# ID: svediakorp-per1917
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1910
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 42,798
# sentences: 1,103
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N=R 5 1 (1250) GAMLA, S Ö N D A G E N D E N 18 D E C E M B E R I.
1910.
FORFALLANDE borg, ett otacksamt öde dig drabbat Ty för allt hvad du ger, dig ingenting gifves i gen- gäld!
Sålunda tänkte jag nu under seklernas växlande skiften, Där jag vid skogen stod kvar — så drömde jag — blickande hän pä Borgen, som öfvergifven och tom låg i ödsliga par- ken — * Och hvad hände ej nu!
Dä kommer en man ifrån norden, Träder beslutsamt in på den länge föraktade går- den, Svänger sitt trollspö i luften och se — liksom Fenix ur askan — 23:DJE Reser ARGT.
sig upp utur vallgrafvens-.djup, från kana- lernas botten Slottet det gamla, sagornas sloit, sem sjunkit i glömska^ Höjer sig äter bland spillror och grus uti dagen och stiger, Stiger med tinnar och torn, förskönadt, åter i höj- den.
Sä jag vaknade upp utur drömmen, som hållit mig l * « ' fången.
Ej blott en dröm det dock var, det var slottets sanna historia.
G.
B. i Trolleholm år 1900. \ \ Gustaf Bonde.
I i D e t skulle t a g a för l å n g lid a t t foga t e x t till d e i l l u s t r a t i o n e r, som I d u n i d a g b r i n g a r och ä n n u o m ö j l i g a r e skulle d e t v a r a a t t p å e n tidningsspalts begränsade utrymme beskrifvande g e n o m g å s l o t t e t s alla v å n i n g a r.
Den speciellt i n t r e s s e r a d e h ä n v i s a s t i l l: " T r o l l e h o l m förr o c h n u " samt Harald Boklund: " Trolleholm. "
D E N S O M N U gör ett besök vid T r o l l e h o l m, h a r s v å r t a t t föreställa sig, h u r d e t s å g u t, d å det l å g " öfvergifvet o c h t o m t ".
Man m å s t e t a g a p l a n s c h e r, i n b i l l n i n g och s l o t t e t s pietetsfullt u p p t e c k n a d e h i s t o r i a till hjälp för a t t få e n n å g o r l u n d a t r o g e n bild af d e n forna m e d e l t i d s b o r g e n, som d å u n d e r n a m n e t E r i c k s - h o l m v a r e t t af S k å n e s m e s t k ä n d a h e r r e s ä t e n.
T i d e n h a r f ö r ä n d r a t m y c k e t — sin v a n a t r o - g e n — m e n a n n o d o m i n i 1 9 1 0 l i k a s o m 4 0 0 år t i d i g a r e ä r " s a g o r n a s s l o t t " v i d a b e r y k t a d t, och E n d a s t helt flyktigt ett p a r ord om d e t m e s t sevärda.
S å t. ex. d e e n a s t å e n d e v a c k r a g y l - lenläderstapeterna i salongen, hvilka legat bort- glömda på en vind, k a n s k e i å r h u n d r a d e n, m e n som n u fått k o m m a till s i n r ä t t.
Dessa orna- i dess s a l a r s t r ö f v a r f r ä m l i n g e n med tacksam vördnad, erkän- nande det outtröttliga arbete, hvilket dess nuvarande ägare, grefve Carl T r o l l e - B o n d e n e d l a g t p å a t t å t f ä d e r n a s stolfa b o r g förläna äkta glans och ä k t a v ä r d e.
In i d e t a l j h a r r e s t a u r e - r i n g s v e r k e t bedrifvits u t a n a t t d o c k forna s e k l e r s e g e n d o m l i g - h e t e r i t o r n, v i n k l a r och v r å r alltför ä n g s l i g t " s t i l r e n t " s l i p a t s bort.
m e n t e r o c h figurer i g u l d, silfver och v a r m t r ö d t ä r o s ä l l s a m t lifliga l e g e n d f ö r t ä l j a r e från svunna tider.
M a n s e r p å d e m och föres i tankarna bort p å e t t gustavianskt gästabud, e t t l y s a n d e a d e l s b r ö l l o p eller e t t icke m i n d r e l y s a n d e — graföl.
I grefvinnans s k r i f r u m m ä r - k e s d e n o c k s å p å i l l u s t r a t i o n e n t y d l i g t fram- trädande charmanta gobelängen, föreställande januari.
D e n a n s e s v a r a väfd af G.
S a n e t i s l u t e t af 1 6 0 0 - t a l e t.
I f ö r m a k e t ofvanför d e n ö p p n a spisen h a i n s a t t s g i p s a f g j u t n i n g a r af k a k e l, h v i l k a påträffats v i d g r u n d g r ä f n i n g af f l y g l a r n a till s l o t t e t.
D e s s a l ä m n i n g a r från 1500-talets borg sammanpassades d å med e t t b e u n d r a n s v ä r d t t å l a m o d för a t t af h u n d r a t a l s s k ä r f v o r få n å g r a hela b i l d e r.
D e n t r e d j e s l o t t s f r u n, h v i l k e n s n a m n helt s ä k e r t k o m m e r a t t som e t t b l i d t och ä l s k a d t eko å t e r k l i n g a i T r o l l e h o l m s m i n n e n a, ä r d e n nu- varande härskarinnan, grefvinnan Eva Bonde, född Leijonhufvud.
Hennes både yttre och inre p e r s o n l i g h e t framstår bäFt för v å r a läsa- r i n n o r, om v i l å n a d e ord professor L j u n g g r e n skrifvit till h e n n e efter a t t förut h a s t r ä n g a t sin l y r a till S o p h i e B r a h e s och V i v e k a T r o l l e s lof: " Sist den tredje, enheten af båda!
Som den ena mild, hon vet med takt Likt den andra klokt att styra, råda, Men med godhets, med behagets makt.
" j H å g k o m s t e n a f grefvinnan E v a B o n d e ä r för m i g som doften af h v i t a r o s o r u n d e r e n still- s a m t b l å h i m m e l, n å g o n t i n g ljuft och v a r m t, som vill glädja u t a n a t t p r u n k a.
Till sist m å s t e m i n a ä r a d e l ä s a r e följa med u p p i biblioteket.
D e t ä r icke e t t p a r skåp, icke e t t r u m, u t a n e n v å n i n g, d ä r v ä g g a r n a ä r o k l ä d d a m e d i n - och u t l ä n d s k a Det måste sägas, a t t det var i en lycklig stund Trolleholm kom i sin n u v a r a n d e ägares händer, t y dessa h a med den kärleksfullaste o m s o r g v ä r n a t o m d e m i n n e n, d ä r b o t t, allt s e d a n O t t e T h o t t s och d e s s husfru S o p h i e Bra- bokskatter.
P å alla d e s s a l i t t e r ä r a h ä r l i g h e t e r får e n l y c k l i g b i b l i o t e k a r i e frossa d a g e n i ä n d a, afskild från d e n o n d a v ä r l d e n, och vill h a n h v i l a ö g o n o c h t a n k a r, k a n h a n g å fram till e t t af f ö n s t r e n och blicka u t öfver v a l l g r a f v a r n a s t y s t a v a t t e n m o t p a r k e n s löfmassor eller m o t d e n m ö r k a r a n d e n af en b o k s k o g s djupa d u n k e l.
T y v ä r r k a n j a g i n g e n t i n g s ä g a om T r o l l e - holms säkerligen präktiga trädgårdar.
Det reg- n a d e h e l a t i d e n u n d e r m i t t b e s ö k, och hvarje försök a t t t r o t s a e l e m e n t e r n a t i l l b a k a v i s a d e s m e d e n s t ö r t s k u r, m e n i n t r y c k e t af d e t v ö r d - nadsvärda adelsslottet, n ä r vagnen rullade in p å d e s s g å r d, skall j a g s e n t f ö r g ä t a.
Det är alltid e n t j u s n i n g a t t förflyttas från n u t i d e n till g å n g n a s e k l e r, och j a g erfor i d e t t a ö g o n b l i c k en n ä s t a n ö f v e r s v a l l a n d e t a c k s a m h e t m o t den, som s k y d d a t d e r ö d a m u r a r n a vid T h o t t a r n a s stolta Ericksholm.
hes d a g a r.
D e flesta af I d u n s l ä s a r i n n o r stå k a n s k e f r ä m m a n d e inför b i l d e n af det g a m l a E r i c k s h o l m s v ä n a s l o t t s f r u, S o p h i e B r a h e, den s t o r e a s t r o n o m e n s s y s t e r, m e n för d e m, som hålla af a t t s m e k s a m t b l ä d d r a i h ä f d e r n a s gul- n a d e blad, f r a m t r ä d e r d e n n a s ä l l s y n t a person- lighet s o m e n ljus och själsfin d r ö m m i d t un- der k r i g s b u l l r e t s och v a p e n s l a m r e t s h ä r s k a r t i d.
I e t t l å n g t s e n a r e t i d e h v a r f fick T r o l l e h o l m å n y o e n slottsfru, h v i l k e n s e n t s k a l l f ö r g ä t a s, n ä m l i g e n d e n kraftfulla r i k s g r e f v i n n a n V i v e k a Trolle.
V a r S o p h i e B r a h e d e n h e t a, för ö d e t s v i n d d r a g alltid flämtande l å g a n, k u n d e d ä r e m o t r i k s r å d i n n a n s y m b o l i s e r a s s o m d e t h ä r d a d e stå- let.
E n d a g k o m m e r förvisso h e n n e s h i s t o r i a a t t skrifvas; förarbetet är redan undanröjdt genom grefve Carl T r o l l e - B o n d e s flitiga och •energiska s a m m a n f ö r a n d e af bref och h a n d l i n - g a r från d e n n a t i d.
F l e r a för a r k i v f o r s k a r e n värdefulla v o l y m e r h a r grefve T.
- B.
o c k s å skrif- v i t om famiJjeegendomen och dess h i s t o r i a.
ELISABETH KUYLENSTIERNA-WENSTER.
De som köpa utaf Rosenfors hafregryn och Hafre-Sundhetsmjöl fä alltid fall valuta, för sina penningar.
Tillverkas under läkarekontroll oeh erhålles uti alla välsorterade speceriaffärer.
Partilager i Stockholm hos Aktiebolaget Wahlund &amp; Grönblad, Vördsammast Aktiebolaget Roasnfon Brak * Nya Vtlskvarnar, Roranfon.
— 622 — Inree.
Varumärk *
Advent.
Gumman släppte taget i förklädet, enriset t u m l a d e u r, n e r på v ä g e n vid v a n d r a r e n s fötter, m e n h o n lät d e t l i g g a.
D e s k u m m a g u m m ö g o n e n Af Hanna Söderlund.
h a d e fått e t t ångestfullt u t t r y c k och den l e d i g a h a n d e n p l o c k a d e oroligt p å den s l i t n a s c h a l e n, LAGTRÖSKAN g å r från g å r d till g å r d, som v a r v i r a d om b r ö s t e t och k n u t e n på r y g g e n.
t a k t f a s t k r a f t i g t, e k o t af s l a g e n dallra Efter e n l å n g s t u n d k o m d e t e n r ä d d fråga.
s k a r p t i luften.
D e t ä r frostkalit o c h k l a r t V i s s t e h a n h v a d d e t blef af p o j k e n s e ' n.
och r i m f r o s t e n h a r k l ä d t u n d e r n a t t e n.
Björ- k a r n a s s k ö r a n a k e n h e t ä r s v e p t i s k i r a s t e slöja, — J a mor — här är han.
a l l é e r n a s k r o n o r s e u t som h a d e d e l u t a t s i g — Å h — å h Adolf.
Den gamla satte sin samman och bygdt ett konstrikt hvalf o c h h å r d a s k r y n k l i g a h a n d för ö g o n e n och b ö r j a d e barrskogen står pudrad, högtidlig o c h stilla g r å t a, s å t r ö s t l ö s t öfvergifvet o c h stilla som som i ljust a l l v a r.
R ö d r i n n e r solen u p p b a k o m endast gamla, trötta människor gråta.
Sonen all rimfrost, den r i t a r l å n g a f l a m m a n d e r ä n d e r s å g p å h e n n e, s e d a n p å e n r i s e t, s å böjde u t å t h i m m e l n, l e t a r s i g i n b l a n d b u s k a r och h a n s i g n e r och b ö r j a d e p l o c k a u p p d e t, för- s n å r och t ä n d e r i g å r d a r n a s fönster.
D å bör- k l ä d e t fick h o n själf hålla i. j a r rimfrosten a n d a s p å h u s t a k e n, s t o r a d r o p p a r — I s k a väl ha d e t h e m, m o r, s a d e h a n m e d • falla n e r p å m a r k e n, och d o m h e r r a r n a, s o m o k l a r r ö s t, I b r u k a d e j u alltid p y n t a till h e l g.
s u t t i t h o p k r u p n a i e n s y r e n h ä c k, börja k v i t t r a M e n a t t I o r k a t h å l l a p å m e d d e t alla å r e n, och h o p p a och d e r a s b r ö s t l y s a ä n b j ä r t a r e i för d e t ä r väl p å d e t g a m l a v i s e t d ä r h e m m a.
solen.
D e b r u k a d e s l å s ö n d e r b o r d och s t o l a r och slåss m e d v e d t r ä n, och e n r i s e t s p a r k a d e s ihop E n u n g m a n s t å r v i d b y n s k o r s v ä g och s e r till s o p h ö g a r i h ö r n e n.
sig r u n d t omkring, åt gårdarna s o m ligga s p r i d d a invid s k o g e n s u t k a n t, h a l f v ä g s i b a c k a r n a Hon plockade medan han talade.
E n så ' n och m i d t u t e p å fälten, d ä r h ö s t r å g e n s k j u t i t stackars eländig m o r han hade.
Hon mente brodd.
H a n s blick dröjer l ä n g e vid k y r k a n väl i n t e s å illa som d e t blef, n ä r h o n s k i c k a d e och s k o l a n, som h a l a n d s v ä g e n e m e l l a n sig, m e n i v ä g b a r n e n efter v e d p i n n a r och p o t a t i s och än l ä n g r e dröjer den vid e n s l i n g r a n d e a f t a g s - m j ö l k a s k v ä t t a r, allt p å oloflig m a r k.
När man v ä g, som förlorar sig vid s k o g s b r y n e t.
v a r gift m e d e t t s å ' n t fyllesvin, fick e n v ä l hitta p å utvägar.
N u v a r d e t f ö r r e s t e n icke S å l y s s n a r h a n h u r s l a g t r ö s k a n g å r och börjar m y c k e t k v a r af h e n n e, e l ä n d e t h a d e r å d t p å r ä k n a: d ä r ä r d e t t v å m a n, d ä r fyra, d ä r s e x, henne riktigt.
i O p p e b y n ä r d e t å t t a som v a n l i g t.
Månne far v a r d e n å t t o n d e äfven i å r?
— — — — H å l l i förklädet, mor, annars tappar I riset igen.
G u m m a n t o g h a n d e n från ö g o n e n E n gammal gumma, en ynkligt liten o c h och f a t t a d e t a g i f ö r k l ä d e t.
t u n n, k o m m e r t r a s k a n d e v ä g e n fram.
H o n b ä r en k n i p p a färskt g r a n r i s p å a r m e n, och u r för- — T a c k, s a d e h o n o c h n e g ö d m j u k t för klädet, s o m hon håller upp med ena handen, s o n e n, för h o n v a r i n t e v a n vid a t t n å g o n s t i c k a n å g r a e n r i s k v i s t a r fram.
plockade upp åt henne.
Går d u m e d h e m å t?
— J a g hade t ä n k t det.
J a g har arbete inne V a n d r a r e n v ä n d e r s i g om vid l j u d e t af d e i sta ' n, och d å j a g v a r så nära, tänkte jag k l a p p r a n d e s t e g e n, och v i d å s y n e n af g u m m a n d e t inte v a r för t i d i g t h ä l s a p å efter t i o å r.
blir h a n s a n s i k t e h a s t i g t f ö r ä n d r a d t.
Det r y c k e r k r i n g ö g o n e n och sliter i m u n v i n k l a r n a, i b l i c k e n D e b ö r j a d e v a n d r a framåt v ä g e n och s o n e n kommer det e t t s å underligt skimmer.
S o m k ä n d e, h u r b i t t e r h e t e n vid h v a r t s t e g gick allt om n å g o n s a g t d e t, v e t h a n, a t t g r a n r i s e t s v å r a r e till s i n n e s.
s k a l l l ä g g a s framför en f a r s t u t r a p p a och e n r i s e t — Ä r far l i k a d a n?
skall s t r ö s p å golfvet, u n d e r b o r d och b ä n k a r, — Han h a r legat p å lasarettet mest ett i d e n m ö r k a s p i s e l v r å n — öfverallt.
halfår och ä r allt s k r a l ä n.
N a r de s l a g t r ö s k a d e i O p p e b y n, b r u k a d e h a n alltid v a r a å t t o n d e N ä r g u m m a n g å r förbi h o n o m u t a n a t t k n a p - m a n, m e n i å r får h a n s i t t a öfver.
p a s t s e u p p, h e j d a r h a n h e n n e m e d e n fråga, utkastad på måfå.
— I O p p e b y n b j ö d s d e t alltid p å b r ä n n v i n.
S u p e r h a n än?
V i s s t e h o n v ä g e n till A n d e r s E l i a s s o n.
— Å h — d e t ä r j u s t i n g e n t i n g å t a l a om — J o, d e t v i s s t e h o n g r a n t, och h o n börjar s e ' n h a n blef sjuk.
beskrifva m e d e n t u n n r ö s t o c h p e k a r m e d granriset.
Om h a n gick d i t å t och s e d a n d ä r å t S o n e n gaf m o d e r n e n h v a s s blick.
H o n v a r och s å t o g a f - - s o m förr, b a r a s t r ö k öfver u s e l h e t e n.
— S y s k o n e n då?
— V a r h a n från socknen?
F r å g a n v a r s k y g g m e n k u n d » i n t e dölja n y - — J a, d ä r v a r t v å i Amerika.
D e skref fikenheten.
I n t e precis.
M e n h a n h a d e v a r i t aldrig.
F ö r E s t e r h a d e d e t g å t t illa, h e n n e s h ä r förr, j a l ä n g e s e ' n.
barn hade hon hemma.
D e t v a r en flicka, s o m hette Gerda.
H o n v a r n ä r a nio å r, och h a n Om h a n d å ville s ä g a n a m n e t, så k ä n d e h o n k u n d e a l d r i g t r o, s å ' n hjälp h o n h a d e af h e n n e.
kanske igen honom.
U t a n G e r d a h a d e h o n a l d r i g k u n n a t r e d a sig, — Å h nej, det namnet var inte s å vackert så h a n ville n ä m n a d e t, m e n i alla fall s å — så a t t — k u n d e h o n k o m m a i h å g e n p o j k e, som v a r i t — D a v i d d å!
afbröt s o n e n f ö r b i t t r a d t.
d e n v ä r s t e i b y n, en r i k t i g k l i p p a r e?
H a n bru- — H a n t j ä n t e d r ä n g och l ä t h a n b a r a b l i k a d e stjäla v e d u r v e d s k j u l e n, p o t a t i s u r k ä l l a - b r ä n n v i n e t s å — och A x e l v a r gift och h a d e r e n, tjufmjölka k o r n a n ä r d e gick på b e t e, och två barn.
M e n finge far s e h o n o m, Adolf, n ä r d r ä n g a r n a s a l a d e till j u l b r ä n n v i n, s p r a n g s k u l l e h a n allt bli glad.
h a n o c h s a m l a d e u p p p e n g a r n a och b a r dem — S k a n u o c k s å d e t k a l l a s för glädje a t t se till den som skulle k ö p a — och s e ' n fick h a n d e n s o m fått lida för f ä d e r n a s m i s s g ä r n i n g.
v a r a m e d och s m a k a å b r ä n n v i n e t.
— H a n ä r g a m m a l och sjuk och t å l så lite, — Åh, käraste d å — granriset gungade p å s a d e g u m m a n m e d oro i r ö s t e n.
gummans arm, h o n snodde med hufvudet åt S o n e n s k r a t t a d e till.
alla håll, m e n v a n d r a r e n t i t t a d e h o n i n t e å t — N å g o n s å r ä d d som h a n s mor fanns väl i n t e, å h k ä r a s t e, för e t t s å ' n t s o r g e b a r n.
r ä d d för m a n, r ä d d för b a r n, r ä d d för g r a n n a r, för sig själf och a l l t i n g.
S i t t g r a n r i s och s i t t M a n n e n s ö g o n k n e p o s i h o p, d ä r s k ö t en kall e n r i s v a r v i s s t d e t e n d a h o n hållit fast v i d, hård blixt u r dem.
den e n d a t r ö s t e n och d e t e n d a h o n k u n d e l e k a — G o s s e n blef förstås fast till slut, fick helg med.
offentlig a g a — och s å s k i c k a d e s h a n i v ä g till e t t s k y d d s h e m.
— I k a n vara lugn, mor, j a g t ä n k e r inte S Begär alltid granit-emaljerade KOCKUMS K o k k ä r l OBS.!
F a b r i k s m ä r k e t.
och syrefasta.
Prisbilliga.
Fäs pä begäran öfuerallt i i hela världen.
Giftfria — 623 ställa till a n s v a r, s v a r a d e s o n e n, m e n h a n kände a t t lusten fattades åtminstone inte n u.
G u b b e n s a t t och v ä r m d e sina fötter v i d s p i - s e l n, n ä r d e t r ä d d e in i s t u g a n, och v i d fönster- b o r d e t s a t t d o t t e r d o t t e r n och r a b b l a d e u r e n psalmbok.
— D e t ä r Adolf, far.
G u m m a n h a d e s k r a m - lat af s i g tofflorna i f a r s t u n o c h k o m på s o c k o r n a in.
Gubben hade ingenting hört.
— J a, god d a g, far.
S o n e n s t e g fram till den gamle och r ä c k t e h o n o m h a n d e n.
— • S k a d e t v a r a Adolf, som b lif vi t e n s å ' n fin h e r r e.
G u b b e n gjorde e t t försök a t t resa sig, m e n förblef s i t t a n d e.
— J a g är bara en arbetare.
H u r står d e t till?
— Åhjo t ä m l i g e n, m e n v ä r k e n h å l l e r i sig.
J a s å — d u h a r k o m m i t loss n u från i n r ä t t - ningen.
— J a g h a r v a r i t loss l ä n g e.
— J a g t ä n k t e m e r ä n e n g å n g fara å h ä m t a dig hem igen.
— D e t v a r allt b ä s t I l ä t bli — där k u n d e de g ö r a folk af e n, h ä r h a d e d e t n o g i n t e gått.
— — • H v a — h v a d s ä g e r d u?
G u b b e n d r o g f ö t t e r n a n e r p å golfvet och r e s t e sig till hälften.
Men g u m m a n, som gick och s å d d e sitt e n r i s, t y s t och o f ö r m ä r k t, s t a n - n a d e i a r b e t e t och s o n e n m ö t t e e n f ö r s k r ä m d blick.
— J a, I v e t j u själf, a t t j a g v a r v a n a r t a d och b e h ö f d e k o m m a b o r t.
— J a — j a — d e t — s a d e g u b b e n och s j ö n k i h o p.
M e n d u k a n väl s i t t a n e r, så b j u d e r m o r p å kaffe och j a g h a r väl en tår, så d u k a n få dig e n g ö k.
— T a c k, far, m e n j a g s u p e r i n t e.
Adolf fick t a g i e n s t o l och s a t t e sig b r e d v i d f a d e r n.
— Å h h u t — ä r d u s t u r s k, p o j k e, fräste g u b b e n till.
— J a g h a r fått l ä r a m i g b ä t t r e ä n h å l l a s med brännvin och d e n lärdomen ska I inte s ö k a t a ' ifrån m i g.
Gubben svarade inte.
Han t o g e t t vedträ och skyfflade i h o p b r ä n d e r n a och l a d e e t t ris- fång ofvanpå.
Men Adolf lät b l i c k a r n a flyga k r i n g r u m m e t för a t t k o n s t a t e r a, o m allt v a r sig likt.
J o, det v a r s a m m a fläckiga t a p e t e r, s a m m a o m a k a m ö b l e r, b l o t t ä l d r e och s k r ö p l i g a r e, d e t g a m l a s k r ä l l e t till k l o c k a v a r o c k s å k v a r.
Den h a d e e t t lod, som d i n g l a d e n ä r m a n gick i r u m m e t, och r ä t t s o m d e t v a r b r u k a d e d e t falla n e r och skrämma ut katten.
— Hvad ä r d e t d u läser?
v ä n d e han s i g till flickan.
I n s p e k t e r a n d e t v a r r e d a n g j o r d t och d e t h a d e ej gifvit b e h a g l i g a k ä n s l o r.
— E n p s a l m, s v a r a d e flickan och blef r ö d som b l o d.
— J a, d e s k a till s k o l l ä r a r e n och öfva s i g i k v ä l l, s a d e g u m m a n och s t r ö d d e s i s t a h a n d e n enris i s p i s e l v r å n, d e s k a s j u n g a i k y r k a n för det är första söndan i advent i morgon.
— Jaså advent.
D e t v a r d å d e t Var b ä n k - o m b y t e i k y r k a n, s å a t t d e, som h e l a å r e t s u t t i t l ä n g s t fram, k o m m o n u l ä n g s t n e r.
E n fiffig i d é, som n o g k u n d e h a sin m e n i n g, o m m a n ville t o l k a d e n och i n t e b a r a t a e m o t den s o m e n faderneärfd v a n a.
— Advent, sade gubben, det är j u ett bi- bliskt o r d.
H v a d h a r d e t för t y d n i n g?
D e t m ä r k t e s h a n ville i m p o n e r a p å s o n e n g e n o m a t t v i s a e n smula religiöst i n t r e s s e.
— Det b e t y d e r a n k o m s t, s a d e flickan b o r t a från f ö n s t r e t o c h f o r t s a t t e a t t l ä s a i s a m m a a n d e t a g: " G ö r p o r t e n h ö g och d ö r r e n b r e d och; djupt i stoftet böj dig n e d. "
— J a, j a v i s s t, d e t v e t j a g j u, det råkade- b a r a falla u r m i n n e t för s t u n d e n, s a d e g u b b e n Cerebos Salt renhet och kvalitet garanteras.
G-eneralagent: Gustaf Clase, Göteborg &amp; Stockholm.
—
m e d liflig ö f ^ e r t y g e l s e, d e t m e n a s a t t j u l e n ä r i antågande.
D u t i t t a r väl h e m d å ett s l a g i helgen.
Våra kvinnliga stadsfull- mäktige.
— D e t v a r lite u n d e r l i g t att k o m m a in i k y r k a n, n ä r en i n t e v a r i t d ä r s e ' n b a r n, å t e r - tog sonen.
— D e t b e r o r på d e t.
J a g tänkte just passa på i n t e k o m m a till j u l e n, för j a g h a r j u s t i n g a g l a d a j u l m i n n e n härifrån — d e t k a n I allt för- stå.
— J a, i d a g h a r vi varit l å n g t framme, s a d e g u b b e n m e d en e g e n d o m l i g b r y t n i n g i r ö s t e n, m e n så l å n g t n e r e som i d a g h a väl a l d r i g m o r och j a g s u t t i t förr.
— J a — j a d e t — G u b b e n famlade m e d sina v a l k i g a h ä n d e r p å k n ä n a — en gör j u i n t e alltid r ä t t.
M e n om du blir öfver n a t t e n, s å k a n vi g ö r a s ä l l s k a p till k y r k a n i m o r g o n, s å k a n s k e du k a n träffa b e k a n t a.
— H u r m e n a r I, far?
— H v a d t r o r du folk t ä n k t e, n ä r de s å g o oss?
— J a — j a g vet inte.
— De t ä n k t e, d ä r s i t t e r d e n g a m l e fyllbul- t e n m e d sin s o n.
T ä n k a t t h a n k u n n a t få en så rejäl p o j k e, n ä r h a n s v i r a t så.
— Hvar har I bänkplats i år?
— J a, j a, si m o r och j a g h a m e s t g å t t på l ä k t a r n de sista å r e n, m e n n u s e ' n j a g fick m i n v ä r k i b e n e t, r å r j a g väl i n t e m e d a t t gå i trapporna.
Hvar sitta sörgårdarna, Gerda?
— De s k a flytta u p p i m o r g o n i första b ä n k - raden.
— J a, då får vi flytta med för vi b o r p å ägorna.
— J a, j a g s k a k a n s k e s t a n n a d å j a g kom- m i t h i t, s a d e s o n e n, som k ä n d e lust a t t se d e gamla sockenborna.
Var densamme skolläraren kvar, undrade han.
— J a - a d å, s v a r a d e G e r d a m e d ett g r a n d f ö r v å n i n g i r ö s t e n, h o n k u n d e i n t e t ä n k a en annan möjlighet.
S å l u t a d e h o n h u f v u d e t öf- v e r b o k e n och f o r t s a t t e m e d k l a r r ö s t: " G ö r p o r t e n h ö g och d ö r r e n b r e d och d j u p t s t o f t e t böj dig n e d.
— — " Det var o c h en sol, mörkt moln eller s å d ä r nyfallen snö p å s ö n d a g s m o r g o n e n som a r b e t a d e sig fram g e n o m e t t och s å g u t a t t s e g r a vid tolf-tiden pass.
Adolf stod böjd v i d d e t lilla f ö n s t r e t och såg ut.
N u r i n g d e d e t a n d r a g å n g e n och p å v ä g e n m y l l r a d e det af folk, å k a n d e och g å e n d e.
F r a m f ö r en s p e g e l b i t, som h a d e s t ö d m o t en g u l n a d p o s t i l l a stod h a n s m o r och h ä k t a d e ihop sin gamla brudklädning, ett svart tunt s k y n k e, som h ä n g d e som en s ä c k p å d e n h o p t o r k a d e gestalten.
G u b b e n s a t t vid s p i s e l n, n y r a k a d och i s ö n d a g s k l ä d e r, m e n h a n skulle i n t e m e d till k y r k a n för g i k t e n h a d e blifvit v ä r r e vid väderombytet.
H a n s u c k a d e och s u c k a d e ide- l i g e n, d e t blef som ett s t å n k a n d e till slut.
— Ä r I i n t e f ä r d i g s n a r t, m o r, så k o m m e r ~vi f ö r s e n t, s a d e s o n e n o t å l i g t.
— Jo-jo d å.
H o n h ä k t a d e och h ä k t a d e fel m e n till s l u t v a r h o n då f ä r d i g k l ä d d och s t o d m e d n ä s d u k och p s a l m b o k i h a n d e n.
S å skulle de till a t t gå, m e n d å s t a p p l a d e g u b b e n u p p från s t o l e n.
V ä r k e n h a d e g e t t m e d sig l i t e, så h a n t ä n k t e följa d e m.
Det var t i d s n o g h i n n a fram till p r e d i k a n b ö r j a d e.
N ä r g u b b e n och g u m m a n v a n d r a d e i v ä g på h v a r sin s i d a om Adolf, t ä n k t e h a n a t t d e v o r o s o m t v å m u r k n a s t u b b a r, d ä r all m u s t v a r u r d r a g e n och n u d u g d e till p l a t t i n g e n t i n g.
Själf k ä n d e h a n sig som d e t u n g a friska t r ä d e t, s o m k u i d e s k j u t a s k o t t och b l o m m a.
D e g a m l a s a d e i n t e m å n g a o r d, t i t t a d e å t h v a r sitt h å l l och Adolf k ä n d e ett slags ö m k a n d e för d e m, t y de s å g o u t som s k ä m d e s de för a t t gå till Guds hus.
Prästen hade just slutat syndabekännelsen, n ä r de s t e g o in g e n o m k y r k d ö r r e n och försam- lingen sjöng: " H e r r e förbarma dig. "
D ä r hvi- s k a d e s och t i t t a d e s, n ä r de g i n g o g å n g e n fram.
A d o l f b å d e h ö r d e och s å g.
Ja, t i t t a ni, t ä n k t e h a n, för h a n v i s s t e a t t h a n t å l d e a t t t i t t a s p å, och a t t h a n blifvit b ä t t r e än s l ä k t e n v a r m e s t h a n s e g e n förtjänst, ingen kunde skylla annat.
G u m m a n s a t t e sig till v ä n s t e r hos k v i n n f o l k e n och n ä r h o n d r o g r i g e l n från b ä n k d ö r r e n, s å g d e t u t som om h o n 1 Hvarfe husmodBr b: 5 r PRENUMERERA EaFfiprdBfOta ALMA SUNDBOM.
kr.
1:60.
Lösnummer 30 öre.
ÖLÄNDER.
V A L E N T I L L s t a d s f u l l m ä k t i g e försiggå nu s o m b ä s t i h e l a S v e r i g e och u n d e r r ä t t e l - ser i n g å a t t y t t e r l i g a r e Gefle och F a l u n b e r e d t k v i n n o r n a p l a t s b l a n d s t a d e n s fäder.
I Gefle blef fröken A n n a S u n d b o m v a l d som n:o 2 p å d e n l i b e r a l a l i s t a n.
F r ö k e n S u n d b o m h a r s e d a n 1 8 8 6 v a r i t a n s t ä l l d v i d Gefle folk- s k o l o r, h o n är en s y n n e r l i g r n d u g a n d e kraft och v i n n a n d e p e r s o n l i g h e t och a r b e t a r t r o g e t för k v i n n o r ö s t r ä t t e n s å s o m s t y r e l s e m e d l e m i Gefle F.
K.
P.
R.
I s e m i n a r i e a d j u n k t e n fröken V a l b o r g Ö l ä n d e r h a r F a l u s t a d s f u l l m ä k t i g e förvärfvat en k l o k och erfaren m e d l e m.
F r ö k e n Ö l ä n d e r, som v a l d e s på d e n l i b e r a l a listan, är m e d l e m af F.
K.
P.
R:s c e n t r a l s t y r e l s e.
t i g g t om a t t få s l i p p a i n.
Adolf k ä n d e b l o d e t s t i g a åt a n s i k t e t och alldeles för b u l l e r s a m t s l ä n g d e h a n u p p d ö r r e n åt f a d e r n.
Ett byke v a r de — de g a m l a.
Det var onödigt kännas v i d d e m efter så m å n g a år.
— — M e n n u b r u s a d e o r g e l n och s k o l l ä r a r e n och b a r n e n sjöngo i h ö g s t a d i s k a n t: " H o s i a n n a, Davids ' son. "
F ö r s a m l i n g e n s t ä m d e in och t e m p l e t blef fylldt af r ö s t e r och d e t v a r m e r än en s o m s j ö n g p å sin e g e n m e l o d i.
Och m å n g a s p r u c k n a hosia-a-a-a-na k o m m o som e f t e r d y n i n - g a r lite h v a r s t a n s.
Men d e t b r y d d e i n g e n s i g om.
M a n s j ö n g så g o d t m a n k u n d e, s e ' n k u n d e ingen begära mer.
Adolf fann p r e d i k a n l å n g och s ö f v a n d e.
Det v a r som en l ä t t n a d n ä r s l u t p s a l m e n " G ö r por- t e n h ö g " ä n d t l i g e n t o g s u p p af b a r n k ö r e n p å läktaren.
S t r a x d ä r e f t e r r e s t e sig f ö r s a m l i n g e n som p å ett gifvet t e c k e n, d r o g r e g l a r n a från b ä n k a r n a så d e t g n i s s l a d e och m ä n n e n, s o m g i n g o först u t, t å g a d e t a k t m ä s s i g t efter orgel- m u s i k e n, s o m l i k n a d e en k a r u s e l l b i t Adolf l ä r t i sta ' n.
U n d e r h e m v ä g e n s k i l d e sig Adolf från för- ä l d r a r n a för a t t s a m s p r å k a m e d ett p a r skol- k a m r a t e r h a n träffat p å.
D e blefvo s n a r t flera i s ä l l s k a p och Adolf b ö r j a d e s n a r t k ä n n a sig nöjd till s i n n e s, t y m a n t o g emot h o n o m som h a n ville och i n t e alls som d e n förlorade s o n e n, och i s m y g h a d e h a n fått b e u n d r a n d e blickar af n å g r a g r ä b b o r.
F ö r ä l d r a r n a h u n n o före h o - n o m h e m och m o d e r n höll p å a t t s ä t t a fram kaffekoppar, då h a n t r ä d d e in.
Fadern hade å t e r t a g i t sin p l a t s framför s p i s e l n och d r o g sina s u c k a r.
M e n n u v a r Adolf så p a s s i s t ä m - n i n g, a t t h a n ville slösa m e d litet v ä n l i g h e t.
— J a g t r o r d e t g j o r d e er g o d t a t t u t ett t a g, s a d e h a n.
komma G u b b e n g r y m t a d e till s v a r och g n e d sig p å knäna.
„ 12 HÄFTEN — I finner p å ' e t, s a d e h a n.
Gubben hörde inte.
— Så i d a g h a r h v a r och en fått sitt, t ä n k e r jag- D s t s t e g n å g o t v a r m t i b r ö s t e t p å Adolf.
A t t fadern h a d e s a t t s i g p å s k a m p a l l e n för s o n e n — d e t v a r allt u n d e r l i g t.
— N ä r I k ä n d e d e t så s v å r t, skulle I i n t e h a g å t t till k y r k a n, far.
— N ä r en b e t a l a r s k a d e t väl s y n a s och k ä n n a s — a n n a r s lär en v ä l i n t e få k v i t t o — j a, det h ä r v a r j u b a r a en l i t e n a f b e t a l n i n g förresten.
Men j a g h a d e i n g e t a n n a t a t t h e d r a d i g m e d än att gå i k y r k a n och d e t v a r som beställdt med bänkplatsen.
Sonen teg.
N å g o t som k l ä m t i h o p h a n s h j ä r t a l ö s t e sig och b r a s t som en s å p b u b b l a.
— I s k a h a t a c k för h e d e r n, far, s a d e h a n m e d e t t djupt a n d e t a g.
D e n v a r icke förtjänt.
G u b b e n s t r ö k e t t t a g m e d h a n d e n öfver ögonen.
— J a g h a r lite o n d t för a t t h ö r a, f o r t s a t t e h a n s a k t a, m e n n o g t y c k t e j a g p r ä s t e n predi- k a d e om r e n t h u s.
V a r d e t i n t e så?
Sonen nickade.
H a n v i s s t e i n t e så n o g a.
— All b r å t e n rör j a g i n t e p å, m e n j a g skall försöka m e d d e n v ä r s t a.
A d o l f vill du gå till s k å p e t och t a flaskan och gå ut och slå s ö n d e r den.
N ä r Adolf s t o d b a k o m s t u g u k n u t e n och slängde brännvinsflaskan i ett stenrös, ringde k y r k k l o c k o r n a till b e g r a f n i n g.
— D e t p a s s a r j u b r a vid d e t h ä r l a g e t, s a d e h a n, för d e t t a är o c k s å ett s l a g s b e g r a f n i n g.
I d e t s a m m a k o m h a n i h å g en g a m m a l k a t e k e s - l ä x a, som h a n haft till b a k l ä x a och fått sitta efter för t v å t i m m a r; D e n g a m l a m ä n n i s k a n s k a l l förkväfvas och d ö d a s och en n y m ä n n i s k a å t e r framkomma och u p p s t å.
Och nu förstod h a n a t t h v a r m ä n n i s k a behöfde s i t t a d v e n t för a t t få sin j u l.
H a n var inte riktigt densamma n ä r h a n om en s t u n d t r ä d d e in i s t u g a n, d ä r modern s a t t sig b r e d v i d t a d e r n, h ö g t i d l i g t stilla.
— N u är det g j o r d t, far.
— J a s å — j a t a c k d å, Adolf.
F a d e r n r ä c k t e h o n o m sin h a n d, och n ä r s o n e n t o g d e n, k ä n d e h a n sig så l i t e n, a t t h a n t y c k t e s i g k n a p p a s t n å u p p till d e n g a m l e s k n ä.
— D å k a n s k e du t i t t a r till oss på julafto- n e n, s a d e m o d e r n s a k t a p å sitt s k y g g a s ä t t.
— J a, d e t gör j a g, m o r.
I s k a få kaffe till h e l g e n och I s k a h a r ö k v e r k, far.
— Det blir l i k s o m en r i k t i g j u l då, m o r, sade gubben.
— J a, en r i k t i g j u l, eftersade h o n och h e n - n e s n ö t t a t a n k a r s ö k t e s k a p a ihop en bild, m e n lyckades inte.
Det r i n g d e b a r a i h e n n e s ö r o n, oaflåtligt som k y r k k l o c k o r r i n g d e d e t: i n g e t brännvin, inget brännvin.
0 11 T L i l L u A Hwarje sömmerska j n r n i Pr., för helt ar 3 k r, na.ft är PÅ VALBORG Sonen sänkte hufvudet.
Det var just hvad h a n själf t ä n k t i k y r k a n, m e n nu k o m d e t öfver h o n o m som n å g o t slags b l y g s e l.
ÅRLIGEN.
-: • 624 T.
Användt i våra saltglas drygaste och hygieniskaste bordsalt A.-B.
FUKTFRITT BORDSALT, SUNDBYBERG.
—
" Fru eller fröken? "
Är frutiteln en " värdebeteck- ning "?
J AG KAN inte tro, att de ogifta damerna skulle vilja låta kalla sig fru.
Troligtvis skulle de endast känna sig generade.
Och det de vunne därigenom vore säkert mindre än intet.
Att skylla på att det hindrar en ledig kon- versation, att först taga reda på om en person är fru eller fröken, är ju allt för barockt.
Härvidlag har man ju endast tvenne titlar att förblanda.
Tänk då på hvilket virrvarr af titlar det är bland männen.
Det är ju endast ett ringa fåtal som tituleras " herr ".
Skulle nu nödvändigt alla kvinnor ha en gemensam titel, så skulle väl männen också ha en gemensam titel.
Statsrådet skulle tituleras det samma som vaktmästa- ren, officeren som fabriksarbetaren, professorn som handtverkaren.
Tror någon de — männen — skulle gå in på det kanske?
Och skulle det vara klokt gjordt?
Säkerligen inte.
Man skulle då inte ha en aning om, med hvad slags folk man hade att göra.
Om det går därhän, att de ogifta och de gifta kvinnorna låta kalla sig lika, måste väl någon vara så pass uppfinningsrik att hitta på något nytt, något helt annat än det föreslagna fru.
Vi kunde ju komma öfverens om, att ordet Ni komme till litet mera användning.
Då behöfde man sällan riskera att använda fel titel, i händelse man ej fått den fullt klar för sig.
Fru Stéenhoff menar att det är en värdebeteckning att kalla en dam fru eller fröken.
Tror någon verkli- gen, att det endast är de bästa kvinnorna som bli gifta, att alla de ogifta skulle vara försmådda!
Ett grundligare misstag kan väl knappast tänkas.
Troligtvis, ja, i många fall åtminstone, är förhållan- det motsatt.
De dugligaste kvinnorna, de som kunna stå på egna fötter, gifta sig ej, därför att de ha det bättre som ogifta, under det att många af dem, som ej förmå stå på egna fötter, se äktenskapet som den enda räddningen.
Innan något afgörande steg tages är nog bäst att riktigt noga öfverväga detsamma och draga fram alla konsekvenser.
Tänk hvilka fatala misstag männen emellanåt blefve utsatta för att begå, om ogifta och gifta kvinnor hade samma titel!
De som nu alls inte äro belåtna med sin titel kunna ju t. ex. hitta på något motsvarande sitt yrke.
— Det är ju endast ett fåtal kvinnor som tituleras efter sitt yrke.
— Men inte voro det vackert inte, om så vore, och då först kunde man ha skäl att komma fram med, att det är besvärligt att hälla reda på titlarna.
Vid korrespondens behöfver ju alls intet misstag komma ifråga, som det nu är.
Då man skrifver Fr. kan det ju lika väl betyda fröken som fru.
Större olägenhet vållar då det, då man endast vet initialer och namn, men ej vet om personen i ifråga är man eller kvinna.
Men då har man ju alltid S.
H.
T. att tillgå.
Att vi i titelfrågan ha några skyldigheter mot de ogifta mödrarna, låter sig väl knappast tänkas.
Deras antal blefve otvifvelaktigt större, om deras felsteg gjor- des mindre märkbart.
Hur det än kommer att bli, kommer det nog alltid att finnas några knotande och missnöjda.
S.
H.
T. II.
från den " pinsamma ställningen såsom fröken-mödrar ".
Ta, det är ju mycket hänsynsfullt och människovänligt, det inser jag nog, men är det rätt att anse det som om dessa kvinnor råkat i en olycka, som man bör söka hjälpa dem ur eller åtminstone lindra följderna af, i stället för att anse, att de gjort sig skyldiga till en synd, hvars följder de själfva borde bära?
Individuellt kan man naturligtvis resonera så, ty i många fall är det ju inte synd, utan ibland obetänksamhet, ibland svaghet, då frestelsen kommer, ibland åter någon annan ur rent mänsklig synpunkt förlåtlig orsak, som måste tagas med i beräkningen.
Men de ogifta mödrar, som äro starka och vidsynta och som tagit steget i full vetskap om, hvad de gjort, och hvilka moderskapet ej dragit ned utan snarare tvärt om, dessa kvinnor kunna väl stå för sig själfva och äro väl starka nog att bära följderna utan de andras hjälp.
Men om man nu inte ser till individen, utan mera i stort — till samhället, så tycker jag det är som en ursäkt, ja nästan som en uppmuntran åt dessa kvin- nor, detta att gifva dem till skydd samma titel, som de gifta mödrarna ha som ett privilegium.
Det kan kanske synas hårdt och oförstående att missunna dem detta skydd, men samhället är väl ändå viktigare än individen, och detta är, tycker jag, en om än tämligen liten bidragande orsak till att moralen slappas, och samhället drifves mot sin undergång.
Det är så svårt att hålla gränsen, i all synnerhet nu, då så många ar- beta på att skaffa en frihet, som på samma gång den räddar en störtar massor.
Den slappa uppfattning af sedligheten, som mer och mer utbreder sig, hindrar en att bibehålla sina ideal högt.
Och människor begå så lätt misstag, ty det som för den ene är rent och obe- fläckadt är för den andre ett brott, och skillnaden, hur gränslöst stor den än kan vara, är ofta svår att se.
Om vi skydda och försvara de ogifta mödrarna, så kommer ovillkorligen deras antal att växa mer och mer, och hur skall det då gå med samhället?
Männi- skornas moraliska svaghet är stor och större blir den för hvar dag, nu då man arbetar så mycket på en frihet, som individuellt sedt nog kan vara berättigad och rättvis, men som ovillkorligen måste störta sam- hället, då den gått till öfverdrift, hvilket den lika säkert kommer att göra.
Det är egentligen en sådan obetydlig faktor, detta om frutitelns begagnande öfver lag, men det är ändå en faktor, som spelar en viss roll, och om vi nu kunna göra något för att hålla tillbaka, så böra vi väl göra det — för samhällets skull.
Därför — låt frutiteln stå som något eftersträfvansvärdt för alla mödrar, be- gagna den endast om dem, som äro värda densamma, och låt dem, som äro själfständiga nog att skilja sig från mängden, stå för sina egna gärningar och veta att skydda sig själfva.
Ty de gamla hederliga äktenskapen äro väl ändå något bra mycket tryggare och solidare än de fria.
Och vigseln är inte en löjlig, obehöflig ceremoni, utan en nödvändig hållhake för samhällets bestånd.
Idealet vore naturligtvis att ej behöfva någon hållhake, men tyvärr äro människorna nu en gång inte sådana.
FRÖKEN FRÖKEN följer till samtliga fasta prenume- ranter Iduns " Låt oss fruar behålla vår titel för oss! "
Angående spörsmålet " Fru eller Fröken? "
hoppas undertecknad, att vi fruar få behålla vår titel för oss.
Undertecknad är öfvertygad om att de ogifta damerna lika gärna vilja tituleras fröken, och hvad de ogifta mödrarna beträffar, så kunna de ju behålla sin titel äfven de.
Det är ju ingen orättvisa.
Dessutom är ju den gifta kvinnan i en helt annan ställning än den ogifta.
Låt oss behålla vår titel för oss själfva.
EN FRU.
" Alla kvinnors principiella rätt. "
Det är kanske svårast för oss fröknar, vi som miss- tänkas för att vilja annektera en de gifta kvinnorna tillkommande rätt, att yttra oss med något anspråk på opartiskhet i titelfrågan.
I förhoppning att få stöd af någon ädelmodig fru, för hvilken privilegiet icke är så dyrbart, och hvars värdighet som gift kvinna icke är beroende af att det finnes så och så många tusen frök- nar i världen, vill jag emellertid säga ett par ord.
Då doktor Maikki Friberg från Helsingfors första gången i Stockholm började titulera alla damer, gifta och ogifta, som fru — en form för propaganda — och föröfrigt varmt talade för titelreformen såsom en för- hållandevis icke obetydlig kvinnosaksreform, väcktes först min tanke på saken.
Och som jag funderade kom jag till den slutsats, som många före mig uttalat, P Ä R M A R — julnummer för året, hvars omväxlande och in- tressanta innehåll öfver motivet julen vi hoppas undantagslöst skall vinna ens bifall.
Samtidigt erinra vi våra ärade prenumeranter om vikten nen på Idun för nästa år för att därigenom undvika afbrott i tid- ningens regelbundna expedition, och medfölja för detta till trg ckta posfprenicmerafions6fanfief * fer.
Salamander — ändamål, postprenumeranternas bekvämlighet, ALLA S O R T E R.
Enhetspris 1 5, - D a m - &amp; H e r r - S k o d o n Lyxutföring 18,- 625 af att utan dröjsmål förnya prenumeratio- IV.
TILL I D U N 1 9 0 9 O C H F Ö R E G Å E N D E A R S tillhandahållas till följande priser: Iduns pärmar, röda med guldtryck kr.
1: 6X1 Iduns I j romanbibliotek, röda eller gröna 50 öie.
Iduns Hjälpreda, röda eller gröna 50 öre.
!
!
Kunna erhållas i närmaste bokhandel eller direkt från Iduns expeditlon, om rekvi- \ • sision och likvid i postanvisning insändes.
I X.
Med detta nummer III.
Titelfrågan ur sedlighetssyn- punkt.
Jag vill gärna säga min mening i den af Idun öpp- nade diskussionen i " Fru eller Fröken " - frågan.
Jag hvarken hoppas eller tror, att vi alla skola vara " fruar " om 20 år.
Enklare vore det naturligtvis att ha en gemensam titel för alla kvinnor, men att det är " föga passande att bli så där uppdelade ", kan jag inte inse.
Och det där att riskera misstag, då man inte vet, om den dam man tilltalar är gift eller ogift är ju löjligt, då man har ett sådant charmant tilltalsord som " Ni ", för hvilket människor tyvärr tyckas hysa en oförklarlig motvilja.
Hvarför kunna vi inte säga " Ni ", liksom engelsmännen säga " you " till alla människor?
Det är bara en typiskt svensk gammal fördom, som först och främst borde utrotas.
Men en titel måste man natur- ligtvis ha, äfven om man, då man samtalar med en person, kunde begagna sig af tilltalsordet " Ni ", utan att bli betraktad såsom en tölp.
Ja, det finns ju många skäl för och emot, men det viktigaste tycks ändå vara att befria de ogifta mödrarna " MÅNS ".
nämligen att vi i denna uppdelning af fru och fröken hade att göra med ett naivt och oreflekteradt utslag af det manliga åskådningssätt, som sorterar och värderar kvinnan efter hennes förhållande till dem själfva, en syn som kvinnorna accepterat och ofta försvara utan att förstå den där bakom dolda ringaktningen för kvin- nan som människa och själfständig individ.
Liksom en kvinnas moral enligt gängse uppfattning är ingenting annat än hennes erotiska moral, hennes " heder " eller " ära " endast hennes sexuella oberördhet om ogift, eller trohet om gift, så är hennes titel från början vald för att särskilja de erotiskt oerfarna från de erfarna.
Har man fått denna uppfattning af titelfrågan, måste som följd däraf hvarje kvinna, som f. ö. omfattar de klart feministiska idéerna om jämbördighet med man- nen, vare sig hon eljes är fru eller fröken, bestämdt hålla på alla kvinnors principiella rätt till en gemensam titel.
Hvilken denna sedsn skall bli, om fru eller frö- ken, madame eller ännu något annat, det är endast en smakfråga.
Om reformen kommer att stöta på allvarligt mot- stånd, så bevisar detta att vi icke ha att göra med ett bruk, sprunget ur ett dödt föreställningssätt och sedan kvarglömdt, men att vi alla ännu i våra hjärtan dela upp den kvinnliga delen af mänskligheten i fruar och fröknar och betrakta dem därefter.
När vi en gång kommit därhän, att en kvinna har sitt värde helt och hållet i sig själf och af sig själf, då skall nog reformen bli lätt genomförd.
Att tvärtom påverka betraktelsesättet med titelreformen kan vara nog så frestande som tanke, men skulle det lyckas?
Medan vi vänta därpå skulle vi inte kunna utrota ett missbruk, som för de flesta kulturfolk redan är öfvervunnet, det missbruket att feminisera de titlar, till hvilka männen äga rätt genom examina eller yrke och så förvanskade begagna dem om och till dessa herrars fruar?
Hustrun till en general, en professor, en pastor eller en läkare borde hålla sig för god att gå omkring med en dylik lånad titel.
Vi kalla icke en konstnärs hustru för en konstnärinna, lika oegentligt är det att kalla ett statsråds hustru för statsrådinna.
Däremot, sedan vi en gång bruka titlar som beteckna yrken för män, låt oss använda examens- eller yrkestitlar till de kvinnor som ha förvärfvat dem.
Låt oss kalla dem för docent, direktör, kandidat eller redaktör om de ha rätt till titeln, det är i alla händelser bättre än att som så ofta sker kalla dem för doktorinnor, hvil- kas män blifvit kuggade i studentexamen.
Ludvig Holmes.
EN LUTA S O M TYSTNAT.
D E N E N E efter d e n a n d r e g å d e h ä d a n af våra stora svenska snillen på denna sidan Atlanten.
N ä r j o u r n a l i s t e n, h i s t o r i k e r n, skal- d e n o c h f ö r e l ä s a r e n d r J o h n A.
E n a n d e r för k n a p p t t v å m å n a d e r s e d a n föll för d e n o b e v e k - lige, k ä n d e vi det s o m en v e r k l i g n a t i o n e l l för- lust.
K ä n n b a r t v a r o c k s å b u d e t, s o m t ä l j d e om skalden, prästmannen och vältalaren Ludvig H o l m e s ' d ö d.
P å h ö j d e n af s i n m a n n a å l d e r, e n d a s t f e m t i o t v å å r g a m m a l, m i d t i sin b ä s t a a l s t r i n g s k r a f t, då h a n s l y r a k l i n g a d e som s k ö n a s t, gick h a n b o r t, S v e n s k - a m e r i k a s å t m i n s t o n e p å d e t religiösa o m r å d e t främste s k a l d.
Under signaturen Ludvig har den bortgångne skrifvit e t t s t o r t a n t a l p o e m, s o m h a n s t r ö t t u t i k a l e n d r a r och t i d n i n g a r.
E n del af d e s s a äro s a m l a d e och utgifna i b o k f o r m.
Äfvenså h a d e s k a l d e n v i d t a g i t f ö r b e r e d e l s e r för a t t ut- gifva e n s a m l i n g u t a f s i n a l i t t e r ä r a a l s t e r i Sverige.
D e t v a r icke u t e s l u t a n d e a n d l i g d i k t - n i n g H o l m e s s y s s l a d e m e d, äfven p å d e t profana o m r å d e t v a r h a n en af v å r a b ä s t a v i t t e r l e k a r e.
Sofia Gumaelius.
I m o t s a t s t i l l m å n g a a n d r a k o n s t e n s utöf- v a r e i d e t t a l a n d fick H.
r e d a n d å h a n lefde s k ö r d a l a g r a r och r ö n a e r k ä n n a n d e för sin litterära verksamhet.
Ar 1891 tillerkändes honom h e d e r s g r a d e n A r t i u m M a g i s t e r af B e t h a n y Col- lege och 1 8 9 7 af s a m m a l ä r o v e r k h e d e r s g r a d e n D o c t o r of L e t t e r s.
Från det tysk-amerikanska V i t t e n b e r g College erhöll h a n 1 9 0 1 g r a d e n D o c t o r of D i v i n i t y och å r e t d ä r p å af A u g u s t a n a College g r a d e n D o c t o r of L e t t e r s.
K u n g O s c a r I I l ä t ö f v e r s ä n d a till h o n o m e t t e x e m p l a r af silfver af d e n m e d a l j, s o m p r ä g l a d e s m e d an- l e d n i n g af r e g e r i n g s j u b i l e e t 1 8 9 7, och 1 9 0 1 fick h a n g u l d m e d a l j e n L i t e r i s et a r t i b u s, första gången denna medalj tilldelades en svensk-ame- r i k a n och 1 9 0 7 blef h a n u t n ä m n d till r i d d a r e af V a s a o r d e n.
D E T H A R skrifvits så m y c k e t om affärs- k v i n n a n Sofia Gumaälius, a t t d ä r väl icke ä r d e n t i d n i n g s l ä s a r e i l a n d e t, s o m icke k ä n - n e r till h u r " h e m m a d o t t e r n " från r e k t o r s f a m i l - j e n i Ö r e b r o för 3 3 å r s e d a n b e g a f s i g u p p till S t o c k h o l m och p å e g e n h a n d s a t t e u p p den minsta tänkbara annonsbyrå, hvilket nymodiga f ö r e t a g e m e l l e r t i d v i s a d e sig h a m ö j l i g h e t e r till u t v e c k l i n g l å n g t utöfver h v a d m a n k u n n a t t ä n k a.
H a tidningarna sen den tiden vuxit, så har a n n o n s b y r å n v u x i t ä n n u v ä r r e, s ä g e r d e s s chef, och h o n b ö r j u v e t a d e t.
N u h a r d e n e g e t h u s och s y s s e l s ä t t e r o m k r i n g e t t 4 0 - t a l p e r s o - n e r, h a r f ö r b i n d e l s e r m e d h e l a p r e s s e n, och d e t a n t a l a n n o n s e r d e n f ö r m e d l a t ä r s v i n d l a n d e, låt m i g s l i p p a a t t t a s å s t o r a siffror i m u n n e n.
I s t ä l l e t skulle j a g vilja t a l a litet om d e n Sofia Gumaälius, s o m i n t e ä r ö f v e r d i r e k t ö r o c h t a r emot p å sitt affärsrum, m e n s o m m a n träf- far, s t å t l i g, g l a d och g r å, p å P u b l i c i s t k l u b b e n s fester eller s a m m a n t r ä d e n, p å u t s t ä l l n i n g a r, n ä r n å g o t v a c k e r t v i s a s, p å N y a I d u n, p å Röst- r ä t t s f ö r e n i n g e n s m ö t e n, p å K v i n n o k l u b b e n, och som m a n, o m m a n eljes d ä r t i l l v o r e v ä r d i g, s k u l l e k u n n a träffa p å s a m m a n t r ä d e n a i H e d v i g E l e o n o r a f a t t i g v å r d s s t y r e l s e eller I d u n s k v i n n - liga a k a d e m i.
D e t t a är k v i n n o s a k s k v i n n a n Sofia Gumaslius m e d d e n r ä t t a t r o n, s o m d e n l y h ö r d a s å l ä t t afläser i de m å n g a s m å oafsiktliga o r d e n under ett samtal.
D e t är d e n u n g d o m l i g a k v i n n a n m e d d e sjuttio å r e n, s o m e t t hälft lif i h u f v u d s t a d e n icke g j o r t t r ö t t eller l i k n ö j d, s o m vill v a r a m e d, vill se lifvet p å n ä r a håll och allt- j ä m t ä r n o g l y c k l i g a t t k u n n a glädjas och vär- mas.
H o n s k ä m t a d e en g å n g öfver s i g själf, om d e djupa v e c k e n vid m u n n e n, s o m bli s å m ö r k a p å fotografier.
M e n k ä r a d i r e k t ö r Gumaälius, d e t är j u E r t g l a d a o c h h u m o r i s t i s k a l e e n d e öfver alla m ä n n i s k o r och affärer, s o m gjort sig s o m h e m m a d ä r, och l å t oss i n t e r e t u s c h e r a b o r t d e m, t y u t a n de v e c k e n och d e t l e e n d e t skulle vi h a svårt att k ä n n a igen er.
Vi tycka, ser ni, så här: N i ä r sjuttio å r och h a r v a r i t m e d i kvinnosaksarbetet a l l t s e d a n fru Adlersparres d a g a r och s e t t h u r l å n g s a m t det går och m e d h u r m å n g a m i s s t a g och återfall.
M e n Ni h a r icke blifvit t r ö t t eller t a g i t b o r t er h a n d.
Ni h a r d ä r t i l l v i s a t, h u r en k v i n n a till och m e d i de m y n d i g h e t e r s ö g o n, s o m skrifva u t s k a t t s e d l a r, k a n s t i g a från " o g i f t a S. Gumaälius " och " m a m - s e l l " d e n s a m m a till " d i r e k t ö r Sofia Gumaälius ".
Ni h a r l y c k a t s, ni h a r å l d r a t s, ni h o p p a s alltjämt på framtiden och ni ler så g o d t och ljust — n å hvarför skulle d å i n t e vi också?
T a c k för godt exempel!
- E - ER.
T r o t s d r L u d v i g H o l m e s f r a m s k j u t n a ställ- n i n g i n o m s y n o d e n s o m d e s s e r k ä n d t främste p r ä s t m a n och en af dess y p p e r s t a t a l a r e, s t o d h a n e g e n d o m l i g t n o g n ä s t a n som främling i n o m sin e g e n församling, d e n m e n i g h e t h a n var s a t t att betjäna.
Hans mindre sällskapliga sätt, LUDVIG HOLMES.
h a n s afsky för s t ö r r e u m g ä n g e s k r e t s a r, h a n s a l l v a r l i g a l ä g g n i n g och v ä r d i g a uppträdande g j o r d e, a t t h a n föreföll m å n g e n, som icke k ä n d e h o n o m n ä r m a r e, s t e l, j a stolt och p r e l a t e n s i s k; m e n s å v a r l å n g t ifrån v e r k l i g a f ö r h å l l a n d e t.
I n t e t v a r v ä l s å fjärran från H o l m e s s o m för- n ä m h e t och h ö g d r a g e n h e t.
Själf a n s å g h a n s i g som d e n r i n g a s t e b l a n d de r i n g a.
Ludvig Holmes (Holmer var hans svenska f ö r ä l d r a n a m n), föddes i S t ö f v e l s t o r p, S k å n e, å r 1858.
I sin u n g d o m a r b e t a d e h a n n å g o n t i d som s ä t t e r i l ä r l i n g vid " H e l s i n g b o r g s T i d n i n g ", k o m s e n a r e till S t o c k h o l m, d ä r h a n n å g o n tid v a r a n s t ä l l d dels i affär, dels p å k o n t o r.
A r 1 8 7 9 e m i g r e r a d e h a n.
I s a k n a d af m e d e l h a d e h a n en l å n g t i d a t t u t s t å en h å r d b r ö d k a m p vid d e t l ä r o v e r k, A u g u s t a n a College, Rock I s l a n d 111., d ä r h a n s t r a x vid sin a n k o m s t h i t till landet lät inskrifva sig som studerande.
Ar 1 8 8 6 p r ä s t v i g d e s H o l m e s och v e r k a d e därefter som p a s t o r p å s k i l d a p l a t s e r, m e s t i ö s t r a sta- t e r n a, s a m t k o m år 1 9 0 8 till E v a n s t o n 111., h v a r s s v e n s k - l u t h e r s k a församling k a l l a t h o n o m hit.
H ä r, i e n af A m e r i k a s s k ö n a s t e s t ä d e r, i C h i c a g o s v a c k r a s t e förstad, fick p r ä s t m a n n e n icke v e r k a m e r a ä n t v å å r.
D e n 5:te sistl. n o v e m b e r skulle en m a l m - k l o c k a, s o m p å i n i t i a t i v af H.
i n k ö p t s och u p p - satts i kyrktornet, invigas.
K o r t förut insjuk- nade h a n emellertid i h j ä r n h i n n e i n f l a m m a t i o n, h v i l k e n s j u k d o m efter t r e d a g a r ä n d a d e h a n s lif.
När m a l m k l o c k a n lät sin första k l a g a n d e k l ä m t n i n g g å u t öfver p a l a t s s t a d e n vid M i c h i g a n och öfver d e t i n o v e m b e r m o r g o n e n s s o l d i s glitt- rande hafvet, var det församlingens herde den r i n g d e till griftero.
Begrafningen ägde rum i Chicagos svenska k y r k o g å r d R o s e Hill.
C e r e m o n i e n öfvervars af flera Musen s v e n s k a r.
P r ä s t m ä n från alla delar af A m e r i k a h a d e t i l l s t ä d e s k o m m i t, och k o n - d o l e a n s s k r i f v e l s e r och t e l e g r a m h a d e i m ä n g d anländt.
V i d grafven u p p l ä s t e s af u n d e r t e c k - nad författade v e r s e r, h v a r u r n å g r a strofer må anföras.
Flyktigt lifvet är, dess stunder korta, fladdrar, flämtar som i storm ett bloss.
Herden, tänkar ' n, diktaren är borta, Ludvig Holmes är icke mer bland oss.
FRÖKEN MULLER P Å MONA.
OTTO O HM FOTO.
En hurtig ryttarinna.
ÅTERGE här bilden af fröken Elsa Muller V I i Malmö, som nyligen tog första priset vid Skånska fältridtklubbens Hubertusjakt, en idrottsprestation som är så mycket mera beaktansvärd som den unga damen hemförde segerpriset i täfling med flere officerare.
— 626 — Himlen klarnar, Vintergatan hvälfver öfver dödens ort en stjärnebro, och en röst, som genom alltet skälfver, hviskar: Bard och herde, sof i ro.
Chicago i nov.
1 9 1 0.
EDW.
ANDERSON.
6n Qusfaf TZafjmöerg.
6n framåtgående E ufsfäffning från Tyc§o ' Brahes ö. fionsfnär.
S å k o m h a n till Paris.
; * ' ' Bedref u n d e r e t t p a r år s t u d i e r å A c a d e m i e C o r m o n och b e s l ö t d ä r e f t e r a t t h e l t ä g n a s i g åt k o n s t e n.
H a n slog sig n e d i sin h e m t r a k t, i n t e r n e r a d e sig i en v i n d s k u p a.
P å r e g e l b u n d n a m å l t i d e r v a r ej a t t t ä n k a — m i s s t r o och k a l l s i n n i g h e t m ö t t e h o n o m för öfrigt.
M e n h a n t r o d d e p å sin kallelse, och så s m å n i n g o m b ö r j a d e publi- k e n i n t r e s s e r a sig för hans konst.
Som d j u r m å l a r e v i s a d e h a n sig ä g a m i n d r e v a n l i g a förutsättningar.
Hans hästar vunno hippologens erkännande.
S o m por- t r ä t t ö r blef h a n äfven a n l i t a d.
Med god blick för m o t i v v a l e t h a r h a n som l a n d s k a p s - och g e n r e m å l a r e uppvisat måleriska, pittoreska motiv, m å l a d e m e d b r e d p e n s e l och d e k o r a t i v läggning.
Naturen, hans hufvudsakliga l ä r o m ä s t a r e, afbildar h a n m e d f ö r k ä r l e k i k r a f t i g v e g e t a t i o n och m e d s t r å l a n d e sol.
H a n s k o n s t är e n k e l, o r e f l e k t e r a d, m e n d e n p r ä g l a s af ä r l i g s t r ä f v a n och glädje öfver t i l l v a r o n.
Färgbehand- l i n g e n, som t i d t a l s verkat något robust, h a r m e r a fördjupats, mognat med åren.
N A F V Å R A, om ej till å r e n, yngsta s k å n s k a m å l a r e, C.
G. Rahmberg, har i d a g a r n e ö p p n a t en s t ö r r e u p p m ä r k s a m m a d u t s t ä l l n i n g i H e l s i n g b o r g, u p p t a g a n d e ett 8 0 - t a l s t u d i e r och u t f ö r d a m å l n i n g a r i l a n d s k a p, por- t r ä t t och g e n r e.
D e t är h u f v u d s a k l i g e n å r e t s s k ö r d som h ä r exponeras.
Till e x p e r i m e n t a l f ä l t för sina s t u d i e r h a r k o n s t n ä r e n d e n n a g å n g haft d e n g o d a s m a k e n a t t välja T y c h o s b e r ö m d a ö, H v e n, med dess grönskande kullar, bördiga tegar och b r a n t a s t u p, f a m n a d af Sundet.
På senare tiden har den v a r i t m e s t b e r y k t a d för sina — - h a r a r, m e n af Rahmberg-utställningen att döma h a r d e n en h e l del hittills förbisedda, karaktäristiska egendom- ligheter att bjuda på.
I l i k h e t m e d de m o d e r n a s k å n s k a land- s k a p s m å l a r n e ä r R a h m b e r g fängslad vid sin p r o v i n s.
U n d e r H e l s i n g b o r g s u t s t ä l l - n i n g e n 1 9 0 3 v o r o vi i tillfälle, i s a m - band m e d d e n då exponerade skånska målarkonstens alster, att i Idun presen- t e r a en g e n r e b i l d af Rahmberg.
Med den seghet och okufliga e n e r g i, som u t m ä r k e r d e n n e i m å n g t och m y c k e t konstnärlige autodi- dakt, hans entusias- t i s k a d y r k a n af n a t u - ren och prisvärda s t r ä f v a n efter a t t af- l o c k a den d e s s hem- ligheter, är det att h o p p a s, a t t vi i fram- t i d e n ha a t t v ä n t a ännu mera beaktans- v ä r d a v e r k af h a n s duktiga pensel.
Sedan dess har vår sträfsamme må- lare gått betydligt framåt.
Glädjande att säga!
Ty han h a r haft betydande svårigheter att kämpa mot.
I yngre dagar var h a n militär — kaval- lerist.
N å g r a år där- efter u t b y t t e h a n d e t stränga militärlifvet mot en cowboys otyglade frihet på A m e r i k a s p r ä r i e r och u p p n å d d e, enligt h v a d vi t r o oss v e t a, en a n m ä r k n i n g s v ä r d fär- dighet i att slunga lasso och handtera skjutvapen.
V i å t e r g e h ä r ett p a r, t r e d u k a r från hans nu pågående utställning, hvilka ge e t t b e g r e p p om de v a c k r a resultat han redan nått.
A.
B.
N. Alfred B.
Ni !son, Helsingborg, foto.
F. K.
P.
R:s julbod öppnas.
Ett h u n d r a k r o n o r i p r i s!
Det gäller L Ö R D A G E N d e n 17 d e c e m b e r l ä t o s por- t a r n a u p p till R ö s t r ä t t e n s j u l b o d p å Små- l a n d s g a t a n, d ä r de b e k a n t a S m å l a n d s k a r a m e l - l e r n a lågo i n b j u d a n d e och färska u p p l a g d a i l å d o r n a p å d i s k e n och d ä r j u l g r a n s k a r a m e l l e r n a r e s u l t a t e t af så m y c k e n flit, m e d v a c k r a b i l d e r och l u s t i g a d e v i s e r l å g o och v ä n t a d e p å alla b a r n i .Stockholm.
F ö r d e s s a b a r n och d e r a s föräldrar v o r o o c k s å de s t å t l i g a j u l g r a n s f l a g - g o r n a och d e t n y a r ö s t r ä t t s s p e l e t och för alla s t o r a och s m å fanns m y c k e t a n n a t, som h ä r ej i d a g k a n u p p r ä k n a s.
Den som k ö p e r e t t öfver- r a s k n i n g s p a k e t skall m a n j u heller icke beröfva v ä n t a n s och n y f i k e n h e t e n s fröjder och efter d e t t a a n t a vi a t t ni g å r till S m å l a n d s g a t a n 4 och själf s e r efter.
Men gör d e t s n a r t, eller ni får h v a r k e n k a r a m e l l e r eller n å g o t a n n a t, och d a g e n före j u l s t ä n g e s b u t i k e n.
återigen " Arets tolf kapitel 1911 " och denna gång täflan om februari månads ämne som lyder Svenska kvinnan i brons.
Ett kapitel om lämpligheten af ett svenskt kvinnligt äreminne som motsvarighet till de många, som rests öfver manliga förtjänster, jämte motiverade förslag till värdiga föremål.
OLOF NORDQVIST: Här gäller godtgörandet af en orättvisa, som be- gåtts af nationen mot framstående svenska kvinnors minne, hvarför ämnet bör lifligt intressera vår kvinno- värld.
Täflingsskrifterna, som skola vara försedda med påskriften: Iduns artikeltäfling, måste vara inlämnade till redaktionen af Idun senast den 31 December 1910.
För den enligt redaktionens åsikt bästa artikeln utfästes ett pris af VINTERLANDSKAP.
En färgartist från Värm ' landsskogarne.
ett hundra (100) kronor och den prisbelönade uppsatsen inflyter Iduns februarinummer.
Stockholm den 1 december 1910.
E N D A G p å h ö s t s i d a n fick r e d a k t i o n e n ett, b e s ö k af en u n g, l i t e t förlägen m a n, som k o m d i r e k t från sin h e m b y g d b o r t a i V ä r m l a n d och m e d f ö r d e e t t p a r taflor, s o m h a n m å l a t och om h v i l k a h a n ville ha e t t u t l å t a n d e.
Till y r S e t h a n d t v e r k s m å l a r e och b ä r a n d e n a m n e t Olof N o r d q v i s t, n ä r d e h a n en okuflig l u s t för a r t i s t e n s k a l l, m e n som h a n a l d r i g å t n j u t i t nå- gon undervisning i den svåra konsten att måla taflor och i n g e n i h a n s h e m o r t k u n d e s ä g a, h v a d h a n s försök g i n g o för, fick h a n i n g e n r o, förr än h a n s k r a p a t ihop r e s p e n g a r n e och gif- vit sig i v ä g till h u f v u d s t a d e n m e d s i n a v e r k.
M. Anderson Ett parti schack.
I J V E M MINNS icke, hur " Döderhultsgubbarne " vid sitt första framträdande blefvo föremål för den lif- ligaste uppmärksamhet.
Där var bondbegrafning, sup- gille, beväringsmönstring — allt framtrolladt i träet med en primitiv och dock strängt afvägd konst och med en humor i uppfattningen, som röjde äkta konst- närskap.
Den småländske snidaren Axel Pettersson är också vid det här laget en berömd man.
Gruppen här ofvan är ett nytt, karaktäristiskt alster af hans knif och inköpt från konstnären af det göte- borgska schacksällskapet " Manhem ", för medel skänkta af grosshandlare Ludvig Collijn i Stockholm.
Det ori- ginella konstverket är uppsatt som vandringspris mellan schacksällskapen i Göteborg.
De till gruppen hörande pjäserna mäta högsta höjd 9 millimeter och äro svarf- vade i elfenben af Henricsons svarfveriaffär i Göteborg.
C Ö R DEM, som till äfventyrs skulle vilja tillbringa någon hvilotid under helgen eller på det nya året i landtlig ro och hemtrefnad och i den härligaste bergs- lagsnatur, vilja vi anbefalla det välkända pensionatet vid Stjärnfors, adress Kopparberg, där vi af egen erfaren- het veta att man mår " som pärla i gull ".
Varmt och hjärtligt inomhus — och utanför knutarne en äkta nor- disk vinter af det slag, som står sig, äfven när det slaskar i Stockholm och Göteborg.
Det är hälsa det och framtidskapital för slitna nerver.
Far dit, och om ni blir nöjd — och det blir ni — så kan ni skrifva och tacka oss för det goda rådet.
J.
N - G.
1 m B L J | m G L O I *!
!
m m m E n pristäfling d e Herr redaktör!
för u n g a.
Ett s t å t l i g t pris u t d e l a s.
VAR prenumerationsanmälan i dagens nummer A F framgår, att tidningen nästa år månatligen kom- Helt säkert är fabriksarbeterskan den sämst lottade utaf oss alla själfförsörjande kvinnor, därför är.
det vår plikt att hjälpa henne.
Jag råkade en gång gå förbi en väffabrik klockan 6 på aftonen, just då där strömmade ut hundratals kvinnor, men de ord och svordomar, som jag hörde af dessa kvinnor, trotsa all beskrifning.
— Att de känna sig bittra och afund- sjuka, då de se andra kvinnor bättre klädda, får man ej förvånas öfver, de tycka naturligtvis att de äro lika goda och förtjäna sitt uppehälle lika ärligt, men det är förhållandena på fabriken som hindra dem att vara lika snygga och rena i kläder.
Och ni " demokratiska " kvinna, låt oss antaga att ni är telegrafist, som säger er vilja lägga bort titlarna med dessa, jag undrar om ni dagen efter ert samkväm, då ni möter fabriksflickan i hennes smutsiga arbetsdräkt, med en schal öfver axlarna, lika villigt lägger er arm i hennes och frågar: " Kära du, hur tyckte du om föreläsningen i går kväll " Förlåt, jag betviflar detl Därför tror jag hufvudsaken är först och främst, att på hvarje arbetsinrättning finnes tillfälle för arbe- terskorna att tvätta och snygga upp sig, då de slutat arbetet, därigenom utvecklas deras estetiska sinne, och redan då är ju mycket vunnet, sedan kunna vi tänka på gemensamma samkväm för alla själfförsörjande kvinnor, då inte fabriksarbeterskan längre känner sig som den " sämsta ".
mer att åtföljas af en bilaga, Iduns ungdomstidning, hvars syfte är att åt gossar och flickor i åldern 10 — 15 år meddela en treflig och omväxlande läsning.
Vi vända oss nu till hemmens unga släkte, de gos- sar och flickor nämligen, hvilka på lediga stunder bruka skrifva vers för att ge utlopp åt sina poetiska känslor.
Vi uppmana dem att täfla om med hvilket skaldestycke ungdomstidningens första nummer kommer att inledas.
Som pris och honorar för den enligt redaktionens mening bästa dikten med ofvan angifna innehåll erhåller författaren löjtnant E.
H. Shacklétons berömda, rikt illustrerade upptäckts- skildring Antarktis hjärta, hvilket arbete i bokhandeln betingar ett pris af 25 kronor.
Unga skalder och skaldinnor, upp alltså till sån- gartäflan, bringen den svenska ungdomen en manande hälsning i friska och hjärtevinnande strofer!
Täflingsskrifterna, som skola vara försedda med på- skrift: Ungdomstidningens pristäfling, torde insändas till Iduns redaktion, Stockholm, senast den 31 december 1910.
Stockholm i december 1910.
Redaktionen af Idun.
EN nu icke att i tid förse Eder med ett ex. af, DUnS " 0DELLKRTAL0Q H:r fö höstsäsongen.
— 628 - r FRAN IDUNS LÄSEKRETS Q_ I ETT FÖREGÅENDE nummer af Eder ärade tidning, * framställdes en fråga, hur och på hvilket sätt man skulle kunna hjälpa fabriksarbeterskan till en högre nivå i bildning och upplysning.
Kunde den frågan besvaras vore det nog en af de största välgärningar, som kunde göras, men tror jag att det går hvarken med föreläs- ningar eller samkväm med andra själfförsörjande unga bildade kvinnor, åtminstone ej att börja med.
Nej, de som borde taga det första steget vore herrar fabriks- och aktieägare, därigenom att de skaffade mera hygie- niska förhållanden inom arbetsfältet.
Många fabriksar- beterskor tänka säkert ofta: " Hvarför skulle jag tala och uppföra mig bildadt, folk kan ändå se att jag ar- betar på fabrik. "
Och hvarför kan man se det?
Jo, jag har varit inne på fabriker och sett att där ej fun- nits så mycket som en spik, långt mindre en korridor att hänga sina ytterkläder i, utan hvar och en måste lägga sitt frukostpaket inuti sin schal, som sedan fick sin plats under väfstolen eller spinnmaskinen, där den var utsatt för ulldamm och smörja, som samlas under dagens lopp, isynnerhet på väffabriker.
Vore det så att där funnes något särskildt rum, där arbeterskan kunde göra toalett och utbyta sin arbetsdräkt mot en snyg- gare, då hon går från sitt arbete, skulle det helt sä- kert göra att hon ej blott tänkte på att vara snygg i kläder utan också i tankar och ord.
— en dikt till den svenska ungdomen, Julen på landet!
im JU J H ä r h a d e n u ett p a r af v å r a m e r a f r a m s t å - e n d e k o n s t n ä r e r s e t t dem och u p p m a n a t h o n o m a t t a r b e t a v i d a r e, t y a n l a g e n funnos otvifvel- aktigt.
D e b å d a taflorna, af h v i l k a vi h ä r afbildat den ena, äro inlämnade i Hallins konsthandel, d ä r i n t r e s s e r a d e k u n n a bese d e n u n g e v ä r m l ä n - d i n g e n s v e r k och l i k s o m vi ö f v e r t y g a sig om a t t i de ä n n u n å g o t t r e f v a n d e försöken g l i m t a r en b e g å f n i n g, som det m e d u p p m u n t r a n och l e d n i n g t o r d e k u n n a bli n å g o t af.
foto.
i något af 4 H H |erZ8 SYSTEK.
h u n d r a p ^ T ^ X.
Pris: 60 öre.
=!
Spalten om böckerna.
D E T Ä R först i bokform j a g haft tillfälle a t t göra b e k a n t s k a p m e d Ludvig Nord- ströms u r s p r u n g l i g e n som följetong tillgängliga v e r k: De tolf söndagarna.
K a n s k e beror det p å t r ö t t h e t e n, som vid d e n n a tid af å r e t o u n d - gängligen likt e n dimma omsveper e n recen- s e n t s s j ä l s f ö r m ö g e n h e t e r, m e n j a g h a r i n t e varit i s t å n d a t t u p p s k a t t a b o k e n i dess h e l h e t s å som j a g skulle h a ö n s k a t.
J a g h a r lifvats af a t t u p p t ä c k a e n och a n n a n glimt af den L u d v i g N o r d s t r ö m j a g förr b e u n d r a t, m e n s å h a r dim- man stigit p å nytt.
Min s v å r a s t e anfäktelse h a r v a r i t m i s s t a n k e n, a t t d e t ä r från h o n o m och inte från m i g den h ä r s t a m m a r, och u r d e s s djup h ö r j a g s o m e t t h å n de Tolf s ö n d a g a r n a s m å n g a m e n i n g s l ö s a s k r a t t och m y c k n a o n ö d i g a prat.
Nils Lago-Lengqvist h a r u n d e r h ö s t e n utgifvit ett v e r s d r a m a Sanda Birgitta, som v ä c k t e i n - tresse o c h förväntningar.
D e t t a a r b e t e följes nu af e n p r o s a b o k Drömmare, d ä r författaren g å r till r ä t t a m e d v i s s a h u i v u d s t a d s f ö r h å l l a n d e n i s y n n e r h e t inom p u b l i c i t e t e n.
E n god del af hans vrede drabbar de " inhemska galizierna ", e t t n y u p p f u n n e t v ä l t a l i g t n a m n för k v i n n l i g a j o u r n a l i s t e r, som h a d e t s v å r f ö r l å t l i g a felet a t t v a r a flitigare och a n v ä n d b a r a r e än sina m a n l i g a kolleger.
Naturligtvis afstraffas äfven d e n l i t t e r ä r a k r i t i k e n, som u p p h ö j e r m e d e l m å t t a n och s t r y p e r d e n v e r k l i g a t a l a n g e n.
U t o m d e t t a b j u d e r b o k e n p å s k i l d r i n g a r från S t o c k h o l m s litterära och konstnärliga bohem, skildringar, som h a e n o c h a n n a n glimt af det v e r k l i g a lifvets t r a g i k o m i k, och b a k o m d e t h e l a s k y m - t a r d å och d å e n n a i v t u n g d o m l i g och r ö r a n d e l ä n g t a n efter g a m m a l o c h g o d, fäderneärfd religion.
Amourer af Hjalmar Bergman ä r n o g i n t e en b o k för a l l a.
F ö r f a t t a r e n s u n d e r f u n d i g a ironi är h ä r ytterligare tillspetsad i d e n Anatole F r a n c e s k a a n d e n o c i t o r d e s t ö t a h v a r och e n, som i n t e fått d e t galliskt p e s s i m i s t i s k a l ä t t s i n - n e t ohjälpligt i b l o d e t.
M e n s å d a n a finnas j u också, o c h å t dem torde Amourer skänka en och a n n a n n j u t n i n g s r i k s t u n d.
Gustaf Ullman gör sig i n t e alltid s å s y n n e r - ligen s t o r t b e s v ä r m e d a t t k o n s t n ä r l i g t utforma sina noveller.
I b o k e n Sagor om hjärtat finnas n å g r a, som förefalla a t t v a r a t ä m l i g e n löst n e d - kastade på papperet.
Inte handla d e heller alla o m m ä n n i s k o r, s o m m a n i första ögon- b l i c k e t t y c k e r v a r a v ä r d a e t t f ö r d j u p a d t stu- dium.
D e förefalla e m e l l e r t i d a t t v a r a m y c k e t t r o v ä r d i g a g e n o m s n i t t s t y p e r af h v a d e n a n n a n författare kallar " d e kungliga svenskarna ".
J a g h e m s t ä l l e r till d e n l ä s a n d e a l l m ä n h e t e n, om d e n ofta h a r s å d a n a tillfällen a t t p å e t t för- m å n l i g t s ä t t g ö r a b e k a n t s k a p m e d s i g själf och sina n a t i o n e l l a e g e n h e t e r s o m i " S a g o r o m hjärtat ".
D e n m ö t e r p å n ä s t a n h v a r j e dess sida b e l y s a n d e r e p r e s e n t a n t e r för d e t t a k a n t i g a s l ä k t e m e d sin oraffinerade, men enkla o c h h j ä r t l i g a e r o t i k, d e s s t a f a t t a finkänslighet, d e s s v u r m e r i e r, ruelse och e n k l a lifsförklaringsförsök, med e t t ord d e n m ö t e r s v e n s k a r.
Gustaf Ull- m a n k ä n n e r sitt folk s o m få af v å r a y n g r e författare och ger oss därför äfven i s i n a små- s a k e r t i n g a f v ä r d e och b e t y d e l s e.
Af jordens stoft, s i g n a t u r e n Runas n y a a r b e t e, k o m m e r förmodligen a t t m o t t a g a s m e d glädje af den l ä s e k r e t s för h v i l k e t d e t ä r afsedt.
D e m ä n n i s k o r n a ä r o s ä k e r t t a c k s a m m a a t t till s i n a själars u p p b y g g e l s e b j u d a s p å n å g o t a n n a t än rena andaktsböcker.
Och s å v ä l den j o r d i s k a k ä r l e k e n som a n d r a v ä r l d s l i g a konflikter t o r d e m e d fördel k u n n a b e h a n d l a s u r d e n h ö g s t a synpunkten.
S e d a n den t i d e n, d å j a g a n v ä n d e m i g af d e t t a slags l i t t e r a t u r, t y c k s d e n ha g e - Uppgil lifvidd (under armarne), midjevidd och kjol- längd erhåller Ni till Eder figur fullt tillförlitliga, moderna och eleganta: PjHHBBlllWIIHBfBH \ ru|JJJtfiaIllUIlaluI« n o m g å t t e n viss e v o l u t i o n.
Numera skildrar d e n m e d s a m m a s y m p a t i f r ä l s n i n g s s o l d a t e r och s t a t s k y r k o k r i s t n a, o c h därtill h a d e t r o e n d e r ä t t a t t ä l s k a och gifta sig m e d v ä r l d e n s b a r n, och d e t h a d e d e i n t e förr, om j a g m i n n s r ä t t.
Däremot måste jag opponera mig mot bokens filosofiska g r u n d s y n, som m e d f ö r f a t t a r i n n a n s t i l l å t e l s e ä r föga b i b e l t r o g e n.
D e t v a r j u en- ligt Genesis e n d a s t den del af m ä n n i s k a n, för h v i l k e n r e l i g i o n e n i a l l m ä n h e t h a r r i n g a re- s p e k t, som s k a p a d e s " af j o r d e n s s t o f t ".
D e n ä d l a r e d e l e n h a d e som b e k a n t e t t h ö g r e ur- sprung.
I e n tid d å " d e n v ä r l d s l i g a v i s h e t e n " r e d a n b e t r a k t a r m a t e r i a l i s m e n s o m e n öfver- v u n n e n s t å n d p u n k t, b o r d e inte d e n s å k a l l a d e g u d o m l i g a till föga b å t n a d för sitt h ö g a före- m å l g ö r a sig till d e s s a r f t a g a r e.
ledig vers en ganska underhållande historia Bengt Lillie, som h a n d l a r om e n u n g s t u d e n t och n å g r a af h a n s e r f a r e n h e t e r i U p p s a l a.
Erik Brogren h a r s k ä n k t den u p p b y g g e l s e - s ö k a n d e o c h p o e t i s k a d e l e n af a l l m ä n h e t e n en n y s a m l i n g af Psalmernas bok, s o m h a r den förras alla f ö r t j ä n s t e r.
GERTRUD K A P I T L E T om flickböcker, som j a g t r o d d e m i g h a afslutat i förra I d u n n u m r e t, kräf- ver e t t par tillägg.
E n af E t h e l T u r n e r s v a c k - r a s t e och roligaste b ö c k e r, Stora syster, h v i l k e n l ä n g e varit u t s å l d, h a r k o m m i t u t i n y u p p l a g a och anbefalles p å d e t v a r m a s t e.
N å g o t, som s ä k e r t skall glädja m å n g a m ö d r a r, är a t t H i e r t a s Britt-Marie af Jenny Engelke ä r e n af d e förlag s ä n d e r u t e n b i l l i g h e t s u p p l a g a å 1 k r.
v o l y m e n p r h ä f t a d t och 1:75 p r v a c k e r t b u n d e t g a m l a h i s t o r i e r n a, som v i alltid s k o l a läsa m e d e x e m p l a r af S u a n W a r n e r s Stora, vida världen, d e l t a g a n d e, o m v å r a m o r m ö d r a r s b i t t r a pröf- C h a r l o t t e Y o n g e s Arfvingen till Redclyffe och n i n g a r och f ö r t e g n a k ä r l e k s k v a l.
D e n ä r väl Arturs hustru, Miss C u m m i n s Lykttändaren och b e r ä t t a d, och u t o m B r i t t - M a r i e, d e n u n g a hjält- S t a n l e y s Kalulu — allt b ö c k e r, som spelat e n i n n a n, som tillfredsställer oss m e d a t t icke d ö b e t y d a n d e roll i g å n g n a g e n e r a t i o n e r s l ä s n i n g af s o r g öfver sitt p å t v u n g n a ä k t e n s k a p u t a n och s o m ä n i d a g ä r o m y c k e t u p p s k a t t a d e.
u p p l e f v e r e n a n d r a k ä r l e k s l y c k a vid d e år, d å B l a n d a n d r a b ö c k e r m e d religiös t e n d e n s k a n m a n a n n a r s p å d e n t i d e n v a r g a m m a l, g ö r a vi r e k o m m e n d e r a s e n l i t e n b o k af J.
S p y r i, Vid en icke i n t r e s s e l ö s b e k a n t s k a p m e d å t s k i l l i g a i d e t mycket spridda biblioteket a n d r a p e r s o n a g e r och m e d s e d v ä n j o r n a u n d e r fjällforsen, Gullvifvan.
I d e t t a finnes o c k s å en del g a n s k a d e n t i d, d å d e t förra s e k l e t v a r u n g t.
r o a n d e och ä l s k l i g a b ö c k e r a v A m y le F e u v r e.
N å g o n s o m h e t e r Ingegerd Lagerström har S k a d a b a r a, a t t d e g e n o m s n i t t l i g t p r ä g l a s af skrifvit e n b o k och k a l l a t d e n Blodets röster.
en för b a r n o n a t u r l i g r e l i g i o s i t e t.
D e n ä r t r a g i s k och s e d e l ä r a n d e och k o m m e r k a n s k e a t t läsas m e d i n t r e s s e och t å r a r af u n g a Bland bilderböckerna intager Elsa Beskows flickor.
J a g anser d e t emellertid som m i n Tomtebobarnen främsta r u m m e t, v a c k e r, l u s t i g p l i k t a t t u n d e r r ä t t a f ö r ä l d r a r och m å l s m ä n d e t och r a r som den är.
E n a n n a n b o k, som sä- m ö j l i g h e t förefinnes a t t u r b o k e n h ä m t a lär- k e r t r o a r s m å b a r n, ä r " De lustiga svampfamil- d o m a r m o t s a t t a d e s u n d t s a m h ä l l s b e v a r a n d e, jerna ' ' m e d p r ä k t i g a i l l u s t r a t i o n e r af C.
H a l l.
som förvisso å s y f t a s.
D e n för t a n k a r n a p å S.
A s p e l i n s f ö r t j u s a n d e b i l d e r b o k, Småttingarnas svampbok, som l e d s a m t Tio dagar af Amadeus Bianchini.
Några små n o g k o m för s e n t för a t t h ä r a n m ä l a s förra å r e t.
historier berättade helt anspråkslöst, men p å e t t s ä t t, som t i l l d r a r sig u p p m ä r k s a m h e t e n, där- — D ä r e m o t k a n j a g inte j u s t s e n t e r a t r e b ö c k e r för a t t d e h v a r och e n t y c k a s i n n e h å l l a e t t för s m å t t i n g a r som s ä n d t s ut p å F r ö l é e n s förlag; l i t e t s t y c k e människolif, s e d t g e n o m e t t d e l - Vildbasarna Hans, Pål och Pär, Odygds-Hanna t a g a n d e och f ö r s t å e n d e ö g a och Den nye Snuskepälle.
G e n r e n ä r i n t e omöjlig, t e c k n i n g a r n a äro h ä r och d ä r l u s t i g a och k a r a k - Pennstreck ur stockholmslifvet af Svesse, inne- t ä r i s t i s k a, m e n v e r s e r n a ä r o r e n t grufliga.
V i h å l l e r sin författares upplefvelser som b o k h å l l a r e ä r o i fråga om s m å b a r n s v e r s för b o r t s k ä m d a på e t t hyrkuskverk i Stockholm.
" Svesse " af A n n a M.
R o o s och J e a n n a O t e r d a h l för att t i l l k ä n n a g e r a t t h a n s " P e n n s t r e c k " blifvit j ä m n - k u n n a nöja oss med h v a d som h ä r s e r v e r a s.
s t ä l l d a m e d A u g u s t B l a n c h e ' s " H y r k u s k e n s be- rättelser ".
Därtill har j a g endast att anmärka S å s o m v a n l i g t h a e n hel del s a g o s a m l i n g a r a t t o m " S v e s s e " lefvat p å A u g u s t B l a n c h e ' s af m y c k e t olika v ä r d e s e t t d a g e n till j u l.
tid h a d e h a n m ö j l i g e n haft u t s i k t a t t bli e n Främst sätter jag utan tvekan Anna Wahlen- m e r a e r k ä n d s t o r h e t ä n n u ä r fallet.
P å se- b e r g s s a m l i n g, Sagornas rike.
H ä r finnas n å g r a nare tiden h a anspråken betydligt höjts p å af de v a c k r a s t e sagor j a g m i n n s m i g p å l ä n g e alla o m r å d e n, som n o g " S v e s s e " v e t.
Hans h a läst, T r o l l p u l v r e t, S k o g s r å e t och framför allt Pennstreck torde emellertid det oaktadt komma " D e n f ö r t r o l l a d e s k o g e n ", som bör l ä s a s h ö g t, a t t få sina t a c k s a m m a l ä s a r e.
så a t t b å d e s t o r a o c h s m å få n j u t a af d e n.
bästa sagor " h a r V.
Nordin B l a n d d i k t s a m l i n g a r m ä r k a s Döda år af Ar- I " All världens s a m l a t s a g o r från v i d t s k i l d a h å l l.
Midt b l a n d vid Mörne, e n b o k a t t t a g a v a r a på, e t t fint g a m l a b e k a n t a träffa v i d ä r p å n y a s a g o r, n å - o c h fullödigt u t t r y c k för sin författares indivi- g r a g a n s k a roliga.
D e t hela har emellertid d u a l i t e t och därtill e n u t m ä r k t f o r m k o n s t.
n å g o t b r a h e t e r o g e n t öfver s i g, och s a g o t o n e n D e t ä r i n t e alltid e n hvila a t t l ä s a d i k t e r, är ej alltid b r a träffad. "
Skogssagor " af I n g r i d äfven g o d a d i k t e r, m e n d e t är h v i l a och veder- K n u t s d o t t e r äro o b e t y d l i g a, och " Sagoprinsen k v i c k e l s e a t t l ä s a Blommande träd af Anders af H e i m e r alldeles för a b s t r a k t för a t t roa b a r n.
Österling.
D e t ä r d e l a k t i g h e t a f all-lifvet, af c 11 v a t t n e t s o c h j o r d e n s och r y m d e n s lif, d e t ä r p e r s p e k t i v o c h m å t t, s o m gör d e t e n d a från s m ä r t a n o s k i l j a k t i g a lifvet, m ä n n i s k a n s, till e n d e t a l j, v i s s e r l i g e n af i n t r e s s e m e n ö f v e r v i n n e l i g och u t p l å n b a r.
Det är detta Anders Österling gifvit m i g v i d d e n första g e n o m l ä s n i n g e n af hans senaste diktsamling.
Och j a g t r o r, a t t d e t finns a n n a t d ä r, som j a g s k a l l s e k l a r a r e e n annan dag.
M e d Hammaren och Lyran, d i k t e r af Carl Sam Åsberg, ä r e n i n t r e s s e v ä c k a n d e d e b u t b o k.
F ö r f a t t a r e n b å d e g e r och håller löften.
H a n h a r ö f v e r l ä g s n a utförsgåfvor och v i s a r prof p å själfull i n n e r l i g h e t.
Hjalmar Lundgren skrifver p å synnerligen — E n g a m m a l r o l i g och v ä l k ä n d s a g o s a m l i n g, " Sagor " af R.
G u s t a f s s o n, föreligger n u i n y, u t m ä r k t v a c k e r d r ä k t p å W a h l s t r ö m och W i d - s t r a n d s förlag.
S a m l i n g e n " Uppländska sägner " af E.
G r i p ä r en af d e b ö c k e r, som i lika h ö g g r a d roa b a r n som v u x n a, t.
o.
m.
s m å b a r n k u n n a n j u t a af d e n.
B o k e n l ä m p a r sig därför y p p e r l i g t till högläsning.
S ä g n e r n a ä r o v ä l b e r ä t t a d e, och författaren h a r u t a n a t t p å n å g o t s t ä l l e v e r k a s t ö t a n d e fått fram f ö r e n i n g e n af r e l i g i o s i t e t och vidskepelse.
B l a n d d e s. k.
v e r k l i g h e t s b e r ä t t e l s e r n a m ä r - k e s " Lilla Ebba och hennes vänner " med vack- r a i l l u s t r a t i o n af V.
A n d r é n, n ä r m a s t väl ä g n a d Erhållas omgående till nedanstående pris inom Sverige: Bluslif 40 öre, Kjolmönster utan släp 50 öre, Prinsessklädning nsiuimuiui " g 75 öre, Reformdräkt 75 öre, Barndräktmöntter 50 öre, Kragmönster (Fellerin) 50 öre, - ska11 d A a, f i i!
j Expedieras portofritt m o m Sverige om rekvisition; „ åtföljd af likvid insändes tfU.
; Mästersamuelsg.
45 B, Stockholm, bestäSas ' efter andraänvlra^od^Uer.
Beställ- RUfttlcf OPQf f Q PO ti ^^af^o^i;: v; r^.
- lilUildicidlldl Gli Mönster k u ^ a äfven ninR ALMQVIST.
o — 629 — öDsk,ls, Wärdä ^Plllfl^ " • ull.b
a t t läsas h ö g t för s m å b a r n, som n o g k o u i m a att k ä n n a i g e n sig, t y E b b a och h e n n e s k a m r a t e r ä r o väl i a k t t a g n a och s k i l d r a d e, Barnen Wide af K a r i n S t e n, Sagoland af E.
E d q u i s t, en ojämn och o b e t y d l i g b o k, s a m t " Lasse " af S a a - n o n, en bok, som a b s o l u t i n t e r o a r b a r n, m e n som m ö j l i g e n k a n i n t r e s s e r a u n g a f ö r ä l d r a r.
E t t p a r trefliga ech n y t t i g a j u l k l a p p a r för v å r a flickor är A l i c e T e g n é r s lilla s å n g b o k " Visor och sånger " (melodistämma med text) m e d en f ö r t j u s a n d e i l l u s t r a t i o n p å p ä r m e n af E.
B e s k o w s a m t en s y n n e r l i g t p r a k t i s k t u p p - ställd l ä r o b o k i h u s l i g e k o n o m i För hem och skola af A S m e d b e r g.
Den senare tror j a g är s ä r s k i l d t ä g n a d a t t h o s flickorna v ä c k a till lif h å g e n för h u s l i g t a r b e t e.
F l e r a förträffliga ä f v e n t y r s b ö c k e r h a k o m m i t u t, och j a g b e k l a g a r, a t t u t r y m m e t h i n d r a r m i g a t t gå n ä r m a r e in på d e m, På kryssning med Blixten af i n g e n m i n d r e ä n J a c k L o n d o n och De svarta vikingarnas saga af K. A. Melin ä r o b l a n d de b ä s t a och r o l i g a s t e b ö c k e r m a n k a n ge sina p o j k a r, och Den förste vid Nord- polen " sf F.
S c h a w s a m t En seglats i världsrym- den af A l b e r t D a i b e r b e h a n d l a j u så a k t u e l l a problem som möjligt.
D e n förra är s y n n e r l i g e n r o a n d e och u n d e r h å l l a n d e, och äfven d e n s e n a r e i n t r e s s e r a r l ä s a r e n m y c k e t, om m a n o c k s å finner s k i l d r i n g e n af i d e a l s t a t e n p å M a r s b r a t u n n och a b s t r a k t.
E n frodigare f a n t a s i skulle h a k u n n a t g ö r a å t s k i l l i g t m e r af d e n g o d a i d é n.
Äfven Barkskeppet Alexandras äfventyrliga färd af A.
J.
E r i k s h o l m, ä r en b r a och r o l i g äfven- tyrsbok.
Hyperengelsk är Ulter-patrullen, en boy- scouthistoria.
D e n u t g ö r en h y b r i d af sön- dagsskoleberättelse och d e t e k t i v r o m a n, i n n e - håller m å n g a o t r o l i g a m o m e n t, m e n i n t r e s s e r a r i hög grad pojkar.
T v å b ö c k e r i N o r s t e d t s k a u n g d o m s s e r i e n, som ej precis k u n n a h ä n f ö r a s till o f v a n s t å e n d e g e n r e, ä r o En bok om hjältar af A.
L a n g s a m t R o s e g g e r s Från mina läroår ..
Det ä r en u t m ä r k t idé a t t göra ungdomarna bekanta med mänsklighe- t e n s s t o r e.
U r v a l e t i En bok ou hjältar före- faller e m e l l e r t i d en s m u l a h e t e r o g e n t — H a n - n i b a l t. e x.
m i d t e m e l l a n t v å filantroper som J.
H o w a r d och P a t e r D a m i a n!
— s k i l d r i n g e n k u n d e h a d e flutit r a s k a r e, och m a n k o m m e r a t t t ä n k a p å den d a n s k e p e d a g o g e n B r a u n e r s ord: " D e t s k u l d e helst vasre s å l e d e s, at vi l i g s o m s t å r föran en e n d n u u t s k e t b e g i v e n h e d, " n ä r förf.
h ä r r ä t t ofta på förhand t a l a r om, h u r d e t går.
K a p i t l e t om G o r d o n h ö r till d e t b ä s t a i b o k e n, som m a n ö n s k a r m y c k e t s t o r s p r i d n i n g b l a n d de u n g a.
— Roseggers b o k är b å d e r o l i g och v a c k e r och g e n o m s t r ö m m a d af u p p f r i s k a n d e humor.
M e n d e t är e g e n t l i g e n icke n å g o n b a r n b o k, u t a n l ä x p a r sig för m o g n a r e u n g d o m och för alla m ä n n i s k o r, s o m s ä t t a v ä r d e på frisk, omedelbar läsning.
g l u t l i g e n ville j a g k r a f t i g t framhålla n å g r a s e r i e r u n g d o m s l ä s n i n g, som finnes a t t tillgå till d e t billiga priset af 2 5 ö r e p r häfte.
D e t är " Roliga böcker " p å Ljus förlag, " Äfventyr ur verklighetens värld " p ä H i e r t a s förlag, s a m t de- l a r u r b a r n b i b l i o t e k e t Saga p å S v.
L ä r a r t: s förlag.
D e s s a s e r i e r u t g ö r a ett led i k a m p e n m o t den dåliga k o l p o r t a g e l i t t e r a t u r e n och h a t i l l k o m m i t i s a m a r b e t e m e d K o m m i t t é n för god och billig n ö j e s l ä s n i n g.
D e t b o r d e v a r a hvarje m e d b o r g a r e s plikt a t t v e r k a s t ö d j a n d e i d e n n a k a m p.
och tillfälle finnes n u a t t b l a n d u n d e r - h a f v a n d e, p å fabriker och v e r k s t ä d e r s p r i d a d e s s a häften, af h v i l k a m å n g a m e d afseende på s p ä n n a n d e i n n e h å l l k u n n a m ä t a sig m e d de olyckligt m y c k e t s p r i d d a d å l i g a r o m a n h ä f t e n a.
B l a n d de häften från Ljus förlag, som p a s s a för b a r n — det g ö r a ej alla — vill j a g sär- s k i l d t n ä m n a " Barnen från Lrostmofjället ", som b e k a n t en af de v a c k r a s t e, b ä s t a, r o l i g a s t e b a r n b e r ä t t e l s e r vi ä g a, och " De svarta vikin- garna " af K. A.
Melin.
Det är ståtligt att a t t för en 2 5-öring k u n n a förvärfva en s å d a n b o k till j u l k l a p p till en p o j k e.
— Af Ljus ö v r i g a h ä f t e n a m å n ä m n a s " En världs- omsegling under hafvet " af J.
V e r n e, " Berät- telser från Indien " af K i p l i n g, " Hjortdödaren " af Cooper, " Tvåben " af E w a l d.
" Äfventyr ur verklighetens värld " t o r d e ä n n u lefva i för friskt m i n n e hos v å r g e n e r a t i o n s u n g a och m e d e l - å l d e r s m ä n, för a t t j a g ens skulle behöfva e r i n r a om alla de i n t r e s s a n t a och s p ä n n a n d e h ä n d e l s e r det verket innehåller, Det kan vara nog att n ä m n a n a m n e n " Skeppet Atalantas undergång ", " Fänrik, Pipers lefnadsöden i Ryssland " och " Äfventyrliga luftfärder ".
Bland Sagabibliote- k e t s 2 5 - ö r e s h ä f t e n m ä r k a s ffera af dess a l l r a b ä s t a a r b e t e n, s å s o m Robinson Kruse, Onkel Torns stnga och Buffalo Bill, h v a r t d e r a omfat- t a n d e 4 ä 5 häften.
J u l e n s sist a n l ä n d a b o k, V.
v. H e i d e n s t a m s Svenskarna och deras höfdingar, del I I, å t hvil- ken jag tyvärr endast kunnat ägnat några korta s t u n d e r, är o c k s å d e s s b ä s t a och r o l i g a s t e äfven- tyrsbok.
N ä r m a s t v e r k a r " Svenskarna och deras höf- dingar " p å m i g s å s o m en u p p e n b a r e l s e af h v a d v å r t folks h i s t o r i a ä g e r för en r i k e d o m p å öfver- r a s k a n d e, u n d e r b a r a h ä n d e l s e r, p å s t o l t a och e g e n d o m l i g a, j a, gåtfulla lifsöden.
S a n t är j u, a t t en d i k t a r e m e d f ö r k ä r l e k k o m m e r a t t u p p - s ö k a j u s t e t t s å d a n t d r a g i en n a t i o n s lif, m e n H e i d e n s t a m g ö r d e t h ä r i a l l m ä n h e t ej i så m å t t o, a t t h a n s k a p a r n y a figurer, n y a s i t u a - tioner.
N e j, d e t är de g a m l a k ä n d a g e s t a l t e r - n a h a n s t ä l l e r framför oss, m e n h u r u o l i k a t e de sig e j, u t t a g n a u r vimlet, f r i s t å e n d e p å visst s ä t t, m o t en b a k g r u n d af b l å s v e n s k h i m m e l och g r ö n s k a n d e s v e n s k m a r k!
M a n följer d e m i n t e e n d a s t u n d e r den t i d, d å de ä r o s y n l i g a för allt folket p å m a k t e n s eller ä r a n s t i n n a r, u t a n in i å l d e r d o m e n s d a g a r, j a, fram till d e n s t u n d, d å k l o c k o r n a r i n g a äfven d e r a s stoft.
H u r bli de icke därför o c k s å p å e t t helt a n n a t s ä t t v å r a e g n a!
S e t.
e x.
h u r vi l ä r a k ä n n a Stjernhjelm genom att vara närvarande, då han s k a l k a s m e d hofvet i K r i s t i n a s p r ä k t i g a g e m a k!
H i s t o r i e n om h a n s u n d a n s k a f f a d e och s ö n d e r - s l a g n a k i s t a, så t y p i s k t s v e n s k, griper oss i h j ä r t e r o t e n, och vi försonas e n d a s t g e n o m skal- d e n s v a c k r a o r d: " S å sofver den s v e n s k a s k a l - d e k o n s t e n s fader u n d e r h a l l o n och ljung och susande träd ".
H u r h a r v å r h i s t o r i a n å g o n s i n k u n n a t före- falla oss t r å k i g och t o r r?
frågar m a n sig för- undrad.
Och m a n får p l ö t s l i g t ö g o n e n ö p p n a för h v i l k a v ä r d e n, som fått l i g g a d ä r o b e g a g - n a d e, h v i l k e t b r o t t e m o t l a n d e t och folket, s o m b e g å t t s g e n o m a t t g e n e r a t i o n efter g e n e r a t i o n t a c k v a r e omöjliga l ä r o b ö c k e r fått sig d e n u p p - f a t t n i n g e n i n s u g g e r e r a d, a t t s v e n s k h i s t o r i a är t r å k i g, m e n a l l m ä n h i s t o r i a rolig, för öfver d e n hvilar äfventyrens, stordådens glans.
J u färre l ä s å r e n v o r o, j u t u n n a r e och a b s t r a k t a r e v a r h i s t o r i e b o k e n, en död b o k s t a f blef d e n, om ej l ä r a r e n h a d e gåfvan a t t m å l a — och d e t h a ej alla l ä r a r e.
Och F r y x e l l, h v a r s e v ä r d e l i g a ä r a d e t ä r a t t h a r ä d d a t k ä r l e k e n till v å r h i s t o r i a hos å t s k i l l i g a u n g d o m a r, k o m t y v ä r r s ä l l a n i v å r a f o l k s k o l e b a r n s h ä n d e r.
— R ä t t v i s a n kräfver j u e m e l l e r t i d e t t e r k ä n n a n d e af a t t vi r e d a n b r u t i t m e d den g a m l a ' l ä r o b o k s t r a d i t i o n e n; t a c k v a r e främst d o c.
G r i m b e r g s y p p e r l i g a h i s t o r i a, h å l l e r ä m n e t s v e n s k h i s t o r i a på a t t få en a n n a n r a n g b l a n d u n g d o m e n.
Och nu u n d r a r j a g, om m a n icke s k u l l e v å g a det p a r a d o x a l a förslaget, a t t l ä r a r e n i de fall, d å h a n icke k ä n n e r h i s t o r i e u n d e r v i s n i n g e n s å s o m ett k a l l, för en tid h e l t e n k e l t k u n d e l å t a H e i d e n s t a m s a r b e t e, s t ö d t m ö j l i g e n af en l ä r o - b o k, e n s a m t t a l a till g o s s e n eller flickan?
S k i l d r a k a n h a n ä n d å a l d r i g som H e i d e n s t a m, och t a l a till v å r a u n g a om k ä r l e k till l a n d e t och till d e m, s o m sofva u n d e r k y r k o h ä l l e n, k a n heller i n g e n — 630 — g ö r a s o m H e i d e n s t a m, så m a n l i g t och v e k t och försynt p å en g å n g.
L å t d e m läsa s i n n y a ä f v e n t y r s b o k e n s a m m a, de m å s t e, n ä r de kom- m i t till s l u t e t på d e n k ä n n a n å g o t af h v a d som t v i n g a d e den s t o r e t y s k e h i s t o r i e s k r i f v a r e n R a n k e att utbrista: " Meln Gott, welche Geschichte h a b e n doch die S c h w e d e n! "
MARIE LOUISE GAGNER. "
T V ^ Ä R L E K Ä R I C K E alltid l y c k a, m e n l y c k a — b e s t å e n d e l y c k a — ä r alltid hem. "
D e s s a ord h a r Elsa Törne s a t t som i n g å n g s s p r å k p å sin n y a b o k " K ä r l e k och lycka ", och h v e m vill icke g ä r n a t a g a h e n n e s k l o k a och fasta h a n d och följa h e n n e p å d e n s t i g h o n m e d d e s s a t a n k e d j u p a och l i f s v a r m a b l a d vill p å v i s a för alla t v e k s a m m a eller v i l s n a v a n d r a r e mot lyckomålen.
Hon har redan sedan länge i ovanlig grad lyckats vinna sina svenska med- s y s t r a r s ö r a • — och d e t t a m e d all r ä t t.
De skola n u förvisso g r i p a h e n n e s n y a gåfva m e d förståelse och t a c k s a m h e t.
— * Ellen Key h a r i e t t d i g e r t b a n d: " Verk och Människor " s a m l a t e t t a n t a l af sina t i d s k r i f t s - och t i d n i n g s u p p s a t s e r från de t v ä n n e s e n a s t e d e c e n n i e r n a, och m a n å t e r s t i f t a r m e d glädje d e r a s b e k a n t s k a p i b o k e n s b r o n s a f s l u t a d e form.
H ä r ä r o de s t r å l a n d e r e s e b i l d e r n a från Ober- a m m e r g a u och O b e r b a y e r n u r N o r d i s k Tidskrift 1 8 9 0 och de b e n å d a d e v å r d a g a r n a " O m k r i n g A s s i s i " från 1 9 0 7.
B j ö r n s o n och R o d i n, V e r - haeren, Maeterlinck och R a i n e r M a r i a R i l c k e åter- u p p s t å för v å r a ö g o n, och i " S m å s t y c k e n om s v e n s k a d i k t a r e " r i s t a r h o n sin alltid så per- sonlighetsmättade arabesk kring namn sådana som Strindberg, Levertin, von Heidenstam, F r ö d i n g och S e l m a Lagerlöf.
I afsnittet " M o - d e r l i g h e t e n i lek och k o n s t " v ä g e r n o g d e n intressanta studien " Madonnor " ur Nutid 1903 tyngst i skålen.
Den ger också författarinnan tillfälle a t t ä n n u en g å n g i n s k ä r p a sitt prxterea censeo om m o d e r l i g h e t e n s o m k v i n n o v ä s e n d e t s h ö g s t a fullkomning.
E n r i k och t a n k e v ä c k a n d e bok.
* Bland dagens b o k n y h e t e r i n t a de " m i n - nen och b i l d e r från E r i k G u s t a f Geijers s e n a s t e l e f n a d s å r ", s o m fru Anna Hamilton Geete s a m l a t och m e d d e l a t u n d e r t i t e l n / sol- nedgången, en af de f ö r n ä m s t a h e d e r s p l a t s e r n a.
Med sällsynt congenialitet har den r y k t b a r e h ä f d a t e c k n a r e n s, t ä n k a r e n s och s k a l d e n s d o t t e r - d o t l e r h ä r b e a r b e t a t d e t r i k a arfvet af g u l n a d e t i d s d o k u m e n t och m u n t l i g t r a d i t i o n, och fyrtio- t a l e t s h e l a U p p s a l a s t å r u p p p å n y t t i en serie f ä r g m ä t t a d e och liffulla b i l d e r k r i n g den s t o r e idealsvenskens fängslande centralgestalt.
Och h v a d m e r ä r, d e t t a ä r n u b l o t t en v a c k e r bör- j a n, och f o r t s ä t t n i n g e n utlofvas i fru H a m i l t o n Geetes nästa bok.
Tacksamma landsmän vänta den redan med otålighet.
* K.
G. Ossian-Nilsson, den mångfamnande, p r o d u k t i v e s k a l d e n och sociale s k i l d r a r e n, öfver- r a s k a r och g l ä d e r oss m e d en n y och fyllig s a m l i n g d i k t e r u n d e r d e n p e r s o n - och t i d s t y - p i s k a titeln Flygskeppet — " p å färd m e l l a n t i d e r och h j ä r t a n. "
Den vittnar ännu engång h ö g t om sin s å n g a r e s m å n g s t r ä n g a d e och k l a n g - fulla instrument.
Fosterlandet, hembygden, kärlekslyckan, fadersglädjen, hjältehyllningen, k o n s t n ä r s l i d e l s e n, s a m h ä l l s p a t o s e n, allt finner s t a r k a, p e r s o n l i g a och oftast p o e t i s k t glansfulla uttryck.
Af j u l e n s d i k t b ö c k e r helt visst d e n u n i v e r s e l l a s t e och k a n s k e p å s a m m a g å n g — i n t i m a s t e.
S å k u n n a j a g e t och a l l t e t s a m m a n - s m ä l t a i d e n flammande p o e t s j ä l e n s d e g e l.
*
Anna Branting h a r, efter m å n g a års t y s t n a d, gifvit oss en n y bok, en S t o c k h o l m s r o m a n, b e - n ä m n d Fåfänglighet.
Den är genomartistisk, m e d r y c k a n d e och b e k l ä m m a n d e a r m.
Såsom lifvet själft, s ä g e r n i!
J a, om m a n icke i b l a n d v ä n d e r sig ifrån d e t och g å r u t u n d e r stjär- nornas ensamhet.
Sven Lidman h a r, som b e k a n t, n ä r m a s t gjort en succés de scandale m e d sin n y a s l ä k t r o m a n Thnre-Gabriel Silfverstååhl, men detta bör dock icke u t a n v i d a r e f ö r a n l e d a b o k e n s f ö r k a s t a n d e från alla k o n s t r ä t t f ä r d i g a s a n l e t e n.
Den äger nämligen sina obestridliga litterära förtjänster, n å g r a s t a r k t k ä n d a s i d o r och e t t p a r b r a t e c k - nade typer.
H a d e utfallen mot den nu döde g a m l e k o n u n g e n v a r i t m i n d r e h a t i s k a och m i n d r e o r ä t t v i s a, s k u l l e n o g o c k s å flere h a l å t i t sig g r i p a af d e t f o s t e r l ä n d s k a p a t o s, s o m l i k t e n o r g e l p u n k t g e n o m d a l l r a r de s k r i k i g a s t ä m m o r n a.
.
* J.
N — G.
Iduns boklista.
Albert Bonniers förlag: Svenskarna och deras höfdingar; berättelser för unga och gamla af Verner von Heidenstam.
Andra bandet.
— Verk och människor; af Ellen Key.
Guds rike; predikdingar på kyrkoårets sön- och högtidsdagar at 5.
A.
Fries.
— Kärlek och lycka; af Elsa Törne.
— Flygskeppet; dikter af K.
G. Ossian-Nilsson.
— Kata- rina; en ful kvinnas historia af Léonie Aminoff.
— För hundra år sen; skildringar, bref och stridsskrifter från revolution såren 1809 — 1810 utgifna af Sam Cla- son.
2:dra samlingen.
Wahlström &amp; Widstrands förlag: Porträttet och andra berättelser; af Gösta Adrian Nilsson.
— Skrattet; en undersökning af komikens väsen af Henri Bergson.
— Till Sicilien och andra reseminnen; af Clara Fletwood.
Ljus förlag: Den röda liljan; roman af Anatole France.
— Er- win Reiners masker; roman af Jacob Wassermann.
— Åhlén &amp; Åkerlunds förlag.
Svenska spånor; af Vilh.
Lundström.
— Döden; skildrad i sex berättelser af Leo Tolstoj, — Lyckliga dagar, solskensmirnen från Samoa; af W. A:son- Grebst.
— P.
A. Norstedt &amp; Söners fö: lag: I Johan Baner; af Gustaf Björlin.
3:e delen.
Diverse förlag: Statsrådet Stolpes första mottagningsdag; komedi i en akt af Johan Grönstedt.
— Nya sånger och bal- lader; af Lulu von Strauss und Torney, Öfvers.
af Per Levin.
— Största möjliga valuta för m i n s t a betalning erhåller Ni af " 40 ' öres ' Paket " Från scenen och estraden.
o N Y O H A R o p e r a d i r e k t i o n e n anskaffat en hjältetenor, hr T h e o d o r K o n r a d, hvil- k e n fått å d a g a l ä g g a sin k a p a c i t e t d e l s s o m S i e g m u n d i " V a l k y r i a n " och d e l s som T a n n - häuser, Costas båda pröfvostenar, på hvilka d e n n e s n u b b l a d e, u t a n a t t därför k u n n a k a l l a s misslyckad.
Den n y e sångaren har förmånen af en v a c k r a r e r ö s t, som h a n d o c k ej b e h a n d l a r alldeles o k l a n d e r l i g t.
Han har nämligen några f a t a l a n ä s l j u d, som p l ö t s l i g t k u n n a s t ö r a i e n för öfrigt v a c k e r t b u r e n s å n g f r a s, o c h i n t o n a t i o - n e n ä r ej a l l t i d k o r r e k t.
Men frånsedt dessa b r i s t e r, h v i l k a icke ä r o farligare ä n a t t de kunna öfvervinnas, äger konstnären ett schwung- fullt f ö r e d r a g, o c h d e n d r a m a t i s k a u t m e j s l i n g e n af p a r t i e r n a röjer s c e n i s k k u l t u r och v a r m t temperament.
Gestalten är på en g å n g smidig och kraftig och bör passa bra i hjältepartier.
S o m T a n n h ä u s e r å d a g a l a d e h a n s ä r s k i l d t i an - d r a a k t e n s s å n g a r t ä f l i n g och i t r e d j e a k t e n s R o m a b e r ä t t e l s e e n d r a m a t i s k t v e r k n i n g s f u l l fram- s t ä l l n i n g s k o n s t i förening m e d e n v a r m t o c h energiskt buren sång.
H r K i r c h n e r s å t e r g i f v a n d e af t i t e l r o l l e n i " P a j a z z o " v i s a d e i ä n h ö g r e g r a d ä n förut h a n s f ö r m å g a a t t s a n n t k a r a k t ä r i s e r a en figur.
S ä r - s k i l d t i a n d r a a k t e n, d ä r T o n i o s själskval m y n n a u t i b r ä n n a n d e v r e d e och s m ä r t a, v a r h a n s spel af s t o r v e r k a n.
S å n g e n k l i n g a d e v a c k e r.
— O p e r a n gaf i l ö r d a g s s i n första p o p u l ä r a s y m f o n i k o n s e r t m e d en v ä l k l i n g a n d e o c h lätt- fattlig symfoni af Carl G o l d m a r k s a m t en p i a n o - k o n s e r t a-dur af L i s z t, h v a r i fröken A u r o r a Molander spelade pianostämmor med fin m u s i k a l i s k k ä n s l a och u t s ö k t t e k n i k.
H r J ä r n e - fält d i r i g e r a d e t e m p e r a m e n s f u l l t s o m alltid.
Å Konsertföreningens andra abonnemangskon- s e r t för " k a m m a r m u s i k o c h r o m a n s s å n g " gafs m e d b i t r ä d e af h r W i l h e l m Stenhammar och fru D a g m a r M ö l l e r.
D e n förre s p e l a d e, k o n s t n ä r l i g t s o m a l l t i d, en Beethoven-sonat, Op. 10, o c h en s o n a t af S c h u b e r t, och fru Möller s j ö n g förtjänstfullt n å g r a s å n g e r af Bizet och ett p a r folkvisor af B r a h m s, af h v i l k a i s y n n e r h e t B i z e t - s å n g e r n a g e n o m sin p o e t i s k a f ä g r i n g v o r o ä g n a d e a t t slå a n p å å h ö r a r n e.
A n d r a k a m m a r m u s i k a f t o n e n af fröken M a r t h a O h l s s o n, h r r R u n n q v i s t och L i n d h e bjöd bl.
a. p å en k l a n g f a g e r v i o l i n s o n a t af W.
Pe- t e r s o n - B e r g e r, e t t alldeles n y t t v e r k af d e n talangfulle k o m p o n i s t e n.
Vidare ' var J.
A. soppa; stufvad lake med potatis.
ONSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; hafregrynsgröt med mjölk; halstrad sill med p o t a t i s; kaffe eller te.
Mid- d a g: Ugnstekt relbensspjäll med po- t a t i s; tysk äppelkaka med vinsås.
TORSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; pannbiff med stekt p o t a t i s; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Brynt hvit- kålssoppa med frikadeller; äggvåfflor med sylt.
FREDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; stekt risgrynskorf med lingon; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Falsk hare med stufvade morötter; krusbärskräm med vispad grädde och krökta ba- OBS.!
Grynen äro af fullt lika Frukost: hög kvalité som konkurrensens 55- LÖRDAG.
(Julafton.)
Smörgåsbord; pressylta och grisfötter öres-paket.
med rödbetor; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Lutfisk med potatis och OBS.!
Ytterst lättkokt.
ä r t e r; julgröt med mjölk; smörbakelser.
RECEPT: KOKSALMANACK A l a d a u b e p å g r i s (f. 6 pers.).
IV2 kg.
spädgris, G hg.
kalflägg, 2 lit.
vatten, l / s msk.
salt, 8 hvitpep- parkorn, 1 lagerblad.
T i l l g e l é e t: 1 lit.
af spadet, 2 blad gelatin, 2 msk.
hett vatten, 2 ägghvitor.
T i l l g a r n e r i n g *: 1 hårdkokt ägg, 1 rödbeta, persilja.
Beredning: Spädgrisen tvättas väl med en duk, doppad i kallt vatten, och kalfläggen skållas i h e t t vatten.
De påsättas i kokande vatten, skummas, när spadet kokar upp, och kryddorna iläggas.
Köttet får sedan sakta koka, tills det är mört.
Spädgrisen tages upp och skares i vackra bitar.
Kalf- läggen får under tiden koka i buljon- gen, som sedan silas upp, och återigen påsättes.
När buljongen är het, till- sätte 3 det spolade och i det heta vattnet upplösta gelatinet samt ägg- hvitorna, hvarefter buljongen under vispning får ett godt uppkok.
Den silas genom en i h e t t vatten urvriden servett eller silduk Det klara geléet hålles på botten af en vattensköljd 3 Redigerad af ELISABETH Ö S T M A N.
Limen, af Elisabeth östmans Husmo- derskurs i Stockholm.
FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR VECKAN 18 — 24 DEC.
1910 SÖNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; ä la daube på gris med skarpsås; mjölk; kaffe eller te med billig soc- kerkaka.
M i d d a g: Soppa på murk- lor; rostbiff med portugisisk lök och fransk p o t a t i s; savaräng.
MÅNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; havregrynsgröt med mjölk; strömmings- låda med ansjovis och stekt p o t a t i s; kaffe eller te.
.
M i d d a g: Kall rost- biff (rester från söndag) med blom- kålspudding; vinsoppa med biskvier.
TISDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; kotletter af kalffärs med ä r t e r; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Oxsvans- a la daube-form och ställes a t t stelna.
Geléet på botten af formen garneras med hårdkokta ägg, rödbetor och per- silja.
De vackraste bitarna läggas i botten och på sidorna, formen fylles med det öfriga köttet och resten af geléet hälles försiktigt öfver.
A la dauben utställes på kallt ställe a t t stelna.
S o p p a p a m u r k l o r (f. 6 pers.).
V2 lit.
konserverade toppmurklor, 2 lit.
buljong, 1 msk.
smör, 2 msk.
mjöl, salt, kajennpeppar, 2 äggulor, 1 del tjock grädde.
B e r e d n i n g: Murklorna jämte sitt spad, påsättas i den kokande buljongen och få koka omkr 1 tim., hvarefter buljongen silas.
Smör och mjöl sam- manfräsas, buljongen tillsättes litet i sänder och soppan får under rörning koka 10 min.
Den afsmakas med kryd- dorna.
Äggulorna och grädden vispas upp i soppskålen och soppan tillslås under kraftig vispning.
Murklorna skä- ras i skifvor och serveras i soppan.
S t u f v a d l a k e (f. 6 pers.).
2 k g.
lake, 2 msk.
salt, 2 tsk.
ättika, 4 msk., smör (80 gr.), 1 kkp.
fint stötta skorpor, / a lit- vatten, 3 tsk.
citron- saft, 1 msk.
franskt vin.
Beredning: Laken flås, skares upp och urtages, sköljes väl och tor- kas.
Fenorna klippas bort och fisken ingnides med saltet och ä t t i k a n samt skares i bitar.
Rom och lefver till- varatagas, sköljas och kokas i saltadt vatten i särskildt kärl.
En kastrull smörjes med 3 msk.
af smöret, fisken vändes i de stötta skorporna och ned- lägges, öfverst lägges resten af smö- ret, fördeladt i små flockar.
Sist till- sättes vattnet och fisken får sakta koka omkr. 20 min.
Den upplägges på karott och såsen afsmakas med citronsaften och vinet samt afredes med äggulan och hälles öfver fisken.
Den garneras med den i skifvor skurna rommen och lefvern.
H ä g g r e p r e s e n t e r a d m e d e l s en v i o l o n c e l l s o n a t e-moll, h v a r e f t e r som finalnummer följde B e e t h o - vens pianotrio Op. 70.
D e t m u s i k a l i s k a före- d r a g e t v a r d e n n a g å n g ej så t i l l f r e d s s t ä l l a n d e s o m d e n n a t r i o eljes b r u k a r å s t a d k o m m a.
— Karl Gilcks nya operett " D a g e n s lejoninna " är vid d e t h ä r l a g e t graflagd.
Och i n g e n sörjer dödsfallet.
D e t e n d a m a n d i r e k t m å s t e be- k l a g a v a r k v ä l l e n, s o m gick förlorad p å a t t å s e d e n d u m m a och k l u m p i g a p r o d u k t e n.
M e n n o g om d e t.
L å t oss h e l l r e d r ö j a e t t ö g o n b l i c k vid A l g o t S a n d b e r g s folklustspel " Y o n Y o n s s o n ", s o m u t a n a t t ä g a n å g r a n ä m n v ä r d a l i t t e r ä r a eller folkpsykologiska förtjänster, dock inrymmer p a r t i e r af o s ö k t k o m i s k och r o m a n t i s k äfven- tyrsspänning.
H u f v u d f i g u r e n, d e n till A m e r i k a u t v a n d r a d e smålandsdrängen Y o n Yonsson, är ett sådant d ä r f o l k d r a m a t i k e n s o k o n s t l a d e och h j ä r t e v i n - nande naturbarn med mod i bröstet och skämtet p å l ä p p a r n a, e n som alltid ä r till h a n d s, d å d e t gäller a t t t u k t a bofvar och s k ä l m a r o c h för öfrigt är d y g d e m ä n n i s k a u t a n v a n k o c h l y t e.
R o l l e n ä r u p p e n b a r t skrifven för h r W a l l é n, F o l k t e a t e r n s y p p e r l i g a k o m i k e r, och h a n s p e l a r d e n o c k s å m e d sitt m e s t v i n n a n d e g e m y t, hvil- k e t ej vill s ä g a l i t e t.
F.
ö. m e d v e r k a flere af t e a t e r n s b ä s t a förmågor och s a m s p e l e t ä r i allmänhet godt.
— J o h a n n e s E l m b l a d, d e n p å sin tid m y c k e t b e k a n t e W a g n e r - s å n g a r e n och o p e r a r e g i s s ö r e n, afled n y l i g e n efter å r s l å n g s j u k d o m.
Hans k o n s t n ä r s s k a p v a r n å g o t alldeles för sig s å v ä l till följd af s t ä m m a n s v o l y m som ock g e n o m t e m p e r a m e n t e t s g e r m a n s k a b r e d d och m ä r g.
V i d h ä r v a r a n d e l y r i s k a scen v a r h a n fästad n å g r a å r dels som förste regissör, dels som sångare,mensin mesta tid t i l l b r a g t e h a n vid flere af utlandets operascener — han t i l l h ö r d e äfven B a y - r e u t h - s å n g a r n e — och var d ä r en m y c k e t uppburen konstnär.
En uppsats om hans artistskap åter- finnes i I d u n n:r 4 3, 1 9 0 4, t i l l h v i l k e n vi hänvisa.
ARIEL.
Johannes Elmblad.
Ny a f d e l n i n g för Billiga Klädningar fr.
Kr.
40.
115. — — Jär öppnad å D a m k o n f e k t i o n s a f d.
2 t r.
upp.
Obs.T- F ö r r e s a n d e till S t o c k - h o l m att b e a k t a.
S t ä n d i g t l a g e r i o l i k a p r i s l ä g e n af l Tysk äppelkaka - 631 — (f. 6 pers.).
Bal-, Middags-, I n n e - och Sorgklädningar.
B e s t ä l l n i n g a r m o t t a g a s och u t f ö r a s å egna a t e l j é e r.
A.-B.
NORDISKA KOMPANIET, STUREPLAN.
1 l / 2 kkp.
krossocker, 2 kkp.
vatten, IV2 lit.
äpplen, 3 msk.
korinter eller sultanarussin, 1 tolföres hvetebrcd, V2 lit.
g räddmjölk, 4 ägg, 2 msk.
smör (40 gr.), socker, salt.
T i l l f o r m e n: V2 msk.
smör (10 gr.).
B e r e d n i n g: Af socker och vat- ten kokas en klar lag.
Äpplena skalas, skäras i skiTvor och.
kokas mjuka i socfcerlagen samt få kallna.
Korin- terna eller russinen rensas, sköljas val i ljumt vatten och inknappas i en duk.
Brödet skares i skifvor och blötes i hälften af mjölken, uppvispad med ett af äggen.
Brödskifvorna stekas i smö- ret och läggas i en smord pajform, hvarftals med äppelskifvorna och korin- terna.
Den öfriga mjölken och äggen vispas tillsammans, smaksättes med socker och salt och hälles öfver pud- dingen.
Den gräddas i god ugnsvärme omkring 1 / 2 tim. får afsvalna och ser- veras med vispad grädde eller vinsås.
ges på en käpp i kastrullen, så a t t det ej når botten, fisken får därefter sakta koka med springa på locket 15 — 20 min.
eller tills den blir lagom mjuk.
Den serveras med mjölksås, som ko- kas på vanligt sätt samt skiradt smör, ryska eller gröna ärter och potatis.
K o k t l u t f i s k (f. 6 pers.).
2 kg.
lutfisk, 5 små msk.
salt, 2 lit vatten.
S å s: 3 msk.
smör (60 gr.), 4 msk.
mjöl, 5 kkp.
god mjölk, 2 tsk.
salt, V2 msk.
socker.
B e r e d n i n g: Fisken sköljes, res i bitar och skinnet bortskäres.
Den lägges hvarftals med 4 msk.
af saltet i en tunn handduk eller servett, som knytes igen.
Vattnet kokas upp med resten af saltet och fiskknytet hän- J u l g r ö t (f. 6 pers.).
2 kkp.
ka- rolinarisgryn, 2 lit.
vatten, 5 del.
tjock grädde, 1 hg.
godt smör, 1 msk.
salt, 3 msk.
socker.
Beredning: Risgrynen sköljas, skållas i h e t t vatten och påsättas i kokande vatten samt få koka, tills de äro mjuka.
Då tillsättes den till hårdt skum slagna grädden och gröten får ett uppkok.
Det kalla smöret iröres ska- Herrgårdsvalsen.
Upptecknad af Säsongens populäraste boston.
LlDflfeluts Succésnummer på alla badorter.
Spelas af samtliga musikorkestrar.
Pris 1 krona.
och pas till en af lång fyrkant af ungefär J / a c - tjocklek.
Denna fyrkant vikes därefter ihop, så a t t kanterna af de- S m ö r b a k e l s e r (f. 12 pers.).
200 gen mötas midt på fyrkanten.
Därefter gr. hvetemjöl, D / 2 — 2 dcJ.
vatten, smör vikes den ena halfvan af degen öfver af degens vikt.
den andra.
Degen utkaflas åter till T i l l f y l l n i n g: 2 kkp.
äppelmos.
en af lång fyrkant.
Detta upprepas B e r e d n i n g: Mjölet utröres med fyra gånger efter hvarandra, hvarefter vattnet till en smidig deg, som arbetas degen utkaflas till omkring 1 cm.
tjock- väl.
Degen väges, och man tager samma lek och uttages med stort rundt mätt vikt smör.
Det tvättas, och vattnet till kakor, på hvilkas midt lägges 1 arbet as väl ur, hvarefter det klappas tsk.
äppelmos.
Kanterna hopvikas sä till tunna kakor, som sättas på is a t t a t t kakan får form af en halfmån stelna.
Degen utkaflas till en fyrkan- Kanten krusas och bakelserna nagg tig kaka, något tjockare på midten.
lätt med hörnet af sporren, pens '.
Smöret lägges midt på degen och kan- med ägghvita och gräddas i varm ug * 3 % terna vikas öfver smöret, så att d e t t a tills de fått en vacker gulbrun färg. '
fullkomligt täckes.
Smördegen utkläp- c Enda tillverkare A.-B.
NissensManu- facturing, Norrköping.
FLYTANDE F 1 B I I I och FERRINTABLETTER äro v e r k s a m m a och a n g e n ä m a Extra Hushållskurser vid Sigrid Rudebecks Skola.
JERNMEDEL s o m föreskrifvas af m å n g a lä- kare.
— Erhålles å alla apotek.
Två.
kurser å två månader hvardera.
Den första börjar den 20 jan.
1911; den andra den 21 mars 1911.
I hvar- dera kursen mottagas högst 10 delta- gare.
Anmälningar till första kursen före den 15 dec.
; till den andra före den 1 febr.
Prospekt på begäran Göteborg i nov.
1910. sfa förtjusning.
S t o r l e k 2 6 X 3 2 c m.
Modern väggprydnad, konstnärligt utförd i koppar, oxiderad äiven i brun eller mossgrön ton (antik), samt i elegant, polerad eller matt förgyllning.
Den mest smakfulla infattning af de nu så moderna större kabinettskorten i biun Till Julbalerna!
Pris hos Bok- och Konsthand i an de kr.
10: —.
I duns för- lä ärfva sare sig gifves tillfälle Ett sällsynt tillfälle erbjudes härmed ton.
att från Konstindustri, Centralpalatset.
S tockholm dessa smak- Iduns läsare att för endast en tredjedel fulla och gedigna pendanger för endast kr.
6.50 paret om vidstående ku- af bokhandelspriset erhålla säsongens pong bifogas ordern.
Med hvarje par följer gratis D.
M.
Konungens och Drott- finaste bostonvals, den af hufvudsta- ningens porträtt utförda i s. k. koppargravyr.
Des-utom anordna vi en tftflan, dens orkestrar under allmänt bifall spe- hvar 25:te köpare erhåller näml.
de beordrade I - M- lade Johan pendangerna gratis.
Försumma ej detta tillfälle.
| Nordlin g. Insänd rekvisition med SO i spar- eller frimärken till och Ni erhåller om- gående franco den populära valsen i börjar ny kurs d.
16 jan.
Mest praktiska och grundliga utbildning.
Prospekt elegant färgtrycksomslag.
Rekvirera i g:m född von Holten, Drottninggat.
67, Sthlm.
Biks 133 34. tid, ty upplagan är begränsad!
" Under djurgårdsekarne " af ö r e Iduns exp., Stockholm, ä-Upong.
I dun.
Husmoderskolan FröbeMnsfifufef i Norrköping omfattar följande Iturser för unga flickor: Stearinfabriks-Aktiebolag Kungl.
Hofleverantör •••STOCKHOLM, Sö.
Kronljus Kanalljus S takljus Grenljus Lyktljus Vagnsljus Spiror Julgransljus Cykelljus Altarljus Illuminatlonsljus Kupéljus Pianoljus " Splendor " Skogssagor Berättade av I ngrid Knutsdotter.
CTlustrerade av E inar von Strokirch.
Inb.1.50. "
C. UI.
K. Gleerups förlag, Lund.
Andra upplagan.
Augusta Abrahamsons (brodös vid Nord.
Komp.)
mycket omtyckta A.
Utbildning för kindergarten.
B.
Utbildning för uppfostrarinnekallet i hemmet även omfattande vården av späda barn.
C.
Kurs i späda barns vård.
Några nya elever mottagas i januari.
Prospekt erhållas genom under- tecknade.
och El en Komp., Sthlm, Nordiska Industribol.
o. Svea-Byrån, G-öteborg samt hos utgif- varinnan, Drottningg 108, Sthlm.
Väfskedar, Solf, John fl.
Thulin 2 C:o, VäMedsfabrilr, Norrköping.
Riks 670.
G i ö sk ra tvä rb t en t. b O ä l ndand h d v en it.
.
C. W. K. Gleerups i Lund M re e f.
n H ap n pac a hs a S åp et fa e b r k i s ka A.- t B, a M a m l ö.
Nya ungdomsböcker En pålitlig tjänarinna Svenska är en skatt.
Själfkokaren Dalli har i många hem fått träda i jungfruns ställe.
Dalli kokar, steker, bakar utan tillsyn god mat o. härligt bröd.
Dalli finnes i 6 olika storlekar för 1 — 12 personer från 19,f.O — 51,50 hos B. Rege- ringsgatan 46, 3 tr.
Demonstreras kl. 10 — 4.
W m i an, om de för 1911 prenumerera på Landtmannatidningen Innehållsrik och läsvärd veckotidning för landtbruket och dess binäringar.
Pris för helt år endast 1 kr.
10 öre.
Svenska Landtmannatidningen bör finnas i hvarje hem å landsbygden.
Elegant Nyhet!
Parfymstift Mar a i Moberg.
Spännare och Skyttlar för hemslöjd.
O B S.
!
Hvarje he ' paket väger minst 4 2 5 gram ne to och hvarje halfpaket minst 2 1 2.
5 gram netto.
Märkbok med moderna stilar 0.
B har S ö!
.
r nu sta B utkommit.
ety u d lig la t ga ti n l ök Pris a (2 d, 00 o 0 1 c .5 h för) bä ut- tt- r så a O d.
F p p ld på 9 mån.
Till salu hos ex. Nord.
Hemmet Anna Oyl enspetz, Strängnäs Hushållsskola.
1 krona och 50 öre för endast S O N y öre!
husmoderskurs börjar d.
16 januari.
Grundlig och praktisk undervis- ning.
Prospekt och referenser genom Fru M.
Braune, Strängnäs.
LILJEHOLMENS And Rektor.
ers Holkers, Föreståndarinna.
Frida Hjertberg, Starkt koncentierad parfym i fast form.
Kartong om 20 stift 5 olika dof- ter Kr.
4: 50 mot postförskott från Agen- tur Bilz, B.
Box 254 Stockholm.
m rlKTA BRÖ5TKr1Rrq / v \ ELLER i som äro fläckiga eller nedsmutsade kunna genom kemisk tvätt blifva fullt användbara.
Priset härför är lägst Kr.
3. — pr klädning.
Det är dock ej lik- giltigt till hvilken affär Ni vänder Eder, ty det är stor skillnad på kemisk tvätt oeh — kemisk tvätt.
Örgryte kemiska Tvätt- &amp; Färgeri A.-B., Göteborg.
Om- bud i Stockholm: Carl A. Thorell, Norrlandsgatan 1.
Bikstel.
30 72.
AUm.
Tel. 5431.:: 15 ö r e p r paket.
:: Hufvadnederlag: M. Zadig, Malmö salt Iranska biödsorter KLÄDNINGAR J AV0 L- Shampoingpulver med De smaka bäst och äro de hälsosammaste.
Har utkommit för piano.
Till salu i alla bok- och musikaffärer, Javol förhindrar mjällbild- ning, underlättar friseringen, skonar och styrker h å r e t och a n v ä n d e s därför af flera h u n d r a tusen familjer.
Mil- lioner flaskor Javol säljas årligen.
Javol fäs.
öfverallt — m e d eller utan fett — i flaskor å Kr.
5,50, 3,00 2,00. afsmakas a l l t i d Det bästa läkemedlet är O Begär Fredrik Nycander.
och gröten socker.
Värmländska brukoch anläggningar, D Eleganta, mo- IS o d r l l n C a I r derna dnrna K ängor, rasschevreaux, Molier- KS skärning, stora ringar, randsydda, till det enormt låga priset af kr.
9.50 franko mot post- förskott.
Finnes med eller utan lacktåhätta Franska (lång- sträckta) eller Amerikanska (breda) modeller, upp- gif nummer.
Akt.-Bol.
G Ci öt t e y bor Skomagasin, g. skildrade i ord och bild, blir en nv afdelning i Arvika Tidning under 1911.
Säsongens parfym, Intressant fön värmläntlinaai * i hela Sverige * Arvika Tidning, äfven i öfrigt mera innehållsrik än de flesta andra orts- tidningar, kostar på posten endast kr.
2: 75 pr år, 90 öre pr kvartal.
Prenumerera på Arvika Tidning I * " ^5f Cäs!
£äs!
A.-B.
Kaffe- &amp; Théimporten ' s " WALHiLU " stora annons första numret lör december.
— 632 — San le b 26. av Karin Sten.
Hl.
1 kr.
i hån II Insänd nu eller hvilken årstid som helst 1 krona eller mera i frimärken eller postanvisning till Trädskolan, En- köping 3, så erhålles omg.
en kartong friska blommor och grönt, passande till namns- och födelsedagar.
Gifvarens visitkort kan biläggas.
Total siöisiii.
den förtjusande På grund af ägarens sjualighet slut- försäljes Broderiaffärens lager till ovan- ligt låga priser.
Grabb-Apple KommendSrsgatan 3, Sthlm.
GISLAVEDS CALOSCHER hål bara p, a« e fo.
le n g n an.
ta.
Blossoms.
£äs!
25. tt van av L.
M. Montgomery.
2.50. ii:o (Vildäppleblomman) 8asta Generalagent JBLOSSOM9 ftlAWSeunaNARI« Ptf hni - n f önskas summa mottaga i fint hem Uaril ett för allt.
Hj.
Olån, Cll Vidare meddelar Göteborgs FörmedHngsbyré.
Stockholm.
ör e n
