# ID: svediakorp-per1979
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 34,793
# sentences: 1,518
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


VANLIGA UPPLAGAN.
N:R 1 (1304).
25:TE ÅRG.
HUFVUDRED AKTOR OCH ANS V. UTGIFVARE: SONDAGEN DEN 7 JANUARI 1912.
JOHAN NORDLING.
LOSNUMMERPRIS: 12 ORE.
BITR.
REDAKTOR; ERNST HÖGMAN.
RED.-SEKRETERARE: ELIN WAGNER.
CARL G. LAURIN I SITT HEM.
CARL G. LAURIN.
EFTER EN AKVARELL AF CARL LARSSON.
DET FINNS DE SOM TRO, att denna vår jord är en straff- anstalt för fallna änglar.
I så fall var Carl G. Laurin en lind- rigt fallen sådan, eller också — om något s å hädiskt får antas — har den höge domaren härvidlag missräknat sig på straffets effektivitet; ty inte endast att Carl Laurin är helt nöjd med denna världen, utan han är helt stormförtjust i den.
Han skulle gärna genomgå den i otaliga reinkarnationer, dock med villkor att han alltid reinkarnerades i Stockholm.
Visserligen är han en glödande patriot men, se, den stad där han föddes är dock det enda ställe, där han i ande öch san- ning kan hafva sin varelse.
Idun har uppmanat mig att rista några runor öfver denne ovanligt mycket lef- vande samlida.
Hon måtte utgå från or- det: däraf hjärtat fullt är däraf talar mun- nen, och — det vet Gud, att mitt hjärta är fullt af Carl Laurin!
FÖR IDUN AF hålla i handen.
Hur knepigt han förstår att fästa ett namn eller ett konstverk i minnet genom en anekdot, ett rim, en parallell, ja, han generar sig inte för att här och där strö in sina kvickheler bland tempelruiner och i gallerier.
Ledd vid hans hand går läsaren mysande och strå- lande ur den ena slilarten in i den andra, presenteras för än en egyptisk b y g g m ä s - tare, än för en ädel renässansmålare, än för en halfliderlig rokokoskulptör, än föJ Zorn och Liljefors, och, ja, så är boken redan slut, och du är en verkligt konst- bildad, och Laurin lämnar dig ifrån sig såsom en bättre och finare människa.
Laurins enorma vetande och underbara häsiminne räcker dock öfver flera andra områden.
Tänk bara hans näst sista bok " Våld och Väld "!
Här har jag inga ord till beröm, jag är helt imponerad.
Hvilken räitfärdighefskänsla, hvilken stor beläsenhet, filtrerad genom ett hjärie- varmt temperament, där ironien tjänar CARL LARSSON.
Men någon biografi i vanlig mening blir det inte.
Hvad bryr jag mig om när och hvar mina vänner äro födda, endast att de äro födda tids nog för att under så många år som möjligt vara min själs vällust.
När man tänker på Carl Laurin, tän- ker man sig honom närmast såsom konst- älskare och förståsigpåare.
Man gör det med rätta, och man bör göra det med tacksamhet.
Ty hur öde var ej Sverige i konsiväg, innan Carl Laurin tog hand om s a k e n.
.
.
Nu tar jag ner från bokhyllan hans Konsthistoria och bläddrar i den.
Hvilket genistreck!
I denna den mest koncen- trerade konsthistoria jag känner får du alla tiders och all världens konst i en v o - lym, som man bekvämt och trefligt kan
till att dölja har- men och smärtan!
Men må jag akta mig att längre dröja vid denna utmärkta bok, ty här räcker jag rakt inte till.
Nej, vi taga andra exempel.
Det gifves nog ingen i detta land — månne i några andra?
— som i samma grad som han har re- da på allt i konst åstadkommet, hvar det finns och hur det skall kunna komma allom till godo (det skulle i så fall vara hans bror Thorsten).
Det är därför man gärna råd- gör med honom, när frågan blir att med gången tids konst illu- strera såväl lär- da som populära verk och uppsatser.
Det är därför dessa från Norstedt &amp; S ö - ners officin utgångna böcker hafva ett så ypperligt illustrationsmaterial, där både de kulturella, historiska och konst- närliga intressena blifva matade.
Sär- skildt tacksamt tänker jag på en del skolböcker, hvilka jag genom mina barn blir satt i tillfälle att se, och som kom- ma mig att vråla af förnöjelse.
Och så hans utmärkta böcker " Kultur- historisk bilderbok " och " Skämtbilden "!
I början af den- na glorifikaiion nämnde jag, att Carl Laurin all- tid är storbelåten med lifvet.
Frå- gar du mig nu hvarför, så s v a - rar jag utan tve- kan att del är därför, att han af födsel och oför- hindrad vana sit- ter inne med l ö s - ningen af lifveis gåta, och denna lösning är att mycket litet tän- 1 ka på sig själf och mycket, myc- ket tänka på alla andra.
Det är hans kärlek för sin griniga nästa, som hjälper h o - nom till hans lju- sa syn på tillva- ron, som för de allraflesta ter sig så mörk.
Det är väl också därför att han är en m o - dig människa, men nog mest därför att han är genomträngd af sträfvan att få allt på rätt b o g och öfvertygelsen att det också skall gå.
När han med ä n g s - lan och ifver på något näringsställe eller i någon klubb väntat på resultatet af ett nattplenum eller en votering i riksdagen och han med vetskap om utgången kom- mer hem på småtimmarna, ger han sin djupt sofvande hustru en liten knuff och säger den förskräckta och sofdruckna: — " Gunilla, nu ska du få höra hur det gick med ut- skottsberedningen i torffrå- gan ... " ÉP ' HERR OCH FRU LAURIN.
A. BLOM5ERG FOTO.
i ett hans knapphål, en i hans talande mun.
(Jag är viss om att han genast i andanom ser illustrationsmaterialet: Bofticellis primavera, där Zephyr har ett par nejlikor i ena mungipan.)
Carl Laurin, du genomärlige och varm- hjärtade, g o d e svenske man!
Men jag går väl på, åter vänd till pu- bliken Iduns kommande jubile- ums-julnummer förekom- mer en bild, där en del af det kvinnliga elementet i min familj blomsterkransar gudinnans beläte; här vill jag blomsterströ min käre och beundrade vän Carl Laurin; fumligt, drumligt och förläget sätter jag en blomma I politiken är det dock frågan om ett starkt försvar, som för honom kanske är det enda viktiga.
Han vill ha beväpning till tänderna, för att vi skola kunna för- svara detta, som han älskar och värderar så högt, och som han hoppas så mycket FRÅN LAURINSKA HEMMET.
OFVERST SKRIFRUMMET.
TILL VÄNSTER BLICK IN I MATSALEN FRÅN HVARDAGSRUMMET.
TILL HOGER HVARDAGS- RUMMET.
A.
BLOMBERG FOTO.
- 2 -
af, hans fäders, hans barns land och folk.
eget och hans S å hans författarkonst.
Att läsa hans kåserier i Ord och Bild öfver teater — ty äfven detta intresserar honom — det är en verklig delice.
När jag skall läsa d e s s a kritiker eller kåserier, huru de nu skola benämnas, s å måste jag göra det riktigt bra för mig, jag drar dem först när jag krupit till sängs, och först när lakanen äro ljumma och behagliga; så skall man anamma dem.
Hans stil liknar intet i världen, denna blandning af allvar, skärpa, ironi, tokrolighet och en liten, li- ten gnista elakhet.
Det är förtjusande.
S å just skall teater tas.
* Nu tror jag vi flämta ett tag och titta på föremålets porträtt.
Det påminner mig om att jag en gång skulle måla af honom med oljefärg i Lebensgrösse och med sitt vänliga ansikte vändt mot mig, mot åskådaren.
S e där ha vi dock en svag sida, jag menar inte hans fasad, utan hans e g e n s k a p som modell, ty s å - som sådan är han urusel.
Det var inte värdt att få honom att hålla sig stilla ens en momang; han sprattlade upp och ner, till höger och vänster.
Jag bad och grät, jag kastade målningen i spiseln och fick den ljusa idén att vända hans näsa ut g e n o m fönstret; se, då blef del annat af: han stod som en bild, och hör orsaken.
Han har naturligtvis hyrt in sig i ett ut- siktstorn på Söder, s å att han har hela sin älskade hufvudstad liggande som en påbredd smörgås nedanför sina hung- riga blickar; det var detta han nu fick g a p a på, och jag lyckades hjälpligt knåpa ihop en akvarell och en etsning efter hans ganska snygga profil.
Enfacen kan endast en snapshot ta.
.
.
En gång arbetade han för konstnärliga affischer, men del gick inte, ty p å den tiden älskade människorna här i landet endast det fula och anskrämliga.
Men Carl Laurin ger sig inte.
Han tog itu med konsten i skolan och bildade en för- ening med detta namn, och denna lefver och verkar ännu och har åstadkommit ting, som väckt respekt, undran och b e - undran, till och med här och hvar i ut- landet.
Denna illmariga idé, den att gå till ung- domen och väcka d e s s slumrande b e - hof af skönhetskänsla och därigenom i en snar framtid få nationen andligt ri- kare, har han äfven tillämpat på annat sätt, i det han nämligen listat sig in i en del högre flickskolor, där han håller f ö - redrag i konstnärliga ämnen.
Däremel- lan går han ut bland allt folket, för hvil- ket han hållit otaliga föreläsningar.
Skam till s å g a n d e s har jag aldrig hört honom tala från katedern, men efter hvad man enstämmigt bedyrat mig, lär han vara hän- och medryckande.
Det tror jag visst, ty jag får alltid en väl behöflig duf- ning hvar gång jag råkar honom.
Allt detta, som jag har raspat ner, är visst och sant, och mycket mera kunde jag ha att förmäla om denna Gudsväl- signelse till människa.
Hvart han k o m - mer är han till glädje och nytta.
Släpp in honom till eil sällskap, där man har tråkigt, så skall det inom fem minuter vara ett lif, ett diskuterande, ett fäktande med armar och ben; ty Carl Laurin vet, hvilka lifsfrågor som just då ligga och dröna i djupet på de flesta, och han för- Praktuppla H e l t är Halft ar Kvartal Lösn:r: 8 Det nya ansiktets för- fattarinna.
Selma Lagerlöfs eflerlräderska vid Landskrona flickskola debuterar i Idun med en prisbelönad roman om " DEN NYA KVINNAN ".
|ED DET NYA ARET BÖRJAR " Det nya ansiktet ", Ester Nennes roman, att införas i Iduns följe- tongsbilaga.
Ett verk, som vunnit pris i Iduns stora litterära iäflan, har tack vare lysande fraditioner rätt aft räkna på Idunspublikens intresse.
Vi tro o s s tillmö- tesgå en önskan inom vår läsekrets, då vi till de korfa biografiska meddelanden, som åtföljde tillkännagifvandet af pristäflans ut- gång, foga några mer personligt hållna rader om Det nya ansikteis författarinna.
Ester Nennes tillbragte en lugn och lyck- lig barndom och ungdom i prästgården i krefsen af en falrik familj, där hon var yngsta medlemmen.
Ända till d e s s hon var uppvuxen hade hon icke varit utanför födelse- staden Västerviks närmaste gränser, och b ö c - ker fingo g e fantasien den näring den b e - höfde.
" Jag läste under min uppväxttid mycket, orimligt mycket för min ålder, allt hvad jag kom öfver ", säger hon i ett med- delande till redaktionen, där hon på vår begäran ger några upplysningar om sig själf, och vidare: " Böckernas värld blef tidigt min värld och jag kände mig i den betydligt mer hemmastadd än i den verkliga. "
När hon vid faderns inträffade död stod in- för nödvändigheten att förtjäna sift lefvebröd, drogo åter böckerna henne till sig och hon sökte in som elev vid Högre lärarinnesemi- nariet, där s å många diktare före henne och äfven senare arbetat och drömt.
Att äfven Ester Nennes drömde mellan studier och proflekfioner om litterära strider och brag- Med sfår att få upp dem i ljuset.
Han är som Strix, han tål intet ondi i världen och är glad åt allt godt.
Mest dock åt g o d a cigarrer och g o d a konstverk.
Sådan ungefär är min vän, och jag är glad åt att ungdomsgudinnan tar hand om honom, ty han hör till dem, som för- tjäna att blifva odödliga. '
°- — 1 R:;::: B e d a k t i o n e n: B i k s 1616.
A l l m.
9803.
K l.
10 — 1.
B e d.
N o r d l i n g: B i k s 88 60.
A.
1 0 2.
KL 1 1 - 1.
Verkat, direktören kl. 11- - 3 E x p e d i t i o n e n: B i k s 1616.
A.
6117.
Kl. 9 - 6.
A n n o n s k o n t o r e t: B i k s 1616.
A.
6117.
Kl. 9 - 6.
B i k s 8659.
Allm 1301.
- veckans nummer följer, utom romanarket, äfven bilagan Jdzins modes ocf) fiandarßefstidning med 2 sidor bilder och text.
Såväl Modetidningen som Ungdomstidningen kommer nämligen hädan- efter att åtfölja ßvarfannat nummer med två sidor åt gången, hvarigenom en utvidg- ning i annonsutrymme vinnes, som ytterst länder våra läsare till fördel.
Stoekholm, j Iduns Byrå o. Expedition,.
Mästersamuelsg.
45.
Prenumerationspris: Vanl.
upplagan: Helt är.
K r.
6.50 Halft är » 8.50 Kvartal » 1.75 Lösn:r.
0.12 ESTER NENNES.
der framgår af ett yttrande ur nyssnämnda källa, som vi åter citera: " Under de fre år jag tillbragte där var det, som författarehågen började på allvar röra sig i mig.
Den hade förnummits redan förut — spåren däraf kan jag följa ända ner i mina barnaår —, men skriftställarens kall hade alltid stått för mig som något så stort och heligt, så ouppnåeligt, att jag förut liksom aldrig vågat kännas vid tanken därpå för e g e n del.
Men nu började den, som sagdt, att röra på sig och det s å lifligt, att jag blef fullt medveten om d e s s tillvaro.
Af min lärare i svenska språket erhöll jag en kraftig och bestämdt formulerad uppmuntran.
Det ena lagdt till det andra hade till följd, att jag, då jag efter slutad lärotid lämnade seminariet, var besluten att småningom söka bana mig v ä g från den pedagogiska till den litterära verksamheten. "
Hvarför det likväl kom att dröja ännu många år, ända till 1912, innan något alster af Ester Nennes penna nådde allmänheten — smärre tidningsartiklar undantagna — förklarar hon själf på följande sätt: " Skolan fog mig helt.
Det blef inga kraf- ter öfver för någonting annat.
Ej heller var min hälsa, som aldrig varit särdeles stark, tillfredsställande.
År lades till år — och för hvart och ett, som gick, skrinlades en för- hoppning.
Sedan jag såsom föreståndarinna öfvertagit ledningen af den skola, vid hvilken jag redan förut var anställd, blef min gär- ning helt naturligt än mer kräfvande och ansvarskänd.
Under mycket arbete och un- der många omsorger af olika slag gingo s å flera år, och under dem uppgaf jag — som jag då trodde — för alltid min längtan efter pennans värf. "
Det kan här nämnas som en egendomlig omständighet, som visserligen fröken Nennes inte själf påpekat, att det var Selma Lager- löfs plats vid Landskrona flickskola, ledig när hon som Iduns pristagarinna lämnade lärarinnekallef, som Ester Nennes tillträdde för att sedan i sin fur prisbelönas af och debutera i Idun.
Fröken Nennes måste slutligen på grund af sviktande krafter hvila från skolarbetet, och det var då den en gång graflagda för- fattarhågen lefde upp igen.
" Den tilltog allt- mer i kraft, trotsade såväl mitt förstånds in- vändningar som min misstro till min förmåga, en misstro, som de många vänteåren gräft djupt in i mitt sinne, trotsade äfven dåliga nerver och ytterlig trötthet.
En d a g bröt den sig oemotståndligt fram genom allt detta — och ' Det nya ansiktet ' kom till. "
Hvad hon har velat med den boken, tro vi att hon själf för något år sedan bäst uttryckt apropå ett annat litterärt arbete om den moderna kvinnan.
Hon har velat skil- dra hur " kvinnosjälen håller på att spränga det mångtusenåriga hölje, som så inåt som utåt hämmar hennes rörelse och växt ", velat skildra den nya kvinnan, den kämpande, hvars ansikte är " allvarligt, blekt och a n - strängd!
af kampens hetta, men tillika b e - lyst af en mäktig lifsomspännande idés s e - gerglans ".
E. W. Annonspris: •!
• " Pr millimeter enkel «palt: 25 Ore e f t e r t e x t.
Utlandska annonser 80 ö r e å t e x t s i d a.
d e b i t e r a s 50 Ore m e d 20 « /, f ö r h ö j n i n g &amp; s ä r - 20 ' la f ö r h ö j n i n g ä s a x - skild begärd plats.
skild begärd plats.
ET PASTAS, ATT ORDET börjar bli nött — all del till klang och glans börjar likna etl mynt, som varit för län- g e i marknaden.
Det har van- drat från man till man, parti till parti, tum- mats och tunnats och fått märken af dammet och smutsen på torg och krog.
När ett mynt är utnött, kastas det i degeln, och delvis ny malm med ny eller gammal prägel får aflösa det.
Ordet patri- otism kan som alla ord få ersättare, men liksom malmsfrecket är relativt outtömligt, så också språket.
Och liksom det kapital, nationen äger i sin kraft och sitt arbete, först förbrukas med nationen, så dö ra- sens boftenkänslor endast med rasen själf.
S å länge en svensk folkstam för en själf- ständig tillvaro, kommer dess själfmed- vetande, dess lifskänsla att skapa sig namn, som klinga och lysa, ord, som b e - tyda detsamma som det innanför torg- solket säkert ännu klang- och glansfulla ordet patriotism.
Man säger, att alla bilder halta — och jag önskade, att denna bild gjorde det.
Jag önskade, att de politiska partierna ville nöjas med tillfälligare deviser på sina skiljemynt.
De stora och heliga or- den borde, ristade på koppartaflor, stå okränkbara i templen, det är: i våra hjär- tan.
Ord sådana som fosterland, religion och människovärde borde hållas för goda för växlarborden och krogdiskarna.
Intet parti borde ha rätt eller oförsynthet att tillägna sig ensamt en beteckning, som intet parti och ingen enskild kunnat visa åtkomstdiplomet till.
Ingen auktoritet skall väl någonsin lyckas värdesätta den enes eller andres verkliga religiositet eller fosterlandskärlek.
Jag har tillhört och tillhör dem, som kritisera vissa förhållanden inom vårt land.
Kanske är det därför det grämt mig, när man sökt frånkänna tadlarna den foster- landskänsla, man villigt medgifvit beröm- marna eller tigarna.
Kanske är det där- för jag känt mig manad att protestera mot de röster, som (under allmänt bifall!!)
sökt bestrida, att svenskarna äro patrioter.
Ack, d e t äro vi ju alla, hvar och en i sin mån, med eller mot vår vilja — där- för borgar den sunda egoism, som fyller nationerna likaväl som individerna.
Vi värdera vårt eget med en naturlig par- tiskhet, som ej ens de s. k. fosterlands- lösa gå fria ifrån.
Den hänförelse, hvar- med de radikala omfatta vissa af vår litte- raturs äldre märkesmän, förtjänar visst namnet patriotism.
Den förtjusning, som griper alla klasser inför svenska sport- PATRIOTISM.
segrar i utlandet, ja, inför våra emigran- ters anseende i deras nya hem, är lika äkta som patriotisk.
Den nedlåtenhet, hvarmed just radikalerna betrakta drag och förhållanden hos stora främmande nationer, hvilar på medvetandet att till- höra en ras, hvars elit blott är i rang med det bästa.
Ja, själfva den förebråelse, som förnekar svenskarna patriotism, åh, den springer ju fram ur ett hjärta, öfver- fullt af lyckan och äran att heta s v e n s k!
Vi äro så g o d a patrioter, ja, chauvi- nister som trots någon nation.
Vi klänga oss fast vid alla vårt lands fördelar och alla vårt folks dygder för att få utlopp åt vår nationella själfkärlek.
Och vi till- bakavisa med sårad ömtålighet nästan hvarje klandrande ord, som utifrån eller inifrån riktas mot folk och land.
Hvar finns den gamla gumma, som, när hon läst om utlandets jordbäfningar och cyklo- ner, ej prisat vårt land som det lyckliga- ste på jorden?
Och hvar finns den burgne och stadgade medborgare, som ej i ett erkännande åt en utländsk nation ser en underskattning af hans e g e n?
Saken är, att vår nationalkänsla stun- dom så svämmat öfver alla bräddar, att den hotat dränka vår besinning.
En del af vår äldre historia, så lysande att min- nas, var ju dock ett kapitel ur en slösa- res lefnad, en hushållning utöfver både fy- siska och ekonomiska tillgångar.
Och en del af vår senare tillvaro omtöcknades af skrytet med det redan förslösade.
Då var det som åttiotalets gråa mor- gonluft väckte oss.
Som aldrig förr höll litteraturen spegeln framför oss, och vid själfgranskningen tappade vi kanske väl mycket af den gloria, som med rätta o m - sväfvar jordens alla gudasöner.
Dock, glorian vände snart tillbaka, och för när- varande äro vi just i det nyktra och tappra lynne, som tillkommer en sund och lifskraftig nation.
Vi ha fått ögonen upp för både tillgångar och brister, vi ha kanaliserat vår nationalfåfänga och följa ej längre riktningen af Karl Xll:s värja.
Vår upprättelse och vår framlid ligga i en annan riktning: i det fredliga arbetet, i industriell eröfring inåt och utåt.
Jag försvarade på goda grunder natio- nalkritiken.
Man är ej sämre patriot, för det man nagelfar och önskar utveckla h u r u s m u t s i g a d e ftn m å v a r a k u n n a g e n o m k e m i s k t v ä t t blifva fullt användbara.
Kanske b e h ö f v e r N i ej i å r k ö p a n å g o n n y K e m i s k t v ä t t o c h p r ä s s n i n g af k o s t y m k o s t a r e n d a s t K r.
4.50 h o s Ö r g r y t e K e m i s k a T v ä t t - &amp; Färger!
A.-B., Göteborg.
D e t ä r ej l i k g i l t i g t, t i l l h v i l k e n a f f ä r N i v ä n d e r E d e r, t y d e t ä r s t o r s k i l l n a d p å kemisk tvätt och — kemisk tvätt.
KOSTyMER - sitt land.
Liksom man ej älskar sitt hem mindre, för det man sträfvar att bota dess brister, eller sina barn mindre, för det man håller dem i tukt — och fosterlandet är ju på en gång hem och barn.
Partilidelserna kunna g e kritiken osköna former.
Lik- som chauvinismen, så kan också reaktio- nen däremot få utslag, som efteråt bringa ångerns rodnad.
Man må dock, innan man bedömer och dömer svenska oppositions- mäns uppträdande vid kritiska tillfällen, äfven här jämföra med utlandet.
Hvad gjorde man nyss under vinodlarupploppet i det chauvinistiska Frankrike?
; " Strök tri- koloren och hissade tyska flaggan!
Hvad gjorde under boerkrigel vissa engelska författare och politic!
?
Konspirerade till landsfiendens förmån, ja, gingo med som frivilliga i boerlederna!
Och åtminstone en gång har jag i en tysk tidskrift (Jugend) läst en öppen uppmaning att upplösa den tyska riksenheten.
Vid sidan om dessa tilltag bli våra ung- socialisters deklamationer oskyldiga — ut- strömmande ett hat, som i grunden kan- ske är försmådd kärlek.
Det s ä g e s ju stundom (med ett citat från Strindberg), att fosterlandskärleken har värkt bort hos vissa folkklasser.
Där den det kunnat göra, måste den ju ha funnits.
Att den äfven hos dessa klasser på djupet ännu rör sig, därom bör ingen kunna bättre vittna än vår emigrationsutredning.
Det är med fosterlandskärleken som med annan kärlek: den kräfver gensvar.
När våra sociala reformer från förslag och begynnelser öfvergått till verkligheter, när vårt land och den representerande nationen fått visa sin moderskärlek till alla sina barn, då är stunden att spörja de fosferlandslösa om deras hemkärlek.
Dock, i den stunden behöfver man inte spörja.
I ett lyckligt hem spörjer man inte, om hemmet är älskadt.
För öfrigt kräfver all kärlek kultur.
På sina lägre stadier är den omedveten, nyckfull och otyglad.
En stor del af den påstådda fosterlandslöshelen bottnar i ett själslif, som ej ännu vet om sina rörel- ser eller rätt nämner sina drifter.
Här har skolan, här har del stora gemensamma hemmet sin nya uppgift.
Här har man att med helt annan grannlagenhet än hit- tills söka påverka, väcka och hyfsa.
Lika litet som någon med ett maktbud får en man att älska en kvinna, lika litet duger det att inskärpa f o s t e r l a n d s k ä r l e k e n som en plikt.
Det finns så godt om skyldigheter att inskärpa ändå.
Kärleken är någonting vida nödvändigare, oemot- Sirmctalttémfl!
: 4 KLIPPAN.
Modernaste Finpappersbruk.
Finawa Post-, Shfif-, Koptm- [och.
T^ycåtffappaw mamt Kaftong, Idans lextpapptr ùlhtrktu at Klippa *.
\
slåndligare, djupare än någon plikt.
Den stora förtrollningen skall börja inifrån, i ett hjärta: därifrån skall den lysa ut i dragen och tända orden och handlingen.
Patriotism är kärlek, och kärlekens ljufhet skall själf- mant tara våra ögon och ladda vår före- sats.
Det är svårt alt vägleda p e d a g o g e n i denna ars a m o r i s.
Det går så skilda vägar till olika hjärtan, det är så olika värmegrad och så olika djup i dem.
Men alla hjärtan kunna älska.
A f ~ &gt; ^ \ A R l A RIBCR-AULLBR Faran här som mångenstädes är för stor afsikllighei, för tydlig målmedveten- het.
Faran är att blåsa stoftet af fjärilen, fjunet af blomkalken.
Och i detta sam- m ' ÄR STORBONDDOTTERN PÄ ning.
— Tro om hon hade kunnat mäta sig manhang måste jag erinra om vådan af Älgböle kom hem med kreaturen med stintan här!
— — — d e n nationalkrilik, som blir för systema- från fäbodarna, voro björkarna re- Olof Olofsons släkt hade under mansåld- tisk och öfvergår i grubbel.
Kritiken skall dan gula, och morgonfrosten låg rar varit bygdens myndigaste och klokaste afse förhållanden, ej egenskaper, — brister hvit öfver åkerstubben.
Bud på folk, och Älgbölegården hade vuxii sig bör- i den yttre organisationen, ej i den inre bud hade storbonden s k i c k a t.
.
.
Hon behöf- dig och rik under deras styre.
Nyodlingarna organismen, — landets förvaltning, ej des hemma på gården, där numera ingen a n - ökades med hvar ny ättling, som kom till hus- nationens begåfning.
Det är ganska farligt nan husmor fanns.
Och kreaturen hade bättre bondevälde, och Älgböleskogen var den enda att ideligen tillskrifva sin nation vissa stå- höstbete här nere än på vallen.
Och så var vida omkring, som aldrig skattat ett träd åt ende fel och oförmögenheter.
Sådant är det ändtligen hans, Olof Olofsons bestämda senare tiders lystnad, som i form af kringre- otillåtligl ej blott på skolstadiet; en mängd vilja, att hon skulle rusta till hemfärd.
Ty det sande uppköpare nerifrån kusten listade åt af de vuxna nationsindividerna äro ej anstod inte hans dotter att stanna kvar efter sig böndernas skogar för en spottstyfver.
mindre påverkbara än barn.
Upprepade alla de andra buastintorna, hur trifsamt det än Sigrid Olofsdotter vansläktades inte; och påståenden, genomförda beskrifningar tycktes henne.
Snarare skulle hon ha varit stoltheten, som den mäktige hemmansägaren kunna så smitta nationens fantasi, att de den första att bryta opp.
kände öfver denna arffagerska till hans gård till en tid bli verkligheter.
och skog, hade allt skäl för sig.
Att hon af- Men han s a d e ingenting om, att han hade Sålunda har det länge talals om den begynt leds efter henne och äfven ibland kän- visade alla friare, som från olika håll kommo svenska afundsjukan.
Som om ej hvarje de behof af de kloka och klarsynta råd, hon till gårds, tog han med ro, ty — menade han land i hvarje tidehvarf lämnade lika ym- kunde ge.
— hon har tiden för sig och tar ingen ann ' niga och dagliga prof på den lasten!
När det sista budet kom, log Sigrid.
Men än den hon vill ha och som kan mäta sig med Och som om ej just svenskar mången gång det låg ingen glädje i löjet.
Och hon hälsade henne.
gifvit bevis på nästan öfverdrifven själf- tillbaka, att far finge skicka upp drängen med Nu, när höstgöromålen voro undangjorda förgätenhet!
— Ofta har klandrats vår häst och skrinda, så skulle hon komma nästa och kvällarna blefvo långa, kom också ung- brist på företagsamhet.
Och ändå ha väl dag.
bonden på ett af grannhemmanen i friare- i äldre tid få nationer varit på rörligare Nästa dag, när det började skymma, och ärende.
Han hade under våren blifvit änke- fot och i förhållande till folkmängden ny- aftonsolen lämnat skyarna i brand öfver man och tyckte, att Sigrid kunde bli honom skapat så mycket till andras efterhärm- Klackåsen, hörde Olof Olofson pinglorna, en god hjälp både med barn och gård.
Men ning !_^Och på senare tider, hur har ej som bådade att ändtligen dottern kom hem äfven han fick g å med nej till svar.
Och den vår glesboende nation ökat sin välmåga, till gårds.
Han gick bort till grinden, som gången var Olof Olofson af annan mening hvilka lysande internationella insatser har han öppnade.
Se ' n ställde han sig med ar- än dottern; ty ungbonden var näst honom den ej gjort i industri, i vetenskap, i konst!
marna stödda mot grindstolpen och s å g mot själf den rikaste och duktigaste karlen i — Stundom påstås det, att vi sakna psy- skogsstigen, där den rödbrokiga boskapen hela socknen, och de båda ägorna samman- kologisk begåfning eller fallenhet.
Men nu ' skymtade fram mellan träden.
Efter dem slagna skulle ha blifvit ett jordagods, som inte när^man jämför den ofta grofva och s c h e - kom drängen med flyttningsskrindan — och någon hade maken till häruppöfver.
Nej, han matiska typteckningen i omskrutna fran- sist Sigrid.
var sannerligen inte nöjd med dottern.
Och ska och engelska romaner med den spin- Storbonden lade med vant öga märke till, han begrep sig infe längre på henne.
Ju mer delfina, ängsligt iakttagna och utförda hur välskötta och feta kreaturen voro — och det led fram på förjulvintern desto mer tyckte defaljeringen i svensk romankonst, så fre- han tänkte inom sig, att gamla Anna-Nora, han äfven, att Sigrid blef olik sig själf.
A l - stas man tro, alt våra anklagare lika litet som de senaste åren varit fäbostinta, aldrig drig hade hon ju hört till det s l a g s kvinnfolk, läst den litteratur de berömma som den kommit hem med dem så goda i hullet.
När som lät munnen löpa bort med sig eller förde de klandra!
— Stundom har också på- blicken så föll på dottern, fick den ett än mer nojs och skämt.
Det hade aldrig hört s a m - ståtts, att vi ej äga någon spelbar dra- belåtet uttryck.
Hon kom där på stigen med man med Älgbölefolket.
Olofsönerna — s å matik: ett påstående, som i Strindbergs aftonglödens rodnad öfver sig, högväxt och långt man kunde minnas tillbaka — hade varit tidehvarf erinrar mig om en finsmakares rak.
Hufvudduken hade glidit ned på halsen, ordknappa och inbundna, med reslig hållning plötsliga längtan efter ölsupa.
Veder- och det rika, ljusa håret lyste med guldglans och lite tungsint blick.
Men öfver Sigrid hade börande tyckas ha glömt, all det vardt kring hennes vackra ansikte.
Storbondens det dock alltid legat något ljust; och en ung- oss svenskar och ej fransmännen, tys- dotter var en grann syn, där hon kom gående, domlig friskhet, som minde om modern, strå- karna eller engelsmännen förbehållet att omedvetet förnäm i hållning och väsen.
Och lade fram bakom allvaret.
Denna olikhet med frambringa den nya tidens S h a k e s p e a r e!
själf yfdes han inom sig; och en gammal s ä - honom själf var något, som fadern hos henne Dock — det slår ju hvar och en fritt att gen här från bygden kom honom i tankarna.
kanske skattade lika högt som de egna tycka bättre om Scribe eller Schönfhan Den var om en forparedoiter från en af grann- släktdragen.
I alla fall tycktes hon ha blifvit eller Pinero!
sådan, att han aldrig kände saknad efter en socknarna för flera hundratals år tillbaka.
IGRID Hon hade varit fager och för mer än alla andra — och hon blef se ' n landsens drott- Af samma värde är påståendet, att vi svenskar sakna patriotism.
Till ytterligare svar härå må framhållas den rörande trohet våra största berömdheter, från Linné till Hedin, alltid visat sin lilla fat- tiga nation, medan t. ex. samtida tyska och holländska målare, som Herkomer och Alma Tadema m.
fl., lugnt låtit natu- ralisera sig som engelsmän.
Nej, då vi nu lyckligen passerat själf- förhäfvelsens stadium, må vi då ej låta hejda oss af själfkritikens.
Vi måste tro på oss själfva som nation, på våra kraf- ter, i mycket ännu outvecklade, och på Hudens CREME vår framtid, som vi just skapa och för- bereda, tivarenda svensk bör hysa den trygghet utan skryt, hvilken är styrkans kännemärke.
livarenda svensk bör i hand- ling bekänna den tro, han i sitt hjärta hyser och hägnar: Sverige, Sverige, ett större och lyckligare Sverige!
K.
G. OSSIAN-N1LSSON.
PARIS t i l l h a n d a h å l l a s t U l f ö l j a n d e p r i s e t: I d u n s p ä r m a r, r ö d a m e d g u l d t r y c k kr.
1: SO, I d u n s r o m a n b i b l i o t e k, r ö d a e l l e r g r ö n a 50 ö i e.
I d u n s H j ä l p r e d a, r ö d a e l l e r g r ö n » 50 ö r e.
K u n n a erhållas i n ä r m a s t e bokhandel eUer direkt frän I d u n i expedition) o m rekvi- sition ocb likvid i nostanvisnina ' insändes Enda medel som gör hyn vacker och len utan att irritera huden.
- Men — som sagdt — nu var hon inte längre sig lik.
Friskheten och det ljusa draget hade på något sätt försvunnit, och fastän hon för- de husmorsfyret med samma omtanke och kraft som förr, var det dock som om hon ibland varit borta — någonstans där fadern inte kunde följa med.
Och under det att hon sålunda liksom drog sig inom sig själf, tyck- tes hon äfven till sitt yttre bli förändrad.
Ögonen fingo Olofsönernas tungsinta blick och djupnade, den friska färgen bleknade, och ansiktsdragen framträdde mer skarpt ut- mejslade än förr.
Det var som om den första F A R M A R till IDUN 1911 oon föregående är värd.
SIMON son.
5 -
ungdomsfägringen vikit för något starkare, något af sin kraftfullhet och syntes böjd.
trots den begynnande skymningen — kunde som gaf ett annat slags skönhet.
Detta, att han själf trodde det värsta, gjorde mellan gardinerna uppfånga en skymt af Och fadern s å g på henne och undrade.
att det blef honom öfvermäktigt.
Annars bru- hans anletsdrag.
Det, som hon under detta Ibland bief han häftig, när han inte fick något kade andras prat kvitta honom lika.
Och korta ögonblick hann se, måtte dock ha v a - svar på sina frågor.
Och en gång bröt han det släppte honom ej, fastän man ute i b y g - rit ännu märkligare än den ståtligt utrustade ut i vredesmod — " Jag menar, att du blifvit den så småningom slutade med gissningarna släden.
Ty länge sedan ljudet af bjällrorna trolltagen där oppe på den tandens fäbo ' n. "
och pratet — då man nu s å g att det inte ba- förklingat stod hon orörlig kvar vid fönstret; Den gången vände hon sig tvärt ifrån honom lade till något.
Ty Sigrid var sig lik s å s o m och under det att ögonen s å g o ut i den hvirf- och gick ut.
Men han såg, att det kom en förr.
Kanske ändå grannare att s e uppå; — lande snön med ett frånvarande och dystert hård glans i ögonen på henne, och efter det och hon gick där med barnet på armen lika uttryck, höjde och sänkte sig bröstet häftigt teg också han.
stolt som om hon varit ungmor med ring på och flämtande som på en febersjuk.
När fingret.
Det var också som om det förgångna Fram på nyåret fick Olof Olofson emeller- gammalpigan Anna-Nora efter en stund kom varit utplånad!
ur hennes minne, sedan p o j - tid klart besked om det som hela kyrkbyn i in var hon dock sig lik igen.
Och jularbetei ken blef till.
Och hade inte faderns spör- gick under hennes ledning sin gilla gång i veckor hade gissat och hviskat om.
Den stor- modiga Älgböledottern — Stor-Sigrid, som jande och stundom ondt snärjande frågor stuga och bodar, medan snön där utanför dref hon kallades — var med barn och ingen män- varit, skulle hon kanske helt ha kunnat gläd- ihop allt oöfvervinneligare hinder för alla niska kunde säga, hvem det var som hade jas åt barnet, som växte och s å g ut att äga vägfarande.
alla de goda gåfvor — både inre och yttre — skämt henne.
Själf gick hon där som om allt P å julaftonsmorgonen kom gästgifvaren — som hörde Olofsönerna till.
I hennes ögon som var gift med en syster till storbondens gått rätt till med hufvudet högt, lugn och få- ordig utan att slå ned ögonen för någon.
Och var han endast än vackrare, om han också döda hustru — i förbigående in till Olof inte var ljuslätt med grott, gult hår.
med ingen talade hon om den, som skulle Olofson för att önska god jul och prata bort stå för faderska- en stund.
Då kom pet.
Härvidlag talet också på den hjälpte det inte, att resande herreman- Olof Olofson kom nen, som fortfa- med sin myndighet, rande hölls kvar lika litet som det lik en fånge där på hjälpte, att han gästgifvaregården, trugade och bad, eftersom ingen att hon åtminstone skjuts kunde ta sig skulle g e honom fram genom snön.
skammen hel och Han var son till en på en gång.
Hon mäkta rik såg- blef endast än m e - verkspairon och ra blek, och svara- hade för några de, att skammen veckor se ' n rest liksom allt annat uppåt ådalen för var hennes ensamt att köpa skog.
Att och hon skulle nog det hade gått efter veta att bära det.
önskan kunde man förstå.
Men nu gick När vårfloden han här i alla fall började värma och och svor och r e g e - dagsmejan likt en rade som en g a l - farsot drog fram ning därför att han öfver snöfälten, då inte fick vädret att hade storbonden g å lika " regelrätt på Älgböle en dot- efter önskan.
Det terson att tänka på kunde ju inte hel- och undra öfver.
ler vara något nöje Det var en stark för en så fin ung och vacker pojke herre att gå här med kraftig stäm- på gästgifvaregår- ma.
Och det var den i en bondby som om Sigrid blif- vit förlöst från sitt under julhelgen.
tungsinne och från Olof Olofson m e - Den unge herrn sprang med sällsam häftighet upp från gungstolen.
drömmar i ett för- nade att det kun- gånget fjärran i de nog duga åt honom, eftersom bondskogarna dugde.
Andra julen efter Hans Olofs födelse när- samma stund som hon lade honom till sitt made sig, föregången af en snövinter, hvars Sigrid s a d e ingenting och gjorde inga frå- bröst och kände, huru han helt var hennes.
like inte i mannaminne skådats här i b y g - gor.
Men det hade kommit ett bittert drag Ett lif, som helt och hållet berodde af henne derna.
Och själfva julveckan började med kring munnen, och hon tycktes gå och tänka — och hörde henne till.
en storm, som dref igen alla vägar och gjor- på något, som hon hade svårt att reda ut.
Men han hörde dock inte till Olofsönerna Då de hemstöpta grenljusen tändes se ' n på på samma sätt som alla de andra.
Det tänkte de det nästan omöjligt för bönderna att hålla kvällen och hon stod med Hans Olof på ar- morfadern, hvar gång han s å g pojken, ty de landsvägen upplogad.
När Sigrid ett par dagar före julaftonen men och såg, huru vackert de lyste, hade hade alla varit ljuslätta, med blå ögon och hon dock blifvit färdig med tankarna — ja, gult, tätvuxet hår; och den här var brunögd höll på att sätta upp de nystrukna gardinerna hon log till och med, när hon tryckte gossen framför köksfönstret, hördes det ovanliga med håret i mörkbruna vågor.
Det fanns intill sig och hviskade honom i örat: " Du är ingen i hela bygden, som han kunde slaktas ljudet af bjällror närma sig gården.
Alt det lycklig, du, som ä ' liten och ingenting begri- på.
Olof Olofson hade likväl inte satt sig var någon resande, som tog den ginare och emot, när Sigrid ville att han skulle heta Olof.
bättre uppkörda vägen här förbi fram till per än! "
gästgifvaregården, det kunde hon förstå, när När juldagsmorgonen kom, visste Sigrid Det andra namnet Hans, som han fått, m e - hon kände igen häst och skjutsbonde från att en svår stund med fadern väntade henne.
nade hon, skulle betyda, att han också var närmaste gästgifvaregård uppåt landet.
Men Ty under den gångna tiden, sedan han — hans, som endast hon visste.
det var dock ingen vanlig hållskjuts, ty åk- som han s a d e — gick och drog med hennes Men tungan hade nu än mera att prata om.
donet — en tvåsitsig, lätt släde — var af b e - skam, hade han aldrig kunnat förmås att gå — Svartungen där kunde inte gärna ha an- nat än en tattare till far.
Om det nu inte tydligt finare slag än dem, som brukades här i kyrkan vid storhelgerna.
Och hon ville, atl han skulle g å och intaga sin plats där i för- var själfva b e r g t r o l l e t.
.
.
Och storbonden, uppöfver, med en björnhud öfver ryggkarmen c c h en annan till fotsack.
Den resande, som sta bänkraden, eftersom han nu var lika myc- som för en gång inte fick vara så stor, hölls säkerligen var ägare till detta dyrbara for- ket värd att sitta där som förr och själf inge!
inte i okunnighet om gissningarna.
Och så don, var själf väl ombonad i en nästan hvil ondt hade gjort.
Den här gången blef det begynte återigen grubblet för honom och päls och mössa af vackert vargskinn.
på samma sätt — om inte ännu svårare.
Ty plågade honom mer än någonsin.
Ja, det Och när skjutsen skulle göra svängen förbi grämelsen hade gjort storbonden sjuk till sin- gräfde sig så in i sinnet, att det gula harel husknuten kom den så nära, att Sigrid — net, och kroppen var inte heller så stark som fick skiftning i grått och gestalten mistade - 6 -
förr.
Nar nu dottern kom och frågade, om inte drängen skulle spänna för till kyrkfärd, steg blodet honom åt hufvudet och han ska- kade nästan som i frossa, under det han i vredesmod gaf henne de gamla förebråel- serna till svar.
— " Tror, du att jag tänker låta hela socken komma och fråga mej efter tattarmågen?
Eller om bortbytingen här på Älgböle har blifvit s å stor, att han kan söka reda på far sin?
Tror du, att jag löper narr för dotter min? "
Han fog s å illa vid sig, att han måste sätta sig ned, och Sigrid stod tyst framför honom, blek om kinderna, fastän blodet sjöd i henne.
Men när hon såg, att han blifvit lugnare, s a d e hon lågmält med fast klang i rösten: " När I inte vill öfvervinna er och söka glömma och inte tro det värsta, så vill jag öfvervinna mej och göra en ann ' färd nu för eran s k u l l.
.
.
I ska bara inte fråga nage förr ' n jag ä ' tillbaks. "
— — På gäsigifvaregården voro alla i kyrkan utom gäsfgifvaren själf.
Han hade gått in med en nyiappad stånka julöl till den unge sågpatronen, hvars dåliga humör någorlunda förbättrats sedan yrvädret under natten stil- lat af och det s å g ut att kunna bli skapligt åkföre.
Det var en kraftfullt byggd herre med befallande hållning och vackra anletsdrag, som snöstormen stängt inne i Zakris Telbergs bästa gästkammare.
Men det lurade n å g o n - ting opålitligt bakom ögonens mörka glöd, och det stolta uttrycket s å g ut att lätt kunna bli hårdt och frånstötande.
Han hade just med en vänligt nedlåtande gest bjudit gäsfgifvaren sitta ned och röka en cigarr, medan väderleks- och resfrågan för tionde gången afhandlades, då dörren öppnades och Algbölebondens dotter kom in, klädd i helgdagsdräkt med moderns ungdomsmössa öfver det finveckade " spetsstycket " och med sonen på armen.
Den unge herrn sprang med sällsam häftig- het upp från gungstolen, där han suttit och rökt.
Och gubben Zakris kom sig inte för med att hälsa ens.
S å förvånansvärd var honom åsynen af de båda människorna, hvil- ka stodo här orörliga och tysta, betraktande hvarandra med blickar, som korsades likt ljungeldar.
Mannen var den, som först skif- tade uppsyn.
Blicken vek undan, och den plötsliga rodnaden förbyttes i blekhet.
Det s å g ut, som om han helst velat smyga sig ut ur rummet, medan kvinnan framför honom höll honom kvar med sin viljas makt.
Ändtligen bröt hon tystnaden, och under det att hon talade, gick hon ett par steg när- mare; orden kommo långsamt och stilla med klar röst.
— " I trodde väl liksom jag att den granne jägaren från Svanåshyddan och Sigrid där uppe från vallen inte skulle behöfva råkas mer, se ' n sommarn var a l l.
.
.
Det skulle inte heller ha skett, om inte far min behöfde få friden tillbaka.
Och nu ska ' ni s ä g a inför husbonden här på gården och in- för Iefvande guden, att sonen min har rätt att kalla er far.
Det skall aldrig spörjas vi- dare.
Men det skall ge en gammal man själa- ro. "
— Och med en vädjande åtbörd sträckte hon fram g o s s e n mot mannen, hvars mörka ögon och brunvågiga hår han fått som börds- märke och enda farsarf.
Men då var det som om den unge herrn återfått makten öfver sig själf.
Blickens in- nersta falskhet blottades, och draget kring de vackra läpparna blef hårdt och öfvermo- digt.
— " Hvad är det för ett prat? "
— kom det hånligt och kallt.
— " Och hur kan ni, gästgifvare, låta dörrarna stå öppna för galna konor? "
— — De frågorna blefvo utan svar.
Men i samma stund, som de uttalats, vände Sigrid Olofsdotter frågaren ryggen och gick mot dörren utan att g e honom en blick.
Det var som om han inte längre funnes kvar i rummet, när hon på tröskeln vände sig om ETT AR HAR FÖR- SJUNKIT.
.
.
AF BERTIL MALMBERG.
DU LJUS, som skall bräcka ur nattens långa dunkel, ur skuggornas band, o framgå snart, o framgå snart för Sveriges vida land!
Du ljus, som skall bräcka ur kval och storm och dimma, ur skridande år, o framgå snart, o framgå snart med strålar och vår!
Här vandra de svenske, de bära ledans börda och hvar- dagens tryck — o kom, du nya lif till oss med guldren morgondryck!
Här vandra de svenske, dem fräter splitets oro och afundens strid — o blås du häfdens starka storm ur sagornas tid!
Ett år har försjunkit: så må med året sjunka allt fattigt och grått och nya drömmar söka djärft en rymd af guld och blått!
Ett år har försjunkit: så må med året sjunka allt träliskt och tungt och Sveriges rike stiga fram förnyadt och ungt.
- 7 - och bjöd gästgifvaren farväl, sägande: " Kom ihåg, hvad jag nu ålägger er, morbror: att för ingen — ingen hör I — nämna, hvilken feg stackare g o s s e n min råkat få till far.
— Guds fred nu, och tack! "
Men hon var hvit som snön utanför, och fastän hon syntes stol- tare än någonsin med högburet hufvud, låg det gyllengula håret fuktigt intill pannan.
— Återkommen till Älgböle gick Sigrid direkt in till fadern.
Nu fick han ändtligen veta, hvem dottersonen kunde g e farsnamnet; och med den vetskapen fick han äfven sinnesro.
Att han — liksom hon själf — skulle hålla sig för god för att söka tvinga erkännandet från en slik, det hade hon varit viss om.
Därom nämndes heller aldrig.
Många voro för öfrigt inte de ord, som byttes under detta samtal mellan storbonden och hans dotter.
Men det som s a d e s hade desto djupare innebörd.
Och när hon reste sig för att gå, sade han med en blick på väggklockan: " Nu åker vi med detsamma till kyrkan, så hinner vi dit, innan högmässan är slut. "
Den juldagen fick kyrkfolket något att un- dra öfver, då Älgbölebonden med dottern vid handen, myndig och rak, kom gående fram på gången i samma stund som prästen läste välsignelsen.
Den dagen fick också Stor-Sigrids son rätt att bära Olof Olofsons hela namn.
E n plats vid vårt bord åt de gamla.
N ÄLDRE DAM HVARS HEM var tomt och plikter mot de när- maste fyllda, sedan hennes barn hade fått egna hem, s å g sig om efter någon att vara vänlig mot och dela med sig åt af hem och öfverflöd.
I samma stad fanns en annan gammal kvinna — en bland många — som också var ensam, men hon var utan hem och vänner, utan arbetsförtjänst, och hon svalt.
D e s s a två kvinnor, b ä g g e hungrande, ehuru på olika sätt, sammanfördes för en tid sedan af föreningen Ljusglimt och — som det visade sig — till b ä g g e s lycka.
Hon som svultit på sin ålderdom, så att hon bara var en kraftlös, utmagrad, darrande liten företeelse, blef en gång för alla bjuden till den andras ensliga, men välförsedda bord och värdinnan fick s e henne repa sig dag från dag, bli kryare, starkare, ja gladare och mera försonlig mot lifvet.
Maten räckte lika bra för två som för en, men middagstimmen blef en gladare stund på dagen, och hon som trott alla sina plikter i lifvet fyllda, fann att ännu återstod mycket att göra i lifvet.
Man sade till henne: men är det inte b e - svärligt?
Hur gör ni, när ni själf skall gå bort?
Men hon svarade: " Med litet g o d vilja kan allting ordnas.
Då får min gäst dagen innan ta med sig hem mat att värma för den dag hon inte kan komma.
Mitt försök har aflupit så väl, att jag råder andra att göra sammaledes. "
Det är också för att göra våra läsare upp- märksamma på denna form af välvilja mot de gamla, som vi berättat historien.
Dc som svara: " Vi ville gärna göra en plats vid vårt bord för någon ensam och fattig gammal kvinna, men vi känna ingen ", hän- visa vi till föreningen Ljusglimt, Karlavägen 28, Stockholm, som kan stå till tjänst med aspiranter icke blott i hufvudstaden, utan öf- ver hela landet.
I sina ansökningshandlingar äga de en vidlyftig och hjärtegripande för- teckning öfver ensamma gamla kvinnor, som glömda och gömda svälta fram sin ålderdom midt i vårt humana samhälle.
r M af mycket anspråkslösa di- mensioner stod till lärarin- nans disposition, där skulle hon bo och där skulle hon undervisa sina 8 elever.
Skafferi fanns inte, utan matvaror måste förvaras i en lår i vedboden, vattenledning fanns inte heller, men inleddes på grund af särskild välvilja från folkskole- styrelsens ordförande.
Men arbetet gick med lif och lust; vederböran- des och allmänhetens intresse för saken växte och så kommo efter- hand de lokala förhållandena att för- bättras och elevantalet kunde ökas.
Dessutom tillkom snart en ny gren af verksamheten, i det att lärarinne- kurser inrättades.
Men det var för Lotten Lager- stedts verksamma sinne ej nog att blott stå till deras tjänst, som kunde och ville söka upp henne; hon visste att rundi ikring i bygder och o b y g - der sutto många, som inte kunde komma, och ännu flera, som inte voro medvetna om huru väl de b e - ED STOR GLÄDJE KOM- mer att i vida kretsar hälsas underrättelsen om att den kvinna, hvars bild synes här invid, af Iduns kvinnliga akademi blifvit tillerkänd årets Idunpris.
Ty från olika trakter af vårt land ha män och kvinnor med verksamhets- områden, som beröras af den insats pristagarinnan gjort, inkommit med förslag, att skolkökslärarinnan frö- ken Lotten Lagerstedt måtte få detta offentliga erkännande af sin gär- ning.
Man har i d e s s a skrifvelser — af hvilka de flesta inkommo redan hösten 1909 — framhållit, hvilken na- tionalekonomisk betydelse en verk- samhet som hennes har.
Ty skötes ekonomien väl i de olika hemmen, så blir ju hela landets ekonomi sund.
Det har ock betonats, hurusom det för hälsan har stor betydelse, att den föda man förtär är lämpligt s a m - mansatt och väl lagad, huru hem- trefnaden nära sammanhänger med familjens gemensamma måltider och 5 huru den enkla, sunda njutning, förtäran- det af vällagad, smaklig och aptitligt ser- verad mat bereder, är ägnad att minska lockelsen af andra — och hälsovidriga — njutningsmedel.
Fröken Lagerstedt är Göteborgsbarn.
Under sin ungdom var hon lärarinna dels i Sverige, dels i England.
Här gjorde hon bekantskap med olika former af s o - cial verksamhet.
Längre fram besökte hon i Skottland sådana seminarier och folkskolor, i hvilka huslig ekonomi införts såsom undervisningsämne, och studerade planen för dylik undervisning.
Intresserade af de artiklar fr. L. vid sin hemkomst skref i Göteborgs Handels- tidning, väckte framstående personer för- slag om skolköksundervisning i Göte- borgs folkskolor och donerade medel till en lärarinnas utbildning.
Men ingen s ö - kande anmälde sig.
Efter mycken tvekan beslöt då slutligen fr. L. att ehuru nära 50 år gammal söka själf lösa uppgiften.
Hon {jenomgick lärarinnekursen i Glas- g o w och startade så i maj 1894 skol- köksverksamheten i Göteborg.
Det var just inga storartade förhållanden under hvilka starten skedde.
Ett rum och kök t-tafSOn ir höfde sådan undervisning och sådana råd, som hon kunde ge; att komma dessa till hjälp — såsom man gjort det i Norge, i Finland — blef hennes trängtan.
Och så kom det sig, att hon tog afsked från sina befattningar i Göteborg och startade de ambulaioriska skolköken på lands- bygden.
Från Småland upp till Lappland och bort till Oland har hon satt i gång flyttande skolkök, och det ena Hushåll- ningssällskapet efter det andra har upp- tagit sådan verksamhet på sitt program.
Äfven Hvita Bandet och Svenska säll- skapet för nykterhet och folkuppfostran har begagnat sig af fröken Lagerstedts organisatoriska förmåga.
Paralellt med den direkta praktiska verksamheten har fröken L. hållit föreläsningar och utöfvat författarverksamhet Cstora och lilla kok- boken).
S å har Lotten Lagerstedt, som i da- garna fyller 72 år, i sitt lifs sensommar och höst utfört ett arbete, som mången ung kan afundas henne.
Lyckligt kunde man skatta vårt land, om många sådana som hon i dess tjänst s å väl utnyttjade sitt kapital af intresse och arbetskraft.
KAROLINA WIDERSTROM.
- 8 -
HUFVUDINGÅNGEN TILL STADION FRÅN VALHALLAVÄGEN.
ORIGINÀLTECKNING FOR IDUN AF DAVID LJUNGDAHL.
Olympiska Spelen — årets nationella storbragd.
ET ÄR EN JUNIDAG 1912.
SOLEN strålar från en lätt molnfläckad himmel och belyser ett flaggsmyc- kadt, folkvimlande Stockholm, ett Stockholm klädt i ung grönska och skim- rande i spektrets alla färger, som endast Stockholm kan det en högsommardag, då det är fest på färde.
den fjärde i London 1908.
Nu, år 1912, är det Stockholms tur.
I den vackra värmedallrande sommardagen går det en tät ström af människor, af öfver- fyllda spårvagnar och trumpetande aulomo- biler från Stockholms olika stadsdelar bort Och festens ande har denna dag hållit sitt intåg i Mälarstaden, Stockholm är vordet en världsmetropol, i hvilken främlingar från jordens olika delar umgås med landets egna barn, främmande tungomål bryta sig mot hvarandra och de internationella flaggdu- karna, som blanda sig med Sveriges färger i blått och gult, symbolisera den fredliga in- vasionen af idrottsmän från skilda länder, hvilka kommit samman i nordens högsommar för att b e g å de olympiska spelen, denna glansfulla uppvisning i fysisk kultur, hvartill Greklands forntid gifvit den moderna världen mönstret.
Det var den 23 juni 1894, som den då i Palais de la Sorbonne i Paris församlade internationella idrottskongressen — på baron de Coubertins förslag och i full ö v e r e n s s t ä m - melse med den plan, som han framlade — beslöt att återupptaga de olympiska spelen samt bestämde, att de skulle firas hvart fjärde år omväxlande i världens stora hufvudsiäder.
De fyra första olympiaderna ha, som bekant, ägt rum, den första i Aten 1896, den andra i Paris 1900, den tredje i S:t Louis 1904 och mot Östermalm, där Sturegatan, som eljes sommartid är en mycket tyst gata, får upp- taga den stora trafikfloden för att leda den bort mot den stolta byggnad i medeltida borg- stil, som heter Stockholms Stadion.
Den är för tillfället målet för allas vandringar, där utveckla flaggdukarna ett det lifligaste färg- spel mot skogens grönska och murarnas må- leriskt kärfva toner, och på arenan och de mellan tjugu- och trettiotusen åskadareplat- serna ter sig ett myllrande lif, hvartill den forna Idrottsparken inte fick vara vittne ens under sina mest lysande dagar.
Vi vilja här till våra läsares tjänst meddela en kort orienterande beskrifning af b y g g n a - den, hvilken i detta nu hastigt reser sig uppe vid Sturevägen, men som af vår skicklige tecknare, artisten D. Ljungdahl, redan har trollats fram i vårt nyårsnummers spalter, i färdigt skick och omgifven af sommarens grönska.
OIVAPISKA SPELEN &lt; STOCKHOLM 1912 &gt; 2 9 JUNI — 9.
9.
JULI OLYMPISKA SPELENS AFFISCH.
Komponerad af Olle Hjortzberg.
Stockholms Stadion har på svenska statens bekostnad uppförts efter ritningar af arki- tekten Torben Gruf i Stockholm.
Den summa man har att röra sig med utgör 700,000 kronor.
För att få detta belopp att räcka dels till ett permanent Stadion för den stockholmska idrottsvärldens dagliga behof, med omkring 15,000 platser, dels för fyllande af olympiadens behof, uppgjorde arkitekten Grut planen så, att inuti det permanenta S t a - dion, mellan dess amfiteater och banorna, lämnades en bred rundgång, hvilken för
olympiaden förses med en provisorisk amfi- teaier, rymmande 7,000 sittplatser.
Denna amfiieater bildar en inre fortsättning af den permanenta.
Dessutom tillbygges vid Stadi- ons norra ände ytterligare en provisorisk del, rymmande 4,000 sittplatser.
Hela platsantalet blir s å l e d e s 26,000.
För våra förhållanden är ju detta betyd- ligt nog, men till jämförelse kan nämnas, att Atens Stadion rymmer 50,000 åskådare och Londons upptog nära 80,000.
Det permanenta Stadion uppföres af grå- violelt svenskt tegel och råhuggen granit.
Planen visar en typisk amfiteater af form som en hästskomagnet, till hela sin utsträckning under tak, hvilken med sina båda skänklar ligger an mot bergsluttningen i norr och in- fästes i densamma medels tvänne vakttorn, bakom hvilka ligga administrationsbyggna- der, flankerande fondsluttningen.
Denna krö- nes af en arkad, hvilken fullbordar platsens inramning och förenar flankbyggnaderna.
Under amfiteatern förläggas längs korridoren alla omklädnads-, dusch- och toalettrum för idrottsmän, smörgåskök, promenadarkader, kungl.
foajé etc. Tillträdet till amfiteaterns sittplatser sker endast utifrån den yttre pro- menadgången genom 12 st. trappor, utmyn- nande i centrum af hvar sin sektor.
Tilträdet till de inre banorna sker genom 4 st. port- hvalf, ett vid södra ändan, markeradt af tvänne åttkantiga porttorn, ett midt på norra arkaden samt ett vid hvartdera af de båda öslra och västra vakttornen.
Tillträdet till parken sker genom trenne grupper af in- gångar för amfiteatern och en för hvardera halfvan af norra sluttningen, den ena vid nordöstra, den andra vid nordvästra hörnet.
Parken och hela området skola ingärdas med ett enkelt staket af smidesjärn.
Vid foten af hvartdera vakttornet anordnas en spring- brunn.
Arenan innehåller en korrekl fotbollsplan, planer för hopp och kast samt därikring en löparebana af 383 meters inre omkrets.
Men man har också tänkt på vinterns idrott, hvar- för arenan jämväl kan förvandlas till en y p - perlig isbana, där Stockholms ungdom i stor utsträckning får idka skridskoåkningens ur- gamla, men alltid lika kära och vederkvic- kande sport.
Byggnaden är komponerad i en modernt själfständig organisk utveckling af gammal svensk medeltidsarkitektur.
Rundt södra än- dan löper en yttre, öppen arkad, vettande utåt parken.
Dess konterforter krönas af granit- block, afsedda för figurskulptur, en cyclus af trettio stående helfigurer.
De åtta sido- gångarne flankeras parvis af liknande block.
På östra stora tornet sitter en stor urtafla af svart smidesjärn samt tvänne granitfigurer, föreställande våra första föräldrar, Ask och Fmbla.
Långsidornas licener afslutas upptill af kubiska block, hvilka skola uthuggas till groteska hufvuden.
Till hela skulpturuismyck- ningen skola anlitas landets främsta bildhug- gare, hvilka få utföra själfständiga kompo- sitioner i samråd med arkitekten enligt af honom uppställdt program.
Midt på norra arkaden hissas prisflag-
gorna, medan täflingar och segrar uiropas från vakttornen med lursignaler och ropare.
Midt öfver södra porthvalfvet befinna sig pristribun och musikläktare.
Masterna, som uppbära amfiteaierns tak, äro af furu, laserade Van Dyck-brunt och sirade i hvitt och kulört.
D e s s a master kom- ma att smyckas med kronor och girlander för alt höja det festliga intrycket, och från laket framskjuta flaggstänger med de olika nationernas flaggor i brokig omväxling.
Stadion blir naturligtvis i främsta rummet ett centrum för nordisk idrott, och många generationer svenskar skola vallfärda dit för att i ädla gymnastiska lekar utveckla sin fy- siska spänstighet och mottaga segerpris för kroppsliga dåd, som afse stärkandet af orga- nismens uthållighet inför lifvets många kraf.
Men vårt Stadion skall innefatta åtskilligt mera: det skall bli ett hem för ungdomen, ej blott för d e s s idrott, utan för alla d e s s fram- tida friluftsfester och friluftsmöten.
Akustiken i Stadion är förträfflig.
Detta medgifver afhållande därstädes af sångar- fester, ungdomsmöten, karnevaler och para- der, sami att hvarje år i t. ex. augusti månad därstädes anordna en festspelsvecka med svenska skådespel, speciellt afpassade för platsens teknik.
Vid friluftsskådespelet bör sceneriet in- skränkas till vissa konkreta antydningar af skådeplatsens karaktär och mobilier, det hela blir en plastisk-oratorisk, särdeles diskret konstart.
Liksom vid Olympiaden kommer då amfiteatern att lysa i rik flaggskrud.
När skymningen faller, flammar från tornspetsar- ne vårdkasars sken.
Festklädda skaror skrida genom parken till sina platser ofvan den runda arkaden i amfiteatern, dagens sista glöd hvilar ännu kring torn och tinnar, men i bågar och hvalf ligga skuggorna svala, och man skall där kunna tänka sig, drömma sig tillbaka till forna tiders Sverige.
Vid sido- utgångarne stå stenfigurerna tigande på sina murutsprång, par efter par, från 12:te, 13:de, 14:de, 15:de, 16:de, 17:de, 18:de, och 19:de seklen, och rundt södra rundgången stå på konterforfafsatserna de trettio svenska hjäl- tarne lefvande i sten, kallande ungdomen till stordåd.
På sidornas licener mysa i skym- ningen hufvuden i granit af tomtar och dvär- gar och troll — forntid talar till framtid.
Och så länge Stadion står, så länge folket värnar sina minnen, skall från arenans midt till s v e n - ska män och kvinnor klinga svenskt språk och svenska toner.
En gång årligen skall det nationella festspelets glada allvar fira en folklig högtid i den svenska ungdomens egen byggnad.
Stadion är byggdt för folkets egna pen- ningar och tillhör svenska staten.
Tills vi- dare förvaltas det af en privat, sig själf kom- pletterande förening, " Centralföreningen för Idrottens främjande ", på statens uppdrag.
Det kommer att såsom företag bära sig och betala sina egna underhållskostnader.
Men det får icke blifva något affärsföretag, med afsikf att skapa öfverskott och fonder.
D e s s nuvarande form skal!
bibehållas och respek-
teras, och dess värdighet bör häfdas.
Skulle Centralföre- ningen, hvars sammansättning ju staten ej har den ringaste kontroll öfver, en gång glöm- ma detta eller pietetslöst om- forma byggnaden i ekono- miskt eller annat syfte, så äger staten att utan vidare taga förvaltningen i egna hän- der.
Och öfver byggnaden själf håller staten genom sitt riga hans arbeten märkas sparbanken i Linköping, Brandkårshus i jakobstad, Finland, kyrkorna i Norrfjär- den, Herrgårdshuli och Gun- narsbyn, restaurering af Bis- kopsgården i Linköping, de stora nybyggnaderna för Strengberg &amp; C:o i Hernö- sand och i Jakobstad, Herre- gården Magleås i Danmark, Lawntennishallarna i Stock- holm, Saltsjöbaden, Bremen, Paris, Helsingfors, Viborg, Moskva och S:t Moritz, en mängd villor, såsom Alnäs, Kungl.
Djurgården, Villa Mont- gomery, Djursholm, Småryd vid Båstad, Gröna Lund vid Särö, Egna Hem för boken Svenska Allmogehem, ratio- nellt afkylda villor för Bang- kok i Siarn o. s. v. — samt nu senast vårt Stadion.
Sedan år 1906 är han arkitekt i Kungl.
Ofverintendentsämbetet och räknas med rätta som en af de ledande krafterna inom vår yngre arkitekturgeneration.
öfveriniendentsämbete sin skyddande hand.
Den är ett statens monument, som af statens myndighet öfvervakas.
* Till sist några ord om Stadions fantasirike skapare, hvilken i och med denna byggnad gifvit hufvudstaden ett nytt arkitektoniskt verk att beundra och glädjas öfver.
Arkitekten Torben Grut är född på Gammalsforps herre- gård i Västergötland den 2 juni 1871 och son af g o d s ä g a - ren löjtnant William Grut och hans maka född von Heilman.
Är 1889 af lade han student- examen med laudatur vid Skara högre allmänna läro- verk.
Är 1894 afgick han efter en med utmärkelse aflagd examen från Kungl.
Tekniska Högskolan, bedref därefter studier utomlands, genomgick Konstakademiens arkitektur- skola 1895 — 98 och erhöll våren 1898 A k a d e - miens kungliga medalj.
Efter några års prak- tik erhöll han Konstakademiens stora r e s e - stipendium och företog studieresor till Ita- lien, Frankrike, Spanien, England, Tyskland och Österrike.
Är 1903 började han själfständig verksam- het som arkitekt i Stockholm.
Han hade före resan eröfrat pris för förslag till svenskgraf- ven vid Poltava och 1901 vunnit första pris i täflingen till Konstslöjdmuseum i Göteborg och Slöjdföreningens skola och samma år andra priset i den internationella täflan om ny stadsplan för Göteborg.
Åren 1904 — 1906 blef han arkitekt för H.
M. drottningens Solliden på Oland.
Bland öf- OFVERST: ETT AF VAKTTORNEN MOT NORR.
i Originalteckning för Idun af D. Ljungdahl.
Valet hade näppeligen kun- nat falla på någon lämpligare än arkitekten Grut, då det gällde byggandet af Stock- holms Stadion.
Det nu före- liggande resultatet visar, hur väl han var den kräfvande uppgiften vuxen.
För inspirerade lösningar af svåra tekniska konstruktionsproblem har herr Grut sedan länge skapat sig ett namn långt ut öfver Sveriges gränser, och af sådana problem måste det fin- nas många vid Stadionbyggef.
Troli- gen skall fackkunskapen finna, att de blifvit lösta genialt.
För lekmannen är det dock något annat som träder främst.
Det är den stilkänsla, formsäkerhet, färgförnämhet, konstnärliga höghet, som prägla Stadion.
Det är just som det bör vara.
Framvuxet ur sin omgifning på naturligt sätt — ett med det klimat, den luft, det sommarljus och det vin- terdis, som skola inrama det.
Ett med v ä x - lingen af tall och björk och med svenskarnas kärfva lynne.
DEXIPPOS.
Det första numret af Iduns 2 5: t e årgång lägges härmed i våra läsares händer och vi vaga hoppas att det kan an- ses varsla godt om den omsorg, vi vilja nedlägga för att öfver vår " silf- verbröllopsårgång " breda en viss festlighet och glans.
Det värderikaste stödet vid dessa våra bemödanden ha vi haft glädjen förvärfva genom den utomordentliga tillslutning, som serien Iduns] u b i l e u m s a r f i k l a r rönt från våra kulturella märkesmän och märkeskvinnor på de mest skilda områ- den, och efter den intressanta början vi i dag göra med K.
G.
O s s i a n - N i l s s o n s vidhjärtade uttalanden om fosterlandskänslan, följa redan i de närmaste numren bidrag af sådana pennor som D:r S v e n Hedin, friher- rinnan A n n i e Å k e r h i e l m, professor S e v e d Ribbing, fru Cecilia-Bååth- H o l m b e r g, konstnären C a r l L a r s s o n, professorskan A g d a Montelius, doktorerna Karl och S a m u e l Fries, rektor N a t a n a e l B e s k o w, skrift- ställaren G e o r g N o r d e n s v a n m. fl.
m. fl.
Vi känna oss också lifligf öfvertygade, att när vi och våra läsare tillsammans genomvandrat de två och femtio nummer, som sammanlagda komma att bilda Iduns 25:e årgång, och af hvilka intet skall sakna sin " jubileumsartikel ", de senare med nöje skola erkänna, att de i denna unika serie hämtat ett rikt utbyte af andliga värden.
Äfven i det rent yttre, i den typografiska utstyrseln, har Idun efter- sträfvat att ge den föreliggande årgången en behaglig estefisk förnyelse.
Vi hoppas åtminstone, att de nya stilar af en modern och niiid typ, som vi från och med i dag använda i våra spalter, skola vinna våra läsares behag, och vi kunna endast försäkra, att vi ej skola lämna någon möda ospard, för att äfven det illustrativa materialet må komma att stå på höjden af dagens tekniska resurser.
Angående årets öfriga nyheter och detaljerade program bedja vi föröfrigt att få hänvisa till den utförliga anmälan längre fram i numret och innesluta oss härmed i alla våra vänners välvilja, tillönskande dem samtliga ett i allo g o d t o c h f r ö j d e s a m t nytt år.
Stockholm i januari 1912.
REDAKTIONEN AF IDUN.
Qrån scenen oc / i estrgden NNANDAGENS PREMIÄR PA INTIMA teatern bjöd på ett af August Strind- bergs kammarspel, publiceradt under titeln " Svarta handsken ", men nu kalladt " Jul ", hvilket namn bättre går styckets karaktär inpå lifvet.
Liksom i " Påsk " talar diktaren här varma och innerliga ord om nödvändigheten för människorna att i främsta rummet vara goda och förlåtande mot hvarandra, och formen för hans sedelärande jul- predikan är sagan om tomten, som under helgen aflägger besök hos människorna för att göra hårda hjärtan mjuka genom att skaffa dem en hälsosam sorg och skänka upprättelse åt de förfördelade.
Den fint och poetiskt fabulerade handlingen, där sagan och det moderna lifvet blandas i hvarandra, försiggår i ett storstadshus, hvilket diktaren ge- nialt låter symbolisera det mänskliga lifvets olika faser, från filosofen uppe på vinden till portvakten nere i källarvåningen.
Det lilla sagospelet bäres af en alltigenom mjuk och betagande stämning och utgör en vacker jul- gåfva från den gamle diktaren till publiken.
Af de uppträdande tar hr Bror O l s s o n priset som filosofen, hvilken i en mansålders vetenskapligt Dramatiska teaterns julprogram återupplifvar an- genäma minnen från den forna scenen vid Kungs- trädgården.
Den fromme " Michel Perrin ", polisspio- nen mot sin vilja, i hvilken roll Johannes Brun firade triumfer, har stått upp på nytt med O s c a r Beeck- s t r ö m i titelrollen, och Gustaf F r e d r i k s o n s diskreta spelkonst manifesterar sig som kammar- herren i Gustav Wieds burleska safyrspel " En min- nesfest ", där äfven hr Bœcksiroms solida komik är med och ger folio åt den köttiga tonen.
De Wied- ska lustigheterna fa sig dock i det stycket betydligt bättre ut på papperet och i sin danska språkdräkt.
Svenskan beröfvar dem totalt deras skrattfreslande rödmosighet.
— Som Michel Perrin har hr Bœck- ström ej förlorat något af sin vinnande humor, och särskildt får han publiken med sig i sista aktens på en gång muntra och rörande scener.
Det oskuldsfulla stycket är en alldeles utmärkt familje- pjäs nu i helgen; dess mögellukt känns icke i det festmiddagsos, som just nu ligger tätt öfver staden.
Kgl.
featern har framfört Andreas Hallens ung- domsopera " Harald Viking ", som musikhisforiskt sedt har sitt gifna intresse.
Den tillkom, som be- kant, vid en tidpunkt, då man kämpade på lif och Ofre bilden: Hrr Oscar Beeckström och Gusluf Fredrikson som hofiägmästaren och kammarherren i Gustav Wieds " Minnesfesten " PO Dramatiska featern.
Nedre bilden: Fröken Doris Nelson och herr Bror Olsson som Jultomten och Konservatorn i Aug.
Strindbergs " Jul " p è Intima teatern.
— Àleljé Jœger foto.
arbete sökt efter lifvets enhet.
Det är en konst- närligt säker prestation, som ej sviker ett ögonblick.
Fröken N e l s o n är en pigg och skälmsk jultomte, men det stereotypa teaterleendet går ej bra i stil med sagostämningen; fru D e u r e l l som pigan Ellen och hr Alfian som portvakten glädja med ett na- tursant spel, hvaremot fru C h r i s t i e r n s o n knap- past lyckas ge den rätta bilden af den pröfvade modern.
Redan på nyårsdagen var Intima teatern färdig med ännu ett program: Harald Molanders lilla ele- ganta interiör " Rococo " och J.
H. Wessels paro- diska sorgespel " Kärlek utan strumpor ".
Det senare stycket tillhör som bekant Danmarks klassiska dra- matik, och dess blodiga hån med den uppstyltade tragedien från 1700-talets Frankrike, som äfven hade eftersägare i dansk litteratur, verkar ännu i dag friskt och lefvande.
Stycket gafs nu med Scalebrinis den parodiska stilen målande musik och fick ett på de flesta händer mönstergillt eller godt utförande.
Den som bäst uppgick i den pa- rodiska stilens anda och ton var fröken Thyra Dorum, hvars spel och sång alltigenom åstad- kommo en rent komisk verkan.
Hr S t å h l s skräd- daregesäll var äfven förträfflig.
I " Rococo " beredde hrr W e t t e r g r e n och M o l a n d e r samt fru Karin M o l a n d e r publiken nöjet af ett fint och behagligt samspel.
död om de Wagnerska principerna.
Nu är striden flyttad öfver på nya marker, Wagnermusikens värde som kulturfaktor torde vid det här laget vara fast- sfälldf, men som ett af bevisen på dess inflytande på svensk tonkonst får " Harald Viking " väl alltid gälla.
Naturligtvis öppnades vårt teaternyår i revyer- nas tecken, och naturligtvis var det alla revyma- kares oldmäsfare, den oundgänglige Emil Nor- l a n d er, som med sin 57:e revy höjde själfva ge- neralstandaret uppe på Mosebacke krön.
Det bar i år den lättfattliga och suggestiva inskriptionen " Stockholmsgask " och förde skarorna på ömse si- dor rampen till en glänsande viktoria, ett frenetiskt segerjubel.
Vi afstå från att söka skildra det obeskrifbara, konstatera endast vitzarnas hemtref- liga enfald, kupletternas mångfald och baletternas exotiska prakt.
Nu kunna vi ju vara lugna för förlustelsekapitlef under " Olympiska spelen "; man har tydligen inrättat sig för en världsmäsfartäfling med Stadion, och få de goda Siockhoimarne okvalde utdela palmen, så är nog våran Emil trygg för sitt Marafhonpris.
ARIEL.
- 13 -
Ett förslag till enhetliga metoder för hemmens räkenskapsföring af Peter Norden.
EN BOKFÖRING, HVAROM HÄR skall talas, ' syftar icke till debet och kredit i vanlig mening.
Tänker man sig närmare| in i [saken, skall man nog finna, att det är den gamla frågan stämma eller inte stämma ", det gäller, men metoden har inte mycket med de vanliga babyloni- ska sifferfalangerna att göra.
.
Husmodern är väl i regel hemmets finansminis- ter.
Tyvärr har hon nog inte i regel gjort klart för sig, att finansministerns främsta plikt är att f i - n a n s i e r a, d. v. s. planlägga, öfverblicka, ana- lysera, med ett ord förstå de ekonomiska funk- tionerna inom det gifna verksamhetsområdet — och att bokföringen, det samvetsgranna anteck- nandet post för post, redovisandet för krona och öre af omhänderhafda medel är af jämförelsevis underordnad betydelse.
och när man kommer så långt, att handelsmannen kolumnerar sin motbok på liknande sätt, så kom- mer fördelandet att vara gjordt i en handvändning.
Han behöfver ju inte många kolumner: smör och fett, ost, ägg, (möjligen kött och charkuterier) frukt, dricksvaror, ljus, putsmedel, samt öfriga spe- cerier och diverse, i allt åtta à nio smala kolum- ner utom hufvudkolumnen, och motbokens format kan bibehållas, om den endast fages på andra leden, med ryggen på T A B L Å 1911 ena kortsidan.
SPECIFIKATIONS JAN.
FEBR.
MARS APRIL OKT.
NOV.
1 DEC.
S:A *) Har man ingenting an- nat än vanliga fortlöpande enkolumniga kassaanteck- ningar i motboken att till- gå, så får man gifvetvis plocka ut och sammanföra de olika poster, som komma under en rubrik.
Detta gör man lättast genom att vid månadsslu- tet lägga ett blad af den för kassakladden angifna Ljus o. värme 68. — uppställningen jämsides Tvätt; 22. — med motboken och i de Tjänare 35. — olika kolumnerna föra ut Putsmedel ... 4.25 1 beloppen för allt som Diverse 9.30 man icke vill betrakta som Totalsumma 248.55 187.15: # &gt; 2,341.07 - " specerier ".
Ett vanligt Fig. 1.
Exempel på den månatliga utgiftsfördelningen.
linjerad!
papper är allt som behöfs.
Mellanrummet * Siffrorna denna kolumn får man utan särskild addering af stati- mellan två linjer är en stikkortet fig 4. kolumn och kontots karak- tär kan angifvas med en Rubrikerna uppgör man naturligtvis, flere eller siffra, som motsvarar posternas ordningsföljd i färre, alltefter önskan och förefallande behof.
För- specifikationstablån: 3 = smör, 4 = ost, 5 - delandet på de olika posterna underlättas väsent- ägg o. s. v. ligt, om man ger sin kassakladd följande upp- Den som endast en gång verkställt en sådan ut- ställning: giftsfördelning skall bli förvånad att finna, hur föga besvär det kräfver.
Men eftersom man ______ alltid måste fa hvad som k a l l a s kon- servatism och ofta ä r tankelättja och C / 5 bekvämlighet med i beräkningen, så g o &gt;= bör det framhållas, att intet hinder O KÖ H UTGIFT FÖR n O- O P3 t- G H O finnes för att låta jungfrun " fördela " s både motboken och de utgifter, som gå genom hennes händer.
En mugg ... 0.90 0.90 När man nu emellertid har sin » 2.25 2.25 Hjälpgumma 0.50 utgiftsfördelning gjord och alla poster 2 Grädde 0.50 Strykning ... 1.80 1.80 införda i specifikationstablån, så kom- 0.50 3 Grädde 0.50 mer turen till det väsentligaste, spe- o. s. v. cialkorten, statistikkorten.
De se ut » 4 på nedanstående sätt rfig.
3): (Forts.) I Specerier ... 28.50 27.30 Mjölk 15. — 14.70 29.45 17.051 i Smör o. fett.
1 1.
- 11.50 13. — Ost 3.75 3.60 7.92 Agg 10.30 11.20 1 6.
- Kött 17. — 12. — Fisk 9. — Grönsaker ... 7.75 o. s. v. Frukt 3.70 Dricksv 4. — Summa mat o. dryck 1 1 0.
- 99.13 127.40 2 1 3 29.05 38.30 342.35 7 0 SM PEC DA FETT ' 1ER Antecknandet och redovisandet säger nämligen så litet om det man vill veta.
Man får veta, om den som för anteckningarna är ordentlig eller glömsk, man kan draga alla möjliga indirekta, grafologiska slutsatser o. s. v. Men äfven om man har de skönast kalligraferade kolumner sida upp och sida ned, där inte en tvåöring är ute- glömd och där slutsummorna stämma precis, så är därför inte utrönt, huruvida man lefver efter sina tillgångar.
Man har ingen fingesvisning hvar skon klämmer — om det nu är så, att den kläm- mer.
Det är här meningen att lägga fram ett bok- förings- eller rättare statistiksystem, som har tre fördelar.
1) det är mycket enkelt; 2) det är anteckning, öfverblick och analys pè en gång; 3) det säger hvad det har att säga i ett ögonkast.
Husmödrarna byta gärna recept på sylter, de anförtro hvarandra gärna sina sorgliga jungfru- erfarenheter, och de sucka tillsammans i största allmänhet öfver tidens dyrhet.
Hvarför utbyta de inte också de värdefullaste af sina erfarenheter — om hushållets finansiering?
Därför att de sakna fasta jämförelsepunkter, enhetliga metoder.
" Hur bär du dig å t? "
och " Den som kunde göra som du! "
klaga de underlägsna till de skickligare, men fingret blir aldrig satt på den sjuka punkten, där- för att denna inte kan påvisas.
På ett sätt kan man nog tala om enhetliga m e - toder — de ha ingen verklig metod alls.
Och hvad är det för intresse med dessa ändlösa addi- tionsregementen?
De allra plikttrognaste skrifva och addera, och utgifterna växa, allting blir dy- rare, men någon damm för flödet kan man inte sätta, därför att det inte flyter i verklig fåra.
De mindre samvetsgranna ledsna på att lägga upp ett arkiv af uppgifter, som ingenting annat ha att meddela än a t t trampkvarnen kostade så och så mycket, inte h u r och h v a r f ö r det var fallet.
Men jag tänker, att ett konkret exempel skall tala bättre för saken än många ord.
jag skall här nedan redogöra för det system min hustru och jag tillämpa i vårt eget hushåll och med hvilket vi haft all anledning att vara belåtna.
Alla siffror i exemplen äro fingerade, hvilket jag nämner för att bespara läsaren alla spekulationer, huruvida våra vanor äro dyra eller billiga, praktiska eller mot- satsen.
Räkenskaperna afslutas för hvarje månad.
Upp- gifterna sammanställas ur den kassakladd, i hvilken alla löpande utgifter antecknas på vanligt sätt, ur motboken med speceristen, slaktaren m. fl.
samt efter de specificerade räkningar, som i öfrigt finnas.
Sedan man förvissat sig om, att räkenskaperna stämma — hvilket dels innebär kontrollräkning af motböcker och räkningar, dels pröfning af kassa- behållningen efter i kladden förda kontanta utgifter — samt alltså kan utgå ifrån, att allt är i vederbörlig ordning och ingenting väsentligt uleglömdt, har man först att fördela utgifterna på ett visst antal rubri- ker, t. ex. ' HQ Statistik för hushållet.
Fig. 2.
Kassakladd.
/ / / / Tak Of * T«t » 6- " V Hr.
r 3G I 1 &gt;- 4M V " 0 * / / Jà It / fä / ro s-o o / 4 _ - y * • * - Fig. - 14 - 3.
Specialkort.
3ÙO 2 - / % Jz * - [Forts.)
MIDT I DEN starkaste litterära julfloden ut- kom en bok, " Bleik ", af den unge bekante författa- ren Nils Wilhelm Lundh, hvilken berättelse till följd af höstens litteraturöfver- flöd ej blef så uppmärk- sammad, som den otvifvel- aktigt förtjänade.
Vi ha tillåtit oss erinra våra lä- sare härom i sammanhang med några ords påpekande om den Capriskildring af samme författare, som vi börja offentliggöra i detta » nummer.
Capri har ju all- tid haft stark lockelse på oss nordbor, och den fagra ön är ju dessutom sedan många år vorden vår drott- nings vistelseort under vin- termånaderna, där hon i det rena, soliga klimatet sö- ker stärka sin svaga hälsa.
Den svenska landsmodern kommer inom kort att åter anträda färden dit, hvar- för vår Capriskildring ock- så torde ha aktuellt intresse.
St KLOSTRET SANTA TERESA TILL VÄNSTER I FORGRUNDEN; I BAKGRUNDEN OFVER GOLFEN VESUVIUS.
IÄNGT BORTA PÅ DEN BL ÅN AN - de ön Capri ligger ett gammalt kloster, Santa Teresa .. I forna li- var det Capris hjärta, det var en " själens borg " alldeles som den heliga Teresa själf skulle ha diktat sig den.
D e s s klockor ljödo klart öfver hela ön, och de fattiga herdarna från Monte Tibero och Monte S o l a r o samlades vid d e s s port och fingo bröd och dryck, då askregnet från Vesuvius föll tätt öfver vägarna — ja, till och med " de osjäliga djuren " kunde en och annan gång finna en fristad inne på den väldiga klostergården, där orangeträden skuggade kring en brunn, hvars vatten var kallt som is och klari som kristall.
Barfotanunnorna fruktade intet.
De gingo ut i askan och sökte efter de förvillades spår.
Men när solen lyste och hafvet b l å - nade, då var Santa Teresa stängdt för värl- den, då gingo nunnorna i bön öfver de stora kalla stenarna i refektoriet, och endast de, s o m ringde in bönestunderna fingo en blick öfver den blåa golfen, där vulkanen flöt upp i rosigt skimmer som ett väldigt märke för seglare, medan Neapel och de solbelysta städerna rundt om slöto sig som radband kring d e s s fot.
De fattiga och lyfta lågo och sträckte sig i solen utanför klostret, och väntade tåligt p å att porten skulle slås upp.
De hade sin tröst i klostret, de hade sitt hjärta där.
Och när vattnet sinade i brunnarna vid Via Tiberio, var klostrets brunn den enda som gaf.
ja, d e fattiga slöto sig till denna sin g o d a m o - der, och efter de stora jordskalfven b y g g d e d e sina kåkar med stöd mot klostermuren.
O c h hade de bara ett enda litet orange- eller persikoiräd, s å fick det ändå sin lilla mur- omgärdade gård, där jungfru Maria och Santa Teresa i hvar sin nisch täflade i syster- lig endräkt om de vackraste pappersblom- niorna.
De stora jordskalfven skakade ön, kloster- murarna bågnade och bräcktes, rucklen trängde sig in i de yttre vingårdarna, fingo stöd vid hvalfbågar och pelare, och när eil eller annat hvalf störtat in, lämnade de goda nunnorna sten och virke åt de hundra fat- tiga — det var svåra tider, och bröd kunde inte gifvas längre, men de små husen växte och trängde sig allt närmare helgonet, och de sista nunnorna vakade troget öfver brun- nen.
Ingen behöfde första vid Santa Tere- s a s fot.
Det var inte endast de fattigas gråa s k a - ror, som under de svåra tidernas lopp träng- de in på Sanla Teresa — i förödelsens spår, i rännorna, där solen bröt in, kommo Capris alla blommor, och den ståtliga bredaxlade kaktusen bröt väg.
Slutligen kunde till och med persikoträdet få rot mellan spillror och brustna kvaderstenar, där en gång skuggan och den eviga lågan haft sin boning.
De sista nunnorna j ordades, lysmasken tindrade om kvällarna inne bland grafvarna, och de halfnakna små barnen hade sin.
lekstuga uppe i det en gång s å dystra refektoriet — UTSIKT FRÅN DROTTNINGENS AF SVERIGE VILLA PÅ CAPRI.
- 15 - taket hade delvis störtat ned, och bland grus och spillror plockades många underliga lek- saker fram, små målade änglahufvun och bitar af takmålningen.
De fattiga togo klostret i besittning, men brunnen på den inre gården hade sinat ut, och fylldes nu s å småningom af skräp och sopor — där var plats nog.
De fattiga, som i århundraden haft sin tröst här, sutto nu och stirrade på de tomma fläckarna, på fuk- ten, som kröp omkring på väggarna, där målningen fallit af — själfva den heliga Te- resas bild öfver porten s ö g s upp i en enda grå fläck, helgonets hufvud föll af, och där kom ett annat i stället, ett lustigt och jätte- stort, som grinade åt dem, där de lågo och vände sig i solstrimman och talade om allt arbete, som de skulle skaffa sig, bara tiden kom.
Och tiden kom, och iuristfloden svallade upp mot Capris klippor.
Sirenernas s a g o ö skulle öppna sina grottor för främmande drömmare och resenärer.
Ruinerna efter kejsar Tiberii alla slott och bad trampades nu af forskare och skattegräfvare.
Hundra- tals lyssnare klättrade kring i de underbara grottorna, där solljuset bröt sig in under- ifrån, så att det skimrade i guld och grönt eller i djupaste blått, medan reflexerna vand- rade långt in i berget, där de lade en silfver- glans kring stalaktitpelarnas djupa skog, så att den stod som piporna i ett väldigt orgel- verk med dyningen spelande djupt inne och fyllande hvalfvet med sånger.
Det hemska djupet från S a l t o d i T i b e r i o möttes med hissnande blickar: här hade kejsaren störtat sina offer ned i hafvet.
De underjordiska fängelserna och baden b e s å g o s.
Hemliga gångar beträddes af tusen och åter tusen fötter.
Här hade kejsaren trampat!
Här var hviskande, sjungande grotta, som skvallrat om allt försåt som spanns i det romerska riket.
Ja, i adertonde århundradet lyste Capri som en ädelsten för hela Europa, och ingen liten ö var s å vidtbekant och så ombrusad af främlingsströmmarna som denna.
Och ändå hade dess hjärta upphört att klappa, och d e s s folk var spillra och flarn.
IDUNS 2 5 - A R S J U B I L E U M.
M ED DEN 1 JANUARI 1912, ingår tidningen IDUiN i sin 25:e årgång och kan således inom kort blicka ut öfver ett!
jämnt kvart- sekel i den svenska puDiicitetens tjänst.
Det är naturligt, att en milsten som denna vid en tidnings lefnadsväg för såväl dess läsekrets som dess redaktion på samma gång ter sig som en märkessten, och att man gärna stannar några ögonblick in &gt;r densamma för att se sig tillbaka och äfven framåt.
Se vi då först på de gängna aren, så erbjuda de en bild, som i det hela måste fylla oss med tillfredsställelse och tacksamhet.
Från den mera blygsamma början af ett begränsadt fackorgan för kvinnornas i hemmen närmast liggande intressen har IDUN efter hand vuxit ut till att omfatta allt vidare kulturella områden, till att allt klarare och fylligare spegla tidens andliga, socialaj och praktiska lif.
Och hvad som är det mest glädjande i denna utveckling är detta: att den bottnar i och burits af hela den mäktiga lyftning inom Sveriges kvinnovärld, som kännetecknat de senast gångna 25 åren.
Om Idun af år 1912 således i åtskilligt bär ett afvikande utseende från Idun af år 1887, ett vaknare, uppmärksammare och uttrycksfullare ansikte, så är det helt enkelt en reflex från den svenska kvinnans eget » nya ansikte », sådant det utvecklats och besjälats under en af de bety- delsefullaste epokerna af kvinnokönets historia.
f; Och se vi så framåt — hvad kunna vi väl för Iduns del högre syfta till och med större glädje och framtidshopp eftersträfva än att fortfarande få upprätthålla och befästa var tidnings hedersplats som de svenska hemmens, de svenska kvinnornas förnämsta organ.
Främst och närmast har det då legat oss om hjärtat att åt vår instundande årgång, IDUNS tjugufemte, förläna en alldeles särskildt värdefull och festlig prägel, och tack vare den älsk- värda beredvillighet vi därvid mött hos de förnämsta vetenskapliga och kulturella personligheter inom vårt land, äro vi nog lyckliga att kunna göra det i den uppseendeväckande form, som vi betecknat med gemen- samhetsrubriken: EN ENDA BLICK på ofvanstående författar- och ämneslista torde vara nog för att ötvertyga att här föreligger ett aldrig förr erbjudet tillfälle att inom en enda tidningsårgång träda i kontakt med tidens intressantaste spörsmål och forskningsresultat, behandlade af de mest kompetenta och litterärt kultiverade pennor.
På vår följetongsafdelning kommer år- gången att öppnas med den moderna kvinnopsykologiska äktenskapsromanen: DET NVA ANSIKTET af Ester Nennes, som erhöll ett l:sta pris vid Iduns nyss afslutade jubile- umspristäfling, och som lika mycket genom sitt aktuella och tankeväckande innehåll som genom sin egenskap att vara en litterär debut af mindre vanligt intresse helt visst kommer att läsas med den lifligaste spänning.
Efter hand följa sedan Ernst Lundquists likaledes med första pris utmärkta roman » Gunnar » — en af den populäre författarens allra yppersta — och de med 2:a och 3:e pris belönade romanerna ödesrunor af Elisabeth Kuylenstierna-Wenster och Nya Sverige af Aiwa Uppström.
IDUNS JULNUMMER för år 1912 kommer med anledning af jubileet att betydligt utvidgas och innesluta bidrag af våra förnämsta författare och konstnärer.
Dessutom skall det bringa ett intressant pcrträttgalleri af Idins medarbetare under de gångna 25 åren samt interiörer från Iduns redaktions- och tryckerilo- kaler.
Det ståtliga numret presenterar sig i ett i färgtryck utfördt omslag efter en för ändamålet särskildt komponerad tafla af Carl Larsson » UNGDOMSGUDINNAN HYLLAS » hvilken sedan, inramad, blir en vacker konstnärlig prydnad för hvarje hem.
Till ett ytterligare celebrerande af sin 25-årsårgång utger Idun dess- utom under vårens lopp IDUNS JÜBILEÜMSÄRTIKLÄR.
FLICKORNAS NUMMER Till denna enastående artikelserie, som kommer alt fortgå genom hvar je nummer af IDUNS nästa årgång, ha hittills bidrag utlofvats från följande pennor: D:r Selma Lagerlöf, D:r C.
D. af Wirsén, D:r Verner von Heidenstam, Professor Frans von Schéele (Något om hemuppfostran), Författaren K.
G. Ossian-Nilsson, (Patriotism), Professor Vitalis Nor- ström (Verkliga skäl för kvinnans rösträtt och skenbara), Lektor Johan Bergman (Romerska kejsarinnor i marmor), Författaren Carl Larsson i By (Något om bondfolkets andliga kultur), Författarinnan Ellen Key, Konstnären Carl Larsson (» Ämnet?
Något om konsten förstås! »), D:r Karl Fries (Östern rör på sig), Docenten Sidney Alrutz (Allmänhetens biträde vid själslifvets utforskande), D:r Lydia Wahlström, Författarinnan Anna M. Roos (Vår tids ställning till de religiösa problemen), Redaktör G.
H. von Koch (Uppfostran till själfhjälp), Fru Anna Hamilton-Geete, Författarinnan Elin Wagner (Kvinnans hemlighet), D:r John Landquist, Rektor Natanael Beskow, Fröken Anna Lindhagen, Professor Frey Svenson (Kvinnorna och sinnessjukvården), Författarinnan Marika Stjern- stedt, Kyrkoherden Samuel Fries, Fröken Cecilia Milow (Kvinnans natio- nella insats), Professor Seved Ribbing, Författarinnan Gertrud Almquist, Professor G. Sundbärg, Professor Hans Larsson, Majoren i Frälsnings- armén Alma Petri, Professor Curt Wallis (Kvinnans plats i det nya riket), Författaren Ludvig Nordström, D:r Henrik Berg (Naturläkekonsten i hemmet), Direktör Gustaf Lind (Frukt, bär och grönsaker i de svenska hemmen hela året om), Författaren Olof Högberg, Docenten Fredrik Böök (Den litterära kulturen i Sverige), Borgmästaren Gustaf Lindqvist (Mari Mihi), Författarinnan Annie Åkerhielm, Pastor B. O. Aurelius (Kyrkan och hufvudstaden), Regissören G. Linden (Om teater), D:r Poul Bjerre (Aforismer om kvinnofrågan), Fröken Gerda Meyerson, Författar- innan Cecilia Bååth-Holmberg (Kvinnohälsans gudom), Fru ElnaTenow (Tro och Iofven), Professorskan Helena Nyblom (Hur en flicka bör uppfostras), Författaren Emil Svensén, Professor G. F. Steffen, Kyrko- herden Edvard Evers (Kvinnan och de nutida religiösa spörsmålen), Fröken Frida Landsort (Kläder och skönhetsmedel), Fru Else Kleen, Professor G. Lagerheim (Maina kryddor), D:r Ruben G:son Berg, Docenten Fredrik Vetterlund, Professor Karl Warburg, Tonsättaren W. Petterson-B er ger, Fru Gurli Linder, Professorskan Agda Montelius, Fröken Lilli Zickermann, Fröken Lotten Dahlgren.
Dessutom ingå, medan detta skrifves, fortfarande alltjämt nya anmälningar om högintres- santa bidrag.
ett rikt illustreradt, roligt och instruktivt specialnummer, som på en gång vill spegla den unga kvinnan i Iefnadens oroliga, snabbt förgångna april- dagar och vara henne en kamratlig rådgifvare och vän.
Idun utgår för öfrigt under år 1912 allt fortfarande hvarje vecka i ett 16-sidigt fint illustreradt hufvudnummer samt en 16-sidig bokbilaga: Iduns Romanbiliotek, som en gång i månaden ersattes af den af fröken Elisa beth Östman redigerade Iduns Hjälpreda för hemmet.
Dessutom medföljer i början af hvarje månad en fyrasidig bilaga Iduns Mode- och Hane arbets- tidning — en praktisk vägledning för hemmen på säsongmodernas och toalettfrågornas viktiga område — samt i midten af månaden Iduns Ung- domstidning, hvilken bjuder på en god, frisk och underhållande läsning för gossar och flickor i åldern 10 — 15 år.
Köksalmanackan med matsed- lar för hvarje dag af året och den lifligt gouterade Tidsfördrifsofdelningen med prisiäflingar för hvarje vecka må också särskildt framhållas.
Det är-alltså med en riklig förning af gammalt bepröfvadt godt och intresseväckande nyheter som Idun går att möta sitt 25:e lefnadsår.
Vi våga också hoppas, att de svenska hemmen talrikare än någonsin vilja sluta sig upp kring vårt program, och att I d u n f å r fira s i n 25-årsfest inom kretsen af en prenumerantstab, som lägger många nya 1,000-tal tilî våra gamla trogna och kära vänner.
De fullständiga prenumerationsafgifterna för Iduns olika upplagor 1912 ställa sig sålunda VI v, v; IDUN, vanliga upplagan kr.
6:50 3:50 1:75 „ praktupplagan ... „ 8: — 4:25 2:25 Lösnummerpris blir, med undantag af » Flickornas nummer » och Jul- numret, som förut 12 öre.
Prenumeranterna å Idun erinras vördsamt att det är nödvändigt förnya prenumerationen genast, tidningen utan dröjsmål skall komma dem tillhanda på det nya året.
om de önska att
Santa Teresa låg glömdt inne bland ruck- len, det var en sofvande borg för sig.
Ly- sande villor och hotell växte upp kring Cap- ris små gator, och i ännu högre grad än n å - gonsin förr blef Santa Teresa afspärradt för världen, ett väldigt fattigkvarter som det var — det behöfdes inga höga murar för att hålla främlingarna borta: soporna spredo sin olid- liga stank, febern hade också rasat därinne, och inne på den stora öppna gården, där o r a n g e - och persikoträden ännu frodades, var brunnen fylld af sopor ända till brädden.
Man talade inte gärna om Santa Teresa.
Främlingen, som besökte Capri, visste ingen- ting om det — " Själens borg " låg glömd, och ännu slumrade dock Törnrosa därinne.
Ännu stodo de väldiga pelarraderna kring orange- o c h persikoträden, och när månljuset gled in, och de höga skuggorna föllo mot fukt- fläckade murar och hvalf, blef det hela till en enda djup skog, och de små fönstren rundt den helgade gården lyste som stjärnor, ja, själfva sophögen i midten tände några s m å glasbitar kring de störtade och brustna marmoränglar, som endast hade en enda vinge fri ur stoftet.
Om dagen var det hemskt att skåda.
I d e djupa nischerna och kamrarna kring går- d e n hade ösamhällets mest vanlottade trängt s i g samman.
De, som sattes in för gäld, hade sin bur här.
För dagens behof arbetades det något här och hvar, men skräpet fick samla sig i högar, och snickarens hyfvel- spån, som vinden fått fast i, hängde i f e s t o - ner i närmaste orangeträd.
P å terrassen vid den yttre, ännu muromgärdade vingården, gingo några svartklädda nunnor, ej Santa Teresas, och vakade öfver ett femtiotal barn — det var fattigskolan.
Monotont och med det klagande tonfall, som är Capridialekten eget, upprepade de i korus en och samma bön eller läxa, medan en af nunnorna slog takten.
Hvar femte minut blef det ett litet andrum, och en gladare stump, alltid d e n - samma, fick sin lilla vinge fri, men det kom ändå inget befriande tonfall i barnarösterna, det ljöd som ett fruktlöst sökande efter S e - sam.
Teresina hade gått igenom denna skola.
Hon var tolf år, och hennes mor bar sten borta på Punta Tragarä.
De bodde i ett litet källarhvalf i det gamla klostret, och för att vara ett källarhvalf, var bostaden solig och luftig nog, och man kunde komma rätt ut i vingården.
Ofver källartrappan skug- g a d e en loggia, och den himmelsblåa häng- växt, som sände sina långa refvor öfver krö- net, nådde stundom ända ned, s å att Teresina kunde nå dem med handen.
Åh, hvad hon längtade dit uppl En dag fick signor Lomboni s e henne.
Han lurade på henne mellan två stora krukor för att se, om hon tänkte bryta af hans blom- mor därnere, men Teresina böjde bara un- dan hängena, så att de inte skulle komma nära det soliga lilla rökhålet.
Då kallade signor Lomboni på henne och frågade, om hon ville komma upp och s e till hans blom- mor och vattna dem och hjälpa signoran, ty han skulle fara till Neapel på ett par dagar.
Ja, Teresina kom dit upp, och när signor kom hem igen, hade signoran endast godt att s ä g a om Teresina.
Och så blef hon d e - ras tjänarinna.
Inga rum i det stora klostret voro s å soliga som Lombonis.
Ingen loggia bar s å många blommor.
Man hade fri utsikt öfver vingår- den och de låga murarna, och djupt nere mellan M o n t e S e m a f o r o och M o n t e C a s t i g l i o n e blånade hafvet som i en väldig skål, i hvars botten I F a r a g l i o n i, de hundra meter höga strandklipporna, midt i böljeleken s t e g o upp som en katedral ur hafvets skum.
(Forts.] De förstörda vykorten.
En intressant gissningstaflan med sammanlagt tjugufem 125) pris.
T ILLE CARL GORANS PAPPA, MAMMA OCH * — • äldsta syster, Maria, gjorde i somras en turistfärd genom Europa och besågo naturligtvis allt, som Baedeker rekommenderade " och som en rätt- skaffens turist inte bör underlåta att ta i skär- skådande och falla i lämplig förtjusning öfver.
Naturligtvis köpte de också en mängd vykort från de olika platser de foro förbi, för att vid hemkomsten ha att bläddra i och visa alla vän- ner, som inte voro så situerade, att de ens i sina drömmar kunde tänka på en dylik långresa.
Till julen fick Carl Görans pappa ett vykorts- album i julklapp af sin dotter, och det var san- nerligen en riktigt välkommen present; pappa beslöt därför att under mellandagarna ordna och klistra upp alla vykorten i albumet.
Det blef en mycket intressant sysselsättning nästan som att göra resan på nytt, ty för hvarje kort, som klistrades in, erinrade familjen sig platsen det framställde och hvad man upplefvai där.
Men plötsligt befanns det att åtskilliga af korten voro sönderklippta — Carl Göran hade roat sig med det under sina jullekar — och på - 17 - grund däraf svåra att identifiera.
Carl Göran fick naturligtvis smäll, men det klarade inte be- greppen; de stympade korten måste rubriceras, men hvarken pappa, mamma eller syster Maria kunde göra det riktigt tillförlitligt.
Helt säkert vilja Iduns läsare lämna den hjälp, så mycket hellre som handräckningen i lyckligt fall ej blir obelönad.
Det gäller alltså att korrekt uppgifva, hvilka byggnader på olika platser i Europa de 12 korten framställa.
Lösning insändes undertecknad med namn och adress till Red.
af Idun senast den 31 januari 1912.
A kuvertet bör angifvas: Pristäfling 1.
De 25 rätta lösningar, som vid den därefter verkställda granskningen först påträffas, erhålla i tur och ordning följande pris: l:sta pris: tjugufem (25) kronor.
2:dra pris: tio (10) kronor och 3:dje pris: tio (10) kronor.
Priserna 4 — 25 utgöras hvarje pris af en bok à 1 krona, eller ock flera böcker till sammanlagdf en kronas värde, fritt val.
RED.
AF IDUN.
o
k r y d d o r n a.
P o t a t i s e n skalas och skares 1 skifvor.
L ö k e n skalas och h a c k a s fint.
— E n eldfast form smörjes m e d e n d e l a f t s m ö r e t.
P å b o t t n e n af f o r m e n lägges ett hvarf potatis, litet salt strös Öfver, därpå ett hvarf filé och njurskifvor.
Så förfares, tills d e t blifvit 3 hvarf p o t a t i s och 2 hvarf kött.
P å hvarje hvarf k ö t t strös löken, o c h r e s t e n af s m ö r e t l ä g g e s i f l o c k a r ofvanpå.
B u l j o n g e n tillsättes och d e s t ö t t a s k o r p o r n a s t r ö s öfver.
Anrätt- ningen sättes in i ordinär ugnsvärme a t t steka omkr. 1 / tim. Kn kvart innan d e n ä r färdig påhälles vinet.
Sautén serveras som frukosträtt.
Nyttan af bosättnings- försäkring.
1 4 flaffe- Brjn ooh.
G l i b a r n den bästa näring och de växa opp till friska människor.
Hafre- Mjöl den bästa näring och de förbli friska till sena ålderdomen.
G i t v u x n a C i t r o n s å s (f. 6 p e r s.)
, f / j hg.
smör, 3 äggulor, 3 d e l.
t j o c k g r ä d d e, 2 gr. salt, 2 g r.
socker, skal och saft af V s citron, 2 msk.
förvälld, finhac- k a d persilja.
B e r e d n i n g: Smöret smältes, de uppvispade äggulorna, grädden och kryddorna tillsättas och såsen får sjuda, tills den ä r tjock och pösig, d å d e n a f s m a k a s m e d citronskal och saft s a m t m e r a k r y d d o r, om så for- d r a s.
Sist t i l l s ä t t e s persiljan och såsen hålles varm i vattenbad.
E n t r e - c ô t e i v i n (f. 6 p e r s.)
.
1 k g.
benfri entre-côte, 1 hg.
rökt skinka, 3 msk.
smör (60 g T.)
, 1 tsk.
s a l t (5 g r.)
, .litet h v i t p e p p a r, 5 d e l.
m ö r k b u l j o n g, l / — 2 del.
madera.
B e r e d n i n g: Köttet, s o m bör h a r v a h ä n g t, tills d e t ä r riktigt mört, förbe- r e d e s och s p ä c k a s m e d s k i n k a n, h v a r - efter d e t i n g n i d e s m e d en blandning af s a l t e t o c h p e p p a r n o c h b i n d e s, s å a t t d e t får vacker form.
Smöret bry- n e s i e n j ä r n k a s t r u l l, s o m ej b ö r v a r a s t ö r r e ä n a t t k ö t t e t n ä t t och j ä m n t r y m m e s, s t e k e n brynes d ä r i p å a l l a si- dor, tills e n v a c k e r brun s k o r p a bil- d a t s, d å den k o k a n d e buljongen och h ä l f t e n af v i n e t s p ä d e s p å.
K ö t t e t f å r därefter s t e k a m e d t ä t t slutet lock, tills d e t ä r mört eller omkring I V 2 — 2 tim., hvarunder det vändes n å g r a gån- ger.
Mot slutet af stekningen till- sättes resten af vinet.
1 2 Vid Êket b l o d b r i s t g ö r S t a r k t kr.
d. "
F e r r o l " a p t i t g i f v a n d e k r o p p s v i k t e n.
2 (f. V a s e n s j ä r n p r e p a r a t och.
KÖKSALMANACK N o r d s t j e r n a n s) s t ö r s t a ö k a r P å s v a g - v e r k a n.
d e t alla Redigerad af h a s t i g t a p o t e k E l i s a b e t h till Inneh.
fl.
Ö s t m a n.
af Elisabeth ö s t m a n s Husmo.
derskurs i Stockholm.
F Ö R S L A G T I L L M A T O R D N I N G 1 ' ÖB V E C K A N 7 — 1 3 J A N.
1912.
Wlfc för angewardte ond freie Konst.
F ö r e s t å n d a r e: Wilhelm M ü n c h e n, von Industriell k o n s t: A l l a m e t a l l - k e r a m i k.
Fri o c h " " k o n s t: o c h " - • 2J.
s l a g s n i n g a r för k o n s t i n d u s t r i.
för Debschitz H o h e n z o l l e r n s t r a s s e rit- V e r k s t ä d e r h a n d t e x t d t e k r d k, ' " ".
. "
U n d e r v i s n i n g m å l n i n g t e c k n i n g s k o n s t.
F ö r b å d a atd.
: A f s p e k t i v, III.
t o n u n d e r h å l l n.
, f ö r e l ä s n i n g s k u r s e r, p r o s p e k t gratis g: m per- l ä s r u m.
Sekretari- atet.
kan l ä t t b a k a s i h e m - m e n o m m a n p a s s a r p å o c h rör till e n l i t e n d e g o c h sätt« r i n i u g n e n v i d tillfällen d å m a n h a r l å n g k o k.
D e n n a b a k n i n g försig- g å r tillförlitligast o c h l ä t t v i n d i g a s t o m m a n s o m j ä s m e d e l a n v ä n - d e r Lager n i T an o s m e t B = n. ak = pu v l er er.
Drygt — Billigt — Verkningsfullt.
Hvarje morgon nybakadt h v e t e b r ö d lika fort s o m kaffet kokar.
(Se härom i hvarje burk innesluten bruksanvis- ning.)
Säljes öfverallt.
BÄCffSJW.
GÖTEBORG ° • A C. SVENSSONS KNÄCKEBRÖDSBAGEHI tßr- .. - X G O T t B O H S SVTRIGE Ä k t a 1 ff«!
Göteborgs- Knäckebröd.
Hygienkontrollant: D:r af S t e k e n s k a r e s i t u n n a skifvor, l ä g - ges upp p å v a r m t fat, öfvergjutes med ett p a r m a t s k e d a r sås, garneras med salad eller p e r s i l j a och s m å b r y n t a po- t a t i s a r eller potatispastejer.
Serveras med brun sås.
B l a n c - m a n g é (f. 6 p e r s.)
.
0 — 4 blad gelatin, 2 msk.
varmt vatten, 5 del.
extra tjock grädde, 3 msk.
strö- socker (45 gr.), 1 msk.
vaniljsocker el- ler 1 tsk.
vaniljessens.
B e r e d n i n g: G e l a t i n e t s k ö l j es i k a l l t vatten, klippes i bitar och u p p - löses i d e t TOrma vattnet.
Grädden v i s p a s med.
s o c k r e t t i l l h å r d t s k u m, vanilj sockret eller essensen tillsättes, och gelatinet hälles småningom, u n d e r kraftig vispning, i grädden.
Krämen upphälles i kompottskål, får stelna pä i s o c h g a r n e r a s m e d syl t.
Serveras m e d biskvier eller mandelspån.
Skinka à la H a l l m a n (f. 6 pers.).
V s kg.
rökt skinka, 3 del.
tjock grädde.
G.
Hjort 2 Iakttag f T i &amp; D f l H O L M S i i l &amp; N T H S I M g B L E ^ 929.
K t n - T E K N - F A B R I K - Å m o t m ö b l e X 1, 6 0 0: S t o c k h o l m, —.
s.
k.
o c h H ä r å s o m e n å r l i g i n t r ä f f a d e ä n k a n, v a r e h e l a k o n t a n t t a g e n o r d K r.
a f P r o s p e k t 1 9 0: l i f - i s k o c h s o m V i d d e t K o m p a n i e e j u t a n t B e r e d n i n g: Skinkan skares i tun- n a skifvor och svalen b o r t s k ä r e s n ä t t.
En stekpanna upphettas långsamt, skin- k a n l ä g g e s i och brynes v a c k e r t p å båda sidor s a m t upplägges p å varmt serveringsfat.
r ä n n a n vispas ur med g r ä d d e n och såsen får e t t u p p k o k s a m t h ä l l e s öfver f l ä s k e t.
G a r n e r a s m e d p e r - silja och serveras m e d förlorade ä g g eller stekt p o t a t i s som frukosträtt.
J ä m t s k a k o t l e t t e r (f. 6 p e r s.)
.
3 h g.
k o k t eller s t e k t, b e n f r i t t k ö t t, 1 h g.
f e t t r ö k t fläsk, 1 rödlök, V ä msk.
s m ö r (10 g r.)
t i l l l ö k e n, 150 g r.
k o k t, r i f v e n p o t a t i s, 1 — 2 t s k.
s a l t, / i tsk.
h vitpeppar, 1 ägg, 1 äggula.
Till pane ring och st.ek- n i n g: 1 agg, 1 ägghvita, 2 del.
stötta s k o r p o r.
3 m s k.
s m ö r (60 g r.)
.
B e r e d n i n g: Köttet hackas fint tillsammans med fläsket.
Löken skalas, hackas fint, fräses i smöret och inarbe- tas i färsen med hackknif, tillika med potatisen, kryddorna, det vispade ägget o c h ä g g u l a n.
Af f ä r s e n f o r m a s a f l å n g a, 1 ' cm.
t j o c k a k o t l e t t e r, h v i l k a d o p p a s i d e t uppvispade ä g g e t och ä g g h v i t a n och vändas i s t ö t t a skorpor.
De ste- k a s i s m ö r e t öfver s a k t a e l d, t i l l s d e äro vackert gulbruna, garneras med persilja och serveras med stufvade grönsaker eller tmakaroner.
V ä x t b u l j ong (o m k r.
2 l i t.
f. 6 pers.).
1 morot, 1 palsternacka, 1 / 2 s e l l e r i, V a l i t.
j o r d ä r t s k o c k o r, tyg k å l - rot, 1 blomkålshufvud, 1 purjolök, 3 kkp.
färska eller V i lit.
konserverade ärter, 1 liten k n i p p a persilja, 3 lit.
vatten, / msk.
salt, 2 msk.
smör (40 g r.
;.
B e r e d n i n g: R ö t t e r n a och grönsa- kerna ansas på vanligt sätt, skäras i b i t a r och s ä t t a s p å j ä m t e saltet och smöret i det kalla vattnet a t t sakta koka med t ä t t lock 4 — 5 tim. Bul- j o n g e n silas, a f s m a k a s och färgas, om så önskas m e d l i t e t j a p a n s k soja.
Ser- veras med ris- eller äggpastejer, an- vändes till juliennesoppa, afredd bul- j ong eller p u r é.
a l l e - d e s s u t o m 2 b å d a g r a t i s 1 2 S t o c k - o c h f r a n k o.
A R I T M O R E M.
10, 2 = befordrar samfärdsel, 3.
2, 3 = förtroligt tilltalsord.
10, 4 = gudinna, 9, 1 = tygsort, 9, 3, 4 = sångare, 10, 2, 4, 9 = djur, 2, 3, 5, 9, 10 = f i n n a s i n v i d B h c n, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 1 0 = st l i e - ras som dessert.
Kosa.
C H A R A D.
Riktig tjänst gör ej m i t t första.
O m d e n e j af k ö t t ä r f u l l, Och m i t t a n d r a, l a g o m njutet.
Ger å t barnen kraft och hull.
T r e d j e smeker m i l d t vårt öra, N ä r på vädjan det blir svar.
God t om h e l a finns a t t tillgå Då man lerväg trampat har.
Onkel Sel- T 1 1 2 R E 3 K A 4 a a a 2 e e g o r 4 t t 5 u U N T.
5 a m s (20 Ä g g s t a n n i n g: 4 ägg, 3 del.
mjölk, 2 msk.
f i n h a c k a d persilja.
B e r e d n i n g: Fisken bestrykes med ättika och s k r a p a s väl från stjärten uppåt.
Den rensas, sköljes mycket väl och t o r k a s.
Hufvudet och stjärten skä- r a s ' af o c h a n v ä n d a s e j.
F i s k e n i n g n i - des med saltet, får ligga 2 tim., tor- k a s väl, skares i 4 / cm.
b r e d a bitar t v ä r s öfver, h v i l k a l ä g g a s i e n s m ö r b e - s t r u k e n e l d f a s t form, h e l s t m e d lock, t i l l i k a m e d r o m m e n och lefvern, s k u r n a i bitar.
Äggen vispas väl med mjölken, persiljan b l a n d a s i och ä g g s t a n n i n g e n h ä l l e s öfver fisken, l o c k e t l ä g g e s p å eller ock öfverbindes formen m e d smör- i m e d TIDSFÖRDRIF.
d ägg- fiskar på msk.
salt smör f ö r e n i n g v a r bestruket, dubbelt smörpapper.
Anrätt- ningen kokas i vattenbad i ugn omkr. 40 m i n.
, e l l e r t i l l s f i s k e n k ä n n e s m j » k.
Den serveras nr formen med smält smör,_ t i l l s a t t m e d c i t r o n s a f t o c h ttikt potatis.
1 1 i S k a n d i a, u p p l y s n i n g a r n u e f t e r l e f v a n d e B o s ä t t n i n g s f ö r s ä k r i n g e n a —.
b e t a l a d e —.
d e n K r.
4 0 0: s å v ä l o g r a v e r a d t F ö r s ä k r i n g s a k t i e b o l a g e t h o l m.
K r.
1, 2 0 0: — K r.
e r h ö l l b o h a g 1, 2 0 0: —.
N k o n t a n t m e d t i l l b o s ä t t n i n g s f ö r s ä k r i n g e n, s i t t K r.
h o s å p r e m i e d ö d s f a l l e t t a c k n a s t a f l i d i t, u p p g å e n d e i n n e f a t t a d e i n v a l i d i t e t s f ö r s ä k r i n g C.
n y l i g e n B o s ä t t n i n g s f ö r s ä k r i n g h u s g e r å d j b e t a l a d e s f ö r s ä k r i n g e n, h e r r s o m 1 6 d o 1 I 6 Ordna bokstäfverna till lika ord i de hvarandra motsvarande våg- och l o d r ä t a r a d e r n a.
O r d e n ä r o: 1) e n a f s m å p l a n e t e r n a, 2) e n a f m u s e r n a, 3) en ö i Östersjön, 4) e n m i n d r e så- d a n, 5) e t t d j u r, 6) v o k a l.
Hjördis.
Använd COLMANS STARKELSE.
Rikhaltiga variationer.
T i d a h o l m s Kungl: B r u k, Begär gatan 27, - Städse prisk.
S T O C K H O L M.
1 6 tillfredsställande.
T i d a h a l m.
Hofleverantör.
Försaljning^magasin: Beridarebans- Ö K L B R O 11 1 9 1 0 b o h a g, i gr *) * 1 O r n ä s.
Tel.: k ö p t e C.
1 Sauté à la g o u r m e t (f. 6 pers.) - 1 kalfnjure (1 lit.
vatten, 1 t s k.
s a l t t i l l b l a n c h e r i n g), 1 svinfilé, 1 m s k.
s a l t (15 gr.), V s t s k.
h v i t - p e p p a r (2 gr.), 1 m s k.
f i n h a c k a d por- t u g.
lök, / lit.
r å potatis, 2 del.
b r u n b u l j o n g, 2 &lt;msk.
m a d e r a.
T i l l f o r m e n ': 1 hg;, sm&amp;r, 2 m s k.
stötta skorpor.
B e r e d n i n g: N j u r e n b l a n c h e r a s, d. v.
s. l ä g g e s i k a l l t, s a l t a d t vatten, f å r k o k a u p p o c h k o k a u t a n l o c k 3 — 4 min., hvarefter d e n lägges p å sikt, O x y g e n o l - T a n d p u l v e r får k a l l n a, skares i skifvor och kryddas;.
F i l é n t o r k a s imed e n d u k, urvriden utöfvar p ä Edra tänder v i d flitigt be- a gnande.
Dess verksamma bestånds- i h e t t v a t t e n, s k a r e s i t u n n a skifvor, elar stärka t ä n d e r n a o c h gör d e m hvilka klappas u t och ingnidas med h v i t a p &amp; g r u n d a t s i n b l e k a n d e för- måga.
Uppfriskar tandköttet.
m EKSTRÖHS h e r r Å n g k o k t torsk me s t a n n i n g (f. 6 p e r s.)
.
2 8 h g.
s t.
, / - 2 m s k.
ä t t i k a.
, 2 (30 g r.)
- Till formen: 1 msk.
RECEPT: ßlmeri / cans / ca J ä s fp u l v • OSCAli SÖNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord S a u t é à l a g o u r m e t; m j ö l k; k a f f e el- ler té m e d hvetekringlor.
M i d d a g: S t e k t a filéer af aborre m e d citron- s å s; entre-côte i vin m e d b r u n sås, l e g y m e r och salader, blanc-mangé m e d biskvietr.
MA N D A G.
F r u k o s t: S m ö r g å s b o r d; skinka à la Hallman med potatis; mjölk; kaffe eller té.
M i d d a g: J ä m t s k a kotletter med stufvade ma- karoner; saftsoppa med klimp.
TISDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; h a v r e g r y n s g r ö t m e d m j ö l k; k o k t sill m e d smör och ä g g s a m t p o t a t i s; kaffe eller té.
M i d d a g: Kalfjärpe med pressad potatis; äppelpaj med smördeg och v i s p a d g r ä d d e.
ONSDAG.
F r u k o s t: ssmörgåsbord; biffstek med p o t a t i s; mjölk; K a f f e eller té.
M i d d a g: Växtbuljong med rispa- stejer; ångkokt torsk med äggstanning och smält s m ö r s a m t p o t a t i s.
TORSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; fiskkroketter (rester från onsdag) m e d champinjonsås; mjölk; kaffe eller té.
M i d d a g: Dillkött på får m e d p o t a t i s; lingonpäron med grädde.
FREDAG.
F r u k o s t: Smörsåsbord; hafregrynsgröt med mjölk; hachis på får (r e s t e r från t o r s d a g) m e d ä r t e r; m j ö l k; k a f f e (eller t é.
M i d d a g: B r y n t hvitkålssoppa med fläskkorf; pösmun- k a r à la Skogshöjd med sylt.
LÖRDAG.
F r u k o s t: Smörgasbord; bräckt skinka med äggröra; mjölk; k a f f e e l l e r, té.
M i d d a g: Korfkaka m e d s m ä l t s m ö r och l i n g o n; b l å b ä r s s o p - pa med skorpor.
E n CO S t e k t a filéer af abborre med c i t r o n s å s (f. 6 p e r s.)
- lVa kg.
abborrrar, 2 tsk.
salt (10 g r.)
.
T i l l s t e k n i n g: 3 m s k.
m j ö l (30 g r.)
, 4 m s k.
.smör (80 g r.)
.
B e r e d n i n g: A b b o r r a r n a fjällas e j, rensas, skäras i filéer och r y g g b e n e t jämte alla småben borttagas.
Filéerna läggas med skinnsidan mot skärbrädan och k ö t t e t skares från skinnet m e d en spetsig knif.
F i l é e r n a gnidas m e d saltet och f å l i g g a 1 t i m.
hvarefter de ånyo torkas med fiskhandduk.
De v ä n d a s i mjölet och stekas vackert gul- bruna i smöret ofvanpå spisen.
De läg- g a s u p p p å v a r m t f a t o c h s å s e n — se n ä s t a n: r — h ä l l e s öfver.
A n r ä t t n i n g e n g a r n e r a s m e d p e r s i l j a s a m t reff l a d e citronskifvor och serveras m e d pressad potatis.
- B a s t J.
&amp; J. därför C0LMAN, Ltd., b i l l i g a s t.
LONDON, ENGLAND.
N: r 6, F r å g a s h ä r m e d o m n å g o n af I d u n s läsare vill v a r a af g o d h e t e n 52. o c h u p p l y s a, m i g o m, h v i l k e n, e l l e r hvilka konsttidskrifter m a n skall studera OMKASTNINGSUPPGIFTEN: S v e n för a t t e r h å l l a u p p l y s n i n g om s k u l p t u r H e d i n: Salamis, Vårlök, E s t l a n d, Na- och a r k i t e k t u r, a n t i k så väl som mo- p o l i, H i m a l a j a, E u f r a t, D a n t e, I b s e n, d e r n.
F i n n e s l ä m p l i g a p l a n s c h v e r k öf- Neptunus.
v e r d e s s a ä m n e n, o c h h v a r sko^a d e s s a BOKSTAFSLEKEN: S o I f ö r i n ö r - erhållas?
Ung skulptör i småstad.
kelse (i h v i l k e t o r d b o k s t a f v e n o N: r 7.
Vore t a c k s a m om n å g o n af utbytes mot v), k ö r f v e l, lök.
I d u n s l ä s a r i n n o r ville u p p l y s a anig om, P A L I N D R O M: P o r t u g a l — l a g u t r o p.
h v a r j a g s k a l l p l a c e r a 1,000 k r.
f ö r a t t erhålla största möjliga r ä n t a n.
Är d e t a t t t a g a en g e n a s t börjande L Ö S N I N G T I L L P R I S T Ä F L I N G N: R 49. l ä m p l i g t lifränta?
I hvilka bolag?
Hur stor G A T A.
p r o c e n t ' gifves?
P r e n u m e r a n t i G ö teborg.
Skeppet.
Nu * 8.
V o r e t a c k s a m o m n å g o n a f Vid d e n f ö r e t a g n a g r a n s k n i n g e n af d e insända lösningarna h a de två först Iduns läsarinnor kunde upplysa u n g påträffade T ä t t a lösningarna lämnats flicka om den Cedergrenska miljon- af f ö l j a n d e personer, h v i l k a a l l t s å er- f o n d e n f r a m d e l e s å t e r k o m m e r till a n - hålla de utlasta prisen: F ö r s t a s ö k n i n g igen, om så är, n ä r d e t blir, priset: Herr Tore Möller, Sköl- s a m t a d r e s s e n h v a r t a n s ö k n i n g a r n a sko- dinge.
- A n d r a p r i s e t: H e r r C a r l l a sändas, äfvensom h v a d b e t y g eller rekommendationer som fordras?
E.
iSiewert, B ä n g t s f o r s.
Cecilia.
N: r 9.
H ä r m e d e n v ö r d s a m f ö r f r å g a n tiU Iduns mera erfarna läsarimior.
H u r bör m a n l ä m p l i g a s t förfara med s t r u m p o r, s å a t t d e ej k r y m p a i t v ä t - ten?
(strum- jpNHVAR läsare af Idun äger rätt^aU p o å r å t e r K u t n ö j n a a s u r t e?
d a n T a c k fcrympta samt emotseen- ^ * denna afdelning framställa förfrågnin- de svar till Oerfaren husmor.
gar rörande husliga eller andra angelägen- N a * 10.
K a n n å g o n a f I d u n s l ä s a - heter till besvarande af läsekretsen.
Dock nor gifva mig ett bepröfvadt me- förbehåller sig redaktionen oinskränkt r d i e n l be- fogenhet att utesluta de frågor, hvilka anses m o t m å n g å r i g f r o s t i h ä n d e r n a.
Blekingska.
sakna mera allmänt intresse.
Hvarje pu-: r 11.
Har tagit barnmorskeexanien blicerad fråga kommer att besvaras, och N ut- i här u t l a n d e t och p r a k t i s e r a t i 3 å r p å betalas för det bästa svaret å någon af egen h a n d m e n vill g ä r n a bosätta mig nedan införda frågor, som insändes till Sverige.
Kan jag praktisera som redaktionen senast 6 dagar efter detta i num- barnmorska i Sverige på de betyg jag mers dato, ett pris af 10 kronor.
har?
Transvaal.
N: r 1.
H u r u d a n a g a r d i n e r b ö r d e t N: r 12.
Skulle n å g o n vilja vara vara och h u r skola de arrangeras i ett snäll l ä m n a m i g recept p å h u r jag r u m m e d a n t i k a g u s t a v i a n s k a m ö b l e r i själf ' skall k u n n a t i l l a g a p e p p a r m y n t s - h v i t t och guld?
pastiljer.
T a c k s a m för svar vore N: r 2.
V i l l n å g o n a f I d u n s l ä s a r i n - L a n d s orts fru.
nor u p p l y s a m i g om, o m d e t i Stock- N: r 13.
P i n n e s n å g o n a f v å r a för holm finnes n å g o n kurs i barnavård.
kvinnans politiska kraf arbetande da- Om n å g o n finnes, får m a n i d e n äfven m e r som vill lära en aflägset boende lära sig sy b a r n k l ä d e r?
N ä r börjar d e n m e n för s a k e n v a r m t i n t r e s s e r a d m e d - och h v i l k a.
ä r o iuträdesfordringarna?
syster, huru j a g skall k u n n a göra nå- Eva.
g o n n y t t a och få h j ä l p a t i l l a t t d r a g a N: r 3.
H a r t ä n k t a t t t i l l m i g t a g a » ett l i t e t s t r å t i l l s t a c k e n » u t i e t t ett fosterbarn m o t månatlig betalning arbete, som mångårig erfarenhet lärt N u f r å g a s: I h ä n d e l s e b a r n e t s m å l s - m i g i n s e b e t y d e l s e n af.
T a c k s a m f ö r m a n uraktlåter sända penningar h a r svar är Landtbo.
j a g af n å g o n m y n d i g h e t r ä t t begära N: r 11.
Hvad fordras och till h v e m h j ä l p till d e s a m m a s utfående?
Skulle skall m a n lxänvända sig for a t t blifva ej v i l j a b a r n e t h a m n a d e p å f a t t i g v å r d e n m e d l e m af » S j u k s k ö t e r s k o r n a s a l l m ä n - här (på landet).
Hur länge k a n barnet na pensionsförening ».
Svar till få v a r a k y r k o s k r i f v e t i d e n s t a d d ä r Sjuksköterska.
d e t ä r födt, efter dess f l y t t n i n g där- N: r 15.
H v i l k e n ä r d e n b ä s t a och ifrån?
T a c k s a m för svar vore tillförlitligaste platsbyrån i Stockholm Kvinna på landet.
för affärsbiträden?
Marika.
N:r 4.
Som jag inom kort tänker N: r 16.
V i l l n å g o n v a r a g o d o c h u p p - bilda eget hem, vore j a g t a c k s a m få l y s a om h u r m a n fäster spetstygs- n å g r a u p p l y s n i n g a r h u r m a n t r e f l i g a s t b o t t n a r å e t t b r o d e r i p å - sitt l i n n e.
och p å samrna g å n g billigt skall bäst Str. k u n n a möblera sina rum.
Hvilka fär- N: r 17.
S n ä l l a e r f a r n a l ä s a r i n n a, gif e t t ger bäst passa tillsammans.
Om det tillförlitligt r å d h u r jag skall sköta en m ö j l i g t v i s finne-s n å g o n b o k s o m k a n h y, s o m ä r t o r r o c h n a r i g o c h y t t e r l i g t gifva en n å g o n upplysning i saken?
ömtålig, särskildt för kyla.
Beth.
Prenumerant.
5.
B ö r v i s i t, s o m af u n d e r o r d n a d i t j ä n s t e n m e d fru a f l a g t s hos förmans F I N N E S n å g o n v a r m h j ä r t a d dam, som familjeför- f a m i l j, b es v a r a s, ä f v e n o m tom g ä n g e v i l l h j ä l p a e n f ö r t v i f l a d sörjare till något arebte.
Har e n längre s e d a n ej i k o m m e r i f r å g a undrar t i d v a r i t u t a n p l a t s.
Svar t i l l: » Sköt- iSmåstadsfiu.
sam Sjökapten », Nordiska Annonsbyrån, Göteborg.
LÖSNINGAR TILL ' ' Finnes i alla vS Kort t r a d e .aoofaktur- och Sybehörs- i. r en väfnad, med d ett vatten.
2 Med a historisk en fågel.
M e d s &amp; n term.
personlighet, 3. utan stad, med s en Med m en klädespersedel, m ord vapen.
å handels- med 5.
M e d e e t t r n y t o 1 o g i s k t e em b l o m m a.
b namn, ett [u t a n Sara, GÅTA.
Hvit är jag, hvit som svanens vingar, J a g f ä r d a s ö f v e r Isaf o c h l a n d o c h b e r g, Min m u n a r röd, när glädjens ord jag bringar, Mim annars bar den sorgsna dystra färg.
J a g h a r e t t v i k t i g t, e t t f ö r t r o l i g t varf, Till älskarinnans bröst j a g flyger Och d i t med t r o g n a löften smyger.
Till modren, som om n a t t e n gråter.
B e k y m r a d öfver ä l s k a d son, J a g k o m m e r, k o m m e r f j ä r r a n från.
Och glad blir modersblicken åter.
Se ' n gömmes jag af troget sinne, Ett bleknadt, men ett skrinJagdt minne, E e p r e s e n t a n t af d e n m i g l i f v e t gaf, D å g r ä s e t l ä n g e v u x i t p å d e s s gxaf.
I-Ivern?
H O L B R O O K S t a n d e t a t t af m e d f ä r s k a I N:R FRÅGOR Korlvamaffärer.
BOKSTAFSQ-ÀTOE, Med TIDSJFÖRDBIFVET ytterst delikat, e n fördel s o m C U S T A R D a n v ä n d a s p r e s e r v e r a d e P U L V E R för för V i s p - G r ä d d e f r u k t e r s a m t till o m 1 för E t t f ö r s ö k v i s a h j ä j p a à E d e r m o t 100 st. 1 allt vfilsydt, 10 + 60 ö r e af l ä k a r e, B e l l m a n s e.
s m å k l.
B R O D Y R, kr.
S Skrif FIX.
d e n n y f ö d d e, prydligt, l:ma kval.
K r.
frakt till s j u k h u s, 24. t l a n d s o r t e n.
b a r n m.
S t M m.
A.
F r u T. h v a r R e k E k b e r g.
S ö.
8 32.
Blifuande husmödrar S i P r o f e s s o r p o p u l ä r t M e d.
D:r h å l l n a HYGIENISK P r e n u m e r a t i o n s p r i s p e r S C H W E I Z E R m.
m e n t till l a n d s o r t e n.
B i k t V Ä F N A profsorti- BRODERI-AFFÄREN, Ferrin m o t t a g a s k l ä d s ö m n a d.
a l l a e g e t d a g a r E l e v e n syr A.
T.
Ô.
394.
B e g ä r V o i l e, p l våra n y h e t e r s o u p l e, M o u s s e l i n e, S a m m e t o c h d e r a d e lopp har d e t t a genom fortsatt sprit- missbruk förvärrats så a t t en fortsatt s a m m a n i ef n a d ä r o t ä n k b a r, m å n g a g å n - ger är d e t r e n t af lifsfarligt.
Hur skall j a g b ä r a m i g å t d å jag " i n t e t r o r m i g om a t t ä g a k r a f t e r nog, genom e g e t arbete försörja m i g och barnen.
Olycklig hustru.
N: r 25.
K a n n å g o n godhetsfullt upp- lysa om huru en h u s t r u med två små b a r n p å b ä s t a s ä t t s k a l l k u n n a bi- d r a g a till familjens uppehälle.
Mannen h a r r i n g a, i b l a n d i n g e n f ö r t j ä n s t och nöden blir allt större.
Är k u n n i g i sömnad, väfnad och all slags baknintr o e h v o r e f. ö.
t a c k s a m f ö r hvilket hemarbete som helst.
Ä r l i g och a r b e t s a m.
BREFLÀDA EXPEDITIONENS BREFIADA: » Ann Marie », K a r l s k r o n a, 1 k r.
y-i gång.
Likvid i postanvisning.
V i sälja 120 till k l ä d n i n g a r e n d a s t i svart, T a f f e t a s, p l y s c h, hvitt eller kulört: C r ê p e c m.
o c h b l u s a r p o r t o - o c h d e bredt, k l ä d n i n g a r garanteradt p r i v a t p e r s o n e r, o c h i från solida 95 blusar, batist, ylle, till E o l i e n n e, öre m e t e r n, ä f v e n s o m lärft sidentyger t u l l f r i t t D u c h e s s e, c h i n e, o c h b r o - siden.
d i r e k t t i l l b o s t a d e n.
Schweizer &amp; Co., Luzern S 4 (Schweiz).
a r b e t e.
= m e l l a n kl. Special-So a.
äro Yppersta sås, till s o p - por, kött, vildt, fisk m.
m.
37, K o n t r.
: Prof.
TABLETTER.
F ö r s ä l j e s S p e c e r i - Fås på apoteken.
OBS.I G e s t r i k l a n d s e r k ä n d t L i n n e v ä f v e i i, Gefle.
f ö r s t k l a s s i g a.
G y n n a K a t a l o g G e s f r i k l a n a s v å r a m o t 20 o m b a d!
öres porto.
h i n n e v l f v B r i, G E F L E.
Tillverkad efter japansk metod.
= Lagerheim.
h o s o. H r r Y i k t u a l i e - h a n d l a n d e.
9 — 4.
Johansson.
hinneväfnader från LÄKARE, Finnes äfven i form af E l e v e r N a r v a v ä g e n Beda UTMÄRKT STYRKANDE.
FÖRESKRIF- VES AF A.-u.TüJloii &amp; [: o, SNABBTÄNDANDE VEKAR!
Jl o.
h ö g s t a K u n g l.
s w a r t z ' h y e t e m j ö H o f l e v e r a n t ö r.
G u l d m e d a l j l s t y p m ä r k t g o d Soja, S e n a p (FINMALEN) s o m o c h " S N Ö F U N G A J f " S V A N E N " J.
G.
S.
J.
G.
S.
m e d för u t - Ä t t i k a, S å s e r, s a m t u p p m u n t r a n f r a m g å n g s r i k för t ä f l a n u t l a n d e t. "
T. Thon- tidskrift (12 n:r) 3 kr.
W0RRKÜPIN9 MORRKÖFtNo Kina-Vin med Järn.
V i d Hygieniska Utställningen i Wien 1 9 0 6: Statspris och Hedersdiplom samt Guldmedalj.!
Naturligt mousserande fruktvin från Knutstorp.
" Söt och Torr à 3: 25 pr VI butelj.
':] Förvaras liggande och serveras vid kä] lartemperarur * + 12°.
Till salu i hvarje välsorterad Speceriaffär inom riket.
S t ä r k a n d e c e n t e r.
I d u n T — Förträfflig AkL-Eol.
fl.
G. Grams a Son.
Clara p å p r o f S a t i n C ô t e l é, Sparkling Hock.
P r e n u m e r e r a finsmaftane!
TULLFRITT TILL BOSTADEN!
A p o t e k e t Lejonet, MalmO.
9 Kommendörsgatan 9, för Föw S t o c k h o l m.
REVY.
år för S P E T S A R, n. b.
Hemmets Hygien n y a eller P a r t i l a g e r m.
(SROFMALENJ bergs finnes D E R y s k o l a som ö n s k a lära barnavård mottagas som elever i » Syster Esters » b a r n a v å r d, a d r.
K å s u n d a.
A U m.
t e l.
E å s u n d a 119, S t o c kli o l m.
b e h a n d l a s d e t fraktfritt.
p e c i a l a f f ä r S.
A.
W.
S u n d e l i n, Göteborg o m b y t e n b u r k att g e n a s t T r e a n v i s a r e n g i s s n a n d e P r B A B Y LÅDAN s o m s ä n d e r ERKÄNDT BÄSTA INLÄGGNING.
f r u k t - c o m p o t t e r, A.
B.
L J U N G, M a l m ö.
h o s träbaTjor.
tiU a s k i n s ä n d e s S v e r i g e s k a l l b a l j n i t a r n e u n d e r t e c k n a d, kr.
ansjovis i Ostronsås BÄSTA s å v ä l HOLBROOKS CUSTARD till frukt är en alltid v ä l k o m m e n dessert.
S ä l j e s i v ä l s o r t e r a d e s p e c e r i a f f ä r e r t i l l 1: — kr.
pr b u r k.
F i n n e s e j H o l b r o o k s C u s t a r d h o s E d e r h a n d l a n d e, tillskrif RADHP S i d e n t y g s - E x p o r t.
— K u n g l.
Hofl.
c r é m e, till 0 &amp; StHWEIZER-SlDEN anrät- e n k e l t o c h lätt t i l l a g a d i s t ä l l e t N: r 1 8.
V i l l n å g o n af I d u n s r å d g i l v a - rinnor gifva m i g e t t g o d t r å d.
J a g h a d e tänkt sätta upp ett litet nykterhets- kafé och d ä r j ä m t e hafva försäljning af k a f f e b r ö d s o m j a g s j ä l f v i l l e b a k a.
K a f é r ö r e l s e ä r j a g v a n v i d m e n) ej vid bageri.
H v a r k a n m a n fortast och bäst lära sig finbageri och konditori och hur m y c k e t k o s t a r d e t?
H u r stort k a p i t a l b e h ö f s a t t b ö r j a e n d y l i k ÏLiten affär f r u gar Själf försörjande skånska.
N: r 19.
P i n n e s n å g o n b o k e f t e r h v i l - k e n m a n [kan l ä r a s i g s p e l a î&gt;ridge undrar M a d e l e i ne.
N: r 2 0.
K a n n å g o n a f I d u n s l ä s a - r i n n o r v a r a så v ä n l i g a t t gifva t v e n n e flickor upplysningar om d e t kunde lö- n a sig a t t sätta upp en mindre konst- väfnads- och h a n d a r b e t s s k o l a.
Hvar finns i så fall lämpligaste ' platsen?
Kund© d e t m å h ä n d a vara b ä t t r e idé a t t r e s a ' o m k r i n g o c h, på o l i k a trakter hålla kortare kurser i väfnads- och handarbet s brans chen fråga Två framåtsträfva-nde.
N: r 21.
Skulle n å g o n af I d u n s vän- l i g a läsarinnor vilja gifva anvisning p å h v a r j a g ikan f å k ö p a t i l l m i n a f l i c k o r i å l d e r 8, 10, 1 2 å r, s o m h ä r p å l a n d e t u n d e r v i s a s i h e m m e t, (kar- tonger innehållande en del påbörjade h a n d a r b e t e n, p a s s a n d e (att s j ä l f lära sig d e m frågar Husmoder på landet.
N: r 22.
T o r e t a c k s a m f å u p p l y s n i n g om h u r u m e d l e m s k a p vinnes i Pöre- n i n g e n för grafisk k o n s t och F ö r e n i n - gen för b o k h a n d t v e r k s a m t t i l l hvem m a n bör v ä n d a sig i ofvan nämnda syfte.
Wallman.
N: r 2 3.
F r å g a s h ä r m e d o m d e t v o r e möjligt a t t få veta hvar m a n kan få l ä r a f ä r g a g a r n i växtfärger s a m t pris och h u r l å n g tid d e t tager.
E.
H.
N: r 21.
K a n n å g o n af I d u n s läsare ge mig ett råd?
J a g ä r sedan tio år tillbaka genom ä k t e n s k a p bunden vid en m a n hvars lynne alltid varit mycket häftigt och svårt, m e n u n d e r årens 1 Stearinljusfabrik, GÖTEBORG.
LARS MONTÉN, STOCKHOLM.
I - 19 - m e d e l l ö r A p t i t r e t a n d e, s v a g a, b l o d f a t t i g a n e r v s t y r k a n d e, smak.
T wiest o c h r e k o n v a l e s - b l o d r e n a n d e m e d e l.
Öfver 7,000 rek.
af läkare.
Kungl.
o. Kejs.
Hoflev., (Österrike).
T i l l s a i n ft a p o t e k e n i f l a s k o r o m V » 1. à E r.
2.60 o.
o m 1 1. à Kr.
1.50.
H.
6.
Söderbergs Imp.
Â.
- ° • AKTIEBOLAG • Wl:ma ANTRACIT 1:a Anthracit Det b ä s t a läkemedlet AR v A 3 N Y B R O G A T A N 3 — E t a b l e r a d t i S t o c k h o l m 1880 — flKTfl BRQ5™Rt1 / AELLER Varumärke.
H u s h å l l s k o l H C o k e s sa B r i k e t t e r Enda tillverkare A.-B.
Nissens Manu- facturing, Norrköping.
411m.
Telefon 8 68, 47 35, 4736, 3 93.
Rikstelefon 179, 6610 Gymnastikdirektôrsexamen aflagges efter elever v i d N y h u s m o d e r s k u r s b ö r j a r d.
15 j a n u a r i.
G r u n d l i g o c h p r a k t i s k u n d e r v i s - ning.
Prospekt o c h referenser g e n o m F r u M.
B r a u n e, Strängnäs.
N y k o r s b ö r j a r 18 s e p t.
P r o s p e k t g e n.
kapten J. Thulin, PROFESSOR MAGGI Buljong-Tärningar arobast!
LUND.
CEDERSCHIÖLD b e h a n d l a r m e d egna m a s s a g e m e t o d e r: Mag-, Tarm-, R e u m a t i s k a - o c h Nerv- å k o m m o r m. m.
Näs-svalgkatarr lokalt m e d i n s t r u m e n t smärtfritt.
Grefture- g a t a n 22, S t o c k h o l m.
Alkoholisthemmet är ö p p n a d t o c h m o t t a g e r d a m e r s o m b e - höfva s k ö t s e l o. vård.
F i n t, v ä l o r d - nadt h e m.
Frisk, vacker trakt nära Sthlm.
Prospekt o. förfrågningar g e - n o m h e m m e t s l ä k a r e, m e d.
d o k t.
Carl S e b a r d t, R e g e r i n g s g a t a n 1 * 33, S t h l m.
1 TÄRNING GIFVER ' A LITER FINFIN BULJONG. "
E n g e l b r e k + s t r a t a n 3, Gefle.
T e l.
8 4 5.
REKOMMENDERAS.
Förfrågningar kutma göras h o s sta- dens läkare.
Konvalescenter mottagas.
Mot grått h å r I E n d a tillförlitliga m e d e l, fullt oskad- l i g t.
E n d a s t i Fanny Gelins Parfym- S Malmtorgsgatan, S t h i m.
L Maggi-Bolagets Nederlag.
Stockholm N o r r a B a n t o r g e t 2 2.
A.
T.
18629.
R.
T.
30 a d r.
S t r ä n g n ä s.
8: d e k u r s e n 8 j a n.
— 8 j u n i 1912.
Grundlig undervisning i alla h e m m e t s sysslor.
3 skickliga, examinerade lärarinnor Härligt läge.
G l a d t beualif.
2 k u r s e r = f u l l s t ä n d i g h u s m o d e r s - k u r s.
B t.
57.
A t.
50.
Fröken E v a Sack, adress s o m ofvan.
Elever mottagas dagligen k l.
11 — 3.
U p p l y s n.
i s k o - K u r s i k l ä d s ö m n a d.
l a n s l o k a l.
G r e f g a t a n.
57.
A U m.
t e l.
22453.
A f t o n k u r s t v å g å n g e r i v e c k a n.
Prospekt p å begäran.
Selma Wahlgren.
Lektioner i Linnesömnad, (äfven Blusar, B a r n k l ä d e r m.
m.)
Praktisk metod, utan tråckling.
— Hvarje elev disponerar e n symaskin.
S t o c k h o l m: S i b y l l e g a t a n 38, 4 tr. (h ö r n e t a f K a r l a v ä g e n).
R i k s 3 5 3 0.
A U m.
21004.
M a l m 3: F e r s e n s v ä g 2, 3 tr. (h ö r n e t a f E e g e m e n t s g a t a n).
R i k s 4 1 9 0, e v e n t.
4 0 8 3.
NAMNET MAGGI GARANTERAR ALLTID EN UTMÄRKT KVALITET Privata Sjukhem, magasin, Beinlinge Hemskola.
2-arig kura a f k v i n n l i g a Sydsvenska Gymnastik-Institutet.
Nya STENKOL, COKES ke.
S t r ä n g n ä s H u.
s RIKSTEL.
h å l l s 5 s 75, k 59 o 14, l V a a r u 118.
m ä r 12.
ALLM.
TEL. 25 82, 4 51, 12 82.
Kawin Egnéi *.
Eva B okbinder ilektioner.
• I B i n d B d r a b ö c k e r s j ä l f v a.
u n d e r v i s n i n g e n l ä m n a s a f Fröken V ä s t m a n n a g a t a n 6 1, 2 t r.
A.
T.
V a s a 1710.
R.
T.
99 61.
A n m ä l a n 1 1 - 2.
Joh.
Lundström &amp; C:o A.-B PRIMA EFTER 3 0 Â R S ERFARENHET HAR JAG UPPFUNNIT E T T BANDAGE FÖR M Ä N, KVINNOR OCH B A R N HVILKET OFELBART BOTAR BRÅCK.
SEHWEISSBLATT Nahtlos Geruchlos Wasserdicht U n ü b e r t r e f f l i c h.
S c h u t z m i t t e l für jedes Kleid.
HUSHÅLLSKOL • COKES - BRIKETTER Jag sänder Eder det på prof.
RIKS.
Då Ni försökt allt möjligt annat, kom, s å t i l l m i g I D ä r a n d r a i n i s s l y c k a t s, där h a r j a g den största framgång.
Sänd m i g redan i d a g vidhängande k u p o n g, så, s k i c k a r j a g E d e r p o r t o f r i t t min illustrerade lilla bok om bråck och dess b o t a n d e, i hvilken N i k a n läsa om m i t t bandage, priser, s a m t namnen p å m å n g a personer, som burit det.
och som ä r o m i g oändligt tack- samma för detsamma.
D e t hjälper strax — d å alla a n d r a medel svikit.
K o m ihåg, a t t j a g hvarken använder m i g af s a l f v e l s e, b e r ö m m a n d e l o f o r d e l l e r lögner.
ANTHRACIT S k e p p s b r o n 18 S t r a n d v ä g e n 17 Norr Mälarstrand 2 2 Söder Mälarstrand 22 88 60 19 61 98 30 60 Canfield Rubber Co., ALLM, G M PETEH världens första Mjölk-Chocolade.
Nur S p e c i a l a f f ä r for Sjuk- o. Hälso- vårdsartiklar.
D a m b i n d o r 95 ö r e p r d u s s.
, m e d l i f b a n d 1.25.
Sticfeade d:o. S p r u t o r, S k ö l j k a n n o r, B r å c k b a n d, N a p p a r o. B i n - dor.
Landsortsorder e x p.
o m g å e n d e.
R e k v.
från 5 kr Odeneatan 3 9.
Stockholm.
SANITAS.
frftter.fritt.
hårväxt Kvinnliga Ufbildningsskolan, Villa Hult, Kneippbaden e p b l o a l e r s r t t t a a r g o e d u s n t a a d f n ö i r e h f a t u e l d l r t e l i n ä d m.
n m A a n e b d s d o e l T u af t r i o a m f n a ä r o r l k n i g e — t n, e m o t t a g e r 1 1 7 a a n m ä l n i n g a r t i l l k u r s e n d e n 15:de J a n.
p å 3 o c h 5 m å n a d e r.
(Badast e t t fåtal p l a t s e r äro lediga.)
Utom den obligatoriska Husmoderskursen f ö r e k o m m e r v a l f r i a ä m n e n s å s o m Sång, Musik » Språk (endast konversation) .Målning, S ö m n a d, V ä f n a d, H a n d a r b e t e n, Koastslöjd.
Gymnastik och Ridniag.
S k i c k l i g a lärare.
T i l l f ä l l e n t i l l n ö j e n, sport o c h idrott.
P r i s e t billigt.
Utför- l i g t p r o s p e k t m o t p o r t o.
A d r.
: VILLA HULT, KNBIPPBADBN.
T e l.
753.
Nobynäs Hushållsskola.
N y leurs f r å n 15 j a n.
till 15 m a j.
luktfritt m e d e l — icke pulver.
Bättre än elektrolytisk behandling.
Användes dagligen m e d osviklig framgång i m i n praktik för skönhecsvård, v i d uehand- ling såväl i ansiktet s o m å kroppen.
Pris 5 k r.
, t i l l l a n d s o r t e n m o t p o s t f ö r - s k o t t.
F ö r s ä n d e s d i s k r e t.
Maria En- quist, B i b l i o t e k s g a t.
6 — 8, S t o c k h o l m.
R i k s N o r r 390.
A U m.
22662.
Javana Lelu B i l d a d e flickor m o t t a g a s å N o b y n ä s H e r r e g å r d, h ä r l i g t l ä g e n ä r a s j ö o c h skog.
G r u n d l i g u n d e r v i s n i n g i hushåll » väfnad, h a n d a r b e t e n m.
m.
m e d d e l a s af e x a m i n e r a d e l ä r a r i n n o r.
V ä l i n r e d d a r u m o c h h u s h å l l s l o k a l e r.
R i k s t e l e f o n.
d e t b ä s t a m e d e l f ö r e r h å l l a n d e af l å n g a Förfrågningar o c h anmälningar ställas till Fru E.
v o n Kothen, Nobynäs, Prlnna- ögonfransar o c h tjocka ögonbryn.
Pris r y d, (Östra s t a m b a n a n).
6 kr.
För engelska sjukan, s o m bryter u t v i d alla åldrar intill 40 å r, f å s s ä k e r h j ä l p m e d u t v ä r t e s m e d e l a f u n d e r t e c k n a d, s o m h a r 35 års p r a k t i k i E n g e l s k a s j u k a n s b e - handling.
De mest framträdande symptomer- n a ä r o blodfattigdom, slappa o. ben, g n a t i g t lynne, ingen ingen aptit, somliga äta mycket, H Tusentals Drebro Kindergarfen-Seminarium.
Elsa Philips Husmodersskola, Förbareder inträde till lärarinnekurser i huslig ekonomi.
GRATIS REKVISITIONSKUPONG.
C.
E.
B r o o k s, S.
37.
B a n k B l d g s.
, Kingsway, London, W.
C, England.
Jag beder Eder godhetsfullts sända m i g i ostämpladt kuvert Eder illu- strerade b o k o c h utförlig bruksan- v i s n i n g f ö r b o t a n d e af b r ä c k.
Namn Adress Poststatnn Land Brevporto t i l l E n g l a n d 2 0 öre.
närmare upplysn.
p å begäran.
Elma Philip.
Stockholm, M o t t a g n i n g s t i d 12 — 1.
Kurlavägen i A, 3 tr. FrobeMnsfifufef P r o s p e k t, ref. o T e l.
O. 1310. i Norrköping.
omfattar följande k u r s e r f ö r u n g a flickor: A.
Utbildning för kindergarten.
B.
Utbildning för uppfostrarinnekallet i hemmet, äfven omfattande vården af späda barn.
C.
Kurs i späda barns vård.
Prospekt erhålles genom undertecknade föreståndarinnor.
Ellen och Mafia ~ £ 5 hår och skägg.
Är för hälsan oskad ligt.
Verkan ögonblicklig.
Fäller ej vid tvättning.
Pris 5 kr.
pr sats.
[Ziwertz Eftr., intyg Göteborg, Återförsäljare rabatt.
Ftegemontsqatan bs3 " Reumatism.
Kamin är e t t salicylsyrepreparat af h ö g s t a f u l l ä n d n i n g.
E n f l a s k a brukar v a r a n o g a t t b o t a ä f v e n s v å r srenma.tism.
Till salu å apoteket Vasen.
Eraktfritt à 2 k r.
f l.
frän Rynktinktur P^Carlssom u d, Akta, J i l l v « r t » a d « o f v ù r pria b «10 nia ÄKTA t a u b a r m o l j a - o c h p r i - m a * o c * « r &gt; - R n n « n a » tillgå 6 a l l a aporsM s a m t 1 d e f l e s t a Flintskallighet är orsak till sjukdom.
Båda und- vikas medelst från Eft.
P i n a Place Vendôme, 82.
Inom d e n moderna läkekonsten an- ses numera salicylsyra för utvärtes bruk v a r a d e t v e r k s a m m a s t e o c h bä- sta medel m o t (Majorskan E d m a n n, Varberg) borttager rynkor o c h pormaskar.
Har e n underbar f ö r m å g a a t t f ö r y n g r a o c h f ö r s k ö n a, t y h y n blir s k ä r o c h g e n o m - skinlig.
Anses vara d e t yppersta m e - del i sitt slag.
Förnämsta parfym- affärer.
EAU DE QUININE finnas.
H a n n a B e n g t s s o n, Malmö.
Ramin.
21 D r o t t n i n g g a t a n 2 1, S t o c k h o l m.
MOMENTAN.
armar sömn, men magra ändå, kroppen blir u p p l ö s t i slem s o m stockar sig i lederna och m e d f ö r k y l a, kläda o c h utslag.
Blir ej s l e m m e t u i r e n s a d t b r y t e s k r o p - pen sönder.
Ingen behöfver resa bit.
B e s k r i i s y m p t o m e m a.
Sneda lemmar k u n n a b l i å t e r s t ä l l d a.
Bref besvaras m o t dubbelt porto.
Franska Parfymmagasinet, E.
B R O O K S, som.
u n d e r m e r ä n 3 0 I r t e r m.
d.
16 j a n.
G-rund- U S H O D E R S K O L A N H E M M E T börjar år h a r b o t a t bråck.
lig u n d e r v i s n i n g Prospefet o c h närmare u p p l y s n i n g a r g e n o m F r u A.
O m N i l i d e r a f bråck, s å skrif t i l l G y l l e n s p e t z, f. v o n H o l t e n, D r o t t n i n g g a t a n 67, S t o c k h o l m.
R i k s t.
13334. honom redan i d a g!
J a g förfärdigar bandaget efter Edert e g e t m å t t och skickar d e t under full g a r a n t i a t t N i blifver b e l å t e n m e d d e t - samma, i m o t s a t t f a l l återsändas pen- (Silfvermedalj å Öre^routställningen 19U).
ningarna.
J a g h a r satt priset s å l å g t Ettårig, teoretisk p r a k t i s k kurs.
V å r t e r m i n e n begynner 1 februari.
N y a för a t t a l l a, både r i k a o c h f a t t i g a e l e v e r m o t t a g a s.
G o d a p l a t s e r a n s k a f f a s.
skola kunna köpa detsamma.
Pros ' ekt o c h upplysningar g e n o m föreståndarinnan F f S I z c n Mtxvifs.
J a g s ä n d e r b a n d a g e t p å prof f ö r a t t KfBlImawft, Örebro.
visa, a t t j a g talar sanning.
N i k a n själf d ö m a därom, och d å N i en gång sett o c h l ä s t m i n i l l u s t r e r a d e bok, s k a l l Ni blifva lika förtjust s o m tusenden a f m i n a p a t i e n t e r, h v i l k a s bref f i n n a s Karlavägen 1 A, Stockholm till genomläsande på mitt kontor.
Ut- b ö r j a r s i n 8: d e t e r m i n f ö r b i l d a d e u n g a flickor d e n 20 j a n.
1912.
Under fyll nedanstående frikupong och sänd v i s n i n g i finare o c h e n k l a r e m a t l a g n i n g, b a k n i n g, k o n s e r v e r i n g o c h i n l ä g g, mig d e n redan i dag.
Skrif t y d l i g t n i n g a r af f r u k t, g r ö n s a k e r o c h k ö t t, s j u k m a t l a g n i n g, u p p k ö p, f ö d o ä mnes ' namn och tydlig adress!
lära, h u s h å l l e t s e k o n o m i m.
m.
O l i k a kurser.
E x a m i n e r a d e lärarinnor, Hamburg, Hohe Bleichen 31 / 32.
echt m i t unserer Schutz- marke ' ' C a n f i e l d ".
^ = Jedem Sehweissblatt ist ein Garantieschein beigefügt.
Missprydande C. Holmgren, CANFIELDL KUNGL.
HOFLEVBRANTÖR.
BAR ICKE BRÅCKBAND!
Egnéw.
TAUBAHRSOqEFAORlK i * tot« 25-Sres påsar n.
50-Brgs askar säljas öfverallt, 18 î ï ï e d d e f f a n u m m e r följa gratisbilagorna Iduns Romanbilaga och Iduns Mode- och Handarbetstidning Mobewg » 20 - Wilhelmssons Boktr.
A.-B., Sthlm, 1912.
