# ID: svediakorp-per1832
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1909
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 23,784
# sentences: 1,357
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N: R 23 (1170).
SÖNDAGEN D E N 6 JUNI 1909.
2 2: D R A ÅRC HUFVUDREDAKTÖR OCH ANSV.
UTGIFVARE: J O H A N N O R D L I N G. GUSTAF V » UT5rÄLLnmöm5BE5KyDDARE " A RETS nationella J~ \ _ storbragd * var den hederstitel, som vi redan på det nya årets tröskel vågade gifva sommarens konstin- dustriella utställning.
Man var då liksom ännu vid foten af backen och mycket af hvad som nu är verklighet fanns endast på papperet eller som planer och hugskott i någon af de många hjärnor, som utställningen sysselsatt.
Men hvad som då förutsades kan nu, då vi hunnit fram till de portar, som, när detta läses, stå välkom- nande öppna, upprepas med större tillförsikt för att väl en gång när sommaren är förliden vederbörligen bekräftas.
Till en början har det ju icke satts i gång eller fullbordats något annat företag, som kan upptaga täflan.
Vidare är utställningens yttre konstnärliga succés, nu då byggnaderna stå där fria från kryckor och bandager med den hvita silhuettens linjer rena och skarpa mot den blå, himlen som kanten af en stormsopad drifva, redan glänsande betryg- gad, och därmed är hälften vunnet.
Att vi nu, som vi hela tiden ha gjort, ta för gifvet, att den uppvisning af vår unga konst- industri och vår äteruppståndna bygdeslöjd, som blir kärnan i det glimmande skalet, skall bli en succés icke blott i våra egna, men äfven i främlingars ögon, är väl den bästa kompli- mang till utställarna, som nu fylla hallarna med sina bästa håfvor.
Den enda som man egentligen tviflat på, årstidens oberäkneliga Gudom, har nu också till sist gjort sitt bästa för att i tid bli färdig med djurgårdsgrönskan, hvarförutan människo- verket skulle sakna sin rätta fond och som också så väsentligt tagits i beräkning af arki- tekten.
Allt som allt, det är med tillförsikt och stolt- het man önskar en så god start och så stadig- varande framgång åt den nyöppnade utställnin- gen som det nationella syftet förtjänar och den nationella stoltheten kan önska.
Som ram till denna korta välgångsönskan meddela vi några porträtt af, — förutom ut- ställningens konungslige beskyddare, som för- rättat den högtidliga invigningen, och dess sty- relses hedersordförande — det ärofulla verkets ledande män: styrelsens ordförande, de bägge energiska l:ste och 2:dre kommissarierna och utställningens geniale arkitekt.
En rationell och nationell kvinnodräkt » För Idun af Märta J ö r g e n s e n.
l SVÅRA konsten att kläda sig^ väl ursäktar \ EN i viss män kvinnornas mången gång underliga toalettelegans, framsprungen som den är ur en oaf- brutet le / vande sträfvan efter det originella, det nya.
Men där öjverdrijterna dyka upp, infinner sig snart re- formkrafvet för att den urspårade smaken må kanna återställas i jämviktsläget, rörfattarinnan till den artikelserie i ämnet, som börjar införas här nedan, har bildat Svenska Kvinnliga Nationaldräktsförenin- gen och söker i efterföljande uppsatser klargöra, hur hon tänkt sig en reform af kvinnodräkten pä de svenska allmogedräkternas grundval.
D I. Allmogedräkten i allmänhet.
YCKET HAR talats och i synnerhet skrif- vits om det förkastliga i den öfverdrifna toalettlyx, som utvecklas af våra kvinnor.
Bland andra inlägg i frågan minns jag sär- skildt en liten mycket tänkvärd artikel, " Ett gif akt! "
af Helmy Rinders, intagen i ett af denna tidnings decembernummer för år 1906.
Enquéter ha ock satts i gång, för att man skulle få klarhet i, hur mycket klädpenningsumman kunde nedbringas, utan att man behöfde pruta af på hväd som menas med att vara " väl klädd ", d. v. s. under förutsättning att man fortfarande skulle bygga på den grundval, som lägges af de parisiska demimonderna, då de hjälpa fram den ena modenycken efter den andra.
Att lägga en annan grund för dräktbruket än de utländska moden, t. ex. en svensk, en dylik förmäten tanke har väl fallit få kvinnor in: hur skulle något godt, i det stycket åtmin- stone, kunna komma från Sverige?
Och dock tycks det, som om i denna det nationella upp- vaknandets tid det skulle ligga ganska nära till händs att på klädedräktens liksom på så många andra områden ta vara på, hvad Sverige själft har att bjuda.
Denna tanke är det, som Sven- ska Kvinnliga Nationaldräktsföreningen gjort till sin, i det den med de gamla allmogedräk- terna till grundval vill frammana ett dräktbruk, som på samma gång det är svenskt äfven erbju- der många ekonomiska och praktiska fördelar.
En återgång till ett så åldrigt och landtligt dräktbruk kan ju tyckas mången löjlig, men om man ser den i samband med den förenkling i hem- och sällskapslif, som på sina håll börjar praktiseras och ännu oftare framhålles såsom önsklig, om man vidare ser den mot bakgrunden af den svenskhet i byggnads- och möbelarkitektur, som på senare tider vunnit alltmer förståelse och spridning, finner man den ganska naturlig.
Glädjande nog är det ock vår egen drottning, som visat oss .vägen till denna reformering af vår dräkt, i det hon redan som kronprinsessa infört österåkersdräkten på Tull- garn (som bekant är det äfven denna dräkt prinsessan Maria burit på Stenhammar sistför- flutna sommar) och nu senast på Öland upp- muntrat bruket af ölandsdräkten.
Att det ej var blott sig själf och andra till ögonfägnad, som hon införde bruket af den måleriska natio- naldräkten på Tullgarn, kom jag underfund med, då hon en gång, efter det jag under en längre vistelse där blifvit i tillfälle själf bära densamma, frågade mig, om jag ej fann den praktisk.
Jag började närmare tänka öfver reformen, och följden var, att jag från Tullgarn hemförde tan- ken på ett vidare spridande af den fosterländ- ska och praktiska idén och att ofvannämnda förening bildades.
Att söka " åstadkomma en frigörelse från de utländska modens tyranniska inflytande på den kvinnliga dräkten " och få de gamla allmogedräkterna (där så fordras i modi- fierad form) återupptagna till allmänt, dagligt M doftande Ett människobo, det är tak och vägg och hvardagslif och saga, fång en gafvel skymd af rönn och hägg, en stad har i dagen sprungit — där sol och skuggor jaga; dess hvita palats ha timrats vid sång, en tröskel nött af våra steg, som hyfvel och hammare sjungit.
Dess torn och tinnar glänsa som snö — ett spiselhörn, en odlad teg en sagostad på en sagans ö, och spår af lifvets aga.
af tankar och viljor trollad ur gruset och vacker som lyckan i sommarljuset, Ett människohem, det är offret värdt där stolt den speglar i klarögd sjö.
af sjudande blod och nerver, det är lif och död och allt vi ha kärt, som släkte af släkte ärfver.
Hvem bor därinne bak hvit kolonnad?
Det är möbeln och boken i vacker pärm, Är det en kung och en konungs stad, ljusets stake och lampans skärm; som rymmer små blonda prinsessor?
det är väggens bonad, fönstrets gardin, Är det en helig studiehall, urnor, skålar, kistor och skrin.
där tanken strider, än het, än kall, under lagervirade hjässor?
En bild af de svenskes hem och hus de hvita hallarna gifva.
Däröfver står försommardagen ljus, — Du vandrare, lös din ränselrem och friska brisar med ystert brus och hälsa med nyväckt sinne i blågula dukarna rifva.
den trägna flit i verkstad och hem, som hopat skördar därinne!
Så spegla vår sträfvan, du hvita stad, Den formens adel, som stoffet bidat, och blif oss en manande läral har handen böjt och verktyget snidat Stig som en hymn, ett strålande kvad i trä, i lera, i blank metall till det svenska arbetets ära!
vid ångans hvin och forsens svall.
ERNST HÖGMAN UR JUNIGRÖNSKANS PÄRMAR, Idun 1908 och föregående Ar Kunna erhållas i närmaste bokhan- tillhandahållas till f-ljande priser: Iduns pärmar, röda med guldtryck ... 1: 50 del eller direkt ft ån Iduns expeditlon, Iduns Romanbibliotek, röda eller gröna 0: 50 om rekvisition och likvid i postanv sning Iduns Hjälpreda, röda eller gröna ... 0:50 insändes.
— 280 —
b r u k och d ä r i g e n o m äfven m o t a r b e t a de- ras nästan uteslutan- de a n v ä n d n i n g som — j a g h a d e så n ä r sagt — maskerad- d r ä k t e r, h v a r t i l l de ä r o alldeles för g o d a, se där den första punkt Nationaldräkts- föreningen satt på sitt program.
Så s m å n i n g o m h a r be- hofvet af en för alla de d e l a r af l a n d e t, som s a k n a e g e n d r ä k t, antaglig sådan växt fram, och så v a r man inne på kompo- n e r a n d e t af den s. k. allmänna svenska nationaldräkten, för h v i l k e n n ä r m a r e skall r e d o g ö r a s i ett p a r följande u p p s a t s e r.
N å, a t t en refor- mering af kvinno- d r ä k t e n är behöflig, det kan man nog PRINSESSAN MARIA I få m å n g a a t t gå m e d ÖSTERÅKERSDRÄKT.
på, men hvarför just i ofvan a n t y d d a rikt- ning?
H v a r f ö r ej h e l l r e föreslå, a t t d e n indi- v i d u e l l a s m a k e n m å få r å d r u m i s t ä l l e t för a t t u n d e r o r d n a sig d e t m å v a r a u t l ä n d s k a eller in- h e m s k a m a k t o r d på d r ä k t m o d e t s o m r å d e?
Jo, för dem, som h a fantasi och s m a k n o g för a t t k o m p o n e r a sina d r ä k t e r u t a n n å g r a förebilder, v o r e j a g den sista a t t vilja d e k r e t e r a n å g r a l a g a r p å i f r å g a v a r a n d e o m r å d e, m e n de äro nu j ä m f ö r e l s e v i s få, och för alla de öfriga är d e t en s t o r l ä t t n a d a t t h a m o d e l l e r a t t tillgå, och d e t är till d e m, j a g v ä n d e r m i g i d e s s a r a d e r.
O r s a k e n, hvarför j a g gifvet ger f ö r e t r ä d e åt.
a l l m o g e d r ä k t e n som förebild, är ej n å g o t u t s l a g af en i v å r a d a g a r g a n s k a u t b r e d d v u r m för s a k e r i " a l l m o g e s t i l ", u t a n en g e n o m flerårigt p r ö f v a n d e af reformens b ä r i g h e t v u n n e n i n s i k t om d e s s m å n g a g o d a sidor.
F ö r d e t första är d e t enligt m i n å s i k t e s t e t i s k t omöjligt att m e d n å g o n a n n a n d r ä k t k o m b i n e r a en tillräckligt k o r t kjol (s l u t a n d e minst 10 cm.
från m a r k e n), då en d y l i k å t e r i g e n väl ö f v e r e n s s t ä m m e r m e d a l l m o g e d r ä k t e n s öfriga detaljer, och en d y l i k kjol måste genomföras i en praktisk och.
hygie- nisk d r ä k t.
F ö r d e t a n d r a är d e n h v i t a öfver- d e l e n eller s k j o r t a n, s o m h ö r till s n a r t s a g d t hvarje s v e n s k n a t i o n a l d r ä k t, bra m y c k e t m e r p r o p e r än v å r a m o d e r n a klädningslif, d ä r fodret k o m m e r i o m e d e l b a r b e r ö r i n g m e d h a l s och a r m a r, ity a t t d e n n a öfverdel ofta m å s t e b y t a s om (då j u d e t h v i t a r i k t i g t " s k r i k e r efter s å p a och v a t t e n, n ä r d e t blir s m u t s i g t ", för a t t ci- tera Elsa Törne).
F ö r öfrigt behöfva vi all- m o g e d r ä k t e n s s t a r k a f ä r g e r: de ha p å v å r t s i n n e en u p p l i f v a n d e i n v e r k a n, som i r e g e l allt- för m y c k e t u n d e r s k a t t a s, och " d e äro n ö d v ä n - diga s å s o m m o t s ä t t n i n g a r till d e n d j u p g r ö n a furuskogen och d e n k a l l h v i t a s n ö n ", som Carl Larsson säger i " E t t h e m ".
Denne konstnär h a r för öfrigt p r a k t i s k t o m s a t t d e n n a åsikt g e n o m a t t i den s o c k e n, S u n d b o r n, d ä r h a n h a r sitt s o m m a r h e m, s ö k a återupplifva b r u k e t af dess b o r t l a g d a f o l k d r ä k t, och h a n och h a n s fru ha d ä r v i d själfva modifierat d e n s a m m a till m e r a tidsenlighet.
En a f b i l d n i n g af d e n n a d r ä k t återfinnes h ä r b r e d v i d.
F ö r öfrigt är h a n ej d e n e n d e af v å r a fram- s t å e n d e k o n s t n ä r e r, som ä g n a t d e n n a s a k sitt intresse.
N a m n s å d a n a som G u s t a f A n k a r - Begär alltid Granit-emaljerade KOCKUMS KOKKARL c r o n a och A n d e r s Z o r n s k o l a alltid bli n ä m n d a p å t a l om, h v a d som i v å r tid gjorts för a t t u n d a n g l ö m s k a och förintelse r ä d d a s v e n s k d r ä k t och s v e n s k h e m s l ö j d i a l l m ä n h e t.
Och d e t k a n väl ej h e l l e r f ö r n e k a s, a t t d e t för foster- l a n d s v ä n n e n, den som i n t e b a r a vid h ö g t i d l i g a tillfällen t a l a r v a c k r a ord om sitt l a n d, u t a n som verkligen h å l l e r g a m l a S v e r i g e k ä r t, lig- ger n å g o t för s i n n e t v ä r m a n d e i a t t h å l l a fast vid e t t s v e n s k t dräktbruk, som omöj- liggör ett s k a t t a n d e åt den u t l ä n d s k a lyxtill- förseln.
D e t är j u, som förut a n t y d t s, k l a r t, a t t m å n g a af d e s s a g a m l a b o r t l a g d a a l l m o g e d r ä k - t e r vid ett å t e r u p p t a g a n d e i d a g l i g t b r u k m å s t e n å g o t modifieras för a t t bli möjliga a t t b ä r a för oss " k u l t u r m ä n n i s k o r ".
S å t. e x.
vilja vi h a n å g o t l ä t t a r e m a t e r i a l än som b e s t å s i v å r a gamla f o l k d r ä k t e r, och d e t är s v å r t a t t å s t a d - k o m m a.
V i d a r e ä r d e t n a t u r l i g t, a t t hufvud- b o n a d e n inomhus bortfaller.
Äfven a n d r a de- taljer k u n n a i en eller a n n a n d r ä k t t a r f v a än- d r i n g, m e n v i k t i g t är, a t t d e n n a modifiering ej s k e r g o d t y c k l i g t och efter h v a r s och ens huf- v u d, u t a n a t t k o n s t n ä r l i g a, pietetsfulla h ä n d e r få v e r k s t ä l l a d e n s a m m a, så a t t d r ä k t e n s k a r a k - t ä r ej lider däraf.
F ö r öfrigt är d e t j u k l a r t, eftersom h a r m o n i är d e t, s o m alltid och i allt b ö r eftersträfvas, a t t en r e f o r m e r i n g af v å r k v i n n o d r ä k t i h ä r a n t y d d a r i k t n i n g ej bör för- s ö k a s af a n d r a än dem, som finna sig t i l l r ä t t a i e t t e n k e l t och s u n d t l e f n a d s s ä t t.
Att den a b s o l u t i n t e v ä d j a r till dem, h v i l k a s lifsintresse (eller n å g o t d i t å t) k l ä d e r n a är, d e t behöfver j u ej s ä g a s, u t a n i s t ä l l e t till dem, h v i l k a ä r o h j ä r t l i g t l e d a vid den s t ä n d i g a k l ä d f r å g a n och som v e r k l i g e n k ä n n a m e d sig, a t t de ej behöfva s t ä n d i g o m v ä x l i n g i sin t o a l e t t för a t t v a r a tillfreds, och v i d a r e till dem, som reformen skulle e r b j u d a en välbehöflig e k o n o m i s k l ä t t n a d.
A t t för öfrigt g e n o m f ö r a n d e t af reformen m e d afseende p å " h v a d folk skall s ä g a " är ofantligt m y c k e t l ä t t a r e n u (och d e t t a i all s y n n e r h e t h v a d s o m m a r d r ä k t e n beträffar) än b a r a för ett tiotal år s e d a n, är t y d l i g t, d å j u faktiskt all- m o g e d r ä k t e r u n d e r t i d e n k o m m i t m e r och m e r i b r u k hos icke-allmoge, och om m a n ock allt f o r t f a r a n d e h ä r och d ä r h u g n a s m e d u n d r a n d e b l i c k a r, så s ä t t e r m a n sig n a t u r l i g t v i s däröfver, n ä r m a n v e t, a t t m a n v e r k a r för en f o s t e r l ä n d s k s a k, t y som s å d a n m å s t e m a n a n s e m o t a r b e - t a n d e t ' af d e n n a v a n v e t t i g a lyx, som a l l t m e r b r e d e r u t sig och g e n o m t r ä n g e r alla s a m h ä l l s - l a g e r.
N e j, ä r a d e l ä s a r i n n a, du behöfver ej alls b l y g a s öfver, a t t du har mod bryta med det konventionella, då denna brytning är e n l i g t ditt sam- v e t e s kraf; du b e - höfver ej t r o, a t t du i din s v e n s k a d r ä k t, buren på ett vär- digt s ä t t, g ö r s k ä l för b e n ä m n i n g e n " e t t s p e k t a k e l på g a t a n ", äfven om k o r t s y n t a m ä n n i s k o r skulle slänga ett sådant glåpord till dig.
Nej.
Och du får ej heller t r o, a t t du med din svenska dräkt stör andakten i H e r r e n s g å r d a r, om ock du h ö r d e en dy- lik åsikt f ö r k u n n a s!
K o m i h å g, d e t är ej dräkten, som h ä r v i d - l a g fäller utslaget, FLICKA I SUNDBORN- DRÄKT.
Giftfria o c h s y r e f a s t a.
= Prisbilliga.
= Fås på b e g ä r a n ö f v e r — allt i h e l a v ä r l d e n.
— u t a n ditt uppträdande för öfrigt, och om d r ä k t e n t v i n g a r oss till ett nog- grannare aktgifvande på oss själfva, är j u i n t e t a n n a t än g o d t där- med vunnet!
I ett par följande uppsatser k o m m a den s. k. a l l m ä n n a s v e n s k a nationaldräktens olika former att beskrifvas, och göres b ö r j a n m e d hvardagsdräkten.
/ MÄRTA JÖRGENSEN.
Idun och Utställningen.
CMEDAN KONSTINDUSTRIEN och hemmet höra så nära samman som de göra, är det helt naturligt att hemmet gör anspråk på att betrakta sommarens utställning som i eminent grad sin egen.
Ty hvad skulle konstindustrien bli utan hemmen och hemmen utan konstindustrien?
Men däraf följer lika naturligt, att Idun såsom hemmets tidning i särskild grad önskar följa densamma och ge en så fyllig skildring af den som möjligt.
För att ge denna skildring en njutbarare form, än hvad torrt faktiska beskrifningar kunna er- bjuda, ha vi tillförsäkrat oss publikationsrätt till de bref, som en ung kvinnlig studerande enligt en nyligen fattad allvarlig föresats kommer att skrifva till en vän i sin hemtrakt under sitt mycket samvetsgranna stu- dium af utställningen och de yrken, som där äro re- presenterade, och det blir i hennes " Ströftåg på utställningen " våra läsare alltså inbjudas att deltaga för a u se den med ett fraicht och oförskräckt lekmannaöga.
Som hjälp vid en förberedande orientering tro vi, att den ytterst lyckade fågelperspektiviska bilden af artisten D. Ljungdahl öfver hela utställningsområdet med alla dess detaljer i dagens Idun skall vara af stor nytta.
Både den, som tilläfventyrs icke ämnar personligen besöka utställningen, och den, som har upptagit ett utställningsbesök bland sina sommarplaner, böra kunna få behållning af att studera densamma.
För de senares räkning vilja vi ännu en gång erinra om, att Idun i den stora utställningshallen har ordnat en liten inbjudande och fridfull vrå, afsedd som hvilo- plats, läs- och skrifrum, som står öppen för alla våra vänner.
" Syster Gertrud » " UNGA kvinnan i den D 1 kEN välkända sjuksköterske- uniformen här bredvid är syster Gertrud Kylander, som för några dagar sedan helt hastigt blef ryckt från sitt kall af döden midt un- der arbetet.
Hon var en- dast 25 år vid sin bortgång, men hade redan i fem år med intresse och kärlek gif- vit sina krafter åt sjuk- vårdsarbetet, då hennes bana så plötsligt blef bruten.
Bör- dig från Vadstena, där hen- nes far är borgmästare, bör- jade hon vid 20 år som elev GERTRUD KYLANDER.
vid Vadstena lasarett, kom därifrån till Sabbatsberg och tjänstgjorde sedan vid lasarett och i privatvård.
Det var under en elevkurs på Epedemisjukhuset i Stock- holm hon insjuknade i skarlakansfeber, och efter två dagar kom budet om hennes död och syster Gertrud fick föras hem till sitt sommarlof i Vadstena kyrkogård.
Det hvilar alltid ett skimmer kring den som fallit på sin post, " dött närmast fanan ".
Men då soldaten därtill är så ung och hängifven sitt arbete och så af- hållen som syster Gertrud var enligt vittnesbörd af dem, som stodo henne nära i arbetet, då dröjer där, sa länge hennes minne bevaras, en gloria kring hennes namn.
= K A L M A R A N G K V A R N S A.
- B » tDlwkade af utsökt råvara på tidsen-:.
.
.
«, _ ...
._, ligaste sätt, äro nutidens förnämsta.
: Hafregryn &amp; Sundhetsmjöl % • ' '.
..,.
.
: ° JL _ _ _ _ Finnes hos hvarje välsorterad specen-:: E. '
....
.
' .. •• &gt; !S V^ E * / V handlare i riket.
— 281 Prlsbolönta — mod högsta utmSrkolxor.
$&amp;frgå Men en dag kom, då det inte gick längre; hon föll tillbaka i sängen, när hon skulle resa sig om morgonen, och lille John, som vaknat vid moderns rörelse, såg att det kom röd blod ur mors mun både på linnet och lakanen — ja, det kom äfven på hans egen skjorta.
r \ EN NÄPNE PYSEN, * - ' som finnes afbildad här bredvid, heter Ernst Leonard Ekman, ock har i rappet hun- nit den respektabla åldern af fem år.
Men egentliga skälet hvarför vi tro att den unge gentlemannens person kunde intressera vår publik ligger däri, att han är identisk med " Lillebubben ", " Nissenasse " och ••Plutte- matte ", hvilkas lefnadskrönika återfinnes bland de barn- skildringar Idun började i sitt.
Barnens-Dag-nummer och ännu någon tid kommer att fortsätta.
Pluttematte.
P LUTTEMATTE var hu- sets främste skämtare.
Han hade icke fyllt två och ett hälft år, då han kröp upp till sin mamma, klappade henne på hakan och sa ':, — De va hak (k) lapp!
Då tänkte hans pappa: — Käre son, Macedonien är dig för litet.
Ännu så länge lefde han emellertid i sina för- äldrars rike och var tills vidare underkastad de där härskande lagarne.
Dessa hade bl.
a. en paragraf, som i något sväfvande form bjöd, att en son i allmänhet icke bör öfva kropps- ligt våld på sin pappa och mamma.
D. v. s. där fanns äfven e J bud af innehåll, att en så snäll och lydig gosse som Pluttematte bör icke få stryk af sina föräldrar.
Och dessa båda pa- ragrafer stå, såsom hvarje jurist ögonblickligen finner, i direkt strid mot hvarandra.
Nu förhöll det sig så, att Pluttematte var en liflig och snabbtänkt natur, som ock sen- terade principen att rätt är rätt, medan pappa och mamma äro på sin höjd pappa och mamma.
En tillrättavisnings beledsagande af en liten svidande — äfven i utdelarens hjärta svidande — fingerknäpp på kinden gjorde honom helt enkelt häpen.
Hur kunde något sådant hända pappa och mamma?
Men hans tanke vandrade logikens jämna väg, och som ett välartadt barn hade han.
sina föräldrar som högsta förebild.
Därtill kom, att han också hade så pass öf- verskott af fysisk styrka, att han behöfde en liten säkerhetsventil.
Och så begaf det sig, att när han en gång satt på golfvet och byggde ett långt långt tåg och mamma böjde sig ned för att kyssa honom, så gaf han sin mamma utan vidare en bastant örfil.
Det tyckte Pluttematte var duktigt gjordt.
Och det tyckte mamma också.
Men hänsynen till framtiden och plikten mot samhället gjorde sig äfven gällande.
Och kvinnans intuition visavi Pluttemattes handkraft resulterade i att den senares örfil ögonblickligen blef besva- rad med en mycket moderlig, men därför icke mindre bastant dito.
Detta oväntade resultat hade en moraliskt förkrossande verkan.
Pluttematte satte sig på sin pall, körde ut läpparne i en om grubbel och missmod vittnande strut, anlade tunga moln öfver pannan och försjönk i synnerligen djupa psykologiska undersökningar.
Mamma å sin sida fick tårar i ögonen och beklagade i sitt hjärta lifvets hårda lag, som tvingat henne att i hastigt mod begå denna våldshandling.
Och där sutto de två .sörjande midt emot hvarandra, veka och försonliga.
Då, när tiden var mogen för försoning, kän- de Pluttematte sig manad att taga initiativet; han slog upp sitt öga, tittade skälmskt forskande LIS!
upp i mammas fina an- sikte, lade hufvudet nå- got på sned, formade läp- parna något inställsatnt och frågade med någon ovisshet i tonen: — Ä ' vi snälla nu? '
ERNST Utan fäste.
L I L L E JOHN var ett vackert barn med ut- trycksfulla, fundersamma ögon.
Förr hade de ögonen strålat af den glädje, som hör bar- nen till, men numera bodde där ständigt läng- tan och sorg.
Men han grät aldrig högljudt och bullersamt, som små barn pläga, när de komma springande till mor för att tömma ut sin sorg, ty han hade ingen mor att springa till, — — han satt merendels tyst och kved för sig själf och försökte att gömma sin smärta inför de främmande människor, som hälsovårds- nämnden hade utsett att ta ' vård om lille John.
Ack, förr hade allt varit så annorlunda!
Lille John kunde minnas och se det, när han ville, och oftast tänkte han på det, på det lilla ljusgröna huset med de hvita fönster - bågarne i ena utkanten af staden, där mor och far och han haft det så bra med hvar- andra.
På far tänkte han ju inte så mycket, ty far hade varit maskinist på en stor båt och sällan hemma, men mor var det, som det var svårast att lefva förutan.
De två hade haft så mycket gemensamt och förstått hvarandra så bra.
Men sorgen kom och ref sönder bandet.
Det började med att far drunknade under en svår vinterstorm, och efter den dagen begynte ett hårdt och sträfsamt lif för mor, som nu själf måste förtjäna brödet.
Så långa dar det blef för John, när mor var borta på fabriken och arbetade — men så visste han ju, att när det led till kväll, kom alltid mor, och hvarje natt sof han tryggt på hennes arm.
Och så hade de alltid hela söndagen till- sammans med hvarandra.
Då gingo de mer- endels ut åt landet till, ty mor tyckte så mycket om blommor och fåglar och allt det fina, som inte finns i städerna, och ute på någon mossig sten i den stora djupa furuskogen, som låg i stadens närhet, brukade de sitta långa stunder, när det led till våren, och orda om ljusa tider, som skulle komma.
Det var så mycket, som John skulle göra, när han blef stor — — all- ting skulle han då hjälpa mor med.
— — Och mor log och trodde på framtiden, som man tror, när man har ett litet rent och oskyldigt barn i sina armar.
Men den våren John fyllde 7 år, fick mor så ondt i bröstet.
Hon hade nog gått med det länge, och det var nog så, att hon inte tålde fabriksarbetet, men hon trodde ändå inte att det var något farligt, och hon måste ju arbeta.
Några äldre årgångar realiseras till betydligt nedsatta priser och erbjuda för dem, som förut ej äga desamma, en billig, omväxlande och läro- rik lektyr.
Mot Insändande af nedannämnda be- lopp till Expodltlonoa holm, af Idun, erhålles Inom Sverige EKMAN.
Stock- portofritts Idun Idun Idun Idun Idun Idun Idun 1892 1893 1895 1902 1903 1904 1905 (n:r 1 felas) (utan julnummer) (med julnumret) (med julnumret) (med julnumret) (med julnumret, n:r 28 felas) — 282 2: — 2:- 2: — 4: — 4:50 5: — 5: — — — Längre fram på dagen kom en grann- hustru in, som bodde midt emot, för att höra, om det inte stod rätt till efter som hon sett, att mor inte gått till fabriken.
Då hon fick se, hur det var fatt, skaffade hon dit doktorn, som vidtog sina åtgärder och underrättade hälsovårdsnämnden, och endast några dagar där- efter kom den svåra dagen — skilsmässan från mor — Stackars John!
Mor var hans stora dyra, enda egendom i lifvet, och nu togs den ifrån honom.
De gamla människorna, som voro stora och fruktansvärdt starka, och som han kände sig så liten och hjälplös gent emot, togo ett fast, orubbligt tag om den lilla barnhanden och ledde honom bort från allt, där de små hjärtrötterna spirat upp och haft bo och fäste.
Och de gamla förståndiga sade, att mor var illa sjuk och måste föras till ett sjukhem för att få vård och att John kunde inte få följa med, ty det får aldrig barn, och nu måste han vara lydig och snäll, så kanske mor blef frisk igen.
Och de små barnafötterna sprungo för att hinna med de storas långa steg ut i den vida, hårda världen.
— — När några dagar gått om, skref John till mor.
Han hade fått skrifva litet under den sista vintern för mor om söndagskvällarne och han kunde nästan läsa rent.
Han hade haft lätt för sig, och det hela hade gått mera som en lek.
Nu blef det honom en tröst, att han kunde skrifva och visa mor, att han inte glömt bort, hvad hon lärt honom.
Det blef ju inga långa bref eller några svåra ord, det kunde ju heller inte få rum så mycket på de små papperslappar, som John kom i be- sittning af, ty bokstäfverna voro mycket stora och hvarje ord tog ju sin plats.
Det blef mest: " Kära mor, John är snäll, när blir mor frisk — kära mor kom till.
John snart! "
John bar de små brefven själf till en bref- låda, som bara var några hus ifrån, där han nu bodde, och dit han många gånger sett att stora människor gingo och stoppade ned bref.
Och utanskriften var så tydligt skrifven, som han någonsin kunde.
" Till mor " stod det med stora bokstäfver, mycket större än i själfva brefvet.
- Han skref två bref och så ett tredje, och sedan gick han i stor längtan och trodde så säkert, att mor skulle svara honom och säga, när hon kom, ty mor kunde ju inte ha glömt honom, det var det enda han var riktigt sä- ker på.
Och så gick han där och längtade och vän- tade ibland de stora främmande människorna, som visserligen gåfvo honom både kläder och mat, men förresten inte förstodo allt det, som ett litet människohjärta kräfver — — ensam gick han där och längtade och begrep alls inte, hvarför mor aldrig skref, ty han kunde ju inte ana, den lille parfveln, att de voro så dumma på postkontoret, så de inte ens visste, hvem mor var, och ändå mindre kunde han veta, att när det tredje brefvet skrefs, var mors kulle redan gräfd, och det hjärta, som hängde sam- man med hans, hade upphört att klappa.
INGWALD WENNERBERG.
Idun 1906 (utan julnummer, n:r 25 o. 52felas) Idun 1907 (med julnumret) Iduns julnummer 1894 Iduns julnummer 1898 Iduns julnummer 1905 Barngarderoben 1905, komplett Barngarderoben 1908, n:r 4 o. 5 felas 5: 50 6: — 0: 20 0: 20 0: 50 2: — 2: — LIS!
han inte alltid uppförde sig som han borde mot sin ädla gemål.
" Nå, Olle, " frågade jag, hurudan vår Karl XI mot sin gemål? "
Lugnt svarade Olle: " Han slog na ', när de ' va ' varmt. "
Gyngebarna.
D EN ENE stod uppe på vedbacken, brun- ögd och med en ljus lugg under vinter- hufvan, den andre och mindre lutade sig mot den halföppna lagårdsdörren med händerna un- der det blå tyg-förskinnet. "
— Aprilsolen sken öfver gården på den röda stugan, den nytim- rade lagården och på vedbackens stickor och vedtrafvar.
Rundt om bredde sig ett småländskt landskap i vårvinter.
Skogen skyddade som en mur på trenne håll, och i skuggan vid gra- narnas fötter hade den sista snön krupit ihop, rädd för solen.
Men mot fjärde sidan, där marken sluttade i en lång backe ned mot ma- derna kring den tröga ån, var all snön borta, för där kom solen åt.
— Det var Gyngegårdens lofvande söner, som befolkade den tysta backen.
På min väg utigenom markerna en söndagsför- middag såg jag dem där.
När Axel Gottfrid, han uppe på backen, fick syn på främmadt folk, sprang han ned till " Ensten " vid lagårn.
Där stodo de båda och tittade på mig, skyddade af lagårdsdörrn.
När jag kom närmare, lyfte Axel Gottfrid ståtligt på mössan, Ensten bara tog truligt åt sin.
— " Får en gå in och titta i lagårn? "
frågade jag.
— Axel Gottfrid slog upp dörren på vid gaf- vel, med en min af stolt äganderätt.
I fähuset gick far i kängor och galoscher, efter det var söndag, och gjorde fint hos krit- tren.
Gerda, lillsyster, en femårs tösunge, s i t på mjölkpallen och åskådade med djupt ii .. 1 esse fars görande.
Bröderna satte sig på gröpe- lådan bredvid tösen.
— Brunhyllta, rödkindade och söndagsfina sutto de där.
Ett präktigt klöfverblad af glada barn, smålandsbarn, skogs- bofolk!
— Söndagsstämningen gjorde dem still- samma.
Så kommo vi i språk.
Efter att nöjaktigt satt mig in i ålders- och skolförhållanden, om hvilka senare de två yngste sväfvade i en lyck- lig okunnighet, öfvergingo de till gladare och aktuellare intressen.
" Ensten " gick fram till kalfkatten.
" Stutakalfven ä min, " sa han och såg på mig.
" Och Rosendocka, den här bruna breve ä mi, " ifyllde Axel Gottfrid.
Stutakalf- ven ställde sig med frambenen på det upp och nedvända ämbaret och nosade " Ensten " i ansik- tet och slickade med sin långa tunga.
" Han ger dej en puss, sir du la, " uttydde Axel Gott- frid.
De skrattade alla tre, och i Gerdas kin- der blef det djupa gropar.
— " Gerda har allt sitt kritter, hon med, " sa far.
" Hvar har du di, Gerda? "
— Gerda klef opp i båset till den sista i raden af kossorna, en brun- och hvit- brokig kvigko.
" Det ä Litafin, de ' ä mi, " presenterade hon, vänd till mig.
" Tock på dej! "
lät hon och ledsagade befallningen med en puff af sin lilla näfve p å kossans rufsiga mage.
" Hon ä inte rädder, inte, " mente far.
Ånej, det kunde en inte skylla dem för, någon.
— Hvad ögonen deras lyste!
Pojkarnas bruna och tösungens blåa, och så klara.
De voro idel intresse och glädje, riktigt i sitt esse, Gyngebarna.
— Gerda var liksom lite partisk, fick jag veta af far.
Hon gynnade Litafin på ett betänkligt sätt framför alla andra kritter.
Hon hade för sed att stjäla sig in ensam i lagårn och måna för Litafin ensam af gröpe och hö.
" Och då bölar de andra kossera, så att di bölar så.
. "
ifyllde stora bror.
Gerdas ögon gick från far till mig och så till bror och omigen till far, men hon, sade inte något för att frita sig.
Så var far i ordning med sitt och ville gå.
" Vi ska säja adjö åt lammunga först! "
" Di har hvar sin, " berättade far och log med hela ansiktet — • sina bruna, glada ögon hade poj- karna ärft af far, det kunde en se.
" Men di Landets främsta ERIK W. Muffen.
D Alfred B. Nilson foto.
Riksskyttetäflingarnas hjälte.
pÖRSTE PRISTAGARE under de stora riksskytte- ' täflingarna i Helsingborg änder pingsthelgen blef en ung stockholmare öjar Kålen, som under täf- lingen i fältskjutning sköt 30 träff på en tidrymd af 2 min.
15 sek.
Härigenom eröfrade han H.
K H. Kronprinsens hederspris.
Vid Kronprinsparets af- resa paraderade samtliga skyltarna framför stations- huset, förste pristagaren fick träda fram och kron- prinsen öfverlämnade egenhändigt med några hjärtliga ord minnesgäfvan.
Skyttarna jublade, starka armar grepo den unge mannen och hissade honom upprepade gånger, till glädje och gamman för de tusentals åskådarna, som trängdes pä gatorna och togo del i feststämningen.
Herr Kålen tog sin studentexamen i våras och är född 1890.
Sin skjutskicklighet tUlskrifver han själj i första hand sin utmärkte lärares, löjtnant Schartau, förtjänst, hvars handledning han åtnjutit, och hvilken som bekant inlagt stora förtjänster om skjutskicklig- hetens höjande bland Stockholms skolungdom.
har svårt att hålla reda på hvar sina, efter di är så lika, flickas ä ällti den, som står närmast till. "
" För jag ä liten, " ifyllde hon.
" Hon menar, " utlade far, " att det är inga rå ' med att säja emot na, för hon ä för liten att tareson. "
Utanför lagårn togo vi farväl.
Jag såg dem gå och hålla far i handen, de två minste; Axel Gottfrid gick före med luggen åftecknande sig mot skyn, uppnosig och pigg som pojken själf.
" Liten slarf, " tänkte jag, " född i skog och mark, har annat arf än den, som föds vid, en gata. "
G. THORLEUS.
Efter bokstafven.
M IN OLLE har ofta framkallat mitt löje fast han just ej gladt mig synnerligt.
Han är den värste bokstafsträl: skrifver or- det, som det låter, och fattar meningen alldeles som det står skrifvet.
Ännu har jag ej kunnat lära honom skrifva " också " annat än på det mest ljudenliga sättet " åxå ".
Han har nystaf- ningen i blodet.
Men hvad jag ville berätta var, huru han gladde mig häromdagen med sin kunskap i svensk historia.
Det var om Karl XI.
Olle hade läst Odhner.
Där står, att kung Karl kunde förgå sig " i hettan " t. o. m. mot sina närmaste, och att ETTA ÄR historien om madame Ristori, en muff och en sexårig ung man.
Den tilldrog sig i en af våra landsortsstäder en vin- ter för icke länge sedan, när den stora skåde- spelerskan befann sig på sin sista svenska turné.
Muffen utgör icke^det väsentliga i historien, men har likväl sin gifna plats däri såsom " Ros- sinen i Pölsen ".
Den tillhörde mamman till ofvannämnde unge man och var af finaste päls- verk — en skänk af en bekant i Ryssland.
Och som mamman ofta hade för vana glömma den under sina uppköp än i den ena butiken än i den^ andra, fick den unge mannen L upp- drag, när han ledsagade henne, att göra på- minnelser om den dyrbara gåfvan.
Med stolt- het åtog han sig värfvet, lefde .endast för muf- fen, bedömde moderns dambekanta efter de muffar, de buro, negligerade fullständigt den sidenklädda dockan Kunigunda och andra trogna lekkamrater.
Kom så Ristori till staden.
Den unge man- nen och hans mamma sutto i en loge på första raden af en fullsatt teater och sågo henne i drottning Elisabeths skepnad fara fram som en mordängel bland hofmän och andra underså- tar — ritsch, ratsch, knipsa ett hufvud här, sing, sing, sätta ett annat i gapstocken där.
Hvem undrar på, att alla skälfde och att en susning gick från golf till tak vid åsynen af denna " maiden queen ", spelad med hela sum- man af lidelse och glöd hös en italienska.
Den unge mannen såg på med undran och beundran.
När kulmen af härjning och för- ödelse nåddes i slutakten, var han idel öga och tacksamhet.
Triumferande stod Elisabeth kvar, färdig att öfvergifva den plats, där hon spridt fasor af alla slag.
Men just som åskådarne söket lösrycka sig ur sin spänning och samla sig till en applådsalfva, just när allt var lagdt tillrätta för Ristoris apoteos, trängde en gäll och klar barnröst, full af ifver genom salongen: — Men frun då!
Hvar har frun sin muff!
Det blef en tablå, sådan skådespelsskrifvaren icke tänkt sig den, men som ingalunda ut- gjorde sämsta delen af stycket.
Ristori hade vändt sig om, förvånad ock häpen öfver detta utrop på ett främmande tungomål, som klang så ungt och starkt som en trumpet.
När hon såg den ropande, förvandlades plötsligt hennes stela min och de hårda, kalla ögon, som hörde till pjäsen för aftonen.
Den konstlade fördäm- ningen öppnade sig för hennes hjärtas rika känslor, hennes ögon tindrade och de vackra armarna böjde sig för att kasta en rikedom af slängkyssar ut öfver rampen.
Publiken var utom sig af förtjusning, och när Ristori sedermera fick en förklaring på historien, ändrade hon skrattande sin resplan och gaf en ny föreställning.
Vid den.
kom dock icke den unge mannen med.
Han fann det i hög grad orättvist.
Men hvad ville han göra — redan då lekte man så där grymt med de förtjänstfulla egenskaperna och de varma känslorna hos en Hjälte från De Blåa Bergen.
litterära och konstnärliga illustrerade familjetidning bör ej saknas i något hem.
Pristäflingar hvarje vecka.
Helt år 6: 5 0, hälft år 3: 2 5, lösnummer 12 öre.
— 283 — ALBERT HALL.
(Fortsattes.)
IDUN
s ALLMANNA SVENSKA UTSTALLNINCEN FÖR KONSTINDUSTRI ö KONSTHANDTVERK STOCKHOLM 1 9 0 9 £ ^qgel / iersgektw af fltsMllningsamrådet i jfiesensjiark d Djurgården.
9ecknadtfårStfim af David Ljungdahl.
1.
Elektriska spårvägens ändstation.
2.
Kommissariat och pressvilla.
3.
Aut o mob il stall.
4.
Hufvnd- ingången.
5.
Postkontor.
6.
Föreningen för Svensk Hemslöjd.
7.
Hufvudportalen.
8.
Yästra gården.
9.
Hemslöjdsutställn.
10.
Skol- och textilutställn.
11.
Kupolhallen med Slöjdföreningens, porslins- och glasbrukens utställn:r.
12.
Stora gården.
13.
Blomsteruret.
14.
Belysningsarmatur och oädla metaller.
15.
Midtportalen mot stora gården.
16.
Ädla metaller och rumsinteriörer.
17.
Kafé.- 18.
Centralrestauranten.
19.
Biografteater.
20.
Grula gården.
21.
Kaskaderna 22.
Östra gården.
23.
Fontänbassängen.
24.
Iduns runt * 25.
Fotografernas sal.
26.
G-rafisk konst.
27.
Triangelgården.
28.
Kungliga paviljongen.
29.
Bokhandtverk.
30.
Spökslottet.
31.
Landsmarknaden.
32.
Gästgifvare- den.
33.
Jamestowns öfversvämning.
34.
Vattenrutschbanari.
35.
Roterande kaféet.
36.
Musik- kåren.
37.
Dansbanan.
38 Yåffelbruket.
39..
Vykortspaviljong.
40.
Ölhall.
41.
Karrikatyrut- ställningen.
42.
Konditori.
43.
Camera Obscura.
44.
Klockstapel.
45.
Marionetteater.
46.
Statistikum.
47.
Taverna och gondolstation.
48.
Flodspruta.
49.
Handöls paviljong.
50.
Hufvudrestauranten " Bispen ".
51.
Angbåtsbrygga.
52.
Entrén från sjösidan.
53.
B,utschtornet.
54.
Stockholms landt- egendomsnämnds villa.
55.
" Egna hem på landet. "
56.
Utlottningsvillan.
57.
Slöjdföreningens stuga.
58.
Nordiska Kompaniets villa.
fett • Eftephiidning föi * hjudesl
^J^itW Jövs \ a JörJaWarsVaip.
" Som agnar för vinden. '
En berättelse från jordbäfningslandet.
För Idun af A s t r i d Ahnfelt.
jag inte göra det, då jag kunde?
ÄR DET blef omöjligt att Det bedrefs närmast som en hem- bära på allt som trängdes lig last.
inom mig, tog jag papper och (Forts.) Jag läste föga; aldrig vers, penna och totade till en vers.
ET VAR INTE så utan, att Mariuccia kände det afskydde jag egendomligt nog, Jag minns mycket väl, när det sig en liten smula undanskjuten hos signora fast jag fuskade själf.
Lite röf- hände.
Giulia alltsedan Paoluccio gjort sitt inträde.
varromaner i öfrigt, det var allt.
Jag var sexton år, gymnasist, Han nöjde sig nämligen icke med mindre än Så en vårafton, minns jag, led första gången erotikens kval, att få sofva på hennes arm hvarje natt.
Den fick jag tag i Fröding.
Det höll på med den första revi- rätten skrek han sig till, om det visade sig kändes besynnerligt, jag erfor sionen af den s. k. barndoms- vara af nöden.
Men till ersättning hade Ma- ett visst välbehag af rytmen, tron, som ju är något helt riuccia dagligen så många uppvaktande kaval- och af orden luktade det på annat, efter ett barn ingen tro jerer.
Först och sist naturligtvis den trogne något besynnerligt sätt; men har, och var sannerligen olyck- Mandarinen, som aldrig försummade att hvarje jag orkade inte läsa mycket.
lig- afton lägga en .hel mandarinskörd vid sin här- Vers kände jag inte till.
Det fanns ett stycke, som skarinnas fötter.
Cesarius kom ofta med snäc- Hade visserligen läst några fos- jag tyckte om, ett versstycke, kor och stenar, och signor Nego visste berätta terländska saker i skolan, men af- men det var inte af Fröding, de tokroligaste historier, som kommo Mariuccia skytt och gäspat öfver dem; nu utan af Runeberg, och det var att för en stund glömma svedan i sitt sår.
kände jag, att jag måste tillgri- Bonden Pavo.
Ja, jag tror, att Och en dag kom en marinofficer från ett stort pa den formen, i alla fall.
Ty jag än i derina dag sätter det krigsfartyg, som nyss anländt, och han satt hvad skulle jag säga på prosa?
högst af allt, af okänd anled- bredvid den lilla flickans bår en hel timmes Jag hade ingenting att säga, ning.
Men det är nu så.
tid och berättade om sina resor i Indien.
Som jag visste ingenting, saknade Så kom Heine, det var från ett varaktigt minne af sitt besök sände han utsofrade erfarenheter, jag var första stund en huggare, ty han henne senare på kvällen ett vackert indiskt bara blod, som pulserade, och LUDVIG NORDSTRÖM I KOLT talade hvardagssprak lätt, vac- armband, som tycktes skapadt för den lilla kropp, som darrade under trycket.
kert, påtagligt: han grät och fli- runda handled det omslöt.
ÅREN.
Ombord på samma Detta tryck ville jag ha bort, ty nade i hvartannat, det begrep krigsfartyg befann sig äfven en italiensk her- det pinade, mig; det var kraft, som måste jag, och jag lärde mig sidtals utantill; den tig af kungligt blod.
Äfven han gjorde en omsättas.
Och när nu inget grofarbete fanns, enda versifikator, som stannade i minnet, alla titt in till Mariuccia.
som räddade mig, ja, då tillgrep jag som så andra ramlade ut som mjölktänder.
Af Scyllaborna fick han det mest iskalla många andra det gamla vanliga, versen!
Och nu skref jag mera systematiskt.
När mottagande, hvilket försatte signor Nego i ett Det^var helvetets kval. '
förmågan tröt, var jag olycklig vid tanken på tillstånd af extas.
att den kanske aldrig mer skulle återkomma; Jag satt i sängen, taklampan brann, mina — Där ser man, hvilken jordmån för repu- och när perioden var längre än vanligt, upp- yngre bröder sofvo i sina sängar, och natten blik här är!
utropade han gång på gång, okun- fylldes jag af förtviflan.
Ty det var vällust skred mot de mystiska, dödstysta fasatimmarna, nig om att orsaken helt enkelt var den, att att skrifva.
Människorna voro små och lustiga, som man längre fram lär sig att bli bara allt- regeringen visat sig föga verksam vid jordbäf- och det var bara att titta på dem, så förstod för bekant med.
ningen år 1906.
Minnet däraf hade ännu icke man dem; hvad som var gåtfullt och inveck- förbleknat.
Kvart efter kvart halflåg jag och stirrade på ladt i det riktiga lifvet, det upplöste sig och blyertsstumpen, på den temabok, jag skulle Med det ihållande regnet följde stark köld, blef lättfattligt för fantasien.
skrifva i, på lampan, på bröderna, på väggarna.
som om natten likt isande polyparmar trängde Man det var dock ett planlöst tillyxande af Blodet sjöd och bultade i öronen, rysningar fram ur marken och omslöt de sofvande.
vers, och jag insåg, att det var ett proviso- jagade genom kroppen, det värkte och sved i Det var inte lätt att under uppspända para- rium, inte kunde detta pågå i all tid.
Men bröstet; plötsligt kom en gråtparoxysm som en plyer bära Mariuccia ända bort till huset med hagelskur, och så den helande mattigheten hur skulle det bli?
Ja, det var frågan.
mandarinträden, men det var nödvändigt för Då fick jag en dag i Uppsala fatt i » Garman behandlingen af hennes sår.
Och hur lång efteråt — men papperet var lika hvitt och tomt.
Då skakade jag armarna i luften och kved: &amp; Worse » af Kielland, läste, lade från mig tiden blef henne i tältet, under det ideliga, Hvad är det jag vill skrifva?
Hvad, hvad?
boken, och nu klarnade det.
ideliga regnandet!
Versen skulle öfverges, prosan var det enda Och vacklande som jag var mellan tro och Strida floder runno ned utmed tygväggarna otro, slöt jag ögonen och hviskade, i smyg, riktiga, och jag skulle ägna mitt lif åt att be- och bildade riktiga sjöar i sanden.
Det fanns en bön till himlen att hjälpa mig, att ge mig skrifva den landsända, där jag var född och icke ett tält i hela lägret, som kunde erbjuda bara första ordet, så skulle jag försöka reda uppvuxen.
Denna landsända och dess folk; verkligt skydd.
och jag började förstå, att jag i själfva verket ut resten själf, ty jag anade, att första ordet Också sade expeditionens medlemmar ofta var rik som Krösus, ty bara jag tänkte på likt ett lokomotiv skulle dra de öfriga med till hvarandra, att de nog allesammans skulle hemtrakten, vimlade det i hufvet af ansik- sig.
komma att sluta på kyrkogården i den förödda ten, gester, ord, skratt, utsikter, situationer.
staden.
Och då med ens kom, inte bara första ordet, Jag blef andäktig och lite rädd.
Dagligen kommo ungefär ett hundratal lättare men hela härligheten.
Det var en underlig Det var, som om vår Herre lagt en låda sårade till operationstältet för att få vård, och känsla.
Hela kroppen drogs ihop som för att framför mig, full af gubbar och hus och land- trots regnet och kölden minskades aldrig de kasta ut någonting, som för att befria sig från skap, men alltsammans sönderdeladt i tusen väntande skarorna, när matutdelningen ägde någonting.
En bokstaflig kramp bemäktigade bitar.
rum.
Arbetet med uppförande af baracker be- sig min hjärna, det lyste ini mig som raketer Foga ihop det här, min gubbe lilla!
Jag skall drefs alltjämt under högtryck.
Många familjer — men inte tänkte j a g; orden kommo ändå, Gud vet hvarifrån, och när alltsamman var fär- titta åt dig då och då!
sa han, och så gick hade kommit under tak.
digt, då slängde jag bok och penna, släckte han sin väg.
När de olika skvadronerna åter möttes på Där satt jag, ung, oerfaren och fundersam.
kvällen, uppstodo då och då små dispyter om lampan och var trött som efter ett strängt ar- Det är följden af att skrifva vers i unga år!
hvem som uträttat mest under dagens lopp, bete, kände ingen längtan, ingen oro, ingen tänkte jag och var egentligen föga glad.
Nu men utan undantag kväfdes dessa tvistefrön ångest, inte ens det ringaste intresse för någon- ting; bara sofva.
Och det skrifna, det betydde har jag det bra ställdt, och fast är jag för hela redan i brodden, och frid och endräkt blefvo lifvet.
mindre än något.
allenarådande.
Läkarne fingo dagligen allt Det var jag, och slut hade det blifvit med mer och mer arbete på sin lott, ty regn och Det var första gången, och det kan jag inte ens på mitt första författarskap; och nu gäller köld i förening blef en ytterst gynnsam jord- glömma.
det att se, hur jag kan lyckas foga ihop gub- mån för lunginflammationer.
Jag skämdes för detta skrifveri, det idkades barna!
När regnet och kölden infunnit sig försvunno om natten, när de andra sofvo, och det visa- L U D V I G NORDSTRÖM.
de båda ryssarne, ingen visste riktigt hvarthän, des ej för någon.
men det antogs, att de vandrat till Bagnara Så småningom blef det en vana att på detta och därifrån kommit öfver på krigsfartyget, sätt utlösa mina depressions-tillstånd; jag märkte, som skulle gå norrut.
" Grefven " förmodade, att jag kunde kurera mig, och hvarför skulle N D ^ ^ «§ » * - » ^ » ^ ^y » - » ' vid fotvandringar, vid vistelse i skog, och mark medföra alla, som lärt känna fil.
doktor P. Håkansons fabrikat Salubrin, detsamma som medel mot ömma fötter, insektstyng m. fl.
yttre skador och såsom det bästa toalett medel till hudens, hårets tändernas vård.
Partilager hos Geijer &amp; C:o, Stockholm.
IDUNS MODELLKATALOG ^^_.- — - — - — — — 286 — Oumbärlig för alla sömmerskor och för alla hem.
Fyra rikhaltiga säsongnäften årligen.
Koloreradt omslag.
Prenumerationspris 2.20 för helt ar — 60 öre pr h * åfte.
^^^^_^^^^_
att de skulle komma att stöta tillsammans med korrespondenten.
Dagligen gingo signora Giulia och Lucilla omkring i de strandkvarter, som ännu voro beboeliga, för att utröna om där funnos män- niskor alltför blyga, att af sig själfva begära hjälp och vård.
Och deras antal var icke litet.
Hur många unga flickor var det icke, som blygdes öfver - att visa sig ute i några sammanrafsade trasor, och hur många gummor, som själfva laborerade med sina sår!
Många klädesplagg och burkar med kondenserad mjölk, köttkonserver, skeppsskorpor, ris och makaro- ner vandrade öfver till dessa kvarter, och gum- morna blefvo nödgade till att mottaga välbe- höflig läkarvård.
I närheten af kyrkan vid strandbrädden låg en liten taverna, som undgått förstörelsen.
Sig- nor Carlo hade fått reda på att där icke blott bjöds på vin utan äfven på mat och föreslog en dag signora Giulia och Lucilla, att de skulle gå dit och äta middag.
Paoluccio sof och en gammal gumma, som ibland brukade komma och tvätta upp blöjor, lofvade se efter både honom och Mariuccia.
Under uppspända paraplyer anträddes färden till tavernan, som var af enklaste slag, men bjöd på ett förträffligt vin och en rätt, som af.
den feststämda trion prisades såsom något lu-.
kulliskt.
Det var icke annat än ett fat med bönor, mycket dåligt anrättade, det syntes på färgen, men gästerna voro icke bortskämda.
Och när det sedan sattes fram färskt lammkött, kött, som icke legat i burkar, hvad återstod då mera att önska här i världen?
Jo, färskt groft bröd!
Och, o under!
kom icke den välfödda värdin- nan med ett stort bröd, som hon nyss tagit ur ugnen.
Det var i sanning en lukullisk måltid.
Senare på eftermiddagen tilltog regnet i styrka och våldsamhet.
Det öste ned i ström- mar, och hotande moln jagade fram öfver himla- hvalfvet.
Det dröjde icke länge, förrän ovädret brakade löst.
Blixtarne kommo täta som ett ögas blinkningar, och det var icke tid att räkna till tre mellan knallarne.
Signora Giulia satt med den sofvande Pao- luccio i knät, och hvarje gång en flammande blixt upplyste tältet, skyddade han omedvetet sina ögon med de små knutna händerna.
Mari- uccia var likblek af rädsla, men hvarken grät eller jämrade.
Hennes själsstyrka var vida öfver hennes ålder; den sattes ju också dagli- gen på de hårdaste prof. Signor Carlo stod lutad mot tältstången och pratade halfhögt med den gamla gumman, som förklarade, att vid dylika våldsamma oväder kommer ofta en jättebölja och sopar med sig allt, som finns på stranden: nät, människor, båtar, hela hus.
Signor Carlo stod och sög eftertänksamt på sin cigarr, till utseendet lugn, men med oro i hjärtat.
— Nej, det här duger inte!
utbrast han med ens, kastade bort cigarren och försvann.
Efter en stund kom han tillbaka och för- kunnade, att de alla skulle flytta in i en stor träbarack, belägen ett godt stycke upp på stran- den och tjänande som förvaringsrum åt de stora mjöl-, ris-, makaroni- och köttförråd, som innan afresan skulle utdelas bland befolkningen.
De skulle blott vänta tills ovädret saktat af en smula.
Efter en timmes tid drog sig ovädret norrut, men hafvet var alltjämt i det starkaste uppror.
Vågorna kommo höga som berg och med hvitt skum på topparne.
Mariuccia bars skyndsamt in i baracken, där det ordnades en så god bädd som möjligt åt henne.
• Uppglf lifvldd (under armarne), midjevidd och kjollängd erhåller Hl till Hder figur • fullt tillförlitliga, m o d e r n a o. e l e g a n t a!
Paooersmönster.
Utrymme fattades icke i den stora träbygg- naden, och skyddade gjorde den för regnet.
Många skulle under natten komma att få sin tillflykt på de uppstaplade mjölsäckarne, ty det var icke rådligt för någon att bli kvar i tälten, och många skulle söka sig härbärge uppe i staden; om icke bättre erbjöd sig, så fick väl ett orangeträd ersätta annat tak öfver hufvu- det.
Nöden har ingen lag.
Sent på kvällen återvände en skvadron, som under tre - dygn uppehållit sig i Aspromonte.
Där hade omväxlande snöat och regnat.
Befolk- ningen var utan mat och utan kläder.
Många sårade voro där att vårda och många grafvar att gräfva.
Cesarino, som varit med om den mödosamma expeditionen, fick sig anvisadt ett hörn i ba- racken, men hur trött han än var ville han nödvändigt hjälpa signora Giulia att förfärdiga en vagga till Paoluccio.
Pojken skulle inte få ha pretention på att hvarje natt ligga på hen- nes arm, förklarade han i en ton, som icke tillät några motsägelser.
Alltså valde han ut en stadig trälåda och gjorde fast den med ett par långa rep vid en af tvärbjälkarne i taket.
Icke fattades heller en nedhängande segelgarns- ände, så att signora Giulia skulle kunna ligga och vagga den lille, utan att själf behöfva röra sig.
Cesarino öfversåg själf, hur den sofvande Paoluccio bäddades ned i filtar i den improvi- serade vaggan och förklarade därefter helt be- låten, att nu kunde han själf tänka på hvila.
Och han hade icke väl sträckt ut sig på ett par mjölsäckar, förrän han sof som ett godt barn.
Därför fick han heller aldrig en aning om att listen med vaggan icke utföll så riktigt väl, ty klockan hade icke hunnit bli mer än elfva, då Paoluccio vaknade och behagade ge sitt missnöje med anordningen tillkänna på ett ganska högljudt sätt.
Vaggandet blott ökade missnöjet, och så fick signora Giulia ta honom på armen som vanligt, och som vanligt ver- kade detta som ett det starkaste sömnmedel.
Men själf sof hon icke mycket.
Bakom hen- nes hufvudgärd reste sig uppstaplade lårar med köttkonserver, och hvarje jordskakning under nattens lopp kom henne att frukta att få allt- sammans öfver både sig själf och Paoluccio.
När Cesarino slutligen vaknade på morgonen och kom från sitt hörn, mjölig som en bagar- gesäll, var han icke litet stolt öfver sin goda idé med vaggan.
Han ville rent af.
taga patent på den.
Hafvet hade visat sig vara mindre rofgirigt än hvad den hotfulla uppsynen an- tydde aftonen förut.
Tälten stodo fortfarande på sina platser, och det flyttades åter in i dem.
Dock stannade trion med Mariuccia och Paoluccio kvar i baracken, då regnet alltjämt öste ned i strida strömmar.
Följande afton blef stor glädje i lägret.
En gäll lokomotivhvissling, åtföljd af ett tungt pustande, lät plötsligt höra sig.
Järnvägs- kommunikationerna började åter fungera, kon- takten med den öfriga världen skulle återkny- tas efter tolf dygns fullständig isolering.
Alla började att med hög röst deklamera några rader ur Carduccis Hymn till Satan: " Un bello e orribile mostro Si sferra.
Corre le oceani, corre la terra Corrusco e fumido Come i vulcani, Sorvola i monti e divora i piani. "
En engelska, residerande i San Remo, hade en dag anländt till Scylla i sällskap med en tysk läkare.
Hon kom för att utdela penninge- medel, hopsamlade inom blomsterstadens engel- ska koloni, och medföljde en morgon expeditio- nen, som skulle aftåga till San Roberto, en ort belägen i närheten af Aspromonte.
Dit skicka- des också don Beppino, då professorn inte visste sig någon annan råd för att få honom att gå ur vägen.
En kväll, det var två dagar efter det våld- samma ovädret, höjdes plötsligt starka lefverop, åtföljda af handklappningar, i närheten af den stora träbaracken, och / ögonblicket därpå visade sig signor Guido, Nego, Mandarinen, Cesarino och ännu flere i dörröppningen, förande don Beppino och den engelska missen med sig i triumf.
Don Beppino var inte mer att känna igen.
På hufvudet hade han en hvit sport- mössa, prästrocken var aflagd, och han upp- trädde i knäbyxor.
Och hvilken liflighet han utvecklade och hur han figurerade för den en- gelska missen, som var minst tre gånger så lång som han och bar glasögon med guldbågar ech sportkängor af ofantliga dimensioner.
De båda hade ensamma återvändt den långa vägen öfver bergen.
Det var ett skrattande och ett pratande.
I detsamma stod professorn midt i kretsen.
— Hvem har gifvit er order om att så här sent på kvällen gå den långa farliga vägen ensam med lille don Beppino?
frågade han missen med ett uttryck af starkt missnöje i både blick och stämma.
— Don Beppino komma och säga vi skola gå.
Jag tro honom befalld, svarade denna på bruten - italienska och med ängslan och häpnad målad i sina drag.
Don Beppino försökte göra sig ännu mindre än han var, men kunde dock icke göra sig osynlig, och han fick sig en läxa, som nog för- tog honom lusten att vidare uppträda i hvit sportmössa och knäbyxor eller att hädanefter slå sig ut för engelska misser.
Professorn aftågade med ett ovädersmoln öfver pannan.
Det blef dödstyst inne i baracken en stund, men så vände sig signor Guido och Nego mot missen och frågade, om de finge stå till tjänst med att höra efter i tavernan, ifall hon där kunde få ett rum öfver natten.
— Nej, jag vara här hos signoran!
Och missen brast i gråt, så att hennes glasögon immade sig och hon måste ta dem af och torka dera.
Trots sin längd och sina stora pjäxor såg hon ut som en liten skolflicka, som blifvit ställd i skamvrån, och uppväckte det allra lifligaste del- tagande hos både signora Giulia och Lucilla.
(Forts, och slut i nästa n:r.)
Iduns kvinnostipendium.
Förslag till k a n d i d a t e r för n ä s t a år.
ID IDUNS kvinnliga akademis senaste års- sammankomst beslöts att genom Idun rikta en vädjan till allmänheten att hädan- efter biträda akademien vid föreslåendet af pristagare.
Vi uppmana därför våra läsare att benäget inkomma med motiverade förslag till pris- tagare lör nästa år, framhållande någon svensk kvinna som kan anses berättigad till årsstipen- diet, 1,000 kronor, " för belönande eller främ- jande af någon förtjänstfull kvinnlig gärning. "
Förslagen, som torde adresseras till akade- miens sekreterare, med.
dr.
Karolina Widerström, Gamla Kungsholmsbi ogatan 19 Stockholm, böra insändas ju förr dess hellre och senast före utgången af oktober månad.
BrhållKi omgående till nedanstående piii inom Sverige: Bluallf 40 ' öre, KjolmSmtar utan slfip (0 öre, Prlnseisklädning 75 Bre, Reform- dräkt 75 Bre, Barndrfiktmfinstvr 60 ' dre, Krngmönster (Fellerin) (0 Bre, Kappmönstar 60 Bre, Nationaldraktmonitar 1 kr.
Monster kunna äfven beställas etter and-a än våra modeller.
Beställning skall då åtfdljas af den modell som 5n » fcn&gt; Priset Sr då dnbbelt mot det vanliga.
— 287 — V Hxpedleras portofritt inom Sverige om rekvisition åtfBljd af likvid insändes till Mdatersamuelsgatan 43, Stockholm Iduns Mönsterafd.
D^sJ Ur veckans konst- krönika.
KADEMIELE- VERNAS sed- vanliga vårutställning öppnades pingstafton och företer åtskilligt, som inger löften och förhoppningar, visar allvarlig sträfvan mot konstens alltid svåråtkomliga mål- Den duk, hvilken i särskild grad fängs- lar intresset, har denna gång till upp- hofsman en ung konst- när Ivar Kamke — • för öfrigt sedan länge borta från de akade- miska lärosalarne, ehuru han nu delta- ger i utställningen.
Hr Kamke är stock- holmare till börden, född 1882.
Efter af- slutade skolstudier gick han först in vid Tekniska skolan, in- trädde år 1901 vid konstakademien, där han erhöll hertigliga dam vid Zuidersee, och det är från denna plats hans nu utställ- da och här reprodu- cerade tafla härleder sig.
Det ypperligt fångade motivet åter- ger hamnen just som fiskarflottan inkom- mit och fiskarena bära sina fullastade korgar till den dagliga auktionen.
Så tunnsådda som de figurala målning- arna äro i vår mo- derna konst, torde en artist med hr K:s talang och läggning ha ett stort och tack- samt fält att bruka.
Hans förmåga att återge människor i rörelse visar sig för- delaktigt i denna duk, och likaså har själfva typskildringen myc- ken kraft och säker- het.
A FISKARHAMNEN I VOLENDAM.
medaljen 1903, den kungliga me- daljen 1905 och år 1907 stipendium.
Efter mot- tagandet af kungligame- daljen reste han utom- lands, föl- jande de vanliga IVAR konstnärs- vägarne genom Italien, Frankrike och England; men sin mesta tid har han dock tillbragt i Tyskland och Holland, och f. n. har han sin atel- jé i Hamburg, där han de två senaste åren varit en flitigt sysselsatt porträtt- målare.
En tid hvarje år vistas konstnären i den holländ- ska fiskarstaden Volen- CARL M I L L E S L E K A N D E BJÖRNUNGAR.
DE NYAFTÄCKTA OLJEMÅLNING A F I V A R KAMKE.
Som bekant bil- dade fröken Eva Bonnier något år före sin död en fond för Stockholms prydande med konst- verk.
Som det första i ordningen har nu huf- vudstaden KAMKE.
eller närma- re bestämdt Berzelii park erhållit ett par björn- grupper, modellerade af Carl Milles och huggna i granit.
Vi återge här ett par reproduktio- ner af de originella park- prydnaderna, hvilka trots det tunga materialet och de kompakta formerna göra ett lika konstnärligt som humoristiskt intryck.
GRANITGRUPPERNA VID INGÅNGEN TILL BERZELII PARK.
A.
B L O M B E R G FOTO.
Hvarje husmoder B a r n g &amp; r d e r o b e n Hvarje sömmerska likaså.
bör prenumerera på &amp; i ' ^ ' t 1S£iSiSä:.^ — 288 — * * - häfte " ...!! ' .l ?.
g.
e ":
F RU ERIKA W E D E K I N D S g ä s t s p e l blef en v a c k e r a r t i s t i s k s u c c é s, och den ej alltför talrika publik, s o m h ö r d e h e n n e i " R e g e m e n t e t s d o t t e r ", " M u n t r a fru- a r n a ", och " M i g n o n ", k u n d e k o n s t a t e r a, a t t h e n n e s s å n g k o n s t stod s ä r d e l e s h ö g t i fråga om frasering, ar- t i k u l a t i o n och k o l o r a t u r.
Äfven d e n d r a m a t i s k a fram- s t ä l l n i n g e n b a r s af en omsorgsfull ciselering och ett mjukt och smidigt t e m p e r a m e n t — ett s a n n s k y l d i g t o p e r a - c o m i q u e - l y n n e.
Det hela v a r v i s s e r l i g e n minia- t y r k o n s t, men en y t t e r s t k u l t i v e r a d s å d a n.
Nya Filharmoniska Sällskapets andra abonnemangs- k o n s e r t v a r helt ä g n a d s v e n s k ord- och t o n d i k t: Snoil- s k y s u t s t ä l l n i n g s k a n t a t, L e v e r t i n s I t h a k a och Heiden- s t a m s E t t folk — allt med W i l h e l m Stenhammars m u s i k.
K a n t a t e n och den L e v e r t i n s k a dikten h a k n a p - p a s t l y c k a t s v ä c k a k o m p o n i s t e n s i n s p i r a t i o n, men åt E t t folk h a r h a n d ä r e m o t förlänat en m u s i k, h v a r s s p r i n g a n d e hänförelse, s v ä r m i s k a poesi och flammande v r e d e fullt s v a r a m o t den i verklig m e n i n g fosterländ- s k a dikten, hvilken e n d a s t den v o r e tillräcklig a t t be- r ä t t i g a H e i d e n s t a m till h e d e r s n a m n e t n a t i o n a l s k a l d.
Verket, s o m fick ett briljant u t f ö r a n d e u n d e r k o m p o - n i s t e n s l e d n i n g, m o t t o g s af publiken med en helt an- n a n hänförelse ä n den, s o m v a n l i g e n g e r sig t i l l k ä n n a i konsertsalen.
F r ö k e n E l i n L i n n a n d e r heter en u n g s å n g e r s k a, s o m vid en d e b u t k o n s e r t i V e t e n s k a p s a k a d e m i e n öfver- r a s k a d e med en y p p e r l i g t skolad och r ä t t v o l u m i n ö s s o p r a n r ö s t.
Hon föredrog k o m p o s i t i o n e r af Beethoven, Sjögren och T s c h a i k o w s k y, och h e n n e s s å n g p r ä g l a d e s alltigenom af v a r m k ä n s l a och s a n n u p p f a t t n i n g.
B a r a teater, i n g e n n a t u r!
— ä r det h u f v u d s a k l i g a i n t r y c k m a n får af W.
S o m e r s e t M a u g h a m s k o m e d i " L a d y F r e d e r i c k ", s o m n u g e s på D r a m a t i s k a t e a t e r n.
L a d y F r e d e r i c k själf i n g e r emellertid s t o r a s y m p a t i e r t a c k v a r e sin klokhet, sitt g o d a hjärta och sin r ä t t f r a m m a Redigerad af ELISABETH ÖSTMAN.
Inneh.
af Elisabeth Östmans Husmo- derskurs i Stockholm.
FORSLAG TILL MATORDNING FÖR k a r a k t ä r.
Men så ä r h o n o c k s å d e n e n d a i p j ä s e n, s o m ö p p n a r en liten s p r i n g a u t till lifvet.
A n n a r s ä r det b a r a k u l i s s e r och teatereffekter a l l t s a m m a n s.
Kome- dien s p e l a s emellertid u t m ä r k t af fröken B o r g s t r ö m, h r r F r e d r i k s o n, de W a h l och L a v e n m.
fl., och publiken ä r i n t r e s s e r a d.
ARIEL.
Från Iduns läsekrets, A en svensk ångare till sjöss den 23 maj 1909.
Till Redaktionen af I d u n, S t o c k h o l m.
S OM J A G ej vet, h u r u v i d a ni u t e s l u t i t d e n s. k. star- k a r e delen af m ä n s k l i g h e t e n från m e d a r b e t a r e s k a p i eder t i d n i n g, d å d e n j u ä r afsedd s o m o r g a n för en- ligt min t a n k e " d e n b ä t t r e " delen, k a n j a g j u t a ' s o m f ö r e v ä n d n i n g a t t t a c k a H a n n a K a m k e för h e n n e s ut- m ä r k t a artikel af d e n 25 april 1909, om b a r n a u p p - fostran.
J a g h a d e j u s t k o m m i t n e r i s a l o n g e n och höll s o m b ä s t på a t t ta ' min lilla a n s j o v i s s m ö r g å s med t y åtföl- j a n d e s n a p s, då s t e w a r t e n (som k ä n n e r min s m a k) s a ', " K a p t e n h a r v i s s t inte läst den h ä r I d u n? "
Nej, sa ' j a g, det h a r j a g verkligen inte gjort!
Men a t t l ä s a I d u n och s ä r s k i l d t d e n n a artikel af H a n n a K a m k e och p å s a m m a g å n g ä t a m i d d a g, det låter sig ej förenas, och t r o t s s t e w a r t e n s ifriga p å s t ö t - n i n g a r: " S o p p a n k a l l n a r, k a p t e n, " läste j a g u p p s a t s e n till slut och k a n e n d a s t s ä g a: a t t u p p f o s t r a d e s v å r a b a r n efter den principen, v o r e s n a r t Sverige ett a n n a t l a n d.
Vi sjöfolk, s o m fara v i d a o m k r i n g i v ä r l d e n, se och i a k t t a g a m y c k e t äfven p å u n g d o m s u p p f o s t r a n s o m r å d e (om m a n n u, s o m j a g själf, ä r familjefar) m e n j a g h a r s ä l l a n sett a t t m a n ej med f ö r s t å n d k a n leda äfven d e n s v å r a s t e n a t u r.
H u r m y c k e t l ä t t a r e skall det ej v a r a a t t leda ett b a r n s första s t a p p l a n d e s t e g ä n att få en r å b a r k a d " s a i l o r " p å r ä t t v ä g.
Vi förstå litet v å r plikt om vi med h ä n d e r n a i k o r s åse, h u r u j u s t de, s o m en g å n g skola g ö r a v å r t g a m l a Sveriere ä r a, i b a r n d o m e n VARGARDA (Kungl.
Hofleverantör) HAFREGRYN « HAFREMJÖL Vid beredningen bortslipas Icke — såsom ofta sker för att glfva grynen hyitare färg — den galaktiga, nä- ringsrika proteinbinnan.
Genom bevarande af denna blifver gröten mera nä- ringsrik, finsmakande och / ost (ej lös och slemmig).
VECKAN 6 — 12 J U N I 1909.
SÖNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; wienerschnitsel med brynt potatis; mjölk; kaffe eller te med surmjölks- kaka.
M i d d a g: Grönsoppa; kokt lax- öring med holländsk sås och p o t a t i s; valnötstårta.
MÅNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; Okt.
DU BXtrt kvalitén i pakaterna.
hafregrynsgröt med mjölk; halstrad, rimmad färsk strömming med p o t a t i s; kaffe eller te.
M i d d a g: Stekt kalf- bog med konserverade ärter och färsk hvitpeppar, 3 äggulor, 1 del.
tjock p o t a t i s; rabarbersoppa.
TISDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; grädde.
B e r e d n i n g: Jordärtskockorna och biffstek med p o t a t i s; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Oxsvanssoppa; inkokt blomkålshufvudet ansas väl och få ligga 1 tim. i ättiksblandadt vatten, braxen med grädde och pepparrot samt hvarefter de påsättas jämte ärterna i potatis.
kokande, saltadt vatten och få koka ONSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; de äro mjuka.
Rotselleriet och hafremjölsvälling I; stekt sill med tills ansas på vanligt sätt och grädde och lök samt p o t a t i s; ä g g; ' purjolöken jämte persiljan i kokande, sal- mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Svin-1 påsättas a d t vatten i särskildt kärl.
Smör och karré stekt som vildt med brynt po- [t mjöl sammanfräsas och påspädes med tatis och äppelmos (ringäpplen); sur- den kokande buljongen.
Den rensade mjölk å la Svanhild.
j och sköljda spenaten ilägges och sop- TORSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; j pan får koka 10 min.
Rotselleriet, lö- kall svinkarré (raster från onsdag) med; ken och persiljan frånsilas och spadet stekt potatis och lingon; ä g g; mjölk: tillsättes, likaså det spad hvaruti de kaffe eller te.
M i d d a g: Puré a la öfriga grönsakerna kokat, hvarefter sop- Skogshöjd; syltpannkaka.
pan afsmakas med kryddorna.
Äggu- FREDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; lorna och grädden uppvispas i sopp- hafregrynsgröt med mjölk; strömmings- skålen och soppan tillslås under kraftig låda med ansjovis; ägg; kaffe eller te.
vispning.
Sist iläggas jordärtskockorna, M i d d a g: Makaronipudding med skin- det sönderdelade blomkålshufvudet k a; rabarberkräm med mjölk.
samt ärterna, och soppan serveras.
LÖRDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; uppstekt makaronipudding (rester från fredag); ä g g; mjölk; kaffe eller te.
V a l n ö t s t å r t a (f. 6 pers.).
300 M i d d a g: Stekt filé af abborre med gr. valnötter, 6 ägg, 200 gr. strösocker, spenat; plättar med sylt.
70 gr. potatismjöl.
T i l l p a n n a n: Va msk- smör (10 RECEPT: gr.), 2 msk.
stötta skorpor.
Till garnering: 5 del.
tjock G r ö n s o p p a (för 6 pers.).
Vs lit.
jordärtskockor, 1 litet blomkålshufvud, grädde.
e r e d n i n g: Valnötterna knäckas, 2 kkp.
färska ärter, eller 1 burk kon- en B tredjedel af dem (de helaste) spa- serverade, Vi rotselleri, Vs purjolök, ras till garnering t å r t a n, en tredjedel 4 persiljestjälkar, salt, vatten, Vs msk.
hackas f i n t med af knif drif- smör, 1 msk.
mjöl, i2 lit.
blandad ox- ves genom mandelkvarn.
och En resten och kalfbuljong, 1 hg.
spenat, salt, panna smörjes med smör och tackjärns- beströs med de stötta skorporna.
Äggulorna och hvitorna skiljas.
Gulorna röras Det milda oremolika lödder som utmKrker med sockret S / 4 tim., under tiden till- sättes 3 ggr.
1 msk.
vatten.
De malda valnötterna tillsättas jämte d väl torra potatismjölet.
Sist nedskäras de till hårdt skum slagna hvitorna.
Smeten slås i den smorda och bröade pannan utgör icke blott substanserna af de utsök- 3 och gräddas i ordinär ugnsvärme omkr. / 4 tim.
Tårtan stjälpes upp efter 10 taste fettämnen utan därjämte balsamiskt- min.
och får kallna.
Den delas då intiieptiska enenoer af högsta betydelse för i tvenne bottnar.
Grädden vispas till skum.
Tårtan fylles med Vs h n d s k ö n h e t, hvarigenom huden blir s a m - hårdt af grädden, blandad med de hackade metsmjuk, smidig och vacker, hyn ren valnötterna.
En del af grädden bredes och klar, hals och händer hvitaoch mjuka.
ut öfver t å r t a n och med resten gar- neras tårtan i rutor, genom garnerings- Högsta utmärkelse: Guldmedalj i Norrkö- t r a t t.
I rutorna läggas de hela val- nötterna.
Tårtan kan äfven garneras ping 1908. med frukt och gelé.
Florodol-Tvålen TEKN. A.-B0L.
FLORA, fiEFLE.
B i f f s t e k (f. 6 pers.).
1,3 kg.
ox- hare, eller benfritt innanlår, V2 msk.
salt, Va tsk.
hvitpeppar, 1 msk.
hvete- mjöl, 3 msk.
smör (60 gr.) 1 portug.
lök, 3 del.
kokande vatten eller bul- jong.
B e r e d n i n g: Köttet som bör hafva hängt 2 — 6 dagar allt efter årstiden, tvättas med en duk, doppad i hett vatten, skares i omkr. 2 cm.
tjocka skifvor, bultas lätt på båda sidor och beströs med peppar, salt och hvete- mjöl.
En stekpanna sättes på spisen a t t bli rykande het, smöret brynes däri, biffarna iläggas och brynas h a - s t i g t på båda sidor.
De uppläggas på varmt serveringsfat, pannan urvis- pas med det kokande vattnet och så- sen hälles öfver biffarna.
Löken ska- las, skåres i skifvor, brynes i resten af smöret och därmed garneras bif- farna.
f ö r s l a p p a s och tillåtas g å e g n a felaktiga v ä g a r.
Det finnes n e r e i g a m l a S m å l a n d (min födelsebygd) ett ord- s p r å k, s o m s ä g e r: " Böj vidjan, m e d a n h o n ä r g r ö n, så blir h o n både fager o c h s k ö n! "
H v e m skall en g å n g, n ä r vi ä r o b o r t a, häfda v å r t l a n d s ä r a, om ej v å r a b a r n!
Om n u d e s s a i b a r n d o - men förvekligas och ej böjas efter det g o d a s och r ä t t a s lagar, k a n Sverige s n a r t r ä k n a s i n a d a g a r!
Det ä r ett l a n d s, ett folks främsta s k y l d i g h e t att med alla till b u d s s t å e n d e medel tillse, a t t h v a d s o m k a n g ö r a s för l a n d e t s framtid o c k s å blir gjordt.
Men det ä r ej n o g med att s ä t t a sin k u r s och s e d a n l ä g g a sig a t t s o f v a; j a g m å s t e d a g s o m n a t t själf förvissa m i g om att k u r s e n hålles, då först k a n j a g v a r a l u g n!
L ä r b a r n e n a t t vid u n g a å r - h j ä l p a sig själfva, t y en v a c k e r d a g k o m m a de k a n s k e a t t blifva u t k a s t a d e i v ä r l d e n och s t a c k a r s de, s o m då ej k u n n a k l a r a sig.
V å r t tidehvarf fordrar mycket, men den s o m h a r en g o d g r u n d a t t b y g g a på, s t å r sig alltid.
At Litteratur.
D E GAMLA s å n g l e k a r n e h a liksom f o l k d r ä k t e r n a t r ä n g t s u n d a n af den n y a t i d e n, s o m hyllar helt a n d r a ideal i fråga om h v a d s o m ä r v a c k e r t och k a r a k t ä - ristiskt i k l ä d e d r ä k t e n och s a m k v ä m s f o r m e n.
Men till all l y c k a finnas pietetsfulla s a m l a r e, s o m t a g a v a r a på f ä d e r n a s s k a t t e r af v a c k r a s e d v ä n j o r och v e r k a för d e r a s återupplifvande.
Ett vackert vittnesbörd härom ä r b l a n d a n n a t d e n v o l y m Sånglekar från Nääs, hvil- k e n, u n d e r m e d v e r k a n af flera för s a k e n i n t r e s s e r a d e, utgifvits af förste l ä r a r e n vid F i l i p s t a d s folkskolor Otto Hellgren på Abr.
L u n d q u i s t s kgl.
h o f m u s i k h a n d e l s förlag.
Boken i n n e h å l l e r j ä m n t ett h u n d r a t a l a n s l å e n d e s å n g l e k a r och f o l k v i s d a n s e r med s i n a t e x t e r och melo- dier j ä m t e beskrifningar öfver d e r a s u t f ö r a n d e.
S å n g l e k a r n e s v ä r d e s o m s u n d och r o a n d e förströ- else i u n g d o m s k r e t s a r ä r o d i s p u t a b e l, d e r a s v ä r d e u r k u l t u r h i s t o r i s k och b i l d n i n g s s y n p u n k t likaså, h v a r f ö r a r b e t e t förtjänar den s t ö r s t a s p r i d n i n g.
B i l l i g a Möbler!
I n k o k t b r a x e n (f. 6 pers).
2 kg.
braxen, 2 msk.
salt, 1 tsk.
ättika, IV2 Ht.
vatten, 4 kryddpepparkorn, 1 lagerblad.
T i l l g e l é e t: 1 lit.
fiskbuljong, 4 blad gelatin, 2 msk.
vatten, 1 ägg- hvita.
T i l l g a r n e r i n g: Dill.
B e r e d n i n g: Fisken fjällas, urta- ges, sköljes mycket väl och torkas med en fiskhandduk.
Den ingnides med hälften af saltet och ä t t i k a n samt skåres i bitar.
Vattnet kokas upp med hälften af saltet och fiskbitarna iläg- gas och fisken får sakta koka omkr. Buffet, Serveringsbord, Matbord med U„ QflQ.
15 min.
eller tills fenorna lossna.
Fi- sken lägges genast i vattensköljd bleck- 2 utdragsskifvor, 2 Fåtöljer, 4 Stolar IVI.
6 U U.
~ eller porslinsform, garnerad i botten med dillkvistar.
Fiskbuljongen påsät- OBS.!
Egen tillverkning!
tes tillsammans med det sköljda och i 2 msk.
hett vatten upplösta gela- Stor separatutställning af möbler.
tinet.
När blandningen är het, ivispas de till lätt skum slagna ägghvitorna, och geléet får under vispning ett upp- kok.
Det silas därefter genom en i hett vatten urvriden servet och hälles 24 A Gnefturegatan, Stockholm * öfver fisken.
Det sattes på kallt ställe, och när geléet stelnat, uppstjälpas fi- B e r e d n i n g: Rotsakerna sköljas, sken, garneras med dill och serveras mjöl, köttsky, V2 tsk.
köttextrakt, 1 skrapas och skäras i bitar.
Grönsakerna med grädde och pepparrot eller skarp- del.
tjock grädde, 1 tsk.
socker.
Beredning: Svinkarrén tvättas ansas på vanligt sätt.
Alltsammans på- med en duk doppad i hett vatten, sättes a t t koka i vattnet och mjölken bultas lätt, befrias från det mesta tillika med IV2 msk.
af smöret.
Då S t e k t s i l l m e d g r ä d d e o c h fettet och späckas, om så önskas, rotsakerna äro fullkomligt mjuka passe- l ö k (f. 6 pers.).
3 salta sillar, 3 samt ingnidas med salt och peppar.
ras de.
Smör och mjöl sammanfräsas, msk.
smör (60 gr.), 4 del.
tjock grädde, Smöret brynes i en stekgryta, köttet purén och buljongen tillsättas, och sop- 1 portug.
lök, 2 msk.
smör (40 gr.&gt; nedlägges och brynes väl på alla si- pan får koka 10 min.
Den afsmakas B e r e d n i n g: Sillarna urtagas och dor, hvarefter det spädes med det med salt, hvitpeppar och några korn vattenläggas omkr. 12 tim.
Därefter kokande vattnet och mjölken samt so- kajennpeppar, samt serveras med ro- upptagas de, skinnet afdrages, hvarefter jan och får sakta steka med t ä t t stadt bröd eller ostsmörgåsar.
de fläkas, ryggbenet jämte alla små- slutet lock, tills köttet är mört.
Det P l ä t t a r (f. 6 pars.).
3 kkp.
mjöl, ben borttagas och sillen inklappas i upptages, lossas från benet och ska- en duk.
Smöret brynes i en tackjärns- res i tunna skifvor, som hopläggas och V 2 tsk.
salt, 2 — 3 ägg, IV2 lit.
grädd- panna, sillhalfvorna iläggas och stekas serveras upplagda på benet.
Köttskyn mjölk, 2 msk.
skiradt smör (40 gr.).
T i l l g r ä d d n i n g: 2 msk.
smör vackert gulbruna på båda sidor, hvar- silas och skummas noga.
Smör och efter grädden påhälles och sillen får mjöl sammanfräsas, köttskyn och kött- (40 gr.).
Beredning: Mjölet siktas t ett sakta steka med t ä t t slutet lock omkr. extraktet tillsättas, litet i sänder, un- 10 min.
Löken skalas, skares i tunna der rörning, och såsen får- koka 10 fat och blandas med saltet.
Äggen vi- skifvor och brynes väl i smöret.
Här- min., hvarefter grädden ihälles och spas upp med V2 lit- af mjölken och till användes en särskild panna.
Sillen såsen får ett uppkok.
Den afsmakas nedröres i mjölet (med träslef) litet i upplägges på serveringsfatet, såsen häl- väl med kryddorna och serveras i sär- sänder, så a t t smeten ej blir klimpig.
Därefter tillsättas det skirade men af- les öfver, och anrättningen garneras skild såsskål.
svalnade smöret och resten af mjölken, med den brynta löken.
Puré åla Skogshöjd (f. 6 hvarefter smeten får stå och svälla 1 — 2 tim. Plättpannan upphettas långsamt, Svinkarré s t e k t som v i l d t pers.).
3 morötter, 1 palsternacka, 1 smöret smältes i vattenbad, och där- (f. 6 pers.).
IV2 kg svinkarré, 1 hg.
kålrot, 1 litet selleri, 1 liten purjolök, med penslas pannan.
Smeten omröres späck, Va msk.
salt, Vi tsk.
hvit- 4 persiljestjälkar, 1 lit.
vatten, 1 lit, väl och däraf gräddas tunna plättar, 3 msk.
smör (60 gr.), IV2 peppar, 1 msk.
smör (20 gr.), 1 kkp.
mjölk, msk.
mjöl, 1 lit.
efterbuljong, salt, som uppläggas på varmt serveringsfat.
vatten, 3 kkp.
mjölk, Vj msk.
soja.
S å s: 1 msk.
smör (20 gr.), 2 msk.
hvitpeppar, några korn kajennpeppar.
Matsalsmöbel enligt Akt.-BoL — 289 — Nordiska ÄTtr 0 * 611 Kompaniet,
19 ÅRS FLICKA önskar plats i fam. A N N O N S E R skola vara Inlämnade till a t t gå frun tillhanda, och läsa med Expeditionen senast fredag för att h e i s t å landet, önskar undervisningsvan små barn om sådana finnas.
Någon kunna Införas I följande veckas num- och energisk abiturient, som med goda lön önskas.
Svar till » Astrid », Iduns betyg afiagt de skriftliga profven för exp.
mer.
•c n - » &gt;- studentexamen.
Mycket musikalisk.
Vil- lig - undervisa i musik.
Ref. gifvas gärna.
EN 22 års bättre flicka som är något Svar till » Student 09 », Halmstad p. r. kunnig i sjukvård, önskar plats som sjuksköterskebitrdde eller på annat sätt UNG kv.
sjukgym.
önskar medf.
fam. hjälpa till med skötande af sjuka.
Äf- ^^v åstadkomma /.
eller ensam dam till landet (resa) ven villig a t t deltaga i förekommande såsom hjälp och sällskap.
Svar till sysslor i ett hem.
Tacksam för svar § &gt; v ^.
\ friska, starka, pärlhvita tänder.
(&amp;) / * SIF / FÖR en enkel, huslig flicka, som vill » Fritt vivre », Iduns exp.
snarast märkt » Vänligt bemötande », vara husmodern till hjälp i alla inom MEDELÅLDERS, bättre fruntimmer | Ämot, Värmland ett hem förekommande göromål, finnes plats nu till 1 juni å landtegendom.
med vana vid sjuka, språkkunnig och ALLVARLIGT sinnadt fruntimmer, som Svar med foto.
och lönepret.
till » M.
resvan, önskar plats som sällskap, stöd i flera år arbetat i välgörenhetens in- eller vårdarinna för en sjuk, helst så- I den män Crémen förbrukas B. », Elmestad.
dan som reser utrikes eller till bad- tressen, söker plats a t t förestå barn- pprullas tuben medelst nyckeln.
I mindre privatskola, Sthlrns närhet, ort.
Goda ref.
Minsta möjliga preten- hem, fattiggård, ar betshem eller någon får undervis ning svan, helst musik, lära- tioner.
Svar till » 1910 », Iduns exp.
liknande verksamhet.
Goda rek.
fin- rinna plats för läsaret.
Nya Inack.-By- nas.
Tacksam för svar märkt » In- DUGLIG kartriterska önskar plats, h e l s t tresserad », Iduns exp.
rän, Brnnkebergsg.
3 B, Sthlm.
TVENNE,utexam.
sjukgymnaster önska Som mapläsningm i landtmätarefam.
Äfven villig hjälpa- anställning i familj, eller medfölja på PROPER, paJifcHg j ungfru, kunnig i Undervisningsvan student söker kon- till i hushållet.
Svar » Norrländska », matl-, erhåller plats a t t på egen hand resa utomlands.
Goda ref. kunna före- dition under som.
Musikalisk.
Små under adr.
S. Gumtelii Annonsbyrå,, förestå och sköta litet hushåll.
(I när- tes.
Svar hyar för sig till » 20 år », pret.
Närmare upplysningar då adress Sthlm f. v. b. heten af Göteborg).
Svar till » Human », Nässjö, &amp; » 21 år », Gysinge.
som genomgått kurs i sjukvård, önskar meddelas » S.
H. », Guma^lii Annonsbyrå, MUSIKALISK ung noi rJändsKa med be- Nordiska Annonsbyrån, Göteborg.
BILDAD tyska som befinner sig i - plats som sällskap för sjukling vid Malmö.
tyg från 7 kl. högre element .-läroverk, BÅTTRE, frisk, hurtig flicka, något SkÖfde söker anställning i Stockholm badort under sommarmånaderna.
Svar UNDERVIibNINGSVAN, musik, lärarin- 1 års vistelse i Paris, önskar plats i musikalisk, som är villig deltaga i alla eller dess omnejd nu i sommar.
Lön emotses tacksamt märkt » Sjukvård », un- na, med goda betyg, söker plats för familj.
Svar till » Undervisningsvan », husliga göromål, önskas som hjälp och Önskvärd.
Ref.: Kaptenskan Crafoord, der adr.
S. Gumselii Annonsbyrå, Stock- kommande läsår.
Svar » Barnkär », SY.
Hemö sand p. r. holm f. v. b. Telegrambyrån, Stockholm.
sällskap i en liten tjänstemannafamilj Sköfde.
L Ä B A R I N N A, som genomgått fröken vid järnvägsstation i Halland.
Jungfru Lundins slöjdkurs, med goda betyg, och finnes e j.
Svar med foto.
önskas.
Fram- innehaft p l a t s å. barnhem^ önskar plats.
för allt ett jämnt och gladt lynne.
som slöjdlärarinna under sommaren, Någon lön.
Svar » N. », Årstad p. r. helst å barnhem.
Svar till » O.
M. », ALLVARLIG flicka, villig a t t biträda R l P Vattenkuranstalt.
Kneippbad.
Skogs- Hafsbad och klimatisk kur- StrOfflSffld E a i s k u r a n s « a l f c ' Skyddadt G-rötlingbo p.
r. i tjänarinnas sysslor, utom t v ä t t och luft.
Enkel och sträng lefnadsordning.
ort i härlig natur å väst ' läge.
Mildt hafsklimat.
UNG lärarinna önskar för som.
plats skurning, erhåller piats i enkelt präst- i fam. a t t läsa med nybörjare och Läkare: Astley Levin, Sthlm.
kusten, kransad af yppiga, skogsklädda hus i Småland.
Svar med lönepreten- Nytt förstklassigt varmbadhus.
Berömda deltaga i hush.
Svar » Signe », Iduns exp.
tioner till » Familjemedlem, tamaland », böjder.
Läkare: M. Blumenthal, Sthlm.
Bad ocl1 rekreationsort m e a gyttjebad.
Järnkälla.
Säsong 1 juni — 15 Rnrcyfinlm ~ Iduns exp.
Klimatiai: tur ocn sept.
Läkare: A. Berghel, Stockholm.
~ rekreations- gj sydländskt öklimat.
" Ut- I irQplcil LÄRARINNA!
En lärarinna, helst på landet.
Å l a n d t - Il ort.
Utmärkta gyttje-, kreuzna- S f l r n B - a f s b a d o c a kurort.
Rik vegetation, INACKORDERING kyrkligt-kristlig, får plats inst.
höst märkta bad.
Tidsenlig utrustning.
Ny- egendom i naturskön t r a k t af norra.
i prästhus i N. Ångermanland.
2:ne cher-, half- och hafsbad, sjukgymnastik.
_ _ _ _ _ vidstr.
och härliga promen.
med ut- Småland, c: a 210 m. ö. h. vid skog och anlagd vatten- och afloppsledning.
Läkare: Larn om 9 och 11 år skola undervisas på längre och och Tidsenliga anläggningar, billiga siktsplatåer.
Öppen året om.
Tågf.
m. Gbg sjö erbjudes inack.
i Samskolans ämnen i 2 och 3 klassen Sj.
Karlström, Sthlm.
kortare tid.
I 1 / * mil från Mulls jo järn- äfvensom i musik.
Ansökningshandlin- R å c f o r J H a f s b a d o c n kurort.
priser.
Läkare: Prof. A. Wide, Sthlm.
18 ggr dagl.
Läk: E. af Geijerstam, vägsstation, 1 / 2 mil från Bottnaryda.
Friskt gar med uppgift å lönepret.
torde in- Gärda Lidforss af Geijerstam.
post och telefonstation.
Godt bord.
So- Fullständig kurort.
sändas sist innan den 15 i nästa må- _ _ _ _ _ läge, härligt klimat, bland de M fl I Pfl Båstad.
liga rum.
J a k t och fiske.
Badhus fin- ' Varm- VarTTi- r och hafsbad.
Vidsträckt nad till underteckn.
Gideå d.
22 maj mildaste i Sverige.
Natursköna omgifnin- S ä t r a B r u n n - 1.4 mil från Sala.
Stillhet, nes.
Tillfälle a t t t a l a tyska.
Pris p r 1909.
J.
Er.
Björkctuist, kontraktsprost.
barrskog.
Gymnastik, brnnnsdrickning, ______ enkelhet.
Barrskog.
Gyttjebad, mån.
65 kr.
för dam och 70 for herre- gar.
Läkare: G. Krikortz.
Änkefru Bertha Kittel, L: a Tolabo,.
dietisk behandling.
Läkare: Carl Se- EN fullt pålitlig flicka, kunnig i mat- D f l l f l r n Hafsbad.
Talk.
kur- och rekrea- gymnastik, massage; särskild matordning pr Bottnaryd.
lagning o. bakning samt välrekom.
får bardt, Sthlm.
• för magsjuka.
Öppen 10 juni — 11 aug.
Naturskönaste läge; plats i större hem i Sthlms omedel- _________ tionaort.
Nordens PERSONER som önska absolut stillhet MflrQtrflfl-Tl (* Madeira ».)
Hafs- Läkare: R. Friberger, Uppsala.
bara närhet.
Svar till » Godt hem », hälsosamt klimat.
Gyttje-, tallbarrs-, kolsy- och hvila kan erhålla d e t t a i komfor- kuranstalt med.
utmärkta Sthlm p.
r. rebad e t c, sjukg.
Läkare: 6 ?.
Heyman.
Brunn och bad.
Full- tabelt pensionat i Enköping.
Godt bord bad, spec, gyttjebad, goda kommunika- god omvårdnad s a m t billiga priser.
TJpplysn.
om rum Riks.
11. kl. 11 — 1 e. m. ständig branns &amp; bad- och Svar till » Stillhet och hvila », Enkö- tioner, billiga lefnadsomkostnader.
Läkare: Briim1 5 kur.
Sjukgymnastik och massage.
Enkelt ping p. r. och J. Bauman, Marstrand.
D i u r s ä t r a ' ^r ^- i^gnt blir till hösten plats ledig för en slöjd- lefnadssätt.
Tidsenliga bostäder.
Läkare: FRUNT.
Önskar inack.
i bildad familj stilla.
Högt och fritt läge, M P H P V I s kogssanatorinr_.
Berömda järn- stilla.
lärarinna i småskolan.
Undervisningen Rudolf Almberg, Sthlm.
på landet.
God kost.
Svar till » Högt Järnkällor.
Alla vanliga badformer.
Om- omfattar 8 lektioner träslöjd i veckan.
.
källor med radioaktiv utstråln.
läge », Iduns exp.
Arvode: 400 kronor jämte eventuellt sorgsfull massagebehandling.
Billigt.
Lä- S n r f p r f p l l P N y t t badhui och societets- Utmärkta gyttje- o. halfbad.
Sol- o. luft- reseersättning.
Ansökningar torde se- IM s t s e e b a d e S o r e n b o h m fin- kare: D. IAljeqvist, Uppsala.
; hus.
Utvidg.
badhot.
Spec. den O Damen bad.
Kalla bad i Vettern.
Terrängkurer.
nast den 8 juni vara inlämnade till und Kinder znr Erholungr Tvålmassageb.
Hafsbad.
Sol- o. luftbad.
jg.
Mädchen znr Ausbildung i. Haus- styrelsen, adress D j u r s h o l m.
Hafskuranstalt vid Dietiskt bord.
Läk: G.
A. Alvin, Sthlm.
Läk: Axel Hellstenius, Sthlm.
För mass.
halt frdl.
Aufnahme bei Ge sch wis t e r ANSPRÅKSLÖS, pålitlig barnkär frisk Västkusten.
Ren, M j \ f * cjf c s a n a t o r i u m för bröstsjuka, Jämt- Causjö.
Referenzen erteilt H.
Pastor flicka, ej under 22 år, erhåller plats o. gymnastik: d:r N. Wennström, Sthlm.
Ehlers, dammfri hafsluft.
Alla sorters bad.
Massage __________ land.
Öppet året om.
Ben, stärk.
Hermannsburg b / Hannover.
genast a t t efterse en gosse i åldern och sjukgymn.
Billiga lefnadsomkostna- fjälluft.
Lätta komm.
l:a klass bord.
T V a r i Q C Vattenkuranstalt, Öppen åretom, 6 mån.
samt deltaga i alla i ett hem FÖR en välartad 15 års flicka, som förefallande göromål.
Något kunnig i der.
Läkare: Doktor Nils Tidmark.
Blektr.
belysning.
Öfverläk: D:r T. Hor- Alla varma och kalla bad.
Fullst.
genomgått 5 klasser i Wallinska sko- sömnad har företräde.
Jungfru fin- a s ney.
Prosp.
gen.
kamrerark.
Biks.
7.
Knetppbehandling.
Mild och ren luft.
lan, önskas under sommarferierna godt FlirflQIITlfl ^ * " ° * Gyttjebad i Sthlms nes.
Svar med foto.
rekom.
.och löne- ___________ norra skärg.
v. stora segel- IUÄccAhAi * (r Vattenkur.
o. sanatorium, Naturskönt läge vidsträckt barrskog.
Billiga hem på landet där hon kan mot fritt.
an s p r å k t i l l ^ p o s t f a c k _ 4 0 2 S k u r u p 1 ^ vivre undervisa en eller två flickor leden 2 a / d t. resa m. eleg.
ångare fr. Grand priser.
Läkare: _T.
Tham, Tranås.
EN musikalisk engelska önskas öfver och dessutom deltaga i dukning o. dyl. U001otBh öppet hela fta sommaren.
Gyllensvärd, Snogeholm, Hotel.
Alla sort.
bad.
Billiga bost.
l:a kl. Svar till » Elsa », Stockholm 6. året.
Nanheimerb.
med flyt.
kols, elektr.
T p n c a E " och sommarvistelseort.
Na- S Öfdeborg.
restaurant.
Läkare: Sigge Wikander.
ljusb.
Inhalatorium.
Böntgen- o. Hogfrek- ______ turskönt läge, Ren och stärkan- JUNGE Dam., die griindl.
Deutsch lern.
BARNKÅR, bättre flicka, något kun- Tid 8ödra Btambanan de luft.
Utmärkta varm- och saltsjöbad.
woll-, find.
Unter.
u. angenehm.
Aufenth_ nig i matlagn.
som på egen hand kan vensafd.
Läk: Fr. Odenius, Sthlm.
bei Frau von Mengershansen, Hannover,.
sköta två pers. hushåll, får genast __________________ Berömd Tvänne läkare på platsen.
järnkälla.
Brunn- och badanstalt.
Nytt Schiff gråben 11.
Beste ref. plats.
Svar till » Pålitlig », Örebro Gyttje- o. medic, bad.
Mildt barrskogskli- H a l s o D n m n varmbadhus.
Starka järnkällor.
Antikv.
och tidningskontor, Örebro.
Hälsosamt klimat.
Härrl.
barrskog.
Elek- T l l l S — h t l d f l °- Badanstalt.
INACK.
erh.
för som.
från juni mån.
i mat,härlig luft.
Sjö.
Bost.
i brunnspark.
Kyrkhult, Blekinge.
Na- härligt belägen t r a k t i Dalarne.
När- triska ljusbad.
Solbad.
(29 km.
fr. Kalmar).
Adr.
: Moheda.
Läkare: A. Drougge.
mare meddelar Cecilia Larsson, Insjön.
turskönt läge i högt liggande skogstrakt.
Billigt.
Läk: Doc. O. af Klercker, Lund.
H p l c f n r i Gyttjebad och kuranstalt.
Alla Utmärkta bad.
Stark järnkälla.
Billiga " brukl.
badformer, spec, gyttje- IVvtlflQ Hafsbad o. Sanatorium.
Modern, lefnadsomkostnader.
Läk: E. Kinnwall.
_ _ _ _ _ förstklassig sommar- och vin- massagebad.
l:a klass restauration.
Natur- skön barrskogstrakt.
Ren och hög luft.
terkurort med fullst.
vattenkuranst.
och Daaan8tal LÄRARINNA önskar under sommaren T VT1H 0 " P * * sanatorium, öppet erbjudes i Pensionat Rista beläget i Adr.
: Horred.
Läk: Dr Klas Björkman.
alla moderna kurmedel.
Mildt klimat, plats a t t undervisa i familj mot fritt * g året om.
Alla nu brukl.
bad- Jämtland, 10 min.
från Hållands post- och anhaltstation.
Hög luft.
Godt bord.
vivre och fria resor.
Svar till » 1909 », H j t i / l å c sanatorium öppet året om.
Mildt härligt läge.
Läkare: J. O. A. Bergqvist.
former.
Naturskönt läge.
Ben, stärkande Nyrestaurerade rum.
Stora verandor Arboga p.
r.
___.
skogsklimat.
450 fot ö. h. Na- P n r l f l Brunn.
Berömda, kraftiga järn- luft.
Mildt sydl.
klimat.
Billiga lefnads- mot söder.
Lungsotspatienter motta- ELEV vid Privata Högre Lärarinnese- _____ vatten.
Fullst.
badanstalt.
I termin: turskönt läge, härrl.
promenader, först- gas icke.
Vidare genom korrespondens- kostnader.
Läkare: O. Reimers, Tyringe.
under adress: Pensionat Rista, minarium önskar plats på landet a t t Halland- 1 juni — 1 juli; II termin 5 juli — 2 aug.
klassigt inredt med utm.
kök.
Fullst.
kur- läsa ined barn mot fritt vivre från Sanatorium och badan 15 juni — 15 aug.
Svar till » 15 juni », Postadr.
: Porla.
Läkare: Lifmedikua: E. beh.
Läkare: _f.
Matell, Göteborg.
Lund p. r. O. Lidin, Sthlm.
______________________ stalt.
Vidsträckt skogs- H l f t R a d a n 3 t a l t - Sundaste läge i den för- område.
Mer än 300 meter öfver hafvet.
15 min.
från Undersåkers post- och Ung Hicka ' tjusande Guldkroken vid Vettern.
Dt.
J ?flOTlflflfl Vattenkuranstalt och hälso- Alla brukliga badformer, äfven elektriska.
järnvägsstation.
500 mtr.
Öfver hafvet,.
som genomgått hushålls- o. slöjdkurs märkta bad.
Goda bost.
Läkare: Prof. J. V. källa i östra Jämtland.
Vac- med härlig utsikt öfver fjäll och skog.
Läkare: Johan A. Andersson, Sthlm.
samt är kunnig i alla inom e t t hus före- Hultkrantz, Uppsala; för gymnastik och kert läge vid den härliga Hammarsforsen, Vackra rum, godt bord och moderat kommande göromål önskar plats.
Svar pris.
Sjukgymnast finnes.
Lungsotspa- massage D:r Conr.
Törnaren, Sthlm.
V f l f h p r O " Hafsbad och gyttjebadanstalt.
mildt klimat.
Postadr.
: Hammarstrand.
till » A.
1909 », Kristinehamn.
Förfrågningar £_ Bästa hafsbad, äfven strandbad tienter mottagas icke.
ch Ti BÅTTRE flicka, kunnig i enklare mat- Läkare: Fredrik Bergvall, Sthlm.
besvaras af fröken Greta Hedin, Un- lagning o. van vid husliga bestyr ön- spec, gyttjebad.
Billiga afgifter och lef- dersåker.
Referens: Doktor Fritz Svens- P f l H l l n Q f l s 203:a säsong.
Järnkälla och r r skar plats i liten fam. a t t tillsam- kurort.
Alla varma bad, nadsomkostnader.
Läkare: Lif medikus son, Stockholm.
_ Nenenahrliknande alk.
källa; man med husmodern sköta hemmet.
massagebad, elektriska bad, Kneippsk kall- Emil Jacobson, Stockholm.
SOMMARNÖJE.
3 eller 4 personer kun- Svar till » Genast » Stenungsund p.
r. kall-, Nauheimer-, varmvattenkur; gyttjeb.
vattenkur, BOlbad.
Utm.
bostäder o. inack.- na få god inackordering från den 15 ENGELSKA önskar plats öfver som- Varmbads- och Kneippkur-anstalt.
juni å naturskön plats vid skog ocb Diet för socker-, gikt-, njnrsj.
Afmagrings- ställen.
Läkare; Walter Bergwall.
maren för a t t undervisa i engelska.
kur.
Läkare: E. Landergren, Sthlm.
sjö, 5 min.
väg från station, genom Mildt ö-klimat.
» Ruinernas o. ro- HaIsobrtmn och baaan Goda ref. » B.
W. », Iduns exp.
P n t T f l p f l V Brum 1 ' Starkaste järnkällor, sornas stad ».
Nytt: Kneippbyn med lnft- J.
F.
Eriksson, Ousby.
BILDAD sympatisk flicka, kunnig i " massage-, ljus-, hafsb.
m. m., hyddskol.
o. naturl.
strandb.
vid Vible matlagn., bakn., sömnad, handarb.
sö- „ ^ _ _ _ _ _ _ _ _ _ stalt.
Härligt läge i skog- _?
a 3 dant ery ker plats.
Fina betyg.
Norra Inack.- strand.
Läk: Karl Kallenberg, Sthlm.
lindrigt bxöstklena, mottagas i inack.
kallvattenkur, dietkur.
Läkare: Gunnar rik trakt i Småland.
Järnkälla.
Alla bruk- Byrån, Malmskilnadsg.
27, Stockholm.
Härligt Forssner, Sthlm.
Ensk.
praktisera prof. liga badformer.
Kneippbad.
Läkare: O. v a t t u t a l t Kungsör.
läge.
Adress: Fröken Hult, VÄRDINNEPLATS i aktadt hem, där Lindfors, Petrén och d:r H. Ernberg.
Sundeli, Hvetlanda.
husmor saknas, Önskas af ung, bildad UNG flicka Önskar inackordering un- jarnkalla.
och SasonglO flicka kunnig i alla husliga göromål.
T i l l f K r c l f i l p förträfflig rekreationsort, l ?Vfl Sanatorium och kneippkuranstalt.
Juni — 30 Augusti.
Naturskönt snndt der augusti månad i trefligt hem på Svar till » 24 å r H. J. », under adress {2 _ med väl serverade bad.
, y landet.
Svar till » Siri », Linköping p. r.
Naturskönt läge.
Barrskog och in- läge, milsvida skogar.
Elektricitet, bad, S. Gumselii Annonsbyrå, Sthlm f. v. b.
Apotek.
Järnkälla.
Nytt societetshus.
sjöar.
Lugnt och stilla.
Läkare: H. V. massage.
Läkare: G. Grill, Avesta.
öppen 1 Juni — 1 Sept.
Ångbåts- o. järn- Kindblom, Ryd.
O T P O T l l f l l l Hft^b-d-nstalt.
Härligt, å naturskön egendom mottages inackor- vägsstation.
Läkare: Nath.
Dahlberg.
Sanatorium o. Bad- S friskt läge.
Goda och billiga deringar för längre och kortare tid.
lärarinna önskar under som.
plats i I n l f fl v * d Bergslagernas järnväg.
7 juni anstalt-, öppen hela Pris 65 kr.
pr mån.
Svar till » Som- fam. a t t undervisa barn i vanliga skol- * — 7 aug.
Terminsind.
Naturskönt lefnadsförnällanden.
Lifliga ångbåtskom- margäst », Ulricehamn p.
f. året.
100 gästrum; alla modäma kurme- läge i högtligg.
skogstrakt.
Berömda gyttje- ämnen o. språk.
Sv.
t.
» Undervisnings-: zannikationer / * Gytt] e- &amp; Nauheimerbad.
PENSIONAT FEIDHBM.
Vid Lunds- del; Finsenbad för hjärt- och nervsjuka.
bad jämte alla vanliga badformer.
Beum.
van », Postkontoret, Linnégat., Sthlm.
brunn (hälsobrunn och badanstalt) UNG bättre flicka önskar någon tid Läkare: Hj.
Wallén, Öregrnnd.
Läk: E. Zander o. Olof Sandberg.
Läk: Lifmed.
I. Hedenius, Sthlm.
emottages inackorderingar.
Pris för en- under sommaren på landet utföra mål- Hälsobrunn och badan samt rum kr.
70 pr.
månad samt ning- på porslin (vapen), trä, siden, för matgäster kr.
1:75 pr.
dag.
Adr.
mönsterkomponering m. m. eller med- 2 Vattenkur och halso- _ ^ ^ ^ _ ^ ^ ^ ^ _ _ läge Tid Tik af Ålands Pensionat Fridhem, Lundsbnmn, Skara- stalt.
Högt och torrt läge dela undervisning däruti.
F i n a ref. källa i ö.Värml.
T. sjön Skagern.
19 km hat.
Berömda gyttje- och tralmassagebad borgs län.
1 naturskön trakt nära Kinnekulle.
Vid- Svar till » Rosa M. », Iduns exp.
sträckta parker.
Berömd järnkälla.
Billigt.
för renmatism.
Härlig hals- och skogsluft.
frän Svarta.
Häri.
barrsk.
Goda bad.
Sol UNG, bildad flicka, önskar ' under juli God inackordering Läkare: E. Pontén, Göteborg.
Läkare: F. Scherstén Östhammar.
sandbad.
Läkare: Henrik Berg, Sthlm och aug.
mot fritt vivre medfölja en- kan erhållas på landet i vacker t r a k t, sam d a m på resa eller badort som 300- Medicinska förfrågningar besvaras ai resp. läkare och för n ä r m a r e upplysn.ngar hänvisas till den af ST. Kurort- vid järnvägsstation, lämpligt för lugn hjälp och sällskap.
Svar till » Små- föreningen utgifna publikationen » Svenska Bad- och Kurorter » (tillgänglig i bokhandeln) och till de olika kurorternas prospekt, som och hvila, tillgång på kalla bad.
Svar erhållas genom kamrerkontoren samt Svensk Bad- ooh Turisttidniou och Svenska Turistföreningen, Stockholm.
ländska 24 år », Iduns exp.
till » Mathilda », Färgelanda.
Infarmator&amp;plats [S t o m a t o l - T a nd-Créme V^StO m a T 01 Ta n d b o r ste / LEDIGA PLATSER 2 3 års flicka SVENSKA KUR0RTF0RENINGEN.
Lyckorna Söderköping Vid Djursholms Samskala Fiskebäckskil mobbeperg Grennaforssa.
Nybro Goäinackordering PLATSSÖKANDE Ulricehamns Kneippbaden! " "
° f!
Lannaskede - - Hedins Pensionat Visby Värmlands Eda: ^ T ^ Vid skog och sjö ZSeminariebildad Saltsjöbaden Lundsbrunn Skagersbrunn fTT™ !„ * • Östhammar Hafrb__ * _t.skyd&lt;„t — 290 —
