# ID: svediakorp-per1858
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1909
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 24,019
# sentences: 1,186
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 47 (1194) SÖNDAGEN DEN 21 NOVEMBER 1909.
22:DRA ÄRG.
HUFVUDREDAKTÖR OCH ANSV.
UTGIFVARE: JOHAN NORDLING Bernadotte.
tfrins Oscar 50-årsdagen.
Zffylladpå lif varit och är en stark och äkta religiosi- tet, af det slaget som icke nöjer sig med bekännelse, men som vill verka till främjande af det mål, den anser viktigt och heligt framför alla.
Prins Bernadotte har sålunda varmt och verksamt intressererat sig för den lutherska söndagsskolan, för missionsarbetet, såväl det inre bland lapparna som det yttre,.
Det arbete för religiös påverkan af ung- domen, som organiserats i Kristliga Före- ningen af Unga Män, har dock varit hvad som legat honom mest om hjärtat.
Som ordförande i det svenska förbundet, har prins Berna- dotte både stått i spetsen för det svenska arbetet och deltagit i ledningen af det världsförbund, hvaraf den svenska före- ningen är en del.
Föreningens tacksamhet för det stöd den erhållit genom prinsens ordförandeskap tog också sitt uttryck i en hjärtlig hyllning på halfsekeldagen.
Därvid öfverlämnades det album, innehål- lande hälsningar från de olika kretsförbun- den, hvilket vi här afbilda Pärmen i läder- plastik och det illuminerade.
försättsbladet äro utförda af fröknarna Meukow.
I DEN DISTINGERADE Bernadotteska villan vid Östermalmsgatan, påminnande närmast om aristokratpalatsen i en fashiona- bel del af London, firades den 15 d:s fa- miljefaderns, prins Oscar Bernadottes, fem- tioårsdag med talrika lyckönskningar från när och fjärran.
Prins Bernadotte, som härmed viker af in i det andra halfseklet, är ännu en ståtlig och spänstig herre, till det yttre påfallande lik sin fader, liksom han andre sonen och sjömansprinsen.
Men där upphöra också likheterna mellan deras lifs- vägar; omständigheter, i bägge fallen obe- räknade, förde fadern till konungavärdigheten och sonen till privatmannens lugna obe- märkthet.
Konturerna af prins Bernadottes lif äro väl bekanta: barndomens omsorgs- fulla uppfostran af utmärkta lärare, de många åren, som därpå ägnades åt utbildning vid vårtsjövapen med långasjöexpeditioner,tjänst- göringen vid flottan, delvis som chef för skeppsgossekåren i Karlskrona, till dess han slutligen tog afsked som vice amiral år 1903, giftermålet år 1888 med hoffröken Ebba Munck, där hjärtats böjelse följdes på be- kostnad af alla en arfprins rättigheter.
Lika- så är bekant, att den inre ledtråden för hans F o t o för Idun af A. Blomberg.
— 553 — • " • " %-• -
s^g LAURA PETRI.
ALMA PETRI.
" LJUS I MÖRKER ".
K L I N G - K L I N G - K L I N G E L I K L I N G säger klockan, Östermalmsgatan 26, 1 trappa.
E n nätt liten löjtnant i blå kjol och röd blus ö p p n a r vänligt leende dörren till Slum- och Räddningsverkets expedition och ber oss » sitta ner, stabskapten är genast ledig ».
Och stabskapten kommer.
Dörren till ett inre litet krypin slås upp och en medellång, spänstig sllumofficer står framför oss.
H o n har ett så klokt och ljust ansikte, stora ögon, som i y s a af intelligens och vaken iakttagelseför- anåga, en liten vemodig skiftning öfver pan- n a n och en liten tjuf till skalk i det leende, s o m snabbt k o m m e r och går och är så äkta 5 det drag af godhet och humor, det ger •eft hela det fina, lifliga ansiktet.
D e t är » stabskapten », förr lärarinnan i sven- ska och matematik, Alma Petri.
I tolf år har hon burit den blå slumunifor- m e n, i tolf år har hon dagligen gått ut ur den lilla slumexpeditionen med bekymmer för sina fattigas finanser och in genom dörrarne hos denna världens maktägande, här synonymt m e d penningmän, och tillbaka igen med lättad eller fördubblad börda.
Så hon är kanske igenkänd?
D e t föresväfvar mig dunkelt en anekdot från Alma Petris tiggarfärder.
Scenen ett större grosshandelskontor, personerna: vid pulpeter- n a n å g r a yngre kontorsherrar och vid dörren slumsystern, väntande på chefen.
Ett barskt afvisande åt henne, ett öfverlägset resonerande af litet ofin beskaffenhet om slumsystrar i allmänhet och hvad pengarne g å till för allt u t o m till de fattiga — på franska eller var det tyska?
— D å upphäfver den förtalade » pigan » sin röst och håller ett litet föredrag på samma språk o m slummen och hvad slummen vill.
H ä p n a d, generad tystnad, en mumlad bön om ursäkt — och en gåfva.
Erfarenheterna äro m å n g a!
Detta skedde på den tid, då det ännu var sällsynt, att en bildad kvinna ställde sig i slum- systrarnas led.
Alma Petri är en af de första.
Född 1871 i Halmstad, dotter till läroverks- adjunkten Petri, genomgick hon först Norra lä- rarinneseminariets fyra årskurser i Stockholm och tog därefter plats vid Ystads elementar- skola för flickor, där hon stannade i tre år, för att därifrån som en tjugusexårig, glad, firad, begåfvad ung d a m plötsligt öfvergå till en slumsysters enkla, undanskymda och försakan- d e lif.
PÄRMAR tm Det ligger ingen romantisk tragedi b a k o m!
Det är en historia om ett lif skall, som från unga år synts för svårt att följa, m e n som till slut tog makten och ställde henne p å den plats, hon hörde till.
Det är en psykologisk historia — nog så intressant!
— om ett beslut, som växer upp mot hennes vilja, h å g och hela per- sonlighetsläggning, växer henne öfver hufvu- det, tager makten öfver allt hennes görande och låtande, hela hennes lif, till dess det en dag fört henne dit det vill.
Alma Petri hade mycket att öfvervinna, in- nan hon blef » kadett Petri ».
Mest af allt kan- ske Frälsningsarméns stora aktivitet, som vid gudstjänsterna ju tager sig lifliga uttryck.
Alma Petri var en skygg och inåtvänd natur hvad känslor, tankar och själslrf angick.
Men äfven det fick ge med sig för kallelsens kraft.
H o n tog en vacker dag ett års tjänstledig- het för att studera rörelsen i England, m e n kom aldrig längre än till slummen i Stock- holm, där af ett år blef tolf.
Nu har hon passerat graderna och är stabskapten — hon har en bror vid Vaxholms grenadjärer, som bara är kapten!
Alma Petri har slummens finanser på sina skuldror.
Alla hyror.
för hem, asyler, barn- krubbor o. dyl., som slummen har öfver hela landet, skall hon tigga ihop till.
Alla fastig- hetsskatter, köp, räntor, inteckningar, afbetal- ningar — » stabskapten måste ut och tigga ».
H ä r o m d a g e n var hon i Göteborg och tiggde för hemmen där, en annan dag är hon i Malmberget.
Det är en tung uppgift och inte så vidare tacksam.
Men när vi fråga henne, där vi sitta i slum- expeditionens hårda träsoffa, hur hon finner det, om händerna äro .öppna eller slutna, sva- rar h o n: » Jag får nästan alltid godt bemötande.
Det svåraste jag.
är utsatt för, är när folk låter mig springa m å n g a gånger, innan jag får träffa dem, och så när jag passat deras tider flere gånger, kanske ändå inte får något.
Men de förstå nog inte, hur mycket möda och be- svär de göra en med det.
Eller hur trött och bedröfvad m a n blir af det. » N ä r m a n hör hur tusentalen fela och hur ingen annan utväg är än att käckt g å på, visa bebofvet och för de nödlidandes skull bedja för det, så häpnar man.
Det står en stark tro på saken, en lefvande entusiasm bakom.
Sjukdom och trötthet, väder och vind trotsas.
Alma Petri redigerar slummens tidskrift Idun 1908 och föregående år » Ljus i mörker », afsedd för de gifvare, som i Hjälpförbundet bildat en liten säker fond.
D e n är alltid innehållsrik, alltid väl redigerad, alltid intressant och alltid värd att läsas.
Den innehåller bilder ur det • » jordiska museum », slumsystrarna så intimt lieras med, rapporter och skildringar från arbetet.
Hjälpförbundet kan hvar och en få tillhöra, som förbinder sig att betala minst en krona i m å n a d e n under ett år.
Pengarne gå direkt till fattighjälp.
Alma Petri är själen i detta förbund och har lyckats få rätt m å n g a med.
Det är en lätt och bekväm väg att g e hjälp på.
På Räddningshemmet vid Grefturegatan resi- derar hennes yngre syster Laura, sedan fem år H e m m e t s föreståndarinna.
H o n bytte som helt ung studentmössan mot slumhatten.
Det händer inte ofta i vår slitande tid, att man möter människor, som samladt och helt lefva för en ideell öfvertygelse utan kraf på ära och berömmelse.
N ä r man möter en sådan som Alma Petri, som så osjälfviskt och troget ger sig ut för det bon tror på, så böjer m a n sig ofrivilligt och känner, att en är, som offrar sig för folket, i stället för er och mig och han och hon, som lefva bland lifvets tusen blink och se vår dag i skenet af m å n g a olika ljus.
Mångas plikt fyller bon.
E t t ljus, hvars låga städse ansas och näres med rikt och bästa ämne, det lyser klarare och starkare och längre, därför är ' kanske Alma Petris lifskallelse lycklig nog.
EIRA HELLBERG.
En skatt till kokerska.
H v a r m a n k a n få e n.
D ET ÄR VÄL snart nu ett år sedan vi gjorde en första bekantskap med Södra K. F. U.
K. i dess gamla hem på Skånegatan.
Och om sedan dess den unga föreståndarinnan blifvit litet smalare om kinderna, så är det emedan man sedan dess gjort en verklighet af hvad man då gick och gladde sig åt, nämligen att få en ny, större och modernare lokal, som medger den mångsidiga verksamhetens drifvande i större skala än hittills, och en sådan omflytt- ning icke är det lättaste att ordna.
Den nya lokalen är belägen i ett nybygge i Östgötaga- tan 24, där man inredt ett visst utrymme all- deles efter egen smak och nu kommit så i ordning att man i söndags kunde med en en- kel högtidlighet inviga hemmet.
Som förut äro här billiga bostäder för arbe- terskor, men nu flére och ljusare, och middags- serveringen för arbeterskorna försiggår alltjämt.
Maten lagas af en kokerska i ett särskildt kök, men i ett annat och större kök pågår undervisning för full fart i allt hvad en kokerska i ett svenskt medelklasshem behöfver kunna för att bli famil- jens skatt och glädje.
De unga eleverna stå under ledning af en nästan lika ung, mycket skicklig lärarinna, som ger sin tid och sitt arbete af intresse för uppgiften.
Man förstår hennes hängifvenhet för densamma, när man betänker betydelsen för de unga tjänarinnorna och trefnaden för hemmen af att sysslorna kunna skötas kompetent.
Och frågar man de middagsgäster, några lärarinnor och andra, som dagligen ha tillfälle att pröfva de unga elever- nas kokkonst, så skola de säkert ge de mat- mödrar, som klaga öfver att de icke kunna få kompetenta tjänarinnor, det rådet att bekosta sin Mia, som är så snäll och villig, men så oduglig, en två månaders kurs på Södra K. F. U.
K., eller att annars understödja kursen mot att i gengäld få en af de utlärda kokerskorna i sitt kök.
tillhandahållas till följande priser: Kunna erhållas i nårmaste bokhan- Iduns pärmar, röda med guldtryck ... 1:50 del eller direkt från Iduns expedition, IdunsRomanoibliotek, röda eller gröna 0:50 om rekvisition och likvid i postanvisning Iduns Hjälpreda, röda eller gröna ... 0:50 insändes.
— 554 —
SZE * ag Ä IDH T R O T Z I S BRYGGA MED ORNAMENTERADE STENAR OCH TRÄD.
målarkonst och i konsten att ar- rangera blommor har hon tagit undervisning af de förnämsta in- födda lärare.
Hennes man, hr Herman Trotzig, var en afgrund- läggarna af den europeiska staden Kobe, där han alltsedan varit anställd som municipalsuperin- tendent.
För några är sedan ställdes staden under japansk öfverhöghet, hvarför han då in- trädde i japansk tjänst.
r \ EN FÄNGSLANDE uppsats, som här nedan följer, om japanernas trcdgärdskuttur, kan helt visst gömma pä uppslag och idéer äfven för våra svenska trädgårdsodlare och villainnehaf- vare.
Författarinnan, fru Ida Trotiig, har sedan 1888 varit bosatt i Kobe i Japan och har med lifligt intresse studerat det egendomliga öfolkets seder och lif.
Sänkildt i PORT TILL TETRÄD GÅRD.
ÖR DEN, SOM V I L L, erbjuder Japan ett outtömligt studium.
Men det är icke den värld, som ligger inför våra ögon.
Den är ful och frånstötande.
Det är den värld, som döljer sig bakom, och ur hvars idéer, uppfattning och känslor en kultur uppstått, hvilken icke funnit sitt motstycke i något annat lands historia.
Denna kultur intresserar genom sin fantasirike- dom, sin skönhet och poesi.
Den blir fängs- lande genom sin excentricitet, primitiva natur- känsla och en vidskepelse, som genomsyrar allt.
Främst såsom produkten af Japans kultur står den mystiska teceremonien, Chanoju.
I nära förbindelse därmed blomsterdekorationen och trädgårdskonsten.
Så följer Ogasawara, det gamla riddarväsendets etikettskult, där " seppuku ", d. v. s. ett ridderligt själfmord genom magens uppskärning, var höj dt till rang af högtidlig ceremoni.
Dansens kult, genom hvilken de gamla myterna och sagorna tolkades.
Och så fäktarkonsten " jiujitsu ".
Omkring allt är viif It ett nät af vetenskap, etik och filosofi.
På alla dessa områden mötes man af mysterier, hemligheter, " yorushi " kallade, hvilka bevaras af de gamla skolornas förnämsta lärare.
Man upptäcker en mängd hittills okända knep och fyndigheter, och ingen kan erhålla kännedom om dem, med mindre man ägnat sig åt vissa års studier och erlagt en viss köpesumma.
Därför säges blott den i Japan vara bildad, som kan ägna sin tid åt långa studier och tålig träni.ig och som har råd att köpa sig till den förborgade visdomen.
Allt hvad gamla Japan kallar bildning står blott att finna hos de mycket förmögna och privilegierade stånden.
F Begär alltid firanit-emaljerade KOCKUMS KOKKiRL Trädgårdskonsten, ty man kan väl hänföra en japansk trädgårdsanläggning inom konstens område, utgör kanske icke en så viktigt faktor i en bildad japans uppfostran som teceremonien och blomsterdekorationen.
Dock någon kunskap om dess teori bör han tillägna sig.
.
.
Då vi nu skola fördjupa oss i den japanska upp- fattningens labyrinter och betrakta den japan- ska trädgårdens ordnande, få vi, så väl som vid blommornas, bortvisa från vårt sinne allt, hvad vi under en så lång tidsperiod ansett som enda tillfredsställande sättet att pryda våra boningars omgifning.
Af den stelhet, som råder i västerns trädgårdar med sina geometriskt ut- förda rabattsystem och snörräta gångar, kantade med bärbuskar och fruktträd, finnes i Japan ej ett spår.
Där blommor finnas, synas de såsom i naturen.
Liljor och azaleor bekläda slutt- ningar af konstgjorda kullar, och irisblomman växer vid kanten af insjön, hvars lugna vatten återspeglar de mjuka färgskiftningarna.
Allt som är af praktisk betydelse för en trädgård lämnas i Japan åt jordbrukarens omsorg.
In- tet öfverensstämmande element finnes mellan Europas och Japans trädgårdar.
I Japan äro de konstverk, underkastade gifna lagar och ut- förda under en trädgårdskoristnärs skickliga ledning.
Det må vara en miniatyrträdgård, som skall pryda alkovén i ett japanskt festrum, eller en af dessa små inhägnade platser, som döljas inom byggnadernas fula, grå sidor.
Ingenting är mera tjusande än att från én solig, dammig gata genom rummens perspektiv uppfånga en skymt af mörkgröna, saftiga växter, som sprida svalka och beskugga mark, stenar och lanternor.
Eller det må vara enr af dessa storartade anläggningar på flera tunn- lands utsträckning.
Trädgårdarnes oregelbun- denhet och nyckfullhet fängsla.
Men öfver deras vattenfall, strömmar, sjöar och berg lig- ga dock en harmoni och ett lugn, som icke störas af skarpa färger eller missprydande kon- turer.
Det är ett lugn och en harmoni, som göra själen godt.
Själfva idéen med de japanska trädgårdarne är att återgifva naturen och de många scene- rierna inom landet.
Omtyckta och för sin naturskönhet berömda platser tjäna som modell för deras sammansättning och arrangerande.
Men denna kopia af naturen är dock aldrig en realistisk reproduktion.
Liksom de gamla mästar- ne vid utförandet af sina konstverk underkasta- de naturen en omsorgsfull granskning och modi- fiering, så måste äfven trädgårdarne underkastas de konventionella lagar, som japanen uppsatt för naturens återgifvande.
Ehuru japanen i sin • kärlek till naturen står utan rivaler, uppfattar han dock ej naturen såsom vi.
Hans smak och uppfattning ha påverkats af traditionella vanor, konst och Isultur.
Vissa regler hafva antagits, enligt hvilka naturens alla former ses och bedömas.
Allt i naturen har sin fastställ- da, ideella typ.
En trädgård i Japan kan där- för sägas vara en framställning af landets; s c e J nerier, sådana de synas och göra intryck på japanerna själfva-, påverkade af den traditionella konstens regler. '
- Det: ligger o c k s å o f t a öfver de japanska trädgårdarne, fastän: d &amp; f tjusa ge- nom- så -- mycken finhet, skönhet -- bcfr ' - behag, något- stereotypt -- ' och- understundom äfven 1 något tungt: och-dystert; - " " '.
':; -;: v. » ' .-1 * - En japan ' låter ^aldrig ' » något - utländskt in- 1 smyga i - äigV;;.
Me ' d; de - ' scenerier ' hän- väljer är " han - alltid; för.trogen; och: såsom: material ' tager han blott - sitt Jan-ds alster-och-vegetation.
Han studerar noga ": lagärné fÖfc växterna och deras fördelning - i ': - nat,ureh= ' och - tillämpar desamma vid utförandet af, .en trädgård i minsta detalj.
Hvarje - konstgjordt berg,- flod, klippa, vattenfall, ' som förekommer i en japansk trädgård, är en trogen kopia af något sådant i det naturliga landskapet.
De ornamentala byggnaderna, pa- goderna, bryggorna, äro blott en framställning i miniatyr af dem, som i större skala påträffas inom- själfva landet.
Dock är en japansk t r ä d - gård långt ifrån fri från excentriciteter.
Det-, japanska lynnet tilltalas i betydligt högre grad.
än västerns af det ovanliga.
De egendomliga; typer, som förekomma i naturen, anses gifva åte densamma det största behaget och tilldragnings- kraften.
Så är t. ex. deras ideala barrträd icke de nordiska skogarnes raka, ståtliga träd, utan ett abnormt sådant, åt hvilket storm och ålder gifvit vidunder- lig formochböj- ning.
I hvarje trädgård, ' nya så väl som gamla, ser man träd och bus- kar, klippta och tränade i form af pago- der, lanternor, berg — men äfven dessa äro i viss mån en imitation af ty- per, som obser- verats i natu- ren.
Eller ock ser man, isyn- nerhet vid tem- pel, barrträd, PLACERING AF DE 5 FÖR- tallar, hvilkas NÄMSTA STENARNA.
Giftfria och syrefasta.
' • KALMAR ANQKVARNS A.-B:S tillverkade af utsökt råvara på tidsen- C U s t e sä = Prisbilliga.
=: Hafregryn &amp; Sundhetsmjöl ^ " &gt; a ' 0 nutidens förnämsta i: ^_ _ _ _ _ Finnes hos hvarje välsorterad speceri- » Fås på begäran öfver- handlare i riket.
— allt i hela världen.
— Prlsbalönta ntmd högsta utmSrkolsop.
555 —
enda eller vissa grenar tilldragit sig hela trädets kraft och ut- vecklats till en otrolig längd och hvilka, för att icke dig- na under sin egen tyngd, måste stöd- jas genom en lång ar- kad af på- lar.
Våra döda träd borthugga vi.
Man ser sällan en trädgård i D E T S.
K.
M Å N S T R Å L E S T A K E T E T.
Japan, där icke ett eller flera af dessa spökträd förekomma.
Antingen af- skalas barken till grenarnes yttersta spetsar och trädet står där rakt, glänsande hvitt, som i svep- ning, eller är det mossbelupet grått, krokigt, vittnande om ålder och förgängelse.
Oaktadt alla dessa oegentligheter iakttagas noga vid en trädgårds anläggning proportioner, jämvikt, en- het, så att lugn och harmoni ligga utbredda öfver det hela.
Dock målet för en japansk trädgård I r icke blott och bart att återgifva naturen, den måste, såsom en författare sagt, " uttrycka icke - endast naturens, utan äfven människans sinnelag ".
En trädgård får icke blott visa en rik samling af sällsynta plantor, stenarter, konstverk.
Dess ordnande måste inspireras af verklig kärlek till naturen och försöket göras att inom gifna trånga gränser framställa något af en omväxlande na- turs mångfaldiga skönhet.
På samma gång måste den vara i öfverensstämmelse med äga- rens lynne, känslor och sysselsättning.
Träd- gården, som äges af en andlig, måste gifva in- trycket af enslighet och försakelse.
En militärs måste vara af djärf och krigisk karaktär.
En rik aristokrats boning måste omgifvas af en präktig i minsta detalj utförd trädgård.
Man lägger stor vikt vid, att från de förnämsta fönstren hafva tilltalande utsikt.
Och ofta be- står skönheten och fullkomligheten hos en ja- pansk trädgård blott uti de många och olika utsikterna.
Åtta är ett önskvärdt antal för så- dana, häntydande på " Hakke " eller de " 8 ut- sikterna ", för hvilka vissa platser i Japan äro beryktade.
, Dessutom skall trädgården utgöra en plats för hvila och lugn, där skalden sjunger sina sånger och där man kan hän- gifva sig åt sysslolöshet, bekvämlighet och begrundan- de.
Som träd- gårdskonsten ursprungligen låg, i händerna på de andlige och hade till ändamål att pryda klost- rens och temp- lens omgifning, har också myc- ket af religiös ix&amp;imssmihzizr^ VID INSJÖN.
US!
och filosofisk betydelse legat till grund för dess ut- öfvande.
Trädgårdens kult har utvecklats i en at- mosfär af egendomlig mystik.
Egendomliga idéer, hämtade ur Japans tidigare filosofi, tillämpades på trädgårdens sammansättning och planering.
Lik- som på så många andra områden återfinna vi här tretalet samt den manliga och kvinnliga principen.
Och för att kunna bibehålla enkel- het och renhet i smaken och hindra förfall ansågs det nödvändigt att omgifva trädgårdarne med nästan vidskeplig vördnad.
Alla harmo- nien störande sammanställningar blefvo ansedda som olycksbådande.
På väderstrecken gafs noga akt.
Ej blott i anledning af klimatiska för- hållanden, utan isynnerhet för de ockulta dygder, som sammanställdes med de olika riktningarne.
Strömmarne och sjöarne i trädgården, platsen för deras in- och utlopp, portarnes och bygg- nadernas ställning bestämdes delvis genom regler, grundade på dylik vidskepelse.
Vid utläggningen af en trädgård börjar man i Japan med stenarne.
Dessa anses såsom trädgårdens förnämsta föremål.
De väljas med största omsorg och deras storlek, färg och form undersökas noga.
Ju mera oregelbunden och bisarr deras skapnad är, dess mera tilltala de.
Ofta forslas kolossala stenblock med kostnad och svårighet från de aflägsnaste trakter.
Och hemligheten vid placeringen af dessa så mödo- samt anbragta och utgallrade stenar är att de GÅNGSTENAR holm, mt Urna.
erhälles Inom Sverige pcietoIrltt TRÄDGÅRD.
måste hafva utseende, som om själfva naturen ordnat dem.
I äldsta tider, då blott kloster och tempel voro omgifna af trädgårdar, var det vanligt att gifva stenarne religiös betydelse och att tilldela dem åtskilliga funktioner.
Detta bruk har gått i arf till nuvarande tid och man återfinner nu som fordom " andaktsstenen ", " de 2 gudomligheternas sten ", " väktarstenarne ".
I dalarne ser man dessa.
De stå i upprätt ställning som på vakt, liksom Devastatyerna vid de buddhistiska tempelportarne.
Där finnas östenar, bergstenar, flodstenar.
Där är Fudo- stenen vid foten af vattenfallet, ty Fudo är vattenfallets gud.
Och där äro de 5 obliga- toriska stenarne, förutom hvilka en träd- gård ej anses giltig.
Statystenen, oxstenen, hvalfstenen äro bland dem, och omkring dessa egendomliga stenformationer växa träd och buskar, planterade enligt föreskrifna regler.
När stenarne uppsättas, firas trädgårdens invig- ningsfest.
Då rengöras de i friskt vatten och framför dem sättas ris och vin som offer.
Jag måste ännu nämna ett slags märkvärdiga stenar, gångstenarne.
De oregelbundna smala gångarne, som slingra sig genom trädgården, äro i stället för grus täckta med flata några tum höga stenar.
De ligga för bekvämlighetens skull på just ett japanskt stegs afstånd från hvarandra, och isynnerhet är det i teträdgår- darne som särskild vikt lägges vid desamma.
Påtagande fina stråsandaler gå deltagarinnorna Några äldre årgångar realiseras till betydligt nedsatta priser och erbjuda för dem, som förut ej äga desamma, en billig, omväxlande och läro- rik lektyr.
Mot Insändande af nedannSmnda be- lopp till Expeditionen LEDANDE TILL VÄNTPAVILJONGEN I EN JAPANSK Stock- i Idun Idun Idun Idun Idun Idun 1892 1893 1895 1903 1904 1905 (n:r 1 felas) (utan julnummer) (med julnumret) (med julnumret) (med julnumret, n:r 28 felas) 2: — 2: — 2: — 4: — 5: — 5: — i Chanoju på de ut- lagda ste- narne.
De gå med sin smidiga, slä- pande gra- ciösa gång upp till cere- monirum- met, i hvil- ket de för- svinna, kry- pande pa händer och fötter ge- nom den lilla luckan, den s. k. nijiri mado.
Vissa stenar SNÖLANDSKAPETS LYKTA.
i en träd- gård kallas sjukliga, döda, fattiga stenar.
Det är sådana, som ändamålslöst blifvit placerade utan att återgifva den önskade idéen.
Prydnaderna i en japansk trädgård bestå uti af granit huggna pagoder och lanternor.
Svartnade af ålder och mossbelupna stå de till hälften dolda af löfverk och buskage vid foten af en kulle, vid stranden af en sjö.
Och om aftonen när lyktorna tändas ser man deras dunkla ljus skymta mellan träden eller kasta en svag reflex i vattnet vid dess fot.
Ett slag har blifvit kalladt " snölandskapets lykta ".
Den är lägre till formen och dess tak liknar en uppspänd paraply, hvars breda yta uppfångar de fallande snöflingorna.
Japanen älskar ett snö- täckt landskap och betraktar det med samma tjusning, som han betraktar vårens blomster- prakt.
Staket och portar intaga äfven en viktig del i en japansk trädgård.
Ej de staket, hvilka omgifva densamma, utan de, hvilka sönderdela trädgården och skilja dess olika afdelningar från hvarandra.
De uppföras af murbruk, egen- domliga, ofta maskstungna träslag eller af bambu, kring hvilken visteria, convolvolus och vilda rosor slingra sig.
Den i enkel stil hållna te- trädgården omslutes vanligen af ett staket af bambu, och de gamla bambupålarne utbytas hvarje år vid nyårsfestens ceremoni mot nya, gröna och friska.
Man känner till icke mindre än 2 5 olika slags staket.
Där är " näktergal- staketet ", " shintostaketet ", och i forna dagar använde aristokratien vid sina bollspel ett slags lackerade flyttbara " skärmstaket ", ornamente- rade i olika färger.
Fastän oftast godtyckligt placerade, tvärt afslutande i trädgårdens midt, äro staketen understundom förenade genom en grind eller port.
Vid por- tarnes uppfö- rande koncen- trerar japanen sin uppfinnings- förmåga.
Deras mönster variera i hundratal.
Ofta äro de nyckfulla och egendomliga.
Murkna, gråa,S * » iÄ ' söndersplittra- de trästycken förstår japanen att timra upp i smakfulla mönster.
Han EN ARTISTISK GRUPP.
Idun 1905 (utan julnummer, n:r 13 o. 52 felas) Idun 1907 (med julnumret) ... lduns julnummer 1884 lduns julnummer 1898 lduns julnummer 1805 Barngarderoben 1905, komplett 3: 50 6: — 0:20 0: 20 0: 50 2: — LÄS!
* J5^ ägnar särskild omsorg åt gårdens förnämsta in- gång, hvilken ofta är hållen i präktig stil.
Öfver det höga framskjutande taket med dess uppåt- svängda hörn sträcker sig en lång, graciös, mästerligt tränad tallgren och rundt omkring densamma stå olika slags träd, artistiskt och harmoniskt grupperade.
— Den inhemska trädgårdskonsten, utan påverk- ning från Kina, daterar sig mera än ett par årtusenden tillbaka.
Där lär funnits en stil, kallad Shinden Shiki eller den kejserliga " au- dienssals stilen ".
Detta slags anordning af gården var alltid belägen framför den del af palatset, hvilken var afsedd för kejsarens mot- tagningar.
Gårdens midtparti, lär ha utgjorts af en sjö i oregelbunden form.
Med en i dess midt belägen holme sammanbundos stränderna genom en egendomligt upptimrad brygga.
Ett apelsin- och ett plommonträd stodo på gården utanför audienssalen.
Dessa träd återfinna vi ännu i miniatyr såsom dekoration vid vissa na- tionella högtider.
I Kashiwabara, där Japans förste kejsare byggde sitt palats, se vi dem in natura.
De äro planterade framför den på höga pålar uppförda audienssalen.
En nutida kopia efter forntidens mönster.
Där ser ödsligt och tomt ut.
Det tyckes som susade där fornti- dens isiga luft oss till mötes, och vi, det 20:de århundradets människor, rygga nästan tillbaka för de bilder, hvilka tanken frammanar af det råa, kraftiga kämpafolk, som härskat där.
— Med buddhismens införande i 6:te århundra- det börjades ett nytt skede i japanska träd- gårdskonstens historia.
Trädgårdarnes odlande öfvertogs helt och hållet af de andlige.
Men allt efter som teceremonierna vunno insteg, fingo Chano-jus mästare stort inflytande öfver desamma.
Det var under den te- och konst- älskande shogun Yoshimasa, som trädgårdarne nådde sin högsta utveckling och fulländning.
Den moderna trädgårdskonsten, hvilken intro- ducerades under senare hälften af Tokugawa- perioden, är af mindre sträng typ.
Blott få af den tidens storartade trädgårdsanläggningar åter-.
stå.
Alla de gamla daimiernas egendomar hafva förändrats till allmänna promenadplatser eller blifvit inköpta af staten, och det är i dessa gamla furstliga planteringar, som kejsarens be- ryktade " gardenparties " hållas om våren för körsbärsblommorna, om hösten för de prunkande krysantemum.
Gwens frågobyrå.
DEDAN I SAMBAND med Gwens öfvertagande * \ af vår modeafdelning " Från Rue de la Paix till Strandvägen " tillkännagdfvo vi, att vi lyckats med vår nya medarbetare träffa en öfverenskommelse, som ytterligare, sätter läsekretsen i tillfälle att tillgodogöra sig hennes goda omdöme, erfarenhet och stora upp- ftnningsrikhd i allt, som gäller toalettens område, där hon är vår främsta svenska auktoritet.
Dessa Gwens egenskaper ha våra läsarinnor föröfrigt hett säkert redan S0fyä konstaterat i de artiklar hon i Idun signerat tried sitt kända märke.
Vi påpeka ännu en gäng, hurusom data ^privilegium att korrespondera med Gwén i kvistiga smakfrågor och praktiska detalj- frågor är en alldeles särskild förmån för Iduns läsarinnor, hett visst icke minst välkommen i de hem, där husmodern måste se till att få ut det mesta möjliga af den för hemmets för- sköning och den egna toaletten disponibla summan Bréfveh adresseras till Given, Iduns re- daktion, och måste åtföljas af dubbelt svars- porto.
Landets främsta ' SLUMRANDE M I L J O N E R ".
ai En reformerad a l l m o g e m a t s e d e l s o m borgerlig s v e n s k n o r m a l m a t s e d e l.
ETT AF IDUNS senaste nummer förordas i en artikel med öfverskriften " Slumrande miljoner " varmt en reform af vår matsedel i enlighet med d:r Hindhedes lärdomar i hans på svenska nyligen utkomna " Ekonomisk kok- bok ".
Den, som skrifver detta, blef vid ge- nomläsandet af Peter Nordens artikel så intres- serad af de för mig nya lärdomarne, att jag genast skaffade mig Hindhedes bok, och ju mer jag läste, desto mer öfvertygad och tacksam kände jag mig.
I Hvad som emellertid i hög grad förvånar mig, är att man här i Sverige förut inte tyckts känna till d:r Hindhede och hans reformarbete, och jag förmenar, att " Idun " såsom vårt spe- ciella organ för kvinnan och hemmet haft skyl- dighet att långt före detta inte blott presen- tera d:r Hindhede, y utan ock agitera och verka af alla krafter för hans idéer.
Den danska upplagan af Hindhedes kokbok kom ut redan i januari 1908 och åratal förut hans andra ar- beten.
Det har talats och skrifvits i den sven- ska pressen — inte minst i " Idun " — så mycket och vackert om att Sverige särskildt i dessa tider behöfde förvärfva sig enkla och billiga vanor.
Men ehuru det gifvits ett så utmärkt och så genomförbart uppslag som Hind- hedes, har man inte förrän nu, åratal efter dess första framläggande, på allvar upptagit förslaget.
Det var dock egentligen inte meningen att nu gräla på " Idun ", utan fastmer att genom ett exempel visa, hvilka inbesparingar, man med tillämpning af herr H:s lärdomar kan göra i ett hushåll.
Jag vill då gå igenom " Iduns " matsedel för veckan 7 — 13 november och ge- nom uteslutningar och förändringar i H:s anda uppvisa, hvad som skulle kunna inbesparas utan att det blefve en " försakelsevecka ' '.
" Onsdag.
Frukost: Smörgåsbord; sill med smör och ägg (sillsås); mjölk, kaffe eller te.
Middag: kött- kroketter med champinjonsås, körbärssoppa med skor- por- " Denna middag, som nog är något öfverdådig efter H:s ide ' er.
får i alla fall stå orörd^ för att ingen må beskylla mig för att fara fram för hårdhändt.
" Torslag.
Frukost: Smörgåsbord; biffstek med potatis, mjölk, kaffe eller te.
Middag: Grönkål med fläsk; äggstrufvor med sylt. "
Besparingar: 1V 2 kg.
kött -.
• kr.
2: 25 Från middagen reduceras ingenting.
kr.
2: 25 " Fredag.
Smörgåsbord; hafregrynsgröt med mjölk; ansjovisgratin; kaffe eller te.
Middag: Fläskkotletter med pressad potatis; äppelcharlotte med vispad grädde. "
Besparingar: Från frukosten: ansjovisgratin kr.
0: 55 kaffe eller te v 0: 60 från middagen: 2 kg.
fläskkotletter • kr.
3: — Den pressade potatisen ätes med en god sås, kr.
4: lo " Lördag.
Frukost: Smörgåsbord; strömmings- låda; plättar med sylt, mjölk, kaffe eller te.
Middag: bräckt skinka med bruna bönor; hafresoppa med hallon- sylt. "
Besparingar: Från frukosten: antingen strömmingslåda eller plättar med sylt kr.
0: 60 Middagen lämnas orörd.
kr.
0: 60 Sammandrag af besparingar: Söndag kr.
4: 05 Måndag t, 3: 21 Tisdag ...: v 2:40 Onsdag ingenting Torsdag « i- 25 Fredag » 4: 15 Lördag » 0- 60 Summa besparingar under en vecka kr.
16: 06 Och en besparing af i medeltal kr.
16 — säg 15 — i veckan under 52 veckor gör kr.
780, som ju inte är föraktligt.
Alltså: " Söndag.
Frukost: Smörgåsbord; kalfbiff med cham- pinjoner och brynt potatis; mjölk, kaffe eller té med saffransbröd.
Middag: Gädda å la Homburg med kräft- sås; oxfilet med madeira och majonnäs med rotsaker; glassbomb med citron och mandeläss. "
Enligt H. skulle man nu ur denna matsedel elimi- nera bort: Från frukosten: kalfbiffen.
(De brynta potatisarna kunde ju få vara kvar, med en god sås att doppa dem i.)
Från middagen: oxfileten med dess sås och rotsaker.
Besparing (efter sex personer): I 1 /, kg.
kalfkött kr.
1: 80 l 1 /, „ oxfilet " 2: 25 kr.
4: 05 " Måndag.
Frukost: Smörgåsbord; hafregrynsgröt med mjölk; pannstekt sill med potatis; ägg; kaffe eller te.
Middag: dillkött på kalf med potatis; risgrynsgröt med krusbär och mjölk. "
Besparingar: från frukosten.
Då det är fullt tillräckligt med smörgåsbord och gröt och mjölk, bortfalla: 2 sillar a 8 öre 1 liter potatis 5 öre kr.
0: 21 12 ägg ä 5 öre » 0: 60 kaffe eller te » 0: 60 från middagen: dillköttet lVj kg • " 1: 8 0 3: 21 " Tisdag.
Frukost: smörgåsbord; uppvärmd stek (rester från söndagen) med makaroner och ansjovis; mjölk, .kaffe eller te.
Middag: vegetariansk blomkåls- purré med rostadt bröd; kokt kolja med gräslökssås och potatis. "
Besparingar från frukosten: den öfverblifna steken, och från middagen: koljan 2 kg.
å 1,20 kr.
2: 40.
kr.
2: 40 J a g väntar naturligtvis motsägelser och in- vändningar mot mina reduktioner i Iduns mat- sedel, men hvar och en- må kunna gå in på, att sådana reduktioner skulle låta sig göra, utan att vederbörande blifva svältfödda.
Och invändningen att om jag tar bort allt köttet, så går.
det åt så mycket mer af den andra maten, så det jämnar ut.
hvartannat, tänker jag bemöta därmed, att merförbruknin- gen af denna andra, billigare, mat uppväges af alla flaskor öl, som enligt H:s lära komma att utgå.
Hindhedes lära är ju för resten alldeles inte någonting att häpna och baxna öfver.
Vår enkla, starka och friska allmoge lefver och har i alla tider lefvat efter en enkel och billig matordning, som det vore skäl i att närmare ta reda på och reformera i Hindhedisk anda.
Sätt sen upp den reformerade allmogematse- deln som normalmatsedel för svenska hem och inga matsedlar med obligatorisk kötträtt ' eller fiskrätt och minst två rätter till hvarje middag.
Och återvänd till gröt och mjölk om - kvällarne och en tallrik välling med fläsk eller ost och bröd om mornarne.
Och utrota ölet och spriten.
Jag vet icke någon uppgift, som vore ärofullare för en tidning för kvinnan och - hemmet att ge- nomföra än den.
Sen man nu har en veten- skaplig målsman för e n.
reform i den andan, bör det kunna gå lättare.
., • • - litterära och konstnärliga illustrerade familjetidning bör ej saknas i något hem.
Pristäflingar hvarje vecka.
Helt år 6: 5 0, hälft år 3: 2 5, lösnummer 12 öre.
— 557 — ALARIK.
IDUN
^Monumentet.
ET ÄR snart tre år sedan signa- len genom Idun först gick ut öfver landet: låt oss resa en staty öfver Gunnar Wen- I nerberg i Uppsala, f Wennerbergs stad!
Det visade sig under arbetet för den vackra tankens förverkligande, att det gick lättare att insamla de er- forderliga medlen för statyns resande än få fram ett förslag till densamma, som på en gång var ett verkligt konstverk och motsvarade det pietetsfullt be- varade minnet af Wennerberg.
Täfling ut- lystes, förslag inkommo, men intet be- fanns värdigt att förevigas i brons.
Sedan dess ha emellertid flere nya skisser inlämnats till kommittén och af dessa förslag tyckes det, som inlämnats af konst- nären C.
J. Eldh, fäst den största uppmärksamheten vid sig.
Det framställer Wen- nerberg som den unge, smärte studenten, på en gång kraftull och sorglöst drömmande.
Han är återgifven i den ålders- period, då han skapade sina klassiska verk och står där som en inkarnation af uppsala- ungdomen.
Ett an- nat förslag som låtit tala om sig är Char- les Fribergs.
Slutbedöman- det lär ske inom den när- maste framtiden, och då kommittén nu förfogar öf- ver en fond på öfver 50,000 kr.
är intet som hindrar att genast ta itu mec beslutets sättande i verket.
— 5 58
5^ä 1.
Banketten för fru Anna Lundberg på Svenska Glee- klubbens lokal i Chicago.
2.
Svenska Dramatiska Säll- skapet i Chicago med gäster.
Från vänster till höger: Stå- ende: J.
E. Melin, C. Stoc- kenberg, Augusta Larson, Fred Boiling, Frithiof Burge- son, Sigrid Lindberg; J. Ternqvist, Ernst Scbycker och Ernest Lind- blom.
Sittande: Frithiof Malmqvist, ordf. i Svenska Nationalförbundet, Signe Mortenson, Karin Lundberg, direktör Otto Lundberg, fru Anna Lundberg, fru Othelia Myhrman, sekr. i Sv.
N.
Fbd., Ida Anderson-Werner, Ernst Behmer, regissör.
3.
Svenska Gleeklubbens hus i Chicago.
C HICAGO!
Drott- ningen vid Michi- gansjön, hvem känner ej den staden!
Få äro de hemmavarande sven- skarne som ej hafva en anförvant eller bekant - ibland de 160,000 lands- män, som där bygga och bo.
Chicago är en ofantligt stor stad, och våra landsmän äro sprid- da i hvarje del af den- samma.
Det finnes ej en gata, där ej en eller flera svenska familjer bo, och gör man en promenad genom stadens härliga parker eller andra offentliga platser, hör man det klingande svenska språket talas.
Här är Sverige i Amerika.
Att i en stad som Chicago samla våra lands- män till ett helt; att upprätthålla samhörighets- känslan samt lära dem älska hvad som är svenskt, blir många gånger både ett hårdt och kostsamt arbete.
Dock hafva vi många präk- tiga svenska föreningar, som åtagit sig detta värf.
Som en centralförening för dessa står Svenska Nationalförbundet med dess energiska och alltid outtröttliga föreståndarinna, fru Othelia Myhrman.
Tusen sinom tusen äro de män och kvinnor, som genom detta förbunds förmedling erhållit förmånliga anställningar, och otaliga äro de svenska familjer, som i nöd och trång- mål där räckts en hjälpsam hand.
Alla i Amerika gasterande svenska artister ha också utan undantag uppträdt under Svenska Nationalförbundets auspicier, och vi kunna här i Chicago skryta med icke allenast svenska sång- föreningar, utan äfven med ett utmärkt svenskt teatersällskap, kändt under namnet Svenska Dramatiska Sällskapet.
Men det fordras en energi utan like att upprätt- hålla Thalias sköna konst på " ärans och hjältar- nes " språk här i staden.
Dock har det Svenska Dramatiska Sällskapet funnit en utmärkt ledare i herr Ernst Behmer, som nu i flera år varit sagda sällskaps duglige och out- tröttlige regissör.
Med bistånd från Svenska Nationalförbundet har.
herr Behmer lyckats ut- rätta mera för svensk scenisk konst än någon annan.
På de senare åren ha vi här haft nöjet få lyssna till svensk sång och musik af de förnämsta svenska artister, sångföreningar och musikkårer, som gamla Sverige har att bjuda på.
Det är numera ingen ovanlig syn att få se Kungliga operans förnämsta stjärnor upp- träda å svensk scen i Chicago, men ingen af dessa kära gäster torde ha lämnat ett mera - angenämt minne än den älskliga fru Anna Lundberg, som under den nuvarande hösten • hänryckt oss med sina populära visaftnar, sin " Parispojke " samt sin " Anna " i Värmländin- garne, vid de två sista föreställningarna på ett förtjänstfullt sätt biträdd af vårt härvarande Svenska Dramatiska Sällskap.
Under fru Lund- bergs vistelse härstädes gafs för henne en finare bankett å den fashionabla Svenska Gleeklub- bens lokal, hvarvid voro närvarande medlem- mar af Svenska Dramatiska Sällskapet.
Ja, säga hvad man vill om svenskarne Chicago, men de älska sitt gamla fosterland!
Heder åt alla de landsmän och landsmaninnor, som där arbeta för.
upprätthållandet af allt svenskt, såväl i språk, konst som goda seder.
C.
559 — STOCKENBERG.
D ET VAR MOT SLUTET af den sjunde dagen i den nionde månaden — hur skulle jag kunna glömma det!
— och himlen, som vid middagstiden varit klar och strålande af sol, antog fram emot aftonen en dyster, bly- grå färgton, under hvars mörka ljus horisonten slöt sig som en ring af fosforaktigt guld kring jorden.
Jag hade öppnat fönstren till mina rum i det hus där jag bodde, och hvilket var be- läget på en öde plats fjärran från hvarje män- niskoboning, framför mig hade jag en gammal vanskött park, öfver hvars fläckade, slitna gräs- planer statyernas stympade lemmar lågo kring- strödda, en arm här, en fot där, delvis täckta af vissnade nedfallna löf.
En förvittrad, grå fontän, som aldrig lämnade något vatten, sökte förgäfves hålla sig upprätt på de fyra nereiders armar, som omgåfvo den, och marmorbänkarna, hvilka voro smutsiga och betäckta med grön, fuktig mossa, tjänade endast till sittplats för de skaror af kråkor, som då och då under hest kraxande flögo mellan träden.
Genom det glesa guldröda löfverket och mellan de knotiga, förvridna trädstammarna kunde jag nätt och jämt fånga en skymt af det mörka hafvet och den ljusa strandbädden, en kvaf och tung vind steg upp därifrån och skymningen, som öfverskridit mitt hus ' tröskel, strök med sina skumma händer ut möblernas konturer och tapeternas färger i det rum, där jag stod.
Vinden, som slog emot mig genom det öpp- nade fönstret, förmådde ej kyla eller fördrifva min pannas feber, den var kvar som dunsten från ett osundt vatten och tung som en maras andedräkt.
Dock förblef jag trött stående och blickade ut öfver all den ödeläggelse tiden åstadkom- mit — en ung Backus, hvars hufvud hade rullat ned på marken, förde ännu en svällande drufklase mot sin mun, en naken Psyke höjde ännu armen mot oljelampan, som splittrad låg vid hennes fötter, och nereiderna, hvilka upp- buro fontänens skål, vände ännu småleende sina stympade ansikten mot vattenstrålen.
Det var tyst och stilla, men en kvaf och tryckande stillhet, och det föreföll mig som om hela naturen andlöst väntade på en upp- lösning, till hvilken denna dystra skymning var förebud.
Och hvarken människa eller djur ANGELICA.
En fantasi för Idun af Gösta Adrian-Nilsson.
II II kommo någonsin innanför den mur, som på alla sidor omgaf parken, ty dess port var låst med tunga kopparriglar så som jag i min ensamhet önskade det.
Vinden förde suckande bruset från det fjär- ran hafvet till mina öron, och som jag stod där med mina bleka händer stödda mot fönster- karmen och med min feberheta panna lutad in- för det mörka ljuset, kom jag att tänka på henne, som jag älskade och från hvilken jag flytt för att i denna öde ensamhet öfverlämna mig åt den melankoliska sinnesstämning, hvilken ty- värr allt för ofta utöf^at sitt förfärliga infly- tande på mitt lifs utveckling.
Och jag erinrade mig med en plötslig känsla, som liknade glädje, att det i dag var hennes nittonde födelsedag, jag erinrade mig hur vi förra året och äfven de två föregående åren tillsamman firat dagen med blommor och vin och sådana ord, som för de älskande äro ljuf- ligare än rosors och liljors doft och harpors spel, hur vi då tillsamman sökt upp en enslig, främmande plats, där vi okända och skyddade för alla närgångna blickar fritt och otvunget kunde hängifva oss åt vår samvaros förtroliga och innerliga lycka.
Jag stod och tänkte på alla de ting, hvilka till det yttre obetydliga likväl inom sig sluta väsendets lönligaste och ömtåligaste skiftnin- gar, endast skönjbara för kärlekens blick, en rörelse med handen, ett hälft uttaladt ord, skuggan af ett ögonkast, och jag var så för- djupad i dessa ljufva, för mig så dyrbara minnen, att jag ej märkte hur dagen mörknade till natt, förr än tunga regndroppar plötsligt började falla öfver mina händer och åter väckte mig upp till verkligheten.
Öfver himlen jagade molnen, likt väldiga fåglar, som med jättevingar öfverskyggade jor- den, den kvafva atmosfären genomilades af iskalla rysningar, hafvet blänkte svart, och inom ett ögonblick dränktes allt omkring mig bakom det nedstörtande regnets vattenmassor.
Mot Ulåda, r e f o r m a r, e k z e m, h u d s j u k d o m a r af många slag har Salubrin i talrika fall visat sig vara ett verksamt medel.
Mot våta utslag bör det i allmänhet användas starkt utspädt, mot torra ekzem kan det användas mindre utspädt.
Partilager hos Geijer &amp; C:o, Stockholm.
— Jag stängde hastigt fönstren, hvilkas rutor nu skakades af stormen, långsamt trefvade jag mig tillbaka in i rummets mörker för att tända ljusen.
När de gula lågorna fladdrade från de höga femarmade silfverstakarna och i bordets eben- holtsskifva svagt belyste den dödsbleka spegel- bilden af mitt ansikte, återvände mina tankar till henne, som jag älskade och som jag flytt ifrån för att få vara ensam med mitt svårmod, min lifsleda och min bitterhet mot allt och alla.
Och det var nu fem månader och sju dagar sedan jag flytt, ingen, icke ens hon hade under denna tid talat till mig hvarken i ord eller skrift, och till ingen, icke ens till henne, hade jag lämnat någon upplysning om skälet för min plötsliga bortresa eller målet för den- samma.
Det var i dag hennes nittonde födelsedag, och en djup och mäktig längtan efter att få vara i hennes närhet genomdallrade min själ.
Åter föll denna känsla, som liknade glädje, öfver mig, lik ett skimmer af sol öfver en för- torkad mörk hed, och jag blef försjunken sittande och stirrade in i vaxljusens lågor lik- som väntade jag att i dem få se bilden af min älskades drag.
Jag tänkte; på henne och på alla de omständigheter, som voro förenade med våra sammanträffanden, och jag kände en tryc- kande ånger öfver att ej under denna tid på något sätt ha meddelat mig med henne, sam- tidigt med att en obeskriflig, stark längtan plågade mitt hjärta och gjorde mitt hufvud tungt.
Jag slöt ögonen och lutade mig febertrött mot stolens ryggstöd, regnets våldsamma fall, stormens dån och bruset i trädens kronor för- svagades till en aflägsen, mörk orkesterfinal- och medan vaxljusen osäkert och flämtande sänkte sina lågor öfver bordets svarta eben- holts, somnade jag med läpparna formade kring hennes namn: Angelica.
— — — — — — Och jag hörde som en hviskning, men en hviskning, hvilken väckte allt det trötta och slumrande i mig: " J a g kommer — min älskade — hvarför ropade du mig icke förr till dig — — " Och när jag åter öppnade ögonen, stod hon midt emot mig, vid motsatta ändan af bordet, IDUNS MODELLKATALOG!
: ^^ z ^ = ^^^ == 5 60 — Oumbärlig för alla sommarskor och för alla hem.
Fyra rikhaltiga säsonghäften ärligen.
Koloreradt omslag.
Prenumerationspris 2.20 för helt ar — 60 öre pr hilfte.
==== ^ =: ^ = ^- •
och ljusens lågor, hvilka fladdrade som efter ett luftdrag, speglades fladdrande i hennes ögon, hvilka för öfrigt tycktes sakna allt lif och voro som ögonen hos en död.
J a g reste mig öfverraskad och förskräckt och sade:.
" Huru har du kommit hit och hvem visade dig vägen till mitt hus? "
" Ingen visade mig vägen och ingen såg när jag gick eller när jag kom — dagar och nätter begrät jag dig, ty jag trodde att du öfver- gifvit mig, och min kropp och min själ blefvo sjuka af sorg.
J a g hvilade långt borta, på en plats, hvilken jag ej kan nämna,vid namn, och jag förnam din rösts rop, hvilken var full af längtan och kärlek, och jag kom så som du önskade till dig. "
Och hon böjde sig fram emot mig, och jag såg att hennes ansikte var hvitt och utan skiftande lif, och jag hörde hennes röst, som var skuggan af en hviskning, och ej en lef- vandes röst.
Hennes dräkt, som äfven var hvit, bar spetsar och blommor liknande de spetsar och blommor, med hvilka man smyckar de dödas svepnings- kläder, och hvarken nattens regn eller vägar- nas smuts hade fläckat eller fuktat densamma eller berört hennes nakna fötter, som blekt stucko fram under de vida vecken.
Och jag frågade skälfvande: " Hvarför kommer du till mig? "
— och hon svarade: " Liksom vi förra året och de två föregående åren firat denna natt tillsamman, hvilken är nat- ten till min födelsedag, med blommor och vin, så ville jag äfven nu — därför kom jag till dig.
Så länge ljusen brinna vill jag vara hos dig och du skall lägga fram den hvita duken och ställa fram de bleka astrarna i smala, höga vaser af silfver, du skall taga det röda vinet, hvars färg är som rödt lefvande blod, och hvars doft är som doften af österns kryddor, du skall därmed fylla glasen, hvilkas fasetter så ofta fast- hållit månens ljus, och liksom förr skall du sitta vid min sida och tala de ord, som jag älskar att höra. "
Och med sin smala hand, hvars fingrar voro stela af köld, fattade hon min hand, och öfver hennes mun flög ett leende, sådant, som jag aldrig förut sett det hos någon lefvande man eller kvinna.
Och jag bredde ut den hvita duken öfver den svarta ebenholtsskifvan, och dolde den döds- bleka spegelbilden af mitt ansikte, jag ställde fram det röda vinet, glasen och vaserna af silfver, och under alla dessa mina rörelser ska- kade mina händer.
Och hennes ögon, hvilka lefde af fladdret från de ännu fladdrande vax- ljusen, sågo långt ut mot något, som jag ej kunde se, och hvilket var doldt bakom nattens och tidens och rummets verklighet.
Men jag sade: " J a g har inga blommor — i parken finnes hvarken ros eller lilja ej heller de blommor du önskar, många dagar har jag genomvandrat den, sökande, men öfverallt växer endast det torra smutsgröna gräset, de våta svamparna och de blomlösa tistlarna. "
Då lyfte hon sin hand ut mot parken, öfver hvilken himlen nu svagt upplystes af några få askgrå stjärnor, och hon sade: " Öppna fönstrens hakar och sträck ut din hand och du skall finna de blommor jag önskar. "
Och jag öppnade fönstrens tunga hakar och sträckte ut min hand — se, under mig blom- made ett fång af blekgula och hvita astrar, som jag aldrig förut lagt märke till, men som jag nu varsamt bröt i tre buketter, hvilka fyllde de tre vaserna af silfver på vårt bord.
Och jag nämnde intet, vare sig om hennes sällsamma dräkt, de nakna oberörda fötterna, myrtenkransen kring hennes konstfullt upplagda hår eller blommorna, som sutto instuckna i veckens spetsar, ej heller något om hennes händers köld och blekhet — jag drack och ta- lade med henne, så som jag alltid förut brukat, min röst blef varm af kärlek, ömt strök jag hennes hår och tackade henne för att hon kom- mit, och jag kysste hennes mun, som var kall och hvars smak var bitter som salt.
Så sutto vi länge och samtalade om sådana ting, som älskande hviska i hvarandras öron, vi talade ej om det förflutna, icke heller om det tillkommande, den närvarande stunden skänkte oss sin fullhet af känslor och ord, lyckligt och förtroligt hvilade vi mot hvarandra, och så små- ningom tyckte jag mig märka, hur en svag rod- nad lik skuggan af en röd sky steg upp på hennes bleka, infallna kinder.
Hennes röst var dock fortfarande tonlös och hviskande, och hennes leende var dock fort- farande utan lefvande glädje, själf talade jag lågt, så som man talar hos en död, och ljud- löst lyfte vi glasen mot hvarandra.
Hur länge denna ensamma fest varade vet jag ej, men när ljusen ett för ett började slockna i sina runda behållare slocknade äfven ljuset i hennes ögon, hennes drag, som förut burit ett lugnt och stilla uttryck, blefvo oroliga, och när den sista lågan fräsande höll på att brinna ner i den sista ' behållaren, gled hennes ansikte hvitt och med stirrande ögonhålor in i mörkret och försvann.
Jag förnam ej mera närheten eller beröringen af hennes kropp, en matthet, som den man erfar efter en åderlåtning kom plötsligen öfver mig, jag lät viljelöst, som en drucken, hufvudet falla ner mot bordets kant, det sista ljud jag hörde denna natt var blott en snyftning oändligt långt, långt borta ifrån.
En blek och fuktig morgonsol väckte mig upp ur min sömn, framför mig vissnade astrarna i vaserna, som jag glömt att fylla med vatten, mitt halftömda glas låg kullstjälpt öfver bord- duken och vinet hade runnit ut och bildade en fläck mörk som stelnadt blod på det hvita linnet.
Bredvid stod hennes glas, tomt, med en enda lysande droppe i bottnens spets.
Men själf var hon borta och intet spår var att upp- täcka öfver den väg hon gått, de kuddar hon hvilat på visade ingen fördjupning från hennes kropp och glasets kant syntes aldrig hafva blifvit berörd af hennes läppar.
Nattens tilldragelse stod dock klart och tyd- ligt för min erinring och jag beslöt, gripen af en hemlig längtan och oro, redan samma mor- gon lämna mitt ensamna hus och resa in till staden, där hon bodde.
Och när jag kom in till staden och hastigt skyndade genom de folktomma, tysta gatorna, kände jag åter blodet strömma friskt genom mina ådror och min gång var lätt, när jag nådde porten till hennes hus.
Den gamle portvakten, som öppnade, sade mig med detsamma allt.
Hon var död.
För två dagar sedan begrofs hon under de mörka cypresserna utanför staden, i den träd- gård, där aldrig lifvets fåglar sjunga sina sånger.
I min smärtsamma förtviflan tänkte jag ej strax på att hon för blott några timmar sedan hade suttit hos mig och druckit af mitt vin och lutat sitt hufvud mot mitt, men det slog mig plötsligen med isande fasa: jag har kysst en döds läppar, hvilat i en döds famn.
Men mannen, som såg min sorg, tog mig vid handen och förde mig ut genom den tysta staden till den plats, där cypresserna susade öfver hennes graf, och jag befallde honom att gräfva undan den jord, som dolde kistan.
Och han tog en spade och gräfde undan jorden och de blommor som blifvit lagda därpå, tills kistan låg blottad och bar i det grå morgon- ljuset.
.
Och när jag såg det svarta trä, som för all- tid var ämnadt att gömma min älskades bild för mina blickar, befallde jag honom att äfven afskrufva locket, så att jag för en sista gång måtte få skåda in i de drag, som varit mig kärare och dyrbarare än allt på jorden.
Och han gjorde som jag befallde honom.
Skrufvarna lossnade under hans händer och varsamt upplyfte han den florbehängda tunga kistans lock.
Och hon låg där, min älskade, belyst af det tidiga grå ljuset, i den dräkt, som jag sist hade sett henne bära, ett lyckligt leende hvilade öfver hennes unga ansikte, och när jag bittert gråtande böjde mig ned för att kyssa hennes läppar, förnam jag på hennes mun den ännu friska doften af det vin vi för sista gången druckit tillsamman.
Spalten om böckerna.
DUNS BOKLISTA upptar hädanefter titlarna pä / samtliga insända nyutkomna böcker.
De arbeten, som dessutom önskas granskade af våra fackanmä- lare (för skönlitteratur friherrinnan Marika Stjern- stedt m.
fl., för ungdomslitteratur seminarieadjunkten Marie Louise Gagner), böra tillställas redaktionen i tvenae exemplar.
&lt;$ F ÖR M I G står Drömlandet af Henning Berger utan tvifvel som författarens bästa bok hittills.
Icke så att den skulle uppenbara några nya, oväntade sidor af hans konstnär- skap; den har ingenting af experiment, den har ingen o r o; den visar lugnt, färdigt, bredt — endast emellanåt alltför bredt — det väsent- liga af hvad som gjort hans namn och som kommer att bära det öfver den alltför snara glömskan.
D e n är en bekräftelse, ett resultat, alltså en vederhäftig seger — som ej hindrar eventuella andra segrar att följa, naturligtvis!
Drömlandet är en stockholmsnovell, och parallellt med eller inom stockholmsskildringen får läsaren följa utvecklingen af en ynglings drömvärld, således här det moment, som gif- vit boken dess titel.
Tiden är 1880-talet, utan den minsta politiska färgning för öfrigt, och då det ju blifvit e n vana att kalla Bergers konst för skicklig fotograferingskonst, ligger det nära till hands att säga, att denna bok öfver sig har hela charmen af gulnande foto- grafier i ett gammalt album.
I synnerhet vyerna.
Ty människoskildrare i egentlig mening är och blir väl Berger aldrig.
N ä r han återger en viss rörelse, kan den förefalla godtycklig, och han stannar för öf- rigt icke själf g ä r n a vid känslolifvet.
Männi- skorna äro Staffage i hans landskap, de rör- liga, roliga, karaktäristiska, till löje eller till en flyktig sentimentalitet lockande figurerna i hans scenerier — d ä r h a vi dem.
I Drömlandet äro de ett helt galleri och tecknade m e d den största åskådlighet i några repliker, ett par drag.
Men det är dock själfva Stockholm, dess luft, dess gator och perspektiv sådana de icke riktigt äro mer, dess allmänna aspekt och stämning för tjugu, tjugufem år sedan, detta något, som ger en stad dess a i r, » sum- m a n af kardemumman » — det är dock detta, som skall göra Drömlandet till en bestående bok, icke endast skönlitterärt, utan rent histo- riskt, som dokument, kultur och miljöskiss, trovärdig in i minsta detalj (dråpliga sådana finnas i mångfald!)
och underhållande som dock till sist endast de verkligt välskrifna böc- kerna lyckas bli.
Hvarje husmoder B a r n g a r d e r o b e n Hvarje sömmerska likaså.
I bör prenumerera på 1 * * * * * * * * r3 k r.
J h.m * r k r.i!
6o Losnummer 30 fira.
— 561 — u häften årligen.
I.
m o t s a t s till d e n e k o n o m, s o m s p a r d e t b ä s t a till sist, t y c k e r j a g för m i n d e l o m a t t få n ä m n a d e g o d a b ö c k e r n a f ö r s t!
B l a n d d e n n o v e l l i s t i k j a g för v e c k a n h a r a t t a n m ä l a b ö r a l l t s å Fulvia af Ernst Lundquist rättvisligen k o m m a i b e g y n n e l s e n.
J a g v e t ej o m m a n skall k a l l a d e s s a n o v e l l e r g a m m a l d a g s — j a g h a r s e t t d e t g ö r a s — s ä k e r t ä r, att d e p å i n t e t vis v e r k a f ö r å l d r a d e.
D e ä r o i n g a p s y k o l o g i s k a n o v e l l e r — h v i l k a i så fall s k u l l e r e p r e s e n - tera det m o d e r n a.
D e äro helt enkelt yttre s k i l d r i n g a r af lifsförlopp eller m e r tillfälliga ä f v e n t y r, a l l a f ö r l a g d a till I t a l i e n, o c h d e r a s b ä s t a e g e n s k a p är, a t t d e v e r k l i g e n r o a läsa- r e n.
D e h a e n lätt stil, en a n g e n ä m h u m o r, en v ä n l i g h å l l n i n g.
J a g vill till a l l a d e m, s o m ö n s k a sig l e k t y r, h v i l k e n i c k e f ö r a r g a r d e m och icke upprör dem, r e k o m m e n d e r a dessa Lundquists noveller framför b r a mycket annat, som o c k s å g å r u n d e r rubriken lättläst.
J a g h a r ett p a r a n d r a novellböc.ker h ä r, Artur Möller: Nutidsman o c h Nils Wilhelm Lundh: Stora barn, och jag tar d e m då i s a m m a d r a g, u t a n a t t för öfrigt s ö k a j ä m - förelsepunkter.
D e L u n d h s k a novellerna äro på s a m m a sätt formlösa, romantiska, n ä s t a n barnsligt älskvärda som föregående saker jag l ä s t af h o n o m.
D e b e t e c k n a intet f r a m å t g å e n d e och heller ingen tillbakagång, o m jag också m i n n e s b e t y d l i g t b ä t t r e s i d o r af h a n s h a n d.
D e h a n d l a o m fiskargubbar, o m fattiga o c h snälla g u m m o r, o m r ö r a n d e och fnoskiga her- d a r, o m e n l i t e n s j u k g o s s e (en af d e v a c k - r a s t e) o.
s., v. — A r t u r M ö l l e r h a r e n åt- skilligt m e r t u k t a d o c h s ä k e r stil, m e n d e t ä r s a n t, j a g s k u l l e j u i c k e j ä m f ö r a!
D e elfva historierna i N u t i d s m ä n äro dock icke n å g o t tungt v ä g a n d e litterärt b a g a g e, trots d e n n a b e s t ä m d a f o r m t a l a n g.
U t o m i d e n första, Kvar- t e r e t F r a m t i d e n, s o m i s i n b e h ä r s k a d e bitter- het är m y c k e t lyckligt g e n o m f ö r d, samt d e n sista, O c k s å e n n y k t e r h e t s p r e d i k a n, s o m ä r verkligt rolig, finner m a n icke så s y n n e r l i g e n m y c k e t; att m i n n a s.
G e m y t e t ä r t u n t, u p p - finningen en smula affekterad.
N ä r t o n e n blir t o r r, g ä r n a litet i r o n i s k, k o m m e r f ö r f a t t a r e n.
s o m b ä s t p å sin e g e n g a t a — å t m i n s t o n e före- faller d e t m i g s å.
D ä r h a r h a n sin e g e n fysionomi; m a n m i n n e s d e n från förut o c h återser den gärna.
M e n l i v a d ä r m e n i n g e n m e d Annie Aker- hielm: " Riktiga människor "?
Man minnes också från förut A n n i e Åkerhielm, d å Quiding, o c h b e h å l l e r i n t r y c k e t af litet.
u n g d o m l i g t p å s t å - ende, betydligt ytliga,.
m e n.
v e r k l i g t flott s k r i f n a r o m a n e r.
D ä r k a n bli n å g o t af, t ä n k t e m a n; d e t t ö m m e r v ä l!
D e t ä r i c k e i v å r tid så v ä r s t, s v å r t a t t s k r i f v a m e d e l g o d a b ö c k e r, o c h o m m a n d ä r t i l l h a r e n u t p r ä g l a d o c h en strängt konservativ samhällsåskådning, kan m a n alltid r ä k n a p å publik.
A l l v a r s a m t sagdt, i n g e n s t ä l l e r sig o s y m p a t i s k t till d e n, s o m är- ligt vill n å g o t o c h d r i f v e r e n s a t s.
M e n d e t ä r o g e n e r a d t, n ä r m a n .skrifvit e n b o k s o m Riktiga människor, att vilja få d e n a c c e p t e r a d s o m r i k t i g s k ö n l i t t e r a t u r.
D e n b e t e c k n a r för m i g g e n o m sin s a m m a n h a n g s l ö s h e t o c h sin r e n t f ö r b l u f f a n d e n a i v i t e t e n af s e v ä r d t i l l b a k a - g å n g f r å n d e t i d i g a r e b ö c k e r af f ö r f a t t a r i n n a n j a g h a f t ä r a n läsa. ".
.
.
• .. D e n m e s t » riktiga » af f ö r f a t t a r i n n a n s » rik- tiga människor » är en skånsk grefve — det k a n ej g å af för m i n d r e!
D e n n e ä d l e m a n af- ger själ!
definitionen p å arten.
H a n m e d g e r att d e t i c k e ä r s å lätt.
» D e t ä r o m ö j l i g t a t t förklara d e t för d e m, s o m inte äro det själfva. » (!!)
O c h s å k o m m e r e n d o c k g a n - s k a e n k e l p r e d i k a n, af h v i l k e n vi f i n n a, a t t d e r i k t i g a m ä n n i s k o r n a ä r o allt h e d e r l i g t o c h r e e l l t o c h s a n n i n g s ä l s k a n d e folk i v ä r l d e n — • Upggtt lif vidd (under umiDt), mldJoTidd oh kjollängd erh&amp;ller Ni Ml!
Hder figur; fullt tillf örlltliga, m o d e r n a o. e l e g a n t a; wv M A: L 9 « &gt; M &lt; % £ l i « f * f t 1 t \ t % å ?TT Ä 1 | 8 k o r t och godt, g o d t o c h väl.
B a r a det, t ä n k e r m a n; d e t k u n d e vi a l l a h k t a t p å själfva.
O c h vi ä r o g o d a o c h g l a d a o c h t r o att r o m a n e n allt- j ä m t s k a l l bli ett litet o s a m m a n h ä n g a n d e plad- d e r o m f a m i l j e n Blix o c h g r e f v e n o c h n å g r a till.
M e n d å m ä r k a vi s m å n i n g o m, a t t d e n e n k l a p r e d i k a n v a r b a r a e n list af d e n s l u g a för- f a t t a r i n n a n och att h e n n e s b o k — g e n o m gytt- r e t af a n s a t s e r, s o m i c k e fullföljas till slut, af f a m i l j e t i l l d r a g e l s e r, o n d a o c h g o d a, af s m å i n t r i g e r o c h s. k. t a n k e u t b y t e n, s a m t s l u t l i g e n af s t r e j k p å g r e f v e n s g o d s o c h s t r e j k b r y t e r i, öfverfall o c h d r å p (d e s t o r a p r o j e k t i l e r n a k o m - m a till sist!)
— att h e n n e s b o k, s ä g e r j a g, vill v i s a i n g e n t i n g m i n d r e ä n att, h ö r, r i k t i g a m ä n n i s k o r i n t e k u n n a t i l l h ö r a d e n - p o l i t i s k a vän- s t e r n!
P a n g!
O c h k u n n a d e d e t, till e n tid, s o m e n förvillelse, af e n tillfällighet, så v e t a d e i alla fall a t t e n d a g å n g r a sig o c h er- k ä n n a m i s s t a g e t; t y d e t — så s l u t a r b o k e n — » det k u n n a b a r a r i k t i g a m ä n n i s k o r.
» A m e n.
H v a d g e n i m i g för d e n?
A n n o 1909.
E m e l - l e r t i d, j a g tviflar • ej p å a t t b o k e n b l i r l ä s t o c h m ö j l i g e n ä f v e n g ö r l y c k a, ty s m a k e n ä r j u så o l i k a — o c h till o c h m e d d e n d å l i g a smaken!
S k ö n t a t t o f v a n p å d e t t a få ö f v e r g å till nå- g o t d ä r i f r å n s å vidt o c h f j ä r r a n skildt s o m Anders Österling: Bäckahästen, skånskt sago- spel i fyra u p p t å g, ett litet h e l t o c h h å l l e t ' f ö r t j u s a n d e l y r i s k t s p e l f r å n en m i d s o m m a r - natt på slätten.
B ä c k a h ä s t e n är en legenda- r i s k f i g u r likt N ä c k e n; h a n b e n ä m n e s o c k s å B ä c k a m a n n e n — hvilket jag, i förbigående sagdt, finner m e r a lyckadt.
K r i n g h o n o m, en s t y f s i n t b o n d e, s o m h a n till straff för u p p s t u d - sighet d ö m e r att irra d e n ljusa n a t t e n lång, v e t t s k r ä m d af d e s s u n d e r o c h m y s t i k, s a m t kring bondens dotter och hennes käraste, kny- t e r sig h u f v u d s a k l i g e n d i k t e n.
S j ä l f v a f a b e l n ä r d o c k af u n d e r o r d n a d b e t y d e l s e.
S o m all- t i d h o s Ö s t e r l i n g ä r d e t ä f v e n h ä r d e n för- djupade och starkt fantastiska naturkänslan, som k o m m e r h o n o m att forma de vackraste stroferna.
J a g tänker m a n k a n profetera succés för B ä c k a h ä s t e n b l a n d d e m, s o m i n t r e s s e r a sig för l y r i s k d i k t n i n g.
E t t p a r a n d r a v e r s b ö c k e r: Låt af August Grönberg o c h Dalbolåtar af Viktor Myren kan m a n förbigå m e d tystnad.
D e n vitsige recen- s e n t e n s k u l l e k u n n a r o a sig m e d a t t t i l l r o p a: l å t b l i!
J a g n ö j e r m i g m e d a t t t ä n k a, att d e n s o m vill d i k t a, d e n d i k t a r.
Men hvarför, trycka allt?
S l u t l i g e n b e r j a g få p å p e k a En brygga öf- ver hafvet af Peter Norden (P.
G. Norberg), s k i l d r i n g a r o m A m e r i k a o c h A m e r i k a s sven- skar, som ä r aktuell i dessa emigrationsfrågans d a g a r o c h d e s s u t o m en, som det tyckes, saklig o c h — d e t k a n h v a r o c h e n ö f v e r t y g a sig o m — synnerligen sympatisk och klar utred- n i n g af en h e l d e l f ö r h å l l a n d e n m e l l a n o s s o c h våra syskon på a n d r a sidan hafvet.
MARIKA länder tillämpas, och de resultat, som hittills vunnits af en långt gående rusdryckslagstiftning.
Det land.
som i detta afseende mer än något annat är ägnadt att gifva oss lärdomar, är Nord-Amerikas förenta stater.
Ensamt under 1908 stängdes där genom förbudslag- stiftning omkring 10,000 krogar och f. n. lefva omkring 10 miljoner människor i stater, som lagligen förbjuda all försäljning och tillverkning af rusdrycker, medan det tredubbla antalet eller 30 miljoner vistas å orter som tillämpa lokalt förbud.
Vi äro nu i besittning af ett arbete, som torde fylla åtskilliga kraf på en fullständig och korrekt framställning af den amerikanska rörelsen, nämligen det i dagarne med sitt första häfte utkomna verket Rusdrycksförbud, amerikanska studier af re- daktör G.
H. von Koch, tillkommet på uppdrag af Sve- riges nykterhetssällskaps representantförsamling.
Arbetet beräknas komma att omfatta 24 a 30 häften a 25 öre, och vi anbefalla det på det bästa till dem, som önska skapa sig en öfversikt öfver det betydelse- fulla spörsmålet.
Svenska författare, deras lif och verksamhet skild rade för barn och ungdom i hem och skola af Marie Louise Gagner, lyder den fullständiga titeln på ett nyutkommet litet häfte, som förtjänar beaktas af alla ungdomsvänner.
En dylik bok har nämligen länge varit ett önskemål för såväl hemmen som skolan, och förf.
har på ett lyckligt sätt löst sin svåra uppgift att för ungdo- men framställa våra stora författare så, att denna ung- dom ej blott lär känna dem, utan ock lär att uppskatta och älska dem och vinner förståelse af det höga and- liga värdet i deras gärning.
Samlingen innehåller skild- ringar af Selma Lagerlöf, Verner v. Heidenstam, Erik A. Karlfeldt, Viktor Rydberg, Carl Snoilsky och Pon- tus Wikner.
Den bärande entusiasmen i förening med ingående studium af resp. författare och en för den af- sedda publiken lyckligt lämpad skildringskonst ger M.
L. Gagners bok " Svenska författare " ett bestående värde.
Iduns boklista.
C.
E. Fritzes Bokförlags-A.-B.
: I sanningens tecken; en byhistoria af Märta Starn- P.
A. Norstedt &amp; Söner: Den underbara harpan; en saga om musik för stora barn af Ruth Almén.
— Wahlström &amp; Widstrand: Vid Mästarens fötter; ett urval betraktelser af Na- tanael Beskow.
— Landtprästens sockenkrönika; af Jenny Engelke.
— Den tysta elden; dikter af Albert Henning.
— Storgårdsblomster; af Karl Erik Forss- lund.
2:a uppl.
Hugo Geber: Riktiga människor; roman af Annie Åkerhielm.
— Guld; roman från spekulationsraseriets dagar af Ulla Linder.
— Varmbadet; en ny metod för drifning af växter af professor Hans Molisch.
— Ur en resandes anteckningar; af Henrik Schiick.
3:e serien.
— Ras- förädling; af med.
d:r J. Rutgers.
Med företal af pro- fessor Frey Svenson.
— Lilla fröken Söderlund m. fl.
humoresker af Dan.
Albert Bonnier: Drömlandet; en Stockholmsnovell af Henning B er- ger.
— Vägarne: April af Marika Stjernstedt.
— Ett modernt äktenskap; af Leonie Aminoff.
— Nutidsmän; elfva noveller af Artur Möller.
— Tankar och bilder i religiösa ämnen; af Bengt Aurelius.
— STJERNSTEDT.
A.
B.
Ljus: Njals Saga; af A.
U. Bååth.
— Lélia; af George Sand.
— Vårt straffsystem; af Georg Stjernstedt.
— A LDR1G FÖRR har frågan om rusdrycksförbud varit £ * • så brännande i vårt land som nu.
Hvarje riksdag behandlar förslag om mer eller mindre genomgripande rusdryckslagstiftning, regeringen låter utreda frågan om det allmännas frigörande från rusdrycksinkomsterna och under en tid af omkring fem veckor under sommarens storstrejk fick vårt folk praktiskt pröfva ett partiellt rusdrycksförbud.
Allting tyder på, att vi ryckt åtskil- ligt närmare det mål, som länge hägrat för nykterhets- vännerna — att påbörja genomförandet af ett perma- nent rusdrycksförbud — något hvarom det svenska folket genom den just nu pågående folkomröstningen också blir i tillfälle att opinera.
Under sådana för- hållanden är det för hvar och en, som icke liknöjdt ställer sig utom den stora samhällsfrågan, af betydelse att noggrant känna de förbudssystem, som i andra Diverse förlag: Wilhelm Billes förlag: Ombord på en jagare; en japansk sjöofficers dagbok.
— Svenska nykterhetsför-.
laget: Rusdrycksförbud; amerikanska studier af G.
H. von Koch.
— Folkskolans barntidnings förlag: Svenska författare, deras lif o. verksamhet skildrade för barn o. ungdom i hem o. skola af Marie Louise Gagner.
— Bröderna Lagerströms förlag: Mina vänners skugga.
— Ivar Hasggströms förlag: En icke socialists tankar om storstrejken o några därmed sammanhängande frågor, af grefve Eric von Rosen.
— Puritas förlag: Grott- pojken från stenåldern; af M.
A.
Mc Intyre.
IzpedleiH portofrttt Inom Sverige om rekvisition atlBl] d •rhallai omsående «U nedanstående prii Inom Sverige: Blullf 40 Br », likvid lniKndei till KJolnSnftsr atan slip «0 Bra, PrlnsaickUtSsIng Te Bre, Ratom- M &amp; a t e r s f t m u «J elaeatan 43, Stootcholm j drikt 75 Bre Barndrlktarönatar 60 Bre, Kraga6n«tar (Pellerin) 60 Bre, KappaaSnatar «0 Bre, Natlonaldrikta&amp;nctar 1 kr.
W \ A _ atfi f f ^ A.
_ _.£_£ MBnrtar ktmna » iver.
nertill » etter mnara Sn våra modeller.
BettKllning l / lltitflS?
f t f i ft f l C T a S a f Q T » fl I r a p P c r S f f l ö I l S i G F.
w « « ^ - « - « » 1 j f « p * - ft«n«- * «i lUllIlS IflUIIMt *!
alUc 562
oc / i S TORE S C H I L L E R, tacksamt ihågkommen från klassrummet, där ditt diktande geni första gången en vårdag trädde ynglingen till mötes i " Die Jungfrau von Orleans ", medan lindarna knoppades ute på skolgården och april- stormen bände i fönsterbågarna, du var bra mycket roligare än Lindmans algebra och flere andra skolboksgeneraler i kartong och cloth, ty du gaf något annat än regler och system, du släppte in äfventyr och sång midt i läx- plugget och det du sjöng var bräddadt af ungt trots och helig entusiasm!
Jag minns dig också från en liten landsortsteaters scen, minns dramat " Die Räuber " belyst af ett flackande rampljus och misshandladt af oförstående skåde- spelare, men likafullt härligt för gossesinnet.
Nu, 150 år efter din födelse, store diktare, har jag återsett " Röfvarbandet ", din ungdoms af revoltens feber genomhettade skådespel, fylldt af det tjuguettåriga geniets titaniska styrka å den ena sidan och inte så få löjeväckande bri- ster å den andra.
Men dessa brister förutan skulle dramat måhända icke vara den ung- domliga bekännelseskrift det är, ty det före- faller mig att endast mot deras bakgrund få trotset, harmen, hänförelsen för det dåd- rika och frihetsträngtande och den brinnande lusten till samhällskritik sin rätta resning och sin klang af stridslurar.
Svenska teaterns artister, vältränade som de äro i dagens nyktra dramatik, ha här satts på ett eldprot, hvilket kunnat utfalla illa, men blef motsatsen.
Ty att utan vare sig tradition eller romantisk lynnesläggning ge sig i kast med dessa stortaliga röfvarkavaljerer och hålla dem säkert balanserande på gränslinjen mellan det sublima och det löjliga, är onekligen bra gjordt.
Frans Moors representant, hr K l i n t b e r g, har åt den skurkaktige grefvesonen förlänat något mefistofeliskt, som är af öfvertygande verkan.
Som Carl Moor besitter hr S v e n n b e r g onekli- gen figurens pondus i fullt mått och spelet har bredd och kraft, äfven om konstnärens reflek- terande kynne hindrar hjältenaiviteten att lysa igenom som den borde.
Öfriga roller tolkas förtjänstfullt af hrr G u s t a f R a n ft, B a c k - s t r ö m, F r ö b e r g, J o h a n s o n, fru A.
T o r s s e l l m. fl.
estraden Operett-teatern var i lördags färdig med ett nytt program, " Bykomtessen ", en wieneroperett, hvars handling rör sig om en prins, som söker ett föremål för sin kärlek och finner det bland Tyroleralperna i form af en ung målarinna, hvilken, etter att ha uppträdt inkognito, vid lämplig tidpunkt afslöjar sig som prinsessa.
Den betänkligt magra texten försvagas ytter- ligare af bristen på komik och öfverflödet på longörer.
Musiken, hvars upphofsman heter R. Danziger, står däremot på ett ganska högt plan.
Den har med sina omsorgsfullt utarbe- tade körer, sitt vackra valsmotiv, sina arior m. m. en anstrykning af opera-comique.
Bykomtessens vokalt tacksamma roll utföres af fru H i l m a M a t t s o n - N y s t r ö m,, som på det hela taget sjunger bra, ehuru det vore till för- del, om hon undveke att skrika ut höjdtonerna.
Apparitionen är förträfflig.
Herr O t t o s o n be- mödar sig att åt prinsens roll ge en ungdomlig och käck färgläggning, och det vore orätt att frånkänna honom goda ansatser.
Det glada elementet företrädes af fröken E d s t r ö m, hvars tyrolerflicka är en frisk och vackert sjungande " Röfvarbandet " på Svenska teatern.
1.
Skogsscenen.
Längst till vänster Carl Moor (hr Svennberg) talande till röfvarskaran.
Längst till höger patern (hr Backström;.
2.
Scen ur andra akten.
Grefve Maximilian Moor (hr Gustaf Ranft), Frans Moor (hr Klintberg), Amalia von Edelreich (fru A. Torssell) och Hermann (hr Fröberg).
3.
" Bykomtessen " på Operett-teatern.
Carl Emanuel och prinsessan Flori (hr Ottoson och fru Hilma Mattson-Nyström).
1 o. 2.
Atelier Jaiger foto.
3.
A. Blomberg foto.
— 563 —
uppenbarelse och hvars muntra humör lyser upp scenen.
Eljes är det som sagdt tunnsådt med roligheterna, oaktadt hr T e x t o r i u s i en giktbruten och galant öfverhofmästares skepnad försöker upphjälpa ' librettisternas skrala humor.
Operetten är vackert uppsatt och de inlagda dansnumren af god effekt.
En obekant utländsk pianist, som helt stilla kommer till Stockholm och konserterar, kan ej påräkna någon stor publik, då han introduce- rar sig.
Herr I g n a z F r i e d m a n n fick också i måndags ge sin Liszt-afton inför en helt liten åhörakrets.
Hans pianistiska egenskaper tyck- tes förnämligast bestå i en duktig anslagskraft och en pärlande teknik.
Programmet med sonat i H-moll, tre små etyder, ett valse-impromptu, Erlkönigtranskriptionen och Don Juan-fantasien spelades också tekniskt lysande.
Liszt är dock näppeligen inom pianolittera- turen den tondiktare, som talar till känslan; hans musik är ett tonfyrverkeri, som njutes snabbt och glömmes med den sista knall- effekten.
Men hr F. förstår utmärkt att bränna af fyr- verkeriet.
Hvad han förmår af temperaments- fullt pianospel kan däremot först bli uppen- baradt med ett annat program, där de virtuosa bländverken få vika för den djupare kända och gestaltade musiken.
ARIEL.
Finast i smak och närings rikast m äro * y / = Vårgårda = Proton-Hafremjöll Till kamp mot svälten!
CTRANG OCH OFÖRBEREDD har vintern kom- mit och samtidigt har nöden gjort sig starkare påmint än förut.
Slummen t. ex. har meddelat oss, att man där är öfverlupen med böner om bränsle och varma kläder, och man har därjörfätt tillgripa resurser, som man hoppats kunna spara till julen.
Vi uppmana därför våra läsare pä det varmaste att komma ihåg Iduns insamling.
Trpt.
fr. föreg.
n:r kr.
5,293: 86 Landtbor, Smålands Burseryd, 10: —.
Lilla Inga, Växjö, 15: —.
H. Ericsson, Backe, 22: 75.
Lista 139, Ramsele, (Hilda Beerman 5: —.
Helga Engström 2: —.
Rudolf Back 1: —.
Hanna Nydahl 1: —.
Sörm 1: —.
Karl Norlander 2: -.
R. F. 1: —.
Anna Svanström 2: —.
Helga Bäcklund 2: —.
Edit Norlander, 2: —.
Sara Wallmark 2: —.
Ester Bäcklund 1: —.
Gunborg Bostedt 1: —.
Mildrid Silén 1: —.
Anna Lundberg 1:25.
Elvira Johansson 1: —.
Martha Enqvist 1: —.
H.
K.
B. Beerman 1: —.
Elsa 1: —.
Mia Åslund —: 75.)
= 30: -.
Skolbarn, Silfvergrufvan, 1: 25.
—, Silfver- grufvan, 3: —.
Margaretaskolan, Kommendörsg.
130: —.
E — r, Hessleholm, 2: -.
A.
H.
B.
K .. Löberöd, 9: 5 0.
Inga Hollander, Filipstad, 10: —.
— Amerika, 25: —.
E. Linell, Worcester, 8: 0 2.
Elementarläroverk för flickor, Växjö, 27: 15, lista 130 Lista 127, Alfta, (John Ågren, 5: —.
P. Erson 1: —.
Onämnd —: 75.
—: 50.
J. Ternström, 5: —.
Per Olson 5: —.
Per Person 2: —.
Onämnd 1: —.
Onämnd 5: —.
Systrarna Anderson 5: -.
Otto Person 2: —.)
= 32: 25.
Lista 15, Hrn 5: — H.
B.
2: -.
Hilda Hnd 5: —.
= 1 2: —.
Lista 149, P e r e d n i n g: Grisen tvättas med en duk doppad i hett vatten, och gni- des in och utvändigt med kryddorna.
Två msk.
af smöret brynas i en lång- panna, grisen ilägges och brynes vac- kert på bada sidor.
Den får därefter steka med svålsidan upp omkr. 2 tim.
Under stekningen gnides svalen ofta med resten af smöret inlagdt i en linnelapp, den blir därigenom mör och vacker i färgen.
Mot slutet af stek- ningen tillsättes buljongen.
Grisen ska- res, upplägges på varmt serveringsfat och garneras med äppelmos och katrin- plommon eller syltade tomater och.
persilja.
Såsen silas, ' skummas och serveras som sky, den kan ock afredas med litet mjöl, samt- af smakas med citronsaft.
Teaterväskor.
.
fr. kr.
2.75 Solfjädrar.
„ „ 4.50 Teaterschalar &amp; Hufvor Äppelsoufflé (f. 6 pers.).
1 kg.
äpplen, 5 ä^g, 150 gr. strösoc- ker, skal och saft af 1 V2 citron.
T i l l f o r m e n: f 2 msk.
smör (10 gram).
B e r e d n i n g: Äpplena sköljas väl och torkas.
De stekas därefter i stek- panna i ugnen och passeras.
Äggu- Redigerad af lorna och sockret röras i 20 min., hvar- efter det väl afsvalnade äppelmoset, EUSABETH ÖSTMAN.
det rifna citronskalet och citronsaften Inneh.
af Elisabeth östmans Husmo- iblandas.
Sist nedröras försiktigt de till hårdt skum slagna ägghvitorna.
Mas- derskurs i Stockholm.
FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR san hälies i smord pajform och in- sattes i svag ugnsvärme a t t grädda VECKAN 21 — 27 NOV., 1909. omkr. 45 min.
Soufflén serveras (ge- nast den tages ur ugnen) med vispad SÖNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; grädde.
halstrad gädda med skirade smör och p o t a t i s; mjölk; kaffe eller te med K a s t a n j e p u r é (f. 6 pers.).
375 hafrekäx.
M i d d a g: Sparrispuré; stekt spädgris med syltade tomater och sal- gr. kastanjer, vatten, D / 2 lit.
buljong, (IV2 msk.
smör (30 gr.), 1 " msk.
mjöl, ladslingon; äppelsoufflé med vispad j 1 msk.
salt (socker), 1 — 2 msk.
scherry.
grädde.
I P e r e d n i n g: Kastanjerna läggas 5 MÅNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; — 1 0 min.
i kokande vatten, upptagas, ha-fre mjöls väl Ung; äggröra med hackad skalas och den inre bruna hinnan bort- rökt sill; mjölk, kaffe eller te.
M i d - tages.
De påsättas därefter i kallt vat-!
d a g: Griljeradt buljongskött med po- ten, 1 msk.
smör och * / j msk.
salt tatispuré; bläbärssoppa med klimp.
tillsättas, och kastanjerna få långsamt, TISDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; koka 10 min., hvarefter de passeras.
kall spädgris (rester från söndag) med Smör och mjöl sarnmanfräsas, purén, rödbetor och brynt potatis; mjölk; tillsattes jämte buljongen, litet i sän- ' kaffe eller te.
M i d d a g: Kastanj e- der, och soppan får koka 10 min., puré; stekt hvitlirig med potatis.
hvarefter den skummas väl och afsma- ONSDAG.
.
F r u k o s t: ' Smörgåsbord; kas med kryddorna och scherry.
Purén hafregrynsgröt ' med mjölk; kokt sill serveras med ostsmörgåsar eller ros- med smör o ' eh ägg samt p o i a t i s; kaffe tad t ' bröd.
eller te. "
M.
i d d a g: 1 Pudding af kål och sidfläsk-med brun sky, sås; grädd- kaka med svit.
.
.
., S t e k t h v i t 1 i n g (f. ' 6 pers.).
IV2 TORSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; kg.
hvitling, D / 2 msk.
salt, 1 tsk.
kalfsylta med rödbetor; ägg; mjölk; ättika.
kaffe eller te.
M i d d a g: Lämmbringa, ' T i l l p a r t 1 n e r i n g: 2 msk.
hvete- med curry och r i s; äppelmos med gela- mjöl, 1 ägg, A kkp.
stötta skorpor.
kallt vatten och får koka V2 tim. tin och vispad grädde.
Kålhufvudets yttre blad borttagas, de T i l l s t e k n i n g: 1 / 2 kg.
flottyr.
Beredning: Hvitlingen rensas, öffiga lossas frän stocken och skäras FREDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; hafremjöisvälling; halstrad makrill med sköljes väl och torkas.
Fisken skares i grofva strimlor.
Vattnet kokas upp skiradt smör och potatis; ' mjölk, kaffe i filéer, ryggbenet samt skinnet och med litet salt, kålen ilägges och får eller te.
M i d d a g: Köttfärs med stuf- alla småben borttagas.
Filéerna ingni- i koka 5 min.
utan lock, hvarefter den vade salta turska bönor; mondamin- das med salt och ä t t i k a och få ligga j uppläggas på sikt, så a t t vattnet får omkr. 1 tim.
De torkas därefter med; väl afrinna.
Fläsket skares i skifvor kräm med saftsås.
LÖRDAG.
F r i k o s t: Smörgåsbord; en fiskhandduk, doppas i mjöl, där- 1 och spadet afsmakas, I en puddingform hachis på får (rester från torsdag) med efter i ägg och sist i de stötta skor- med lock lägges kålen och fläsket konserverade ä r t e r: mjölk; kaffe eller porna.
Flottyren upphettas i en lång- hvarfvis, hvarefter V2 lit.
af spadet på- te.
M i d d a g: Kokt fläskkcrf med rot- panna, tills den är rykande het, filéer- j hälles.
Locket pålägges och puddingen na iläggas och kokas vackert bruna | får koka i vattenbad omkr. 2 tim. An- mos; tapiokavälllng.
och spröda.
Fisken bc ' r serveras genast rättningen serveras med brun skysås.
den är kokad, annars blir den seg.
RECEPT: G r a d d k a k a (f. 6 pers.).
4 söt- Pudding af k å l med s i d - och 2 bittermandlar, 4 ägg, 1 / 2 lit.
1 kg.
magert, tjock, söt eller sur grädde, 40 gr. S p ä d g i i s (f. 6 pers.).
l / 2 späd- f l ä s k (f. 6 pers.) gris (omkr. 2 kg.
), D / 2 msk.
salt, V2 rimsaltadt sidfläsk, D / 2 lit.
vatten, 1 socker, IV2 del.
torrt 1 hvetemjÖl.
tsk.
hvitpeppar, 3 msk.
smör (60 gr.), medelstor!
hvitkålshufvud, vatten, salt.
j T i l l f o r m e n: / 2 msk.
smör (10 1 / 2 Ht.
buljong eller vatten.
B e r e d &amp; i n g: Fläsket p.: s i t t e s 1 gr.), 2 msk.
stötta skorpor.
KÖKSALMANACK Ljusdal, (E.
W — n h —.
C.
L.
—: 50.
— e —: 50.
E.
E.
2: —.)
= 4: -.
Fru Pålhammar, Åkersbo, 3: —.
Hedvig A — n — 2 5: —.
Landsmaninna, Kristiania, 2: —.
Ida Fehrling, Sjögård, Borgå, 14: 30.
Hälsinge- flicka — 20: —.
Gust.
Larson, Holycke, Mass.
U.
S, A., 50: —.
Lista 3 1, Lerberget, (N.
M. Sjösten 1: —.
Selma Person 1: —.
Jarl Anderson 1: —.
Nils Bernhard 1: —.
Edvin Karlsson 1: —.
Karl Ander- son 1: —.
J.
A. Bengtson 1: —.
K.
S. Nilson 2: —.
Persis, Maja &amp; Elsa 6: —.
Okänd 5: —.
P.
B.
4: —.
A.
P. Carlson 1: —.
Fru Olsson —: 50.
Elv.
Pålson 3: —.
Elin Anderson 2: —.
P.
On.
2: —.
Onämnd 2: —.
Kalie 2: —.
Okänd 5: —.
N. Hammarlund 1: —.
Till min nästa 7: 50.)
= 50: —.
A.
&amp; W. R., London, 2 2: 6 7.
Fr.
Anna Francke, West.
Nutley U.
S.
A., 1 8: —.
Fru Nowlan, Brooklyn U.
S.
A, 18: 59.
Aina &amp; hen- nes syskon, Sthlm, 10: —.
Fru Backlund, Stenkvista, 2: —.
Elin Lj — n, Härnösand 1: —.
Malin Bäckgren, Elmhult, 3: —.
Hedvig Hamilton, Djursholm, 5: —.
Komminister C.
A. Fredholm, Delsbo, 5: —.
Lisa &amp; Olof Andrén, Järna gård, Dunker, 5: —.
K. Nilson, Slussg.
22, Upsala, 5: —.
Nanny &amp; Teckla, Östersund, 12: —.
U.
B., Kalmar, 5: —.
Elof Wigander, Reymyre, 15: —.
I. Tenger, Nås, 20: —.
O. W., Lidköping, 10: -.
S.
L.
1 0: —.
— i -, Lidköping, 1 0: —.
H. Lindahl, Ringarum, 25: 20.
Hvita Bandet gm.
Amanda Karlson, Vars, 64: 25.
Från fem lyckliga s y s k o n i Östergötland, 20: —.
Lista 151 Ins.
gm.
frkn Jenny Fröman, Likenäs 22: 30.
Lista 134 (Lisa Warfvinge, Österby bruk, Dannemora, 20: —.
Tyra Warfvinge 20: —.
Elsa &amp; Sven 10: -.
O. A.
E.
3: —.
O. Hill- gren —: 50.)
= 5 3: 5 0.
Lista 156 (Onämnd, Filipstad, 1: —.
F. K:s 1: 5 0.
Ega £: —.
E.
S:v 1: —.
T.
H.
-:.
5 Ö.
H.
B.
2: —.
M. Bg.
2: —.
M.
K.
1: —.)
= 10: —.
Insaml.
gen.
fröken Rosin, Centralpostk., Sthlm, 46: —.
Insamladt g e n o m mrs Torgny Andersson.
Ceresco, Nebr.
U.
S.
A., 1 0 0: 3 7.
Summa Kr.
6,318: 96.
Nyheter i Blommor för Klädningar Spetsblusar.
.
.
fr.
Kr.
4.50 Siden-underkjolar alla färger af prima tafft.
.
.
Kr.
18.50 Afton kap por.
.
fr. „ 34. — AKT.-BOL NORDISKA KOMPANIET, STUREPLAN, — 564 — STOCKHOLM.
B e r e d n i n g: Mandeln skållas och drifves genom mandelkvarn.
Äggulor- na röras med sockret 1 / 4, tim.
Grädden slås till hårdt skum och nedröres i ägg- massan tillika med mandeln och hvete- mjölet.
Sist nedskäras de till hårdt skum slagna ägghvitorna.
Massan hål- les i en smord och brödbeströdd form och insattes a t t grädda i ordinär ugns- värme omkr. V2 tim.
Den serveras ge- nast med sylt.
H a c h i s p å f å r (f. 6 pers.).
1 kg benfri fårstek (rester), 1 msk.
fint hac- kad portugisisk lok, 2 msk.
smör (40 gr.), 3 msk.
mjöl, 4 del.
buljong kokt på stekbenen, peppar, salt, 1 äggula, 1 del.
tjock grädde.
P e r e d n i n g: Köttet skares i fina tärningar.
Löken fräses i smöret, hvar- efter mjölet iröres och buljongen jämte kryddorna tillsättas.
Såsen får därefter under r örn ing^ koka i 10 min., hvarefter köttet ilägges.
Stufningen - afredes med den uppvispade äggulan och grädden och får " därefter sjuda samt upplägges på varmt .serveringsfat oc ' i garneras med f örl o rade ägg.
T a p i o k a v ä l 1 i n g (f. 6 pers.).
1 del.
tapiokagryn, D / 2 msk.
smör (30 gr.), 2 liter oskummad mjölk, salt, soc- ker.
B e r e d n i n g: Grynen sköljas i kallt vatten.
Smöret smältes i en kastrull, mjölken påhälles och får koka upp, hvarefter grynen tillsättas och vällingen får koka under rörning omkr. 20 min.
Den afsmakas med kryddorna och ser- veras genast.
Lytets börda » Berättelse af Hjalmar Höglund.
Belönad med hedersomnämnande vid lduns romanpristäfling 1908.
(Forts. fr. n:r 46.)
ljuset och har mörka väggar på de öfriga si- dorna, så ser jag ganska bra, och när jag sitter vid mitt skrifbord och får efter behag mode- rera belysningen, så att den endast från en punkt faller öfver papperet, då reder jag mig.
skapligt nog med skrifningen.
Men det där kunna andra inte fatta, knappast ens en läkare, och de som se mig så där ' ljusplågad ', de tro mig vara helt blind och bemöta mig därefter, och de som se mig vid skrifbordet eller se min stil, de tro mig ha bättre syn än jag verkli- gen har och bemöta mig i sin tur därefter, och däraf uppstå esomoftast för mig mycket pin- samma situationer.
Emellertid är detta ett förhållande, som na- turligtvis hvarken du eller andra helblinda ha någon känning eller olägenhet af.
Det är också just därför jag nu vidrört det, för att påvisa att det finnes ett slags blindhet, som kanske många blinda icke ha en aning om.
Den tid är dock snart inne, då detta förhållande för mig är ett passeradt stadium.
Då är jag helt inne i blindheten. "
IN MÅLNING har jag naturligtvis för länge sedan nödgats upphöra med.
Det var en gammal kär dröm, som därmed jordades för mig, och det var ej utan, att jag icke var nära att sörja mig till döds vid begrafningen.
Att lägga händerna i kors och helt öfverlämna mig åt sysslolösheten, det strider dock för mycket mot min natur, för att jag godvilligt skulle göra det.
Den gamla skildrarehågen kan jag icke heller helt och hållet släppa ifrån mig, och därför har jag tagit fatt i den igen och söker ge den sysselsättning medels pennan, ty pen- nan kräfver nämligen icke så stark syn som penseln.
Jag har bundit ihop ett par böcker till ett häfte, som jag kallar ' kladd ', och hur jag skrifver i denna kladd, om det blir rad- rätt och snyggt, det gör alldeles detsamma, bara det blir läsligt, och på det sättet kan det ju gå.
Hur det sedan skall gå med renskrifnin- gen, det blir en annan sak, men då får jag väl anlita min skrifvana hustrus hjälp.
Ja, hvad säger du om det, att jag slagit mig på att bli författare och börjat en bok?
Det är kanske något nytt inom blindvärlden, eller hur?
Men känslan och tanken har jag ju kvar i ogrumladt skick och minnen och erfaren- het har jag ju också kvar från en gången tid, och det är allt detta jag nu vill ordna till ett helt och söka göra njutbart äfven för andra.
Om jag sedan lyckas få förläggare för boken, det blir en annan fråga, men jag vill hoppas det och jag önskar det riktigt innerligt, ty därigenom skulle jag ju kunna säga, att jag förtjänat mitt lefvebröd äfven under denna hem- sökelsens tid, och det vore en läkande salfva för min knäckta själfkänsla.
Du skall nämli- gen veta, att jag har svårt att komma till rätta med den tanken, att jag blifvit blind.
Min blindhet kräfver ovillkorligen också ett verk- samhetsfält, och jag vill försöka att åtminstone tills vidare förlägga det inom författeriet.
Min hustru varnar mig och ber mig enträget låta bli, ty mitt myckna skrifvande påskyndar endast den totala blindheten, påstår hon.
Däri har hon otvifvelaktigt rätt, men jag har icke längre någon tid att förspilla; jag får som den late brådast till kvällen, och min skymning är redan långt skriden.
Jag ber vår Herre endast om så långt anstånd, att jag hinner få min bok färdig.
Den vill jag lägga som slutstycke på denna min lefnadsperiod, som en milsten på glasskärfvans väg.
Sedan kommer något annat.
En annan sak vill jag i förbigående påpeka för dig.
Hvad som mest af allt plågar mig, det är min tilltagande ljusskygghet.
Förr kände jag mig bländad endast af starkt solljus, men nu är förhållandet detsamma äfven med vanlig dager, ja till och med med gråmulen dager.
Om jag i dagsljusbelysning står ute under bar himmel, så ser jag ingenting.
Alltsammans flyter ihop i ett hvitt, obehagligt och irriterande bländ- sken, hvari alla föremål försvinna som i en hvit dimma.
Samma är förhållandet, om jag inne i ett rum står vänd mot fönstret eller om ett lamp- eller ljussken faller mig i ögonen: jag ser ingenting.
Om jag i en sådan pinsam ställning tilltalas af en främmande.eller tvingas af omständigheterna att t. ex. hälsa eller ser- vera mig vid ett bord, så känner jag mig djupt olycklig.
Jag står där rent som lamslagen till både tanke och handling, som en fullkomlig idiot, och jag skulle känna mig vida säkrare och mera mig själf till både tanke och skick, o TI djupt mörker i stället rådde omkring mig.
Om jag däremot står med ryggen vänd mot M " Det förefaller mig nu, som om jag andligen utvecklats mycket långsamt, " skref Erik en annan gång. "
J a g är ju redan fyllda trettio år och borde ha kommit till full mognad för länge, länge sedan, men det är det oaktadt som om jag först nu blifvit färdig med min smak och omdömesståndpunkt.
När jag tänker mig tillbaka och försöker draga mig till minnes, hvad jag förr tänkte och tyckte om det eller det, så tyckes mig alltsammans så dimmigt och obestämdt, som om jag förr aldrig haft en starkt utpräglad åsikt i något afseende.
Nu däremot har det börjat arbeta inom mig och ordna sig i bestämda linjer, nu vet och känner jag min ståndpunkt i skilda frågor, nu är jag både andligt och politiskt vaken och brinner af stridslysten håg att ställa mig i breschen för hvad jag anser rättast.
Om tidsfrågorna nu äro af den art att de mera än en gången tids förmå väcka mitt intresse, eller om jag själf förändrats och bragts till ett mera klarsynt och vidtfamnande tankelif, det vågar jag ej säkert afgöra, men jag liåller före, att blindheten är grundorsaken till förändringen.
Ty blindheten har fört mig till djupare eftertanke än hvad jag förut hade tid med, har vändt mina tankar mera inåt och gifvit dem mera och allvarligare sysselsättning än förr, och, tro mig, under denna korta ofärdstid har jag mognat och utvecklats mera än under tiotal år förut.
lilla iakttagelseförmåga, och rätt som hon satt, skrattade hon till och utbrast: " Se, pappa, så han hoppaj i bjöjken! "
Jag sökte efter bästa förmåga följa riktnin- gen af hennes blick, men jag urskilde ej annat än de otydliga konturerna af vår stora björk, som står ett stenkast från mitt fönster.
Men i samma ögonblick hörde jag ett fågelkvitter från björken, och då förstod jag naturligtvis, hvad det var Ullan såg.
Du kan väl knappast fatta det, men tårarna kommo mig i ögonen af idel glädje och jag erfor i det ögonblicket en så outsäglig lycka, som om jag helt oförmo- dadt fått läppja på en droppe af Guds barm- härtighet.
Lillan såg ju bättre än jag, såg fullkomligt.
Min dotter är icke blind!
Jag vet ju, att blindheten sällan går i arf, men ä n d å.
.
.
Hade så varit, då tror jag knap- nast att jag orkat bära det pålägget på min lytesbörda. "
" Som jag finner af ditt sista bref, så har du nu realiserat din länge närda plan att flytta till Stockholm, och den åtgärden finner jag lätt förklarlig, " skref Erik åter en annan gång.
" Att döma af ditt anförande på mötet och äfven af det lilla jag själf erfarit, så borde det ligga i sakens natur och som något alldeles själffallet, att de blinda söka koncentrera sig, icke blott inom en förenings sammanhållande band, som redan skett, utan äfven beträffande boningsorten.
Om det icke precis kan vara klokt eller ens tänkbart, att landets alla blinda bosätta sig i samma stad eller trakt, så borde det åtminstone ligga i deras intresse, tyckes det mig, att här och där bilda små kolonier eller lag om sex ä tio stycken, icke boende tillsammans men dock i hvarandras omedelbara närhet, ty om de därigenom än icke vunne ekonomisk fördel — ehuru icke heller detta är otänkbart — så skulle de dock vinna ett vida själfständigare, fullare och angenämare lif genom inbördes förstående umgänge.
Rent ut sagdt, så förvånar det mig också, att icke en dylik kolonisationstanke för länge sedan gjort - sig gällande inom de blindas värld.
Det är äfven ur denna synpunkt som jag finner din flyttning till Stockholm helt naturlig, ty Stock- holm är dock blindväsendets medelpunkt.
För min egen del är jag mycket belåten med att du bosatt dig i hufvudstaden, ty nu kan jag ju påräkna att vid mina besök där få hylla mig till dig.
Af skäl, som du nog bättre Detta kan ju tyckas vara en fördel, men så förstår än andra, har jag inskränkt mitt um- kommer medaljens frånsida.
Nu, när jag har gänge med de seende till det minsta möjliga, kommit därhän att min håg har väckts för ett men till de blinda står nu min håg.
Tiden mera verksamt deltagande i allmänlifvet och för min operation nalkas nu också med stora jag känner mig omdömesgill och säker och det steg, och när jag då kommer till Stockholm, kanske, just är blindheten, som fört mig dit, nu får du vara beredd på ett besök af mig.
skjuter mig samma blindhet obarmhärtigt ut ur Du må tro, att trots alla tyngande tankar så den allmänna arbetsverkstaden och gör mig till en biperson.
Du förstår, hvad detta vill säga: har jag dock i dessa dagar smått jublat och hurrat att andligen brådmogna blott för att desto tyd- för mig själf och vuxit några tum i min egen ligare märka skrankorna!
Det är lytets osyn- aktning.
Jag har nämligen helt nyligen lyckats sälja min ändtligen färdigskrifna bok.
Är icke ligt verkande gissel.
det en märklig händelse, så säg?
Med de Men en stor glädje har dock beredts mig i hundralappar jag fick för den har jag bättrat dag, ehuru saken i och för sig naturligtvis före- upp mitt själfvärde åtskilligt, ty de visa i alla faller ytterst obetydlig för en utomstående.
fall, att jag, fröts min stäckta artistbana, dock När jag i förmiddags satt och arbetade här icke är en fullkomlig nolla.
Nu brinner jag vid mitt skrifbord, kom Ullan till mig, och jag naturligtvis af nyfikenhet att se, hvad herrar lyftade henne upp i mitt knä för att hon en kritiker skall fälla för omdöme om den, men stund skulle få se ut genom fönstret.
det dröjer ännu en tid, innan deras dom faller.
Det är vackert nu härute.
Å, du, jag kän- Kanske sparka de åter ned min räddnings- ner sedan förr denna trakt i grund och botten planka.
och vet, att den är obeskrifligt skön, är under- Om min hustru har jag hittills ordat helt bart både mäktig och ljuf, " när den ligger i obetydligt i dessa epistlar, men nu måste du vårens första grönskning.
Det är den härli- få dig till lifs en lofsång om henne.
gaste nejd jag vet, och det är min lycka, att (Forts.) jag i min möikaste blindhet skall kunna be- vara minnet af den som helgjuten bild.
Nå, det hör nu inte hit, och Ullan förstod det inte heller, men hon har dock redan sin - 565 —
" ^A^2J Liljeholmens Stearinfabriks Aktiebolag.
Kungl.
Hofleverantör.
Stockholm Sö.
Säsongnyhet: Pianoljus " Splendor ", hvita och kulörta i engelska typer.
Grenljus Fjäder och Dun.
i olika nationers färger.
CALOSCHER hållbara, eleganta- Bästa passform Sydsvenska Kredit Aktiebolagets ställning den 31 oktober 1909.
Välj d e t b ä s t a!
F r ä l s n i n g s a r m é n s a n t i s e p t i s k a och koncentrerade munvatten DENTOL Lofordanfle intyg af prof. JS.
ALMQTJIST.
Pris pr hel flaska 1: 75.
» » half » 1: —.
Frälsningsarméns antiseptiska DENTOL - T ANDPASTA Pris pr tub öu öre.
Kontrollant fil d:r CARL SETTERBERG.
Erhållas vid bvarje Frälsnings&amp;rmékår, bos många hrr handlare eller direkt från partilagret Frälsningsarméns Handelsdep:t, Ostermalmsgat.
24 &amp; 26, Sthlm 5.
SPECIAL SOJA.
Tillgångar: Kassabehållning Obligationer F a s t i g h e t e r &amp; inventarier ...
Reverser m e d h y p o t e k af diverse Vexlar Kreditiv- och K o n t o k u r a n t - räkningar Hos i n h e m s k a b a n k e r &gt; utländska banker A andra räkningar Skulder: 1,118,172: 36 A k t i e k a p i t a l 2,925,278: — Reservfond 4,847,481: 17 Dispositionsfonder Depositions-, K a p i t a l - och 41,600,829: 99 Sparkasseräkningar 24,214,386: 93 Upp- &amp; Afskrifnings- o c h K o n t o k u r a n t r ä k n i n g a r ... 15,691,217: 82 P o s t r e m i s s v e x e l r ä k n i n g ... 704,923: 12 Till i n h e m s k a b a n k e r 381,136: 92 &gt; u t l ä n d s k a b a n k e r 2,036,006: 10 Å a n d r a r ä k n i n g a r 12,687,500: — 3,000,000: — 636,958: 67 STOCKHOLM.
K u n g l.
Hofleverantör.
Guldmedalj " för u t - m ä r k t go d S oj a.
Ättika, Senap och Såser, s a m t som u p p m u n t r a n för framgångsrik täflan med utlandet. "
Moderata priser.
U l l SKOFABRIKS AKTIEBOLAGS erkändt öfverlägsna Snöhvit tvätt utan, ning eller gnidning lii II är en k e m i s k förening af mjölkens ä g g h v i t e ä m n e n m e d järn.
o ta Spelet för dagen.
Välkommen ny- h e t för sällskaps- kretsar.
I n t r e s s a n t, l ä r o r i k t o. r o a n d e!
Erhålles i hvarje bok- eller p a p p e r s - handel, s a m t m o t postförskott direkt från förlaget.
Pris Kr.
2: 5 0.
ESPING &amp; LUNDELL, NORRKÖPING.
" Ajax " hvarje Torr Cellbatteriet ingjuterÄnytt lif i o r g a n, och n å g r a få v e c k o r ä r o tillräck- visadt, a t t elektricitet kan och energi Ni e n d a s t ' å t e r v i n n a nerverna ä r o en och Om Ni alltså s a k n a r d e n n a energi, m e d elektricitet.
s t ä r k a n d e inflytande p å n e r v e r n a o c h d e s s u p p - verkan på blodcirkulationen.
på morgonen Fritt till alla.
T a g batteriet på, då Ni g å r till hvila, och Ni skall k ä n n a s t r ö m m e n s lifvande F l i n k e s t a Gård, W a d s b r o d e n 17 Maj 09.
J a g m å s t e u p p r i k t i g t säga a t t b a t t e r i e t p å d e t fullkomligaste uppfyller allt som säges o m E d r a elektriska batterier, o.-h vill j a g p å d e t v a r m a s t e r e k o m m e n d e r a d e m till alla, som förgäfves söka hjälp m e d a n n a n b e h a n d l i n g.
Högaktningsfullt (teckn.)
D.
F R E D R I K S S O N.
d e n g e n o m a t t fylla r u s t a d m o t a r b e t e och m ö d a.
Kurs i Linne- oeh barn- klädessömnad.
borst- erhål- les med Castoriatvål.
Absolut fri från skadliga ämnen, 4 tvålar för kr.
1:30.
Kölnerlagret, 24 Smalandsgatan, Stockholm.
Prospekt gratis o. franko Om Ni känner Eder nedstämd och trött, modfälld och utan energi, då är Ni i behof af ny kraft.
Det finnss intet element, som är så i stånd att uppbygga ett försvagadt kroppssystem, som Elektriciteten.
Tusenden hafva den att tacka för återställd hälsa och kraft, och antalet af dem ökas dagligen.
Ingen skulle försumma att använda detta underbara medel.
; j j | j g ^j * Spännare Riks 6 7 0 Place i l l Liniiinn.
vaknar Norrköping.
EAU DE QUININE 1 från Ed.Pinaud,l8 Vendöme, Paris.
som föreskrifves af m å n g a l ä k a r e.
Väfskedar, Solf, John A. Thulin i t o, Väfskedsfabrik, Af hvilken orsak har Ni förlorat Ert hår?
Emedan Ni ej använder är e t t u t m ä r k t s t ä r k a n d e medel, samma sak.
och Skyttlar för hemslöjd.
fabrikat erhålles i hvarje välsorterad skoaffär.
Alla H e r J c u l e s - S k o d o n {ära stämplade med vidstående fabriksmärke.
Ferrin liga a t t å t e r b r i n g a s t y r k a och m o d.
D e t ä r be- Helfet, l a g r a d l: m a ost sändes m o t efterkraf.
3 å 5 k g.
å 1.40 kg.
K y r k ä n g e n s Mejeri, Elgarås.
NATIONAL STARCH COMPANY, yterkulesSkodon Det ger lefnadslust åt uttröttade och svaga.
utmärkt antiseptiskt hudmedal, Ärade fruar!
Lepfnomgitl n * (MijUflh&gt;| [C Katrineholms de lepalÉe, ElE===3 DURYEA tea Csv *.
Lon E UUDd, ttcv York.
V. 5.
A.
Begär alltid MAIZENA!
^ S E säljes i t u b e r ä 30 ooh 75 öre hos Mor- rar Speceri-, Färg- ooh Parfymhandlan- de m.
fl.
samt å Apoteken UTSSLUTANTJE T l l i.
FÖDOÄMNE.
* i * om det unpruncllgcn [illierJut * al God!
Dryg!
Närande!
96,010,409: 94 \ Ti sända mot efterkraf •r eller postförsk.
franko 8,320,216: 01 ett par eleganta Damkängor 902,559: 38 rosscheveraux, Molier skär- 1,179,664: 13 ning, stora ringar, rand- 4,043,948:10 sydda, till det låga priset 2,738,176: 18 af Kr.
9.
5 0.
Fin- nes i långsträckt Kr.
93,519,432: 41 Kr.
93,519,432: 41 (fransk) facon med och utan lacktå- hätta, eller bred Hennutnsmöblen.=== (amerikansk) facon med cheverauxtåhätta.
Uppgif n:o och Hvardagsrums- &amp; Hatlmöblen.
facon.
Aktiebolaget City Skomagasin, Göteborg.
Rikstel.
91 79.
SMAKFULLA.
BEKVÄMA.
SOLIDA.
Priskurant gratis och franko = Utställning i Stockholm n:o 6 Stureplan.
Yppersta sås till soppor, kött, vildt, Garl Fredrikssons Tnäfönädlinga Aktiebolag, fisk m. m. KATRINEHOLM.
Tillverkad efter Pronumorora på Idun.
japansk metod.
Kontr.:Prof.
Lagerheim.
Försäljes h o s H r r Speceri- o. Viktualie- handlande.
IL-H.
TI.
WiNBORG &amp; C:o, K«JtraJW.
fSnedt mttf dclU Trid&gt; Matt tr btrtA HEW YORK, U.
S.
A.
Fru Stina Djursons Sjukhem GISLAVEDS Oöfverträffad till såser, bakning, maizenagröt e t c, ja!
till all mat- lagning!
Se beskrifningarna på paketernas sidor.
Genom d i r e k t a inköp från Spanien,Ryssland, Amerika, K i n a m.
fl.
länder absolut b ä s t a inköpskälla.
Begär prof off e r t!
Svenssons Fjäder- &amp; Filtaffär, för nerv- och lugna s i n n e s s j u k a / ä r u t v i d g a d t och förlagdt å den vid skog v a c k e r t (Största importör in brancbe).
och s u n d t b e l ä g n a e g e n d o m e n Jälla, n ä r a Uppsala.
Referenser: Prof. i e n n m a l m.
Stockholm, D:r A.
E k e l u n d, J ö n k ö p i n g.
Post- och telegrafadress: J ä l l a Sjukhem, Uppsala.
E i k s t.
U p p s a l a 480.
Wtnslöf.
Maizenat w n u u m i u t FÖRENTA STATER Ni u p p - full af v i g ö r och lif, v ä l B a t t e r i e t h a r v i s a t sig förträffligt v i d Nervosi- tet, R e u m a t i s m, Höft- o c h Ryggvärk, Dålig m a t - s m ä l t n i n g, F ö r s t o p p n i n g, N j u r å k o m m o r s a m t vid fysisk n e d b r u t e n h e t h o s m ä n och kvinnor.
Mången h a r funnit hjälp i d e t t a batteri, d å me- diciner förfelat sin verkan.
Om Ni k a n göra oss e t t besök, så förevisa v i gärna v å r a batterier.
I j m n a t fall, tillskrif oss i d a g eller ifyll n e d a n s t å e n d e k u p o n g m e d n a m n och adress och s ä n d oss den, så skicka v i E d e r p r o m - g å e n d e gratis och franko v å r särdeles l ä r o r i k a b o k om elektricitetens v e r k a n.
Många variationer.
Begär priskur.
Tidaholms Bruk, Tidaholm.
Försäljningsmagasin: B e r i d a r e b a n s g a t a n 27, Stockholm.
SVENSKA ELEKTRISKA INSTITUTET (Afdelning 15.)
Regeringsgatan 9, Stockholm.
Sänd m i g E d e r fria b o k: Namn: Adress: Grundlig undervisning efter p r a k t i s k metod.
Sibylleg.
22, 2 tr. v. Tel. Ö.
1213.
SILFVER bast, billigast.
' • I l l u s t r e r a d priskurant gratis •Hof j u v e l e r a r e K. Anderson.
566 — 1 l&lt;4kobstorg, Stockholm.
