# ID: svediakorp-per1962
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1911
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 35,546
# sentences: 1,873
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 43 (1294).
SÖNDAGEN VANLIGA UPPLAGAN.
24:DE ÅRG.
LÖSNUMMERPRIS: JOHAN NORDLINO.
29 OKTOBER 1911.
RED.-SEKRETERARE: ELIN W Ä G N E R.
f den sfora fifferära prisfäffan med sammanfagdf sjutusenfemhundra, kronor 7,500 i pris, anordnad med anfedning af Uduns förestående 2 5 - å r s j u b i l e u m.
Vvå Vvå nya sedan fifferära fänge D Å IDUN våren 1910 utlyste en stor litterär pristäfling till hugfästande af tidningens 25-åriga tillvaro, gjorde vi det i den vissa öfvertygelsen, att täflingen äfven denna gång skulle få ett förlopp, som skänkte ökadt intresse åt vår följe- tongsafdelning och ytterligare befäste de litterära traditioner, öfver hvilka Idun med fog kan känna sig stolt.
Det är oss en glädje kunna meddela våra läsare, att denna förhoppning åter blifvit uppfylld.
Visserligen har icke det första priset, 5,000 kronor, kunnat gifvas helt åt någon af de täflande, utan har prisnämnden, efter nu slutförd granskning, beslutit prisets delning mellan två författare, hvilkas arbeten synts granskarne jämnställda i fråga om innehållsvärde och stil.
Vid namnsedlarnes brytande befunnos romanerna i fråga vara författade den ena af fröken Ester Nennes, den andra af skriftställaren Ernst Lundquist.
Romanen Det nya ansiktet af Ester Nennes belönas alltså med ett pris af tvåtusenfemhundra (2,500) kronor och kom- mer densamma att inleda vår 25:te årgångs ro- WETTERGREN &amp; KERBER namn!
v äfRänd a!
Fröken Nennes är ett alldeles nytt namn inom vår litteratur, och den skildring, med hvilken hon nu debuterar, har till ämne en nutidskvinnas utvecklingshistoria i ett äktenskap med en man, som representerar det maskulina könets obenägenhet att vilja förstå den moderna kvinnans själslif och hennes kamp för likställighet i rätt och ansvar de båda könen emellan.
På grund af den fläkt af aktualitet, som genomgår skildringen, och den obestridliga talang, hvarmed det hela är framställdt, lider det intet tvifvel, att vår läsekrets kommer att ägna boken den största uppmärksamhet.
Fröken Nennes är född den 26 juni 1871, och hennes för- äldrar, bägge nu döda, voro kyrkoherden i Västerviks och Törnesfalls församlingar kontraktsprosten fil.
d:r Magnus Nennes och Carolina Sellman.
Åren 1889 — 92 tjänstgjorde fröken N..
som biträdande och vika- rierande teckningslära- rinna vid Västerviks Ele- mentarläroverk för flickor, 1892 — 95 genomgick hon Högre Lärarinnesemina- riet.
Under läsåren 1895 — 1901 lärarinna vid Landskrona Elementarlä- roverk för flickor, blef hon 1901 föreståndarinna för samma skola, på hvilken post hon kvarstod till 1911.
Det sist gångna läs- året har hon varit tjänst- ledig för sin hälsas KUYiEfiSTiDfliH-voisTER u JU!
B R O S T R Q ä — 693 — 12 ÖRE.
vårdande och numera erhållt begärdt afsked från sin skolbefattning.
Fröken Nennes har icke förut ägnat sig åt skönlitterär verksamhet, en- dast skrifvit några tidningsartiklar i kvinnofrågan.
Det första prisets andra hälft, tvåtusenfem- hundra (2.500) kronor, tilldelas romanen Gunnar af Ernst Lundquist.
Denne författares penna är så välkänd för vår läsekrets, att något omständligt ordande om förtjänsterna i hans nyaste arbete ej påkallas.
Det vilja vi dock säga, att " Gunnar " torde kunna kännetecknas som något af det bästa Ernst Lundquist skrifvit under sin långa för- fattarbana, fylld som skildringen är af dramatisk gestaltningskraft och buren af sin upphofsmans klara, smidiga berättarstil.
Det andra priset, femtonhundra (1,500) kronor, har tillfallit berättelsen Ödesrunor af Elisabeth Kuylenstierna-Wenster hvars gripande handling är förlagd till Lapp- land.
Den populära författarinnan utmärker sig här genom en själfull framställningskonst, som torde komma att förskaffa hennes för- fattarskap många nya vänner.
Det tredje priset slutligen, ett tusen (1,000) kronor, har tilldelats en hittills obekant för- fattarinna för romanen " Nya Sverige " af Aiwa REDAKTION.
Sparsamhetsfrukosten.
I DUN HAR fått ett glädjande bevis på våra husmödrars intresse för finare matlagning, förenad med en i dessa tider nödvändig sparsamhet.
På vår uppmaning att söka åstadkomma och till Idun lämna skildring af antingen en spar- samhetsfrukost för 8 personer för 5 kronor eller en för 6 personer för 4 ha de svarat med att insända icke mindre än 50 täflings- skrifter, af hvilka de flesta innehålla två och andra flera förslag till sådana frukostar.
Alla de täflande ha förstått att det gällde att åstad- komma en rikligare och festligare frukost än hvad man vanligen anser nödigt, och det är förvånande hur fyndigt många af de täflande användt sig af den ganska knappt tilltagna summan.
Mängden af täflingsskrifter har emellertid gjort att ännu endast en förberedande gallring medhunnits.
Den afgörande bedömningen kom- mer redaktionen att med älskvärdt biträde at fröken Elisabeth Östman, som tillkallats som sakkunnig, företaga i så god tid att resultatet hinner offentliggöres i nästa veckas nummer.
RED.
A F IDUN.
Prenumerationspris: VANL.
UPPLAGAN: Helt år Hälft äx Kvartal Lösn:r .Kr.
» ».
6.50 3.50 1.75 0.12 PRAKTUPPLA RAN: Helt år Hälft år Kvartal Lösn:r Si.
8.
- » 1.25 &gt; 2.25 » 0.15 I MIDTEN ORDFÖRANDEN BISKOPEN J.
A. EKLUND, TILL VÄNSTER KYRKO- HERDEN A. F. RUNSTEDT, TILL HÖGER D:R E.
N. SÖDERBERG.
Vår psalmbok i ny gestalt.
S Uppström en synnerligen medryckande skildring af de första svenskarnes lif i Amerika.
Utom dessa fyra prisbelönade arbeten önska vi begagna oss af vår förbehållna rätt att efter särskild öfverenskommelse med respektive för- fattare inlösa tre verk, hvilkas värde väckt vår uppmärksamhet, nämligen " En Bretagne- saga ", " En butiksflicka " och " En Vasaättling ", och ha vi därom redan inledt underhandlingar.
Öfriga i täflingen deltagande torde innan årets utgång låta afhämta sina manuskript mot uppgifvande af desammas titel och motio.
Stockholm i oktober 1911.
IDUNS PSALMBOKSKOMMITTÉN.
OM BEKANT ha två officiella och flera enskilda förslag till revision af 1819 års psalmbok framlagts och förkastats, innan k. m:t på hemställan af 1908 års kyrkomöte den 2 7 nov.
samma år utnämnde en ny kommitté be- stående af biskopen öfver Karlstads stift teol. doktor J.
A. Eklund, ordförande, kyrkoherden A.
F.
Runstedt, Gökhem, och som sekreterare fil.
doktor E.
N. Söderberg, redaktör af tid- ningen Upsala och bekant som skald äfven på det religiösa området.
Man undrar knappast på att arbetet måst åter och åter göras om, ty det är ett ytterligt svårt och maktpåliggande värf att omgestalta vår gamla psalmbok, hela folkets skatt och egendom, hvars nuvarande form har hundra- årig häfd, medan dess rötter nå tillbaka till lutherdomens unga kraftdagar.
Psalmboken är kanske den mest lästa bok i vårt land, den ger den religiösa uppbyggeisen i en lättfattlig form, dess bästa psalmer läras vid mors knä och läsas ännu när synen sviker af trötta gamla stämmor, för hvilka hvarje ord är välbekant.
Den rymmer ju därjämte skatter at stort och ovanskligt poetiskt värde från de dagar, då själfva tidens samlade och lef- vande religiösa anda fostrade de stora psalm- diktarna såsom Luther, Spegel, Svedberg, och då den starka religiösa känslan fann det in- spirerade poetiska uttrycket.
Emellertid har det ju länge varit klart, att vår psalmbok i sin nuvarande form bär på en del dödt gods af sällan lästa och aldrig sjungna psalmer, hufvudsakligen från upplysningstide- hvarfvet och hvilka i själfva verket icke äro psalmer, men religiösa hymner.
Likaså att den saknar uttryck för de nya och skiftande former af det kyrkliga och religiösa lifvet, hvilka ännu icke gjort sig gällande vid psalmbokens senaste redigering.
En ny redaktion skulle därför icke vara en akt af pietetslöshet, men snarare af pietet ge- nom en behöflig gallring och utvidgning.
Den ofvannämnda kommittén, som haft sig arbetet anförtrodt, har i dagarna öfverlämnat sitt förslag, som kraft ett drygt arbete, dels Idnns Byrå o. Expedition, M ä s af kommittémedlemmarna hvar för sig, dels vid ett stort antal kommittésammanträden.
För- utom själfva förslaget innehåller också det öf- verlämnade manuskriptet en motivering, i hvil- ken de for revisionsarbetet ledande synpunk- terna sammanfattats.
Dessa ha varit att icke ta hänsyn till någon särskild partibildning eller teologisk tidsriktning inom vårt kyrkolif, utan häfda en fri och vidhjärtad folkkyrklig åskådning.
Förslaget skall nu utsändas till domkapitlens och de teologiska fakulteternas bedömande, hvarefter kyrkomötet såsom jista instans afgör dess öde.
Vid ett samtal med kommitténs sekreterare, doktor E.
N. Söderberg, ha vi erhållit en del uppgifter om det nya förslaget, som vid ny- året torde komma att föreligga i tryck.
Den nya psalmboken omfattar 636 nummer.
Af psalmförrådet i 1819 års psalmbok har ut- gallrats omkring ett 70-tal, just af de 1700- talsförfattare, som inleda psalmboken, samt af Wallins epigoner och af Ödmann.
De nya psalmerna utgöra alltså vid pass 200.
Af dessa äro emellertid endast en del i egentlig mening nya, då den klassiska psalm- diktningen är företrädd med många i den nu- varande psalmboken icke upptagna psalmer.
Vi nämna sådana af Luther, Paul Gerhardt, Heermann m. fl.
Äfven flera nya 1700-tals psalmer ha intagits samt några nya af Wallin och hans samtida.
De danska, norska och finska äldre och yngre psalmboksförfattarna ha också kommit med, såsom danskarna Brorsen och Ingemann, finnarna Runeberg, Topelius och Stenbäck, norrmannen Landstad.
Ett stort antal öfversättningar ha verkställts af kommitténs ordförande, biskop Eklund, som öfversatt Arndt, Sturm, Knatt m. fl.
Modern svensk psalmdiktning är företrädd af namnen C.
A. Thorén, C.
D. af Wirsén, S. Cavallin, Edv.
Evers, Paul Nilsson, S. Alin, B. Risberg och af kommittémedlemmarna själfva, af hvilka Eklund skrifvit 4, Runstedt 3 och Söderberg 7 originalpsalmer.
Säkert är det en stor del af den svenska allmänheten, som med lifligt intresse afvaktar utgifningen af det nya förslaget, som redan genom de principer och de namn, som äro företrädda, lofvar det bästa.
E.
W.
tersåSÄg.
*.
3 Redaktionen: Riks 1646.
Allm.
9803.
Expeditionen: Riks 16 46.
A, 6147 Kl. 9 - 6.
Kl. 10 — 4.
Red.
Nordling: Riks 86 60.
A.
402.
Annonskontoret: Riks 1646.
A.
195.
Kl. 11 — 1.
Kl. 9 — 6.
Verkst.
direktören kl. 11 — 1.
Riks 8659.
Allm.
13 04 — 694 — A. LARSSON FOTO.
Annonspris: PR MILLIMETER ENKEL EPAIT: 25 öre efter text.
30 öre å textsida.
20 ° / p förhöjning å sär- skild begärd plats.
Utlandska annonser debiteras 50 öre med 20 ° / förhöjning å sär- skild begärd plats.
0
huru smutsiga de an niä vara kunna genom k e m i s k t v ä t t blifva fullt användbara.
Kanske behöfver Ni ej i år köpa någon ny Kemisk tvätt och prässning af kostym kostar endast Kr.
4.50 hos Örgryte Kemiska Tvätt- &amp; Pä » geri A.-B.
Göteborg '.
Det är ej likgiltigt, till hvilken affär Ni vänder Eder, ty det är stor skillnad på kemisk tvätt och — kemisk tvätt.
KOSTYMER t KLIPPAN.
Flnawe ocfi Modernaste — 695 — P o s / -, Shwif-, Kople- Twycåkpappei * sam / Kartong.
Finpappersbruk.
Iduns textpapper tillverkas al Klippan.
GOTTFRID LARSSONS INDUSTRIMONUMENT.
Svenskarna på " Höstsalon ' gen " i Paris.
FRÅN FRAM- OCH RYGGSIDAN.
konstverket kommer att te sig utfördt i granit och uppställdt i det fria såsom konstnären tänkt sig.
Den begåfvade unge skulptören Carl Frisen- ÅRA LANDSMÄN, som under senare år dahl har i år insändt ett förträffligt porträtt i i ganska stort antal brukat vara repre- brons af en ung man samt en katt ristad i senterade på " Höstsalongen ", äro i år fåtaliga sten.
Detta senare arbete, hvars originalitet i Grand Palais ' salar.
Af svenskar finnas jag är långt ifrån att vilja underskatta, har nämligen endast sex konstverk utställda af fyra dock en dragning åt " chic " eller maner, som konstnärer, hvilket j u kan anses som mycket man inte varit van att finna i konstnärens ringa, när man betänker, att omkring tvåtusen tidigare verk, och som man vill hoppas ej arbeten äro antagna.
måtte komma att undanskjuta det allvarliga i Det påstås, att svenskarnas frånvaro från Frisendahls känsliga och personliga konst.
" Höstsalongen " i år skall vara beroende på, Frans Timén är en ung målare, som i år för att deras sändningar i stor utsträckning refu- första gången utställer i Paris.
Hans tvenne serats, och j a g är böjd för att tro så vara dukar: " Porträtt af m:me S.
G. "
och " Vid förhållandet, t y det har kamraterna emellan hafsstranden " tyda visserligen på inflytelser af glunkats om, att än den ene än den andre Wilhelmsson, men ha likväl åtskilligt originellt från Grand Palais fått återhämta sina arbeten att bjuda på och visa oss ett allvarligt sökande försedda med den obehagliga boksiafven R, efter nya värden.
som betyder " refusé " d. v. s.
" mottages e j ".
Den fjärde svenske utställaren är Thure Alltid är det j u tråkigt att bli refuserad, Väller, som möter med en byst framställande när man gjort sig besvär med att till en ut- den unge svenske skulptören S., som sedan ett ställning insända arbeten, som man naturligt- par år uppehållit sig i Paris.
Bysten är åt- vis själf tycker vara utmärkta, men jag tror, skilligt öfver naturlig storlek samt ger en sti- att de yngre konstnärerna taga en " refus " liserad bild af modellen.
från " Höstsalongen " med mera jämnmod än Detta är alltså allt hvad svenskarna i år deras föregångare gjorde, när juryn vid den uppvisa på " Höstsalongen ", det är visserligen gamla " Salongen " på 1870- och 80-talen ritade ej mycket, men med Larssons ståtliga grupp i sitt nedriga R på dukarnas baksida.
" Höst- spetsen intaga våra landsmän icke dess mindre salongen " representerar en särskild riktning en ganska uppmärksammad plats på årets " Höst- och är i sin stil minst lika ensidig som for- salong ".
dom " Salongen " var, och om den i viss mån W.
LEGRAN.
är intressantare än andra parisiska konstupp- visningar, kan det ej förnekas, att dess jury i hög grad låter sig på- verkas af tycken och sympatier.
Att bli refuserad där behöfver där- för ingalunda betyda, att de in- sända arbetena varit dåliga, utan endast att de ej motsvarat " Höst- salongens " hela " läggning.
Nog af, på den nyligen öppnade utställningen finnas, som sagdt, en- dast sex arbeten, signerade af sven- skar.
Främst måste då nämnas Gott- frid Larssons industrimonument, som redan för ett par år sedan, ehuru då endast i eskiss, vid den utlysta täflan eröfrade 2:a priset.
Det är sannolikt det största skulptur verk en svensk bildhuggare någonsin ut- ställt i Paris och på samma gång är det onekligen en af de mest uppmärksammade af alla på " Höst- jjiiiiiiiiimifiliim.ni salongen " utställda skulpturer.
Det Vy har fått en utmärkt plats, som det väl försvarar och som tillfullo låter V åskådaren förstå, huru det präktiga JUNGFRU MARIA.
Hudens GREME SiMON Hemmets och kvinnans konst.
D ET NYA OCH FRISKA ordet om den svenska textilen sades för en tio år se- dan, då en ledande intellektuell tidning i Stock- holm auktoritativt fastslog den nya svenska textilens betydelse och värdighet som konst.
Sedan dess ha våra textilateljéers regelbun- det återkommande utställningar, höst och vår och litet där emellan, gifvit rik anledning att variera det då gifna uppslaget, och om än textilartisterna och deras kritiker delvis äro nya, så äro termerna ungefär desamma.
Man bedömer och berömmer efter alltid samma schablon.
Denna princip att betrakta hvarje textilar- bete som ett konstverk, med sitt eget origi- nella lif, sin egen subtila mening, sin ofta hår- dragna symbolik, må ha haft den bästa mora- liska verkan på textilfolkets ambition och en- tusiasm, men den har gjort att efter alla dessa år af arbete vår svenska textilkonst, represen- terad af de stora stockholmska institutionerna, står sluten och främmande för den breda kvinn- liga publiken.
Den köper sina arbeten allt- jämt i tapisseribodarna, där den visserligen icke får unika konstverk, något som den ej be- gär eller behöfver, men där den numera får vackra arbeten till pris, som kunna rättas efter publikens betalningsförmåga, då säljarna ej be- höfva betala konstnärens inspiration.
Ett in- direkt och välgörande inflytande torde dock textilateljéerna, trots sin förnäma afskildhet, utöfva på de arbeten, som det kvinnliga Sverige broderar till sina älskade eller fruktade om jularna.
För den elitpublik, som har råd, bör emellertid ett besök t. ex. n u hos Giöbels på höstutställningen vara synnerligen gifvande, för van- liga dödliga är det en mera plato- nisk lycka.
" Det billiga blir så lätt banalt, " säger herr Wallander!
Här finnas emellertid utsökta saker i alla den moderna textilens skift- ningar, det tjänar blott till så litet att räkna upp färger och motiv, som endast kunna ge dem illusion, hvilka besökt utställningen, och de behöfva den ju inte.
Giöbels bärande krafter äro herr Alf Wallander, fröken Stålbrand, fru Sutthoff, fru Giinther, fröken Zeinwoldt.
Har man gått några år på utställningar, så har man så små- ningom bildat sig en uppfattning om hvars och ens karaktäristika, och det KARTONG TILL GOBELIN A F A L F WALLANDER.
vård.
PARIS Enda medel som gör hyn vacker och len utan att irritera huden.
till IDUN 1909 oeh föregående kr tillhandahållas till följande priser: Iduns pärmar, röda m e d guldtryck kr.
1: 50.
Iduns • romanbibliotek, röda eller gröna 50 öre.
Iduns Hjälpreda, röda eller gröna 50 öre.
Kunna erhållas i närmaste bokhandel eller direkt från Iduns expedition, om rekvi-; sition och likvid i postanvisninir insändes.
roar en att igenkänna dem i de nya arbetena.
Ganska svårfångad är dock t. ex. herr Wallander, som försöker sig på alla genres i världen och för hvilken en resa, en dikt, en zoologisk träd- gård eller en vinspalier betyder en textilidé.
Hans och utställningens clou är i år en kar- tong af Jungfru Maria i Karlfeldts dikt med samma namn.
Ingenting kan vara svårare än att försöka sig på en bildlig gestaltning af en poetisk figur, som likt denna är känd och älskad i hela landet.
De flesta skola, utan att förneka kartongens konstnärliga förtjänster, säga: så hade jag inte tänkt mig henne!
Den lilla madonnan från Dalarna står mot en starkt stiliserad bakgrund af blommor i tillbakadragna färger och i bården äro Sjugareby och " den slående björnen " inkomponerade.
Man väntar nu på en mecenat, som kan bekosta karton- gens utförande i gobelin.
Fröken Stålbrand är en smidig och öfver- raskande talang, som har en hel del arbeten vid denna utställning, portiärer och gardiner, schalar och väskor, kuddar och dukar.
Hon lär själf nästan utan ritningar arbeta fram sina mönster på materialet, och hennes arbeten bära också prägeln af något omedelbart, intui- tivt.
Fru Sutthoffs arbeten ha, som ofta anmärkts, prägeln af ett helt annat temperament, kanske mera tillgängligt för en hel del folk.
Hon har djupa, ärliga linjer och färger.
En nyhet för Giöbels är växtfärgningen, som följt med fru Wasrn-Bugge från Göteborg vid hennes anställande hos Giöbels.
Här är en gobelin till en stol, komponerad af fröken Zeinwoldt, utförd af växtfärgade garner.
Vid jämförelse konstaterar man lätt en helt annan mjukhet och mildhet och charm i färgen hos de hemmafärgade garnerna.
Några klädningar utställas icke, lika litet som möbler.
Man spar sig till julutställningen i den nya lokalen.
Under ett par dar förliden vecka hade stock- holmskorna tillfälle att bese en liten utsökt ut- ställning af kvinnlig handaslöjd från fru M. Alvin i Vadstena, tillsammans med några vackra väfnader från fröken Giöbels väfverier i samma stad.
Dessutom utställde Sigge Berg- ström sommarens taflor och etsningar.
Det var hufvudsakligen klosterspetsar som utställdes, en gammal återupplifvad vacker söm, som låter använda sig till alla tänkbara, moderna ändamål.
Mönstren voro dels antika, uttagna efter gamla taflor, dels moderna, där var " sländspetsen ", " björkhänget ", " vingarna, " " fåglarna ", " rosenkransen " o. s. v. En härlig middagsbordduk af handspunnet och handväfdt linne var prydd med på midten infällda klo- sterspetsar samt med hålsöm och en smal vir- kad spets i kanten.
Den hade det hemma- behandlade linets silfverskimmer och var en praktpjäs för middagsbordet.
I gardiner och portiärer voro också klosterspetsarna, som sys på en ytterst fin knytning, skickligt inkompo- nerade.
Dessutom funnos blusar, underkläder, näsdukar af vadstenaspetsar, vackra prof på en svensk kvinnoslöjd, som borde kunna stå sig inför hvilka utländska alster som helst.
Och skola vi icke fröjdas för hvarje ny kraft, som knyter vid den brutna traditionen och finner sin uppgift och sitt lefvebröd af vår gamla konstnärliga handaslöjd?
E.
W.
LUS!
En hvardagshistoria.
H VARFÖR SER du så betänksam ut, Ce- cilia — är där något mer än vanligt dramatiskt i tidningen i dag?
— Du vet väl att jag bara studerar " lediga platser ".
Hvar dag hoppas jag finna någon- ting lämpligt för mig.
Men hvad kan jag?
Språk?
Skånska.
Musik?
Tre boston.
Mina sällskapstalanger?
Tamgåsens.
Kontorsvana?
Lika med madamen, som städar pappas lilla kontor.
— Svara på hushållsannonser, kära du.
I stockholmstidningar är det ju ref efter hus- hållsfröken hvareviga dag.
— Som " medlem af familjen ", ja, jag kän- ner till det.
De där annonserna äro bara nöd- rop efter den nödvändiga men obefintliga jung- frun.
Man får göra allt det grofva arbetet oafkortadt och får nätt och jämnt hälften af en jungfrus lön eller också endast s. k. fritt vivre.
Om jag vore utbildad köksminister, skulle jag som chef för en stab af tjänare sätta mina an- språk högt, nu kan jag ju blott det enklaste.
— Men det är visst det, folk i allmänhet sätter mest värde på.
— Mamma säger det.
Stackars mamma.
.
.
— Ja, sade Bella med någonting opposi- tionellt i rösten, hon har haft ett lif!
Ett hälft dussin barn och inkomster blott för herre och fru.
— Stackars pappa, sade Cecilia begrundande, han kan behöfva bli af med någon af oss nu.
Här är en hushållsannons, som jag i alla fall ämnar svara på.
Men man skall ju förstå " allt ", som hör till skötandet af ett hem, och inte begriper jag allting.
— Du är dum, Cilla, om du oroar dig för ett så enfaldigt villkor.
Ingen begriper allt af " någon verdens ting ", som vår norska lära- rinna brukade säga.
Jag tror det är en herre som annonserar.
Att komma till en ungkarl är bestämdt lättare än att ha plats i familj.
Fruar äro ju så fordrande, sägs det.
— Men oftast förstå de väl ändå en smula af hvad de begära, då en ungkarl däremot kan komma med de barockaste påhitt, bara för det han inte begriper hvad han yxar ihop.
— Men det finns vettiga herrar också.
— Det finns sådana som pretendera, att fröken skall vara köksa och mjölka korna omväx- lande med det hon spelar Sinding och Peter- son-Berger och doftar fin värdinna.
— Svara i alla fall på den där annonsen, Cilla.
— Han får minst 60 svar.
Det brukar vara det vanliga.
— Icke desto mindre blir det du, som blir den utvalda, sade Bella muntert.
Du ser för- tvifladt snäll ut på dina porträtt.
— Inte i verkligheten?
— Gå inte med håfven, " hemmets pärla "!
— Så bli ni bara fyra flickor hemma sedan.
Cecilia suckade undergifvet.
— Fyra skönheter, rättade Bella stolt.
— Fyra fattiga flickor, sade Cecilia allvar- samt.
Det blef som ett litet upplopp i det stilla småstadshemmet, då ett välkomstbref från annonsören anlände till Cecilia.
Han var änkling med två små döttrar, som vistades hos släktingar.
Hushållet bestod, förutom af honom själf, af hans aflidna hustrus mormors mor, som var så gammal att hon icke kunde deltaga i någonting, och af tjänarinnor.
— Jungfrur finnas, gudskelof, sade mamma.
— Karlen har ju en god ställning — • di- striktslandtmätare, sade pappa.
Några äldre årgångar realiseras till betydligt nedsatta priser och erbjuda för dem, som förut ej äga desamma, en billig, omväxlande och läro- rik lektyr.
Mot insändande af nedannämnda be- lopp till Expeditionen af Idun, Stockholm, erhålles inom Sverige portofritt: Idun 1892 Idun 1893 (n:r 1 felas) Idun 1904 (med julnumret) Idun 1908 (med julnumret) Idun 1909 (med julnumret) Idun 1910 (med julnumret) Iduns julnummer 1894 — 697 — 2: — 2: — 3: — 4: 50 5: — 6: 50 0: 20 Iduns Iduns Iduns Iduns Iduns Iduns Iduns — Du får ju bestämma allting själf, när där icke är någon fru, det blir väl utmärkt, tyckte syster Eva.
— Den trakten är visst naturskön, trodde syster Alva, som svärmade för landskapsmål- ning.
— Nu får du eget rum, sade Bella med tydlig afsikt att betona hvad Cecilia alltid saknat.
— Du får ju lön och kan köpa allt hvad du behöfver, sade yngsta syster Helga, i det hon ogillande såg ned på sin egen fotbeklädnad.
— Det var förstås ett aber, att den förste af mina blifvande svågrar skall vara änkeman, bekymrades den oförbätterliga Bella.
Men du sätter väl pli på ungarna, innan du tar dem med dig hem.
— Tyst, Bella, sade modern och runkade på hufvudet, låt Cecilia vara i fred.
Fragment af Cecilias bref till hemmet: Juli.
Vid stationen stod en h e n e i sport- kostym på perrongen och spanade.
Då han fick syn på mig, lyfte han igenkännande på sportmössan.
Alltså han!
Ett utseende så all- varsamt som om han nyss upplefvat Messina- katastrofen.
Alldeles ofrivilligt började jag: " Gud som hafver ".
.
.
Jag minns inte hvad han sade eller hvad jag svarade — naturens storslagenhet tog ifrån mig all småaktig oro för egen del.
För så stora linjer passade inga små tankar. '
Jag kände mig energisk som aldrig förr.
Snart höll vår schas häruppe på åsen framför ett långt grått envåningshus, med hela framsidans veranda täckt af rosor.
Det var sagolikt att jag skulle gå in genom den där rosenskogen, tyckte jag.
När jag kom in i salen, som ligger åt väster, stod aftonsolen som en omätlig utslagen solfjäder i rosa och guld och speglade sig i sjön nedom byggnaden.
Jag blef orörlig som Lots hustru.
" Här är vackert, " sade herr Ritter och smålog svagt.
Längst in i våningen var ett rum, där jag att börja med endast såg en hög karmstol vid fönstret och en skål friska blommor.
Då jag kom närmare höll jag på att gifva upp ett rop.
Någonting uppehöll sig i stolen.
Något som var kvar af en f. d. kropp, något som återstod af ett en gång lifsvarmt ansikte.
Mormorsmor hade kofta och kjol och spetsmössa på hufvudet.
Hvilket hufvud!
Ett kranium, ögon utan lif, mun utan rörlighet, någonting skulpteradt elfenbensgult.
" Hon hör icke längre något och har upphört att tala, " sade herr Ritter.
" Hennes vårder- ska — Nana — kläder henne, och här i stolen sitter hon en god del af dagen.
Fröken har att se till, att hon får allt hvad hon kan tän- kas önska och behöfva. "
Han gick fram till den nära hundraåriga och tog en af hennes orörliga händer i sina.
" Godafton, lilla mor- mor. "
Kanske besvarade hon hälsningen på något sätt som jag ej förstod, kanske fattade hon, att jag skulle stanna i huset.
Ruiner — väcka sådana ej alltid ett visst vemod, själsliga det allra största?
Somliga människor ha ju aldrig varit som färdiga bygg- nader utan blott som stommar, inom hvilka det lefvande lifvet aldrig funnit husrum.
Men denna förintade mormor har kanske en gång varit ros och lilja, varit löjen och kval.
Jag vet ingen- ting alls.
Nana har också lagt bort att med- dela sig, under det hon passar mormorsmor.
Herr Ritter sparar på orden som den girige på slantar.
Ack — naturen här är rytm och böljande lif.
Mänskorna som utgräfda ur Pom- peji.
En lyhörd tystnad kufvar hela huset dagen igenom, och mörkrets namnlösa knäpp- julnummer julnummer julnummer julnummer julnummer julnummer julnummer 1898 1901 1904 1905 1908 1909 1910 0: 20 0: 25 0: 30 0: 30 0: 50 0: 75 1: — LÄS!
ningar och långdragna suckar skrämma.
Här blir jag väl själf stum med tiden.
I slutet af juli: I går då jag stod utanför köksdörren och spritade krukväxterna, hörde jag ett välbekant " Goddag Cilla! "
bakom granhäcken.
Utan be- tänkande flög jag rakt i famnen på kusin Ville.
" Det sitter någon i ett fönster och ser på vårt ömma möte, " sade Ville spjufverak- tigt.
Men hvad brydde jag mig om det.
Alla edra kära röster tyckte jag mig höra i Villes, mitt blod sjöng, jag blef med ens ung och talför på nytt vid dessa varma tonfall och kunde väl ha pratat ihjäl oss båda.
Ville hade emellertid inte tid att låta mig försöka, han skulle fortsätta sin resa med nästa tåg, kunde ej låta presentera sig i huset utan tog farväl om några minuter.
— Det är väl att jag har arbete upp öfver öronen.
Så snart jag började se mig om i huset, fann jag ju att mycket var på förfall.
Gardinerna så illa strukna, att de bucklade sig som sköldar, glas, silfver och linne vanskött och illa medfaret.
Det syns att ingen fru tagit vård om huset på några år.
— I hushållet gör jag nog ett och annat misstag, och Olga — köksgudinnan — är inte heller upphöjd öfver missgreppens nivå.
Men herr R. ger aldrig luft åt något missnöje.
Då jag gör ursäkt för något mindre lyckadt, säger han blott: " Det blir bättre härnäst, frö- ken. "
Det låter icke ovänligt, men inte heller älskvärdt.
Han nedlåter sig i alla fall icke att prata med stackars mig.
Då jag icke är upptagen af yttre bestyr, brukar jag sitta inne hos mormor.
Jag måste ju sitta tyst, då hon ingenting kan höra, men kanske känner hon ensamhetens blytyngd un- danlyft, när man sitter bredvid henne.
Jag visar henne det gamla och utslitna, som jag utrangerar och det nya, som jag syr till huset.
Ibland inbillar jag mig, att hon får ett gillande uttryck i sitt stackars stelnade ansikte.
Friska blommor har hon alltid inne hos sig.
Nana måtte ändå vara rätt öm mot " gamla frun ".
Början af augusti: I dag då jag gick genom trädgården, låg Nana där och rensade, som hon brukar, då mormor kan undvara henne.
Jag pekade på ett murket äppleträd nära intill byggnaden och frågade, hvarför ett sådant gammalt skelett skall stå kvar och skräpa.
" Det var inte alldeles utan blommor i våras, där finns ett par gröna grenar ", svarade Nana.
Men nog vore det ändå på tiden att ta bort det och plantera ett nytt, sade jag.
" Herrn nänns inte. "
Hon nickade liksom åt sina egna tankar och började ånyo rensa.
Hvad menade hon?
J a g syltar nu och saftar, så jag ofta är som genompyrd af sött och har svårt att smaka maten vid bordet.
" Fröken äter för litet, " sade herr R. i dag vid middagen, " det går ej aå, fröken faller af, och jag måste tro, att fröken vantrifs.
Här är också alldeles för tyst. "
Jag riktigt hajade till.
Aldrig förr hade han tänkt på mig personligen.
Och af honom väntar man heller aldrig något dylikt.
Han har ett tjänstemannaväsen, som öfverfiyglar allt privat.
Men på eftermiddagen frågade han, om jag ville följa med till en ingenjörsfamilj, som bor en mil härifrån.
Då vi kommit unge- fär halfvägs, växte där oförmodadt fram en solfläck på den strålande blå himlakupan.
Inom kort hade vi åska och blixt öfver oss.
Här i bergstrakterna mångdubblas dundret genom ekot och blir förfärligt.
Hästarna stegrade sig och ville hvar sekund af vägen.
Då det blef en liten paus i blixtrandet, vände sig herr R. emot mig och frågade om jag var rädd.
Jag såg då, att hans ansikte var alldeles färglöst, att hans ögon hade ett obeskrifligt plågadt ut- tryck och att svettpärlor droppade från pan- nan.
Att en karl kan vara så rädd!
Han är då ingen hjälte, fast han kör mästerligt.
Midten af augusti: För några dagar sedan kom herr R. och sade, att han skulle resa och hälsa på sina små döttrar och att han gärna ville taga hem dem efter detta, om inte alla de nya omsor- gerna blefve för mycket för mig.
Och nu äro barnen här, de söta trollen!
Mig kalla de " Cilah " och " söta Cilah " och flögo i mina ar- mar från första ögonblicket.
Ändtligen har lifvet kommit till gården, där döden eller åt- minstone dess yngre broder sömnen tycks ha härskat i åratal.
Herr R. talar och ler till och med.
Vi börja alla lefva liksom ett nytt lif.
Utom mormorsmor.
Hon sitter kvar i sin stumma värld som förut, en förbleknad håg- komst ur det förflutna, någonting oändligt främ- mande för den dag som är.
Barnen våga ej gå allt för nära henne.
" Mormor är så skör, hon kan gå sönder, om.
vi stöta till henne, det har Nana sagt. "
I går afton satt jag vid öppet fönster i mitt rum och skref.
" Hvem skrifver du till, söta Cilah? "
ropade Märta.
" Till fästmannen, det har Olga sagt, " pladdrade lilla Beth.
" Inga frågor, småttingar, " förmanade fadern, som till- sammans med barnen uppehöll sig i trädgården.
Hvar har Olga fått " fästmannen " ifrån, sporde jag muntert.
" Han var ju här en gång strax ni var hitkommen, " erinrade herr R.
Äh, kusin Ville, utropade jag.
Min ton annulle- rade visst fästmöskapet med ens.
Herr R. skrattade hörbart.
Slutet af augusti: I dag då jag satte frukostbrickan framför mormor, glömde jag åter bort hennes döfhet och sade: " Ät nu lilla kära mormor, det här är så godt.
Jag skall hjälpa mormor, Nana är hindrad. "
Jag tyckte alldeles att förlam- ningen öfver hennes person var mindre full- ständig än annars, och att hon tackade mig med ögonen.
Så snart vi andra frukosterat i matsalen hade herr R. sin schas framme.
Han tog farväl af mormor, det glömmer han aldrig. "
J a g kom- mer hem på eftermiddagen, " sade han till mig.
Knappt en timme senare kom Nana springande och skrek, att det var slut med gamla frun.
Hon satt 1 sin stol som förut, men lifvet hade flytt och alldeles omärkligt.
Jag kunde ej låta bli att gråta.
Mormor hade ej kunnat säga eller göra något, men hon hade ändå varit någonting — någon att om- hulda.
Hon hade hindrat oss alla från att stelna till rena egoister, det kände jag nu.
Märkvärdigt var att Nanas tystlåtenhet fick en knäok, och att talets flod vällde fram utan uppehåll.
Hennes behof af att meddela sig tycktes outtömligt.
Hon höll på ännu på efter- middagen, då vi tagit vår tillflykt i en berså.
" Hon var så rädd för döden, då hon var ung, det har min mormor talat om, för hon tjänade hos gamla fruns föräldrar.
Allt som kunde vara farligt gick hon ur vägen för, och gifta sig ville hon inte, för det var det farligaste af allt, sade hon.
Men hon var ju så orimligt vacker, så folk for efter henne långa vägar, och hur det var, så blef hon väl så kär, att hon glömde alla betänkligheter.
Men sedan blef det som förut.
Om någon i släkten gick bort, ville hon ej vara med på begrafningen.
Och hon gick omvägar för att ej behöfva möta en begrafningsprocession.
Så gick åren.
Hennes enda barn gifte sig och flyttade bort med sin man.
Gamleherrn blef rätt åldrig, så dog han, så blef frun så gammal, att hon ej kunde ha eget hus utan flyttade till dottern och magen.
Så blef dessa båda gamla och gingo bort och sist tog herrn henne hit.
Det är tio år sedan.
Då satt hon ännu om somrarna därute under — 698 — den gamla apeln och hörde fågelkvlttret i trädgården och suset därborta från storskogen.
Hon satt och småpratade med hönsen och hundarna och fjärilar och småkryp.
Men allt som tiden gick blef hon mer och mer döf och så blef det omöjligt att tala till henne.
Och själf sluddrade hon så på målet, att ingen kunde förstå henne, och så upphörde hon all- deles att tala.
Då tyckte fru Ritter att det blef dystert i huset.
Det är hemskt när de döda gå igen, brukade hon säga, och hon höll sig mest tillsammans med de små flickorna.
Men det var då herrn började att sätta blom- mor på gamlafruns bord hvar morgon.
Hvar han tog det gröna ifrån vintertiden, kan ingen begripa, han förde det med sig ur skog och mark.
Och han har hållit på snart åtta år.
När så ungafrun gick bort — hon blef Ihjäl- slagen af åskan inne i huset, men gamlafrun hörde inte ens skrällen — så tyckte förstås alla att döden var ett blindstyre.
Han kunde väl låtit den unga vara kvar hos man och barn och tagit den urgamla.
Men han ville väl låta henne sitta där, tills hon skulle längta efter honom ".
Nej vet Nana, brast jag ut, lifvet är inte ett så enkelt räkneexempel som två och två gör fyra.
Det där tror jag inte på.
Våra öden bero af orsaker, som ligga allt för djupt förborgade, för att vi skulle kunna numrera upp dem på våra tio fingrar.
De bästa af oss bli i allmänhet martyrer på ett eller annat sätt, det skulle Nana veta, om hon läst litet mera än hon har.
Att gamlafrun redan som ung var rädd för allting berodde nog på någon nervsjukdom — som till sist delvis förlamade henne.
För öfrigt, hvem af oss kan säga när " rätta tiden " är inne för ett lif att slockna?
Man kan endast önska och hoppas för egen del att få dö — förrän man dör, slutade jag ologiskt och började på nytt att gråta.
J a g kan inte påstå, att jag nu begrät den gamla.
Innerst inne stack en tagg: det var inte Nana, som hvar dag tänkt på mormors blommor.
Det var inte feghet, som gjorde herr Ritter dödsblek vid åskvädret.
Det var inte kallt husbondehögmod, som gjort honom så tjänstemannareserverad gent emot stackars mig.
Nana hade nyss berättat, att efter fruns död kom en fröken i huset, " som fjäskade så för herrn, att det blef allt för äckligt för honom ".
Så försökte han med en ny.
Hon tänkte mest på sin egen person och glömde bort både den gamla och barnen.
Då skickade han bort bar- nen, och sedan hade han gått här ensam de sista åren.
Nana hade lämnat löfsalen.
När jag såg upp stod herr Ritter på ett litet afstånd.
Han kom fram och tryckte vänligt min hand. "
J a g ville tacka fröken, som gjorde det ljusare kring den gamla till sist. "
Så gick han.
* I slutet af september satt Kurt Ritter och hviskade i Cecilias öra, och hon saknade inte längre rösterna hemifrån med ömma tonfall.
Från verandan sågo de hur den nedhuggna gamla apeln fördes bort, medan sommarens sista rosor doftade sitt milda farväl.
— Jag älskar denna rosenhydda, sade Ce- cilia.
— • Och nu vill du väl inte dö, förrän du — dör?
— Nej, jag vill lefva, lefva.
.
.
— Och sätta pli på ungarna, Innan du tar dem med dig hem?
fortfor den obarmhärtige med något öfverdådigt ungt i stämman.
METTA GREGER.
Rej ' Håka.
Skiss af E s t e r Hagberg.
Hon är röd i ansiktet, men glad ser hon ut.
Åja, det var nog ingen öfverraskning för henne detta.
— Ungt folk har sina vägar för sig.
" Bergen äro ej längre från hvarandra, än trollen mötas. "
Det blef bröllop i stor hast.
Mjölnarmoran hade i många år väft långa väfvar, sytt och lagt undan.
Greta var väl rustad.
Det var ju bäst, att hon kom öfver till häradsdomarens fortast möjligt.
Morän i huset var sjuklig, och göromålen många där i gården.
Bröllopet skulle bli nere i byn hos häradsdomarens, där det var godt om utrymme, något för folk att röra sig i.
Kvällen före bröllopet gick Greta omkring och sade farväl till allt och alla på Tomtebo.
Hon gick in i ladugården, en stor mjuk kaka hade hon med sig åt kossorna.
Hon klappade korna på halsen.
Det var dock tungt detta.
" Ajö med dig, Rosa mi '.
Nu kommer jag aldrig till hagen och hämtar dig mera ".
Hon lutar sig öfver kanten till fårkätten.
" Nu är det snart sommar igen, och ni ska ' ut i vall.
Aldrig kommer jag och öppnar grinden för er mera. "
Greta har så många ställen att säga farväl till.
Det är redan mörkt, då hon med drö- jande steg går in i stugan.
På trappan stan- nar hon.
" Nej, jag får allt gå ner till grottan vid forsen, " tänker hon.
" Detta är sista gån- gen. "
Hon vänder om och går ner för backen.
Det är is och halt.
Hon måste hålla fast sig i björkarna emellanåt iör att inte falla.
Det är så mycket vatten i forsen.
Högt och mäk- tigt dånar den, vårfloden kan veta.
Greta går in i grottan.
Is och vatten, det porlar och brusar.
Hon ser ut öfver forsen, yrande hvitt skum.
— Greta lägger handen på bröstet och andas djupt.
Hvarför gick hon hit?
Gud, så minnena komma farandes.
Fram kommer det, som hon trodde var borta för alltid.
" Håkan ", mumlar hon, " Håkan, jag har bru- tit min ed.
Jag lofvade dock — — " Uti- från forsen hörs en underlig ton — klagande och vek kommer den, men så blir den högre och högre.
Den skrattar, gråter, snyftar.
Greta ger till ett vildt skrik — Forskarlen spelar.
Gud sig förbarme.
Hon ger sig till att springa, hon halkar, hon faller, hon kryper uppför backen, fattande tag i trädstammarna.
Ändtligen är hon inne i stugan, hvit i ansiktet och skälfvande i hela kroppen.
Morän får ned henne i sängen och stoppar till täcket om henne.
Så går hon och drar för gardinerna.
Blåsten tjuter i knutarna.
" Du får lugna dig, " säger morän, " i morgon är din glädjedag här i lifvet. "
Jäntan kryper ihop i sängen.
Hon skakas af en häftig rysning.
Dagen därpå stod hon brud.
Fager och fin var hon, men så förunderligt blek.
Visst var det ett präktigt hem, hon kom till.
Rikedo- mar hade hopats där i huset år från år.
Greta tänker på, att all denna härlighet skall bli hennes.
Styra och ställa med allt skall hon.
Hennes ord skall väga mycket där i gården.
Men nu till en början är det ju litet ovant.
Hon har svårt att finna sig till rätta.
Hon kan inte hjälpa, att hon spritter till och blir rädd, då gammalmoran kommer i dörren.
— Greta skyndar sig att få något arbete i sina händer.
Se, det är nog så, att Greta glömmer bort sig.
Hon tänker för mycket på det gamla hemmet, och blickarna fara så gärna bort öfver skogen.
Men nog skall det väl bli bra.
Man- nen är snäll mot henne, men han är nu tyst och tvär till lynnet.
• — (Forts.) Å EN VILD smärta Å, hon kunde väl på sina knän bedt fadern, att han skulle hafva fått stanna.
J a, men Håkan ville det ju inte.
Han ville ju bort för att arbeta sig fram.
Greta grubblar och tänker på detta.
Ens- ligheten och trånaden komma i hennes ögon.
" Mor ", säger hon, " tror du, att Håkan någon- sin kommer tillbaka? "
— Morän ser upp från spinnrocken.
" Nog tror jag, att han kommer att ärligt försöka, men lyckan är ett så vansk- ligt ting här i världen. "
Greta böjer sig djupare ned öfver arbetet. "
J a g menar, längtan blir mig öfvermäktig, " säger hon.
— — Hå, hå, morän minns ungdomstiden sin.
Fröjd och glädje — strider och gråt då som nu.
Inte hade hennes håg stått till mjölnar Per, inte.
" Åh nej, du min jänta, en står allt ut.
— Jag skall säga dig, att tiden är ett förunderligt ting.
Den sopar med sig allting, hjärtesorger såväl som annat. "
Vintern blef lång för Greta, men det gick ju.
Och nu på våren ser det ut, som om jän- tan vaknat upp ur en lång sömn.
Glädjen kom smygande — i glimtar kom den, just som om den vore rädd att komma för häftigt.
— En glimt kom efter första vårregnet, då snön smalt och vårbäckarna kommo brusande utför ber- get.
— En kom med första staren.
— Nu var glädjen inte rädd längre, den kom framstor- mande med blåsipporna, med häggen, med hela den starka, yrande vårluften.
Den lyste som förr i Gretas ögon.
Den kom henne att sjunga och tralla.
Mjölnarfar kom stöflandes öfver gärdet.
Han hade varit borta och dikat undan vattnet från rågträdan.
Då han gick förbi ladugården, fick han höra, hur jäntan trallade och sjöng därinne.
Han gick in i stugan.
" Mor, hvad var det jag sade?
Nu är allt jäntan kvitt grillerna från i höstas.
Glad som en lärka är hon. "
Morän vände sig om, där hon stod och rörde med slefven i vällingsgrytan.
" Gud ske lof för det, " säger hon, men hon suckar för sig själf.
Det känns så underligt i bröstet på henne.
Det är väl vårluften, som är för stark för gam- malt folk.
Den sommaren gick Greta ofta till Krako- logen på dans.
Se, hon var sådan, att hon tyckte om att dansa, tyckte om att smekas.
Pojkarna voro ju så galna i henne.
Ingen jänta i hela trakten var så omtyckt som hon.
Greta dansade och log.
Men visst tänkte hon i alla fall på Håkan.
Å, ibland om kvällarna, då hon gick till hagen efter korna, så kunde hon hjärtligt längta efter honom.
Hon undrade, hur han hade det.
Tänk, så vacker han var, tänk hans ljusa, lockiga hår, hans djupa, blå ögon.
Om han komme tillbaka nu, hans skulle hon bli för tid och evighet.
Trogen som him- melen skulle hon vara, men han kom ju inte.
Tiden gick.
Håkans bild skymdes bort mer och mer.
Ingen kan undra på det.
A, nej då, visst inte, ingen människa kan förvåna sig öfver det.
Då två år hade gått, gifte jäntan sig.
Å, en sådan ära som kom öfver mjölnarfol- ket vid Tomteboforsen.
Häradsdomaren kom åkandes upp till kvarnen.
Han friade till Greta för sonen sin.
— Mjölnaren blef glad i hjärtat.
Morän kokade kaffe och dukade upp det bästa, hon kunde.
Det kom väl framslän- gandes emellanåt, att pojken kunde fått sig en På hösten dog häradsdomaren, och styret hustru, som varit förnämligare än Greta.
— kom i händerna på pojken, Gretas man.
De Men pojken hade sitt tycke för sig, det var hade nu bara denna enda sonen där i gården.
nu ingenting att göra åt.
Och Greta var ju (Forts.) en grann jänta.
Häradsdomaren synar henne, där hon står och häller upp kaffet i kannan.
S — 699 — Ett standardverk.
E TT STÅTLIGT stycke arbete var det, som F. V. O. fullbordade, då föreningen utgaf sin Handbok för fattigvårdsintresse- rade (Norstedt &amp; Söners förlag).
Äfven den, som icke är aktiv fattigvårdsarbetare finner i denna bok en intressant läsning, som upplyser om mångt och mycket, hvarom man förut varit i okunnighet, ordnar och fullbordar en brusten och sammanhangslös kunskap.
Och hur mycket mer skall den då icke betyda för fattigvårdsarbetaren!
Den är uppdelad i tre atdelningar som kom- plettera hvarandra på ett förträffligt sätt.
Den första är betitlad: Råd och anvisningar för ny- börjare i hjälparbetet i Stockholm af A. Mon- telius.
Fru Montelius har hunnit bli gammal i välgörenhetsarbetet, och man kan säga, att det är det samlade resultatet af ett lifs arbete hon här framlägger under den anspråkslösa titeln.
Det är ett imponerande arbete. — man finner inga andra ord.
Intet mänskligt är främmande för hennes rika erfarenhet, hon känner nöden, den verkliga och skenbara, och bägges orsaker, känner lidandet i alla de former, som uppträda bland den mindre bemedlade befolkningen i en storstad.
Hon ger de allmänna synpunkterna vid fattigvården och behandlar ingående de enskilda fallen i alla tänkbara kombinationer, hon ger råd hur man skall hjälpa och förebygga nöd, hon vet hvilka önskemål för framtidens välgörenhet som äro de viktigaste att få fyllda.
Hennes fram- ställning är enkel och sällsamt åskådlig genom sina många exempel ur lifvet, präglad af klok- het, vidsynthet och mildhet, som en god kvin- nas verk skall vara.
Och hela tiden har hon i minne den princip hon följt i fattigvårds- arbetet och vill uppställa som den ledande vid allt hjälparbete: den att man måste hjälpa de nödställda icke på måfå eller för tillfället, men till att reda sig själfva utan hjälp.
Den moderna paradoxen att " all god fattigvårds mål är att göra sig själf obehöflig " har hon visserligen förstått att klarlägga och hamra in hos läsaren.
Ett vackrare bevis på hvad kvinnor kunna åstadkomma på det stora sociala arbetsfältet kan knappast ges än genom fru Montelius ' ar- bete.
Hon är en af de kvinnor, inför hvilkas lifsverk kvinnans afstängdhet från inflytande på landets angelägenheter framstår i sin allra bjärtaste dager.
Andra afdelningen innehåller svar på frågan: " Hvilka författningar reglera fattigvården i ri- ket? "
gifvet populärt och åskådligt af F. V. 0:s sekreterare, notarien E. W. Williers.
Afdel- Den sista och drygaste afdelningen är den af fröken Gertrud af Klintberg utarbetade, där alla föreningar, sällskap och institutioner ha grupperats, hvilka ha till syfte att förekomma eller lindra nöd eller afse organisation, utbild- ning o. d.
— allt inom Stockholms rayon.
Denna afdelning omfattar icke mindre än tio grupper, ytterligare delade i underafdelningar och omfattande ett hardt när oräkneligt antal institutioner.
Redogörelsen för hvar och en af dessa upptar ledning, ändamål, ansökan, verk- samhet och ekonomi.
Det är bekant att det är ytterst svårt att finna någon reda och öfver- sikt i alla former välgörenheten iklädt sig i Stockholm.
Ofta visar det sig att det finns en förening eller institution, som just är ska- pad för att hjälpa i det eller det svåra fallet, men att de nödlidande dragits länge med sin olycka, emedan hvarken de eller deras rådgif- vare kant till hvar hjälp skulle sökas.
Genom F. V. 0:s handbok är denna förlägenhet af- hjälpt.
Hjälparen och de hjälpsökande kunna lättare föras i kontakt med hvarandra, en af handbokens många förtjänster.
E.
W.
8 / 2 t ?y svevsft S EDAN DET olämpliga hemlighetsmakeriet med Nobelpristagarnes namn nu- mera aflysts, bibringas värl- den långt före högtidsdagen underrättelsen om hvilka, som skola hedras med pris.
Eröfraren af årets medicin- ska eller fysiologiska pris blir sålunda professorn vid universitetet i Uppsala Allvar Gullstrand för arbeten rörande ögats dioptrik.
Det torde kunna anses som säkert, att den medicinska världen såväl här som utomlands är enig om, att priset till- kommit en man, hvars vetenskapliga me- riter stå i full motsvarighet till den lysande utmärkelsen.
Professor Gullstrands rykte som fram- stående ögonläkare och vetenskapsman är europeiskt.
Svenskar, som i Berlin och andra af kontinentens storstäder sökt kända ögonspecialister, ha stundom mötts af den främmande läkaren med dessa ord: " Hvarför reser ni den långa vägen hit, då ni har professor Gullstrand i Uppsala.
Någon skickligare finns i alla händelser inte härute. "
Årets medicinske Nobelpristagare är bördig från Skåne och en man i sin bästa ålder.
Han föddes nämligen i Lands- krona den 5 juni 1862.
Student i Upp- sala 1880, aflade han 1888 med.
l i e - examen vid Karolinska institutet och promoverades till medicine doktor 1890.
Fyra år senare kallades han till e. o. professor i oftalmiatrik vid Uppsala univer- sitet, och vid Linnéjubiléet i Uppsala 1907 promoverades han till fil.
hedersdoktor.
Mellan dessa årens milstenar har han gått forskarens, vetenskapsmannens mödo- samma väg, och när han blifvit färdig med ett problem, har han tagit itu med ett nytt, aldrig hvilande vid vunna re- sultat, utan som den lidelsefulle sökare och tänkare han är pröfvande nya vägar till sin medicinska konsts tinnar.
Hans mångsidighet som vetenskapsman och hans ovanliga matematiska tanke- skärpa ha korat ho- nom till en banbry- tare i tillämpningen af den teoretiska matematiken på de praktiska vetenskaps- grenarne.
Och det är tack vare denna sin sällsynta matema- tiska begåfning som professor Gullstrand bl.
a. lyckats klar- lägga frågan om astig- matismen, d. v. s. om ljusbrytning i icke sfåriska ytor, och skänka oss en helt ny teori för den- samma.
Beträffande den of- talmologiska kliniken i Uppsala är den att räkna till de förnäm- sta i landet.
Den bild vi här meddela från &lt; c T^befprisfalare.
UledicinsRa priset för året fiffdefas kliniken framställer opera- tionsbordet, hvilket vid första påseendet tycks likna operationsborden i ett vanligt sjukhus.
Dess kon- struktion är dock åtskilligt afvikande från den gängse modellen, och särskildt vilja vi fästa våra läsares upp- märksamhet pådenkikarfor- miga apparat, som synes of- vanför bordet.
Det är en jättemagnet, hvil- ken användes att draga ut flisor ur ögat — ett säreget instrument bland många, som finnas i denna förträffligt utrustade klinik.
Det skulle föra oss för långt och för öfrigt sakna intresse för vår läsekrets att detaljera hans vetenskapliga arbets- resultat.
Och vi kunna för öfrigt ej få honom att tala något om sig själf och sitt arbete, där vi med journalistisk en- trägenhet uppsökt honom i hans bok- öfverfyllda arbetsrum vid en klassisk Uppsalagata för att få en interwju till stånd.
På ett bord ligga massor af lyckönsk- ningstelegram från hans vetenskapliga kolleger när och fjärran och själf går han gemytligt af och an, rökande en ci- garrett, och talar om den vackra hösten, i hvars klara, stilla luft det går så bra att tänka.
Han gläder sig åt att nu kunna lämna privatpraktiken för att mera odeladt få ägna sig åt vetenskapligt arbete.
Vi nämna under samtalet den optiska världsfirman Zeiss i Jena, hvarvid pro- fessor Gullstrand ber att få rätta en vilse- ledande uppgift, att han skulle vara an- ställd som expert hos densamma och åt- njuta lön därifrån.
Firman konstruerar de instrument, till hvilka han ger idéer, framställer med andra ord den faktiska produkten af hans vetenskapliga arbete inom optotekniken, men någon pekuniär godtgörelse har han ej mottagit därför.
Firman Zeiss är f. ö. en " Stiftung ", icke något affärsföretag i vanlig mening, ty all vinst, som uppstår af instrumenttill- verkningen, användes till allmännyttiga, kul- turella och sociala, ändamål i Jena.
Det är ej minst på optoteknikens område professor Gullstrands vetenskapliga verk- samhet varit banbry- tande.
Glasögonläran, som förut var så godt som ogjord, har först genom honom fått ett vetenskapligt under- lag, och glasögonin- dustrien ingår nu i ett nytt skede.
Hjälp- medlen vid ögon- undersökningen, lam- por, linser, ögonspeg- lar, hafva alla af ho- nom fullkomnats, och en oöfverskådlig kedja af förbättringar inom optotekniken äro att vänta, alla grundade på hans teorier.
professor Tlffvar Quffsfrand för zifomordenffiga forskningar ocfj upp * fäcfifer inom ögontäReRonsfen.
GR [fjöF.f&gt;TRD5 FOLKHÖGSKOLA.
D EN 1 NOV.
1886 var en märkesdag för den lilla badorten Grebbestad i norra Bohuslän.
Då invigdes nämligen därstädes länets folkhögskola, som efter 11-årig kring- irrande tillvaro ändtligen funnit fast hemvist på Vikens klippiga strand.
Det var en efter den tidens förhållanden ända- målsenlig och rymlig skolbyggnad, som reste sig på höjden ofvanför Grebbestad.
Läget var väl valdt, äkta bohuslänskt.
Bakom skolan resa sig nämligen karga gråstensberg, nedanför utbreder sig det lilla samhället, och längre ut vidtager hafvet med otaliga skär och öar i sin famn.
Därtill är trakten mycket minnesrik, en omstän- dighet som också är att räkna med, när det gäller läget af en folkhögskola i det på forntida minnen, på saga och sång så rika Bohuslän.
Ock- så är Tanums socken, inom hvilken Greb- bestad är beläget, alldeles uppfylld med hällristningar, forn- grafvar och runste- nar.
Folkhögskolans lärare försumma ej heller att föra elev- skarorna till dessa minnesrika platser, där tusenåra runor tala fädrens språk till sena tiders släkten.
Den, som någon gång besökt Grebbestads u i s i k t FRRn mm.
folkhögskola, har ej kunnat undgå att vär- mas af den ljusa hemtrefnad, som där ström- mar alla och en hvar till mötes.
Främlin- gen känner sig hemmastadd där, vare sig han i lärosalar lyssnar till väckande före- drag eller i slöjdsalar lifvas af flinka hän- ders arbete.
Öfverallt går arbetet med lust och fart, ty sången är med.
Den enkla, den folkliga sången klingar där ofta varmt och innerligt, och det sjunges så, att man nogsamt förstår, att hjärtat är med.
Icke minst klingar sången på de små samkväm, som till elevernas trefnad stundom anordnas på folkhögskolan.
Den från aflägsen bygd komne eleven fattar vid dylika tillfällen bäst, att folkhögsko- lan vill vara hans hem, att lärarekår och elev- skara skola under skoltiden vara en en- da stor familj.
Det är helt natur- ligt, att de unga män och kvinnor, som vid en dylik folkhög- skola åtnjuta under- visning, sedermera bära ut i lifvet en rik skatt af ljus, af ar- betsglädje.
Också märkas spår af nämn- da folkhögskolas in- flytande rundt om i Bohusbygder.
Och detta goda inflytande blir helt visst större och större, ty ett nybildadt förbund mellan forna
elever s t a d g a r, a t t m e d l e m m a r n a i d e t s a m m a s k o l a hvarje å r s a m l a s i G r e b b e s t a d s folkhögskola till vinter- o c h sommarting.
Att G r e b b e s t a d s folkhögskola s å förmått s p r i d a ljus o c h v ä r m e i V i k e n s g a m l a b y g d b e r o r i främsta r u m - met p å d e s s nitiske f ö r e s t å n d a r e, r e k t o r Alfred Alström, s o m alltsedan f o l k h ö g s k o l a n s förläggande till Grebbe- s t a d ledt d e s s v e r k s a m h e t.
Oaflåtligen h a r h a n v e r k a t för den b o h u s l ä n s k a u n g d o m e n s h ö j a n d e, och då h a n i å r k a n blicka tillbaka p å en 2o-årig v e r k s a m h e t så- s o m folkhögskoleföreståndare i B o h u s l ä n, k a n h a n j ä m - v ä l glädja sig öfver, att h a n s arbete k r ö n t s med fram- g å n g.
Vid r e k t o r A l s t r ö m s s i d a s t å r v ä r d i g t h a n s m a k a, fru T o l d a Alström, s o m leder de k v i n n l i g a k u r s e r n a vid s k o l a n.
Det ä r s å l e d e s ett s y n n e r l i g e n hängifvet och f r u k t b ä r a n d e arbete, det v ö r d a d e f ö r e s t å n d a r e p a r e t (som för öfrigt den 12 d e n n e s firade sin silfverbröllopsdag) u n d e r d e s s a 25 å r e n n e d l a g t i f o l k u p p l y s n i n g e n s tjänst, och därför s t i g e r helt v i s s t från h u n d r a t a l s b o h u s l ä n s k a h e m till r e k t o r och fru A l s t r ö m på j u b i l e u m s d a g e n ett v a r m t tack.
OSVALD KARLSSON.
C Ö D E R M A N L A N D S L Ä N S F O L K H Ö G S K O L A ä r en af Sveriges ä l d s t a och m e s t b e s ö k t a l ä r o a n s t a l t e r af detta slag och k a n i n o m k o r t fira sitt 4 0 - å r s j u b i l e u m.
Den stiftades n ä m l i g e n å r 1872 — det f a n n s d å b l o t t fyra folkhögskolor i v å r t l a n d — h u f v u d s a k l i g e n p å initiativ af d e n k ä n d e läkaren med.
d r.
P.
A. Levin i Bie och den likaledes i r ä t t vida k r e t s a r b e k a n t e skol- läraren J. Hellberg i L. Mellösa, fader till I d u n s g r u n d - l ä g g a r e r e d a k t ö r Fr. Hellberg.
Till å r 1892 v a r s k o l a n för- lagd i Bie, d ä r d:r L e v i n upplåtit b a d l a s a r e t t e t till skollokal för v i n t e r k u r s e r n a.
U t v i d g a d med l a n d t m a n n a s k o l a å r 1891, med k v i n n l i g folkhögskola 1893 och 1907 med h u s - m o d e r s s k o l a, h a r s k o l a n, s e d a n h o n 1892 fick eget h e m p å Å s a n ä r a K a n t o r p s j ä r n v ä g s s t a t i o n, haft att glädja sig å t ett s t a d i g t v ä x a n d e elevantal — det s a m m a n - l a g d a elevantalet sedaT s k o l a n s stiftande öfverstiger n u 2,000.
På s i s t a ä r e n h a r det ofta fallit s i g s v å r t a t t k u n n a skaffa tillfredsställande b o s t a d s u t r y m m e å t d e n allt s t ö r r e e l e v s k a r a n.
D e t t a h a r gifvit a n l e d n i n g till u p p f ö r a n d e t af det elevhem, s o m h ä r afbildas, och s o m i d a g a r n a börjar sin v e r k s a m h e t.
Det n y a elevhuset i n n e s l u t e r r u m för 52 elever och för en ogift l ä r a r e s a m t betjäning, t v å m a t s a l a r och i k ä l l a r v å n i n g e n bak- och t v ä t t s t u g a, finsk b a d s t u m. m.
Till b y g g n a d e n s b e k o s t a n d e h a r l a n d s t i n g e t b i d r a g i t med 15,000 k r.
och k o n s u l O. E k m a n s d o n a t i o n s f o n d med 3,000 kr.
J Ä M T L A N D S LÄNS F O L K H Ö G S K O L A BIRKA firade d e n 15 d e n n e s u n d e r g o d a auspicier sitt 10 årsjubi- leum.
Den a n s l å e n d e festligheten ö f v e r v a r s af bl.
a. l a n d s h ö f d i n g och fru J o h a n W i d é n s a m t de flesta af de forna eleverna u n d e r de g å n g n a tio å r e n.
Birka folkhögskola h ö r till de lyckliga b l a n d dylika i n s t i t u t i o n e r, s o m k u n n a se tillbaka p å ett g o d t r e s u l t a t af t r ä g e t a r b e t e.
Och det k a n r e d a n f ö r m ä r k a s a t t detta a r b e t e blifvit till en a n d l i g lyftning u t e i b y g - d e r n a.
— I n n a n folkhögskolan bildades, h a d e u n d e r 15 å r L a n d t m a n n a s k o l a n a r b e t a t i n o m länet — den e n d a skola, d ä r a l l m o g e s ö n e r n a k u n d e erhålla d e n för d e m n ö d i g a u t b i l d n i n g e n i l a n d t b r u k.
Men med folkhög- s k o l a n s s t a r t a n d e ö p p n a d e s äfven tillfälle för allmoge- d ö t t r a r n a a t t erhålla u n d e r v i s n i n g i s å v ä l l a n d t b r u k s - göromål som huslig ekonomi.
S k o l a n s skötsel h a r alltsedan g r u n d a n d e t v a r i t anför- t r o d d åt grefven och g r e f v i n n a n Robert M ö r n e r s skick- liga och kloka ledning.
D e s s n u v a r a n d e h e m ligger på en n a t u r s k ö n u d d e, R ö s t a h a m m a r, i Storsjön c:a 8 km., vid j ä r n v ä g e n, från Ö s t e r s u n d.
P l a t s e n ä r i n t r e s s a n t u r arkeologisk s y n p u n k t g e n o m professor K n u t Kjell- m a r k s m ä r k l i g a u t g r ä f n i n g a r d ä r.
Det friska och h u r - tiga v i k i n g a l y n n e, s o m p r ä g l a r B i r k a s v i n t e r k u r s e r, s t å r äfven i full h a r m o n i med den fläkt af f o r n n o r d s a n d a, s o m h v i l a r öfver " B i r k a s u r å l d r i g a l u n d e r. "
Birka folkhögskola har i m å n g a afseenden v a r i t en f ö r e g å n g s s k o l a.
D e n ä r s å l u n d a den första i Norr- land, s o m tagit initia ' ivet till a n o r d n a n d e af s. k. s o m - markurser, kurser i högre landtbruk, trädgårdsskötsel, v ä x t f ä r g n i n g s k o n s t och den första, s o m förutom M o s s - k u l t u r f ö r e n i n g e n ' a n l a g t en m e r a o m f a t t a n d e försöks- v e r k s a m h e t.
Skolan h a r vidare låtit införa en hel del n y a för v å r t klimat lämpliga varieteter af olika s ä d e s - slag.
— U n d e r de g å n g n a tio åren h a inalles, förutom de 10 ord.
k u r s e r n a, hållits 4 5 k o r t a r e p r a k t i s k a k u r s e r.
Ute i b y g d e r n a h a l ä r a r n e vid s k o l a n bedrifvit en o m - fattande f ö r e l ä s n i n g s v e r k s a m h e t, ej m i n d r e ä n n ä r m a r e 5 0 0 föreläsningar h a s å l u n d a hållits.
— E n ej s å ringa u p p m ä r k s a m h e t fästes vid Birka folkhögskola, d å S v e n s k a f a t t i g v å r d s f ö r b u n d e t den 2 1 — 2 6 j u n i 1907 förlade s i n a k u r s e r i fattigvård dit.
— Slutligen h a r Birka folkhög- skola, eller r ä t t a r e d e s s f ö r e s t å n d a r e, nyligen t a g i t ini- tiativet till i n f ö r a n d e af den j ä m l ä n d s k a n a t i o n a l d r ä k - ten, hvilken förut, å t m i n s t o n e ej " officiellt ", existerat.
F o l k h ö g s k o l a n s a r b e t e u n d e r de g å n g n a tio å r e n h a r s å l u n d a v a r i t af o v ä r d e r l i g t g a g n både för J ä m t - l a n d s län, d e s s befolkning och ej m i n s t för folkhög- s k o l a n själf; m å t t e d e t t a a r b e t e äfven allt f r a m g e n t be- fordra den v a c k r a idén om Jolkets a n d l i g a lyftning.
R.
F R — N.
Från scenen och estraden.
R OSSINIS " B a r b e r a r e n i Sevilla " l ä r h a blifvit g a m - malmodig nu.
Det s k u l l e i s a n n i n g v a r a r o - ligt a t t veta, h v a d s o m ä r n y t t i d e n " n y a " m u s i k e n och hvilka v ä l s i g n e l s e b r i n g a n d e v e r k n i n g a r, s o m fram- k o m m i t däraf.
Om vi emellertid g å med p å att d e n n a illfundiga barberarfigur, s o m fått sin o d ö d l i g h e t s s t ä m - pel af B e a u m a r c h a i s ' snille, håller på a t t m ö g l a i d e n R o s s i n i s k a o p e r a n, så innehåller R o s s i n i s m u s i k ä n d å tillräckligt af lefvande melodi och kvick k a r a k t ä r i s t i k för a t t k u n n a a n a m m a s med t a c k s a m h e t af alla d e m, s o m ej f ö r s t å d a g e n s effektgranna t o n d i k t n i n g, hvilken m e d e l s v i d r i g a r e k l a m s k r i k i n t r u m f a s i p u b l i k e n s medve- t a n d e.
Hvilken s p r i t t a n d e s k a p e l s e ä r ej F i g a r o s e n t r é s å n g i första a k t e n, och h u r m å l a n d e ä r ej den originella förtalsarian, för a t t blott n ä m n a ett p a r af g l a n s n u m r e n.
F i g a r o s roll u p p b ä r e s n u af h r C a r l L e j d s t r ö m, s o m h a r det felet att s a k n a h v a d f r a n s m ä n n e n kalla " d i a b l e r i ".
H a n g ö r den i n p i s k a d e s k ä l m e n och a r i s t o - k r a t h a t a r e n alldeles för beskedlig, men s j u n g e r p a r t i e t med m y c k e n o m s o r g, u t a n a t t dock a f v i n n a det d e s s fulla g l a n s och esprit.
H r L e n n a r t s s o n s v a c k r a s t ä m m a g ö r sig g o d t g ä l l a n d e i grefve A l m a v i v a s parti med d e s s h a l s b r y t a n d e k o l o r a t u r, men a p p a r i t i o n e n ä r fadd, s å fadd, a t t m a n ej förstår, h u r Rosina k a n bli k ä r i en dylik k r y d d b o d - A d o n i s.
F r u O s c a r s R o s i n a ä r fortfarande en p r a k t p r e s t a t i o n, o c h s å n g s c e n e n ut- för h o n med b r a v u r och en r ö s t g l a n s, s o m tillfredsställer m y c k e t h ö g a fordringar.
H r S t i e b e l ä r en rolig dok- t o r B a r t h o l o och h r W a l l g r e n förtjänar en k o m p l i m a n g för den u t m ä r k t f ö r e d r a g n a förtalsarian.
Beträffande " M i g n o n ", s o m n u förts fram på opera- scenen i n y i n s t u d e r i n g, k a n m a n d ä r e m o t ej u n d e r - t r y c k a den reflexionen, att T h o m a s ' m u s i k n u m e r a till- h ö r en f ö r g å n g e n t i d s s m a k och ej h a r det m i n s t a a t t s ä g a o s s.
Fröken H ö r n d a h l ä r en g a n s k a inta- g a n d e M i g n o n o c h h o n s j u n g e r partiet tillfredsställande med s i n u n g a, v a r m a r ö s t, s o m d o c k behöfver v i n n a m e r a s t a d g a.
H r K i r c h n e r utför W i l h e l m M e i s t e r s roll på t ä m l i g e n g o d s v e n s k a, men n å g o n k a r a k t ä r för- m å r h a n ej förläna d e n n e m ä r g l ö s e afläggare af Goethes r o m a n t i s k e y n g l i n g.
Öfriga v i k t i g a p a r t i i n n e h a f v a r e ä r o fru C l a u s s e n s o m Frédéric, fru B a r t e l s s o m Philine och h r W a l l g r e n s o m L o t h a r i o.
Afskedsföreställningen, då h r A r v i d Ö d m a n n s a d e sin t r o g n a publik farväl, blef en h y l l n i n g i s t o r stil.
B l o m s t e r s k ö r d e n fyllde hela s c e n e n, och s å n g a r e n h a d e u n d e r en halftimme u t e s l u t a n d e s y s s e l s ä t t n i n g med a t t o r d n a alla k r a n s a r och l y r o r och b o c k a s i g för publi- ken, s o m a l d r i g t y c k t e s vilja u t r y m m a s a l o n g e n.
Men m a n h a d e o c k s å att t a c k a s å n g a r e n för en 40-årig tempeltjänst.
Nu till k o n s e r t e r n a.
Pianisten M a r i a C a r r e r a och s å n g e r s k a n E b e C o l o m b o k o n s e r t e r a d e d e n förra m e d e l s ett b l a n d a d t p i a n o p r o g r a m, s o m g e n o m f ö r d e s med en manhaftig kraft i a n s l a g och u p p f a t t n i n g, den s e n a r e medels en serie c a n z o n e r af g a m l a italienska m ä s t a r e, s o m h o n, t r o t s sin a n m ä r k n i n g s v ä r d t lilla r ö s t, s j ö n g s y n n e r l i g e n konstnärligt.
Sedermera uppträdde pianisten I g n a z F r i e d m a n, med h v a r s a r t i s t s k a p s t o c k h o l m a r n e s e d a n länge ä r o p å det k l a r a.
H a n ä r en af de s t o r e m ä s t a r n e vid p i a n o t, o c h o m h a n vid d e t t a tillfälle ej m o t s v a - r a d e f ö r v ä n t n i n g a r n a i fråga om L i s z t - p r o g r a m m e t, så b e r o d d e det på en i n d i s p o s i t i o n, men d e s s m e r a fram- s t o d h a n s k o n s t n ä r s k a p i C h o p i n t o l k n i n g a r n a, d ä r spe- let i s a n n i n g n å d d e f u l l ä n d n i n g e n s s v å r å t k o m l i g a t i n n e.
Den nybildade Kammarmusikföreningen, tack v a r e hvilken h u f v u d s t a d e n slipper g å miste om k v a r t e t t s p e l e t s i n t i m a och n j u t n i n g s r i k a k o n s t, gaf en alltigenom lyckad i n l e d n i n g s s o a r é med bl.
a.
M o z a r t s f o r d r a n d e k v a r t e t t i d-moll, s o m fick en i s t o r t s e d t talangfull t o l k n i n g af f ö r e n i n g e n s e x e k u t ö r e r, h r r Kjellström, Runnquist, Johansson ochLindhe.
P r o g r a m m e t a f r u n d a d e s med n å g r a S c h u b e r t s å n g e r, hvilka s j ö n g o s af h r C a r l L e j d s t r ö m, s o m p å d e t t a o m r å d e ä r en m ä s t a r e.
H o f s å n g e r s k a n fröken S i g n e R a p p e s b å d a kon- serter, h v a r a f d e n e n a ä g n a d e s f r ä m m a n d e t o n d i k t a r e, d e n a n d r a i n h e m s k a, fingo ett i y t t r e afseende l y s a n d e förlopp.
Hon ä r framför allt den m o n d ä n a v ä r l d e n s s å n g e r s k a, och det förefaller s o m v o r e det m i n d r e h e n n e s k o n s t ä n h e n n e s börd, hvilken k n y t e r i n t r e s s e t vid h e n n e.
R o m a n s e n s mera k o m p l i c e r a d e k ä n s l o - och s t ä m n i n g s l i f ligger för öfrigt k n a p p a s t i n o m sfären för h e n n e s t a l a n g, sorr.
alldeles p å t a g l i g t h a n d s k a s m e r a s u v e r ä n t med s å n g e n s d e k o r a t i v a s i d a — o m u t t r y c k e t tillätes — ä n med d e s s p å djupet v i b r e r a n d e själslif.
Men h e n n e s r ö s t ä r, t r o t s t u n n h e t e n, af en o d i s p u t a b e l fägring och h o n b e h a n d l a r d e n med o m s o r g.
D e s s a u t s ö k t a s m å s t y c k e n af en Rameau, en Monte- clair, f ö r e d r a g n a med den finaste k o n s t, f r a m b e s v u r o det flydda tidehvarfvet med all d e s s c h a r m och cirklade b e h a g.
Vidare ä r a t t a n t e c k n a Kgl.
t e a t e r n s i n t r e s s a n t a s y m f o n i k o n s e r t till L i s z t s h u n d r a å r s m i n n e och det i s a m m a n h a n g d ä r m e d h å l l n a f ö r e d r a g e t öfver m ä s t a r e n af d r K a r l V a l e n t i n samt hr J o h n Forsells r o m a n s k o n s e r t med i n t e r n a t i o n e l l t p r o g r a m, s o m å t e r blef en t r i u m f för s å n g a r e n och en osplittrad glädje för den fulltaliga p u b l i k e n.
Henrik Ibsens fornnordiska skådespel " Kämparne p å H e l g e l a n d " ä r en s t o r m s å n g om djupa konflikter och s t å l a d e viljors k ä m p a t a g med h v a r a n d r a, och hvarje g å n g den s å n g e n h ö r s, ä r det s o m o m det s k e d d e en l u f t r e n s n i n g i d a g s k v a ' m e t.
T y v ä r r s k e r det inte ofta, och n ä r det n å g o n g å n g h ä n d e r, blir u r l a d d n i n g e n all- deles för k o r t; publiken v ä n d e r sig e n v i s t b o r t från det s t o r a d r a m a t o c h o r s a k e n härtill — eller å t m i n - s t o n e ett af h u f v u d s k ä l e n — h a r p å p e k a t s ä n d a till leda, u t a n a t t det v i s a t sig hjälpa det allra r i n g a s t e.
Emellertid fick s t y c k e t ett g o d t u t f ö r a n d e på Sven- ska teatern.
I n t i m a t e a t e r n s n y a p r o g r a m " Bland v a s s e n " af G u s t a f Collijn och s k å d e s p e l e t " D e t vet i n g e n " af T h e o - d o r Wolff behöfver ej m å n g a o r d.
" Bland v a s s e n " ä r en k o n s t n ä r s t r a g e d i i Maeterlincksk stil, d ä r den m y c k n a n e r v ö s a öfverretningen och d e t u p p j a g a d e i repliken g ö r ett delvis t r ö t t s a m t, delvis p i n s a m t i n t r y c k.
M a n b e g ä r d o c k en s m u l a n a t u r äfven af en s å h y s t e - risk h e r r e s o m k o m p o s i t ö r e n Klas Ring. "
D e t ingen v e t ", en j a p a n s k k ä r l e k s t r a g e d i, l j ö d p å en v a c k e r d e k o r a t i v r a m och en r ä t t n j u t b a r, om ock v ä l obe- tydlig h a n d l i n g för t r e akter.
H r V e t t e r g r e n gaf ä l s k a r r o l l e n med fin k o n s t, e h u r u h a n s a k n a d e till- räcklig v ä r m e i k ä r l e k s s c e n e r n a.
F r u M o l a n d e r s ja- p a n s k a v a r föga j a p a n s k m e n g r a c i ö s och behagfull, och h r O l s s o n i f u r s t e n s roll s p e l a d e b ä s t af alla.
På S ö d r a t e a t e r n g å r en d a n s k folkkomedi " K a r e n, M a r e n och M e t t e " af A n k e r L a r s e n o c h Egil R o s t r u p, hvilken k a n a n s e s s o m en u t m ä r k t n y k t e r h e t s p r e d i k a n och för öfrigt h a r v a c k r a förtjänster s o m bred folklifs- m å l n i n g c c h s c e n i s k t f ö r s t r ö e l s e s t y c k e.
O m det ä n d å v o r e s å väl, a t t d e n s o r t e n s d r a m a t i k k u n d e t r ä n g a u t r e v y e r n a, h v i l k a bli allt d u m m a r e med åren!
— Folk- t e a t e r n s p e l a r o c k s å en folkpjäs, " J u l k l a p p e n " af Wal- ter C h r i s t m a s, men det är m y c k e t billig v a r a äfven för den anspråkslösaste. "
S v å r ä r k o n s t e n a t t b e r ä t t a, " s ä g e r fru L e n n g r e n.
Redan h o n v i s s t e att s v e n s k a r n a äro k l e n a b e r ä t t a r e, d å d e t gäller a t t i en k r e t s t a l a om n å g o t, s e d t eller h ö r d t, och förtälja det så, att det lefver inför å h ö r a r e n.
Därför h a vi heller i n g a r e c i t a t ö r e r — med u n d a n t a g af A u g u s t L i n d b e r g — h v a r e m o t v å r a g r a n n a r n o r r - m ä n n e n och d a n s k a r n a ä g a flere verkliga k o n s t n ä r e r på området.
Ni h a r n a t u r l i g t v i s v a r i t p å Björn B j ö r n s o n s u p p - l ä s n i n g a r?
D å förstår ni också, h v a d f r a m s ä g n i n g s - k o n s t vill s ä g a, då h a r n i erfarit n j u t n i n g e n af a t t se den f ö r e d r a g a n d e s o r d bli till lefvande bild, bli till m ä n n i s k o r, s o m lida o c h s k r a t t a inför e n s ö g o n, bli till l a n d s k a p, s o m t j u s a med sin s k ö n h e t, till s t o r m, s o m ryter, och haf, s o m v ä l t r a r sig m o t k u s t e n s klippor.
Allt d e t t a gaf o s s B j ö r n s o n i de h i s t o r i e r h a n före- d r o g.
Och h a n gaf o c k s å sig själf, sin egen o f ö r b r ä n - neliga friskhet o c h h u m o r, s o m låg likt ett s k e n öfver h a n s framställning.
H e r m a n Bang, den d a n s k e författaren, höll s a m t i d i g t ett p a r u p p l ä s n i n g a r, s o m blefvo en i n t r e s s a n t m o t s a t s till B j ö r n s o n s.
B a n g ä r subtil, n e r v ö s, raffinerad, h a n ä r o c k s å dju- p a r e och f ö r n ä m a r e.
Björn- s o n h a r ett folkligt g e m y t, r ' - B a n g ett a r i s t o k r a t i s k t.
Den v x • H KSlä lfc.
_ I -- • ' e - I E t t p a r k o n s e r t e r, s o m v ä c k t lifligt i n t r e s s e, h a gif- v i t s af S o c i é t é d e s i n s t r u m e n t s a n c i e n s, en liten s a m m a n s l u t n i n g af f r a n s k a musici, hvilka g j o r t till sin uppgift a t t t o l k a r o c o c o n s s u b t i l a t o n s k a p e l s e r p å de n u m e r a hälft f ö r g ä t n a i n s t r u m e n t e n viole d ' a m o u r, g a m b a och clavecin.
D e n n a å l d e r d o m l i g a, s p r ö d a, sirliga m u s i k v e r k a d e s o m taflor af W a t t e a u, det v a r r o c o c o n s lättfotade folk, s o m d r o g förbi till en fete c h a m p é t r e eller r o d d e p å de k o n s t g j o r d a s j ö a r n a i en f ö r n ä m och stel g a m m a l park.
— 702 — n e r e n ^ fjällbondenatur, s o m h ö r h e m m a b l a n d hul- d r o r och t r o l l g u b b a r, den a n d r e en lifserfaren t u n g - s i n t v ä r l d s m a n, s o m lefvat halfva sitt lif i s t o r s t ä d e r - nas konstnärskretsar.
D i k t a r e n läste m e s t u r s i n a e g n a verk, " M e s t e r e n s d ö d " u r r o m a n e n " Mikael ", en scen u r " T i n e ", en u n g - d o m s s k i s s, " Praesten " o c h åtskilligt a n n a t.
Alltsam- m a n s mejslade h a n u t med nervös och öfvertygande konst, hvarvid man ömsom b e u n d r a d e r ö s t e n s s t o r a skift- n i n g s f ö r m å g a, ö m s o m den rika och dock b e h ä r s k a d e gestikulationen.
Det hela v a r en l y s a n d e lektion i skådespelarkonst.
ARIEL.
H e r m a n B a n g på e s t r a d e n.
Johan Nordling.
Quasi una fantasia.
C E.
F r i t z e s Bokförlags-A.-B.
J OHAN NORDUNGS för en månad sedan utgifna Beethovenroman har rönt det varmaste mottagande fråi den läsande allmänheten, och en 2:a upplaga har redan utgått från förlaget Af lätt insedda skäl ha vi ansett mindre lämpligt att öppna Iduns spalter för någon redaktionell anmälan af boken.
I stället tillåta vi oss här nedan göra några utdrag ar de uttalanden från våra ledande krltici, som hit- tills varit synliga i hufvudstadspressen.
R C.
D.
AF W I R S É N (Posttidningen): Denna bok utkommer i dansk, tysk, fransk, italiensk, engelsk och rysk öfversättning.
Den förtjänar det, ty äfven den, som icke är fackman på musikens område och initierad i dess djupare mysterier, men dock håller densamma kär, måste känna att här ett verk af betydenhet föreligger.
— — Bakgrunden till denna själsmålning är för- träfflig.
Den utgöres af Wien på 1800 talet med sina buktande gator, sina palats och smärre hus, sin aristokrati och sina hyggliga borgare.
Det ligger någonting karaktäristiskt och mycket af trefnad öfver denna gammaldags tafla.
Men vida öfver allt lyfter sig Beetho- ven med sin än jublande, än dystra, än bizarra fysionomi, sin storhet och sin oro.
Det skulle mycket förvåna oss, om ej Johan Nordlings Quasi una fantasia blefve ett beståndande verk, låt vara att ingen, ej ens den yppersta, kan på fullt uttömmande sätt tolka en sådan natur som Beethoven.
D DOCENTEN F R E D R I K BÖÖK (Svenska Dagbladet): Johan Nordlings roman handlar om Beethoven, om mästarens kärlek till den unga grefvinnan Giulietta Guiccardi, till hvilken ciss-mollsona- ten är ägnad, om brytningen mellan ungdom och mandom, om den smärtsamma och lidelse- fulla kris, då mänskan hos Beethoven under- går resignationens elddop och hvarur den store konstnären träder fram renad och fördjupad, men med ensamheten och smärtan som tvänne trogna följeslagare för lifvet.
— — Det finnes icke det minsta af öfverhettadt patos eller affekterade attityder i denna räcka af klara och färgrika situationsbilder ur Beetho- vens lif, och det finnes mycken fin och äkta poesi.
Kring den tunga och buttra gestalten ringla sig ypperliga gestalter och bilder från det heliga romerska rikets sista decennium, Napolenskrigens åska rullar i fjärran, och den sorglösa stämningen i det gammaltyska Alt- Wien ger en verkningsfull bakgrund till konst- närens inåtvända grubbel.
Det är en kompo- sition som är genomförd med säkerhet och smak.
— — Det är inte bara den våldsamt uppflammande hettan, den artistiska furian, som väl aldrig funnits i så typisk form hos någon annan konstnär, det är också, och framför allt, det godhjärtade, det nästan barnsligt fromma dra- get hos den trumpna och demoniskt själfupp- tagne.
Det är det kärntyska, gemytfulla, djupt och rent medkännande i hans väsen, något af det hjärtliga och ödmjuka midt i strängheten, som har fått sitt kanske klaraste uttryck i Mar- tin Luthers fadersgestalt.
Johan Nordling har fått det fram i några scener, som tillhöra det starkaste och äktaste i boken, och kring hvilka det står ett verkligt skimmer.
Det är Beetho- vens besök hos instrumentbyggarens, mäster Andreas ' sjuka flicka, det är framför allt mötet med den stackars Klari, urmakardottern, som är på väg till den lilla landskyrkan för att tända vaxljus hos madonnan och be om hjälp att få behålla sin Josefs hjärta.
Med fin och klar blick har Nordling i denna öppna och varma sensibilitet, i det stora hjärtats friska medkänsla, sett den mänskliga och konstnär- liga kraftkällan i hans väsen, den princip som ständigt för till honom nytt stoff och gör att han aldrig kan förtorkas och aldrig besegras.
I hans kvalfullaste ögonblick, då han irrar kring i bergen, då kärlessorgen och den smy- gande döfheten fört honom till dödssprångets klyfta, aå är det en vilsekommen fågelunge, som väcker hans medlidande och på nytt fyller hans själ med lifvets flöden.
Det finnes många sådana drag, som ge Jo- han Nordlings " Quasi una fantasia " en halt och ett perspektiv af helt annat slag än den vanliga tomma och sterila konstförgudnin- gen.
Det röjer sig också i bipersonerna, som äro skildrade med lätt och gratiös hand och på samma gång med diskret värmande med- känsla.
Bäst är utan tvifvel den förtrollande grefvinnan Guicciardi, hvars ljufva och tempera- mentsfulla flickskönhet med all sin hängifven- het och all sin lekfulla lätthet icke är danad att förenas med mästarens tunga och passione- rade väsen.
Växelspelet mellan dessa båda kontraster, den korta och svindlande illusionen af full samhörighet, det långsamma, mildt ve- modiga glidandet, som skiljer dem åt, den stingande och brännande saknaden, som vet sin egen fåfänglighet — allt detta får vacker och öfvertygande tolkning i romanen.
Det är inget ringa bevis på mogen och klar konst att ha tolkat detta förhållande med så objek- tiv rättvisa — — i en färgrik, men sober stil, lyriskt mjuk, men icke ordrik, tvärtom energiskt sammanfattad i konkreta och klara bilder.
Äfven i stilistiskt afseende bevarar Quasi una fantasia sin karaktär.
— — DOCENTEN FREDRIK VETTERLUND (Aftonbladet): — — Detta är historien, bakgrunden.
Men hvad som här ofvan berättats i några torftiga drag, det har i Nordlings bok stått upp igen till en lefvande värld med röster och gestalter, skuggor och dagrar.
Studier och själfsyn ligga tydligen bakom dessa sidor.
Nordlings stil passar ju bra till dylik miljö- och acces- sorskildring.
Den kan ännu som i " Siljan " bli något omständlig — dock synes den nu betydligt mindre svallande — men den kan äfven lägga sig mjukt som siden efter skild- ringen.
— — Öfver denna bakgrund bygges så själfva romanen: hur Beethovens kärlek till den hög- aristokratiska unga Giulietta di Guicciardi växer — 703 — fram, besvaras och slutligen måste rinna ut i sanden.
" Mästaren ", som han här liksom i romaner af Herman Bang och andra uteslu- tande kallas, blir strax tydlig för läsaren; hans yttre frammanas med några ord om de buttert hoppressade iäpparne och den orediga hårmassan.
Och när denne enslige tvärvigg, i hvilken, som en metafysiker kunde säga, världs- anden så omedelbart uppenbarat sig för de vanliga människorna, när denne genius betages af en liten gladlynt, älskvärdt barnslig och öm flicka och de två midt under en pianolektion upplefva sin jublande förnimmelse af att undret är skedt, då ler kanske den skeptiske läsaren ännu en gång med filosofen åt den makt, som " blandar sina kärleksbref och hårlockar " in bland diplomaternas papper, de lärdes luntor, konstnärernas utgjutelser — och då betages kanske den mer omedelbare ännu en gång vid tanken på samma narraktiga och förtjusande allmakt!
— — — Det bästa i Johan Nordlings sista bok ligger — — i de gestalter och den värld, den manar fram för oss med älskvärd vänsäll- het och med skiftande och intim konst.
FÖRFATTAREN ERIK G. NORLING (Af- tontidningen): — — Det är utan tvifvel det bästa och man- ligaste, förf.
gett sin vidsträckta läsekrets, en lugnt afvägd, helskapt skildring, hvars ymniga, men dämpade lyriska värme enar de krönik- artade detaljerna och bär upp det språkliga föredraget till en jämn stilla hänryckning — en taktfull framställning, värdig ämnet och konstarten.
— — Det märks att förf.
gjort noggranna studier i den biografiska Beethovenlitteraturen, omsmält sina fakta med frihet och pietet och klokt af- hållit sig från att hänga sin berättelse full af autentiska smådrag.
Det som tagits med är emellertid nog att göra mästarens figur lif- fullt öfvertygande, hög och klar.
— — På det hela taget kan man erkänna, att förf.
lyckats ge en populärt stark föreställning om konstnärskallets bittra allvar, skapandets fredlösa vällust med ständigt nya blånande horisonter att längta till, så snart inbillningen vill slå sig till ro med ett resultat, och med denna " det färdigas melankoli ", hvarom Nietzsche talar.
— — Men sitt kanske finaste prof på förtätadt situationsuttryck lämnar förf.
i den scen vid värdshuset, då mästaren som i ett plötsligt sting blir medveten om sjukdo- men i sina hörselorgan: han kan inte som de andra förnimma syrsornas gnissel i höstkvällen.
Det är en liten intensivt konkret, enkel episod, som speglar ett af dessa ödesmoment i hvarje lif, då hjärtat och tiden tyckas ha stannat för en sekund.
— — Föremålet för Beethovens kärlek, Juliette Guicciardi, har framställts med de riktiga, blekt lysande färgerna: en själfullhetens sken- bild, omstrålad af sin ungdoms och sin omed- vetenhets charme.
Icke ett ögonblick låter författaren henne skymma mästarens i berättel- sen kraftigt inkomponerade gestalt, som be- ständigt har något af det brådmogna under- barnet med sitt tunga hufvud, sin buttra läpp och lifsförsakarens ensamhet, geniets obotliga tungsinne i blicken.
— — Sannolikt skall John Nordlings roman om Beethoven bli mycket läst.
Dess eventuella framgång kan stödja sig på bestämda litterära skäl.
Dess förnämsta behag äro diktarens upp- riktiga känslovärme och det lätta romantiska skimmer af kulturhistorisk forskning och för- fining, som på sina ställen är omisskännligt.
en d u k och drifves genom mandel- kvarn.
Äggen vispas med sockret tys tim., hvarefter mandeln och mjölet tillsättas.
Degen lägges med tesked på smord och mjölad plåt i form af runda eller af lån ga kakor.
Kakorna gräddas ljusbruna och halftorra i svag ugnsvärme och tagas genast af plåten.
S t u f v a d e, s a l t a, t u r s k a b ö - n o r (för 6 personer).
V2 k g.
salta bönor, 8 del.
vatten.
H v i t s å s: 2 msk.
smör (40 gr.), 4 msk.
mjöl (40 gr.), 3 del.
bönspad, 3 del.
grädde eller mjölk, 1 äggula, 2 tsk.
socker (10 gr.).
Beredning: Bönorna läggas i durkslag, spolas med kallt vatten och få ligga i rikligt med vatten omkr. 12 tim.
De spolas ånyo, påsättas i kallt vatten och få sakta koka, tills ide äro fullkomligt mjuka, hvartill åtgår omkr. 2 tim. Spadet afhälles och till- varatages.
Till såsen fräses smör och mjöl, spadet och grädden spädas {på och såsen får koka 5 min.
Den afredes med äggulan och får sjuda, hvarefter bönorna iläggas och stufningen afsma- kas med socker.
Serveras till kokt korf, salt kött m. m. Hafre- Gfjn oeta Hafre- Gif barn den bästa näring och de växa upp till friska människor.
HjSl Gif V U X I i a den bästa näring och de förbli friska till sena ålderdomen.
KOKSALMANACK Redigerad af ELISABETH ÖSTMAN.
Inneh.
af Elisabeth östmans Husmo- derskurs i Stockholm.
FÖBSLAG TILL MATORDNING FÖR VECKAN 29 OKT. — 4 NOV.
1911.
SÖNDAG-.
F r u k o s t: Smörgåsbord; stekt fisk med brynt p o t a t i s; mjölk; kaffe eller t e med tunnbröd.
M i d - dag: Soppa p å brysselkal med crou- t o n s; späckad oxhare med brynt po- tatis, legyroer oeh vinbärsgelé; äppel- beignet med vaniljsås.
MÅNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; hafremjölsvälling: sill med äggstan- ning och p o t a t i s; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Pudding af kött med potatismos; krusbärssoppa med grädde och kubbar.
TISDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; stekt köttpudding (rester från mån- dag); ä g g; mjölk; kaffe eller te.
M i d - d a g: Jordärtskockspuré med ostsmör- gåsar; kokt helgeflundra med smör och ägg samt potatis.
ONSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; hafregrynsgröt med mjölk: strömmings- låda med brynt p o t a t i s; kaffe eller te.
Middag: Köttjärpe med stnfvade salta turska bönor; varm mandelpud- ding.
TORSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; biffstek med p o t a t i s; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Brynt hvitkålssoppa med frikadeller af kalffärs; pösmunkar å l a - Skogshöjd.
FREDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; hafregrynsgröt med mjölk; kokt sill med smör och ä g g; kaffe .eller t e.
M i d d a g: Surstek med potatis, sylt- lök och lingon; enkel äppelpaj {med grädde.
LÖRDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; pannbiff med p o t a t i s; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Laxpudding med skiradt smör: smörgröt med mjölk.
V a r m m a n d e l p u d d i n g (för 6 personer).
50 gr. sötmandel, 4 bitter- mandlar, 4 ägg, 2 msk.
socker (30 gr.), 2 del.
grädde, V2 tsk.
finrifvet citron- skal, 1 tsk.
potatismjöl (5 gr.).
T i l l f o r m e n: 2 del.
strösocker (170 gr.), 2 msk.
kokande vatten.
B e r e d n i n g: Sockret smältes i en smoid, något varm stekpanna, spädes med det kokande vattnet, och härmed beklädes en slät hålform.
Mandeln skållas, torkas i ugnen och drifves ge- nom mandclkvarn.
Äggulor och socker röras i en kastrull V-a tim.
Grädden kokas upp och hälles p å äggen under stark vispning, hvarefter krämen får sjuda öfver elden.
Kastrullen af lyftes och vispningen fortsattes tills krämen är kall.
Då tillsättas mandeln, citron- skalet och mjölet.
Sist nedskäras de till hårdt skum slagna ägghvitorna.
Massan hälles i den beklädda formen och gräddas i vattenbad i ugn omkr. / 4 tim.
Puddingen uppstjälpes efter 10 min.
och serveras varm med vanilj- eller citronsås, om s ?i Önskas.
Flick-Klädning, Lisa af prima röd foulé, kan- t a d m e d m a r i n b l å, Kr.
7.
5 0 Goss-Kolt, Ol e af hvit cheviot bårder Kr.
6.
2 5 Lisa.
Olle.
A.
- B.
NORDISKA KOMPANIET, STUREPLAN.
3 •XYGET1DL m ö ": A.C.S venssons MED VÄ E 5 U P E R D X I D Gör ett besök på: -- jtPl-Si^jGÖTEBORG Éa alltid T h é coul.
tsk.
hvitpeppar, 1 msk.
finhackad per- Men här skall ni få en treflig syssel- silja.
sättning.
Tag nu initialerna t i l l a l l a T i l l f o r m e n: V2 msk.
smör (10 dessa orters namn och sammanställ gr.), 3 msk.
stötta skorpor.
B e r e d n i n g: Laxen sköljes, skares dem rätt, så finner n i våra namn, i skifvor och får ligga i skummjölken som äro mycket vanliga. » omkring 3 tim., tages u p p och i n - RECEPT: På papperet stodo följande n a m n: i en duk eller i hvitt papper.
P ö s m u n k a r ä l a S k o g s h ö j d klappas skalas, skares i skifvor och Aachen, Dakota, Efesus, Edessa, Erfurt, S p ä c k a d o x h a r e (för G perso- (omkr. 18 stycken).
3V2 cLcL tunn Potatisen hvaifvis med laxen i en smord ner).
1 k g.
oxhare, 1 hg.
späck, 3 grädde, IV2 msk.
socker (23 gr.), G lägges och brödbeströdd puddingform.
Äggen Danzig, Laholm, Milano, NeapeL, Nar- msk.
smör (60 gr.), 1 t s k.
salt (5 bittermandlar, 10 •sötmandlar, 3 ' / 2 msk.
vispas med mjölet, mjölken, pepparn vik, Nyborg, Nassau, Odense.
Odessa, gr.), litet hvitpeppar, V2 1- kokande smör (70 gr.), 110 gr. mjöl, 3 — 4 ägg.
och äggstanningen hälles i formen.
Pud- Passau, Ragusa, Ramnäs, Rangun, Ska- buljong.
T i l l k o k n i n g: 1 kg.
flottyr.
dingen beströs med persiljan och gräd- nör, Sköfde, Smyrna, Sydney.
Smögen, Beredning: Oxharen, som bör B e r e d n i n g: E n kastrull med rund das i ugn omkr. 40 min.
Serveras hafva hän gt 4 — 8 dagar, allt efter botten smörjes med tyg msk.
af smöret, med smält smör eller korintsås.
Tanger, Toledo, Toulon, Örebro.
Ultuna.
årstiden, tvättas med en duk, urvriden grädden ihälles och sockret samt den Nu fick den frågvise herrn a t t s k ö t a.
i h e t t vatten, och späckas, ingnides skållade och rifua mandeln tillsättas.
S m ö r g r ö t (för G personer).
1 lit.
Men inom kort hade han f å t t reda- med kryddorna och bind&amp;s s å a t t den Grädden får koka upp, resten af smö- mjölk, 80 gr. smör, 115 gr. mjöl, V2 får vacker form.
Smöret brynes i en ret ilägges, och mjölet ivispas (med på herrarnes namn, och när han sedan järnkastrull, köttet lägges i och brynes stålvisp.
Smeten får därefter koka, msk.
salt.
B e r e d n i n g: Mjölken kokas upp.
h ö g t utsade dem, så skrattade Jian vackert p å alla sidor, spädes med tills d e n släpper pannan, Kastrullen hälften af buljongen och sättes in i aflyftes, äggen inarbetas, e t t i sänder, Smör och mjöl fräsas 2 min., mjölken jovialiskt.
Och d e t t a skratt var s å het ugn a t t steka omkr. ^ / ^ — 1 tim., och smeten iöres 10 min.
Massan for- spädes p å litet i sänder, under rör- sniittosamt, a t t d e t r e resande iher- hvarnnder d e t öses öfver hvar 10:dc mas med t v å matskedar till runda ning, och gröten får koka 15 min.
Af- minut och spädes, n ä r så behöfves.
bullar af en liten skorpas Storlek, smakas med salt och .serveras med rarne glömde sin trötthet och i n - Skares i tunna skifvor, lägges upp på hvilka kokas vackert gulbruna i flottyr.
mjölk.
stämde i skrattet, hvarefter d e a l l a varmt fat, Öfvergjutes med e t t par Munkarna böra formas så släta som fyra talade gladt med hvarandra.
matskedar s å s; garneras med persilja möjligt och ej mer ä n 3 st. kokas och grönsaker eller legymsalad i snäc- på en gång.
— Flottyren får ej vara Hvad hette nu herrarne?
Hur fann kor och serveras med afredd sås.
Ha- för het, t y d å kunna munkarna ej VECKANS PRISTÄFLING.
den frågvise herrn deras namn?
ren kan äfven spädas med grädde istäl- svälla u t.
— De vändas med h å l - let för buljong, serveras d å med brynt slef, och d å munkarna hafva gulbrun PRISTÄFLING N:R 4 3 Lösning insändes undertecknad med potatis och vinbärsgelé.
färg p å båda sidor, upptagas de med hålslef och läggas på sugpapper p å HVAD H E T T E D E TRE RESANDENA?
namn och adress till Red.
af Idun plåt i spisen.
De sockras loch G å t a af E b o n. senast den 12 november.
A k u v e r t e t S i l l m e d ä g g s t a n n i n g (för G varm serveras varma med sylt, som efterrätt personer).
2 stora salta sillar.
En frågvis herre träffade en gång bör angifvas pristäfling n: r 43. eller till kaffe eller t e.
Äggstanning: 3 ägg, 2 kkp.
De t v å första r ä t t a lösningar, som under en järnvägsresa tre andra herrar, mjölk, V2 " tsk.
socklar, 1 msk.
finhackad persilja.
Laxpudding (för 6 personer).
som emellertid voro mycket t r ö t t a och vid d e n därefter verkställda gransk- ningen påträffas, erhålla följande p r i s: T i l l f o r m e n: 1 msk.
smör (20 3V2 h g.
salt lax, 1 lit.
skummjölk, 1 ville vara i fred.
lit.
kokt, kall potatis, 3 ägg, 2 tsk.
gr.) ..
Den frågvise lämnade fram sitt visit- 1: a p r i s: en försilfrad brosch eller mjöl (10 gr.), 4 del.
gräddmjölk, tyt B e r e d n i n g: Sillarna urtagas, flä- kort och ville gärna veta d e t r e an- också böcker — fritt val — till e t t kas och vattenläggas dagen innan de värde af 10 kronor.
2:clra p r i s: böcker d r a herrarnes namn.
skola användas.
De inklappas däref- ter i fiskhandduk eller hvitt papper Den minst trötte - af dem t o g då till e t t belopp af 5 kronor.
och ryggbenet jämte alla småben bort- upp e t t papper på hvilket han skref tagas.
Hvarje filé skares i G bitar.
En eldfast, l å g form smörjes med ett a n t a l ord och lämnade d e t sedan LÖSNING TILL P R I S T Ä F L I N G N:R 3 9.
smör, sill bitarna läggas i och äggstan- till den frågvise och sade: ningen hälles öfver.
Sist öfverstrÖs » Här ser ni namnen på alla de stäl- Ordet ä r: Hallå!
persiljan, formen sättes in i varm ugn och får stå i ugnen, tills ägg stamningen len som vi under vår resa besökt, Vid den företagna granskningen a f fått en vacker, ljusbrun färg.
d e t ä r 28 ställen, s å a t t ni kan förstå, de insända lösningarna h a de t v å först a t t vi ä r o alltför t r ö t t a a t t prata.
påträffade r ä t t a lösningarna l ä m n a t s K u b b a r (omkr. 40 stycken).
185 gr. sötmandel, 30 bittermandlar, 240 gr. strösocker, 3 hela ägg, 15 gr. hvete- 3 L.
B e r e d n i n g: Mandeln torkas val 1 är det lämpligaste bränslet för matlag- ning och vattenvärmning.
5 r S ^ &lt; T T / KNÄ.CKEBRÖDSBAGERI B e g ä r K o b b s med SVERIGE Akta Göteborgs- Knäckebröd.
Är öfverlägset öfriga munvatten i m e k a n i s k t r e n a n d e förmåga.
Gör tänderna hvita, stärker tänder o c h tandkött.
Rengör b r y g g o r o. k o n s t - g j o r d a t S n d e r härmed så undvikas inflammationer.
Hygienkonlrollant: D:r G.
Hjort af Ornäs.
Världsberömda.
Tel.: 11 &amp; 929.
SINCER C:0 Stockholms Gasverks U i s l n i n g, Kungsgatan 14.
Bikstelefon 28 93.
G a S S t e k l i g n a i?
S p i s a r SYMASKINS AKTIEBOLAG Filialer i alla större städer.
Peking, Canton, Honkong, Congo, Zaryana, Maracong, Mandarin.
M.
S.
K o b b s S ö n e r, G ö t e b o r g.
Sveriges enda specialaffär i Thé.
Etablerad.
1809. utlämnas på prof en månad gratis.
mot en kvartalshyra per kr.
2: 60 till 3: 60. b a k a d e h e m m e n äro j u de bästa, men de kunna lätt miss- lyckas.
Detta händer emellertid aldrig om man tar till hjälp.
Allm.
telefon 40 57. i J.
6.
SWARTZ ' HÖGSTA HVETEMJÖLSTW » (6ROFMALBN) (PIN MÅLEN) " SNÖFLINGAN ' " SVANEN " Eagewmans Pinna pä I i xIASmiöL ÖREBRO KEM-TEKN- TRBRI Ii ' Baftpulver * Stockholm C, 35 Birger Jarlsgatan, Tomten motsvarar de bästa af jitlandets Christ- liche Hospize oeh Temperance Hotels.
hvarigenom de m e d Lämpligt för damer och familjer.
Inga liten öfning bli lätta, drickspengar.
delikata och porösa.
— 704 — J.G.S.
NOflRKÖPBie J.G.S.
M0RRKÖFW »
En i mullen bökande.
Kapitalet ökande.
Lifslust uppehållande.
Orenhet förvållande.
Mången m a t r ä t t kryddande.
En viss - kroppsdel skyddande.
Alltid fyrbent klifvande.
Uppå vågen drif vande.
Sibylla.
RADHP Ansjovis i Ostronsås Erkändt bästa inläggning.
El 23 DIAMANTER.
Ipj El E] • Ei El • E!
as e r s fS i rs l i t al a m d e vä s l or e t rade Sybe ö i l rs-, El Ej E!
E3 EJ f n i n w j ofok r- i f ochKor v t ar i af ärer.
Ej • El EJ ES E] E!
För » Alla ' Välskötta tänder vårdas med » TKJ?
El af följande personer, hvilka alltså er- h å l l a de utfästa prisen: F ö r s t a p r i s e t: Fröken B. Grafström, Stock- holm.
A n d r a p r i s e t: F r.
Lydia Af dessa diamanter små.
Olson, Smedjebacken.
Kan man e t t vackert tänkspråk få, Ifall de ordnas riktigt.
En sanning- säga d e oss då, Som ingen af oss bor försmå, TIDSFÖRDRIF.
E t t visdomsord, r ä t t viktigt.
ITaxe.
GISSA NAMNET.
S T O t t A T O L Lång i näsan, sur i min, Gick h a n dä ' n och fann d å redan, Hvad h a n ofta erfor sedan, Hur i ä k t a stånd ä r bra Nödigt a t t mitt h e l a, ha.
CHARAD GÅTA.
Lägg nu till m i t t första, och d e t vid sidan hänger.
Lägg nu till mitt andra, och det vägen stänger.
Lägg n u till mitt tredje, och d e t i luften svänger Och ned p å sitt rof utur skyarna blänger.
Mitt hela ä r en stad i Sverige.
CHARAD.
De här betecknade småorden äro bil- dade af de bokstäfver som ingå i nam- På mitt f ö r s t a steg en kväll net på e t t mycket guteradt sällskaps- Mjölnur Pelle, ack, så säll!
nöje.
Upp i fönstret för a t t blicka På sin kära, rara flicka, Sig i luften spridande.
Som i glädjen a t t b l i brud, Vapen för en stridande.
Hvem k a n denna glädje klandra, U t i trädet gungande.
Profvande sin bröllopsskrud Slungad u t af sjungande.
Gnolade och sjöng mitt a n d r a.
Alänskoföda, närande.
LÖSNINGAR Ryska jorden skärande.
Han där nere, t just och kär, T i l l familjen hörande.
Tror h a n redan brudgum är, TILL TIDSFÖRDKIFVET I N:R 42.
F ö g a n y t t a görande.
Tar mitt t r e d j e och sig klänger DIAMANTGÅTAN: a, ful, furan, Alånga känslor tydande: I det öppna fönstret opp.
aurikel, lakej, nej, 1.
Bord och byrå prydande.
Men » stopp », ropar hon med en sittopp, X * art i benen sättande.
Knuffar honom ner och stänger Kroppstyngd underlättande.
Både fönster och gardin.
SVAR KAMINER AF TAUSTEN (Forts.) N:r 242.
Underteckn., som också har själf ständig plats, har flera gånger haft en liten tesupé i sin » kula » med pre- cis samma resurser, som stå eder till buds, och k a n d e t vara till någon n y t t a för eder, vill j a g gärna be- skrifva den.
Naturligtvis få gästerna ej hafva samma anspråk som i fa- milj, trefnåden och nöjet kunna vara lika stora ändå, mina små fester äro alltid omtycklfca, t. o. m. personer med r ä t t stora anspråk hafva deltagit i dem och me df ör t an g enäma minnen.
Ni får naturligtvis tillreda d e t hela förut, så intet mera än tevattnet åter- står d å gästerna anländt, allt som påminner om » kök » ä r undanröjdt och bordet kan också dukas alldeles färdigt, med allt hvad som skall bjudas.
Först blir d e t j u smörgåsar och t e, så nå- FÖR VED OCH KOLELDNING.
BEHAGL G I ASTE OCH Ä J MNASTE VÄRME.
BRÄNSLEBESPARANDE.
HÅLLBARA.
MÅNGA STORLEKAR.
BEGÄR UPPLYSN N I GAR!
_j HANDÖLS TÄLJSTENS &amp; VATTENKRAFTS A.-B., s Sydsvenska Kredit Aktiebolagets F~ UTSTÄLLNINGSLOKAL BlRGERJARLSG.
3 3, STHLM.
Skulder: Kassabehällning 1,478,531: 53 Obligationer 7,526,955: — Fastigheter &amp; inventarier 4,660,430: 63 Reverser med hypotek af diverse 47,819,093: 36 29,013,317:50 Kreditiv- o. Kontokurant- ritkningar 16,132.230:83 Hos inhemska banker 232.769: 53,.
utländska banker 1,292.394: 49 Å andra rakningar 4,079,491: 13 Väx a l r Kronor 112,235.214: — Aktiekapital Reservfond Dispositionsfond Pensionsfond Depositions- &amp; Kapitalräk.
Sparkasseräkning Upp- &amp; Afskrifnings- och Kontokurantrakningar .. Postremissväxelräkning ... Till inhemska banker i utländska banker A andra räkningar Svaga och blodfattig ftnsmaftavet SCHWELZER-Sl DEN TULLFRITT TILL a » b a r n och ä l d r e, b ö r a a n v ä n d a V a s e n s (f. d.
N o r d s t j e r n a n s) " F e r r o l, hvilket stärkande järnpreparat hastigt ökar k r o p p s v i k t e n.
F ö r e d r a g e s lätt af alla.
P å alla a p o t e k till 2 k r.
fl.
0 ställning d e n 3 0 s e p t.
1911.
Tillgångar: gon liten efterrätt och sist frukt.
De- korera bordet med röda eller hvita astrar, gula dalior eller krysantemum, lika bra med prästkragar som finnas stora, vackra i trädgårdar vid denna tiden, en bordlöpare i samma färg som blommorna, som endast få vara e n färg och e n sort, girlander af höstlöf, endast bladen trädda i hvarann, sätter man så en slöja eller skärm i rödt kring lampan blir dekoreringen af stor effekt.
Lägg upp frukten p å e n hög skål, som placeras midt p å bordet, stick in frukt knif var na mellan frukten, duka med frukt- och smörgås-assietter samt koppar och brutna servetter, .gärna af papper; kopparna kunna sättas p å särskildt bord.
jämte efterrätten, då ställas d e brutna servetterna på assiet- terna.
Till smörgåsar köpes krydd- och franska bröd, käx » Marie » och peppar- kakor; förse smörgåsar af brödet med t. ex. ägg och ansjovis (äggen kokas 7 — 8 min., krossas med gaffel p å en tallrik, litet grädde eller mjölk slås öfver, d å de bli sammanhängande och äfven och lägga på dem, d e t t a blir ut- ej falla af smörgåsen, ansjovisen lägges märkt vackert.
Köp äfven en liten på och tryckes till litet), vidare salt, bit Eochefortost och stot sönder den kött, tunga, metvurst, kokt, mager och blanda upp den med smör, tills skinka och kalfstek med gurka eller det bildar en tjock, jämn gröt.
På tomater, sky o. dyl. På käx och peppar- konditorierna kan ni få köpa såväl grön kakor strykes smör, på d e förra läg- som röd färg.
Blanda ett par droppar ges marmelad, p å de senare ost, (en färg i massan och bred sedan däraf utsökt delikatess).
Smörgåsarne sättas på cakes.
De bli utmärkt vackra och på små brickor eller tallrikar, hvar välsmakande.
Tag så äfven litet små- för sig, med underlägg af spetspapper bröd till teet samt till efterrätt n å - (finnes a t t köpa i satis af 100 ist.
.i olika gon fruktkompott med kakor, och eder storlekar, pris kr.
1:50) och bli dessa lilla tesupé ä r både fin och elegant A. B — m.
n äs t an oumbärl i ga sen man vant sig skall n i fä se.
vid dem, t y de äro prydliga och tref- N: r 243.
En n y t t i g och användbar liga vid alla tillfällen.
Efterrätt göres klädning kan göras af kläde i någon af 2 ägg, 50 gr. socker, 40 — 50 igr.
mellanfärg.
Man kan få franskt kläde mandel (söt, som stötes eller rifves), för 3:50 met.
och som det ä r myc- 1 del.
mjölk, 2 del.
grädde; d e t t a vis- ket bredt blir d e t t a t y g ej alls dyrt.
pas samman, sättes öfver eld och får Garnera den sedan med litet spetsar under fortsatt vispning sjuda och eller bårder samt siden eller nättyll i tjockna, e j k o k a, 6 blad gelatin läg- färg i halsen och den verkar elegant geisl i, slås upp och får kallna.
2 del.
och blir mycket användbar.
grädde vispas till hårdt skum och röres A. B — m.
i den kalla krämen som sedan slås i — Studera Iduns Mode- och Huud- formar och ställes på sval plats, bör arbetstidning.
Hvad säger ni om n: r lagas 2 — 3 tim. före användandet, gar- 9 i oktoberhäftet?
Ni kan j u förenkla neras d å med biskvier och sylt.
Till iden litet, om ni så vill.
Ebon.
teet bjudes dessutom wienerbröd, krydd- N:r 244.
I Iduns kokbok finnes en skorpor, smörkringlor etc. H a r man beskrifning p å karamellkokning.
dessutom råd och det lämpar sig, kan K. man till frukten bjuda ett glas sherry, 245.
Se I-Ijärtstedts Svenska sko- d e t t a liksom d e t hela blir j u .indi- lor N: r och utbildningsanstalter.
K. viduellt.
Man kan j u variera med smör- N: r 246.
Lägg märke till annonsen gåsar efter behag, en varm r ä t t k a n ju lagas, t. ex. en omelett af grön- om » Konstslöjd i hemmen » i Idun n:.r saker, hummer, fisk, sylt etc.; men 41.
Genom a t t lära Tarso-arbete kan då skall den vara varm, rummet blir ni erhålla ganska god förtjänst.
H.
S. bemängdt af matos, och i stället skall N:r 247.
J a g har en längre tid lidit gästerna mötas af en frisk, lestmättad af samma onda under min fot som atmosfär, varmrätten kan saklöst ute- slutas, har själf aldrig haft den, med ni och försökt en hel del olika läke- medel som ej hjälpt mig, men n u har litet artistiska anlag kan allt göras så trefligt och angenämt att, trots rät- j a g ändtligen funnit e t t säkert bote- medel som skall bli m i g e t t nöje ternas frånvaro, d e t hela kommer a t t präglas af feststämning och lifsglädje^.
a t t få rekommendera er.
J a g köpte på apoteket för - 10 öre Kjöngs plåster.
Tog en b i t af det, som j a g värmde öfver e t t ljus med en pennknif och G.
L.
— Nu för tiden ä r så lätt göra strök så salfvan p å en liten lapp.
små fina, vackra smörgåsar, n ä r man Däröfver lade j a g en b i t bomull och kan få köpa nästan allt i charkuteri- så strumpan på.
Efter e t t par d a g a r affärer.
J a g råder er a t t köpa e t t kände j a g betydlig bättring och efter par bitar fars i olika färger och t. ex. ytterligare några dagar var ömheten skära små fina strimlor eller andra fullkomligt borta.
På natten beh öfver figurer och lägga på smörgåsar.
Ni det ej ligga på utan man t a r d e t kan säkert få köpa litet färgad gelé af om morgonen.
Samma plåster kan 15,000,000: 4,400,000 200,000; 116,105: 51,519,860: 21,436,339.
70 10,956,044: 04 1,085,818: 48 1,424,562: 19 1,396,942: 82 4,699,541: 13 Kronor 112.235.214: — Begär prof Duchesse, V o t i e le lé,, S M atin oU s S o S u e p n i l e le,, Taf etas, Crépe de chine, Eolien C ö S bro- d a e m rad m e et klädn p in ly g sc a h r blusar direkt till privatpersoner, porto- och tullfritt Schweizer &amp; Co., Luzern S 4 (Schweiz på våra nyheter i svart, hvitt eller kulört: Kamera.
Hvar finnes d e t n å g o n godhjartad person som vill gifva en bröstklen foto- graf en b e g a g n a d el.
k a s s e r a d k a m e r a.
H a r varit sjuk och till arbete oförmö- gen sedan 1 sept.
1909.
Tänker m e d e l s t fotografering förtjäna en s l a n t till m i t t lifsuppehälle.
T a c k s a m för svar till Leonard öst, Afd.
7, Söderby Sjukhus, Uttran.
Hälften så skadligt, hälften så dyrt blir bönkaffet, om Ni använder " KATHREINER " som tillsats.
120 cm.
bredt, från 9 5 öre metern, till klädningar och blusar, äfvensom och i batist, ylle, lärft och siden.
endast garanteradt solida sidentyger Sidentvgs-Bxport.
— Kungl.
Hofl.
och Vi sälja till bostaden.
Kina-Vin med Järn.
Vidjjygieniska Utställningen i Wien 1906: Statspris och ' Hedersdiplom samt Guldmedalj.
Stärk e a r. nde — m A ede p l titre f t ö a r nde s, va n g e a r, vsty b r lo k d an fa d t ig e a, blo o d ch rena r n ek de onv m a cent Pörtråffilg smak.f ^ " Det är fråga om Eder hälsa. "
J. SERRAVALLO, T flest öfver 7,000 rek.
at läkare.
Kungl.
o. Kejs.
Hoflev., (Österrike).
Till salu &amp; apoteken i flaskor om V » 1- a Kr.
2.50 o. om 1 1. k Er.
4.50.
— 705
ligga flera dagar.
J a g hoppas ni skall person, h a n helst vill paschasa med, I E n dag for Ljung p å auktionen efter få samma goda hjälp som j a g fått.
om d e t kunde bära s i g!
— — — häradsdomaren i Järsjö och köpte hans Ja, d e t säger j a g dig, tös, a t t v a r gamla fjädervagn och en bättre en- Anna H — m.
N:r 248.
Se Ellen Keys artikel pen- du klok och förståndig, så skilde bettssele med metallbi s !ag.
du d i g från d e n eländige göingen, I början af juni kom e t t bref från från Gestriklands Linneväfveri äro håll- sionat i världsstäderna.
som inte bryr sig om dig e t t världens länets jordbrukskonsulent a t t h a n i barast oeh i bruket billigast.
Moderna N: r 2-19.
Nygift p a r går först om- dugg, — det syns j u nog — och fick medio af juli tänkte eskortera e t t mönster.
Låga priser.
BEGÄR KATALO kring på små korta visiter hos sina dig en bra.
och hederlig m a n h ä r tjugutal - småbrukare från Kristianstads- bekanta och gör därefter bjudning för nerifrån, som inte lämnade hustru och orten på en studiefärd till provin- som innehålla det för nerverna så vik- GEslriklands binneväfueri, Gefie Z. dem.
Ego.
hem för e t t uselt skogsboställe, som sens nordvästra del och p å vägen ville tiga och styrkande lecitinet.
Detta a r e n N:r 249.
Sitt n i lugnt och vänta knappt ger m a t till katten ens! » besöka Björkeröd och t a g a d e t lilla Linnetvätten lifsviktig beståndsdel i hjärn- och nerv- på bjudningarna, ingen människa h a r » Tala aldrig om skilsmässa, far, » för- mönsterbruket i betraktande.
anspråk på en nygift familj.
Natur- klarade dottern lugnt, m e n s å be- Ljung fick ä n brådare efter detta.
substansen.
Vid neurasteni och andlig mar väl utaf sol- och lufttorkning efter fullständig hygienisk tvättbehand- ligtvis skall n i göra visiter, men be- stämdt, a t t fadern förstod a t t det inte Han ordnade i redskapsbod och öfveransträngning m. m.
Lecitin ä r ling.
höfver ej bjuda någon förrän n i själf dugde med några öfvertalningar, » jag vagnsskjul, h a n putsade och gjorde Vi hafva inrättat oss härför ioch blifvit bjuden.
A. B — m.
skiljer mig aldrig från Olof, utan han fint i stal lar och uthus och p å gårds- » nerv-föda ».
Muhlrads Lecitin-tablett er inbjuda alla som har intresse af a t t fås endast å apotek.
N: r 250.
Olive Schreiners ook: Kvin- själf ber mig därom!
Och vänta p å planen.
bese modern tvättbehandling till per- honom skall j a g om d e t så blir t i o Så körde han in till staden och vid nan och arbetet.
K. souligt besök.
år eller mera!
Och någon annan karl hemkomsten hade h a n med sig d e n Vördsamt än han kommer j a g aldrig a t t se å t vackraste rödlackerade gungstol och Stora Essingens Ångtvätt.
en gång!
— — Så t a l a aldrig mer — väl nedpackade — en guldbronserad Telefoner: Riks o.
Allm.
: Stora Essin- om något sådant! » hänglampa och kaffeservis af rosigt gen 12.
Och gubben muttrade några rader porslin, e t t helt dussin koppar och TVA MÄNNISKOR.
i skägget om envisa glöttar n u för två kakfat och kanna, sockerskål och " C * 11 f ö r s ö k s k a l l v i s a E d e r att tiden, som själfva ville r å d a och trodde snipa.
Och så en fin blågul flagga för baljnitarne hjäipa mot gissnande Skildring u r skånska folklifvet af de begrep mer ä n far och mor.
Men flaggstången!
träbaljor.
Pr ask å 100 st. 1 kr.
Skrif Karla Rönne.
om Olof och skilsmässa talades sedan genast till S.
A. W. Sundelin, Göteborg.
Gamla Cilla slog ihop händerna af aldrig e t t ord.
— — — häpnad och beundran och kunde inte (Eorts.)
Reklam Shanfung-Siden.
•CVån första hand.
Liiirsta platsno- I fyra års t i d hade Olof ijjung n u begripa hvad som t o g p å Ljung, som Kuku, kuku, l ä t d e t inifrån skogen tering.
F ä r s k s a l t s j ö f i s k, Hafs- Direkt från våra mäktiga téförbin- så ödslade med pengar, han som annars och småfåglarna skyndade a t t stämma bott p å Björkeröd.
Och den, som n u var så rädd om styfrarna.
kräftor, Räkor, krabbor och Hummer.
delser sälja v i i reklamsyfte denna för- upp sina glada melodier.
B e t sjöng såg d e t t a ställe, skulle icke kunnat tjusande kvalité, samt äkta Malteser- Ärade order effektueras omg.
Begär Några dar före midsommar tog Olof kragar, knypplade lör hand af siden, och drillade ur hvarje buske, hvarje känna igen d e t gamla, förfallna hem- prisuppgift.
A. ZEINWOLDT.
GÖTEB och pojken i t u med a t t polera och till träd, d e t sjöd och svällde af saf och manet.
partipriser (BILLIGARE ÄN SVENSKA Den n y a järnvägen, med station i t v ä t t a den blårnålade vagnen, nysmorde KÖPMÄN KAN KÖPA SAMMA VARA), lif i hvar ört, hvar tufva!
ctet STORARTTID UPPFINNING.
Bokhulfcct, ej långt från gården, hade selen och gned beslaget så det glänste vill säga för något under / s af varans SNÖHVIT TVÄTT PA NÅGRA Och öfver allt d e t t a hvälfde s i g gifvit Olof god förtjänst som rallare som silfver.
verkliga värde.
MINUTER.
K r ä f * e r e n d a s t en himlens b l å kupa med en sol, som under lång t i d.
Och hvad som var Och pojken fick besked a t t dagen Begär prospekt med pris, prof och tiondedel af förut erforderligt arbete.
nått sin middagshöjd.
än b ä t t r e!
Nu kunde h a n lätt och efter midsommardagen köra till sta- villkor från TE-A.-B.
KOHINOOR, GÖTEBORG.
Olof stod betagen, förtrollad!
Kläderna hålla dubbelt så länge.
Bruks- bekvämt få hem a l l d e n kalk, som tionen vid tolftåget och h a väl ryk- Hvilken fägring, hvilken s y n!
behöfdes a t t lägga på mossjorden om tat fuxen och inte glömma hissa flag- anvisning gratis och franko.
Köiner- gan i topp innan h a n begaf sig af.
Prenumerera på Idun.
7a — d e t gjorde skäl för s i t t namn, den skulle ge goda skördar.
lagret, 24 Smålandsgatan, Stockholm.
Cilla skulle baka hvetebröd och små- ha IS sköna.
Fagerhult, hans kära fö- De ljungbevuxna fälten närmast går- delsebygd, vid hvilken han var fästad den tog h a n aock först i t u med.
Det kakor och nacka d e n stora leghorns- var e t t styft arbete och det fordrades tuppen och steka till middag och h a med tusentals osynliga trådar.
och blåst i stugan.
Olof skulle Hanna skulle h a varit med i dag.
både krafter och tålamod a t t få d e n fint bort p å e t t par dar och h a frun- Då hade hon inte kunnat kalla trakten bestämda arealen i ordning och för- resa timmer sframmande med s i g n ä r h a n vandlad till djup jordmylla.
Men för ödslig och fattig, ful och naken!
hvar svettdroppe, som vattnade tegen, kom igen.
J a Hanna!
tänkte Olof p å Hanna.
Och hvart sten- Ljung gaf alla order med glänsande Ständigt gingo tankarna till henne!
block, som rödjades undan, hvar kva- ögon och jubel i rösten och bara skrat- AX A Hafregryn äro synnerligen dryga.
Därför Ljung älskade sin hustru allt för dratfamn jord, som vanns, förde h o - tade och skämtade, n ä r gamla - Cilla bör mera vatten eller mjölk tillsättas vid kok- högt för a t t kunna glömma henne nom ju närmare målet.
med hela sitt rynkiga anlete som e t t ningen, så att gröten ej blir lör tjock.
och h a n visste a t t äfven h o n höll Det var j u för hennes skull h a n stort frågetecken undrade och gissade honom kär.
mödade sig och släpade och den tan- och funderade öfver hvad som skulle En gång — d e t kände h a n inom ken gjorde d e t tunga dagsverket lätt.
stå på.
sig — skulle allt bli godt och b r a De första åren hade Ljung inte frå- — — — Tåget brusade fram öf- igen och .Hanna, till sist gå som hus- gat mycket efter hur det såg u t inom- ver vidderna, stannade en stund vid den lilla stationen och aflämnade och mot- mor p å Björkeröd.
hus och bohaget hade varit d e t allra o g passagerare, men fortsatte snart Men först måste allt bli annorlunda tarfligaste.
Men efterhand fingo de t åter sin färd och försvann i skogen.
och bättre 1 F ö r s t skulle h a n bygga uttjänta, rankiga möblerna ge rum för Olof Ljung gick med spänstiga steg och odla och dika u t och rödja och nya prydliga — soffa och skänk i E t t större tvärs öfver perrongen och h ä n till hans lilla hemman stå som ett mönster- allmogestil, grönmålade.
bruk, putsadt och fint inne som ute, bord och å t t a stolar i samma stil och trädgårdsstängslet där bakom.
Här stod färg fullbordade inredningen i stugan.
Johan vid skjutsen och undrade hvad i hvar vrå och vinkel.
Till kammaren f örfärdi gade h a n — d e t kunde vara för rart främmande Första klass familjehotell.
Centralvärme, hiss o c h Och d e t fattiga Björkeröd, som ty Ljung snickrade själf hvarenda tin- som skulle hämtas med vagn, när det Hanna nu föraktade och af skydde, gest efter ritningar i » Småbrukaren » — bara v a r e t t litet stycke a t t gå från badrum.
skulle bli henne lika kärt, som d e en t brunbetsad säng, kommod och fön- från stationen och till Björkeröd.
var honom.
— — — sterbord, där var också god plats till Han glömde a t t hälsa, så brådt hade ENDA HOTELL I ROM DÄR SVENSKA TALAS.
BREF BE- en byrå, men den skalle nog komma han a t t bliga p å en vacker ung Och Hanna!
se ' n och utan a t t Olof Dehöfde göra kvinna, n ä t t och prydligt klädd, som Ja, hon gick nere i Stäfvie och syss- den!
SVARAS PÅ SVENSKA.
gick vid husbondens sida, och båda lade som vanligt med litet af hvarje i föräldrahemmet.
Men de gamlas alla Under a l l t d e t t a arbete blef d e t sågo så föririnerligt glada och lyck- CASTELLI &amp; LANTENAY.
försök a t t få henne a t t stänga d e t lilla hemmet honom kärare för hvar liga u t.
egna lilla hemmet och flytta in till!
dag.
Och hans längtan efter a t t få » Här s er d u d i n matm or, J ohan.
dem i sin forna kammare, voro för- dela d e t med hustrun växte.
F ö r min hustru Hanna, » sade Ljung.
Och gäfves.
Hon bodde kvar i » lillastuga » hvarje bräda han fogade samman, för pojken fick ändtligen huan af och och höll n u som förut p y n t a d t o c h!
hvar spik h a n slog in, kom h a n j u gjorde en tafatt bock för fruntimret, fint som i ett dockskåp.
Och allt det stora målet e t t tuppfjät närmare.
som smålog och t o g honom i hand.
skulle vara precis som när Olof var Och d e t gemensamma boet skulle Därpå hjälpte Ljung sin hustru upp där.
Hans gamla hvardagshufva hängde nog till sist gifva dem lycka och i vagnen tog själf tömmarna och satte ännu på sin spik i taket och pipan frid!
sig bredvid henne.
Och så släppte stod stoppad på hörnhyllan.
På väggen På fjärde sommaren hade Ljung rif- h a n efter tygeln och l ä t fuxen sätta ofvan soffan hängde hans och Hannas vit kos tall slängan och byggt upp en af mot hemmet.
Tusentals Professorer och Läkare rekom- porträtt i brudstassen, och framför d e t t a ny präktig ladugård e t t stycke från mendera DIALON såsom det verksammaste I Vägen gjorde en sväng ur bokdungen kunde Hanna s t å långa stunder tills boningshuset uppe p å backkrönet, d i t och och angenämaste inströouder för såväl små I så småningom uppför.
Den hennes ögon skymdes af tårar och han också hade för afsikt a t t flytta mötte steg barn som vuxna; mot stark ntdnnstning.
sko-1 d e n lilla, bäcken, som under d e t sved ä n d a ned i hjärterötterna vid stugulängan, n ä r han fick r å d bygga buller och skaf, inflammation och rodnad i hnden, v i d j bång rusade åstad för a t t tanken på honom, från hvilken h o n eon ny.- brännsår, hudklåda, liggsår och talrika hud- kasta sig i SäfsjÖns famn.
kunde skiljas så kallt och så ovänligt, | sjukdomar.
Finnes å alla apotek.
Inredningen i den nya ladugården var Så voro d e uppe p å höjden och kanhända för alltid.
den allra mest moderna och praktiska Björkexör l å g framför dem.
och å t t a vackra, rödbrokiga kor stodo Och Hanna s å g med förundran d e t Nej, a c k n e j, inte för alltid!
och stampade vid de cementerade prydliga boningshuset, d e t nybyggda Han skulle komma tillbaka, h a n foderborden därinne.
stallet, trädgården och alltsammans • — m å s t e komma och h ä m t a henne med pjfllSEPTBfiq Också hade Olof p å flera bekantas så fint, så pyntat och n ä t t!
Flaggan sig till Björkeröd!
Ack, n u var hon tillrådan sitt jordbruk för smälde för vinden, u t e p å gärdefle- färdig följa honom, hvart det ä n bar, premiering anmält nen gingo de hvita hönsen och kack- h os Hushållningssällskapet, vore d e t ock till världens ä n d a!
Och den prisnämnd, som besåg stället, lade, i dörren stod gamla Cilla och J.
Hvarje d a g stod h o n p å verandan, hade många berömmande ord för d e t neg och välkomnade.
Och öfver allt- otåligt väntande a t t halte-Kristian välskötta småbruket.
— — — sammans sommarsolen u t hela floder skulle komma med postväskan.
Kan- af strålande, värmande ljus!
Vårsolen hade pressat tjälen ur jor- ske d ä r v a r bref från Olof!
den, hela naturen sjöd och ångade Hon s å g och såg tills ögonen fyll- Men alltid gäckades hennes hopp.
af d e t nya, fulla lifvet, och p å björ- des med t å r a r och hjärtat af stilla k a m a s långa hängen voro bladen full- ånger och sorg Öfver a t t hon så länge Julen kom och gick, påsk och pingst Framme i Olofs vackra träd- låtit Olof gå h ä r ensam och öfver- likaså — d e t blef sommar och d e färdiga.
t blef vinter igen, men ingen Olof hör- gård stodo narcisser och pärlhyacinter gifven af henne, som bort s t å vid i blom och äppelträden började redan i hans sida.
des af.
skifta i rödt och hvitt.
Och hon tyckte a t t hon aldrig, h u r Många gånger kände Hanna en okuf- Från morgon till kväll var Ljung mycket hon ä n försökte, skulle kunna lig lust a t t själf sk-ifva till mannen, i verksamhet.
ge honom nog Igen och hålla af ho- skrifva varmt och kärleksfullt och be ho- Han styrde plogen i den svarta myl- ' nom och hjälpa honom så som h o n nom glömma och förlåta.
Men så kom lan där t i l t a lades till tilta, h a n harf- förtjänade.
den medfödda s^ttbondestoltheten och 2:A UPPLAGAN.
ville h a ett ord a t t säga!
Det var h a n vade och trumlade och sådde, d ä r | P å eftermiddagen gingo Olof och som borde t a g a första steget, det var han gick i sin nyröjda åker och sjöng Hanna omkring och besågo ägorna, i han, som lämnat sin unga hustru en- så d e t hördes ä n d a bort till gamla De gingo där hand i hand med åkrar- sam och rest s i n v ä g från hemmet Cilla.
Hon sysslade i stuga och fä- nas böljande grönska omkring sig.
Det och henne.
Det var hans skyldighet hus och stultade omkring 1 kök och såg u t a t t bli e t t godt å r och säl-1 a t t ödmjuka sig och tigga om för- spiskammare, i fart med a t t ställa lan hade vädret varit så gynnsamt.
om middag å t Ljung och hjälppojken, I trädgården stodo jordgubbarna i låtelse och öfverseende.
han lejt n u till vårbruket.
| långa, jämna rader, redan sänkande Så gingo åren.
E n d a g p å andra » Han ä r d å en ovanlig karl, d e n grenar med stora rodnande bär m o t året efter Olofs afresa, n ä r Hanna Ljunga-Olof, » muttrade gumman små- marken.
Hallonbuskarna voro öfversål- gick och dukade middagsbordet, bör- leende för sig själf.
» Så trägen och lade med halfvuxna bär och fruktträden jade fadern försiktigt föra samtalet rask och tavarlig och så alltid or- buro tusentals gröna kart.
in p å Ljung.
dentlig och förstör inte e t t öre p | å Olof visade och förklarade och be- » Hm, h ä r h a r d u nu snart g å t t; i fylle!
Och vänlig och hjälpsam och r ä t t a d e och hustrun lyssnade och l o g tre å r och v ä n t a t, .på, a t t h a n skall gladlynter!
— — J a, d e ä r d å en mot honom.
Men d e t l å g liksom en komma igen!
Din bästa t i d försvinner riktig glädje se en så hyggelig k a r l!
af bön för d e t h a n måst utföra allt på d e t viset!
— — När man tänker — — — Den d ä r slättbomänniskan, d e t t a ensam i de varma blickar h o n AF på a t t d u ä r socknens både rikaste hustru hans, skulle h a pisk och d e.
t gaf honom.
och likaste kvinna och så ska g å och med besked, som nänns l å t a en s å ' j n På kvällen sutto de båda på verandan krusa en så ' n där fattiglapp!
Du som man gå h ä r ensam och sörja och och sågo h u r solklotet doppade sig kunde få ' en karl p å hvart finger, l ä n g t a efter ' na.
F ö r d e t gör han, flammande rödt i Säfsjön och dess re- det ser j a g tydeligt, fast h o n för- flexer länge dröjde kvar bland träden.
om d u ville!
Se bara p å vår nye J O H A N N O R D L I N G.
nabo, nämdemannen!
Hvad tror d u tjänar d å inte h a n gaf n a en tanke (Eorts.)
han t i t t om t ä t t gör sig ärende h i t en gång, d e t leda lifvet! » och vill låna min harf och mina häst- Olof var rent outtröttlig och hängde hackor för?
— — Hm.
man h a r v ä l i värre ä n någonsin förr.
PRIS 4 KRONOR.
ögon i pannan, fast en börjar bli gam- I trädgården gräfdes, såddes och mal, och d e t syns nog, hvar d e t ä r planterades.
Han klippte häckarna och som drar honom h i t!
— — Och den målade grinden, han grusade alla gån- nye klockaren se ' n.
Här ränner h a n I gar och reste en hög flaggstång p å .bittia och sent och Bitsår sig söka ' den lilla gräsplanen framför bonings- EXPEDITIONENS BREFLÅDA: gamla moster Karna, för a t t teckna j huset.
Detta påbyggdes med en lång, Bertha.
Iduns romanbilaga fin- upp alla de många historier och vis- j öppen veranda å t trädgården och en nes icke till salu separat, utan blott stumpar, hon kan haspla af sig!
J o, större förstukvist med brokiga glasrutor fullständiga lösnummer af Idun.
Se jo män!
— Nej, d e t ä r nog en annan å t gårdsidan.
annons å sid. 697 i detta nummer.
Nervösa personer " Ä d s LBCitin-lablefter, 2 ÄXA H o t e l l Hafregryn Hafremjöl W t n d s o i * Rom.
DIA1SN £n roman om Beeffjoven.
1 QUASI UNA FANTASIA BREFLÅDA C.
6.
Trifzes — 706 — Bofiförtags TI.
* ®.
A N N O N S E R skola vara Inlämnade till Expeditionen senast fredag för att vid Jönköpings länslasarett ä r ledig för kunna Införas I följande veckas num- tillträde genast.
Årlig lön 500 kr., kost, rum^ t v ä t t och fria utskylder.
An- mer.
sökningar med betyg (helst från lik- nande anställning) foto.
och ålders- uppgift insändas före den 30 dennes till sysslomannen, som lämnar närmare LEDIGA PLATSER upplysningar.
Hushållerskeplatsen BARN SKÖTERSKOR, utbildade, er- hålla anställning genom Arbetsförmed- lingen.
Hutvudkontor: Regeringsgatan 113.
Afdelmngskontor: Högberesg 37.
Expeditionstid k l.
9 — 4, lördagar 9 — 2.
Rikstel.
40 47.
Personlig inställelse.
Be- tyg böra medtagas.
» Anlita närmaste kontor 1 » HUSHÅLLERSKA, v ä l kunnig i mat- lagning, pålitlig och ordentlig, som kan sköta e t t ungkarlshushåll med hjälp af jungfru och ä r försedd med goda betyg erhåller genast fördelaktig anställning i st. f. en insjuknad.
När- mare meddelar Klädesfabriken, Sväng- sta.
HUSFÖRESTÅNDARINNA, duglig och fullt kompetent sökes till landtgård i södra deleo af landet till 1 november.
Husmoder saknas, köksjungfru finnes, hushållet cirka 12 pers.
Lön p r månad c: a kr.
30.
Svar » X.
X. », Iduns exp.
PLATS SOM SJUKSKÖTERSKA för Bollnäs socken och köping finnes ledig a t t t i l l t r ä d a den 1 inst.
d e c.
eller efter öfverenskommelse.
Lön 600 kr.
och 120 kr.
i hyresbidrag samt vid förrättningsställe vivre och 50 öre p r tjänstgöringsdag.
3 mån.
Ömsesidig uppsägning.
Hugade kunna insända sina ansökningar före 5 nov.
åtföljda af betygsafskrifter om kompetens och tjänstgöring samt uppgift om ålder.
Foto.
önskvärdt.
Bollnäs den 16 okt.
1911.
Kommunalnämnden.
Operations- och ÖfversJköterskeplatsen vid Visby lasarett ä r ledig.
Årslön 600 kr., fritt vivre och 100 k r.
till beredande af semester.
Ansökan, å t - följd af betygsaf skrifter, insändes till Lasarettsläkaren, som meddelar vidare upplysningar.
H urtig och duglig flicka af god familj, vät kunnig i husliga sysslor, mat- lagning, bakning, väfning, handarbeten och isynnerhet sömnad får plats i godt och ansedt hem på landet, Skåne, om goda rek.
kunna företes.
Foto och upp gift å löneanspråk mäikt " Duglig och tillmötesgående " Iduns exp.
f. v.
b. Föresfåndarinne » platsen UNG lärarinna önskar under ferierna dec. — febr.
mot fritt vivre plats såsom hjälp i familj.
Svar före 15 nov.
till i stort sortiment, för såväl drlf- » C.
D. », Ingatorp p.
r.
ning I kruka som för kalljord, MOT fritt vivre önskas plats af bättre för 1 kr.
+ porto 30 öre, 25 st. flicka som lärarinna för mindre barn (5 Hyacinter, 6 Tulpaner, 2 Ta- \ eller som lektris och sällskap.
Svar \ zetter, 2 Narcisser, 10 Crocus / till » G.
H. A. », Iduns e x p.
för 2 kr.
+ porto 50 öre, 50 st. STUDENTeKA (å latinlinjen), 19 år, (10 Hyacinter, 12 Tulpaner, 4 \ söker pla^s som guvernant, lektris eller ^.Tazetter, 4 Narcisser, 21) Crocus / sällskap i familj, helst i Stockholm, Begär priskurant.
— Gratis o. Jr.
Norrland eller utlandet.
Svar till A.-B.
L. D / EHNFBLDTS FRÖHANDEL, » Ruth », Iduns exp.
HELSINGBORG.
UNG, bättre flicka, som för närvarande innehar plats å en 1-ki.
postst.
ön- skar n u ombyte af sådan eller å kon- tor.
Är fullt kunnig i alla till en postst.
hörande göromål.
Svar t i l l » 18 " Månsilfver " - år », Nässjö.
p u t s p l a t t a n (lagligt inregistrerad) ut- MOT fritt vivre önskar lärarinna, plats för själf hela arbetet vid diskning i fin familj, a t t gå frun tillhanda.
och polering.
Den rengör kemiskt alla Äx villig hjälpa till med de göromål smorda hushållskärl och prydnadsföre- som förekommer eller läsa med barn.
mål af glas, porsHn och- metall, utan Betyg och rek.
finnas.
Svar märkt a t t d e t minsta angripa själfva kärlet.
» Lärarinna.
), Långserud p.
r.
AU borstning, skurning eller putsning öfverflödig.
Pris 75 öre p r styck.
HUSHALLSVAN, bildad flicka, kun- är Bruksanvisning med hvarje platta.
Er- nig i matl., bakning, sömnad, söker hålles i hvarje välsorterad bosättnings- plats.
Goda betyg.
Norra Inack.-By- affär eHer från rån, Malmskillnads g.
27, Sthlm.
Riks A.-B.
Albert Zadig, Malmö.
85 65.
Allm.
111 87. flkfa Haarl.
Blomsterlök Den måste Ni försöka!
OBS.!
Miabbtändande vekar!
Bildad tyska vid nyinrättade skolköket i Söderköping Förbättring af ansiktsdragen sökes h o s styrelsen för Schwerin — önskar plats i fint hem som sällskap Hagbergska Barnhemmet före d e n 10 och hjälp där unga fUckor ell.
större såsom höjande af näsprofilen och ut- nästa november.
Lön 650 k r.
med 2 barn finnas.
Svar tiH » 22 år », Iduns fyllande af insjunkna partier medelst injektion af fast paraffin, förminskning ålderstillägg efter 5 och 10 å r å 150 exp.
af för stor näsa, utplånande af dju- kr.
samt fritt vivre.
Sökande skall EN SMÅSKOLELÄRARINNA hafva genomgått fackskola för huslig önskar i jan.
eller eventuelt i april pare rynkor och ansiktsveck enligt » facial extensi om-meto- ekonomi samt dessutom vara något 1912 anställning i familj för a t t sköta amerikanska kunnig i väfnad och sömnad.
Tillträ- och läsa med mindre barn.
Har ge- den, smärtfritt borttagande af ansikts- vårtor, födelsemärken o. d., utföras å destid 1 januari 1912. nomgått särskild större kurs i moders- mitt institut för skönhetsvård af er- målet och räkning.
Enkel, villig och faren s v e n s k l ä k a r e.
Meddelan- EN SKICKLIG KOKERSKA använder barnkär.
Svar och öfriga upplysningar de om d a g a i n a för emottagning liksom helst Klafreströms spislar.
Dessa b a k a lämnar fröken Anna von Seth, Lyby p r alla upplysningar i öfrigt lämnas af bättre ä n alla andra, d å ugnen upp- Hörby.
F m i JVZa.r&gt;ia.
E n q u i s t, värmes fullkomligt jämnt.
Begär pris- Biblioteksgatan 6 — 8, Stockholm.
PLATSEN såsom föreståndarinna för kurant, gratis och franko från B r u - Allm.
22R62.
Riks Norr 3 » 0.
Halländska hemslöjdföreningen Bind- k e t, Klaf reström.
slöjden ä r ledig och k a n sökas hos INACKORDERING kan äldre dam, ej styrelsens sekr. O. Ehnbom, adr.
Halm- under 50 år, erhålla i tjänstemanna- STAD, före den 7 nov.
Aflöning D mån familj i Värmlandsstad.
Egen gård med af kompetens.
trädgård.
Svar tiU » E.
B.
A. », Iduns exp.
I MINDRE FAMILJ, d ä r barnflicka PLATSSÖKANDE I bildadt hem, helst större prästgård och passpojke finnes, kan en anspråks- i Norrland önskas till nyåret för 18- lös bättre flicka med ordningsinne, fullt kunnig i såväl enkel som finare UNG bättre flicka önskar plats i fa- årig flicka god omvårdnad samt full matlagning, bakning, städning o. d. milj p å landet, helst i prästgård, a t t sysselsättning och undervisning i hus- få plats.
.Sömnad önskvärd, ej nöd- mot fritt vivre lära hushåll.
Svar tack- liga göromål tillsammans med jämnårig vändig.
Goda r e k.
önskas.
Lönean- samt tiH » Familjemedlem Olga), Iduns kamrat.
Referenser önskas och läm- nas.
Svar t i H Rådman F.
H.
J o - språk, hels t äfven foto., böra sändas exp., Sthlm.
hansson, Nyköpin g. under a d r.
» Ingeniör; &gt;, Iduns e x p.
f. v. b.
UNG flicka, något v a n vid kontors- GODT hem på landet.
Samvetsgrann I stad i landsorten, tjänstemannahem, göromål och språkk.
önskar komma vård lämnas å t äldre person.
Svar till får som medlem af familjen, där jung- i hem och vara tiH hjälp med skrifning » A.
A. », Stenungsund p.
r.
fru finnes, bildad hushållsvan flicka, och lättare husliga sysslor.
Svar till A HVILOHEM i Råsunda emottagas kunnig i matlagning, bakning o. s. v. » A.
T. », Karlstad p \ r. klena personer.
Vidare p r allm.
telef.
plats.
Vid.
N y a Inack.-Byrån, 0 a - Råsunda 67.
Lars Montén, Stockholm.
UNG stadgad flicka, som genomgått ANGENÄM inackordering erhåUes p å kobsbergsg.
3 i, 1 tr. ö. g., Sthlm.
VERKLIGT barakär, frisk och stark 8-kl. högre läroverk, önskar plats till Långbanshyttans pensionat i Värmland.
jan.
1912 a t t undervisa e t t eUer t v å flicka af god familj, som vill hjälpa Godt bord, ljusa rum, förtjusande na- Hvad gör NI när mediciner icke Ti DFLHOLMSULFENTFLSIMV-BLEFR husmor p å landet med inomhus före- barn (8 — 12 år) i elementarämnen.
Svar tur, sjö, h ö g luft, björk- och barr- längre hafva någon verkan på Eder ' fallande göromål, erhåller plats ge- till » 8 — 12 », Iduns exp.
skogar, bil- och cykelvägar.
Piano.
Hvart skall Ni vända Eder för att få nast.
Svar med rek., foto.
samt löne- PRÄSTDOTTER önskar t i H 15 nov.
Riks i pensionatet, Filipstad 184, adr.
hjälp, när Ni ej längre vill sätta anspråk till » Familjemedlem », Nora eller 1 dec.
plats som sällskap eller Pensionatet, Långbanshyttan tro till sådana idéer som att enda P- r. föreståndarinnas ock värdinneplats i hem med en, högst UNDER SKICKLIG räddningen är i törtärandet af dro- BILDAD enkel flicka önskas i präst- två j nngf r ur.
S var t ill F r. Th or man, ledning mottagas hushålls elever såväl i ger och gifter!
enklare som finare matlagn.
som ock i familj p å landet a t t tillsammans med Länslasarettet, Jönköping.
Det finnes tusenden af stackars ett hems skötande.
För klena damer husmor sköta hemmet.
LÖn. '
Rikstel.
nedbrutna lidande, hvilka betala Kungsängen 8.
EN ordentlig, allvarlig och barnkär som önska rekreation och sysselsättning särdeles lämpligt.
Pensionatet Lång- RIKHALTIGA VARIATIONER.
BEGÄR PRLIK.
önskar mot fritt vivre komma hälften af sina förtjänster för omöj- VÄRDINNA erhåller plats hos respek- flicka bättre familj a t t lära sig finare banshyttan (Värmland).
TLDAHILMX BRAK, TFDAHILM.
tabel ungherre i mycket god samhälls- till liga läkemedel, för gifter, hvilka Van vid hushållsgöromål KUNGL.
HOFLEVERANTÖR.
ställning, ägare till större gods i sö- matlagning.
fördärfva magen och nerverna samt och kunnig i handarb.
Tacksam för FÖRSILJNINGSMAGASIN: BERIDAREBI.NI- d r a Sverige.
Sökanden bör vara hus- svar märkt » Ella 26 », Sundsvall p.
r. omintetgöra vitaliteten.
GATAN 2 7 S T O C K H O L M.
Utm.
rekreationsort alla årstider.
Väl lig och musikalisk, äga god karaktär och fördelaktigt yttre samt hurtig och UNG bildad f 1 icka ö n skar plats s om ombonade rum.
Storslagen bergslagsna- Ni gör Eder aldrig tid att öfver- sympatisk, fullt kunnig i skötseln af skrifbiträde, helst p å landet.
Är äf- tur.
Ref. Stockh.
Rikst.
6812 — 11848.
väga anledningen till Eder sjukdom.
ett bättre hem, intresserad för landt- ven villig hjälpa till med lättare hus- Allm.
169 13.
Adr.
: Kopparberg.
Riks 36. liga bestyr, samt af god familj.
Ålder hållsgöromål.
Ni tänker icke på att hjälpa Natu- Bästa betyg och ref. helst mellan 20 — 30 år.
Svar med kunna företes.
Svar tiH » S.
T. », Iduns ren att bota.
När någon föredra- foto.
före 1: sta nov.
t i l l » Godsägare » exp.
Högåsens Pensionat, Karlskoga.
Rikst.
ger ett medel annat ä n droger, så under a d r.
S. Gumselii Annonsbyrå, 140 B.
EN flicka, som genomgått e n större Stockholm f. v. b gör ni narr af h o n o m.
» O, detta samt därjämte kurser i Ljungskile Hvilohem.
är någon n y humbug », säger Ni.
LÄRARINNOR, värd.-, sällskaps-, kon- hushållskurs kläd- och linnesömnad samt broderier.
tors-, hushålls-, barnfröknar få goda Önskar snarast plats i bättre familj emottager nervösa och klena året om.
Alla läkemedel k u n n a i så fall blifva platser g:m Norra Inack.-Byrån, Malm- och önskar få anses som familjemed- God vård af exam.
sjuksköterska.
Adr.
h u m b u g efter Eder åsikt, och många Hvilohemmct, Ljungskile.
skillnads g.
27, Sthlm lem.
Goda rek.
finnas.
Svar tacksamt äro visserligen så.
N ä r droger EN bildad flicka får plats a t t efterse tiH » 20 år », Motala.
. '
misslyckas är N i färdig att gifva två små gossar.
Svar till F r u S.
EN ung dansk flicka önskar komma i Bratt, Sjögerås Säteri, Seffle.
upp allt.
Anledningen härtill är, en bättre familj som sällskap (och Nya A.
- B. Cederlöf &amp; Grunden, HUSHÅLLERSKEPLATSEN vid Nykö- hjälp.
Är villig och kompetent a t t att N i lärts att tro p å droger, all- HUMLEGÅRDSGATAN 12. pings hospital blir på grund af nu- undervisa i dans, gymnastik och pla- dtfes som E d r a förfäder på trolldom, DJURSHOLM.
varande innehafvarinnans befordran le- stik.
Svar torde sändas tiH Fru Klara L I D I N G Ö N.
åderlåtning och andra absurditeter.
dig den 1 nästkommande januari.
Kon- Bergmark, Villa » Walhalla », Helsing- Textil- o. Handarbetsatelieren t a n t a begynnelselönen ä r 400 kronor, Det enda sättet att bota åkom- hvartill komma 3 ålderstillägg, så a t t borg.
Upplandsgatan 4, n b.
S i g r i d Wigren.
mor är att hjälpa Naturen i dess den efter 10 års tjänstgöring uppnådda 29-ÅRIG FLICKA önskar plats som Torkade grönsaker.
föreståndarinna eller slutlönen belöper sig till 560 kronor.
hushållsf röken, arbete.
N a t IREN behöfver styrka och Spenat, Morötter, Vaxbönor, Toma- Dessutom h a r hushållerskan fri kost som hjälp och sällskap i fin familj hos näring — icke gifter.
Elektriciten ter, Rosenkål, Haricots verts, Bl.
Grön- jämte 125 kronor i kostförbättrings- herre eller dam, i Sverige eller utom- är Naturens medicin.
Den är nä- saker, p r pakt.
55 öre (motsvarande pengar, fri bostad med lyse och upp- lands.
Kunnig i sömnad, handarbeten, cirka 1 kg.
färska), Linser 70 öre, värmning samt fri tvätt.
Ansökningar, väfnad, glansstrykning, enkl.
och fin börjar sin l l: t e kurs den l ö j a n.
1912 RIDG och lif för nerverna.
Undervisn.
i allt som h ö r t l l h u s h.
Spanska Nötter 90 öre, Nötkärnor 2.50 åtföljda af betygsafskrifter och foto., matlagning, bakning, charkuteriarbeten » Ajax » - Kroppsbatteriet är d e n pr kg.
Närsalt, Veg.
mjölk, Lahmans äfven s ö m n a d o. konservering.
Sko- insändas till öfverläkaren vid Nykö- och öfriga hushållsbestyr, intresse för l a n i n n e h a r guldmedalj.
P r o s p e k t p å skrifning och som föreläserska.
Äger Cacao &amp; Choklad.
Fikon, extra kvalité, pings hospital före november månads enda framgångsrika appliceringsme- b p g ä r a n genom Fru A ' fh Rystedt.
pr kg.
1.04 — 1.14.
Honung, extra fin, utgång.
Elementarskolebildning önsk- god insikt i trädgårdsskötsel.
VH1 bli tod för mättandet af kroppen med ansedd som familjmedlem.
Betyg från från Svenska Biodlareföreningen p r kg.
värd.
elektricitet.
För v ä r d e l ö s a efter- praktisk skola och innehafd plats.
1.65.
Alla slags gryn och mjöl, Ro- BARNFRÖKEN till Finland.
En bildad, Svar till » Praktisk)), Rösmåla p.
r.
stadt kaffe, fin blandning, p r kg.
2.10. apningar t a m a s.
» Ajax » - batteriet frisk och barnkär barnfröken erhåller The &amp; Cacao från 2.50 kg.
Cereal kaffe arbetar lugnt och smekande, utan Stockholm Önskar 23-årig bättre god plats i Helsingfors senast fr. o. I pr VG kg.
50 öre.
Ringäpplen, Apri- stötar och irritering, men är dock m. den 7 nov.
för a t t sköta t,vå små flicka plats i fam. som hjälp och säll- coser, Päron, Persikor, Kärnfr.
Plommon barn.
Svar med foto.
och rek.
tiU skap, där jungfru finnes, kunnig i och pr k g.
1.00. '
Citroner från 1.00 p r så kraftigt, att N i ofta k a n k ä n n a Yppersta sås, till s o p - van a t t d e l t a g a i matl.
och a n d r a hus- fru Wasastjerna, F.
Telegramoyråns An- duss.
Bananer p r kg.
85 öre, m.
m. förbättringen efter en enda appli- por, kött, vildt, liga göromål samt handarbeten.
Fina nonsafdeining, Helsingfors.
K O N S E R V E R A D E GRÖNSAKER.
fisk m. m.
Lön önskas.
Svar till » Familjemed.- cering.
UNG svensk dam får plats i under- rek.
Ärter, Skurna bönor, Brutna bönor, lern, Skånska?, Iduns exp.
Tillverkad efter tecknads Hemskola a t t undervisa i ty- NI FFIR DEN FRITT.
Haricots verts, Sparris, Champignoner, ska, enkel gymnastik och som hjälp UNG, bättre flicka, önskar plats på japansk metod.
Murklor, Spenat, Nässelkål, Morötter, Vänta icke en dag längre.
Besök med barnen.
Svar på svenska.
Mrs Lenn- större egendom, (helst herrgård) för Sockerärtskidor m. m. till extra billiga Kontr.
: Prof LAGERHEIM.
oss eller skrif ofördröjligen efter strand, Westcliff School, Herne Bay, a t t hjälpa till med inomhus förefal- priser.
O b s.
I Alla varor äro af hög- Försäljes hos Hrr Kent, England.
sta kvalité och sändas fraktfritt vid lande göromål.
Lön önskas.
Svar till vår ILL., So-sidiga bok.
Den skall Speceri- o. Viktualie- köp af för minst 20 kronor.
Begär » Hurtig », Allm.
Tidn.
Kont.
Gust.
Ad.
PLATS S O M SKRIFBITRÄDE gifva E d e r inblick i mångt och bandlande.
prisoffert.
å Rektorsexpedition finnes för bildad torg, Stockholm.
mycket rörande anledningen till och flicka.
Den sökande måste vara af Stocksunds Handels-Aktiebolag, god familj, äga god och anspråkslös ALLVARLIG, huslig lärarinna Önskar botandet af sjukdomar.
OBS.!
Den Stocksund.
karaktär, vara fullt frisk samt kunna plats i familj 15 nov. — 1 reor.
Del- sändes Eder utan någon som helst S T O C K H O L M.
skrifva en rask och jämn stil.
Då tager gärna i förekommande göromål.
B a b y l ådan Fix.
kostnad.
Kungl.
Hofleverantör.
expeditionsarbetet upptager pnaast i På lön fästes intet afseende.
Svar till Tre ombyten småkl.
t den nyfödde, regel e t t p a r timmar dagligen, vore » 30 år », Iduns exp.
f. v. b.
Telefoner: Riks 8 9 0 3.
A l l m.
7648.
Guldmedalj " för nt- allt välsydt, prydligt, l:ma kval.
Kr.
önskvärdt, a t t d e n sökande vore in- HUSFÖRESTANDARINNEPLATS sökes mflrktgodS JH,Ättika, 10 + 50 öre frakt till landsorten.
B e - tresserad af hemmet.
Svar med foto., af bildad småländska.
Vill och k a n Senap och Såser, sumt ställn af finaste babyntstyrslar: schwei- som återsändes, uppgift om ålder och laga god mat.
Utm.
betyg och ref. som uppmuntran för zerbrodyr, chambric m. m.
Rek.
af FLFDELN.
1 5, HAMNGATAN Z *.
familj samt ref. insändas jämte löne- Lön 25 kr.
Ordningssinne.
Svar till framgångsrik täftan läkare, sjukhus, barnm.
Fru Ekberg.
STOCKHOLM.
anspråk till » Rektor », Lund.
» Hushållsfröken snarast), Kalmar p. r. med utlandet. "
BeUmansg.
24, Sthlm.
A.
T.
Sö.
832.
Clara Stearinljusfabrik, När droger förfela, hvad sedan?
Mors Pcnsiopat om » vilohem.
FÖP bröstsjuka.
Uppsättningar för köket.
I Örebro Husmoderskola A.-B.TIiJinborg &amp; [: o, Svensia Elekfnstra Institutet, 707 —
Det bästa läkemedlet är ^ s t a och största O v ° rfKTfl BRÖ5TKflR / lrAELLER Enda tillverkare A.-B.
Nissens Manu- faeturing, Norrköping.
1:a Anthracit • AKTIEBOLAG • — Etableradt i Stockholm 1880 — Hushållskol m Cokes Allm.
Telefon 8 68, 47 35, 4736, 3 93.
A M. BENDIX, 18 Regeringsgatan.
5 Sturegatan.
90 Drot ninggatan, Sydsvenska Gymnastik-Institutet.
^ kapten J. Thulin, LUND.
Doktor A. Kjellbergs kars i massage och sjukgymnastik.
ål Begär prospekt!
Stockholm.
Masters amuels gatan 70.
X * arnmorskan Fröken Elsa Hellman åtager sig praktik i Stockholm och landsorten.
Läkaref.
på begäran.
Adr.
Banérg.
27, Stockholm.
Tel. Ö.
3217. atine användes mot den skarpa höstluften.
Denna kraftiga, snöhvita na- tarprodnkt-extrakt af renar porer- Ina, läker huden-o. hyn vacker och klar.
I A-kta endast i hvit burk grönt lock.
The Oatine C:o, London, Oatine-Hafre Créme, Oatine-Hafre-Tvål, Oatine-Hafre-Pud er, O atine - Haf r e-B als am Levererar fullständiga öfverallt samt A. W. Nor- ding.
Biblioteksgatan 11 o. Drottning- utstyrslar.
=^^=^^^= gatan 63, Stockholm- O Lren hafre Iblir Fmed säljes Bu o j l ng T - ä n r i gar Almedahls Försäljnings-Magasin, Kungsgatan 55, Göteborg.
Specialaffär for Sjuk- o. Hälso- vårdsartiklar.
Dambindor 95 öre pr duss., med lifband 1.25.
Stickade d:o. Sprutor, Sköljkannor, Bråckband, Nappar o. Bin- dor.
Lands orts order e x p.
omgående.
Rekv.
från 5 kr fraktfritt.
Odengatan 39, Stockholm.
SAN IT AS.
F \ P l a t a u, Lait Antéphélique kändt i hela världen sedan 50 år) bästa medel mot rynkor, fräknar, lefverfläc- kar, finnar, fnassel m. m.
Pris kr.
6. — + porto.
Franska Parfymmagasinet, FÖR HÖSTSÄSONGEN Drottninggatan 21, Stockholm.
Vårda bäret, 1911!
Poudrede Rizldéale (Majorskan Edmann, Varberg).
Okänsligt, fastsittande, osynligt, full- ständigt oskadligt och med utsökt par- fym.
Förnämsta parfymaffärer.
J k ö n h e t s v å r d.
Fräk- nar, lefverfläckar, fin- nar, fnassel o. d. försvinna spårlöst på tvä dagar ge- nom det radikala medlet Iktyol, pris 2 kr.
Lock- hårvatten gör det mot- sträf vigaste hår mjukt och vackert lockigt, pris 1.75.
Missprydande hårväxt af- lägsnas för alltid med Bartios.
Ögonblicklig verkan, pris 2.50.
Försändes diskret jämte bruksanvis- ning från Kem.
Tekn.
Nederl., Malmö 20.
A k t a Hårnät bäst och billigast direkt från Svenska Hårnätsimporten, adr.
Stockholm Va.
Stort prof mot 35 öre i frimärken.
Utmärkt styr ' and ?.
Föreskrif- ves af många Ferrin Apoteket Lejonet, Malmö.
= Finnes äfven i form af Tabletter.
Fås på apoteken.
Prenumerera på Idun!
tv * Slöjdföreningen e. m. Sturegatan 33, 3 tr. Obs!
B i r g i t t a s k o l a n, Regeringsgatan 19 — 21, Stockholm.
Kurser i Klädsömnad på 3 å 6 månader.
Af gängs betyg efter 6 månader.
Lektioner i fransk linnesömnad, konstbroderi, spetssöm och knyppling.
Fär- diga och påbörjade textilarbeten.
Beställningar emottages.
Prospekt på be- gäran.
Allm.
tel. 152 35.
Riks Norr 504.
Elisabeth Glantzberg.
Emmy Kylander.
No by näs Hushållsskola.
Kurs från 15 jan.
tm 15 mars.
Bildade flickor mottagas å Nobynäs Herregård, härligt läge nära sjö och skog å småländska höglandet.
Grundlig undervisning i hushåll, väfnad, hand- arbeten m. m. meddelas af examinerade lärarinnor.
Väl inredda rum och hus- hållslokaler.
Rikstelefon.
Förfrågningar och anmälningar ställas till Fru E. von Kothen, Nobynäs pr Prinnaryd.
För Engelska sjukan, som bryter ut vid alla åldrar intill 40 år, fås säker hjälp med utvärtes medel af undertecknad, som har 36 års praktik i Engelska sjukans be- handling.
De mest framträdande symptomer- na äro blodfattigdom, slappa armar o. ben, gnatigt lynne, ingen sömn, ingen aptit, somliga äta mycket, men magra ändå, kroppen blir upplöst i slem som stoekar sig i lederna och medför och Blir ej slemmet utrensadt brytes krop- pen sönder.
Ingen behöfver resa hit.
Beskrif symptomema.
kunna bli återställda.
Bref besvaras mot dubbelt porto.
Nu utkommen!
kyla, kläda om det Sr sjukt eller friskt, oob använd Ziwertz ' Extrait Ve ge t al bästa hårkonserveringsmedel.
Rekommen- deradt af många läkare.
Finnes till salu hos frisörer och i parfymaf ärer samt hos Kongl.
Hon Ziwertz ' Eftr., Drottmngg.
42, Ajkaden, döteborg.
Återförsäljare rabatt alla nyheter har återtagit sina lektioner i Bokbinderl.
2 Hovedvagtsgade 2, Köpenhamn.
M o d e r n a h å r a r b e t e n för D a m e r och H e r r a r.
s Kurser å 25 kr.
Åfven meddelas undervis- Anna Lundborg Ändrad ning i porslinsmåleri.
Anmälningstid 4 — 5 adress.
Allm.
Tel. 224 59.
Se vidare vår annons i Iduns Modellkatalog.
Perukfabrik &amp; Hårhandel, Q Svenska UtnneiMjrps&amp;ttnlngtm för bosättningar och brud- hos e utlottar årligen i fyra dragningar mönstergilla alster af konstindustri, konsthandtverk och konstslöjd i värde vari- erande från kronor 6,000, 5,000, 4,000 etc., e t c.
intill 25 kronor per vinst.
Lott för helt år 15 kronor eller med om- sättning, till 2 kr., 3 kr., 4 kr.
och 6 kr.
per respektive klass.
Återstående dragningar den 14 september och 14 december.
Utställning och lottförsäljning 16 Birgerjarlsg.
aro b a s t!
1 Tärning gifver ' A liter finfin buljong.
Namnet MAGGI garanterar alltid en utmärkt kvalitet I Norra jgaaggl-JSolagets Bantorget 22.
Nederlag, Ä.
T.
186 atoeaiioim, 29.
B.
T.
30 81.
I ec Aktiebolaget aflagges efter 2-ärig kurs aJ kvinnliga elever vid Prospekt gen.
p .^ BARNKLÄDER ®s B r i k e t t e r Rikstelefon 179, 6610.
Gymnastikdirektörsexamen Ny kurs börjar 18 sept.
S utslag.
Sneda lemmar Tusentals intyg finnas.
Iduns Mode k l a a t o l g N:r 4 Malmö.
om Kefir-mjölk Stockholm C. a. Regementsgatan 82.
Missprydande hårväxt borttages för alltid med Trianon- pasta utan efterlämnande af märken Hanna Bengtsson, med e t t r i k h a l t i g t u r v a l a f säsongens bästa modenyheter.
T i l l salu i a l l a boklådor, hos a l l a tidningsförsäljare och p o r t o f r i t t f r å n I d u n s e x - p e d i t i o n, Mästersamuelsg.
43, Stockholm.
Pris 60 öre.
af Apot.
V. Karlin, eller rodnad i huden.
Absolut ofarligt, luktfritt medel — icke pulver.
Bättre än elektrolytisk behandling.
Användes dagligen med osviklig framgång i min praktik för skönhetsvärd, vid behand- ling såväl i ansiktet som å kroppen.
Pris 5 kr., till landsorten mot postför- skott.
Försändes diskret.
Biblioteksgat.
6 — 8, Stockholm.
Riks Norr 390.
Allm.
22662. quist, Maria En- Försumma icke, o m N i mot hög provision vill sälja moderna och fina m. m., att genast rekvirera prof- kollektion, som erhålles ej franco, från kort Jul- OCh Nyårs- gratis, JOSEF SJÖBERG, Tranås.
MYRSTEDT &amp; STERNS AKT E I BOLAG Annonsera i Idun.
THULE STOCKHOLM.
- Kgl.
Hofleverantör.
• KUNGSGAT.
5.
A l l m.
Tel. 4 5 8T.
Rikstelefon 5 83.
Sveriges största Specialaffär i CHOKLAD &lt;BL CACAO « Sfcäsia svensHa faBriHa D:r Reielis Kaffe och D:r Buelis Banan-Kakao äro idealdrycker för hemmen.
Kaffet 1 kr, % kg, Kakao 1.10 pr A kg.
paket.
Direkt försäljn.
från Werner Nederlag 4 Bryggareg.
Sthlm.
Prof o. prospekt sändes mot 20 öre i frimärken.
Ombud antagas på alla platser.
J Holmstedt Ma o t r, Möbe y t l ger, Gard n i er, Möb e l r TTled deffa m • m.
Största lager Allt orientaliska till mycket fötjer Oduns " RomanBifaqa, mattor.
låga, — 708 — bestämda nummer priser.
arR 20.
Wilhelmssons Boktr.
A.-B., Sthlm, 1911.
