# ID: svediakorp-per1881
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1910
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 17,916
# sentences: 1,136
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 19 (1218) 23:DJE SÖNDAGEN DEN 8 MAJ 1910.
HUFVUDREDAKTÖR OCH ANSV.
DTGIFVARE: JOHAN NORDLING.
Våra amerikans Ha gäster Cxpresidenfen ocfj fru Tfjeodore Hooseveff.
ARG.
En titt i den japanslcbrittiska Japan i Europa.
utställningen i London.
A LLA HA vi i våra dagar läst något om Japan och dess befolkning.
Otaliga rese- närer i fjärran östern ha sökt skildra detta " land af grönska och skugga ", såsom Pierre Loti utropar, denna natur, hvilken, säger Kip- ling, ingen konstnär någonsin kunnat tillfyllest- görande återgifva, ingen skald beskrifva.
För oss har också " Den uppgående solens land " fått något af sagans skimmer öfver sig, och den bild, vi göra oss däraf, har både något af det dekorativa och pittoreska, vi återfinna i de japanska tuschteckningarna och lackeringarna, och det storslaget romantiska, dessa stora japanska landskapsmålare, en Hokusai, en Hiroshighé för- stått gifva uttryck åt.
Och hur underbart före- faller det oss icke också, att pagodernas och tem- pellundarnas land nu äfven blifvit fabrikernas och järnvägarnas, att dess befolkning, hvilken vi för F R Å N JAPANSKA UTSTÄLLNINGEN I LONDON.
endast en kort tid sedan ville döma som hälft barbarisk, redan efter en omkring fyrtioårig renässanstid varit i stånd att mäta sig med de europeiska makterna i industriellt såväl som i krigiskt hänseende, när det gällde att mot främ- lingarnas intrång sätta en inhemsk och ädel kultur eller en väpnad armé.
För första gången skall nu också öster- och västerländsk kultur mötas på neutral mark inom vår egen världsdels gränser, och vi skola få tillfälle att midt inne i den världsstad, där vårt moderna lif pulserar som allra ifrigast, beundra det mest utsökta, den japanska natio- nen framalstrat på alla områden af modern civilisation.
I dessa dagar öppnas nämligen under den kej- serliga japanska regeringens auspicier den ja- pansk-brittiska utställningen på Shepherds Bush — den plats, där den fransk-brittiska utställ- ningen af år 1908 afhölls — i London.
En af utställningens största attraktioner bli kanske de japanska trädgårdarna, så olika mot allt, hvad vi äro vana att se i denna väg och i många afseenden ytterst karaktäristiska för det japanska folkets smak och läggning.
Ej väl hafva vi lämnat bakom oss den buller- samma världsstadens trafik och oro och trädt in genom den ståtliga, i Myajima modellerade entrén, förrän vi som genom ett sannskyldigt trolleri finna oss försatta till den kanske vack- raste af alla Japans underbara trädgårdsanlägg- ningar, Myajimaträdgården, med dess leende sjöar, hvilkas klarblå vatten smeker foten af de mossbelupna gamla templen och porthvalfven, och med dess sakta sluttande höjder, betäckta blomsterbukett, som i en enda krysantemum- eller kameliablomma finna anledning till en djup och andaktsfull meditation, som älska sina blommor likt lefvande väsen och med sådan ömhet att de, när en mycket älskad blomma dör, lägga henne att hvila vid en fridfull flods stränder!
Som vi veta, har äfven den japanska bil- dande konsten utöfvat stort inflytande på den västerländska.
Under 1800-talets senare hälft var det företrädesvis konstnärer tillhörande den franska och brittiska skolan, som togo intryck däraf — vi behöfva endast nämna namn så- dana som Aubrey Beardsley, Manet och andra af impressionisterna.
Af stort intresse och icke ringare betydelse för vår egen konst lär därför den afdelning af utställningen bli, hvilken om- fattar den japanska konsten, hvars mästerverk, 1.
ETT BUDDHATEMPEL.
2.
INGÅNG TILL ETT TEMPEL.
4.
D E T HELIGA SKRINET.
med dessa vördnadsbjudande, evigt gröna pinjer, hvilka icke få fattas i någon japansk trädgårds- anläggning.
Liksom japanen är mästare i att återgifva detaljer ur naturlifvet, så förstår han också som ingen annan att utmejsla miniatyrer efter naturen, och ett prof på denna hans utomor- dentliga skicklighet ha vi i de två små förtju- sande miniatyrträdgårdar, som sändts till ut- ställningen från Tokio.
Sträckande sig öfver ett område af 7 fots bredd och 12 fots längd, äro de noggranna och mycket vackra kopior af verkliga trädgårdar.
I den ena af dem finna vi en exakt reproduktion af det ryktbara Kin- kakujitemplet i Kyoto, hvilket tack vare an- ordningen af grundpålarna synes flyta på vat- tenytan, såsom vår illustration visar.
Dessa trädgårdar äro ägnade att ge oss en före- ställning om japanernas intima förståelse af och innerliga kärlek till naturen.
Gent emotdessamed konstnärlig fulländning utförda reproduktioner efter naturen måste våra egna trädgårdsanlägg- ningar framstå som med omsorg företagna ur- val ur en väl illustrerad blomsterkatalog.
Men så har också intet folk — möjligen grekerna undantagna — varit mera genomkultiveradt än det japanska i sitt skönhetsbehof, som tränger ned i alla lifvets förhållanden och är förenadt med en fin samhörighetskänsla med naturen.
Hvad skola icke dessa människor ha att lära oss om skönheten och naturen, som under den vackra årstiden reda sina hem bland skogens blommande fruktträd, som kunna använda tim- mar för att framkalla den största möjliga skön- hetsverkan och harmoni vid ordnandet af en 3.
KINKAKUJITEMPLET I KYOTO.
eller åtminstone några af dem, nu för första gången lämna Japans gränser.
En scen, framtrollad direkt ur den japanska sagodiktningens och folkpoesiens rika skatt- kammare, erbjuder oss " Barnasjälarnas grotta ".
Det finns, säger den japanska legenden, en ö i norr, där de döda barnens själar pläga sam- las för att leka och dansa.
Endast tre eller fyra dagar på året, då vinden blåser åt ett visst håll, är det möjligt att beträda denna grotta.
I dess djupa och mystiska dunkel ler mot oss Jizos ljufva barnaansikte — Jizo, de små barnens milde gud.
I ett hörn af grot- tan blir du varse en rad små sandaler, hvilka fromma och kärleksfulla mödrar ställt hit, att ej deras små måtte behöfva såra de späda fötterna mot klippornas stenar och sandens grus.
Och böjer du dig tillräckligt djupt ned mot grottans botten, skall du där också finna aftryck af små barnafötter i sanden.
Liksom den japanska folktraditionen är na- turligtvis äfven Japans historia representerad.
Tolf storartade tablåer framställa för oss olika skeden af nationens historia från 2,500 år till- baka i tiden, i det de söka måla tidens arki- tektur, klädedräkt, seder och historiska prägel i allmänhet.
Särskildt intressant är kanske den femte i ordningen af tablåerna, hvilken illustre- rar den för sitt kvinnovälde utmärkta Fujiwara- perioden.
Symbolen för detta tidehvarf har lyckligt funnits i framställningen af en ädlirg, som jämte flera damer njuter af en lustfärd i en härlig trädgårdsanläggning.
Det kvinnliga könets inflytande i Japan har för öfrigt alltid varit stort, och det är ej mer De som köpa utaf R o s e n f o r s h a f r e g r y n och H a f r e - S u n d h e t s m j ö l få alltid full valuta för sina penningar.
Tillverkas under läkarekontroll och erhålles uti alla välsorterade sp e c eri af f äre r. PARTILAGER I STOCKHOLM HOS AKTIEBOLAGET WAHLUND &amp; GRÖNBLAD.
VÖRDSAMMAST A k t i e b o l a g e t R o s e n f o r s B r a k &amp; N y a V a l s k v a r n a r, R o s e n f o r s.
— 234 • — INREG.
VARUMÄRKE.
än en skyldig honnör åt allt hvad de japanska kvinnorna uträttat för sin nation, att en af ut- ställningens mest vidtomfattande afdelningar ägnats åt deras verk.
Bl.
a. beredes oss här tillfälle att få en öfverblick af " Röda korsets " verksamhet i Japan, och en jämförelse mellan hvad de europeiska och japanska kvinnorna ut- rättat i sjukvårdens och den allmänna barm- härtighetens tjänst skall förvisso icke utfalla till de senares nackdel.
Kejsarinnan själf har gifvit sina undersåtar det mest lysande exempel i sitt uppoffrande och omsorgsfulla arbete för sårade och sjuka soldater; och äfven japanerna ha sin Florence Nightingale i en miss Sawaii, som under det rysk-japanska kriget gjorde den japanska armén ovärderliga tjänster som sjuk- sköterska och vårdarinna.
Hon fick också mot- taga otaliga bevis på soldaternas tacksamhet, såsom icke mindre än 50,000 brefkort och en oräknelig mängd presenter af delvis ganska egendomlig beskaffenhet, såsom afskjutna ge- värskulor och bomber, hvilka gräfts upp ur slagfältet.
Flera af dessa besynnerliga gåfvor visas på utställningen.
Äfven få vi på utställningen tillfälle att kasta en blick i Nippondöttrarnas intimare lif.
Vi få se, hur de ha inrättat sitt hushåll och hur de själfva älska att kläda sig vid festliga till- fällen och i hvardagslag.
Utsökta samlingar af spetsar, broderier och väfnader ge oss prof på deras skicklighet i handarbete och textil- konst.
Slutligen kunna vi här äfven få ett begrepp om den uppfostran, man ger den unga japanska flickan, och olika sidor däraf, såsom musik, blomsterdekorering och konsten att ser- vera te — hvad det sistnämnda beträffar, ha vi tillfälle att i det japanska tehuset beundra den utmärkta färdighet, hvarmed de unga ja- panskorna förstå att utföra det invecklade ce- remonielet vid teets serverande.
Skola vi där- för lära oss bättre förstå dessa små graciösa varelser, hvilka " småle som det blommande plommonträdet ", äro ömtåligare än glycinträdets blekvioletta blommor och tålmodigare än den mörkhyade pinjen?
De japanska kvinnorna ha emellertid ej ut- trängt sina europeiska systrar från ett rum på utställningen: Den afdelning, som ägnats åt engelska damtoaletter, torde skola lämna bevis på, att England ej längre vill stå efter Paris eller Wien i fråga om moderna-.
Här har ett synnerligen lyckligt uppslag användts, i det man i olika tablåer, lämpade för framhäfvande af de ifrågavarande toaletterna, framställer en societetsdams lif från den första gång hon så att säga utgör medelpunkten i en officiell cere- moni — dopet — till dess hon som en vörd- nadsvärd och åldrad dam bland barn och barn- barn intager hedersplatsen vid en familjefest.
Sålunda få vi se henne iförd den eleganta toa- lett, hvari hon presenteras vid hofvet, i bröl- lopsklädning, i riddräkt såsom deltagare i ett jaktparti o. s. v. Slutligen komma att i juni och juli hållas trenne föreläsningskurser, behandlande kvinnans verksamhet och inflytande på olika områden, såsom inom det politiska och kommersiella lif- vet, på filantropiens fält, som trädgårdsmästare och jordbrukare o. s. v. Till föreläsningarna i sistberörda ämnen komma äfven att sluta sig föredrag om biskötsel, hönsafvel och andra jordbrukets och trädgårdsskötselns binäringar.
Också få vi anse, att den japansk-brittiska utställningen i London blir högeligen intres- sant icke blott i betraktande af de natio- ners egenart, som deltaga däri, utan äfven emedan den så fullständigt som möjligt söker påvisa de insatser, kvinnan gjort i den mo- derna kulturen.
E B B A THEORIN.
BEGÄR ALLTID ^ IT fl P V T T M: L \ 1 I 1 1 L \ II; blir det skam att vara människa, ty då ha " Riddarpojkarnes sång / ' då vi sjunkit långt nedom djuren.
Jag " riddar- talar inte om männen.
De ha ju sin JOHAN NORDLINGS dikt till och egen om moral, utvidgad för att gifva spel- Jpojkarne ", hvilken, gått genom snart sagdt hela enkom rum åt deras köttsliga begärelser.
Det är möj- svenska pressen, har visat sig slå ligt an att i en hög grad stor del af dem med förnöjelse ser och ej minst ha svenska musici tilltalats af dess att fältet blir ännu friare, förpliktelserna ännu friska stämning.
Sålunda ha talrika tonsättningar mindre, som banden utvalt reducerade till noll.
Jag talar af dikten redan ingått till författaren, i de ärbara flickornas namn, vi som skatta ren- och i detta nummer publicerat en af dem, en synner- som vår Norén, dyraste klenod.
Vi som rysa ligen anslående komposition af heten Richard tillbaka för att gif^a N. oss, vi som veta att den prost och kyrkoherde i Torsiuna.
stora Kyrkoherde eviga kärleken måste vakna till flammande tillhör, som bekant, en af vårt lands mera populära innan vi stiga öfver tröskeln till det om- och produktiva sångkomponister lif, och särskildt har råde, där vi aldrig mer återfinna oss sådana han tonsatt en mängd ungdoms- och foster- som vi gingo — dit Be- in.
ländska sånger af Topelius m. fl.
skalder.
Nu är det " Riddar- naturligtvis en oerhörd skillnad träffande den i dagsnumrel publicerade på att ställa omutliga fordringar på sig själf pojkarnes sång " vilja vi fästa alla ungdomsledares andra.
fin- Det senare bör man aldrig och sånglärares uppmärksamhet och på att att döma sången Ingen människa nes att tillgå i särtryck ä 2 öre pr göra.
exemplar och kan se in i den andra, förstå å hennes erhålles portofritt, om rekvisition minst väsens 25 lagar, veta huru och hvar- för hon kommit dit där hon är.
Men man har exemplar insändes till I renhetens tecken.
f) ET HAR ordats mer än nog i den sak hvarom nedanstående uppsats rör sig.
Vi ha dock ej velat neka insändarinnan plats för hvad hon har att säga, äfven om hennes indignation stundom förleder henne att skatta mera ät frasen än ät den sakliga bevisföringen.
@ D ET TALAS och skrifs så mycket och så häpnadsväckande öppet i dessa dagar.
Vi unga — • ty det är väl oss det närmast gäller — finna oss plötsligt i besittning af en mängd alldeles otroligt välvilliga lärare och ledare, män och kvinnor, hvilka med den vackra devisen " ljus och sanning " på sina fanor stå redo att föra oss in i de förborgade hem- ligheternas mest fördolda vrår.
Nåja, så förborgade ha de då ej varit.
Hvarje ung människa får förr eller senare, så småningom och ur de mest skilda källor, mer än tillräcklig kunskap i dessa ämnen.
Det sker rent teoretiskt, ty okunnighet och oskuld äro icke med nödvändighet identiska.
Vi ha ju haft Ellen Key med sitt nya lifsevangelium och Frida Stéenhoff och Anton Nyström — ja, och de ha diskuterats oss unga emellan och vi ha vändt ut och in på våra själar såsom seden ju är nu för tiden, och vi ha varit mo- derna eller gammalmodiga allt efter graden af vårt personliga mod — det är inte alltid lätt att gå omkring med omoderna åsikter i teorin.
I praktiken — Gud bevare oss!
Det är allt- jämt comme il faut att vara en anständig och moralisk ung flicka med ofläckad heder, men — jag bestrider att det är bara det, som för- mår de unga flickorna att bevara sin dygd, tills den eclata förlofningen, de tre lysningarna och vigseln lagligt öppnat portarna till äkten- skapets s. k. lustgård.
Ty det skall sägas ifrån — nu, då hela landet talar om en skandalös propaganda, öppet bedrifven på offentliga möten — det skall sägas ifrån, att det icke är vår, den rena ungdomens talan som föres, icke våra hemligaste, heligaste önskningar de gå till mötes med sina skamliga upplysningar.
Det är en skam att förutsätta att vi begära, att vi anse som lycka och lifs- innehåll att få tygellöst hängifva oss åt köns- orgier — är skamligt att tro, att vi skola tacka dem, för att de göra det möjligt för oss utan efterräkningar.
När det gått så långt, M .. IM.
III Q I] IL W A » X %J Sf f) 8f å RIi ilUnnllllil FÄ » rätt att säga: Ve öfver förförarna!
Ve öfver som sätta vällustiga uslingar nya vapen i händerna, ve öfver dem, som inbilla en kritik- lös ungdom att det otyglade lössläppandet af våra lägsta lidelser är synonymt med lifsglädje och kärlek.
" Hvar slaf af sitt begär har en tyrann till herre. "
Lidelse är icke kärlek.
Ingen man, som verkligen älskar en kvinna, vill draga henne ned till sin egen låga stånd- punkt beträffande könsdrifterna.
Ingen oförvillad kvinna ger sig med öppna ögon in i ett dylikt förhållande: Naturen själf har gjort oss kvin- nor.
till sedlighetens väktare.
Vår modersin- stinkt helgar våra drifter, hvilka vi få betala alltför dyrt för att låta dem göra sig till her- rar öfver både vår vilja och vår kraft.
Och äfven om risken är borta, så står medvetandet om smuts och skuld kvar — öfvermättnaden, ledan, den oundvikliga psykiska och fysiska reaktionens " alla fasor.
Och-fälet om individens frihet till lycka och njutning efter personliga kraf, utan några som helst hänsyn, faller till marken inför det faktum, att ingen människa är helt oberoende af den andra.
Den gamla liknelsen om stenen, genom hvilken vattnet sättes i rörelse, tills vågorna nå en främmande strand, äger här sin fulla tillämpning.
Hvem fällde det ord, som drog så vidlyftiga följder efter sig, hvem gjorde den gärningen, hvarför drabbar det och det mig eller någon annan, kanske flera led härefter?
Vi äro icke här endast för vår egen skull.
Vi äro led i ut- vecklingen, liksom denna tillvaro är ett led i vår egen.
Och huru skall det släkte blifva beskaffadt, som skall taga arf efter genom ohejdade njutningar fysiskt och psykiskt depra- verade föräldrar?
ID UNS EXPEDITION.
dem, BEFLSRAN ÖFVER- .. V.
.
.
_.
.
— ALLT I H E L A V Ä R L D E N.
— Må de förledande, fördärfliga stämmorna drunkna i ett skri af rättmätig ovilja och harm från alla sunda unga människor.
Vi behöfva icke deras beprisade " frihet ".
Deras lära blir oss aldrig ett evangelium.
Ännu äro vi människor med en gnista af Guds ande inom oss, med vilja till styrka i frestelsens ögonblick, med- vetna om och villiga att fylla våra plikter mot oss själfva, hvarandra och de ofödda släktena.
Vi trefva ej längre i mörkret, men vi vilja använda ljuset till att undgå de smutsiga för- såten på vår väg.
Sanningen har fråntagit nat- tens gärningar deras skyddande förklädnad, men de ha väckt vår afsky, ej vår sinnliga förtjusning.
Vi vilja ej underkasta oss ett falskt pryderi, men ej heller ett lågt slafveri.
Vi vilja vara fria, lifskraftiga, framåtsträfvande människor, men vi vilja segra i renhetens tecken.
SIGNE R —.
l IDUNS MODELLKATALOG I =; „ OUMBÄRLIG FÖR ALLA SÖMMERSKOR OCH FÖR ALLA HEM.
FYRA RIKHALTIGA SÄSONGHÄFTEN ÅRLIGEN.
KOLORERADT OMSLAG.
; PRENUMERATIONSPRIS 2.2D FÖR HELT ÅR — 60 ÖRE PR HÄFTE.
— 235 —
R i d d a r p o j k a r n e s Ord af JOHAN NORDLING.
KRAFTIGT OCH VÄRDIGT (EJ FORT).
r &amp; * j-r; — ' ^ T — T — ^ K • 1 - 1.
Vi 2.
Vår 3.
Vi 4.
Var En vår - - dag, Så lyft i På my - rans Håll spänd din land, vrå mod, band Hvar Till Det I N B - ä - - ro lag är ä - - ro re - - do!
bru - san - de sång mot him - spår och fal - - sträng, håll blank än dig sko - gens tun - ga kär - - lek RICHARD NORÉN.
0- rid - all - rid - Hör &gt; ifc — 1 — 1 M 1 — - 4 @ • - dar - - poj kar var, - lust och - dar - - poj kar den stor - mens lif - vet vi - da un - der - och i Var Till Det Nu stäl - - - ler, sa lar, • lät ta.
gam - - man, r MF fröjd vi, il.
Att Vi Som hjäl - pa och att vi lyst - - ra och ge - - nom värl • den re - - do, när sven - ska berg go - - da och smi - - da vi • vet: da.
• na.
der.
det och det det — k — i hand!
gå.
blod.
land.
Var Var Var Var re re - re - re - - ra • vet • da.
- na der.
För Oud, för kung och fos - ter- Drag ut från själf - vets trån - ga Det sva - ga gif - va vi vart Nu kny - ta vi vårt bröd - ra- gäl da rät sam - - - ler, - - - lar, - - - ta - - man I Med Där Vi Kring hjär - ta, håg och fris - ka vin - dar off - ra gladt vårt he - la Sveri - ges P CRESC.
* — 0 1 1 • J stö spa skri T- 5§ p h ^ fe SL Ld 1 1 — « — - i — i M- M — — d — * — * vi, Och — 0 löf - - tet, som blef gif =3; och fri, Står på vår pan - na skrif lens höjd Vår plikt och kä - ra mö kens skri, På allt, vi se och a - din pil - Nu är det knopp-nings - - ti - • - A- ~&amp;R gg I s å n g.
p - T-W~ fes- Pj P 1 1 &gt; " I i-i f * * « 9 é M - &lt;S&gt;- - G- 0 FM &amp; — 236 — m: t:
Kvinnlighetens makt.
Novell af Elin A m e e n.
(Forts.) ATRON såg på henne från sidan och sade med cigarren i mun: " Förstå, förstå — sådant prat; han är en ytterst obehaglig person, som jag är glad att vara kvitt, och du får söka dig ett nytt exemplar att odla och förädla, min vän, det är alltihop. "
Då såg Milly något.
Hon hade redan ett par gånger hört ett lätt prassel bakom häcken, när de närmade sig det hållet, och hon hade fått en dunkel, obehaglig förnimmelse af att någon eller något dolde sig där bakom.
I det de nu voro tätt därinvid, blänkte det till mellan buskarnas bruna, tätt knotiga stammar, hvilkas fina, spirande löfverk ännu var glest och spädt.
De bortdöende solstrålarna föllo rätt på det blänkande föremålet, och ögonblicket därefter mötte hennes ögon ett par andra ögon litet högre upp mellan häckens grenar, glö- dande som eldkol.
Hon såg ingenting annat än ögonen och så det blanka vapnet, pipan af en pistol.
Och de där ögonen och hennes sågo en sekund i hvarandras, innan hon och hennes man vände sig om för att fortsätta åt motsatta hållet.
Hon förändrade icke en min, hon uppgaf icke något rop, men hennes ansikte hade blifvit dödsblekt.
Hon påskyndade ej ens sina steg,, ehuru hon visste, att en kula eller flera i hvilket ögonblick som helst kunde träffa någon af dem eller båda.
Men i samma sekund hennes blick mötte hans, hade det kom- mit en blixtsnabb förnimmelse öfver henne, att han ej skulle göra det.
Detta hade varit rädd- ningen för den, som tänkt mörda, och för den, som skulle mördas.
Men när de kommo midt för terrassens trappa, sade hon till sin man, i det en rysning ilade genom hennes gestalt: " Det börjar bli kallt, kom så gå vi in. "
Han följde med henne utan att märka hur förfärande blek hon var, småpratande och utan att brådska, i det de stannade här och hvar, sågo på de spirande blommorna, som stucko upp blyga, ängsliga, slutna knoppar ur den svarta mullen, plockade undan några stenar, som barn och hundar kastat på rabatterna, och gjorde anmärkningar öfver ett och annat.
Mot häcken såg Milly icke en enda gång.
P Fru Milly hade haft en natt full af oro och ångestfulla tankar.
Hon trodde med all säker- het, att hon på morgonen skulle få höra, att Björk skjutit sig.
Detta tänkte hon sig som den mest konsekventa upplösningen i enlighet med hans karaktär — " de som älska så som Asra måste ju dö ".
Handen, som för hennes blick sänkt mordvapnet, skulle utan tvifvel rikta skottet mot hans eget hjärta, och hon vore den innersta orsaken till att en människa slutade så.
Hon kunde inte uthärda den tanken, hvar- ken då det gällde honom eller någon annan.
Men så fick hon händelsevis höra en af jung- frurna säga till en annan: " H a n, Björk, strök nyss förbi här tätt utmed byggnaden och såg upp åt fönstren — undrar just hvad han hade här att göra så dags. "
Han lefde således, och där kunde ännu vara tid.
En liten stund senare gick Milly med snabba steg vägen ner till bruket och arbetar- bostäderna.
Ett par gånger förut hade hon varit inom hos Björk, men barnen och guver- nanten hade då varit med.
Det var för resten icke något ovanligt att patronessan gick ut och in i arbetarnes hem.
Hon vårdade sig om de sjuka, besökte mödrar, barn, åldringar och alla som behöfde henne, intresserade sig för dem alla och hade deras förtroende och kärlek.
(Forts, å sid.
2-10.)
Björnstjerne Björnson.
Några minnesord.
kampen som ingen annan liknade han en ut- post, ställd på ett högt fjäll och med en mist- lur för munnen, genom hvilken han i alla fyra väderstrecken ropade ut för hela världen hvad Norge var för ett land.
Och de ropen upp- märksammades, ty stämman var ej blott stark, utan också varm och klangskön.
Men en sådan mans lefnad blir oftast en bärsärkagång, under hvilken hugg gifvas och tagas i vildt mod, och Björnson tillhörde dem, som hvarken skonades eller skonade, då strids- ifvern brann i hans blod.
Dock, hans stridssätt var alltid öppet som hans hjärta var det, han hade något af Kulneffs kynne, krigsbussen, som " kysste och som slog ihjäl med samma varma själ. "
— Nu råder djup sorg i " de tusind hjem ".
Alla Norges flaggdukar vaja i dessa dagar på half stång, diktaren beträder ej mera sin gård Aulestad, som sett så många af hans stora tankar blifva till och befruktande, lysande och värmande flyga ut öfver landet.
D EN STORA diktarrösten har tystnat, Björn- stjerne Björnsons rika, hela norden befruk- tande skaldegärning är slut och med den ett af de mest strålande kapitlen i norsk odlingshistoria.
Det ligger ett storstiladt människolifs alla brytningar och kastningar mellan det år i förra seklets midt, då Björnstjerne Björnson, ung och jäsande af skaldisk inspiration, gaf ut sina för- sta bondenoveller och den dag i dag, som sett hans sista litterära verk gå öfver tiljan.
Hur har icke Norge vuxit genom honom, som bar hela sitt folks viljande och sträfvande i sin själ, som representerade sitt land utåt så- väl som inåt, var brännspegeln, i hvilken norr- männens både förtjänster och fel löpte samman och som först och sist framstod som förlösaren af den norska poesien med dess musik af fors- brus och hafsstorm, af mildhet och trots, dess färg af gröna åsar och glimmande fjordar, dess form af fjäll och dalstråk.
En mera ultranorsk norrman har det sträfva berglandet näppeligen fostrat inom sina grän- ser och en karskare karl ej heller.
Orädd i MED MORFAR P Å ALTANEN.
(DIKTAREN OCH HANS DOTTERSON BJÖRNSTJERNE LANGEN.)
SKALDEN OCH HANS MAKA SAMT DÖTTRARNA DAGNY OCH BERGLIOT.
Men var det mörkt och isigt mellan de tunga fjällen, då Björnstjerne Björnson första gången trädde fram som diktare och förkunnare, så är det nu " lys over landet " tack vare honom.
— Henrik Wergeland gick på sin tid omkring i de norska bygderna och sådde frö, hvaraf han jämt hade fickorna fulla, för att de nakna fjäll- sluttningarna skulle klädas af grönska.
Björn- son var en ännu större såningsman, ty det för- unnades honom att drifva mycket af sitt rika säde till växt och skörd, en skörd, som skall fortfara att ge det norska folket näring gene- rationer, framåt.
— Bland här meddelade bilder ha vi äfven satts i tillfälle att återge skaldens födelsegård Kvikne, hvilken gamla prästboning verkar som en af de fantastiska fjällgårdarna i Asbjörnsens sagor.
Ett porträtt af diktaren — det senast tagna — återfinnes i Idun n:r 7 för i år.
E.
H — N.
nr högst upp och genom de för England så karaktäristiska arrangemangen med den öppna spisen mellan ytterväggens fönster.
I ett hus, där man har en väl fungerande värmeledning, kan man också bestå sig med denna annars så opraktiska anordning, för nöjet att om aft- narna i länstolen framför härden kunna se brasans ljus bryta sig mot stjärnornas.
Villan ligger något bortom Bellmansro på en kulle, dit en väg leder upp i rask stigning.
Man ringer på vid stora entréen utan att veta, att öfverintendenten genom sinnrika anordningar gjort det möjligt att från köksdepartementet iaktta alla besökande, innan man lämnar det för att öppna.
Granskningen har emellertid ut- fallit till belåtenhet, man slappes in i en rymlig, rikt spegelförsedd entré i blått, hvarifrån en dörr leder in till öfverintendentens eget arbetsrum.
Där stannar man genast framför Michel Angelos Ma- donna infälld öfver mantelfrisen och belyst af ljuset från två fönster på bägge sidor om den öppna spisen.
Här är skymningsvrån, " YCKET ROLIGT finns det här i världen, men knappast något som är så roligt som att bygga, och alldeles säkert ingen- ting, som går upp mot att få bygga sitt eget hem. "
Det är chefen för K. öfverintendentsämbetet, Carl Möller, som så formulerar sin uppfattning af lifvets värden, medan han förevisar sitt nya djurgårdshem, bokstafligen taladt från källaren till vinden.
Han kunde tillagt: och får man tillåtelse af Kungl.
Maj:t att bygga på Djurgården, då återstår ingenting mer att önska.
Tallarnas mörker, ekarnas styrka, och björkarnas ljus, Skansens klockor och fåglarnas sång, gatornas musik bortom tystnaden, Söders lyktor längst mellan träden och aftonrodnadens lågor öfver Stockholms grå och stolta silhuett, allt detta lefver ju och växlar, tändes och dör genom dygnets timmar utanför deras fönster, som ha sitt hem på Djurgården.
Men för att återvända till den villa, som öfverintendent Möller såsom en verklig öfverintendent och riddare anstår, byggt till ett värdigt hem för sin hustrus flygel, så är det med glädje vi begagna oss af tillåtelsen att för Iduns läsare visa ett verkligt mönsterhem, som talar så tydligt som detta om skönhetsglädje, smak, omsorg och praktisk behändighet.
Exteriören är lugn och samlad, inredningen påminner väl närmast om den engelska genom placeringen af rummen med sof- och gästrum ÖFVERIRITELRTCSERITERI — 238 — C A R L MÖLKER.
s
därom talar den inbjudande gruppen af bekväma stolar, ett annat hörn är läsvrån med bokhyllan och lampan och åter ett annat arbetsvrån, där det, förutom skrif- och ritbord, finnes ett fönster och en stol enkom för husets fru.
I samma våning ligger det präktiga köksdepartementet, som t. ex. har två skafferier med olika temperatur för olika slag af matvaror och dessutom en mängd andra förträffliga anordningar till hushållets fromma.
Öfverintendentens speciella stolthet är den stora kopparvasken, att den också är kokerskans kan man se, den blänker ju som solen.
En trappa upp residerar fru Dagmar Möller i ett stort musikrum, högt i taket som en kyrka, där hon har hvad hon saknade i en stadsvåning: plats att sjunga ut.
En läktare i bakgrunden erbjuder en förträfflig åhörarplats för dem, som ha förmånen att få höra vår utmärkta romanssångerska.
Samtidigt har man en vacker öfver- blick af rummet med konstverk af Carl Larsson, Anna Boberg och andra på väggarna mot bakgrund af en japansk guldtapet och Djurgårdens gröna gobelänger tätt utanför de stora fönstren.
I ett hörn står en liten bronsfontän, hvars stilla plaskande ackom- panjerar fågelkvittret utanför.
Med fåglarna och ekorrarna på Djurgården lefver man för öfrigt i den Möllerska villan i bästa grannsämja.
En bred skjutdörr förenar musikrummet med matsalen, från hvars balkong man mellan träden ser staden skymta.
Från läktaren kommer man direkt in till sofrummen med de läckert inredda bad- och toalettrummen, af hvilka fru Möllers påminner något om en inventiöst inredd klädloge, t. ex. på Dramatiska teatern.
Våra teatrar bestå väl dock knappast ens sina primadonnor med garderobsdörrar, fodrade på innersidan med spegelglas.
Ingenting, som en omsorgsfull arkitekt och husmor kunna fundera ut, tyckes vara uteglömdt, och man undrar icke på de båda makarnas glädje öfver sitt verk.
Till villan hör en ganska stor trädgårdstomt, där nu utvecklas en liflig verksamhet, och där plantornas framsteg följas med den glädje och andakt, som endast den kan äga, som för första gången ser våren växa på egen mark.
" J a, " svarade han, " d e t var fegt, men den förtrampade och hånade — och den djupt för- (Forts. o. slut fr. sid.
237.)
tviflade — hade intet annat sätt. "
ET VAR dock icke utan stark hjärtklappning " Och hvad tänker Björk nu göra? "
hon nu knackade på Björks dörr.
Månne Han skakade på hufvudet och såg med en han var hemma, eller hade han gått till skogen för dyster blick ut genom fönstret.
att fullborda sitt dåd?
Där kom först intet " Kulorna finnas ännu kvar i revolvern, " sade svar, men Milly hörde att någon rörde sig i han.
rummet.
Hon knackade omigen, hårdare och " Anej, det gör ni inte, då hade ni gjort det bestämdare för att tillkännagifva, att det var strax; men jag är glad, att ni inte gjorde d e t. "
någon som måste och ville in.
Det lät som " Tror ni jag är feg, att det är därför jag en svordom där innanför, men steg kommo mot inte ännu.
.
. "
afbröt han henne med ett stolt dörren, hvilken sedan långsamt och motvilligt kast på hufvudet.
" Lifvet har ingenting att öppnades på glänt.
Men i detsamma han såg, ge mig, som håller mig kvar, ingenting annat hvem som stod där, släppte han taget om dörr- än min gamla fattiga mor där uppe i stugan låset och vacklade som en drucken tillbaka in under åsen — och ännu en till. "
i rummet, i det hans ansikte blef askgrått.
" Det är redan mycket, om det finns två, Milly steg sakta innanför dörren, som hon som ännu hålla er kvar och göra lifvet värdt att lefva.
Och ni skall lefva, för den gamlas sköt till efter sig, men där stannade hon kvar skull i åsstugan och för min skull. "
med ryggen stödd mot dörrposten.
Han ryckte till och gaf henne en underligt I det lilla rummet, där eljes den största ord- ning och prydlighet brukade råda och som han frågande blick.
inredt med en viss enkel, konstnärlig smak, " J a, för min skull ", upprepade hon och såg härskade nu den vildaste oordning.
På säng, på honom med en full, fast blick; " men ni stolar, bord lågo effekter kringströdda, kläder, skall också lefva för er egen skull.
Ser ni, böcker, papper och andra föremål.
På golfvet Björk, jag trodde så på e r " — hennes röst stod en koffert med uppslaget lock men ännu tom.
fick en varm innerlighet — " fastän jag såg, Björks rum hade två fönster, och vid det att där hos er fanns djupa afgrunder af mör- bortersta stod hans skrifbord på tvären.
På ker, af ondt och hat; men jag såg också mycket detta, bland högar af böcker och papper, skym- stort och godt och vackert, som endast behöfde tade Milly en tvåpipig revolver.
Björk hade lockas fram i ljuset för att få kraft att utvecklas gått fram till fönstret och stod bakom skrif- till sin rika fullhet.
Och jag trodde, att det bordet.
Milly såg hans ansikte endast i half var mig beskärdt att utföra detta liksom att profil.
Hans yttre var denna dag ytterst osym- också utveckla er rika begåfning.
Intet i lifvet patiskt, kläderna oordnade, håret okammadt, har intresserat mig så som människor — helst och i hans ansikte ett uttryck af hårdnackadt undantagsmänniskor — och genom att söka förstå dem och lefva mig in i deras själslif, motstånd och obetvingad lidelse. "
J a g kommer för att fordra räkenskap af er, har mitt eget inre lif växt rikare.
J a g trodde Björk, " sade Milly med en röst, som lät fast mig också förstå er, och jag kände glädje af och orädd; " för hvem var skottet ämnadt, som att veta mig kunna ingripa frälsande och be- friande i ert andliga och materiella lif.
Inte icke brann af i går kväll? "
Han skälfde, och hans händer rörde sig ner- menade jag, att ni alltid skulle gå som arbe- vöst mot skrifbordets kant.
Han svarade ej tare här på bruket, utan när tiden var inne och j a g såg klarare, hvad som bäst passade, och vände ej sitt ansikte mot henne.
" Var det för mig det var ämnadt?
Hade ämnade jag hjälpa er till det.
Och jag vill jag varit sådan mot er, att ni ville taga mitt ännu göra det — därför att, trots allt, tror lif?
Eller var det min man det skulle träffa jag ännu på er. "
— ja, jag vet att han sårat er, att ni kunde Hon log ett litet vackert leende och nickade ha rätt att känna er bitter mot honom — men liksom bekräftande åt honom.
Han såg ännu inte förtjänar väl han heller, att en lömsk alltjämt med en obestämd undran på henne, mördarkula tog honom bort från lifvet och hans men också med trots och misstro, men vid verksamhet, från barn och — från mig! "
hennes sista ord blef han synbart djupt gripen. "
J a g hatar honom! "
mumlade Björk mellan " Ni skall resa — det hade ni ju också äm- hårdt sammanbitna tänder.
nat, och vi ha talat om det många gånger, " Ni hatar honom, därför att han tillhör den resa långt bort, till Amerika, frihetens, jämlik- öfverklass ni hatar och som ödet förnekade er hetens, arbetets, intelligensens och de rika att födas uti.
Ni hatar allt hvad ni inte kan möjligheternas land.
Hvad ni skall uträtta där, nå, jag tror ni hatar själfva himmelens stjär- hvilken bana ni skall välja, kän inte jag här nor, därför att de äro utom räckhåll för e r! "
stå och föreskrifva eller utstaka.
Ni har för- Då vände han sig om och såg på henne, måga till allt hvad ni vill, och jag vet, att ni och där kom något underbart ljust i hans blick.
skall komma fram, upp.
Och se h ä r " — hon " N e j, " sade han med ett vekt tonfall, " j a g tog ur flickan upp ett försegladt kuvert — hatar inte stjärnan på himmelens fäste, därför " här är respengar och något att börja med; att jag inte kan nå henne, men jag hatar den jag vet, att ni inte har samlat något, och det som ryckt ned henne, bundit henne vid jordens vet mor i ryggåsstugan också.
.
. "
stoft och fläckat hennes rena glans — och som Björk gjorde en afböjande rörelse och äm- inte var värd att äga henne. "
nade säga något, men hon fortfor: Millys ansikte öfvergöts af en fin rodnad vid den " J a, j a g vet, er stolthet och allt det där, vändning hans svar gifvit hennes framkastade er förödmjukelse — men så behöfver ni inte ord.
Hon fann icke strax, hvad hon skulle säga, känna.
Det är ingen allmosa jag ger för att och medan hon tvekade, fortfor han att tala: få er bort, ur landet, ingen ett medlidsamt " H a t a er, fru Rehn " — hans röst hade ett hjärtas gåfva, jag menar det endast som ett uttryck af drömmande vekhet — " döda er, aldrig, lån — ni kan ju skicka mig en revers på det aldrig.
Trodde ni det om mig?
J a g, som skulle — och jag vet, att ni skall betala igen det.
ligga vid era fötter hela mitt lif, vakta er som J a g väntar det af er liksom jag väntar, att er en trogen hund och bevara er för allt ondt! "
framtid skall förverkliga mina förhoppningar. "
Hon gick fram och lade kuvertet på skrif- " Men min trofaste make, min bäste vän, mitt stöd ville ni beröfva mig, och om jag ej mött er bordet.
Han rörde sig icke, och där kom ej blick där bakom häcken och sett ert vapen, hade ett ord öfver hans läppar.
Hon såg dock, att ni nu suttit fängslad som en feg lönnmördare. "
där skett en stor förvandling med honom, att Kvinnlighetens makt » D Innan Franska torg, 7 kr.
betalas snörlifssömmeriet 1 tr., dess illustrerade för ett i Stockholm, priskurant snörlif, 1 bör ifrån Norrmalms- rekvireras.
hans hårdhet och högmod, hans hat och bitter- het smält som snö för solen.
Det ryckte i hans ansikte, och hans bröst arbetade häftigt, som vid återhållen gråt.
Han var så helt un- der inflytande af den förtrollning hennes per- sonlighet, hennes röst och blick utöfvade på honom, att han blifvit mjuk som ett vax, och hon kunde få honom till allt hvad hon ville, önskade och hoppades.
" Och nu, farväl, Björk; ni kan ju förstå, att jag inte nu kan räcka er min hand till afsked, men när ni en gång kommer tillbaka, för det gör ni, ligger så lång tid emellan den dagen och i går, att j a g då kan ge er den välkom- nande.
Och sä skall ni skrifva till mig, inte nu snart, men längre fram, när ert lif vunnit stadga och mål och ert bref kan ge mitt hjärta glädje.
J a g tar inga löften af er om någon- ting, den ena människan bör aldrig taga löften af den andra, som omständigheterna kunna tvinga henne att bryta, många gånger till oändligt kval och ve.
Det är alldeles nog, att j a g tror på er!
Farväl! "
Hon böjde på hufvudet till hälsning och gick.
Under vägen hem vandrade hon i djupa tan- kar, men med ett ljust skimmer öfver sitt an- sikte.
Alltid detsamma från tidernas början till tidernas slut!
Det evigt kvinnliga!
För kvinnans skull hade strider utkämpats, riken gått under, mord och alla brott föröfvats, an- tingen hon varit en skyldig eller oskyldig or- sak därtill.
Men kvinnan hade också makt att hela och frälsa.
Hon trodde sig i dag ha räd- dat en själ, som för hennes skull varit nära att gå under.
Bara genom sin starka tro på det godas seger öfver det onda och genom att få den mannen att också tro på sig själf och på henne.
Minnet af henne och den starka, fast otympliga kärlek hon utan att vilja det väckt hos honom, skulle bli hans ledstjärna och göra vägen klar för honom till det rätta.
Och för henne skulle det också bli något stort att minnas.
En banbryterska.
1 E • NDAST den, som af praktisk erfarenhet vet, hvilken energi det kräfves till att förmå kvinnor att bilda en yr- kessammanslutning, kan till fullo uppskatta den bragd som fru Johanna Hedén utförde, då hon redan för 25 år sedan lyckades att i Göteborg åvägabringa den första facksammanslutningen bland Sveriges barn- JOHANNA HEDEN.
morskor.
Fru Hedén, som vid 21 års ålder aflagt barnmorskeexamen och år 1863 blef den första examinerade kvinn- liga fältskären i Sverige, var, då sammanslutnin- gen bildades, instruktionsbarnmorska vid Göte- borgs barnmorskeundervisningsanstalt.
Denna var emellertid endast ett första led i hennes arbete för sin kårs höjande, på hennes initiativ hölls dft första allmänna svenska barnmorske- mötet i Stockholm, och bildades sedermera barn- morskornas sjuk- och begrafningskassa.
Kårens eget fackorgan kom likaledes till stånd genom hennes energi.
Talrika hyllningar icke blott från det jubile- rande sällskapet i Göteborg, men ock från kam- rater landet rundt ha också i dessa dagar nått fru Hedén i Örebro, dit hon nu på äldre dar dragit sig tillbaka.
\ Salamander ALLA S O R T E R.
Enhetspris 1 5, — » A i D a m - &amp; H e r r - S k o d o n Lyxutf öring 18, — ^AJPC^ — 240 —
TConsf ocfj fconsffiandfverR.
E T ÄR I ALLMÄNHET svårt att ge en konkret framställning af ett lifsverk, det låter sig knappast fångas eller mätas i ord.
Men vid en minnesutställning af en utöfvande konstnärs hela afslutade produktion, sådan som den, som nu är anordnad i Konstakademien af professor John Börjesons arbeten, får man, så långt det är möjligt, en sammanfattning af den dödes hela konstnärsgärning.
Det är öfver ett hundratal arbeten, som här utställas, tillkomna under perioden 1872 — 1910 och likväl saknas en del af hans verk.
Det är med rörelse man bredvid hans arbetsrock finner samlade de verk- tyg med spår af leran, som den flitige mästa- rens hand till sist ej förmådde hålla.
Ingen svensk skulptör af den äldre generationen torde vara så vida känd och uppskattad som John Börjeson.
— Ge- nom sina många statyer har han ju också rest sig själf min- TRÖST.
GRUPP I GIPS nesmär- A F JOHN BÖRJESON.
ken öf- verallt i vårt land — och det torde därför vara öfverflödigt att nu i detalj genomgå hans kända verk.
k D " Det ligger nu så många måna- der mellan oss och utställningen i somras, att man rent af finner det äga nyhetens behag att besöka Föreningen Konsthandtverks lilla utställning vid Biblioteksgatan, och ånyo beskåda alstren af olika slags konstflit: möbelarkitektur, konstsmide, keramik, träskulptur och textilkonst — den senare dock minst företrädd.
De bärande namnen på denna utställning, där dock endast godt arbete tyckes ha sluppit genom censuren, äro tusenkonstnären Sandberg, med konstsaker i tälj- sten, lergods, tenn, trä och smide, vidare Olof Ahlberg, som dels utställer ett par vackra björk- möbler, åtskilliga saker i tenn och smycken i koppar och silfver med ovanligt fina toner i vinden, Färngren, hvars arbeten i koppar och emalj äro kända från utställningen, samt Sandin, som förfärdigat den originella ekmöbeln med intarsia, tillhörande den rumsinteriör vi med- dela.
De kvinnliga utställarna äro hvarken så många eller så produktiva denna gång, man uppmärksammar en dräkt, sydd och komponerad af Anna Ahlberg.
Priserna på de utställda arbetena äro synnerligen rimliga, och utställarna komma helt visst att få god afsätt- ning.
Konst- handt- FÅNGEN VIKING.
BRONS verkar- " ' A F JOHN BÖRJESON.
nas gille har i Konstnärshuset anordnat en utställning af engelskt konsthandt- verk, som det är synnerligen in- tressant att jämföra med vår egen.
Hvad man mest beundrar bland, denna stilfärdiga engelska-konst, som frammanar minnet af engelska murgrönsklädda tegelvillor, om- gifna af all den engelska vårens oändliga rikedom af ljus grön- ska och blom, är de konstnär- liga tapeterna, glasen samt bok- konsten.
MATSALSMÖBEL I EK: A F BILDHUGGAREN N.
A. SANDIN.
E KONSTHANDTVERKS UTSTÄLLNING.
N VARELSE, som liknade en stubbe, mos- sig af ålder, stod och gräfde i jorden.
Det var den ena människan — det var moss- vikaren.
Då och då kastade han misstänk- samma blickar såsom vädrande en fara.
Han gräfde vidare.
Men bakom fähusknuten satt ett ansikte på helspänn, dess ögon trängde ur sina hålor af nyfikenhet och det var place- radt på en knotig kropp med armar smala som trådar och med fingrar som klor.
Kring ansiktet dansade hårets tolvor som lafvarna i en tall.
Detta var den andra människan.
Hon såg ut som en häxa, var mossvikarens hustru och ville se, hvar mannen gräfde ned sina penningar.
I Mossviken mellan Stentjärn och Silfver- träsk, djup inne i de stora skogarna, låg deras dystra boning.
Det var en mil till andra människohem och här mellan träden spelade stormen nattliga spöksymfonier i skogstopparna, här låg den stora kusligheten på lur och här bodde de två människorna, mannen 70, kvin- nan 69 år.
Stugan var en förfallen torparkoja med puckel på taket och ingen själ förstod, hur tre kor kunde födas, när ingen slåmark fanns.
Men korna lefde som i trolldom.
På vintern stodo de tjudrade i ett lider, där regn och snö gick genom taket och där de hade svårt att röra hufvudena.
Under den tiden låg gubben till sängs, men GLOM!
FÖRENINGEN A. BLOMBERG FOTO.
Två människor.
Berättelse af Sigurd v. Koch.
på somrarna önskade han bidra till husets uppe- hälle.
Som han haft fiolhufvud i ungdomen tog han till att spela blind inne på fastlan- det, samtidigt spelte han fiol, och se det lockade pengar ur den ovilligastes fickor, ty gubben kunde konsten att se rörande ut.
Det blef mest 2-öringar, men hvad betydde myntets storlek, det var mängden som gjorde ' t, och när så Oskar-Fredrik på höstsidan kom roende, var båten duktigt nerlastad och se, sommarens fångst utgjorde hela påsar med kopparslantar.
Det var dessa gubben gräfde ner.
Därför var det ofta vanskligt att köpa för de pengarna, ty de voro ärgiga ända till oigenkännlighet af att hvila i jordens sköte.
Gumman tjänade, hon också, på sitt håll och gräfde med sin spade och så öfvervakade makarna hvarandra.
Men det var aldrig någon svårare träta i det huset, blott en stadig vak- samhet å ömse sidor.
— Oskar-Fredrik!
ropte gumman bakom stu- gan, ty hon ville inte visa att hon sett den sista penninggrafven, jag sir båt på sjön, vi får städa i stugan.
Oskar-Fredrik reste sig motvilligt och såg nu icke att i tid prästen komma roende.
Paret vandrade in i kojan och började röja undan, ty prästen kom helt visst att stiga opp, kommunalen var inte betald.
— Gör snyggt under kalfven, sade gumman, så rustar jag om hönsena.
Gubben gick till spisen, där den lille kalfven stod tjudrad, och började städa under honom.
Kalfven bölade sakta af glädje öfver den nya halmen och det gjordes så fint som förhållan- dena kunde medgifva.
— Han har någon med sig, sade gumman, är väl aldrig länsman?
— Ja, låt ' en komma, sade Oskar-Fredrik, här finns min lif och ande ingenting att ta.
Det var på senhösten och solen satt liten och njugg i skogskanten och tittade ner på den lilla kojan med sitt puckelryggiga tak och sin rasade skorsten.
Det var en ynkedom att se och solen visade sitt förakt genom att snart gå ned, och just, när den gick, kastade den ett sista blänk mot fönstret och då såg man två par spejande ögon i glaset, hvilka ängsligt be- vakade backsluttningen.
Likt två skygga och oroliga djur gingo de båda gamla omkring och väntade sitt främ- mande.
Ändtligen i mörkningen hördes tramp och prästen och fjärdingsman sköto rygg i den ynkliga dörren, som ville falla öfver dem af skröplighet.
När de kommit in, ansikte mot förse Eder med ett ex. af IDUNS NDDEbLKATAbOC N:r Z för vårsäsongen.
— 241 — F lera hundra vackra modeller!
är gtry eksomslag I Pris: 60 öre.
ansikte med kalf och höns, funno de gubben i sängen och häxgumman i färd med strumpstick- ning i spisen.
— Goddag här inne, sade pastorn, hur mår gubben?
— Ajo, han är sjucklig af sig och blir lig- gandes för jämnan, det är ryggmatisten, som huserar så okristligt i kroppen på ' n.
— Ja, då få vi vända oss till gumman.
Hör nu, jag tycker inte om, att ni hugger ved i min skog, sade pastorn, ni har er plats om- kring stugan och därmed bastå.
— Jestanes, goa pastorn, inte har v i.
.
.
— Ja, det tjänar ingenting till, drängen såg er och jag ber er bara låta bli.
Ser ni fjär- dingsman här, hva?
— Hör du Oskar-Fredik, inte ha vi huggit i pastorns skog, frågade gumman och lyfte på täcket, så att mannens mossbelupna ansikte blottades.
— Um, um!
sade gubben, och spelade döds- sjuk på ett utmärkt sätt.
— Men har ni verkligen så trångt i lagårn, att ni måste husbärgera kalfven inne?
frågade fjärdingsman.
— Ja, goa befallningsman, vill han inspek- tera, så får han si, hur pass rumsligt di har ' et.
— Jo, nog är det trångt, försäkrade pastorn, men det är då också galet, att hålla tre kor på en plats, som ej kan föda en.
— Ja, klaga på den fattige, det är obetydlig konst, men si hjälpan, de blir värre.
— A, ni äro inte så barskrapade efter hvad det spors, sade pastorn med blink i ögonvrån och i det han rätade på bussen, kom det sakta och med inneboende visshet: — Folk säger att Oskar- Fredrik har två tusen på banken och i jorden.
— Kors i Jisse namn, skrek gumman, hen- nes hårtofvor dansade om henne och hon hoppade ner ur spisen, så att sotet rök.
Hvem har sagt det?
Ögonen stodo på skaft och pastorn måste lugna: — Såja, ingenting att vara orolig för, jag önskar att jag vore hälften så rik, min gummat Krya till sig nu, Oskar-Fredrik, och lämna skogen i fred, när han blir rask, sade pastorn, och ville gå, men den gamla trugade och bad att få se pastorn på en kaffetår, för den stod just och kokade.
Men fjärdingsman, som druckit kaffe i det huset en gång förut för länge sedan, gjorde ett tecken, som pastorn förstod och han tackade nej och därpå ste- gade myndigheten i väg, kom ut i köket, sköt rygg än en gång under den ynkliga dörren och fick frisk luft i lungorna efter ladugårdsstanken där inne.
— • Fy fan!
sade fjärdingsman.
Sist jag var här, drack jag kaffe i tvålkopp och de andra hade spilkummar och gräddsnäckor, och förbaska mig om inte kaffet var kokt på halm.
— Ja, bara de läto bli skogen, så få de koka kaffe på hvad de behaga, muttrade pastorn.
Och de försvunno ned för backen.
Oskar-Fredriks mossbelupna hufvud sköt upp ur täcket: — Har dom gått?
frågade han.
— Ja, nu kan du stiga upp, sade hans hustru, och Gud välsigna dem att de inte stan- nade till kaffe, ty sant till sägandes hade jag inte en brökant i lådan.
Häxgumman var af tattaresläkt.
Hennes mor hade gått land och rike ikring med henne som liten, dragit positiv och visat vackra fåglar i bur.
Och när Helena vuxit upp, hade hon en midsommar dragit förbi på Ytterön, fått se den då ståtlige spelmannen Oskar-Fredrik och en tid därpå blifvit gift med honom.
Det var 35 år sedan dess, men tattarblodet rann ännu varmt i ådrorna och ögonen kunde skjuta blixtar.
Den gamla kärleken, som blomstrat en mid- sommardag kring majstången, den var nu rostad och möglad af år, af sysslolösa dagar och snikna begär, och hvad som fanns kvar räckte till att hålla spaden i gång, för att med den gräfva grafvar åt penningar, som aldrig skulle glädja MARK TWAIN.
Ett skratt, som tystnat.
C TT GODT SÄTT att få svar på den trots allt oaf- ' — ' gjorda frågan om kvinnan saknar sinne för humor, vore att undersöka om hon saknar sinne för Mark Twain.
Ty den som förblir likgiltig och allvarlig inför Mark Twain när han med sin högtidligaste min säger sina mest befängda saker, den torde väl kunna sägas sakna humorns gåfva.
Mark Twains bästa arbeten, de, som roat flere kontinenter, äro skrifna för ganska länge sedan när den nu i dagarna vid 74 års ålder aflidne författaren stod på höjdpunkten af sin produk- tion, men " Tom Sawyer " och " Huckleberry Finn " segra med samma oemotståndlighet öfver ungdomar af den senaste generationen, som de gjorde förr och förmå också bibehålla de vänner de en gång fått.
När man nu slår upp dessa böcker på nytt, är det icke blott med ett vemodigt leende öfver hvad som roade en förr, den burleska komiken och de tokroliga situationerna locka alltjämt till ofrivilligt löje.
Af Mark Twains stora produktion torde knappast några böcker vara så upp- skattade som dessa.
Hans egna erfarenheter från hans ungdoms oroliga vagabondår, som sammanföllo med Mississippistaternas egna, gå här helt visst igen och det är inte en slump att det är den stora floden själf, som rullar genom skildringarna, förande med sig all sköns brokigt folk på sin rygg.
Under de senare åren gick hans produktion till- baka, ej ens hans förut uppnådda världsrykte förmådde suggerera hans läsekrets till att skratta åt hans stel- nade och manierade humor på samma sätt som åt den forne Mark Twains.
Då han emellertid förlorat hela sin förmögenhet, måste han för att försörja sig och sina döttrar fortsätta sin skriftställarverksamhet.
Han utgaf äfven för några år sedan under sitt eget namn, Samuel Clemens, en bok om Jungfrun af Orleans, hållen i gammal krönikestil och full af vördnad och värme.
Det berättas emellertid att publiken ej ville ta honom på allvar och misstroget granskade boken för att komma underfund med om ej Mark Twain var gömd någonstädes och skrattade åt sina läsare.
Han var dömd till humorist.
Om hans bisarra personlighet och vanor äro många anekdoter ' i svang, som nu på nytt vid hans död gå genom pressen.
Med sina många egendomligheter och sitt icke alltid så salongsmässiga uppförande var och förblef han dock alltid en hedersman.
Vår bild visar honom i biljardrummet i hans villa i Connecticut, där han också afled.
någon människa.
A r e n g i n g o och m o s s a n v ä x t e allt frodigare p å d e m och p å d e n g a m l a k o j a n i skogen.
B a r n h a d e d e a l d r i g haft, l ä n g t a d e ej heller därefter o c h de v o r o s k y d d a af m ä n n i s k o r n a för sin s n å l h e t och sin d o l s k a uppsyn.
H ö s t e n gick fram i s k o g a r n a och blef v i n t e r.
Julen kom med snöstormar och skeppsbrott längs kusterna.
Och d e n g a m l a frågan k o m, om m a n skulle v å g a s i g till h a n d e l s b o d e n för anskaffande af m a t och ljus till j u l e n.
O s k a r - — 242 — Fredrik, som vid denna tid dåsade i sängen, bragte frågan i allmänhet att stranda: — Vet du, Lena, vi har knappt råd i år, jag tror vi reder oss, hvad tror du?
Och så gick julen i dås och mörker och nya året stegade fram.
Då kom ryktet om det stora fiskafänget söder på.
Fiskaren på arrende- gården hade fått så mycket strömming, att han måst skära hål på noten och låta stimmet gå och ändå var det tusentals valar stängda.
Som mannen saknade trummor att frakta fisken till torgs, gick budet rundt ön, att hvem som ville fick taga.
Och det togs rundligt.
Men ryktet anlände sist till Mossviken, och när Oskar-Fredrik med andan i halsen kom dit, var strömmingen röd af ålder.
Men Oskar-Fredrik tog båten full och, när han kom hem, lade han i trummor och saltade uppå.
— • Nu har vi vinterfödan klar, tack herre Sebaot, sade gumman och var blid mot den högste, som välsignat det nya året.
Och det åts strömming hvarenda dag.
Men framme i februari sjuknade Oskar-Fredrik.
Denna gång spelade han inte — det var allvar.
På tredje dagen var det nästan ute och han stönade: — Skicka efter doktorn!
— Här kommer ingen öfver till doktorn, min gubbe, nog vet du att blåsten har lagt hel väg.
Var lugn, Oskar-Fredrik, här i Moss- viken få vi allt själfdö!
Men innan du blir glömsk, kan du säj mej, hvar du gräfde ned de näst sista spelpengarna.
De sista såg jag, hvar du lade, men de näst sista!
skrek hon.
— J a g minns inte, stönade han.
— Jo, du minns, om du tänker.
— J a g minns inte, för det är gräfdt på många håll.
— Säg hvar du gräfde, så att jag har till begrafningen, sade gamla Helena och borrade ögonen i mannen.
Då omtalade han, att en del låg i myren och en del vid stranden till Silfverträsk, bakom stora tallen.
Så vardt gumman lugn och ett par dagar därefter dog Oskar-Fredrik.
Hon torkade sig med förklädet i ögonvrån, lade honom på vedkälken och fick honom ut i boden.
Där låg Oskar-Fredrik!
Och den fuktiga fe- bruarivinden, som var hafvande med snö, kom mot kvällningen med drifvor som täckte sidor och spåntak med ett hölje, mjukt och ogenom- trängligt.
Andra dagen efter dödsfallet satt hustrun i köket, stel, kall, förviirad.
Hon hade ingen haft att klaga sorgen för, ingen att hjälpa sig.
Ute i farstun stod ännu mycket af den vinter- strömming kvar, som lagt hennes man i graf- ven.
Men gamla Helena hade tattarblod och kunde inte ana att strömmingen varit skämd.
— Vi som hade rustat oss för vintern, sa hon bara, vi hade allt, som var behöfligt och så skulle han dö.
Så tog hon spett och spade och gick till Silfverträsket.
Men när hon fått upp jorden bakom stora tallen, hvilket var svårt, då det kälat hårdt, kunde hon ej se spår till gräfning.
Hon förstod då att mannen lurat henne.
Den gamla gick till myren för att där på angifvet ställe försöka bättre lycka.
Lika litet fann hon.
Då gick hon hem och i bitterhet och hån hötte hon med händerna åt vår Herre, som ställt det så uselt för henne.
Men när det inte hjälpte, kastade hon sig i den gamla sängen, där mannen dåsat bort sitt lif, och grät en bedragen människas stora och långa gråt.
— — Snön började åter falla.
Tung och våt fastnade den på rutan.
Det hulade hemskt i spjället och det eländiga rummet mörknade.
Kalfven bölade af hunger och köld, hönsen sutto hopkrupna af rädsla i spisen, katten skrek.
Af två människor var den ena död.
Den andra hade icke långt igen.
—
•= Fröö seenen oeh estraden b e r g, H e d l u n d m. fl.
dra försorg om utföran- det, som också är det bästa.
Södra teaterns farsoperett " Hvar bor hon då? "
bäres helt och hållet af gracen och charmen hos den danska gästen fröken K a t e M e y e r, som innehar hufvudrollen.
Hvad skulle icke hon med sin stora, friska röst och sin utmärkta dramatiska talang kunna åstadkomma på vår operettscen!
Här stod hon visserligen också i första planet, men uppgiften liksom hela stycket är af den svagsinta natur, som undandrar sig bedömande.
— På Folkteatern ges ett riktigt bra folkstycke af Algot Sand- berg, " Skepparegatan 4 0 ", som tillika spelas förträffligt och följaktligen torde komma att hålla sig säsongen ut.
T I D N I N G S K U N G E N heter Dramatiska tea- terns senaste nyhet.
Namnet inger löften om en intressant sedebild från den moderna journalistikens arbetsfält, men i själfva verket stannar det vid blotta ansatserna.
Hela fabeln med den smarte tidningschefen, ägaren af 140 af Englands tidningar, för hvilken de stora upplagorna är allt, de moraliska och ideella synpunkterna platt intet, men som likafullt framstår som en stackare, då det gäller, gör ett främmande intryck och tröttar dessutom till följd af den odramatiska behandlingen.
Spelet räddade stycket från att alldeles falla till jorden.
Hr O l s s o n återgaf den store tid- ningsägaren med en verkningsfull imperatorston och hr H e d q v i s t hade skapat en fin, ehuru något väl indolent typ af den svårt ansatte ministern.
Fröken B o r g s t r ö m gaf ännu en af sina vackra, ömma kvinnogestalter och visade sig, jag vet ej för hvilken gång i ordningen under säsongen, i utsökta toaletter.
Vasateatern har däremot gjort ett lyckligt grepp med " Pariseränkan ", en fransk fars, skrifven med verkligt godt humör och utan alltför mycket virrvarr i handlingen.
Teaterns bästa krafter paret W i n n e r s t r a n d, hrr L u n d - Operans fjärde symfonikonsert med Schuberts ofullbordade h-moll-symfoni och ett Requiem af italienaren Sgambati verkade alltigenom med förnäma medel.
Men de förnäma medlen snudda stundom vid tråkighetens gräns, och Sgambatis tonskapelse förmådde, trots all formskicklighet och religiös värme, ej i nämnvärd grad rycka åhöraren med sig.
Körerna utfördes af Filhar- moniska sällskapet, hvars sopraners samsjung- ning och renhet kunde ha varit bättre.
Fröken Kate Meyer som Gilette i farsoperetten " Hvar bor hon då? "
på Södra teatern.
Atelier Jaeger foto.
ARIEL.
i en hög buljongskittel, med tätt slu- tande lock hvarefter det kalla vattnet och saltet tillsättas.
Kitteln får därefter stå vid sidan af elden omkr. / tim.
Kitteln sättes sedan Öfver elden; när buljongen kokar upp, skummas den väl och hvitpepparkorn en samt rotsakerna, säsongens s t o r a modenyhet!
om sådana önskas, iläggas.
Buljongen får därefter sakta koka omkr. 6 tim.
Köttet tages upp med en hålslef och S k j o r t b l u s buljongen silas genom hårsikt.
Följan- de dag aftages allt fett noga.
Det råa köttet skrapas fint och blandas med af veckad.)
i.
1 3.
5 0 HfiFREGRYN - HAFREMIOL det ägget.
Buljongen ooh Ni grundlägger därmed Eder hålles lätt i en uppslagna svart o.hvit&gt; mg \ kastrull och när den är hälsa.
het ivispas köttet, och buljongen får r u t i g t a f t) n n under vispning ett godt uppkok.
Den Specialegenskaper: Genom den gul- därefter genom en i hett vatten aktiga, mineralrika proteinhinnan: silas urvriden servett eller ylleduk, upphet- S k j o r t b l u s närande, dryga, fin smak.
— tas och afsmakas med salt och peppar serveras med klimp, vindböjtlar, Tillverkas under läkarekontroll.
— samt af veckad taft, alla ostbeignet, pastejer eller grönsaker.
f ä r g e r Kr.
1 2.
5 0 Polsk äppelkaka (f. 6 pers.).
8 stora äpplen, 1 msk.
smör, V kkp.
KÖKSALMANACK socker, 2 msk.
vin, 1 msk.
mjöl, tyg U n d e r k j o l lit.
söt mjölk, 3 ägg, 1 msk.
socker, 20 gr. sotmandel.
a f m e r c e r icerad satin, Till formen: 1 msk.
smör (20 Redigerad af gr -) - p l i s s e r a d volang, alla rmm Beredn ing: Äpplena, skalas och Elisabeth Östman.
läggas i en syltgryta tillsammans m e d f ä r g e r K r.
7 * 7 ö Inneh.
af Elisabeth Östmans Husmo- smöret, sockret och vinet.
Grytan, ska- derskurs i Stockholm.
kas öfver elden, tills äpplena äro då de läggas i en smord paj- FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR mjuka, L i n n e d r ä k t form.
Mjölet och en del af mjölken VECKAN 8 — 14 MAJ 1910. blandas till en af redning.
Den öfriga k o f t a o ch] _ _ SÖNDAG.
Fruko s t: Smörgåsbord; mjölken kokas upp och af redningen biff af svinfilé med brynt potatis; ivispas, hvarefter de med sockret vis- k j o l, kof-fmed f i c k o r Kr.
2 o * O U mjölk: kaffe eller te med tunnbröd.
pade äggulorna, den skållade och hac- Middag: Klar buljong med strimlor kade sötmandeln tillsättas, och massan t a n 8 0 cm.
u t a n,, „ 2 2 * 0 0 af tryffel; krustader med hummerstuf- får sjuda, men ej koka.
Pannan af- ning; fricandeau på kalf med brynt lyftes och vispningen fortsattes tills l å n g) potatis och pressgurka; polsk äppelkaka krämen svalnat, då de till hårdt skum med vispad grädde.
slagna äggh vi torna nedskäras, massan MÅNDAG.
Frukost: Smörgåsbord; slås därefter öfver äpplena.
Formen L i n n e d r ä k t bräckt skinka med äggröra; mjölk; insattes i ugn, och kakan får grädda i kaffe eller te.
Middag: Köttkroketter god ugnsvärme omkr. / tim. kofta och] r \ n med champinjonsås; rabarbersoppa med skorpor.
Äggröra (f. 6 pers.).
6 ägg, 4 k j o l, k o f - f m e d f i c k o r K r.
2 5 * 0 0 TISDAG.
Frukost: Smörgåsbord; kkp.
gräddmjölk, salt, socker.
hachis på kalf (rester från söndag) Till kastrullen: 1 msk.
smör t a n 1 0 0 c m.
(u t a n „ „ 2 4 * 0 0 med förlorade ägg; mjölk: kaffe eller (20 gr.).
te.
Middag: Afredd buljong med Beredning: Äggen vispas väl l å n g) klimp: stufvad gädda med potatis.
med mjölken och kryddorna tillsättas.
ONSDAG, frukost.
Smörgåsbord; En kastrull eller spilkum smörjes med hafregrvnsgröfc med mjölk; sillgratin; smör, äggb !andningen hålles däri.
stäl- A.
- B.
N o r d i s k a K o m p a n i e t, kaffe eller te.
Middag: Köttbullar les i vattenbad och vattnet får koka med potatis: chokladsoppa.
sakta tills äggröran stadgat sig.
Den STUREPLARI, STOCKHOLM.
TORSDAG.
Frukost: Smörgåsbord; upphälles på varmt serveringsfat och färserade ägg med grönsalad; mjölk: garneras med persilja samt serveras kaffe eller te.
Middag: Ärter med till stekt kött, bräckt korf eller skinka.
tig rörning koka 15 min.
Kastrullen peppar, det rensade och i tärningar socker.
Grädden vispas till hårdt skum fläsk; plättar med sylt.
h a, m p i n j o n s å s (f. 6 pers.).
V * den skållade och rifna man- skurna, selleriet, den skalade och i och lägges öfverst i soppskålen.
aflyftes, FREDAG.
F rukost: Smörgåsbord: bu C rk champinjoner, 2 msk.
smör (40 deln, sockret och de uppvispade äg- skifvor skurna, löken, persiljan samt Soppan serveras med små skorpor.
stekta plattar (rester från torsdag) med gr.), 2 msk.
mjöl, champinjonspad, 6 gen tillsättas och klimpen får sjuda resten af smöret.
Sist tillsättes sylt: mjölk: kaffe eller te.
Middag: tunn grädde, salt, hvitpeppar, soc- öfver elden, tills den blir tjock.
Den det kokande vattnet.
Fisken får där- Fläskkotletter med gr ä-d d- Fläskkotletter med potatis; b ' skvipud- del.
ker, 1 äggula.
upphällcs i vattensköljd porslinsform efter koka med tätt slutet lock, tills ding.
(f. 6 pers.;); .9 stora, fläskkotletter, Beredning: Champinjonerna skä- och uppstjäipes när den är kall och den är färdig eller omkr. 20 min.
Den sås liten LÖRDAG.
V r u k o s t: Smörgåsbord msk.
salt, Va tsk.
hvitpeppar.
ras; i lagom stora bitar och fräsas garneras med den sköljda och hackade upplägges på karott och de uppvispade 2 1 ägg, uppstekta köttbullar (rester från ons- väl 1 kkp.
fint stötta skorpor.
i smöret.
De upptagas och smöret äggulorna tillsättas i såsen, som där- persiljan.
dag) med stekt potatis.
Middag: urklämmes vä, hvarefter smöret fräses Till stekning: 3 msk.
smör (GO efter får sjuda under vispning och gr.), Paltbrcd med fläsk; rÖdVinsspppa med med mjölet, ooh champinjonspadet samt 5 del.
tunn grädde.
hällos öfver fisken.
skorpor.
Beredning: Kotletterna tvättas Stufvad gädda (f. G pers.).
3.2 grädden tillsättas.
Såsen får därefter kg.
gädda, 2 msk.
.salt, 1 tsk.
ättika, med en duk doppad i hett vatten, koka under rörning i 10 min., hvarefter 2 hg.
smör, 2 msk.
hvetemjÖI, / i " tsk.
C h o k 1 a d s o p p a (f. G pers.).
RECEPT: bultas lätt pä båda samt putsas 2 / s afsmakas med kryddorna och af- hvitpeppar, / j selleri.
2 små rödlökar.
lit.
nskummad mjölk, 125 gr. choklad.
väl.
De beströs me sidor d kryddorna och Klar buljong (f. G pers.).
2tyi den redes ined äggulan.
Den får sodan doppas i de uppvispade äggen samt msk.
groft hackad persilja, 3 del.
GO gr. kakao, 1 msk.
mondanjin.
socker kg.
märgpipa eller oxref.
3Vs lit.
vatten, endast sjuda och serveras i särskild G vändas i de stötta skorporna.
De bry- vatten, 1 — 2 äggulor.
efter smak.
2 del.
tjock grädde.
1 msk.
salt, 5 hvitpepparkorn, (1 liten såsskål.
nas därefter i smöret, i en tackjärns- i en Beredning: Gäddan rensas, sköl- B e r c d n 1 ri g: Mjölken hälles panna, morot, 1. liLeu bit selleri).
nedläggas i en järnkastrull; pan- väl och torkas pä en duk samt flä- kastrull; när den är på kokpunkten nan urvispas Elim p (f. G pers.) 2 msk smör, jes Till k 1 a r m e d c 1: 1 hg.
af köttet, med grädden och såsen upphällan två tredjedelar däraf och i kes.
Skinn och ben borttagas noga, G msk.
mjöl, 4 kkp.
mjölk.
8 stycken benfritt, 1 ägg.
hälles öfver kotletterna.
De få sedan fisken ingnides med ättika och resten af mjölken upplöses chokladen färdigsteka bittermandlar, 1 msk socker, 2 ägg.
och B e r e d n ing: Buljongen bör kokas m e d lock omkr. 10 min.
De och kakaon.
Den öfriga mjölken till- salt samt får ligga omkring 1 tim. E n dagen innan den skall användas.
Köt- Till garnering: Va knippa hac- kastrull smörjes med Vs * smöret.
Fi- sättes och då soppan kokar afredes den uppläggas på varmt serveringsfat, gar- tet, som helst bör vara nyslaktadt, kad persilja.
neras m e d persilja och såsen hälles sken skares i bitar och vändes i mjö- med mondaminet utrördt med litet kall öfver.
tvättas med en duk doppad i kallt Beredu ing: Smör och mjöl^ sam- let mjölk.
Soppan får därefter koka i samt nedlägges hvarftals i kastrul- vatten, skåres i bitar och benen sön- manfräsas, mjölken påspädes litet i len.
Mellan hvarje hvarf lägges litet 5 min., hvarefter den afsmakas med derhuggas.
Köttet ocli benen nedläggas sänder, hvarefter massan får under fli- TILL FRUKOST hvarje dag bör Ni äta Svart och Hvitt 1 2 m e d t a p i s s é K r 4 u 0 n 2 - 1 2 1 1 3 a — 243 — l
^NNONSER skola vara inlämnade till Expeditionen senast fredag för att kunna införas i följande veckas num- mer.
SJUKSKÖTERSKA LEDIGA PLATSER.
önskas 1 juli till kurafdelningen vid lasarettet i Gefle.
Lön 350 kr.
och ett ålderstillägg å 50 kr.
efter 2 års tjänstgöring samt fritt vivre.
Svar före 20 maj till Lasarettsläkaren, Gefle.
PLATSSÖKANDE 33-AEIG FLICKA, arbetsam och or- dentlig, önskar plats i prästgård, herr- gård eller finare hem för att deltaga i alla husliga bestyr (utom diskning, skurning och tvätt).
Är kunnig i enkel sömnad, handarbete och konstväfnad.
FÖR VÅRD AF FVÅ FLICKOR Lön önskvärd.
Svar till » Familjemed- lem », Karlshamn p. r.
OCH EN GOSSE, SOM guvernant eller lärarinna i ty- 6 — 3 år, Önskas barnkär flicka af god ska önskar ung, tysk dam, anställning uti bättre familj, som vistas på lan- familj, något musikalisk.
Svar till det under sommaren.
Sökanden är tysk Skåra,.
S tigtomta.
student o ch st ude rar f. n. vid tys k t universitet.
Svar till » Anspråkslös ».
Snällposten, Lund.
I iioli S a t ds H a j Siiei us.
LEDIGA PLATSER kungöres härmed ett antal öfversköterskeplatser till ansökan lediga att BARNFRÖKEN, bildad och barnkär er- tillträda genast.
håller plats genast i större landthem Sökanden skall vara examinerad sjuksköterska samt ha genomgått i Östergötland (nära Omberg).
Sökan- kurs i sinnsssjukvård.
Lön 500 kr.
med två ålderstillägg å 100 kr.
samt den, som ej bör vara under 25 år, allting fritt.
Äfven öfversköterskeelever mottagas.
Ansökningar åt- skall se till och vårda en 5-årig flicka följda af läkarebetyg, frejdebetyg samt tjänstgöringsbetyg insändas till och en 1 års gosse.
Svar med löne- Öfverläkaren, Långbro Sjukhus, Elfsjö.
pret.
och foto.
under adress: » E — A. » Hästholmen p. r.
Närmare upplysningar meddelas af föreståndarinnan, kvinnopavil- jongen.
EN frisk och barnkär flicka som vill åtaga sig vården af ett 2 månaders B I L D A D, garnmalt barn, erhåller anställning i BILDAD FLICKA medio af maj.
Adr.
Nygård, Påskalla- musikalisk frisk flicka 20 å 30 år sökes af _ fin familj önskar komma såsom VID KUNGELFS SAMSKOLA KRISTLIGT SINNAD LÄRARINNA, för att såsom vik.
sällskap och hjälp vid hjälp och sällskap å större egendom.
ATT medfölja till badort i sommar som aro vid instundande hösttermins bör- kompetent att undervisa i språk på förekommande göromål, tillsammans Van vid husliga göromål.
Svar till sällskap och hjälp åt äldre dam finns jan lediga platser för en andre lära- flickskolans högre stadium finner för med äldre fru och en jungfru, göra » 20 år », bättre Iduns flicka, exp., musikalisk Stockholm.
och plats genom Norra Inack:Byrån, Malm- rinna med lön 1,150 kr.
och en an- nästa läsår anställning i en familj, som hemmet ljust och gladt för förmögen UNG önskar plats snarast i familj de r l ä r a r i n n a med lön 800 kr.
för ett år vistas på landet.
Svar med 40-årig ungkarl.
Närmare meddelar barnkär skillnadsg.
27, Sthlm som sällskap och hjälp.
Är villig del- 11 april 1910. löneanspråk och ref. till överstelöjt- grosshandl.
» A.
B. C », Linköpings Ut- taga BILDAD flicka (ej gärna under 20 Kungelf den i alla inom hemmet förekommande STYRELSEN.
hyrnings &amp; Annonsbyrå, Linköping.
nant Dillner, Karlsborg.
är) gladlynt, arbetsam och anspråslös göromål.
Innehar plats men önskar får genast plats mot fritt vivre eller ombyte.
Svar till » Referenser », Gu- någon lön.
Hush.
2 pers. och jungfru.
roxeLii Annonsbyrå, Malmö.
Adr.
» Prästfru », Ljungby p. r.
(Smål.)
SVENSKA KUR ORTFORENINGEN.
BILDAD flicka, hushållsvan i matlag- FRISK flicka, kunnig i enkel sömnad, lagning, bakning o. s. v söker plats.
får plats efter pingst ho.s äldre dam.
BlC ^attenkuranstalt.
Kneippbad.
Skogs- F vrfffirtlJI Ha^ A Goda rek.
Svar » Villig — Duglig », Sv.
klimatisk kur- STRÖMSTAD ^ S K U R ™ " Ej familjemedlem.
Porträtt, löneanspr.,?
Telegrambyrån, Sthlm.
£ ort i härlig natur å väst- luft.
Enkel och sträng Jefnadsordning, ref. till fru Bergendal, Avesta.
lage.
Mildt hafsklimat.
BILDAD, 22-årig flicka, huslig och kusten, kransad af yppiga, skogsklädda BILDAD flicka, helst sykunn., får 1 Läkare: Astley Levin, Sth ' m.
som vistats i England i 4 år.
Berömda gyttjebad.
Järnkälla.
Säson?
praktisk, juni — 1 okt.
plats i officersfam.
att med RNR&lt;T i P P ' Sommar- och vinter- hörde *.
Läkare: M. Blumenthal, Sthlm, önskar plats i Stockholm eller dess när- fruns hjälp sköta hemmet.
Litet hush.
1 juni — 15 sept.
Läkare: A. Berghel, het i fam., att läsa och tala engelska £ * kurort, Al.a varma bad, massage- T V^Plfll kur- och rekreations ' Svar med löneanspr. "
och rek.
till » F. ».
med barnen eller att vara bch jälpl i g bad, elektriska bad, Kneippsk kallvatten- * Karlberg p. ort.
Utmärkta gyttje-, krenzna- ^^ \ 7 * » cg \ Hafsbad i Göteborgs skärgård.
i hemmet med förekommande h usfiga PLATS som 2:dra städerska å slott kur, solbad.
Utmärkta bostäder o. inackd.- cher-, half- och hafsbad, sjukgymnastik, £ Mildt och jämt klimat.
50 minu- sysslor.
Svar till » May », Iduns exp.
i Skåne af en händelse ledig 1 maj.
ställen.
Läkare: .Walter Bergwall.
massage.
Tidsenliga anläggningar, billiga UNG flicka Önskar under sommaren Ansökning sändes till » S. », Kristianstad Bad- och rekreationaort med priser.
Läkare: Prof. A. Wide, Sthlm.
ters intmskärsresa fr. Göteborg.
l:a klass plats som husmoders hjälp.
Van vid p. r- B O R G H O L M Hot ' 1 1.
Restauration, bad m. m.
Läkare: barn.
Goda rek.
Goda rek.
Svar till _ sydländskt öklimat.
Ut- KAMMARJUNGFRU skicklig i sömnad » Fritt vivre », Idims exp.
åstad.
Fullständig kurort, A. Kuylenstierna, Göteborg.
lår god plats i Skåne.
» S. », Kristian- märkta bad.
Tidsenlig utrustning, väl MÄL G O ' * Varm- EN 28-årig flicka med vana vid sjuk- crh hafsbad.
Vidsträckt stad p. r. fungerande vatten- och avloppsledning.
Lä- önskar plats som hjälp och säll- SÄRÖ ^ &lt; vegetation, vård TVÅ betalande elever från 1: sta juni kare: Hj.
Erfass, Lidingö villastad, Sthlm.
barrskog.
Gymnastik, brnnnsdrickning, _____ skap för sjuk herre eller dam.
Svar Härliga promen.
med utsiktsplat.
till vid FJDSstads Konstväfveri i gobelin » Lugn och tlåig », Iduns exp.
dietisk behandling.
Lekstuga.
Läkare: ch växtfärgiiing.
Arvika.
Carl O. Segerberg, HelsiEgborg.
öppen året om.
Tåg med Göteborg 18 ggr ANSPEÅKSLÖS bättre flicka, som ge- dagl.
Läkare: Georg Engstrand, nomgått Särö, en husmoderskurs, något kun- FOR bildad flicka finnes plats att BÅSTADS HAFSBAD O. KURANSTALT tillsammans med tvänne systrar sköta 1 juni — 1 (ev. 15j sepc Mildt, jämt klimat M^fgffj^TQrJ (» Nordens Madeira ».)
Hafs- nig i sömnad, önskar plats i familj étt mindre hushåll jämte trädgård " * stuihet, som husmoders hjälp.
Svar till JFar och höns.
Fritt vivre, möjligen någon härligt läge, en af västkustens natursköna ' _ _ _ _ _ _ _ _ _ kuranstalt med utmärkta SÄTRA miljemedlem 15 maj », Iduns exp.
f. v.b.
lön.
Svar » Småbrukare », Iduns exp.
enkelhet.
Barrskog.
Gyttjebad, BILDAD, musikalisk, res van norrländ- ste badorter.
Läkare: Dr G. Krikortz.
bad, spec. gyttjebad, goda kommunika- ______ gymnastik, massage; särskild matordning tioner, billiga lefnadsomkostnader.
Läkare: UNDERVISNING SVAN lärarinna sökes ska önskar plats som hjälp och säll- från 1: sta sept.
att läsa och spela Sjukgymn.
E. Jacobsson.
för magsjuka.
Öppen 13 juni — 13 aug.
skap på resor.
Talar tyska och engel-.
O •^• * * - * VUlk.
kur- och rekrea- J. Bauman, Marstrand.
med 10-årig flicka.
Gymnastiklektio- DALA R ska och har V / år vistats i Tyskland Läkare: R. Friberger, Uppsala.
ner önskvärda.
Svar med foto., betyg tionsort.
Naturskönaste läge; JVLCDCVI ^ och Schweiz.
Svar » 29 år », Brahegat.
* Berömda järn- och lönepret.
till ingeniör Hjersing, hälsosamt klimat.
Gyttje-, tallbarrs-, kolsy- _______ källor med radioaktiv utstråln.
Brunn och bad.
Full- 22, IIII, Sthlm.
Strömsnäs bruk.
S Ö D E R K Ö P I N G 20-ÄRIG språkkun.
flicka önska r etc, sjukg.
Läkare: G. Heyman.
Utmärkta gyttje- o. halfbad.
Sol- o. luft- ständig brunns &amp; bad- plats som bild.
TROENDE, bättre flicka, kunnig i mat- rebad hjälp till husmoder på lan- lagning, väfning och sömnad samt i TJpplysn.
om rum Riks.
11. kl. 11 — 3 e. m. bad.
Kalla bad i Vättern.
Terrängkurer.
kur.
Sjukgymnastik och massage.
Hetlufts- det från 15 juni, genomgått hushålls-, öfriga inom ett hus förekommande gö- I) il11°Q£iff * JI Brunn, Yersås.
Lugnt och Dietiskt bord.
Läk: G.
A. Alvin, Sthlm.
behandl.
Enkelt lefnadssätt.
Tidsenliga bo- väf- och syskola.
Goda rek.
Svar till romål, villig att göra jungfrus sysslor, g stilla.
Högt och fritt läge.
städer.
Läkare: B. Almberg, Sthlm.
» A. », Tidningskont., Storg.
.8, Sthlm.
får bra - plats genast och anses som Järnkällor.
Alla M Ö R S I L S S A N A T O R I U M * • ' ANSPRÅKSLÖS och huslig flicka, van vanliga badformer.
Om- medlem af familjen om betyg, foto., badhus och societets- vid enklare matlagning önskar plats i rek.
och löneanspråk sändas till » C. », sorgsfull massagebehandling.
Billigt.
Lä- ________________________ J amtland.
Öppet året om.
Ren, StärK.
fjälluft.
Lätta SÖDERTELJE Nytt helst barnlös familj, där hon får anses hus.
Utvidg.
badhot.
Spec. Östersund p. r. kare: D. Liljeqvist, Uppsala.
komm.
Första kl. bord.
Elektr.
belysn.
Tvälmassageb.
Hafsbad.
Sol- o. lnftbad.
såsom medlem i familjen.
Svar emotses tacksamt under signatur » 19 år », Räms- I godt hem i Värmland, litet hushåll, Bikstel.
öfverläk: T. Horney, Mörsil.
hyttan.
lår som medlem af familjen, bildad FISKEBÄCKSKIL mass Vattenkur.
o. sanatorium, Läk: Axel Hellstenius, Sthlm.
För UNG flicka, kunnig i matlagning, bakning Västkusten.
Ben, flicka från godt hem önskar plats m. m. plats.
Nya Inack.-Byrån, Brun- dammfri hafsluft.
Alla sorters bad.
Massage MOSSEBERG J lOOfotö.h, Öppet hela o. gymnastik: d:r N. Wennström, Sthlm.
i familj att vara husmodern behjälplig kebergsg.
3 B, Sthlm.
alla inom ett hem förekomman- T R A N Å S ^ * ^ * öppen året om.
med året.
Nauheimerb.
med flyt.
kols., elektr.
och sjukgymn.
Billiga lefnadsomkostna- de göromål.
Genomgått hushållskurs.
EXAM.
sjukgymnast och massös med ljusb.
Inhalatorium.
Röntgen- o. HÖgfrek- Alla varma och kalla bad.
Fullst Svar till » Pålitlig », Köping p. r. kunskap i elektricitetsbehandling ön- der.
' Läkare: Nils Tidmark.
skas i familj.
Svar till » Massage 1910 », FfällnäS * £ kög » t belägna luft- vensafd Läk: Fr. Odenius, Sthlm.
Kneippbehandling.
Mild och ren luft.
GLADLYNT, barnkär, 20-årig, under- under adr.
S. Gumjelii Annonsbyrå, ___ f) | * 0 Brunn- och badanstalt.
Skogs- Naturskönt läge, vidsträckt barrskog.
Billiga visningsvan s mås k.-lärarin, önskar plats kur- o. reaktionsort, c:a 800 Stockholm f. v. b. familj, att sköta om och läsa med " klimat med präktig barrskog.
priser.
Läkare: H. Tham, Tranås.
i barn, mtr ö. h.; dock i björkregionen.
Har.ig under tiden 20 maj — 1 aug Fritt BARNFRÖKEN, präktig och van, med fina rek., sykunnig, erh.
god plats att natur, renaste luft.
Ej lungsotspatxenter.
Torr grusgrund.
Nytt varmbadhus.
Sol- ' jpj.Qg^ Bad- och sommarv stelseort.
Na- vivre samt någon lön önskas.
Svar snarast möjligt till » Gert », Vclinge, sköta I barn, 5 — 10 år.
Läxläsn.
Svar Bad.
Läkare: E. Knutson, Sthlm.
bad.
Elektriska glödljusbad.
Billigt.
Läk: turskönt läge.
Ren och stärkande Tidaholm.
med betyg, foto., löneanspr.
märkt FL luft.
Utmärkta varm- och saltsjöbad BILDAD dam, som talar engelska och ~ ° " ^ J ^ * Sthlma Doc. Kj.
O. af Klercker, Lund.
•&gt;Godt, vänligt hem » under adr.
S. Gu- IRTLSUOD - norra skärg.
v. stora segel- Hugo E:son Brand.
tyska Billiga önskar under sommaren plats mselii Annonsbyrå, Stockholm f. v. b. NYNÄS HAFSBAD * » ^« » * * ^ Läkare: familj (gärna religiös) på landet i SJUKSKÖTERSKA.
Plats som under- leden 2 / 4 t. resa m. eleg.
ångare fr. Grand lefnadsomkostnader.
sommar och vinter- södra eller mellersta Sverige att un- sköterska å sanatorium finnes nu ge- HÖtel.
Alla sort.
bad.
Billiga bost, l:a kl. __1 kurort med fullst.
vattenkuranst.
och alla nast eller i början på maj.
Svar med restaurant.
Läkare: K Sohlberg.
dervisa i engelska och tyska.
Svar till T L L L S E B O D A " ° * - Kyrkhult, moderna kurmedel.
Mildt klimat, härligt lönepret.
samt betyg torde sändas till » Undervisning-svan », Iduns exp.
Blekinge.
1 juni — 1 sept.
SBDRA 8TAMBANAN » Syster », under adr.
S. Gumrelii An- läge.
Läkare: O. F. Åberg.
UNG, anspråkslös flicka, seminarist, Naturskönt läge i högt liggande skogstrakt.
QRENNAFORSSA ™ nonsbyrå, Stockholm f. v. B.
8 kl. läroverk, önskar under PORLFL.
• * Berömda, kraftiga järn- Utmärkta bad.
Apotek.
Billiga lefnadsom- jenomgått ferierna plats i familj, dels som hjälp ______________ järnkälla.
_____ vatten.
Fullst.
badanstalt.
I termin: Gyttje- o. medic.
bad.
Berömd Mildt barrskogskli- och sällskap, dels att läsa med min- kostnader.
Läkare: E. Kinnwall.
TVÅ FRIELEVSPLATSER 1 juni — 1 juli; II termin 6 juli — 2 aug.
barn.
Goda rek.
finnas.
Svar tack- vid Fjsestads Konstväfveri, Arvika, den mat,härlig luft.
Sjö.
Bost.
i brunnspark.
Postadr.
: Porla.
Läkare: Lifmedikus: E.
T VT 1 FL (fP öadanstalt &amp; sanatorium, öppet dre samt till » Villig », Skara p. r.
Adr.
: Moheda.
Läkare: A. Hygerth.
15 mai F ö r e s t ä n d a r i n n e p l a t s J ö året om.
Alla nu brukl.
bad ETT godt hem sökes af 21-årig bildad kuranstalt.
Alla O. Lidin, Sthlm.
for hvilohem på landet i närheten af HDSLÖFL ^ * ^ * * där hon mot fritt vivre vill Sthlm finnes ledig.
Den sökande bör ' brukl.
badformer, spec. gyttje- XfarrtitlAa Vattenkuranstalt och hälso- former.
Naturskönt läge.
Ren, stärkande flicka, tjänstgöra som sällskap och hjälp.
De äga god allmänbildning, vara väl kun- massagebad.
Godt bord.
Naturskön barr- „ källa i östra Jämtland.
Vac- luft.
Mildt sydl.
klimat.
Billiga lefnads- bästa ref. gifves och fordras.
Svar till nig i alla ett större landthushåll till- skogstr.
Ben o. hög luft.
Postadr.
: Horred kert läge vid den härliga Hammarsforsen, kostnader.
Läkare: O. Reimers, Tyringe.
» Juni månad », Iduns exp.
hörande göromål, äfven höns- och träd- SANAT0 M BAAAD UNG småskollärarinna önskar plats i mildt klimat.
Postadr.
: Hammarstrand.
gårdsskötsel, dessutom besitta för en Riast.
Läk: Klas Björkman.
U L R I C E H A M N S ^ - ett vänligt hem på landet för att värdinna nödiga egenskaper.
Platsen Hl fl Badanstalt.
Sundaste läge i den för- Läkare: Fredrik Bergvall, Sthlm.
hjälpa med göromålen inomhus skall tillträdas den 1 juni d. å.
Svar _ s Bkogsomr.
t a l t Mer.
än Öppet om.
eller ock till medfölja som hjälp till en 300 m. året öfv.
hafvet.
med uppgift om ålder, föregående verk- • tjusande Guldkroken vid Vettern.
Ut- RAMLÖSAI 2 04:E F T G " / T.-T _ Vidstr.
badort eller resa.
Kunnig i M samhet, ref. samt om möjligt med foto.
märkta bad.
Goda bost.
Läkare: Prof. J.
Alla brukliga badformer, ' äfven elektriska.
tyska språket.
längre Svar till » Ombyte 30 », torde under adr.
» Duglig 1910 », insändas Vilh.
Hultkrantz, Uppsala; för gymnastik ~ Neuenahrliknande alk.
gyttjeb.
kalla; Läkare: Johan A. Andersson, Sthlm.
Iduns exp.
kall-.
Nauhelmer-.
varmvattenkur; till Iduns exp.
och massage D:r C. Törnaren, Sthlm.
Radiogenkur.
Spec. diet för socker-, gikt-, V n r h p r V Halsbad oob gyttjebadanstalt.
20-ÅRIG FLICKA, som genomgått kurs huslig ekonomi samt för närvarande njursj.
&amp; korp.
Läk: E. Landergren, St. 5 Bästa bafsbad, spec. gyttjebad hushållselev i finare prästfamilj, önskar LANNASKEDE HÄLSOBRUNN °^ BADAN - PflTinphv Brurm * Starkaste järnkällor, El.
ktr.
ljnsbad.
Billiga afgifter och lei- plats omkring den 1 juni i Västergöt- ____________ stalt.
Härligt läge skog- rik trakt i Småland.
Järnkälla.
Alla i bruk- * massage-, ljus-, hafsbad, kall- nadsomkostnader.
Läkare: Lifmedikus land att hjälpa husmoder med alla inom hus förekommande göromål.
Vid KASSÖRSKA, liga badformer.
Kneippbad.
Läkare: O. vattenkur, dietkur.
Läk: Gunnar Forss- Emil Jacobson, Stockholm.
lon fästes intet afseende, utan bufvud- Sundell, Hvetlanda.
ner, Sthlm.
Ensk.
praktis.
d:r Har.
Ern- VLQHV ^ sak att så mycket som möjligt få på ^ s - och Kneippknr-anstalt.
helst hemmastadd i stenograf!
och ma- egen hand sköta hushållet under hus- skinskrifning äfvensom tysk och en- LJUNGSKILE, förträfflig rekreationsort, berg, dr G. Bergmark, dr Fr. Zachrisson.
£_ Mildt b-klimat.
» Ruinernas stad .. modrens öfversikt.
Svar till » Väster- med väl Berverade bad.
PvHq Brunns- och Badanstalt.
Sve- Nytt: Kneippbyn m. lufthydd.
o. solb.
m gelsk handelskorrespondens, får plats.
Iduns exp.
f. v. b.
Svar med betygsafskrifter och foto.
Apotek.
Järnkälla.
Nytt societetshus.
rig s äldsta kneippkuranstalt.
Na- dusch i skogen o. kontin.
strandb.
v. öppna götland ».
MEDELÅLDERS dam, språkkunnig och till » Genast », östg.
Corresp.
kontor, öppen 1 Juni — 1 evt.
15 Sept.
Ångbåts- o. turskönt läge.
Barrskog och insjöar.
Lugnt musikali sk, van at t före s tå land t- så- Linköping.
hafretl Läk: K. Kallenberg, Sthlm.
järnvägsst.
Läkare: Nath.
Dahlberg.
väl som stadshushåll, äfven kompetent och stilla.
Läkare: H V. Kindblom, Ryd.
VA R T A L T 0 som privatsekreterare, söker plats som LOKA Bergsl.
järnväg.
Sas.
13 juni 1 / 8 IRÅN STOCKHOLM värdinna i aktadt hem.
Bästa ref. och &gt; VÄRMLANDS EDA ™ ^ — 13 aug.
Naturskönt läge i hÖgtl.
SALTSJÖBADEN * betyg.
Östermalms Inack.-Byrå, 33 Bra- jamkalla.
lOjum — 31 aug.
Natursk., högt läge, milsvida skogar.
hegatan.
Riks.
97 51 Allm.
198 95. skogstrakt.
Reumat., hjärtfel, neurastheni.
________________ öppet Rum hela året.
Begär upplysi badsanatoriet ing om priserna.
BÄTTRE flicka önskar till d.
1: sta juli Gyttje-, sol- o. sandbad, massage, sjukgymn.
Berömda gyttjebad jämte alla vanl.
badfor- från 1:50.
Läkare: Emil Zander och eller senare plats som sällskap och Elektricitet.
Läk: Alfr.
Temell, Sthlm.
mer.
Läk: Lifmed.
I. Eedenius, Sthlm.
Olof Sandberg.
hjälp åt äldre dam eller att medfölja TATTEN OCH LNFTKA RT resor.
Har genomgått kurs i massage ÖSTHAMMAR " skyddadi på LUNDSBRUNN 2218001:111111 OCH BADAN - SKAJRERSBRUNN - i " " och är kunnig i alla inomhus förekom- med järnkällor östra mande göromål.
Svar till » U.
L.s, Gu- läge och vid tvålmassagebad vik af Ålands mEelii Annonsbyrå, stalt.
Högt och torrt läge Värml.
Häri.
barrskog Alla badformer.
haf.
Berömda gyttje- Malmö.
i Gefle provinsialläkaredistrikt sökes i naturskön trakt nära Kinnekulle.
Vid- Sommarsäs.
1 juni — 1 sept; öfriga årstider för reumatism.
Härlig hafs- och skogsluft.
EN ung flicka, som genomgått ett före den 15 maj hos förste provinsial- sträckta parker.
Berömd järnkälla.
Billigt.
hvilohem.
Läk ' J. O. A. Bergqvist,^fhlm.
åttaklassigt läroverk, önskar komma T / akarp; F. Scherstén Läkare: E. Pon&amp;én.
GWieborfe.
läkaren A.
J. Larson, Gefle.
Medicinska förfrågningar besvaras af resp. lakan och för närmare upplysningar hänvisas till östhammar.
den af Sv.
till en familj på landet för att under- Kurortföreningen utgifna publikationen » Svenska Bad- och Kurorter » tillgänglig i bokhandeln 1 och till de olika kurorternas prospekt visa bara några timmar dagligen.
Svar Se utförlig annons i n:r 18 af denna till » Elin », Iduns exp.
som erhålles genom kamrerkontoren samt Svensk Bad- och Turisttidning och Svenska Turistföreningen i Stockholm.
tidning.
BDad Krie v o c n Daderi K l i m a t i s k B H a f s b a d ocl1 B r u n n a s urort 1, 4 m i l f r a n 0ala) ao 2 o g s s a n a t o r i u i n a Sver ten uranBtalt es!
Haf8 Ttt e ad 8 B r u n n k u r o r t Brunn r e) a (0 C D armDa Länssjuk- sköterskeplatsen 1 H a f s b a d a n s t a l t — 244 —
