# ID: svediakorp-per1828
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1909
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 19,280
# sentences: 892
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N: R 2 (1149).
22:DRA ARG.
SONDAGEN D E N 10 JANUARI 1909.
HUFVUDREDAKTÖR OCH ANSV.
UTGIFVARE: J O H A N / s 5 SS ^ NORDLING.
SE£ FRU 50PHIE / 1UHLTILLHELLERUP 3ESE 5ES SS 8E D Å JAG NU går att nedskrifva denna enkla minnesteckning, hur gärna önskade jag ej, du kära, att få dina " goda tomtar från Hellerup " till hjälp, att du kunde framstå så sympatisk och god, som både de och jag väl veta att du är!
Den 9:de januari innevarande år fyllde fru Sophie Muhl till Hellerup i Halland 80 år.
Ett långt lif att se tillbaka på, och huru mycket åf lifvets glädje såväl som af dess svåraste sorger och pröfningar har hon ej därun- der upplefvat.
Föräldrarne voro öfverstelöjtnanten Fredrik Rosenblad och Juliana Augusta Silfverskjöld.
Det var på faderns boställe Kadesjö i Skåne, som dottern Sophie föddes den 9:de januari 1829.
Själf har hon berättat, att hennes barndoms- och ungdomsår förflutit sällsynt glada och lyckliga tillsammans med syskonen: brodern Fredrik, sedermera ryttmästare, och systern Charlotte, sedermera gift med kapten C.
J. Lilliehöök till Lindhult i Halland.
Öfverstelöjtnant Rosenblad, som var militär till " lif och själ ", höll strängt på att hans barn skulle uppfostras till punktlighet och pliktuppfyllelse, men tillät dem äfven leka och rasa af hjärtans lust.
Såväl de bokliga som musi- kaliska studierna bedrefvos af Sophie med glädje och lätthet, rikt utrustad som hon var på hufvudets vägnar och äfven mycket musikalisk.
Redan i 9 — 10-års-åldern komponerade hon flere småbitar, däribland en polka, som spelades på hennes och systerns första " slutbal ", till stor glädje isynnerhet för den senare, som varmt beundrade " syster Sophies duktighet ".
Vintrarne tillbringades sedermera i Ystad, där faderns verksamhet var förlagd, och här fördes ett gammaldags gästvänligt hus, där så att säga dörrar och hjärtan stodo på vid gafvel.
Här följde syskonen fadern till häst på mången ridt, här hurrades för " fröknarna Ro- senblad " af faderns dragoner, som de allt som oftast flngo lof " traktera " vid ett eller annat till- fälle, här musicerades, här gjordes lefvande rebu- sar, här dansades med lif och lust.
Dock, af den blida modern hade barnen lärt att äfven göra godt och tänka på de mindre lyckligt lottade i lif- vet, och mången fattig yngling räckte de en hjälp- sam hand och mångens nödlindrades.
Dessa föräldrahemmets traditioner: arbete, punkt- lighet, glädje och hjälpsamhet förde hon äfven med sig i det egna hemmet.
1850 gifte hon sig med dåvarande löjtnanten, sedermera ryttmästaren Wilhelm Muhl till Hellerup i Halland.
Hon ut- bytte nu sitt älskade Skåne mot Halland, men lärde sig snart att hålla af äfven detta.
Varm foster- landsvän har hon varit i hela sitt lif och vår svenska flagga har aldrig hissats med gladare håg än af henne.
Knappt 21-årig öfvertog hon husmodersplik- terna på det gamla godset Hellerup, som i öfver — 17 —
^ ^ J 200 år varit i Muhlska släktens ägo.
Lika älskad som i föräldrahemmet blef hon äfven här, vacker och god som hon var, och öfverallt där " hennes nåd " visade sig i stat- och torp- stugor, blef det glädje och solsken.
Plikterna voro mångahanda på den tiden, då allt skulle göras hemma, och den unga frun hade ej, som nu ofta är fallet i de burgna kretsarne, blott att ta hemmet i besittning, där allt från minsta småsak är komplett.
Själf brukar hon säga: " J a g fick vackert linne och silfver (ännu i dag en härlig prydnad) samt några få men gedigna möbler, resten fingo vi samla under årens lopp och man gladde sig åt hvarje liten småsak och såg på den som på en god vän, och så småningom fick man ett, om ej så " stilrent " hem som nu, så åtminstone hemtrefligt och karaktäristiskt för personerna, som bo där, och det är väl ändå hufvudsaken. "
Hemtrefnad i dess vidsträcktaste bemärkelse var också det man erfor och njöt af i fulla drag så snart man trädt inom Hellerups gäst- fria dörrar.
Hur väl minnes jag ej denna betagande känsla vid mitt första besök där, öppna armar, dukade bord, där silfver, grönt och blommor lyste mellan ljusen och detta utan att det var fest; genom omtanke och ordning skulle det alltid vara så nätt och fint.
Det bästa af allt var dock en härlig, lugn pratstund i dämpad belysning vid stockeldsbrasan i den gamla namn- kunniga " Hellerups-spisen ", där " fröken från Hellerup " (Ulrika Ehrenpohl) säges ha lagt hyfvelspån, som hon fått af tomtarne till gåfva för att hon lagat vattentunnan, som läckte i köket och droppade på tomtarne i källaren.
Sedermera befanns det att hyfvelspånen för- vandlats till smycken ai finaste " dvärgasmide " och gingo dessa smycken enligt sägen länge i arf bland Hellerups besittare.
Ett tomtebröllop lär äfven ägt rum i omförmälda spis samtidigt med att " fröken från Hellerup " firade sitt eget bröllop i salongen, där spisen fanns.
Ja, hur det än förhöll sig med tomtarne, visst är att man kände sig omsväfvad af goda andar, och på Hellerup var deras namn och är än i dag " tomtar ".
Vid värdinnans vackra musik tyckte man sig i eldskenet se dessa små goda vä- Det är snart ett tjugotal år sedan jag första gången tillbringade en sådan afton på Hellerup, men redan då hade dess goda härskarinna där uppleft såväl sitt lifs gladaste som sorgligaste dagar.
Blott 16-årig dog hennes ende son 1867, en vacker och begåfvad yngling, och 1878 hennes gode, kärleksrike make.
Hur gränslöst bittra vore ej dessa förluster för mo- dern och makan, som med hela sitt varma, rika hjärta var fästad vid de sina!
Ja, böjd och pröfvad blef hon, men ej bruten.
FREDRIK VETTERLUND: Trösffösijefens sfad.
Trista ocg gråa stad, jag ser dig än från forna dar ocg sömntöst gemsRa nätter, •jag ser ännu gur dimman ganger öfver dina Ranater.
... " Där tigga en förstadsgatas tåga gus, men utan idgtfens ro ocg gamta tiders irefnad.
7 ?ej, fredtös gvardags fräsRor Rfappra där emettan sotRigf guta fegetBgggen, dem fattigdomen tiR en RopptersRa gar märRt med fingrens nagefsmuts.
Ocfj råa Rvinnoröster sRriRa i gatan på tågt ocfj simpett måt, ocfj gutBteRa Barn se ut ur dörrarna med oredt går ocfj tidigt onda ögon.
Hur Ratt ocfj RänstongRtert förmiddagen sRrider!
Hur fjeta värtden Btir en drömtös förmiddag!
Trista ocfj gråa stad, jag vät förstår, att du gar stigit fram ur denna marR, som Bredes rundt omRring dig ocfj som ej tgcRs grön utaf guds frisRa, vätsignade gräs, men fjvitBefsgrå ocfj ptatt ocfj BruRad titt faBriRens fotRförstörande drift!
O stad!
med dina gator, dimmor, onda ögon, jag minns dig ännu mest som smärtans stad, ocfj någongång jag titt ocfj med gar sett din gemsRa Bitd i drömmen, fast därute omRring mig susade Sörmtands sommarBjörR ocg sjöng ur späd ocg frisk ocg töfriR grönsRa i nattens gvita frid ocg gvisRade in med myggens sång Bredvid mitt öppna fönster osRgtdigt sagor.
Ja, men dina misstjud förnam jag fjärran då, de gärdes Btand det mgcRna rundt i värtden, som man ej Ran gjätpa ocg som därför småningom man B fött förnimmer af att det gått in i sjätens egen fond af smärta.
Så — smati en BomB en dag, ocg så jag ficR ett fidningsBiad i ganden.
Trista ocg gråa Btad, ditt pappers färg var tiR en muten vinterdag, när regnet fint ocg trösttöst sRötjer gatan i protefärRv arter ef.
Titer såg jag gvad förr jag sett, ocg råa röster sRreRo, ocg fram ur spatfen sågo onda ögon, ocg utan doft af guds vätsignade gräs, men gvifBetsgrått ocg ptatt var aftfing där ocg märRt med smutsig nagef.
SRatt, smärtans stad, din smärta täRas så, ocg att din trist g ef så en saga Bti?
Så småningom mildrades sorgen och hennes verksamhetsälskande sinne och varma hjärta ägnade hon än mer åt sina underlydande, släkt och vänner.
Hellerup stod så att säga öppet för så många det kunde rymma.
Väl möttes hon, som så ofta i lifvet, någon gång af otack- samhet, men med tillfredsställelse kan hon tänka på månget ungt par, som har henne att tacka för " en god början " och många andra, som hon på ett eller annat sätt bistått.
De underlydande hafva henne till sin förtrogna, och hvem skall hjälpa om ej " hennes nåd " både i sorg och glädje.
Rörande är att se hur hon omfamnas af sina gamla tjänare som en god vän och hon har den glädjen att ännu se sig omgifven af sådana som tjänat henne 40 ä 50 år.
De senare åren har hon varit bosatt i Var- berg.
Äfven här har hon skapat ett stycke Hellerup med hemtrefnad och tomtebolycka och tomtarne från Hellerup ha sändt hjälpare äfven hit.
En gång förde hon mig till en stilla vrå af sitt hem, där hon samlat påminnelser om religionen (Kristus, som klappar på dörren), fosterlandet, hemmet i Hellerup, kära anhöriga, musiken, blommor, barn och fåglar, och visande på detta sade hon: " Här ser du allt hvad jag älskat mest i lifvet! "
Nyss hörde jag också " barnens Sagotant " utropa vid ett besök hos fru Muhl: " Nej, så genomtrefligt här är, precis som i sagan ", och om " sagan " lär väl hon veta bäst besked!
Ja, så finna alla det!
Ännu är hon kry och liflig, intresseradt deltagande i allt, som rör sig i tiden, väl vetande att skilja ag- narne från hvetet; ännu spelar hon så att åhö- rarne röras och känna med henne, både då hon ger uttryck åt saknaden och minnet såväl som när hon spelar upp för ungdomen till dans, då de bruka säga att det är omöjligt " vara stilla ", så sprittande och glad är hennes musik.
I sty- relsen för " Varbergs jultomtar " deltager hon med lif och lust och ingen gläder sig mer än hon, när vid juletid resultatet ai arbetet blifvit godt och barnen få rika gåfvor.
Styrelsen för " Skrofulösa barns vård vid Äppelvik " har äfven henne till medlem.
Så också föreningen " De fattiges vänner " samt " Föreningen för kvinnans rösträtt ".
Så fort det är fråga om att hjälpa anlitas hon, och med skäl kan man säga om henne: hon är de fattiges vän.
Så fortsätter hon att sprida glädje och utöfva godhet, i san- ning en rik och välsignad lefnadsafton.
Knap- past någon i samhället är väl så känd och af- hållen som hon, lika som hon är mot alla, också ett utmärkande drag i hennes karak- tär.
Så måtte då, du kära, ännu viljestarka, dina 80 år ej tynga din hjässa mer än 60 på oss andra dödliga, så att vi ännu länge måtte få behålla dig ibland oss, och sist, men ej minst, måtte ditt gamla, kära Hellerup, " tomtehem- met ", som du gjort så mycket för, värnas och hållas högt i helgd af dem, som där komma att bygga och bo!
Detta är den bästa lyck- önskan på 80-årsdagen, och däri instämma alla de, som du gjort godt och varit vänlig emot.
— A — G.
HELLERUPSPISEN.
När ni härnäst köper skodon begär då att få se XH &amp; Profva dem och öfvertyga Eder att de göra skäl-för namnet " Damernas favorit ".
— 18 - VICTORIA-kängor säljas i finare skoaffärer öfverallt,. — i alla moderna färger och skinn- sorter, till populära priser och tillverkas af LUDV.
TRAUGOTT, Stockholm.
^ ^] d e t s a m m a e n allt för d y r b a r p r o c e d u r, som därför l ä n g e s e d a n aflösts af tabell-, k o r t - och diagramsystem.
D e n s t a t i s t i s k a b i l d e n skall k u n n a afläsas m e d e n blick och v a r a o m u t l i g som ett nor- malur.
Siffror i all sin k n a p p a v ä l t a l i g h t e och f ö r n ä m a afmätthet ö f v e r s k r i d a dock s t u n d o m e t i k e t t e n och g e sig u t p å v i d l y f t i g h e t e r.
D e t gäller a t t b i n d a dem, b e g r ä n s a d e r a s inflytande och l ä r a dem s t å som s o l d a t e r p å sin p o s t.
Och p å den v ä g e n h a r m a n h u n n i t l å n g t g e n o m tabell-, k o r t - och d i a g r a m s y s t e m e n.
spaft.
LITET HEMSTATISTIK.
TJNDER FÖREGÅENDE år skref författarinnan i Iduns spalter ett par artiklar behandlande statistik i U olika former.
Har kåserar hon nu på sitt fängslande sätt om statistik för hemmet, ger vinkar och råd, som familjens olika medlemmar helt säkert skola finna efterföljansvärda.
M a n vill t.
e x.
v i d e n fabrik v e t a, h u r u m å n g a m a s k i n d e l a r af e n viss s o r t, som till- v e r k a t s u n d e r å r e t s olika m å n a d e r.
I stället ^ t t r y c k a d e t t a m e d, en s e " e slltror ' s o m m e d eftertanke och o m s m ä l t a s i m e d v e t a n d e t, h v i l k e t t a r i a n s p r å k ej blott t i d, få u t a n äfven hjärnkraft och m i n n e, s å g e r m a n d e t å t ö g a t m e d stor å s k å d l i g h e t p å s ä t t som T T G Ö R A S T A T I S T I K i privatlifvet, h v e m Ä r d e t t i d s e n l i g t a t t u n d e r s å d a n a förhållan- tabell a visar.
h a r s t u n d e r öfriga till s å d a n t i v å r b r å d - den bedja människor göra statistik privatim?
M a n går ä n n u m y c k e t l ä n g r e.
G e n o m s i n n r i k t s k a n d e tid?
Äfven om d e t k u n d e v a r a n y t t i g t — Ja, j a g tror, att just sådana förhållandena k o n s t r u e r a d e a p p a r a t e r, f ö r s e d d a m e d tid- eller för n å g o t eller i alla h ä n d e l s e r i n t r e s s a n t, s å äro, j u s t därför a t t s n a b b s k r i f t och telefone- a n d r a " m ä t a r e ", gör m a n a u t o m a t i s k s t a t i s t i k fordrar d e t m e r a t i d ä n v i h a r å d a t t spilla r i n g och a n d r a m o d e r n a s e d e r och i n r ä t t n i n g a r i stor utsträckning.
p å ett a r b e t e, som icke b e t a l a r sig, och m e r a gjort m ä n n i s k o r n a o b e n ä g n a för utförliga an- F ö r a t t till och m e d u t r ö n a, h u r u l å n g tid uthållighet och ordningssinne ä n ett visst a r b e t e m e d v i s s a gifna nutidens genomsnittsmänniskor bestå grepp rättvisligen kräfver, sätta 0,.
100, 2 0 0.
300..
4 0 0.
500 600 700 800 900 1000 sig utanför sitt l e f v e b r ö d s a r b e t e och 1 arbetarna, i samma ögonblick som I • ' I i " I I •J-M ' ' ' ' ' ' Januari i b ä s t a fall s i n a affärer.
— I c k e a r b e t e t börjar, i n ett k o r t i en d y - s a n t — d e t t a ä r d e flestas m e n i n g Februari lik a u t o m a t i s k t i d m ä t a r e, som på- och h a r m å n g a s k ä l för sig.
Mars s t ä m p l a r k o r t e t t i m m e, m i n u t e r och D a g b ö c k e r n a s tid ä r l ä n g e s e d a n April sekunder.
N ä r a r b e t e t ä r färdigt, förbi.
N u m e r a ä r det blott r o m a n - Maj uttages kortet, ånyo påstämpladt.
författarne, som skrifva fingerade G e n o m jämförelser finner m a n s n a r t Juni dagböcker, för a t t g e t r o v ä r d i g - m e d e l t i d e n, som g ö r e s till " n o r m a l - Juli h e t e n s form å t s i n a lifs- och själs- t i d " och l ä g g e s till g r u n d för aflö- Augusti beskrifningar.
D e n som h a r n å g r a ningen.
D e n a r b e t a r e, s o m öfver: tankar till öfverlopps g e r d e m September s k r i d e r n o r m a l t i d e n, får finna sig i g e n a s t till b ä s t a å t a l l m ä n h e t e n i Oktober afdrag å lönen, och h a n, som a r b e - form af t i d n i n g s a r t i k l a r, b r o s c h y r e r, November t a r s n a b b a r e, får t i l l ä g g.
P å detta och b ö c k e r eller f ö r e d r a g.
Tidsan- s ä t t s k a p a s och u p p e h ä l l e s den oer- December d a n fordrar a t t m a n s m i d e r, m e - h ö r d a a r b e t s i n t e n s i t e t, som u t m ä r - dan järnet ä r varmt, t y modet ä r k e r den a m e r i k a n s k a i n d u s t r i n och Tabell a. lika v ä x l a n d e och nyckfullt p å idé- lifvet d ä r u t e i a l l m ä n h e t.
e r n a s o m r å d e som p å k l ä d e d r ä k t e n s.
Hvad t e c k n i n g a r, brefskrifningar och m i n n e s f ö r d j u p - som ä r en vogue i d a g v e r k a r f ö r l e g a d t om n i n g a r, s å äro de m o g n a för s t a t i s t i k e n i dess Äfven v i skulle i m å n g a h ä n s e e n d e n k u n n a ett p a r m å n a d e r eller ett halfår, och m å n g a allra m o d e r n a s t e form, n ä m l i g e n den t a b e l l a - ö k a v å r i n t e n s i t e t eller å t m i n s t o n e k o r r e k t - v a c k r a — ejler fula — n u t i d s t a n k a r l i k n a blom- r i s k a och grafiska.
h e t e n i v å r a p r e s t a t i o n e r inom och u t o m hem- m o r, som u t v e c k l a sin p r a k t p å e n d a g, m e n lifvets o m r å d e, om v i t o g e e n e n k e l och p r a k - falla ihop och v i s s n a, i n n a n m a n r ä t t h a r h u n - D e t ä r n a t u r l i g t v i s i A m e r i k a, l a n d e t där m a n t i s k s t a t i s t i k till hjälp.
nit a t t n j u t a af d e m.
v ä g e r u p p t i d e n m e d g u l d, som m a n t i l l s p e t s a t J a g skall icke försöka a t t u t t ö m m a ä m n e t, D a g b o k e n ä r b e v a r a r e n af ett i n å t v ä n d t sin- t a b e l l s y s t e m e t och infört å s k å d n i n g s s t a t i s t i k e n.
e n d a s t gifva n å g r a a n t y d n i n g a r.
n e s djupa i n t r y c k af den y t t r e v ä r l d e n eller af Att göra allehanda anteckningar i liggare T a b e l l b v i s a r oss ett å r s k o r t m e d e n liten sitt eget själslif.
M e n h v e m h a r r o att v a r a och s e d a n g e n o m u t d r a g och s a m m a n s t ä l l n i n g a r, fyrkantig r u t a för hvarje d a g i å r e t.
M e d inåtvänd i våra dagar, hvem hinner mottaga som s k o l a s u m m e r a s, s u b t r a h e r a s och d i v i d e r a s, hjälp af e t t a n t a l s å d a n a k u n n a v i g ö r a den djupa i n t r y c k, d ä r m ä n g d e n af i n t r y c k ä r be- få f r a m | e n s t a t i s t i s k bild, som k a n s k e u n d e r mest öfverskådliga s t a t i s t i k öfver d e i m e s t h ä r s k a n d e, och h v e m k a n u r s k i l j a sitt eget i b e a r b e t n i n g e n f ö r v a n s k a t s, det ä r för de s t o r a olika f ö r h å l l a n d e n, e n d a s t g e n o m a t t s ä t t a ett v i r r v a r r e t af alla a n d r a s, som t r ä n g e r sig i n företagens m ä n p å a n d r a sidan v ä r l d s h a f v e t en k o r s eller a n n a t t e c k e n i d e n d a g r u t a, söm b ö r p å oss från alla h å l l?
alltför o m s t ä n d l i g och t i d s ö d a n d e och i och m e d markeras.
Nej, d a g b o k e n s t i d ä r förbi och d e s o m skrifva n e d s i n a t a n k a r g ö r a det icke för sin e g e n skull, u t a n för p u b l i k e n s — p a r k e t t e n s eller r a d e r n a s — och modifiera sin e g e n a r t, 2 3 4 5 6 7 8 9 1 0 1 1 12 1 3 i i 15 16 1 7 I S 19 20 21 22^23 24 25 2 8 27 2 8 29 3 0 3!
i Dag S:ma m e d v e t e t eller o m e d v e t e t, efter a d r e s s a t e r n a s.
Januari Brefskrifning ä r l i k a l e d e s p å u p p h ä l l n i n g e n.
Februari H v e m skrifver bref, d å m a n k a n s k i c k a ett vy- k o r t, telefonera, t e l e g r a f e r a?
— Mars,, A April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November A h j o, bref skrifvas n o g i m a s s a, affärsbref m e s t, m e n äfven p r i v a t b r e f, m e n i n n e h å l l e t?
— Som regel: brådskande, korthugget, på ytan g å e n d e, äfven a n h ö r i g a och v ä n n e r emellan.
M å n n e icke själfva k ä r l e k s b r e f v e n r ö n a p å v e r - k a n af d e n m o d e r n a k ä n s l a n af, a t t brefskrif- n i n g ä r e t t s y n n e r l i g e n o t i d s e n l i g t och obe- kvämt sätt a t t befordra våra t a n k a r?
Helst ville n u t i d s m ä n n i s k a n h a en m a s k i n, som k o p p - lades i n p å h e n n e s h j ä r n a och m e d e l s t e l e p a t i öfverförde h e n n e s t a n k a r d i r e k t till d e r a s b e - stämmelseort.
December Tabell b.
Begär alltid IKOCKUMS Granit-emaljerade KOKKÄRL Giftfria o c h s y r e f a s t a.
= Prisbilliga.
^ ^ = Fä -- * * - ™ — - • allt i hela världen.
- _; K A L M A R Ä N G K V A R N S A.
- B: S t i U v e r k a d P å landets modernaste stärkelse-: wr / % i • » » /.
r j. » ^ ^ fabrik, utmärker sig särskildt för hvit-: rvyALlviAK 1 m a renhet och styrka.
hetr: — RISSTARJCFI SP — Finnes hos hvarje välsorterad specerihand- ^; 19 ^ lihTQ 1 I10l£L nJEGu, OBS.I Guldmedalj i L o n d o n I 9 Q 6.
= _, =
!^ * 22J Januari 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23J24 25 26 27 28 29 30 31 mycket god / \ / \ god \ \ mindre god dålig rummen, barnkammaren och köket kunna lika- väl samlas, bindas och läggas till grund för framtida handlingssätt som erfarenheterna från, fabriker, kontor, skolor och officiella institutio- ner.
Den privata sidan af lifvet är icke bety- delselösare eller mindre i behof af rättning och precision än den utåtvända.
Allt som kan bi- draga till att gifva den stadga och klarhet är en vinst för det stora hela, för tidskaraktären och samhällsutvecklingen.
ELSA om greppen göras enkla och säkra.
Många gånger, när ett barn sjuknar, drar man sig till minnes, att det varit skralt " en längre tid ", varit olustigt, sömnaktigt och retligt, men man har ej fäst sig mycket vid det och vet ej, h u r länge detta tillstånd varat.
En enkel statistik öfver ett barns hälsotillstånd allt ifrån vaggan är därför ej blott i och för sig intressant, utan kan bli verkligt nyttig och förekomma månget allvarligt sjukdomsfall.
Den enklaste formen för en dylik statistik vore den å tabell c uppgjorda.
Eftersom barns uppförande ofta är lika myc- ket uttryck för deras hälsotillstånd som för de- ras moral, så kan en inregistrering af deras uppförande efter samma " norm vara gan- ska befogad äfven ur hälsosynpunkt.
Fliten kan möjligen af andra skäl behöfva protokoll- föras.
Till exempel lektioner i musik eller språk eller ridning eller hvad ni vill.
Ett kors (X) för hvarje lektionsdag och ett snedstreck (/) för den ni skolkat bort, och när året är om, har ni en trovärdig statistik, som icke vållar er något huvudbry att tyda alls.
På liknande sätt kan ni på olika kort regist- rera arbetsdagar och lättjedagar, solskensdagar och Tycko-Brahedagar, brefväxling med bestämda personer, edra offer på sällskaplighetens altare såsom visiter, bjudningar, baler, teaterbesök, klubbaftnar o. s. v. För att lätta edra sällskapliga mödor kan ni vid årets början på ett sådant kort markera alla bemärkelsedagar inom släkt- och umgängeskrets, som ni bör uppmärksamma, och här uppmärksamheten är fullgjord, sätter ni punkt efter korset.
På samma sätt kunna ut- betalningsdagar, sammanträden m. m. på för- hand markeras.
Om alla medlemmarne af en stor familj med hjälp af dylika årskort bedrefve spårvagnssta- stik, skulle de kanske komma till ekonomiska resultat, som revolterade deras vanor.
Till stor nytta skulle dylika kort kunna an- vändas i hälsostatistiskt syfte.
Det finns män- niskor, som under åratal lidit af hufvudvärk, andra af näsblod, andra åter af svindel o. s. v. Tidvis användes någon kur emot det onda och man tycker att det blir litet bättre, så blir det åter likadant igen.
Men man har hela gången endast på känn och kan inte ge sig själf, ännu mindre andra exakta uppgifter.
Lägg nu upp för detta år ett hufvudvärkskort, om det är däri olyckan sitter, ett väderlekskort, ett be- handlingskort, ett arbetskort, ett nöjes- och nattvakskort.
Ni skall däraf kunna se, om huf- vudvärken influeras af väderleken eller af natt- vaket, hvaraf ni kan sluta till, om den är af nervös eller reumatisk natur, och ni kan se, hur den ställer sig till behandlingen.
Många människor lida af sömnlöshet, och efter deras egna uppgifter att döma är det all- deles otroligt, hur litet de sofva.
Det kunde vara ganska intressant att se denna sömnlös- het fixt åskådliggjord.
Tabell d.
Andra människor göra natten till arbetsdag och gå till sängs vid en tid, då våra farfars- mödrar brukade stiga upp.
Denna sömnhistorik skulle då kunna inrättas efter ett liknande system.
Många människor anse det vara lönlös möda att anteckna sina utgifter.
.
" De bli icke min- dre därför att man anstränger sitt minne med hvarje tioöring eller krona och öfverskådlighe- ten brister ändå till sist ".
— Men om ni skulle afstå från detaljerna till fromma för öfverskåd- ligheten och endast anteckna daginkomst och dagutgift på en tablå ej större än att ni kan ha den fyrdubbelt viken i er plånbok; hela års- räkenskapen ej större än ett kortbref.
Detta är nu blott några antydningar, som naturligen kunde mångfaldigas efter skilda män- niskors verksamhetsområden och intresserikt- ning.
Erfarenheter från salongen, matsalen, sof- Föräldrar med sjukliga barn böra icke för- summa att göra statistik öfver deras hälsotill- stånd, j u mera bestämd och fullständig, desto bättre.
Arbetet behöfver icke bli betungande, TÖRNE.
Nätternas Bref, E t t f r a g m e n t ur De D ö d a s Bok, af Anna Lenah E l g s t r ö m.
pÖRFA TTARINNAN • * till nedanstående skiss, som torde röra genom sin ton af äkthet och som dess- utom talar om stilistisk be- gäfning, hör till falangen af unga och framåtsträf- vande konstnärinnor.
Hon arbetar delvis som förfat- tare — skrifver bland annat under signaturen Lenah i Stockholms Dagblad — delvis som artist och har för sina konststudier vistats i Paris och Köpenhamn.
OKÄNDE!
u skatl aldrig få veta hvem jag är — jag har gjort allt för att förebygga upptäckt.
Ser du, med någon måste jag tala!
Jag är ensam — jag brukar tala med mig själf under de ensamma aftnarna och nätterna, men det är hemskt — man slutar med att gråta och vrida sina händer.
— — Jag vill ha någon att skrifva till — en förtrogen vän — och som jag inga vänner och förtrogna har, föll mig denna underliga tanke in — att välja en sådan vän ur den vimlande massan af namn i en adresskalender.
— — Du ser att jag måtte vara mycket ensam.
— — Jag slog blun- dande upp boken och där den fallit upp, stack jag på måfå ner den gamla bröstnål med guld- hufvudet, som jag tycker så mycket om.
Och den kom ned just vid ditt namn.
Ser du, om du är en människa, så skrattar du inte åt mig och mitt bref — nåja, är du det inte, så kommer jag i alla fall aldrig att få veta det.
Men jag älskar att tro, att du är en.
— — Nu har jag förklarat mig och nu slutar jag för i kväll.
I morgon natt skall jag börja tala med min förtrogne vän.
— — — D Första natten.
24 25 26 27 28 29 30 31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 i l 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 Januari e. m. kl. 7 8 _f_ 9 10 t • 11 t 12 f. m. kl. 1 2 3 4 5 6 T 7 TT 1 f — f i 8 9 i 1 Tabell d.
Skönhet år j - j r - l ö V c t » — — Då var det väl icke meningen att mitt lif skulle ha någon mening.
Hvad vet jag — kvinnor borde aldrig vara ensamma — det viktigaste för oss är att ha någon att hålla i handen, någon som vi kunna lefva för — hvad gör det oss innerst, hvem vi sluta oss till.
Det är väl oftast barnen, som bli vårt lifs- innehåll.
Männen behöfva oss ofta nog icke — de kunna gå — men så länge barnen behöfva oss, ha vi orsak att lefva och kunna göra det med fröjd.
Det är icke endast till kroppen vi blifvit skapade att alstra släktet — äfven våra själar äro barnaföderskors.
Männen ha så mycket annat, men en kvinna intet mer än detta, och tar hon sig något före — konst, vetenskap, arbete af hvad slag det vara månde, är det sömnmedel, opiat och kloroform mot den längtan, som innerst ropar.
För hvarje dam torde det vara af största intresse att taga kännedom om sättet för en rationell hudvård.
Detta tillfälle gifves i de värdefulla prak- tiska råd som erhållas uti vår stora bok afhandlande S k ö n h e t e n s h e m - Hghet.
Boken erhålles gratis och franko.
— 20 — Tillskrif oss i dag.
Parfymeri l^o uise, = S t o c k h o l m
Vi äro väl närmare djuren — hvad vet jag!
Icke vet jag hvarför vi drifvas af denna drift att föda och vårda, att hägna om en liten vrå och göra den till en tillflyktsort under alla de kalla stjärnlösa lifvets nätter.
Hvad vet jag — min själ är blind och min tomma famn längtar att blifva fylld af lefvande.
För mig har lifvet intet ändamål — och ändå fortsätter jag att lefva — väl närmast af gam- mal vana — stretar för att förtjäna pengar och för att kunna förbli en s. k. hederlig kvinna, och det fastän ingen, icke jag själf ens, egent- ligen frågar efter hvad det blir af mig.
Äh, den är ett martyrium denna blinda drift, som kämpar för att hålla lifvet uppe och göra det bästa möjliga af det.
Hvarför är det fastklibbadt vid våra fingrar?
Hvarför rysa vi vid tanken på att släppa det?
Äfven vi ensamma, som ingen frågar efter.
— — Nej, nu gråter jag igen — det skulle jag ju inte göra!
Ack, min okända vän, jag gråter allt för mycket.
— — — Lifvet får skynda sig om det skall komma till mig.
J a g är snart ett alltför uselt kärl att hälla vin i.
— — — Sjätte natten.
Ingen kommer, ingen kommer!
Och j a g skall fortsätta att lefva.
— — — Jag är är trisk — jag kommer antagligen att Fjärde n a t t e n.
rent fysiskt lefva minst tjugo år till mina nu- varande trettiofem — jag säger med afsikt — J a g önskade att lifvet ville komma till fysiskt — ty inte lefver jag annat än med mig än en gång — — en gång var det hos kroppen.
mig, men jag förmådde icke hålla det kvar.
— Till mitt arbete dras jag upp som ett urverk, Det var väl meningen att det skulle glida från nio på morgonen till fyra på eftermidda- undan.
— — J a g är förresten glad i kväll.
— gen är jag blott och bart en räknemaskin — Jag har suttit ensam på t&gt;änken under de half- så hem till middagen och efter en liten stunds vissna syrenerna, och medan jag tanklöst och slö hvila på min soffa — jag har tagit mig för drömmande i den gråa luften och syrenernas att röka, emedan det är liksom ett litet sällskap döda doft, lät min bruna schals silkesbårder — så slås den lilla tid som är kvar till lägg- glida genom mina fingrar och beundrade dess dags ihjäl med en eller annan bok, med promena- glans af gammalt guld, kände jag mig plöts- der tillsammans med en eller annan " väninna ", ligt fyllas af en utsökt glädje — denna subtila som likt mig själf håller så god min som möj- förnimmelse af en gången lyckas minnen, som vi ligt i elakt spel, eller med kallprat med min kvinnor ofta känna inför något plagg, något värdinna — jag har blifvit riktigt rörande an- litet ting — hvarpå en älskad mans händer språkslös i sällskapsväg och håller till godo smekande hvilat.
med hvem som helst, som bara vill sysselsätta sig med mig.
Så blir det slut på dagen och Ett sidens kalla prassel blir åter till en hvisk- jag får gå och lägga mig — sömnen är det ning af ömhet, som en älskad mun pressat fram Andra n a t t e n.
mot vårt bröst, ett smyckes glans de långa kys- bästa, som lifvet ger mig — ibland går jag hela dagen och längtar efter den stund jag får sarna på vår hals mot hvilken det hvilat.
God afton, min vän!
dra täcket öfver mig och somna.
— — Mina Jag vill fråga dig om en sak.
Vi le mot dessa våra vackra och stumma bekanta säga att jag är att afundas — icke Hvarför skratta männen så hånfullt och tri- medbrottslingar ett vemodigt, bräddfullt löje.
många kvinnnor ha en så bra plats och få så umferande åt att kvinnor, äfven de som gifvit Han — har älskat det, hans händer ha hvilat mycket betalt som jag.
— sig till någon stor sak, konst eller något annat, på det, där har hans hufvud legat mot vår Åh, jag vill bara gråta, då jag tänker på det.
och lefvat för den, så ofta — ja, nästan alltid axel.
— — Och då jag lät sidenets skira guld — — Är jag skapad att vara en räknemaskin glida genom mina fingrar, såg j a g hans händer — handlöst släppa den, då de börja älska en från nio till fyra och sedan att vegetera den mot det — dess svaga glans smektes af honom man, och förlora sig själfva, sina intressen, allt, andra delen af dagen?
J a g vill rasa, jag vill den kväll j a g för honom var den enda kvinnan dränkande sig, uppslukade af kärleken.
Visste bita och slå någon eller alla — j a g gråter i världen.
männen bättre, skulle de hvarken skratta hån- nere i strupen, ty min hy tål inte flere tårar fullt eller stolt.
En enda kväll var jag det — — Hvarför än jag redan vattnat den med, då jag tänker Det är icke längst in dem vi söka.
gick han?
— Nej, hvarför skall jag fråga?
på alla dessa dagar, som droppat genom mina Det är barnen, och hur betydelselös blir icke all Hvarför skall j a g alltid fråga.
— — — fingrar, alla lika gråa och tomma, utan att efter- sträfvan efter ära och guld, all slipning af per- Jag vill icke bli sorgsen, jag var ju glad!
lämna något.
Den ena efter den andra går sonligheten för dess egen skull, för dem som och de komma aldrig åter — oåterkalleligen äro i sitt bröst och i sitt sköte känna trådarna till de gångna och förbi och jag är en dag fatti- miljoner vardande lif knytas samman med miljoner gare för hvarje kväll, som kommer.
Femte natten.
gångna.
Hvad gör det då henne om hon Tänker man på det, kan man bli tokig.
kastat bort sina egna möjligheter till att åstad- Men jag vill inte tänka, nej, nej, ty Jag har numera endast minnen.
Då jag vill komma något af det människorna prisa och tala tänka är mig detsamma som att fråga den hem- vara glad, tänker jag på det förflutna och åter om.
ska fråga, som gör allt tomt och tyst omkring och återigen kommer den där natten för mina I strålande öfverflöd, i ödmjuk stolthet har mig.
— Hvarför?
Hvarför?
— — — ögon.
hon gifvit sig själf till ett af de offer lifvet Min natt!
kräfver.
Sannerligen, de största äro de, som jublande Vi sutto vid hafsstranden alldeles allena.
Sjunde n a t t e n.
kunna kasta bort sig själfva, de rikaste äro de, Världen var fylld af ett grönt sken, himmeln Du okände, som jag skrifvit till — jag vill som ha gifvit bort allt.
stod som ett hvitgrönt och dunstigt hvalf öfver sluta detta bref, som en ensams hunger efter Ty är det icke de namnlösa skarorna, som den sakta framflytande slätten, som icke tyck- sympati och delaktighet med andra drifvit mig bygga, är det icke de okända, som gifvit oss tes ha något slut utan på tre sidor gå upp i att på måfå kasta ut i världen, med att trycka det största — liksom det varit de som byggt himmeln.
På den fjärde sidan räckte slätten din hand och be dig tänka på de ensamma.
pyramiderna och gotikens stenskogar — alla det sofvande hafvet sin hand.
— Tala med de ensamma, de finnas rundt de tysta döda, som sökt verket men icke sig Glasklart likt en imma på en spegel, ett omkring dig, tag dig särskildt an dem.
— — själfva.
stelnadt leende på en döds ansikte låg det öfver De ensamma äro så hungriga, litet medkänsla Sannerligen, de stora männen äro icke de sitt oändliga djup.
och sympati är för dem himmelsk manna.
Ge största.
I den bruna tången låg en glatt grå klippa.
dem händer att hålla i, ge dem litet arbete för Det är de tysta, som hjälpt de stora att tala.
andra än dem själfva, låt dem smeka dina barn Han hade lyft upp mig på den och höll — — Det är icke en stor droppe, som urhol- och sitta vid din brasa.
mig kvar med sin arm öfver mina axlar.
kar stenen, utan många små.
De gå omkring med mask, de hålla god min Jag var mycket lycklig — j a g har aldrig Alla måste dö för alla — — Ack, om jag känt en sådan känsla som då.
— J a g var och de le muntert, men innerst ha de svidande hade någon att dö för!
— — — sår i sina ensamma själar och de fråga lifvet: hela världen och hela världen var min.
— — Hvarför?
Han var min — och dock sade vi icke mycket Tredje n a t t e n.
Ge dem litet mera orsak att lefva.
— — — till hvarandra — med ord.
— Våra hjärtan Här slutade brefvet — jag fick aldrig veta talade sakta tillsammans, bultande mot hvar- — I kväll är mitt hufvud tomt och mitt andra — jag hörde dem i tystnaden, det var hvem som sändt det — — — hjärta fryser.
som att höra hafvets hjärta klappa.
— — J a g Jag har suttit och sett på mig själf i min blir så mildt glad, då jag tänker på den natten.
lilla handspegel.
— J a g har icke mycken skön- Det är ju ändå att ha lefvat för något.
het kvar — denna kvinnans skönhet någon grymt lustig gud satt till lockbete för männen.
Nå, älskar jag honom nu?
— Nej och ja, — — En sorgsen dimma ligger öfver mitt an- jag skulle kunna komma att älska hvem som helst som komme till mig i min ensamhet och sikte, mina drag äro som urgräfda och cisele- fyllde min tomma famn — hvem som helst rade af ledan, mina tinningars ådror likna små — se där är sanningen om mig och om tusen- knutna ormar och i pannan har jag ett sjukt tals andra ensamma.
— — — streck.
Förnya i god tid pre- numerationen.
a Förnäm vistelseort under sommaren.
® É ' ' g = " = « G:D HOTEL NATIONAL Härligaste läge vid Vierwaldstättersjön.
Bum från 4 kr.
• 111. prospekt gratis.
:: Telegramadress: " National ".
:
* 3 &amp; D ET STORA NORRLANDS " slumrande miljoner " komma förmodligen att under en ännu oöfverskådlig framtid få njuta ostörd hvila.
Talet om vårt nya Sverige däruppe vid polcirkeln, landet, som skall ge bröd och kultur åt ytterligare ett par tre miljoner landsmän, har hittills endast varit granna retoriska fraser, charmanta prydnader i de nationella skåltalen, medan ödsligheten däruppe på fjällsluttningarne och i de oländiga skogs- och myrmarkerna förblifvit ungefär hvad den varit — ett dystert armodstecken på moder Sveas panna.
I dikten har Norrland däremot redan länge afslöjat flikar af sin historia och mycket af sina egenartade skönhetsskatter; en Pelle Molin, en Olof Högberg ha riktat vår litteratur med Norrlandsskildringar af bestående värde, och inom målar- konsten börjar mer och mer vårt nordliga Sverige växa fram med all dess koloris- tiska prakt i luft och på mark.
Helmer Osslund är en af denna norrländska konsts talangfullaste,utöfvare, och det torde ej dröja länge, förrän hans namn och hans dukar bana sig väg långt utom hans hembygds gränser.
Född i Tuna, Västernorrland, har Osslund alltifrån barnsben insupit den norr- ländska naturens färger och dagrar i sinnet.
Han gick i skola i Umeå, hvarest han också eröfrade hvita mössan, vistades sedan ett år i Amerika som maskinarbetare, kom så hem, stannade i Stockholm och ritade ett år på Tekniska skolans konst- industriafdelning, samt tillbragte fyra år som dekoratör vid Gustafsbergs porslinsfabrik.
Efter en studietid i Paris, där han målade för Gaugain och Willumsen, kom han af en händelse till Bonn am Rhein, hvarest han fick en del arbete, reste så en sommardag med flodpråm till Holland, där han tillbragte några oförgätliga och inne- hållsrika veckor i Amsterdam, hvars konstsamlingar fyllde honom med hänförelse.
Från Holland begaf Osslund sig till Skottland, där han, sonen af det svenska fjäll- landskapet, träffade en vildt romantisk natur, som han i grund förstod sig på.
Efter ' Éjg 1IJSB |äs E g g g g l E B i B i j B ^ ijS ^^ S 7 (SriMarr * (g g S l i g Jl^J2^^J&gt;~^J2^^J^KJfå några månaders uppehåll i London, hvar- est han på fattiga konstnärers sed fick slita ordentligt ondt, men höll humöret uppe i alla fall — jättestadens konst- skatter kommo honom nämligen att glömma alla materiella vedervärdigheter — styrde han kosan hem öfver Paris, Brussel, Ant- werpen, Köpenhamn och fick någon tids varaktig stad vid Höganäs, där han syss- lade med att modellera krukor och andra ting i lera.
Nu voro vandringsåren i främmande land slut, och då han ändtligen kom tillbaka till Norrland, var det för att stanna där.
I eminentaste grad sin hembygds målare har Osslund under de senaste åren färdats hit och dit med skissbok, penslar och V£jj^gggk, J^Jl^J^ fär^skrin, vandrat utefter de storslagna norrlandsälfvarna, fångat deras fagra färgspel på duken, liksom han ock målat den ånger- manländska kusten och på sistone de nordligste fjälltrakterna med Torne-Träsk, för hvilken mäktiga natur han nu känner en allt uppslukande dyrkan.
Bland hans lärare har äfven varit Richard Bergh, hvars un- dervisning han åtnjöt en hel vinter, tack vare ett understöd af Pontus Fiirstenberg.
Att han i någon mån påverkats af denne konstnärs intensiva målningssätt torde ej kunna förnekas och gagnar endast hans verk.
Det är något dekorativt öfver Osslunds taflor med deras stora linjer och kraft i teckningen.
Desslikes är han en duktig kolorist, som konstnärer måste bli i en landsdel, där naturen slösar med sina mest tindrande färger.
De höga älfbrinkarne, där björkarne lysa i grönaste grönt, vattnet är stålblått mot de gula nipstränderna och luften en för- sommardag har kristallens genomskinlighet mellan de konturfasta molnen, sommarnattens florslätta dunkel eller vinterns frostiga toner — för allt detta har han säkert öga och illuderande färger.
I den ångermanländska kustbilden " Efter regnbyn " är det breda anslaget icke någon tom virtuositet, utan innehållsrik konst, och i " Roggforsen " framställer han med säker teknik det hvirflande skum- met och vattenmassans skiftningar mot dagsljuset.
med Helmer Osslund, men af hans utseende att döma är han en af dessa födda naturlyssnare och naturbegrundare, för hvilka landskapet öppnar sin själ och berät- tar sina hemligheter.
Lappfolket omgärdar sig liksom zigenarne med en mur af misstänksamhet gent emot främlingar, som ej förstå att umgås med dem på det rätta sättet, likaså visar naturen sin kärfvaste uppsyn, står hemsk och afskräckande för den putsade kultur- människans blick, medan hennes egna barn förstå och älska allvaret i hennes isiga smekningar.
I sina lappländska taflor och studier förefaller Osslund att vara väl förtrogen med den nejd hans pensel söker skildra.
Hans Lapp-Simon i Abisko synes oss vara ett duktigt prof på hans förmåga som porträttör, och i " Vårstämning från Nuoljafjället " bär hans landskapskonst prägeln af något starkt och samladt i moti- vets behandling.
Den utställning af sin produktion, som konstnären för någon tid sedan anord- nade i Gäfle, blef mycket gunstigt mottagen af såväl publik som kritik.
Han gjorde därför klokt i att snart låta hufvudstaden se hvad han gäller som landskapist; både hans dukars ämnesval och hans talangs bredd och schwung torde tillförsäkra honom ett godt mottagande.
Dessutom är han ung.
Det låter egentligen inte bra att i fråga om konst framhäfva nyheten som en förtjänst, ty det nya kan mången gång vara tunt och obetydligt eller blott och bart ett jagande efter osunda effekter.
Denne artist är heller icke någon nyhetsmakare i sådan mening — långt där- ifrån — men det förefaller mig att det färgernas och iakttagelsens språk han talar är hans eget, utarbetadt under årslång kamp för de ideal han söker — och där- för är hans bekantskap intressant att göra.
E. H — N.
Jåndjmå / äre Hans nyaste konstnärliga landvinning, Lappland, synes bli en ny länk i hans utveckling.
Här har han ett om ej oupp- arbetadt, så dock föga utnyttjadt fält att gripa sig an med; motivens rikedom med de majestätiska fjällkedjorna under evig snö, de stora sjöarna, det egendom- liga folk- och djurlifvet, lika intressant som svårflxeradt, med allt detta ha hans fantasi och pensel redan gripit sig an, och de resultat, som hittills före- ligga, lofva godt.
Hade Osslund tillhört 80-talets genombrottsmän, skulle han otvifvelaktigt ej från början ägnat så mycket intresse åt sin hembygds motiv eller valt densamma som ämneskälla för den artistiska produktionslusten.
Då hade han följt de öfriga må- larne till Paris och de franska bondbyarne, målat pittoreska Mont- matre-kvarter, franska landtgårdar, eller normandiska kustpar- tier, målat denna silfvergråa eller violetta franska luft, som en tid trängde in.
i vår svenska konst och gjorde det vanskligt för oss att känna igen våra egna bygder.
Osslunds ströftåg genom de stora kulturländerna skedde senare, då de svenska artisterna funnit sig själfva, gjort öfverras- kande upptäckter hos sitt eget land, och hvad denne vår Norrlands- målare beträffar, kunde resorna endast öka hans erfarenhet och skärpa hans målaröga, men aldrig utplåna kontakten med det fjäl- lens och älfvarnas land, som han tillhörde genom födsel och lyn- nesart.
Han fann endast, som han vid ett tillfälle yttrade, att konsten tycktes bli allt svårare, medan lifvet blef allt kortare.
Om det nu förunnas honom att på allvar föra in Lappland i vår konst, har han därmed gjort en insats, som framtiden skall tacka honom för.
Naturen däruppe blir ju alltid i sina väsentliga drag densamma men det lilla nomadfolk, som med sina renar och rykande kåtor skänker lif åt de aflägsna, köldbundna bygderna, försvinner mer och mer, tränges undan, dör ut.
Därför bör det vara af vikt att Lappland från i dag bevaras af konsten, af vikt ur etnografisk såväl som ur allmän kulturell och artistisk synpunkt.
Nedtecknaren af dessa rader har aldrig haft personlig beröring I gg gjjgjjgg?
4 g ggjggEsl jj^kjjsr^ji^^z
* 33^ ~fgr nr nnn ' TUT 332= zKzn 3SHZ ~rerc~ I stället för kärlek.
5?
Af Elisabeth K u y l e n s t i e r n a - W e n s t e r.
I - pyr m iur 1TK- 33C TCTT- 321 3QE: ZEE R I C H A R D B E R G H I SIN A T E L J É.
A. Blomberg foto.
VID F E M T I O ÅR.
T TNDER DET FÖRFLUTNA årets sista tillhör han också Konstnärsförbundets styrelse, J dagar ha tvenne på det konstnärliga ar- som han förevigat på sin stora, National- betets område bekanta män firat sina femtio- museum tillhöriga duk.
Bland andra hans ar- årsdagar nämligen konstnären Richard Bergh beten måste ihågkommas " Riddaren och jung- och slottsarkitekten Agi Lindegren och meddela frun ", porträttet af fröken Eva Bonnier, själf- vi af denna anledning deras porträtt.
porträttet, som finnes i Uffizierna och den kan- Den värdesättning i pressen, som numera ske mest bekanta och mest populära af hans synes lika oundgänglig som femtioårsdagen själf, taflor, " Nordisk sammarkväll ".
när det gäller personer, hvilkas lifsverk af Richard Bergh, som under många år i skilda en eller annan anledning komma inför det repriser varit bosatt i Paris, bebor nu sin offentliga domslutet, ha r vid Richard Berghs 50- egen villa vid Storängen, och det var här årsdag varit sällsynt han på födelsedagen enhällig: beundran för mottog de talrika lyck- människan och kamra- önskningarna från vän- ten har icke varit min- ner när och fjärran.
dre än den för konst- Arkitekten Agi Lin- nären och konstskrift- degren, som dagen efter ställaren.
Den enqu- Richard Bergh ingick ete, som Dagens Ny- i det andra halfseklet, heter efter mönster af hör till de bekanta Iduns Selma Lagerlöfs- och populära stock- enquéte offentliggjort holmsfigurerna.
Hans med uttalanden af officiella ämbete ger Berghs konstnärskam- honom rätt att bära rater och andra hans titeln slottsarkitekt, vänner, vittnar om hur men utom de plikter högt uppskattad han detsamma ålägger ho- .är för sin intelligenta, nom har han utfört fullödiga konst, som och utför en mängd nått sin .höjdpunkt i arbeten inom sitt fack.
hans porträttmålning, Hans verk är bl.
a. för sin redbarhet och Gustaf Vasakyrkan, oräddhet och sin tro- den vackraste bland fasthet mot sitt konst- hufvudstadens nya kyr- närliga ideal samt for kor, han har restaurerat sina älskvärda person- Uppsala domkyrka och liga egenskaper.
Han Johannes,Katarina, Ja- hör till de konstnärer, kobs, Östermalms och som äro varmt intres- Adolf Fredriks kyrkor serade af konstpolitik, här i Stockholm och och har länge varit ä?
äfven en anlitad bland opponenternas villaarkitekt.
ARKITEKTEN AGI LINDEGREN.
ledare.
Som bekant Ateljé Jgeger foto.
Z Z - I Magplågor och magsjukdomar kunna varaktigt botas en- dast genom lämplig diet och lämpligt lef nåds- sätt.
Därför bör läkare alltid tillfrågas.
Mot tillfälliga magplågor är Salubrinomslag med NGEN ENDA gång under deras femåriga äktenskap hade de glömt matkyssen, när de stego upp från måltiderna.
Den ut- gjorde ett slags " carte tendre " i deras samlif genom de olika värmegrader den markerade.
Den kunde göras längre eller kortare, ges i smällande staccato, någon gång i lent andante, när steken varit särskildt läcker, oftast dock i hvardagligt moderato.
Af detta förstås, att kys- sen gafs af husets herre — enligt gammal, god sed.
Denna dag trycktes den en smula brådskande och förnäm på fru Karins läppar.
Den landt- ligt enkla sillfrukosten förtjänade ingen apoteos.
Patron Johan Qvist hade redan sina tankar riktade på den invigningsmiddag, som skulle gå af stapeln inne i staden på Nya hotellet.
Han hade aktier i företaget.
Han hade kom- mit därhän, att han var med öfverallt.
Hans namn syntes ständigt i ortstidningarna, och hans " korta anföranden " senterades oerhördt.
Upphöjelsen hade gått otroligt fort.
Man kunde räkna ut på dagen, när det börjat.
Nu kunde det väl vara två och ett hälft år sedan.
Förut hade han varit " sluge Q vistens pojk ", men när fadern dog och bouppteckningssumman blifvit offentliggjord —, den öfversteg hundra- tusen, fick man strax hans rätta värde klart för sig.
Han var nämligen ende arftagaren.
Först blef han kommunalpamp, sedan ortens allt i alla.
Man talade till och med om riks- dagskandidatur vid nästa val.
Qvist var alltid i farten, inte just liflig, inte vidare begåfvad, men hygglig och tillmötesgående mot dem, som uppskattade honom.
Hans bokhållare, hans torpare och statare sågo upp till patron: " det var en karl det! "
Pigorna kunde han " skoja med " så att de kik- nade af skratt.
Han " tog " människor.
Han hade också " tagit " Karin Walldén, präst- gårdens gäst under en sommar.
Hon var in- telligent, pigg och lifslysten.
Hans frimodiga öppenhet tilltalade henne, men mest af allt be- rodde väl hennes jaord till hans frieri på att romantikens blåa blomma i form af kärleksläng- tan just vid den tiden sprängde sitt hylster i hennes hjärta.
Han blef en oklanderligt rid- derlig och kär fästman, gaf förlofningstiden hvad som af tradition tillhörde den.
Sedan tog han traditionen med sig in i äktenskapet, omvandlad till gammaldags husbondevärdighet.
Allt skulle varit bra, om hon motsvarat hans hustruideal: mönstret af duglig husmor.
Men hon var en glad, fattig och, när det gällde visthusen, fågellätt bekymmerslös hufvudstads- flicka; det dröjde, innan han fick bukt med hennes idéer.
Två svåra barnsängar, mycket nattvak och däraf följande andlig förslappning blefvo hans bundsförvanter.
Nu såg hon till och med upp till hans manliga majestät, när han värdigades med ett af sina kända korta anföranden sätta henne in i något af sina företag.
Lilla jaktvagnen väntade nedanför trappan, Han skulle först på andelsföreningssammanträde, så måste han träffa en person i banken — en annan vid stationen.
Det skulle bli en an- strängande dag.
Karin vågade knappt efter den kyss, som kommit henne till godo, be honom ej glömma specerierna från Amundsson och så att höra efter, om de fått några bra jungfrur hos fru Petri.
Kokerskan skulle förstås flytta till den tjugufjärde.
Johan förebrådde Karin, att hon ej hade rätta sättet med henne.
Och så fick hon ånyo ett slående exempel på att folk kunde utspädt Salubrin och gummitaft ett förträffligt och fullkomligt oskadligt behandlingsmedel.
På grund af dess uppfriskande och fördelande egen- skaper är utspädt Salubrin, användt till kom- Oumbärlig för alla sömmerskor och för alla hem.
N:r 1 utkommer omkring 15 Jan.
: presser och lavemang på sätt bruksanvisningen; -.
Fyra rikhaltiga säsonghäften årligen.
Koloreradt omslag.
_ _ - meddelar, ett utmärkc medel mot hämmorroj- 2 der och trög afföring.
• - Prenumerationspris 2.20 för helt år — 60 öre pr häfte. "
" " " — - | IDUNS MODELLKATALOG!
— 24 —
stanna, om man skötte dem.
Malena hade varit i hans föräldrars hus i trettio år utan att hysa en tanke på att säga upp sig.
Bäst att hon telefonerade till fru Petri.
Hon hade blifvit feg för dessa små sammandrabb- ningar, där hon nästan alltid drog kortaste strået, därför att hon var så häftig och så lätt sårad; men Amundsson och specerierna måste hon dock påminna honom om.
Från barnkammaren hördes ett illskrik, hvil- ket hvarken trossbottnar eller mattor dämpade.
" Så, " sade Johan, " börjas det nu igen.
Jag tyckte, vi hade nog af den musiken i natt. "
" Göran tvättas väl, " förmodade Karin späkt.
" Och då skriker han så!
— Skön upp- fostran! "
Karin visste ingenting att svara.
Egent- ligen måste hon ge honom rätt.
Hon var svag för barnen, kunde ej leda dem.
Hennes huf- vud var fullproppadt med teoretisk barnavård och uppfostringsprinciper.
Hon hade läst så otroligt mycket, när hon gick med Stina, den äldsta, men sedan kom hon sig aldrig för att sätta om det i praktik.
Johan stoppade ned cigarrer i minnesgåfvan af alpackasilfver, som han fått på betodlareför- eningens årsmöte.
Ett nytt skrik, högre upp i diskanten och med djärfvare tonbildning ljöd från öfvervåningen.
Han såg upp och rynkade pannan på ett sätt, som kom Karin att rusa fram till trappan med ett: " Jag skall minsann.
.
. "
Hon visste strängt taget inte alls, hvad hon skulle, utpinad och trött som hon kände sig.
Göran hade grinat för tänder halfva natten, och när hon kunde fått somna in frampå morgonen, var det tid att stiga upp.
Johan höll på, att hon skulle vara färdigklädd till frukosten klockan åtta; det hade alltid hans mor varit.
Sådant satte folket i respekt.
" Se så, Kajsa, du skall lägga litet band på dig, " förmanade Johan och sköt henne åt sidan, hvarefter han med sin fylliga bas godmodigt ropade: " Hvad är det för ett spektakel, småt- tingar!
Tror ni pappa har någon stor påse karameller med sig hem åt sådana odjur?
Den får väl Karo ha. "
Det blef alldeles tyst en sekund, därpå öpp- nades en dörr och lilla Stina visade sig i natt- linne och barfota.
" När få vi karamellerna? "
frågade hon för- väntningsfullt. "
J a g skall skicka hem dem med Lars. "
" Säkert. "
« j a — och en chokoladkaka till på köpet! "
" Hurra! "
jublade Stinas myndiga stämma.
Hon var en äkta Q vist, lofvade att bli en blond läc- kerbit för ortens uppspirande ungherrar och hade redan några beundrande farbröder, som kände rasen.
" Där ser du, " vände Johan sig till Karin, " nu fick vi det tyst och lugnt bara med några vänliga ord. "
Han afvaktade icke opinionsytt- ringen utan tillade: " Adjö med dig, min gumma!
Glöm inte, att om Carlsson ringer på, vill jag ha 85 öre i lefvande vikt, det står han sig ändå på; mina skinkor gå inte af för hackor. "
Han hade redan ena foten på vagnssteget.
" Det var ju sant, Dorn kommer kanske hit i dag med ritningarna till kyrkan.
Du får för- stås bjuda honom på middag.
Vin behöfs inte, när jag är borta. "
Han svepte filten om benen.
Höstluften var visserligen härlig, men alltid litet sträft förrädisk ute på slätten.
" Ja, nu skulle vi vara färdiga då, Lars, " vände han sig fryntligt mot kusken.
" Lycklig, du Kajsa, som inte har något att tänka på utan får gå här i lugn och ro.
Adjö med dig. "
" Glöm inte det du lofvade barnen, " ropade hon efter vagnen.
" Jag får se hur jag hinner, annars får du hitta på något. "
Den taktiken var hon van vid.
Han, som eljes var ordhålligheten personifierad, glömde gärna, när det gällde henne och barnen.
Hon strök en tjock, mörk hårlänk ur pannan och såg tankspridt ut i den solförgyllda morgonen.
" Ptro, " ljöd det från grinden.
" Karin du, vi ska ha badhuset upptaget.
Kom ihåg, att jag sagt till.
Blir det inte flyttadt i tid, slå höst- stormarna sönder det. "
" Det får väl bokhållarn styra om. "
" Ja, men han skall ha en påstötning. "
" Det skall han få. "
Hon tog plötsligt ett språng nedför sista trappsteget.
Hon ville säga honom adjö på ett annat sätt i dag än vanligt, tyckte hon.
Där han satt, bred och godlynt med en frisk rodnad på kinderna och mustaschernas yfviga borst glänsande af styf kraft, var han dock bilden af hennes flickdrömmars lycka.
Och så — ja, så var han mannen i hennes lif, famn- taget, i hvilket hennes sinnen smektes.
Hon måste se honom med heta ögon eller vämjas för sig själf.
" Jag ville, " ropade hon högt.
Lars hade nu på allvar satt hästarne i gång.
" Hvad nu då, fruntimmer bli aldrig färdiga! "
skrek Johan Qvist tillbaka.
" Håll ett ögon- blick, Lars! "
Karin hade hunnit ut på gårdsplanen.
Hen- nes armar sjönko mot sidorna och glimten i blicken slocknade: " J o, det var specerierna från Amundsson, som vi äro tvungna att ha. "
" Äsch, " sade han otåligt, men lyfte i det- samma.
artigt på hatten, sådant uraktlåt han aldrig.
Hans artighet var en ovanligt plikt- trogen automat.
Tip, bandhunden, skällde längtansfullt, när de bruna, blankryktade hästarna traf- vade förbi hans koja ut på stora landsvä- gen, en bred, något lerig slättväg utan annat stängsel vid sidorna än några björnbärshäc- kar, hvilka tycktes fallit ned i den halfrasade stenmuren.
Karin stod kvar ute på gården med ansiktet höjdt så att det värmdes af de lågt fallande solstrålarna.
Hon slöt ögonlocken öfver tårar, som närmast föranleddes af hennes upprifna nervtillstånd.
Det var ingen stor smärta, som slet inom henne, snarare en feg ängslan för de grofva fingrar, hvilka skulle tumma på hennes själs instrument som vore detta ett handklaver att spela allehanda slagdängor på.
" Telefon, frun! "
ropade husan inifrån för- stugan. "
J a g kommer!
— — — " Hallå! "
— " Ja, jag hör det.
Godmorgon, herr Dorn. "
— " Nej, min man är inte hemma, men han nämnde, att arkitekten skulle komma. "
— " Nej, för all del!
— Mycket välkommen! "
— " Jaså — ja, glada nyheter är det alltid roligt att få del af. "
— " Klockan tre — med tretåget, ja! "
— " För all del — • adjö så länge! "
Hon ringde af och lade luren ordentligt till- baka i klykorna.
Ett leende smög sig en smula sjukligt och färgfattigt öfver hennes smala an- sikte.
Jaså, nu hade det blifvit bestämdt!
Dorn skulle gifta sig.
Han hade visst ganska länge varit hemligt förlofvad.
Det började väl på våren strax efter det hans lilla förälskelse för henne tagit slut.
Hon mindes en ljus, ljum kväll i maj, då de gått ut tillsammans.
Inte heller då hade Johan varit hemma, och hon skulle visa Dorn den gamla klosterruinen, hvars portal han ville studera, innan han gjorde rit- ningarna till nya kyrkan.
Hans stämma hade haft tonfall, som lockat fram ord, hvilka hon sedan ofta ångrat.
Hon hade talat om sitt lif som om en fattig, borttappad slant, som rullade i allfarvägens damm.
Det var så dumt.
Vår- fjanteri!
Eller om hon ville vara fullt ärlig, måste hon erkänna, att hon gått vilse i sin en- samhet.
Rädd för tankarnas nattmörker sökte hon skydd, där hon såg en härd — ett gladt och friskt människohjärta — lysa rödt.
Kär- lek hade det icke varit.
Hon undrade nu, där hon stod, lutad mot skrifstolens polerade karm, om det ej var med kärleken som med lyckan: den fanns endast i illusionen.
Sommaren hade varit het och solglad.
Många gäster hade de haft.
Mycken brådska ända till in i september.
Då gled ett dåsigt lugn som en fuktvarm dimma öfver deras sinnen och da- garna summo bort som gråa, tysta fåglar, hvilka spara • vingarna till den stora flyttningen.
En sådan dag kom Dorn igen.
Karin förstod strax, att han hade något annat än det gamla vanliga från våren att säga henne, men han var tyd- ligen rädd, att hon skulle " misstycka hans om- slag " och han kastade därför alla språkets blom- ster öfver henne på denna sin visit p. p. c. af ett svärmeri.
Hon blef inte berusad — han hade aldrig varit annat .för henne än en tankarnas bönpall, mot hvilken hon hvilade sig — men Johan nosade på all denna virak, och anmärkte redan vid kaffet och chartreusen, att Kairn verkligen embellerat under sommaren.
Efter kräftsupén med Johannisbergern — patron Qvist slog endast undantagsvis så på stort — hade han lagt armen om sin hustru med beslagtagarens rätt, men ändå förtjust öfver den andres beundran.
Han ville ingalunda tysta ned den.
Sin egen kvinna och sin favorithäst vill mannen inhösta erkännande för.
Hvarför var hon så bitter nu?
Hon sjönk i stolen.
Då hade hon ju både funnit sig i och besvarat hans ömhetsbetygelser.
Det hade kanske skett, därför att människorna skulle se på och konstatera hennes " lycka "; hon var så löjligt rädd för att någon skulle märka, hur blanksliten hennes ödesdräkt var.
Egentligen omöjlig för någon helg numera, men likafullt måste den bäras, och dess torftighet märktes mindre, när patron Johan Qvists stora, feta hän- der gördlade den.
Underligt!
— Att börja se på sin man, sina barns far som på en främmande stormakt!
Men gjordes ej inom de flesta äktenskap samma er- farenhet?
Man gifte sig för lifvet, men till- hörde hvarandra för stunden.
Mannens känslor blefvo kanske fortast bankrutt, men han led icke af det.
I tusen år hade hustrun varit hans nyttiga husdjur, och än i dag lefde det tradi- tionella begreppet: " hustru — oxe — åsna.
.
. "
Hon spratt till, röd upp till hårfästet af en plötsig skamförnimmelse.
Fy!
Fy!
Fy!
Att hon kunde förgå sig så i tankarna, och det nu — när hon borde haft milda, vackra drömmar.
Om bara inte Johan just i går eftermiddag sagt så barskt: " Gud ske lof, att vi inte har mer än två ungar!
Du kan inte hålla reda på dem! "
Nog hade han rätt; de skreko och bråkade visst mera än andra barn.
Hon var slapp och gfterlåten.
Men förra vintern, innan ungdom och längtan riktigt dött inom henne, och hon satt där ensam i det stora husets stora hvar- dagsrum, tyckte hon, att barnens örondöfvande skrän skrämde bort tystnaden, hvilken tassade omkring henne öfverallt, roflysten som ett sa- gornas vilddjur, omöjlig att undkomma.
Såg hon ut i mörkret och snön, förnam hon dess flåsande andedräkt bakom de nakna träden, hvilka fröso och skälfde.
(Forts.) Hvarje husmoder B a r n g a r ä e r o b e n Hvarje sömmerska likaså.
bör prenumerera på Prlf för halt år 3 kr.
; half t ir 1:60 kr.
» * * &amp; * &amp; * * * * a e «§&gt; £ « &gt; v#-m ' m * LSsnamnir 30 Sr *.
- 25 — 12 häften årligen.
Den stora IP jordbär .3.
M EDAN VI ännu här hemma fira- de julfesten i lugn och relativ glädje, voro de underjordiska kraf- terna ett par dags- resor söder om oss i rörelse med ett tyst och förfärligt arbete, hvars resultat visade sig vara en af de största och mest hjärt- slitande af de olyckor, som blifvit de dock icke alltför bort- skämda innevånarne på denna planet på- lagda.
En stor del af det sköna och tätt be- folkade Calabrien från Monteleone ned till Italiens sydligaste spets och af den midt V Y A F MESSINA MED U T S I K T Ö F V E R Si K A T E D R A L E N I MESSINA OCH F O N T A N A emot liggande ön Siciliens nordvästra del ha genom en relativt ' obetydlig axelryckning af den trots sin ålder ännu oberäkneliga gamla jorden ödelagts med allt hvad därpå var.
De namn, som kartan ger på dess små och stora städer och byar äro nu namnen på lika många ruinhögar, påminnande om slagfält med sina hopar af döda, sina sårades jämmer, sin skräck och förvirring och dock i fasa öfvergående allt, som någonsin försiggått på ett slagfält.
Natu- ren har åter visat sin öfverlägsenhet öfver människan.
Det var på natten till den 28 december, erj dag, som skall ihågkommas så länge där är någon kvar af oss att skrifva historia och min- nas den, som framemot morgonen i de hem- sökta trakterna marken började skälfva och jordytan ge vika, medan genom revolutionerna på hafsbottnen böljorna flydde in öfver kusterna och förstörde hvad jordbäfningen lemnat öfrigt, samtidigt möjliggörande eller försvårande hvarje flykt sjöledes.
Det första jordskalfvet varade blott några få minuter, men hann dock att så godt som full- ständigt förstöra den urgamla handelsstaden ' UPPSJÖ litvidd (nnder armarne), midjevidd och kjollängd I erhåller NI till Eder figur: fullt tillförlitliga, m o d e r n a o. e l e g a n t a komlig ovetenhet om den hotande faran lågo innevånarna i sömn i sina hem, då olj ' ckan skedde.
Tusentals omkommo ögonblickligen, kros- sade af ramlande mu- rar — och de voro de lyckligaste, — an- dra, åter tusenden, skadades svårt och fingo genom timmar, ja dagar uthärda alla dödsfruktans fasor, fåfängt ropande på hjälp till dess döden eller de tillskyndande räddarna befriade dem, andra irrade halfnakna och skräck- slagna på gator och torg mellan brinnande hus och ramlande CALABRIEN. '
få MONTORSOLI.
CORSO VITTORIO M A N U E L E MED R Å D H U S E T Messina på Sicilien och den snedt emot på fast- landet liggande stora sjöstaden Reggio.
I full- GARDSINTERIÖR ningen i syd- italien.
I OCH F O N T A N A NETTUNO.
murar, medan himmelens blixtar, jordens och hafvets dån, hela den ohyggliga situationen in- gåfvo dem den öfvertygelsen, att det var värl- dens undergång de bevittnade.
Så snart olyckan blef känd i det öfriga Italien och så fort det fanns någon möjlighet, började man söka bispringa de olyckliga städerna.
En stor- artad offervillighet har också visats både in- om och utom Italien.
Konung Viktor Emanuel har satt sig i spet- sen för detta arbete och modigt uthärdat alla de fasor och faror, som en vistelse bland Mes- sinas och Reggios ruiner nu erbjuda.
Drott- ning Helena har följt sin gemål och deltagit med honom i arbetet för lindrande af den ohyggliga katastrofens efterverkningar.
Hvad detta kostade henne, därom ger det telegram en antydan, som skildrar konungaparets an- komst till Messina.
Vid åsynen af eländet och af de olyckliga, som kastade sig framför hennes vagn med rop om hjälp svimmade hon, men.
heter deter det, " hon hämtade sig-genast åter. "
Furst Nikitas dotter är en modig kvinna.
MESSINA.
Erhållas omgående till nedanstående pris inom Sverige: Bluslif 40 öre, Kjolmönster ntan s l i p 60 öre, Prinsessklädning 76 Bre, Reform- dräkt 76 Bre, BarndräktmSnster 60 Bre, Kragmönster (Pellerin) Expediera » portolritt inom Sverige om rekvisition atfBljd af likvid insBndes till Mastersamuelsgatan 43, Stockholm •:: \ Pappersttioiistef.
Ä å f e s ^ Ä S S i s ^ Iduns MönsterafdJ — 26 —
J^sD oeh estraden Frön seenen n= E TT SA KVICKT och välbyggdt teaterstycke som Es- manns " Far och son " förtjänar repris, och Dramatiska teaterns de senaste veckorna mycket häcklade chef gjorde därför rätt i att på nytt draga fram pjäsen ur glöm- skan.
I fråga om utförandet ha denna scens artister en gång satt sin prägel på stycket, och den finns kvar så godt som oförändrad.
Fröken B o r g s t r ö m är natur- ligtvis lysande — som alltid, då en roll rik- ingås, som kändt, massor af förlofningar, och denna jul utgör intet undantag från den förtjusande re- geln.
Det var därför en psykologisk finess af direk- tionen att ge ett sådant stycke som " Dörren på glänt " just nu, ty bland de många inringade paren finnas alltid några, som äro ångerköpta och för hvilka Blumenthal och Kadelburgs ero- tiska propaganda torde verka uppryckande och stärkande, då tviflet anfäktar dem.
På Operan har Hallströms " Den bergtagna " med sin svärmiska och enkla melodik utgjort ett af julprogrammen, medan större och märk- ligare verk förberedas.
Och så ha vi nyårsrevyerna!
" Konstgjorda Svensson eller en revolution i Skråköping ", hvarmed Södra teatern gjorde chock vid det nya årets början, är naturligtvis hoplappad af revydiktningens poeta laureatus hr Emil Norlander.
Revyn är nästan lika lång som en af Wagners operor och kvickheterna förekomma ungefär lika sparsamt som i Nibel- ungens ring, hvilken fatala omständighet beror på att kupletterna blifvit alldeles för rikligt tilltagna.
Ett par nummer träffa emellertid hufvudet på spiken och för öfrigt utfyllas de tre akterna af dans, några revyfigurers rusning genom te- i atersalongen och diverse andra upptåg.
Som helhet gör Folkteaterns revy " Folkans dollarprinsessa " ett bättre in- tryck; hr Harald Leipziger, hvilken här är den, som skö- ter om 1908:ans krö- nika, har i allmänhet lyckats bättre med kupletterna än sin lärofader på Söder, hvarjämte han haft turen att träffa på slående och karaktä- ristiska melodier.
Angående utfö- randet göra båda te- atrarne sitt bästa.
Men så äro också deras sujetter träna- de revyskådespelare och hundratrals före- ställningar således garanterade — till gagn för kassan, men alldeles säkert till skada för artisterna.
Svenska teaterförbundet tigt passar henne.
Svenska teatern an- slår i Blumenthal och Kadelburgs lustspel " Dörren på glänt " denna hemtrefliga och borgerliga familjeton, hvartill vi ha få eller inga motstyc- ken i vår dramatik, men dess mera i de Sigurdska novel- lerna, af hvilka vi under auktors lifstid erhöllo en bunt till julklapp hvarje de- cember.
Här servera de bå- de tyska pjäsförfat- tarne en mycket till- gänglig anrättning, hvari kontentan är den att mannen och kvinnan " til syvende og sidst " inte på vill- kor kunna vara hvar-] Ur nyårsrevyerna.
De båda scenbilderna: " Konstgjorda Svensson " på Södra teatern och " Folkans dollarsprinssesa " på Folkteatern.
— Detaljbilderna: Hrr Fastbom och Råfelt som kväsargrabben och kväsarflickan på Folkteatern.
— andra förutan.
Hrr Blom och Textorius som representanter för skråköpings- och stockholmspoliser på Södra teatern.
Foto A. Blomberg och Ateljé Ja^ger.
Vid stora helger ja, skratta nu inte, ty-saken är verkligen ganska allvarsam!
— lär inom en snar framtid få börja tänka på inrättandet af ett hvilohem för nervöst öfverretade och and- ligen lamslagna revy- gycklare.
Ty det är otänkbart att t. ex. icke hrr I ' astbom, Textorius och Blom- stedt m. fl.
skulle råka ut för en för- skjutning af hjärn- cellerna efter att 150 aftnar å rad sjungit om tulipan, spårvägs- folket och detektiva polisen.
Människor ha blif- vit galna för mindre.
ARIEL.
FREDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; hafrcgrynsgiöt med mjölk; stekt benfri abborre med pressad p o t a t i s; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Kokt, brynt oxbringa med brynta kålrötter; krus- tärskompott med grädde.
LÖRDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; utgör lc&amp;e blott substanserna af de utsök- ragu på kött med ä r t e r; mjölk; kaffe taste fettämnen utan därjämte balsamiskt- eller te.
M i d d a g: Sillpudding med äggs tanning; mondaminkräm med antiseptiska essencer af högsta betydelse för mjölk.
h n d s k ö n h e t, hvarigenom huden blir sam- metsmjuk, smidig och vacker, hyn ren RECEPT: och klar, hals och händer hvitaoch mjuka Högsta utmärkelse: Guldmedalj i Norrkö- Julienne-Royale (f. 6 pers.).
2 lit.
stark buljong, 2 små morötter, ping 1906.
1 palsternackat, 1 purjolök), 1 selleri, 2 msk.
smör (40 gr.) ', 1 tsk.
socker, TEKN. A.-B0L FLORA, GEFLE.
salt, kajennpeppar.
Ä g g s t a n n i n g: 5 äggulor, 2 ägg^ hvitor, 1 / 2 del.
gräddmjölk, 1 knifs- udd salt, 1 tsk.
fint hackad persilja, 1 tsk.
smör till formen.
B e r e d n i n g: Rotsakerna ansas på vanligt sätt och skäras i mycket fina strimlor.
Smöret smältes i en k a s t r u l l; häri nedläggas rotsakerna tillika med Redigerad af sockret och brynas öfver jämn eld un- der ständig omskakning.
Den kokande ELISABETH OSTMAN buljongen tillsättes och rotsakerna få koka tills de äro fullständigt mjuka, Inneh.
af Elisabeth östmans Husmo- då soppan skummas väl och af smakas.
derskurs i Stockholm.
Till äggs tan ningen vispas äggulor och FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR hvitor väl tillsammans med mjölken och blandningen hålles i smord form VECKAN 10 — 16 JAN.
1909. med lock.
Formen nedsättes i en ka- SÖNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; strull med så mycket kokande vatten, t t det står jämnt med äggmassan patentbiff; mjölk; kaffe eller te med a Vattnet får därefter ej koka, utan hafrekäx.
M i d d a g: Julienneroyal; gös endast hållas hett, ty annars blir ' é^s- a la Homburg; stekt hare med.
brynt stanningen vasslig.
När den har stan- potatis och salader; pistacieglace med nat, skares den i tärningar och ser- mande lass.
veras i soppan.
MÅNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; hafregrynsgröt med mjölk; delikatess- G ö s a l a H o m b u r g (f. 6 pers.).
sill med p o t a t i s; kaffe eller te.
M i d - d a g: Fläskkotletter med p o t a t i s; en- V / 2 kg.
gös, IV2 rnsk.
salt, 1 tsk.
ättiKat 2 msk.
skiradt smör (40 gr.), kel brylépudding.
TISDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; 1 äggula, 2 msk.
rifven parmesanost, bräckkorf med stekt p o t a t i s; mjölk; 2 msk.
stötta skorpor.
T i l l s t e k n i n g: 2 msk.
smör (40 kaffe eller te.
M i d d a g: Selleripuré med ostsmörgåsar; kokt kolja med smör gr.), 1 kula kräftsmör å 25 öre, 2 del.
tjock grädde.
och ägg samt potatis.
B e r e d n i n g: Fisken urtages, sköl- ONSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; hafremjölsvälling; strömminglåda med jes väl och torkas med en fiskhandduk stekt p o t a t i s; mjölk; kaffe eller te.
Skinnet afdrages och gösen fläkes längs M i d d a g: Späckad gödkalflefver med efter, hvarelter ryggbenet jämte alla p o t a t i s; sviskonsoppa med grädde och småben borttagas.
Den ingnides med saltet och ättikan och får ligga 1 skorpor.
TORSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; tim., torkas ånyo väl och bestrykes med kalflefver med gräddsås (rester från det smälta smöret och äggulan sam- onsdag) och p o t a t i s; mjölk; kaffe el- manblandadt, samt beströs på båda ler te.
M i d d a g: Ärter med fläsk; sidor med osten och de stötta skor- porna.
En långpanna bestrykes med plättar med sylt.
Det milda cremelika lödder som utmärker Florodol-Tvålen KÖKSALMANACK SUNDSVALLS ENSKILDA BANK Husföreståndarinna, aktningsvärd, huslig, ekonomisk och försedd med goda rekom.
erhåller plats genast.
Företräde för den, som har vana och godt sätt a t t sköta barn.
Ålder 35 å 45 år.
Svar till » Hus- mor » med foto.
och uppg.
om löne- 4 Fredsgatan, Stockholm.
pret.
till Iduns exp Sparkasseränta 41 / 2 %• ANSPRÅKSLÖS bättre flicka sökes, som vill åtaga sig en husjungfrus Förvaringsfack, sysslor.
Bör vara kunnig i linnesöm- nad och lagning.
Litet hushåll.
Yac- i r s h y r a från 15 kr.
ker t r a k t.
Svar med lönepret.
till 1909 », Ronneby p. r.
A N N O N S E R skola vara inlämnade till MUSIKALISK, språkkunnig lärarinna Expeditionen senast fredag för att får plats inst.
vårtermin.
Svar till » 1908 », Lilla Edet p. r. kunna införas i följande veckas num- EN praktisk, ordentlig flicka, kun- mer.
nig i enklare matlagning, villig deltaga i alla inomhus förekom, göromål, er- håller plats nu genast i liten fam. Hjälp till gröfre sysslor erhålles.
Svar åtföljdt af foto.
och rek.
insändes till » Tjänsteman », Qvänum p. r.
/ LEDIGA PLATSER BÄTTRE, frisk, duglig, treflig flicka får genast plats a t t sköta 2 gossar om 5 och 7 år samt i ölrigt vara fru till sällskap och hjälp.
Familjemed- lem.
Lön 10 kr.
Svar med rek.
och foto.
till » Disponent », " Uppsala p. r.
PLATS finnes för bildad anspråkslös flicka, ej för ung, kunnig i matlagning, bak, sömnad m. m. i ämbetsmannafa- milj, bestående af 4 personer.
Jung- fru finnes.
Svar med uppgift om ål- der, lönepretentioner m. m. till » Godt hem », Örebro Antikvariat, Örebro.
Husmoderplatsen vid länslasarettet i Falköping är till ansökan ledig a t t tillträdas den 1: a nästk.
mars.
Som till platsen hörer skyldighet a t t förestå matlagning och utportionering åt cirka 180 personer, fordras, a t t den sökande skall vara en bildad, duglig och praktisk kvinna, med förmåga och vana a t t sköta un- derlydande, a t t ha genomgått kurs i fackskolan för huslig ekonomi eller därmed jämnställd anstalt samt att vara under fyrtio år.
Den pekuniära lönen ställes i förhållande till den sö- kandes kompetens.
Ansökan jämte be- tyg och p o r t r ä t t torde insändas före den 1 febr.
till öfver] äkaren, som läm- nar närmare upplysningar.
PLATSSÖKANDE UNG- flicka önskar plats i finare fa- milj. Ar villig a t t deltaga i alla före- kommande göromål.
Lön önskas I Svar till » A.
II.
ö. », Iduns exp.
VÄF- och handarb.-lärarinna, som med höga betyg genomgått såväl Lundin- ska som II.
V. teor.
och pr.
kurser, önskar plats på nyåret.
Svar till Å. » E. M. », Kristinehamn p.
r.
UNG flicka önskar plats på kontor eller som skrifbiträde och hjälp.
Ge- EN musikalisk och gladlynt samt an- nomgått handelsskola och har betyg språkslös bättre flicka som är kun- från föregående platser.
Svar » E.
L. », nig i matlagning samt villig a t t del- Iduns exp.
taga i alla i ett hem förekommando undervisning / svan göromål erhåller plats i mindre familj Ung, om fotografi, betygsafskrifter samt ' re- och huslig flicka önskar plats i godt, bildadt hem.
Svar till » Trefnad », Iduns kommendationer sändes till » Familje- medlem 1909 » under adress S. Gumselii exp.
Annonsbyrå, Stockholm f. v. b.
MOT fritt vivre för sig och en 5-årig son, önskar arbetsam, anspråksl.
ung I bildad, äldre familj, tre personer, fru, hvars hem af ekonom, skäl måst önskas en snäll, frisk, hushålls kunnig upplösas, plats nu genast på landet flicka a t t under klen husmoders led- för a t t biträda alla i ett hem ning ensam sköta det lilla hemmet.
förekom, göromål.
med Svar » X. », Oreberg.
Eget rum.
God lön.
Svar med be- tyg m. m. till » Lugnt hem », Lund p. r.
17-ÅRIG FLICKA af tjänstemannafa- EMOT fritt vivre får en enkel, glad milj i landsortsstad, önskar p å nyåret och musikkunnig flicka (c:a 25 å 30 plats i bättre familj, mot fritt vivre.
år) ur bildad familj, godt hem på en Söka,nden är barnkär, musikalisk, kun- större egendom.
Svar jämte fotografi nig i handarbecen o. klädsömnad.
Svar sändes till fru A. Håkanson, Rune- emotses tacksamt till » God Familj », Norrköpings Tidningars kontor.
sten, Varberg.
Beredning: Kotletterna tvättas med en duk, doppad i bett vatten, huggas, bultas lätt på båda sidor samt putsas väl.
De begjutas med citron- saften och få ligga på hvarandra Vi tim.
De penslas därefter med det smälta smöret, beströs med kryddorna och vändas i en blandning af de stötta skorporna samt persiljan.
De brynas därefter i smöret i en tackjärns- panna, nedlägges i en järnkastrull, pan- nan urvispas med buljongen eller det kokande vattnet och såsen hälles öf- ver kotletterna.
De få sedan färdig- steka med t ä t t slutet lock under V4 tim.
De uppläggas på varmt serve- ringsfat, garneras med persilja och så- sen hälles öfver.
Finast och närings rikast j f / = Vårgårda — kalit smör, fisken ilägges och beg ju- tes med det skirade kräftsmöret och grädden samt stekes hastigt i varm ugn omkr. Va * im.
Under stekningen öfveröses den ofta med sin sås.
Den upplägges p å varmt serveringsfat och såsen hålles öfver Serveras med champinjonsås P i s t a c i e g l a c e (f. 6 pers.).
5ägg- gulor, 1 hg.
strösocker, 7 del.
tunn 1 grädde, grön karamellfärg / i del.
arrak, 50 gr. pistaciemandel, 3 del.
tjock grädde.
B e r e d n i n g: Äggulorna röras med sockret V2 tim., grädden kokas upp och tillsättes de rörda äggulorna ^under stark vispning, krämen hälles åter i kastrullen och får under fortsatt visp- ning sjuda, hvarefter den upphälles, och vispningen fortsattes tills krämen kallnat.
Då tillsättes karamellfärgen och arraken och krämen hälles i gla- cemaskin a t t frysa.
När ' glacen är halffrusen, nedblandas den skållade och fint hackade pistaciemandeln och den till hårdt skum slagna grädden, hvar- efter frysningen fortsattes När den är färdig, nedpackas den i glacedosa och fryses ytterligare omkr. 2 timmar.
Glacen garneras med hackad pistacie- mandel och mandelä^s.
F l ä s k k o t l e t t e r (f. 6 pers.).
9 stora fläskkotletter, 1 citron, 2 msk.
smält smör (40 gr.), 1 liten msk.
salt, V2 tsk.
hvitpeppar, 1 kkp.
fint stötta skorpor, 3 msk.
hackad persilja.
T i l l s t e k n i n g: 3 msk.
smör (60 gr.), 5 del.
buljong.
S t r ö m m i n g s l å d a (f. 6 pers.).
24 strömmingar, V2 msk.
.. salt, 12 ansjovi- sar, 2 msk.
smör (40 gr.), 2 msk.
stötta skorpor.
T i l l f o r m e n: 1 msk.
smör, 1 msk.
stötta skorpor.
B e r e d n i n g: Strömmingarna rensas, urbenas, sköljas väl och den mörka hinnan skrapas bort.
De beströs där- efter in- och utvändigt med saltet och få ligga en stund.
Ansjovisarna ren- sas, urbenas och fläkas midt itu En eldfast omelettlåda smörjes med det kalla smöret och beströs med de stötta skorporna.
I hvarje strömming läg- ges en ansjovishalfva och strömmin- garna nedläggas i lådan t ä t t intill hvar- andra med ryggarna uppåt Smöret lägges i flockar ofvanpå och sist öf- vers tros de stötta skorporna.
Lådan insattes i god ugns värme och ström- mingarna få steka, tills de äro vackert bruna.
Sillpudding med äggstan- n i n g (f. 6 pers.).
2 salta sillar, IV2 lit.
potatis, 4 ägg, 2 tsk.
hvetemjöl, 4 kkp.
mjölk, Vi tsk.
hvitpeppar, 1 msk.
fint hackad persilja.
T i l l f o r m e n: 1 / 2 msk.
smör (10 gr.), 1 msk.
stötta .skorpor.
B e r e d n i n g: Sillarna tagas ur, flä- kas och vattenläggas kvällen innan de skola användas.
Skinnet afdrages; rygg- ben och alla småben borttagas, hvar- efter sillen sköljes väl och inklappas i rent, hvitt papper samt skares i bitar.
Potatisen kokas, får kallna, ska- las och skares i skifvor.
En eldfast form smör jes med smör och beströs med s t ö t t a skorpor.
Potatisen och sil- len nedläggas hvarfvis, första och sista hvarfven böra vara potatis.
Äggen vis- pas med mjölet, mjölken och pep- GUVERNANT, van och skickl.
i a t t un- derv.
i v a n l.
skolämn.
samt musik.
Utm.
betyg.
» G. », Iduns exp.
LÄRARINNA, undervisningsvan och musikalisk, som genomgått Privata Lä- rarinne-seminarium samt idkat språk- studier utrikes, önskar plats till vår- terminen.
Svar till » H.
F. », Iduns exp.
HUSFÖRESTÅNDARINNEPLATS sökes nu genast af 30 års fru i a k t a d t hem dä.r husmoder saknads.
På lön fästes ej stort afseende, mera på ett godt be- mötande.
Svar snarast märkt » Hem 1909 », Halls Bokh., Jönköping.
PLATS sökes af handarbetslärarinna, som genomgått Hulda Lundins och Handarbetets Vänners slöjdkurser.
Svar till » HandarbetsläTarinna » under adress S. Giunadii Annonsbyrå, Stockholm f. LÄRARINNA, undervisningsvan, musi- kalisk, söker plats.
A r ackra betyg.
Nya Inack.-Byrån, Brunkebergsg.
3 B, Sthlm.
SPRÅKLÄRARINNA önskar genast an- ställning, helst i skola.
Svar till » Tys- k a ^ GODT TILLFÄLLE!
Bildad, 40-årig kvinna, som efter mångårig vistelse ut- rikes önskar tillbringa några månader i hemlandet, söker plats i familj, helst på landet, för a t t undervisa husets döttrar i fintvätt, glansstrykning, konstväfnad och engelska språket.
Nå- gon lön önskas.
Utmärkta ref. Svar till » G.
W. », adr.
fru Köhler, Norr- tullsgatan 37, Stockholm.
UNG bildad flicka önskar plats i tref- ligt hem.
Van vid sjukvård, skötsel af barn sa.mt öfriga i ett hem före- fallande göromål.
önskar anses som medlem af fam. Fina rek.
från läkare samt ö " riga innehafda platser.
Svar till » Vänligt bemö ande ».
Iduns exp UNG bättre flicka, som genomgått högre flickskola samt hushåll skurs sö- ker plats som husmoders biträde och sällskap.
Svar tacksamt till » Famil- jemedlem 18 år&gt;, Iduns exp STUDENTSKA med goda betyg ön- skar plats såsom guvernant nu ge- nast.
Svar till » II.
W. », Lund p.
r. Yärdinneplats sökes af 48-årig änkefru hos äldre dam eller herre.
Sökanden, född engelska, och sedan 28 år bosatt i Sverige, be- härskar, förutom sitt modersmål och svenska språket, äfven franska språ- ket samt har goda kunskaper i tyska språket och äger goda förutsättningar a t t ordentligt sköta och förestå ett hem.
Sökande måste som villkor upp- ställa a t t hennes 11-åriga dotter jäm- väl upptages som familjemedlem.
Prima ref. Närmare upplysningar erhålles Birger-Jarlsgatan 110, 2 tr. t. h. Stock- holm eller Rikstclef.
12121, Sthlm.
parn, och äggstannLjgen hälles öfver puddingen, öfverst s^rös den fint hac- kade persiljan.
1 Puddi ngeu gräddas i ugnen omkring / 2 tim. och serveras med skiradt smör.
S p ä c k a d g ö d k a l f l e f v e r (f. 6 pers.).
l ' / i kg.
kalfleiver, 1 / 2 kg.
späck, 2 tsk.
salt, 1 / 4 tsk.
hvitpeppar,, 1 mag- hinna^ 2 msk.
smör (4J gr.), Va lit- gräddmjölk, 1 tsk.
soja.
S å s: V2 msk.
smör (10 gr.), 1 msk.
mjÖJf, lefversås, (1 msk.
litven mesost), salt, hvitpeppar, socker, 1 tsk.
kallt smör.
B e r e d n i n g: Lefvern bör vara ljus till färgen och hinnan sä skor, a t t den brister vid en tryckning af fingret.
Lefvern lägges i vatten V * tim.
Den sköljes därefter väl och torkas.
Ådror och hinnor borttagas så mycket som möjligt.
Späcket skares i strimlor och lefvern späckas därmed i t ä t a rader zig-zag.
Den ingnides med salt och peppar och inlindas i den sköljda mag- hinnan, som hopfästes med vispkvistar eller hopsys.
Smöret brynes i en järn- gryta, lefvern ilägges och brynes vac- kert samt spädes litet i sänder med gräddmjölken, tillsatt med soja.
Den bör ofta ösas och stekes sakta, med t ä t t slutet lock omkr. IV2 tim.
Smör och mjöl sammanfräsas, den si- lade köttjusen tillsättes litet i sän- der och såsen får koka 10 min., hvar- efter den af smakas med kryddorna och det kalla smöret.
Maghinnan borttages; lefvern skares i tunna skifvor samt upplägges på varmt fat och öfvergjutes med litet af såsen.
S v i s k o n s o p p a (f. 6 pers.).
300 gr. sviskon, 75 gr. krossocker, skalet af V2 cttron, 3 lit.
vatten, 2 msk.
po- tatismjöl.
B e r e d n i n g: Sviskonen sköljas väl i ljumt vatten.
Hälften af dem stötas i stenmortel tills de gå sönder.
De på- sättas tillsammans med de hela svisko- nen i kallt vatten och få koka tills de äro mjuka, då de passeras.
Citronen tvättas väl och torkas och skalet af- rifves mot sockret.
Den passerade sop- pan får koka upp tillsammans med sockret och afredes med det i litet kallt vatten utrörda potatismjölet, hvarefter soppan lår ett godt uppkok och afsmakas.
Den serveras helst kall med vispad grädde och skorpor.
och af oöfverträffad kvalitet är det allmänna omdömet om.
i Li u.
Li, och det med rätta, ty det fin- nes ingen Eau de Cologne, som i friskhet, vällukt och varaktighet kan mäta sig med Hylin ' s ' E.
d.
C Kom ihåg det, när Ni nästa gång köper Eau de Cologne.
' £ " « ti.
C. '
fin- nes hos alla handlande.
PLATS som guvernant eller som hjälp och sällskap önskas.
Svar till » Un- dcrvisningsvan 1909), Arlöf p r. UNG- bildad, språkkunnig flicka ön- skar nu på nyåret plats i Sthlm eller dess närhet.
Genomgått kurs i sjuk- vård i utlandet, barnkär samt under- visningsvan.
Svar till » K A. », Otte- bol p. r. INACKORDERINGAR mottages i präst- gård p:l landet.
Svar till » Husmoder », Lidköping p. r. åna okot * dei * ing kan erhållas, ensamt eller deladt rum;, hos Eru Maria Planfing-Gyllenbåga, Ar- tillerigatan 2d, III.
Allm.
tel. 22223.
I Tranås mottages inackorderingar i privat fa- milj. Vidare genom kaptenskan Key- Åberg, Tranås.
HOS god stockholmsl ' amilj.
med musi- kaliska barn, kan en valuppfostrad flicka, i skolåldern, få fullständig in- ackordering och omvårdnad.
Svar till » God familj », under adr.
S. Gunuelii Annonsbyrå, Stockholm f v. b.
UNG flicka får god inack i bildad fam. i Stockholm genast eller på ny- året.
Svar till » Nyåret », Iduns exp.
INACKORDERING.
God inackordering med moderlig vård och tillsyn er- hålla 2 skolflickor i hem i Sthlm.
Vac- kert rum åt solsida, centralt läge, piano.
Svar till » Godt hem », under adr.
S. GumEelii Annonsbyrå, ' Sthlm.
GOD inackordeiing önskas i treflig fam. för bildad, musikalisk flicka a t t un- der skicklig husmoders ledning lära hushåll.
O b s.
!
Ej vanligt inackorde- ringsställe.
Svar till » Greta », Iduns exp.
f. v. ' b.
TREEL.
rum lämpl.
f. dam.
uth.
fr. 1 jan.
Event, inack.
Ref. gifvas o. fordras.
Birkag.
8, 2 tr. 4 — G.
Allm.
Vasa 68.
Verkligt god inackordering UNG, bildad flicka kan i verkl.
godt PLATS som hus ' orestandarinna sökes hem tillsammans med jämnåriga få lära erhåller ung flicka i bildadt hem i af praktisk, duglig flicka.
Svar tack- hushåll.
Äfven tillfälle till studier.
Stockholm.
F r u D. TernstrÖm, Sturegat.
samt » Anna », Västervik p r.
Svar till Brannäset, Norrtelje.
50 I I I.
