# ID: svediakorp-per1856
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1909
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 26,723
# sentences: 1,265
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 45 (1192;.
SÖNDAGEN DEN 7 NOVEMBER 1909.
22=DRA Å R G.
HUFVUDREDAKTÖR OCH ANSV.
UTGIFVARE: J O H A N NORDLING RESULTATET A F IDUMS UTSTflLUIIMG TILL FDRMW1 KOMSTnÄRLJGA PRJSTÄFLJNG FÖR KAMPEN MOT SVÄLTEN V fungerat konstnären Carl Larsson och konsthistorikern Carl G. Laurin, utföll så, att första priset, femhundra kronor, tilldelades konstnären Axel Törneman, andra priset, trehundra kronor, eröfrades af artisten Leon Welamson, medan tredje priset, tvåhundra kronor, tillföll fröken Brita Ellström.
• Dessutom utdelades ett extrapris å etthundra kronor åt artisten E. V. Tryggelin.
Det fullständiga täflingsprotokollet, som innefattar herrar prisdomares motivering * kan af utrymmesskäl ej inflyta här, utan.
återfinnes detsamma i julnumret, hvilket som vanligt gratis utgår till alla våra fasta prenumeranter i medio af december.
Dessutom ha vi ännu en glad öfver- raskning i beredskap åt våra läsare, nämligen att rikta deras uppmärksamhet på den utställning af originaltecknin- garne till " Stockholmskan ", hvilken ut- I KUNNA med en viss rätt säga att vi hela detta år arbetat i stock- holmskans tecken eller alltsedan Idun i ett af årgångens första nummer inbjöd de svenska konstnärerna att täfla om en framställning i bild af den moderna kvin- nan i det moderna Stockholm.
Ej en vecka har gått utan att våra tankar och be- kymmer kretsat kring denna nyansrika företeelse, och ehuru vi voro tämligen säkra på hennes inspirerande förmåga, låg det dock inom möjlighetens gräns att tänka, det konstnärerna skulle tveka att begagna henne som modell i den utsträck- ning vi önskade.
Nu blef det, gläd- jande att nämna, en med förtjusning omfattad uppgift, som resulterat i att vi .detta år kunna förelägga våra läsare ett julnummer af särskildt originell och ro- ande .natur.
Täflingen, vid hvilken som prisdomare UT- STÄU-N ORIdflAt TECKillllMR.
FRIWNKDI AF ' O 7 IDUNiPHSmN A. Blomberg foto.
529 —
Tiff Teresina.
ställning öppnades i Theodor Blanchs ' konst- salong Hamngatan 16 torsdagen den 4 novem- ber, och som innefattar samtliga täflingsrit- ningar, alltså äfven de, hvilka af utrymmesskäl ej kunnat reproduceras i julnumret.
Den dekora- tiva utställningsaffischen, af hvilken här meddelas en förminskad afbildning, har till upphofsman andre pristagaren i täflingen, artisten Leon Welamson.
Vi antaga som säkert att ingen ' (af stock- holmskan intresserad — och hvem kan undgå att känna intresse för henne?
— skall försum- ma ett eller flera besök på den originella ut- ställningen, så mycket mer som besökaren sam- tidigt blir i tillfälle att bidraga till en god saks främjande, enär hela behållningen af inträ- desafgifterna af Idun anslagits till vår insamling " Till kamp mot svälten ".
Nu några upplysande rader om de prista- gande konstnärerna.
Axel Törneman har redan en mycket vacker konstnärsbana bakom sig.
Då täfling för ett par år sedan pågick om riksdagshusets dekora- tiva utsmyckning, deltog han i densamma med skisser till målningar i första och andra kam- miren, för hvilka han erhöll andra priset.
Han har i studiesyfte vistats i Tyskland och Frankrike och utställt på Salongen i Paris.
En af hans taflor, " Nattkaféet ", är införlifvad med det Thielska galleriet.
Leon Welamson tillhör våra yngsta artis- tiska krafter ojeb har inom konstnärliga kret- sar fäst uppmärksamheten vid sig genom friska och distinkta teckningar.
Han har genomgått Tekniska skolan härstädes, vid hvilken han f. n. är biträdande lärare i teckning.
Fröken Brita Eliström erhöll Kungl.
medaljen 1889 för behandling af akademiens prisämne * Abrahams offer " samt tilldelades 1902 Jenny Lindstipendiet.
För öfrigt har hon utbildat sig till en talangfull illustratör, hvars konst- närliga förmåga äfven Idun vid olika tillfällen fått nöjet tillgodogöra sig.
Artisten E. V. Tryggelin slutligen kan som konstnär räknas till stockholmskildrarnas falang.
Om vi ej miss minna oss uppträdde han vid en utställning här hemma med åtskilliga stock- holmsmotiv af en viss originalitet i uppfatt- ningen, för hvilka han lofordades.
Utställningen pågår till den 15 november, efter hvilken tid och intill slutet af detta år samtliga ej pris- belönta teckningar, kunna af sina respektive ägare af- hämtas å Iduns byrå, Mästersamuelsgatan 43, 1 tr. Ett hundra kronor som pris Tlf Hofger m JEDANSTÅENDE DIKT af Holger Drachmann kan räknas till en af hans djupast kända.
Den utgör Inledningssången till hans stämningsrika melo- dram " Renässans ", där Drachmann utan tvifvel nått högst som dramatisk diktare — ett verk af oförgängllg, evigt lejvande skönhet.
" Renässans " kommer detta spelar att i Daniel Fallströms öfversättning glfvas å Kungliga Dramatiska teatern, och är det närmast af denna anledning vi t svensk dräkt publicera den utsökta dikten.
Den Teresina, dikten är tillägnad, är Edith — Drachmanns äl- skade, hjältinnan i hans berömda stora roman " För- skrev et ".
I Danmark har " Renässans " åDagmar- teatern i Köpenhamn upplefvat en massa föreställ- ningar.
Stycket har äfven fått ett alldeles ypperligt utförande, och fru Anna Lars en var, enligt skal- dens egen mening, " en idealisk Teresina, en hän- förande uppenbarelse frän en värld af öfverjordisk skönhet ".
F R U A N N A L A R S E N SOM Jag vågar det — och kan det, ty nu har min konst, mitt lif gått upp uti hvarandra: där ligger ingen sjuklig dimma kvar, som trycker slappt till jorden alla andra — att jag har rem af huden tror jag gärna — af samma modersbröst, jag blifvit närd, " men du dock trodde på min sunda kärna — tag då en del däraf: den är dig värd.
Det märkte jag den dag, jag först dig såg — men jag var trött och börda blef mig sången.
Du ej förstod det — barnslig var din håg den gång jag först din unga själ tog fången.
Öm, tillitsfull, så kom du till mitt möte,- vild, söndersliten tog jag dig i famn.
Men tvifvel, misstro dogo i ditt sköte — nu prisar jag i sång ditt blotta namn.
Du kom till mig så frisk som du var sprungen ur folkets märg midt i en maskfrätt tid.
Din kärleks höga visa tyst blef sjungen, men hjärtat ödslade du med därvid.
Din kyss — inseglet som jag eftersträfvat — blef själens helgedom, blef en relik.
Ej smuts har rört vår kärleks mantelflik, och därför vi vårt lif i skönhet lefvat.
Ditt blotta namn var böljsång framför bogen, när soln ger hafvet tusenskön reflex, ditt leende var fågelröst i skogen, din kyss den blef mitt lifs amoris lex.
De andra " kärleksbuden " mist sin låga, den släckts af lifvets hårda vintervind.
Men varmt en inskrift blossar på din kind — för den jag vill mitt lif som konstnär våga.
Hvart det går hän?
Jag vet ej — framåt blott, mot större klarhet genom tro, som flammar.
Och när vi ändtligen ett hem ha nått, det byggs ej upp af ofruktbara stammar.
Du är en svärmerska så visst som ingen, ditt öga daggstänks, när det ljusast ler; så lyft till ensamhetens lycka vingen gömd för den värld, som aldrig svärmar mer.
Den faller rundt kring oss som korthus samman — full af idéer, utan ideal.
Maktlysten täres den af afundsflamman och rufvar på den rätt, den sammanstal.
Men den skall sprängas — tro mig!
— dekadansen med myndig makt — af hvem, det vet jag ej!
Jag vet blott detta: att jag älskar dig — din kärlek, barn, för mig blef renässansen!
DANIEL FALLSTRÖM.
Husmodern — familjens finansminister!
som inom denna månads utgång insändes till RED.
AF IDUN.
PÄRMAR " TERESINA ".
TAO HÄR ett flyktigt utkast från de tider, då lif var både arbete och fest — tungt nu till arbete som fest man skrider: att tiden gå i förväg vore bäst.
Dock — födda hit vi få för släktet svara och bära bördan, aldrig än så stygg, och spänna hårdt i striden rygg mot rygg att kunna lifvets alla krafbref klara.
tilldelas den bästa artikeln på 3 å 4 Idun- spalter öfver ämnet tm Tfracfjmann.
Idun 1908 och föregående år Kunna erhållas i nSrmaste bokhan- tillhandahållas till följande priser: Iduns pärmar, röda med guldtryck ... 1:50 del eller direkt från Iduns expedition, Iduns Romanoibliotek, röda eller gröna 0:50 om rekvisition och likvid i postanvisning Iduns Hjälpreda, röda eller gröna ... 0:50 insändes.
— 530- --
gggg En ny aera för kvinnliga kontoristv och expedit- föreningen.
Egen lokal och e t t gåfvobref på 225,000 kr.
afgifterna höga och man drog sig för att gå in i kassan.
I och med denna donation är situationen förändrad, särskildt som för- eningen har makarna Gerells löfte att vid deras död ännu en donation, lika stor som den förra, skall tillfalla pensionskassan.
Ett gan- ska stort antal extra pensioner komma på detta sätt att kunna utdelas, så att den som löst ett pensionsbref, som berättigade till 100 kr.
har utsikt att i sin tur i stället få lyfta 600 kr!
För att uppmuntra medlemmarna att inbetala det mesta möjliga ha donatorerna bestämt att den som löser flere pensionsbref har företräde till den extra pensionen framför den som blott löst ett.
Finnas icke tillräckligt antal pensions- berättigade, kunna sjukliga medlemmar af kassan före pensionsålderns ingång tillerkännas samma belopp.
Genom sina erfarenheter veta nog do- natorerna, att krafterna mången gång kunna JULIUS GERELL.
svika, innan den kvinnliga kontoristen eller K. Barthelscm.
foto.
expediten kommit upp i pensionsåldern.
Vissheten om dessa större möjligheter för en tryggad ålderdom har redan visat sig verka ÄR UNDERRÄTTELSEN för någon tid sedan kom att Kvinnliga kontorist- och " stimulerande på medlemmar af kåren, som hit- expeditföreningen här i Stockholm genom stads- tills stått utanför föreningen, så att de anslutit fullmäktige skulle få mottaga en donation till sig till densamma, och af medlemmarna ha många, sin nybildade pensionskassa på 225,000 kr., som förut tvekat, nu gått in i pensionskassan, och icke blott direkt utan äfven indirekt har var det väl ingen kvinnlig yrkessammanslutning man hjärtligare skulle ha unnat ett så godt föreningen därför vunnit på donationen.
Ty handtag.
Och man hade den känslan att af endast i den mån den representerar ett växande alla de stora donationer hvarmed stockholmska antal af sin kårs medlemmar — vi ha haft till- institutioner begåfvats på sista tiden kunde in- fälle att upprepa detta många gånger — kan gen komma på bättre plats och göra mer nytta en sammanslutning verka med tillbörlig kraft än " Julius och Adla Gerells pensionsfond ".
Ma- för hela kårens ekonomiska och sociala höjande.
Efter att i fem, sex år ha arbetat under gan- karna Gerell, som för några år sedan innehade den kända Gerellska sybehörsaffären här i Stock- ska motiga förhållanden, står nu föreningen i holm, ha därmed gifvit ett efterföljansvärdt framgångens tecken.
När man med glädje kon- exempel till andra, som i likhet med dem skå- staterar detta, tänker man kanske främst på pet förrnögenheter med hjälp äfven af sina kvinn- dess outtröttliga och osjälfviska styrelse, som liga biträden.
Det skall alltid bli deras heder med beundransvärd seghet och hoppfullhet ar- betat för att hålla samman sin kära förening att de voro de första som liksom offentligen erkände att affärs- världen står i tack- samhetsskuld till och bör se tillgodo denna stora, blygsamt aflönade kår, som N ADLA GERELL.
K. Barthelson foto.
och nu har fått sin belöning i medvetandet om att icke ha arbetat förgäfves.
Till den ofri ga glädjen kommer nu också den, att föreningen ändtligen sett sig i stånd att få ett eget hem och därigenom bli på ett helt annat sätt än förut en samlings- och hvilo- plats för sina medlemmar.
Detta nya hem, just i dagarna färdigt och hvaraf vi i dag presentera biblioteket med sly- relsen samlad kring sin ordförande, fröken Mathilda Lindgren, invigdes förliden söndag med en högtidlig fest, besökt af omkring två hundra föreningsmedlemmar och förhöjd af dor, natorernas närvaro.
Föreningen disponerar nu en lägenhet Jakobsgatan 20, bestående af.
en stor samlingssal, bibliotek, térufn, kapprum och bostad för en städerska (och é C förening med städerska lyftes som vi veta - trpp på ett helt annat och högre plan än deras, som måste under träget och plikttroget arbete, dag för dag vid kon- torspulpeten, bakom disken eller i lager- rummet håller gående det maskineri, som ger de stora öfver- skotten, som handte- rar så stora penning- värden, medan den får så litet för sig själf, att den sällan kan sörja för en be- kymmerfri ålderdom.
Kontoristföreningen gjorde för något år sedan ett vacket för- sök till själfhjälp ge- nom att starta sin pensionskassa.
Men då medlemmarna voro så få och grund- Kontorist- och expeditföreningens styrelse: vid skrifbordet fröken Theorell, stående vid bokhyllan, sekreteraren fonden så liten, fröken Brita Larsson.
Sittandefrån vänster till höger: v. ordf- fröken Gertrud Sjöberg, fröken Johanson, ordf. fröken Math.
Lindgren samt fröken Signe Lund.
Stående bakom fröken Lindgren fröken Ulrich.
A. Blomberg foto.
blefvo naturligtvis Begär aiitid Granit-BRialjerads KOCKUMS KPKKÄRL Giftfria och syrefasta.
= Prisbilliga.
= F å s p å b e g ä r a n öfver » — allt i hela våriden. — KALMAR ANGKVARNS ...
„ „.
.
.
— 531 Festens högtidli- gaste ögonblick var ordförandens rörda tack till donator och hans hustru, på hvil- ket följde uppläsan- det af gåfvobrefvet.
Föreningsmedlem- marna tackade i ge- men genom att hurra af fullaste hjärta för donatorn och hans hustru, och lyss- nade sedan vördnads- fullt till hans utta- lade önskningar om föreningens tillväxt framgång.
° ° i A.
B s tillverkade af utsökt råvara på tidsen- j, -, ligaste sätt, äro nutidens förnämsta.
; Hafregryn^ft Srnidhetemiai = ^ S V^ E 2 i ^.
= = = = = Prlsbolönta nöja sig utan).
Öfver-r allt är nyrepareradt och fint, och när l o - kalen, som på invig " - ningsaftonen, strålar af elektriskt ljus och prydes af flaggor, blommor och glada ansikten, får man leta efter något i all sin enkelhet hemtrefli- gare.
^ ^ hyarje välsorterad speceri.
handlare i riket.
mad hSgmtm utmärka / mor.
;::
Elsa Törncs spalt.
Lyx och nöd och lifvets nödtorft, JpLSA TORNES SPALT, son i dag i sin helhet år en kraf tier predikan, riktad till hvar och en af oss * - f i den mån vi väa med oss att vi på onödig klädlyx förstöra hvad vi utan saknad kunde offrat till afhjalpande af nöden rundt omkring- oss, innehåller äfven en ide, som tycks oss för god att läggas undan med dä låsta tUmngsnunret, nänligen iden om " Vähituerade kvinnors kläJlyxfond ".
De vältaliga siff- ror, son bli resultatet blott vid ett öfverslag af hvad vi skulle kunna spara genom att bära enklare hattar, visa att har tydligtvis finnas liksom i de katolska klostren nedlagda stora onyttiga kapital, som blifvit alltför ängsligt skonade, då mat sökt efter möjlighden att skaffa medel att möta och afvänaa den nöd som kommit och der som hotar.
Vi kuana nu ej uttala oss om möjligheten att omsätta idéa i verkligheten — och den har säkerlig-en flera sidor som tålt att tänka på — men skola med nöje öppna Iduns spalter om våra läsarinnor ha några kommentarer att göra, några praktiska förslag att framställa.
sjunka, emedan en sjunkning för henne vore liktydig med nöd, en tillvaro u t a n lifvets n ö d - torft.
Och detta torde vara en plikt i lika hög grad för hvar och en, som har ett öfverflöd att utjämna, som för den officiella fattigvården.
Olika människor må härleda denna plikt ur olika källor såsom människokärlek, barmhärtig- het, rättskänsla o. s. v., jag härleder den när- mast ur min naturliga känsla för jämvikt och för hvarje människas plikt att uppehålla eller återbringa jämvikten inom sin lifssfär.
Jag tror att otaliga människor i kraft af denna känsla såras djupt af t. ex. den kläd- VAD NÖD ÄR, det veta vi alla, men För att sej och känna denna gräns fordras lyx som i dessa tider utvecklas af våra väl- svårare är a t t säga, hvad som är l y x vakna samveten, t y inga skrifna lagar kunna situerade kvinnor.
och hvad som är lifvets n ö d t o r f t, och omöj- vägleda oss, emedan inga sådana lagar kunna Vi veta a t t otaliga människor, betryckta ligt torde vara a t t objektivt bestämma, hvar skrifvas.
Hvad som är dygd för en är brott kvinnor och hjälplösa barn sjunkit djupt under gränsen går emellan de båda sistnämnda.
den gräns, som för dem blifvit det normala, och för en annan.
Det vore bekvämt att ha ett särskildt ord samtidigt utvecklas åt andra hållet ett öfver- Det måste bli en jämviktsfråga.
för den lyx, som vi böra fördöma, och ett annat flöd, som intill de senaste åren hos oss varit för den, som vi måste tolerera, j a till och med I dessa ekonomiskt kritiska tider, då tusen- okändt och sålunda knappast hunnit bli nor- gilla och uppmuntra.
I saknad af två sådana tals famirjer på grund af sociala strider och malt eller kan betraktas som ett berättigadt bekväma ord få vi nöja oss med att tala om förvecklingar hemsökas af nöd och verkliga um- lifsbehof.
b e r ä t t i g a d och o b e r ä t t i g a d lyx och söka bäranden hafva vi stundligen anledningar att Låt oss bara ta i betraktande den hattlyx göra klart för oss, när den ena eller den andra fråga oss själfva: hvar går gränsen emellan som utvecklas.
Har icke denna lyx tagit lika formen af lyx i det enskilda fallet föreligger.
tillåtlig och brottslig lyx?
Hur långt har hvar stora dimensioner som modellerna på de kvinn- och en rätt att tillfredsställa sitt begär efter liga hufvudbonaderna?
— Hvilka summor slukar Lifvets nödtorft är frånvaro af nöd och från- detta lifvets plus, som vi kalla lyx?
— Vi ej denna lyx!
Huru många kakor bröd och varo af lyx, subjektivt fattadt, d. v. s. allt tala då alls icke om dem, som lefva i ofver- huru mycket af lifvets nödtorft representerar ej hvad vi icke kunna undvara för att existera flöd och njutningar utan någon som helst rätt * detta öfverflöd, som, betraktadt ur harmoniens såsom människor, efter vårt personliga begrepp att göra det, emedan de medel de använda sig synglas, ej ens får skönhetens berättigande.
om mänsklighet.
Låtom oss en förmiddag under dessa höst- af icke äro rättmätiga.
Dessa hafva lika litet Men mulet och trist och tungt att lefva blir nu som någonsin något berättigande för sitt dagar göra ett besök i Nordiska Kompaniets lifvet, öm det blott och bart bjuder oss detta handlingssätt, utan vi tala om dem, som- ha stora hall och vi skola finna ett otal-af hattar, oundgängliga.
Vi måste ha e t t p l u s, af skön -- ägandets rätt till sitt öfverflöd.
den ena öfverbjudande den andra i orimliga het, af glädje, af njutning, eller bekvämlighet, dimensioner och extravagant montering.
Hvilka Detta ämne skulle väl lämpa sig för en mo- som ger lifvet färg och klang.
Detta plus ralfilosofisk utläggning, men jag skall inskränka summor representera ej dessa fantasifoster af skola vi kalla lyx, eftersom vi kunna lefva mig till allenast ett litet praktiskt resone- ett nyckfullt mod.
T j u g o, t r e t t i o kronor, sällan mänskligt äfven utan det, men sedan återstår mang med ett praktiskt mål.
mindre; och lika fullt veta vi, att härnere stanna a t t afväga det mått af lyx, som i hvarje fall endast kunder med relativt magra börsar och får betraktas som berättigadt.
Jag utgår ifrån, att min naturliga känsla små fordringar.
F y r t i o, s e x t i o, å t t i o kronor säger mig, att den stora kontrasten emellan och däröfver är numera inga oerhörda priser för Detta är en jämviktsfråga.
lyx och nöd, sida vid sida, i rum och i tid, i förstklassiga s. k. modellhattar i vår goda stad, En flygel blir otillbörlig lyx för den, som samma samhälle, inom samma folk är en kränk- och det fordras också något alldeles extra för endast klinkar " Gubben Noak " eller sista ning af harmonilagarne och verkar i följd däraf att väcka den uppmärksamhet, förestafvad af bostonvalsen, och dyrbara oljefärgstaflor för oskönt, irriterande och nedstämmande.
Och jag afund, beundran eller förvåniug, som af ålder den, som ej orkar betala sin skräddare och sin vill gärna väcka eller uppmuntra samma känsla är det innersta motivet till lyxens utveckling hyresvärd; men därför äro ej alla flyglar och hos andra, framförallt hos mina medsystrar, på jämviktens bekostnad.
* ' oljefärgstaflor otillåtlig lyx.
Nu vilja vi antaga, att alla de kvinnor som emedan jag tror på välsignelsen af denna käns- Om ni lägger en vacker och ' * äyrbar duk på lans oskrifna harmonilag.
skatta åt hattlyx och klädlyx i allmänhet ha •ert börd, så är detta lyx, eftersom ni kan an- förmögenhetens rätt därtill, a t t de - hvarken v ä n d a bordet för sina ändamål utan duk eller J a g tror icke på utopin om en jämnstruken åsidosätta hemmets goda ekonomi eller tillfreds- •med en blygsam och billig såda-fi, men denna social eller ekonomisk likhet.
Skulle en sådan ställandet af lifvets högre kraf för att skatta lyx i och för sig blir klandervärd och oberät- kunna åstadkommas en viss morgon, så skulle åt denna lyx.
tigad endast om den står i disharmoni med den innan kvällen åter vara rubbad på grund Vi ha således ingenting att förebrå dem, utan ert öfriga bohag och med er Téfnadsstandard.
af den mänskliga förmågans och de.
mänskliga vilja blott vädja till dem i den samhälleliga Det kan hända att h e l a ert bohag och hela behofvens utomordentliga olikhet.
Men j a g jämviktens namn.
Och därför fråga vi dem: er lifsföring är förlagd inom den oberättigade tror på den sociala ansvarskänslans makt att skulle ni icke för återställande af jämvikten och klandervärda lyxens råmärken, om den bringa harmonisk jämvikt emellan hvad som i samhället vilja gifva den del af lyxen i edra nämligen står i disharmoni till er sociala eller nu endast är skriande kontraster och att lyfta kläder, som stör harmonien genom sin skärande ekonomiska situation och edra sunda lifsbehof samhällets lägsta lager upp inom mänsklighetens kontrast till den nöd, som vi veta existerar och ej minst, om den skär brutalt mot rådande råmärken.
blott några stenkast från de gator, som äro nöd och betryck i det samhälle ni tillhör.
allt för breda och ljusa för att nöden — • bar- En fattig kvinna, som bor i en liten koja net af mörker och betryck — där skulle vilja Att ett samhälle består af mer eller mindre och ärligt försörjer sig och de sina med ett visa sig?
fattiga och mer eller mindre rika, af folk med enkelt och magert betaldt arbete, kan ändock små och folk med stora behof, det kan sanno- vara i besittning af allt, som ger lifvet dess Jag skall bara ge ett par af de räkneexem- likt aldrig undgås, så länge de mänskliga för- värde: heder, kärlek, lifvets dagliga nödtorft och pel, som trängas i mina tankar vid åsynen af mögenheterna och uppfattningen om lifsvärdena ett visst mått af skönhetsglädje.
Det är inga- denna disharmoniska lyx.
röra sig inom så kolossala rum.
Det kan där- lunda säkert att hon blefve en lyckligare eller 10,000 kvinnor ha råd att köpa sina hattar för icke stämplas som ett moraliskt brott att bättre människa, om hon med konstlade medel för säsongen till i medeltal 20 kronor.
Af fordra mera af lifvet än det minsta, hvarmed försattes i genomgående större förhållanden; detta pris gälla 60 ° / o soliditeten, d. v. s. goda några känna sig lyckliga och tillfredsställda.
hon skulle kanske där ej finna den jämvikt hållbara varor, men 40 ° / 0 det plus af elegans Men det gifves utan tvifvel för hvar och en emellan plikter och förmåga, som skapar lycka.
som vi kalla lyx, eftersom det ej är nödtorft.
af oss en gräns, utöfver hvilken vi ej kunna Om samhällets plikt gent emot henne så- Ponera att dessa 10,000 kvinnor för jämvik- gå vid tillfredsställandet af våra behof utan lunda icke behöfver vara att höja hennes sociala ten i samhället offrade hälften af detta plus a t t öfverskrida jämviktens och därmed mora- och ekonomiska nivå, så är den dock gifvet eller 20 ° / o a f d e t h e l a &gt; e t t medeltal sålunda lens bud.
att stödja henne, om denna nivå hotar att af 4 kr.
40,000 kr.!
få H LIS!
Nigra äldre årgångar realiseras till betydligt nedsatta priser och erbjuda för dem, som förut ej äga desamma, en billig, omväxlande och låro- rik lektyr.
Mot insändande af nedannämnda be- lopp till Expodltlonon holm, af Idmn, Stock- erhålles Inom Sverige portotritt t Idun 1892 j- _ Idnn 1893 (n:r 1 felas) 2: — Idun 1895 (utan julnummer) .-.
2: - Idun 1903 (med julnumret) 4: — Idun 1904 (med julnumret) 5: — Idun 1905 (med julnumret, n:r 28 felas) 5: — Idun 1908 (utan julnummer, n:r 25 o. 52 felas) 5: 50 Idun 1907 (med julnumret) ..... fi: Iduns julnummer 1894, Iduns julnummer 1898 Iduns julnummer 1905 Barngarderoben 1905, komplett Barngarderoben 1908, n:r 4 o. 5 felas — 0: 20 0:20 0: 50 2: — 2: — LAS!
rtvad skulle icke slumstationen 72 Badstu- gatan under denna vinter kunna uträtta med en sådan summa, huru många munnar mättas, huru många tårar torkas, och huru många vär- mande eldar tändas!
— Och dock är detta endast den blygsamma lyxen hos våra genomsnittskvinnor.
Vi antaga att 1,000 kvinnor lägga i medeltal 40 kr på en säsonghatt.
För dem är soliditeten af mindre betydelse och elegansen kräfver den största parten af summan.
Vi begära därför utan tve- kan af dem 25 ° / 0, ett medeltal af 10 k r.
= 10,000 att lägga till de fyrtiotusen.
Vi göra detta så mycket hellre som hatt- lyxen i år utgöres af många, kolossala och dyr- bara fjädervingar och än dyrbarare ägrettgarni- tyr och djurskyddsvännerna ha sagt oss, att en stor del af dessa fjäderprydnader och spe- ciellt de s. k. ägretterna utgöra en brottslig lyx, emedan de förvärfvas genom ett grymt djurplågeri.
J a g skall icke fortsätta att räkna; hvar och en kan göra det själf i den angifna riktnin- gen: några tusen promenaddräkter till 100 kr.
reducerade till 80 kr.
och skillnaden lagd till en fond, som vi kunna kalla " V K K L ", d. v. s.
Välsituerade Kvinnors Klädlyxfond och tilläg- nad slumverksamheten i vårt land o. s. v. Öfverallt där lyx finnes, finnes något att afstå.
Skulle våra kvinnor förlora i fägring och våra gator i glans genom en dylik utjämning?
Skulle icke många matta ögon lysa varmare och mången stram hållning bli mjukare och vackrare genom sin bärarinnas medvetande om, att hvad hon personligen försakat bär välsig- nelse och jämvikt till samhällslager, som lida?
Är icke harmoni ett villkor för skönhet?
ELSA TÖRNE.
Svensk jord åt svenska arbetare.
ET HAR i dessa dagar gått ut ett lyst- ringsord till hela vårt folk, ett ord, som visat sig tränga till alla hjärtan.
Ropet har gällt svensk jord åt svenska arbetare och kommer från Nationalföreningen mot emigrationen, sedan upptaget och mångfaldigadt af hela vår press.
Inför den nästan olidliga situationen att å ena sidan se hundratals arbetare, mestadels ungt dugligt folk rusta sig för att lämna landet, och å andra sidan veta, att jord just nu finnes att få, som, uppdelad i småbruk, kunde bereda eget hem och bröd åt mer än tvåhundra familjer, blott dessa finge den nöd- vändiga penninghjälp, som möjliggör starten, inför denna situation alltså har Nationalförenin- gen vändt sig till alla vårt lands medborgare med en kraftig vädjan om understöd.
Det har också visat sig, att jordmånen just nu var beredd, man har känt att detta var en hela fosterlandets sak framför hvarje annan.
För hvarje ny familj, som startar ett små- bruk, behöfves en försträckning af 1,000 kr.
till den nödvändiga utrustningen, hvilken summa det är meningen att lämna som lån af de medel, som nu insamlas.
Bidragen sändas till Nationalföreningen mot emigrationen i Stock- holm.
Ännu ett uppslag har i dessa dagar gifvits af samma förening för att stärka egnahems- fonden.
Man har nämligen bildat en " kort- kommitté ", som utfärdat ett varmhjärtadt upprop till den svenska skolungdomen att bidraga till insamlingen genom inköp af särskilda för syftet tryckta illustrerade kort, hvilka säljas för 50 öre stycket.
D Landets främsta Jlvad diakonissorna berättade.
På vegetariankongress » Vi s t å inför s v å r a tider.
Några intryck för Idun af en svensk deltagarinna.
ET HAR KANSKE varit en inbillning, när man denna olyckliga höst tyckt sig finna, att diakonissorna synas mera ute än vanligt, och gå med än mera brådskande steg.
Det är kanske eme- dan man täuker sig, att när nöden är som störst, ha diakonissorna brådast.
Och att de verkligen fått en ökad arbetsbörda, bekräftades af ett par diakonissor från Stockholms församlingar, med hvilka vi lyckades få en stunds samspråk.
— Redan nu märka vi en betydlig skillnad mot andra höstar, berättade den äldsta af dem, som har en lång erfarenhet i församlingsvård.
Där är ju de som redan sjunkit ner i rena nöden, men ännu försöka arbetarfamiljerna emellertid att reda sig, och göra allt för att knappa in på sina behof, så att de i det längsta icke skola behöfva anlita fattigvården.
Det är en känsla hos dem, som vi under nuvarande förhållande förstå och respektera, och vi för- söka också att hjälpa med privata medel, när vi så kunna.
Penningarna från Idun ha i det kritiska kvartalsskiftet varit goda att ha, men ha ju inte kunna räcka långt.
Men om de också kunna dra sig fram dag för dag så länge, hur skall det bli i januari, då hyran ånyo skall ut och icke ett sparadt öre finnes att falla tillbaka på, då den stora arbetslösheten för flere fack börjar och på samma gång den all- varliga vinterkölden?
Det stod då icke i vår makt, att, som vi skulle velat, ge några löften om den hjälp verk- ligen något förmår, i stället vända vi oss nu ånyo till alla dem, vi kunna nå, med en vädjan att icke slå bort saken med likgiltighet, att icke ge sig någon ro innan hvar och en gjort något!
De, som bruka komma med frasen " det är inte så farligt, tidningarna öfverdrifva, det är många i fattigvårdsarbetet, som ingenting märkt af eländet, " borde ha hört denna kloka, erfarna, hjärtegoda gamla diakonissa tala om hur arbetarna sträfva för att i det längsta hålla sig uppe eller dölja sin fattigdom, med utsikt för många att ändå få ge tappt till nyåret.
Kanske skulle tonen då blifvit en annan, kanske skulle det då gå mindre trögt att ta fram bör- sen och ge sin gåfva.
.
.
jo *, Vi frågade, hur man skulle kunna tänka.sig att göra hjälpen så effektiv som möjligt; öch&gt; på det svarade bägge diakonissorna med en mun, att när man ger mat till hungrande, är det utmärkt att samtidigt skaffa dem tillfälle att lära sig tillreda den, samt att exemplet från kursen i Norrköping vore väl värdt att efter- följas.
Å FRANSK-SVENSKT initiativ bildades 1907 den P " Internationella Vegetariska Unionen ", som kon- stituerades i Dresden 1908, då den första internatio- D — Näst bostadseländet, vet jag inte något så stort hinder för arbetarnas trefnad och väl- stånd som kvinnornas okunnighet i matlagning, sade den ena, och den andra, som förestår en småbarnsskola, tillade: flickorna få rakt ingen- ting lära sig, mödrarna anse det för simpelt för dem att befatta sig .med husliga sysslor och deras högsta fraktan är att.få dem till spring- fiickor eller om inte det lyckas, få dem in på fabrikerna.
När flickorna sedan få egna hem, stå de där platt okunniga.
Och så blir det att köpa färdiglagad mat i magasinen.
Och vi enades alla om, att just nu vore stun- den inne att anordna matlagningskurser, som samtidigt blefve bespisningsanstalter.
Men det är å andra sidan inte så lätt, när nöden tar så grymma och så påtagliga former, och de pen- ningar man har genast behöfvas till dess lin- drande att ta af dem till matlagningskurser.
Kanske få vi mera och rikligare hjälp?
E — ER.
nella kongressen ägde rum.
Unionen är en samman- slutning af de nationella vegetariska organisationerna, och de flesta europeiska föreningar ha redan biträdt densamma.
Den internationella, i fjol tillsatta komittén, som be- står af 5 personer, af hvilka 3 äro läkare, har fått i uppdrag att med det snaraste välja styrelse, samman- satt af en eller två representanter från hvarje nationell förening.
Den 15 — 18 oktober afhölls i Manchester den andra internationella kongressen samtidigt med att Englands vegetariska förening firade sin 62:åriga tillvaro.
Redaktör J.
L. Saxon, Svenska Vegetariska Föreningens ordförande, och undertecknad som utsetts till delegerade afreste till Manchester i sällskap med 3 finska ombud, bland hvilka märktes medicine doktor E. V. Lybeck, ägare till ett vegetariskt sanatorium utanför Tammerfors.
På Lon- dons och Manchesters gator väckte dennes herkuliska gestalt, långa hår, obetäckta hufvud och enkla dräkt stort uppseende, så att polisen flera gånger måste in- skrida för att skingra hopen.
Efter två dagars vistelse i London, under hvilka vi studerade vår rörelse och besökte de olika vegetariska föreningarna och restauranterna i världsstaden, fort- satte vi till Manchester, vid hvars station vi på det hjärt- ligaste välkomnades af sekreteraren för Englands Ve- getariska Förening, mr Albert Broadbent.
Mr Broadbent är själen i och den egentlige ledaren af den engelska föreningen och är den vegetariska världsorganisationens främste man.
% ~-De till några och tjugu uppgående brittiska och utländska representanterna voro under kongressen en- skilda meningsfränders gäster.
Jag var inkvarterad hos sekreterarens svärföräldrar, mr och mrs Harrison, den förre den engelska föreningens vicepresident.
Första aftonen den 15 oktober voro de delegerade inbjudna till tesupé i en vegetarisk restaurant, där jag fick tillfälle frambära hälsningar från meningsfränder i Sverige. '
Andra dagens möten voro reserverade åt de dele- gerades rapporter.
Som jag blifvit utsedd att äfven representera Danmarks vegetariska förening, måste jäg afgifva tvenne rapporter.
Jag konstaterade med glädje utlänningarnas förvåning öfver de framsteg vi gjort här hemma och de nya uppslag, som redan burit frukt i " vårt lilla glest befolkade land, där vegetarismen spri- der sig mer än mången tror.
Jag vågar påstå att vi nordbor voro mycket uppmärksammade.
Särskildt fram- hölls den stora lätthet, hvarmed vi uttryckte oss på engelska, äfven vid de tillfällen, där ingen förberedelse varit möjlig.
Den engelske sekreteraren tog sig näm- ligen det orådet " före, att vid flere tillfällen gifva oss Ordet då vi alls icke begärt det.
Detta hände mig vid fyra tillfällen.
Söndagen den 17 firade Sällskapet " De bibelkristna ", som äfven har vegetarism och helnykterhet på sitt pro- gram, sin hundraåriga tillvaro med gudstjänst och nyk- terhetsmöten.
På måndagen hölls en rad offentliga möten, vid hvilka vegetarismens olika faser afhandlades.
Särskild uppmärksamhetägnades det " föredrag, som dr Meyröös från Rotterdam höll öfver ämnet " Vegetarismens etiska sida ", samt dr Selss ' föredrag om " Vegetarismens me- ning ".
Af de finska delegerades anföranden väckte särr skildt fröken Maija Pöyhönens mycket intresse.
Denna unga dam, som reser " på statsanslag, sköter en kvinn- lig trädgårdsskola i norra Finland och var således re- presentant för vegetarismens nordligaste utpost.
Be- slut fattades, att den tredje kongressen skall äga rum i Bryssel nästa sommar under pågående världsut- ställning.
.
Hvad vi svenska vege- tarianer ha att lära särskildt af de engelska menings- fränderna är den stora vikt de lägga på vegetarismens etiska och religiösa sida och världsförbrödrande makt.
De se mer än vi i vegeta- rismen den kraft, som and- ligen och lekamligen skall regenerera mänskligheten och således omskapa världen.
L O U I S E L O M B A R D.
litterära och konstnärliga illustrerade familjetidning bör ej saknas i något hem.
Pristäflingar hvarje vecka.
Helt år 6:50, hälft år 3:25, lösnummer 12 öre.
— 533 — IDUN
" INTERNATIONELLA KVINNO- D ET FÖRBUNDET " är en sammanslutning af nationella kvinnoförbund, hvilka i sin tur utgöra sammanslutningar af smärre kvinno- föreningar i de resp. landen.
Denna sam- manslutning, som bildades år 1888 pä ameri- kanskt initiativ, har satt som sitt mal att " befrämja enigheten och det ömsesidiga för- ståendet mellan alla kvinnosammanslutningar, som verka för det allmännas bästa " och har hastigt utvecklat sig till att omfatta nationella kvinnoförbund från hela den civiliserade värl- den.
Svenska kvinnornas nationalförbund, t om består af 25 kvinnoföreningar, represen- terande tillsammans öfver 3,000 personer, och som var det fjärde i ordningen att ansluta sig till det internationella förbundet, har i dagarna haft ett offentligt möte, hvilkel öpp- nades af ordföranden fru Eva Upmark.
Där- vid gafs af flera talarinnor, samtliga dele- gerade vid den kongress, som det internatio- i ella förbundet afhållit i Toronto sistlidne diga att träda i skuggan för kongressmedlemmarna " from over the seas ", som de brukade säga.
Och just under en så ansträngande långresa som denna färd, med 20 nätter tillbringade på tåget och omkring 14 uppehåll i städerna, med stora mottagningar och bjudningar, som kunde räcka från kl. 7 på morgonen till 11 på aftonen, då man hade att se så fraiche och ele- gant och lite trött ut som möjligt — då fanns det godt tillfälle att söka praktisk tillämpning för Intern, förbundets gyllene motto: " Allt hvad I viljen andra skola göra eder, det gören I ock dem. "
Vissa nationers representanter visade ock prof på vida större osjälfviskhet och taktkänsla än andra, och detta deras uppförande blef liksom en gradmätare, hvarefter hela nationen sedermera dömdes af de 98.
I allmänhet såg man idel vänliga, glada anleten i de tre Pullmannvagnarna och den s. k.
" Turistvagnen " som utgjorde vårt tåg, — och det fastän mången minsann hade rätt stor anledning att beklaga sig.
Vi hade nämligen åtskilliga obehag och lidanden att genomgå.
Endast halfva antalet resenärer kunde få de nedre sofplatserna, de andra måste medels stegar praktisera sig C N TRIPP TILL VÄSTERN — så kallades den 23 " dagars blixtturné, som anordnats för de delegerade från Toronto öfver Kanada ' s prärier och " Rocky Moun- tains " fram till Stilla oceanen; och därifrån tillbaka genom Förenta staterna öfver Utah, Colorado och Chi- cago till Toronto igen.
Det var ett storartadt program som uppgjorts för oss och iscensatts af det Kanadensiska Nationalförbun- dets lokalkommittéer.
Mrs Willoughby Cummings, dess utmärkta sekreterare, som ledde färden, hade ned- lagt ett kolossalt arbete för att få det hela att lyckas så väl som det gjorde.
Vi stå därför i stor tacksam- hetsskuld till henne — för att ej tala om Internatio- nella Kvinnoförbundets ordförande, lady Aberdeen, hyars blotta namn säkerligen i hög grad bidrog till att städernas myndigheter öfverallt hade sammanslutit sig med lokalkommittéerna för att gifva oss ett så ståt- ligt och värdigt mottagande som möjligt.
Det mäktiga Canadian Pacific Railway C:o hade ställt ett extra tåg till vår disposition för ett s. k. billigt pris med anledning af sommarens stora utställ- ning i den vackra staden Seattle vid Stilla hafvet.
Vid vår afresa från Toronto kom lady Aberdeen, som tyvärr icke kunde deltaga i färden, trots den sena timmen på natten själf ned till stationen för att bjuda oss farväl och önska lycklig resa, som hon sade, " till alla sina barn ", de 98 resenärerna af skilda nationali- teter, representanter för så många Nationalförbund.
Bland dessa voro omkring två tredjedelar från Europa och en tredjedel kanadensiskor och ameri- kanskor, hvilka på det mest älskvärda sätt i råd och dåd utöfvade sitt värdinneskap och alltid voro fär- — 534
^ ^ j waresse / / sommar under presidium af lady Aberdeen, Irlands vice drottning, intressanta och ut- förliga redogörelser för kongressdagarna.
Det framgick häraf, hvilket mångsidigt arbete förbundet tagit på sina skuldror — delade på olika sektioner dryftade man spörsmål, sam- manhängande med litteratur och konst, hvita slafhandelns bekämpande, kvinnans rösträtt, hygien, kvinnans rättsliga ställning, freds- och skiljedomssaken, uppfostran o. s. v. En sätskild.
honnör bereddes Sverige genom att till vicepresident utsågs fru Anna Hierta- Retzius.
Andra vicepresident var tyskan fru Marie Stritt.
Som en rekreation efter det ansträngande kongressarbetet och de lika ansträngande festerna, anordnade bl.
a. af staden Torontos myndigheter, erbjöds efter kongressens slut för deltagarna tillfälle att göra en tur öfver amerikanska kontinenten och tillbaka igen.
Det är denna växlingsrika färd som här nedan skildras af den enda svenska deltagarinnan, fröken Ellen v. Platen.
upp i höjden, där de ej kunde sitta i bädden, utan att stöta hufvudet i taket.
Ingen af rese- närerna hade någon hängare för sina effekter.
Den enda förmån, som bestods för att skydda mot allt sot, som inträngde i kupéerna, var stora papperspåsar, hvari vi stoppade sommarens väldiga hattar — ty dem kunde vi inte gärna ligga och sofva uti!
— Att man i timtal kunde få stå och vänta på hvarandra för att göra toalett morgon och afton eller för att få plats vid måltiderna i restaurantvagnen, däri fann man sig med jämnmod, liksom att tåget ska- kade, så att man omöjligt kunde föra en penna eller ens läsa i en bok.
Om man nu får kalla det en skuggsida under resan, så var vårt värsta lidande den svåra hettan, särskildt under den långa färden genom öknarna i staterna Idaho och Utah.
Värmen blef där till den grad intensiv, att vi räknade ända till 100 gr. Fahrenheit (40 gr. Celsius).
Man för- mådde under flera dagar endast sitta stilla i sitt soffhörn med kalla kompresser om pannan samt då och då en bit is i mun.
En och annan tillgrep också till ytterligare lisa en bit is i hvardera handen.
Värre lidanden och än större olyckor blefvo vi dock förskonade ifrån.
Bland Klippiga bergen stannade sent en kväll plötsligen vårt tåg, och konduktören förkun-.
nade oss att det uppstått fel på linjen!
En olyckshän- delse sades strax förut ha inträffat, i det ett föregående tåg störtat ned i afgrunden och låg där krossadt.
En hemsk syn.
.
.
Tack vare en mängd indiers hjälp med reparerandet af banan kunde vårt tåg följande morgon fortsätta resan västerut.
Men jag återgår till angenämare minnen I Ett bland dessa äro de många vänskapsband, som knötos de olika nationerna emellan under den mångskiftande fär- den.
Skämt och allvar växlade, och vi lärde under dessa tre veckor känna hvarandra på ett helt annat sätt än under föredras och diskussioner vid själfva kongressen.
Bland engelskorna må här nämnas miss Emily Jones, Englands Nationalförbunds mångåriga, högt för- tjänta sekreterare, som alltid utmärkte sig genom sitt taktfulla uppträdande och sina väl afvägda ord.
Också miss Creighton, syster till den förre biskopen af Lon- don, samt misses Blackie från Glasgow voro synner- ligen framstående personligheter.
Miss Mac Millan från Edinburgh, som blifvit ryktbar genom att under 4 hela timmar ha pläderat rösträttskvinnornas sak inför the House of Lords, fanns också med.
Flertalet af de tyska delegerade i Toronto medföljde på färden.
Främst må nämnas fru Marie Stritt, ordf. för det stora tyska nationalförbundet, som om- fattar icke mindre än 725 föreningar.
Rikt begåfvad, mycket verksam, en utmärkt talarinna, är hon äfven både vacker och intagande.
Fru Stritt tog t. o. m. priset bland skönheterna " ombord på tåget ", som man — 535 -
brukar säga i Amerika.
En delegerad hade näml.
i en tidning blifvit utpekad som " one of the seven beauties of the party ".
Då roade sig sällskapet med att på skämt genom omröstning med slutna sedlar utvälja de andra sex!
Tyskorna ägde äfven en framstående förmåga i dr Alice Salomon, som under kongressen hade blifvit utnämnd till Internationella Kvinnoförbundets korrespond.
sekreterare.
Hon är känd författarinna inom den so- ciala vetenskapen.
Tysklands första kvinnliga läkare, dr Tiburtius, och en annan framstående läkarinna, dr Agnes Bluhm, voro bland de mera bemärkta tyskorna.
Allas favorit var emellertid Italiens Nationalförbunds v. ordförande markisinnan de Bourbon del Monte.
Hon ägde sydländskans liffulla, älskvärda väsen i förening med ett ofantligt parant och behagligt yttre.
Öfverallt blef hon eftersökt af fotografer och intervjuad.
Fröken Gina Krog, norskornas president, som också ständigt intervjuades och fotograferades, var en slående kontrast till vår kära markisinna — den personi- fierade kraften (" Selvfölelsen " är visst rätta ordet) och den aldrig tröttnande rösträttsaposteln.
Så hade vi advokaten, som ej äger rätt att prakti- sera i eget land, m:lle Marie Popelin, skaparinnan af det belgiska Nationalförbundet, med den fransktalandes lätthet att lägga sina ord elegant och smidigt; samt slutligen fröken Buck från Danmark med sitt varma intresse för arbetsklassens kvinnor, också hon en van talarinna.
Många flere skulle jag önska namnge, men vi hunne då aldrig ens till vårt första haltställe, Sud- bury, där vi under sakkunniga ingenjörers ledning fingo beskåda de största nickelgrufvor i världen.
Sedan följde — slag i slag och dag för dag — något för våra vid smärre europeiska förhållanden vana ögon nytt och häpnadsväckande: en serie uppvisningar af " the biggest thing in the world " — det största i värl- den.
Vid Port Arthur fingo vi se världens största insjö (Lake Superior) och i Fort William den största sädelevatorn.
De största träden sågo vi i Stanley Park i Vancouver, de största sågverken i New Westminster, de största guldklimparne vid Alaska-Yukon-utställningen i Seattle, den största orgeln och den största danssalen bland mormonerna i Salt Lake City.
Den största berg- banan uppför den 14,000 fot höga Pike ' s Peak i Mani- tou (Colorado), det största settlementet och " the greatest citizen ", skaparinnan af denna välgörenhet, miss Jane Addams, i Chicago liksom den största affärslokalen och de högsta stiysliraparna i samma stad, o. s. v. Men öfver allt detta stod dock för oss naturen själf, i om- växling och skönhet så storslagen, att jag saknar ord för dess återgifvande.
Ett var sig dock öfverallt likt: samma öfverväldigande gästfrihet, hvarmed vi välkom- nades!
Och den makt, som verkade detta, den visade sig vara det allra största och skönaste, som Amerika hade att bjuda oss — dess folks varma och hjärtliga sympati.
Ty här möttes vi ej endast af kvinnor med samma sträfvan till förbättrande af kvinnans ställning, samma öfvertygelse i mycket som vi.
Äfven männen visade sitt lifliga intresse för vår sak — från och med staternas guvernörer, biskopar och öfriga högsta myn- digheter, som på ett mera officiellt sätt bringade de delegerade sin hyllning och mottogo dem med stor- artad gästfrihet.
Icke endast borgmästarne i egen hög person togo emot oss nere vid stationerna, utan där väntade vanligtvis 30, 40 automobiler, ofta förda af ägarne själfva, som på så sätt ville visa oss en sär- skild uppmärksamhet.
Och där sådana moderna fort- skaffningsmedel som biler ej stodo till buds, såsom t. ex. i Regina, " Präriernas drottning, " hade vänligt nog anskaffats mera primitiva fordon.
därute, hade blotta orden " Sverige och svenskarne ", tycktes det, öfverallt i Amerika den bästa klang.
Sär- skildt nämndes vid flere tillfällen ett namn bland sven- ska kvinnor, fru Anna Hieria-Retzius, med varm tack för hvad hon som Intern.
Kvinnoförbundets vice ord- förande verkat för det internationella samarbetet under den sistförflutna femårsperioden samt med stor saknad att ej ha henne med på färden!
Så fick då istället jag såsom den enda representanten från Sverige under vår enastående, härliga färd genom Amerika röna de mest rörande bevis på våra landsmäns vänlighet, och det var icke endast med tacksamhet utan också med en viss stolthet jag mottog de blågula banden, som vajade från de rosenbuketter, hvarmed svenskar därute så ofta hedrade och gladde mig.
När jag så delade med mig af min rika blomster- skörd i kupéerna till de andra delegerade, minnes jag särskildt att engelskorna brukade säga: " Vi få aldrig blommor, vi!
Våra konsuler bry sig inte ens om att ta ' emot oss.
De äro för vana att vi resa omkring här.
Det måtte allt vara bra roligt att vara svenska. "
Ja, glad var jag och tacksam, djupt tacksam särskildt då jag såg, hvilka aktade, framskjutna poster i sam- hället många af våra landsmän beklädde därute.
I Seattle t. ex. öppnades den stora mottagningen med ett hälsningstal af utställningens president, en svensk-amerikanare, hr J.
E. Chilberg.
Hans automobil, som afhämtade mig vid stationen och förde mig till det hotell, där vår svenske konsul beställt rum åt mig, stod sedan hela tiden i Seattle till min disposition och var den enda automobil, som fick passera inom ut- ställningsområdet.
Vid den officiella lunchen i Seattle hade samlats en mängd af de svenskar, som, 30,000 till antal, bygga och bo i den viktiga handelsstaden vid Stilla hafvet, för att önska mig välkommen.
Ur arbetsklassen de flesta, hade de genom flit och sparsamhet samt enkla lefnadsvanor skapat sig en god ställning därborta.
Jag måste därvid särskildt framhålla nykterheten i Amerika, ty detta var en af de sidor af lifvet i den nya världen, som gjorde starkast intryck på mig.
I Toronto t. ex. fanns det numera knappast mer än ett 90-tal krogar på öfver 300,000 invånare, och som staden äger " local option " (d. v. s. att i hvarje kom- mun ha medlemmarne själfva rätt bestämma om rus- drycksförbud skall införas eller ej) och kvinnorna där- vid äfven äga rösträtt, så minskas krogarnas antal alltjämt.
I Seattle började mr Chilberg sitt anförande med att omnämna, att Alaska-Yukon-utställningen säkerligen var den första stora utstä lning, vid hvilken utskänkning af alkoholhaltiga drycker var förbjuden.
Och frekvensen af de utställningsbesökande hade ej blifvit mindre liflig för det!
— tillade han.
Vi erforo ock, att nykterhetsprincipen är allmänt genomförd i sällskapslifvet i Kanada och i Förenta sta- terna då, under alla de officiella festmåltiderna, icke en enda gång vin förekom.
Skålarna utbragtes och besvarades utan glaset i hand.
Vid de stora middagarna och mötena måste till svar på de officiella talen en representant från hvarje land uppträda å sin nations vägnar.
Jag slapp tyvärr icke heller undan och måste nu lära mig att öfvervinna min blyghet.
Jag hade äfven glädjen att kunna få bedja de öfriga nationalförbundens delegerade vara välkomna till Stockholm sommaren 1911 — ett budskap som alltid mottogs med bifallsyttringar.
Vid talen för hvarje nation spelades dess national- hymn.
Och sent skall jag glömma det värmande in- tryck jag erfor, då vid Stilla hafvets kust i staden Vancouver ' s stora operasalong hela församlingen reste sig vid tonerna af vår svenska kungssång.
ELLEN VON PLÅTEN.
Spalten om böckerna * / BILDANDE KONST.
I VÅRA DAGAR har, som bekant, den bildande konsten trädt i allt intimare beröring med det dagliga lifvet och dess kraf, en glädjande företeelse, som sprider sitt skimmer af skönhet och glädje djupt ned i folklagren och hvardagsmödan.
Mångfaldiga nyttighetsting i hem- mets värld ha på så vis adlats af våra konstnärer, från möbeln, vid hvilken vi arbeta eller hvila ut, till kärlet, som bringar oss vår föda, och lampan, som upplyser vårt mörker.
Ett verkligt konstnärligt och nobelt skrif- tyg för forskarens eller diktarens arbetsbord har dock hittills saknats.
Vår framstående modellör och konst- etsare hr Hjalmar Norrström, Storängen, har behjärtat denna brist, och resultatet har Idun i dag nöjet fram- lägga i den afbildning vi här nedan meddela.
Den in- tagande kompositionen med den fagra unga drömmer- skan på sin bänk, hvars flygelpartier bilda bläckhornen, synes oss vara en synnerligen vacker lösning af den föreliggande uppgiften.
Gjuten i grönpatinerad brons ter sig den ståtliga pjäsen, som i bredd mäter närmare 40 cm., lika förnäm som konstnärligt måttfull.
En vackrare minnesgåfva för en skrifbordets eller kontorets man kan man icke gärna tänka sig!
DUNS BOKLISTA upptar hädanefter talarna på samtliga insända nyutkomna böcker.^ De arbeten, som dessutom önskas granskade af våra fackanmä- lare (för skönlitteratur friherrinnan Marika Stjern- stedt m.
fl., för ungdomslitteratur seminarieadjunkten Marie Louise Gagner), böra tillställas redaktionen i tveane exemplar.
&lt;$ ÄR J A G F Ö R S Ö K E R minnas hvad man i m i n t i d i g a u n g d o m läste i de r o m a n - ä l s k a n d e familjerna, ä r d e t M a r l i t t s och H e i m - b u r g s b ö c k e r, som i första r u m m e t d y k a u p p för m i g.
Om m a n får d ö m a af den t a b l å 1 8 8 4 — 1 9 0 9, som inleder Mathilda Mailings s e n a s t e b o k: Karl Skyttes hustru och som v i s a r oss a n t a l e t t v å och t r e u p p l a g o r p å de flesta af h e n n e s b ö c k e r från s e n a r e år, a n a r m a n a t t fru M a i l i n g m å t t e v a r a d e n, som i v å r tid gör de ä r a d e t y s k a m ä r k e n a r a n g e n s t r i d i g som favoritförfattare — och m a n k o n s t a t e r a r d e t m e d e n b ä r tillfredsställelse, låt m i g först som sist u t t a l a d e t t a.
N Tack vare dessa åkdon kommo vi långt ut på de ändlösa grässtäpperna, där sioux-indianerna slagit tält J a g n ä m n e r fru M. i s a m b a n d m e d M a r l i t t och där deras höfding, iförd hela sin magnifika och och H e i m b u r g, e m e d a n d e n fordom så förkätt- brokiga krigsskrud, höll, också han, ett vänligt häls- r a d e Stella K l e v e t y d l i g e n allt m e r och m e r ningstal till oss.
sträfvar efter a t t g ö r a familjekretsen till sin I British Columbia har det lokala Nationalförbundet läsekrets.
H o n håller sig i g o d t sällskap b l a n d på sitt program bl.
a. upptagit arbetet för förbättrande af indianskornas lefnadsförhållanden, landtbruks- och sina hjältar och h j ä l t i n n o r, och den g o d a t o n e n yrkesskolor ha bildats för dessas barn, och på utställ- s v i k e r e j.
H o n g å r ej för djupt i u n d e r s ö k - ningen i Seattle såg man vackra prof på olika slag af n i n g e n, h o n t i t t a r ej g e n o m n y c k e l h å l e t in ge- indianskornas skicklighet i handaslöjd.
nom de s t ä n g d a dör- I Västern talades det ännu mer än i de Östra sta- r a r n a — fi d o n e!
M a n terna om bristen på tjänst- k a n läsa h e n n e u t a n att folk.
En duglig tjänarinna befara hjärtklappning erhåller där 25 a 30 dollars eller för s t a r k h e t t a åt i månaden.
Många famil- jer ha inga tjänare, utan kinderna.
blott tillfällig hjälp, som af- M e n n ä r vi alltså här- lönas pr timme (omkr. 1 kr.
med markera den upp- i timmen).
Flera af våra värdinnor, eleganta och högt f a t t n i n g e n, att fru Mai- bildade damer, som bjödo lings b ö c k e r i a l l m ä n h e t oss att bese städerna i egna — liksom den s e n a s t e i automobiler, utförde själfva s y n n e r h e t — ä r o för- en stor del af arbetet inom sina hem.
" Just där, " sade träffligt afpassade för de, " ha vi kvinnor vår bästa de v u x n a d ö t t r a r, h v i l k a och käraste sysselsättning. "
m a n e n d a s t ö n s k a r ge Liksom svenska tjänare en d i s k r e t inblick i en voro mycket efterfrågade Skriftyg i brons af Hjalmar Norrström.
Otto Meyers konstgjuteri.
Brännskador, i IDUNS MODELLKATALOG Såsom smärtstillande och fördelande är Salubrin ett lika förträffligt m e d e l; a b r ä n n s k a d o r, som å a n d r a s k a d o r, om Salubrinet användes enligt bruks-: anvisning och af lämplig utspädning.
Partilager hos Geijer &amp; C:o, Stockholm.
: — 536 - — Oumbärlig för alla sömmerskor och för alla hem.
Fyra rikhaltiga •äionghäiten årligen.
Koloreradt omslag.
Prertnmerationiprii 2.20 for helt it — 60 ore pr hiifte.
väluppfostrad världs intimare förhållanden, så återstår att samtidigt presentera det upprik- tigaste erkännande af författarinnans goda egen- skaper i öfrigt.
En klar och angenäm stil, en alldeles bestämd smak, som utesluter hvarje tendensfärgning, en stor förmåga att länka per- sonernas öden osökt och underhållande.
Psyko- logien är ytlig, men aldrig osannolik, scene- rierna ofta liffulla.
Fru Mailing firar med Karl Skyttes hustru sitt 25-års jubileum som författar- inna och hon kan gratuleras af en publik, som utan att vara den mest kräsna, dock har anspråk på att äfven den rena förströelseläs- ningen skall vara hvad man kallar litteratur.
Om Långdansen af Gustava Svanström blir första reflexionen, nästan genant lättvindigt: en bok som aldrig kommit till, om ej Gösta Berlings säga varit!
Det är den hyperroman- tiska herrgårdsromanen med kapitelrubriker som: Det onda hjärtat, När råttorna brände upp Vallsta, Gyllene strängar o. s. v. och dessa starkt stiliserade personligheter, som aldrig bli främmande för en äktsvensk fantasi.
Men — man gör Gustava Svanström orätt, om man stannar vid detta.
Äfven utan Selma Lagerlöf hade hon helt visst blifvit författarinna.
Det är ett vackert och mjukt gemyt i den lilla boken, som är hennes eget, det är också en säker logik, som binder händelsernas gång - ^ och det är framför allt en stundom betydlig förmåga af suggererande stämning.
Att det är en enslig människa, som skrifvit denna roman, slår en lätt.
Af lifvet har hon ej lärt mycket, af älskog knappast mer än drömmen — men kanske ej heller af böckerna så värst.
Det är ur sitt eget hjärta hon talar först och främst, och en sådan bok måste, med sina brister, alltid röra något inom oss och bli oss sympatisk.
Lysande elände af Pharao är en skildring af militärlifvet på 80-talet.
Kulturbilder kallar författaren den själf.
Det är en flärdlöst och ledigt skrifven historia om en grupp unga offi- cerares väg från volontärstadiet med alla dess illusioner och förhoppningar, genom det indelta militärväsendets tröga och förslöande grader och fram till fullkomlig besvikenhet.
Färg- läggningen förefaller ej onödigt mörk.
Man märke, att det gäller 80 talet, perioden omedel- bart före de stora omdaningarna inom armén — i yttre måtfof och som man vill hoppas, äfven i inre.
1 och för sig; är ju ej boken särskildt roande; men som minnesmärke öfver en gången och snart alldeles förgången period, kan den förtjäna uppmärksammas, och gifvet- vis har den ju sin publik bland alla, som själfva voro med, när dess löjtnanter och kaptener marscherade fram på sina regementsmöten!
Boken är utkommen hos Åhlén och Åker- lund, ett flitigt förlag, hvars specialitet synes vara 1-kronas böcker, icke såsom vanligen är fallet omtryckta upplagor af kända författares äldre arbeten, utan original, ofta debuter.
Ty- värr måste sägas, att dessa debuter sällan äro af stort intresse för den, som får nöjet läsa allt som kommer ut.
Men om förlagets ambi- tion inskränker sig till att lancera billiga och lättlästa böcker i största möjliga utsträckning, måste den elogen dock ges, att en möjlighet öppnats för en del unga pennor, som kanske eljes ännu länge fått arbeta i obemärkthet.
Bland dessa 1-kronesdebutanter ha vi i dag Sigge Strömberg med Prärielif, flyktiga, ibland rätt lustiga historietter, Sigurd Hollender: Bil- tog, roman ur verkligheten, samt Petrus Nor- berg: En ung vagabond, till hvilken sista den egendomligheten knyter sig, att författaren är — eller var, ty han dog kort efter det boken färdigskrifvits — en ung, helt och hållet själf- bildad jordbruksarbetare.
Som läsning för fol- ket af en bland folkets egna kan också denna bok allra lämpligast rekommenderas.
Den är enkel och ganska lefvande i sin skildring.
Af lyrik ha vi Hjalmar Wallander: Spånor med en del vackra och lättformade vers af tämligen olika slag och kynne, Ejnar Smith: Kust, som har mindre brio, men ett visst in- åtvändt, emellanåt verkligt verksamt poetiskt lynne, samt slutligen Meleager, ett drama i tre akter af Bernhard Risberg.
Rätt betänkt, är icke lyrik här ordet, ty däraf har Meleager föga.
Det är en ganska torr och tråkig liten vershistoria, där formen alltför otillräckligt upp- bär det i och för sig icke särskildt fängslande ämnet.
MARIKA STJERNSTEDT.
Torsten &amp; Werner Söderhjelm: Italiens renäs- sans, Litteratur- och kulturstudier, har nu ut- kommit i sin andra upplaga från C.
E. Fritzes Bokförlags Aktiebolag.
Den första upplagan, som utgafs af Helios i Hälsingfors, slutsåldes inom några veckor.
En boks snabba spridning utgör ju ej alltid ett bevis för dess värde, men i förevarande fall har den bokköpande publi- kens intresse riktat sig åt rätt håll.
Dessa studier af de båda framstående finska skrift- ställarne utgöra nämligen, inom den uppdragna ramen, en glänsande skildring af den italienska renässansens kultur, dess lif och dess stora, nydanande människor.
Här möta vi renässansens begynnare Petrarca och Boccaccio, tecknade med en stilens konst, som har lärdomens djup utan dess tyngd och på samma gång besitter något af den skön- litterära prosans målande behag.
Ett kapitel skildrar humoristen Poggio Bracciolini, ett annat ställer oss öga mot öga med de båda för sin bildning och skönhet prisade romerska hetärerna Imperia och Tullia d ' Aragona, och som afslut- ning står en lika poetisk som färgskimrande framställning af Villa d ' Este vid Tivoli.
Arbetet, som föreligger i en gedigen och smakfull typografisk utstyrsel, rekommenderas på det varmaste åt hvarje bildningssökande läsare.
E. H — N.
" Slumrande miljoner. "
En reformering: af v å r m a t s e d e l.
M. Hindhede.
Ekonomisk kokbok.
(Tillägnad den sparsamma husmodern.)
Bearbetad öfversättning från ett exmplar af den danska originalupplagans 15:de tusen af Sigrid Wahlgren.
Med 273 hälsosamma och billiga matrecept, samt matsedlar för hvar dag i tio veckor.
Stockholm, P.
A. Norstedt &amp; Söners förlag.
Pris inb.
3: 50 kr.
Tidigare utkom af samma förf.
och på samma förlag: Min reform.
Lef sundt, lef kraftigt, lef billigt!
Pris haft 2: 75 kr.
inb.
3: 50 kr.
O M DET ÄR SANT, att Gud vill hvad kvinnan vill, så måste man hoppas, att den svenska kvinnan snart skall vilja, hvad dr Hindhede vill.
Ty hvad skall man säga om en omvärdering af alla värden, som utmynnar i det djärfva och förtröstansfulla påståendet, att det i våra da- gar blir allt billigare att lefva?
Det är nästan riskabelt att lofva så mycket som dr Hindhede lofvar.
Det är fara värdt, att de klentrogna slå ifrån sig och bedja om försköning från flera universalmedel och meto- der än dem, som redan.basuna ut sina salig- hetslöften på alla kanter.
Hvem är dr Hindhede?
Jaså, en dansk!
Som påstår att man kan lefva för 16 öre-om dagen?
Som dör af vällefnad, om han äter mer än y 7 kyckling?
En sån där vegetarian igen?
Nej, jag tackar.
Vi känna .till de danska sy- stemen.
Vi veta, att om vi blott använda 1 5 mi- nuter om dagen så som J.
P.
Muller vill, så har därmed vår lycka och vårt välbefinnande nått sin kulmen.
Vi veta att om vi blott tugga som dr Bramsen vill, så kunna stenarna lif- nära oss och alkoholen icke berusa oss.
Skola vi nu dessutom sättas på vatten och bröd? ...
Låt bara författaren göra ett litet inpass.
" Folk skall inte tro, att de ha uppfyllt alla plikter mot sin kropp, blott de ' äta efter Hind- hede '.
Jag är icke en system-man.
.
.
När jag med förkärlek behandlar näringsfrågan, är det blott emedan detta nu en gång är min specia- litet.
Man kan icke vara specialist på alla områden utan att samtidigt vara en fuskare.
.
.
De erfarna husmödrar, som ha satt sig in i mina idéer, skola genom att tänka, välja och förkasta.
.
. "
Tänka, välja och förkasta.
Det är så upp- friskande att höra författaren tala.
Det är så mycket sundt förnuft i hvad han säger: " J a g vill icke ha blindt troende anhängare, jag vill ha förstående lärjungar, som inte följa mig, därför att jag säger så eller så, utan därför att de inse, att jag har r ä t t.
.
.
Min hustru säger (det är alltså inga opröfvade kammarspe- kulationer!
), att hon nu icke använder mera hushållspengar, då vi äro 8 personer, än hon använde, då vi för 18 år sedan började med att vara 3. "
Allt detta är nu godt och väl, men hur kan en förnuftig människa i våra dagar, när allting stiger, påstå att det blir billigare att lefva?
Ack, Leonora, om ni till en början visste, hur urgammal klagan öfver de dyra tiderna är!
Tro icke att ni undslipper ens om ni räddar er tillbaka till medeltiden.
Och om ni dessutom visste med hvilken blind och tragisk envishet de hvita människorna, alltså de mest " vetenskapligt " dömande, öfver- bjuda hvarandra på de lifsförnödenheter, som de i själfva verket ha minst behof af, allt un- der det de sakna förmåga att se skogen för bara träd.
Det vetenskapliga underlaget för så godt som all näringsteori hittills — omsatt i kok- böcker och synnerligen matematiskt i " ranso- nerna " till soldater, sjuka,, fattighjon, fångar o. s. v. — har varit den lika berömda som ohållbara Voitska normen.
På grundvalen af och med utvidgningar och tillämpningar af ny- aste undersökningar, särskildt af amerikanska läkare och fysiologer, kritiserar nu dr Hind- hede de Voitska teorierna.
Det förefaller an- mälarens lekmanna-förstånd fullkomligt omöj- ligt, att några väsentliga invändningar skulle kunna göras mot dr H:s födoämnesteori — utförligare och med de strängare bevisen i " Min reform ", populärt och öfvertygande i in- ledningen till " Ekonomisk kokbok " — som stäl- ler alla de gamla teorierna fullständigt på huf- vudet.
Och därigenom att förf.
på detta sätt bevisat, att vi böra lägga minsta vikten vid den dyra föda, af hvilken vi hittills fordrat stora kvan- titeter för att inte anse oss svälta, och att vi i stor skala bereda en hedersplats på vår mat- sedel åt de andra födoämnesgrupper, som äro lätta och billiga att producera, och på hvilKa tillgången är god — därigenom bevisar han också det vid första ögonkastet otroliga påstå- endet, att det just i dyra tider blir billigare att lefva, om man bara vill lefva förnuftigt.
" Det är inte det för lifvet nödvändiga, utan det icke nödvändiga, som är dyrt! "
Förf.
är icke gräs-människa.
" Grönsaker är en lyx! "
säger han.
" De kunna med fördel bru- kas i små mängder till maten. "
Hvad han vill, sammanfattas i dessa tre punkter: Hvarje husmoder B a r n g a r d e r o b e n flvarje sömmerska likaså, bör prenumerera på Prli för helt i r 3 kr.
; hälft år kr.
1:60 Lösnummer 30 öre.
— 537 — 12 hatten årligen.
1) L ä r a d e n m a n, som h a r 1 0, 0 0 0 k r.
i i n k o m s t, a t t h a n k a n lefva l å n g t hälsosammare, än h a n n u gör.
2) L ä r a den m a n, som h a r 3, 0 0 0 k r.
i in- k o m s t, a t t h a n k a n lefva l å n g t billigare än h a n n u gör.
3) L ä r a den m a n, som b l o t t h a r 5 0 0 ä 1,000 k r.
i i n k o m s t, a t t h a n icke behöfver svälta, äfven om h a n b l o t t h a r r å d a t t a n v ä n d a 2 0 å 2 5 öre om d a g e n till m a t.
D e t skulle v a r a en v ä l g ä r n i n g för v å r t l a n d, om d e n n a f ö r s t å n d i g a k o k b o k finge den s p r i d - n i n g den förtjänar.
Redan ett mycket allmänt t i l l ä m p a n d e af d e s s l ä r d o m a r skulle b e t y d a en n a t i o n a l b e s p a r i n g af m å n g a miljoner k r o n o r o m året.
Dr H i n d h e d e s a r b e t e i n ä r i n g s f r å g a n h a r v ä c k t ett så s t o r t i n t r e s s e i D a n m a r k, a t t r i k s - d a g e n i år på f i n a n s u t s k o t t e t s e n h ä l l i g a tillstyr- k a n s t ä l l t e t t a n s l a g till h a n s förfogande för a t t h a n u t a n afbrott af en d a g l i g p r a k t i k skulle o d e l a d t k u n n a få ä g n a sig å t sina u n d e r s ö k - ningar.
Och från n ä s t a år lär ett I n s t i t u t för n ä r i n g s u n d e r s ö k n i n g a r u n d e r h a n s l e d n i n g kom- ma att upprättas.
S v e n s k a h u s m o d e r, h ä r ä r ett af de tillfällen, d å du r e d a n har full r ö s t r ä t t.
L å t se a t t du begagnar den!
PETER NORDEN.
[duns boklista.
C.
E. Fritzes förlag: Italiensk Renässans, litteratur- och kulturstudier af Torsten Söderhjelm och Werner Söderhjelm.
Andra upplagan.]
Albert Bonniers förlag: Transhimalaya, upptäckter och äfventyr i Tibet af Sven Hedin.
Utkommer i cirka 45 häften å 50 öre.
— Den offentliga barnbespisningens samhälleliga betydelse af d:r Ivan Bratt.
— Flygande människor, populär öfversikt af luftseglingskonstens utveckling under dess genombrottsår af Erik Pallin.
— Bäckahästen, skånskt sagospel i 4 upptåg af Anders Österling.
— Ett hjärtas rop; roman.
— Baronerna på Sjöberga af Ulrik Uhland.
P.
A. Norstedt &amp; Söners förlag: Antarktis hjärta, af B.
H. Shackleton.
Utgifves i c:a 30 häften ä 1 kr.
— Min reform.
Lef sundt!
Lef kraftigt!
Lef billigt!
Af d:r M. Hindhede.
— Ekonomisk kokbok, af M. Hindhede.
L. Norblads bokhandel: Predikningar af /.
Kalländer.
I.
A.
B.
Ljus: Magerlandet — Fagerlandet, af Elf Norrbo.
— Låt, dikter af August Grönberg.
— Norrland; några bilder från det gamla Lappland af K.
B. Wiklund.
— Sagor om blommor och djur af Carl Ewald.
— Chelius &amp; Co:s förlag: Från Kung Göstas dagar; berättelser och sägner ur Svenska historien af A. Tidner.
— Chelius 50-öres böcker 1 o. 2.
Byhistorier och skämtsägner af Eva Wigström (Ave).
— Hugo Gebers förlag: Fulvia jämte andra noveller af Ernst Lundquist.
— Dalbolåtar, dikter af Viktor Nyrén.
— Minnen och anteckningar, en blick tillbaka på mitt lif af Carl Fredrik Lundqvist.
Andra delen: Operatiden.
— Ner- vernas och själslifvets hygien i friskt och sjukt till- stånd af prof. d:r Aug.
For el.
— Parasiter; af Fredrik Persson.
— Under andelifvets lag; af Rudolf Eucken.
— Lek ej med elden jämte andra sällsamma berättelser af Conan Doyle.
— Båtfärder och vildmarksridter; minnen från en forskningsfärd genom Patagonien o. Eldslandet af Carl Skottsberg.
— Rutger Fredrik Hoch- schilds memoarer.
Andra delen.
— t Åhlén &amp; Åkerlunds förlag: Ea brygga öfver hafvet, skildringar om Amerika och Amerikas svenskar af Peter Norden (P.
G. Nor- berg).
— Biltog, roman ur verkligheten af Sigurd Hollender.
— Vildmarkslif, skogs- och jakthistorier af Gustaf Schroder.
— En kronas böcker af svenska författare: Testamentet; berättelser af Amanda Lef fler.
— Stora barn; af Nils Wilhelm Lundh.
— I gyllenrödt; dikter af Daniel Fallström.
— Klubben " Mörksens gärningar "; svenska detektivhistorier af HugolFalk.
— A.
B. Kilbergs bokh: Prinsessan Snöhvit, sagospel i 3 akter af Nils Krok.
Lytets börda » B e r ä t t e l s e af H j a l m a r Belönad Höglund.
med hedersomnämnande r o m a n p r i s t f i f l l n g 1908. vid Iduns (Forts. fr. n:r 44.)
D E T S M Ö G S I G en v e k och i n n e r l i g s t ä m - n i n g öfver E r i k, d ä r h a n o b e m ä r k t s t o d i d ö r r e n, och a l d r i g förr h a d e h a n t y c k t sig finna h e m m e t så t i l l t a l a n d e och k ä r t som i d e t t a ögonblick, då h a n m e d m e d v e t a n d e t om dess h o t a d e e x i s t e n s s t e g in öfver dess t r ö s k e l.
H a n s k u l l e h a v e l a t gifva år af sitt lif, om h a n nu b l o t t haft e t t g l a d t b u d s k a p att för- kunna.
E l s a r o p a d e till af f ö r v å n i n g, n ä r h o n fick s y n p å h o n o m, och s k y n d a d e g e n a s t e m o t ho- nom.
Men Erik m ä r k t e, att hon samtidigt s k a r p t fixerade h o n o m. "
Ä r du r e d a n t i l l b a k a — och j a g som i n t e v ä n t a d e dig förrän om fjorton d a g a r! "
u t r o p a d e hon. "
G j o r d e då d o k t o r n i n g e n t i n g åt d i n a ögon? "
" N e j, h a n ville i n t e. "
" V i l l e i n t e? "
eftersade h o n l å n g s a m t. "
O c h h v a r f ö r ville h a n i n t e? "
" H a n t o r d e s i n t e af fruktan a t t r i s k e r a d e n lilla s y n j a g ä n n u h a r.
M e n l ä n g r e fram kanske. "
" S k u l l e då r i s k e n bli m i n d r e l ä n g r e fram — s a d e h a n k a n s k e, a t t du skulle bli s ä m r e? "
" S e så, v a r d å i n t e så s n a b b m e d d i n a frågor, E l s a! "
i n v ä n d e E r i k m e d ett s v a g t för- s ö k till s k ä m t, i d e t h a n förde h e n n e till soffan och s a t t e sig b r e d v i d h e n n e.
Men n u v a r j u den a f g ö r a n d e s t u n d e n r e d a n k o m m e n, och d e t vore nog bättre att säga henne hela sanningen m e d e n s, ä n a t t h å l l a p å och halfljuga en l ä n g r e tid. "
J a, d o k t o r n t r o d d e v e r k l i g e n, a t t j a g skulle bli s ä m r e, " f o r t s a t t e h a n därför.
" Alldeles blind? "
" J u s t det.
Och n ä r j a g blifvit d e t, så v o r e h a n villig a t t g ö r a ett försök m e d en o p e r a t i o n, och h a n höll d e t icke för o t r o l i g t, a t t d e n d å skulle l y c k a s.
D o k t o r n v a r h e l t e n k e l t en s a m v e t s g r a n n h e d e r s k a r l, s o m inte ville i n l å t a sig p å ett e x p e r i m e n t, så l ä n g e j a g h a d e n å g o t att riskera däraf. "
Elsa sade ingenting.
H o n g r ä t icke och k l a g a d e icke h e l l e r, h o n s a t t b a r a stel och stilla s o m en b i l d s t o d och s t i r r a d e r ä t t framför sig, som om hen- n e s t a n k a r p l ö t s l i g t s t a n n a t af.
Erik sade heller i n g e n t i n g, u t a n v ä n t a d e b a r a a t t ett u t - b r o t t skulle k o m m a, m e n h o n t e g f o r t f a r a n d e och r ö r d e sig i c k e, och så s u t t o de b å d a en lång stund.
" Men så säg då något, Elsa! "
utbrast Erik till sist orolig och g r e p h e n n e s h a n d.
" Sitt inte så där frånvarande! "
Då brast hon ändtligen i hejdlös gråt, grät så a t t h a n t y d l i g t k u n d e s e, h u r h e l a h e n n e s gestalt darrade.
" Blind, blind, blind! "
stönade hon mellan snyftningarna.
" Blind, blind, blind! "
Erik satt tyst.
Detta kunde han ingenting g ö r a åt, d e t m å s t e få h a sin ö f v e r g å n g, och h a n ö n s k a d e b a r a, a t t d e t s k u l l e gå öfver så fort som möjligt.
D å r e s t e sig E l s a och gick b o r t till k o r g v a g n e n och l a d e sig t r ö s t l ö s fram- s t u p a öfver d e n n a.
" Blind, blind, blind! "
kom det åter stötvis öfver h e n n e s l ä p p a r. "
A t t du v å g a d e gifta dig, n ä r du h a d e s å d å l i g a ö g o n, och så — a t t bli f a r! "
lät d e t v i d a r e.
E r i k k ä n d e, h u r en u r s i n n i g v r e d e b l i x t l i k t föll öfver h o n o m.
H a n h a d e följt efter E l s a till b a r n v a g n e n och s t r ä c k t u t h a n d e n för a t t t a g a h e n n e om lifvet och s ö k a s m e k a h e n n e till l u g n, m e n med s a m m a h a n d, som h a n s t r ä c k t u t till s m e k n i n g, s k u l l e h a n n u ha v e l a t s l å h e n n e till golfvet och k r o s s a h e n n e s l ä p p a r, som förmått u t t a l a en s å d a n i n f e r n a l i s k före- b r å e l s e, och k r o s s a h e n n e s ö g o n för a t t g ö r a h e n n e lika e l ä n d i g s o m h a n själf.
A G u d h j ä l p e, en s å d a n förfärlig v r e d e!
Och h a n s h ä n d e r k n ö t o s och ö p p n a d e s och k n ö t o s å t e r och ö p p n a d e s på n y t t, så v ä n d e h a n sig o m och s k y n d a d e u t för a t t å t m i n s t o n e b r i n g a s i t t ursinne utom räckhåll.
I t i m m a r dref h a n o m k r i n g d ä r u t e p å v ä - garna.
Nu hade det således kommit, det som h a n m e r än a l l t i n g a n n a t f r u k t a t för och s o m h a n till och m e d r e d a n som u n g k a r l a n a t s k u l l e k o m m a: hon hade förebrått honom hans blind- h e t, j a, till och m e d h a n s f a d e r s k a p, E l s a, h a n s e g e n h u s t r u, som h a n en gårig r e n t a f t v i n g a t a t t t a g a h a n s s v a g a ö g o n m e d i gifter- målstankarna!
H a n h a d e haft behof af a t t n u vid sin h e m k o m s t m ö t a s af en h j ä r t l i g s m e k - n i n g och v ä n l i g a, f ö r t r ö s t a n s f u l l a ord till s t y r k a och s t ö d, ett " v a r t r ö s t, du E r i k, d e t s k a l l n o g gå b r a ä n d å! "
eller n å g o t d y l i k t — å, h v a d h a n l ä n g t a t efter n å g o t s å d a n t!
Men i stället h a d e h o n n u s l u n g a t till h o n o m en så d ö d l i g t sårande förebråelse!
J u s t precis h v a d b a r n - d o m s v ä n n e n s a g t, " a t t du t o r d e s, " m e n sju g å n g e r m e r a f ö r o l ä m p a n d e och s a r g a n d e, n ä r d e t k o m från h e n n e, h a n s e g e n h u s t r u!
" Jag E l s a B e r g v a l l t a g e r dig E r i k A x n e r till m i n ä k t a m a k e a t t ä l s k a dig i n ö d och l u s t! "
— d e t v a r en grof l ö g n; d e t g ä l l d e b a r a l u s t e n, m e d g å n g e n, m e n icke n ö d e n!
D å r e, d e n, s o m t r o d d e k v i n n a n k u n n a v a r a h ö g s i n n a d och s t o r, n ä r h e n n e s e g n a fördelar och b e k v ä m l i g h e t e r stodo på spel!
K v i n n a n v a r och förblef l i t e n i alla t i d e r s t i d e r, så j ä m m e r l i g t och y n k l i g t l i t e n, a t t h o n icke e n s f ö r m å d d e a n a d e t själf!
E r i k d r o g djupt efter a n d a n och s t r ö k s i g u p p r e p a d e g å n g e r öfver p a n n a n för a t t å t e r - v i n n a sitt l u g n.
— M e n d e t t a h a d e h a n j u f ö r u t s e t t och b e r e d t sig p å, h u r k u n d e d e t d å e g e n t l i g e n g ö r a h o n o m s å u p p b r a g t, så h ä f t i g t till och m e d att h a n k ä n d e d e t s o m e t t k r o p p s - ligt o n d t?
J a — h a n s t a n n a d e en s t u n d efter- s i n n a n d e och försökte gå till b o t t e n m e d s i g själf — j a, d e t k u n d e i n t e k o m m a sig af n å g o t a n n a t, än a t t h a n själf gjort sig s a m m a före- b r å e l s e, själf t ä n k t s a m m a t a n k e, m e n så lön- ligt och f ö r b o r g a d t i n o m sig, a t t d e n blifvit h a n s a l l r a ö m t å l i g a s t e p u n k t, som h a n i c k e t å l d e a t t n å g o n a n n a n v i d r ö r d e ens m e d s i n andedräkt.
Men skulle h a n s ä k t e n s k a p h ä d a n - efter b l o t t bli ett u p p r e p a n d e af h v a d som n u s k e t t, då blefve j u h e m m e t e t t h e l v e t e för h o - n o m, och h a n själf v o r e e t t f ö r b r u k a d t lif, s o m b l o t t s t o d e i v ä g e n för a n d r a s välfärd.
.
.
H a n gick u t p å b r o n, s o m från l a n d s v ä g e n l e d d e öfver den s t r i d a forsen, och d ä r s t a n n a d e h a n en s t u n d vid b r o r ä c k e t och s å g ned " p å forsvågorna.
B r o p e l a r e n m i d t u n d e r b r o n klöf som en s n ö p l o g forsen i t v e n n e d e l a r, och d ä r stod v a t t n e t som e t t o a f b r u t e t h v i t t f r a d g a n d e s o m framför en j ä t t e å n g a r e s stäf.
S å gick h a n öfver till b r o n s m o t s a t t a s i d a.
Där bakom bropelaren var det annorlunda.
Där var vatt- n e t s v a r t som bläck och s å g b o t t e n l ö s t d j u p t u t, m e d a n de h v i t a s k u m v å g o r n a b r u s a d e förbi p å ömse s i d o r.
Och d ä r på d e t m ö r k a s t ä l l e t v a r d e t n å g o t, som d r o g v a t t n e t n e d å t, som dref d e t r u n d t i en o u p p h ö r l i g k r e t s g å n g, s o m blef s n a b b a r e och s n a b b a r e tills d e t hvirflade ned i ett trattformigt hål.
H a n t o g ett p a p p e r u r fickan, k r a m a d e ihop d e t till en boll o; h k a s t a d e d e n dit n e d och s å g d e n hvirfla r u n d t e t t ö g o n b l i c k för a t t s t r a x d ä r p å s u g a s n e d i djupet och försvinna.
Det var något starkt, o h y g g l i g t och h e m l i g h e t s f u l l t d ä r n e r e, s o m s ö g a l l t i n g till sig, allt d ö d t och allt lefvande lif, Ixpedleru portolrltt inom Srerlge om rekriilMon attfiljd; Uppgif Ufridd (nnder armarne), mldjevidd oh kJollHngd IrhUlai omgående Ull nedanitiende prli Inom STerlge: Blaallf 40 Bre, at Ukrid lntfndoi till erh&amp;Iler Ni till Idet flgnr KtolmSnitar utan allp 60 Bre, PrinaaaakUdnlng 76 Bre, Reform- M f i a t e r a A m u e l s g a t a n 4 3, S t o c k h o l m; 76 Bre, Barndrakt-Bnit.r 60 Bre, Kragarfnater (Pellerin): f u l l t k i t i i l i l i f i ö L r f l i i - t i l i i g u a i B, n m, i o i d i u e u r c n i i a » o i w.
t e e l i e v * g a a i n i h t a n dräkt d r ä k t 70 Ore, D I F u a n w i H D n H H uv uio, n.i«BMw« » » v * \ *.
V.
.
U.
».
/ ^.
66 A 60 Bro, Kappmfinstar «0 Bro, NatioiialdrlktaSneter 1 kr.
I J.
^ ^.
- • • j!
M * m&lt;L *.
* » * +JrM • appersmonsfer.
Ä X ^ W Ä - S Ä - Ä B I latins Inonsterata.
: — S38 —
s o m k o m inom k r e t s n i n g e n s r ä c k h å l l.
Han s t o d en l å n g s t u n d och s å g n e d i d e t m ö r k a, s u g a n d e h å l e t, som m e d så sällsam m a k t d r o g b l i c k a r n a till sig, m e n så r y c k t e h a n sig h a s t i g t l ö s och v ä n d e sig b o r t m e d e t t k o n s t l a d t s k r a t t. "
Å n e j, feg ä r j a g i n t e! "
s a d e h a n h e l t h ö g t o c h f o r t s a t t e m e d s t r a m h å l l n i n g öfver b r o n.
Och E r i k dref v i d a r e l a n d s v ä g e n framåt u t a n m å l och syfte, och p l ö t s l i g t fann h a n sig stå- ende framför en anslagstafla. "
Gästgifvare- g å r d " s t o d d e t på taflan.
D e n taflan h a d e h a n s e t t m å n g f a l d i g a g å n g e r förr och äfven m å n g a gånger varit inne i gården.
H a n och g ä s t g i f v a r e n v o r o g a m l a b e k a n t a från s k o l t i d e n, o c h d e t h ä n d e i b l a n d a t t de b e s ö k t e h v a r a n d r a, m e n a l d r i g förr h a d e E r i k g å t t dit in i d e n a f s i k t, som nu h e l t h a s t i g t r a n n h o n o m i s i n n e t.
" Skål, bror gästgifvare!
D e t h ä r är en n o g s å s t a r k g r o g g, m e n j a g behöfver den s å, " s a d e h a n, n ä r de t v å efter en s t u n d s u t t o vid dryckesbordet. "
L å t se, h u r l ä n g e h a r du n u e g e n t l i g e n varit- gift? "
fortfor h a n efter d e n första djupa k l u n k e n. "
E g e n t l i g e n gift h a r j a g v a r i t a l l t s e d a n e t t å r eller så efter v i g s e l n, " s v a r a d e g ä s t g i f v a r e n s k r a t t a n d e. "
D u skall n ä m l i g e n v e t a, a t t ä k t e n - s k a p e t icke är e t t h e l t t i l l s k u r e t s k y n k e, s o m m a n k a s t a r öfver sig, n ä r u n g k a r l s l i f v e t blir för t r i s t, u t a n d e t b e s t å r t v ä r t o m af flera h o p - s y d d a d e l a r eller p e r i o d e r.
F ö r s t h a vi smek- ä k t e n s k a p e t, s o m börjar m e d v i g s e l n och s l u t a r o m e t t å r eller n å g o t d i t å t; så k o m m e r a r b e t s - ä k t e n s k a p e t, som är den e g e n t l i g a och allvar- l i g a s t e d e l e n och som m a n k n o g a r på m e d en l å n g t i d; sist k o m m e r h v i l o ä k t e n s k a p e t, och d e t b ö r j a r v ä l vid s i l f v e r b r ö l l o p s t i d e n eller d ä r o m k r i n g, k a n j a g förstå.
Det där smek- ä k t e n s k a p e t är b a r a ett slags l u s t s p e l, s o m m e d n a t u r n ö d v ä n d i g h e t förr eller s e n a r e måste " t a g a s l u t och öfvergå till n å g o t m e r a b o t t e n - fast, och e t t år är k a n s k e en alltför r u n d l i g t t i l l t a g e n tid för d e n p e r i o d e n.
I arbetsäkten- s k a p e t ä r m a n i n n e på a n n a t o m r å d e.
Där g ä l l e r d e t a t t s p ä n n a sig b r e d v i d h v a r a n d r a i p a r s e l e för l a s s e t och s ö k a d r a g a j ä m n t.
Då k ä n n e r m a n h v a r a n d r a så v ä l, a t t den fantise- rande nyfikenheten förbytts i blaserad kunskap och m a n b e d ö m e r och b e h a n d l a r h v a r a n d r a en- d a s t som m e r eller m i n d r e g o d a a r b e t s k a m r a t e r.
Och då h ä n d e r d e t ofta, a t t m a n s t i g e r i v ä g e n för h v a r a n d r a och t ö r n a r i h o p, i b l a n d l i n d r i g t och en a n n a n g å n g h å r d t, så d e t gör o n d t af d e t, och n ä r m a n hållit p å så en tid o c h s t ö t t af h v a r a n d r a alla b e s v ä r l i g a k a n t i g h e t e r och o j ä m n h e t e r, så blir m a n till sist så afslipad o c h a n p a s s a d efter h v a r a n d r a, a t t m a n u t a n s v ä r m e r i t y c k e r sig v a r a d a n a d e för h v a r a n d r a, o c h h ö r a o s k i l j a k t i g t s a m m a n, och m a n m i n n s inte längre, att det någonsin varit annorlunda.
S å k o m m e r s l u t l i g e n d e n sista d e l e n, å l d e r n s, l u g n e t s och h v i l a n s p e r i o d, m e n så l å n g t h a r j a g icke h u n n i t ä n n u. "
E r i k t ö m d e sitt glas och t ä n k t e, a t t h a n n u o c k s å k o m m i t in i a r b e t s ä k t e n s k a p e t, m e n d e t v ä r s t a v a r, a t t h a n s a m t i d i g t förlorat sin ar- betsförmåga. "
M e n t r o r du i n t e, " s a d e h a n h ö g t, " a t t de d ä r k a n t i g h e t e r n a, som m a n s t ö t e r af h v a r - a n d r a, k u n n a v ä x a i g e n och bli v ä r r e än förut? "
" I så fall finns d e t i n t e heller vilja till sam- f ö r s t å n d och s a m a r b e t e, och d å ä r d e t så g o d t a t t m a n s p ä n n e r ifrån i g e n och skils åt.
M e n, " fortfor g ä s t g i f v a r e n m e d ett illmarigt ö g o n k a s t p å E r i k, " m y c k e t tål m a n, forr ' n m a n förgås, och du m å i n t e t r o, a t t allt är f ö r l o r a d t m e d d e n första s t ö t e n; d e t blir t v ä r t o m ofta b ä t t r e efteråt.
Skål, bror! "
" M e n h v a d t ä n k e r du e g e n t l i g e n om kvin- n a n? "
f r å g a d e E r i k v i d a r e. "
U n d e r m å l i g, eller hur? "
" Det beror p å från h v i l k e n ståndpunkt man betraktar henne.
D e n som s t ä l l e r s t o r a 1: —.
Dagny &amp; Hildur Velin, Flyinge, —: 50.
Alkvist Flyinge, —: 50.
Landén, Flyinge, —: 50.
Elof Ros- qvist, Flyinge, 1: —.
Anna Andersson, Getinge, 1: —.
Veberg &amp; Bergqvist, Flyinge, 2: —.
Fru Anderberg, Flyinge, —: 50.
Sv.
Andersson, Flyinge, —: 50.
B.
Alm, Flyinge, 1: —.
Johan Jönsson, Flyinge, 1: —.
Aug.
Lundberg, Flyinge, —: 50.
Ragnhild Nyström, Flyinge, —: 50.
Anders Nilsson, Flyinge, —: 25.)
= 40: —.
Olof Andren, Öra Stom, 3: —.
A.
T., Skara, 3: —.
" Okänd ", Tyskland, 5: —.
W., Söderfors, 5: —.
L. Bondesson, Svalöf, 5: —.
Hilda Eliasson, Mariestad, 5: —.
Mia Larsson, Sthlm, 50: —.
A.
R., Sthlm, 10: -.
Lista 119 (Lydia Torstenson, Tegnérg.
4 Sthlm, —: 75.
Karin Aspman, Tegnérg.
4 Sthlm, —: 75.)
= 1:50.
Lillan Hailing, Västerås, 2: —.
I.
S.
B.
5: —.
" Barna- vän ", Vänersborg, 5: —.
A.
L., Berga Finnmossen, 5: —.
Linda Ohlsén, Östersund, 15: —.
A.
K., Göte- borg, 10: —.
Kyrkoherde A. Rydén, Ramsele, 10: —.
" En ringa penning äfven ", Hbg, 24: —.
Lista 7 (A.
P., Sthlm, 1: —.
A.
H.
gm., Sthlm, 1: —.
M.
T. W.l.
K.
T., Sthlm, 1: 50.
Ekg.
ga., Sthlm, —: 75.
Th.
Rn., Sthlm, —: 50.
Ea.
Sthlm, —: 25.
Bmr, Sthlm, —: 50.
K. A., Sthlm, —: 50.
S. W., Sthlm, —: 50.
P.
K., Sthlm, —: 50.
K.
L., Sthlm, —: 50.
Bg., Sthlm, —: 50.
Lbg, Sthlm, —: 50.
P., Sthlm, 1: —.
Ld., Sthlm, —: 50.
Sx., Sthlm, —: 50.
Lg., Sthlm, —: 50.
Hu., Sthlm, —: 50.
D. h, Sthlm, —: 50.
mg., Sthlm, 1: —.
Sv., Sthlm, —: 50.
Ln., Sthlm, 1: —.
W. L., Sthlm, —: 50.
Lju., Sthlm, —: 50.
E., Sthlm, —: 50.
W.
An., Sthlm, 1: —.
H. d., Sthlm, —: 50.
L g., Sthlm, —: 50.
U., Sthlm, —: 50.
Gve, Sthlm, -: 50.
E., Sthlm, —: 50.
N:n, Sthlm, —: 50.
D:s, Sthlm, 1: —.
G. v. b., Sthlm, 1: —.
D.
1., Sthlm, 1: —.
V. F., Sthlm, —: 50.
V. S., Sthlm, —: 50.
0., Sthlm, —: 50.
T., Sthlm, 1: —.
W., Sthlm, —: 50.
B., Sthlm, 1: —.
k., Sthlm, —: 50.
Ke., Sthlm, 1: —.
Na., Sthlm, 1: —.
Ad., Sthlm, —: 50.
E., Sthlm, —: 25.)
= 30: 25.
A. N-r, Sthlm, 25: —.
Insamladt vid en fest i Herrljunga, 80: 29.
Semina- i-ister i Falun, 12: —.
Från några barn i Ljusdal, 6:50.
P. F., Sollebrunn, 5: — X.
Y.
Z., Oxelösund, 6: —.
Lärarinnor Östra skol., Uddevalla 6: —.
Lista 19, (G. Sederholm, Ålberga, 15: —.
E. Sederholm, Ålberga, 10: —.
E. Borgström, 2: —.
M. Löfvenius, Ålberga, 4: —.
(Forts.) A. Tunwall, Ålberga 2: —.
C.
M. Tunwall Ålberga, 2: —.
K.
Vinge, Ålberga.
1: —.
E. Isacksson, Ålberga, I: —.
A. Hedén, Ålberga, 1: —.
Emanuel Grawe, Ålberga, 1: —.
Hanna Elgström, Ålberga, 1: —.
N. o. B.
J., Ålberga, 5: —.
4 E. Johansson, Ålberga, 1: -.
E.
E.
A., Ålberga 1: —.
Thorgny Kalländer, Ålberga, 2: —.
B. Ekestubbe, Ålberga, Å G R U N D af e t t förbiseende i n s m ö g sig i 1: —.
C.
H. Ekestubbe, Ålberga, 1: —.
H.Ericsson, Ålberga, 1: —.
K. Malmqvist, Ålberga, 1: —.
H.
B., p r o f e s s o r s k a n A.
M.
H o l m g r e n s r ö s t r ä t t s - Ålberga, 2: —.
G. Brewitz, Ålberga, 1: —.
S.Anders- a r t i k e l i f ö r e g å e n d e n u m m e r en o r i k t i g h e t, som son, Ålberga, 2: —.
Ulla Elgström, Ålberga.
1: —.
G.
G. författarinnan härmed rättar: Elgström, Ålberga, 1: —.
G. Elgström, Ålberga, 1: —.
Mimmi Anderson, Ålberga, 1: 50.
E. Andreasson, Ål- Jag mottog ett kort meddelande om att fru Oden- berga, —: 50.
Svante Gustafsson, Ålberga, 1: — Annie crantz " valts till stadsfullmäktig i Borås ".
I glädjen Johansson, Ålberga, 1: —.
Sofia Jansson, Ålberga, öfver en en så oväntad händelse, glömde jag att lagen 1:50.
C.
J., Ålberga, 1: —.
A. F. Törnblom, Ålberga, om kvinnors rätt att väljas till denna befattning ej 1: —.
Emil Boberg, Hvilan, Ålberga, 2: - -.
Emma träder i kraft förr än 1910 och inryckte meddelandet Jansson, o Hvilan, Ålberga, 1: —.
Kerstin Olsson, i min artikel " Den 150:de " i Idun 31 okt.
Hvilan, Ålberga, 1:50.
Ester Hagberg, Hvilan, Ål- För sent öppnades mina ögon och mitt minne vid berga, 1: —.
M. Lundberg, Hvilan, Ålberga, 1: —) upplysningen om, att valet var — fingeradt!
= 75: —.
A. P — g, Linde, 10: -.
Fru Emma Sander, Hur kunde jag också tro annat?
Karesuando, 5: —.
Augusta o. Hildegard Johanäon, Med tusen ursäkter Er Sonelund, 10: —.
Lär., Katrineholm, 13:50.
Ester Jans- ANN MARGRET HOLMGREN son, Hökedalen, 5: —.
Från lärarinnor o. barn, Gäfle, f. Tersmeden.
13: —.
Fru Strokirk, Braheg.
60, Sthlm, 4: —.
Lista 155, (J. Båtelson, Visby, 1: —.
L. Hydén, Visby, 1: —.
T. Lindbom, Visby, 1: —.
H. Enström, Vis- by, 1: —.
J.
P-n., Visby, —: 50.
J. Warnqvist, Visby, —: 50.
E. Nygren, Visby, 1: —.
Ewald Fogelberg, Visby, 1: —.
Maja Andersson, Visby, —: 50.
C.
A.
Hägg, Visby, 1: —.
K.
H., Visby, —: 50.
Trpt.
fr. föreg.
n:r kr.
3834: 20 N. Alfvergren, Visby, —: 50.
S. Luthander, Visby, Lista 142 (Anna Ohlin, Visingsö, 2: —.
Eugenia —: 50.
S. W-d, Visby, —: 50.
J.
N., Visby, -: 50.
Johansson, Visingsö, 1: —.
Eva Bergvall, Visingsö, A.
Hägg, Visby, 1: —.
H. Vestberg, Visby, 1: -.
L.
1: —.
Elin Möller, Visingsö, 2: —.
H.
B.
Sn.
B., Vi- H., Visby, —: 50.
F. H., Visby, —: 50.
J.
H., Visby, singsö, 5: —.
Ernst Siren, Visingsö, 3: —.
Betty —: 50.)
= 14: 50.
Lista 111 (Anna Lindfors, Gölland, Siren, Visingsö, 2: —.
Jon.
Aronsson, Visingsö, 1: —.
5: —.
Rebecka Östman, Gölland, 2: —.
Ida Larsson, Maria Visborg, Visingsö, 1: —.
B-n, Visingsö, 1: —.
Gölland, 4: —.
Anna Wedin, Gölland, 3: —.
J. Ols- — —, Visingsö, 1: —.
Agnes Sandersson, Visingsö, son, Gölland, 5: —.
Hilma Nilsson, Gölland, 4: —.
Anna 1: —.
Amelie Larsson, Visingsö, 1: —.
Anders Alde ' n, Nilsson, Gölland, 1: —.
Amanda Pettersson, Gölland, Visingsö, 3: —.
Helena Sofia Mörseen, Visingsö, 2: —.
1: —.
Albin Hedin, Gölland, 1: —.
K. Lavegren, Gölland, H.
L.
S. W., Visingsö, 2: —.
E.
A., Visingsö, 1: —.)
1: —.
Johan Karlström, Gölland, —: 25.
H. Högberg, = 3 0: —.
Lista 110 (Sven Nilsson, Flyinge, —: 50.
Gölland, -: 25.
A.
Hägg, Gölland, 2: —.
H. Petters- J. Lundgren, Flyinge, —: 50.
Elina Steen, Flyinge, 1: —.
son, Gölland, —: 50.
Carl Fohlin, Gölland, 2: -.
Hil- Anna Persson, Flyinge, 1: —.
Per Andersson, Flyinge, mer Fohlin, Gölland, —: 50.
Hilma Fohlin, Gölland, —: 50.
Anders Olsson, Flyinge, —: 50.
Anna Wein, 1: —.
Fina Larsson, Gölland, 1: —.
Elisabeth Åberg, Flyinge, 1: —.
Anna Tullberg, Flyinge, 1: —.
Nils Gölland, —: 50.
Vendela Pettersson, Gölland, 1: —.
Larsson, S. Sandby.
—: 50.
K. Nilsson, Flyinge, 1: —.
C.
J. Lysholm, Tole, 1: —.
L.
P. Nyberg, Tole, 1: —.
And.
Nilsson, Silfåkra, 2: —.
Anna Andersson, Flyinge, Katarina Eklund, Tole, 1: —.
Nils Eklund, Tole, 2: -.
1: —.
N. Jeppsson, Fågelsång, —: 50.
Elin Jönsson, Desideria Fohlin, Tollberg, 2: -.
Maria Pettersson, Flyinge, 2: —.
Emma Malmström, Flyinge, —: 25.
Ing- Tole, 1: —.
Emma Fohlin, Tole, 1: -.)
= 45: —.
rid Lundgren, Flyinge, —: 50.
Elna Norén, Flyinge, J.
S., Djursholm, 5: —.
T.
B., Gäfle, 4: —.
Lista —: 50.
Maria Norén, Flyinge, 1: —.
Thulin, Flyinge, 40 (Signe Nilsson, Damskrädderiet i Kalmar, 1: 50.
1: —.
Aug.
Johansson, Flyinge, 1: —.
Bengta Nils- Tekla Johansson 1: —.
Edith Svensson 1: —.
Thora son, Flyinge, —: 50.
Anders Ericsson, Flyinge, —: 25.
Johnsson 1: —.
Signe Olsson 1: —.
Anna Samuels- Karl Follin, Flyinge, —: 50.
Jöns Olsson, Flyinge, 1: —.
son 1: -.
G.Nilsson -: 5 0.
" Trion " 1:50.
K.
G.
C. Friberg, Flyinge, —: 50.
Gustaf Johnsson, Flyinge, 1: -.
Ruth H.
—: 5 0.
" Batta " &amp; Ego 1: 10.
S.
J.
—: 50.
Karl Johnsson, Flyinge, 2: —.
Eric Henning, —: 50.
S.
B.
-: 5 0.)
= 12: 10.
Summa Kr.
4,454: 34.
Flyinge, 1: —.
Elvira Tornberg, Flyinge, —: 50.
Amanda Davidsson, Flyinge, —: 50.
Axel Lundin, Flyinge, —: 25.
J.
Nord, Flyinge, —: 50.
Hanna Hansson, Fly- inge, 1: —.
B. Nordgren, Flyinge, —: 50.
K.
M. Knuts- son, Flyinge, —: 50.
Maria Tyckesson, Flyinge, —: 50.
N. Tornberg, Flyinge, 1: —.
N.
L. Ekberg, Flyinge, f ö r h o p p n i n g a r och f o r d r i n g a r p å k v i n n a n, som m ä n n e n m e r e n d e l s g ö r a, d e n får finna sig i a t t ofta bli b e s v i k e n; m e n d e n s o m från b ö r j a n b e t r a k t a r och b e h a n d l a r k v i n n a n som e t t s v a g t käril af a n n a n — h m, j a oss e m e l l a n s a g d t — litet m i n d r e fast m a t e r i a, d e n k a n i b l a n d bli ö f v e r r a s k a d m e d r i k t i g t v a c k r a s a k e r af h e n n e. "
" J a, du t y c k s h a v u n n i t v i s d o m och erfaren- h e t p å d e t t a o m r å d e t, du g ä s t g i f v a r e.
Skål på dig! "
Och E r i k s k å l a d e g ä r n a d e n aftonen och ofta.
H a n tyckte, att han behöfde något att s k ö l j a n e d b i t t e r h e t e n m e d, n å g o t r i k t i g t rif- v a n a e och s t a r k t, om d e t skulle k u n n a t a g a m e d sig all g r ä m e l s e n, och för h v a r g å n g h a n skålade, kände han att det lättade sinnet.
N ä r h a n så o m s i d e r s e n t p å k v ä l l e n å t e r v ä n d e h e m, fann h a n lifvet ljusare och d r ä g l i g a r e ä n k a n s k e n å g o n s i n tillförne. "
K l a g a n och g r å t för en k v i n n a s s k u l l " — s å ' n t p j å s k!
Måla — nej, det kunde han inte numera, absolut i n t e, m e n h a n h a d e fått en i d é, som v a r p e n g a r v ä r d — e t t g o d t r e s u l t a t för r e s t e n af g ä s t - gifvarens u t m ä r k t a k o n j a k — h a n skulle u t - b y t a p e n s e l n m o t p e n n a n, j a, d e t skulle h a n, och h a n s k u l l e visa b å d e E l s a och a n d r a, a t t ä n n u d u g d e h a n till å t s k i l l i g t och a t t h a n ä n n u h a d e r ä t t i g h e t a t t lefva!
— Och h a n gick m e d r a k h å l l n i n g, s å r a k till och m e d, a t t d e n blef s t e l, och d e t v a r m e d en viss k l ä m och b e - s t ä m d h e t h a n för h v a r t s t e g s a t t e n e d foten i landsvägsdammet.
I d e n s t u n d e n v a r E r i k en k a r l, som v i s s t e sitt e g e t v ä r d e.
" Kvinnliga stadsfullmäktige '.
P Till kamp mot svälten!
— 539 —
^ ^] ges, sköljes väl och torkas med en fiskhandduk.
Skinnet afdrages och gäd- dan fläkes längs efter, hvarefter rygg- benet jämte alla småben borttagas.
Den ingnides med saltet och får .ligga 1 tim., torkas ånyo väl och bestrykes med det smälta smöret och äggulan sammanblandadt, samt beströs på båda sidorna med osten och de stötta skor- porna.
En långpanna bestrykes med kallt smör, fisken ilägges och begjutes med det skirade kräftsmöret och gräd- den samt stekes hastigt i varm ugn omkr. V2 tim.
Under stekningen öfver- öses den ofta med sin sås.
Upplägges på varmt serveringsfat och såsen hål- les öfyer.
Den serveras med champin- jon- eller kräftsås.
nanngs- rikast / 0 - Vårgårda = = Proton-Hafremjöll KOKSALMANACK Redigerad af ELISABETH ÖSTMAN.
Inneh.
af Elisabeth Östmans Husmo- derskurs i Stockholm.
FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR VECKAN 7 — 13 NOV., 1909.
SÖNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; kalfbiff med champinjoner och brynt p o t a t i s; mjölk; kaffe eller te med saffransbröd.
M i d d a g: Gädda å la Homburg med kräftsås; oxfilé med ma- deira och majonnäs med rotsaker; glassbomb med citron och mandeless.
MÅNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; hafregrynsgröt ' med mjölk; pannstekt sill med p o t a t i s; ä g g; kaffe eller te.
M i d d a g: Dillkött på kalf med po- tatis; risgrynsgröt med krusbär och mjölk.
TISDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; uppvärmd stek (rester från sondag) med makaroner och anjovis; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Vegetariansk blomkålspuré med rostadt bröd; kokt kolja med gräslökssås och potatis.
ONSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; sill med smör och ägg (silisås); mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: I^öttkroketter med champinjonsås; körsbärssoppa med skorpor.
TORSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; biffstek med potatis; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Grönkål med fläsk; ägg- strufvor med sylt.
FREDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; hafregrynsgröt med mjölk; anjovisgra- t i n; kaffe eller te.
M i d d a g: Fläsk- kotletter med pressad p o t a t i s; äppel- charlntte med vispad grjdde.
LÖRDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; strömmingslåda; plättar med sylt; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Bräckt skinka med bruna bönor; hafresoppa med hallonsylt.
RECEPT: G ä d d a å l a H o m b u r g (f. 6 pers.).
IV2 kg.
gädda, IV2 msk.
.salt, 1 tsk.
ättika, 2 msk.
skiradt " smör (40 gr.), 1 äggula, 2 msk.
rifven parme- sanost, 4 msk.
.stötta skorpor.
T i l l s t e k n i n g: 2 msk.
smör (40 gr.), 1 ku !a kräftsmör a 35 öre, ' 2 del.
tjock grädde.
B e r e d n i n g: Fisken fjällas, urta- 50 cm.
prima helsiden JL SLI % O x f i l é m e d m a d e i r a o c h ma- j o n n ä s m e d r o t s a k e r (f. 6 pers.).
1,2 kg.
oxfilé eller oxhare, 1 hg.
späck, 3 msk.
smör (60 gr.), 1 / 2 tsk.
salt, Vd tsk.
hvitpeppar, 6 del.
buljong, 1 del.
madeira.
S å s: 1 msk.
smör (20 gr.), IV2 msk.
mjöl, köttjus, (V2 del.
madeira).
T i l l g a r n e r i n g: 1 tolföres hvete- bröd, 1 litet hvitkålshufvud, persilja.
Majonnäs med rotsaker: 2 morötter, V2 selleri, 1 palsternacka, 1 burk gröna bönor, 1 burk konserverade ärter.
M a j o n n ä s: 3 äggulor, 1 / 2 tsk.
salt, 4 del.
god matolja, 4 tsk.
vinaigre, 2 tsk.
vatten, 1 tsk.
citronsaft, V2 tsk.
socker, 1 knifsudd hvitpeppar.
Beredning: Filén eller haren putsas, senor och hinnor borttagas och köttet tvättas med en duk, doppad i hett vatten, hvarefter det späckas i t ä t a rader med de fint skurna späck- strimlorna och ombindes.
En långpanna upphettas, smöret brynes däri, köttet ilägges och brynes hastigt på alla sidor, ofvanpå spisen.
Köttet kryddas, in- sattes i het ugn, spädes med den ko- kande buljongen och madeiran, litet i sänder, samt får steka omkr. 40 min.
öfveröses hvar 10 min.
Oxfilén upp- tages, snöret tages bort och filén skares i tunna skifvor, som hopläggas åter, så a t t den behåller sin form, samt upplägges på en 4 cm.
hög soc- kel, utskuren af hvetebrödet.
Sockeln bör hafva samma längd som fileten och kan om så Önskas, kokas gulbrun i flottyr.
Köttet garneras med små snäc- kor, utskurna af små hvitkålsblad, som fyllas, hvarannan med majonnäs med rotsaker och hvarannan med brynt pota- tis.
Köttjusen slås och skummas.
Smör och mjöl sammanfräsas, köttjusen på- spädes litet i sänder under flitig rör- ning och såsen får koka 10 min.
hvar- efter den afsmakas med madeira och Kr.
1:85 i svart, elfenben Kr.
1:25 120 cm.
bred helylle d X G V l O X ^ passande till klädningar o. dräkter, i svart o. marinblått Kr.
1:95 135 cm.
bred helylle franskt j E V J L c l.
C t.
O 9 Kr.
3:50 9D cm.
bred helylle J L S C 1.
X 1.
S L K r ä f t s å s (f. 6 pers.).
1 tjog kräf- tor " eller 2 hg.
insaltade kräftstjärtar, 1 msk.
smör (10 gr.), 1 kula kräft- smör, 2 msk.
hvetemjöl, 3 del.
fisk- spad, 3 del.
tunn grädde, salt, hvit- peppar, socker, 1 äggula.
B e r e d n i n g: Användas kräftor, ko- kas dessa helst dagen förut.
De rensas och stjärtar och klor användas till så- sen.
Salta kräftstjärtar måste urvatt- nas i flere timmar innan de kunna an- vändas.
Smör och mjöl sammanfräsas, fiskspadet och grädden tillsättas litet i sänder, ftvarefter såsen får koka i 10 min.
Kräftstjärtarna iläggas, och såsen afredes med den uppvispade ägg- gulan och får sedan endast sjuda.
Så- sen afsmakas med kryddorna och ser- veras mycket varm.
i största fårgurval svart P r o f v e r s ä n d a s f r a n k o p å b e g ä r a n.
A-Ä NORDISKA KOMPANIET, STUREPLAN, kryddor och serveras i särskild sås- skål.
Rotsakerna ansas på vanligt sätt och skäras i små jämna tärningar, samt kokas mjuka i lätt saltadt vatten, hvar- efter vattnet får väl afrinna.
Ärterna upphällas likaså i durkslag och bönorna skäras på snedden i 3 delar.
Till ma- näisen användes en bål, som ställes i ett fat med is.
Äggulorna läggas i bålen och röras med saltet i 15 min.
2 del.
af oljan ihälles droppvis under det a t t majonnäsen rores åt ett håll, därefter tillsättes vinaigren jämte re- sten af matoljan droppvis.
Då och då tillsättes några droppar vatten för a t t såsen ej skall skära sig.
Sist af- smakas såsen med citronsaften och kryddorna.
Grönsakerna nedblandas i såsen, hvarefter saladen omröres mycket försiktigt.
Majonnäsen fylles i de ut- skurna kålbladen.
Anrättningen garne- ras med persilja.
Vegetariansk blomkålspu- r é (f. 6 pers.).
1.
stort blomkålshuf- vud, 1 purjolök, 1 bit selleri, IV2 lit.
vatten, 1 msk.
smör (20 gr.), 2 msk.
mjöl, 5 del.
t u n n grädde, salt, socker.
Beredn i ng: Blomkålen rensas, sönderdelas i klyftor och lägges i ättik- blandadt vatten omkr 1.
1 tim.
Den på- sättes tillika med den ansade purjo- löken och selleriet, i kokande, saltadt vatten och får koka, tills den är full- komligt mjuk, då soppan passeras,.
Smör och mjöl sammanfräsas, purén och grädden tillsättas och soppan får under rörning koka 10 — 15 min.
Den afsmakas med salt och litet socker och serveras med r o s t a d t eller stekt bröd.
t Säsongens alla Nyheter i tz Barnkläder STOCKHOLM.
S i l l m e d s m ö r o c h ägg (Sill- sås) (f. 6 pers.).
2 stora sillar, 3 ägg, IV2 hg.
smör.
B e r e d n i n g: Sillen flås, urtages, sköljes och fläkes, ryggbenet borttages och sillen vattenlägges dagen innan den skall användas.
Den inklappas i rent hvitt papper och alla småben borttagas noga, hvarefter den skares i små tärningar.
Äggen hårdkokas och skäras likaledes i små tärningar.
Sil- len och äggen blandas därefter i en karott och det skirade smöret hålles öfver.
Anrättningen serveras med ny- kokt potatis.
Beredning: Potatisen sköljes; skalas och lägges i vatten.
Ansjovi- sarna rensas ' och urbenas.
En eldfast omelettform smörjes med kallt smör och beströs med stötta skorpor.
Po- tatisen inklappas i en duk och skares i tunna skifvor.
På botten af formen lägges ett hvarf potatis, s å ett hvarf ansjovis och så fortsattes tills det blir tre hvarf potatis och två ansjovis.
Det öfversta hvarfvet skall vara po- tatis, öfverst strös de stötta skorporna- och smöret lägges där ofvanpå i floc- kar.
Anrättningen stekes i god ugns- värme omkr. V2 tim och serveras som frukosträtt.
G r ö n k å l (f. 6 pers.).
2 — 3 grönkåls- hufvud, 2 lit.
vatten, 2 msk.
salt, 1 2 msk.
mjöl, 2 msk.
smör (40 gr.), 2 / 2 lit.
buljong, hvitpeppar, salt, socker.
B e r e d ni n g: Kålen (som bör vara- frusen) lägges i vatten, så a t t isen dra- gés ut.
Den repas därefter, sköljes väl samt lägges_ i kokande saltadt vatten och får koka V2 tim.
Kålen lägges upp på sikt, så a t t vattnet får väl afrinna, hvarefter den hackas med mjölet tills den blir mycket fin.
Smöret smältes i en kastrull, kålen ilägges och fräses under flitig rörning i 5 min.
Den ko- kande buljongen tillsättes, litet ij-sän- der och soppan får koka V2 tim. hvar- efter den afsmakas med kryddorna.
Soppan serveras med frikadeller af ox- eller kalfkött eller ock med fläskkorf.
Ä p p e l - c h a r l o t t e (f. 6 pers.).
5 tvåöres mandelbröd, 1 hg.
smör, 1 h g.
groft socker, 4 kkp.
äppelkompott, (2 lit.
stora vackra äpplen, 2 kkp.
kross- socker, 3 kkp.
vatten) T i l l f o r m e n: V2 msk.
smör (10 gr.), 2 msk.
stötta skorpor.
Beredning: En koppar- eller bleckform smörjes m e d.
k a l l t smör och beströs med stötta skorpor.
Brödet ska- res i skifvor, hvilka doppas i det ski- rade smöret och vändas i sockret.
For- men beklädes med brödskifvorna och fylles med äppelkompotten.
Den öfver- täckes sedan med brödskifvor, doppade- i smör och vända i socker.
Puddingen gräddas vackert brun i ugnen, upp- stjälpes och serveras varni med vanilj- sås eller vispad grädde.
Om så önskas A n s j o v i s g r a t i n (f. 6 pers.).
1 / 2 kan kompotten blandas med någon sylt.
lit.
r å potatis, 12 ansjovisar, IV2 msk.
smör (30 gr.), 2 msk stötta skorpor.
T i l l f o r m e n: Va msk.
smör (10 gr.), 1 msk.
stötta skorpor.
nu inkomna 1 IM.
EJEINDIX, 5 Sturegatan 9 0 Drottninggatan I S Regeringsgatan Sändningar för benäget urval expedieras till ärade kunder samt ti kända personer.
A N N O N S E R skola vara inlämnade till HUSFÖRESTÅNDARINNA.
Bildad, an- Expeditionen senast fredag för att språkslös äldre dam, med godt och behagl.
sätt, skickl.
i matlagn., bakn., kunna införas i följande veckas num- inläggningar m. m., Önskas till äldre änkefru boende i vacker landsortstad.
mer.
Bör kunna handleda jungfru.
Vana vid korrespondens.
Såväl skriftliga som muntl.
rek.
om full pålitlighet fordras.
Svar med foto.
till » Bekväm villa », under adr.
S. GumEelii Annonsbyrå, Stockholm f. v. b.
LEDIGA PLATSER HUSHALLEKSKEPLATSEN vid läns- lasarettet i Kristianstad förklaras här- med till ansökan ledig a t t tillträdas den 1 inst.
december.
Sökande, som bör vara i medelåldern, skall vara fullt kunnig i vid lasarett förekommande matlagning samt besitta förmåga a t t kunna upprätthålla god ordning inom sin verksamhet.
Löne- förmånerna ä r o: Årlig lön 500 kr., bo- stad om två rum, kost, tvätt, värme och lyse.
Ansökningar till platsen jäm- te betyg och foto.
insändas före den 18 instundande november till Lasaretts- direktionen, Kristianstad.
Kristianstad i okt.
1909.
Lasarettsdirektionen.
SNÄLL och anspråkslös flicka, bildad och af god familj samt med ett godt och behagligt utseende och sätt och ej öfver 27 år, erhåller plats som vär- dinna hos bildad ungkarl af god fa- milj. Svar med foto.
till » B.
U. », Nordiska Annonsbyrån, Göteborg f. v. b. i landsorten I ett konstnärshem, 20 min.
väg från Mariefred, önskas mot fritt vivre en flicka, hvilken som familjemedlem vill sköta det enkla hushållet åt tre full- vuxna personer.
Svar » A.
B. A. », Marie- fred.
är från och med 1: a nästkommande dec.
ledig.
Lön 500 kr., eget rum och allt Frisk, stark, fritt.
Ansökningar, åtföljda af åldersbe- villig, anspråkslös flicka, med fram- vis, intyg om kompetens och foto., för allt vänligt och godt sätt, får skola vara insända till lasarettsdirek- plats ju förr ju hellre hos äldre, tionen senast 3 5 nov.
Vidare upplys- barnlös, enkel familj a t t biträda i allt.
ningar lämnas af sysslomannen.
Lön, fritt vivre samt 10 kr.
i mån.
Förmånerna ökas om sökanden däraf gör sig förtjänt.
Svar till » C », Sven- ljunga p. r. sokes för större familj.
Eeflekteras endast å större förmåga med lång vana a t t själfständigt sköta hus och tjänare.
Svar till » Förmåga », Göteborg p. r. Husmodersplafsen vid Länslasarettet i Hudiksvall Husforestånderska Vid Länslasarettet I välkänd Blomsteraffär uti västkust- i Hudiksvall stad blifver plats ledig senast 1 dec.
för kompetent binderska och säljerska är två platser, en som m a s k i n t v ä t- med god lön.
Svar, helst med foto.
t e r s k a och en såsom t v ä t t e r s k e - och ref. till » Intresserad 305 », Iduns b i t r ä d e lediga a t t tillträdas den 1 jan.
1910.
Lönen är för den förra 275 exp.
kronor och för den senare 175 kronor EN bildad ung flicka, barnkär och ENSAMJUNGFRU, fullt kunnig i mat- årligen jämte fri bostad och kost.
intresserad af husligt arbete, önskar lagning, snäll och ordentlig; erhåller Hugade, kompetenta sökande böra in- plats som sällskap och hjälp i godt PLATS på egendom i Västmanland får verkligt god plats i fint hem, 2 pers. sända ansökan åtföljd af åldersbevis hem, där hon får anses som medlem enkel, bildad flicka a t t deltaga med hushåll.
Goda rek.
fordras, övar inom och intyg om föregående anställning af familjen.
På lön göres ej afseende.
matlagn., bakn., sömn.
Nya Inack.- 8 dagar till » Åmbetsmannafamilj », Lund I 1 före den 1 dec.
i å r till Lasarettsdirek- i Svar till » 18 år », Prästgården, Falken- Byrån, Brunkebérgsg.
3 B, Sthlm.
p. r. tionen.
I berg.
PLATSSÖKANDE — 540 — Ingen m i i lön!?
LVtta gamla ordspråk ät ej alltid till- förlitligt, t y i en enda liten droppe af Nylin ' s koncentrerade Blomdoft (utan sprit) h a r Ni en j ä t t e b u k e t t af utsöktaste ny- plockade rosor i koncentrerad form.
Hylin ' s koncentrerade Blomdoft (utan sprit) finnes äfven i Viol, Liljekonvalj och Löfkoja etc. Nouveauté: Pluie d ' or.
