# ID: svediakorp-per192
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1900
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 7,234
# sentences: 342
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


fattigvårdsarbetet.
Ni~gra.
ord med aiilediiiiig, af en af fattigvårdsn8iiiiideii tillsatt koinitk.
En notis har nyligen meddelat i pressen, att en koinite kon- stituerat sig för utredandb af frågan om iipprfttandet af ett slrgdds- hem för vanartiga fliclror.
Namnen p&amp; dem, som skulle deltaga i Iconiit6arbetetY tillkiisnag, ' Lfvos samtidigt, och visade det sig att för- troendet liimnats &amp; t personer oni hvillras intress.
för fattigvh-dsiiren- den inau icke kan hysa nagot tvifvel.
Och lilrviil .vAga vi oppo: nem oss mot lroiiiiths saininansEittning.
Vår anm&amp;rlrning gallericlre de personer, som blifvit valda, utan den oinstiindiglieteq att ingen kvinna blifvit insatt i en koiuitb, dar lsvinnor borde vara sjdf- ' skrifna.
Det gr Stockliolnis fattigviirdsnämnd som förrgttat valet, och ntirndens itgard i denna sak tyckes iiiistan oförklarlig.
- Man rna i princip hysa Iivilken iipyfattning.som helst auggende ltimpligheten af lwinnans deltagande i kommunala angeliigeuheter och betydelsen af det iiiltigg hon dar Iran göra, i-nen s v h t toide vara att förneka, att i en l~omit6 med uppdrag att frainlagga plan till nppïiittande af Iiem för vanartiga, flickor Jrvinnans deltagande i arbetet icke k m saknas iitan att arbetet !ider diiraf.
Det ligger i sakens nattir att kvinnan måste för fragor, som röra hennes eget] &lt;ön, Ilafva en helt annan blick iin m-nnen och att hon skall ha en grundligfire nppftittning och en större erfarenhet af de arter af van- art, som shdcildt iiro betecknande för flickor.
Låt oss söka siitta oss in i hvad homit6ns arbete omfattar.!
Främst ställer sig frilgan huru planen för flickornas vård och npp- fostran skall liiggas, h&amp;u denna uppfostran skall kunna ordnas SH att pd sainrna g i h g den verkar utvecklande på karakteren den ock bereder Iriiiisknper iiguade att sknfYn framtida sjalfförsijrjning.
Erfarenheten från alla skolor och hem för vanvardade barn torde visa, att det praktiska arbetet frhmst bör vara iignadt att verka lugnande p&amp; de oroliga sinnena, stafja den allt för lifliga fantasin '
och bereda sadan omväxling att arbetet kan komma att omfattas mad kiirlalr.
Ar det möjligt, ati en iiiaii lika vii1 som en kvinna slrall kiinna först5 hiirn och i lirad III: In det pralrt.iska arbetet i lieul- meii skall kunna ordnns, s8 att, det tillgodoser dc nial vi Iiar nanlnt: ' Är det sannolikt, att mnnnen Ban bedömri, hvillra af dcssa arbeten främst b6ra alivandas för att, bclriimpn dc!
daliga mlfigen?
Hiirtill koiima dc viktiga frkgorlin om henimens fiii.liiggnndo land eller i stad, om deras storlek och om deras iippbyggantle p&amp; och inredning; allt detta s t u h i FB niira saiilbnnd iiied fragan oin arbetets ordnande inom hemmet, att d e t gemensamt liiir d i s k i ~ t c r a ~ och att s&amp;lmda besliit.
diirom likasi bör fattas af mun och kvinnor tillsammaiis.
Det kan invSndas att en förestfindarinna har i sin hand nt.t hedöina och ordna detaljerna och att Iiomitkn blott besliiter de stora dragen, efter Iivillza arbetet slrall grlindas, men ingen f ö r e s t h l a r - inua, hon m8 vara hiirii föririifflig som helst, Iran vii1 orcinn arbetet, om vid plnnons iitarbetaiide ej den omsorgsfiillnste hiinsyn ta- gits till flickors aiilng och karakter.
Lika litet som en komiti: af kvinnor torde tillfredsstallande Immn iippriitta plan t-il1 ett skylds- hem för gossar, lika litet Iiir en Iromiii!
af man knnnu p i bä.sta satt lösa friigan huru s1ryddslic.m fijr fliclror skola ordnas.
Kvinnans insats i fattigrArds; ti.b~te.t i Sverige har dessiitoin.
icke blott i allmiinhet varit af den natiir, att det tillriinnit sig akt- ning, iitan siirskildt livad bnrnhemmen för flickor angar tsordt?
de.
alla skötas af kvinnor, en del iiro stiftade af och nppehilllillos d dem och i de flesta torde kvinnor inga i styrelserna, om man ocksli Itan anteckna ett s8 au&amp;irkningsväi.dt förhallande som att Stoclrholuïs stads barnhem (för flickor) endast har manliga styrelueledamöt~er.
Diirtill kommer att bland våra för fattigvårdsiirenden intresserade Irvinnor m h g a vid resor i eget eller friimmande land sökt inhainta nya ideer och vidga sin blick å ifrngavarande omr: " rde.
Förunderligt synes därför vara att niimnclen icke velat tillgodo- göra sig dessa krafter.
Betydelsen af den speciellt.
kvinliga beggf- ningen förbises och med iitesliitaude af dem, som i iiiendet Zinfva f ackkiinskap, tillsiitLes lcomitibn uteslutande liied d n, hvilh a sbsom styrelseledamöter tillviinnit sig en teoretisk uppfattning i iimnet.
\ 7i taga för gifvet, att råd och iipplysningar komma att begaras af nagon kvinna med erfarenhet i fragan, men livar och eu soin varit ledamot i en komit&amp; inser den betydliga skilluaden mellan att åt densamina yara rådgifvare och att dar vara ansvarig ledamot.
" Oss förefaller antagligast, att fattigvårclsnamnden vid valens ~ dock förrfilhande helt enkelt - glömt Itvinnorna, en g l ö i n s l ~ som ser ut soin en taiilic.
Det liar hiiuclt ni1 detsanma soin för några &amp; r sedan, d&amp; en koizlitb för fosterbarusfrågan tillsattes och då vi vid förfriigan hvarför iugea kvinna invalts i kowité; fingo till svar: » Det iuedpifves att det Gr en försumlighet, men vi tänkte aldrig p&amp; det!))
Osökt fijrcs tanken iindcr deasa förhallandeii tiil sammansatt- ningen af Stocl~lioliiis stads lattigvHrcl; l; niiinnd, ni1 bestående af endast iiiauliga leclwziöter.
Inom niiiniideii sifgifvas de första förslagen till ' Irornitkers tills&amp;t,tande och diskuteras pei sonallistorna.
D&amp; borde kvinnornas ini tiativförmiiga fii göra sig gfillancle, dar slrulle de niir sjiilfvn grixnden för de anstalter man vill stifta afhandln~, få göra sin mening gallande, och sii1c.erligeu slcnlle deras inlägg under så- dana förhallnnden tjiina salren till gagn '! ').
Vore det ej .dessiitom en gard af riitt \ * isn; att låta kviiinan, som drager så stor del uf lasset i fi.å; a om fattigvården, iifven få vara med vid best~tnmandet af: den vag, på hvilken lasset skall dragas fram?
Q.
A.
Ett rekreationshem för lärarinnor.
» Dn tanker s~lecles p&amp; att söka dig p1: it.s p&amp; Bangsbo för sornuiaren », sade en af rtiiiia viiuner till mig.
» JO, 1nIttf; e clet lyckas!
Det ar det inest förtj~isande stalle i~ied den kirligaste Iiift.
Jag har varit dar under de forna agornas, donatorernas föraldrnrs tid, den vackra till hvillcas minne, » Fritz och 8usg.~ /.
ZIcdsseZblncZs.
wi.rt~m, stiftelsen grundats af deras barn och arfvingar.
Och trink bara sa godt s8llslcay du skulle finna d&amp;r!
Lararinnor, f !iclcsl~olelarariiinor!
De trefligaste mtinuiskor i världen!
», Ja, clet gr samt)),.
medgaf jag, oförhindrtid af min naturliga niodesti.
(Jag tillhör visserligen sjalf denna något t illbakaso ttn klass) en^, fortfor vannen, » du vet vii1 att stiftelsen i friimsta riiminet ar sfsedd fnr läsarinnor vid Göteborgs flicksl~olor och sam- skolor - och sannerligen, legio ar deras namn, ty de iiro många.
&gt;) G) nämnden.
Sedan %i.
1889 kan kvinna invaljas till ledamot af fattigv %rds-
~Visserligena, sade jag, &gt;,meii oin iitryinnie finnes, må &amp; £ven lärarinnor fran andra orter mottagas.
Jag biimner förestlindariiinan och skall höra mig för.
Frågan ar fri, sagcr orclspriket. » Svar från föreståndarinnan kom med omgående.
Plats fanns mig och jag fick komma nar jag ville, blott jag ett par dagar för på förhand underrättade om min aukomst.
Priset var X kr.
i veckan.
Skjuts från Hemmet afhiimtade giisternit vid narinaste ingbåtsbrygga.
Skjutsen betalas efter öf verenskominelse; inga andra extra utgifter förekomma, enär drickspengar iiro bestiimdt förbjndna.
Pensio- niirerna böra sjalfva biidda.
sina siingar och borsta bt sig samt med- föra sänglinne, Bångsbo egendom är beliigen alldeles invid Hallands nordli- gnsle grans med Kungsbacka sisom närmaste stad och omkring:; / I mil från Siirö; ej omedelbart vid kiisten, men s&amp; pass nNra densainma, att den friska hafsluften ganska murkbart blandar sig rned barrciof- tande skogsluft.
Bad i öppna sjön eller i lassihg iiro atkomliga för dem, som äro hurtiga nog att gå ', ' 2 timmes vag, 20 minuters, pHst&amp; de raskaste, " 4 timmes, klaga de gamla och tröga.
B5ngsho vackra villa innelidller 15 rum jamte ekonoini.18genhet och jungfrii- kamrar.
En storartad matsal, möblerad i ek, en lika stor salong med förmaksmöblering i ljusgult samt försedd med ett Malinsjös piano, jämte en tackt glasveranda med utsikt at triidghrdeii, äro ge.
mensamma för alla pensionärerna.
Till första råniiigen, dar de go- mensamrna rummen jiimte förcst&amp;udariniians rum och tri gastriiiii iiro belägna, leder - en elegant, med lefvande vaxter dekorerad trapp- uppgång.
I andra våningen finnas endast sofrum.
I do flesta finnes blott en sofplats, men de tre största och mest komfortabln gast- rummen iiro beräknade för tvA, om det skalle blifva mycket fullt hiis - i s&amp; fall tages hiinsyn till hvilka som skalle vara hågade att bo tillsammans, t. ex. ett par systrar eller nara vänner.
Xiistaii all- rummen öf verlämnades försedda med f ullständig iiiredning ' af möbler, sii.ngklader, gardiner o. d.; hvad som fahtiades liar rodan till en.
del anskaffats genom Irikostiga gifvor f r b flere hall.
Det alltid offervilliga Göteborg har ej heller nu förnekat sin kiiiicia karakter.
En präktig trädgård, rik på fruktträd, bärbuskar och blommor samt nödtorftigt försedd med grönsaker, samt en vacker park med pittoreska klipp-partier tillhöra och omgifvti Hemmet.
Under den sommar, som nu snart förflutit sed !ii rekreations- hemmet öppnades den 1 juni detta år, har lefnadssiittet ctiirstiides
så mycket som möjligt pamint om ett Itenz och s&amp; litet som möjligt 0111 Z ~ r l U t r t i ~ g.
Detta beror till en stor del den utniiirkta före- stbudarinna styrelsen lyclrats erhålla i fröken Mi3artha.
Hamilton; iin- der hvnrs ledning den behagliga fiktionen uppr5itth&amp;lles, att hon är Hemmetus gästfria och viinliga värdinna och dess pensionärer hennes iubjudna och vällioirina gäster, för hvilkas trefnad och viilbefinnande hon sörjer sisom sage hon i dem endast personliga viinner, hvillret de helt naturligt blifva e£ter en kort vistelse p&amp; stallet.
Jag vill nu i korthet beslrrifva bi Eii (hg p&amp; Biiiigsbo.
Dagen anses börja kl. ' 1 2 9, d&amp; första friikostringningen väck.er de möjligen iinnu sofvaude - de morgonfrislza natiirligtvis obetaget att stiga upp s&amp; tidigt som dein behagar, hvarför ock » Baby » stundom börjar sin dog med en promenad t. ex. till Släps kyrka, ' 1 2 ini1 fran Bingsbo, eller något annat afliigset mål, under det hen- nes iildre uzedsystrar på nytt strgcka sig p&amp; » l&amp;ttjans ejderdiin,, i detta fall representeradt af förtraffliga tageliiladrasssr.
N. b.
Baby, sisom redan varande ett stycke på afvigsidan af 30-talet; har ej ansetts behöfva barnpigas vard men bär denua hederstitel slisoin varande yngst i kollegiet.
Kl. 9 efter andra frukostringningeri samlas man kring det rikligt iippdiikade friilrostbordet, hvarpa ser- veras: 1: o) gröt af hsfremjöl eller gryn med mjölk; %o) en varm lagad riitt samt 3: o) smör och bröd ined ost eller mesost.
Vid bnf- feton förser sig eulivnr med te eller kaffe efter behag; Skulle man önska något Ktet mellanmål p&amp; f. m., förser man sig vid fru- kostbordet med en snlOrg&amp;s.
Hvad slzall man nu göra?
iir frågan då friilrosten afsliitats.
Do som ämna gå till badatallet göra ntigon visit vid Billdal, Kyvilr eller nigot annat af de t a l ~ ~ i k sominarstiillena a id kiisten, före- taga någon annan läugre promenad eller helt simpelt göra ett be- sök hos tvätterskan.
De som älska » Waldeinsamlzeit » haf va sina bestämda ställen med hiingrnattor och triidgårdsstolar, dar maii ej stör hvarandra utan på siirskild inbjudning.
Eller ock väljer man med bok och handarbete, ensam eller .meii siillskap, plats i någon af trädgardens bekväma bersiier med trefliga soffor och stolar.
Stiindom inbjuder föreståiidarinnan frivilliga för att hjälpa henne sprita ärter, rensa bar och spenat, skala frukt o. d.
Hjälp att sy och miirka diverse linne för Hemmets räkning lämnas villigt af pensionärerna.
Somliga sköta på f. m. sin korrespondens och alltid synes
niigon vara sysselsatt med att liisa Götel~orgs Hanctelstic~iii~g, ilen enda tiduing Heminet har att bjiitla 1) h, w11 detta i följt1 af redtik- tioueus godhet att öfversiindu ett friexemplar.
- &amp; iiiii ritler stor twist p % lektyr inom Hernrnet.~ krets - vill man förnöja sig med Iiisrii~ig, måsto man gå till vaga på samma siitt som man foriloii~ plagade gölsa i Småland (15 mau ville ata sig iniitt -- sjiilf medföra livad Lehofvet kriiher.
Dock finnas utsikter till att crliiilla .- ett boliskfil) i sa- longen, och hm maii hås, säger ordspriket, iiog fir man ko.
i detta f n11 litar man på veilerbön~ncle uiiiceiiaters godhet.
Middagen, bestiteiide af » 2 riittei.
god hnsmansliost .&gt;, sfisoiii ordningsreglerna föreskrifva.
serveras vid vackert vader iite i fria liiften, eljes vid ett rikt blomstcrprydt mai bord.
Kl. 2 Hi.
iuictclags- timmen.
Enligt öfverenskomrnelsc ined tfidgiirdsmiistartii ~ g u alla pensiouarer ratt att mot en viss afgift i veclran sjalfva plocka och 1~onsnniei.a bar och fallfrukt eft,er behag, livarför iilan vid vacltc: .i viider gliigar sprida sig i trädgarden och förse sig med en liten önskad efterratt.
' Kafle med slcorpor serveras vanligtvis i det fria kl. 5.
Aftonmålt.iden, en varm ratt meii te eller mjölk samt, sriiiir, S.
Efter sopSu iitfIyktc.r, ~Ic~.aller- brud och skorpor, fiirtiiies stunder, 111iwi1t och sång i salongen, Iiisning och liandarheten kring 1amp: in sedan aftnarna blifvit lunga.
Redan fiire kl. 1 0 gtskil jcs siillsltapet.
I detta stilla, angenauia heiiilif fiirekomiiin stun (101il viilkoiima afbrott.
Utflykter med hyrda åkdon, dels till Sarö, dels till I&lt;iings- backa, ~GSsevadliolm m. fl.
stallen hnfva företagits.
Karnusdagar firas niirlielst nggon förevändning dartill kan uppletas.
Iiafferep, utklädningar, illiimination med kulörta lyktor och dylika eddu för- ströelser jainte verser och föredrag tillstiillas ock sasom afskeds- fester för nigon afresaude van.
Under vid pass 14 dagars tid roade sig det yngre släktet med allehanda lekar i G-et.
fria, sitsom varpa, pii.rk och hvacl de allt hette, under ledriing af en ung finsk la, arinrra, soin vid Niiiis genomgått en ~lekkiirs » och iiu var mycket ifrig atat iinder sin vistelse har få visa hvacl hon lart.
Viinner till Båugsbo pensionarer kominri st~iudoiii cyklande friin något af de många små bad- och !andtstiillena vid kusten.
Det iir trefligt att man vid snilana tillfiillen kan f i bjiida dciu pii kaffe eller en indlid eller till och med på ett nat.t#liiger, mot billig hetahing förstås och med förestitndarinnans tillåtelse.
Det torde nog i framtiden komma att bilda en behaglig hviloplatx för cyklande elrer fotvandrande lärarinnor och andra unga fi~mtiiumer.
Slriiggan af ett stort minn sviiifvar öfver Bångsbo och dess orngifningar.
Viktor Rydberg ska11 hafva tillbragt atskilliga somrar har.
H ~ U inalta B iir niimligen en: if de Hasselbladska arfviugarna, som doiierttt BRang6bo till dess vackra iindaidil.
En och aunan relik efter Iionom.
bevaras har ined den pietet, som ett stort ininue kriifver.
En valdig promenadkiiipp, med mera skal kallad påk, säges hafva tillbort honom, och en gaminal bandhund, lzallad Tyras, lefver p&amp; det iirofiilla men ovissa antagandet, att han tillhört Ryclberg eller skall briiltat följa honom på hans prorrienqder i nejden eller att 1 %.
hafva gilvit honom namnet Tyras efter Bismarclcs bekante ~Reichs- hund)) eller att han htwi / lstowe sltall ha Sirft sitt nanm efter den af V. R. benamnde hunden.
Under föïfliitna soininaren har Bingsbo mottagit ej mindre &amp; n 50 peiisioniirer på olika tider, af livillra visserligen iiagra blott iippe- hallit sig har en eller annan dag, men flertalet itskilliga veckor och n&amp;gra tillbragt hela eller nästan hela sin sommar har.
Stiiiidom lia auda till 16 bordsgiistor sainlats Iwiiig Båagsbo middagsbord; stundom har antalet nedgatt till 7 eller S.
Vid sliitct af augusti månad Iroinum nntiirligtviu de flesta att återviinda till sin verksairihet.
Dock vantas pensionärer afven tinder loppet af september ininad, siirslcildt en och anuan, som föi.
svag halsa åtnjuter tjiiustledigliet.
Måtte detta hem, stiftadt och doneradt af adelsinnade gifvsire, ' geiïoiri ytterligare ii~lelcuodigt bistfind vidmalrth8lla~ och utvidgas!
Cluwl.
Ne~rrum.
Se, d i ~ ~ ~ u z o vika, r ~ z n diiv hon p i r * fi ' m~z, vid och ~~zyrtvz
De internationella lcvinnokongresserna i Paris 1900.
II.
Scptcii~bcrltorigrcsscli.
I Dagnys I2: te hiifte Iiimnades en redogörelse fur den första af de stora kvirinolrongresser, som under viirldsiitsiilluiiigan agt rum i Paris.
Den öistti af dessa kongresser har uii ocksfi gtitt af sta- peln 5 - S september.
Dess ofticiella nuim lydde: Swottd (, ' o q r ~.
~ iztewnt.ionn1 des lerrwes et iristitiitiorrs f ' hlirti~~es, och den hölls soin den föregaende i Palais des Coiigr&amp;s p5 utstalluingsomrrldet.
-- Af referaten att döma tyclcas friimmande deltagare varit f$, itininstoile var det högst få fl %mlingar soin deltogo i disku3sionerna.
Det sy- nes ej hiiller ha varit stor skillnad p4 programmet för de bida lcon- gresserna.
Juuikongresuen sysselsatte sig iiock mera med yraktisku frBgor, septemberkongressen med politiska rattigheter.
Bich möt.cxia kommo också tili ungefiir samma resiiltat i fråga om 1rr: if och önske- mål.
Har må några af dem iippriilruas.
I arbetarefrigan: lika lön för lika arbete, en faststiilld afiöningsskala (prix do skrie) för allt arbete i fangelser, barmliiirtiga stif telser och kloster; stutens ingri- pande i förhållandet mellan arbetare och arletsgifvarc; samma skyilcls- lagstiftning för kvinnor som för mHn.
- I sedliglietsfrAgnu uttalade sig båda kongresserna f8r eil moral för bada könen, för rifskaffande af alla de paragrafer i lagen, som för iikteuskapsbrott idörnia straff för kvinnor, icke för mäii samt, förbjuda faderns efterforskande.
Vi se att i liufvndsal~ samma iimuen afhandlades under detta möte som under det föregående och att det referat, som d i lämnades, nara nog Iran galla för detta.
Beslut futtades a h c a här om dc franska Icvinnoföreningarnas tillslutning till the International C ' oiincil of W o - men samt bildandet af ett de franska kvinnornas nationdförl~iiud.
Ett detaljeradt återgifvande nf l~ongressförhandlingarna erbjii- der af här anförda s l d ej särdeles mycket nytt.
IXiremot iiro den franska pressens uttalanden om kvinnornas koiigress ej utan sitt intresse.
Den artikel, som den viirldsberömda Pari~t~idningeii » le Temps » haft i ämnet är i synnerhet beaktansviird och triiffar otvifvel- aktigt si % väl kongressens som den franska kvinnorörelsens karakter.
Den ar författad af den afven hos oss val kfinde teologit!
profossorii vid Sorbonnes universitet M. Sabatier och återges har i sina hufvud- dr ag.
, Denna veckan, sager M. Sabatier, » har i Palais des Congrbs 118llits en lrongress för kvinnans stiillning ocli rattigheter.
Den var icke den minst viktiga eller den som varit ininst vard att uppmark- sammns i Isongressernas rnd.
För det första var den internationell.
och flera stater Ilade ditsiindt officiella.
reprerentanter, bland andra Förenta Staterna, Ryssland, Frankrike, Belgien, Rainkiien in.
fl.
Men dess betydelse Ibg iiniiii mer i nntnlet och beskaffenheten af de frligor, soin varit under behandling, och i rikedoinen, allyimet, det pb v~rdefnll frickkunskap grundade innehallet i de rapporter som tinder densainina förekommit.
M: me Pognon, soni öppnade lrongressen, uttalade sin tillfreds- stiillelse med de framsteg, som kvinnorörelsen gjort under det gbngna kvartselrlet.
Det faller sig s v h t att förneka detta.
Kvin- norna ha icke eiiclnst viiclrt iippin8rlrsamhet p&amp; ' och framkallat in- tresse för bestaende förhiiillanden, dc ha icke blott &amp; stadliominit af- slsnffandet af skriande orattvisor och förvasfvat sig i s&amp; godt som alla civiliserade Iiinder vardefiilla rattigheter, inan miste darjainte erkiiiinn att lcvinnorörelsen (le fhinisme) blifvit en mycket stor social frAga, so111 fördjupar och föravårar alin andrn.
Maii lian diir- för ej förv8iia sig öfver ntt regeringar, politici, och nstioiialekono- mer agna kvinnoEi.&amp;gan en nppmiirksamhet som för hvart år %r i tilltagande.
Detta beror natarligtvia ej diirpii, att denna rörelse alltid fort- g&amp;tt och blifvit ledd med måtta ocli förstiud.
I densamma so111 i alla iniinskliga IriiltiirvBgor slrnll man finna s&amp; viil det befrulrt.ande, hiilsobringande vattnet som det osunda, stillastiiende slammet.
Det iir naturligtvis det sistnfmnda son1 betiicker ytan och först SI&amp;: i ögonen.
D#mf det misstroende och löje, hvarmed ett visst parti inom sainhdlet hiilsar alla feminismens yttringar.
Men förnuftet och riittvisau i förening Itira oss, att man bör vara p&amp; sin vakt mot ett liittsinnigt och ironiskt ringaktande och att betreiffande kvinnoiragans program taga afstand frbn det som ar omoget och fnrligt och siir- skilja det allvarliga och berattigade.
Mycket diiraktigt tal har man f i t t till lifa, inen ocksa mBngu förtraffliga satser, p&amp; ett förtpaffligt satt utvecklade.
Vi erl~iinnn visst, att bland de fordringar som fram- Indes frfin kongressens talaratol nagra voro förhastade, andra full- komligt oresonliga, men &amp; ter förekornmo andra, hvilka, ' ifall de ut- föras med klokhet och varssuiliet, skola bli af verklig social bety- delse och beteckna ett myclret viktigt framsteg.
Hvad man egentligen skulle vilja tillvita har berörda kongress ar att ha oinfattat för mycket, att ha upptagit för många frfigor samtidigt och att ha gifvit sainma iitryinme &amp; t alls fragor, oafsedt deras vilrt, hvarigenom de amnen, soin verkligen Sigde frainstå.encle ocli sakkiinoiga frainstiillare, icke komrno till sin ratt.
D i det gifves fA fragor mera viirda intresse &amp; n dem som röra kvinnans rattsliga och ekonoiiiiska stiillniag, önskade man att fa dein utvecklade p % ett kraftigt s8tt ocli att tyngdpunkten lades vid dem soin gro mest mogna och iitförbara.
.
Man förebrar kvinnorna - och de äro ej
okunniga därom - att vara allt för iiupulsiva, att.
låta sig beharskas och hänföras af känslan och fantasin och att.
de, ra1 inne p i en viig, fullfölja den till slut utan att kunna disciplinera sina krafter och lysena till det praktiska föratindets kloka rAd.
De iiro först58 i sin goda ratt, da, de ge OSS det svaret, att (le kanna en hel del man som i det afseendet Bro kvinnor.
Hiir riitt.vist detta irilgiiinent ii11 Gr, ar det icke tillfyllestgörande.
Segern m#ste kiipas till sitt gifna pris, och det skulle liggil i kvinnornas eget intresse at.t visa att de genom klokhet och sjalfbehiirskning hai ' va gjort sig förtjiin ta af so- gern och äro vuxna att skörda dess friiktcr.
För att citera ett exempel.
Det synes mig att krafvet pil politisk likstiillighet för ögonblicket ar förliastadt, i synnerhet i kviii nornas eget intresse.
Tri ha tillracklig möda att dra oss fram i deil frihet, som allmiin rösträtt fiir mannen fört med sig.
Hvilket folk skidle vilja utsattla sig för det oerhörda vågspelet att i morgon dag sliippa alla kvinnor vid 21 ars alder till valiirnorna?
Det finnes däremot p&amp; det rättsliga och ekonomiskn omrbrlet reformer att genomföra, som iiro möjliga och högst bohöfliga.
Hiirii försvara den civila lagens behandling af iiktenskapsfrfigan?
Den skyddar den rika kvinnans egendom, men den har intet gjort fiir cieiii som gifta sig utan äktenskapskontrakt, och dit hiir en öfver- viilildigande majoritet.
Hvarför liimnas arbetarehustrun helt och hH1- let åt inannens godtycke?
Han har iii riitt att iippbiira hustrilus lön, ja t. O. m. att sälja hennes smycken, bohag och kliidespersedlar för a t t f8 pengar till krogen.
Och inom ett annat omrade existerar en fråga som &amp; r mer an mogen, ja öfvermogen: förbiidet för f: i- derns efterforskande.
De flesta europeiska lagstiftningar hafva er- kiint riittvisan i e£ terforskandet och skydda ej liingre fiirförareii.
Frankrike står ensamt efter och vira clomstolar bevittna ofta skan- dalen att en ogift kvinna beliiges med h h d t straff för sina fik.
summade modersplikter, under det den man, som bragt henne i olycka, endast blir kallad inför skranket som vittne.
Hiir iniinga liknaude rattsvidrigheter värda atet reformeras kunde man ej h8r gberopa!
Kvinnorna skulle snart nog vjnua myndigheterna och den all- männa opinionen för sig, om de visste koncentrera sina krafter yi ' i dylika frggor och stafja sin otalighet inför andra.
Olyckligtvis har Irvinnokongressen statt inför eii stor fre- stelse, frestelsen att antaga en ravolutioniirt-socialistisk karakter.
Den har icke helt och hållet dukat under darför, men den har i c h heller stått emot med den energi, som den bort.
Det politiska socialistpartiet har legat i bakhåll för kongressen och det liar l i J t alltför stort intresse af att få densamma inrangerad imder sin fana, för att det icke uppbjudit all sin makt at.t rycka den med sig och med delvis lyckligt.
resiiltat.
En logik och en vältalighet, soni sätter allt pi % sin spet.s, som i stallet för friiktbiirandc utredningar kommer med upprorstal och harmfiilla manifestationer, soin begiir allt eller intet, kan vara saker på att göra effekt inför ett dylikt auditorium.
Man inarker icke att genom att predika en sainha.llsrevolution och den niivarande sociala ordningens upplösning gör, man praktiska reformer omöjliga, att det Sr detsamma som att sölra fiiste i luften, att förlora sig i det abstrakta, att sliippn bytet för skuggan: Hvad mer ar, lwinnorns liira nog dyrt få betala sin tilltro till socialister- nas insinickrande löiteu I kongressalarnn och s&amp; Iiinge det giiller att mnnifestera g&amp;r allt bra.
Men i.
verkstaden.
inför det dagliga lifrets nödviindign lrraf, hvilken iir viil den politik som arbetaresyn- dikatet alltid hyllat?
Jo, den att utdrifva kvinnorna så mycket soin möjligt friim deras arbetsfiilt för att ej.
behöfvn iiilderkasta sig deras konkurrens.
Kvinnan har endast tvii stora fiender: .mannens egoism och lidelse.
Det iir i synnerhet mot, dessa fiender, hvilka iiro desanlina i alla klasser och inom alla partier, hon bör eftertryclr- ligt fordra att staten liimnar henne sitt kraftiga beskydd.
Sophie Adlersparres stipendiefond.
vid Lyceum for flickor ..
Under arbetet för sitt stora mal, cle lrvinliga krafternas till- godogörande för samhiillot p&amp; olika områden, fann fru Adler- sparre snart att ett af medlen vore nnderliittandet af de ixngns ut- bildning.
Sii ~ippst~od hos henne tanken på bildandet af stipendie- fonder, en tanke soin viiclrte genklang i skilda delm af landet Öch redan burit ' vacker frukt i Fredrika-Bremer-förbundets studie- och yrkes.st ' pendier.
Ett tidigt bevis pli hennes intresse för idén ar emellertid tillvaron af den stipendiefond inom Lyceum för flickor, soin slcolnns förestaudara pietetsfullt iippkallat efter henne.
Fru Adlersparre, som varmt intresserade sig för detta hro- verk, anslog niirnligen redan 188 ' 2 behållningon af en förelusning till gi.uodpl&amp;t för en stipendiefond, afsedd att komma &amp; kola&amp; Iiir- jnugnr till godo.
Det lilla kapitalet, som Iiinge tillviixt blott genom förriintningen, har pá sista tiden och sarskildt i dessa dagar, da Lyceum för flickor kunnat fira sitt tjugufem8rsjobileu~n, vuxit betyd- ligt genom gåfvor af skolans vänner, lärare, lararinnor och f. d. Iiirjungar.
Tillskottet uppgar nu till framemot 1,600 kr.
På slrolans jubileidag, den 4 oktober, då ett stort.anta.1 af dess niivarande och f. d. liirarelrår och lärjiingar p&amp; eftermiddagen sain.
lats i de ined fanor och blommor festligt prydda salarna, höll rektor Sjöberg ett tal till Sophie Adlersparres minne.
.
Han ville be- gagua tillf&amp;llet att hugfgsta hennes namn, ett namn, som represen-.
terar hela det gåagna halfseklets striilvitn för deu svenska kvinnans utveckling och rgtt till arbete.
Han piminde om liiirii hos henne hangifvenheten för idén stod iifver alla personliga liiii~syii, ii: lgot.
som ibland kiincle göra att hoii föreföll vii1 fordrande.
Ucn d t inaii sig att hon, niix konfiikt Iriinde iippstR, var minst lika striiiig i for- clriugarna mot sig sjiilf som mot andra, muste man biija sig fiir noblesson i hennes Isarakter.
Rektorn sliit ined att.
i i p p a n u tleii unga skara, soin Iian hade oinlrring sig, att i tacksanit minne lierara den, som genoin sitt lifsverlr i s t många afseendcn lmnat vägen för dem.
- v = - - - -.
Undc~~sökiiiiig riiraiidc kvinliga k o n t o r s ~ och biatikbitr5dciis stc ?lliiiiig i Stockholni.
Ä r ' 1897 inläinilaile Fredrika-Bren~er-Fiirbuiitlet en ansökan hos atyrelseii för L o r h s k a stiftelsen om anslag fiir rerkst81- l ande af en iindersijkning rörandc liviiilign kon tora- och biitilibitriidcns i Stockholm nrbets- ocli löneförli~llaiiden.
Sedaii denna amiilaii blifrit bifalliiii och ett anslag s£ 1, C O kr.
för iiisanilande af priuiiiriipl~giftw stiillts till Fijrbnndets förfogandr kiindc dtb förberetlande arbtatciin fiir UII- dersökiiiiigen taga siu början.
Första btgiirden var uppriittandet af ett frUgc?!
' orriiul&amp;ï, hrartill det forniuliir, som begagnades vid den för n8gra Gr sedan rerlistii.llda, e n c p h m öfrer fabriksarbeterskornas .sti.illning, lades som grund.
T 22 olikt piiiilcter hoar ocli en af dessa sönderfallande i Berc eller fiirre dt1tnljwadc f ' r&amp;gor, %gdr bitradet.
att redogöra för sina arbets- och lefnadsfijrh8llandr * n.
1: lanil rqq) gitt- ter, soin snlunda begurdes för bedömandet af den arbetandes stiilliiiiig, mU framhållas: ArbetsgiEvarens namn etc.; bitriidets namn, födelseort, födelsetir och civilatAnd etc.; affarsgranens natur, bitri5dets stallning itioni affären och tiden för hennes anstallande diirstiides; arbetstiden (flera dotaljfrAgor); rast för mil tider; elevtid; aflöning (flera detalj Frkgor); silrakilda f i i r m h e r hos arbetsgifvaren; annat inkomstgifvande: irbete; semester, iippsägiiirigs- tid.
Dessa med flera fragor till belysande af bitriidets förlidllaiide till arbetet.
livad betriiffar lefnadsförhillande~ia begaras iippgii ' ter riirandc bitr8dets understöd af föraldrar, anhöriga eller andra: rörrnidr bostad (flern cletaljfriigor); utgifter för inackordering: för sjuk- ocli 1) egrafnings- kassor etc.; utgifter för aiiliöriga; ha !sotillstind; lokalens beskaffenhet o. s.v.
Den nasta htgiirden var spridandet af dessa cirknliir till dein fik Iivilka ile voro afsedda.
Detta skedde med tillhjiilp af en diirfiir Iiimplig person, hvilken vid bcsök i de olika alfiirslokdt !riin.
liiinnadt * förlilariiig a n g h n d e afsikten ined iiiidersökniiigen samt siikte, sii vitlt iniijligt: pcrson- Iigen iiihiiintn svaren ocli insamla de i fyllila cirkiil8rcn.
TJnrter arbcteta gång visade det sig nogsamt med hvilka svilriglieter det r a r förenatlt, i synnerhet beroende af den totala brist pb organisation: soin utmiirker
denna stora klass af arbeterskor, till skillnad från de arbeterskor som aro anställda vid fabriker.
M %nga af de tillfragade ansågo undersökningen som en otillbörlig inblandning i deras enskilda angeliigenheter och nekade lamna några upplysningar, Rörande löneuppgifterna förklarade en del biträden, att de ej kunde Iainna några sådana: emedan de befarade att en kunskap darom skulle medföra beskattning?
andra siisago sin lön s % liten att de khnde sig generade att nämna summan.
Af lilr anförda sid, Iivar- till komma andra för vidlyftiga att h k upprakna, är det latt att förstå, att trots det energiska sätt p&amp; Iivilket undersökningen bedrifvits antalet af de inghngna svaren ej statt i förhAllande till antalet af de utfärdade friige- f ormulären.
Undersökningen har emellertid ej stannat vid har niimiida Itg8rder.
För Iiontrollerandet af biträdenas uppgifter liar ett sarskildt friigeforninlär af ungefär motsvarande inneliAl1 tillstallts de respelrtive arbetsgifvarna janite en af Fïedrika-Breiner-Förbulidets ordförande undertecknad skrif- velse, med en vördsam anhhllaii att herrar affärsmln mhtte af intresse för saken bistå Förbundek i dess arbete för liar Aberopade statistiska utredning.
De med anslaget från L o r h s k a fonden förbundna villlioren: insam- lande af priinäruppgifter, ar0 nu uppfyllda, och resultatet af arbetet före- ligger i n %gra hundratal ing&amp;ngna svar från kontors- och butikbiträden inom en stor del af hufvudstadens affärs- och handelsfirmor.
Det sålunda insamlade materialet kommer n u att underkastas en statistisk bearbetning.
Ehuru, som redan niimlits, de erhållna upplysningarna iiro alltför otill- rackliga för en uttömmande statistik, erbjuda desamma likväl mycket af beaktamvardt intresse s % vii1 u r nationalekonomisk som filantropisk syn- punkt, livilket otvifvelalrtigt den kommande bearbetningen af undersölr- ningsmaterialet skall utvisa.
, Arbetet har stått under ledning af fruarna A. Montelius och A.
Höjer under samråd med doktor J. Leffleï, v8r mest fremst8ende auktoritet inom arbetarestatistikens oinrhde.
.
.
Fïedrikn-Bremer-Förbundets föreliisiiiiigssei-ie tager sin början m h d a g e i i den 29 okt.
och fortsätter de 5 följande måndagarna.
Första förelasningen, Behandlande ~ K v i n n a n i norden för 1,000 år sedans.
halles af professor Montelius.
Serien kommer för ÖfBgt att omfatta: 5 nov.
Geijer-afton: föredrag och musik.
12 nov.
riksantiqvarien Hilde- brand: Saga och historia.
19 nov.
Fröken Gina Grog: Camilla Collett.
26 nov.
professor Schuck: Lifvet i Vadstena kloster, samt sista serieafto- lien den 3 december en inusikalisk-deklamatorisk soire.
- Seriebiljett till ett pris af 5 kr.
samt enkla biljetter i 1 kr.
erhållas på Fredrika-Breiner- Förbundets byra samt i hrr Samson &amp; TVallins och Sandbergs bolilhdor.
T. Allniiiiiiia Stipendiefonden.
Genom lokalkoinit8n i Blekinge liar till länets insats i ofvannamnda fond ÖEyarlemnats kronor fyrntusen- sjuhundrasextionio 62 öre (4,769: 62).
staty at Fredrika Bremes, Svenska Dagbladet innehåller j sitt nummer för 19 okt.
i anleduing af den af en insändare framkastade tanken om resandet n£ en staty åt Fredrika Bremer en varmt skrifven artikel af Hilda 8achs.
Uppsatsen börjar med den förmodan att iden icke torde vara främmande för Fredrika-Bremer-Fikbundet.
Afren om Pörbiiudet icke haft någon sådan tanke, iir den i alla fall viird ut t uppmiirk- sainmas, hvarför vi ej tveka att Iiar meddela niigra iititriig af Zrii Sachs ' artikel.
Den börjar med att pilpeka deii moderna skandi- navisinens ide om resandet af en minnesstod &amp; t drottning Xargareta.
Etan att.
ingå på skälen för eller emot ett förharligande af den inedeltida drottningens minne anser artikelförf., att i stiillet för att söka det, som ar vardt d i r hyllning, feinhiindra år tillbaka i t,iden, borde vi » förha.rliga det, som iiger varde just för var tid, det, som At oss medfört nya tankar, som peka mot framtiden!
a samt vinn- lägga oss om att &amp; ra dem som visat oss nya vagar i B tankens rike&gt;, » som sökt leda oss ut ur fördomarnas hiindramilaskog, som latit nya land och ljusa oanade vidder liiigra för vHr ande:).
Vidare heter det: » Fredrika Bremer ar denna de nya riktningarnas personlighet jag har ela at niimnrr, den kvinna, Pt hvilken \ - i, det nliticia Sveriges döttrar, med mera fiillgodt slriil kunna skanka en hyllningens min- nesstod an åt den för oss tämligen oklara.
medeltidsfurstirinan.
För hennes skönlitterära betydelses skull Hr det icke jag d l resa cn staty i t Fredrika Bremer - vi iiga författare större an hon, som ännu salrna en sadan - men de frön tlll viickelse och iitvecklhg hon nedlagt i dessa verk, men den maning till ett framåt, till lik- stiillighet och frihet för halfva miinskligheten, och med den ocksi2 för hela slaktet, som talar ur dem, det ar de gAfvor för Iivilka Iion ar v&amp;rd att skattas och aras.
----- Den som hos oss först vagade böja en rost iir det instiingd- hetens djup, dar kvinnorna då dvaldes, vagade sciilla frain i dagens ljus omyndighetens själsmördande makt, som talade milcit och liignt och Hart, så att alla måste höra henne, det rar Fredrika Rremer Framtiden måste genom kvinnornas frigörelse fylla rattflirrlig- hetens enklaste kraf: vår tid skiille hedra sig genom att g isa att den förstod hedra den som först höjde rösten dlirför.
Äfren de, som, icke vilja gå s&amp; låogtc, kiinna utan betlink- ligheter vara med om att ara den blida reformsökarinnan.
De möj- ligheter till kunskaper, utbildning och sjalfförsörjning, som hon ifrado för och som efter hennes dagar tagit gestalt; om deras välsignelser finnes vii1 icke mera Bn en mening hos bade man och kvinnor, iifren om nagra anse det böra stanna diirvid.
Tanken att uppstiilla en bild af den till det yttre oansenliga, stilla, ildrande damen - tv såsom åldrande ar det hon var den hon var, som sadan tankte hon sina yngsta tankar - på en offentlig plats ' i var hufvudstad bör icke synas öfverraskande eller brutal.
Man, som icke varit skönheter och som blifvit afbildade i sin af- skrackande fula, moderna drakt, ha dar funnit en plats.
Meningen ar icke heller att hon borde stallas på ett bullrande torg, diir dagens id skulle föra sitt jdrtande hvardagslif omlrring henne; i en af våra parker borde hon stå - finnes det månne icke plats i något fred- ligt hörn af Huinlegfirden, dax barnen kunde leka omkring henne och stilla promenerande öfverraskas af ett kvinnoansilrtes mildhet, nar alla andra stoder endast visa manliga drag?
Hon skulle naturligtvis - så tanker jag mig henne - afbildas sittande.
Femtiotalets veckrika drakt skulle i mjuka linier hölja den spada gestalten, spetsmössans afrnndade flikar .prydligt f alla ned på ömse sidor af hufvudet, ansilctet orngifvet af det vackert nedkammade håret och med det mildt förstående kloka uttrycket slrulle låta sjillens ungdom och skönhet lysa fram ur de något tröt- tade dragen.
I handen - den lilla handen som var berömd för sin skönhet - skulle hon hålla en bok, icke ensamt för att antyda hennes författarverksamhet, utan ocks % för att beteckna hennes lef- vande tro p % vetande och på ljnsets seger.
.
.
Så ar det jag tan- ker mig henne, s;, synes det mig, tir det en konstnars hand borde mana henne fram för våra blickar.))
Från skilda håll.
Kvindelig Lzeseforeiiing i Köpeiilianm.
Den 1 oktober invigde denna förening sin nya lokal vid Amagertorv med en animerad festlighet f ö r medlemmarna, hsarvid det öt ' verrkiclrtes At den viirderade ordföranden, fröken Sophie Alberti, en tacksainhetadress textad p i pergament och förvarad i ett fodral af drifvet silfver.
Vid supdn Iiöl1 bl.
a. den gamla förlattar- innan fru Magdalene Tlzoresen ett tal p&amp; vers.
Den ljusa och rymliga lokalen ar försedd med möbler i kompo- sition af artisten Harald Slott-M@ller, och det hels a r synnerligen sniak-: fiillt inrattadt .. Tidskriftsruminet prydes af en keramisk haut-relief af f r u Agnes Slott-Ydler, en gåfva frbn medlemmarna.
Föreningen r8Bnar 1,500 medlemmar och äger ett bibliotek på öfver 18,000 band.
Till Fredrika-Bremer-Förbundet insänd perio- disk litteratur 6 sept.-2,5 okt.
1900.
Svensk: Eira n: r 17- 19.
Folkskolans barntidning ii: r 27-32.
Helsovannen n: r 18-20.
Heintrcfnaci u: r 26-32.
Hemat n: r 10.
Iduii n: r 35-42.
Jordemodern n: r g- 10.
ICyrklig tidskrift n: r S.
Läsning för lienimet n: r 4.
Kordisk tidskrift n: r 5.
Xya bokhandelstidningen n: r 36-42.
Ord och bild n: r g. Pedngogisk tidskrift n: r 7-8.
Saga n: r 15-18.
Sedlighetsvhnen n: r 4.
Slöjdundervisningsbladet n: r 7-8.
Svensk bokhanclelstidning n: r 36-42.
Svensk damtidning n: r 56-42.
Svensk lararetidniog n: r 36-43.
Svensk iniisiktidning n: r I 3-1 6.
T7arin n: r g. Finliinadsk: Finsk tidskrift n: r g. Kutid n: r 5.
Korsb: Husmoderen n: r 25-30.
Nylzende n: r 18-20.
Crd n: r 55-38.
Dansk: Bog og Kaal n: r 9-10.
] &lt;vinden og Sainiiindet n: r 36-41, Kvindernes Blad 6 sept.-18 okl.
Tysk: Blätter des Badisclien Frauenvereines n: r I 7-20.
Deuische Hausfrauenzeitung n: r 37-43.
Die Frauenbeweguiig n: r 18-20.
IJokuinente der Frauen n: r r 2-14.
Monatsbericlit des Vereins cliristlicher Lehrerinnen n: r Neue Bahnen n: r 18-19.
Engelsk: T h e Englishwon~an~s Review n: r 4.
T h e Nurses ' Journal n: r 9-10.
The Nursing Record n: r 649-6js.
T h e \ \ ' oman ' s Journal n: r 34 - 40.
10.
