# ID: svediakorp-per1831
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1909
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 19,776
# sentences: 1,297
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 22 (1169).
SÖNDAGEN DEN 30 MAJ 1909.
22:DRA ÅRG.
HDFVDDREDAJKTÖR OCH ANSV.
UTGIFVARE: SJÖNK JOHAN NORDLING.
SOLEN, dog dagen, svann dags- sorlet hän på skymningsstjärnornas strängar, drog mörkret sitt flor öfver lundernas trän och örtagårdarnas sängar?
Göt jorden i liljornas saft och rot all vällust, som vårnatten gömmer?
Maria, din kind sjönk mot Mästarens fot, och dagen och natten du glömmer.
Som af örtagårdarnas ljufvaste vår en doft genom huset strömmar och af drypande olja fuktas ditt hår, när ögat du sluter i drömmar.
Bland mörke judar i Simons hus ditt kostliga kärl du tömde, se, blek blir din kind inför facklornas ljus, ty ditt brinnande hjärta det gömde.
— O, kärlek, din sötma, din läkdoms skatt jag göt öfver sårade fötter I Dog dagen, sjönk solen, sjönk jorden i natt, dog musten i markernas rötter?
VART NYA MINISTERPAR.
pÖR OMKRING en vecka sedan anlände till Stockholm den nyutnämnde österrikisk-ungerske ministern d:r C. Dumba med sin fru, madame Annie Dumba, f. baronessa v. Lieven, som tillhör den kända liffländsk-rysk-svenska släkten och sålunda är släkt med en annan diplomathustru, den vidtberömda furstinnan Darja v. Lieven.
Vi meddela i dag ett porträtt af madame Dumba och af den distingerade ministern, som grånat i sitt lands tjänst under en lång diplomatbana vid de olika legationerna i London, Rom, Paris, Belgrad och St. Petersburg, där han år 1905 ingick äktenskap med den vackra unga baronessan Annie v. Lieven, dotter till konservatorn vid kejserliga museet i Petersburg.
Vår fotografi af madame Dumba, hvilken hennes man anser vara den mest lyckade af alla de charmanta fotografier af henne, som pryda hans arbetsrum, är en amatörfotografi, tagen af baron Rothschild i Wien, från hvilken plats vårt nya österrikiska ministerpar senast kommer.
— 267 —
Bortsusade minnet af åldrar som flytt, af tidernas suckande skeden?
Se, solhjulet pur pr ar från bergen på nytt som i dröm ett violblått eden.
Hvart vandra vi, Mästare?
— Väckt blef min själ af morgonens saliga fläktar; ej timmarnas oro min frid bortstjäl, ej längre min ande försmäktar.
Se liljorna lysa som eld öfver snö, har den eviga vårdagen randats?
O, stör mig ej, väck mig ej, ljuft vore dö, sen ditt paradis ' luft jag andats.
Maria, se vissnat ha liljornas fång, och tomma stå stjärnornas brunnar, bland stenar jag vandrar min ensam- hets gång.
Ej jorden en rast mig förunnar.
Blott tornet stinger till blods min häl i marternas brännande öken, af ångestens böljor kringhvärfves min själ och min ande af dödsskuggans töcken.
SJUKSKÖTERSKORNAS BANKETT PÅ CONTINENTAL FÖR SIN AFGÅENDE HUSMODER.
A. BLOMBERG FOTO.
En hyllning för " Sabbatsbergarnes " husmoden F RU IDA G E I J E R, som i 18 år varit hus- moder på Sabbatsbergs sjukhus och snart lämnar denna befattning för att njuta en väl- förtjänt hvila, fyllde måndagen den 17 maj 60 år.
Med anledning häraf fick fru Geijer mot- taga ofantligt många bevis på den tillgifvenhet Maria, se ljuf blir för smärtan din tår hon under sin långa arbetstid på Sabbatsberg tillvunnit sig.
Den rikaste blomsterskörd smyc- som daggen för vårgräsens rötter; kade hennes rum, och telegram och hälsningar med drömmamas vällukt, med Sarons i mängd ingingo från vänner och forna elever vår rundt hela landet.
För att gifva ett uttryck åt den tacksamhet du smorde de sargade fötter.
Med kärlekens sötma du smorde min man kände för sin husmor hade Sabbatsbergs skö- terskor samt från anstalten utgångna elever in- kropp bjudit fru Geijer till en enkel fest å Hotell för grafven, som mörk sig upplåter Continental på aftonen den 17 maj.
När fru tills paradisängdernas sol går opp Geijer vid 1 / i 9-tiden anlände, mottogs hon af en ansenlig skara samt hälsades med sång ut- kring de saligas drömmar åter.
förd af ett antal sjuksköterskor.
Icke mindre GUSTAVA SYANSTRÖM.
än omkring 150 " Sabbatsbergare " i sina hvita mössor och mörka högtidsdräkter hade samlats jämte en del fruar, också f. d. elever.
Under tonerna a ' en marsch (naturligtvis spelad at EN SOM TALAR om Barnens dag måste en sjuksköterska), vandrade man in i matsalen, börja med vädret, som gick från regn till där det dukats för omkring 150 personer.
Om- sol och regn igen, ty väderlekens skiftningar kring hedersgästens kuvert hade placerats en följdes troget af stämningen i staden och öfver del af de härliga rosor, som dagen medfört.
fästligheterna.
På lördagen som gaf ett kallt Det var ett lifligt sällskap, som samlats här; och missbelåtet regn, vittnade inte mycket mer deltagarne sutto ordnade efter årskurser, och än flaggorna och en och annan regnkappsklädd detta gjorde, att gamla kamrater återfunno böss-skramlare om dagens betydelse.
Såvida hvarandra efter kanske långa års skilsmässa, man icke var ute midt på middagen och såg minnena från elevtiden togos fram, och vän- det gustavianska tåget dra genom gatorna eller skapsband knötos fastare.
Den gemensamma hittade till Idrottsplatsen med dess många känslan af tillgifven- attraktioner.
het för sjukvårdskal- Det ekonomiska resultatet af första dagen let och för henne, som blef nog också ganska nedslående liksom för- var hedergästen, gaf hoppningarna på söndagen bleknade äfven hos åt detta samkväm en de mest sangviniska.
Men söndagsbarn ha ju alldeles särskild prä- en särskild tur med sig och så hade också bar- gel af hjärtlighet och nens söndag.
Dagen blef glad och solig, ehuru godt kamratskap.
en smula kylig, folkvimlet var brokigt och tätt Fröken Estrid Rodhe och hela luften genljöd af slantskrammel där frambar " Sabbatsber- icke friluftsmusiken i parkerna tog öfverhand.
garnes " tack till sin I Idrottsparken utvecklades i Gustaf III:s tecken husmor för de många ett rörligt lif kring stånd och förlustelselokaler åren af troget och trä- och icke minst kring rutschbana och tombola.
get arbete, för den Sporttäflingarna både gammaldags och moderna kärlek hon visat de lockade mycket folk, så och cabareten.
unga skaror, som gått genom Sabbatsberg Ännu sent på aftonen fortfor karnevalslifvet och skörden bärgades flitigt i ladorna åt de små.
ut- till sjukvårdens Barnens dag * D olika PÄRMAR områden, för i Idun 1908 och föregående år hennes aldrig sviktande tålamod och för hennes fridsamma ledning af den stora anstalten.
Därefter utbragtes ett fyrfaldigt lefve.
Fröken Agda Meyer- son skildrade i humoristiskt skrifna verser elev- tidens olika stämningar och gaf äfven uttryck åt den tacksamhet alla kände för fru Geijer.
Hon tackade rörd för de många bevis på till- gifvenhet, som kommit henne till del och sär- skildt för att en så stor skara denna afton velat samlas omkring henne.
Sedan man druckit kaffe i salongerna och åhört uppläsandet af telegrammen utfördes såväl solosång som ge- mensam sång af " systrarna ".
Samvaron blef för alla ett kärt och festligt minne.
— Fru Ida Geijer är född och uppfödd i det mångbesjungna Värmland.
Hennes första hem var Östanås herregård, där hon föddes 1849, dotter till brukspatron C.
E. Andersson och hans maka född Maile.
Vid sitt giftermål med disponent Axel Geijer flyttade hon 1871 till Dejefors bruk.
Det lyckliga hemmet träffades snart af svåra pröfningar.
1876 miste ma- karne genom ' döden inom några få dagar två barn, och 1883 dog disponent Geijer, ännu i sina bästa år.
Så stod fru Geijer vid jämfö- relsevis unga år ensam med två små döttrar.
Men hon fann den väg, där hon skulle återfå kraft och lefnadsmod, hon gick in i arbetet för de lidande och blef 1887 husmoder på Kristi- nehamns hospital, där hon verkade tills hon 1891 blef kallad till husmoder på Sabbatsbergs sjukhus.
Af döttrarne är en bosatt i Amerika, en är gift och bosatt i Stockholm.
I 18 år har fru Geijer med outtrött- lighet fullgjort de mångskiftande plik- ter, hvilka den krät- vande posten som husmoder på Sabbats- bergs stora sjukhus fört med sig.
Och alla de unga, som under dessa år gått ut från anstalten som sjuksköterskor, ha ta- git med som ett af elevtidens bästa min- nen hågkomsten af hennes milda och mo- derliga personlighet.
F R U I D A GEIJER BLAND SINA FÖDELSEDAGSBLOMMOR.
ESTRID RODHE.
tillhandahållas till lejande priser: Kunna erhållas i närmaste bokhan- Iduns pärmar, röda med guldtryck ... 1: 50 del eller direkt från Iduns expeditlon, Iduns Romanbibliotek, röda eller gröna 0: 50 om rekvisition och likvid i postanv sning Iduns Hjälpreda, röda eller gröna ... 0:50 insändes.
W3 christian odjflfch ÄR något af litterär turist hos denna författarinna.
Endast i D ET några sällsynta fall skildrar hon svenskt lif — eljes tör hon sig ute på kontinenten, söker sina modeller i expresstågens kupéer, på stor- städernas asfalt och i lyxhotellens matsalar, när hon inte förflyttar sig till Paris och Napoleonstiden.
I nedanstående skiss har kon förlagt sin skildring till det soliga landet söder om Alperna.
D, E T T A ÄR en sann historia om furan från Norden och palmen från Södern.
Stället där de träffades var Gardone Riviera vid Gardasjön.
Alicia Contari hette palmen.
I fall någon kan tänka sig en palm i klädningar från Paquin och hattar " to match ".
Om det annars var nå- got märkvärdigt med henne utom kläderna?
.
.
Hon hade ett praktfullt solgult hår, som i böl- jor och bränningar reste sig omkring en smal panna öfver ett par litet hopknipna, djupt be- skuggade bruna ögon, hvilka, när hon gjorde sig omak att riktigt spärra upp dem, kunde stråla — stråla ...
Hon hade smala kinder, och grop i hakan och en mun som ett barns: blek- röd, fuktig och halföppen.
Hon hade varit för- lofvad med en odåga till romersk grefve (själf var hon fullblodsvenetianska, rik och borger- lig) och gick nu efter en stormig uppslagning och hängde med hufvudet och inbillade sig, att alla karlar voro uslingar, att världen var en jämmerdal och att hon aldrig kunde bli lycklig mera.
För att kurera henne hade föräldrarna hittat på att skicka henne till en faster vid Gardasjön — en dam, som hade ben i näsan, var gift med en framstående politiker, förut- varande finansminister, och som förstod sig bättre både på politik cch finanser än mannen.
Men framför allt förstod hon sig på människor och såg genast på Alicia, att denna nog inte länge vore i stånd att framhärda i sin melan- koliska uppfattning af världen och männen.
Nu komma vi till furan från Norden.
Jens Christian Anker Carstensen hette han och var en angliserad.
norrman från Stavanger: svarthårig, slätkammad, slätrakad, blåögd, lång och knotig, onaturligt isigt formell mot främ- lingar, själfsvåldigt, pojkaktigt förtrolig mot dem han kände och tyckte om.
Efter en älg- jakt på " Östlandet ", då han haft oturen att vara ihop med en mera sportälskande än egent- ligen skjutkunnig vän, hade han med ett icke ofarligt sår i bröstet blifvit skickad till sin farbroders prästgård vid jämtländska gränsen.
Där hade han legat sjuk hela hösten och mot- tagit den mest uppoffrande vård af en af sina oräkneliga rödhåriga kusiner.
De hade blifvit de bästa vänner — hon var också sportälskande, munter och hurtig — och efter ett par måna- ders tid, när han var på bättringsvägen, hade han förlofvat sig med henne.
Hon hette Lilly, men medgaf själf, att hon, strängt taget, inte passade till namnet.
Bröllopet var redan bestämdt till våren, då det i en fulltalig familjekonselj, efter förut- gående rådplägning med läkaren, plötsligt be- slöts, att Jens Christian borde tillbringa sista delen af sin rekonvalescens vid den s. k.
" tyska Rivieran ".
Svärfadern och Lilly ogillade näm- ligen efter hörsagor Nizza och fruktade mera än ord kunna uttrycka Monte Carlo.
Alltså hände det sig en vacker dag i no- vember att unge Jens Christian Anker Carsten- Använd endast KOCKUMS sen installerade sig på Grand Hotell i Gardone.
Det hade snöat och frusit, då han på Kölens sluttningar sagt farväl till Lilly, och Kristiania hade sett ut som ett haf af hvitgrå dimma, då han från kupéfönstret vinkade farväl åt sina talrika tanter, som alla hade kommit ned till tåget bara för att få tala om förlofningen.
I Köpenhamn hade orkanen genast rifvit hans bepröfvade resmössa af hufvudet på honom och näsfan krossat honom själf emot en lyktstolpe.
Själland.
hade varit ett enda tröstlöst grått i grått, Tyskland en mörk rutschbana af susande nattåg; snötjocka i Tyrolen; höga drifvor i Brernerpas set; och så — ändtligen!
— det stilla Riva, solskenshvitt emot en strålande sommarhimmel, Lago di Gärdas safirblå vatten, " Rivierans " gula rosor och dammiga palmer, olivskogarnes glesa och fantastiska skuggor Ungs sluttningarna.
.
.
Jens Christian Anker Carstensen (det var ett oförlåtligt etikettfel att någonsin glömma det in- skjutna " Anker ", hvilket i hemlandet ensamt var nog att beteckna familjens position) kände sig, sanningen att säga, föga hemsjuk efter Norge.
Han skref pliktskyldigast ett hastigt vykort till Lilly, riglade dörren efter kyparen, anlade ögonblickligen en splitterny hvit flanells- kostym och öppnade på vid gafvel bägge fön- stren utåt trädgården och sjön.
Och det lurande ödet hade alls intet för- barmande: redan samma eftermiddag såg han för första gången fröken Alicia.
Nere i träd- gården på Grand Hotell satt hon och drack kaffe ihop med några tyska bekanta.
Tillfälligt- vis var hon i godt humör och hade för ögon- blicket totalt glömt den samvetslöse romarens upp- förande.
Därför skrattade hon, och när Alicia skrattade, kunde inte ens den värste misantrop undgå att lägga märke till att detta gamla, hälft utslocknade och illa medfarna klot ännu ägde åtminstone en Eva.
Den unge nyförlof- vade norrmannen i fönstret midt emot såg henne genast — såg bara henne — och tillbragte sedan eftermiddagen med att allvarligt reflek- tera öfver, hur det kunde vara möjligt, att en flicka, som onekligen var till den grad olik Lilly, ändå kunde vara så intagande.
När hon ändtligen efter två timmar reste sig upp och vände ryggen till honom, tillskref han emeller- tid hufvudsakligen hennes charm (detta hade Lilly förutseende inpräntat i honom) " utländska toalettkonster " och kände sig strax något afkyld.
Men när han dagen efter företog sin första utflykt till Salo, ville det alltjämt lika obevek- liga ödet att Alicia Contari äfven var med på båten.
Hon var i hvitt och bar en enorm svart hatt med.
minst ett dussin länga svarta plymer.
Dagen förut hade han inte så mycket som tänkt på, hur hon var klädd, men nu började han äfven gifva akt på det.
Och han visste inte, hur det kom sig, men han kunde rakt inte låta bli att tänka på, hur Lilly månne skulle ha sett ut under de där plymerna, och han var i beråd med sig själf, om han varmt skulle PANSAR-Bmaljerade Naturligtvis gjorde han fröken Alicia blodig orätt.
Naturligtvis hade hon redan för länge- sedan upptäckt alla hans mångfaldiga företrä- den och lutade redan starkt åt hans egen me- ning: han vore ett tacksammare och värdigare objekt för hennes uppmärksamhet än österrika- ren.
Hvad den trolöse romaren angick, var han i detta ögonblick så fullständigt utplånad ur hennes minne som om han aldrig hade existerat.
Fastern satt bredvid och tittade p å: hon hade goda ögon och förstod sig på att bruka dem.
Så tappade hon sina handskar.
Jens Christian stod nästan på hufvudet för att taga upp dem. "
Merci, monsieur.
.
.
Mille fots merci! ... "
Hon såg innerligt vänlig och gemytlig ut, och fastän han visste med sig, att hans fran- ska inte vore felfri, vågade han sig fram med en reflexion öfver vädret och solskenet.
Han belönades med en smickrande uppmärksamhet, som om han sagt den mest originella skarp- sinnighet.
KALMAR ÄNGKVARNS A.-BlS tillverkad på landets modernaste stärkelse- L f A I iKJt A i^&gt; - f. _ —.
~.
fabrik, utmärker sig särskildt för hvlt- K. / \ L [V1 / \ R l: m a bet&gt; reahet och s ^ Tka _ 3 hTarje TBl89rterad Solida.
- RISSTARKELSE - lare ?jg4° e t.
w » * » » * O B S.
I G u l d m e d a l j 1 L o n d o n 19Q8.
* m • — 269 — GJUTNA GRYTOR.
Giftfria.
tillråda henne att så snart som möjligt anskaffa " sig just en sådan hatt, eller om han inte på det bestämdaste skulle afråda henne därifrån.
Alicia å sin sida tycktes emellertid inte alls lägga märke till den grubblande Jens Christian.
Hon hade — såsom hon själf brukade uttrycka det — " händerna proppfulla " med sin öster- rikiske grefve.
Han var nämligen en ackvisition en flicka med aktning för sig själf ovillkorligen vore mån om att bevara: en veritabel riks- grefve von und zu, någonting mycket klingande både i Steyermark och Böhmen (Alicia kunde knappt uttala det) med predikatet Hochgeboren (hvilket Alicia mycket väl visste vara oändligt förnämare än hoch und wohlgeboren) samt odispu- tabel rättighet — på tryck i " Almanach de Getha " — att kalla sig kejsarens " cher cousin ".
Jens Christian Anker Carstensen satte sig resigneradt afväntande midt emot fröken Alicias hvilstol.
Ett ögonblick möttes deras ögon och han tyckte, att hon rodnade.
Men i nästa sekund hade hon åter vändt sig bort ifrån honom och ordnade omsorgsfullt några hänghufvade jättevioler, hon själf hittills burit i bältet, till en knapphälsbukett åt österrikarn.
De talade hela tiden italienska — Jens Christian kunde inte italienska — det lät för hans öron som ett halfhögt kvitter af ljusa vokaler, ur hvilket han då och då ansträngdt kunde uppfånga ett signorina eller felicissimo eller något annat liknande förståeligt ord.
Alicia skrattade, kisade under ögonhåren, sträckte ut fötterna, så att man under kläd * ningsfållen tydligen såg silkestrumporna spända öfver vristerna, tittade ner i knäet, tittade på blommorna, surmulade, skrattade igen — kort sagdt: koketterade groft.
En omständighet, som, ehuru den i hög grad retade J e r s Christian, icke i minsta mån förringade hans beundran.
Men han var förnärmad — hvem som helst kunde väl bli det!
— och sittlich entrustet.
Först och främst — på ett konventionellt något sväfvande sätt — för Lillys räkning (" Gud vare lofvad, att sådana kvinnor som hon ännu existera! "
tänkte han fromt) och sedan, mycket reellt och uppriktigt, för sin egen räkning.
Satt inte hon här och visste med sig själf, hur oändligt mycket mera begåfvad, varmhjärtad, ofördärfvad och ungdomsfrisk han var än kej- sarens " cher cousin ", som såg ut som själfva urtypen för vivörerna i en Wiener-operett?
F y tusan!
.
.
.
Att en oskyldig flicka ändå kunde ha så dålig smak!
.
.
.
Och de blå ögonen un- der den rutiga kasketten, hvilka intet annat sågo än Alicia och hennes kavaljer, blefvo hvassare och hvassare, medan han iskallt likgiltigt sög på cigarren och hånfullt öfverlägset slog det ena benet öfver det andra.
— — — Monsieur var naturligtvis engels- man?
.
.
.
— Nej, norrman — skandinav, stammade han med en dunkel fruktan för att hon strax skulle komma fram med Ishafvet eller Nord- kap.
Men han misskände henne.
— Så intressant!
.
.
.
Hon hade särskildt studerat Norge, sade hon.
Han trodde henne och bugade sig smickrad.
Ja, det var i sanning framtidens land, ung- domens l a n d!
.
.
.
Hon suckade och slog ut med handen: " Mais notre vieille Italie " hon smålog.
" Hon måtte vara satans begåfvad! "
tänkte Jens Christian.
Och hon var verkligen mer än vanligt be- gåfvad: i nästa ögonblick hade den intelligenta människan funnit på att tala om sillfisket i Nordsjön.
Det var fullkomlig inspiration, ty Jens Christian såg mycket mera ut som en hertigs äldste son än som en kontorist från Stavanger.
.
.
.
Om han kände något till sillfisket i Nord- sjön?
.
.
.
Om han kände något till sillfiske!
Var inte hans far den störste sillkungen på hela Västlandet!
Genom en rent af genial tanke- förbindelse hade hon valt det samtalsämne han bäst i världen var hemma uti, och han stör- tade sig genast vältaligt patriotiskt hufvudstupa ut i en riktigt saltvattensfradgande beskrifning.
— Tänk!
.
.
.
Hur originellt och intressant!
Alicia måste verkligen höra på.
.
.
Det var som att läsa " Mon Frére Yves ".
.
.
Nej, att hon skulle upplefva nöjet af Monsieurs be- kantskap och konversation!
.
.
.
Hon, som all- tid till den grad hade intresserat sig för Norge.
.
.
- Detta vore sannerligen belöningen!
Hon bad att få veta hans namn och presen- terade sig och sitt sällskap.
Den frisinnade norrmannen var förtjust öfver att göra en verk- lig lefvande " Excellenza ' s " bekantskap.
Och den intelligenta ministerfrun, som förstod sig lika bra på sina bekantas finanser som på Italiens, såg med ett hälft öga att sillkungens son — " kronprins till hafvet " som hon poetiskt uttryckte sig — var ett bra mycket bättre " objekt " för Alicia än kejsarens " cousin ".
Hvad det enligt hennes mening kom an på, var först och främst att " distrahera flickan ".
Och " distraherad " blef sannerligen Alicia!
De veckor, som nu följde, blefvo de mest spännan- de händelserika hon någonsin i sitt lif upplefvat.
I sentimentala, exalterade scener, än med öster- rikaren, än med Jens Christian — bägge svart- sjuka som tigrar — sönderslets hon dagligen mel- lan sin verkligen uppriktiga, häftiga förälskelse i den blonde nordbon och sin lika uppriktiga in- rotade venetianska respekt för den hvita unifor- men samt sitt fasta beslut att — kosta hvad det ville — en gång nämnas i Almanack de Gotha.
Och detta ödesdigra beslut ingenting annat — var det, som, när det kritiska ögon- blicket kom, definitivt skilde furan och pal- men åt.
Ty fastän han svor på, att hon, om hon framhärdade i sin vägran, finge hans lif på sitt samvete, och fastän hon grät i hans armar och försäkrade, att han och han allena vore ljuspunkten i hennes till- varo, hennes ungdoms dröm, hennes ideal af en man, så.
.
.
så.
.
.
Kunde han inte inse, att det vore hennes plikt mot hennes familj, att.
.
.
Enfin, hon hade Biskop G. Billing.
LAS!
gifvit grefven sitt ord.
Och när hade väl en Contari, en venetianska, brutit sitt ord?
.
.
.
Hon var bedårande, superb, när hon sade det.
Han mindes alltid senare den stunden som kulmen i sitt lif.
Genom sitt ansiktsut- tryck, genom sina ord — " en Contari, en vene- tianska " — hade hon från hvardagslifvets sfär lyft dem bägge upp på romantikens och trage- diens högsta tinnar.
Och nästan utan att veta det, var han henne innerst tacksam.
Det var i det ögonblicket idén om hans och Alicias likhet med furan och palmen i Heines be- römda dikt föddes i hans själ.
Som han såg henne denna afskedskväll, såg han henne sedan alltid, och minnet af henne kastade glans öfver hans lif.
Det var i sol- nedgången, på höjderna ofvanför Gardone de möttes sista gången • — i en olivlund, öfver hvilken skymningen redan hvilade.
Ändtligen hade han sagt henne allt hvad han hade på hjärtat och som, sedan han såg henne första dagen, nästan velat spränga det.
Och hon — hon hade å sin sida tillstått.
.
.
tillstått.
.
.
Inte med ord precis - - men med blickar och snyft- ningar och till slut kyssar.
Och när de hade talat ut och han ändtligen hade fått klart för sig, att hon aldrig — o, aldrig '.
— kunde tänka på att svika sin plikt (som var kejsarens " cher cousin "), och iion satt bredvid honom med sina händer i hans, med sina stora ögon fulla af tårar, tragiskt obeveklig, bäfvande af ömhet och smärta.
.
.
Då kände han att det var hennes ömma och sönderslitande " nej ", som med en oförvansklig krona krönte hans ungdom och kastade öfver hans lif en poesiens strålglans, hvilken helt och hållet för evigt fördunklade det hvardagliga glädjeskimmer Lillys varma och tacksamma " ja " en gång framkallat.
fcatyrer r D ?5erg&gt; åafiC Professor K. Warburg.
ÖR JOURNALISTERNA uppe på referentläktaren i F riksdagshuset är tillkomsten af de politiska karika- tyrerna af Victor Bergdahl, som nu utställas i Hallins konsthandel, ingen hemlighet.
De ha sett den unge artisten, såsom tecknare åt skilda stockholmstidningar, sitta däruppe vid högtidliga tillfällen, flitig och stillsam, medan dessa " gode herrar och svenske män ", som nu säljas som etsningar för 5 kr.
stycket, blefvo till under hans ritstift.
De känna också förebilderna nästan lika bra som artisten och kunna vitsorda, hur väl de roliga karaktäristika äro träffade.
Just så där hälft nerhasad och oberörd sitter regeringen på statsrådsbänken, då kritikens skurar falla öfver den som en hagelby i april, just så där ser vår direktör på stockholmsbänken eller vår myndige första kammar-lektor och biskop ut, när de vanka kring i kammare och korridorer eller hålla ett anförande — just så med en liten förenkling bortåt karikatyren.
De gemytliga gubbarna ha också rönt en viss uppmärksamhet, icke minst bland de afporträt- terade själfva och — deras vänner.
Några äldre årgångar realiseras till betydligt nedsatta priser och erbjuda för dem, som förut ej äga desamma, en billig, omväxlande och läro- rik lektyr.
Mot insändande af nedannämnda be- lopp till Expodltlonon holm, af Idun, erhalles Inom Sverige af Stock- portofritt: Idun Idun Idun Idun Idun Idun Idun 1892 1893 (n:r 1 felas) 1895 (utan julnummer) 1902 (med julnumret) 1903 (med julnumret) 1904 (med julnumret) 1905 (med julnumret, n:r 28 felas) -.
50 Den manliga hållningen.
Intryck från k v i n n o r ö s t r ä t t s k o n g r e s s e n.
ÅGON DAG efter rösträttskongressens slut blefvo vi, som ännu voro kvar, i tillfälle att höra ett föredrag i Londons Shakespeare- klubb öfver ämnet: " Hvad Shakespeare tänkte om kvinnan ".
Detta var på sitt sätt nästan lika betecknande som att det hölls rösträttspredikan i S:t Paul ' s, Englands främsta katedral, men, jag för min del försummade likväl tillfället, man kunde ju ändå ungefär tänka sig hvad det hela skulle mynna ut i. Shakespeare ha vi ju föröfrigt alltid ibland oss, medan de till- fällen, som kongressdagarna gåfvo att få veta hvad mannen af i dag tänker om kvinnan och hennes strid för politiska rättigheter, däremot icke komma tillbaka och icke fingo försummas.
Det ligger nära till hands att tro, att män- nen icke spela någon som helst roll vid något så exklusivt som en kvinnorösträttskongress — ingen roll eller en snöpligt fientlig.
Och dock var motsatsen fallet!
De manliga insatserna i själfva kongressförhandlingarna inskränkte sig visserligen till några diskussionsinlägg och häls- ningstal af " fraternal delegates ", men vid de offentliga mötena funnos alltid manliga talare, och i det sällskapslif, som spanns omkring kon- gressen, togo männen alltid del som gäster — eller värdar.
På detta sätt fingo vi ju veta — icke hvad den stora skaran af män, likgil- tiga eller motståndare tänkte, ty af de skep- tiska eller vresiga minerna, den öfverlägsna axelryckningen utöfver landet sågo vi ju intet, men — • hur de män tänkte och kände inför rörelsen, som voro sympatiskt stämda eller t. o. m. aktiva arbetare.
N — Om männen visste, hur väl de bli mot- tagna här, och hur glada och tacksamma vi äro öfver att ta emot dem, så skulle de nog komma allesamman, sade vår ordförande, mrs Catt, efter en hälsning framförd af " holländska mäns förening för kvinnans rösträtt ".
Det + a är väl för sangviniskt, ty där är ju män, som icke falla till föga ens för den mest älskvärda kvinn- lighet, men att på denna kongress, där stundom nog så hårda domar fälldes, hvarje förstående och uppmuntrande ord från en manlig talare hälsades med nästan rörande entusiasm, är åt- minstone säkert.
Det var två skäl, så vidt jag kan se, till detta.
Först: kvinnorna i de flesta land äro så vana att i sina emancipationssträf- vanden stå ensamma och behandlas som mot- ståndare, att deras förvåning öfver undan- tagen endast kan mätas med deras glädje öfver dem.
Vidare: hvad dessa speciella män angår var deras entusiasm så äkta och värmande, deras uppskattning af kvinnoinsatserna så oför- behållsam, deras tro så glödande och deras rätt- färdighets- och med- känsla, i all synnerhet för arbeterskorna och arbe- tarhustrurna, så stark, att äfven om icke de psyko- logiska förutsättningarna för sympati från kvinnor- na funnits på förhand, de skulle ha tvingat sig till den lika fullt.
Lektor J. Nyström.
Jag tror föröfrigt, att dessa herrar icke blott gjorde intryck, utan fingo ganska djupa sådana af den samling utvalda kvinnor, som funnos inom kongressen.
Parla- mentsledamöter smulto ned som vax inför mrs Catt och dr Anna Idun 1906 (utan julnummer, n:r 25 o. 52felas) Idun 1907 (med julnumret) Iduns julnummer 1894 Iduns julnummer 1898 Iduns julnummer 1905 Barngarderoben 1905, komplett Barngarderoben 1908, n:r 4 o. 5 felas 5: 50 6: — 0: 20 0: 20 0: 50 2: — 2: - LÄS!
^e^ \!
, « W i » W S * i p i W I i p p »!
l (5?
60-årig Éu / nn- fig Éem / st / o a / se o^Cammarström och he / ines faboratorium ERZELIUS LÄR någon gång ha yttrat att en analytiker B skall kunna arbeta i frack och glacéhandskar, utan att hans kemiski arbeten lämna några märken efter sig å dessa plagg, och häri ligger en orsak till den användbar- het kvinnoarbetet med rätta har fått särskildt på den ana- lytiska kemiens område.
Många äro ock de kvinnor, som under årtionden varit assistenter å diverse kemiska labo- ratorier.
Louise Hammarström har gått ett steg längre än öfriga kvinnliga kemister; hon har för 16 år sedan börjat egen kemisk verksamhet genom att 1893 i Kopparberg in rätta ett bergskemiskt laboratorium.
Louise Hammarström föddes i Dalarna den 25 maj 1849; fadern, prästman, dog i unga år och lämnade änka och barn efter sig oförsörjda.
Genom arbetsamhet, duglighet och goda männi- skors hjälp kom Louise fram och började 1875 att studera kemi hos (sedermera) professor A. Werner Cronquist i Stockholm, blef snart assistent vid hans laboratorium (Kemiskt Tekniska Byrån) och fortsatte därmed t. o. m.
1882.
Därefter antog hon plats som kemist vid Bångbro järnverk till 1887, och hade motsvarande befattning vid Fagersta till 1891 samt 1891 — 92 vid Schisshytte bruk.
Behofvet af ett analytiskt-metallur- giskt laboratorium föranledde Louise Hammarström att fr. o. m 1893 öppna E Shaw bestack både hvita och gula män med sin glittrande vältalighet.
När jag säger gula, minnes jag egentligen en ung japan, som till min förvåning uppenbarade sig på mötena gång efter annan.
Till sist fick jag dock höra, att han råkat att bo på samma hotell som en af de svenska delegerade — —.
" — Han ville första dagen inte alls höra talas om rösträtten, " sade hon till mig, då jag träffade henne på mottagningen hos " Men ' s League ", och så såg hon med ett mildt och gillande leende på japa- nen, som stod i närheten och applåderade.
Denna mottagning af " männens förening för kvinnans rösträtt " betecknade väl föröfrigt Män- nens Dag framför andra på kongressen.
Föreningen, som startade för ett par år sedan med 5 medlemmar och nu har 2,000, däraf många med synnerligen vägande namn inom alla arbetsområden, från kyrkans till teaterns, hade en afton en lysande, lyckad och af kon- gressen, som jag tror, fulltaligt besökt mottag- ning.
Värdarna, hvaraf den främste var klub- bens stiftare och ordförande mr Herbert Jacobs, en engelsman af den specifikt engelska ideal- typen, värdarna drunknade visserligen till dels i detta haf af damer i stor toalett, men om en af gästerna i sitt hjärta önskade en plats att slå sig ner, en kopp kaffe eller en glass, voro de där ändå alltid, och när någon af dem räd- dade sig upp på den klippa, som är estraden, samlades alla för att lyssna i stillhet.
Festtal är festtal, och det skall man icke glömma, men det kvarstår likafullt, att dessa män hade icke blott en stark öfvertygelse om rättvisan i de kvinnliga krafven, dit nå ju relativt ganska Landets främsta ett sådant i Kopparberg; verksamheten och förtroendet ökades, hvarför Louise Hammarström 1903 inköpte den stora bergsmansgården Kyrkobacken och inredde sig där laboratorium och tillhörande lokaler 5 i rum, så att fördel- ning af olikartade arbeten kunde genomföras.
Med verk- samhetens utveckling erfordrades äfven assistenter, därvid dock endast kvinnliga valdes, f. n. och från 1899 Elsa Cronquist från Stockholm och från 1902 därjämte Maria Lejdström från Falun.
Behöfs då ingen manlig hjälp vid den kemiska verksamheten?
frågar lite hvar.
Nej!
Endast där särskild kroppskraft behöfves, såsom vid krossning och målning af malmer o. d. användes man- lig kraft.
Mer än 29,000 analyser äro under de förflutna 16 åren verkställda vid fröken Hammarströms laboratorium — ett bety- dande antal, isynnerhet då man besinnar att dessa analyser ute- slutande afse malmer, metaller och andra hyttprodukter eller för metallers fram- ställning nödvändiga ämnen.
Pålitlighet i arbetet och ökad erfarenhet om analysmetoderna borga nu också för en god och framgångsrik fortsättning af den nyttiga verksamheten, hvars ener- giska ledarinna just i dessa dagar öfver- skridit 60-årsålderns gräns.
— r — r —.
KYRKBACKENlF många äfven hemma hos oss, men ett lefvande hopp om framtiden för de kvinnliga insatsers skull, som komma att stämpla den.
" — Vi önska er rösträtt, icke blott för rättvisans skull, icke blott för er egen, men också för vår, " var den ungefärliga grundtonen i deras anföranden.
Man kan säga om dem, att de icke blott voro gifvare, men glada gifvare, sådana af hvilkas händer det kan vara en förnöjelse att ta emot sin frihet.
När de privata husen vid sådana distingerade platser som t. ex. Bedford Square slogo upp sina tunga portar för ' att ta emot något sådant som rösträttskvinnor, var det icke endast husets fru, som gjorde les honneurs, men äfven värden blandade sig utan fruktan i vimlet, konverserade älskvärdt och visade den tjänstaktiga artighet, som man skall ha varit i England för att ha något begrepp om.
När vi en gång visades in i ett härligt gammalt bibliotek med dyrbara samlin- gar af böcker och antika vaser och fingo an- vända detta fridens och lärdomens hemvist till kapprum, då tyckte jag att det manliga till- mötesgåendet gått så långt man rimligen kunde begära.
Jag hörde också berättas, att på ett par ställen, där det fanns unga herrar i huset, det arrangerats improviserade och muntra danstill- ställningar i pauserna mellan kongressförhand- lingarna.
Den, som kommer från Strindbergs land, måste naturligtvis framför andra med djup undran och beundran bevittna ett sådant fenomen som att tre kända och populära författare stå upp och vittna för rösträtten på en fest, arrangerad af deras kvinnliga kollegers rösträttsklubb, redan den ett fenomen dömd efter våra förhållanden.
Det var först och främst Israel Zangwill — det är väl inte många bland oss som inte ha ho- nom att tacka för några njutningsrika timmar och en del vishet!
— som gick till anfall mot antisuffragetterna och deras litteratur i ett mycket roligt litet tal, fullt af s. k. oöfversätt- liga ordlekar, till dess han slutligen gick från skämt till allvar och profeterade sakens seger ungefär med samma ord, som dem han sedan gaf mig som en hälsning till Sverige " 7 believe the Cause is marching triumphantly, and victory will not be long delayed. "
Där var vidare en af den stora londonpubli- kens gunstlingar, mr Pett Ridge, och en känd krigskorrespondent och författare, mr Nevinson, som särskildt framhöll att kvinnorna icke stå utanför krigets fasor, att det för dem stundom kan gälla minst lika blodigt allvar som för männen.
Bernhard Shaw syntes icke, men han hade kort därförut hållit ett rösträttsföredrag.
Detta var något af hvad kongressen gaf för intryck af den manliga hållningen, men äfven utanför kongressen, i suffragetternas läger, träf- fade jag män, som voro lika uppoffrande och entusiastiska som kvinnorna.
En af dem var mr Pethick Lawrence, som öfvergifvit allt för att tjäna saken genom tidningen " Votes for women ", en annan var en vetenskapsman, gift med en svenska.
Men de två makarna vore värda sin egen artikel eller allra helst en liten och rörande novell.
litterära och konstnärliga illustrerade familjetidning bör ej saknas i något hem.
Pristäflingar hvarje vecka.
Helt år 6:50, hälft år 3:25, lösnummer 12 öre.
— 271 — ELIN WÄGNER.
IDUN
! %^^J BILDER FRÅN BARNERS DAG.
1 — 4.
DETALJER UR GATULIFVET OCH DET HISTORISKA FESTTÅGET.
5.
GUSTAF III:S PAVILJONG I IDROTTSPARKEN.
6.
GUSTAF III OCH HANS HOF.
7.
IDROTTSPARKENS TIVOLI.
8.
UTANFÖR VÄRDSHUSET BLÅ PORTEN.
9.
KRONPRINSPARET SAMT PRINSESSORNA INGEBORG OCH MARTHA ÅSE HUR PRINSESSAN MARGARETHA ÅKER RUTSCHBANA.
10.
FOTBOLLSTÄFLINGEN.
A. BLOMBERG FOTO.
EFTER ORIGINALTECKNINGAR AF ARKITEKTEN RAGNAR ÖSTBERG.
Då£ * 2£] marne tills vidare få glädja sig, medan de vänta att palatsets murar en gång skola resa sig där- borta på Eldkvarnstomten.
Arkitekten Ragnar Östberg, hvilken kompo- nerat den monumentala byggnaden och härom- dagen demonstrerade sina ritningar inför huf- vudstadens myndigheter, representanter för pres- sen m. fl.
har med denna sin skapelse, om den blir verklighet, öka Stockholms arkitektoniska utsmyckning på ett sätt, som både nutid och framtid böra hålla honom räkning för.
Det stora komplexet omfattar två byggnader, ett stadshus och ett nämndhus, det förra in- rymmande lokaler för stadens representation, stadsfullmäktige, beredningsutskottet, drätsel- nämnden, stadens kammarkontor, m. m., det senare lokaler för hälsovårdsnämnden, fattig- vårdsnämnden, folkskoleöfverstyrelsen o. s. v. Stadshuset innesluter dessutom en gård, kallad borgargården, en glastäckt hall med trädgård åt söder samt en festvåning, hvars förnämsta prydnad utgöres af en banketthall, kallad " Gyl- lene salen ".
— Kostnaderna för det hela be- räknas till öfver 7,000,000 ' kronor.
" Som agnar för vinden, " En berättelse från jordbäfningslandet.
För Idun af Astrid Ahnfelt.
(Forts.) HALFVÄGS uppe i staden stod ett trevånings- hus, som gjorde intryck af rörliga teaterkulis- ser, där vid behof fasaden till en byggnad helt enkelt lyftes bort.
Hvarje rum framstod som på presenterbricka.
Sofrum med helgonbilder och små vigvattens- kärl öfver nattduksborden, förmak med inra- made fotografier, virkade antimakasser på soff- och stolryggar och atenienner öfverlastade med småsaker, som icke rubbats från sina platser vid de våldsamma jordstötarne, matrum, där silfver och porslin blänkte i skåp och på ser- veringsbord, kök med grytlock på väggarne och fyllda tallrikshyllor.
Men öfver allt låg tumshögt damm, och ägarne hade sökt skydd i orangeskogarne.
Vägen steg och steg, dock var det blott att söka sig fram öfver ruinhögar, gator existerade icke längre.
Öfverallt kilade stora, feta, gråa råttor.
Den enda butik, som räddats undan förstörel- sen, låg ett stycke från kyrkan San Rocco.
I långa rader och af alla former och alla stor- lekar stodo lerkärl uppradade på hyllor och bord.
Lagrets hela värde uppgick knappast till ett par hundra lire, men slumpen ville att detta, icke dyrbarare eller oumbärligare föremål, skulle bevaras.
Några steg från kyrkan utbreder sig en stor, öppen plats med utsikt öfver hafvet.
Signora Giulia blef stående häpen och be- tagen.
Först här framstodo klippformationerna i hela sitt imponerande majestät, först här kunde blicken omfatta det vida hafvets blånande yta.
Längst bort vid synranden skymtade svagt kon- turerna af de Lipariska öarna.
— Se!
sade studenten och visade med en rörelse af handen på en ruinhög alldeles upp- till barriären framför ättestupet — här låg sko- lan.
När skall väl undervisningen komma att tagas upp på nytt?
Denna fråga gaf anledning till en hel diskus- sion.
— Jag kan inte ens beskrifva, hvilken lek- tion för hela lifvet jag får här, sade signora Giulia.
— Man lefver annars omgifven af be- kvämligheter af alla slag och tror, att man inte kan vara dem förutan.
Men ett tält, en halm- madrass och en filt är allt man behöfver, och hur förträffligt går det inte att äta ur lerkärl och nöja sig med skeppsskorpor och uppvärmdt kött!
Om universitets- och skollärare af båda könen ville föra en smula nomadlif i de här trakterna och upprätta ambulerande skolor, i stället för att lägga sig vid badorter under den tillstundande sommaren, hvilken nytta skulle de inte göra och hur väl skulle de inte befinna sig af det friska lifvet.
— Det tror jag väl, men mycken propa- ganda måste bedrifvas för att väcka lusten för något dylikt.
Det är just det, att den ögon- blickliga materiella hjälpen är af försvinnande ringa betydelse i jämförelse med hvad det ville säga att få undervisningsarbetet återupptaget.
Hur många kalabresiska och sicilianska barn kommer icke inom kort att bli små vildar, om ingen griper in!
— — — — Och se här!
Municipiet höll, men det står stängdt!
— Ja, och borgmästare har ju icke funnits sedan i oktober månad.
En ny republikan, som är med här, drömmer blott om att Scylla skall förklaras som republik.
.
.
— • För närvarande är här fullständig anarki Där borta på andra sidan torget bor jag.
Ni följer kanske med upp, signora?
Den unge studentens far, som hade ledt ar- betet under det nyligen påbörjade restaureran- det af kyrkan San Rocco, hade äfven försträckt med det lilla kapital han ägde.
Kyrkan var nu fullkomligt förstörd till det inre, och kampa- nilen fallen.
Det gamla hemmet hade blifvit stående, men allt var höljdt med gipsstoft, som skakats ned från takornamenten.
På ett par stolar stod en öppen, färdigpackad kappsäck.
Den hade stått där under tio dagars tid.
— Ja, hur skall han nu kunna få medel till att fortsätta studierna?
suckade modern och lyfte ned sin gamla kaffekvarn från kökshyllan.
Studenten förde därpå signora Giulia upp i orangeskogarne.
Hvilken glans, hvilken prakt, hvilken rike- dom!
Tanken fördes osökt till legenden om den hesperiska lunden.
Det låg den grekiska mytologiens hela tju- sande sagostämning öfver dessa dunkelgröna ^träd med sina gyllene frukter.
Män, kvinnor och barn strömmade till från alla håll, och.
det restes upp stegar och det skakades på grenar och det erbjöds hela skör- dar af apelsiner, citroner och mandariner.
Här hade åtskilliga baracker redan blifvit uppförda, som, hvar och en, fick rymma ända till ett femtiotal personer, men ändå rådde det allt- jämt liflig täflan om besittningstagandet af svin- stiorna.
Många fingo till och med nöja sig med några hoprullade klädesplagg på bara mar- ken, under skydd af trädens täta löfhvalf.
Plötsligt visade sig en afdelning skvadro- ner, som beordrats att gå omkring med läke- medel och vara behjälplig med omläggande af förband eller att utföra lättare operationer.
— Kom, signora!
utropade signor Guido — vi har något till er, som vi skulle burit ned till tältet i kväll.
Med dessa ord försvann den unge mannen hastigt in i en barack och visade sig ögonblicket därpå med en liten gosse på armen.
— Vi ha gräft fram honom ur ruinerna i dag på morgonen, berättade han.
— Det kan man då inte se på honom.
Men han har inte heller druckit måttligt med getmjölk de sista timmarne.
Han låg vid sin döda moders bröst och försökte förgäfves hämta näring därifrån.
Ständig erfarenhet är att de, som för- sökt Salubrin till lindrande af obehagen af inscktstyng, ömma fötter, sår eller hafva ofta varit första anledningen till andra yttre skador, icke vilja vara i sak- att personer försökt Salubrin.
nad däraf i sina hem eller på sina resor.
Myggbett Den lille hade ett par stora, svarta ögon och guldblondt, lockigt hår.
Han var endast iklädd en liten smutsig kolt, ja, d. v. s. en undergörande amulett om halsen fattades ju icke.
— Är fadern också död?
frågade signora Giulia, i det hon tog emot gossen, som genast hoppade gladt på hennes arm.
— Nej, men när vi kom med pysen till ho- nom, sade han, att det var bäst att han kastade honom i hafvet, ty han visste inte hvad han skulle taga sig till med honom.
— En förträfflig far!
— Nåja, han är en smula fjollig och en suput för resten.
Till yrket var han gatsopare, men nu finns det ju inte mer några gator att sopa.
.
.
— Hur heter gossen?
— Paoluccio, och han lär vara tio månader gammal.
Nere i operationstältet fick Paoluccio ett bad så godt sig göra lät.
Några förbandsartiklar fick ersätta skjorta, och så gick " grefven " efter en säck med kläder, som hopsamlats i Neapel till utdelning bland de nödlidande, och därur framletades en schal och en bomullsblus, som med några klipp och stygn förändrades till.
en liten klädning.
Signora Giulia var så upptagen af dessa be- styr, att hon icke ens hade tid att se upp, men när hon till slut triumferande räckte Pao- luccio emot " - grefven " för att visa hur fm och ren han hade blifvit och därvid kom att titta ut genom tältöppningen, fick hon se en sam- ling af minst tre, fyrahundra personer, som tydligen med det lifligaste intresse tagit del af proceduren, under väntan på att timmen för matutdelningen ändtligen skulle slå.
De för- summade heller icke att hälsa den lille med stormande ovationer, när han bars bort till Mariuccia för att stifta hennes bekantskap.
Det tog ett hastigt slut med både värme och solsken.
Regnet började ösa ned i ström- mar och kölden göra sig kännbar.
Uppförandet af baracker bedrefs med febril ifver, men att skaffa tak öfver hufvudet åt mer än nio tusen hemlösa endast i Scylla kunde icke gå som genom ett trollslag.
Hvarje kväll återvände dödströtta skaror från skilda trakter.
Från Bagnara, från Melia, från Fiumara, från San Roberto, från Campo, och öfverallt var det blott nöd och elände och förtviflan, som mötte.
I Bagnara hade sju hundra människor om- kommit, likaså i Campo.
Fiumara var jämnadt med marken.
Det var att gräfva grafvar i det oändliga.
Liklukten bet sig riktigt fast i kläderna, och åsynen af de förvandlade människokropparne kunde komma de modigaste att rygga tillbaka.
Vägarne voro så godt som ofarbara.
Det häftiga regnet kommo floderna att svämma öfver sina bräddar, och nedstörtande klippblock försvårade ofta marschen, redan besvärlig nog till följd af den tunga packningen.
Men hur det nu var, när alla slutligen vid flämtande fackelsken samlades omkring de låga borden och rykande makaronifat gjorde sin rond, dröjde det icke länge, innan både trött- het och missmod flögo sin kos.
Och så satt ju professorn midt i kretsen.
Det sades om Napoleon, att han icke blott själf var en hjälte, men äfven visste att skapa hjältar.
Professorn kunde förvandla ynglingar till män.
Han var den föste att kasta sig in i faror af alla slag, tvekade icke en sekund, om än lifsfaran var ögonskenlig.
IDUNS MODELLKATALOQ • •: • ^^^^^^^^^: — 274 — Oumbärlig för alla sömmerskor och för alla hem.
Pyra rikhaltiga säaonghäiten årligen.
Koloreradt omslag.
— — — — — — ^ Prenumerationspris 2.20 tor heit år — 60 8re pr halte.
Gång på gång trängde han in bland väck- lande ruiner, där trapporna störtat in lät han fira sig ned ända till källarvåningarne, i den förhoDDninsen att kunna rädda nåsot människo- lornoppnmgen att Kunna racrna.
nagoi manmsKo lif, och en dag i Bagnara, då han tillsammans med sin skvadron förde en skara flyktingar i en roddbåt öfver till ett krigsfartyg, som låg förankradt ute på redden, och ett barn där- under råkade falla i vattnet, var det han, som snabb som blixten kastade sig i och räddade den lille.
Alla sågo också upp till honom som till en hjälte, kände sig eldade till bragder och stor- dåd genom hans ädla föredöme.
..,.
....,, ...., Men nar de sa om kvallen samlades till den gemensamma maltiden ville han, att alla mödor och besvärligheter skulle vara glömda och en- dast glädje och munterhet rada.
Gärna visade han signora Giulia och Lucilla någon liten uppmärksamhet i form af en ask fikon eller något i den vägen, som han sökte fram ur sina förråd, och han försummade icke en dag att göra Mariuccia ett litet besök.
Dock hade Paoluccio blifvit hans.särskilda gunst- ling.
Och Paoluccio hörde minsann icke till de dummaste.
Första gången han fick se pro- fessorn räckte han armarne emot honom och jollrade pa-pa!
— Det skall du inte ha sagt för intet!
ut- brast då professorn.
— Jag tar dig med mig till Neapel och gör dig på allvar till min pojke.
Hvilket beslut tycktes tillvinna sig Paoluccios odelade belåtenhet, ty han svarade med att på nytt räcka armarne mot sin adoptivpappa.
Till lägerlif hör alltid en smula röfvarlif, och det röfvades äfven rätt tappert ur förråds- tältet.
Allt emellanåt kom " advokaten " och beskärmade sig inför signora Giulia öfver dy- lika bevis på " slapp moral ", men signor Carlo visste förmäla, att en hel burk med smör blif- vit påträffad under densamme advokatens halm- madrass.
I stället för att som afsedt var sätta smak på makaronerna, fick den i stället tjäna till att förbättra skeppsskorporna, ja, d. v. s. i ganska begränsad utsträckning, ty rofvet från- händes röfvaren.
Och själfve signor Carlo, S t j a l t d l OlXl b Ö c k c m a » " * JDUNS BOKLISTA upptar hädanefter titlarna pä samtliga insända nyutkomna böcker.
De arbeten, dessutom önskas granskade af våra fackanma- skönlitteratur friherrinnan Marika Stjern- lare (för stedt m.
fl., för ungdomslitteratur seminarieadjunkten Marie Louise Gagner), böra tillställas redaktionen i tvenae exemplar.
&lt;§ * (Forts.) " T) ORGARE af Ludvig Nordström är det verk- £) ligen ett nöje att få anbefalla.
På mån- gen god dag har jag inte läst en fylligare, mer underhållande och vackrare novellbok.
De som räknat Ludvig Nordström till de s. k. Norrlandsdiktarne w &gt; fria vers&gt; och allmogeberättelser) få.
^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ J ä m n a f „ re _ ställningen bakom sig.
Det är genuint svenskt s m a s t a d s k y n n e öfver historierna och mer än så: d g t a f e U p e r s o r l i i g t kynne öfver dem, en vidd.
p e r s p e k t i v e t också öfver de enklaste motiv, j u i ä n g r e man gQm frappera och vinna mer k o m m e r j läsningen.
B o k e n inledes med några filosoferande sidor, i eendet&gt; s o m g e d e n dess ton i och Dg [osynliga lösning af begreppet humor.
med författarens Nu g k a l l m a n e m e i i e r t i d j n t e t r 0 a t t Borgare Den har inte en är en s a m i i n g humoresker.
öfverdrifven åtbörd och äger intet tycke af kari- katyr.
Men den är alltigenom grundad i en fl n o c h mänsklig humor, den är full af lustig- het, af värme och vänlighet; den presenterar s i n a typer — ett helt galleri — med ett leende, s o m smittar.
Oförglömliga bli patron Lack, " den lille man- nen med svarta ögon och något kalnad hjässa, liflig som en ekorre, full af hetsighet och vrede och vänlighet och vemod "; den gamla fula kloka fru Sofi Uneeus, som helt öppenhjärtigt kallar sig själf fyllkaja; den resigneradt filo- sofiske doktor Moman — och alla de unga figurerna, fulla af hjärta och oro, Erik Nord- hammare i hans första kontakt med det bru- tala kärlekslifvet och " unge herr Lukas Åbygge norr på stan ", han som talade illa om kvinnor (och hvarför han gjorde det); sonen, som fick kom han icke en gång med ett stycke parme- sanerost, som han smusslat i fickan, under det han fungerade som öfverkock!
Dagen efter Antonias död hade signora Giu- Ha med Lucilla och Mariuccia flyttat in i hen- nes tält, äfven signor Carlo, hvilken likt en trogen gårdvar tog sin plats närmast ingången.
r, Z .-.,.
* - x -- A i A + - i De fyra halmmadrasserna följde utmed tal- tets vaggar i midten reste sig tältstången, som afven fick tjäna till ljushållare.
Vid dess fot var koket mrymdt, d v s. en spntlampa, dar mjölk och välling koktes at den med va g- hunger utrustade Paoluccio Signora Giuhablef snart sa van vid att utföra allehanda slags sysslor sittande på sina korsade ben, att hon ?• .. •.
, ',,.
, „„.
„„«•„„ „„„, slutade med att anse stolar och soffor som rena lyxartiklar.
qi^nor Cnido kom - r n a in och hälsade aod Signor Guido kom garna m och halsade god morgon, innan afmarschen.
Han toregat, att det var för Manuccias skull han kom, men det var inte svårt att gissa, hvem som utofvade den verkliga dragningskraften.
Dock vågade han nästan aldrig rikta ett ord till Lucilla.
Han hade h ö r t s ä g a s, att hon för- lorat sina föräldrar och ville lämna henne i ro i hennes sorg.
Dock kunde han icke värja sig för en svag förhoppning om att hon en dag åter skulle kunna komma att lyssna till lifvets röster, (Forts) « * • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • ¥ • • &gt; • • • • • • (Kains ä n germanländska offra till sin döde faders skugga och den vackra Maria Hökert, som bar ett sådant underligt sken inom sig.
Man kan omöjligt räkna upp dem alla.
Galoschmakaren, en af bokens cen~ tralaste noveller, är ett mästerprof af originell fantasi, och i de fem små historierna om Tomas Lack visar författaren sig som en barnaskildrare till hvilken vi helt enkelt icke äga något mot- _ ^ ^ ^ ^ ^ ter e _ mämiskor * ^ ^ ^ ^ ^ 8 ^ ^ ^ ^ ^ _ f „ ^ ^ 6 ^ ^ ^ ^ ^ realif) me Q _ * _ P alltigenom egenartad gestaltningsför-, „.
..,,.
- ~ ma a med S.
?
£ % bade rörande och roliga, ofta djupsinniga bilder, och verkligheten blir sym- ^ ^ ^.
^ fantagmf _ 0 - •• .,, • ..
.
" • ' .• ', ' M6n mltt Utr mme a r SOm V a n l l t k n a y S PP t ' Qch j a g får n ö j a m i g m e d degga a n t y d n i n g a r.
S a k e r l i g e n k o m m e r Ludvig Nordström att med Borgare i n g å {d e t a l i m ä n n a medvetandet och b u; feagta m e n i n g p o p u l ä r _ Man g y n s m ö j l i g e n l ä t t orättvis mot de an- dra&gt; m i n d r e betydande, när man kommer från Nils Wilhelm Lundh har e n verkligt god bok.
gifvit ut Lif vets Sagor, och välförtjänt erkän- måste skänkas hans veka och känsliga nan de berättelsekonst.
Sagor ur lifvet hade dock v a r i t e n mindre anspråksfull och äfven exaktare titel för denna bok, som i sagoton återger några öden eller situationer ur världen.
Det är en drömmande optimist, som valt ut dem.
Man är endast icke fullt viss om, att han ägt förmåga att se de andra.
Han har sin be- gränsade genre och man känner gränsen, men innanför denna odlar han med kärlek.
Man historier för deras poetiska stäm- minns hans .-.
„„„ ..
„„,,_.„,., = rpnt flnHra nm S ' » somliga rent sentimental, i andra lättare, ljus och älskvärd, sa ^exempelvis i Ringlinjens redaktör, som börjar så här: " Han gatans barn, nöjd och hoppfull, bara är e tt det bär med strömmen ".
I den första novellen, Mot öppen led, overklig som en saga, kanske mer än som åsyftats, visar författaren sin-vackert naiva tro på människohjärtats förmåga af för- nyelse.
- En särskild komplimang for teck- naren af den enkla, men verkningsfulla titel- vinjetten.
Waldemar Swahn: Kungl.
Maj:ts och rikets är också noveller, tämligen bagatellartade satirer ä mbet sverk.
öfver ordningen och Hfvet j v å r a De äro lättflytande, ha en viss lustighet, icke vansinnigt roande, men väl så underhållande och läsvärda som mycken annan förströelse- läsning och burna af obestridligen godt humör, Jag föredrar dem framför författarens mer känslo- samma saker, hvilka fylla bokens senare del under den gemensamma titeln Skymtar och där man alltför mycket saknar personligt särmärke i stil och åskådning.
Vid mörkrets portar, novell af Bertel Gripen- berg är, så vidt jag har mig bekant, den finske poetens debut i bokform på prosa.
Jag kan ej finna den odeladt lyckad.
Det ligger en viss pretention i att komma med denna enstaka lilla novell, som endast fyller rätt anspråkslösa mått som människoskildring.
Historien passe- rar på ett sjukhus, en ögonklinik, där hjälten, en ung präst, och hjältinnan, den förföriska fru Nord, träffas.
Damen är demonisk och hänsyns- lös och drar till sig den oerfarne mannen, tar honom helt och lämnar honom därpå åt sin ensamhet och sitt öde (obotlig blindhet).
Det har gjorts för mycket af ämnet i yttre patos och i sensuell skildring och för litet, där det gällt psykologisk trovärdighet.
Den rent språk- liga skönheten, de mättade perioderna och bil- dernas ymnighet äro här icke nog, samtidigt som de naturligtvis utgöra bokens obestridliga förtjänst.
Två ganska tunna dikthäften föreligga.
Det är Hans Larsson: På vandring, och Artur Möl- ler: Minnena, ett dikturval.
— Hans Larsson är, som man vet essayisten, författaren till Intuition, Studier och meditationer m. m I dikt- häftet är det emellertid icke prosastyckena jag föredrar; de förefalla mig mera purt formkonst I versen först gor man också bekantskap med p o e t e n s temperament, som är inåtvändt och still- ^ ^ icke gtarkare originella saker, n ^ den boken&gt; men de är0 yackert lugna&gt; Så slättbilderna i hexameter, v a c k e r t vemodiga.
Jag citerar g å d e k o r t a r e i m e r i n t i m a dikterna.
några af dessa strofer: j a g tänker på och vet ej ratt hvarför en bild som jag val sett nan gang i tiden och som står upp ur ett af själens iden: en liten damm som ej en krusning rör, och rundt omkring stå gamla, kloka pilar » uf ^ och bHcka ner a l M n g hviIar, I speglad ro stod hela världen så.
Ja S v i s s t e e J o m s t ö r r e v ä r l d a r då - Artur m i U r d o k u m e n t e r a r sig som ett min- dre drömmande, lättare diktarekynne.
Flera af hans små — alla korta — poem äro ju elegier, men svårmodet är ej alltför tungt; en viss elegans i uttrycket lyfter och bär dem.
Ett knappt femtiotal sidor är emellertid ej mycket för att lära känna en poet; intrycket af Minnena blir tämligen tunt; men man an- tecknar dock många fyndigt formade och äfven några omedelbart och känsligt funna strofer.
Paul Rosenius: De unga gubbarne har icke mycket medryckande intresse för dem, som • • • • • • • • • • • • • I m; Hvarje husmoder B a r n g a r d e r o b e n Bvarje sömmerska likaså.
I bör prenumerera på ^ é ' ' ' • " ' ^ » -- r.rao 1 »,.
* * 1 ' 60 ^ ' ^ ^ • •• — 275 — • 12 häften årligen.
• • * • • « • • • • • • • • • • • • • EH • • • * • • •
p É | l ^; i | spOki I STÄLLET FÖR ATT beskrifva vårmoderna, eller rättare, den del af dem jag icke förut anförtrott er, skulle jag vilja plädera deras sak en smula hos er.
Det kan nog mångenstädes behöf- vas i dessa rationella och strängt praktiska ti- der!
Ja, tro nu icke att jag på något sätt ämnar att tala illa om det praktiska, utan det kan i alla fall hvarken verklig elegans eller " chic " åstad- kommas, men jag menar endast att ni icke får vänja er vid att nöja er med en sak till er egen person endast och uteslutande för att den är prak- tisk!
Ni ser skillnaden!
Inte sannt, vi ha alla i vår hjärna, eller kanske till och med i vårt hjärta, ett litet privat porträtt- galleri af de människor vi träffat och känt, som synts oss ädlast och bäst och hvilka på ett eller annat sätt imponerat på oss?
En af de allra finaste platserna i detta mitt, Gudilof, alls ej obe- tydliga galleri, upptages af porträttet af en sträng och vacker medelålders fröken, i hvars ansikte man nogsamt ser att hon är utrustad med stor myndighet och världslig makt, trots det mera än enkla svarta mohairförkläde, som skyler hennes gestalt.
Denna min väninna predikade alltid med öfvertygelse och årens pondus att: saker och ting få icke vara för vackra!
Och ändå är hon icke svenska.
Hvilket gjorde att på hennes del af jordklotet hennes åsikter i detta estimerades såsom ytterst originella.
Men sens moralen och det förfärliga i saken är just detta: hade hon varit svenska hade ingen människa speciellt fäst sig vid hvad hon hade sagt, smula vara på dem man har.
Det stärker ick&lt;5 så litet i kampen för tillvaron, och den anse ju till och med kväkarne att man har skyldighet att kämpa.
Kläd er vackert, så vackert ni kan, omge er med ivackra saker, och försök hålla de fula på så långt afstånd som möjligt ifrån er, regnar det, så sätt höggul linong för edra rutor, på det ni måtte få en illusion att solen ändå skiner, så att ni kan utföra edert arbete med den sanna geisten, sök det vackra hos de människor ni möter, de skola i längden skämmas en liten smula att helt och hållet svika ert förtroende, och ni skall själf så småning- om af allt detta få något af skönhetens afglans i er personlighet, äfven om ni, hvilket ju alls icke är så omöjligt, har norrköpingsnäsa och en alls icke oklanderlig ansiktsoval.
Det är egentligen den vackra hvita tvätt- klädningen, som kommit mig att tänka på allt detta, jag fick lust att alldeles särskildt rekom- mendera den åt er, men kom så att tänka på att väl de allrsr flesta anse den onödigt fin.
och påkostad.
Och eftersom ni ju ser klädningen här bredvid detta, och ganska lätt förstår hur den är hopkommen (utom volangen, som stor- skräddaren har haft råd och förstånd att göra med bredare bårder bak, hvilket är omöjligt och onödigt för vanliga dödliga), så har min rekommendation i stället blifvit till en försäk- ran att åt er är ingenting för godt, och endast det allra bästa godt nog!
GWEN.
Modell Béchoff David.
Klädning af violfärgad tussor, jacquette af groft linnestramaljtyg.
Modell Drecoll.
Tea-gown af blekblå muslin.
Under- klädning af rosafärgad satin, rosetter af blått siden, stola af tyll chiné.
här tycka flertalet dugliga damer vid hennes år alldeles som hon, fast de icke göra en rent teoretisk propaganda för sina åsikter, de nöja sig med att synnerligen effektivt omsätta dem i praktiken genom att använda sitt inflytande på människor och ting omkring dem.
Och så kommer det sig att den förnäma utländska damens: saker få icke vara för vackra, i vårt mera krassa medvetande karikerats ända där- hän, att, som bekant: en anständig flicka icke iår vara för vacker!
Kära ni, allt detta är ju fruktansvärda misstag!
Hvarken saker eller människor kunna någonsin bli för vackra, och aldrig så vackra som väl egentligen meningen med dem har varit.
Och i detta enda gäller ännu den gamla jesuitregien att ändamålet helgar medlen, isyn- nerhet som ju dessa senare aldrig kunna vålla skada för andra än er själf, och detta endast i de fall ni i ungdomligt öfvermod skulle falla för frestelsen att börja kvacksalfva på er själf med så kallade skönhetsmedel.
Det är alls icke " ytlighet ", flärd och all denna vackra världens ondska när ni försöker få er själf, er omgifning, och er nya sommar- klädning så vacker som möjligt, det är helt enkelt er plikt mot er själf och edra närmaste.
Man har nu en gång icke roligare än man gör sig, och som bekant är det icke mera godt om nöjena än att det kan vara skäl att taga en Modell Laferriére.
Tvättklädning af linong med smala veck och infällda valenciennespetsar.
Bredt skärp af halmfärgadt siden med fransar.
M %S&gt;£ggggggSIduns Hönsterafdelning, Stockholm.
— 276 —
^ stått utom den 80-talets studentrörelse i Lund, boken skildrar.
Detta beror naturligtvis också på berättelsens ringa rörlighet och suggestiva makt.
Men som krönika och minnesteckning, särskildt af de döde " unge gubbarne " (hvilka namnges: Axel Wallengren, Emil Kléen etc.) kommer den förmodligen att stå sig och dessutom genom sitt affektionsvärde vinna en del lä- sare.
Jag har slutligen att nämna öfversättningen af Christopher Boecks; Frun på Ronnebygaard och Rådhusklockorna, dess fortsättning; samt Bör ge Jansens: Madonnans vilja med under- rubriken: en berättelse från Firenze om pest och kärlek.
Båda författarna äro flitigt lästa och prisade i Danmark och möjligen också här i Sverige.
Jag påpekar pliktskyldigast över- sättningarnas framträdande för de trogne och tacksamme läsarne, samtidigt som jag bekänner min egen oförmåga att dela deras smak.
Sär- skildt gäller detta den absurdt romantiska kär- lekshistorien Madonnans vilja.
Christopher Boeck har dock sina onekliga förtjänster i en mycket naiv välvilja och i skildringens fart och liflighet.
MARIKA STJERNSTEDT.
S VENSKA ALLMOGEHEM heter en med färgplanscher rikt illustrerad bok, som nyss utgifvits af grosshandlare Gustaf Carlsson i Stockholm, och som afser att verka reforma- toriskt uppslagsgifvande på alla, som ut öfver KÖKSALMANAGK Kedigerad af ELISABETH ÖSTMAN.
Inneh.
af Elisabeth Östmans Husmo- derskurs i Stockholm.
FÖRSLAG TILL MATOEDNING FÖR VECKAN 30 MAJ — 5 J U N I 1909.
SÖNDAG.
(P i n g s t d a g e n).
F r u - k o s t: Smörgasbord; sLekt gädda med " brynt potatis; ägg; mjölk; kaffe eller te med gifflar.
M i d d a g: Julienne- soppa med ostkäx; å la daube på la:c med majonnäs; hamburger biinga och tunga med legymer; giassjomb med mandeläss.
MÅNDAG.
(Annand.
Pingst).
F r u k o s t: Smörgåsbord; biff af svin- filé med ä r t e r; mjölk; kaffe eller te med mjuk pepparkaka.
Middag: Sparrispuré; stekta ryska höns med brynt po Latis och saläder; rabarberpaj med vispad grädde.
TISDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; bräckt hamburgerbringa (rester från söndag) med stekt p o t a t i s; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Kromgädda med smör och pepparrot samt p o t a t i s; mori- daminkräm med mjölk.
ONSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; hafregrynsgröt med mjölk; omelett med fiskstufning (rester från tisdag); kaffe eller te.
M i d d a g: Färserad kalf bringa med potatis, saltgurka och lingon; kokt fruktpudding med vispad grädde.
TORSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; äggkaka med fläsk; mj öik; kaffe eller te.
M i d d a g: Grönsoppa med mjölk; våfflor med sylt.
FREDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; hafremjölsvälling; kokt sill mea smör och ägg samt p o t a t i s; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Kall kalf bringa (rester från onsdag) med ärter och brynta morötter; vinsoppa med biscuits.
LÖRDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; pannbiff med p o t a t i s; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Bräckt skinka med spenat; filbunke.
RECEPT: O s t k ä x (för 12 pers.).
M o r d e g: 250 gr. smör, 2 äggulor, 30 gr. strösocker, J 275 gr. hvetemjöl.
O s t m a s s a: l / 2 hg.
smör, 1 hg.
rifven god, stark ost.
B e r e d n i n g: Smöret tvättas och röres tills det blir hvitt och pösigt.
Äggulorna och sockret röras tillsam- mans i 20 min., därefter tillsättas smö- Dot mild * orSmelika lodier lom utmärker Florodol-Tvålen utgör take blott lubatacserna af de utsBk- fcaite fettämnen utan därjämte balsamiskt- intiieptlska enenoer af högsta betydeide lör h u d t k o n h e t, hvarigenom huden blir sam- metsmjuk, smidig och vacker, hyn ren oob.
klar, hals oob händer hvltaocb mjuka.
HBgita utmärkelie: Gnidmedalj i Norrkö- ping 1906.
TEKN. A.-B0L FLORA, fiEFLE.
^ landet bygga sig egna hem, småbrukare såväl som industriarbetare.
Boken, som är utgifven under redaktion af en samling kompetenta personer, småbrukar- specialister, artister och arkitekter, innehåller, som sagdt, beskrifning och ritningar till olika slag af mindre hem lämpade efter skilda för- hållanden, därjämte en instruktiv handledning i trädgårdsskötsel, småbruk och kreatursskötsel samt råd och upplysningar för egnahemsbyggaren om hvart han skall vända sig för att få stöd i sitt företag, lån o. d.
Arbetet kostar 5,7 5 i bokhandeln, men har af utgifvaren med storartad frikostighet spridts i 60,000 exemplar som premier i våra läroverk, folkskolor och fackskolor.
Den vackra foster- ländska tanke, som ligger till grund för verket, kommer på detta sätt att tränga in till hvarje vrå af landet.
på öarna; af Alfred af Joseph Andersson.
Conrad.
Rationell kaninafvel; Hugo Gebers förlag: Marie-Louise Ulfklos l e f n a d s s a g a; af Celie Celsing.
— Om j o r d och g ö d s l i n g s ä m n e n s a m t om p o t a t i s; al Stina Swarfling.
— T r ä d g å r d s v ä x t e r n a s n ä r i n g; af Paul Wagner, f ö r s v e n s k a d af Thorild Wulff.
— Det o v a l a p o r t r ä t t e t och a n d r a noveller om kärlek, af Edgar Allan Poe.
— C l o o m b e r m y s t e r i e t; af A. Conan Doyle.
Wahlström &amp; Widstrand Lifvets r i k e d o m; en vårfest i U p p s a l a och a n d r a dikter af Oscar Hallberg.
— Svenska Turistföreningens V ä g v i s a r e n:r 4 1: Abisko och T o r n e t r ä s k; af Otto Sjö- gren.
Åhlén &amp; Åkerlunds förlag: VarulfVen; en berättelse från fjäll och haf af demar Lindholm.
Val- P.
A. Norstedt &amp; Söners förlag: Min r e f o r m; af M. Hindhede.
Bohlin &amp; C:o: Rådhusklockorna; berättelse af Christopher Boeck.
A.
B, Hiertas Bokförlag: Iduns boklista.
K o r s e t på m y r e n; r o m a n af Clara Viebig.
h e t e n och ö d e t; af Mauric- Maeterlinck.
s Albert Bonniers förlag: S a m l a d e b e r ä t t e l s e r af Selma Lagerlöf.
Folkupp- laga i 60 häften å 20 öre.
— A s k a; noveller af Ken- ning Ber g er.
— På v a n d r i n g; af Hans Larsson.
— M i n n e n a; ett d i k t u r v a l af Artur Möller.
— Borgare; af Ludvig Nordström.
— I k a p p a och k r a g e och Hjär- t e r k n e k t; t v å t e a t e r s t y c k e n af Gustaf Ullman.
— K u n g l.
Maj:ts och R i k e t s; af Waldemar Swahn.
— De u n g e g u b b a r n e; af Paul Rosenius.
— T h o r a; r o m a n frän g a m l a d a g a r af Gustaf af Geijerstam.
— Skiljas; be- rättelser af Christina Nilsson.
— Vis- Diverse förlag: A.
B e r n d t s o n s fori.
: Vid m ö r k r e t s p o r t a r; novell af Bertel Gripenberg.
— A.
B.
F r a m t i d e n s fori.
: D ä r h e m m a och a n d r a d i k t e r; af Theodor Tuvesson.
— A.
B.
S v e n s k a N y k t e r h e t s f ö r l.
: De olika r e l i g i o n e r n a s b i b l a r; af O. E. Lindberg.
— Bokförlagsa.-bol.
E o s: K v i n n o r n a i i n d u s t r i e n, af Gerda Meyerson.
— Stats- i n t r e s s e t och k v i n n a n s r ö s t r ä t t; af Lydia Wahlström.
Partiuttalanden i kvinnornas rösträttsfråga.
— Kvinno- r ö s t r ä t t e n på N y a Zeeland; af m r s K. A. Sheppard.
A.
B.
Ljus: Lifvets s a g o r; af Nils Pinast i smak narings- rikast A * / / = Vargårda = &amp; Y Pretoa- hafremjöl!
ret och mjölet och degen arbetas tills den blir smidig.
Den får då stå i kallt rum 2 tim., h var eft er den ut- kaflas ganska tunt, utsporras i fyr- kantiga kakor, som naggas, läggas på smord plåt och gräddas i tämligen svag ugnsvärme.
Till ostmassan röres smö- ret, tills det blir hvitt och pösigt.
Ostsorterna rifvas och blandas i smö- ret, hvarefter massan bredes på käxen.
Om man vill, kan man lägga dubbla käx med ostmassa emellan.
A l a d a u b e p å l a x (f. 6 pers.).
IV2 kg.
las:, 2 msk.
salt, 5 dillstjälkar, 6 kryddpepparkorn, IV2 Ht- vatten.
Till g e l é e t: 1 lit.
fiskspad, 5 blad gelatin, 2 ägghvitor.
T i l l g a r n e r i n g: 1 rödbeta, 1 hårdkokt ägg, dill.
B e r e d n i n g: Laxen fjällas, rensas och tvättas väl med en fiskhandduk.
Laxen skares i bitar och nedlägges i det varma vattnet, tillsatt med saltet, pepparn och dill en samt får koka, tills den är mjuk men ej faller sönder.
Den får därefter kallna i spadet.
En vacker å la daubeform fylles med kallt vatten.
Fiskbulj ongen påsättes till- sammans med det sköljda och i litet varmt vatten upplösta gelatinet.
När blandningen är het, ivispas de till lätt skum slagna ägghvitorna och ge- léet får under vispning ett kort upp- kok, hvarefter det silas genom en i hett vatten urvriden servett.
Litet af det klara geléet hälles på bottnen af en å la daubeform och får stelna.
Bott- nen garneras därefter med rödbetan, det hårdkokta ägget samt dill.
For- men fylles sedan med fisken, resten af geléet hälles försiktigt öfver, och a la dauben får stelna på kallt ställe.
Den uppstjälpes och serveras med ma- jonnäs.
H a m b u r g e r b r i n g a (f. 12 pers.).
2 1 / 2 kg.
rökt oxbringa, vatten.
Till g a r n e r i n g: Legymer och persilja.
B e r e d n i n g: Bringan tvättas med borste och svagt såpvatten och får ligga 12 timmar i kallt vatten.
Den på- sättes i kallt vatten och får sakta koka omkr. 4 tim. samt skummas väl under kokningen.
Bringan får ligga kvar i sitt spad V2 tim., t y den blir därigenom mörare.
Den serveras sku- ren i skifvor och garneras med legymer och persilja.
Wilhelm Lundh.
— E n fredlös B e r e d n i n g: Sockret hugges i små stycken, lägges i en kastrull och vatt- net påhälles.
När sockret är fullkom- ligt smält, kokas det till en klar lag, som smaksättes med citronpulver eller vaniljsockcr.
Äggulorna vispas väl, den heta sockerlagen tillsättes under kraftig vispning, hvarefter krär men under fortsatt vispning får sjuda Öfver elden.
Vispningen fortsattes, tills krämen är Kall, då den till hårdt skum slagna grädden tillsättes.
GJassen häl- les i glassmaskin samt vrides 15 — 20 min., den nedpackas därefter i glass- dosa och fryses 1 — 2 tim.
Då glassen skall stjälpas upp omviras dosan med en handduk doppad i hett vatten.
S p a r r i s p u r é (f. 6 pers.).
425 gr. färsk eller 1 / 2 lit- konserverad sparris, vatten, salt, 2 lit.
buljong, 1 msk.
smör, 2 msk.
mjöl, salt, hvitpeppar, socker, 3 äggulor, 1 del.
tjock grädde.
B e r e d n i n g: Användes färsk spar- ris, afskäras sparrisknopparna och for- vällas i saltadt vatten samt serveras i soppan.
Den öfriga sparrisen skares i bitar, förvälles i saltadt vatten och får afrinna.
Är sparrisen konserverad afskäras knopparna och läggas direkt i soppskålen, nar soppan är färdig, resten af sparrisen skares i bitar.
Den för- vällda eller sönderskurna sparrisen på- sättes i den kokande buljongen och får koka L tim., hvarefter den passe- ras.
Smör och mjöl sammanfräsas, den passerade purén tillsättes litet i sän- der och soppan får under rörning koka 10 min.
Den afsmakas med kryddorna.
Äggulorna och grädden uppvispas i soppskålen och purén tillslås under kraftig vispning.
Sparris knopparna iläg- gas och serveras.
S t e k t a r y s k a h ö n s (f. 6 pers.).
2 unga ryska höns, 1 knippa persilja, 2 msk.
smör (40 gr.), 2 tsk.
salt.
T i l l s t e k n i n g: 3 msk.
smör (60 gr.), 1 lit.
buljong, 1 del.
tunn grädde.
Sås: IV2 msk.
smör (30 gr.), 2 msk.
mjöl, köttsky, 1 del.
tjock grädde, salt, socker, hvitpeppar, 1 tsk.
kallt smör.
B e r e d n i n g: Hönsen svedas, tagas ur, sköljas väl och få ligga i vatten i 2 tim.
De torkas därefter in- och ut- vändigt med en kötthandduk.
Persil- jan sköljes, inklappas i en duk, be- strykes med smöret och lägges in i hönsen, hvarpå dessa hopsys och upp- sättas.
Smöret brynes i en stekgryta, hönsen iläggas med ryggen ned, brynas vac- kert på alla sidor och saltas.
De spädas därefter med den kokande bul- jongen och grädden, litet i sänder, och få steka mora (omkr. IV2 tim.) med t ä t t slutet lock.
Hönsen skäras i fyra delar uppläggas på varmt serveringsfat och garneras med salad eller persilja.
Såsen beredes på vanligt sätt.
Färserad kalfbringa (f. 12 pers.).
2 kg.
gödkalfbringa, 2 tsk.
salt, 4 msk.
smör (80 gr.), 1 morot, 1 liten pörtug.
lök, 5 persiljestjälkar, 1 lit.
buljong (kokt på benen).
T i l l f ä r s e n: 2 hg.
benfritt kalf- kött, 1 ägg, 1 / 2 kkp.
gräddmjölk, salt, hvitpeppar, 1 / 2 hg.
fint skuren salt oxtunga, 1 msk.
fint skuren tryffel.
R i s b o t t e n: 2 kkp.
risgryn, 2 lit.
vatten, 1 msk.
salt.
L e g y m e r: 2 stora morötter, 2 bur- G l a s s b o m b (f. 10 pers.) 2 hg.
toppsocker, 2 del.
vatten, 1 / 2 tsk.
ci- kar konserverade ärter, 1 burk gröna tronpulver eller 2 msk.
vaniljsocker, 8 bönor, 1 stort blomkålshufvud, 1 burk sparris.
äggulor, 8 del.
tjock grädde.
— 277 — B i l l i g a Möbler!
Matsalsmöbel enligt 2ÄS: m o d e U Buffet, Serveringsbord, Matbord med | / „ OflQ *.
2 utdragsskifvor, 2 Fåtöljer, 4 Stolar l \ l.
faUu.
OBS.!
Egen tillverkning!
Stor separatutställning af möbler.
AMm-Boh Nordiska 24- A Gt * oftui * egatan 9 Sås: 2 msk.
smör (40 gr.) 3 msk.
mjöl, köttsKy, 1 tsk.
soja, hvitpeppar, salt.
B e r e d n i n g: Bringan tvättas med en duk, doppad i hett vatten och bog- bladet jämte refbenen skares ut för- siktigt, så a t t köttet blir helt.
(På benen kokas buljong, hvarmed steken spädes).
Till färsen skares köttet i tärningar och drifves 3 gånger genom köttkvarn.
Köttet arbetas därefter till- sammans med det uppvispade ägget, mjölken och kryddorna omkr. Vs tim. eller tills farsen blir smidig och sam- manhängande, sist iblandas oxtungan och tryffeln.
Bringan ingnides med saltet, färsen lägges på bringan, som därefter hoprullas, och sys igen väl.
Köttet brynes i smöret, den ansade och i skifvor skurna moroten samt lö- ken, persiljan och buljongen tillsättas, hvarefter köttet får sakta steka med t ä t t slutet lock omkr. 2 tim.
Under stekningen öfveröses steken ofta med sin sås.
Den uppskäres hel och serve- ras på en botten af risgryn.
Kisgrynen sköljas i hett vatten, på- sättas i kokande saltadt vatten och få koka mjuka, då vattnet af hälles och grynen arbetas med en träsked tills massan blir seg, hvarefter den formas på serveringsfatet till en 3 — i cm.
hög botten, på hvilken det skurna köttet lägges.
Rundt omkring köttet garne- ras med kokta morötter vackert skurna Kompaniet, Stockholm * med legymknif, ärter, bönor, blomkål " ' och sparris.
Köttskyn silas och skum- mas.
Smör och mjöl sammanfräsas, köttskyn tillsattes, litet i sänder un- der flitig rörning, och såsen får koka 10 min., hvarefter den afsmakas med soja och kryddor.
Kokt fruktpudding (f. 6 pers.).
2 kkp.
socker, 4 msk.
kokande vatten, 1 hg.
torkade ringäpplen, 1 / 2 hg.
torkade aprikoser, 1 hg.
katrin- plommon, 1 kkp.
krossocker, 4 kkp.
vatten, 4 ä^gg, 2 del.
tjock grädde.
B e r e d n i n g: Sockret brynes i en tackjärnspanna, spädes med det ko- kande vattnet och härmed beklädes en bleckform.
Äpplena, aprikoserna och katrinplommonen sköljas väl och läg- gas i blöt öfver natten i det vatten, hvaraf sockerlagen skall kokas.
Af sockret och vattnet kokas en klar lag.
Äpplena nedläggas i lagen och få koka tills de bli klara, bist nedläg- gas katrinplommonen och få koka mjuka.
Nar frukten är kall, ned- lägges den hvarftals i formen.
Äggen och grädden vispas tillsammans och slås Öfver frukten, hvarefter formen nedsättes i kokande vattenbad, och puddingen får koka ufan lock i ug- nen Vs tim., uppsijälpes genast och serveras kall med va ni jr-ås eller vispad grädde.
A NNONSER skola vara inlämnade till I tjäuslemannafamilj nära stad finnes A Expeditionen.
.
„, „.
„.
„ s e n a s t f r 6 d a g t a r a t t.
P ^ g e n a ^ l e p g £c j l a d t humör, kun- matl., bakn.
m. m.
Svar med kunna Införas i följande veckas num rek.
och foto.
till » Tjänstemannafa- mer.
milj », under adress S. Gumadii Ån- nonsbyrå, Stockholm f. v. b.
LEDIGA PLATSER Föraståndorinnebefattmngen UNG, bildad flicka, barnkär, ordentlig och huslig, kan genast få plats som barnfröken.
Svar emotses till » Den 1 juni », Helsingborg p.
r.
4.
I S t o m a t OI - Tand-C re me PLATSSÖKANDE vid Växiö arbetsstuga för barn sökes före den 20 nästa juni.
Sökande böra TVÅ hurtiga, vid husliga sysslor ej förete intyg a t t hafva genomgått någon ovana flickor önska tillsamman un- kurs vid Stockholms arbetsstugor.
An- der tiden 15 juni — 15 aug.
komma i Hos ordinarie häradshöfding i Ånger- sökningarna insändas till konsulinnan tillfälle a t t, endast mot fritt vivre manland finnes från början af aug.
må- Bertha Petri, som ock lämnar närmare och fria resor, i större hus deltaga i nad plats ledig för rask renskrifverska upplysningar, adr.
Växiö.
alla inom e t t hem förekommande göro- I den mån Crémen förbrukas med god handstil, helst förut van vid mål.
Svar med snarast emotses tack- upprullas tuben medelst nyckeln.
sådan skrifning.
Dagliga arbetstiden \ EN bättre flicka (värmländska) glad samt af » M.
och E. », Gefle omkring sju timmar.
Utom husrum I 0 c h hurtig, som kan undervisa nybör- och fritt vivre i fam kan påräknas jare i musik och vanliga skolämnen VAN sjukgymnast med goda betyg och norrlandsflicka, frisk och UNG, musikalisk handarbetslärarinna erhåller förmånlig plats om rekom.
rek.
önskar under sommaren plats i 19-ÄEIG minst 200 kronors kontant aflönina önskar under sommarferierna, mot fritt ligen.
Svar med foto., åldersuppgift, och foto.
insändes till » 8 år », Iduns familj som sjukhjälp och sällskap.
stark, som genomgått 7-kl. i flickskola, vivre och fria resor, plats i familj Sthlm f. v. b. stilprof och ref. till » Ordinarie härads- exp., Svar till » 23 år », Iduns exp.
f. v. b. van a t t hjälpa till hemma, önskar som hjälp och sällskap.
Svar till » Fa- plats i familj, helst på landet, mot höfding », under adr.
S. Gumselii An- LÄEAEINNA, undervisningsvan, helst UNG finska som nästa vår tager stu- någon lön.
Familjemedlem.
Svar till miljemedlem », i l a å m ö p j T.
nonsbyrå, Stockholm f. v. b. anställd vid elementarskola samt skick- dentexamen, söker mot fritt vivre un- » B.
O. », Iduns exp.
SMÅSKOLELÄEAEINNA önskar under PÅLITLIG, barnkär barnjungfru erhål- lig a t t undervisa i språk och musik, der sommarmån.
plats a t t läsa med (15 juni — 1 sept.)
plats i fa- ler plats i maj a t t efterse t v å barn i önskas för 2 flickor, 13 och 14 år, skolans lägre klassister i skolämnen så- I godt hem p å landet, önskar 23-årig ferierna milj. Svar » Lärarinna », Malmberget p. r. flicka plats som hjälp och sällskap åldern 3 och IV2 år.
Aflöning god.
för tiden 1 juli till 15 aug.
Svar till som tyska, franska, matematik etc. Svar till fru John Brynolf, Norrköping.
N.
M. Löwgren, kontraktsprost.
Adr.
: Svar tacksamt Hilja Kaario, Papu- mot fritt vivre.
Svar till » S.
S. », LÄEAEINNA önskar under^ sommaren plats a t t undervisa i familj mot fritt Iduns exp.
langatan 6, Viborg, Finland.
SMÅSKOLLÄEABINNA erhåller plats Marbäck, Aneby.
vivre och fria resor.
Svar till » 1909 », 1 aug.
som barnfröken för 4 barn.
Arboga p.
r.
Vintern i Stockholm.
F r u Nordenan- EN 16 års skolflicka önskar, mot fritt kar, Lustigkulle, Eksjö.
vivre, under sommaren komma ut på EN undervisningsvan, anspråkslös lära- landet.
Är villig hjälpa till med lät- rinna, som kan åtaga sig a t t läsa in Hafsbad och klimatisk kur- C ^ n m c t m l Hafskuranstalt.
Skyddadt tare sysslor; kunnig i handarbete och D j _ Vattenkuranstalt.
Kneippbad.
Skogs- en gosse i 3:dje klass af allmänt läro- tycker om barn.
Svar till » Tacksam », ort i härlig natur å väst- verk ooh samtidigt börja läsa med.
luft.
Enkel och sträng lefnadsordning.
lgge Mildt hal8klimat Gefle p. r. en 7-årig flicka, erhåller till hösten kusten, kransad af yppiga, Läkare: Astley Levin, Sthlm.
Nytt förstklassigt varmbadhus.
Berömda UNG flicka af god familj önskar mot plats i fam. p å landet.
Svar med rek.
höjder.
Läkare: M. Blumenthal, Sthlm.
Bad- och rekreationsort med gyttjebad.
Järnkälla.
Säsong 1 juni — 16 fritt vivre komma på egendom såsom och pret.
torde sändas till » A. », By- hjälp och sällskap å t husmoder.
Nå- fors pr Elmhult.
Klimatisk kur- och rekreations- sept.
Läkare: A. Berghel, Stockholm.
_ sydländskt oklimat.
Ut- ort.
Utmärkta gyttje-, kreuzna- C 5 » Hafsbad och kurort.
Rik vegetation, got kunnig i matlagn.
samt öfriga märkta bad.
Tidsenlig utrustning.
Ny- Musikalisk lärarinna.
inom ett hem förekommande göromål.
cher-, half- och hafsbad, sjukgymnastik, _ _ vidstr.
och härliga promen.
med ut- Svar fortast möjligt till » O.
M. », Gu- anlagd vatten- och afloppsledning.
Läkare: Bildad, anspråkslös, duglig lärarinna sökes till egendom i Halland till 1: sta Hj.
Karlström, massage.
Tidsenliga anläggningar, billiga siktsplatåer.
Öppen året om.
Tågf.
m. Gbg maelii Annonsbyrå, Malmö.
Sthlm.
sept.
09, a t t undervisa 3 flickor 7 — 11 priser.
Läkare: Prof. A. Wide, Sthlm.
18 ggr dagl.
Läk: E. af Geijerstam, SOMMAEKONDITION mot fritt vivre Hafsbad och kurort.
Friskt år i vanliga skolämnen, språk, musik önskas af studentska med folkskollära- M f l l fill B å s t a d - Fullständig kurort.
Gärda Lidforss af Geijerstam.
och gymnastik.
Lön för året 400 kr.
härligt klimat, bland de m rinneexam.
Svar till » Anspråkslös », a i C l l, V a r m.
och n a f 3 D a a, Vidsträckt Brunn Ansökan med foto.
sändes till » 7 — 11 », CSfra - 1,4 mil från Sala.
Stillhet, Iduns exp.
^^^ mildaste i Sverige.
Naturskona omgifnin- Iduns exp.
barrskog.
Gymnastik, brunnsdrickning, enkelhet.
Barrskog.
Gyttjebad, UNG lärarinna önskar under somma- gar.
Läkare: G. Krikortz.
LÄEAEINNA, som genomgått småsk.- dietisk behandling.
Läkare: Carl Se- gymnastik, massage; särskild matordning ren komma till bättre familj p å lan- sem.
och helst läroverk, får plats i Hafsbad.
Välk.
kur- och rekrea- för a t t lära sig matlagning.
År familj på landet a t t läsa med en bardt, Sthlm.
för magsjuka.
Öppen 10 juni — 11 aug.
det villig a t t undervisa nybörjare i mu- tionsort.
Naturskönaste läge; mindre flicka samt vara en 12-åring Nordeils Läkare: B. Friberger, Uppsala.
I W n r « t r a n d (» Madeira ».)
Hafs- sik.
Svar med prisuppgift till » Ester », litet behjälplig med läxläsning.
Svar hälsosamt klimat.
Gyttje-, tallbarrs-, kolsy- Iduns exp.
med lönepret.
och foto.
till » S. », rebad e t c, sjukg.
Läkare: G. Heyman.
m a i s u a u » kuransta, t med u t m ärkta Uddevalla p.
r.
UNG 22-årig flicka önskar plats i bad, spec, gyttjebad, goda kommunika- Upplysn.
om rum Eiks.
11. kl. 11 — 1 e. m. bättre familj som hjälp och sällskap.
FLICKA önskas a t t läsa och spela kur.
Sjukgymnastik och massage.
Enkelt tioner, billiga lefnadsomkostnader.
Läkare: Ar kunnig i matlagn., sömnad och hand- med 9 års flicka, och till hjälp.
Svar n i l i r ^ f l t r a Brvmn ' Tersås - Lugnt och arbeten samt för öfrigt van i husliga J. Bauman, Marstrand.
lef nadssätt.
Tidsenliga bostäder.
Läkare: med.
foto., ref., lönepret.
Svar till sysslor.
Sva.r till » Familjemedlem », » Vacker trakt », Iduns exp.
f. v. b.
M n l a v i Skogssanatorium.
Berömda järn- Rudolf Almberg, Sthlm.
Askersund p. r. Järnkällor.
Alla vanliga badformer.
Om- TILL officersfam.
p å landet sökes prak- källor med radioaktiv utstraln.
^ n H A r f p l i p N y t t °adhus och societets- UNG flicka, som till hösten flyttas sorgsfull massagebehandling.
Billigt.
Lä- tiskt erfaren flicka ur godt landthem Utmärkta gyttje- o. halfbad.
Sol- o. luft- upp i 7:2, önskar under sommarferierna, för alla en husas göromål, sömnad, kare: D. Liljeqvist, Uppsala.
a u u e r t e i j e hns _ mvidg _ baahot.
Spec.
af intresse för praktisk verksamhet, bad.
Kalla bad i Vettern.
Terrängkurer.
vård af sjuåring och barngarderob samt Tvålmassageb.
Hafsbad.
Sol- o. luftbad.
plats p å landet som sällskap och hjälp Hafskuranstalt vid för själfständig husmoderlig öfversyn.
Dietiskt bord.
Läk: G.
A. Alvin, Sthlm.
Läk: Axel Hellstenius, Sthlm.
För mass.
i hemmet eller a t t läsa med barn.
Familjemedlem.
Lön 200.
Tjänare fin- Västkusten.
Ken, M n r S l I c sanatorium för bröstsjuka, Jämt- o. gymnastik: d:r N. Wennström, Sthlm.
Svar till » Gladlynt 19 år », Iduns exp.
nes.
Svar med rekom.
till » Juli », dammfri hafsluft.
Alla sorters bad.
Massage önskar plats.
Har Sköfde p.
r. muraii » lmfl&gt; 0ppet aret om- Ben&gt; 9tärk.
T r f l f l f l S Vattenkuranstalt, öppen åretom.
SJUKSKÖTEESKA och sjukgymn.
Billiga lefnadsomkostna- förut innehaft plats såsom afdelnings- LANDTHUSHALLEBSKA.
Plats finnes Alla varma och kalla bad.
Fullst.
sköterska.
Svar till Karlskronatidnin- fjälluft.
Lätta komm.
l:a klass bord.
der.
Läkare: Doktor Nils Tidmark.
för hushållerska, verkligt skicklig i Elektr.
belysning.
Öfverläk: D:r T.Hor- Kneippbehandling.
Mild och ren luft.
gens kontor f. v. b., Karlskrona.
finare och enkl.
matl., bakn., inlägg- Hata - Gytt ebad s stUma ney.
Prosp.
gen.
l kamrerark.
Biks.
7. ningar m. m. samt med förmåga a t t Naturskönt läge vidsträckt barrskog.
Billiga FLICKA något kunnig i matlagning sköta tjänare, på egendom i Sörmland.
önskar mot fritt vivre plats i bättre norra skärg.
v. stora segel- Vattenkur.
o. sanatorium, priser.
Läkare: H. Tham, Tranås.
leden 2 % t. resa m. eleg.
ängare fr. Grand De bästa rek.
fordras.
Svar till port- familj för vidare utbildning.
Svar till, 100fotö.h.
Öppet elektr.
hela året.
Nauheimerb.
med flyt.
kols, Bad- och sommarvistelseort.
Na * » 23 år », Ann p.
r. vakten, Tegnérgat.
11, som lämnar Hotel.
Alla sort.
bad.
Billiga bost.
l:a kl. muntliga upplysningar.
ljusb.
Inhalatorium.
Röntgen- o. Högfrek- _ turskönt läge, Ren och stärkan- UNG flicka af medelklass önskar hos restaurant.
Läkare: Sigge Wikander.
PÅLITLIG barnjungfru, kunnig i söm- vensafd.
Läk: Fr. Odenius, Sthlm.
de luft.
Utmärkta varm- och saltsjöbad, god, mindre familj, helst på landet, delta i lättare i hemmet förek.
sysslor.
n a d; duglig ensamjungfru, kunnig i Brunn- och badanstalt.
Nytt Tvänne läkare på platsen.
Något kunnig i enklare matlagning.
matlagn., få förmånliga platser 1 nov.
varmbadhus.
Starka järnkällor.
Inga löneanspråk.
Svar till » Godt hem hos Doktorinnan Cedergren, Skara.
Bar- Gyttje- o. medic, bad.
Mildt barrskogskli- T n l c a h / u l a Hälsobrunn o. Badanstalt på landet » under adr.
S. Gunraelii An- nen 4 och 2V 2 äj- Hälsosamt klimat.
Härrl.
barrskog.
Elek- mat.härlig luft.
Sjö.
Bost.
i brunnspark.
nonsbyrå, Stockholm f. v. b ENKEL flicka, kunnig i matlagning triska ljusbad.
Solbad.
(29 km.
fr. Kalmar).
Adr.
: Moheda.
Läkare: A. Drougge.
Blekinge Na HUSHÅLLSVAN, enkel, bildad fl.
sö- och bakn., som är villig sköta hus- turskönt läge KyrJdmlt&gt; i högt liggande skogstrakt.
G u e D a d och Billigt.
Läk: Doc. O. af Klereker, Lund.
y i kuranstalt.
Alla hållet i liten tjänstemannafamilj, där H p l c j n n Utmärkta bad.
Stark järnkälla.
Billiga ker plats, kunnig i matlagn., bakn., HaMmd " • Sanatorium.
Modern, husliga bestyr.
Goda rek.
Svar » Dug- husfrun på grund af bröstsjukdom är ' brukl.
badformer, spec, gyttje- N v f l f l l Kinnwall.
lig », Sv.
Telegrambyrån, Sthlm.
förhindrad deltaga i göromålen, erhål- * förstklassig sommar- och vin- lefnadsomkostnader.
Läk: E. massagebad.
l:a klass restauration.
Natur- ler god plats 15 juni.
Husa finnes.
terkurort med fullst.
vattenkuranst.
och T v r i l K T P badanstalt &amp; sanatorium.
Öppet PLATS för som.
p å landet mot fritt Bkön barrskogstrakt.
Ren och hög luft.
Svar med uppgift om anspråk jämte vivre, sökes af undervisningsvan lära- foto.
till fru M.
Palmer, Grycksbo, Adr.
: Horred.
Läk: Dr Klas Björkman.
alla moderna kurmedel.
Mildt klimat, i y o u g c &amp; ret om AUa an brukl- baa.
rinna, genomgått sem., a t t läsa med Dalarne.
härligt läge.
Läkare: J. O. A. Bergqvist.
former.
Naturskönt läge.
Ren, stärkande barn m. m.
Svar » Barnvän », Sv.
Tele- Hir1flfl&lt;?
sanatorium öppet året om.
Mildt IIUSHÅLLSFKÖKEN erhåller genast l i m t i a ° skogsklimat.
450 fot 8. h. Na- P n r l a B r u n n - Berömda, kraftiga järn- luft.
Mildt sydl.
klimat.
Billiga lefnads- grambyrån, bthlm.
piats i ung, barnlös familj å egendom kv.
gymnasist önskar under som- vatten.
Fullst.
badanstalt.
I termin: kostnader.
Läkare: O. Beimers, Tyringe.
UNG turskönt läge, härrl.
promenader, först- i Västergötland.
Bör vara frisk, spar- maren (15 juni — 15 aug.)
plats a t t un- 1 juni — 1 juli; II termin 5 juli — 2 aug.
sam och ordentlig, fullt kunnig i fi- klassigt inredt med utm.
kök.
Fullst.
kur- Sanatorium och badan- dervisa barn i vanl.
skolämnen.
Svar » A.
nare och enklare matlagn., slakt, bak Postadr.
: Porla.
Läkare: Lifmedikus: E. beh.
Läkare: M. Matell, Göteborg.
stalt.
Vidsträckt skogs- L.
7.2 », Kiosken, Järntorget, Göteborg.
och hvad som tillhör ett landthus- O. Lidin, Sthlm.
område.
Mer än S00 meter öfver hafvet.
GYMNASIST med goda bet.
söker kon- hälls skötande.
Två jungfrur finnas.
l | j „ Badanstalt.
Sundaste läge i den för- dition under sommaren å större landt- Svar med uppgiCt om ålder, lönepret. '
tjusande Guldkroken vid Vettern.
Ut- P fl ffll fl A fl Vattenkuranstalt och hälso- Alla brukliga badformer, äfven elektriska.
; ård.
Svar » E.
W&gt;, Karlskrona p. r. l y a g U l l q k g U a j o s t r a Jämtland.
Vac- och fotografi till » Skogstrakt », Vångaby.
märkta bad.
Goda bost.
Läkare: Prof. J. V- Läkare: Johan A. Andersson, Sthlm.
MOT fritt vivre erhåller allvarligt, kert läge vid den härliga Hammarsforsen, Hultkrantz, Uppsala; för gymnastik och Hafsbad och gyttjebadanstalt.
medelålders, snällt, dugligt och för- mildt klimat.
Postadr.
: Hammarstrand.
massage D:r Conr.
Törnaren, Sthlm.
ståndigt fruntimmer, väl kunnigt i Bästa hafsbad, äfven strandbad FÖE en nerv- eller sinnessjuk dam, Läkare: Fredrik Bergvall, Sthlm.
som kan vårdas privat, finnes plats Sommar- och vinter- klädsömnad, lätt plats i enkelt hem spec, gyttjebad.
Billiga afgifter och lef- hos fru Hedvig Winberg, Vadstena.
hos äldre fru.
Svar med ref. till: a säsong.
Järnkälla och kurort.
Alla varma bad, nadsomkostnader.
Läkare: Lifmedikus Bästa ref. » Juni 1909 », Grohed.
Neuenahrliknande alk.
källa; massagebad, elektriska bad, Kneippsk kall- Emil Jacobson, Stockholm.
PÄ egendom, närh.
af Sthlm, litet hus- kall-, Nauheimer-, varmvattenkur; gyttjeb.
vattenkur, solbad.
Utm.
bostäder o. inack.- håll får bildad, enkel fl., kunnig i Varmbads- och Kneippkur-anstalt.
Diet för socker-, gikt-, njnrsj.
Afmagrings- Lugnt hem i vacker t r a k t af Små- matl.
plats.
Nya Inack.-Byrån, Brun- ställen.
Läkare: Walter Bergwall.
Mildt ö-klimat.
» Ruinernas o. ro- land.
God vård.
Moderata priser.
Jo- kebergsg.
3 B, Sthlm.
kur.
Läkare: E. Landergren, Sthlm.
I o n n o c t o i l o Hälsobrunn och badan- sefina Göransson, exam, sjuksköterska, sornas stad ».
Nytt: Kneippbyn med luft- n t t t i p h v Brunn.
Starkaste järnkällor, adress Ryssby.
launaaneue stalt _ HarligtlBge i Bkog.
D hyddskol.
o. naturl.
strandb.
vid Vible INACKOEDEEING önskas under nå- rik trakt i Småland.
Järnkälla.
Alla bruk- K O u n e U y massage-, ljus-, hafsb.
m. m., strand.
Läk: Karl Kallenberg, Sthlm.
gon tid för en tolfårs flicka i enkelt, liga badformer.
Kneippbad.
Läkare: O. kallvattenkur, dietkur.
Läkare: Gunnar godt landthem i närheten af Stock- Forssner, Sthlm.
Bnsk.
praktisera prof. Sundell, Hvetlanda.
finnes plats nu genast å Lunds hospi- holm, med tillfälle till bad och sundt Lindfors, Petrén och d:r H. Ernberg.
tal.
Lön 350 kr.
samt allt fritt.
När- friluftslif.
God omvårdnad hufvod- förträfflig rekreationsort, mare genom förestånderskan å hospi- Sanatorium och kneippkuranstalt.
Juni — 30 Augusti.
Naturskönt och sundt villkor.
Möjligheter böra finnas a t t med väl serverade bad.
talet.
Hospitalskontoret.
modern någon tid kan få inackordera Naturskönt läge.
Barrskog och in- Nytt societetshus.
läge, milsvida skogar.
Elektricitet, bad sig sammastädes.
Pris per månad och Apotek.
Järnkälla.
YNGBB lärarinna erbjudes undervisa sjöar.
Lugnt och stilla.
Läkare: H. V. massage.
Läkare: G. Grill, Avesta.
utförligaste upplysningar bedes lämnadt Ingbäts- o. järn- Öppen 1 Juni — 1 Sept.
8-årig gosse ett par timmar dagligen till » Landtluft 09 », Iduns exp.
Kindblom, Ryd.
under sommarmånaderna å landet mot vägsstation.
Läkare: Nath.
Dahlberg.
OrPffrilflfT Hafsbadanstalt.
Härligt; fritt vivre.
Svar Allm.
tel. 113 04.
Sanatorium o. Bad- I lite ft T i a Bergslagernas järnväg.
7 juni uregruuu _ friskt 1Bge Goda ooh bmiga EN bra flicka får plats öfver som- anstalt, öppen hela * — 7 aug.
Terminsind.
Naturskönt maren som sällskap och hjälp.
Musika- lefnadsförhållanden.
LIfliga angbåtskom hos häradshöfding eller kronofogde ön- året.
100 gästrum; alla modärna kurme- läge i högtligg.
skogstrakt.
Berömda gyttje- skas inackordering tillika med någon lisk och sykunnig.
Svar till » Öfver munikationer.
Gyttje- &amp; Nauheimerbad sysselsättning, af yngling som aflagt del; Finsenbad för bjärt- och nervsjuka.
sommaren;), Iduns exp.
bad jämte alla vanliga badformer.
Reum, kansliexamen.
Svar om pris m. m. torde Läkare: Hj.
Wallén, Öregrund.
Läk: E. Zander o. Olof Sandberg.
BABNFBÖKEN erh.
god plats genast.
Läk: Lifmed.
I. Hedenius, Sthlm.
till C.
T. Ekstedt, Liljedahl, t r d i a m m a r Hafsbadanstalt.
Skyddadt sändas Lönepret.
och ref. till » 4 barn », I n « J i &gt; l i « H &lt; i i i Hälsobrunn och badan- Segmon, (Värmland).
al llands Maspelösa p. r.
I jägmästarefamilj i Sörmland, två mil haf.
Berömda gyttje- och tvålmassagebad atalt H8gt och torrt Sge källa i ö.Värml.
v. sjön Skagern.
19 km.
från stad, finnes nu genast eller till 1 i naturskön trakt nära Kinnekulle.
Vid- för reumatism.
Härlig hafs- och skogsluft.
och hvilohem, 7 min.
väg från järnväg, från Svarta.
Häri.
barrsk.
Goda bad.
Sol- juni aflönad plats för bildad, barn- sträckta parker.
Berömd järnkälla.
Billigt.
erbjuder stärkande landsvistelse året sandbad.
Läkare: Henrik Berg, Sthlm.
Läkare: F. Scherstén Östhammar.
kär och villig, i matlagning och bak- Läkare: E. Pontén, Göteborg.
om p å längre eller kortare tid.
Vackra ning kunnig flicka, om hon vill åtaga Medicinska förfråenlnear besvaras ar resp. läkare ooh för närmare upplysn.ngar hänvisas till den af Sv.
Knrort- skogar o. sjöar.
Pris 65 — 75 kr.
pr m. sig vanliga jungfrugöromål (ej barna- fdreningen %tgifna publikationen .Svenska Bad- ooh Kurorter » (tillgänglig i bokhandeln) ooh till de olika kurorterna » prospekt, » om Bröstsjuka mottages e j.
Eikst.
7.
Post- vård).
Svar till » Jägmästarefru 26 år », erhållas genom kamrerkontoren samt Svensk Bad- ooh Turlsttidntait ooh Svenska Turistidreningen, Stockholm.
adress Wittsjö.
Eskilstuna p.
r.
Kvinnligt skrifbiträde.
SVENSKA KUR0RTF0RENINGEN.
Lyckorna Borgholm siromsiaa _.
Lysekil Båstad Dalarö Söderköping ~ £ £.
Si Fiskebäckskil Furusund " ° * Mösseberg J Trosa Grennaforssa * g?
° —; Nybro misepoaa.
.
Ulricehamns Varberg Kneippbaden Ramlösa?, För nervsjuka!
Visby Värmlands Eda ^ " i o Ljungskile, Ryd P å landet Saltsjöbaden Lundsbrunn _, Skagersbrunn «££ % %£.
Ö smammar — 278 — ^ ^ Solhälls pensionat
