# ID: svediakorp-per184
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1899
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,712
# sentences: 438
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


C Duatyger, I I Lakans- o c h 0rn&amp;ttslarfter7 K Handdukar.
Hollands, Madapotam, 13 Pique, Brod erier &amp; ~ p e t s a r.
, Specialitit: D a m u t s t y ~ s l a ~, 511 Ilvilka fiirf~rdigas Sd egen Syntelier och l e r w t m a f d l t fiirtti~a.
li~iir * kta ocll trlittade.
Egen Tvlitt- och Strykinrattning jcmtr: Angnru~zg,el.
I K.
M. Giturepllan.
EUNDEIERG, af ylle ocli boinnll, Linwgarn af Almcltlul~h ti;: I ' c ~ ~ l ~ i l i s XOI '!)
p ~ i ~.
!
?lgixu: Mattvarp: CrBmefikgadt Fiskegnnl till GarCiuvi.
: I: i~k~c-tl&gt;l.;::: i-!
;:,: .~;, \ " iii ' akc- dar m. m .. allt till lagsta 1) siscir AXEL HINDERSONS Garnbod, Hiitoiypet 13.
.Stt0ckho~m.
- - - r - Hygieniska Skodon tillverkas fur Herrar, Dame: och Barn.
OBS.!
Yrisheliinia nf Driikt-1Mn1 ~~ !fii~ * r?!! ': !g: .cn.
Skodon tiiiverkas afven efter modern fason.
dllt arbote ~~tfiires: ioggrnmt ocbh nf ' biista ~it: ~terinl.
Reparationer verkstallas val och p i bestamd utiofvad tid.
P.
G U S T.
P E T T E K S S O N, Froms Veloeipeder - iiro ~f alln som begagua dwn, erkiinita i ' iir s l n store i-iallhnrh~t or % sin Iatta g b g.
Den enda Guldmedalj, sol11 \ * id Scockilo;; ns:?
: s !iii !ningr * u 111 ~!
r l a t l ~ s ~ f 6 r Utmarkta Welocipedee~.
tilltirimlei lic *.
; ~n ~nnskinor.
OBS.!
Rikt urval af tillbehor.
Alln sisga veloelpedsr regareras.
PER FROM, Stovkholm.
ragre [=&amp;a] am 11 i i ~ t e r.
- S n ~ ~ i: ~ ail ~ i s 2li.
ga!
f ararinneserninarium i Stockkol~ll utbildar liirnriniior fiir skolor wsii Iiwn.
K?; rst!
; l i-: I 2-irigs bwoende af elevens h n s l a p e r och n ~ ~ g r l i l ~ r I) i. t.
sour gxBnomg: itt.
I: iigrt?
flickskola behiifra ej afiiiqga intriidesesauirii.
?I.
:: rn!
,; n n ~ i e +l) ~ill; t+ !l ra!
Ria.
as: I I .I!
lr.
Iritrii !bh- Tidsenlig lokal invid Hnm1rghdt.n.
Termi~isaf $!
' t sokaiide torde sa mart son1 rniijligt annliil; sig !ios 11i1~1: * 1 *: rc * krii~~l, so111 meddelar ridare upplysningar; adress: Sundhybcrg, ALJIA l) f.: T1 ' 1IC) ~~, Trlffas Birgrr J m l s gatnu 35 endast n~hnti.
o;:.; .l.
O C: ~ liii~i.
ki. '
., 2.
- ' 3. t31: tt, i !N; 411 A Fredrika-Bremer-F6rbundets byril, Btockholm, 54 Drottninggatan, fi unas anmiilcta kvinlign, nrbetssokande sHson~: lektionsgifrare i olikn iinnien, srenskx och utlhdska, liirnrinnor fiir hen1 och skolor, Iiontors- och skrif- bitriideu, bonner, husforest&amp;ncIarin~~or, siillvknp och hitriitleu i hem, fore- liiserskor, g p u n s t e r, sjukskijterskor 111.
B.
OP kapif alisf er, sarskildt fruntimmer, har det lange varit ett ' onskningsmil a t t k m n a ofverliimna virden af sina ' vardepapper och skotselu af sina affarer i t nigon person eller institution, som med absolnt sakerliet forenade punktligliet och noggrannliet i utforandet af det anfortrodda uppdraget afvensom prisbillighet.
E n shdan institution Br F S tockholms Enskilda Banks Notariatafdehing ' a.
(I; ilZa ~ V y g a t a n 2 Y, expeditiondid 70-4), soin under garanti af Stockholms Enskilda Bank %tager sig vird ocli forvaltning af enskilda personers och kassors vardepapper.
Exeinpel 1.
O m en person 110s Notariatafdelningen deponerar .obligationer, inkasserar Notarintafdelningen vid forfallotiderna kupon- per och tilllmndali~ler deponenten inflntna medel.
Vidare efterser Notariatafdelningen utlottningar af obligationer och qnderrattar depo- lienten i god tid, ifall en denne tillhorig obligation blifvit utlottad, saint lamnar forslag till ny placering af det ledigblifna kapitalet.
Exempel 2.
O m inteckningnr deponeras 110s Notariatafdelningen, underrattar Notariatafdelningen gtildenaren darom a t t rantorna i in- teckningarna skola till afdelningen inbetalas, hvarefter de medel, sonla inflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser Notarintafdelningen att inteckningarne blifva i vederborlig tid ' fornyade.
O m en hos afdel- ningen deponerad inteckning genom underliten fornyelse skulle forfalla, ersatter Stockholms Enskilda Bank darigenom nppkomlnen skada.
Fiirvaringsafgift: 50 ore for %r pr 1,000 kronor a£ deposi- tionens varde, dock ej under tvh kronor., Jurist lamnar it kvinnos rid och upplysningar i juridiska och ekonomiska angekgenheter.
Traffas &amp; forbundets by&amp; S4 (Drottninggatan, 1 tr. Onedagar 7cZ.
l / z 11-11 fa ma
Bref frkn Kopenharnn.
April 1S99.
, En stromning af vaknande lif gBr .for narvarande genom den dnnska kvjnnoviirlden -- det &amp; r alldeles pitagligt for den, som likt underteclmad viinder Ater hit efter ett eller annat Brs fro anvaro.
Och gladjande nog borjar .Kvindebevegelsen.~ att blifva populiir - inom vissa griinser titminstone -, hvilket den aldrjg forut hiir varit * Allt vidare kretsar komma med in i rorelsen.
Kvinnorna organisera sig, associera sig och starta foretag till gemensamt basta s a ~ n viss t sig darvid vara i besittning af en verkligen forbluffande ' praktisk blick och formiiga.
Det ar tydligt, att samhorighetskiins ' lari andt- ligen a r vackt, om den ocksB annu till att borja med i de flesta fall yttrar sig som Irorporationsands.
Konstnarinnor: och forfattarinnor hafva sB1~1ncla i sin sallskap- liga klubb Cirkelu fBtt ett foreningsband, som forut totalt salznades.
Genom att (mot siirskild intradesafgift) oppna sina storre fester ocksd fiir vidare kretsar spelar denna forening en viss roll i sallskapslifvet och bor kunna gifva lyckliga impulser At ciet tamligen stagnerande uing8ngeslifvet i detta)) Nordens Athen 9.
I ekonomiskt hanseende v i s ~ r Cirkeln lysandg resultat.
Redan vid det forsta rakenvkapsirets ntgbng farefans ett ofverskott pH.
icke mindre iin 2,000 kr.
Och Sndb knusslas det k k e pB ntigot satt.
Tvartom npptriider Cirkeln ~ cle biistt~ med en viss ~flotu elegans - har sin eges ~ l e j e t j e n e r och lokaler.
ksafgiften for medlemrnar iir dock icke hogre iin 12 kr., men de utanforstlende, som onska vara med vid festerna, f B natur- ligtvis betala for Bran, och frbu dein l~ommer utan tvifvel ofverskottet.
Hvad gor man nu med detta?
Diiraf bildas ett slags pensions- fond k t utdelas till medlemmarna efter 20 Br.
H v a j e brs eventu- ella ofverskott gHr dit sBvd som honoraren for .de foredmg, tafvel- expositioner och musikaliska imderhilllningar medlemmarna prestera.
BBde praktislct och knepigt, eller hur?
E t t behandigt siitt aht hHlla !,st p&amp; medlemmarna i alla fall.
De lsvinliga kontoristerna, och i handeln anstiillda fruntimmer i albanhet hafva i Heynet, fitt sin foreningspunkt.
De ha.fva en treflig~
centralt belagen, egen lokal, diir cle i all enkelhet kunna s a d a s om aftnarna.
En glng i veckan iir sallskapsafton, dB fiiredrag h&amp;llas, musik utfores, scioptikonbilder fore visas af ntanforetlende, intresse- rade man eller kvinnor.
Ett alldeles ngtt, hogst fortjanstfullt foretag Br Kri~tder) ~es Kjiskkefi.
I en stad,, dar man forgiikes gjort upprepnde forsok pB att h a l a en hush&amp;llsskola med bespisning giende och d5ir inga anclra billiga restauranter finnas an kommunens allmanna &gt;spisehuse)), fyller en sldan anstalt ett djupt kandt behof.
Ocksb liiilsades Kvindernes Kjokken med jnbel efter hela linien af de ensamma, sig sjiilfva for- sorjande kvinnor, som kunna offra 40 iire p l sin middag.
Ty hiir ar verkligen detta konststycke genomfordt: r ' riitter riklig, (s i myc- ket man orkar ata) utmkkt god och val tillagad nlat for 40 ore!
Och and&amp; hor man klagomll ofrer att det iir fijr dyrt - - klagomlil, som kasta ett skarpt ljus ofver de smii forhlllanden, under l~rillia den arbetande kvinnan hiir lefver.
Det iir i sjdfvrt rerket endast minoriteten, som kan sflottea sig med ett middagsbesok i Kvinder- nes Kjokken.
Niir man, som s % minga, uiHnga [iifven examinerade) liirrari~luor mdste gora, undervisar for 25 och: - 3 ' i ijre i timmen, ar 40 ore fiir middagen redan for mycket.
Kar man, som ett antal nnga flickor, hvilka sysselsattas med porslinsnlllning pB en af de forniimstn fabri- kerna harstades, f %r 34 ore - sager och skrifrer 34 ore -- fiir att med blomstermotiv dekorera ett dussilt koppar lned fat till, kan lagrid mat p l det hela taget icke komma i frdga .. Och for de legio af armu medsystrar, som lefva - om det kan kallas att lefva - af limesom, broderier o. d., lir det knappast biittre bestiilldt.
For alla dessa iir Kvindernes Kjokken trots sin billighet det oberekligt stlingda paradisc~t.
Den mycket enkla, men propert inredda restauranten iir inrymd i en visserligen ratt trgng,, men icke otreflig lokal, som har den f6r- delen att ligga p l.
~Stroget * och dessntom att vara koatnadsfritt uppllten - tills vidare.
Det ar meningen, att foretsget skall kunna biira sig sjdft, hvilket ocksl den stora tillslutningen t y k e s kunna garantera.
Under de minader lokalen rarit oppen, har middags- gasternas.
intal i genomsnitt varit 150 dagligen.
OcksSl frukost serveras efter motsvarande billig taxa.
Fiiretaget Br satt i gang clf n Q r a oegencyttigt intresserade darner, som fortfarande leda det.
For ofrigt Br att marka, det serveringen sker table d ' hGte och utan tillfalle att valja mellan olika rltter, utan hrilket icke s l llga pri- ser kuude hlllas.
169 I dng, den 5 aplil, oppnas ett nytt kvinljgt foretng -- Da- vmrnes I ?ormiddngsklz~b.
Stadens stora .utst&amp;kping och den sedan flere Br pBgdende utflyttningen frAn de ceiltrala delarna mot peri- ferien hafva vackt behofvet af en lokal i den gamla staden, diir damer, soin Egaa i Byenw, lzunna pusta ut, slzrifva href, gora toilett och forfrislca sig ined en kopp kaffe eller t6 - i. det hela, taget hvila, ut och vara ic sow aise.
Fbr endast 3 kr.
om &amp; ret lzan man blifva inedlenl lned ratt att dagligen iinda till kl. (5 e. m. nppehUla sig i klubben, lasa dagens tidningar o. s. v: Mer %n en journsl- listisk hjartesuck har stigit nr manliga brost och genljudit f1.Bn ma- sknlina tidningar, med anledning af bHde lcluhben och lcoket: s&amp; pA en g i n g billigt och trefligt sknlle ingen man knnna inratta det.
Kontingenten till fbrmiddagsklubben har kunnat sattas s i lB,; ot, erne- clan man midt i stadens dyraste kvarter, tiitt vid Bstergade,: lyckats fb ' lokal till billigt pris.
De danska kvinnorna 8ro verkligen snill- rika i sina finansoperationer.
Lokden delas niiinligen med Regnet, som endast hehofver den oin tlftonen; och formiddagslr1mbk) en fdr for en billig byra nyttjanderatt iinda till I d.
6 mot att till Hegnet ocks % afstb det eventuella ofverskottet.
Att kvinnorna, niir de viil lzorn~nit i gBng, lama nnclan for f ulla segel, visar den ofverraskande fart, hvarmed D Damk Ii ' vindevaac7)) bildades.
For mHnga giclz clet alltfor brAdstortadt, men son1 Ealztum kvarstHr nn emellertid, att Kvinderaadet ined 1 3 foreningar: ~nslutit sig till det i. Washington Br ISSS stiftade International Council of Women och anmalt sitt cltltagande i Londo.nkongressen dennq sommar.
: '.
.
.
En sammansl~itning a£ aman art, hvillcen genomforts p i ett satt, som ilidste vacka nktning for, lcvinlig organisa.tionsfbrin&amp;ga, %r De kvinclelige Hewesks.wdderes fngforening.
Af den stora allmaaheten hade sakert hogst fB en aning om denna fijrenings tillvaro, an mindre om de villkor, pnder hvilka dess medlemmar lefva, c10 den, 1,000 medlemmar stark, i borjan af detta Ar gjorde sig bewarkt genom en strejk.
Denna borjade, soin sagdt, med 1,000 strojkande och slutade med 1,300.
Den fijrdes ined ett allvar och en vardighet, som vbckte allman sympati.
Afven de mest hhdnackade rnotsth- dare af strejlcsysteinet indste erkiinns denna strejlcs fulla beriittigande, ty de fakta, soin dBrvid komino i dagen, kastade ett hemskt ljus iSEver dessa arbeterskors villltor.
Det ' stora flertalet af dessa iiro for sin esisteus ntesl~itande hiin- visade till sitt arbete, och en stor rnlingd hafva familj att fiirsoja.
t. '
Den afloning, mot hvilken de protesterade, gaf dem for 12 timmars ihardigt arbete summa kr.
1: 40, och d k a f skudle de best&amp; tr6d och m a s h Ingen fantasi kan utriikna hur det ar mojligt, att i en stor hufvudstad hdla lifvet ihop mecl sH litet!
Ingen med nagon smula rattskahsla kan fatta, att arbetsgifvare under sHclana forhbl- landen vilja neka en daglig forhojning af fattiga 14 ore - ty sil blygsam var dessa fattiga sijmmerskors fordran.
Strejken stod p&amp; ungefar i 14 dagm och slutade rned seger for arbeterskorna - en seger sorn betydde mer i moraliskt an i peknniart hhseende - och priskuranten hojdes frDn 20 ti11 22 ore fijr ett par mansbyxor af larftl), friin l,w till 1,50 for en herrjacka.
Mycket betecknande for det nyvaknande lifvet inom kvimo- varlden aro de nya kvinliga pressorgan, som framst&amp;tt inom den narmast flydda tiden.
Utom de gamla kanda, sorn annu bestii, hafva vi Damemes Blad, K v i ~ d e r n e s Blad och IZt.i~ader~zes eget Wlrrd.
Det ar en hogst karakteristisk trio, sorn battre iin ndgot annat klargor stlill- ningeo: en mangd nyviickta krafter, sorn fiirsvaga saken genom utt dela sig och --.
dela sig i lrlasser.
Danzernes ' B Z R utkommer ~ hvar 14: de dag och redigeras af fra M. Carstensen.
Det iir ett chic-blad af den obestamda fiirg, son1 nnses mest passande for salongsbordet.
Riir man rid t-idens briin- nande frbgor, sker det elegant och beliiindigt rued gladhandskar.
Dock, att sPdana frbgor ofverhufvucltaget kunna namnns i de kretsar, for hvillra Damernes Blad niirmast ar beriiknadt, utgiir ett glad- jande tidens tecken.
Kvinnemes B l d ar da.rernot ett rerkligt organ for krinnofriigm, n. b.
' i den utstriickning eller rattare inskriink3ingY hvari den fattils h8r sorn i Sverige.
Det.
redigeras af fru Rigmor Bendix och med- foljer Kationaltidende, Dagbladet och ' Dagens Syheder sorn sondags- bilaga - har allts % en mycket stor Ilisekrets.
Det innehiller alltid en eller annan val skrifven och tankvard artikel (icke siillnn af man- lig penna) angbende kvinnofrdgans stallning i in- ocli utlandet, meti darjamte ocksD en del lost plockgods.
Fjiirde sidan, diir man ofijr- beredt kan hoppa in i aFcrskjellige Smaakager~ och ax~clra busmo- derliga ron och foreskrifter, kunde eiikerligen varn biittre anriind iin till kokbok.
.
NDgon polemisk karakter har icke detta blnd.
Icke hiillel.
bares det af nigon utpragladt sjalfstandig snda, hrilket knnske kan +) Af dessa l ~ u n n a nuder utvecklande af seg flit i par sys om dagen.
.
' forklaras daraf, att bladet endast utgar ett appendix till ett stort allmgnt ' dagblad.
Trots sitt generella namn &amp; r Kvindernos Blad lika litet sorn n&amp;got annat nordiskt kvinnoblad - s&amp; vidt mig ar.
bekant - i vidaste mening ett organ for kvinnans intressen.
h e n har ar underklassens kvinna, den stumma ~ y s t e r n ~ sbm, icke har sitt ord med i meningsskiftet.
Den fjarde sidan af Kvindern~s Blad, den sorn nu fylles af kokbolren, kunde i stallet lampligen u: pptagas af meddelanden fr&amp;n och om henie, meddelanden,,som genom att lagga i da.gen hennes trostlosa esistensvillkor kunde vacka icke blott medlidandet ntan ockstl solidaritetslranslan.
1ni.tiati~et till: ttt hoja de arbetande kvinnornas stdlning rneste utgtl fi&amp;n de ofre lsgren, hiir soin annorstades, och forst af allt m&amp;ste de usla loneforhlllan- dena goras kanda och be ' visas ined siffror.
Det ar de, soin mer an arbetet sjdft utsugn sina offer och utestang?
all mojlighet till.
ut- veckling.
Det iir de, sorn i vasentlig grad bidraga att berofva den arbetande uuga kvinnan den nodviindiga motst5,ndskraften mot en storstads frestelser.
Ett anmiirlrningaviir.dt forsok att blotta denna vilr civilisations djnpa skuggsida erbjuder Kvindernes eget Blad - eller rattare erbjod, ty bladet m h t e for nHgra veckor sedan, af brist ptl nodigt grundkapi- tal och tillslntning, indragas.
Det redigerades ~ n e d en hos en kvinna icke vanlig journalistisk skicklighet och med en viss ung och frisk slagfardighet af frolren Anette Jensen.
Dess mB1 var just att gora ul~derklasskvinlzans behof och beriittigade kraf horda, att i de ofre lagren viiclra intresse for henne, att visa huru en triingtan efter ljus.
och luft, efter upplysning och foradling ror sig lika rnaktig i kvinnans brost pB samha.lsstegens nedre pinne sorn p&amp; den ofre.
Det bars verkligen, detta blad, af en ofvertygelsens kraft och vtirme snmt af en entusiasm,.
sorn uteslot hvarje tanke p l en nu alltfor vanlig tidningsspelcnlation och vittnade om att det var framsprnnget ur ett trlingande behof s %val som ur en brinnande karlek £fir saken.
Det 5ir diirfor mycket att beklaga, att foretaget icke kunde biira sig, att denna ropande rost s&amp; hastigt blef forstnmmad.
Hvad den manade till slrall otvifvelaktigt utgora den narmaste framtidens nppgift.
Ty vi son1 vunnit frigorelsens fordelar hafva sakert n&amp;got att godtgora - - - Det ser ut, sorn om kvinnofdgan i flere land stannat i kin ut- vecklingsgbg, sorn om den for ett ogonblick hejdade sina steg.
&amp; dar hinder p&amp; viigen?
~r det behofvet af nya synpunkter, som h&amp;ller r ' ijrelsen tillbaka?
.
Svlrt tir att tyda den tidens tecken, hvari vi lefva, men liggcr det icke nara till hands att tanka, det utvecklingen nu ngtt ett af rnfilen - mfihanda endast det niirmaste - men hvilket den dock icke kan komma forbi, forran vissa villkor aro uppfjllda?
3Iinne icke visararmen s t h dlir och sager: zrSe tillbaka!
Se de tallosu skaror af kvinnor, sorn blifvit lamnade lingt tillbaka pH ragen eller liim- nade efter vid vagkanten, tag dem rned!
a Det iir tyrarr sannt, att i vHr kamp for ljos och ut~eckling ha vi icke tagit de breda lagren med; i striden for battre lifsvillkor ha vi lamnat dern allena.
Och dock iir v8r skuld rill dem icke ringit.
Ty det iir d d e l e s sakert, att storindustrien, som lyfte bordan friin kvinnan i de ofre klasserna och just darned miijliggjorde lienaes frigorelse, lade den blott sh rnycket tyngre p i sknldrornu af under- klassens kvinna.
Val finnas de, s o n vilja h ~ f d a det, induatrien har frigjort ocksB den- kroppsarbetande kvinnan, i det den likstiillt heme rned mannen; men detta, sorn l&amp;er s % vackert i teorien, stammer blott foga rned de verkliga forh&amp;.llandena.
Industrien h ' w likstiillt kvinnan rned mannen i friga om sjiilfva arbetet, det iir sannt, men, som vi veta, stracker sig likstdligheten icke sb ltlngt sorn till de hogviktiga loneforhhllandena.
Och afven ntom dessa lir det icke parti kgal, ty kvinnan har fltt fabriksarbetet som ett plus till hem- mets arbete, utan att naturen diirfor okat styrkan uf hennes kropps- konstitution.
Det synes, sorn om vi verkligen hade ndgot att godtgiira i detta fall.
Eller skulle kvinnans frigorelse och lyftning endast rara en sak for de bildade klasserna, ett prerogativ fiir dem?
Visst ar, att ett organ rned samma syfte sorn Kvindernes eget Blad &amp; r af behofvet pikalladt sH i Sverige som h&amp;r - eller allra hdst: de spridda stammorna f r l n samhallets olika lager skulle fiirena sig till en enda miiktig rost, sorn kunde giii.a sig borcl.
A ~ ?lloznz.
x.
Litteratur.
.
Tal~kebilder af Ellen Iley.
2 delar.
Skonhet!
Detta ofversvinneligt stora ord ha de modernaste andarna i vbr moderna tid, den sorn snart icke langre vidkannes benamningen fin-de-sibcle, satt som inskrjft pb sina tempeldorrar.
Skonhet i konst och litteratar, skonhet i hemmet, p % gator och grander, skonhet i allt och for alln!
Skonhetskulten a r den nya religion, som skall skanka manskligheten en ny himmel ocli en ny jord och &amp; ter infora lycksalighetstillstLndet i varlden.
Hnr idealisk lbter ej den laran!
Med hvilken gladje borde man ej hallllsa denna nya forkunnelse; som on~danar lifvet till ett helt sf idel harmoni!
Och dess profeter hur borde de ej hyllas sorn manniskosl5iktets valgijrare!
J a, mget som de peka p&amp; ar onekligen bedbrande, vore bara ej vkgen dit s&amp; trostlost l h g och bade man ej for att .nil det forst att passera genom den forfarande fula verk- ligheten!
Att soka ksirnpa sig igenom detta gungfly lonar sig emeller- tid ej for jordbundna sjalar, det s&amp;ga oss redan frbn borjan ddn nya larans forkunnare, dartill fordras idealitetens vingar, och,sbdan.a fort- skaffningsmedel st8 endast nggra fil a£ de mest ben8dade till buds .. Och Bfvea dessa se ju hlott skonhetsriket skymta vid horjsonten som en svag gryning till en komrnande dag?
Forst efter genera- tioners generationer iir erofringen fullbordad.
De som aro nog lyckligh att form&amp; lyfta sig upp pb hojderna ha emellertid trosten att redan nu lcunna fijrdjupa sig i de fagra framtidssyner, som deras fjarrblick frammaaat.
Men de andra, de utanfijr- och nedomstAende, ha det sB mycket lrallare och 1edsammai: e i sin verklighetsvarld, och foga bjalper det att frihetsfanau z e d or- det islconhet)) inristadt p i sitt roda falt ' lilrsom aggande viftar till.
dem frbn bergets topp, de veta att den aldrig skall fora dem, hopen, fram till seger.
SB ungefar, i grofva drag tillysad, ter sig den larn, for hvjl- ken sb m h g a a€ vbrt ' lands moderna forfattare gjort sig till mbls- man.
Att Ellen Keys sista stora tvb-volyins bols.
)) Tankebilder)) i sig innefattar sjdfva kvintessensen af dessa doginer behofver val ej h&amp;r piipelsas.
Det iir nu nbgra mAnader sedan forf.
slcankte den svenska allmiinheten som julgbfva dennn samling af dele forut Iksnda, dels nya uppsatser i tidens fr %gor, och litet hvar har saedes haft god tid att satta sig in i innehbllet.
Myclcet liar nog boken ocli-s&amp; liists,, studerats och kommenterats, men nbgot ovader har den icke blbst upp, liknande det, som sb ofta bruli-at 4tfolja Ellen Keys offent- liga upptriidande.
Orsaken 11ar viil varit den, att dot mesta boken innehuer.
redan forut publicerats och att man varit alltfor berecl- villig att anse de uppstiillda frkgorna som slutdebatterade.
Nog af ' %Tankebilderna&gt;&gt; ha lik figurernn i ett skuggspel tamligen obernarktn glidit forbi den stora allmanhetens uppmiirksamhet och de ha ej. '
,.
1 "
kommit meningarnas vdgor att bryta sig mot hvarandra shorn forr i en vidt och bredt Bterljudande svallning.
Den etiska halten af de af forf.
forfaktade idkerna och den Hskidning, som d h i gor sig gallande, ha med tillracklig klarhet och utforlighet redan blifvit belysta i denna tidskrift; i en flyktig recension som denna, behofva de darfore icke vidare utlaggas eller gendrifvas.
De flesta lrapitlen i forstrz delen, de med ofverskrifterna: ~ICvinnornan,, Lifsbehof D, ~Individualitet)) betecknade a£ delningarna hafva pSledes rednn har underkastats en kritisk granskning.
Aterstsr alltsti det nya, och dar mota oss framst de rent estetiskt sedt fullandade bilderna; DPB jaktslottetw.
I dialogform hamlggger forf.
h&amp;r sina egna erfarenheter och tankar, och det i akademisk stil utmejslade samtalet har ikliidt sig en driikt, som ger det hela nler prageln af ett diktverk, iiu hrad det iir och rill vara: en etisk-estetisk-social afhandling.
Det %r i en sannt almquistiansk milio man infbres.
Skuggau af den i vHra dagar gter uppsthdne och till heders komne filosofen- slzalden srafvar osynlig men inspirerande kring den lilla grupp af andligt och socidt .friborne man, som samlats k i n g aftonbrasan i jaktslottets af en idealisk forfining genomandade gula salong for att vid ett glas adelt vin utbyta tankar.
Det ar visserligen frHn ofver- manniskans stHndpunkt dessa tre frdn de hoga slottsfonstren, skyd- dlzde af sina tunga gula sidendraperier, blicka ut iifver den lHngt nedanfor liggande verkligheten, men de betralrta den och mansklig- sympatiserande blick och heten med skdden-~naaren-socialfilosofens se hoppfullt fram mot en ny dag.
E t t af aftonsamtalen ror sig om xpatriotismenw, och det ut- talade ansluter sig n#rn till $elens forut oflentliggjorda inlednings- kapitel, det s o n bar titeln: soppet bref till Terner v. Heidenstam,.
Det ar djupa och oclisputabla sanningar som hiir foras fram.
Det svenska lgnnet, den svenska f~lkkarakte~en, den svenska kdturen och de svenska landskapstaflorna frainstiillas i en belysning, diir skuggorna val aro bredda i skarpa lager, Inen dar ljuseffekterna icbe saknas.
En varu karlek till den ~ j o r d oss fostrat harx - iifven om vordnaden for sfadrens aska, sorn den gommern iir nlgot tvifrel- aktig - har dikterat skona ord om den svenska natnren, dess iinderbara, vemodiga, drommande tjusning, dess makt att med en oemotstiindlig fortrollning draga den i friimnlande land irrande srensken till ~barndomshemmet med sina hnrdags- och festvanor, lned bl %sippor och gokrop och smultronhagar och julljus;?
- -- - Och berattigad ar utan toifvel den reflexionen, att den djupaste orsalren till v&amp;r svala fosterlandskansla ligger i de ekonomiska forhbllanden, som i vira dagar tvinga sH mPnga att utbytzl det fiidernearfda hemmet p i landet mot den amhulatoriska stadsbonin- gen, diir uttrycken riixla dag for dag och ej aro agnade att fram- mana sde klara minnesbilder, de fast.a id6fiirbindelserw, som skapa den sanna patriotismen.
,
Under utbyte af vackra och vackande tankar liknande d.esss f rainflyta aftonsarntalen pB jaktslottet.
som en lugn, majestatisk flod, icke som den nyckfulla i ' mhngEaldiga smb bifloder sondergrenade stromfbra, som karakteriserar samsprhket hvardagsmhniskor emellan.
Och allt under himmel och jord afspeglas i denna flod.
Eosterlands- kiinslan och svenskheten i dess arter och afarter, konst, poesi, litteraturlwitik, vanskap, karlek, och hela mtingfalden af lifsforhbl- landen.
Man pbtraffar ofta i det man foljer den slriftande dialogen parcldoxer, shsom plsthendet att ~ n a r vi en g&amp;ng Iasa verldig hi- storia - - d&amp; blir det brtal, nar handklaveret infordes ett vikti- gare olyckslr i svenska historien an ktalen pB en del forlorade slag! % Ofta lnotes man af meningar, mot hvilka man i r5it; tvisan.s och sanningens namn m %ste protestera, exempelvis det suveriilln forakt hvarmed den degenerade varelse som beniimnes morunalsven- slcen)) affardas; lilrsom man stotes af en och annan taktloshet, ty skulle man ej viinta att jaktslottets forfinade stamgaster gtminstone ur skonhetssynpunlct borde fordoma hvarje groft skamt och hbnfullt tal, riktadt mot af andra som heliga aaseddn institutioner, 10t vara att det gdler sb forlegade inrattningar som den svenska kyrkan och presterskapet?
Men ser man bort frBn dessa stotestenar - antag att man lyckats frigora sig frhn kiinslaa af indignation, blandad ined sorg.
och den oppositionslusta, som sb mbnga af de liirosatser som forf.
vill bygga upp pIi sina tanliebilder vacka, sarslrildt den forfiirande, af sociala och etiska legnr obundna individuella frihet de f ' orfiikta, och soker man uteslutande betralrta arbetet u r litteriir-estetisk synpimkt, Bvarstfir mycket af odispntabelt viirde, lnycket diir e j Glott Bildens utan &amp; h e n tankem skonhet pB ett omisskanneligt satt frnmtriider.
Dit hora i synnerhet de hogstamda och nbstan.
lyriskt f agra betrnktelserna i foists delen om.
)) Stillhet)) och &gt;) Mod)).
De visserligep nBgot grumliga men intressanta forfettare-: portr %tt, S O I ~ betecknas med det gemensamma namnet)) Typer)), i n n e h u a Bfven mycket af psylrologislr och litter&amp; fortjanst.
Att froken Keys bok iir ett verk af: en betydande forfattaretalang: [Sir sBle- des ingen vilja bestrida, ej heller att den intager en gannka enn- stgende plats i vhr svenska litteratur, hvilken ~ninnsann ej ofver- flodar pB popnllrt hbllna, filosofiskt-etiska arbeten, allra winst af kvinliga f orfattare.
I detta omdome instiimrua siilcert m h g a sf de icke ~forst8ende lisnrne)), m8nga af dew som icke kunna raknn sig till sde unga af d l a gdrarw, hvilka forf.
tillegnat sin bog, lned detta forniima siirskiljande i viirdign och iclre viirdiga, som 51- den moderna skolan egen.
Man Iran beundra de arlritektoniska enskildheterna i ett byggnadsverk, afven om man mbste beklaga, att sB mycken lardom och talang anvandts pB att uppfora en byggning grundad pB losa sanden och nf.
material sA luftjgt, att den nlBste falla i grus och spillror infor verklighetens starka vindlrast.
L.
D.
8: .t:,.
Den svenska odlingells storm ?ina.
1-2..
Af ell el^ Fries.
Svensknrne haf-va med allt skal beskyllts for ofverdrifven be- nndran for allt utlandskt och beniigenhet att ringakta sift eget.
Denna beniigenhet har dock pH sista tiden framknllat en reakt,ion, gladjade i samma mdn sorn den pH alla omrHden striifvar ntt till- vwataga det Bkta svenska.
T7i ha fAtt ogonen oppna for den &amp; if- tande skonheten i svensk natur, for det egenartade i de olika byg- dernas folklynne och sed.
Ti gB tillbaka till vHra hlfders stora gestalter, ej med de fosterliindska fraserna f r h seHets rnidt ntan med langtan att forstti dem och deras lif - lara kiinna rdrt egct folk i dess adlaste och lcraftigaste siiner.
Till de foreteelser inom vAra dagars litteratur, som motsvara och understoda en stidan riktning, lior obetingadt Ellen Fries ' ofvan .namnd.a serie?
) lefnadsteckningar for skola och hem^.
l) e aro pB grundvalen af senaste forskningar pop~diirt sammanfattade lift ' ulla skildringar af v l r odlings banbrytande miin.
I det fiirsta Mftet som, d&amp; det for ett par &amp; r sedan utkom, i Dagny varmt anl~efalldes it ungdom, rnoter oss framst Olof Rudbecks lriimpagestalt, ett det yppersta uttryck i fel som fortjiinster for storhetstidens Sverige; vidare Urban Hjarne och Jesper Svedberg, sestonhundmtals-person- ligheter afven de.
Det nyss utgifna andra hiiftet ger oss i ~sliikten Tessin)) ufivecklingen fr&amp;n drottning Kristinas Sverige till frihetsti- dens, afspeglad i historien om tre intressanta personligheter, j) tre skktled af storman i andens rike w.
Kristoffer Polhems l h g a lefnad omsluter sjiilf va brytningsperioden, och slutligen mots ri i 0lof v. Dalin upplysningstidens forste egentlige mllsmall i vdrt land.
For teckningen af nlgra bland dessa stormiin -- en Jesper Svedberg, en Ulof yon Dalin - har fijrfczttarinnan hufvudsakligen byggt p % de utforliga nga monografier r i iiga.
Xigras bilder hafva sammansmalts af ett material, som ~isserligen fijrnt bearbetats at ' forskningen, men legat spridt pH en m ~ n ~ i a l olika d hill - i m i ~ n e s - tal, tidskriftsuppsatser, storre historiska rerk o. s. v. En biografi slutligen, Kristoffer Polherns, ar forniimligast resdtatet af forskningar i otryckta kallor, bref och efterliimnade anteckningzlr.
Xen hrar an forfattarinnan funnit materiale!
till lefnadsteckningarne, sd son1 cle foreliqga bBrn de alla llennes priigel.
De Bro liffullt och eukelr berattade, framstallda i sammanhang med de enropeiska knlturstriim- ningarne, BskBdliga genom karakteiistiskn citat k h smhdrag.
Det kritiska omdomet blir aldrig smgaktigt klander; man marker ulltid understrommen af sympati och beundran, det fosterliindska sinnelaget.
Vi hoppas att fortsiittniugen p t den s % lyclrligt b8rjade serien ej skall E t a alltfor lange vanta pb sig.
Deasa liitt tillgiingliga slnii haften, llmpliga for lasning i familjekretsen, genoui sin form till- talande afven for ungdom, visa sig namligen inonl sitt omrdde s p - nerligen val rustade for det viirf, som eniigt fiirfattarinnan sjiil£ iir den svenska kulturhistoriens:)) att liira oss forst&amp; vdra samhiillsinriitr- ningar, arten a£ den bildning vi inhemta och r i r t eget nationallynne: ~.
S-R.
.$
Sliitten.
Berattelse af 1Wark Stern.
Forsok att tanka er tillvaron lik en stor sliitt, icke en vanlig och verklig s l d m,.
grnmlad nf npphojningar och splittrad.
af in- bagnader, utan en slatt i ordets pregnanta mening, ett sagoland- skap, som inga granser har och som man kan dikta sB stort man vill.
Den, sorn vaqdrar fram sitt lif p l denna sliitt, bar ingenting med riktningar och vaderstreck att gora.
Ran kan gB ralft eUer ' i krokar, framiit eller tillbaka, han befinner sig dock alltid i centrum .och ser lika stom vidder omkring sig.
Inga barrikader.
resa sig for honom, och nar han af motande framlingar frln bergstralzter och hafskuster hor talas om vHgar sorn ta slut, 618 ler han miss- troget och medger kanske, att sgdant lBter tanka sig.
Clch nar lian observerar att horisonten 5ir ett for.em&amp;l, som lydigt flyctar sig for hvart steg han tar, ' dB forviirfvar han sig en egen och.
ofver-.
lagsen uppfattning af det, som de motande framlingarna benamna mAl.
Afvensb forstBr han, att dessa mBste varn i nBgon ~nBn clefekta, .eftersom de synav nyfikna pd det de annu icke ha sett och blifva dkerraskade, nar de f B se det.
Liksom om, inte allt vore sig likt, hnr lBngt och lange man iin vacdrar, och soin om ma.n inte for rasten s6ge allt sB lgngt i forviig, innan man stoter p l det, att man hinner viinja ' sig vid det och iakttaga hur kandt och vanligt det ar.
SBdana iiro forhlllandena pB den stora data slatten, sago- lmdskapet sorn man kan dikta s&amp; stort man vill.
For de m.otande, .som komma frln andra nejder, kan den vara s l liten som E m plan- tering iblslnd stadsgator, i hvilken man siitter sig att hvila en stund, .eller som en grasbevuxen trekant vid ett vagskal, dar man drojer ett ogonblick for att valjb vag.
De mota sliittvczndraren dar och byta hglsning och ord rued llonorn och undra ofver att han gar s&amp; vBrdslost forbi dem och manovrerar sB skrymmande sorglost p i det t r h g a utrymlnet, sorn om icke gatornas murar stiingde och .SON icke svart och tat skog hHgnade in vagarna.
Hvad vet han .om murar och skog - de ldta pB sin hojd tihka sig.
Visst heter det, att den, som soker, han finner; men ha: r denna regel nagon allmiingiltighet, hvilket iir obevisadt, sB iir det sanner- ligen icke pB rubrikernas omrdde.
Det a.r darmed icke sagdt, att den, som icke soker, finner nBgot; men s&amp; tycks det emellertid forhala sig i frBga om titeln pB.
Mark Sterns bok, ty den fore- faller, sardeles funnen och icke det ringaste sokt.
Den 2ir icke ditsatt af det praktiska skal, att en bok bor ha ett namn, medelst hvilket man kan frBga efter den i bokhandeln, utan den hnr varit till fore boken och har .gifvit upphof till berattelsen.
Den tjanstgor sorn introducerande foretal och forklarande efterskrift och srnyger for rasten in en undermening bakom hvarje rad.
Om hu: ndra Br kan jng miijligen ha glomt, att.
Daniel Hedman var en uppsalastu- dent och iilskade en.
dito vid namn Ina Hall6n, och kanske jag inte heller kan.
gora redn for deras respektive inackorderingsstallen; meIb slatten skall jag minnas sorn en kar symbol, hvars tolkning denna bok har gifvit mig lxlaven till. '
, - *. '
u
Fabeln i boken iir en episod bara, en af mdnga likartade, hvilka man kan tanka sig strodda sorn ldga dungar ijfver den flacks slatten.
Den tjanar till att visa hur denne nyckfulle vagabond, denne obtkodige strykare Daniel Hedman ungefar plagar bara sig At, nBr ham kosa korsas a£ en, sorn f i r honom att stanna och sl&amp; sig i sprik.
En stund kan han trifvas; men snart skall han trafva i vag igen och .karma sig litet vek och melankolisk den forstcl mileu - sedan hvisslar han sig kack p i ngtt och vet ingen skillnad pb det som hande i gAr och det soln skall ske i morgon.
Mark Stern har inrattat det si, att vagen aldrig tar slut och horisonten lydigt flyttar sig for hvart steg.
J a visst, det iir hennes sattighet, och det vore ett klandervasdt okynne af mig att fantisera upp ett ohdligt plank med taggig stgltrbd ofvantill eller pltitsligt IHta marken rasa, s i att den tankspridde passageraren, sorn flanerar ratt fram med blicken fast pd horisonten, trgder miste, som man gor i morkret, niir man inte vet hvar trappan borjar.
Grundmotivet med dess suggestiva symbolik verkar niimligen icke villkorligt och valdt utan ter sig sorn ett af dessa Bmnen, hrilka diktnre plaga.
f l till skanks af lifvet sjalft och sorn de for;.
eller senare milste bearbeta och slunga ut bland medmanniskorna.
Det ar fcbtala gifvor, sorn man kanske bar svdrt att behdlla for sig sjalf men sorn man mHste bittert sakna, niir man sliippt dem ur handerna, innan man hunnit gora af dem allt det sorn kunde goras.
Man behofver inte vara mycket pedagogiskt anlagd for att irriteras af B Slattens n i ogonen f allande sprlkliga oformlighet eller lzanske rattare ofiirdighet, sorn stHr i en forbryllande kontrast till bokens lugna skepsis och bfverlagda, oentusiastiska optimism.
Ned all sin nonchalans och sitt ignorerande af den omstandigheten att spriket a r en lomsk fiende, sorn miste tlmjas, har dock Nark Stern en egen stil, an dampadt satirisk, an beharskadt varm och vek, hvars styrka framtrader i aforismer men forlorar sig nar det gdler atC sammanfoga dessa till en sida eller ett kapitel.
Kort sagdt,)) Sl&amp;ttenn iiz ett masterverk, sorn icke blef af och sorn forf.
fortfarande ar oss skyldig.
I hvarje fall ar det en bok, hvars brister aro sbdana, sorn litet hvar kunde ha undvikit, och hvars varde Br i intensiv grad forf: s monopol och uttryck for en K.
J. stark och tydligt praglad personlighet.
Nytt privat seminarium i Stockholm.
Det finnes i virt land ett omride fijr kvinligt arbete, diir ar- betsgifvarnas antal betydligt ofverstiger de arbetssijkandes.
Detta omrAde ar.
lararinnekallets.
Det fijrhuer sig verkligen s t, att de frin seminarierna utexaminerade lararinnornas antal iir otillriickligt, dB det galler att tesatta platser sBral i skolor sorn familjer.
Denna 1
erfwenhet gores ej minst p&amp; Fredrika-Bremer-Fkbundets byr %.
N u ar det visserligen sannt, att m %ngen kvinna med anlag for lararinne- kallet genom egna studier och resor gjort sig skicklig och duglig far lararinnekallet.
Men det ar ocksB &amp; andra sidan sannt, att mlngen .ung oerfaren flicka efter slutad skolgdng och utan nagon soq helst utbildning slagit sig .pa att undervisa barn, for a t t pH detta satt " fortjana sitt uppehiille.
Att detta ej.
alltid varit till vare sig barnens eller den qnga lararinnans fromma ar latt begripligt.
For att sfhjalpa detta missforhUlande, har s. k. liirarinne ' lrlasser uppriittais vid nag&amp; af de storre flickskolorna i exempelvis Stock- holm, Upsala och Goteborg; i samma syfte har ett lagre liirarinne- seminarium haft sin verksamhet i hufvudstnden under ndgra l r.
- Bristen pB lararinnor ager dock fortfarande rum och har oftast yppat sig, 619 det galler liirarinnor for de lggre skol1classer.na och ' de hem p&amp; landet, dar mindre ' barn finnas.
De lararinnor, soln skulie fylla dessa kraf, kunna ju noje sig med en kortare utbild- ningstid an den som fordras vid Hogre Lararinne-Seminnriet, dar numera hufvudsakligen facklararinnor utbildas.
Vi tro darfore, att det ar ett kandt behof, som fylles, dB Privatn Lararinneseminarinm, som har till uppgift att utbi1d.a lam- rinnor for farnilj och flickskolans lagre klaseer, niistkommande s e p tember har i Stockholm begynner sin verksimhet.
Ett bolag, be- s t t e n d e uteslutande af pedagogiskt intresserade personel: har bjldats for seminariets npprattande.
' Dessn personer are: kanslirlidet C !.
Kast- man, rektor L. Lindroth, d: r N, Lagerstedt, Fm Hedda knderson samt froknarna Sofi Andersson, Lilly Engstrom, Helena Pilmqvist och Nntilda Widegren.
- .-.+- Till Fredrika-~reker-Fiirbundets A l l m h n a Stipencliefond har en person, som onskar vara onii.mnc1, skiinkt kronor sex tqsen (6,000) - g Fredrika-Brenier-Fiirb1111dets yrkes- och studiestipendier for l r 1899 ha utdelats s0lunda: f r l n donationsfonden fijr livinnor som studera medicin: 500 lir.
till med.
kand. froken Ada Nilsson, 400 kt.
till med.
kand. froken ?igne af Iilintberg; frBn allmanna stipendiefonden: 300 kr.
till fil.
kand. froken Maj Lagerheim, 800 kr.
till eleven vid hijgre rhejeriskolan * 4lnarp froken, Xlida Negel, 360 fir.
(Stockholms stads stipendium) till eleven vii: folk-
sliolel9rarinneserninariet i Stockholm friiken Emma Nagdalena Bredberg.
360 kr.
(3Ialmohus stipendium) till froken Gerda Vallengren Qiir sjukvkrds- kurs vid Sofiahemmet, 360 fir.
(~stergiitlands stipendium) till froken Marin Hertmnan fiir utbildning till.
l b a r i n n a i sliijd, 240 kr.
(Vasterbottens sti- pendinm) till froken Anna M b g b e r g for sjukvirdskura vid Sabbatsberg.
240 kr.
(Vasterbottens stipendium) till froken Vendela Rvllse fijr utbildning till IiLrariuna i huslig ekonomi, 270 kr.
(Sodermanlands stipendium) till froken Elisabeth Lundvall for kurs i monsterritning, 180 kr.
(Varmlands stipendium) till frvken Signe Vennergren for sjukvBrdsliurs vid Sabbats- berg, IS0 kr.
(0rebro stipepdium) till smbskolel~arinnan Augusta Anders- son for utbildning till lararinna i huslig ekonomi.
I sammanhang harmed rilja vi niimm, att stipendiefondcr aro dels fardiga och dels under bilduing i samtliga Sveriges liin.
kiigre (Nya) I~rarinnese~miaasariunm I Stockholm kommer till nasta lasBr att utvidgas.
Den dutill horande psiratskolan blir tillokt med 2 Brsklasser, 7: de och 8: de, sA att seminarieeleverna akola fii l h a att un- dervisa barn i +Idern 6-15 Ar.
Laroverket liar innevarande 19siir: dess tredje, i seminariet 45 elever, fordelade p i tvP afdelningar och i skolail 67 barn, utgorande G ilrsldasser.
I viira tider, dii alla arbetsomriiden Piir den bildade kvinnan tyckas vara Gfverfyllda, iir det gliidjande att efter- frigan pH Iararinnor f r l n detta seminarium llar yisat sig sl riklig, att antalet platser som erbjudits liar varit cirka dubbelt sii stort son1 de dHri- i f r h utexaminerades.
SB har nu redan!
2 miinader innan de slntat sin kurs, storsta delen af de elever.
som i Br tilihijra hiipc: afdelningen, platser bestamda eller pB forslag till hosten, de flesta i skolan.
I) e lvner, som bjudas, rariera i skolan mellan 500 kr.
1 d8 vanligen enclast 3 timmare daglig tjanstgoring fordras) och SO0 kr.
; i familj git ' ves 350 fir.
till 500 kr.
jamte sallting fritts.
Liiroverkets forestlndarinna, friiken Alma Detthow.
som i 20 iir varit liirarinna vid privatseminarium: har till k. m: t lagt in ansiikan om ri&amp;tiglzet att under ecklesiastikclepartementets kontroll f&amp; anstalla siidan afgkngsprofuing, som berattigar de utesaminerade att innehofva platser vid offentliga smHskolor i stader och pii landsbygden.
D e n m ansiikan u Btfoljd a£ synnerligen vackra intyg om seminariets cch frijken Detthows foreggende verksamhet, utfardade af professoreriia S n g ~ Sahlin, e E. Fogel- mark och J.
0.
Rosenberg, hvilka som examensvittnen iifvttrvakat slut- euamina och undertecknat elevernas afgingsbetyg, samt af kunxliridet Xastman, folkskoleinspektoren d: s Bergman, d: r A. Strandell, seminarie- forestiindaren Joh.
Ltifvdn m. fl.
Froken Detthow, hvars h d s a under nhgrs L rarit vacklande, men som nu ar fullt frisk, Atertager nasta litsir ledningen af seminariet, hvilket innevarande vlrterrnin forest&amp; af lektor Enar Sahlin frBn h e b r o.
F R E JA-MAGASINET 18 E u m l e g &amp; r d s g a t &amp; 1 8 28 C3; &lt;5tg&amp;tmn 18 99 Drot,tninggat&amp;n 99 Nyhet 1 .Nyhet!
gaff elputsaren bor vara en villkom- men nyhet f.
lirar,iio l~iislaoder elkensom for re,rfnm!
!lter o. I~otellor etc. Ar stiill- b a r for o l i k: ~ grofva gafflar.
Pris Fr.8: 9.5 pr st. Sriljes i hvarje v&amp;l- sorterad jer: n- o. bo- s8ttningsaff iLr samt i parti hos B, A, Hjorth &amp; C: o, Klara Norra Kyrkog.
5.
Stockholm.
A.T.
: Kont,.
1 %.
3~1pr.9S94.
R .-T: 440a.
1419.
Undor niistkointnande September oppnns j. Stockholin en tvh-&amp;rig (eveatuelt ettarig) Iilroaustalt fijr utbildande af lavarinaor i familj och i de liigre k l s s s e n ~ a at ' liiroverli fiir flickor.
Undervisnil~g kommer ntt med- dealas i V ~ I l I i p 1Bs- ooll ii fningsiimnen, Bfveu sprhk.
Srirskild vigt koinmer a t t 13igg-as \ - id den nietodislit-praktislcu utbildniagen.
Tryckt prosyekt saint muntliga eller skriftliga mpplysningar Iemnas.
RE l i i r ~ a i ~ s t a l t fijrestAndavinn: ~, ~ !~~~ F~ %kr.n Sofi Anderson, Brahegntan 41, som iifven inottager ncti~iilniilgar sgviil till seminariet soin till den d8tmed forenade ijf~~ingsslrolon.
Mottagningstid %l ' I %nd.
och Onsd.
kl. 5-G.
l t c f w e r ~ s e l a: S t o ~ ~ l; l l o l ~ Ranslir5det / r, C. W. liastman, Sibyllegaban 43 &amp; 45; Relrtor L.
31.
Wzrn!
l&lt;arla.v&amp;gen 35; Eru Sofi Almquist, ihrtilleri- gatan 8; FrBken Hilda Cnselli, Nybrngatan 21; I; rnec " l. Sei~lillarieadjmnkte~z froken Eiisabe t Eu1.6n; / lclwii.wnd, 0 Everstinnan Agnes Laurell; Sl !nr / srcill .. Frijken Hilda 13erggren; i \ ~or~r~l; ~iipirzq, Friiken Anrore Pihl; GSiteBoi: l /, Frolie11 Ida Hellander; .LiirtJ, I- ' roEes3orskan N a r i s Ribbing.
1nt; erimsstyrelsen.
Sjukskoterskor med goda betyg afver genomgAngna 18rolinrser och ~ t o vab f praktislr verlisa~nhet finnas itn~nalda &amp; Fredrilrs-Brenler-For- bundets B,yr&amp;, 54 Drottninggatan, 1 tr. -- Allm.
Tel. 48 16.
R i b Tel. 27 62.
D n y ~ z y uf7; onmer I899 med 20 hjiften,.
t / f f i;; ~ ~ jlrii~st i ~ i d ~ 28 tryc kark.
Priset .fiil- 7tel c " clyd9zg: For ~nedlenznz~r q f I?
I ~ P c ~ ~ ~ t = ~ i = ~ ~ N o i -?
B ~ ~ u ~ ~.
?
.
P.
d ~ kr.
I t I I .9.50. iflie 911 ei7lenl n2u.r c!
f H.~d) .ili (t- 7: ITWW- E ' Di.lmzt ?ef 2; T.oo.
Fo1-71tr~tt7sn~e~77e~1~11t~1.
2we1zm1e) .crtr 4 Fi,~t ?~.i~ll.tr-Br * f~~~~~ Fortimz- 3 ' 01.
fiir $gy; gi4 munnens.
tfndernas ocil budens vfrd m. m..
Annonser f ~ D r A G N Y upptagas al ' R-a " $6 d 0 h m a fi-8lseu Xmaeborn Be3 * gm#r * iim, 31 &amp; fermn / msqotan 31.
- 2 2;: ZG-&amp; aL ' -: m Adresse~: +J Fredrika-Bremer-Forbundet: Dro ttninggatcm 54.
Rikstelefon OT 6.1.
Fiirbnndets b p i ii11pw 1 I- i.
- MIU.
tttl.
4s 16.
F. Y.
0.
Centrafbyr8: Stora Nygatan 36 Rikstelefon 15 46 - Allm.
telrfou 27 ar under rintern tippen alla helgfria dngar, tmnn iiirilagar.
ld.
10-4.
Fiir hjdps~1,~anik kl.
JO - 1 1.
.- a 9 % Foreningen Handarbete ts Fanner: Brunkebergs torg 78.
Oppet 10 - 4.
