# ID: svediakorp-per1970
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1911
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 34,677
# sentences: 1,966
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 50 (1301).
SÖNDAGEN Med 24:DE ARG.
VANLIGA JOHAN 17 DECEMBER 1911. detta nummer VÅR följet » CELEBRA IDUNS UPPLAGAN.
LÖSNUMMERPRIS: 12 NORDLING.
JULNUMMER NOBELGÄST MADAME CURIE I — 805 — RED.-SEKRETERARE: till alla FÖRELÄSNINGSKATEDERN.
ÖRE.
ELIN W Ä G N E R.
prenumeranter.
Den elfte Nobelfesten.
Fru Hillevis dagbok.
nykteristerna, regeringen h a r tillsatt en rus- dryckskommitté med 8 helnykterister i, och OBELFESTEN ÄR en svensk högtidsdag det lokala vetots morgonrodnad börjar skina Af Elin W ä g n e r.
af rent modern art, då det mänskliga vid horisonten.
XIII.
framåtskridandet och de mänskliga ljusbringarna Hvad de svenska kvinnorna i Hvita bandet hyllas och belönas.
Men dessutom är den för AN BLIR så het om kinderna, när man angår är det deras ära att ha ledt agitatio- ögat ett ganska imponerande skådespel.
tänker på, att det är bara 14 dagar till nen in på praktiska vägar.
De icke bara När man på söndagseftermiddagen den 10 jul och här är så mycket att göra, sade Signe, varna och förbjuda, de söka ge ersättning för trädde in i Musikaliska akademiens stora sal, jungfrun, i dag, då vi resonerade om program- hvad folket förlorar i krogen genom billiga och hvars annars så tomma fond var klädd med met för de återstående dagarna, som inledes trefliga nykterhetsrestauranger.
Sådana argu- gröna växter, isprängda med blommor, fann med tvätt och slutar med klenäter.
ment förstår den stora massan, och sådana im- man den svenska vetenskapens och litteratu- Till och med en så frivol människa som ponerar på den.
rens målsmän redo att sluta upp som heders- Fanny, som i fjor skulle ha sagt: " Julstök — Men hur måtte det däremot icke kännas att vakt kring dem de gifvit prisen, och man lof- hvad är det? "
ringde i går upp mig och und- vara engelska och komma till ett land som vade sig själf att aldrig mer betvina ordnars rade, hur jag rimmade skinka och bringa, men Indien, där ens egna landsmän infört och tole- och kraschaners stora betydelse som dekoration det var inte fråga om en dikt, utan om den rera spritmissbruket, och där kristendomen i mot svarta frackar och hvita skjortbröst.
Längre rituella julmatsedeln.
de obildades uppfattning är synonym med bort i salen blefvo ordnarna färre, men dok- dryckenskapen!
Hur bjärtslitande att sedan Emellertid, just som Andrée och jag i går torskragarna med lyra och lager voro ännu komma efter och söka godtgöra och förmana, många.
Det samma voro också damerna i vackra sutto och tvättade silfver och småpratade om att organisera ett nykterhetsarbete, som aldrig och mångfärgade toaletter och sarskildt häpnade julklappar — Paul vill inte höra talas om den behöfts om icke för landets underkufvares oför- man öfver det stora antal bachfischar eller saken före den 23 — så anlände ett bref från stånd.
Det är inte att undra på att miss Släck, nyss fullvuxna flickor, som med sin unga och Andrées moder med en uttrycklig önskan att som hon säger i sin bok om Indien, sörjde rosiga närvaro visade sitt intresse för värme- hennes yngsta dotter — och helst äfven jag öfver att blott äga en kvinnas styrka, det strålningens lagar, för radium och polonium, — Fanny, det visste hon, var omöjlig — skulle förslår inte långt för den som vill rädda I n - gå och höra miss Släck, Hvita Bandets general- ögats dioptrik och den symboliska litteraturen.
dien.
sekreterare, som väntades till Stockholm.
Hon På en kortbänk längst framme, bildande vin- hade varit hemma i biskopsstaden och talat i — Andrée, sade j a g när vi sutto och be- kel mot den kungliga raden, som fylldes af läroverkets aula för en fulltalig publik och lika- traktade henne, som kanske fått sitt första gråa konungen, hertigparet af Västergötland och ledes på residenset, där hon omvändt svärmor hår i Afrika och det andra i Indien och för- deras danska gäster, upptäckte det spanande och en del ledande damer.
Vi undrade mycket värfvat sin trötthet i alla världsdelar, Andrée, ögat ett vackert gråsprängdt hufvud, som måste hur det gått till och beslöto oss för att besöka tror du inte att efter alla de här reseåren det tillhöra professor Wilhelm Wien, pristagaren i föredraget.
Dess ämne var Rusdryckerna och bor i hennes själ en djup längtan till stillhet fysik samt professor Gullstrands resliga ung- den sociala frågan, men efter att ha åhört det, och ro?
Tror du inte hon drömmer om att få domliga figur.
Midt emellan dem skymtade, döpte Andrée om det till " Alkohol och männi- vara i sitt landtliga hem I England och fira sedan man spanat länge, ett litet tunt ansikte, skokärlek ".
jul med holly och plumpudding och Sancta blekt och skuggadt af tankar, professor Curies.
Claus tillsammans med sina egna?
Tror du I hela mitt lif har j a g beundrat fanatici, att hon kan tänka sig något ljufligare än alla Stockholms studentsångförbund inledde och afslutade högtidligheten med sång.
Dess emellan de stora ifrarna.
J a g vet naturligtvis, att de små enkla sysslor och glädjeämnen, som hem- fick man lyssna till mycken svensk gammaldags ha två sidor, och jag skulle icke vilja ha en met ger en kvinna?
talarkonst.
Ett inledningsföredrag hölls af doktor af dem till husvärd eller husjungfru.
Men Andrée trodde att hon var förbi allt sådant, dessa, hvilkas fanatism är kärlek, och hvilkas men när vi sedan fingo råka henne personligen Törnebladh och sedan inleddes utdelningen af hvarje pris med en populär redogörelse för de kärlek utlöser sig i ett helt lifs uppoffrande — hon ville hälsa från svärmor — • då visste upptäckter och forskningar, för hvilka de voro arbete, äro väl de, som hålla elden brinnande jag att jag hade rätt.
Men jag förstod också, här på jorden.
en belöning.
så långt man förstår, hur stor den kärlek är En Paulus förnötte nästan hela sin tid och som förmår en kvinna att låta sitt hem för Man gjorde den reflexionen att alla upp- täckterna rörde sig om ljuset, enkelt sedt och sitt brinnande nit på Mindre Asien, ändock sina vänner i världen.
taget, t y för oss lekmän är Wiens strålnings- han icke bör ha fått någon ro för den öfriga Den engelska sociala arbeterskan är en in- lagar, madame Curies radium och helium, pro- delen af jorden, öfvertygad som han var att tressant typ, och bland den typen finner man fessor Gullstrands ögonforskningar och Maeter- yttersta domen hängde öfver skapelsen.
Tiderna kanske den moderna kvinnan i sin ädlaste ge- lincks diktning endast strålar i samma spek- mätas nu mera med andra mått och tillvaron staltning.
J a g vet inte, om all religion blir trum.
Vid slutet af hvarje tal reste sig pris- har blifvit säkrare på en jord, som är obetyd- kärleksverksamhet i England, men all kärleks- tagarna för att mottaga några hyllningsord och ligt äldre, men betydligt större än på Pauli verksamhet blir åtminstone religion.
Suffra- man hade då tillfälle att bättre iakttaga dem.
tid, men icke förty anse sig de moderna världs- getternas ledare — utan all jämförelse lör Intresset var störst och man vågar säga vänligast apostlarna böra ta hela jordklotet till missions- öfrigt — gick ut att kasta sig i handgemäng inför madame Curies uppträdande.
Liten som fält.
Denna lilla spensliga medelålders engelska med polisen med krucifixet mot bröstet, den hon är hade hon höjt hufvudet.
för att iaktta har höjt sin röst mot " det moderna samhällets socialistiska kvinnoagitatorn bestiger predik- talaren och stod där sorgsen och stilla i sin största röfrare ", barnaglädjens härjare, hem- stolen om söndagarna, nykterhetsarbeterskan svarta sammetsklädning, som med sin enkelhet mens, hälsans, själens förstörare, i Sydafrika hämtar mod och argument ur kristendomen.
bröt af mot den andra prakten, så rörande och och i Indien, i Amerika och i Europas alla För öfrigt, är det icke så, att hvar helst man ingenting annat att man greps och föll till föga.
hörn.
I år firar hon julen bland främlingar ser en människa arbeta och lida för ett verk, Maeterlinck var borta, men en lång och om- uppe under polcirkeln, i nästa år kanske vid det må vara hvad som helst, där har hon ständlig analys af hans författarskap, synner- ekvatorn, t y Hvita Bandet skall lindas kring bringat detta verk i samklang med den reli- ligen berömmande öfver hans förtjänster och hela jorden.
Att omvända världen till nykter- giösa grundbotten i sitt väsen?
Hur många mild mot hvad som ansågs vara hans svag- het genom att organisera alla goda kvinnor förmå offra sitt lif, om de icke fått offra det heter, fick publiken af doktor C.
D. af Wirsén.
till strid är väl ett jättearbete, men Hvita på något slags altare?
Bandets sekreterare är en af dem, för hvilka Medan j a g sitter här och funderar för mig När festen var slut, skyndade den ganska själfva omfånget af uppgiften är en inspira- själf, efter att ha skickat Andrée och Made- stora del af publiken, som ämnade sig till ban- tion, ty efter måttet af stridens hårdhet mätes leine på Amoureuse, som j a g hoppas skall ketten på Grand Hotell, till vagnarna, af de segerns ära.
Att ge de stridande nytt mod, bekomma dem bägge väl, inträder Paul öfriga gåfvo sig många god ro att stanna för att vinna nya kämpar i hären är hennes upp- oknackandes.
att se pristagarna på litet närmare håll.
" Se gift, och hvarje tecken på att hon löst den där är j u Gullstrand, hvem kan det vara han — Alltid den där dagboken!
Har du inte förnyar åter igen det mod och den tillförsikt talar med?
— — och nu kommer hon, det är tröttnat på den än?
hos henne själf, som hon behöfver äga ett så hennes dotter, den där rödkindade flickan i — Ajo, sade jag, nu funderar jag på att stort förråd af.
Att resa till Sverige bör för spetskragen, och hennes syster, damen som så skrifva en lagbok i stället.
en nykterhetspredikare för öfrigt vara näst moderligt tar den lilla Nobelpristagarinnan un- — Kors i alla dar!
Det tycker jag visst intill en rekreationsresa.
Det har druckits der armen — —. "
Och man ser henne för- du skall göra.
Då blir du det första frun- och drickes visserligen mycket sprit här i lan- svinna med en obeskifligt trött böjning på den timmer, som skrifver lagar i Sverige.
det, men utan sprit ingen ära för nykterhets- smala nacken, där det gråsprängda håret krusar — Ja, det märks på lagarna, sade jag.
organisationerna!
sig.
Men hon har en hel festbankett med tal och skålar innan hon får sluta Nobeldagen.
Miss Släck kom j u i en tid af triumf för N M Prenumerationspris Praktupplagan: Vanl.
upplagan: Helt &amp; r.
K r.
6.50 Hälft år • 8.50 Kvartal » 1.75 Lösn.-r » 0.12 Helt ar Hälft år.
Kvartal Lösn:r Annonspris: Idnns Byrå o. Expedition, MästersSuÄ^s.= Expeditionen: Biks 1646.
A.
6147.
\ Eedaktionen ": Eiks 16 46.
Älirn.
98 03.
Kr.
8. —.
JJJ 10 4, Kl. 9 - 6.
4.25; Bed.
Nordlin ig: BiJ Biks 86 60.
A.
4C Annonskontoret: Biks 1646.
A.
6147.
&gt; 1.
Kl. 9 — 6.
Kl. 11 » o.i5: Verkst.
direktören kl. 11 — 1.
Biks 86 E Allm.
43 04.
— 806 — Pr millimeter \ 25 öre efter text.
• 30 öre ä textsida.
: 20 o / förhöjning &amp; sär- - skild begärd plats.
0 ankel cpalt: annonser Utländska debiteras 50 Ore med 20 ° / o förhöjning å sär- skild begärd plats.
Hennes nåds julafton.
Af E j n a r Smith.
(Forts, och slut.)
F RÖKEN BERGER höjde hufvudet och de- ras blickar möttes ett ögonblick.
Det var nog för att förstå allt, och just i denna förfär- liga stund slogs grefvinnan af en förvånad, hvardaglig tanke: — Kors, hon ser ju bra ut.
I nästa sekund voro den gamlas ögon åter riktade ut mot isen och öfver hennes läppar kom skarpt och korthugget: — Gå upp på ert rum.
Flickan sökte bönfallande fatta hennes hand, men fick till svar endast ett nytt: — Gå!
Hennes nåd blef kvar i fönstret ensam.
Allt såg hon.
Minut efter minut förflöt, det tickade för hennes öron som en klocka.
Hon kunde inte röra sig och långa stunder var det, som hjärtat inte förmådde klappa mer.
Till slut såg hon, hur de funno sonen.
Intet strömdrag hade hunnit föra bort honom.
Han lyftes upp på isen, och de buro honom sakta fram mot gården.
Hon lade märke till skridskorna, som ännu sutto på.
De stego upp för trappan till terrassen, men icke förrän de kommit så nära intill byggnaden, att hon icke kunde se dem längre, rörde hon sig.
Hon var knappt medveten om att hon gick in i skrifrummet, men hon hörde sin egen stämma så underligt aflägset och frånvarande säga: — J u l.
.
.
jul.
Hon sjönk ned i skrifstolen, och där satt hon, när Jansson stapplande och med ström- mande tårar kom in från trapprummet.
Innan han fått fram ett ord, frågade hon klart och lugnt: — Är doktorn kallad?
— Nej, hennes nåd.
.
.
Herre Gud, hennes nåd.
.
.
— Det är en kvarts väg till doktorn och inte en af er har haft eftertanke nog att hämta honom.
Låt det ske strax.
— Ja, hennes nåd.
— Han bugade sig un- derdånigt.
Hon skrämde honom nästan.
Var hon så hård?
Men det var inte tid att dröja och han var färdig att gå.
— Jansson, ropade grefvinnan honom till- baka.
— Grefve Christer kan hvila på sitt eget rum.
Det var, som hon talat om en lefvande.
Nu fick Jansson gå och så mycken ovilja, den trogna själen kunde hysa mot den, han hade att lyda, fyllde nu hans sinne, och han mumlade för sig själf något, som ingen annan kunde få ana.
— Hon har inte något hjärta.
Det gjorde honom så ondt, att det sved.
Grefvinnan satt kvar vid skrifbordet.
Sorgen hade icke nått fram till henne ännu, och verk- ligheten var overklig.
Det var ett beslut, som mognade hos henne, ett fantastiskt, otroligt beslut: Hon skulle icke med sin sorg — ty den var hennes framför andras — störa julen.
Hvad hade hon så inte allt att göra?
I morgon ville hon se honom, inte förr.
Det var, som hon höll sanningen utom sig med detta, att hon inte skulle se honom.
— Nej, han hade inte kommit hem i jul, han hade inte varit hemma.
Hördes det inte vagnshjul?
Jaså, budet efter doktorn.
På en gång kom hon att tänka på fröken Berger.
Hon såg den unga flickans förtviflade ansikte riktadt emot sig, ångesten i ögonen och händerna, som tycktes vilja afvärja slag.
Grefvinnan reste sig.
Hon kunde inte vara hård, när det gällde för henne att förlåta.
Den, som älskat hennes son, skulle trots allt inte också tyngas af moderns vrede.
Ingen lumpen stolthet, inga fördomar kunde hindra henne att skydda en olycklig, en som gått un- der för hennes sons skull.
Hon hade tankfullt gått ur rummet och steg sakta uppför vindstrappan, själfgod och egen- sinnig i sin själsadel.
Hon tyckte, att sorgen förföljde henne som en ond skugga.
— Inte ännu får du komma, inte ännu, upp- repade hon envist, som om hon talat till ett annat väsen.
— Skulle de små förlora sin jul för hans dåraktiga djärfhets skull.
Nej, jag vill inte.
Hon hade knappt någonsin varit uppe i fröken Bergers rum, men nu gick hon med fasta steg bort öfver vinden och trädde in utan att knacka.
Flickan reste sig i soffan, där hon legat nedbruten, och blef sittande viljelös i väntan.
Håret var i oordning, ögonen förgråtna och ansiktet som förvandladt, rödflammigt och svullet.
Grefvinnan satte sig på en stol bredvid henne.
— Ni älskade Christer, sade hon och spän- ningen gjorde hennes ögon kalla och uttrycks- lösa.
— Jag kan inte vara ond på er.
— Hon tog flickans hand med ett försök till smek- ning och tillade hvad hon knappast själf visste af: Så som det nu blifvit.
Fröken Berger svarade inte, hennes kropp skakade konvulsiviskt och hon bet hårdt ihop munnen, medan tårarne en och en tunga gledo ned för kinderna.
— Ni skall inte vara rädd, fortsatte gref- vinnan och reste sig brådskande från stolen.
— • Det var inte annat, jag ville säga er.
Men det var visst ändå något mer, ty hon blef stående tveksam.
— Vår familj skall taga vård om min sons barn, när det kommit till världen, sade hon stelt och ansträngdt.
— Och barnets mor be- höfver inte frukta att lida nöd.
— Aldrig lockade han mig så, bröt flickan ut.
— Aldrig förnedrade han mig.
Men han sade, att han höll af mig, och jag älskade honom.
Hon föll ihop i soffhörnet, och gråten kom våldsam och högljudd.
— Var lugn, sade hennes nåd oroligt.
— Jag måste ju vara lugn.
Hon härdade inte ut längre, utan gick raskt mot dörren.
Flickan märkte det och sprang upp.
Hon tog några steg och grep häftigt grefvinnans hand.
— Låt mig se honom, bad hon bäfvande.
En skälfning spred sig från hand till hand, från människa till människa och de flämtade båda efter luft.
Modern slet sig lös.
Hon kände sin vilje- kraft nära att sugas bort och rösten blef tvär: — I morgon.
Strax efteråt var hon ute på vinden och slog igen dörren bakom sig.
Hon förmådde inte genast gå utför trappan, utan stod länge stödd mot räcket, men när hon till slut kom tillbaka ned i våningen, började hon vandra fram och åter genom rummen som en sömngångare.
Hon rättade på småsaker, hon slätade vecken på draperierna, och hon talade halfhögt till sig själf.
— Alltid har det varit jag, som fått be- härska mig.
På mig ha alla kastat sina sorger och jag har burit dem.
J a g skall bära detta också.
.
.
jag skall.
som äro fläckiga eller nedsmutsade kunna ge- nom k e m i s k t v ä t t blifva fullt användbara.
Priset härför är lägst Kr.
3.
- per klädning.
Det är dock ej Ukgiltigt till hvilken affär Ni vänder Eder, ty det är stor skillnad på kemisk — — — — — t v ä t t och — kemisk tvätt.
Ö r g r y t e K e m i s k a T v ä t t - &amp; F ä r g e r!
A.
- B.
, GStebovg.
KLÄDNINGAR •.
; • \ Mnri Det var alltjämt detta enda, som hennes härsklystna, ömhjärtade själ ville och fordrade — barnbarnens efterlängtade högtid skulle inte störas.
I hela sitt lif hade hon stått mot- spänstig och stark mot händelsers tryck.
Kan- ske var det af vana hon också nu spjärnade mot udden, kanske anade hon sin egen under- gång, om hon inte trotsade ödet och tvang sig till detta manligt onaturliga prof på själfbe- härskning.
När hon gått genom rummen flere hvarf, mindes hon, att det inte var på henne, allt hängde.
Hon gick hastigt till närmaste ring- ledningsknapp och gaf en häftig signal.
Då Jansson dröjde, ringde hon ännu en gång och blef stående kvar med armen mot ryggen på en högkarmad stol.
Så kom Jansson.
— Doktorn är här, hennes nåd.
— J a g vill inte råka honom.
Jansson förde handen öfver ögonen.
— Allt är.
.
.
— Jag vill ingenting veta, skrek grefvin- nan till.
Jansson hade aldrig hört henne sådan.
— Hör han, Jansson, sade hon sedan med tonvikt på hvarje ord.
— Det är min bestämda vilja, att ingen nämner ett ord om hvad som händt.
— Men hennes nåd.
.
.
— Inte ett ord, hör han.
Hvarken till mina söner eller sonhustrur och allra minst till bar- nen får något sägas.
— J a, men.
.
.
vågade Jansson.
— Den, som inte kan tiga, får sitt afsked.
Har han förstått?
Jansson skakade förvirrad på hufvudet.
— Alla visa ett gladt ansikte, fortfor gref- vinnan häftigare.
— Jag skall själf tala i mor- gon.
Låt min befallning gå vidare.
Jansson stod kvar.
— Ut, säger jag, ropade hennes nåd.
— Det är brådtom.
Han försvann hastigt.
Efter en stund hörde grefvinnan doktorns åkdon rulla bort, och det dröjde inte många minuter, förrän vagnarne från stationen körde fram öfver gårdsplanen.
De hade nog mött doktorn i allén.
Hennes nåd vågade inte gå fram till fön- stret.
Hon stod långt inne i skrifrummet och lyddes.
Bullret nere i vestibulen trängde upp till henne och barnbarnens jubel.
— Farmor, farmor, ropade de öfverljudt.
— Hvar är farmor?
Det var en sådan kärlek i tonen, att hon blef varm.
Men hon fick inte bli rörd.
An- siktet förvreds af ett stelt leende, ingen skulle märka något.
Nu stormade barnen uppför trappan.
För dem var hon bara farmor, den bästa, den snällaste farmor, som fanns.
Deras mammor brydde sig inte om att lugna deras stoj.
Det var farmors älsklingar, som kommo, farmors ung- dom, som fick nytt lif.
Nu voro de hos henne, omkring henne, och där syntes sönernas upprymda ansikten i dör- ren.
Men då brast spänningen hos farmor, hon kunde inte längre.
Hennes händer famlade efter det stöd, själen kräfde.
Sorgen kastade sig öfver sitt offer, när lifvets glädje omhvärfde henne med sin värme.
Det blef så tyst i rummet, en ovan, främ- mande tystnad.
Farmor hade sjunkit ned i en stol, förkrossad och ofattbar.
Hvad var det?
Det dröjde så länge, innan hon kunde tala.
• Ts^T T JJT^ JJFfc A TV T!
§ \ § § J L # §~J / _X l \ l; J \ ^JLdÅ± Ä JCM.1 r t K " U U MOOOrnaSte tinpapperSOrVK.
— 807 — SMriafUJ^si ... _ " ' „ „ FlnOV * å » OSt-, Sftftf-, Kople- O C Ä T * yc * papper&gt; ifa^ * " jLr MOtltt KOWtOWtQ » text papper tälvtrkas af Klippan.
f &amp; 7?
dg ra 6it ' der från def inre af Ttyssfand.
till nedanstående skildring F ÖRFATTARINNAN frän Ryssland, förste amanuensen vid K. Veten- skapsakademiens fröken Greta Eklöf, har här samlat de intryck hon fått dä hon säsom akademiens stipendiat i somras under sex veckor studerade ryska språket.
bibliotek D EN SOM för första gången besöker Ryss- land och får tillfälle att något mer än en vanlig turist lära känna det ryska folket, dess seder, bruk och lefnadsförhållanden, gör onekligen mycket snart den reflexionen: Hur kan ett folk, som bor oss så nära och är vår granne i öster, vara så alldeles olikt oss själfva och de flesta andra europeiska nationer i lifs- uppfattning, seder och lefnadsvanor?
Kommer man i tillfälle att under någon tid vistas i det inre af Ryssland och att där i hvardagslifvet följa och lefva med det ryska folket, tycker man sig plötsligt försatt till en annan världs- del och till en annan tid, ej vårt upplysta, af kulturen genomträngda århundrade, utan till en tid, som i många fall ligger åtskilliga hundra år tillbaka.
Vill man på kort tid lära känna det ryska folkets lif i all dess originalitet och ursprung- lighet samt få en inblick i ryska förhållanden, bör man ej stanna i Petersburg, t y här kom- mer det karaktäristiskt ryska ej till sin rätt.
Man bör i stället resa till det inre af Ryss- land och tillbringa någon tid på den ryska landsbygden, där man kommer i nära beröring med landets folk och kan studera dess lif.
Som Ryssland ännu ej för oss blifvit något turistland, och blott ett relativt litet antal svenskar besökt detsamma, torde det måhända vara af intresse att höra ett och annat från detta vårt grannland i öster och de intryck och erfarenheter några veckors vistelse på den ryska landsbygden kan gifva.
EN RYSK HERRGÅRD.
verk eller timmer, täckta med halmtak, och se svartnade och fallfärdiga ut.
Gatorna och vägarna i en rysk by — vare sig den är liten med blott några gårdar eller det är en stor by med flera tusen invånare — äro i all- mänhet oerhördt smutsiga.
De äro högst un- dantagsvis stenlagda, och höst och vår, då det regnar mycket, äro de bottenlösa och hart när omöjliga att färdas fram på.
En för oss egendomlig typ, som man möter, såväl ute på den ryska landsbygden, och på dess byvägar som i städerna, är den ryske tiggaren.
Smutsig med långt, okammadt, öfver pannan nedfallande hår, krusigt, svart skägg, benen omlindade med smutsiga, trasiga bindor, fötterna bara samt för öfrigt klädd i trasor, hvilka bokstafligen tyckas falla af kroppen, så- dan synes han, alltid tiggande, stryka omkring på vägar och gator.
Då en främling träder in i en rysk bond- stuga, har han i början svårt att vänja sig vid den där rådande atmosfären.
Allt ser trångt, » fattigt och smutsigt ut.
Själfva familjebosta- den utgöres af ett litet rum, stundom blott 4 Reser man i det inre af Ryssland, förvånas ä 5 meter i fyrkant, hvars ena del upptages af ugnen.
Vid sidan af denna, under taket, är man öfver landskapets sällsamma enformighet.
Man kan med tåget fara långa sträckor utan en hylliknande utbyggnad af tegel.
På vin- att se annat än fält efter fält, åker efter åker, tern, då det är kallt, sofva alla familjemedlem- då och då omväxlande med stora, täta, igen- marne broderligt tillsammans häruppe och få värme från den heta ugnsväggen.
Under som- vuxna skogar, fulla af snår.
På sina ställen är dock marken kuperad, och kullar och skog- maren däremot tillbringas nätterna på det klädda höjder möta blicken, men i det stora smutsiga trä- eller jordgolfvet, och här sofver man insvept i trasor och fårskinnspälsar.
Inga hela är detta en sällsynt företeelse.
Hvad som först faller i ögonen, när man möbler finnas med undantag af ett litet trä- bord samt några väggfasta träbänkar.
De enda kommer i en rysk by, är den fulhet, smuts prydnader, som möta blicken, äro ikonerna eller och enformighet, som råder där.
Kyrkan, där helgonbilderna p å väggarne, bekransade med en sådan finnes, är ofta den enda byggnad, som med sitt lökformiga, ofta förgyllda torn pappersrosor i bjärta färger, samt ett och an- ger färg åt taflan.
Annars ser allt oändligt nat grant oljetryck af tsaren.
Hos de mera välbärgade bönderna är en sär- tråkigt, ledsamt och fattigt u t.
Husen äro skild del af stugan inredd för boskapen, men små, gråa, omålade, byggda af timmer, utan några slags prydnader.
Uthusen äro af flät- i många fattiga ryska bondehem lefira och sofva föräldrar, barn och boskap tillsammans i ett enda rum.
Ett visst behof af renlighet förefinnes dock hos den ryske bonden.
Ofta hör till hvarje bondstuga en badstu, och om lördagskvällen taga familjemedlemmarne sig då ett ångbad.
Stundom badas i den till stugan hörande bränn- heta ugnen.
Bildningen hos det ryska bondfolket står mycket lågt.
Skolgången är ej obligatorisk, och ofta träffar man på bondfolk, som aldrig gått i skola och som följaktligen hvarken kunna läsa eller skrifva.
Om den ryske bondens stuga förefaller ful, tråkig och färglös, så älska dess invånare i stället att ge färg och lif åt den dräkt de bära.
Kvinnorna kläda sig i bjärta, ofta röda EN RYSK BONDSTUGA.
Hudens CREME SIMON ^ eller gula klädningar samt hafva brokiga hals- dukar på hufvudet.
På helgdagar och vid hög- tidliga tillfällen bära de stundom dräkter, prydda med guld- och silfverbroderier samt hals- band af färgade glaspärlor.
Mannens kläde- dräkt utgöres af en bomullsblus, ofta scharla- kansröd, med läderbälte kring lifvet, mörka byxor samt höga stöflar.
Maten i ett ryskt bondhem är mycket tarf- lig.
Den utgöres hufvudsakligen af bohvete- gröt, surt svart bröd, potatis, gurkor om som- maren och hösten, samt någon gång kött.
Mjölk drickes i somliga delar af landet, likaså te, och samovaren är då alltid en oundgänglig husge- rådsartikel.
F ö r öfrigt tillverkas och drickes kvass, en slags sötaktig dryck, som beredes på flera sätt såsom af svart surt bröd, öl, tran- bär och blåbär.
Vodka, ryssarnes brännvin, fortares i oerhörda kvantiteter af bönderna, och tillverkningen däraf lär inbringa ryska staten cirka 800 miljoner rubel årligen.
* Jag vill nu lämna den ryske bonden och hans lif och i stället öfvergå till den ryske egendomsherrens.
Typen för en rysk landt- egendom i den äldre stilen skall man ej före- ställa sig likna en af våra gamla herrgårdar eller gods.
Föreställ dig i stället en stor fyr- kantig eller aflång, grå, omålad träbyggnad i två våningar, till det yttre liknande en större lada.
Fönster och dörrar äro placerade ore- gelbundet och osymmetriskt, och hela huset ger intryck af fulhet, tråkighet och vanskötsel.
Framför byggnaden ligger en rymlig, illa hållen gård, och på baksidan är en stor lummig träd- gård, där ogräset växer i gångarna och fjol- årets aftallna löf i stora massor ligga på gräs- mattorna.
Vid sidan af hufvudbyggnaden ligger ett mindre hus, likaså omåladt, byggdt af timmer, innehållande kök och möjligen jungfrukammare, och på andra sidan gården midt emot ingångs- porten ligga stall, ladugård, hönshus m. fl.
byggnader, alla svartgrå, förfallna, vårdslösade.
En lång vacker björkallé leder upp till egen- domen, men på äkta ryskt maner har man na- turligtvis låtit densamma växa igen af brist på skötsel och all trafik upp till herrgården går öfver en gyttjig, ojämn trädesåker.
Intet spår till väg finnes.
Träda vi in i det inre af huset, är detta i stil med det yttre.
Rummen äro stora och RYSKT BONDFOLK.
PÄRMAR vård.
RARIS Enda medel som gör hyn vacker och len utan att irritera huden.
till IDUN 1909 oeh föregående ar tillhandahållas till följande priser: Iduns pärmar, röda med guldtryck ki.
1: 50, litar. » romanbibliotek, röda eller gröna 50 öie.
Iduns Hjälpreda, röda eller gröna 50 öre.
Kunna erhållas i närmaste bokhandel eUei direkt frän Iduns expedition, om rekvi- sition och likvid i postanvisnimr insändes.
— 808 —
ödsliga; möblerna stå placerade här och där utan den minsta hänsyn till ' hvad som är vackert eller hemtrefligt.
I matsalen står ett långt bord, några skåp samt stolar; bredvid ett dyrbart spegelbord eller skåp i förmaket stå en rad enkla, omålade trädgårdsstolar upp- ställda.
Böcker och tidningar ses sällan på bordet.
För den som vill läsa finnas ett par väl igenlåsta bokskåp, och man får då ödmjukt bedja husets herre hafva godheten låsa upp ett af skåpen och taga fram den önskade boken.
Från förmaket, som vetter åt trädgården, leder en dörr ut till en veranda, där familjen under sommarmånaderna tillbringar en stor del af dagen.
En trång, mörk och nött trätrappa för upp till öfre våningen, där sofrummen äro belägna.
En säng, ett bord, några stolar och ett toa- lettbord af målad plåt, se där ett ryskt sof- rum.
Hela huset ger för öfrigt intryck af oordent- lighet.
Golfven äro nötta, möblerna ofta tra- siga, tjänarna lata, osnygga och klädda i smut- siga, trasiga kläder.
I Ryssland har man i allmänhet mycket tjänstfolk.
I en familj på fyra eller fem per- soner kan man stundom ha lika många tjänare, samt, om barn finnas, dessutom en fransk, tysk eller — ehuru mindre vanligt — en engelsk guvernant.
De ryska tjänarinnorna äro ytterst okunniga och vidskepliga.
Ofta hafva de aldrig gått i skola och kunna då hvarken läsa eller skrifva.
J a g frågade en gång en rysk tjäna- rinna, om hon kunde skrifva. "
N e j ", svarade hon och brast i gråt, " jag kan hvarken läsa eller skrifva, vi hade så fattigt hemma på lan- det, och jag hade så många syskon att sköta, att far och mor aldrig hade tid och råd att låta mig gå i skolan och lära något. "
Tjänarna hafva för öfrigt mycket svaga mo- raliska begrepp.
De stjäla ofta hvad de komma öfver utan minsta samvetsförebråelser.
Till sitt yttre äro de smutsiga och osnygga, uppträda i slarfvigt, okammadt hår och trasiga kläder.
Ohyran trifves godt i de ryska hemmen.
Ett slags kakerlackor, s. k. tarakani, saknas sällan i ett ryskt medelklasshem.
Dessa djur anses heliga, och det berättas, att tjänarna, då de flytta från en familj till en annan, samla djuren i flaskor för att på så sätt föra dem med sig till det nya stället och där släppa ut dem i rummen.
Närvaron af " tarakani " säges bringa lycka och pengar.
E N RYSK TIGGARE.
LAS!
Det dagliga lifvet under sommaren i ett ryskt landthem, låt oss säga hos en pensione- rad högre offiicer till- hörande en rysk adels- familj, tillgår på följande sätt.
Redan vid fyra- tiden på morgonen äro husets tjänare uppe för att se till ladugård, höns- hus m. m. samt sköta åtskilliga andra göromål, som höra till en egen- dom på landet.
Vid sjutiden stiger husets herre upp; oklädd, i lättast möjliga toalett, tager han nu på sitt rum emot sina underly- dande, män och kvin- nor, samt utdelar order för dagen.
Så småning- om fullbordar han sin RYSKT BONDFOLK VID SAMOVAREN.
toalett, och iklädd en grann uniform med ord- nar på bröstet, samt på fötterna stöflar med stora klirrande sporrar, går han vid tiotiden ned i matsalen, där familjens öfriga medlem- mar samlats vid samovaren.
Husets härska- rinna bär en slags kamkoftliknande dräkt med kjol samt tofflor på fötterna; det är toaletten för dagen.
Något ombyte sker i allrränhet ej.
Sedan man druckit te eller kaffe med smör och bröd går hvar och en åt sitt håll.
Egen- domsherren gör en promenad utåt sina ägor eller far i sin kalesch till närmaste stad eller järnvägsstation för att göra uppköp och hämta dagens post.
Den öfriga familjen, framför allt damerna, samlas på verandan eller i förmaket för att samtala, läsa franska romaner eller sy handarbeten.
Inemot kl. 1 rings till frukost.
Den består af två rätter mat, vanligen en kötträtt med potatis och gurkor samt därefter bohvetegröt, välling eller dylikt.
Rikligt med smör, bröd och mjölk finns på bordet.
Något s. k. bords- skick existerar knappast.
Hvar och en lägger båda armbågarna på bordet och sticker ömsom knifven, ömsom gaffeln i munnen; ja, man ge- nerar sig stundom ej ens för att torka sig om munnen med bordduken.
Tjänarna, som ser- vera maten, äro trasiga och osnygga, men ingen tycks fästa sig därvid.
Allt försiggår enkelt, okonstladt och naturligt.
Vid tvåtiden reser man sig från bordet, och ofta går då hvar och en till sitt rum för att taga sig en lur.
Kl. 4 står samovaren kokande på verandan eller i matsalen, och nu samlas åter familjens medlemmar för att dricka te.
Till detta ätes sylt samt s. k. baranki, ett slags skorpliknande kakor, uppträdda på långa bastsnören.
Är teet för varmt, häller man helt enkelt ut det på tefatet och dricker därur.
Eftermiddagen tillbringas på olika sätt.
Man promenerar eller gör åkturer, läser eller arbe- tar, allt efter hvars och ens behag.
Kl. 6 ringer middagsklockan.
Middagen utgöres af tre rätter, soppa, kött samt gryn- pudding, piroger (ett slags pastejer) eller annat.
Soppor ätas mycket i Ryssland och af alla möjliga slag, såsom rödbetsoppa, löksoppa, gurksoppa, svampsoppa.
Till dessa serveras sur grädde, s. k. smjetana, hvilken sällan saknas på ett ryskt middagsbord.
Soppor och gryn- mat, puddingar och piroger, allt skall ätas med " smjetana ".
Till maten drickes öl eller kvass, stundom mjölk.
Vid niotiden på kvällen samlas familjen åter vid samovaren för att dricka te.
Ofta tar man nu emot besök.
Grannarna komma för att prata en stund eller spela kort samt tillbringa några timmar vid teglaset eller tekoppen.
Her- rarne dricka alltid sitt te ur glas, damerna däremot ur koppar.
Oerhörda kvantiteter af denna dryck förtäras i Ryssland.
En ryss kan dricka sina tio ä tolf glas te efter hvar- andra, och i en rysk familj tillbringas en god Några äldre årgångar realiseras till betydligt nedsatta priser och erbjuda för dem, som förut ej äga desamma, en billig, omväxlande och läro- rik lektyr.
Mot insändande af nedannämnda be- lopp till Expeditionen at Idun, Stockholm, erhålles inom Sverige portotritt: Idun 1892 Idun 1893 (n:r 1 felas) Idun 1904 (med julnumret) Idun 1908 (med julnumrel) Idun 1909 (med julnumret) Idun 1910 (med julnumret) Iduns julnummer 1894 — 809 — 2: — 2: — 3: — 4: 50 5: — 6: 50 0: 20 Iduns Iduns Iduns Iduns Iduns Iduns Idnns del af nattens timmar vid teglaset och cigar^ retten.
På detta sätt förgår dag efter dag, vecka efter vecka i ett ryskt landlhem under som- marmånaderna.
Stundom afbrytes enformig- heten af vänner, hvilka från Moskva eller Petersburg komma på besök för att tillbringa några veckor på landet.
Kyssens gästfrihet är obegränsad och ett af de vackraste dragen i hans karaktär.
Man är alltid välkommen i ett ryskt hem och emottages hjärtligt och vänligt af värdfolket.
Äfven om man föga känner de personer, hvilka man gästar, dröjer det ej länge, förrän man blifvit bekant med familjen och känner sig hemmastadd.
En omständighet, som mycket bidrager till att göra det ryska famiJje- och sällskapslivet okonstladt, naturligt och trefligt, är det i Ryss- land vanliga bruket, att alla, oberoende af stånd, ålder och kön, kalla hvarandra vid för- namn, samtidigt tilläggande faderns dopnamn.
Titelväsendet, som alltid gifver en viss stelhet åt sällskapslifvet, existerar ej i Ryssland på samma sätt som här.
En tjänare tilltalar sin husbonde t. ex. Alexander Alexandrcvitsch e l k r Karl Ivanovitsch och sin husmor Olga Vladi- mirovna eller dylikt.
Detta förhållande gifver åt familjelifvet en viss förtrolig prägel, som knappast har sin motsvarighet i andra länder.
Härmed har jag gifvit mina läsare en flyktig öfverblick af de erfarenheter och intryck några veckors vistelse på den ryska landsbygden kan gifva.
Det är ju klart, att någon större kännedom om landet och dess invånare ej kan vinnas under ett jämförelsevis kort besök i Ryssland.
Man har dock tid och tillfälle att bilda sig en viss uppfattning om det ryska folket, och starka och djupa äro de intryck, med hvilka man vänder åter till Sverige.
Ryssland imponerar och öfverväldigar genom sin storlek och genom den oöfverskådliga männi- skomassa det sluter inom sina gränser.
Man beundrar dess konst och litteratur, och man sätter värde på det ryska folkets stora gäst- frihet, hjärtlighet och godmodighet.
Men trots allt detta är det dock med en känsla af obe- skriflig glädje och trygghet som man åter sätter foten på svensk jord och vänder ryggen åt all fattigdom, nöd och smuts, all okunnighet och vid- skeplighet, all brist på redbarhet och moral, som man i så hög grad finner hos vår granne i öster, och hvilkas tillvaro dock i längden måste förblifva ett hin- der för all verklig ut- veckling.
GRETA I d u n s jubileumsårgången, EKELÖF.
25:te börjar år 1912 och kom- mer att till sitt litterära och illustrativa inne- håll bli nu, före jul, är tid första af alldeles sarskildt numren intresse.
Just att prenumerera, så att utan afbrott komma respektive prenumeranter tillhanda.
julnummer julnummer julnummer julnummer julnummer julnummer julnummer 1898 1901 1904 1905 1908 1909 1910 0: 20 0: 25 0: 30 0: 30 0: 50 0: 75 1: — LÄS!
Ett anti^suffragett 5 ' o ' clock tea.
J AG HADE FÅTT ett inbjudningskort till rösträttsté, eller, om man så vill, inte-röst- rättsté i familj.
Det var anordnadt i det lofvärda syftet, att anhängare af olika partier skulle få tillfälle att höra hvarandras åsikter o o h skäl, inte bara gå på med att skrika ut sina egna.
Värdinnan var en " anti ", gästerna voro af båda partierna.
Min väg bar genom den vackraste ochTsun- daste af Londons villastäder till en af de många diskreta stenvillorna innanför trädgård, i en lång, tyst, folktom aveny.
En hel rad af damer gick in före mig, och när jag kom in, fann jag " drawingroom-et " redan fullt, stolsrad framför stolsrad, och längst fram hade de yngre gläd- tigt slagit sig ned i en halfcirkel på mattan.
Fyrtio voro väntade, men jag tror nära dubbelt så många hade kommit.
Men man har här i E igland den lyckliga dygden att inte vara rädd för drag, både i salonger och slum-barn- krubbor törs man öppna fönstren.
Jag fick en plats vid ett fönster, som vette ut mot den grå, öde parken och den alltjämt stilla tomma gatan; skymningen gjorde allt grått och skumt.
S i vreds det elektriska ljuset upp och jag såg ansiktena tydligt.
Där fanns helt unga flickor, intresserade för hvad som helst, af bara öfvar- flöd på hälsa och ungdom.
De tyckte det var roligt att sälja antisuffragett-tidningen till oss, de tyckte det var roligt att sälja " Votes for women ", det var roligt att sitta på golfvet, allt var " such fun ".
Där fanns den engelska äldre damtypen med det vackra grå håret, med den magra energiska profilen, som inger en respekt och tvifvel på sig själf.
Hon ser ut som hon hade en hel del uppgifter, som hon gör oförvitligt, klokt och praktiskt.
Hon träf- fas ofta i skolastiska kretsar.
Där var den förra generationens typ af salongsdam, ännu vid 50 år med vaxhvit hy och milda duflika ögon.
Vår generation anser det knappast förenligt med själfaktning att ha så ständigt milda le- enden, så alltid ljufva tonfall.
Men hur som helst — hon har charmen, inte bara martyriet af att vara en eterisk varelse i släpande kläd- jiing.
Typen är mer bevarad här än hemma.
Naturligtvis var där en massa af kvinnor " " af i dag " med uppgifter, intressen, sträfvan- &lt;ien.
Många förekommo här i hvita blusar, en " ungdomlig figur, frisk hy, och det liffulla ut- tryck, som andlig vakenhet ger, hör ofta till typen.
Här som annorstädes förargade en del män med att inte " se mer emanciperade ut, märkvärdigt nog ", och hvad mera: de vittna tydligen om åldersbegreppets förskjutning hos vår tids kvinnor.
Kl. 3, 1 5 precis trädde värdinnan fram, gift moder till en af de unga flickorna, med ett papper i sin hand, alltså väl förberedd.
Hon var lagom alltigenom, litet stel, lagom smärt för sin ålder, lagom modern i sin strama, svarta klädning, lagom sansadt ansiktsuttryck för att aldrig bli misstänkt för att vara en " fad ", en " crank " på något område.
Den negativa förtjänsten oklanderlig, just lämp- lig för den som arbetar för en " anti " sak.
Papperet lästes med de pretentiöst distinkta drawingroom-tonfall, man hör hos superkor- rekta engelska damer.
Hvarje mening, hvarje ord ibland, slutar med en liten sockersöt kadens, som frågar: Märker du riktigt noga hur älskvärdhet dryper från mina läppar?
Hvad hade nu denna utmärkta dam tänkt ut, eller hvilket eko af andras tankar var hen- nes hjärnapparat i stånd att återge?
Jo, hon tyckte att kvinnorna i hennes land borde tacka och lofva för allt beskydd och all nåd de åtnjuta, kulminerande i sådana fördelar, som att lagen gör mannen ansvarig, om hust- run stjäl eller begår annat brott i hans när- varo, och att lagen anser mannen ansvarig för barnens behandling.
Det kom sedan något allmänt om kvinnan, hemmets drottning.
Och därefter fatalistiskt ödmjuka synpunkter i löne- frågor, som skulle ha gjort en kvinnlig lön- tagare värd martyrkronan: Man är nu kvinna, d. v. s. sekunda vara på arbetsmarknaden, då får man vara tacksam om man är en stackars hemarbeterska för de 6 sh, man kan få.
" Till- gången bestämmer priset, ingen regering, ingen riksdag kan hjälpa, " men tro ej att jag vill göra alla " antis " ansvariga för detta yttrande.
Långt därifrån, jag hade dagen förut i en filantropisk institution, där en känd antisuffra- gett är bland de ledande krafterna, hört ett sakrikt föredrag om " arbetet mot utsvettnings- systemet ", och svart-på-hvitt-bevis på att re- geringar kunna hjälpa.
Antin borde ha varit där, så hade hon fått veta, att köparen af döda varor kan vinna på att köpa dem billigt, men att köparen af människokraft i längden vinner på att betala anständigt.
Men kanske äro sådana slutsatser, som hon gjorde: det är bra som det är, mera en fråga om temperament än om insikt.
Jag minns en fet komminister, en snäll man, som på tal om ungdomsarbete i sitt hjärtas oskuld slutade sina invändningar med: " Å ' så ska j a säga en sak, ja ' ä ' emot allt som ä ' nytt — de ' ä ' min princip. "
— Sedan kom ett bekla- gande att kvinnorna inte ens nyttja de önsk- värda kommunala rättigheterna.
Med emphasis: " Mellan kommunala och politiska intressen är en skillnad ännu större än mellan man och kvinna. "
Ordet Empire hördes synnerligen ofta.
Slutligen kom talarinnan fram med ett önskemål, som ännu kunde återstå kvinnorna i detta jordiska paradiset the Empire — ett kvinnoråd, valdt af kvinnor, som skulle influera det riktiga parlamentet, när kvinnorna så an- sågo önskligt.
Ordföranden påminde om tidens flykt, och opponenten trädde fram.
Jag kan inte hjälpa, att det låter partiskt, men hon var verkligen mycket trefligare.
Hon var en af de hvita blusarna.
Hon var i den ålder man " vanligen är nu för tiden ", hvad som helst mellan 26 och 42, då man har något att ge sina medmänniskor.
Hon var så hurtig och redig och klar, men undvek på samma gång att verka dräpande öfverlägsen och säker på sin sak, det hade egentligen varit för lätt den här gången.
Opponenten tyckte inte att det var så mycket värde i lagens omtalade ridder- lighet mot hustrun, om man besinnar, att den historiska grunden var, att " hustrun är mera rädd för den närvarande mannen än för lagen ".
Och så å andra sidan försonas oförrätter mot kvinnan väl lätt enligt samma lands lag, vi fingo höra drastiska polisrapporter som konkreta belysande exempel.
Uppgifter hur det förhöll sig med den kom- munala rösträtten, intresset och restriktionerna för t. ex. gift kvinna eller dotter, som bor i föräldrahemmet, och uppgifter från arbets- fältet mot utsvettningssystemet, som visa, att hjälp kan fås, om den bara fordras med energi.
Den korrekta antin, som jag är säker på är filantropisk både af böjelse och plikt, såg sur ut, men fåktade inte mot gifna fakta.
Nu kommo yttranden och inlägg från den ena efter den andra af gästerna, från gifta och ogifta, från själfförsörjande och från lyxkvinnor, från unga och äldre.
Men ett gemensamt motiv gick igenom allt hvad som sades: Vi vill inte veta om en särskild mätsticka, hvarken för vår moral eller vårt arbete, vi vill hvarken lefva eller dö för något, som betecknas med ordet Empire, om det inte betyder män, kvinnor, barn, lefvande människor.
Vi vill förstå män- nen, deras arbete och bli förstådda.
Vi vill inte ha kvinnoråd, kvinnoval, nya barriärer.
— 810 — En ung dam svepte fram genom stolsraderna till talarbordet.
Hon var lång och chic, päls- verk och violer, och långa pärlörhängen svängde och darrade som små elektriserade kulor.
" Hvad tror ni det riktiga parlamentet kommer att säga, om vårt kvinnoråd kommer och vill något, som inte det vill? "
" Låt gummorna prata bara, " säger de!
Trots all ridderlighet mot kvinnan, det omhuldade barnet, den dyrkade drottningen, det intressanta X ' et!
" Får jag läsa ett litet citat från Nietzsche om kvinnan? "
Och så vecklade hon upp en liten papperslapp och läste en bit om det vidunderliga, farliga ljuf- liga kvinnodjuret med tigerklorna och behand- lingen al detsamma.
Very nice and chevale- resque, is n ' t ' it?
slutade mrs * * och svepte i väg tillbaka till sin plats.
Jag trodde att både " antis " och de andra skulle vara roade att höra denna passus.
Men värdinnan hade svartnat.
Och det un- derbara hände, som väl ingen, i Sverige åtmin- stone, trodde vara möjligt år 1911 och i ett modernt Babylon: " antin ' " förklarade, att hon var mycket bedröfvad, " very, very sorry, indeed " att en sådan man som Nietzsche skulle någon- sin citeras i hennes hem.
Stackars anti, vi trodde henne fullkomligt, och eftermiddagen hade gifvit henne mer än en anledning att vara very sorry indeed.
Teet och kakorna voro utsökta, men vi rösträtts- gäster hade nästan en känsla af att vi voro marodörer, som kalasade på den slagnas be- kostnad.
.
.
— N.
Kvinnornas själfhjälps ' kassa i Göteborg högtidlighöll i s ö n d a g s sin tjugufemåriga tillvaro med en a n g e n ä m och af m e d l e m m a r n e talrikt b e s ö k t fest på en af s t a d e n s s t ö r r e r e s t a u r a n t e r.
Initiativet till k a s s a n s bildande utgick på sin tid från den v ä l b e k a n t a och då s t o r a s a m m a n s l u t n i n g e n " G ö t e - b o r g s k v i n n o f ö r e n i n g ", och flera f r a m s t å e n d e medlem- m a r af d e n n a förening a n m ä l d e sig o c k s å i den k v i n n - liga s j ä l f h j ä l p s k a s s a n; vi n ä m n a fröken E v a Rodhe, p r o f e s s o r s k a n M a r i a Almqvist, fröken L o t t e n Lager- s t e d t m. fl.
Mötet för s j ä l f h j ä l p s k a s s a n s bildande hölls den 22 a p r.
1886.
Till s t y r e l s e l e d a m ö t e r valdes f r u a r n a Mia H e d l u n d, E m y Berg och Joh.
H e d é n s a m t f r ö k n a r n a Virginia Duff, Melanie W a r b e r g, Elida A n d e r s o n och A n n a L e s s e l med f r ö k n a r n a Elin H e d l u n d och Alfrida Mally s o m s u p p l e a n t e r.
S t y r e l s e n u t s å g i n o m sig frö- ken Lessel t i l l o r d f ö r a n d e.
Nästa sammanträde hölls den 26 april, rivarvid fru Hedén höll ett föredrag o m d e n n y b i l d a d e f ö r e n i n g e n s syftemål — a t t l ä m n a hjälp u n d e r s j u k d o m — och v a r m t talade för f ö r e n i n g s t a n - k e n b l a n d k v i n n o r n a.
Det s y n l i g a r e s u l t a t e t af före- d r a g e t v a r att 20 p e r s o n e r s ö k t e i n t r ä d e i k a s s a n.
Påföljande h ö s t, s e d a n 50 k v i n n o r e r l a g t s t a d g a d inträdesafgift, a n s å g s, a t t k a s s a n k u n d e t r ä d a i verk- s a m h e t.
Den första m å n a d s i n b e t a l n i n g e n s k e d d e i n o v.
och r e d a n s a m m a m å n a d u t b e t a l a d e s d e n första sjuk- hjälpen till en m e d l e m med 13 kr.
I a u g.
1887 u t a n - o r d n a d e s d e n första begrafningshjälpen, hvilken då be- löpte sig till 50 k r.
U n d e r de tjugufem år, s o m g å t t, h a r k v i n n o r n a s själfhjälpskassa k u n n a t glädja s i g å t ett s t ä n d i g t ö k a d t i n t r e s s e och förtroende från k v i n n o r n a s sida.
Arbetet ledes i s t o r t s e d t efter s a m m a p r i n c i p e r s o m u n d e r den f ö r s t a tiden.
I n t r ä d e k a n v i n n a s i k a s s a n af hvarje välfrejdad k v i n n a.
L ä k a r e i n t y g er- f o r d r a s icke, m e n den i n t r ä d e s s ö k a n d e får p å h e d e r s - o r d f ö r s ä k r a a t t h o n ä r frisk.
I inträdesafgift e r l ä g g a s 3 kr.
o c h i m å n a t l i g afgift 1 k r.
Vid iråkad s j u k d o m erhåller föreningsmedlem k r.
1:50 p r d a g.
I begraf- n i n g s h j ä l p u t b e t a l a s 100 k r.
Till 1910 å r s s l u t h a d e k a s s a n i i n k o m s t e r — in- t r ä d e s - och månadsafgifter — haft k r.
24,196: 4 0 s a m t i s t a t s - och k o m m u n a l b i d r a g 2,864 k r.
Till s a m m a t i d p u n k t h a d e k a s s a n haft följande utgifter: sjukhjälp k r.
16,252: 50, begrafningshjälp 2,100 kr., l ä k a r e h o n o - r a r 6,206 k r.
s a m t för diverse a n d r a ä n d a m å l k r.
1,711: 6 6.
F.
n.
r ä k n a r k a s s a n 225 m e d l e m m a r, af h v i l k a 17 v a r i t med från det f ö r e n i n g e n b i l d a d e s.
Den n u v a - r a n d e s t y r e l s e n u t g ö r e s af f r ö k n a r n a A n n a L a r s s o n, Elin H e d l u n d, Anna W r e d, Alfda Lilja och E d i t h Rickberg s a m t fru M a l m g r e n.
ENSAM.
Af Helmer B u g g e.
H SPETS KNYPPLAD I L I N N E OCH SILKE.
Ryska kvinnoarbeten.
F RU EBBA S A L W É N och Ljus förlag ha äran af ett synnerligen vackert och stil- fullt verk, som i icke mindre än 38 planscher, flere i guld och färgtryck, ger en åskådlig bild af den äkt-ryska kvinnoslöjden.
Fru Sal- wen har som stipendiat besökt Ryssland och där hopsamlat prof på den hemslöjd, som ännu lefver kvar, vårdad af de ryska bondkvin- norna.
I Amerika och England har, som hon själf i ett upplysande företal berättar, man redan lärt sig uppskatta och använda alstren af de ryska kvinnornas konstskicklighet.
I Sverige äro dessa skatter ännu okända, och äfven experter inom facket torde bli förvånade att finna så mycken fantasi och kultur, så många variationer i den ryska hemslöjden, ja, att finna att tekniker, som vi betraktat som speciellt svenska, äro kända och använda i Ryssland.
Hvad som alldeles särskildt gör arbetet värdefullt är, att af bildningarna äro så stora, att de kunna tjäna som mönster för den som vill försöka sig på dessa lockande spetsar och broderier, ja äfven knyppelmönster till den vackra, hos oss så litet brukade ryska spetsen äro medtagna, färdiga att stickas af och sättas på dynan.
Det är inte bara en fras då man varmt rekommenderar planschverket som julklapp.
E.
W.
Sv.
Slöjdföreningens lotteri.
F ÖR DE MÅNGA, hvilka indela sitt lif efter dragningarna i Svenska Slöjdföreningens eller andra lotterier, torde icke behöfva påpe- kas, hvilka rika och sköna möjligheter, som hägra för lottägarna i detta lotteri, men ännu finnas ju andra, som icke fått ögonen öppna.
När man går på utställningar af vår tilläm- pade konst, skall man ofta finna att en eller flera af de dyrbaraste och vackraste pjäserna bär påskriften: inköpt af Svenska Slöjdförenin- gen.
Men man reflekterar icke så mycket på saken, förrän man som nu i Slöjdföreningens lokal, Birger Jarlsgatan 16, får se dessa vin- ster tillsamman.
De bilda en exposé helt en- kelt af det förnämsta vårt konsthandtverk kan uppvisa från möbler, gobeliner och mattor till keramik, porslin, bokband och smycken.
Att räkna upp konstnärer och konstsaker eller att skilja ut något framför det andra, är knappast möjligt, men det kan sägas att våra förnämsta namn inom området äro representerade.
Hvad det betyder som uppmuntran af vårt konst- handtverk, att vinster för omkring 60,000 kro- nor kunna uppköpas till en enda dragning, be- höfver knappast påpekas.
Och hvad det vill säga för den konstnärliga nivån i de svenska hemmen, att dessa vittnen om hvad som menas med konstnärlig smak och gedigenhet, gå ut öfver allt, det ligger likale- des i öppen dag.
ON H A D E ett litet färglöst ansikte med blå ögon och ett nedfallet ögonlock, som låg o c h.
skymde öfver half va pupillen och gaf ett vekt drag åt h e n n e s ansikte, som annars k u n d e skifta i de mest olika stämningsnyanser.
H o n var glad, Agnes, k a n s k e alltför g l a d; världen är misstänksam på glada människor.
H o n hade haft en sorgfri b a r n d o m, inte äldst och inte yngst af sex syskon, och hon b a r på m å n g a ljusa m i n n e n från den tiden, då hon var b a r n och började lifvet.
Nu var hon stor och skulle försörja sig själf.
H o n hade tagit sin realskoleexamen och sedan gått igenom e n kurs vid ett handels- institut; egentligen h a d e hon ingen lust för den banan, hon h a d e helst velat jobba i hushåll, men — alla bildade unga flickor sitta ju på kontor, tyckte föräldrarna.
H o n hade en syster som var gift och bo- satt i närheten af Stockholm, till henne skref hon, och hon satte in en annons i en af hufvudstadens tidningar, det lyckades, nästan mot förmodan, och Agnes fick plats på ett större grosshandlarekontor i staden mellan b r o a r n a.
Lönen var inte stor, sjuttiofem i m å n a d e n, men Agnes h a d e ännu inte något begrepp om penningarnas värde.
Och det h a d e inte hennes föräldrar heller när det gäll- de Stockholm.
Sjuttiofem kronor är en stor summa i Småköping, och det skulle nog gå bra.
De första m å n a d e r n a skulle hon bo hos sina släktingar, det blef billigare.
Men på våren reste släktingarna till Norr- land och hyrde ut sin villalägenhet, och då måste hon flytta in till staden.
H o n lyckades få en billig inackordering på Söder; rum och m a t för sextiofem i m å n a d e n, h o n hade alltså tio k r o n o r öfver till tvätt och diverse, och det skulle n o g gå ihop.
Men den mor- gonen, en g r å t u n g aprilmorgon, som hon stod på perrongen och såg efter tåget som å n g a d e bort med de enda h o n haft hitintills, och när hon sedan vände om för att ensam vandra in mot staden, k ä n d e hon för första g å n g e n lifvets ensamhet t r ä n g a inpå sig.
Gatsorlet sjöng inte längre som det gjort i början, män- niskorna sågo inte glada ut, hon såg a t t de alla voro främlingar i ett tungt grått ar- betsland.
Och i detta hvardagliga grå skulle hon nu lefva.
T å g e t h a d e gått klockan sju, klockan åtta skulle hon vara på kontoret.
H o n ville inte g å hem.
H o n gick och dref efter g a t o r n a och försökte få tiden att gå.
H o n gick ned mot Slussen.
Det h a d e snöat på natten.
K o l p r å m a r n a lågo öfverdragna som af hvita skynken, g e n o m hvilka kolen stack fram.
På g a t o r n a var snön t r a m p a d till en seg sörja, som klibbade sig fast vid kropp och själ och b a n d t a n k a r n a vid allt g r å t t och tungt, som finns på jorden.
Till och med tiden orkade inte g e n o m allt det gråa, Agnes m ä r k t e att hon aldrig förr hunnit så långt på så kort tid.
H o n gick, förirrade sig i gator, som hon inte k ä n d e till, och k o m tillbaka igen och trodde att en halftimma gått, och då var det bara tio minuter.
Slutligen gick hon upp på kontoret.
Det var en liten, g a m m a l m o d i g kontors- lokal vid en af stadens mörkaste gator, på hvilken stadens slödder h a d e sitt tillhåll.
Nu var där tyst och tomt.
E n d a s t ett par nyktra sjåare stodo och h ä n g d e öfver räcket, ne- danför hvilket en a n n a n g a t a drog fram.
P å a n d r a sidan höjde sig de smala husen, med sina mörka g r ä n d e r u p p d r a g n a s o m ränn- ilar som alla m y n n a d e ut på Skeppsbron.
F r å n Slussen hördes s p å r v a g n a r n a s ping- lande, s k ä r a n d e gällt g e n o m gråtystnaden, — 811 — en flicka från kaféet i källarvåningen kom s n e d d a n d e öfver gatan, hennes bjärtröda ylle- tröja lyste pockande.
Sjåarna vände sig om och ropade något efter henne, h o n svarade och skrattade och skyndade iväg, balanse- r a n d e med kaffebrickan och vickande på sina för små skor.
Klockan slog åtta, Agnes knöt förklädet på sig och satte sig vid bordet för att det skulle se ut som om hon arbetade.
Kam- raterna började k o m m a en och en, men med arbetet var det ännu inte så n o g a; principa- len k o m inte förrän klockan nio.
— Kassör- skan satt på kanten af ett skrifbord med fötterna på stolen och läste g å r d a g e n s tidning.
I ett fönster stod fru Walter, tyskan, och flirtade med ett af lagerbiträdena.
Fru W a l t e r var trettiofyra år och som alla tyskor illa klädd.
H o n h a d e en ljusrandig kjol som h ä n g d e ned i en lång snibb bak, fram var den för kort.
Därtill var den för snäf om höfterna, så att d e n måst dragas upp ä n n u mer för att k u n n a knäppas.
Lifvet satt hårdt åtspändt för att framhålla hennes präktiga byst.
M a n n e n slog h e n n e och var svartsjuk, och när Agnes såg h e n n e tillsammans med a n d r a män, u n d r a d e hon inte på h o n o m.
Man skall väl åtminstone ha urskillning, tyckte Agnes.
H e r r e g u d, k u n d e då fru W a l t e r svara, en karl är en karl, och i dessa tider får m a n inte vara så n o g r ä k n a d, ifall m a n inte vill bli missräknad.
Det är bäst att hålla till g o d o m e d hvad som bjuds, a n n a r s kan man bli utan.
H ä r p å k u n d e Agnes svara att hon visst inte skulle nöja sig med hvad som bjöds.
Och så kom h o n med den vanliga skolflicks- repliken, att skulle hon älska, skulle det åt- minstone vara någon som var värd hennes k ä r l e k; vore det inte det, s å k u n d e hon ju inte högakta h o n o m och en kärlek utan hög- a k t n i n g är ju ingen kärlek.
F r u W a l t e r svarade bara med en axelryck- ning.
Det var när chefen var frånvarande som sådana meningsutbyten k u n d e äga rum.
Och det var inte långa stunder.
Satt inte han själf där, så var d e t sonen, u n g e herr Joakim- son.
Det var en ståtlig u n g man, med små elaka mustascher och en högfärdig blick.
H a n höll på att exercera och gick och snob- bade i uniform.
Agnes tålde h o n o m inte.
H o n var van att bli höfligt bemött af unga män, och h o n h a d e ännu inte lärt sätta sig in i förhållandet, att med chefskapet bort- falla alla förpliktelser i den vägen från man- nens sida, äfven när det gäller mycket unga män.
Agnes t e g och tog (emot, fmen ibland k o k a d e det öfver.
E n kväll kastade han öfver ett par bref till henne.
» Hör nu, fröken, var vänlig och spring och lägg de här på en spårvagn. » Agnes satt och stirrade framför sig.
To- nen retade henne.
» Nej, » sade hon, » det gör j a g inte. » H a n spärrade upp ögonen m e n sade in- genting.
Och h a n b a d h e n n e sedan heller aldrig g å n å g r a ärenden.
Men han h a d e i alla fall m a k t e n i sin hand, och h a n visste att b e g a g n a sig af den.
Agnes h a d e kopierin- gen om hand, och ibland b e h a g a d e det den unge m a n n e n att inte se igenom posten förrän i sista stund, n ä r de a n d r a skulle gå, och då h a d e h o n allt kvar.
Ibland stannade någon af k a m r a t e r n a för att hjälpa henne, men för det mesta fick hon stå ensam.
(Forts.)
Stocfifjofms ocfj ungdoms6i6tiotefi ninggatan.
Tiundratafs 6arn * 6arn öppnadf i dagarna vid Drott- redan insfirifna.
Det är bekant hur doktor Valfrid Palmgren efter sin studieresa i Amerika genom böcker, artiklar och föredrag verkat för att sprida en modernare uppfattning om bibliotekets bety- delse såsom uppfostrings- medel för alla åldrar och klasser.
På lösnin- gen af frågan om ett kommunalt bibliotek i Stockholm arbetar nu en kommitté, där dok- tor Palmgren är med- lem, men upprättandet af ett barnbibliotek har doktor Palmgren tagit i egna händer.
Tillsam- man med ett femtontal intresserade, hvaraf den största delen är unga flickor, som varit elever vid hennes biblioteks- PARKD G O T A, HVAD MED BARN!
sade en grabb på åtta år eller så, när han fick se samlingen utanför det nya barnbibliotekets dörr.
Klockan fatta- des ett par minuter i tre, och där stod redan en ganska stor och mycket lefnadsfrisk kö af bildningstörstande.
Precis på slaget tre öppnades dörren, en af tanterna stack ut hufvudet och förmanade köen att stiga in i god ordning.
Snart var hela tamburen full af små rockar och kappor, man passerade låne- expeditionen, där äfven hemlån beviljas, de, som voro här för första gången, aflämnade sina intyg från målsmän och blefvo inskrifna i bibliotekets journaler.
Efter denna nödvändiga procedur stod biblioteket med alla dess härligheter öppet, det är bara att gå in, leta fram den bok, man önskar och slå sig ned — var så god.
— Herre Gud, tänker man, när man står och betraktar de ifriga ansiktena, som vändas upp mot tanten borta vid hyllan med sag- och äfventyrsböckerna eller de uppmärksamma och förnöjda minerna hos dem, som redan fått sina böcker och sitta fördjupade i läsning med handen under hakan, Herre Gud, det är inte illa att vara barn nu för tiden!
Tänk om man, då man var ett litet nyss läskunnigt skolbarn hade kunnat få fri tillgång till en vacker, varm och hemtreflig sal med roliga böcker, vackra böcker, bra böcker och vänliga tanter som hjälpte en att finna just det rätta, när man ville ha något historiskt om bronsåldern eller något om gäddan eller om lapparna eller i all enkelhet en sagbok med jättar och troll.
På den tiden ansågs det väl i allmänhet att läxorna skulle man läsa och därmed punkt, när de voro färdiga s å: ut och rör på dig, eller: skall de där näsdukarna aldrig bli fållade?
På senare år har en helt ny peda- gogisk uppfattning brutit igenom, stammande från mönsterskolornas och = bibliotekens land: Amerika.
Enligt denna är barnens vetgirighet en i och för sig god gåfva, som man kan och bör taga vara på för att leda barnens förstånd, fantasi och känsla in på de banor, hvilka föra till all uppfostrans mål: goda medborgare.
I Amerika är där- för biblioteket lika viktigt som skolan, ja viktigare anser mången, emedan biblioteket utöfvar ett aktivt inflytande på individen DOKTOR V A L F R I D PALMGREN, under hela lifvet, både före, under och efter BIBLIOTEKETS STIFTARE.
skolåldern.
Foto fSr Idun af hoffc
* Bi6fiotefiet, inrättadt på dofifor ^Vaffrtd Tafmgrens första i sitt stag i Horden.
inifiafiv, def kurser, har doktor Palm- gren bildat en förening, med " syfte att upprätta och underhålla ett bi- bliotek för Stockholms barn och ungdom ".
Medlemmarna i denna förening ha ålagt sig, icke blott att skaffa penningar för startan- det och säkerställandet af biblioteket 4 år framåt och att inreda och ordna det, men äfven att sköta det och dess små gäster.
De första åliggandena ha de fyllt med glans.
På otroligt kort tid ha de, genom att vända sig dit, där den rätta förmågan och välviljan finnes, skaffat den nödiga penningsumman, 30,000 kronor, och sitt bibliotek, ha de ordnat, med hjälp HYLLORJifl &amp; EnOMFORSKR5 af arkitekt Tengbom, så prydligt och hemtrefligt att det kärleksfulla intresset riktigt strålar ut ur hvarje vrå.
Och nu hålla de som bäst på att vinna alla Stockholms barns hjärtan i biblioteket, där de tjänstgöra 3 åt gången från 3 — 8 på hvardagarna och 1 — 4 på söndagarna.
Doktor Palmgren är före- ningens ordförande, dess vice ordförande fröken Gerda Boheman, är samtidigt bibliotekets chef och hennes närmaste biträde är fröken Elna v. Zweigbergk.
Vid vårt besök i biblioteket hade det endast varit tillgängligt några få dagar, men redan strömmade barnen öfver, så att icke alla kunde släppas in.
Med glädje hade man konstaterat att barn ur alla klasser funnit väg till biblioteket.
Ännu så länge äro gossarna i afgjord majoritet, och att döma af hvad man kunde se vid ett besök, tycktes de flesta besökande tillhöra 8 — 12 års åldern.
Barnen med sin naturliga grace och sin lilla beställsamhet, när de leta i lappkatalogen och på hyllorna, knoga på stora uppslagsböcker eller sätta sig tillrätta lör läsningen utgöra i den vackra omgifningen med böcker, taflor och blommor en förtjusande syn.
Men det bästa är väl ändå, att man ser att de trifvas.
När så många strömma till och en gallring tyckes bli nödvändig, vill man naturligtvis helst utvälja sådana som komma hit för att få sin kunskapstörst stillad, som vilja läsa bredvid i de ämnen, som intres- sera dem i skolan, och skaffa material för sina krior.
Det är sådana barn, som behöfva lära sig att själfständigt handtera boken och att dra nytta af ett bibliotek.
Men den, som vill ha " Nils Holgerssons böcker " och den som inte kommit längre än till bilder- boken är inte utestängd.
Ett sätt att väcka barnens intresse är att å anslagstaflan genom bilder och bok- förteckningar särskildt dra deras uppmärk- samhet till vissa aktuella ämnen som ge sig själfva t. ex. vid bemärkelsedagar.
Samti- digt har biblioteket så mycket litteratur som möjligt tillgänglig i ämnet.
Vid öpp- nandet behandlades Stockholm med bilder från staden förr och nu.
Med detta bibliotek har norden fått sitt första verkliga barnbibliotek enligt moderna principer.
Det bör icke glömmas, att det är kvinnlig energi och kvinnlig oegennyttig uppoffring af tid och krafter, som skapat det.
E.
W.
FRÖKEN GERDA BOHEMAN, OMLfiriD.
BIBLIOTEKETS CHEF.
Spalten om böckerna.
E " N S O M M A R D A G, det är nu rätt m å n g a j år sedan, satt en svensk flicka med ett h u n d r a t a l k a m r a t e r instängd i en af lärosa- larna vid Paris ' universitet för att undergå ett skriftligt examensprof i franska språket.
Vid katedern i salens ena ä n d a satt en pro- fessor, och framför sig på bordet h a d e h a n en hög hvita, förseglade kuvert.
Examinan- derna hörde h e m m a i m å n g a skilda länder och världsdelar, och d e hvita konvoluten inne- höllo texter på de respektiva språken, som skulle öfverflyttas till franska.
Med sömnig och långsam stämma läste professorn: russe.
.
.
anglais.
.
.
allemand.
.
.
i t a l i e n.
.
.
chinois, och hvar g å n g reste sig ett antal examinander och h ä m t a d e hvar och en sitt hvita konvolut.
Till slut fanns endast ett kvar på katedern, och då sade professorn: » suédois ».
B a r a den svenska flickan reste sig, ty h o n var ensam, och h ä m t a d e sitt kon- volut.
När hon kom tillbaka till sin plats och såg ut öfver salen, sutto alla k a m r a t e r n a fördjupade i sitt arbete och g e n o m de h ö g a stängda fönstren föll den b r ä n n a n d e solen in, solen som sedan veckor lyst med en för- t ä r a n d e glöd öfver staden, öfver de damm- kväfda t r ä d e n i bulevarderna, och som den sista tiden kommit g a t a n s asfalt att smälta.
Luften i den salen var kvaf och varm och k n a p p t till att andas.
Flickan tog sig med h a n d e n öfver pannan.
H o n tyckte att hon inte k u n d e tänka, och h u r skulle hon forma sina t a n k a r till ord.
Så bröt hon kuvertet och började läsa.
D ä r stod » Liliecronas h e m ».
H o n läste, nästan utan att förstå, berät- telsen om en af kavaljererna på Ekeby, som var en stor musiker, och som h a d e lämnat sitt hem och sin hustru, men nu längtade till- baka.
Det var som om det h a d e börjat klarna för henne, och så fortsatte h o n: » Han gick utan att hvila hela aftonen och hela natten, ända till dess han i den tidiga soluppgången kom till en liten herrgård, kallad Löfdala, som tillhörde h o n o m.
Det var så tidigt, att ingen m ä n n i s k a ännu var vaken.
Liliecrona satte sig på det gröna g u n g b r ä d e t utanför m a n b y g g n a d e n och såg på sin egendom.
H e r r e Gud, vackrare ställe fanns ej.
Gräs- planen framför huset låg i en sakta sluttning och var täckt af fint, ljusgrönt gräs.
Det fanns inte m a k e till gräsplan.
F å r e n fingo beta på den och b a r n e n rasa där med sina lekar, men den höll sig ä n d å alltid lika tät och grön.
Lien gick aldrig öfver den, m e n minst - en g å n g i veckan lät husmodern sopa bort alla stickor och strån och torra blad ur det friska gräset. » Flickan slutade läsningen, och papperet seglade ned till hennes fötter utan aitt h o n m ä r k t e det.
H o n hörde inte heller de rass- lande pappersarken och p e n n o r n a rundtom- kring.
H o n s å g inte alla de främmande an- siktena.
H o n k ä n d e inte den heta kväfvande luften.
H o n satt på en g r ö n g r ä s m a t t a på något ställe, som var hennes hem.
Öfver henne var himlen hög och blå, och från gräs- m a t t a n kom e n svag frisk doft, som b l a n d a d e sig med luften och gjorde den lätt och ljuf.
Det hör k n a p p t till berättelsen, att öfver- sättningen skrefs så inspireradt och con amore, att det var ett under att den blef godkänd, men k a n s k e hör det dit, att flickan från den stunden h a d e klart för sig h v a d hon nästan hållit på att glömma, att det var bara e t t l a n d i världen, där hon k u n d e känna sig h e m m a, och dit måste hon, om hon skulle bli en riktig människa.
E n så stor makt har Selma Lagerlöf öfver människors hjärtan.
H u r m å n g a skulle inte kunna vittna om det!
N ä r vi fråga oss, hvari makten ligger, bli vi k a n s k e tveksamma.
Det är inte främst den geniala skriftställarinnan, som tar oss fångna, fastän hon är med.
J a g tror, att det är den goda människan.
Geniala skriftställare finns det tyvärr många, om ä n inte i vårt land och i vår tid.
Till dem gå vi liksom på visit i våra finaste kläder, m e n hos Selma Lagerlöf äro vi h e m m a hos oss själfva.
D ä r ä r det.
Allt hvad Selma Lager- löf skrifver h a r blifvit som ett h e m för oss svenskar.
N ä r vi låsa dörren till yttervärlden b a k o m oss och stiga in till henne, ha vi det så som vi inte h a d e det, sedan vi voro h e m m a hos far och mor, och vi minnas allt det, som vi trodde att den stränga skolan vi gått i sedan dess hade strukit bort ur våra hjärtan.
Nu har Selma Lagerlöf till julen gifvit oss en ny bok.
D e n h a n d l a r också om Lilie- cronas hem.
Dessutom berättar den om män- niskors sorger och glädje, om deras svaghet och styrka, men den h a r intet att säga om deras ondska, ty Selma Lagerlöf hör till de siare, som förstå, att människan, den verk- liga m ä n n i s k a n är god, och o m hon syndar så sker det endast i svaghet, men då ondskan ä n d å måste vara med i b o k e n för att g ö r a äfventyret fullständigt, så vet d e n n a sago- berätterska ä n d å på råd.
H o n låter sjörået t a g a människogestalt och k o m m a och göra m ä n n i s k o r n a så mycket ofog de k u n n a bära, innan hon försvinner och blir till intet, som ondskan alltid blir, när de riktiga sagorna sluta och prinsen får prinsessan i den rätta kärlekens fröjd och jubel.
J a g behöfver ju inte u p p m a n a någon af er att köpa den nya boken.
Det gör ni naturligtvis ändå.
Och när ni har den, går ni till er bostad, om det är ett hem vet jag mte, m e n det finns väl alltid en dörr, som ni kan stänga bakom, er, så att inte de främ- m a n d e människorna störa er.
Och när ni så firar jul, så läser ni boken och då skall ni få k ä n n a att ni ä n d å är hemma, och att ni fått vara med att fira hemmens och barnens fest.
— Det finns något, som påminner om en rykt- bar m o d e r n porträttrestaurering i Sven L ö n b o r g s bok J e s u f r å n N a z a r a.
Det är historien om den b o r t s k r a p a d e för- falskningen, som väckte till och med fack- m ä n s beklagande, då den återfunna, ur- sprungliga bilden inte i skönhet mätte sig med den under tidens lopp påmålade.
Sven L ö n b o r g b e m ö d a r sig i forskningens ljus och m e d vetenskaplig sanningskärlek, som tyd- ligen inte utesluter en personlig gripenhet inför ämnet, att b o r t s k r a p a från den naza- reiske Mästarens bild de utsmyckningar, h v a r m e d traditionen och teologien under seklernas lopp försett den.
E t t sådant försök är ju numera långt ifrån enastående, men det föreliggande resultatet har synnerligen stora förtjänster.
Huruvida syftet i full ut- sträckning nåtts k a n naturligtvis minst af- göras af en lekman.
De som älska den tra- ditionella frälsarebilden skola säkert stötas tillbaka äfven af detta pietetsfulla restaure- ringsförsök.
Men den som misstanken för förfalskning gjort kallsinnig inför traditio- nens Jesus, skall inte u n d g å att i den kärfva m e n i m p o n e r a n d e gestalt, som Sven L ö n b o r g funnit vara d e n ursprungliga teckningen till profeten från Nazara, finna en hög och oför- gänglig skönhet, som senare tiders välvilliga påmålningar k n a p p a s t uppnått.
N i l s W i l h e l m L u n d h debuterade för ett antal år sedan med en roman, som väckte ett visst uppseende.
Sedan dess har det varit g a n s k a tyst k r i n g d e n n e författare.
Att h a n h u .återkommer så godt som fullfärdig mä- stare ä r därför en glädjande öfverraskning.
H a n s nya bok B l e i k är e n roman från — 814 — Nordsjödynerna.
Längst i väster mot Nord- sjön ligger ön Wittmarsch, som för fastlands- befolkningen blifvit nästan en saga, där de mot aftonen se den blåna mot horisonten.
D ä r ute lefver ett underligt, kargt folk, hvars tillvaro är en k a m p på lif och död mot de förödande m a k t e r n a: hafvet och flygsanden.
I hafvet .sänkes generation efter generation af människor, och sanden begrafver hela byar, så att deras enda spår är kyrkspiran, som sticker upp ur jorden.
D ä r ute är Bleik född och där lefver han sin b a r n d o m.
Nils Wilhelm L u n d h har den verkligt b e n å d a d e b e r ä t t a r e n s makt a t t försätta oss in i hela d e n n a främmande värld och i den lille gos- sens själ, som själf är en främling b l a n d sina egna och drömmer sig g e n o m sin en- samma b a r n d o m i längtan efter lifvets lycka och stordåd.
D a g e n för det stordådet k o m m e r också en dag, d å Bleik vuxit upp till en u n g m a n och b o r t a på fastlandet lärt att längta efter hemlandsön, men också ibland glömma den för den guldhåriga Merret Thönis.
N ä r flo- den e n höst hotar att fördränka hembyn, är det den återvände Bleik, som r ä d d a r den, som går m o t breschen i sandvallen och tvin- gar hafvet tillbaka.
Det är berättelsens höjd- punkt.
Så långt har den stigit, som den be- tvingade floden.
Sedan sjunker den sakta och stillsamt tillbaka, och de sista kapitlen ha det fullbordades ro öfver sig.
Det berättas liksom blott i förbigående,, att Bleik har gått h ä d a n i sin högsommars lyckligaste d a g och att h a n fått sin graf på den fläderbeskug- g a d e k y r k o g å r d e n mellan dynerna.
1 D e n n a bok står inte tillbaka för något jag läst på senare tid.
Både helhet och enskild- heter h a den verkliga konstens prägel.
Under traditioners välde af A n n a Å k e s s o n är en berättelse, hvars inspirationskälla ligger i indignationen ö.Ver samhällets orättvisor och människors fördöm- liga tröghet i att afskaffa dem.
D e n sociala reformator, som här för ordet, h a r inte tagit till sin uppgift att t r ä n g a till de djupast lig- g a n d e orsakerna till så mycken brist.
H o n är inte filosof och knappast t ä n k a r e, m e n hon h a r uppfriskande klara åsikter.
H e n n e s kritik är ofta ytlig.
D e n rör sig för öfrigt på områden, som ligga i så klar dag, att m a n vore frestad att anse d e n.
numera obe- höflig, om m a n inte visste, att de enklaste sanningar behöfva upprepas ä n d a till leda för att vinna allmänt e r k ä n n a n d e.
Därför b ö r a vi inte förtröttas vid detta förnyade p å p e k a n d e af oskyldigt b a r n a m ö r d a n d e och ansvarslöst faderskap.
Kanske kan genom det någon ännu sofvande bli väckt till be- sinning.
Bokens syfte är tydligen främst att verka upplysande, moraliskt höjande och kvinnosaksvärmande på män.
Jag fruktar, att den manliga ondskan och öfvermodet är för stort att det skall k u n n a nås.
N ä r m a n som bokens hjältinna, E b b a Ehrnfeldt, har den oförsyntheten att vara 3 6 år, ogift och utan krossadt hjärta, predikar man, är jag rädd, fåfängt de ädlaste mänskliga dygder för flertalet af detta vränga och förvända släkte.
Kvinnliga läsare skola däremot sä- kerligen uppskatta fröken Ehrnfeldts gedigna egenskaper, goda humör och välmenande upp- riktighet.
H o n har ju n u m e r a nästan blifvit till typ, och en typ, som vi k u n n a vara stolta öfver i detta kvinnokampens tidehvarf, om den ä n inte bidrar att göra vår sak populär hos dem, som af vårt kön främst fordra kvinnlig vekhet och behag.
S k u g g a n, ett d r a m a i fyra akter af T h o r e B l a n c h e, som blifvit aktuellt ge- nom de afbrutna repetitionerna på Drama- tiska teatern, väcker inte vid genomläsningen n å g r a lifligare förväntningar.
Idéinnehållet
ä r det ofta o m d e b a t t e r a d e: en kvinnas för- flutna g e n t emot hennes siste mans renhets- kraf.
Fallet är det svåraste, inte en enskild försyndelse utan ett lif i skam, om hvilket m a n n e n, läkaren, varit omedveten.
H u s t r u n tvingas under h a n d l i n g e n s lopp af de yttre o m s t ä n d i g h e t e r n a att .bekänna, och m a n n e n iar gift.
.Som bipersoner förekomma en kvin- nosakskvinna efter manligt recept och en f. d. älskare, som spelar en tämligen slät figur.
S å n g e r n a o m h e m m e t af O s c a r S t j e r n e tarfva ingen utförligare anbefafl- ning för Iduns läsare och läsarinnor.
E t t flertal af dikterna ha varit synliga i tidningen u n d e r årets lopp.
I denna artikel, som främst ä g n a t s Selma Lagerlöfs bok om Liliecronas h e m kan intet passa bättre ä n att till sist e r k ä n n a den s k u l d i hvilken vi stå till Sån- g e r n a s om hemmet diktare.
Också h ä r föras vi tillbaka till våra bästa minnen.
De vack- raste af gångerna om kärleken till h e m och h e m b y g d h a öfver sig glansen af soluppgång och vår och deras rytm följer rytmen af ett varmt k l a p p a n d e hjärta.
Äfven denna bok k a n i sin m å n förhjälpa oss att fira en g o d och fridfull jul.
GERTRUD ALMQVIST.
L e o n W e l a m s o n — ni m i n n s n o g p r i s t a g a r e n från I d u n s a r t i s t i s k a täfling " S t o c k h o l m s k a n " h ä r o m å r e t och h a n s l u s t i g a och s n i t s i g a backfischtyper — h a r n u till j u l e n gifvit u t ett helt a l b u m o m den s v e n s k a k v i n n a n, betitladt F e m i n i n u m och fylldt med m e r eller m i n d r e elaka, m e n för det m e s t a n o g så dråpliga k v i n n o - k a r i k a t y r e r.
Dat ä r en b r o k i g k a r n e v a l af r ö s t r ä t t s - k v i n n o r och H ö t o r g s n y m f e r, k o n s t n ä r s f l i c k o r o c h socie- t e t s d a m e r, d i s k b l o m m o r och själfförsörjerskor, skvaller- k ä r i n g a r och b o s t o n s n u r r o r, och ni b ö r s k y n d a a t t ve- d e r l ä g g a det i l l a s i n n a d e p r a t e t o m k v i n n a n s b r i s t a n d e s i n n e för h u m o r g e n o m a t t s n a r a s t p r e s e n t a det å t e r g u b b e, b r o r eller f ä s t m a n.
A n n a r s får ni det själf i j u l k l a p p s k o r g e n, och då blir det m y c k e t v ä r r e!
Ungdomslitteratur.
B L A N D böckerna för de allra minsta har jag två till att n ä m n a; » S a g a n om g r o d a n och den lilla prinsessan » af A n n a Janson, och S a g a n o m, d e n e l a k e N u t t e af Maj Bring.
Ät den äldre sagopubliken bjuda F o l k - skolans b a r n t i d n i n g, S v e n s k lä- r a r t i d n i n g samt Å h l é n o c h Åker- l u n d ett rikhaltigt urval.
J u l k l a p p e n s största p r y d n a d är en be- t a g a n d e söt liten saga för småttingarna,, H a n s m a m m a s f i n g e r b o r g af J e a n n a, Oterdahl.
Både Pleidenstams Ö n s k e d a g e n och R y d b e r g s H a r p o l e k a r e n o c h h a n s s o n äro med, illustrerade af Vicken Börjeson och Gerda Tirén.
Och med Julklappen följer s o m gratisbilaga ett litet häfte om R ö d a k o r s e t o c h d e s s v e r k s a m h e t, väl värdt att finna vägen till alla svenska barn.
— Äfven R o s e n g u l l innesluter en af J e a n n a Oterdahls fina, själfulla sagor.
H o n ser tillvaron med barnets blick och omedel- b a r a visdom.
D e t g o d a är i hennes sagor själfva luften vi andas, själfva m a r k e n, hvarur de spira.
H o n k a n t. o. m. en och annan, g å n g direkt peka på visdomen med sitt troll- spö, utan att bli tendentiös och m o r a l i s e r a n d e.
D e t synes bäst af hennes saga i G u l d s l o t - t e t.
Äfven de a n d r a berättelserna i denna b o k försvara väl sin plats.
Så J. Svedelius Silfverhår o c h G u l l h å r, R. Melan- ders I S ö d e r h a f v e t och H.
Nybloms T v å s m å r å d j u r.
Sarskildt vacker är H a r a l d Östensons I r o s i g a molnens b o r g.
— T r i s s e k o m m e r med tre nätta småttingsagor, men L i 11 e p u 1 1 s berättel- ser äro svagare.
Svensk lärartidning utsänder också i år J u l t o m t e n i två upplagor.
D e n m i n d r e h a r ett omslag af Nils Tirén, p r a k t u p p l a g a n åter ett präktigt troll att börja med.
I b å d a stå illustrationerna högt.
Kii- sels djur k o m m a säkerligen att hälsas med förtjus.ning.
Omslaget på S a g a s julbok lofvar ett gladt innehåll, men i boken möter m a n bra tunga saker, i och för sig förträff- liga, ja gripande, m e n som i flock verka en smula b e k l ä m m a n d e.
Tillsammans med en del a n d r a sagor och berättelser ingår julboken i n:r 3 8 af det välkända Barnbiblio- t e k e t S a g a.
H ä r blir innehållet mera om- växlande och totalintrycket gladare.
E t t par små präktiga pojkkaraktärer möta oss i Nina Moes E n g o s s e s b r a g d o c h Fars k l o c k a.
Käckt och friskt är en g a m m a l flandrisk Saga, Grönbyxan, berättad i S i 1 f- v e r h v i t.
— F å g e l b l å är en af julens finaste barnböcker, enhetlig i motiv, behand- ling och illustrationer.
Det är Louis Moe, som här förtäljer en serie fyndiga och roliga djursagor af stort psykologiskt värde samt beledsagar d e m med dråpliga bilder.
Samme konstnär har, på ett rent fascine- r a n d e sätt illustrerat » B l a n d tomtar o c h t r o l l ».
Aina Stenberg-Masolles bilder i en a n n a n sagosamling från det Åkerlundska förlaget, » I trollskog och rosen- 1 u n d » stå också högt.
— Midt i det f. ö. g a n s k a bullersamma sällskapet i B l a n d t o m t a r o c h t r o l l växer J e a n n a Oter- dahls milda, fina saga om den unge träsni- daren fram, så djup och rik i all sin enkelhet.
— M a n är g ä r n a med Alfred S m e d b e r g I trollskog och rosenlund så länge h a n håller sig till den g a m l a g o d a folksagostilen, m e n han blir osäker och mo- raliserande i de här och hvar inströdda vi- sorna och i mera verklighetsfärgade bitar, exempelvis den på sina ställen m o t b j u d a n d e Målaren och h a n s modell.
Med glädje hälsar ma,n de nya upplagorna af Richard Gustafssons Sagor, och B a r n e n från Frostmofjället välkomna.
E n d a s t De båda kycklingarna i den förra k u n d e med fördel ha ute- slutits.
Ewalds sagor V i l l e r v a l l a n k a n m a n k n a p p t r ä k n a hit, med sitt rena naturveten- skapligt lärorika innehåll.
Stilistiskt står bo- ken synnerligen högt, och flere af berättel- serna, exempelvis A l l a a f s a m m a ull äro mycket gifvande i kunskapsafseende.
— För de äldre b a r n e n finns det inte i genom- snitt så mycket och så bra att välja på som för de yngre.
Både gossar och flickor böra emellertid med stort nöje k u n n a läsa Mints- lows I L i t a v e n s skogar, en serie s p ä n n a n d e äfventyr från Tyska ordens strid med litaverna.
Krigets lidanden och flyktin- g a r n a s uppfinningsrikedom äro sarskildt väl skildrade.
M å n g a pojkar k o m m a nog också att med spändt intresse studera Melins T j u f b a n- det i Dägerö skärgård.
Titeln är egentligen m e r a rafflande än boken.
H ä r finnas åtskilliga g o d a typer från skär- g å r d e n, och m a n följer med sympati de b å d a små hjältarna och deras närmastes öden.
— J o h n F i n n e m o r e presterar en scoutbok » I V i l d m a r k e n » med den ädlaste och fel- friaste pojke, som någonsin t r a m p a t i ett par skor.
För att visa hvad en scout är använd- bar till låter h a n h o n o m också nästan syste- matiskt g e n o m g å e n serie prof, där alla hans tappra och ädla egenskaper tillvinna sig om- gifningens oförställda b e u n d r a n.
Det hela blir då och då en smula för mycket röfvarhistoria, m e n det är k a n s k e oundvikligt, då en sådan effekt skall uppnås.
— H e r b e r t Strängs J o r - d e n r u n d t p å s j u d a g a r s m a k a r ej — 815 — så litet af » Blixtchauffören », m e n boken ger en del k a n s k e värdefulla upplysningar om flygmaskiner och a n d r a apparater.
Bra lågt står Algot S a n d b e r g s B l a n d guldgräf- v a r e o c h i n d i a n e r, historier om vid- riga opiumhålor, kvinnorof, hypnotism och illdåd af alla slag.
— Macdonalds C h i 1- l a g o e C h a r l i e är mycket oskyldig emot denna, men bra osannolik.
— Det är mycket omtänksamt af förläggaren att åter presentera Wilhelm Tells odödliga gestalt för svensk ungdom, men oförlåtligt att g ö r a det i den osvenska dräkt, hvari sagan nu fram- träder.
Öfversättning efter Alex.
D u m a s står det på titelbladet.
Först och främst verkar redan D u m a s framställningssätt antikveradt.
Men fråga är, om m a n icke har framför sig en andrahandsöfversättning g e n o m tyskan, som satt svåra spår på hvar och h v a r a n n a n sida.
— Gilbert P a r k e r s I s v ä r d e t s s p å r hör till de bättre äfventyrsböckerna med hi- storisk b a k g r u n d.
Men korrekturläsningen borde till de u n g a läsarnas fromma skötts omsorgsfullare, så att de inte få bock i temaböckerna för » lungt », » hävt » och dylika saker.
Glada b a r n d o m s m i n n e n vakna, när m a n bland flickböckerna återser En krona b l a n d f l i c k o r i ny upplaga.
D e n hör till de ä k t a sakerna.
Och mam blir inte som m å n g e n g å n g annars besviken, när m a n för- nyar b e k a n t s k a p e n m e d Polly.
Visst märker m a n, att hon hör till en a n n a n g e n e r a t i o n än nutidens backfisehar, m e n det ger h e n n e b a r a en liten extra nimbus.
Bokens enkel- het, friskhet och händelserikhet k o m m a sä- kert att göra den kär för nya flickskaror.
Ethel T u r n e r är också ett författarnamn, som det alltid är roligt att möta.
Medges måste dock att hon i D e n d ä r f l i c k a n inte når upp till sina föregående saker.
Men det ä r inte g o d t att skrifva något, som k a n m ä t a sig med den oförglömmeliga Sju sy- skon.
— Hillis Granes Ann-Maries n y a m a m m a och Mathilda Mallings D e t hvita huset och den röda s t u g a n äro afsedda för m i n d r e flickor.
D e n senare har naturligtvis konstnärliga anspråk i högre g r a d än flertalet flickböcker.
Boken är stark i miljöskildringen samt visar i allmänhet för- fattarinnans k ä n d a kulturhistoriska intresse.
Läs t. ex. D e n röda s t u g a n!
Men k a n s k e där borde h ä n d a mera.
E n plats för sig bland julens alla böcker intar Orison Swett Mardens F r a m till f r o n t e n, en serie vishetsregler m e d eg- g a n d e formulering och belysta af en rikedom väl valda anekdoter, hufvudsakligen k n u t n a till världshistoriskt b e k a n t a eller sarskildt af a m e r i k a n e r k ä n d a namn.
Säkert å det en bok, som läses b å d e med nöje och behåll- ning, helst om m a n följer prof. Schéeles råd i företalet att endast studera en sida om dagen, m e n verkligt s t u d e r a den.
Emel- lertid k a n m a n trots alla de sporrande och stålsättande råden inte frigöra sig från den känslan, att boken i första r u m m e t eggar till k a m p för framgång, först .och främst eko- nomisk, och ryktbarhet och blott skänker a n d r a r u m m e t åt ädlare sträfvanden.
Ett exempel, hvars moraliska innebörd ögonblic- ket efter behöfver jäfvas, såsom å sid. 9, borde aldrig ges.
r I sista stund har kommit mig till hända, Schucks ypperliga samling medeltidssagor i ny upplaga, hvilken ej kan nog varmt re- kommenderas.
Till nästa I dunsnummer måste jag gömma anmälan af den julbok » hors concours, » som Sven H e d i n skänkt svensk u n g d o m.
MARIE LOUISE GAGNER.
1 rödlökar, / tsk.
hvitpeppar, 4 msk.
smör, 2 msk.
s t ö t t a skorpor.
T i l l f o r m e n: VA msk.
smör, 1 msk.
stötta skorpor.
B e r e d n i n g: Sillen får ligga i vat- ten 24 tim., hvar under vattnet bytes 3 gånger.
Den flås, urtages, flakes midt itu, hvarefter ryggbenet och alla småben borttagas.
Filéerna sköljas väl, inklappas i en fiskhandduk och hvarje sillhalfva skares i 6 bitar.
Potatisen sköljes, skalas och skares i tunna skif- vor.
Löken skalas och hackas fint.
En eldfast omelettform smörjes med k a l l t smör och beströs med stötta skorpor.
På bottnen af formen läg- ges e t t hvarf potatis, s å e t t hvarf sill, därpå- lök och litet peppar.
Så fortsattes, tills d e t blir 3 hvarf po- tatis och t v å hvarf sill.
öfverst läg- ges smöret i flockar och där ofvanpå strös skorporna.
Anrättningen stekes i god ugnsvärme omkr. 45 min.
och serveras som frukosträtt eller till smörgåsbordet.
i B A R N - KONFEKTION- BÄSTA SNITT O M O R 6 S F U U A 3 T E ARBETE P R I A A T Y S E R *.
T I L L B E H Ö R ERHÅLLAS I D E FLESTA BARNBEKLÄDNADSAFFARER I RIKET P«TENT.
Hafpegpyn Hafremjöl OCH KSnner n i trötthet, behöfver ni krafter, ftt hvarje frnkost GYLLENHAMMARS pat.
Hafre- gryn oeh HafremjBI — trött- heten försvinner.
Tillverkas under läkares kontroll.
KÖKSALMANACK Redigerad af ELISABETH ÖSTMAN.
Inneh.
af Elisabeth östmans Husmo- derskurs i Stockholm.
FORSLAG TILL MATORDNING FÖR VECKAN 17 — 23 DEC.
1911.
SÖNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; sauté ä la gourmet: mjölk; kaffe eller te.
Middag: Juliennesoppa med klimp; stekt anka med salader och kastanjcpuré; äppelsnö med biskvier.
MÅNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; hafregrynsgröt med mjölk; sillgratin: kaffe eller te.
M i d d a g: Pudding af kött ooh risgryn; krusbärssoppa med skorpor.
TISDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; stekt risgrynskorf med lingon; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Palster- nackspuré med rostadt bröd; kokt torsk med scnapssås och potatis.
ONSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; hafremjölsvälling; sillsalad med skarp- sås; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Njurkalfstek med brysselkål, potatis, At Eder moder den mångbepröfvade husmo- dern, kan Ni ej hitta på nå- gon bättre julklapp än Iduns Kokbok.
Hon har nu i öfver en generation lagat mat efter de recept, som voro moderna, då hon lärde kokkonsten.
Hon kommer att sätta ofant- ligt värde på att lära känna det moderna köket, och den bekantskapen förmedlas bäst och billigast i » Iduns Kok- bok », den till innehåll och utstyrsel modernaste af alla svenska kokböcker.
Pris 5:50 för elegant inbundet exemplar.
Apoteket Lejonet, Malmö.
= F I N N E S ÄFVEN I FORM 1910 mot s. möbler 1,600: —.
som ' n y l i g e n k. Bosättningsförsäkring och husgeråd Härå aflidit, betalades uppgående kontant med t i l l Kr.
K r.
400: —.
1 En välkommen S i l l g r a t i n (f. 6 pers.).
2 stora, salta fetsillar, * f l i t.
r å potatis, S Julklapp ÄR E N t GAS-STEKUGN P R I S K R.
1 2: 5 0.
UTMÄRKTA STEKNING Oxygenol-Tandpulver Pannkakor, Plättar och Kött-Bullar läkare.
EKSTRömS bli porösa och läckra om vid tillagningen litet af Lagermans Bakpulver Tabletter.
F Å S P Å APOTEKEN.
bohag, C. i Stockholm, 2 utöfvar på Edra tänder vid flitigt be- Hygienkontrollant: agnande.
Dess verksamma bestånds- .elar stärka tänderna och gör dem D:r G.
Hjort hvita p å grund af sin blekande för- af Ornfis.
måga.
Uppfriskar tandköttet.
Tel.: 11 &amp; 929.
= köpte herr s k styrkande.
Föreskrif- vss af AF En Å försäkringen, som i n n e f a t t a d e såväl lif — s o m K o k t t o r s k (f. 6 pers.).
1 torsk invaliditetsförsäkring å Kr.
1,200: — betalade på omkr.
kg., V I ^ - ättika, 2Vs msk.
salt.
B e r e d n i n g: Torsken bestrykes med h e r r C. e n å r l i g p r e m i e a f Kr.
190: —.
Vid d e t n u ä t t i k a och skrapas väl från stjärten och uppåt.
Den rensas, sköljes mycket väl inträffade dödsfallet erhöll den efterlefvande och torkas.
Rommen och lefvern till- varatages, kokas för sig i saltadt vat- änkan, tack vare bosättningsförsäkringen, e j a l l e - ten och användes till garnering a f saltgurka och lingon; petits-chouxpud- fisken.
Hufvudet från hvilket gälarna ding med saftsås.
borttagits, skares af jämte stjärten, nast hela sitt bohag ograveradt utan dessutom TORSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; emedan de lätt falla sönder vid koknin- makaronigratin; pannbiff med p o t a t i s; gen.
De kunna kokas för sig och an- k o n t a n t Kr.
1,200: —.
Bosättningsförsäkringen var mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: År- vändas som garnityr eller griljeras och ter med fläsk: p l ä t t a r med sylt.
stekas.
P å d e n tjockaste delen af FREDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; fisken göres tre skåror på hvarje sida, t a g e n h o s Nordiska Kompaniet i f ö r e n i n g m e d brynt stängkorf med p o t a t i s; mjölk; fisken ingnides med saltet och får kaffe eller te.
M i d d a g: Kalops.med ligga ett par tim.
Den kokas därefter Försäkringsaktiebolaget Skandia, b å d a i S t o c k - potatis; stekta äpplen med vispad och fordrar stor uppmärksamhet vid grädde.
kokningen, som försiggår p å 10 — 15 holm.
Prospekt och upplysningar g r a t i s och franko.
LÖRDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; min.
Upplägges på varmt f a t med sil, fläskkotletter med p o t a t i s; mjölk; kaffe garneras med lefvern och rommen, sku- eller t e.
M i d d a g: Kabeljopudding ren i skifvor, samt med persilja och med smält smör; vinsoppa med biskvier.
små kokta potatisar.
Serveras med smält smör och hackade ä g g eller citronskalet samt citronsaften och mas- dera af de båda öfriga 6.
Huru skall senapssås eller ock med kräftsås.
RECEPT: san röres 10 min.
Sist nedskäras de man kunna kringgå hvart och e t t af J u l i e n n e s o p p a Cf.
G (pers.).
1 till hårdt skum slagna ägghvitorna.
u r k a l f s t e k (f. 6 — 8 pers.).
2 Massan liten morot, 1 liten palsternacka, V 2 kg.
N j njurstek, hälles i den beklädda formen dessa träd, utan a t t någonsin g å i 2 tsk.
salt (10 gr.), 1 och gräddas selleri, 1 liten purjolök, I V 2 msk.
smör, msk.
smör, 1 skifva i vattenbad i ugn omkr. den linje man förut gått, samt p å späck (I V 2 hg.
), 1 tim.
Puddingen V2 t s k.
socker, I V 2 l i t.
klar bul- serveras genast den 1 liter buljong eller vatten.
jong, 1 litet saiadshufvud, salt, kajenn.
är färdig med vanilj-, citron- eller d e t t a s ä t t slutligen återkomma till d n i n g: Köttet, som bör hafva saftsås.
— Om sä önskas k a n pud- utgångspunkten?
A t t g å öfver (skära) Beredning: Rotsakerna sköljas, h ä B n g e t r e 3 — 10 allt efter årstiden, dingen stjälpas upp.
skrapas, skäras i trådfina strimlor och torkas med dagar, en linje, som man förut gått, ä r till- en duk, urvriden i h e t t bryna-s lätt i smöret samt sockras.
De vatten, och en M a k a r o n i - g r a t i n (f. 6 pers.).
låtet.
Anna Jl — m.
d e l af fettet putsas läggas därefter i den kokande buljon- bort, hvarefter steken I V 2 h g.
goda makaroner, 2 V 2 lit- med Lösning insändes undertecknad med gen tillika med d e t sköljda, rensade en blandning af saltet ingnides vatten, 1 msk.
salt.
och pepparn.
och i fina strimlor skurna saladshuf- B e c h a m e l s å s: 80 gr. smör, 1 namn och adress till Red.
af Idun med en d e l af fettet lägges vudet, hvarefter soppan får koka med Njuren inuti steken vid benet, slaksidan vi- fint hackad röd lök, 50 gr. magert senast d e n 31 december 1911.
Å k u - t ä t t slutet lock omkr. 15 min.
Den kes Öfver och steken bindes med fint kalfkött i fina tärningar, 40 gr. mjöl, vertet bör angifvas pristäfling 11: r 50. skummas, afsmakas med kryddorna och segelgarn, doppadt i hett vatten.
Den 8 del.
kokande mjölk, salt, hvitpeppar, serveras med äggroyal.
De t v å första r ä t t a lösningar, som inlindas i e t t smör bes truket papper, l i t e t rifven muskot.
T i l l f o r m e n: 1 msk.
smör (20 vid den därefter verkställda gransk- lägges p å späckskifvan i en långpan- S t e k t a n k a, se n: r 612 af Iduns na och sättes i n i h e t ugn, d ä r den gr.), 3 msk.
rifven ost, 3 msk.
stötta ningen påträffas, erhålla följande p r i s: kokbok.
får s t å omkr. V S tim.
Papperet ta- skorpor.
B e r e d n i n g: Makaronerna brytas 1: sta p r i s: en försilfrad brosch eller ges af, hälften af den kokande bul- K a s t a n j e p u r é (f. 6 pers.).
V jongen spädes på, och köttet får steka, i 4 cm.
långa bitar, påsättas i ko- också böcker — fritt val — till e t t kg.
kastanjer, 4 — 5 del.
buljong, 1 l i - tills d e t ä r mört, eller omkr. I V 2 — 2 kande, saltadt vatten och få koka t e n selleristjälk, 1 msk.
socker, I V 2 tim., hvarunder d e t ofta öses öfver omkr. 20 min.
De upphällas i durk- värde af tio kronor.
2:dra p r i s: böcker msk.
smör, 2 — 3 msk.
tjock grädde, och spädes, n ä r så behöfves.
Steken slag, öfverspolas med k a l l t vatten och till e t t belopp af 5 kronor.
salt, l i t e t hvitpeppar.
skares, garneras med brynt potatis, fär- få afrinna.
B e r e d n i n g: I kastanjernas spet- serade tomater eller legymer och salad Till såsen fräses löken, köttet och LÖSNING TILL PRISTÄFLING N: R 4 6.
Serveras med afredd mjölet, (som bör vara t orka dt i ugnen) siga ända skares e t t l / * cm.
djupt eller persilja.
SKÅNSK REBUS.
kors, hvarefter d e läggas i kokande sås, tillsatt med grädde.
i smöret omkr. 10 min.
u t a n a t t bli vatten och få koka 2 min., så a t t brunt.
Den kokande mjölken spädes B ä c k a s k o g. skalen släppa.
Det y t t r e så väl som på, kryddorna tillsättas och såsen får Petits-chouxpudding (f. 6 Vid den företagna granskningen af d e det inre skalet aftages därefter, me- pers.).
2 msk.
smör (40 gr.), 5 msk.
koka under rörning 15 min., hvarefter d a n kastanjerna ä r o varma; annars mjöl (50 gr.), 4 del.
tunn grädde, den vrides genom duk och afsmakas.
insända lösningarna h a de t v å först fastna skalen lätt.
Kastanjerna påsät- 4 ägg, 2 msk.
socker (30 gr.), skal En eldfast form smörjes med smör och tas jämte selleristjälken och sockret och saft af en citron.
beströs med stötta skorpor.
Makaro-1 påträffade r ä t t a lösningarna lämnats i d e n kalla buljongen och få koka, tills T i l l f o r m e n: 2 del.
strösocker, nerna nedläggas däri hvarftals med af följande personer, hvilka alltså er- de äro fullkomligt mjuka, d å d e pas- 2 msk.
kokande vatten.
såsen och den rifna osten, öfversta.
hålla de utfästa prisen: Första seras genom hårsikt.
Purén blandas B e r e d n i n g: Sockret lägges i en lagret bör vara sås, som beströs med | F r.
Frida Kläth, Ström- med.
smöret och grädden samt af- smord, något varm stekpanna, brynes ost och stötta skorpor.
Anrättningen p r i s e t: Andra p r i s e t: F r.
Anna smakas med kryddorna.
Serveras helst lätt, hvarefter d e t kokande vattnet gratineras i varm ugn omkr. 15 min.
stad.
i krustader till gås, anka, svinkaré tillsättes, och härmed beklädes en eld- Serveras som mellanrätt.
Wallén, Västernäs, Ljusdal.
fast form.
Smör och mjöl fräsas 2 min., grädden spädes på, och massan f å r 5 min., hvarefter den upphälles Ä p p e l s n ö (f. 6 pers.).
I V 2 l i t koka.
TIDSFÖRDRIP.
goda, syrliga ä.pplen (omkr. 8 hg.
), och får svalna.
Äggulorna nedröras en i sänder jämte sockret, d e t finrifna V E C K A N S P R I S T Ä F L I N G.
3 ägghvitor, 135 g r.
strösocker.
B e r e d n i n g: Äpplena sköljas, tor- kas, läggas i en liten långpanna och C H A E A D.
PRISTÄFLING N:R 5 0.
stekas i ugnen, tills d e ä r o mjuka, Mitt f ö r s t a oftast ungmön ä r.
då d e passeras genom hårsikt.
Moset EN SVÅR PROMENAD.
får kallna och röres därefter med ägg- Det händer, h o n sig gör besvär, hvitorna och sockret, tills d e t ä r hvitt 33 träd s t å i 5 rader.
I första, mel- Att skaffa sig mitt a n d r a.
och pösigt, eller omkr. 2 tim.
Upp- lersta och sista 7 i hvar och en, i hvar- Men bör man henne klandra?
lägges i kompottskål och får s t å p å is 1 tim.
Serveras med biskvier eller makaroner.
Massan k a n äfven gräddas i ugn som sufflé.
Bästa Ferrin Nyt an af bosättnings- försäkring.
ÖTUBRO KRN-TTTVN-FFLBRIK ' tillsättes.
Se bruks- anvisningen.
F O R A L L S L A G S OCH BAKNING.
ÖFVER 2,000 STYCKEN I BRUK I STOCKHOLM.
En af våra främsta skolkökslärarinnor, förf.
till Iduns kokbok skrifver: Vid mina prof af puddingar, kakor, tårtor, matbi-öd och småbröd för Iduns kokbok, såväl som vid stekning af vissa kött- och fiskrätter, har jag med stor fördel användt m i g af Bolinders gasugn n:r 43 och funnit den mycket läftskött och tidsbesparande, ei är den är fort uppvärmd och lätt att reglera spmt gräddar och steker jämnt ooh vackert.
För mindre hushåll är den särskildt lämplig och kan don tillika m e d ett gaskök fullt ersätta den dyrbara och n era svårskötta vedspisen.
Det är m i g därför ett sannt nöje att på det varmaste rekommendera den.
Stockholm i nov.
1911.
ELISABETH OSTMAN, Inneh.
af Elisabeth Östmans Husmoderskurs.
GÖR E T T B E S Ö K P Å STOCKHOLMS GASVERKS UTSTÄLLNING, 14 KUNGSGATAN 1 4.
HVARD.
1 1 - 8.
LORD.
M - 6.
FRI ENTRÉ.
Hylins •0 Men lägga vi ännu en bokstaf Till dem förut vi redan hafva Vi säkert icke oss misstaga, Om till e t t adjektiv vi stafva.
Få vi ä n fullt af lyckans gåfvor — J a, mera ä n vi orka njuta, Är vår natur, trots detta, sådan Att fjärde göra, vi ej sluta.
5.
Det femte ä r en stad i Sveriges rike, Det tros a t t dem skall gammal vara, Det sjätte äter man ibland, så gärna, Ifall man vill på sin potatis spara.
Vivika.
JFIFLÉS I ALLA VÄLSORTERADE SYBELIOR * -, •UR- OCH KORTVARUAFFÄRER.
Mitt t r e d j e ä r ej något helt.
Ack, gåtan ä r ju tredjedelt!
Nu sök mitt hela finna!
Är n i en huslig kvinna, Ni brukar d e t helt visst, Vid bakning först och sist.
,.
Per.
GEOGRAFISK 1 " d j e | e 1 e | g Bl t i i j 1 J l.m ra j n | n [n | n | n n | o | o o 1 o | p p | r | r r) r [s e s | s | s t|t|u u j ö j ö Bokstäfvernr I ofvanstående figurs fält skola omflyttas så, a t t t r e ord bil- das, hvilka vågrätt och lodrätt lästa, låta lika och beteckna: 1) E n s t a t i Amerika.
2) E n sjö i mellersta Europa.
3) E n stad i Ungern.
Sven E — n.
AKROSTTKON.
Lastbar, Oread, Fasar, Valsa, Donator, Tvina, Svinet, Maja, Milsten, Lodi, Skinkor, Roland.
TILLÄGGSUPPGIFT.
Till hvart och e t t af de här nedan a-ngifna orden tillägges en n y bokstaf och nya ord bildas.
Orden ä r o: 1.
Vill d u ur lifvets källor dricka, Så gör d e t första oförtrutet, Men varsamt, s å a t t icke drycken Dig smakar illa emot slutet.
2 3 a | a j b b | b | d KORSGÅTA.
En vår m i t t första kommo de, Och alla önska d e a t t se Mitt andra, som förtjänar, Att vandra, af sin ma.ke stödd, På vägen, som var blomsterströdd Och fri från stötestenar, Till lyckans rika, gyllne slott, Som likt e n praktfull villa blott, Kan ses bland parkens grenar.
Och mången bad mitt tredje då, A t t inga stormar störa må Den frid, som Gud förlänar At dem som han förenar.
Hildur.
KORSGÅTA.
I hvart och e t t ord för sig skola bokstäfverna omkastas, så a t t lika många nya ord bildas.
Äro dessa r ä t t funna, .gifva deras initialer namnet på en blomma.
Aurelia.
Nej, frisk och ren, liksom det andra, När d e t ännu ej rymden lämnat, TVA NAMN.
Den vara bör, a t t tillfredsställa Kort, Topp, Barr, Säck, Marta, Tule, Den töist, hvartill den ju var ämnad.
Nagg.
Ut by t en bokstaf i ofvanstående ord mot en annan sådan, och ä r så den r ä t t a lösningen funnen, skola d e bort- t a g n a bokstäfverna bilda e t t mans- namn och ersättningsbokstäfverna e t t kvinnonamn.
Harry.
PROKOP.
Ansjovis i Ostronsås Erkändt bästa inläggning.
Föi » flnsmakai&gt;e!
landsmäns sunda princip: » Möen mad, god mad etc. » Sedan v i huggit i n en stund p å d e delikata anrättningarna började Ahn- felt: » Hör du, min gubbe, d e t är ej ialldeles utan egennyttiga motiv, som jag lurat dig hit.
Vill d u göra mig en tjänst ?.
» Två, om j a g kan. » » Ja, d u behöfver inte vara rädd, det ä r inte fråga om någon ' vigg ', tvärtom k a n d u förtjäna kofva därpå samt ä r a och ryktbarhet på " köpet. » » Det vore tusan! » » Jo d u!
Men nu låter vi maten t y s t a mun.
Vid kaffet skall j a g ' n ä r - mare utveckla saken. » Ahnfelt t o g sig god t i d vid fru- kosten, satte pincenez ' n till r ä t t a och beskådade med kritisk min de olika assietterna.
J a g för min del var inte så kinkig med » det naturliga;) urvalet, utan t o g för mig hvad jag först fick syn på.
och v a r redan mätt, innan vännen Ahnfelt r i k t i g t hunnit bestäm- ma sig, i hvilken ordning delikatesserna skulle inmundigas.
Nå, sent omsider var äfven Ahnfelt belåten, och vi sutto snart vid hvar sin doftande » mocka » och dito » havanna. » vid e t t bord i det hemtrefliga karéet.
Ahnfelt satt t y s t som en egyptisk mumie, men sedan h a n smuttat på det andra glaset triple sec, upplät h a n sin mun, talade och sade: » Jo, ser du, min bäste bror, saken förhåller sig sålunda: På mina resor i Italien gjorde jag bekantskap med en litterär grefve de Gubernates, som helt R e g e m e n t e t s öottw- nyligen i Florens s t a r t a t en tidskrift a r i e!
på franska benämnd » Revue Interna- r * " K » j r » tionale », afsedd a t t bli e t t språkrör HEii .. HEIV,PIGXF «r * /, för författare af olika nationalitet, som kunna skrifva i hvilka ämnen de VÄlJJLlKTEKS COPA FE behaga.
Men dessutom ä r d e t me- ningen a t t presentera samtidens mest p u G E.
N O P | piN o p e u f ^ framstående författare p å d e t skön- området inom hvarje natio- AL^A JU TjlöA &amp; Ör \.
Men åren gingo och jag fick annat litterära LÖSNINGAR nalitet och han har därvid kommit a t t a t t t ä n k a p å ä n romaner.
tänka p å vår Emilie Carlén, såsom Post multo discrimina rerum ham- TILL TIDSEÖKDRIFVET I N: B 49. den enligt de Gubernates tanke mest nade jag omsider i hufvudstaden.
representativa för Sverige.
Han h a r LOGOGRYFEN: H a s t i n g s: gin, Så en vacker d a g kom Arvid Ahn- därför gifvit mig i uppdrag a t t anmoda, hingst, » stins », hiss, ass, satin, t a g, felt, d e n bekante utgifvaren af » Ur tig!, hast, gnista, tsas, stia, sting, dagens Krönika » uppklifvande till mig fru Carlén a t t skrifva en kortare be- stig, » Hin », gast, gas, tanig, tina, gnat.
på mitt rum i början af staden mel- rättelse för hans tidskrift.
J a g h a r uppfyllt hans önskan, men fru Carlén ANAGKAMMET: Kasan, sakna, sän- lan broarna.
svarade mig, a t t hon för alltid slutat ka, askan.
» God d a g, min emaljerade bror, hur upp med a t t skrifva, hvarför hon ej BORTPLOCKNINGSUPPGIFTEN: Bar- behagar man må? » kunde uppfylla grefve de Gubernar- kass, karbas, Brask, rask, ask, a s.
» Förträfiligt, och d u själf? » svarade tes begäran, huru tacksam h o n ä n NAMNARITMOGKYFEN: S y l v e s - jag.
kände sig för d e n henne tilltänkta t e r: 1) Tyr, 2) David, 3) Torsten, 4) » Åh, det går just ingen nöd på mig, äran.
Men kanske någon af hennes Rebecka.
fast j a g för tillfället känner mig litet sista berättelser, införda i » Svenska Fa- BOKSTAFSGATORNA: 1) kamel — ka- sugen.
— Hör du, skulle du inte vilja miljejournalen », möjligen den allra sista nel, 2) krokan — krokar, 3) finger — ä t a en enkel frukost med m i g p å » Arfvingen och hans motpart » kunde finter, 4) mangel — mandel, 5) flicka — ' Östergötland '? » göra samma tjänst, i hvilket fall etc. » ficka, 6) kutter — mutter.
» Ingen dum idé, men jag vet knappt, BOKSTAF SLEKEN: Apelsinmarme- om j a g h a r tid, » svarade jag och kliade » Nå, j a g meddelade vännen Guber- lad, adelsman, ledsam, d a l.
nates resultatet af m i t t samtal med mig i hufvudet.
» Prat!
Arbetet adlar visserligen man- fru Carlén, till svar hvarpå han skic- nen, men besinna a t t ' maten ä r halfva k a t mig denna epistel, hvaraf du finner födan '.
— Arbeta kan d u göra sedan.
a t t han med nöje går i n p å förslaget. » Kom nu bara och tförstör inte a p - Härmed drog han upp e t t konvolut MIN BEKANTSKAP MED titen för mig. » med greflig krona och italiensk post- EMILIE CARLÉN.
» Åh, d e t har nog ingen fara — men stämpel, som h a n räckte mig.
» Men ser du, » fortfor Ahnfelt, » som ske d i n vilja! » af I g n o t u s.
J a g satte p å mig hatten, och så bar vännen Gubernates icke ä r mäktig fru Föga drömde jag, när jag som pojke det i väg till d e t närbelägna » Öster- Carléns språk, måste han h a Arfvin- gen öfversatt t i l l franska — och det slök » Enslingen p å Johannisskäret », götland ».
Vi slogo oss ned vid e t t bord och måste d u göra. » » Rosen p å TistelÖn » med flera, a t t j a g » Jag?
År d u förryckt! » utbrast j a g någonsin skulle komma i personlig be- Ahnfelt beställde e n enkel frukost för röring med den frejdade författarinnan två, i d e t han plirade med ena ögat öfverraskad.
» Visserligen kan jag lite franska, men a t t öfversätta Emilie Car- hvilket j a g ansåg lika omöjligt som åt d e n artige vaktmästaren.
» att t a ned sjustjärnorna » eller b l i Frukosten serverades, och den som lén till d e t t a språk, d e t vågar j a g presenterad för kejsarinnan af Kina, kände Ahnfelt förstår nog, h u r pass mig sannerligen inte på. » nvilken senare j a g ansåg för » bosch » » enkel » den var, och den, som inte » Prat 1 Det finns infödda fransmän mot den förra.
J a g slog i mig många kände honom, vill j a g upplysa, a t t i redaktionen, som nog snyggar upp andra romanböcker p å den tiden, men Ahnfelt var skåning och hyllade sina Öfversättningen, d ä r det kan behöfvas. » Emilie Carlén v a r och förblef mitt ideal.
J a g skaffade m i g allt, hvad jag kunde komma öfver af henne, och.
j a g drömde dag och n a t t om jakt, löjtnanter och smugglare, kobbar och skär.
Mnviind intet a n n a t afförings- medel ä n Vasens (f. d. Nordstjer- nans) Laxérmarmelad, s å undvikes till följd af d e s s behagliga s m a k allt 1, 2, 3, 4, 5.
6 = titel.
2, 4, 5, 6 = sväfvar ofta öfver ta- b r å k v i d i n t a g a n d e t.
P å alla a p o t e k.
ken.
3, 4, 5, 6 = svårt a t t färdas ige- nom.
4, 5, 6 = flod i England.
5, 6 = hårdt träslag.
konsonant.
6 = Hux Flux.
Nyhet f Ö P köket!
SYDSVENSKA KREDIT AKTIEBOLAGETS Kronor 113,445,640:02 Ä N I C K E!
Begär prof pä våra nyheter i svart, hvitt eller kulört: Ducbesse, Voile, Satin souple, Taffetas, Crépe de chine, Eolienne, Cötelé, Mousseline, 320 cm.
bredt, från 95 öre metern, sammet och plysch derade klädningar till klädningar och blusar, äfvensom bro- och blusar i batist, ylle, lärft och siden.
Vi sälja endast garanteradt solida sidentyger direkt till privatpersoner, porto- och tullfritt till bostaden.
&amp; C o, L u z e r n S 3 (Schweiz).
Sidentygs-Export.
— Kungl.
Hofl.
Skulder: Aktiekapital Reservfond Dispositionsfond Pensionsfond Depositions- &amp; Kapitalr.
Spaikasseräkning Upp- &amp; Afskrifnings- och K ont okuranträkn.
Postrcmissväxelräkn Till inhemska banker » utländska banker ...
Å andra räkningar Kronor S C H W E I Z E R - S l D E N F I N N E S Schweizer ställning ' d e n 3 0 n o v e m b e r 1911.
Tillgångar: Kassabehållning 1,709,199 89 Obligationer 7,341,859 Fastigheter &amp; Inventarier 4,650, ' 522 21 Reverser med hypotek af diverse 49,373,588 66 Växlar 28,722,653 27 Kreditiv o. Kontokurant- räkningar 16,340,297: 20 Hos inhemska banker ... 1,054,749: 99 » utländska banker ... 1,021,757 91 A andra räkningar 3,228,011: 89 B ÄTTRE S IDEN cS RADHES Opar&gt;asei * ie. 15,000,000: — 4.400,000: — 200,000: — 116,105: 28 52,532,613:55 21,794,642:37 10,179,859:28 1,172,935:78 1,575,028:29 för gas- och fotogénkök s a m t kokspis.
1,283,505:63 5,190,949:84 30 % bränsle- och fidbesparande!
E r h å l l e s i välsorterade järn- och bo- 113,445,640:02 sättningsaffärer o. tillverkas e n d a s t af H O L B R O O K 8 CUSTARD PULVER för anrät- t a n d e t af en ytterst delikat, enkelt och l ä t t t i l l a g a d créme, a t t m e d fördel a n v ä n d a s istället för Visp-Grädde till såväl färska som preserverade frukter s a m t till frukt-compotter, HOLBROOKS CUST * RD till frukt är en alltid välkommen dessert.
Säljes i välsorterade speceriaffärer till 1: — kr.
pr burk.
P i n n e s ej Holbrooks Custard h o s Eder h a n d l a n d e, tillskrif u n d e r t e c k n a d, som anvisar hvar d e t finnes eller om 1 k r.
insändes s ä n d e r en b u r k fraktfritt.
P a r t i l a g e r för Sverige hos A.
B.
LJUNG, Malmö.
Skultuna Bruk Kom ihåg fabriksmSrket I SKULTUNA 16) I FLORODOL-TVALEN Aff HUDUÄRDEK5 J j FÖRNÄMSTA HJÄLP- J J | MEDEL, FÖRLÄNAR 5AMMET5MJUK l OCH BLÄNDANDE SKÖN TEINT!
» Ja, men ser du, äfven a n t a g e t a t t j a g skulle vara nog djärf att våga mig på företaget, så tror j a g knappt min H Ö G S T A HVETE MJÖLSTYP tid tillåter, t y jag har mycket a t t göra j ust nu. » P å grund af många förfrågningar tillåta v i oss meddela att (FINMALEN) » Åh, d u hinner nog — • d e t ä r ingen (6R0FMALEN) Växtkaffet Ido m e d stor fördel kan blandas med äkta kaffe, brådska — berättelsen k a n ä n d å inte men det bör tillses att Idokaffet får koka minst 5 minuter.
börja inflyta förrän tidigast o m e t t " SNÖFUNGAH " " S V A N E N " pär t r e månader, d å den nu pågående " Höstens hittills mest bety- berättelsen t a r slut. » » Nå, k ö r till då, » sade j a g under- Idokaffe säljes öfverallt i plomb.
/ s-kg.
paket å 6 0 Ö R E.
dande sv msk a roman och en gifvet, » man k a n j u alltid göra e t t Kontrollant ltste Stadsläkaren D:r Eornmark.
försök.
Skicka mig Arfvingen. » af de i djupare mening intres- » Här h a r d u corpus delicti! » svarade Ahnfelt och drog upp några nummer af santaste från senare tiden. "
' Svenska familjejournalen '. » (F. Vetterlund i Nordisk Tidskrift.)
Vi skildes.
Återkommen till mitt rum började j a g genast gripa mig an WQRRKÖPWÖ RIORRKÖPLN » med öfversättning en, men fann snart, a t t fru Carléns språk v a r krångligt nog a t t direkt öfverflytta till franska, hvarför j a g först måst© parafrasera af stycke för stycke.
J a g lade emeller- tid manken till och hade snart e t t par kapitel öfversatta t i l l franska.
J a g hörde ingenting vidare af Ahn- felt p å en t r e veckor, m e n så en vacker d a g kom h a n upprusande med andan i halsen.
» Jo, nu ä r h i n l ö s s k a d u t r o.
Fru Cavlen ä r h ö g s t förgrymmad Öfver a t t h o n ingenting hört hvarken af.
' Arfvingen ' eller öfversättaren — jag hade visst glömt uppgifva d i t t namn — men nu h a r j a g gjort det, och snart får d u s t å inför Pontius Pilatns.
Du har väl inte gjort något ännu, kan jag tro? » » Var så säker, » svarade j a g och tog fram en liten packe manuskript.
» Det här h a r varit färdigt länge, » ljög jag.
» Nå, d e t var d å för väl d e t!
I mor- gon h a r d u hennes ' mamsell ' hos d ' g.
Nödvändighetsartiklar I d a g bjuder j a g p å festmiddag. » för hvarje hushåll äro Följande d a g — en lördag — kom våra hvita klädlinor mycket r i k t i g t ' mamsellen ' med häls- till billiea priser.
3- ning från fru Carlén, o m j a g ville garns 22 mtr långa, vara så god och göra henne e t t besök 6-garns 30 mtr långa.
vid elfvatiden följande förmiddag.
EDIT RYDBERGS RITBOK.
l i v e n gröfre.
Starka En hjälp vid väckandet af barnens P å bestämd t i d ringde j a g p å 2 t r.
och hållbara, smeta ej intresse för djurens skydd.
upp Kaptensgatan n: r 5, där fru Carlén på tvätten.
Till salu bodde sedan många å r och.
d ä r h o n 3 häften å 85 öre häftet.
hos hvarje välsorterad äfven af led, och mottogs af samma Göteborgs Handels- &amp; Sjöfartstidning: handlande.
flicka, som varit hos mig.
Hon släppte SELMA LAGERLÖP: — Denna metod har det goda in mig och bad mig vänta e t t ögon- med sig, att genom bildens stäl- U A I M Q V A B ° - V A N T A R LILJECRONAS HEM.
Berättelse.
blick, hvarefter hon försvann i e t t inre lande i relation till likformiga 4 kr.
Inb.
6 kr.
rum.
J a g t o g af mig öfverrocken.
geometriska figurer sinnet för n / tillfoiiFiii * ^ ° Efter e t t par ögonblick Öppnades dör- SVEN HEDIN: symmetri, jämnmått och jämvikt ren till d e t inre r u m m e t o c h u t trefvade väckes och erhåller n ä r i n g —.
J.
A.
FRÅN POL TILL POL.
Bikt illu- Dam och H O P P sig en liten fryntlig gumma, som med Göteborgs A / tonblad — • strerad m e d bilder och kartor, 2 i Pru H. Lindqvists Mode- &amp; Handsk- Ett vackert album — enastå- e t t älsKvärdt småleende räckte ' mig — För de små är denna ritbok delar å 4.50, inb.
å 6 kr.
affär, Eskilstuna.
Et.
236.
För minst ende i sin art — med 38 planscher, handen.
rent af idealisk.
I.
Genom Asien och Europa.
ö kr.
sändes portofritt.
däraf 10 i färgtryck, utvisande » Åh, ä r d e t m i n franske Öfversättare.
Hugo Bruzewitz Förlag, Göteborg.
II.
Europa, Afrika, Amerika, Praktiska, prydliga nära 100 olika mönster för spet- Hjärtligt välkommen!
V a r g o d o c h Australien och polarländerna.
liyfvelbänkar, nytti- sar, hålsömmar, broderier, pärl- stig i n här. » ga och lämpliga för MÅLARKONSTEN 1400 — 1800 Flandern arbeten o. s. v. » Vid mitt inträde I salongen föll min ung och gammal.
och Holland, Italien och Tyskland, I en eleg.
portfölj.
Pris 1 2.
5 0 - blick genast p å e t t divansbord med en 140 cm.
modell B Spanien, Frankrike o c h England Fru Salwén har med detta ar- karaffin sherry, som d e t tycktes, e t t för ungdom Kr.
30. —.
af Max Booses Bemyndigad öfvers.
bete ej endast velat gifva e n par små spetsglas samt några biskvier från holländskan af Ernst Lund- 140 cm.
modell D föreställning om den rikedom pä på en assiett.
quist.
Med 423 afbildningar, däraf för amatörer Kr.
45. —.
idéer o c h uppslag, det ryska » Var så god och t a g plats I sof- 13 i färg.
Inb.
16 kr.
Hyfvelbord å Kr.
handarbetet har a t t bjuda på.
fan, » sade fru Carlén med e n inbju- VÅRT GAMLA STOCKHOLM.
4 färg- 10.
—.
Hyfvelbänkar och Verktygsbord Afsikten har äfven varit den att dande rörelse med handen.
för alla behof.
Stockamöllans Aktie- bilder och omkring 120 svartbilder.
lämna en direkt handledning i Då j a g helt naturligt drog mig för av L.
M. Montgomery, bolag, StockamSIlan.
Tel. 9.
Med en inledning: Stockholm i den och för förarbetandet af dessa a t t t a plats i högsätet och ville s ä t t a översatta av Karin Jensen, svenska konsten intill slutet af färgstarka, mustiga och vackra mig p å en stol, inföll h o n h a s t i g t: f. Lidforss äro: 1100-talet af Oscar Levertin.
Bild- handarbeten.
Hvart och e t t af » Nej, var snäll och t a g plats i sof- urvalet af Karl Wåhlin.
2.80.
Inb.
samlingens omkring etthundra Anne på Grönkulla.
fan — • j a g h a r e n liten egennyttig i helt skinnb.
10 kr.
mönster är därför ttfsedt att an- Pi i s 2: —.
beräkning därmed — ljuset faller d ä r vändas som direkt underlag för Vr pressen: på e r t ansikte, så a t t mina svaga ERLAND NORDENSKIÖLD: kopiering o c h framställning af " Boken är synnerligen t a - Ögon kan bättre urskilja e r a drag.
— INDIANER OCH HVITA i Nordöstra mönstret eller föremålet i fråga.
langfullt o c h humoristiskt Nå, h u r går d e t med öfversättningen?
Bolivia.
Med 153 illustrationer.
berättad och ypperligt över- Finnas att tillgå i alla boklådor Har n i skickat grefve d e Gubernates 7.50, inb.
9.50. satt.
E t t verkligt nöje att och hos något manuskript? » rekommendera. "
» Jag h a r inte gjort d e t ännu, fru AKTIEBOLAGET LJUS.
för hemmet Vår Vän Anne.
(Forts, av Carlén, — vännen Ahnfelt försäkrade Anne på Grönkulla).
Pris 2 50. mig nämligen, a t t isaken icke alls bråd- å 3 5 öro; Ur pressen: skade, d å berättelsen ändå inte kunde ANNA HAMILTON GEETE: i hvarje bokhandel.
" Andan i boken är lika frisk inflyta p å e t t par tre månader — dess- I SOLNEDGÅNGEN.
Minnen och och ren som den vilken l å g utom ville j a g gärna först höra fru Denna lilla ABC-bok, som blifvit bilder från Erik Gustaf Geijers se- över ' Grönkulleboken ' o c h Carléns omdöme om Öfversättning en, väl emottagen och omtyckt, lämpar naste lefnadsår, samlade och med- humöret är lika friskt.
Med det skulle glädja mig, om n i gillade delade.
II:a saml.
6 kr., inb.
7.60. sig utmärkt a t t sätta i händerna på glädje sätter man den i sin den. » I:a saml.
6 kr., inb.
7.50. unga dotters hand, men läs de småttingar som ännu icke börjat » Har n i den med nu? » ATTERBOMS BRBP TILL [SIN först Grönkulla. "
» Jag h a r åtminstone en god början, » FÄSTMÖ.
1823-1826.
Utgifna af sin skolgång, men som visa fallen- svarade j a g och drog u p p en packe C. W. K. GLEERUPS FÖRLAG, LUND.
Hedvig Atterbom-Svenson.
5.50, het för läsning.
Tupp o. flitpåse i manuskript.
inb.
7 kr.
I SS * » " "?
hvarje bok.
Specialaffär i finare HULTÖRODYF å » Åh, d e t v a r j u e n h e l d e l!
Men MALLA MONTGOMBRY-SILFVER- säg, hvad tycker n i om själfva berät- STOLPES MEMOARER.
Utgifna P L A D A P O L A M, C A M B R I C O C H KYPERT, telsen? » af Malla Grandinson.
IV:e delen TYLLSPETSAR, G U I P U R E S P E F S A R, K O N S T - (Forts.) 6 kr., inb.
8.50.
I:a, II:a och NI:e är Johann Maria Farinas Eau de Co- SILKEBRODYR, EARNERINGSBANRL M.
M.
delarna å 6 kr., inb.
å 8.50. logne med Kölnerdömen.
Frisk och af stort sortiment af BRODERADE, AF- en oförliknelig finhet.
Erhålles lådvis och pr flaska till partipris vid köp P A S S A D E L I N N E -, YLLE-, N O L L - O C H ELSA ALKMAN: d i r e k t å Kölnerlagret, 24 Smålands- SATINBLUSAR samt KLÄDNINGAR.
EN OFÖRBÄTTERLIG.
Boman.
3.75.
gat., Sthlm.
Prospekt gratis och franko.
D B S.
!
S V E N S K TILLVERKNING.
H Y A HENNING BERGER: MODERNA MÖNSTER.
FATA MORGANA.
E n Stockholms- REDAKTIONENS BREFLÅDA: novell.
5.50.
Fint illustrerad priskurant sändes M a r i a.
Duger inte.
i serien C. W. K. Gleerups på begäran gratis och franko.
För- G o t t f r i d F — r.
Kunna möjligen SVEN LIDMAN: Ungdomsböcker KÖPMÄN OCH KRIGARE.
Boman.
säljning direkt till privatpersoner.
användas till karamelldeviser.
5.50. som i pressen och af skolans Agenter antagas mot god provision.
D a g m a r T.
Ha förut haft d e t t a ämno betydligt bättre behandladt i Idun.
AXEL LUNDEGARD: målsmän erhållit högsta er- Lager o. profver i Stockholm hos fru Egil Vxisa.
E t t rostigt poem.
kännande.
N:o 1 — 24 med ned- DEN STORA DAGEN.
Boman.
3.75.
Helfrid Hamrin, Karlbeigsvägen 11,4tr.
Anna.
Idén bra, utförandet torrt, satta priser, som angifvas å A.
T. Vasa 27 01.
LUDVIG NORDSTRÖM: konventionellt.
hvarje boks skyddsomslag.
P e n n a n.
N i h a r åtminstone ingen LANDSORTS-BOHÉME.
Skildr.
ur skalde penna.
svenska nationens lif.
5.75.
G-ina Kvist.
Vårt knappa u t - K.
G. OSSIAN-NILSSON: rymme förbjuder oss a t t a n t a g a mera PRÄSTGÅRDEN.
En julhistoria.
4.25. poesi.
A.
B.
Baa-nkammarvers.
MARIKA STJERNSTEDT: FIN bok för alla husmödrar.
E i n a r E k l u n d.
Eder » Stämnings- DOTTER.
Bo- fantasier u t i Lilla Trianon » ä r för d e t LANDSHÖFDINGENS man.
4.75. första långrandig, d e hopade » poeti- ska » fraserna tyckas ibland s t å enbart SIGFRID SIWERTZ: för a t t dölja bris ten p å tankar, t y MÄLARPIRATER.
Med vignetter de säga p l a t t ingenting.
Dessutom af A. Törneman.
3.50, är strofbildningen ganska naiv här och hvar och språket bristfälligt.
Man HILMA SÖDERBERG: [nya bok skrifver t. ex. icke » blodstänkta drop- LAGMANSHUS.
Boman.
3.75. par », n ä r m a n menar » som droppar af blod », och » sekelstam » ä r ingen MEDAN DET I AR SOMMAR riktig beteckning för sekelgammal Bemynd.
öfvers.
af stam, hvilket naturligtvis åsyftas.
Myc- peeialaffär för SCHWEIZER- ket a n n a t kunde vaxa a t t tillägga.
BRODYR, SPETSAR, VÄFNA- Signe Björklund Men v i h a ej vår t i d till d e t priset, DER m. m.
Tillverkning af har nu utkommit.
a t t v i kunna offra d e n p å en ända- DAMUNDERKLÄDER.
Bikt målslös granskning af otryckbara poem.
profsortiment till landsorten.
Pris 3 kr.
J. Q.
S W A R T Z ' D E N: BÄSTA M e d d e l a n d e.
JULKLAPPSBOKEN.
Svenska Kaffe-Industri A.-B., Malmö.
J J.G.S.
AXA J.G.S.
3:dje u p p l a g a n Johan Nordlingf Rxa hafregröt til!
fru- kost hvarje dag grund- lägger hälsan för hela lifvet.
Detta därför att Axa hafregröt är syn- nerligen närande men samtidigt ytterst lätt- smält.
Barnen tröttna ej ' på att äta Axa hafregröt.
Köp originalpal^eterl Q U A S I U N A FANTAS A I Beetho venrom an T I L L J U L E N.
Pris 4 kronor.
EBBA SALWEN.
Albert Ryska u Värdefull e] n e B o n n i e r s J u l b ö c k e r 1911: Kvinnoarbeten.
gåfva.
T v å ypperliga Julböcker A B C B O R S v e n s k a B j ö r n l u n d a.
En välkommen häl julklapp P e r numer a på kurl Välj julböcker BREFLÅDA HEMMETS- K O K B O K m Mit Prydz ' # U t g i f v e n a f Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala, h a r n u &amp; u S t Ö k N o E R m S m FÖRLAG.
it P.
A.
NORSTEDT i sin I 5 s d e upplaga.
• 92:a — 101:a T U S E N D E T J i P R I S 3:75, I N B.
4:75.
EXPEDITIONENS BREFLÅDA: » Vårterminen », Karlskrona.
2 kr.
p r gång.
Likvid i postanvisning.
% BRODERI-AFFÄREN.
3 KOMMENDÖRS G.
3, har flyttat till n:r 9 samma gata.
Prenumerera på Idun T Fr. Skoglunds förlag.
A NNONSER skola vara Inlämnade till UNG flicka önskar plats i febr., a t t HEMMAVÄFDA gångmattor och gardi- Expeditionen senast fredag för att lära hushåll, helst å egendom i meller- ner i t v ä t t ä k t a färger tiU billigt pris.
sta Sverige.
Svar till » Prisuppgift p r Profver lämnas gratis.
Adr.
Fröken A. kunna införas 1 följande veckas num- månad.
), Box 30, Norrköping.
Molin, Gässhult, Figeholm.
mer.
I mindre pensionat i Sthlm, där stud.
ADOPTIVBARN.
Yngre barnlös familj ungdom finnas, kan god inack.
fås n u i goda ekonomiska omständigheter ön- eller till nyåret.
Resande mottagas skar upptaga som eget e t t eller under julferierna.
Eina ref. Svar till helst t v å barn (gosse o. flicka, » Centralt, n. ö — m », Allm.
Tidnings- syskon) emot någon ersättning e t t för kontoret, Sthlm.
allt.
God vård och bästa uppfostran.
BABNK.ÄR, duglig bildad flicka er- PA EGENDOM i Roslagen mottagas Bästa ref. Svar inom S d a g a r till haller plats i familj i Boras a t t på nyåret 3 unga flickor för a t t un- » Julgåfva 1911 » under adress S. Gu- järnte husmodern sköta hemmets syss- der husmodems personliga ledning lära nuelii Annonsbyrå, Stockholm f. v. b. lor o. t r e barn.
Hjälp till gröfre.
allt hvad till hemmets skötsel hör.
Lönande företag.
sysslor.
Svar med åldersuppgift o. Pris 60 kr.
p r månad.
Svar » Fru ö. », löneanspråk till » Husmoder), Borås p. r. Lindholmen p.
r.
Nyrenoverad lägenhet omi 9 rum och stort kök med n u t i d a bekvämligheter, SKICKLIG LÅBAKINNA önskas un- ENGELSKA.
E n inackordering motta- der vårterminen 1912 a t t undervisa en ges p å landet nära Stockholm i en- inredd för pensionat som kan kombi- gosse för inträde i I I klass.
Svar kel men fin engelsk familj.
Svar till neras med husmodersskola finnes a t t med lönepret., betyg och fotografi till » Referenser fordras », under adress S. hyalaj 1 jan.
1912.
Låg hyra.
Svar till Bruks.förvaltare Carl Engström, Starbo Gumsefii Annonsbyrå, Stockholm f. v. b.
» Bergslagen », Iduns exp.
f. v. b.
Bruk.
Smedjebacken.
LEDIGA PLATSER Platsen som Koksföreståndarinna Skånska spetfkakor Studerande ungdom k a n t i l l vårterminens början få d e n sändas till alla delar af riket från inackordering o. tiUsyn i g o d t Gertrud Larsson, Stortorget 4, Lund.
vid Uddevalla lasarett ä r t i l l ansökan h bästa e m p å Östermalm.
Bästa referenser.
OBS.!
Prisbelönt tillverkning.
ledig.
Lön 450 .kr.
pr å r.
o c h allt fritt.
Ensamt eller deladt rum.
Svar märkt Platsen tillträdes d e n 1 febr.
eller » 1912 », Iduns exp.
dessförinnan.
Ansökan åtföljd af präst- och läkarebetyg samt intyg om före- X godt hem.
i stad nära Stockholm, Ensam ober.
änkefru önskar göra be- gående verksamhet sändes före den 24 erhåiles god inackordering: för kon- kantskap med dylik, för a t t nästa dennes till Lasarettsdirektionen.
valescent eller person i behof af hvila höst dela en vacker, solig hörnv.
vid och luftombyte.
God omvårdnad ut- Östm.-torg.
Allm.
14S13.
lofvas.
Ref. erhållas och önskas.
Svar tmärkt god, hemlagad konfekt å 4 till " Godt sällskap ", Iduns exp.
f. v. b. kr.
pr kg.
sändes mot efterkraf från Fru Annette Hjort, Bytaregatan 4, hund.
Medelålders, plikttrogen dam, fullt kompetent a t t med ordning och spar- under kontroll af Kungl.
Medicinal- samhet s£öta e t t litet, bättre hem.
styrelsen emottager i nybyggd villa 09 erhåller förmånlig anställning i Gö- stilla sinnessjuka patienter tall mo- teborg.
derata priser.
Ref. Prof. Frey Sven- | Handelsinstitut, Göteborg.
Utförligt svar järnte fotografi t i l l son, Uppsala.
D:r von Stapelmohr, 300 — 400 elever ärl.
1 5 - 2 0 akade- » Musikalisk » Svenska Telegrambyråns Uppsala.
Allm.
tel. Uppsala-Näs 3.
H H miskt och praktiskt bild.
lärare.
Ann onsaf delning, Göteborg.
TBegär vårt 40-sid. 111. program.
F Ö R V Å R T E R M I N E N.
EN SKICKLIG KOKERSKA använder God inaek.
å österm.
för en eller t v å PJöRNÅMSTA SPRÅKINSTITUT.
helst Klafreströms spislar.
Dessa b a k a stud. flickor i bild.
familj — ej in- Höstterm.
börj 18 ang., vårt.
16 jan.
bättre ä n alla andra, d å ugnen upp- ackorderingsst.
Stort trefl.
rum, med värmes fullkomligt jämt.
Begär pris- centr.
läge helt nära Strandv., Se- kurant, gratis och franko från B r u - minariet och Normalskolan.
Svar till » H.
1912 », Tidningsk .. Storg.
8, Sthlm.
ket, Klafreström.
I Hemtrefnad U Vångelsta Sjukhem HfllLIP HOLMQUIST!
PLATSSÖKANDE Även om Ni aldrig tecknat eller målat förr, kan N i ger om vår undervisning pr korrespondens på kort tid lära Er att utföra vil- ken teckning eller tavla som helst.
Den fullständiga kursen omfat- tar: Fiihandsteckning, pennteck- ning, landskaps-, figur- och diur- teckning, porträttförstoring, lave^ ring, akvarell-, pastell- och olje- målning (landskap och porträtt).
Vi undervisa även i de enskilda ämnena.
Begär prospekt för Tecknings och Konstmälningsskolan!
D e t erhåiles gratis.
Kvinnlig studerande, Hermods Konespondensinstilut, Dir. H.
S. Hermod.
Österg.
66 C, Malmö.
Carl Johansons Möbleringsaffär, Allm.
tel. SI 46.
Rikstel.
3 1 9 0.
Ar \ Stockholm.
Från Lars Hökerbergs förlag rekommenderas af Jenny Nyström, O. Adeliorg, Axel Sjöberg, Annicka Ö Anna-Stina och " Sipporna ".
en - all- ryktarens berättelser deles förtjusande liten bok ", af Svensson.
Kart.
1: 50.
Gudrun Spänne, med ett 30-tal Barndomsminnen o. sagor af Inge- bilder.
Kart.
1:50. borg Zethelius.
N y uppl.
1911.
Barnen på Broby af Amy Palm, Den gamle af B.
Delvis nytt innehåll.
Kart.
1:25.
4:e uppt.
å 1:75, jämte samma Sanningens källa o. tre andra sagor lörf:s övriga böcker i nya uppl.
: af 2:a uppl.
1:50;, " Kart.
1 kr.
Carin Hammarsköld.
" Borta o. hemma " Greta Vanda " 1:50; " En sommarbjud ning pä Sjövik " 1:50; " Kusinern Bn saga om lille Sr en af Thea på väpplinge " 1:75. o. Skolpojkshistorier af Sökerberg.
Med 8 stora planscher.
Kamratlif Erik Pallin.
l:a saml.
1:25; 2:a 2:a uppl.
1: 25.
Tant Majas sagor med vign.
o. 11 Öman.
Annicka Bector Elsa Smith.
gratis Lars Hökerbergs kronböcker ^ t S Ä ^ Till 1 krona stycket hafva till 1911 års jul utgifvits: JANB PANNIER: En Faris-studentskas dagbok.
Med föioid af Dr. N.
G. W. Lagerstedt.
1 kr.
FITINGHOFFS " Skisser o. berättelser ", bägge samlingarna, 310 sid. i en volym till 1 kr.
CHARLOTTE E1LERSGAARDS " Fru direktörskan (216 s.)
och Familjen Helvig " (215 s.)
hvardera till 1 kr.
ron EBNER-BSCHENBACH: " Lotti " (210 sidor) till 1 kr.
också, att till 1911 års Jul finnes i hvar bokhandel MÄRK " DEN GYLLENE KOKBOKEN ".
Inom ett smakfullt, fSrgtryckt g y l l e n e b a n d äro titel samlade a l l a Ineeborg Zethelius ' allmänt värderade rådgifvare i a l l a h e m s y s s l o r m e d sammanlsgdt öfver — alltså en sällsynt rikhaltig och präktig julgåfva för.
.
.
under denna kokböcker o. 1, 0 0 0 recept.
3 kr.
Boftnyfketew titt julen 1911.
Fries.
B. Wadström, Billis Grane.
Frideborg Illustrerad folkkalender " I skumrasket ".
Berättelse af N. för 1912, redigerad af komminis- Bemynd.
öfvers.
Häft.
75 tern 46 årgången.
öre, kart.
1 kr.
Kart.
1: 25, klotb._ 2 kr.
Om du tror.
Berättelse för ung- dom af Häft.
75 Varde ljus!
Nordisk missionska- öre, kait.
1 kr.
lender för 1912.
20:e årg.
Redi- Lifsbilder ur kärlekens rärld.
gerad af mission sdirektorn pastor Kart.
1: 25.
Två samtida Korsblomman.
Kristlig kalender 100-ärf.minnen.
Af kyrkoherde för 1912, redigerad af pastorn Efr.
Häft.
1:50, kart.
Med bidrag af flere förfat- 1: 75, klotb.
2 kr.
tare.
47:e årgången.
Häft.
1:50, Mor Ingas manuskript.
Bearbetadt kart.
1:75, klotb.
2:25. af Häft.
1 kr., Väckande ord till det srenska fol- ket.
Af Andra kart.
1:25, klotb.
1:50.
Från flydda tider.
Bilder ur vårt uppl.
Med förord af pastor lif.
Af Häft.
1:50, kart.
1:75, folks religiösa Häft.
75 öre, kart.
1 kr., klotb.
2:25. klotb.
1:25.
" Skeppsprästen " på Canton.
Af August Hermann Francke.
Tids- sjömansmissionär i ocb lifsbild från den tyska pie- Marsielle.
Häft.
1:25, kart.
1: 50, tismens dagar.
Af klotb.
1: 75.
Öfvers.
från tyska originalets Bruks förr altare Stål.
Berättelse af tredje upplaga.
Bikt illustrerad.
G. Häft.
1:25, kart.
I Häft.
2:50, kart.
2: .5, klotb.
3 kr.
1:75, klotb.
2 kr.
Erang.
Fosterlands-Stiftelsens Förlags-Expedition, ' Stockholm 3.
K. JVXazettis t&amp;röst-Xors saml.
2 kr.
Experimentboken af lektor D.
S. m e d 200 bilder.
3:e uppl.
1:75; kart.
2:25. helsidesbilder ritade af Kart.
1:25.
SUP- Se vidare: af Illustrerad bok-katalog från Lars Hökerbergs förlag, Pä sommarfärd afdeln.
3: Barn- ungdomsböcker.
Katalogen fås i boklådorna.
2:a uppl.
Kart.
och 1:50.
Vil- helm Konrad Låhe och Joha Benrik Vichern.
Jo«l Thulin.
A.
G. Nilsson.
Nils Hylander.
Carl Fr. Peterson, Sijernfors Pensionat och Hvilohem.
följande omtyckta barnböcker, rikt illustrerade Begär katalog Bang.
Husmodersskalan Insjön, Dalarne Prisbelönt med flera guldmed.
Drottninggatan J. Lindgren.
från Gestriklands Linneväfveri äro håll- barast och i bruket billigast.
Moderna mönster.
Låga priser.
EBSFRLKLANDS IIINNEVAIVERL, GELLE Z Mattor, G a r d i n e r och M ö b e l t y g e r m.
m.
LAURA Kamrat sökes för väluppfostrad flicka, somläser 1 kl. kurs för guvernant.
Vackert landt- hem, god och omsorgsfull vård utlof- BÄTTKE, anspråkslös, ordentlig flicka vas.
Svar till Karlsby gård.
Karlsby.
önskar plats i god familj den 1 j a n.
; är villig deltaga i alla inomhus före- kommande göromål.
Någon lön och e t t godt bemötande önskas.
Familjemed- som ej önskar vistas p å vanligt in- lem.
Svar till » BohusländsKa 18 &amp; r », ackorderingsställe erbjudes e t t gediget Iduns exp.
hem, d ä r bland andra fördelar e t t sär- VÄRDINNEPLATS önskas i jan.
i fi- deles rikhaltigt bibliotek samt piano nare hem af rnedelåld.
dam af aktad stä till förfogande.
Svar t i l l » Tegnér- fam., med mångårig erfh., musik, och lunden 1912 », und.
a d r.
S. Cruma^lii gladlynt.
Svar till » Plikttrogen », Iduns Annonsbyrå, Stockholm f. v. b. eller riks Vasa 624.
Allm.
232 94. exp.
FLICKA, som genomgått folkhögskola och husmodersskola, önskar mot fritt vivre komma i familj för a t t hjälpa till med matlagning.
Svar till plö år », Järn s h ö g s by.
UNG, bildad flicka önskar plats i treflig fam. som husmoders hjälp- reda; ä r äfven van vid skrit g öro mål.
Svar till » Trefligt hem 1912 », Iduns exp.
f. v. b UNG lärarinna önskar plats i familj under vinterferierna.
Svar till » En- kel och anspråkslös », Nyköping p. r, UNG flicka af god familj önskar plats som sällskap och hjälp, helst p å lan- det, i bildadt hem, d ä r jungfru finnes.
Kunnig och van a t t deltaga i alla slags husliga göromål.
Lön önskas.
Svar till » 21 år, nyåret 1912 », Nordiska Annons- by rån, GÖ t e bor g. n y kurs 15 jan.
Hel kurs räcker PLIKTTROGEN flicka önskar sjuk- börjar 6 månader.
Prospekt på begäran.
vårdsplats.
Bästa rek.
" Svar märkt » Ju- len 1911 », under adr.
S. GumEelii An- nonsbyrå, Sthlm f. v. b. Utm.
rekreationsort alla årstider.
Väl NU GENAST önskar en 23-årig Bohus- länska från e t t godt hem plats i en ombonade mm.
Storslagen bergslagsna- frisk, finare familj (gärna p å landet, tnr.
Bef.
Stockh.
Rikst.
6812 — 11848.
men i närhet af stad eller samhälle) Allm.
169 13.
Adr.
: Kopparberg.
Riks 36. för a t t under en 2 — 3 månader få lära S c h w e i z!
Waldheim, Bern.
matlagning, mot fritt vivre.
Är kun- Pension för unga flickor (16 — 20 år).
nig och villig a t t deltaga i handarbeten och andra inom hemmet lättare göro- Vackert belägen i en härlig park.
Tran- mål.
Svar emotses inom 5 d a g a r märkt ska och tyska talspråk o. undervisning äfven i engelska, musik, målning m. m.
» Genast », Ha ga, Tossene.
o. sommarsport.
Resor före- PRIVATVÅRD ÖNSKAS.
Eina betyg Vinter- till Italien o. sommaren till- finnas från genomgångna sjukvårds- tagas i Alperna.
_ Ref. och prospekt kurser.
1,75 pr dygn eller för längre bringas genom majorskan Schenström, tid 50 k r.
pr mån.
Svar till » Sjuk- erhållas Uppsala fröken A. Bergetvist, Linné- vård 1911 », Tidningskontoret, Norr- gat.
11, o. Göteborg.
tuOlsg.
7, Sthlm.
Privatvård önskas n u eller 1 jan.
' Svar till » Sjuk- sköterska », Grangärde.
för 35, 50, 75, 100, 125, 150, 200 kr.
enligt tydligt illustrerade prisblad.
EN u n g flicka, nyligen hemkommen från Schweiz, som ämnar genomgå NYA A.-B.
CEDERLÖF &amp; GRUNDEN, Åkerströmska hushållsskolan i Stock- holm önskar bli inackorderad i fin fa- Lidingön.
Humlegårdsg.
12.
Djursholm milj d ä r tillfälle gifves få deltaga i sällskapslifvet, helst d ä r ungdom fin- nes.
Svar till » R. », Iduns exp.
före januari månads ingång.
UNG dam af god familj som ämnar tillbringa vintern i Stockholm, " kan er- Yppersta sås, till sop- hålla en i allo förstklassig inackorde- por, kött, vildt, ring i yngre familj, bestående endast fisk m. m. af herre och fru.
Tyska, engelska och franska talas.
Läge Strandvägen.
Ref.
Önskas.
Svar tiU » ömsesidig trefnad », Tduns exp.
Kontr.
: Prof. Lagerheim.
ENGLAND.
A lady near London can Försäljes hos Hrr receive into het private family a young Speeeri- o. Viktualie- lady wishing t o study English.
Good handlande.
Swedish references.
Address M:rs Galt, 7 Twyford Crescent, Acton Hill, Lon- don W. SMEDSBY PENSIONAT, Aspeboda, mot- Stockholm.
tager J u l g ä s t e r.
Tref ligt hemlif.
Kungl.
Hofleverantör.
Godt bord.
Utmärkt sportterräng.
F r u Malin Lissel.
Guldmedalj för ut- märkt god Soj a, Ättika, I godt musik, hem där ängen, hemlif Senap och Såser, samt och bästa undervisning kan påräknas som uppmuntran för mottages p å nyåret en hushållselev.
framgångsrik täflan Svar till » Hemlif », und.
adr.
S. Gu- med utlandet. "
mselii Annonsbyrå, Sthlm f. v. b.
Orientaliska Alma Arbman.
Bjalmar Lyth.
Armin Stein.
Fridholm.
KÖP Ztclealet för B r ö s t - k a r a m e l l Köksuppsättningar LINDRANDE OCH VÄLGÖRANDE M O F H O S F A OCH H E S H E F fås öfveralltt Om man samtidigt tager en Mazettis Hostpastill (Cough Lo- zenges; fås i bleckaskar å 3 5 öre) smaka och verka de ytterst behagligt.
Tillverkad efter japansk metod.
Ni vi ombestyres.
Inköp från bästa affärer (spec. för dam- och barnart.).
Bil- lighetsköp vid realis., aukt.
o. d.
För- frågningar, upplysa, om platser, inack-, studier m. m. Afgift för enkelt upp- drag 60 öre, som bifogas i frim.
Abon- nement 50 uppdr.
20 kr.
Byrå Alliance Box 61, Stockholm.
A.-B.Tn.Winborg &amp; C:o, Prenumerera på Idun.
(100 fat- o. tårtpapper) Kr.
1.50 Litografiska Aktiebolaget, NORRKÖPING.
Afdeln.-kontor: Stockholm, Göteborg, Malmö, Sundsvall.]
Återförsäljare: hrr Bok- och Pappershandlare.
••
O e t b a s t å l ä k e m e d l e t ä r 0 s 1 S S 0 » S K 0 O H.
G. Söderbergs Imp.
A.-, o NISSENS o ° v • A K T I E B O L A G — ETABLERADT I STOCKHOLM 1:A M f l • 3 NYBROGATAN 3 ^ 1880 — WL:MA ANTHRACIT Varumärke.
BRÖSTKflRflMELLER Enda tillverkare A.-B.
Nissens Mann- tfacturing, Norrköping.
H u s h å l l s k o l s a C o k e s 4.
1 1 M.
Telefon 8 6 8, 4 7 3 5, 4 7 3 6, 3 9 3.
Doktor J.
A r v e d s o n s ®j ANTRACIT STENKOL, COKES B r i k e t t e r Varumärke.
Rikstelefon 1 7 9, 6 6 1 0.
ALLM.
TEL. 2 5 8 2, 4 5 1, 12 8 2.
• RIKSTEL.
5 7 5, 59 14 118 12. k u r s LILJEHOLMENS Sjukgymnastik, Massage o. Pedagogisk Gymnastik, Stearinfabriks-Aktiebolag medför enligt kongl.
tnai:ts nvdgifvande samma komnetens o. rättigheter som en kurs vid Gymnastiska Centrai-lnstitutet.
Kursen 2-årig, börjar den 15 sept Prospekt på begäian genom D.r J Arved- son, adr.
Strömsborg, Stockholm.
Kungl.
Hotleverantör S T O C K H O L M S ö.
H Kanalljus Gymnastikdirektörsexamen Grenljus utlägges efter a-äng kurs af kvinnliga elever vid Julgransljus Cykelljus Sydsvenska Gymnastik-Institutet.
llluminationsljus Ny kurs börjar 18 sept.
Prospekt gen.
k a p t e n J. Thulin, LUWD Pianoljus Professor Cederschiöld G ö t e b o r g s " Splendor " i engelsk t y p.
behandlar m e d egna massagt metoder: Mag-, Tarm-, R t u m a t i s k a - o c h N« * rv- ä k o m m o r m m.
Näs-svalgkatnrr lokalt med i n s t r u m e n t smärtfritt.
G-refture- g a t a n 22, Stockholm.
Endast superior och prima ljus äro stämplade " LILJEHOLMEN " F ö r l o s s n i n g s h e m, JON.
LUNDSTRÖM &amp; C:O A.-B.
KUNGL.
HOFLEVERANTÖR.
PRIMA ANTHRACIT Ansiktsmassage * ansiktet.
Gör KYNKTINKTUR P r i v a t a Molinsgat.
7, Tel. 11 50, 34 37, 37 70.
Större rum med tel. 8 o. 10 kr.
pr dag.
Mindre rum 100 kr för 10 dagar, för- lossningsarvodet inbe^äknadt.
Goda referenser.
Prospekt på begäran.
Skönhetsbad för I T a o i v i tf-hC T Hotell Bell man.
huden rea och bländande hvit.
50 öre sats + 20 öre porto.
Fanny Gelins Par- Stockholms billigaste l: a k l.
fint m ö b - fymmagasin, 5 Malmtorgsg., Stockholm lerade r u m från 1.50 till högre priser.
6 Klara Norra Kyrkogata.
3 min.
fran centralen.
Riks 91 88.
V a k t m ä s t a r e möter v i d t å g.
(Majorskan Edmann, Varberg) borttager rynkor och pormaskar.
H a r en underbar förmåga a t t föryngra och försköna, t y h y n blir skär och genom- skinlig.
Anses vara d e t yppersta me- M.
M.
FÖR H E M S L Ö J D del i sitt slag.
Förnämsta parfym- John A. Thulin &amp; C:o Väfskedsfabrik, affärer.
NORRKÖPING: Riks 670.
A.
U A 1 U U 9 DAMHÅRARBETEN.
kan hvar o c h en.
g fva sig själf med Créme Lanola.
erkäodt bäst * och ange- HUSHÅLLSKOL COKES • BRIKETTER nämaste medel a t t erhålla ren.
mjuk Peruker, Benor, Flätor, Länkar m. m. och hvit h y Användes dagligen i min Skeppsbron 18 22 8 8 i tusental.
Obs.
.
VI signera ej postpaket praktik för skönhetsvärd.
Pris kr.
1: 50 — med " Hår ".
Herr o. Fru E.
MALMBERG, 3 pr burk, till landsorten m o t post- Strandvägen 17 60 19 5 8 Klarabergsgatan 5 8, Stockholm.
förskott.
Massagebeskrifning medföljer RiKS.
Norr Mälarstrand 22 61 9 8 hvarje burk.
Söder Mälarstrand 30 60 MARIA BNQUIST, exam.
sjukgymnast.
Biblioteksgatan 6 — 8, Stockholm, Biks Norr 300.
Allm.
22662.
Oiquemare — färgar hår, skägg o c h atine användes ögonbryn — håller färgen i månader.
mot den skarpa Pris kr.
4.50.
Endast i höstluften.
Denna kraftiga, snöhvita na- FRANSKA PARFYMMAGASINEF, turprodukt-extrakt af 21 Drottninggatan 21, Stockholm.
börjar s i n tionde t e r m i n den 24 j a n u a r i 1912. l ren bafre renar porer- Undervisning i matlagning ', bakning, garnering och uppläggning, konser- Att döda mikroben som är [na, läker huden o. hyn Iblir vacker och klar vering, ltnne- o c h klädsömnad, t ' ädgårdsskötsel m.
m Kurser omf.
1 år, 1 orsak till hårets fall upp- I I k t a endast i hvit bu » k t e r m i n eller 6 veckor.
H e d a a c k o r d e r i u g erhålles i n o m skolan.
Tidsenliga 1 » tåler i för äuda-hålet nyinredd vitlabyggnad m e d h ä r l i g t läge.
nås medelst (med grönt lock.
The P r o s p e k t p å b e g ä r a n.
Tel. 812.
JVctncy E m v a t t.
EAU DE QUININE ' Oatme C:o, London, Oatine-Hafre Créme, från E d.
P i n a u d.
18 Oatine-Hafre-Tvål, Place Vendöme, A n d r e a E n e r o t h s H a n d a r b e t s - Oatine Haf re-Pnd er, Oatine-Hafre-Balsam säljes öfverallt samt h o s A. W. Nor- s e m i n a r i u m.
ding, Biblioteksagtan 11 o. Drottning- gatan 63, Stockholm- Af Kungl.
Maj:t godkändt enligt Kungl, resolution af 15 sept.
1911.
Hög " e lärarinnekurs p å e n t e r m i n m e d t v å valfria linjer.
TJtsör komplet- Specialaffär för teringskurs för elever s o m g e n o m g å t t skolans föregående l ä r a r i n n e k u r s och Sjuk- o. Hälso- äfven f &gt;r a n d r a som hafva motsvarande förkunskaper från a n n a n lär.
k u r s i värdsartiklar.
h a n d a r b e t e o c h ä g a eleméntärskolebildning.
K u r s e n börjar i j a n u a r i 1912.
Upplysningar l ä m n a s *, 2l2 — Vs l och s k iftligen.
Karduansmakaregatan 8 B, l t r.
Dambindor 95 öre pr duss., Allm.
telef.
Brunkeberg 45 36, " Stockholm.
med lifband 1.25.
Stickade Kombinerad apparat för.
d:o. Sprutor, Sköljkannor, Bråckband, Nappar o. Bin- K v i n n l i g a U f b i l d n i n g s s k o l a n, V i l l a H u l t K n e i p p b a d e n tandning oeh släckning dor Landsorts, .rder exp.
af ljusen i Julgranar, n v a anmälning TR till.
k irsen den 15:de Jan.
på 3 och 5 månader.
omgående.
Rekv.
från 5 kr emottager (Endast ett fåtal platser bli lediga.)
Utotn den obligatoriska Husmoderskursen L j uskronor fraktfritt.
Odenaratan 3 9, Stockholm.
förekommer valfria ämnen såsom Sång, Musik, Språk (endast konversation) m. m. n u inkommet å lager till det vålning.
Sömuad, Väfnad, Handarbeten, Konstslöjd, Gymnastik och Ridning.
billiga priset af endast 75 öre pr st.
Skickliga lärare.
Tillfällen till nojt nöjen, sport och idrott.
Priset billigt igt Utför- Bifoga 75 öre i frimärken i rekvisionen ligt prospekt mot por o Ad Tel. 758. och N i erhåller den fraktfritt pr post.
: VILLA HULT, KNEIPPBADEN.
• f j ä r d e g r u n d l i g a H a s b å l S K u r s e n oörjar d.
15 jan.
för bildade flickor, under Eder v. adress.
Beställ i tid, adressen är blott ^ som önska blifva verkligt dugliga husmödrar.
Prospekt etc. från Fru Signe S.
A. W. SUNDELIN, GÖTEBORG.
W. Wingårdh, Villa Wingårdh, Helsingborg.
1 Mélanogéne, Husmoderskolan i Karlstad O SANITAS.
r RIKS 98 39.
98 38., 9837.
25-ÖRES PÅSAR O. SO-ÖRES ASKAR SÄLJAS ÖFVERALLT.
u s i k i n s t r u m e n t Begär priik.
T t d i h i l m i Brak, T l d a h i l m.
Knngl.
Hofleverantör.
TBriSlJningsmagasln: Berldarcbini- gatan 27, STOCKHOLM.
D:r Reichs Kaffe oeb D:r Buchs Banan-Kakao äro idealdrycker för hemmen.
Kaffet 1 kr.
' / a k g, Kakao 1.10 pr » / « kg.
paket Direkt försäljn.
från Werner Holmstedi Nederlag 4 Bryggareg.
Sthlm Prof o prospekt sändes mot 20 öre i frimärken.
Ombud antagas på alla platser.
D e p o s i t i o n s r ä n t 5 S p a r k a s a X s e r ä n t a |2 Köpmannabanken Arsenalsgatan 9.
KOMMANDITBOLAGET K A S S M A N, BANKFIRMA, DROTT m e n välj C e y l o n - T é e n.
ALLM.
52 21. är m i n äkta 8 karats massiva dam- guldring med infattad similisten.
Pris NINGGAT.
4. endast 2,50.
Sändes så länge förrådet såväl i in- s o m u t l a n d e t, räcker från Axel Sundströms Efterkrafs- affär, Box 172, \ Z, Stockholm.
T R Ä Q Å R D H Ombesörjer alla slags banktransaktioner beviljar l å n m o t realsäkerhet.
Välj, M Rikhaltiga variationer.
d e t &amp; C: 0, b ä s t a!
D e n t o l - T a n d p a s t a.
" Frälsningsarméns äkta rena Ceylon-Téer.
Berömda af b ä s t a svenska och u t l ä n d s k a tillverkning, Oumbärlig för t ä n d e r n a s verkliga vård.
Pris förstklassiga kvaliteter.
Finaste arom .Billiga väl justerade.
Stort oeh välsorfceradt läger p r - t u b 60 Öre.
Dessa oöfverträffade Dentol- priser i förhållande till teernas höga kvalitet.
af: Gitarrer, Mandoliner, Gitarrmandoliner, p r e p a r a t tillverkas u n d e r kontroll af h a n - Olika paketeringar till 5, ' 6 och 8 kr.
pr kg.
Gitarrlutor, Violiner, Violonceller, Cittror, delskemisten fil.
d:r Carl Zetterberg.
Consertinor, Ackordlön, Klarinetter, Plöjter, K a k a o.
Frälsningsarméns rena oblandade Kakao, äf er- Mässingsinstrument af bästa svenska o c h k i n d ypperlig beskaffenhet, fri från skaldelar.
M i * m é - S k o f c i &gt; ä m.
u t l ä n d s k a tillverkning.
Trummor, musik-, Levereras i hektopaket eller i fint dekorerade burkar m a sch- och b a s t m m m o r.
Fodral, Strängar Terpentinfri förstklassig ' skokräm, fri från om 1 kg.
Pris: pr hekto —: 45, pr kg.
4:50. och öfriga tillbehör till m u s i k i n s t r u m e n t.
alla för lädret skadliga ä m n e n.
P r i s: p r Orglar och Pianinon från de förnämsta fa- D e n t o l.
.
b u r k —: 25, p r a s k —: 50 ' och —: 20. briker inom landet.
Vid k ö p pr extra kon- Ett förstklassigt munvatten och på grund af sina t a n t af orglar o c h pianinon l ä m n a s h ö g stora antiseptiska egenskaper äfven ett i hög grad rabatt.
Nyhet: Sextetter af förstkl.
bömisk verksamt läkemedel mot flera åkommor, såsom M v m é - T v ä l.
tillverkning, svensk modell, till 300 och 425 tandvärk, svullnad, halsfluss, sårnader, brännskador Öfverfet boro-lanolintvål.
Fin och behaglig kr.
p r sextett pr extra kontant.
Ny.
illu- m. m. Lofordande intyg af professorn vid Kungl.
antiseptisk toalett-tvål.
Synnerligen billig strerad p r i s k u r a n t gratis m o t i n s ä n d t 10- i förhållande till kvaliteten.
Pris: pr ._4 ' K-irolinska institutet E. Almqulst.
Pris: helflaska öres frim.
till porto, 1: —, pr bit —: 25.
1: 75, halfflaska 1: —.
Ofranstående varor kunna erhållas vid hvarje Frälsningsarmé-kår, bos många hrr handlande eller direkt från partilagret.
c Frälsningsarméns Handelsdepartement, Ö s t e r m a l m s g a t a n 2 4 &amp; 2 6, S T O C K H O L M: 5.
Telefoner: Riks 8581.
Allm.
6372.
Tji i ' ' - det fa nummer jfja qratisBitaqorna: ' ' " ' tota 7Hodefidning ocfj Jduns TlomanBitaqa arR 8.
