# ID: svediakorp-per1972
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1911
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 30,210
# sentences: 1,533
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 52 (1303).
SÖNDAGEN 3 1 24:DE ARG.
DECEMBER 1911.
VANLIGA UPPLAGAN.
JOHAN NORDLINQ.
I INGEN AF SINA många liffulla skär- gårdsromaner har fru Carlén så väl och så tro- get skildrat vår väst- kusts natur och folk som i " Ett köpmansbus i skärgården ".
Verkliga personer lära ock ha stått modell till hufvud- figurerna.
Det halfva sekel, som förflutit, se- dan denna roman inför- des som följetong i Af- tonbladet, har ej fört med sig några väsentliga förändringar i skärgårds- lifvet.
Ännu skänka hafvets saltbemängda vindar friskhet och här- dande kraft åt dem, som bo därute bland skären.
Ännu stå de många trefna, varma hemmen öppna och bjuda såväl kulen höstdag som strå- lande sommardag ett hjärtligt välkommen till främlingen, som gästar hafvets klippiga öar.
Bland dessa många hem är det särskildt ett, som synes mig bättre än de flesta andra representera den Carléaska UT5IKT A F ttOSUriD.
LÖSNUMMERPRIS: RED.-SEKRETERARE: 12 ÖRE.
ELIN W Ä G N E R.
typen af ett köpmans - hus i ' skärgården.
Det är det Gerleska hem- met på sydvästra kus- ten af Orust, i den lilla täcka Nösundsdalen.
Den, som utifrån hafvet närmar sig denna ort, erfar vid dess första an- blick en angenäm känsla af öfverraskning.
Han kommer från Mollö- sund, det lifliga fisk- läget, som dock tycktes honom som en enda samling fula magasin, små ljusmålade bonings- hus och en hvitmenad kyrka, allt hopadt till- sammans på de kala klipporna till ett brokigt virrvarr.
Därefter har han väl en half mil farit fram genom ett sund med enformiga grå bergs- sluttningar å ömse si- dor.
Så vidgas plöts- ligt utsikten, och han ser framför sig en le- ende trakt.
Höga, vac- kert formade berg bilda en krans kring en dal- sänka, hvars bördiga tegar, täcka skogsdungar och trefna boningar
göra taflan glad och tilldragande.
lande hastighet.
Hennes spindel- Denna naturens nyckfullhet, små väfsarbete beundras mycket och grönskande oaser i den stora sten- skulle hålla en fast ännu längre, öknen, förvånar dock ej den, om icke en Torneflicka med ski- som studerat Bohusläns natur.
nande hvitt hufvudstycke vin- Dess allvarligt grå yttre är blott kade i fjärran med sin lilla spinn- ett harnesk, hvarigenom det rock och fordrade uppmärksam- skyddar sina fagra nejder mot het.
Det djupröda garnet glider hafvets raseri.
emellan de snabba fingrarna och lägger sig jämnt på tenen.
Hju- Helt nära stranden ligger det let hypnotiserar, rundt, rundt inbjudande Gerleska hemmet, in- svänger det, men min ledsager- bäddadt i lummig grönska.
Så- ska är obeveklig, — ännu åter- väl själfva byggnaden som dess står mycket att se.
omgifning har sin historia att förtälja.
Den förra talar om väl- Där är korgflätning (hvilken stånd, vunnet genom segt, ihär- genomförd ackuratess), träslöjd digt arbete.
Ursprungligen var (gemytliga, smålustiga uppslag i hemmet blott hälften så stort ljusstakar, leksaker o.
d.
), ham- som nu.
Det var då den unge rade och öfverdådigt arbetade köpmannen för femtio år sedan brickor och skrifbordsgarnityr i först slog sig ned här för att koppar, mässing och andra me- pröfva handelslyckan.
Allt slog taller, lergods (ganska vackra bra u t; handeln blef snart liflig, mönster men ändå det som minst sillen " gick till ", skeppslaster med imponerar), en liten möbel i det sill och hafre sändes till främ- INTERIÖR F R Å N HEMSLÖJDUTSTÄLLNINGEN I KÖPENHAMN.
vackra björkträet (mycket inta- mande land; välståndet växte, och gande) och bindslöjd.
Denna stugan likaså.
Den ena tillbyggnaden lades till blir nog det som kommer att fängsla mest, efter den andra, och nu ter den sig helt ståt- här äro de läckraste sweaters, som komma lig med sin breda fasad.
Trädgårdens historia att locka mången mor, som gärna vill se talar ock om seg kraft.
Ursprungligen var den en bestämd liten kropp i detta varma, färg- (Bref till Idun.)
blott en liten obetydlig täppa, men husets fru rika plagg, här äro solida bälgvantar för en förvandlade den ena bergsklinten efter den A F DROTTNINGENS af Danmark sju viss liten hand och dekorativa mössor för ett N andra till en blomstrande örtagård, och nu är grundsatser är: " var alltid punktlig ".
Därför kändt litet hufvud.
den vorden en liten lummig park med pitto- höll G hennes majestäts ekipage öppningsdagen Här finnas också väfnader af all slag, från reska bersåer, slingrande klippstigar, beströdda på slaget 2,30 utanför Industriföreningen, öfver enkla gardiner och vadmal till krabbasnår, med hvit hafssand, och ståtliga fruktträd.
Det hvars ingång två svenska flaggor fladdrade i den här finnas knytarbeten och hålsöm och här - — har kostat kraft och ihärdighet, men så är det nästan milda decemberluften.
men nåd, min unga energiska dam från Ingel- ock ett segt och kraftigt släkte, som vår skär- Här öppnade Malmöhus läns Hemslöjdföre- stads härad, både jag och Iduns läsare ha tappat gård fostrar.
Ingen, som i dessa dagar gör en ning en utställning, hvars beskyddarinna är andan!
Skulle det kanske icke gå an att slå färd ut till Nösund, skall tro det vara möjligt, drottning Louise och hedersordförande kron- sig ner litet framför denna vackra national- att makarna Gerle, innan året nått sitt slut, prinsessan af Sverige.
Det var en församling dräkt, som är " skänkt H.
K.
H. kronprinses- fira guldbröllop, Leopold Gerle, den ståtliga, på cirka 200 svenskar — halfva Malmö var san Margareta, hertiginna af Skåne, af kvinnor imponerande gestalten med de buskiga ögon- där — och danskar, som med den svenska inom Bara Härad ".
Intet under att ägarinnan brynen och den klara blicken, och fru Thilda, legationen i spetsen stod uppställd i den fest- så ofta säges bära denna dräkt, som icke läm- som ännu tycks ha i behåll sinnets ungdomlig- liga utställningshallen för att mottaga hennes nar något öfrigt att önska med afseende på het och kroppens spänstighet.
Så är det dock; majestät, som åtföljdes af konungen, kejsarin- smak och utförande.
den 29 december är det femtio år sedan denne nan Maria Feodorovna, kronprinsparet och kunga- Och se, bredvid står en monter med den Bohusköpman hit hemförde sin unga brud, den familjens yngre medlemmar.
Den härvarande danska drottningens värdefulla samling af Vad- svartlockiga, lifliga skärgårdsflickan.
svenske ministern Giinther betonade i invig- stenaspetsar, som man vet är henne särskildt Som kommunikationerna till Nösund förr voro ningstalet den trofasthet mot forntiden, som kär, och som hon önskat få med på denna ut- mycket dåliga, dröjde det länge, innan denna förmådde den svenska allmogen a t t fortsätta ställning.
Vi ha nu kommit upp på galleriet och ort blef mera känd af främlingar.
På senare hemslöjden.
Efterfrågan på dess alster hade fördjupa oss i några förtjusande bilder från de åren har den emellertid utvecklats till en liflig här i Danmark särskildt under de senare åren trakter i Skåne, där all denna vackra hemslöjd badort, ty den som en gång varit där, " han vuxit så, a t t man funnit tidpunkten inne att tillverkas.
Här äro konstnärligt utförda vyer hålla en utställning.
Han tackade vidare de från Svenstorp, Björnstorp, Skarhult och den längtar dit igen ".
FRIDA HJERTBERG.
danska myndigheterna för deras tillmötesgå- vackra borgen Thorup, stolt och otillgänglig ende, Industriföreningen för att den ställt sina som en röfvarborg i medeltiden, med friher- lokaler gratis till förfogande och först och sist rinnan Coyets vidtberömda samling af skånsk drottning Louise, som genom att t a utställnin- hemslöjd.
Vid utgången kastar jag en sista blick gen under sitt beskydd gifvit ett nytt bevis på på utställningen: i bakgrunden står drottningen ÅRA LÄSARE torde erinra sig en artikel i n:r sitt aldrig svikande intresse för allt nyttigt och talar med lappen Turi, som i dessa dagar 49 af Idun, där under rubriken " De brända gästar Köpenhamn och tilldrar sig mycken upp- fälten " skildrades en mors kamp för sig och sina arbete och sin sympati för Sveriges land och barn, och den ruin, som hotade hemmet genom förra folk.
H ä r smålog drottningen som om hon märksamhet i sin brokiga dräkt, i en af sido- sommarens torka och missväxt.
Artikeln slöt med funnit denna sympati själfklar, och då hon hade gångarna demonstrerar min lilla ciceron något en uppmaning till allmänheten att träda emellan för förklarat utställningen öppnad, frågade hon på föremål för ett annat " Pennskaft ".
De många att rädda " hemmet pä Backen " och den redovisrdng brokiga nationaldräkterna ta sig dubbelt bra ut vi i dag, med uttalande af vårt och fru Mathildas klingande svenska: " Hvar skall vi börja? "
hjärtliga tack till alla gifvare, meddela öfver hit- Jag måste undra med majestätet hvar — i mellan de mörka förmiddagsdräkterna, det är tills Influtna gäfvor visar att maningen icke utta- allt detta öfverflöd, där allt ser lika tilldra- lustiga interiörer öfver allt, ordnade med den lades förgäfves.
gande u t.
Medan friherrinnan Coyet från säkra smak, som kommer fram i detaljerna och E.
L — d 1 0: —; fru T.
L i n d h a g e n, Ö r e b r o, 1 0: —; Thorup, som tillsamman med den danska pro- det hela.
Danskarna ha mycket att lära af denna W.
A.
L.
L., D j u r s h o l m, 5: —; H a n s o c h Karin, Hel- fessorskan Helga Matzen har varit själen i detta utställning.
Den är endast ordnad af en enda s i n g b o r g, 1: —; Maria W e s t i n, M e m, 1: —; H.
M.
5: —; omfattande arbete, tar sig af de kungliga, lokalförening och låter en ana, hvad detta A.
&amp; E.
M a l m b e r g, U p p s a l a, 1 0: —; M.
E.
M., Sthlm, arbete betyder för hela landet.
Den lär oss, 2: —; v ä n af e g n a h e m s t a n k e n A.
H.
D., Ystad, 5 0: —; löses spörsmålet för min del af en näpen liten D.
Å., S t h l m, 20: -; I.
o c h L.
F — c k, Sthlm, 12: —; hur djärft man kan handskas med färger utan person, som med stolthet berättar, att det är E. O., Sthlm, 20: —; fru E.
Hollberg, G ö t e b o r g, 10: —; att stöta, visar oss en uppfinningsrikedom, som Ingelstads härads nationaldräkt hon bär.
J.
— A., Visby, 4: —; X., S t h l m, 1 4: —; L i s a o. Gina, Och denna lilla sakkunniga ledsagerska pre- aldrig gränsar till det sökta, ett tålamod och H a l m s t a d, 1: —; E n liten skärf från e n s o m ä r i s a m m a ett nyttigt bruk af tiden, som det alltid är kategori, Sthlm, 2 5: —; j u l h ä l s n i n g, K a r l s h a m n, 1: —; senterar mig först för en praktfull flamsk väf- E.
H., G ö t e b o r g, 5: —; M.
A., G r a n g ä r d e, 6: —; dok- nad, som utföres på stället af väfverskor i hälsosamt för alla att se bevis på.
t o r i n n a n F.
F l o r e n, Ö r e b r o, 5: —; M.
H e l l g r e n, Sthlm, nationaldräkter.
Vid deras sida sköter en ung Utställningen varar till den 29 december.
1 0: —: E.
S — dt, S t h l m, 5: —; A.
M.
, Sthlm, 5: —; flicka från Sandby sin knyppeldynajned svind- S u m m a Kr.
2 3 7.
THORA D A U G A A R D.
Skånska hemslö jdutstälL- ningen i Köpenhamn.
E Hemmet på Backen.
K Stoekholm, Prenumerationspris Vanl.
nppl Helt ftr Halit ftr ....
Kvartal .... L0sn:r Praktupplagan: - 6.50 3.50 1.75 0.12 Helt ftr Halit år Kvartal Lösn:r Annonspris: j Idnns Byrå o. Expedition, Expeditionen: Mästersamuelsg.
45.
• Biks 1616.
A.
6117.: .TKX, 8. —; Bedaktionen: Biks 1616.
Allm.
9803.
Kl. 1 0 - 1.
.
1.25; 2.25: Bed.
Nordling: Biks 86 60.
A.
102.: Kl. 11 — 1.
0.15: Verkst.
direktören kl. 11- Kl. 9 — 6.
Annonskontoret: Biks 1616.
A.
6117.
Kl. 9 - 6.
Biks 86 59.
Allm.
1301.
Pr millimeter enkel spalt: 25 öre efter text.
: BO öre ä textsida.
: 20 o / förhöjning &amp; sär-:: skild begärd plats.
a Utlandska annonser debiteras 50 öre med 20 o / o förhöjning ft sär- skild begärd plats.
lunds municipalsam- Å HAGA SLOTT hälle, som uttalade firade änkeher- sitt tack för hvad hon tiginnan af Dalarna gjort och verkat där den 21 december sin under de gångna åren.
sjuttiofemårsdag.
(Som bekant har her- Länge har nu Sve- tiginnan grundlagt rige varit hennes Hagalunds arbetsstu- hemland.
Tjuguåtta- ga och alltjämt med årig ingick prinses- understöd visat sitt san Thérése af Alten- intresse för densam- burg, dotter till her- ma.)
Blomsterhyll- tig Edouard af Sach- ningar kommo från sen-Altenburg och styrelsen för Pauvres hans gemål prinsessa Honteux, hvars be- af Hohenzollern-Sig- skyddare hertiginnan maringen, äktenskap är sedan många år, med prins August, arbetsstugan i Haga- hertig af Dalarna.
lund m. m.
Äktenskapet blef icke På eftermiddagen långvarigt, han afled intog hertiginnan te redan 1873 och än- på slottet.
Som minne kehertiginnan har af 75-årsdagen öfver- sedan dess med korta lämnade hertiginnan afbrott för utländska till uppvaktning och resor varit bosatt på betjäning en silfver- sitt änkesäte Haga.
bägare med namn- I det vackra af chiffer.
Den gamla konstsaker och min- furstinnan, som på nen prydda slottet vårt minnesrika Haga lefver hertiginnan framlefver sin ål- med sin uppvaktning derdom, är föga ett stilla, tillbakadra- känd utom sin när- get hemlif, sysslande ' • måste krets och af mest med handarbe- dem, hvilka genom ten, som sedan bli välgörenhet julgåfvor till sjömans- Ä N K E H E R T I G I N N A N A F D A L A R N A B L A N D SINA F Ö D E L S E D A G S G Å F V O R.
F O T O G R A F I F Ö R IDUN T A G E N hennes kommit i beröring hemmen.
Äfven födel- P Å F Ö D E L S E D A G E N Å H A G A SLOTT A F H O F F O T O G R A F A. BLOMBERG.
med henne.
Men af sedagen förflöt i all är hon aktad och vör- dem, som känna henne, bonjär i guld från konungahusets medlemmar, stillhet.
Utom lyckönskningar och dyrbara gåfvor dad.
såsom skålar af silfver och guld, urna och bon- mottog hertiginnan en deputation från Haga- P TlnRefjerfiginnan af T) afarna 75 år.
P ENSAM.
A D E T S Ä T T E T blef hennes arbets- tid mycket längre ä n d e a n d r a s, hon skulle egentligen slutat klockan sju, men hon kom sällan i väg förrän nära åtta.
Men det var hennes första plats, och h o n h a d e ännu inte lärt sig att hålla på sin rätt.
Men på rnornarna, n ä r h o n vaknade, tycktes dagen henne s o m ett helt å r a t t arbeta sig igenom.
Ändå gick tiden och efter h a n d började ett nytt intresse vakna hos kamra- terna.
Snart skulle herr Berglund komma.
H e r r Berglund var r e s a n d e för firman, och när han v a r hemma, b r u k a d e det g å fest- ligt till.
Af den kvinnliga personalen hade alla hvar i sin tur varit förälskade i honom, ' och h a n flirtade med alla.
Sist var det fröken Salmson, men nu var hon förlofvad.
Agnes kunde möta h e n n e ibland, när hon var ute och gick med fästmannen, och det h a d e sla- git h e n n e första gången, hvilken air den an- nars rätt obetydliga flickan d å k u n d e ut- stråla.
Det var nätt att Agnes bevärdigades med en nådig nick.
Agnes började förstå hvad en m a n ä n d å ä r för ett underdjur och hvilken ära det ä r för en flicka att h a nå- gon att » gå med ».
H e n n e s värdesättning af m ä n n i s k a n hade börjat u n d e r g å en förän- dring.
Förr hade hon haft den uppfattningen att d e t v a r d e n ställning en kvinna själf k u n d e k ä m p a sig till, som gaf henne värde i lifvet, n u nästan skämdes hon för a t t hon k u n n a t ha en så förvänd syn på tingen.
H v a d betyder det egna värdet, så länge det inte är en karl med i spelet — ja, hvad h a r väl egentligen en flicka för värde, om hon inte är förlofvad eller åtminstone h a r ett » för- hållande »?
H u r u d a n m a n n e n ä r betyder inte så mycket.
F r ö k e n Salmsons fästman s ö p och festade upp sin lilla lön — h a n var vakt- Af H e l m e r B u g g e.
(F o r t s.
o.
slut.)
mästare m e d etthundrafemtio i månaden, men — herregud, en karl ä r ju en karl, som fru W a l t e r sade.
Och Agnes k ä n d e sin ringhet.
E n d a g i maj k o m herr Berglund.
D e t var en lång fetlagd, något rödsprängd, inte så värst u n g m a n med vaxade mustascher och en gul kravatt med e n nål i., Men i hans ögon satt tjufpojken p å lur, och när h a n skrattade, lyste t ä n d e r n a blixtrande hvitt_.
och d å var det inte godt låta bli att skratta med.
D e n missräkning Agnes erfarit vid hans första anblick skingrades snart.
Men fru W a l t e r h a d e dagen till ära iklädt sig ett klädningslif s o m var urringadt något längre ä n den inte allt för s t r ä n g t uppfat- tade anständighetskänslan tillät och hon lade hufvudet på sned och läspade » min liebe herr Berglund », när det passade sig, och h o n lät sig inte b e k o m m a,, när h a n t o g h e n n e om lif- vet och kysste h e n n e i de andras åsyn.
P å frukostrasten bjöd herr Berglund p å kaffe i lagerrummet med bakelser från när- maste konditoriet.
Kaffet v a r h ä m t a d t i kaféet i källarvåningen — en seg svart tjära för fem ö r e koppen, men som det sedan blef en vana att hämta hvar d a g — inte s å mycket för a t t dricka som för skojs skull, för att h a någonting att k o m m a tillsammans omkring och » känna sig gemensamma », som Agnes uttryckte sig.
Agnes h a d e börjat trifvas på kontoret.
Det hade blifvit en a n n a n luft där, sedan herr Berglund kom.
Det var som om den varit som äro fläckiga eller nedsmutsade kunna ge- nom kemisk tvätt blifva fullt användbara.
Priset härför är lägst Kr.
3.
- per klädning.
Det är dock ej likgiltigt till hvilken affär Ni vänder Eder, t y det är stor skillnad på kemisk tvätt och — kemisk tvätt Örgryte Kemiska Tvätt- &amp; Färgeri A.-B .. G o t e b o n g.
KLÄDNINGAR l a d d a d med något explosivt, som b a r a väntade på anledning för a t t urladda sig.
Så länge chefen satt på sin plats, v a r allt sig likt, men b a r a han vände r y g g e n till, kastades pennorna, och d å brast det löst.
P å en se- k u n d var hela kontoret förvandladt till e n klass lössläppta b a r n u n g a r.
Agnes började k ä n n a igen sig själf, det gamla jaget började k o m m a igen, det gamla förargliga jaget, som förr spelat h e n n e så m å n g a spratt.
H o n hade gått och inbillat sig a t t hon blifvit gam- mal med sina tjugu å r; n u förstod hon a t t hon ännu var ett barn, ett ungt sorglöst barn, som inte frågar efter allvaret i lifvet.
Och så blef det vår.
Det skymtade hvita mössor i g r ä n d e r n a s dunkel, g e n o m g a t o r n a kommo dofter af hägg d r a g a n d e, människorna stannade och drogo a n d a n åt sig och k ä n d e gamla minnen upp- stiga i hjärtat.
E n kväll stod Agnes ensam på kontoret.
Efter g a m m a l vana h a d e hon fått brefven.
att kopiera i sista stund, hon h a d e bedt fru W a l t e r hjälpa sig, m e n hon h a d e brådtom och ville ut.
D å kom herr Berglund.
H a n var vacker den kvällen.
Det mörka håret, som var grått vid tinningarna, gick i en djup snibb ned i p a n n a n och bröt af mot den hvita hyn, han h a d e bytt ut d e n gula kravatten mot en a n n a n, som klädde honom.
H a n stod vid a n d r a sidan bordet och skrattade med sina hvita tänder, i ögo- nen lyste d e t.
» Får jag hjälpa er? » » Ja tack. » H a n ställde sig vid kopiepressen och h a n låtsade hjälpa till, men hela tiden såg han bara p å henne.
Plötsligt tog han henne om KLIPPAN.
S / m m r l a U t é m w i Flnawe Post-, Shwlf-, Kopte- och Twycftpappew * matttt Kartong.
Modernaste Finpappersbruk.
Iduns textpapper tillverkas oj Klippan.
— 839 —
mm Nyårsafton.
lifvet och lyfte upp h e n n e p å en rulle hu- dar, som stod uppställd mot väggen.
» Nu slipper ni inte ner, » flämtade han.
H o n började b e: » Snälle, snälle herr Berglund, hjälp ned mig. » » Nej inte utan a t t.
.
.
» h a n fullbordade inte meningen, h a n tog henne och lyfte ner h e n n e och kysste h e n n e på samma g å n g.
H o n var röd i ansiktet, m e n skrattade och tog det som ett skämt.
H a n var ju nästan dub- belt så g a m m a l som h o n och h a d e grått hår — — — N ä r hon jjick, bad h a n att få följa henne och h o n afböjde inte.
P å kontoret började d e t hviskas.
Agnes hörde d e t nog, men hon låtsade inte o m det.
N u m e r a s k r a t t a d e och log h o n åt all- ting, och hon skrattade åt d e t också och tyckte att alltsammans var » skoj », alldeles som förr i tiden.
VI HA PRATAT, v i h a s k ä m t a t; u r det flydda å r s förråd ha vi glada minnen hämtat och v å r t m u n t r a s a m t a l s tråd s p u n n i t s k i m r a n d e och l e n: " M i n n s d u — ack!
— för l ä n g e s e n!
.
Kvällen ä r till hvila g å n g e n, elfva n y s s s l o g t o r n e t s u r, och j a g h ö r den dofva s å n g e n d o m n a b o r t s o m v i n d i fur.
Tystnad råder i vårt rum, du ät s t u m och j a g ä r s t u m.
E n kväll, n ä r hon skulle gå, b a d chefen att få tala med henne.
H a n stod vid kassa- skåpet och höll p å a t t låsa, hon h a d e stan- nat ett par steg ifrån med e n besynnerlig svaghet i knävecken.
H v a d h a d e h o n gjort?
D e n sista tiden h a d e hon glömt a t t t ä n k a; h o n h a d e b a r a lefvat, och d å b r u k a r det alltid h ä n d a något galet.
Tusen t a n k a r flögo igenom hennes hjärna, innan han ändtligen låst för sista g å n g e n.
» Jo, fröken, » sade han, » jag h a r tänkt p å en sak.
F r ö k e n går här och h a r sjuttiofem kronor i m å n a d e n.
Det ä r för galet.
Frö- ken Salmson har varit här i tre år, och hon får inte m e r ä n sextio.
Det ä r inte som det skall vara detta, det strider mot min rätts- känsla.
H ä d a n e f t e r får fröken nöja sig med samma betalning. » H a n kände ä n n u ett t a g p å låset med en knyck och stoppade nyckelknippan i fickan, Agnes stod orörlig och k ä n d e b a r a att h o n blifvit svidande blek.
H o n svarade inte ett ord.
M e n d å hon k o m ut, m ä r k t e hon att hon gick på g a t a n och grät.
D ä r fick hon för a t t h o n varit för glad.
Så ä r det alltid.
N ä r m a n börjar k ä n n a sig nöjd m e d tillvaron, ligger alltid något i bak- håll.
H o n h a d e glömt oket, hvad var natur- ligare då ä n att m a n lagade att det k ä n d e s.
H v a d skulle hon nu taga sig till?
P å sextio kronor k u n d e hon ju inte lefva.
N ä r må- naden var slut skulle det fattas fem kronor, som värdinnan skulle ha.
H v a r skulle h o n få dem ifrån?
När hon k o m in, satte h o n sig att skrifva hem.
H o n fick svar om ett par dar utan pen- gar m e n med uppmaning a t t söka sig en ny plats.
För sextio k r o n o r k u n d e hon inte gå.
» Och lilla Agnes, du förstår väl, a t t hä- danefter får d u lof a t t försörja d i g själf.
H ä r h e m m a är det så m å n g a kvar, som också skola ha sitt. » Agnes satt och stirrade p å brefvet.
Som också skola h a sitt — Det v a r som ett stycke kallt stål slirat igenom henne och skilt henne själf i två personer, den som varit och den som själf var, och den som varit stod och såg på den som var, tills hon kröp ihop och skämdes öfver a t t han vågat g å till människor, som inte stodo h o n o m nära, och b e om hjälp.
H v a d h a d e h o n där att göra?
D ä r var det inte föräldrar och syskon längre — det var bara människor, obekanta människor som alla andra, som voro r ä d d a om sitt och att en a n n a n skulle gå deras rätt för nära.
H o n Hudens Hvarför teg du, h v a r f ö r släcktes elden i ditt ö g a ut?
Månne andra minnen väcktes nära årets dödsminut?
Skämtet, ljöd det falskt uti k l o c k o r s djupa melodi?
Å r e t s s i s t a t i m m a skrider, p e n d e l n tickar gällt och tätt, och i g e n o m r u m m e t glider t o b a k s r ö k e n s slöja lätt.
Ljusen s m ä l t a t u m för t u m.
D u ä r s t u m och j a g ä r s t u m.
, Klang!
— d u spritter — midnattsslaget öfver s t a d e n t o n a r n u, och d e t t u n g a a l l v a r s d r a g e t från din m u n förjagar d u, fattar g l a s e t i din h a n d, ser p å mig med blick i b r a n d.
.
.
L ä s t e d u u t i mitt ö g a att din t a n k e j a g f ö r s t å t t?
Dock, a t t g r u b b l a b å t a r föga, n u, j u s t n u, j a g m i n n e s blott, h u r du s a t t e ned ditt g l a s, kväfde din l y c k ö n s k n i n g s fras, räckte h a n d e n öfver b o r d e t: " T a c k!
för h v a d d u gaf, min v ä n, och j a g s v a r t e e n d a s t o r d e t: " T a c k! "
och gaf min h a n d i g e n.
Det blef t y s t uti v å r t r u m.
Du s a t t s t u m och j a g s a t t s t u m.
O, a t t få för alltid r y c k a m a s k e n b o r t från s i n a d r a g och bli s a n n!
— Men s å d a n lycka sker, j a g fruktar, först den d a g, då i g r a f v e n s t y s t a r u m du ä r s t u m och j a g ä r s t u m.
HARRY.
hade varit med p å e n begrafning en g å n g där arfvingarna k o m m o ihop r e d a n d å om arfvet — d å h a d e d e t äcklat h e n n e.
San- nerligen, striden börjar ibland långt förut.
Plötsligt s p r a n g hon upp och satte hän- d e r n a för ansiktet.
Gode gud, hvad j a g är ensam — — — H o n h a d e hört ordet missbrukas s å ofta.
H o n h a d e hört flickor, som gingo h e m m a, klaga bittert öfver att de voro e n s a m m a och oförstådda, h o n h a d e själf gjort d e t; men nu först förstod hon, hvad d e t ville säga att vara ensam.
E n s a m, t ä n k t e hon, ä r m a n inte så länge m a n har e n bror att klå upp eller en syster a t t gräla med.
H j ä r t a t s en- samhet h a d e hon n o g känt, m e n a t t m a n kunde vara riktigt kroppsligt ensam och så helt öfverlämnad åt sig själf, det h a d e hon aldrig trott.
Och ä n d å — hvad ä r alla män- niskors oförstående för inbillade eller verk- liga kval mot d e t a t t ingen h a a t t g å till och få fem kronor, jiär ens värdinna sätter h ä n d e r n a i sidorna, nickar med hufvudet för hvart ord och s ä g e r: » Se, h ä r ä r det inte så, inte, a t t vi gör som a n d r a stockholmare, som äter först och betalar sen.
Nä, rejält ska det vara, a n n a r s får det allt vara. » — Agnes visste att k u n d e hon inte betala vid m å n a d e n s slut, fick hon allt flytta.
Det a t t söka en ny plats h a d e hon nog tänkt på, men nu, när det blef allvar, kän- de hon, att hon ville inte flytta.
H o n hörde till dem, som fort växa sig in i förhållandena och h a svårt för a t t växla miljö, och n ä r hon väl blifvit b e k a n t med n å g r a människor, trodde hon att de voro de enda, som funnos på jorden.
— H o n h a d e glömt att tyskans koket- teri äcklat henne, hon kom inte ihåg att kassörskan skvallrat på henne, hon älskade dem allihop, och hon var r ä d d för att också de skulle glida ifrån henne.
H o n k ä n d e ett vildt b e g ä r efter a t t få någon a t t klamra sig fast vid, n å g o n a t t hålla sig till, så att hon inte riktigt r å k a d e i ensamhetens ytter- sta mörker.
Om hon skulle ringa till h e r r Berglund?
— Ögonblicket därpå stod tion vid telefonen.
N ä r hon hörde h a n s röst i luren, b l e k n a d e hon.
H o n h a d e inte tänkt på hvad h o n skulle säga.
Jo, hon ville b a r a höra om han ville g å med ut e t t slag.
Inte för någonting, hon ville b a r a tala med honom.
Jo, det ville han visst, de gjorde upp hvar de skulle mötas och h a n kom.
Och de h a d e inte varit tillsammans länge, förrän han h a d e lockat u r h e n n e allt.
» Stackars liten, » sade han med sin mjuka b e s k y d d a n d e röst, » kan inte jag få hjälpa er? » Agnes ryckte till.
Det h a d e h o n inte tänkt på.
E t t ögonblick for d e t g e n o m hennes h j ä r n a: hvad skulle hennes föräldrar säga, om d e visste, a t t hon tog emot penningar af e n främmande karl?
H a n förstod a t t han måste g å finkänsligt till väga.
» Ni k a n ju betala det, när ni får påökt, » sade han.
» För det får ni nog.
För resten — jag tror inte a t t jag har så mycket p å mig.
N i k a n väl g å med mig upp — det vågar ni väl? » » Nog vågar jag alltid, » sade hon.
Det ville hon inte a t t h a n skulle tro, a t t hon h a d e sådana tankar.
» Men jag vet inte, om jag kan t a emot det. » » Det k a n ni visst.
Kom nu bara. » Så följde hon med.
H o n stod vid dörren, medan han drog ned gardinen och t ä n d e ljus.
PÄRMAR väwd.
till IDUN 1911 oeh föregående hr till täljande priser: Iduns pärmar, röda med guldtryck GREME SIMON PARIS tillhandahållas romanbibliotek, röda eller gröna 50 öre.
Enda medefsom gör hyn vacker och len utan att irritera huden.
j, Ä I t l — 840 — kr.
1: BO, Idnai Iduns Hjälpreda, röda eller gröna 50 öre i 0 8llB ffi Ä Ä p b f a, dun " " " " d,tlon ' ° m n
» Sitt, » sade h a n och o m e n stund kom han o c h satte sig bredvid h e n n e i soffan.
Men några penningar talade h a n inte om.
Agnes började draga p å sig sina h a n d s k a r.
» Det var sant, » ' sade han, » det d ä r lilla lånet.
H u r mycket behöfver ni? » H a n drog upp plånboken h a n h a d e på sig och plockade fram e n femtiolapp.
» Ni k a n t a den där.
Det behöfver ni för resten inte betala, » till- lade h a n vårdslöst.
H o n k ä n d e sig som en, som utan att veta det kommit in på en helt a n n a n väg än h o n trott.
H o n grep mekaniskt penningarna.
» Naturligtvis skall j a g betala, » sade hon.
» Jag vill inte s t å i skuld till någon. » » Åh, » sade h a n, » det gör alla. » » Jag vet inte hvad ni menar, » sade hon sväfvande och reste sig.
» Sitt ni lugnt kvar, » sade han.
» Jag talar bara om flickor i allmänhet.
Ni h a r sextio kronor i lön, ni inser att ni inte k a n lefva på det.
Tror ni att er chef tror att ni k a n det Nåväl, » afbröt h a n henne, då hon ville tala, » jag k ä n n e r de som ha fyrtio, ja, tjugufem — inbillar ni e r att någon tror att de lefva på det?
J a g k ä n n e r en flicka.
H e n n e s chef donerar hvart tionde år ett par tusen till ett hem för upprättandet af fallna kvinnor, h o n har trettiofem, men hon h a r ju alltid hem- met i framtidsperspektiv, så hon bör ju känna sin å l d e r d o m tryggad.
H v a d tror ni om frö- ken Salmson, n å, h o n skall gifta sig, o m henne får m a n ingenting säga.
— Men d a m e n ni mötte i trappan, ni k ä n d e k a n s k e igen henne, hon tjänstgör p å en af våra m e r a b e m ä r k t a offentliga platser.
H o n bor inte här, som ni k a n s k e trodde, men ä n d å bor hon här mer ä n någon.
Ni förstår.
N ä r ni möter h e n n e på g a t a n får ni intrycket af fin dam.
Ser ni, hon förstår att lefva lifvet.
H o n ä r fattig, hon h a r inte utsikt att bli gift, om n å g r a å r ä r h o n g a m m a l, hvad h a r hon d å för nytta af a t t h o n lefvat aldrig så rent.
H o n är anställd i statens tjänst.
Staten såväl som den enskilde ä r en klok hushållare, och därför, när det gäller kvinn- lig arbetskraft, passar den p å och drar in.
E n kvinna behöfver ju n u en g å n g inte så stor lön, hon är ett kapital i sig själf — ' - — » Han har återgifvit äfven andra drag af svensk natur, men mest i släkt med honom själf var dock naturen kring fädernegården i det gamla Vingåker, och för den fann han ock på sin palett de finaste och sannaste tonerna, framför allt sedd under de stunder på dagen, då öfver- gången från mörker till ljus eller från ljus till mörker med toner från dag som natt, enade och smälta tillsamman, öfver landskapet sveper en stämning af trolsk mystik.
Jag kan, när jag står inför en af Reinhold Norstedts dukar, aldrig låta bli att tänka på strofen i Snoilskys " Hvita F r u n ": N u sofver h a n s fagra S ö d e r m a n l a n d i m å n s k e n e t s k l a r a ljus med g r ö n a r å g a r vid s j ö a s t r a n d och röda timrade h u s.
En k å r e k r u s a r i s a k t a fras ett s t y c k e af Båfvens s p e g e l g l a s — [v ä x l a n d e dofter luften fylla.
från insjön och k r y d d g å r d e n s friska mylla.
En äkta svensk.
Reinhold Norstedt.
In memoriam.
E N SVENSK, en man.
De orden säga icke i våra dagar alltid detsamma.
För Reinhold Norstedt gjorde de det allt- jämt.
Hos honom voro de det alltjämt.
Äkta svensk var han i sin konst, en äkta svensk man i sitt lif.
Den djupaste grundtonen i svenskens som 1 Sveriges natur är lyrisk.
Lyriker var Reinhold Norstedt alltigenom i sin konst.
För hela hans läggning, med alla hans anlag, föll det sig ock helt naturligt, att hans utveckling på konstens fält gick från tonen till färgen.
När han som ung man kom ut till Paris, där då — det var mot slutet af sextiotalet — som nu lifvets och konstens puls slog starkt Agnes h a d e suttit och stirrat framför sig och varmt, var det till en början till sångare tills hennes blick blifvit tom och död.
N u han ville utbilda sig, och han nådde äfven reste hon sig upp, lade mycket sakta till- som sådan ett godt stycke på väg mot målet.
b a k a p e n n i n g a r n a p å bordet och gick mot Men hur det var lockade honom dock färg- dörren.
D e n var låst inifrån.
H o n ryckte tonerna i naturen än starkare.
i ill sig handen, som om hon bränt sig, så vred hon om nyckeln och k o m ut.
Det var nu friluftsmåleriets gyllene ålder i Frankrike.
Fontainebleauskolan hade just visat H a n satt och såg efter henne, som o m vägen till ett djupare studium i, en förtrog- han trott att h o n skulle vända om.
Plötsligt nare kärlek till och ett ärligare återgifvande s p r a n g h a n upp, kastade p å sig rocken och s k y n d a d e efter henne.
N ä r h a n kom i porten, af naturen, och ute i Barbizon samlade dess stormän kring sig lärjungeskaror, gripnaaf samma var hon redan långt nere på gatan.
H a n kärlek till naturen som de.
stannade och öfvervägde.
Till dessa sällade sig ock den unge svenske H o n gick med lugna, säkra steg nedåt sångaren, och han lärde snart af dem att se trottoaren.
E n g å n g vände hon på hufvudet och återge naturens skönhet med all den in- och s å g in i ett butiksfönster.
Ljuset föll nerliga poesi, som bor hos den själf, ' när den öfver hennes bleka, stela ansikte, så slukades betraktas med ögon, som icke bara se men hon af mörkret.
Längst ned, där g a t a n slu- tade, g l i m m a d e vattnet i skenet af ett p a r också känna.
Men blef på detta sätt tekniken i Norstedts ensamma lyktor.
E t t ögonblick såg det ut konst det franska friluftsmåleriets, var och för- som en t a n k e gripit honom, h a n gjorde en blef dess innehåll, dess innersta väsen och rörelse som för a t t skynda efter, så ryckte stämning svensk.
han på axlarna.
För sin sörmländska hembygds natur var det Nej, sade han för sig själf, medan h a n han fann de finaste, de innerligaste tonerna.
vandrade u p p för trapporna, det g ö r h o n All dess friska men i sin friskhet ock af en inte.
O c h efter en stund tillade h a n: Åt- viss nordisk melankoli präglade skönhet, ett minstone inte ännu.
drömmeri, som äfven det är äkta svenskt, fann i honom en tolk lika ödmjukt hängifven som kärleksfull.
LÄS!
Några äldre årgångar realiseras till betydligt nedsatta priser och erbjuda för dem, som förut ej äga desamma, en billig, omväxlande och läro- rik lektyr.
Mot insändande af nedannämnda be- lopp till Expeditionen at Idun, Stockholm, erhålles inom Sverige portofritt: Idun 1892 Idun 1893 (n:r 1 felas} Idun 1904 (med julnumret) Idun 1908 (med julnumret) Idun 1909 (med julnumret) Idun 1910 (med julnumret) Iduns julnummer 1894, — 841 — 2: 2: 3: 4: 5: 6: 0: — — — 50 — 50 20 Iduns Iduns Iduns Iduns Iduns Iduns Iduns Men ej blott i sin konst var Reinhold Nor- stedt äkta svensk.
Han var det lika mycket i sitt lif.
Den lyriska grundtonen hos det svenska fick emellertid där också en annan skiftning.
I hans konst kom främst det drömmande, skira i den svenska naturens väsen till uttryck.
Den blidhet, den frid, som är bredd öfver så många svenska landskap, präglade i viss mån också hans lif.
Reinhold Norstedt var en alltigenom fin, en i högsta grad försynt natur.
Lika högt som han tänkte om sitt land och om konstens mål och betydelse, lika anspråks- lös var han, n ä r det för honom gällde att - döma sin egen konst, att se in i sig själf.
Det var intet han i så hög grad afskydde som posen, för det afsteg från enkelhet och sanning, som alltid ligger i den, och intet, som var honom mer främmande än att göra väsen af sig och låta sig bäras fram af andra.
F å svenska konstnärer i våra dagar ha stått så fullständigt utanför allt kotteriväsen, med dess faror för den inre utvecklingen och dess lätt- köpta yttre framgångar, som han.
Men lyriken har också andra former än den blida visans, äfven Tyrtaios var lyriker.
Det manligt starka draget i svenskens lynne fanns ock af äkta halt i Reinhold Norstedts väsen, fast det endast kom fram, när det för honom gällde att kämpa för hvad han ansåg vara stort och rätt.
Då blef den blide, frid- sälle konstnären en lågande, af det starkaste patos fylld siare, och lika försynt han annars var, lika osminkadt ärligt sade han då ut sitt hjärtas mening.
Framför allt trädde detta mandomsstarka drag i hans svenska väsen i dagen, när det var Sverige, dess stolta forntid och dess i mycket så mörka nutid, som kom på tal.
För svensk ära och svensk storhet i plikt- uppfyllelsens och den manliga fasthetens tecken kände ingen mer brinnande varmt än denne lyriskt blide konstnär.
Då kunde hans ögon ljunga, hans panna dragas hop i mörker eller stråla i ljus, och hans röst klang med en ton af stål.
Till det ytte hade Reinhold Norstedt stor likhet med de gamla svenska kungar af det regenthus, i hvars ådror flöt äkta svenskt blod, hvars stamträd sköt upp ur gammal svensk jord, och det var äfven en tradition i hans släkt, att dess härledning från dem var klar och bevislig.
Dem ägnade han ock en nästan svärmisk dyrkan, en vördnad, som främst gällde deras manliga egenskaper, deras fasta och stolta vilja, deras oböjliga, okufliga mod, som hjälpte dem att aldrig dagtinga, att aldrig göra något annat julnummer julnummer julnummer julnummer julnummer julnummer julnummer 1898 1901 1904 1905 1908 1909 1910 0: 2 0 0: 2 5 0: 30 0: 3 0 0: 5 0 0: 75 1: — LÄS!
än hvad de ansågo vara sin plikt, än mindre göra något, som de själfva kände och visste strida mot densamma.
När de och deras tid kommo på tal, då verkade Reinhold Norstedt som en man ur deras egna led, lika ljus, lika segervisst stolt i hugen, höjd öfver yttre mot- gång eller medgång som de.
Men mörk blef hans blick, dyster hans panna, när hans tanke dvaldes vid nutida svaghets- tecken, som för honom stodo i den bjärtaste kontrast till svenskt väsen, till gammalsvensk trohet och gatntnalsvenskt mannamod.
Lika snabbt sOm stämningarna öfver ett svenskt landskap kunde då också skiftningarna i hans lynne växla, men lika äkta, lika stark var alltid den ton, som klang fram ur dem.
Svensk v a r h a n, m a n v a r h a n.
Som s å d a n s k o l a ock s t ä n d i g t h a n s v ä n n e r m i n n a s honom.
Det var mer än en yttre symbol, när hans fördes till hvila i fädernejorden, höljdt i den svenska flaggans blågula färger, och mer än en yttre hyllningsgärd blott, när ett par af hans nära vänner till hans bår sände icke sö- derns blommor, utan en krans af enkel svensk tall med dessa afskedsord, med hvilka jag ock vill afsluta den gärd jag här fått ägna hans minne: stoft S v e n s k a furugrenar, b r i n g e n för o s s tyst ett tack till S v e r i g e s ä k t e s o n för en k o n s t, ett lif, s o m v a r u r S v e r i g e s eget i n n e r s t a ett lån.
Svenska furugrenar, susen sakta med en t o n u r Sveriges djupa s k o g k.
i n g ett hjärta, s o m för Sveriges ä r a, S v e r i g e s s t o r h e t alltid slog.
JACOBINE RING.
Selma Lundberg.
H UR VÄL JAG minnes den dagen vi första gången skakade hand med hvarandra, det var hösten 1892, då kärleken till musikens sköna konst förde oss samman och förmedlade ett vänskapsband, som icke nötts under de gångna åren.
Genom vänner och väns vänner hade fröken Selma Lundberg blivit inspirerad att slå ner sina bopålar i Malmö, för att där fylla ett länge kändt behof af en duglig sång- och musik- lärarinna.
Begåfvad som hon var med en härlig musikalisk och välskolad sångröst, samt med papper på fickan om gedigna sång- studier och framstående pedagogisk förmåga, dröjde det ej länge, förrän hon omgafs af en skara både äldre och yngre, som hos henne sökte finna vägen till sångens härliga konst.
Men icke endast som sånglärarinna blef hon tagen i anspråk.
På grund af sin sympatiska och sonora stämma an- litades hon som solist vid otaliga konserter både inom och utom Sveriges gränser.
Här följa några yttre konturer ur fröken Selma Lundbergs lif.
Född i Askersund den 26 december 1861, kom hon till Stockholm 1885 för att vid kungl.
Musik- konservatoriet idka sång- studier under prof. J. Giinthers konsterfarna ledning.
Blef där uppmärksammad för sin härliga och friska stämma, hvilken banade väg för henne till mången konserttribun och till månget hem.
Så t. ex. vann hon under denna tid den musik- intresserade prinsessan Eugenie ' s varma till- gifvenhet.
Efter några års trägna studier aflade fröken Lundberg musiklärarinneexamen 1885.
Julen 1892 tog hon organist- och kyrkosångare- examen inför examinatorn i Lunds stift, ka- pellmästare W. Heintze, och år 1894 erhöll hon organistvikariat vid S:t Petrikyrkan i Malmö, hvilken befattning hon innehade i 5 år.
Sin trängtan att vidare gå framåt för att nå en ännu högre utveckling på den bana hon slagit in på, tillfredsställde hon genom en resa till Paris våren 1903, där hon åtnjöt förmånen af madame Chevillards insiktsfulla ledning.
Hösten 1895 erhöll fröken Lundberg sånglära- rihnebefattningen vid Lunds fullständiga Läro- verk för flickor och 1898 en liknande vid Malmö Högre Läroverk för flickor, 1905 en dito vid Högre Lärarinneseminariet i Lund, samt 1909 vid fröknarna A. och E. Bunths skola i Malmö.
Vid Sydsvenska musikkonser- vatoriet i Lund, som hon varit med om att grunda, meddelar hon undervisningen i solo- sång.
Men utom allt detta kräfvande arbete i sko- lor och läroverksanstalter ägnar hon sig på " lediga stunder " åt privat verksamhet som lära- rinna i sång och delvis äfven i pianospel.
Och hon hinner med otroligt mycket arbete, som räcker långt utöfver dagens 12 timmar.
Termin efter termin traktar en skara unga — till antalet många gånger öfver 50 — att hos henne få utbilda sin mer eller mindre stora sånggåfva — om de ha någon, och de, som ej tro sig om att ha sådan, behöfva blott ställa sig under hennes uppmuntrande och förstående ledning, så sätter hon nog " ton " på dem.
Många af fröken Lundbergs elever ha gått ut från henne färdiga att börja en konstnärlig karriär.
Och hennes både fysiska och psykiska kratter räcka till för allt och alla och icke minst, när det gäller att med sin sång bi- draga till den eller den välgörenhetskonserten eller festen.
Detta är fröken Lundbergs dagsverk, som vi kunna se, och som vi värdera och be- undra.
Men hon utöfvar ännu ett arbete, som vi icke se och knappast ana, men som icke desto mindre kommer att bringa henne den största välsignelse.
Det är hennes arbete för " de minsta mina bröder ".
— Där har hon med gif- mild hand och kärleksfullt sinne beredt hem och vård åt trötta, svaga medmänniskor, här en fattig mor, hvars son hon omfattat med den varmaste å t a n k e; och så de många lofvande, men fattiga talanger, för hvilkas skull hon vandrat från dörr till dörr för att samla in en skärf och väcka intresse — för att nu icke tala om de många, som hos henne erhålla fri undervisning.
Och till allt och för allt och alla har fröken Lundberg krafter.
Och skulle hennes kraft tryta, så hämtar hon ny sådan ur den eviga kraftkällan, där hon fått det löftet: " Som din dag så skall din kraft ock vara. "
Man kan om fröken Lundberg säga, att hon sjungit sig fram i lifvet — fram till en oberoende ställning, sjungit sig till ett namn i konstens rike, sjungit sig till de många vän- ners hjärtan, hvilka på hennes 50-åriga hög- tidsdag täfla om att nedlägga för hennes fötter sin tacksamhetsgärd för alla de stämningsfulla stunder, hon genom sina toners makt beredt dem.
Och otaliga äro de elever, som förena sig med oss att bringa den aktade och vär- derade lärarinnan och vännen hjärtats varmaste hyllning.
, HANNA HALLBERG-NORLIND.
— 842 — Luise Hanson.
D Å FRÖKEN LUISE HANSON den 28 d e c ingår i sitt 63:e år, kan hon, sedan hon nu slagit sig till ro, se tillbaka på ett ovanligt verksamt lif i uppfostrans och under- visningens tjänst.
Hon föddes den 28 dec.
1849 i Risby i Bohuslän och var dotter till majoren Magnus H. och hans maka, f. West- felt.
Redan vid knappa 17 år började hon verka såsom lärarinna i familjer.
Sedermera var hon i 10 år fäst vid Praktiska Arbetssko- lan i Göteborg och i 6 år vid Elementarsko- lan för flickor i Vänersborg.
Under denna tid ägnade hon dessutom ferierna till privatunder- visning åt " underkända " skolgossar.
Ehuru hon redan på nyssnämnda platser gjorde sig väl känd för sin aldrig tröttnande energi, är det framför allt i samband med sin verksamhet vid Solbacka gossläroverk i Söder- manland, som hon gjort sig känd och upp- skattad i vida kretsar.
Pojkar hade alltid varit hennes käraste undervisningsmaterial redan därför, att hon ansåg deras undervisning mer kräfvande och viktigare än flickornas.
Och här fann hon verkligen ett kräfvande arbetsfält.
— Solbacka är, som bekant, ett af våra två " landtläroverk ".
Det stiftades år 1901 af framlidne redaktören af Stockholmstidningen Anders Jeurling, som därmed ville skapa en undervisningsanstalt, där gossar kunde erhålla sin skolbildning under minsta möjliga beröring med stadslifvets sämre sidor, och det i en fager natur, som inbjöd till härdande friluftslif.
I Luise Hanson fann han den lämpliga leda- rinnan.
Själf säkerställde han den ekonomiska grundvalen och var också under sin lifstid med sin praktiska och fördomsfria blick i många afseenden ett godt stöd för skolan, men dess egentliga skapare var dock fröken Hanson.
Hon var det äfven, som genom ett samvets- grant arbete allt mer befäste föräldrars och målsmäns förtroende för skolan, och från en blygsam början utvecklades den till en fullstän- dig realskola.
Under de tio år hon förestått Solbacka läroverk har hon visat en mångsidig arbetsförmåga, som i sanning är beundransvärd.
Ej blott den pedagogiska utan äfven den ekonomiska ledningen låg nämligen i hennes händer.
Icke minst erkännande har hon vun- nit för den utmärkta disciplin, den tukt och ordning, hon vetat upprätthålla bland de 44 pojkarne, det högsta antal, som skolan kunde mottaga.
Jämsides med denna realskoleverksamhet anordnade hon under sommarferierna kurser för skolgossar af alla åldrar, och många äro de f. d. och nuvarande läroverkselever, som tack vare en dylik Solbacka-vistelse med dess med friskt idrottslif förenade, intensiva arbete
kunnat " läsa upp sig " utan att det skett på bekostnad af deras psykiska sundhet.
— Sin verksamhet vid Solbacka lämnade hon med ut- gången af sistlidne vårtermin i andra händer för att njuta sitt otium i Hjertum i sitt kära Bohuslän.
Starka äro säkert de känslor af tacksamhet, som nu på hennes bemärkelsedag strömma till henne från föräldrar och forna lärjungar.
De liksom hennes talrika vänner högakta i henne framför allt representanten för det hängifna, oegennyttiga arbetet.
G.
B K D.
LITTERATUR Gustava Svanström: Den ljusa n a t t e n.
G USTAVA SVANSTRÖM synes afgjordtha lämnat den speciella litterära åkerteg, som hon en tid med framgång odlade: den besjälade naturbeskrifningen.
Hon är inte odeladt att lyckönska, ty på det nya område, som hon valt till sitt: den psykologiska människoanaly- sen, betalar hon ännu lärpengar.
Men då hen- nes vilja tycks vara bestämd att inte vika till- baka för svårigheterna, måste också vi, som med intresse följt hennes litterära utveckling, söka att i det nya skedet läsa ut det värde- fulla, som hon äfven här har att gifva.
Gustava Svanström har aldrig hört till dem, som högt tala tomma och välklingande ord.
Hennes röst är lågmäld och stillsam, men hvad den har att säga är aldrig likgiltigt.
Som människo- skildrare söker hon så godt som uteslutande att lösa ett etiskt problem, hon framställer oftast en konflikt mellan känslan och plikten, och hon slår aldrig af i sin fordran, att en män- niska måste offra allt, också sig själf för att nå högst eller helt enkelt för att handla rätt.
Gustava Svanström känner inga själens mel- lantillstånd.
När hon söker skildra dem, mister hon klarheten både i uttryckssätt och mening.
Undertecknad måste bekänna sig ha misslyckats i att genomtränga dunkelheten i de förmodligen djupsinniga ord, som uttalas af den modernt irrande och rotlösa själ, hvars yttre omhölje är den bleka damen, som i väntsalen en vinter- natt möter sin ungdoms älskade, hvilken hon längesedan öfvergifvit.
Klarast, minst för- stucket och därför trovärdigast klingar för- fattarinnans röst i den enkla slutberättelsen Piskslaget, samtalet mellan bondkvinnan och frälsningssoldaten, som vill offra allt, också sin egen, fordringslösa kärlek, för Guds ära och för att den kvinna han älskar skall vinnas för Gudslifvet.
I berättelsen Riket har Gustava Svanström lyckats göra en verkligt realistisk studie öfver ett söndersplittradt hemlif.
Här mer än i de andra skisserna ser hon objektivt utan att ta parti för den ena eller andra par- ten.
Den ljusa natten, titelberättelsen, har ett tämligen banalt uppslag, men innehåller ett par goda karaktärsskisser.
Berättelserna före- ligga samtliga i dialogform.
Språket, ofta mjukt och uttrycksfullt, hemfaller någon gång till förkonstling och effektsökeri.
GERTRUD ALMQVIST.
T) ef 6esegrade ödet Tlf §usfava Grefvinnan.
Grefven, hennes son, bildhuggare.
Tua, ung flicka.
E n svensk herrgårdssal.
Nyårsnatt, en stund före årsskiftet.
U t e råder häftig snöstorm, som med långa och rullande dån snor rundt huset.
G r e f v i n n a n (svartklädd, med ett blidt ansikte och silfverhvitt hår, dämpadt): Sofver han än?
T u a (smärt, mörkblond, har gläntat på dra- periet till ett inre r u m): Ja, han sofver — han somnade öfver tidningarna.
G r e f v i n n a n: D e t är inte underligt, att han är trött — som han rest både dag och natt.
Tänk, att han ändå längtade hem — hem till oss.
T u a: H e m till tant — ja, det är ju na- turligt.
G r e f v i n n a n: Jag är gammal, barn, jag lefver inte länge.
D e t är inte jag, som skall locka honom att stanna kvar — här, där han är satt till herre.
T u a (s m å l e r): H a n s fideikommiss är nog- inte af denna världen.
G r e f v i n n a n: H a n älskar dock sitt hem — det måste ligga honom i blodet.
O c h hvar- för skulle han inte kunna arbeta, skapa här — men inte ensam.
T u a: Jag tror, att han redan längtar bort.
Grefvinnan (betraktar henne forskan- de): Tyckte du, att han föreföll orolig?
Säg mig uppriktigt — T u a: H a n längtar kanske bort, hvar han är.
(Småler och närmar sig fönstret.)
Eller kanske, att det blott är den svenska luften, som förhäxat honom med sin eviga melankoli.
(Lyssnar.)
H ö r — det är som om en hand skulle skaka hela huset.
G r e f v i n n a n: E t t gammalt fideikommiss har goda spärrar.
(G å r efter henne.)
D u är våren här, lilla Tua, du som är så ung och frisk.
Men det har nog inte varit roligt för dig här, hela den långa hösten — det är inte roligt i ett hus, som väntar på ödet.
T u a (ser på henne): ö d e t — tror tant på ödet?
G r e f v i n n a n: Jag har aldrig sagt dig det förr — men sorgen gör en vek och rädd — Och jag har haft många sorger.
Jag har haft fyra söner, nu har jag blott en kvar, och han är den siste af släkten.
D u vet, att mina tre söner alla fingo en hastig död, den förste blef skjuten af våda under jak- ten, den andre förliste på Medelhafvet, den tredje dog af ett hjärtfel, också han långt borta ifrån mig.
D å nådde mig en hviskning, att det var en spådom — att ingen af mina söner skulle uppnå sitt fyrtionde år.
O c h sor- gen gjorde mig rädd och vek, väckte hos mig en hemlig fruktan, som blef till ångest — (hej- dar sig).
T u a: Men i morgon.
.
.
G r e f v i n n a n: J a i morgon — och det är snart blott några minuter dit — fyller ättens siste fyrtio år.
O c h i dag, när jag tror honom vara långt borta, kommer han till mig sund och helbrägda.
K a n jag inte vara glad — om han också blott kommer som han brukar, som en flyktig gäst i sitt eget hem.
Men nu börjar jag att bli vemodig igen — hoppas att en kär önskan till sist måtte uppfyllas — att han inte måtte låta släkten stiga ned i i sin graf.
T u a: H a n behöfver inte hem och hustru — han har ju sina marmordrömmar.
D e skola också lefva.
— 843 — Svansfröm.
G r e f v i n n a n (ser på h e n n e): Så kallt du talar, barn, du som förljufvat min ensamhet.
T u a: Ja, men nu är inte tant ensam längre — därför behöfs jag inte.
G r e f v i n n a n: Ack barn, jag fruktar, att jag inte kan locka honom att stanna kvar här.
Men ungdomen (tar hennes hand) — tror du inte, att jag gladt mig åt, att du blifvit så vacker, hoppats att du skulle bli våren, för- nyelsen här.
T u a (med sänkt blick): T r o r tant, att han kan älska en kvinna — eller att jag vill gifta mig med — ett stycke jord och en ätt, som inte får slockna ut.
(Lyfter hufvudet.)
Förlåt mig — jag vet, att jag har mycket att vara tacksam för.
G r e f v i n n a n (har släppt hennes h a n d): D u behöfver inte tala om tacksamhet — min son - var din fars lärjunge och vän, och när din far dog, innan han hann vinna den be- römmelse han förtjänade, var det en glädje för oss att kunna göra något för hans dotter.
(Ser på henne igen.)
O c h just nu längtar du bort.
T u a: J a (närmar sig fönstret), jag önskar att snöstormen kunde ta mig på sina vingar, hvirfla mig ut, bort.
G r e f v i n n a n (resigneradt): D u skall nog få flyga ändå, när du vill, lilla barn.
O c h det var dumt af mig att tala som jag gjorde nyss.
Men glädjen — den oväntade glädjen att få hem honom steg mig åt hufvudet.
(G å r mot dörren.)
Säg till mig, när han vaknar — jag vill, att allt husets folk skall dricka hans och det nya årets skål.
(G å r.)
(T u a kastar sig ned på divanen, knäpper händerna bakom nacken och sluter ögonen.
Ef- ter några ögonblick dras draperiet åt sidan, och grefven kommer ut.
H a n ser frånvarande ut, som om han ännu drömde.
Stannar midt på golfvet och blir varse Tua, som hastigt sätter sig upp.)
G r e f v e n: Blif liggande — sof ni?
T u a: Nej — och nu skola vi snart väl- komna det nya året tillsammans med allt husets folk.
.
G r e f v e n: Sitt kvar litet — så får jag berätta någonting för er, Tua.
T u a (betraktar honom, lutar sedan hufvu- det tillbaka mot kuddarna): N u —.
G r e f v e n (har stannat vid fönstret): H u r vintern sjunger därute.
T u a (småler): V a r det ingenting annat?
G r e f v e n: Jo, det var om en dröm, som jag drömde nyss i min länstol därinne.
(Vän- der sig om mot henne): N i vet, att min mor ej väntat mig hem — men så greps jag plötsligt af hemlängtan, därnere i Rom.
Jag längtade efter snölandet med dess mörker och stillhet och reste hem genom natt och dag.
O m nät- terna låg jag vaken i vagongen och tänkte på mitt lif.
E t t ryck, ett brakande och vagnen kunde ligga där krossad — mitt lif vara än- dadt lika hastigt som de andras — jag menar — mina bröders.
T u a: N u förstår jag — ni tänkte också på — ödet.
G r e f v e n: J a, jag tänkte, att ödet blixtlikt kunde träffa mig ur den mörka molnväggen framtiden — likaväl som det träffade dem.
Men det enda som hände var, att tåget ankom hit en timme försenadt på grund af snöstormen.
(Tiger litet, s e d a n): Men så drömde jag — nyss, när jag somnade — en underlig dröm.
Jag tyckte, att ni, T u a, kom in och berättade, att ett tåg kört fast i snödrifvorna här vid (F o r t s.
s i d.
847.)
en miljö af värdefulla gamla föremål, hos hvilka formens eller färgens skönhet förenar sig med den historiska patinans.
Han har intet öga för det nya, som ännu bevarar lukten af möbelsnickarens polityr eller bekräftar konstnärens på modet färggalenskap, utan han fyller sitt hem uteslutande med fina gamla föremål från länge- sedan slocknade sekler och hans väggar täckas af en gammal målarkonsts djupa, varma färger och ädla teknik.
En samlare af sådant kynne är friherre Carl Åker- hielm, och hans hem, Linnégatan 5, här i hufvudstaden torde i förhållande till sin storlek vara ett af de smak- fullaste och i fråga om urvalet värderikaste hem i gam- mal stil, som finnas i Stockholm och kanske annor- städes också.
Det första rummet man inträder i, hallen, ger själfva anslaget och ett karaktäristiskt sådant till hvad som sedan följer af historiska och estetiska sensationer.
Midt för, på den stora spiseln, glimmar en vacker renässansspegel, som suttit på Penningby, det ryktbara D EN SOM GAR in och ut i många hem får tillfälle att reflektera öfver, hur oändligt olika svenskarne bo.
Om åtskilliga föregående perioder kunnat uppvisa en bestämd stil, en viss karaktär, som varit de svenska hemmen egen, vare sig nu den hämtats utifrån, och det har den ju i många fall gjort, eller varit uttryck för någon nationell strömning inom möbelkonsten, så finnes i närvarande stund, det kunna vi ju lugnt komma öfverens om, ingen bestämmande stil alls.
Man tar hjälp af de nyaste idéerna, då man inreder sitt hem, och ehuru dessa s. k. nya idéer i själfva verket ha varit omkring och läppjat på andra äldre idéer, på renässans, barock, empire, rococo och deras förgreningar, erbjuda de dock i sin sammanfattning möjligheter till både praktisk och smakfull rumsinredning, som ej få underskattas.
Men midt i all denna modernitetsjakt finnas alltjämt drömmare, estet- människor, traditionsvarelser, hvilkas historiska sinne och nedärfda smak för vackra ting från flydda sekler nekar dem att finna sig tillrätta i en modern omgifning.
Jag lämnar här alldeles ur räkningen dessa antikvitetsmagasinens och konstauktionernas marodörer, hvilka hopa omkring sig " gamla saker " af inga andra skäl, än att det skänker ett visst socialt anseende att vara ägare af svåråtkomliga och dyrköpta antikviteter.
F ö r den verklige samlaren blir det närmast en hjärtesak att lefva i gamla godset i stockholmstrakten, hvilket innehafts af ätterna Sture, Fleming, Bielke, Oxenstierna, Torstens- son m. fl.
På ömse sidor om spiseln hänga taflor af Ehrenstrahl, ett Gustaf II Adolfporträtt af holländsk mästare o. s. v. Två massiva 1600-talsskåp möblera de båda sido- väggarna, hvaraf det ena tillhört den finske krigshjälten general v. Vegesack.
Det andra fann friherre Å. i en bondstuga, och gumman, som ägde det, hade sågat af fötterna för att få rum för det i stugan.
Då friherre A. köpte skåpet, lät han göra ett annat för gummans räkning, som gick mera i stil med hennes öfriga bohag.
I ett af rummets hörn hänger ett porträtt af grefvinnan de la Gardie på Läckö, en resolut dam, om hvilken det berättas att då Karl XI vid ett tillfälle gjorde henne ett besök, bjöd hon konungen att äta på tennservis med orden: " Silfret har ers majestät själf dragit försorg om " F R I H E R R E CÄR)
Från hallen komma vi in i den s. k. gröna salongen eller friherre H:s hvardagsrum.
Det är hållet i napo- teonstidens enkelt smakfulla stil och ger med sina släkt- porträtt, sina ypperliga dukar af Breda och Roslin, de gröna sidengardinerna med undergardiner af handknypp- lade schlesiska spetsar från 1810, hvilka i och för sig bereda ögat en obeskrifbar njutning, och den till rofull meditation inbjudande möbeln, ett genomgående harmo- niskt intryck.
Nästa rum är den röda salongen, ett intagande hörn- rum i Louis XVI:s stil.
Det som främst lockar ögat är den lilla möbelgruppen midt på golfvet med ett utsökt vackert Chippendalebord, som stammar från denne mästares bästa skede.
Vidare ses i salongen en fransk bronspendyl af högt konstvärde, en läcker Haupt-byrå från 1 7 77, en annan byrå af den på sin tid mycket fram- stående möbelsnickaren Öhrström.
Bland porträtten, som smycka de röda sidenväggarna, märkes ett af general Bildstein, måladt af Scheffei år 1727.
Härifrån kommer man in i våningens största och och flammande rödt.
Tapeterna ha nämligen den vackra fåltblommans djupa himmelsglans och härtill sluter sig en röd möbel, röda mattor och röda sammetsgardiner.
Ett ofantligt skåp i barock, som af den nuvarande ägaren köpts från en nämndeman i Södertörn och som ur- sprungligen stått i det gamla Stockholms slott, där det räddades undan branden 1697, fyller en af salens väggar.
Lampetterna från kungliga slottet i Dresden och takets kristallkrona bidraga ytterligare till rummets frapperande festivitas.
Man må ej inbilla sig, att denna mindre vanliga färgsammanställning i en matsal chockerar färgsinnet.
De gå alldeles förträffligt ihop, dessa toner, och rummet har fått en munter karaktär, hvilken liksom uppmanar gästerna till glada bordssamtal, ja, kanske rent af till kvicka bordvisor.
Det som slår besökaren, när han efteråt erinrar sig hvad han sett, är att alla föremål i detta hem harmoniera med hvarandra inom sina olika grupper.
Som den fine och skarpsinnige samlare friherre Åker- hielm är sträfvar han helt visst icke efter att samla massor af kostbara antikviteter för att de skola trängas och slå kanterna af hvarandra.
Han har gjort dem till sitt hems harmoniska och förfinade ram, där de alla ha den uppgiften att vara sin herres skönhetssinne till behag.
E.
H - N.
pompösaste rum, den gula salongen, hvars möbel från 1700-talets första hälft, härrörande från Akerhielmska ätten på Dylta bruk, leder tanken till gamla tiders magnifika herrgårdssalonger med sitt sorlande säll- skapslif i ett Sverige, som höll på att rycka upp sig ur sin förlamning efter de Karolinska krigens olyckor.
Ofvanför soffan täckes väggen till hela sin längd af en gobeläng från grannskapet af Wien, framställande en gästabudsscen ur Esther,s bok.
Bland taflorna märkes ett porträtt af Ulrika Eleonora, Fredrik T:s gemål, måladt af Starbus.
Mellan fönstren trona två byråar, buktande sig i tidens stil, och på sidorna om dem, midt i fönsterljuset, skimra två blåa kinesiska urnor, tyvärr ej / / synliga på vår bild, men af en / / utomordentlig skönhet såväl i form / som färg och ytterst unika.
Här- É / J] U-^^.
ÅKERHIELM.
liga kristallkronor fullborda möble- ringen.
Slutligen beträda vi matsalen, som hälsar besökaren med en fär- gernas glädjeduett i blåklintsblått
A LFGATAN I KARLSTAD, d. v. s. Klar- älfVens vänstra strand, är säkert en af de vackraste promenader någon stad i riket kan uppvisa.
Vid denna " gata " bor Karlstads Husmoderskola, som i höstas flyttade in under eget tak och nu disponerar en storartad villa på omkring 20 rum, fritt och vackert belägen i park och trädgård, där man äfven har ett nybyggdt växthus,-som skötes af eleverna.
Jag var häromdagen inbjuden att bese det nya hemmet, om hvars trefnad jag så länge hört ryktet tala högt.
I den vackra hallen mötte mig föreståndarinnan, fröken Nancy Enwall, arbetspallar på hvar sida, och bägge köken hafva också full utrustning för 6 par samtidigt arbetande elever.
Fler än 12 elever i hvar kurs vill man inte taga emot.
Ett större an- tal kan en lärarinna knappast nöjaktigt öfverse, och man tycker sig äfven ha gjort den erfaren- heten, att flera än 12 ej heller arbeta så bra tillsammans.
Min häpna blick räknar på spi- sarna i sex-veckorsköket ej mindre än 18 sam- tidigt puttrande jämnstora små grytor.
Lära- rinnan, fröken Melin, talar leende om för mig, att om en liten stund ytterligare sex grytor kola rycka in i armén.
Jag får senare för- skinande glad och belåten och lätt om hjärtat ', som den där ändtligen fått en stor plan genom- förd och allting ordnadt på bästa sätt för ett afhållet arbete.
Vi börja genast gå syn.
På nedre botten ligga förutom hall, sällskapsrum och matsal de egentliga undervisningslokalerna, två mycket rymliga kök — ett för hel- och halfårskurserna och ett för sexveckorskurserna — och en stor sysal, där arbetet nu öfverallt pågår som bäst under ledning af tre lärarinnor.
De båda köken äro helt enkelt förtjusande och taga hvarje husmoderligt hjärta med storm.
Helt och hållet hvitmålade, praktiskt inredda, för- sedda med stora spisar och rikhaltig köks- attiralj, äga de i hög grad ändamålsenlighetens skönhet.
Man kan förstå, att det är en lust att arbeta här.
Midt på golfvet i båda köken står ett långt hvitskuradt träbord med 6 höga klaring på detta de 24 samtidiga grytornas mysterium.
Mellan de båda köken ligger skolans mat- sal och där bredvid sysalen, båda präktigt stora rum.
Sysalen är för tillfället befolkad af två slags invånare, dels sömmande flickor grupperade kring arbetsbordet, dels de unga arbeterskornas stofthyddor i — ja, hvad skall det kallas?
— uppstoppad spånafgjutning så att säga.
De grå kalikåkropparna, hvar och en förfärdigad af sin lefvande motsvarighet, stå stumma kring väggarna och bida tålmodigt något att skyla sig med.
På svarta taflan står ett lifmönster med måttberäkningar uppritadt.
Ljuset flödar in genom höga breda fönster åt söder.
Vi bese också alla förrådsrum och skafferier.
Jag beundrar sarskildt de präktiga, torra och ljusa källrarna samt en liten handkammare, som är - 846 —
ett riktigt färglustigt stilleben.
Glasburkar med vackra frukt- och grönsaksinläggningar, beredda under skolans konserveringskurs i augusti, fylla där i snörräta rader hylla efter hylla.
Sedan gå vi upp i öfvervåningen, där sof- och bostadsrum ligga på hvar sin sida om en korridor.
Förutom flera lärarinnerum har sko- lan 10 elevrum och kan taga emot 18 elever i helinackordering.
Öfverallt elektriskt ljus, värmeledning, lätta, glada färger och smakfull inredning.
Ljus, luft, ett härligt utrymme — det är ord, som oupphörligt vilja återkomma vid vandringen genom byggnaden.
Man kan icke annat än förvåna sig åt att en privat bo- stad stod att få, som med få måttliga för- ändringar lät sig förvandlas till hemvist för en så omfattande anstalt.
Efter besök på vinden och i tornet med dess vida utsikt öfver Klarälfsdeltat hamna vi i sällskapsrummet på nedre botten vid en kaffe- bricka, som naturligtvis är en ångande reklam för skolan.
Och jag får under samtalets gång höra, hur man här planlagt arbetet för att på jämförelsevis kort tid få in i en ung och yster flickhjärna alla de tusen små och stora ting, allt det vetande om kropp och själ, som be- gäres af en husmoder i modern mening.
Undervisningsämnena, såväl de praktiska som de teoretiska, äro så långt möjligt afsöndrade i sammanhängande kurser, hvilket ur rent peda- gogisk synpunkt visat sig vara en stor vinst.
Som främsta ämne på den praktiska linjen står naturligtvis matlagning.
Den är planlagd med afsikt att vinna enhetlighet i arbetet, ro och samling öfver undervisningen.
Därför laga t. ex. eleverna så långt det låter sig göra samtidigt samma slags mat.
Här får jag förklaringen till de 24 grytornas mysterium.
Sex-veckorskursens matsedel för dagens middag hade varit kalffrikassé med kokt ris samt nyponsoppa; som extra arbete kokades buljong.
Hvarje elevpar lagade en mindre kvantitet af all denna mat.
Först sex buljonggrytor på elden, så sex lergrytor med nypon, sex grytor för kött, sex för ris — s u n m a 24 grytor!
Och summa 12 flickor, som verkligen lärt och lagat alla dessa rätter!
Om matsedeln upptager glass, kokas den i 6 små- satser o. s. v. Både föreståndarinna och lärarinnor försäkra enstämmigt, att de för ingen del skulle vilja återgå till det gamla brokiga och bråkiga sy- stemet.
Det säger sig sjäift, att man genom en sådan enhetlighet i arbetet också får mycket bättre tillfälle att kitta ihop teori och praktik till bestående kunskap.
En dag, när t. ex. alla eleverna skola baka eller steka, kan man ju med fördel samla alla ungas tankar omkring bakningens och stekningens teorier.
Som kon- troll öfver kunskaperna få eleverna också nu- mera mot slutet af kurserna laga mat alldeles på egen hand.
Den praktiska undervisningen omfattar vidare kurser i garnering och uppläggning, all slags konservering, handarbete (i främsta rummet linne- och klädsömnad samt barnutstyrsel, i mån af tid konstsömnad), samt strykning.
Kur- sen i tvätt och mangling är valfri.
Dessutom meddelas en 8-lektionerskurs i " husliga sysslor ", i hvilken ingår putsning och rengöring af alla slag.
Praktisk undervisning meddelas äfven så långt möjligt i spädbarnsvård.
Svårigheten härvidlag är ju att erhålla det nödiga under- visningsmaterialet.
Skolans elever voro förr trogna besökare å stadens Mjölkdroppe på väg- ningsdagarna, då Droppens läkare demonstre- rade lindebarnen.
Barnavården ligger fröken Enwall varmt om hjärtat, och hon önskar inte minst för sin skolas skull, att Karlstad snart måtte få åtminstone en spädbarnskrubba.
Sko- lans läkare, andre stadsläkaren dr H. Severin, föreläser därstädes om kvinnohygien och barna- vård.
Den teoretiska undervisningen omfattar kur- ser i hälsolära, födoämneslära, elementen af sjukvård och hjälp vid olycksfall, samt hem- mets bokföring.
Eleverna i hel- och halfårs- kurserna få sätta upp förslagsmatsedlar och års- budgeter, beräknade efter olika årsinkomster.
Enstaka föreläsningar af fackmän anordnas då och då om ämnen, som beröra hemmets för- hållanden.
Husmoderskolan i Karlstad är verkligen till för sina elevers skull.
Den har inga matgäster och mottager inga beställningar, som rubba arbetets gilla gång.
Arbetsordningen är gjord så omväxlande som möjligt för att förekomma öfveransträngning bland flickorna.
Och ett angenämt hemlif med enkla förströelser skänker hvila och rekreation.
Undervisningen skötes af föreståndarinnan fröken Enwall och tre lärarinnor, fröknarna Emma Nygren, Ester Melin och Dagmar Matt- son.
Fröken Enwall, som meddelar all teore- tisk undervisning, har gått igenom Fackskolan i Uppsala och kom efter 7-årig praktik vid enskilda skolor till Karlstad som skolköks- lärarinna vid folkskolorna.
Skolan har från sin början år 1907 sändt ut 164 halfårselever.
Helårskurser börjades först 1910.
Om alla deltagare i kortare kurser och enstaka kurser medräknas, har skolan med- delat ett större eller mindre mått af huslig ut- bildning åt nära 400 unga kvinnor.
J a g stoppar anteckningsboken i fickan, och samtalet glider ut från skolans område.
Frö- ken Enwall är tydligen en organisatorisk be- gåfning.
Hon har idérikedom, kombinations- förmåga och en lefvande lust att förbättra och fullkomna.
Det glittrar i hennes ögon, när hon talar om hvad hon skulle göra, om kapital bara f u n n e s.
.
.
Hon har också ett stort och varmt socialt intresse, och det är med en ifrig lust att hjälpa hon nämner den ström af fa- briksflickor, som dagligen går förbi hennes fönster på väg från arbetet vid fabrikerna längre ner vid älfven.
Naturligtvis hamna vi till sist i den stora frågan om kvinnans, d. v. s. alla kvinnors mödrauppfostran, hvilken i dessa in- industrins och själfförsörjningens dagar oupp- hörligt gör sig påmint och ej kan skaffas ur världen annat än genom en tillfredsställande lösning.
G.
H.
Det besegrade ödet.
(Forts, ooh slut fr. sid.
843.)
stationen.
Det fanns en trupp skådespelare med, sade ni, och jag läste medlidande med dem i ert ansikte.
T u a (ser u p p): H v a d gjorde ni — bjöd ni dem kanske hit?
G r e f v e n: Ja, ni gissar rätt.
Jag greps i drömmen af lust att se fest, muntra människor omkring mig, och jag tyckte, att jag lät hämta hit dessa främlingar som mina gäster.
I nästa akt af drömmen befann jag mig först ensam tillsammans med en af dem — en kvinna.
H e n - nes ansikte var mig välbekant, men hon tyck- tes mig blekare än jag sett någon lefvande människa.
» H v a r f ö r är du så blek, O l g a?
» sade jag.
T u a (ser åter upp): Olga —?
G r e f v e n: Ja, hon hette Olga — jag kände henne en gång — för länge sedan.
H o n var min modell.
T u a: Blef hon också skådespelerska?
G r e f v e n: Ja, sedan — hon (afbryter sig.)
T u a: O c h hur gick det vidare — i dröm- men?
G r e f v e n: H o n tryckte min hand hårdt.
— 847 — » F r ä l s mig, » sade hon.
D å lade jag min arm kring henne som för att skydda henne mot en osynlig fara.
Men i nästa ögonblick stod en man framför oss.
H a n hade ett vapen, och han lyfte det och riktade det rakt mot mig.
Jag såg den lilla blinkande eldmunnen riktad mot mitt hjärta och i samma ögonblick stod det intensivt klart för mig, att det var ödet — ödet, som jag ej kunde undvika.
Så vaknade jag.
— T u a (s a k t a): Det var ju blott en dröm — som kom af, att vi hörde snöstormen därute.
(E n pendyl slår tolf klingande slag.)
G r e f v e n (stryker sig öfver pannan): Så länge den slår.
T u a (reser sig): Ja, men nu är det tyst.
Godt nytt år — nu är ödet besegradt.
Grefven (framme vid fönstret): Det snuddade vid mig — och gick.
T u a: Eller hon, som ni drömde om — kanske att hon behöfver er —?
G r e f v e n: H o n är död.
T u a (går närmare): Verkligen död?
G r e f v e n: Ja, verkligen död — fastän det glömde jag i drömmen.
T u a: Hvarför tror ni, att hon kom till er?
G r e f v e n: Kanske därför att allt i mitt lif kommit till mig under dessa dagar och nätter.
D e gamla tiderna — de gamla dröm- marna — när jag trodde på en lifsgärning.
N u är den inte här, där jag är satt att för- valta ett arf — inte heller därute.
Kanske om jag varit fattig — tvungits att arbeta.
N u har det bästa, det skönaste endast blifvit visioner och drömmar.
E t t nytt år, sade ni — hör hur vintern sjunger — sopar igen, hvirflar bort.
T u a (lutar sig mot rutan): N e j, det är vår, jorden står full af tinande sånger.
— Grefven (ser på henne, s a k t a): Och hvad sjunger tövinden?
T u a (vänder sig mot h o n o m): Den sjunger om skaparkraft, om förnyelse — om det sköna ni skall skapa — jag tror på det — jag ser det.
G r e f v e n (ser länge på henne): Ser ni också, hur det spirar ur jorden — lifvet —?
T u a (tiger, ser på honom med plötsligt vidgade ögon).
G r e f v e n: Det skimrar till i ert hår som guld bland det mörka — jag minns, hur det brukade gnistra under mma händer, när ni var barn.
F å r jag stryka ert hår, T u a?
T u a (sakta, frånvarande): Ja.
G r e f v e n (stryker hennes hår, tar sedan hennes ansikte mellan sina händer): E t t nytt år, sade ni — en skänk af lifvet.
N u hör också jag, hur lifvet sjunger — men inte längre fjärran utan närmare, närmare (lägger sm arm krmg henne), här i mina armar.
Stanna hos mig Tua, för alltid — vill d u?
T u a (svarar ingenting, ser blott med stilla och lysande ögon upp i hans ansikte.
Gref- vinnan kommer in, först obemärkt af dem.
N ä r de bli henne varse, gör T u a sig lös och sprin- ger förvirrad fram till henne): T a n t — hvad tänker tant —?
G r e f v i n n a n (s a k t a): Godt nytt år, mi- na barn!
T u a: Jag vet inte hur det kom, det var något som var starkare än jag.
Men jag sade sant — jag gifter mig inte med ett stycke jord och en vapensköld — jag kände blott i ett stort och heligt ögonblick, att jag måste vara hos den jag älskar — här, eller hvar han vill i världen.
G r e f v i n n a n (stilla och glädjestrålande): Du behöfver ingenting förklara, barn — det ar ju blott min käraste önskan som uppfylls — fortare än jag väntat.
O c h nu tror jag inte längre på ödet — nu vill jag i stället tro på lyckan.
IDUNS 25=ARSJUBILEUM.
M ED DEN 1 JANUARI 1912 ingår tidningen I D U N i sin 25:e årgång och kan således inom kort blicka ut öfver ett jämnt kvart- sekel i den svenska publicitetens tjänst.
Det är naturligt, att en milsten som denna vid en tidnings lefnadsväg för såväl dess läsekrets som dess redaktion på samma gång ter sig som en märkessten, och att man gärna stannar några ögonblick inför densamma för att se sig tillbaka och äfven framåt.
Se vi då först på de gångna åren, så erbjuda de en bild, som i det hela måste fylla oss med tillfredsställelse och tacksamhet.
Från den mera blygsamma början af ett begränsadt fackorgan för kvinnornas i hemmen närmast liggande intressen har IDUN efter hand vuxit ut till att omfatta allt vidare kulturella områden, till att allt klarare och fylligare spegla tidens andliga, sociala och praktiska lif.
Och hvad som är det mest glädjande i denna utveckling är detta: att den bottnar i och burits af hela den mäktiga lyftning inom Sveriges kvinnovärld, som kännetecknat de senast gångna 25 åren.
Om Idun af år 1912 således i åtskilligt bär ett afvikande utseende från Idun af år 1887, ett vaknare, uppmärksammare och uttrycksfullare ansikte, så är det helt enkelt en reflex från den svenska kvinnans eget ^nya ansikte », sådant det utvecklats och besjälats under en af de bety- delsefullaste epokerna af kvinnokönets historia.
Och se vi så framåt — hvad kunna vi väl för Iduns del högre syfta till och med större glädje och framtidshopp eftersträfva än att fortfarande få upprätthålla och befästa vår tidnings hedersplats som de svenska hemmens, de svenska kvinnornas förnämsta organ.
Främst och näimast har det då legat oss om hjärtat att åt vår instundande årgång, IDUNS tjugufemte, förläna en alldeles särskildt värdefull och festlig prägel, och tack vare den älsk- värda beredvillighet vi därvid mött hos de förnämsta vetenskapliga och kulturella personligheter inom vårt land, äro] vi nog lyckliga att kunna göra det i den uppseendeväckande form, som vi betecknat med gemen- samhetsrubriken: D I UNS JUB L I EUMSART K I LÄR.
Till denna enastående artikelserie, som kommer att fortgå genom hvarje nummer af IDUNS nästa årgång, ha hittills bidrag utlofvats från följande pennor: D:r Selma Lagerlöf, D:r C.
D. af Wirsén, D:r Verner von Heidenstam, Professor Frans von Schéele (Något om hemuppfostran), Författaren K.
G. Ossian-Nilsson, (Patriotism), Professor Vitalis Nor- ström (Verkliga skäl för kvinnans rösträtt och skenbara), Lektor Johan Bergman (Romerska kejsarinnor i marmor), Författaren Carl Larsson i By (Något om bondfolkets andliga kultur), Författarinnan Ellen Key, Konstnären Carl Larsson (» Ämnet?
Något om konsten förstås! »), D:r Karl Fries (Östern rör på sig), Docenten Sidney Alrutz (Allmänhetens biträde vid själslifvets utforskande), D:r Lydia Wahlström, Författarinnan Anna M. Roos (Vår tids ställning till de religiösa problemen), Redaktör G.
H. von Koch (Uppfostran till själfhjälp), Fru Anna Hamilton-Geete, Författarinnan Elin Wägner (Kvinnans hemlighet), D:rJohn Landquist, Rektor Natanael Beskow, Fröken Anna Lindhagen, Professor Frey Svenson (Kvinnorna och sinnessjukvården), Författarinnan Marika Stjern- stedt, Kyrkoherden Samuel Fries, Fröken Cecilia Milow (Kvinnans natio- nella insats), Professor Seved Ribbing, Författarinnan Gertrud Almquist, Professor G. Sundbärg, Professor Hans Larsson, Majoren i Frälsnings- armén Alma Petri, Professor Curt Wallis (Kvinnans plats i det nya riket), Författaren Ludvig Nordström, D:r Henrik Berg (Naturläkekonsten i hemmet), Direktör Gustaf Lind (Frukt, bär.
och grönsaker i de svenska hemmen hela året om), Författaren Olof Högberg, Docenten Fredrik Böök (Den litterära kulturen i Sverige), Borgmästaren Gustaf Lindqvist (Mari Mihi), Författarinnan Annie Åkerhielm, Pastor B. O. Aurelius (Kyrkan och hufvudstaden), Regissören G. Linden (Om teater), D:r Poul Bjerre (Aforismer om kvinnofrågan), Fröken Gerda Meyerson, Författar- innan Cecilia Bååth-Holmberg (Kvinnohälsans gudom), Fru ElnaTenow (Tro och lofven), Professorskan Helena Nyblom (Hur en flicka bör uppfostras), Författaren Emil Svensén, Professor G. F. Steffen, Kyrko- herden Edvard Evers (Kvinnan och de nutida religiösa spörsmålen), Fröken Frida Landsort (Kläder och skönhetsmedel), Fru Else Kleen, Professor G. Lagerheim (Malna kryddor), D:r Ruben G:son Berg, Docenten Fredrik Vetterlund, Professor Karl Warburg, Tonsättaren W. Petterson-Berger, Fru Gurli Linder, Professorskan Agda Montelius, Fröken Lilli Zickermann, Fröken Lotten Dahlgren.
Dessutom ingå, medan detta skrifves, fortfarande alltjämt nya anmälningar om högintres- santa bidrag.
EN ENDA BLICK på ofvanstäende författar- och ämneslista torde vara nog för att öfvertyga, att här föreligger ett aldrig förr erbjudet tillfälle att inom en enda tidningsårgång träda i kontakt med tidens intressantaste spörsmål och forskningsresultat, behandlade af de mest kompetenta och litterärt kultiverade pennor.
På vår följetongsafdelning kommer år- gången att öppnas med den moderna kvinnopsykologiska äktenskapsromanen: DET NYA ANSIKTET af Ester Nennes, som erhöll ett l.-sta pris vid Iduns nyss afslutade jubile- umspristäfling, och som lika mycket genom sitt aktuella och tankeväckande innehåll som genom sin egenskap att vara en litterär debut af mindre vanligt intresse helt visst kommer att läsas med den lifligaste spänning.
Efter hand följa sedan Ernst Lundquists likaledes med första pris utmärkta roman » Gunnar » — en af den populäre författarens allra yppersta — och.
de med 2:a och 3:e pris belönade romanerna Ödesrunor af Elisabeth Kuylenstierna-Wenster och Nya Sverige af Aiwa Uppström.
IDUNS JULNUMMER för år 1912 kommer med anledning af jubileet att betydligt utvidgas och innesluta bidrag af våra förnämsta författare och konstnärer.
Dessutom skall det bringa ett intressant porträttgalleri af Iduns medarbetare under de gångna 25 åren samt interiörer från Iduns redaktions- och tryckerilo- kaler.
Det ståtliga numret presenterar sig i ett i färgtryck utfördt omslag efter en för ändamålet särskildt komponerad tafla af Carl Larsson » UNGDOMSGUDINNAN HYLLAS » hvilken sedan, inramad, blir en vacker konstnärlig prydnad för hvarje hem.
Till ett ytterligare celebrerande af sin 25-årsårgång utger Idun dess- utom under vårens lopp FLICKORNAS NUMMER ett rikt illustreradt, roligt och instruktivt specialnummer, som på en gång vill spegla den unga kvinnan i lefnadens oroliga, snabbt förgångna april- dagar och vara henne en kamratlig rådgifvare och vän.
Idun utgår för öfrigt under år 1912 allt fortfarande hvarje vecka i ett 16-sidigt fint illustreradt hufvudnummer samt en 16-sidig bokbilaga: Iduns Romanbiliotek, som en gång i månaden ersattes af den af fröken Elisa- beth Östman redigerade Iduns Hjälpreda för hemmet.
Dessutom medföljer i början af hvarje månad en fyrasidig bilaga Iduns Mode- och Handarbets- tidning — en praktisk vägledning för hemmen på säsongmodernas och toalettfrågornas viktiga område — samt i midten af månaden Iduns Ung- domstidning, hvilken ' bjuder på en god, frisk och underhållande läsning för gossar och flickor i åldern 10 — 15 år.
Köksalmanackan med matsed- lar för hvarje dag af året och den lifligt gouterade Tidsfördrifsofdelningen med prisiäflingar för hvarje vecka må också särskildt framhållas.
Det är alltså med en riklig förning af gammalt bepröfvadt godt och intresseväckande nyheter som Idun går att möta sitt 25:e lefnadsår.
Vi våga också hoppas, att de svenska hemmen talrikare än någonsin vilja sluta sig upp kring vårt program, och att Idun får fira sin 25-årsfest inom kretsen af en prenumerantstab, som lägger många nya 1,000-tal till våra gamla trogna och kära vänner.
De fullständiga prenumerationsafgifterna för Iduns olika upplagor 1912 ställa sig sålunda!
: VI 7, l U IDUN, vanliga upplagan kr.
6:50 3:50 1:75 „ praktupplagan.
.
.
|„ 8: — 4:25 2:25 Lösnummerpris blir, med undantag af » Flickornas nummer » och Jul- numret, som förut 12 öre.
Prenumeranterna å Idun ERINRAS VÖRDSAMT ATT DET ÄR NÖDVÄNDIGT FÖRNYA PRENUMERATIONEN genast, TIDNINGEN UTAN DRÖJSMÅL SKALL KOMMA DEM TILLRJANDA PÅ DET NYA ÅRET.
OM DE ÖNSKA ATT
af l å n g a iignrer, s o m läggas mycket nära hvarandra.
D ä quenellerna for- mats, ställes pannan vid sidan af spi- seln och så mycket kokande, saltadt vatten tillsättes försiktigt, a t t det står jämnt öfver dem.
Vattnet får koka upp, under d e t pannan sakta skakas, och får däreftei koka tills quenellerna svällt u t och kännas fasta, omkr. 2 — 3 min.
De upptagas genast med hålspade och läggas i soppskålen.
Den heta grönkålen hälles öfver strax innan den skall serveras.
PROAENAD SPORT-KOSTYMER OMSIORQSFULTPISTE.
FTRBETC SRILTULTR M O B E L T E R.
E.R.MFM !RF \ S I B E.
FL&amp;STFN KPIPFRFFÄRE.K L RIKET PATENT.
Hafpegpyn Hafremjöl och Känner n i trötthet, behöfver ni krafter, ät hvarje frukost OYLLBNHAMMARS pat.
Hafre- gryn oeh HafremJBl — trött- heten försvinner.
Tillverkas under läkares kontroll.
I K Ö K S A L M A N A C K Redigerad af ELISABETH ÖSTMAN.
Inneh.
af Elisabeth östmans Husmo- derskurs i Stockholm.
FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR VECKAN 31 DECEMBER 1911 — G JANUARI 1912.
SÖNDAG (Nyårsafton).
Frukost: Smörgåsbord; hräckkorf med äggröra.
och brynt p o t a t i s; mjölk; kaffe, eller te med saffransbröd.
M i d d a g: Lut- fisk med potatis och ryska, ä r t e r; jul- skinka med äppelmos och plommon; fyllda mandelformar.
MÅNDAG (Nyårsdagen).
F r u k o s t: Smörgåsbord; wienerschnitzel med brynt p o t a t i s; mjölk; kaffe eller t e med saffransbröd.
M i d d a g: Grön- kål med queneller af fiskfärs; fisksufflé med ä k t a hollandaise; stekt spädgris med brynt p o t a t i s; rödkå.1 och äppel- mos; vingelé tmed mandelsprits.
TISDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; hafregrynsgröt med mjölk; stekt sill med grädde och lök samt p o t a t i s; mjölk; kaffe eller t e.
M i d d a g: Falsk hare med brynt potatis och ä r t e r; Eskilstunasoppa med skorpor.
ONSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; njursauté med stekt p o t a t i s; mjölk; kaffe eller t e.
M i d d a g: Gratinerad Nyt an af bosättnings- försäkring.
Å k t a h o l l a n d a i s e (f. 6 pers.).
1 / msk.
ättika., 1 msk.
vatten, 2 gr. bordsalt, 1 gr. socker, V S ° - V i t - peppar, 3 äggulor, 1 msk.
kalit vatten, 3 hg.
smält smör, V S tsk.
citronsaft.
B e r e d n i n g: Ättikan, vattnet, sal- tet, sockret och pepparn hällas i en blankskurad såskastrull med flat, tjock botten och f å r koka ihop tills V 2 återstår.
Kastrullen skj utes å t sidan och de uppvispade äggulorna, samt vatt- net tillsättas och såsen får sjuda under stark vispning.
Den lyftes af och det smälta, afsvalnade smöret hälles i SÅ småningom under fortsatt vispning.
Så- sen afsmakas med citronsaften, vrides genom d u k och hålles varm i vatten- bad.
1 2 En r köpte herr G. i S t o c k h o l m, 1910 mot s. bohag, möbleX 1,600: —.
Härå betalades C. e n å r l i g M a n d e l s p r i t s (omkr. 30 st.) - 2 hg.
sötmandel, 2 hg.
FLORSOCKER, 2 — 3 ägghvitor.
B e r e d n i n g: Mandeln skållas, tor- kas och drifves genom kvarn.
Ägg- hvitorna och sockret röres 20 min., hvarefter mandeln tillsättes.
ÄR massan for hård, tillsättes litet mera ägghvita och degen arbetas ytterligare 10 min.
De gen spritsas genom ganska grof stjärna i form af S eller kransar på väl smord plåt eller p å oblat.
Bakel- serna gräddas i ej för varm ugn, tills de ä r o half torra och hafva lj us gul färg.
Garneras, om så önskas sedan de äro kalla med skär eller hvit kri- styr.
uppgående kontant som i n n e f a t t a d e invaliditetsförsäkring inträffade aflidit, k. Bosättningsförsäkring och husgeråd Å försäkringen, herr som n y l i g e n å premie dödsfallet t i l l l i f - K r.
1,200: — 190: —.
erhöll den KR.
K r.
400: —.
såväl a f Kr.
med som betalade Vid d e t n u efterlefvande änkan, tack vare bosättningsförsäkringen, e j a l l e - kalfbringa; svensk äppelkaka med vis- nast hela sitt bohag ograveradt utan dessutom pad grädde.
TORSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; stekt blodpudding med lingon; mjölk; k o n t a n t Kr.
1, 2 0 0: —.
Bosättningsförsäkringen var kaffe eller te.
M i d d a g: Brynt hvit- kålsoppa med frikadeller; Beignet- t a g e n h o s Nordiska Kompaniet i förening med sufflé med sylt.
FREDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; Försäkringsaktiebolaget Skandia, b å d a i S t o c k - kokt frankfurterkorf .med pepparrot och p o t a t i s; mjölk; kaffe eller te.
M i d - d a g: Lutfisk med smält smör och grö- holm.
P r o s p e k t och u p p l y s n i n g a r g r a t i s och f r a n k o.
na ärtor; julgröt med mjölk; smör- bak G 1 ser LÖRDAG (Trettondagen).
F r u k o s t: Smörgåsbord; franska kotletter med är- G r a t i n e r a d k a l f b r i n g a (f. 6 koka, tills den släpper pannan och har med smöret och mandeln, och sist ter; mjölk; kaffe eller t e med ku- vertbröd.
M i d d a g: Kejsarsoppa med pers.).
1 V k g.
gödkalfbringa, 1 / gul färg.
Kastrullen aflyftes, äggen in- tillsättes mjölet.
lit.
vatten, 2 msk.
salt, 10 hvitpeppar- arbetas, ett i sänder, och massan röres oststänger; hummermajonnäs; stekt tjä- Äpplena böra kokas dagen förut.
— der med brynt potatis och salader; korn, 1 morot, 5 persiljestjälkar.
5 min.
Massan formas med två teske- De sköljas, torkas, skalas, skäras i fina äppelkaka Å la finesse med vanilj sås.
R i s: 2 del.
RISGRYN, I V » lit.
VATTEN, dar, doppade i flottyren, till runda klyftor, befrias från kärnhusen och 1 msk.
salt (15 gr.), 30 gr.
SMÖR.
bullar af en valnöts storlek hvilka kokas med vatten och socker, tills de S å s: 2 msk.
smör (40 gr.), 5 msk.
kokas vackert ljusgula i måttligt h e t falla sönder, d å de upphällas och få RECEPT: mjöl (50 gr.), 6 del.
af spadet, salt, flottyr och uppläggas p ä sug papper kallna.
G r ö n; k å l (f. 6 persi^.
2 medelstora hvitpeppar, 3 äggulor.
a t t afrinna samt Öfversockras.
Serve- En forrn eller stekpanna smörjes med stånd grön- eller blåkil, 3 lit.
vatten, T i l l f a t e t: VA rnsk.
smör, 3 msk.
ras mycket varma, upplagda på tårt- smöret, blandadt med mjölet och beströ:^ 1 msk.
salt (till förvällning), 2 Ht.
stötta skorpor, 3 msk.
rifven ost, 2 papper, med chokladsås, sylt eller med stötta skorpor.
Häri lägges först efterbuljong, 2 msk.
smör (40 gr.), msk.
smält smör (40 gr.).
kompott.
ett hvarf af degen, så äpplena, därefter 4 msk .mjölk (40 gr.), salt, hvitpep- B e r e d n i n g: Bringan T orkas med resten af degen, och kakan gräddas par, socker, V 2 ^sk.
finstött fänkål.
en duk urvriden i hett vatten, hugges I F r a n s k a k o t l e t t e r (f. G pers.).
omkr. /.
t i m.
I ordinär ugnsvärme, B e r e d n i n g: Kålen, som bör vara jämna, vackra bitar, hvilka sättas p å gr. magert, färskt svinkött,, 2 msk.
eller tills degen vid prof med visp- frusen, lägges i vatten så a t t isen 1 så mycket kokande vatten, a t t det 250 stötta skorpor, 1 ägg„ 1 del.
grädde, kvist kännes torr.
Kakan uttages och dras ur.
Den repas och förvälles 15 står järns med köttet, skummas väl och 2 del.
vatten, y« msk.
salt, V 2 tsk.
hvit- får stå V 2 tim., hvarefter den stjälpes min.
Kålen lägges p å sikt, spolas och kryddorna, d e n ansade » moroten peppar, 1 msk.
fint hackad persilja.
upp och serveras varm eller kall med med kallt vatten och får rinna af väl.
och de sköljda persiljestjälkar na läggas T i l l p a n e r i n g: V 2 t o p p stötta vaniljsås eller vispad grädde.
Den vrides i en duk, hackas fint, pas- i.
Köttet lår därefter sakta koka med seras och kokas i buljongen 1 t i m t.
ä t t slutet lock, tills d e t ä r mört, skorpor.
T i l l s t e k n i n g: 2 V 2 msk.
smör, Smör och mjöl fräsas 2 min., soppan eller omkr. 1 V 2 t i m.
1 V dcL buljong eller vatten.
spädes p å och får koka under rörning R i s g r y n e n sköljas, skållas i hett B e r e d n i n g: Köttet torkas med en 5 min.
Den afsmakas med kryddorna vatten, sättas p å i kokande saltadt vat- duk, urvriden i hett vatten, skares i V E C K A N S och serveras med kålstjälkarna, kokta ten och få koka 15 — 20 min., hvar- P R I S T Ä F L I N G.
i flottyr, samt queneller af fiskfärs.
efter de hällas upp i durkslag, få rinna bitar och drifves 6 ggr genom kött- kvarn.
Ägget vispas med grädden och — De tjockaste kålstjälkarna förvällas, af väl och blandas medan d e äro varma, vattnet och d e stötta skorporna läg- PRISTÄFLING N:R 5 2.
skalas, klappas in i EN duk, skäras i med det kalla smöret.
gas däri.
Skorpblandningen tillsättes 5 c m.
långa bitar, hvilka rullas i T i l l s å s e n FRÄSAS smör och MJÖL litet i sänder i färsen, som arbetas 1 TEATER-REBUS.
mjöl, doppas i uppvispadt ägg och där- 2 min.
; spadet tillsättes och såsen efter i stötta skorpor samt kokas gul- får koka.
5 min., hvarefter den afsma- tim.
Den afsmakas därefter väl med kryddorna samt den fint hackade per- bruna i hat flottyr.
De läggas i sopp- kas med kryddorna och airedes med C D E F G A H C siljan och får stå till följande dag.
skålen tillika med quenellerna, ' sop- äggulorna.
Färsen rörés d å 15 min., formas pan hälles i och SETRVERAS genast.
• — E t t eldiast f a t smörjes med k a l l t till aflångt runda kotletter, som vändas Konserverad grönikål k a n med fördel smör och beströs med hälften af d e i stötta skorpor och stekas vackert användas.
stötta skorporna, därpå läggas hvarfvis bruna i smöret.
— Pannan vispas ur kött, r i s och sås.
öfversta hvarfvet med litet buljong och såsen hälles öfver Lösning insändes undertecknad med Q u e n e l l e r a f f i s k f ä r s (f. 12 skall vara sås, som beströs med resten kotletterna.
De serveras med konserve- pers.).
4 h g.
g ä d d a = 150 gr. skrapadt af d e stötta skorporna, blandade med rade ärter eller brynt potatis s o m namn och adress t i l l Red.
af Idun fiskkött, 2 tsk.
salt (10 gr.), V I tsk.
den rifna osten.
Sist öfverhälles d e t frukosträtt.
senast d e n 14 januari 1912.
Ä k u hvitpeppar, 1 ägg, V S msk.
mjöl (5 gr.), smälta smörot och anrättningen sättes vertet bör angifvas pristäfling n:r 52.
1 V 2 del.
tjock grädde.
in i varm ugn och gratineras 15 — 20 Ä p p e l k a k a å l a f i n e s s e (f. B e r e d n i n g: Gäddan urtages (fjäl- min.
De t v å första r ä t t a lösningar, som 12 pers.).
las ej), sköljes väl och torkas med en i g n e t-s u f f 1 é (f. 6 pers.).
I V 4 Deg: 35 gr. smör, 425 gr. sötman- vid d e n därefter verkställda gransk- FISKHANDDUK.
Den fläkes, ryggbenet lit.
B e mjölk, 60 gr. smör, / tsk.
salt, del, 4 bittermandlar, 6 äggulor, 4 ägg- ningen påträffas, erhålla följande pris: skares löst och iiskköttet skrapas fint, V2 msk.
socker (8 gr.), 75 gr. mjöl, hvitor, 425 gr. socker, 1 msk.
mjöl (10 intet fjäll eller ben FÅR medfölja.
Det 5 hela ägg.
1: sta p r i s: en försilfrad brosch eller gr.).
blandas med kryddorna drifves 3 ggr.
T i l l k o k n i n g: 1 k g.
flottyr.
T i l l f y l l n i n g: 2 lit.
äpplen, 2 / också böcker — fritt val — t i l l ett genom KÖTTKVARN och stötes med trä- Beredning: Smör, mjölk och del.
vatten, 2 del.
socker (170 gr.).
värde af 10 kronor.
2: dra pris: böcker stöt i stenmortel till en fin massa.
T i l l f o r m e n: 1 msk.
smör (20 till e t t belopp af 5 kronor.
Ägget vispas upp och tillsättes litet kryddor kokas upp, mjölet tillsättes under kraftig vispning, och smeten får gr.), 1 msk.
mjöl (10 gr.), 2 msk.
i SÄNDER jämte mjölet, under det färsen stötta skorpor.
Anna H — m.
röres kraftigt.
Den passeras genom B e r e d n i n g: Smöret smältes, får HÅRSIKT och grädden tillsättes teskeds- kallna och röres tills det ä r hvitt och vis under jämn rörning, hvarefter fär- pösigt.
Mandeln skållas, torkas i ugn, SEN afsmakas noga.
— E n långpanna drifves genom kvarn och stötes i sten- penslas med smör och får kallna.
Fär- mortel till en fin massa.
Äggulor, ägg- SEN lägges i garneringspåse med slät hvitor och socker vispas V S tim. med eller krusig pip och spritsas direkt i stålvisp.
Äggsmeten blandas därefter pannan 1 form af s m å kulor eller 1 A 2 3 t 2 1 4 1 2 A t Eder fru bör Ni nu till nyår skänka ett exemplar ai Iduns Kokbok, den såväj till innehåll som utstyrsel modernaste af alla svenska kokböcker.
Den in- nehåller öfver 1,070 matre- cept, därtill ej mindre än 212 frukosträtter.
Tänk på den omväxling i det dagliga mat- hållet, som en så innehållsrik kokbok kan medföra.
Det blir icke minst Ni själf, som får nöje af denna julklapp.
Ferrin Apoteket Lejonet, Malmö.
= F I N N E S ÄFVEN I FORM Pannkakor, P L Ä T T A R AKTA BÖTEBORGS- KNÄCKBBRÖD.
Hygienkontrollant: D:r G.
Hjort af Ornäa.
Tel.: 11 &amp; 929.
J Ä R N M E D E L, U T M Ä R K T S T Y R K A N D E.
F Ö R E S K R F I - VES AI MED V Ä T E 5 U P E R D X I D Är öfverlägset öfriga munvatten i mekaniskt renanda förmåga.
Gör tänderna hvita, stärker tänder o c h tandkött.
Rengör bryggor o. konst- gjorda tänder härmed sä undvikas inflammationer.
K Ö T T - B U L L A R bli porösa och läckra om vid tillagningen litet af L A G E R M A N S B A K P U L V E R T O M T E N tillsättes.
Se bruks- ATIVTSTIINGFEN.
fö ' gas- och fotogénkök samt kokspis.
H ii o / T .s Jrx &amp; Erhålles i välsorterade järn- och bo- IL amerikanska sättningsaffärer o. tillverkas endast af Jästp ul \ &gt; er.
Skultuna Bruk.
Drygt — Billigt — Verkningsfullt.
HVARJE MORGON NYBAKADT HVETEBRÖD LIKA FORT SOM KAFFET KOKAR.
(SE HÄROM I HVARJE BURK INNESLUTEN BRUKSANVIS- NING.)
SÄLJES ÖFVERALLT.
L Ä K A R E.
AF = O C H 30 ' % B R Ä N S L E - OCN T I D B E S P A R A N D ERXSTRÖHS RIKHALTIGA VARIATIONER.
BESÅR PRITK.
TLDBHILMX BRAK, T I D A H I L A.
TABLETTER.
F Å S P Å APOTEKEN.
Nyhet f ÖP köket!
•XYGENDL ÖKIBRO KW-TEKN-RRBRIK- K M T G L.
H O F L E R E R A N T Ö R.
F Ö R L I L N I L N G M I A M J N I: B E R T D A R C B M U - T A T A N 1 7 J S T O C K H O L M • • OSCAR BÄCKSI / V.
GÖTEBORG • Kom ihåg fabrikant £rketl| ' SKULTUNA
SVAR LÖSNING TILL PRISTÄFLING N:R ETT HISTORISKT NAMN.
Eskil, [Ragnvald Ulf son, 48.
Ivar Wid- (Forts.) N: r 278.
Skolköks lärarinnor utbil- das i Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala, som har lärarinnekurser för skolkök.
Så finnes äfven Göteborgs skolköks seminarium.
För a t t vinna in- träde vid fackskolan i Uppsala pUer vid skolköks seminariet i Göteborg for- dras a t t hafva genomgått 8-klass, ele- mentarläroverk för flickor eller därmed jämförliga kunskaper.
Vid fackskolan i Uppsala anordnas af giftsfria kurser och för a t t få närmare upplysningar är bäst a t t tillskrifva styrelsen för någon af ofvannämnda skolor.
A.
B.
N.
N:r 279.
Se h ä r fullkomligt (säker beskriining p å delikata klenäter: 10 äggulor och 2 hela ägg, 12 skedblad smält smör, 6 skedblad socker, mjöl som t i l l en lös deg.
Rör smöret tills d e t stelnar, tillsätt sockret, äggulorna en i sänder, sist de t v å hela äggen, mjölet.
L å t degen hvila 1 — 2 t i m.
Kaflas u t tunn.
Satsen a r stor men kan delas.
Istret skall vara vatten- lagdt 24 timmar innan d e t smältes.
Då d e t sedermera k okas, ila gge s ej klenat erna förrän det ä r i stark kok- ning och man ser en blåaktig rök uppstiga ur grytan, häll d å e n sup brännvin däri, ilägg så många klenäter som få r u m; då de fått vacker färg på en siaa vändas de och upplägges slut- ligen p å gråpapper a t t rinna af.
Kun- na förvaras i bleckburk på e n (torr och varm plats.
För a t t undvika flott- smak, k a n man först koka istret e n stund med en morotsbit och en grof brödkant.
Jemand.
RADHES Jduns ANSJOVIS I OSTRONSÅS Erkändt bästa inläggning.
ärade prenumeranter Föi * finsmakane!
/ » Föreläsningar öfver d e t skönas och konstens filosofi).
Boethius: » Utkast till föreläsningar i den naturliga, sede- läran;).
Nybla3us: » Trenne religions- filosofiska uppsatser ».
Köa j e r: » Fört- läsningar öiver den skona konstens hi- storia ».
Ribbing: » Grandlinier tiii authropologien och logiken », fcGrund- linier till iilosophiens historia » .- Dess- utom kan n i läsa: H. Spenser: » Grun- derna för etiken », » Inledning till sam- hällsläran », » Behaget » och andra upp- satser.
Vidare Pontus Wikner, Sir J o h n Lubbock, Paul, J a n e t rn.
fl.
Af den grekiske filosofen Platos skrifter finns en svensk öfversättning af M. Dalsjö.
Jemand.
N:r 289.
Lämpliga tablåer ä r bl.
a.
: Rödlufvan, Putte hos Lingonmor, Pilten och älf vadrot fen ingen ' (ur tKvi suckar d e t så t u n g t uti skogen), Kung Helmer och Aslög, Riddar Lilja och Prinsessan Rosa samt efter en mängd bilder u r de vackra barnböckerna.
Topelius har skrifvit flera små n ä t t a teaterpjäser- Dick.
N: r 290.
Skall väggbonaden placeras i matrum, kanske p a s s a r: » Bjud d i n nästa d i t t allra bästa med gläd tigt sinn »; » Som hedersgästen vid enkla festen bjud glädjen in ».
Jer nan d.
— » Egen härd ä r guld vård ».
— » Ung- doms möda är ålderdoms ro- \ — » Bättre lida för sanning än taga lön för lögn ».
— » Lärdom utan seder ä r till föga heder ».
— » Endräkt när.
tvedräkt tär ».
— • » Hvad r ä t t du tänkt, hvad d u |i kärlek vill, hvad skönt d u drömt, kan Dick.
månad, brukar d e t s t å recept p å bra ej af tiden härjas ».
korf.
Dick.
— J a g såg en gång en bonad med N:r 287. liv ni språkkunnig vänd er följande sentens sydd i gråblått p å då till English Society eller AHiance hvitt linne: » Den ä r starkast, som h a r francaise, annars till föreningen Con- makt öfver sig själf. » Annika.
cordia eller Kulturella ungdomsförenin- — Om ni beställer till » Bonader », gen.
Dick.
Iduns exp.
f. v. b., k a n n i få hvad n i N:r 288.
En Dland många böcker ä r: önskar.
Där finns a t t välja p å: » Må Världsförklaringar och lifsåskådningar solskenet skina », 60X50, 3 kr., » Akten af d: r Knut Barr.
Det ä r en öfver- er för jäntor », - 90X50, 5 kr., » Där sikt öfver de filosofiska idéernas u t - gingo tre jäntor », 90x50, 5 kr., » Barn- veckli n gshi s t oria.
Dick.
kanomai bonad » (Noaks ark).
115X35, 5 — Bland framstående svenska filo- kr., Sätersfärd i Gagnef, 260X50, 15 sofer kunna nämnas: Boström, Geijer, kr., duk till julbordet med tomtar Boethius, Höljer, Grubbe, Nyblseus, V. 150X48, 3 kr.
Om d e ej äro till belåten- Rydberg, S. Ribbing.
Ni torde kunna het få de returneras.
Beställ i god tid.
A.
B.
N. hålla er främ st till dessa.
Af Boströms filosofiska arbeten finns N:r 291.
E r t onda ä r mera vanligt i svensk Öfversättning: » Om religionens, i vår tid än mången tror.
Mitt råd ä r: vishetens och dygdens ' begrepp samt vänd er till en psykiater, en läkare, förhållande till hvarandra », » Föreläsnin- som genom hypnotism eller r ä t t a r e gar i religionsfilosofi).
Af Grubbe: sagdt suggestion får eder a t t öfver ge » Om reflexionen », » Föreläsningar om dessa tvangs tankar.
Lämna honom ert naturfilosofien och andens filosofi), fulla förtroende, dölj ingenting, och erinras vördsamt om nödvändigheten af att ofördröjligen förnya prenume- rationen för att utan afbrott famne.
Klockekriget, Sten Sture, Erik af iPommern, Gustavianerna, envälde, Biksskafetmästaren, Slaget vid Svensk- sund, Ägrr, Luther, Leopold.
Begyn- nelseboks täfverna bilda namnet [Erik N LT 2-80.
Tag en examinerad små- Segersal !.
skolelärarinna i ert hus som lärarinna för er dotter.
Annonsera efter en så- Vid den företagna granskningen af de dan.
Ebon.
insända jäsningarna h a d e t v å först — Ni k a n ej göra bättre ä n a t t sätta in en annons i Idun, d å Ni sä- påträffade (nätta lösningarna lämnats kert får flera svar a t t välja p å.
af följande personer, hvilka alltså er- Jemand.
hålla d e utfästa prisen: Första — Vore d e t ej lämpligt sända (er priset: F r u Ester Welén, Udde- dotter till Forsmöllans skolhem ' (adr.
Klippan, Skåne).
Den ä r af sedd för valla.
A n d r a p r i s e t: Fru Ester 8 flickor och förenar med e t t enkelt och gladt hemlif e t t - skolarbete ien- L j un gf or s, Eng elh olrn.
ligt flickskolans kurser.
I närheten af Kristianstad finnes Haltstorps pen- sion (adr.
Vinslöf).
Den förestås af TIDSFÖRDRIF.
fröknarna Gluck och Dyrssen och där mottages blott e t t begränsad t a n t a l elever för a t t möjliggöra ett angenämt hemlif.
DICK.
N: r 281.
Har n i gas, så lida blom- Almasis = en gammal grekisk plats.
morna af det, eljes har n i för varmt.
bagerier g å för det mesta mycket bra, Körvål — namn p å en blomma.
Blommor behöfva luft, men t å l a inte det behöfver ej drifvas i stor skala heller drag.
Håll jorden lucker, sprit- utan helt smått, tillhandahåller man Stanled = e t t ryskt landsap.
sa växterna med en bl oms t ers pruta, r i k t i g t godt småbröd, tunnrån, hvete- Alpoin = stad i Italien.
en liten billig tingest, som finns i bröd, skorpor, plägar d e t bli god å t - Malahija = bergskedja i Asien.
bleekslageriaffärerna.
Köp litet ny jord gång.
Känner t i l l e t t äldre fruntim- hos en trädgårdsmästare och lägg litet mer som h y r en liten våning p å 5 Urafet = flod i Asien.
af jorden till hvarje krukväxt.
Vattna rum, hon hyr u t 3 å 4 möblerade, och Nated = en sydromansk skald.
inte så a t t växten surnar, utan lagom.
stickar och virkar koftor, västar, sport- mössor o. d. för ett hem slöjds magasin.
Risen — en nordisk författare.
Ebon.
En annan som säljer hemgjord korf N: r 282.
Välj något tyg i gammal- o. d.
Den som.
besitter språkkunskaper Tunpesun = en romersk gud.
dags mönster, bredrandigt med blom- Begynnelsebokstäverna bilda nam- mor i de bredare ljusa ränderna.
Det har oftast tillfälle a t t meddela lek- tioner o. s. v. jemand.
not på en världsberömd svensk.
tager sig alltid bra u t och är fullt • — Det stod en gång i en annons a t t stilenligt.
Det finnes dylika tyger i Adulesceus.
både siden, ylle, halfylle och bomull en person erbjöd sig a t t g å bort och eller linne; äfven enfärgade tyger fin- bädda till sjuka.
Tror n i e r kunna nas som passa.
Profver fås p å be- detta?
Och så hjälpa d e sjuka med ett eller annat, om ingen af husets folk gäran från möbelmagasinen.
hade t i d och om de inte precis ville Ur e t t ord innehållande 14 bok- Jemand.
h a en sjuksköterska.
Mången sjuk N:r 283.
D.
A. iSundén har ut gifvit stäfver och betecknande en naturföre- skulle gärna vilja ha en lugn och stilla språklära.
Dick.
i sin närhet, som kunde hjälpa teelse, frånskiljes hvarannan bokstaf en N:r Svensk 284.
F r i undervisning ges nog person sig litet, t a l a litet lugnt och stilla, (sedan en af dess vokaler utbytts mot endast p å Gymnastiska Centralinsti- läsa litet, gå litet öfver golfvet med en konsonant) och af dessa bildas t u t e t i Stockholm, men kursen ä r där den sjuka, om hon k a n vara uppe Om kortare kurser, se annon- några minuter.
Sedan gå ut med henne ett n y t t ord — benämningen p å en 2-årig.
ser i Idun.
Dick.
i staden litet.
Men stå p å er, när det viss ört.
Af 1: sta, 2: dra och z: de N:r 285.
E n bra sysselsättning för gäller betalningen, t y allt arbete ä r bokstaf ven i d e t t a ord bildas sedan ett äldre fruntimmer a t t försörja sig värdt sin lön; utom lön skall n i pre- på ä r a t t skaffa s i g en stickmaskin tendera mat, frukost och middag om namnet på en köksväxt.
Där man köper e n sådan (på af betal- ni kommer p å morgonen, kaffe och ning om man önskar) kan man fritt kvällsvand om n i kommer p å efter- Hans.
få l ä r a sig a t t; sköta den, eller också om middagen.
Men begär inte för mycket i man söker till a t t f å lära hos e n början, öka förr sedan, när människor van stickerska och får s t a n n a hos henne verkligen sett h u r bra d e t ä r med och arbetar en t i d för vinnande af en sådan hjälp, som den jag här före- I mig rättfram h a r man gjort, praktik.
E t t annat sätt ä r a t t s l å slår a t t n i skall erbjuda er till.
sig p å en liten affär.
Om man bor E t t mig omvändt, nytt och stort.
i e t t något så när befolkat samhälle Ebon.
J.
F.
kan man t.
ex. sätta upp e n hökeri- Na * 286.
Bräckkorf, som ä r utmärkt eller matvaruaffär.
Man börjar så n ä t t god, beredes p å följande s ä t t: 2 kg.
med litet kapital nog a t t t a hem bröd 3 h g oxkött, d :o fläskkött, d :o fin- LÖSNINGAR för någon framstående bagare i stad skuret späck, d: o rifven potatis, 12 TILL TIDSFÖRDKIFVET I N:R 51. eller p å landet och köttvaror från en gr. saltpeter, 25 g r.
hvitpeppar, 154 väl rekommenderad charkuteri affär.
Ef- JUL-LOGOGRYFEN: J u l b r å d s k a: ter hand kan man öka p å med litet gr. _ salt, 1 och t v å tredjedels liter mjölk.
Köttet skares fint och males på bruk, blus, kjusa, å l, ruda, skålar, af hvarje A.
B.
N. köttkvarn 3 gånger, späcket skares i skal, Brask, råd, å r, bås, böjd, ljus, fina tärningar, potatisen kokas, bör få skåra, bår, Jura, sur, fiska, sår, |el, — Bokbinderi ä r l ä t t l ä r d t och e t t blåsa, rus, r å.
snyggt och ganska treflig t yrke.
Hem- kallna innan d e n skalas och rifves.
Arbetas d u k t i g t ' minst en half timme.
Stoppas i väl rengjorda Ikrokfjalster, gnid.es med en blandning af salt, salt- peter och socker; rökes genast.
Man kan, så snart korfven kommer ur röken, steka den p å e n långpanna på spiseln, hvarefter d e n nedpackas ställning * d e n 3 0 n o v e m b e r 1911. i burkar och öfverhälles med stekflott.
Tillgångar: Håller sig p å d e t t a sätt lika förträffligt Skulder: Kassabehallning 15,000,000: — god i flera månader.
Garanteras u t - 1,709,199:89 Aktiekapital Jemand.
Obligationer 7,344,859: — Reservfond 4.400,000: — märkt!
— Köp Iduns kokbok och studera Fastigheter &amp; Inventarier 4,650,522:21 Dispositionsfond 200,000: — den.
Ebon.
Reverser med hypotek af Pensionsfond 116,105:28 — I Iduns Hjälpreda för december diverse 49,373,588:66 Depositions- &amp; Kapitair.
52,532,613:55 28,722,653:27 Spar kas s eräknin g Växlar 21,794,642:37 Upp- &amp; Afskrifnings- och Kreditiv o. Kontokurant- Kont okuranträkn.
rakningar 16,340,297:20 10,179,859:28 Världsberömda.
Hos inhemska banker ... 1,054,749:99 Postrernissväxelräkn 1,172,935:78 » utländska banker ... 1,021,757:91 Till inhemska banker 1,575,028:29 » utländska banker „.
1,283,505:63 Å andra räkningar 3,228,011:89 A andra räkningar 5,190,949:84 SYMASKINS AKTIEBOLAG Kronor 113,445,640:02 Kronor 113,445,640:02 Filialer i alla större städer.
H O L B R O O K S C U S T A R D P U L V E R för anrät- tandet af en ytterst delikat, enkelt och lätt tillagad eréme, att med fördel användas istället för Visp-Grädde tiH såväl med vin, konjak, färska som preserverade frukter samt till frukt-compotter, H O L B R O O K S C U S T A R D till frukt fir en alltid välkommen kaffe, saft eller dylikt vid begagnande dessert.
Säljes i välsorterade speceriaffärer till 1: — kr.
pr burk.
Finnes ej Holbrooks Custard hos Eder handlande, af Vasens (f. d. Nordstjernans) Laxér- tillskrif undertecknad, som anvisar hvar det finnes eller marmelad, det behagligaste afförings- om 1 kr.
insändes sänder en burk fraktfritt.
Partilager för Sverige hos A.
B.
L J U N G, Malmö.
medel som existerar.
På alla apotek.
feen, erhålla tidningen på det nya året Prenumeration kan verkställas hos närmaste postanstalt, boklåda eller någon af Iduns kommissionärer.
OMKASTNINGSUPPGIFT.
BOKSTAFSLEK.
PALINDROM.
Sydsvenska Kredit Aktiebolagets t SINGER C:0 Intet Besvär * Bättre Siden AN SCHWEIZER-SLDEN FINNES ICKE!
Begär prof på våra nyheter i svart, hvitt eller kulört: Duchesse, Voile, Satin souple, Taffetas, Crépe de chine, Eolienne, Cotelé, Mousseline, 120 cm.
bredt, från 95 öre metern, Sammet och plysch till klädningar och blusar, äfvensom bro- derade klädningar och blusar i batist, ylle, lärft och siden.
Vi sälja endast garanteradt solida sidentyger direkt till privatpersoner, porto- och.
tullfritt till bostaden.
SCHWEIZER &amp; CO, LUZERN S 3 (SCHWEIZ).
Sidentygs-Export.
— Kungl.
Hofl.
FLORODOL-TVALEN AR?
HUDUARDEN5 FÖRMÄM5TA HJÄLP- MEDEL Ö J RLFLNAR SAMMETSM U J K OCH BLÄNDANDE SKÖN TEINT!
M e d d e l a n d e.
P å grund af m å n g a förfrågningar t i l l å t a vi oss m e d d e l a a t t Växtkaffet Ido m e d stor fördel k a n b l a n d a s m e d ä k t a kaffe, m e n d e t bör tillses a t t Idokaffet fär k o k a m i n s t 5 m i n u t e r.
SVENSKA KAFFE-INDUSTRI A.-B., M A L M Ö.
Idokaffe säljes öfverallt i p l o m b.
Vs-kg.
p a k e t å 6 0 ÖRE.
K o n t r o l l a n t l:ste S t a d s l ä k a r e n D:r FornmarJfc.
han skall nog kunna hjälpa er.
Ty i d e t t a fall hjälper icke egen kraft eller föresatser, blott en annan persons kraf- tiga vilja.
Tag itu med det onda % tid, d. v. s. genast och förlora inte modet.
Pax.
— Försök a t t fördjupa eder i något arbete, men arbeta på, som om pä d e t t a edert lif berodde.
I rörligt arbete så- som hushållsgöromål och trädgårdssköt- sel skall ni finna den bästa hjälpen.
Lefver ni under sådana förhållanden ä t t ni ej behöfves så mycket i edert hem, så arbeta för andra.
Krafter af alla slag behöfvas i välgörenhetens Ijänst och diakonissor och andra hjälpare » äro synnerligen tacksarama lör villiga händer till bistånd i sitt väls i gn elserika arbete.
Ja, arbeta från lidigt till sent, så a t t nä blir verkligt uttröttad, och d e t t a af ett arbete däri ni k a n nedlägga något af er själ.
Då skall också hvilan komma och med den själens och kroppens hälsa.
F. d. nervös.
N:r 292.
Visst är det lämpligt.
An- nonsera i Idun.
Dick.
— Under julferierna kunde det nog passa sig a t t h a skolynglingar in- ackorderade, men vid påsk " är så liten fritid a t t det ej lönar sig.
Allra bäst är naturligtvis a t t ha inackorderingar under sommarferierna, helst d å man bor vid skog och sjö.
Annonsera i Idun.
A.
B.
N.
N:r 293.
Skulle; ni ej kunna egna eder å t trädgårdsskötsel, höns- eller kaninafvel?
Jemand.
— Om ni ä r skicklig i husliga syss- lor, vänd er till ' Svenska hem i Sthlm och ' rådgör om ni ej har någon speciali- tet i konserver e. d. som ni kan till- verka och sälja i Svenska Hems affärer.
K.
— Se svaret p å ' f r å g a n 267 och 296.
Dick.
N:r 294.
Den som vill anmäla sig för afläggandet af studentexamen som privatist, ha,r a t t vända sig till rek- torn vid det läroverk där h a n önskar tentera.
G-enom honom kan man också få upplysningar om afgift m. m.
En muntlig förfrågan därom är nog a t t re- kommendera.
A.
B.
N.
295.
En bra mellanrätt ä r risollcr.
En bra smördeg göres i ordning '.
Till stufning kalfbress och murklor.
Murklorna få ligga i vatten, för- vällas sedan 2 tim. Kalfbressen lägges smörjas med det kalla smöret och beklädas helt och hållet med den för- vällda, hela makaronin.
Färsen fylles i, formarna bindas öfver med smordt papper och få koka i vattenbad i ugn omkr. V 2 timma.
De stjälpas upp på serveringsfatet.
Mellan timba- lerna läggas små grupper af grön- saker, t. ex. ärter.
Fatet garneras med persilja, och anrättningen serveras.
Anna H — m.
N:r 29-3, Att lära hårfrisöryrket och på samma gång manicure, pedicure och ansiktsmassage lönar sig nu för tiden.
ISIi kan genomgå en fullständig kurs hos fröken Petra Klister, Köpenhamn, eller hos någon manicurist i Stockholm.
Den varar 4 — 6 veckor och kostar 150 kr.
Samtidigt kan ni hos hårfrisörska lära dennas yrke.
A t t sätta upp foto- grafiatelier är vanskligare och appa- raten mycket kostsammare.
Jemand.
— Fröken gör så många frågor, låt oss fastna för en och reda ut den en smula.
J a g tror, a t t ni väl skulle försörja er med bokbinderi — hårfrisör- skor och fotografer ä r det så godt om Öfverallt — som är ett trefligt och omväxlande yrke och endast fordrar ordning och litet händighet och smak.
Ni bör lära hos en riktig bokbin- dare.
— Bokbindare Grönberg, Lin- né gatan, Stockholm, ger utmärkt undervisning för 1 kr.
i tömmen; är ni läraktig så bör ni kunna läxa yrket väl på 30 timmar.
— Sedan tillkommer extra undervisning för a t t lära den s. k.
» förgyllningens, alla amatörers stötesten.
Många lärana bort böckerna till förgyllning, men den som skall ä g n a sig å t yrket, bör kunna alla dess grenar.
— När ni nu lärt handtverket, skulle ni slå er på en ädlare gren däraf, d. v. s. lära er e t t konstnärligt utförande!
Har ni tillfälle a t t vistas i Tyskland någon tid, finns där utmärkta fackskolor för konstnär- ligt bokbinderi; annars h a vi ju i Sthlm Anna Lundberg m. fl.
— Ma,- terialierna till hvarje bok ställa sig mycket billiga (15 öre ungef.)
och köpas bos Schneidler, Malmskillnads- gatan, Sthlm.
Där får ni äfven de red- skap ni B3HÖFVER; de ställa sig ej sär- deles dyra .. — ö m n i efter a t t grund- ligt h a lärt yrket, sloge er ned i någon af lärdomsstäderna — Uppsala eller Lund — och ägnade er åt konst- närligt bokbinderi, skullei ni säkert kun- na få en god utkomst.
Pax.
1 1 i I l l 1 ii 12 i k a l l t vatten och får koka 10 min.
utan lock, får sedan koka i saltvatten 1 tim., d e t t a spad gömmes.
Smör lägges i en panna, och däri fräses först murklorna, och, d å de äro färdiga, kalfbressen.
Detta tages upp och i smöret blandas bresspadet, litet mjöl M E L L A N 2 — 3, 0 0 0 S I D O R och grädde samt salt, peppar och soc- ker efter smak.
Då det kokat under omrörning några minuter, tillsättes litet väl valda romaner omfattar Stock- som hans skildringsförmåga beund- upplöst gelatin.
Såsen blandas med svampen och bressen, hälles på fat h o l m s D a g b l a d s f ö l j e t o n g s - ransvärd.
Arbetet är nyligen ut- och får kallna.
Smördegen kaflas tunn, a f d e l n i n g under ett år.
Då vi kommet och är ett af författarens uttages med runda m å t t, stufningen lägges på, och degen vikes öfver, så från en mängd håll inhämtat, att de allra bästa, med handlingen för- den blir half, tryckes till och får koka romaner, vi infört under år 1911, lagd till 1300-talets England och 1 flottyr.
Dick.
— Osträtter h a åter kommit p å mo- tillvunnit sig våra läsares stora in- det påfliga Avignon.
Mot bak- d e t och serveras gärna som mellanrätt, •men passa ej gärna annat än då många tresse, är det oss en kär plikt att grunden af » den svarta döden » ut- rätter förekomma.
En grönrätt pas- söka i ännu högre grad tillfreds- spelas här spännande scener med sar däremot ypperligt, en omelett, vol-au-vent eller dylikt.
ställa dem under 1912.
God fram- r iddare, skön ' jungfrur, präster och Grönrätt: Kokta kronärt sko eks bott- ställningskonst, spännande handling munkar — allt sammanknutet till nar och dito små jordärtskockor med hackad tryffel, hvartill serveras rördt och godt humör — se där något ett helt af lefvande taflor.
eller smält smör.
Eller små gröna bö- nor (Haricots-verts) med smör.
af det myckna man kan begära af » Den k v i n n l i g a p a s s a g e r a - Champinjonpastejer: Små pastejfor- en följetongsafdelning; därtill bör ren » af Guy C h a n t e p l e u r e flyt- mar klädas med fin smördeg, i hvarje lägges en stor champinjon; fyllas till innehållet vara af den art att hvarje tar oss öfver till den franska be- hälften med följande s m e t: 26 gr. socker, 2 ägg, S gulor, 46 gr. mjöl, roman ägnar sig till familjeläsning.
rättarkonsten.
Hjälten är ingeniör, sist två tredjedels liter söt grädde.
Ur dessa synpunkter ha vi träffat som från att konstruera automobiler Insättas i ugn a t t gräddas, när de uttagits och svalnat fyllas de med vårt val, och vi tro, att det skall öfvergått till aeroplaner; hjältinnan smet af: 1 msk.
smält smörs, 1 &lt;d:o mjöl, V3 lit.
grädde som får koka, tillsattes visa sig godt.
är en ung flicka, som går miste sedan ett i sänder {8 hela ägg.
In- sattes åter i ugn a t t gräddas.
För några dagar sedan ha vi bör- om en stor förmögenhet och sedan Vol-au-vent (smördegsbotten med ru- jat med H a r o l d Mac G r a t h s möter lifvets allvar, då hon måste t a d t lock af smördeg) kan fyllas med stufvad hummer, höns och champin- spännande och med ovanlig humor söka sig en plats och finner att hon joner, sparris och champinjoner o. s. v. Jemand.
skrifna roman » M a n n e n p å kusk.
än anses för barnslig, än för ele- — En god och ej dyrbar mellan- bocken ».
En amerikansk löjtnant gant och än för vacker.
Vi ha r ä t t: Små timbaler på kalf (f. 6 pers.).
5 hg.
benfritt kalfkött, 50 gr. smör, N: r 297.
Kaninskinn uppköpas af tager tjänst som ridknekt hos sin ingen anledning att i förväg tala 2 ägg, 3 del.
t u n n grädde, salt, hvit- bundtmakare och betalas naturligen ef- tillbedda sköna, som snart upp- om handlingen; en luftfärd öfver peppar, 3 msk.
hvetemjöl, 1 hg.
ägg- ter beskaffenhet och storlek.
makaroni.
Jemand.
täcker bedrägeriet och bl.
a. låter till Korsika blir sedan bestämman- Till formarne: 1 msk.
smör.
— Lämpliga böcker för kaninsköt- Till garnering: persilja.
sel ä r o: Kaninskötsel af Tyra Bran- den olycklige passa upp vid bordet, de för bådas lifsöde.
Beredning: K ö t t e t tvättas och males, delius, pris 60 öre, Eationell kanin- samt stötes sedan i stenmortel tillsam- afvel af A. Andersson, pris 1:50.
Där där hans egen öfverste är gäst; vi Den f ö r l o r a d e I p h i g e n i a af mans med smöret och äggen.
Grädden får ni anvisning på hvilken ras som jämte mj öl, salt och hvitpeppar in- lämpar sig bäst.
Skaffa annars en kunna ju tillägga att allt slutar till det högt uppskattade författarparet arbetas i färsen.
Makaronin kokas rmjuk 1 af tidskrifterna för kaninskötsel, där kontrahenternas och — läsarnes be- A g n e s och E g e r t o n C a s t l e är saltadt vatten.
Stmå pastejformar j annonseras om skinnuppköp m. m. låtenhet.
Nytillträdande prenume- en roman af mindre vanligt intresse, N: r 298.
Lärokurser för arbetsstuge- lärarinnor anordnas af » Centralkomi- ranter erhålla i januari hvad som i psykologiskt väl gjord och spän- tén för Stockholms arbetsstugor för, nära ett decennium har nu fröken Elisabeth nande med händelserna förlagda barn ».
Ni k a n vända eder i bref till december hunnit inflyta.
I D T O M B O K denna komité, då ni erhåller korrekta!
Östman, den välkända föreståndarinnan för till England, Frankrike / och Tysk- Därefter följer Mary C h o l m o n - upply s n i n gar.
Jemand.
, husmoderskolan i huvudstaden, redigerat de dag- — I Adolf Fredriks arbetsstuga, d e l e y s i flera länder mycket land och med en blifvande stjärna 1 liga matsedlarna i tidningen Idun.
Hon har Stockholm, brukar på höstarna som- gjort detta på ett sätt som förskaffat henne alla liga å r anordnas en månads afgiftsfri uppmärksammade roman » Diana på operahimmelen som den kvinn- kurs.
Vänd er dit för Öfriga upp- husmödrars varmaste tacksamhet och orubbliga tillit.
T em pest ».
För något år sedan liga hufvudpersonen.
lysningar.
Dick.
Otaliga ha också de påstötningar varit, som under årens N:r 299.
J a visst kan ni själf för- meddelade vi en roman af samma Kijistinas f ör [m [ög ' e [nhet af lopp sökt förmå författarinnan att bearbeta och utfylla färdiga ett dörrhänge af pärlor.
Har 1 sett e t t mönster å dylikt arbete i nå- författarinna, hvilken då väckte stor M a c Naughtjon, handlar om en sitt material TILL EN FULLT TIDSENLIG OEH ALLSIDIG gon journal, men har den ej nu till KOKBOK, och resultatet föreligger nu i hands.
Vill ni uppge er adress till uppmärksamhet; den som nu in enkel skotsk flicka, som oväntadt undertecknad, skall jag (emellertid se flyter anses af kännare vara vida får] en stor förmögenhet.
Fäst- efter och sända beskrifning om ni ej har för brådt med a t t få det.
Material bättre, ja, det bästa som miss Chol- mannen drager sig försynt tillbaka, bör kunna fås i större tapisseriaffär.
mondeley skrifvit.
Scenen är engelsk och hjältinnan tager) sitt inträde i Jemand.
N:r 300.
Om ni endast vill lära er och berättelsen rör sig om en stor den engelska societeten.
En hel möbelmålning för e r t nöjes iskull, och ej måste hafva betyg af någon fackman landtegendom och två grenar af serie roande och liffulla bilder upp- efter genomgången kurs, så kan n i samma ätt, om fiendskap och kär- rullas nu i hastig fölid.
I D U N S K O K B O K avhandlar såväl matlagning i vanlig bemärkelse som Hennes mycket väl måla möbler själf, utan nå- bakning och konservering av kött, fisk, frukt, grönsaker och svamp, karamell- gon föregående kurs.
J a g själf har lek och mycket annat.
» Man blir förlofning med en högättad friare och konfektkokning, beredning av drycker och charkuterivaror, servering, bord- målat en förtjusande hvit möbel med dukning och servettbrytning.
Den skall i främsta rummet vara en uppslags- och skära rosor med » Le ripolin;) och resul- så brännande intresserad », så lyder berättas med saftig humor, liksom handledningsbok för DET SVENSKA BORGERLIGA HEMMET, men försum- t a t e t blef förvånande bra.
Fullständig ett omdöme, » att man knappast kan mar naturligtvis vid sidan av den billiga och goda husmanskosten icke det finare också förlofningens afveckling.
Till bruksanvisning följer med hvarje burk bordet för festligt bruk Alla bokens 1071 rec-ept, ÄRO PRAKTISKT PRÖVADE färg.
Iris.
invänta händelsernas utveckling sist återfinner hon fästmannen från vid Elisabeth Östmans Husmoderskola.
ALLA RECEPT ÄRO ÖVERSKÅDLIGT UPPSTÄLLDA med ingrediensernas vikt eller rymdmängd noggrant angiven i Boken är skrifven med stor virtuo- bokens början, ungdomsvännen, början av varje beskrivning.
ÄVEN BELT UNGA HUSMÖDRAR M E D M I N - DRE ERFARENHET OOH VANA FINNA DÄRIGENOM EN SÄKER HAND- sitet och är ur litterär synpunkt som hon föredrager framför alla de LEDNING.
betydande, på samma gång som den rika och förnäma männen i hennes En absolut nyhet för I D U N S K O K B O K är den avdelning förjfrukost- rätter, som utgör dess första del.
ger sensationsromanens spänning ».
omgifning.
Boken vimlar af roliga REDAKTIONENS BEEFLÅDA: H a s s a n.
Nog h a vi vandrat med Efter dessa bidrag från Amerikas skildringar.
— många versmakare öfver branter och IDUNS KOKBOK, afgrunder men knaggligare vers h a och Englands bokvärld inflyter en IDUNS Denna korta öfverblick torde vara är rikt och omsorgs- vi sällan varit med om.
fullt illustrerad med I S i g n e C — t h.
Den tjugoåriga för- roman af den tyska författarinnan tillräckligt talande.
Helt visst skola fattarinnan som ber oss a t t punktera f r i h e r r i n n a n Icke mindre än 121 von Klinkow- Stockholms Dagblads läsare under sin » dikt » emedan hon » därtill saknar Inhäftade färgtrycks- förmåga » rädes allvarligt a t t först lära stroem, med fint uppfattade och 1912 blifva tillfreds med följetongs- planscher, med av- sig sta.fva och punktera innan hon kostar komplett in- skildrade bilder ur Mimenens konst- afdelningen huru högt spända an- försöker » dickta&gt;.
bildningar av kött- bunden i ett vackert P. ö. Eakt omöjligt.
närslif.
— För öfrigt må nämnas språk de än må hafva.
Och dock stycken, fåglar, fis-J klotband (se bifo- Linnea.
En mycket omogen och kar, svampar samt I gade reproduktion) — ehuru ni nog tycker tvärtom i — följande arbeten, till hvilka vi för- förbehålla vi oss » rätt att ändra barnsligt sjrrifven historia.
grönsaker, utförda] 4 if.5endast programmet », om något alldeles F. har nog diktargåfvor men vi äxo så värfvat öfversättningsrätten: efter naturen av K. öfverlnpna af dem som d e t ha.
- I '.
uppseendeväckande nytt skulle er- R ö d a Eva af den frejdade engel- Vetenskapsakademi-1 M a r c e l l a.
Vi afböja tacksamt.
K F. "
5 3 O I ens tecknare, artisten I A d o l f diktar på följande sätt om ske författaren Rider H a g g a r d, bjuda sig.
Endast det bästa är här den första kyssen: A. Ekblom, jämte] hvilkens fantasi är lika outtömlig godt nog.
Den första!
| Det är den bästa fyra vackra och in- Det var i förmaksrummet julgåvan för struktiva stycknings-1 de lekte hon och han, damerna.
d e t var l ä n g s t i n i skummet planscher efter foto- S T O C K H O L M S D A G B L A D K O S T A R FÖR HELT Å R: do smektes med hvarann.
grafier, tagna direkt I Hufvudstadsupplagan Kr.
16: — | Landsortsupplagan Kr.
10: — efter naturen, och | AKTIEBOLAGET Hos honom kunde spåras •UTGIVEIVOV • ett nittonårigt lopp, två sidor med foto- ELI5D&amp;£TH ' T75TWFLR \ i jungfruns barm där våras grafier av olika ser-1 ett sestonårigt hopp.
P R E N U M E R E R A!
vettbrytningar; G a b r i e l.
Vi anse värdet af bo- Stockholm.
ken vara ytterst tvifvelaktigt, hvarför edert förslag ej tilltalar oss.
L i l l m o r.
För långt för våra spal- Av IDUNS KOKBOK har på mindre Un ett år försålts över 15,000 exemplar.
ter.
N i c o 1 a.
Nu rillsat t.
_ S&lt;; I — f I D U N S K O K B O K BREFLÅDA IKOKBOK LJUS, l u
2H H.
G. Söderbergs Imp.
A.-B.
Det b ä s t a läkemedlet a r o rirSSEN5v o ° • A K T I E B O L A G • — E t a b l e r a d t i S t o c k h o l m 1880 — 1:a flKTfl BRÖSTKflRflMELLER Enda tillverkare A.-B.
Nissens Manu- laoturing, Norrköping.
v £ä C o k e s tss Allm.
Telefon 8 68, 47 35, 4736, 3 93.
Doktor J. Arvedsons knrs &lt;&lt; ?&gt;1:ma K A ASSMAN, K Rikstelefon 179, 6610.
Stearinfabriks-Aktiebolag Kungl.
Sydsvenska Gymnastik-Institutet.
Ny kurs börjar IS sept.
Prospekt gen.
kapten J. Thulin, Kronljus S takljus Lyktljus Altarljus LUND.
Professor Cederschiöld behandlar med egna massage metoder: Mag-, Tarm-, Ri umatiska- och.
Nerv- åkommor m m. Näs-svalgkat » rr lokalt med instrument smärtfritt.
Grefture- gatan 22, Stockholm.
Privata SjuKiiem, Créme Idéale {Majorskan Bdtnann, Varberg) ar den mest utsökta af alla hud- crémer.
Den ar oföränderlig ' och snö- hvit och verkar i hög grad försko- nande.
Den skyddar mot köld och hetta.
Den passar för alla åldrar och vid alla tillfällen.
Förnämsta Parfym- affärer.
J o h.
L u n d s t r ö m &amp; C:o A.
- B.
{RNMALEN) PRIMA ANTHRACIT " SNÖFUNGAfT " SVANEN " J.G.S.
N0RRKOP1N8 per; äro de i längden förtennas; S ANITAS.
4.50 angripas billigaste BRODERI-AFFÄREN.
3 K O M M E N D Ö R S Gr. 3, har flyttat r.ilI n:r 9 sa m m gata.
Tt i verkade of var pnab«ionta AKTA T A LLB AR R SO LJ A " OCh ppt- ma * od » «r-F) nn« » art hllgä ä alla apotek aamt i de flesta TAUBARRaogtrADRIK IS-Om Mur i. Sfl-Ini ukir lilju itrinllt J.G.S.
H0RRKÖPIN8 •i 5 Stockholm.
P E T E H världens första Mjölk-Chocolade.
Kombinerad apparat för tandning och släckning af ljus n i Julgranar, Ljuskronor m. m. n u inko nm- * t å lager till det billiga priset af endast 75 öre pr st. Bifoga 75 " r * i frimärken irekvisionen och N erhåller den fraktfritt pr post under E - I T v adress.
Beställ i tid, adressen är blott S.
A. W. SUNDBUS, GÖTEBORG.
1 T I L L J U L E N.
Nödvändighetsartiklar för hvarje hushåll äro våra hvita klädlinor till billiea priser.
3- garns 22 mtr långa, (i-garns 30 mtr långa.
l i v e n gröfre.
Starka och hållbara, smeta ej på tvätten.
Till salu hos hvarje välsorterad bandiande.
A.-B.Th.Win!
) o.g &amp; [: o, Stockholm.
Kungl.
Hofleverantör.
Guldmedalj för ut- märkt god Soj a, Åtti ka, Senap och Såser, samt som nppmnntran för framgångsrik täflan med utlandet. "
Prenumerera på Idun I — dubbelsidig mönsterbilaga.
D e p o sitio n s r o c h Järn- 852 — änta °|o S p a r k a s s e r ä n t a Nyåret 4.
% Kassabok för hemmet.
Yppersta sås, till sop- por, kött, vildt, fisk m. m.
Tillverkad efter japansk metod.
Kontr.
: Prof lagerheim.
Försäljes hos Hrr Speceri- o. Viktualie- handlande.
gifves äfven under 1912 med ett en gång i månaden u t k o m m a n d e num- mer, inneh.
bortåt ett hundratal illu- strationer öfver allt som h ö r till barntoaletten från d e spädaste åren till vuxen ålder, och åtföljd af en stor kokkärlen; behöfva ej med inköp af SDBcial-Soa.
° ° k inne Prenumerera å närmaste postkontor eller bokhandel.
Damhårar beten.
pecialaffär för SCHWEIZER BRODYR, SPETSAR, VÄFNA- DER m. m.
Tillverkning af DAMUNDERKLÄDER Bikt profsortiment till landsorten.
e garderoben » ersätter mångfaldigt sitt pris 3 kr.
för helt år, 1 kr.
60 öre för hälft år, genom den nytta och besparing dess praktiska råd bereda i hvarje h e m.
Börja mw t ovärderliga skatt och hjälpreda Priskuranter g e n o m — Max u Dam ochiHerr i F m H. Lindqvists Mode- &amp; Handsk- » ffär, Eskilstuna.
Bt. 2 36.
För minst n kr.
sändas port.oft-itt.
D e n n a i alla h e m med uppväxande små » slitvargar » redan snart sagdt oumbärliga rådgifvare, alla mödrars ej af s o d a; återköpas med kr.
per k g.
Lager h o s Bosättnings- affärer.
nfllllJuRl \ E &amp; BARNGARDEROBEN.
Illustreradt månadsblad för barnkläders förfärdigande.
m e d v i d s t å e n d e f a b r i k s m ä r k e äga inga för hälsan skadliga egenska- Specialaffär för Sjuk- o. Hälso- värdsartiklar.
Dambindor 95 öre pr duss., med lifband 1.25.
Stic&amp;ade d:o. Sprutor, Sköljkannor, Bråckband, Nappar o. Bin- dor Landsorts rder e x p.
omgående.
Rekv.
från 5 kr fraktfritt.
Odengatan 39 » Stockholm.
bästa medel för erhållande af hvit och fräsch h y.
Borttager rynkor, finnar, m. m., m.
m.
Pris kr.
3 — - f- porto.
Franska Parfymmagasinet, 21 Drott- ninggatan, Stockholm.
UAIinQlf AD ° * VAKTAR HÖGSTA HYETEMJÖLSTYP KUNGL.
HOFLEVERANTÖR.
Berndorfer Ren-Nickel-Kokkärl 0 Ressällskap till Paris utan ersättning önskas i februari eller möjligen förr, af ung officersdotter.
Referenser Önskas och lämnas.
Närmare upplysningar genom » SVEA-BYRÅN, Kyrkogatan 34, Göteborg.
JL O. S W A R T Z * (GROFMALEN) HUSHÅLLSKOL.
COKES • BRIKETTER Skeppsbron 18 22 88 Strandvägen 17 60 19 Norr Mälarstrand 22 61 98 Söder Mälarstrand 30 60 Peruker, Benor, Flätor.
Länkar m. m. i tusental.
Oos.
: Vi signera ej postpaket med • ' Hår.
Herr o. Fru E. MALv.BERG, 58 Klarabärgsgitan 58, Stockholm.
leiliii (samma mönsterinneh.
som Konstflit men med modebilaga) pris belär 5.60.
Pwenumcvcwa för * 19121 P r i s: Vi å r k r.
6.50, ' / s å r k r.
4.30.
P r e n.
å alla p o t k o n t o r s a m t h o s h r r b o k h a n d l a r e i riket.
" LILJEHOLMEN " O atine användes mot den skarpa höstluften.
Denna kraftiga, snöhvita na- turprodukt-extrakt af Lren hafre renar porer- Ina, läker buden o. hyn I blir vacker och klar I Ifcta endast i h v i t burk i med grönt lock.
The ' Oatine C:o, London, Oatine-Hafre Créme, Oatine-Hafre-Tvål, Oatine Hafre-Puder, Oatine-Hafre-Balsam säljes öfverallt samt hos A.
" W. Nor- ding.
Biblioteksagtan 11 o. Drottning- gatan 63, Stockholm- Damernas Musikblad s a m t e n r o a n d e o c h b i l d a n d e rikt i l l u s t r e r a d textafdelning.
" Splendor " Endast superwr och prima ljus äro stämplade I V U a l l l U S * ansiktet.
Gör pris helår 5 kr.
MUSIKALIER, i engelsk typ.
huden ren och bländande hvit 50 öre sats + 20 öre porto.
Fanny Gelins Par- tymmagasin,5 Malmtorgsir.
S t o c k h o l m.
" Konstflit " Damer och Herrar s o m utsänder sin i l: t e å r g.
, u t k o m m e r å r 1912 med som önska grundlig undervisning i till- skärning af dam garderoben, bedjas an- mäla sig till tillskärare J.
Gurtler, 160 sid. väl valda, an- anställd hos Holmbloms, Norrmalms- torg, Sthlm.
Adr.
Dalagat.
23 A. i i.
slåenden o. värdefulla b. fa.
Allm.
t e l.
24 835.
Kanalljus Grenljus Julgransljus Cykelljus Pianoljus Varumärke.
5 75, 59 14.
118 12.
Musikbladet, Sö.l llluminationsljus Engelbrek » szatan 3, Gefle.
Tel. 8 45 REKOMMENDERAS.
Förfrågningar kunna göras hos sta- dens läkare.
KonWescenter mottagas.
l f ft.a m j i c i T SKönhetsbad för finnes RIKSTEL.
saknas!
Hofleverantör l STOCKHOLM • bör ej L I L J E H O L M E N S tt&amp;agges efter 2-ärig kars af kvinnliga elever vid A L L M.
T E L.
25 82, 4 51, 12 82.
&amp; C:0, BANKFIRMA, DROTTNINGGAT.
4.
medför enligt kongl.
mai:ts mrdgifvande 93 37- samma komnetens o. rättighet-r som en knrs Ombesörjer alla slags banktransaktioner såväl i in- som utlandet, samt vid Gymnastiska Centrai-lnstitutet.
beviljar lån mot realsäkerhet.
Kursen 2-årig, börjar den 15 sept Prospekt på begäran genom D:r J. Arved- son, adr.
Strömsborg, Stockholm.
Gymnastikdirektörsexamen STENKOL, COKES Där e t t piano TRÄGARDH ANTRACITVS&gt; Varumärke, B r i k e t t e r KOMMANDITBOLAGET RIKS SS: 3 NYBROGATAN A n t h r a c i t H u s h å l l s k o l Sjukgymnastik, Massage o. Pedagogisk Gymnastik, ^ °l.
Köpman nabanken Arsenalsgatan 9.
Ny hushållsbok förordad af Fröken Elisabeth östman.
Kartonerade band 1.2S.
Klotband t.7S.
EBHÅLLES GENOM ALLA BOK- OCH PAPPEBSHANDLABE ',.
A.-B.
P. Herzog &amp; Sinn, M i l KUNGL.
HOFLEVERANTÖR.
Mellins Food är bästa kraftnäring för f svaga, klena barn i alla åldrar.
J Förordas af läkare.
Köpes i apotek, speceri- &amp; drogaffärer.
ffled deffa nummer Prenumerera pä Barngarderobin!
föfja qratisBitaqorna Oduns " RomanBitaga ocfj Jnneffåftsförfeckning.
WSlhelmssons Boktr.
A.-B .. Sthlm.
1911.
