# ID: svediakorp-per1850
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1909
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 22,026
# sentences: 866
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 4 (1151).
SONDAGEN D E N 24 JANUARI 1909.
22:DRA ÅRG.
HUFVUDREDAKTOR OCH ANSV.
UTGIFVARE: J O H A N NORDLING.
Eva Fryxell på 8 (Vårs- dagen.
^gS§^£ UTMÄRKTA PORTRÄTT af Eva Fryxell, D ET hvarmed vi kunna pryda vår första sida till hugkomst af hennes åttioårsdag den 15 januari, må- lades förlidet är af fru Hildegard Thorell och har vunnit största erkännande, när det exponerats.
E VA F R Y X E L L är det mest betagande exem- pel på hur vacker ålderdom någon gång kan vara.
Klara, strålande blå ögon, silfver- hvitt hår och en skär rodnad på kinderna.
De många rynkornas skrift berättar blott om tänkande, ålder och arbete, har icke ett enda fult, bittert eller misslynt ord att säga, hennes leende är godt och gladt och kan gå öfver i hjärtligt och barnsligt skratt, när hon talar om någon lustig episod från förr i världen, t. ex. om all hemlig förnöjelse, hon hade af sin ano- nymitet alla de år hon som Edmund Gammal medarbetade i tidningar och tidskrifter utan att någon hade en aning därom.
Hon talar gärna om sina minnen, det ligger ju så nära till hands, där hon går midt ibland dem i systrarnas ljusa och vackra hem vid Drottninggatan.
Där är faderns porträtt i salongen, midt emot detta hans byst som åttioåring, modellerad af Walter Runeberg, så porträtt af Walter själf, af Pon- tus Wikner som ung doktor, af Viktor Ryd- berg i olika åldrar, af " syster Louise " — alla kära aflidna, vid hvilkas drag många minnen äro fästa.
Men om Eva Fryxell är lik alla åldringar däri, att hon lefver i sina minnen, är hon olik de flesta däri, att hon med en sådan intensitet deltager i det nutida lifvets intressen.
Icke blott så att hon från sitt rum och genom sin tidning följer dagens arbete och företeelser, hon står midt uppe i dem.
Det är icke en all- deles ovanlig syn att få se fröken Eva träda in själf på redaktionsrummet, när hon har något ärende, t. ex. för sin förening " Adresskontor för arbeterskor ", som hon allt intill nu själf skött.
Och händer det något, som upprör hen- nes rättskänsla, såsom t. ex. det famösa åtalet mot Hvita Bandets nykterhetsrestaurant vid Värtan, och märker hon att ingen säger det ord hon anser bör sägas, då sätter hon sig än i dag vid skrifbordet och skrifver ner sina tan- kar i en artikel, som i stilens klarhet och ung- domlighet icke lämnar ' något öfrigt att önska.
Sådan är Eva Fryxell i dag vid sina åttio år, och visste man än intet om hur hon fyllt alla dessa år med att ge det bästa af sitt hjärta och sin intelligens åt sina medmänniskor, så behöfde man bara kasta en blick på henne för att bli viss därpå.
Ty hvad göra vi annat, medan vi lägga det ena på det andra af våra mödors och lidandes år, än modellera vår ålder- doms ansikte?
E.
W.
FRÖKEN EVA F R Y X E L L.
OLJEMÅLNING AF FRU HILDEGARD THORELL TILLHÖRIG DOKTOR K. A. FRYXELL.
^§£g£ - m^wt j %mm %: 41 —
f '.
Ji i Hfc " ••.
Må m t?
^ i.
.
, •&gt;•• % \ ?tk 0L L- &gt;\ FRÅN FESTFÖRESTÄLLNINGEN Å HÖGANLOFT VID A F S K E D S F E S T E N F Ö R F R Ö K E N ANNA WHITLOCK.
Stående från vänster till höger: journalisten (fröken E. W.ägner); Anna Maria Lenngren (borgmästarinnan Lindhagen); Sigrid Storråda (doktor I. Laurell); drottning Marga- reta (fru A. Lidforss); sköldmön Hjelmdis (fröken F. Stéenhoff); Heliga Birgitta (fröken A. Ljungberg); redaktören (doktor A. Sundquist); sittande från vänster till höger, mellersta raden: drottning Kristina af Holstein-Gottorp (doktor L. PaykuU); Fredrika Bremer (fru A. Tonning); drottning Kristina (fröken M. Stael v. Holstein), nedersta raden: Hedvig Charlotta Nordenflycht (fru E. Grut); Agneta Horn (fröken A. Lindhagen); Barbro Stigsdotter (doktor A. Nilsson).
A. Blomberg foto.
GALATHEA.
När forntid och nutid hjV lade Anna Whitlock.
ETT ET VAR AFTONEN till den dag rösträtts- deputationen haft företräde på slottet.
Skansen låg tom och mörk med kalla skug- gor öfver snön och tysta, sofvande djur.
Skan- sen var kanske just då vackrare än i någon annan skepnad, men hvem hade tid att försjunka i betraktande af dess skönhet?
Det skulle bli fest på Höganloft, Landsföreningen för kvin- nans politiska rösträtt ville hylla sin afgående ordförande, fröken Anna Whitlock, och i deras hjärtan, som ilade uppför gångarna till Högan- loft, bodde nog en undrande fråga om festen skulle bli värdig deltagarnas känslor och fest- föremålets förtjänster.
Man visste att viljan var god, att Högan- lofts stora sal skulle fyllas af rösträttens och Anna Whitlocks kände och vänner från Stock- holm och landsorten.
Man visste också, att bland de medverkande vid den lilla festföre- ställning, som var planerad som inledning, fun- nos duktiga yrkeskvinnor och flere af de främ- ste inom rösträttsarbetet, men — redan detta innebar här en fara.
Ty tänk att pressa tid och arbete ur en människa, som kommer från sin klinik klockan 9 på aftonen, eller att få dem att skrifva vers och lära den, som ha sina mötesreferat, sina patienter, räkenskaps- böcker eller sin vetenskap att sköta!
Det är ju också i regel familjeflickorna och fruarna, som bruka ensamma bära bördan af den del af det sociala arbetet, som tar form af festföreställnin- gar och välgörenhetsbasarer.
Men en fest för Anna Whitlock måste gå i rösträttens tecken — D AF MISSTAG, blef du kött och blod och.
svept i pälsverk som en dödlig kvinna — från början var du blott en marmor- stod, ett hugget mästerverk af en gudinna.
Och och ditt din flicka, därför kan ditt hjärta icke brinna, därför kan du icke vara god, ödes trådar kan ej kärlek tvinna, barm ej nås af känslans lavaflod.
Blif åter marmor, Calathea, blif — din nakna skönhet parkens grönska gif och lys som snö i blåa måneglansenT Ifrån att vara blott ett tidsfördrif du får af mejseln ett odödligt lif — nu fryser blicken under ögonfransen.
DANIEL FALLSTRÖM.
Ett länge a KVINNOPORTRÄTT.
hehof fyller kändt vår pat.
rösträtt allt igenom både i val af ämne och med- verkande, och man fick ta den risk, som följde med de senare.
I alla fall, när publiken samlade sig klockan 8 och hedersgästen, ljusklädd och hvithårig och redan med ett mildt och öfverseende smålöje på läpparna — ett leende, som lugnade ner- vositeten bakom ridån betydligt — slagit sig ner på första bänken, befanns det, att man, så underligt det än låter, kunde börja.
Yrkes- och rösträttskvinnorna hade skiftat hamn, och där stod en trupp af svenska historiens elitkvinnor i stället, färdiga att i den kvinnliga chefredak- törens arbetsrum inför hela publiken ge sitt svar på frågan: " • Hvad synes Eder om rösträtten? "
Att de gillade den oförbehållsamt, och att de allt från sköldmön Hjelmdis till Fredrika Bre- mer visade sig vara ganska väl underrättade om Anna Whitlocks ställning till rösträtten och till andra frågor såsom statshushållning och kooperation, förvånade ingen, men gladde en och annan att döma efter publikens hållning.
Och Anna Whitlock log lika oförändradt moderligt mildt och erkännsamt, ännu då festen slöt med att Fredrika Bremer, som visade sig vara den mest förtjusande gamla dam i världen, fast hon förvånande nog lagt sig till med att bryta på skånska i Hades, bringade henne och hennes medhjälpare från begynnelsen, fröken Gertrud Adelborg och professorskan Ann-Mar- gret Holmgren, sitt tack.
Sedan följde supén med många och vackra tal, som väl borde ha lagts på minnet och refererats.
Men den, som skrifver dessa rader, tyckte sig då ha gjort sitt, stämde in i hurraropen för hvad det skulle vara och var som herrskap och hade an- teckningsboken ute i kappfickan.
E.
— E R.
GALOSCHBORSTE som är den enda i handeln förekommande som verkligen förmår rengöra galoscher inifrån.
— Oumbärlig för alla som använda galoscher och sätta värde på att hålla skodonen snygga.
Pris kr.
2: 50.
Till landsorten mot efterkraf.
LUDV.
TRAUGOTT, Stockholm, Norra Bantorget 18.
Återförsäljare erhålla rabatt.
42 -
affärsvanor hon kände till; sjöng på stående fot för honom några takter ur Traviata och frå- gade, om han för 5,000 francs ville låta henne debutera på någon af de italienska scener, som han behärskade.
Efter något kompromissande bestämdes summan till det dubbla, just hvad Fulvia beräknat på förhand, de unga makarne skrapade ihop det sista de ägde för att kunna erlägga summan, och så ägde debuten rum på Teatro lirico i Milano.
Fulvias enda oro var recensenterna, ty hon hade icke en soldo kvar att betala dem med.
Men allt gick bra; inför publikens enhälliga och entusiastiska applådåskor hade det varit en löjlighet att komma med klan- der, det skulle i alla fall ha drunknat i bifalls- larmet.
Och där stod nu Fulvia vid sitt utsta- kade mål med hela famnen full af segerpalmer.
Och det bästa af allt: hon visste med sig, att hon den kvällen både sjungit och spelat så bra, att hon var fullt värd sin framgång.
Det, som gladde henne mest af allt hvad kritiken hade att säga om henne, var några rader i Cor- riere della Seras recension: " Hemligheten med denna lika lysande som.
oväntade triumf ligger kanske i, att den unga konstnärinnan är ett folkets barn; - det är underbart hvilken seg kraft som ännu gömmes hos de djupa lagren af vårt italienska folk; den väntar blott på ett gynn- samt tillfälle för att spira upp i rika skördar af ära för vårt land och den latinska rasen. "
Fulvia.
Skiss af Ernst Lundquist.
EN VÄRLDSBERÖMDA skönheten och operadivan Fulvia Rosani var född romar- inna, dotter till en lappskomakare i Trastevere.
En varietéagent " upptäckte " henne, då hon som femtonårig en kväll satt uppradad jämte den öfriga familjen utmed husväggen och med sin starka sopran sjöng en af de senaste slag- dängorna.
Affären gjordes upp kontant med hennes far, och då en månad gått, debuterade hon efter nödtorftig dressyr i Sala Margherita och gjorde stormande lycka, dock uteslutande på grund af sin skönhet.
Under loppet af själfva debutkvällen tändes hennes hittills oberörda hjärta af blixten.
Mel- lan sångerskan på estraden och den unge jour- nalisten Pietro Rosani, som infunnit sig i re- ferentärenden och hade sin plats midtför henne längst ner på parkett, etablerades från första ögonblicket en eroto-elektrisk ledning, och då hon efter föreställningens slut kom ut på via Due Macelli för att ta en droska och fara hem till Trastevere, inväntades hon i porten af Ro- sani, som presenterade sig och utan besinning lade sitt hjärta för hennes fötter.
Hon tog upp det med oförställd beredvillighet.
D De skulle gifta sig ögonblickligen, det var inte fråga om annat, ty Fulvia var en alldeles för klok flicka att inlåta sig på någon lös för- bindelse; hennes underbara svarta ögon tycktes glöda af lidelse, men det var en synvilla, ty hon var egentligen en ganska tempererad natur.
Hennes tillbedjare var emellertid så mycket eldigare, och det blef en nästan outhärdlig pina för honom att under den månad, som de måste vänta på bröllopet, sitta hvarje kväll på sin parkettstol och hålla vakt öfver henne — öfver- flödigt besvär för resten, ty Fulvia vaktade sig själf.
Hon hade redan från första stunden af sitt offentliga lif antagit en princip, som hon sedan konsekvent tillämpade under hela sin artistbana: att aldrig besvara ett ömt närmande eller ens låtsas märka det.
Hon gick fram genom en korseld af eröfrareblickar och ett regn af kärleksförklaringar utan att tyckas se eller höra eller känna; hon tog emot alla blom- buketter man sände henne, men de medföljande visitkorten ref hon sönder olästa.
Ty hon var verkligen kär i sin ståtlige blonde Pietro med de trohjärtade ögonen och det silkeslena spetsiga hakskägget.
Han, stackars gosse, hade blifvit af med sin referentplats i Tribuna, emedan han tillbragte sina kvällar i Sala Margherita, då han å äm- betets vägnar bort vara å annat håll.
Men det gjorde honom ingen sorg, han tog det tvärtom som en vink af ödet, ty han hade egentligen ingen håg för publicistlifvet, han ansåg sig mera skapad till författare och hade redan en komedi och en roman i görningen.
För resten hade han ett litet kapital, som nog skulle räcka för dem, tills han slagit igenom.
Samma dag som de blifvit vigda på Capito- lium, betalade Fulvia sin plikt för kontrakts- brott, och så reste de nygifta med nattåget till Paris.
Där stannade de i sex år.
Fulvia hade genast, bara på sitt utseende och ett litet röstprof, fått ett förstklassigt en- gagemang vid en varieté i Champs-Elysées, och där fortsatte Pietro sin vaktgöring.
Om da- garna såg han ej mycket till sin hustru, ty hon arbetade med en otrolig energi.
Icke på sin utbildning i chansonettgenren, ty här nöjde hon sig med att kväll efter kväll haspla upp de sju åtta italienska visor hon lärt sig i Rom; hon visste j u ändå, att man uteslutande kom för att se henne, icke för att höra henne.
Nej, hon Använd endast KOCKUMS STORE D L \ EN Fryxells byst, HÄFDAFORSKAREN Anders modellerad af Walter Runeberg, skall i dessa dagar a / täckas i Sanne i Värmland, hvarför vi här meddela en af fotografen A. Aurelms tagen fotografi af dä karaktäristiska konstverket.
Af en tillfällighet har denna hyllning dt den framstående historikerns minne kommit att nära sammanfalla med firandet af hans dotter, fröken Eva Fryxells 80-ärsdag, hvars älskvärda drag våra läsare åter- finna på vårt nummers första sida.
hade satt målet för sin ärelystnad mycket högre: hon ville bli operasångerska.
Fastän hon ej var riktigt säker på, att hon var tillräckligt musikalisk, men däremot hade alldeles klart för sig, att hon hade svårt för att sjunga rent och att hennes röst var oriktigt placerad och led af ett starkt vibrato, hade hon föresatt sig att ej återse romarne förrän som primadonna på Teatro Costanzis scen.
Röstmaterialet saknade hon icke, och med ett energiskt arbete skulle hon nog öfvervinna alla svårigheter.
Hon tog lektioner i språk, sång, pianospelning och plastik, allt för de bästa och dyraste lärare, .och frågade ej efter, om också hela hennes lön gick åt.
För sina kostymer gaf hon ej ut mycket; hon visste, att hon var bländande skön bara i en tylltrasa och med några blommor, och att hon som världs- skönhet redan nämndes i jämnbredd med Cléo de Mérode och Lina Cavalieri; fuennes bild hade i form af hundratusentals fotografier och brefkort spridts öfver hela jordklotet; det var ett vik- tigt element i hennes taktik för framtiden.
Då hon såg, att hennes lärare ej kunde bi- bringa henne mera, och kände sig säker på de tio operaroller hon öfvat in för dem, gällde det att välja teater för debuten.
Utom på sin lilla varietéscen hade hon aldrig uppträdt offentligt, och herrar operadirektörer och impressarier mot- togo henne med tviflande min, då hon kom och begärde att få profsjunga.
Många voro mycket nöjda med hennes prof, i synnerhet erkände de hennes dramatiska begåfning, men att så utan vidare släppa en varietésångerska upp på en stor, förnäm operascen, det var för vågadt.
För att ej spilla tiden med underhandlingar uppsökte Fulvia en italiensk impressario, hvars PANSAR-Emaljerade GJUTNA GRYTOR.
Giftfria.
Solida.
Pietro däremot var icke en folkets son, han hörde till den romerska högre medelklassen och hade i blodet en god del af dennas indolens.
Under Pariseråren hade han ej kommit långt med sitt författarskap, både romanen och kome- dien funnos ännu endast till i utkast.
Han hade tillbragt sin mesta tid med att älska sin sköna hustru och uppgå i hennes sträfvan.
Men nu, då Fulvias teaterlif började, satte han sig på hennes uppmaning småningom in i allt hvad en impressario behöfver känna till och gjorde bekantskap med män af facket för att genomskåda deras metoder och knep; genom umgänge med teaterfolk fyllde han i hvad som fattades honom i insikter.
Men ännu var tiden icke inne för honom att få i praktiken visa hvad han lärt.
Innan dess skulle Fulvia upplefva ett af sitt lifs största ögonblick: den vinterkväll på Teatro Costanzi, då hon lät romarne " gå under oket, " som hon uttryckte sig.
Det blef en lysande triumf.
Ful- via hade med flit ställt så till, att hennes första uppträdande i Rom slog ner som en meteor midt i en rad af segrar, som en berömd mi- lanesisk diva firade på Costanzi.
Hon hade räknat med rivaliteten mellan Italiens båda huf- vudstäder, den officiellt och den faktiskt le- dande, och hoppats, att den förras lokalpatrio- tism skulle fälla utslaget.
Och hon hade räk- nat rätt.
Rompubliken ville helt enkelt den kvällen glömma bort, att milanesiskan var en större konstnärinna, med frenetiska bifallsåskor hyllade den i Fulvia romarinnan, den Traste- verinska popolenan; hela den applåderande par- ketten vände sig en gång demonstratift mot den loge på första raden, där Fulvia placerat sin familj, lappskomakaren och alla hans dött- rar, endast lagom uppklädda för att ingen skulle kunna misstaga sig på, att de voro sångerskans fattiga släkt, och då Fulvia efter sista aktens otaliga inropningar slutligen trädde fram till sufflörluckan och höll ett litet muntert tacksam- hetstal till sina kära romare på den mest oför- falskade Trastevere-dialekt, då hotade jublet att spränga taket, och den berömda milanesiskan var så fördunklad och utplånad, som om hon aldrig funnits till.
Det var sista gången lappskomakarfamiljen haft användning för sina torftiga söndagskläder.
Dagen efter den stora segerkvällen lät Fulvia = KALMAR ANGKVARNS A.-B:S tillverkad på landets; modernaste stärkelse-: », _, __ / »!
-, &lt; fabrik, utmärker sig sarskildt for hvit- • rV / M^rvl / M-^ l: m a renhet och styrka.
betf Z i ?IS^TAT ?K ' F ' I QP Finnes hos hvarje välsorterad specerihand- E O B S.
I G u l d m e d a l j i L o n d o n 1S06.
= = = = = — 43 —
sina a n h ö r i g a flytta in i e n r i k t i g h e r r s k a p s v å - n i n g, n a t u r l i g t s v i s i s a m m a k v a r t e r, som s e t t d e m i d e r a s f ö r n e d r i n g, och a n s l o g.
å t d e m ett årligt u n d e r h å l l, som för dem till och med för- v e r k l i g a d e h v a r j e m e d e l k l a s s r o m a r e s älsklings- d r ö m: a t t k u n n a g ö r a sin C o r s o p r o m e n a d i å k a r e - d r o s k a n ä r och h u r ofta l u s t e n k o m på.
T e l e g r a f e n spred b l i x t s n a b b t till alla v ä r l d e n s h ö r n n y h e t e n om F u l v i a s s t o r a triumf, och u n d e r den n ä r m a s t e tiden r e g n a d e det e n g a g e m a n g s - a n b u d öfver h e n n e.
M e n F u l v i a s a d e nej till allt [och alla, och d a g e n efter afskedsföreställ- n i n g e n p å C o s t a n z i a n t r ä d d e hon sin s t o r a t u r n é till S y d a m e r i k a m e d P i e t r o som i m p r e s s a r i o.
E g e n t l i g e n v a r F u l v i a sin egen impressario och m a n n e n e n d a s t h e n n e s s e k r e t e r a r e, s o m s k ö t t e k o r r e s p o n d e n s e n och d e s p r i n g g ö r o m å l, som e n d a m ej g ä r n a k a n n e d l å t a sig till.
H o n ville själf afgöra och b e s t ä m m a a l l t; det h a d e j u varit d e t allra i n n e r s t a och e g e n t l i g a s t e m å l e t för allt h e n n e s a r b e t e u n d e r d e s s a å r: a t t b l i rik och b e r ö m d, för a t t s e d a n k u n n a tillfreds- ställa alla s i n a.
i n f a l l och ej behöfva böja sig för n å g o n a n n a n s vilja.
A t t v a r a fri från alla inre och y t t r e b a n d och k u n n a ö g o n b l i c k l i g e n tillåta sig allt h v a d s t u n d e n s impuls dref h e n n e till, d e t.
a n s å g.
h o n v a r a lifvets l y c k a, och den f ö r e s t ä l l n i n g e n h a d e sina r ö t t e r djupt in i barn- d o m s t i d e n, d å h o n i sin m ö r k a T r a s t e v e r e g r ä n d k n u t i t s i n a. '
s m å.
h ä n d e r af förbittring vid tan- ken p å a t t v a r a född till a t t e n d a s t g ö r a h v a d alla a n d r a ville.
Ä r e g i r i g var hon k n a p p a s t, ej heller p e n n i n g l y s t e n; b e r ö m m e l s e n s och rikedo- m e n s lockelse l å g för h e n n e u t e s l u t a n d e i den m a k t och den o i n s k r ä n k t a s j ä l f s t ä n d i g h e t de gifva.
D e t v a r därför hon aldrig ett ögonblick k ä n t sig frestad a t t bli sin m a n o t r o g e n och lyck- l i g g ö r a n å g o n af de t u s e n t a l s m ä n, som lågo för h e n n e s fötter och af h v i l k a d e allra flesta voro l å n g t m e r a begåfvade och l y s a n d e ä n h e n n e s obetydlige men beskedlige Pietro.
I d e s s a kär- leksförbindelser s å g hon först och främst s t ö t e - s t e n a r p å den v ä g hon u t s t a k a t för s i g: nerv- slitande, lidelsefulla uppträden, brytningar, k a n s k e till och m e d s a m v e t s k v a l, med e t t ord allt h v a d s o m g ö r e n s h j ä r n a t ö c k n i g o c h blicken o k l a r och h i n d r a r e n a t t g å h ä n s y n s - löst r a k t fram d i t ens egen vilja p e k a r.
(Forts.) Sven Hedins mottagande * F Ö R L I D E N S Ö N D A G återvände vår rykt- b a r e l a n d s m a n, d o k t o r S v e n H e d i n, efter sin t r e å r i g a b o r t o v a r o till h u f v u d s t a d e n, och s e d a n Adolf N o r d e n s k i ö l d s h e m k o m s t efter V e g a - färden h a r väl icke e t t s å l y s a n d e m o t t a g a n d e b e r e d t s e n s v e n s k m a n af h a n s h e m l a n d.
.
R e d a n t i d i g t p å l ö r d a g e n, d å s v e n s k t land kom i s i k t e, b e r e d d e s d o k t o r H e d i n e n första v ä l k o m s t h ä l s n i n g.
F u r u s u n d s t r å l a d e då af fack- lor och m a r s c h a l l e r och n ä r d o k t o r H e d i n land- s t e g, m ö t t e s h a n af de första s v e n s k a h u r r a - r o p e n från v ä n t a n d e s k a r o r.
P å söndagens m o r g o n s k e d d e infärden med å n g a r e n V e g a, som lade till vid S ö d r a B l a s i e h o l m s k a j e n.
D ä r m o t t o g s d o k t o r H e d i n af sina a n f ö r v a n t e r, af m e d l e m m a r af r e g e r i n g e n, S t o c k h o l m s s t u d e n t - k å r, m. fl.
h v a r p å färden s k e d d e genom t ä t a, entu- s i a s t i s k t h ä l s a n d e folkmassor u p p till s l o t t e t, d ä r d a g e n s hjälte m o t t o g s i a u d i e n s först af k o n u n g e n, s e d a n af ä n k e d r o t t n i n g e n.
P å af- tonen v a r en storslagen bankett anordnad å G r a n d H o t e l l till den h e m v ä n d a n d e forsknings- r e s a n d e n s ä r a, därvid f o s t e r l a n d e t s t a c k s a m h e t t o l k a d e s af k r o n p r i n s Gustaf Adolf.
Påföljande fredag höll d o k t o r H e d i n p å i n b j u d a n af säll- s k a p e t för A n t r o p o l o g i och geografi sitt första s t o r a f ö r e d r a g öfver d e n s e n a s t e forsknings- resan och dess s t o r s l a g n a r e s u l t a t.
Skönhet är makt.
a t t h o n skall finna det v i k t i g a r e för u n g d o m e n att veta hvem Gounod är än Pytagoras, ä t t v e t a M o z a r t s födelseår ä n Benjamin Dis- raelis.
G e n o m m u s i k b l a d e t s t e x t a f d e l n i n g, som u n d e r a n e k d o t i s k form ger en del u p p l y s n i n g a r om k ä n d a n a m n och h ä n d e l s e r i m u s i k h i s t o r i e n, vill h o n emellertid försöka fylla d e n n a l u c k a, så att, som h o n säger, flickorna inte stå allde- les b o r t k o m n a i e n salong, n ä r det t a l a s m u s i k.
— D e u n g a flickorna j a, s ä g e r fru S a n d e l s med e n b e k l a g a n d e suck, d e h a inte t i d m e d m u s i k n u för t i d e n.
A l l t a n n a t, s p o r t, s t u d i e r, socialt a r b e t e, m e n inte m u s i k.
Min t i d n i n g h e t e r visserligen D a m e r n a s m u s i k b l a d, m e n skulle d-en ha lefvat u t e s l u - t a n d e p å d e t i n t r e s s e, som d a m e r n a h a ä g n a t den, h a d e det allt g å t t dåligt.
D e t är d e u n g a h e r r a r n e, som i d e s s a d a g a r m e s t i d k a m u s i k e n som h e m t a l a n g, d e t h a r min e r f a r e n h e t u n d e r d e s s a å r lärt mig.
Vi se p å h v a r a n d r a, fru S a n d e l s med e t t s m ä r t s a m t u t t r y c k i sitt rörliga och eljes s å g l a d a a n s i k t e, j a g b e s t ö r t och n å g o t s k u l d m e d - veten.
Och vi s l u t a v å r t s a m t a l m e d a t t k o m m a öfverens om, a t t det ä r u n d e r l i g a tider vi lefva i.
H u r skall det s e u t tio å r härefter?
E.
— ER.
FRU ELLEN SANDELS.
Foto O. Ellqvist.
Våra bostonvalsers kom ' ponist » MED DAGENS nummer af Idun följa till alla • * ' * våra fasta prenumeranter de utlofvade tre bostonvalserna " Margareta, Maria och Ingeborg ", och ha vi med anledning häraf velat meddela den populära komponisten fru Ellen Sandels porträtt jämte några ord om hennes verksamhet som redak- tris af Damernas musikblad.
&lt;$ A R 1899 I N N E H Ö L L I d u n e n a f W i l m a L i n d h é författad u p p s a t s om Ellen S a n d e l s, en k v i n n - lig k o m p o n i s t.
Det ä r n u tio å r s e d a n, u n d e r d e s s a å r h a r fru S a n d e l s flyttat från G ö t e b o r g till S t o c k h o l m och, frän a t t v a r a h v a d h o n kallar " e n v a n l i g officersfru ", u t v e c k l a t sig till pro- fessional och blifvit: - edaktris för e n egen mu- siktidning, det kändt.
" Damernas musikblad ".
D e t t a s t a r t a d e s 1 9 0 2 och h a r på d e s s a år h u n - nit blifva helt p o p u l ä r t för sitt o m v ä x l a n d e och för olika s m a k r i k t n i n g a r afpassade i n n e h å l l.
Men så ä g n a r fru S a n d e l s också d e t t a sitt y n g s t a b a r n den ö m m a s t e v å r d, går h e l t och h å l l e t u p p i o m t a n k e n om d e t s a m m a.
H o n väljer m u s i k e n, k o m p o n e r a r den delvis, hon s k ö t e r e x p e d i t i o n e n och ä r med f r a m g å n g s i n egen a n n o n s u p p t a - g a r e.
M a n m å s t e få a k t n i n g och b e u n d r a n för d e n n a h e n n e s e n e r g i och glädjas å t den fram- g å n g h o n rönt, s a m t i d i g t m e d a t t m a n instäm- mer i h e n n e s h j ä r t e s u c k om än s t ö r r e s p r i d n i n g för sin p u b l i k a t i o n.
H v e m k a n förstå en s å d a n b r i n n a n d e å t r å b ä t t r e ä n e n kollega?
— Men när k o m p o n e r a r då fru S a n d e l s?
frå- gar j a g efter a t t h a gjort e t t öfverslag af den tid m a n k a n h a öfrig, d å m a n r e d i g e r a t och e x p e d i e r a t e n p e r i o d i s k skrift.
Ett sextiotal å t r y c k e t utgifna k o m p o s i t i o n e r, däraf flera s p r i d d a och s p e l a d e i D a n m a r k och T y s k l a n d, tala j u dock om att hon gör det.
— P å småstunder, p å lediga tiominuter eller halftimmar.
D e t ä r j u s t oron och arbe- tet, som g e det n ö d v ä n d i g a t r y c k e t för att m a n skall k u n n a s k a p a.
Vi t a l a litet om musiklifvet och fru S a n d e l s b e k l a g a r s i g öfver a t t u n g d o m e n, s ä r s k i l d t den k v i n n l i g a, h a r s å litet m u s i k l i t t e r ä r b i l d n i n g.
D e t ä r helt n a t u r l i g t u r fru S a n d e l s s y n p u n k t, Det förlösande ordet * C C E N E N: EN HUFVUDSTADSSALONG eller en dito i landsorten, gärna förlagd hvar som helst mellan Ystad och Haparanda, ty samma skådespel i oändlig enformighet upprepas allestädes i vårt långsträckta land.
Personerna: värden och värdinnan samt ett större eller mindre antal unga eller gamla väl förplägade mid- dags- eller supégäster.
Det har under måltiden förefallit som om hela säll- skapet varit absorberadt af en enda stor och tryckande tanke.
Förströdd har man inmundigat dyrbara viner och utsökta läckerheter utan att ägna dem någon nämnvärd uppmärksamhet.
Man har fört en tung och intresselös konversation med sina bordsgrannar.
Nu har man hunnit till kaffet och likörerna, men inte ens då blir stämningen lifligare.
Samtalet flyter trögt som på ett begrafningskalas, under det man mönstrar hvar- andra med nästan fientliga blickar.
Med synbar oro följer man värdens och värdinnans rörelser.
Förstulna, harmsna eller otåliga blickar på klockan förekomma allt som oftast.
Herrarna sno sina mustacher för att dölja gäspkrampen, och damerna gäspa i all ostördhet bakom solfjädrarna.
Under den spelade likgiltigheten råder en allmän feber af väntan.
Hvad kan vara me- ningen med denna församling af festklädda människor, som icke visa skymten af någon festglädje?
Jo, detta är sällskapslif i det tjugonde århundradet.
Man kommer tillsammans för att äta godt, och när det är öfver, lära sig ha tråkigt med bibehållen värdig- het.
Visst icke!
Nej, man gör sig inte ens mödan att dölja hur.
uttråkad man är.
Huru kommer sig detta?
Människorna äro då mindre bildade, mindre älskvärda, mindre spirituella nu än fordom?
Ty san- nerligen kom man icke förr i världen tillsammans för att ha roligt, och man hade det, med långt mindre re- surser och — efter en långt enklare menu.
Fordom var hjärnan som ett klart och gnistrande vin, och hjärtat, mjukt och känsligt för alla intryck, bar gärna fram ur sin fatabur allt hvad godt det hade att bjuda på till medmänniskors nöje och uppbyggelse.
Numera har hyperförfining gjort hjärnan uppmjukad, medan hjärtat förstenats, och resultatet blir detta exemplar af en homunculus som af intet i världen kan lifvas.
För- låt — jo, det finns en trollformel, ett ord, ett enda, som kan åstadkomma detta underverk!
Från mun till mun går det ordet som en löpeld, och med ens tändas slocknande blickar, stela ansikts- drag få lif, gäspkrampen förbytes i leenden och slappa For hvarje dam torde det var » af största intresse att taga kännedom om sättet för e n rationell hudvård.
Detta tillfälle gifves i d e värdefulla prak- tiska råd som erhållas uti vår stora bok afhandlande S k ö n h e t e n s h e m - lighet.
B o k e n erhålles gratis och franko.
Tillskrif oss i dag.
Parfymeri Louise, = S t o c k h o l m.
=====
gestalter springa upp som stålfjädrar med plötslig energi.
Nu formar sig kring detta ord en fråga, den enda brännande i världen, att döma af den lika plöts- liga spänningen i alla ansikten.
Och därpå följer en lika oförklarlig lust att räkna till fyra.
Sällskapet löser _ upp sig i små grupper, måhända för att i dessa trängre kretsar få mera vind i konversationen.
Långt därifrån!
Var denna förut tynande, så dör den nu alldeles bort.
En exotisk man, af en händelse införd i vårt lands sällskapslif, måste med nödvändighet tro att det hör till god ton att där iakttaga fullkomlig tystnad.
Den nästan spöklika stillheten i de stora rummen med sina grupper af lefvande människor, belysta af fläm- tande ljuslågor, brytes endast då och då af korta, en- toniga frågor, lika entonigt besvarade.
Däremellan ett smällande ljud och åter tystnad.
Timme efter timme kan den ensamme exotiske mannen med stigande häp- nad borta i sitt hörn iakttaga detta förunderliga skåde- spel.
Ingen stör honom, han är glömd, och förbjöd honom icke hans lands höflighetslagar att aflägsna sig, skulle han alldeles obemärkt kunna göra det.
Är detta de civiliserades gudstjänst?
Han är böjd för att tro det, då han ger akt på hur grånade män med ordenskraschaner och förtjusande, juvel- prydda unga kvinnor forskande blicka in i hvar- andras ögon och lägga sina pannor i djupa veck, under det de med allvarstung och begrun- dande min se ned i de mystiska blad med kab- balistiska tecken de hålla i händerna.
För honom, som icke är initierad, synes emellertid " guds- tjänsten " föga tilltalande i sin tysta enformighet och väl lång sen småtimmarna tagit vid.
Gång efter annan händer det kanske att någon reser sig KVINNLIGA KONSTNÄRSLAGETS STYRELSE.
FRÄN VÄNSTER TILL H Ö G E R: FRÖKNARNA METTY upp, gör en rond genom rummet och fäller ett tankspridt G U N T H E R, S E K R E T E R A R E, L O T T E N EKMAN, V.
O R D F Ö R A N D E, E L I N W Ä G N E R, O R D F Ö R A N D E, yttrande till den exotiske med blicken fortfarande spändt OCH MAJA SJÖSTRÖM.
riktad mot den grupp han lämnat.
Men — nu är visser- ligen den högtidliga akten slut, ty nu erlägges offret, s k o r n a, för a t t hvarje g å n g k u n n a b j u d a p å VAD ÄR KVINNLIGA KONSTNÄRS- tempelskatten eller hvad det nu kan vara — det är n å g o t slags p r o g r a m.
LAGET?
P u b l i k e n, s o m plötsligt s t å r omisskänneligt silfrets klang han hör.
Och nu med D ä r ä r o flere y r k e n r e p r e s e n t e r a d e inom k l u b - inför fullbordadt faktum och h ä r s e r föreningens ens skrapa alla stolar.
Man har gjort sin plikt, och b e n, och o m d e t o c k s å blir s å, a t t m e d l e m m a r m e d s t y r e l s e och dess e n a k l u b b r u m afbildade, m å s t e kan ändtligen gå hem i frid.
alldeles s a m m a y r k e s i n t r e s s e n g r u p p e r a sig till- g ö r a sig d e n n a fråga.
F ö r v å n i n g e n ä r u r s ä k t l i g Ni vet redan hvilket det förlösande ordet var!
Ni s a m m a n, a t t s k å d e s p e l e r s k o r n a t a l a t e a t e r, konst- t y K v i n n l i g a k o n s t n ä r s l a g e t är d e n allra y n g s t a vet också, att den som utan att blinka kan jakande närsstudiosi tala akademi, medan journalisterna af alla S t o c k h o l m s k v i n n o f ö r e n i n g a r.
besvara den enda brännande frågan i vårt sällskapslif, h e t t och h ö g l j u d t slåss för sina t i d n i n g a r, t r o K v i n n l i g a k o n s t n ä r s l a g e t ä r afsedt a t t bli — han är en utkorad, som hinner långt, vore han aldrig vi, a t t en b l a n d n i n g af de olika e l e m e n t e n till m a n m å s t e s ä g a afsedt, s å länge e n d a s t e t t så intelligensfri och hans vandel i öfrigt aldrig så tvif- g e m e n s a m t u t b y t e och trefnad k o m m e r a t t ä g a r e l a t i v t fåtal h u n n i t s l u t a till — en s a m m a n - velaktig.
Den åter, som har mod att besvara den ne- s l u t n i n g m e l l a n " k o n s t n ä r l i g t och l i t t e r ä r t ar- rum.
A l l a h a de j u dock till sist d e t gemen- kande, han har lika litet nöje och behållning af säll- s a m t a t t de förstå h v a r a n d r a, ifall n å g o n i l a g e t b e t a n d e k v i n n o r i S t o c k h o l m och l a n d s o r t e n ".
skapslifvet i våra moderna salonger som denne exo- en e n s t a k a g å n g i e t t förtroligt ögonblick skulle D e n s o m frågar efter m o t i v e t till b i l d a n d e tiske man.
r å k a se p å k a m r a t e r n a m e d en b l y g och hög- af d e n n a förening, d e n v e t i n g e n t i n g o m h v a d tidlig m i n o c h n ä m n a o r d e t konst.
Men den exotiske vet icke och förstår icke, och han d e t ä r, s o m alltid drifver a r b e t a r e i e t t y r k e a t t begär på hemvägen en förklaring af sin följeslagare.
D e t ä r från de y n g r e i l e d e t idén till för- s l u t a s i g s a m m a n: k ä n s l a n af a t t h a g e m e n s a m m a Denne ser på honom, som vore han från Eldslandet, e n i n g e n u t g å t t, och d e t är de y n g r e, d e, som i n t r e s s e n, m ö d o r och m å l, d e n t y d l i g a förnim- hvilket han ju också är.
Åh, ja visst, jag glömde ju ä n n u icke h a fått n å g o n v i d a r e platform a t t melse af u p p m u n t r a n d e t g e r a t t s t å r y g g m o t — det är sant.
Det förlösande ordet, som ni begär, stå p å, som t y c k a s m e s t i n t r e s s e r a sig för före- r y g g i k a m p e n, d e n v e d e r k v i c k e l s e m a n h a r af min vän, det lilla magiska ordet ä r: bridge!
Och den t a g e t.
S k u l l e d e t t a a f s k r ä c k a n å g o n m e d afse- u m g ä n g e t m e d s å d a n t folk, m e d h v i l k a m a n brännande frågan på allas läppar, som ni gör väl i e n d e p å föreningens h å l l n i n g, b e r j a g a t t få k a n tala facksaker en hel n a t t u t a n a t t n å g o t att besvara jakande, är denna: spelar ni bridge?
h ä n v i s a till dess s t a d g a r, af h v i l k a i n t r e s s e r a d e a n n a t t a r slut ä n r ö s t e n.
k u n n a få del genom a t t v ä n d a sig till Kvinn- Den exotiske mannen blinkar oförstående.
Alltså K o n s t n ä r s l a g e t h a r sin egen lokal, en ljus, konstnärslagets sekreterare, a d r e s s D rott- likväl en kult?
Åhnej, en lek, ett tidsfördrif, ett mode liga r y m l i g och hemtrefligt, om ä n m y c k e t e n k e l t 2 7, s o m äfven m o t t a g e r a n m ä l n i n g a r som urartat till en dårskap — en vana, som dödar allt möblerad sådan.
H v a d d e t t a b e t y d e r — där- till i n t r ä d e i förenin- sällskapslif, all återstod af mänsklig umgängesintelli- om h o p p a s j a g icke gen.
D e b ö r a l u g n a gens — ett fattigdomsbevis, utfärdadt för dem själfva k u n n a öfvertyga nå- äfven d e n m e s t kor- af the tipper ten i bästa fall under förevändning att på gon, s o m icke själf rekta.
detta sätt döda skvallret, utan hvilket man icke lär v a r i t u n g och n y och kunna ha roligt i dessa kretsar — en säkerhetsventil S l u t l i g e n b ö r näm- hemlös m e d sin lifs- således för försyndelser mot det åttonde budet — — uppgift i S t o c k h o l m nas, att landsortsbor, För öfrigt ett råd, min gode man, tjut med ulfvarna, som eljes ä r o kvali- eller är d e t.
D e t t a böj er för modets tyranni, men gör icke som jag, tala ficerade till i n t r ä d e i gäller flickan utan aldrig hufvudet af er!
föreningen, m o t b e - familj, d e t k a n också t y d l i g t r e d u c e r a d af- gälla flickan m e d för " JÄRNMASKEN ".
gift k u n n a bli med- mycket familj lemmar m e d r ä t t a t t bägge kunna känna b e g a g n a sig af klub- sig lika b o r t k o m n a.
bens lokal och b e v i s t a Samkväm anordnas dess s a m m a n k o m s t e r, hvarje t o r s d a g och att prenumerera på Idan för året, då de s t y r e l s e n litar till de då de tillfälligtvis • fl fl^ vistas i h u f v u d s t a d e n.
tre vackra bostonvalserna m. fl.
gratis- förmågor, s o m finnas H l m B K II Ännu är ej för sent bilagor erhållas på köpet!
LUZERN inom skildt @ klubben, sär- skådespeler- Förnäm KLUBBRUM I K V I N N L I G A LOKAL.
vistelseort under A.
BLOMBERG sommaren.
® G:D HOTEL.
NATIONAL - 45 - KONSTNARSLAGETS CAFOUR.
FOTO.
Härligaste läge v i d V i e r w a l d s t ä t t e r s j ö n.
Rum från 4 k r.
• 111. p r o s p e k t gratis.
Telegramadress: ' ' National ' '.
£&gt; \ i 3333;.
/ J J ^ f w I N " ^ k-^1K ZaS 3 J O] E .4 », ^ ^ — — 46 —
* j£&amp;&lt;m v er ig e i Vår beskickning.
T DESSA DAGAR har i Berlin öppnats * en mycket uppmärksammad internationell hemslöjdutställning; hvari äfven värt land är en af deltagarne.
Utställningens central- kommitté räknar bland sina ledamöter sven- ske ministerns i Berlin fru, grefvinnan Ella Taube, hvarför vi här som ett lämpligt apropå meddela en artikel om vår svenska beskickning i den tyska kejsarstaden.
Vi skola i ett följande nummer återkomma till själfva utställningen.
— / detta samman- hang kan det också ha sitt intresse att nämna, att ett stort antal gator i Berlin bära nordiska eller svenska namn, och äter- gifvas här några af desamma tillika med en orienterande beskrifning.
f$ ÄR I FREDLIGA T J Ä L L eller icke allt för stora våningar i hyresbaracker det talas om diplomatiens svåra konst, om hemliga noter och den diplomatiska sekre- tessens allvarstyngda djup, ser man väl närmast framför sig en Danilos vaxbleka ansikte, eller i bästa fall skym- tar man dunkelt statsstreck af den Bismarckska politikens art, såsom Emserdepeschen, eller mäktigt regerande i det tysta, såsom då excellens von Holstein ända till 1906 i tysthet dirigerade Tysklands utrikespolitik.
Men fullt så romantisk är väl ändå den diplomatiska tjänsten icke längre.
Än i dag förknippar man väl med begreppet diplo- mati allt för ofta läran om de små medlen och de små knepen, medan samtidens nya uppgifter däremot allt mera tendera till att endast kunna angripas från ekonomisk eller juridisk sida.
Därför döljer sig väl i regeln bakom diplomatens yrkesmässigt diskreta mask oftare ett stycke af en nationalekonom och af en jurist, och i synnerhet för de små sta- som slippa spela med i den stora europeiska konserten mer än undantagsvis, ha väl ambassadörerna i främmande länder mer juridiska uppgifter, mer statistiska sysselsättningar förutom de öfliga representativa, än som så alldeles står i samklang med yrkets urgamla mask.
I mer demo- kratiska länder än våra synes ofta den diplomatiska konsten i äldre mening ha flyttat öfver till företagsamma tidningsredaktioner, och för ambassaderna återstår esomoftast endast att i väl vårdadt språk och i knappaste form stå redaktionerna - till tjänst med den till hvarje journalistiskt statsstreck hörande dementin.
För de svenska beskickningarna i utlandet hör den diploma- tiska tjänsten gifvetvis till det modernare slaget och särskildt är detta naturligtvis fallet i en stad sådan som Berlin.
Sveriges förbindelse med Tyskland växer ju med hvarje år i styrka och särskildt i dessa tider.
Då inom kort den svensk-tyska handelstrak- taten skall ersättas af en ny, ligger det på legationens axlar en högst betydande börda: allt det statistiska och juridiska arbete, — 47 —
^ g] som hör till f ö r b e r e d e l s e r n a för d e s s a så y t t e r s t viktiga underhandlingar.
I grefve A r v i d T a u b e, v å r t s ä n d e b u d i Ber- lin, äger S v e r i g e o c k s å förvisso en d i p l o m a t af fullt m o d e r n t y p, som g e n o m sin t u n g t v ä g a n d e i n s a t s vid de s e n a s t e u n d e r h a n d l i n g a r n a 1 9 0 6, s ä r s k i l d t d ä r i g e n o m a t t det k o m på h a n s lott att.
i e n s k i l d a u n d e r h a n d l i n g a r med grefve P o s a d o w s k i å s t a d k o m m a e n i g h e t i de m e s t svår- lösta p u n k t e r n a, i h v i l k a de s t o r a k o m m i t t é e r n a icke k u n d e e n a s, gjort sitt f ä d e r n e s l a n d v e r k - ligt b e t y d a n d e t j ä n s t e r.
De s t o r a r e p r e s e n t a - tiva p l i k t e r, som tillkomma h o n o m s å s o m Sve- riges h ö g s t e r e p r e s e n t a n t, fullgör h a n m e d en a l d r i g s v i k a n d e förbindlighet och m e d god hjälp af sin c h a r m a n t a grefvinna, född T a u b e, som i Berlins h ö g s t a societet å t n j u t e r m y c k e t s t o r a s y m p a t i e r och b e u n d r a n.
L e g a t i o n e n är som b e k a n t b e l ä g e n Bellevue- s t r a s s e 7, den ä n n u för n å g r a få år s e d a n m y c k e t n o b l a och a r i s t o k r a t i s k a lilla g a t a, som från P o t s d a m e r p l a t z l e d e r upp till Siegesallées s ö d r a ä n d p u n k t.
P å allra sista tiden h a r emeller- tid B e l l e v u e s t r a s s e, tack v a r e sitt ojämförligt c e n t r a l a l ä g e, allt mer börjat a n t a g a k a r a k t ä r e n af affärsgata.
Så h a r t. ex. den b e k a n t a vin- r e s t a u r a n t e n Rheingold och för helt k o r t tid s e d a n det s t o r a hotellet E s p l a n a d e förlagts hit.
B r i s t på u t r y m m e och behofvet af ett eget hus för l e g a t i o n e n h a nu l e d t d ä r h ä n, a t t en k u n g - lig proposition väl inom icke allt för aflägsen framtid k o m m e r a t t framläggas för d e n s v e n s k a r i k s d a g e n r ö r a n d e inköp af ett eget s v e n s k t l e g a t i o n s h u s i Berlin.
I det n u v a r a n d e m i n i s t e r h o t e l l e t ligger lega- t i o n e n s kansli tre t r a p p o r u p p, dit s å v ä l i Ber- lin som i T y s k l a n d b o s a t t a s v e n s k a r och öfriga l a n d s m ä n med v i s s h e t e n om a t t alltid blifva ä l s k v ä r d t m o t t a g n a och s n a b b t och tillförlitligt få de råd och den hjälp, som de ö n s k a, k u n n a v ä n d a sig.
I grefve T a u b e s hem h ä r s k a r en fin och g e d i g e n s m a k, som finner u t t r y c k såväl i de c h a r m a n t a s a l o n g e r n a som i de med v a r m och intim s m a k i n r e d d a r u m m e n, af h v i l k a vi äro i tillfälle a t t å t e r g e n å g r a interiörer.
F ö r tillfället finnas inom l e g a t i o n e n ett p a r p l a t s e r o b e s a t t a, n ä m l i g e n efter förre legations- s e k r e t e r a r e n, n u m e r a k a b i n e t t s s e k r e t e r a r e n i ut- r i k e s d e p a r t e m e n t e t, friherre F r.
Ramel^ som med friherrinna till allmän s a k n a d inom k o l o n i e n för k o r t tid s e d a n l ä m n a d e Berlin.
Det kan väl u t a n öfverdrift s ä g a s, a t t få d i p l o m a t e r gjort sig så a l l m ä n t o m t y c k t a och med så m y c k e n u p p r i k t i g s a k n a d s e t t s l ä m n a en post som friherre Ramel, h v i l k e n förutom sin diplo- m a t i s k a tjänst h u n n i t ä g n a ett s t o r t och verk- s a m t i n t r e s s e åt kolonien och dess olika rörel- ser.
I d a g a r n a h a r ä n n u en förflyttning ä g t rum, i d e t k o n s u l a t r å d e t Adolf B e r e n c r e u t z k a l l a t s till e n a h a n d a b e f a t t n i n g i P a r i s.
Kam- m a r h e r r e B e r e n c r e u t z ' i n t r e s s e h a r u n d e r den tid af t v å år h a n v i s t a t s i Berlin hufvudsak- ligast ä g n a t s åt a r b e t e för den " s v e n s k a sam- l i n g e n ", åt F ö r e l ä s n i n g s f ö r e n i n g e n och å t bil- d a n d e af öfriga s v e n s k a s a m m a n s l u t n i n g a r i T y s k l a n d, en r ö r e l s e, som efter år 1 9 0 5 k a n s k e på flera håll n å g o t öfverdrifvits u t o m l a n d s och för hvilken en g a n s k a s t a r k r e a k t i o n kan^iakttagas.
L e g a t i o n e n s militära a n g e l ä g e n h e t e r s k ö t a s af k a p t e n e n G.
R.
S c h e n f e l d t, och för öfrigt a n s t ä l l d a vid l e g a t i o n e n äro friherre F.
v. E s s e n och a t t a c h é n E i n a r Modig.
GERDA Berlin i j a n u a r i MARCUS.
1909.
DERLINS ADRESSKALENDER upptog i början af år * r * 1908 ej mindre än 41 gator och platser m. m. med skandinaviska namn.
Af dessa bära ungefär hälften, d. v. s. 2 1, svenska namn.
De flesta af dessa gator och platser äro att finna i " Berlin N. "
(norr) — där staden börjar smälta ihop med förstaden Pankow.
Här Il .. i. U » l« .. L l,„i,„4.1,„i » „„„., Salubrin, träffar man i flera kvarter blandade om hvarandra gator med de mest skilda beteckningar från samtliga olika nordiska riken: Sverige, Danmark, Finland och Norge, — däremellan ett och annat namn från Tysklands nord- ligaste landsdelar.
För den patriotiskt sinnade skandinaven förefaller denna broderliga sammanblandning nästan allt för vän- skaplig.
Så genomskär t. ex. den ståtligt anlagda Christianiagatan helt.
fredligt både Oskarsplatsen och Stockholmsgatan, - för att genom danska Bornholmga- tan utmynna i svenska Wisbygatan, med fortsättning därifrån genom Gustaf-Adolfgatan till förstaden Weis- sensee.
Ett imponerande gatuparti med påtänkta bu- levard-planteringar i midten och i likhet med Wisby- gatan hållande en bredd af cirka 60 meter.
Däremel- lan och omkring ligga i brokig geografisk oordning: Köpenhamngatan, Nordenskiöldgatan, Aalesundgatan, Finlandgatan, Malmögatan, Nan sengatan, Korsörgatan, och en hel del andra tagna " von Schweden ".
Ty hela stadsde- l e n kallas helt enkelt " Schweden-Viertel ", och gör man sig synbarligen, ej några tankar öfver, att äfven Köpen- hamngatan och Christianiagatan m. fl.
förefinnas i dessa " svenska kvarter ".
Några af de nordiska gatorna äro först nyligen anlagda och därför obetydligt bebyggda, men de flesta hafva redan utvecklat sig till — efter våra förhållanden — mycket ståtliga gator med vackra, tidsenliga hus, såväl i sitt yttre som äfven med hän- syn _ till modern och komfortabel inredning.
Domine- rande äro som öfverallt i Berlin bekväma balkonger och loggior: berlinarnas " trädgårdar " under den varma årstiden.
Befolkningen däruppe i Berlin N. är tillsvi- dare ej noblessen.
— Att döma efter barnen på gatorna tyckes den i hufvudsak bestå af medelklassen och det bättre arbetareståndet.
Hyrorna äro i genomsnitt kan- ske något billigare än t. ex. i Göteborg.
Adresskalendern innehåller upplysningar angå- ende en del gator och platser, såsom t. ex. vid Oskar- platz: O. II.
Konung af Sv.
född 21 jan.
1829 — Sedan 18 sept.
1872.
Efterföljare af sin bror Karl XV.
Torellstrasse: Otto Martin Torell, svensk naturfor- skare och nordpolsfarare, upptäckare af Kalkbergen i Rudersdorf (vid Berlin) född 5 juni 1828, f 11 sept.
1900.
HUGO SCHARFENBERG.
IVAR AROSENIUS.
SJÄLFPORTRÄTT.
af hennes kraftiga insats i rörelsen för konstens popu- larisering genom offentliga platsers och byggnaders prydande med konstverk, och först och sist det ljusa minnet af henne som människa, en personlighet, hos hvilken hjärta och intelligens harmoniskt balanserade hvarandra.
* De unga, som visa en på sidan om de vanliga vä- garna gående talang, få sällan lefva länge.
Herrman Norrman skördades i sina bästa år, just då hans konst började tala sitt färdiga språk; karikatyristen Oscar Andersson hade ännu rika utvecklingsmöjligheter, då döden slog sin klo i honom, och nu senast har den bisarre och originelle Ivar Arosenius ryckts bort från pensel och ritstift, knappt trettio år gammal.
På den utställning han föregående år anordnade å Valand i Göteborg fingo publik och kritik fullt klart för sig, att han var en märklig begåfning, originell, djärf, utmanande.
Det är något af Bellmans orgiastiska yra i hans idévärld, som svänger mellan de två polerna: vinet och kärleken.
Tillika är han en stor ironiker och cyniker.
Som karikatyrist kan man studera honom å den karikatyrutställning Söndags-Nisse sedan några dagar har öppnat i Claes Hultbergs konsthandel.
Bredvid Engström, Oscar Andersson, Schwab m. fl.
intar Aro- senius en alldeles särskild plats genom sin faunartade lustighet och sitt säregna ämnesval.
Men karikatyrteckningen intar endast en sekundär ställning i hans produktion.
Ty först och främst var han målare, en konstnär, som i heta färgsymfonier sökte uttryck för ett djupt och egenartadt själslif, hvars mognad döden afbröt.
EVA BONNIER.
A. BLOMBERG FOTO.
Två punkter.
7 VÅ för F ö r s l a g till k a n d i d a t e r för n ä s t a PUNKTER har döden i dessa dagar satt två rika, men i förtid tragiskt brutna konst- närsöden.
1906 meddelades i Idun en bildserie från S OMMAREN fröken Eva Bonniers vackra sommarhem på Dalarö.
Den idylliska stugan på klippkrönet med de stora, luftiga rummen, där ägarinnans personlighet präglade den hemtrefliga och artistiska inredningen, tycktes säga: här bor en människa, som vill det goda och sköna, här flammar en själ, hvilken skyr tung och kvalmig luft och plågas af att känna hur trånga grän- serna äro för all mänsklig sträfvan, och som därför sökt sig ut mot hafvet för att ha någorlunda fri rymd för blicken.
Men när nästa sommar springer i blom, finnes hemmets ägarinna ej längre till, utan slumrar under judekyrkogårdens mull bortom Solna.
Minnet af Eva Bonnier återstår likväl, minnet af hennes konstnär- skap, som sökte sig uttryck i en visserligen föga nu- merärstark, men dock själfständig produktion, minnet om det användes enligt beskrifning Iduns kvinnostipendium.
år.
V I D I D U N S k v i n n l i g a a k a d e m i s s e n a s t e års- s a m m a n k o m s t beslöts att genom I d u n r i k t a en v ä d j a n till a l l m ä n h e t e n a t t h ä d a n - efter b i t r ä d a a k a d e m i e n vid f ö r e s l å e n d e t af pristagare.
Vi u p p m a n a därför v å r a l ä s a r e a t t b e n ä g e t i n k o m m a med m o t i v e r a d e förslag till p r i s t a g a r e för n ä s t a år, f r a m h å l l a n d e någon s v e n s k k v i n n a som k a n a n s e s b e r ä t t i g a d till årssti- p e n d i e t, 1,000 k r o n o r, " för b e l ö n a n d e eller främ- j a n d e af n å g o n förtjänstfull k v i n n l i g g ä r n i n g. "
F ö r s l a g e n, som t o r d e a d r e s s e r a s till a k a d e - miens s e k r e t e r a r e, m e d.
dr.
Karolina Widerslröm, Gamla Kungsholmsbrogatan 19 Stockholm, böra i n s ä n d a s j u förr dess hellre och s e n a s t före u t g å n g e n af o k t o b e r m å n a d.
!
IDUNS MODELLKATALOQ: ä Hosta, hals- och DPostKatarPBp™. '
fördelaktigast ™ » ^°¥^? .. s^8itog.
?«i ' .i^dmng;: och bäst är att för inandningen öfvergå vid bristande vård och användande af använda Salnbrininandningsapparat.
overksamma medel, icke sällan till svårare kro- Salubrin tillhandahålles i Parfym-, Speceri- och niska sjukdomar.
Ett godt behandlingsmedel till Färgaffärer.
Partilager hos Geijer &amp; C:o, Stock- förekommande häraf, är Pil.
D:r P. Håkanssons holm.
— 48 — ^^^^^^^^ Oumbärlig för alla sömmerskor och för alla hem.
Pyra rikhaltiga säsonghäften årligen.
Koloreradt oms ' ag.
Prenumerationspris 2.20 for helt år — 60 öre pr häfte.
.
Ingenjören.
EN AKTADE författarinnan, hvars penna ej på D länge varit synlig i våra spalter, visar i efter- följande stramt hållna skiss, att hon alltjämt besit- ter samma goda framställningsförmåga, som förr g-i karaktäriserade hvad hon skref H AN VAR trött och hungrig, ty han hade med ifver deltagit i lastningen af dynamit på ett fartyg, som låg vid vågbrytaren, och han hade just slagit sig ner vid sitt frukostbord, då dörren öppnades och en arbetare störtade in blek och anfådd.
" Kom, kom, " ropade han, " det är eld i fabri- ken. "
Ingenjörn kastade ifrån sig smörgåsen och störtade ut.
; Som han kom springande utför backen, möter han en ung man barhufvad och slängande med armarna i högsta förtviflan.
" Det är jag som gjort det, " skrek han.
" Adjö, farbror, nu dränker jag mig. "
" Håll fast honom, " ropade ingenjörn med tordönsröst till ett par karlar nere vid stran- den, " och våga er inte att släppa honom, förr än jag kommer. "
Och så sprang han vidare, och arbetaren följde honom.
Vid fabrikens stora port stannade han.
" Hvar brinner det? "
" I väggen och i taket vid aflastningsrummet.
Vi ha nio lådor dynamit kvar där.
Och locken äro inte påskrufvade. "
" Hvarför syns ingen till här? "
" Ingen vet det.
Jag sprang genast till in- genjörn.
Ska ' vi dra fram sprutorna?
Hvad skall jag göra? "
— " Tig först, " röt ingenjören.
" Sprutor!
Liksom vi har tid med det, " han öppnade dörren, medan han talade.
En svag brandlukt slog emot dem.
Tre karlar, som ingenting tycktes ha märkt, arbetade i första salen.
" Där, " hviskade arbetaren och pekade på en dörr.
Då vände sig ingenjören till de tre karlarne.
" Det brinner därinne, " sade han brådskande.
" Här arbeta nära ett hundra människor.
Om vi inte kunna få ut de nio lådorna, springa alla i luften.
Få de veta det, blir det panik och trängsel — och under tiden brakar det löst. "
Karlarne tycktes vilja störta ut.
" Den förste som springer skjuter jag, " skrek ingenjören, i det han drog fram sin revolver.
" Ni stannar — edra rackare — " och en som redan var vid dörren lyfte han i kragen och kastade tillbaka.
" Du, " sade han till karlen, som underrättat honom, " du vaktar dörren, öppnar när vi kom- mer och smäller igen, när vi gått.
Intet drag.
Ni andra få hjälpa mig, har jag inte hustru och barn som ni?
sätter jag inte mitt lif på spel som ni?
kom nu, kamrater. "
Dörren öpp- nades och genom draget flammade elden, som i små slickande lågor krupit utefter vägen, plötsligt till.
" Du Lundqvist och jag den närmaste lådan, ni två den därnäst. "
Inga flera ord växlades.
Fem gånger ut och in.
Tyst och fort buros lådorna ut och ställ- des på stenkajen.
" Nu, " skrek ingenjören, " fort till sprutor och telefon.
Lundqvist säger till folket däruppe att genast komma ner.
Men stilla och i god ordning.
Om de inte gå ordentligt, så skjuter jag midt i trängseln.
Säg dem det.
Värsta faran är öfver. "
Folket hann ut innan den PER PERSSON.
En hemmets uppfinnare.
D EN FÖRSTA stickmaskinen lär ha upp- funnits år 1589 af en engelsman, William Lee, som medömkan med sin älskade och hennes mödor vid strumpstickning sporrade till att uttänka en maskin, som skulle lätta hennes arbete.
De sinnrika väf- och stickmaskiner, som upp- funnits och förts ut i marknaden af den be- kante nu helt nyligen i sitt hem i Lund aflidne konstruktören Per Persson, lära ha tillkommit af ungefär liknande anledning — då det var för att hjälpa sin hustru, som handlade med stick- maskiner, herr Persson först började syssla med förbättringar och fullkomningar af maskinen.
Och lätta hemarbetets tunga kan helt visst en sådan kombinerad väf- och stickmaskin, om man förstår att rätt begagna den.
Där är snart icke den sak från spetsar till grofva yllestrum- por, från underkläder till ytterkläder man icke kan tillverka på maskinen.
Den är därtill så lättskött, att barn kunna lära sig att på den tillverka åtminstone enklare persedlar.
Per Perssons lifsdröm, den han aldrig hann se för- verkligad, var också att få undervisning på hans maskin införd i skolorna.
Försök med en så- dan undervisning ha anställts och slagit mycket väl ut.
Efter en kortare tids undervisning af hans dotter lärde sig barnen att sköta maskinen.
Maskinen har varit exponerad på ett stort antal utställningar och flere gånger erhållit guld- medalj.
De på densamma tillverkade olika föremå- len ha också blifvit prisbelönade.
I motsats till hvad i allmänhet plägar vara fallet, ha familjens alla medlemmar, speciellt de kvinnliga, så helt gått upp i husfaderns lifs- verk, att det är all ut- sikt för att detta skall kunna fullföljas äfven sedan den, som begynte detsamma, gått bort.
stora knallen och de sma efterknallarne hördes, ett brak väldigt nog att sätta hela trakten i förskräckelse.
Inom några minuter var släckningsarbetet i full gång och inom en halftimme var elden släckt.
Då erinrade sig ingenjören brorsonen.
" Gif mig en repstump, " sade han åt en af manskapet.
Sådan lydnad hade ingenjören lyckats in- skärpa hos sitt folk, att när han kom ner till stranden, stodo de båda karlarne ännu och vaktade på den unge mannen.
" Hur gick det till? "
sade ingenjören barskt.
" Jag skulle bara bränna upp ett bref, som gjorde mig så förtviflad, " stammade den unge, " jag visste inte hvad jag gjorde — • det fanns visst något — som tände jag tänkte " Stora hopar af arbetare samlade sig omkring dem.
" Här tänker man först och främst på att lyda fabrikens lagar, " sade ingenjören mörkt.
" Inser du nu, hvilket brott du begått? "
" Ja, " sade ynglingen sakta.
" Erkänner du att du förtjänar straff? "
" Jag tänkte kasta — — " " Det är inte fråga om hvad du tänkte, Er- känner du att du förtjänar straff? "
" J a, " sade ynglingen åter.
" Och ett straff, som du inte glömmer, Tag då af dig rock och väst och vik ner din skjorta. "
" Farbror! "
sade ynglingen.
" Det är van- heder. "
" Nej, det är icke vanheder utan heder, att ta sitt straff, när man erkänner att det är rätt- vist, " sade ingenjören.
Men han var mycket blek, när ' han slog en knut på repet.
Den unge mannen lydde tyst.
" Lägg dig på marken, och tacka Gud och mig att du har lifvet i behåll, " och därpå bör- jades bestraffningen, han slog tjugu slag.
" Res dig nu upp, " sade han.
" Har farbror nu förlåtit mig?
Djupare kunde jag icke sota för — för — " " Det är inte mig du skall be om förlåtelse, det är alla dessa män och kvinnor, hvilkas lif du satte på spel genom din olydnad och ditt slarf.
Du visste att ingen tändsticka får finnas inom fabriken. "
Och vändande sig till arbe- tarna sade han: " Vill ni förlåta honom och tillåta honom att stanna vid fabriken? "
Folket mumlade sitt ja, och en gammal man sade att man hädanefter nog kunde lita mera på honom än på någon annan.
" Kom nu fram ni fyra, som stodo mig bi i farans svåraste stund, " sade ingenjören, " kom fram hit till mig Lundqvist, Person, Anderson och Vidén.
Tack ska ni ha! "
Så vände han sig till folket.
" Här, mina vänner, " sade han, " ser ni fyra hjältar.
Det är de som för- tjäna allas ert tack, ty de ha räddat er.
Vill ni för dem höja ett äkta, ärligt hurra.
Länge lefve våra svenska hjältar! "
Men allt folket ro- pade med hög röst: " Länge lefve ingen- jören, hurra, hurra, hurra! "
AMANDA F R Ö K E N A. KERFSTEDT.
PERSSON.
Hvarje husmoder B a r i PrlMKrb l g a r d T e l r o U60kt b e n Hvarje sömmerska likaså.
bör prenumerera på &lt;=?
m * ' ^ ' u ^,; ^ Zt! '
&amp; ^ 12 häften årligen.
S ALONGERNAS förnäma- höns i empir, rokoko eller direktoar bli trött- samma i längden, icke minst på scenen, och en fransk grefve eller baron med 60,000 francs i räntor, ett stall kapplöpningshästar och ärr efter fyra eller fem dueller är nu- mera ' bra litet gif- vande som typ i ett teaterstycke.
Förr gingo de där herrarne omkring och voro ej oäfvet spiri- tuella, ty de både läste, tänkte och ut- nyttjade lifvets resur- ser på ett om för- stånd och känsla vittnande sätt.
Den nutida salongskome- diens ädlingar äro me- kaniska dockor, som snurra mellan börsen och kokött- hotellen när de inte dö en lum- pen död för ett revolverskott i någon af Monte Carlos trädgårdar.
Det är därför behöfligt att vi då och då få utbyta denna kval- miga franska teaterkonfekt mot en dramatik af så svenskt kynne som exempelvis Geijerstams bonde- komedi " Per Olsson och hans käring ", hvilken nu står på Dramatiska teaterns program.
Stycket är ju välkändt från Vasateatern, där det på sin tid spelades med fröken Rustan i den infernaliska bondhustruns roll.
Det har ingenting förlorat af sin frisk- het och färg sedan dess, hvilket vittnar om med hvilken litte- rär duktighet kome- dien är skrifven och hur verklighetsintim skildringen är.
Dramatiska tea- terns artister ha sällan tillfälle att framställa genuina svenska bön- der, men det oaktadt spelas " Per Olsson och hans käring " i stort sedt bra.
Man kan svårligen undgå intrycket att Per Ols- son och Jöns i Nöb- belöf, representerade af hrr R i e g o och E n v a l l, äro födda på landet och döpta i träkyrka, och hrr rovallius, Laven och L a m b e r t dra skickligt försorg om att bondnaturen kom- mer fram hos Fattig- Johan, Anders Väst- göte och pojken Erker.
Den sistnämnde har dessutom lagt sig till med en mask, som borde få första pris på en skråpukutställ- ning.
Mästerliga i sina uppgifter äro hr de W a h l och fröken B o r g s t r ö m, och frö- ken Å h l a n d e r har som den elaka bond- kvinnan karaktäris- tiska moment, men lyckas icke riktigt öfvertyga om det ras- äkta hos mor Katrina.
Uppsättningen bjuder på ett par förträffliga skärgårdsvyer.
Palle Rosenkrantz ' skådespel " Den röda hanen ", dramatiseradt efter romanen med samma namn, faller också inom folkpjäsens ram.
Den rätt effektfullt byggda hand- lingen, som rör sig om upptäck- ten af en mordbrännare, ger till- fälle till en intressant typskild- ring och spelas utmärkt af några af Svenska teaterns artister.
Hr Backströms pyroman är ett psykologiskt mästerstycke och hr S V e n n b e r g s assessor en ny min- nes värd typ i denne skå- despelares glänsande fi- gurgalleri.
— Detektivpjä- sen " Fröken Sherlock Holmes " på Öster- malmsteatern tillhör genrens svagare pro- dukter — oaktadt den är från Wien och detektiven en kvinna.
Från Göteborg meddela vi.
ett par gruppbilder ur de med stor framgång gifna nyårsrevyerna därstädes, och från Paris ha vi erhållit en här återgifven scenbild ur Gustaf Collijns drama " Tyst- nadens torn ", som, föregånget af det mest hänsynslösa reklammaken ', upp- förts på Theatre des Arts i den ' franska hufvudstaden, och att döma af de ledande.
j &gt; • '.
' - " P e r O l s s o n och h a n s k ä r i n g " p å D r a m a t i s k a t e a t e r n.
Olof och Lisa (hr de W a h l och frkn B o r g s t r ö m).
P e r O l s s o n och K a t r i n a (hr Riego och frkn Jjeger foto.
— Scen u r G u s t a f Collijns d r a m a " T y s t n a d e n s t o r n " p å T h e a t r e des A r t s i P a r i s.
Bert, P a r i s, foto.
• Uppgif lifvidd (under armarne), midjevidd och kjollängd erhåller NI till Eder figur; fullt tillförlitliga, m o d e r n a o. e l e g a n t a j Pappersmönster, Erhållas omgående till nedanstående pris inom Sverige: BInsIif 40 dre, Kjolmönster utan släp 50 dre, Prinsessklfidning 75 dre, Reform- dräkt 76 dre, BarndräktmSnster 50 dre, Kfagmönster (FeUerin) 50 dre, K a p p m ö n s t e r 60 dre, N a t i o n a l d r ä k t m ö n s t e r 1 kr.
Mönster kunna äfven beställas efter andra än våra modeller.
Beställning skall då åtfdljas af den modell som dnskas.
Priset är då dubbelt mot det vanliga.
Åhlander).
Ateljé Expedieras portofritt inom Sverige om rekvisition åtföljd af likvid insändes till Mästersömuelsgatan 43, Stockholm Iduns Mönsterafd.
års h v i l a å n y o k o m m i t u p p p å o p e r a s c e n e n.
M u s i k a l i s k t i n t r e s s a n t och m e d en p o e t i s k t in- t a g a n d e h a n d l i g b o r d e den k u n n a h å l l a sig p å r e p e r t o a r e n en tid framåt, allra h e l s t som den framföres af s å d a n a a r t i s t e r som fröken H e s s e och fru C l a u s s e n i h u f v u d r o l l e r n a, af h v i l k a s ä r s k i l d t den f ö r s t n ä m n d a b å d e v o k a l t och d r a m a - t i s k t är en y p p e r l i g G r e t a.
H r S t i e b e l s p e p - parkakshäxa r e p r e s e n t e r a r en djärft burlesk k o m i k, som sällan u t v e c k l a s på o p e r a s c e n c n och därför v e r k a r d u b b e l t u p p f r i s k a n d e.
Baletten " D o c k f é e n ", som för l ä n g e s e d a n i n t r o d u c e r a d e s för s t o c k h o l m a r n e p å V a s a t e a t e r n, gör nu i n y g l ä n s a n d e u p p s ä t t n i n g god effekt p å operan.
D a n s e n k u n d e dock till fördel för det hela v a r a m e r a k a r a t ä r i s t i s k och o m v ä x l a n d e, m e n det som b j u d e s, s k ä n k e r i alla h ä n d e l s e r stor ö g o n f ä g n a d.
.
F r ö k n a r n a S t r a n d i n och H o l m s a m t fru T r o p p m. fl.
k o n k u r r e r a med h v a r a n d r a i fråga om g r a c e och koreografisk s k i c k l i g h e t.
A u l i n s k a k v a r t e t t e n s tredje kammarmusiksoaré hade fyllt K. F. U.
K:s sal till sista plats, hvilket ovan- man har blifvit sliten.
Till sist är att nämna en vacker orgelkonsert i Oscars kyrka af direktör Patrik Vretbladmed biträde af fru D a v i d a A f z e l i u s - B o h l i n och fru K a r i n B o d m a n - V r e t b l a d — direktör W. spelade bland annat ett af honom själf kompo- neradt Andante religioso af anslående karaktär — samt Musikaliska artis- ternas rings tredje kon- sert, vid hvilken med- verkande fru A n n a A u- lin, fröken Martha O h l s s o n, hrr To r Au- l i n och R u d o l f C laé- s o n.
Den intresserade publiken njöt synbarli- gen af prestationerna och ej minst af fru Aulins vackra sång.
teaterkritikernas an- mälningar, gjort ^så g o d t som fiasko.
Å t - skilligt kunde vara a t t s ä g a om d e n n a en o b e t y d l i g s v e n s k för- f a t t a r e s t a k t i k a t t ge- n o m b r a s k a n d e tid- ningskorrespon denser s l å blå d u n s t e r i ögo- n e n p å sin n a t i o n och s a m t i d i g t inför främ- l i n g a r b l å s a u p p sitt e n k l a j a g till en stor- h e t; för d a g e n s a k n a vi e m e l l c r t i d u t r y m m e, m e n få k a n s k e till- fälle att å t e r k o m m a i ettannat sammanhang. "
H a n s och G r e t a ", Humperdincks sago- o p e r a, h a r efter n å g r a ARIEL.
ligt lifliga musikintresse berodde på att programmet upptog en Rhapsodie på temat Gösta Berlings saga af den ryske komponisten Paul Juon.
Jag tviflar dock på att en enda af åhörarne kunde finna spår af den ryktbara värmlandssagans mystik och äfventyrspurpur i hr J:s verk.
Ingen hade väl heller på fullt allvar väntat sig det.
Kompositionen, skrifven för violin, alt, cello piano, äger emellertid vackra och effektfulla partier med slavisk anstrykning, som väckte lifiig intresse.
Den rikt behandlade pianostämman sköttes förträffligt af komponisten.
Schuberts graciösa stråkkvar- tett, op 29 a-moll, samt Beethovens tjusande serenad, d-dur op 8, utgjorde programmets öfriga nummer, hvilka spelades med all den pietet och tekniska filering man är van att finna i dessa kammarmusicis prestationer.
F r a n z N a v ål, som med sin vackra stämma och temperamentsfulla personlighet för några år sedan för- satte stockholmspubliken i feber, har varit här igen och konserterat, men gjort samma rön som många före ho- nom, nämligen att ingenting är obeständigare än publik- gunst.
Icke så att ej de åhörare, som bevistade hans konserter, äfven nu ådagalade sin entusiasm för artis- ten och hans sång, men man slogs ej om biljetterna, trängdes ej i konsertsalen.
Konstnären är dock lika intressant att höra nu som förr, man njuter af hans intel- ligenta föredrag och af röstens " schmelz ", äfven om blackheten hos en och annan ton röjer att stäm- Grunpbilderna- Nyårsrevyen " Den stora flugan " på Folkteatern i Göteborg.
Nyårsrevyen " De bortrestas ö " på Stora teatern i Göteborg.
Hoffotograf Aron JonasonJoto.
^ f Ä K ^ E S i »] 3 Carlsson " som " spanjorska i " Dockféen ".
Fru Tropp som Bebé i " Dockféen ".
Nederst: Fröken Strandm som trumslagaren, Dock- feen.
Fröken Holm som Dockféen.
Ateljé Ja3ger foto.
— 51 —
D^2^J Det milda crémelika lödder som utmärker Florodol-Tvålen utgör icfi; e blott substanserna af de utsök- tastB fettämnen utan därj ämte balsamiskt- antiseptiska essencer af högsta betydelse för b n d s k ö n h e t, hvarigenom buden blir sam- metsmjuk, smidig ocb vacker, hyn ron ocb klar, hals ocb händer hvita ocb mjuka.
Högsta utmärkelse: Guldmedalj i Norrkö- ping 1906.
TEKN. A.-B0L.
FLORA, GEFLE.
KÖKSALMANACK Redigerad af ELISABETH ÖSTMAN Inneh.
af Elisabeth östmans Husmo- derskurs i Stockholm.
FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR VUCKAN 24 — 30 JAN.
1909.
SÖNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; lökdolmar med potatisbullar; mjölk; kaffe eller te med scones.
M i d - d a g: Soppa å la Sven Hedin; kru- stader med fisk och sparrisstufning; stekt, späckad rensadel med legymer och salader; valnötstårta med vispad grädde.
MÅNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; havregrynsgröt med mjölk; sillsås med p o t a t i s; kaffe eller te.
Middag: Pudding af kött med potatismos; krus- bärssoppa med skorpor.
TIS DAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; bräckt skinka med äggröra; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Morotspur-; stekt helgeflundra med kaprissås och pressad potatis.
ONSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; gratineiad fiskstufning (rester från tis- dag); mjölk; kaffe eller te.
M i d- dag: Persiljefylld kalf bringa med brynta morötter och p o t a t i s; rismjöls- pudding.
TORSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; pannbiff med potatis; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Ärter med fläsk; plättar med sylt.
FREDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; hafremj Öls välling; pressylta med rödbe- tor och stekt p o t a t i s; kaffe eller te.
M i d d a g: Köttbullar med p o t a t i s; sagosoppa med skorpor.
SUNDSVALLS ENSKILDA BANK 4 Fredsgatan, Stockholm.
Sparkasseränta 4 %.
Förvaringsfack, å r s h y r a från 15 k r.
A N N O N S E R skola vara inlämnade till Expeditionen senast fredag för att kunna införas i följande veckas num- mer.
LEDIGA PLATSER Husmoderplatsen vid länslasarettet i Falköping är till ansökan ledig a t t tillträdas den 1: a nästk.
mars.
Som till platsen hörer skyldighet a t t förestå matlagning och utportionering å t cirka 180 personer, fordras, a t t den sökande skall vara en bildad, duglig och praktisk kvinna, med förmåga och vana a t t sköta un- derlydande, a t t ha genomgått kurs i fackskolan för huslig ekonomi eller därmed jämnställd anstalt samt a t t vara under fyrtio år.
Den pekuniära lönen ställes i förhållande till den sö- kandes kompetens.
Ansökan jämte be- tyg och p o r t r ä t t torde insändas före den 1 febr.
till öfverläkaren, som läm- nar närmare upplysningar.
Lärarinna.
Ung, bildad flicka af god familj er- håller genast plats som lärarinna för sjuårig gosse.
Betygsafskrifter, befint- liga rek.
och foto.
böra af reflekt.
sändas till disponent C.
H. Sundin, Strömsnäs Bruk.
Husföreståndarinna.
Bild.
flicka eller barnlös änka, c: a 30 år, med godt sätt och utseende, huslig och helst musikalisk, kan erhålla god plats i godt hem hos en äldre ungkarl.
Svar jämte foto.
och upp- lysningar till » Godt hem 1909 », Iduns exp.
SJukskötorskebo fattning.
Sökande till en den 1 april ledig sjuksköterskebefattning vid epidemi- sjukhusen i Halmstad torde före den - 0 febr.
insända sina ansökningar, be- ledsagade af åldersintyg, läkarebetyg om god hälsa samt afskrifter af tjänstgö- ringsintygen till förste stadsläkaren, Halmstad.
Förmåner: 500 kr.
årslön, kost, bostad, värme, ljus, tvätt.
Sjuk- sköterskebiträde finnes.
LÖRDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; spytt i panna » med rödbetor; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Ärtpuré med jordärtskockor och rostadt bröd; märg- pudding med brinnande sås.
• RECEPT: L ö k d o l m a r (£.
6 pers.).
2 s t o r a portug.
lökar, 2 liter vatten, 1 tsk.
salt.
K a l f f ä r s: 4 hg.
benfritt kalf kött, 50 gr. kallt smör, 1 msk.
hvetemjöl, 1 ägg, 1 msk.
salt, Vi tsk.
hvitpeppar, 3 del.
tunn grädde.
T i l l s t e k n i n g: 3 msk.
smör (60 gr.), 2 del.
buljong.
i.
B e r e d n i n g: Löken skalas, ned- lägges i kokande, saltadt vatten och får sakta koka omkr. 7 ' min ..
Den upp- tages, bladen lossas försiktigt och läg- gas på linne a t t afrinna.
Köttet tvät- tas med en duk, doppad i hett vat- ten, skares i bitar och drifves 3 ggr.
genom köttkvarn.
Det stötes därefter väl i stenmortel tillsammans med smö- ret och hvetemjölet, hvarefter det upp- vispade ägget och kryddorna tillsättas.
Färsen arbetas sedan omkr. Va tim., hvarefter den tunna grädden tillsattes, men endast litet i sänder, emedan fär- sen annars lätt skär sig.
Är den för hård, spädes den med litet mera grädde.
En tsk.
af färsen lägges på hvarje lök- blad, som därefter hoprullas och om- knytes med bomullsgarn, förut doppadt i hett vatten.
Smöret brynes i en järn- kastrull, dolmarna iläggas och brynas vackert, hvarefter locket pålägges och de få sakta steka omkr. 40 min.
Mot slutet af stekningen påspädes bulj on- gen.
De uppläggas på varmt fat, gar- net klippes bort, och såsen hälles öf- ver dem.
Serveras till smörgåsbordet.
, Finast i smak och närings rikast = Vårgårda = Proton-hafrem] ölI S o p p a å l a S v e n H e d i n (f. 6 pers.).
1 kalfbräss, 2 lit.
stark, klar buljong, 1 knippa persilja, 1 msk.
smör (20 gr.), 2 msk.
mjöl, saften af Va citron, Va del.
madeira, hvitpeppar, salt, 2 äggulor.
B e r e d n i n g: Kalfbrässet sköljas väl och blancheras.
Det lägges i kallt vat- ten tillsatt med salt och får koka 10 min.
Buljongen kokas upp med per- siljan, brässet ilägges och får koka tills det är hvitt och fast (omkr. 35 min.
), då det tages upp, och skåres i små fina tärningar, som läggas i soppskålen.
Smör och mjöl samman- fräsas, bul j ongen silas och tillsattes litet i sänder under rörning och sop- pan får koka 10 min., hvarefter den af smakas med citronsaften, vinet och krydd orna.
Äggulorna vispas upp och tillsättas.
Soppan får därefter ej koka, den upphälles i soppskålen och serve- ras mycket varm.
Krustader m e d ' fisk och sparrisstufning (f. 6 pers.).
K r u s t a d e r: 75 gr. hvetemjöl, 1 nypa salt, 1 tsk.
socker, 1 ägg, 2 del.
tunn grädde, 20 gr. skiradt smör.
T i l l k o k n i n g: 3 / 4 kg.
flottyr.
S t u f n i n g: 3 — 4 hg.
gädda, vat- ten, 1 msk.
salt, 1 burk sparris, 2 msk.
smör, 4 msk.
mjöl, 4 del.
fiskspad eller gräddmjölk, sparrisspad, salt, hvitpep- par (socker), 2 äggulor.
B e r e d n i n g: Mjölet siktas i en bål och blandas med saltet ocb sockret, hvarefter hälften af grädden samt ägg- gulan tillsättes, under flitig rörning.
Smöret skiras, får af svalna och ned- röres järnte resten af grädden.
Flotty- ren, hvari krustaderna skola kokas, bör vara af bästa beskaffenhet; grytan, som användes härtill, bör ej vara vidare än ett tefat.
På samma gä,ng som flottyren lägges i grytan, nedsättes jär- net däri för a t t långsamt uppvärmas.
Flottyren är lagom varm när en tunn, blå rök stiger upp från ytan.
Smeten hälles i en kaffekopp.
Krustad- järnet doppas däri, dock ej ända.
till randen, det hålles därefter i den heta flottyren, tills krustaderna äro ljus- bruna, då de lossas med en gaffel eller späcknål och läggas upp _ och nedvända på gråpapper a t t afrinna.
Krustaderna kunna förvaras 2 — 3 vec- kor, om de nedläggas i en bleckburk med slutande lock, men måste då vär- mas i ugnen, innan fyllningen inlägges, öfverblifven flottyr kan användas flere gånger, om den uppkokas i vatten eller mjölk; när den stelnat, afskrapas lätt all bottensats.
S t u f n i n g: Gäddan fjällas, urtages, sköljes väl och torkas med en duk.
Den nedlägges i varmt vatten, tillsatt med saltet och får koka tills fenorna r / LATS finnes för frisk och stark hus- hålls- och sällskapsfröken villig a t t biträda vid sjukvård, hos äldre, sjuk fru, som vårdas af sjuksköterska.
Sö- kanden bör vara praktisk och fullt förtrogen med ett hems skötande.
Ej under 25 års ålder.
Svar till » Pålit- lig », Sundsvall p. r.
BILDAD, stillsam och ordentlig flicka, som förstår a t t sköta barn, helst kun- nig i sömnad, får plats i liten familj i Göteborg a t t hjälpa frun med sköt- seln af en 4 mån.
flicka och öfriga hushållsbestyr.
Jungfru finnes.
Svar med foto.
och lönepret.
till » Br.
G — g », Iduns exp.
EN ung dam kan få plats som korres- pondent i lönande agenturaffär i Frankrike mot insättande af mindre kapital.
Svar till » H.
D. d. V. », Sven- vid Gotlands läns lasarett ledig; lön ska Telegrambyråns Annonsaf delning, 200 kr.
och allt fritt.
Sökande med Stockholm.
någon var:a vid arbetet å e n opcrations- afdelning har företräde.
Ansökning åt- följd af frejde-, skol- och tjänstgö- Husföreståndarinna?
ringsbetyg insändes före den 10 nästa aktningsvärd, huslig, ekonom., van att februari till operationssköterskan frö- sköta barn, med goda rek.
erhåller ken Hanna Bergman, Länslasarettet, plats genast.
Ålder 30 — 4.0 år.
Omg.
Visby, som på förfrågan lämnar när- svar med foto.
till » 3 barn », Lund p. r. mare underrättelser.
BILDAD, enkel, barnkär flicka, kun- nig i matlagning, van vid husliga be- styr, sömnad, erhåller plats.
Svar till van a t t undervisa i vanliga skolämnen, fru Hilde Kydbom, Filipstad.
språk och musik, erhåller omedelbart BILDAD, frisk, barnkär flicka, får ge- plats i fam. på landet.
Svar med rek.
nast plats a t t såsom familjemedl.
vara och pret.
torde insändas till doktorin- behjälplig med skötseln af 8 mån.
nan Augusta Lindgren, adr.
Gislaved.
flicka samt i öfrigt vara fru till säll- skap och hjälp.
Kågon lön.
Svar med rek.
och foto.
till Box 12, Wara.
Den 25: te nästa februari blifver Dr erationssköf erskebiträdesplaf sen lossna, då den upptages och ställes att kallna.
Skinnet aftages; gäddan urbe- nas och skares i små tärningar, (öf- verblifven fisk kan äfven med fördel an- vändas.)
Smör och mjöl sammanfräsas, fiskspa- det eller gräddmjölken samt sparris- spadet tillsättes litet i sänder under ständig rörning, och såsen får koka omkring 10 min., hvarefter den af sma- kas med kryddorna och afredes med de uppvispade äggulorna.
Fisktärningarna jämte den sönderskurna sparrisen iläg- gas och stufningen upphettas, men får ej koka.
Krustaderna fyllas härmed till 3 Ai, uppläggas på bruten servett och serveras så fort som möjligt.
Äg g r ö r a (f. 6 pers.).
6 ägg, 4 kkp.
gräddmjölk, salt, socker.
T i l l k a s t r u l l e n: 1 msk.
smör (20 gr.).
B e r e d n i n g: Aggen vispas väl med mjölken och krydd orna tillsättas.
En kastrull eller spilkum smörjes med smör, äggblandningen hälles däri, stäl- les i vattenbad och vattnet får koka s a k t a tills äggröran stadgat sig.
Den upphälles på varmt serveringsfat och garneras med persilja samt serveras till stekt kött, bräckt korf eller skinka.
M o r o t s p u r 6 (f. 6 pers.).
1 / 2 kg.
morötter, 3 msk.
smör (60 gr.), 2Vs lit.
efterbuljong, lty 2 msk.
mjöl, 1 knifsudd hvitpeppar, V2 msk.
salt.
B e r e d n i n g: Morötterna borstas; sköljas, skrapas och skäras i små tär- ningar samt brynas i hälften af smö- ret.
En lit.
af den kokande buljon- gen påspädes och morötterna få koka, tills de äro riktigt mjuka, hvarefter de passeras.
Smör och mjöl sammanfräsas, purén tillsättes jämte resten af buljongen, och soppan får koka 10 min.
Den skummas afsmakas med kryddorna och serveras med ostsmörgåsar eller rostadt bröd.
K a p r i s s å s (f. 6 pers.).
2 msk.
smör (40 gr.), 3 msk.
mjöl, 5 del.
fiskspad, - 2 msk.
kapris, 1 msk.
kapris- ättika, 1V2 del.
t j ock grädde, salt, socker, hvitpeppar.
1 äggula.
B e r e d n i n g: Smör och mjöl sam- manfräsas, fiskspadet tillsättes litet i sänder och såsen får koka under rör- ning 8 min.
Då tillsättes den groft hackade kaprisen jämte sin ättika och den tjocka grädden och såsen får ett godt uppkok.
Den afsmakas med kryd- dorna och afredes sist med den upp- vispade äggulan.
Gratinerad fiskstufning (f. 6 pers.).
Rester af kokt fisk (omkr. 3 del.
), 12 champinjoner, Vt burk hum- mer, 2 msk.
smör (40 gr.), 3 msk.
Å egendom, närh.
af stad i Värmland, Stwdfentska, realist eller latinare kan erhålla elev- får bildad fl., kunnig i matl., plats plats på Apoteket Gripen i Sundsvall.
som hushållsfröken och sällskap.
Nya Inack.-Byrån, Brunkebergsg.
3 B, Sthlm.
Lön 1,000 kr.
I ett enkelt hem på landet finnes plats för en ung flicka a t t läsa 3: dje kl. element.-kurs med en dotter ifam.
Uppgift å löneanspråk och porträtt torde insändas till » S.
R. », Iduns exp.
LITTERÄRT intresserad ung dam, helst ej öfver 25 år, erhåller väl af lönad plats som kassörska och sekr. å t che- fen i litterärt företag, mot insättande af 3,000 kr.
i affären.
Obs.
I Kort ar- betstid, fri och angenäm sysselsättning.
Event, kompaniskap om ömsesidigt för- troende uppstår.
Svar med foto.
emot- ses till » Framtid », Iduns exp.
f. v. b.
PLATSSÖKANDE SJUKSKÖTERSKA, fullständigt exa- minerad, önskar plats antingen på sjuk- hus eller klinik eller i privat sjukvård.
Svar till » Januari 1909 », Iduns exp.
UNG flicka som genomgått Lundinska kursen och Handarbetets Vänners slöjd- lärarinnekurs, söker plats a t t biträda lärarinna i slöjd.
Svar till » Intresse- rad », Kalmar p. r.
— 52 — Märgpudding (f. 6 pers.).
o mjuka tvåöres hvetebröd, 3 ägg, ÖVa del.
gräddmjölk, V2 kkp.
strösocker " 1 del.
konjak, V2 tsk.
kanel, y. t tsk.
kardemumma, 1 knifsudd nejlikor, 1 tsk.
salt, 1 hg.
märg, 1 liten msk.
mjöl, V2 kkp.
sultanarussin.
T i l l f o r m e n: V2 msk.
smör, 2 msk.
s t ö t t a skorpor.
S,ås: 1 del.
konjak.
1 msk.
socker.
B e r e d n i n g: Brödet skares i fina tärningar.
Äggen vispas med mjölken och brödet ilägges.
Märgen sköljes väl, och inklappas i en duk samt hackas- fint med mjölet.
Russiuen rensas, sköl- jas och förvällas.
Brödet sönderröres med - en slef, den hackade märgen, konjaken, kryddorna cch russinen t i l l - sättas.
Massan hälles i en smord och brödbeströdd form som öfverbindes med smordt papper och puddingen gräddas i vattenbad i ugn omkring IV2 tim.
Konjaken, vattnet och sockret blan- das tillsammans och uppvärmes s a m t hälles öfver puddingen.
Såsen påtändes, då puddingen skall serveras.
III 3.$ * V 1 Sfr •K - 5M i I Jjföl i T j i §§: i 1 i- ' i.
flHv i Jr 1 ^ \ ull tm WflfeUmUL '.
och det med rätta, ty det fin- nes ingen Eau de Cologne, som i friskhet, vällukt och varaktighet kan mäta sig med Nylin ' s 1 Ii af fl och af oöfverträffad kvalitet är det allmänna omdömet om ^ ' É 1 I fotiäA Anspråkslös flicka, MOT fritt viyre önskas som sällskap och värdinna nu genast en ung dam i litet ungkarlshem å afsides men vac- plats 1 febr.
Sökande bör vara ker herrgård.
Svar med foto.
till » En- finnes verkligt barnkär, frisk samt något van sam », Iduns exp., Sthlm.
vid barn.
Svar till » Fru W. », Han- BILDAD, anspråkslös flicka sökes sna- delstidningens annonskontor, Göteborg.
rast för äldre, något klen dam.
Må- Ledig piats * ste vara vänlig och gladlynt samt För enkel, bildad, barnkär flicka, något hemma i somnad och husliga kunnig i sömnad, finnes plaits å natur- göronaål.
Utförligt svar till » Februari », skön egendom i Småland, för a t t jämte Iduns exp.
f. v- b. modern sköta en 1-årig frisk gosse och SJUKSKÖTERSKA önskas som vikarie för Öfrigt deltaga i inom hemmet före- i Herrljunga distrikt under en tid kommande göromål.
Svar med uppgift ajf 4 mån.
räknadt från den 1 febr.
om ålder, familj, löneanspråk, rek.
och 1909.
Ansökning insändes till ordföran- foto., som återsändes, adr.
» Ung små- den i Sköterskenämnden, adr.
Herr- landsfamilj », Halmstad p. r. inom 8 dagar.
ljunga.
mjöl, V2 lit.
kokt mjölk, salt, hvit- peppar, 2 msk.
rifven ost.
Till s n ä c k o r n a: 1 msk.
smör.
B e r e d n i n g: Fisken befrias från alla ben och skares i fina tärningar.
Champinjonerna skäras i tunna skiflvor och hummern i små bitar.
Åtta stycken snäckor smörjas väl med smör, hvarpå fisk, champinjoner och hummer iläg- gas.
Smör och mjöl sammanfräsas, mjölken påspädes och såsen får koka, tills den är riktigt tj ock, då den af- smakas med kryddorna.
Såsen hälles Öfver innehållet i snäc- korna och den rifna osten strös öfver.
Stufningen gräddas i mycket het ugn och serveras, om så önskas med brynt persilja.
P a n n b i f f (f. 6 pers.).
V?
kg.
ben- fritt innanlår, 1 liten msk.
salt, y 3 tsk.
hvitpeppar, 2 msk.
mjöl, 1 stor portug.
lök.
T i l l s t e k n i g n: 4 msk.
smör (80 gr.), 4 d e l.
kokande buljong eller vat- ten.
B e r e i d n i n g: Köttet tvättas med en duk, doppad i hett vatten, skares i bitar och drifves 2 ggr.
genom kött- kvarn.
Af färsen formas tunna runda biffar, hvilka öfverhackas rhed en knif och jämnas väl i kanterna.
De beströs med salt, peppar och hvetemjöl.
Lö- ken skalas och skares i skifvor.
Smöret brynes i en het stekpanna, biffarna iläggas tillika med löken och stekas hastigt på hvarje sida.
De uppläggas på varmt serveringsfat, pannan urvispa.s med buljong eller vatten och såsen häl- les öfver biffarna.
• * OM NÅGON önskar en präktig, glad- lynt och duglig kvinna att förestå hem i stad eller på landet, gärna äfven där barn finnas, vände sig personligen eller med bref till » H.
P. », Iduns exp., Stock- holm, för vidare upplysningar och re- kommendationer.
Husmodersplats uti mindre anstalt eller klubb eller ock i hem sökes af därtill kompetent dam af god fam. med praktisk erfaren- het af allt som till ett hus styrande hörer.
Svar till » Erfarenhet », Iduns exp., Stockholm.
EXAM, sjuksköterska och gymnast ön- skar privatvård, helst i Göteborg eller dess omnejd.
Svar till » O.
F. », Iduns exp.
SOM hjälp och sällskap önskar 18 års flicka plats i god familj i Skåne.
Svar bedes sändas under märket » Fa- miljemedlem », Landskrona p. r.
PLATS som lektris, sällskap och hjälp åt äldre dam eller herre önskas af medelålders bildadt fruntimmer.
Svar till » Ensam 1909 », Iduns exp.
&lt;E.
d.
C Kom ihåg det, när Ni nasi a gång köper Eau de Cologne.
' £ ".
d.
C * fin- nes hos alla handlande.
Som sällskap och lokfris önskar medelålders dam plats i godt bildadt hem.
Har varit många år i England.
Har äfven goda kunskaper i franska.
Svar till fru Otto Mannhei- mer, Föreningsgatan 8, Göteborg, som äfven lämnar referenser.
BARNSKÖTERSKA, allvarlig, ordent- lig, önskar plats, helst på barnhem eller barnkrubba, är van vid sjuk- vård samt skötsel af barn m. m.
Svar till » S.
A. J. », Iduns exp.
HUSFÖRESTÅNDARINNEPLATS, helst i Sthlm, sökes af kompetent person.
Svar » H.
D. », Iduns exp.
BÄTTRE flicka önskar plats i bildad fam. som sällskap och hjälp.
Svar märkt » 23 år », Falkenberg p. r.
KVINNLIG sjukgymnast önskar p l a t s å institut eller i familj.
Är äfven villig a t t deltaga i husliga göromål.
Svar till » Sjukgymnast 1909 ».
Iduns exp.
f. v. b.
SJUKSKÖTERSKA, van vid privatvård, önskar anställning nu genast.
Betyg finnas.
Svar till » Syster », Iduns exp., Stockholm.
