# ID: svediakorp-per1954
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1911
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 30,136
# sentences: 2,009
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 36 (1287).
24: DE ÅRG.
VANLIGA UPPLAGAN HUFVUDREDAKTÖR SÖNDAGEN 1 0 SEPTEMBER 1 9 1 1.
JOHAN OCH A N S V.
UTGIFVARE NORDLINO.
LÖSNUMMERPRIS: BITR.
12 REDAKTÖR: E R N S T HÖGMAN.
RED.-SEKRETERARE: E L I N WÄGNER.
ÖRE.
Lapparnes konstnär.
DEN DÖDSRUNA öfver Johan Tirén, med hvilken Idun i dag öppnar sitt nummer, är författad af den unge lappen Torkel Tomasson, som för närvarande bedrifver stu- dier vid ett af Stockholms gymnasier och hvilken känt det som en hjärtesak att täta en stämma klinga fram vid den bortgångne konstnärens bär just från de djupa leden af det folk, han ägnade sin kärlek och starkaste gärning.
H ELT VISST var j a g den, som först af den lapska nationen mottog underrättel- sen om förlusten af en man, som stått lapp- folket mycket nära.
Den lapska nationen torde för närvarande icke i den utsträckning, som vore önskligt, nog kunna betyga sin aktning och tacksamhet för denne sin konstnärs, Johan Tiréns, minne.
Men framtiden, hoppas jag, då äfven detta folk nått fram till en högre kulturutveckling, skall veta att i lapparnas historia odödligt bevara detta namn.
Denne lapparnas väktare, konstnären Johan Tirén, var född den 12 okt.
1853 i Själevad, Ångermanland, där fadern var präst.
WETTERGREN &amp; KERBER D I R E K T Ö R DAN BROSTRÖM f .Tseger fo o. 581
Efter studier vid huf&gt; udsladens Tekniska skola vann han 1877 inträde som elev vid fria konsternas akademi.
H ä r eröfrade han 1880 kungliga medaljen för prisämnet " Loke fängslas af Åsarna ".
Efter studier utrikes drogs han tillbaka till hemlandet, och bland de jämtländska fjällen och Ovikens storslagna regioner fann han det folk, hvars säregna lif han som konstnär skulle komma att tolka.
Huruvida Tirén p å andra områden vunnit popularitet som konstnär faller icke inom mitt område att skildra.
Det jag vet är, att när det gällde att på duken konstnärligt framställa lapparna och lifvet på högfjället, då var och förblef Tirén den ende verklige lappkännaren och specialisten.
Man må icke t r o att man blifvit lappkän- nare med det, att man en eller annan gång rest upp till Lappland och därvid, som man ofta får se, händelsevis råkat komma i tillfälle att röka en fredspipa med lapparna och solvit i en lappkåta med en lurfvig lapphund till hufvudkudde och snarkande lappar omkring sig.
Nej, det fordras mer.
Tirén hade i åratal följt lapparna, lefvat deras lif, tagit del i matfatet och icke dragit sig undan att en stormig höstnatt stå vakt vid renhjorden på högfjället.
På denna väg hade han lärt känna lappfol- ket för hvilket han, likt en G. v. Duben, tyck- tes ha fattat en osläcklig kärlek.
Genom denna sin stora erfarenhet hade han insett nödvändig- heten af att mot förtrycket värna detta folk, på samma gång han på konstens väg velat tolka dess ofta hårda kamp för tillvaron.
I politiskt afseende har också Tirén spelat en viss roll i lapparnas historia.
Det är ho- nom jämte major Cl.
Adelsköld lapparna i främsta rummet h a att tacka för, att en lag kom till stånd mot tjufskytte af renar.
Det påstås att Tirén bröt isen genom sin " L o k e ", " Jämtlandssägen " och " Näcken " m. fl.
För oss lappar framträdde han stor i lapp- stridernas heta dust 1890, och det var också då, som han på allvar ägnade sig åt att med penseln skildra fjällfolkets strid.
Händelsen var den, att på 1890-talet hade uppstått ett spändt förhållande mellan lapparna i Härjeådalen och bofasta, för hvilka senare den norskfödde bruksägaren i Funäsdalen Wil- liam Farup var den ledande.
Farup lät systematiskt nedskjuta renar i massor, så snart dessa råkade komma på hans ägor.
Tjufskjutning af renar hörde icke till ovanligheten.
Lapparna å sin sida stodo så godt som maktlösa.
Ingen lag fanns att till- lämpa mot de bofasta.
Lapparna själfva ägde icke förmåga a t t hos statsmakterna framföra sin ställning.
Då var det, som Tirén såg sig föranlåten att ingripa.
Till riksdagen 1891 in- gaf Tirén en broschyr öfver de grymma dåden, och saken kom för riksdagen, där Adelsköld höll ett - utomordentligt tal.
Det var nu som Tiréns, här återgifna duk " Skjutna renar " ex- ponerades, och hvad man i ord icke kunnat få fram, det har artistens pensel förmått tolka.
Sedan dess blef Tirén afgjordt en lappfolkets konstnär, och undan för undan drogos hans mäs- terstycken fram för en beundrande allmänhet, men kanske endast den, med lapparnas förhål- landen förtrogne, kunde fullt förstå hans konst- verk.
Tiréns konstnärliga talanger ligga utom min kompetens a t t bedöma, men ett vet j a g, att sanningen har han så godt som alltid träffat.
I sin " Snöstormen " har han på ett mäster- ligt sätt, som ingen annan, förmått skildra lappens ofta benhårda kamp för sin existens.
På duken " Vargarna i renhjorden " har han på ett träffande sätt, genom sin dyrköpta er- Prenumerationspris: Vanl.
upplagan: Praktupplagan: Helt år Kr.
6.50 Helt är Kr.
8. — Hälft år » 3.50 Hälft år » 4.25 Kvartal • 1.75 Lösn:r » 0.12 Kvartal » 2.25 Lösn:r • 0.15 farenhet, lyckats få fram huru vargarna i dag- gryningen (vargen går till anfall vanligtvis i dagbräckningen eller också i sista kvällsskym- ningen, mera sällan midnatts) anfalla en beva- kad renhjord från läsidan.
Man ser hur en varg huggit en ren i " vankeskrifveb ", bakre extremitetens tjocka muskel mot låret till, där vargen bekvämast hugger första taget.
Renen blöder och håller just på att ge tappt, då ren- vaktaren med sin spjutstaf synes måtta vargen dödsstöten.
Hvarför konstnären från scenen icke utelämnat lappen och den lilla skällande hunden har jag icke lyckats utfundera.
Saken är den.
Det lyckas aldrig en lapp att döda en varg i den ställningen.
Det påstås, a t t konstnären här velat illu- strera något särskildt och den, som lyckas för- stå taflan rätt, finner också förklaringen öfver den, i mitt tycke öfverflödige lappen och den lilla skällande hunden.
Ur den mängd konstverk Tirén frambragt vill j a g till dem, jag redan nämnt anföra: " Lappar på jakt ", " Renhjordens midnattshvila " (vallgossen lutar sitt hufvud mot skälloxen för att icke riskera vådan att somna från hjorden), " Vilsegångna lappar ", hvilken eröfrat stort upp- seende i utlandet, " Rast i skogen " m. fl.
Tirén har från fjällfolkets lif skildrat sorg, kamp och strid, men han har också förmått skildra lifvet på högfjällen lika storslaget, som FRÖKEN LÖNROTH VID SKRIFBORDET.
det i verkligheten är.
" Rivalerna " t. ex. är en typisk Tirénare på detta område.
En ståtlig renhjord befinner sig under par- ningstiden en höstdag på middagshvila.
I för- E t t n y t t författarnamn.
grunden befinna sig hufvudpersonerna, två ståt- IJNDER RUBRIKEN " Ett eldprof är Idun i liga rentjurar sporrande upp marken efter sig dag i tillfälle förmedla en väl så intressant under deras vilda kamp och kraftmätning, me- litterär debut, på samma gång vi meddela en unik dan i bakgrunden en håller utkik för att se bild af den unga författarinnan.
Till denna har hvem af de kämpande måste kapitulera.
fru Julia Svedelius, f. von Heijne, velat foga föl- jande poetiska och varmhjärtade presentation.
Elisabeth Lönroth.
Den man, hvars lifsgärning mot lapparna jag här ofvan sökt skildra, var i hela sitt väsen en verklig lappvän i själ och hjärta.
Till hans trefna tjäll uppe på Döbelnsg.
40, eller senare p å Upp- landsg., kommo ofta hans många vänner från fjällen.
De framburo till honom då ofta sina bekymmer, och Tirén visste då alltid råd.
Tirén var stor som konstnär, men som män- niska, lappvän och för- svarare af våra intressen höjer han sig öfver hela vårt lands konstnärs- V Ä R L D - TORKEL TOMASSON.
Årets tolf kapitel.
För november ha v i utsatt s o m täflingsämne: Många bäckar små.
.
.
Ett kapitel om de ungas och klok uppfostran till hushållning.
sparsamhet Inför detta ämne mötas antagligen många tankar, deras, s o m s t å grubblande inför problemet, deras s o m misslyckats v i d försök till l ö s n i n g o c h deras s o m lyckats, o c h v i h o p p a s att de senare vilja dela med sig af sin erfarenhet.
Täflingsskrifter, s o m skola vara försedda med påskriften: Iduns artikeltäfling, samt åtföljda af författarens fullständiga namn och adress, måste vara inlämnade till redaktionen af Idun senast den 30 september 1911.
För den enligt redaktionens åsikt bästa artikeln utfästes ett pris af ett hundra (100) kronor och den prisbelönade uppsatsen inflyter i något af Iduns novembernummer.
Stockholm den 1 september 1 9 1 1.
Redaktionen af Idun.
D ET VAR EN GÅNG en dunfin liten sång- fågel, som föll ur boet och bröt vingarna under sin första flyktdag.
Fåfänga voro dess flaxande försök att höja sig öfver marken, den kunde aldrig mer svinga med de andra högt mot den blånande himlen, och ändå hade den längtat därefter så oändligt.
Fågelhjärtat pickade af sorg, och den vingbrutna gömde näbben och glömde att tänka på den rikedom af lycka, som ligger däruti att kunna sjunga fram smärtan så väl som jublet.
En dag, då alla andra flyttfåglar drogo mot sol och söder, och isvinden kom den tysta sångarfågeln att ana dödens närhet, då höjdes för allra första gången en ton från dess strupe.
Den kom från ett sorgtrött hjärta, kanske var det därför tonen blef så gripande.
Så länge fågeln lefde, upphörde den inte att sjunga allt klarare om den fröjd, som ett par drömda vingar kunna ge en fågel.
Och tonerna stego högt, ja, högre än någonsin ett par vin- gar mäkta bära.
— — — Det finns många slag af vingbrutna sångare, och hon, som j a g nu går att presentera för Iduns läsare, delar deras öde.
Ty är man inte vingbruten, när man ej min- nes en enda hälsodag under hela sitt lif?
Då man spänt sin viljestyrka till dess yttersta möjlighet för att kunna sköta sitt arbete men slutligen hör den spröda klangen, som bådar att styrkan skall springa af, om man ej släpper efter.
Då man står inför lifvet stum af bäf- van för dess många svårigheter.
Elisabeth Lönroth skulle kunna skildra detta, men hon vill ej tillåta ens att någon annan gör det, försynt som hon är.
Emellertid måste man snudda äfven vid Stoekholm, Mästersamuelsg.
43. i; Bedaktionen: Idnns Byrå o. Expedition, Expeditionen: Riks 1646.
Allm.
9803.
Riks 1646.
A, 6147.
Kl. 9 - 6.
Annonskontoret: Riks 1646.
A.
195.
A.
402.
Kl. 9 - 6.
1.
Riks 86 59.
Allm 4304. gj n i Verkst.
direktören kl. 11- - JJI 10 — 1: e d.
Nordling: ' Riks 86 60.
E.
: É t — 582 — Annonspris: Pr millimeter 26 öre efter text.
30 öre å textsida.
20 o / „ förhöjning å sär- skild begärd plats.
enkel spalt: Utländska annonser debiteras 50 öre med 20 o / o förhöjning å sär- skild begärd plats.
dessa hennes erfarenheter för att kunna glädjas öfver den vida port, som öppnats och genom hvilken en ny utsikt strålar emot henne.
Med djup tacksamhet inför Gud har hon låtit sig ledas — till att börja med stödd ge- nom andras uppmuntran — in på en ny väg, författarbanans.
Då hon för ett och ett hälft år sedan måste sluta det alltför kräfvande lä- rarinnekallet och läkaren ordinerade en absolut hvila till sängs under ett års tid, var det, som sångartonerna pressades fram.
Gff efdprof.
Ur €fisa6effj Bönrotfs " / BiBfisfia gestaffer ", som i dagarne uf&amp;ommer på Tiorsfedf &amp; Söners förfag.
V Abraham upprepar åter för sig själf Guds befallning.
Den bränner honom som med eld.
Han kan ej skjuta den ifrån sig.
Så står han ännu en gång upp och går fram till den sofvande gossen.
Tunga tårar falla utför den gamles kinder.
— Isak, min Isak!
Abraham förmår ej längre stanna inne i tältet.
Ångesten hotar att kväfva honom.
Han måste ut i natten, ut under den månljusa, stjärnströdda himmelen.
Där kan hans ande lyfta sig uppåt.
Där känner han sig närmare den Högstes tron.
Men nattens timmar skrida, och alltjämt kämpar Abrahams själ med Gud.
Ändtligen böjer han sig ned med ansiktet mot jorden och förblir så orörlig en stund.
Men när han sedan reser sig upp, är hans an- lete som förklaradt.
Striden är slut.
Abra- ham har gjort offret.
Är så den Högstes vilja, då är han färdig att gifva honom äfven Isak, sitt lifs glädje.
Ingen makt i himmelen eller på jorden kan hädanefter hindra den gamle troskämpen att fullgöra den Högstes befallning, och hans förtröstan sviker honom ej.
Så visst som Herren lefver kan han ej återtaga sina löften.
Och skulle ej han, den Allsmäktige, han som låtit Sara föda en son på sin sena ålderdom, skulle ej han kunna uppväcka de döda och återgifva till lifvet Isak, den son, öfver hvilken så många löften hvila?
I BEGIFVA oss ännu en gång till Beer- Seba.
Abraham är trots sin höga ålder ännu en kraftfull man.
Sara däremot börjar att känna årens börda, och hennes krafter aftaga.
Isak har lämnat de egentliga barnaåren bakom sig och börjat utvecklas till yngling.
Gestalten Och nu till hösten är den första volymen är smärt och högväxt och hållningen alltigenom färdig af de " Bibliska gestalter, tecknade för barn och tilldragande.
Hans väsen är fortfa- och ungdom ", med hvilkas nedskrifvande hon ädel rande mildt och fridsamt, så helt annorlunda sysslat de tider hon haft kraft därtill.
än Ismaels vid samma ålder.
Ofta hvilar ett Det är ett märkligt arbete, som här kommer tankfullt och drömmande uttryck öfver löftets ungdomen till del.
Hon har försökt måla med son.
Det är som skådade han stundom in i lifvets egen färg några af de monumentala per- fördolda världar eller läste framtidens förbor- sonligheterna ur gamla testamentet.
gade ting.
Omutlig inför Jahves vilja träder Abraham Likväl är Isak ingen dådlös yngling.
Han oss till mötes som den första gestalten.
Ny- älskar att följa fadern på dennes vandringar testamentligt ljus skimrar Josef i sitt händelse- mellan de olika betesmarkerna eller att deltaga rika lif, där vedergällningens lag uppenbaras.
i herdarnas arbete med boskapen.
För alla Moses, Daniel, Samuel, David harpolekaren och och en hvar, som han möter, har han ett gladt Saulströstaren, ett ståtligt följe af gudsmän, ord eller ett vänligt leende.
Också är Abra- träda fram inför oss fattbart lefvande och hams son, den blifvande höfdingen och stam- nära.
fadern för mycket folk, beundrad och älskad Det yttrades för ej så länge sedan på ett af alla, äfven af landets hedniska befolkning.
Ej underligt om den gamle faderns hjärta betydelsefullt teologiskt möte i vårt land: " Barnens andliga fantasi måste försättas i rö- sväller af kärlek, stolthet och glädje, när han relse, om kristendomsundervisningen skall bli betraktar denne son, som Gud gifvit till hans ålderdoms glädje och tröst.
Och han kan ej dem kär. "
De som haft tillfälle att taga del af detta uthärda dun tanken, att något ondt skulle arbete tro, att Elisabeth Lönroths bok just i kunna hända den älskade sonen.
Men så en natt plågas Abraham af oroliga det afseendet skall göra stor nytta.
drömmar.
Som hon under många år varit kristendoms- Slutligen vaknar han med en beklämmande lärarinna, äger hon ju förutsättningar att kunna känsla, att någon fara hotar Isak.
Den gamle behandla ämnesmaterialet.
Hennes biografiska går fram till hans läger och lutar sig öfver teckningar äro grundade på bibeln, ej på bibel- honom.
Månljuset faller just nu öfver det kritiken, och hennes gestalter hafva lefvande vackra, ungdomliga ansiktet.
Gossen sofver framträdt för hennes egen inre syn — det är den lyckliga barndomens fridfulla sömn, och därför de komma läsaren så nära.
ett leende hvilar på de halfslutna läpparna.
Inför hennes manuskript tänkte j a g: månne Tydligen felas honom intet, och fadern åter- icke barn och ungdom skola kalla denna bok vänder till sin hvilobädd, men sömnen vill ej för en " rolig bok "?
Och därmed är intet van- mer infinna sig.
vördigt sagdt.
Tvärtom.
Det klagas ofta öf- Nu höres en sakta hviskning.
ver bristen på verkligt god och på samma Abraham sätter sig upp och lyssnar.
Han gång roande lektyr såväl för familjekretsen hör sitt namn nämnas.
Förvisso har Herren som vid syföreningar, samkvämsaftnar, söndags- något att säga sin tjänare.
Han lyssnar åter.
skolor o. s. v. Just där tror jag de bibliska — Abraham!
gestalterna kunna fylla ett behof, då nu deras — Här är jag.
del I inom de närmaste veckorna utkommer på — Tag din son Isak, din ende son, som du Norstedt &amp; Söners förlag.
har kär, och gå bort till Moria land och offra Andra pennor än min må referera bokens honom där såsom brännoffer på ett berg, som pedagogiska värde.
Jag skulle ju egentligen jag skall visa dig!
bara säga några ord om dess författarinna.
Abraham hör intet mer, men om och om igen Hennes yttre lefnadsöden äro, för så vidt upprepar han för sig själf de fasansfulla orden, jag känner dem, föga händelserika.
Ständigt och han kan till en början ej fullt fatta deras sjuklig, som redan nämnts, växte hon upp på innebörd.
Slutligen blir det honom dock klart, det fagra Tyresö, där hennes far var kyrko- att Herren befallt honom att offra Isak, det herde.
Hennes gladaste barndomsminnen äro käraste han äger, till brännoffer.
förknippade med de stunder, då hon fick samla Då sammanpressas hans strupe at ångest.
syskonen omkring sig och berätta, berätta.
.
.
Kallsvetten strömmar utför hans fårade panna Hennes trånga värld blef då med ens gräns- och kinder, och han skälfver af smärta.
Väl lös.
Hon flög själf i fantasien, hvart hon ville, har Guds utkorade under sin långa lefnad haft ja hon visste ej ens, hvart hon styrde sina att utkämpa mången het strid i sitt inre.
Väl ha hans tro och lydnad mer än en gång blifvit tankars sväfvande vingpar.
ställda på hårda prof, men aldrig har själs- Med åren ha de burit henne allt högre uppåt kampen varit så fruktansvärd som i denna natt.
mot den värld, där tyngande bojor lossas, och — Offra Isak — men huru blifva då löftena hon har själf sagt mig, att det arbete hon nu fått utföra har skrifvits i stunder, då hen- fullbordade?
— Nej, det kan ej vara den Högstes vilja.
nes ande känt sig fri och hennes andliga hörsel — Gifva Isak till brännoffer åt Herren!
— varit skärpt.
— Herre, Herre, du den allra Högste, all JULIA SVEDELIUS, min egendom vill jag gifva dig.
Begär blott f. von Heijne.
icke detta enda, blott icke Isak — icke Isak!
— Ur själens innersta djup kommer denna bön, men Herren svarar ej sin tjänare.
- som äro fläckiga eller nedsmutsade kunna ge- nom k e m i s k blifva fullt användbara.
Priset hiirför är lägst Kr.
3.
- per klädning.
Det to dock ej likgiltigt till hvilken affär Ni vänder Eder, t y det - är stor skillnad på kemisk t och — kemisk tvätt.
tvätt KLÄDNINGAR — t v ä t örgpyte Kemiska Tvätt- &amp; Färgen A-s., Göteborg.
Emellertid börjar nu dagen att gry.
Abraham går att väcka Isak och tvenne tjä- nare, hvilka skola följa med på den rätt långa och besvärliga vandringen till det nordliga berglandet.
Till sonen och tjänarna såväl som till Sara säger han endast, att Herren bjudit honom att gå åstad och offra ett brännoffer i Moria land.
Snart äro också alla förberedelser afslutade och en åsna lastad med lifsmedel, vatten och ved.
Och redan innan solen hunnit långt på sin bana, är Abraham på väg för att fullgöra den Högstes befallning, den svåraste han nå- gonsin mottagit.
I hans själ bor ej längre någon tvekau, men tung är vandringen, och ju närmare han kom- mer målet, dess större är hans smärta.
Den gamles rygg är böjd, och tungt lutar han sig mot sin staf, under det han vandrar uppåt bergstrakten.
Mot aftonen af den tredje dagen känner han, att målet är nära.
Han stannar, lyfter sitt hufvud och ser sig omkring.
Då får han på afstånd se en kulle, som höjer sig något öfver den öfriga omgifningen, och med ens blir det honom klart, att det är där han skall offra Isak.
Han vänder sig till sina tjänare.
— Stannen I här med åsnan!
Jag och gossen vilja gå dit bort.
När vi hafva till- bedt, skola vi komma tillbaka till eder.
Abraham lägger så veden på sin sons axlar.
De unga skuldrorna uthärda med lätthet den börda, som i denna stund skulle bli den gamle för tung.
Själf tar han däremot elden och knifven i sin hand.
Och så börja de två, far och son, vandrin- gen uppför Moria kulle.
Tysta gå de vid hvar- andras sida.
Abrahams knän svikta, men han går dock beslutsamt framåt.
Isak betraktar då och då sin fader.
Han kan ej undgå att lägga märke till det allvarliga och sorgsna uttrycket i hans ansikte.
Redan förut har det väckt j " T-jr T T M 1 Wm Å TV 7 ' § \ M M MLJ MLJ / l f \ l; | L L / U £ jT \ l • ' M rl \ t E " h t - modernaste rinpappersorm.
— 583 — Sj » octaltt£ovt n •mrm i ' ' • » ' - ' » • rtnawe POST-, itftflj-, KOftte- i OCft Tfycftpappei * •.
^_ • Samt KaftOTig,; textpapper tillverkas at Klippan-: M m s
gossens förundran, att fadern ej medfört något djur till offret.
Nu griper en aning honom.
— Min fader.
— Här är jag, min son.
— Se här är elden och veden, men hvar är väl fåret till brännoffret?
— Gud utser nog åt sig fåret till bränn- offret, min son.
Fadern vill ej i förtid skrämma sin son, och ej kan han vara fullt säker därpå att Isak ej skall försöka fly.
Därför vill han ännu en stund behålla för sig själf den fruktansvärda hemligheten.
Men Isak har redan läst den i den gamles ansikte.
Han förstår, hur hans fader nu måste lida — ej ett ögonblick tviflar han på faders- kärleken, — och ej vill han genom fruktlös klagan öka hans sorg.
Men stor är barna- J hjärtats ångest inför dödens åsyn.
De två gå åter tysta en stund, men snart äro de framme vid målet.
Abraham begynner sitt svåra värf, och Isak hjälper själf till att bygga det altare, där han inom kort skall gifvas till offer åt Herren.
När allt är redo, säger den gamle med dar- rande stämma: — • Du är brännoffret, min son.
Och Isak svarar: — Jag vet det, min fader.
I denna stund skulle det ej vara svårt för den starke och vige gossen att undfly sin gamle fader, men likväl låter han sig utan motstånd bindas ofvanpå veden, t y hvad den Högste befallt, måste j u ske.
Intet ord kom- mer öfver gossens bleka och skälfvande läppar.
Blott en ångestfull blick på den älskade fadern, som nu höjer sin knif, och så sluter han ögo- nen i väntan på dödsstöten.
Då, i detta ögonblick, omslutas de två, den gamle och den unge hjälten, af det mest strå- lande ljus, och en röst kommer från ofvan.
— Abraham, Abraham!
— Här är jag.
— Kom icke med din hand vid gossen, och gör honom intet, t y nu vet jag, att du fruktar Gud, då du icke har undanhållit mig din ende son.
Både Abraham och Isak ha hört hvarje ord, och ej är fadern nu sen att lösa banden, som fängsla hans son vid altaret.
Men i detsamma får han se en vädur, som fastnat med hornen i ett snår.
— Där har han ju brännoffret, som Gud själf anvisat.
Med hast skyndar han till stället, slaktar djuret och lägger det på veden i stället för sin son.
Mörkret har fallit på, men lågorna af offer- elden stiga mot skyn och upplysa med sitt flammande sken den helgade mark, där en gång i framtiden otaliga offer skola frambäras i den Högstes helgedom.
Abraham och Isak knäböja vid hvarandras sida.
Glädjetårar falla utför den gamles bleka kinder, och båda uppsända ur öfverfulla hjärtan tacksägelse och lof till den Högste.
Då — i ett nu — öppnar sig himmelen för deras hänförda blickar, och ett strålande sände- bud från den Högstes boningar sänker sig ned till jordens barn och talar i Jahves namn.
— Jag svär vid mig själf, säger Herren, att eftersom du har gjort detta och icke undan- hållit mig din ende son, därför skall jag rik- ligen välsigna dig och göra din säd talrik så- som stjärnorna på himmelen och såsom sanden på hafvets strand, och din säd skall intaga sin fiendes portar.
Och i din säd skola alla folk på jorden blifva välsignade, därför att du hörde min röst.
Å N G • A E R N A • O F • O / C A R - H E M M E T " • J ^ T J E R f N I E • x m.
GÄSTERNA MITT HEM stod högt öfver dalarna där vinden spelade fri i öppna och vida salarna all rymdernas melodi, där brusade många rösters tal och många pulsars dans, då ögonen biktade fröjd eller kval i blid eller tårad glans.
Där sjöngs det om morgonländerna, om frihet och purpurljus, där susade forntidslegenderna sitt hemlighetsfulla sus.
Släkten och riken och öden och år mig gästade dag från dag, till sist i en suck, ett löje, en tår försmalt mitt lyssnande jag.
Ty porten jag öppnat och grindarna för hvarje vägarnas son, som dragit med ödet och vindarna Gud vet hvarthän och hvarfrån.
Jag honom bjöd mitt bord och mitt bröst och visste ej ens hans namn, men lyssnade till hans ord och röst och gråt och skratt i min famn.
Ni gäster i stjärnhöga nätterna, er ljusblick skärpte min syn, att vida jag såg öfver slätterna och hembygdsåsarnas bryn: i rymderna dansade världarna fram enhvar i sin hemvarma sfär, jag klart den oändlighetshymn förnam, som brusar i allt som är.
Jag glömde mig själf för gästerna och rörda stämmornas sång, som striderna talte och festerna, som lifvet bjöd dem en gång.
Skilda till länder och tidehvarf, som ångest, som hopp och mod buro de mänsklighetens arf i mänskligt bultande blod.
Än ståndar mitt hus öfver dalarna där vinden spelar fri i öppna och vida salarna all rymdernas melodi.
Men själf är jag droppen i evig ström,, som famnar mig själf och mitt hus,, jag själf i mitt jollrande barn är en dröm om ett fjärran morgonljus.
Uppgif lifvidd (under armarne), midjevidd och kjol- längd erhåller Ni till Eder figur Erhållas omgående till nedanstående pris inom Sverige: Bluilif 40 öra, P a p p e r s m ö n s t E r.
Mönster kunna äfven beställas efter andra än våra modeller.
Beställ- ning skall då åtföljas af den modell som önskas.
Friset är då dubbelt mot det vanliga.
fullt tillförlitlig », moderna och eleganta M • Expedieras portofritt inom Sverige om rekvisition åtföljd af likvid insändes till Kjolmönster utan släp 50 öre, Prinsessklädnlng 75 öre, Reformdräkt 75 öre, Barndräktmöntter 50 öre, Kragmönster (Pellerin) 50 öre, Kappmönster 60 öre, Nationaldräktmönster 1 kr.
— 584 — MXateraamnelag.
4B B, Stockholm, Mönsteraffären " Chie ".
Tlnders Trufeon.
Jn memoriam.
A NDERS TRULSON ÄR DÖD.
Budska- pet kom så plötsligt, och hans vänner, som före hans afresa till Södern hörde honom tala med sin vanliga trygghet om det före- stående arbetet därnere och sin gamle lärare Zarthman, åt hvars sällskap han gladde sig, sända nu en bestört och sorgsen tanke till den graf i Civita d ' Antino, där han redan hvilar.
Ehuru man väl visste, att hans hälsa var något vacklande, kunde det stundom före- falla hans omgifning, som om Anders Trul- son i öfverdrifvcn grad sysselsatte sig med sitt hälsotillstånd och dietetiken i allmänhet.
Det kunde till och med skämtas en smula om saken, men han blef envist vid sitt.
Och det smärtsamma faktum visar nu, att Anders Trulson i detta som annat var en man, som visste hvad han gjorde och hade fog för sina principer.
Det är icke längre så ondt om målare i Skåne, men Anders Trulson var en af för- grundsmännen — en af dem som arbeta och hvilkas arbete är förnyelse.
På hans skuldror kunde den unga skånska konstens uppgifter hvila tryggt, sina brådaste läroår hade han bakom sig, han föreföll färdig för det långa, svåra konstnärskapet och vid sin död var han endast 37 år gammal.
Bittert, bittert!
Hela den begåfning, han med sådan nobel ärlighet förvaltade, tycktes i särskild mening baserad på den långa verksamheten, det lång- samma framåtskridandet.
Han tillhörde otvif- velaktigt den bästa konstnärstypen, den okuf- liga växtens, den tålmodiga utvecklingens; hans konst byggdes organiskt, cell vid cell, och var icke sådan, att den på en utställning kunde springa fram med något af en uppen- barelses glans för att nästa gång sjunka matt tillbaka till gamla uttrycksmedel.
Hvad den gaf, det var på sitt plan alltid definitivt.
Han tillhörde icke de lätta, sorglösa artistsjälarna.
Uppvuxen i små villkor — fadern var herr- gårdskusk i Tosterup — fick han från början vänja sig vid kargt lif, och det är antagligt, att ungdomens umbäranden bidragit till hans förtidiga bortgång.
Likväl fick han vara med om att se den ljusning för den skånska kon- stens yttre villkor, som i dessa dagar kan konstateras, och som kanske verkligen be- bådar en tids stadigt godväder.
Emellertid är han, om jag icke misstager mig, den ende af de mera betydande skånska målarna, som icke begagnade sig af de gynnsamma kon- junkturerna för att anordna en separatutställ- ning.
Hvarför vet jag icke, men kanske an- såg han sig icke ha tillräckligt mycket nytt och representativt att visa.
Nu kommer väl i alla fall en dylik utställning att anordnas, och det lider intet tvifvel, att hans konstnär- liga kvarlåtenskap blir starkt efterfrågad på marknaden.
Döden är som bekant alldeles oförliknelig som arrangör af separatutställ- ningar, men tager också dryg procent för besväret.
Anders Trulson var en studiernas man.
Hans fysionomi hade något af tysk målar- professor, men bakom brillorna forskade ett par ögon, fyllda af det nyktert vackra all- var, som en lugn höstdag kan prägla ett skånskt slättlandskap.
När man kom till hans ateljé vid Klemenstorget i Lund, hade han alltid fullt upp att visa.
Med afseende på sin egen konst var han icke vidare talför, men om konst i allmänhet — äfven teoretiska spörsmål — talade han gärna.
Han ägde LIS!
E a b m n, Lund, foto.
en försynt, inbiten hänförelse utan vältalig- het; långsamt som han under samtalen knäckte de hasselnötter, hvilka han i sin strängt vegetabiliska åskådning tillskref så många förträffliga egenskaper, framlade han sina reflexioner, aldrig alltför själfsäker, alltid beredd att lyssna.
Under tiden hvilade hans blick vetenskapligt forskande på besökarens drag, han studerade ständigt och hörde öfver- hufvud till de människor, som icke kunna förströ sig, icke för ett ögonblick lossa ar- betstvånget från hand och öga.
Slumpen sam- manförde mig rätt ofta med honom under hans utlandsresor, men vare sig jag mötte honom i det kulörta folkvimlet på Place Blanche i Paris eller vid de stilla kanalerna i Brugge, alltid föreföll han vara i strängt arbete, äfven om icke målarskrinet var med.
Anders Trulson var så godt som ensam porträttör i en skola af landskapister.
Som porträttör var han verkligt betydande med sin lödiga karaktäristik och kraftfulla färgupp- fattning.
Hans porträtt af ciselören Sven Bengtsson skall alltid intaga ett hedersrum i svenskt måleri; intressanta äro äfven hans porträtt af professorerna Wrangel och Rib- bing, och från själfporträtten — jag erinrar mig tre sådana — blickar hans flärdlösa må- larintelligens förkroppsligad ut i världen.
Hans bilder af män äro som regel af större värde än hans damporträtt; den mogna mandomens besinning och ålderdomens svala melankoli återgaf hans pensel stundom mä- sterligt.
Uppgiften att framställa unga kvin- nor lockade honom tydligen i särskild grad, men hans teknik hade ännu icke vunnit den lätthet som vågar leka, den flyktighet som ofta bäst fångar den kvinnliga charmen.
Men att han äfven häri en gång skulle nå fullt herravälde, därom råder intet tvifvel: Han Några äldre årgångar realiseras till betydligt nedsatta priser och erbjuda för dem, som förut ej äga desamma, en billig, omväxlande och läro- rik iektyr.
Mot insändande af nedannämnda be- lopp till Expeditionen at Idun, Stockholm, erhålles inom Sverige portofritt: Idun Idun Idun Idun Idun Idun Idun Idun 1892 2: — 1893 (n:r 1 felas) 2: — 1904 (med julnumret) 3: — 1906 (utan julnummer, n:r 25 o. 52 felas) 3:50 1907 (med julnumret) 4: — 1908 (med julnumret) 4:50 1909 (med julnumret) 5: — 1910 (med julnumret) •.
6:50 — 585 — Iduns Iduns Iduns Iduns Iduns Iduns Iduns Iduns ägde de psykologiska förutsättningarna för att blifva en allsidig själstolkare.
På sista tiden började han odla den konstart, som framför andra är den hvassa psykologiens och människokunskapens — etsningen.
Hans pensels föredrag var alltid kärft, dess värme föreföll liksom bunden; i personskildringen höll han sig till den robusta natursidan, sam- tidigt som han lät det intimt mänskliga spela fram helt varsamt.
På samma sätt är det med hans landskap.
Han började som rättfram bygdeskildrare — en stugulänga, omgifven af knotiga träd och risiga buskar, torftiga vråar helst, men öfvergjutna af en viss kylig stämningsdager.
Grått och rödt är skalan.
Men småningom sökte han större syner, och hans festliga » Björken », det gyllene trädet mot Skelder- vikens kornblå vattengrund, står i friskt minne som en af hans markanta dukar.
Han öfvergaf så småningom de rena hembygds- motiven och blef resenär; huruvida han här- vid följde inre maningar eller andras är mig obekant.
Säkert är emellertid, att hans konst allt fortfarande blef i god mening provinsiell.
Det vore föga bevändt med den provinsiella egenarten, om den icke hölle färgen i en kosmopolitisk stortvätt.
Och det vore rätt naturligt, om Anders Trulson för en tid trött- nade vid skånskt landskap och sökte nya per- spektiv, samtidigt som hans teknik frestade nya verkningsmedel.
Troligt är att han likväl en gång skolat återvända från oliv- till pil- träden, men det fick han alltså aldrig.
Och hur som helst — det lider icke tvifvel, att han älskade exempelvis Brugge med en rent personlig kärlek.
Luften gynnar där den kolorit, som var egendomlig för honom, djup och mättad som cello-klanger.
Han tillgodo- gjorde sig i dessa Briiggedukar vissa intryck af holländskt måleri.
Stenbroarnas harmo- niska spegling i oljetungt vatten, tegelgaflar- nas konturer mot flandriska skymningshim- lar, den sofvände stillheten öfver ålderdomlig arkitektur återgaf han snart nästan virtuost.
De blefvo visst ganska eftersökta, dessa Brugge-scenerier, men jag erinrar mig myc- ket väl en dag, då han med stort eftertryck försäkrade, att nu ville han icke måla mer Brugge, ty nu ville han något annat.
Dessa mörkskimrande stycken i olja och tempera utgöra en fängslande och afslutad fas i hans konstnärskap.
Sedan återfann han något af samma mystik i Visby, och åtminstone en duk därifrån äger stor och glansfull helhets- verkan.
De ljusgyllene murarnas gördel om- sluter hela kompositionen.
De gamla stilfulla skönhetsstäderna, dem lärde han sig älska, och till dem sökte han sig på senare år, icke därför att han ägde romantisk läggning, utan rätt och slätt därför att han var målare och i dem fick tillfreds- ställa sin brinnande arbetslidelse.
Det var också i en sådan stad han fick dö.
.
.
Hans verk blef oafslutadt.
Han nådde icke så långt han kunnat, men han räddades i stället från de slappnande krafternas, den senila till- bakagångens vemod.
Anders Trulson hörde till de konstnärer, som skapa sund tradition, och hans minne blefve vackrast befäst, om Skånes framtida konst följde hans föredöme i själfständighet och själfpröfning.
julnummer 1894 julnummer 1893 julnummer 1901 julnummer 1904 julnummer 1905 julnummer 1908 julnummer 1909 julnummer 1910 ANDERS ÖSTERLING.
0:20 0:20 0:25 0:30, 0:30.
0:50, 0:75 LAS!
Från utställningsstaden vid Tibern.
Romabref från Iduns k o r r e s p o n d e n t.
UNGERNS PAVILJONG.
III.
D Å JAG NU går att med intryck från våra friska, svenska salar göra några jämfö- relser och iakttagelser inför andra länders prestationer, lockar mig lusten att först uppsöka några af de nationer, som under en eller annan period utöfvat inflytande på europeisk konst.
Hvart går man då?
Den klassiska konsten med ursprung långt före vår tidräkning och Grek- land till födelseort, har ju lämnat så rika, så allenasaliggörande grunder för allt hvad konst- kunskap beträffar, att jag bestämmer mig för att af den här förekommande kvarlefvan af grekisk konstidé se, hur saken nu står.
som torde kunna räknas till representativ fransk konst, och som skulle gjort starkare intryck, om det bättre och konsekventare ordnats.
Från Frankrike gå mina tankar öfver till Tysklands, och då närmast Mimenens konst.
Paviljongens tunga stramhet talar för en viss sorts ny arkitektur.
Salarnas utstyrsel är enkel och smakfull samt det hela luftigt och bredt.
Frånsedt att en och annan paradtafla gör hvad den kan för att sätta stelkramp i Germanias lifliga rörelser, måste man erkänna att här är ofantligt mycket vackert, värdt ingående stu- dium.
Lenbachs porträtt, så goda som någon- sin; Mentzels femton arbeten, Stucks, Lieber- manns, Habermanns, Sambergers m. fl.
be- römda mästares alster tåla ett ingående stu- dium.
Prof. Dills och Hölzels mättade, bredt Tyst, tyst!
vi breda en slöja däröfver!
Grek- lands här exponerade alster äro blott att upp- fatta som ett belysande faktum utan anspråk att medtäfla i kampen om Apollos bevågen- het.
På utgående från Grekland passerar man Bulgarien.
Bulgarernas konst liksom den ser- biska hör till de färskaste.
Det oaktadt smaka deras alster mycket af gammal, förlegad upp- fattning.
Dock kan Serbien, tack vare sin originelle skulptör Mestrovic, uppträda med be- rättigade anspråk på att uppmärksammas och antecknas för framtiden.
Serbiens konst gnug- gar sömnen ur ögonen, och där kan blifva något af.
Denna nation disponerar egen paviljong, nog så enkel till det yttre, men med en påfallande stilkänsla hvad interiören beträffar.
Och här är det Mestrovics stil som regerar.
Honnör för Serbien medan vi passera på väg till " La France ".
— Man väntar sig här en förklaring på hvarför fransk — låt oss strax säga parisisk konst, gått i täten som en vinkande fana.
Och man tycker sig verkligen träffa bekanta ansikten, släktdrag eller " folk, som man sett i spårvagn ".
Men här är det originalen!
Det är deras af- komma eller aflägsna släkt, man förut sett.
De förekomma i Ryssland, i Amerika, i Bel- gien, i Italien, ja, i nästan alla land.
Man ser äfven drag, som äro kända i Sverige.
— Den gamle Carolus Durand har en grupp arbe- ten med datum från flydda, sällare dar, då man blef stor på ett sätt, som nu inte längre roar.
Till Frankrikes kända namn höra vidare Edou- ard Detaille, Roll, Harpignies, Aimé Morot, Henry Martin m.
fl., som alla utställa vackra arbeten.
Ännu bättre är den uppburne Cottet, som i en dyster grågrönstämd scen från Bre- tagne, gripande berättar om, hur hafvet åter- ger de döda.
Det är icke blott en litterär bild.
Det är lifvets, dödens och sorgens makt, som talar, och vemodet ligger lika mycket i färgen som i grupperingen af de sörjande kvin- norna kring en al hafvets hjältar, den där dukat under.
Och så leder stigen upp mot ljusare höjder!
Där står Claude Monet, som en ljusets och fårgens apostel, spridande läran om det ljusa, luftiga måleriet, hvilken uti arbeten af Charles Guérin, Hanicotte och ännu yngre krafter allt- jämt föres framåt.
Här förekommer mycket, E L S A B A C K L U N D: EN UPPFOSTRARINNA.
gjorda landskap erinrar jag mig särskildt.
Den retrospektiva utställningen med härliga arbeten af Hans Thoma, Uhde, Moritz von Schwind, Leibl, Aschenbach m. fl.
kan vara värd sin egen konsthistoria.
England uppträder med en ytterst rikhaltig utställning.
Äfven här är det en ovärderlig retrospektiv afdelning.
Namnen Turner, Dante- Rossetti, Burne Jones, Constable, Gainsborough, Millais, Reynolds, Romney, Watts m. fl.
borga för att det är en storslagen anda och ett ge- diget allvar inom den stilfulla paviljongens arkitektoniskt rena murar.
De salar, som in- rymma deras verk, kan man utan öfverdrift ENGLANDS PAVILJONG.
— 586 — T Y S K L A N D S PAVILJONG.
(i BAKGRUNDEN JAPANS.)
kalla för Romautställningens " allra heligaste ".
Och dessa konstens ädelstenar äro hvarken få eller glest placerade, nej, det är en rik sam- ling.
Af lefvande engelska mästare finner man två sirligt utförda figurtaflor med motiv ur an- tikens värld samt ett porträtt af Alma-Tadema.
Hans beryktade marmorframställning får sitt uttryck i dessa dukar t. o. m. i porträttet.
Af Brangwyn har så litet medtagits, att man endast kan få en aning om hans konst.
Walter Crane visar en oljemålning och två akvareller.
Herkomer, Alfred East, Clausen, Orpen, Poyn- ter m. fl.
äro typiskt engelska i sitt måleri och in- tressera mindre i sin akademiska stil, än de mer fritt seende och gifvande Wilson Steer och Mark Fisher, som bjuda på dallrande, sol- glittrande landskap och vida vyer.
John Sar- gent uppbär tillika med Shannon porträttmåle- riet.
John Lavery exponerar en interiör från sin ateljé med många figurer.
Den är ganska torr och stel i kompositionen.
För öfrigt innehåller den engelska utställ- ningen ett stort antal värdefulla akvareller.
Rackham, Clara Montalba, Rosetti, John Ruskin och andra bidraga att gifva denna samling en hög nivå, och bland etsningssamlingen finner man alla inom England kända etsarenamn, vår egen A.
H.
Hägg ej att förglömma.
Då jag nu har att inom detta brefs begrän- sade utrymme uttala mig om de många ännu onämnda utställningarna, vill jag ej underlåta att särskildt framhålla den ryska utställningens mycket beaktansvärda konst.
Där finnas mål- ningar af den säregna tjuskraft, som man storm- längtar efter.
Det är fria viljor med person- liga uttrycksmedel, som tolka sitt hemlands natur, folklif och typer.
Kanske har jag såsom nordbo lättare än sydländingen att uppskatta denna nationella konst.
Det är föga mening i att upprepa namn, okända för de flesta af mina läsare, eller att söka beskrifva taflor och teckningar, som genom de finaste skiftningar och enklaste motiv äro rent musikaliska för- nimmelser.
Vi må hoppas, att rysk god konst icke länge må förbli obekant för vårt land.
Några namn må dock nämnas, och då vill jag börja med den svenskfödda Elsa Backlund.
Dc-^båda figurtaflor, hon utställer, kan man utan tvekan räkna till det bästa.
Ilia Repin har en egen sal och visar i 23 målningar såväl porträtt- som genremåleri.
Dessutom fyller han en hel långvägg i teckningsafdelningen med ett 40-tal härliga teckningar och porträttskisser af framstående män och kvinnor.
En intres- sant bekantskap att göra är Valentin Serovs gedigna grupp af icke mindre än 19 genom- präktiga figurmålningar, däribland porträtten af prinsessan Orlov och Ida Rubinstein, hvilka framstå som oförgätliga.
Att det inom den ryska konsten äfven förekommer undervärdiga såväl som ultramoderna uttryck är gifvet, och bevis förekomma, som tyda på att opersonlig- heterna välja Paris-skolan, enkannerligen Matisse till ideal.
En annan nation, som hittills haft sväfvande
anor inom konsten och som nu helt ger sig det ultramoderna i våld, är Schweiz.
Mig före- faller det, som en utnött kvickhet, att inom så godt som hvarje nation återfinna detta brokiga färgprål, som i förening med klumpig teckning skall föreställa kor p å ä n g eller barn i det gröna.
Det finns nog beaktansvärda arbeten äfven här, men de äro ej underbarare än att jag i denna artikel kan underlåta presentation.
Scptembcrdialog.
CCEN: Låshörnet i det Ulla lånbiblioteket och kaféet 1 tr. upp i ett omodernt hus vid Regeringsgatan.
Några korgstolar kring ett rödlackeradt bord där " Votes for Women ", " La Francaise ", " Die Frau " och andra kvinnotidningar ligga uppstaplade.
Fredrika Bremer på väggen.
Vid en liten disk ägarinnan, en medelålders änkefru, nyhemkommen från Håknäs hvilohem.
Fru Brorson ser på fröken Kennet, som sänker hufvudet och blir långsamt röd upp i pannan.
är visst utnött, " tänker hon.
" Jag Fröken Vollmar: Ty nu skall här arbetas.
Jag har den sociala kursen och mina föredrag som vanligt; hvad skall du göra?
Fröken Kennet: Det vanliga.
Skrifva protokoll.
Fröken Vollmar: Kampanjen börjar!
Häfstången under jordklotet och rösträtt åt kvinnorna!
Holland bjuder på mörka taflor i ljusa salar.
Det är underligt att på utställningar i våra Inträder brunhyad och smal den första höstkun- Fröken Kennet: Det har vi sagt hvarje höst, och dagar finna så mycket svart och brunt inom den, fröken Kennet: Goddag igen, fru Brorson.
hvart har vi kommit?
banala, breda guldramar.
Men äfven under Fru Brorson: Välkommen tillbaka.
Ni ser er om, Fru Brorson: Fröken Kennet tycker vi hinner så dessa mörka ytor finner den aktgifvande skatter s o m om ni aldrig varit här förr.
litet.
Hon mäter med evighetsmått.
af stort värde.
Gör man sig blott den mödan, att objektivt gå från duk till duk, så erfar Fröken Kennet (slår sig ner med en trött gest).
Fröken Vollmar: Det gör jag också, och därför man snart stämning och intresse, som helt för- Jag kom hem från semestern den sista augusti och i tror jag att vi hinner fram tids nog.
flyttar en till detta märkliga land, där de år kan jag inte vänja mig vid fångenskapen.
Frihets- CAFOTJR.
stora slätterna och de pittoreska städerna för- månaden är en ljuf och förfärlig tid, som kvarlämnar tona under den molnfyllda luften eller där hafvets en • outhärdlig trånad.
Herre Gud om jag hade pengar, sandblandade brottsjöar rulla in mot dynerna.
bara lite pengar så att jag kunde ha råd att bo på Mauve, Mesdag, van Essen, Jaci Maris äro de landet.
Alldeles ensam.
förnämsta framställarna häraf, medan den gamle Fru Brorson: Ja, så olika är det.
Här var en nyligen aflidne Josef Israels, Blommers, The- lärarinna uppe i somras, som bor i ett skolhus vid en rése Schwartze m. fl.
fullödigt ansvara för figur- landsväg mellan två byar.
Jag berättade för henne DEN UPPLÄNDSKA skärgården, i en liten måleriet.
hur lifligt här var om vintern, hur ni alla, intresserade vänlig vrå af Norrtäljeviken med en skyd- Från de holländska salarna kommer man till af tidens frågor, bruka vika af från de liffiga, strålande dande skog omkring ljusa ängar, som löpa ned de danska.
Skillnaden i de båda landens konst gatorna hit upp på lediga stunder för att läsa tidnin- mot den tysta lilla fjärden, har i sommar ska- är väsentlig, ehuru det dock finnes så mycket gar, dra några bloss på en cigarett efter er middag pats ett hvilohem för arbetande kvinnor från gemensamt.
Det gemensamma torde ligga i och ert arbete eller dricka té om nätterna, när möten Stockholm.
motivens karaktär samt färgens dämpande.
och föredrag var slut.
Jag berättade hur roligt det var Den som tagit initiativet, ordnat hemmet och Skillnaden ligger dock däri, att Danmarks salar att se er alla duktiga yrkeskvinnor och hur intressant nu förestår detsamma är fröken Ellen Lager- bjuda på idel personligheter.
H ä r är också att höra er diskutera.
När jag talade om att man crantz, en tid föreståndarinna vid Vällinge kon- uttrycket intensivare och färgen frigjordare.
döpt min lilla lokal till " Feministernas Rendez-vous ", valescenthem, dit fattigvården sänder sådana Stilla och redbart redogör Ring för småbyarna så grät hon.
sjukhuspatienter, som äro för klena att börja och dess befolknings förströelser.
Hänförande arbeta efter utskrifningen, och sedan församlings- Fröken Kennet: H o n v e t i n t e, h u r v i h a r d e t d ä r stämning besitter Dorphs senskymning med ett syster i Adolf Fredrik.
När man sätter sig in i de hon sitter i ensamheten med sina böcker.
Hon vet själfullt tolkad t kvinnohufvud mot nattblå luft.
inte, hur man kan gå fram och tillbaka vid gathörnen erfarenheter hon gjort under denna tid kan man Kända äro Hammershöis stilla värdiga interiö- om nätterna, när man skall skiljas, och undra hvad förstå hur medlidandet med de trötta arbetande rer.
Äfven exteriörerna med utsikt öfver slott kvinnor, som äro för fattiga för att under van- det skall bli af en i framtiden.
(Stryker nervöst han- med gröna koppartak, äro under af teckning liga förhållanden skaffa sig hvila på landet, till den öfver pannan) Säg har inga af de andra kom- och observation.
Einar Nielsen står sig allt- slut blef för tungt för hennes hjärta att bära, m i t ä n?
jämt som en af Danmarks främsta målare, och så tungt att hon p å Guds försyn begynte hans bild " Konvalescens " återser jag hvarje Fru Brorson: Fröken är den första.
företaget att skapa Lågarö hvilohem.
gång med stigande beundran.
Sällan ser man Fröken Kennet: Jag gick hit för att komma in i Den rödhvita villan på sjöbacken, tillbyggd linjer i skönare rörelser, ägnade att väcka ro vintervanorna igen och lära mig se på det gamla sättet.
och nyinredd af fröken Lagercrantz, har hela och stillhet, sällan dallrar inom de formgifvande Fru Brorson förstår: jag har varit vid hafvet och he- sommaren stått öppen för gäster, 1+ stycken linjerna en mer harmonisk ackordliknande färg.
darna, och där fick jag andra mått att mäta med.
åt gången.
För en summa af 30 kronor per Och så ha vi Julius Paulsens sprittande liffulla Oändlighet och oföränderiighet var omkring mig och månad, som ju är möjlig att åstadkomma just solluft kring den älskliga nakna barngruppen solarna gled ned i böljorna som alla solar af evighet.
för den kategori kvinnor hemmets ägarinna vill i det gröna.
Joakim Skovgaard och Syberg Hvad var vårt s. k.
Stora Mål och vår lilla sträfvan hjälpa, butiksbiträden, fabriksflickor, arbetar- äro utmärkt representerade.
att komma det närmare — bara obetydligheter.
Och hustrur, få de här njuta dagen i absolut hvila ändå var det hvad man " lefde för ", som det heter- från det de vakna i de små nätta sofrummen i Tuxens porträtt af Kröyer, där aftonsolens varma skimmer belyser modellen och det öppna Fru Brorson: Det där är rätt allvarsamt.
Jag öfvervåningens botten till dess solen sjunker kustlandskapet, är som en innerlig lofsång öfver hoppas att det går om och ert arbete återigen bli pre- bakom skogstopparna, och sommar som vinter står hemmet öppet.
Men Lågarö är inte bara den hädangångne store konstnärsvännen och cis så lifsviktigt, som ni behöfver för att lefva.
Kaffe, en villa, det är en hel koloni, och på invig- hans miljö.
— Ett våldsamt afbrott gör Willum- som vanligt?
ningsdagen för ett par veckor sedan voro alla sen, som vill något stort, dekorativt, samt Jör- Fröken Kennet (tänder sin cigarrett).
Tack.
Har åldrar representerade inom densamma.
Ett litet gensen som vill visa, att han är bland de 999 ni ingenting nytt att berätta, har ni träffat någon af blondt och blåögdt bylte, som fått följa med parisare, hvilka sugit på Cezannes och Matisses de våra som varit ute under valagitationen?
Jag be- sin mor ut till Lågarö liksom en del andra penslar.
griper inte hvad det är åt mig.
Förr var höstvemodet späda stockholmska medborgare var den yngsta Spaniens eleganta paviljong bjuder icke på lätt och mildt, nu är det tungt och — — medlemmen och för den och de andra fanns en så värst respektingifvande alster, sedan Anglada särskild liten stuga på backen.
och Zoluaga utträdt och exponera hvar för sig.
En röst från dörren: Å, strunt!
Lågarö hvilohem.
I Där finns dock Sorolla, Rusinol cch Zubiaurre.
Belgien är soigneradt och visar sig vara släkt med Frankrike.
Österrike har sina karlar och främst då Gustav Klimt.
Ungern har också bestått sig med en liten retrospektiv grupp, där man med glädje stan- nar inför Munkaczys och Ladislao Paals fullödiga konst från 1870 och 80-talen.
Det är ingen tidspillan, att i våra dagar offra några timmar på studiet af Munkaczys dukar.
Mycket om- talade äro ju hans " Kristus inför Pilatus " och " Kristus på korset " likaså " En lifdömds sista timme ", alla att se här.
Paradporträtten och de förnämas porträtt äro af Benczur och Låszlö.
(Forts.) I en annan stuga bodde Hoppets här från Adolf Fredriks församling, en skara skolbarn, Fröken Vollmar (hvars likhet med generalen i fråga som utgjorde ett lefvande, blommande vittnes- består utom i den svarta napoleonshatten i en reslig börd på välsignelsen af gåfvorna från Bar- gestalt och ett visst manhaftigt uppträdande).
Goddag nens Dag.
mina käraste.
Jag är hänförd att vara här igen.
Gud, Fröken Lagercrantz är dock icke nöjd med hvad vi skall försätta många berg i vinter.
sitt verk, eller rättare anser det icke fullbor- dadt.
Lågarö har en härlig sluttning med Fru Brorson: Det var annan klang det.
Fröken Kennet har kommit hem från semestern med den erfa- pelarhög barrskog och där är platsen redan utsedd för en ny byggnad.
renheten att allt är fåfänglighet.
Med sin entusiasm och människokärlek anser Fröken Vollmar: Du har förstås setat i någon fröken Lagercrantz ingenting omöjligt, och vi dyster vrå och kurat hos släktingar.
Men jag har tro att hon också " skall kunna beveka deras varit vid kusten, och hafvet som blanknötte klipporna sinnen, i hvilkas makt det står att låta utvidg- lärde mig outtröttlighet.
När jag satt om kvällarna ningen med de nya möjligheterna för de trötta och såg ut öfver det oändliga vattnet, där solen sjönk, bli en verklighet.
då samlade jag mig för mitt oroliga hjärtas innersta rum ett mått af stillhet, som skall bli min tillflykt, om jag någon sällan gång blir trött och modfälld i arbetet.
De båda andra: Hjälten Adlercreutz!
- 587 —
FRIGGA CARLBERG P Å SIN 60-ÅRSDAG, OMGIFVFN A F B A R N E N F R Å N D E N A F H E N N E L E D D A FÖRENINGEN MYRORNAS 7 BARNHEM.
A. JONASSON FOTO.
D ET VAR en kvinna med grått hår och mycket arbete bakom sig, som vaknade en morgon och sade till sig själf: i dag är jag sextio år, men det är nog ingen som minns det.
Så låg hon väl och tänkte på sina år och vägde hvart och ett i sin hand.
Somliga voro alltför tunga, det var af hennes egna blödande sorger, och hon lade dem stilla ned vid sin sida.
Under an- dra, som följde, svik- tade också hennes händer, men hon kun- de ändå lyfta dem, ty dessa år hade burit alla de orättvisor och den nöd och fattig- dom hon såg omkring sig, och se, då hade de likväl blifvit dräg- ligare bördor för hennes rygg.
Sextio år — sextio rosor.
Snart därpå, innan hon ännu funnit något svar, blef hon förberedd på att nu kommo de första lyckönskarna.
Innan de ännu hunnit inom dörren, hörde hon att det var barnen, som kommo, de hemlösa, som hon gifvit hem När hon så räknat sina år, lär hon väl ha frågat sig själf: hvad äro de lika?
Men medan hennes hjärta dömde mellan smärta och glädje, mellan plöjning och sådd, mellan vänskap och motstånd, mellan hopp och verklighet för att finna svaret, var detta redan på väg, vandrande på hundrade små fötter.
FRÖKEN E L L E N LAGERCRANTZ UTANFÖR LÅGARÖ HVILOHEM.
— 588 — och som representerade en del af hennes llfs- verk.
Men barnen, som tågade in så högtid- liga, voro sextio, som hennes egna år, och hvarje år var en blomma i deras händer.
I tur och ordning marscherade de fram och läm- nade sina blommor, och snart hade hon alla sina år i famnen och därmed svaret på sin fråga, ty hvad voro de?
Rosor.
Det är troligt att hon fann denna sym- bol mera poetisk än sinnrik, att hon tänkte på sina gråa hår och arbetets och mödans stämpel i sina drag och menade att lifvet själf gaf ett annat svar, troligt att hon log åt människorna, som se det gjutna lifsblodet och likna det vid rosor.
Men hur hon än tydde symbolen, ett är visst: hon kom aldrig att tänka på att i dag historien upprepat sig själf, hon hade glömt hvad det berättas om en annan kvinna före henne, som såg det bröd hon bar till de hungrande förvandlas i rosor.
E.
W.
ALMBERG &amp; PREINITZ FOTO.
E TT TURISTMÖTE A B I L L I N G E N vid Öglunda grotta och utsiktstorn, på inbju- dan af Valle härads turistförening, afhålles den 10 dennes, i närvaro af ledande män i Sven ska Turistföreningens styrelse.
Få bygder i vårt land torde i fråga om na- turskönhet och växlingsrikedom i naturscenerier kunna mäta sig med Valle härad.
Sträckande sig utmed Billingens västra kant i hela dess längdriktning har häradet mot öster att uppvisa de präktigaste bergs- och skogspartier.
En af de högst sällsamma bergsformatio- nerna — rester efter svunna tiders naturrevolu- tioner — är Öglunda grotta, där berget reser sig i lodräta mer eller mindre fristående pelare och in i berget format en aflång grottbildning af omkring 40 meters längd, 15 meters bredd och 8 k 10 meters djup.
Vid randen af denna storslagna grottbildning uppförde Valle härads afdelning af Svenska Turistföreningen förliden sommar ett utsiktstorn, som invigdes den 1 juli.
Nedanför berget utbreder sig i nordlig och sydlig riktning en af hundratals småsjöar, run- dade småkullar, löfdungar och åkerfält samman- satt terräng, erbjudande en tafla af det mest tjusande behag.
Sjöarnas mångfald har i folk- sägnen anslagits till " lika många som dagarna i året ".
Omkring fem kilometer söder om Öglunda är Värnhems berömda klosterkyrka belägen och här mötes man af en mängd historiska minnen.
Från och med reformationens införande fick Värnhems kloster i likhet med så många andra liknande inrättningar förfalla, och i våra dagar återstår af detsamma blott en stenhög söder om kyrkan.
Klosterkyrkan, som under tidernas lopp flera gånger hemsökts af härjningar och — 589 — Gr. E w a l d foto.
brand, står dock ännu kvar såsom ett af de förnämsta praktprofven af minnena från medel- tiden.
Den är en af de få bland Cistercienser- ordens kyrkor som ännu finnas kvar i Europa och den enda i vårt land.
Helgedomens yttre tilldrager sig genast uppmärksamhet genom sin rikedom på sträfpelare och åt öster belägna småkapell.
Det inre gör ett vördnadsbjudande intryck.
Stilen är i öfvergångsform, en bland- ning af romansk och götisk stil.
Raden af mäktiga, fyrkantiga pelare skilja midtskepp från sidoskeppen och sluta sig upptill i halfcirkel- formiga bågar, medan korshvalfven öfver midt- gången löpa samman i svagt utbildade götiska spetsbågar.
Längst framom koret äro de många små kapellen belägna, hvilka i forna tider voro bönceller för munkarna men senare förvandlade till kungliga grafrum.
Här äro begrafna bl.
a. Birger Jarl och hans gemål Ingeborg, konun- garna Inge d. ä., Knut Eriksson, Erik Knuts- son och dennes drottning Richissa.
Långa in- skriptioner, tillkomna under Magnus Gabriel De la Gardies tid, berätta mer eller mindre om de grafsatta konungarnas bedrifter i lif och verk- samhet.
I södra korsarmen finnes ett synner- ligen praktfullt grafkor öfver den De la Gar- dieska ätten, och ute på norra sidan af kyrkan finnes biskop Jesper Svedbergs grafkammare.
Första gången Värnhems kloster och kyrka härjades af eld var år 1394 under Albrekts och Margaretas strider.
Sedermera år 1566 under det s. k. nordiska sjuårskriget, då dan- skarna härjade i Västergötland, brändes bygg- naderna ånyo.
Johan I I I lät nödtorftigt re- parera kyrkan och först hundra år senare blef den fullständigt restaurerad af den konst- älskande mecenaten Magnus Gabriel De la Gardie.
I ett hänseende har Värnhems härliga kloster- kyrka ett bestämdt företräde framför Uppsala, Skara, Lunds och andra våra restaurerade do- mer nämligen däri att, som en författare säger, " nästan allt, hvad man ser i Värnhem, är just det ursprungliga, just hvad munkarna byggt, ej hvad öfverintendenten Zettervall tänkt sig, att munkarna kunde ha byggt, om än hans tanke är än så genialisk. "
En fjärdingsväg väster om Värnhem och Ög- lunda ligger Höjentorps gamla kungsgård, där konungarna Karl IX och Karl X I ofta vista- des.
I parken därstädes skola de ha planterat flera lindar.
Gården är äfven känd från Mag- nus Gabriel De la Gardies dagar, som här höll sitt furstliga hof.
Från hufvudbyggnaden skall man se icke mindre än 100 sjöar.
I närheten af Höjentorp ligger å en land- tunga i den lilla täcka Husgärdsjön lämningarna efter det forna Axvalla slott.
I historien om- talas detta såsom ett af Västergötlands äldsta konungasäten, men när och hvar det äldsta Axvall legat är man dock ej fullt säker på.
Man gissar på att det ursprungliga sätet varit beläget på Ökull (Värnhems socken), som i bi- han get till Västgötalagen namnes såsom ett Upsala Ödes gods.
Axvall säges hafva varit bebodt både af Inge d. ä. och Sverker d. ä., men första gån- gen stället med säkerhet omnämnes i historien är åren 1277 och 1278 under brödrakrigen mellan hertigarna Valdemar och Magnus (L adulås).
Hertig Valdemar som angreps af brodern Magnus, sökte hjälp hos danske konungen Erik Glipping.
Denne intog Axvall, " härjade landet och fördärf- vade det i grund ", som det heter i Olaus Petri krö- nika.
Axvall intogs dock snart åter af Magnus och fick till höfvitsman Knut Posse.
År 1309 namnes åter Axvall i sammanhang med striderna mellan Magnus Ladulås ' söner, konung Birger och her- tigarna Erik och Valdemar.
Efter en tids förfall iståndsattes slottet i början af 1360-talet för att utgöra ett försvarsfäste mot danskarna.
Axvall öfverlämnades sedan till konung Albrekt, som i sin tur fick afstå det till Margareta.
man i buketter, efter en hvars smaksinne.
Middags- Under hennes och särskildt under Erik VIII:s tid innehades Axvall af danska fogdar, till klockan ringer, man infinner sig endast motvilligt, och aptiten är klen; en hvar håller sin rosenbukett i hand, skräck och fasa för de kringliggande orterna.
och utposter äro utställda, då ingen vet tiden för den Engelbrekt belägrade då fästet under åren höge resenärens ankomst.
Från kyrktornet höras fyra 1434 och 1436 utan att dock lyckas intaga fulltoniga slag, en automobil synes i fjärran, utposterna skria, och damerna störta i hvita dräkter och med röda det.
Först flera år senare blef det taget af rosor i vild flykt från sötsaker och dessert.
Favoriten Lilli, Karl Knutsson.
Genom trolöshet af Ivar som utan urskilling hatar alla automobiler, inspärras i Green kom slottet år 1468 åter i danskarnas hast, men från ett af fönstren tittar ett ilsket hundhufvud händer, men sommaren därpå reste sig Väster- fram, under ett demonstrativt morrande, när hans kungl.
höghet lämnar sitt åkdon, och leende, vänlig och glad götlands allmoge som ju fått lida mycket af mottager Grenna damers rosengärd.
Med famnen full de ständiga fejderna på Axvall, belägrade och af blommor tackar kronprinsen hjärtligt för den honom lyckades också intaga det hatade fästet.
Detta ägnade hyllningen.
Prosten utbringar ett kraftigt skall då i grunden ha förstörts sedan besätt- " lefve hans kungl.
höghet ", och de käcka damerna instämma taktfast och säkert i ett fyrfaldigt hurra.
ningen nedgjorts till sista man.
Den smärta gestalten med det friska, solbrynta ansik- Af Axvalla slott (eller " Axvalla hus ", som tet försvinner åter i sin automobil, under det att väl- det äfven kallats) finnes numera icke mycket signelsens regn faller öfver berg och stad.
Bondens åkrar ryka ej mer, de uttorkade rännilarna porla på kvar, som minner om att det en gång i tiden nytt, och i fattigmansstuga, däruppe bland bergets varit ett af Sveriges förnämsta fästen.
Före brända ljung, där hoppas man på nytt att få släcka år 1786 voro ruinerna betydande, men då togs sin törst, under det hufvud lägges till hufvud, och man hviskar leende och glad: " det var dock vår kron- därifrån en mängd sten vid byggandet af Skärfs prins som kom med välsignelsen. "
Men grefve Pers kyrka.
Hvad som nu återstår är några stora brygga synes ej mer; han ser från sitt kära Visings- jordhögar och oansenliga murar, beväxta med borg, att vår Herre i nåder ännu vattnar hans Brahe sekelgamla lönnar och almar.
Stolta dagar Grenna, och stannar där han är i frid.
har du upplefvat, du träd- och sjöomkransade T — E. slottsruin, men nu är din saga all.
Från högsta slottsvallen öppnar sig mellan grönskan en härlig utsikt utöfver sjön nedåt Varnhemsbyg- den, där klosterkyrkans tornspiror afteckna sig Af Henning v o n Melsted.
mot Billingens skogklädda bakgrund — ett panorama som i skönhet söker sin like.
(Forts, och slut.)
Utan framtid.
G. EWALD.
Å ÖFVERENSKOMMET klockslag tryckte han på ringledningsknappen på hennes dörr, och en jungfru kom och öppnade.
Fröken hade måst gå ut ett ärende, men skulle strax vara tillbaka, om han ville stiga in och sitta ner.
Och hon gick före genom salen in i det lilla förmaket, där hon tände lampan.
Han hängde af sig ytterkläderna i tamburen och följde.
En korgstol stod framskjuten till lampan och på den låg en orangefärgad schal.
Han be- rörde den och tyckte att den utsände värme, som om den unga kvinnan just nyss kastat den ifrån sig.
Den brände hans fingertoppar.
H a n rättade på lampan, som hotade att ryka, och såg sig om i rummet.
På flygeln stod ett stort glas med tulpaner och narcisser.
Han inanda- GRENNA PROSTGÅRD I FESTSKRUD.
des deras vällukt.
Han spejade öfver väggar- nas taflor och såg på några kvinnliga fotogra- fier, som stodo på bokhyllorna.
Han saknade ET Ä R DEN 26 augusti, Grennaberget ångar af ett manligt porträtt, som stått på skrifbordet hetta, och de hvitstammiga björkarna stå redan vid hans förra besök och som han lagt märke sedan en månad iklädda förgängelsens dräkt, utpinade till.
af sol och värme De små torpens fattiga befolkning Hvarför var det borttaget?
löper redan öfver fjäll och myr för att låna vatten af hvarandra, och hufvud lägges till hufvud under betänk- S å gick det ändtligen i farstudörren och liga skakningar öfver straffet, som kommit med torka Görel kom.
och vattenbrist.
Bondens åkrar ryka som en dammig Han lade ifrån sig en bok, som han valt ur väg, och solen går ännu alltjämt ned som ett blod- rödt klot bakom Västergötlands blånande höjder; och hyllan, och reste sig från schäslongen.- när så Vättern återspeglar dess glans, bygges afton Hon var forceradt hjärtlig.
efter afton den solglänsande brygga mellan Visingsborg — Det var då riktigt roligt att han kom!
och den lilla idylliska staden Brahe Grenna, på hvilken, ännu efter århundranden, den mäktige grefve Pers hälsade hon.
ande förmenas skrida fram vid sina färder mellan Och hon skakade hans hand.
Visingsö och fastlandet.
I den fordomtima så illa be- — Influensan?
frågade han.
ryktade Holaveden synes inga stigmän mer, endast en flock kor trampa den brända ljungen, ramande efter — Åh, den var hon nästan fri från.
Så blef det ett uppehåll, de skulle ta plats.
vatten och föda.
Nu i tidig morgonstund, när sol- strålarna falla från öster, som eldtungor genom Brahe- Hon flyttade korgstolen för att slippa ljuset, hus ' remnade fönsterportar, fladdra stadens unga damer och han satte sig åter på schäslongen.
som hvita fjärilar omkring däruppe, under tallarnas skuggande kronor, samlande det rödbrända blåbärsriset, De sökte något att säga.
och ormbunkens ännu gröna blad, och med flitiga hän- Så kom det från honom: der bindas kransar och girlander.
Visst skär segel- — Det är ett stort förtroende att lämna garnet in i små späda fingrar, och hvita armar blöda i någon ensam i ens rum.
.
.
Ens rum är ingen törnesnårens gömslen, men vår svenska kvinna offrar ännu gärna några droppar blod för kung och foster- förtegen vänl land, eller rättare för vår kronprins, som man i dag, — Hur så?
vid genomresan, vill bringa sin enkla hyllning.
Präst- Hon höjde ögonbrynen.
gårdsfasaden är dekorerad med grönt, de blågula ro- Han blickade hastigt öfver blommorna och setterna hänga slappa och tunga.
Öfver berget stiger en tät, hvitgrå dimma från sjön Bunn, som sänker sig bort till skrifbordet.
ned insvepande berg och stad i töcken; den närmar Hon rodnade märkbart.
sig Vätterstranden, och kallas af befolkningen " Bunns — Det är ett par veckor sen vi sågos sist.
oxe, som går till Vättern att dricka ", och det bådar regn.
Rosorna falla för sax och knif, från de rödaste Det kan ha händt mycket på den tiden, tillade röda till de hvitaste hvita; det är rosengårdens lieman, han och tog ej blicken från skrifbordet.
som skördar allt och intet skonar.
I Gustaf den II:s — J a a då, sade hon.
Det har händt så kammare, i gamla prästgården bindes så skörden sam- mycket.
P Brefkort från Grenna.
D e — 590 —
Det var menadt i största allmänhet, det hördes.
— Men att du kunnat klaga öfver spleen då, föll hans replik.
Hon skrattade.
Han smittades af hennes skratt.
— Det var ett hutlöst vräkigt bref du skref till mig, Görel, sade han lågt och förtroligt.
Hon tystnade en sekund, så skrattade hon ännu mera.
— Var det hutlöst ?.
.
Det har då ingen sagt till mig förut att jag kunnat skrifva.
.
.
Och jag som trodde att det var så smickrande och snällt.
.
.
— Du bad mig komma i brist på något ro- ligare.
.
.
— Ja men så menade j a g inte.
Jag ville prata med dig, förstår du!
— Är det möjligt, sade han och såg på henne, att du inte begrep hur du skref.
Hon rätade på lampslöjan, men lackskons spets rördes hastigt fram och tillbaka vid kläd- ningsvolangen.
Hon var alltså en smula nervös.
Han märkte det.
Ah, om de icke älskat hvarandra förut, ah, om de haft någon framtid nu, tänkte han.
Det bultade till i bröstet på honom, och han skulle velat kasta sig på knä vid hennes darrande fot och trycka den till sina läppar och ropa hennes namn.
— Görel!
Görel!
skulle han velat ropa.
Och hon skulle ha mistat sitt isiga herravälde och blifvit eftergifven.
Men han hölls tillbaka af den tanken, hur det sedan skulle bli.
Så gingo sekunderna.
När de återtogo samtalet, var det med den gäckande tonen igen, och det blef på nytt skärmytsling.
Han mindes icke hvad de talat om.
Det hade flutit ihop.
De hade talat om allt möj- ligt och sökt rispa sönder hvarandra.
Och det b ' ef ett ömsesidigt försök till bemötande af hvarandras yttranden i det oändliga, hvarvid de ofta växlade position.
Trötta och uttråkade skildes de.
Hon ville att han skulle stanna till kvällen.
Det var dukadt i salen.
Men han gick.
Nå- gon hämnd skulle han få för att hon inte ville vara naturlig och enkel mot honom.
Och han gick.
När de stodo i tamburen och han tog på sig, såg hon konfys ut.
Han hade beklagat att han lofvat bort sig för kvällen, så att hon kunde inte med skäl visa sig sårad, fastän hon nog förstod, att det var en förevändning.
Hon kunde inte dölja, hur det jäste inom henne af förargelse.
Handen hon räckte honom var slapp.
Så gick en vecka igen.
Och så blef det åter en stormig telefon.
Den gången ringde han på oombedd.
Ingen biljett hade han fått, intet lifstecken.
Hvad betydde tystnaden?
Det grubblade han på, han kunde inte bli fri från denna gåta som Görel var.
Hvarför teg hon?
Hvarför var hon sådan mot honom?
Det bestämdes, att han skulle komma följande middag.
På nytt sutto de midt emot hvarandra, hon i fåtöljen, han på schäslongen.
Han märkte, att det var något annat i hen- nes ansiktsuttryck än förut.
— J o, nu vill jag tala med dig, sade hon stilla.
Nej, jag kan inte, det går inte.
.
.
S å h ä r!
Och hon flyttade sig nu på mattan invid honom, och han fick hålla handen på hennes skuldra, och hon satt och såg ner i sina händer.
Så började hon.
Hon var ledsen öfver, att hon varit sådan mot honom, det var bara det hon ville säga honom, och be honom förlåta, men hon hade inte kunnat hjälpa det, men nu ville hon vara sann.
Det kändes så skönt för en gång att få vara sann.
Hon hade legat och tänkt en god del af sista natten, och hon tyckte inte om sig, det var inte värdigt hvarken henne eller honom att de skulle vara på det här sättet som två hökar som hackade på hvarandra.
Hon trodde visst att det varit hennes skuld, men saken var den att hon inte varit alldeles säker på sig själf, fastän hon försökt att dölja det och äfven smickrade sig med att ha lyckats, fastän hon nog visste, att han var skarpsynt.
.
.
Jo, det hade hon alltid förstått och tänkt, att de en gång skulle mötas igen, och när hon så fick hans bref, så blef hon glad i tanke att nu skulle hon nog kunna vara lugn, men han kom litet för hastigt.
Hon hade räknat på att han skulle väntat några dagar efter brefvet, och så ringde han redan dagen därpå och det var litet ledsamt.
Hon hade inte känt sig så trygg som hon hoppats och det var orsaken till att hon lät honom gå och inte bad honom komma igen.
Och sen kom " influensan ".
Men det var nu ingen influensa, utan den gamla plågan som bröt upp.
Hon flydde till landet och såg på snön och småningom kommo ner- verna litet mera i ordning igen.
Och hon blef stark, så att hon vågade återse honom.
Någon förevändning skulle hon ju ha och så skyllde hon på att hon hade så tråkigt.
Att han inte förstått, att hon bara skyllde på det.
Men nu visste han det, sade hon.
J a, och så kom han, men det blef bara gräl som första gången, och så gick han sin väg, och hon stod där med sitt dukade bord och kände sig så fattig som om alla årens strider förts förgäfves.
— Åh, du anar inte hvad själskamp det kostat mig under dessa fyra långa år som jag inte sett dig.
Du skall inte tro att jag gått och pjunkat med mig och ammat upp min känsla.
Det finns inte ett sätt tror jag som jag inte försökt på att bli fri från detta vansinne, som kärleken kan vara för en stackare.
J a g har försökt ge mig åt annan kärlek, och det har inte fattats villiga föremål, men nej, nej!
Jag var nu en gång bunden vid dig, och hvad be- tydde det att jag förstod att jag inte var och aldrig varit detsamma för dig som du för mig.
Jag försökte få reda på allt ondt som prata- des om dig, men det hjälpte inte.
Det beror visst inte alls på, om den man älskar förtjänar det eller bryr sig om det, man vet bara att den mannen är allt för en i lifvet så att man existerar genom honom.
Det finns ingenting annat till än han!
.
.
.
Småningom lärde jag mig, att man inte har rätt att sätta in så mycket på en annan människa.
Jag har allt läst Weininger må du tro, det har varit en af mina hästkurer det!
Och därför har du också fått vara ostörd i alla de här åren för mig.
Och det är större än du kanske tror, när man varit som jag.
Men om jag nu talar om allt det här för dig, är det därför att nu tror jag att jag är fri från dig.
Här tystnade Görel och såg upp i hans an- sikte med ett egendomligt uttryck, som kunde vara ett leende.
Hans förhärskande känsla var en förening af blygsel och afund och vemod.
Så starkt och långvarigt fästad vid någon människa hade han aldrig varit.
Han hade lidit och känt sig nära själfmordet af kärleks- kval flera gånger, men det hade gått öfver efter längre eller kortare tid, men en allt uppslu- kande passion hade han icke haft att kämpa med i åratal, så som Görel haft.
Det var för öfrigt knappt att han trodde henne.
Han hade vandrat många vägar på dessa år och långa, långa tider aldrig ägnat henne en tanke, medan hon skulle ha tänkt på honom ständigt.
Det föreföll orimligt.
- 591 - Han kunde inte tro att det var verkligt.
— Jag förstod inte att det kostade dig så mycket att skiljas från mig, barn, sade han.
Hon slöt ögonen.
— Det kommer du nog aldrig att förstå.
— Du visade inte mycket.
— Du såg inte mycket.
— Jag tänker på sista gången, då jag var uppe hos dig, Görel, minns du den?
— Aldrig skall jag glömma den dagen.
Det var den förfärligaste jag upplefvat, ännu kan mamma och jag tala om den söndagen och bara sitta orörliga med hängande armar och stirra och undra på, att vi gick igenom den och att vi lefver.
— Hvad säger du!
— J o, du, det har du aldrig vetat.
— J a g minns vårt möte som något odrägligt, sade han.
Din mor tog emot mig i tamburen och bad mig stiga in till dig.
Det var främmande, och hela tiden medan vi voro ensamma hördes skrattsalfvor från sällskapet ute i de andra rummen.
Det störde, och jag blef mer och mer i misshumör.
Och i stället för att vi kunnat känna att vi hörde ihop, gledo vi allt- mer i sär.
Görel nickade.
— J a g var stel, men det var inte af lugn.
— Hur blef det sedan Görel?
— När du gått, gick jag in till de andra.
Det dröjde inte många minuter förrän de såg, att jag var sjuk.
De hällde i mig vin.
Och på det sättet lyckades jag hålla mig uppe tills de kommit i väg.
Men sen!
Gud!
Jag fick gråtanfall så förskräckliga att mamma måste skicka efter doktorn och till sist på kvällen var det tal om att hämta dig, då ingenting tycktes hjälpa.
Men slutligen verkade mor- finet.
.
.
Så möter jag dig några dagar senare i Hamngatsbacken, och då hem igen och på samma sätt!
De sutto tysta.
Så talade åter Görel.
— Men därifrån daterar sig mina nerv- attacker, som jag haft dessa fyra år och som först nu på sista tiden börjat ge med sig.
Jag tror att min " influensa " var den sista kännin- gen af åkomman, för nu tycker jag att jag blifvit fri från dig.
Oh, hvad det är härligt att vara fri från dig.
Han böjde sig ned och kysste henne på pan- nan, fylld af vek ånger och en stickande känsla i bröstet att han gått förbi sin lycka.
Hon räckte honom läpparna.
Och efter dessa många års skilsmässa hvilade de åter mun mot mun.
Han gled ned till henne på mattan, och de omfamnade hvarandra och kysstes med hufvu- det stödt mot schäslongen.
Han förstod, att hon tog farväl af honom, ty de hade ju ingen framtid.
Det arbetade i hans hjärna af alla tankar som hennes ord fram- kallat.
Han tänkte på, hur man aldrig löper större fara att falla för en frestelse än när man jublar öfver att vara fri från den, men hans rättskänsla bjöd honom att nu ej göra henne striden svår igen, fastän han tyckte sig kunna älska kärleken för det oerhörda lidande som den kan framkalla.
Lifvet tycktes honom vinna en sublim storhet genom Görels bekännelse.
— Jag har varit lycklig!
sade hon lågt och såg honom i ögonen.
Lycklig!
.
.
.
Och det skall du aldrig glömma, om du en gång skulle komma att tycka att du lefvat utan att göra något godt, mig har du gjort outsägligt lycklig!
Hon smekte honom öfver pannan.
— Men hvart bär detta af!
sade hon plötsligt.
Och leende satte de sig vid hvarandras sida på schäslongen.
Han grubblade.
— Hvad tänker du nu, frågade hon och tog hans hand.
— På att om jag inte öfvergifvit dig, så hade väl aldrig din känsla stigit till en sådan höjd.
Det låg sorg i hans ord.
— Ack jo, svarade hon och log.
— Men det är inte lyckan, som utvecklar mest, Görel.
— Nej, det har du nog så rätt i, och jag är dig tacksam för den hårda läxa du gaf mig.
Nu när jag ser tillbaka är jag det.
Utan den hade jag infe blifvit den människa jag är.
Han såg på henne.
Och han kände ett grand af oro.
Det föreföll honom så dumt, om han nu skulle bli förälskad i henne, han som visste att kär- leken icke k a n vara för hela lifvet, icke när den är besvarad, ej när den är lycklig i alla fall, därför att kärleken till sitt eget väsen trår mot det ouppnådda och oupphinneliga!
— Hvad du är frisk och ung!
sade han.
— Ja, j a g är ung, svarade hon, jag blir aldrig annat!
Och hennes ansikte strålade af inre visshet, och det var ett skimmer af lycka öfver henne, så att han ville slunga alla hän- syn och tillbedja henne.
Men han behärskade sig.
Kort därpå tog han afsked och lämnade henne.
Men vid det sista ögonkastet såg han, a t t hon var blek och alls icke skär längre; och det strålande var borta.
Och det stack till i honom, ty han tänkte, att det endast var kärleken, som gjorde henne vacker, och att hon stod i återskenet af en sjunkande sol, och i samma sekund som ljus- källan försvann skulle gråkall skymning falla öfver hennes drag, lidandets blekhet åter härska och afblomning och döende fortsättas.
Nu följde en natt och en dag för honom hvarunder han stridde med sig själf.
På kvällen sände han henne en rad och bad henne möta.
Och hon kom.
Det var en upprörd rad han skickat henne.
— Jag trodde, att allt var klart emellan oss, • sade hon med fast stämma.
— Görel!
svarade han.
Det du berättat för mig, det har du vetat länge, men det var nytt för mig.
Det har upprört mig.
.
.
Nu tror hon väl att det är min tur, tänkte han inom sig, min tur att lida.
Hvad vill jag?
Ingenting!
Men hvarför har jag sökt henne?
Jag har inte kunnat annat.
Hvilken makt drifver mig?
— Jag förstår inte, hvarför du har velat träffa mig, hörde han henne säga i samma klara ton som nyss.
Han log sväfvande.
De gingo framåt den fuktiga trottoaren, där vårregnet nyss framkallat disiga reflexer af lyktljusen.
F å människor mötte.
Deras steg ljödo så ensamma mot stenläggningen.
De nådde tullen och kommo ut på en slätt.
Här blef gatan väg.
På ena sidan syntes sta- dens hus, på den andra löpte skogsbrynet.
På himlen stack en klar månskära fram bland molnen, liksom en vapenklinga bland en ny- plöjd åkers fåror.
Slutligen stannade hon.
— Vända, frågade han.
— Ja!
.
.
.
Du säger intet?
Han skakade på hufvudet.
Så lade hon handen på hans arm.
— Jag förstod inte att jag sårat dig, sade hon, det var inte min mening.
Jag tyckte att vårt afsked var som det skulle vara, nu hade du fått veta allt, som du hade rätt att veta, det innebar också en befrielse för mig att ha fått tala ut.
Och det var ingenting mera jag önskade, för vi ha ju ingen framtid.
— Är du viss på det, Görel?
— J a!
Ja!
svarade hon hastigt.
Och hon drog handen tillbaka och började gå in mot staden.
— Jag orkar inte, sade hon.
Det är bara det, j a g orkar inte, jag har lidit för mycket för att kunna börja på nytt.
Scen ur andra akten i Gardesolficeren på Svenska teatern.
Skådespelaren-gardesofficeren hr Wingårdh; skådespe- lerskan, fru Brunius, " mamman " (sittande vid operalogens barriär) fru Byström.
Ateljé Jaeger foto.
Från scenen och estraden.
niskoframställning.
Där är mannen som tror på eller låtsar tro sin hustru mot bättre vetands, att hans kärlek inte kan bära RILUFTSTEATERNS KULISSER ha viss- därför att erkänna hennes otrohet och falskhet, nat och dess fiender som dess vänner — hvilka senare helt visst utgöra flertalet — ha hustrun, som värjer sig med den öfvade lög- återgått till de mera stabila scenerna.
Dessa nerskans hela list och som gråter af blygsel ha emellertid den första tiden lefvat på sista då hon lyckas alltför väl.
På denna lilla musten af succéspjäserna från förra säsongen, glimt och några roliga komedirepliker fick man troligtvis gifna hufvudsakligen för nyinflyttade lefva under aftonen.
Herr Wingårdh var skådespelaren och fru Brunius hustrun, båda eller de sista sommarturisterna.
Ett nytt program var emellertid Gardesoffi- förträffliga.
Publiken tycktes hysa mycket de- ceren af Franz Molnår, som gafs på Svenska lade meningar om stycket.
teatern.
Stycket ville bevisa den sats, som Fru Anna Lisa Hwasser-Engelbrecht har åter man alltså äfven i Ungern, författarens hem- efter sin mångåriga sjukdom framträdt för land, tycks vara på det klara med: kvinnans offentligheten med ett deklamationsnummer på list öfvergår mannens förstånd.
Ett tack- en af henne anordnad matiné.
Skådespeler- samt tema, synd blott att den konflikt för- skans energi fick sin belöning i publikens er- fattaren byggt därpå var inspirerad af de känsla för hennes framställningskonst.
gröfsta farstricken.
En man, som icke kan De som gå på teatern för att få skratta finna något bättre sätt att utleta sin hustrus som det heter ha bara att välja teater dessa sinnelag än att maskera sig till den typ af dagar.
På Folkteatern t. ex. ges ett student- man han tror henne beundra, och en hustru spex med Uppsalamotiv, författadt af Ejnar som förälskar sig i en karikatyr, framställd Norlén och Ture Nerman, två unga herrar som af hennes egen man — båda dessa figurer debutera för den större offentligheten.
En rolig, höra j u hemma i farsen.
I sista akten finner ganska vågad första akt och den populära gen- man emellertid plötsligt en glimt af män- ren öfverhufvud bära stycket.
— ER.
F Han mindes hennes ord dagen förut, om hur ung hon kände sig, och han såg henne åter skär och strålande af lyckans återsken, och han tyckte att han skulle vilja fylla sitt lif med att gjuta skönhetens ljus öfver denna unga kvinna, som haft makt att älska så.
Men han visste, att det var vanmäktigt, ty de kunde icke ha någon framtid, hon och han!
Men en förklaring var han henne skyldig.
— Att j a g måste återse dig berodde på, sade han, att du blef blek när jag gick.
J a g ville minnas dig sådan du var, när du kysste mig.
Hvarför kysste du mig?
— Jag vet inte.
.
.
Af godhet, tror jag.
Jag har intet annat ord.
— För mig var det en eld som tände.
— Då måste jag be dig förlåta.
— Ack nej, det behöfver du inte.
Det är bara lika naturligt som när man tar ett grepp i ett strängaspel att det ljuder!
— 592 - Så gingo de tysta in mot staden, och snart slöt sig staden om dem, och de stodo vid hen- nes port.
— Du skulle kanske kunna förstöra mig en gång till, sade hon, men jag vill det inte.
Han fattade hennes båda händer och tryckte dem mot sitt bröst.
— Nej barn, det vill jag heller inte, sade han, vi ha ingen framtid!
Hon böjde hufvudet, så att ansiktet kom in i skuggan.
Han tillade: — Men om vi en gång skulle stå inför dö- den, så att vi visste att det var slut snart, då skulle vi tillhöra hvarandra och fira lifvets.
af- skedsfest, ville du det, säg?
Tyst som en vindfläkt kom hennes ja.
Och så skildes de.
skares i tärningar, hvarvid alla senor och hinnor noga borttagas.
Späcket skrapas och skares i bitar; användes njurtalg, hackas den fint.
Köttet blan- das med späcket eller njnrtalgen samt kryddorna och drifves 6 ggr genom köttkvarn.
Färsen stötes därefter i stenmortel tillsammans med panaden eller mjölet, tills d e n ä r j ä m n och smidig, hvarefter den lägges i e t t f a t och d e t uppvispade ägget samt ägg- gulan tillsättes under kraftig rörning.
Färsen röres ytterligare omkr. / &lt;i tim. under d e t a t t grädden eller mjölken tillsättes l i t e t i s ä n d e r.
Den pröfvas därefter genom a t t man kokar litet däraf i saltadt vatten.
Är färsen för bård, tillsättes litet mera grädde, i motsatt fall en ägghvita.
Sist till- sättes den i smöret frästa löken.
Tomaterna rensas, sköljas och skäras i skifvor, hvilka beströs med en bland- ning af salt och peppar.
En pudding- form smörjes med smör och beströs med s t ö t t a skorpor.
Köttfärsen och tomaterna läggas hvarftals i formen; förs t a och sista h varf vet skall vara färs.
Puddingen kokas i vattenbad i ugn eller ofvanpå spisen IV2 — 2 tim och serveras med steksås eller ski- radt smör samt potatis.
3 Bf \ f \ t \ r- KOHrEKTlON * 0«30fV5SFUfcFYSTE.
RRSEXE.
• i^rwritt^i&amp;r^^iwsftrrrwev i Riket Känner n i trötthet, behöfver ni krafter, ä t hvarje frukost QYLLENHAMMARS pat.
Hafre- gryn och Hafremjöl — trött- heten försvinner.
Tillverkas under läkares kontroll.
KÖ KS ALM AN ACK Redigerad af Beredning: Orrhönan h a r lju- sare kött och anses finare ä n tuppen.
— De behandlas och anrättas som tjä- der men äro stekta p å 1 — IV2 tim. Späckningen kan med fördel uteslutas och fåglarna beläggas i stället med späckskifvor, när de äro uppsatta.
Skä- ras, garneras och serveras med afredd sås, tillsatt med tjock grädde.
r x skocKorna 10 — 16 SEPT.
1911.
• T J.
Klädningar " ALVA " a f prima K l ä d e Kr.
6 6.
—.
Alla färger.
Tillverkad å egen a t e l j é.
särskildt A.-B.
Stureplan, 1 2 VECKANS PRISTÄFLING.
PRISTÄFLING N:R 36.
EN RÄKNEGÅTA.
Elisabeth Östman.
Inneh.
af Elisabeth östmans Husmo- derskurs i Stockholm.
FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR VECKAN F ä r d i g a J o r d ä r t s k o c k s p u r é (för 6per- soner).
IV4 lit.
jordärtskockor, Vi ° t - selleri, V2 lit- vatten, 1 tsk.
salt, 1 / L msk.
smör, 4 msk.
mjöl, IV2 Ht.
klar buljong, salt, hvitpeppar, socker, 2 — 3 äggulor, 1 del.
tjock grädde.
B e r e d n i n g: J ordärt sköl- jas, skrapas (helst under rinnande vat- ten), sköljas ånyo och få ligga 1 tim. i IV2 Ht.
vatten tillsatt med 2 msk.
ä t t i k a och 2 msk.
hvetemjöl, för a t t ej Ä p p e l m a r ä n g ä l a I d u n (för 6 bli mörka.
Selleriet skalas, skares i tärningar och lägges tillsammans med personer).
S o c k e r k a k a: 2 ägg, 120 gr. soc- jordärtskockorna.
Tolf små runda jord- ärtskockor fråntagas, kokas ker, 60 gr. h vetemjöl, 4 bittermandlar.
Till formen: / msk.
smör, 2 1 litet buljong och serveras i soppan.
De öfriga sättas p å i det kalla vatt- msk.
s t ö t t a skorpor.
Ä p p e l k o m p o t t: 2 hg.
socker, 4 net tillsatt med saltet och få koka stå 2 tim. En pannkakslagg upphettas del.
vatten, (saft och skal af V * ci- tills d e äro fullkomligt mjuka, då de långsamt, smöret smältes i vattenbad passeras.
.Smöret fräses med mjölet i och härmed penslas laggen.
Smeten tron), IV2 lit.
äpplen.
M a r ä n g m a s s a: 3 ägghvitor, 105 2 min., purén och buljongen spädas omröres väl och däraf gräddas t n n n a på och soppan får koka 5 min.
Den pannkakor, hvilka bestrykas med varm gr. florsocker.
afsmakas med kryddorna.
Äggulorna sylt, aiskäras snedt vid bagge ändar, T i l l g a r n e r i n g: 10 gr. pistacie- och grädden vispas upp i soppskålen, skäras midt i t u längs efter, läggas mandel (omkr. 22 st.), 40 gr. sötmandel purén hälles i under vispning och ser- med d e n runda sidan u p p p å plåt.
En gosse och en liten flicka gingo veras med jordärtskockorna och ost- beströs med florsocker, glaseras i het (omkr. 40 s t.)
.
ugn, serveras upplagda p å tårtpapper.
i en hage och plockade bär.
E n t u - B e r e d n i n g: E n form eller stek- krut ong.
panna med samma vidd, som d e t fat, rist gick förbi och frågade gossen på h v i l k e t ' marängen skall serveras, efter hans syskon.
Han svarade d å Uppvärmd stek med maka- smörjes med smör och beströs med K å l d o l m a r (för 6 — 8 personer).
stötta skorpor.
— Äggen och sockret r o n e r o c h a n s j o v i s (för 6 per- 1 kålhufvud, vatten, salt, 1VI del.
ris- a t t h a n hade t r e gånger så många röras V2 tim., därefter tillsättas mjö- soner).
3 hg.
stekt kött (rester), 1 h g.
gryn (125 g r.)
, V2 msk.
smör (10 bröder som systrar.
Och jag, sade let samt den skållade och rifna man- makaroner, 1 liter vatten, / g msk.
salt, gr.), 6 — 7 del.
mjölk.
den lilla systern h a r fem gånger så deln.
Massan fylles i den smorda for- 2 del.
steksås, 2 del buljong, 1 ansjo- K ö t t f ä r s: 3 hg.
benfritt oxkött, många bröder som systrar.
men, och kakan gräddas i ordinär ugns- vis eller 2 tsk.
ansjovissås.
värme omkr. 20 min.
Den uppstjälpes B e r e d n i n g: Köttet skares i små 1 hg.
benfritt kalf- eller svinkött, 50 Hur många voro bröderna och syst- på brödgaller, får kallna och lägges jämna bitar.
Makaronerna brytas i bi- gr. späck, 1 msk.
salt (15 gr.), V2 därefter p å rundt fat, helst af silfver.
tar, påsättas i kokande, saltadt vatten tsk.
hvitpeppar, 1 ägg, 1 äggula, 1 — 2 rarna?
del.
grädde.
Äppelkompotten beredes på vanligt sätt.
och få koka 15 — 20 min.
eller tills Lösning insändes undertecknad med T i l l s t e k n i n g: 4 msk.
smör (80 — Gm så önskas kokas sockerlagen med do äro mjuka.
De spolas öfver med gr.), 8 del.
buljong.
namn och adress till Red.
af Idun kallt vatten, få rinna af och skäras i citroner.
— Nar alla äpplena ä r o B e r e d n i n g: Kålbladen lossas för- kokta, hopkokas lagen, tills d e n ä r små bitar.
Buljongen och steksåsen siktigt från stocken, läggas i kokande senast den 24 sept.
1911.
A kuvertet simmig.
D å äpplena ä r o kalla, upp- få koka upp, köttet och makaronerna saltadt vatten och förvällas omkr. 5 bor angifvas pristäfling n: r 36. läggas d e i pyramid på kakan tilldka läggas i och värmas i såsen utan a t t min.
De upptagas med hålslef och få De t v å första r ä t t a lösningar, som med lagen, som bör vara som gelé.
koka.
Anrättningen afsmakas med en rinna af på duk, hvarefter det gröfsta vid d e n därefter verkställda gransk- Ägghvitorna vispas till h å r d t skum, rensad och passerad ansjovis eller litet af hufvudnerven bortskäres.
florsockret, som bör vara siktadt, ned- ansjovissås och serveras som frukost- Risgrynen sköljas, skållas i hett vat- ningen påträffas, erhålla följande p r i s: röres litet i sänder med silfvergaffel r ä t t.
ten, upphällas i durkslag och få af- 1: a pris: en forsilfrad brosch eller i ägghviteskummet, och en del af ma- rinna.
Smöret smältes i en kastrull, också böcker — fritt val — till e t t rängen bredes genast öfver äpplena mjölken ihälles, får koka upp, grynen och kakan.
Resten af marängen spritsas G l a s e r a d e p a n n k a k o r (för 6 iläggas och få under rörning koka- värde af 10 kronor.
2:dra pris: böckeT genom garnerings t r a t t i små toppar personer).
3 äggulor, 3 del.
grädde, till e t t belopp a£ 5 kronor.
rundt kring kakans kant.
Pistacieman- 160 — 180 gr. mjöl, 7 del.
mjölk, 1 tsk.
tills d e ä r o nästan mjuka, d å de deln skållas, hackas f i n t och strös salt (5 gr.), IV2 msk.
smör (30 gr.).
upphällas atb kallna.
— Köttfärsen be- redes på vanligt sätt.
— Färsen och de jämt öfver marängen.
.Sötmandeln skål- Till l ä g g e n: 2 msk.
smör (40 kalla grynen blandas väl och afsmakas las och skares längs efter i tunna skif- gr.).
noga.
(Är färsen för hård spädes den vor; dessa stickas t ä t t i marängen och Till fyllning o c h glase- en skifva i hvarje topp.
Anrättningen r i n g: 2 kkp.
fin - sylt (hallon eller med litet mera grädde.)
En msk.
af fär- sen lägges på hvarje kålblad, som där- sättes in i svag ugnsvärme och får stå.
åkerbär), 50 gr. florsocker.
I nummer 26 af Idun återfinnas or- efter hoprullas och ombindes med fint tills marängen ä r halftorr och h a r B e r e d n i n g: Äggulorna sönder- doppadt i kokande den till annonsen.
ljusgul färg.
.Serveras kall med vanilj ' vispas med stålvisp, grädden ihälles och segelgarn, förut vatten.
Smöret brynes i en stekgryta, sås eller vispad grädde.
Lämplig Present — 1) därefter ivispas mjölet, som helst bör dolmarna iläggas och brynas vackert, vara siktadt.
Mjölken spädes på, saltet spädas med litet af den kokande bul- 2) E n omkr. 30 å r s hemlös — 3) och smöret tillsättas, och smeten får j ongen och få sakta steka med t ä t t F i n v a n i l j s å s (för 6 personer).
lock omkr. 2 tim.
Under tiden spädes bildad flicka som, — 4) under som- 1 stång vanilj, 1 del.
vatten, 4 äggulor, med mera buljong, om så behöfves.
De maren — - 5) meddelar fullständig un- 50 gr. strösocker, 4 del.
tjock grädde, upptagas, garnet klippes bort och dol- dervisning i — 6) dekoration och mål- B e r e d n i n g: Vaniljen lägges i en marna ' uppläggas på karott.
iSåsen silas, kastrull, vattnet tillsättes, locket läg- afredes och hälles öfver dem.
Risgry- ning — 7; rekommenderar sina — 8) ges p å och vaniljen får sakta koka, nen kunna uteslutas, men mera färs be- tills vattnet nästan ä r inkokadt.
Ägg- räknas d å.
gulorna och sockret läggas i e t t f a t och vispas 20 min.
— Grädden slås 1 kastrullen, får koka upp, vaniljstån- gen borttages och grädden hålles p å äggen under stark vispning.
Såsen får därefter sjuda öfver elden under fort- satt vispning, tills den ä r tjock och i pösig; hälles u p p och vispas, tills den ä r kall.
och Hafremjöl N.
K: s 1.
J SÖNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; biff af svinfilé med brynt - potatis; mjölk; kaffe eller te med gifflar.
M i d - d a g: Consommé med äggstarining; kr li- stad er med kräftstufning; stekta orrar med salader o-ch brynt p o t a t i s; äppel- maräng å l a Idun med fin vaniljsås.
MÅNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; hafregrynsgröt med mjölk; inkokt färsk strömming; ä g g; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Köttpudding med tomater; blåbär sk o mpo 11 med grädde.
TISDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; biff å la Lindström med brynt p o t a t i s; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Jord- ärtskoekspuré med rostadt bröd; sik, stekt med gräddsås samt potatis.
ONSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; hafregrynsgröt med mjölk; sik i kapp- rock med p o t a t i s; ä g g; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Slottsstek med legymer; pressgurka och lingon; hel- kokta äpplen med grädde.
TORSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; uppvärmd stek (rester från onsdag) med makaroner och ansjovis; mjölk; kaffe eller t e.
M i d d a g: Ärter med fläsk; glaserade pannkakor.
FREDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; strömmingslåda med brynt p o t a t i s; ä g g; mjölk; kaffe eller te.
Middag: Kåldolmar; vinsoppa med skorpor.
LÖRDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; patentbiff med p o t a t i s; mjölk; eller t e.
M i d d a g: Fläskkorf med rotmos; maisenakräm med mjölk.
RECEPT: kaffe S t e k t a o r r a r (för 8 — 10 perso- ner).
2 orrar.
1 hg.
späck, 3 — 4 msk.
smör, 2 tsk.
salt, 3 del.
buljong, 5 del.
tjock grädde.
1 LÖSNING TILL PRISTÄFLING N:R 32.
ANNONSGÅTAN.
71 ff FrukfforkningS " apparater.
P a n n k a k o r, Plättar och Kött-Bullar Köttpudding med tomater (för 6 personer) Till 5 hg.
benfritt ox- bli porösa och läckra om kött, 5 hg.
späck eller rensad njur- vid tillagningen litet af den af Dir.
Gr. Lind vid JExperimen- taig, 2 tsk.
salt, V2 tsk.
hvitpeppar,.
brödpanad eller 2 msk.
&lt;mjöl talfä-ltet förordade konstruktionen, an- 2 (20 h g gr.), 1 ägg, 1 äggula, 2 — 3 d e l.
vändbara å vanlig kokspis för torkning eller mjölk, V2 msk.
finhackad af såväl bär och frukter som grön- grädde lök, Va msk.
smör (10 gr.) till löken.
saker, tillverkas af oss i tvenne stor- T i l l y l l n i n g: 6 stora tomater, Se bruks- lekar, N:r 1 till Kr.
18 och N: r 2 1 t s k.
f salt, Vi t s k.
hvitpeppar.
5 OxygenoI-TandpuIver u tillsättes.
till Kr.
30 pr styck.
anvisningen.
T i l l f o r m e n: / msk.
smör (10 utöfvar p ä Edra tänder vid flitigt be- gr.), " 2 msk.
s t ö t t a skorpor.
gagnande.
Dess verksamma bestånds- B e r e d n i n g: Köttet torkas med elar stärka tänderna och gör dem en duk, urvriden i hett vatten, och hvita p å grund af sin blekande för- Kristianstad.
måga.
Uppfriskar tandköttet.
(Själfspelande af eget först- bästa apparat) klassigt fabrikat HOS farsen: Lagermans Bakpulver S £ | ===== Tomten ===== Iakttag * själf 1 2 Huilans Mek.
Verkstads fi.-B., PHONOLA PIANINON r|=== £ SVENSSONS Begär priskurant!
A • • KNÄCKEBRÖDSBAGERI FLYGLAR ^OTf Sg^ GÖTEBORG SVERIGE effiaccaroni EKSTROmS x J A S m i ö L ÖKLBRO Kln-TERN-FABRIK ' Äkta Göteborgs- Knäckebröd.
Hygienkontrollant: D:r G.
Hjort af Ornäs.
Äi » manande oeft viHsmafzan.de annattnzna / Bör » användas till omväxling i HtisH&amp;Uet.
Tel.: 11 &amp; 929.
593 - Piano- fabrik K. Hofl.
Begär priskurant!
— Respektabla ombud antagas.
fyra Tlönninge.
Villan Furuborg, innehållande 7 rum, jungfrukammare och kök, högt och fritt belägen in- vid Rönninge järnvägsstation, uthyres från 1 oktober i år.
Området bestående af 2 tid naturlig park gör genom sitt läge att man är fullt ostörd af grannskapet med järnvägen.
Passande för välsituerad famäj, som behöfver stärkande luft i vacker natur nära Stockholm.
50 min.
resa.
Reparationer efter hyresgästs önskan.
När- mare upplysningar hos egaren pr Allm.
Tel. Rönninge 18 helst mellan kl. 10 — 12 f. m.
sade, med pekfingret på sin näsa: » Man fantasi- och gratulationskort — 9) så- LÖSNINGAR skall aldrig be om ursäkt om man som e t t i alla afseenden förstklassigt vet man talat sanning! » TILL TIDSF ÖRDKIF VET I N:K 35.
1 — 10) stort urval af — 11) Sveriges Därefter, med tanke p å situationens alla landskap.
— 12) Pris 1 kr.
p i allvar: » Nu får mäster vara snäll och OMKASTNINGSGÅTAN: P e l l e M o - gå in till flickan och söka få i henne l i n: Petrus, Elisabeth, lanolin, Le duss.
— 13) sändes till alla platser ett litet glas konjak.
Men var framför Havre, Enköping, morot, Oskarshamn, i landet från — 14) Iduns Annonskon- låda, allt lugn och försök a t t sätta sej in indianer, Nora.
i den tanken a t t det ä r samma kväll tor — 15) Om ej till belåtenhet åter- ORDSPRÅKSAEITMOGEYFEN: D e n som flickan blef sjuk.
Frågar hon efter betalas pengarna.
— 16) Många intyg s o m s p a r h a n h a r 1) Darwin, 2) sin docka så fall inte i farstun finnas.
— 17) Förfrågningar besvaras Gerona, 3) lönnar, 4) konsul, 5) rektor, för det.
Ni måste komma ihåg och 6) lärdom, 7) korist, 8) tuppar, 9) sätta er in i den tanken a t t hon ä r af — 18) K.
Gr. Ossian-Nilsson.
— bra nog, 10) fröhus, 11) hummer, 12) ett barn, till sinnet, fast kroppen ä r 19) Cecilia Bååth-Holmbcrg.
— 20) babian, 13) tungan, 14) renhud, 15) en fullt utbildad kvinnas.
Släck lam- hälsan, 16) kråkor.
3 Kommendörs gatan 3.
— pan så hon inte för hastigt får se huru åldrad mäster har blifvit.
Fram- ANAGBAMMET: Ängel, lägen, 1) Lämplig Present: Flätade läder- för a l l t: tala inte mycket och länge älgen, gälen.
skärp, äkta sjömansarbete.
2) Hemtref- med henne.
Undvik d e t allra helst!
ORDFÖIUNDKINGSGÅTAN: Gunnar Gör nu allt detta, mäster, medan jag nad.
3) E n bildad flicka som genom- Wennerberg — Uppsala Studentkår: gör mig i ordning och springer efter gått barnavård.
4) Kindergartensemina- grannfru, utklipp, näsvis, nejlika, allt en läkare. » Därefter tillade han, icke rium.
5) Hushållsskolan Jiolen.
G) Att väl, rida ranka, Vesterås, efterrätt, utan e t t uns själf känsla: » Dessa r å d ncveu, nejd, elände, recension, bankrutt, ger j a g mäster, såsom varande f i l o - själf måla (Lackera) möbler m. m. ekstock, ridå, granar.
s o f och p s y k o l o g.
.
.
» utjämnande lifsförnimmelser och kän- 7) Nelly Jäderholms pensionat.
8) Ef- GISSA!
Gustafsberg heter båten och slostämningar — kunde t a g a det svåra » Hur kan Detlof vara nog näsvis och själssteget, från barn till — kvinna!
ter fotografier utföras V y k o r t.
9) staden ä r Enköping.
påstå a t t jag, en allvarligt troende Hvilka t r ö t t a tankar och tröstlösa suc- Björkboms Maltextrakt.
10) Denna APOKOPEN: Korall, koral, kora, kor.
man, h a r konjak i huset? » kar hade icke måst bortjagas när » omöj- vecka utkommer I d u n s m o d e l l - ko.
» Seså! » invände Detlof, » låt bli a t t ligheternas berg » tycktes afstänga vä- BOKSTAFSLEKEN: bråka i onödan.
J a g har inget sekunda gen!
De gamles förödmjukande miss- k a t a l o g.
11) Efter fotografier ut- Mårtensgås luktorgan och j a g förstår så v ä l a t t tankar hade icke heller underlättat föras V y k o r t.
12) Flugfångare.
13) stång mäster t a r sej en, blott som ' mekla- hans sträfvan.
Många salta tårar hade, » Stabil ».
14) Kvinnliga platssökande ment ', när lilla magen bråkar!
Som jag bildligt taladt, vattnat torfvan d ä r såg sagt.
Viktiga saker stå på spel och bar- hennes själs blomma skulle uppspira.
och lediga platser.
15) Lämplig Pre- BOKSTAFSLÄGGNINGSDPPG1FTEN: net får framför allt inte ligga och En evig väntan innan själs-fröet sent.
16) Cajsa Bagges Ris-smörja.
17) Silvertesil.
fantisera för länge, utan heist falla i grodde; en evig väntan innan frukten Kvinnliga Utbildningsskolan Villa Hult.
sömn! » mognade.
18) Stockholms Dagblad.
19) Stock- Då nickade gubben å t gumman och Med e t t stilla leende makar Elsa sade, betydligt generad: » I gu ' s upp sig i soffan och lutar sig för- holms Dagblad.
20) Specialaffär för OLYCKSBARNET.
namn ... hm ... Tag fram flaskan, Ce- troligt intill maken.
Schwtizerbrcdyr, spetsar, väfnåder m. m.
cilia! ... » Af G u s t a f S v e n s s o n.
Hon upptäcker a t t mannens ögon blif- Vid d e n företagna granskningen af vit immiga af tårar och hviskar ömt (Forts.) V. i hans öra: » Jag vet hvad du nu de insända lösningarna ha de två först » Elsa! » skrek Detlof och rusade med Öfver e t t tiotal af å r h a rullat iväg tänker på. » påträffade r ä t t a lösningarna lämnats vansinnig fart u t ur stugan, följd på Han söker dölja sin svaghet genom betydligt afstånd af gamle mäster och ^användes å r l i g e n m e l l a n som mäktiga tidsböljor, hvilka upp- af följande personer, hvilka alltså er- den korpulenta mästermoran, som för- slukats af evigheten.
a t t draga onaturligt långa pipbloss; Lifvet, som ständigt byter former, slutligen vänder han dock ansiktet å t hålla de utfästa prisen: F ö r s t a brukade sin mesta kraft med flåsning Y s t a d och H a p a r a n d a, slår och helår, bort- och framtrollar, henne och nickar tyst jakande.
p r i s e t: Fr. Stina Halvarson, Hamra.
och rultning å t sidorna.
gjort succesiv scenförändring i ma- De sitta t y s t a en stund; därefter På gårdsplanen låg ungmön, omkull- b ä s t a b e v i s e t for S t o m a t o l har A n d r a p r i s e t: Fr. Aslög Byström, karna Sällgrens f. d. lilla stuga.
De säger Elsa: » Jag har räknat ut, vet du, kastad på ryggen, med ett_ uttryck Tand-Crémens öfver- båda gamla äro för alltid borta u r le- a t t det, fredag nästa vecka, blir jämt Helsingborg.
af gränslös fasa och ögonen vildt stir- ken och i deras ställe hafva tvänne fem å r sedan far gick bort. » rande upp mot himlen.
» Jag slog mig i Iägsenhet.
små representanter för ' hoppets genera- » Då lägga vi en präktig granriskrans hufvudet! » kved d e n unga kvinnan.
tion ' tillkommit: Elsas och Detlofs ge- med evighetsblommor på hans graf, » Hon stirrade förvånad på gesällen, som » Fräls mig! » stönade gumman och un- mensamma barn.
föreslår forna gesällen.
» Dom håller flåsande af farten lutade sig öfver Det ä r vinterafton och familjen sig så länge, ser du, Elsa, och se för henne.
» Men hvar ä r j a g; allt ä r der snyftningar och tårar erkände hon TIDSFÖRDRIP.
så konstigt, » var hennes nästa utrop.
a t t barnet, samma kväll det fick sitt Kussow är samlad i ' fina rummet ' Hus- öfrigt så friska u t mot bakgrunden Blicken var icke längre så vildt stir- olycksdigra anfall, fått några » förma- far själf har slagit sig ned i ena soff- af hvit, r e n snö ... » rande, men kroppen började rycka spas- ningar » af henne framför den där taf- hörnan och njuter sin.
' siesta ' blos- » Det har d u r ä t t i!
Men — så ska ' modiskt af nervskakningen, och n ä lan r i — pekande på oljetrycket på köks- sande p å en långskaftad ' prostpipa '.
väl mor ... » väggen — och dessutom erkände gum- Han ä r visserligen inte •pratmakaren Detlof upptagit henne från marken slöt » Solen skall lysa öfverallt! » af bry- hon ögonen och mumlade t y s t: » Hvar är man a t t h o n alltför gräsligt, kan- och muntergöken från fordom, men ter Detlof och kysser sin maka.
» Vi hända, utmålat för » tösakräket » hur det likväl munter och språksam, och iakt- få t ä n k a på t v å kransar! » min docka? » såg u t och hur det kändes a t t vara i tager man den varma blick han sänder Nu kommer lille frågvise » Detlof Han bar henne som ett.
stort barn i sin pysslande maka, d ä skönjer man junior » och af bryter stämningen: » Vaffö ' g » a|aTal sin famn.
Han grät af glädje och hade — helvetet.
den äkta lyckoglimten, som skvallrar Detlof skakade allvarligt sitt hufvud har ni ten fula tjäklumpen inne i jum- 3 | a | a | a | a a | velat skrika u t i jubelraseri: Hon t a l a r!
sig därefter å t mäster, som om en väntare ' som fått sin lön ... met?
Säj pappa!
Säj mamma! » Hon ser!
Hon hör I Hon tänker!
Hon och Han tänker p å d e svåra stunderna 4 |a| b b d|e|ej_ » Jo, m i n lille vän, » säger modern l e f v e r!
men den kritiska situationen steg upp från stolen, gick bort till tvingade honom a t t bibehålla sans och sin gesäll, lade sin skrumpna hand då en ren barnasjäl kämpade mot en och kramar sin makes hand, » den trä- |.
e | f 1 1 1|1|ra|m| fullmogen kvinnas naturliga passioner.
klumpen är e t t mycket kärt minne lugn; ehuru bröstet tycktes vilja sprän- på hans axel, talade och sade: » Du, d u, du, du, Detlof K u s s.
.
.
Han ser henne, i minnet, för ett tiotal tor både pappa och mamma, t y den gas.
|°!
o r Kuss ... ja, d e t gör detsamma ...
Du år sedan, storväxt och fullt utbildad, har tillhört en gammal ek, som stått Hon sof fortfarande, sedan han lagt ä ' r s | | s r |!
r i samma soffa lekande och joll- därborta — pekande utåt slätten — krona med löf i!
Dä ' ä?
v a sitta ' r henne på soffan i det lilla helgdags- du en ä ', dä ...
Men vi, mor och jag, rande med en — trasdocka.
Det var och den eken splittrade åskan sönder rummet, med ansiktet å t väggen.
Han äro stora likväl d e n n a kvinna h a n älskade, för många å r sedan. » syndare; det har jag kommit tände lampan och undersökte noggrannt underfund med n u!
Girigheten, som och han älskade henne icke » ljumt », » Jaså, mamma.
Är åskan stygg, hennes nacke.
E t t litet obetydligt ty det ä r endast den ä k t a kärleken pappa? » — som — som ä ' en r o t till allt krossår var allt han kunde upptäcka.
som ä r i stånd a t t u t r ä t t a underverk.
» Nej, åskan k a n vara snäll också, Gud ske lofl mumlade Detlof, flyt- ondt, h a r gjort oss till onaturliga föräldrar!
Vi hade kunnat söka läkare- Han tänker p å de m i n g a årens mö- många gånger! » svarar fadern leende Ordna bokstäfverna till ord, lika i tande bort lampan.
hjälp och — och — jag ljög Detlof, dor, innan hans egen lilla skyddsling lille telnings hjässa.
de hvarandra motsvarande våg- och Nu vände hon sig på ryggen, slog upp ja, j a g l j ö g, säger j a g ännu en — som fränröfvats öfvergångsålderns och smeker sin Slut lodräta raderna.
Orden ä r o: 2) sam- ögonen och började t a l a halfhögt och gång, när jag påstod a t t ingen läkare- osammanhängande: » ... inte syndigare än lingsrum, 3) e t t slags ordlek, 4) kok- andra flickor ... dom dansar också ... hjälp, som vi försökt, har kunnat, rädda kärl, 5) instrument, 6) h u r en tafla, nej ... Jesusbarnet och lammet ... straffa henne.
Vi h a aldrig sökt n å ^ n.
.
.
» Han började snyfta, men fortsatte tillkommen genom e t t visst målnings- mig inte ... » » Till och med en glädje kan bli Tyst och försiktigt smög sig Det- likväl: sätt, är, 7) skönt a t t göra när man ä r svår a t t bära, när man inte äger r ä t t lof ut för a t t icke genom sin närvaro a t t fröjdas.
Det säger jag, Detlof, a t t trött, 8) hvad kavalleristen gjorde.
framkalla en katastrof.
se ' n d u kom till huset har allting lik- I köket sutto mäster och mor, gubben som blifvit mera ljust och gladt.
Du Filemon.
fällande någon enstaka t å r men gum- är som våran son ... » man, gammal och van i facket, lipande » Du h a r rätt, Anton! » inflikade för fulla muggar.
» Hoppas det ä r glädjetårar, » hviskade gumman.
Mäster t o g Detlof i kragen, förde Detlof.
» Ert barn h a r vaknat ur sin honom afsides och talade hviskande: sorgliga sömn!
Hon mumlar något om Med e e t t namn, med i e t t namn, Jesusbarnet och synd och dans! » tillade » Förlåt det där om ' ncrrköpingsnäsan ', som j a g råkade säga i misshugg! » med o ett namn och med u e t t namn.
han.
Barnslige gubbe!
tänkte Detlof, klap- pade honom på den krokiga ryggen och på våra nyheter i svart, hvitt eller kulört: Ml * magen i oordning använd ..... SS.
RADHES Ansjovis i Ostronsås Erkändt bästa inläggning.
länge, Föi » finsmakare!
1200 kilometer (ST0MAT0L TAND-CRÉME DIAMANTGÅTA.
j väDde c 6 7 1 ' 8 LMtrvj 9 IvJ p " m H VOKALUTBYTNLNGS- GÅTA.
m u A Ifjij X A Hafregryn Hafremjöl I Praktiska nyheter för hemmen!
Ät A X A Hafregröt till frukost.
Det har NI nytta af hela dagen.
Elektriska marmelad.
Behagligt o c h effektivt Pris 1 kr.
per ask.
Finnes på alla apotek.
Strykjärn Pris kr.
Alltid 12: — färdiga med sladd.
Draga n i g. Stockhol ström för 10 öre i timmen.
till användni Ingen m hetta i rammet.
Elektriska Q i n c i i o l u t N AN SCHWEIZER-SlDEN FINNES ICKE!
Begär prof Duchesse, Voile, Satin souple, Taffetas, Crépe de chine, Eolienne, Cötelé, MouSSeline, 120 cm.
bredt, från 95 öre metern, Sammet och plysch till klädningar och blusar, äfvensom bro- derade klädningar och blusar i batist, ylle, lärft och siden.
Vi sälja endast garanteradt solida sidentyger direkt till privatpersoner, porto- ock tullfritt till bostaden.
Schweizer &amp; Co., Luzern S 3 (Schweiz).
då Vasens (f. d. Nordstjernans) Laxér- afföringsmedel.
R X t t d e D A l I K t Sidentygs-Export.
— Kungl.
Hofl.
Fläktar Pris kr.
Strömkostnad 26: 50 för fläkt med 2 &gt; 4 lm 0 m m., vin gdi a men, meter incl.
sladd.
i Stockh.
1 öre i ti m — Lämna om kort som tid mar att en svalka och ej om - vintern en effektiv vädring på så våni försäljas ngen ner utkylas.
Demonstreras och å hin vår utställning Allt sedan 45 år tillbaka har 42 Drottninggatan, Stockholm.
(F. d.
Elektricitetsverkets i Hotell Regina).
Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget.
den lämnar inga hål efter sig, är lätt att anbringa, lätt att borttaga, Äkta Haarl.
Blomsterlök är elegant och stark och finnes i stort sortiment, för såväl drif- N e r v ö s a p e r s o n e r ning i kruka som för kalljord.
att tillgå i alla järnaffärer,;: f5r 1 kr.
+ porto 30 öre, 25 st. använda (S Hyacinter, 6 Tulpaner, 2 Ta- " v Vzetter, 2 Narcisser, 10 Crocus. / S l d s Lecitin-tabletter, för 2 kr.
+ porto 50 öre, 50 st. T H U L E om o innehålla det leeitinet.
för nerve Detta rna så är vik- (IQ Hyacinter, 12 Tulpaner, i \ s tiga ch styrkande ^.Tazetter, 4 Narcisser, 20 Crocus / en fosforhaltig, • organi s k föreni n g, s o m Begär prisharant.
— Gratis o. en Jr.
lif sviktig beståndsdel i hjärn- Marzipan • A.-B.
L. D / EHNFELDTS FRÖHANDEL, utgör o neurasteni ch nervsubstansen.
Anbefal les vid ng Dessert Konfekt • HELSINGBORG.
och andlig öfveransträngni m.
m.
Lecitin ä r » n e r v - f ö d a ».
(Trai n ers) Teater-Konfekt Z Prenumerera på Idun.
Muhlrads Lecitin-tabl.
fås endast å. apoteken.
(T r Finaste kvalité.
— S 94 • K ö r t e x r r a k r &amp; utgjort ett oersättligt medel till förbättring af soppor, såser, kött-, fisk- och grönsaksrätter.
En burk „Liebig " saknas aldrig i ett välskött och sparsamt hem.
M 2 \ £)
A NNONSER SKOLA VARA INLÄMNADE TILL KVINNL.
tekniskt biträde som tjänst- MUSIKALISK, bildad flicka, 20 å r, UNG flicka som genomgått Uppsala EXPEDITIONEN SENAST FREDAG FÖR ATT jort någon tid å apotek erhåller plats van a t t hjälpa t i l l i hemmet, önskar fackskolas praktiska yrkeskurs önskar _å apoteket i Skog.
J o h.
Hallgren, plats som husmoders hjälp och säll- plats som hushållsbiträdc.
Villig del- KUNNA INFÖRAS I FÖLJANDE VECKAS NUM- apotekare skap h o s ensamt herrskap eller en- taga i alla i köket förekommande syss- sam dam.
Kunnig i handarbete och en- lor.
Svar till » Huslig », Iduns exp.
MER.
HUSFÖRESTÅNDARINNA.
kel sömnad.
Någon lön önskas.
Tack- För bildad, musikalisk, hurtig och Privat un der visning.
1 okt. — 1 dec.
Afgift för underv.
i enkel 25 å 30 å r s flicka finnes plats sam för svar till » 20 år », Trelleborg Ung kinder gar tens lärarinna som äfven matlagning och inack.
under hela kur- P- r.
L E D I G A P L A T S E R den första nov.
a t t sköta e t t ungkarls- genomgått kurs i förberedande klasser- sen kr.
100.
Underv.
i väfn., handarb.
hem å. landet.
Sökanden " får vara fullt UNG huslig bättre 21-årig gladlynt m.
F r u I och d a Palmgren, önskar lämna privatundervisning i m.
Undervisning vistelse på Bettna.
landet.
SINNESSJUKVÅRD.
Några friska och kunnig i alla inom e t t hem förekom- flicka önskar plats mot fritt vivre i na En flicka af god familj emottages i ordentliga flickor, öfver 20 ar, kanna mande göromål, samt med förmåga a t t god familj i Skåne.
Villig a t t del- Göteborg.
Svar märkt » 20 år », Göteborg P- r- början eller midten af sept.
månad för få anställning som elever vid Uppsala leda tjänare.
Svar med foto., lönepret.
taga i hemmets göromål.
Tacksam för vintern såsom studie- och lekkamrat Asyl.
V illkor: 20 kr.
pr manad och och ålder till » Disponent), Iduns exp.
svar till » H.
L. », Rydsgård p.
r, till 11-årig flicka (enda barnet) i godt al l t fritt.
Jfifbbi ett ars fullgod tjänst- PLATS önsk.
d.
21 okt.
i godt bättre, Familjemedlem.
hem vid brukssamhälle i norra Öster- göring erhälles 28 kr.
pr månad och Frisk och enkel flicka, helst landt- helst troende hem, af 25-årig flicka huslig och musikalisk önskar plats i götland.
lTjärde klassens kurs kommer allt fritt, äfven tjänstekläder.
Ansök- a t t under husmoders ledning utföra brukardotter, som ä r van vid arbete bättre familj som sällskap och hjälp.
a t t läsas.
Bästa moderliga vård erhål- ningar åtföljda af irejde-, skoi-, iäkare- göromål.
Svar emotses tack- Svar till » Svcnsktalande », S. Gurmelii les.
Svar till » A.
B. », Iduns exp.
samt tjänstgöringsbetyg insändas till och viLig hjälpa husmodern med alla hemmets inomhus förefallande göromål, äfven samt under adr.
» Lön », Örnsköldsvik p. r. Annonsbyrå, Göteborg o f v e r l ä k a r e n, U p p s a l a Hospital.
H U S H Å L L S K U R S.
matlagning, erhåller nu genast eller till EN enkel, gladlynt flicka önskar plats PLATS linnes a t t genast tillträda pä hösten plats i liten familj p å landet.
i familj.
Är intresserad af husliga I godt o-ktadt hem i Sthlms närhet större egendom i Småland, för bildad Svar med uppgift på ålder och lönepret.
göromål.
Någon lön önskvärd.
Svar till mottagas några unga, bildade flickor önskar plats i fam. 8-kl. läroverk, för a t t under allvarlig flicka med flerårig vana i märkt » Västergötland », Iduns exp., » Jämtländska », Iduns exp.
f. v. b.
husmoder grund- linnesöm och handarb., barnkär, musi- ligt lära alla erfaren hems skötande och handledning af tjä- Stockholm f. v. b. husliga sysslor.
Fina SOM husföreståndarinna, helst där hus- kalisk.
Någon lön önskvärd.
Sv.
till nare.
Den som ä r kunnig i väfnad, rekom.
Pris 100 kr.
pr månad.
Svar moder saknas, önskar arbetsam, duglig » Riks 25 », Eskilstuna.
strykning och sömnad h a r företräde.
tiU » Hem », Nya Inack.-Byran, Brunke- flicka plats.
Goda rekom.
Svar till Svar med rekom.
och lönevillkor till bergsgatan 3 B, Stockholm.
» Plikttrogen », Nyköping p.
r.
» God plats », Kärda__ p. r. barn kär, snäll ooh gladlynt önskas sna- PÄ herrgård i Sörmland önskas till den rast af finare familj.
Goda rek.
for- UNG flicka önskar omkring d e n 15 15 sept.
undervisningsvan, helt musika- dras.
Svar under adr.
» Godt bemötan- sept.
komma i familj, där umgänge fin- nes, för a t t lära allt, som h ö r till lisk, lärarinna for t v å barn i ålder de », Iduns exp.
En välbyggd villa af sten innehål- T — 11 å r.
Svar till » S.
M. », Sternö, JEn barn&amp;är oeii vänlig ett bättre hems skötsel.
Har genom- lande 14 stora rum, hall, blomsterrum, af god familj, k u n n i g i h u s h å l l s - gått Fackskolans Husmoderskurs i Upp- Karlshamn.
flieka m. m. samt en mindre, vinterbonad göromål och h a n d a r b e t e n söker KOKERSKA, l ö r en skicklig och or- (gärna äldre) som ä r villig deltaga i sala.
Är villig a t t betala.
Svar jämte villa om 7 rum jämte trädgård med p l a t s i b ä t t r e familj d ä r jung- dentlig kokerska, fullt kunnig i allt ett hems göromål önskas i familj bo- upplysningar torde sändas till » Fa- vackert läge vid Mälaren invid Söder- fru finnes.
År villig d e l t a g a i miljemedlem, 21 år », Iduns exp.
f. v. b. som hör till e t t finare kök, finnes till ende i närheten af Stockholm.
Svar till telje, synnerligen lämpliga tiU pen- alla i n o m h u s förekommande göro- HUSJH OREÖTÄNDARINNEPLATS eller instundande höstflyttning god plats i » Ömsesidig hemtrefnad », Iduns exp, sionat, uthyras eller säljas.
Närmare m å l.
G e n o m g å t t F r ö k e n H e d d a i familj som hjälp och sällskap ön- liten, familj i Göteborg.
Hög lön.
De genom Dir. Töruell.
Södertelje.
Riks 36.
Cronius h u s h å l l s s k o l a i Stock- bästa rekom.
fordras.
Betygsafskrifter F Ö R E S T Å N D A R I N N E B E F A T T N I N G E N skas af därtill kompetent flicka som holm.
Goda referenser pres- jämte porträtt torde insändas snarast på Barnavärn i Landskrona blir ledig år fullt kunnig i e t t hems skötande.
S c h w e i z!
Waldheim, Bern, teras.
Svar emotses t a c k s a m t möjligt t i l » Liten familj », Särö p.
r. nästkom.
1: sta okt.
Närmare upplys- Svar till » Pålitlig:), Helsingborg p.
r. t.
" Norrländska ", Hernösand p. r.
PENSION FÖR UNGA FLICKOR (16 — 20 ÅR).
BÄTTRE flicka som genomgått smä- EN duglig, arbetsam och barnkäi ningar meddelas af F r u Anna Krön- VACKERT BELÄGEN I EN HÄRLIG PARK.
FRAN- Hicka far plats n u g e n a s t i vac- lein, som äfven mottager ansökningarna.
skollärarinneseminarium önskar plats i SKA OCH TYSKA TALSPRÅK O. UNDERVISNING familj a t t undervisa nybörjare.
Svar ker trakt i Norrland a t t tillsammans ÄFVEN I ENGELSKA, MUSIK, MÅLNING M.
M. till » M.
20 », Iduns exp.
f. v. b, med husmoder sköta litet hem.
Svar VINTER- O. SOMMARSPORT.
RESOR FÖRE- BÄTTRE musikalisk flicka önskar plats I med foto.
och pre t. sändes t i U * Li~ bild.
tysk familj, frun svenska, TAGAS TILL ITALIEN O. SOMMAREN TILL- i familj som hjälp och sällskap.
Något finna unga flickor, äfven musikstud., BRINGAS I ALPERNA.
REF. OCH PROSPEKT ten familj », Bollstabruk p, ERFAREN och duglig hushållerska er- med någon affärsvana eller lust för kunnig i linnesömnad, önskar få a n - behagH gt hem.
Bäst sv.
ref. Berlin ERHÅLLAS GENOM MAJORSKAN SCHENSTRÖM, håller plats d.
1 nov.
i landtbruks- affär och som äfven ä r villig deltaga ses som medlem af familjen.
Svar till Passauerstr.
39, F r u Zesch.
UPPSALA O. FRÖKEN A. BERGQVIST, LINNÉ- hushåll.
Svar märkt » Västgötar-egen- i sömnad och husliga sysslor erhåller 17 år », Mönsterås p. r, i bildad familj p a egendom ej långt GAT.
11.
GÖTEBORG.
VAN lärarinna för sinnesslöa önskar dom » jämte foto., rek.
och löneanspr.
god plats om svar sändes till Helma från Stockholm kunna d e n 15 o k t.
plats i skola eller familj.
Svar märkt tvänne unga flickor blifva inackordera- till Iduns exp.
f. v. b. Lindroth, Örebro.
PENSIONNAT PROTESTANT E. FRAY » Barnavän;) emotses med tacksamhet till de för a t t grundligt lära allt hvad tiU HUSFÖRESTÅNDARINNA, helst något Vadstena p.
r. DIRECTRICE M:ELLE B. Frére ett landthushåll hör.
Pris 50 k r.
p r kunnig I sjukvård och kompetent a t t EXAMINERAD Kindergartens och Små- månad.
Svar till » X. », Rosersberg p.
r.
69, RUE PERRONET, PARC DE NEUILLY, Paris.
ha omvårdnad om en 7 års gosse, er- BELLE SITUATION.
GRAND JARDIN.
häUer plats d e n 1 nov.
Ansökan till kompetent och villig a t t sköta dels en skolelärarinna önskar plats i familj.
BILDAD dam eller skolflicka finner Kamrer D.
Palmer, Grycksbo, Dalarne 2-äring och dels en nyfödd samt a t t Tacksam för svar tiU » Hemkär », Vad- verkligt god inack.
I aktningsvärd fam., PRÉPARATION AUX EXAMENS.
PROFESSEURS DE L ' UNIVERSITÉ.
EDUCATION CHRÉTIENNE.
RÉFÉ- stena- p ^ r.
gå frun tillhanda med lättare göromål, eget rum, piano, tel., ej inack ord.-ställe.
1 liten familj bestående af herre och RENCES EN SUEDE ET NORVEGE ET Å PARIS.
fru samt l / 2 å r s gosse önskas e n erhåller plats i o fil c ers familj i Sthlm LÄRARIN NA, undervisningsvan skol- Närmare gen.
bref t i U » Godt hem », ordentlig och treflig flicka för a t t från den 15 sept.
Svar med foto.
och ämnen, språk, musik, söker plats.
Goda Dagens Nyheter, Gust.
Ad.
torg.
Herrar.
sköta hushållet.
.Svar med foto., be- löneanspråk till » Hjälp och sällskap: betyg.
Svar » Enkel — barnkär », Sv.
Te- EN.
äldre fru, änka efter läkare, ön- legrambyrån, Sthlm f. v. b.
Stort jaktområde, god inackordering.
tyg och rekom.
till » ' God plats 24 Södertelge p.
r. skar inackordering på landet i en bil- Adr.
» Jakt », Beateberg.
BILDAD FLICKA, 21 år, från godt dad familj, på längre tid, ej så långt ukt. », Iduns exp hem Önskar plats som sällskap o c h från Sthlm.
Detaljeradt svar till fru 3ARNER0KEN, bildad, barnkär, kunnig I UPPSALATRAKTEN hjälp antingen hos ensam dam eller Hje-rta, Rönninge p. r. i sömnad får p å grund af den förras u t h y r e s från 1 okt.
trefl.
b o s t a d om 5 Plats linnes från 1: sta nästk.
okt.
i fin familj.
Kunnig i somnad, hand- I slutet af sept.
erhålla friska och å 6 r u m, serveringsrum o. kök.
Byggn.
sjukdom genast plats.
Svar med be- tyg, foto.
och uppgift å löneanspråk för stadgad kvinna, van vid aUa inom arb.
och musik, skicklig i sång.
Någon klena pers. god inack.
p å längre eller är omgifven af p a r k och t r ä d g å r d.
Till- Svar t U l » Gladlynt ».
kortare t i d i mindre pensionat.
Hög, till Lotslöjtnant Kullander, adr.
Visby.
större hus förekommande göromål, (3; ne lön önskvärd.
fälle till j a k t och fiske.
Daglig post, tjänarinnor finnas).
Den som ä r barn- Landskrona p.
R. stärkande skogsluft.
Tysta och soliga telefon, t i l l g å n g t. v a r m a bad.
Vidare LÄRARINNA.
Undervis ning svan, frisk, kär och van vid sömnad h a r före- ELEMENTARBILDAD flicka önskar rum m e d goda sängar.
Godt bord u p p l y s n i n g a r s a m t foto o. r i t n i n g a r till intresserad, barnkär, helst musikalisk träde.
Reflekterande torde uppge adr, lärarinna sökes for 9-årig flicka.
Svar och rekom.
i biljett märkt » Husföre- plats i fin familj inom mellersta tSve- Priset moderat TuberkulÖsa mottagas påseende å U p p s a l a Gossexpress o. Ut- med betyg, foto.
och lönepret.
till » Box ståndarinna;), Svenska Telegrambyråns rige som hjälp i hushållet.
Är äfven ej.
Svar till » Hvila och rekreation ».
hyrningsbyrå, Ö. Ågatan 35, Uppsala.
viUig se till barn och hjälpa dem med Södertelje p.
r, 23 », llabo.
Allm.
o. B i k s t.
307.
Annonsafdelning, Göteborg.
läxläsning.
Enkel, barnkär.
hushålls- BRIGHTON, England.
Förstklassigt EN husa, som äfven ä r kunnig i söm- intresserad.
Svar med prisuppgift tiU pensionat för unga damer, som önska nad får plats den 1 eller 15 sept.
Svar X e.
S W A R T Z » Familjemedlem 18 år », a d r.
Åsheda lära engelska.
Utmärkta ref. Miss under » 1858 », Borås p.
r. p. r.
West, 17 Lewes Crescent, Brighton.
HÖGSTA HVETEMJÖLSTYP ENSAMJUNGFRU, proper, ärlig och får plats den 24 okt.
hos Friherrinnan EN bildad flicka af god familj, 20 år, villig samt kunnig i god matlagning Kamel, Villa Strandhem, Landskrona.
frisk och med stor lust för husliga LEONARDSBERGS pensionat, F i s k e - b y, erbjuder god inack.
till moderat samt för öfrigt i allt hvad till e t t göromål, söker plats till hösten i bättre (FINMALEN) (GROFMALEN) hushåll hörer erhåller plats från den EN SKICKLIG KOKERSKA använder familj, d ä r tillfälle bjudes a t t som pris.
Svar Rikstel.
: Norrköping — Leo- 15 okt.
i 3 pers. hushåll i Sthlm.
Svar helst Klafreströms spislar.
Dessa b a k a hjälp å t husmoder deltaga i hennes nardsberg, t v å ringningar.
med betyg och löneanspråk till » Offi- bättro ä n alla andra, d å ugnen upp- sysslor.
Svar emotses tacksamt under HUSHÅLLSSKOLA och PENSION för " S N Ö F L I N G A N * " S V A N E N " unga flickor i frisk vacker trakt nära cersfamilj », Södertelge p.
r. värmes fullkomligt jämnt.
Begär pris- adress » H.
L. », Gunueln Annonsbyrå, Köpenhamn.
Ny halfårskurs börjar d. Malmö.
EN snäll och duglig flicka, som ge- kurant, gratis och franko från B r u - 3 nov.
Främmande språk t a l a s; under- UNG flicka som genomgått 8-kl. lä- visning meddelas af infödda lärare.
nomgått realskola, och van vid barn k e t, Klafreström.
roverk önskar nu till hösten plats a t t Omsorgsfull vård.
Pris 83 kr i måna- får plats nu genast i familj på Djurs- undervisa, barn p å mellanstadiet i van- holm a t t biträda med barnens läxläs- liga skolämnen och musik.
Svar till den.
Upplysningar hos fröken Kerstin ning och hjälpa klen husmoder med P L A T S S Ö K A N D E » Frisk », Annonskontoret Svea, Norrkö- Hesselgren, Norrlandsg.
17, Stockholm förekommande göromål.
Vidare p r tel. J.
G.
S.
J.
G.
S.
Program sändas.
F r u Stamer, Skovvej Riks 96, Allm.
210, k l.
9 — 12.
BILDAD flicka söker plats i familj, ping 7, Gentofte, Danmark.
N0RRKÖP1N9 M0RRKÖPIN3 Å egendom, omedelbar närhet af iSthlm, gärna d ä r husmor saknas.
Hushålls- 19-ÅRIG PRÄSTDOTTER som genom- INACK.
i prästgärd e. d. inom Syd- får musikalisk, undervisningsvan lära- van, barnkär, frisk och gladlynt.
Svar g å t t 8-ki.
läroverk, Fackskolan för hus- Sverige sökes af moderlös, trettonårig lig ekonomi i Uppsala husmoderskurs flicka snarast möjligt.
Kärleksfull men rinna plats.
Vid.
Nya Inacli.-Byrån, tiH » T.
N. », Mörrum p.
r. Brunkebergsg.
3 B, Sthlm.
UNG flicka af landtbrukarfamilj ön- med åtföljande barnavård samt en kurs allvarlig vård nödvändig.
Repetitions- i konstväfnad söker plats i fin fa- undervisning i kristendom, modersmålet skar plats i godt hem i oktober.
Är KOKERSKA, snäll och ordentlig, v ä l kunnig i matl.
och dyl. samt H u s a viUig a t t hjälpa till med i e t t hem milj a t t vara frun till hjälp med hus- och matematik inom omfånget af folk- hållet.
Lön önskas.
Svar till » 1892 », skolans fjärde klass önskas.
Svar med FRÅN GESTRIKLANDS LINNEVÄFVERI ÄRO håll- van vid tvätt och strykning får god förefallande göromål.
Har genomgått en plats 1: sta eller 24 okt.
i liten fam. kurs i enklare matlagning och bakning Nyköping p r.
prisuppgift m. m. till » Tis », Hälsing- barast OCH I bruket BILLIGAST.
MODERNA MÖNSTER.
LÅGA PRISER.
Begär katalog, guvernant i boirg!
p. r.
Goda rek.
fordras.
• Svar med betygs- År äfven kunnig i klädsömnad.
Ön- UNDERVISNING SVAN afskr., foto., lönepret.
sändas till » Z.
skar anses såsom familjemedlem.
Tack- språk, musik, vanl.
skolämnen söker ETT godt hem, med god vård finnes G Ä S T R I K L A N D S B I N N E V Ä F V E R I, GEFLE Z.
sam för svar ä r » Gretchen », Hudiksvall plats.
Goda betyg.
Lön 300 kr.
» Gu- A. », Iduns exp.
för herre eller dam som behölver still- vernant », Allm.
Tidn.-kont., Sthlm.
BARNFRÖKEN eller barnjungfru, som het.
O b s.
!
Naturskön skogstrakt, 5 frisk och af en oför- endera genomgått » Barnavård » eller EXAM.
s j u k g y m n a s t med utm.
be- EN flicka som genomgått kurs i Kin- min.
väg fr. järnvägst.
30 km.
från finhet är F a r i n a s också ä r van a t t sköta barn får god tyg och rekom.
samt 1-årig praktik i dergarten och för närvarande vistas på stad i södra Sverige.
Rek.
finnes.
Svar liknelig plats nu genast a t t sköta en 15 mån.
Tyskland vid större a n s t a l t för svensk barnhem önskar plats i familj, kinder- till » Godt hem », Iduns exp.
Eau de Cologne med Kölnerdömen.
Er- gosse.
Sökanden bör vara frisk loch sjukgymnastik önskar plats som assi- garten eller barnhem i början af nov.
hälles lådvis och p r flaska till parti- ordningsälskande, villig a t t deltaga i stent hos läkare eller event.
i familj Svar till » E.
H. », Arncberga.
Rek.
läm- pris vid köp d i r e k t å Kölnerlagret, hemmets sysslor samt kunnig i söm- Äfven utbildad i sjukvård.
Svar märkt nas af F r u Agnes Petersson, Kinder- 24 Smålandsgatan, Stockholm.
Lämp- nad.
Svar med betyg, om sådana fin- » 21 år », Svenska Dagbl.
Exp.
f. v. b. arten, Uppsal Nynäshamn, beläget omedelbart lig present vid alla tillfällen.
Prospekt nas, eHer rek.
samt helst foto.
emot- PLATS som husmoderns hjälp sökes af HUSHÅLLERSKEPLATS sökes af flicka Kullen, gratis och franko.
intill hafsbadets station, rekommende- ses med det snaraste.
Bankdirektör Bi- anspråkslös och pålitlig flicka, kun- kunnig i enklare och finare matlagning rar sina ny restaurerade rum.
Inackorde- gurd Melin, Visby.
TÖRSTA VALUTA FÖR SINA nig i sömnad, handarbeten, strykning samt andra husliga göromål i a k t a d t ring på längre och kortare t i d t i l l helst där husmor saknas.
Bästa moderata priser.
Riks.
37.
UTLÄGG ERHÅLLER DEN PARIS.
Ung dam, helst universitets- enklare väfnader samt alla i e t t hem hem, rek.
från skola och förut innehafda SOM KÖPA VÅRA MODERNA bildad eller journalist, erhåller plats förefallande göromål.
Svar med upp- platser.
Svar till » Plikttrogen », Lid- stegar, strykbräden, ärm- gift om lön under adr.
» Norrländska », som sekreterare å t i Paris bosatt svensk hult p ^ r.
strykbräden, tvättbräden, skriftställare.
Detaljerad ansökan jämte Iduns exp.
f. v. b. erbjuder hemtreflig vinterinackordering.
hushållsmanglar OCH frukt- betyg och foto.
.till » Samarbete », IS.
UNG flicka önskar plats i familj a t t SOM husföreståndarinna eller hushåller- Äldre herrar och damer erhålla god om- skåp.
INFORDRA PRISER FRÅN Gumselii Annonsbyrå, Göteborg läsa läxor med barn " och hjälpa till ska sökes plats hos respektabel herre vårdnad.
Höjd öfver hafvet 220 mtr.
BARNFRÖKEN, snäll och anspråkslös, med lättare göromål.
Önskar anses som eHer d a m i Stockholm.
Den sökande Riks 2G adr.
Tenhult.
RÖNNEÅDALENS SLÖJDINDUSTRI, HUSHÅLLSELEV.
med verkligt intresse för barnavård, familjemedlem.
Svar före den 1 sept.
är fullt kunnig i ett hems skötande.
ADR.
StockamBllan.
TEL. 5.
För flicka som under van husmoders som vill åtaga sig skötseln af 3 barn med uppgift om lön och fordringar till Goda ref. finnes.
Svar till » Nov.
1911 », Iduns exp.
f. v. b. ledning önskar genomgå 3 månaders i åldern 5, 2 V 2 och I V 2 å r samt för » 17 år », Iduns exp, öfrigt d e l t a g a i förefallande göromål EN 20 års bildad, gladlynt flicka med UNG bildad tyska önskar plats i fa- hushållskurs, gifves tillfälle därtill i I e t t hem kan den 1 okt.
erhålla plats stor lust för hushållsgöromål önskar milj a t t undervisa i tyska språket.
Svar bildadt hem å landet i Skåne.
Pris hos ingeniörsfamilj I Skellefteå.
Lön komma i godt hem för a t t vara hus- till » Ung tyska », Söderhamn p.
r, 50 kronor pr månad.
Svar till » Hus- 15 kr.
p r månad.
Fri resa.
Svar med modern behjälplig med alla förekom- HUSHÅLLSFRÖKEN, stilla och ordent- lig », Gumselii Annonsbyrå.
Malmö.
foto.
och betygsafskrif t er sändes till mande sysslor.
Musikalisk.
Tacksam lig Önskar i höst plats i godt hem.
Fru Lalla Wä stf elt, Skellefteå.
för svar till » Skånska », Iduns exp.
Svar emotses tacksamt till » 31 år », S T J E R N F O R S P E N S I O N A T O C H H V I L O H E M.
HUSHÅLLSFRÖKEN, 25 — 30 år, verk- BILDAD flicka, ex. Kgnlärarinna ön- Karlstad p.
r. Utm.
rekreationso&gt;t alla årstider.
Väl om bona de r u m.
Storslagen bergslags- ligt duglig, med bästa betyg och rek.
skar väl aflönad plats i fint hem, gärna ELEMENTARBILDAD, musik, flicka, n a t u r.
Ref Stockh.
Rikst.
68 12 — 118 48.
Allm.
16913 Adr: Kopparberg.
Rifcst.
36. erhåller god plats.
Svar med fullstän- utomlands.
Har förut innehaft egen som genomgått hushåUsskola, önskar diga upplysningar märkt » Hemkär och Kindergarten i 3 år.
Vackra betyg och plats i familj såsom hushållsfröken el- ref. Svar till » Kindergartenslärarinnaj&gt;, ler guvernant.
Lön önskas.
Svar till plikttrogen », Iduns exp.
f. v. b.
» 21 är », Knabbarp, Vimmerby FÖR bildad enkel flicka finnes plats Ställdalen.
hos tjänsteman för tillsyn och ledning LANDTBRUKAREDOTTER önskar plats UNG flicka-, något kunnig i sömnad, af hemmet.
Sökanden bör vara hurtig i bättre, godt hem, a t t biträda vid önskar plats.
Är villig deltaga i alla och helst musijialisk.
Svar med foto., skrifgoromål.
Är äfven villig deltaga inom hemmet förekommande göromål.
HUSHÅLLS- O. VETENSKAPLIG LÄROANSTALT FÖR UNGA FLICKOR FRÅN ålder m. m. till » Hemtrefnad », Iduns i inom hemmet förefallande göromål.
Gärna d ä r barn finnes.
Lön önskas.
ALLA LAND.
GRUNDLIG HUSHÅLLSKUXS.
GODT KÖK.
VETENSKAPLIGA STUDIER.
Har förestått poststation, genomgått Svar till » 21 år », Mölle p.
r. exp.
FÖRELÄSNINGAR.
BEPRÖFVADE LÄRAREKRAFTER.
TYSK, ENGELSK O. FRANSK LÄRAR- INNA INOM HEMMET.
VÄLBYGGT HUS OCH STOR TRÄDGÅRD.
PRIMA REFERENSER ON cherche pour le 1: er Novembre folkhögskola, god handstil.
Betyg och 20-ÅRIG bättre musikalisk flicka önskar dans l a famille habitant l a campagne, ref, finnas.
Svar till » 1911 », Ottenby.
plats som hjälp och sällskap.
Är villig PROSPEKT O. FOTOGRAFIER PÅ BEGÄRAN.
jeune Frangaise, pour soigner les en- PLATS vid Kindergarten, Barnhem eller deltaga inom hemmet förekommande ELEVER MOTTAGAS ÄFVEN FÖR NÅGRA MÅNADER.
fants.
Ecrire å M: me Torell, Zink- liknande sökes af Kindergartenlärarin- göromål.
Lön önskas.
Svar till » Fa- FÖRESTÅNDARINNA Fru L. Kornemann.
grufvan.
miljemedlem », Mölle p.
R. na.
Svar tiU » 27 år », Iduns exp.
Bogstens Hushållskurs.
Billig och lärorik.
Ung, bildad fyska U n g flieka En fransyska eller stbweiziska Norrländska Ördent / fg och arbetsam Pensionat.
flicka Bildad barnsköterska L En duglig hushållerska - Hagbergs Pensionat S Htfilohemmei Bäckaskog Annonsera i Mil Bad Harzbupg (Tyskland), Villa Anna. '
Doktor J. Arvedsons kurs Sjukgymnastik, Massage o. Pedagogisk Gymnastik, Berndorfer Ren N - ickel- Kokkärl Herrar m e d v i d s t å e n d e f a b r i k s m ä r k e äga inga för hälsan skadliga egenska- p e r; äro de i längden billigaste kokkärlen; behöfva ej förtennas; angripas ej af soda; återköpas med kr.
4.50 per kg.
Lager hos Bosättnings- och Järn- affärer.
Priskuranter genom ftiodlSr enligt xongi.
mi): n meagimnde lammi kompetent o. rSttigneter 10m en k n n Tid GjrcnBitiik » Centrsl-Inititntet.
Knnen 2-ärlg, börjar den 16 lept.
Proipekt pä begäran genom Dir J. Arred- •on.
adr.
BtrBmiborg, Stockholm.
Gymnastikdirektörsexamen aflagges efter 2-ärlg kurs al kvinnliga elever vid torde beakta, a t t de genom " IDUN " träffa den stora burgna och k ö p s t a r k a p u b l i k e n ö f v e r h e l a l a n d e t och främst de v i d a l l a uppköp allena- r å d a n d e husmödrarna.
A t t Idun s t å r o b e r ö r d a f k o n k u r - rensen mellan öfriga i l l u s t r e - r a d e v e c k o t i d n i n g a r h a v i nu f å t t e t t n y t t b e v i s på i den betydande ökning vår upplaga i år e r h å l l i t.
— M a x Däumiciien, Stockholm.
Sydsvenska Gymnastik-Institutet.
Ny kurs börjar 18 sept.
Prospekt gen.
kapten J. Thulin, LUND.
N e d.
D:r E. Kleens (ett-åriga) k u n i Massage och Sjukgym- nastik (för damer) börjar den 1 okt.
kl. 10 f. m.
N:r 37 Mästersamuelsgatan, t tr. upp.
Prospekt begäres städse un- der adress Saltsjöbaden.
Vid Professor Unmans Institut Gynna Svensk Industri!
D a m m s u g a r e n " Sanitär ".
Besparing af tid, lindrigare och bättre utfört arbete ernå vid rengöring af bostäder etc. vid användning af YACUUM CLEANER, men se då till att ni får den svenska " S a n i t ä r " som är effektiv, stark- och lättskött.
P r i s Kr.
25. —.
A.-B.
Praktiska Nyheter, börjar 2 okt.
ny (ett-årig) kurs i Mas- sage och Sjukgymnastik.
Begär pro- Centralpalatset ing.
från Jakobsgatan, spekt!
Brnnkebergsgat.
9, Stockholm.
Riks 120 68.
Stockholm.
Allm.
19924.
Försälj es af, bland andra Bosättnings- en som vill und- &amp; Mattbandlare, Lewin Svens- vika att i som- magasin son, 1 &amp; 5 St. Nygatan, 13 Humlegårds- martid få en röd och gatan samt hos järnhandlare.
fräknig hy bör in- M å l o n c l r j - t l O T I 3 8 Smålands gatan.
Tel. 6 2 Brunkeb _ 9 Undervisning i Porslin, Oljemålning, Gyllen- gnida den med Oati- Läderplastik m. fl.
ämnen.
Lager af porslin, materiel för målning, necréme som är en läder, Emma.
Nordberg.
Augusta Peterson.
naturprodukt fram- Porslin brännes.
ställd af ren hafre.
Lektioner i Linnesömnad, Huden får genom (äfven Blusar, Barnkläder m.
m.)
rationelt bruk en Praktisk metod, utan tråckling.
— Hvarje elev disponerar en symaskin.
vacker varm färe.
Stockholm: Sibyllegatan 36, i tr. (hörnet af Karlavägen).
Riks 35 30.
Allm.
210 04.
- jOatine finnes öfverallt samt bos Å. Malmö: Fersens väg 2, 3 tr. (hörnet af Begementsgatan).
Riks 44 90, event.
40 83.
W. Nording, Biblioteksgatan 11 och Eva Egnéw.
Kawin Egnéw.
Drottninggatan 63, Stockholm.
D Ä Damhårarbeten.
1 Ä I 1 U 1 Ä I O f f e r t e r lämnas och f ö r f r å g - ningar 1 n Richard Anderssons Musikskola.
Härligaste a r o m!
Anmälningsdagar: Tisdagen den 12 sept.
och onsdagen den 13 sept.
kl. 12 — 2 och 5-6 e. m. Mottagningstid för skolan kl. V » 2 — V«3 e. m. alla dagar från den 15 september.
Richard Anderssons mottagning från den 15 sept.
onsdagar och lördagar kl. i / a2 — Vs3 e. m. Brunnsgatan 28, 2 tr., Stockholm.
Lektionslokaler å Söder, Östermalm o. öfre Norrmalm.
Filialer finnas i Uppsala, Djursholm och Saltsjöbaden.
KiwiKÉii i l DPläEislaLi l G e n o m s i n s t y r k a och a b s o l u t a r e n h e t i bru- ket billigare ä n d e n.
utländska.
Å t g å r e n d a s t för c i r k a 2 ö r e Mil e n k o p p!
börjar fredagen den 15 sept.
Anmälningar mottagas af Fru Agnes Petersson, adr.
Kindergarten, Uppsala.
Josef Eiljeblad, Cawola Enewotft, Skolans rektor.
Skolans föreståndarinna.
utmärkt antiseptiskt hudmedel, säljes i tuber å 30 F öre hos Herrar Speceri-, Färg- ocn Parfymhandlan- r a n s k a S k o l a n Apoteken.
Bistå utmärkt styrkande.
Föreskrif- t s ai läkare.
Apoteket Lejonet, Malmö.
— Finnes äfven i form af = Tabletter.
Fås på apoteken ' " reqistceeaO, Mazettft Praktiska artiklar för frukfföruaring, Fruktskåp.
Fruktställ.
Fruktkorgar.
Fruktploc- kare.
Fruktstegar.
Pota tiskistor.
Begär vår pris- kurant och sänd oss i god tid en profbeställning.
Rönneådalens Slöjdindu- stri, adr.
Stockamöllan Tel. 5.
Att själf måla (lackera) möbler ni.
tu.
kan hvem som helst med Bipolin.
84 färgtoner.
Tor- kar fort med.
en porslinsliknande glans.
Otroligt hållbar.
En bok » Om dekora- tion och målning » jämte fullständiga färgskalor erhålles gratis och franko.
Le Bipolin, 24 Smålandsgatan, Sthlm.
„Kui7gs " Cacao k o s t a r e n d a s!
40öre pr hektopaket; garanteras också ren och oförfalskad.
Varnas för efterap- ningar af påse och etikett.
Kristinehamns Praktiska Skola.
(Grundad 1878.)
Sveriges största o. mest mång- sidiga praktiska läroanstalt för män och kvinnor.
Aderton olika fackavdelningar.
Förbereder till realskoleexamen m. m.
Stor tids- vinst.
Nya kurser börja 1 aug., 1 sept .. 1 okt., 1 nov.
och 9 jan.
Nära 7,000 elever bevistat skolan.
Före val av skola rådfråga om möjligt förutvarande elever.
Ny- byggd lokal med härligt läge Riks.
115.
Begär prospekt.
Upp- gif denna tidn.
Carl Pehrson.
redje grundliga h u s h å l l s k u r s e n börjar 15 sept.
för bildade flickor, som önska blifva verkligt dugliga husmödrar.
Prospekt etc. från T Fru Signe W. Wlngérdh, Villa Wlngårdh, Helsingborg-, Ingeniör- Akademi wismab a. d. OstsBe för Maskin- o. Elektro-Ingeniörer, Byggnadsingenjörer, Arkitekter.
Förutvarande fackskoleelever emottagas.
S v e n s k a k v i n n o r som gärna vilja pryda sitt hem med konstnärliga föremål försumma ej att köpa lotter till Svenska Slöjdföreningens treåriga konstindustrilotteri.
Dyrbara vinster; konstnärliga vinster; nyttiga vinster; alla produkter af svenskt konstnärligt arbete.
— " Tänk på ett tal " — köp en lott till 9 kronor och vinn en verklig prydnad för hemmet.
Lott till den 14 sep- tember och 14 december tillsammans 15 kronor.
Annonsera i Idun!
är en genom jäsning af komjölk fram- ställd produkt.
Frisk, syrlig smak, mycket lättsmält, högt näringsvärde (vid allmän svaghet, blodfattigdom o. s. v.), tarmrensande m. m.
Beredes bäst, billigast och enklast af Trainers kefirtabletter, bepröfvade och pålitliga.
Fås på apotek.
Tillbakavisa efterap- ningar.
Närmare upplysningar endast från Apotekare V. Karlin, Stockholm C. a. Hårfärgningskamm.
Färgar grått eller rödt hår till äkta blondt, brunt eller svart fullt propert och naturligt, hållbart årslång bruk- barhet.
Pris 3 kr.
Diskret försändning.
Tekn.
Nederl., Kem.
E. Liljegren, Malmö 2 0.
K r o n o r 7: -.
F u l l s t ä n d i g t h ö g r e e l e m e n t a r l ä r o v e r k f ö r flickor, Döbelnsgatan 9.
(Allm.
Tel. 7 8 II).
Nytt tidsenligt s k o l h u s m e d n u t i d e n s alla bekvämligheter.
Höstterminen börjar d.
15 sept.
kl. 10 f. m. med allmänt upprop för kl:a I — VIII samt för småbarnsskolan.
Lekskolan börjar d.
18 sept.
kl. 12 midd.
Inträdespröfningar med nyinskiifna elever äga rum d.
14 sept.
fr. o. m. kl 10 f. m. Mottagningstid dagl.
1 — 2.
de m. fl.
samt å Ferrin Ögon-Ca ca o prheklopake !4-5 öre.
LÄROÄMNEN: Piano, Violin, Violoncell, Solosång, Allmän Musiklära och fullt oskadlig, storartad effekt, kr.
4,50 Harmonilära.
endast i Höstterminen börjar den 15 sept.
1911.
21 Drottningatn 21, Stockholm.
omgående a f Kefir=Surmjolk Mazettfs Elever mottagas dagligen kl. 11 — 3.
Upplysn.
i sko- Aftonkurs två gånger i veckan.
Selma Wahlgren.
lans lokal.
Grefgatan.
57.
Allm.
tel. 22453.
Prospekt på begäran.
Partikar) Banor; Flätor; Linkar m. m.
Kurs i Klädsömnad och Linnesömnad.
tuaantal.
Oba.l VI slgnara aj postpakat med ' ' Hår ".
Herr o. Fru E.MALMBERG, Lotten Dahlström, Holländaregatan 6.
Tel. Br.
209.
Prosp.
på begäran.
68 Klarabargagatan 58; Stockholm.
F r a n s k a Parfymmagasinet, besvaras IDUNS ANNONSKONTOR.
Kurs i klädsömnad.
Rysk Fräkenpomada, Annonsörer En afpassad, broderad hvit I Inne kläd ning, bestå- ende af 4 * / meter broderad bård, 1 st. broderadt framstyoke till lifvet och 3 meter slätt linne i 120 cm.
bredd erhålles för endast 7 kronor.
Begär priskurant.
Fabrikens öfriga tillverkningar i hvitbrodyr, konstsilke- och metall- brodyr m. m. rekommenderas.
Priskurant gratis.
Profver mot 30 öre till porto.
2 Fabriken Spindeln, ilddebo.
Piiira i M m S p a r k a s s e r ä n t a Rikhaltiga variationer.
Begär priik.
I Tldahilmi Brak, Tldahilm.
Kungl.
Hofleverantör.
FOrailjnlngsmagasin: Beridarebani- satan 27.
STOCKHOLM pecialaffär för SCH WEIZER- BRODYR, SPETSAR.
VÄFNA- DER m. ni.
Tillverkning af DAMUNDERKLÄDER.
Rikt profsörtimént till landsorten.
BRODERI-AFFÄREN.
% 4 1| 2 Köpmannabanken Arsenalsgatan 9.
3 K O M M E N D Ö R S G.
3.
B a b y l å d a n F i x.
Tre ombyten småkl.
t. den nyfödde, allt välsydt, prydligt, l:ma kval.
Kr.
10 + 50 öre frakt till landsorten.
Be- ställn.
af finaste babyutstyrslar: schwei- zerbrodyr, chambric m. m.
Rek.
af läkare, sjukhus, barnm.
Fru Ekberg, Bellmansg.
24, Sthlm.
A.
T.
Sö.
8 32.
TJled deffa nummer fötjer Jduns HomanBitaqa, arR 15.
