# ID: svediakorp-per1889
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1910
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 34,549
# sentences: 940
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 2 6 (1 2 2 5).
SÖNDAGEN D E N 26 JUNI HUFVUDREDAKTÖR Foto för Idun af hoffotograf — 317 — 1910.
OCH ANSV.
A. Blomberg:.
23:DJE ARG.
UTGIFVARE: JOHAN NORDLING.
aflägga e n visit h o s den forne s t u d e n t - k a m r a t e n, ett förslag, som d e b å d a a n d r a gifvetvis lifligt b i - trädde, och efter d e t m a n p r telefon förvissat s i g om, a t t skaldens hälsotill- stånd medgåfve h o - nom a t t m o t t a g a e t t b e s ö k, begaf sig trion i v ä g till Gustaf Frödings undan- gömda, i den fagraste junigrönska inbäd- dade Djurgårdshem.
S k a l d e n fann s t o r glädje i a t t å t e r s e sina forna s t u d i e k a m - rater, gemensamma minnen upplifvades och f ö r l ä n a d e åt sam- v a r o n d e n odefinier- b a r a och v a c k r a s t ä m - ning, som uppstår mellan ungdomsvän- ner, hvilka träffas efter a t t l ä n g e h a g å t t på o l i k a lifsvägar.
V å r a läsare åter- finna i gruppen å FRÖKEN S. TROTZIG.
föregående sida en bild från b e s ö k e t.
Midt bakom d e n sittande s k a l d e n s t å r a d v o k a t e n Lagerlöf m e d s t a d s - fiskal L i d b e r g p å s i n v ä n s t r a och b r u k s ä g a r e n S u n d i n p å sin h ö g r a s i d a.
E n a n n a n af v å r a bilder visar s k a l d e n s t r o g n a v å r d a r i n n a o c h sjuksköterska s e d a n flere å r: fröken S i g n e T r o t z i g, e n af R ö d a k o r s e t s s y s t r a r.
I d e t t a s a m m a n h a n g t o r d e d e t h a sitt i n - t r e s s e a t t n ä m n a, a t t G u s t a f F r ö d i n g fyller 5 0 / år den 22 n ä s t k o m m a n d e a u g u s t i.
H a n s s å n g a r - g ä r n i n g k a n n u ö f v e r s k å d a s h e l t, och i d e n I b r m d e n föreligger b e t e c k n a r d e n e t t af d e mest lysande skedena i vår vitterhet.
Kritiken h a r för l ä n g e s e d a n tilldelat F r ö d i n g m ä s t a r - n a m n e t, h v i l k e t i och för sig ej h a r så m y c k e t att betyda, m e n dessmera a t t hela nationen, hög s o m l å g, bildad s o m o b i l d a d, funnit sig själf i m u s i k e n från d e n t u s e n s t r ä n g a d e F r ö d i n g s k a l y r a n o c h m e d hänförelse e r k ä n t det.
Såsom Tegnér en gång inspireradt Midsommarnatt.
DRÖMBLÅ natt en blekröd måne stiger belt sakta öfver skogens dunkla krans, den siste sånga- ren på grenen tiger, men klart polen spelar upp till dans.
Helt mattblått glimmar fjärran fjär- dens vatten, men öfver viken dimman slöja blir, som väfves åt den unga, ljusa natten att bölja lemmarna i silfverskir.
Från löfvad loge bör jag fötter stampa — en taktfast dans till stråkens snabba tag.
I väster glimmar aftonrodnans lampa — i öster lgser aningen om dag.
En trollnatt, när syrenen julsnön barmar, så bvit som den mot gafvel dunkel- röd, en bäxnatt, när det unga blodet svärmar, ocb känslan flammar upp i kgssens glöd.
sjöng: I Djurgårdsekar, susen vänligt öfver den störste sångarns bild, som Norden bar, så b ö r a d e n n u v a r a n d e g e n e r a t i o n e n s s v e n s k a r b e d j a till D j u r g å r d s l u n d a r n a s d r y a d e r a t t h ä g n a d e t b o, d ä r v å r tids s t ö r s t e s å n g a r e d r ö m m e r vid s i n f ö r s t u m m a d e l y r a.
ör skogens dunkel kan du då för- nimma ett flöjtspel, smekande som kärleks- ord: — Pan är ej död!
Fjan spelar denna timma sin syrinx under furorna i nord.
Ocb allt förvandlas.
Natten blir en saga — en dröm af aftonsky ocb morgon- brand.
Ocb band i band de unga paren draga i skogen in mot kärlekslyckans land ... DANIEL FALLSTRÖM.
GRÖNDAL FRÅN TRÄDGÅRDSSIDAN.
HÅKNÄS HVILOHEM.
il S.
B.
K. "
D E T T O R D E v a r a tvifvel u n d e r k a s t a d t, om d e t a l l t i d ä r s å roligt a t t v a r a b i l d a d och själfförsörjande k v i n n a, i alla h ä n d e l s e r ä r d e t n o g i n g e n, som t ä n k t sig, a t t m a n e n s a m t genom a t t t i l l h ö r a d e n n a k a t e g o r i skulle k u n n a få å t n j u t a några s o m helst särskilda privilegier.
F ö r Eugeniahem och Margaretahem och Magda- l e n a h e m och alla d y l i k a h e m fordras j u k v a l i - fikationer af e t t h e l t a n n a t s l a g.
M e n s e d a n n u Håknäs Hvilohem vid J ä r n a s t å r färdigt o c h s e d a n i s ö n d a g s h ö g t i d l i g e n i n v i g d t, finns d e t v e r k l i g e n en tillflyktsort, h v a r s p o r t a r ö p p n a s e n d a s t af formeln " Själfförsörjande B i l d a d K v i n n a " eller som d e n ä r u t t r y c k t å h v i l o - hemmets linneförråd " S.
B.
K. "
Att detta ä r e t t p r i v i l e g i u m för d e m d e t v e d e r b ö r a t t s ä t t a v ä r d e p å, i n s e r m a n, om i n t e förr, s å v i d e t t besök å hemmet.
M a n k a n h a farit på m å n g a h å l l.
och s e t t m å n g a i n v i g n i n g s m ä s s i g a " h e m ", utan a t t någonsin h a känt lust att packa upp sin koffert och s t a n n a.
M e n h ä r gör m a n det.
D e t ä r e n g å r d af ä k t a l a n d t l i g t, n å g o t gam- m a l d a g s u t s e e n d e e n half mil från J ä r n a sta- t i o n i S ö d e r m a n l a n d, som " F ö r e n i n g e n för bil- dade kvinnors hvilohem " förhyrt på längre tid.
M e d e n s k o g s h ö j d i r y g g e n m o t n o r r ligger g å r d e n p å e n s l u t t n i n g n e r m o t sjön — som h ä r ä r e n liten v i k af Ö s t e r s j ö n — p å a n d r a s i d a n v i k e n b e g r ä n s a s h o r i s o n t e n af s k o g v ä x t a r u n d k u l l i g a ö a r.
A f a s t l a n d e t t r o n a r p å sin höjd J ä r n a k y r k a, i n s a t t som d e t m e s t måle- r i s k a staffage i l a n d s k a p e t.
N e d a n f ö r hufvud-.
b y g g n a d e n ligger e n trädgård i sina bästa år, och sluttningen m o t s ä d e s f ä l t e n och ängarna, där korna b e t a, fylles af k ö r s - bärshagen.
Land- skapet h a r h ä r de lugna, k r a f t i g a lin- jerna, som verka s å rogifvande, här är den fria horisont, s o m gör e n l ä t t om h j ä r t a t och, om m a n ä r b ö r d i g från slätt- bygd, därtill rörd och g l a d.
Här bör a l d r i g k u n n a bli rik- tigt d y s t e r t om h ö s - t e n eller m ö r k t o m vintern, den skönhet, som l i g g e r i linjer- nas rytm, är obero- e n d e af å r s t i d e r n a s växlingar.
E n stor vildvins- k l ä d d v e r a n d a ä r en- DOKTOR A D A FÖRENINGENS NILSSON, ORDF.
De som köpa utaf R o s e n f o r s hafregryn och H a f r e - S u n d h e t s m j ö l få alltid full valuta för sina penningar.
Tillverkas under läkarekontroll och erhålles uti alla välsorterade speceriaffärer.
Partilager i Stockholm hos Aktiebolaget Wahlund &amp; Grönblad, Vördsammast Aktiebolaget Rosenfors Bruk &amp; Nya Valskvarnar, Rosenfors.
— 318 — Inreg.
" Varumärke.
t r é e n till hufvud b y g g n a d e n, s o m t y d l i g e n h a r k o m m i t till p å d e n t i d, d å m a n k u n d e b e s t å s i g a t t l ä g g a e n s t o r g r u n d och t a till a l l t i n g r y m - ligt.
R e p a r e r a d e, m e d m o d e r n a t a p e t e r och r ö d a, g r ö n a eller h v i t a R ä t t v i k s m ö b l e r och a l l t i n g t. o. m.
p e n n s k a f t e n p å b l ä c k h o r n e n i färg där- m e d, b e k v ä m a s ä n g a r och först och sist d e n v a c k r a u t s i k t e n från f ö n s t r e n, s t å n u r u m m e n och vänta på gäster.
T v ä n n e s m å flyglar, gårdsflygeln och d e n s. k.
S m e d j a n n e r e i t r ä d - g å r d e n, ä r o o c k s å n y i n r e d d a för g ä s t e r n a s r ä k - n i n g och bli s ä k e r l i g e n m y c k e t e f t e r s ö k t a.
A t t inackorderingarna uteslutande tillhöra det kvinn- l i g a k ö n e t, a f s k r ä c k e r n o g n u för t i d e n i c k e, allra m i n s t d e m, som v a r i t v i t t n e till d e k r a m p - a k t i g a försök till manfolk, s o m b r u k a förekom- ma p å v å r a s o m m a r p e n s i o n a t u t e i b y g d e r n a.
L e f n a d s o r d n i n g e n p å H å k n ä s ä r, som m a n k a n v ä n t a s i g, d å f ö r e n i n g e n s o r d f ö r a n d e är en l ä k a r e, k l o k o c h h ä l s o s a m.
På morgonen en l ä t t a r e frukost, s o m s e r v e r a s i n o m v i s s a k l o c k s l a g, s å a t t d e n t i d i g a k a n få v a r a t i d i g och d e n s e n a s e n.
K l o c k a n e t t l u n c h m e d ägg, varm mat och te.
Klockan 6 middag.
E t t lätt k v ä l l s m å l s e r v e r a s p å r u m m e n.
Med e n d a s t t v å g e m e n s a m m a m å l p å d a g e n blir d e t j u m ö j l i g t för g ä s t e r n a a t t v a r a s å o b e r o e n d e af h v a r a n d r a s o m d e själfva vilja v a r a.
M e d t a n k e p å a t t p e n s i o n ä r e r n a behöfva d r a n y t t a af alla h ä l s o m ö j l i g h e t e r ä m n a r m a n a n o r d n a luftbad p å en b e r g k n a l l e i n ä r h e t e n af kall- b a d h u s e t och m ö j l i g e n äfven u p p e i s k o g e n.
T r ä d g å r d o c h h ö n s g å r d g e s y s s e l s ä t t n i n g för d e m, s o m så ö n s k a.
F ö r a t t få d r a n y t t a af alla H å k n ä s fördelar bör m a n e n d a s t uppfylla d e t o f v a n n ä m n d a vill- k o r e t s a m t h a v a r i t m e d l e m af f ö r e n i n g e n och e r l a g t årsafgift af 2 k r.
u n d e r e t t år i f ö r v ä g.
Afgiften för h e l i n a c k o r d e r i n g ä r 2 k r.
p e r d a g för eget r u m, e t t p r i s, s o m hör k u n n a s ä t t a ä f v e n d e m i tillfälle till e t t b e s ö k, s o m a n n a r s m e d s v å r i g h e t k u n n a k o s t a p å s i g en r e k r e a - tionsresa.
Man må komma ihåg, att Håknäs icke ä r n å g o n v ä l g ö r e n h e t s i n r ä t t n i n g, m e n e t t k o o p e r a t i v t företag, a n o r d n a d t af själfförsörjande kvinnor.
I n i t i a t i v e t till d e t t a h v i l o h e m h a r, s o m b e - k a n t, t a g i t s af fröken V a l b o r g L a g e r v a l l, s o m äfven ä r m e d l e m i s t y r e l s e n.
O r d f ö r a n d e allt- s e d a n f ö r e n i n g e n för h a l f t a n n a t år s e d a n stif- t a d e s ä r d o k t o r A d a Nilsson, s o m n e d l a g t m y c k e t a r b e t e o c h e n e r g i p å a t t få h e m m e t till s t å n d och p å h v i l k e n idéns l y c k l i g a r e a l i s e r i n g till s t o r del b e r o t t.
De t v å öfriga m e s t kräf- v a n d e p o s t e r n a i s t y r e l s e n ä r o b e s a t t a af fröken H.
v.
H e d e n b e r g, s e k r e t e r a r e, och fröken L.
Palander, skattmästare.
Till föreståndarinna h a r a n t a g i t s en u n g d a m, fröken E b b a F l e e t - w o o d, s o m s e r u t a t t v a r a s y n n e r l i g e n nöjd m e d u t s i k t e n a t t bli h u s m o r för 2 0 p e r s o n e r s hushåll året rundt.
E.
— ER.
Ett kapitel om sommarens F ö r I d u n u p p t e c k n a d t af C L.
A T T S O M M A R E N m e d s i t t solljus och s i n a s t o r a m ö j l i g h e t e r till utelif och k r o p p s r ö - r e l s e i d e t fria för oss alla ä r en v i k t i g faktor a t t r ä k n a m e d vid k a m p e n m o t k l e n h e t o c h s j u k d o m a r, d e t är n o g en g a m m a l k ä n d s a k.
M e n d å n u I d u n för sin s t o r a l ä s e k r e t s valt o f v a n s t å e n d e ä m n e, f ö r m o d a r j a g d e t s k e t t icke i t r o n p å a t t d e n n a del af s v e n s k a folket skulle lefva i o k u n n i g h e t om s o m m a r e n s h ä l s o v å r d e n, u t a n h e l t e n k e l t för a t t för d e o b e s l u t s a m m a och tviflande p å p e k a en k o n c e n t r e r i n g af n å g r a lätt följda och p å e r f a r e n h e t g r u n d a d e r å d.
F ö r - dem, s o m m e d e t t r a s k t beslut v i d första h e t t a n v ä n d a s t a d e n r y g g e n och s ö k a u p p s i n a r e s p e k t i v e b a d o r t e r, k u n n a själffallet d e s s a r å d icke h a n å g o n b e t y d e l s e, d å d e d ä r k o m m a direkt under läkarens behandling.
J a g h a r o c k s å fattat t i d n i n g e n s m e n i n g, som d e t icke v a r d e s s a d e n åsyftat, u t a n d e n s t o r a del af h u s h å l l och e n s k i l d a, s o m p å t u s e n olika v ä g a r s ö k a s i g u t i n a t u r e n för a t t u n d e r n å g r a k o r t a v e c k o r och m å n a d e r g e n o m h v i l a s a m l a s t ö r s t a m ö j l i g a fond af kraft för det k o m m a n d e vinterarbetet.
D e t är alla d e s s a s j u k a och friska j a g vill p å v e r k a m e d d e s s a e n k l a h y g i e n i s k a r å d, nu- m e r a p r a k t i s e r a d e v i d d e flesta k u r o r t e r i in- och u t l a n d e t och u t g ö r a n d e d e n n y a k r o p p s - k u l t u r e n s a och o. T y k r o p p s k u l t u r m å s t e vi n ä m n a d e n n a n y a r ö r e l s e, s o m allt m e r t r ä n - g e r fram och s t ä l l e r alla de g a m l a f ö r s i k t i g h e t s - reglerna på hufvudet.
B a c i l l s k r ä c k e n h a r varit en s t a r k t d r i f v a n d e kraft, m e n e h u r u d e n visat s i g b e t y d l i g t ö f v e r d r i l v e n, k v a r s t å r dock s o m f a k t u m, a t t vill m ä n n i s k a n lefva e t t r i k t h a r m o - n i s k t lif, fordras o c k s å en fullt r a t i o n e l l k r o p p s - vård.
M a n n e n h a r j u i e n del år angifvit k v i n n a n för b r i s t a n d e r e n l i g h e t och d e t m e d stöd af s t a t i s t i k e n från b a d h u s e n, m e n a t t d e n u p p - giften i d e t h e l a är m i s s v i s a n d e, t r o r j a g de flesta k v i n n o r s k o l a i n t y g a.
De ä r o l u g n t m e d - v e t n a o m, a t t m a n k a n t v ä t t a och hålla sin k r o p p r e n u t a n hjälp af d e s t o r a b a d h u s e n, d ä r d r i c k s p e n n i n g e n spelar en s t o r roll, och d e n r e n l i g h e t s s t a t i s t i k e n u n d a n d r a r s i g alldeles all beräkning.
Se h ä r u p p s t ä l l e r j a g n å g r a e n k l a r å d.
Följ d e m n o g a, och j a g t r o r icke ni skall hehöfva å n g r a er, d å j a g s e t t fierfaldiga, s o m p å det s ä t t e t fått k r a f t e r o c h lefnadsmod t i l l b a k a.
D e t är först h u d e n, s o m skall p å v e r k a s af luft och sol.
H u d e n är en l å n g t v i k t i g a r e del af v å r t j a g, ä n m å n g e n tror.
Icke blott att den tjänstgör som vårt y t t r e andningsorgan, d e n ä r i allt v å r t n a t u r l i g a s t e o c h s ä k r a s t e s k y d d m o t d e flesta s j u k d o m a r.
B r ö s t och n e r v l ä k a r e r å d a i v å r a d a g a r ifrigt till h u d e n s h ä r d n i n g och d e t m e d t a n k e p å d e n kraft en frisk h u d h a r a t t m o t s t å de s v e t t p r o c e s s e r, som ä r o t y p i s k a för s t ö r r e delen af d e s s a s j u k d o m a r.
K r o p p e n vänjer s i g s n a r t vid d e n k a l l a af- rifningen p å m o r g o n e n, och d e n förlorar d ä r v i d n å g o t af sin s t i m u l e r a n d e e g g e l s e p å n e r v e r n a.
V i s k o l a därför u n d e r s o m m a r e n försöka e t t k o m b i n e r a d t luft-, v a t t e n - och s o l - b a d s y s t e m, som, tillika m e d s u n d k o s t, e t t g l a d t och r ö r l i g t lif s a m t, d ä r d e t b e h ö f s, o r d e n t l i g hvila, skall höja k r o p p e n s h e l a lifskraft och m o t s t å n d s m ö j - l i g h e t inför s j u k d o m.
Ni b a d a r n a t u r l i g t v i s som v a n l i g t helst i ö p p e n s j ö, d ä r luft o c h ljus g ö r a b a d e t hälso- s a m m a r e, m e n t a g d e t icke för l å n g t.
Tork- n i n g e n b ö r s k e så h a s t i g t och o b e t y d l i g t som möjligt, m e n k l ä d e r n a få ej v a r a fuktiga af s v e t t, och r ö r er k r a f t i g t efter b a d e t, till d e s s ni k ä n n e r er fullt v a r m.
H a r ni b a r n, s å t a g af dem s t r u m p o r o c h skor m e d d e t s a m m a, och är ni icke för b l y g s å gör d e t p å er själf.
F o t e n å t e r f å r d å sitt s p ä n - s t i g a, n a t u r l i g a läge vid g å n g e n, m u s k l e r n a s p ä n n a s s t a r k a r e, och solen och m a r k e n h ä r d a den ömtåliga huden.
Bruket att ersätta b a r f o t a g å n g e n m e d s a n d a l e r är blott half h j ä l p, d å foten d ä r v i d l a g blott v ä d r a s, m e n icke här- das.
O c h k o m i h å g, a t t från fuktiga och kalla fötter s t a m m a r en stor del af v å r o h ä l s a.
Åter- v i n n e r foten sin n a t u r l i g a v ä r m e och får en härdad h u d, slipper m a n ifrån den obe- h a g l i g a v i n t e r k y l a, s o m h o s k l e n a så l ä t t an- griper fötterna under stillasittandet.
J a, j a g vet en k ä n d l ä k a r e, som p å s t å t t, a t t vi k u n n a hålla de flesta f ö r k y l n i n g s s j u k d o m a r fjärran från o s s, o m vi blott h å l l a f ö t t e r n a v a r m a.
Men tvätta f ö t t e r n a h v a r j e k v ä l l i kallt v a t t e n.
(Fotbad.
Börja s m å t t och ö k a t i d e n till 1 m i n u t.)
Det d r a g e r b l o d e t från h u f v u d e t och h j ä r n a n och.
gifver e n l u g n o c h djup s ö m n.
Fortsätt m e d: d e s s a fotbad äfven i s t a d e n om k v ä l l a r n a (c:a.
j minut).
K ä n n e r tillfällen, d å t a n d v ä r k o c h b l o d s t o c k n i n g a r åt h u f v u d e t g e n o m d e s s a e n k l a.
m e d e l alldeles f ö r s v u n n i t.
Gå er alltid v a r m j n å g r a m i n u t e r efteråt.
: 1 M e n vi v e t a n u, a t t v i d d e s t o r a k u r o r t e r n a a r b e t a s d e t e n e r g i s k t för a t t allt m e r v i d g a o m r å d e t af k r o p p e n s s k ö t s e l och s t ä r k a n d e och d e t m e d d e n e n k l a h j ä l p e n af luft och solljus.
D e t är i d e t t a fall s o m m a r e n b j u d e r oss e t t s t o r t fält af h ä l s o v å r d e n, och d e t gäller a t t till b å t n a d för h ä l s a n och v i n t e r a r b e t e t fånga en hel h o p af d e s s a m ö j l i g h e t e r och b i n d a d e m s a m m a n till en k u r, h v a r s r e g l e r m å s t e följas lika n o g g r a n t s o m v i d b a d o r t e n.
Vi s k o l a icke l ä n g r e k ä b b l a o m, h v i l k a som b a d a flitigast, t y d e t b e t y d e r i d e t s t o r a hela icke s å m y c k e t, o m b l o t t k r o p p e n a l l t i g e n o m skötes och hålles p å ett högt plan.
Blott då k a n m a n t a l a om k r o p p s l i g ö f v e r l ä g s e n h e t, s o m s n a r t skall g ö r a s i g m ä r k b a r p å o l i k a o m r å d e n i lifvet.
K O C K U M S •.
hälsovården.
Ni ä r t r ö t t o c h k l e n efter e t t s t r ä f s a m t vin- terarbete.
E r k r o p p är h o p t r y c k t efter d e n t r ö t t s a m m a och e n f o r m i g a h å l l n i n g e n vid läs- n i n g eller s k r i f a r b e t e och l u n g o r n a fulla af d a m m o c h l a m p o s och u t d u n s t n i n g a r från en l å n g och m ö r k v i n t e r.
E r h u d är h v i t och r e n, m e n s l a p p och k ä n s l i g, och v a t t n e t h a r icke k u n n a t h j ä l p a er från d e t u s e n t a l s m i a s m e r n a och b a k t e r i e r n a, s o m t a g i t fäste i alla p o r e r och h u d v e c k, m e n n u s k a l l s o m m a r e n r e n s a, stärka och härda.
E T T A F GÄSTRUMMEN P Å HÅKNÄS.
K O P Doktor Sol.
HYGIENISKA Utvändigt blå, invändigt hvita P A N S A R - E m a l j e r a d e G R Y T O R.
Prisbilliga.
= = = = = i V ä n j er vid ö p p e t fönster.
I n t e t s t ä r k e r så " l u n g o r och s t r u p e.
D e, s o m lida af b l o d b r i s t och frossa, s k o l a m ä r k a, h u r k r o p p s v ä r m e n ö k a s i s t ä l l e t för m i n s k a s, och d e t h a r sin f ö r k l a r i n g i d e n ö k a d e f ö r b r ä n n i n g e n inom k r o p p e n g e n o m r i k a r e syretillförsel.
Börja m e d en s p r i n g a och ö k a s e d a n så l ä n g e v ä d r e t är v a r m t och s k ö n t.
M i n s k a i g e n p å h ö s t e n och v i n t e r n, m e n fort- s ä t t alltid a t t h å l l a en s p r i n g a ö p p e n.
S å k o m m e r t u r e n till sol- och l u f t b a d e n.
D e skola sätta kronan på verket.
Kom ihåg " att m ä n n i s k a n s h e l a l i f s v e r k s a m h e t är i g r u n d e n ingenting annat än förvandladt solljus ".
" Sol- ljuset ä r e t t b l a n d d e f ö r n ä m s t a m e d l e n a t t f ö r e b y g g a s j u k d o m a r och s j u k l i g h e t. "
J a g h o p p a s a t t n i h a r t i l l g å n g till e t t en- s a m t s k y d d a d t s t ä l l e, d ä r solen k o m m e r fullt åt.
B ä s t i s k o g e n eller p å b e r g.
T a g af k l ä - d e r n a och låt s o l s t r å l a r n a b ä d d a k r o p p e n hel och h å l l e n u n g e f ä r fem minuter första g å n g e n.
M i d d a g s t i d e n ä r b ä s t.
.
R ö r er fram o c h till- b a k a eller t a g n å g r a g y m n a s t i s k a r ö r e l s e r u n d e r t i d e n s a m t gnid k r o p p e n m e d h ä n d e r n a eller en h a n d d u k, om d e t k y l e r n å g o t.
En handduk Cerebos Salt vittnar g e n o m själfva sitt utseende om renhet o c h omsorgsfull nog- grannhet vid tillverkningen.
Generalagent: Gustaf Clase, Göteborg &amp; Stockholm.
ä r alltid b r a a t t h a, d å m a n alltid s v e t t a s s t a r k t första g å n g e r n a.
F o r t f a r så d a g från d a g m e d ö k a d t i d, till d e s s d e t blir en t i m m e, och låt d e t förbli så till s o m m a r e n s slut.
Ni skall d å s n a r t m ä r k a, h v i l k e n hälsokraft r y m - mes i dessa strålar.
S o l e n h a r e n förmåga a t t s t ä r k a och u t v e c k l a de r ö d a b l o d k r o p p a r n a och återgifva kroppen den kraftiga blodcirkulation, som är l i f s s t y r k a.
M i a s m e r n a och alla o s u n d a v ä t s k o r, s o m i m ö r k r e t u n d e r k l ä d e r n a fått fritt u t v e c k l a s i g h e l a l å n g a v i n t e r n, g å h ä r d ö d e n t i l l m ö t e s, och h u d e n, s o m vid början haft d e t t a h v i t a, s l a p p a och b l o d f a t t i g a u t s e e n d e, som k ä n n e t e c k n a r b l o d b r i s t och k l e n h e t, skall vid s o m m a r e n s slut l y s a g y i l e n v a r m och v a r a smi- d i g, och d e t blir m e d en n y k ä n s l a at s t y r k a ni kan m ö t a d e första h ö s t k v ä l l a r n a s s m y g a n d e kyla.
E r k r o p p s k a l l s e d a n v a r a d a n a d för s p o r t och h u r t i g t lif, och k l e n h e t och ö v e r a n - s t r ä n g n i n g skola icke g e n a s t som r e a k t i o n e r träda i spåren.
D e n fysiska k u l t u r ni hängifvit er å t s k a l l bli d e n s ä k r a g r u n d e n för s t ö r r e m u s k e l k r a f t, förkylningsfritt lif och ö k a d a r b e t s - intensitet.
S k y d d a ö g o n e n m e d en n ä s d u k, om solen ä r för s k a r p.
Blir ni t r ö t t a t t g å, s å l ä g g er n e d, o c h l å t solen b e l y s a d e l efter d e l af k r o p - p e n, m e n lös u p p h å r e t, och l å t s o l s t r å l a r n a t r ä n g a n e d till h å r r ö t t e r n a, d e t v e r k a r m e r ä n alla oljor.
Det vet jag.
F ö r s ö k a t t följa d e s s a r å d!
K a n s k e k u n d e ni d e m förut, m e n ni t r o d d e icke p å d e m, och d e t ä r d e t ni skall k o m m a a t t g ö r a vid t a n k e p å alla d e l ä k a r e a u k t o r i t e t e r s o m s t å b a k o m denna naturliga läkekonst.
Kom ihåg Finsens första d r ö m m a r o m s o l h ä l s a n.
Det var blott a t t skaffa alla k l e n a och s j u k a, j a, alla m ä n n i - s k o r från m ö r k a s t a d s g r ä n d e r tillfälle a t t stimu- leras af solens ljus.
Själf h a d e h a n i u n g d o - m e n erfarit solens s t o r a i n v e r k a n.
D e t blef drifkraften till h a n s s t o r v e r k.
Ä r ni b r ö s t k l e n, så låt solen i n t e n s i v t b e l y s a bröstet.
E n l i g t t y s k a l ä k a r e s k a l l d e t hafva e t t m y c k e t g y n n s a m t inflytande p å l u n g o r n a s hälsokamp.
D e t är v ä r d t a t t p å m i n n a s i g, a t t p e s t b a c i l l e n t. o. m. dör i solen efter en t i m m e.
L å t s å v i n t e r n s efterkur k o m m a.
Börja med att h v a r j e m o r g o n, d å ni s t i g e r u p p, v ä d r a k r o p p e n en s t u n d framför d e n ö p p n a v e r a n d a - dörren.
Men tag vattenafrifningen på kvällen, n ä r ni g å r till s ä n g s.
F ö r h v a r j e d a g skall k r o p p e n å t e r v i n n a eller befästa d e t m å t t af s t y r k a och h ä l s o k r a f t, s o m blifvit er t i l l m ä t t, o c h förökad a r b e t s l u s t och glädje skola följa k r o p p e n s hälsa i s p å r e n.
Ärade haltårs- och kvartals- prenumeranter e r i n r a s h ä r m e d o m v i k t e n af a t t u t a n d r ö j s m å l förnya p r e n u m e r a t i o n e n för å r e t s s e n a r e hälft, för a t t d ä r i g e n o m u n d v i k a afbrott i t i d n i n g e n s regelbundna expedition.
Samtidigt tillåta så mycket nu verkställes, gratis vi oss p å p e k a a t t d e t är nödvändigare, som alla att prenumerationen våra prenumeranter erhålla Iduns julnummer 1910, h v i l k e t s å v ä l k o n s t n ä r l i g t s o m l i t t e r ä r t tvifvels- utan kommer att vinna sympatier.
\ Hvarje h u s m o d e r: bör:: prenumerera på våra läsares odelade Kusin Claudia.
B e r ä t t e l s e för I d u n af H e l e n a Nyblom.
(Forts.) A G HÖRDE SAXEN gnissla m e l l a n m i n a t ä t a h å r t e s t a r och s å g m i t t m ö r k a h å r falla i flingor p å golfvet.
— F o r t a r e och f o r t a r e gick d e t, och m e d e n s s t a n n a d e Claudia i sitt arbete, d r o g en djup s u c k och sade: " J a g t r o r det blef litet m i s s l y c k a d t; m e n vänta litet. "
H o n s p r a n g in i e t t a n g r ä n s a n d e r u m och k o m t i l l b a k a m e d e n liten g l a s b i t m e d h v i l k e n h o n började s k r a p a m i g i h å r e t.
Kri- g a r e och ifrigare a r b e t a d e h o n o c h s k r a t t a d e under tiden sakta.
Så tog hon ännu ett par t a g m e d s a x e n, och r ä c k t e m i g d ä r p å n a c k s p e - geln. "
S e r d u!
n u s e r du alldeles u t s o m en m u n k! "
sade hon och klappade mig på axeln.
J a g kände tårarne komma mig i ögonen då jag såg hur j a g var tilltygad.
Midt p å h j ä s s a n h a d e j a g e n r e n s k r a p a d l i t e n r u n d t o n s u r, och d ä r k r i n g en frans af h å r e t n e d emot p a n n a n och n a c k e n.
Då hon såg huru olycklig j a g s å g u t, k y s s t e h o n m i g u p p r e p a d e g å n g e r och sade: " D u får i n t e t a l a o m a t t j a g h a r gjort d e t!
D å får j a g så f ö r s k r ä c k l i g t m y c k e t b a n n o r af mamma.
S ä g a t t d u g j o r t d e t själf!
Du- h a r i n g e n h ä r s o m g e r d i g b a n n o r, för morfar b a n n a r aldrig någon.
De komma måhända att skratta litet åt d i g, m e n d e t k a n d u g ä r n a u t h ä r d a, för min s k u l l. "
H o n s å g så m i l d t p å m i g, a t t j a g k ä n d e m i g fullkomligt l y c k l i g a t t k u n n a lida n å g o t för h e n n e.
E m e l l e r t i d blef d e t v ä r r e ä n j a g h a d e före- ställt m i g.
D å j a g k o m in i m a t s a l e n d ä r alla v o r o f ö r s a m l a d e till m i d d a g e n, blef j a g m o t t a - g e n af e t t så h ö g l j u d t s k r a t t a t t j a g k ä n d e frossbrytningar ända ner i hälarna. "
H v e m h a r s t y r t u t d i g så d ä r? "
frågade m a n. "
D u är j u fullkomligt r e n s k r a p a d u p p e i hufvudknoppen ".
— J a g svarade inte, men mina t å r f y l l d a ögon s ö k t e C l a u d i a, s o m höll sina n e d s l a g n a, och m y c k e t ifrigt å t sin s o p p a. "
J a g är s ä k e r p å a t t h a n gjort d e t själf, den t o k i g a p o j k e n, " s a d e C l a u d i a s far, s o m m i s s t ä n k t e m i g för allt ofog s o m bedrefs u n d e r sommarlofvet.
" Inte sant!
D u h a r gjort d e t själf? "
f r å g a d e h a n å t e r.
J a g s v a r a d e blott m e d a t t s a k t a böja p å hufvudet. "
T ä n k t e j a g det i n t e!
T ä n k t e j a g i n t e! "
u t - b r a s t C l a u d i a s far t r i u m f e r a n d e, och d e t var intet slut på hans hejdlösa skratt.
.
.
M e n Claudia s å g u p p från sin s o p p a, t i t t a d e l ä n g e på m i g och s a d e s å: " J a g tycker, att det klär honom riktigt bra! "
H o n skulle h a fått m i g till allt, den d ä r k u s i n C l a u d i a, och h o n v i s s t e d e t n o g, t y n ä r h o n h a d e n å g o t s ä r s k i l d t illfundigt för s i g, d å v a r d e t till m i g h o n v ä n d e s i g.
E n e f t e r m i d d a g k o m h o n till m i g och s a d e: " I k v ä l l blir d e t å s k a.
D e t ser m a n p å himlens tecken.
N ä r d e t börjar s k y m m a så k o m n e r b a k o m l a d u g å r d e n, så s k a vi försöka någonting märkvärdigt. "
Naturligtvis infann j a g mig p å u t s a t t tid b a k o m l a d u g å r d e n, m e n Claudia h a d e ä n n u i n t e k o m m i t.
Det var en tryckande het dag.
Himlen tycktes ligga t ä t öfver j o r d e n s o m e t t b o l s t e r, och d e t b l i x t r a d e p å a f s t å n d m e l l a n de å s k l a d d a d e m o l n e n.
U n d e r ett s t o r t a l m t r ä d som v ä x t e vid e t t litet k ä r r, m e l l a n h ö g a nässlor och gula m a s k r o s o r s a t t e B a r n g a r d s r o b e n Hvarje s ö m m e r s k a likaså.
Pris för helt i r 3 kr.
: hälft år 12 h ä f ten årligen.
kr.
1:60.
Lösnummer 30 öre.
— j a g m i g p å en sten a t t v ä n t a.
Alideles plöts- ligt stod h o n framför m i g.
H o n v a r i k l ä d d en r e g n k a p p a s o m d o l d e h e n n e h e l t och h å l l e t, o c h h a d e k a p u s c h o n g e n öfver h u f v u d e t. "
K o m, " s a d e hon blott och t o g m i g vid h a n d e n.
V i g i n g o ä n n u l ä n g r e in b a k o m l a d u g å r d e n p å en l i t e n g å r d d ä r en j ä t t e - stor halmstack var upplagd. "
S e r d u! "
s a d e h o n och p e k a d e p å s t a c k e n.
" Skulle det inte vara roligt a t t se den brinna? "
J a g a n m ä r k t e a t t d e t k u n d e v a r a farligt för de a n g r ä n s a n d e b y g g n i n g a r n a, j a för h e l a g å r d e n. "
V e t d u, d e t t r o r j a g i n t e! "
s v a r a d e h o n efter- tänksamt. "
D e n s t å r j u a l l d e l e s e n s a m, och d e t är e t t g o d t s t y c k e till l a d u g å r d e n.
Men t ä n k d i g, först r ö k, så flammor, h ö g a, r ö d a flammor, e t t v ä l d i g t m i d s o m m a r b å l!
Jag tycker d e t skulle v a r a lifvadt a t t f ö r s ö k a. "
" O c h så k o s t a r d e n p e n g a r! "
a n m ä r k t e j a g. "
P y t t!
morfar h a r så g r ä s l i g t m y c k e t p e n g a r.
E n s m u l a h a l m m e r eller m i n d r e gör h o n o m rakt ingenting. "
" O c h så r ä d d a de s k o l a b l i! "
s a d e j a g i min ångest. "
L a d u g å r d s p i g o r och d r ä n g a r och k o r och alla m ä n n i s k o r n a. "
" T r o r d u? "
s a d e h o n och s å g p å m i g, s o m om h o n h ö r d e n å g o t, h o n a l d r i g h a d e t ä n k t förr.
" Men det kan måhända göra dem godt.
Nu gå d e och sofva alla, och k a n k n a p p a s t d r a b e n e n efter s i g.
T ä n k h v a d d e d å s k a s p r i n g a!
— J a, vi måste försöka d e t, " s a d e hon häftigt. "
S e h ä r har d u t ä n d s t i c k o r.
Försök nu bara med en.
J a g t ä n d e r d e n, o c h d u s t i c k e r in d e n.
S å m y c k e t k a n d u v ä l g ö r a för a t t glädja m i g! "
J a g visste nog inte klart hvad j a g tänkte g ö r a, m e n h a d e d o c k e n k ä n s l a af a t t det v a r n å g o t m y c k e t farligt och v å g a d t.
Men hon stod framför m i g m e d d e n t ä n d a s t i c k a n mellan s i n a s m å h v i t a fingrar o c h s å g så b ö n f a l l a n d e på mig.
" Söta John!
V a r s n ä l l och gör d e t för m i n s k u l l! "
s a d e h o n så s m e k a n d e.
J a g kunde inte motstå det, j a g stack tänd- s t i c k a n in m e l l a n h a l m e n.
Emellertid måste d e n h a s l o c k n a t, t y h v a r k e n r ö k eller eld k o m i dagen. "
D å försöka vi m e d ä n n u e n! "
s a d e h o n, och d r o g eld p å en n y s t i c k a.
Också den s l o c k n a d e, och n u blef h o n först själf ifrig.
H o n s k y n d a d e a t t t ä n d a d e n e n a s t i c k a n efter den a n d r a, och h j ä l p t e själf m e d a t t s l ä p p a d e m in i h a l m s t a c k e n.
P l ö t s l i g t k o m en stöt af r ö k s o m fyrad u r e n k a n o n, och s t r a x efter en l å n g e l d t u n g a s l i c k a n d e u t g e n o m h a l m e n. "
O, n u b r i n n e r d e t! "
s a d e h o n och omfam- n a d e m i g v å l d s a m t. "
T r o r du d e t blir f ö r s k r ä c k - ligt? "
Hvad skulle j a g svara?
J a g v a r g r i p e n af en o h y g g l i g å n g e s t, på s a m m a g å n g s o m j a g h a d e en k ä n s l a af a t t d e t n u v a r h o p p l ö s t a t t försöka h i n d r a d e n o l y c k a, s o m skulle k o m m a.
Men i d e t s a m m a h ö r d e s e n g e n o m t r ä n g a n d e åskknall.
D e t b l i x t r a d e h ä f t i g t, och å s k a n r u l l a d e öfver v å r a h u f v u d e n s o m o m den s k u l l e krossa oss.
— " N u vet j a g! "
tänkte jag.
" Blixten har tändt halmstacken.
Därför brin- ner den. "
M e n d e n b r a n n i n t e, t y en v ä l d i g r e g n s k u r följde å s k a n ö g o n b l i c k l i g e n och s t ö r t a d e m e d h o p p a n d e h a g e l n e d öfver o s s o c h öfver halm- stacken.
D e t s t r ö m m a d e n e d, s o m o m alla himlens slussar varit öppnade.
V i befunno oss s t å e n d e i en s t o r v a t t e n p ö l.
C l a u d i a s å g b e s t ä n d i g t t u n n a r e u t i sin m ö r k a r e g n k a p p a, s o m slöt s i g t ä t och v å t k r i n g h e n n e.
H o n h a d e blifvit alldeles t y s t, och m a n k u n d e för r e s t e n i n t e h ö r a h v a r a n d r a s r ö s t e r för reg- nets vilda smattrande.
D e t h a d e blifvit k a l l t i luften, m ö r k r e t b ö r j a d e falla p å, och Claudia s m ö g s i g d a r r a n d e intill m i g. "
S k a vi s t å så h ä r h e l a n a t t e n? "
h v i s k a d e P Ä R M A R j till I D U N 1 9 0 9 o e h f ö r e g å e n d e å r: tillhandahållas till iöljande priser: Iduns pärmar, röda med guldtryck kr.
1: 50 Iduns I Z romanbibliotek, röda eller gröna 50 öre.
Iduns Hjälpreda, röda eller gröna 50 öre.
I Kunna erhållas i närmaste bokhandel eller direkt frän Iduns expedition, om rekvi- • - sision och likvid i postanvisning insändes.
i 320 —
hon i mitt öra.
M e n s t r a x därefter s l u t a d e regnet plötsligen.
M å n e n gick u p p öfver s k o - g e n som en s t o r, b l o d i g s k ö l d o c h alla v ä x t e r o c h b u s k a r u t a n d a d e s en s t a r k v ä l l u k t, d å vi s m ö g o oss h e m e m o t s l o t t e t.
M a n h a d e s ö k t oss m e d m y c k e n o r o, m e n till m i n s t o l t h e t och glädje s a d e C a u d i a: " J o h n v a r j u m e d m i g!
H a n ser alltid efter, att intet ondt skall h ä n d a mig. "
N ä s t a d a g då j a g å t e r s å g C l a u d i a, s a d e h o n s a k t a till m i g o c h h e n n e s a n s i k t e h a d e e t t nästan högtidligt uttryck: " D e t v a r allt b r a med det d ä r å s k r e g n e t, som k o m.
Det hade nog varit förskräckligt om halmstacken hade b r u n n i t! "
D e p å f ö l j a n d e å r e n s å g j a g blott sällan k u s i n Claudia.
H v a d v e t a b a r n om alla de missför- s t å n d, s a m m a n d r a b b n i n g a r och allt öfrigt e l ä n d e, som s t ö t a m ä n n i s k o r från h v a r a n d r a?
Antag- l i g e n h a d e m i n m o r i n t e v a r i t nöjd m e d d e t s ä t t, h v a r p å h o n och m i n far blifvit m o t t a g n a af familjen, t y i flere år v a r d e t a l d r i g fråga om att j a g skulle besöka Matsbyholm.
Då j a g å t e r k o m d i t, v a r m i n far d ö d, och j a g v a r en g o s s e p å fjorton å r.
A l l t h v a d j a g i m i n för- sta barndom hade upplefvat på det ståtliga h e r r e s ä t e t s t o d k l a r t för m i g som allt det ovanliga brukar göra.
M e n t y d l i g a s t af allt mindes j a g kusin Claudia.
J a g hade egentligen a l d r i g u p p h ö r t a t t t ä n k a p å h e n n e, och h o n v a r i m i n a t a n k a r så olik alla a n d r a, a t t j a g u n d r a d e p å h e n n e som p å n å g o t ö f v e r n a t u r l i g t och g i s s a d e p å h e n n e som p å e n g å t a.
J a g h a d e e g e n t l i g e n a l d r i g t ä n k t a t t h o n skulle ä n d r a s i g, o c h v ä n t a d e a t t h o n s k u l l e k o m m a m i g till- m ö t e s i k o r t a kjolar, liten o c h b a r n s l i g, som j a g h a d e l ä m n a t h e n n e.
— D å j a g k o m fram till M a t s b y h o l m v a r C l a u d i a i n t e h e m m a.
H o n v a r u t e o c h r e d, och all m i n u p p m ä r k s a m h e t v a r n u d r a g e n åt f ö n s t r e n, h v a r i f r å n m a n k u n d e se h v e m s o m k o m u p p för a l l é n, som förde till slottet.
T DESSA MIDSOMMARDAGAR genljuda skogs- * vägarna kring Siljans stränder af skällornas klang och vallpigornas visor, där de drifva sina hjordar (eller " buffra " som det heter på bygdemålet) till sommarvistelsen på fäbodvallarne.
Kompositören till nedanstående friska me ' odi, som är tonsatt till den i Johan Nordlings " Siljan " (del II, sid. 132) inlagda bufärdslåten, har därför förmenat, att den lilla visan just nu kunde tilltala Iduns musikintresserade läsare.
Gladt och friskt.
H o n t o g m i g i n a c k e n och b ö j d e m i t t huf- v u d fram.
— " N e j!
L y c k l i g t v i s h a r din t j o c k a peruk tagit öfverhand!
M e n så liten d u ä r! "
f o r t s a t t e h o n, m e d a n h o n d r o g h a n d s k e n af. "
J a g är j u flere t u m l ä n g r e ä n d u! "
Å t e r blef j a g m y c k e t r ö d i a n s i k t e t i k ä n s l a n af m i n u n d e r l ä g s e n h e t, m e n h o n k l a p p a d e m i g u p p m u n t r a n d e p å a x e l n o c h s a d e: " V a r s ä k e r om, att du nog ändå tar försprånget.
Ni m ä n ä r o ju skapelsens herrar. "
" J a g är f ö r s k r ä c k l i g t h u n g r i g! "
v ä n d e h o n s i g därefter till m i n m o r f a r. "
L å t m i g få n å - got att äta nu med detsamma.
Sedan kan jag ömsa kläder. "
H o n s a t t e sig till b o r d e t, i d e t h o n s k ö t s t o l e n fram med g a n s k a m y c k e t b u l l e r, o c h s å började hon äta med s t r y k a n d e aptit.
Hela h e n n e s v a r e l s e v a r ett s å d a n t u t t r y c k för u n g - Innan 7 kr.
betalas för Sandberg.
Un Piano, j Kom Snäl - - la å Spring - löf å A al - - la små fåg - - lar de i m m i j i mf 2 &amp; Snö - tup - pa då, sjung-a så vällt, Kpm A al - le vå - re al - la blom-mor - t 5 # 9 mf P ör nu ska vi A jag å mi-na kit - - tor så snäl - le, ly - ser i de äng - jar, o 3 D å m i n morfar s a d e: " S e, d ä r h a vi C l a u d i a! "
s p r a n g j a g u p p från m i n stol och blef m ö r k r ö d af s p ä n n i n g.
Hon kom ridande i galopp med en b e t j ä n t l å n g t b a k o m sig och j a g fick g e n a s t i n t r y c k e t af a t t h o n flög.
Aldrig hade jag s e t t en h ä s t d a n s a så l ä t t fram öfver j o r d e n, eller en r y t t a r i n n a s i t t a så r a n k i s a d e l n.
H o n l o g u p p e m o t f ö n s t r e n och h ä l s a d e m e d r i d p i s k a n, och ett ö g o n b l i c k efter v a r h o n u p p e hos oss. "
V ä l k o m m e n, J o h n! "
s a d e h o n och s l o g m i g i h a n d e n m e d en s m ä l l.
" Det var d å r o l i g t a t t se dig å t e r en g å n g.
— J a g un- d r a r i n t e p å a t t d u h a r v a r i t r ä d d för m i g.
K o m m e r d u i h å g, d å j a g ville h a d i g a t t s ä t t a eld p å h a l m s t a c k e n?
Eller då j a g klippte dig och r a k a d e t o n s u r p å d i t t a r m a hufvud.
— D e n är väl inte k v a r? "
Helge mf H * - # = _ !L _.
~ • r * * (V 1 H h 1 W — P~ - \ Ld f m 3 5 = buff-ra till vän-ner, vi m ber-gen de vand-ra i blå, dag Till Till 3£ m d o m l i g kraft och h ä l s a, a t t m a n m å s t e le af glädje öfver a t t se p å h e n n e.
Då hon bredde sina smörgåsar, m ä r k t e j a g, att hon hade samma s n ö h v i t a, s m a l a h ä n d e r, som j a g r e d a n som b a r n h a d e b e u n d r a t, och n ä r h o n s k r a t t a d e, hvilket hon gjorde hvarje ögonblick, skeno h e n n e s t ä n d e r som en l j u s s t r i m m a m e l l a n läp- parna. "
H v a r f ö r s i t t e r J o h n och glor p å m i g så där, morfar? "
sade hon plötsligt.
" Är jag svart på näsan? "
H v a r e f t e r j a g slog n e d ögo- n e n och försökte u t e s l u t a n d e i n t r e s s e r a m i g för min kalfkotlett.
E n sådan tid j a g nu gick tillmötes!
Den l y c k l i g a s t e j a g u p p l e f v a t, och h v a r s m i n n e ä n n u s t å r för m i g i en e n d a s o l g l a n s.
— De a n d r a k u s i n e r n a och t a n t e r n a h a d e ä n n u i n t e k o m m i t, och j a g v a r a t t börja m e d e n s a m m e d m o r f a r och C l a u d i a.
Sommaren började, och C l a u d i a t y c k t e s m i g v a r a s o m m a r e n s g e n i u s.
I n g e n p a s s a d e som h o n till a t t t a g a e m o t och b e u n d r a d e n r i k e d o m, som åt alla h å l l u t b r e d d e sig omkring oss.
J a g fann h e n n e en d a g i e n s y r e n b e r s å, d ä r d e v ä l d i g a k l a s a r n a af g r e d e l i n a och h v i t a s y - r e n e r h ä n g d e n e d öfver en från alla s i d o r. "
S e r d u! "
s a d e h o n och s t r ä c k t e b å d a h ä n - derna upp emot blommorna. "
S å ska det vara!
I n t e en eller tio eller t j u g o b l o m m o r, men h u n d r a, tusen m i l j o n e r.
Rör dem inte!
Låt d e m b a r a h ä n g a och d a l l r a i s o l s k e n e t.
Blir m a n i n t e l y c k l i g af a t t se p å d e m? "
H o n gick n ä s t a n a l d r i g.
H o n s p r a n g fram öfver g r ä s e t, och j a g följde h e n n e.
En dag h a d e vi k l ä t t r a t u p p för en h ö g b r a n t, h v a r i - från m a n s å g öfver sjön och v i d a b o r t öfver landet.
H o n s a t t l ä n g e t y s t och s å g m o t h o r i s o n t e n, m e n så s a d e h o n p l ö t s l i g t: " Skulle det inte vara roligt att springa bort på den långa, hvita v ä g e n, s o m m a n s e r d ä r b o r t a, och s o m för- svinner i skogen?
J a g vill se h e l a v ä r l d e n — hela världen!
— h ö r d u!
K o m m e r d e t en k u l l e, s å vill j a g se h v a d som finns p å a n d r a s i d a n, och k o m m e r det e t t b e r g, så vill j a g k l ä t t r a till d e n h ö g s t a t o p p e n och se u t emot a n d r a b e r g — och s å u p p p å d e m, och s å f o r t s ä t t e r j a g hela världen r u n d t. "
J a g k ä n d e, som om m i t t h j ä r t a h a d e fått en s t ö t, t y h o n t a l a d e i n t e alls o m, a t t j a g skulle följa h e n n e, och d e t v o r e d å r a k t i n t e v ä r d f a t t lefva, o m k u s i n C l a u d i a s p r u n g e b o r t. "
S k u l l e du vilja s p r i n g a a l l d e l e s e n s a m? "
v å g a d e j a g fråga h e n n e. "
J a visst, alldeles e n s a m! "
svarade hon. "
O m i n t e, — o m i n t e j a g finner e n p r i n s, som d e t s k u l l e v a r a roligt a t t s p r i n g a m e d, " t i l l a d e h o n m e d ett l i t e t l e e n d e.
— En prins!
Ja naturligtvis!
Det måste vara en p r i n s, s o m en g å n g s k u l l e bli v ä r d i g a t t t a g a h e n n e s h v i t a h a n d och k a l l a h e n n e sin.
Förresten tror j a g aldrig att j a g tänkte på m ö j l i g h e t e n af a t t h o n s k u l l e k u n n a k o m m a a t t tillhöra mig.
Det v a r n o g en h e l del år se- n a r e j a g l ä s t e hos G o e t h e: Die Sternen die begehrt man nicht, Man freut sich Ihrer Pracht.
= 1 = bu - - dom å bu - - dom å m m ir som - ma-rens gläd - - je.
som - ma-rens gläd - - je.
T T 4 - 0- % M e n j a g t ä n k t e n o g n å g o t l i k n a n d e, så u n g j a g var.
— H o n höll m y c k e t af m i g och b e h a n d l a d e m i g m e d m y c k e n v ä n l i g h e t och f ö r t r o e n d e, j u s t som m a n b e h a n d l a r e n k a m r a t, som är e t t hälft hufvud m i n d r e ä n en själf, och m e d h v i l k e n m a n a l d r i g, a l d r i g ä m n a r gifta s i g.
Min s t ö r s t a s o r g v a r a t t h o n k u n d e r i d a, h v i l k e t j a g i n t e alls k u n d e l ä r a m i g.
0 —?
— i r — 1 — i 1 » y r r (Forts.) 7 Salamander ett snörlif, bör ifrån \ ': — sorter.
Enhetspris Franska snörlifssömmeriet i Stockholm, 1 Norrmalms- \ torg, 1 tr., dess illustrerade priskurant rekvireras.
alla D a m - 321 — &amp; H e r r - S k o d o n Lyxutforing * * * * * 1 5, 1 8 — %^pc^
D E N D Y G D Ä D L A s v e n s k a fåfängan och b e n ä g e n h e t e n a t t slå på s t o r t h a b l a n d m y c k e t a n n a t o c k s å förstört sär- p r ä g e l n h o s v å r a s v e n s k a små- s t ä d e r.
F r å n a t t ha v a r i t p r o - vinssamhällen med den mindre stadens idylliska egenskaper, ha de u r a r t a t till en e f t e r a p n i n g af storstaden i fråga om h u s e n s m å t t och t o r g e n s och g a t o r n a s y t o r, m e n u t a n s t o r s t a d e n s lif.
De ha därigenom kommit att v e r k a s o m för s t o r a k l ä d e r till en för l i t e n k r o p p.
D o c k å t e r s t å r ä n n u en och a n n a n s v e n s k s m å s t a d af d e n äkta typen och d ä r i b l a n d är S t r ä n g n ä s, den g a m l a u p p s t a d e n vid M ä l a r e n, e n.
Där den ligger p å en i sjön u t s k j u t a n d e u d d e, m å l e r i s k t g r u p p e r a d k r i n g den vackra domkyrkan med sitt röda, af en k o p p a r h ä t t a k r ö n t a t o r n och m e d t ä c k a s m å t r ä d g å r d a r s t i c k a n d e u p p m e l l a n s t a k e t och husgaflar, g ö r d e n e t t i n t r y c k af fred och h a r m o n i.
Ä r m a n d å s t o c k h o l m a r e, en af a r b e t s - jäkt och s ä l l s k a p s l i f utpinad hufvudstadsbo från Östermalm eller Djursholm, och h a r l y c k a n a t t en h ö g s o m m a r d a g l a n d a vid S t r ä n g - näs ' ångbåts- b r y g g a, ser m a n med glada ögon på idyllen, p r i c k a r k a n s k e i sitt min- nes antecknings- bok u t en eller a n n a n liten k å k, där man vilja n j u t a s i t t otium, n ä r s t o r s t a d e n s u g i t u t ens lifsmärg och o b e v e k l i g e n s a g t s i t t: n u behöfver j a g dig i n t e l ä n g r e, n u k a n du g å!
M e n d e n lilla s t a d e n ä r ej e n b a r t en idyll.
D e n g ö m m e r o c k s å p å m å n g a och m ä r k l i g a m i n n e n från v å r h i s t o r i a.
E t t af de i n t r e s s a n t a s t e är f ö r k n i p p a d t m e d den b y g g n a d, som nu u t g ö r l ä r o v e r k s h u s e t.
Där blef n ä m l i g e n Gustaf I u t k o r a d till S v e r i g e s k o n u n g år 1 5 2 3.
— D e n n a s o m m a r k o m m e r h e l t visst S t r ä n g - n ä s a t t s t ö r a s i sin r o af b e t y d l i g a t u r i s t - s t r ö m m a r m e d a n l e d n i n g af d e n u t s t ä l l n i n g af ä l d r e k y r k l i g k o n s t, som i d e s s a d a g a r öppnats i gymnastikhuset därstädes.
Vi k u n n a försäkra v å r a läsare att det är en m y c k e t u n i k och i n t r e s s a n t u t s t ä l l n i n g, som b j u d e s.
T i l l k o m m e n p å i n i t i a t i v af 1.
Vy af Strängnäs med domkyrkan och läro- verket.
2.
Domkyrkan från Rådhustorget.
3.
Hufvud- portalen till kyrkogården.
4.
Kyrkogårdsporten åt Rådhustorget.
5.
Gatuperspektiv.
6.
Gymnastik- huset, där utställningen af äldre kyrklig konst nu pågår.
7.
" Widebäckens hus ".
8.
Björnlundska gården.
9.
Strängnäsvy.
10.
Ångbåtshamnen.
9 öttm / dsoffimarI&gt;esöft i Så k 4a a r k i t e k t e n dr S i g u r d C u r m a n och d o c e n t e n J o h n n y R o o s v a l, h v i l k a j ä m t e fil.
k a n d.
friherre Carl af U g g l a s äfven v a r i t de pietetsfulla och sak- k u n n i g e a n o r d n a r n e, i n n e f a t t a r den en del g a m l a k y r k l i g a föremål från S ö d e r m a n l a n d s och N ä r k e s kyrkor.
Syftet med denna ut- s t ä l l n i n g — den första i s i t t s l a g i S v e r i g e — är dels a t t gagna den inhemska konstforsk- n i n g e n, dels att s ö k a å s t a d k o m m a en b ä t t r e v å r d och b ä t t r e för- s t å e l s e af de k y r k l i g a k o n s t - verken.
Vårt utrymme förbjuder oss t y v ä r r a t t i n g å i d e t a l j e r.
Vi vilja e n d a s t p å p e k a n å g r a af de förnämsta, här afbildade föremålen s å s o m " H e l i g b i s k o p ", en p o m p ö s t r ä s t a t y af s v e n s k skola från 1300-talet, vidare E r i k D a h l b e r g s h u f v u d b a n é r från hans grafkapell i Turinge k y r k a i Södermanland, ett rikt arbete af s n i d a d t, m å l a d t och förgylldt trä.
E t t a n n a t a r b e t e af s t o r t i n t r e s s e är ett a l t a r s k å p af J a n Bormans skola, B r y s s e l, från t i d e n o m k r i n g år 1 5 0 0 och till- hörande Ytteren- hörnakyrka.
Bland kyrklig textilkonst m ä r k e s en s a n n e r - ligen vacker mäss- h a k e från 1 4 0 0 - t a l e t m e d figurbro- d e r i, h v a r s öfversta del framställer Jungfru Maria be- bådelse.
Mässha- k e n tillhör Ö r e b r o läns fornminnes- förenings m u s e u m.
F ö r öfrigt b j u d e r u t s t ä l l n i n g e n p å m e d e l t i d a och ä n n u ä l d r e k y r k - liga föremål af alla m ö j l i g a s l a g: a l t a r s k å p, epitafier, d o p f u n t a r, krucifix, p a l l a r, a l t a r d u k a r, v a p e n, m å l n i n g a r e t c, föremål p r ä g l a d e af en ö m s o m n a i v, ö m s o m s t o r v u l e n fantasi och ofta r ö j a n d e en k o n s t s k i c k l i g h e t af h ö g r a n g.
D e l ä r a i a l l m ä n h e t h a f ö r e t e t t en bedröflig s y n, d ä r de h i t t a d e s u n d a n g ö m d a p å k y r k v i n d a r och i t o r n k a m r a r, m e n t a c k v a r e en k o n s f ö r s t å n d i g och omsorgsfull r e n o v e r i n g f r a m t r ä d a n u s a m - l i n g a r n a i h v a d m a n m e d ett p r o f a n t u t t r y c k k u n d e k a l l a god k o n d i t i o n.
M e d t i l l k o m s t e n af d e n i n t r e s s a n t a u t s t ä l l n i n g e n s a m m a n h ä n ger äfven i n v i g n i n g e n af S t r ä n g n ä s ' n y r e s t a u - rerade domkyrka.
Som denna högtidlighet emellertid blifvit n å g o t fördröjd och ej t o r d e ä g a r u m förrän efter m i d s o m m a r, s k o l a vi i e t t följande n u m m e r å t e r k o m m a h ä r t i l l.
A. Blomberg foto.
11.
.Helig biskop, trästaty af svensk skola från 1300-talet.
12.
Erik Dahlbergs hufvudbanér från Turinge kyrka i Södermanland.
13.
Altarskåp från 1500-talet från Ytterenhörna kyrka.
14.
Mässhake från 1400-talet från Örebro museum.
Albin Andersson foto.
D E OLIKA REDSKAP, SOM A N V Ä N D A S VID EN JAPANSK A TECEREMONI.
F A L L T H V A D gamla J a p a n s kultur har a t t b j u d a, är d ä r i n t e t, s o m m e r a f ä n g s l a t m i g än de m y c k e t o m t a l a d e t e c e r e m o n i e r n a.
Önskan att lära känna deras betydelse hade u p p s t å t t hos m i g l å n g t i n n a n j a g a n a d e, a t t m i t t öde s k u l l e k a s t a m i g b l a n d d e t m y s t i s k a j a p a n s k a folket.
Och d å j a g ä n d t l i g e n en g å n g stod p å j a p a n s k m a r k, d r ö j d e d e t ej l ä n g e, i n n a n j a g b e v i s t a d e min första Cha-no-ju.
Det v a r s v å r t a t t fatta, a t t d e t, h v i l k e t d å t i l l d r o g sig för m i n a ö g o n och h v i l k e t d å föreföll så o b e t y d l i g t och m e n i n g s l ö s t, v a r d e n b e r y k t a d e t e c e r e m o n i e n.
A l l t t y c k t e s o b e g r i p l i g t och enformigt, s t e l t och intetsägande.
Af de b ö c k e r j a g anskaffade k u n d e i n t e t i n h ä m t a s, t y de i t r y c k utgifna ä r o b l o t t en s l a g s t e c e r e m o n i e n s g r a m m a t i k a, å t e r g i f v a n d e de y t t r e r e g l e r n a.
S l u t l i g e n sam- manträffade j a g m e d en j a p a n s k a fru S h i m o - kawa, dotter till en g a m m a l s a m u r a i och b e u n d r a r i n n a af Cha-no-ju, h v i l k e n h o n u n d e r många år studerat.
Med h e n n e s tillhjälp i n t r o - d u c e r a d e s j a g v i d flere olika c e r e m o n i e r, och g a m l a b ö c k e r, skrifna för h a n d s e d a n å r till- baka, framletades ur gömmorna, böcker, hvilka r ä k n a d e s s å s o m d y r b a r e g e n d o m och h v i l k a g å t t i arf i n o m familjen, u n d e r g e n e r a t i o n e r.
De s t ä l l d e s v ä n l i g t till m i t t f ö r f o g a n d e.
.
.
H ä r v a r d e t, som k r i g a r n e fordom aflade sina s v ä r d, t y b e v ä p n a d v å g a d e i n g e n b e t r ä d a te- r u m m e t s fredliga o m r å d e.
Förnämsta gästen visar vägen.
H a n d r a g e r försiktigt från d e n lilla i n t r ä d e s l u c k a n, h v i l k e n är så l å g, a t t h a n m å s t e k r y p a p å h ä n d e r och fötter för a t t k o m m a in.
D e t t a ä r en af R i k k i n s i d é e r.
Rikkin, den gamle v ö r d a d e l ä r a r e, för h v i l k e n s n a m n h v a r j e j a p a n böjer sitt hufvud, — h a n fann s ä t t e t a t t k r y p a in m e r a ö f v e r e n s s t ä m m a n d e m e d s m a k e n, ä n a t t r ä t t och s l ä t t som en v a n l i g m ä n n i s k a g å in g e n o m en d ö r r.
Hvilket arbete har han icke haft för a t t s a m l a och s y s t e m a t i s e r a allt d e t s ä r e g n a s t e och e g e n d o m l i g a s t e, h a n u n d e r en l å n g lefnad u p p t ä c k t.
Och följ m i g nu, s k a l l j a g visa h v a d t e c e r e - m o n i e n är.
Följ mig g e n o m d e n svala s k u g g i g a t r ä d g å r d e n u p p till g r i n d e n, d ä r v ä r d e n (vär- d i n n a n) b u g a n d e s t å r a t t v ä l k o m n a sina g ä s t e r.
L å t oss i n t r ä d a i d e n i n h ä g n a d e, framför te- rummet belägna trädgården.
D e t är en l i t e n plats, ett slags förgård.
På ena sidan synes en ö f v e r b y g g d t r ä b ä n k, d ä r v ä r d e n b j u d e r oss hvila och v ä n t a.
M i d t e m o t och till hälften dold af l å g a b u s k a g e r och s m i d i g a g r ö n a blad s t å r en v a t t e n c i s t e r n, h v i l k e n v ä r d e n n y s s fyllt m e d friskt v a t t e n.
Med v a t t e n h a r h a n o c k s å bestänkt marken och v ä x t e r n a.
Dropparne l i g g a ä n n u t i n d r a n d e p å b l a d e n och friskhet s t r ö m m a r g e n o m luften s å s o m efter r e g n.
.
.
P l ö t s l i g t l j u d a t o n e r n a af en k l o c k a, först s a k t a l å n g a t o n e r, så k o r t a r e, så å t e r l å n g a.
G ä s t e r n a förstå, a t t de nu k a l l a s in i c e r e m o n i r u m m e t.
E n och en gå d e b o r t till v a t t e n c i s t e r n e n för a t t s k ö l j a m u n och h ä n d e r, och allt efter som d e blifva färdiga, v ä n d a de sina s t e g m o t det- s a m m a, u t a n f ö r h v i l k e t de aftaga sina s a n d a l e r.
kinesiska tecken.
En järnkittel fylld med vatten står på den i golfvet inmu- r a d e e l d s t a d e n, hvil- ken begagnas vid vinterns ceremonier.
D e t t a ä r allt.
Inför taflan k n ä b ö j e r d e n i n t r ä d a n d e.
H a n be- traktar den med vörd- nad och l å t e r sin inbillning, påverkad af d e s s m o t i v, i r r a l å n g t b o r t till n å g o n naturskön plats, där hans tankar älska a t t dröja, eller be- g r u n d a r h a n de m y s - tiska ord, han nyss s a m m a n s t a f v a t för a t t utforska deras dolda LÄS!
I n k o m n a i r u m m e t finna g ä s t e r n a d e t s a m m a nästan tomt.
D ä r r å d e r en e n k e l h e t och tom- h e t, inför h v i l k e n vi, v ä s t e r n s folk, s t å främ- mande.
I n t e t finnes, som k o m m e r ens b l i c k a r att oroligt irra omkring.
A l l t är l u g n t, r e n t, färglöst.
Blott i takonoma, i alkoven, hvilkens golf är e t t t r a p p s t e g h ö g r e än r u m m e t s och afsedd för a r i s t o k r a t i e n s h ö g e r e p r e s e n t a n t e r, h ä n g e r en tafla.
D e n föreställer a n t i n g e n e t t l a n d s k a p, en h ö g t a k t a d p e r s o n, eller ett t ä n k e - språk, konstnärligt präntadt med svarta Några äldre årgångar realiseras till betydligt nedsatta priser och erbjuda för dem, som förut ej äga desamma, en billig, omväxlande och läro- rik lektyr.
Mot insändande af nedannämnda be- lopp till Expeditionen af Idun, Stockholm, erhålles inom Sverige portofritt: Idun Idun Idun Idun Idun Idun 1892 1893 1895 1904 1906 1907 " T i l l å t e r du, a t t vi b e t r a k t a a s k e n, i h v i l k e n rökelsen förvarats? "
Det är den förnämste g ä s t e n, som vid e t t föreskrifvet ö g o n b l i c k s t ä l l e r d e n n a fråga till v ä r d e n.
Efter n å g r a m i n u t e r s t y s t n a d r ä c k e r h a n a s k e n å t sin g ä s t, h v i l k e n oftast m o t t a g e r d e n k r y p a n d e på k n ä n a.
Egen- d o m l i g t ä r d e t, a t t b l a n d de föremål, som an- v ä n d a s vid c e r e m o n i e n, finnes r a n g s k i l l n a d.
Åt- skilliga b ä r a s i h ö g r a h a n d e n och t i l l d e l a s u p p - h ö j d a p l a t s e r, a n d r a i n t a g a en l ä g r e s t ä l l n i n g.
D e n lilla r ö k e l s e a s k e n, " k o g o ", ä r d e n för- n ä m s t a af f ö r e m å l e n i t r ä k o l s k o r g e n.
Den kan GÄSTERNA •.
(n:r 1 felas) (utan julnummer) (med julnumret) _ (utan julnummer, n:r 25 o. 52 felas) (med julnumret) — m e n i n g.
Äfven j ä r n k i t t e l n b e t r a k t a r h a n n o g a och s ä t t e r sig s e d a n p å en h o n o m a n v i s a d p l a t s p å golfvet.
Och n ä r alla s i t t a d ä r hög- t i d l i g t, stilla, a n d ä k t i g t v ä n t a n d e, f r å n d r a g e s ä n n u en a n n a n l u c k a och v ä r d e n s y n e s u t a n - för i s i t t a n d e s t ä l l n i n g.
H a n b u g a r sig så djupt, att han med pannan nästan vidrör golfvet.
Därefter inträder han.
Han bär med sig de föremål, h v i l k a s k o l a a n v ä n d a s vid första ceremonien, då t r ä k o l e t o r d n a s och r ö k e l s e brännes.
D ä r t i l l h ö r själfva t r ä k o l s k o r g e n m e d k o l e t, f j ä d e r b o r s t e n, e l d t ä n g e r n a, en b r i c k a och r i n g a r för k i t t e l n s a m t en l i t e n a s k, v a n l i g e n af p o r s l i n, h v a r i r ö k e l s e n ligger i form af 3 s m å bollar.
N u b ö r j a r v ä r d e n sitt " t e m a e ", m e n v a r f ö r s i k t i g a t \ ej m e d e t t m i s s g r e p p s t ö r a o r d n i n g e n på de r ö r e l s e r, du m e d s å mycken möda inlärt.
D e t h a r t a g i t å r af t å l - m o d i g öfning a t t förstå, h u r k o l e t s k a l l be- h a n d l a s och n e d l ä g g a s efter en g å n g för alla fastställda regler.
H i m l e n, j o r d e n och m ä n n i - s k a n, d e s s a p r i n c i p e r återfinna vi, n ä r v ä r d e n försiktigt m e d e l d t ä n g e r n a p l a c e r a t de d y r b a r a kolen.
G ä s t e r n a h a f v a flyttat sig n ä r m a r e eld- s t a d e n och följa m e d s p ä n d u p p m ä r k s a m h e t v ä r d e n s u t f ö r a n d e af r ö r e l s e r n a.
Högt beundra de h a n s s k i c k l i g h e t, t y e n d a s t e r k ä n n a n d e o r d få u t t a l a s, s k u l l e de äfven i t y s t h e t k r i t i s e r a, j a, s k r a t t a å t h a n s k l u m p i g h e t.
Och ä r k o l e t n e d - l a g d t m e d s k i c k l i g h e t, u p p s t å r s n a r t en p r ä k t i g eld, som k o m m e r v a t t n e t a t t s j u d a och l j u d a, s å s o m de s ä g a " l i k s o m v i n d e n i furornas t o p - p a r ", och p å h v i l k e t d e ä l s k a a t t l y s s n a s o m på musik.
M e n o a f b r u t e t och t i g a n d e fortfar v ä r d e n m e d sitt a r b e t e, till d e s s h a n s l u t l i g e n n e d - l ä g g e r r ö k e l s e n, h v a r s doft s p r i d e r sig i rum- m e t, u p p f r i s k a n d e och r e n a n d e.
Då kitteln ä n n u en g å n g s t å r p å e l d e n, o r d n a s de a n v ä n d a k ä r l e n och n e d l ä g g a s i k o r g e n, p å s a m m a s ä t t som de till en b ö r j a n v o r o p l a c e r a d e, och d e t m e d d e s s a p r e c i s a, väl t r ä n a d e r ö r e l s e r, h v i l k a ä r o b e r ä k n a d e a t t v a r a d e m e s t p r a k t i s k a, de m e s t t i d s v i n n a n d e och p å allt s ä t t de l ä m p - ligaste.
324 — 2: 2: 2: 4: 4; 50 5: MOTTAGAS.
Idun 1908 (med julnumret) Idun 19li9 (med julnumret) Iduns julnummer 1894 Iduns julnummer 189S Iduns juinummer 1905 Barngarderoben 1905, komplett.
.
5:50.
6: —.
0:20 0:20 0:50 LÄS!
DE T Y S K A PRESSMÄNNEN I LOGÅRDEN EFTER A U D I E N S E N FÖR KONUNGEN.
SCHWiJirZER.
2 PUBLICISTKLUBBENS v a r a af olika former, m e n d e t e n k l a och s m a k - fulla i form o c h färg s k a t t a s m y c k e t h ö g t, h ö g r e ä n b l o t t d e t d y r b a r a, skulle d e t s a k n a stil.
" Hvarifrån h a r du erhållit " kogon "?
K a n du b e r ä t t a o s s d e s s h i s t o r i a? "
S å fortsätter d e n f ö r n ä m s t e g ä s t e n och v ä r d e n h ä m t a r g e n a s t en liten t r ä l å d a, i h v i l k e n a s k e n b e v a r a s o c h p å h v a r s lock dess h i s t o r i a o c h i n t y g o m d e s s ä k t h e t s t å r skrifvet.
M e d h v i l k e n p i e t e t läses icke d e t t a o c h b e t r a k t a s o c h b e u n d r a s icke d e n lilla t i n g e s t e n.
Med hvilken varsamhet vidrö- res d e n icke, o c h för a t t s k y d d a s innan d e n n e d l ä g g e s i l å d a n, i n s t o p p a s d e n ofta i 5 eller 6 o l i k a s m å d y r b a r a p å s a r af s i d e n eller brokad.
Efter denna beskådningscere- m o n i, h v i k e n utföres efter e t i k e t t e n s s t r ä n g a lagar, b ä r värden u t korgen och visar därmed a t t d e n n a d e l a f c e r e m o n i e n ä r slut.
1.
D E T Y S K A G Ä S T E R N A S F Ä R D L E D A R E REDAKTÖR ORDFÖRANDE REDAKTÖR H A R A L D SOHLMAN.
GEORG FOTO FÖR IDUN A F A.
BLOMBERG.
S Färgerna.
V E R I G E G Ä S T A S i d e s s a d a g a r af e t t 2 0 - tal f r a m s t å e n d e t y s k a p r e s s m ä n, r e p r e s e n t e - I anledning af artikeln: Sörjer m a n m e d r a n d e o c h i flere fall c h e f r e d a k t ö r e r för lika kläderna?
m å n g a af T y s k l a n d s l e d a n d e t i d n i n g a r.
Såsom förut v i d l i k n a n d e tillfällen ä r d e t S v e n s k a Ä R U T E P Å F J O R D E N k o m m e r e n hvit P u b l i c i s t k l u b b e n, s o m s t å r s o m i n b j u d a r e af ångare.
H v a d effekt g ö r d e n i n t e p å d e t och v ä r d v i d b e s ö k e t, s o m k o m m e r a t t r ä c k a blåa vattnet, som sakta skvalpar omkring ho- till d e n 3 j u l i eller o m k r i n g 1 4 d a g a r.
nom denna sommarmorgon.
Egendomligt att t ä n k a s i g a t t m a n förr ej a n v ä n d e d e n n a färg L ö r d a g e n d e n 18 afreste v å r a g ä s t e r m e d på fartyg.
Man inbillade s i g nämligen a t t den chefredaktören för Berliner A k t i o n ä r G e o r g h v i t a f ä r g e n ej s k u l l e s t å s i g.
M e n s å e n S c h w e i t z e r s o m f ä r d l e d a r e från S a s s n i t z m e d vacker dag, n ä r e n n y ångare v a r byggd på d e n s v e n s k a f ä r g a n till T r e l l e b o r g.
Därifrån L i n d h o l m e n s varf, b e s t ä m d e s i g dess blifvande gick f ä r d e n v i a Malmö till h u f v u d s t a d e n.
k a p t e n — e n s l ä k t i n g till d e n, s o m skrifver Sedan trenne dagar, hvilka m a n p å bästa dessa rader — a t t låta måla den hvit.
M a n s ä t t sökt g ö r a i n s t r u k t i v a o c h a n g e n ä m a för r u s k a d e s å vist p å h u f v u d e n a, m e n h v i t blef r e s e n ä r e r n a, ä g n a t s S t o c k h o l m o c h dess omgif- den m å l a d, o c h a l l m ä n t o m t y c k t blef d e n, d ä r n i n g a r, afreste d e t y s k a g ä s t e r n a öfver Elfkarle- by o c h D a l a r n a, d ä r b l.
a. äfven A n d e r s Z o r n.
d e n s o m e n hvit fågel gled fram m e l l a n s k ä r e n.
T y s o m s a g d t: d e t blåa och hvita passa b r a b e s ö k t e s, u p p till L a p p l a n d ä n d a till A b i s k o.
G ä s t e r n a k v a r s i t t a, t y n u s k a l l Cha-no-jus tillsammans.
Se p å naturen, som väl ingen D e k o m m a äfven, h o p p a s v i, a t t å t e r v ä n d a till m i d d a g s e r v e r a s.
Af d e k o s t b a r a s t e o c h ovan- kan frånkänna vara d e n störste konstnären, sitt h e m l a n d m e d e n s å p a s s allsidig k ä n n e d o m ligaste ingredienser tillredas dessa läckra mål- h u r h o n l å t i t d e flesta sjöfåglar bli h v i t a.
om s v e n s k n a t u r, folklif k o n s t o c h i n d u s t r i, t i d e r efter e n alltid s t å e n d e m e n u.
A l l t läm- som d e n relativt knappt tillmätta tiden medger.
p a s p å d e t n o g g r a n n a s t e efter s m a k e n s o c h D e n h v i t a färgen h a r blifvit k a l l a d o s k u l d e n s.
V i n s t e n af d e t t a b e s ö k, s o m k v a r s t å r s e d a n fest- kokkonstens lagar.
B l a n d alla d e m å n g f ä r - D e t ä r v ä l m e s t därför a t t m a n t ä n k e r sig d e n d a g a r n a o c h d e n a n g e n ä m a s a m v a r o n ä r o slut, g a d e r ä t t e r n a finnes ej n å g o n n y a n s, s o m alltid fläckfri.
A n n a r s vill j a g s ä g a a t t d e t bryter s i g oharmoniskt m o t en annan och d e är också d e n, a t t genom d e n tyska pressens finns i n g e n färg — o m m a n n u vill k a l l a d e n förmedling uppmärksamheten kommer a t t dras o r ä k n e l i g a s m å k o p p a r n a, faten, b r i c k o r n a s t å, färg, h v i l k e t d e n j u e g e n t l i g e n ej ä r — s o m till S v e r i g e o c h k ä n n e d o m e n om v å r t l a n d och h v a d form, färg o c h m a t e r i a l beträffar, i full- så k a n tjusa o c h d å r a.
S e i s k y m n i n g e n s s t u n d dess r e s u r s e r k o m m e r a t t ö k a s.
A t t d e t t a e n d a s t komlig harmoni m e d h v a r a n d r a och s å place- h e l t h v i t a t o a l e t t e r, d e t ä r, om n å g o t, l o c k a n d e, k a n v a r a o s s till n y t t a ä r o v i j u f ö r m ä t n a n o g r a d e, a t t m a n äfven h ä r k a n återfinna d e n k i n e - dårande, tjusande, hypnotiserande, sinnesre- a t t k ä n n a o s s fullt ö f v e r t y g a d e o m.
siska filosofiens p r i n c i p e r, in o c h y o, d e n m a n - tande.
liga o c h k v i n n l i g a.
Under middagen drickes Redan Stockholmsvistelsen, mottagningen å D e n r ö d a färgen ä r ä r a n s, m a k t e n s o c h k ä r - den c e r e m o n i e l l a s k å l e n o c h i d e t v ä r d o c h slottet, b a n k e t t e r n a p å Saltsjöbaden och Hassel- lekens färg.
Därför k u n g l i g h e t e n s purpurfår- gäst d r i c k a u r s a m m a k o p p, t o l k a d e sina b a c k e n, h a o m m a n får d ö m a af g ä s t e r n a s e g n a gade mantel och brudens röda rosenbukett.
känslor, af vänskap, broderlighet och jämlikhet.
u t t a l a n d e n, gjort e t t a n g e n ä m t i n t r y c k, o c h D e n b l å a färgen skulle j a g vilja k a l l a u n g - hvilket färden norrut, genom vårt midsommar- d o m e n s, o c h d e t ä r ej för i n t e, s o m d e flesta (Forts.) ljusa l a n d e n d a s t b ö r f ö r s t ä r k a.
ungdomar gärna sätta p å sig åtminstone blåa fladdrande band.
Uppgif lifvidd (under armarne), midjevidd och kjol- längd erhåller Ni till Eder figur fullt tillförlitliga, moderna och eleganta: WM —: UM 3 m — — _ - * * — — 4.
— WW W % f l H n D Erhållas omgående till nedanstående pris inom Sverige: Bluslif 40 öre, Expedieras portofritt inom Sverige om rekvisition åtföljd af likvid insändes till Kjolmönster utan släp 50 öre, Prinsessklädning 75 öre, Reformdräkt Norrlandsgatan 16, Stockholm, 75 öre, Barndräktmönster 50 öre, Kragmönster (PeUerin; 50 öre, Kappmönster 60 öre, Nationaldräktmönster 1 kr.
m WWm WU mm P T 1 1 Ml i r f l P p u l a l i l U i t u I y l e II * * Mönster kunna äfven bestallas efter andra än våra modeller.
Beställ- s k a i: d å ^ f ^ t ^, ^ ^ ^ — 325 — 0 0 ^ P r i s e t ä r d å i ti " KOI.
* HflfinQTDPQTTQPQtl iiiUIiaicl d l l d l Dii I it flin u l l l b.
;
D e n g u l a ä r s o l e n s, v å r b l o m m o r n a s och gul- d e t s färg.
A l l t s å d e n lifgifvande r i k e d o m e n s och d e n färg, som s k i m r a r så väl i r i k e d o m e n s s a l a r som o m k r i n g d e n e n k l a s t u g a n, d ä r m a s k - r o s o r n a g l ä n s a och l y s a i d e t fuktiga g r ä s e t.
D e t g r ö n a ä r n a t u r e n s f e s t d r ä k t, den s m e k e r ö g a t och l u g n a r s i n n e n a.
D e n h a r o c k s å blif- vit k a l l a d h o p p e t s, d e t evigt å t e r k o m m a n d e, d e t evigt p å n y t t f ö d d a.
V ä l a t t d e n s v a r t a färgen b ö r j a t ge v i k a.
Den har sannerligen passat pessimismens tide- hvarf.
J a g vill i n t e n e k a till, a t t de s v a r t a d r ä k t e r n a b å d e ä r o p r a k t i s k a och d i s t i n g e r a d e, m e n h u, så de k u n n a s k r ä m m a.
Har man inte s e t t s v a r t p å l ä n g e, så får m a n en r i k t i g s k r ä c k i b l o d e t vid a n b l i c k e n af en d y l i k.
I synner- h e t af s o r g d r ä k t e n.
M ä n n i s k a n ä r en u n d e r l i g v a r e l s e.
H o n är i s a n n i n g m y c k e t ovis, e h u r u hon t r o r sig m o t - satsen.
Och d e t ä r så m y c k e t, h o n a l d r i g reflekterar öfver, t y då s k u l l e åtskilligt bli annorlunda.
S å t. e x.
de ä n n u h ä r g ä n g s e svarta sorgdräkterna.
K a n n å g o n n e k a till a t t, om n å g o n s i n en m ä n n i s k a behöfver u p p - m u n t r a s för a t t r a k t af ej f ö r i n t a s g e n o m en s o r g, s å ä r d e t v ä l, n ä r en k ä r a n h ö r i g eller v ä n h a r l ä m n a t oss för alltid.
I s t ä l l e t för a t t d å m e d h e l a sin vilja försöka s k i n g r a sor- gen och v e m o d e t m e d å t m i n s t o n e g l a d a f ä r g e r — t y ljusa färger å s t a d k o m m a m e r a glädje än n å g o n a n a r — k l ä r h o n sig i s v a r t a h u c k l e n för a t t ä n n u m e r a f ö r d y s t r a s och för a t t så l ä n g e som möjligt h a s o r g e n för ö g o n e n.
I n g e n k a n j u j a g a s a k n a d e n s s o r g p å flykten.
Den ä r n o g bofast i h j ä r t a t i alla t i d e r, m e n d e t är ens p l i k t a t t å t m i n s t o n e l ä t t a p å den s å m y c k e t s o m möjligt.
Behöfva i n t e de lefvande h e l a ens k r a f t — s k a l l m a n offra d e n åt de d ö d a, som m a n ej m e r a k a n h j ä l p a.
O, h u r u dåraktigt!
Och för öfrigt — ä r ej d e t n v i t a m e r a d ö d e n s färg?
V i n t e r n s h v i t a b å r t ä c k e och d ö d e n s h v i t a k i n d e r v i s a oss d e t t a.
S k u l l e m a n å t m i n s t o n e ej k u n n a u t b y t a den s v a r t a s o r g d r ä k t e n m o t d e n h v i t a — som d e t j u o c k s å b r u k a s i ett och a n n a t l a n d?
D e t skulle i all s y n n e r h e t om s o m m a r e n v a r a m y c k e t m e r p r a k t i s k t och hälsosamt, t y svart är j u hart när omöjligt.
F ö r öfrigt sörjer m a n ej m e d k l ä d e r n a, m e n för a t t u t r e d a den s a k e n behöfdes en a r t i k e l för sig.
ANNA TÖRNSTRÖM.
Biskop Roggcs tofflor.
E f t e r en s ä g e n från S t r ä n g n ä s af J u l i a S v e d e l i u s f. v o n H e i j n e. '
/ STRÄNGNÄS DOMKYRKA förevisas i " Rogges * kammare ' ' hans broderade fotbeklädnad, som för sin ålder och märkliga historia prisbelönades på världsutställningen i Paris.
i &amp; ET HVEN och tjöt, då stormilarna svepte kring den D gamla domkyrkan och de frostbitna löfven dansade i hvirflande fart kring hörn och utsprång för att packa sig till en brun knastrande massa i vinklar och vrår emot läsidan.
Mälarvågorna slogo mot stranden, det brusade och dånade som i upprorisk vrede, det klirrade mot strand- stenarna som af krossadt glas, då vågorna vräkte is- sörja i vassen.
Det var en natt för tjufvar och troll.
Folket, som bodde i de låga husen vid Västerviken, hade af fäderneärfd vana gjort ett korstecken i luften, då de lade haspen öfver fönsterluckan.
De trodde det skulle hindra storm och eldsolycka.
De mindes allt för väl, hur eldgnistorna hade flugit och tändt gård vid gård en liknande stormnatt.
Vedskutorna, som fört timmer upp till Stockholm, hade ej vågat sig ut på Granfjärden, utan ankrat bakom udden.
Skepparen hade läst undan det starka hembryggda ölet, för att folket ombord skulle vara lätt väckta och tilltagsna, om ankarkättingen sprang nattetid.
BISKOP ROGGES KAMMARE I STRÄNGNÄS ' DOM- KYRKA.
Det rasslade och slog i tackel och tåg kring bär- gade segel.
Inne i domkyrkan suckade det tungt ibland hvalf- ven, det sjöng i de blyinfattade rutorna.
Vid prinsessan Isabellas sarkofag hade man några dagar förut hängt en krans af sammanbundet lingonris.
För vinddraget slog kransen jämna, hårda slag mot den hvita bildens pipade marmorkjortel.
Men det fin- mejslade barnansiktet log tryggt.
De alabasterhvita händerna voro knäppta i evig bön.
— — Vid skenet af ett hemstöpt vaxljus satt mäster Lars i biskopsgårdens gafvelrum.
Med hufvudet i händerna lutade han sig ner öfver ett med ilbud från Stockholm kommet pergamentsbref, med vidhängande kungligt sigill.
Brefvet var från drottning Kristinas skrifvare, och dess innehåll tycktes sätta myror i hufvudet på den vällärde magister Lars.
" Om två dagar resa vi, " läste han, " dessförinnan måste de vara här, på allernådigaste befallning varder detta Eder till all efterrättelse meddeladt. "
Då biskopen i Strängnäs läst detta bref, hade han i vredgad ton utropat: " Nej, vid min kräckla, detta kom- mer att ske!
Förr må hon hos påfven i Rom utverka, att bann- strålen träffar mitt hufvud, än jag böjer mig för denna förryckta kvinnonyck! "
Biskopen hade ej fäst ringaste afseende vid de ord, hvarmed brefvet slutade: " Om reliken skattas för högt att frivilligt utlämnas, så är drottningen villig, att till det bud, som öfverbringar den, betala den summa i reda pengar, som önskas, och skulle säkert den i Her- ranom afsomnade Biskop Rogge mer akta, att kyrkans kassa starkes till gagn och fromma för församlingens fattiga, än att hans fotbeklädnad gömmes inom kyrkan ".
Vidare hade vidlyftigt ordats om, huru väl drott- ningen hade sig bekant, att biskop Rogge högt aktats af den helige fadern.
Emedan så varit fallet, önskade drottningen få nalkas hans heliga stol, iförd samma skor, hvilka Strängnäs fromme biskop burit den gång, han knäföll i Rom, när drottningen nu ville föra ett Gudi behagligt lif bland fromma trossyskon.
Mäster Lars vek ihop pergamentsbrefvet, reste sig med möda och gick långsamt fram till fönstret, som vette ut åt sjön.
Det knakade i poppelgrenarna utanför, och det drog från fönstret, så att den gula ljuslågan fladdrade i tenn- staken, som stod på furubordet.
Det var ett mycket torftigt rum, som biskopen gett sitt skrifvarbiträde.
De få enkla möblerna vittnade om stor torftighet, de voro illa skamfilade af tid och van- vård.
Lars stod och stirrade ut i nattmörkret och tänkte på, hur många som få bo i fattigdom vägg i vägg med gyllenläder och sniderier.
Hur hade han inte arbetat och knogat i sin dar!
Slitit ut både kropp och själ i detta lefvernets bekym- mer och för hvad lön?
Ända till denna hväll hade han knogat på utan tanke att någonsin kunna få det bättre.
Han hade aldrig sett någon annan möjlighet än sitta och skrifva mot husrum och vedbrand som lön.
Hur det skulle bli när pennan föll ur den redan darrande handen, därpå hade han aldrig funderat.
Hvem var det väl, som ingett honom denna tanke, som sedan några timmar borrat sig allt djupare in i hans medvetande?
Hela hans lif skulle i ett slag kunna omgestaltas.
Han skulle inte vidare behöfva gå omkring i sin blank- nötta kappa och buga och truga för några ränte- dryga daler.
Hela lifvet skulle ljusna, det fattiga skrifvarbiträdet — 326 — skulle få anseende, man skulle inte längre se ned på honom, som aldrig förmått klättra högre upp.
" Herre Gud, " pustade han, " inte förmenar väl du fågeln att plocka bär ur körsbärsträdet, fast han gör sig till tjuf efter människors sätt att tänka.
Du ser att ingen blir fattigare, men fågeln slipper svälta ihjäl.
Om jag nu vinner mig en summa pengar, hvem skadar jag därmed? "
Till slut började mannen vid fönstret nästan småle.
Han såg sig själf i stånd att hjälpa andra — han, hjälpa andra, åh!
— Ett djupt förlösande andetag blan- dades med stormtjutet utanför.
Hur underligt hade inte allt länkats.
Hade han inte kvällen förut fått tillstånd att resa öfver till Selaön och stanna borta tre dar för att ordna med stackars mors begrafning.
Ingen skulle således fästa sig vid hans frånvaro.
Att få kistan i jord tog föga tid.
Här var inte fråga om några utsmyckningar, minsann.
Sedan skulle han fortsätta till Stockholm, och dröjde det öfver med hemkomsten, fick han väl alltid finna på någon råd till undskyllan.
Nu hade han fått klarhet.
Ur den metallbeslagna portföljen framtog han ett pappersark af det slag, han använde vid renskrifning af cirkulär till stiftet.
I det han ersatte det nästan utbrunna vaxljuset med ett nytt, började han tala half- högt: " Gud hjälpe mig till lif och själ, att aldrig glömma ge kollekt i håfven, då sådan påbjudes för de fattiga. "
Gåspennan raspade medan bokstäfverna fylkade sig till ord.
Han upplyste i höfviska ordalag och såsom de voro skrifna i herr biskopens egen stil, att de omförmälda tofflorna voro sedan långliga tider skattade såsom en dyrbar klenod för kyrkan och församlingen.
De kunde ej med guld uppvägas.
Hur gärna man villfore drottningens önskan, kunde de dock ej utlämnas.
Efter mycken öfverläggning hade konsistoriet emeller- tid beslutat att borttaga den ena sulan, den till höger fot.
Densamma fot på hvilken biskop Rogge med all sannolikhet hvilat, då han böjde knä framför påfve- stolen.
En af alla högst betrodd person, mäster Lars Alsta- dius, gafs i uppdrag att öfverlämna densamma sulan, med det förbehåll likväl, att för ingen omnämndes hvad man sig sålunda med en af kyrkans skatter företagit.
Till utdelning bland de fattiga begärdes — — — här stannade pennan en lång stund, innan den rundliga summan nedskrefs.
Med hornlyktan gömd under den för vindfånget fladdrande kappan smög sig mäster Lars med ljudlösa steg ner för trappan och ut i nattmörkret och storm- vädret.
Gång på gång ville han snafva öfver grafhällarna.
Det var med nätt nöd han kunde ta sig fram uppför den branta kyrkogårdsbacken, som reste sig strax utanför biskopsgården.
Det gnisslade i den tunga ekportens gångjärn, då han ändtligen lyckats skrufva in nyckeln och öppnade.
De nyligen hvitmenade pelarna, som uppburo hvalf- ven, reste sig för hans blick som jättevålnader i lik- svepning.
Han skrämdes för det ekande ljudet af sina steg öfver stenhällarna, som buro inskriptioner och minnes- runor af i Herranom saligen afsomnade rättfärdiga män och kvinnor, de där redligen vandrat.
Hans hand darrade så, att hornlyktan svängde, medan han trefvade sig upp genom den smala trapp- gången till Rogges kammare.
Isande fläktar kommo honom att rysa.
Det var som hade osynliga skuggor trängt honom i vindeltrappan.
Så var han då slutligen däruppe.
Där i en nisch stod en Mariabild med barnet.
Den lille sträckte sina armar ut mot det tomma dunklet.
Där i en annan murad nisch stodo band vid band i hårda läderpärmar dyrbara handpräntade volymer.
Re- sultat af trägna arbetstider i denna afskilda kammare, där Rogge trängt djupt i forskning och vishet.
Lyktan kastade sitt flämtande sken öfver väggarna, då mäster Lars böjde sig öfver glasskrinet, där tofflorna gömdes, upptog den ena och lossade sulan.
Han måste oupphörligt hålla upp med arbetet; han vände sig om, lyssnade och ådern i hans panna svällde hög.
Hvilka syner kunna väl i hemskhet mätas med ett ondt samvetes skräcksyner.
— — — Om fyra dagar var mäster Lars hemma igen.
Hans gamla kappa var ersatt med en ny.
Ett ek- skrifbord prydde innan årets slut upp hans rum.
Men det förunderliga var att lifvet blef inte mer ljusfylldt för det.
Då han gick omkring i staden, blefvo de fattiga snart vana att berätta honom sin nöd, ingen hörde på som han, ingen delade så gärna med sig.
Då fattigmans välsignelse lästes öfver mäster Lars, hördes han bara sucka tungt och rufvande.
Inte förr än han låg i själatåget kände han det så lätt att lefva, att han vågade dö.
Så tung kan till och med en sula lägga sig på en människas samvete.
ää &lt;Sfmndv&lt; UR SKALL MAN arrangera den mera osynliga delen af sin toa- lett?
Hur skall man gå klädd " under "?
frågar en god del af mina korre- spondenter.
Det ser ut som skulle frågan kunna ha ett ganska allmänt intresse, och vara värd en liten utredning.
Några nya och epokgörande moder finns det ingen människa, inte ens i Paris, som orkar hitta på.
Antingen man är frusen eller varmblodig, gäller ett stort axiom öfver allt annat, och det är att underkläderna skola vara så lätta som möjligt, och att de skola lämna kroppen stör- sta möjliga frihet.
Med detta menar jag icke endast att man icke skall ha ett hårdt åtsit- tande snörlif, utan jag menar lörst och främst att dräkten i sin helhet skall vara så anordnad, att den gifver kroppen i sin helhet största möjligheter- na att " andas ".
Detta göra vi som bekant icke endast genom näsan, utan äfven till en ganska stor del genom huden, hvilkens funktioner i allmänhet äro synnerligen viktiga för hela människans välbefin- nande.
Det är mindre hälso- vådligt och dumt att ha ett kort snörlif, som en- dast sitter åt och häm- mar midjepartiets friafunk- tionerande, än att bära underkläder, hvilka i sin helhet kapsla in kroppen i ett ogenomträngligt och hindrande hölje.
Person- ligen är jag fast öfverty- gad om att svenskorna i allmänhet ha allt för myc- ket kläder på sig, och jag tror att både deras hälsa, 1.
Klädning af himmelsblå liberty, renlig- skärp och broderier i guld het, port- och blått, hatt med him- monnä melsblå plym.
och ut- seende skulle underklädernas vinna på en inskränkning antal.
Och nu till saken!
Som detta är menadt att vara en tisk anvisning, afstår jag från alla rapsodier öfver huru fina underkläder böra se ut, det får vara till en annan gång, och är i och för sig ett mycket långt och intressant ämne.
I vårt dyra och kyliga Sverige böra landets döttrar åsidosätta koketteriets mera subtila raffinemang och mangrant iföra sig s. k. kom- binations närmast kroppen.
Dessa skola vara långärmade om vintern, för att klädningslif- vens otvättbara foder icke någonstädes skall få tillfälle komma i beröring med den alltid i, verksamhet stadda huden.
Om somrarne, när det är varmt — fruktan svärd t varmt!
— och man snobbar med tvättbara blusar, är det lika nödvändigt att ha kombinationsutan några ärmar alls.
Man skall icke använda ylletrikå, och icke några andra fantastiska äm- nen heller, utan genast börja med bomull, både till sommar och vin- ter, men af en stadigare kvalitet till vinterbruk.
Numera finnas i alla större stockholmsaffärer flera prislägen att välja på.
Ofvanpå sinakombinations skall man under den varma årstiden bära ett snörlif och därofvanpå en underkjol, samt om blusen är genomskinlig en cache corset.
Och inte ett dugg mera!
Snör- lifvet håller jag på.
Kläderna sitta ej ordentligt eljes, och plan- schetten, hur tunn den än är, utgör en alltid närvarande var- ning till vederbörande att hålla sig rak.
Intet förargar mitt modekåsöshjärta såsom att läsa och höra alla de protester som från i hygien sakkunnigt håll publiceras mot " det farliga snör- lifvet ".
Om man prote- sterade mot de sekunda fabriksvaror som öfver hela landet föras i han- deln, kunde det vara nå- gon mening med det, men det kan omöjligen vara rätt att protestera mot föremål, dem man icke känner och aldrig sett.
Och än- nu så länge är det exem- pelvis säker- ligen endast ett försvin- nande fåtal landsortslä- kare, som sett ett ordentligt snörlif.
Ett] sådant kan till fsommarbruk vara utan några fjädrar alls, en tunn och böjlig plan- schett, samt en alu- miniumfjäder i ryg gen, är allt som be- höfs.
Lifvet får icke i så fall nå mer än 10 centi- meter ofvan mid- jan, men detta är tillräckligt.
Är man fet är en brösthål- lare i hvarje fall bättre än ett högt snörlif.
Med vin- Modell Drecoll.
Klädning af svarta och hvita chantillyspetsar, schal af grön silkesmusslin, broderad i guld.
terns tyngre kläder kan man lägga sig till med ett par fjädrar i sidorna, de kunna säkerligen ingen skada åstadkomma.
Själfva lifvets form skall vara så rak framtill och så väl byggd efter kroppen, att snörning omöjliggöres.
De gammalmodiga snörlif- ven med täta grupper fjädrar och tre fjädrar i hvarje grupp, äro lika förkastliga ur koketterisynpunkt, som ur den mera fruktade hygieniska.
Till vinterbruk äro de ofvan angifna plaggen till- räckliga, om man tillägger ett par benkläder, hvil- kas värmegrad får stå i direkt förhållande till hvars och ens frusenhet.
Äfven starkt anemiska och känsliga damer reda sig mycket väl med detta system, och de må bättre af det, rent sub- jektivt sedt!
GWEN.
Rättelse.
I ARTIKELN " Ett betydelsefullt 10-årsjubileum " i * föregående nummer uppgafs af misstag, att fröken Tekla Åbergs högre läroverk för flickor är statione- radt i Lund: skall vara Malmö.
De i sammanhang med artikeln reproducerade fotografierna härrörde från Rahmns atelier därstädes.
3, Modell Margaine Lacroix.
Klädning af rosafärgad gaze med under- klädning af skiftande silkesmusslin.
Tyllspets med silfverfransar.
— 327 —
Jakobs brunn.
I NDIANHÖFDINGEN Svarta Korpen ligger på magen i dörröppningen till sin wigwam och funderar.
Svarta Korpen har brunt, rufsigt hår, prydt med diverse tupp- och kråkfjädrar, och en liten stubbig hängklädning, som flaxar alldeles vildt för hvar gång den store höfdingen sparkar till med sina trinda, brun- stekta ben.
Ty Svarta Korpen är ingenting mer och ingenting mindre än en liten dam vid namn Anna-Stina, sex år och sex månader gammal, världens knubbigaste och argsintaste indianhöfding.
Svarta Korpens ögon stirra runda och fundersamma ut öfver gårdsplanen, bort emot den gamla trasiga brunnen vid brygghuset.
Där bakom på stallgården står tuppen och sprattlar i gödselstacken.
Allt emellanåt ger han till ett skrockande för att narra hönorna, att han hittat något extra delikat.
Svarta Korpen har för länge sedan genomskådat honom: om hon vore en höna, skulle hon aldrig, aldrig i världen tro på h o n o m.
.
.
Utanför vagnboden lyser det rödt i en skrefva mel- lan stenarna — det är de första smultronen för i år.
Svarta Korpen vet, att om hon inte tar af dem i kväll, kommer Karl Erik att få syn på dem.
Och då får hon ingenting med af dem.
Karl-Erik och tuppen ha onekligen litet tycke af hvarandra — lika viktiga och luriga och otäcka — ja, lika, lika otäcka.
.
.
Svarta Korpen hatar Karl-Erik.
Ty om Svarta Korpen gör sig en koja i båtskjulet under stora båten, som hon kan krypa in i hel och hållen, så bygger Karl-Erik sig en väldig stuga af ved inne i vedboden, där han kan stå rak — och hittar Svarta Korpen en död näbbmus, så hittar Karl-Erik en stor; fet kvarnråtta.
Tatuerar Svarta Korpen sig med körs- bärssaft, så sticker Karl-Erik sig med en knappnål och målar sig med blod — och flyttar Svarta Korpen upp klabbarna på sina styltor i jämnhöjd med magen, så flyttar Karl-Erik upp klabbarna på sina i jämnhöjd med näsan.
— Och så brunnen — å, hvad hon hatar Karl- Erik för den brunnen 1 Se saken är den, att Svarta Korpen älskar brunnen öfver allt annat där hemma på gården.
När ingen ser det, kan det hända, att hon smyger sig fram till den och stryker efter kanten på den så varligt och ömt, som om hon vore rädd att ta för hårdt i den.
Om kvällarna, när hon ligger i sin säng och kniper ihop ögonen och låtsas sofva, trippa alla hennes tankar på små lätta, nätta fötter dit ner, och så fort mamma låst dörren efter sig, är Svarta Korpen uppe ur sängen och framme vid fönstret och nickar godnatt åt brunnen.
Ty Svarta Korpen vet, att brunnen känner sig så ensam.
Den har ingen annan än henne.
Det är bara Svarta Korpen, som har reda på det, men hon vet, att brunnen är många, många tusen år gammal, ty i den var det, som Jakob vattnade sina kameler.
Svarta Korpen har läst i bibliskan om allt det där, och som hon aldrig i sitt lif sett någon annan brunn än den hemma på gården, så vet hon, att det måste vara just den, som menas.
Och hon förstår, att det måste vara svårt att bli så gammal, när ingen bryr sig om en.
Det är lustigt, att inte de stora begripa det.
Mormor, som är så gammal själf, och mamma s e ' n.
.
.
stora människor äro ändå bra konstiga — när Svarta Kor- pen blir stor, skall hon aldrig bli som de.
— Och aldrig, aldrig, aldrig skall hon tala vid en enda pojke, som heter Karl-Erik då.
.
.
Se Svarta Korpen var dum en gång och talade om för Karl-Erik om brunnen.
Det skulle hön aldrig ha gjort, för Karl-Erik har inte sinne för sådant.
Men han var så vek och så rar den där kvällen, han hade nyss fått stryk för att han ramlat i kanalen, och så hade Svarta Korpen i ett svagt ögon- blick anförtrott honom, att hon sett märken efter ka- melens fötter i sanden vid brunnen.
— Redigerad af E lisabeth Ö stman Inneh.
af Elisabeth Ostmans Husmo- derskurs i Storkholm.
FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR VECKAN 26 JUNI — 2 J U L I 1910.
SÖNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; omelett med stufvad kalf bräss; mjölk; kaffe eller te med smörgåsrån.
M i d - d a g: Klar buljong med sparrisknopp; kokt gös med smör och ä g g; persilje- fylld kalfbringa med legymer; citron- pudding med biskvier.
MÅNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; fiskpudding (rester från söndag) med skiradt smör; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Gratin p å buljongskött med steksås; nyponsoppa med.
grädde och skorpor.
Medan Svarta Korpen ligger där på mage och fun- derar, glömmer hon att hålla utkik åt brunnen.
Där smyger sig blekansiktet Karl-Erik, skinande af skade- glädje, öfver planen med sin halfruttna, stinkande kvarnråtta i fingrarna.
Han vet, att han inte kan reta Svarta Korpen värre än genom att stoppa ner den i brunnskaret.
Och med ett tjut, som kunnat väcka upp både Jakob och alla hans kameler, störtar han fram till brunnen, svänger råttan ett par hvarf i luften kring sitt hufvud och kastar så ned den i djupet.
och bak och och u p p och ner Och innan Svarta Korpen hinner tänka, är han uppflugen på brandstegen vid vedbodväggen — — — Men Svarta Korpen rufvar på hämnd.
När Karl-Erik kryper ner i sin säng den kvällen, ger han till ett vrålande af förskräckelse.
Han hade kört fötterna mot något mjukt och klibbigt.
.
.
kvarn- råttan, som Svarta Korpen fiskat upp.
— — Men rundt om brunnskaret luta prästkragar och blåklockor hufvudena mot hvarandra.
Svarta Korpen har klädt hela brunnen i blomster- skrud för att trösta den för förolämpningen med kvarn råttan.
INGAN TIBELL.
bland är k v i n n a n Den lärda Man ut vände smula och in p å på hår, vid blefvo deras egna ganska i deras grått.
tröttnat häftigt s å blef det vidt hade, möda.
grå i synen gråa hjärnbark och opponera, eller — kapuschonger Och när m a n så k r i s t n a kanoniskt apokryflskt de y n g r e gråa en symfoni protestera, allt allting denna och t a n k a r n a i hjässor saken.
alla k y r k o f ä d e r gråa andra kala klok.
gråare Och filosofera kvinnofrågan, itu med på lika som och — möte, sammanträdde med tog fram var blef ä n n u ett formulerad: samlingen anda Den annat så å r efter K r i s t u s i Mäcon människa?
och kristlig och man hölls och präster enkelhet på att — diskutera insistera och lärdt bredt orera, citera som ock hedningar röstning m.
fl., af.
Huru höja uärf folks arbetsglädje?
ETT KAPITEL I EN NATIONELL LIFSFRÅGA. '
Å LYDER PRISÄMNET för augusti i vår serie " .arets tolf — Och ja- och nejsvar r ä k n a d e s m e d kapitel " och uppmana vi alla dem af våra läsare, som ha något att säga i frågan, att genom Idun framlägga spänning.
detta för vår läsekrets.
Täflingsartikel, som icke gärna i lä » gd bör öfverskrida 4 Idunsspalter, insändes till Iduns redaktion, Stockholm, senast den 30 juni och förses med M e d en r ö s t s ö f v e r v i k t — en vox humana påskrift: " Iduns artikrltäfling ".
För den enligt redaktio- b e s v a r a d e s m e d ja d e n s v å r a f r å g a n.
nens åsikt bästa artikeln utfästes ett pris af S ETT HUNDRA (1 0 0) KRONOR och den prisbelönade uppsatsen inflyter i något af Iduns augustinummer.
Stockholm den 1 juni 1910.
RECEPT: Redaktionen af T i l l f o r m e n: ty msk.
smör (10 gr.), 2 msk.
stötta skorpor.
B e r e d n i n g: Smör och mjöl sam- manfräsas, gräddmjölken tillsättes, litet i sänder under flitig rörning, hvarefter afredningen får e t t godt uppkok och hälles upp a t t kallna.
Den fint sön- derplockade fisken nedröres i den kalla smeten jämte äggulorna, en i sänder.
Den afsmakas med kryddorna och sist nedskäras de till hårdt skum slagna ägghvitorna.
Massan slås genast i smord och brödbeströdd form och gräd- das omkr. l % tim. i ordinär ugnsvärme.
Puddingen serveras genast den tages u t ur ugnen med smält smör, champinjon- eller kräftsås.
2 1 Gratin på buljongskött (f. 6 pers.).
V2 kg.
buljongskött, 1 röd- lök, 3 msk.
smör (60 gr.), 2 kkp.
bul- jong, salt, hvitpeppar.
Potatismos: 1 lit.
potatis, 1 kkp.
mjölk, 2 msk.
smör (40 gr.), salt, socker, 2 msk.
s t ö t t a skorpor, 1 msk.
rifven ost.
T i l l f o r m e n: / msK.
smör (10 gr.).
B e r e d n i n g: Köttet hackas groft Löken skalas, hackas fint och brynes i smöret tillsammans med köttet, hvar- efter buljongen och kryddorna tillsät- tas.
Potatisen råskalas, kokas i vatten och pressas genom purépress eller mo- sas sönder med en gaffel.
Mjölken ko- kas upp ' och tillsättes jämte 1 msk.
af det kalla smöret samt kryddorna och moset arbetas med gaffel, tills det lik- nar skum.
E t t eldfast fat eller en paj- form smörjes med smör, köttet lägges i och utbredes jämnt.
Potatismoset läg- ges ofvanpå och anrättningen strös öfver med de stötta skorporna och den rifna osten samt belägges med re- sten af smöret, fördeladt i flockar.
Gratinen sättes in i ugnen a t t få vacker ljusbrun färg.
Den serveras med ski- radt smör eller steksås.
1 2 F i s k p u d d i n g (f. 6 — 8 pers.) 130 gr. smör, 130 gr. hvetemjöl, 7 del.
gräddmjölk, / lit.
kokt fint sönder- plockad kabeljo eller färsk fisk, 6 I n k o k t b r a x e n (f. 6 pers.).
2 ägg, 1 liten msk.
salt, 1 msk.
socker, kg.
braxen, 2 msk.
salt, 1 tsk.
ättika, V tsk.
hvitpeppar.
1 biskopar ÅTTIFEM — ut C i t r o n p u d d i n g (f. 6 pers.).
Ska- let och saften af / citron, 4 äggulor, 150 gr. strösocker, S / - 2 del.
tjock grädde, 7 blad gelatin, 2 msk.
varmt vatten.
B e r e d n i n g: Citronen t v ä t t a s ren och torkas.
Skalet afrifves n ä t t och saften pressas ut.
Äggulorna och sock- ret röras i 20 min., citronskalet och saften tillsättas jämte den till hårdt skum slagna grädden.
Sist nedröres det sköljda och i det varma vattnet uppj- lösta gelatinet.
Krämen hälles i vat- tensköljd och sockerbeströdd form och får stå på kallt ställe a t t stelna.
Då puddingen skall serveras lossas den från kanterna och stjälpes upp på flat glasskål samt garneras med biskvier.
1 där väl!
i all s i n HAFREGRYN - HAFREMJÖL 2 HUNDRA året att reda TISDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; hachis på kalf med förlorade ä g g; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Ox- hvarje dag bör N i äta svanssoppa; inkokt braxen med grädde och pepparrot samt potatis.
ONSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; bräckkorf, med stekta, ä g g; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Svinkarré, stekt som vildt med brynt potatis och lingon; surmjölk å la Svanhild.
TORSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord: hafregrynsgröt med mjölk; sillgratin; ä g g; kaffe eller te.
M i d d a g: Grön- soppa; syltpannkaka.
och Ni grundlägger därmed Eder FREDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; kall svinkarré (rester från onsdag) med hälsa.
brynt potatis och lingon; mjölk; kaffe Specialegenskaper: Genom den gul- eller te.
M i d d a g: Makaroni pudding aktiga, mineralrika proteinhinnan: med skinka; rabarberkräm med mjölk.
närande, dryga, fin smak — LÖRDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; Tillverkas under läkarekontroll.
— uppstekt makaroni pudding (rester från fredag); ä g g; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Sillpudding med äggstan- ning; äggmjölk med skum.
1 FEM märk A, som Karl-Erik skrattade!
Han vred sig och slog sig på knäna och skrek och vrålade som en besatt — och se ' n dansade han rundt af bara förtjusning.
.
.
Svarta Korpen blef mörkröd i ansiktet af ilska vid blotta tan- ken på d e t.
.
.
och ofrivilligt tog hon sig ett tag om kinden för att känna på skråman efter Karl-Eriks nag- lar.
Men Karl-Erik hade då fått sig sin beskärda del, han också — Svarta Korpens tänder voro hvita och hvassa, och hon var inte den, som drog sig för att begagna d e m.
.
.
TILL FRUKOST KÖKSALMANACK En liten kvinnofråga.
2 2 — 328 Så var för mer Men då kvinnan än människa tretton s ä g, hur är runda det som — mannen sekler sedan.
FRIDA LANDSORT.
nu?
Idun.
IV2 lit.
vatten, 4 kryddpeppar korn, 1 lagerblad.
T i l l g e l é e t: 1 lit.
fiskbuljong, 4 blad gelatin, 2 msk.
vatten, 1 ägghvita.
T i l l g a r n e r i n g: Dill.
B e r e d n i n g: Fisken fjällas, urta- ges, sköljes mycket väl och torkas med en fiskhandduk.
Den ingnides med hälften af saltet och ä t t i k a n samt ska- res i bitar.
" Vattnet kokas upp med hälften af saltet och fiskbitarna iläg- gas, och fisken får sakta koka omkr. 15 min.
eller tills fenorna lossna.
Fi- sken lägges genast i vattensköljd bleck- eller porslinsform, gamerad i botten med dillkvistar.
Fiskbuljongen påsät- tes tillsammans med det sköljda och i 2 msk.
hett vatten upplösta gelatinet.
När blandningen ä r het, ivispas de till l ä t t skum slagna ägghvitorna, och ge- léet får under vispning e t t uppkok.
Det silas därefter genom en i hett vat- ten urvriden servett och hälles öfver fisken.
Den ställes på kallt ställe, och när geléet stelnat, uppstjälpes fi- sken, garneras med dill och serveras med grädde och pepparrot eller skarp- och mjöl sammanfräsas, köttjusen och köttextraktet tillsättas litet i sänder, under rörning, och såsen får koka 10 min., hvarefter grädden ihälles och såsen afsmakas med sockret.
S u r m j ö l k å l a S v a n h i l d (f. 6 pers.).
1 lit.
sur mjölk, tyg lit.
sur grädde, 6 — S msk.
godt rödvin.
B e r e d n i n g: Mjölken och grädden vispas till skunl samt afsmakas med rödvinet.
Serveras med sockerskorpor eller biskvier.
M a k a r o n i p u d d i n g med skin- k a (f. 6 pers.) 2 kkp.
» idealmaka- roner », vatten, salt, 1 liter mjölk, 4 hg.
rökt skinka.
Till ä g g s t a n n i n g: 3 ägg, 3 små kkp.
gräddmjölk, salt, (socker).
T i l l f o r m e n: 1 msk.
smör (20 gr.), 2 msk.
s t ö t t a skorpor.
B e r e d n i n g: Makaronerna sköljas och förvällas hastigt i kokande, saltadt vatten samt kokas mjuka i mjöl- ken.
Skinkan skares i små tärningar och blandas väl med makaronerna och äggstanningen, som beredes på vanligt sätt.
Massan hälles i smord och bröd- S v i n k a r r é s t e k t s o m v i l d t beströdd form och gräddas i ugnen (f. 6 pers.).
IV2 kg.
fläskhare (med omkring / o HV« ben), 1 hg.
spåck, / msk.
salt, / tsk.
hvitpeppar, 1 msk.
smör (20 gr.),, j.
I (f. 6 pers.) 5 1 kkp.
vatten, 3 kkp.
mjölk, tyg m s ' ' c (omkring 7 hg.
), soja.
&gt; krossockcr, lty S å s: 1 msk.
smör (20 gr.),.
.
y V - 1 3 ^ * ^ 0 * ' - mjöl, köttjus, 1 msk.
köttextra " C&gt; _vSvÄ - tfP^ rtabarbern sköljes del.
tjock grädde, 1 tsk.
socker.
5 \, 1 ÄSftTÄs mycket t u n t och Beredning: Fläskharen tvättas skarts 1 1 cm.
långa bitar.
Af sockret med en duk doppad i hett vatten, och vattnet kokas en klar lag.
rabar- bultas lätt, befrias från d e t mesta fett bern ilägges och får koka, tills den är och späckas om så önskas, samt ingni- mjuk, men ej faller sönder.
Mondarriin- des med salt och peppar.
Smöret brynes mjölet utröres med d e t kalla vattnet i en stekgryta, köttet nedlägges och bry- och tillsättes, hvarefter krämen får nes väl på alla sidor, hvarefter det spä- koka under rörning i 5 min.
Den upp- des med det kokande vattnet, mjölken hälles i en med ljumt vatten sköljd och sojan och får sakta steka med glasskal och beströs med strösocker for t ä t t slutet lock, tills k ö t t e t ä r mört.
a t t ej bilda skinn.
Serveras med vispad Det upptages, lossas från benet och grädde eller mjölk.
skares i tunna skifvor, som hopläggas och serveras upplagda på benet.
Kött- jusen silas och skummas noga.
Smör l 1 1 2 4 1 r 2 2 m s k v a t t e n
