# ID: svediakorp-per183
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1899
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,749
# sentences: 762
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


DAGNY SOCIALA OCH L I T T E R ~ A INTRESSEN Ctl~ildning af barnav31-darinnor och barnens upprostran fiire skol8lclern.
C.
H.
B.: Bladounndyrkan i Poinpejitlalen.
KLARA JOHANSOS: Agneta och hafsmannen.
Kvinnokongressen i London.
Foreningsn~eddelanden.
F r i n skilda 11111.
SVEtYA Solidt, tidsenligt LidtirsPkringsbolag.
6rnsesidighetspllnoip.
- Svensk dtidlighet.
Kvinliga agentep och Inspekttire~ antagas.
Xontor: qegeringsgahn 3.
1 d I j $VECIb
St6rsta lager al ' nu-t y g e r, Lakans- o c h ~rng&amp;ttslarfter, Handdukar, Hol lands, Madapolam, Pique, Broderier &amp; Spetsar.
Specialite: Damutstyrslar, hvilka ' forf8rdigas O cgea Sytttelier och lererrrcts fnllt f ' lirciixa .. miirkta och tvattade.
Egen Tviitt- ocli Strykinriittning jcnite, ~ngmrtngd.
K.
M. LUNDBERG, Sturepl&amp;n.
Rid lamnas i juridiska, ekouomiska och hygieua fr igor.
.
Upplysningar lamnas angiende liirotr r c ~ t r t 7 - tela och cwhetnlow wirleu tillgangliga for kvinnor.
Anmalningar mottagas till intrade i forbuudets 8jzckknssn.
Afven personer som icke iiro medlemmar af forbundet, kunna blifva delegare i densamma.
Byrin mottager anmalningar af nycc: ~ n e d - Zemw ur.
Byrin mottager prenumeration i tidxkw " ften
OP k ~ i t a l i s t e r sarskildt, fruntimmer, liar det lange varit ett onskningsmlil a t t kunna ofverlamna alirden af sina vardepapper och skotseln af sina affiirer ht nhgon person eller institution, ' som med absolnt sakerllet forenade punktlighet och noggranliliet ' i utforandet a£ det anfortrodda nppdl ' aget afvensom prisbillighet.
E n sidan institution iir Stockholms - Enslrilda Banks Notariatafdelning, (LilZa N y g a t a f i 27, expeditionstid 10-41, son1 under garanti af Stockholms EnskUda Bank &amp; tag&amp; sig fhrd och forvaltning ' af enskild ' a personers.
ocli kassors viirdepapper.
Exempel 1.
Om en person 110s Notariatafdelningen deponerar obligationer, inkasserar Notariatafdelningen vid forfallotiderna kupon- ger och tilllla~idallbller deponenten inflntna medel.
Vidare efterser Notariatafdelningen ntlottningar .af obligationer och underrattar depo- iienten i god tid, ifall e n denne tillhorjg obligation blifvit atlottad, saint lamnar forslgg till ny placering af det ledigblifna kapitalet.
Exempel 2.
O m inteckningar deponeras hos Notariataf.delningen, nnderriittar Notariatafdelningen giildendren darom a t t rantorna h in- teckningarna skola till afdelningen inbetalas, hvarefter de medel, som inflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser Notariatafdelningen att inteckningarne blifva i vederborlig tid fornyade.
Om en hos afdel-.
ningen deponerad inteckning genom underliten fornyelse skulle forfalla, ersatter Stockliolms EnskiIda .Bank darigenom uppkomrnen skada.
Fiirvnringsafgift: 50 ore for i r pr 1,000 kronor af deposi- tionens varde, dock ej under tvh kronor.
; ' N v t t i bokhandeln:. "
Den heliga historien af teol. och fil.
d: r Alfred Edersheim.
Femte delen.
Yris I: 50.
Arbetet utkornrner fi~llstiindigt under dette &amp; r i 7 delar, lzvarnf subskribenter erlzLller den 7: e delen gratis.
Subskrigtion mottages fortfmande B 1lela verket hos alle bokhandlare, iifvensom hlir % Expe- ditionen.
Kartor, portrtitt af fBrfattaren samt utfiirligt register komms att Atfolja sista delen.
UP rninnet och dagboken Andra delens forsta hafte rned 90 illustratioaer.
Pris 1 kr.
af pastor B. Wadstrom.
P~~ediliningar iifver Iiyrkoirets nga hiign~iissotexter.
FBrsta Arg.
Me IGftet h 50 ore.
Hela k g i n g e n utkoinmer i S haiften A 50 ore.
Snbskriptionen fortfar.
~ D e n n a semling predikniagar af omkring sjuttio larare i v %r svenska kyrka torcle kunna rllknas bland de blista., som utgifvits i d r t land.
Predikningarnas forfattare aro hvar i sina stift erk3ndt gods formhgor s %som larare och predikanter.
Hved son1 utm8rker denna predikosamling ar, att predikningarna &amp; ro korta, texttrogna samt genom- andas af verklig bristlig hjartevarme, dar innehhllet bBde ar aaf ofver- viigande veckande eller det andliga lifvet n5rande beskdfenhet.
Hvad utsty~seln angBr &amp; r denna ocks % mycket tilltalande.
Arbetet ar nain- ligen tryckt med stor, vacker och lettlast stil p % godt pnpper.
&amp; led LecZs (jii1m6n.
ghclje relrommenderas denna predikosamlinp Bref till en sorjande vin.
0fvers&amp;ttn.
af - d-k.
Minnesord till d e ' unga Haft.
25 ore.
Under tryekning: Kristws lefver.
E n plsk- och piiigstbok a3 d: r Fr. TVilhelm Krummaclzer.
: ullder ~ o n f i n l l n t i o n, s ~ i d af e ~ G. Weitbrecht.
Hvard agslf f .a€ R~uzn.
Andra upplagan.
Fosterliuids-Stiftelsens Piirlags-Espeditioil.
Aug.
Magnusson STOCKHOLM.
(Etablerad 1860.)
Storsta lager i Norden a f Kul6rta och Svarta Kliidningstyger for B egen fabrik eonfeetionerade artiklar, in- rattad efter utliindskt mbnster, erbjuder ett storartadt ma1 sf fardiggjorda Promenad- och SiilEskapskldidmi~~ga3 * ~ Bluslif och Kjolnr9 Reg-, Rid-, Velociped- o. G y~n~zcastikdvLi7c ter, Morgonrockar och UimderkjoZa~a m. m.
Allt efeer s e m a s t e modeller, Rik~-re~etoo 6 26 relefo0 2~ 4!
Profver p i begaran h N,kv~e \ ~t~n62 ' m ~,m,l~ \ ~~ kostnadsfritt. ' '
Utbildning af barnavgrdarinnor och barnens uppfostran fore skoladern.
3 Hvarje manniska intrader i varlden med fiir henne egendom- liga kroppsliga och andliga krafter.
Dessa aro likvisst endast i groning och aro silledes beraknade for en fortglende utveckling.
De manskliga anlagen och krafterna behofva h jdp utifrgn.
De for- triiffligaste forkrympa, om icke for deras utveckling gynnsamma yttre betingelser forefinnas.
M8nniskans kropp och ande utvecklar sig under den forsta femArsperioden ojamforligt mycket hastigare an under nagon senare femarsperiod af hennes lif.
Kan d&amp; denna utveckling ofverlamnas A t naturen?
Naturen ger hiirpl sjalf ett fuUt uttommande svar: intet vasen kommer till viirlden s % svagt och hjalpbehofvande som .m&amp;nniskan, liimnadt At sig sjalft gfir manniskobarnet med saker- het under.
De mest framstlende tiinkare aro ense darom, att de f8rsta lefnadslren aro de viktjgaote for.
' mihniskans hela utveckling.
De forsta intrycken, sii v d de goda som de dfiliga, lamna i barnets hjiirta och intelligens outpl&amp;nliga s p h.
Den, sorn ar niirmast till att skydda och vArda barnet under dess forsta lefnadslr, ar naturligtvis modern.
Om man forutsiitter de gynnsammaste yttre omstandigheter, den storsta kiirlek, den .basta vilja och tillracklig tid, s l forefinnes likval for mlnga, kanske de flesta modrar ett hinder: okun.nighet i / wad till uppfosbatz 72b.n: ~ f v e r a l l t galler ordsprlket: ingen fodes till miistare, och skulle uppfostrans s v h $ konst vara ett undantag?
Hvarje sann moder har likviil n&amp;got af mastaranlag: moderskarleken.
Denna karlek ar nppfostrans lifsluft, men man lefver icke endast af luft.
.- .- - $) Denna uppsats utgor huf vudinnehalet af de idedningsfijredreg, som fijrekommo vid den a; f Fredrika-Bremer-Forbundets samkvi %mskomitd den 17 sistlidne mare ordnode diskussionen.
Veta vHra modrar verkligen ingenting om uppfostran?
Jo, de minnas sin egen och sina syskons och dessutom f8 de rbd af m b g a goda vanner.
8 8 kommer den egna praktiken, riden voro ej alltid samstammiga, och foljden blir: man experimenterar.
For modern sjalf larorikt, men for barnet ofta odesdigert.
Man arbetar som vore man fullard mastare och forvarfvar forst efter en del misstag den fardighet, sorn man borde forskaffat sig innan man gaf sig ut sorn mastare.
MHngen moder kanner sin oformHga eller ibl ' and sin ohdg och ofverlamnar barnet At en barnjungfru eller, som nu ar sH ran- ligt eller modernt, It en s. k. barnfroken - ocksl ett experiment.
Hos den fattigare befolkningeu tvingas ofta modern att under kampen for dagligt brod l a m a ifrin sig sitt barn eller till att for- summa det.
Men hvarken rik eller fattig kan i nirt land id bwna14rden phiikna det stod, sorn ligger i en teoretisk och praktisk kunskap i amnet, emedan vi annu sakna en utbildningsanstalt for barnavbrda- rinnor, liknande dem sorn finnas i andra lander.
DB inriittandet af en dylik anst&amp; lange varit ett onskemgl, bor en kort redogorelse for hvad i utlandet samhallet och enskilda i~triittat for att fora barnuppfostran in pH ratt spar vara af intresse.
Den 14-19 sept.
1896 sammantradde i GenGve en interaa- tionell kongress till barnens 7tjaZp och skydd, och enades man rid denna kongress om foljande onskemll med afseende pb de anstalter, sorn hafva till uppgift att i vlrd mottags spada barn af behofvande foraldrar, d. v. s. de sH kallade CrZIches eller Krippen (motsvarande vHra barnkrubbor): forst att de borde inrkittas, siirskildt i indnstri- centra, i tillrackligt antal for att de modrar, som hafra sitt arbete utom hemmet, dar knnna fa liimna sina barn; for det mdra att de skola st % mycket som mojligt vara inrattade i enlighet med hygienens fordringar och for det tredje att de skola rara nnder- kastade s t b d i g tillsyn a£ lakare.
Som en omedelbar foljd af ofvannamnda kongress ar att betrakta det uppdrag, sorn franska staten foljande br gifvit sle conseil sup&amp;- rieur de l ' assistancea om omarbetandet af den lag, som 1862 pH- bjudits anggende ales crkchesa.
E n af de verksammaste och insikts- fullaste medlemmarna i denna lagkomiti!
r a r N. Dfarbetan, forfattare till flere arbeten om sLes crkches) &gt;, daraf ett prisbelont af franska akademien.
Jiimte de detaljerade forordningar, sorn det af honom
utarbetade forslaget innehhller angtende dessa barnavHrdsanstalters sanitara, administrativa och ekonomiska forhbllanden, uppstalles afven foljande fordran: att folkskolorna skola skicka flickorna ur hogsta klasserna for att hjalpa forestfindarinnan vid en crhche, ' hvangenom medhjalperskorna komme att vinna teoretiska och praktiska knn- slraper i slnb barns vbrd och uppfostran.
.
Redan den 2 maj 1897 utfardades af franska republikens pre- sident nytt reglemente for les crhches, och detta reglemente &amp; r i hnfvudsak detsamma som de af)) le conseiln inlamnade.
Den forsta crbche i Frankrike oppnades IS44 och 1897 funnos mer iin 360 sidana; 1896 Bgde Paris 61 crhches, besokta af 6,838 barn.
Det IS69 stiftade siillskapet La Socikti: des Crkches har till mHl att kmna hja-lp till grundande och nnderhbll af les crkches samt att fullkornna och ntbreda institutionen.
Utom htir niimndn vHrdanotalter finnas i Frankrike, som niistan i alla liinder, Kindergarten, inrattade enligt de kanda Frobelska principerna.
I Paris finnas mer Bn 130 sbdana och i Frankrike mer an 6,000 och likviil borjade dessa inrattas forst 1881.
1886 bestamdes genom lag att samina pedagogislra utbildning slsulle fordrns af liirarinnor vid Kindergarten som vid follcskolor.
Inspektion ofver Kindergarten utofvas af staten genonl 4 general- inspektriser och ett storre antal underinspektorer.
rnmmet ntt namnas den i W e n arbetande fijreningen Central-Krip- penverein, grandad br 1847, hvars i minsta detalj viil genom- arbetade stadgar iiro siirdeles liirorilca.
Den paragraf, soin handlar om forvaltningen af Krippen, bestammer, att hvarje sidan skall af direktioizen ofverlBmnas till en manlig och en kvinlig medlem for att de skola hafva den under sin speciella forvaltning och tillsyn.
Dessa b&amp;da foresthdare aro Erippen ' s lokaldirektion i administra- tivt och ekonoiniskt hihseende.
De hafva iifven att dragn forsorg om, att de i Erippen intagna barnens halsotiUstind ofvervakas af liilsare och den af dessa p&amp;bjndnn vbrden af ett tillriickligt antal damer, s. k. besokande darner, till hvilkas tjanst ett v d ilntarbetadt fr&amp;gef orinnlar %i- uppstiilldt.
I Wien finnas f. n.
7 foreningskrippen forutom 8 andra Krippen.
Af Central-Krippenverein ntgifves sedan IS53 en.
)) &amp; +pen-Kalender)). '
' 0 A dess titelblad synes ett portratt af M. Marbeau med underskrift: w Griinder der Krippen w I Ungern st&amp; de smH barnen, som vhdas utom hemmen, under uppsikt dels af esaminerade Kindergarten-liirarinnor, dels af exa- minerade uppfostrarinnor for Krippen (barnskyddsanstalter) eller af ~bonner)) som enligt lag af 1891 mdste ha betyg om 4 A 5 m h a - ders pedagogisk utbildning.
Lararinnor vid Kindergarten och uppfostrminnor vid Krippen mBste genomgB en tv %-brig kurs i en hogre fackskola, &gt;) Praparandia, for att erhiilla diplom.
Vid Krippen kan erhfdlas anstallning efter 1 i r s kurs.
Till jntradesprofningen, som f %r aflaggas forst vid fyllda I 6 ir, fordras ett hogt afgbngsbetyg fr %n 4: e klassen i den s. k. borgarskolan eller frbn en hogre flickskola.
1892 funnos 4 statspraparandi och 5 med statsunderstod, besokta af 500 elever.
De examinerade, de som hafva diplom frdn Praparandi, Ziro alla berattigade till pension, de m % vara anstallda af kommun, i familj eller i af foreningar underhaha institutioner.
De iiga blott att anmala sig hos den kommunala skolmpdigheten och att brligen inbetala en viss summa.
Full tjanstetid Hr 30 Br.
Samtliga 1,256 Kindergarten och Krippen besoktes skolPret 1892-93 af 102,649 barn.
.
Hvad England betraffar, torde en kort redogorelse for The undervisningsanstalt for nurses (hvad vi skuue benarnna w barnfroknar zr) vara for amnet mest belysande.
The Nordland Institute ' s mU Br att forse allmanheten rned bildade och for sitt kall uppfostrade smi %barnsskoterskor och att oppna ett arbetsfalt for de unga kvinnor, hvilka hafva fallenhet och hgg for barnuppfostran, men sakna tillfdle att genomgl den lBngre och kostbarare utbildning, som fordras for lararinnekallet.
Kursen vid N.
I. fordrar en tid af 9 mBnader, 3 rndnader i hstitutet, 3 mBnader i ett barnsjukhus och 3 mbn.
pti.
prof i en familj.
De 3 mBnaderna i institutet aro p l foljsnde satt fBrdelade: 14 dagar iignas &amp; t husliga goromdl; matlagning, tvltt och a n h a sysslor inom hus.
De andra 14 dagarna upptagas af undervisning i tillklippning och kladsomnad.
De tredje 14 dagarna, hvilka anses var?
af mycket stor betydelse, upptagas a£ praktiska ofningar rid en Kindergarten.
Under de foljande sex veckorna anvandas for- N o d a n d lnstit$els
middagarna till praktiska ijfningar i forfardigandet ' af klader for barn under 7 Br och.
eftermiddagarna till lektioner i hygien, Kin- dergartenmetodik, singer och lekar for barn.
Inga barn finnas i institutet, emedan undervisningen de tre mBnaderna hufvudsakligen ar teorefisk.
De andra 3 minaderna tillbringas % barnsjukhus, dar eleverna fB praktiskt lara sig varden af sjuka barn.
Efter dessa G mhaders forlopp vantar inriittningen att eleven skall antaga plats i familj.
Platsen anskaffas af institutet, som for sin del b e h u e r halften af afloningen for de forsta 3 mhaderna.
Betyg erhBlles forst efter 3 mBnaders plats i familj.
Minimilonen for en kurs Br 20 2 forsta Bret och en Brlig forhojning af 2 &amp;.
Efter 3 Brs arbete blir the Nurse, om hennes betygsbok ar till- fredsstiillande, en oberoende Private Nurse of the Nordland Institute och beriittigad till hogre Ion.
Af dem, 110s hvilka the Nurses aro anstgllda, begar institutet bland annat, att dessa icke skola ata tillsammans med tjanarna, att de skola hafva ratt att hvarje sondag gL i kyrkan utan att ha barnen med sig och att de bora hvarje dag fb vistas ute minst en half timme.
Under hvarje Br bor the Nurse kunna fordra 4 veckors ledighet.
Skurs, b a a kol, tvatta klader o. d. hor icke till the, Nurse ' s skyldigheter.
T * * Till den har ofvan i storsta lcorthet rneddelade uppgiften om hvad i Enropas stora kulturlander utrattats for att hoja barnavgr- den ansluter sig berattelsen frin v h t finska grannland rorunde de s. k.
) ~FolkbarntradgBrdsmas, hvilkas utveclrling och arbetssatt ge- nom sin nara till hands liggande tillampning p i vLra forhtillanden erbjnda ett for oss sarskildt intresse.
FolkbarntradgBrdar finnas numera i de flesta af Finlands stiider.
I Helsingfors finnas 3, vid 2 af dem.
aro anordnade barn- skoterskekurser och vid en dessutom en kurs for utbildande nf barn- uppfostrarinnor vid barntrBdgBrdarna och barnfroknar for hemmen.
Hufvudprincipen, hvarefter folkbarntradgirden bildats, ar att hemmet, icke slcolan bor vara forebilden for dess organisation.
Dess uppgift, ar att hjalpa den fattiga modern, som for sitt uppehdles skull nodgas lamna sina barn ensamma en stor del af dagen, att bistB heme i att uppfostra sina barn till arbetsamhet, ordning ock goda seder.
Hjalpa henne, men icke helt och hsllet fritaga henne frBn omsorgen om sina smB; clarfor skola barnen icke vistas hela dagen i anstal ' ten utan endast 5 6 6. timmar. '
Barntradggrden skall vara den stora barnkammarea for alla dessa sml, hvilkas lekplats annars ar granden och den smutsiga rannstenen, dar snart nog ingen af lifvets skuggsidor blir dem okand.
I detta stora hem f b barnen hjalpa till med alla de sm&amp; hus- hUssysslor, som forekomma, och det att de fB gora nlgot for det gemensamma basta och icke endast tsnka p&amp; sitt eget lilla jag ntgor eft af de allra viktigaste uppfostringsmedlen.
Det motarbetar pb ett osokt satt barnets egoism, utvecklar dess sinne for ordning och prydlighet, okar dess kombinationsformdga och eftertanke samt skanker det en m k g d pralitiska erfarenheter om saker och ting.
Och leken far icke heller vara bannlyst, dB vore det v61 ingen sannskyldig barnkammare, ju yngre barnet iir, dess mer sysselsiittes det med fria lekar.
ISSS grundade froken Hanna Rothman den forsta barntrad- gfirden och samtidigt en bmrnskiiterskekurs samt en utbildnings- kurs for barnauppf ostrarinnor.
Hon erholl ett &amp; rligt understod, 7, (i00 mark, af utskanknings- bolaget i Helsingfors.
De senare lren utgHr anslnget fr8n Helsing- fors kommun samt dessutom 1,800 fm af staten.
I barntrgdg&amp;rden voro 140 barn inskrifna sistlidne Br, deras Alder variera mellan 2 och 7 l r, de aro i anstalten frdn lfi10 f. m. till kl. 2.
Afgiften Br 2 fm for hostterminen och 3 fm fijr vtr- terminen, dock ha for mbnga barn ingen afgift erlagts till fiiljd af stor fattigdom.
For middagen, den enda miiltid som serveras, er- lagges 5 penni.
Barnen sysselsattas med arbeten enligt Frobels metod, lekar, sing, gymnastiska ofningar, och mlngen stund upptages med att hjalpa till med dukning, skurning, diskning och dylikt, hvilket ar- bete alltid utfores af barnen med den storsta fortjusning.
Nen for att ratt kunnn handleda alla dessa barns uppfostraa fordras mer an en god vilja, det fordras speciella kunskaper ocli diiri ligger anledningen till att ~ltbild,zitzgskzct-ser fiir 2tppfostrcwi~mor kommit till st&amp;nd.
For att bli elev i denna kurs fordras betyg friin genomgtngen hogre Aickskola eller motsvarande kunskaper.
Kursen iir %$rig och afgiften 140 fm.
for hela tiden.
Efter nlgra veckors profning delss eleverna enligt olika utveckling i 2 knrser.
Den hijgres 11111 for Ba~~ttrtidgbdw, den liigre, bitr~idmde ar att bilda fiirestli~zdarin~zor Zararimtor och hj,jiilparinnor fiil- tcppfostrnst i ke~nme~z: N barnfroknar D. Undervisningshnnena aro for den hogre afd.
:
Religion; uppf ostrings1iil.a och etik; undervisningsliira; psyko- logi; barntriidgbrdslara; pedagogilcens historia; hiilsolara; natur- kunnighet; Frobels sysselsattningsl&amp;ra;.
teckning; sBng ocli hushUs- h a.
Praktiska ofningar i barntriidgarden i att sysselsatta barn.
PB 1Sig; re afd.
forekomma samipa amnen med undantag af etik,.
undervisningslara och psykologi.
Arbetstiden pr dag Br 1 A 2 timmar teoretiska Jektioner, 8 A 4 timmar praktiska ofningar i barntradgarden.
Lektionerna ledas af froken Rothman och 5 bitradande larare.
eller lararinnor samt en hush %llsforestAndarinpa.
Barnskoterslcekursen har hittills bestBtt af endast en afdelning, men kommer f r i n hosten att delas i tvenne.
Intriidesfordringarna.
aro genomghgen hogre folkskola, samt till hogre afd.
fyllda 17 Br, till den lagre fyllda 13 Br.
BfBlet ar att utbilda dugande barnsko- terskor for hemmen.
Kurserne vara fr %n 1 ' segt.
till 1 mai och: afgifterna iiro 20 for lagre, 30 for hogre afd.
LBroamuena ii1-o for hogre afd ..: Religion, uppfostringslara, hiilsolara, naturkunnighet, moders-.
maet, framsiigning a.f berattelser, Frobelska handarbeten, sliitsom, lappning o&amp; stoppning, teclming, sting och praktiska ofningar i barnsysselsiittningar.
PB liigre nfd.
: Detsamma med undantag af uppfostringsliira och naturkunnig-.
het.
De fliclcor som genomgtitt dessa kurser aro myclret eftersokta: och fa val aflonade platser.
Anstalteii disponerar nu en vdning om S .rum, en mycket stor sal samt 2 kok, ntrymmet Br mycket trangt, men froken R. har hopp om att i saaraste framtid f B medel till uppforande af ett eget hus.
Af dennn anledning har i den finska hufvndstadem tidningar ingBtt sympatislra artiklar hvari shskildt betonats, att i dessa tider, dB ungdomens tilltagande f orvildning utgor ett af de viktigaste sporsmBlen, ett samh8lle som sB rastlost nrbetar pB undervisningess och follrbildningens hojande icke b6r f~rsumma att slriinlca skydd och vBrd At dessa tusentals smB i de forsta lefnadsgren.
Barnaviinnen %.
Topelius, hvilken blickat djupare an de fleste i barnasjiilens alla vrir, ansig att folkbarntrBdgArden mer.
an andra uppfostringsanstalter och skolor hinner malet att i det vek.a barna- sinnet nedlagga det godas fron, hvilka aldrig lxnnna helt och hBllet f orkviifvas af ogriis. '
Med alla dessa Iarorika exempel frdn andrza llnder for ogonen framstiiller sig ovillkorligen frtlgan: ~ H u r ha vi det stalldt i Sverige betraffande en ptl teoretiska grunder byggd barnavHrd ?~ Villigt och med storsta tacksamhet mBste man visserligen erkanna, att it- skilligt afven hos oss blifvit gjordt for de spada barnens skydd, sarskildt iir den hjalp, som vtra i de flesta svenska stader inrattade bamkvubbor liimna, hogst beaktansviird.
*) Men det Br icke desto mindre ett faktum att vi sakna den fasta organisation, som utmiirker motsvarande anstalter i utlandet, och att nfigon lagstiftning betraf- fande barnkrubbor hos oss ej existerar.
Liigger man d % dSirtil1, att Sverige ej aper nggon anstalt for utbildning af barnavlrdarinnor, kan med fog sagas, aft vi i hithorande afseende stk ltngt efter det ~ f r i g a Europa.
Till afhjalpandet af de har framstdllda, bristerna sknlle inrat- tandet af en uppfostringsanstalt liknande den, som nyss beskrifvits, i hog grad bidraga.
Planen till en sHdan cbnstalt i forening med barnkrubba Br af for saken intresserade personer redan uppgjord och ter sig i sina hufvuddrag siilunda: Anstalten bor vara belagen i nigon af Stockholms fabriks- centra, vid en oppen plats, dar riklig tillglng pH sol och ljus finnes.
Den skall upptaga en vHning pH 4 rum k o k och tambur, och d&amp; en golfyta af 3 kvm.
beriknas for hvarje barn, s&amp; foljer hiiraf, att i hvarje anstalt ej mottagas flera barn iin att karakteren af hem bi- behilles.
Ett rum ar afsedt for de barn, som kunna rora sig p&amp; egen hand, och ett for de andra barnen, ett rum for elererna och ett for foresttlndarinnan.
I anstdten mottagas barn frgn minst 3 veckor till 7 %r, till- horande modrar, som genom sitt arbete aro forhindrade att sjalfvza vHrda sina barn.
Modrarna aro skyldiga att forete friskbetyg fijr barnet och att forbinda sig att stalla sig anstaltens foreshifter till efterrattelse.
I anstalten erhPlla barnen lakarvkrd, mat och kkder under den tid de vistas dar.
Maten uppkopes, tillagas och serveras af eleverna.
Af klitder har anstalten ett stl stort forrld, att under barnens vistelse d k de e j hehofva begagna sina egna kltider.
Ele- verna forfardiga och laga anstaltens Mader.
Barnen viirdas af eleverna under foresthdarinnans ledning. ")
VAra fortritffliga arbetsstugor, hvillias s tora betydelse for det np; v %xande slaktet ej no; kan framhfillas, kunna n&amp;ppeligel n&amp;mnas i detts sammanhang, db, de Bro afsedda for barn redan hunna till skolQldern. '
Eleverna skola alla h a h a genomgBtt folkskolans hogre afdeln.
och kurs i skolkok eller nBgra motsvarande kurser.
De genomgB en S mln.
kurs i anstalten, dar arbetet ar fordeladt mellan eleverna pti foljande satt.
De fyra forsta mlnaderna genomgB de den lagre afdeln.
och arbeta d l som hj&amp;lp %t de elever, sorn aro i anstalten de 4 senare mBnaderna och ntgora den hogre afdeln., som bar an- svaret for arbetet.
BBde i liigre och hogre afdeln.
ar arbetet for- deladt i hushBllsgoromll, somnad och barnens vBrd.
Under de 8 mhadernas vistelse i anstalten meddelas teoretisk undervisning 9 timmar i veckan.
~ m n e n a aro: slng, arbeten for sm8 barn och uppfostringslara.
Sedan kursen &amp; r slut, genomgB eleverna en m h a d s kurs vid ett barnsjukhus.
~ a r e f t e r erhglla de en betygsbok, och anstalten skaffar dem platser.
I boken, som uppvisas i anstalten, inskrifves betyg hvarje mlnad.
Forst efter S mln.
kurs i an~talten, 1 mBn.
kurs vid ett barnsjukhus och 3 mln.
va1 vitsordad praktik i familj, tillsammans 1 Br, erhllles afglngsbetyg.
Anstaltens elever aro teoretiskt och praktiskt uppfostrade for sitt kall:)) barnav&amp;rdarinnor)).
De skola g l ut frBn anstalten med en saker om ocksl liten grund.
af hygieniskt och pedagogiskt ve- tande att bygga pa.
Hvad de bora f l klart for sig iir, att det endast ar en g,w12d, och att de sjalfva ha att bygga vidare under hela lifvet.
Nutidssiigner f r h Italiens ~Lourdes.~ Folj mig l h g t bort ifrlu den kyliga norden, ofver de hvita Alperna och andl langre soder ut till landet kring Neapelgolfens turkosblh vlgor.
Diir ligger en underskon dal och dromm.er i sol- skenet.
PA tre sidor falnnas den af hoga berg, men i viister komma Dledelhafvets boljor i lBnga glittrande led, sjnngande och dansande, den vaclcra dalen till motes.
E a r bodde 1Bngt tillbaka 1 tiden ett ma-kt@ och skonhets- iilskande folk, som byggde sig hvita stiider i gronskan - slrimrande sagopalatser, med smiickra pelarrader, praktfulla mklningar och underbart skona marmorstoder.
Men det stolta folket uppvackte Herrens vrede genom sina laster och sitt mhgguderi, och en dag lat Gud eld ifrh hojden falla ned ofver dalen.
De skona staderna begrafdes under grus och aska, och allt folket forgicks.
En ny religion forkunnades, som predikade om en enda &amp; idJ om karlek och frid ofver hela jorden, och hedendomens falska gudar flydde ifrdn dalen.
Ratt upp ur hafret reser sig norr om dalsgnkan ett enstaka berg, hvars tvenne toppar kasta morka skuggor ldngt ut ofver den solglada nejden.
Det ar det gamla fruktansviirda Vesuvius.
Dit togo hadendomens onda andar sin tillflykt, dB de flydde undan de kristnes Gud.
Om natten, nar vnlkanens topp lyste fliimtande rod, knnde man se dem rora sig, likt morka skuggor daruppe i eldskenet, eller ockss smogo de sig ned till den ofrergifna staden och etrof- vade suckande och klagande omkring pa dess ode gator.
Uen det kunde oclcs&amp; handa, att de i hamndgirigt raseri frin rulkanens topy sande ut ormar af eld, som hvasande och slingrande kropo ntfor branterna och hotade att forgora folket i dalen.
De nya pompeia- nernas hjartan fylldes darvid af bafvan, och Bngestfullt anropnde de Quds och helgonens hjalp.
Dd hande det en dag - s i beriittnr legenden - att Gud 1at ett stort tecken ske p&amp; det att folket ej liingre skulle tvifla pi°i hans makt.
- P &amp; det ofversta af de berg, som i en ldng rad hojn sig soder om dalen midt emot Tesuvim, risade sig en underbar syn.
0fver bergets topp got sig plotsligen ett klart flammundr sken, och en Bngel steg ned ur skyn, en hjiilte i bliinkande mst- ning, med ett ljungande svard i sin hand.
Hrita ~jjngar skimrade pB hans skuldror och glansen frlin hans anlete upplyste hela dalen.
Dsi foll allt folket p i kna, tillbad och sade: ~ D e t t a iir Nikael, Herrens iingel, de himinelska hiirskarornas forste.
B Och de frojdacte sig i sitt hjarta, ty nu visste de, att Chds hjiilte var med den1 i strideu mot de onda makterna.
FrPn den (lagen biir berget inidt emot Vesuvius namnet Xonte Sun dngelo och de kristna kiinna sig trygga i dess skydd.
Pramling frBn Norden!
Sti lyder siignen om huru kristendom och hedendom i forna tider stredo mot hrarandra uti Pompeidalen.
Nu menar val mgngen, atf den striden liingesedau iir lyktad, ocli att kristendomen segrat for alltid.
Likriil iir det icke sH.
Det hedniska sinnet lefver (innu kvsr hos Pompeiborna.
~ n n rids n vid- skepelse och ofvertro ibland dem; iinnu tro de sig med offergbfror och besviirjelser knnna mnta den gudomliga rattvisan eller af viirja
.de onda andarnas anslang; annu boja de kna infor stumma belaten och tillbedja manniskors verk.
For oss, protestanter, betyder det foga, om dessa bilder bars namnen Venus och Mars, eller om de krist- nats till S: ta Maria och S: t Dlikael - hednisk och frammande miste alltid den arten af kristendom forefallrt oss.
TTi ha svtirt att fatta, det annu i vBra dagar sB mycken okunnighet och.
vidskepelse kan.
lefvrz kvar inom civilisationens gr8nser.
.
Framling frln Norden!
J a g har berattat dig de gamla sa.g- nerna om forna dagars Pompei.
Liimna nu for ett ogonblick de skona minnena a£ lledningarnas fallna stad vid vulkanens fot, och folj mig till den nya stad, spnl de kristna hafva byggt sig i skydd af Monte San Angelo.
Lyssna dar med mig undrande till de lef- vande sagorna frBn vtira dagars Pompei.
For endast tjugu Br sedan, sB berattas det, utgjorde trakten hring Pompeis ruiner en skon, men odslig vildmark, och pB den plats, dar ' nu den lilla staden Valle di Pompei Hr belggen, syntes blott ntigra forfallna lrojor.
De resande, som besokte ruinstaden, vtigade sig ej giirna utanfor dess val bevakade omrBde, ty folket i dslen var kandt for sina rofverier och viildsdld.
Emellertid hande det sig vjd den tided, att en italiensh advo- kat,.
vid namn Bartolo Longo, genoin sitt giftermH1 ined grefvinnsn Marianna di Fusco blef Bgare till en del af jorden utanfor Pompei.
Hans hustru innehade sedan mBnga k tillbaka denna egendom, men hade af fruktan for den vilda befolkaingen aldrig vAgat besiika den- samma.
Emellertid beslot hennes inan.att for en gangs skall resa till Ponlpei och bese egendomen.
Den sedermercz for sina fronma verk sB vordade Bartolo Longo var vid denna tid af sitt lif en foga rattrogen katolik, men i djupet af sitt hjiirtrt lriinde han redan dt % en hemlig Bngest ofver sina syn- der mot Qud och lrgrlcan sanlt en brinnande langtan efter frid.
OcksB kunde Ban iclre u t m djnp bedrofvelse och innerlig medkansla s e det tillsttind af vidskepelse, rBhet och djup okunnighet, hvari halls arma underhafvande vid Pompei lefde.
Deras forfallna kyrka stod alltid ode och tom, yrasten bodde l&amp;ngt diirifrtin, ingen skola fanns for de vanvgrdade barnen och - hvad som for en katolik m h t e .forefalla som ett bevis pb stor ogudaktighet - inga bilder af madonnan eller helgonen funnos d8r; ingen iigde ett radband eller forstod ens, hur ett sddant skulle brukas.
For ofrigt fore-.
,
kommo ofta rofverier, mord och vdldsdtid af liknande slag.
I san- ning!
Bartolo hade stort skal att sorja, dessmer sorn han kande sig djupt ovardig att predika kristlig tro och dygd bland dessa vilseforda.
Grubblande ofver dessa trostlosa forhgllanden vandrade halm en afton ensam ornkring i en odelig trakt af dalen, d i han plots- ligen tyckte sig fornimma en ljuflig stiimma, som hviskade i bans era: ~ V i l l du vinna frid, sii predika om radbandets makt.
Detta ar den heliga Jungfruns lofte, att enhvar, som soker sprida tron p % den heliga rosenkranaen, s k d varda friilst.
D Den himmelska rosten tystnade, men fylld af en.obeskriflig gliidje £011 B&amp;.olo pb knii och prisade den heliga Jungfrun, som utan tvifvel sjalf talat till honom.
SO, Marirt !~ utropade han.
~Genom att lyda ditt ord skall jag Era.1sa min sjd.
Ja.g skall icke lamna denna nejd, forriin ditt heljga radband hiir iir kandt och vijrdadt af a1la.n Forvissad om att madonnans valsignelse hvilade ofyer hans foretag, s k p d a d e den forne tviflaren att bland sina forvjllade bro- der vittna om den heliga Jungfruns n i d och om radbsndets makt.
*: Bom!
bom!
bom!
trummorna dundra i dden.
Utropare och utroperskor forkunua i hela nejden, att gods %ga.ren, signor Bartolo Longo, amnar anordna ett praktfullt fyrverkeri till den heliga Jung- fruns ara samt i forening dumed ett storartadt lotteri.
~ K o m hit, kom hit och hor om allt hvad man kan vinna!
Vackra flickor!
viljen I ha granna smycken och nllar att fasta i ert hiir?
Omtank-.
samma modrar, skaffen er amuletter att skydda edra barn mot ' det onda ogat '!
Skall det vara s m i helgonbilder och granna madonna- taflor i t t pryda era hus med?
Eller krucifixer och radband?
Allt finnes har.
Betala bara en soldo - en soldo lotten!
Om Atta dagsr.
blir dragninpen.
D Detta var en predikan, som folket forstod.
Ingen kunde mot- st&amp; dylika lockelser.
Ocksi var den lilla fallfardiga kyrkan p&amp; ut- satt dag till triingsel fylld med folk.
Forst ihordes en ling ocb Iiird predik&amp;, sedan vidtog ntomhus den gladare delen af festen ..
Fyrverkeriet vackte stormande jubel, lotterivinsterna mottogos med barnslig fortjusning, och stdunda spredos radband och heliga bilder.
omkring i stugorna.
BBde madonnan och Bartolo Longo blefvo med ens populara.
Grunden var lagd till Jungfrli Marias viilde Bfven ofver denna bortglomda v r i af viirlden.
Det sB framggngsrikt .pAborjade arbetet fortsattes med aldrig sviktande ifver.
PA Bartolo Longos begaran sandes praster ut ibland folket for att sprida och underhillla den nyviickta hanfijrel- sen, och tack vare frikostiga glfvor frAn Longos viinner i Neapd blef den gamla kyrkan restaurerad och forskonad.
Men Bartolo Longo nojde sig ej darmed.
Hos honom nardes den djarfva tanken att pA sjalfva den forsummade hednajord.en resa ett heligt tempel At Maria, Segrarnas Drottning; ett tempel, till hvilket all varldens folk skulle stromma for att prisa Guds moders namn.
I denna fromma afsikt pAborjade han och hans malca pen- ninginsamlingar ej endast bland de fattiga Pompei-borna utan afven bland sina rika och fornama bekantskaper i Neapel och andra delar af Itdien.
Man log At hans ifver.
Hur skulle en ensam man kunna ofver- vinna m h g a seklers likgiltighet och vantro!
~ f v e n om han kunde f l en liten kyrka byggd bland sina stackars pompeianer, sB kunde han va1 icke tanka sig, att folk ifran andra orter skulle bry sig om att komma och tillbedja Maria just d k.
Det finnes ju s l m h g a stora och ryktbara tempel resta At madonnan pb heliga orter, dar hennes bild &amp; r efter Ar gjort stora underverk bland de tillbedjande.
Om han hade en sldan undergorande bild ntt komms med, dB vore.
det en annan sak.
Men i Pompei fanns ingen madonnabild alls, och hvem, trodde han val, skull0 vilja resa d i t for att tillbedja tomma luften?
Nej, en helig bild m h t e dar forst och framst finnas till att samla de troende omlcring,.
det ins&amp; Bartolo sjalf mer an val.
Men som hans kassa var liteh och de vsckra madonnabilderna gro ganska dyra, fick han noja sig med en ' trasig och flackig gam- ma1 t d a, for 3 ' / 2 lire - knappast vard sA mycket ens.
I ta.flans midt tronade en ful ocli oformlig madonna med Kristusbarnet i sin famn.
Till hoger knabojde en rodbrusig S: t Dominicus, till vanster en fet och simpel S: ta Rosa.
Taflan var afskrackande och lojligt ful, men priset var mAttligt, och de fromma skulle nog utan ritt kriti- sera bedja sina.
boner med andakt inf6r hvilken madonna som helst.
SAlunda kom det sig att den fula, galnla taflan, son1 mart skulle blifva sA ryktbar, erholl hedersplatsen uti Valle di Pompeis.
gamla kyrka.
Hvad som lade grunden till den nya madonnabildens ryktbar- het var en helbregdagorelse, hvarigenom r Vhr HeZiga Fru nred Ro- senkransem, sBsom taflan officiellt kallades, i fqlkets Bgon tydligt visade sig jiga en undergorande makt.
,.
DB grefvinnan di Pusco-Longo gick ur hus i hus uti Neapel for att samla penningar till den nya kyrkan i Balle di Pompei, hlinde det sig att hon kom till en stackars kvinna, hvars foster- .dotter 1 ~ for i doden i den forfiirligaste fallandesot.
Liikarna hade nppgifvit allt hopp, och den sjuka hade forgafves anfortrott sig At VBr Heliga Fru i Lourdes.
SB snart grefvinnan fick hora talav harom, vande hon sig med en hastig ingifvelse till den sjukas fo- stermor och sade: ~Hvarfor anropar ni ej den Heliga Jungfrun i Pompei?
Hon skulle sakert bistB er., Den stackars kvinnan brast i gr %t och utropade:, Om madon- nan i Pompei vill bota min dotter, sii lofvar jag att sjiilf gb frdn port till port och samla penningar till byggandet af hennes kyrka., Och se!
endast tio dagar efter grefvinnans besok var den sjuka fullkomligt &amp; terstalld fr %n sin sjukdom.
Hvem kunde l a g r e tvifla pB att den heliga Jungfiun ville valsigna sin kyrka i Pompei?
Den helbregdagjorda och hennes fostermor ilade f r h hus till hus, frin kyrka till kyrka och vittnade om den nBd, som ITBr Fru i Pompei visat dem.
Harefter skedde insamlingen med fordubb- lad ifver.
En harlig ~Armorgon, den 7 maj 1891, stod den Heliga Jung- fruns kyrka i Va.lle di Pompei fardig och invigdes hiigtidligen af plfvens sandebud, kardinal Nonaco, i niirvaro a£ en stor massa folk.
Bllen det vnr icke, sdsom man forst tankt sig, en liten an- sprBkslos landtkyrka.
De troendes aldrig sinande gifmildhet, eggad af berattelserna om den nya madonnans underverk, hade gjort det mojligt att uppbygga en rikt smyckad basilika, till hvars forskB- nande m h g a af Italiens biista arkitekter, bildhuggare och mHlare liimnat sitt bidrag.
Sex altaren finnas i kyrkan, invigdm Bt olikra helgon, forutorn hogaltaret, som ar helgadt Bt Jungfru Xaria och ofver h d k e t den nndergorande taflan ar uppsatt.
Hvad!
ar detta den gamla, fula taflm med de lijjevackande helgonfigwerna?
I sanning, det yore s r l r t att igenkiinna den, om ej kompositionen vore den samma.
En framstlende mllare %tog sig namligen for n %gra 2ir sedan det ansvarsfulla varfvet att restaurera taflan.
Bled stor omsorg ofverflyttade han forst fiirgerna p&amp; en ny duk.
DSirpB gjorde han af den plussiga matronan i midten en ljuf - och jungfrulig gestalt samt gaf &amp; t de feta helgonen ett utmlrgladt
och inspireradt utseende, sldant som det a n s t h helgon.
Dessutom forvandlades det amerikanska helgonet S: ta Rosa till den i Ikalien mer kanda och populara Catharina af Siena.
Taflan var trots dessa forandringar densamma i folkets Ggon, och dess undergorande kraft var ej mindre nu an forr.
Att folket i Pompeidalen vllsignar den, ar ej underligt, t y tack vare den mangd af troende eller nyfikna, som Slrligen lockas dit genonl ryktet om taflans undergorande makt, har nejdens be- folkning koplrnit i mycket biittre lefnadsvillkor n forr, och en he1 liten stad har uppvuxit kring den nya kyrkan.
Framst bland den nya stadens byggnader marka vi tvenne i t valgorenheten agnade hus, hvilkn afven ha madonnan att tac: ka f b r sin tillkomst.
Det ena ar ett hem for varnlosa sm8 flickor, det nndra en uppfostringsanstalt for soner till fhngar och galbrslafvar.
Detta ar ett uttryck for det religiosa nitet, som bor vacka genklang i hvarje kristens hjarta.
Hvilka yttre former kristendomen an m8 taga, sB kan den icke lefva ntan att sprida khrlek om- kring sig.
Hvad som emellertid i katolikernas ogon mer an allt annat breder en nimbus ofver Bartolo Longos verk, ar det intresse; som p8fven Leo XI11 vid m h g a tillfallen visat detsamma.
Han har stallt kyrkan i Vslle di Pompei direkt under den plfliga stolens ofverhoghet; han har lonat Bartolo Longos nit med att gora honom till kommendor a£ S: t Gregorius-orden; han har egenhandigt val- signat det dyrbara diadem, som nu ar fiistadt ofver madonnans huf- vud p8 den underbma taflan, och han har skankt sin trefaldiga val- signelse At tidskriften wil Rosario e la Akova Pompei,), som arbetar for spridandet af den nya madonnans rykte.
Och an mer!
Han, den, ofelbare)), den wnye Jesus Kristus)), som hans ifrigaste anhan- gare ej sky att kalla honom, har utlofvat syndaforl8telse i mSlnga olika grader Bt dem, som besoka Valle di Pompeis kyrka eller p8 snnat vjs hylla den pompeianska madonnan.
Dessa indulgenser kunna afven pH vissa villkor lcomma sjalarna i skiirselden till godo.
Genom dessa rika loften har den helige fadern velat visa man- niskorna vagen till henne, soln af sina tillbedjare kallas wde.
moder- losas moder, de bedrofvades trost, de sjuka.s halsa och de Anger- fullas forebedjerskaw.
Till henne komma katolikerna med alla sina onskningar och bekymmer.
Gud a r i deras ogon liksom en maktig konung, hvilken den odrnjuke ej bor anse sig vardig att nalkas med sina sm8 jordiska bekymmer.
)) Men Jnngfru Maria)), saga de, -.
rar alltid villig att hora boner, fastan hon tronar som drottning i bimlarnes bimmel.
Strillande a£ moderlig omhet trader hon infiir sin helige Son och sager: - Se det skote, hvari du har hvilat!
Se de brost, hvilka du bar diat!
Icke vill du neka din moder hen- nes bijn?
0, mia gudomlige Son, forbarma dig ijfver dessa syndare, sorn v h d t sig i from fortrostan till mig.
-- Och hennes rattfardige Son, sorn rned Bskviggen i sin hand s t i r beredd att tillintetgora syndarna, later blidka sig af sin moders ord.
Han vander sig till den Allrahogste och siiger: Evige Fader!
For den klirleks skull, sorn du hyser till mig, fbrbarms dig ofver dessa syndare.
- Dennn sin Sons bon kan den Evige Fadern icke afsltl, och sAlunda segrar den heliga Juagfrws kiirlek bdde i himlen och pB jorden.
SH be- sannas det lofte hon gifvit oss: - Den som fortrostar pa mig, hnn har evigt lif -.
s Sarskildt har madonnan, det bedyra italienarna, visat sig villig att uppfylla de boner sorn riktas till henue under namn af 9Vd.r heliga fiu med Rosenkransen~.
X h g a &amp; ro de, som sedan de for- gafves anropat sina skyddshelgon eller v&amp;r Fru i Lourdes eller andra ryktbara madonnabilder, ofvergifvit dessa och a~befallt sig B t madonnan i Pompei, hvilken genast hulpit dem.
Mer an 4,000 underverk berattas det att hon redan.
utfort, och d&amp; hennes hogtider firas, komma oriikneliga skaror af pilgrimer frQn alla varldens kan- ter till Pompei for att tillbedja hennes heliga bild.
Tvb stora fester hiillas hligen till hennes h a, den ena den 8: de maj - tirsdagen af Mkaels uppenbarelse p8 bgelsberget - den andra den sista sondagen i okiober, hvilken m h a d p&amp; Leo XIII ' s befallning iir sarskildt helgad fit det heliga radbmdets fiirharligande.
Underbart ar det att betrakta J l a dessa l %ngvaga pilgrimer, sorn hvar och en har nggot ynnestbevis att tacka den maktiga Himla- drottningen for.
&amp; efter &amp; r ser man en he1 familj, foriildrar med saner och dottrar, trada infor madonnan och tacka heme, for att hon raddat en af de unga dottrarna frhn doden.
Familjen hor till de mer an- sedda i Neapel, och ingen sorn k b n e r dem vggar betvilla att ett under verkligen skett.
Lakarna sjalfva intyga, att Fortunatina - detta ar den unga flickans namn - genom en forfarlig nervsjuk- dom var drifven till grafvens rand, dii hon pa ett ofvernaturligt och oforklarligt siitt befriades frBn sina plsgor.
Fortunatina hade, d&amp; all miinsklig makt syntes hjalplos, fhtt den ingifvelsen a t t an- ropa sVBr Heljga Fru med Rosenkrmsen)).
Hon skref ett bref
' adresseradt till)) la Vergine del santissimo Rosario di Pompeizr, Evari hon .till forekommande af misstag uppgaf sitt namn och orsnken hvarfor hon begarde hjalp slzmt lofvade, att om hon blefve frisk begifva sig till Pompei och gifvn kyrkan darstides en gBfva.
Detta bref nedlades pB .altirret " id Marias fotter och med otBlig ifvt lr van- tade den sjuka p i hennes svar.
Svaret kom, men pB ett satt, som ijfversteg d l a Fortunatinns forvantningar.
En afton 1Bg hon p8 sin badd i en slags dvala, dB plotsligt den heliga Jungfrun sja,lf visade sig for henne.
Ron kom i en sky, snlyckad som .en drottning, med sin son pii armen och en harsk ?rn a£ anglar omkring sig.
Eon ba.r en drakt af hvitt, guldbroderadt siden och hade en gnistrande krona p i sitt hufvud.
Hennes anlete strBlade af moderlig omhet, d i hon sade till den sjuka: &gt; L a s tre gBnger ?zoz; em ' n till inin ara, och samma dag, som inin hogtid firas i Pompei, skall du blifva botad., Den himrnelska synen forsvkm, lejnnande Fortunatina fylld med de glndaste forhoppningar.
Den S maj randades.
I sjukrurnmet brunno vaxljusen frainfor rnadoinans bild och kniibojande dgrinvid lHgo den sjukas anhiiriga under tHrar och boner.
Den heliga timme var inne, dB den pompei- anska madonnans dyrkare, spridda kring hela varlden, uppstamma boneu till)) den maktiga drottningen i Pompeizr.
Se!
dB reste sig plotsl.igt den sjuka upp i sin badd, och hon, som pB ofver ett Br knappast forlniitt rorcl en lem, steg nu med latthet ur sangen och ilede fram till madonnabilden, infor hvilken hon kastade sig pii kna och utom sig nf gladje prisade Marins namn.
Fr&amp;n den dagen har 11011 varit frisk, och intet Br forgh, utan att hon med alla de sine vallfiirdas till Poinpei.
*:: i: .# Det l4nga tBget af pilgrimer vill aldrig taga slut.
DBr se vi en ung lcvinna, som striilande skon i sin hvita bruddrKkt trader in i kyrlzan.
Hon ar ofversiillad med juveler, men gBr barfota som eu tiggerska.
Framme vid hogaltaret sliter hon af sig alla sina %delstenar och nedlagger dem som en tacksamhetsgard vid Marias fotter.
Afven hon har blifvit botad fr8n en dodlig sjukdom.
En man kommer med sin lille son vid handen for att tacka Maria, och frarnfor altaret lyfter han upp barnet, som andi~ktsfullt kgsser den heliga taflan.
Dessa tv8 hafva nyligen varit isara att forgLs vid ett skeppsbrott.
I sin nod hade de dB anropat VBr Eru i Pompei och - o, under!
En bBt hade genast narmat sig dem, dar de kgmpade mot vigorna, och.
en gamma1 man, som rodde den-
samma, hade dragit dem upp nr vattnet.
DBrpH forde han dem i land och forsvann lika ovantsdt, som han kommit.
Hvem var den gamle?
Ingen kande honom.
Men detta intraffade p % den helige Josefs dag, och - hvem vet?
- kanske hade helgonet velat bi- draga till sin lycksaliga makas Bra genom att sjalf friilsa hennes skyddslingar.
SAdana personliga uppenbarelser af madonnan eller af hennes heliga sandebud aro, sages det, betecknande for Yiir Heliga Fru i Valle di Pompei, forutsatt att de, som anropat henne, darvid brukat det heliga radbandet.
M %nga sjuka hafva afven blifvit botade helt enkelt genom att svalja en pappersremsa, hvarpl madonnans namn varit skrifvet, eller diirigenom att man bestrnkit dem med olja frAn de lampor, som oafbrutet brinna framfor den undergorande taflan.
Vid de stora hogtiderna lyftes madonnataflan ned frdn altaret och bares i procession genom gatorna och rundt omkring den fest- slnyckade dalen.
Klockorna ringa, och de glada tonerna flyga vida ut ofver nejden.
De klattra upp for det soliga ~ n ~ e l s b e r ~ de et, sjunga, de dansa kring bergets topp; de forkunna med jublande klang, att nu ar Maria drottning i dalen.
Folket darnere ropar nf frojd och klappsr i handerna af gladje.
)) Euiva, euicn la Santa Jiaria.!
:, DB tyckes det m h g a, som loge den heliga Jungfrun pH taflan och som vore hela hennes gestalt forklarad, och de tanka i sitt hjarta:)) Heliga Quds moder, ingen mansklig konst har formbtt m41a dig s % lefvande &amp; on.
Liksom genom en sliija 1-j-sa dina egna drag emot oss f r h den underbara taflan nti oforganglig fagring.,, Och hela folket stammer jublande in i singen: ~&gt;Sjungom, sjungom den heliga Jungfruns lof, hon som nppratthlller oss.
Sjun- gen en ny siing, forkunnen henpes ara bland folken.
- Hvem Hr hon, som nalkas strtlande som solen, skon som Jerusalem?
- Zions dottrar prisa heme salig, drottningarna boja sig for henne.
- Hon trader fram mellan blommor som en vhdag, mellan rosorna och liljorna i dalen.
- Ett stort tecken synes pii himlen, en kvinna kladd med solen, och mihen under hennes fbtter och p i hennes hufvud en krona af tolf stjarnor.
- Hon ar skon, hon iir strilande, hon ar fruktansvard som en krigshiir, rustad till strid.
- Frojden eder, I skona blommor i dalen, ty J a g ar den ljufva kiirlekens moder.
2 Klockorna ringa, klockorna ringa!
Xu a r Maria drottning i dalen.
Men tung faller skuggan nf Vesuvius ut ofver nejden, och vnlkanen slcrattar med vidoppet gap.
- Stora aro dina under, o du katolikernas drottning!
Men en ting har du ej formitt.
Afgnde- riets ormlinfvud liar du iclre lrrossat under din h d.
~ n n u lefver hedendornens ande lrvar.
Se, huru den smyger omkring forkladd ofverallt bland dina tillbedjare, ja anda in under lcyrkornas helgade hvalf.
Den v a n b a r med i de lysnnde processionerna, den tager hycklande del i de tal ' losa med lngslig noggrannhet foreskrifna cere- monierna, den blandar sin rost i de underbara, anglalika korernn och i forsamlingens med ifver raknade boner; den tage ' r sin crudel af de rika offerg&amp;fvorna, soin skanlras for ntt forsona brcltt och frikopa syndares sjdar; den sticker fram sitt grinande afgudaanlete bakom de steln helgonbilderna, och den bestiger Jungfru: Dlarias tron for att dar lilta tillbedja sig af det forblindade folket.
Ack nej!
hedendoinens ande Br visst icke dod.
Den forbittrade striden Inellan histendom och hedendom ar lingt ifrdn slutad.
Och sii st8 de d&amp;r an i dag, de stolta bergjattarna, pii omse sidor om Pompei- cla.len, och blicka utmanande h&amp;n till hvarandra; i norr det hotfnllt glodande Vesnvius, i soder det gronskande Monte San Angelo.
Och i dalen ulellizn dein slumrar hedningarnas skoncz Pompei i grus och spillror vid vulkanens fot, men i skydd af Angelsberget reser sig de h i stnas tempel och dar harskar &gt;) la Vergine clel santissimo R o s m i o &gt;).
C.
H.
B. Agneta och hafsmannen.
I inAngfaldiga variationer npprepn de gnmla balladerna temat om mesallianser mellan inBnniskor och naturvasen, bergatroll, alfvor, hafsfruar, niiclren o. s. v. Partiet uppstir an genom enlevering, iin pil griind af en hastigt pi.kommen omsesidig bojelse, men i ett Br det sig alltid likt: det slutar med olycka for den ena ellei: andra hontraheaten, antingen sil att den insnskliga halften trinar bort i sorg och Anger ijfver att hn forspillt sin eviga salighet genom att gifva sig i lag ined en f r h friilsningen utealuten varelse eller s i att trollet blir ofverlistadt genom nHgon pia fraus, mister, sin nlaka och blir forhhadt pi % kopet.
Mingen stolts jungfru, som lmnske redan spotskt visat bort inassor af ridderliga friare, har till s l i t blifvit hamtad af nacken '.
156 eller hafsmannen och lockad ned i hafsens djup till att bo bland salta grona vBgor och begapas af stora dumma fiskar.
Icke har herrn frBn vattnet haft synnerlig moda att fB den tillbedda med sig heller, ty det ar ett misstag, om man tror att en individ, sorn res-iderar pB hafsbotten, nodvandigt mBste begagna fiskstjart och ha tofvigt skagg med tingharfvor samt musselskal p i kroppen - det kan nog handa, att han g i r sii kliidd i hvardagslag nere hos torskarna, men n&amp;r han har arende pH land, d i kan han lagga af %sin stygga sjoahamn~ och styra ut sig sorn den stgtligaste ridders- man.
Grefvens dotter vid Elfvabolid kunde v d J d r i g ana, att hennes bedLrande korsven skulle skjutsa h e m e i sjon i evig skils- massa frBn far och systral; sH hofviskt sorn han hade uyptradt in- for heme och kallat henne ~ s k o n a f r o k e n ~, utan att hon haft for- stHnd p % att visa samma replikskarpa sorn Pausts Blargareta med sitt sedesamt napsande:)) Bin weder Fraulein, noch bin ich schon.~ Det viirsta iir val BndA, att dessa naturmytiska viisen kunua Bdagalagga en ihardig trofasthet och ett innerligt kanslodjup, sorn man icke skulle vanta sig hos varelser utao s j d och sorn stundoin star i skarp relief mot)) kristenblodets~ vighet i att s l i om frdn kiirlek till forakt.
Balladen reder sig med ofverlagsen liitthet genom dessa inkonsekvenser, men vi undra stundom: hvilken Br trollet?
E n typisk visa i denna genre ar den sarskildt i Danmaxk och Tgskland i mBnga varianter pltraffade balladen om Agneta och hafsmannen.
Den borjar med att Agneta gfir ofver en bro, sorn i de danska uppteckningarna kallas an Hrrielands och an Holmegaards bro och t. o. m. nigon g i n g forvandlas till en hoganloftsbro.
Dd kommer en hafsman och frdgar om hon vill bli hans karesta, hvilkeb hon gBr in pB, och sH foljas de At ned pA djupet.
Dar lefva de samman i Btta %r och f % sju soner.
Men sB en dag, niir Agneta sitter vid minste pysens vagga, fh hon hora kyrkklockornas Wane;, sorn minner henne om hennes hem uppe pH jorden.
Hon utverkar sin makes till %telse ntt g % i kyrkan rned villkor att hon kommer igen till $barnen de s m b.
I kyrkan traffar hon sin mor, for hvil- ken hon berattar sina oden och beskrifver de furstliga skanker hon fBtt af sin man.
Denne tycker emellertid, att hon drojer for lange i Guds hus och koinrner att hamta henne.
Och sd skijn var han, att alla helgonbilderna v b d e sig for att titta p i honom, niir han steg ofver tempeltroskeln.
~ H o r du Agneta, dina smb barn langta efter dig. % - ~ L b t dem langta s&amp; liinge de vilja, jag kommer aldrig mer dit ner.))
- BO tiink pB de stora och tiink p i de sml
och tank pa; den lille, som ' ligger i vaggan., Och hon genmder fortfarande hinfullt: &gt; J a g tanker aldrig p&amp; hvarken de stora eller de sm&amp; och allra minst pB den lille, sorn ligger i vaggan.
' r, 9&amp; slutar en af de danska versionerna.
Omkvadet lyder: Haa ja.
I en annan variant ter sig hafamannen mindre sympatisk, i det han forhiixar Agneta med en svir sjukdom, sorn dodar henne p&amp; flacken.
I en tredje, med den gackande refrangen: Ho ho ho, 81.0 hans sorg och hennes hirdhet skarpare pointerade an i den forstniimnda formen.
.
Dar vrider han sina hander och framstaller det ganska befogade inkastet, att hon kunde ha tankt p i saken litet forut, hvarefter han bjuder henne tolf tusen tunnor guld, om hon vili folja honom tillbaka.
Men hon svarar ohofviskt nog: ~ T o l f tusen tunnor guld, det har jag sjalf; jag ger dig den onde, han knn folja dig hem.))
Och hafsmannen viinde Bter med sorgset sinne, under det Agneta stod pB stranden och)) skrattade hjartligt, .. P&amp; detta motiv har dansken Edvard Blazcrniitler for nggra ftr sedan byggt en stor dikt, ett slags roman p % vers, dar balladens enkla och naiva innehiill har fyllts med en ny och innebordsdiger mening och dess groft skisserade personer forvandlats till nutids- manniskor.
Betank detta, en dansk har for inte 13ingre sedan an 1894 utgifvit en ofver 300 sidor tjock volyln innehhllande en nutids- roman p&amp; vers med en kopenhamnsfroken och en marinmft1: xre till hufvudpersoner och det utan att nlgonstades sjunka i pekoraliestil och, hvad sorn rnera ar, ntan att nagonsin blilingrandig (jfr: @ Adam Homo w).
BBde den Attaversiga strof med kort, kraftig slutvers, sorn bildar formen for det episka elexnentet i dikten, och de mhgskif- tande, ' ofta folkviseaktiga rytmerna, sorn slingra sin lyrik kring be- riittelsens stomme, aro handternde med mastarhand.
Dlan kan lAta sig dBras och bestickas a£ dessa tonfall .utan .att gitta kritimera de idker, som de ha att frambara.
Annars ar det inte fritt, att man misstanker denna forxnskona dikt for att vara en problembok, en tendenshistoria.
Hade den and&amp; hiillit sig till det djnpa problemet hur tvB, som alslra hvarandra, kunna slitas i sar darfor att de tr&amp; till skilda gudar, men det ser verkligen ntira nog ut, sorn om skalden hade for afsikt att betona att ett alrtenskap utan vigsel, hur helgadt det.
an a r af karlek och trohet, ar ett slags lrontrnkt med den onde och att sni&amp; barn fara mycket illa af att iclce bli riktigt dopta.
Hans hjalte och hjaltinna
Ziro s % genompraktiga manniskor som mojligt, men de tyckas gL till botten p % grund af den omstandigheten, att han var ateist och icke ville veta af n&amp;gra kyrkliga ceremonier.
Forfattaren mA f B ha sina isikter, om de an verka en sinula ytligt ortodoxa - som poet iir han hvarken ytlig eller ortodox.
Sjiilfva, den innersta karnan i ~ A g n e t e og Havmanden~ ligger uttryckt i en a£ de dikter, sorn citeras ur ~Agnetas dagbokn.
J a g riskerar en tolkning till svenska: Agneta stdndar pd A~gadoftsbro.
D&amp; kom ddr en hafs~) lan - den gaf hon sin i ?vo.
.
.
Stackars Ag ?zeta!
Hon ulskade men jick ittgen ro.
HuagfBr sA var, det ka12 ingen veta.
Viil gifues det rn61lghzctzdrade kvimor och ma92, son2 aldrig kande ktirlek annat an som bittraste szniirta; de tiggde Bru (7, och stenar de jingo - alln de mdngn, sozn ensligt giizgo.
Men Ayjleta, hon hade en mala, h a m kiirleks ~ n a k t, djup O C sma, ~ trogen till doden, s ' fandigt holl vakt och gaf hiiga tit kenqzes Ztf~tnd.
Frbn den forsta dccgens breftiad .i brtidgemak, diir solelz sken frbn det Auiilfdn tali med kafs~~attnet skiwaizde griint pa kupolelz, till dess det fylldes i hvarje vr6 af alla hennes s~n&amp; -
aldrig ett ogosablicks tvekan ellw tvifvel om den dlskades arEig7tet.
For sd viat det att skanka sitt 7&amp;Wtns tro tit en, sorn anamnzar den, ar lifvets 7ztil.Zighet - sd vnr henne ingen frojd berofvad.
Och dock v a r hon bedrofvnd.
For 7wad?
Det keter, att 7aaa jick ltennes tro.
.
- Hennes tro?
J a 7wilken?
Ty det $nns tro och tro: ens egen, naturliga - den son1 wtan fdr sviira dt den karnste bland ktirn pd jordelz boy, en tro, so112 gror vid fattigmam knutnr, 9th- ltadeksdagg bestdnker den - en skatt, som aldrig sluta,r, wan Izar dell, d&amp; man skanker detz.
Men sh Jinm det en anqzasz sort, sonz aldrig fhr skiinkns till ndgon mlr: nska bort -: en troy 7war~ned v i llilzkas via ett: karleks forbu~zd, sonz dl&amp;-e iir an ltfvet - ett stod, S O as.
~ gifvef vnra 7cosor till att styra - oc7a dyrast nf allt tir detta @?: a.
Agneta.
stdndar p i h6ganloftsbro.
Dd konz ddr en hafsnzan.
.
.
Den gaf hon ej blott sin egen tro, men Vhr Herres i 7zimlen.
.
.
Stackars Ayneta!
Darfor jick hon sd fogn ro.
Ty den, som ttl-ampar lzans tl-dtt under flitter, som skiinkey Bans tro dt 9nii eWer man, har lysf sin tro i ett evigt bann, - oclt den troloses gladje har korta ratter.
J a stackars Agneta, hon tror att hon har mistat sin ododliga sjal och aldrig kan f H den igen.
Det vlilbergade konstniirsheminet, diir hon lefver i ogonskenlig lycka med sin haisman och sin lille gosse, Hafbur, synes henne skriimmande och vHtkallt som en sal af kristall djupt nere under boljorna, dar thgskogen slingrar sig kring ref af korall och det hores ett evigt sjungande sus ur musselskalen.
.
Hogt ofver henne gB fartygen ham med manniskornas frojder och sorger ombord, men hon sitter d8r nere med htinderna i kors, en evighetsfknge p i djupet.
.Och nar gossen dor, den lille som var s&amp; litet dopt, bara doppad i sjon af sin far, d l borjar hon som balladens Agneta for- nimma klockringningen frin land, en angslande, iiggande klmg med en ton af dom och bestraffning.
Hade hon bara inte forspillt sin sja.1, vore hon bara en riktig manniska!
D % hade hon kunnat folja den kallande klangen och finna ro.
Hon skrifver i sin dagbok: Ack vore jag en fallen kuinnw, dli st04 jag upp och g.jo,.de bof; dd skzllle jag nog viigew Jinna, sotla bar till syndforldtarn fot.
Han glir vtil an i dodem dalal- och svarar tin, dd lingern talar.
Och kzcnde jag f6r skamtens sjuka till honom be om Itikedom, for kostbar olja i en kmka jag slilde all mir, egendom, och in i farisdens boning jag fdljde fiil.
att fd forsoning.
Och bodde via mitt I@ * tas ratter en sorg, som vtixt ur sptdens fro, dd vatte jag ham siconn, fatter rned min fortviyflans thresjo, tills slutligen de vdta spdren jag torkde med hufvudkliren.
Och vore / tan nzig ktir som lgvet, den nutn som mina ' sYnder tog - till tack for allt, som blef mig gifvet, jag alabasterurnan slog i kras vid sorgs och gltidjes mote, att oljan pb kans fotter jtote.
Och nzliste tin nzir, skam jag blotta for gusterna via gillesbord och horde jag dem an bespotta och disma nzig nzed hdrda 09-d .- jag steg ej upp, forran min biirda var lyftad, nzina boner horda.
Men fast jag tynges.
i mitt sime ock f a t jag vet nzitt djupa fa.11, sii l@rnww det mig innerst iwne i hjurtnt iingerfri och kall; nzi5r skant jag vet nzen icke kiinner, en gbtfull dngest blott mig branv~er.
Och jog karr trawzpa pb mzn &amp; a och skylla rnig f i r allskiins brott, men ingen makt kan nzig beskdra en Ael och verklig nzanskas lott ..
Den, sonz forspi12t sitt vtisens hMlsn i gmnd, kan intet wzder fralsa.
Och darfor kan jag icke stinka mig ned pb kna och gora bot,.
ock d~irfor kcr.11 jag ej besttilzlca wed lcostbar sw&amp;-jelse hans fot - jag i r m r k&amp;g i dode?
?~ d a l a ~ och aldrig fill min sjiil haln ttrlar.
Till sist kan hon icke at8 klockklangen emot utan smyger sig in Bland manniskorna i teinplet, under det hafslnannen med sorgset sinne foljer hennes sp %r och komrner i tid for att finna hennes lik via kyikportden.
Stackars hafsman!
Hade han iigt tolf tusen tunnor guld, han kunde dock ej ha kopt henne tillbaka.
Xlnra Johnnson.
Internationella kvinnokongressen i London,.
.
Att doma af den vidlyftiga och verkligen storartade apparat som satts i g b g, bor den kongress som nu forberedes och som skall g % af stapeln 26 juni-4 juli blifva nigot inom kvinnornas historia enastaende.
Till och rned den i ganska stor stil tilltagna kvinnokongressen i Berlin 1896, ofver hvars lyckade resultat ty- skorna rned allt skiil aro sB stolta, synes skola komma att ofver- glansas Btminstone hvad inbjudningarnlas utstrackning och program- mets vidlyftighet betraffar.
Den under flere sektioner arbetande kongressbyrh bar satt sig i forbindelse rned hela varlden och den massa cirkular, inbjudningar, skrifvelser och program, som redan kommit silval Sveriges nationalforbund som enskilds mera bemarkta ' lzvinnor inom v h t samhiille till handa, vittna om de ledtinde k i d - ternas kolossala energi och outtrottliga moda fiir att betrygga Lon- donkongressens framghg.
Dagny har upprepade g h g e r redogjort for uppkomvten a£ och syftet med The interiwtional Cowzcil of ll ' oinen, det stora viirldsom- fattande kvinnoforbund, hvjlket anordnar det omtalade motet, vi be- hofva siledes ej bar vidare utveckla de idBer, som ligga till grund for denna association.
Hufvudinnehlllet a£ kongressprogrammet har afven meddelats.
D4 detta emellertid, ehuru i sioa grunddrag redan faststalldt, troligen annu kommer att underkastas Btskilliga forand- ringar, uppskjnta vi tillsvidare att mer i detalj redogora for det- samma.
Det redan tryckta och oss iifversiinda programmet fram~isar ett synnerligt rikhaltigt, man skulle frestas att siiga, nii~titn allt for rikhaltigt innehill.
Motet indelas i fem sektioner, en pedagogisk, en yrkessektion, en ' lag- och industrisektion, en politisk samt en social sektion.
Inom hvar och en af dessa forekommer en mangd foredrag och diskussioner, som skola hillas p8 engelska, tyska och franska, rned siirskildt foretrade for det forstnamnda spriket.
Dess- utom ztnordnas ett, par storre offentliga moten rned diskussion om skiljedom och rostratt.
Delegerade och sarskildt inbjudna deltagare komlna att mot- tagas som gaster af en dartill utsedd fest- och inkvarteringskornit6.
De ofriga bli anvisade hotel1 och pensionat rned mHttliga priser.
Icke blott medlemmar af de resp. nationalforbunden utan ocksl andra, s %val miin sorn kvinnor, Bga tilltriide till kongressen.
Det ar iifven sorjdt for att kongressdeltag$rna icke skola snkna forstroelse nnder den tid kongressen pHgBr.
Atskilliga af Londons ledande damer inom den hogsta aristokratien och den k o ~ s t n a ~ l i g a varlden ha anmalt sig hos festkomith fijr hdlande af garden-parties och andra fester till Bra for kongressledamiiterna.
Festkomith har dessutom Mtit forstti att det skulle vara onskviirdt om egendoms- agare som bo i narheten af London ville inbjuda nigra af gisterna till ett, Saturday-to-Monday&gt;-besijk under kongresseu, alldenstund sondagen naturligtvis ar fridlyst for sammantraden.
~ u f v u d l o k a l e n fijr kongressen &amp; r Westminster Town Hall, dFr d e flesta moten skola Billas, sBval som ihvigningsfesten den 26 juni.
Samma dag pB aftonen samlas deltagarna i Sta$rod Hows, som hertigen och hertiginnan af Sutherland valvilligt stalldt till kongres- aens disposition.
Foreningsmeddelanden.
Stipendiefondernn.
PA initiativ af biskopinnan M. Keijser lzar aett upprop utfardats inom Skaraborgs lan, undertecknadt af ett femtiotal darner., .Uppropet manar till samverkan for f ardigbildandet a$ Skaraborgs lhns insats i Allmanna Stipendiefonden.
Genom ordforanden for lokalkomith i Jemtland, fru Betty Sandler f. Wastfelt, har till lanets insats i Allmitnna Stipendiefonden Bfverlainnats och fenztio ore, (2530: 50).
kronor T~btu.se~zfernltundr.at~~ettio D5 nu Jemtlands litns insats uppn0tt det for stipendientdelningens borjan stadgade beloppet, s % kommer forsta stipendiet att utdelas Br 1900.
Fredrika-Rremer-FBrbundets draktreformf6reaing hade den 29 mars Brsmote i Forbundets lokal.
I &amp; rsberBttelsen meddelades bl.
a.: a t t foreningen utgifvit en broschyr, benalnnd .Den kvinliga 1dadedrakte.n~ ooh upptagande kortfattade illustre- rade beskrifningar p i fore&amp;ngens samtliga modeller.
Af fru Hanna Palme holls i Helsingfors den 28 januari ett foredrag om driilrtreform.
Forenin- gen har frQn ~Skllskapet for bevnxande af kvinnans h a l s a ~ i Petersburg motta.git en anmodan att siinda sanltliga sina modeller till en exposition, sorn niimnda s d s k a p under vBren d&amp;r anordnar.
I de hogre flickskolorna i Arboga, BorBs, Filipstad, Gefle, H~~diksvall, Jonkoping, Karlshamn, Iiristianstad, Linlioping, L~ileB, Lund, Mariestnd och ~ s t e r s u n d har foreningens skoldrakt exponerats.
Foreningens inodeller siiljas som bekant hos K.
M. Lundberg.
Ddcharge beviljades styrelsen.
Till styrelsernedlemmar valdes d: r H. Anderson, fruarna Bolin, Frltnckel, Qyllander och Scholandei samt.
froken Lindeblad samt till suppleanter fruarna ' Burgman, Kenipe och Ny- strom samt froken H. Palniqvis t.
Den af Fredrika-Bremer-Forbande t ut- sedda delen af styrelsen ntgores af fruarna M.
L.
Berg och Q. Linder och froken Gylddn (ordinarie m edlemmar) samt froknarna Hiigstrom och TVahrolin (suppleanter).
Till revisorer valdes froknarna J. Bonnier och B. Hirsch samt till revisorssuppleanter fru G.
W a r n och froken A. ICruse.
Samarbetet rnellan Fredrika-Bremer-Forbundet och lik- anande institutioner i utlandet har under h e n s lopp vunnit d t storre utstriickning.
S % st&amp; Forbundet i forbindelse med \ - erein.
christZirher Lehrerinnen i Hannover och lnstitut protecteur des fenunes de la socie ' t6 i Pans, hvilka b %da foreningar ha till kndamkl att formedla anskaffandt~t af for bildade kvinnor lampliga m s t d h i n g a r.
L ' Union internationale d m arnies de la jeune pile, som har sitt sate i Seuchatel?
iix en fiirening med liknande ih~damtil, men med sSi; rskild uppmiirksamhet riktad pP att skydda sbdana unga flickor, som i utlmdet soka sitt lefvebrod.
Xed denna for- ening sthr Forbundets byrk i ett flitigt utbyte af meddelanden.
Xyligen har afven Forbundet i en skrifvelse frAn svenske general- konsuln i Liverpool blifvit under&amp;ttad om etablerandet i nlimnda stad a € en s. k. ITnzployment and Enquirg Bureau for Educated n ' ornen.
Som medlemmas af styrelseni den forening, Licerpool I.
' nion gf ' IVomen 13 ' orkers, som uppriittat ofvanstgende b y r i och hvars program i mhnga praktiska detaljer ansluter sig till Fredrika-Bremer-Flirbundets: nibnnes X r s Alfred Booth, president for en af Englands storre bvinnoforeningar.
sorn ordf., hennes man, Mr Alfred Booth, en af de adlaste af Englands rikaste filan- troper, som kassaforvaltare.
Dessutom riiknar styrelsen som medlemmar miss Calder, forkampen for matlagningsundervisningens inforande i Eng- lands folkskolor, samt v %r generalkonsul N r Ehrenborg.
Skrifvelsen betonar diLjamte den betydelse som en dylik platsan- skaffningsbyrti Bfven m&amp;ste Ziga for persouer i Sverige, som onska engelsk guvernant, siillskapsdsm eller dyl.
Dessutom bora unga svenskor, som soka anstallning i engelska familjer, kunna hoppas p i ett biittre ui-val af platser, om de vanda sig till byrkn iin taga sin t.illflykt till annonser.
BHU- vid bor dock miixkas~, heter det vidare i hitr ir %eropade bref, natt en gu- vernants lott i England i de fleste icke iir af~mdsviird.
&amp; st efterfrfigav ' Nursery Governesses ' - haften guvernant, hiilften barnjungfru, med en synnerligen obehaglig och for svenska begrep], o,o$LstviInlig sttlllning i fa- mi1je.n och klen Ion, 4 9, 500 h.
For en ung energisk ficka, som ar flir- dig till uppoffringas for att f&amp; l&amp;ra spr&amp;et och se landet, torde dessaobe- hag dock vara ofvervinneliga.
SWskapsdamer f0 ofta noja sig utan 1on.r~ Styrelsen for Handasbetets Qannes h a beslutat att iifven detta B Handur.betskurs for 1drurinnor.o mellan den 8 maj - 8 juni.
under ledning af frokname S. Gisberg och A. Backman.
Rursen, hvars Pndamhl Si; r att genom skolorna sprida vara gamla nationella monster och arbetssiitt, har motts af mycket intresse och varit besokt af s0 m b g a elever som kunnat mottagas.
B r anordna en
Friin skilda hiill.
-.
Vid Svenska Kvinnornas ~ationalf6rb~ ?nds irsm6te den 16 mars valdes till ordforande fru A. Retzius, till vice oydforande 61. dr E.
Fries, till forste sekreterare froken H. Anderson, till andre sekreterare froken E. Whitlock och till kassafiirvaltare froken H. Lundin.
Under Qret hade en ny forening, Stockholms Arbetsstugor, slutit sig till forbundet, soin nu omfattar 11 foreningar.
z -.
i ~.Kvinnornas k 6 k ~ i K6penhamn iir en institution son1 varit i verksamhet sedan nhgra veckor tillbaka., Det finnes naturligtvis i den danska hufvudstaden mQnga bQde billiga och goda restauranter, men e t t ~ k o k endast ~ for kvinnor, diir de kunna intaga sine mhltider i heintrefligt inriittade rum rned kvinlig betjiining, inga drickspengar och god-och kraf- tig mat for lhga priser, en sedan inrattning ~ a k n a d e s iind % till de., ofvan- niimnda etablissemang kommit till sthnd, pii initiativ af en komitd af ener- giska och foretagsamma darner.
Den stora tillstromningen af giisker i den rned enkel men konstniirlig srnak inrattade lokalen och den belhtenhet soin f r i n alla hhll forsports ofver anordningarna borgai- godt for att foretaget ha]: en loftesrik framt-id for sig. '
T Hvad krafver fosterlandet f6r niirvarande af den finska kvinilan?
iir iimnet for en prist&amp;flan som den finska tidskriften .Nutid *, organ for kvinposaksforbundet Unionen, utlyser i sitt senaste nummer.
Ett pris pA 40 mark iir utsatt for en artikel, ssom ph ett klart, koncjst och uttommande siitt behandlar frBgans.
8 Det finska Kvinnofijrbundet Unionen har, efter hvad dess Ars- berattelse for 1898 utvisar, nu tillandalupit sju &amp; r af sin verksamhet.
.I enlighet rned sitt program har forbundet genom foredrag och referat saint anordningar af diskussioner i frAgor rorande kvinnornas sak sokt verka f o r forbattrandet af kvinnornas stiillning i hemmet oeh det medborgerliga lifvet.~ Bland de ilmnen, som pB forbundets moten varit foremBl for fore- drag eller diskussion m&amp; namnas: om sjukskoterskors och barnmorskors utbildning; om fabriksarbeterskors stallning; aom modraforsiikring~ o. s. v. Unionen arbetar i likhet med Fredr.-Brem.-Forb.
i komitder rned olika upp- drag.
Ordf. och vice ordf. i styrelsen ha under 1898 varit: froken L. Hagman och dokt.
froken R. Heikel samt sekreterare froken H. Favorin.
8 I Colorado, dar kvinnorna i fern Br haft lika rostriitt rned miinnen.
har dktta faktum befunnits vara i alla afseenden st3 viilgorande for sam- halet att statens parlament den 30 jan.
utfiirdade en siirskild resolution, som skall tillstiilles hvarje stat och territorium inom Forenta staterna.
I detta aktstycke anbefalles kvinnornas politiska rostriitt p % det varmaste ~ s % s o m en Btgiird bidragande till friimjandet af en hogre och b&amp;ttre sam- Frances Willard kommer att forevigas genom en staty i Washing- tons Capitolium, enligt ett beslut, soin fattats rtf staten Illinois ' riksdag.
Statyn kommer att npptiaga den ena af de tvA platser for statyer,.
hvilka niinrda stat disponerar i Capitoliets rotunda.
.
166 Till Fredriba-Bremer-FOrbmdet insand perio- disk litteratur, Jam-Mars 1899.
Svensk: Eira n: r 4-5, Folkskolans barntidning n: r 1-12.
Helios n: r 1-2.
Helsovannen n: r 1-6.
Hemtrefnad n: r 1-12.
Hemlt n: r 2-3.
Idun n: r 1-23.
Jordemodern n: r 1-3.
Kyrklig tidskrift n: r 1-2.
Linnea n: r 1-5.
Lasning for hemmet n: r I.
Nordisk tidskrift n: r 1-2.
Nya bokhandelstidningen n: r 1-1 2.
Nya kyrkans tidning n: r 1-2.
Ord och bild n: r r-3.
Pedagogisk tidsltrift n: r 1-2.
S a g a n: r 1-6.
Sedlighetsvannen n: r I. Slojdundervisningsbladet n: r 1-2.
.Svensk bokhandelstidning n: r 1-12.
Svensk damtiduing n: r 1-12.
Svensk lararetidning n: r 2-r2.
.Svensk musiktidning o: r 1-6.
Teosofisk tidskrift n: r I. Varia n: r 1-3.
Verdandi n: r I.
Finsk: Finsk Tidskrift n: r 1-3.
Nutid n: r 1-2.
Korsk: Husmoderen n: r 1-9.
Moral n: r I.
N y l m d e n: r 116.
Urd n: r 1-10.
DansL: Bog og Naai n: r 1-3.
Kvinden og Samfundet n: r I- 3.
Kvindernes Blad n: r 1-12.
Tysk: BlHtter des Badischen Frauenvereines n: r 1-6.
Deutsche Hausfrauenzeilung n: r 1-13.
Die Frauenbewegung n: r 1-6.
Dokumente der Frauen n: r I. Neue Bahnen n: r 1-6.
EngePsk:.
T h e Nursing Record n: r 562-573.
T h e Woman ' s Journal n: r 1-9.
The Englishwoman ' s Review n: r I. Frsansk: L a Femme n: r 1-6.
L a Ligue n: r I. L9HumanitC Nouvelle n: r 1-3
F R E JA-MAGASINET 18 Ewmleg&amp;rdsgat&amp;n 18 18 Gretgatan 18 89 Drottninsg; &amp; tan i9 Nyhet!
I.
Nyhet!
4affelputsaren bijr vars en v %.lkom- men nyhet f. lnvnrjo Bfvensom 1111saloder for rcstanranter o. hotelier e t c.
~: stiill- r bar for plika grofva YZS ";; ~~ 9: 25 pr st. Siiljes i hvarje vB1- sorterad jern- o. bo- siittningsaffiir sanlt i parti hos B, A, Hjorth &amp; C: o, Klara Norra Kyrltog.
5..
.
:.
Stoclrholm.
.A.T.
: It.-1; 3.Cont.
1 %.
440 % Lupr.
9894.
1419.:.
Rikhaltig Literaturafdelning.
.
a Prenumerationsprjs ---,.
LFredrika-Bremer-F~rbundets Stocl; hot~zsz~pplu~c~~t: I ~ a n d s ~ r t s u ~ ~ l a ~ a.
n: - - far Kr ... ... 15: - for kvnrtal 4: 25 fiir Hr ...... 10: - .for livartd 3: - ImlftiPr 8: - D m&amp;and 1: 60 r lmlf ' t 8r 8: - D nlKra, 1: - '!
Jurist lamnar At kvinnos r %d och upplysningar i juridiska och ekonomiska angelagenheter.
.
.
Traffas &amp; fiirbundets byrh 54 Drottninggatan, 1 tr, Omsdngam * 7cL l / e 11-11 f. a n.
D ~ t g i z t r ~ f k o i ~ ~ n 11NOc ' b cr med 20 hiften.
i i f,.
i;; i ~ ~ l i t u ~ i l r d 28 tryckark.
Pris~t, fik 71 r.7 G?
; qc " lt !j: 35;.
~ I ~ c [~ ' ~ P I I I I (! / I ~ (/ F / .~ / /, ~ik (l-I~ / .t~,, / t~,.-F?
; / .7, /,, i~ I * ... k, ..: I .. N. FCr i d (: ~ Y ~ I ~ J I U uj ' I M 3 ' 1-f ~.
(1; i L w - l; ~ ~ f.
i, ~ s - t J t ' i;, ~ / ~ u i t i!
~ f;: .oo.
Fij / * l) tr1t (/, vi1to (7lf~1 / ti1?
(/ 1 * ~ Y W ~ ~ I I i s W i t I, I.
~ 3; * t~ (/, ~; k ({- l~t * f~ / / 1t-.j * - l-?
; 1 I *; c7t~t.9 b, i / ~ ~ ' c, 5$ I.
)) ' olf~ i q q q m ' ~ p ~ ~ ~ ~?
s li !p;!
n ~ r t * l / r *,.
~ i d i d s f m e,) I d r r a r i s i j i17y.
j~ /, ht112 (7c~ * 11te (77~11t11~ (t9.
k 1 ~ 1 1 t (i j ~ ~ - ~, ~ t ~ i ~ t ~, / * id ~ ~ ~ d 7 ~ (t (* p) .~tm2- (i j u ~ - / j f f ~ f (/, \.
/ j!
j I ~ t - &lt; (k / .~ * i {f i-f; t h o.
~ h i *; ' h o k h ~tf? ?fli * (;.
d (dkvs i 2 *; / ~ t: d d s (7 1 2 7.
~.
Losnummer kunna erho " / !ns i fisdraiko-llromzr-Piirbundets byrd fill eft ~ r i s a f 30 ore for enkelhafto.
fiir munnens, tindernas o (.li hudens vard 111. ill. Annonser fiir D A G N Y upptagas at ' j ' rlilzeu I a ~ g e b o ~ B ~ e g r g n b d ~ r c.
31 ~ s t ~ r n ~ a l m s ~ a 31 t.
a n Adresser: Fredrika-Bremer- Frbundef: Dro t tnhggatan 54.
Rikstelefon ' 37 f32.
Fiirbundets b y; i ', ppcn 11 .I.
A h l.
tel. I S It;.
E K 0.
Centralbyri: Stora Nygatan 36 Rikstelefon 1 6 46 - AIln1.
telrfoil 27 1.?
&amp; r under vintern iippan alla helgfria ctnea: .. 11: on1 liii-kgnr.
F 1 j l 1 / ~ Eil.
t, lo-11.
kl. 10-4.
F6reningen Handarbetefs Vanner: Brunke6ergstorg 18.
Oppet 10-4.
-- - --.
- - -.
.
.
- - - - - - Stockholm, Aftonbladets tryckeri.
.
ZSL.I.
