# ID: svediakorp-per1901
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1910
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 36,935
# sentences: 905
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 37 (1236).
SÖNDAGEN DEN 11 SEPTEMBER 1910.
HUFVUDREDAKTÖR OCH ANSV.
2 3: D j E ARG DTGIFVARE: JOHAN NORDLING.
Skånes målare.
Gustaf Rydberg 75 år.
D E N 13 S E P T E M B E R k a n en af d e n s v e n s k a m å l a r k o n s t e n s m ä r k e s m ä n, k u n g l.
m å l a r e n G u s t a f R y d b e r g, fira sitt — trekvartssekeljubileum.
H a n a r b e t a r ä n n u m e d o b r u t e n kraft.
A t t vi i d a g l y c k a t s a t t p r e s e n t e r a d e n p e r s o n l i g t a n s p r å k s - l ö s e, s l u t n e, t i l l b a k a d r a g n e, m e n i h ö g g r a d ä l s k v ä r d e frilufts- m å l a r e n s bild, o m r a m a d af s i n tillfälliga miljö, därför h a vi a t t t a c k a v å r l y c k l i g a s t j ä r n a, s o m hjälpt o s s a t t l i s t a u t hans nuvarande sommarvistelse.
Vidare den omständigheten, att v i u t a n v i d a r e f o r m a l i t e t e r p l ö t s l i g t slogo n e d s o m en b o m b p å d e n i n t e t försåt a n a n d e k o n s t n ä r s v e t e r a n e n.
Det var i den uråldriga staden Skanör.
Efter en s m u l a p a r l a m e n t e r a n d e u n d e r k a s t a d e h a n s i g o m s i d e r den obligatoriska fotograferingen, hvilken snart v a r u n d a n s t ö - kad.
U n d e r h a n s o f ö r g ä t l i g a c i c e r o n s k a p företogo vi där- efter e n v a n d r i n g g e n o m d e n i flera a f s e e n d e n h ö g s t m ä r k l i g a staden, om hvars remarkabla anor en gammal minnesvers antyder: När Christus lad Sig föde Stod Lund och Skanör udi gröde.
Medan Falsterbo, tvillingstaden, ståtar med lyxhotell och ö f v e r s v ä m m a s af t u r i s t e r, d r ö m m e r — l y c k l i g t v i s — ä n n u Skanör ostörd sina drömmar.
Alltnog — då denne r a n k e, reslige m a n g å r vid v å r sida med raska, spänstiga steg, gata u p p och gata ned, påpekande alla d e s s a i n t r e s s a n t a s m å t i n g, s o m ä r o n ö d v ä n d i g a a p p e n d i x till e n g a m m a l s t a d, s v i n n a t i m m a r n e h ä n s o m m i n u t e r.
H v i l k e n o l y m p i s k ro u n d e r d e l u m m i g a a l l é e r n a af l i n d, k a s t a n j och lönn!
E n o c h a n n a n g å s k a r l, i s p e t s e n för s i n k a c k l a n d e familj, h e j d a r v å r a steg-, b e t r a k t a n d e oss m e d e n p r o n o n c e r a d ö f v e r l ä g s e n h e t, s o m ej b å d a r g o d t.
D e feta a n k o r n a, af h v i l k a i S k a n ö r finnas e n s t o r m y c k e n h e t, ä r o m e r a b e l e f v a d e och g o d m o d i g a af n a t u r e n, m e d a n d e b e t a n d e k o r n a, s o m l o c k a t s af d e n saftiga g r ö n s k a n m e l l a n g a t a n s k u l l e r s t e n a r, s e i h ö g g r a d l i k g i l t i g a u t för o m g i f n i n g e n.
M e n n u å t e r till k o n s t n ä r e n.
G u s t a f R y d b e r g ä r född i M a l m ö d e n 13 s e p t.
183S.
Rikets tredje stad är också ett högst m å l e r i s k t s a m h ä l l e — o a f s e d t a t t d e t fostrat s å många duktiga målare.
V i behöfva e n d a s t g r i p a i h ö g e n för a t t få t a g i — d e m o d e r n a k o n s t n ä - rerna att förtiga — sådana n a m n som Alexander R o s l i n, P e r W i c k e n b e r g e t c.
e t c.
S e d a n n å g o t år t i l l b a k a ä r k o n s t n ä r e n bofast i sin födelsestad — m e n s å s n a r t s i p p o r n a t i t t a fram o c h l ä r k o r n a börja drilla, s n ö r a r R y d b e r g till s i t t m å l a r s c h a t u l l och u t s e r s i g e n l u g n v r å p å l a n d e t.
I S k a n ö r h a r h a n i s o m m a r fullbordat n å g r a h ö g s t i n t r e s - santa studier.
Och andra äro under arbete.
Ibland går det ej j u s t s o m h a n ö n s k a r.
Och h v i l k e n d ö d l i g h a r ej s i n a m a l ö r e r.
N å g o n t i d höll h a n s å l u n d a p å m e d e n s t u d i e i g r å v ä d e r s t ä m - ning.
M e n s å l y s t e solen k l a r t n å g r a d a g a r, o c h R y d b e r g sysslade med annat.
N ä r h a n v i d l ä m p l i g b e l y s n i n g å t e r k o m till s t u g u k n u t e n för a t t f o r t s ä t t a d e t a f b r u t n a a r b e t e t, h a d e h a n s v å r t a t t h ä m t a sig från d e n allt a n n a t ä n b e h a g l i g a ö f v e r r a s k n i n g h u s e t s ägare beredt honom.
H a n h a d e ej rifvit h u s e t — d e t h a d e t ö r h ä n d a, f ö r a n l e d t af o m s t ä n d i g h e t e r n a, v a r i t förlåtligt.
M e n från k o n s t n ä r l i g s y n p u n k t m å s t e vi b e k l a g a, a t t d e n n e bor- g a r e ej a k t a t för rof a t t p l a c e r a en — s ä d e s s t a c k af så — 449 —
Bilder från Skanör.
1.
Kyrkan.
3.
Motiv från Kyrkbacken.
port ".
2.
Borgmästargarden.
4.
Vid Skanörs " Stads- kolossala d i m e n s i o n e r framför k o m p l e x e t i fråga, 5.
Gammalthus.
6.
Gårdsinteriör.
7.
Gatubild.
Foto för Idun af Alfred B. Nilson.
R y d b e r g ä r p i o n i ä r e n för d e t s k å n s k a land- skapsmåleriet.
Som s å d a n stod h a n e n g å n g e n s a m.
A t t S k å n e var e t t r y s l i g t fult land det v a r den g å n g e n e n fastslagen d o g m — l a n d e t v a r en p a n n - kaka och ingenting annat.
Och för k o n s t n ä r l i g b e h a n d l i n g l ä m p a d e d e t s i g föga, m e n a d e m a n.
Linné, som grundligt studerat landet, visste bättre besked, m e n hans entusiastiska uttalan- d e n h a d e m a n glömt, d e lågo för öfrigt h u n d r a år tillbaka i tiden.
U p p s v e n s k e n s å g d e t från l a n d s v ä g e n, p å g e n o m f a r t e n till u t l a n d e t.
S e d a n v a r d e t från j ä r n v ä g e n s k u p é f ö n s t e r, som u t s l a g e t fälldes.
H v a d m a n härifrån s å g — därefter d ö m d e m a n.
Då konung Karl X V, Rydbergs beskyddare och v ä n, e n d a g t i t t a d e i n p å h a n s ateljé i Stockholm och genomsåg hans skånska studier och skisser, y t t r a d e h a n: — D u h a r i n g e n t i n g från N o r g e.
D i t m å s t e du r e s a.
Nåväl!
Rydberg reste i konungens sällskap.
D e t v a r j u e t t v a c k e r t land — t y c k t e R.
— m e n a t t t r ä n g a in i e n f r ä m m a n d e n a t u r p å r i k t i g t all- v a r, därtill h a d e h a n h v a r k e n t i d eller l u s t.
H a n r e s t e å t e r till sitt S k å n e.
Kritiken konstaterade tidigt, a t t Rydbergs taflor v o r o b r a g j o r d a, m e n d e n k u n d e ej för- s t å, a t t h a n j ä m t s k u l l e h å l l a s i g till S k å n e.
Han kunde väl måla annat, utlät m a n sig.
I d a g s t å r d e n 7 5-årige s k å n e m å l a r e n ej l ä n g r e e n s a m.
E n n u m e r ä r af o m k r i n g 2 9 m e r eller m i n d r e u t p r ä g l a d e s k å n s k a m å l a r e t e m p e r a - m e n t s t å r i s l u t e n falang b a k o m h o n o m.
Nya utsikter — n y a landvinningar!
Men R y d b e r g ä r fortfarande m ä s t a r e n, mär- k e s m a n n e n, S k å n e l a n d e t s m å l a r e e x professo.
a t t d e t m å l e r i s k a m o t i v e t h e l t och h å l l e t u n d a n - skymdes.
.
.
K o n s t n ä r e n h a d e ej a n n a n u t v ä g ä n a t t böja sig för d e n k r a s s a v e r k l i g h e t e n — och s k r a p a r e n d e n halffärdiga d u k e n.
J a g h a r anfört d e t t a s o m e t t prof p å d e n stora samvetsgrannhet, hvarmed Rydberg arbetar.
Rydberg är en med Ola Hansson besläktad n a t u r p o e t — i fina, l ä c k r a, d i s k r e t a färger g e r h a n lif å t s i n a i n t e n t i o n e r.
E n sensibel, för- näm, manlig konst.
Behöfver d e t s ä g a s, a t t R y d b e r g ä r S k å n e s målare p a r préférence.
H a n ä r d e t, h a r alltid varit d e t o c h vill ej v a r a n å g o t a n n a t.
H v a r n å g o n s t ä d e s i l a n d e t finnas s å d a n a sen- sitiva luftpartier, som i S k å n e.
H v e m h a r b ä t t r e återgifvit d e m o c h d e r a s v e r k a n p å l a n d s k a p e t än R y d b e r g.
Och h v e m k a n n u m e r a b e t r a k t a e t t s k å n s k t slättlandskap en högsommardag, utan att erinras om h a n s k o n s t.
R y d b e r g ä r i första h a n d a r f t a g a r e af de g a m l a holländarne.
I likhet med dessa är han hembyg- d e n s m å l a r e, frisk, ä r l i g, u r s p r u n g l i g som dessa.
I öfver e t t hälft s e k e l h a r h a n s flitiga p e n - sel s t r ö t t d u k a r o m k r i n g s i g.
A l l e s a m m a n s h a de funnit b e g ä r l i g a k ö p a r e.
U n d e r d e n n a t i d h a r h a n v a r i t t r o g e n s i g själf, g å t t s i n v ä g, o b e r ö r d ai k r i t i k e n s k a s t v i n d a r o c h d e k ä m - p a n d e s k o l o r n a s v a r a eller icke v a r a.
D e 12 å r e n s a k a d e m i s t u d i e r, s o m h a n b e - dref i K ö p e n h a m n, S t o c k h o l m o c h Diisseldorf, h a ej f u l l m o g n a t h a n s k o n s t.
D e t ä r d e t d a g - liga a r b e t e t in i å l d e r n s h ö s t, behofvet a t t t r ä n g a fram, a l l t m e r a fördjupa i n n e h å l l e t, s o m h i n d r a t h o n o m från s t e r i l i t e t, s o m g ö r, a t t h a n alltfort ä r s t a d d i f r a m å t s k r i d a n d e.
ALFRED B. NILSON.
De som köpa utaf Rosenfors hafregryn och Hafre-Sundhetsmjöl få alltid full valuta för sina penningar.
Tillverkas under läkarekontroll och erhålles u t i alla välsorterade speceriaffärer.
Partilager i Stockholm hos Aktiebolaget Wahlund &amp; Grönblad.
VÖRDSAMMAST Aktiebolaget Roaenfoirs Bruk &amp; Nya V«l » kvårn«r, Rosenfon.
— 450 — toreg.
Varumärke.
%v liäfdemas 5PRIDbA UNDER IV.
DRAG skattkammare.
N O R D I S K T KV / IMMOLIF UR MEDQTIDEh FORN-OCH UR FRU MÄTTA IVARSDOTTERS BREF- VÄXLING.
K O R T T I D E F T E R det h e r r S v a n t e N i l s - son (af den g r e n af ä t t e n N a t t och D a g, h v i l k e n m e d h a n s son d e n y n g r e hr S t e n an- t o g S t u r e n a m n e t) år 1 5 0 4 h a d e blifvit k o r a d till S v e r i g e s r i k s f ö r e s t å n d a r e, t r ä d d e han i gifte m e d fru M ä t t a I v a r s d o t t e r.
Själf h a d e h a n v a r i t t i d i g a r e gift m e d fru I l i a n a, h v a r s ä t t förde i sin sköld en g ä d d a.
F r u M ä t t a, af d a n s k b ö r d, h a d e förut v a r i t gift t v å g å n g e r, först m e d n o r r m a n n e n h r A n d e r s von B e r g e n, s e d a n m e d d e n m ä r k l i g e n o r r m a n n e n h r K n u t Alfs- s o n, h v i l k e n h a d e m e d den ä l d r e hr S t e n S t u r e u p p t r ä d t mot den för S v e r i g e och N o r g e för- tryckande unionen med Danmark.
Han var h ö f d i n g p å A k e r s h u s, n ä r d e t t a b e l ä g r a d e s af d a n s k e n hr H e n r i k K r u m m e d i k e.
H r K n u t in- fann sig för öfverläggning på d e n n e s s k e p p, m e n blef där m ö r d a d den 18 a u g u s t i 1 5 0 2.
H r S v a n t e blef s å l e d e s gift m e d en d a n s k a D e n ä l d r e h r S t e n S t u r e s m a k a t i l l h ö r d e den d a n s k a T o t t - ä t t e n, h v i l k e n delvis slog sig n e d i Sverige.
D e n y n g r e hr S t e n S t u r e s m a k a, fru K r i s t i n a s farfader, var född i D a n m a r k, m e n flyttade öfver till S v e r i g e och blef gift m e d Karl Knutsons dotter.
H a n s son, således fru K r i s t i n a s f a r b r o d e r, h r E r i k E r i k s s o n, blef år 1 5 0 2 ihjälslagen af v ä s t g ö t a b ö n d e r n a, d ä r - för att de a n s å g o h o n o m hafva visat sig som e n l a n d s f ö r r ä d a r e g e n o m a t t för prins K r i s t i e r n ö p p n a p o r t a r n a till d e t v i k t i g a Elfsborgs fäste.
Men de t r e r i k s f ö r e s t å n d a r n e s g e m å l e r v o r o t r o f a s t a v ä n n e r af S v e r i g e s s a k.
Bref till, från och om fru M ä t t a finnas be- varade.
De äro m y c k e t b e l y s a n d e för h e n n e s k a r a k t ä r och för t i d e n s a r t.
D e visa h v a d en k v i n n a k u n d e u t r ä t t a u n d e r början af 1 5 0 0 - talet.
D e t t o r d e k u n n a i n t r e s s e r a I d u n s läsar- i n n o r a t t t a g a del af n å g r a af d e s s a bref.
D e t v å första, som h ä r återgifvas på n u t i d e n s s p r å k, m e n m e d b i b e h å l l a n d e i viss m å n af s k r i f s ä t t e t s å l d e r d o m l i g a p r ä g e l, tillhöra förlof- ningstiden.
Det första v i s a r, h v i l k e n liflig del h o n t o g i d a g e n s politiska t i l l d r a g e l s e r.
" Min ödmjukliga trohjärtans kärlighct Eder v ä r d i g h e t nu och alltid k ä r l i g e n försänd m e d Gud.
Allra käraste gode vän, kom denne d r ä n g e n h i t till Ö r e b r o till m i g s ö n d a g e n n ä s t efter S a n k t E r i k s d a g, och v a r j a g g a n s k a s v å r l i g e n f r u k t a n d e s, a t t h a n s k u l l e hafva nå- gon a n n a n h a s t e l i g t i d e n d e än h a n h a d e, och s å g j a g, a t t det var P e r M å n s s o n s bref, g j o r d e j a g det u p p å E d e r t r ö s t, a t t j a g b r ö t d e m u p p och s å g dem öfver.
Ä r det ock som h a n s ä g e r, så u n d r a r det m i g s t o r l i g e n, a t t h e r r electus [H e m m i n g G a d, som v a r v a l d till biskop i L i n - k ö p i n g] icke h a r u n d e r r ä t t a t E d e r d e r o m, och säger han, att unge konungen [den sedermera K r i s t i e r n t y r a n n k a l l a d e] ligger i K a l m a r s u n d m e d s v å r m a k t och den gamle k o n u n g e n [k.
H a n s] s k u l l e l i g g a i A v a s k ä r [stad p å Ble- k i n g e s ö s t r a k u s t] m e d s v å r m a k t u p p å sin s i d a.
A l l r a k ä r a s t e g o d e v ä n, derföre ä r det g a n s k a r å d l i g t, att I icke gifver E d e r till Fin- HAM5 TLLLDEBRARID I land eller s ä n d e r för m y c k e t b o r t af [k r i g s] folket, om så ä r i s a n n i n g som r y k t e t g å r, så att h e r r electus och den l a n d s ä n d a n m å t t e få u n d s ä t t n i n g n o g m e d en h a s t, som I viljen hafva den l a n d s ä n d a n försvarad till, m e n fullkomligen är min t r o, a t t P e r M å n s s o n s å g icke K a l m a r e stad s e d a n I v o r e n d ä r n e r e.
S a d e ock d r ä n g e n för m i g, a t t b ö n d e r n a icke ville göra n å g o n u n d s ä t t n i n g, u t a n med det s k ä l [v i l k o r] att de skulle gå m a n u r h u s e och slå ihjäl h v a r hofman [k o n u n g s t j ä n a r e] som de funno.
M e n d e, som föra s å d a n t r y k t e b l a n d b ö n d e r n a, dem b o r d e giivas s t o r t straff, och d r i s t a b ö n d e r n a p å det s ä t t e t, g ö r a de icke väl m o t S v e r i g e s r i k e.
Allra k ä r a s t e g o d e v ä n, skullen I ock s n a r l i g a få min skrifvelse m e d Vallen [n å g o n t j ä n a r e] om alla ä r e n d e n, m e n löpa n å g r a s k e p p ut förr än h a n k o m m e r fram, förglömmen då icke det h e r m e l i n och de u t s k u r n e b u k a r [af e k o r r s k i n n] I t a l a d e n om.
H ä r m e d E d e r v ä r d i g h e t d e n alls- m ä k t i g e G u d b e f a l l a n d e och d e n h e l g a trefal- d i g h e t.
Skrifvet på Ö r e b r o s ö n d a g e n n ä s t efter S a n k t E r i k s d a g år 1 5 0 4. "
U t a n s k r i f t e n h a r följande l y d e l s e: Ä r l i g väl- b ö r d i g m a n och s t r ä n g e r i d d a r e h e r r S v a n t e N i l s s o n, S v e r i g e s r i k e s f ö r e s t å n d a r e, m e d all k ä r l e k s ä n d e s d e t t a bref.
N å g o n r e g e l b u n d e n p o s t fanns d e n t i d e n icke.
Ville m a n s ä n d a e t t bref, m å s t e det s k e g e n o m e t t s ä r s k i l d t b u d, en s. k. b r e f d r a g a r e, och d e n n e fick v ä n t a p å s v a r e t, ifall ett s å d a n t k o m i fråga.
I d e t t a fall s k i c k a d e s budet v i d a r e till h e r r S v a n t e.
Till d e t skrifna o r d e t h a d e i re- g e l n ett s å d a n t bud h v a r j e h a n d a a t t t i l l ä g g a muntligen.
T i d e n till b r ö l l o p e t n a l k a d e s.
D å skref fru M ä t t a följande bref. "
M i n ödmjukliga t r o h j ä r t a n s k ä r l i g h e t till E d e r v ä r d i g h e t nu och alltid k ä r l i g e n försänd m e d G u d.
A l l r a k ä r a s t e g o d e vän, j a g t a c k a r E d e r g a n s k a g e r n a för E d e r skrifvelse, som j a g fick m e d P e t e r och så m e d Sven S k å n i n g, och så för E d r a s ä n d n i n g a r, s o m I mig s a n d e n, h v i l k e t j a g k ä r l i g e n vill förskylla m e d E d e r, n ä r G u d vill, a t t den d a g k o m m e r, då m i g b ö r s å d a n t göra.
K ä r e, g o d e v ä n, j a g h a r fått E d r a fyra skrifvelser s e d a n vi s k i l d e s, l y d a n d e så, a t t j a g r — 451 skulle gifva m i g till v ä g s till A r b o g a och s e d a n till S t o c k h o l m, h v i l k e t j a g ock h a d e gjort och r ä t t a t m i g efter E d e r skrifvelse och efter v å r a o r d, som vi h a d e t i l l h o p a, då vi å t s k i l d e s.
K ä r e, g o d e v ä n, nu k a n j a g det väl m ä r k a, att I hafven fått a n n a t r å d till, a t t den k o s t [gästa- b u d], som I hafven a k t a t att g ö r a, ej blir p å den d a g som s a g d t v a r, h v i l k e t j a g ger m i g tillfreds m e d och s ä t t e r det till e d e r h u g att g ö r a det n ä r E d e r t y c k e s.
S o m j a g lät E d e r förstå d e n tid vi skildes åt, a t t j a g ville icke till S t o c k h o l m förr än G u d fogar den t i d e n k o m m e r, därföre h o p p a s m i g, k ä r e g o d e v ä n, a t t I icke b e g ä r e n, a t t j a g k o m m e r dit förr.
Alla de ä r e n d e n j a g h a r där k u n n a väl be- ställas mig förutan och k a n det väl s k e, a t t de ä r o d ä r, som m g k u n n a u m b ä r a.
Käre gode v ä n, h u s t r u B i r g i t t a, A n d e r s P e d e r s s o n s, var h ä r hos mig och böd s i g till, a t t b å d e h o n och h e n n e s k ä r a h u s b o n d e vilja v a r a E d e r till vilja och t j ä n s t h v a r I viljen dem hafva.
H a d e det så varit, k ä r e g o d e v ä n, a t t I h a d e n a k t a t g ö r a den k o s t nu i d e n n a s o m m a r, då h a d e det v a r i t n y t t i g t på E d e r sida och g a g n e l i g t, a t t den g o d a q v i n n a n h u s t r u B i r g i t t a h a d e varit hos E d e r en m å n a d eller t v å tillförene och s e t t an E d e r t g a g n, förty det k a n s k e, att den g o d a q v i n n a, som där är [där förmodligen = p å Stock- holms slott] har föga förstånd till h u r s å d a n k o s t skall h å l l a s, vore ock A n d e r s P e d e r s s o n E d e r g a n s k a n y t t i g där p å den t i d, eftersom E d e r v ä r d i g h e t väl vet, a t t han v a r i t hos her- r a r och förstår i alla sina d a g a r och hos den g a m l a d r o t t n i n g e n [d r.
K r i s t i n a, k.
H a n s ' ge- m å l], där h a n l ä r t m å n g e n skön k o s t h å l l a, och m e n a r j a g a t t, u t o m E d e r v ä r d i g h e t skall n å g o n icke finnas i d e t t a l a n d, som är h a n s öfverman i all f ö r s t å n d i g h e t i den m å t t a a t t s t å en k o s t före.
K ä r e gode vän, lät ock h u s t r u B i r g i t t a m i g förstå, a t t fru I n g e b o r g, h r I v a r G r e n s [fru] och h u s t r u K a t a r i n a i G r a n h a m m a r ville g e r n a k o m m a till E d e r, n ä r de få E d e r skrifvelse, och v o r e det g a n s k a n y t t i g t, att de g o d a q v i n n o r vore hos E d e r, n ä r den t i d e n k o m m e r.
Käre, gode v ä n, som I r ö r d e n i E d e r skrifvelse, a t t fru I n g e b o r g [d e n ä l d r e h r S t e n S t u r e s e n k a] och I l ä r e n k o m m a till tals tillhopa, då v o r e d e t g a n s k a n y t t i g t, a t t I icke villen förglömma d e n dom s o m k.
H a n s och rikets r å d E d e r t i l l s a d e på h r S t e n S t u r e, och v e t a E d e r t eget g a g n och E d r a k ä r a b a r n s, t y I hafven det n u i m a k t, om I viljen det icke förtiga.
Käre g o d e v ä n, det är icke n y t t i g t, a t t E d e r t g o d s skall l ä n g r e stå till p a n t, det är r å d l i g t, att I t a g e n där i n t e t s n a c k eller f ö r h a l n i n g för, a t t I v e t e n E d e r väl förvarad d ä r u t i; k ä r e g o d e v ä n, t a n k e n ock p å k.
H a n s ' o r d, s o m h a n s a d e d å I h a d e n bud till h o n o m, a t t han skulle hjälpa E d e r, h v a d h a n gaf eder för svar på den t i d.
K ä r e gode v ä n, t a g e n E d e r ock t i l l v a r a för den o n y t t i g a kost I h å l l e n m e d de r y t t a r e, då I k u n n e n väl sjelf t ä n k a, a t t det är i n t e t som s n a r a r e k a n förderfva en h e r r e och ett h e l t k o n u n g a r i k e än a t t h å l l a o n y t t i g kost och t ä r i n g.
K ä r e g o d e v ä n, t a g e n m i g icke till m i s s t y c k e, a t t j a g skrifver h ä r så djärft om d e t t a.
Gud skall k ä n n a, att j a g gör det i en god a k t.
Cepebos GIFTFRIA OCH SYREFASFA.
PRISBILLIGA.
KOCKUMS KOKKÄRL FÅS PÅ BEGÄRAN FLFUERALLF I OBS.!
FABRIKSMÄRKET.
I HELA VÄRLDEN.
BEGÄR ALLTID GRANIT-EMALJERADE AF Salt förhöjer njutningen af ett läckert bord.
Generalagent: Gustaf Olase, Göteborg &amp; Stookholm, —
K ä r e g o d e v ä n, j a g s å g e det n ö d i g t, a t t d e t s k u l l e g å efter v å r a o v ä n n e r s o r d och s p å d o m.
K ä r e gode v ä n, som I r ö r d e n i E d e r skrifvel- se, a t t j a g skulle s t r a x gifva m i g till A r b o g a h v i l k e t j a g i n g a l u n d a gör förr ä n j a g får e n a n n a n skrifvelse o c h b u d, som j a g k a n m i g y t t e r m e r a efterrätta.
Härmed befallande Eder v ä r d i g h e t å t d e n a l l s m ä k t i g e G u d och s a n k t Erik konung.
Hasteligen p å Örebro sankt Jo- hannes ' d a g [midsommardagen] Anno domini 1504.
Mätta Ivarsdotter.
SKOGSBRANDEN.
F Carl A. Linden i Sundsvall, af bister erfarenhet tydligen själf sä väl känner den fruktansvärda fiende, som årligen härjar de stora skogs- distrikten för hundratusentals kro- nors värden.
RÅN SÅGVERKENS, de stora skogarnes och skogsbrändernas land ha vi mottagit nedanstående målande skildring, som bör läsas med dess större intresse, som dess författare, disponenten @ HVAD ÄR det för spring som af vettskrämda hopar, P.
S.
A l l r a k ä r a s t e gode v ä n, som I m i g hvad står väl pä färde?
Ack, hör ock tillskrifven, a t t d e t ä r k o m m e t i d a g och hur man ropar!
frid, G u d a l l s m ä k t i g hafver lof a t t d e t s å ä r.
Nu blandas bland stämmorna kyrk- D ä r ä r o s å m å n g a, s o m s k a d a hafva fått i klockans ljud d e n n a ofrid, G u d gifve, a t t v i m å t t e få n å g o t och herrgårdens äfven.
Bevare oss Gud!
g a g n igen.
A l l r a k ä r a s t e gode v ä n, b a d ock Det är skogen som brinner!
j u n g f r u K a t a r i n a mig, att j a g skulle b j u d a E d e r till, a t t h o n m å t t e k o m m a h e m till sitt i g e n, h v a d r å d d ä r k u n d e finnas till.
Käre gode Och se, hvilket rökmoln, som kväfvande Ilar, v ä n, v o r e d e t så, a t t I icke k u n n e n g ö r a E r t och eldflammor flyga likt brinnande pilar bröllop i s o m m a r, d å b å d e j a g g e r n a om lof, från träd och till träd, dem de sätta i brand a t t j a g m å t t e följa h e n n e d i t och se o m den och lämna i vådeidens härjande hand!
del j a g o c h m i t t b a r n äro till a k t e n.
S o m Det är skogen som brinner!
j a g h a r o c k h ö r t, a t t I viljen till F i n l a n d, därföre ä r m i g litet g a g n eller glädje a t t v a r a h ä r efter E d e r.
Ä r d e t s å a t t s å s k e r, d å Och ser du, hur solen som blodbeslänkt glöder, v å n d a r j a g ej h v a r t j a g far, m e n G u d u n n e när barrskogen grönskande fager förblöder!
mig alltid a t t spörja g o d a t i d e n d e r o m E d e r.
Så kvaft blir i luften, till storm det sig ter: K ä r e g o d e vän, b j u d e n m i g e t t ä n d t l i g t s v a r det susar och hvirflar allt mer och allt mer.
igen p å j u n g f r u K a t a r i n a s v ä g n a r och b j u d e n Det är skogen som brinner!
h e n n e sjelf till d e m, fastän h o n vill i n g a l u n d a följa m i g till S t o c k h o l m.
Allra käraste gode v ä n, från det första j a g k ä n d e E d e r och intill n u, d å v i s s t e j a g a l d r i g m i n s t a s t a d eller s t u n d, Och hör, hur det brusar som forsen om våren!
h v a r j a g skulle finna E d e r.
K ä r a s t e g o d e v ä n, Det prasslar bland buskar och rötter i snåren, hvad tiden har varit mig ganska lång, sedan det sprakar och hväser och dånar.
O, hör!
j a g skildes från E d e r i A r b o g a, och h u r u s v å r - Kom, skynda iväg förtån man kväfves och dör!
ligen I låter E d e r l ä n g t a till S t o c k h o l m ifrån Det är skogen som brinner!
mig o c h h u r u l å n g d e n h e r r e d a g h a r v a r i t.
Vi hafva fått t i d e n d e r om d e n h e r r e d a g i D a n - m a r k h a r s t å t t och i T y s k l a n d, m e n i n g a vissa Nu tog det i torpstugan, logen re ' n flammar!
t i d e n d e r hafva v i fått a f den h e r r e d a g i S t o c k - Med nöd man sig räddar ur svale och kammar.
holm h a r s t å t t.
G u d gifve, k ä r e gode v ä n, a t t Se, nu störtar taket!
Ett ögonblick blott de r å d a s å, a t t d e t g å r väl p å E d e r sida, s å och knappt finns ett spär of hvar torpstället stått.
att detta höfvidsmannadöme måtte varda Eder Det är skogen som brinner!
utan all skada.
A l l r a k ä r a s t e gode v ä n, l å t e n m i g s n a r l i g e n få vissa t i d e n d e r och skrifvelser af E d e r, h v a r e f t e r j a g skall r e d a m i g, och o m O, kära, o hör, huru djurena kvida, j a g icke skall finna E d e r i d e n n a s o m m a r, när hemskaste kval de i lågorna lida!
förty h a n ä r alldeles förliden den f a g r a s t e t i d Nu stiger ur eldhafvet lifsängstens skri: af h o n o m.
E h v e m h a n h a r v a r i t till glädje, en gnäggning, ett dödsvrål — och allt är förbi!
det k ä n n e r G u d, a t t h a n h a r icke v a r i t m i g Det är skogen som brinner!
till g l ä d j e.
A l l r a k ä r a s t e g o d e v ä n, hafven då ö m k a n öfver m i t t f a t t i g a h j ä r t a, som icke k a n h u g s l a s i r o u t a n der I ä r e n, och aldrig h a d e j a g t r o t t, a t t m i n e l ä n d i g h e t och b e d r ö f v e l s e Med vansinnig skräck i de fårade dragen skulle varit s å stor, s o m d e n n u ä r.
G u d ses torparen hasta till ledet vid hagen tröste mig i mitt elände.
och gnyr: ' Mina kor, mina får och min häst, som gingo här nyss uppå bete som bäst! "
P.
S.
Allra k ä r a s t e gode v ä n, j a g b e r E d e r Det är skogen som brinner!
v ä r d i g h e t vilja v e t a min p e r l s t i c k a r e s b ä s t a om d e p e n n i n g a r, s o m fru I n g e b o r g skall gifva till de r y t t a r e, a t t h a n icke blir till a k t e r s för den Han springer omkring och han gråter och klagar: s k u l d, a t t h a n ä r hos m i g.
S ä t t e n d ä r en k å r " Nu är jag förlorad pä ålderdoms dagar!
[u t v ä g] till, som b ä r h a n s del u p p till det b ä s t a. "
fag släpat och slitit och hunnit till sist att samla mig litet, men allt jag nu mist. "
Om v i b e s i n n a d e t r å n g a former, i h v i l k a Det är skogen som brinner!
m e d e l t i d e n s lif lefdes — n ä r d e t icke slog öfver i m o t s a t s e n, s o m k u n d e blifva vild — m å s t e vi u r d e t t a bref läsa e n v a r m t i l l g i f v e n h e t, e t t lifligt i n t r e s s e för l a n d e t s och dess s t y r e s m a n s Men nu kommer hjälpen: frän hundrade kanter v ä l, e n v ä n l i g v å r d om u n d e r l y d a n d e.
det strömmar af folk uppför bergenas branter.
D e t ä r af d e t t a bref u p p e n b a r t, a t t det icke Med allvar i blicken och blodet i brand v a r s å l ä t t för e n s v e n s k s t o r m a n den t i d e n en här störtar samman till skogsbrynets rand.
a t t h å l l a e n k o s t, d. v. s. e t t s t o r t g ä s t a b u d Det är skogen som brinner!
med h v a d därtill hörde.
A n d r a vittnesbörd peka i samma riktning.
Hör, yxhuggen skarpa och manande ljuda.
Kommandoord skälla ur skogen och bjuda till kamp emot eldhafvets härjande svall.
Nu dånar ett skott från en skogsjättes fall.
Det är skogen som brinner!
Och längs utmed brandgatan diken vi gräfva, ty här vill på allvar man eldhärden kväfva.
Allt brännbart man rödjer och släpar och drar, att ej ens en buske åt elden finns kvar.
Det är skogen som brinner!
Se, nu kommer fienden!
Hör, hur det smattrar!
Som kulspmtesalfvor det dundrar och knattrar.
Pass opp att med löfruskor stäcka hans glöd, alt ej den blir tusende trädstammars död!
Det är skogen som brinner!
Omhyärfda af kväfvande rökmoln vi kämpa förtvifladt att tärande lågorna dämpa.
Fast nästan förkväfda, af törsten förbi, vi vika dock ej.
Måtte kraften stå bi!
Det är skogen som brinner!
" Nu faran är häfd på den nordliga kanten.
Nu gäller att genskjuta elden vid branten därborta i söder, " hörs ledarens rop, där han sitter till häst i sin präktiga hop.
Det är skogen som brinner!
Och alla framåt uti språngmarsch vi ila.
Här ges ingen tvekan, här finns ingen hvila.
Med yxan pä axeln och spaden i hand vi storma iväg utmed skogstjärnets strand.
Det är skogen som brinner!
Nu åter en gata här fälles.
I skogen, som står där så skön, i sin växtlighet mogen, vi tända en moteld och öda med flit all näring för branden, som strax väntas hit.
Det är skogen som brinner!
Och ändtligen flammorna, dämpade, svinna, förgäfves de söka att ungskogen hinna.
Dock än flämtar stundom en låga så matt: vår fiendes dödsblick i rökdiger natt.
Det är skogen som brinner!
När sensommardunklet kring nejden sig breder, bege vi oss hemåt med värkande leder.
Och hvar och en ber af sitt hjärta till Gud att aldrig få höra det skräckfyllda ljud: Det är skogen som brinner!
Sundsvall, augusti CARL A.
(Forts.) \ Hvar] e DÖ h usmode _ r, Ba „ m ga,.
rd, e „ rO i.
en „.
Huarje s li ö k m m erska j r.
,, a s å.
O r ftr Ö ftr: prenumerera pä Pr S l kr.
T re.
* « halten ärligen.
helt 3 kr.
: hälft 1:60.
Lösnummer 30 — ....... — —.
- 1910.
LINDEN.
tm m Ä ^.
e n ^; — r a: tillhandahållas till följande priser: Iduns pärmar, röda med guldtryck kr.
1:50 Iduns • romanbibliotek, röda eller gröna 50 öre.
Iduns Hjälpreda, röda eller gröna 50 öre.
: Kunna erhållas i närmaste bokhandel eller direkt från Iduns expeditlon, om rekvi- sision och likvid i postanvisning insändes.
— 452 —
Mitt första författarskap.
Herr TI Redaktör!
H A R bedt m i g skrifva n å g o t om m i t t Som jag ä n n u ' b e - finner m i g m i d t u p p e i m i t t allra första för- fattarskap, fattade j a g ett ögonblick saken så, a t t ni ville j a g skulle skrifva en recension öfver m i n a e g n a b ö c k e r.
J a g k a n icke r e k a till, a t t j a g fann i d é n s y n n e r l i g e n t i l l t a l a n d e.
Om k r i t i k e n s ideal är a t t v a r a s å p o s i t i v s o m möjligt, s å k a n m a n j u t y c k a a t t en s å d a n själf- b e t r a k t e l s e b o r d e hålla m å t t e t.
M e n v i d när- m a r e e f t e r t a n k e fann j a g d o c k en del b e t ä n k - ligheter.
Det är ju så med det egna, att man b å d e ä l s k a r och fördömer d e t m e r ä n a n d r a ting p å j o r d e n.
Och d e t är icke s ä k e r t a t t man ä l s k a r m i n s t d e t m a n m e s t fördömer.
D e t är icke sin m ö n s t e r g o s s e, s o m en m o r k l e m a r med, utan sorgebarnet.
Och får m a n t r o d e t g a m l a b i b e l o r d e t, s å skulle d e n s t ö r s t e af alla s k a p a r e icke heller v a r a f r ä m m a n d e för d e n n a vackra, kvinnliga oresonlighet.
^ V första f ö r f a t t a r s k a p.
S o m j a g s å l e d e s inser, a t t j a g blott skulle fuska i d e n o v ä l d i g a och o m u t l i g t s a m v e t s - g r a n n e r e c e n s e n t e n s y r k e, v å g a r j a g fatta m i n uppgift litet a n n o r l u n d a.
J a g a n t a r, a t t ni h e r r r e d a k t ö r, frågat m i g: N ä r b ö r j a d e ni först r e a g e r a e s t e t i s k t för v ä r l d e n, n ä r s ö k t e ni första g å n g e n s k a p a n å g o n s l a g s bild af d e t ni u p p - lefvat?
D e t första u t s l a g e t af d e n n a f a n t a s i e n s i början o m e d v e t n a p r o c e s s m i n n s j a g från m i t t s j ä t t e å r, och j a g m i n n s d e t därför a t t d e t ren- d e r a d e m i g e t t litet k o k s t r y k af m i n g o d a moder.
D e t t a blef s y m b o l e n för alla de lidan- d e n, s o m d e n o l y c k s a l i g a driften a t t g ö r a en bild af allt s e d e r m e r a b e r e d d e m i g.
D e t v a r s t r a x efter j u l.
J a g h a d e n y l i g e n varit m e d p å e n s l ä k t i n g s b e g r a f n i n g.
N u satt j a g e n g r å och m u ' e n s ö n d a g s f ö r m i d d a g e n s a m h e m m a och h a d e t r å k i g t m e d m i n a t e n n s o l d a t e r, som j a g fått i j u l k l a p p.
D e t v a r b å d e fotfolk och k a v a l l e r i.
J a g m i n n s ä n n u z u a v e r n a s r ö d a v i d b y x o r och d e t y s k a u l a n e r n a m e d d e r a s f l a g g p r y d d a l a n s a r och stjälpta s å s k o p p a r p å hufvudet.
J a g v a r t r ö t t p å a t t k r i g a och s å g med djup l i k g i l t i g h e t h u r u l a n e r n a drefvo f r a n s m ä n n e n p å flykten.
.
.
D å fick j a g en idé — om m a n skulle l e k a b e g r a f n i n g!
Min s p l e e n kräfde icke e t t offer b l o t t.
J a g b r ö t s ö n d e r n ä s t a n alla z u a v e r n a och s t o p p a d e d e m i t ä n d s t i c k s a s k a r, s o m s t o d o på t r å d r u l l a r.
Det var begrafningsvagnarna.
K a v a l l e r i e t fick d r a d e m, s e x h ä s t a r för h v a r j e.
Kyrkan var ett t o m t s y s k r i n, ofvanpå h v i l k e t j a g s t ä l l d e en r i n g k l o c k a.
K y r k o g å r d e n v a r ett schack- b r ä d e m e d s v a r t a p j ä s e r h ä r och d ä r, t o r n, b ö n d e r och l ö p a r e.
Min m o d e r ö f v e r r a s k a d e m i g u n d e r d e n n a n y a och i n t r e s s a n t a lek.
J a g v e t i n t e e g e n t - ligen, h v a d h o n fann straffvärdast, a t t j a g b r u t i t s ö n d e r alla de v a c k r a z u a v e r n a eller a t t j a g lekte m e d s å a l l v a r l i g a t ' n g.
J a g fick i alla fall m i t t k o k s t r y k.
.
.
J a g h a r m å n g a g å n g e r s e n a r e i fåvitsko för- s l ö s a t m i n d a g och lekt m e d d e t som icke ä r att l e k a m e d.
H u r d e t gick till, a t t d e n leken o m ä r k l i g t s v ä l l d e u t till e t t ö d e, v a r d e t n i, h e r r r e d a k t ö r, ville j a g skulle t a l a o m.
J a g h a r e g e n t l i g e n i n t e alls n å g o n lust a t t t a l a o m d e n s a k e n, h u f v u d s a k l i g e n därför, a t t de första pröfvande och o s ä k r a g r e p p e n, d e första försöken a t t s ä t t a s y s t e m i leken, h v i l k a b e t y d d e så o ä n d l i g t m y c k e t för en själf, i n t e t i l l n ä r m e l s e v i s h a s a m m a i n t r e s s e lör d e n öfriga världen.
H v a d hjälper m i n f ö r s ä k r a n, a t t j a g Innan h a d e b å d e himlen och h e l v e t e t i h j ä r t a t, n ä r j a g skref n å g r a r i m m a d e r a d e r i en g y m - nasisttidning.
Den bekvämaste posen gentemot de s m å u n g d o m s s y n d e r n a ä r n a t u r l i g t v i s en iro- n i s k a x e l r y c k n i n g, m e n d e n är p å s a m m a g å n g e t t n e d r i g t själfförräderi och o v ä r d i g d e n, s o m vill se n å g o n k o n t i n u i t e t i sitt v ä s e n.
Och a t t en s å d a n gifves o c h är en ofrånkomlig n ö d v ä n d i g h e t, d ä r o m k a n m a n v a r a förvissad.
I T o r H e d b e r g s d r a m a M i k a e l s ä g e r filo- sofen n å g o t, som g å r u t p å, a t t hela v å r m a n - d o m ä r en s t r ä f v a n a t t ge u t t r y c k åt h v a d vi k ä n d e och lefde i u n g d o m e n.
Bakom ligger den t a n k e n, a t t u n g d o m e n k ä n n e r d j u p a r e och o m e d e l b a r a r e än m a n n a å l d e r n, a t t d e n är r i k a r e i s i t t t v u n g n a t i g a n d e, i s i t t ifriga s t a m m a n d e.
D e t t a s y n e s m i g dock en t v i f v e l a k t i g s a n n i n g.
J u s t u n g d o m e n s ö k e r ä n g s l i g t efter u t t r y c k och därför a t t d e n ä n n u ej h a r så m y c k e t eget a t t g e, blir d e n lätt formalistisk och a b s t r a k t.
D e n k a n k ä n n a s t a r k t, m e n icke r i k t, och d e n får form i å n g t förr ä n i n n e h å l l.
U n g i b ä s t a b e m ä r k e l s e ä r m a n oftare i början p å t r e t t i o - talet ä n u n d e r d e t i d i g a r e år, d å allt ä n n u är en s k ä r a n d e och s v ä f v a n d e d i s h a r m o n i af till- v ä x t, p u b e r t e t, s t u d i e t v å n g och o s ä k e r framtid.
M a n n e n s v e r k — o m d e t är g o d t — h a r ofta mer l i k h e t m e d b a r n e t s n a i v a lek än m e d d e n j ä k t a n d e, ä r e l y s t n a och fattiga u n g d o m e n s oro- liga sträfvan och e n v e t n a själfspegling.
tiU d a t o. SIGFRID SIWERTZ.
J a g v e t k n a p p t en ö m k l i g a r e s y n än en röd- ögd o c h finnig g y m n a s i s t m e d u r v u x n a k l ä d e r och n ö t t a l ä x b ö c k e r u n d e r a r m e n.
Men Från tioner, domens m a n förblir j u i n t e evigt g y m n a s i s t.
m i n a s t u d e n t å r m i n n s j a g n å g r a situa- s o m ä r o s y m b o l i s k a å t m i n s t o n e för u n g - j ä k t a d e oro och osäkerhet.
J a g k o n d i t i o n e r a d e en s o m m a r p å en s t o r p r ä s t g å r d n å g o n s t a n s i U p p l a n d.
J a g h a d e vis- s e r l i g e n e t t eget r u m, d ä r j a g k u n d e d r a m i g u n d a n, m e n m i n a elever, t v å s m å b a n d i t e r, af h v i l k a d e n ä l d r e v a r o v a n l i g t lik M a l a t e s t a da Rimini, funno s n a r t en n y c k e l, som gick, och så v a r d e t slut m e d m i n d i k t a r f r i d.
J a g be- l ä g r a d e s från m o r g o n till k v ä l l och p i n a d e s med den mest spetsfundiga grymhet.
D å fick j a g en d a g efter s l u t a d e l e k t i o n e r en i d é.
J a g p r a k t i s e r a d e m i g m e d p a p p e r och p e n n a uppför manbyggnadens brandstege.
Där satt j a g nu på p r ä s t g å r d s t a k e t m e d t r ä d g å r d e n s a p l a r, slät- t e n s s ä d e s r u t o r och d e l å n g a å s a r n a s s m å en- s k o g a r r u n d t o m k r i n g m i g och skref s o n e t t e r om m i n e n s a m h e t.
I h e l a fjorton d a r v a r a d e h ä r l i g h e t e n, d å u p p t ä c k t e s m i n list af b a n d i t e r n a, s t e g e n ä n t r a - des u n d e r förfärliga k r i g s t j u t och M a l a t e s t a bombarderade mig med grankottar, som han h a d e fullt i b l u s e n.
Jag själ.
måste fara h e m för att rädda min En vecka senare slungade mig ödet ombord på en t r ä å n g a r e, d e s t i n a t i o n s o r t Dunkerque.
S o n e t t e r n a b l å s t e af m i g p å N o r d s j ö n.
N ä r vi förtöjde, gick en liten flicka p å kajen och g n o l a d e: Les amours sont facile les serments sont fragile comme les joujoux d ' un petit enfant.
.
.
J a g s å g e t t r o s e n s k i m m e r af graciös e r o t i k och k ä n d e h j ä r t a t svälla vid a n i n g e n om en n y v ä r l d.
S t a c k af till P a r i s.
D ä r d r u n k n a d e j a g i v i m l e t, blef t ä m l i g e n s t u k a d och d r ö m d e v a g t om a t t n å g o n g å n g fånga all d e n k a l l a lyxen, det eggande skenet i blixtljusnoveller.
.
.
N å g r a v e c k o r s e n a r e gick m a n af och a n i kyrkgårdsallén uppe i Uppsala under oändliga d i s k u s s i o n e r om K a n t s " t r a n s c e n d e n t a l a e s t e t i k " 7 kr.
betalas för ett snörlif, bör ifrån Franska snörlifssömmeriet och " m e d v e t a n d e t s r e n a e n h e t ", hela t i d e n m e d en o b e h a g l i g k ä n s l a b a k o m, a t t d e t n o g stod g a n s k a s l ä t t till m e d m e d v e t a n d e t s v a n l i g a, b o r g e r l i g a e n h e t, d e n som y p p a r s i g omedel- b a r t i h a n d l i n g, t a l och skrift.
.
.
M a n v a r s o m e t t i n s t r u m e n t m e d flera h å r d t spända, men ostämda strängar.
D e t blef en och a n n a n h ö g och gäll ton, men naturligtvis ingen särdeles skön musik.
Man hörde det själf och v a r sällan lyck- lig, s t u n d o m förtviflad, m e n k ä n d e dock alltid en möjlighet till fylligare a n s l a g och litet m e r harmoni någon gång i framtiden.
Och m a n v ö r d a d e d e n n a möjlighet och gick i n t e d i r e k t un- der — å t m i n s t o n e inte i Stockholm, torg, 1 tr., dess illustrerade priskurant 1-4VAD ÄR DALLI för en dam?
frågar helt säkert den ' * undrande läsaren, igenkänner kanske i bilden här ofvan utgifvarinnan af Kvinnligt yrkesregister, fröken Bertha Wiman, och tänker, att fröken W. antagit den korta signaturen som nom de guerre eller telegram- adress.
Dalli är emellertid namnet på en ny själfkokare af tyskt ursprung, hvilken säljes genom fröken Wiman och som hon själf häromdagen hade älskvärdheten att demonstrera för ett antal inbjudna journalister, en de- monstration, som afslöts med en läcker frukost direkt ur Dallis cylinder.
Förevisningen gäf vid handen, att Dalli lagar mat som den mest fulländade kokerska, hvartill kommer behaget att man slipper kokerskans fräsande humör.
Apparaten utgöres af en cylinder af dubbelplåt, öppen nedåt samt tätt tillsluten af ett look upptill och för- sedd med isolerande mellanlägg, det hela placeradt öfver en eldhärd och fasthakadt vid densamma medels en fotställning af gjutjärn.
Tandningen sker så att man fyller en fjärdedel af spritbehållaren med denaturerad sprit, lägger glödbriketter på rosten, antänder spriten och placerar rosten öfver flamman.
Briketterna böra bli helt glödande.
I cylindern insattes nu emaljerade kokskålar för de olika maträtterna — dessa tillagas kalla i sina skålar — jämte isoleringsplattor, apparaten tillslutes med locket, hvarefter den utan vidare skötsel kokar eller steker hvad den fått sig anförtrodt.
Äfven vid bakning är Dalli utmärkt.
Den ersätter f. ö. spis, gaskök, fotogenkök, bakugn m. m., är oumbärlig för husmödrar, seglare, sportmän, i villor etc. Dess pris varierar från 19 till 50 kr., och vill ni i detalj ha reda på apparatens många goda egenskaper, så gör ett be- sök hos fröken Wiman, Regeringsgatan 46, som bered- villigt visar er hur Dalli arbetar.
1 Norrmalms- \ Salamander E n ^ r T i s, - rekvireras.
: Dam- &amp; Herr-Skodon Lyxutföring — 453 — 18, — j
— 454 —
Och så — en v a c k e r d a g h a d e de sin m e d e l - p a d s k a fornminnesförening färdigbildad.
Detta h ä n d e i s l u t e t af år 1 9 0 6 — och u n d e r de m e s t lofvande f ö r h å l l a n d e n.
T y i n t e b l o t t de ekonomiskt stödjande krafterna hade satts i r ö r e l s e af d e n n a h e m b y g d s k ä r l e k e n s v ä r m e b ö l j a, u t a n äfven de m å n g a n ö d v ä n d i g a m e d a r b e t a r n e d ä r u t e i b y g d e r n a — alla h a d e de fått k ä n n i n g af d e s s m e d r y c k a n d e m a k t.
1.
UTSIKT ÖFVER SUNDSVALL FRÅN NORRA STADSBER- GET, 2.
TRAMPMANGELN PÅ MEDELPADS FORNHEM.
3.
SKVALTKVARNEN PÅ MEDELPADS FORNHEM.
NILS VIDE FOTO.
4 O. 5.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR AF BRED- SJÖSTUGAN.
J. TH. HÖGLUND FOTO.
V i s s e r l i g e n h a d e de b å d a g r u n d - l ä g g a r n e u n d e r sina f ä r d e r v i d t omkring i socknarna kommit un- derfund m e d, a t t h ä r å t s k i l l i g t v a r i t fördoldt för f ö r e g å n g s m a n - n e n H a z e l i i s k a r p a blick.
Men k n a p p a s t h a d e de dock v ä n t a t, a t t så m y c k e t g a m m a l t värdefullt kul- t u r g o d s skulle k o m m a fram i d a g e n och b j u d a s dem som n u blef fallet.
D e r a s k t v ä x a n d e s a m l i n g a r n a, som till en b ö r j a n fått sig tillfällig p l a t s a n v i s a d i Sundsvalls Tekniska s k o l a s lokal, behöf- de emellertid ej alltför l ä n g e v ä n t a p å eget h u s och h e m.
Det lifliga i n t r e s s e, som drifvit d e m fram u r hundraåriga gömmor, t y c k t e s i n t e v a r a af det hastigt svalnande slaget.
Och ej fullt t v å år efter förenin- g e n s födelse u p p l ä t s åt d e n g e n o m b e s l u t af S u n d s v a l l s s t a d s - f u l l m ä k t i g e ett n ä r a 6 t u n n l a n d s t o r t om- råde i nya stadspar- ken å norra stads- berget, omedelbart g r ä n s a n d e intill den härligt belägna turist- paviljongen.
— 6.
BONDBRÖLLOP I MEDELPAD.
8.
BRUDFÖLJE.
J. TH. HÖGLUND FOTO.
7.
MEDELPADSDRÄKTER.
GRUPP FRÅN HEMSLÖJDSFÖRENINGEN.
9 O. 10.
MEDELPADSDRÄK- TEN.
M. KIHLBAUM FOTO.
H ä r u p p e h a d e nu den u n g a f ö r e n i n g e n g o d t u t r y m m e för sitt blifvande fornhem.
Och de uppgjorda s t o r a p l a n e r n a om a t t en g å n g p å e g e n t o m t få u p p f ö r a en ä k t a medelpadsk bondgård m e d alla t i l l h ö r a n d e hus, fäbodar, kvarn, m. m. t y c k t e s i n t e — 455 — heller h ö r a till de fåfänga ö n s k n i n g a r n a.
T y endast ett par månader senare var den e g n a g å r d e n verk- l i g h e t — och d ä r t i l l en r i k t i g fornminnes- s k a t t: den o m k r i n g 150-åriga långstugan från B r e d s j ö g a m l a finnby i Ljustorp, hvilken, jämte en åldrig " kallkvarn " från s a m m a s o c k e n, blifvit s k ä n k t till för- e n i n g e n af d i r e k t ö r E.
A.
Enhörning på Kubikenborg.
Och nu s t å r d e n gamla s t u g a n — s e d a n förra h ö s t e n — färdig och hemtrefiig på sin n y a t o m t, tills v i d a r e in- r y m m a n d e en del af de i n t r e s s a n t a forn- minnessamlingarna.
D e n lilla s k v a l t k v a r - n e n h a r fått den m e s t p i t t o r e s k a p l a t s som k a n t ä n k a s, vid en sorlande bergbäck, där ett jättestenblock i s k u g g a n af en smärt, tät- v u x e n g r a n g e r en alldeles s ä r s k i l d färg å t d e t s t ä m n i n g s f u l l a k v a r n - stället.
Och ä n n u m y c k e t m e r är u n d e r a r b e t e h ä r u p p e.
Bland annat kommer fornhemmet att inom k o r t få sin e g e n k y r k a, som till a r k i t e k t u r e n blir en k o p i a af L i d e n s och Alnö g a m l a kyrkor.
Inredningen kommer att g ö r a s efter det s y n n e r l i g e n v a c k r a kapellet i Galtström.
— — — Ja, j a g har sagt, att hvad här gjorts och h v a d h ä r finnes a t t se m e r än allt a n n a t f r ö j d a r den ä k t a m e d e l p a d i n - gens hjärta.
Därför m å j a g o c k s å till- l ä g g a, a t t den afton för ej l ä n g e s e ' n, d å j a g för första g å n g e n gick där u p p e p å d e t n y a f o r n h e m s o m r å d e t, s t å r för m i g som en af sommarens högtider.
Öfver all beskrifning h ä r l i g t ä r det a t t v a n d r a p å de s l i n g r a n d e v ä g a r n a i d e n n a stilla, h ö g - s t a m m i g a f u r u p a r k, som h ä r och d ä r ö p p n a r
s i g i en g l ä n t a, d ä r hafvet och fjärden, d a l e n och s k o g s h u l t e n l å n g t b o t t ö f v e r s k y m t a fram för a t t från den h ö g s t a p l a t å n — B r e d s j ö s t u g a n s s t o r a förgård — b r e d a u t sig i all sin s t o l t a f ä g r i n g.
J a g h a d e också fått m i g en v ä g v i - s a r e, som förstod att glädjas åt all den- n a y t t r e s k ö n h e t, och h v i l k e n inte min- d r e, u t a n till fullt v ä r d e u p p s k a t t a d e d e t som v ä x t e u p p u n d e r b y g g a n d e och samlande människohänder där inne m e l l a n t a l l a r n e — en, som gick h ä r liksom h e m m a hos sig och v i s a d e fram h v a r j e g a m m a l s a k med n ä s t a n faderligt öm s t o l t h e t.
H a n v a r också fornminnesförenin- gens i n t e n d e n t och ene g r u n d l ä g g a r e och b ä r d e t k ä n d a och v ä l k l i n g a n d e n a m n e t Olle H ö g b e r g — eller " V r e d e n " som h a n n u m e r a oftast n a m n e s h ä r uppöfver.
Han hoppades nu, att Bredsjöstugan äfven till sitt inre s n a r t skulle få en fullt stil- och tidsenlig utstyrsel.
E n del fanns j u r e d a n i m ö b e l v ä g bland s a m l i n g a r n e h ä r s å s o m en " d r a g - k i s t a " af a k t n i n g s v ä r d a d i m e n s i o n e r och l a g o m å l d e r, en s k å p s ä n g, t a k f å g e l och åtskilligt i h u s g e r å d s v ä g.
Äfven " h e r r e s t u g a n s " — det s t ö r s t a eller g ä s t a b u d s r u m m e t — h u n d r a å r i g a t a p e t - m å l n i n g a r k u n n a försvara sin p l a t s, om de än ej ä g a s a m m a å l d e r som s t u g a n.
De äro i alla fall y t t e r s t d e k o r a t i v a och ge en god bild af sin t i d s n a i v a a l l m o g e k o n s t.
— F ö r öfrigt äro s t u g a n s t r e n n e r u m till t r ä n g - sel fyllda af e t n o g r a f i s k a r a r i t e t e r — h v i l k a till en del ej h a sin m a k e ens b l a n d N o r d i s k a museets samlingar. "
M e n " — s ä g e r min följeslagare — " d e t h ä r är inte allt.
S i, d e t är så, a t t samlin- g a r n e s k a s n a r t flytta in i egen s t o r m u s e i - lokal.
Och d ä r h a vi n u r e s t e n. "
D e n n y a l o k a l e n l å g ej l å n g t b o r t.
Den är en g a m m a l e g e n d o m l i g b y g g n i n g — en s. k. "
t r a m p m a n g e l " — v ä l b e k a n t för h v a r j e infödd s u n d s v a l l s b o — och h a r u n d e r e t t p a r m a n s - å l d r a r tillhört den W i d e s k a familjen, som n u s k ä n k t d e n till fornhemmet.
Och ett r y m l i g a r e och b ä t t r e m u s e u m för M e d e l p a d s forminnen k a n ej t ä n k a s.
Här — u p p e p å den öfre b o t t e n, d ä r det v ä l d i g a t r a m p - hjulet s t i c k e r upp sin hvälfda s t e g b a n a — - finnes r e s t e n af s a m l i n g a r n e, e h u r u ä n n u ej fullt ord- nade.
S a m m a n l a g d t u p p g å de n u till öfver 4, 0 0 0 nummer — ett i sanning vackert resul- t a t på d e n n a k o r t a t i d.
Och h ä r i d e n s t o r a t v å v å n i n g a r h ö g a t r a m p m a n g e l n finnes god p l a t s för å t s k i l l i g a t u s e n t a l till.
S y n n e r l i g e n r i k h a l t i g och värdefull är sam- l i n g e n af " m a n g e l t r ä d " och " l i n g r e n a r ".
B l a n d g a m l a s a d l a r från olika t i d e r finnes o c k s å en f r u n t i m m e r s s a d e l, m ä r k t K.
M.
D., som e n l i g t s ä g e n lär h a tillhört K a r i n M å n s d o t t e r — d r o t t n i n g e n af m e d e l p a d s k a l l m o g e s l ä k t.
I n n a n vi l ä m n a d e d e t t a i n n e h å l l s r i k a och intressanta förvaringsrum, öppnade intendenten och d i k t a r e n g a f v e l v ä g g e n s m a s s i v a fönster- luckor. "
T r o r n i, att n å g o t m u s e u m i v ä r l d e n h a r en s å d a n u t s i k t? "
— s a d e h a n.
— — — D e n frågan h a r blott e t t s v a r: en stilla, a n d a k t s - full t y s t n a d inför h e m b y g d e n s u n d e r b a r a skön- het.
— — — J a, de k u n n a i s a n n i n g h a r ä t t a t t k ä n n a sig s t o l t a öfver sitt v e r k, d e s s a b å d a: — " r o - t e n och u p p h o f v e t " till d e t " S k a n s e n " M e d e l - p a d nu ä g e r en b e g y n n e l s e till.
Det h a r o c k s å hittills följts af en m e r än v a n l i g t god t u r och t y c k s från b ö r j a n blifvit e t t k ä r t b a r n, s y n n e r l i g a s t för alla de m e d e l - p a d i n g a r, som af olika o r s a k e r s a t t bo på f r ä m m a n d e g r u n d, t y från d e m h a r hittills d e t betydligaste ekonomiska stödet kommit.
LAS!
brunt, konstmässigt siradt skinn med s k ö r t e t u t s k u r e t i t u n g o r.
Vid kjollin- n i n g e n fästes m e d t e n n k r o k en s i d v ä s k a, sydd med tenntrådskantadt applikations- broderi.
Denna påminner ganska mycket om D e l s b o v ä s k a n.
H u f v u d b o n a d e n är b i n d m ö s s a af siden, r i k t s ö m m a d m e d silke i olika färger samt " spets- stycke ".
D e t t a " s t y c k e " u t g ö r e s i sin finaste form af en b r e d, u t s ö k t v a c k e r s p e t s - k n y p p l i n g, och m a n h a r t ä n k t, att den k u n d e v a r a prof på n å g o n g a m m a l hit- tills o k ä n d m e d e l p a d s t e k n i k.
Efter n o g g r a n n a efterforskningar, gjorda af en b l a n d v å r a s k i c k l i g a s t e specialister, h a r d e t emellertid n u k o n s t a t e r a t s, a t t m ö n s t r e t till d e s s a b i n d m ö s s e s t y c - k e n h a r p å 1 6 0 0 - t a l e t tillhört V a d - stena kloster. "
O c h så h a vi " s k r ö m t ", si — i Bredsjö- s t u g a n, så a t t i n g e t o n d t v å g a r sig h i t, " an- förtrodde mig " V r e d e n ".
* I n ä r a s a m m a n h a n g m e d fornminnesförenin- gen s t å r e t t a n n a t företag, som helt n y l i g e n p å b ö r j a t s i S u n d s v a l l, och h v i l k e t äfven d e t h a r sin rot inom den W i d e s k a s l ä k t e n.
Det är M e d e l p a d s H e m s l ö j d f ö r e n i n g, och den som s k a p a t d e n n a lifskraftiga förening och h ä r v i d - l a g visat s i g ä g a s a m m a speciella e g e n s k a p e r som v å r k ä n d a L i l l y Z i c k e r m a n, är fru A n n a W i d e, en s v ä g e r s k a till professor W.
Efter en k n a p p t m e r än e t t å r i g t i l l v a r o h a r den n y a H e m s l ö j d e n a t t framvisa en m ä n g d prof p å g a m m a l m e d e l p a d s k k o n s t f ä r d i g h e t, sär- s k i l d t i n o m s p e t s - och t e x t i l b r a n s c h e n.
Utom- o r d e n t l i g t v a c k e r är den s. k. "
n ä f v e r s p e t s e n ", som fått sitt n a m n af a t t g u m m o r n a och p i g o r n a, h v i l k a u t f ö r d e d e t t a s l a g s s p e t s s ö m u n d e r vall- t i d e n i s k o g och f ä b o d a r, s p ä n d e u p p a r b e t e t öfver b r e d a n ä f v e r r e m s o r.
Spetsarne används i a l l m ä n h e t till l a k a n och k u d d v a r och t o g o s i g p r ä k t i g t ut i de u p p b ä d d a d e s k å p s ä n g a r n e.
" Näfverspetsen " lär e m e l l e r t i d h a förekommit i flere af de n o r r l ä n d s k a l a n d s k a p e n.
D e t icke m i n s t i n t r e s s a n t a af de fynd, som g e n o m M e d e l p a d s Hemslöjd k o m m i t fram u r gamla g ö m m o r, är den l ä n g e s a k n a d e m e d e l - padska nationaldräkten.
Denna vår senast upptäckta landskapsdräkt, som h e l t n y l i g e n u n d e r g å t t p r ö f n i n g af Nor- d i s k a M u s e e t s s a k k u n n i g e och b e f u n n i t s v a r a äkta, är o c k s å u t o m o r d e n t l i g t p r y d l i g och k l ä d - sam.
D e n m o d e l l, som H e m s l ö j d e n nu i n n e h a r för v i d a r e k o p i e r i n g, h ä r s t a m m a r från T o r p s * s o c k e n och är en väl b i b e h å l l e n o m k r i n g 2 0 0 - å r i g u n g m o r s k l ä n n i n g.
Kjolen, som k n ä p p e s k r i n g midjan i t ä t r y n k n i n g, är väfd af s. k. "
r e g n b å g s t y g " i saftiga, v a c k r a färger.
T r ö j a n, a f h v i t t l i n n e, h a r ärmlinnin- gar och k r a g e broderadeirödt och b l å t t vigg- mönster.
Till dennafinnastvå lifstycken, det e n a af röd- och h v i t r u t i g t bom- ullstyg med s k ö r t och t e n n - märlor.
Det a n d r a är af gul- * Ej Borgsjö, somförutpågrund af feluppgift blif- vit sagdt.
Några äldre årgångar realiseras till betydligt nedsatta priser och erbjuda för dem, som förut ej äga desamma, en billig, omväxlande och läro- rik lektyr.
Mot insändande af nedannämnda be- lopp till Expeditionen a f Idun, Stockholm, erhålles inom Sverige portofritt: Idun Idun Idun Idun Idun Idun 1892 1893 1895 1904 1906 1907 D e n till d r ä k t e n h ö r a n d e söljan är k o n s t n ä r l i g t a r b e t a d och ej olik h ä l s i n g e d r ä k - ternas smycken.
— — — — — — — — H ä r m e d v a r e för d e n n a g å n g n o g s a g d t om d e t, som i de m e d e l p a d s k a b y g d e r n a u n d e r de s e n a s t e t i d e r n a blifvit u t f ö r d t p å h e m b y g d s - kärlekens mäktiga bud.
MARIA RIECK-MULLER.
I vaxblckcriet ännu en gång.
P Å S A M M A G Å N G j a g b e r a t t få t a c k a " I n t r e s s e r a d " för d e t o t v e t y d i g a i n t r e s s e h a n v i s a t min a r t i k e l i n r 32 af I d u n och för h a n s välvilja a t t vilja u p p l y s a m i g om f ö r m e n t a m i s s t a g a n g å e n d e v a x b l e k e r i e t e t c, vill j a g n u å t e r g ä l d a d e n n a välvilja m e d a t t t a g a " I n t r e s - s e r a d " u r h a n s oro.
N å g r a m i s s t a g f ö r e k o m m a ej i m i n a r t i k e l.
J a g v e t fullväl h v a d j a g skrifver och k a n äfven stå för det.
J a g ber d e n o k ä n d e n å g o n, som döljer sig u n d e r " I n - t r e s s e r a d s " s i g n a t u r, v a r a ö f v e r t y g a d om, a t t j a g i n g a l u n d a t a r d e t a t t skrifva en a r t i k e l till d e n n a h ö g t a k t a d e t i d n i n g — och g e n o m d e n till s t ö r r e delen af S v e r i g e s folk — så l e g e r t, a t t j a g ger uppgifter b l o t t och b a r t h ä m t a d e från d e n p e r s o n j a g i n t e r v j u a r, till och med n ä r d e n n a p e r s o n är så v e d e r h ä f t i g och i allo s a m v e t s g r a n n som fröken H a n n a S a n d e l l.
Na- t u r l i g t v i s ö n s k a r j a g och behöfver ett s u b j e k t i v t i n t r y c k af d e n p e r s o n j a g skall skrifva om, m e n därjämte skaffar j a g m i g n o g g r a n n a och fullt tillförlitliga u p p g i f t e r af u t o m s t å e n d e, i för- h å l l a n d e n a i n i t i e r a d e, dock o p a r t i s k a p e r s o n e r.
Hvad " I n t r e s s e r a d s " i n t e r v j u m e d garfveri- fabrikör F o g e l b e r g beträffar, vill j a g i n g a l u n d a t r o, a t t fabrikör F o g e l b e r g med v e t t och vilja l ä m n a t s a n n i n g s l ö s a uppgifter, m e n om m a n vid d e n h ö g a å l d e r n af 85 år m i s s m i n n e r sig en s m u l a är ej u n d e r l i g t.
Utrymmet hindrar m i g a t t n ä r m a r e i n g å p å d e n gamle m a n n e n s y t t r a n d e n, m e n e x e m p e l v i s vill j a g p å p e k a, a t t F r e d r i k R u n s t e d t, som h a n d ä r n ä m n e r som v a x b l e k a r e, a l d r i g n å g o n s i n haft m e d v a x b l e - k e r i y r k e t a t t g ö r a.
L i k a felaktiga äro de flesta a n d r a af " u p p l y s n i n g a r n a ".
K u n d e j a g glädja " I n t r e s s e r a d " m e d a t t s ä g a ett n a m n p å ä n n u en s v e n s k k v i n n a som v o r e v a x b l e k e r s k a, s å skulle j a g g ä r n a g ö r a d e t.
Men en s å d a n finns ej.
A l l t s å m å s t e j a g ä n n u en g å n g fastslå a t t fröken Hanna Sandell i Säfsjö i n ä r v a r a n d e s t u n d är S v e r i g e s e n d a v a x b l e k e r s k a.
Visingsö den 30 aug.
1910.
ULLA FRU ANNA WIDE.
(n:r 1 felas) (utan julnummer) (med julnumret) (utan julnummer, n:r 25 o. 52 felas) (med julnumret) — 456 — LINDER.
2: — 2: — 2: — 4: — 4:50 5: — Idun 1908 (med julnumret) Idun 1909 (med julnumret) Iduns julnummer 1894 Iduns julnummer 1893 Iduns jumummer 1905 Barngarderoben 1905, komplett 5:50 6: — 0:20 0:20 0:50 2: — LAS!
Ametisthjärtat.
ametisthjärta, som h o n b ä r hängande i ett smalt svart sammetsband.
Novell af ANNA MARIA ROOS.
— A a g e — h v i s k a r h o n helt s a k t a, A a g e — Och s å k y s s e r h o n d e t lilla h j ä r t a t.
Hvad (Forts.) det g l i t t r a r, d e t lilla a m e t i s t h j ä r t a t!
D e sista U Ä R H O N inne i d e n lilla k a m m a r e n s t r å l a r n a af d e n s j u n k a n d e solen falla in i k a m - hos sin m o r.
H o n g å r o m k r i n g och s y s s - m a r e n, o c h i dess s k e n s e r M a r i e alla ljusets lar m e d h v a r j e h a n d a, o c h u n d e r t i d e n g n o l a r färger glimma i d e t lilla s m y c k e t.
Där är den hon p å e n m u n t e r liten v i s a.
ljufvaste r o s a, d ä r ä r d e t b l i d a s t e b l å, d ä r ä r s y r e n e n s v å r l i g t s m ä l t a n d e färg, d ä r ä r d a g g - — D u ä r glad i afton, b a r n e t m i t t, s ä g e r d r o p p e n s k l a r a, g e n o m s k i n l i g a glans.
modern.
— J a, v e t d u, d e t v a r e t t s å dejligt sol- Å t e r k y s s e r Marie d e t lilla h j ä r t a t — h o n s k e n u t e i p a r k e n i d a g, s ä g e r M a r i e o c h l e r.
k y s s e r d e t om o c h o m i g e n — häftigt, lidelse- fullt.
S å k a s t a r h o n e n blick b o r t e m o t m o - dern.
J a g k a n läsa h e n n e s t a n k a r.
— H o n J a g s e r d e m å t e r g å t i l l s a m m a n s, M a r i e och tänker: Ibland ä r det ändå rätt bra, att inte den f r ä m m a n d e h e r r n.
.
.
J a g s e r dem s k y m t a m o r s e r s å v ä l.
A n n a r s skulle h o n j u i n t e förbi d e n e n a g å n g e n efter d e n a n d r a.
.
.
D e t kunna undgå att se h u r lyckan lyser ur hennes är f ö r u n d e r l i g t h v a d d e ofta m ö t a s — a n t i n g e n lilla M a r i e s ö g o n.
M e n m o r får i n g e n t i n g v e t a M a r i e g å r bort m e d s i t t a r b e t e eller h o n g å r än — A a g e h a r s a g t, a t t j a g ä n n u i n t e till u t o c h p r o m e n e r a r — n ä s t a n alltid m ö t e r h o n n å g o n m ä n n i s k a får t a l a o m h o n o m Hans Aage.
Aage heter h a n — det h a r h a n talat om — A a g e F r i j s.
M a r i e t y c k e r v i s s t d e t ä r föräldrar ä r o j u emot h a n s k ä r l e k.
M e n s n a r t k o m m e r h a n i alla fall h i t till m o r o c h b e g ä r e t t v a c k e r t n a m n; ibland n ä r h o n ä r e n s a m, s ä g e r h o n d e t helt s a k t a för sig själf.
Och d å min h a n d.
ler h o n.
— Å t e r k y s s e r h o n d e t lilla a m e t i s t h j ä r t a t.
D e t h a r blifvit v i n t e r.
N ä r d e mötas, är — N u k ä n n e r j a g lifvet, h v i s k a r h o n.
T y det ibland d i m m o r eller s n ö s t o r m.
M e n M a r i e nu v e t j a g h v a d l y c k a n ä r.
L y c k a — d e t ä r m ä r k e r d e t visst k n a p p a s t.
icke n å g o t s t o r t o c h g l i t t r a n d e, s o m lockar i N u s i t t e r h o n t i l l s a m m a n s m e d s i n m o r i d e n fjärran, d e t ä r n å g o t s å ljuft o c h stilla o c h innerligt, s o m v i t r y c k a till v å r t bröst u n d e r lilla v i n d s k u p a n — h v a r d e r a v i d sitt a r b e t e.
glädjetårar.
— — — — — — — — — — De äro ändå melankoliska, dessa mörka v i n t e r m å n a d e r, s ä g e r Maries m o r.
B a r a r e g n och r u s k.
D e t ä r s å l ä n g e, l ä n g e s e ' n en s t r i m m a J a g ser Marie och Aage gå genom en skog, sol föll in h ä r i k a m m a r e n.
d ä r boklöfvet l y s e r v å r g r ö n t och solen leker i s t r i m m o r p å m a r k e n s r ö d a löf.
Marie b ä r — N e j, säger d u det, mor, svarar Marie.
b l o m m o r i h ä n d e r n a — blå och h v i t a sippor —, J a g t y c k e r d e t ä r alltid solsken n u för t i d e n.
och h e n n e s s t o r a g r å ö g o n h a e t t u n d e r b a r t s k i m m e r af l y c k a.
Nu s e r j a g åter d e n gamla damen i d e n praktfulla v i o l e t t a s a m m e t s k l ä d n i n g e n o c h m e d N u k o m m a d e fram till e t t v ä r d s h u s — e t t de ä k t a s p e t s a r n a.
H o n s i t t e r i e n fåtölj m e d tarfligt litet v ä r d s h u s, s o m ligger inne i s k o g e n.
förgyllda k a r m a r, o c h framför h e n n e s t å r e n M e n A a g e k ä n n e r visst till d e t.
H a n g å r ung man — det ä r Aage.
fram till v ä r d s h u s v ä r d e n, e n tjock k a r l, s o m står i d ö r r e n i s k j o r t ä r m a r n a — och s ä g e r n å g o t Nu vet j a g hvem Aage ä r lik — det är den g a m l a d a m e n.
O c h d e t ä r i n t e u n d e r l i g t, — m e d l å g röst till h o n o m o c h t r y c k e r n å g o t i h a n s h a n d — e n sedel ä r d e t visst — och det ä r j u h a n s m o r — j a g h ö r h o n o m k a l l a v ä r d e n n i c k a r och flinar till.
S å följer h a n d e henne mamma.
b å d a uppför e n t r a p p a o c h för i n d e m i e n — Å, säg mamma, h a r d u inte något gam- sal d ä r u p p e, o c h s å g å r h a n u t o c h k o m m e r m a l t s m y c k e, s o m d u k a n g e m i g, frågar h a n tillbaka m e d e n b r i c k a v i n o c h t v å glas och — n å g o t s o m d u i n t e alls b r y r d i g om?
J a g s ä t t e r d e t p å e t t litet b o r d, s o m s t å r b r e d v i d h a r j u s t n u e n liten k ä r l e k s h i s t o r i a, d u förstår, och det skulle p a s s a s å b r a a t t k o m m a m e d e n en bred s c h ä s l o n g.
O c h s å g å r h a n u t i g e n.
Och s o m h a n g å r, t i t t a r h a n s i g o m p å d e liten p r e s e n t — d e t skulle n o g g ö r a effekt —, b å d a u n g a o c h flinar igen — e t t o t ä c k t flin.
men j a g h a r s å ondt om pengar s å d u kunde j u s t g e m i g n å g o t — d e t får g ä r n a v a r a n å g o n - D e t ä r e n tarflig, s m u t s i g s a l; s c h ä s l o n g e n t i n g alldeles v ä r d e l ö s t — — — h a r e t t flottigt ö f v e r k a s t; p å v ä g g a r n a h ä n g a ett p a r f ä r g l a g d a litografier i glas o c h r a m; p å J a g s e r i n t e i d e n gamla d a m e n s a n s i k t e e n s k y m t af o g i l l a n d e vid s o n e n s h ä n t y d a n p å sin e n a k o r t s i d a n s t å r e t t s m a l b e n t k l a v e r.
T v å k ä r l e k s f ö r b i n d e l s e och p å a t t d e n k u n d e få e n ljus s t å p å k l a v e r e t, m e n d e t e n a ä r r e d a n nedbrändt.
Det andra tände värden, innan h a n god u t g å n g t a c k v a r e e n liten gåfva.
H o n gick.
T y d e t h a r börjat s k y m m a.
ser lika kall o c h r a k o c h förnäm u t s o m v a n - l i g t; förmodligen t y c k e r h o n, a t t en fattig liten A a g e h a r h ä l l t v i n i glasen o c h bjudit M a r i e; flicka inte g ä r n a k a n få n å g o n b ä t t r e uppgift hon vill först i n t e d r i c k a, m e n h a n s ä g e r, a t t än a t t för e n t i d r o a h e n n e s s o n.
hon m å s t e s k å l a m e d h o n o m för d e r a s l y c k a.
H o n r e s e r s i g u p p o c h g å r fram till d e n D å l e r h o n, och s å d r i c k a d e b ä g g e i b o t t - s m a l a chiffonjén m e d i n l ä g g n i n g a r i form af n e n.
S å g å r A a g e b o r t till d ö r r e n — d e t ä r m e d a l j o n g e r; h o n s t i c k e r n e d h a n d e n i d e n b l å b a r a e n e n d a d ö r r till d e n n a s a l —, o c h s å och h v i t a p o t p u r r i k r u k a n.
T v å s m å ametist- låser h a n d ö r r e n och s t o p p a r n y c k e l n i fickan.
hjärtan t a r hon u p p och synar dem uppmärk- Marie märker d e t inte — hon sitter och ser samt.
m e d e t t l y c k s a l i g t l e e n d e p å sina b l o m m o r, p å h v i t s i p p o r n a, som r e d a n ä r o halfvissna.
— D e n h ä r ä r lite felaktig, s ä g e r h o n; ste- n e n h a r i n g e n j ä m n färg, d e n ä r hvit n e d t i l l.
N u g å r h o n fram till k l a v e r e t och slår a n D e n k a n d u få till ä n d a m å l e t.
- n å g r a t o n e r — s ä t t e r s i g s å n e d och börjar H e n n e s röst ä r v a r m o c h m ö r k till Och h o n r ä c k e r a m e t i s t h j ä r t a t å t s i n s o n, sjunga.
och h a n s t o p p a r d e t i s i n västficka o c h g å r.
f ä r g t o n e n l i k s o m h e n n e s ö g o n, d e t ä r e n ve- m o d i g liten folkvisa h o n s j u n g e r; h e n n e s n y s s s å l y c k o s t r å l a n d e blick f å r e n s k u g g n i n g af M a r i e s i t t e r vid fönstret i v i n d s k u p a n, l u t a d svårmod.
öfver s i n s y b å g e.
M e n h o n b r o d e r a r icke M e n A a g e får e t t u t t r y c k af o t å l i g h e t.
H a n m y c k e t flitigt i k v ä l l.
A l l t e m e l l a n å t s t i c k e r går fram till h e n n e, l ä g g e r a r m e n o m h e n n e s hon handen in under nätteldukshalsduken, som lif o c h för h e n n e bort från p i a n o t, fram emot t ä c k e r h e n n e s h a l s, o c h d r a r fram e t t litet N; Uppgil htyidd (under armarne), midievidd och kjol-:; •.
„.
«,ilS ?.f,.
g r hä,llei Nl., tlU E d e r SF *, fullt tillförlitliga, moderna och eleganta — O *: U 51 Bl n KS H P H l f l VI P ¥ I] Il i rfiJJjJIjl y l l l U I l y l u L s c h ä s l o n g e n; d ä r s ä t t e r h a n sig n e d, d r a r h e n n e intill sig o c h s ä g e r m e d e t t s m e k a n d e tonfall i stämman: — S ä g mig, Marie, älskar du m i g s å högt a t t d u för m i n skull vill offra n å g o t?
Och h o n s v a r a r m e d hänförelse i blicken och m e d s k ä l f v a n d e lidelse i t o n e n: — Du vet, Aage, att j a g älskar dig så högt, a t t j a g för d i n skull g ä r n a ville offra m i t t lif.
— O m d u k u n d e g ö r a m i g e n s t o r glädje, en m y c k e t s t o r glädje — s k u l l e d u d å vilja ge b o r t n å g o t, s o m ä r för d i g m y c k e t d y r b a r t?
— Ingenting äger j a g så dyrbart att j a g icke m e d glädje skulle g e d e t för a t t få göra d i g lycklig.
D å s l u t e r h å n h e n n e h å r d t i sina a r m a r o c h h v i s k a r till h e n n e m e d e n s t ä m m a, s o m blir h e s af p a s s i o n e n: — D u h a r lofvat d e t, Marie.
.
.
H å l l n u d i t t löfte — gif m i g d i g själf — — — — — — J a g s e r Marie s i t t a n d e i e n t ä c k t v a g n o c h A a g e v i d h e n n e s sida.
D e t ä r i den tidiga m o r g o n g r y n i n g e n; d e ä r o p å å t e r v ä g ifrån d e t lilla v ä r d s h u s e t i s k o g e n.
M a r i e s ögon s t r å l a — liksom i e t t r u s af lycksalighet.
— Min älskade, hviskar h o n, min älskade, — för evigt d i n.
.
.
M e n öfver h e n n e s ä l s k a r e s a n s i k t e ligger r e d a n e t t d r a g af s l a p p h e t, af m ä t t n a d.
.
.
— H o n ä r alldeles för s e n t i m e n t a l, t ä n k e r h a n.
Och h a n i h å g k o m m e r a n d r a flickor, som t a g i t h e l a s a k e n p å e t t m y c k e t m e r a trefligt och pikant sätt.
— F ö r öfrigt ä r hon d å v e r k l i g e n i n g e n skönhet, tänker han, i det han ser p å henne från s i d a n.
— — — — — — — — J a g s e r å t e r M a r i e.
M e n d e t m å s t e h a för- g å t t e n l å n g t i d — flera m å n a d e r.
Hennes d r a g ä r o t ä r d a, o c h h e n n e s g e s t a l t ä r förvand- lad.
Men d e t som isynnerhet ä r förändradt är h e n n e s u t t r y c k.
H o n h a r e n m i n s o m af s p ä n d, ångestfull v ä n t a n.
Och å t e r k a n j a g s e h e n n e s t a n k a r.
Hon tänker ständigt p å Aage, hon väntar ständigt p å honom.
— M e n h o n h a r inte sett honom sedan den morgonen, d å de åkte h e m från d e t lilla v ä r d s h u s e t i s k o g e n.
H a n hade s a g t h e n n e, a t t h a n m å s t e r e s a n e r till H o l - stein, till s l ä k t i n g a r; dock s k u l l e h a n s n a r t komma tillbaka, hade h a n försäkrat.
Men veckor h a gått, månader h a gått, och h o n h a r icke s e t t h o n o m, icke h e l l e r fått e n r a d ifrån h o n o m.
H o n v e t icke h v a r h a n b o r i K ö p e n h a m n — n ä r h o n frågat h o n o m d ä r o m, h a r h a n alltid slagit b o r t s a k e n — ej heller vet h o n h a n s a d r e s s i H o l s t e i n; o c h h o n k a n s å l u n d a icke skrifva till h o n o m.
J a g s e r h e n n e g å i d e n p a r k, d ä r d e första gången möttes.
.
.
J a g ser henne gå de gator där d e b r u k a t t r ä f f a s.
.
.
S ö k a n d e, s p e j a n d e ila h e n n e s b l i c k a r o m k r i n g.
.
.
M e n h o n m ö t e r honom aldrig.
N u s e r j a g h e n n e sitta h e m m a i d e n lilla v i n d s k u p a n, l u t a d öfver sitt b r o d e r i.
Hennes m o r s i t t e r m e d sin s t i c k n i n g och m e d sin g r ö n a s k ä r m öfver ö g o n e n.
J a g hör modern säga, a t t h e n n e s s y n p å sista t i d e n blifvit ä n n u s ä m r e än förut, o c h å t e r lyss j a g till h v a d M a r i e t ä n k e r: a t t d e t ä r n o g godt a t t m o r ej s e r s å b r a.
A n n a r s skulle h o n v ä l m ä r k a, a t t h e n n e s d o t t e r s k i n d e r blifvit ä n b l e k a r e ä n förr, a t t h o n fått m ö r k a r i n g a r u n d e r ö g o n e n, a t t h e n n e s gestalt ä r f ö r ä n d r a d.
H o n skulle h a gissat d e n s o r g s n a h e m l i g h e t, s o m h e n n e s d o t t e r n u döljer för h e n n e.
H u r skulle h o n icke sörja, d e n g a m l a, o m h o n finge v e t a d e n!
H o n som b r u - å U a s omgående till nedanstående pris inom Sverige: BLUSLLF 40 öre, KJOLMÖNSTER UTAN SLÄP 50 öre, PRINSESSKLÄDNING 75 öre, REFORMDRÄKT, BARNDRÄKTMÖNSTER 50 öre, KRAGMÖNSTER (Pellerinj 50 öre, KAPPMÖNSTER 60 öre, NATIONALDRÄKTMÖNSTER 1 kr.
E r h 7 6 O R E Mönster kunna n i n s d ä Expedieras portofritt m o m Sverige om rekvisition; i i f i n S «.^lV^i™ ' • M „__, ' °^^ Norrlandsgatan 16, Stockholm, —.
U " „.
« äfven beställas efter andra an våra modeller.
Beställ- nfltSHC I OP ?lTT * l POstä a; Äi; ';::,:;;;; r^nrn;;;. "
- IVIullolGi d l l d l A:fr:j::, — 457 — i;:: ska; vis: i i r,: ä m \: f (PL !_S.
• I IlIP ulllb
v a c k e r och treflig h e r r e är h a n, d e t n e k a r j a g visst i n t e till.
M a r i e v a c k l a r till e t t t a g — det ser n ä s t a n u t som om h o n skulle falla o m k u l l.
Nej, hon b e h ä r s k a r s i g.
M e n h o n s ä g e r h a s t i g t farväl till F r i d e — h o n m å s t e h e m till m o r, s o m v ä n t a r på h e n n e.
Och så s k y n d a r h o n b o r t.
k a r s ä g a, a t t en fattig flickas e n d a r i k e d o m är hennes heder.
M a r i e s h a n d famlar efter d e t lilla ametist- h j ä r t a t; h o n d r a r fram d e t, och b r ä n n a n d e äro t å r a r n a, som falla d ä r p å.
.
.
D e t är s k y m n i n g — j a g ser M a r i e g å u t e p å g a t a n — h o n h a r v a r i t och l ä m n a t b o r t e t t a r b e t e, som h o n fått färdigt.
H o n g å r helst u t i s k y m n i n g e n n u m e r a — h o n är r ä d d att folk skall se h u r f ö r ä n d r a d h o n blifvit.
J a g k ä n n e r i g e n den g a t a n d ä r hon g å r — d e t ä r en af de finare g a t o r n a —, j a, det är själfva B r e d g a d e.
D ä r s t å r en flicka i d ö r r e n till en h a n d s k - b u t i k.
M a r i e ser p å h e n n e och v ä n d e r så b o r t h u f v u d e t och p å s k y n d a r sina s t e g.
Det måtte v a r a n å g o n h o n k ä n n e r, och h o n vill visst u n d - v i k a a t t bli s e d d.
M e n flickan h a r fått ö g o n e n p å h e n n e och t y c k s o c k s å k ä n n a i g e n h e n n e.
— God afton, Marie L a r s e n, r o p a r h o n.
Marie måste stanna.
— God afton, F r i d e P a u l s e n, s v a r a r h o n.
Och hon k a s t a r en h a s t i g, s k y g g blick p å F r i d e — h o n u n d r a r om h o n m ä r k e r n å g o n - ting.
Nej, Fride märker ingenting.
D e t är j u också ganska skumt.
Fride säger: — D e t är förfärligt l ä n g e s e ' n j a g s å g d i g, Marie!
Och h o n t i l l ä g g e r m e d ett m u n t e r t litet l e e n d e: — J a, du h a r k a n s k e blifvit a l l d e l e s för h ö g f ä r d i g för a t t u m g å s med d i n a g a m l a vänner.
Du h a r j u s å d a n a fina b e k a n t s k a p e r n u för t i d e n!
— H v a d m e n a r du, F r i d e!
s ä g e r Marie m e d förvirradt utseende.
— A, d e t v e t du n o g, s k r a t t a r F r i d e.
Det är i n t e v ä r d t du gör d i g t i l l!
J a g såg dig ju flera g å n g e r i v å r a s, då du gick och s p a t s e r a d e m e d grefve S c h a c k e n d o r f f - F r i j s.
Jag känner g o d t i g e n h o n o m, j a g — h a n h a r flera g å n g e r v a r i t i n n e och k ö p t h a n d s k a r h ä r.
Och en Fr an BILDANDE KONST [K O N S T F Ö R E N I N G E N h a r i n v i g t sin n y r e - n o v e r a d e lokal m e d en u t s t ä l l n i n g af främ- m a n d e l ä n d e r s grafiska k o n s t, som är i h ö g g r a d v ä r d a t t u p p m ä r k s a m m a s.
S a m l i n g e n till- h ö r h e r r T o r s t e n L a u r i n och o m f a t t a r främst e t t s t o r t a n t a l franska grafikers v e r k af m o d e r n riktning, vidare ett par tyska konstnärer, några e n g e l s m ä n och a m e r i k a n a r e s a m t en h o l l ä n d a r e.
Den franska a f d e l n i n g e n h a r gifvet de m e s t b e s t i c k a n d e n u m r e n, d ä r o m k a n ej v a r a t u t a l.
Här möter man Forain, Steinlen, Louis L e g r a n d, M a n e t, Millet för a t t ej n ä m n a en s å d a n lin- j e r n a s och k a r a k t ä r i s t i k e n s ö f v e r d ä n g a r e som T o u l o u s e - L a u t r e c m. fl.
D e t är l a n d s k a p, por- t r ä t t, k a r i k a t y r e r i e t s n i n g, i litografi, u t f ö r d a m e d ett raffinemang i linjer och s k u g g o r, och r ö j a n d e en satirisk kraft eller i n t e n s i v s t ä m n i n g s - s t y r k a, p å h v i l k a s g a l l i s k a u r s p r u n g det är omöjligt a t t tvifla.
Af t y s k a r n c ä r S t r u c k m e d sitt por- t r ä t t af G e r h a r d H a u p t m a n n m ä r k l i g.
Med glädje och b e u n d r a n dröjer m a n inför engels- mannen Seymour-Hadens ytterst nobla små l a n d s k a p och k o n s t a t e r a r h a n s l a n d s m a n B r a n g - w y n s u n d e r b a r a t e k n i k m e d d e s s v i r r v a r r af ljus- och skuggeffekter i de s t o r a L o n d o n b i l - derna.
U t s t ä l l n i n g e n i sin h e l h e t är en af de k o n s t - närligt förnämaste och t e m p e r a m e n t r i k a s t e vi haft på m å n g e n god d a g.
Så det är slut då.
.
.
slut m e d h e n n e s dröm- m a r om l y c k a, slut m e d h e n n e s d r ö m m a r om kärlek.
.
.
Mor h a d e då r ä t t: de l e d d e blott till o l y c k a, de d r ö m m a r n a.
D e g a m l a h a då r ä t t, n ä r de s ä g a, a t t m a n får v a r a nöjd blott m a n h a r d e t så a t t m a n k a n stilla k r o p p e n s h u n g e r.
.
.
Sjä- lens h u n g e r — h j ä r t a t s h u n g e r — dem gör m a n visst b ä s t i a t t s ö k a k v ä f v a så s n a r t m a n möjligen k a n.
N u glida h e n n e s fingrar in u n d e r l i n n e t — h o n g r i p e r d e t lilla a m e t i s t h j ä r t a t och h å l l e r fram d e t i m å n l j u s e t.
Hon betraktar det upp- m ä r k s a m t — n ä s t a n som om h o n a l d r i g s e t t d e t förr.
Och så s ä g e r h o n s a k t a, m e n m e d ett skärande bittert tonfall: — N u k ä n n e r j a g l i f v e t!
T y nu v e t j a g h v a d o l y c k a och förtviflan är.
D u lilla h j ä r t a — n u v e t j a g hvarför du är lik en t å r, s o m frusit till is.
.
.
(Forts.) och scenen O estraderi.
med m e l l a n r e g e r i n g s b e s t y r e n.
Hr Herolds L o h e n g r i n s l u t l i g e n h a d e i n g e n t i n g förlorat i dramatisk uttrycksfullhet, men stämman tycktes ej så fri och s u v e r ä n som v a n l i g t.
Totalin- t r y c k e t blef e m e l l e r t i d v a c k e r t och k o n s t n ä r l i g t.
K ö r e r n a gingo h u r t i g t i e l d e n, s n u b b l a d e litet i början, m e n öfvervunno s n a r t o s ä k e r h e t e n och sjöngo m e d friska v ä l k l i n g a n d e r ö s t e r sina satser.
Att operans nye regissör hr G o l d b e r g arbetat mycket med det nya människomaterialet framgick af d e n lifliga del k o r i s t e r n a togo i handlingen.
D ä r fanns i n g e n död p u n k t, i n g a af d e s s a m e n i n g s l ö s a h o p k l u m p n i n g a r af folk, som s t å r och s t o r m s t i r r a r u t i s a l o n g e n.
Den n y a r e g i e n s p å r a d e s d e s s u t o m i en m ä n g d de- taljer, som t i l l k o m m i t i spelet och ö k a d e h a n d - lingens verkan.
Till sist är a t t n ä m n a de n y a d e k o r a t i o n e r n a af hr T h o r o l f J a n s s o n s p e n s e l, som gåfvo L o h e n g r i n s a g a n ä n n u e t t p l u s af s k ö n h e t och p o e s i.
P E R A N h a r gjort en l y c k l i g början u n d e r den grefliga l e d n i n g e n, n ä s t a n för l y c k l i g för b e l a c k a r n a s s k a r a, som h a d e v ä n t a t s i g en liten s k a n d a l u n g e m e d en d e t o n e r a n d e och fel- s j u n g a n d e k ö r och en p å g r u n d af språkför- bistringen tilltrasslad regi.
Det djärfva v a l e t af " L o h e n g r i n " m e d s i n a s v å r s j u n g n a k o r s a t s e r ö k a d e också s p ä n n i n g e n hos p u b l i k e n, som k o m fulltalig och i g a l a, b e r e d d p å h v a d som h e l s t, m e n f ö r e t r ä d e s v i s p å d e t n e r v k i t t l a n d e i en äfventyrlig teaterkväll.
Och så fick d e n i s t ä l l e t b e v i t t n a en o p e r a - f ö r e s t ä l l n i n g m e d den fullödiga k o n s t n ä r l i g h e t e n s s t ä m p e l, m e d friskhet och färg, pietet och s t ä m - n i n g öfver sig.
M å n n e d e t s t r å l a n d e t o n v e r - k e t n å g o n s i n förr fått en så l i f s g e n o m t r ä n g d t o l k n i n g på s v e n s k s c e n?
Knappast.
F r u C l a u s s e n i n n e h a d e n u som tillförne O r t r u d s h ö g d r a m a t i s k a p a r t i, h v i l k e t h o n ut- förde om möjligt m e r a eldfullt och s å n g l i g t d o m i n e r a n d e än v a n l i g t.
Ej t u tal om a t t h o n i närvarande stund är vår yppersta W a g n e r - sångerska.
Fru L y k s e t h s Elsa var också s a m m a haltfulla p r e s t a t i o n, som p u b l i k e n k ä n n e r från föregående s p e l a r och s k a t t a r h ö g t.
Hr H e r o u sjöng Telramund.
Rösten är kraftig och v ä l l j u d a n d e, m e n får s t u n d o m e t t s t ö r a n d e v i b r a t o.
S p e l e t h a d e m y c k e n fart och lidelse u t a n a t t därför v e r k a öfverdrifvet.
Hr S j ö - b e r g v a r en i d u b b e l b e m ä r k e l s e god k o n u n g, e h u r u n å g o t stel i r ö r e l s e r n a.
M e n H e n r i k fågel- f ä n g a r e n s p e l a d e heller inte t e n n i s, som v i s s a af våra d a g a r s s t a t s ö f v e r h u f v u d e n u p p f r i s k a sig Det är n a t t: M a r i e och h e n n e s mor ligga b å d a i sina s ä n g a r.
D e n g a m l a sofver, m e n Marie icke.
Dock gråter hon ej.
Hon b a r a ligger och s t i r r a r p å d e n h v i t a m å n s t r i m m a, som faller in i k a m m a r e n, och h e n n e s ö g o n ä r o så s t o r a och förtviflade som j a g a l d r i g sett dem förr.
S å a t t h e n n e s ä l s k a r e ä r en så fin och förnäm herre!
D å k a n h a n j u a l d r i g vilja gifta s i g m e d lilla fattiga M a r i e L a r s e n, som förtjänar sitt bröd m e d a t t sy b r o d e r i e r.
Och om o c k s å h a n skulle vilja d e t, så h a r h a n förstås förnäma s l ä k t i n g a r, som inte t i l l å t a d e t.
Och d e t ä r väl därför h a n icke k o m m i t t i l l b a k a — h a n v e t a t t h a n a l d r i g k a n uppfylla sitt löfte a t t gifta sig m e d h e n n e.
Jacques Goldberg, Kgl.
operans nye regissör.
— 458 — Efter " L o h e n g r i n " h a följt " D o n J u a n ", h v a r i hr F o r s e l l å t e r i n t r ä d t i h u f v u d p a r t i e t, h ä l s a d m e d o v a t i o n e r för sin v ä n l i g h e t a t t å t e r vilja s j u n g a h ä r h e m m a, och en r e p r i s af " M a d a m e Butterfly, hvarvid operans nye kapellmästare signor Voghera dirigerade och å d a g a l a d e sin f ö r m å g a på ett s ä t t, som i n g e de b ä s t a i ö r h o p p n i n g a r om h a n s blifvande v e r k s a m h e t h ä r.
D e faller af sig själft a t t å t e r u p p f ö r a n - det p å D r a m a t i s k a t e a t e r n af H e n r i k I b s e n s mästerverk " Vildanden " skulle mötas med glädje och t a c k s a m h e t af h v a r j e v ä n af s t o r scenisk konst.
Vi h a alla skäl att v ä l s i g n a h a r m e n, som dref d i k t a r e n a t t s k a p a d e t t a
" Lohengrin " på Kgl.
teatern.
Scen ur 2:dra akten.
s t y c k e lif, d e n n a b i t t r a och kärft h u m o r i s t i s k a interiör från " l i f s l ö g n e n s " v ä r l d, u t a n h v i l k e n s p e g e l b i l d vi ej skulle k u n n a t ö f v e r t y g a s, h u r g e n e r a n d e n ä r a vi litet h v a r äro s l ä k t m e d Hjalmar Ekdahl.
Det u t f ö r a n d e, s t y c k e t fick, s t o d n o g icke i allo så k o n s t n ä r l i g t h ö g t som sig b o r d e — d ä r - till s p e l a s I b s e n alltför sällan h o s oss — m e n i hvarje fall voro b r i s t e r n a r i n g a i f ö r h å l l a n d e till f ö r t j ä n s t e r n a.
Som Hjalmar E k d a h l är hr P a l m e n u som fordom u t m ä r k t.
D ä r finns i n g e n t i n g i spelet, som m a n vill h a a n n o r l u n d a.
D e t t a s t o r o r d i g a och u p p b l å s t a m ä n n i s k o g e l é SS Eg På trappan i fonden: Elsa (fru Lykseth).
I bakgrunden Ortrud (fru Claussen).
k a n icke t o l k a s m e d s t ö r r e illusion, h u m o r n i h a n s n a r r a k t i g h e t ej gifvas m e d en detaljfinare konst.
H e d v i g s v e k a, s k ä r a flickgestalt u p p - b ä r e s af fröken F l y g a r e, s o m, f r å n s e d t d e n m i n d r e l y c k l i g a p l a s t i k e n, s p e l a r rollen själ- fullt.
G i n a s p l e b e j i s k a n a t u r l i g g e r för lågt för fru H å k a n s s o n s t e m p e r a m e n t, som är idel k u l t u r och v ä r l d s k l o k h e t, m e n icke förty skiljer hon sig väl från u p p g i f t e n.
S t y c k e t s svår- h a n d t e r l i g a s t e roll, de i d e e l l a k r a f v e n s r e p r e - sentant Gregers W e r l e, har i hr d e W a h l funnit en m y c k e t b e s j ä l a d t o l k a r e, h v a r i g e n o m figuren k o m m i t i e t t k l a r a r e ljus än förr.
Gamle E k d a h l s g r i p a n d e lifshistoria b o r d e h a fått en r i k a r e s c e n i s k o m k l ä d n a d än h v a d hr R i e g o består bilden.
S o m den n u t e r sig är d e t u t e - s l u t a n d e å l d e r d o m e n och förfallet s o m b e t o n a s, m e n intet e r i n r a r om de forna d a g a r n a s lif och äfventyr.
D e fyra v i k t i g a birollerna, gross- h a n d l a r e W e r l e, fru S ö r b y, R e l l i n g och Molvik, utföras m ö n s t e r g i l l t af h r Ö r t e n g r e n, fru L i n d b e r g s a m t h r r G.
H i l l b e r g och H e d - q vist.
Atelier Jajger foto.
tet segertåg, och vi skulle mycket misstaga oss, om ej deras nu börjande sångarfärd genom Sverige skulle krönas af den framgång deras konstnärskap förtjänar.
C N SANGSKOLA kommer att i september månad * — * öppnas i Stockholm af sånglärarinnan fru Agnes Ekholm, som genom mångårig praktik på området gjort sig synnerligen fördelaktigt känd.
Att företaget kommer att fylla ett länge kändt behof, särskildt på det undervisningsfält, som angår den ytterst viktiga andhämtningen och därmed samman- hängande frågor, har man all anledning att vänta i betraktande af den grundlighet och samvetsgrannhet, hvarmed fru Ekholm gått till sitt värf, och hvilket äfven framgår af det högst smickrande uttalandet af den be- römde sångpedagogen prof Iffert, hennes senaste lärare.
I öfrigt hänvisas till annonsen i detta nummer.
) () (.
m.
S v e n s k a t e a t e r n s s ä s o n g - l e v e r, ett t y s k t t r e - a k t s l u s t s p e l " H ö g r e p o l i t i k " af en h r S k o w r o n - n e k, v a r en n y v a r i a n t p å det nu s k ä l i g e n ut- t r ö s k a d e t e m a t: den lefnadsglade u n g e furstens p e r s o n l i g a f r i h e t s b e g ä r c o n t r a den d y n a s t i s k a o m s o r g e n s l e d s a m m a kraf.
B r a m y c k e t spiri- t u e l l a r e h a r det m å n g a g å n g e r förr b e h a n d l a t s, m e n h v a d som gaf aftonen sitt i n t r e s s e v a r främst h r O s c a r B a c k s t r ö m s originella ut- formning af d e n k l i p s k e k o m m i s s i o n ä r e n J o n a s figur s a m t d e n u n g a fröken A l i c e S a n d e l s d e b u t i p r i n s e s s a n A d a l g i s a s lilla backfischroll.
A t t s t ä l l a h e n n e s h o r o s k o p efter d e n n a o b e t y d - liga s a k l å t e r s i g s v å r l i g e n g ö r a, m e n a t t d ä r finns g o d t t e a t e r g r y ä r p å t a g l i g t.
F å n u se hvad betydelsefullare uppgifter och fortsatta studier kunna bygga vidare.
ARIEL.
OCH MARTIN OSCAR, de båda uppburna A NNA operaartisterna, begynna den 10 september, efter Henrik Ibsens ' Vildanden " på Dramatiska teatern.
Hedvig (Fröken Flygare), Hjalmar Ekdahl (hr Palme) och Gina (fru Håkansson).
Atelier Jaeger foto.
beviljad ledighet från Kgl.
teatern, en stor konsertturné genom Sverige.
Den första konserten gifves i Sunds- vall, hvarefter färden går genom Norrland, vidare genom mellersta och södra Sverige, och afslutas turnéen under början af december i de större Mälarstäderna.
Den svenska landsortspubliken får nu ett kärkom- met tillfälle att å sina egna hemorter höra det fram- stående konstnärsparet, som är att räkna till vår främ- sta lyriska scens bästa förmågor.
Deras stora Amerika- turné föregående sommar blef, som kändt, ett oafbru- Anna och Martin Oscar.
Nytaget porträtt för deras nu startade konsertturné i svenska landsorten.
H. Hamnqvist foto.
tatis; mjölk; kaffe eller te.
Middag: Puddingen gräddas i ordinär ugnsvär- - Bräckt sidnka med stufvad blomkål me omkr. tim.
Den serveras, afsval- smörgåspudding med vispad grädde.
nad, med vanilj sås.
hvarje dag bör N i äta Vanilj sås (f. 6 pers.).
/ stång RECEPT: vanilj, 1 del.
vatten, / lit.
tjock grädde, 1 msk.
socker, 4 äggulor.
Tomatpuré (f. 6 pers.) - 125 gr Beredning: 44 Vaniljen lägges i en 4 4 risgryn.
Va Lit.
vatten, 1 tsk.
salt, / kastrull, påhälles och locket kg.
röda tomater, 2 lit.
buljong, salt&gt; lägges på, vattnet hvarefter vaniljen får sakta peppar, scherry efter smak.
tills vattnet är nästan inkokadt.
Beredning: Risgrynen sköljas i koka Grädden och sockret ihälLas da och varmt vatten och påsättas i kokande, få upp, vaniljstången borttages saltadt vatten samt få koka till en och koka HAFREGRYN - HRFREMJDL tunn af prima äggulorna tillsättas, en i sänder, B l u s gröt.
Tomaterna rensas, sköljas o c h Ni grundlägger därmed Eder och kokas mjuka i hälften af buljon- under stark vispning, hvarefter såsen får sjuda.
Såsen upphälles och vispas gen, hvarefter de passeras, tillika med tills den är kall.
halsa, Tafft alla fär- de kokta risgrynen och gul- den öfriga bul- Genom den uppkok, jongen.
Purén får ett skummas Persiljefylld kalfbringa (f. aktiga, mineralrika proteinhinnan: och afsmakas med kryddorna och vi- pers.).
2 kg.
gödkalf bringa, 3 stora g e r o.
s t o r l e k a r net.
Om så önskas tillsättes litet fint 6 närande, dryga, fin smak.
— knippor persilja, 4 msk.
smör (80 gr.), hackad persilja.
Soppan serveras m e d Tillverkas under läkarekontroll.
— croutons.
/ o msk.
salt.
stekning: 2 msk.
smör, % m e d p y s c h lit.
kokande buljong eller vatten.
Lammkotietter åla Mainte- Sås: IV2 msk.
smör.
(30 gr.;, 2msk.
n (f. G pers.).
15 stora kotletter, mjöl, köttjus, 1 del.
tjock grädde.
K Ö K S A L M A N A C K n 1 o msk.
salt, V2 tsk.
hvitpeppar, 2 ägg, Köttet tvättas med IVa kkp.
stötta skorpor, 1 msk.
fint en Beredning: Kr.
13 * 50 duk doppad i hett vatten och bog- hackad chalottenlök, 3 msk.
smör (60 bladet Redigerad af jämte refbenen skäras ut försik- gr.), 4 del.
buljong eller kokande vat- tigt, så att köttet blir helt.
(På benen Elisabeth Östman.
ten.
buljong hvarmed steken spädes.
; u t a n r y s e h Beredning: Kotlettraden tvättas kokas Inneh.
af Elisabeth Östmans Husmo- Persiljan sköljes, rensas och hackas med.
en duk doppad i hett vatten.
Kot- groft samt i smöret.
Köttet d er sk urs i Stockholm.
letterna huggas därefter, putsas och gnides med inarbetas saltet och persiijesmöret FORSLAG TILL MATORDNING FÖR bultas ett slag på hvarje sida.
De lägges på bringan, som därefter hop- Kr.
1 2.
5 0 beströs med peppar och salt, doppas rullas och sys igen, hvarefter den bry- VECKAN 11 — 17 SEPT.
1910. i de uppvispade äggen och vändas i en nes i smöret och får sakta steka i af de stötta skorporna, den ugn eller på spisen omkr. 2 tim. Un- SÖNDAG.
Frukost: Smörgåsbord; blandning hackade persiljan och löken.
Kotletter- der öfveröses köttet omkr. ägg med skinksäs; kräftor; mjölk; kaffe na A.
- B.
N o r d i s k a K o m p a n i e t, brynas därefter i smöret, den ko- hvar stekrnngen min.
och spädes med bul- eller te med saffransbröd.
Middag: kande buljongen eller vattnet påspä- jongen tionde eller vattnet.
När steken är fäx- Tomatpuré; fisksoufflé med holländsk des och kotletterna få sakta steka ddg borttagas alla trådar, bringan SKA- sas; lammkotletter å la Maintenon med med tätt slutet lock, under Stureplan &amp; Regeringsgatan.
i tunna skifvor och upplägges hel.
ärter och blomkål; äppelbeignet med färdiga, 5 — 10 min.
De uppläggas på varmt ser- res Köttjusen silas och skummas och såsen vanilj sås.
på vanligt sätt och serveras i MANDAG.
Frukost: Smörgåsbord; veringsfat och garneras med ärter eller redes särskild såsskål.
hafregrynsgröt med mjölk; ägg; kaffe fransk potatis samt persilja.
Schäfferhattar (f. 6 pers.).
100 gr.), 2 kkp.
kokande buljong eller vat- eller te.
Middag: Persiljefylld kalf- smör, i ägg, 75 gr. socker, tyj tsk.
ten.
bringa med potatis och lingon; brylé- Äppelbeignet (f. 10 pers.) - 225 Brylépudding (f. 6 pers.) - 3 hg.
gr. fint rifvet citronskal, 75 gr. hvete- Beredning: Köttet tvättas med gr. sötmandel, 10 gr. bittermandel, 200 toppsocker, 2 f dol.
vatten, 6 stora ägg, pudding.
mjöl, hackad mandel och socker att strö en duk, doppad i he " tt vatten.
Späcket gr. strösocker, 160 gr. smör, 3 ägg- 40 gr. strösocker, 6 del.
tunn grädde, TISDAG.
Frukost: Smörgåsbord; öfver bakelserna.
1 ägghvita, 12 gr. hvetemjöl, Va vaniljstång.
skrapas, skares i tärningar tillika med rissoler af kalfkott (rester från mån- gulor, 4 kkp.
äppelkompott (2 lit.
äpplen, Beredning: Smöret röres tills det köttet samt drifves 3 ggr.
genom kött- dag) med skiradt smör; mjölk; kaffe lVs kkp.
krossocker, 2 kkp.
vatten).
Beredning: Brylépudding beredes blir hvitt och pösigt.
Ägget och sockret kvarn.
Äggen och vattnet vispas upp, helst dagen innan den skall serveras.
eller te.
Middag: Palsternackspuré kokas med vattnet, tills det är röras i 20 min., hvarefter smöret, ci- de stötta skorporna iläggas och få med rostadt bröd; gädda stekt i filéer Till formen: 1 msk.
smör (20 Sockret torrt, då det omröres, tills det åter blii tronskaiet och mjölet tillsättas och stå • och svälla 1 tim.
Köttet arbetas gr.), 2 msk.
stötta skorpor.
med pressad potatis.
och har vacker ljusbrun färg.
massan omröres noga.
En plättpanna med kryddorna och skorpblandningen ONSDAG.
Frukost: Smörgåsbord; Beredning: Mandeln skållas, tor- flytande af sockerlagen hälles i en vackei värmes och gnides väl ren, samt smörjes omkr. / tim. eller tills färsen blir stekt sill med grädde och lök kas i ugn och drifves genom mandel- Något som vändes rundt så att med smält smör.
En tsk.
af smeten sammanhängande, som en deg.
Om sä hvarefter den stötes mycket fint bleckform, samt potatis; ägg; mjölk; kaffe el- kvarn, lagen täcker både botten och sidorna iäggeis i hvarje rnm och utröres sä att önskas tillsättes sist den fint hackade med sockret i stcnniortel.
Den ler te.
Middag: Fläskkotletter med tillsammans öfriga sockerlagen spädes med kakorna blifva jämna, hvarefter mande!
loken, fräst i i / j msk.
smör.
En tack- Smöret skiras, får kallna och röres där- gräddsås och potatis; blåbärs k om pott efter, tills det blir hvitt då äggulorna vatten och serveras som sås till puddin- och socker strös öfver.
Plättpannan järnspanna upphettas långsamt, smöret med vispad grädde och schäfferhattar.
en i sänder samt ägghvitan, slagen till gen.
Äggulorna röras sockret i insattes i ugn och bakelserna få grädda brynes däri.
Köttbullarna formas med TORSDAG.
Frukost: Smörgåsbord; hård t skum, mandeln och mjölet till- 20 min.
Grädden kokas med med vaniljstån- i god ugnsvärme tills de blifva gul- 2 träskedar, doppade i varmt vatten, biffstek med potatis; mjölk; kaffe el- sättas, hvarefter massan omröres väL gen och tillsättes de rörda bruna dä de uttagas och böjas öfver och nedläggas i det heta smöret att äggulorna ler te.
Middag: Oxsvanssoppa; ris- En kopparform eller tackjärnspanna under stark vispning, vispningen fort- en brynas på båda sidor, de läggas där- käpp.
grynspudding med saftsås.
i en järnkastrull, det kokande sättes, tills krämen kallnat, då de till smörjes med kallt smör och beströs med hårdt skum slagna ägghvitorna ned- Köttbullar (f. 6 pers.).
5 hg.
efter FREDAG.
Frukost: Smörgåsbord; fint vattnet påhälles, locket pålägges och stötta skorpor, den beklädes där- oxkött, 1 hg.
späck, 1 — 2 ägg, köttbullarna färsk strömming i låda med potatis; efter på botten och kanterna med en del röras.
Krämen hälles i den beklädda 2 benfritt få genomsteka under 1 — 3 kkp.
vatten eller mjölk, / kkp.
fjärdedels tim., ägg; mjölk; kaffe eller te.
Middag: af massan samt fylles till tre fjärde- formen och får koka i vattenbad omkr. stötta såsen afredes, om så skorpor, / tsk.
hvitpeppar, 1 önskas.
Köttbullar med bruna bönor; saftkräm delar med äppelkompott.
Den öfriga de- 1 tim. i ugn.
msk.
salt, (1 msk.
fint hackad portug.
med mjölk.
Puddingen stjälpes upp, när den är lök, V2 msk.
smör till löken).
LÖRDAG.
Frukost: Smörgåsbord; gen bredes ut som ett lock öfver appel- fullkomligt Till stekning: i msk.
smör (SO kall.
uppstekta köttbullar med brynt po- ls omp o tten.
TILL FRUKOST 1 1 2 2 1 2 809 Specialegenskaper: 1 1 2 1 2 J 1 2 2 Sålunda skrifver skådespelaren vid Svenska Teatern, Nervositeten kan i de flesta fall tillskrifvas de en intressant artikel i Svenska Folkviljan mångahanda överansträngningar, som nutiden med Stockholm, Herr Tore Svennberg: för 7 1910 skrifver sitt slit och sin sträfvan och sin ständigt tilltagande den bekanta redak- njutnings- och nöjeslystnad medför, och det kommer trisen, fröken Cecilia sig nästan uteslutande häraf, att mer nervsubstans för- Under en iid af strängt arbete, då j a g känt m i g trött, har jag Milow: brukas än kroppen under normala förhållanden är i tagit Sanatogen, och funnit det " Känner du dig stånd att ersätta.
Om man ej i tid är uppmärksam på stärkande och välgörande.
öfveransträngd, trött dessa begynnande nervösa rubbningar, står man snart Stockholm den 28 april 1910. och nervös, lider du inför en allvarsam sjukdom.
af sömnlöshet, bris- Den enda möjligheten att kunna bekämpa dessa tande matlust, lider begynnande nervösa rubbningar är att tillföra orga- du af nedstämdhet, nismen de till öfverdrift använda lifssubstanserna i gå då igenom en en sådan form, att de lätt utan svårighet upptagas Sanatogenkur.
Detta af kroppen.
Skådespelerskan vid Vasateatern, Fru Frida Win- ofarliga kraftmedel På ett nästan idealiskt sätt uppfyller Sanatogen de nerstrand, skrifver: verkar förunderligt upplifvande och stär- fordringar, som böra ställas på ett preparat, hvars kande, skänker god, lugn sömn, förträfflig aptit samt hufvuduppgift är att ersätta förbrukade kroppskrafter.
Undertecknad, s o m en längre höjer både själs- och kroppskrafter.
Af läkare ordi- Sanatogen består af renaste mjölkägghvita och glycero- tid användt s i g af Sanatogen, har fosfat och tillför således organismen i koncentrerad, funnit detsamma mycket stär- neras det med god framgång för bröstsjuka, för lättsmält form just de ämnen, som den behöfver för kande, hvilket här med glädje bleksot och neurasteniska åkommor.
utveckling och näring.
intygas.
Trött och öfveransträngd efter en vinters trägna Stockholm den 3.5.1910.
Sanatogen har på grund af sin halt af fosforsyra arbete, plågad af svår reumatism, har jag lidit af sömnlöshet och nedstämdhet.
En tre veckors Sana- en gynnsam inverkan på centralnervsystemet, och då togenkur har återgifvit mig hälsa och krafter.
Trött- vår vanliga föda ofta ej innehåller tillräcklig fosfor- heten och modlösheten hafva försvunnit, sömnen är haltig näring, kommer Sanatogen alltid att vara den god, matlusten likaså, och den reumatiska värken är bästa fosforgifvande näringskälla.
Skådespelaren vid Oscarsteatern, Stockholm, Carl Den kända nervläkaren, doktor Westerlund i En- Barcklind, skrifver: betydligt bättre.
På det varmaste rekommenderar jag Sanatogen som ett kraftigt verkande medel, hvil- köping, skrifver därför om Sanatogen: » Sedan några Edert Sanatogen har j a g a n - ket intages utan obehag.
Endast efter några få dagar år har jag i min praktik med stor fördel begagnat vändt under en tid af ansträn- gande arbete, då jag känt kraf- det af Eder utsända preparatet Sanatogen, särskildt känner man, hur det höjer själs- och kroppskrafter.
terna nedsatta och nerverna Med ett ord man känner sig glad och god, och där- där animalisk fosfor, utöfver den i vanlig föda före- ansträngda.
Efter den g e n o m g å n g n a kuren kommande, är önskvärd att tillföras organismen. "
med är allt sagdt. "
har jag känt m i g betydligt bättre och kan på det varmaste rekom- För alla nervösa och öfveransträngda, matta och Dessa beaktansvärda ord af en ansedd opartisk mendera Sanatogen såsom ett i allo stärkande medel.
dam förtjäna den största uppmärksamhet af alla dem, svaga, som känna sig ohågade för arbete, kan Sana- Stockholm den 21.5.1910. som ännu tvifla på hvilket styrkemedel, som bör an- togen på det varmaste rekommenderas.
I en ny intressant broschyr med uttalanden af en vändas för att fortast möjligt och utan skadliga bi- verkningar återfå krafter efter genomgångna sjuk- mängd professorer, läkare och kända personer om- domar, sinnesrörelser, afmagring och matthet och talas de utmärkta resultat, som uppnåtts med Sana- framför allt att öfvervinna den tilltagande nervosite- togen.
Denna broschyr sändes på begäran gratis ten, som i så hög grad satt sin prägel pl nutids- och franko från Sanatogens Generalagentur, Kungs- Sanatogen finnes till salu å alla apotek och i drog- gatan 17, Stockholm.
människan.
affärer i paket om 50, 100 och 250 gram.
5 — 460 —
