dagens strid mot den gamlas gråhet, handlingsskygghet och brist på idealitet.
Johannes Heiimans dikt i skå- despelets gestalt med sin formklarhet, sitt ungdomligt starka och ändå manliga patos och sin längtan efter öfversinnlig och evig skönhet är ett vackert löfte, att " den unga hänförelsens " frivilliga i vår tid inte skola sakna en värdig poetisk banerförare.
I sitt debutarbete Sjöfallsboken fann B e n g t B e r g redan det säregna området för sin diktning, man kunde säga det psyko- geneiiska.
Han skildrar människor och djur, sådana det dunkla lifsflödet stiger och danar sig i dem från tidernas gryning.
När Bengt Berg skildrar djuren liknar det hågkomster, atavistiska drömmar, till hvilka evolutionslä- ran tycks lämna det vetenskapliga stödet.
Hvem glömmer, som en gång har läst den, berättelsen i Sjöfallsboken om ungbjörnen, som miste sin mor, och hela hans lifsöde,
som slöt i sig hans stumma själs dunkla rö- lar om en ung flicka, som inte har ett s. k. relser, och paralellhisiorien om finngossen " godt hjärta ".
Författaren visar det genom Pertula, som i så mycket liknade ungbjörnen.
att berätta en del smådrag ur hennes lif.
I den nya boken G e n e z a r e t talar Bengt Läsaren, som inte från början har reda på Berg om människor, som förefalla oss så un- meningen, tvekar om den under berättelsens derligt främmande, atf vi måste lyssna länge, lopp.
Vera är naturligtvis bristfull, men innan vi känna igen dem.
Utan ett djupt skulle det inte kunna tänkas, att det vore lyssnande skall ingen rätt läsa Bengt Bergs gry i henne också till en riktigt bra flicka, om bok.
I människobullret blir den något ofatt- de rätta inflytelserna gjorde sig gällande?
ligt och kanske likgiltigt.
Klarast skall den Det finns säkert pojkar, som kittlat hästar som förnimmas i ödemarksstillheten.
Där har barn och ändå vid mogen ålder visat sig ha författaren själf lyssnat sig till den.
Där nal- hjärtat på rätta stället.
Men Vera är ohjälp- kas en människa lättast ursprungsdröm- lig.
Man undrar om inte ridspöet, som hen- marna.
Jack London ger i en af sina böcker nes fästman i ett förtvifladt ögonblick fick en fantastisk skildring af apan, som höll på i handen, rent af med rätt användning att bli människa.
Det Bengt Berg skildrar är kunde varit ett verksamt medel till väc- allt det dunkla och osammansatta, stundom kande af flickans mera upphöjda egenska- det låga hos oss själfva, men det är ändå per.
Men fästmannen är en finkänslig natur.
människan, människan, som i ångest och b e - Han bryter förlofningen och lämnar Vera gär sträcker sina armar högre än hon själf ... dränkande " i kyssar och tårar bilden af den Med detta arbete har Bengt Berg mera än man, hon sårat till hjärteroten ".
Berättelsen bekräftat det stora löfte han gaf i sin de- äger många förtjänster och har säkert en butbok.
Hans stil är i sin beundransvärda mission att fylla bland Veras andliga med- enkelhet fulländad konst.
Gestalter och systrar, så talrika, att vi för släktets och löjt- landskap framstå genom den med verklig- nanternas lycka måste tillåtas tro på deras hetens skärpa, och ändå hvilar öfver det hela högre utvecklingsmöjligheter.
Bokens öfriga mindre noveller ha i allmänhet sitt värde i drömmens betvingande stämning.
H j a l m a r B e r g m a n har från sin bör- uppfångandet och det konstnärligt riktiga jan som en halft misstänkt romantiker med åfergifvandet af en situation, inte i synnerhet den blåa blomman åtminstone i ett af knapp- de stora ögonblickens, utan de skymda epi- hålen och ett underfundigt leende bara i ena sodernas, hvilkas betydelse det kräfves dik- mungipan utbildat sig till en nästan oroande tarens stillsamma iakttagelse och eftertanke humorist.
Är han nu bara som sådan riktigt för att uppskatta.
Sålunda har Gustaf Ull- i ordning i sin förblifvande gestalt eller man dragit en del allvarliga slutsatser, som skymtar måhända ännu på afstånd löftet om han meddelar på sitt eget försynta och ett nytt ansikte som framtidsperspektiv?
I grannlaga sätt, så att läsaren slipper märka, Hjalmar Bergmans senaste arbete är det om han inte vill, att han undervisas i moral emellertid humorn, som råder, om inte ordet och goda seder.
och därmed begreppet är för germanskt för Det skymtar något af en ny författareindi- ett skämtlynne bemängdt med en så gallisk vidualifef af intresse i boken T r ä s k e t af].
skepticism och därtill ägande ett så skönj- L.
S t o c k e n s t r a n d.
Ett föregående ar- bart tycke med mästarens på området, Ana- bete af författaren har tyvärr undgått mig.
tole France.
Frändskapen mellan de båda Denna novellsamling innehåller stockholms- har redan anmärkts på ett tidigare stadium, skildringar från ett begränsadt område, då Hjalmar Bergmans musa föreföll att ännu gränderna kring Roslagstorg.
Det är inte kunna räddas för en lägre himmel än den i ondt om stockholmsskildringar i denna litte- hvars förtunnade luft hon nu sväfvar.
På det rära stad, från journalisternas snabbtecknin- närvarande stadiet ser återgången proble- gar till de tjocka romanernas hufvudstads- matisk ut.
Den nya bokens filosofi förne- lyrik.
Mycket af hvad man läst i den vägen kar liksom en af dess mångfaldiga person- förefaller en att sväfva i luften eller till mot- nager alla sanningar utom sanningen om den sats tomt och idélöst krypa alltför nära jor- absoluta förintelsen.
Människorna i denna den, när man följer med denne författare bok tala, röra sig och handla på ett på rakt in på de små trånga gatorna mellan samma gång naturligt och bakvändt sätt.
gamla ruckel och nya bostadskaserner, midt De säga och göra de tokroligaste saker s å - ibland människorna, som höra tillsammans som en människa gör det i drömmen.
De med allt detta, och hvilkas andliga fysionomi handla till förfång eller glädje för sina med- det hjälper till att dana.
Författaren är en människor utan att själfva vara onda eller god realist på samma gång han höjer sin goda.
De äro alltjämt endast roande, och skildring öfver verklighetsannoterandet.
Han de som af en eller annan drift göra sina rör sig i sin miljö med en slags djupsinnig medmänniskor tjänster äro lika värda att sorglöshet, som griper det rätta taget om skratta åt som de andra, hvilka lika me- hans människor och kommer det att glimta ningslöst stjäla, mörda eller begå det slags fram ur deras inre något som förklarar och gouierade handlingar, som inte i nogräknad!
upphöjer dem också i svagheten eller för- sällskap kunna nämnas vid namn.
Vid för- nedringen.
Boken innehåller ett och annat, sta betraktandet förefalla alla dessa männi- som inte håller det konstnärliga måttet och skor påtagligt lefvande med sina miner, rörel- någon gång en obetydlighet.
Men i sin ingif- ser och hvardagsuttryck, men när vi under- velses lyckligaste stunder vinner författaren söka saken närmare, märka vi, att de alla den afgjorda seger, som ligger i att förmå äro tomma invärtes och att de alls inte lefva tvinga sin läsare in i en stämning, där den med eget lif.
Hvar och en har en tråd dra- skildrade världen blir oemotsäglig och sann gen genom tomrummet inom sig, och långt och där realitetens dagrar och skuggor väl borta sitter en skämtare och drar i alla trå- likas med det förklarande ljuset från diktens darna så att det ser ut som om figurerna fyrbåk.
lefde.
Det är onekligen ett konstverk att Frida Stéenhoffs manliga pseu- åstadkomma allt detta, och åskådaren har roligt så länge det varar.
Det är möjligt, att donym H a r o l d G o t e, som redan ofta författa- han efteråt erfar en känsla af beklämning, i skådespelefs form framfört om det inte i stället blir en motsatt af glädje rinnans social- och sedereformatoriska vid tanken på att det verkliga lifvet inte är sträfvanden, har nyligen iklädt sig det arrangeradt af en skämtare.
moraliska och estetiska ansvaret för ett skådespel benämndt " Kärlekens G o d h e t e n s j ä l f heter G u s t a f U l l - r i v a I ", som under den gångna säsongen m a n s sista novellbok.
Titelnovellen hand- spelats i landsorten.
Om läsaren söker före- - 355 - vändningen äfven till det nya verket i nå- got privat eller samhälleligt ondt, som bör afslöjas och bestraffas, känner han sig emellertid tveksam.
Enskilda röster ha bör- jat varna för " könshatet ".
Frida Stéenhoff tycks i sitt nya skådespel förena sig med dem, men det exempel hon framställer har så föga sannolikhet, att varningen mister sin udd.
Fru Helena Grip, en ung änka, har ef- ter ett desillusionerande äktenskap kommit till den åsikten, att kärleken inte kan skänka den högsta och renaste lycka åt en " själ- full " och förfinad kvinna.
Hon ersätter den med en varm och svartsjuk vänskap till en ung flicka.
Denna lofvar sin väninna af tacksamhet en evig och fullständig trohet och begår i sista akten ett själfmordsförsök för att lösa konflikten mellan sin pliktkänsla, som binder henne vid väninnan, och sin vak- nande kärlek.
Skådespelets manliga huf- vudpersoner äro en notarie, som hopplöst suckar för änkefrun, och en affärsman, som älskar den unga flickan.
Dialogen urartar oftast till diskussion i ett flertal ömtåliga ämnen.
Frida Stéenhoff har i sitt skådespel berört ett problem, hvarmed vi möjligen snart nödgas räkna: den kvinnovänskap, som tan- gerar gränsen för det erotiska området eller öfverskrider den, men hennes inlägg går knappt till djupet af den allvarliga frågan.
Det fordras för öfrigt en annan auktoritet än den litterära eller socialreformatoriska, nämligen psykiafernas, för att giltigt behandla olyckliga och ensamma kvinnors surrogat för kärleken.
Unga åtråvärda änkor och be- dårande adertonåringar äro i alla fall inte de offer, som kunna tänkas allvarligast ut- satta för försökelserna från vänskapen som " kärlekens rival ".
A r t u r M ö l l e r har försett sin novell- samling S t u d e n t s y n d e r med ett företal där han bland andra upplysningar meddelar allmänheten, att man i detta land ganska snart erhåller en allvarlig lifsåskådning.
No- vellerna i boken härstamma från den tid, då författaren ännu inte var delaktig i förmå- nen af en sådan, och torde därför med fördel och ett visst nöje läsas af allvarligt folk med tryggad ställning och socialt anseende.
Per- soner på ett lägre utvecklingsstadium och med en ungdomlig brist på karaktärsfasthet kunde däremot möjligen tänkas taga skada af den frivola tonen i skildringarna, som ut- märka sig genom författarens kända talang och humör.
En litterär debut af mera än vanligt in- tresse är B r i t a v o n H o r n s drama från ' renässansens dagar L u c r e z i a.
Skåde- spelet torde ej lämpa sig för scenen, då den dramatiska rörelsen är otillräcklig.
Dess förtjänst ligger i ett färgrikt språk, hvars bil- der utom yttre välljud och rytm ha innebör- dens poesi och betydelsefullhet, och i en stark och bärkraftig fantasi, som ledes af en brinnande vilja att pejla ämnets djup: de inre driffjädrarna till kärleken, hatet eller ond- skan, sådana de te sig hos dramats hand- lande personer.
Med ett eller annat miss- grepp, som någon gång tycks bero snarast på öfvermåttet af sjudande kraft hos den helt säkert unga författarinnan, någon gång på en ej fullt färdig teknik, höjer sig Lucrezia långt öfver dilettantismens och de litterära nybörjarnas genomsnittliga nivå.
Till sist endast en erinran.
Under titeln F r ä n d e r o c h f r ä m l i n g a r har A n - d e r s O s t e r l i n g publicerat en knippa dikter, pietetsfulla och känsliga tolkningar ur främmande poeters verk, bland hvilka märkas Coleridge och Keats, Gautier, Bau- delaire och Verlaine.
GERTRUD ALMQVIST.
1 de klämmas upp ur smöret med e n sked.
Smöret fräses därefter med mjölet 2 min., rotspadet och den kokande bul- jongen spädas på, persiljan och d e n sönderskurna spenaten läggas i och sop- par får under rörning koka 5 mini.
Äggulorna slås upp och vispas i sop- pan, som afsmakas med kryddorna och hälles öfver grönsakerna, svampen och kräftstjärtarna i soppskålen.
Serveras mycket varm.
&gt; E.KMPILTPVS&gt; I ÙE.
I R L K E X OFVANSTÅENDE FABRIKAT F I N N A S I RIKHALTIGASTE S O R T I M E N T TILL BILLIGASTE P R I S E R H O S A.-B.
Nordiska 1 2 FIÊ-5.TFN K R P F F T F F F \ R E.
R Kompaniet, Stureplan.
HAFRE- UTDRAGEN TILL TVÅ BÄDDAR.
S j ö t u n g a å l a f l o r e n t i n e (f. 6 pers.).
3 sjötungor p å omkr. 5 hg.
st., 1 msk.
salt (15 gr.).
T i l l k o k n i n g: X / msk.
smör, 4L / del.
fiskbuljong.
S p e n a t: 3 hg.
spenat, 3 msk.
smör.
Sås: 4 del.
hollandaise.
T i l l g a i n e r i n g: 12 r ä t s t j ä r t a r, 2 — 3 tryffel, persilja.
B e r e d n i n g: Sjötungorna urtagas, sköljas väl och torkas, fenorna klippas bort.
E n djup skåra skares med e n spetsig knif längs efter ryggbenet p å båda sidor och filéerna skäras försik- t i g t från benet, så a t t d e ej g å sön- der.
De läggas med skinnsidan mot etn skärbräda och k ö t t e t skares från skin- net- Gälarna klippas bort och huf- vudet, benet och d e t ihvita skinnet sköljas väl och härpå kokas buljongen,.
Filéerna ingnidas med saltet loch få ligga p å hvarandra 1 tim., hvarefter de ånyo torkas med fiskhandduk och kokas 5 — 8 min.
i fiskbuljongen.
De läggas .upp med halster och få rinna af på duk.
— • Spenaten förvälles i l ä t t saltadt vatten, får rinna af, vrides i en duk, hackas groft, kokas i smöret omkr. 20 min.
och utbredes p å bottnen af e t t aflångt silfverfat.
Filéerna läg- gas därpå, 4 del.
hollandaise hälles öfver, och anrättningen garneras med räkstjärtar, tryffeln, skuren i skifvor, och persilja.
Serveras med små, kokta, mjöliga potatis.
Gösfiléer kunna till- lagas p å samma sätt.
1 Z / K F V P P O R Solidarirasoffan, 2 P R I S: M E D K Ä T T T N G S B O T T E N; G U L B E T S A D K R.
5 5: H V I T L A C K E R A D D E N DRA I ENA „ M A D R A S S E N SÄNGEN LÄGGES I A.-B.
Nordiska Kompaniet, GREFTUREGATAN 24 A.
Det fönlösande ordet I S t e k t a m o r k u l l o r (f. 6 pers.).
3 — 4 morkullor, 1 hg.
späck i 3 — 4 skif- vor, 2 tsk.
salt (10 gr.), 5 msk.
smör VILLERVALLAN A F OLIKA N A M N P Å M U N - (1 hg.).
VATTEN ÄR O B E T I N G A D T " AZYMOL " F ä r s e r a d t b r ö d: Kråset af fåg- FRAMSTÅENDE larna, 20 g r.
späck, / msk.
finhac- M E D V Ä L E S U P E R O X I D.
kad persilja, 1V msk.
smör (30 gr.), SYMASKINS AKTIEBOLAG 1 — 2 äggulor, VG msk.
rödt vin, salt, K Ä N D A L Ä K A R E I N T Y G A D E U T M Ä R K T A hvitpeppar, 9 hveteskif vor, 2 msk.
smör E G E N S K A P E R N A H O S F.
P A U L I S " A Z Y - Filialer (40 gr.) till brödet.
på alla större platser.
B e r e d n i n g: Morkulla hör till d e t M O L ".
dyraste vildt vi äga och anses som en stor läckerhet.
Fåglarna böra hänga 3 — 4 dagar och plockas samma dag d e skola a n r ä t t a s.
De svedas, hufvud och hals få s i t t a kvar, men skinnet p å hufvudet af dragés och ögonen uttagas.
Fåglarna urtagas nätt, kråset tillvarata- DÄR M A N VILL ERBJUDA ges och användes till färs.
Klorna af- klippas, fötterna skållas i h e t t vatten SINA KUNDER B Ä S T A VARAN, och skinnet af dragés med e n d u k.
F å g l a r n a sköljas hastigt, torkas väl in- F I N N E S och utvändigt och uppsättas p å så sätt, a t t låren pressas t ä t t intill krop- pen, hufvudet böjes bakåt, hvarefter näbben stickes genom låret och krop- pen och u t genom d e t andra låret.
Bröstet belägges med t u n n a späckskif- ATT TILLGÅ.
vor, som fastbindas med fint segelgarn,.
Fåglarna stekas därefter i smöret som kyckling och fordra samma steknings- HUFVUDDEPOTER: t i d.
De serveras med sås, eller ock E M I L FREDRIKSON, STOCKHOLM, RIKSTEL.
l l f i S, ALLM.
TBL.
U M.
med g o d köttsky, som kokas ihop i • .i AXEL BERGMARK &amp; Co.
g ö t e b o r o, r i k s t b l.
I B 4 0.
den g r y t a fåglarna stekts.
Kräset ren- göres väl, sköljes, inklappas i en duk, hackas fint tillsammans med späcket, stötes i stenmortel och passeras.
Fär- sen blandas med persiljan, fräses h a - stigt i smöret och får kallna, hvarefter äggulan, vinet och kryddorna tillsättas.
Brödskifvorna formas vackert aflånga, stekas i smöret, beläggas med färsen, läggas p å p l å t och insättas i het ugn, så a t t färsen hastigt gräddas.
VÄRLDSBERÖMDA.
SINGER C:0 2 G I L MJÖL — A N - 2 OEB BAFRE- D E N I N U N D E R.
1 GRYN S O F F S I T S E N, — 6 0: UPP B A R N DEN TILL FRISKA G I L FÖRBLI V U X N A FRISKA BÄSTA NÄRING OCH D E VÄXA MÄNNISKOR.
D E N BÄSTA TILL S E N A NÄRING OCH D E ÅLDERDOMEN.
KÖKSALMAN AC K OFVERALLT, kokt färsk strömming med gräslöks- sås och p o t a t i s; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Biffstek med p o t a t i s; blåbärssoppa med klimp.
Redigerad af LÖRDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; biff af kalflefver; mjölk; kaffe eller te.
E LISABETH Ö STMAN.
M i d d a g: Ärtpuré med stekta bröd- tärningar; kokt fläskkorf med stufvade Inneh.
af Elisabeth östmans Husmo- turska bönor.
derskurs I Stockholm.
FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR RECEPT: VECKAN 26 MAJ — 1 J U N I 1912.
SÖNDAG-.
(Pingstdagen.)
F r u k o s t: V å r s o p p a (f. 6 pers.).
1 liten Smörgåsbord; stekt gädda med brynt knippa färska morötter, 1 liten palster- potatis; agg; mj ölk; kaffe teller te nacka, V + rotselleri, / purjolök, 1 med gifflar.
M i d d a g: Vårsoppa; sjö- litet blomkålshufvud, s / l i t.
vatten, tunga à l a florentine; stekta morkullor; 1 tsk.
salt, V S * sk. socker, 1 del.
fina marängs uis se.
konserv, ärter, 1 burk champinjoner (V S MÅNDAG.
(Annandag Pingst.)
F r u - lit.
), L V S h g.
salta kräftstjärtar, 2 kost: Smörgåsbord; kötts tuf ning i msk.
smör (10 gr.), 3 msk.
mjöl (30 snäckor; mjölk; kaffe eller t e m e d gr.), I / * lit.
ef ter buljong, 1 msk.
fin- korintkaka.
M i d d a g: Nässelkål; stekt hackad persilja, 50- gr. spenat, 3 ägg- kalffricandeau; rabarberkomp OTT med gulor, salt, hvitpeppar.
Morkullorna klyfvas längs efter, upp- vispad grädde och mandelformar.
B e r e d n i n g: Rötterna skrapas, sköl- läggas på krutong med hufvudena u t å t; TISDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; jas, torkas och skäras i fina tärainagr.
i ögonhålorna sättas pepparkorn.
Gar- bräckt skinka med stekta ä g g; mjölk; Purjolöken skares i strimlor och blom- neras med brynt potatis, grönsalad och kaffe eller t e.
M i d d a g: Ugnstekt kålen rensas samt fördelas i klyftor.
vinbärsgelé.
torsk med pressad p o t a t i s; mannagryns- Rötterna sättas p å i kokande |vatten, t i l l s a t t med salt och socker, och få kram.
M a r ä n g s u i s s e (f. 6 — 8 pers.).
ONSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; koka 5 min., hvarefter purjon och blom- Ö R I B R 0 K I R V T E K N - F A B R I K - M a r ä n g e r: 165 gr. florsocker, B havregrynsgröt med mjölk; spicken sill kålen läggas i och alltsammans får koka, mjukt.
Grönsakerna tagas u p p stora äg gh vi t or.
med färsk potatis; ägg; kaffe eller t e.
Till fyllning o c h garne- M i d d a g: K okt, brynt lammbringa; med hålslef och läggas i soppskålen tillika med ärterna, som värmts i r i n g: 8 del.
e x t r a tjock grädde, 1 nyponsoppa med vispad grädde.
f t n s m vattenbad.
Spadet kokas ihop, utan msk.
socker (15 gr.), 1 msk.
vaniljsoc- _^ AC.SVENSSONS TORSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; ker, karmin.
hackis på får med s t e k t p o t a t i s; mjölk; lock, tills d e t blir omkr. / l i t.
KNACKEBRÖDSBAGEHI B e r e d n i n g: Sockret siktas genom kaffe eller t e.
M i d d a g: Ärter med Champinjonerna skäras i skifvor och B MK GOTEBOHU SVtRK.I; fläsk; ugnspannkaka med sylt.
fräsas i smöret tillsammans med d e fin sikt.
Ägghvitorna vispas till hårdt 1 5 FREDAG. '
F r u k o s t: Smörgåsbord; väl urvattnade kräftstjärtarna, hvarefter skum, och sockret blandas i försiktigt, H RA med gaffel, i ägghviteskummet.
Massan utbredes p å v a l rengjord och smord ÄRO ju.
D E BÄSTA, M E N plåt i form af runda bottnar, som böra de kunna LÄTT M I S S - vara likformiga, om marängsuissen skall LYEKAS.
Detta H Ä N D E R göras cylindrisk, men större och min- EMELLERTID ALDRIG O M dre om suissen önskas pyramidformigt M A N TAR TILL hjälri Hygienkontrollant: I kanten p å hvarje botten epritsas en krans af små maränger, t ä t t intill D:r G.
Hjort J D a a e r &gt; m a n s hvarandra.
Marängerna öfversiktas med al Ornfis.
litet socker och gräddas i svag ugns- H a f t o v L t v e v Tel.: 11 &amp; 929. värme, tills d e ä r o nästan t o r r a och släppa plåten, eller omkr. 1 rim.
&lt; — T o m t e n RESSÄLLSKAP.
Bildad, resvan, språk- Grädden vispas med sockret till h å r d t skum, hvarefter vaniljsockret tillsättes.
kunnig dam önskar ressällskap till Ita- H V A R I G E N O M de M E D — Då marängkakorna äro kalla läggas lien e l l.
Dalmatien under juni — juli.
LITEN ÖFNING BLI lätta, de p å hvarandra med grädde femel- Svar t i l l » Resa 1912 », Iduns exp.
f. DELIKATA o c h P O R Ö S A.
ian hvarje.
Suissen beklädes utvändigt v. b. med gräddskum, som strykes s l ä t t med en sked.
Resten af grädden delas i P R E N U M E R E R A P Å I D U N!
två delar; den ena delen färgas skär FS BEGÄR PROF P Å VÅRA NYHETER FÖR V Å R E N OCH S O M - med litet upplöst karmin.
Den hvita MAREN TILL KLÄDNINGAR OCH BLUSAR: FOULARDS, VOILE, och skära grädden spritsas genom kru- sig garneringstratt i vackra girlander C R Ê P E D E CHINE, RAYÉS, EOLIENNE, MOUSSELINE 1 2 0 öfver suissen, som därefter försiktigt C M.
B R E D T, FRÅN 9 5 Ö R E M E T E R N, I SVART, HVITT, E N F Ä R G A D T OCH jTmer / riansÅa flyttas på flat g] as skål med tårtpapper.
KULÖRT, ÄFVENSOM BRODERADE BLUSAR O C H K L Ä D N I N G A R I Jas fp ulv er.
Marängsuisse bör ej garneras förrän / tim. innan den.
skall serveras.
Maräng- B A T I S T, Y L L E, LÄRFT O C H SIDEN.
suisse k a n garneras med enbart hvit Drygt — Billigt V I SÄLJA E N D A S T G A R A N T E R A D T S O L I D A S I D E N T Y G E R D I R E K T TILL grädde och syltade frukter, o m s å — Verkningsfullt.
önskas.
PRIVATPERSONER PORTO- O C H TULLFRITT TILL BOSTADEN.
VAN HOUTENS 1 2 4 CACAO 1 1 EKSTKÖNS vIAoTJWL 1 RADHP ANSJOVIS I OSTRONSÅS ERKÄNDT BÄSTA INLÄJJNIIF.
FSI » a k o n e l 2 (te t K Ö P S C H Î W W E E I I Z Z E E R R * * lard Siden.
ÄKTA BÖTEBORGS- KNÄCKEBRÖD.
1 2 SCHWEIZER &amp; CO., LUZERN S 4 (SCHWEIZ).
Sidentygs-Export.
— Kungl.
Hoflev.
K o r i n t k a k a.
212 gr. smör, 5 ägg, 1 äggula, 212 gr. florsocker, 212 gr. ko- rinter, 1 msk.
tinskuren succat eller 1 tsk.
finrifvet citron skal, 250 gr. hvete- mjöl, 1 tsk.
bakpulver.
- 356 - HVARJE MORGON NYBAKADT HVETEBRÖD LIKA FORT SOM KAFFET KOKAR.
(S E HÄROM I HVARJE BURK INNESLUTEN BRUKSANVIS- NING.)
SÄLJES OFVERALLT.
•.
OSCAR Ä Ä C / I R.
Y / / Y GÖTEBORG ° ° A E K M A D M E E I N
T I D S F Ö R D R I F.
I F Y L L N I N G - S 4 F 7 X 2 0 1 9 1 1 6 CO 2 2 X 2 1 1 5 4 3 12 4 X 4 3 5 17 1 9 4 1 0 X 3 6 18 15 1 8 1 8 4 7 3 4 8 1 3 X 2 0 8 19 5 3 X 4 2 0 9 5 2 1 X 17 19 5 1 0 18 X 4 2 4 16 il X 2 3 9 21 1 2 12 16 X 1 0 17 1 9 5 1 3 7 2 3 X 1 0 4 16 PRIMA KVALITÉ!
M BASTÅ UTFÖRANDE!
M E D F I M K Ä S S Y B E H Ö R S - 5 T A M P L A D T O F V A t l S T Å E M D E \ A L L A 1 17 r P A R 2 0 2 AQ H V A R J E 2 2 S N Ä L L A G - Å T A.
3) MTAROC FTRUMßOR.
X 1 A L L A X V A R U M Ä R K E V Ä L S O R T E R A D E M A N U F A K T U R - &amp; F A.
M O R G O M • O C M • A F T O N K O R T V A R U A F F Ä R E R Till f o r m e n: 1 msk.
smör (20 gr.), 3 msk.
stötta skorpor.
B e r e d n i n g: Smöret smältes, får kallna och röres, tills d e t ä r hvitt och pösigt.
Äggulorna och sockret [röras 20 min.
och blandas med smöret.
Ko- rinterna sköljas i flera ljumma vatten, spolas med kallt vatten, torkas i en duk och rensas från stjälkar.
De gni- das därefter i 2 msk.
af mjölet ßch tillsättas jämte smeten eller citronska- let samt mjölet, som bör vara sikta&amp;t och väl blandadt med bakpulvret.
Sist nedskäras de till h å r d t skum slagna ägghvitorna, och massan slås i en stor eller 2 små smorda och brödbeströdda kransformar och gräddas i ej för varm ugn omkr. V-U tim. T M E - C A C A O Så höstens prydnad.
E t t litet ord Som intet säger, när ensamt det står, J a g ä r e t t litet n y t t i g t tjänstehjon Men följdt ntaf flere, — som » går » I hemmen, arma liksom rika, eller » slår » — Den dräkt, hvari jag går och står, Det fyller så gladt sin uppgifts kraf.
Den ä r dock öfverallt ej lika.
Benämning p å hvad du dunkelt skymtar.
Men innebörden ä r for alla Hvad piskan vill göra p å hästens traf.
Korrekt, så vågar j a g den kalla.
E t t utrop som mången framgnäller och Dock h u r och hvar j a g ä n må vara, skrymtar.
Vid årets slut, så får j a g fara- Hvad gumman till sist måste hönsen göra, När hon vill till salutorget dem föra.
Och vill d u åtaget värf ej mista, J a g h a r t i o länkar och t i o ord Sök d å till ditt » jag vill och — » kunna F å r d u af dem.
E t t träd vid sjö foga m i t t sista.
Och e t t u t i park.
Namn p å en mö.
L 1) Turkisk besittning i Asien, 2) mansnamn, 3) kvinnonamn, 4) flod i Ryssland, 5) mansnamn, 6) trädslag, 7) flod i Tyskland, 8) stad i Marocko, 9) järn- och sågverk vid Dalälfven, 10) flod i Tyskland, 11) mansnamn, 12) järnbruk i uppland, 13) husdjur i Indien.
U L A N K G A T A.
De med X u t m ä r k t a rutorna bilda namn p â en svensk författarinna.
B r ä c k t s k i n k a (f. 6 pers.).
750 Pour passer le temps.
gr. rökt skinka.
B e r e d n i n g: Skinkan skares tvärs öfver i 4 — 5 mm.
tjocka skifvor, och svalen bor t skare s nätt.
Om s å Ön- R Ä K N E G Å T A.
skas, kunna skifvorna utklappas något med en fuktig köttklubba.
De bräckas på en stor skald och mellan de båda En snobb reste till e t t badställe och på båda sidor i h e t stekpanna, upp- innersta cirklarna namnet p å en stad läggas p å varmt fat, flottet i pannan medtog e t t p a r randiga och e t t p a r hälles öfver, och skinkan garneras med i (Sverige.
rutiga benkläder.
E n siden-, en ylle- persilja.
— Är skinkan mager, iste- och en bomullsväst; en svart, en hvit, kes d e n i litet smör.
Serveras med Lösning insändes, undertecknad med grönsaker, bruna böner, potatispuré o. d. en blå öch en brun rock; (inalles 2 namn och adress, tall Red.
af Idun par benkläder, 3 s t.
västar och 4 s t.
Mannagrynskräm (f. 6 pers.).
senast d e n 2 juni 1912.
Ä kuver- I V 2 del.
mannagryn (114 gr.), 2 msk.
t e t bör angifvas pristäfling n: r ' 21.
rockar).
Emedan d e t var hans afsikt a t t hvarje dag uppträda i en förändrad smör (40 gr.), 1 lit.
mjölk, / g t s k.
salt (3 gr.), i y msk.
socker (23 gr.), De t v å första r ä t t a lösningar, som kostym, bestämde h a n sig för a t t icke skalet af V 2 citron, 2 — 3 äggulor.
vid d e n därefter verkställda gransk- lämna badstället, förrän h a n varit iförd B e r e d n i n g: Grynen behandlas och gröten kokas p å vanligt sätt, men bör ningen påträffas, erhålla följande p r i s: sina medtagna kläder i alla möjliga den koka omkr. / ± tim.
Då grynen l: s t a p r i s: en försilfrad bägare eller sammansättningar.
Hur många dagar äro mjuka, tillsättes resten af smöret, också böcker — fritt val — t i l l e t t behöfde h a n vara där, för a t t kunna kryddorna, citronskalet och de upp- vispade äggulorna, hvarefter krämen får värde af 10 kronor.
2:dra p r i s: böc- utföra sin föresats?
sjuda.
Upphälles i karott och garneras ker till e t t belopp af 5 kronor.
Anna H — m.
när den ä r kall med sylt eller gelé.
Serveras med grädde, mjölk eller saft- sås.
Schweizer ^ BRODERIER S ä n d a s 1 d i r e k t o c h f r å n p o r t o f r i t t S c h w e i z till tull- b o s t a d e n.
2 K l ä d n i n g a r från B l u s a r K r.
1 9.
8 0.
från K r.
5.
6 5.
3 Behagligaste L Ö S N I N G D E V E C K A N S P R I S T A F L I N G.
P R I S T Ä F L I N G N: R T I L L P R I S T Ä F L I N G M Ä R K V Ä R D I G A 1.
Mansnamn.
2.
T a g e l.
3.
Folkslags- benämning.
4.
Hvad m a n bör vara i sitt uppträdande.
5.
E t t bekant folk.
6.
Mansnamn.
7.
Redskap.
8.
Utländsk adlig titel.
Orden läsas utifrån — inåt medel- punkten.
F l y t t a om bdkstäfVerna så, a t t mellan de båda y t t r e cirklarna bildas namnet e f f e k t i - ä r V a s e n s från B ä s t a tist, N A M N E N.
Grängesberg, Helsingfors, Tandläkare, Redaktör, G-renna.
a f f o r i n g s m e d e l (f. N o r d s t j e r n a n s) m e l a d k r.
f ö r p r a s k.
God s t o r a o c h F i n n e s b a r n.
P r i s p å a l l a morgon!
S K A L L S K O R i J A G L F M E D V I K I N G K R Ä M. "
o c h k l i b b a r e j s o m i n g e n u t a n tjojk, s t r u k t u r fullt a n d r a h å r d n a n d e, u t b r e d e r ligt s k o d o n e n s D å l i g, ä B e g ä r a f p a s s a d e D e n o c h l ä d e r f ö r s t ö r a n d e s i g y t t e r s t v e t e n s k a p l i g a, v å r d arbete.
p u t s m e d e l t u n n t, o c h s m i d i g h e t o c h s ä m r e m i n s t a Ferrin VES AI F i n n e s ä f v e n Malmö.
i f o r m a f p ä K l a r a b e r g s g a t a n f ö r l ä d r e t s e f t e r l ä m n a r b e l ä g g n i n g, l ä d r e t s k o n s e r v e r i n g f ö r h ö j e r s a m m a n s a t t t y d e n u t t r y c k l i g e n 2 1, Italia i ii!
a p o t e k e n.
s o c h v ä s e n t - h å l l b a r h e t.
n i n g e n, o c h P a - V i k i n g k r ä m e n s s a m m a n s ä t t n i n g f e l a k t i g t Profver gratis.
= T A B L E T T E R.
s m e t a r h v a r i g e n o m b e v a r a s.
fås r e k o m m e n d e r a r s i n tillverkning af l i n n e u t s t y r s l a r, s å v ä l m a s k i n - som h a n d s y d d a.
Förstklassigt avbete.
Finaste matevialiev.
JUodewata pvtsei *.
FÖRESKRH- F å s m e d i d a g.
2 1 STYRKANDE V I K I N G - K R Ä M E N g l a n s p å b a - m o d e r n a s t e B I K U P A N, UTMÄRKT M I N A S J E redan LÄKARE, h ö g s t a d e tvät- Vid d e n företagna granskningen af d e tat E d e r m e d F.
P a u l i s O v i c u l a insända lösningarna h a d e t v å först t v å l.
N u t i d e n s f ö r n ä m s t a påträffade r ä t t a lösningarna lämnats (ä g g) ä r F.
P a u l i s O v i c u l a af följande personer, hvilka alltså e r t o i l e t t - t \ å l hålla de utfästa prisen: Första (ägg) tvål.
p r i s e t: Läraren Herr Axel Carlson, Färgband f ö r alla skrifmaskiner, Saltsjöbaden.
A n d r a p r i s e t: F r u gummistämplar, nummerstämplar, bly- ertspennor, brefpapper, häitmaskiner, Ester Ljungfors, Ängelholm.
pennformerare, kontorsböcker, kopie- prässar erhållas alltid bäst från A.-B.
Affärssystems Kontorsutställn., Stock- holm.
g e r o c h Schweizer 8 Co., Luzern I 10 mm.
1 a p o t e k.
H a r N i 12.50.
Profver p å våra sista Schweizer-siden- tyger äfven gratis p å begäran.
L a x é r m a r - = " N U y l l e Rekvirera APOTEKET LEJONET, i B L A N K A v o i l e, riser-modeplanscher, v a s t e d.
K r.
S c h w e i z e r - b r o d e r i e r s i d e n t y g e r n a.
N: R 1 7.
2 1.
C Ï R K E L G Â T A.
o c h B a r n k l ä d n i n g a r s k o k r ä m f ö r s t ö r V I K I N G ä r l ä d r e t.
o c h t a g i n g e n a n n a n.
F a b r i k a n t: i n n e h å l l e r Industri-flRtiebolaget Viking, Örebro.
Tillverkningskapacitet: 2 5, 0 0 0 s t ä l l d burkar pr dag.
g r a V A R N I N G f ö r Ï Vid inköp torde n o g a efterses vårt lagl.
skyd- dade märke " VIKING ' å burkarne.
Det har näm- ligen kommit till v å r kännedom att vissa fir- m o r s ö k a afsätta annan kvalitet, g e n o m att ut- gifva den s o m vårt fa- brikat.
u t e s l u t a n d e k o n c e n t r e r a d Insänd genast denna a f b ä s t a s o m o x k ö t t, h e l s t b l i f v a f r a m - u t a n t i l l s a t s e r d ä r m e d f ö d o ä m n e n r e n, b u l j o n g n i - D ä r - t i l l r e d d a v ä r d e f u l l a r e kupong jämte ett 10-öres s a m t i d i g t s o m m a t e n s frim.
till porto så erhål- n a t u r l i g a s m a k h ö j e s.
les gratis vår bok " Fot- 1 beklädnadens vård '.
Idun.
E n s a m f ö r s ä l j a r e f ö r S v e r i g e: Stockholm.
- 357 - I v a n W å h l s t e d t &amp; Göteborg.
C: o,
R OUMBÄRLIG FÖR ALLA SÖMMERSKOR, o c h i ö f r i g t f ö r alla damer, S l u t e r till ö p p n a r m j u k t e n slät B e g ä r f Q] ft ä r G s o m e n d a s t f i n n e s s a m t rostfri.
Å T F R Å G A.
O R G A T A.
a t t tillgå i Stafvadt med s måste man se d e t; stafvadt med d, höra d e t; imed f, förnimma det.
Nämn d e t r e orden.
Ebon.
alla s y - G A T A.
b e h ö r s a f f ä r e r.
l DIA1SN Tusentals D Bijou, m ä r k e t r e ' ' I 4) Ran, 5) rand, 6) and, 7) ande, Om ni så håller på i cirka 14 dagar 8) d e n, 9) en, 10) burj 11) ur, skall d e t obehagliga försvinna Anna H — m.
12) ge, 13) er, 14) Po, 15) Por, N: r 124.
Knypplade spetsar med 16) ort, 17) té, 18) en.
svenska mönster, arbeten i hålsöm, t.
GÅTC HÄRAD: Åror.
ex. mindre dukar eller andra ting l ä t t a att t a med.
Rådfråga Bikupan i Stockholm!
P.
N: r 125.
Konsthistoria utgifven af Georg Nordensvan.
F r u Olga.
.
y t a.
G a r a n t i e r ^ t S o c h s ä k e r t o c h Garanterad s U * s i g e j a f s i g själf, g e r o B Till e t t kloster kom e n gång fen ung man och bad a t t få- t a l a vid en af nunnorna.
Som d e t t a endast var tillåtet för n ä r a anhöriga, frågade abbe- dissan nunnan, h u r nära släkt de vore *.
m e d or&gt;igina£fjäder ' t ett Denna svarade: » Hans mor v a r min stycke » u t g ö r a n d e d e n för- mors enda barn. » Hur nära voro de släkt?
träffligaste knäpp- (Fru Gustava.)
ning föl * Klädningaw.
« B I J O U h O] TRYCK-KNAPPEN BIJOU " E Den som h a r mig vill vinna mig, och d å han vunnit mig har han mig ej längre.
Ingalill.
Professorer och Läkare rekommendera I DIALON s å s o m d e t v e r k s a m m a s t e o.
a n g e n ä m a s t e linströpuder för såväl små barn som vuxna; I m o t stark utdunstning, skoskaf, inflammation och | I rodnad i huden, vid brännsår, hudklåda, liggsår o. Italrika hudsjukdomar.
— Finnes å alla apotek.
Engros Kronans Droghandel, Göteborg.
» Vasens Droghandel, Stockholm.
HjfllSEPTISlt, L Ö S N I N G A R T I L L T I D S F Ö R D R I F V E T I N: B 20.
RÄKNEGÅTAN: 1 famn första d a - gen, 19 famnar sista.
REBUSEN: F ö r s t a versen.
LÄNKGÅTAN: B r a n d e n b u r g e r- p o r t e n: 1) Bra I 2) Bran, 3) brand, LEDIGA PLATSER Pris i^jpowp D å grund af a n n o n s m ä n g d e n i detta * ^ n:r ä r o a n n o n s e r n a o m lediga platser placerade i modebilagan p å sid. 3.
JILIP HOLIUqVISTi F » BRLKS.
H a n d e l s i n s t i t u t, G ö t e b o r g.
300 — 400 elever årl.
1 5 - 2 0 akade- J miskt och praktiskt bild.
lärare.
Begär vårt 40-sid. 111. program.
Höstterm.
börj.
16 aug.
; vår- term.
15 jan.
l Ö R N Ä M S T A TORRÅ GULA SENAP konserveringsmedel pft bleckburkar med jjul etikett, jämn- god med den bästa importerade och prisbelönad med GARANTOL b e h å l l a ä g g friska öfver e t t å r.
föi " framgångsrik täflan med utlan- Garantolägg f r a m h å l l a s f ö r e a n d r a k o n s e r v e r a d e o c h k u n n a a n v ä n d a s f ö r det ".
Tillagad Senap i glasburkar, Vinät- a l l a ä n d a m å l.
Renlig och tillförlitlig tika, Vinaigre, Specialsoja m. m. Försaljes af Herrar Speceri- och Vik- konservering.
Tusentals rekommen dationer.
Minsta förpackning för tualiehandlande.
À.-B.
TH. WINBORG &amp; Co., 120 ägg n i n g 30 till i öre.
S t ö r i e förpack- f ö r h å l l a n d e billigare S t o c k h o l m.
K u n g l.
Hofleverantör, priser.
Försaljes i parti och SOMMARGÄSTER.
minut.
En mindre nyreparerad möblerad stuga ' om e t t mindre rum, kök och storstuga uthyres för sommaren.
Pas- S T O C K H O L M.
sande för dam med jungfru eller för B e g ä r p r o s p e k t!
2 à 3 damer, hvilka själfva sköta hushållet.
Läge intill riksteieionsta- tion, centralt och vackert.
Närmare GIF barnen U t k a s t t i l l S v e r i g e s k a r t a jämte färgkritor för några ören, meddelas.
Vårby, O a g n e f. lå-t dem sedan ifylla det efter en van- lig kartbok — e t t arbete, som roar dem mycket — och d e inprägla där- vid Sveriges k a r t a för lifvet.
Varmt användes ek.
af främst, skolman.
2 ex. utkast föl- 60 öre i postanv.
eller frim.
från Säljes i hvarje välsorterad parfym- och K. A. Hallander, Korsnäs.
herrekiperingsaffär för 50 öre pr st. t träbaljor.
Pr ask à 100 st. 1 kr.
Skril genast till S.
A. W. Sundelin, Göteborg.
JOHAN NORDLING: Q U A S I U N A F A N T A S I A EN BEETHOVENROMAN 5: e HAPARANDA Y V Y, » â .. U P P L.
&amp; Ulrikssons - Kem.
YSTAD Tekn. - Fabrik, LINNETFÄFNADER från Gestriklands Linneväfveri, Gefle.
äro erkändt förstklassiga.
Gynna våra ombud!
Katalog mot 20 öres porto.
E e s f r i k l a n d s L i n n e v ä f v e r i, G E F L E.
S I L J A N EN BOK OM SVERIGES HJÄRTA 2 7: e - 3 0: e T U S E N D E T.
D E T E V I G T K V I N N L I G A BLAD UR SKISS- BÖCKERNA 4: e U P P L.
(Forts ..) N o 114.
L å t er gosse försöka a t t vid middagen ä t a detsamma som ni med undantag af särskildt svårsmälta saker, REDAKTIONENS BREFLÅDA: gif honom t i l l en början en fjärdedel sedan hälften af måltiden af sådan E.
H. C.
J.
Eder senast sända dikt vanlig mat, resten välling e l.
d. Im- ger oss ej anledning a t t säga annat ä n genting ä r så nyttigt som just denna a t t den visar en aktningsvärd formell omväxling.
Lägg bort ägg en t i d p å begåfning.
försök, d e t finns barn, som ej fördra Gudrun.
Mycket n ä t t a vers om löskokta ägg, försök med äggröra och våren, men felet med dem ä r blott potatisbullar gjorda med ägg.
a t t de blifvit stöpta i alldeles samma G.
P.
form som hundratusen andra vårdik- N: r 115.
Samla medicinalväxter!
ter.
Hur många gånger h a vi ej läst Katalog och anvisningar fås p å när- strofer sådana som denna: maste apotek.
Eller gör handarbeten Spring till bäcken, som så lustigt till någon tapisseribod i närmaste stad hoppar eller något större i branschen i Stock- mellan stenar, öfver tuf vor små!
holm.
Spinn Trasselsudd.
Se på sälgens granna gull-gull knoppar, — Maj rådes till a t t plocka svamp.
vid dess r o t små blyga sippor stå.
Betalas ganska b r a både som färsk H varför inte variera temat och se och torkad.
Skrif till något större våren från en mera realistisk sida?
hotell.
Där blir n i nog af med den.
T. ex.: Skaffa er genast en svampbok a t t stu- Uti ränns ten s vattnet lustigt hoppar dera!
Mai.
sparfven med sin nya vårrock på.
N:r 116.
Tag kall aftvättning i bal- Ned på gatan vårsnön hvit-hvit gloppar j a om rnornarna, sopa, t v ä t t a golf, och en värskald syns i sörjan g å.
gå mycket i trappor med höga steg, Där h a r n i anslaget.
Nu kunna ni allt såsom särskildt lämplig motion!
och edra kolleger bestämd t haspla vi- Dessutom vanlig afmagringskur: afhål- dare.
lande från sötsaker, kakor, mjölmat, så- ser, soppor, smör och feta rätter.
N i EXPEDITIONENS BREFLÅDA: får ä t a grundligt af ägg, fisk, kött, grönsaker, helt litet bröd helst h å r d t » E.
Bg. », kr.
4: 2 5 pr gång.
» Er- eller rostadt, samt lägga bort socker faren;) Vadsbro 2:50 p r gäng.
» Fa- och grädde i kaffe och t e.
Te bästa miljemedlem » Vänersborg 2: 7 5 pr gång.
dryck!
G.
» Språk », 2: — pr gång.
» Vivre ' och N: r 117.
Bästa sättet torde vara resor », 2: — pr gång.
» Inga 25 », Lim- a t t komma i n som elev på någon tid- hamn, 2: 5 0 pr gång.
Likvid i postanvisning.
ningsredaktion s byrå.
Hör efter hos nå- gra större landsortstidningar, d ä r d e t är lättare ä n i hufvudstaden.
F r u Olga.
N: r 118.
Tvätta dem med såp- el- ler tobaksvatten — bäst använda en L ä m p l i g n ä r i n g l i k a v i k t i g s o m borste — och skölj dem sedan eller k r o p p s ö v n i n g a r.
sprita med kylslaget vatten.
F r u Olga.
En sund själ i en sund kropp • — N:r 119.
E r t onda ä r ej kroniskt.
denna d e gamla grekernas grundsats Fordrar blott en god portion själf Öf- har inför en nyare tidsåskådning allt vervinnelse.
Det vet j a g af erfaren- mer börjat komma till heders igen.
het.
Tänk eller t a l a aldrig om e r Den fysiska uppfostran, för några tio- själf och e r a brister, så skola andra tal; å r sedan allt Iför " mycket försummad, inte heller göra det.
Finner n i d e t har n a blivit speciellt omhuldad, gym- t r å k i g t på en bjudning, l ä t ingen mär- nastik och idrott röna en berättigad ka det.
Sök ej ensamheten utan blan- uppmuntran.
Men för vinnande av det d a er i samtalet, hur värdelöst ämnet grekiska idealet om e n sund kropp, än är.
Det kräfver god ton.
J a g har som skapar en sund själ, ä r d e t e j funnit, a t t e t t gladt ansikte och e t t nog med kroppsövningar.
Kroppens väl- skämtsamt uttryckssätt ä r bästa sköl- befinnande och utveckling bestämmes den mot en själf och andra.
Och e n också i utomordentlig grad a v närin- sådan ä r l ä t t a t t få med litet öfning gen.
— helst för e n fru.
På människans näring, om vi bortse Spinn Trasselsudd.
från a l l t utom kroppens sunda fysi- N:r 120.
Det bästa hårvattnet kan ska utveckling, måste främst ställas » Sparsam » göra själf: 30 gr. 36 pro- anspråken p å enkelhet och högt n ä - cents sprit, 10 gr. glycerin, 10 droppar ringsvärde.
Men naturligtvis får man violessens.
Detta h a r s t å t t j Iduns därvid ej lämna åsido kravet på smak- hjälpreda aug.
1910 o. som j a g själf lighet.
Havregrynen, serverade i form användt d e t k a n j a g rekommendera av havregrynsgröt som första mål p å det såsom det bästa o. billigaste hår- morgonen, h a fått e t t berättigat a n - vatten å t alla.
Cécile.
seende a t t kunna fylla dessa anspråk.
N: r 121.
Borsta håret noggrant hvar- Alla som äro angelägna om a t t sköta je kväll med hård borste.
Gnid lin sin kropp, som t.
ex. militärer och hufvudsvålen med fett t.
ex. vaselin, idrottsmän, h a upptäckt, vilket väl- bena håret p å flera ställen o. kam- görande inflytande p å kroppens spän- ma därefter håret med finkam.
Efter stighet och energi, som havregröt sfr u- a t t så borsta o. kamma först hvarje kosten h a r.
De h a funnit den lätt- sedan e t t p a r kvällar i veckan ä r o smält och välsmakande, de h a märkt, mjällen alldeles borta o. håret är m j u k t a t t man ej alls blir d a s t eller tung i o. glansigt.
Tvätta håret aldrig oftare magen efter havregröten, och d e h a konstaterat, a t t intet bättre håller ma- än hvar 14:de dag.
Cécile.
— Tvätta h å r e t v ä l un gef är hvr.
r gen vid god funktion.
14:de dag med såpsprit som finnes a t t Detta om friska människor; för d e köpa å hvarje apotek samt använd Sto- sjuka h a r havregröten ännu större be- mat ol fabrikens hårvatten » Antisepton » tydelse.
E t t enkelt bevis härför ä r, så försvinna mjällen efter kort tid.
a t t den aldrig saknas på sjukhusens X. matsedlar, ej heller på frukostmenun N: r 122.
Försök Snow-leen, en b r a vid e t t fashionabelt vilohem eller t u - och behaglig creme.
Håll händerna risthotell.
F ö r nervösa personer, som dessutom hvarje afton — innan n i söka vederkvickelse vid sanatorier, ä r begagnar cremen — en stund i varmt havregröten också e t t idealiskt närings- vatten med en tillsats af alun.
F ö r ämne.
den händeise det ä r frost — gnid i n Den ä r en r ä t t alltså både för den med färska smultron hvarje dag och friske och sjuke; den blir genom sin låt d e t torka i n i solen.
F o r t s ä t t där- sundhet en r ä t t för den rike, genom med hela smultronsäsongen, d å d e n sin billighet även för d e n fattiga.
snart börjar.
F r u Olga.
Havregröten ä r nämligen med hänsyn N: r 123.
Vill » Gymnast » följa mitt till näringsvärde flera gånger billigare råd rekommenderar j a g följande: Byt än kött.
strumpor hvarje d a g och tvätta fötterna Om man k a n t a l a om en uppgift med salicylsyretvål både morgon och i d e t t a sammanhang, så h a r havre- afton.
Dessutom kan ni inuti edra sko- gröten en viktig sådan a t t fylla: don bära sulor af läskpapper, som e r s ä t t a n d e t a v d e t s k a d l i g a bytes ofta.
Strumporna inpudras rik- m o r g o n k a f f e t, som i vårt ligt Öfver hela sulan med följande pul- l a n d ä r s k u l d till hundra- ver: salicylsyra 5.0, borax 10.0, vin- t u s e n t a l s förstörda magar syra 10.0, 40.0, talk 40.0. o c h spirande nervsjukdo- mar.
BREFLÅDA - En sund själ i en sund kropp.
1 Herm.
Meeths A.-B., Från YSTAD " Österlin A n n o n s e r om platssökande återfin- * » nas p å modebilagans tredje sida, f ö r s ö k s k a l l v i s a E d e r att E t t baljnitarne hjälpa mot gissnande Ä G G - " Extra Superfine " Guldmedalj S P R Ä K 1 N S T I T U T.
PLATSSÖKANDE SVAR 2inkoxid Av alla Havregryn äro I~ " \ EN allra finaste, b ä r g a d e D e V E R A EN BERÄTTELSE 5: e U P P L.
d e A X A ä r o s å i 3 m i n u t e r, d e n efter s l e m m i g E n l i g t g r y n F R E G R Y tåla o c h i d e t g r ö t e n o c h f ö r l o r a r officiella h a v r e g r y n.
l ä n g r e t e m p e r a t u r s o m k o k t a, p a k e t e r e n d a s t v a r f ö r 8 à k o m m i t i k o k.
i a n a l y s e r AXA de förnämsta.
b e h ö v a l ö s v i k t D e s s u t o m tids v ä l - A X A.
1 0 O m g r ö t e n k o k a r f ö r l ä n g e blir a r o m.
ä r o A X A H a v r e g r y n ä r f u k t i g h e t s g r a d e n f ö r v a r i n g.
G e n o m m e r a lägre, s i n t o r r h e t n ä r i n g s r i k a vilket g ö r att ä r o d e ä v e n ä n d e s s a d r y g a r e.
" Här i Sverige är Johan Nord- M e r a v a t t e n m å s t e n ä m l i g e n tillsättas v i d k o k n i n g e n a v A X A ä n a n d r a Ung numera, genom Siljan g r och y n m e d s t ö r r e f u k t i g h e t s g r a d.
G i v e t v i s e r h å l l e s d ä r i g e n o m m e r a gröt.
Quasi una fantasia, helt enkelt T i l l v e r k n i n g e n s t å r u n d e r s t ä n d i g k o n t r o l l a v S t a d s k e m i s t e n H r D: len af våra mest omtyckta för- O O F V E R T R A F E A D E A i m i n u t e r till v i d s å h ö g g o t t h a v r e g r y n k o k a o c h m e s t a n v ä n d e s ä r o p r e p a r e r a d e att a n d r a H b ä s t a h a v r e N fattare ".
Aftonbladet.
J.
E.
A l e n, r G ö t e b o r g.
Köp originalpaketer, endast dä kan man vara säker pä at AXA havregryn.
MED TUPPENS 7EPHYR ~ I V_ / DS.I D Å VI BLUS- FRÅN FLERA OCH SKJORTTYG ~ 2 0 METER P E N ÄR F Ö R S E D D M E D DAST ALLA S V E N S K A H A T T N Å L E N MODE DE LA S U È D E.
HAFFNÅLSAFFÄREN MODE DE LA SUÈDE.
Hornsgatan 2 6 - Stockholm.
Riks 1 1 5 9 1.
Allm.
3 4 23.
Telegr.-adr.
: Autoswede.
HUSMODERPLATS.
BARNMORSKEPLATS.
SJUKSKÖTERSKEPLATS.
10.50 10,000 EN- MED TILLBEHÖR FÖR O. Rikhaltiga variationer.
BRUKSANVISNING!
UPPGIF ADRESS!
PÅ TIÜAHOLMS PROSPEKT FRÅN ÖRE TIDAHOLM.
TIONSKONTORET.
STORA N Y G A T A N 2 7, MALMÖ.
MALMÖ.
A t t MÖDRAR tanken på edra barn och försäkren eder i solidt lifförsäkringsbo- lag.
Med eller utan läkareundersök- ning.
Försäkringssumman tillfaller vid eder död endast barnen.
Full diskre- tion.
Tillskrif » Lifbolag » under adr.
S. Gumaslii Annonsbyrå, Stockholm f. v. b.
KR.
ENDAST 7 6 erhålles kontrakt med ensam vinsträtt å en obligation; för kr.
3.75 å fem st.; för kr.
5. — å sju st. och för kr.
10. — å femton obligationer.
Om minst 5 num- mer tagas, portofritt och dragningslista.
Beställningar insändas till O B L I G A — Kungl.
Hofleverantör.
Försäljningsmagasin: Mästersamuels- eatan 38, STOCKHOLM.
POST- BEGÄRAN BRUK, Begär prisk.
IMPORTAGENTUREN LJUS ' Tuåtläkla U T B J U D I T Absolut S OCH F Ö och RSÅL TS U N - D a g e n s m e s t b r ä n n a n d e fråga är p r o b l e m e t a t t f a s t s ä t t a en h a t t u t a n a t t sticka u t n ä s t a n s ögon.
Efter en l ä n g r e t i d s e x p e r i m e n t hafva vi löst frågan och k o n s t r u e r a t en h a t t n å l, som ej går igenom h a t t e n m e n ä n d å fäster den.
Genom a t t a n v ä n d a t v e n n e böjda n å l a r erhålles e t t be- s t ä m d t läge äfvensom stadighet.
D e n n a anord- n i n g gör a t t n å l a r n a ej v r i d a sig då m a n s ä t t e r dem i h a t t e n.
S p e t s a r n a placeras i h a t t e n s kulle och göra där ej n å g o n förtret.
N å l a r n a v e r k a genom sin e n k e l h e t k o n s t n ä r l i g t och fint och levereras i olika modeller såväl förgyllda som försilfrade t i l l pris af resp.
Kr.
1.25 och 1. —.
Återförsäljare h ö g r a b a t t.
Begär omgående pro- spekt och prof, som sändes omgående m o t post- förskott.
FOSTERMOR!
Ä G G.
LÄTTSKÖTT, KLÄCKSÄKER!
E R F A R I T ATT Zephyr ANNAT Tuppens SKYDDSETIKETTEN: MASKI- &gt;HÖNAN » MED " HÅLL B E V I S L I G E N DER BENÄMNING: TUPPENS Z E P H Y R, A N M O D A S A L L M Ä N H E T E N ATT N O R R K Ö P I N G S B O M U L L S V Ä F V E R I A K T I E B O L A G * N O G A E F T E R S E ATT V A R A N P Å H V A R A N N A N ~ PAT.
NEN OCH N I KÖPER INGEN ANNAN.
Y " V1 7, 1 0 4, 0 0 0 K R.
skola utlottas å 1893 års Stockholms Teater-premie-obliga- tioner.
Dragning den 1 juni och äx högsta vinsten KLÄCK KYCKLINGAR Pröfva s j ä l f m ö b l e r m å l a m.
m.
är (l a c k e r a) E N E N K E L EAK för h v e m som h e l s t m e d Ripolin.
84 färgtoner.
Torkar fort m e d en por- slinsliknande glans.
Otroligt hållbar.
E n bok " Om d e k o r a t i o n och m å l n i n g " j ä m t e fullständiga färgskalor erhålles gratis och franko.
Le Ripolin, 24 Små- l a n d s g a t a n, Stockholm.
TIONDE HÄFTET af " Moster Emmas " vfifbok, antika, lättväfda mönster i fyra skaft (äfven användbara till broderi) för mattor, gardiner, möbeltyger, bonader m. m. Brh.
mot 1 kr.
35 öre i postanv.
från Moster Emma, Kneippbaden.
SVENSKA KURORTFORENINGEN.
Brunns- och Badanstalt.
vid Bergsl.
järnv.
Säa.
7 juni — 1 Juni — 31 Augusti.
In- 7 aug.
Terminaindeln.
Reumat., landsnatur, barr- och löfskog.
Billiga lef- hjärtfel, neurastheni.
Berömda gyttjebad nadskostnader.
Läkare: Eman.
Larsson, jämte alla vanl.
badf.
Öfverläk.
Dr. G. Örebro.
Bystedt, Sthlm.
ADOLFSBERG, LOKA, SALTSJÖBADEN SANA Läkare: Astley Levin, Sthlm.
R H 1 * 0 " Kneippbaden.
Sommar- och vinter- * kurort.
Alla slags bad, kneippkur, aolbad.
Företrädesvis ben.
: Gikt, rheuma- tism, arterioscleros, nervsjukdomar.
Läk.
: W. Bergwall.
K URORT OCII IIAFSBAD MEA SYD BORGHOLM ' ~ ORIUM IAD » • - I anstalt.
Nyinrättadt Radiuminstitut.
Bum från 1,50.
Öfver- läkare Dr Olof Sandberg.
RATTEN - SKAEERSBRUNN HIÜ80BNIIM OCH BADAN Vattenkuranstalt.
Kneippbad.
Skoga- LUNDSBRUNN BIE luft.
Enkel och sträng lefnadsordning.
stalt.
* " OCH LNFTKARORT med järnkällor 1 östra Högt och torrt Värml.
Vackert läge TID sjön Skagern.
läge i naturskön trakt nära Kinneknlle.
Häri.
barrskog Alla badf.
Sommarsäs.
je — Berömd järnkälla, starkt radioaktiv.
Bil- ' Ii.
Läk.
: Nils G. Marén, Uppsala.
ligt.
LÄK.
: E. Ponten, Göteborg.
» - Skyddadt VCfcr F &gt; R N fl Hafsbad och klimatisk kur- läge.
Mildt bafskhmat. "
ort i härlig natur å väst- Berömda gyttjebad.
Järnkälla.
Säsong kusten, kransad af yppiga, skogsklädda höjder.
Läk: Oiof E:SonForssell, Sthlm.
1 juni — 15 sept.
Läkare: A. Berghel, Stockholm.
Klimatisk kur- och rekreations- * ^ BliÄ _ ort.
Utmärkta gyttje-, kreuzna- vursttraük, på beställn.
automobil.
cher-, half- ooh hafsbad, sjukgymnastik, Gyttjebad, gymnastik, massage; särskild massage.
Tidsenliga anläggningar, billiga matordning för magsjuka.
Öppen 10 juni — priser.
Läkare: Prof. A. Wide, Sthlm.
10 aug.
Läkare: JE.
Friberger, Uppsala.
1 I STRÖMSTAD SÄTRA H a t s t u r a n t a l t Till förstklassigt p r i v a t b a r n b ö r d s l m s och förlossningshem, som i förening med b a r n s j u k h e m skäll s t a r t a s i för ä n d a m å l e t i n k ö p t fastighet i större l a n d s - G ländskt öklimat.
Utmärkta o r t s s t a d, sökas l ä m p l i g a personer till ofvanstående befattningar.
Som företaget bad.
Tidsenlig utrustning.
Yäl fungerande äfven afser m e d d e l a undervisning i p r a k t i s k, r a t i o n e l l s p ä d b a r n s v å r d och i öfrigt s å d a n a ä m n e n som livarje blifvande husmoder bör hafva grundlig i n s i k t vatten- och kloakledning.
Läkare: J. O. uti, reflektaras e n d a s t öfver välkvalificerade sökande.
F ö r e t r ä d e l ä m n a s d e m A. Bergqvist, 38 Linnég., Sthlm.
som med k a p i t a l k u n n a i n t r e s s e r a sig i företaget.
Agaren i n t r e s s e r a r sig själf m e d 20,000 kr.
och afser a t t möjligen m e d r e s p.
funktionärer b i l d a k o m m a n - U ^ ° * i! — Fullständig kurort.
ditbolag.
OBS.!
Elever, s o m i h ö s t ö n s k a g e n o m g å n å g o n af företagets __________ 1 sept.
Mildt, jämnt klimat, här- Z Varm- cch hafsbad.
Vidsträckt specialkurser, k u n n a redan nu a n m ä l a s i g.
UNDERVISNING m e d d e l a s älven ligt läge, en af västkustens naturskönaste ° ständig badkur.
Nau- och kontrollera * af skickliga l ä k a r e (specialister).
barrskog.
Sjukgymnastik, brannsdrickning, HEIMERBAD.
Elektr.
LJNIB.
Sjukgymn., mass, badorter.
Läkare: Dr ff. Krikortz.
Sökande till b e f a t t n i n g b e h a g a d e i n s ä n d a ref. o. fotografi s a m t alla n ö d i g a dietisk behandling.
Lekstuga.
Lekleda- och HETLUFTBBEH.
Dtm.
SKOGSPROMEN.
Bnk.
u p p l y s n i n g a r t i l l sign. " Själfständig befattning ", u n d e r adress S. G-umselius ' Sjukgymn.
E. Granfelt.
rinna.
Läkare: L. Beuter, Sthlm.
LEFNADSSÄTT.
Läk.
: B. Almberg, Sthlm.
Annonsbyrå, S t o c k h o l m f. v. b.
Badinr.
ÖPPET ÅRET om.
^ * " ^ - " rekrea- _ _ _ _ _ _ _ tionsort.
Naturskönt läge; _ _ _ _ _ _ _ märkta bad, spec, gyttje- Nytt badhus och socleteta- hälsosamt klimat.
Qyttje-, tallbarrs-, kolsy- Bind Bdra böcker själfva.
Undervisningen l ä m n a s af Fröken Holmgren, bad, goda kommunikationer, billiga lef- hus.
Tvålmassageb., el.
ljusb.
Läkare: Västmannagatan 61, 2 tr. A.
T.
V a s a 1710.
R.
T.
9961.
A n m ä l a n 11 — 2.
rebad etc, sjukg.
Läkare: G. Meyman.
nadsomkostnader.
Läkare: J. Bauman, Axel Sellstenius, Sthlm.
För mass.
o. Uppl.
D. Uthyr.-byrå.
B.
21.
Marstrand.
gymn.
d:r N. Wennström, Sthlm.
B å s t a d s 8 ' ° d a järn- D L U R Ç F L T R f l Brunn, Versas.
Lugnt, stilla, mottagas fortfarande för längre eller Vattenkuranstalt, öppen året OM. '
källor med radioaktiv utstr&amp;ln.
FINVFILT.
Högt och onh fritt frft * enkelt.
Högt kortare tid vid Husmoderskolan i Alla varma Mild och kalla Utmärkta gyttje- o. halfbad.
Sol- o. luft- Karlstad.
Begär prospekt.
Kneippbehandling.
och bad.
ren Füllst.
luft.
läge.
Järnkällor.
Väl serverade bad.
Het- bad.
Kalla bad i Vättern.
Terrängkurer.
Naturskönt läge, vidsträckt barrskog.
Billiga luft.
Omsorgsfull massagebehandling.
Bil- Femte utbildningskursen Uppsala, priser.
Läkare: H. Tham, Tranås.
för föreståndare och föreståndarinnor Nytt läsår börjar den 1 sept.
ligt.
Läkare: D. ÏÂljeqvist, Uppsala.
Diet.
bord.
Läk: G. Bergmark, B R Ö vid f a t t i g g å r d a r, å l d e r d o ms- L Y O G J J Bad- och sommarristelseort.
Na- Hafskuranstalt vid h e m, b a r n h e m och liknande anstal- Anmälan om inträde vid skolan turskönt läge.
Ben och stärkande t e r tager sin början den 15 januari Västkusten.
Ben, Jämtland.
Öppet året om.
R E N, STÄRK, FJÄLLUFT.
FÖR- 1913 och räcker / år.
Eleverna er- mottages från och med maj luft.
Utmärkta varm- och saltsjöbad.
dammfri hafsluft.
Alla sorters bad.
Massage hålla såväl praktisk som teoretisk ut- STA KL. BORD.
Elektrisk belysn.
Rikstel.
Tvenne läkare på platsen.
bildning men måste äga viss tids för- månad.
Vidare upplysningar och sjukgymn.
Billiga lefnadskostnader.
Öfverläk: T. Horney t Mörail.
utbildning genom praktik å lämpliga Läkare: Nils Tidmark. "
° * ° r t.
K Y I U U U T, anstalter.
Sådan förutbildning kan un- meddelar skolans förestånda- a Vattenkur.
o. sanatorium, STERIGEB der vissa villkor erhållas genom För- i 1 luftkur- Blekinge, öppen 1 juni — 1 8 belägna L.lOOfotÖ.h.
Öppet hela bundet om anmälan sker före 1 juli.
rinna Bertha Jönsson, adress Z _ ort i björkskogsbältet.
biörkskozsbaltet.
Lämp- året.
Nauheimerb.
med flyt.
kols., elektr.
sept.
Naturskön skogstrakt.
Stark järn- Program för kursen upptagande kompe- tensfordringar m. m. sändes på be- Båstad.
lig rekreationspl.
Härlig fjällnatur, godt ljusb.
Inhalatorium.
BÖntgen- o. HÖgfrek- källa.
Utm.
bad.
Apotek.
Bill.
lefnadsom- gäran.
bord, c:a 60 rum.
Säsong: juni — aug.
vensafd.
Läk: Fr. Odenius, Sthlm.
kostnader.
Läkare: E. Kinnwall.
Svenska Fattigvårdsförbundet, Läkare: H. Budberg, Uppsala, T V R I N C R P Badanstaltfcsanatorium.
Öppet B a r n a v å r d » 6 LärStmakaregatan, Stockholm.
Brunn- och badanstalt.
Skoga- TID 8DRA STAMBANAN £ ° året om.
Alla nu brukl.
bad- Kurser omfattande 1 eller 2 måna- T &gt; A M E R!
E n n y utförlig receptbok klimat m. präktig barrskog.
Torr à 1 kr.
öfver L ä r a r i n n a n F r k.
A n n a der t a g a sin början d.
1 juni vid former.
Naturskönt läge.
Ben, stärkande grusgrund.
Varmbad.
Solbad.
El.
glödljusb.
Prospekt __________________ Berömd järnkälla.
Anderssons m y c k e t b e s ö k t a o. välrekom- Husmoderskolan i Karlstad.
luft.
Mildt sydl.
klimat.
Billiga lefnads- Gyttje- o. medic, bad.
Mildt barrskogskli- ______ Nauheimerb.
med flytande kolsyra.
Billigt.
m e n d e r a d e kurs i finare salader, fina på begäran.
kostnader.
Läkare: O. Reimers, Tyringe.
mat, härlig luft.
Sjö.
Bost.
i brunnspark.
grön- o. m e l l a n r ä t t e r, l ä t t a frukosträtter, TJÄNARINNOR1 En kurs * i M a t l a g - Läk: Doc. Kj.
O. af Klercker, Lund.
extra fin smörgåsberedning, smörgås- n i n g och k o n s e r v e r i n g omf.
8 Adr.
: Moheda.
Läkare: O. F. Nyqunt S N T0 UM OCH BADAN u p p l ä g g n i n g i mod.
m ö n s t e r s a m t en veckor börjar d.
10 juni 1912.
Afgift Gyttjebad och kuranstalt.
Alla h e l del p r a k t i s k a råd m.
m.
F i n n e s hos 50 kronor.
Aiimälan åtföljd aF tjänst ' _ _ _ _ _ _ _ _ stalt.
Öppet året om.
brukl, badf., spec, gyttjem.-b.
portieren, Hotel Continental, Stockholm göringsbetyg insändas före 5 j u n i 1 modern, förstklassig _ Vldstr.
skogsomr.
Mer än 800 m. öfv.
hafvet.
Till l a n d s o r t e n m o t postförskott.
till Husmoderskolan, K a r l s t a d.
Tel.
Godt bord.
Postadr.
: Horred.
Rikst.
Läk: sommar och vinterkurort med füllst, vat- Alla brukliga badformer, äfven elektriska.
Obs.!
9:de t u s e n d e t n u u t k o m m e t.
812.
Dr G. Abrahamson ^e — ^h.
Dr K. tenkuranst.
O. och alla moderna kurmedel.
Läk.
: Joh.
A. Andersson, Ulricehamn.
Vetterqvist, / r-V » Läkare: Emil Zander o. E. Frick.
* " kraftiga järn- gyttjebadanstalt.
Badanstalt.
Sundaste läge i den för- _ _ _ _ _ _ vatten.
Fullat.
badanatalt.
I termin: V O F T L P R O ' _ _ _ _ _ _ _ Bästa hafsbad, spec, gyttjebad.
tjusande Guldkroken vid Vettern.
Utm.
1 juni- 1 juli; II termin 5 juli — 2 aug.
Elektr.
ljusbad.
Billiga afgifter och lef- bad.
Goda bost.
Läk.
: D:rErik Teng- Postadr.
: Porla.
Läkare: Lifmedikus: E. nadsomkostnader.
Läkare: Lifmedikus strand.
Sbhlm.
För gymn.
o. mass.
D:r O. Lidin, Sthlm.
Emil Jacobson, Stockholm.
Hj.
Ekberg, Sthlm.
15 maj — 1 sept.
Järn- och Varmbads- och Kneippkur-anstalt.
alk.
källa; gyttjeb., Radio- - t ' ' Hälsingborg, vid Mildt ö-klimat.
Nytt: Kntipp-byn _ _ _ _ _ _ Öresund.
Radioaktiv, koksalt- genkur.
Spec, diet för socker-, gikt-, njursj.
genom spårväg förenad m. staden.
Hafsb.
o. järnkälla.
Alla badf.
Reumatism, mag- och afmagringskur.
Läk: Professor K. V. öppna BTRANDEN!
Solbad m.
DUSCH I sko- sjukd., skroful.
åkommor.
Läkare: D:r Fetten och M. Ljungdahl, Lund.
gen!
Läk: K. Kallenberg, Sthlm.
A, Björkman, Hälsingborg.
Brunn.
Starkaste järnkällor, T V Ä T T E N - at e r massage-, ljus-, hafsbad, kall- 0 baa ™T * Tl \ ^~ vattenkur, dietkur, radiumkur.
Läk.
: Prof. Järnkälla I • stalt 1,5 km.
fr. Kö- natursk., högt läge, milsvida skogar.
" / e — Gyttje-, G. Forssner, Uppsala.
Ensk.
praktisera ping.
Öppen 4 juni — medio af augusti.
sol- och saadbad, massage, sjukg.
elektr.
d:r Rietz, d:r Åberg, prof. Renschen.
Järnkälla med ovanligt hög radio- P N C F N R K " hälsobrunn oca badanst.
invid Läk.
: D:r Bertel Möller, Stockholm.
Ï B L A N D V I T -, aktivitet.
Läk.
: (t.
Ericsson, Köping, Kroppefjäll.
Naturskönt, frid- Hafsb.-anst.
Häri., friskt HARL IÏGE À SMÀKND,KA läge.
Goda o. bill, lefn.- fullt o. lämpl.
för sitt ändamål.
Ytterst mo- förh.
Lifliga ångbåtskommunikationer.
derata priser.
St:n och adr.
: Dals-Rostock.
• O A _ _ _ _ _ _ _ höglandet i skogrik trakt.
KftPAl? '
F. Provinsialläk.
Carl Lundgren, Her- Gyttje- &amp; Nauhelmerbad.
Läkare: Viktor Berömd järnkälla, naturl.
radioaktivt Süss, Öregrund.
nösand.
vatten.
Alla brukl.
badf.
Kneippb.
Sä ».
: HAT BADAMT s äi Brunn- och Badanstalt.
Sve- börj.
1 juni.
Läk: Sigge 8 Wikander, Sthlm.
rige!
äldsta kneippkuranatalt.
Na- rekreationsort, vid vik af llandshaf.
turskönt läge.
Barrskog och insjöar.
Lugnt _ med väl serverade bad.
Syrg as- Frakt, badhus.
Nyh.
: Syrgas- o. Fango- OCH STILLA.
LÄKARE: K. Lindeberg, KARLS- Apotek.
Järnkälla.
Nytt looletetshus.
God restaur.
Hirl.
hats- o. bad.
God restaur.
Hirl.
hats- o. ikogiluft.
HAMN.
Öppen 1 Jnnl — 1 evt.
16 Sept.
Ångb.- O. Bi ligt.
Läk.
: D.r Benrik Berg, Sthlm.
järnvägsst.
B M Läkare &gt; ME: D Nath.
I C I N S K A Dahlberg.
FÖRFRÅGNINGAR BESRARAI AF RESP. LÄKARE OCH FÖR NÄRMARE U P P L Y S N I N G A R HÄNVISAS TILL DEN AF S R.
BÅSTCLDS a f s b a d K n r a n s t a l t 1 1111 LYSEKIL MALEN B a 8 t a d B r u n n m i l t r a n fcala- SÖDERKÖPING - a ^ r BOKBINDERILEKTIONER.
D&amp;LFLRÖ a C s l &gt; &amp; d SIi k u r lina t SÖDERTELJE MEDEVI 1 S k o s s a n a t o r i n m - B e r P ' L.GUGG m MÖRSILS SANATORIUM \ FISKEBÄCKSKIL x o c n » 2 FIÄLLNÄS Q Ö MÖSSEBERG J a t 16 PORLFL HJO HÄLSÄNS: tflR§ normal-.
k n r NYNÄS HAFSBAD *!
^ T F ™ ULRICEHAMNS * * * HELSJÖNS OCH B r u u M - NYBRO GRENNAFORSSA " ßUR- TULSEBODA B n i z i n s a n s JOHANNISDAL B r u n n B e r o m a a H a f s b a d - o c i l RAMLÖSA VISBY RONNEBY VERMLANDS EDA I " ^ ™ ÖREGRUND LANNASKEDE - LJUNGSKILE ™ ™ RYDS ÖSTHAMMAR » - ^ - w KURORTFÖRENINGEN UTGIFNA PUBLIKATIONEN .SVENSKA B A D - OCK KURORTER, (TILLGÄNGLIG I BOKHANDELN) OCH TILL DE OLIKA KURORTERNAS PROSPEKT SOM ERHÅLLAS GENOM KAMRERKONTOREN SAMT SVENSK B A D - OCK TURISTTIDNING OOH SVENSKA TURISTFÖRENINGEN 1 STOCKHOLM.
- 359 -
gges vid efter 2-årig kurs af kvinnliga el afl e ä ver Sydsvenska Gymnastik-Institutet.
Ny kurs börjar 18 sept.
Prospekt gen.
K KJELLBERGS OOKLOR kurs i massage och sjukgymnastik.
kapten J. Thulin, MAGGI 1 Tärning gifter ' A-Vä lifer finfin buljong.
N:r 37 Namnet MAGGI garanterar alltid en utmärkt kvalitet.
Mästersamuelsgatan, 2 t r.
u p p.
Prospekt begäres städse un- Thyselius V Ella Hult, Hösttermin Fru M. Braune, Strengnäs.
Privata Högre Lärarinne- seminarium i Stockholm, ÄRO B Ä S T!
MED.
D:R E.
KLEENS m.
Sommarkurs BULJONG-TÄRNINGAR (ett-åriga) kurs i Massage och Sjukgym- n a s t i k (för damer) börjar den 1 okt.
kl. i.
Kvinnliga Utbildningsskolan Villa Hult, Kneippbaden, Byrå, Hult.
Kneippbaden.
O b s.
!
rru Ingeborg Nordin, LUND.
Begär prospekt!
Stockholm.
Mästersamuels gatan 70.
10 emottages - * &gt; allt undervi jämt, s äfven under sommaren på g, en och fleie månader.
Från n el 1 g ever juni fattar ni n gen endast matl a gni n konserveri n g, konfektberedni och in- o handarbeten, då pri s et är billigare.
Fackl ä rari n nor.
El e ver förberedas för träde Fackskol a Ref. n. Skol ns d lä rar ge vi till d från badort skol ger an tillfälle till ele förströel ser, n bad tenni s i etc., etc. samt af a föräl utgångna ver.
Anmäl in- gar emottagas, prospekt och uppl y sni n gar erhål l a s, såväl från G-refturegatan 1.
Stockhol m, R.
38 82, A.
89 39, som från skol a n, adr.
Sommargäster emottagas billigt.
Husmoder.
Föreståndarinna.
Strengnäs Hushållsskola.
referenser genom 15 juni — 15 aug.
Al 19 lm aug.
Tel —.
15 98. dec.
Prospekt med X GYMNASTIKDIREKTÖRSEXAMEN 23 Riddaregatan 23.
Maggl-Bolagets Nederlag, En lägre, tvååri g kurs, som utbild Afgångsexamen ar lärarinnor för däri skol ans medför lägre s. och Norra Bantorget 22.
A.
T.
1!
Stockholm, J mel l e rsta klasser samt för hemmen.
f rån k. lägre En kompetens.
högre lägre kurs, kursen afsedd jämte för fackutbi ld om ning.
undervi Inträdesfordri ngar: afgångs- 6 betyg från vi t sord s ni n gsverksamhet.
Af- För att gi f va en hvar husmoder di r ekt gångsexamen från denna kurs medför s. k. högre kompetens.
anl e dni n g att försöka det omtyckta Ido- ysningar onsd.
lämnas och af lörd.
läroverkets föreståndari nna, till fröken kaffet lämnas tillsvidare som rekl am paket 1 Närmare uppl mottagn.
till hvarje kg.
kl. 1 — 2.
Ansökni n gar semi- à 60 Öre.
Västkaffet 3D O är nuti d ens SANITAS.
nari e t böra vara i n l ä mnade före den 11 juni.
bästa ersättni n g för det skadl i g a och ori m - ligt dyra bönkaffet.
Användes enbart STYRELSEN.
eller bl af andadt med vanl igt kaffe.
Anbe- falles framstående l ä kare.
Kontrol l a nt Begär profpaket med sked hos närmaste Olga Schnldheis ' l:ste handla Stadsl nde.
äkaren Doktor Fornmark PRAKTISKA FORTSÄTTNINGSKURS FÖR UNGA FLICKOR å arbetsår.
gård (1 (in sept vid. — Bomsjön) mottager helt 20 1 dec, 20 1912.
Jan. — 1 högst juni).
sexton Pris för unga kurs flic 1, kor 000 endast kr.
p BETALAR Nästa d. sept.
MOMENTAN.
S I sning n meddel as i hemmets hemmets vård, alla syssl såsom: matl agning, lä bak- hår och skägg.
ögonbl Är ic för klig häl s Fäl an le oskad- ni undervi ng, Undervi konserveri g, n sömnad, event, or barnavård Dessutom mnas s ni n g i väfni g, sl ä tväfnad och konstväfnad samt väfvars uppsättni 0&lt;M ligt.
Verkan.
r ej Förel ä sni n gsvi s meddel a s undervi s ni n g i psykol o gi, häl s o- och sjukvåi d n s- g. vid tvättning.
Pri s 5 kr.
pr sats.
lära.
födoämne^l ä ra, barnavård, hemmets bokföri n g och väfnadsteori.
Ziwertz Eftr., öch närmare uppl 15 ysnin juni gar — genom skol kommer ans föreståndari nna.
Återförsäl jare rabatt. '
Prospekt Under sommarmånaderna 15 aug.
vi d mi n husmoder TILLBAKA.
skol a att anordnas en kurs i väfni n g, l i n nesömnad oeh konserveri ng för Ett härl igt ädel t tt formadt bröst l et os ".
- unga flickor i 14 — 16 års åldern.
J a v a n a Lelu hålles genom mi Creme " Tadel det bästa medel erhål ögonbryn.
lande af l Pri ånga s Stor vi i k n t acKorderi kommer ng att och läggas vid sni ett ng fri kr.
skt 200. lif ute Vid i are det underrättel fria.
Pris ser för Enastående!
Fettsaml ing användni i lif och n höfter ögonfransar och för tjocka hel kurs undervi utesl u ten.
Endast yttre g!
Tal rika godkännande!
Garanti öfver genom f r amgång och oskadl i g het! "
Sändes portofri c t mot efterkraf: 1 ask kr 5.
— l a adr.
p rekommenderar å l a n d sig e t härmed.
Bikstel.
i Tumba Franska Parfymmagasinet, askar kr.9. — .Diskret til sändning genom, 2 Privata Realskol S an k i o Kungsör föräl drars s 114. mål s mäns-åtanke.
Skol a n är en sexkl a ssi g samskol a, förberedande till real kol oc e- C R È M E I D É A L E.
21 Drottningg.
21, Sthlm.
Hofleverant.
examen samt för i n träde vi d gymnasi e t.
Dess hufvuduppgi f t är att, på samm gang trakt, den kunna bereder så sin lå a ngt elever till enski vistelse vacker la af nd lig möjl p tillfälle ig i t arbetet, åt den ld ofta, e i in en di särski vi fri den s ld k r gi och fva brytni de n mått (Majorskan Edmann, Varberg.)
tresse, vänl i g tillsyn och hjäl som i gsål kan En verksamt bi, d ungdomsfri raga till en sk karaktärsutveckl in a g n, i ett lycklig riktnin förtroendeful g. dern lt är Den den gör mest utsökta af vacker alla hudcrèmer.
Hanna Bengtsson, Malmö naturl i g anda i n om skol otvunget, hyn slät och samt och — v där och så tilltalande passar — kamratl ik samt t förhål ett lande mel lan åt de el le e dande och skyddar mot för vårsol ens åld skadl ig Förnämst a inver- a Re g ementag at an SX.
en effekti studi e metod godt hem ven under kan.
Passar alla rar.
3 0 &amp; vistelsen ^i d skol a n äro några medel, hvari g enom vi hoppas kunna vara vå Parfym affärer.
ungdomar till nytta.
n i dre elever samt äfvensom skt svagare emottagas gärna och Naturlig skönhefsuård.
ägnas Mi hjäl n p om de begåfyade särski ld klass genom fysi särski ld Vanarti a, metoder den uppmärksamh oeh i högre grad än andra kräfva.
g ungdom kan däremo icke För emottagas vid mera skolan.
försigkomna elever finnes en särskild kurs äl d re eller varje år patent hårutrotare, pri s v be- er- afsedd för nödi real skol examen med lämnas tidsvinst.
ofel b ar verkan f. alltid.
Oöf Al l a g a uppl y sni n gar beredvi l i g ast af föreståndaren, träffad.
för den ömtåli- gaste hy Oskadl Kr.
yppersta 5..
7 äfven 5. hudförsköni gs- utmärkt antiseptiskt Lektor Elias Laurell, adr.
Kungsör.
utanför borttager m. fräknar, lef 6. verfl., n ryn- kor, näsrodn.
m.
Kr.
7 5. hudmedel, SPRÅK- OCH HUSHÅLLSSKOLAN FLEURIE Linköping gi k!
f ver Smetar ungdomsfri vi s d k är värl d ens förnämsta Hår- hy.
Ej smi n börjar nytt arbetsår den 1 nästk.
september.
Nya ele Rosa ver emottagas.
eller transpi r a ati toilettmedel.
on Kr.
medel annat och öfverträffas icke af på begäran.
Lönnies, Prospek nytti g något l i k nande preparat.
OBS.
!
Ej att jämföra med dussi npreparater.
Exp.
di kr.
skret, billiga frakt- Almedahls Försäljnings-Magasin, fritt för mi n st 10 förut + Erhål l e s hos al l a l: sta kl a ss Par- i frakt.
nsänd I betal n i n g eljest postförskott fymeri-, Drog- och Coif yraffärer.
Sveri ge endast Kungsgatan 55, Göteborg.
(Parfymeri afd).
er, dålig mage, ksem, l u pus, skrofl Levererar ful l s tändi g a för bosättni ngar och lk brud- E eng. sjukan botas af dekokt pä gift- utstyrsl a r.
^^^=^=== Se vi d are vår annons i Iduns Model atalog örter.
Många i n tyg af trovärdi g a o. Annonsera i Idun!
ansedda 3 kr.
personer.
40-åri Ina gt Göthe, lidande Fal bo- un.
sats.
Fru Mycket populärt!
Det nyaste!
Fi 1 n krona aste öfverfettade 50-öres MODERNA HÅRARBEIEN ^ ^, pr kartong pm 5 tvål tvål 24 ar ar kosta vid köp direkt å Köl n erl a gret, Små- DÖDEN ÄR SÄKER Större o. mi n dre af naturl.
hår i alla l a ndsg.
, Stockhol m.
Prospekt franko.
Kr.
15 275, lo 350, 400 för värgohyra, (skäktor, kacker- les l med ackor) om pat.
utrotni ng verkstäl ckar 3 storl.
färger Kr.
4.50, 5oo, 6io det preparatet modernaste alla färger i naturl.
hår i • I II m som ej väggl endast dödar el hög e Det gantaste i represen- tyger oeh af ^ jfl såväl ö ssen som kvalitet ^^^••«l • deras ägg, utan ge- teras af märket nom att förstöra näringskäl lorna omöjliggör för behandl alltid deras Märke existens i de a de rum- «WELLWOVEN« men och och möbl oskadl erna.
igt Odi för um tyg, är «Ideal« ' Genom att står speci fabri aliseras å onpp- ett Hårflätor luktfritt Hårvalkar Engelska fåtal märken k atet färg och trä.
Erhål l e s i fl.
à 1.
5 0 i alla l ä ngder Qaran- Extra pri m a nådt i fråga om såväl och 0 å fl.
Apotek, i Färg-, Kem.
teradt fint naturhår m. Till- Ullcrêpe affärer 0.6 m. eller från i längder handahål kvalité les af de som fl samt esta engros- första Längd Träns Kr.- Wf ' M Finaste öfverdragen klass kl ä desaffärer, Crêpe öfver- hår sister é, i Engel nom sk landet i Croi Chevi o i t, de med Mohair TEKNISKA FABRIKEN ODIUM, MALMÖ.
50 dragen med Foul Serge, s é 15 7°o ' " 55 alltid tilltalande och kl ä dsamma samt hårnät naturl hårnät.
hår • färgerna djupsvart, högblått och 1 ne-Crème det 60 10 „ „ 1200 1000 | » | / .,. ' '
f|J lent och O at förnämsta medl e är t d att ens särat modernt grått.
fabrikatet 60 / 65 10 skydda huden för köl pr mtr pr mtr Begär alltid vackert skadl i g a i n verkan.
Denna I billigare utf.
Kr.
3.
5 0 W hvi lket kvalitet.
innebär en ga- Kr.
200 kraftiga snöhvi af ta ren natur- Kr.
180 ranti å varas högsta 55 cm.
l å ng produkt-extrakt hafre En goda beskaffenhet renar porerna, läker o. huden i pri hågkommes lå gl ngt efter sedan o. Akt hyn bl i r vacker kl a r.
— s et fallit i ö mska.
Kr.
2000 a endast i hvi t burk med m. lätt öfverkammadt Öfverkl ädd m. och delvis grönt lock Oat The Oati ne säl- C:o, vågformadt naturhår.
konstgjordt na- 125 London.
i n e- C rème Al l a färger.
Kr.
600 turl.
småhår.
Kr.
085, jes efter tul l f örhöjni n gen till 1.
5 0 o. 3 kr.
pr burk samt Oati Bal ne-Tvål Oatine-Puder s A. am ' W., säljes öfveral o. hos Nordi ng, Stock- Bib lt lio- teksgatan 11 o. Drottni n gg.
63, holm.
Varuhuset V O L L M E R S - M E E T H S, Göteborg.
följa Iduns Prenumerera pA.
Idun.
Hjälpreda och Iduns - 360 - Wi Mode- lhelmssons och Boktr.
Handarbetstidning.
A.-B., Sthlm, 1912. der adress Saltsjöbaden.
Professor Cederschiöld behandlar med egna massagemetoder: Mag-, Tarm- (t. ex. långvarig förstopp- ning), Reumatiska- och Nerv åkommor m. m. Näs-svalgkatarr lokalt med in- strument smärtfritt.
Grefture gatan 22, Stockholm.
29.
B.
T.
30 91.
Nyttig nektarn.
Specialaffär fät Sjuk- o. Hälso vårdsartiklar.
Dambindor 95 öre pr duss., med lifband 1.85.
Stickade från 5 kr.
pr duss Sprutor, Sköljkannor.
Bråckband, Nappar o. Bindor.
Lands- ortsorder e x p.
omgående.
Hekv.
från 5 kr fraktfritt.
Odengatan 39, Stockholm.
prima tesked gratis 1 I % Sofi Anderson; Inre g.
Varumärke.
Svcnsfta Kaffe-Indus tr * l 71.-B., Jlfalmö.
Fogelsta kurs Börjar som bryter ut vid alla åldrar intill 40 år, fås säker hjälp med utväxtes medel af undertecknad, som har 3c års praktik i Engelska sjukans be- handling.
De mest framträdande symptomer- Göteborg, na o. äro blodfattigdom, ben, gnatigt lynne, ingen aptit, slappa ingen armar sömn, somliga äta mycket, mer magra ändå, kroppen blir upplöst i slem som stockar sig i lederna och medför kyla, kläda och utslag.
Blir ej slemmet utrensadt brytes krop- pen sönder.
Ingen behöfver resa hit.
Be skrif symptomerna.
Sneda lemmar kunna bli återställda.
Bref Fru besvaras mot dubbelt porto.
6 Tor.
Tusentals Bepröfvade medel at högsta intyg Fröken Olga Selmlaneis, A.
Björck, Lübeck, Postfack Fogelsta, Tumba.
245. finnas.
rang.
H ö g s t a pris: Guldmedalj Paris och Anvers 1908.
Antipillox, lönt, Créme Halta medel Hose klar pon pon väta flera andra hvarKen iäljes i tuber à 30 4. —, jämte öre hos Speceri-, v. köp samt hos Sv.
Göteborg Depotea, Färg- Herrar oon Pris pr fl.
2.50.
Parfymhandlan- d e m. fl.
samt å General- 3.
Apoteken.
ïHiiillliifii.i.m.micsl^ HlnnevjtpsSttningav fria tadt.
E C O I F n h a l f b e s p a r i n g 11a u t g i f t e n a f m e r f ö r ä n t v å l.
B styrka, kvalitet 50 era.
20 cm.
utförande, pris.
5 5 0 « « 1 woven " 3 Vid Till rekvisition landsorten torde mot färgprof postförskott insändas.
+ porto.
" Well- Tiled d
