# ID: svediakorp-per195
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1900
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 28,969
# sentences: 1,628
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Liirovei-kreforen och flickskolan.
I vårt land arbetar som bekant för närvarande en koinit&amp; nied uppgift att framlron~ilia med förslag till omorganisation af v&amp;ra nll- mäona liiroverlr.
Ännu ' vet man naturli&amp;tvis ej med visshet, till hvilket resultat dess arbete skall leda, men inom lärarekretser och afven bland andra intresserade diskuteras ifrigt den möjligheten att vira nuvarande ftillsta.ndiga 1iirover.k Icomma att ldyf vas i tu i tvenne afdelningar, hvardera afslntad med sin siirshilda examen.
Enligt det vatiligaste antagandet skulle nederskolan blifva 6-klassig och afg8ngs- examen fr8n deusainma medföra kompetens till vissa befattningar eller intrtidesriittighet till en del faclcskolor.
Skulle ett sadant förslag segra - och sympatierna för det- samma synas vidt utbredda - kommer följden ouudgangligen att bli an omdaning ej endast n£ våra utan äfven af våra ossk kolor flickskolor.
Ty ett afghgsbetyg, som underlattar förviirfvandet af ens lifs- uppehiille, %r af lika stort varde för flickorna som för gossarna.
Och om examen kommer att afliiggas vid den f öreslagna tidiga åldern, 15 ri 16 Ar, inunn annu iitpraglnde anlag i en eller nunau riktning i regel hiiunit visa sig, blir det hclt visst endast få förgldrar som v5ga riskera att låta sina döttrar vara utan denna.
Flichsliolorna tvingas därigenom helt enkelt att taga upp en sadan esainen p&amp; sitt program, och det galler dizrför för dem att tillse, a t t en s&amp;dan reform .soin.
den ofvannii~incla ej koinmer att gifva dem nigot stiinre iin livad de redan agn.
Men den frKga jag har sku1l.e vilja uppställa ar den: om nfgdngseuamen från den 6-klassiga skolan blir den formel, som öpp- nar dörren till ett stort flertal aflönade befattningar eller fackslzolor, dar fortsatta studier ' kunna bedrifvas, har db ej staten skyldighet att se till att detta mål latt kan ernå3 af våra flickor lika S B V s0111 ~ n£ v i r a gossar?
Inför de siffror, som visa OSS .att ett inyclset stort d a l kvinnor _hela lifvet igenom måste sjtilfvn försörja sig och att ett annat, kanske.
an större, under en längre eller kortare del däraf måste göra dat, går det ej längre att helt kort svara: kvinnorna behöfva ej denna kompetens.
Vårt samhälle har redan gestaltat sig så, att de behöfva den, och ej lär det gå att vanda om utvecklingen.
Och för öfrigt, hvad är det meningen att d e ~ a 6-klassiga skola skall gifva sina elever?
Det har talats om allmän medborgerlig bildning.
Att enas om hvad denna bör omfatta blir måhlnda svårt, men om en sådan verkligen blir meddelad, komma med siikerhet de sjalfstiindigt arbe- tande kvinnorna att behöfva den, och månne de, som skola uppfostra medborgare, utan olägenhet kunna undvara den?
Knappast!
Hittills har i vårt land staten ej k o k mycket för flickornas undervisning.
Slkr man upp förteckningen öf ver statsliiroverken; finner man: För gossar: Fullständiga läroverk .. ......................... 36 5-klassiga ........................... 22 3- » » ........................... 17 Yedagogier ....................................... 4 Summa G9 För flickor: Normalskolan för flickor i Stockholm ...... l.
Visserligen har riksdagen för nggra &amp; r sedan n8got ökat sitt förut ytterst knappa anslag till de privata flickskolorna, men skillnaden i afgifter för flickors och gossars skolgang ar fortfarande lika stor, da det ökade anslaget mer an val behöfves för att något förbättra lära- rinnornas ekonomiska ställning.
Nu, nar skolorna antagligen komma att reorganiseras, skulle detta missförhiillande kunna afhjälpas och en rättvisare fördelning införes.
Det finnes d&amp; tvenne satt att göra detta.
Antingen att staten SA rikligen understöder ett tillräckligt antal af vlira flickskolor, att undervisning dar kan lämnas lika billigt som i gosskolorna, eller att densamma upprättar samskolor.
Utan att p % niigot vis vilja förneka lämpligheten och önskvärdheten af det förra, vilje vi dock förorda att försök göres i den senare riktningen.
Att här upprepa de ofta framhållna fördelarna af sainundervis- ning tillåter ej utrymmet, men vi vilja anföra några skal hvarför dessa 6-klassiga laroverk borde kunna blifva sa alldeles sarskildt lämpliga till samskolor.
Hittills har vår gosskola egentligen varit afsedd för dem som, sedan de lämnat densamma, iimnat agna sig åt teoretiska studier.
Man har därför klagat öfver att hon gör sina elever opraktiska och inplantar hos dem ett ensidigt öfverskattande af den bokliga lärdomen.
Detta har gjort, att äfven samskolans ifrigaste anhängare ej ansett det vara ett obetingadt godt, om v %ra allmänna läroverk utan vidare öppnades för flickorna ..
Men den ofvannämnda skolplanen har framkommit just såsom en reaktion mot detta mi.ssförhållande.
Man har insett det oriktiga i att en så stor procent af vår ungdom hölls kvar p % skolbänken ända upp till 18-20 år och då ändock ej blifvit kvalificerad för någon särskild bana, hvilket naturligtvis ännu mindre varit fallet med dem, som afgått på ett lägre stadium.
Därför ski11,le denna nya skola tidigare f % en bestämd afslutning och göras mindre teoretiserande, mindre lärd, bättre öppna elevernas ögon för det lefvande lifvet omkrin: dem, så att de med praktisk laggning lättare skulle bli i stånd att iipptacka sina anlag och tidigare slå in på en bestämd bana.
Men lyckas man i denna striifvan, riskerar m m ej heller längre, att flickorna genom att undervisas tillsammans med gossarna skola förlora den praktiska syn på tingen, som man ansett oundgänglig för dem, ehuru man trott, att pojkarna utan skada kunnat undvara den.
Ett annat skäl, som ofta anföres mot samskolan är, att flickorna sannolikt skulle öfveransträngas.
Men glömmer man inånne ej dar- vid, att det afven allmänt klagas på öfveranstriingning i våra goss- skolor, kanske särskildt i mellanklasserna, och att från manga håll framkommit yrkanden på att det intellektuella arbetet dar måste minskas för att större uppmärksamhet skall kunna agnas A t den fysiska utvecklingen?
Man får väl därför hoppas, att komitbrade skola taga hänsyn härtill och inskränka det stillasittande arbetet.
Dess- utom ä r det riktigt, om man vill uppfostra barnen till praktiska män- niskor, att skolan helt och hållet upptager deras tid?
13ör ej n %gon tid lämnas öfrig, då hemmen få sysselsätta dem?
Därigenom vnnnes, att dessa finge möjlighet att studerade olikheter i anlag och begåfning, som förefinnas, och med större säkerhet kunde råds sina b a p vid valet af lefnadsbana.
Gossar och flickor komma sannolikt oftast att sgssel- sättas och sysselsätta sig själfva p % olika sätt, men det iir icke en dålig uppfostran till en nyttig sauihällsmedlem att i hemmet liira sig att bidraga till trefnaden och ordningen och vänja sig vid att lätta andras arbete, dar så ske kan.
Detta har man hittills ansett endast behöfva läras ctf flickorna, gossarna ha sluppit undan.
» De stackarna ba ju så mycket läxor », säges det,, sköta de dem ordentligt, fåx man val vara nöjd.&gt;, Om nu skolarbetet reducerades, kanske
de skullc kiinna bli litet mindre uppassarle, litet iiiera nyttiga, och de sknlie kunna k r a s att ej endast tii~ilia 14 liwd de skdu ldi, ritau iifven på hvad godt de skola kiinna iitriitt: ' hiir i viirldcn.
Alltför Iioppfull med afaeencle p i att t n sadaii reittiktion vcrlr- ligen göres i den nya skolplanen f5r nian dock Iranske cj s~iilla sig.
I det förslag, som i juni Is99 afgafs af en förleredamle koniit.6, iii.
timantalet icke nedbriugadt f r h det niivarande i statens skolor annat an därigeuorn, att cn viss valfrihet Iiimiias med ufseelirle y$ de friimmande språlzen.
De, som ej begagnade sig af denna, Itoiiima nog dlirfiir att pressas an hárdare iin hvad nn %r fallet., till följd af den större intensitet, som gifvet Iroiiirner att kiinnetecknn arbetet i en afgångsklass.
- Svaret p5 yrkandet om lindring i skolarbetet har jii stiiudigt varit: ~ H v a d skulle strykas?
Icke kiiuna vi, ett litet folk, vAga siiiilta bildningsnivån genom att taga bort iiagot amtic frfin scheliiat.
Pojlrnrna måste i alla fall bli nagot, och för att hli ii (igot i våra dagar inåsto man lara mycket)).
Javal, men man liir ej eurlast genom att lasa liixor, och kanske skulle man genoiii att rediicera timantalet i skolan finna hvad man fiiiiuit p&amp; m h g a hAl1, nar inau inskränkt arbetst ' den inom fabriker och verkstiider, niiidigeii att arbetsresultatet ej minskat i viircie.
Der klagas i viira skolor iii ' vei.
att de långa och svåra kurserna iiödviindiggöra för mycheii prel) urtitioii, hvarigenom eleverna blaserus och mista fönufgan att 14 egen h a d kiimpn med svtirigheter.
Det ar sbledes ej för flickornas utim lika mycket för gossarlins egen skiill, som vi förorda fiirre liistimmar i skolan.
(4osciarriu behöfva viil en reduktiou för att viisa upp till siinila, friska iiiii~iniskor med förmtgn af energi och initiativ.
Hur skulle d&amp; dessa samskolor anordnas?
Kkiille man helt ohkelt för flickorna öppna vara allmiiiiua liiroverk, sodan ilessa erliHllit sin n i a organisation?
Detta vore Iranske ej ratta eiittct uit rinna förtroende f t r ss,zrnslroleid6n.
Fördelarna af gemensam skolnndervis- ning för flickor och gossar iir iinuii i vart land sa pass ointristail, att det iir fara vardt., att samskolan d i sliiille f6 bara skulden för hvacl den i och för sig var oskyldig till.
Andan i viira gosskolor Zir tyvfirr utan tvjfvel pfi, måuga håll betydligt sainre iin i v8re flickskolor och flickorna blefve nog diirför i viss mån lidande ya att siitias ju i de allmänna liiroverlren.
Och vidare, om en 113 ' idkskall fiiraq friiiii, behöfres det en fast tro p i densamma och eii siurila ciitiisiasln för deri.
Detta liar man knuske ej ratighet att i regel föriitu8tta Iios en
liir~relGii, som vuxit in i en skolform.
SvArighet torde val ock möta att vid.
vara niivarancle a.Umiinna läroverk med ens ffi in det antal lrvinliga lärare, utan hvillra samskolan vore en oïiinlighet.
Det har föreslagits, hiifvudsalrligen af elconoiniska skiil, att lägre läroverk i en del smistiider skulle förvandlas till sainskolor och i och med detsamina ntvidgas med en eller flera klasser.
Har kunde man då, eftersoin ornorgauisationen var ämnad att gå hand i hand med en utvidgning, anstiilla lrvinliga lärare, af hvilka natur- ligtvis samma kvalifikationer inaste fordras som d de manliga.
Ett annat förslag har visserligen framställts, men att ej göra lärare och liirarinnor jiimstiillda i lrompetens och rattiglietei vore att f r h början, förrycka hela samskolans grundide och döma .deii att misslyckas.
Skiille man einellertid ej med större visshet kunna draga.sliit- satsen angaende simskolans lämplighet, om försök äfven gjordes i vara storst$ider?
I dessa är det e n inycket större procent af eleverna, somvistoas i sitt horn under ~lrolt~iden, och man löper dgrföi.
mindre risk att missförh&amp;llandea, som bero på bristande eftersyn under fritiden, läggas sarnskolnn till lust.
Yiciare kunde dar lättare en helt och hallet ny skola inrättas.
I Stockholin t. ex. anses ett nytt lägre laroverk beliöfligt.
0111 nu detta gjordes till en G-klassig samskola, finge inan ett liiroverlr, da?
från början gemensam undervisning för flickor och gossar medclelndes, cliir man ej hade att kilmya mot en inrotad anda, soin kunde vei: lrs slradligt p&amp; eleverna, och man lrunde bilda en lai.ai.ekAr, soin frtn första stund visste, att det var sarniindervisning de skulle taga itu med.
Vidare kunde man utan svirighet f &amp; den liimpliga proportiouen af manliga och kvinliga liirarekrnfter, som, d&amp; de hiir samtidigt jiimstiillda ryckte in, hade samma inöjligliet att göra sitt inflytande giillande, hvarigenom man agde garauti för att gossars och flickors intressen slsiille lika val tillgodoses.
Till sist ännu ett skii1 för att försök göres i en storstad.
Pöï- alclrarna hade d i möjlighet att viilja, och det vore knappast troligt, att de som ogillade samskolans id6 skulle sauda sina barn till en slrola.
E t t verkligt intresserndt sainarbete mellan skolan och hemmet slrnlle diirför vara att salsrare giiïiikna, och betydelsen haraf vid en ny slrola Iran ej öfverslrattas.
Gjordes en af de nGnga stockholmsskoloïna till samslzola, vore det mahanda ej heller otilnkbart, att åt densamma lämnades frihet i uppgörandet af kurser och lasplan, iingefiir i likhet ined hvad som iiger rim1 vid Nya elementarslrolan, Lyckades man då finna en form,.
som visade sig särakildt liimplig för samnndervis~~ing, vore det latt att jämföra dess resultat med dem, som erhållas i öfriga laroverk och afgöra om det varit till gagn för bida parterna att gossar och flickor fått sin skoluppfostraii gemensamt.
E.
C ~ l l.
Det holländska hemmet.
Den som sett sig trött och ledsen p i det andefattiga, tomma kontinentalsystem i byggnadaviig, som enväldigt r %der i vara mo- derna storstäder, bör göra en tripp till Holland.
Till sin glada öfver- raskning skall haii dar finna den ena staden efter den andra, där husen bära en personlig priigel.
Vid första ögonkastet ser han, att här bo människor med egna viljor och synpunkter och icke denna samling af hyresgäster - som vi tyvärr s&amp; viil känna till -, hvilka viljelöst låta stufva in sig, fyra till fem lager ofvanpå hvarandra, i de af spekulationens ande resta storstadskasernerna.
Ännk i dag håller holländaren segt fast vid det fädernearfda bruket att hafva huset för sig sjalf.
Hvarje familj, som gör fordring på att räknas med, måste ock&amp; soni ägare eller hyresgäst bebo eget hus.
Annars har den ingen social position.
I den mindro bemed- lade medelklassen dela gärna två familjer ett hus, så att den ena tager de två understit, den andra de öfversta våningarna.
Men att begagna samma port och trappa skulle man omöjligen kunna bekväma sig till.
Hellre an att möta obehöriga i sin upp- gång nöjer man sig med balfva utrymmet och delar trappan och porten i två halfvor.
Att bo i ett hollandskt hiis iir en ypperlig gymnastik för ens benmuskler.
Matsalen ar p5 nedra botteu, sällukapsrumrnen i forsta våningen, sofrummen i tredje och fjärde.
I: romanerna träffar man ofta ett uttryck, som betecknar finare men afsigkomna familjer.
Man säger att de bo p % ett &gt; ?borelrlmis~, allts6 i de öfversta vhingarna.
Det ar mycket tarfligt.
Nigot mera herrskupslikt -- nar ens olyckliga stjiirna nödgar en till att Dar har man dela hus med andra - ar att bebo » het Zle~~n / e~th~risc.
ocksa trädgården, som icke får saknas i ett hollandskt biis.
Trad- gård m h t e det vara, om man också bara har en remsa land på ett par alnar till sin disposition.
Höga och sinaln iiro huseu.
(I An-isterdam och Hnarlcin såg jag hus med ett enda fönster i våningen.)
Gafveln vetter åt gatan och trädgår- den ligger bakom huset, så att man från gatan icke anar dess tillvaro.
Ofta äro husen malade i starka färger och som de standigt tvättas utvändigt, strålk de formligen i solskenet.
Man anstränger sig tydligen för att undgå enformighet.
Den personliga smaken riatter sin prägel på huset medelst gafvelns form och snirklar, fön- sterinfattningarna och den höga prydliga fritrappan utanför; Under denna leder ingången till köket.
Hvad som alldeles saknas i ett holländskt hus är - gården.
I stället har man den lilla tradgården med sina omsorgsfnllt vardade rabatter.
Det var mig en gåta hur inan knnde undvara en gårds- plats, anda tills jag fick det - blandade - nöjet att npplefva den beryktade holländska lördagsrengöringen.
Allt hvad mattor hette - och det var icke litet - släpades då ut på gatan.
Det låter otroligt men är dock sannt.
T. o. m. i Axnsterdam föregick .den mest energiska mattpiskning på gatorna, och det efter att hueens fasader hade blifvit tillbörligt skurade och bespolade med l h g a trädgårdsslangar.
Gatorna.
iiro ända till kl. l l p&amp; lördagsförmid- dagen så fullständigt i de skurandes och piskandes våld, att passa- gen först kommer som nummer två.
Högst uppe på gafveln sitter ofta ett hissverk, hvars raison d ' etre främlingen i början icke förstbr.
Men hör man till den klass som heter resande med tar, kan man en vacker dag f % se ett skåp eller en större soffa eller kanske ett piano förmedelst detta hissverk praktiseras upp till en af våningarna.
Fönstren äro nämligen lika breda som trappan är smal.
De sakna midtpost och äro till att skjuta upp.
I dagligt bruk öppnas aldrig mer an den mdre tredje- delen.
För oss, soin äro vana att kunna d å iipp fönstren p&amp; vid gtdvel, är IiifttillgAngen otilIfredsställande.
Ganska egendomligt iir det att se de alltid till samma tredjedel taf fönstret nedrullade gardinerna.
Dessa äro alltid hvita och blan- dande hvita, ofta broderade och konstmiissigt veckade, hvarför de gifva husens fasader nagot kladt, » pynteligt ».
Det måste också medgifvas, att de nedrullade gardinerna, åtminstone på en klar som- mardag, gifva rummen en behagligt clampad och fin belysning, hvsri föremålen och miinniskorna taga sig ut till sin fördel.
Likväl kunde jag aldrig försona mig med dem.
Min första instinktiva känsla, nar jag kom in i ett rum, förde mig alltid fram till fönstret för att - draga upp gardinen.
Deii gick dock siillaii villigt till uicr au sin gifna trccljeclc.1.
För liolliindarna iiro s&amp;lana guriliiicr.
oiiiiibiirliga.
3Ian triiffar dem unda ned i de fnttigas liiis och a f w i i I~ondsti-igoriia.
Ja, dcii ' familj, som icke har sin hvita rullgardiri prydligt veckad och ren for fönstret, den Ilar iippgifvit sig sjiilf I de rilzarc hiisen ersiittes den af flera olika lager af tunna, Iivita gardiner, som hiinga riitt ned.
E n gång kom jag att Lo hos en failiilj, soii1 iiyss hade flyttat iii.
och som ännu icke liade hunnit att f i de hvitn garcliiierna upp i matsalen.
T ' iirdinnan gjorde tusen iirsiiliter och för att jag into skiille:) sknd~.j mim Ogou, passades det noga p i att j i t ~ icke skiille bega den stora oförsiktigheten att - .- siitta mig emot dagcrn.
.
Det t p k t e s de holliinclska ögonen icke kunna t5lti.
Holländarens konservatism hiudrar icke, att linii hörjar finna de smala, Iiöga hiisen för trdnga odi ohekviha, för litet motnsvarande en bekviim tids kraf.
ile rika draga s i g darför garxiib till stiiderniis periferier, d i r do hiittre kunnn breda ut sig.
\ - id Sit1! !fJ-! / i. (tr.71ff~tt.
den koncentriska kanal, som oiliger en !ic~lliixidsk s t d och hvilkeri e11 gång har gjort t.jiilist som vallgraf, 1) iirjrir i regel11 vi1l; tpurtierua.
Och .dessa villor iiro n8got af det Iroinfoi tublaste och intw Insiiösa jng någonstädes har sett.
I bi.edd och ryldighet aro de raka motsatmn till st adshiisen.
I Utrecht hade jag ilen förmaneri att soiii giist Iiebo en af dessa slottslikuaricle villor, hvilka lago som en Iiing guirluiicl oiukrir~g en del af staden, och jag mottog onekligen ett imponerande iutsyck af deii holladske niitidspatricierns öf verförfin ade hvardagslif.
Har var ingångshallen slottslik.
Iivita moriiiortrappor i hela hiiset, slipade glas i fönstren.
M sominar det var.
lago öfvcrdlt, t. o. in.
i eiingkamrarna, tjocka mjiikii ii~iittor öfver g o l i ' \ ~ ~ i Ofta.
lisade ruininen höga, rikt utskurna paneler, och p51 dcssz stocio Llom- inor, ordnade med en utsökt smak.
Den öfre delen af viiggeii n r d i giirna öfverdrsgen med broderarlt iiliirlc eller nlgot likuande, mot.svaraniic möbeltyget.
Det egendomliga för rilla tles~ii rum, saviil som för sildra jag fick tilliiille att se i enklare villor, var den säkra smak och stil- känsla, hvarmed totaleffekten var berHknad.
Fiir den var allting offradt.
Deu frestelse, son1 så ofta pilcoariner en första gbiigeri.
m m ser ett liein, att tltininstone i tankarna få fij * tta om möblerna.
fur att fA ensemblen litet biittre fram, fick hiir ingen alilcdniag till
att yppa sig.
.
Hiir lciitde intet mra.
annorlunda, tyckte inan, intet var öfverliödigt, intet fattades.
I flera af dessa rim fanns blott en enda tufla, men denna var vald och placerad så., att den samlade som i en briinu,punkt in- trycken af de olilm föremillen.
Hvad som fiillstiiucligt saltnades var smrtsaker och pryclnacls- föreinål.
Etagerer med lirimskrams och iilakartsbulcetter slrulle ha tagit sig mycket vilsekonma ut i denna oingifning.
I stallet såg man bord ined plans~hverlr, stafflier med kopparstick och i synner- het blommor.
Priiktiga gamla sk8p var det godt om.
FrAn triidg %rdssnlongen lcoin man direlcte ut.
i palmhuset, dari- från i orkid8hiiset o. s. v. Alla växthusen \: oro arrangerade som ram med blommornn i vackra grupper och förtjusande sittplatker däremellan.
allt h i d a till de svarta Villan l&amp;g gömd i en större park, d! '
svanorna i daininen talade om en egendomlig smak och eu pling, som kunde tillfredsställa hva~je inf all.
Och inbyggarna i detta lus~iösa hein?
E u mor och en ung dotter.
Det var egendomligt att höra arftngerslran till hela denna här- lighet tituleras - icke fröken, ntan jiingfizi .. I Holland står man gnnu p&amp; sanima, punkt soiii vi, innan Hierta började fälttåget mot » mamsellen ».
Man skiljer strängt inellan det adliga fimde, fröken, och det borgerliga jli / fioulli ', ju ng fr^^.
Ocksa de storborgerliga famil jernaa döttrar få hålla till godo med denna titel.
Bled iindantag d detta lilla drag tydde allt i huset .på lif och fordringar A In grand seignenr.
Jfassor af tjiinstefolk!
Alla de kvinliga jag sKg smögo sig tysta som andar omkring och kande sig tydligen alltför riuga för att våga med en nigning draga den främmandes.
iippmiirlrsnmhet till sina ovärdiga personer.
Det före- kom mig s % ptifallaacle.
Kanske var det för att jag kom från det demokratiska Danmark, der tjiinstflickan riiknar sig sjiilf till familjen och nickar en gemytlig viilkomsthelsning till den som besöker hennes häïskap.
Ocksa i hvardagslag bar betjiiiiten livita handskar, gär han pas- sade upp vid iiliddagsbordet.
.
Och midclegeii - den var oinstiidig.
En holländsk mage kräfver för sitt välbefinnande två solida köttr6tter.
till middagen, men dessa i f i s t e naturligtvis fördelas med '
ett passande antal mellanrätter.
Som inledning och afslutsning ftm- gerar hela Aret om buljong och kandiserad ingefiira.
Däremot dric- ker man sällan kaffe efteråt.
Jag vill råda mina läsarinnor, att om händelsen skulle föra en holländare i deras vag, icke traktera honom med den kända svenska sammansättningen: soppa med pepparrotskött.
Han skiille säkert äta soppan men med en förnärmad min låta pepparrotsköttet passera.
Ty i Holland använder man aldrig buljongköttet annat an till - hundar.
Den som ej har sådana nyttiga djur kastar helt simpelt bort köttet som obriikbart.
J a g fragade en husmor hur länge man .kokade det, eftersom allt näringsvärde r a r borta, och fick till svar: ett par timmar.
Det ar ju en griislig misshiishållnjng och under tiden lefver det fattiga folket i dett.a rika land nastan uteslutande af potatis.
Icke en gång en tiggare vill ha soppköttet, sade damen i fråga.
Nej, tänkte jag, nar det som regel begagnas som hnndfoder eller kastas bort-, så &amp; r det val troligt nog, att den fattige icke vågar sig på det.
Jungfrurna, så val i detta hus som i alla andra, dit jag kom, gingo klädda i .ljusblå kattunskliidningar.
Det tycktes vara uni- formen och s %g mycket snyggt och trefiigt ut.
Ocksil om vintern gå de i bomull.
Till au ni formen^ hör en liten hvit pipad mössa p % hjiissan, med eller utan stärkta band under hakan.
Med eller utan - ja, det tycktes vara en viktig stridsfraga mellan harrskap och tjänstefolk.
I det hus jag här närmast om- talat, buro jungfrurna sedesamt band under hakan, men p&amp; många andra stallen s %g jag i synnerhet de unga utan sådana.
En husmor i Amsterdam klagade öfver jungfrurnas själfsv6ld nu för tiden.
Det.
var.
nastan omöjligt, sade hon, att f % dem till akt gå med de gam- maldags ärbara banden.
Den moderna upprorsanden hade satt sig riktigt fast i dessa, och bara den fAr in ett finger någonstädes, så kommer den snart med hela handen.
Tjänstfolkets löner äro genomgående mycket låga.
De kom- pletteras af drickspengarna, som iiro s % mycket högre och satta, i system.
Vid middagsbjudningar gifver hvar gast sin skärf, frbn en half till en gulden *).
En nattgäst beräknar like mycket för hvar dag, äfven för något längre tid.
Tjanaren, som mottager dricks- pengarna, lämnar dem till matmodern.
Denna gömmer dem i en sparbössa och fördelar vid årets slut siimman mellan de oliks tjtbnarna.
.
E n gulden = 1 ' 1, krona.
X rin7islt1~.
Hvar hjord, hur omsorgsfullt den skötts oclz vaktats, ett lam iindå hal * mist; vid hvaqje hlird, hur klirleks.fullt den aktats, en stol står tom till sist.
Bed bittra.
afsked och med rop a f smärta jiimt blandas rymdens röst; jämt efter bariien ropar Rakels hjiirta, vet ej a f någon tröst.
v den storin, som siar oss, Liit oss dock tåla!
är ingen jordisk fliikt 7 det är fastmer ett himmelskt bud som når oss,.
förklädt i sorgens dräkt.
e Vår syn fördunklas utaf mist och dimma det, som i sorgehus tycks .liksom bleka vax=ljuslågor gliin m a, &amp; r himlens fjarran Ijus.
- ' Det iir ej död, som vi gett sorgens stiimpel, t y lifvets korta nöd &amp; r blo ' tt en forgi2rd till det lifvets tempel, hvars port vi kalla död.
Och veknar Irvalet d o k oss begrafvet och skulle sorgen gro och 3jHrtat hiifvas kvidande l i k t hctfvet, som aldrig finner ro.
Vi 17ilja tiila dock oclz diimpa saktri.
den kiinsla som bestiir, och icke dölja men i tysthet akta vår saknads öppna sAr.
Sii hade man dd hunnit till tlen 3: dje clecember!
Sista iiiiti- dagen af en Iiel rad innehållsrika ii~Anrlagai., Iivilka iniierarande hiist i \ Tetensk: ipsakademiils viilkiiiicla förelisniiigssal smilaf; - ska ' vi säga eliten af Stockliolms intelligenta och I~ildlide allmiiiiliet?
S e j, det skulle lita ~ a.
1 anspriksfullt i en kviiiiintidskrift, i betraktandc af att föreliisningsauditoriet, soiii alltid i riir goda statl, i ii1 verviignxicle grad utgjordes rif kvinnor, ett f aktiim.
soiii ocksa: ildrig tidxiingar~ia i sina referat underlltit att p&amp;peka.
Eil Iiöght obetiöiiig irpplysning!
Liksom iiiau någonsin fiirutaat.te att l&amp;ti-iiH; t clrt manliga elementet i en föreliisningssal - om inte möjligeu p5 katederri: ' Nej, 1Ht oss af blygsamhetsskii1 oiiliiiimua pnbliken utan nigrn skrytsamma bestiimningsord.
Endsist niij: i oss iiieil att konstatera at t den, som under fem siiccessiva m$uda,asaftiiar fyllde Vetenskaps- akademins liöraal, visade sig lika intressthiad ' som den var talrik och inte kom stockbolinarna - jag inenxï stoclcliolmskoriluu - rykte p i skam att vara ett i hög grad pipassligt eliikte, (Ii det giiller att tillgodogöra sig intellektuell förl~liigning.
Meu sii r a r ocksa den som Fredrika-Bremer-Fiirb~~ndets föreliisningsaerie bjudit pri af förtriiffiigt slag.
Ock dock trots det berömviirda intresse soin ~ i i r alltiiaiilit~t idagalagt för liirda och allvarliga iimne~i, llrarp5 de feur vii1 fyl~da föreliisningssalarna varit att otvetydigt bevis, # r det ett faktum, att den sjette måndagen i serien, den som skrifvit Ben xnusikalisk- deklamatorisk soarkw på sitt program, kmide smickra sig med den största populariteten.
Det hade glinikats om en tablH, en liten dra- matisk förestiillning ocksá.
Hvad beliöfdes mer?
Hiljettiitgingen steg i proportion, och redan ett par dagar fiire tillat#llningen voro allo platser engagerade.
Rvem lastar Stockho1rnsl) iiblilcen för det: J Hvcin tycker ej om en lättsmält efterriitt of~; inpt7 de sii1) st: iiitiellurc; in- riittningarna?
Först laska sin sjiil ined hi.igsi u1lv; irliga fiiutif~xi, sednu förfriska sina yttre sinnen med en xiiiisiktilisk- (leklainat oibisk soari: i:.
Honni soit yui mal y pense.
y.
* T7aktmiistarnn liirn ha vidtagit siirskilda mitt och steg, Lefarande en viildig ri-isniiig till \ ' etenokapsalramien ilen kriillen, alltlenstund Iiiiset var iitsadt och plutsema oniimrerade.
Dc riintnde sig kö och polisens inskridande.
Darhiin gick det viil inte, inen nog gjorde man klokt
i att infinna sig i tid denna den sista mindagen.
Salen fylldes ined otrolig snabbhet och redan långt före den utsatta tiden var hvarenda plats upptagen.
Att nagot ovanligt förestod märktes redan p&amp; salens anordning.
Den grå fondv&amp;ggen, hvilken man under mången föreläsningstirnme iignat ett slött sti~rande tinder faf8nga försök att utfundera minnen p6 de tre gubbar, hvilkas byster afbryta den enformigt grAa vägg- ytan, var draperad med blått kronkläde.
Liknande drapeïier oin- hiigna estraden, bildande en liten scen, hvars mystiska inre iinnn ej ar blottad för %slrådarnas blickar.
&amp; iltli.gen drages förlåten undan.
Mekanismen fnngeraz ej oklauderligt, inen så småningom är interiören afhöljd, blåkladd afven den, ined en ståtlig konsertflygel i fonden.
1Slusilzafdelningen tager sin början.
Man Ear höra saug af fröken, S ' lcir: 1 .. 1&amp;2, vackra visor n f Svedbom, Stenhammar, Sinding och Kjerulf, clärpii en härlig violinkon- sert af Ries utförd af fröken jriindbery och fru SmZbonz.
Piibliken: ipplAderar och inropar.
Att det manliga elementet, ehuru i betydlig minoritet, denna lzväll ej &amp; r helt och h %llet obefintligt bland auditoriet markes af de manligt kraftiga Iiandlzlappningarns, Men .tyst, nu går ridån upp öfver den &gt;deklamatoriska » nf- delningen, pk programmet heteclrnad med den något mpstisks ' be- namningen:, Historiskt kaleidoskop.
» Man tanker på ett tittskap - med stjBrnformiga figurer men ocksb på Sigurd.
Kan ordet an- viindas ur littergr synpunkt bör det afven kunna det ur dramaiisk.
Det ar det vi f &amp; se.
En vildt hednisk musik intoneras bakom scenen.
Så drages tiiclzelset undau för v&amp; historias första akt: forwtiden.
En storslagen lwinnogestalt inöter vår blick.
En röd lifrock öfver en guldsirad Iivit kjortel, ett guldband binder det långt svallande ljusguls håret, en fornnordisk kvinnotyp, full a£ kraft men afven af livinlig var- dighet och behag.
Det ar vår » sagas och historias)) dådfullaste kvinna Sigrid Storv~cl~~, vi ha framför oss.
Forntidens fullödiggte kvinliga representant, här framställd med en historisk trohet soin ej Iiimnar något öfrigt att önska, och defsainma kan sagas om den rappa lilla tiinzn som sekunderade henne.
Dramat följer iifven historien med en berömvärd sainvetsgsannl~et, på samma gång handlingen lit- vecklas med en blixtlik snabbhet.
Endast mot slutet far $et rent Iiistorislza iilaka At sig för det mera tendentiösa, hvilket oclrså biittre iifverensstaminer ined niitidens lrraf på poetisk riittvisa.
Niir den historiskt rylitbara handsken af en osynlig Olof Trygvason inkastas
trycker henne.
» Liksom en i buren instzingd lejonhonar, så rasar Kristina mot de » gyllene fängsel », som hålla henne fangen.
Hon vill bli fri för att helt kunna agna sig åt konsten och vetenskapen.
I en storartad monolog tillkännager hon sin afsikt att » stiga från sin tron på en kateder)) och ger ytterligare kraft åt sitt beslut ge- nom nigra latinska citat, som till och med i » den nordiska Miner- vas)) mun förefalla väl djärfva.
Men Kristina har som alla stora andar iifven en fj5irrskAdande blick.
Hon ser framåt mot den tid då Och ' som ett insegel på det lardomsarf hon, Kristina, testamen- terar åt den svenska kvinnan, lossar hon kungakronan från sitt hufvud och placerar densamma på den ii ett bord liggande?
) gram- matica latina », kunskapens symbol, i det hon yttrar följande kung- liga ord:, Att liirdonz m7.e krs~~z~zo-uclcls~~~ur ?c~t,, jcq siitter lcrorzc6n upp12 sn.kct., &amp; ?,r$ Med denna djupt symboliska handling går ridån ned öfver Sveriges storhetstid.
B * B Men en ny tid och en ny bild upprullas: Fredje Gustafs tide- Irvnrf.
Hvilken svensk kvinnoskickelse skulle bättre och viirdigare representera detta an Ama Muria Lenngren?
Där ha vi också den vittra frun framför oss, sammetsbandå om håret, spetsfichy om halsen, gaspenna i handen, vi kanna val igen så vii1 hennes bild som hennes kloka, valbetiinkta tal, d&amp; hon med den spirituella, halft ironiska, halft godlynta minen moraliserar » sin kara dotter)) Betti, som inte barn iir ett obestt-iidt sifall)) utan en ganska lifslefvande verklig- het, hvilken för länge sedan blifvit stor och vuxit från sin docka, ja, ger sota mor svar på ta !.
Lilla Betti har numera sin egen lifs- filosofi och man undrar ej öfver att den kommer sjiilfvn fru Lenn- gren att förstummas.
S&amp; här ungefiir låter den:
Pru Lenngren och hennes Betti utgjorde egentligen sista taflan i det historiska kaleidoskopet.
Ty rizzctide~z, soni förbehallit sig sista ordet, erbjuder inte någoii måleriskt intressant bild, sådan som för- g h g n a tiders pittoreska kvinnogestalter.
Den representeras helt ratt och slatt af ett hyggligt fruntimmer, som enkelt och flärdfritt, utan stora gester och fraser, som det en svensk kvinna ärar och anstår, stiger upp på katedern och håller ett litet tal för publiken.
I bunden form, det enda formella i det för öfrigt från all dogmatik såvi1 som från hvarje oratorisk uppstyltning fria föredraget, gör hon först hvad man skulle kiinna kalla en versifierad resumé af den » svenska kvinnans nuvarande stiillning~ och tillika en saminanfatt- ning af aftonens innehåll.
Hon påminner om: Lenngr-en står.
snzått p6 nzantzcns sitlcc, Onz nzan sIcu11 tro hcnnes oisa ord Mcn hcnncs Betti har nzocl att strida I %?
* Iminncens rätt p6 067- ~amlcc jo7.d.
0. s. v. 1 " ru Så öfvergår talarinnan till sin .egen tid, den högt utvecklade, men gör dock p6 tal om nutidskvinnan följande vemodiga bekännelse: Den älskvärda talarinnan afslutade sitt föredrag, som vi tyviirr i följd af det otillräckliga utrymmet kunna återge endast i detta stympade skick, med följande optimistiskt ljusa framtidssyn:
Talarinnen stiger ned fran sin kateder.
Men täckelset bakom densamma drages undan och man skådar Fredrika Bremers byst i ett skönt apoteos, med en lagerkrönande Svea bakom och omgifven af de kvinnogestalter, som i det historiska kaleidoskopet repïesen- terat skilda tidehvarf.
Hariiied var ocksa Fredrika-Bremer-Förbundets förelasnings- Koiisthistoria af C d G, ' Lazcrh.
Under flere år har herr Carl Laurin med lefvande intresse och en energi, som aldrig slappats, arbetat på att v&amp;h kiirlek till konsten hos unga och gamla af alla samh~llsklasser och att lära dem, att konsten gör lifvet gladare och rikare, att den föradlar och veder- kvicker på saiuma satt som en god bok eller vacker musik.
En ny och vkdefull insats i sitt vackra striifvande liar lian gjort med sin nyss afslutade konsthistoria., som genom sitt gedigna innehG.11, den fina konstuppfattning, som röjer sig öfverallt, och den flalrt af friskt och godt huinör, som genomströmmar den, ar viil agnad att göra det amne den behandlar i sann och god mening populiirt.
Innehillet ar ni&amp;ngsidigt och omfattande.
- Konstens utveckling från Bldsta Irulturskeden till innevarande tid och de för de olika
konstperioderna mest betecknande konstalstren äro skildrade både i ord och bild.
Dar så Iran ske, 1Ster förf.
en fïamst$illning af lronst- slöjden och lronstindnstriii under en period gå hand i liand med skildringen af den högre konstodlingen.
Det är skada att det be- gränsade utrymmet ej tillåtit flere och fylligare framstiillningar a£ dessa konstgrenar, ty det ar utan tvifvel just konstindustrins och konstslöjdens alster, som öppna hemmens dörrar för den högre konsten och förflytta densamma från de sakl~iiniligas krets ut i hvardsg~1ifve.t~ det mål till hvjlket herr Laiirin, som vi redau sagt, med så mycken oegennytta och varm entusiasm lange strafvat.
För de olika konststilarna inom arkitekturen finnas också redo- görelser, alltid klara och %sk %dliga, ibland humoristislra, ibland poetiskt vackra och träffande.
Siirdele~ betecknande tyckes oss beskrifningen på den gotiska stilen (sid. 130).
- Tekniska termer förklaras genom afbildningar, och 1ängdskalor gifva ett begrepp om de monumentala konstverliens storlek.
För att genom jämförelse underlätta uppfatt- ningen af måtten finnes dessntom på flere stallen bredvid de afbildade Icyrlcorna och palatsen en plan af Uppsala domkyrka.
För att ett arbete med så vidtomfattande inneh %ll ej slzdl svalla ut till ett så stort omfång, att det ej Iran blifva till nytta för den stora allmiinheten, för hvilken det hufvudsakligen är afsedt, måste det naturligtvis i vissa hanseenden blifva väl kortfattadt och summariskt.
De talrika och utmärkt väl va.lda illustrationerna utfylla dock texten P&amp; ett.
förtrfiffligt satt.
Skildringarna äro dessutom så sakrika, att arbetet oalztadt sitt moderata omfång val kan fylla ej blott den mindre konstförfarna allmänhetens behof af kunskap i hithörande ämnen, iitun det bör Bfven kunna blifva hade till glndje och nytta för dem.
som redan förut äro väl bevandrade i konstens vidsträckta rike.
Mest kortfattad ar beskrifningen p i de äldre knlturepokerna, men ju mera förf.
närmar sig våra tider, ju fylligare.och rikhaltigare blir det material han tager under behandling; » ej diirfön), heter det i förläggarens aninalan af boken, » att vår tid i lionstn5i.ligt afseende skulle stå, öfver alla andra tider utan darför att den för oss alltid måste ha det stiirsta intresset, ty det är ju claz konsten, som af- speglar v&amp;rt ka~slolif, var skönhetslängtan. » Största utrymmet har, som sig bör, förbeh %llits &amp; t vArt eget lands konstodling, hvilken iitgör en afdelning för sig.
Förf.
har haft den lyckliga tanken att inleda redogörelsen för de olika konstepolrernn med en historisk öfversikt eller kanske rättare sagdt en framstdlning af de ledande idéerna nnder den odlingsperiod han står i begrepp att teckna.
Dessa öfversikter iiro i all sin kort- het fiun och &amp; skådliga och utgöra en ypperlig bakgrund till skildring- arna af konstens alster, hvilka ju endast i sammanhang med kuliuren i öfrigt kunna uppfattas och ratt bedömas.
Förf., som ar begåfvad med saker blick för det som kan gifva lif och åskådlighet åt fram- stiillningen, underlåter heller aldrig att påpeka detta samband mellan konsten och tidsandan.
Så sager hen t. ex. om empirestilen, .att dec8 &gt;&gt;str.iinga och kantiga f ormer passa förträff ligt till bakgrund åt '
de högbestöflade generaler, hvilka i alla dessa örnar iucd askviggtir och bomber, som stödde horden, i dessa klassiska spöknippor med bilor, som dekorerade möblerna, igenkände nagot af sitt eget harska lynne.
» Hur påtagligt förefaller det ej, sedan tanken diirpi hlifvit viickt, att en sådan tid maste skapa en sidan stil!
Ehuru man vid genoml5isningen af boken ej kan iinderlåta at,t gifva det varmaste erkännande åt herr IJaurins odlade smak ch fina uppfattning af konsten, så känner man sig likväl en och annan gång frestad att inlägga en svag protest.
mot nágot eller n&amp;a af de omdömen han uttalar.
S % t. ex. förefaller oss domen öfver du~seldorferskolan i allmänhet och Fagerlin i synnerhet alltfiir hård.
Om dennes ta0a » Svartsjuka » a n iir litet porslinsartad, så ar den dockli vårt tycke alltid rolig att se ps, och vi störas ej alls af det » anekdotmassiga » i situationen.
Vi kunna ej heller förstii hvarför ej en liten » smånäpen moralkaka » kan få sticka fram, om den osökt fram&amp; ur bilden och ej blifvit p å h h g d för effektens skull.
Likasa kunna vi ej instämma i förf: s omdöme om den teckning ' af Forain, som kallas » Svarmor », att den » visar, frhsedt den utsökt artistiska tekniken, på en psykologisk säkerhet af mindre vanligt slag)).
För en person med mindre modern uppfattning förefaller det snarare som om här funnes mera af karrikatyrens latta och glada hiimor än af säkert psykologiskt omdöme.
Skildringarna iiro i hög grad l i h l l a och färgrika och hafva den förtraflliga egenskapen att fasta sig i minnet.
Stilen ar klar och malande men sveper nagon gång in sig i ett slags mystiskt ljusdunkel silsom d&amp; Bottnicellis kvinnofigiirer kallas L giitfulla englnr.
och dock damoniskt tjusande,&gt; eller då det heter om en mQlning af Luca Signorelli, 2att en melankolisk, fyllig och ren itöjttou gar geuom taflan », eller om den engelske målaren Turner, » att han var genialisk ända till vanvett. » Sådana dunkla bilder förekomma dock sällan, då vi däremot ofta finna uttryck och bilder, som frappera och roa genom sin lekande humor och sin fyndighet.
I senare hälften af boken f4.r stilen ibland något bradskande och en viss priigel af till- fiillighet, men den ar alltid frisk och varm, alltid lifvande och vackrande.
Boken innehåller mer an 450 afbildningar af taflor, statyer, kyrkor,.
palatser och konstniirligt utförda hiicgertldssaker.
Do iiro valda med utsökt smak och praktisk blick för det karakteristiska i de olika kulturperiodernas konstprochktion.
Tltförandet Iiimnar lirad mjuket och klarhet beträffar intet öfrigt att önska.
Af det sagda fraingår, att vi satta herr Laurins arbete mycket högt Det är en förtrafflig viigledare genom konstens rike och fyller på ett högst förtjanstfiillt satt det Iiinge kanda behofvet af en populiir och lättfattlig konsthistoria på vart eget spr8k.
Den passar bide för äldre personer och för den mognare ungdomen, både fiir skolans högre stadier och för det bildade hemmct.
Vi iiro lifligt öfvcrtygade om att den ej skall blifva utan inflytande p % den kulturella utveck- lingen i v å r t land.
G.
H.
W *
Ur iiliniiet och dagboken af B.
' PVudström.
Del.
I och II.
Denna bok är ett, utslag af den riktning, som plägar betecknas med det till smädenamn vordna uttrycket » läseri::, och den tofde besitta de flestn af de egenskaper, som karakterisera denna i inångas ögon så förhatliga ' och föraktliga riktning.
Den ger därför en osökt anledning till att undersöka, om eller i hvad mån ' den förkastelsedom är berättigad, soin den s.
.k.
bildade, allmänheten sa skoningslöst ut-.
.
.
talar öf ver, läsarna &gt;.
Det finns val knappast någon lifsåskådning, som från alla håll blifvit utsatt för så mycket hån och begabberi, så skarpa beskyll- ningar - sarslsildt för hyckleri - och så, mycken ovilja som denna.
Förf.
till ifrtlgavarande bok är icke omedveten härom.
Både skil- dringarna)) ur minnet &gt;P och dagboksanteckningarna vimla af er- inringar om den ' smäiek, som kommit honom och h p s menings- fränder till del.
Läsarnas vackraste och viktigaste karakteristikum - som dock i allrnänliet föibises af deras vedersakare - ar detta: att de med i.~ppriktig och fullkomlig hängifvenhet och utan människofruktan tjtina sin Herre och Mästare.
Naturligtvis finnas har likasom på andra områden skrymt are, men jag tror, att beskyllningarna f ör hyckleri i de flesta fall äro grundlösa och bero på bristande insikt i för- hållandena eller bristande vilja att först8 dem.
De viirldsliga fördelar, som l~iseriet medför, äro i allmänhet ingalunda SA betydliga, att de kunna drifva någon att bli läsare utan inre öfvertygelse - ofvanniimnda egenskap a.r en af orsakerna till läsarhatet, men icke, sasom pastor Wadström tyckes anse, den enda, liksom den icke heller är tillräcklig för att förskaffa en per- son vedernamnet läsare.
De flesta, som begagna detta öknamn, toide ha en tämligen donkel.
föreställning om hvad de eientligen mena darmed.
Såsom ett ' iögonenfallande igenkänningsteclren nämna de kanske liisarnas säregna satt att uttrycka sig i tal och skrift.
De tala nämligen icke som andra människor, många ord ha i deras mun en speciell betydelse, många uttryck och sammanställningar förekomma blott ' i deras sprtik.
Pastor ' ilTadströms bok ar ett synnerligen kraftigt exempel pi, denna läsarstil med ' alla dess smaklösheter, ' som verka S. % frånstötande, Iöjevtickande eller rent af upprörande på den aste- tiskt taget ej allt för anspråkslöia publiken.
För att klargöra hvad jag; syftar vill jag ankra några exempel.
Oupphörligt laser man om » dyrbara saintal)), » en dyrbar predikan)) etc.; man kan knappast iindvilca att tänka på den förlöjligande betydelse detta ord har i slangsprfik.
Vanliga uttryck äro också » varma andefriska trossyskon w, » ett lifligt anderikt fruntimmer » och liknande.
Men hvad skall min tro, d&amp; man laser om en » kyrkligt glad och uppbygglig bjudning)) (II s. 363) eller en » lifligt kristen sjöofficer)) (II s. 459)?
-- J a g förrnodai, att de, som använda dessa och dylika uttryck, icke ha en aning oiri hur smaklösa och stötande de &amp; ro för aiidras oron, ' '
och om de göras nppmärlcsamma da1.p3, skola cle Iranske s n r a ined att anföra en hel rad af bibelspråk om det i vadden föraktade ocli ringa o. d., som k m m tolkas till deras försvar (en miingd dylika bibelspråk finnas citerade i pastor \ T: s bok).
Men mot alla dessa bibelspråk ville jag sitta manniskosonens och hans apostlars gestalter.
Nar ha väl Kristi ord brutit mot skönhetens lagar?
Eller kan man tanka sig Paulus hållande ten verkligt födande och dyrbar predikan))?
Nej, det finns intet försvar för detta sätt att uttrycka sig, och det ar en olycka, att denna brist vidlader så många af de biista kristna.
Inse de då icke hur mycken skada de komma åstad?
Första de icke, att de genom att förfula kristendomen och göra den tarflig skrämma bort de astetiskt ömtåliga, utan att göra vagen luttare för de andra?
Och så Bnnu en sak - denna läsarnas jargon - förliit uttrycket!
- ar nog inte utan skuld till de beskyllningar fiir hyckleri de s % ofta få uppbära.
Och är det val iinderligt, om det stiindom förefaller den utomstående, som om detta språk - som det aldrig skulle falla en ofördarfvad svensk in att anviinda - vore en kliid- nad, som man drar på sig för att skyla sina andliga brister?
Om han tror, att det endast är denna ordensdriikts anläggande, som fordras?
Och en viss grad af hyckleri ar det nog.
Det ar ornöj.
ligt, att detta tungomå.1 kan vara det sanna och naturliga uttrycket för alla Kristi efterföljares tankar - om det ens &amp; .r det för någon endas.
Och hvarför skulle vi kläda oss i en flil och vanställsam dräkt, ' som icke passar oss, när vi icke behöfva det?
' Del.
II s. 255 i Dagboken läses:: &gt;I ' &amp; kvallen 1Arigi samtal med nattvakten Appeltrii om hans sjiila.
&amp; ren den rilttainiiige läsaren, kan svikligen återhålla sitt löje ocli sin harm, di3 han ser fraser siidana som denna - och den har manga motstycken.
JIed- ges måste, att den skulle verka mindre komisk, om mannens namn vore ett annat, men det bar dock icke ensamt skulden.
Nej, det som iic ck er biide harm och löje, det a.r förf: s obegripligt ogenerade och liittvindiga sätt att handskas med andliga ting.
Men kristen- domen skall ju vara en hvardagsreligion, heter det.
J a val, men daraf följer icke, att man s k d l taga i det heligt ar med » sort- snausede hmdera, som danskarna så expressivt uttryeka sig.
Annii galler det, att då man st %r p % heligt rum, skall man draga sina skor af sina fötter; inen det budet tycks r å r förf.
och niånga med honom ha glömt; de klampa oförfiiradt p i i smorliidersstöflar eller traska i morgontofflor, allt som det faller sig.
Detta satt att tala om andliga ting konversationsvis och utan vördnad, att nalkas det gudomliga med otillbörlig förtrolighet, ar ock&amp; en af de brister, medelst hvilka likarna sjiilfva vålla den ovilja som möter dem.
En annan sak, som stöter oss i pastor Wadströins bok och som brukar betraktas som ett lasardrag, iir det tvärsäkra skiljandet mellan troende och icke troende, hvilket vann s5 föga gillande af honom, som sade: » den som icke ar mot oss, han ar med oss,.
För oss, som endast kunna &amp; ma efter det för ögonen iir, ar det en vansklig sak att afgöra om en annans andliga lif.
Bien förf.
till
421 I I denna bok %r mycket säker p&amp; hvilka so111 höra t 3 1 rnådesyskonen)) och ilvilka som gro världens barn eller hvilka ' präster som Bro » döda » eller » lefvandeib.
Stnndom förefaller det rent af, som om sadana saker soni clans, teater och kortspel gjordes t.11 ett schibbolet, hvarpil cle 3 död.a » kiinna igenkiinnas.
Det vill sålecles synas, som om den smiilek Iiisarna Bro utsatta för icke vore helt och h8llet oförvållad och soin om de icke borde obetingadt gliidja sig diiröfver såsom öfver en ara eller betrakta den blott som ett tecken på viirlclens ondska, utan Bfven som en sorglig följd af deras egna brister - Vi få för öfrigt veta åtskilligt om läsarförföljelse i pastor Wad- ströms bok.
På 50-talet, dii hans minneu ' och anteckningar börja, var det palliligen ett rörligt lif på det religiösa området både i Btockh.01.m och landsorten, då utöfvade det beryktade konventikel- plalcatet annii sitt slrräckvälde, och kyrkan var Iiisarnas värsta fiende.
I Stockholm var C. O. Rosenius läseriets medelpunkt och fick upp- bära sin andel a: E förföljelsen.
Minnena af Rosenins och skilclringarna af de för k y i h n så ödesdigra förföljelserna mot läsarna höra till bokens jämförelsevis intressanta delar, BfvensA teckningen af Evan- geliska Fosterlandsstiftelsens uppkomst, ett bref om egendomliga kyrkliga förhållanden i Berlin samt några andra berättelser.
För öfrigt innehUler boken en mångfald ointressanta upplysningar och anekdoter, historier om spökerier och anonyma bref, antydningar om händelser, som vi aldrig få veta något om, m. m., m. in.
i brokig blandning.
Den prydes af ett synnerligen rikhaltigt portriittgalleri, innehallande fotografier, litografier eller teckningar af de flesta mer, eller mindre bemarkta personer, soin lefvat i Sverige under de sista 50 Aren.
Somliga af dem hafva alls intet med texten att göra, iiro kanske på sin höjd omnämnda som gäster vi.d en middagsbjudning, andra f &amp; vi stifta litet närmare bekantskap med, dock i allinänhet icke tillräckligt för att de skulle lrunna v a c h vart intresse, om vi icke kalnila dem föriit.
Några psykologiskt intressanta skildringar vare sig af eget eller andras sjiilslif har förf.
icke efterstriifvat, och hans bok~l religiösa varde synes mig vara Betydhgt inskr&amp;nkt genom ofvan aninarlrts brister; nagot litterärt varde kan det inte vara tal om; och det historiska eller kiilturhistoriska Zir nog inte synnerligen betydligt.
Nan kan ju förstå, att dessa dagboksblad och minnen kiiuna ha sitt intresse för förf: s vänner f r i a 50- och 60-talen, för hvilka de enligt företalet äro afsedda, men det a.r mig en g8ta hvar svenska allinanheten haft sini tankar, nar den på kort tid köpt slut både försts och andra npp1aga.n af första delen.
.
J!
!, L ~ L.
.
Maliii Skyttc.
Kornnn af 31dhiltln, ' lIdli~ig.
Hvilket angenämt afbrott mat f6rf: ittarjiinans infinga kvalmiga napoleonska karlekssagor utgjorde ej den lilla sydsvenska idyllen » Skyttes på Diunkeboda:), som i fjor kom ut!
Familjen Skytte ldef i en hast en af Sveriges populäraste slakter, och nar i år ännu en telning af samma stam upptriidde inför den svenska allmänheten, kunde den vara viss p&amp; ett varmt mottagande.
Blotta namnet, Jhlin S !kyfte, Far en rekommeodntion.
Det gaf en fijrsmak af nggot ' poetiskt gammaldags, &amp; got af torkade törnrosblad, korta kladnings- lif och srnk oklackade skor, en genrebild h l ' empire sådan som Nathilda Nalling med sin graciösa pensel och sina mjuka färger Gr en mastarinna i att kunna framtrolla.
Jag kan ej neka till att det kandes som en liten miusrii.kning då man i denna Malin Skytte, som man i sina tankar utmaat med 80-talets hela charme, fann en liten nutidsflicka som alla andra, en ung dam som cyklar, spelar laivn-tennis, talar om kvinnans Lestam- melse och idkar konststudier i Paris, blir förlofvad, gift, f å r fem barn och lefver trefsam och förnöjd som mamma, husfru och iikta maka på en egendom i 8kåne.
Det kan ej hjiilpas att, sedd mot bakgrunden af det förflutna, afven om det ei ligger längre än nagra tiotal af Ar bakom oss - och det var ju giirna i en poetisk gammal- dags ram man ville inpassa Malin Skytte - förefaller r i r egen tid bra torr och nykter.
Sedan man hämtat sig från sin missräkning, fann] rian emeller- tid, att lilla Idalin var en ganska angeniim bekulitskap atst giira.
Ty hvilken tid, hvilken miljö Xatliilda JIalling an siitter sig ned att skildra, torrhet och ngk.terhet äro de egenskaper, soni minst af d l a passa in på hennes liffulla framstiillningskonst och varma fan- tasi.
Hon bar inom sig en kiinsloglöd, som skulle göra en nord- polsexpedition, om hon slog sig p % att beskrifva en sHdan, till en f ängslando kärleksidyll.
Hon har således ej gjort Nalin Skytte, fastan denna lefver i niir- varande tid, till någon emanciperad ung dam efter den nutida scha- blonen, med otillfredsstiillda frihetskraf och tiird af längtan efter oupphinneliga ideal, nej, det ar en varmblodig, akta kvinlig natur, mjuk och graciös, oemotstå.iidligt tjusande för miinncn och oeinot- ståndligt dragen mot erotiken.
Förf.
har spbarligen nedlagt myc- ken kärlek på teckningen af JIalin Skyttes biid.
Hon har velat göra henne till en representant fiir &gt; !das ewig ~veil) liclie.
), p&amp; samma gång barnsligt mjuk och kvinligt fast, ytlig då det galler ytliga ting, men djup i fråga om lifvets högre plikter och kriiiuans sanua bestämmelse.
Kanske vi tycka att afven: .djupet&gt; ligger val nara ytan, men det ar i alla fall en vacker karakteristik förf.
liiiiinar: if &amp; n hjältinna.
Att den ej sätter nigra psrkologiska iuyror i hiif- vudet på läsaren är emellertid visst och det 8r ju i det hela en för- tjiinst.
Malin Skytte har i alla fall öfver sig detta nigot som kullas stycke », för hvars trollmakt helt siikert många läsare skola falla off er.
L.
D.
8 * 8
# Dagsl3iidor af Jfiwi ilfili, Andra sam1 ingen.
Till julen 1SOS mottog inaii förstu, svärmen af Mari Mihis wDagslandor&gt;~ och nu kommer ett pytt anlopp af den Iiitta skaran.
Med berömviircl blygsamhet har förf.
i s-jiilfva titeln angifvit, att h m ej gör anspråk på att dessa hans tankeväsen skola räknas till den substantiellare arten af litteraturföreteelser.
Pöri&amp; !i de glada och förströ någon under en kort stund, skall han känna sig nöjd, så tänker jag mig att förf.
har menat.
Och denna hans förhopp- ning har mer an förverkligats.
- Hans berättelser skola alltid finna läsare, alltid hälsas med glädje, Ijl~som allt som är ursprungligt, ungt och friskt.
.
Förf.
af dagsl land or)) hör till den dar lifskrnftiga, trefliga sor- tens människor, som inte gå som drömmare genom lifvet utan se sig omkring i världen med klarvakna ögon.
Eteriska stäinningar, fram- kallade vare sig af naturintryck eller själsväxlingar, Bro inte deras sak.
Nej, de vilja ha något att beiätta, något att iakttaga med sina sunda Ism.
SA är denne Mari Nihi ej heller en svärmare, hvars sfar.
ar begransad af stugans fyra vaggar.
Han tar gärna renseln p % ryggen, eller rattare, bestiger soin ett akta nutidens barn sin cykel, och s&amp; bar det af p % upptäcktsfiird, visserligen någon gång i fantasins land, dit han också skaffat sig fribiljett, men helst ut i den vida viirlden, där verkligheten ligger utbredd för resenaren lik en brokig, omväxlande karta.
Han besitter ocksa den fullödige turistens slagruta att, på hvarje stiille han besölcer, f % fatt i det för platsen karakteristiska, och har en berömd man råkat slå ned, sina bopålar dar, g&amp;r han ej saker ' för en visit.
Lik alla företagsamma och resvana unge män har han tur med sig.
Han blir bjuden på middag till » Ungerns nationalhelgon », Manrus J ' okni, och hos den alsklige finske skalden på Björkudden - af hvars viinsalla, fosterlandsvarma lynne han för öfrigt tagit ett starkt intryck .- ar han som hemma hos sig.
Dagalande-bersttelseriïa behandla många olika ämnen och iiro ocks % af olika varde; som ett helt betraktadt efterlamila de likviil, som jag redan anmärkt,.
ett varfriskt intryck, hvilket hehagligt kon-.
trasterar mot de höstbleka och vinterfrusna fantasifoster, af hvilka den nyare litteraturen öfverflödar.
Ingen i hela sainlingen gör det dock i högre grad an den roliga, halft mystiska skissen ~Skolpojks- afventyrens hjälteskugga)).
Man märke den niistan l~arleksf~dla pietet, med hvilken förf.
frammanat vålnaderna af sina pojlcårs ideal, dessa storslaget ädla indianbjiiltar, Falköga, Hjortdödaren och hvad de allt heta, och man skall förstå, att den som vetat inblåsa en &amp; dan lef- vande anda i dessa, blodlösa skepnader, ej har den tid, d&amp; han var lif och sjii1 med dem, alltför långt aflagsen. '
L.
D.
Ued auledning af vår anmiilan i haft.
1 S af fru Alfhilcl Xgrells skådespel &gt;Atyrid, er&amp; rh7s Itiirl~~Jissn !jrr: ~, hufva vi af fijrfat.tarinnaii mottagit ett bref, hvari hon anger Iiiirii Iierines pjes, till skillnad frin vAr uppfattning af densamma, riitteligeii biir tolkas.
Tvi med- dela h k hnfviidinnehållet af förf: s Hlskvarda skrifvelse.
» Som ni, fröken redaktör, satt ett frigetecken vid slutet af er recension af min pjes &gt;Ingrid, en döds kiirlekssaga:), i m jag att hiirmed få besvara den underförsttidcla Irigau.
Det står boken angifvet, att stycket kan spelas med eller utan epilog.
Denna under- liga anordning kommer sig ingalimda af nilgon:: frliktani&gt; att före- falla iför reaktioniir~ - en fruktan som jag nog aldrig kommer att kanna - utan helt enkelt diiraf, att epilogen fordrar Iiou Ingrids representant en sa akta konstniirsbegfifning, att i fall dar tlenua fattas jag hiindra giinger hellre later stycket afsliitas iiied ilen sa mycket mer lättspelta tredje akten, tlA styckets byggnad gör ett sådant afslutande iuiijligt.
Det ar s a m t att stycket db Illir ett annat stycke - för den, som ej önskar sjalf iippkonstriiera slutet, hvilket förefaller mig tiidigen gifvet.
- --- - - -- - -- - -.
För öfrigt tackar jag er tusenfaldt för er viinlighet ritt vilja se så mycket godt hos ett af 80-talets svarta far.
Jag för min clel ar glad öfver, att Ingrid visar sig ha sugit iiiiring lir SR gammal jordmin, ty d % maste hon Atminstone ha riitter.
Om de rötterna g; Pt tvars igenom den Ihsenska diktningen eller, trots siii aiisprilkslï,sliet, vid sidan af den, ar har icke stallet att iip1) taga till I,elianriling.
För mig iir epilogeii styckets I !jiit.tn.
.
.
Efter att genom det erkannandet fiillkomligt ha förklarat min egen stiillning till frågan ber jag att med största högaktning f# teckna mig som er tillgifna Al / 7tild AjrelZ.
D Drottning Sophias f6sening till understödjande af harens sjuikrard.
, Ued detta namn betecknas ett under höstens lopp igångsatt storartadt ' företag, som har till andainal att rerka för starkandet af den clel af &amp; t lands försvar, som Iierör sjiikvirden i falt.
DA sjinkv8rdsfrågan, såviil i freds- som krigstid, staller stora fordringar på kvinnans medverkan och intresse, innehaller det t.ill svenska folket riktade iippropet en särskild viidjan till dess kvin~or.
Denna v$idj~jan ar uttryckt i följande ordalag:
» Svenska fcui9mor!
Den uspgift, som ' 7ifirmed es.21juder sig, li,ger, utom sitt allmiinnyttiga och swzt rrzdmkliga syfte, iifven ett stirskildt, som k m i ett gijbet ögonblick varda betyclelsefullt f&amp;.kvnr och en bland eder.
Ona Herren i sitt outg~-wdliga r i d beslutit att stdlla vårt folk inffir det 7z.årda profvet att med lif och blod vNnza sina fiiders j o d, skobz I uti fö.ravnrmsms ' leder afven skåda edra n2iwnaste.
På iiro elil de son$, snedcm bwlslcapen om blodiga strider Jlygn kring kindet, icke skola k (imn sina Izjjiirfan klappa of dyjest för något utskndt förem&amp;l - kamke en make, en son, en bro (7es ..
Hvad I d&amp; 7hafuen i tid verkat till gngsz for våra sjuka och sårade siridsrniin, det 7can 1nzd7z~nt7a just hornnia honoriz till godo: för Ivars räddning I glirna velat o f i - n edert eget Z$.
- Mklte v i alla djupt ' Besinna.
imebö) delt af de ord, sonr nyligen y tirats rr f en fi.amsyat och fosi " wla~zr7siilskande nzmz: ' .Detta år- 71,uqzdrade maste för vårt folk alldeles sukert b lifvn ett sjl ' ilf bet.nrebsem eller dör levts! '
Svenska kvinnor!
Ii~gen lid lir att födora, onz v i vilja vara redo, ~riir p ' ofvets stund kontuw, och den kommer kanske förr an vi tro. » Den stora uppgift, som den nya föreliingen satt sig före, inåste naturligtvis i kritiska tider som den niirvarande i hög grad kunna påriikna nationens sympatier.
De fordringar, som stallas s % vii1 på de ledandes administrativa förrniga som på hvarje enskild med- verkandes oftkrvillighet och intresse, äro emellertid .mycket stora.
Vi hoppas dock att den nya föreningen, i kraft af destora resurser den äger i sina ledande personligheter samt genom ett troget sam- arbete med redan på samma område verkande korporationer och en- skilda, hvarmed vi i friimsta rummet mena Föreningen R.öda korset och sakkunniga personer inom vår utmärkta läkare- och sjuksköterslre- kAr, skall nii sitt högt ställda fosterliindska mål.
Hittills har Drottning Sophias sjukvardsförenings verksamhet endast varit plan- och grundläggande.
En del ändringar lära redan vara gjorda i det ursprungliga programmet, betingade dels af den nllmiinna opinionen, hvilken, som naturligt i en för hela nationen så viktig angeliigenhet, ej underlåtit att göra sig hörd, dels af under arbetet vunna erfarenheter.
Så liir, något som ej frin början ingick i den nya föreningens plan, densamma utstriicka sin striifvan för fEiltsjiilcvårdens höjande iifvon till vår flotta.
Vi hoppas att vi i en framtid skola blifva satta i tillfalle att inedclela ' niirmare 11133- gifter om den nya föreningens verl~saxuhet och framg8ngar. '
Föreningsmeddelanden.
Den af Fred~-ika-Ri-en~er-FOrbiitidet anordnade fGrel~isi~i~lgs- serien ar 1111 till %rida ooh har inbragt nettosumman 2,180 kl:.
41 öre.
För detta gliidjande resul tnt star Förbundet i tacksarnlietsskuld till de före- 1Bsare: artister m. fl.
medverkande, som s$ beredvilligt och oegennyttigt stiillt tid och krafter till Förbulidets disposition samt till den publik, soni genom inköp af seriebiljetter och andra biljetter möjliggjort en sh god nettobehhllning.
DA iindain8l et ined föreläsningsseriei?
varit att starka Förbundets ' kassa, torde en förklariiig af denna &amp; tgliriis behöflighet ej vara obefogad.
Förbundet Imr aldrig förr för egen riikning viid) &amp; till ' alliniinheteii.
De penninginedel, som under namn af * Fredrika-Bremer-Fiirbuiidets stipendie- fonden under en följd af Ur insamlats öfver hela Sverige och som enligt senaste Arsberattelsen framvisa den aktningsvärda summan af kr.
236,450: 81, iiro afsedda att i form af studie- eller yrkesstipendier utdelas till unga kvinnor för att bereda dem medel till sjiilfförsörjning, och dessa fonder stii endast iiiider Förbundets f ö ~ m d t n i n g.
* Sjukkassans, grundad pk själf- hj alps- och ömsesidighetsprincipen, %r ocksk till endast för att tjana som stöd för lararinnor och med dessa lilrstallda kvinnor.
Det ligger i sakens natur att, huru höga siffertal dessa afdelningar iiin kunna framvisa, utöfva de intet inflytande p&amp; Förbundets allmänna kassa.
Därjainte bör pApekas, att de giifvor, som Börbundet tid efter annan haft glädjen mottaga, i allmän- het hafva öI " ver1ämnats till Förbundet med därvid fästade villkor, att räntan skall användas för främjandet af vissa Förbundets syften, och komina ej heller Förbundets kassa omedelbar t till godo.
Diirernot &amp; ro de kraf som, i följd af Förbundets alltjämt fortgáende utveckling, af allmänheten ställes p % detsamma i ständigt stigande, och alltsa afven Förbundets utgiftskonto.
Sarskildb under de senaste &amp; ren h a utgifterna ej sthtt i ett önskvardt förhiillande till inkomsterna och kassa- slutet har uppvisat .en ej obetydlig brist, trots det att en stor del af arbetet inom Förbundet utförts gratis.
SA mycket mer glädjande %r det diirEör, att Förbundet genom den inkomst före1 asningsserien Iamnat vunnit ett val be-.
höfligt ekonomiskt stöd för sin verksamhet under den narmaste framtiden. '
d Till allm5iina stipendiefondeii har genom ordf. för 1okalkornitQii i Vastinanland landsliöfdingskan fru Elisabeth Hederstierna öfverläinnats (3127) / v.
48 öre.
en s i m m a stor t~.etiisenetthund~~cttjugo.~jl~ %.
F. V. O.
' arsmöte agde rum i K. F. U.
M. stora sal den 28 novem- ber under ÖfverstAthAllarens ordförandeskap.
Utdrag u r den tryckta Brs- berattelsen meddelades.
Sedan revisionsberättelsen därefter fö&amp;dragits och ansvarsfrihet för det g&amp;n.gna arets förvaltning lamnats styrelsen, höll docenten K. Hildebrand ett föredrag om arbetarnes lefnadsförhkllanden Föredraganden iitgick från de arbetsstatistiska undersökningar, som p&amp; senare Aren utförts rörande bageriarbetare och tobaksarbetare och fram- höll vikten och betydelsen af dylika undersökningar.
* -,
F6reniiigep Handarbetets vaiiiier.
Vid Parisutstiillningea I~nfva följande pris tilldelats föreningens medarbetare: IClass 70 (Viihader): För inönsterkomposition.
Guldinedal j: fröken Maria Sjöström.
Silf- veiinedalj: fröknar Sofia Gisberg, Maria Mridebeck och Carin WCistberg.
För lionstv&amp;fi~ad.
Silfvermedalj: fru Karna Nilsson-Wahlberg, fröken Elin Oberg.
Bronsmedalj: fröken Hanna Joliansson.
Klass 84 (Broderier): För inönsterkomposition.
Silt ' verimedalj: Eröknar Sofia Gisberg, Marin Ividebeck och Carin WBstbei-g samt Maria Sjöström.
För konst- broderi: Broilsinedalj: friiar Maria Börjeson och Thekla Larson samt fröken Jenny Lindman.
Fröknm: ns Maria Widebeck och Caxin TVBstberg hat ' va förklarat sig ej vilja enlottaga de pris som tilldelats dem.
Från skilda håll.
En Iiyilningsfest för arbetsstiigornas stiftarinna, fru Aiiiia Retzius, har i dagarna firats p i initiativ af ntgra för arbetsstugorna verk-.
samina damer i var Iiufvudstad.
Den vackra festen var ett uttryck för den stora tacksainhetsslz~ild hvari v b t samhalle står til1,frin Retzius för vackan- det och genomförandet af arbetsstugeiddn, hvilken visat sig vara ett s l kraftigt medel till.
uppfostrandet och höjanclet af det yngre slaktet bland i g Paris e n erhöl.10 ocksa, som v i r arbetarebefolkning.
Vid v ~ s l d s u t s t a l l.
i ~ i ~ ~ bekant, arbetsstugorna guldmedalj, hvarjämte deras verksamhet vunnit er- kriiinande .från vidt skilda 1iá11, ej blott i vart eget land utan afven utom detsamma.
F. n. raknar huf vudstaden 12 arbetsstugor.
.i?
Fröken Gina Krog har efter ett besök i vart finska broderland, cl&amp;r Iion på inbjudan hållit föredrag, %ter giistat vár hufvudstad.
Sarskildt anmodad af Nordiska föreningen i Stockholm, har fröken Krog haft alsk- värdheten att i t e r Ihta oss få.
tillfalle lyssna till hennes intressanta och väckande framställning af sin berömda landsmanninna.
Camilla Collets lif och författareverksamhet.
Föredraget: som Iiölls i K. F. U.
M: s hörsal den 14 dec., fïamstiillde den norska författarinnan i sammanhang med hennes egen tid, och skildrade på.
ett ytterst intressant satt den ryktbara striden mellan de stora diktarna Mrergeland och Welhaven.
q.
Social tidskrift, organ för studenter och arbetare, liar utsändt sitt första Iiafte, hvilket innehhller en del intressanta iigpsatser i sociala frbgor.
Dessutom behandlar tidskriften sadana spörjsrnål som folkbildning, den.
koopei: a.tiva rörelsen m. m.
Vi önska, den unga, s&amp;rdelSs prydligt utstyrda tidskriften all lycka och göra det s % mycket hellre som degs intressen i så rnangt och mycket sammanfalls med våra egna.
Tidskriftens redaktör är herr G.
H. von Koch.
Kvinnorörelsen och socialisnien i Tyskland och Osterrike.
E n frbga, som f. n. star pb dagordiiingeii i Tysklanil o d i ijsterrilics, %r Pörh511 andet me11 an kvinnorörelsen or11 socialismen.
Hittil Is liar de t socialistiska partiet i detta land förnekat all saniLOrighet.
IIICCI k ~ i l i n o - rörelsen: Iivilken det ansett som en iifrwii; assfrlga.
Det rill 11oc.k synas, som om ett annat förhållande p i senare tiden intriiiit och ratt niirii~anilc?
mellan de bada partierna p&amp; vissa omraden ägt mm.
n l ~ 1.
) - nrccw ~ innehiiller i Den radikala Wientidskriften i) o h w r ~ ~ ~ rlw sitt nummer för den 15 nov.
en 18ngre artikel beniimnci Ilif.
/ ~iit~ !~r~r.lic.l~ (* rl I * iwucvt I L I (~ 1 jmlifiwlre ~ .Iiunll !f, hvari det borgerliga partiet inom kvirino- rörelsen uppmanas till ett verksamt dctltapndt?
i dagens politiska strider.
endera genom att ansluta sig till redan hvfintliga manliga partier, som hylla deras åskådning och gynna deras intressen, eller ock genom att bilda ett frisinnadt kvinnopnrti med eget program.
I denna artikel fram- 1iHlles bl.
a., att det socidistiska partiet mer an n&amp;got annat insett kvinnans betydelse i politiska Erågor.
Tysklands äldsta kvinnosakstidskrift S c u e Bahneii beliandlar- sam- tidigt samma spijrsmål i sin redogörelse för den fjgrde generalförsamlingen af Tyska kvinnoföreningernas förbund, hållen i Dresden den 27 sept.
detta hr.
P&amp; detta möte enade3 man, efter en tämligen stormig debatt, om fi ', l- j aude resolution: aDe tyska krinnoföreningarnas (Bund Ileutscher Frauenvt ?reiiie) fjiizde generalförsamling erkanner vikten af ett s a m f ö r s t h d mellan kvinno- rörelsens representanter och arbetarerörelsens och uttalar sig för ön&amp;- vgrdheten af en sammanslutning mellan partierna inom vissa för dem buda gemensamma arbetsomr&amp;den.a Ilie 1; 5-u.nr~rrbrir.e !~i~n~ / har i sitt hiifte för den 1 nov.
infört en artikel af Xaria Lischnewska kallad \ \; un (llnn! / rn, diir pk ett vtkltaligt satt frkgan om en sammanslutning af den borgerliga kvinnans och arbeterskans iii- tressen förordas.
Tidskriften papekar hurusom det socialistish ' a partiets första program med dess ornstörtningsidder och revolutionära klasshat börjat vika för nya tankar omfattande sociala reformer, vunna genom fredliga underhandlingar och lagliga medel.
Den d d r e tyska kvirino- rörelsen hade ställt sig främmande för arbetarerörelsen, en naturlig följ11 af att den borgerliga kvinnans uppfostran gAtt ut p5 att IiUla henne fjärran f r l n allt politiskt lif.
Den konstituerande församlingen af t p k a kvinnoföreiiirigarna * för- bund fattade hr 1894 det beslutet att utestiinga arbetersketöreiiisgaïlia pk grund af deras politiska liarakter.
Detta beslut viiokte stor fiirbittritig inom det socialistiska hinnopartiet, ooli dtwna stämning fortfor, afveii sedan en mera frisinnad riktning smtlningorn fatt insteg inom förbundet.
Xen efterhand började det socialistiska livinilopartiet f &amp; ögonen öppiia för atskilliga drag af sociala känslor 0c.h tankssätt 110s dit borgerligs livinnoföreningarila, och man kom till insikt oiii att det git ' vt * ~ anelitrala arbetsoinriidena, dar de skilda klasserna godt kunna mötas.
Hiinned tyckes den principiella fiendskapen melian particmm vara pii riig att fiirsviiiiia.
Böcker för barn och ungdom Julen 1900.
Fraii Fredrika-Breiiler-Förbulidets Bokkoniitk.
Stjiirnoriiiis kuiigabarn.
Af ZacAnrOas Topelzus.
Pris, trenne de- lar, kart.
7: 50.
Den gamle skalden är i sanning mångsidig!
I » StjBrnornas kungabam », som har föreligger i en nyare upplaga, inför han sina läsare i det finska follclifvet på drottning Kristinas tid, i trettio- åriga krigets fal tlif, ett 16-hundratalets judekvarter i Regensburg, i det yrande hoflifvet i Stockholm på 1640-talet, ja anda ner i seraljen » vid Bosporens svala böljan f&amp; de följa honom.
och öfver- allt är han samme sakkunnige ciceron!
Såsom en röd tråd löper genom boken beriittelsen.
om det mystiska tvillingparets, Hagar och Ben-Oni, öden.
De äro födda samma natt som drottning Kristina, tinder samma stjgrnbild, och komma afven, vid olika tillfällen, i ratt mycken beröring med henne.
Man laser den första och andra, de- len med stigande intresse.
Detta kanske nagot slappas i den tredje delen, som möjligen skulle vunnit på att vara mindre uttiinjd.
Mycket liimplig Iiisning för 16-åringar.
E ftor i ?Ioslcw~s brand.
Roman från Napoleons dagar, och Wittorloo.
Skildringar från Napoleons degar af Bcknznnw Cltntria ?~.
Från f ranskan af F3nst Lundquist.
Pris 2: .50.
Boken innehåller en berattelse i två afdelningar fran det första kejsardömets sista år.
Hjalten i båda ' berättelserna är en ung, litet halt urmakare vid namn Josei ?h Bertha fran en liten stad i Loth- ringen.
Efter den stora franska harens undergång i Ryssland blef den st.ack.ars urmakaren utskrif ven till.
krigstjänst, trots alla sina bemödanden att undgå denna i hans ögon så förfarliga olycka.
Pör- gafves framhöll han, att hans svaga ben och klena halsa gjorde honom oförmögen till strapatser - inga ursälcter Hjälpte, han miste följa med ut i kriget, han som de andra.
Nar första smärtan ö h e ï skilsmässan från hemmet och hans Bstmö, den fagra Cathkrine, nå- got lagt sig, bemannade han sig och blef en tapper och oförvägen
soldat.
Efter slaget vid Leipzig återviinde han hem, men han fick ej lange njuta det lugn han s&amp; högt värderade.
Napoleons Ater.
kornst kallade honom åter till vapen och först efter slaget vid Water- loo fick han njiita varaktigt lugn i hemmet.
Det är denne Joseph Bertha, som beskrifver de krigshändelser i hrilka han deltog - de f&amp; framgangarna., de många inotgångarnn, de tröttsamma marscherna och de skyndsainma retriitterna.
De stackars soldaternas lidanden och försakelser äro skildrade med hjiirtri fiirger och kraftig realism.
Rörande iiro lians berattelser om den entusiasm som kejsarens blotta narraro framkallade hos det stackars ntsvultna, af alla slags umbaranden iitmattade manskapet.
Händelserna äro omviidande och spännande samt roligt berat- tade.
Ibland förefalla dock skildringarna nigot gammalmodiga och ibland något val tendentiösa.
Några ord i slutet visa tydligt hvil- Isen liirdom förf.
velat inlägga i sin beriittelse.
Han liter niimligen Joseph Berthas gamle fosterfader säga: aAck, om vi hade färre soldater och flere skolmästare, skulle allt ga mycket fortare.
Men tålamod, det skall komma.
Folket börjar att känna sina rättigheter; det vet att kriget endast skaffar dem okade skatter, och da det en gång sager: I stallet för att man skickar mina söner att omkomina i tusental på slagfiiltet, vill jag man skall upplysa dem och göra dem till man^ - - - Erckmann-Chatrian är lika litet som Sienkiewicz en van till krig och bådas berättelser hafva tydligen till iindamål att öppna sina läsares ögon för det fördärfliga i kriget.
Det historiska innehallet gör boken till en nyttig liisning för ungdom och vi rekommendera den för ddern 15-18.
Ofversiittningen är mycket räl och omsorgsfullt gjord.
Meii eld och sv5rd.
Historisk roman f r i n kosackxpproret i Polen 1648- 5 1 af Henryk 8ienkiezcicz.
Of vers.
af Walborg Hedberg.
2 delar.
Pris 3: 75.
Som historisk läsning torde ej detta arbete kunna blifva af stort värde för en svensk publik, ty de personer, som har framstil- las, äro alldeles okända hos oss och händelserna äro ej heller af nagot större intresse för en svensk läsekrets.
Men om vi ej kunna hafra nagon historisk behållning af ho- ken, kunna vi dock läsa den med stort nöje, ty hiindelserna iiro underhållande och skildrade med stor talang.
Att arbetet liar ett verkligt litterht varde, därför är förfy namn en borgen.
Henryk Sienkiewicz är känd och uppskattad ' långt utom sitt hemland Polens gränser och hans verk höra numera viirldslitteraturen till.
Som titeln angiher, är det krigets blodiga lek förf.
här skil- drar.
Det är dock ej dess lysande sidor han visar sina lasare, ty krigshändelserna äro i allmänhet tecknade med en så afskrackande realism, att man khmer sig öfrertrgad oni att förf: s afsikt har rarit att väcka kärlek till fred, ej sympati för krig.
E n liten kiirleks- historia, som är infliiitad i berattelsen, ger lif och omviiding &amp; t da i allmänhet dystra och vilda taflorna.
.
Personerna ar0 kraftigt hdividualiserade och tecknade med stor psykologisk säkerhet.
De äga, för så vidt vi kuuna döma, alla de för den slaviska rasen karakteristiska egendomligheterna.
De äro i grunden godmodiga, bessutom tappra och oförviigua, men om- bytliga som en aprildag.
An äro de känslofulln och lefnadslustiga, ä11 dystra.
ränkfulla och opålitliga.
Det förefaller för öfrjgt soin om de.
snarare .. vore barn af vår tid Bn af den aflägsna period, som här tecknas.
Afven skildringarna af händelserna salma liksom perso- nerna tidsfärg.
Lokalfärgen är däremot starkt framträdande.
Boken kan läsas med nöje af bAde ung och gammal och pas- sar därför val till högliisning i en familjekrets.
För öfrigt torde alla dessa skildringar af marscher och strider, öfverfall och reträtter mera roa gossar &amp; n flickor.
Boken passar ej för ungdom under 1 5 A 16 år.
ofversättningen iir gjord med stor talang.
Ljungars saga.
Af Z.
~ ~ e i i u s Två.
delar i ett band.
Pris kart.
3: 25.
I manget hem, där familjemedlemmar af olika åldrar samlas kring aftonlampan för att efter slutad arbetstid vederkvicka sig med någon liittare högläsning, ar det ofta ganska kinkigt att finna nigon bok, som lämpar sig för både barnen och de aldre.
Men hiir kunna vi påpeka och varmt rekommendera en sådan, som ovanligt väl fyl- ler samma dubbla uppgift.
Ljungars saga skall för barnen blifva den mest spännande afventyrsbok och för de aldre en bHde rolig och instruktiv tids- skildring.
.
Händelserna röra sig omkring början af 1500-talet.
Författa- ren skildrar lifligt och askadligt de våldsgarningar som de makt- ägande bedrefvo under denna tid, d$ lagens arm ännu var för svag att ens kunna skydda klostrens och kyrkornas besittningar, Den finkänslige författaren försummar dock aldrig att lata slöjan af en viss poetisk humor noggrannt dölja de råa grofheter och rysligheter som eljes s&amp; lätt kunde framträda under dylika förhållanden.
Boken 12imnar också ett lifligt intryck a.f den på en gång ynk- liga och löjliga vids !replighet., som var så inrotad hos både höga och IAgri, att ingen tycktes kunna skilja mellan inbillning och verklighet.
Att ett arbete af Zacliarias Topelius har ett alltigenom godt och moraliskt rent innehåll behöfver ej sagas.
Med glädje rekommendera vi boken till alla, som äro ölver 1 4 Ar gamla.
För skoltt och Iiem.
Svensk bokskatt, utgifven af, T.
A.
I; ?mdell och Ad.
Nol-een.
Haft.
1-9.
Syftet med föreliggande samling ar, som utgifvarna i sitt förotal säga, att göra våra klassiska författare kiinda för en större allmhhet och siirskildt för ungdomen genom att utgifva deras förniimsta verk
i så prisbilliga .upplagor, att hvar och en skall kunna skaffa sig ett exemplar.
Just ddtta, att hvnr och en äger en bok och darigenom på egen hand kan göra sig förtrogen med innehållet, iir af stor betydelse för ett fruktbart studium af var 1itterat.iir.
Att allmänhetens] Iiinnedoin om v5ra författares verk för niii * - varande ej ar stor, är ju etet erkiindt faktum, och därfijr bör man vara tacksam för att en siidan samling som denna %r under utgifning.
Skada endast, att denna fosterländska id6 måst g; i friinmande sold för att kunna realiseras.
Om det urval, som blifvit gjordt, må med hiinsyn till ungdoinens lasning n %gra anmärkningar göras.
Af J.
H. RelZgrea h a ett par ungdomsdikter medtagits, om hvilka utgifvaren sjiilf siiger, att de Bro karakteristiska för den unge Kellgrens slappa m ~ r s l.
Om man af litterära ekal ej alldeles vill taga bort dessa stycken, hvarför d&amp; intaga dem i sin helhet och ej göra nagra uteslutningar?
Litteraturen skulle ej ha förlorat darp.
", och bokens användbarhet skulle ha ökats.
Kunde ej också medtagits några af Kellgrens prosastycken, som ju äro af e r k h d t varde?
E n noggrannare censur borde afven ha förekommit vid utgifvandet af Bellnzan, lJrediiza) is epistlar, som ej heller i sitt nuvarande skick tryggt torde kunna sattas i ungdomens händer.
Af Etdis, som hvarken af samtid eller efterviiïld blifvit rutt- vist uppskattad, kunde gärna iinnu ett par dikter meddelats, likasa af Anna ildaria Lemg~en, som ju hör till de mest populära och liitt begripliga af vira iildre författare.
eller A7crAwtn Bet7rik Af Karl fiedrik Dcrltlgrms Cilgdoi~~~ffli~f~siei ' Be~gströms krönika ar den senare delen, som behandlar Sahiims skol- lif, en mästerlig skildring af kulturhistoriskt värde, som därtill är högeligen roande både för gammal och ung; den förra delen åter, som berättar en 15-Ars ynglings erotiska svärmerier, hr hållen i 1830- talets sentimentala, onaturliga stil, och den ton af själfironi, som genomgår det hela, torde ej kunna uppfattas annat an af en mycket mogen ungdom.
Af de öfriga utkomna delarna må sarskildt namnas Kex&amp; roliga och oförargliga komedi Kapten A t f f eller Storpataren.
Utstyrseln är vårdad, men den i företalet betonade prisbilligheten iir knappast vidare framträdande, ett förhallande, som iifven i sin mån .vittnar om det danska uppslaget.
Som bekant äro i allmanhet danska böcker i jämförelse med de svenska ovanligt dyra, hvilket till följd af det behändiga valet af format samt typografiska anord- ningar i öfrigt gemenligen undgar allmänhetens uppmarksamhet.
Taldi~t dikter.
Femte serien.
Pris l: 10.
BTaBdrs, prosfi- styckon.
I, .II.
TJtgifna af Ingeborg Lznzdströn och Jhtilda I~fitie- gWl7.
Pris 1: 25 häftet.
Närmaste afsikten med dessa böcker ar att åt lärjungarna i skolans högsta klasser gifva ett lampligt material till iippliisning af skaldestycken och till öfning i ' viilläsning, då det galler prosastyc-
ken.
Vi kunna ej tycka annat, än att utg. gå ett mycket lyckligt satt löst sin i~ppgift.
Styckena äro lättlasta och roande.
I » Valda diktera förekomma iifven norska och danska stycken.
Såsom en stor förtjänst påpeka vi, att iitg.
medtagit ett så pass långt skaldestycke som Ibsens Terje Vigen utan att stympa eller afkorta det.
Samlingarna innehålla stycken af våra förnämsta, nyare skalder och prosaförfattare, stisom Fröding, Gellerstedt, V. Rydberg, Snoilsky, Q. af Qeijeratain, von Heidenstam in.
fl.
Vi tro, att dessa små böcker skola vara lämpliga julgåfvor At 15- 16-åringar. '
E ' ör och emot.
Tre berattelser af G WeitbrecI$t.
Öfversatta af Fi17~ Szc ?zclbwg.
Pris 1: 50.
Genom en mycket god öfversattning ha vi här fatt några profbitar på den i sitt hemland sii omtyckte författaren Weitbrechts ekriftstiillaretalang.
Den- första af dessa tre berättelser förefaller oss mest tilltalande.
Berättelsens hjiiltinna, den unga moderlösa Elise Ritter, sin faders stöd och solen i hemmet, gör ett mycket sympatiskt intryck genom sitt på en gång allvarliga och ungdomligt k&amp;cka väsen.
Och den unge man, med hvilken hon en tid &amp; r förlofvad, men som bryter farbindelsen i anledning af hennes bestamda fordran att få kyrklig vigsel, ar också mycket bra tecknad.
I den mellersta berattelsy: r P&amp; lokomotivet r, skildras en ung lolcomotivförare, som är niijd med sitt a.rbete och lycklig med sin familj, men hm blir smittad af socialdemol~rntiska ideer och dari- genom förstörd i bad0 andligt och mordislrt hänseende.
Allt blir dock godt igen, tack vare åtskilliga svåra pröfningar hvilka väcka den unge mannen till besinning, så att han åter kommer in i det rätta spåret.
Den tredje berättelsen handlar nästan uteslutande om yng- lingar, som i följd af bristande allvar i sin lifs8slcådning äro nära att gå förlorade, men som blifva räddade genom tiiktande skickelser.
För barnen är denna bols naturligtvis ej slsrifven.
Men 17-18- åriga ynglingar borde.
j u kunna tillägna sig de oemotsägliga san- ningar, hvilka i en rätt liflig beriittelseform h&amp;r framhållas.
Qi~eech y.
Af Smcm TYnmer (Elisabeth Wetherell).
Fri öf ver- siithing från engelskan af Signild Wijdiing.
Pris 4: 75.
Ideen att i nya upplagor och öfveraiittningar iitgifva äldre tiders ungdomsböclier a r mycket tilltalande, i synnerhet som barnlitteraturen i vår tid visar en betänklig tendens att försämras.
Författarinnans andra arbete, Stora vidit viirldcii, har alltid varit popiilärt, och mknga barnaögon ha ' tkats vid läsningen af Xllens sorger.
Afven nu föreliggande bok, soiii mycket intresserat en äldre generation, bör kunna vara till nytta och glädje för den ungdom, som ej blifvit blaserad genom rafflande och spännande hiiildelseGijcker,
I detta arbete skildras hufvudsakligen hjiilt.innans, Fledau, enkla, plikttrogna hvardagslif, som adlas och göres stort genom den auda af religiös tro, som är den inneboende kraften hos henne.
Hon ar en mycket sympatisk varelse - allas solstråle - men ar nog n&amp;ot för ideellt hållen.
Redan som barn liar hon en underbar förmåga att genom sitt al&amp;liga väsen och sin sjalfuppoffring inverka p&amp; sin omgifning, och hon lyckas med allt hon företager sig, t. o. m. d&amp; hon vid något mera framskriden Alder sköter landtbruk!
lien det skadar ju ej ritt emellanåt få se en idealbild.
E n anda af renhet och allvar genomgår boken och gör den därigenom mycket liimplig för ungdom.
Det ar dock skada, att arbetet ej vid öfversättningen blifvit mera sammandraget.
Nu verkar det en smula tröttande geliom de långa samtalen, hvilkas innehiZil1 ej alltid motsvarar iit.förligheten.
Ofversättningen förefaller att vara syqnerligen omsorgsfullt utförd.
Den heliga historien.
Af Alfred E (7wskei1rz, teol. och filos.
clolrtor.
Ofversiittning.
Sju delar.
Pris 1: U0 f8r hvarje del.
Det &amp; r ju ett allmänt kandt faktum, att afven skickliga larare och liirarinnor ofta hesitera att Ataga sig undervisningen i bibel- kunskap, sarskildt da det galler gamla testamentets skrifter.
Och ej sallan uppgifves orsaken härtill vara den, att de sakua hjälp af goda och utförliga bibelförklaringar.
Den framstiiende bibelforskaren doktor Alfred Edersheim har genom ofvannamnda förklaringar öfver gamla testamentet velat göra sitt till att fylla denna brist.
Och han hoppas att boken ä.fvenlede~ skall befinnas Iamplig att siittas Jirekt i de ungas hiinder under deras senare studietid, s i att de sjalfva m&amp; kunna se hvad bibeln verkligen liir och ilarigenom Ilifva be- varade för svårare missuppfattningar af dess inneliåll.
Gamla testamentets skrifter Siro här tagna i ordningsföljd, ka- pitel efter kapitel.
Och förklaringarna äro så tydliga och finllt po- pulära, att de med lätthet kunna förstas ej endast af liirare och lärarinnor utan afven af lärjungar öfver Ii5 å.r gamla.
Om bokens teologiska och dogmatiska varde, bedömdt f r h bibelforskningens synpunkt, kunna vi ej yttra; oss.
Xen vi äro öfver- tygade, att något hvar af dem som läsa bibeln mer an en ging skulle behof ra hjälp af Edersheims grundliga förklaringar vid tydnndet af månget bibelställe, som kan förefalla både dunkelt och tvetydigt.
P&amp; olika ruga5 Beriittelse för ungdomen och dess vänner.
Af Jfintm Bliimmer.
Ofvers.
från tyskan af E. IV-II.
Pris 1: 50.
En allvarligt kristlig berättelse, hvars syfte tycks vara att visa, hur afven de mest ytliga och bortkomna människor kunna blifva förda till Gud, samt att detta kan ~ k på e olika viigar.
I själfva verket tecknas dock blott en viig, nämligen sorgens och lidandets väg.
Boken far harigenom en så tung prägel, att
den väl knappast kan slå an på vanlig, frisk ungdom.
Af ungdomens vänner Ciiiremot, som hunnit få mer erfarenhet af pröfningens nytta och nödvändighet, blir boken helt visst omtyclct som en b %de god och uppbygglig liisni~g vid aftonlampan.
Vi rekommendera den saledes egentligast till » ungdomens vänner.
Falk.
Mtirtö Buge och Erik Ryiiiiig.
Svenskt original af Hzqo Med 8 helsidesplanscher.
Pris 2: 75.
Det ligger öfver denna bok något friskt och ungdomskäckt, som .ovilllrorligen verkar behagligt.
Händelsen tilldrager sig i Värm- land under Gustaf 111: s sensre regeringstid.
Den unge, duktige Erik Ryning och den fagra, modiga Marta Båge, äro riktigt sympatiska personligheter, och Martas far, den gamle barske, Iietlefrade majoren, med munnen full af bannor och svordomar, men med hjärtat sviil- lande af faderskiirlek, ar mycket lefvande framställd.
Om Erik Ry- ning är typen för en käck ung adelsman och Marta för en litet hort- skamd, men ädel och varmhjärtad adelsfröken så saknas ingalunda hiiller den ~yslige bofven.
Han framställes i boken uti den s. k..
Kronlasses gestalt, hvilken i mycket påminner om den beryktade Lasserna; ja; dock är Kronlasse skildrad såsom ovanligt bofalctig, och iiii man laser skildringen af hans om hänsynslös djiirfhet, slug- het och grymhet vittnande bedrifter, tycker man, att de fullt kunna mäta sig med indianböckernas tjnsande dåd.
Men hiir har man för- delen af att den svenske författaren förlagt scenen på svensk botten, med en historislz: bakgriind.
Har förekomma visserligen spännande afventyr, h %r ntdelas m h g a hugg och slag, men har finnes intet egentligt groft, fast man kanske skulle önska, att majoren kiiunat gifva luft åt sina känslor i mindre kraftiga ordalag.
Biide det fosterkndska Brnnet, den fart och käckhet med hvil- ken boken är skrifven, och arbetets lättflytande stil torde göra bo- ken välkommen såsom julgåfva åt 14-årjg ungdom, måhända före- trädesvis pojkar.
Trogeii soin guld.
Berättelse för unga flickor a£ Iintltcwiae Tymw.
ofversattning från engelskan af E. Siiifverstoi$e.
Pris 2 kr.
Hjiiltinnan i denna bok ar irliindska och heter Biddy O ' Con- nor, hjalten heter Nmrice O ' Hara.
Biddy, i beriittelsens början ett mer an lofligt själfrådigt och själfsvåldigt barn, växer iipp i, ett efter våra begrepp ovanligt oordentligt hem.
Hon har ingen mor, och - hennes far r ' nästan ständigt upptagen af sitt lärda, arbete.
Dam- met ligger tjockt p % bord och hyllor, och stolarna i förmaket äro alla upptagna af de fula ' mopsar som Biddy sjalf behtiller af de hemlösa och sjuka hundar hon slapar hem.
En dag, d&amp; Biddy %r halfvusen, kommer en ungdornsviininna till hennes mor och far p&amp; besök till dem, och Biddy, som aldrig velat veta af någon upp- fostrarinna, gripes af varm sympati för denna verkligt finn dam.
Mrs Nontagiie å sin sida fattar tycke för Biddy, som vuxit upp till
en vacker, hjartegod och söt flicka, hvilkeii afgiidar sin far.
Då mrs Montague reser, har hon gifvit Biddys far ett löfte att.
blifva Biddys van och stöd, om hon nagonuin skulle behöfva ott sådant.
En tid darefter gör Bicldy på en fest bekantskap med O ' Hara, som snart blir hvai-dagsgast i huset.
Hon svkrmar för honom, han a r intagen i henne och allt tyder på förlofning, men genom ett y t t r a d e af Maurices mor tror Biddy att han älskar en anrian.
Och nu börja Biddys olycl~o~.
Hennes far dör hastigt af hjärtslag, och som hon är medellös, får hon ett hem på nåder hos sin moster och dennas man.
Mostern, en typ af det utsökt hjärtlösa slag, som plägar före- komma i engelska romaner - latom oss hoppas företrädesvis dar - gör lifvet s % bittert som möjligt för henne, tills mrs Nontagile, som hittills varit på resor, lyckas uppspåra henne och för henne darifrh.
Förvecklingarna reda sig så srniiningom och B i d y och Naurice få Iivarandra.
Boken ar skrifven för unga flickor och torde nog roa dem, iilen uti karaktererna finnes ej mycket af den stärkande och vac- lcande kraft, eern viil kan förenas med nöjesläsning.
Den hör till dem, som iiro ratt lämpliga att lasas på originalspråket såsom öfning.
F ö r ungdom från 15 år.
Caiaterbury-BerPttcIsc~ (Canterbury Tales).
Efter G e o f f n y CJ~nzicer.
Bearbetning för ungdom af Cecilia Jlilorc.
Pris 2: 60.
Samma skickliga penna, som till förra julen utarbetade den lilla förtraffliga samlingen aE litteraturhistoriska bilder från Storhrittannien, har i år riktat vår litteratur med en högst talangfiill bearbetning af Chaucers poetiska verk w Canterbury-tales w.
Som bekant ligger förf.
dessa berättelser i munnen p; några pilgrimer, hrillra samlades på ett värdshus i London för att darifrån tillsammans begifva sig till Thomas Beckets graf i Canterbury.
De vallfärdande, hvilka till- hörde de mest olika samhällslager och yrken, berattade dessa historier för att roa hvnrandra under vandringen till helgonets hvilostad.
De händelser som skildras iiro förlagda till olika länder och tider.
S&amp; &amp; r studentens berättelse förlagd till Italien, lagkarlens t8ill Syrien, riddarens till AtBn p % Tesei tid o. s. v. Oaktndt denna skenbara omväxling, är det dock endast bilder af engelska förhallan- den, som förf.
framställer, och man erhtller genom dessa beriittelser en god inblick i lifvet och föreställningssattet under 1300-talet i England.
Skildringarna förefalla naturligtvis i någon man förAldrade och man saknnr hiir och dar den finhet i uttryck, som man ar van att finna itniiastone i den bättre moderna litteraturen.
Men innehållet ii.r roligt och man laser berättelserna med nöje.
Bokens verkliga litterära varde i förening med den förträffliga bearbetningen, gör den otvifvelaktigt till ett af de miirkligara arbeten p i ungdomalittera- turens område, som utkommit till julen i tir.
Boken kan läsas af både ung och gammal, men siirskildt re- kommendera vi den för.
ungdom öfver 14 år.
$11 yrlrkttn.
Af Dikken Zz5iu.ilgr~teya .. Ö~vers~lttniiig af Helle~b Liuclgren.
Pris 1: 75.
Inger Johanne är verkligen en yrhätta; och jag är icke saker på, att hon skulle vara så treflig att ha i huset, men då man blott triiffar henne i boken, ar hon mycket mnntrande.
Sämst tycker man om henne då hon gör narr af och retar sina larare eamt är ovänlig mot en liten snäll men obetydlig skolkamrat, som gör allt för att behaga och hjälpa Inger Johanne.
Margareta, den tarfliga fliolran, har en dag barnbjiidning för kamraterna, hvilka öppet visa sitt förakt för de festliga anordningar, som det enkla hemmet kun- nat %stadkomma.
Där står yrheten på gränsen till hjärtlöshet.
Men ett friskt humör och ett godt hjärta har Inger Johanne ändå, och hennes många mandateï iiro ganska underhållande.
Hon är på be- sök hos sin onkel och tant i Kristiania och uppträder dar som halft enfant terrible, halft hjältinna.
Hennes onkel Max skämmer grundligt bort henne och honom håller hon af, men hennes omdömen om den mera pedagogiskt anlagda tant Betty höra ej till de mil- daste.
De hafva dock så mycket fast sig vid yrhättan, att de vilja adoptera henne, men hon vill hem till far och mor och syskon och besluter att rymma.
Lyckligtvis upptäckes detta af onkel Max, som lofvnr, att hon följande dag skall få resa hem och i bokens slut finna vi yrhättan jublande af fröjd hålla sitt intåg i sitt, kära hem.
Hennes innerliga hemlrärlek försonar oss ined hennes vilde upptag.
Boken kommer nog att förefalla mycket, roanda.
Ofversiltt- ningen ar särdeles ledig och god.
Passar för 12- %ringar, dock torde barn bbde ofver och under denna ålder fröjdas darat.
Skogsfiöke~i.
Beriittelse för unga flickor af Elisnbetl~ Hnlclen.
Ofversattning fran tyskan.
Pris 3: 75.
Man vore nästan frestad att tro, att det i Tyskland finnes ett för författare gemensamt recept att anvanda, da det gäller att skrifva böcker » för .unga flickor,.
På detta recept kan naturligtvis något vridas och viindns, så att tillagningarna bli litet olilm - men man känner and&amp; igen det.
Euligt detta skall i berättelsen förekomma en sorts Cendrillon,.
som rakar ut för grymma och elaka inänniskors ondska och intriger, - värst a.r vanligen någon gaminal tant.
Vi- dare skall i stycket förekommti, nAgra mycket £örnarna grefvar och baroner och sist en för a.ndrn människor oåtkomlig dyster och 1iii.d man, som blir förälslcad i Cendrillon och räddar henne tu.
alla svårigheter.
2 Skogsfrölcen » afviker icke n1 ycket från receptet.
Sibylle von Rotenfels ar fosterdotter i en jagrnästarfamilj och viixer upp i enkla men mycket lyckliga förhtillauden.
Far, mor, syskon och farmor alska henne innerligen.
Hemmet iir belaget i en härlig skogstrakt, man kan ej önska något bättre.
&amp; ren plötsligen blir hon stormrik; en aflagsen släkting har fallit på den i d h att testamentera henne sin stora fiirmögenhet till stor sorg för både friherrar och regerings-.
råd.
Sibylle hemtas nu af sin » herr förmyadarer, som hon alltid kallar honom, till Berlin och nu är hon i den öfver all beskrifning elaka tantens våld.
Har fbr hon en fransysk kammarjungfru, sattes i slrola och skall göras till en fin dam.
Hon ut.sattes för m h g a svårigheter såväl af tanten som af ett par kusiner.
Så småningom blir hon dock uppskattad efter förtjiinst.
Hon befinnes vara en utomordentlig sjuksköterska, hon sjunger folkvisor förträffligt, ja hon räddar ett barn fran att drunkna.
Framför allt ar hon god och kärleksfull.
Sedan hon en gång varit sjuk, reuer hon till Italien, dar hon, bland allt annat hon upplefver, i en skog fAr hälsa pab tyska kejsaren, kejsarinnan och kejsarpririsarna.
Den lärde mannen ar här en dskvärd assessor, som naturligtvis tror, att, Sibylle ej bryr sig det minsta om honom; detsamma tror hon naturligtvis o u honom.
Efter atskilliga förvecklingar, i hvilka en kuain och en ung 1öjt.naiit ocksh äro invecklade, slutar allt p&amp; basta satt.
Vi skiljas från Si- bylle och hennes assessor, då de äro på besök i jiigmiistarbosta11et.
Ofversattniagen är i allmänhet ej dålig.
Men då öf vers.
tan- gerar zoologiska eller botaniska områden, väljer han underliga ord.
SA heter det (sid. Id), då jägmästaren och hans barn skola besöka rådjuren, att de komma till » vilddjnrsinliagnaden~.
Litet längre fram f&amp;r man veta, att Sibylle -- i en tysk skog - funnit:) en renkos, som brutit sitt ben.
- Tid talet om en Begrafning upp- lysas vi om att det låg » sönderhuggna lagerbärs grenar^ på viigen.
Nånga, unga flickor skola nog finna): Skogsfröken; intressant, och n&amp;got egentligt ondt lära de sig ej i hennes siillskap - men något litteriirt varde har boken ej.
Den hör till det slags ungdoms- böcker, som bana väg för de medelmåttiga och underhaltiga romanerna.
- Fyra S Y S ~ I * ~ berättelse ~PJ för unga flickor af Gemlrlinc JIor.7~2~.
Pris S: 50.
De menlösa och kanske något enformiga engelska barnböckernas tid ar förbi.
I de nu moderria böckerna skall det vara spannaude afveutyr och händelser, äfven om dessa iiro aldrig s&amp; orimliga.
Våra fyra systrdr äro fader- och moderlösa och hafva dessutom helt hastigt blifvit fattiga.
De besluta att flytta till London för att dar iitbildn, sina anlag och sedan kunna förtjiina sitt uppehälle.
Deras lilla kapital får stryka med - det kan ej hjulpas.
Ile stackara flickorna fd mycket att styra med.
Deras bosiithing i London ar mycket rolig att läsa.
Men Xance blir ingen lysande konsertsinger- ska, Barbara lrommer ej så högt i skolan, som hon drömt, och Helelis teckningar äro inga masterverk.
Bast g i r det för den anspr&amp;kslösa Cecil; hon far arbete i en modeaffär.
Denna affiir iiges och skötes miirkvärdigt nog af en förnam lady.
Hennes medhjälperfika ä.r 3iius Pinney, som ar Cecils goda van, och genom denna miss går lyckans sol upp för d r a systrar.
Niss P. aterfinner iiiidigen en syster, som hon ej sett p i m h g a ar.
Denna syster ar mycket rik och mycket girig - men testamenterar sin förmögenhet sill sin Aterfunna syster, som i sin ordning testamenterar d m till Cecil.
Förntoin systrarna förekomina i bolren åtskilliga mer eller mindre underliga personer.
SBlunda ett syskonpar, som skall resa till Iclqndyke, och göra affärer, en gammal italiensk sångerska, en d: o sånglärare, vidare en rik fru, som bjuder en af systrarna på en ut- rikes resa.
Alla dessa bipersoner bilda ett ganska sällsamt kaleidoskop.
s Boken torde roa 14-15-åringar, V h af, gossar af Insieme.
Auktoriserad öfvers.
från franskan M K.
Pris 1: 25.
Den 14-hige Karl ä.r son af en läkare, som nyss blifvit änk- ling.
Det varmaste kärleksförhållande är rbdande mellan far och son; men sb fbr Karl genom en tjänarinnas obettinksamma prat den fördstiillnipgen, att han snart skall få styfmor, ocli detta gör honom stel och kall mot sin ömme fader.
Denne, som ej anar anledningen till sonens förändrade uppförande, börjar behandla honom med strang- het.
Genom detta ömsesidiga rnissförstiind uppstår den ena för- veclclingen efter den andra.
När Karl andtligen får klart för sig, att hans farhbgor iiro ogrundade, blir det goda förhållandet mellan far och son visserligen återställdt, men blott för en liten tid.
Karl upptäcker till sin stora bedröfvelse, att ett par af hans basta vänner äro dåliga gossar, hvilka till och med bruka smyga sig ut till ett v a r d s h s för att dar f&amp; spela kort.
Den ädle ICarl förebrar och förmanar dem på det kraftigaste; men p % samma g %ng lofvar han att ej förråda dem och blir härigenom sjalf rinsedd att vara den brottslige.
Med stilla talamod biir han faderns mieskiinnande och det straff han alagger honom för den förmenta förbrytelsen.
En liten öppenhjärtig flicka, som f %r reda p % hur saken för- haller sig, ställer emellertid allt till rätta.
Förf.
vill nog med framställandet af alla dessa konflikter visa, att ett barns brist på öppenhet mot sina föräldrar kan leda till de svdraste missförhållanden.
Och detta ar ju en mycket god sens moral.
Vi t.ro dock, att den skiille verka litet kraftigare, om den ädle hjälten varit litet mer lik andra dödliga ocli ej fullt s % öfver- jordisk och känslosam.
Boken är i alla fall en god bariibok, som vi kunna rekommen- dera till 12-14-åriga barn.
Fattigfolk för on vecka.
BeriittBlse af &amp; Inry E. Mmnr.
Öfvers.
f r h engelskan.
Pris 2 kronor.
Bokens titel ar ju vid första påseendet ganska intresseväckande, ehuru en enda vecka förefaller att vara en allt för kort tidrymd för ett sådant erfarenhetsförsök, som namnet anger, ifall meningen är, att detta försök innebär allvar och ej blott ar en lek.
Familjen Boyon sitter vid sitt &gt;rikt dukade frukostbord.
Under måltiden utspinner sig, hufvudsakligen mellan husets herre och fru, en diskussion om jordarbetarnas lefnadsvillkor, sarskildt de arbetares,
som äro anställda vid deras gods.
Hiisfadern anser deras dagspenning vara fullt tillräcklig för dem och deras familjer att l e k a pli, men liiismodern ar af motsatt mening.
Detta samtal, i hvilket E&amp; små- ningom flere af familjens yngre medlemmar indragas, har till följd, att mannen till den nyligen gifta äldsta doltern, en ung präst, be- slutar atlt jämte siil hustru, sin bror, en sjutton-irig svägerska och tv5 små flickor, do yngst,a rnedlernma: .na i familjen, pröfva på att under en vecka lefva på den för en arbetare med hustru och barn vanliga dagspenningen.
Sagdt och gjordt.
Snart, iiro de installerade i en liten stuga, hvara agarinna, sjiilf borta för tillfället, lofvat dem att f &amp; använda hennes husgeråd, möbler m. m. Xen hurudana äro då de unga, mlinniskor, hvilka örf.
1Rter pröfrta p % att lefra som fattigt folk?
E j en enda af dem har niigon utpräglad, intresse- viickande lraraktär.
Deras moral # r slapp.
De kunna ej skilja mellan rätt och orätt.
De företaga sig under denna fattigfolksvecka mångt och mycket, som ej kan stiiinplas annat an som illa gjordt,, såsom t. ex. nar de dryga ut sin föda genom att stjäla frukt -- låt vara p&amp; lek - ur sin fars trädgård, eller någon af dem st.icker under kappan nigot iitbart från handelsboden, låt vara med afsikt att yppa tillgreppet och betala, nar veckan iir slut, niir de stjiila kaniner frin grannarna o. s. v., och dessa afventyr iiro uppblandade med smak- lösa Irärleksintriger och med dialoger, som ibland rent af iiro stötande.
Se sid. 115, 163 m. fl .. Emellertid synes förf.
i allt detta ej finna något det ringaste betänkligt - tyartom.
Och denna hållningslösa bok ingfir i eu serie, som biir namnet: .liisriing för ungdom: *!
Det gör en ondt, att sådana inoraliskt imderhaltiga alster skola öfrerflyttas.
till v5rt språk och än mer, att de siirskildt skola rubricera8 siisom passande ungdomsla.sning.
Dolf Bóerlijiilten.
En gosses faror och afventyr iincier boer- kriget 1800-1900, för ungdom berättade af Ewt TVildcwfei~t.
Från tyskan af O. G.
Pris 2: 73.
Boken skildrar i god anda och, som det synes, ganska opartiskt detaljer från det ännu ej afslutade boerkriget.
Hjalten, en tysk gosse, ar framställd såsom en tapper och adel yngling, Irvilken modigt kiiinpar för det nya fädernesland, d i r han, då han blef liimnad ensam i världen, fann ett så godt hem hos sin mycket sympatiske farbror.
I berättelsen ointalas mange fakta frin kriget., som genom .tidningar m. m. ar0 förut viil kända, och dessa fakta äro utsmyckade med sm % drag, som ej alls förefalla otroliga, men hvilka skulle göra &amp; nu starkare intryck, om förf.
p i nigot sätt angafve källorna, livarifrån han fatt dem: om de i någon mån grunda sig på personlig erfaren- het eller p&amp; trovärdiga meddelanden.
Skildringarna ligga oss nara både i tiden och tanken och böra diirför kunua påräkna siirskildt intresse.
De äro, som sagdt, af sidan beskaffenhet, att boken med fullt berättigande Iran anbefallas till lektyr för 14-16-åringar.
Mot öfversattningen kunna bär och dar befogade anmärkningar göras,
Frin var storhetstid.
Historiska berättelser f ör ungdom af Siyv+cl Ili-use.
Pris 1: 75.
Bolren innehåller flere ganska natta småberättelser, hvilka ut- marka sig för en god och ren anda.
De innehålla m8ngen god moralisk liirdom till nytta .för de unga liisare, för livilta de iiro af- sedda.
De händelser, som skildras, tilldrogo sig under vår stor- hetstid, ocli hjältarna i några af dem iiro krigsmän, som deltagit i Gustaf Adolfs eller någon af Karlarnas krig.
Men de små, enkla beriittelserna kunna ingalunda göra anspråk på att kallas ~historislra » och vi kunna ej inse hvad det finnes för samband mellan dem och den något storartade titel, med hvilken Boken prunkar.
Tv&amp; af be- riittelserna, » Kloka Brita, och blillebror », hvilka hafva ett histo.
iiskt innehAll, måste naturligtvis förläggas till en viss period; men de öfriga skulle utan tvifvel kunna hiinhras till hvilken tid soin hälst.
Vi rekommendera boken som god och roande lasning för bnrn 12 -- 14 år.
e ' D ' Riddnr Gerdtrs inorgongiLfvib.
Historisk skildring från Sk&amp; nes iildre medeltid af Elflcaden.
Med illiistrationer af T. Hezwkin.
Pris 3: 75.
Vi ha ej öfverfiöd på värdefulla och intressanta historiska skildringar i vår litteratur,.
och vid åsynen af denna digra volylii med ämne frfin Skånes medeltid kunde man möjligen fatta förhopp- ningar om att få något läsviirdt.
Tyvärr bli dessa förhoppningar till stor del besvikna.
Amnet ar val valdt.
Vi få i början göra bekantskap med venderns och deras stolta furstinna Olga, s o m beger sig ut att söka sitt folks nationalhelgedom, guden Svantehvits pannsmycke, hvilket blifvit bortröfvadt, d4 gudabilden störtades.
För att kunna utföra sitt uppsåt förkläder hon sig till väpnare och tar tjänst hos den fromme riddar Gerda på Broby i Skane.
Intrigens tradar liållas af den.
damoniske hertig Abe1 af S0nderjyllandY hvars upproriska stamp- lingar mot brodern, Erik Plogpenning, utgöra en väsentlig bestånds- del af det hela.
Riddar Gerda måste genom andras list och elak- het utstå många harda öden- men f &amp; till sist sin belöning och för- enas med sin älskade.
Furstinnan Olga lyckas ej finna det hem- lighetsfulla smycket, men besluter att Atervända till sitt iolk för att i stället skänka det kulturens pannsmycke.
Det förefaller, som om förf.
i något arkiv kommit öfver några gamla papper och med ledning af dessa velat lämna en kulturhisto- risk framställning f r h medeltiden, men så ansett, att det hela i den formen skulle bli för torrt, och därför sökt ge det en romantisk oin- klädnad.
Det hade varit vida bättre att helt enkelt få dessa histo- riska fakta, .ty de äro af ganska stort intresse, men nu iiro de in- tvingade i en dräkt, som är så bisarr, att förf.
ibland sjalf kastar bort den och faller in i ett torrt arkivspråk.
Mestadels är dock den språkliga framställningen så full af onatur, svulst och rent af vansinnig bildrikedom, att man får söka efter något diirmed jämför-
ligt.
Det ar ett oupphörligt vacklande eliiellan det siiblima och det löjliga, och einellanåt tangeras rdhetens område.
En hel bukett praktblommor skulle kunna plockas, men det torde rara nog att framvisa ett par sådana: &gt;Han pekade på den hvithlekta skallen, hvars tomma ögonh&amp;lor gapade svarta som ett par nygrafda sjalf- spillingsgrafvar bakoru griftegårdsmuren en ljiistandningu tiinme i grildaskig november kväll^ (sid. l i 7).
Sid. l $ (i beskrifrcr hur en solstråle förskräckes vid a s p e n af ett ansikte.
D T på ~ andra sidan korset glänste ett par eldgloher i ett ansikte, blekt som graflagd mans, och munnen log ett leende, afgriindskrrift.igt likt de fördöm- das löje, då inferno budar till de tiisen syndernas onda vespers.
Bok- vimlar af dylika osmakligs jämförelser, af danismer och konstladt ålderdomliga ord, och ibland har man svårt titt tro förf.
menar allvar.
Till iingdomslasning kan boken under &amp; dana förhblliinden ej vara läpplig, i synnerhet som framställningen på sina stiillen iir onödigt simpel och banal.
Rorrekturliisningen tyckes ej vara den bästa; komma äro mer &amp; n lofligt siillsynta.
Mvmdagsfysik från kompassen till kakelugnen.
Af P.
2n Cour, C. CIwistiamen, K.
B g t s m. fl.
Pris G kr.
För ungdom, som älskar att utvidga och befästa sina kun- skaper i fysik, är denna bok den allra förtriiffligaste viigledare.
FramstHllningen är enkel och klar; inga stora förkunskaper behöf- vas.
Af inneh %llsförteckningen finna vi, att det rerkligen ar hvardags- lif vets fenomen, som förklaras för oss.
Telegraf, telefon, ur, speglar, vigen - ja allt hvardagligt, som kommer inom fysikens oinrhde, förklaras har tydligt och på ett tilltalade sätt.
Rekommenderas på det varmaste för ungdom från t. ex. 15 år.
I hiifdernas hall, verklighetssagor för de unga af C ' erilin B8t7~-Holm7) e~.y.
Pris 3: 75.
På bokens titelblad står ordet: i verklighetssagor »; vi hade önskat, att dar i sttillet stått f stamnings bilder^, så hade vi ej kant oss s % besvikna, da vi vandrat genom Hafdernau hall.
Ty rik p&amp; stämningar ar boken framför allt.
Pi försts bladet stkr vidare en tillägnan r till min lilla vans.
Efter allt hvad vi kunna förstå, iir ock denna lilla vän den 13-åriga Ebba, som sa ofta förekoinnier i boken och till hvilken förf.
direkt talar.
Xen vi ha bra svårt att första, ait boken, vare sig hvnd form eller innehåll betriiffar, skall passa för barn.
Vi veta ju alla, att barn Asks det rattframma berattandet, handel- serna och ej långa betraktelser och utgjutelser, dessa m&amp; vara aldrig så poetiskt frarnstiillda.
Barn äro af naturen episkt anlagda.
T ' i tro da.rför, att denna bok Sr alltför » storartad9 och mangordig för att senteras af barn.
.Möjligen skola 17, IS-&amp;ringar, som iiro ~ i r - skildt litterärt och ästetiskt anlagda och därtill iiga historiska för- kunskaper, sentera boken.
Men för litet hvar torde den dock verka tröttande.
En upphöjd och adel rarldsbsk %lning genorngar boken.
Vi kunna ej underliita att förvana oss öfver den - mau vore frestad att säga - bitterhet, som förf.
kanner mot den lilla svenska flicka, som fåit veta, att Tell måhända är en sagofigur.
I historien maste väl barn få veta sanningen.
Tellsagan lär nog ändå komma att läsas med glädje och sympati af Barn och ungdom.
Och schweizarna själfva lära väl alltid komma att fira sina tappra, frihets8lskande fäders minne, också om en af dem ej burit namnet Tell.
Wilhelm Tell kommer nog i all framtid att förblifva personifikationen af deras frihetsided.
- I ~Häfdernas hall » föras vi vida omkring - till Island, till Visby, till Söuderjylland, till Schweiz, till Niirnberg m. fl.
stallen.
Den sentimentala boken kan möjligen uppskattas af mogen ung- dom.
Det gamla slottet CIiBtenu-Poiiitu, fortsattning p&amp; K löfrer- bladet af T.
&amp; inbe.
Pris 2 kr.
Denna bok utgör 3: dje delen af Klöfverbladet och skall dar- för med intresse läsas af dem, som last de föregående delarna.
Bokens hjältinna, den unga Ferdine, har förlorat sin far, den gamlo doktorn.
Hon får nu själf förtjäna sitt uppehälle och vinner an- ställning på direktör Escandiers fabrik; hon slsall skrifva på kontoret.
Fabriken ligger lyckligtvis bredvid det gamla,slottet, där Ferdino har sin gamla vän och pensionskamrat, Louise Miserlet.
Ferdine får snart en god vän i fabrikens gamle välvillige kassör.
Efter en tid bli Louise och Ferdine äfven goda vänner ' med fabriks- iigarens döttrar.
Dessa unga flickor föra nu tillsammans ett nyttigt och gagneligt lif, i det de tags sig af den ngrbelagncc byns fattiga barn.
Berättelsen om deras arbete ar framstalldt på ett roande och fanglande satt.
I öfversättningen förekomma ibland mindre väl valda » lexikons- ord ».
Passar för 14-15-åringar.
Styrinan Reudy eller Pacific ' s skeppsbrott.
Af kapten I l f h ~ y a t.
Pris 3: 25.
Då detta arbete egentligast handlar om hur en familj, som lidit skeppsbrott, blef landsatt p % en obebodd ö och under en liingre tid måste uppehålla sig dar, k m man säga, att det Gr ett slags robinsonad vi h ä r ha att rekommendera.
Och det ar med nöje vi anmäla detta af den framstaende föï- fattaren för längesedan skrifna verk, hvilket nu utkommit i en ny, förbättrad upplaga.
Dess innehåll ' ar icke allenast fullkomligt oskad- ligt utan också blide lärorikt och underhållande.
Vi önska hjiirtligt, att boken måtte få god spridnipg bland ungdom öfver 12 Gr. S kuttsb karno.
Af E. Nesbit.
Öf versättning friin engelskan af H. Nordenadter.
Pris 2: 50.
Det %r en vanlig och kanske bertittigad anmärkning mot nFi-
tidens barnböcker, att de sakna originalitet.
lien för denna brist.
kan man &amp; tminstone ej beskylla den bok vi hiir ha att anmäla.
Den %r tvartom så olik andra, att man knappast vet för hvillren läsekrets deu egentligen ar timnad.
Det förestiilles, att den som heritttar, ar en tolfirig gosse - n: o 2 af sex syskon.
Denne och de öfriga fem barnen komma öfver- ens om att de skola reparera sin fars derangerade affärer genom att samla skatter, och de börja därför griifva och söka efter sadana p5 alla möjliga och omöjliga stallen.
Siir alls dessa mödor bli utan resultat, försöka de skafla penningar på annat siitt.
Ile iipptriidu som detektiver, som poeter, författare, banditer, röfvare, etc. etc., ibland p&amp; fullt allvar och ibland på lek.
ila dessa upptåg iiro SA- lustigt beskrifna, att boken nog kommer att roa sina läsare.
DIen fiillt naturliga förefalla ej de barn, som här spela hjältar och hjlltinnor.
Deras ord och handlingar lit- göra alltigenom en mycket egendomlig blandning af ytterlig barns- lighet och lillgammal snusförnuftighet.
Xen att boken ar rolig kan i alla fall ej förnekas.
Den torde mest anslå litet mera försig- komna barn.
t. en.
13-14-Bringar, d&amp; dessa väl kunna uppfatta de stundom ratt satiriska sma kvickheter, med hvilka den förmenta författaren ofta späckar sitt tal.
Reid.
De unga boerna och deras iifvcintyr i Transvaal.
Af J I a p e Ned 28 illustrationer.
Pris 1: 50.
I förordet till detta arbete sages författaren vara ndet upp- växande släktets förklarade g~instling, ej niinst i Sverige ».
Hiirii härmed förhåller sig, lruiina vi ej s&amp; noga veta.
Xen snnt ar, att han äger en viss talang att sätta sina lasares fantasi i liflig verk- samhet.
Betraffande den här ifrågavarande berättelsen, så hnndlar den hufvudscikligen om en liten skara boer, som på 1880-talet ut- vandrade för att undkomma engelsmiinnens öfvervalde.
De mark- värdiga strider af mångahanda &amp; ag, som dessa resenärer hade att utkämpa under färden genom en vidsträckt öken, komma tvifvels- utan att mycket intressera 12-14-Ariga ungdomar.
D % författaren sjalf under sina mångilriga ströfttg genom världens olika trakter, sarskildt uppehållit sig i Sydafrika, borde man viil ha skii1 att satta tro till hans skildring af d e ~ s natur och folk.
Sj ötrollet eller smugglareskeppet af Femlintore Cooyer.
De- arhetning för ungdom af Otto Hofrinan.
Ofversattning.
Pris 2: 26.
Det är ett arbete af Cooper, som har bjudes vdr iingdom, dock ej i sitt ursprungliga skick utan i bearbetning.
Som Coopers arbeten, $ven om 6e i * Zgon mån förefalla litet gammalmodiga för v&amp; tid, ännu med nöje kunna lasas både af gammal och ung utan att omarbetas, hysa vi ej någon större sympati för de m h g a bear- betningar af desamma, hvilka under de senare åren utkommit.
Som det likväl ej ar skal att förkasta, det goda, darför att det ej är det basta, rekommendera vi föreligginde bearbetning för ungdom från 14 ar.
lihnne Mobergs faror och ' gfventyr.
Berattelse från nord- amerilsanska inbördeslzriget af Cl~icot: Pris 3 kronor.
Vår jullitteratur är i år särdeles rik på slrildringar af krig, i hvilka naturligtvis faror och iifventyr spela en stor roll.
De före- komma i sjalfva verket i s&amp; riklig inangd, att till och med den mest fordrande gossfantasi bör kunna kanna sig tillfredsställd.
Vi iiro också öfvertygade 0111 att ungdom, sardeles den manliga, slrall sätta högt varde p&amp; dessa böcker.
Naturligtvis kunna de afven lasas med nöje af iingn flickor, ehuru dessn i allmänhet kanna sig mindre tilltalade af slrildringar af krigislsa bragder och afventyr ä n yng- lingarna.
Som alla dessa krigshistorier, liksom äfven föreliggande skildring, hvila på historisk grund, böra de blifva en instruktiv läsning för de unga.
Kanske kan det ocksa vara af nytta för den uppväxande generationen att få en inblick i hvad kriget verkligen innebar.
Manne Moberg, hjalten i föreliggande berättelse, är son till en norrlandsk s&amp;gverksagare.
Han rymmer till.
Amerilsa och del- tager dar i inbördeskriget på sydstaternas sida.
Han ar med i flere ryktbara slag, tjänar under nigra af söderns förnämsta fält- herrar och utstår stora faror och besvärligheter.
Efter krigets shit begifver vår hjälte sig hem för att öfvertaga sin fara stora skogar, hvilka, efter hvad han sjalf något skrytsamt meddelar sin blifvande svärfader, » lämnade plankor, som skulle inbringa millioner,.
Hem- kommen lastade .han ett skepp med timmer och begaf sig därmed till Australien.
, Den snabba resan dit)), heter det i berättelsen på föga vacker svenska, &gt;väckte en ' uppstandelse, den Manne förstod att skaffa ett piggande uttryck i tidningarna)).
Därefter återvände han till Amerika och gifte sig dar med en vacker flicka från Vir- ginien, i hvilken han under kriget förälskat sig.
, Från dem stam- marn, så slutar förf.
sin berättelse, hett slakte storväxta herrar med mörkhyade ansikten, hvilka draga ned till Stockholm för att intaga palatsen vid Strandvägen och bilda eliten af våra eleganta framtids- man n.
Kriget är i allmänhet val skildradt och detaljerna äro oni- vaxlande och af stort intresse.
Såsom synes af de ställen vi anfört, får dock beriittelsen har och dar en prägel af prosaisk tarflighet, som ej borde förekoinina i en bok afsedd för ungdom.
Boken är lasbar för unga flickor och gossar mellan 15-17 år.
.
Bergniideii Svnrthvit.
Indianberättelse af A.
C) rtleZi.
Pris 9: 25..
S. k. indianböcker äro, som vi alla veta, den käraste läsning för » medel&amp;ldersn ungdom, och vi unna .gärna dc: äfventyrsalsl~ande iingdomarna nöjet att läsa on1 lifvet bland vasterns vilda follzstain- mar, ehuru vi hellre skulle se, att deras smals afven riktades A t andra håll, ty om än detta slags läsning ar rolig, så bidrager den dock ej alltid till en sund utveckling af förstånd och fantasi.
Att de iiugn ej tröttna ' p 4 detta slags berättelser.
förvånar oss ininilrc, an att författare af barn- och ungdoinsböcker ej tröttna p&amp; att stsndigt tillaga indianhistorier efter alldeles sapuna gamla recept ..
Rar då iiidianböclcernas gamle fader Cooper tagit all iippfinnings- ïörn~ågn med sig hiirifrån, efter som det, zldrig föriniirkes att någon ny insats göres i detta slags litteratur3 Ar efter år förblifva Blide 11j %ltar.
och handelser de samma och iiro det natn~ligtvis äfven i denna, liai: föreligglinde iodianhistoih.
Vi behöfva siledes ej redo- göra för innehållet, mail lranner redan förut båiie härdelser och ger- soney.
Boken ar emellertid rolig, och ehuru naturligtvis blodigs och heinslrn scener ofta förelcomma, gro d.e clock ej, som ofta brukar vara fallet, alltför vedervardiga och osinakliga.
Förf.
håller sig h o r n iuåttfullheteus grans, så vidt detta låter sig göra i en skildring.
af indiankrig.
Denna bok &amp; r oclrs&amp; battre skrifven au rniingdeu af dess kai-ilr.atei, och vi rekoinmendera den-diirfö- till gossar och flickor 118 oinkring 12-14 år. '
Hrtkli&amp;llet vid Ohio.
Berättelso frin nybyggarlifvet ' i I (&amp; - tuclcy af .. E&amp;u.
S. Elkis, fortsattning p5 » Blocliliuset vid Licking- floden D. Ohers.
fr., engelskan af d: r 1 '.
Hdls&amp;öaa.
Med sex illiistra- tioner.
Pris 2: 75.
Nyb yggarli f i Nordaineri koiiskit Piisterii.
~ v beriittelser å af I %w.
S..
Ellis.
Ofvers.
fran engelskan af Ilcirin, Melin.
Med tio illiistratioiier.
Pris 3 kr.
.
Dessa bårla indianböcker.
hiira till clem, som inan tryggt kan satta i handerna pi % sinn » indioalskancle » 12 - 14-higa gossar och flickor.
Den förra af dem, so?
ar en fortsättning pA » Blockhiiset, skildrar en flodbåts iif ventyrliga färd p i floden vid Lickingfloden~ Ohio, under hvilken fard slughet, hämnd1.ystnad och mordlust, ii ena: sidan samt ett upl) offrande, c1 jarf t, uppfinningsrikt försvai.amod fi den andra kampa heta duster.
Den audra boken innehåller tvenne beriittelser, hvilka trots de farliga och spännande händelser, som däri skildras, göra ett nggot tanit intryck, I hvar och en af de trenne berattelserna fram- skymtar en liten iilslrlig G-8-&amp;ria flickgestalt, som bildar en till- talande ljiispi ?rikt, kring hvilken de gainla och unga, röda, svarta och hvita slagslcämparna ena sig i gemensain blid beundran.
Adelmod, giidsfruktan, lydnad mot förä !drar och hänsynsfiill- Ilet mot de små och svaga bli i dessa böcker uppskattade till sitt ...
ratta värde.
Iiidianmissioiiiireli i urskogen.
~ e r k l i ~ h e t s s k i l d r i n g af a ~ - E B. Bazerlein, f. d. missionär.
Pris 1 krona.
Ofversattaren af denna bok, pastor Eenniq IKencZell, yttrar i sitt förord, att dess tyska titel: » Im Urwalde bei den roten ' 1ndia- nerii », först ingaf honoin den tanken, att han h8r hade framför sig en af dessa vanliga s. k. indianböcker, som till öfverflöd finnas i
bokmarknaden, men att han si&amp;t korn underfund med att bolren i stället utgjorde ett mycket viirdefiillt bidrag till missionens historia, Vi instamma fiilllromligt i detta yttrande och vilja tillagga.
att dessa den liflige missionareiis målande skildringar af sina öden bland de nomadiserande indianerna i den fjärran viistern lika mycket %r en spani~aude indianbok, v d agnad att intrersera de unga.
Boken ar bide rolig och nyttig och dartill utii~arkt vii1 öfver- satt.
Vi relzommendera den med nöje till iingdoin fr5n I S dr. ' Uiit1erbni.r~ Iifveiityr.
Sannfiirdiga berättelser 0111 hvacl iniin- nislror Irannat uthärda.
Ofversattning från engelskan nf $i: Drmjgeï.
Pris 2: 50.
Vi vilja börja med ntt anföra några ord tir företalet.
, Vi lefva)), beter det diir, » i ett jäktande tidehvarf, och man hör stan- digt denna bogëran: Gif oss någonting nytt, någonting som icke $r alldagligt nagoiiting af verkligt in&amp;uskligt intresse !.))
Denna önskan auser sig nu förf.
eller utgifvaren h a h a tillmötesgfitt genom utgifvaudet af föreliggando berattelser, om hvillm det i samina före- tal s6ges: ' » De böra ej Iiisas h&amp;ndelsevis och sedan slai~ges åsido - de miste snarare bevaras såso- viktiga dokument, hvillca larn oss hvad mënnislror lruuna genomgå och iithardazr.
De viktiga dokument, af hvilka förf.
anser att många goda 18rdomar Iriinna hämtas, utgöra en samling småberattelser - ej mindre &amp; n ett helt dussin - af olika författare.
De innehålla skil- dringar af hemska och besynnerliga afventyr, från hvilka hjiiltarna dock alltid komma helslrinnade undan efter att hafva varit nara vansinnets grans, badat i kallsvett, förtiirts af oniinmbnr ångest in.
m.
-- Det markvardigaste af allt &amp; r dock, att någon kan be- trakta böcker ined dylikt inneh %ll som t8nkviirda och instruktiva för ungdom!
.
Förf.
har sökt att göra händelserna spënnande genom.
att, göra dem s i ohyggliga soin möjligt, men han har ej lyckats.
Berattel- sernas tråd ar så uttänjd, att bristen på uppfinilingsgåfva 40s de respektive förf.
allt för mycket faller i ögonen.
Slrildringarna före- falla i själfva verket enformiga och trakiga.
Detaljerna utmiirlra sig dessutom på många stiillen för en så sinaklös ohygglighet, att inan alldeles förlorar lusten att fortsatta med Iiisningen.
Vi vilja ined ett par exempel visa, hvilket fråsseri i ohyggligheter man hër far bevittna.
I berättelsen &gt;Hos miinniskoiitnïe » beriittar en han- delsresande, som fallit i en iniinniskoiitande negerstams hiinder, huru infödingarna rusade ut ur sina hyddor ' för att bemiiktiga sig hans ' tillhörigheter.
» Några af dem », säger han, » kunde icke gå, d&amp;rför.
att deras ben vor0 upl~friittn af rötsår)), utan d e Irralade fram, och &gt;: spetälske med bortfratta niisor och utan hiinder och fötter linkade omkring g&amp; benstuinparna ».
Ej mindre drastiska iiro detaljerna i.
berättelsen &gt;Ur lejonets gap » skildrade.
En herre blef i Central- Afrika gripen af ett lejon, som gömt sig uuder hans sang.
Längo 1Ag han under djuret, D E O ~ U sög hans blod i strömmar in i sitt gap ».
' - ',
.
Slutligen stack han sina hiinder niistan iincla ner i lejonets striipe.
Djuret bet af tre fingrar och » var tillsvidare belitet med att suga blodet iir de afbitna fingrarnar.
Natiirligtvis blef mannen räddad, ehnrh han sedan ronder m h g a dagar och niitter led afgrnodens alla kval och icke fick smaka ntgon fast föda iitun endast ofant- liga kvantitet er konjak och champagne:).
Esemplen skidle kunna mångfaldigas, men flere behöfras ej för att visa, att dessa underbara iiifventyr ej utgöra en god Iiisning för ungdom och barn.
Vill man att dessa skola ' utveckla sig i god riktning, bör man ej gifva dem böcker, hvilkas innehåll verkar retande och i följd diiraf slappande p&amp; fantasin.
Ililra omsorgs- fullt som man vakar öfver att de unga ej komma i diligt siillskny, lika noga bör man se till att endast böcker med godt och mndt innehill komma i deras händer.
Skogslu paren.
Beriittelse fran f järran viistern af (M w i e 2 F~JIY-y.
Bearbetning för ungdom af B .. J.
P (dr7ierr.
Pris 2: 50.
Att barn iiro roade af att läsa om märkvärdiga och spiinnande iifventyr, ar en gammal~erfarenhet; skulle an beriittelsorna förefalla något osanolika, minskas i allmiinhet ej nöjet diiraf.
Men att ett sundt barn skulle kanna sig tilltaladt af böcker sadana som » Skogs- löparens, det kunna vi ej tro.
Sida efter sida är fylld med skil- dringar af äfventgr, hvilla tafla med hvrtrandra i onaturlig vildhet och riihet.
Sådan läsning, som fyller fantasin med osunda bilder, maste naturligtvis ixtöfva ett i högsta grad osundt inflytande på det upp- växande slaktet, och vi uppmana darför alla viinner till Immen att ej siitta sådana böcker i deras hiinder.
Tingahk.
Sagor och berättelser af Xrn TT7gströiiz (Ave).
Pris 3. kronor.
Atskilligt smatt och godt, passande för barn af 8-10 &amp; r, finnes har samladt.
Berättelser lir verkligheten, några glada och muntra, andra allvarliga och likorilsa, omviixla med underbara och spännande sagor.
Afven n %gra af dessa gömma under sitt iifven- tyrliga innehåll mången god och vacker lärdom, andra tyckas b1ot.t till sina lasares nöje presentera sina tappra prinsar och sköna prin- sessor, tomtar, hä.xor och troll, ty alla dessa intressanta inviinare från sagoviirlden finnas här församlade i stor och brokig miingd.
Äfven små berättelser ur djurens lif finna vi M r - nigro siirdeles trefliga och tilltalande.
Att vidare redogöra för innehållet skulle föra oss för långt och ar kanske ej heller behöfligt.
Det torde vara tillriickligt att.
saga, att hiiadelsernr \, äro sa lifligt och roligt befittade, att r i äro öfvertygade om att de små lasarna skola finna mycket nöje af far- den såväl genom * verklighetens som genom sagans land.
Ibland förefalla Mde stil och innehåll nigot gammalmodiga, men bcriittel- serna förlora ej därigenom sin förmtgn att roa.
Illiistrationerna lämna, b a h lirad teckning och utförande be.
triiffar, Btskilligt öfrigt at#t önska.
.
TrollslBiidnii.
Berättelse för mindre barn af Hedvig Lagerlöf.
P r i s l: 75..
s Trollsliindan~ iir ett hittebarn.
Hon framlefver sina första &amp; r hos en gammal gumma, som hon visserligen kallar ' » farmor » inen hvilken ar allt annat an moderlig emot henne.
Några snälla lekkamrater, af hvilka ett par, Svante och Eva, äro ga.mla bekanta från en förf: s föregående bok, %Svante och hans hem », förljufva dock något hennes dagar.
Senare kommer hon ocksa i mycket goda händer och fiir det bra på allt satt.
Hon iir en liten snäll och pigg flicka och genom sina öden tillrltclsligt ovanlig för att väcka ny- fikenheten hos de sm&amp;.
Hon har tillrackligt ledsamt hos » farmor&gt;), för att deras niedlidande skall vakna, och hon ar nog odygdig, för att de skola kanna sig fullt hemmastadda med henne.
Boken blir säkert, med sina lika verkligt som småtrefligt skildrade händelser, en vallrommen gåfva både för de barn, som själfva börjat lasa i bok, och för dem, som f&amp; nöja sig med att höra den af andra föreläsas.
D&amp; lai~iyaii iir tPiid.
Sagor för vinterkvällar af JiIirtn Stam- Pris l: 50.
Boken innehåller flere sagor af olika värde.
Den första, om %Lapp-Uno,, är bltde roande och god.
» Resan till manen » ar lustig nog - i fantasin flyga vi med den kinesiske prinsen Tjingeli- Tjang - han som ville ha allt hvad han såg och göra allt, som föll honom in, -- i en stor Izanonkula, som a.ffyrades i riktning mot månen, hvilken var det stä.lle prinsen helst ville bese.
Dhremot tilltalas man ej af berättelsen .Hur Mickel Raf kom att anses såsom skogens starkaste djur b.
Dar finnes ' siirskildt ett ställe, som gör ett rent af osrnaldigt intryck.
Miclcel skall ngmligen raka björnen för att göra honom lik människan och spottar Iiononi hela tiden i ansiktet, njutande af att ostördt kunna fA tillfïedsstiilla denna sim- pelhet.
Detta » tvi, tvi » förföljer lasaren tvenne hela sidor i sträck och verkar så obeliagligt, att man ffir Iiist att 1Bgga bort boken.
För öfrigt %r bokens innehall ganska godt, delvis nbgot allegoriskt, såsom i » Puttifnaskils och hans afventyr.))
Omslagsvignetten före- faller bra fiil, men när inan liist » Resan till inånen », förstår man den litet bättre.
För l 0 - 12-åringar ..
berg. '
' Dc gamla g o h sagorim.
Ånyo utgifna af Gustaf af Geger- stam Två delar med många illustrationer och titelvignett.
Pris 1: 75 för hvarje del.
Det ar våra gamla bnrndomssagoi., om Rosa Lill och Långa Leda, Fågel Bl&amp;, Gråkappan, Lyclrsalighetons ö m.
fl., soii har möta oss, genomsedda och ordnade iitaf G. af Geijerstam De båda delarna innehalla nio oinso$gsf~illt valda, bekanta sagor, och både sagorna sjiilfva och iitgifvarens namn äro.
för viilkända för att de behöfva, mer an namnas för att blifva en gliidjande julklapp för.
s: igoliungriga barn.
Illiistratioueri~~i iiro godrt och fiue.
P: lsanr att liisa f i l.
alla barn och att lasas a.f barn från 8 år.
.
.
Soinri~czrsjjö ooli viiitei * siiö.
Sagor och berättelser af Y ' oiui To~,el.iw.
Andra samlingen.
Bled 9 helsidesbilder.
Pris 2: 75.
Det gr tre år sedan den första sainlingen af x.Sommarsjö och Viutersnö)) hittade vagen öfver Bottenhafret hit till Sveriges barn, och vi hoppas att dessa %nnu Ila.
de roliga sagorna och berattel- serna i ett så friskt och taclrsamt minne, att de med glädje mottaga.
den nya sagosamling, som ' samma omtyckta förf attarinna har har att bjiidn.
Vi befara dock, att nggra af dessa sagor, t. ex. » Lentulisa », &gt;Dödens iingel » och » Liirknn som sjöng för tidigt », äro alltför fina och allegorislin att kiinna fattas af den &amp; iselcrets, för hvillren de gro Brnnade.
Men så konima viil i stylet de lustiga sagorm » P.rin- sessan Svandun r, och » Pajta Maja », » Onskedagen » och framför allt » J~mgfru Ljuslätt.&gt; att s&amp; niycket lifiigare senteras.
Författarlnnan har tydligen ' arft af sin fader förtnggan att med Instiga nrmn och .ordst&amp;llningar i hög grad pigga upp sin Iase- krets.
Namnen Rotaklot.a, Hönsfota, Snasahasn och Murraburra Fliisksnurrn Imma viil inte giirna förfela sitt u.i&amp;l att satta skratt- niuslderna i rörelse.
N5gi.a ord, soin ej briilcas i vårt svenska språk, förelcon.irna, i boken, sisoin: » lruddorna&gt;) (korna), shau flatnade » (han skiimdcs), 2 till helst B (atminstone), » bestyrsam » (verksam).
För öfrigt är ju språket mycket vackert och lifligt.
Vi lriiuna med allt skal relroipineildera den goda bokon till 10 -- 12-higa gossar och flickor. '
Bi~n~bibliotclrct Saga.
2: dra &amp; rgRngen.
Pris 10 öre haftet, 1 lir.
bolren.
Detta bibliotek, so111 började s5 förtraffligt, har nuder detta &amp; r slagit iu p&amp; en viig, mot Iivilken vi anse oss böra ubtala en b c; s t a d a ar ni ng.
Man har tngit sig för att för barn omarbeta Jules Vesnes » Jorden riindt p i SO dagar, och mrs Beecher Stowes » Onkel Toins stuga)), och man utlof var, i fortsiittningen andra böcker, Bland dem Narryats, p&amp; detta siitt » omarbetade&gt;.
Det, ar af tv&amp; skäl soin ett sadant föi: hringss %tt ar synnerligeii ol&amp;nipligt.
Först och friiinst Br det, som bekant, j~mförelsevis godt om ' sago- och beriittelseböcker passande för mindre barn, inen däremot ganska onclt om förströelse- lektyr för den mognare ungdoinen.
Och dock är just i åldern 14-16 Qr liislnstien vanligen rycket stark, och det ar ju i f synnerlig vikt iitt denna liishlinger pB ett suudt satt blir stillad, s&amp; atst icke de uilgn, af brist pd bnttre, söka den osunda lekty., p&amp; hvilken icke rader brist.
Nu &amp; r ~Onlrel Toins stuga?)
en förtrafflig nugdoinsbok; den intresserar i Iiögsta grad do unga; och den talar genoni sin adla hiimanitet, sin v a m a nledlcailsla för licliindet till deras bgttre 1&lt;5inslor.
Om Jules Terlies beriiltelse ej hiirvidlag har samma höga v@de som
den arnerikanska förPattai.inn,zns, så ar dock iifven den genom sin friska och ' medryckande framstiillning synnerligen agnad att anslå ungdomen.
Och den innehbller intet, som ' deli ängsligaste omtanke för uugdomeu Iran anse nödigt att sofra.
Ger man nu åt barnen af 8-12 års alder - och för dessa tyckes ju bibliotelset » Saga * p&amp; det hela taget vara afsedt - niiinnda böcker i bearbetning, s&amp; beröfvar man dem ett par mycket Iiiiijpliga biiclcer för den blder, då det är svkare att finna lektyr för dem.
Man beröfvar dein ofta myclset af det soin i ett verk ar det viirdefullaste - dess psykologiska finhet m. m., soin af barnet ej uppf attas.
Ty naturligtvis blir det endast undantagsvis man före- tager sig att vid mognare Alder åter läsa i det ursprungliga slzicl-iet e11 bols, som inan under barnabren fått i förkortad form.
Det andra och kanske äu mer tungt vägan.de skalet emot sådana bearbetningar Br den pietet lilan ar skyldig ' förlattarna.
Den förhttaare, som %r en * verklig konstniir, menar nclgot med hvarii ord.
Och salsedigen måste det högst pinsamt beröra hsarje förf.
att veta, att hans verk stympas och oinredigeras för att passa fQr en nnnan ålder tin den de äro afsedda för - äfven om bearbetnin- gen, såsom här, verlrstiilles med omsorg.
Mm har förut sett %tskillign af Coopers romaner genom * be- ai: betning » beröfvas sin rika poesi och göras till vanliga &amp; fvaiityrs- Böcker; men om en och nnnan f örlaggare i spelrulationssyfte f öretaï sig sådant, s&amp; Izan man ju dock vanta och hoppas att » Sagas » redaktion, som ju ledes af helt andra intressen, icke skall fortg8 på denna viig.
1 % soiiliritilrf %~il.
En berättelse af Elsa S I I ~ A Med.
illns$ra- tioneï af Jenny Nvström.
Pris 1: 50.
Denna lilla barnbok ixtrniirlrer sig icke för ilagon eiirslrild ori- ginalitet, men kar den förtjiinsten att vara liittlast och, roande för barn.
Dock torde de barn, som dari förelrominn, Iiittast igenlriinnas af dem, som hafva öfverflöd på denna viirldens goda, - för andra srub flickor kunna mAhiinda Kari-ns och Murys dockor med de rikt spetspryilda parasollerna förefalla soin ett storartadt slöseri.
Lyck- ligtvis iiro dock bokens t v i små hjiiltinnor u~yrclset godhjartade och gifrnilda barn, som giirna dela med sig af sitt öfverflöd, och skil- dringen af deras lif &amp; r nog gripen ur verlrligheten, ja ' en af dem Ilar turen under deras eominarvistelse i Marstrand att falla oinkull och hjalpas upp af sjiilfva biingen.
Boken Imn möjligen roa S-1O.åringn.r.
Ptl ~ i ~ i i d r i i i till g morfim.
Berättelse för barn af d.
1; - 111.
Pris 1: 50.
Denna lilla beriittelse om tvenne sin&amp; syskon och deras lif iir både roande och Iiirorilc.
De bbdn barnen blifva tidigt föräldralösa och ha endast eu sliilcting, en gnmmal inorfar, som bor på Gotland.
.Hoilom har deras far sagt, att de sknlle söka upp, nien detta ar: liittare sagdt &amp; n gjordt.
Barnen äro alldeles inedellfisa och ha ingen
annan utväg an att söka arbeta ihop summan till öfverfarten.
Nen deras flit och enkla förtröstan p&amp; Gud och hans hjiilp %r stark, och efter många motgångar finna de sin niorfar, som förskjiitit sin dotter, då hon gift sig mot hans önskan, men som nu med gliidje öppnar sitt hem och sitt hjärta för barnbarnen.
Som sa&amp;, boken ar vii1 skrifven - att dar finnes kristligt allvar med förhöjer endast dess varde, och den kan rekommenderas för dem, som ej äro allt för bort- skämda med mycket spännande afventyr.
Passar för 10-12-åringar.
Guldslottet.
Barnens julbok, innehiillande sagor och berättel- ser samt talrika illustrat.ioner.
Ltgifven af Stinn @ .id.
Pris l: 20.
En liten näpen flicka och en lika niipen liten gosse sta har hand i hand och bjuda nigande och bockande sina jämnslriga att stiga in i det guldslott, som afven i Ar är uppfördt Bt Sveriges barn.
Kungar och drottningar, prinsar och priniessor, guldhönor och sta.11- baggar, jättar och jättebarn, snälla gossar och fiickor och stygga gossar och flickor - alla finnas de i det granna slottet, och alle tafla de om att roa de barn, som vilja göra deros bekantskap.
Siir- skildt star guldslottets dörrar p i vid gafvel för alla ungdomar, som äro mellan 9 och 12 &amp; r gamla.
Korn &amp; f s h figlar.
Kristlig barnkalender för 1901.
Med originalteckningar af Jenny Nyström in.
fl.
Pris 1: 50.
Denna barnkalender, som nu utgifves i sin %: te argaog, torde vara val kand af de flesta.
Kalenderns jnnehdll ar alltigenom re- ligiöst och pragladt af djupt allvar.
Den innehAlleï hade poesi och prosastycken.
Bland de senare märka vi ~ Y e d e r S k r a m, af den bland ungdom och barn så uppskattade författ.arinnan Johanna v. Hofsten, samt en lång, djupt allvarlig och fiingslande berättelse %Svag men dock stark ».
Boken säljes för Stadsmissionens barnhem och torde kunna pil- räkna stor spridning.
Bibelns barii.
För vira barn skildrade af C '.
E. c m Koetscekl.
Pris 1: 80.
Vi ha har det nöjet att riktigt varmt få rekommendera en särdeles god andlig barnbok.
Det berättelser ur sjalfva bibeln som har meddelas, och vi viiga påstå, att ii,fven de barn, som kanske ända till trötthet stu- derat samrria berättelser i vanliga bibliska historier, ej skola kunna undgå att kanna sig både rörda och intresserade af de bilder, hvilka har i så varma färger och på ett s&amp; förunderligt enkelt satt äro tecknade.
En och anuan gång bestis nog nigra små moraliska tillLimyningnr, men dessa komma aldrig i hogtidlig predikarton, utan äro meddelade med en så naturlig blidhet och s6 korta, att de oj giirna kunna blifva tröttande.
Det vore i sanning en stor fördel för våra svenska barn, om det funnes flera lika goda barnböcker af samma författare att öfver- föra till deras sprak.
Vi tillråda alla barn från 8 år att läsa ofvannamnda bok.
Kalle p&amp; berget, Originalberattelse af Saga.
Illustrerad af Maja Söderlund.
Pris 1: 50.
Denna bok ar både rolig och god.
Berättelsen om Kalle och hans lif på berget och i moster Stinas stuga samt hans sysselsatt- ningar, fröjder och sorger är mycket lefvande och bra gjord.
Där uppe träffar Kalle en gammal rik engelsman och hsns dotter, och af en sällsam slump befinnas de vara hans morfar och moster, om hvilkas tillvaro han förut ej haft minsta aning.
Han f %r nu följa med till morfaderns eleganta hem, byilket är beläget i den finaste delen af London. '
Allt sedan Karl farit öfver hafvet, har.han kant en brin- nande håg att blifva sjöman, och då han vid sommarstället Wood- house h0.s sina kusiner har en båt att tillg %, företar han en dag med den en utflykt, som slutar med att han drifver till hafs, och efter att hafva tillbragt en hel natt där, upptages han af ett engelakt fartyg, på väg till Grönland.
Därifrin skickas han tillbaka till den för- tviflade morfadern och moster Ebba, hvilka redan sörjde honom såsom död.
Boken delas på detta sätt i två delar, mycket olika hvarandra, och de håda hälfterna passa ej riktigt bra tillsamman.
Karl har svart.
att finna sig tillrätta i det nya ' lif, i hvilliet han si % plötsligt kommit in, och det itr icke utan att läsaren oclcs % har samma känsla.
Nen oafsedt denna brist pB konstnarlig enhet %r boken mycket 1 % ~ - värd och skall säkerligen roa barn.
Språket är vårdadt och flyter lgtt, men illiistrntionerna iiro bra obetydliga.
Passar för l O-åringar.
Brödesiin Grin~tns sngor.
Pris 3 kronor.
.
Dessa sngor Kro så val kända i alla hem, att det torde vara öfverflötligt att har saga något oin deras innehåll.
Vi inskränka oss därför till att meddela, att en ny upplaga af denna sagosamling är utkommen och önska att rntinga sagolystna småttingar mellan 7-10 Ar måtte erhålla den roliga boken till julgåfva.
Äfvenfyrsb60ker, pris 50 öre stycket.
N: o 44.
Indii~nborgoii och ctess skatter.
Berättelse från den vilda västern i Amerika.
Af J. GrzcncZmnuw.
N: o 45.
Nybyggit,riiu ' vid Oiituriosjöii.
Berättelse från Ca- nada af L Gru~adwa~m, N: o 46.
Iiidinnlifvet i Cliilo.
Berättelse friin Sydamerika I Ch-ztrlcZmnrm.
af, H: Q 47, $jöröfvarslottet.
Af Alex.
Deuef.
N: o 48.
IiicliaiiliöPdi~igeir ' Raribul och Ra-lpli IEisciiliir t.
Be: rattelse från Klippbergen i Nordaiilerilra af illex.
Ortlep.
N o 4 9.
Miiii iiis kojiigari~.
Berattelse från östra ' ~ f i l k a af G. Giirhrer.
.
N o 50.
Iirilii~~iislci~ir, Hilirlöga.
Berättelse fran Canada af P. Grzinc71~tcian.
: i: - 3 t: I år liksoin föregående k liar bokmarknaden att bjuda på dessa likformiga, för att ej saga enformiga små böcker, hvilka åt- minstone ha den förtjänsten, att de iiro åtkomliga iifven för dem, som ej h a h a råd att köpa v$irdefullare, och således Sifven dyrare, nöjesliisuing.
De Bro samina eldas barn som de större indinn- böckerua, men ha vida frommare och renare Iraridcter.
Vi kunna h g u t relcommendera dein som oskaclliga och afve11 roande för iwiadrc kritiska l 0 - 12-åriga Bern.
Stidltointciis sngor af L.
E.
I ?~O ' Y ' ICI~Z.
Pris l.: 25.
Flera af dessa sagor äro niitta och boken &amp; r skrifven i syfte att v a c h barnens ' k#rleli och ~nedlransla för d; juren, hvarför vi an- befalla den som en god och roande läsning för barn.
Göingeliöfdiirgeir odi Siiapplii~ni~riii~.
Historislct-romantiska slddringar från Carl XI: a krig i S k h e.
Af C.
Aug.
.CcdwBorg (Hillcan).
Pris 6 kr.
Författaren tyckes h a h a god Erfinnedoin om GöingeBygden och de siigner soin diir a n 1 1 ~ finnas kvar f r h de v.ildrt Snapphanefejder- nas dagar, och den skildring hnn gifveï claraf ar ganska uncler- Ii&amp;llti.ncle.
Någon djupare karnlrteristik af personerna eller någon historisk farg finnes just ej, men man följer händelserna med in- tresse och boken blir salrert en viilkommeil julgåf va f ör inngdoin, helst gossar, från 15 år.
, Cr %slioyp; ~iis visor af M Roos med teckningar af Elsn 13esIco7t;.
Andra sainlingen.
.
Pris 2 kr.
Bland idens sii-iBbarnsböcksr ar denna förvisso im blanc1 de biista.
Vi iipprepn hvad vi i fjol sade om första samlingen: köp den och lns den tillsammans med sinå barn.
0112 soiriiiitwcn.
Teclmingar af Lisbet7b Berg7h.- Text af Jic~th.
Lcraglet.
Pris 1: 50.
Vi kinnna omöjligen fiaua aLt teckningarna &amp; ro vackra, och ver- serna höja sig icke mycket öfver ineclelniåttan.
DH det i vår tid finns många verlsligt vackra srnåbarnsböcker, torde denna ej vara att rekommendera.
.
Jrilgiibbciis Alfiibct af E.
S.
Pris 2: 25.
De flesta bi1.dei.m se ut so111 de vore klippta ur niodejournaler och äro ovanligt fiila.
Skola barn nödvbdigt ha illustrerade alfabet, så gif dem ett som är vaclce~t, soin t. es.
Ottilin Aclelborgs blomsteralfabet, och ej något SA fult som detta.
Fhgcl bliiil, sagor och berättelser, samlade och utgifiia d Jul- tomtens redalrtion.
Pris l: 25.
Den af Sveriges barn välktnda boken » Tomtefars sagor » har i &amp; r bytt om namn.
» Tointefar » heter uu » Fågel blå » -- om han därigenom vill heteclsna, att h m kommer direkt fran sagornas land och att han vill flyga in i hemmen till alla.
barn, som älska sagor - detta är OSS obekant och gör.
oss också detsa~nina.
Kanske har han bytt nainn för att ej förblandas med alla andra jultomtar - blåa ftiglar äro lättare att kanna igen.
Einellertid skola barnen ej tro, att rFAgel bl&amp;$ ej är lika rolig som tornt te far^ -- jo, den har lika vackra och roliga sagor att bjuda på.
Läs blott t. ex. » Den lille trumslagaren D.
Af jultidningarna hafva kommit oss tilllia~ida: Jiiltoiiitcir.
Pralztnpplaga.
Vi bedja alla glädja sig $t Carl Larssons dubbel- sicliga soinmartafia.
Pris 60 öre.
- Som separataftryck finnas: J ultointci~, 25 öre, och Tiiinineliteii, 15 öre.
Vidare J ulltlnppon med de stora, vackra teckningarna af Blssn Beslcow.
Pris 25 öre.
Siiöfliiigrrii.
Pris 60 öre.
Bliikliiitnr plockade vid vigen.
Berattelser af Lcws Lzinell.
Pris 50 öre.
Missi~iisbanrot af A i a r g r e t l ~ ~ Bemyndigad öfversattning s£ Adi.
Pris 1: 25.
# hr iiwilers sistiil vilja af Aaette Ilile.
Ofversatt fran norskan af Leo.
Pris l krona.
Det finns ju LIatslzilliga föriddrar som anse, att deras harus nöjesliisning företriidesvis bör i-itgöras af beriittelser med direkt lcristlig tendeus.
Till dessa föïsldrar rekoinmendera vi ofvanstående tre ar- beten som lämplig julgåfva, särslddt %t fljclror öfver 13 år gamla.
Alla tre böckerna innehålla berättelser, som iiro praglade af ett suudt kristligt allvar.
.
Ute bliser soiiiini~rvind.
Vaggvisa.
Alrvareller af OtlilZa Adelborg.
Texten af hed bon^.
Pris 3 kr.
Det livilar en sällspord fägring och poesi öfver dessa snlA akvareller.
Det är inga schablonmtssiga figurer, soin här framställas, utan liffulla, ntitrycksfall: i, bilder --- nian ser hvad de k h n a och vilja.
Och huru Irviclm tiïo ej flera af dem!
Se på mor, då hon » strör långa rader utaf ros och blader)), hon är .verkligen fin och fager.
Boken skiljer sig i hög grad frdn de fabriksm&amp;ssiga dnssin- arbeten,.
son1 börjat att f A insteg i vArt land - vi mena frgmst dem, som staminri, f r å s utlandet.
Boken passar för bAde stora och små.
,
.
.
III årgången.
Ny följd.
Sid Hems Vih; I Barlekens tecken.
Poem 3 E n röstrattspetition ........................................................................ 7 uv.ilicz HKKIIz~tIdn~b~7: r /, Pestalox~i-Fröbelhiiset i Berlin.
I ............. 11 1Yi1.s l+tlniann.
Ibsen och konstnarens tragedi .................................. 16 lhyc !nic Bec; h.oic?, E n bortbyting ..................................................... 23 Litteratur: L.
D., Hvidehus af Arinic Qiiidiiz (r-; E R.
Ii., Hemmets in- koinster och utgifter ............................................................... 31 Föreningsineddelanden ................................................................... 33 Frhii skilda håll .............................................................................. 33 ...............................................
........................ Cociliu Bc %lh-NolntL~r~g~ Pestaloezi-Fröbelhuse t i Berlin II ............... ~lIui * ia Ai * osm,ii~s.
Ur Kiplings Second Jungle Book Iiiithe Schlrnicic.hcr~.
Kvinnolöner ................................................... Litteratur: L.
D., Fraii det nye och gamla landet; f IIJilrtict Angc~vcl- S /: lr * ctn.rlOr~y.
- L.
D., Maja Stina af AlIctrycwcda ........................... ..................... Kvinnornas röstriittspetition och den dagliga pressen Cwilicc.
Bddth.Ho / n ?bcryy Pestdozzi-Fröbelhuset i Berlin III C..
A.
Några dagar vid Ntidhammars konvalescent- och hvilohem ...... I3z bland 11,6rzgcc.
Ibsentolkning och sN&amp;r vi döde vhgnern De ungas irrfärd (Ur au ro ra Leighs) ............................................ Litteratur: G '.
tf .. Napoleons moder af Clcwa ï ' .schzidi ........................ E t t raddningshem ........................................................................ Fran skilda hall.
............... ............... 35 41 45 49.
53 58 66 69 74 74 76 ........................................................................... 77 ............ 79 87 Den kvinliga jiirnviigspersonnlens bekladnadsfrhga .....................
90 Litteratur: I * '.
I .., The Englishwomans Yearbook.
1900 ........................... 91 l - I, Risthcrfurd R i ~ s s d.
Vid skiljovagen.
(Ofvers.)
.............................. 93 Fr&amp;]] skilda hall ............................................................................ 94 L.
D-n, ~Nrir jag var litens.
Nhgra barndomsreminiscenser I&lt; e.
P., Settlemeritsidén förverkliga8 hos hos ................................ Mcwia Ceclcr~scl~iöld, Röstriitten och kvinnorna i .England ................... 97 J i.
B., NAgra intryck af Carl Larssons # Ett herur ........................... 107 Sglricc.
Ljus i mörker.
.En röst f r h Finland ................................. 111 M c La !yclhcim.
~ En studentmissionskonferens .................................. 113
Sid.
Litteratur: 12.
R.
I fjälliift af L n w n I~ifirqhqfl; 1. '.
E., Martell och andra beratteher af ~ \ lnrict I &gt; u r l i n ~ L ~.
; I) .. Kainsen för e t t ideal af Mm.crd 13rf; ro.4 .................................................................................... 113 Flickskolaii inför riksdagen ...............................................
.
.
...... 1l.S Föreiiiiigsrnedd drinden ..................................................................... 120 l?
r h sl~ilcln hlll ........................................................................... I21.
G '.
.
I-IBft.
.
h1cir.ici C.
' ~v ?crw ?~.iöltI, Böstratten och kvinnornn i England II .......... 123 i \ f.
Bolin.
Triidg; oii.dsskolor för.
kvinnor ............................................. 130 Jlciria l) cwliny.
Vaggsang.
Poem ................................................... 334 .............................. 135 1; itterator: It '.
A '., Hans IILIS~L ' LI af Ii ' Li.s ' a Or~,ro.i '.
: l.~o Rese-inspektörer i fattigv&amp;rdens tjknst .......................................... 137 FrRn riksdagen ......................................................................... 135 Frhn slrilda lift11 ............................ .............................................. 139, Si !pitl LoQorziir~frird.
Ellen Fries - 1- ................................................... 142. \ l.
.4n / ïo1111.
1Kviiiliga yrkesinspektörer ............................................. 148 C: cr4ia l3cl~th-flolrr1bcrv~~ Pwtikvinnor.
E n kort protest .................. 163 Sccn.sl,: a i I ~ r ~!
/ I a ~ f ~ i &amp; r l n.
Englands prnktislia arbetsfält.
Hönsafvel II.
156!
; r r ~ t. l c Mtlyci~.~on.
E t t besök i Manhem .......................................... 159 Ocksl eii ii: tställiiiiigshistoria ......................................................... 163 Föreningsmeddelanden ...................................................................... 163 F r h l skilda ball ................................. i.
........................................ 167.
.
I - I s ~ Mcwic~ Cc (?c7~.sc.Riöltl.
O m arbetareskyddslagstiftningen för kvinnor ... 171 I..
I) - rr.
s Nar jag var liten.
.
.
Nágra barndomsreminiscenser.
II ...... 181 k ' liï~.
Arr,cvJrz.
Gulnade papper .......................................................... 190 Litteratur: - .s, Maiiniskans fysionomi af J u l i m L w l c ~ y C;.
H., Bartek segraren af FIcrz7yk Sic~tk: ic~eics ............................................. 194 Föreningsineddelanden ...................................................................... 197 F r h.
skilda hall ....... .. ................................................................... 198 Varning för deltagande i i~CstKllilingeii i Earls Coiirt, London 1900 ... 200.
.
......... 201 !L ' elegrafisterua sasoin svenska, statens tjänare .....................:.
CAcilc Gohl, Ratisfia kvinnor och deras handarbete ............................ 207 Ilildn SctcA.s, Kvinnan i industrien ................................................... 214 1i ' irp; n ic!
13c.s !~.oic., Lil !a Jeanne ......................................................... 217 Litteratur: L.
I l.
!
Evig sommar af Ifilrlct ScicAs; L.
I).
, S e k aE 1.si.s; L.
D., Interiörer af .4 lana ~ \ ~ ' cthlc~tBcrg; 1. '.
Ii., The Inturnational Congress of Woinen 1899 ............; ........................................................... 220 Föreiliiigsineddelanden .................................................................... 223.
F r h skilda 11511 ............................................................................ 226 Hiirii kan inngdomens demoralisation föiekoinmas?
........................... 225.
.
.
Haft 11.
I-Tci~ls Vilt.
Soinmar Poem ............................................................ 23.1 Olic-c!
Sc / r.l,rrin m .. Kvinnorörelsens mal.
Öfvers .................................. 233.
C!
.
1.
' - (i, .En bok om drottning Kristina ........................................... 241 Föreniiiasineddelaiideii ...................................................................... 24 ' 7 Fi4n sl: ilda 1ii11 ...................................................................... 248.
a.
Sid.
.
Iliift 12.
.
C ' crilic~ ' Rt ?rF11 / .TIolnt7, r / .gJ Skola vi taga vbrd om vara fabriksflickor?
I 249 C ' J t w 1 ~Ywmr (n, Krig i sikte.
Ba~ndoinsminnen f r k 1848 ............... 253.
f.
.
/ / - .c, Konst- Litteistur: I i.
Ii., StoiyArden sf 1 \ i1i4 Erik J " w. * ' .4lu1d; historia af C ' cwl (.
.
Lnuriri; L.
I).
, Samlade berattelser af 1: 5w.
* ' f .. l h i y c n ................................................................................. 262 De iniernationella Irvinnokongressarna i Paris 1000 ......................... 265 Ellen Fries Stil~encliefond ............................
.
.............................. 270 (' iw ' [irr RdRfh-H ' olnzB~~~g~ Skola vi taga v8rd om våra ft~bril; sfliclior?
II.
271.
I.il / !j I. ' i~r / st~.nn~.
F r l n Norge och det s t o m skolmötet .. I ................... 277 I..
/) - II,.
Intryck Iran e t t sommarslotl; ............................................. 2S2 J&lt; / (I ?Y-L J o / ~ ~ s c E) I n z drömmares.
dagbok ......................
.
.
.
.................. 287 Ci; rilr (.0 / 1 /, All.innce ' nationale de socidt8s Fdininincs si~isses ............. 290.
4mirl ......... 295 Litteratur: l&lt;.
/ ' j.
: E n clrömmares digbok af Il (~117~i-I~i-&amp;rl /; ~ * ir Föreningsrneddelaiiden ..................................................................... 298 Fi.h.
skilda l.ia111 ........................................................................... 298.
JJ ' / / !J I: ~ I ~ s / I Frbn ~ I ~ Norge ?.
och det stora skolmötet II ................... 299 lfllrm \ \ ' / ~i / lodi.
Röster ined vinden .............................................. 307 E t t förb&amp;ttriiigsf&amp;ngclse för kvinnor ................................................. 309.
1) ccgm nr Ijcrv~slï~ö~r I.
R a n g ............................................................... 316 Litteratur: L.
D., Ellen Keys lifs&amp;slrbdning och verksamhet som för- fattarinna af C L).
rlf M7i7w; rz; L.
D., Med kärlekens r a t t af Crrtlrur z.
\ Vidr?
....................................................................................... 320 Föreningsinecldel d e n ..................................................................... 822 Fran skilda 1&amp;11 ........................................................................... 3.28.
Haft 16 C;.
A.
I&lt;v.innan och fattigvkrdsarbetet ............................................. 325 JIc~r * ic~ Ricck~dli~llcr.
Nar E ' agerAsj aiitaii vall a r .................................... 331 De internationella kirinnokoi~gse~serna i Paris 1900.
E ' 1 ...................... R34 Sopliie Adlersparres stipeildiefond vid L y c e u n ~ för flickor ............... 33 ' 7 l ?ijreningsineddeln.nden ..................................................................... 338 En staty &amp; t: l ?rsdril; a Breiner .......................................................... 340 l M n skilda hall ............................................................................ 841..
.
H5ft 17.
1 I I ".
Ur en brefvlxling mellan S A.
Heciliind och Ii ' rediilra Breiner ............ 343 S-P \ \ .-r.
En tjiinstefolksfrAga för L00 &amp; r sedan ........................... 335 l.
: /; O ................. I.i (; terat.iir.
1;.
J .. Moderna argonauter af ~~~~~~n 01 ' .. r#; * ' Ii.
J, Eli droppe u r Iiafvet af llinic Uriitlin !j; L.
I) .. hrlieficliden af Ilai.olr /.
(; of (#; L I).
, Elsa \ Vang af \ \ - i / lr~ (t Lhnd / i4; L L)., F r u.
Margret af A ' unnct \ Vcdl~rzslcna ................................................ 3 % 1; 13 .. b e internationella kvinnokongsesserna i Paris 1900.
III .......... 365 Föreningsriieddelanden ..................................................................... RGG.
.- ............ 869 I I I ~ ~ J I I M C i I n.
, u?
Hhgkomster friin ett gammalt brink i Uppland ................................................................................. 372 12.
N3gi.s blad ii i. folkbildningsnrbetet i Finlancl ........................ 37 ' 8 5: .T.
B~oi.lliiri.i.
Geijer om # ktciilsliapet och kvinnans stiillning / Il I '.
.
.
Sid.
.................................................. 381 Kvinnan och kriget ........................................................................ 383 Litteratur: 111.
L p).
Predikningar af ~ \ k d ~ ~ i Hcslcoc a d c.
L.
D., Ingrid af AlflLild A g r d l; A4.
Lgm.
Ljudande malm af Rrrnw ............... 386 Föreningsmeddelanden ..................................................................... 391 Frbii skilda håll ........................................................................... 394 Dcr,rl m a r B c r g s h h.
Ensamheten Lin a Morgenstern .......................................................................... Ellen Fries stipendiefond för kvinliga liistorieforslrare 396 ..................... 397 II: C ' rn .. Lriroverksreformen och flickskolan ..................................... 399.
Inholni.
.
Det holltindsl~a hcinmet ............................................. 404 Det &amp; r ej död ... U r Longfellows dikt » Resignation# ..................... 409 L-rz D.
E n musikalisk-deklamatorisk soaré .................................. 410 Litteratur: G.
H., Konsthistoria af Ccc1.1 G.
Lcizwin; A 1.
L p.
U r minnet och dagboken af H.
\ \ icic %sdï.öni.
; L.
D., Malin Skytte af !Vcdhildn d3tr lling; Dagaliindor af nlIa7.i~~ Mihi .......................................... 416 113 Drottning Sophias förening tili understödjande ad harens sjukvQrd ... 424 Föreningsmeddelanden ..................................................................... 426 FrAn skilda håll .......................................................................... 427 Böcker för b a r n och ungdom julen 1900 Från Fredrika-Bremer-För- bundets bokkomit8 .................................................. ............... 429 Innehållsförteckning; 457 t3ilct.g~~: Fredrika.Bremer.Förbiindets.
.
berättelse för Ar 1899, det fem- t o ~ d e af dess verksamhet.
............................... .........................................
